2222634GW03502008/0950propproppropProposition 2008/09:50PropositionPropositionUUbU5002008-10-23 00:00:002024-06-25 08:53:452008-10-23 00:00:00Ett lyft för forskning och innovationhämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GW0350/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GW0350https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW0350
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Ett lyft för forskning och innovation</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 29px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:463px;z-index:-1;width:55px;height:96px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:55px;height:96px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_3 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_5 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 76px;padding: 0px;border: none;width: 547px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_12 #p12dimg1 {position:absolute;top:432px;left:49px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_12 #p12dimg1 #p12img1 {width:124px;height:1px;}
#page_12 #tx1 {position:absolute;top:325px;left:253px;width:188px;height:90px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_15 #p15dimg1 {position:absolute;top:64px;left:100px;z-index:-1;width:345px;height:217px;}
#page_15 #p15dimg1 #p15img1 {width:345px;height:217px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_18 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_25 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_27 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_32 #p32dimg1 {position:absolute;top:226px;left:83px;z-index:-1;width:367px;height:178px;}
#page_32 #p32dimg1 #p32img1 {width:367px;height:178px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_33 #p33dimg1 {position:absolute;top:90px;left:37px;z-index:-1;width:352px;height:636px;}
#page_33 #p33dimg1 #p33img1 {width:352px;height:636px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_34 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_35 #p35dimg1 {position:absolute;top:59px;left:29px;z-index:-1;width:359px;height:116px;}
#page_35 #p35dimg1 #p35img1 {width:359px;height:116px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_36 #p36dimg1 {position:absolute;top:41px;left:93px;z-index:-1;width:344px;height:149px;}
#page_36 #p36dimg1 #p36img1 {width:344px;height:149px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_37 #p37dimg1 {position:absolute;top:56px;left:95px;z-index:-1;width:366px;height:134px;}
#page_37 #p37dimg1 #p37img1 {width:366px;height:134px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 450px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 79px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 371px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_3 {border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_38 #p38dimg1 {position:absolute;top:98px;left:109px;z-index:-1;width:306px;height:123px;}
#page_38 #p38dimg1 #p38img1 {width:306px;height:123px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_40 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_41 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_44 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:46px;left:104px;z-index:-1;width:317px;height:186px;}
#page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:317px;height:186px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 334px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 573px;overflow: hidden;}
#page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:54px;left:85px;z-index:-1;width:385px;height:133px;}
#page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:385px;height:133px;}
#page_47 #p47inl_img1 {position:relative;width:129px;height:16px;}
#page_47 #p47inl_img2 {position:relative;width:3px;height:15px;}
#page_47 #p47inl_img3 {position:relative;width:3px;height:15px;}
#page_47 #p47inl_img4 {position:relative;width:3px;height:15px;}
#page_47 #p47inl_img5 {position:relative;width:3px;height:15px;}
#page_47 #p47inl_img6 {position:relative;width:3px;height:15px;}
#page_47 #p47inl_img7 {position:relative;width:3px;height:15px;}
#page_47 #p47inl_img8 {position:relative;width:3px;height:15px;}
#page_47 #p47inl_img9 {position:relative;width:3px;height:15px;}
#page_47 #p47inl_img10 {position:relative;width:7px;height:15px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_49 #p49dimg1 {position:absolute;top:41px;left:112px;z-index:-1;width:356px;height:683px;}
#page_49 #p49dimg1 #p49img1 {width:356px;height:683px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:352px;height:149px;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:352px;height:149px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:354px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:173px;}
#page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:394px;height:173px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_52 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_54 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_58 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:88px;left:68px;z-index:-1;width:456px;height:336px;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:456px;height:336px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_61 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:30px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:394px;height:50px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:215px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:80px;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:394px;height:80px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_64 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_65 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:394px;height:50px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_68 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_69 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_70 #p70dimg1 {position:absolute;top:95px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:203px;}
#page_70 #p70dimg1 #p70img1 {width:394px;height:203px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:469px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:394px;height:127px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_74 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_75 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 161px;overflow: hidden;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:436px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:142px;}
#page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:394px;height:142px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_77 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:81px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:126px;}
#page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:394px;height:126px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_82 #p82dimg1 {position:absolute;top:49px;left:56px;z-index:-1;width:387px;height:127px;}
#page_82 #p82dimg1 #p82img1 {width:387px;height:127px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_83 #p83dimg1 {position:absolute;top:268px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_83 #p83dimg1 #p83img1 {width:394px;height:65px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:368px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:188px;}
#page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:394px;height:188px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_85 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:584px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:394px;height:127px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_87 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 161px;overflow: hidden;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_88 #p88dimg1 {position:absolute;top:252px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_88 #p88dimg1 #p88img1 {width:394px;height:127px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_91 #p91dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:188px;}
#page_91 #p91dimg1 #p91img1 {width:394px;height:188px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_92 #p92dimg1 {position:absolute;top:541px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:188px;}
#page_92 #p92dimg1 #p92img1 {width:394px;height:188px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_93 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 161px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_95 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 161px;overflow: hidden;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_96 #p96dimg1 {position:absolute;top:206px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:66px;}
#page_96 #p96dimg1 #p96img1 {width:394px;height:66px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_97 #p97dimg1 {position:absolute;top:130px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_97 #p97dimg1 #p97img1 {width:394px;height:50px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_98 #p98dimg1 {position:absolute;top:400px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:219px;}
#page_98 #p98dimg1 #p98img1 {width:394px;height:219px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_102 #p102dimg1 {position:absolute;top:26px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:234px;}
#page_102 #p102dimg1 #p102img1 {width:394px;height:234px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_103 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_105 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 161px;overflow: hidden;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:297px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:204px;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:394px;height:204px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_107 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_110 #p110dimg1 {position:absolute;top:57px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:188px;}
#page_110 #p110dimg1 #p110img1 {width:394px;height:188px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:495px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:394px;height:65px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_112 #p112dimg1 {position:absolute;top:590px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:111px;}
#page_112 #p112dimg1 #p112img1 {width:394px;height:111px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_115 #p115dimg1 {position:absolute;top:57px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:554px;}
#page_115 #p115dimg1 #p115img1 {width:394px;height:554px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_116 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_117 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_118 #p118dimg1 {position:absolute;top:457px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_118 #p118dimg1 #p118img1 {width:394px;height:50px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_119 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_121 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:181px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:219px;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:394px;height:219px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_123 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_124 #p124dimg1 {position:absolute;top:288px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_124 #p124dimg1 #p124img1 {width:394px;height:81px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_125 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 161px;overflow: hidden;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_128 #p128dimg1 {position:absolute;top:378px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_128 #p128dimg1 #p128img1 {width:394px;height:65px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_129 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 161px;overflow: hidden;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_131 #p131dimg1 {position:absolute;top:25px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_131 #p131dimg1 #p131img1 {width:394px;height:81px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:394px;height:127px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_134 #p134dimg1 {position:absolute;top:239px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:157px;}
#page_134 #p134dimg1 #p134img1 {width:394px;height:157px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_135 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_136 #p136dimg1 {position:absolute;top:113px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:66px;}
#page_136 #p136dimg1 #p136img1 {width:394px;height:66px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_138 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_139 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_143 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_146 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_147 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_149 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 161px;overflow: hidden;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_152 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_156 #p156dimg1 {position:absolute;top:494px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:111px;}
#page_156 #p156dimg1 #p156img1 {width:394px;height:111px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_161 #p161dimg1 {position:absolute;top:166px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_161 #p161dimg1 #p161img1 {width:394px;height:65px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_162 #p162dimg1 {position:absolute;top:273px;left:41px;z-index:-1;width:409px;height:219px;}
#page_162 #p162dimg1 #p162img1 {width:409px;height:219px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_165 #p165dimg1 {position:absolute;top:252px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:35px;}
#page_165 #p165dimg1 #p165img1 {width:394px;height:35px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_169 #p169dimg1 {position:absolute;top:307px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:80px;}
#page_169 #p169dimg1 #p169img1 {width:394px;height:80px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_171 #p171dimg1 {position:absolute;top:521px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:66px;}
#page_171 #p171dimg1 #p171img1 {width:394px;height:66px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_172 #p172dimg1 {position:absolute;top:227px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_172 #p172dimg1 #p172img1 {width:394px;height:127px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_173 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_174 #p174dimg1 {position:absolute;top:257px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_174 #p174dimg1 #p174img1 {width:394px;height:65px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_175 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_175 #p175dimg1 {position:absolute;top:47px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:219px;}
#page_175 #p175dimg1 #p175img1 {width:394px;height:219px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_176 #p176dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:234px;}
#page_176 #p176dimg1 #p176img1 {width:394px;height:234px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_177 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 161px;overflow: hidden;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_179 #p179dimg1 {position:absolute;top:30px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:726px;}
#page_179 #p179dimg1 #p179img1 {width:394px;height:726px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_180 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_180 #p180dimg1 {position:absolute;top:456px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_180 #p180dimg1 #p180img1 {width:394px;height:50px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_182 #p182dimg1 {position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:157px;}
#page_182 #p182dimg1 #p182img1 {width:394px;height:157px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_184 #p184dimg1 {position:absolute;top:584px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_184 #p184dimg1 #p184img1 {width:394px;height:127px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_186 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_187 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_188 #p188dimg1 {position:absolute;top:399px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:66px;}
#page_188 #p188dimg1 #p188img1 {width:394px;height:66px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_189 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 161px;overflow: hidden;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_191 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_200 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_203 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_206 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_208 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_209 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_216 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_220 #p220dimg1 {position:absolute;top:307px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:142px;}
#page_220 #p220dimg1 #p220img1 {width:394px;height:142px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_221 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 161px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_222 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_224 #p224dimg1 {position:absolute;top:40px;left:87px;z-index:-1;width:340px;height:208px;}
#page_224 #p224dimg1 #p224img1 {width:340px;height:208px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_226 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_228 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_235 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_236 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_239 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_242 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_247 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_250 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_253 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_254 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_259 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_263 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 379px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 27px;padding: 0px;border:none;width: 93px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_267 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_269 #id_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_271 #id_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 112px;overflow: hidden;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_272 #id_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 348px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 58px;padding: 0px;border:none;width: 93px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_274 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_276 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 93px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 93px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 93px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 70px;overflow: hidden;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 93px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_281 #id_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_282 #id_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_283 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 256px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 150px;padding: 0px;border:none;width: 93px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 554px;overflow: hidden;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 93px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 93px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_287 #tx1 {position:absolute;top:306px;left:272px;width:188px;height:48px;}
#page_287 #tx2 {position:absolute;top:352px;left:272px;width:188px;height:48px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_288 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_289 #id_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 112px;overflow: hidden;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_290 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 112px;overflow: hidden;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_291 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_292 #p292dimg1 {position:absolute;top:156px;left:49px;z-index:-1;width:110px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #p292dimg1 #p292img1 {width:110px;height:1px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 25px 'Times New Roman';line-height: 32px;}
.ft1{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft2{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft3{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft6{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft7{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft8{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 15px;}
.ft9{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 30px;line-height: 15px;}
.ft10{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 26px;line-height: 15px;}
.ft11{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 15px;}
.ft12{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft13{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft14{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft15{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft16{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft17{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft18{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 42px;line-height: 20px;}
.ft19{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft20{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft21{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft22{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft23{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft24{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft25{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft26{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft27{font: 18px 'Times New Roman';margin-left: 52px;line-height: 23px;}
.ft28{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft29{font: 13px 'Courier New';line-height: 16px;}
.ft30{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 15px;}
.ft31{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 16px;}
.ft32{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft33{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft34{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft35{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 41px;line-height: 17px;}
.ft36{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft37{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 42px;line-height: 17px;}
.ft38{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 15px;}
.ft39{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 16px;}
.ft40{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft41{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 17px;}
.ft42{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft43{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 15px;}
.ft44{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 17px;}
.ft45{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft46{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 15px;}
.ft47{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft48{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft49{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft50{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft51{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft52{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft53{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft54{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft55{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft56{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft57{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft58{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft59{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft60{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft61{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft62{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft63{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft64{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft65{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft66{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft67{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 41px;line-height: 19px;}
.ft68{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft69{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft70{font: 7px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft71{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft72{font: 2px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft73{font: 3px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft74{font: 13px 'Times New Roman';color: #008000;line-height: 15px;}
.ft75{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 41px;line-height: 20px;}
.ft76{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 23px;}
.ft77{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft78{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft79{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft80{font: 4px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft81{font: bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft82{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 29px;line-height: 17px;}
.ft83{font: 13px 'Times New Roman';color: #008000;line-height: 16px;}
.ft84{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft85{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft86{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft87{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft88{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft89{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft90{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft91{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft92{font: italic 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft93{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft94{font: 13px 'Times New Roman';color: #008000;line-height: 17px;}
.ft95{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft96{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft97{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft98{font: 13px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft99{font: 13px 'Courier New';line-height: 15px;}
.ft100{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft101{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft102{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft103{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft104{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft105{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft106{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 22px;}
.ft107{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft108{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft109{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft110{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 29px;line-height: 15px;}
.ft111{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft112{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft113{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft114{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 16px;}
.ft115{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft116{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft117{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 15px;}
.ft118{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 17px;}
.ft119{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft120{font: 18px 'Times New Roman';margin-left: 43px;line-height: 23px;}
.ft121{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 17px;}
.ft122{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 15px;}
.ft123{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 20px;}
.ft124{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft125{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft126{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft127{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft128{font: 13px 'Arial';background-color: #ffcc9a;line-height: 15px;}
.ft129{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft130{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft131{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 19px;}
.ft132{font: 18px 'Times New Roman';margin-left: 42px;line-height: 23px;}
.ft133{font: 8px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft134{font: 7px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft135{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 20px;}
.ft136{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 26px;line-height: 20px;}
.ft137{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 21px;line-height: 15px;}
.ft138{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft139{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft140{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft141{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 21px;line-height: 17px;}
.ft142{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 26px;line-height: 17px;}
.ft143{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 15px;}
.ft144{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft145{font: 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft146{font: 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft147{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft148{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft149{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft150{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft151{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft152{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 307px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 210px;padding-right: 266px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p12{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p15{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p17{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p18{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p19{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p20{text-align: right;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: right;margin-top: 734px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 408px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 249px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p68{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p69{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p70{text-align: center;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p71{text-align: right;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p72{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 386px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 307px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p85{text-align: right;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 111px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 173px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 112px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 112px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: right;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 88px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 88px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 88px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p115{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p126{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p129{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p133{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p141{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 168px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 181px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p157{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p162{text-align: right;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 232px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p167{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 181px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p172{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p176{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p180{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 13px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 539px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: center;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: center;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: center;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p229{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p239{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p241{text-align: left;padding-left: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 455px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p265{text-align: center;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p266{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p267{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p268{text-align: center;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p269{text-align: left;padding-left: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p274{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 474px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p278{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p279{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 206px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 161px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 106px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:48px;height:17px;}
.p290{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:17px;}
.p291{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:61px;height:16px;}
.p292{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:62px;height:6px;}
.p293{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:75px;height:6px;}
.p294{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:71px;height:8px;}
.p295{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:7px;}
.p296{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:6px;}
.p297{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:76px;height:8px;}
.p298{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:72px;height:6px;}
.p299{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:74px;height:8px;}
.p300{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:79px;height:8px;}
.p301{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:73px;height:7px;}
.p302{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:79px;height:6px;}
.p303{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:73px;height:8px;}
.p304{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:7px;}
.p305{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:6px;}
.p306{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:8px;}
.p307{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:7px;}
.p308{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:9px;}
.p309{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:13px;height:5px;}
.p310{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:6px;}
.p311{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:2px;}
.p312{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:9px;height:3px;}
.p313{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:5px;}
.p314{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:11px;height:2px;}
.p315{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:5px;}
.p316{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:11px;height:5px;}
.p317{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:14px;height:2px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:2px;}
.p319{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:7px;}
.p320{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:15px;height:2px;}
.p321{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:14px;height:6px;}
.p322{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:13px;height:2px;}
.p323{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:12px;height:2px;}
.p324{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:13px;height:9px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p327{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: right;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p334{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p337{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 222px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p343{text-align: center;padding-left: 68px;padding-right: 388px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: center;padding-left: 207px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p349{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p350{text-align: center;padding-left: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 97px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p364{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: left;padding-left: 13px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -1px;}
.p367{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-right: 162px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: right;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 109px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p407{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p408{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p409{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p410{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p413{text-align: right;padding-right: 412px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p423{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p429{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 320px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p435{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p436{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 119px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 111px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 111px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p441{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p444{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p446{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p450{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 161px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p455{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p457{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p458{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p459{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p460{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 287px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p474{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p475{text-align: right;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p480{text-align: right;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p481{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p485{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p486{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p487{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p490{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p494{text-align: right;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 188px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 188px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p504{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p509{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p510{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p512{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 111px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p517{text-align: right;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 119px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 119px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p521{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 217px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p524{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p529{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p533{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 161px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p547{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p551{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p553{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p554{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: right;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p557{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 213px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 162px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p561{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: center;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p567{text-align: center;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p568{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 181px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 242px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 244px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: right;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p585{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p586{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p587{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p588{text-align: justify;padding-right: 111px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 124px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 119px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p592{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p593{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 183px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p595{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p598{text-align: justify;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 161px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p601{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p606{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 111px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p609{text-align: right;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 119px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: right;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p613{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p616{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 188px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 186px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p622{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 258px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 122px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 11px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p631{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 75px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 176px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 232px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 161px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 180px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 12px;padding-top: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p647{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 13px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p649{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p653{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 49px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p656{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p659{text-align: right;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p660{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p666{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p667{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 64px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p676{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p677{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p678{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p679{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p680{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 244px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 24px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 111px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 130px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 111px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p702{text-align: right;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 161px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p704{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: right;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p708{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p709{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 119px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p716{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p719{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 20px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p722{text-align: right;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 200px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p730{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p735{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p736{text-align: justify;padding-right: 111px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p737{text-align: right;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p738{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p742{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p743{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p745{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 162px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p752{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 13px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p760{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 13px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p764{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p765{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p770{text-align: right;padding-right: 212px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p771{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 223px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 162px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 171px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:92px;}
.p794{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:228px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 210px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 210px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p805{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 205px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p807{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p808{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 210px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p811{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 229px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p813{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p816{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p819{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p820{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 162px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p822{text-align: justify;padding-right: 111px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-right: 111px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 160px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p825{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 111px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: right;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 186px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p832{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p836{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 133px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: right;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 210px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p847{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: right;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 229px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 229px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 119px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 160px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p857{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: right;padding-right: 186px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p859{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 337px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p864{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 645px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: right;margin-top: 689px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 13px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p871{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p872{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p873{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p874{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p875{text-align: right;margin-top: 351px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p879{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 271px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: right;margin-top: 290px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 116px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p886{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 368px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 296px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 202px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 548px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 499px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #9a9aff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-right: #000000 1px solid;border-top: #9a9aff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #9a9aff;}
.td139{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #9a9aff;}
.td140{border-bottom: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-right: #9a9aff 1px solid;border-top: #9a9aff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #9a9aff;}
.td142{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #9a9aff;}
.td143{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td144{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-right: #9a9aff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #9a9aff;}
.td146{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #9a9aff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #9a9aff;}
.td149{border-right: #9a9aff 1px solid;border-bottom: #9a9aff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #9a9aff;}
.td150{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td151{border-right: #000000 1px solid;border-top: #9a9aff 1px solid;border-bottom: #9a9aff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #9a9aff;}
.td152{border-right: #000000 1px solid;border-top: #9a3365 1px solid;border-bottom: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td153{border-right: #9a9aff 1px solid;border-top: #9a9aff 1px solid;border-bottom: #9a9aff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #9a9aff;}
.td154{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td155{border-left: #9a3365 1px solid;border-right: #9a3365 1px solid;border-top: #9a3365 1px solid;border-bottom: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td156{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td157{border-right: #9a3365 1px solid;border-bottom: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td158{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td159{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td160{border-left: #9a3365 1px solid;border-right: #9a3365 1px solid;border-bottom: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td161{border-right: #ffffcc 1px solid;border-top: #ffffcc 1px solid;border-bottom: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td162{border-right: #9a3365 1px solid;border-top: #9a3365 1px solid;border-bottom: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td163{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td164{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #650065 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td165{border-left: #9a3365 1px solid;border-top: #9a3365 1px solid;border-bottom: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td166{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffffcc 1px solid;border-bottom: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td167{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ff8080;}
.td169{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #650065 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #650065;}
.td170{border-right: #000000 1px solid;border-top: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td171{border-right: #ffffcc 1px solid;border-top: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td172{border-left: #000000 1px solid;border-top: #650065 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #650065;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #9a3365 1px solid;border-top: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td176{border-left: #000000 1px solid;border-right: #650065 1px solid;border-top: #650065 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #650065;}
.td177{border-left: #9a3365 1px solid;border-top: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td178{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td179{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ff8080;}
.td180{border-left: #9a3365 1px solid;border-right: #9a3365 1px solid;border-top: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td181{border-right: #ccffff 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ccffff;}
.td182{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #650065 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #650065;}
.td183{border-left: #ccffff 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ccffff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ccffff;}
.td184{border-left: #000000 1px solid;border-top: #650065 1px solid;border-bottom: #650065 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #650065;}
.td185{border-right: #ff8080 1px solid;border-bottom: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ff8080;}
.td186{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffffcc 1px solid;border-bottom: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td187{border-right: #ccffff 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ccffff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ccffff;}
.td188{border-left: #000000 1px solid;border-right: #650065 1px solid;border-top: #650065 1px solid;border-bottom: #650065 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #650065;}
.td189{border-right: #0065cc 1px solid;border-top: #0065cc 1px solid;border-bottom: #0065cc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #0065cc;}
.td190{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ff8080 1px solid;border-bottom: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ff8080;}
.td191{border-right: #0065cc 1px solid;border-bottom: #0065cc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #0065cc;}
.td192{border-bottom: #ff00ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-left: #ffffcc 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td194{border-right: #ccffff 1px solid;border-top: #ccffff 1px solid;border-bottom: #ccffff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ccffff;}
.td195{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #650065 1px solid;border-bottom: #650065 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #650065;}
.td196{border-left: #000000 1px solid;border-right: #0065cc 1px solid;border-top: #0065cc 1px solid;border-bottom: #0065cc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #0065cc;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-left: #ccffff 1px solid;border-top: #ccffff 1px solid;border-bottom: #ccffff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ccffff;}
.td199{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ff8080 1px solid;border-bottom: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ff8080;}
.td200{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #0065cc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td201{border-left: #ff8080 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ff8080;}
.td202{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ccffff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ccffff;}
.td203{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #650065 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td204{border-left: #000000 1px solid;border-right: #ff00ff 1px solid;border-top: #ff00ff 1px solid;border-bottom: #ff00ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ff00ff;}
.td205{border-left: #ffffcc 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffffcc 1px solid;border-bottom: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td206{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td207{border-right: #ff8080 1px solid;border-top: #ff8080 1px solid;border-bottom: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ff8080;}
.td208{border-right: #000000 1px solid;border-top: #0065cc 1px solid;border-bottom: #0065cc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #0065cc;}
.td209{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ff00ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ff00ff;}
.td210{border-left: #ff8080 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #ff8080 1px solid;border-bottom: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ff8080;}
.td211{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ff00ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td212{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffff00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td214{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ccffff 1px solid;border-bottom: #ccffff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ccffff;}
.td215{border-right: #000000 1px solid;border-top: #650065 1px solid;border-bottom: #650065 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #650065;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ccccff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ccccff;}
.td217{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ffff00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td218{border-top: #ff8080 1px solid;border-bottom: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ff8080;}
.td219{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #0065cc 1px solid;border-bottom: #0065cc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #0065cc;}
.td220{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td221{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td223{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td224{border-right: #000000 1px solid;border-top: #9a9aff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td225{border-right: #000000 1px solid;border-top: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td226{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td227{border-left: #000000 1px solid;border-top: #ccffff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td228{border-left: #000000 1px solid;border-top: #650065 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td229{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td230{border-right: #000000 1px solid;border-top: #0065cc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td231{border-top: #ccccff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td232{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td233{border-top: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td234{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #ff00ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td235{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td238{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td239{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ccffff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td240{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #650065 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td241{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td242{border-left: #000000 1px solid;border-top: #ccccff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td243{border-left: #000000 1px solid;border-top: #ff00ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td244{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffff00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td245{border-left: #000000 1px solid;border-top: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td246{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td247{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ccffff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td248{border-right: #000000 1px solid;border-top: #650065 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td250{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ccccff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td251{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td252{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td253{border-top: #ff8080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td254{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #0065cc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td255{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td316{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td319{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td327{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td328{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td335{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td336{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td340{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td342{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td344{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td346{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td348{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td351{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td353{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td354{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td356{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td357{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td358{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td359{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td360{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td363{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td364{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td365{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td366{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td369{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td370{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td371{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td372{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td373{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td374{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td375{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td377{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td378{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td379{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td380{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td381{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td382{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td383{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td384{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td385{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td386{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td387{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td388{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td389{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td390{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td391{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td392{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td393{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td394{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td395{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td396{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td397{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td398{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td399{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td400{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td401{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td402{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td403{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td404{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td405{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td406{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td407{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td408{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td409{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td410{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td411{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td412{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td413{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td414{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td415{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td416{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td417{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td418{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td419{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td420{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td421{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td422{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td423{border-left: #000000 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td424{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td425{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td426{border-left: #000000 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td427{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td428{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td429{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td430{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td431{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td432{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td433{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffcc9a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td434{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffff9a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #ffff9a;}
.td435{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td436{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td437{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffcc9a 1px solid;border-bottom: #ffcc9a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td438{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ffff9a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #ffff9a;}
.td439{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td440{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td441{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td442{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td443{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td444{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td445{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td446{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td447{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td448{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td449{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td450{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td451{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td452{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td453{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td454{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td455{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td456{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td457{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 27px;}
.tr1{height: 21px;}
.tr2{height: 23px;}
.tr3{height: 19px;}
.tr4{height: 16px;}
.tr5{height: 17px;}
.tr6{height: 15px;}
.tr7{height: 20px;}
.tr8{height: 18px;}
.tr9{height: 32px;}
.tr10{height: 30px;}
.tr11{height: 22px;}
.tr12{height: 25px;}
.tr13{height: 31px;}
.tr14{height: 4px;}
.tr15{height: 7px;}
.tr16{height: 5px;}
.tr17{height: 24px;}
.tr18{height: 38px;}
.tr19{height: 40px;}
.tr20{height: 11px;}
.tr21{height: 6px;}
.tr22{height: 9px;}
.tr23{height: 13px;}
.tr24{height: 12px;}
.tr25{height: 3px;}
.tr26{height: 8px;}
.tr27{height: 10px;}
.tr28{height: 28px;}
.tr29{height: 14px;}
.tr30{height: 49px;}
.tr31{height: 39px;}
.tr32{height: 51px;}
.tr33{height: 61px;}
.tr34{height: 2px;}
.tr35{height: 1px;}
.tr36{height: 64px;}
.tr37{height: 79px;}
.tr38{height: 71px;}
.tr39{height: 70px;}
.tr40{height: 68px;}
.tr41{height: 82px;}
.tr42{height: 74px;}
.tr43{height: 29px;}
.tr44{height: 26px;}
.tr45{height: 36px;}
.tr46{height: 41px;}
.tr47{height: 45px;}
.tr48{height: 46px;}
.tr49{height: 47px;}
.t0{width: 502px;margin-left: 67px;margin-top: 7px;font: 18px 'Times New Roman';}
.t1{width: 392px;margin-top: 16px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t2{width: 392px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t3{width: 472px;margin-left: 76px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t4{width: 392px;margin-left: 49px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t5{width: 316px;margin-left: 76px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t6{width: 260px;margin-left: 132px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t7{width: 366px;margin-left: 26px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t8{width: 499px;margin-left: 49px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t9{width: 499px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t10{width: 366px;margin-left: 94px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t11{width: 392px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t12{width: 472px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t13{width: 365px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t14{width: 478px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t15{width: 473px;margin-left: 26px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t16{width: 505px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t17{width: 499px;margin-left: 68px;font: 18px 'Times New Roman';}
.t18{width: 499px;margin-left: 49px;font: 18px 'Times New Roman';}
.t19{width: 392px;margin-left: 49px;margin-top: 8px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t20{width: 280px;margin-left: 135px;margin-top: 3px;font: 11px 'Arial';}
.t21{width: 505px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t22{width: 505px;margin-top: 22px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t23{width: 486px;margin-left: 19px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t24{width: 505px;margin-top: 5px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t25{width: 499px;margin-left: 68px;font: bold 13px 'Times New Roman';}
.t26{width: 505px;margin-top: 7px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t27{width: 505px;margin-top: 25px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t28{width: 380px;margin-left: 18px;margin-top: 18px;font: 11px 'Arial';}
.t29{width: 383px;margin-left: 16px;margin-top: 19px;font: 12px 'Arial';}
.t30{width: 505px;margin-top: 10px;font: bold 11px 'Arial';}
.t31{width: 393px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t32{width: 370px;margin-left: 65px;margin-top: 5px;font: 7px 'Arial';}
.t33{width: 386px;margin-left: 83px;margin-top: 15px;font: 7px 'Arial';}
.t34{width: 371px;font: 7px 'Arial';}
.t35{width: 334px;margin-left: 68px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t36{width: 162px;margin-left: 3px;margin-top: 4px;font: 4px 'Arial';}
.t37{width: 167px;margin-left: 14px;font: 6px 'Arial';}
.t38{width: 488px;margin-left: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t39{width: 505px;margin-top: 8px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t40{width: 502px;margin-left: 68px;font: 8px 'Arial';}
.t41{width: 499px;margin-left: 49px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t42{width: 499px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t43{width: 505px;margin-top: 24px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t44{width: 505px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t45{width: 505px;margin-top: 10px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t46{width: 505px;margin-top: 9px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t47{width: 505px;margin-top: 22px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t48{width: 394px;margin-top: 19px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t49{width: 505px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t50{width: 499px;margin-left: 49px;font: bold 13px 'Times New Roman';}
.t51{width: 505px;margin-top: 20px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t52{width: 499px;font: bold 13px 'Times New Roman';}
.t53{width: 505px;margin-top: 18px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t54{width: 505px;margin-top: 27px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t55{width: 393px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t56{width: 505px;margin-top: 30px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t57{width: 505px;margin-top: 35px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t58{width: 505px;margin-left: 68px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t59{width: 505px;margin-top: 33px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t60{width: 505px;margin-top: 26px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t61{width: 505px;margin-top: 16px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t62{width: 505px;margin-top: 40px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t63{width: 499px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t64{width: 505px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t65{width: 505px;margin-top: 32px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t66{width: 499px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t67{width: 499px;margin-left: 68px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t68{width: 505px;margin-top: 11px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t69{width: 505px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t70{width: 353px;margin-left: 63px;margin-top: 15px;font: italic 13px 'Arial';}
.t71{width: 505px;margin-top: 29px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t72{width: 505px;margin-top: 19px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t73{width: 505px;margin-top: 23px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t74{width: 328px;margin-left: 93px;margin-top: 7px;font: 8px 'Arial';}
.t75{width: 505px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t76{width: 505px;margin-top: 34px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t77{width: 499px;margin-left: 68px;font: bold 12px 'Times New Roman';}
.t78{width: 505px;margin-top: 32px;font: bold 13px 'Times New Roman';}
.t79{width: 499px;margin-left: 49px;font: bold 12px 'Times New Roman';}
.t80{width: 505px;margin-top: 31px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t81{width: 505px;margin-top: 19px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t82{width: 305px;margin-left: 79px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW03501x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2008/09:50</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p1 ft1">Ett lyft för forskning och innovation</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p2 ft1">Prop.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p2 ft1">2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft3">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p5 ft3">Stockholm den 20 oktober 2008</P>
<P class="p6 ft4">Mats Odell</P>
<P class="p7 ft6">Lars Leijonborg <SPAN class="ft5">(Utbildningsdepartementet)</SPAN></P>
<P class="p8 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p9 ft3">Regeringen lämnar i propositionen sin syn på forsknings- och innovationspolitikens inriktning under perioden <NOBR>2009–2012.</NOBR> Det är regeringens bedömning att forskningssatsningar är bland det viktigaste Sverige kan göra för att långsiktigt stärka konkurrenskraften och bidra till en hållbar tillväxt. I propositionen redovisar regeringen hur forskningens kvalitet och konkurrenskraft kan ökas. Enligt förslag i budgetpropositionen för 2009 höjs anslagen till forskning och utveckling med 2,4 miljarder kronor 2009 inklusive 400 miljoner kronor som beslutats efter förslag i budgetpropositionen för 2007. Som en plane- ringsförutsättning enligt budgetpropositionen för 2009 bör medlen öka med ytterligare 1 miljard kronor 2010 och med ytterligare 500 miljoner kronor 2011. År 2012 bör resurserna för forskning ha ökat med</P>
<P class="p10 ft3">5 miljarder kronor. I denna proposition redovisas regeringens bedömning av hur de i budgetpropositionen för 2009 presenterade medlen närmare bör fördelas. Regeringen gör också bedömningen att myndigheternas skyldighet att betala den s.k. högskolemomsen bör tas bort.</P>
<P class="p11 ft7">Anslagen till universitet och högskolor för forskning och forskar- utbildning bör enligt förslag i budgetpropositionen för 2009 höjas med</P>
<P class="p12 ft3">700 miljoner kronor. År 2012 bör anslagen för forskning och forskarutbildning vara 1,5 miljarder kronor högre än 2008. Samtidigt som anslagen höjs bör de nya medlen fördelas utifrån kvalitets- indikatorer. Även en andel av nuvarande anslag bör omfördelas utifrån lärosätets förmåga att attrahera externa anslag och utifrån en kvalitetsbedömning av forskningen vid lärosätet. Detta blir en kvalitetsdrivande reform som stärker forskningen och underlättar lärosätenas interna kvalitetsarbete.</P>
<P class="p13 ft3">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p14 ft7">Regeringen lanserar i propositionen ett nytt inslag i systemet för Prop. 2008/09:50 forskningsfinansiering: strategiska satsningar. Dessa satsningar föreslås i budgetpropositionen för 2009 uppgå till 500 miljoner kronor år 2009.</P>
<P class="p15 ft3">Satsningen för strategiska forskningsområden bör 2012 uppgå till 1,8 miljarder kronor. Lärosäten, forskningsinstitut och forsknings- finansiärer får möjlighet till ökade anslag för breda forskningssatsningar inom de strategiska områdena medicin, teknik och klimat som av regeringen identifierats som viktiga för Sverige.</P>
<P class="p16 ft3">Anslagen till forskningsråden och Verket för innovationssystem föreslås i budgetpropositionen för 2009 höjas med 375 miljoner kronor 2009. Som en planeringsförutsättning bör anslagen 2012 ha ökat med 675 miljoner kronor. Utöver detta föreslås ökade anslag till Rymdstyrelsen och Statens energimyndighet för satsningar på strategisk forskning inom deras områden.</P>
<P class="p17 ft3">De av staten delägda industriforskningsinstituten föreslås i budget- propositionen för 2009 tillföras 100 miljoner kronor 2009. Som en planeringsförutsättning bör anslagen ökas med ytterligare 100 miljoner kronor 2010 samtidigt som instituten får en ny och effektivare organisation.</P>
<P class="p18 ft3">Regeringen presenterar också åtgärder för att främja nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat, bl.a. genom ökad tillgång till offentligt riskkapital och förstärkta resurser till lärosätenas verksamhet. Vissa insatser berör lärosätenas grundläggande regelverk. Högskolelagen (1992:1434) förtydligas på så sätt att högskolan, förutom uppgiften att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verk- samhet, ska verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Dessa uppgifter ska vidare vara integrerade delar i högskolans samlade uppgift.</P>
<P class="p19 ft3">För att kunna bedriva forskning av högsta internationella kvalitet måste svensk forskning beredas tillgång till den mest avancerade infra- strukturen för forskning. Vetenskapsrådet föreslås i budgetpropositionen för 2009 tillföras 100 miljoner kronor 2009 för infrastruktur. Som en planeringsförutsättning bör anslaget öka med ytterligare 50 miljoner kronor 2012 för att kunna finansiera forskningsinfrastruktur i Sverige och svenskt deltagande i internationella anläggningar.</P>
<P class="p18 ft7">Regeringen har även inbjudit andra länder att delta i konstruktionen av neutronforskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund. Finansiering sker inom befintliga ramar.</P>
<P class="p16 ft3">Samarbete med forskare i andra länder är en naturlig del av forskning i den internationella forskningsfronten. För att underlätta samarbetet har regeringen slutit avtal om forskningssamarbete med en rad länder. Detta finansieras inom befintliga ramar.</P>
<P class="p16 ft7">Regeringen syn på forskningssamarbete inom EU:s ramprogram för forskning, utveckling och demonstration beskrivs.</P>
<P class="p16 ft7">I propositionen aviseras en ändring av Vetenskapsrådets organisation samt en utveckling av uppgiften för Verket för innovationssystem. Vidare aviserar regeringen sin avsikt att förändra sättet att utse ledamöter i styrelserna för forskningsstiftelserna bildade av medel från de tidigare löntagarfonderna så att alla ledamöter inte längre ska utses av regeringen.</P>
<P class="p20 ft3">2</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft1">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p22 ft3"><A href="#page_11">1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td5"><P class="p23 ft3"><A href="#page_11">Förslag till riksdagsbeslut ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_11">11</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p22 ft3"><A href="#page_12">2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p23 ft3"><A href="#page_12">Lagtext</A></P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p24 ft3"><A href="#page_12">...........................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_12">12</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p23 ft3"><A href="#page_12">2.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p25 ft3"><A href="#page_12">Förslag till lag om ändring i högskolelagen</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p24 ft3"><A href="#page_12">(1992:1434) .....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_12">12</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><P class="p22 ft3"><A href="#page_13">3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td5"><P class="p23 ft3"><A href="#page_13">Ärendet och dess beredning ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_13">13</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><P class="p22 ft3"><A href="#page_14">4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td5"><P class="p23 ft3"><A href="#page_14">Regeringens politik för forskning och forskningsbaserad</A></P></TD>
<TD class="tr1 td6"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td5"><P class="p23 ft3"><A href="#page_14">innovation ......................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_14">14</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p23 ft3"><A href="#page_15">4.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p25 ft3"><A href="#page_15">Svensk forskningspolitik i en ny tid ................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_15">15</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p23 ft3"><A href="#page_16">4.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p25 ft3"><A href="#page_16">En vetenskapshistoria som förpliktar ..............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_16">16</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft3"><SPAN class="ft3">4.3</SPAN><A href="#page_17"><SPAN class="ft8">Betydelsen av offentligt finansierad forskning vid</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p27 ft3"><A href="#page_17">universitet och högskolor ................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_17">17</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft3"><A href="#page_19">4.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p27 ft3"><A href="#page_19">Svensk forskning står inför stora utmaningar..................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_19">19</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft3"><A href="#page_20">4.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p27 ft3"><A href="#page_20">Mål för forskningspolitiken.............................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_20">20</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_20">4.5.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_20">Stärkt fri forskning .........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_20">20</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_21">4.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_21">Forskning av högsta kvalitet och relevans......</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_21">21</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_21">4.5.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_21">Forskningen ska i högre utsträckning än i</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_21">dag komma till nytta.......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_21">21</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft3"><A href="#page_22">4.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p27 ft3"><A href="#page_22">Regeringens proposition i korthet....................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_22">22</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_22">4.6.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_22">Resurserna till forskning och innovation</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_22">ökar kraftigt ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_22">22</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_22">4.6.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_22">De offentliga avsättningarna når en</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_22">procent av BNP redan 2009............................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_22">22</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_23">4.6.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_23">Fördelning av direkta anslag utifrån</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_23">kvalitet ............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_23">23</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_24">4.6.4</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_24">Satsning på forskning inom för landet</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_24">strategiska områden ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_24">24</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_25">4.6.5</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_25">Ökade anslag till forskningsråden och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_25">Vinnova ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_25">25</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_26">4.6.6</A></P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_26">Innovationssystemet förbättras .......................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_26">26</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_27">4.6.7</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_27">Forskningsetik ................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_27">27</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_28">4.6.8</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_28">Internationella samarbeten bör</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_28">uppmuntras .....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_28">28</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_28">4.6.9</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_28">Organisation för forskningsfinansiering .........</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_28">28</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_30">4.6.10</A></P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_30">Andra förändringar .........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_30">30</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p22 ft3"><A href="#page_32">5</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td5"><P class="p23 ft3"><A href="#page_32">Svensk forskning i internationell jämförelse..................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_32">32</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p23 ft3"><A href="#page_32">5.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><P class="p27 ft3"><A href="#page_32">Svenska investeringar i forskning och utveckling ...........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_32">32</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft3"><A href="#page_32">5.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p27 ft3"><A href="#page_32">Näringslivets FoU............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_32">32</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_32">5.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_32">Avsättningar för FoU......................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_32">32</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_33">5.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_33">Resultat av näringslivets investeringar ...........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_33">33</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft3"><A href="#page_34">5.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p27 ft3"><A href="#page_34">Offentligt finansierad FoU ..............................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_34">34</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_34">5.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_34">Offentliga investeringar i Sverige...................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_34">34</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_34">5.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_34">Statliga investeringar i internationell</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_34">jämförelse .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_34">34</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p27 ft3"><A href="#page_35">5.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_35">Resultat av offentliga investeringarna i</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p28 ft3"><A href="#page_35">FoU .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft3"><A href="#page_35">35</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">3</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr1 td13"><P class="p22 ft3"><A href="#page_37">5.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td14"><P class="p27 ft3"><A href="#page_37">En översikt av vetenskapliga områden i svensk</A></P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p22 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft3"><A href="#page_37">forskning</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p22 ft3"><A href="#page_37">..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p30 ft3"><A href="#page_37">37</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft3"><A href="#page_37">5.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p31 ft3"><A href="#page_37">Bredd och prioriteringar – en nordisk</A></P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p22 ft3"><A href="#page_37">jämförelse........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p30 ft3"><A href="#page_37">37</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft3"><A href="#page_38">5.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p22 ft3"><A href="#page_38">Medicin och vårdvetenskap.............................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p30 ft3"><A href="#page_38">38</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft3"><A href="#page_40">5.4.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p22 ft3"><A href="#page_40">Teknikvetenskaper ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p30 ft3"><A href="#page_40">40</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft3"><A href="#page_41">5.4.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p22 ft3"><A href="#page_41">Naturvetenskap och matematik .......................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p30 ft3"><A href="#page_41">41</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft3"><A href="#page_42">5.4.5</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p22 ft3"><A href="#page_42">Samhällsvetenskap ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p30 ft3"><A href="#page_42">42</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft3"><A href="#page_43">5.4.6</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p22 ft3"><A href="#page_43">Humaniora och religionsvetenskap .................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p30 ft3"><A href="#page_43">43</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft3"><A href="#page_43">5.4.7</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p22 ft3"><A href="#page_43">Lantbruksvetenskaper .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p30 ft3"><A href="#page_43">43</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft3"><A href="#page_44">5.4.8</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p22 ft3"><A href="#page_44">Utbildningsvetenskap......................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p30 ft3"><A href="#page_44">44</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">5.5</SPAN><A href="#page_45"><SPAN class="ft8">Internationell jämförelse av finansiering och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><P class="p22 ft3"><A href="#page_45">vetenskapliga resultat.......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft3"><A href="#page_45">45</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p33 ft3"><A href="#page_45">5.5.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p22 ft3"><A href="#page_45">Europa .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft3"><A href="#page_45">45</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p33 ft3"><A href="#page_45">5.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p22 ft3"><A href="#page_45">USA .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft3"><A href="#page_45">45</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p33 ft3"><A href="#page_46">5.5.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p22 ft3"><A href="#page_46">Asien .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft3"><A href="#page_46">46</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p33 ft3"><A href="#page_48">5.5.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p22 ft3"><A href="#page_48">Australien ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft3"><A href="#page_48">48</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p33 ft3"><A href="#page_48">5.5.5</A></P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p22 ft3"><A href="#page_48">Latinamerika ...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft3"><A href="#page_48">48</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p22 ft3"><A href="#page_48">5.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td14"><P class="p22 ft3"><A href="#page_48">Svensk innovationskapacitet ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p22 ft3"><A href="#page_48">48</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td22"><P class="p22 ft3"><A href="#page_51">6 Resurser till universitet och högskolor ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p22 ft3"><A href="#page_51">51</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p22 ft3"><A href="#page_51">6.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><P class="p22 ft3"><A href="#page_51">En ny modell för tilldelning av resurser...........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft3"><A href="#page_51">51</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p22 ft3"><A href="#page_57">6.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><P class="p22 ft3"><A href="#page_57">Nya forskningsresurser ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft3"><A href="#page_57">57</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p22 ft3"><A href="#page_57">6.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><P class="p22 ft3"><A href="#page_57">Omfördelning baserad på kvalitet ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft3"><A href="#page_57">57</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">6.4</SPAN><A href="#page_60"><SPAN class="ft8">Uppföljning och utvärdering av</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p27 ft3"><A href="#page_60">resurstilldelningssystemet ................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_60">60</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p34 ft3"><A href="#page_60">6.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p27 ft3"><A href="#page_60">Tillstånd att utfärda examina på forskarnivå....................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_60">60</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p34 ft3"><A href="#page_62">6.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p27 ft3"><A href="#page_62">Borttagande av den s.k. högskolemomsen .......................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_62">62</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p34 ft3"><A href="#page_63">6.7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p27 ft3"><A href="#page_63">Bidragsfinansierad forskning ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_63">63</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p34 ft3"><A href="#page_66">6.8</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p27 ft3"><A href="#page_66">Avdragsrätt för donationer ...............................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_66">66</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p34 ft3"><A href="#page_67">6.9</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><P class="p27 ft3"><A href="#page_67">Avräkning av anslag.........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_67">67</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p22 ft3"><A href="#page_67">7</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td25"><P class="p34 ft3"><A href="#page_67">Strategiska forskningsområden.......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_67">67</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p34 ft3"><A href="#page_67">7.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p27 ft3"><A href="#page_67">Finansiering av strategisk forskning ................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_67">67</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_70">7.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p35 ft3"><A href="#page_70">Fördelning av medel för strategisk</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p35 ft3"><A href="#page_70">forskning .........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_70">70</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_72">7.1.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p35 ft3"><A href="#page_72">Medel till forskningsfinansiärer för</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p35 ft3"><A href="#page_72">utlysningar inom strategiska</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p35 ft3"><A href="#page_72">forskningsområden..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_72">72</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p34 ft3"><A href="#page_73">7.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p27 ft3"><A href="#page_73">Strategiska forskningsområden ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_73">73</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_73">7.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p35 ft3"><A href="#page_73">Medicin och livsvetenskaper...........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_73">73</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_78">7.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p35 ft3"><A href="#page_78">Sjukdomstillstånd av stor betydelse för</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p35 ft3"><A href="#page_78">folkhälsan ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_78">78</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_86">7.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p35 ft3"><A href="#page_86">Teknisk forskning............................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_86">86</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_98">7.2.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p35 ft3"><A href="#page_98">Klimatrelaterad forskning ...............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_98">98</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_110">7.2.5</A></P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p35 ft3"><A href="#page_110">Säkerhet och krisberedskap...........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_110">110</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_111">7.2.6</A></P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p35 ft3"><A href="#page_111">Strategisk forskning inom</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p35 ft3"><A href="#page_111">samhällsvetenskap och humaniora ................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_111">111</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p22 ft3"><A href="#page_113">8</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td25"><P class="p34 ft3"><A href="#page_113">Forskningsbaserad innovation ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_113">113</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft3"><A href="#page_113">8.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p27 ft3"><A href="#page_113">Forskning, innovation och konkurrenskraft ...................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_113">113</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft3">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td27"><P class="p33 ft3"><A href="#page_115">8.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_115">Ökade medel för att främja</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_115">forskningsbaserad innovation .......................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_115">115</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft3"><SPAN class="ft3">8.2</SPAN><A href="#page_115"><SPAN class="ft8">Nyttiggörande och kommersialisering av</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p3 ft3"><A href="#page_115">forskningsresultat ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_115">115</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">8.2.1</SPAN><A href="#page_115"><SPAN class="ft9">Lärosätenas uppgifter förtydligas och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft3"><A href="#page_115">utvidgas ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_115">115</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">8.2.2</SPAN><A href="#page_118"><SPAN class="ft9">En skyldighet att anmäla en patenterbar</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p3 ft3"><A href="#page_118">uppfinning bör införas ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_118">118</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">8.2.3</SPAN><A href="#page_122"><SPAN class="ft9">Stödresurser för lärosätenas nyttiggörande</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_122">av forskningsresultat.....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_122">122</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p33 ft3"><A href="#page_124">8.2.4</A></P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_124">Holdingbolagen ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_124">124</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft3"><SPAN class="ft3">8.3</SPAN><A href="#page_126"><SPAN class="ft8">Tillgång till offentligt riskkapital, Innovationsbron</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p3 ft3"><A href="#page_126">AB .................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_126">126</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">8.3.1</SPAN><A href="#page_127"><SPAN class="ft9">Innovationsbron AB:s långsiktiga</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft3"><A href="#page_127">kapitalbehov .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_127">127</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft3"><SPAN class="ft3">8.4</SPAN><A href="#page_128"><SPAN class="ft8">Förstärkning och förnyelse av</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td30"><P class="p3 ft3"><A href="#page_128">industriforskningsinstituten ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_128">128</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft3"><A href="#page_128">8.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_128">Inledning.......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_128">128</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft3"><A href="#page_128">8.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_128">En stärkt institutssektor ................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_128">128</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p3 ft3"><A href="#page_131">8.4.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_131">Finansiering av den nya institutsektorn ........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_131">131</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p3 ft3"><A href="#page_132">8.4.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_132">Verksamheten vid det nya holdingbolaget....</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_132">132</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">8.4.5</SPAN><A href="#page_133"><SPAN class="ft9">SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p3 ft3"><A href="#page_133">AB ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_133">133</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">8.4.6</SPAN><A href="#page_136"><SPAN class="ft9">Övriga institut som berörs i</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft3"><A href="#page_136">handlingsplanen............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_136">136</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft3"><SPAN class="ft3">8.5</SPAN><A href="#page_137"><SPAN class="ft8">Forskning, utveckling och innovation i näringslivet i</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_137">Sverige</A></P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p3 ft3"><A href="#page_137">...........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_137">137</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_138">8.5.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_138">Små och medelstora företag .........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_138">138</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_139">8.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_139">Näringslivets FoU i ett globalt</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_139">sammanhang.................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_139">139</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_140">8.5.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_140">Forskningsbaserade tjänsteinnovationer.......</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_140">140</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p22 ft3"><A href="#page_141">8.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td33"><P class="p27 ft3"><A href="#page_141">Innovationsfrämjande offentlig upphandling ................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_141">141</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_141">8.6.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_141">Offentliga aktörers investeringar och dess</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_141">bidrag till utvecklingen av nya</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_141">kunskapsintensiva företag.............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_141">141</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft3"><A href="#page_142">8.7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td33"><P class="p27 ft3"><A href="#page_142">Immaterialrätt ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_142">142</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_143">8.7.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_143">Åtgärder på patentområdet ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_143">143</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft3"><SPAN class="ft3">8.8</SPAN><A href="#page_144"><SPAN class="ft8">Statsstödsregler om forskning, utveckling och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td30"><P class="p3 ft3"><A href="#page_144">innovation......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_144">144</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft3"><A href="#page_144">8.8.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_144">Definition av statligt stöd enligt EG-</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_144">fördraget .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_144">144</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft3"><A href="#page_145">8.8.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_145">Statligt stöd till forskning, utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_145">innovation.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_145">145</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p3 ft3"><A href="#page_147">8.8.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_147">Kriterier för att ett statligt stöd ska</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_147">godkännas av kommissionen ........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_147">147</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft3"><A href="#page_148">8.8.4</A></P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_148">Inriktning av statligt stöd till forskning</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p35 ft3"><A href="#page_148">och utveckling ..............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_148">148</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p37 ft3"><A href="#page_148">8.9</A></P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p24 ft3"><A href="#page_148">Regionala innovationsmiljöer........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_148">148</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p37 ft3"><A href="#page_150">8.10</A></P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p24 ft3"><A href="#page_150">Standardisering..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_150">150</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td5"><P class="p24 ft3"><A href="#page_150">9 Systemet för forskningsfinansiering.............................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_150">150</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">5</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td36"><P class="p38 ft3"><A href="#page_150">9.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td37"><P class="p24 ft3"><A href="#page_150">Finansiärer......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_150">150</A></P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p25 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_150">9.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_150">Inledning .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_150">150</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_151">9.1.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p3 ft3"><A href="#page_151">Forskningsrådet för arbetsliv och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_151">socialvetenskap .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_151">151</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_152">9.1.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p3 ft3"><A href="#page_152">Forskningsrådet för miljö, areella näringar</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_152">och samhällsbyggande ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_152">152</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_153">9.1.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_153">Verket för innovationssystem........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_153">153</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_153">9.1.5</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_153">Vetenskapsrådet ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_153">153</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_154">9.1.6</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_154">Andra statliga forskningsfinansiärer .............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_154">154</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_155">9.1.7</A></P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_155">Forskningsstiftelser .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_155">155</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_156">9.1.8</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_156">Andra finansiärer av forskning i Sverige ......</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_156">156</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p38 ft3"><A href="#page_156">9.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p24 ft3"><A href="#page_156">Organisation för forskningsfinansiering.........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_156">156</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_156">9.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_156">Ökad samverkan mellan finansiärerna ..........</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_156">156</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_160">9.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p3 ft3"><A href="#page_160">Bättre samordning av forsknings- och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_160">innovationspolitik..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_160">160</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_160">9.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p3 ft3"><A href="#page_160">Forskningsrådet för miljö, areella näringar</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_160">och samhällsbyggande ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_160">160</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_161">9.2.4</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_161">Verket för innovationssystem........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_161">161</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_162">9.2.5</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_162">Vetenskapsrådet ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_162">162</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p38 ft3"><A href="#page_168">9.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td37"><P class="p24 ft3"><A href="#page_168">Forskningsstiftelserna ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_168">168</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p38 ft3"><A href="#page_169">9.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td37"><P class="p24 ft3"><A href="#page_169">Polarforskningssekretariatet...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_169">169</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td42"><P class="p40 ft3"><A href="#page_170">10 Finansiering av forskning från myndigheter och andra</A></P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td42"><P class="p24 ft3"><A href="#page_170">finansiärer .....................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_170">170</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p38 ft3"><A href="#page_171">10.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td37"><P class="p24 ft3"><A href="#page_171">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_171">171</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_172">10.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_172">Arbetslivsforskning .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_172">172</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_173">10.1.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p3 ft3"><A href="#page_173">Företagshälsovård, ett tvärvetenskapligt</A></P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_173">kunskapsområde............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_173">173</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p37 ft3"><A href="#page_174">10.1.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p24 ft3"><A href="#page_174">Alkohol, narkotika och tobak ........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p39 ft3"><A href="#page_174">174</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">10.2</SPAN><A href="#page_175"><SPAN class="ft10">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p24 ft3"><A href="#page_175">samhällsbyggande ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_175">175</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p41 ft3"><A href="#page_176">10.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p24 ft3"><A href="#page_176">Djurskydd......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_176">176</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p41 ft3"><A href="#page_178">10.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p24 ft3"><A href="#page_178">Hållbart samhällsbyggande ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_178">178</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p22 ft3"><A href="#page_179">10.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td37"><P class="p24 ft3"><A href="#page_179">Verket för innovationssystem ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_179">179</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p22 ft3"><A href="#page_179">10.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p24 ft3"><A href="#page_179">Vetenskapsrådet .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_179">179</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p41 ft3"><A href="#page_180">10.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p24 ft3"><A href="#page_180">Finansmarknadsforskning .............................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_180">180</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p41 ft3"><A href="#page_182">10.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p42 ft3"><A href="#page_182">Forskningssatsning inom det konstnärliga</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p24 ft3"><A href="#page_182">området och kulturområdet ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_182">182</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td42"><P class="p24 ft3"><A href="#page_184">11 Strukturfrågor inom medicinsk forskning.....................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_184">184</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">11.1</SPAN><A href="#page_184"><SPAN class="ft10">Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p24 ft3"><A href="#page_184">forskningen ....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_184">184</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td42"><P class="p24 ft3"><A href="#page_188">12 Infrastruktur för forskning ............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_188">188</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p43 ft3"><A href="#page_188">12.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p24 ft3"><A href="#page_188">Satsningen ......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_188">188</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p43 ft3"><A href="#page_190">12.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p24 ft3"><A href="#page_190">Databaser, register och biobanker ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_190">190</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p43 ft3"><A href="#page_192">12.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p24 ft3"><NOBR><A href="#page_192">E-vetenskap....................................................................</A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_192">192</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p43 ft3"><A href="#page_192">12.4</A></P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p24 ft3"><A href="#page_192">Materialforskning inklusive nanovetenskap...................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_192">192</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p43 ft3"><A href="#page_193">12.5</A></P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p24 ft3"><A href="#page_193">MAX IV.........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_193">193</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p43 ft3"><A href="#page_194">12.6</A></P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p24 ft3"><A href="#page_194">European Spallation Source ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_194">194</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p43 ft3"><A href="#page_195">12.7</A></P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p24 ft3"><A href="#page_195">Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv.........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_195">195</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft3">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr1 td36"><P class="p22 ft3"><A href="#page_196">12.8</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td46"><P class="p37 ft3"><A href="#page_196">Tillgång till och spridning av vetenskaplig</A></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p22 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr9 td36"><P class="p22 ft3"><A href="#page_196">12.9</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_196">information ....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_196">196</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_196">Etikprövning..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_196">196</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td5"><P class="p24 ft3"><A href="#page_198">13 Forskning och innovation i Europa ..............................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_198">198</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p22 ft3"><A href="#page_198">13.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_198">Utvecklingstendenser ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_198">198</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p22 ft3"><A href="#page_199">13.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_199">Europeiskt forskningssamarbete....................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_199">199</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_199">13.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p24 ft3"><A href="#page_199">Europeiska forskningsområdet .....................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_199">199</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_200">13.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p28 ft3"><A href="#page_200">Forskningssamarbetet inom EU:s</A></P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p24 ft3"><A href="#page_200">ramprogram ..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_200">200</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p22 ft3"><A href="#page_202">13.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_202">Innovationspolitik inom EU ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_202">202</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_202">13.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p28 ft3"><A href="#page_202">En brett upplagd innovationsstrategi för</A></P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p24 ft3"><A href="#page_202">EU ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_202">202</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_202">13.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p28 ft3"><A href="#page_202">EU:s ramprogram för konkurrenskraft och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p24 ft3"><A href="#page_202">innovation.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_202">202</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_203">13.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p24 ft3"><A href="#page_203">EU:s strukturfonder ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_203">203</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p22 ft3"><A href="#page_204">13.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_204">Regeringens överväganden............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_204">204</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td5"><P class="p24 ft3"><A href="#page_205">14 Internationell samverkan..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_205">205</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p22 ft3"><A href="#page_205">14.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_205">Utvecklingstendenser ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p30 ft3"><A href="#page_205">205</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft3"><SPAN class="ft3">14.2</SPAN><A href="#page_207"><SPAN class="ft10">Insatser för en internationell strategi för svensk</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p45 ft3"><A href="#page_207">forskningspolitik............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_207">207</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td49"><P class="p43 ft3"><A href="#page_210">14.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p45 ft3"><A href="#page_210">Forskningsavtal .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_210">210</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft3"><SPAN class="ft3">14.4</SPAN><A href="#page_213"><SPAN class="ft10">Utlandskontor för främjande av </SPAN></A><NOBR><A href="#page_213">forsknings-,</A></NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_213">innovations- och utbildningssamarbete .........................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_213">213</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td50"><P class="p22 ft3"><A href="#page_214">15</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p24 ft3"><A href="#page_214">Forskarrekrytering och mobilitet..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_214">214</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p22 ft3"><A href="#page_215">15.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_215">Yngre forskare...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_215">215</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p22 ft3"><A href="#page_217">15.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_217">Internationell rekrytering och rörlighet .........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_217">217</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p37 ft3"><A href="#page_217">15.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p24 ft3"><A href="#page_217">Yngre forskares rörlighet..............................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_217">217</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p37 ft3"><A href="#page_217">15.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p24 ft3"><A href="#page_217">Internationella rekryteringar .........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_217">217</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p22 ft3"><A href="#page_218">15.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_218">Samverkan och rörlighet................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_218">218</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p37 ft3"><A href="#page_219">15.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p24 ft3"><A href="#page_219">Meritvärde av samverkan .............................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_219">219</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p37 ft3"><A href="#page_219">15.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr8 td53"><P class="p24 ft3"><A href="#page_219">Samverkansdoktorer .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_219">219</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p22 ft3"><A href="#page_220">16</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td51"><P class="p24 ft3"><A href="#page_220">Oredlighet i forskning ..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_220">220</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td5"><P class="p24 ft3"><A href="#page_223">17 Annan forskning med betydelse för samhälle och näringsliv.......</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_223">223</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p22 ft3"><A href="#page_223">17.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p37 ft3"><A href="#page_223">Inledning</A></P></TD>
<TD class="tr4 td53"><P class="p24 ft3"><A href="#page_223">........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_223">223</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p22 ft3"><A href="#page_225">17.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_225">Forskning inom energiområdet......................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_225">225</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p37 ft3"><A href="#page_225">17.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p46 ft3"><A href="#page_225">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td53"><P class="p24 ft3"><A href="#page_225">forskningsfinansierande institutioner............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_225">225</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p37 ft3"><A href="#page_225">17.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p46 ft3"><A href="#page_225">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p24 ft3"><A href="#page_225">kunskapsbildning..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_225">225</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p22 ft3"><A href="#page_227">17.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_227">Forskning inom transportområdet .................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_227">227</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p37 ft3"><A href="#page_227">17.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p46 ft3"><A href="#page_227">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p24 ft3"><A href="#page_227">forskningsfinansierande institutioner............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_227">227</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p37 ft3"><A href="#page_229">17.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td53"><P class="p46 ft3"><A href="#page_229">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p24 ft3"><A href="#page_229">kunskapsbildning..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_229">229</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p22 ft3"><A href="#page_230">17.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><P class="p24 ft3"><A href="#page_230">Forskning inom det geovetenskapliga området .............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_230">230</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p37 ft3"><A href="#page_230">17.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td53"><P class="p46 ft3"><A href="#page_230">Forskningsproducerande och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p24 ft3"><A href="#page_230">forskningsfinansierande institutioner............</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_230">230</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft3">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_231">17.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_231">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p22 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td54"><P class="p22 ft3"><A href="#page_231">17.5</A></P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_231">kunskapsbildning...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p30 ft3"><A href="#page_231">231</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p37 ft3"><A href="#page_231">Forskning om konkurrens och offentlig upphandling ....</A></P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p30 ft3"><A href="#page_231">231</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_231">17.5.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_231">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_231">forskningsfinansierande institutioner ............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p30 ft3"><A href="#page_231">231</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_231">17.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_231">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_231">kunskapsbildning...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p30 ft3"><A href="#page_231">231</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft3">17.6</SPAN><A href="#page_232"><SPAN class="ft10">Forskning inom entreprenörskap och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p37 ft3"><A href="#page_232">småföretagande ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_232">232</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_232">17.6.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_232">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_232">forskningsfinansierande institutioner ............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_232">232</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_232">17.6.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_232">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_232">kunskapsbildning...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_232">232</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p22 ft3"><A href="#page_233">17.7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td37"><P class="p37 ft3"><A href="#page_233">Forskning inom det utrikespolitiska området.................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_233">233</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_233">17.7.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_233">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_233">forskningsfinansierande institutioner ............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_233">233</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_234">17.7.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_234">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_234">kunskapsbildning...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_234">234</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft3">17.8</SPAN><A href="#page_240"><SPAN class="ft10">Forskning om det civila samhället, demokrati,</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p37 ft3"><A href="#page_240">integration och jämställdhet m.m...................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_240">240</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_240">17.8.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_240">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_240">forskningsfinansierande institutioner ............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_240">240</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_241">17.8.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_241">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_241">kunskapsbildning...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_241">241</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p22 ft3"><A href="#page_243">17.9</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p37 ft3"><A href="#page_243">Kriminalvetenskaplig forskning och utveckling ............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_243">243</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_244">17.9.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_244">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_244">forskningsfinansierande institutioner ............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_244">244</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p37 ft3"><A href="#page_245">17.9.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_245">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p28 ft3"><A href="#page_245">kunskapsbildning...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_245">245</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft3">17.10</SPAN><A href="#page_246"><SPAN class="ft11">Forskning om försvar samt samhällets beredskap</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td56"><P class="p48 ft3"><A href="#page_246">mot sårbarhet..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_246">246</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p48 ft3"><A href="#page_246">17.10.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p49 ft3"><A href="#page_246">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p49 ft3"><A href="#page_246">forskningsfinansierande institutioner ............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_246">246</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p48 ft3"><A href="#page_248">17.10.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p49 ft3"><A href="#page_248">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p49 ft3"><A href="#page_248">kunskapsbildning...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_248">248</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td56"><P class="p3 ft3"><A href="#page_249">17.11 Forskning om och för den offentliga sektorn .................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_249">249</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p48 ft3"><A href="#page_249">17.11.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p49 ft3"><A href="#page_249">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p49 ft3"><A href="#page_249">forskningsfinansierande institutioner ............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_249">249</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p48 ft3"><A href="#page_250">17.11.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p49 ft3"><A href="#page_250">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p49 ft3"><A href="#page_250">kunskapsbildning...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_250">250</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft3">17.12</SPAN><A href="#page_251"><SPAN class="ft11">Forskning om folkhälsa, hälsovård och socialtjänst</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td56"><P class="p48 ft3"><A href="#page_251">m.m. ...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_251">251</A></P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p48 ft3"><A href="#page_252">17.12.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p3 ft3"><A href="#page_252">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p3 ft3"><A href="#page_252">forskningsfinansierande institutioner ............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_252">252</A></P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p48 ft3"><A href="#page_252">17.12.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p3 ft3"><A href="#page_252">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p3 ft3"><A href="#page_252">kunskapsbildning...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_252">252</A></P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td56"><P class="p3 ft3"><A href="#page_255">17.13 Forskning inom miljöområdet........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_255">255</A></P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p48 ft3"><A href="#page_255">17.13.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p3 ft3"><A href="#page_255">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p3 ft3"><A href="#page_255">forskningsfinansierande institutioner ............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_255">255</A></P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p48 ft3"><A href="#page_256">17.13.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p3 ft3"><A href="#page_256">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p3 ft3"><A href="#page_256">kunskapsbildning...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft3"><A href="#page_256">256</A></P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p22 ft3">8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_257">17.14 Forskning om de areella näringarna ..............................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td62"><P class="p39 ft3"><A href="#page_257">257</A></P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p25 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td63"><P class="p50 ft3"><A href="#page_258">17.14.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p49 ft3"><A href="#page_258">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p49 ft3"><A href="#page_258">forskningsfinansierande institutioner............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p39 ft3"><A href="#page_258">258</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td63"><P class="p50 ft3"><A href="#page_258">17.14.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p49 ft3"><A href="#page_258">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p49 ft3"><A href="#page_258">kunskapsbildning..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p39 ft3"><A href="#page_258">258</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_260">17.15 Forskning inom </A><NOBR><A href="#page_260">kultur-,</A></NOBR><A href="#page_260"> medie- och idrottsområdet......</A></P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p39 ft3"><A href="#page_260">260</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td63"><P class="p50 ft3"><A href="#page_260">17.15.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p49 ft3"><A href="#page_260">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p49 ft3"><A href="#page_260">forskningsfinansierande institutioner............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p39 ft3"><A href="#page_260">260</A></P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td63"><P class="p50 ft3"><A href="#page_261">17.15.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p49 ft3"><A href="#page_261">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p49 ft3"><A href="#page_261">kunskapsbildning..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p39 ft3"><A href="#page_261">261</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft3"><SPAN class="ft3">17.16</SPAN><A href="#page_262"><SPAN class="ft11">Forskning om arbetsmarknad, arbetsorganisation och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td30"><P class="p3 ft3"><A href="#page_262">arbetsmiljö.....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_262">262</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft3"><A href="#page_262">17.16.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p49 ft3"><A href="#page_262">Forskningsutförande och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p49 ft3"><A href="#page_262">forskningsfinansierande institutioner............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_262">262</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft3"><A href="#page_263">17.16.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p49 ft3"><A href="#page_263">Forskningens utveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p49 ft3"><A href="#page_263">kunskapsbildning..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_263">263</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p3 ft3"><A href="#page_264">18</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td66"><P class="p51 ft3"><A href="#page_264">Ekonomiska konsekvenser...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_264">264</A></P></TD>
<TD class="tr11 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td24"><P class="p3 ft3"><A href="#page_265">19</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td66"><P class="p51 ft3"><A href="#page_265">Författningskommentar................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_265">265</A></P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p3 ft3"><A href="#page_266">Bilaga 1</A></P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_266">Sammanfattning av betänkandet Forskningsfinansiering</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_266">– kvalitet och relevans (SOU 2008:30)..............................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_266">266</A></P></TD>
<TD class="tr8 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p3 ft3"><A href="#page_269">Bilaga 2</A></P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p46 ft3"><A href="#page_269">Förteckning över remissinstanserna (SOU 2008:30) .........</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_269">269</A></P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p3 ft3"><A href="#page_271">Bilaga 3</A></P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_271">Sammanfattning av betänkandet Stödet för</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_271">utbildningsvetenskaplig forskning (SOU 2005:31)............</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_271">271</A></P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p3 ft3"><A href="#page_272">Bilaga 4</A></P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p46 ft3"><A href="#page_272">Förteckning över remissinstanserna (SOU 2005:31) .........</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_272">272</A></P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p3 ft3"><A href="#page_273">Bilaga 5</A></P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_273">Sammanfattning av delbetänkandet Världsklass!</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_273">Åtgärdsplan för den kliniska forskningen (SOU 2008:7) ..</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_273">273</A></P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p3 ft3"><A href="#page_276">Bilaga 6</A></P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p46 ft3"><A href="#page_276">Förteckning över remissinstanserna (SOU 2008:7) ...........</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_276">276</A></P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p3 ft3"><A href="#page_277">Bilaga 7</A></P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p46 ft3"><A href="#page_277">Sammanfattning av betänkandet Resurser för kvalitet</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_277">(SOU 2007:81)...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_277">277</A></P></TD>
<TD class="tr8 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p3 ft3"><A href="#page_281">Bilaga 8</A></P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p46 ft3"><A href="#page_281">Förteckning över remissinstanserna (SOU 2007:81) .........</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_281">281</A></P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p3 ft3"><A href="#page_282">Bilaga 9</A></P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p46 ft3"><A href="#page_282">Sammanfattning av rapporten Åtgärder för en</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_282">effektivare Holdingbolagsstruktur (U2006/8271/UH) .......</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_282">282</A></P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td5"><P class="p3 ft3"><A href="#page_284">Bilaga 10 Förteckning över remissinstanserna (U2006/8271/UH).....</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_284">284</A></P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p3 ft3"><A href="#page_285">Bilaga 11</A></P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_285">Sammanfattning av betänkandet om nyttiggörande av</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_285">högskoleuppfinningar (SOU 2005:95)...............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_285">285</A></P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td67"><P class="p3 ft3"><A href="#page_287">Bilaga 12</A></P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p46 ft3"><A href="#page_287">Förslag till lag om ändring i högskolelagen</A></P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_287">(1992:1434) enligt betänkandet SOU 2005:95...................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_287">287</A></P></TD>
<TD class="tr8 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td67"><P class="p3 ft3"><A href="#page_287">Bilaga 13</A></P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p46 ft3"><A href="#page_287">Förslag till lag om ändring i högskolelagen</A></P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_287">(1992:1434)........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_287">287</A></P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td5"><P class="p3 ft3"><A href="#page_288">Bilaga 14 Förteckning över remissinstanserna (SOU 2005:95) .........</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_288">288</A></P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p3 ft3"><A href="#page_289">Bilaga 15</A></P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_289">Sammanfattning av betänkandet Handlingsplan för en</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p52 ft3"><A href="#page_289">ny institutssektor (Ds 2007:39) ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_289">289</A></P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td5"><P class="p3 ft3"><A href="#page_291">Bilaga 16 Förteckning över remissinstanserna (Ds 2007:39).............</A></P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p22 ft3"><A href="#page_291">291</A></P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p22 ft3">9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td69"><P class="p53 ft3"><A href="#page_292">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober</A></P></TD>
<TD class="tr1 td70"><P class="p22 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p22 ft3"><A href="#page_292">2008 .....................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p30 ft3"><A href="#page_292">292</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft3">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr12 td71"><P class="p55 ft1">1</P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p56 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</P></TD>
<TD class="tr12 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft3">Regeringen föreslår att riksdagen</P>
<P class="p58 ft7"><SPAN class="ft12">dels </SPAN>antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),</P>
<P class="p59 ft3"><SPAN class="ft4">dels </SPAN>bemyndigar regeringen att</P>
<P class="p60 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft13">genom ombildning av IRECO Holding AB bilda ett nytt holdingbolag vars syfte inte ska vara att bereda vinst åt aktieägaren (avsnitt 8.4.4), och</SPAN></P>
<P class="p61 ft7"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft14">avyttra statens aktier i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (avsnitt 8.4.5) och att vid sådan avyttring</SPAN></P>
<P class="p62 ft7"><SPAN class="ft3">a)</SPAN><SPAN class="ft14">som likvid, utöver kontanter, motta aktier eller andra former av tillgångar,</SPAN></P>
<P class="p62 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft15">avyttra de tillgångar som staten får som likvid vid en försäljning, om andra tillgångar än kontanter erhålls, och</SPAN></P>
<P class="p59 ft3">c) vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra transaktionen,</P>
<P class="p63 ft3">inkluderande nyemission av aktier i IRECO Holding AB eller det nya holdingbolaget,</P>
<P class="p59 ft3"><SPAN class="ft4">dels </SPAN>godkänner vad regeringen föreslår om</P>
<P class="p58 ft7"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft14">avräkning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå (avsnitt 6.9), och</SPAN></P>
<P class="p58 ft5"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft16">ändring av bolagsordning för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (avsnitt 8.4.5).</SPAN></P>
<P class="p64 ft3">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="p12dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035012x1.jpg/" id="p12img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft4">I högskolornas uppgift ska ingå att </SPAN><SPAN class="ft3">samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet </SPAN><SPAN class="ft4">samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr12 td71"><P class="p55 ft1">2</P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p37 ft1">Lagtext</P></TD>
<TD class="tr12 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft3">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P>
<P class="p66 ft19"><SPAN class="ft17">2.1</SPAN><SPAN class="ft18">Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)</SPAN></P>
<P class="p67 ft5">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p68 ft20">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p69 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td73"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p70 ft21">1 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td73"><P class="p43 ft3">Staten <SPAN class="ft4">skall </SPAN>som</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p71 ft3">2 §<A href="#page_12"><SPAN class="ft22">1</SPAN></A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft3">huvudman</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p37 ft3">Staten <SPAN class="ft4">ska </SPAN>som huvudman</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td73"><P class="p41 ft3">anordna högskolor för</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p69 ft3">anordna högskolor för</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft7"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft23">utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och</SPAN></P>
<P class="p73 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft15">forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete.</SPAN></P>
<P class="p74 ft12">Högskolorna skall också <SPAN class="ft7">samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p75 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.</P>
<P class="p76 ft26"><SPAN class="ft24">1</SPAN><SPAN class="ft25">Senaste lydelse 1996:1392.</SPAN></P>
<P class="p77 ft3">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr12 td71"><P class="p55 ft1">3</P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p56 ft1">Ärendet och dess beredning</P></TD>
<TD class="tr12 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft3">Regeringen lämnar en särskild proposition om forskningsfrågor till riksdagen en gång per mandatperiod. Denna proposition gäller regeringens politik för forskning och forskningsbaserad innovation under perioden <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p79 ft3">Regeringen har tagit initiativ till flera utredningar inom forsknings- området. Bland utredningarna kan nämnas Stödet för utbildnings- vetenskaplig forskning (SOU 2005:31), Resurser för kvalitet (SOU 2007:81), Karriär för kvalitet (SOU 2007:98), Världsklass! – Åtgärdsplan för den kliniska forskningen (SOU 2008:7) samt Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans (SOU 2008:30). Samman- fattningar av betänkandena finns i respektive <SPAN class="ft4">bilagorna 1, 3, 5 </SPAN>och <SPAN class="ft4">7 </SPAN>med förteckningar över remissinstanserna i <SPAN class="ft4">bilagorna 2, 4, 6 </SPAN>och <SPAN class="ft4">8. </SPAN>Sammanställningar av remissyttrandena finns tillgängliga i</P>
<P class="p80 ft7">Utbildningsdepartementet (U2005/3730/F, U2007/7005/UH, U2007/7970/UH, U2008/1120/F, U2008/2293/F).</P>
<P class="p81 ft3">Underlag för arbetet med att utveckla strukturerna för nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat har varit betänkandet Nyttiggörande av högskoleuppfinningar (SOU 2005:95) samt rapporten Åtgärder för en effektivare holdingbolagsstruktur (U2006/8271/UH). Rapporten Åtgärder för en effektivare holdingbolagsstruktur finns sammanfattad i <SPAN class="ft4">bilaga 9</SPAN>, med remissinstanserna angivna i <SPAN class="ft4">bilaga 10</SPAN>. Betänkandet finns sammanfattat i <SPAN class="ft4">bilaga 11</SPAN>. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft4">bilaga 13</SPAN>. Sammanställningar över remissyttrandena finns tillgänglig i</P>
<P class="p82 ft3">Utbildningsdepartementet (U2005/8751/UH, U2005/8271/UH). Regeringen föreslår en ändring i högskolelagen (1992:1434). Ett förslag har lämnats i betänkandet Nyttiggörande av högskoleuppfinningar (SOU 2005:95) och finns i <SPAN class="ft4">bilaga 12</SPAN>.</P>
<P class="p79 ft3">Även promemorian Underlag för internationell strategi i svensk forskningspolitik (U2008/2555/F) har utarbetats. Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning över remissinstansernas yttranden och en förteckning över remissinstanserna finns tillgängliga i utbildningsdepartementet (U2008/2555/F).</P>
<P class="p83 ft3">Vidare har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) utarbetat departementspromemorian Handlingsplan för en ny institutssektor (Ds 2007:39). Promemorian har utgått från rapporten En ny institutssektor – En analys av industriforskningsinstitutens villkor och framtid ur ett närings- och innovationspolitiskt perspektiv från Kungl. Tekniska högskolan. En sammanfattning av departementspromemorian finns i <SPAN class="ft4">bilaga 14 </SPAN>med en förteckning över remissinstanserna i <SPAN class="ft4">bilaga 15</SPAN>. Sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Närings- departementet (N2007/10117/FIN).</P>
<P class="p84 ft3">Ett flertal skrivelser ingår i regeringens bedömningsunderlag, bl.a. en skrivelse från Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund (U2007/4569/F), som har remissbehandlats, avseende en fristående instans för granskning av högskolans hantering av s.k. oredlighetsärenden. En sammanställning över remissyttrandena och en</P>
<P class="p85 ft3">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<P class="p86 ft7">förteckning över remissinstanserna finns tillgängliga i Prop. 2008/09:50 Utbildningsdepartementet (U2007/4579/F).</P>
<P class="p16 ft3">Forskningsråden, Verket för innovationssystem, universitet och högskolor samt flera myndigheter har fått i uppdrag att inkomma med <NOBR>forsknings-,</NOBR> kunskaps- och innovationsstrategier. Forskningsstiftelser, akademier samt bransch- och intresseorganisationer har erbjudits att inkomma med strategier för sina respektive områden. Sammantaget har ett hundratal myndigheter och organisationer redovisat sina strategier.</P>
<P class="p87 ft7">Även Vetenskapsrådets skrivelse (U2008/8117/F) om strategiska forskningsområden har varit ett underlag.</P>
<P class="p16 ft7">Regeringens Globaliseringsråd har utarbetat rapporten Kunskapsdriven tillväxt (Ds 2007:38) som ingår i underlaget.</P>
<P class="p16 ft5">Regeringens forskningsberedning har diskuterat flera av de frågor som presenteras i denna proposition.</P>
<P class="p88 ft28"><SPAN class="ft1">4</SPAN><SPAN class="ft27">Regeringens politik för forskning och forskningsbaserad innovation</SPAN></P>
<P class="p89 ft5">Två grundläggande insikter har varit utgångspunkten för regeringens arbete med 2008 års proposition om forskning och innovation.</P>
<P class="p90 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">Mänsklighetens största utmaningar – som påverkan på klimatet, energikrisen, vattenbristen, den utbredda fattigdomen i delar av världen, följderna av pågående demografiska förändringar, utdragna internationella konflikter och risker för pandemier – kan inte hanteras på ett framgångsrikt sätt utan ny kunskap,</SPAN></P>
<P class="p91 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">I globaliseringens tid måste svensk konkurrenskraft till stor del bygga på ett högt kunskapsinnehåll i våra exportprodukter, varför forskning, utveckling och innovation är centrala delar av tillväxtpolitiken.</SPAN></P>
<P class="p92 ft7">För att möta dessa utmaningar har regeringen i budgetpropositionen för 2009 föreslagit en kraftfull satsning på svensk forskning och forskningsbaserad innovation med en nivåökning om 5 miljarder kronor <NOBR>2009–2012</NOBR> jämfört med 2008. Detta är mer än dubbelt så mycket som efter den senaste forskningspolitiska propositionen. Det belopp som föreslås för 2009 är i sig självt större än den sammantagna ökningen under perioden <NOBR>2005–2008</NOBR> som föregående proposition avsåg.</P>
<P class="p93 ft3">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="p15dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035015x1.jpg/" id="p15img1">
</DIV>
<P class="p94 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p95 ft32">Figur 1: Statliga medel för forskning i forskningspolitiska propositioner <NOBR>1996–2008,</NOBR> miljarder kronor</P>
<P class="p96 ft33">6</P>
<P class="p97 ft33">5</P>
<P class="p98 ft33">4</P>
<P class="p97 ft33">3</P>
<P class="p98 ft33">2</P>
<P class="p99 ft33">1</P>
<P class="p98 ft33">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft34">1996</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p22 ft33">2000</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p22 ft33">2004</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p22 ft33">2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft17"><SPAN class="ft17">4.1</SPAN><SPAN class="ft35">Svensk forskningspolitik i en ny tid</SPAN></P>
<P class="p101 ft3">Regeringens Globaliseringsråd har i sin rapport, Kunskapsdriven tillväxt</P>
<P class="p102 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft13">En första rapport från Globaliseringsrådet (Ds 2007:38), beskrivit den internationella bakgrund som svensk forskningspolitik måste relatera till. I globaliseringens tid har kunskap blivit den viktigaste produktionsfaktorn. Kostnaden för tillverkning av varor har sjunkit drastiskt när flera hundra miljoner människor på kort tid blivit en del av den globala ekonomin, efter att till för några år sedan bara ha producerat för en lokal marknad. Vägen till ekonomisk framgång för en nation är att en allt större andel av arbetskraften verkar i de delar av produktionskedjan som har högt förädlingsvärde.</SPAN></P>
<P class="p103 ft7">Därför sker nu stora investeringar världen över i bättre utbildning och mer forskning. Antalet forskare i världen har ökat snabbt. Konkurrensen om ”de bästa hjärnorna” – allt från särskilt begåvade studenter till duktiga lärare och forskare – skärps.</P>
<P class="p104 ft3">Det är viktigt att inse att konkurrensmiljön för svenska exportföretag är krävande. Företagens verklighet är att det sällan räcker med att komma näst först med en teknisk innovation och att det definitivt inte räcker att komma tvåa i en offertstrid. Företag som inte är konkurrenskraftiga blir utslagna. Globalisering är inget nollsummespel utan en företeelse där alla kan komma ut som vinnare. Konkurrensen leder ofta till bättre och billigare produkter och tjänster. Sverige har historiskt sett blivit vinnare i skeden då världshandeln expanderat.</P>
<P class="p11 ft7">Några av vår tids största utmaningar är globala till sin karaktär och berör människor i både höginkomstländer och utvecklingsländer. Klimat- förändringar, miljöhot, smittsamma sjukdomar, väpnade konflikter och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td77"><P class="p3 ft3">terrorism utgör alla hinder för en rättvis och hållbar utveckling</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td34"><P class="p22 ft3">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td77"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<P class="p105 ft7">(Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling, prop. Prop. 2008/09:50 2002/03:122 och skr. 2007/08:89). Ny kunskap genom forskning är här</P>
<P class="p106 ft3">en avgörande faktor för att vi ska kunna närma oss lösningar på dessa och andra globala utmaningar. Det ömsesidiga beroende som dessa utmaningar framkallar ökar också behovet av en kunskapsutveckling genom samverkan över gränserna.</P>
<P class="p107 ft5">Forskning och utveckling bidrar till att lösa definierade problem och till att utöka mänsklighetens samlade vetande.</P>
<P class="p108 ft17"><SPAN class="ft17">4.2</SPAN><SPAN class="ft37">En vetenskapshistoria som förpliktar</SPAN></P>
<P class="p109 ft3">Sverige är en av världens ledande forskningsnationer. De totala avsättningarna till forskning och utveckling är högst i världen vid sidan av Israel. En analys från Nya Zeeland visade nyligen att inget land har så många universitet bland de högst rankade i världen i förhållande till folkmängden som Sverige.</P>
<P class="p110 ft3"><NOBR>300-årsfirandet</NOBR> av Carl von Linnés födelse förra året påminde om att Sverige också har en lång och stolt historia på det vetenskapliga området. När jubileet invigdes i Växjö erinrade den inbjudne huvudtalaren professor Sir David King om en annan svensk vetenskapsman, Svante Arrhenius. Genom sin grundforskning för mer än hundra år sedan kunde Arrhenius förutse koldioxidens påverkan på växthuseffekten.</P>
<P class="p111 ft3">Carl von Linnés och Svante Arrhenius livsgärningar påminner om ett viktigt inslag i forskningens karaktär: långsiktigheten. Arternas mångfald och den globala uppvärmningen är frågor som nu står mycket högt på den politiska agendan. När de diskuteras åberopas vetenskapliga rön som är hundratals år gamla. Arrhenius kunde knappast ana, när han på 1890- talet med papper och penna gjorde sina beräkningar av temperatur- utvecklingen i atmosfären, att han på <NOBR>2000-talet</NOBR> skulle hyllas av internationella storheter som Sir David King och den förre amerikanske vicepresidenten Al Gore, den senare när han fått motta sitt Nobelpris. Men så förunderliga är ibland forskningens vägar.</P>
<P class="p112 ft3">Sökandet efter ny kunskap ligger i människans väsen. Vi spanar bland planeter och galaxer efter tecken på liv, vi gräver i jordlagren för att förstå våra förfäders livsvillkor och drömmar, vi söker i atomkärnornas innersta för att avslöja materiens hemligheter och själva livets ursprung.</P>
<P class="p113 ft7">All kunskap kan inte nyttiggöras. Men erfarenheten visar att en solid bas av kunskap, också sådant vetande som i förstone förefaller onödigt, ökar möjligheterna att utveckla samhället och möjliggöra ett bättre liv. ”Om sökandet efter sanningen så för mig till helvetets port går jag fram och knackar på” är ett uttryck som tillskrivs flera personer, men möjligen först formulerades av den svenske filosofen Benjamin Höijer (1767– 1812).</P>
<P class="p114 ft7">Svensk vetenskapshistoria inkluderar också uppfinnarna och innova- törerna, de som hittade lösningar på konkreta problem och skapade produkter som gav människor världen över en bättre vardag – säkerhetständstickor, kullager, separatorer, gasfyrar, dynamit, kylskåp och mycket annat. De gav därigenom också Sverige en industri av världsklass.</P>
<P class="p77 ft3">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<P class="p115 ft7">Det är i år 50 år sedan den första pacemakern opererades in i en Prop. 2008/09:50 människa. Det skedde i Sverige och är ett exempel på hur akademisk</P>
<P class="p116 ft3">forskning och praktiskt ingenjörskunnande kompletterar varandra. Pacemakern har inneburit att miljoner hjärtsjuka har fått ett längre och bättre liv. Medicinen Losec är ett liknande exempel, framforskad på Astras laboratorium i Mölndal i nära samverkan med akademiska och kliniska forskare i Göteborg. Även här räknas antalet människor som fått högre livskvalitet tack vare svensk kreativitet i miljoner. Listan på exempel kunde göras mycket längre.</P>
<P class="p117 ft3">För bilden utomlands av Sverige som framstående vetenskapsnation spelar Nobelpriset en stor roll. Vi har som nation all anledning att känna tacksamhet mot den man och de lyckliga omständigheter som lett fram till att världens i särklass mest prestigefyllda vetenskapspris delas ut just i vårt land.</P>
<P class="p118 ft3">Men Alfred Nobel som person aktualiserar en annan fråga, som behandlas utförligt i denna proposition. Nobel var en skicklig uppfinnare och samtidigt en framgångsrik affärsman. Nobelpriset hade inte funnits om inte Nobel förmått kommersialisera sina tekniska genombrott. Svensk vetenskapshistoria är också, åtminstone i de lyckliga fallen, historien om framgångsrikt nyttiggörande.</P>
<P class="p119 ft3">Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning följer – på grund av att svenska är ett litet språk i världen – en delvis annan logik än medicinsk och teknisk forskning. På de första områdena har svensk forskning inte fått samma internationella genomslag som på de senare. Det finns dock undantag. <NOBR>Heckscher-Ohlin-teorin</NOBR> är alltjämt grund- läggande i forskning världen över om internationell handel och har, likt Arrhenius resultat, närmast upplevt en renässans i vår tid när globaliseringens effekter analyseras. Svensk freds- och konfliktforskning är respekterad världen över. Begreppet ”Stockholmssyndromet” myntades av psykiatrikern och forskaren Nils Bejerot och har blivit etablerat inom internationell psykiatrisk forskning. Men exemplen förändrar inte det faktum att svenska rön på dessa forskningsområden uppmärksammas mindre i andra länder. Det får dock inte tas till intäkt för att forskningen inte håller god kvalitet eller inte behövs i Sverige. Humaniora och samhällsvetenskap är nödvändiga för att vi ska förstå vår samtid och kunna lägga grunden för en mänskligare framtid.</P>
<P class="p120 ft7">I dag verkar uppemot 80 000 personer som forskare i Sverige. Många av dem tillhör de ledande forskarna i världen på sina områden. Som nation avsätter vi en större andel av våra samlade resurser till forskning och utveckling än nästan alla andra länder i världen. Sverige är ett land med en fantastisk vetenskapshistoria och vi tillhör fortfarande de ledande forskningsnationerna i världen. Men den avgörande frågan är: Hur förvaltar vi vår enastående vetenskapshistoria in i framtiden?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr2 td78"><P class="p3 ft17">4.3</P></TD>
<TD class="tr2 td79"><P class="p34 ft17">Betydelsen av offentligt finansierad forskning vid</P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td78"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p34 ft17">universitet och högskolor</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td77"><P class="p3 ft3">Att i dag närmare förutsäga vilka forskningsinsatser som kommer att ha</P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td77"><P class="p3 ft3">betydelse i framtiden är svårt. Däremot går det att identifiera angelägna</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td77"><P class="p3 ft3">kunskapsbehov inom vissa områden och avsätta medel för forsknings-</P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p22 ft3">17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p121 ft7">verksamhet vars resultat är tänkt att komma till användning inom dessa områden. Nya uppfinningar och produkter har också kommit fram genom dylika strategiska satsningar för att lösa problem.</P>
<P class="p122 ft3">Historien visar dock att nya lösningar, uppfinningar och produkter i stor utsträckning även har uppstått genom forskning som inte har haft användnings- och behovsaspekter som motiv. För en god beredskap och en god bas för kunskapsbehov som i dag inte kan förutses är det angeläget att möjliggöra forskningsverksamhet i syfte att ytterligare vidga den vetenskapliga kunskapsbasen, med fokus på ökad förståelse och utan direkt koppling till i dag identifierade behov och användningsområden.</P>
<P class="p123 ft3">I Sverige bedrivs forskningsverksamhet med detta fokus i huvudsak vid universitet och högskolor. Forskning om sambanden mellan akademisk forskning och ekonomisk tillväxt visar att forskningen bidrar till ekonomisk tillväxt på flera olika sätt och att sambanden är komplexa. Dels ökar akademisk forskning den ackumulerade kunskapsnivån totalt sett hos arbetskraften i landet, dels bidrar den till utbildning av studenter samt skapar nya instrument och metoder. Den akademiska forskningen ökar också kapaciteten för att lösa vetenskapliga och tekniska problem.</P>
<P class="p124 ft3">Studier har visat att den nationella grundforskningen är en central faktor för teknikutvecklingen i många länder. Bakgrunden är att rekrytering av forskare och personliga kontakter har stor betydelse för den nationella kunskapsöverföringen inom teknik och naturvetenskap.</P>
<P class="p125 ft7">Studier av avkastningen på offentlig finansierad grundforskning har studerats. Resultaten visar att mer än 10 procent av alla innovationer inte hade kunnat ske utan akademisk grundforskning. En ökande andel innovationer är avhängiga av resultat inom tidigare grundforskning vid universitet. Akademisk grundforskning har därför kommit att bli alltmer central för innovationer inom näringslivet.</P>
<P class="p126 ft4">Regionala effekter</P>
<P class="p127 ft3">Det finns betydande bevis för spridningseffekter av universitetens och högskolornas forskningsverksamhet. De studier som genomförts i bl.a. Sverige indikerar regionala spridningseffekter från universiteten samt högskolorna att regional produktionsspecialisering och universitets- och högskoleforskning utvecklas ömsesidigt. Enbart närvaron av ett universitet eller en högskola ökar dock inte den regionala utvecklingen. Avgörande när det gäller samverkan med den privata sektorn är miljö, attityder och normer i regionen. Villkoren för ökad kommersialisering och samverkan med näringslivet är inte i första hand bestämda av universitetet och högskolorna, utan är snarare en kombination av styrning på nationell, regional och lokal nivå. Universiteten och högskolorna kan medverka till detta genom att organisatoriskt underlätta externt samarbete och kommersialisering av resultaten av akademisk forskning.</P>
<P class="p128 ft7">Regionaliseringen av högre utbildning har haft positiva effekter på den regionala arbetsproduktiviteten på orter där universitet och högskolor har etablerats. Detta gäller särskilt i regioner där antalet anställda forskare och inskrivna studenter är relativt stort. Det finns också evidens för större produktivitetsvinster i regioner med s.k. ”unga” universitet och hög-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">18</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p130 ft7">skolor jämfört med regioner med äldre, etablerade universitet. Effekten Prop. 2008/09:50 för regionens produktivitetsutveckling av antalet universitetsbaserade</P>
<P class="p21 ft3">forskare är större än effekten av antalet studenter.</P>
<P class="p131 ft3">Internationella studier tyder på att universiteten och högskolorna har tydliga effekter på regional bruttoproduktion (BNP på regional nivå). Studierna tyder också på att universitet och högskolorna har positiva effekter på den disponibla inkomsten för invånarna i en region, vilket kan ses som ett mått på välfärd. Stora universitet och högskolor drar till sig studenter som ökar konsumtionsbasen i regionen. Universiteten och högskolorna verkar även som kunskapsproducent och bidrar med patent, teknisk kunskapsöverföring samt avknoppningsföretag i regionen.</P>
<P class="p132 ft7">Investeringar i akademisk forskning har också tydliga spridnings- effekter till företag och näringsliv via starka forsknings- och innovations- miljöer i anknytning till universitet och högskolor. Starka forsknings- och innovationsmiljöer utgör också ett viktigt argument för privata företag att välja att lokalisera sin forskning till Sverige.</P>
<P class="p133 ft17"><SPAN class="ft17">4.4</SPAN><SPAN class="ft35">Svensk forskning står inför stora utmaningar</SPAN></P>
<P class="p134 ft7">Lika sant som det är att Sverige har varit och i viss utsträckning fortfarande är en forskningsnation av världsklass, är det att svensk forskning och svensk forsknings- och innovationspolitik nu står inför stora utmaningar.</P>
<P class="p131 ft3">Det är realistiskt att konstatera att det är i en hårdnande internationell konkurrensmiljö som svensk forskning och svensk forskningspolitik ska fungera framöver.</P>
<P class="p131 ft7">Det är regeringens bedömning att svensk forskning i dag i internationell belysning har flera allvarliga problem. De kan sammanfattas i följande punkter.</P>
<P class="p135 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft38">Otillräcklig kvalitet</SPAN>. De direkta forskningsanslagen till lärosätena (”fakultetsanslagen”) har i alltför stor utsträckning fördelats utan konkurrens eller oberoende kvalitetsbedömningar.</P>
<P class="p136 ft21"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft38">Fragmentisering och bristande långsiktighet</SPAN><SPAN class="ft3">. Underfinansiering och kortsiktighet i bidragsgivningen har inneburit att kvalitetsdrivande effekter av forskningsrådens resursfördelning inte har blivit tillräckligt tydliga.</SPAN></P>
<P class="p136 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft38">Bristande tvärvetenskaplighet</SPAN>. Disciplinernas starka revirgränser och forskningsfinansiärernas bristande samarbete har begränsat möjligheterna till tvärvetenskaplig forskning.</P>
<P class="p137 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft39">Bristande kommersialisering</SPAN>. Forskningsresultaten har alltför sällan lett till jobb, nya produkter och tillväxt i Sverige.</P>
<P class="p136 ft21"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft38">Ständiga utmaningar av forskningens oberoende och integritet</SPAN><SPAN class="ft3">. Den svaga utvecklingen i de offentliga investeringarna i forskning och utveckling i förhållande till företagens motsvarande investeringar riskerar att skapa en obalans som negativt påverkar grundforskningens integritet. En annan risk är en politisering av den akademiska världen.</SPAN></P>
<P class="p21 ft21"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft38">Bristande förmåga att göra långsiktiga och samordnade</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft21">strategiska satsningar</SPAN>. Viljan och förmågan att på nationell nivå</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p22 ft3">19</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<P class="p138 ft5">göra långsiktiga strategiska forskningssatsningar och prioriteringar Prop. 2008/09:50 har varit svagt utvecklad.</P>
<P class="p133 ft17"><SPAN class="ft17">4.5</SPAN><SPAN class="ft37">Mål för forskningspolitiken</SPAN></P>
<P class="p139 ft3">Regeringens mål är att stärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed stärka konkurrenskraften i en globaliserad värld för att bidra till ökad hållbar ekonomisk tillväxt och välfärd i Sverige. Forskningen ska vara av högsta internationella klass och den ska till stor del bedrivas inom områden som har eller har förutsättningar att få betydelse för människors välfärd, samhällets utveckling och näringslivets konkurrens- kraft.</P>
<P class="p140 ft5">Regeringen vill förverkliga målet genom tre viktiga preciseringar som redovisas i det följande.</P>
<P class="p141 ft21">4.5.1 Stärkt fri forskning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p3 ft3">Den fria, inomvetenskapligt motiverade forskningen är central för att</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">identifiera områden av vital betydelse för samhällsutvecklingen, både i</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">vår närhet och globalt. Satsningar på tillämpad forskning och produkt-</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">utveckling kräver en grund i excellent grundforskning där forskare, ofta i</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">samverkan, genomför de forskningsprogram de har initierat och efter</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">sedvanlig kvalitetsprövning fått stöd för. En högkvalitativ fri forskning är</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">basen i forskningspolitiken, samtidigt som också behovet av att nyttig-</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">göra och kommersialisera forskningsresultat behöver förstärkta insatser.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p28 ft3">Ingen forskning är naturligtvis fullständigt fri i meningen att den inte</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">avgränsas av legala och ekonomiska ramar. Så måste det vara och så</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">kommer det alltid att förbli. Det finns en legitim styrning på en</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">övergripande nivå av för samhället viktiga forskningsområden. Att det</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">demokratiska systemet i vår tid inte skulle få peka ut exempelvis</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">klimathotet som ett prioriterat forskningsområde ter sig orimligt. Det är</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">dock angeläget att identifiera de faktorer som leder till att angelägen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">forskning inte kan bedrivas. Det kan röra sig om orsaker av vitt skilda</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">slag: påtryckningar från externa finansiärer, politisk inblandning, att de</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">tongivande forskarna inom området inte accepterar ifrågasättande,</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">bristande kompetens hos anslagsbeviljande instanser etc. Regeringens</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">politik syftar till att minska riskerna för att angelägen forskning stoppas.</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">De ekonomiska ramarna vidgas genom en kraftig förstärkning av</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">finansieringen. Mångfalden i finansieringssystemet förstärks och</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">lärosätenas autonomi ökas.</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p28 ft3">Samtidigt förs, också i forskarvärlden, en angelägen debatt om att det</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">parallellt med engagemanget för fri grundforskning behövs en större</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">styrning av ett visst slag. Resurserna är trots allt begränsade och resultat</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">kräver ofta kraftsamling. I många länder talas det nu om ”strategiska”</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">forskningssatsningar, som innebär att det efter en process pekas ut vissa</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">stora forskningsområden där betydande resurser ställs till forskningens</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">förfogande. Också här handlar det om fri forskning, men den bedrivs</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">inom ett brett område som pekats ut som särskilt angeläget. Regeringen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p3 ft3">presenterar i denna proposition ett sådant system.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td7"><P class="p22 ft3">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td81"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td82"><P class="p42 ft21">4.5.2</P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p142 ft21">Forskning av högsta kvalitet och relevans</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft3">Det svenska forskningslandskapet har ett antal toppar av världsklass. Ofta handlar det om områden där också svenskt näringsliv investerar mycket i forskning och utveckling. Det är naturligtvis statistiskt orimligt att svensk forskning ska vara bäst i världen på alla områden, men topparna behöver bli fler, genomsnittsnivån höjas och antalet svaga forskningsområden minimeras.</P>
<P class="p103 ft3">Svensk vetenskaplig publicering är fortfarande, tillsammans med den från Schweiz, högst i världen per capita. Ändå har kvaliteten mätt som citeringsanalys haft en negativ trend under de senaste 25 åren. Trots att antalet artiklar från Sverige ökat, har den uppmärksamhet de får i omvärlden minskat relativt andra länder. En orsak till detta är att många fler länder än tidigare satsar på forskning och konkurrensen om uppmärksamheten ökar. En annan orsak är säkert att kvaliteten på svensk forskning inom vissa områden minskat sett i relation till forskning i andra länder.</P>
<P class="p143 ft3">Flera med Sverige jämförbara länder har under de senaste <NOBR>20–25</NOBR> åren gjort omfattande investeringar i forskning och har som en konsekvens av detta ökat sin andel av de internationella publikationerna. Samtidigt som forskningen ökat i volym har den i flera fall också fått större inter- nationellt genomslag mätt som antalet citeringar. De strategiska föränd- ringar av organisationen av forskningsfinansiering som genomförts i t.ex. Danmark och Storbritannien förefaller också ha haft positiva effekter bl.a. på hur dessa länders forskning uppmärksammas.</P>
<P class="p144 ft7">Kvaliteten på svensk forskning måste stärkas. Förutom ökad finansiering måste också systemet för forskningsfinansiering tydligare premiera kvalitet. En modell för detta presenteras i denna proposition.</P>
<P class="p60 ft3">Många av de framstående kunskapsmiljöerna runtom i världen förmår på ett framgångsrikt sätt integrera forskning av högsta vetenskapliga kvalitet med en dialog och utbyte med andra aktörer. Med den förstärkning av forskarsamhällets autonomi och finansiella resurser som regeringens politik syftar till bör möjligheter till ett ökat kunskapsutbyte och tydligare samverkan med det övriga samhället skapas. Forskningen bör härigenom, förutom att kunna hålla vetenskaplig kvalitet, också kunna vara relevant för samhälle och näringsliv.</P>
<P class="p145 ft42"><SPAN class="ft21">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft41">Forskningen ska i högre utsträckning än i dag komma till nytta</SPAN></P>
<P class="p10 ft3">Oberoende forskning baserad på fritt sökande efter kunskap är ett av fundamenten för självständiga universitet och högskolor och detta är också deras roll och uppgift i ett fritt och demokratiskt samhälle. Samtidigt gör den ökade kunskapsintensiteten i samhället att lärosätena i högre utsträckning bör vara en integrerad del av samhället och i en ständig dialog med andra aktörer formulera nya kunskapsbehov, gemen- samt söka efter svaren och, när det är lämpligt, bidra till att utveckla lösningar på samhällsproblem.</P>
<P class="p146 ft3">Forskningens nytta för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft är en</P>
<P class="p147 ft3">övergripande inriktning som formulerats av regeringen. I skrivelsen</P>
<P class="p148 ft3">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td84"><P class="p3 ft3">Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p3 ft3"><NOBR>2006–2008</NOBR> Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td84"><P class="p3 ft3">(skr. 2006/07:23) slår regeringen fast att ”den</P></TD>
<TD class="tr6 td85"><P class="p149 ft3">svenska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td86"><P class="p3 ft3">konkurrensfördelen i en globaliserad ekonomi består i att producera varor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft3">och tjänster med ett högt kunskapsinnehåll”. Detta förutsätter en vetenskaplig produktion av hög kvalitet liksom ett näringsliv som omsätter ny och befintlig kunskap i varor, tjänster och lösningar som efterfrågas på världsmarknaden.</P>
<P class="p151 ft5">Insatser måste därför i högre utsträckning inriktas på den bästa forskningen inom områden av relevans för samhället och näringslivet.</P>
<P class="p108 ft17"><SPAN class="ft17">4.6</SPAN><SPAN class="ft37">Regeringens proposition i korthet</SPAN></P>
<P class="p152 ft21"><SPAN class="ft21">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft43">Resurserna till forskning och innovation ökar kraftigt</SPAN></P>
<P class="p153 ft3">Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2009 att anslagen till forskning höjs kraftigt. Den närmare fördelningen av dessa anslag presenteras i denna proposition. Tillsammans med ett slopande av avgiften på externt mottagna medel, den s.k. högskolemomsen och insatser på innovationsområdet, innebär höjningen att resurserna för svensk forskning och utveckling (FoU) ökar med fem miljarder kronor fram till och med 2012. Det är den i särklass största ökningen av resurserna för svensk forskning som någonsin presenterats vid ett och samma tillfälle.</P>
<P class="p154 ft42"><SPAN class="ft21">4.6.2</SPAN><SPAN class="ft44">De offentliga avsättningarna når en procent av BNP redan 2009</SPAN></P>
<P class="p155 ft3">EU:s Lissabonagenda innehåller en målsättning om att medlems- ländernas totala <NOBR>FoU-satsningar</NOBR> ska uppgå till minst tre procent av bruttonationalprodukten (BNP), varav två procent ska komma från näringslivet. Det faktum att Sverige är en utpräglat exportberoende kunskapsekonomi gör dock att det är naturligt att Sverige ligger i täten vad avser forskningssatsningarna. Vad gäller den totala <NOBR>FoU-satsningen</NOBR> ligger Sverige redan långt över målet, främst genom att svenska företag satsar så mycket på forskning och utveckling. Målsättningen innebär att länderna bör satsa en procent av BNP i offentligt stöd till FoU. Genom de resurstillskott regeringen har föreslagit beräknar regeringen att den offentliga sektorns finansiering av forskningen kommer att uppgå till en procent av BNP redan 2009.</P>
<P class="p156 ft3">Beräkningen inkluderar utöver de statliga satsningarna även landstingens satsningar på klinisk forskning, kommunernas forsknings- medel samt anslag från de forskningsstiftelser som bildades ur löntagarfonderna, Riksbankens Jubileumsfond och EU:s forsknings- medel.</P>
<P class="p107 ft7">Regeringens definition av målet om en procent av BNP är den som följer av formuleringen i Lissabonagendan.</P>
<P class="p113 ft3">Avvikelser både uppåt och nedåt kommer att inträffa, men regeringens bedömning att målet om en procent av BNP uppfylls med de föreslagna satsningarna bygger på de prognoser som nu ter sig mest sannolika.</P>
<P class="p157 ft3">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td82"><P class="p42 ft21">4.6.3</P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p142 ft21">Fördelning av direkta anslag utifrån kvalitet</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft3">Nuvarande finansiering av forskningen vid universitet och högskolor sker antingen genom direkta anslag som fördelas utifrån historiskt etablerade kriterier eller genom stöd från externa finansiärer för enskilda projekt. De direkta anslagen till universitet och högskolor följer en fördelningskoefficient som har skapats av historiska skäl snarare än av kvalitetsskäl.</P>
<P class="p83 ft3">De större direkta anslag som regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2009 innebär en ökning av lärosätenas möjligheter att själva initiera forskningsprojekt och hävda sin integritet gentemot samarbetspartners. Ökningen bör också möjliggöra ökade insatser för nyttiggörande av forskningsresultat och kommersialisering. Samtidigt som anslagen ökas bör både nya anslag och en andel av de tidigare anslagen fördelas baserat på en kvalitetsbedömning. Syftet är att skapa tydligare incitament för prioritering och specialisering på de områden där förutsättningarna för högsta internationella kvalitet är störst. Kvalitetsbaserad tilldelning av anslag ger tydliga signaler till de forskande lärosätena att arbeta mer aktivt med forskningskvalitet och att utveckla framstående forskningsmiljöer. Det är viktigt att detta system inrättas samtidigt som den direkta finansieringen ökar så att ett nytt system snabbt kan få ett tydligt genomslag. På så sätt kan man undvika att lärosäten får minskade anslag redan från början.</P>
<P class="p159 ft3">Kvaliteten bör mätas utifrån lärosätenas möjlighet att attrahera externa medel och antalet publikationer kombinerat med en citeringsanalys. Denna metod för kvalitetsbaserad tilldelning och omfördelning bör stimulera lärosäten att finna forskningsprofiler där de har en konkurrensfördel gentemot andra. En tydligare rollfördelning mellan lärosäten och ökad specialisering kan därmed uppnås.</P>
<P class="p79 ft7">Externa bidrag har ett stort värde för forskningen. De ökade kraven på lärare och forskare att kontinuerligt söka finansiering för sin forskning från externa källor har emellertid lett till att forskarnas tid för fri obunden forskning minskat. Det ska dock framhållas att prövning och fördelning av forskningsbidrag efter ansökan i konkurrens är ett svåröverträffat sätt att fördela forskningsresurser utifrån kvalitets- och vetenskapliga kriterier.</P>
<P class="p160 ft3">De ökande kraven på lärosätena att medfinansiera forskningsprojekt för att få bidrag från externa finansiärer minskar lärosätenas möjligheter att profilera forskningen och försvårar deras satsningar på att utveckla nya profilområden. Externfinansiärerna bidrar i dag bara till ungefär hälften av projektens indirekta kostnader. I många fall finns krav från de externa finansiärerna på att lärosätena också ska bidra till projektens direkta kostnader och ta över projekten till stora delar eller i sin helhet efter en viss tid. Riktade program får ofta ett abrupt slut, vilket ställer lärosätena inför svåra val om projektens framtid. Denna situation fråntar lärosätenas ledning möjligheten att göra strategiska val vad gäller lärosätets utveckling.</P>
<P class="p161 ft7">Mot denna bakgrund behöver lärosätena ha en större andel av sina direkta medel fria för egna prioriteringar. Detta uppnås genom den resursfördelning som presenteras i denna proposition.</P>
<P class="p162 ft3">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<P class="p163 ft7">Nyttan av ökade basresurser till universitet och högskolor är betydligt Prop. 2008/09:50 större än vad som avspeglas i det direkta bidraget till tillväxten. Ökade</P>
<P class="p164 ft7">basresurser stärker inte bara forskningen, utan kan också höja kvaliteten i den högre utbildningen.</P>
<P class="p165 ft3">En liten öppen ekonomi som Sverige, med tradition av internationellt utbyte, kan dra stor nytta av andra länders forskningssatsningar. Detta bygger dock på att vi har en högt utbildad arbetskraft som kan ta till sig nya forskningsresultat och företagsledningar som ser de strategiska vinsterna med detta. Vinsterna av investeringarna i forskning och utveckling för små öppna ekonomier med högutbildad arbetskraft uppstår främst i termer av ökad produktivitet och sysselsättning, vilket är centralt för samhällets välfärd.</P>
<P class="p166 ft42"><SPAN class="ft21">4.6.4</SPAN><SPAN class="ft44">Satsning på forskning inom för landet strategiska områden</SPAN></P>
<P class="p167 ft3">Det finns en växande insikt i Sverige och många andra länder om att ett starkt engagemang för forskningens inomvetenskapliga drivkrafter behöver kombineras med system för kraftsamling och resursmobilisering på vissa områden.</P>
<P class="p168 ft3">I Sverige har den synpunkten framförts från flera av de instanser som hörsammat regeringens önskan om förslag på forskningsstrategier. Utredningen om utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering framför också i sitt betänkande Forsknings- finansiering – kvalitet och relevans (SOU 2008:30) med stor kraft behovet av att centralt i systemet för forskningsfinansiering göra vissa nationella, strategiska prioriteringar. Allians för Sverige framförde samma synpunkt före valet.</P>
<P class="p169 ft3">Regeringen introducerar därför ett helt nytt inslag i svensk forsknings- finansiering, strategiska satsningar. Dessa satsningar kombinerar råds- medlens externa kvalitetsgranskning med fakultetsmedlens långsiktighet. Tre kriterier har varit vägledande när regeringen prioriterat de strategiska områdena:</P>
<P class="p170 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">forskning som kan medverka till att finna lösningar på angelägna globala problem och frågeställningar,</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">områden där Sverige redan har forskning av världsklass, och</SPAN></P>
<P class="p171 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">områden där det finns svenska företag som bedriver egen forskning och utveckling och där statens insatser stärker näringslivets och Sveriges utveckling och konkurrenskraft.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p3 ft3">Liksom Linnéstöden syftar de strategiska satsningarna till att bygga upp</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">ett antal nya forskningsmiljöer av världsklass, men till skillnad från dessa</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">stöd ska satsningarna avse forskningsområden som är särskilt utvalda för</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">att de har ett starkt samhällsintresse. Flera av de strategiska satsningarna</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">som beskrivs är också lämpliga för samverkansprogram med</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">näringslivet, där lärosäten, myndigheter, företag och ibland institut gör</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">gemensamma satsningar.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p28 ft3">I viss mån behöver gapet mellan vad som tolkas som grundforskning</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td81"><P class="p3 ft3">och tillämpad forskning överbryggas. Just denna väg har flera andra</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td7"><P class="p22 ft3">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td81"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft7">länder valt i sina strävanden att stärka forskningssystemet. Metoden för överbryggandet formuleras ibland som ett sätt att mobilisera forskar- samhället för att möta de utmaningar som samhället står inför.</P>
<P class="p173 ft3">Regeringen har inför denna proposition initierat en process för att fastställa ett antal forskningsområden där det bedöms finnas potential för världsledande forskning i Sverige. Områdena har valts utifrån de strategier som inför propositionen inlämnats från forskningsfinansiärer, universitet och högskolor, andra forskningsutförare samt företag och näringslivsorganisationer. Utöver dessa har Vetenskapsrådet på regeringens anmodan inkommit med en särskild skrivelse med rådets bedömning av den svenska forskningens styrkeområden.</P>
<P class="p173 ft3">Genom att dessa områden också är av särskild vikt för näringsliv och samhälle kan de ses som strategiska för landet. Systemet med strategiska forskningsområden innebär en kraftsamling för forskningen inom områden där Sverige har goda vetenskapliga och industriella förutsätt- ningar. Systemet bör också bidra till att höja forskningskvaliteten, öka förutsättningarna för kommersialisering, uppmuntra tvärvetenskapliga angreppssätt och öka systemets möjligheter att tillgodogöra sig EU- medel.</P>
<P class="p174 ft3">Kriterier för satsningarna är att forskningen inom respektive område är av högsta internationella kvalitet och att det finns en potential att tillhöra den internationella forskningsfronten. Viktigt är även att det är fråga om ett område där näringslivet har behov av kompetent personal eller tillgång på kvalificerade forskningsresultat.</P>
<P class="p173 ft3">Regeringen avser att inom de valda strategiska områdena uppdra åt forskningsråden och Vinnova att efter ansökningar utvärdera forskningen vid de svenska lärosätena för att finna de miljöer inom respektive område som håller högsta internationella konkurrenskraft. Forskningsråden och Vinnova bör tillföras extra medel för att garantera en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området. Medlen bör tillföras genom en ökning av de direkta anslagen. En viss del av de strategiska medlen bör också möjliggöra långsiktiga bidrag från forskningsråden och Vinnova.</P>
<P class="p175 ft7">Systemet med att utpeka strategiska forskningsområden i en forsknings- och innovationsproposition minskar risken för att forsknings- prioriteringar görs i flera av varandra oberoende propositioner. Genom denna samordning av satsningarna ökar transparensen för statens investeringar i FoU.</P>
<P class="p176 ft21"><SPAN class="ft21">4.6.5</SPAN><SPAN class="ft46">Ökade anslag till forskningsråden och Vinnova</SPAN></P>
<P class="p177 ft3">Den externa finansieringen har ofta varit alltför knapp för att möjliggöra för forskarna att driva projekt utan stöd från flera finansiärer. Forskningsråden har hittills haft en stor översökning. Beviljningsgraden ligger generellt på ca <NOBR>20–25</NOBR> procent och inom vissa områden runt 10 procent, vilket betyder att även många ansökningar som bedömts vara av hög internationell kvalitet inte har kunnat beviljas. Detta har lett till en fragmentisering av forskningen där alltför mycket tid har gått åt till att finna finansiärer för personal, utrustning och drift av projekt. Systemet för forskningsfinansiering behöver därför reformeras för att i större utsträckning stödja kvalitet, profilering och utveckling av nya</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">25</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<P class="p178 ft7">forskningsområden. Beviljningsgraden bör ökas och projektstöden bör Prop. 2008/09:50 vara tillräckligt stora för att täcka alla kostnaderna i ett projekt. Detta blir</P>
<P class="p164 ft3">ett sätt att öka forskningens frihet och kvalitet. Genom de ökade anslagen till universitet och högskolor respektive de strategiska forsknings- satsningarna kommer trycket på forskningsråd och Vinnova att minska när det gäller reguljära ansökningar.</P>
<P class="p165 ft3">De fyra största statliga finansiärerna av forskning och utveckling har utvecklade system för att fördela medel baserat på forskningens kvalitet. Detta garanterar att statens medel ges till den bästa forskningen. Staten har ett särskilt ansvar för den inomvetenskapligt styrda forskningen och för forskarutbildning. Forskarnas frihet att välja problemställning och publicera resultaten av sin forskning är en hörnpelare för forskning av hög kvalitet.</P>
<P class="p169 ft3">Vetenskapsrådet är det forskningsråd som har regeringens uppdrag att finansiera forskning efter strikta vetenskapliga kvalitetskriterier. Ansök- ningarna granskas av sakkunniga experter i s.k. peer review förfaranden, vilket garanterar en oberoende kvalitetsprövning. Övriga forskningsråd, Formas och FAS, ska utöver vetenskaplig kvalitet också ta hänsyn till samhällsrelevansen inom sina respektive områden. Forskningsrådens deltagande i forskningsfinansieringen vid universitet och högskolor är en viktig garant för såväl forskningens frihet som dess kvalitet.</P>
<P class="p179 ft3">Vinnovas verksamhet är inriktad mot konkurrensutsatt behovs- motiverad forskning och utveckling av innovationssystem. Bedömning av projektförslag inom Vinnovas utlysningar görs av programråd som består av forskare från akademin samt representanter för näringsliv och offentlig verksamhet inklusive politik. Inför ett beslut i ett programråd görs i regel en peer review av internationella eller nationella experter. Utöver vetenskaplig kvalitet bedömer Vinnova också kriterier beträffande relevans, genomförbarhet och nyttiggörande.</P>
<P class="p180 ft21"><SPAN class="ft21">4.6.6</SPAN><SPAN class="ft43">Innovationssystemet förbättras</SPAN></P>
<P class="p181 ft3">Innovation är införandet av en ny eller väsentligt förbättrad produkt, tjänst, process, organisation eller annan värdeskapande lösning. Innova- tioner uppstår i ett dynamiskt och komplext samspel mellan näringsliv, akademi, entreprenörer och samhälle. För att forskningsbaserade innova- tioner ska kunna uppstå och utvecklas krävs incitament för inblandade aktörer, strukturer som tillhandahåller kommersiell och annan kompetens samt finansiering och regelverk som inte lägger hinder i vägen.</P>
<P class="p179 ft7">Ett väl fungerande system för kunskapsöverföring mellan akademi och näringsliv är en av grunderna för utvecklingen av de stora svenska högteknologiska företagen. Propositionen innehåller en modell för ett bättre fungerande innovationssystem. Modellen kan sammanfattas på följande sätt.</P>
<P class="p182 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">Några universitet och högskolor får finansiering för att bygga upp</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr5 td87"><P class="p3 ft3">särskilda servicefunktioner – innovationskontor – för forskare som</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><P class="p3 ft3">uppnått eller närmar sig ett forskningsgenombrott och vilkas</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td87"><P class="p3 ft3">forskning bedöms kunna kommersialiseras. Valet av lärosäten baseras</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td87"><P class="p3 ft3">på att de har omfattande forskning inom framför allt medicin eller</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td7"><P class="p22 ft3">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td87"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p183 ft3">teknik. En förutsättning för det särskilda stödet kommer att vara att innovationskontoren även verkar för kommersialisering vid de andra universitet och högskolor som inte har motsvarande resurser för denna uppgift. Innovationskontoren bör samverka med övriga lärosäten så att forskning vid dessa lärosäten ges likvärdigt stöd. På alla lärosäten bör finnas tillgång till viss kompetens med uppgift att arbeta med innovation, dvs. kartlägga forskningsresultat som kan ha kommersiellt intresse och ge en grundläggande hjälp till de berörda forskarna att få kontakter med de rätta instanserna, t.ex. ett innova- tionskontor.</P>
<P class="p184 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">Möjligheten att stärka de holdingbolag som finns vid vissa lärosäten ökar.</SPAN></P>
<P class="p185 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">Erfarenhet av samverkan, tillämpad forskning och utveckling inom företag, innovationsarbete, ledning, internationellt engagemang och andra adekvata erfarenheter från det omgivande samhället ska vägas in som en viktig bedömningsgrund vid anställningar.</SPAN></P>
<P class="p185 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">Det nyss nämnda systemet med strategiska forskningssatsningar kan förväntas effektivisera nyttiggörande av resultaten, eftersom ett av kriterierna för urvalet av strategiska områden är att det finns företag i Sverige som kan bidra till och utnyttja resultaten i sin verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p185 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">Innovationsbron AB stärks i sin roll som nationell aktör för såddfinansiering och affärsutveckling utifrån forskningsrelaterade idéer med marknadspotential.</SPAN></P>
<P class="p185 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">Samverkansprogram med näringslivet är en uppskattad form för att bedriva forskning. Samverkansprogram med näringslivet bör vidareutvecklas inom ramen för de utpekade strategiska forskningsområdena.</SPAN></P>
<P class="p185 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">Industriforskningsinstituten spelar en viktig roll som brygga mellan akademisk forskning och behovsmotiverad, företagsnära forskning och utveckling. De institut som finns gör i många fall mycket värdefulla insatser och bör få större möjligheter att fullgöra sina uppdrag.</SPAN></P>
<P class="p186 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">En plikt bör införas för forskare att till lärosätet anmäla kommersialiserbara resultat.</SPAN></P>
<P class="p185 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">En ändring görs i högskolelagen (1992:1434) med innebörden att samverkansuppgiften ska integreras med lärosätenas övriga uppgifter och att samverkan ska inbegripa nyttiggörande av forskningsresultat.</SPAN></P>
<P class="p187 ft7">Att förbättra innovationsklimatet i ett land är dock en bredare uppgift än vad som faller inom ramen för denna proposition. Det allmänna entreprenörsklimatet styr i hög grad om forskningsgenombrott ska bli till företagande, detta klimat påverkas av sådant som riskkapitaltillgång och företagens regelbörda. Exempelvis kan regeringens beslut att avskaffa förmögenhetsskatten antas ha stor betydelse i detta sammanhang.</P>
<P class="p176 ft21"><SPAN class="ft21">4.6.7</SPAN><SPAN class="ft46">Forskningsetik</SPAN></P>
<P class="p188 ft7">Fri forskning är en av demokratins hörnpelare och varje samhälle behöver självständiga forskare som förutsättningslöst analyserar, ifrågasätter och kritiserar samhällets utveckling och gör sin auktoritet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">27</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<P class="p105 ft7">hörd i den offentliga debatten. Forskningen spelar en allt viktigare roll Prop. 2008/09:50 för samhällets ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Men även</P>
<P class="p106 ft3">om forskningens frihet regleras i högskolelagen (1992:1434) så gäller vissa begränsningar. En sådan begränsning är att de människor som medverkar i forskningen ska skyddas och det okränkbara människovärdet respekteras.</P>
<P class="p107 ft7">Regeringen bedömer att det är av stor vikt att varje enskild forskare tar ett forskningsetiskt ansvar. En ständigt pågående etiskt diskussion i varje forskarmiljö bör uppmuntras.</P>
<P class="p189 ft21"><SPAN class="ft21">4.6.8</SPAN><SPAN class="ft43">Internationella samarbeten bör uppmuntras</SPAN></P>
<P class="p190 ft3">Internationella samarbeten är nödvändiga för att kunna bedriva högkvalitativ forskning samt rekrytera studenter, doktorander och forskare från andra länder, något som är helt nödvändigt för Sverige i egenskap av ett relativt litet land. Majoriteten av svenska publiceringar sker i dag i samarbete med utländska samarbetspartners och denna trend fortsätter. Som ett resultat av de europeiska ramprogrammen har samarbeten med europeiska forskare ökat och är nu i nivå med de samarbeten som sker med forskare i USA, räknat på antalet sampublikationer. Denna trend bör understödjas. Svenska lärosäten bör spela en ledande roll i internationella samarbeten genom aktivt samarbete med forskare från olika länder och ett ökat utbyte av studenter och lärare.</P>
<P class="p191 ft3">EU:s beslut att satsa på European Institute of Innovation and Technology (EIT) kommer att innebära att en form av nätverk skapas mellan europeiska universitet inom olika teknikområden. Förslaget passar väl in i det svenska forskningslandskapet med sin stora kompetens inom t.ex. informations- och kommunikationsteknik samt miljö- och energiteknik. Nätverken kommer att ge möjligheter till fördjupad samverkan inom forskning och utbildning samt med samhället i stort. De lärosäten som kommer att ingå kommer att få del av stora resurser, varför det är av största vikt att svenska universitet och högskolor med teknisk forskning blir delaktiga i dessa satsningar. Ökade statliga medel för strategiska satsningar kan möjliggöra för svenska lärosäten att ingå och spela en ledande roll i flera av dessa <NOBR>EU-satsningar.</NOBR></P>
<P class="p192 ft7">En strategi för vilka länder som Sverige bör ingå avtal med bör utvecklas.</P>
<P class="p151 ft7">Inom ramen för anslagna medel bör stöd kunna ges för forskning inom internationella samarbeten med länder utanför EU och mera specifikt för samarbeten med forskare i de länder som Sverige har slutit forskningsavtal med.</P>
<P class="p193 ft21"><SPAN class="ft21">4.6.9</SPAN><SPAN class="ft43">Organisation för forskningsfinansiering</SPAN></P>
<P class="p153 ft3">I betänkandet Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans (SOU 2008:30) föreslås att de statliga forskningsfinansiärerna slås samman till en. Detta förslag kommer inte att genomföras. Det är viktigt med mångfald i finansieringssystemet. Mycket i forskningspolitiken måste</P>
<P class="p194 ft47">vara ”både och”. Det kan med fog hävdas att det faktum att offentliga</P>
<P class="p77 ft3">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<P class="p195 ft7">forskningsmedel fördelas av flera olika aktörer bidrar till en Prop. 2008/09:50 fragmentisering, men samtidigt är det viktigt att en forskare som har fått</P>
<P class="p12 ft3">avslag från en finansiär kan få en ”second opinion”, en andra chans hos andra finansiärer. Forskningens och forskarnas frihet kan hotas från flera olika håll, faktiskt också från akademin själv om det kollegiala förkväver fribrytare som utmanar ett rådande forskningssystem. Finansiärer som Riksbankens Jubileumsfond och forskningsstiftelserna, bildade av de tidigare löntagarfonderna, bidrar på ett värdefullt sätt till pluralismen i det svenska systemet.</P>
<P class="p103 ft7">I stället för en sammanslagning till en stor myndighet för extern finansiering av forskning bör de berörda myndigheterna få i uppdrag att samarbeta närmare inom ramen för nuvarande organisation.</P>
<P class="p196 ft21">Vetenskapsrådet</P>
<P class="p197 ft3">Vetenskapsrådet bör ta en bredare roll för grundforskningen. Utöver att granska ansökningar och bevilja medel till dem som rankas högst, bör Vetenskapsrådet även göra strategiska bedömningar av vilka områden som utvecklas särskilt snabbt internationellt och avgöra på vilka områden svensk forskning kan konkurrera i den internationella forskningsfronten. En andel av rådets stöd bör riktas mot sådana områden. Rådet bör även kunna identifiera grundforskningsområden som är av speciellt intresse för det högteknologiska näringslivet och göra riktade satsningar mot dessa. Rådets roll utvidgas då från att enbart stödja excellent grundforskning till att även inkludera stöd för excellent grundforskning av strategisk betydelse för forskningen eller för samhälle och näringsliv.</P>
<P class="p198 ft3">Regeringen avser att i enlighet med det anförda se över frågan hur rådets styrelse bör vara sammansatt. Översynen ska syfta till att öka forskarinflytandet vad gäller granskning av ansökningar samt beslut om stöd. Det bör samtidigt bli möjligt för styrelsen att göra vetenskapliga bedömningar utan påverkan av enskilda partsintressen.</P>
<P class="p199 ft21">Vinnova</P>
<P class="p200 ft7">Uppgiften för Verket för innovationssystem (Vinnova) är att främja utvecklingen av effektiva svenska innovationssystem inom verksamhets- områdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv. Denna begränsning bör tas bort för att myndigheten mer effektivt ska kunna främja utvecklingen av innovationssystem för svenskt näringsliv och hållbar tillväxt i Sverige.</P>
<P class="p201 ft21">Formas</P>
<P class="p200 ft3">Flera av de brister som utredningen har pekat på är redan åtgärdade, bl.a. förekommer i dag ett ökat samarbete mellan myndigheter och berörda branscher. Regeringen anser att Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) bör öka sitt samarbete med övriga forskningsfinansiärer för att bl.a. möjliggöra samordnade utlys- ningar. Regeringen anser också att Formas bör se över sin berednings-</P>
<P class="p202 ft3">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<P class="p178 ft5">organisation och överväga att öka andelen riktade forskningsprogram i Prop. 2008/09:50 förhållande till öppna utlysningar.</P>
<P class="p203 ft21">FAS</P>
<P class="p204 ft5">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) bör fortsätta i sin nuvarande form.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr2 td88"><P class="p3 ft21">4.6.10</P></TD>
<TD class="tr2 td89"><P class="p49 ft21">Andra förändringar</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td81"><P class="p3 ft21">Utökat uppdrag för Polarforskningssekretariatet</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td81"><P class="p3 ft3">Polarforskningssekretariatet bör få ett utökat uppdrag att fungera som</P></TD>
<TD class="tr17 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">logistikmyndighet även för polarforskning i Sverige. Kungl. Vetenskaps-</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">akademien bör erbjudas att överföra Abisko naturvetenskapliga station</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">till Polarforskningssekretariatet. Sekretariatet bör vidare få i uppdrag att</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">representera svenska polarforskningsintressen och bistå med underlag i</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td81"><P class="p3 ft3">de olika internationella organ där forskningsfrågor behandlas.</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td81"><P class="p3 ft21">Sammanslagning av Statens ljud- och bildarkiv och Kungl.</P></TD>
<TD class="tr18 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td81"><P class="p3 ft21">biblioteket</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td81"><P class="p3 ft3">Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1,</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">utg.omr. 16) att Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) avvecklas som egen</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">myndighet. Verksamheten vid SLBA förs den 1 januari 2009 över till</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">Kungl. biblioteket (KB). Regeringen förutser en förstärkt sammanhållen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">myndighet efter samgåendet, en myndighet som står bättre rustad att</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">möta utmaningarna i övergången från analog till digital teknik. Det nya</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">KB förväntas ha bättre möjlighet att utveckla teknik för insamling och</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">bevarande av material på digitala informationsbärare som är oberoende</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">av materialets innehåll. I en gemensam myndighet kommer det att finnas</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">större utrymme för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Detta förväntas leda</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td81"><P class="p3 ft3">utvecklingsarbetet snabbare framåt med ny kompetens.</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td81"><P class="p3 ft21">Oredlighet i forskning</P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td81"><P class="p3 ft3">Ett antal uppmärksammade fall av misstänkt och konstaterat forsknings-</P></TD>
<TD class="tr17 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">fusk under senare år har väckt en debatt om hur frågor om oredlighet i</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">forskning vid universitet och högskolor bör hanteras. Det är angeläget att</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">allmänhetens förtroende för hanteringen av misstänkt oredlighet i</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">forskning vid universitet och högskolor bibehålls och stärks. Regeringen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">bedömer att universitetens och högskolornas ansvar att utreda en</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">misstanke om forskningsfusk bör bestå, men i vissa fall kan en utredning,</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">utförd av experter utanför det lärosäte där misstanke om oredlighet har</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">uppkommit, bidra till förtroendet för utredningens resultat. Det bör därför</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">vid Centrala etikprövningsnämnden inrättas ett särskilt organ, en expert-</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">grupp för oredlighet i forskning, som bör ha till uppgift att på begäran av</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">universitet och högskolor med offentlig huvudman och enskilda utbild-</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">ningsanordnare lämna yttranden som ett stöd i utredningar av ärenden</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft3">som rör</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p3 ft3">misstankar om oredlighet i forskning. Det bör för statliga</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p22 ft3">30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<P class="p195 ft7">universitet och högskolor som regel vara en skyldighet att i en utredning Prop. 2008/09:50 inhämta ett yttrande från denna expertgrupp, om en anmälare eller en</P>
<P class="p147 ft3">anmäld person begär det.</P>
<P class="p205 ft21">Yngre forskare</P>
<P class="p200 ft3">Det behövs en tydlig satsning på unga forskare, främst för att stärka förnyelsen inom forskningen, men även för att säkra tillgången på forskare i framtiden. Förutom att unga forskare bidrar till en hög kunskapsnivå i befolkningen som helhet och forskning av högsta kvalitet så är de internationellt rörliga. Kunskaper sprids inte bara från Sverige utan kunskaper från internationella forskningsmiljöer sprids snabbt till svenska forskningsmiljöer genom samarbete mellan och utbyte av forskare och studenter.</P>
<P class="p206 ft21">Infrastruktur</P>
<P class="p197 ft3">Den offentligfinansierade forskningen omfattar även investeringar i infrastruktur som möjliggör forskning inom flera discipliner. Infrastruk- tur i forskning såsom större forskningsanläggningar men även olika databaser, t.ex. biodatabaser, är satsningar som utgör viktiga förutsätt- ningar för att på lång sikt kunna bedriva forskning inom flera olika fält.</P>
<P class="p144 ft3">Forskningsanläggningar kräver oftast stora investeringar. Om staten inte skulle medfinansiera dessa, skulle anläggningarna troligen aldrig byggas. Investeringar i infrastruktur är viktiga för framgång inom forskning och kan ge Sverige komparativa fördelar, både vad det gäller att attrahera excellenta forskare och att stärka forskning av hög kvalitet. Om och i så fall hur staten ska bidra till finansiering av infrastruktur- anläggningar bör avgöras från fall till fall baserat på en grundlig samhällsekonomisk analys.</P>
<P class="p207 ft21">Donationer till forskning</P>
<P class="p208 ft7">Regeringen vill stärka den ideella sektorn och stimulera forskning. Detta kan ske genom gåvor till forskning från privatpersoner och företag, som ett komplement till andra stödformer. Ett sätt att stimulera sådana gåvor är att införa en avdragsrätt för gåvor för detta ändamål.</P>
<P class="p60 ft3">Regeringen aviserade därför i budgetpropositionen för 2008 att en utredning skulle tillsättas senast 2008 för att möjliggöra avdragsrätt för sådana donationer. Därefter, i september 2008, beslutade regeringen om kommittédirektiven Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet (dir. 2008:102). Uppdraget ska redovisas senast i juni 2009.</P>
<P class="p209 ft3">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="p32dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035032x1.jpg/" id="p32img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr12 td71"><P class="p55 ft1">5</P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p37 ft1">Svensk forskning i internationell jämförelse</P></TD>
<TD class="tr12 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft17"><SPAN class="ft17">5.1</SPAN><SPAN class="ft37">Svenska investeringar i forskning och utveckling</SPAN></P>
<P class="p211 ft7">Sverige är ett av de länder i världen som sammantaget investerar mest i forskning och utveckling, FoU, i förhållande till BNP. Totalt avsattes i näringslivet, universitet och högskolor samt andra statliga myndigheter ca 115 miljarder kronor för FoU i Sverige 2007. Detta motsvarar 3,84 procent av BNP. Endast i Israel avsätts mera medel för FoU räknat som andel av BNP.</P>
<P class="p212 ft48">Diagram 5.1 Totala avsättningar för FoU 2006 i procent av BNP, de tio länderna (mörkgrå) med störst avsättning för FoU samt ytterligare några andra länder (ljusgrå) som är relevanta att jämföra</P>
<P class="p213 ft33">5</P>
<P class="p214 ft33">4,5</P>
<P class="p215 ft33">4</P>
<P class="p214 ft33">3,5</P>
<P class="p215 ft33">3</P>
<P class="p216 ft33">2,5</P>
<P class="p217 ft33">2</P>
<P class="p214 ft33">1,5</P>
<P class="p217 ft33">1</P>
<P class="p218 ft49">0,5 0</P>
<P class="p219 ft33">ISR SE FIN JAP CH ISL COR USA DE DK CAN UK NL NO AUST</P>
<P class="p220 ft50">Källa: OECD</P>
<P class="p193 ft17"><SPAN class="ft17">5.2</SPAN><SPAN class="ft37">Näringslivets FoU</SPAN></P>
<P class="p152 ft21"><SPAN class="ft21">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft43">Avsättningar för FoU</SPAN></P>
<P class="p153 ft3">Huvuddelen av den FoU som utförs i Sverige utförs i eller finansieras av näringslivet. Det svenska näringslivet investerar mer i FoU som andel av BNP än något annat land förutom Israel. År 2007 avsatte näringslivet 83 miljarder kronor i FoU. Det motsvarar 2,76 procent av BNP.</P>
<P class="p111 ft3">Företag med 500 eller fler anställda står för tre fjärdedelar av företags- sektorns totala utgifter för FoU. De 20 mest <NOBR>FoU-intensiva</NOBR> företagen svarade 2005 för 62 procent av näringslivets FoU. Dessa företag utgörs i huvudsak av en grupp av stora, internationella företag, i vilken bl.a. AstraZeneca, Ericsson AB, Saab, Volvo, ABB, Scania och Sandvik ingår, som historiskt sett har haft stor betydelse för den svenska ekono- min. De stora avsättningarna för FoU är en styrka för det svenska näringslivet. Å andra sidan hamnar företagens bidrag till ekonomisk till- växt och ökad sysselsättning i andra former av avsättningar i allt högre utsträckning i andra länder, bl.a. genom att ägandet blir alltmer interna- tionaliserat. För fortsatt god välfärd och hög sysselsättning i Sverige</P>
<P class="p221 ft3">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="p33dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW0350/GW035033x1.jpg" style="width:367px;height:663px" id="p33img1">
</DIV>
<P class="p130 ft5">krävs att näringslivet på lång sikt har goda förutsättningar för att behålla Prop. 2008/09:50 sin FoU i Sverige samtidigt som de stärker sin globala konkurrenskraft.</P>
<P class="p222 ft48">Diagram 5.2 Näringslivets FoU i procent av BNP, <NOBR>1993–2005</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr4 td90"><P class="p223 ft33">3,5</P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td43"><P class="p224 ft33">SE</P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td90"><P class="p3 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td91"><P class="p3 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p3 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p3 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p3 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft51"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><P class="p223 ft33">3</P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td90"><P class="p223 ft33">2,5</P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td70"><P class="p225 ft33">FIN</P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td92"><P class="p69 ft33">JAP</P></TD>
<TD class="tr16 td93"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td94"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td95"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td90"><P class="p223 ft33">2</P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p226 ft33">COR</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td95"><P class="p43 ft33">USA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td90"><P class="p223 ft33">1,5</P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p69 ft33">DE</P></TD>
<TD class="tr8 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td94"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td43"><P class="p227 ft52">FR</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td91"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td93"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td95"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td90"><P class="p223 ft33">1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td91"><P class="p228 ft33">DK</P></TD>
<TD class="tr12 td92"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr12 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr12 td94"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr12 td43"><P class="p224 ft33">UK</P></TD>
<TD class="tr12 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td90"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td92"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td93"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td94"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td43"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td95"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td90"><P class="p223 ft33">0,5</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p223 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td90"><P class="p22 ft33">1993</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p229 ft33">1995</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p230 ft33">1997</P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p22 ft33">1999</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p22 ft33">2001</P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p33 ft33">2003</P></TD>
<TD class="tr5 td95"><P class="p22 ft33">2005</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft50">Källa: OECD</P>
<P class="p232 ft21"><SPAN class="ft21">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft46">Resultat av näringslivets investeringar</SPAN></P>
<P class="p233 ft3">Utfallet av näringslivets investeringar i FoU återspeglas bl.a. i antalet patent. Antalet triadiska patent (dvs. ansökningar om patentskydd i Europa, Japan och USA) har stigit för flera av våra konkurrentländer. Sverige ligger fortfarande bra till men har tappat något efter den ekonomiska tillbakagången efter 2000. Samlad statistik för tiden efter 2003 är inte tillgänglig men enligt Patent- och registreringsverkets data för 2007 och 2008 har antalet svenska patentansökningar till det europeiska patentverket legat konstant, medan ansökningarna till det amerikanska ökat med ca 15 procent.</P>
<P class="p234 ft48">Diagram 5.3 Antal triadiska patent per miljon invånare <NOBR>1997–2003,</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p235 ft34">140</P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td71"><P class="p235 ft34">120</P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p3 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p3 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td40"><P class="p236 ft54">CH</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p3 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p3 ft51"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td96"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr22 td27"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td88"><P class="p237 ft54">SE</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td40"><P class="p238 ft54">FIN</P></TD>
<TD class="tr22 td97"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td71"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr24 td97"><P class="p239 ft54">JAP</P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr5 td71"><P class="p235 ft34">100</P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td40"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td96"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td27"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td88"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td40"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td98"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td96"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr22 td27"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr22 td40"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr22 td97"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p235 ft57">80</P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p240 ft54">DE</P></TD>
<TD class="tr1 td97"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td71"><P class="p235 ft57">60</P></TD>
<TD class="tr24 td96"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr24 td27"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr24 td40"><P class="p241 ft54">USA</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr24 td98"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td96"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td97"><P class="p239 ft54">NL</P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td71"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td27"><P class="p242 ft54">DK</P></TD>
<TD class="tr16 td88"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td40"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td71"><P class="p235 ft57">40</P></TD>
<TD class="tr26 td96"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr26 td97"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td96"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr26 td97"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td71"><P class="p235 ft57">20</P></TD>
<TD class="tr23 td96"><P class="p243 ft54">UK</P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p3 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p3 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr23 td40"><P class="p3 ft60"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td97"><P class="p37 ft54">NO</P></TD>
<TD class="tr23 td98"><P class="p3 ft60"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td96"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr27 td27"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr27 td40"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td71"><P class="p235 ft57">0</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td71"><P class="p22 ft57">1997</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p244 ft57">1998</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p245 ft57">1999</P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p22 ft57">2000</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p246 ft57">2001</P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p247 ft57">2002</P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p22 ft57">2003</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr4 td99"><P class="p3 ft50">Källa: OECD</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td100"><P class="p22 ft3">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td99"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p121 ft7">Svensk export är stor i internationell jämförelse och motsvarar mer än 50 procent av BNP. Branscherna läkemedel, el- och tele samt transporter har höga <NOBR>FoU-utgifter</NOBR> som andel av branschernas intäkter. De traditio- nella produkterna, trä och papper, maskiner och metall har höga intäkter även utan omfattande FoU, men det är främst inom den högteknologiska sektorn det finns goda möjligheter till ökade exportintäkter.</P>
<P class="p248 ft62">Tabell 5.1 Några produktkategorier: Export (mdkr), FoU (mdkr) samt FoU som andel av exportvärdet (%) 2006</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p249 ft3">mdkr</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p230 ft3">mdkr</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p22 ft3">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><P class="p3 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p249 ft3">1 089,1</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p230 ft3">81,0</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p22 ft3">7,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td101"><P class="p3 ft63">varav bl.a.:</P></TD>
<TD class="tr29 td59"><P class="p3 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr29 td20"><P class="p3 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr29 td82"><P class="p3 ft64"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft3">Maskiner, metallvaror</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p249 ft3">214,6</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p230 ft3">1,6</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p22 ft3">0,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><P class="p3 ft3">Transport</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p249 ft3">159,9</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p230 ft3">17,8</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p22 ft3">11,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><P class="p3 ft3">Trä, papper, massa</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p249 ft3">122,7</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p230 ft3">1,1</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p22 ft3">0,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft3">Metaller o mineraler</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p249 ft3">111,8</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p230 ft3">0,4</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p22 ft3">0,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><P class="p3 ft3">Tele, radio TV</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p249 ft3">106,6</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p230 ft3">12,6</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p22 ft3">11,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p3 ft3">Läkemedel</P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p249 ft3">64,4</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p230 ft3">13,7</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p22 ft3">21,3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft50">Källa: SCB</P>
<P class="p176 ft17"><SPAN class="ft17">5.3</SPAN><SPAN class="ft37">Offentligt finansierad FoU</SPAN></P>
<P class="p231 ft21"><SPAN class="ft21">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft43">Offentliga investeringar i Sverige</SPAN></P>
<P class="p127 ft3">Statens investeringar i FoU under 2008 beräknas motsvara 0,80 procent av BNP. Utöver statens investeringar i FoU, finansieras forskning även av andra offentliga källor. Investeringarna som görs av forsknings- stiftelserna, EU och av kommuner och landsting motsvarar ytterligare 0,14 procent av BNP. Med de investeringar som tillförs i samband med denna proposition ökas de offentliga satsningarna till ca en procent av BNP redan 2009 och beräknas stiga till över en procent under de följande tre åren.</P>
<P class="p251 ft21"><SPAN class="ft21">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft43">Statliga investeringar i internationell jämförelse</SPAN></P>
<P class="p127 ft7">De statliga avsättningarna för FoU uppgår i <NOBR>OECD-länderna</NOBR> generellt till mellan <NOBR>0,6–1,0</NOBR> procent av BNP. Högst 2004 låg Island (1,15 procent) följt av Frankrike och USA (ca 1,08 procent), Finland (1,02 procent) och därefter Sverige som då låg på 0,92 procent. Utöver statliga anslag finns även andra offentliga källor som ökar ländernas andelar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">34</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="p35dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035035x1.jpg/" id="p35img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft48">Diagram 5.5 Statliga avsättningar för FoU (procent av BNP, senast tillgängliga år (2008 för Sverige, åren 2005 eller 2006 för övriga))</P>
<P class="p252 ft57">1,4</P>
<P class="p253 ft57">1,2</P>
<P class="p254 ft57">1</P>
<P class="p253 ft57">0,8</P>
<P class="p255 ft57">0,6</P>
<P class="p253 ft57">0,4</P>
<P class="p256 ft57">0,2</P>
<P class="p257 ft57">0</P>
<P class="p258 ft33">ISL USA FR FIN ISR COR SE ES DE NL UK JAP DK NO</P>
<P class="p259 ft50">Källa: OECD</P>
<P class="p260 ft3">En orsak till att Sveriges offentliga investeringar i FoU är stora i internationell jämförelse är försvarets jämförelsevis höga avsättningar för FoU. År 2008 uppgår de till 12,4 procent av de totala anslagen för FoU, vilket dock är en minskning från drygt 20 procent 2005. Även i några andra länder med höga avsättningar för FoU är försvarets andel omfattande. I USA, Frankrike och Storbritannien uppgår de till 55, 40 respektive 24 procent av de statliga <NOBR>FoU-anslagen.</NOBR> De statliga anslagen till civil FoU i Sverige uppgår 2008 till ca 0,7 procent av BNP, vilket är i nivå med de civila insatserna i Danmark, Nederländerna och Tyskland.</P>
<P class="p251 ft21"><SPAN class="ft21">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft46">Resultat av offentliga investeringarna i FoU</SPAN></P>
<P class="p177 ft7">Offentliga investeringar i FoU görs främst vid universitet och högskolor samt vid offentligt finansierade forskningsinstitut. Deras produktion mäts i huvudsak i examination av antalet doktorer, i antalet vetenskapliga publikationer samt i antalet citeringar av vetenskapliga publikationer. Näringslivsinriktad forskning kan även mätas i antalet patent och i förlängningen i produkter och processer.</P>
<P class="p126 ft21">Antal publikationer</P>
<P class="p188 ft7">Svensk akademisk forskning är mycket produktiv. Endast i Schweiz produceras fler vetenskapliga artiklar i förhållande till landets befolkningsmängd. Med tanke på att den civila <NOBR>FoU-finansieringen</NOBR> i Sverige är jämförbar med den i Danmark och Tyskland är svenska forskare mycket produktiva.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">35</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="p36dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035036x1.jpg/" id="p36img1">
</DIV>
<P class="p261 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p262 ft48">Diagram 5.6 Antal artiklar per miljon invånare <NOBR>1988–2007</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr23 td102"><P class="p263 ft65">1500</P></TD>
<TD class="tr23 td103"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td104"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td105"><P class="p264 ft65">CH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td102"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td103"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td104"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td105"><P class="p265 ft65">SE</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td102"><P class="p263 ft65">1300</P></TD>
<TD class="tr20 td103"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td102"><P class="p263 ft65">1100</P></TD>
<TD class="tr29 td103"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td104"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td105"><P class="p3 ft65">FIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p266 ft65">UK</P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p267 ft65">DK</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr11 td102"><P class="p263 ft65">900</P></TD>
<TD class="tr29 td103"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td104"><P class="p23 ft65">NL</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td105"><P class="p268 ft65">USA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td103"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td104"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td103"><P class="p269 ft65">CAN</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td105"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td102"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td105"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td102"><P class="p263 ft65">700</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p270 ft65">NO</P></TD>
<TD class="tr8 td104"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p142 ft65">DE</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td102"><P class="p263 ft65">500</P></TD>
<TD class="tr4 td103"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p3 ft65">FR</P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td103"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td105"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td102"><P class="p263 ft65">300</P></TD>
<TD class="tr2 td103"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td104"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr20 td5"><P class="p24 ft65">1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft50">Källa: Vetenskapsrådet, databasen Web of Science, data för 2007 är osäkra och inte slutgiltiga</P>
<P class="p212 ft7">Antalet publikationer har ökat i de flesta <NOBR>OECD-länder</NOBR> som ett resultat av de ökade satsningarna på FoU som skett i dessa länder.</P>
<P class="p271 ft21">Forskningens kvalitet</P>
<P class="p272 ft3">Jämförelser av forskningens kvalitet mellan länder, vetenskapliga områ- den etc. sker ofta med s.k. bibliometri (jämförelse av vetenskaplig publicering). Användningen av bibliometri för utvärderingar är omdisku- terad. Sambandet mellan antalet citeringar och kvalitet är inte självklart. Det kan finnas olika skäl till varför ett arbete citeras, och antalet citeringar är inte alltid relaterade till kvalitet. Vidare kan definitioner av områden vara överlappande, vilket komplicerar analysen. Trots de skiftande orsakerna till att ett arbete citeras har bibliometrisk forskning visat att det finns en positiv korrelation mellan antalet citeringar och forskares uppfattning om publikationers kvalitet. I nedanstående jämförelse används den s.k. kronindikatorn (crown indicator – antalet citeringar för artiklar dividerat med det genomsnittliga antalet citeringar för området där kronindikatorn ett motsvarar en i internationell jämförelse genomsnittlig citeringsnivå).</P>
<P class="p273 ft3">I en jämförelse av forskningens kvalitet hos de högst rankade länderna i världen, mätt med kronindikatorn, noteras att Storbritannien, Sverige och USA sjunkit sedan början av <NOBR>1980-talet.</NOBR> USA är fortfarande ledande i världen tillsammans med Danmark, medan Sverige minskat från att tillhöra de högst citerade nationerna i världen till att närma sig ett inter- nationellt genomsnitt. Utifrån en fältnormaliserad citeringsanalys ligger Danmark, USA och Nederländerna främst. Därefter följer i fallande skala Schweiz, Storbritannien, Tyskland, Finland, Norge, Sverige och Frankrike. Kronindikatorer för ett urval länder visas i diagram 5.7</P>
<P class="p274 ft3">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="p37dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035037x1.jpg/" id="p37img1">
</DIV>
<P class="p275 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p276 ft48">Diagram 5.7 Kronindikatorer för de högst rankade länderna <NOBR>1982–2004</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr24 td29"><P class="p43 ft66">1,5</P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><P class="p43 ft66">1,4</P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p277 ft65">USA</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td110"><P class="p244 ft65">DK</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td29"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td106"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td109"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td106"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td29"><P class="p43 ft66">1,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td106"><P class="p39 ft65">SE</P></TD>
<TD class="tr23 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td29"><P class="p43 ft66">1,2</P></TD>
<TD class="tr23 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td106"><P class="p228 ft65">NL</P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p43 ft66">1,1</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p235 ft65">FIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><P class="p43 ft65">1</P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p42 ft65">DE</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td29"><P class="p43 ft66">0,9</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p278 ft65">FR</P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td106"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td65"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td109"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td98"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td110"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td106"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td54"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td110"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><P class="p43 ft66">0,8</P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td29"><P class="p22 ft65">1982</P></TD>
<TD class="tr27 td106"><P class="p41 ft65">1984</P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p22 ft65">1986</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p22 ft65">1988</P></TD>
<TD class="tr27 td65"><P class="p33 ft65">1990</P></TD>
<TD class="tr27 td109"><P class="p22 ft65">1992</P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p24 ft65">1994</P></TD>
<TD class="tr27 td110"><P class="p22 ft65">1996</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p22 ft65">1998</P></TD>
<TD class="tr27 td106"><P class="p41 ft65">2000</P></TD>
<TD class="tr27 td54"><P class="p24 ft65">2002</P></TD>
<TD class="tr27 td110"><P class="p22 ft65">2004</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft50">Källa: Vetenskapsrådet, databasen Web of Science</P>
<P class="p9 ft7">Nedgången för Sverige beror huvudsakligen på en sjunkande rankning inom medicin. Inom medicin noteras också en korrelation mellan sjunkande kvalitet och ökat antal forskarexamina och ökad produktion av artiklar.</P>
<P class="p280 ft68"><SPAN class="ft17">5.4</SPAN><SPAN class="ft67">En översikt av vetenskapliga områden i svensk forskning</SPAN></P>
<P class="p208 ft7">Avsnittet ger en översiktlig belysning över vetenskapliga områden där svensk forskning är internationellt konkurrenskraftig. Jämförelser görs framförallt med de nordiska grannländerna. Här beskrivs i första hand akademisk forskning baserad vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p207 ft21"><SPAN class="ft21">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft46">Bredd och prioriteringar – en nordisk jämförelse</SPAN></P>
<P class="p281 ft3">Jämfört med övriga Norden, exklusive Island, är svensk FoU represen- terad inom något fler områden, och svenska forskare publicerar fler artiklar per capita. Men inom de områden där forskning bedrivs i alla nordiska länder är prioriteringarna mellan områden ganska lika. De finska och svenska insatserna inom kemi, fysik och teknik är i förhållande till de totala satsningarna högre än i Danmark och Norge. Andelen teknik i Finland är marginellt större än i Sverige. Danmark satsar mer på biologi och biomedicin, Norge mer på biologi och geovetenskap. Alla satsar mycket inom medicin, speciellt klinisk medicin men även den biomedicinska forskningen är omfattande.</P>
<P class="p282 ft3">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="p38dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035038x1.jpg/" id="p38img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p283 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p284 ft48">Diagram 5.8 Fördelning av statliga medel för forskning i Norden, utom Island, i procent av totala anslagen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p285 ft65">45</P>
<P class="p286 ft65">40</P>
<P class="p287 ft65">35</P>
<P class="p287 ft65">30</P>
<P class="p287 ft65">25</P>
<P class="p287 ft65">20</P>
<P class="p286 ft65">15</P>
<P class="p287 ft65">10</P>
<P class="p288 ft65">5</P>
<P class="p288 ft65">0</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr18 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr30 td113"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-32px;margin-bottom:1px;" class="p289 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-30px;margin-top:-1px;margin-right:-1px;margin-bottom:32px;" class="p289 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-15px;margin-top:15px;margin-right:-16px;margin-bottom:16px;" class="p289 ft65"><![endif]>Klinmed</P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td117"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr32 td119"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr32 td117"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr32 td120"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-2px;margin-right:-35px;margin-bottom:2px;" class="p290 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-29px;margin-top:-2px;margin-right:-3px;margin-bottom:34px;" class="p290 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:14px;margin-right:-19px;margin-bottom:18px;" class="p290 ft65"><![endif]>Klinmed</P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td117"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td117"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td119"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td117"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=4 class="tr33 td121"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-48px;margin-bottom:0px;" class="p291 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-42px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p291 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:23px;margin-right:-25px;margin-bottom:22px;" class="p291 ft65"><![endif]>Klinmed</P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td119"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td117"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr30 td120"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-1px;margin-right:-34px;margin-bottom:1px;" class="p289 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:-1px;margin-right:-3px;margin-bottom:32px;" class="p289 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:15px;margin-right:-18px;margin-bottom:16px;" class="p289 ft65"><![endif]>Klinmed</P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td122"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td123"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr11 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr11 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td130"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td123"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td131"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr35 td132"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=7 class="tr36 td133"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-2px;margin-right:-57px;margin-bottom:2px;" class="p292 ft70"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-55px;margin-top:-2px;margin-right:-1px;margin-bottom:58px;" class="p292 ft70"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-27px;margin-top:26px;margin-right:-29px;margin-bottom:30px;" class="p292 ft70"><![endif]>Biomed</P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td129"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td134"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr35 td132"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr34 td135"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td130"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td136"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td137"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td138"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=8 class="tr37 td140"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-4px;margin-right:-70px;margin-bottom:4px;" class="p293 ft70"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-68px;margin-top:-4px;margin-right:-1px;margin-bottom:73px;" class="p293 ft70"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-34px;margin-top:31px;margin-right:-35px;margin-bottom:38px;" class="p293 ft70"><![endif]>Biomed</P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=7 class="tr38 td126"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-63px;margin-bottom:0px;" class="p294 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-63px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:63px;" class="p294 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-32px;margin-top:32px;margin-right:-31px;margin-bottom:31px;" class="p294 ft65"><![endif]>Biologi</P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td141"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=7 class="tr39 td133"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-3px;margin-right:-60px;margin-bottom:3px;" class="p295 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-60px;margin-top:-3px;margin-right:0px;margin-bottom:63px;" class="p295 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-30px;margin-top:27px;margin-right:-30px;margin-bottom:33px;" class="p295 ft65"><![endif]>Biomed</P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td130"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td123"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td131"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td129"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td134"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td129"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td134"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td143"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td144"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td129"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td134"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td145"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr34 td130"><P class="p3 ft69"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td146"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td147"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td148"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=6 class="tr40 td4"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-62px;margin-bottom:1px;" class="p296 ft70"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-60px;margin-top:-1px;margin-right:-1px;margin-bottom:62px;" class="p296 ft70"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-30px;margin-top:30px;margin-right:-31px;margin-bottom:31px;" class="p296 ft70"><![endif]>Biologi</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=8 class="tr41 td126"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-6px;margin-right:-68px;margin-bottom:6px;" class="p297 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-68px;margin-top:-6px;margin-right:0px;margin-bottom:74px;" class="p297 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-34px;margin-top:28px;margin-right:-34px;margin-bottom:40px;" class="p297 ft65"><![endif]>Fysik</P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td148"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=7 class="tr42 td4"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-2px;margin-right:-67px;margin-bottom:2px;" class="p298 ft70"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-65px;margin-top:-2px;margin-right:-1px;margin-bottom:68px;" class="p298 ft70"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-32px;margin-top:31px;margin-right:-34px;margin-bottom:35px;" class="p298 ft70"><![endif]>Biologi</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=7 class="tr42 td128"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-67px;margin-bottom:0px;" class="p299 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-65px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:66px;" class="p299 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-32px;margin-top:33px;margin-right:-34px;margin-bottom:33px;" class="p299 ft65"><![endif]>Fysik</P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=8 class="tr41 td126"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-3px;margin-right:-71px;margin-bottom:3px;" class="p300 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-71px;margin-top:-3px;margin-right:0px;margin-bottom:74px;" class="p300 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-36px;margin-top:33px;margin-right:-35px;margin-bottom:38px;" class="p300 ft65"><![endif]>Teknik</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=6 class="tr40 td125"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-61px;margin-bottom:1px;" class="p296 ft70"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-61px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:62px;" class="p296 ft70"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-31px;margin-top:30px;margin-right:-30px;margin-bottom:31px;" class="p296 ft70"><![endif]>Biomed</P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=7 class="tr42 td4"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-66px;margin-bottom:1px;" class="p301 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-66px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:67px;" class="p301 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-33px;margin-top:32px;margin-right:-33px;margin-bottom:34px;" class="p301 ft65"><![endif]>Geovet</P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=8 class="tr41 td125"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-3px;margin-right:-73px;margin-bottom:3px;" class="p302 ft70"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-73px;margin-top:-3px;margin-right:0px;margin-bottom:76px;" class="p302 ft70"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-37px;margin-top:34px;margin-right:-36px;margin-bottom:39px;" class="p302 ft70"><![endif]>Kemi</P></TD>
<TD rowspan=7 class="tr42 td128"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-66px;margin-bottom:1px;" class="p303 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-64px;margin-top:-1px;margin-right:-1px;margin-bottom:66px;" class="p303 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-32px;margin-top:32px;margin-right:-33px;margin-bottom:33px;" class="p303 ft65"><![endif]>Fysik</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td146"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td148"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td148"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td149"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td149"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td146"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td148"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td148"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td149"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td149"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td123"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td148"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td148"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td149"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td149"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td130"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td123"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td148"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td150"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td148"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td149"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td149"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td130"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td136"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td137"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td152"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr43 td126"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-22px;margin-bottom:1px;" class="p304 ft70"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-20px;margin-top:-1px;margin-right:-1px;margin-bottom:22px;" class="p304 ft70"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:10px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p304 ft70"><![endif]>Geovet</P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td125"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-16px;margin-bottom:1px;" class="p305 ft70"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:17px;" class="p305 ft70"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:7px;margin-right:-8px;margin-bottom:9px;" class="p305 ft70"><![endif]>Kemi</P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td153"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr43 td128"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p306 ft66"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-20px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:21px;" class="p306 ft66"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:11px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p306 ft66"><![endif]>Socialvet</P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td153"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td155"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td4"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p307 ft66"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:16px;" class="p307 ft66"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p307 ft66"><![endif]>Biologi</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr43 td128"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-6px;margin-right:-14px;margin-bottom:6px;" class="p308 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-6px;margin-right:0px;margin-bottom:20px;" class="p308 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:1px;margin-right:-7px;margin-bottom:13px;" class="p308 ft65"><![endif]>Teknik</P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td123"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td124"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td156"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr21 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td126"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td128"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td4"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td134"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td157"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr21 td4"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td126"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td4"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td134"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td158"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td159"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr21 td126"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td4"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td126"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td4"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td4"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td134"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td160"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td4"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td128"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td4"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td130"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td136"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td137"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td152"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td161"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td125"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-5px;margin-right:-9px;margin-bottom:5px;" class="p309 ft71"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-5px;margin-right:-1px;margin-bottom:13px;" class="p309 ft71"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:-1px;margin-right:-5px;margin-bottom:9px;" class="p309 ft71"><![endif]>Kemi</P></TD>
<TD class="tr24 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td162"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td163"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td164"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td135"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td153"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td165"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td166"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td167"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td126"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p310 ft71"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:12px;" class="p310 ft71"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:6px;margin-right:-8px;margin-bottom:6px;" class="p310 ft71"><![endif]>Teknik</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td4"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-3px;margin-right:-23px;margin-bottom:3px;" class="p311 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-3px;margin-right:-5px;margin-bottom:21px;" class="p311 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:6px;margin-right:-14px;margin-bottom:12px;" class="p311 ft72"><![endif]>Matematik</P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td153"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td155"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td169"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td130"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td123"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td138"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td170"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td171"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td172"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td126"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p312 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:6px;" class="p312 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:3px;margin-right:-8px;margin-bottom:3px;" class="p312 ft72"><![endif]>Teknik</P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr44 td173"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-4px;margin-right:-18px;margin-bottom:4px;" class="p313 ft71"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-4px;margin-right:-1px;margin-bottom:21px;" class="p313 ft71"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:5px;margin-right:-9px;margin-bottom:12px;" class="p313 ft71"><![endif]>Matematik</P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td128"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-2px;margin-right:-15px;margin-bottom:2px;" class="p310 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-2px;margin-right:-3px;margin-bottom:14px;" class="p310 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-9px;margin-bottom:8px;" class="p310 ft73"><![endif]>Socialvet</P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td138"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td175"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td176"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td167"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-3px;margin-right:-13px;margin-bottom:3px;" class="p314 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-3px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p314 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:2px;margin-right:-8px;margin-bottom:7px;" class="p314 ft72"><![endif]>Geovet</P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td126"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p315 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:15px;" class="p315 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:8px;margin-right:-10px;margin-bottom:7px;" class="p315 ft73"><![endif]>Socialvet</P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td141"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td177"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td126"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-3px;margin-right:-9px;margin-bottom:3px;" class="p316 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:-3px;margin-right:-3px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p316 ft73"><![endif]>Kemi</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td167"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-3px;margin-right:-13px;margin-bottom:3px;" class="p314 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-3px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p314 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:2px;margin-right:-8px;margin-bottom:7px;" class="p314 ft72"><![endif]>Fysik</P></TD>
<TD class="tr26 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td141"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td180"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td167"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td182"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td125"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p317 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p317 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p317 ft72"><![endif]>Geovet</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td4"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p315 ft71"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:15px;" class="p315 ft71"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:8px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p315 ft71"><![endif]>Matematik</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td128"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-2px;margin-right:-15px;margin-bottom:2px;" class="p310 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-2px;margin-right:-3px;margin-bottom:14px;" class="p310 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-9px;margin-bottom:8px;" class="p310 ft73"><![endif]>Socialvet</P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td123"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td152"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td161"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td183"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td184"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td185"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr1 td133"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-3px;margin-right:-21px;margin-bottom:3px;" class="p318 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-3px;margin-right:-5px;margin-bottom:19px;" class="p318 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:11px;" class="p318 ft72"><![endif]>Psykologi</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr11 td4"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-2px;margin-right:-13px;margin-bottom:2px;" class="p319 ft66"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-2px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p319 ft66"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:8px;" class="p319 ft66"><![endif]>Hälsa</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td162"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td186"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td187"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td125"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p320 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:13px;" class="p320 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:7px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p320 ft72"><![endif]>Matematik</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr1 td133"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-3px;margin-right:-21px;margin-bottom:3px;" class="p318 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-3px;margin-right:-5px;margin-bottom:19px;" class="p318 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:11px;" class="p318 ft72"><![endif]>Psykologi</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr6 td126"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-10px;margin-bottom:1px;" class="p321 ft71"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p321 ft71"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:3px;margin-right:-6px;margin-bottom:5px;" class="p321 ft71"><![endif]>Hälsa</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td153"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td165"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td166"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td190"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td191"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td125"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-2px;margin-right:-15px;margin-bottom:2px;" class="p322 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-2px;margin-right:-4px;margin-bottom:13px;" class="p322 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p322 ft72"><![endif]>Psykologi</P></TD>
<TD class="tr26 td192"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td4"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-3px;margin-right:-15px;margin-bottom:3px;" class="p323 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-3px;margin-right:-5px;margin-bottom:13px;" class="p323 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:2px;margin-right:-10px;margin-bottom:8px;" class="p323 ft72"><![endif]>Hälsa</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td153"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td155"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td193"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td194"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td195"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td196"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr1 td173"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-3px;margin-right:-20px;margin-bottom:3px;" class="p318 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-3px;margin-right:-4px;margin-bottom:19px;" class="p318 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p318 ft72"><![endif]>Psykologi</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr6 td197"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-2px;margin-right:-7px;margin-bottom:2px;" class="p324 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:-2px;margin-right:-3px;margin-bottom:6px;" class="p324 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p324 ft73"><![endif]>Hälsa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td136"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td137"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr14 td151"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td152"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td161"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td198"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td184"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td199"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr21 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td134"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr14 td151"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td162"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td186"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td194"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td188"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td201"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td189"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td134"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr14 td153"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td165"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td166"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td202"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td203"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td189"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td4"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr14 td204"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td134"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr14 td153"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td205"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td194"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td195"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td206"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td196"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td123"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td131"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td151"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td152"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td161"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td184"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td207"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td208"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td209"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr15 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td151"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td162"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td186"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td194"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td188"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td210"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td189"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr16 td211"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td212"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr21 td213"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td153"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td165"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td166"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td214"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td215"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td190"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td189"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr16 td204"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td217"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr15 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td134"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td153"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td194"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td195"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td218"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr21 td220"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr16 td209"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td217"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr15 td130"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td221"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr14 td224"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td225"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td226"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td227"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td228"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td229"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td230"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td231"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td233"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td234"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td235"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr16 td236"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr14 td237"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr16 td238"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr14 td224"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td225"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td226"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td239"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td240"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td241"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td230"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td242"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td233"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td243"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr16 td236"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr14 td237"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr16 td238"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr14 td224"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td245"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td246"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td247"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td248"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td249"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td230"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td250"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td233"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td234"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr16 td236"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr14 td237"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr16 td238"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr14 td224"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td251"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td252"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td239"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td240"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td254"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td250"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td233"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td234"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr16 td255"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td256"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td257"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr20 td9"><P class="p325 ft65">Danmark</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr20 td258"><P class="p3 ft65">Finland</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td29"><P class="p3 ft65">Norge</P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr20 td259"><P class="p3 ft65">Sverige</P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p194 ft50">Källa OECD 2006</P>
<P class="p326 ft5">I de följande avsnitten beskrivs svensk forsknings kvalitet områdesvis i internationell jämförelse. Områdena beskrivs i storleksordning.</P>
<P class="p193 ft21"><SPAN class="ft21">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft43">Medicin och vårdvetenskap</SPAN></P>
<P class="p153 ft3">Sverige har framstående forskning inom såväl grundläggande cell- och molekylärbiologi som translationell forskning (dvs. överföring från grundforskning till klinisk tillämpning och vice versa), och utveckling av behandlingsmetoder. De starka svenska forskningsområdena inom medicin sammanfaller till stor del med de internationellt sett mest dynamiska och utvecklingsbara forskningsfälten. Särskilt stark är svensk forskning inom bl.a. infektion såsom hiv och aids, bakteriella <NOBR>mag-,</NOBR> tarm- och urinvägsinfektioner, tuberkulos och malaria. Inom neurologisk forskning har Sverige en mycket stark internationell position, och stora framgångar har uppnåtts inom bl.a. de ärftliga faktorernas betydelse, mekanismerna bakom beroende och missbruk, läkemedelsutveckling och avbildningsmetoder för att studera hjärnan. Kognitionsforskning är ett område där nya möjligheter öppnar sig genom avancerade matematiska beräkningsstudier och bioinformatik. Svensk cancerforskning är fram- stående inom en rad områden, bl.a. molekylära studier av tumörcellers okontrollerade tillväxt, tumörimmunologi samt genetiska och epidemio- logiska studier för att klarlägga samband mellan arv och miljö. Framgångsrika projekt drivs även inom systembiologi och bioinformatik. Diabetes och forskning om livsstilsrelaterade sjukdomar är andra starka svenska profilområden. Denna forskning omfattar såväl grundläggande studier av molekylära mekanismer som patientnära klinisk forskning. Karolinska institutet har huvudansvar för att skapa en modell för en translationell forskarutbildning inom området metabola sjukdomar, som en del i en europeisk infrastruktursatsning inom sjunde ramprogrammet. Målet är att förebygga, diagnostisera och behandla de stora folksjukdomarna.</P>
<P class="p327 ft3">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<P class="p328 ft7">Sverige har också framgångsrik forskning inom bl.a. funktionell Prop. 2008/09:50 genomik, strukturbiologi, genetik och molekylärbiologi samt utveck-</P>
<P class="p329 ft7">lingsbiologi. Inom proteinforskningsområdet befinner sig Sverige i topposition, trots hård internationell konkurrens.</P>
<P class="p81 ft3">Nya behandlingsmetoder såsom gen- och cellterapi för neurologiska sjukdomar studeras framgångsrikt i Sverige. Svensk stamcellsforskning har varit särskilt framgångsrik i utvecklingen av nya odlingssystem för att kunna använda stamceller i cellterapi och nya metoder för att påverka stamcellers mognad till önskade celltyper. I dagsläget finns nästan 60 stamcellslinjer framtagna i Sverige, vilket är flest i världen.</P>
<P class="p81 ft3">På flera tekniska högskolor drivs projekt inom medicinsk bildteknik med vilken man nu kan ställa tidiga diagnoser, styra behandlingen och följa upp resultatet på ett bättre sätt än tidigare. Forskning inom området förväntas ha betydelse för alla typer av sjukdomar, medföra en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård och bidra till utveckling av nya produkter.</P>
<P class="p83 ft3">Det finns vissa områden såsom klinisk och epidemiologisk forskning där svensk medicinsk forskning har påtagliga konkurrensfördelar tack vare tillgång till god infrastruktur såsom olika register och biobanker. Sverige har inte bara en lång tradition av att använda personnummer och att föra många olika typer av hälsoregister, finns också unika biologiska provsamlingar av mycket hög kvalitet. I Sverige finns mellan 50 och 100 miljoner biologiska prover sparade i olika biobanker. Norden, inklusive Sverige, har cirka en fjärdedel av världens samlade biobankskapital. Det betyder att Norden har ett försteg internationellt, trots att den internationella utvecklingen på området är mycket stark. Inom medicinsk forskning är alla terapeutiska områden behjälpta av satsningar på biobanker samt klinisk och epidemiologisk forskning.</P>
<P class="p84 ft3">Svensk vårdforskning har under de senaste åren utvecklats kvalitativt. Bildandet av Stiftelsen för vård- och allergiforskning (Vårdal) har haft en positiv inverkan på denna utveckling. I den granskning som Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) gjorde av Vårdal för verksamheten 1994 till 2004 konstateras att den vetenskapliga produktionen inom svensk vårdforskning har ökat under den tid som stiftelsen varit verksam.</P>
<P class="p83 ft3">Sveriges ställning som forskningsnation inom det medicinska området är fortfarande relativt stark men har sjunkit något i rankningen. Detta beror bl.a. på att många länder satsar mycket <NOBR>FoU-resurser</NOBR> inom detta område, varför konkurrensen har hårdnat. Den stora volymen av svensk medicinsk forskning jämfört med naturvetenskap och teknik gör att den lägre rankningen även ger ett genomslag på den samlade bilden av kvaliteten på svensk forskning.</P>
<P class="p161 ft3">Inom biomedicin har produktionen av vetenskapliga resultat ökat kraftigt i Sverige och avsevärt snabbare än i övriga Norden. Samtidigt har kvaliteten sjunkit något mot ett internationellt genomsnitt och ligger nu i nivå med Finland och Norge. Inom de kliniska vetenskaperna är hela Norden kvalitetsmässigt nära ett internationellt genomsnitt. Antal svenska publikationer inom både biomedicin och klinisk medicin är högre än i övriga Norden, även räknat per capita.</P>
<P class="p330 ft3">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft21"><SPAN class="ft21">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft43">Teknikvetenskaper</SPAN></P>
<P class="p331 ft3">Centrala delar av de natur- och teknikvetenskapliga områdena före- kommer flitigt i visioner och strategier för internationella FoU- finansierande organisationer och akademier runtom i världen. Tillgång till hög kompetens inom natur- och teknikvetenskap är speciellt viktigt för det högteknologiska näringslivets utveckling.</P>
<P class="p125 ft3">Inom dessa områden ligger Sverige liksom Danmark citeringsmässigt generellt över ett internationellt genomsnitt. Finland och Norge är lägre rankade på de flesta områden inom natur- och teknikvetenskaperna. Produktionen av publikationer i Sverige har i princip ökat i takt med övriga Norden.</P>
<P class="p332 ft3">Inom materialteknik, flödesberäkningar, informations- och kommuni- kationsteknologi (IKT), produktionsteknik, <NOBR>telekom-,</NOBR> <NOBR>fordons-,</NOBR> och medicinteknik finns stark forskning i Sverige. Delvis beror detta på att näringslivets behov av god tillgång på kvalificerad arbetskraft tillgodo- setts och att närhet till högkvalitativ teknisk forskning funnits som motiverat satsningar på dessa områden.</P>
<P class="p124 ft3">Inom <NOBR>IKT-området</NOBR> finns stark svensk forskning, exempelvis inom virtuell ingenjörskonst och simuleringsteknik. Dessa områden blir alltmer centrala redskap vid design av framtidens flygplan, bilar, förbränningsmotorer men också vid framställning av nya material och nya läkemedel. Inom IKT ligger Danmark ca 50 procent över det internationella fältnormaliserade citeringsgenomsnittet. Sverige har legat i nivå med Danmark men har haft en svagt vikande trend sedan 1990- talet. På en något lägre nivå än Danmark och Sverige finns Finland och Norge. Det publiceras nästan lika många artiklar från Finland som från Sverige, vilket antyder att en stor del av de finska anslagen för teknikforskning riktas mot IKT, men satsningen återspeglas inte lika tydligt i kvalitet mätt på detta sätt.</P>
<P class="p128 ft3">Inom materialvetenskaperna har Sverige en lång <NOBR>FoU-tradition</NOBR> genom den traditionellt starka kopplingen till gruv- och metallindustrin. Detta kan vara en förklaring till en hög rankning med en kronindikator som är ca 30 procent över ett internationellt genomsnitt. Men även Danmark utan sådan industri har en hög kvalitet jämförbar med Sveriges. Det är möjligtvis kopplat till att styrkan inom dansk fysik – materialforskning – i grunden är en del av den kondenserade materiens fysik. Finland som också har en omfattande metallindustri är, liksom Norge, något svagare mätt med kronindikatorn. Den svenska produktionen av artiklar inom området har ökat avsevärt mer än andra länder och är också mycket större än övriga Norden, även räknat per capita.</P>
<P class="p333 ft3">I Vetenskapsrådets rapport Hur mycket citeras svenska publikationer? Rapport nr 13:2006 görs en jämförelse mellan olika länders fältnorma- liserade citeringsfrekvenser i olika vetenskapsområden. Teknikveten- skapen är det område som ligger högst med en citeringsfrekvens för svenska publikationer som ligger ca 30 procent över världsgenomsnittet. Som jämförelse har kvaliteten på dansk teknikforskning minskat men är fortfarande ca 70 procent över genomsnittet. Även Norge håller hög kvalitet med en rankning jämförbar med Sveriges. Finland satsar en något större andel av sin totala statliga <NOBR>FoU-finansiering</NOBR> på teknik men detta återspeglas inte i bibliometeriska jämförelser av kvaliteten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">40</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft21"><SPAN class="ft21">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft46">Naturvetenskap och matematik</SPAN></P>
<P class="p331 ft3">Biologi och biokemi fortsätter att utvecklas snabbt, och de molekylära livsvetenskaperna ger nya förutsättningar för bl.a. medicinska framsteg. Inom biologi är Sveriges FoU satsningar relativt sett mindre än i övriga Norden, men Sveriges position är något högre avseende kvalitet (30– 35 procent över världsgenomsnittet). Inom biologi har Sverige både hållit kvaliteten och ökat volymen. Svensk strukturbiologi har varit världs- ledande och håller fortfarande hög kvalitet. Inom molekylärbiologi har forskningen ökat i både volym och kvalitet och gjort en stark upphämt- ning gentemot omvärlden. Ekologi är ytterligare ett stort ämne med stark svensk forskning.</P>
<P class="p175 ft3">Internationellt framstående forskningsmiljöer inom fysik har i Sverige under det senaste decenniet byggts upp inom områden med inriktning såväl mot kemiska tillämpningar som mot material, energi och elektronik enligt Vetenskapsrådets utvärderingar och bibliometriska analyser. Det finns flera starka forskningsgrupper inom kondenserade materiens fysik relaterat till materialvetenskap och teknik med nanovetenskap. Både svensk partikelfysik och svensk astronomi är internationellt uppmärk- sammade. Vid det europeiska kärnforskningslaboratoriet, CERN, är den nya partikelacceleratorn Large Hadron Collider (LHC) aktuell för svenska forskare. Inom fysik är Sverige, liksom Finland och Norge, rankat vid ett internationellt genomsnitt. Danmark, med långa traditioner inom fysik rankas närmare 50 procent över det internationella snittet. Den vetenskapliga produktionen i form av publikationer i Sverige, har ökat nästan femfaldigt i antal sedan <NOBR>1980-talets</NOBR> början.</P>
<P class="p175 ft3">Historiskt har svensk kemi generellt varit internationellt uppmärk- sammad. Biokemi, teoretisk kemi och fysikalisk kemi är några områden där svenska forskare kommit med viktiga bidrag till den internationella utvecklingen. Exempelvis var det i Uppsala som strukturkemister började undersöka proteiner med kristallografi och detta har blivit en teknik som används över hela världen. Simuleringar är ett starkt område inom teoretisk kemi, speciellt inom biovetenskap. Dess kopplingar till struktur- biologin är ännu ett område där svensk forskning är internationellt stark. Svensk forskning inom kemi citeras ca 40 procent mer än det internatio- nella genomsnittet för området. Den svenska vetenskapliga produktionen har, med bibehållen kvalitet, ökat mer än i övriga Norden.</P>
<P class="p175 ft3">Inom geovetenskaperna finns internationellt uppmärksammade svenska forskare inom områdena livets uppkomst och utveckling, klimat- utveckling, kolomsättning, polarforskning samt jordskorpans, jordman- telns och jordkärnans tillstånd. Ett av vår tids mest <SPAN class="ft74">beforskade </SPAN>geoveten- skapliga områden är jordens klimat. Svensk forskning inom detta område är stark med forskargrupper som har bakgrunder inom ett flertal geovetenskapliga discipliner såsom meteorologi, klimatologi, oceano- grafi och naturgeografi. Inom geovetenskaperna har kvaliteten i Sverige ökat från relativt låg nivå och ligger nu vid ett internationellt genomsnitt i nivå med övriga nordiska länder. Norsk forskning är stark inom geovetenskaperna, något som kan relateras till oljeindustrins behov av kunskap om berggrunden på djuphavssockeln.</P>
<P class="p334 ft5">Inom matematiken har Sverige en god ställning exempelvis inom kryptering och algoritmutveckling. Matematikens metoder ligger dess-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">41</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<P class="p105 ft7">utom som en stark grund för flera vetenskapsområden inom natur- och Prop. 2008/09:50 teknikvetenskaperna. Beräkningsvetenskapen håller för närvarande på att</P>
<P class="p106 ft3">i grunden förändra olika områden inom naturvetenskap och teknik. Den nya s.k. <NOBR>grid-tekniken</NOBR> ger möjligheter att hantera och analysera astronomiskt stora datamängder, som t.ex. från de nu aktuella LHC- experimenten vid CERN. Resultat från beräkningsvetenskapen förs också snabbt ut till den kunskapsintensiva industrin. Inom matematik är kvaliteten mätt med kronindikatorn ca 50 procent över ett internationellt genomsnitt.</P>
<P class="p335 ft21"><SPAN class="ft21">5.4.5</SPAN><SPAN class="ft43">Samhällsvetenskap</SPAN></P>
<P class="p272 ft3">Samhällsvetenskaplig forskning studerar framförallt vad som avgör hur människor agerar och hur de beter sig gentemot varandra, men också olika utfall, t.ex. i termer av hur ekonomiska resurser allokeras. Forskningen om bl.a. attityder, institutioner och incitament är alla viktiga för att förklara olika beteendemönster. Generellt sett har svensk samhällsvetenskap varit empiriskt orienterad, medan teoriutveckling varit mindre tydlig. Inom samhällsvetenskap finns stark, och internationellt konkurrenskraftig, svensk forskning inom ett flertal områden. Svensk statsvetenskap har t.ex. en särskild styrka i den <NOBR>demokrati-,</NOBR> <NOBR>väljar-,</NOBR> och opinionsforskning som bedrivs främst vid Göteborgs universitet. Likaså har Europaforskningen blivit alltmer konkurrenskraftig under senare år. Inom området internationella relationer finns flera starka forskningsmiljöer, som bl.a. använder sig av den s.k. konfliktdatabasen i Uppsala. Svensk medie- och kommunikationsforskning är starkt etablerad vid flera universitet.</P>
<P class="p336 ft7">Inom demografisk forskning finns flera internationellt starka forskningsmiljöer i Sverige, bl.a. i Umeå och Lund, som båda tilldelats stöd för starka forskningsmiljöer från Vetenskapsrådet. Forskning om migration växer sig allt starkare i Sverige.</P>
<P class="p151 ft3">Svensk sociologi har varit mycket inriktad mot välfärdsstudier, och bl.a. Stockholms universitet och Umeå universitet har varit starka inom detta område. En del av Sveriges komparativa fördel inom sådan samhällsvetenskap ligger i de stora registerdatabaser som byggts upp inom landet. Kriminologisk forskning har i första hand centrerats kring Stockholms universitet. Svensk tillämpad social forskning, har betraktats som stark jämfört med andra länders socialforskning.</P>
<P class="p107 ft3">Psykologisk forskning har under senare år fått en tydligare inriktning mot experimentell metodologi och t.ex. genetiska faktorer. Sverige anses ha en stark tradition av forskning inom psykologi, bl.a. inom området kognitiva funktioner.</P>
<P class="p111 ft7">Inom nationalekonomi har bl.a. internationell ekonomi haft en internationellt konkurrenskraftig forskning. Starka forskningsmiljöer inkluderar bl.a. Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Inom företagsekonomi bedrivs forskning inom områden som t.ex. organisation, styrning, redovisning och finansiell ekonomi. Flera starka forskningsmiljöer finns exempelvis vid Uppsala universitet, Göteborgs universitet och vid Handelshögskolan i Stockholm.</P>
<P class="p337 ft3">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td82"><P class="p42 ft21">5.4.6</P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p142 ft21">Humaniora och religionsvetenskap</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft3">Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning är mer beroende av offentlig finansiering än andra vetenskapliga områden. En förklaring kan vara att i Sverige är den offentliga sektorn ofta den enda avnämaren för samhällsvetenskapliga forskningsresultat, vilket kan resultera i begränsade privata investeringar i forskningsområdet. Vidare resulterar samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning ofta i immateriella nyttigheter som det är svårt att formulera äganderätter över, vilket också kan ha reducerat incitamenten för privata investeringar i sådan forskning<SPAN class="ft21">.</SPAN></P>
<P class="p144 ft3">Humanistisk forskning syftar till att förstå människors mentala attityder, begreppsvärldar och kommunikationsmönster, men inbegriper också andra ämnen såsom historia och språk. I Sverige finns flera inrikt- ningar inom humanistisk forskning som är internationellt konkurrens- kraftiga. Några sådana exempel beskrivs nedan.</P>
<P class="p103 ft3">Svensk lingvistisk och språkforskning är internationellt mycket konkurrenskraftig med stark forskning. Sådana svenska universitet som Uppsala, Lund och Stockholm har också ett brett utbud av forskning inom olika <NOBR>icke-europeiska</NOBR> språk.</P>
<P class="p11 ft7">Religionsvetenskaplig forskning med inslag av bl.a. jämförande religionssociologi är internationellt stark. En stark forskningsmiljö finns i Uppsala.</P>
<P class="p60 ft3">Svensk filosofi är internationellt ledande inom flera av ämnets delområden. Detta gäller särskilt logik och matematikens filosofi i Stockholm och Göteborg samt beslutsteori, värdeteori och kunskapsteori i Lund. Även språkfilosofi och vetenskapsteori har en stark ställning. Typiskt för svensk filosofi är att den strävar efter metodisk stringens snarare än populär tillgänglighet och att den i stor utsträckning samverkar med andra ämnen, särskilt lingvistik, samhällsvetenskap, medicin och naturvetenskap.</P>
<P class="p103 ft3">Kvaliteten på forskning inom humaniora och även samhällsvetenskap är delvis svårt att mäta med citeringsanalys, eftersom en annan publice- ringstradition än inom medicin och natur- och teknikvetenskaperna gör att högkvalitativa forskning inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena inte nödvändigtvis publiceras i de tidskrifter som omfattas av de internationella bibliometriska databaserna. Även om produktionen har ökat i hela Norden har Sverige relativt sett en något lägre produktion än övriga Norden.</P>
<P class="p339 ft21"><SPAN class="ft21">5.4.7</SPAN><SPAN class="ft46">Lantbruksvetenskaper</SPAN></P>
<P class="p208 ft7">Lantbruksvetenskaperna indelas i jordbruksvetenskap, skogsvetenskap och veterinärmedicin. Forskningen är av såväl grundläggande som tillämpad natur och innefattar förutom naturvetenskaperna även samhällsvetenskaplig forskning.</P>
<P class="p60 ft3">Kvaliteten på svensk jordbruks- och skogsbruksvetenskaplig samt veterinärmedicinsk forskning är jämförbar med övriga naturvetenskaper. Den låg högt, ca 80 procent, över ett internationellt genomsnitt i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> och försämrades sedan från mitten av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Den</P>
<P class="p147 ft47">ligger nu ca <NOBR>25–30</NOBR> procent över det internationella genomsnittet.</P>
<P class="p148 ft3">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p173 ft3">Till jordbruksvetenskaper räknas forskningsområden som i första hand hänför sig till mark- och växtfrågor. Sverige har flera kraftfulla forskningsmiljöer inom dessa områden och hävdar sig publicerings- mässigt väl i ett internationellt perspektiv. Utvecklingen inom det molekylära biovetenskapliga området inom växtområdet har utvecklats mycket starkt och ger nya förutsättningar för växtförädling inklusive skogsträdsförädling. Sverige var tidigt världsledande inom växtförädling.</P>
<P class="p124 ft3">Inom strukturbiologi och skogsträdens cell- och molekylärbiologi är svensk forskning världsledande. Inom området växtbioteknik koordinerar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i dag ett av världens största växtbioteknikprojekt. Den mykologiska och växtpatologiska forskningen i Sverige är också fortsatt världsledande.</P>
<P class="p125 ft3">Sverige ligger också långt framme vad gäller forskning och utveckling kring bioenergins miljöaspekter och kretslopp, samt miljömässiga och ekonomiska förutsättningar för intensivodling av skog. Den svenska skogsvetenskapliga forskningen hävdar sig publiceringsmässigt bäst inom tekniska tillämpningar, som exempelvis trävetenskap. Skogs- och växtbiotekniken är ett annat av Sveriges internationellt starka områden.</P>
<P class="p340 ft3">Flera excellenta forskningsmiljöer finns också inom fiberområdet. Studier av sjukdomar hos skogsträd ligger i den absoluta världstoppen genom ett systematiskt utvecklande av molekylära metoder i kombi- nation med traditionell kunskap om diagnostik av sjuka träd. Områdena veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid SLU placerade sig mycket över, respektive över, det internationella genomsnittet vid en bibliometrisk analys av naturvetenskaplig forskning i Sverige 2007. Ett område där svensk forskning är världsledande är infektionsbiologi, som är av stor betydelse för både husdjursproduktion och folkhälsa inte minst i ett globalt klimatförändringsperspektiv där zoonoser (sjukdomar som på naturligt sätt kan överföras mellan djur och människa) är ett ökande problem. Reproduktionsbiologi är ett annat framstående område där särskilt miljörelaterad reproduktionstoxikologi och grundläggande komparativ reproduktionsforskning bedöms ha god utvecklingspotential. Detta område har även humanmedicinsk relevans.</P>
<P class="p341 ft21"><SPAN class="ft21">5.4.8</SPAN><SPAN class="ft43">Utbildningsvetenskap</SPAN></P>
<P class="p127 ft7">Utbildningsvetenskap är institutions- och fakultetsövergripande och innefattar bl. a. forskning om utbildningssystemet, lärandeprocesser och kunskapsbildning.</P>
<P class="p122 ft3">Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet uppmärksammades 2006 i samband med beviljandet av s.k. Linnéstöd till en forskningsmiljö med inriktning på det livslånga lärandet och förmedling av kunskap. Även 2008 beviljades ett utbildningsvetenskapligt projekt Linnéstöd till ett tvärvetenskapligt projekt vid Lunds universitet inriktat på kognition, kommunikation och lärande. Linnéstöd utlystes 2006 och 2008 av Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i form av långsiktigt stöd till miljöer med forskning av högsta kvalitet.</P>
<P class="p332 ft5">I betänkandet (SOU 2008:30) Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans bedöms att den utbildningsvetenskapliga forskningen ännu inte</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">44</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<P class="p195 ft5">utvecklat en stabil vetenskaplig bas att stå på, samtidigt som dess Prop. 2008/09:50 koppling till praktisk problematik inom utbildningens område är svag.</P>
<P class="p342 ft19"><SPAN class="ft17">5.5</SPAN><SPAN class="ft75">Internationell jämförelse av finansiering och vetenskapliga resultat</SPAN></P>
<P class="p343 ft77"><SPAN class="ft21">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft76">Europa Danmark, Finland och Norge</SPAN></P>
<P class="p344 ft3">Finland investerar redan mer än 1 procent av BNP som statliga FoU- medel. Tillika är detta satsningar på enbart civil FoU. Såväl Danmark som Norge har ambitionen att till 2010 öka de statliga investeringarna i FoU till 1 procent av BNP. I Norge investeras ca 0,7 procent av BNP i FoU, men den ökning av anslagen till forskning som skett märks sällan i internationella jämförelser eftersom Norges BNP ökat mer än investeringarna i FoU. Om i stället statliga investeringar i FoU mäts som andel av befolkningen så investerar USA mest i världen följt av Norge. Kvaliteten på den norska forskningen, mätt genom citeringsanalyser, har ökat sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> och ligger nu i nivå med eller högre än den svenska. Även kvaliteten på finsk forskning har ökat och ligger liksom norsk forskning i nivå med eller över Sveriges placering, dvs. vid eller strax över ett internationellt genomsnitt. Danmark uppvisar generellt en högre kvalitet på sin forskning mätt med citeringsanalys än övriga Norden, trots att investeringarna är minst i Norden.</P>
<P class="p345 ft21">Frankrike, Storbritannien och Tyskland</P>
<P class="p281 ft3">Storbritannien har som mål att vara nummer två i världen efter USA avseende vetenskaplig produktion och kvalitet. I absoluta tal har en sådan volym uppnåtts. Storbritannien placerar sig även bland de fem främsta i de flesta citeringsanalyser. Den brittiska regeringen har skapat ett system för kvalitativa och kvantitativa utvärderingar som underlag för fördelningen av forskningsanslag. Avseende kvalitet ligger Frankrike konstant runt ett internationellt genomsnitt. Tyskland ligger något efter Storbritannien men före Frankrike i citeringsanalyser. De höga investeringarna i FoU i Frankrike är till en fjärdedel beroende på höga avsättningar inom försvaret. Även Storbritannien har en hög andel försvarsforskning.</P>
<P class="p346 ft21"><SPAN class="ft21">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft46">USA</SPAN></P>
<P class="p208 ft3">Trots kraftigt ökade resurser för främst medicinsk forskning under 1990- talet har den vetenskapliga produktionen i USA inte ökat lika mycket som den i Asien och Europa. Detta syns främst i antalet artiklar där EU sedan 1995 publicerar fler artiklar än USA. Asien ökar snabbt och närmar sig USA (25 procent av USA:s produktion 1988, 50 procent 2001). Alltsedan slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> har både Asien och Europa ökat sin produktion snabbare än USA.</P>
<P class="p202 ft3">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="p46dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035046x1.jpg/" id="p46img1">
</DIV>
<P class="p261 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p262 ft48">Diagram 5.9 Antalet vetenskapliga artiklar i USA, EU och Asien:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr5 td260"><P class="p347 ft34">250000</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td261"><P class="p348 ft78">EU</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td260"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr43 td260"><P class="p347 ft34">200000</P></TD>
<TD class="tr3 td261"><P class="p349 ft78">USA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td261"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td260"><P class="p347 ft34">150000</P></TD>
<TD class="tr45 td261"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td260"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td261"><P class="p350 ft78">Asien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td260"><P class="p347 ft34">100000</P></TD>
<TD class="tr29 td261"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td260"><P class="p347 ft52">50000</P></TD>
<TD class="tr18 td261"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft52">0</P>
<P class="p352 ft52">1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001</P>
<P class="p353 ft50">Källa OECD</P>
<P class="p212 ft3">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har flera länder i Europa och i Asien satsat stora medel på FoU. Dessa satsningar har även påverkat databasernas innehåll av tidskrifter på ett sådant sätt att fler <NOBR>icke-amerikanska</NOBR> tidskrifter inkluderats. Därmed har effekten blivit dubbel. Dels har regionerna ökat sin produktion, dels har databaserna fått en ökad täckning av icke- amerikanska tidskrifter. Detta är förmodligen ändå ett tecken på att en internationell utjämning pågår.</P>
<P class="p354 ft7">Om de vetenskapliga publikationerna jämförs avseende kvalitet (kronindikatorer), är USA ännu ohotat. Artiklar från USA ligger generellt över, ibland till och med högt över, det internationella genomsnittet. Detta är delvis en effekt av både stor volym och hög kvalitet på amerikansk forskning. Forskare i resten av världen jämför sig med forskare i USA och forskare i USA jämför sig med andra forskare i USA.</P>
<P class="p355 ft21"><SPAN class="ft21">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft43">Asien</SPAN></P>
<P class="p356 ft3">Satsningarna på FoU i Asien har ökat, i flera länder kraftigt, med en ökad kvalitet som följd. Speciellt Japan, Sydkorea och Republiken Kina, Taiwan satsar stora medel på FoU. Japans och Sydkoreas satsningar, som inleddes för <NOBR>15–20</NOBR> år sedan, var först riktade mot direkta tillämpningar för deras näringsliv, fysik, teknik och materialvetenskap. Under de senaste åren har de även gjort stora satsningar på grundforskning. Kina och Indien har nyligen ökat sina insatser och uppvisar ökad produktion och även ökad kvalitet, dock utifrån en låg nivå. I absoluta tal gick Kina om Sverige, avseende antal publicerade artiklar, runt 1998 och Indien <NOBR>2000–2002.</NOBR> De viktigaste områdena i alla asiatiska länder är IT, biovetenskap och materialvetenskap (speciellt nanoteknik).</P>
<P class="p357 ft3">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="p47dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035047x1.jpg/" id="p47img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p358 ft48">Diagram 5.10 Ökning av antal artiklar <NOBR>1988–2003</NOBR> mätt i procent <NOBR>(0-5</NOBR> <SPAN class="ft79">000)</SPAN></P>
<P class="p359 ft52">5000</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td262"><P class="p360 ft71">4000</P></TD>
<TD class="tr29 td72"><P class="p361 ft54">S Korea</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td72"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td262"><P class="p360 ft71">3000</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td72"><P class="p362 ft66">Kina</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td262"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td262"><P class="p360 ft71">2000</P></TD>
<TD class="tr24 td72"><P class="p363 ft54">Taiwan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td262"><P class="p360 ft71">1000</P></TD>
<TD class="tr23 td72"><P class="p364 ft66">Sing</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td262"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td72"><P class="p365 ft54">Indien</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft80">0 <INGENBILD zsrc="GW035047xi2.jpg/" id="p47inl_img1"><INGENBILD zsrc="GW035047xi3.jpg/" id="p47inl_img2"><INGENBILD zsrc="GW035047xi4.jpg/" id="p47inl_img3"><INGENBILD zsrc="GW035047xi5.jpg/" id="p47inl_img4"><INGENBILD zsrc="GW035047xi6.jpg/" id="p47inl_img5"><INGENBILD zsrc="GW035047xi7.jpg/" id="p47inl_img6"><INGENBILD zsrc="GW035047xi8.jpg/" id="p47inl_img7"><INGENBILD zsrc="GW035047xi9.jpg/" id="p47inl_img8"><INGENBILD zsrc="GW035047xi10.jpg/" id="p47inl_img9"><INGENBILD zsrc="GW035047xi11.jpg/" id="p47inl_img10"> 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003</P>
<P class="p367 ft50">Källa: OECD</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p94 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p368 ft48">Diagram 5.11 Kvalitet mätt med kronindikator</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr27 td24"><P class="p41 ft66">1,4</P></TD>
<TD class="tr27 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td264"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td266"><P class="p369 ft66">Sverige</P></TD>
<TD class="tr27 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td24"><P class="p41 ft66">1,2</P></TD>
<TD class="tr20 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td264"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td24"><P class="p41 ft65">1</P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p278 ft66">Japan</P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td263"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td264"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td19"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td266"><P class="p370 ft66">Singapore</P></TD>
<TD class="tr16 td19"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td24"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td263"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td264"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td19"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td19"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td24"><P class="p41 ft66">0,8</P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p371 ft66">Taiwan</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td263"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td264"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td19"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td265"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td19"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr7 td24"><P class="p41 ft66">0,6</P></TD>
<TD class="tr23 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td264"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td265"><P class="p372 ft66">S Korea</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td107"><P class="p24 ft66">Kina</P></TD>
<TD class="tr23 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td263"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td264"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td19"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td265"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td19"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td266"><P class="p34 ft66">Singapore</P></TD>
<TD class="tr25 td19"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td265"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr25 td19"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td19"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td265"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td19"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td24"><P class="p41 ft66">0,4</P></TD>
<TD class="tr26 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p22 ft66">Indien</P></TD>
<TD class="tr26 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td264"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p41 ft66">0,2</P></TD>
<TD class="tr1 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td264"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td24"><P class="p22 ft65">1982</P></TD>
<TD class="tr27 td263"><P class="p373 ft65">1985</P></TD>
<TD class="tr27 td264"><P class="p39 ft65">1988</P></TD>
<TD class="tr27 td19"><P class="p22 ft66">1991</P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p22 ft65">1994</P></TD>
<TD class="tr27 td265"><P class="p39 ft65">1997</P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p39 ft66">2000</P></TD>
<TD class="tr27 td19"><P class="p22 ft66">2003</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft81">Källa: VR, databasen Web of</P>
<P class="p375 ft50">Science</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p329 ft3">Japan är ett av de länder som investerar mest resurser i FoU, både per capita och i absoluta tal på en nivå motsvarande hälften av USA:s. Avseende utfall av satsningarna så citeras arbeten från Japan 60 procent oftare nu än 1994 och har nu ungefär samma antal citeringar som Tyskland. Antalet publikationer från Japan är dubbelt så många som från Kina. Avseende kvalitet ligger Japan ungefär vid det internationella genomsnittet.</P>
<P class="p84 ft3">Med en befolkning på 1,3 miljarder har Kina, liksom Indien, en stor potential genom sin storlek. Kinas investeringar i FoU har ökat avsevärt sedan 2000. De samlade insatserna motsvarade 2001 en procent av BNP och hade 2003 ökat till 1,15 procent samtidigt som BNP hade ökat. Andelen hade 2006 ökat till 1,43 procent. Hälften av landets investeringar kommer från s.k. offentliga källor, dvs. för FoU vid forskningsinstitut och universitet. Den huvudsakliga delen av ökningen avspeglar ökade löner för forskarna, antalet forskare har ökat mycket långsammare än vad de ökade utgifterna antyder. Även i Hongkong görs stora satsningar på FoU. Kvaliteten på forskningen har höjts under 1990- talet och låg vid slutet av decenniet i nivå med Japans. Sedan 1997 inräknas Hongkongs statistik i Kinas, vilket höjt Kinas position. Från Hongkong publicerades 1997 (sista tillgängliga år) 1 817 artiklar. Samma år, och enligt samma analys, publicerade Kina 11 675 artiklar. Hongkong stod alltså vid sammangåendet med Kina för 10 procent av den totala produktionen av vetenskapliga artiklar. Med tanke på att Kina ökar sina satsningar kan det antas att denna andel minskat.</P>
<P class="p159 ft7">Sydkorea har satsat mycket på FoU sedan 1990. De totala FoU- utgifterna uppgick 2005 till 3 procent av BNP. Landet var 1995 i nivå med Republiken Kina, Taiwan avseende antalet artiklar. Nu publiceras ca</P>
<P class="p329 ft3">20 procent mer från Sydkorea än från Republiken Kina, Taiwan. Kvaliteten har samtidigt minskat något, speciellt de senaste åren.</P>
<P class="p81 ft7">Indien har över 1 miljard invånare, varav 5 procent har högre utbildning, varför det finns en stor potential för snabb utveckling inom forskningen. Indien har ökat sina satsningar på FoU inom flera områden och investeringarna uppgick 2007 till 0,96 procent av BNP, varav</P>
<P class="p376 ft3">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<P class="p105 ft7">80 procent av dem är offentliga (60 procent av de offentliga insatserna är Prop. 2008/09:50 inom försvaret).</P>
<P class="p113 ft3">Republiken Kina, Taiwan är ett av de länder i Asien som ger hög prioritet åt FoU. Sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> har resurserna för FoU ökat så att de 2003 uppgick till 2,5 procent av BNP, varav en tredjedel härrör från offentliga källor. År 2000 uppsattes målet att investeringarna i FoU 2006 skulle uppgå till 3 procent av BNP, vilket också uppnåddes. Åren 1994–</P>
<P class="p377 ft3">2001 var kvaliteten i det närmaste konstant. Därefter har den sjunkit något.</P>
<P class="p378 ft7">Singapore satsade 2005 2,4 procent av BNP på FoU. Antalet publikationer har ökat med närmare 500 procent sedan 1994 och uppgår nu till mer än 3 000 artiklar per år. Kvaliteten har ökat samtidigt som produktionen ökat kraftigt.</P>
<P class="p193 ft21"><SPAN class="ft21">5.5.4</SPAN><SPAN class="ft43">Australien</SPAN></P>
<P class="p153 ft7">Australien är genom sin närhet till Asien del av en geografiskt växande <NOBR>FoU-region.</NOBR> I Australien investerades 2005 motsvarande 1,45 procent av BNP i FoU. De samlade resurserna 2005 om 8,8 miljarder USD (Köpkraftsparitet, PPP), är mindre än avsättningarna i Sverige. Från Australien publicerades 15 800 artiklar 2003, vilket är ca 50 procent fler än från Sverige.</P>
<P class="p355 ft21"><SPAN class="ft21">5.5.5</SPAN><SPAN class="ft43">Latinamerika</SPAN></P>
<P class="p153 ft7">Även de latinamerikanska länderna har ökat sina insatser för FoU. Störst ökning står Brasilien för. Såväl avseende kvalitet som antal publikationer är dessa länder jämförbara med Singapore och Sydkorea.</P>
<P class="p151 ft7">Det land i Latinamerika som har högst vetenskaplig produktion är i absoluta tal Brasilien följt av Mexiko och Argentina. Räknat per capita är Argentina mest produktivt följt av Chile. Brasilien är genom sin storlek ett viktigt land i regionen. Brasiliens totala volym av publikationer är något större än motsvarande från Danmark och Finland. Alla länderna har ökat sin kvalitet till ca 60 procent av ett internationellt genomsnitt.</P>
<P class="p379 ft17"><SPAN class="ft17">5.6</SPAN><SPAN class="ft37">Svensk innovationskapacitet</SPAN></P>
<P class="p380 ft3">Att Sverige är ett framträdande innovationsland återspeglas inte bara i <NOBR>FoU-investeringarna</NOBR> i förhållande till BNP. Även i andra internationella jämförelser av innovationskapacitet ligger Sverige bra till. Det finns dock utrymme för utveckling och förbättringar. Den globala konkurrensen hårdnar, och innovationsförmåga är en viktig nyckel för framtida konkurrenskraft. I en analys av länders innovationskapacitet, European Innovation Scoreboard 2007 (källa: PRO INNO Europe), placeras Sverige i topp.</P>
<P class="p381 ft3">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="p49dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW0350/GW035049x1.jpg" style="width:371px;height:711px" id="p49img1">
</DIV>
<P class="p275 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p276 ft48">Diagram 5.12 Total sammanvägd innovationskapacitet</P>
<P class="p382 ft54">0,80</P>
<P class="p383 ft54">0,70</P>
<P class="p383 ft54">0,60</P>
<P class="p383 ft54">0,50</P>
<P class="p383 ft54">0,40</P>
<P class="p384 ft54">0,30</P>
<P class="p383 ft54">0,20</P>
<P class="p383 ft54">0,10</P>
<P class="p383 ft54">0,00</P>
<P class="p385 ft54">BE FR NL AT IE IS LU US UK DE JP DK IL FI CH SE</P>
<P class="p386 ft50">Källa: PRO INNO Europe, Summary Innovation Index – SII</P>
<P class="p9 ft7">Analysen baserar sig på indikatorer strukturerade inom fem områden: strukturella förutsättningar, investeringar i FoU, innovation i företag, arbetstillfällen och produkter samt immateriella rättigheter.</P>
<P class="p104 ft3">De tre första indikatorerna representerar <NOBR>ingående-parametrar,</NOBR> som beskriver förutsättningar och kapacitet, och de två sista är utgående- parametrar, som beskriver i vilken mån innovationskapaciteten omsätts. Tillsammans ger de ett mått på den totala innovationskapaciteten. I jämförelsen hamnar Sverige i topp vad gäller investeringar i FoU och innovation på företagsnivå och på tredje plats vad gäller de strukturella förutsättningar som behövs. På <NOBR>utgående-sidan</NOBR> är dock Sverige mindre framgångsrikt. Sverige har den lägsta innovationseffektiviteten bland de ledande länderna och omsätter inte kapaciteten till nytta i förhållande till potential.</P>
<P class="p103 ft3">Inom området arbetstillfällen och produkter ligger Sverige på åttonde plats och inom området immateriella rättigheter på fjärde plats. Sverige behöver bl.a. bli bättre på att exportera högteknologiska produkter och på försäljning av nyintroducerade produkter på marknaden. Patentmässigt har Sverige fortfarande en bra position internationellt sett, men ett flertal länder ligger före Sverige i jämförelsen, vad gäller såväl <NOBR>EPO-patent</NOBR> (EU) och <NOBR>USPTO-patent</NOBR> (USA) som triadiska patent.</P>
<P class="p387 ft48">Diagram 5.13 Arbetstillfällen och produkter</P>
<P class="p388 ft66">0,80</P>
<P class="p389 ft66">0,70</P>
<P class="p390 ft66">0,60</P>
<P class="p390 ft66">0,50</P>
<P class="p389 ft66">0,40</P>
<P class="p390 ft66">0,30</P>
<P class="p390 ft66">0,20</P>
<P class="p389 ft66">0,10</P>
<P class="p390 ft66">0,00</P>
<P class="p391 ft66">BE FR EU IE CH SK SE LU CZ UK FI IL DE MT</P>
<P class="p386 ft50">Källa: PRO INNO Europe, Summary Innovation Index – SII</P>
<P class="p392 ft3">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="p50dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035050x1.jpg/" id="p50img1">
</DIV>
<P class="p261 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p262 ft48">Diagram 5.14 Skydd av immateriella rättigheter</P>
<P class="p393 ft65">0,80</P>
<P class="p394 ft65">0,70</P>
<P class="p395 ft65">0,60</P>
<P class="p394 ft65">0,50</P>
<P class="p394 ft65">0,40</P>
<P class="p394 ft65">0,30</P>
<P class="p395 ft65">0,20</P>
<P class="p394 ft65">0,10</P>
<P class="p394 ft65">0,00</P>
<P class="p396 ft65">IT CA FR EU BE IL US JP FI NL AT DK SE LU DE</P>
<P class="p397 ft50">Källa: PRO INNO Europe, Summary Innovation Index - SII</P>
<P class="p212 ft3">Det finns stor potential att stärka Sveriges konkurrenskraft och öka tillväxten genom att stimulera <NOBR>utgående-parametrar</NOBR> i form av fler patent, fler nya produkter, fler nya företag och fler arbetstillfällen i hög- och medelteknologiska företag. Satsningarna i föreliggande proposition bidrar till en förstärkning inom området högteknologiska produkter och arbetstillfällen som är den parameter där Sverige presterar sämst. Insatser för kunskapsöverföring och kommersialisering, inte minst genom att öka drivkrafterna för samverkan mellan akademi och näringsliv presenteras därför i denna proposition.</P>
<P class="p354 ft7">I flera med Sverige jämförbara länder görs insatser för att öka nyttiggörandet av forskningsresultat.</P>
<P class="p151 ft3">I t.ex. Kanada och Österrike görs satsningar på olika samfinansierade kompetenscentrumbildningar. Nederländerna har infört ett system med ”vouchers” som små och medelstora företag kan använda för att upphandla forskningstjänster, medan Tyskland 2007 införde ett bonussystem för att uppmuntra lärosäten och forskningsinstitut att samarbeta med små och medelstora företag. Vissa länder söker öka nyttiggörandet genom att bl.a. främja kunskapsbaserat nyföretagande och entreprenörskap (exempel på detta är programmen FIRST som givit upphov till företagande i Vallonien och i Bryssel). Vidare söker man också effektivisera hanteringen av immateriella rättigheter samt utveckla offentlig upphandling som instrument för att stärka efterfrågan på innovativa varor och tjänster.</P>
<P class="p191 ft3">Vad gäller stöd till FoU i näringslivet märks tendensen att många länder förenklar och på andra sätt anpassar myndighets- och programstrukturer för att underlätta tillgängligheten för små och medelstora företag. Vidare ökar användningen av indirekt stöd i form av skattelättnader för <NOBR>FoU-investeringar,</NOBR> inklusive nedsättningar av sociala avgifter för <NOBR>FoU-personal.</NOBR> År 2008 uppgår antalet <NOBR>OECD-länder</NOBR> som har någon form av skattelättnad för <NOBR>FoU-investeringar</NOBR> till 21, jämfört med 12 länder 1995.</P>
<P class="p398 ft3">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="p51dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035051x1.jpg/" id="p51img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr12 td71"><P class="p55 ft1">6</P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p56 ft1">Resurser till universitet och högskolor</P></TD>
<TD class="tr12 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft3">Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 presenterat en kraftfull satsning på forskning som innebär att det under perioden <NOBR>2009–2012</NOBR> fördelas bl.a. 1,5 miljarder kronor i direkta anslag till universitet och högskolor. Forskningen som bedrivs ska hålla hög kvalitet. Det är därför angeläget att det finns tydliga kvalitetsincitament för forskning. Genom att införa ett kvalitetsbaserat system där delar av det statliga forsknings- anslaget till universitet och högskolor är kopplade till kvalitetsindikatorer kommer incitamenten att öka för lärosätena att prioritera och kraftsamla sin forskning. I förlängningen leder detta till att kvaliteten på svensk forskning och dess internationella konkurrenskraft ökar.</P>
<P class="p399 ft3">För fördelning av nya medel och direkta anslag till universitet och högskolor, förutom de konstnärliga högskolorna och Försvarshögskolan bör två indikatorer användas: externa medel samt vetenskaplig produktion och dess genomslag. Samtliga lärosäten, förutom de konstnärliga högskolorna och Försvarshögskolan, bör dock få en garanterad minimiresurs för forskning med 8 000 kronor per helårsstudent.</P>
<P class="p400 ft17"><SPAN class="ft17">6.1</SPAN><SPAN class="ft82">En ny modell för tilldelning av resurser</SPAN></P>
<P class="p401 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>En ny modell bör införas för resurstilldelning för forskning och utbildning på forskarnivå till alla universitet och högskolor, förutom de konstnärliga högskolorna och Försvarshögskolan. Modellen bygger på kvalitetsindikatorer och antalet helårsstudenter. Såväl resurstillskott som omfördelning av resurser mellan lärosäten bör ske i konkurrens och tilldelas utifrån respektive lärosätes resultat mätt med indikatorerna externa medel och vetenskaplig produktion.</P>
<P class="p402 ft7">Alla universitet och högskolor, som omfattas av den nya modellen<SPAN class="ft83">, </SPAN>bör initialt tillföras minimiresurser i form av en basresurs för forskning och utbildning på forskarnivå.</P>
<P class="p403 ft3"><SPAN class="ft21">Utredningens förslag: </SPAN>I betänkandet Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) föreslås ett system för resurstilldelning för universiteten inklusive Sveriges lantbruksuniversitet och Chalmers tekniska högskola AB. Systemet innebär att framtida resurstilldelning för utbildning och forskning är beroende av hur lärosätena lyckas prestera utifrån givna kvalitets- och aktivitetsbaserade kriterier. För universiteten föreslås att hälften av de totala forskningsmedlen inom en fyraårsperiod ska konkurrensutsättas genom indikatorer och kvalitetsutvärderingar. Hälften av de konkurrensutsatta medlen skulle bedömas efter indikatorerna externa medel (20 procent), vetenskaplig produktion i form av publiceringar och citeringar (20 procent), personal i form av antal disputerade (5 procent) och antal kvinnliga professorer (5 procent). Kvalitetsutvärderingar skulle utgöra den andra hälften. Endast den forskning som universitetet själv lyfter fram (ca 10 områden) skulle</P>
<P class="p404 ft3">bedömas och utgöra grund för omfördelning. Högskolor bör enligt</P>
<P class="p392 ft3">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft7">förslaget endast tilldelas anslagsmedel för forskning i relation till om högskolan tilldelas en eller flera forskningsprofiler. Den modell för resursfördelning som regeringen presenterar utgår ifrån resursutredningens förslag.</P>
<P class="p406 ft3">Utredningen menar att en intermediär ogrganisation bör ansvara för att ta fram och fatta beslut om underlag till regeringens förslag till riksdagen om anslag till utbildning och forskning vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p406 ft3">Vetenskapsområden föreslås ersättas med forskningsprofiler. Respektive forskningsprofil föreslås erhålla 25 miljoner kronor per år. Högskolor med vetenskapsområde föreslås kunna begära att den intermediära organisationen utvärderar ansökningar om forskningsprofil. Övriga högskolor ska kunna ansöka om att erhålla en eller flera forskningsprofiler.</P>
<P class="p407 ft3"><SPAN class="ft21">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta remissinstanser ställer sig bakom betänkandets grundtankar om ökad tonvikt på kvalitet och en stärkt koppling mellan kvalitet och resurser samt ökad autonomi för lärosätena. Utredningens syn på det framtida högskolelandskapet ifrågasätts däremot av många lärosäten.</P>
<P class="p408 ft3">Många remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft4">Göteborgs universitet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Kungl. Tekniska högskolan </SPAN>ifrågasätter om förslagen leder till ökad kvalitet, profilering och dynamik. Förslaget om ett nytt resursfördelningssystem kritiseras av bl.a. för att vara komplicerat, byråkratiskt och trögrörligt samtidigt som de längre planeringshorisonterna i jämförelse med dagens system välkomnas.</P>
<P class="p409 ft3">Remissinstanserna är generellt sett positiva till att fördela anslagsmedel till forskning baserat på prestation och kvalitet. Flera högskolor kritiserar dock att modellen endast avser att gälla för universiteten. De flesta högskolor befarar att förslagen kan resultera i ett tudelat akademiskt system, där universiteten har alla rättigheter och högskolorna reduceras till att utbilda studenter på grundnivå och försörja universitetens utbildning på avancerade nivå och forskarnivå med studenter. Flera högskolor tar upp risken för att hamna i en ”negativ spiral”, dvs. att en högskola som presterar sämre under en period, t.ex. på grund av försämrad studenttillströmning eller kvalitetsproblem, får mindre resurser för att reda upp situationen. <SPAN class="ft4">Uppsala universitet </SPAN>befarar att systemet främst gynnar specialiserade lärosäten och inte skapar rimliga förutsättningar för breda, fullständiga universitet. Remissinstanserna förhåller sig olika till de konkreta förslagen. Många ser uppskattande på att transparenta indikatorer används. <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>anser dock att transparensen i indikatorerna varierar och att den är lägst när det gäller kvalitetsutvärderingen av forskningen. Utformningen av indikatorerna liksom vilka indikatorer som bör användas diskuteras av de flesta remissinstanser och meningarna är skiftande om de olika förslagen. De flesta remissinstanser anser emellertid att indikatorerna behöver vidareutvecklas.</P>
<P class="p410 ft7"><SPAN class="ft12">Riksrevisionen </SPAN>och Statskontoret framhåller att resursfördelningen till universitet och högskolor även framgent bör vara ett ansvar för staten och att systemet bör stödja detta. <SPAN class="ft12">Ekonomistyrningsverket </SPAN>anser att statens åtagande är vidare än att bara som finansiär garantera högskolans frihet samt trygga basfinansieringen och göra den oberoende av vad utredaren beskriver som ”kortsiktiga politiska beslut”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">52</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr3 td267"><P class="p3 ft3">Många remissinstanser är kritiska till förslaget om en s.k. intermediär.</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft21">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p233 ft3">Högskolesektorn har genomgått stora förändringar de senaste <NOBR>10–15</NOBR> åren. En utmaning är den ökade internationella konkurrensen med nya krav på kraftsamling och prioritering för att kunna hålla en hög och konkurrenskraftig vetenskaplig kvalitet. Den statliga resurstilldelningen till forskning och utbildning på forskarnivå har inte utvärderats eller i grunden ändrats under denna period. Den totala finansieringen av lärosätenas forskning har dock över ett antal år förändrats på så sätt att andelen extern finansiering har ökat, samtidigt som den andel av de statliga resurserna som lärosätena själva disponerar över har minskat. Denna situation har försvårat för de svenska lärosätena att kunna möta en ökad internationell konkurrens med dess ökade krav på kraftsamling inom viktiga forskningsområden. Framstående forskare har inte heller fått de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva långsiktig forskning i attraktiva miljöer med tillräcklig volym.</P>
<P class="p412 ft3">De medel för forskning och utbildning på forskarnivå som anvisas direkt till universitet och högskolor utgör grunden för lärosätenas verksamhet. Dessa medel ska ge lärosätena möjlighet att agera själv- ständigt och fatta strategiska beslut angående långsiktiga inriktningar och prioriteringar om forskningen och utbildning på forskarnivå. För att åstadkomma nödvändig kvalitet och kraftsamling ställs allt högre krav på lärosätena avseende prioritering och profilering.</P>
<P class="p176 ft4">En ny modell för resurstilldelning</P>
<P class="p233 ft3">En modell, där kvalitetsindikatorer har stor inverkan, ger lärosätena en tydlig signal att se över den interna styrningen och de egna priori- teringarna. Genom att stärka sin profilering och kraftsamla kan ett enskilt lärosäte öka sin kvalitet och påverka sina möjligheter till finansiering av verksamheten. Den resurstilldelningsmodell som nu presenteras bör tillämpas vid fördelning av de nya resurser som föreslagits i budgetpro- positionen för 2009 och av de medel som har aviserats för åren 2010– 2012. Modellen bör även tillämpas för omfördelning av viss del av lärosätenas direkta anslag från och med 2010.</P>
<P class="p132 ft3">Modellen utgår, liksom resursutredningens förslag, från en resurstilldelning som är kvalitetsbaserad. Vissa förändringar i förhållande till utredningens förslag har gjorts grundade på synpunkter från remissinstanserna och de särskilda dialogmöten som Utbildningsdepartementet haft med samtliga lärosätena under hösten</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr3 td77"><P class="p413 ft3">2008.</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p414 ft3">Regeringen instämmer i utredningens bedömning att forskningsmedlen</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td77"><P class="p414 ft3">ska fördelas i konkurrens och att det finns ett värde i ökad profilering och</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p414 ft3">koncentration. Däremot anser inte regeringen att det svenska</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p414 ft3">forskningssystemet skulle gynnas av ett tudelat system där högskolorna</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td77"><P class="p414 ft3">behandlas på ett sätt och universiteten på ett annat. Regeringen anser till</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p414 ft3">skillnad från utredningens förslag att alla universitet och högskolor ska</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td77"><P class="p414 ft3">ha ett forskningsanslag. Förstklassig forskning kan bedrivas vid såväl</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td34"><P class="p22 ft3">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td77"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p121 ft3">större som mindre lärosäten. Att forskning kan bedrivas vid samtliga lärosäten är också viktigt för möjligheterna att rekrytera duktiga lärare och forskare till högskolorna. Regeringen anser att i princip alla lärosäten ska ges resurser enligt samma modell och därmed bedömas enligt samma kriterier. Det ger förutsättningar för att också högskolor ska kunna utvecklas, förutsatt att de håller en kvalitet som kan konkurrera med andra lärosäten. En ny modell för resurstilldelning som bygger på att en del av resurserna fördelas baserat på indikatorer och antal helårsstudenter bör införas. Såväl resurstillskott som viss omfördelning av befintliga medel mellan lärosäten bör ske i konkurrens. Resurserna bör tilldelas utifrån respektive lärosätes resultat avseende indikatorerna externa medel respektive publiceringar och citeringar.</P>
<P class="p333 ft7">Regeringens bedömning är att det med den nu angivna modellen inte behövs ett nytt särskilt organ för att bistå regeringen vid framtagandet av underlag inför kommande beslut om fördelning av resurser. Utredningens förslag om en s.k. intermediär bör därför inte genomföras.</P>
<P class="p173 ft3">De konstnärliga högskolorna bör undantas från modellen. Där saknas en tillräcklig volym forskning som gör det meningsfullt att tillämpa en resursmodell som bl.a. bygger på publiceringar och citeringar samt antal helårsstudenter. Likaså bör Försvarshögskolan, som först 2008 fått status som högskola, för närvarande inte omfattas.</P>
<P class="p173 ft3">Utgångspunkten vid utformandet av den nya modellen för resurstilldelning är att alla universitet och högskolor ska ha ett forskningsanslag. Ingångsvärdet vid beräkningen av detta anslag utgörs för respektive lärosäte av nuvarande anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. För Sveriges lantbruksuniversitet, som har fått sina medel för forskning och forskarutbildning samlat i ett anslag har en särskild bedömning gjorts.</P>
<P class="p333 ft7">I avsnitt 6.5 aviserar regeringen sin avsikt att återkomma i frågor om tillstånd att utfärda examina för utbildning på forskarnivå och anger att tillstånd bör kunna ges till smalare områden än dagens vetenskapsområden. Det är naturligt att ett examenstillstånd kopplas till ett visst resurstillskott. Någon automatik ska inte föreligga, utan resurserna blir beroende av regeringens prövning i varje enskilt fall.</P>
<P class="p126 ft4">Basfinansiering</P>
<P class="p127 ft3">Regeringen har, i likhet med många remissinstanser, uppfattningen att det ligger ett värde i att alla lärosäten i princip ingår i samma modell för resurstilldelning. Det är då naturligt att alla lärosäten också har en viss basresurs för forskning. Denna basfinansiering bör vara relaterad till den volym ett lärosäte har på utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Härigenom skapas förutsättningar för ett lärosäte att såväl koppla forskningsresurser till utbildningen som avsätta resurser för skapa tydliga forskningsprofiler. Varje lärosäte utom de konstnärliga högskolorna och Försvarshögskolan garanteras en minimiresurs för forskning genom en basfinansiering om 8 000 kronor per helårsstudent. För några lärosäten innebär det att forskningsresurser behöver tillföras. Regeringens beräkningar av storleken på denna ersättning grundar sig på antalet helårsstudenter som lärosätena avräknat för 2007 från anslaget för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">54</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft3"><SPAN class="ft4">Grundutbildning. </SPAN>Någon automatisk ändring av forskningsanslaget till följd av ändringar i antalet helårsstudenter bör inte ske. Om det stadigvarande sker större förändringar i antalet helårsstudenter vid ett lärosäte, bör detta föranleda en särskild prövning av regeringen av ett lärosätes forskningsanslag.</P>
<P class="p125 ft3">Södertörns högskola bör inte tillföras ökade resurser med utgångspunkt i antalet studenter eftersom högskolan utöver det direkta statliga anslaget, har tillgång till resurser från Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen) som bildades av löntagarfondsmedel och vars uppgift är att stödja forskning med denna inriktning vid Södertörns högskola.</P>
<P class="p124 ft3">Anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå till universiteten och högskolor med vetenskapsområde är i dag uppdelade i anslagsposter per vetenskapsområde där respektive lärosäte endast har kunnat göra mindre omprioriteringar. För att bl.a. öka förutsättningarna för lärosäten att kunna göra prioriteringar och tvärvetenskapliga satsningar bör möjligheterna till omfördelningar inom lärosätet öka. I kommande regleringsbrev avser regeringen att till respektive lärosätes forskningsanslag redovisa regeringens beräkning avseende fördelning av resurser till olika vetenskapsområden. Det bör dock vara möjligt för lärosätena att själva göra de fördelningar som fordras för att verksamheten ska hålla så hög kvalitet som möjligt. De nya resurser som föreslås tillföras 2009 finns i budgetpropositionen för 2009 uppförda på anslaget 16 2:56 <SPAN class="ft4">Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. </SPAN>Regeringens bedömning är att dessa resurser också bör ges till respektive lärosätet med motsvarande frihet som de resurser som för 2008 fanns uppförda på respektive lärosätes forskningsanslag under anslagsposten <SPAN class="ft4">Övriga forskningsmedel</SPAN>.</P>
<P class="p415 ft4">Indikatorer</P>
<P class="p188 ft3">Regeringen menar att den nya modellen för tilldelning av resurser till forskning och utbildning på forskarnivå ska baseras på indikatorerna externa medel respektive vetenskaplig produktion och citeringar. Av de indikatorer som föreslås av resursutredningen är det dessa två som tydligast kan kopplas till vetenskaplig kvalitet och som har fått störst acceptans hos remissinstanserna. De båda indikatorerna externa medel respektive vetenskaplig produktion och citeringar bör enligt regeringens bedömning ha lika vikt och vardera bygga på ett medelvärde över tre år för att jämna ut alltför stora svängningar mellan enskilda år.</P>
<P class="p333 ft3">Indikatorerna bör kunna ge tydliga incitament till lärosätena och deras ledningar att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och konkurrenskraften. Användning av indikatorer av denna typ är dock inte problemfritt. Möjligheterna att attrahera externa medel ser olika ut för olika forskningsområden. Publicerings- och citeringstraditioner är också olika. Det finns en generell risk att indikatorerna får en så styrande verkan att lärosätena på sikt riskerar att inrikta sig mot att uppfylla indikatorerna i stället för att arbeta för ökad kvalitet. Hur dessa nackdelar bör kunna minskas behandlas i ett följande avsnitt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">55</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr1 td268"><P class="p28 ft3">Andelen kvinnliga professorer och andelen disputerade lärare, som</P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p228 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utredningen föreslog, är mått som i första hand har karaktär av att vara</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">viktiga förutsättningar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">De kan i stället ingå i bedömningar som Högskoleverket gör av</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td268"><P class="p3 ft3">verksamheten vid universitet och högskolor.</P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td268"><P class="p3 ft4">Externa medel</P></TD>
<TD class="tr19 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td268"><P class="p3 ft3">De flesta lärosäten tillstyrker i sina remissyttranden användningen av</P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">externa medel som en indikator. Flera remissinstanser förespråkar att</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">endast kvalitetsprövade eller konkurrensutsatta externa medel bör räknas</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">in, medan andra anser att alla externa medel bör ingå i indikatorn.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p28 ft3">I likhet med utredningen anser regeringen att indikatorn externa medel</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">bör inkludera medel från alla externa finansiärer. Att i princip låta alla</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">externa medel ingå i denna indikator gör att den speglar en stor del av</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. Detta är också en</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">markering att universitet och högskolor ska ha som en viktig uppgift att</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">främja nyttiggörandet av forskningsresultat.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p28 ft3">Från principen att alla medel ska ingå bör undantag endast göras för</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">medel från vissa stiftelser och andra källor som är knutna till ett visst</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">lärosäte. Detta gäller stiftelser knutna till Uppsala universitet, Lunds</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td268"><P class="p3 ft3">universitet, Karolinska institutet och Södertörns högskola.</P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td268"><P class="p3 ft4">Vetenskaplig produktion och citeringar</P></TD>
<TD class="tr46 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td268"><P class="p3 ft3">Resursutredningen föreslår att indikatorn vetenskaplig produktion och</P></TD>
<TD class="tr2 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">dess genomslag i form av citeringar bör innehålla en kombination av</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">områdesjusterad vetenskaplig produktion och fältnormaliserade</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">citeringar av publikationer i databasen Web of Science.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p28 ft3">Analys av publicerings- och citeringsstatistik är ett internationellt</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">vedertaget verktyg för bedömning av forskningens volym och kvalitet.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">Regeringen anser att den av utredningen föreslagna modellen bör</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">användas som indikator för medelstilldelningen. Modellen innebär</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">drivkrafter både för att öka publiceringar av forskning och för dess</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">genomslag via citeringar. Vissa remissinstanser har dock framfört att</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">indikatorn är alltför komplicerad. Regeringen anser att de olika ingående</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">delarna i denna indikator i sig är tydliga. Som redovisas i det följande bör</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">Vetenskapsrådet (VR) få i uppdrag att följa och utveckla indikatorn och</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">att fortsättningsvis samla det statistiska material som kommer att krävas</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td268"><P class="p3 ft3">för att göra beräkningar.</P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td268"><P class="p3 ft4">Viktning av vetenskapsområden</P></TD>
<TD class="tr19 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td268"><P class="p3 ft3">Ett fördelningssystem baserat på indikatorer riskerar att missgynna vissa</P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">ämnesområden och gynna andra. Forskning inom humaniora <SPAN class="ft74">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">samhällsvetenskap och att delvis naturvetenskap har svårare än övriga</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">vetenskapsområden att få externa medel. Inom delar av dessa</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">vetenskapsområden finns en annan publiceringstradition än inom t.ex.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">stora delar av medicin och teknik. Att rakt av tillämpa de båda</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td268"><P class="p3 ft3">indikatorerna skulle dessutom leda till ett tydligt missgynnande av</P></TD>
<TD class="tr8 td269"><P class="p22 ft3">56</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<P class="p130 ft7">lärosäten med stora inslag av humaniora och samhällsvetenskap och till Prop. 2008/09:50 viss del också naturvetenskap. Regeringens uppfattning är att detta inte är</P>
<P class="p416 ft3">rimligt eller acceptabelt. En metod för att motverka detta är att ge dessa områden en större tyngd vid beräkningen av resurser baserat på indikatorerna. Någon statistik som visar hur externa anslag respektive publiceringar och citeringar fördelar sig på olika vetenskapsområden finns inte tillgänglig.</P>
<P class="p417 ft3">Utgångspunkt för viktningen bör i stället vara att använda de</P>
<P class="p418 ft3">nuvarande anslagens fördelning på vetenskapsområden. Vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap bör därvid ges vikten 2, naturvetenskap vikten 1,5, övrigt vikten 1,1 och slutligen medicin respektive teknik vikten 1. För högskolor utan vetenskapsområden används lärosätets uppgifter som redovisats för hur deras tilldelade anslagsmedel har använts fördelat per verksamhetsområde.</P>
<P class="p419 ft17"><SPAN class="ft17">6.2</SPAN><SPAN class="ft35">Nya forskningsresurser</SPAN></P>
<P class="p134 ft3">Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 presenterat en kraftfull satsning på forskning bl.a. genom 1,5 miljarder kronor i ökade direkta anslag till universitet och högskolor under perioden <NOBR>2009–2012.</NOBR> Fördelningen av dessa nya resurser bör ske i konkurrens med utgångspunkt i de indikatorer som beskrivits ovan. Varje lärosäte utom konstnärliga högskolor och Försvarshögskolan bör dock få en basfinansiering med 8 000 kronor per helårsstudent. För några lärosäten innebär det att resurser behöver tillföras.</P>
<P class="p420 ft3">De konstnärliga högskolorna i Stockholm och Försvarshögskolan bör inte omfattas av detta system av skäl som redovisats i det föregående avsnittet. I stället bör de få ett visst belopp i tillskott för forskning utan koppling till indikatorer eller antal helårsstudenter.</P>
<P class="p421 ft7">I tabellen i avsnitt 6.3 redovisas fördelningen av resurser på lärosätena för 2009, samt planeringsförutsättning för <NOBR>2010–2012</NOBR> baserat på medelvärdena för indikatorerna för de tre senast tillgängliga åren. Den faktiska fördelningen kan komma att skifta något sedan indikatorvärdena uppdaterats inför fördelningarna <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p133 ft17">6.3 Omfördelning baserad på kvalitet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr7 td77"><P class="p3 ft3">Regeringens bedömning är att från och med 2010 bör modellen för</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p3 ft3">tilldelning av direkta anslag till universitet och högskolor, utöver</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td77"><P class="p3 ft3">fördelning av nya resurser, även inkludera en omfördelning av befintliga</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p3 ft3">resurser baserad på kvalitetsindikatorer. Den årliga omfördelningen bör</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p3 ft3">uppgå till 10 procent av lärosätenas tilldelade direkta anslag. Beloppet</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td77"><P class="p3 ft3">för kommande år bör också räknas upp med ytterligare 10 procent av de</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p3 ft3">eventuellt nya resurser som tillförts lärosätet året innan i form av ökade</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p3 ft3">resurser direkt till universitet och högskolor. För 2010 görs, inför</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td77"><P class="p3 ft3">beräkningen av denna omfördelning, ett avdrag med den ovan nämnda</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p3 ft3">basresursen per helårsstudent. Basresursen ingår således inte i det belopp</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td77"><P class="p3 ft3">som kan komma att bli föremål för omfördelning 2010. Omfördelningen</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td34"><P class="p22 ft3">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td77"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft7">bör baseras på resultatet av de båda indikatorerna externa medel samt publiceringar och citeringar på samma sätt som vid fördelningen av de nya resurserna.</P>
<P class="p406 ft3">För åren 2011 och framåt ingår i en ny omfördelning dels det belopp ett lärosäte erhållit föregående år genom omfördelningen dels, som nämnts ovan, 10 procent av de eventuellt nya resurser som tillförts lärosätet året innan i form av nya direkta anslag. Fördelningen för ett givet år bör baseras på medelvärdet för respektive indikator över tre år. Genom att använda medelvärden reduceras effekten av kraftiga svängningar samtidigt som lärosätena ges möjlighet till framförhållning i planeringen. Lärosätets konkurrenskraft i förhållande till övriga lärosäten avseende de båda indikatorerna avgör hur resurserna omfördelas.</P>
<P class="p406 ft7">För 2010 innebär modellen att cirka en miljard kronor omfördelas. Detta belopp ökar därefter med 10 procent av de nya medel som tillförs de kommande åren i form av ökade direkta resurser till universitet och högskolor.</P>
<P class="p406 ft3">Genom att nya medel tillförs samtliga lärosäten är regeringens bedömning att systemets effekter inledningsvis kommer att bli resultatmässigt positiva för alla eller nästintill alla lärosäten. Som kompensation till de lärosäten som år två (2010) eventuellt får ett negativt resultat jämfört med nivån 2009 kan en del av de nya medel som tillförs 2010 användas. Bedömningen är att det bara är ett fåtal lärosäten som får ett negativt resultat.</P>
<P class="p422 ft3">I tabellen redovisas hur omfördelningen för 2010 beräknas bli baserat på medelvärdena för indikatorerna för de tre senast tillgängliga åren. Den faktiska fördelningen kan, som framhållits tidigare, skifta något sedan indikatorvärdena uppdaterats inför fördelningen i budgetpropositionen för 2010. Beloppen för åren 2011 och 2012 ska ses som preliminära då de slutliga beloppsnivåerna i ökande utsträckning kommer att påverkas av förändringar för respektive lärosätes värde på indikatorerna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">58</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="p59dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035059x1.jpg/" id="p59img1">
</DIV>
<P class="p275 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p344 ft62">Tabell: Ökning av lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå <NOBR>2009–2012,</NOBR> samt av kvalitetsomfördelning inför 2010.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr24 td270"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr24 td271"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr1 td272"><P class="p52 ft85">Fördelning</P></TD>
<TD class="tr24 td273"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td274"><P class="p3 ft86">Planeringsförutsättningar</P></TD>
<TD class="tr24 td271"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr24 td271"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr24 td271"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td275"><P class="p3 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr14 td276"><P class="p3 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr25 td277"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr25 td278"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr25 td279"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr25 td280"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr25 td281"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td276"><P class="p3 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr14 td276"><P class="p3 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td275"><P class="p3 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p3 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr16 td282"><P class="p3 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr16 td283"><P class="p3 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr16 td6"><P class="p3 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr16 td284"><P class="p3 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p3 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p3 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p3 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td285"><P class="p246 ft90">Belopp i tkr</P></TD>
<TD class="tr27 td276"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td286"><P class="p423 ft85">nya medel</P></TD>
<TD class="tr27 td282"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td283"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td6"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td284"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td276"><P class="p424 ft86">Omför-</P></TD>
<TD class="tr27 td276"><P class="p41 ft85">Totalt</P></TD>
<TD class="tr27 td276"><P class="p41 ft85">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft85">Anslag 2009</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p423 ft85">inkl hås</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td288"><P class="p425 ft86">Fördelning nya medel</P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p424 ft86">delning</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p370 ft85">tillskott</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft86">tillskott (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p423 ft85">2 009</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p426 ft85">2010</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p33 ft85">2011</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p33 ft85">2012</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p424 ft85">2010</P></TD>
<TD class="tr20 td277"><P class="p373 ft85">2009</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p229 ft86">- 2012</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Uppsala universitet</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">1 397 506</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">101 200</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">42 500</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">28 400</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">42 600</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">3 800</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p242 ft91">218 500</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">15,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Lunds universitet</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">1 393 365</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">109 700</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">46 100</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">30 800</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">46 300</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">18 600</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p242 ft92">251 500</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">18,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Göteborgs universitet</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">1 129 314</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">70 200</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">29 500</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">19 700</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">29 600</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91"><NOBR>-5</NOBR> 300</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p242 ft91">143 700</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">12,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Stockholms universitet</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">1 189 608</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">66 100</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">27 800</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">18 600</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">27 900</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92"><NOBR>-13</NOBR> 200</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">127 100</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">10,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Umeå universitet</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">801 862</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">44 600</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">18 800</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">12 500</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">18 800</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91"><NOBR>-11</NOBR> 600</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p242 ft91">83 200</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">10,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Linköpings universitet</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">571 197</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">35 800</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">15 100</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">10 100</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">15 100</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">1 600</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p242 ft92">77 700</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">13,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Karolinska institutet</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">908 640</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">83 700</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">35 100</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">23 500</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">35 300</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">18 800</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p242 ft91">196 400</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">21,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Kungl. Tekniska högskolan</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">762 265</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">46 700</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">19 600</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">13 100</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">19 700</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91"><NOBR>-7</NOBR> 900</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p242 ft91">91 200</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">12,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Chalmers tekniska högskola</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">477 136</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">34 200</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">14 300</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">9 600</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">14 400</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">2 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p242 ft92">74 500</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">15,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Luleå tekniska universitet</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">283 648</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">12 800</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">5 400</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">3 600</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">5 400</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91"><NOBR>-7</NOBR> 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p242 ft91">20 300</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">7,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Sveriges lantbruksuniversitet</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">737 746</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">49 100</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">20 600</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">13 800</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">20 700</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92"><NOBR>-9</NOBR> 100</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p242 ft92">95 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">12,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Karlstads universitet</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">178 443</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">5 800</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">2 400</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">1 600</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">2 400</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91"><NOBR>-4</NOBR> 500</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">7 800</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">4,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Mittuniversitetet</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">176 447</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">6 900</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">2 900</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">1 900</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">2 900</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92"><NOBR>-3</NOBR> 400</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p242 ft92">11 300</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">6,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Växjö universitet</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">167 216</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">4 100</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">1 700</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">1 200</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">1 700</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91"><NOBR>-5</NOBR> 600</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">3 100</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">1,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Örebro universitet</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">186 084</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">7 600</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">3 200</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">2 100</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">3 200</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92"><NOBR>-2</NOBR> 400</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p242 ft92">13 700</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">7,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Blekinge tekniska högskola</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">76 993</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">1 700</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">900</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">500</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">700</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91"><NOBR>-2</NOBR> 600</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">1 200</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">1,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Högskolan i Jönköping</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">59 514</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">5 100</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">2 100</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">1 400</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">2 200</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">6 200</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">17 100</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">28,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Högskolan i Kalmar</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">79 073</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">3 800</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">1 600</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">1 100</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">1 600</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">1 500</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">9 700</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">12,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Malmö högskola</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">90 127</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">2 700</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">1 100</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">800</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">1 100</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">3 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">8 700</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">9,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Mälardalens högskola</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">63 481</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">3 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">1 300</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">800</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">1 300</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">3 600</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">9 900</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">15,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Gymnastik- och idrottshögskolan</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">16 973</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">200</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">900</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">100</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">100</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91"><NOBR>-1</NOBR> 100</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">200</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">1,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Högskolan i Borås</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">39 759</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">6 600</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">900</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">600</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">900</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">2 600</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">11 600</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">29,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Högskolan Dalarna</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">45 091</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">1 800</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">800</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">500</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">800</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">2 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">5 800</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">12,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Högskolan på Gotland</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">17 801</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">500</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">200</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">100</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">200</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">500</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">1 500</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">8,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Högskolan i Gävle</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">74 141</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">2 400</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">1 000</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">700</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">1 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">200</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p242 ft91">5 200</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">7,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Högskolan i Halmstad</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">43 996</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">2 100</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">900</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">600</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">900</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">2 200</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">6 600</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">15,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Högskolan Kristianstad</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">35 862</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">4 400</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">700</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">500</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">700</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">2 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">8 200</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">22,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Högskolan i Skövde</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">31 294</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">1 900</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">700</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">500</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">700</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">2 200</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">6 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">19,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Högskolan Väst</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">29 921</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">4 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">500</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">300</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">500</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">1 500</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">6 900</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">23,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Södertörns högskola</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">28 125</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">3 300</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">1 400</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">900</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">1 400</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">1 400</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">8 400</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">29,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Danshögskolan</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">4 364</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">1 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">1 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">22,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Dramatiska institutet</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">4 212</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">1 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">1 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">23,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Konstfack</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">5 190</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">2 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">2 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">38,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Kungl. Konsthögskolan</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">3 117</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">1 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">1 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">32,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Kungl. Musikhögskolan</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">5 276</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">2 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">2 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">37,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Operahögskolan</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">3 576</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">1 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">1 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">28,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft54">Teaterhögskolan</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">3 825</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft54">1 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p373 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p277 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p277 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p277 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">1 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft54">26,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">Försvarshögskolan</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">4 634</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">4 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">4 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">86,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td285"><P class="p427 ft54">För senare fördelning</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">0</P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p242 ft54">15 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p373 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p277 ft92">0</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p24 ft54">15 000</P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td285"><P class="p427 ft85">Summa</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft85">11 126 823</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p242 ft85">750 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p242 ft85">300 000</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p24 ft85">200 000</P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p3 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr20 td289"><P class="p24 ft85">300 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft85">1 550 000</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p24 ft85">13,9%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p428 ft3">För högskolan i Borås, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst ingår respektive 4,5, 2,8, 0,2 och 2,8 miljoner kronor i ersättningen för 2009 som kompensation för helårsstudenter. För att inget lärosäte ska förlora resurser det första året som systemet används fullt ut, har Blekinge tekniska högskola och Gymnastik- och idrottshögskolan för 2010 tillförts extra resurser.</P>
<P class="p144 ft3">Utöver de medel till universitet och högskolor som föreslagits i budgetpropositionen för 2009 avser regeringen att i en tilläggsbudgetproposition för 2009 föreslå att anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor ökar med ytterligare</P>
<P class="p102 ft5">50 miljoner kronor. Finansiering bör ske från en aviserad ökning av anslagen för forskning på 400 miljoner kronor i budgetpropositionen för</P>
<P class="p429 ft3">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<P class="p105 ft5">2007 (prop. 2006/07:1). Dessa belopp är inkluderade i fördelningen i Prop. 2008/09:50 ovanstående tabell.</P>
<P class="p430 ft19"><SPAN class="ft17">6.4</SPAN><SPAN class="ft18">Uppföljning och utvärdering av resurstilldelningssystemet</SPAN></P>
<P class="p431 ft3">Den modell för resurstilldelning som nu presenteras innebär en principiellt stor förändring jämfört med vad som gäller i dag. Regeringen har därför för avsikt att noga följa och utvärdera effekterna av det nya systemet. Beräkningarna bygger på de statistiska data som är tillgängliga. När det gäller t.ex. viktningen för de olika vetenskapsområdena finns inte data tillgänglig för hur externa medel respektive publiceringar och citeringar fördelar sig på annat än lärosätesnivå. Det finns därför anledning att noga följa effekterna och fortlöpande utveckla de föreslagna indikatorerna så att de blir så rättvisande som möjligt. Regeringen avser, såsom redovisats ovan, att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att dels ta fram nödvändigt underlag till indikatorn för publiceringar och citeringar, dels utveckla och kvalitetssäkra de olika beräkningsunderlag som systemet bygger på.</P>
<P class="p273 ft3">I likhet med resursutredningen gör regeringen bedömningen att det skulle vara önskvärt att resurstilldelningen till forskning bygger på utvärderingar. På sikt är det därför regeringens uppfattning att systemet behöver utvecklas så att utvärderingar av kvaliteten inom olika forskningsområden ingår som en viktig del av resurssystemet. Det skulle också ge förutsättningar för att en större andel av universitets och högskolors anslag till forskning fördelas efter kvalitet. Regeringen avser därför att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla en modell där utvärderingar av forskning utgör en grund för resurstilldelning. Ambitionen är också att utreda hur en bedömning av kvalitet i lärosätenas samverkan med omvärlden ska kunna vara en del av resurssystemet. Utredningen ska bedrivas så att resultaten kan redovisas till regeringen under 2009.</P>
<P class="p432 ft17"><SPAN class="ft17">6.5</SPAN><SPAN class="ft37">Tillstånd att utfärda examina på forskarnivå</SPAN></P>
<P class="p433 ft4">Bakgrund och utredning</P>
<P class="p153 ft3">Examina på forskarnivå får enligt 1 kap. 12 § högskolelagen (1992:1434) avläggas vid universiteten och vid vissa högskolor inom de vetenskapsområden som finns vid högskolan. Möjligheten att utfärda sådana examina är således knutet till universitetsstatus eller innehav av vetenskapsområde, och tillståndet kan inte återkallas annat än genom ett beslut om återkallande av ett vetenskapsområde.</P>
<P class="p111 ft3">Resursutredningen föreslår i betänkandet Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) att vetenskapsområden ska ersättas med forskningsprofiler som grund för resurstilldelning för forskning. Högskolor med vetenskapsområde föreslås kunna begära att den av utredningen föreslagna s.k. intermediären utvärderar ansökningar om</P>
<P class="p194 ft3">forskningsprofiler. Övriga högskolor ska enligt utredningen också kunna</P>
<P class="p77 ft3">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft7">ansöka om att få forskningsprofiler. Bedömningarna föreslås i utredningen ske inför varje fyraårsperiod. Högskoleverket ska enligt utredningen få i uppdrag att pröva examensrätter för smalare områden än dagens vetenskapsområden.</P>
<P class="p173 ft3">En stor grupp av lärosäten framför allt högskolorna är kritiska mot hela eller delar av förslaget. Invändningar riktas mot det faktum att högskolor i betänkandet inte förutsätts få forskningsresurser utöver eventuella profiler och att universitet och högskolor enligt förslaget ska bedömas utifrån olika kriterier och i olika modeller. Problem med korta planeringsperioder avseende utvärdering av profilerna tas upp av flera remissinstanser. Nästan alla som kommenterat utredningens förslag är kritiska till en utvärdering och omprövning efter fyra år, bl.a. för att utveckling och uppbyggnad av forskningsmiljöer och utbildning på forskarnivå kräver längre tid och att en utbildning på forskarnivå normalt överstiger fyra år. Alltför täta omprövningar anses vara arbetskrävande och riskerar att skapa en ryckighet och osäkerhet i finansieringen.</P>
<P class="p176 ft4">Forskningsområde</P>
<P class="p188 ft3">I det föregående har regeringen gjort bedömningen att alla lärosäten ska ha forskningsresurser. Det behövs därmed inte någon särskild process för att pröva om en högskola ska ha en viss forskningsprofil som grund för resurstilldelning. I likhet med vad resursutredningen föreslagit anser regeringen att vetenskapsområden är en alltför bred indelning för att normalt spegla de faktiska forskningsprofiler som finns vid högskolor. I stället bör examenstillstånd i utbildning på forskarnivå kunna tilldelas smalare och mer tydligt definierade områden. Ett sådant område kan utgöras av ett eller flera forskarutbildningsämnen i kombination som tillsammans kan utgöra en naturlig enhet där en högskola har forskning och förutsättningar att bedriva utbildning på forskarnivå av hög kvalitet. Ett sådant forskningsområde är normalt betydligt smalare än ett helt vetenskapsområde. Andra högskolor än universitet bör kunna få tillstånd att utfärda examina på forskarnivå för ett sådant forskningsområde. Tillstånd att utfärda examina på forskarnivå bör kunna ges av Högskoleverket efter en prövning.</P>
<P class="p434 ft3">Lärosäten utan vetenskapsområde skulle därmed kunna få en större möjlighet än i dag att få examenstillstånd på forskarnivå efter Högskoleverkets prövning. Nuvarande högskolor med vetenskapsområde bör inledningsvis själva få bedöma vilka profiler de har och som de därmed bör ha examenstillstånd för. Högskoleverket bör ges befogenhet att kunna återkalla examenstillstånd på forskarnivå. Vidare bör Högskoleverket utvärdera högskolornas bedömningar. Denna utvärdering bör ske inom ramen för Högskoleverkets normala utvärderingar av grund- och forskarutbildning. Högskoleverket bör för såväl universitet som högskolor kunna dra tillbaka ett examenstillstånd för utbildning på forskarnivå i ett forskarutbildningsämne eller ett forskningsområde om inte kvaliteten på utbildningen är tillräckligt hög. Hur det system som nu har redovisats för tilldelning och återkallande av examenstillstånd för utbildning på forskarnivå närmare bör utformas, bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">61</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="p62dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035062x1.jpg/" id="p62img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr11 td78"><P class="p435 ft17">6.6</P></TD>
<TD class="tr11 td291"><P class="p436 ft17">Borttagande av den s.k. högskolemomsen</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p437 ft5"><SPAN class="ft42">Regeringens bedömning</SPAN>: Myndigheternas skyldighet att betala in åtta procent av mottagna externa bidrag för verksamheten bör upphöra under budgetåret 2009.</P>
<P class="p438 ft3"><SPAN class="ft21">Bakgrund: </SPAN>Regeringen beslutade 1991 att ett nytt mervärdes- skattesystem skulle börja gälla inom staten från och med den 1 juli 1991. Detta system innebär att samtliga anslag beräknas exklusive mervärdesskatt, och de myndigheter som omfattas av förordningen (1991:806) får begära kompensation för den mervärdesskatt myndigheten betalar vid inköp till verksamheten. Denna förordning har ersatts 1993 (1993:529) och därefter 2002 (2002:831). Förordningen från 2002 gäller fortfarande.</P>
<P class="p439 ft3">Myndigheter under regeringen har kompensation för all ingående mervärdesskatt, oberoende av om inköpet finansieras med anslag, avgifter eller bidrag. Detta innebär en överkompensation, och en beräkning från 1991 för hela högskolesystemet visade att mervärdet låg på åtta procent av externa <NOBR>icke-statliga</NOBR> bidrag. Förordningen <SPAN class="ft74">(</SPAN>2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt innehåller en särskild bestämmelse om inbetalning av motsvarande belopp till skattemyndigheten. Från och med 2003 omfattas alla myndigheter, efter beslut av Ekonomistyrningsverket, av bestämmelserna i nämnda förordning, förutsatt att de från icke- statliga bidragsgivare tar emot bidrag som överstiger en viss beloppsgräns.</P>
<P class="p19 ft3">Redan 1997 föreslog Riksrevisionsverket (RRV), som en redovisning av ett regeringsuppdrag (RRV 1997:57), att systemet med att inbetala åtta procent av erhållna bidrag och avkastning från fonder borde avskaffas. RRV ansåg att nuvarande modell med åttaprocentsregeln inte var en hållbar lösning.</P>
<P class="p440 ft3">En sammanställning över vad som har betalats in enligt åttaprocentsregeln under perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> visar att de genomsnittliga inbetalningarna under perioden har uppgått till cirka 350 miljoner kronor, varav universitet och högskolor svarar för den absolut största delen. Under perioden har 14 myndigheter utöver universitet och högskolor betalat in enligt åttaprocentsregeln.</P>
<P class="p439 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Regeringen har tidigare aviserat sin avsikt att under mandatperioden avskaffa skyldigheten för universitet och högskolor att till staten betala in en avgift om åtta procent av de externa, icke statliga forskningsbidrag som tas emot. Den s.k. högskolemoms bör enligt regeringens bedömning tas bort. Såsom aviserats i budgetpropositionen för 2009 (prop 2008/09:1) finns flera motiv till borttagandet av denna skyldighet, framför allt att den hos många </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">icke-statliga</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> bidragsgivare minskar viljan att ge bidrag, men också att systemet skapar ett administrativt merarbete vid de myndigheter som omfattas av denna skyldighet.</SPAN></P>
<P class="p17 ft7">Att ta bort denna skyldighet ingår som ett led i regeringens ambition att stärka en mer kvalitetsbaserad fördelning av resurserna för forskning genom att lärosäten som tilldelas externa medel får behålla dessa i sin helhet. Enligt regeringens bedömning är det rimligt att anta att de</P>
<P class="p283 ft3">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="p63dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035063x1.jpg/" id="p63img1">
</DIV>
<P class="p130 ft7">finansiärer som gett bidrag som omfattats av skyldigheten kommer att Prop. 2008/09:50 fortsätta att stödja forskning med motsvarande belopp som hittills. När</P>
<P class="p416 ft3">åtta procent inte längre behöver betalas in till statskassan av lärosätena, innebär detta ett årligt resurstillskott på <NOBR>300–350</NOBR> miljoner kronor till forskning vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p421 ft7">Övervägande delen av den avgift om åtta procent som betalas till Skatteverket kommer från universitet och högskolor och (under 5 procent) från övriga myndigheter. Beloppets storlek och inte minst förenklingsskäl talar för att denna skyldighet bör upphöra även för övriga myndigheter.</P>
<P class="p441 ft17"><SPAN class="ft17">6.7</SPAN><SPAN class="ft35">Bidragsfinansierad forskning</SPAN></P>
<P class="p442 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Principen om full kostnadstäckning för bidragsfinansierad forskning vid universitet och högskolor bör ändras. Statliga myndigheter bör vid extern finansiering av forskningsprojekt vid universitet och högskolor även bidra med en proportionell andel av de indirekta kostnaderna.</P>
<P class="p443 ft3"><SPAN class="ft21">Utredningens förslag: </SPAN>I betänkandet Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) föreslås att en matchningsfond inrättas, för att åstadkomma en ökad privat finansiering av forskningsverksamheten. Fonden skulle bidra till full kostnadstäckning för lärosätena då det mottar externa medel från <NOBR>icke-statliga</NOBR> finansiärer. Full kostnadstäckning ska gälla enligt den av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) föreslagna modellen, som presenterades i rapporten Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor, för projekt finansierade av statliga finansiärer. Medel bör tillskjutas så att inte antalet projekt behöver minska.</P>
<P class="p132 ft3"><SPAN class="ft21">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de 15 lärosäten som kommenterat förslaget är positiva. <SPAN class="ft4">Uppsala universitet </SPAN>anser, i likhet med <SPAN class="ft4">Sveriges lantbruksuniversitet</SPAN>, att förslaget behöver utvecklas. Även <SPAN class="ft4">Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) </SPAN>och <SPAN class="ft4">Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">(KK-stiftelsen)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> </SPAN>stöder förslaget. <NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> vill dock att fonden inrättas vid respektive lärosäte. Det framförs också kritiska röster mot förslaget. Bland de kritiska synpunkterna hänvisas till att full kostnadstäckning och ökade direkta anslag är att föredra framför ökad administration i form av en fond. Behoven av tillskott även för anslag utan full kostnadstäckning, t.ex. från EU, lyfts fram i sammanhanget.</P>
<P class="p232 ft21">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p444 ft4">Medfinansiering</P>
<P class="p134 ft7">Regeringen delar inte utredningens bedömning om att inrätta en matchningsfond. Det skulle innebära en överflyttning av finansieringsansvar från bidragsgivare till staten. Enligt regeringens</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p3 ft3">mening bör de ökade medel som kan avsättas för forskning vid</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p3 ft3">universitet och högskolor i stället ges som direkta anslag och på det sätt</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td77"><P class="p3 ft3">som beskrivs i denna proposition.</P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p22 ft3">63</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p173 ft7">De externa finansiärerna ställer dessutom ofta krav på medfinansiering från universitets och högskolors sida för att bevilja bidrag. Genom detta krav på medfinansiering får många externa privata och statliga finansiärer en stark styreffekt genom sina satsningar samtidigt som lärosätenas resurser binds upp till att medfinansiera projekt. Detta påverkar lärosätenas möjligheter att själva styra och prioritera sin verksamhet.</P>
<P class="p445 ft3">Krav från externa finansiärer på medfinansiering av forskningsprojekt är numera mycket ofta förekommande. För den externe finansiären är motivet ofta dels att finansiärens medel ska räcka till så många projekt som möjligt, dels att den forskningsmiljö som byggts upp ska kunna fortsätta även efter det att finansiären upphört med sitt ekonomiska bidrag. Om lärosätets ledning inte förmår säkerställa lärosätets övergripande prioriteringar riskerar delar av lärosätets basresurser att styras och binds upp på ett oöverskådligt sätt. Samfinansierade projekt mellan lärosäten och näringsliv kan vara ett viktigt instrument för den behovsmotiverade forskningen och kan också positivt bidra till en tydlig profilering av ett lärosäte. En förutsättning för det sistnämnda är då att det är fråga om projekt som passar in i lärosätets övergripande prioriteringar. Mot denna bakgrund är det angeläget att de statliga finansiärerna inte regelmässigt ställer krav på medfinansiering. Medfinansiering ska användas då det finns samordningsvinster och det ska ske efter samråd med lärosäten.</P>
<P class="p446 ft4">Full kostnadstäckning</P>
<P class="p127 ft7">Frågan om full kostnadstäckning har ofta förknippats med procentuella schablonpåslag på tilldelade externa forskningsmedlen med syfte att täcka de indirekta kostnaderna vid ett lärosäte.</P>
<P class="p122 ft3">Vid flera tillfällen sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har regeringen i de forskningspolitiska propositionerna gjort bedömningar att principen om full kostnadstäckning fortsatt ska gälla. I den forskningspolitiska proposi- tionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) definieras begreppet full kostnadstäckning som påslag om minst 18 procent på direkta projektkostnader samt direkta lokalkostnader i projekt. De flesta överenskommelser som tecknats mellan lärosäten och externa finansiärer har efter detta förtydligande av regeringen inneburit att efter förhandlingar mellan parterna har tolkningen varit att 35 procent utgör ett rimligt påslag på de direkta projektkostnaderna. Detta påslag är inte anmärkningsvärt högt om man jämför med länder som USA och Storbritannien där lärosäten ofta har <NOBR>50–100</NOBR> procent i påslag på externa bidrag.</P>
<P class="p124 ft3">Principen om full kostnadstäckning som beräknas schablonmässigt har ofta skapat problem mellan lärosäten och finansiärer. De senare har ofta varit tveksamma till hur väl underbyggda beräkningarna är och om behoven verkligen uppgår till denna andel för att täcka de indirekta kostnaderna. Andra problem är att det bl.a. saknas en definition av vad som ska anses vara ett forskningsprojekt och kopplat till detta vad som ska anses vara full kostnadstäckning för denna verksamhet. Den verksamhet som ligger närmast vid en jämförelse är den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">64</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft3">avgiftsfinansierade, som regleras genom avgiftsförordningen (1992:191). Denna förordning gäller för all statlig avgiftsfinansierad verksamhet men inte för den bidragsfinansierade verksamheten. För den avgiftsfinansierade verksamheten får Ekonomistyrningsverket meddela föreskrifter. Något motsvarande regelverk finns inte för den bidragsfinansierade verksamheten. Normalt sett tillåts myndigheter täcka viss del av kostnaderna för bidragsfinansierad projektverksamhet med anslagsmedel. Ur statens perspektiv uppstår en svårighet för universitet och högskolor att hävda att full kostnadstäckning uppnås, eftersom alla finansiärer inte bidrar till att samtliga kostnader täcks.</P>
<P class="p175 ft3">För att komma till rätta med den misstro som finns mot att använda schablonpåslag är det nödvändigt med en modell för redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor som är enkel, tydlig och transparent samt uppfyller kravet på en rättvisande redovisning av indirekta kostnader. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) tillsatte 2001 en arbetsgrupp, den s.k. Mundebogruppen, för att gå igenom de faktiska indirekta kostnaderna som universitet och högskolor har för forskning. Beräkningarna från Mundebogruppen har sedermera väsentligen bekräftats av oberoende revisorer från revisionsföretag.</P>
<P class="p175 ft3">Det finns såväl fördelar som nackdelar med principen om full kostnadstäckning. Fördelarna för lärosätets del är att alla lärosätets kostnader täcks, att infrastrukturkostnaderna delas av alla inblandade aktörer och att schablonberäkningar underlättar en gemensam hantering. Nackdelarna är den otydlighet som uppstår vid kopplingen mellan projekten och de indirekta kostnaderna. Finansiärer ser inte alltid kopplingen till de egna bidragen. Det finns också en risk att schablonberäkningar slår orättvist såväl mellan lärosäten som mellan institutioner på ett och samma lärosäte. Ändamålsbestämmelser i vissa finansiärers stadgar kan också medföra problem ur skattesynpunkt. Lärosätena saknar dessutom incitament till kostnadsbesparingar.</P>
<P class="p333 ft3">I syfte att komma tillrätta med de stora skillnaderna mellan lärosätenas kostnadsstrukturer och redovisningsupplägg samt bristen på transparens tillsattes år 2006 en arbetsgrupp med representanter från SUHF och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Arbetsgruppen har arbetat med att skapa en modell för redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Modellen syftar till att ge ett underlag för en rättvisande, jämförbar och transparent bild av lärosätenas kostnader för forskning och utbildning. På uppdrag av arbetsgruppen utarbetades under 2007 ett förslag till en modell som presenterades av SUHF i rapporten Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor. I rapporten understryks att den endast presenterar en redovisningsmodell för indirekta kostnader och inte tar ställning till i vilken utsträckning externfinansiärer kan eller ska bidra till att täcka dessa kostnader.</P>
<P class="p447 ft4">Framtida finansiering av forskningsprojekt</P>
<P class="p188 ft7">Regeringens bedömning är att samtliga statliga myndigheter vid finansiering av forskningsprojekt vid universitet och högskolor bör bidra med en, i förhållande till deras insatta bidrag till de direkta kostnaderna, proportionell andel av de indirekta kostnaderna. Med en proportionell</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">65</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<P class="p105 ft7">andel avses det insatta bidraget till de direkta kostnaderna från respektive Prop. 2008/09:50 finansiär i till projektets totala direkta kostnad. Den andel som därvid</P>
<P class="p106 ft3">erhålls utgör den del finansiären bör betala av lärosätets indirekta kostnader för det aktuella projektet. De indirekta kostnaderna bör därvid beräknas med utgångspunkt i den modell som tagits fram av arbetsgruppen enligt ovan. Avsikten är därvid inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet. Vidare är det önskvärt att detta bör gälla även för stiftelser och andra juridiska personer som tillkommit med statliga medel som grund. Även <NOBR>icke-statliga</NOBR> finansiärer bör uppmuntras att bidra med en rimlig andel av de indirekta kostnaderna inklusive lokalkostnader för respektive projekt. Anslagsmedel får tas i anspråk för samfinansiering av projekt eller liknande verksamhet inom ramen för universitet och högskolors verksamhetsområde om ändamålet med anslaget inte hindrar detta.</P>
<P class="p448 ft17"><SPAN class="ft17">6.8</SPAN><SPAN class="ft37">Avdragsrätt för donationer</SPAN></P>
<P class="p380 ft3">Resursutredningen föreslår i betänkandet Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) avdragsrätt för <NOBR>icke-statliga</NOBR> donationer, för att bl.a stimulera ökad privat finansiering av forskningsverksamhet. Enligt förslaget bör <SPAN class="ft74">en </SPAN>fysisk person, som lämnar ekonomiskt bidrag för forskning till lärosäten och godkända organisationer enligt en fastställd lista, medges rätt att mot slutlig skatt avräkna ett belopp motsvarande en given procentsats av gåvan. Juridiska personer, som på samma sätt lämnar bidrag, bör medges rätt till skatteavdrag från inkomst av näringsverksamhet.</P>
<P class="p449 ft3">Betänkandet har varit föremål för remissbehandling. Majoriteten av universitetens och högskolorna samt vissa andra remissinstanser yttrar sig över förslaget och stöder det, bl.a. med hänvisning till den internationella konkurrenskraften hos svensk högre utbildning. Även organisationen Företagarna stöder förslaget, med hänvisning bl.a. till att förslaget har en ”stark betoning på engagemang från och samarbete med näringslivet”, vilket man anser är särskilt viktigt för små och medelstora företag. Några remissinstanser påpekar dock att donationer inte får ersätta statlig finansiering. Statskontoret avstyrker skattesubventioner för donationer till universitet och forskning. Statskontoret menar att det saknas underlag för att bedöma de statsfinansiella och samhälls- ekonomiska effekterna av förslaget.</P>
<P class="p191 ft7">Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1) att en utredning skulle tillsättas senast 2008 för att möjliggöra avdragsrätt för både fysiska och juridiska personer för donationer. I september 2008 beslutade regeringen om utredningen om skatteincitament för gåvor till forskning och utveckling (dir. 2008:102). Uppdraget ska redovisas i juni 2009.</P>
<P class="p450 ft3">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="p67dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035067x1.jpg/" id="p67img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr11 td78"><P class="p435 ft17">6.9</P></TD>
<TD class="tr11 td291"><P class="p34 ft17">Avräkning av anslag</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p451 ft5"><SPAN class="ft42">Regeringens förslag: </SPAN>Avräkning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå får göras i samband med att medlen <SPAN class="ft94">över</SPAN>förs till respektive universitets och högskolas räntekonto.</P>
<P class="p452 ft3"><SPAN class="ft21">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Universitets och högskolors anslag för såväl utbildning på grundnivå och avancerad nivå som för forskning och utbildning på forskarnivå avräknas i dag i samband med att medel överförs till respektive lärosätes räntekonto.</P>
<P class="p421 ft7">Den ovan beskrivna modellen för resurstilldelning till forskning och utbildning på forskarnivå förutsätter att berörda anslag till universitet och högskolor även fortsättningsvis avräknas preliminärt varje månad i samband med att medel överförs universitetens och högskolornas räntekonto i Riksgäldskontoret. Sådan avräkning är varken kassa- eller utgiftsmässig och grundas på statsmakternas beslut.</P>
<P class="p341 ft1">7 Strategiska forskningsområden</P>
<P class="p453 ft3">För att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen krävs fokusering och specialisering på områden där svensk forskning bedöms ha särskilda möjligheter. Det hittillsvarande finansierings- systemet har inte i tillräcklig grad åstadkommit en sådan kraftsamling. Ett mål för offentliga satsningar är att den forskning som finansieras ska ligga på högsta internationella nivå, ett annat att den till stor del bedrivs inom områden som är av betydelse för samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. För att åstadkomma detta beskrivs här en satsning på ett antal strategiska områden där svensk forskning tillhör den internationella forskningsfronten eller har potential att nå dit. Utgångspunkten är att de strategiska satsningarna ska avse forskning som långsiktigt har förutsättningar att vara av högsta internationella kvalitet, forskning som kan bidra till att tillgodose stora samhällsbehov och lösa viktiga problem i samhället samt forskning inom områden med anknytning till det svenska näringslivet. De strategiska satsningarna kan därför bidra till att stärka Sveriges och svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft.</P>
<P class="p454 ft5">Satsningar bör ske utifrån de ovan beskrivna kriterierna inom främst tre övergripande områden:</P>
<P class="p231 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">medicin och livsvetenskaper,</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">teknik, och</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">klimat.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><P class="p3 ft17">7.1</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p34 ft17">Finansiering av strategisk forskning</P></TD>
<TD class="tr0 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td77"><P class="p3 ft3">Forskning vid svenska lärosäten finansieras i dag huvudsakligen via</P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td77"><P class="p3 ft3">direkta anslag till lärosätet eller via externa bidrag från statliga</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td77"><P class="p3 ft3">forskningsfinansiärer till enskilda forskare eller forskargrupper. Externa</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p22 ft3">67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">bidrag fördelas efter en bedömning av kvalitet och i vissa fall även relevans baserat på omdömen gjorda av aktiva forskare eller av aktiva forskare i kombination med experter från samhälle och näringsliv, vilket är internationellt väl etablerade sätt att ge stöd till de förslag som har högst kvalitet. Denna typ av finansiering har en kvalitetsdrivande effekt på de svenska universiten och högskolorna, men den externa finansieringen har även svagheter. De externa finansiärerna erbjuder ofta medel som inte fullt ut täcker kostnaderna utan kräver motsvarande satsningar internt inom lärosätet som vanligtvis har ansträngd ekonomi. Framgångsrika universitet får därmed minskade möjligheter att bedriva egen strategisk utveckling. Medel från de statliga finansiärerna är oftast begränsade till sin storlek för att många ansökningar ska kunna beviljas. De ges dessutom ofta för en relativt kort tidsperiod, ofta tre år. Resultatet blir att också framgångsrika forskare och forskargrupper riskerar att behöva inrikta sin forskning så att de kan vara säkra på att visa upp resultat inför nya ansökningar. Långsiktighet och risktagande i forskningen, vilket ofta är en förutsättning för den allra bästa forskningen, riskerar att komma i andra hand. Tillsammans med att lärosätens basfinansiering (fakultetsanslag) har utgjort en alltför liten del av den offentliga finansieringen till forskning har resultatet också blivit att lärosätena bara i begränsad utsträckning själva har fastställt långsiktiga strategier för sin forskning. Det har i sin tur lett till att det inte funnits tillräckligt tydliga profileringar och prioriteringar på lärosätesnivå.</P>
<P class="p456 ft7">Jämfört med andra framstående forskningsnationer har Sverige haft relativt liten del av större strategiska forskningssatsningar, där internationella utvecklingstrender fångas upp för att lösa samhälleliga behov.</P>
<P class="p406 ft3">Lärosätena måste få möjlighet att göra långsiktiga breda satsningar som involverar flera forskningsgrupper och institutioner utan att dessa grupperingar behöver snegla på kortsiktiga resultat för att få beviljade bidrag från forskningsfinansiärerna. Den forskning som innebär stor risk, kan med nuvarande system för extern statlig finansiering ha mycket svårt att få finansiering. Om lärosätet är garanterat tillräckliga medel under lång tid, ges det plats för denna typ av riskfyllda satsningar och vågade idéer. Långsiktighet är därför en viktig aspekt när regeringen väljer denna form av finansiering.</P>
<P class="p422 ft3">De strategiska områden som identifieras i denna proposition har valts utifrån de strategier som inlämnats från myndigheter, näringslivets organisationer och företag. Regeringen har dessutom haft överläggningar med Vetenskapsrådet om kvalitet och omfattning av svensk forskning inom de områden som lyfts fram i denna proposition. Vetenskapsrådets skrivelse om strategiska forskningsområden (U2008/8117/F) som beskriver den internationella positionen inom en rad vetenskapliga områden har varit ytterligare ett underlag. Regeringskansliet har även haft överläggningar med Verket för innovationssystem som utgångspunkt för val områden som lyfts fram i denna proposition.</P>
<P class="p457 ft7">Det är mycket viktigt att de lärosäten som beviljas medel för en strategisk satsning ger plats för den fria nyfikenhetsstyrda forskningen inom ramen för det strategiska området. Det är också viktigt att företrädare för samhälle och näringsliv inom relevanta områden kan delta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">68</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft7">i forskningens problemformulering och att företag kan ingå i projekten och delta i genomförandet. Det bidrar såväl till att goda forskningsresultat uppstår som till att resultaten och kompetensen kommer till användning.</P>
<P class="p458 ft3">Inom flertalet av dessa områden görs stora satsningar i forskning internationellt inte minst inom EU:s ramprogram för forskning, utveckling och demonstration. Om svensk forskning ska kunna bedrivas i den internationella forskningsfronten, bör stora satsningar på svenskt internationellt forskningssamarbete göras inom dessa områden. Lärosäten och finansiärer bör därför vara öppna för vetenskaplig samverkan med andra länder, exempelvis inom det nordiska programmet för forskning om klimat, miljö och energi eller under de internationella forskningsavtalen som Sverige har, eller avser att ingå, med ett antal prioriterade länder. De strategiska satsningarna avser också forskning riktad mot globala utmaningar i linje med Sveriges politik för global utveckling.</P>
<P class="p459 ft3">För flertalet områden bör medlen fördelas direkt till lärosätena efter en utlysning och kvalitetsutvärdering utförd av forskningsfinansiärerna. Här beskrivs en modell för forskningsfinansiering som avser att tillvarata fördelarna med den kvalitetskontroll vid fördelning av medel som de externa forskningsfinansiärerna använder sig av. Utöver satsningarna inom medicin och livsvetenskaper, teknik samt klimat bör även några strategiska områden inom humaniora och samhällsvetenskap väljas. Vissa av de strategiska områdena bör få finansiering från forskningsfinansiärerna utifrån de modeller för kvalitetskontroll som dessa använder. Flera av de strategiska forskningsområdena som beskrivs är också lämpliga för samverkansprogram med näringslivet, där lärosäten, myndigheter, företag och ibland institut gör gemensamma satsningar.</P>
<P class="p460 ft3">En viktig grund för satsningarna är näringslivets och samhällslivets stora behov av kvalificerad personal och tillgång till forskningskunskap i den internationella forskningsfronten. Det är därför naturligt att de lärosäten som får ansvar för strategiska satsningar kombinerar detta med kvalificerad utbildning och forskarutbildning inom respektive område. Dessa utbildningar bör vara attraktiva för internationellt rekryterade studenter och öka den internationella attraktionskraften av lärosätets utbildningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">69</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="p70dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035070x1.jpg/" id="p70img1">
</DIV>
<P class="p261 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p462 ft21"><SPAN class="ft21">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft43">Fördelning av medel för strategisk forskning</SPAN></P>
<P class="p463 ft21">Medel till universitet och högskolor för strategiska forskningsområden</P>
<P class="p464 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom medicin, teknik och klimat samt vissa områden inom humaniora och samhällsvetenskap. Anslagen bör öka med totalt 1 315 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p465 ft3">Fördelat på respektive år bör anslagen öka med 15 miljoner kronor 2009, med ytterligare 500 miljoner kronor 2010, med ytterligare 300 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 500 miljoner kronor 2012. Medlen för åren <NOBR>2010–2012</NOBR> bör utlysas och utvärderas av någon av forskningsfinansiärerna Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens energimyndighet, Verket för innovationssystem eller Vetenskapsrådet. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras i enlighet med finansiärernas bedömning.</P>
<P class="p466 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Regeringen bedömer att det finns ett behov av långsiktigt stöd för forskning inom särskilt strategiska områden av betydelse för samhället och näringslivet. I denna proposition aviseras därför statliga satsningar på en rad forskningsområden som har eller kan uppnå högsta vetenskapliga kvalitet vid en internationell jämförelse och som samtidigt är av strategisk betydelse för samhället och näringslivet. Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Statens energimyndighet och Verket för innovationssystem (Vinnova) bör få i uppdrag att utlysa dessa medel. Lärosäten bör inbjudas att inkomma till nämnda finansiärer med ansökningar om medel för strategiska satsningar. Ansökan bör beskriva kvaliteten på den befintliga forskningen, hur området prioriteras inom forskningsutförarens verksamhet, hur annan verksamhet hos utföraren kan fungera som stöd för att en forskningsmiljö av högsta internationella kvalitet kan skapas och bibehållas, hur planerna för att utveckla verksamheten ser ut. I många fall har dessa strategiska forskningssatsningar betydelse för näringslivet. För sådana områden bör även förutsättningar för nyttiggörande och forskningens betydelse för näringslivets långsiktiga utveckling beskrivas. En ansökan kan innefatta samverkan med andra lärosäten, med företag och med industriforskningsinstitut. En redovisning bör ske av hur forskningen kommer att kopplas till utbildning på avancerad nivå och till forskarutbildning. Forskningsråden, Statens energimyndighet och Vinnova bör utvärdera vilka utförare som kan utföra forskning av högsta kvalitet och för sådana områden som har betydelse för näringslivet ska myndigheterna även utvärdera vilken forskning som är av största strategiska betydelse för samhället och näringslivet inom respektive strategiskt område. Utvärderingen bör ske med anlitande av internationell expertis. Normalt bör minst två lärosäten väljas ut för riktade satsningar</SPAN></P>
<P class="p467 ft3">för att det långsiktigt ska finnas en mångfald i forskningen inom</P>
<P class="p157 ft3">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr1 td268"><P class="p3 ft3">respektive område. Medlen bör tillföras lärosätenas direkta</P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p228 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">forskningsanslag för att användas för den aktuella riktade satsningen.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">Fördelningen till de deltagande instanserna i en satsning ska</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">överensstämma med den som angivits i ansökan. Finansiering bör ges</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">som ett särskilt angivet tillskott för att möjliggöra en långsiktig</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">uppbyggnad av forskningen. De ökade medlen till ett lärosäte kopplas till</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">ett uppdrag till lärosätet att bygga upp forskning inom det strategiska</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">området på högsta internationella nivå. Ett sådant uppdrag är fristående i</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">den meningen att det om så behövs inte enbart ska genomföras med de</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">särskilt anslagna medlen, utan att det ska kunna bli en av lärosätet</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">viktigaste profiler. Vid utvärderingar av universitetens och högskolornas</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">ansökningar inom områden med tydlig betydelse för näringslivets</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">utveckling bör utöver hög internationell forskningskvalitet även</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">forskningsutförarnas förutsättningar för nyttiggörande samt näringslivets</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">engagemang och delaktighet i problemformulering och genomförande</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">vägas in i bedömningen.</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p28 ft3">Industriforskningsinstituten bedriver forskning inom flera av de</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">strategiska forskningsområdena. Instituten bör därför också kunna</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">medverka i lärosätenas ansökningar inom de strategiska</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">forskningsområdena. Det innebär då att instituten medverkar i</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">verksamheten och tar del av finansiering.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p28 ft3">Den snabba förändringstakten inom såväl forskning som näringsliv</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">ställer krav på att systemet med strategiska forskningsområden förenar</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">långsiktighet med flexibilitet. Verksamheten bör därför följas upp så att</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">satsningarna genomförs i enlighet med intentionerna. En större</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utvärdering av satsningarnas resultat bör genomföras efter fem år från det</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">att satsningarna påbörjats. Utvärderingen ska göras efter de tre kriterier</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">som ligger till grund för valet av strategiska områden. Utvärderingen kan</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">leda till att medel omfördelas mellan forskningsutförare.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p28 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">högskolor bör öka för att säkerställa och utveckla forskningen inom de</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utvalda strategiska områdena inom medicin, teknik och klimat samt vissa</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">områden inom humaniora och samhällsvetenskap. Regeringen har i</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">budgetpropositionen för 2009 redovisat en ökning av anslagen för åren</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3"><NOBR>2009–2011.</NOBR> Anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">medicin, teknik och klimat samt vissa områden inom humaniora och</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">samhällsvetenskap. Anslagen bör öka med totalt 1 315 miljoner kronor</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p28 ft3">Fördelat på respektive år bör anslagen öka med 15 miljoner kronor</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">2009, med ytterligare 500 miljoner kronor 2010, med ytterligare</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">300 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 500 miljoner kronor 2012.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">Medlen för åren <NOBR>2010–2012</NOBR> bör utlysas och utvärderas av någon av</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">forskningsfinansiärerna Forskningsrådet för miljö, areella näringar och</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">samhällsbyggande, Statens energimyndighet, Verket för innovations-</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">system eller Vetenskapsrådet. Medlen till universitet och högskolor bör</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">tillföras i enlighet med finansiärernas bedömning. En forskningsfinansiär</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">bör vara ansvarig myndighet för utformning och genomförande av</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">utlysning och granskning. I flertalet fall bör ytterligare en finansiär vara</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utpekad som medbedömare. I dessa fall bör myndigheterna samverka om</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td268"><P class="p3 ft3">granskningsprocessen och gemensamt besluta om prioriteringarna.</P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p22 ft3">71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td292"><P class="p28 ft3">Om någon projektansökan faller inom ytterligare någon annan av de</P></TD>
<TD class="tr1 td293"><P class="p228 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">deltagande forskningsfinansiärernas ansvarsområde, bör ansvarig</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">myndighet ha en dialog med den forskningsfinansiär som normalt arbetar</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">med det aktuella området. Beslut bör i dessa fall tas i samråd med</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">finansiären så att projekten utvärderas vid de forskningsfinansiärer där</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">lämplig kompetens finns. Samverkan mellan myndigheterna kring de</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">strategiska satsningarna bör ses som ett led i processen för att</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td292"><P class="p3 ft3">finansiärerna ska utveckla ett ökat samarbete.</P></TD>
<TD class="tr5 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td294"><P class="p468 ft21">7.1.2</P></TD>
<TD class="tr47 td84"><P class="p3 ft21">Medel till forskningsfinansiärer för utlysningar inom</P></TD>
<TD class="tr47 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p3 ft21">strategiska forskningsområden</P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td295"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr26 td293"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen till Forskningsrådet för arbetsliv</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">samhällsbyggande, Rymdstyrelsen, Statens energimyndighet, Verket</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">för innovationssystem samt Vetenskapsrådet för strategisk forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">inom medicin, teknik och klimat samt områden inom humaniora och</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">samhällsvetenskap bör öka med totalt 485 miljoner kronor år 2009.</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">Dessa medel bör fördelas enligt följande.</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">– För forskning till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">med 20 miljoner kronor,</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">– för forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">samhällsbyggande med 37,5 miljoner kronor,</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">– för forskning och samfinansierad forskning till Forskningsrådet för</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">miljö, areella näringar och samhällsbyggande med 37,5 miljoner</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td297"><P class="p49 ft3">kronor,</P></TD>
<TD class="tr4 td298"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">– för rymdforskning till Rymdstyrelsen med 20 miljoner kronor,</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">– för energiforskning till Statens energimyndighet med 110 miljoner</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td297"><P class="p49 ft3">kronor,</P></TD>
<TD class="tr4 td298"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">– för forskning och utveckling till Verket för innovationssystem med</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">140 miljoner kronor, och</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">– för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet med</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td299"><P class="p49 ft3">120 miljoner kronor.</P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td292"><P class="p28 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Förutom ovan beskrivna</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">huvudväg för fördelning av medel bör även ett antal strategiska områden</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">finansieras genom bidrag från forskningsråd, Rymdstyrelsen, Statens</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">energimyndighet och Vinnova. De forskare som finns i forskningsmiljöer</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">som inte har en tillräcklig kritisk massa får genom denna stödform en</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">möjlighet att bedriva forskning med högsta internationella kvalitet.</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td292"><P class="p28 ft3">Detta möjliggör också satsningar på samverkansprogram med</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">betydelse för näringslivet. Utgångspunkten för utformningen av</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">samverkansprogram med näringslivet bör vara att näringslivet finansierar</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">minst halva projektkostnaden. Regeringen finner det angeläget att</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">forskning som bedrivs i samverkan med näringslivet bör uppnå en hög</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">grad av långsiktighet, flexibilitet och tvärvetenskaplighet. Forskning med</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">relevans för fordonsindustrin griper över flera strategiska</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">forskningsområden. Det finns väl upparbetade samarbetsformer med</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">näringslivet och ett motsvarande samarbete bör genomföras med minst</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td292"><P class="p3 ft3">samma omfattning som dagens program. Programmet finansieras dels</P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p22 ft3">72</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="p73dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035073x1.jpg/" id="p73img1">
</DIV>
<P class="p130 ft7">med resurser för satsningar på strategiska forskningsområden som Prop. 2008/09:50 föreslås i denna proposition, dels med resurser inom ramen för andra</P>
<P class="p416 ft3">anslag. Statens satsning uppgår till totalt 450 miljoner kronor per år, förutsatt motsvarande finansiering från näringslivet. Programmet inriktas huvudsakligen mot klimat och energi samt trafiksäkerhet. Ett genomgående tema är att främja näringslivets konkurrenskraft.</P>
<P class="p421 ft3">Anslagen till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Rymdstyrelsen, Statens energimyndighet, Verket för innovationssystem samt Vetenskapsrådet för strategisk forskning inom medicin, teknik och klimat samt områden inom humaniora och samhällsvetenskap bör öka med totalt 485 miljoner kronor år 2009. Dessa medel bör fördelas enligt följande. För forskning till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap med 20 miljoner kronor. För forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande med</P>
<P class="p469 ft7">37,5 miljoner kronor. För forskning och samfinansierad forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande med 37,5 miljoner kronor. För rymdforskning till Rymdstyrelsen med</P>
<P class="p416 ft7">20 miljoner kronor. För energiforskning till Statens energimyndighet med 110 miljoner kronor. För forskning och utveckling till Verket för innovationssystem med 140 miljoner kronor. För forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet med 120 miljoner kronor.</P>
<P class="p470 ft17"><SPAN class="ft17">7.2</SPAN><SPAN class="ft35">Strategiska forskningsområden</SPAN></P>
<P class="p471 ft77"><SPAN class="ft21">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft76">Medicin och livsvetenskaper Grundläggande livsvetenskaplig forskning </SPAN><SPAN class="ft95">Molekylär biovetenskap</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom molekylär biovetenskap. Anslagen bör öka med totalt 190 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012</NOBR></P>
<P class="p473 ft7">Anslagen bör öka med 65 miljoner kronor 2010, med ytterligare 50 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 75 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras anslagen efter utlysning och utvärdering av Vetenskapsrådet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p474 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Forskning kring människans,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">djurens och växternas arvsmassa (s.k. genomik) har resulterat i</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">spektakulära framsteg. Under senare år har en serie teknologiska</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">framsteg gjort det möjligt att t.ex. avläsa en människas arvsmassa inom</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">loppet av några veckor. Nyutvecklade metoder gör det möjligt att studera</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">samtliga geners aktivitet i frisk och sjuk vävnad. I allt större utsträckning</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">används nu unika modellorganismer för forskning kring sjukdoms-</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">mekanismer. De tekniska landvinningarna inom genomiken har också en</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p475 ft3">enorm potential inom grundläggande biologisk forskning och bioteknik.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">Inom medicinen innebär biotekniken framförallt utnyttjandet av celler</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p474 ft3">och beståndsdelar av celler för att framställa eller modifiera produkter</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td7"><P class="p22 ft3">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td81"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">som används inom grundläggande molekylärbiologisk forskning och utveckling. Den aktiva beståndsdelen i traditionella läkemedel är oftast en molekyl som framställts på syntetisk väg och som har hittats genom ett mer eller mindre slumpmässigt sökande efter effektiva substanser för att behandla ett visst symptom eller en viss sjukdom. På senare år har det bildats många nya bioteknikbolag som utvecklar humananaloga läkemedel, dvs. läkemedel som är kopior av eller som liknar kroppsegna ämnen. De mest välkända läkemedlen inom denna grupp innehåller olika hormoner (t.ex. könshormoner, kortison, insulin och tillväxthormon). Biologiska läkemedel framställs i levande celler. Då en gynnsam utveckling kan resultera i framväxten av helt nya sätt att producera läkemedel är forskning inom detta område av största vikt för läkemedelsindustrin. Modern bioteknik förknippas ofta med att man genetiskt modifierar mikroorganismer som Escherichia coli eller jästceller, men det kan också röra sig om transgena djur eller genetiskt modifierade celler från växter, djur eller människa. Det kan i många fall vara både billigare och säkrare att framställa biologiska läkemedel från celler, växter eller djur, jämfört med att rena fram läkemedel från t.ex. humant blod. Bioteknikindustrin har också utvecklat ett antal molekylära diagnostikprodukter, och i framtiden förväntas denna verksamhet att öka allteftersom individualiserade behandlingar utvecklas.</P>
<P class="p410 ft3">Det internationella <NOBR>HUGO-projektet</NOBR> där det mänskliga genomet sekvenserades och genomfördes inom ramen för ett omfattande internationellt samarbete. Möjligheterna till forskning med de enorma mängder data som nu finns tillgängliga efter att <NOBR>HUGO-projektet</NOBR> fullbordats har ännu knappt börjat anas. Genomik och proteomik (forskning på proteinområdet) är nästa steg och i många länder görs stora satsningar inom detta område. Forskning inom områdena genomik och proteomik har i grunden målet att förstå hur gener regleras såväl i normala som i patologiska tillstånd samt att kartlägga var, när och hur proteiner uttrycks och hur proteinuttryck och koncentrationer förändras t.ex. vid sjukdom. I denna forskning finns stor potential att hitta nya sjukdomsmarkörer för diagnostik och därmed också potential för att ta fram nya läkemedel. Den stora satsningen på proteinforskning som forskningsråden gjort under en längre tid har lagt grunden både till ett nytt forskningsfält, strukturbiologi, och till en högspecialiserad bioteknikindustri. Detta är en orsak till att Sverige fortfarande, trots hård konkurrens, befinner sig i topposition inom proteinforskningsområdet. En fortsatt strategisk forskningssatsning på genomik och proteomik tillsammans med kraftfull forskning inom kemisk biologi, klinisk forskning, biobanker, diagnostik och läkemedelutveckling är sannolikt en god investering för Sverige.</P>
<P class="p410 ft3">Stockholm Science for Life Laboratorium (SciLifeLab) är en gemensam planerad satsning av Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet. I ett gemensamt centrum ska nu all forskning inom genomik och proteomik vid de tre universiteten samlas. Universiteten i Stockholm har forskning inom dessa områden som i flera fall ligger i den internationella forskningsfronten. Denna satsning har en potential att bli en internationellt mycket stark forskningsmiljö inom delar av molekylär biovetenskap. Den har även förutsättningar att bli en bas för en utbyggnad av Sveriges kapacitet inom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">74</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft3">life scienceområdet också i en bredare omfattning. Den kan därigenom bli en betydelsefull drivkraft vad avser innovationer och industriella tillämpningar inom breda områden där världsledande forskning inom livsvetenskaperna utgör en nödvändig förutsättning. De tre universiteten har inkommit till regeringen med en ansökan om medel för uppbyggnad av detta centrum. Regeringen bedömer planerna på en sådan satsning som intressanta från ett nationellt perspektiv, där den kan bli en viktig bas för forskning inom detta område också vid andra universitet och högskolor. Satsningen har goda förutsättningar för att få ett betydande stöd inom ramen för den strategiska satsningen på molekylär biovetenskap. Det är dock nödvändigt med en preciserad planering som förutsättning för en utvärdering från Vetenskapsrådet där förslaget bör jämföras med andra initiativ. Mot bakgrund av dels att satsningen har förutsättning att vara intressant från ett nationellt perspektiv och inte enbart för de tre universiteten, dels att det finns ett intresse att stödja ett sådant samarbete mellan tre av våra främsta forskningsuniversitet har regeringen beviljat ett planeringsbidrag om 2 miljoner kronor. Regeringen avser också att utse en utredare som tillsammans med lärosätena ska vidareföra planeringen bl.a. vad avser att satsningen bör göras så att den får en nationell inriktning. Det slutliga beslutet av satsningen bör fattas efter sedvanlig utvärdering inom ramen för satsningen på molekylär biovetenskap som strategiskt område.</P>
<P class="p476 ft3">Systembiologi bygger dels på de omfattande kunskaper som tagits fram om DNA, RNA, proteiner och andra beståndsdelar i celler och vävnader, dels på framstegen inom informationsteknologin. För att tolka de väldiga datamängder som genereras i modern molekylärbiologisk och klinisk forskning krävs en tvärvetenskaplig ansats. Denna typ av systematiska analyser är nödvändiga för att kunna förstå komplexa normala funktioner i kroppen och därmed även för att förstå när dessa funktioner rubbas och sjukdomar uppstår. Denna kunskap kan i sin tur möjliggöra utveckling av nya behandlingar och även leda till mer specialiserade behandlingsformer specifikt designade för individens förutsättningar, s.k. individualiserad behandling. Sverige har stor potential att utveckla systembiologiområdet, eftersom här finns framstående forskning både inom molekylärbiologi och bioinformatik samt stor kunskap inom cellbiologi och genetik och drivande kliniska forskningsmiljöer. Inom svensk läkemedels- och bioteknikindustri finns ett stort intresse för att genom ett system- biologiskt angreppssätt kunna utveckla effektivare läkemedel med färre biverkningar.</P>
<P class="p460 ft3">Hiv och aids, tuberkulos, malaria, luftvägsinfektioner och diarrésjuk- domar är de infektionssjukdomar som globalt skördar flest dödsoffer. Svensk mikrobiologisk forskning har också bidragit till utveckling av nya molekylärbiologiska tekniker som fått stor användning inom bekämpning av dessa globala hälsohot. Nya sjukdomspanoraman med pandemier och spridning av multiresistenta bakterier eller nya virustyper är också områden som i högsta grad är avhängiga av relevant forskning. Det finns även behov av kunskap om vilka mekanismer som styr immunsystemet. Inom området finns det ett fortsatt behov av grundforskning liksom tillämpad forskning, i första hand genom kliniska studier. Generellt är det viktigt att statligt finansierad forskning även uppmärksammar forskning på sjukdomar med mindre kommersiell potential, t.ex. utveckling av nya</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">75</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="p76dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035076x1.jpg/" id="p76img1">
</DIV>
<P class="p178 ft7">antibiotika och vacciner och andra läkemedel som används mot Prop. 2008/09:50 smittsamma sjukdomar och andra sjukdomar som främst drabbar fattiga</P>
<P class="p21 ft3">länder.</P>
<P class="p165 ft3">Utökad forskning ger även möjligheter att studera växter och djur för bestämda syften, som t.ex. växt- och skogsskydd, förädling för ökad produktion och resistens, reglering av blomning hos växter samt nya möjligheter inom veterinärmedicinen och livsmedelsforskningen.</P>
<P class="p165 ft3">Framstående forskning inom molekylär biovetenskap finns representerad vid flera lärosäten. Potentialen för att i framtiden vara i den internationella forskningsfronten är stor. Finansieringen av dessa områden är redan omfattande, men områdena är i snabb utveckling och ytterligare insatser behövs om svensk forskning ska kunna vara i den internationella forskningsfronten. Bland finansiärerna är Vetenskapsrådet bland de största som ger ca 700 miljoner kronor årligen till biovetenskap.</P>
<P class="p477 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom molekylär biovetenskap. Anslagen bör öka med totalt 190 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR> Anslagen bör öka med 65 miljoner kronor 2010, med ytterligare 50 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 75 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Vetenskapsrådet.</P>
<P class="p140 ft7">Med hänsyn till områdets betydelse och till beloppets storlek bör ett antal lärosäten kunna komma ifråga för medel förutsatt att utvärderingen ger underlag för detta. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p250 ft4">Stamceller och regenerativ medicin</P>
<P class="p478 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom stamceller och regenerativ medicin. Anslagen bör öka med totalt 65 miljoner kronor åren 2010– 2012.</P>
<P class="p479 ft7">Anslagen bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Vetenskapsrådet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr1 td81"><P class="p474 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Sverige är ett av de länder i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p414 ft3">världen som kommit längst både när det gäller forskning kring olika</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">typer av stamceller och när det gäller behandling av vissa patientgrupper</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">med cellterapi. Grundläggande stamcellsforskning bidrar till att förstå</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">hur celler differentieras och utvecklas till olika celltyper. Med kunskap</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">om hur dessa stamceller differentieras till olika vävnader kan det bli</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">möjligt att behandla sjukdomar och minska lidande. Det är mycket</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">angeläget att prioritera och stödja forskning som kan förhindra, lindra</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">och möjligen även bota svåra folksjukdomar som diabetes, Parkinson och</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">demenssjukdomar samt häva bristen på organ för transplantations-</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">ändamål. Stamcellsforskningen måste vara etiskt försvarbar och bör,</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p480 ft3">liksom all annan forskning, granskas ur ett etiskt perspektiv</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td7"><P class="p22 ft3">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td81"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p406 ft3">Svenska stamcellsforskare har kommit långt då det gäller att identifiera s.k. adulta stamceller från olika humana vävnader och att stimulera dessa till att utvecklas till olika celltyper. Svensk forskning har även som en viktig del etablerat humana embryonala stamcellslinjer. Sverige tillhör de länder som har flest sådana cellinjer i världen.</P>
<P class="p409 ft3">Forskningen på stamceller ger gott hopp för området regenerativ medicin, då stamceller förväntas kunna användas för att ersätta celler eller för att reparera eller regenerera skadad vävnad i kroppen. Stamcellsforskning kan således finna tillämpningar inom en mängd olika sjukdomstillstånd som t.ex. att hjälpa hjärtat att reparera sig själv efter en infarkt, vid blodsjukdomar och vid neurodegenerativa sjukdomar, hudtransplantationer och brännskador, eller för att behandla skador i brosk och senor. Svenska forskare har också tagit fram förfinade odlingssystem för stamceller, som gör att de kan användas för patientbehandling. När de olika stegen från stamcell till olika förstadier av specialiserade celler har kartlagts öppnas också nya möjligheter att utveckla läkemedel som kan stimulera bildningen av specifika celler.</P>
<P class="p460 ft3">I Sverige finns ett antal företag som kommersialiserar stamcells- forskning. Oftast använder de stamcellslinjer och relaterade tekniker för att utvärdera läkemedelskandidater, t.ex. med avseende på toxicitet. En annan kommersiell tillämpning finns inom regenerativ medicin.</P>
<P class="p406 ft3">Ökad kunskap om stamceller hos djur ger nya möjligheter att utveckla djurceller för att ersätta humana celler och vävnader, t.ex. insulinproducerande celler. Husdjursförädlingen får nya möjligheter att studera uppkomsten av nedärvda sjukdomar och missbildningar. Utökad kunskap om växters stamceller ger nya möjligheter till att designa växter för speciella ändamål för t.ex. läkemedelsproduktion, industriråvaror och för ökade produktionsmöjligheter</P>
<P class="p481 ft7">Den svenska framgångsrika stamcellsforskningen har uppmärk- sammats internationellt, och en satsning på området kan förväntas ge stora patientgrupper ökat hopp om nya effektiva behandlingsmetoder.</P>
<P class="p406 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom stamceller och regenerativ medicin. Anslagen bör öka med totalt 65 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR> Anslagen bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Vetenskapsrådet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">77</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="p78dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035078x1.jpg/" id="p78img1">
</DIV>
<P class="p482 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p483 ft21"><SPAN class="ft21">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft43">Sjukdomstillstånd av stor betydelse för folkhälsan</SPAN></P>
<P class="p444 ft4">Diabetes</P>
<P class="p478 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning om diabetes. Anslagen bör öka med totalt 70 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p484 ft7">Anslagen bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare 15 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Vetenskapsrådet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr1 td81"><P class="p474 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Diabetesforskning är ett</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">komplext område som spänner över allt från grundläggande cell- och</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">molekylärbiologi till områden som folkhälsa, omvårdnad och livsmedel.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">Det är också ett område som berör flera terapeutiska discipliner. Antalet</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">diabetespatienter i världen beräknas i dag uppgå till närmare 200</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">miljoner och fortsätter snabbt att öka. En tydlig trend är att allt fler yngre,</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p414 ft3">även barn och ungdomar, drabbas av diabetes. När det gäller övervikt</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">och fetma, som har en omedelbar koppling till utveckling av diabetes, har</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">det också skett en dramatisk ökning, inte bara i västvärlden utan också i</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">länder som Kina och Indien. Detta motiverar ökade satsningar på</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">kunskapsuppbyggnad och forskning inom diabetesområdet.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p414 ft3">Sveriges styrka är genetiska studier, både vid typ 1- och typ <NOBR>2-diabetes,</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">och möjligheterna till långtidsuppföljningar genom olika register. Dagens</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">diabetesläkemedel fungerar mest som symptomlindrande broms-</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">mediciner och därför ägnas mycket grundforskning åt att hitta nya</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">angreppssätt som kan leda till utveckling av nya läkemedel. Det finns</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">gott hopp om att kunna bota patienter med typ <NOBR>1-diabetes</NOBR> genom att</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">ersätta eller återställa de dysfunktionella insulinproducerande s.k.</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">betacellerna. Svensk forskning är framgångsrik vad gäller transplantation</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">av betaceller, och man har initierat kliniska försök i liten skala med</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">transplantation på patienter med typ <NOBR>1-diabetes.</NOBR> Betacellerna tas från</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">donerade organ men ett problem är bristande tillgång på transplantations-</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">material. Stora forskningsinsatser inriktas därför i Sverige och</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">internationellt på att utveckla stamceller till insulinproducerande</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">betaceller för framtida transplantationssyfte.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">Inom svensk forskning är diabetes och forskning om livsstilsrelaterade</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">sjukdomar starka profilområden. Svenska forskargrupper har i hög grad</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">bidragit till dagens kunskap. Svensk diabetesforskning omfattar såväl</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">basala studier av molekylära mekanismer som patientnära klinisk</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">forskning. Fortsatta satsningar kan befästa den ställning svenska forskare</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">har och öka den internationella konkurrenskraften ytterligare.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning om diabetes.</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">Anslagen bör öka med totalt 70 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">Anslagen bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p474 ft3">15 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td7"><P class="p22 ft3">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td81"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<P class="p130 ft7">Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Vetenskapsrådet. Prop. 2008/09:50 Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en</P>
<P class="p21 ft3">fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr17 td25"><P class="p3 ft4">Neurovetenskap, inklusive hjärnans och nervsystemets sjukdomar</P></TD>
<TD class="tr17 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td300"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td301"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td302"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td303"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td304"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td293"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td306"><P class="p49 ft21">Regeringens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td307"><P class="p25 ft21">bedömning:</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><P class="p3 ft3">Anslagen</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p49 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td308"><P class="p3 ft3">forskning</P></TD>
<TD class="tr4 td309"><P class="p39 ft3">och</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">satsningar på strategisk forskning inom neurovetenskap, inklusive</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">hjärnans och nervsystemets sjukdomar. Anslagen bör öka med totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td310"><P class="p49 ft3">70 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td308"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td309"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td296"><P class="p228 ft3">Anslagen bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">15 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012.</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">Vetenskapsrådet i samråd med Forskningsrådet för arbetsliv och</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td311"><P class="p49 ft3">socialvetenskap.</P></TD>
<TD class="tr5 td312"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td313"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td314"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td303"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td304"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td315"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr10 td292"><P class="p24 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Från kunskapssynpunkt är</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td25"><P class="p3 ft3">nervsystemet fortfarande människokroppens okända värld.</P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p24 ft96">Trots</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">decennier av forskning finns fortfarande förvånansvärt lite kunskap om</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">t.ex. minnets funktion, samt hur sömn och drömmar fungerar. Hjärnans</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">och nervsystemets sjukdomar tillhör några av den medicinska</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">forskningens stora utmaningar. Dessa sjukdomar skapar också</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td55"><P class="p3 ft3">samhällsekonomiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td308"><P class="p485 ft3">utmaningar.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td316"><P class="p28 ft3">Beroendesjukdomar och</P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p24 ft3">olika</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">smärttillstånd är stora samhällsekonomiska problem som orsakar en hög</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">andel av dagens sjukfrånvaro. Den demografiska utvecklingen med</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">ökande andel äldre kommer att leda till en ökning av bl.a.</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">demenssjukdomar, vilket i sin tur orsakar personligt lidande för drabbade</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">och anhöriga. Detta föranleder även ökande kostnader för samhället.</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">Andra exempel på utmaningar är t.ex. Parkinsons sjukdom och stroke</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som är ett folkhälso-</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">problem som blivit allt mer uppmärksammat. Ett europeiskt initiativ</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">inom området neurodegenerativa sjukdomar kommer sannolikt att</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">initieras redan under 2008. Samarbetet, som blir i form av gemensamma</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">program, kommer att beakta både biomedicinska och socialvetenskapliga</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">aspekter av neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers sjukdom.</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">Sverige som redan har stark tvärvetenskaplig forskning på detta område,</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">bl.a. genom projektet Swedish Brain Power, och det är önskvärt att</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td25"><P class="p3 ft3">Sverige tar en aktiv del i det europeiska forskningssamarbetet.</P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p24 ft3">Den neurologiska forskningen är inriktad på att förstå biologiska</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">faktorer bakom nervsystemets sjukdomar och på att ta fram nya och</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">effektivare behandlingsmetoder. Detta är områden där Sverige har en</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">mycket stark internationell position. Både grundläggande och klinisk</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">neurovetenskap har länge varit svenska styrkeområden och har haft stora</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">framgångar inom bl.a. de ärftliga faktorernas betydelse, mekanismerna</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">bakom beroende och missbruk, läkemedelsutveckling och avbildnings-</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">metoder för att studera hjärnan. Svenska forskare ligger även långt</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">framme inom den relativt nya inriktningen mot neuroinformatik. Där kan</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">forskare sammantaget utnyttja databaser på olika nivåer, alltifrån</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td317"><P class="p3 ft3">molekyler och</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p3 ft3">gener</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td308"><P class="p486 ft3">till celler,</P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p3 ft3">nätverk,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td318"><P class="p3 ft3">kognitiva funktioner</P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p24 ft3">och</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td293"><P class="p22 ft3">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td317"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td71"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td319"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td320"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td308"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td62"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<P class="p487 ft7">hjärnans många sjukdomar. Neuroinformatiken ger på så sätt nya Prop. 2008/09:50 möjligheter att bättre förstå olika sammanhang och fenomen. Här</P>
<P class="p488 ft7">kommer det att öppnas flera nya områden där det är viktigt att svenska forskare är aktiva i den absoluta forskningsfronten.</P>
<P class="p489 ft3">Hjärnans och nervsystemets sjukdomar är områden där en större satsning på att skapa ömsesidigt utbyte mellan forskning, klinik, patient, behov och innovation skulle kunna göra stor samhälls- och hälsoekonomisk nytta. Skador på nervsystemet är oftast irreversibla och orsakar svåra handikapp. Forskningen har på senare tid bidragit till att man kunnat finna nya vägar till reparation av förlorade nerver. Till exempel har man med hjälp av stamceller under vissa förutsättningar kunnat återskapa förlorade nervbanor.</P>
<P class="p117 ft3">Mycket av forskningen inom neurovetenskap sker i dag på grundforskningsnivå och en satsning på att stärka kopplingen till den kliniska forskningen behövs. I kombination med tydligare fokus på tillämpningar och nyttiggörande av forskningen skulle en sådan satsning också skapa tillväxt och kunna göra Sverige till ett av världens främsta länder inom forskning och innovation på hjärnans sjukdomar.</P>
<P class="p117 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom neurovetenskap, inklusive hjärnans och nervsystemets sjukdomar. Anslagen bör öka med totalt 70 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR> Anslagen bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare</P>
<P class="p490 ft7">15 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Vetenskapsrådet i samråd med Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr2 td269"><P class="p3 ft4">Epidemiologi</P></TD>
<TD class="tr2 td321"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td322"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td323"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td324"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td325"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td326"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td327"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td328"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td329"><P class="p49 ft21">Regeringens</P></TD>
<TD class="tr4 td321"><P class="p3 ft21">bedömning:</P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p3 ft3">Anslagen</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td322"><P class="p3 ft3">forskning</P></TD>
<TD class="tr4 td330"><P class="p39 ft96">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">satsningar på strategisk forskning inom epidemiologi. Anslagen bör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td331"><P class="p49 ft3">öka med totalt 25 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td322"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td330"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td296"><P class="p228 ft3">Anslagen bör öka med 15 miljoner kronor 2010 och med ytterligare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">10 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">utvärdering av Vetenskapsrådet i samråd med Forskningsrådet för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td332"><P class="p49 ft3">arbetsliv och socialvetenskap.</P></TD>
<TD class="tr5 td325"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td326"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td327"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td333"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr43 td334"><P class="p28 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Den</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr43 td269"><P class="p24 ft3">epidemiologiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">forskningen fokuserar på sjukdomars spridning hos populationer. Det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">övergripande målet för den epidemiologiska forskningen är att kunna</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr29 td81"><P class="p3 ft47">förebygga sjukdom och ohälsa genom att identifiera sjukdomsorsaker</P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">och spridningsvägar. På detta sätt kan man få underlag för att analysera</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">utbredning, fördelning, trender och riskfaktorer för olika hälsoproblem.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">Svensk epidemiologisk forskning har länge varit internationellt ledande. I</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">Sverige finns unika förutsättningar att genomföra denna typ av forskning</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">genom tillgången till infrastruktur som systemet med personnummer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p3 ft3">kopplat till en mängd olika register, databaser och biobanker. Det finns</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td7"><P class="p22 ft3">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td81"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<P class="p491 ft7">också en mycket god kunskap om den egna befolkningens hälsa. Prop. 2008/09:50 Epidemiologisk forskning har fått allt större uppmärksamhet</P>
<P class="p329 ft3">internationellt och har stor betydelse för starka svenska forskningsområden som folkhälsa, samhällsmedicin och veterinär- medicin.</P>
<P class="p79 ft3">Arbetet för en förbättrad hälsa är ett angeläget område där svensk forskning har en viktig roll. Området har identifierats som en av sex globala utmaningar i Sveriges politik för global utveckling. Epidemiologisk forskning är ett viktigt verktyg för att minska förekomsten av stora folkhälsoproblem såsom cancer, hjärt- kärlsjukdomar och psykisk ohälsa, men också för att bekämpa globala hälsohot, exempelvis för att kunna analysera ett nytt sjukdomspanorama med pandemier och spridning av resistenta bakterier eller nya virustyper. Klimatförändringar, såväl globalt som regionalt, kan medföra att smittsamma sjukdomar får andra spridningsvägar med ökade risker i nya områden som följd. Kombinationen av globaliseringen och klimatförändringar kan komma att ge upphov till andra, nya risker för att smitta sprids genom att nya smittbärare kommer in till Europa och efterhand till Sverige. De senaste åren har ett flertal händelser såsom utbrott av svår akut respiratorisk sjukdom (sars), fågelinfluensa och hotet om influensapandemi visat på betydelsen och behovet av en utvecklad global och nationell samordning inom smittskyddet. Ett framtida ökat antal utbrott av allvarliga infektionssjukdomar kan förväntas, däribland svårbekämpade zoonoser. Av detta skäl finns det behov av forskning inriktad mot att skapa nya, känsligare och snabbare system för att identifiera utbrott av, eller trender för, smittsamma sjukdomar och för att kunna bedöma effekten av olika åtgärder. Ett viktigt vapen i bekämpning av smittsamma sjukdomar och pandemier är utveckling av nya vacciner, och epidemiologisk forskning kan bidra med kunskap om olika vacciners effektivitet.</P>
<P class="p492 ft3">Den ökade antibiotikaanvändningen och ökningen av resistenta mikroorganismer, utgör ett snabbt växande globalt hälsohot. I propositionen Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar (prop. 2005/06:50) framhålls vikten av att kunna använda effektiva antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur. Sverige bör därför fortsätta att verka för ökad samverkan såväl inom Europeiska unionen som internationellt för att motverka antibiotikaresistens, bl.a. rörande kunskapsutveckling kring antibiotikaresistens och utveckling av nya antibiotika.</P>
<P class="p493 ft7">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom epidemiologi, även inriktat mot frågor om global hälsa. Anslagen bör öka med totalt 25 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR> Anslagen bör öka med</P>
<P class="p329 ft3">15 miljoner kronor 2010 och med ytterligare 10 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Vetenskapsrådet i samråd med Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p494 ft3">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="p82dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035082x1.jpg/" id="p82img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr3 td268"><P class="p3 ft21">Långsiktig kompetensuppbyggnad</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p220 ft4">Cancer</P>
<P class="p495 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom cancerområdet. Anslagen bör öka med totalt 70 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p496 ft7">Anslagen bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare 15 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Vetenskapsrådet.</P>
<P class="p497 ft3"><SPAN class="ft21">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Cancer är i Sverige den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen upp till 75 år. Antalet personer som insjuknar och lever med en cancersjukdom förväntas öka betydligt under de kommande <NOBR>10–15</NOBR> åren. Varje år insjuknar omkring 50 000 personer i Sverige och ungefär 150 000 lever med cancer. Antalet döda av cancer är drygt 22 000 per år, varav en tredjedel är yngre än 65 år. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till en nationell cancerstrategi med fokus på framtida utmaningar och behov. Det är viktigt att satsningar på de preventiva aspekterna av cancersjukdom ingår i den samlade cancerverksamheten eftersom det erbjuder den mest betydelsefulla möjligheten för att förhindra att människor insjuknar i cancer. Endast <NOBR>10–20</NOBR> procent av cancersjukdomarna orsakas av ärftliga faktorer. Det bör därför finnas stora möjligheter att minska insjuknandet framöver. Att få människor att sluta eller att inte börja röka är en av de viktigaste åtgärderna i det cancerpreventiva arbetet. Sanering av cancerframkallande kemikalier kan även bidra till att minska insjuknandet i cancer.</P>
<P class="p498 ft3">Sekvenseringen av det mänskliga genomet har gett tumörbiologer och biokemister inom cancerområdet en fördjupad kunskap om cellers utveckling och delning. Den ökade förståelsen av olika cellfunktioner kan ge nya fakta i sökandet efter varför celler börjar en okontrollerad delningsprocess. Svensk cancerforskning är framstående inom några områden, bl.a. molekylära studier av tumörcellers okontrollerade tillväxt, tumörimmunologi samt genetiska och epidemiologiska studier för att klarlägga samband mellan arv och miljö. Det finns också en stor potential i forskning inom strålningsbiologi och utveckling av precisa instrument för strålbehandling.</P>
<P class="p191 ft3">Svensk cancerforskning är i dag av skiftande kvalitet. Även om några delar håller hög internationell kvalitet ligger stora delar av forskningen inom området på en lägre nivå kvalitetsmässigt. Det är, mot bakgrund av områdets betydelse från vårdsynpunkt, enligt regeringens uppfattning angeläget med insatser för att höja forskningen till en hög internationell nivå. Detta är viktigt bl.a. som förutsättning för en nationell cancerstrategi. Genom effektiv integrering av klinisk forskning och grundforskning, kan den kliniska forskningen bidra med nya aspekter på sjukdomsförlopp och terapimöjligheter, samtidigt som grund- forskningens resultat snabbare kan få tillämpning vid diagnos, terapi och</P>
<P class="p194 ft3">vård av patienter. Här finns en stor förbättringspotential för svensk del.</P>
<P class="p77 ft3">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="p83dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035083x1.jpg/" id="p83img1">
</DIV>
<P class="p130 ft7">Miljöer med integrerad prevention, vård, forskning och utbildning i Prop. 2008/09:50 kombination med Sveriges unika infrastruktur med hälsodataregister och</P>
<P class="p416 ft3">biobanker, kan ge möjligheter att nå en forskningsprofil på högsta internationella nivå. Samtidigt kan en sådan effektivisering av svensk cancerforskning leda till betydande vinster både inom sjukvård och i näringsliv.</P>
<P class="p421 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom cancerområdet. Anslagen bör öka med totalt 70 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR> Anslagen bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare 15 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Vetenskapsrådet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p141 ft4">Psykiatri</P>
<P class="p499 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka för satsningar på strategisk forskning inom psykiatri. Anslaget bör öka med totalt 25 miljoner kronor 2009.</P>
<P class="p443 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Psykisk ohälsa är ett stort och omfattande problem. Den psykiska ohälsan omfattar såväl allvarliga tillstånd såsom psykoser och djupa depressioner som lindrigare former, t.ex. nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Mer än 20 procent av befolkningen kommer någon gång under livet att drabbas av behandlingskrävande psykisk ohälsa. Den specialiserade psykiatrin står för drygt 10 procent av sjukvårdens nettokostnader. Härutöver tillkommer kostnader för de insatser som görs inom bl.a. primärvården och kommunerna. Potentialen för avgörande forskningsgenombrott inom området bedöms som stor. Svensk forskning är framgångsrik inom vissa sektorer av psykiatrin, bl.a. när det gäller ärftliga faktorers betydelse och mekanismer bakom beroende och missbruk, även om forskningen generellt är av skiftande kvalitet. Läkemedelsutveckling och avbildnings- metoder för studier av hjärnan är andra starka områden. Nationell psykiatrisamordning framhöll i sitt slutbetänkande Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder (SOU 2006:100) att forskning inom området psykisk hälsa är eftersatt och att behovet av ökad kunskap är stort.</SPAN></P>
<P class="p500 ft3">Ett mycket viktigt område där forskningsbehoven är stora är barns och ungdomars psykiska hälsa. Härutöver finns ett flertal områden där behovet av ytterligare forskning är stort. Statens beredning för medicinsk utvärdering pekade 1992 ut ett antal psykiatrirelaterade områden som särskilt angelägna, däribland missbruksvården, underhållsbehandling med läkemedel, psykoterapi, rehabilitering av långvariga psykos- sjukdomar och psykisk ohälsa. Nationell psykiatrisamordning konstaterade 2006 i sitt slutbetänkande Ambition och ansvar. Nationell</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr1 td77"><P class="p3 ft3">strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td34"><P class="p22 ft3">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td77"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="p84dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035084x1.jpg/" id="p84img1">
</DIV>
<P class="p105 ft7">sjukdomar och funktionshinder (SOU 2006:100) att behovet av forskning Prop. 2008/09:50 kvarstår inom ovanstående områden och identifierade ytterligare ett antal</P>
<P class="p150 ft3">områden såsom tvångsvård, psykisk sjukdom och samtidigt missbruk, äldres psykiska ohälsa, psykisk funktionsnedsättning och hjälpmedel, boende och stöd i vardagen samt arbete och sysselsättning. Utredningen framhöll vidare att den andel av de totala forskningsmedlen som går till området är oproportionerligt liten med tanke på det lidande och den belastning för samhället som psykisk ohälsa innebär.</P>
<P class="p107 ft3">En utmaning inom svensk psykiatrisk forskning är att den står inför en generationsväxling. Nationell psykiatrisamordnings inventering 2006 visade att inom en tioårsperiod kommer merparten av specialist- psykiatrins akademiska tjänster att drabbas av pensionsavgångar. En kraftfull satsning på att förstärka rekryteringen bland kliniska forskare inom psykiatrin behöver således göras de närmaste åren.</P>
<P class="p354 ft7">Anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka för satsningar på strategisk forskning inom psykiatri. Anslaget bör öka med totalt 25 miljoner kronor 2009. Detta skapar förutsättningar för att utveckla forskningen långsiktigt genom forskarskola och satsningar på postdoktoral nivå.</P>
<P class="p501 ft21">Andra hälsorelaterade områden</P>
<P class="p210 ft4">Vårdforskning</P>
<P class="p502 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslaget för forskning till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap bör öka för strategiska satsningar inom vårdforskning. Anslagen bör öka med totalt 70 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p465 ft7">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare 15 miljoner kronor 2011 och med ytter- ligare 10 miljoner kronor 2012. Anslaget till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap bör öka med 20 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter ut- lysning av Vetenskapsrådet i samråd med Forskningsrådet för arbets- liv och socialvetenskap.</P>
<P class="p503 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Hälso- och sjukvården berör alla medborgare och är Sveriges största sektor inom arbetsmarknaden. I internationella jämförelser anses Sverige vanligen ha ett av världens absolut bästa hälso- och sjukvårdssystem för högspecialiserad vård med hög medicinsk kvalitet till förhållandevis låga kostnader. Hälso- och sjukvården har också identifierats som en sektor med stora framtida exportmöjligheter.</SPAN></P>
<P class="p110 ft3">Den demografiska utvecklingen med en allt större andel äldre kommer att innebära ett kraftigt ökat vårdbehov. Det är därför viktigt med hälsofrämjande arbete inom vården, framför allt när det gäller åldersrelaterade sjukdomar och tillstånd såsom diabetes, demens, depressioner och frakturer, men det är också viktigt med preventivt arbete för att förändra äldres levnadsvanor. Samtidigt anses det inte</P>
<P class="p504 ft3">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">möjligt att nämnvärt öka de ekonomiska utgifterna inom hälso- och sjukvårdssektorn. Redan i dag lider sektorn av problem med dålig tillänglighet, bristande patientcentrering, problem med vårdrelaterade infektioner och resistensutveckling till följd av brister i hygien- och förskrivningsrutiner, stora problem att tillämpa forskningsresultat och av att kvalitetssäkrade metoder inte tas emot och tillämpas i den praktiska vården.</P>
<P class="p409 ft3">Vårdforskningen är till stora delar tvärvetenskaplig och spänner över många områden såsom prevention, vård, omvårdnad, rehabilitering, välbefinnande och hälsa. Forskningsområdet är relativt nytt i Sverige och befinner sig i en kraftig utvecklingsfas och är starkt i ett internationellt perspektiv. Forskningen om vård av äldre har stärkts liksom även den forskning som rör vård vid psykisk ohälsa. Sverige var t.ex. först i Europa med att inrätta en professur i arbetsterapi. Stiftelsen för vård och allergiforskning (Vårdal) har med framgång deltagit i uppbyggnaden av området. Stiftelsen fördelar ca 50 miljoner kronor årligen vilket innebär att dess kapital är förbrukat omkring 2012. Svensk vårdforskning står inför ett generationsskifte; en satsning på området och en fortsatt kunskapsuppbyggnad kan underlätta att överbrygga detta skifte så att kompetens och kvalitet består. Dessa olika faktorer sammantaget föranleder en bredare satsning på hälsoområdet. Regeringen avser därför att omvandla Ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet till ett Ämnesråd för medicin och hälsa. I en sådan breddning av ämnesrådets inriktning ingår även en förändrad sammansättning av dess styrelse så att också personer med kompetens från vårdområdet ingår.</P>
<P class="p410 ft3">Även svensk folkhälsoforskning är internationellt framstående på ett flertal områden. En internationell utvärdering av svensk folkhälso- forskning gjordes 2003 på uppdrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. I denna drogs slutsatsen att svensk folkhälsoforskning befinner sig i frontlinjen för flera forskningsområden, bl.a. epidemiologi och registerbaserad forskning, forskning om arbetsrelaterad hälsa samt forskning om ojämlikhet i hälsa.</P>
<P class="p409 ft3">Det finns ett behov av forskning kring vårdens organisation och praktiska utförande, såsom vårdens produktionsprocesser och ledningssystem, <NOBR>IT-stödda</NOBR> hälsotjänster, distans- och hemsjukvård, arbetsorganisation, innovationer i vården, samt hur dessa påverkar vården. I dag saknas i många avseenden forskningsbaserade kunskaper om hur god vård i praktiken bör levereras till patienterna.</P>
<P class="p409 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslaget för forskning till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap bör öka för strategiska satsningar inom vårdforskning. Anslagen bör öka med totalt 70 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p481 ft3">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare 15 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 10 miljoner kronor 2012. Anslaget till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap bör öka med 20 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning av Vetenskapsrådet i samråd med Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">85</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="p86dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035086x1.jpg/" id="p86img1">
</DIV>
<P class="p505 ft7">Regeringen anser vidare att 20 miljoner kronor från anslaget för Prop. 2008/09:50 forskning till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap bör</P>
<P class="p106 ft7">överföras till Vetenskapsrådet från 2009 för genomförandet av satsningen på vårdvetenskap. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.</P>
<P class="p189 ft21"><SPAN class="ft21">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft43">Teknisk forskning</SPAN></P>
<P class="p190 ft3">För att åstadkomma nyskapande teknik krävs att kunskap, utmaningar och visioner från olika discipliner möts och samverkar. En av statens uppgifter inom FoU och högre utbildning är att finansiera grundforskning av högsta kvalitet, en annan är att tillgodose en fungerande kunskapsförsörjning för den kunskapsintensiva industrin. Detta är speciellt framträdande inom teknikområdet.</P>
<P class="p449 ft3">Dagens samhällsutveckling hänger intimt samman med den snabba teknikutvecklingen, som till stor del möjliggörs av grundläggande forskning. Utmaningarna i dag, exempelvis nanoteknikens möjligheter inom livsvetenskaperna, och nödvändigheten av en förändrad energiförsörjning, kommer att kräva nya lösningar och tekniker. Det är forskning av högsta kvalitet som kan bidra till tvärvetenskaplig forskning och utveckling mot tillämpningar som ger möjlighet att skapa helt nya teknikområden. Industrin kommer att behöva ta fram produkter genom energisnålare processer som minimalt påverkar miljö och klimat för att vara konkurrenskraftiga och bidra till en långsiktig hållbar samhällsutveckling. Krav att i högre utsträckning använda förnybara och återanvända råvaror kommer att kräva nya och modifierade industriprocesser.</P>
<P class="p336 ft7">Ekonomisk framgång för teknikbaserade företag är avgörande för Sveriges utveckling. Hälften av Sveriges varuexport görs av teknikföretag, och denna del utgör nästan en fjärdedel av BNP. Totalt sysselsätter 3 400 teknikföretag ca 300 000 personer. För att Sverige även i framtiden ska kunna attrahera företagens <NOBR>FoU-investeringar</NOBR> behöver staten kunna tillhandahålla kvalificerad arbetskraft och närhet till starka forsknings- och innovationsmiljöer.</P>
<P class="p506 ft21">Nanovetenskap och nanoteknik</P>
<P class="p502 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskar- utbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom nanovetenskap och nanoteknik. Anslagen bör öka med totalt 80 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p507 ft7">Anslagen bör öka med 30 miljoner kronor 2010, med ytterligare 15 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 35 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Vetenskaps- rådet i samråd med Verket för innovationssystem.</P>
<P class="p508 ft93">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft7">Nanovetenskapen är ett område med snabb utveckling internationellt och är ett bra exempel på hur</SPAN></P>
<P class="p194 ft47">koppling mellan olika discipliner inom medicin, natur- och</P>
<P class="p77 ft3">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft7">teknikvetenskaperna leder till att ny mark bryts för innovationer inom bl.a. elektronik, materialvetenskap och medicin.</P>
<P class="p509 ft3">Nanovetenskap är ett globalt forskningsområde som har en nyckelroll i många internationella finansiärers strategier. Svenska forskare och industri har varit banbrytare inom området lång tid innan nanovetenskap blev ett begrepp. Detta har bl.a. manifesterat sig i högteknologiska material (t.ex. specialstål), och den grundläggande forskningen har gett Sverige en internationell konkurrensfördel. I och med förfinade analys- och processinstrument har nanoskalan blivit mer påtagligt tillgänglig och visualiserad inom stora delar av material- och elektronikforskning, m.m. Sverige har genom sin starka materialforskning ett gott utgångsläge med hög kompetens inom akademi och industri.</P>
<P class="p510 ft3">Inom nanovetenskapen finns många olika inriktningar som spänner över fysik, kemi, biologi och medicin och som innefattar både mer grundläggande och mer tillämpad forskning. Några exempel på inriktningar är nanostrukturerade material, nanoelektronik, nano- magnetism, nanooptik, nanopartiklar för riktad medicinering, <NOBR>kol-nanorör</NOBR> och deras olika användningsområden och kvantdatorer. Möjligheten att skapa kvantdatorer i framtiden öppnar svindlande perspektiv för bl.a. området vetenskapliga beräkningar. Mycket starka, internationellt fram- stående forskningsmiljöer i Sverige har under det senaste decenniet byggts upp inom nanovetenskapen med inriktning mot såväl kemiska tillämpningar som material, energi och elektronik vilket visats i både områdesutvärderingar och bibliometriska analyser. Det är värt att notera att det ofta är utvecklingen av nya och avancerade <NOBR>analys-,</NOBR> mät- och processmetoder som internationellt sett har gett ett försprång och en särställning.</P>
<P class="p511 ft3">I dag har nanovetenskapen även nått universitetsutbildningens grundnivå inom en del universitet. Vidare har vissa delar av nanomaterialforskningen nått industriella tillämpningar i Sverige, men forskningsfältet är ändå bara i början av produktion av praktiskt användbara resultat. Utmaningarna är många och potentialen enorm för framtida forskningsgenombrott.</P>
<P class="p422 ft3">Nanovetenskapen berör delområden såsom framtidens elektronik och därmed datorer, nanostrukturerade material, nanokristaller för olika typer av tillämpningar och nanomedicin. Dessa miljöer finns på flera av de stora universiteten i Sverige. Forskning inom nanoteknik kommer, åtminstone på sikt, att innebära att fler produkter baserade på nanopartiklar kommer i cirkulation. Nanoskalan har en mängd fördelar där tekniska lösningar och elektronik kan göras i nanoskala, vilket kommer att ge en rad nya tillämpningsområden. Utökad forskning om de potentiella risker för hälsa och miljö som följer med introduktion av nanomaterial är också nödvändig.</P>
<P class="p511 ft3">Stödet till nanoforskning i Sverige uppgick 2007 till ca 260 miljoner kronor, varav Vetenskapsrådet stod för ca 140 miljoner kronor. Det övriga stödet kom från Stiftelsen för strategisk forskning och Verket för innovationssystem. På två år har stödet till detta område från Vetenskapsrådet dubblats, men internationellt har området vuxit avsevärt mera. Med den kompetens som nu vuxit fram i Sverige finns en utmärkt möjlighet att expandera detta område på ett fruktbart sätt. En strategisk satsning inom nanoforskningen där några lärosäten får ökade resurser,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">87</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="p88dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035088x1.jpg/" id="p88img1">
</DIV>
<P class="p487 ft7">skulle kunna vara ytterligare kvalitetsdrivande för denna forskning i Prop. 2008/09:50 Sverige. Forskningen kan också ske i samverkan med andra nordiska</P>
<P class="p512 ft7">länder inom ramen för det föreslagna nordiska forskningsprogrammet om klimat, energi, och miljö.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">nanovetenskap och nanoteknik. Anslagen bör öka med totalt 80 miljoner</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR> Anslagen bör öka med 30 miljoner kronor 2010,</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">med ytterligare 15 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 35 miljoner</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">Vetenskapsrådet i samråd med Verket för innovationssystem. Regeringen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p3 ft3"><NOBR>2010–2012.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td81"><P class="p3 ft21"><NOBR>E-vetenskap</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td81"><P class="p49 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning</SPAN>: Anslagen för forskning och forskar-</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p49 ft3">utbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p49 ft3">strategisk forskning inom <NOBR>e-vetenskap.</NOBR> Anslagen bör öka med totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p49 ft3">70 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p40 ft3">Anslagen bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p49 ft3">15 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p49 ft3">Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Vetenskaps-</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td81"><P class="p49 ft3">rådet i samråd med Verket för innovationssystem.</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td81"><P class="p414 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">e-vetenskap</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">(e-science)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> nås</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">en ny dimension genom att utnyttja möjligheterna att, med hjälp av</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">modern informationsteknik angripa problem av en omfattning och</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p414 ft3">komplexitet som inte skulle kunna hanteras utan elektroniska hjälpmedel.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3"><NOBR>E-vetenskap</NOBR> ger vidare en möjlighet att dra fördel av geografiskt spridda</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">resurser; såväl tekniska som mänskliga.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3"><NOBR>E-vetenskapen</NOBR> är mycket bred och under snabb utveckling och är</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">beroende av grundläggande forskning inom allt från matematik</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">(algoritmer och krypteringsteknik), datavetenskap (hårdvara och</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">mjukvara), visualisering till sociologi (hur virtuella samhällen utvecklas).</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3"><NOBR>E-vetenskapen</NOBR> kan få stora konsekvenser för många forskningsområden</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p414 ft3">som är beroende av omfattande simuleringar och modellering, t.ex.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">klimatforskning, materialvetenskap, astronomi, biologisk forskning,</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">ekosystemforskning, komplexa tekniska system etc. eller för de som är</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">beroende av användning av stora distribuerade databaser t.ex. inom</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p414 ft3">medicinen klinisk forskning och epidemiologi, inom naturvetenskaperna</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">biodiversitet och bioinformatik samt inom humaniora och samhälls-</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">vetenskaperna, bl.a. inom språkteknologi och demografi.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p414 ft3"><NOBR>E-vetenskap</NOBR> innefattar dels infrastruktur såsom datornät, storskaliga</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p414 ft3">beräkningsresurser, och omfattande databaser, dels användning av dessa</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">resurser i forskningen, utvecklandet av nya sätt att arbeta tillsammans</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">samt forskning om hur <NOBR>e-vetenskap</NOBR> förändrar forskningen och samhället.</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3"><NOBR>E-vetenskapliga</NOBR> tillämpningar har traditionellt främst utgjorts av den</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">extremt beräkningsintensiva forskning inom teknik- och naturvetenskap</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p414 ft3">som endast kunnat utföras med hjälp av superdatorer. I dag innebär e-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td7"><P class="p22 ft3">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td81"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<P class="p487 ft7">vetenskapen även en mängd andra möjligheter, t.ex. att dela data från Prop. 2008/09:50 geografiskt spridda databaser, helt nya arbetssätt för samarbeten i</P>
<P class="p116 ft3">virtuella vetenskapssamhällen samt att utföra även avancerade experiment på distans. Forskningen inom detta område förs också snabbt ut till industriella tillämpningar inom den kunskapsintensiva industrin.</P>
<P class="p117 ft3"><NOBR>E-vetenskapen</NOBR> lyfts också fram som central i Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen, bl.a. i kopplingen till samhällsvetenskap och medicin genom forskning knuten till användning av stora databaser. Beräkningsvetenskapen håller för närvarande på att i grunden förändra olika områden inom naturvetenskap och teknik. Den nya <NOBR>grid-tekniken</NOBR> ger nya möjligheter att hantera och analysera mycket stora datamängder, som t.ex. från de nu aktuella <NOBR>LHC-experimenten</NOBR> vid CERN. Virtuell ingenjörskonst och simuleringsteknik blir alltmer centrala redskap vid design av framtidens flygplan, bilar, förbränningsmotorer men också vid framställning av nya material och nya läkemedel. Behov av utbyggnad av infrastrukturen finns här både på lokal svensk nivå och på en internationell nivå, vilket också behandlas i en 2006 publicerad rapport från European Strategy Forum for Research Infrastructure (ESFRI).</P>
<P class="p119 ft3">Möjligheter till världsledande forskning i Sverige är mycket stor, speciellt genom att med <NOBR>e-vetenskap</NOBR> utnyttja Sveriges unika individbaserade register. Sverige har även världsledande forskning inom flera av basvetenskaperna för området. Sverige har, med tanke på dagens begränsade resurser en bra internationell ställning, i hög grad baserad på aktiva internationella samarbeten. Det finns också förutsättningar att på ett meningsfullt sätt stärka området för att nå en ännu starkare internationell position inom detta breda fält.</P>
<P class="p513 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom e- vetenskap. Anslagen bör öka med totalt 70 miljoner kronor åren 2010– 2012. Anslagen bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare</P>
<P class="p514 ft7">15 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Vetenskapsrådet i samråd med Verket för innovationssystem. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td334"><P class="p3 ft21">Materialvetenskap, inklusive funktionella material</P></TD>
<TD class="tr2 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td266"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td269"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td335"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td49"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td265"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td266"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td7"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td336"><P class="p49 ft21">Regeringens</P></TD>
<TD class="tr5 td337"><P class="p3 ft21">bedömning:</P></TD>
<TD class="tr5 td338"><P class="p3 ft3">Anslagen</P></TD>
<TD class="tr5 td339"><P class="p3 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr5 td338"><P class="p3 ft3">forskning</P></TD>
<TD class="tr5 td340"><P class="p39 ft3">och</P></TD>
<TD class="tr8 td266"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för</P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">satsningar på strategisk forskning inom materialvetenskap, inklusive</P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">funktionella material. Anslagen bör öka med totalt 65 miljoner kronor</P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td329"><P class="p49 ft3">åren <NOBR>2010–2012.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td335"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td341"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td266"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p228 ft3">Anslagen bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare</P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012.</P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Verket för</P></TD>
<TD class="tr4 td266"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td342"><P class="p49 ft3">innovationssystem i samråd med Vetenskapsrådet.</P></TD>
<TD class="tr5 td325"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td343"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td266"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr10 td81"><P class="p474 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Materialvetenskapen är i dag</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">alltmer inriktad på nanovetenskapen men utvecklingen inom området</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td81"><P class="p3 ft3">som helhet är också mycket stark. Detta gäller såväl funktionella material</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td7"><P class="p22 ft3">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td269"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td335"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td43"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td49"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td43"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td265"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td266"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td268"><P class="p3 ft3">inom elektronikområdet som mer konventionella materialvetenskapliga</P></TD>
<TD class="tr1 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">områden som stål och fibermaterial. Flera av framstegen i samhället har</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft3">varit förknippade med materialutvecklingen. Det är ofta materialvetenskapliga problem som sätter begränsningar för utvecklingen mot mindre, lättare, snabbare, miljöanpassade produkter. Denna forskning ger en viktig hörnsten för ett framgångsrikt miljöarbete och för att skapa en hållbar utveckling. Såväl konventionell som ny energiteknik är begränsad av materialegenskapers prestanda, liksom biomaterialets livslängd och tunnplåtens hållfasthet. Med ökad fokusering på utnyttjandet av förnyelsebara och återvunna material stärks möjligheten att framställa framtidens hållbara produkter. Många viktiga uppfinningar har kunnat utvecklas tack vare nya rön inom materialvetenskapen, exempelvis material med ytfunktionella egenskaper, intelligenta material och förpackningar, biomedicinska produkter samt starka porösa material.</P>
<P class="p440 ft3">Framtidens material ska vara funktionella, säkra, återvinningsbara, energieffektiva, bidra till låg miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och i ökad utsträckning vara baserade på förnybara råvaror för att bidra till samhällsmål som reducerad klimatpåverkan och minskat beroende av fossil olja och andra ändliga resurser.</P>
<P class="p18 ft3">Tillgång till och användarkunskap om avancerade material är avgörande för konkurrenskraften hos stora delar av Sveriges diversifierade och geografiskt spridda tillverkande industri. För den materialanvändande industrin är det en utmaning att snabbt kunna integrera nya material i produkterna för att uppfylla kommande krav på produkters funktioner, återvinningsbarhet och energieffektivitet, vilka är viktiga förutsättningar för den tillverkande industrins fortsatta konkurrenskraft. För att detta ska fungera är det väsentligt att beställarkompetensen inom materialområdet byggs upp, inte minst hos små och medelstora företag.</P>
<P class="p516 ft3">Dessa insatser kräver forskningsresurser som kan ta fram såväl material och tillhörande kunskaper om process- och tillverkningsteknik som fungerande metoder för att integrera materialen i produktframtagningsprocesser. Det behövs även fungerande teknikplattformar där akademi och industri i samverkan kan anpassa, sammanställa och vid behov komplettera generiska kunskaper samt förpacka dessa på ett sätt som tillgodoser mer specifika användarbehov. En viktig förutsättning för att svensk forskning är stark inom området har också varit tillgången till forskningsanläggningar nationellt och internationellt.</P>
<P class="p19 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning inom materialvetenskap, inklusive funktionella material. Anslagen bör öka med totalt 65 miljoner kronor åren <NOBR>2010–2012.</NOBR> Anslagen bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Verket för innovationssystem i samråd med Vetenskapsrådet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p517 ft3">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="p91dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035091x1.jpg/" id="p91img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr3 td268"><P class="p3 ft21">Produktionsteknik</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p518 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslaget för forskning och utveckling till Verket för innovationssystem bör öka för satsningar på strategisk forskning inom produktionsteknik. Anslagen bör öka med totalt 70 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p519 ft7">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 15 miljoner kronor 2012. Anslaget till Verket för innovationssystem bör öka med 20 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Verket för innovationssystem i samråd med Vetenskapsrådet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR height=0>
<TD width=58px></TD>
<TD width=44px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=38px></TD>
<TD width=105px></TD>
<TD width=81px></TD>
<TD width=87px></TD>
<TD width=62px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td81"><P class="p474 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">En globaliserad växande</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">marknad för produkter som uppfyller miljö- och hållbarhetskrav ger</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">dynamiska förutsättningar för svensk tillverkningsindustri. För att det ska</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">bli möjligt behövs helt ny kunskap om tillverkningstekniker, material och</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">utvecklingsmetoder samt förmåga att hantera och optimera</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">produktionssystem som ökar i komplexitet. Tillverkande industri</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">erbjuder alltmer kombinerade produkt- och tjänsteerbjudanden, vilket</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">stärker behovet av ett livscykel- och värdekedjeperspektiv vid utveckling</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">och tillverkning av produkter. Svensk tillverkande industri bidrar till en</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">stor del av Sveriges sysselsättning och välstånd och är en kvalificerad</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">beställare av avancerad teknik och kunskap. Inom området finns också en</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">lång och etablerad tradition av samverkan med forskningsaktörer och</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">förmåga till snabb omsättning av högkvalitativa forskningsresultat.</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">Genom forskning som bygger på nytänkande och radikal innovation kan</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">nya tekniker, processer och metoder ligga till grund för framtida</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td344"><P class="p3 ft3">styrkeområden.</P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">Detta breda kunskapsbehov inom såväl systemövergripande</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">forskningsfrågor som fokuserade teknikområden förutsätter en balans</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p3 ft3">mellan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><P class="p3 ft3">generiska</P></TD>
<TD class="tr6 td93"><P class="p3 ft3">och</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p369 ft3">teknikspecifika</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p427 ft3">satsningar.</P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p474 ft96">Många</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">kunskapsområden gynnar ett flertal sektorer, t.ex. kan forskningsresultat</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">inom modellering av tillverkning användas av både fordons- och</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">livsmedelsindustri. Forskningsfrågorna kan huvudsakligen delas in i två</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td345"><P class="p3 ft3">discipliner, produktionsteknik och produktframtagning.</P></TD>
<TD class="tr4 td260"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">För produktionsteknik kan forskningen och kunskapsbehoven</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">grupperas inom tre områden, produktionssystem, tillverkningsprocesser</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">och integrerad produkt- och produktionsutveckling. När det gäller</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">produktframtagning är nya affärsmodeller, produktionsstrategi och</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">effektiva produktutvecklingsmodeller centrala områden. Några exempel</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">på specifika kunskapsbehov inom dessa områden är: fogningsteknik för</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">nya material, industriell IT, robotik och automation, in- och</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td344"><P class="p3 ft3">utlokaliseringar</P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p325 ft3">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td346"><P class="p520 ft3">produktionslokalisering,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td316"><P class="p474 ft3">produktinnovation,</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">funktionsförsäljning, virtuell fabrik, modellering och simulering för</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td345"><P class="p3 ft3">produktframtagning samt människan i produktionssystemet.</P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td81"><P class="p474 ft3">Inom området produktframtagning finns sedan tidigare etablerad</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td81"><P class="p474 ft3">samverkan med andra nationella forskningsfinansiärer, såsom Stiftelsen</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td344"><P class="p3 ft3">för strategisk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td347"><P class="p3 ft3">forskning</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p369 ft3">och Stiftelsen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td316"><P class="p474 ft3">för kunskap- och</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft3">91</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="p92dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035092x1.jpg/" id="p92img1">
</DIV>
<P class="p105 ft7">kompetensutveckling <NOBR>(KK-stiftelsen).</NOBR> EU:s teknikplattform ManuFuture Prop. 2008/09:50 motsvarar innehållsmässigt Verket för innovationssystems pågående produktframtagningssatsningar med både generiska och teknikspecifika</P>
<P class="p106 ft3">områden. Utöver europeiska samarbeten är samverkan med framstående tillverkningsnationer som exempelvis Japan prioriterat, speciellt rörande hållbarhetsfrågor.</P>
<P class="p113 ft3">Forskning inom robotik är av hög kvalitet i Sverige och är också av stort industriellt intresse som ett sätt att skapa produktionsmetoder som kan möjliggöra kostnadseffektiv och konkurrenskraftig produktion i Sverige.</P>
<P class="p497 ft3">Verket för innovationssystems insatser för forskning inom produktionsteknik och produktframtagning har under en längre tid bedrivits i nära samverkan med svensk industri. Genom uthållig finansiering inom produktframtagningsområdet har ett antal nya forskningsområden utvecklats. Det är naturligt att fortsatt stötta dessa forskningsområden för att behålla en effektivitet och excellens i systemet, samtidigt som det finns ett behov av att stimulera forskningsaktörer att utveckla nya forskningsansatser som kan stötta morgondagens industriellt relevanta behov.</P>
<P class="p156 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslaget för forskning och utveckling till Verket för innovationssystem bör öka för satsningar på strategisk forskning inom produktionsteknik. Anslagen bör öka med totalt 70 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p107 ft7">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 15 miljoner kronor 2012. Anslaget till Verket för innovationssystem bör öka med 20 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Verket för innovationssystem i samråd med Vetenskapsrådet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p521 ft21">IT och mobil kommunikation, inklusive framtida lösningar för kommunikation och ledningssystem</P>
<P class="p464 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka för satsningar på strategisk forskning inom IT och mobil kommunikation, inklusive framtida lösningar för kommunikation och ledningssystem. Anslagen bör öka med totalt 125 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p465 ft7">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 45 miljoner kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 25 miljoner kronor 2012. Anslaget till Vetenskapsrådet bör öka med 45 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Verket för innovationssystem i samråd med Vetenskapsrådet.</P>
<P class="p522 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Informations- och</SPAN></P>
<P class="p194 ft97">kommunikationsteknik (IT) är möjliggörande för utveckling inom</P>
<P class="p77 ft3">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft7">flertalet svenska industrinäringar: automation, transport, försvar, säkerhet, miljö, energi, hälsa och omvårdnad, media, handel inklusive finanssektorn samt livsmedelsproduktion. Dessutom utgör själva IT- industrin en central del av svensk industri.</P>
<P class="p509 ft3">I stort sett alla sektorer i den svenska ekonomin är alltså direkt eller indirekt beroende av fungerande <NOBR>IT-lösningar</NOBR> för sin produktivitets- utveckling. Utvecklingen inom området har inverkan på de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna i stora delar av näringslivet och den offentliga sektorn samt för enskilda medborgare. IT är därmed avgörande för svensk konkurrenskraft.</P>
<P class="p509 ft7">Sverige har en stark position inom ett flertal av de sektorer där IT ingår. IT har blivit en allt viktigare ingrediens som differentierar innehållet i olika produkter och skapar konkurrenskraftiga produkter och tjänster.</P>
<P class="p523 ft3">IT är inte bara en viktig ekonomisk sektor. Den är också drivande när det gäller innovation inom samhällets alla kunskapsintensiva områden. Skillnaderna i ekonomiska resultat mellan industrialiserade länder kan till stora delar förklaras av nivån på <NOBR>IT-investeringar,</NOBR> användningens omfattning och karaktär och av informationssamhällets och medias konkurrenskraft.</P>
<P class="p408 ft3">En genomgång av <NOBR>IT-investeringarnas</NOBR> effekter, utförd av EU 2006, har visat att <NOBR>IT-kapital</NOBR> under åren <NOBR>1995–2004</NOBR> har stått för 80 procent av USA:s och Sveriges tillväxtökning av BNP, 70 procent för Danmark, 60 procent för Finland och 50 procent för EU15. <NOBR>IT-investeringar</NOBR> har således varit en signifikant värdeskapande komponent för Sverige mellan <NOBR>1995–2004.</NOBR></P>
<P class="p524 ft3">IT svarar för en stor del av industriföretagens FoU. De största områdena är inom mikro- och nanoteknik, trådlös kommunikation och elektronisk kommunikation samt systemintegration. Detta motiverar att även staten satsar på motsvarande områden för att upprätthålla en tillräcklig kunskapsbas i syfte att företagen ska fortsätta bedriva sin forskning och högteknologiska utveckling i Sverige.</P>
<P class="p409 ft3">Enligt beräkningar av Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) investerades 2005 ca 19 miljarder kronor eller 20 procent av Sveriges totala forskningsvolym på FoU inom <NOBR>IT-området.</NOBR> Två av dessa 19 miljarder utgjordes av offentliga medel och allokerades primärt till universitet och forskningsinstitut. Den resterande andelen, ca 17 miljarder kronor, bestod av forskningsinvesteringar från näringslivet, varav företaget Ericsson stod för ca 12,5 miljarder kronor. Även om de större företagens FoU har en viktig roll i det svenska näringslivet är det är dock viktigt att poängtera att den svenska <NOBR>IT-sektorn</NOBR> huvudsakligen utgörs av småföretag. Många är dock underleverantörer till de större företagen så som Ericsson, Volvo, ABB, Saab.</P>
<P class="p511 ft3">De offentliga aktörer som står för huvuddelen av <NOBR>FoU-finansieringen</NOBR> för <NOBR>IT-området</NOBR> i Sverige är Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Verket för innovationssystem samt Vetenskapsrådet. Dessa uppskattas allokera upp till 20 procent av sina årliga anslag till FoU till <NOBR>IT-området.</NOBR> Andra finansiärer är Stiftelsen för kunskaps- och kompetens utveckling och Stiftelsen för strategisk forskning. Sammantaget motsvarar det satsningar på ca 1 miljard kronor per år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">93</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<P class="p178 ft7">Dessa forskningsfinansiärer har samtliga initierat stora offentliga Prop. 2008/09:50 programsatsningar för att bygga upp starka forsknings- och innovationsmiljöer vid industriforskningsinstitut, universitet och</P>
<P class="p21 ft3">högskolor.</P>
<P class="p525 ft3">Det finns ett stort behov av forskning kring material, komponenter och systemlösningar för framtidens <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> och apparater. Det gäller dels förutsättningslös forskning driven av inspiration och nyfikenhet, dels forskning med en nyttoorienterad utvecklingsansats. Andra mera grundläggande forskningsområden är exempelvis fotonik, mikroelektronik, halvledarteknik, radioteknik, sensorteknik, system- integration, programvaruutveckling samt IT- och informationssäkerhet. Fordonsindustrin behöver inbyggda system för att öka säkerheten i bilar och optimerad logistik. Läkemedelsindustrin behöver programvara för att utveckla diagnosverktyg och processindustrin behöver robotar för att automatisera tillverkningsprocesser. Samhällsmotiverade utmaningar gäller tillgången till säker och robust <NOBR>IT-infrastruktur,</NOBR> framtida täckning, alternativa metoder för interoperabilitet, konkurrensfrågor och samverkan mellan teknik, program och semantik.</P>
<P class="p526 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka för satsningar på strategisk forskning inom IT och mobil kommunikation, inklusive framtida lösningar för kommunikation och ledningssystem. Anslagen bör öka med totalt 125 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p179 ft7">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 45 miljoner kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 25 miljoner kronor 2012. Anslaget till Vetenskapsrådet bör öka med</P>
<P class="p164 ft7">45 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Verket för innovationssystem i samråd med Vetenskapsrådet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td348"><P class="p3 ft21">Transportforskning</P></TD>
<TD class="tr2 td43"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td322"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td323"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td324"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td325"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td326"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td327"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td328"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr26 td293"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td329"><P class="p49 ft21">Regeringens</P></TD>
<TD class="tr4 td321"><P class="p3 ft21">bedömning:</P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p3 ft3">Anslagen</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td322"><P class="p3 ft3">forskning</P></TD>
<TD class="tr4 td330"><P class="p39 ft96">och</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslaget för</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">forskning och utveckling till Verket för innovationssystem bör öka för</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">satsningar på strategisk forskning inom transportområdet. Anslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td349"><P class="p49 ft3">bör öka med totalt 160 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td330"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p228 ft3">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 25 miljoner</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">kronor 2010, med ytterligare 25 miljoner kronor 2011 och med</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td350"><P class="p49 ft3">ytterligare 30 miljoner kronor</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td351"><P class="p25 ft3">2012. Anslaget</P></TD>
<TD class="tr4 td322"><P class="p325 ft3">till Verket</P></TD>
<TD class="tr4 td330"><P class="p39 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">innovationssystem bör öka med 80 miljoner kronor från och med</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td342"><P class="p49 ft3">och utvärdering av Verket för innovationssystem.</P></TD>
<TD class="tr5 td327"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td333"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr43 td292"><P class="p24 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Effektiva transportsystem och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr43 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">god tillgänglighet är nödvändiga förutsättningar för en hållbar ekonomisk</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">tillväxt och välfärd. Samtidigt måste transporternas negativa effekter på</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td292"><P class="p3 ft3">hälsa, klimat och miljö reduceras. Svensk transportforskning har länge</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td293"><P class="p22 ft3">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td269"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td321"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td43"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td9"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td322"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td38"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft3">haft fokus på trafiksäkerhet och miljöfrågor. En ny stor utmaning för samhälle och näringsliv är att reducera utsläppen av växthusgaser. Medan andra sektorer har minskat sin energiförbrukning och oljeanvändning, så har transportsektorn uppvisat en stadig ökning av användning av fossila bränslen och utsläpp av växthusgaser. För att öka säkerheten i trafiken och att minska dess energiförbrukning och emissioner behövs forskningsinsatser på fordon, farkoster och bränslen.</P>
<P class="p409 ft3">Fordonssektorn sysselsätter många människor och utgör en betydande del av landets ekonomi. Förutom de stora fordonstillverkarna och deras underleverantörer finns en mängd små och medelstora företag. Svensk transportmedelsindustri har nått stora framgångar tack vare sin förmåga till internationalisering och specialisering. Statens roll för industrin har i flera fall varit betydande och staten har bidragit som en riskvillig, kompetent och teknikinitierad aktör.</P>
<P class="p510 ft3">Staten har i samverkan med näringslivet och berörda regioner sedan 1994 gjort riktade satsningar på FoU inom fordonsområdet utifrån prioriteringar fastställda av Programrådet för fordonsforskning. Inom ramen för dessa forskningsprogram som fordonsindustrin och staten via Verket för innovationssystem, Vägverket och Energimyndigheten gemensamt finansierat, har starka forskningsmiljöer med internationell konkurrenskraft byggts upp. Programmen för fordonsforskning finansieras dels med resurser för satsningar på strategiska forskningsområden som föreslås i denna proposition, dels med resurser inom ramen för andra anslag. Statens satsning uppgår till totalt 450 miljoner kronor per år, förutsatt motsvarande finansiering från näringslivet.</P>
<P class="p511 ft3">Den fordonsrelaterade forskningen har bidragit till att internationella koncerner fortsätter att lokalisera verksamhet till Sverige. Det bidrar till att Sverige ska kunna behålla sin position som ett av de fyra länder i Europa som utvecklar fordon från koncept till färdig produkt. På teman som transporteffektivitet, energi och miljö, fordons- och trafiksäkerhet samt övrig fordonsutveckling har industrin en väl utbyggd kompetens i de delar som ligger närmast produktutvecklingsstadiet. Regeringens prioritering av transportforskning som ett strategiskt område bidrar till att förbättra förutsättningarna för en konkurrenskraftig transportmedels- industri i Sverige. Ett långsiktigt hållbart transportsystem förutsätter också forskning och utveckling inom andra transportslag samt ett ökat sektors- och trafikslagsövergripande samarbete. Aktiviteter med denna inriktning beskrivs även i kapitel 17.</P>
<P class="p510 ft7">Det blir även allt viktigare med den internationella anknytningen till svensk forskning inom området. Medverkan i EU:s ramprogram är angeläget för att se till att svenska forskare och svensk industri får tillgång till internationella forskningsrön och nätverk.</P>
<P class="p509 ft3">Förutom fortsatt fokus på miljö- och trafiksäkerhetsrelaterad forskning, utveckling och demonstration (FUD) så behövs en ökad <NOBR>FUD-satsning</NOBR> på att göra kollektivtrafiken, inklusive järnvägstrafiken, mer effektiv och attraktiv. Den tekniska utbudsrelaterade <NOBR>FUD-verksamheten</NOBR> behöver kompletteras med FUD efterfrågan och andra marknadsrelaterade frågor, bl.a. om ekonomiska och andra styrmedel i transportpolitiken.</P>
<P class="p422 ft7">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslaget för forskning och utveckling till Verket för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">95</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="p96dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035096x1.jpg/" id="p96img1">
</DIV>
<P class="p105 ft7">innovationssystem bör öka för satsningar på strategisk forskning inom Prop. 2008/09:50 transportområdet. Anslagen bör öka med totalt 160 miljoner kronor åren</P>
<P class="p194 ft3"><NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p151 ft7">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare 25 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012. Anslaget till Verket för innovationssystem bör öka med 80 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Verket för innovationssystem. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p397 ft21">Flyg</P>
<P class="p527 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslaget för forskning och utveckling till Verket för innovationssystem bör öka för satsningar på strategisk forskning inom flygområdet. Anslaget bör öka med totalt 20 miljoner kronor från och med 2009.</P>
<P class="p528 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Flygindustrin står inför flera utmaningar, främst på miljösidan. Bränsleförbrukning, miljöprestanda och forskning om miljöeffekter har fått ökat fokus. Sverige har goda förutsättningar att bidra med ny teknik. Svenska styrkeområden finns inom områden som kan bidra till minskad miljöbelastning. Det gäller inom bl.a. flygtrafikledning, lättviktsteknologi, produktionsteknik och systemteknik.</SPAN></P>
<P class="p111 ft3">Svensk forskning och utveckling, liksom svenska företag och myndigheter inom flyg- och elektronikområdena, har visat betydande kompetens, intresse och erfarenheter inom området. En rad insatser sker nationellt, inom EU och internationellt för utvecklingen av flygteknik så att framtidens industri kan möta de problem som uppstår med ökade bränslepriser, behov av ökad säkerhet och nya ledningssystem som kan garantera säkrare flyg i tätare trafik.</P>
<P class="p191 ft3">Inom flygområdet aktualiserar miljö- och kapacitetsfrågor behov av utveckling och demonstration av ny teknologi och produktionsteknik inom flygindustrin samt av effektivare flygtrafikledningssystem. För Sveriges vidkommande är det angeläget att främja kopplingen av nationella insatser till EU:s Joint Technology Initiative (JTI) om Clean Sky omfattande utveckling av flygplan och motorer inom sjunde ramprogrammet och till utveckling av nästa generations europeiska flygtrafikledningssystem SESAR.</P>
<P class="p111 ft7">Det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP), som är av gemensamt civilt och militärt intresse, har framgångsrikt länkat samman forskning och industri och haft betydelse för industriell konkurrenskraft och förmåga att hävda sig i internationella forskningssamarbeten.</P>
<P class="p113 ft3">Regeringens bedömning är att ökade insatser för att stärka det flygtekniska forskningssamarbetet mellan flygindustrin, universitet, högskola och forskningsinstitut är av gemensamt civilt och militärt intresse och har förutsättningar att bidra till tillväxt, grönare flygtransporter, stärkt militär förmåga och säkrare flygtransporter.</P>
<P class="p529 ft3">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="p97dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035097x1.jpg/" id="p97img1">
</DIV>
<P class="p195 ft7">Regeringens bedömning är att ökade satsningar för detta ändamål är av Prop. 2008/09:50 strategisk betydelse för samhället och näringslivet.</P>
<P class="p60 ft7">Anslaget för forskning och utveckling till Verket för innovations- system bör öka för satsningar på strategisk forskning inom flygområdet. Anslaget bör öka med totalt 20 miljoner kronor från och med 2009.</P>
<P class="p196 ft21">Rymdforskning</P>
<P class="p530 ft5"><SPAN class="ft42">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslaget för rymdforskning till Rymdstyrelsen bör öka med totalt 20 miljoner kronor från och med 2009.</P>
<P class="p428 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Svensk rymdforskning och rymdverksamhet är en strategisk tillgång för kunskapssamhället, industrins konkurrenskraft och för att möta samhällets behov, inte minst när det gäller frågor om klimat och miljö. Detta motiverar statligt engagemang och höga ambitioner.</SPAN></P>
<P class="p11 ft3">Svensk rymdforskning och rymdverksamhet bedrivs från flera utgångspunkter. För det första handlar det om att utveckla och tillvarata fördelarna med den avancerade rymdtekniken för att ge svenskt näringsliv goda förutsättningar att konkurrera internationellt, men också att utnyttja de fördelar som ett nordligt geografiskt läge innebär i rymdsammanhang. För det andra handlar det om att ge svenska forskare möjlighet att utnyttja rymdens särskilda förutsättningar. Ett genomgående inslag i rymdpolitiken innebär att Sverige tillsammans med andra länder i det europeiska samarbetet skapar och utvecklar möjligheter för Europa i rymden och att investeringarna som görs i rymdforskning kommer till nytta för Europas medborgare. Regeringens bedömning är att svensk rymdverksamhet och rymdforskning även i fortsättningen till stora delar bör bedrivas med nämnda utgångspunkter, men att vissa frågor inom rymdområdet bör uppmärksammas.</P>
<P class="p198 ft3">Rymden har unika möjligheter att bidra med kunskap för att möta samhällsutmaningar. Rymdverksamheten möter dessa i teknikens absoluta framkant. Den rymdteknologiska utvecklingen ger oss i dag nya möjligheter att bidra med kunskap om bl.a. förändringar av klimat och miljö. Rymdens infrastruktur ökar i betydelse för olika samhällsområden och bidrar, inte minst genom tillgången till satellitdata, med ny och värdefull kunskap för forskningen, bl.a. för att följa förändringar på jorden eller analysera processer i atmosfären. Telekommunikationer, navigering, och medicinsk forskning är andra exempel på områden som är beroende av rymdinfrastrukturen. Denna utveckling har också medfört att användarna av rymdinfrastrukturen har ökat i omfattning och inflytande. Det blir därmed angeläget att i ökad utsträckning uppmärksamma användarnas behov vid användning av de statliga resurserna för rymdverksamhet och rymdforskning. Det är samtidigt en fortsatt viktig uppgift att beakta de förutsättningar som rymdverksamheten har för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Sverige har, bl.a. genom sin spetskompetens inom den kraftigt framväxande infrastrukturen för rymden, goda förutsättningar för framtiden.</P>
<P class="p531 ft3">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="p98dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW035098x1.jpg/" id="p98img1">
</DIV>
<P class="p163 ft7">Det är i framtiden även genom internationell samverkan som Sverige Prop. 2008/09:50 ges möjligheter att bygga upp ny kunskap och kompetenser. Samtidigt är</P>
<P class="p164 ft3">det i kraft av strategiska nationella initiativ och insatser som grunden läggs för ett framgångsrikt svenskt deltagande internationellt och stärker svensk konkurrens- och attraktionskraft inom rymdområdet.</P>
<P class="p532 ft5">Anslaget för rymdforskning till Rymdstyrelsen bör öka med totalt 20 miljoner kronor från och med 2009.</P>
<P class="p176 ft21"><SPAN class="ft21">7.2.4</SPAN><SPAN class="ft43">Klimatrelaterad forskning</SPAN></P>
<P class="p533 ft3">Forskning om klimat och om långsiktiga konsekvenser av människans påverkan på miljön är centrala för att kunna skapa en långsiktigt hållbar utveckling. Konsekvenserna av mänsklig påverkan är inte enbart av miljömässig karaktär utan även av ekonomisk och social karaktär. Arbetet för att minska samhällets klimatpåverkan är en övergripande prioritering för regeringen. Forskning är en viktig del i detta arbete och kan möjliggöra en hållbar samhällstillväxt utan negativ klimatpåverkan. Forskningen inom klimat och miljö genererar viktiga kunskapsunderlag som kan ligga till grund för beslut om hur vi ska använda oss av våra naturresurser på ett långsiktigt hållbart sätt. Denna forskning bidrar också till en långsiktig kunskapsutveckling som på sikt ytterligare bidrar till samhällets utveckling och välfärd.</P>
<P class="p232 ft21">Energi</P>
<P class="p534 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskar- utbildning till vissa universitet och högskolor, anslaget för energ- iforskning till Statens energimyndighet samt anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka för satsningar på energiforskning. Anslagen bör öka med totalt 310 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p535 ft3">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 50 miljoner kronor 2010, med ytterligare 50 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 60 miljoner kronor 2012. Anslaget till Vetenskapsrådet bör öka med 40 miljoner kronor från och med 2009. Anslaget till Statens energimyndighet bör öka med 110 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Statens energimyndighet i samråd med Vetenskaps- rådet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr2 td81"><P class="p3 ft21">Skälen för regeringens bedömning</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td81"><P class="p3 ft3">Energi som ett strategiskt område är regeringens största enskilda stra-</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">tegiska satsning som presenteras i denna proposition. Tillgången på</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">energi är en nödvändig del av ett industrialiserat samhälle och grunden</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">för en stor del av den ekonomiska utvecklingen. En vikande tillgång på</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">lättillgänglig olja och ökade oljepriser tillsammans med den negativa</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p3 ft3">miljöpåverkan som en oljebaserad ekonomi ger, motiverar ökade insatser</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p3 ft3">för att finna alternativa energikällor som ger mindre miljöpåverkan. Nya</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td7"><P class="p22 ft3">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td81"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<P class="p195 ft7">energikällor som bas för elproduktion kräver annan teknik för elöver- Prop. 2008/09:50 föring. Biobaserade drivmedel och eldrift är två av de för närvarande</P>
<P class="p12 ft3">mest utvecklade alternativa energikällorna för våra fordon. Alternativ finns men måste utvecklas för att vara ekonomiskt konkurrenskraftiga. Trots att det håller på att utvecklas alternativ, kommer fossila bränslen under lång tid att vara en viktig energikälla, speciellt för fordon. För att minska, eller helst eliminera, klimatpåverkan av fossila bränslen måste tekniker utvecklas som tar hand om de klimatgaser som dessa bränslen ger.</P>
<P class="p206 ft4">Storskalig förnybar elproduktion och dess integration i elnätet</P>
<P class="p200 ft3">De förnybara elproduktionstekniker som snabbt kan öka i omfattning och bidra till att nå de energipolitiska målen är främst bioenergi och vindkraft. Insatserna koncentreras till teknik och kunskap som på kort och medellång sikt bidrar till en ökning av andelen el från förnybara energikällor. Dessa produktionstekniker är normalt begränsat reglerbara, varför området även inbegriper forskning om hur en kraftigt ökad andel intermittent generering påverkar elnätet och hur transmissions- och distributionsnät kan anpassas till nya förutsättningar. Även forskning om vattenkraft som reglerresurs och förbättrade styr- och övervaknings- funktioner ingår. Ämnesområdet omfattar både teknisk och icketeknisk forskning, t.ex. systemvetenskap om hållbart nyttjande av resurser och systems interaktion med varandra.</P>
<P class="p536 ft4">Elektriska drivsystem och hybridfordon</P>
<P class="p200 ft3">Utvecklingen av fordon med elektriska drivsystem pågår för fullt, i synnerhet hybridbilar med förbränningsmotorn som huvudsaklig driv- källa och eldriften som komplement. Ett nästa steg blir att utveckla batterier och eldrivsystem med tillräcklig prestanda och lägre pris och därmed kommersiellt konkurrenskraft. Därmed kan nästa generations hybridbilar, s.k. <NOBR>plug-in-hybrider,</NOBR> baseras på eldrivsystemet och ha förbränningsmotorn som komplement. I ett längre perspektiv kommer sannolikt även rena elbilar bli intressanta, men <NOBR>plug-in-hybriden</NOBR> är ett nödvändigt utvecklingssteg. Svensk fordonsindustri ligger långt framme när det gäller eldrivsystem och hybridteknik, men ytterligare stora forsknings- och utvecklingsinsatser krävs innan tekniken kan introduce- ras kommersiellt. Forskningsområdet omfattar flera tillämpade discipli- ner, exempelvis batterier, kraftelektronik, styrsystem på olika nivåer från batteriövervakning till kontroll av elbil och samverkan med elnätet i laddningsfasen. Detta måste gå hand i hand med mer grundläggande utveckling av material (t.ex. kiselkarbid), beräkningsmodeller, produk- tionsteknik för nya eldrivsystem samt testning och demonstration av prototyper för att konkurrenskraftiga produkter och produktionsenheter ska kunna byggas i Sverige.</P>
<P class="p537 ft3">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<P class="p105 ft12">Energikombinat, forskning om alternativ till fossila bränslen samt miljö- <SPAN class="ft7">Prop. 2008/09:50 </SPAN>och klimatanpassad produktion av biomassa för råvaror och</P>
<P class="p194 ft4">biobränslen, inklusive. industriell bioteknik</P>
<P class="p538 ft3">En kostnads- och energieffektiv produktion av andra generationens bio- drivmedel väntas förutsätta en integrerad produktion genom en raffine- ring av råvaran i bioraffinaderier så att denna kan användas för förädling av fler produkter för olika ändamål som t.ex. papper, biodrivmedel och värme och förnybara industriråvaror. Sverige har mycket goda förutsätt- ningar att ta en ledande roll i utveckling av både biodrivmedel och material baserade på förnybara råvaror genom tillgången till såväl råvaror som excellent forskning inom områden som energiteknik, kemisk biologi, <NOBR>bio-nanoteknik,</NOBR> växtbioteknik samt process- och tillverknings- teknik.</P>
<P class="p466 ft3">De av Statens energimyndighet finansierade forsknings- och utveck- lingsinsatserna koncentreras till ämnesområden som är centrala för industriell konkurrenskraft och en kostnadseffektiv produktion av andra generationens biodrivmedel. Ämnesområdet ska ses i vid mening och omfattar alla viktiga flaskhalsar med en direkt påverkan på förutsätt- ningarna för lönsam produktion av andra generationens biodrivmedel och andra produkter för ett optimalt utnyttjande av biomassan. Således ingår också forskning vars resultat kan påverka tillgång och pris på bränsle- råvara, liksom hur råvarutillgången kan ökas utan oacceptabel miljö- påverkan. Forskningen bör koncentreras till ämnesområden med stort industriellt intresse.</P>
<P class="p112 ft3">Förnybara råvaror från skogs- och jordbruket förväntas genom forskning och utveckling kunna medverka till att lösa angelägna globala utmaningar. Att utveckla processer för att på ett och samma ställe raffinera biomassa för flera ändamål är nödvändigt för utvecklingen mot en kunskapsbaserad <NOBR>bio-ekonomi</NOBR> där fossila råvaror ersätts. Utveckling av förnybara produkter från biomassa som råvara för industrin är en viktig del i den framtida ekonomin och är en framtida nisch för svensk industriutveckling. <NOBR>EU–kommissionen</NOBR> har dessutom tagit fram pionjär- marknadsinitiativ (lead market initiative) där ett avser biobaserade produkter, KOM(2007)860 slutlig, som kommer att stimulera marknaden för denna typ av produkter. Därför görs inom ramen för medlen till universitet och högskolor i satsningsområdet Energi en särskild satsning på både energikombinat med fokus på andra generationens biodrivmedel, och förnybara material och biobaserade produkter.</P>
<P class="p191 ft3">Utöver den satsning som beskrivs här föreslogs i budgetpropositionen 2009 en ökning av anslaget för energiforskning med 145 miljoner kronor för 2009 för att underlätta demonstration och kommersialisering av ny teknik för förnybar energi. Regeringen beräknar även 380 miljoner kronor för 2010 och 350 miljoner kronor för 2011 för denna satsning, som i första hand avser demonstrationsanläggningar för andra generatio- nens biodrivmedel och i andra hand demonstration och kommersialise- ring av annan energiteknik av stor nationell betydelse och omfattande exportpotential.</P>
<P class="p539 ft3">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<P class="p147 ft4">Grundläggande energiforskning<SPAN style="padding-left:234px;"><SPAN class="ft3">Prop. 2008/09:50</SPAN></SPAN></P>
<P class="p208 ft3">Att grundläggande forskning med hög kvalitet kan bedrivas inom energiområdet är en viktig förutsättning för tillämpad forskning och för deltagande i internationell samverkan rörande energiforskning. Sådan grundläggande energiforskning tillförs nu ytterligare 40 miljoner kronor. Ett program för energiinriktad grundforskning bedrivs redan i samverkan mellan Energimyndigheten och Vetenskapsrådet.</P>
<P class="p103 ft3">Vetenskapsrådet arbetar i dag inom området Ny kärnteknik. Även om forskningsområdet är litet i Sverige finns det anledning att säkra kvalificerad kompetens inom detta område för att bl.a. upprätthålla säkerhetskompetens på högsta nivå och möjliggöra att svenska forskare kan vara engagerade i de stora internationella forskningsprogram på området som ibland sammanfattas i begreppet Fjärde generationens kärnkraft. Medel bör därför avsättas till att förstärka programmet Ny kärnteknik. Ökningen bör göras successivt upp till nivån 15 miljoner kronor.</P>
<P class="p540 ft3">Det är angeläget med en väl fungerande samverkan mellan grundforskning och tillämpad forskning inom energiområdet. Ett område för sådan samverkan är forskning kring avskiljning och lagring av koldioxid (CCS). Europeiska rådet har uttalat att det är angeläget att tekniken utvecklas vidare så att den om möjligt blir kommersiellt gångbar. EU:s ambition är att ett tiotal demonstrationsanläggningar ska byggas runtom i Europa. Vattenfall har nyligen tagit en pilotanläggning i Tyskland i drift. I Sverige är tekniken särskilt relevant för basindustrins energianvändning. Svensk forskning på området bedrivs bl.a. genom att Statens energimyndighet och Vetenskapsrådet har finansierat vissa mindre projekt. Inom ramen för det s.k. nordiska toppforskningsinititativ som de nordiska statsministrarna har tagit, är forskning kring koldioxidavskiljning och lagring ett av de områden som kommer att uppmärksammas. Av de sammanlagda medel som här avsatts till energi- forskning ges Vetenskapsrådet och Statens energimyndighet möjlighet att i samverkan avsätta ytterligare medel till forskning på <NOBR>CCS-området.</NOBR></P>
<P class="p345 ft4">Satsningen</P>
<P class="p200 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor, anslaget för energiforskning till Statens energimyndighet samt anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka för satsningar på energiforskning. Anslagen bör öka med totalt 310 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p59 ft3">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 50 miljoner kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr8 td262"><P class="p3 ft3">2010, med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td55"><P class="p3 ft3">ytterligare 50 miljoner</P></TD>
<TD class="tr8 td352"><P class="p22 ft3">kronor 2011 och med ytterligare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td262"><P class="p3 ft3">60 miljoner</P></TD>
<TD class="tr6 td95"><P class="p3 ft3">kronor</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p3 ft3">2012. Anslaget</P></TD>
<TD class="tr6 td352"><P class="p22 ft3">till Vetenskapsrådet bör öka med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td262"><P class="p3 ft3">40 miljoner</P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p3 ft3">kronor</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p325 ft3">från och med</P></TD>
<TD class="tr4 td352"><P class="p22 ft3">2009. Anslaget till Statens energi-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p12 ft3">myndighet bör öka med 110 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Statens energimyndighet i samråd med Vetenskapsrådet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p202 ft3">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="p102dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350102x1.jpg/" id="p102img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr3 td268"><P class="p3 ft21">Hållbart nyttjande av naturresurser</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskar- utbildning till vissa universitet och högskolor samt anslagen för forskning respektive forskning och samfinansierad forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka för satsningar på strategisk forskning på hållbart nyttjande av naturresurser. Anslagen bör öka med totalt 70 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p542 ft3">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 20 miljoner kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 20 miljoner kronor 2012. Anslagen till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka med 20 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Verket för innova- tionssystem i samråd med Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.</P>
<P class="p543 ft21">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p544 ft7">En stor andel av svensk industri är beroende av inhemska råvaror, främst från skog, gruvor och mineral. Långsiktig forskning krävs för att upprätthålla och utveckla industrins konkurrenskraft.</P>
<P class="p271 ft4">Gruv och mineral</P>
<P class="p544 ft3">Det växande globala behovet av metaller och den långa tradition som finns i Sverige för utvinning av malmer, utveckling av produktionsteknik samt resurseffektivitet kopplat till höga miljökrav, gör att Sverige som en liten malmproducent globalt, men betydande med europeiska mått mätt, har goda möjligheter att delta i den globala utvecklingen och bidra med teknikspridning i olika former. Exempel på berörda forskningsområden är materialteknik, framställningsprocesser, metallurgi och geovetenskap.</P>
<P class="p111 ft3">Mineral och metaller, liksom energiråvaror, är avgörande för svensk välfärd. Konsumtionen av metaller ökar successivt och avsevärt i flera utvecklingsländer men även i USA och Europa. Med hänsyn till de potentiella resurser som finns i Sverige är behovet av att utveckla kunskap inom nämnda områden stort, inte minst med betydelse för sysselsättningen i glesbygdsområden. Geovetenskapen har här central betydelse. Detaljerade undersökningar och kunskapsuppbyggnad om naturresurserna, förekomst, relationer och bildningssätt är nödvändig för att finna och nyttja nya fyndigheter samtidigt som andra kan bevaras. I detta sammanhang intar även grundvattnet som naturresurs för vattenförsörjningen en mycket viktig roll.</P>
<P class="p112 ft7">Inom EU finns ett stort produktionsunderskott där de europeiska länderna importerar sex gånger mer metalliska mineral än vad som produceras. Att delta i utveckling av effektiva och hållbara lösningar för det moderna samhällets behov av metaller och mineral är en utmaning. Det ställer stora krav på en teknik som prioriterar resurssnål produktion</P>
<P class="p545 ft3">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft7">av råvaror, innovativa produkter med högt förädlingsvärde och minimerad påverkan på hälsa och miljö.</P>
<P class="p173 ft7">För att ta till vara den potential som finns både nationellt och regionalt för utveckling av dessa råvarutillgångar behövs en fortsatt långsiktig satsning tillsammans med industrin. Insatserna bör riktas mot teknik bl.a. för att hitta nya fyndigheter och nya utvinnings- och produktionsmetoder som ger ökad resurseffektivitet och minimerad miljöpåverkan.</P>
<P class="p126 ft4">Skog och övrig växtråvara</P>
<P class="p188 ft3">Av Sveriges totala varuexport på 1 141 miljarder kronor 2007 stod skogsindustrin för 127,5 miljarder kronor, dvs. mer än 10 procent. Det är en för landet viktig näring, och eftersom en förväntad ökad konkurrens om skogsråvaran kan medföra brist på skogsråvara för industrin behöver produktionen av skogsråvara ökas. Skogen och skogsbruket är viktigt i arbetet för åtgärder för att minska koldioxidhalten i atmosfären och den har stor potential som råvarukälla för att utveckla nya produkter.</P>
<P class="p125 ft3">Den nuvarande trenden mot en ökad användning av förnybara råvaror är positiv för hela skogsnäringen och kan utgöra grunden för en fortsatt positiv utveckling mot ett globalt konkurrenskraftigt och hållbart skogsbruk och skogsindustri. Skogens bidrag till en hållbar utveckling måste ses som en fördel i konkurrensen med <NOBR>icke-förnybara</NOBR> råvaror och material. Skogsbruket beräknas kunna öka sin totala produktion med mellan <NOBR>25–50</NOBR> procent under de närmaste decennierna. Det behövs forskningssatsningar på effektivare produktionsmetoder, skogsföryngring och skogsskötselsystem, på frågor om avverkning på otjälad mark, massförökning av förädlade plantor, på produkter med högt förädlingsvärde och nya produkter. Vidare behövs forskning om ett långsiktigt hållbart och mångfunktionellt skogsbruk bl.a. med utgångs- punkt i den pågående klimatförändringen. I detta sammanhang är det viktigt att försäkra sig om data i längre tidsserier, bl.a. säkerställande av långliggande försök och fasta provytor.</P>
<P class="p546 ft3">En ökad användning av biomassa för energi och industriråvaror innebär även en ökad påverkan på ekosystemen. Det behövs fördjupad forskning om konsekvenserna av uttaget av biomassa från skogsmark och hur det påverkar den biologiska mångfalden, läckage av växthusgaser och näringsämnen, det aktuella ekosystemet och dess buffertverkan mot och förmåga till återhämtning efter förändringar, s.k. resiliens, samt skogens roll för rekreation.</P>
<P class="p124 ft96">För att ta till vara möjligheterna och stimulera utvecklingen av biomassaproduktionen inom det svenska jordbruket behövs samordnings- insatser för forskning och utveckling som syftar till att utveckla förnybara råvaror, s.k. <NOBR>non-food</NOBR> crops, från jordbruksgrödor genom växtförädling och grön bioteknik. Genom den allt snabbare utvecklingen av grön bioteknik kan förädlade växter bl.a. genom genmodifiering komma att utvecklas i allt snabbare takt och odling av dessa kan på sikt komma att bli vanliga även i Sverige. Det behövs därför grundläggande kunskapsuppbyggnad om grödors användning för andra ändamål än livsmedel genom bl.a. växtförädling, produktionsmöjligheter samt om nya odlingssystem. Det behövs också grundläggande kunskap om konse-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">103</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<P class="p178 ft7">kvenser vid odling av för Sverige nya växtsorter på biologisk mångfald Prop. 2008/09:50 och konventionella odlingsformer, t.ex. odling av genmodifierade</P>
<P class="p21 ft3">organismer (GMO).</P>
<P class="p525 ft7">Den svenska skogsforskningen omsätter ca 2 miljarder kronor där näringen svarar för ca 1,2 miljarder kronor medan staten och stiftelser svarar för 800 miljoner kronor i ungefär lika delar. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens energimyndighet och Verket för innovationssystem är de största statliga finansiärerna.</P>
<P class="p203 ft4">Satsningen</P>
<P class="p547 ft7">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslagen för forskning respektive forskning och samfinansierad forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka för satsningar på strategisk forskning på</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td353"><P class="p3 ft3">hållbart nyttjande av naturresurser. Anslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p3 ft3">bör</P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p3 ft3">öka</P></TD>
<TD class="tr6 td294"><P class="p24 ft3">med totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td353"><P class="p3 ft3">70 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td294"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td292"><P class="p24 ft3">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 20 miljoner kronor</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td353"><P class="p3 ft3">2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011</P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p52 ft3">och</P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p52 ft3">med</P></TD>
<TD class="tr6 td294"><P class="p24 ft3">ytterligare</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">20 miljoner kronor 2012. Anslagen till Forskningsrådet för miljö, areella</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">näringar och samhällsbyggande bör öka med 20 miljoner kronor från och</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">utlysning och utvärdering av Verket för innovationssystem i samråd med</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td353"><P class="p3 ft3">fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td294"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr19 td292"><P class="p3 ft21">Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald</P></TD>
<TD class="tr19 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr22 td295"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr27 td293"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskar-</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">utbildning till vissa universitet och högskolor samt anslagen för</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">forskning respektive forskning och samfinansierad forskning till</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">öka för satsningar på strategisk forskning om forskning på effekter på</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Anslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td354"><P class="p49 ft3">bör öka med totalt 75 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td355"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td296"><P class="p23 ft3">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 25 miljoner</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">ytterligare 15 miljoner kronor 2012. Anslagen till Forskningsrådet för</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka med 25 miljoner</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">tillföras efter utlysning och utvärdering av Forskningsrådet för miljö,</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td299"><P class="p49 ft3">areella näringar och samhällsbyggande i samråd med Vetenskapsrådet.</P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr43 td292"><P class="p24 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Biologisk mångfald och hållbar</SPAN></P></TD>
<TD class="tr43 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">utveckling har ofta en koppling till klimatrelaterad forskning. Eftersom</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">tids- och rumsskalorna för både klimatförändringar och de evolutionära</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">och ekologiska processerna till sin natur är långa, finns det ett stort</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">grundforskningsbehov som rör arters och ekosystems anpassnings-</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td292"><P class="p3 ft3">förmåga och som inbegriper både experimentella studier över årtionden</P></TD>
<TD class="tr3 td293"><P class="p22 ft3">104</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft7">och studier som kartlägger förändringar i längre geologiska tidsperspektiv.</P>
<P class="p406 ft3">Trots att det finns en växande insikt om att ekosystemen kommer att påverkas kraftigt i ett förändrat klimat råder det en generell kunskapsbrist om effekter på ekosystemtjänster och på den biologiska mångfalden. Vissa ovanliga arter kan komma att försvinna, nu ovanliga arter kan öka i antal och dominerande arter kan förlora sin betydelse. Klimatpåverkan på ekosystemen kan också få stor inverkan på de areella näringarna vilkas förutsättningar kan förändras drastiskt. Skogsbruket kommer att påverkas bl.a. genom att trädens konkurrensförhållanden och utbredning förändras samt genom ökad risk för skador till följd av brand, stormar och skadegörare.</P>
<P class="p510 ft7">I ett globalt perspektiv kan klimatförändringen påverka livsmedels- produktionen vilket kräver nya samordnade forskningsinsatser inom jordbrukssektorn för att möta framtida problem.</P>
<P class="p509 ft3">Forskning om klimatförändringens konsekvenser för jord- och skogs- bruket, såsom ökade produktionsmöjligheter, anpassning och utveckling av grödor, odlingssystem, husdjur och skogsskötsel till nya klimat- förhållanden samt ekologiska konsekvenser och förlusterna av växt- näringsämnen till luft och vatten, är därför nödvändig. Dessutom ökar behovet av att kunna kontrollera angrepp av skadegörare, ogräs och växtsjukdomar. Forskningsinsatser inom växtförädling får i en sådan föränderlig situation stor betydelse för att kunna ta fram nya eller bättre anpassade sorter.</P>
<P class="p422 ft3">Renskötseln påverkas genom krympande ytor av sommarbete på kalfjällen, förändrade förhållanden under vinterbetet i skogslandskapet och förflyttningar däremellan. Förutsättningarna för att bedriva rennäring i Sverige kommer med stor sannolikhet påverkas avsevärt av klimatförändringarna beroende på både biologiska faktorer och ökat yttre tryck från turism och andra näringar.</P>
<P class="p422 ft3">Jordbruksproduktionen svarar för nästan 20 procent av utsläppen av växthusgaser globalt, i Sverige 8,5 av 65,7 miljoner ton 2006, och det är därför angeläget med åtgärder för att i produktionsledet kunna reducera jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Globalt är dock risodlingen en större källa till växthusgasen metan än animalieproduktionen. I Sverige svarar animalieproduktionen för den största andelen av utsläppen, och det krävs mer forskning för att utröna hur sektorns utsläpp av växthusgaser ska kunna reduceras utan att minska antalet djur och utnyttjandet av kolrika (organogena) jordar. Det finns dessutom en målkonflikt mellan en minskning av antalet betande djur och miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Behovet av forskningsinsatser påpekas särskilt i Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik (SOU 2008:24) som nödvändigt för att med bättre precision kunna föreslå åtgärder på området.</P>
<P class="p548 ft7">Det behövs därför omfattande forskning om effekter på den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster samt konsekvenser för areella näringar som underlag för att kunna vidta nödvändiga anpassnings- och motåtgärder. Forskningen ifråga kan även ske i samverkan med andra nordiska länder inom ramen för det föreslagna nordiska forskningsprogrammet om klimat, energi och miljö.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">105</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="p106dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350106x1.jpg/" id="p106img1">
</DIV>
<P class="p163 ft7">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och Prop. 2008/09:50 högskolor samt anslagen för forskning respektive forskning och samfinansierad forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar</P>
<P class="p549 ft3">och samhällsbyggande bör öka för satsningar på strategisk forskning om forskning på effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Anslagen bör öka med totalt 75 miljoner kronor åren 2009– 2012.</P>
<P class="p550 ft7">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 25 miljoner kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 15 miljoner kronor 2012. Anslagen till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka med 25 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande i samråd med Vetenskapsrådet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för 2010– 2012.</P>
<P class="p551 ft21">Klimatmodeller</P>
<P class="p534 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslagen för forskning respektive forskning och samfinansiering till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka för satsningar på strategisk forskning på klimatmodeller. Anslagen bör öka med totalt 40 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p535 ft7">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 10 miljoner kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 10 miljoner kronor 2012. Anslagen till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka med 10 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande i samråd med Vetenskapsrådet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td356"><P class="p552 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Utveckling av klimatmodeller,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">kartläggning av flöden av växthusgaser och forskning om effekter på</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">biologisk mångfald behövs för att öka förståelsen för vad som egentligen</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">sker i samband med förändringar i klimatet. Under de senaste</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">decennierna har det globalt noterats ökade medeltemperaturer, vilket bl.a.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">medfört ökad avsmältning av glaciärer och havsis i Arktis. En stor</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">majoritet av forskare menar nu att detta beror på en pågående</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">uppvärmning av atmosfären. För att bättre förstå processerna runt</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">eventuella klimatförändringar behövs mer och tillförlitligare data och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">bättre förmåga att tolka dessa. Klimatforskningen i Sverige är stark och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">svenska forskare har aktivt deltagit i den internationell vetenskapliga</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td73"><P class="p3 ft3">debatten.</P></TD>
<TD class="tr6 td358"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td359"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Ett viktigt hjälpmedel för att förutse och tolka förändringar i klimatet</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td73"><P class="p3 ft3">är klimatmodeller.</P></TD>
<TD class="tr4 td358"><P class="p3 ft3">Nuvarande klimatmodeller</P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p552 ft3">behöver dock</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">vidareutvecklas för att kunna ge en säkrare och mer detaljerad</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">information, inte minst för att öka förståelsen om vad som sker inom de</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td73"><P class="p3 ft3">arktiska områdena där</P></TD>
<TD class="tr8 td358"><P class="p49 ft3">förändringarna ser ut att</P></TD>
<TD class="tr8 td359"><P class="p552 ft3">ske snabbast. En</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td357"><P class="p22 ft3">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td73"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td358"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td359"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">förutsättning för forskningen om klimatmodeller är mycket kraftfulla datorer och möjligheter att studera klimatvariationerna inom t.ex. de arktiska områdena för att få viktiga primärdata. Isbrytaren Oden tjänar i detta sammanhang som en viktig logistisk plattform för klimatstudier inom såväl Arktis som Antarktis. Klimatmodellerna behöver vidareutvecklas och de måste kunna kopplas till modeller som simulerar effekter på olika ekosystem och samhällsfunktioner. Forskning under det internationella polaråret <NOBR>2007–2008</NOBR> visar t.ex. att isavsmältningen i polarområdena har avgörande inverkan på det globala klimatsystemet. Förmågan att göra meningsfulla prognoser för isavsmältningen och dess effekter är emellertid bristfällig, eftersom det saknas tillförlitliga modeller för kryosfärens förändring på medellång sikt. Ett annat viktigt forskningsfält som underlag för studier av klimatmodeller är kartläggning av flöden av växthusgaser. Omfattande forskning om effekter på ekosystem, biologisk mångfald och speciellt på havsmiljön samt konsekvenser för areella näringar, vilkas förutsättningar bedöms förändras drastiskt av en klimatförändring behövs. Det ger underlag för att kunna förstå ekosystemens och markanvändningens roll för växthusgasflöden och för anpassning till klimatförändringen och för att kunna vidta nödvändiga åtgärder i samhället och i naturmiljön. En kraftigt förstärkt forskning inom dessa områden föreslås av Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) och vetenskapliga rådet för klimatfrågor (SOU 2007:3).</P>
<P class="p553 ft3">Finansieringen av denna forskning uppgår nu till ca <NOBR>80–100</NOBR> miljoner kronor och finansieras främst av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Vetenskapsrådet och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. De ökade behoven av säkrare klimatmodeller motiverar fortsatta satsningar på forskning inom klimatområdet. Forskningen och vidareutveckling av modeller bör ske i internationell samverkan, inklusive inom EU, och i samverkan med andra nordiska länder inom ramen för det föreslagna nordiska forskningsprogrammet om klimat, energi, och miljö.</P>
<P class="p481 ft3">Globalt samarbete är en förutsättning för att hantera klimathot. Forskning och politik måste i större utsträckning samverka för att finna lösningar. I detta syfte har regeringen inrättat en internationell kommission för klimatförändring och utveckling med särskilt fokus på anpassningsfrågor. Resultatet av kommissionen arbete, som i hög grad är beroende av kunskap som produceras genom forskning, ska användas i formuleringen av den svenska klimat- och biståndspolitiken men också föras ut till EU och det internationella samfundet.</P>
<P class="p481 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslagen för forskning respektive forskning och samfinansiering till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka för satsningar på strategisk forskning på klimatmodeller. Anslagen bör öka med totalt 40 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p481 ft3">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 10 miljoner kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 10 miljoner kronor 2012. Anslagen till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka med 10 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">107</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<P class="p487 ft7">utlysning och utvärdering av Forskningsrådet för miljö, areella näringar Prop. 2008/09:50 och samhällsbyggande i samråd med Vetenskapsrådet. Regeringen avser</P>
<P class="p554 ft5">att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för 2010– 2012.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td360"><P class="p3 ft21">Havsmiljöforskning</P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td322"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td361"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td362"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td325"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td326"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td327"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td328"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr26 td293"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td363"><P class="p49 ft79">Regeringens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td364"><P class="p34 ft21">bedömning:</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p3 ft3">Anslagen</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td322"><P class="p3 ft3">forskning</P></TD>
<TD class="tr4 td330"><P class="p39 ft96">och</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslagen för</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td363"><P class="p49 ft3">forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td365"><P class="p3 ft3">respektive</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td322"><P class="p3 ft3">forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td108"><P class="p3 ft3">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td366"><P class="p51 ft3">samfinansiering</P></TD>
<TD class="tr6 td330"><P class="p39 ft3">till</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">öka för satsningar på strategisk forskning inom havsmiljöforskning.</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td349"><P class="p49 ft3">Anslagen bör öka med totalt 40 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td330"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td296"><P class="p228 ft3">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 10 miljoner</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">kronor 2010, med ytterligare 5 miljoner kronor 2011 och med</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">ytterligare 5 miljoner kronor 2012. Anslagen till Forskningsrådet för</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka med 20 miljoner</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">tillföras efter utlysning och utvärdering av Forskningsrådet för miljö,</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td367"><P class="p49 ft3">areella näringar och samhällsbyggande.</P></TD>
<TD class="tr5 td368"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td326"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td327"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td333"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr10 td292"><P class="p28 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Den generella kunskapen om</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">havsmiljön är sämre än för många andra ekosystem. Det är viktigt att</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">förvärva omfattande kunskaper för de grundläggande biogeokemiska</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">mekanismerna som styr flödet av närsalter och miljögifter i sediment och</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td369"><P class="p3 ft3">vatten.</P></TD>
<TD class="tr6 td365"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td322"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p28 ft3">Havsmiljöforskning bedrivs huvudsakligen vid universiteten i Umeå,</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">Stockholm och Göteborg. Ett samarbete mellan dessa universitet och</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">Högskolan i Kalmar benämnt havsmiljöinstitutet har från och med den 1</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">juli 2008 inrättats med uppgift att sammanställa och göra analyser av</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">forskning och miljöövervakning. I budgetpropositionen för 2009 har</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">regeringen föreslagit att Göteborgs universitet ska få 10 miljoner kronor i</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">ökat anslag för att driva detta institut. Vid Stockholms universitet har</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">nyligen Stockholm Resilience Center och Baltic Nest Institute inrättats</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">som betydelsefulla kunskapscentra. <NOBR>EU-programmet</NOBR> BONUS där alla</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">stater kring Östersjön samverkar är också en viktig plattform för</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">havsmiljöforskningen. Forskning inom havsmiljöområdet bedrivs även</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">av Sveriges geologiska undersökning och Sveriges Meteorologiska och</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">Hydrologiska Institut. Försvarets stöd till forskning om undervatten-</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">steknik innebär även forskning om förhållanden i haven. Det är viktigt att</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">denna kunskap tas tillvara inom annan marin forskning. Inom svensk</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">försvarsforskning finns en potential i form av forskningsmiljöer,</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">kompetensgrupper och tekniker/metoder som kan användas för att stödja</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td292"><P class="p3 ft3">civil forskning och samhällsutveckling inom prioriterade områden. Ett</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">sådant exempel är undervattensforskningen, ett område där svensk</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">militär forskning är världsledande och möjligheterna att finna civila</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td348"><P class="p3 ft3">tillämpningar samtidigt är tydliga.</P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td322"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p28 ft3">Totalförsvarets forskningsinstitut har under lång tid bedrivit</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">undervattensforskning med fokus på sensortillämpningar för spaning och</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr8 td292"><P class="p3 ft3">övervakning i Östersjöns unika marina miljö. De kunskaper, tekniker och</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td293"><P class="p22 ft3">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td369"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td365"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td98"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td93"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td322"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td38"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<P class="p491 ft7">metoder som byggts upp har redan börjat utnyttjas inom det civila Prop. 2008/09:50 miljöområdet och denna användning kan utvidgas. Fokus i denna</P>
<P class="p329 ft3">utveckling ligger på hur olika hydroakustiska och elektromagnetiska tekniker/metoder kan användas för forskning och analys av havsmiljö och miljöhot samt för oceanografi i klimatarbetet.</P>
<P class="p81 ft3">Forskningen om havsmiljön uppgår till ca 120 miljoner kronor per år. Huvudsakliga finansiärer är Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Miljöstrategiska stiftelsen och Naturvårdsverket. Flera forskningsprogram kommer dock att upphöra. På grund av denna omprioritering förväntas forskningsvolymen att minska under kommande år. Forskningsbehoven är dock fortfarande stora. Hur processer på land påverkar haven är fortfarande dåligt kända och där behövs nya forsk- ningsinsatser liksom om hur olika miljöförändringar samverkar och påverkar havsmiljön. Forskningen behöver också stärkas när det gäller åtgärder och återhämtning liksom till stöd för beslut om förvaltning av havsmiljön.</P>
<P class="p159 ft3">För att öka förståelsen och kunskaperna om havsmiljön krävs en ökad forskning om orsaker och åtgärder när det gäller eutrofiering i Östersjön och västerhavet. Havsmiljöutredningen (M 2006:05) har föreslagit en utökad forskningssatsning för att åstadkomma en kraftsamling för att komma till rätta med havsmiljöproblemen. Denna forskning kan ge ett betydelsefullt stöd för att nå de nationella miljökvalitetsmålen som rör havsmiljön och för den nationella strategin för genomförandet av BSAP (HELCOM Baltic Sea Action Plan).</P>
<P class="p79 ft3">Fiskbestånden och fisket är avgörande för ekosystemens struktur och funktion. Det behövs forskning om effekter av olika fiskeriförvaltnings- åtgärder och fiskets roll för ekosystemen i havsmiljön. Globalt sett är vattenbruk en av de snabbast växande verksamheterna för animalisk födoproduktion. Det finns stora möjligheter att genom ökade forskningsinsatser ge underlag för utveckling av en näring med goda framtidsutsikter på landsbygden.</P>
<P class="p161 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslagen för forskning respektive forskning och samfinansiering till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka för satsningar på strategisk forskning inom havsmiljöforskning. Anslagen bör öka med totalt 40 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p161 ft3">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 10 miljoner kronor 2010, med ytterligare 5 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 5 miljoner kronor 2012. Anslagen till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka med 20 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p555 ft3">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="p110dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350110x1.jpg/" id="p110img1">
</DIV>
<P class="p482 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p483 ft21"><SPAN class="ft21">7.2.5</SPAN><SPAN class="ft43">Säkerhet och krisberedskap</SPAN></P>
<P class="p478 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslaget för forskning och utveckling till Verket för innovationssystem bör öka för satsningar på strategisk forskning på säkerhet och krisberedskap. Anslagen bör öka med totalt 40 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p479 ft3">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 5 miljoner kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 5 miljoner kronor 2012. Anslaget till Verket för innovationssystem bör öka med 20 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Verket för innovationssystem i samråd med Vetenskapsrådet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr1 td356"><P class="p552 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Arbetet med samhällets säkerhet</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">har sin tyngdpunkt i hanteringen av sådana händelser som enskilda</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">individer saknar förutsättningar att själva fullt ut hantera, och som skadar</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">samhällets funktionalitet. Ett brett säkerhetsarbete innefattar allt från att</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">förebygga orsaker och reducera sårbarheter till att förhindra, hantera och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">återuppbygga efter svåra händelser.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">En teknisk och operativ förmåga att värna samhällets säkerhet förut-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">sätter en avancerad kunskaps- och teknikutveckling på säkerhetsområdet.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p556 ft3">Detta behov kan mötas genom satsningar på utveckling av teknik inom</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">sådana fält som ledningssystem, inklusive varningssystem, insamling av</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">information, kommunikation och beslutsstöd, liksom inom simuleringar,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">informationssäkerhet och sensorteknologi. Tekniken för detta har tradi-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">tionellt funnits inom det militära försvarsområdet, men eftersom tillämp-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">ningarna inom området samhällets säkerhet skiljer sig från försvarets</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">måste tekniken bl.a. skalas ned och anpassas till breddade och helt nya</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">krav.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Regeringen har av dessa skäl beslutat om ett nationellt forsknings-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">program i syfte att skapa ett starkt innovationssystem för säkerhets-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">området. Programmet administreras av Verket för innovationssystem,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten och Försvarets materie-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">verk, vilka sammanlagt satsar 40 miljoner kronor under tre år samtidigt</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">som näringslivet bidrar med minst 25 procent för perioden <NOBR>2007–2010.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Inom den bredd som forskningsprogrammet representerar inryms så</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">skilda områden som detektion, generiska tekniker med både civila och</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">militära tillämpningar, risker med kemikalier och strålning eller biosäke-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">het och globala hälsohot som spridning av smittsamma sjukdomar.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p556 ft3">I Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) påpekas att</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen blir avsevärda vid ett</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p556 ft3">förändrat klimat. Forskning om klimatförändringarnas påverkan på</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">svensk dricksvattenförsörjning och hur denna kan åtgärdas är därför</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">angelägen. Zoonoser, sjukdomar som överförs från djur till människa,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">lever i ett komplex sampel med omgivningen och ett förändrat klimat kan</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p556 ft3">öka riskerna för att de utvecklas till ett hot mot folkhälsan. Bland annat</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td356"><P class="p552 ft3">ökar risken för hälsoeffekter i form av smittspridning hos djur och</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p22 ft3">110</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="p111dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350111x1.jpg/" id="p111img1">
</DIV>
<P class="p195 ft7">människa. Utredningen pekar också på andra risker för samhället såsom Prop. 2008/09:50 svåra stormar, översvämningar och skador på centrala samhällsfunktioner. En annan aspekt på ökad säkerhet i dricksvatten-</P>
<P class="p12 ft3">försörjningen är antagonistiska angrepp, t.ex. attentat mot dricksvatten- nätet. US Department of Homeland Security har identifierat angrepp med <NOBR>bio-agents</NOBR> mot t.ex. jordbrukssektorn och livsmedelskedjan som en av framtida betydande hotbilder. Vidare har det brittiska Cabinet Office identifierat pandemisk influensa som det hot som kommer att ha störst effekt på samhället.</P>
<P class="p60 ft3">En utökad forskning inom detta område kommer att ge ett bättre underlag för att göra riskbedömningar, prioritera åtgärdsarbetet, utveckla åtgärdsplaner och trygga samhället på nationell, regional och lokal nivå inför dessa förändringar. Forskningen måste vara utpräglat tvär- och mångvetenskaplig för att kunna hantera olika aspekter i samhället.</P>
<P class="p11 ft3">Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslaget för forskning och utveckling till Verket för innovationssystem bör öka för satsningar på strategisk forskning på säkerhet och krisberedskap. Anslagen bör öka med totalt 40 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p144 ft3">Anslagen till universitet och högskolor bör öka med 5 miljoner kronor 2010, med ytterligare 10 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 5 miljoner kronor 2012. Anslaget till Verket för innovationssystem bör öka med 20 miljoner kronor från och med 2009. Medlen till universitet och högskolor bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Verket för innovationssystem i samråd med Vetenskapsrådet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p557 ft42"><SPAN class="ft21">7.2.6</SPAN><SPAN class="ft41">Strategisk forskning inom samhällsvetenskap och humaniora</SPAN></P>
<P class="p558 ft21">Forskning om förutsättningar för tillväxt</P>
<P class="p530 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslaget för forskning och forsknings- information till Vetenskapsrådet bör öka för satsningar på strategisk forskning om förutsättningar för tillväxt. Anslaget bör öka med totalt 10 miljoner kronor från och med 2009.</P>
<P class="p559 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Forskning som rör sambanden mellan FoU, innovation, entreprenörskap, företagande och tillväxt har ett brett fokus. Utöver mekanismerna bakom ekonomisk tillväxt behöver forskningen bidra till förståelse av vilka institutioner och samhällsstrukturer som bidrar till en hållbar tillväxt, dvs. en tillväxt som på en och samma gång är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.</SPAN></P>
<P class="p103 ft5">Forskningsbehov inom området ligger väl i linje med prioriterade områden inom EU:s sjunde ramprogram och omfattar bl.a.:</P>
<P class="p560 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">forskning om tillväxt och dynamik i olika delar av näringslivet, t.ex. de tjänstebaserade näringarna liksom den s.k. tjänstefieringen av de tillverkande näringarna,</SPAN></P>
<P class="p561 ft3">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="p112dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350112x1.jpg/" id="p112img1">
</DIV>
<P class="p562 ft7"><SPAN class="ft98">- </SPAN>klusterbildningar och regionala tillväxtprocesser inklusive frågor om Prop. 2008/09:50 företagande i den regionala och lokala ekonomin, arbetsmarknadernas</P>
<P class="p563 ft3">funktion och individers rörlighet,</P>
<P class="p171 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">policyforskning kring forsknings- och innovationsfrågor inklusive effekter av privata och offentliga investeringar i forskning och utveckling, entreprenörskap och företagande,</SPAN></P>
<P class="p564 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">samhälleliga förutsättningar för entreprenörskap, inte minst på landsbygden,</SPAN></P>
<P class="p564 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">frågor om nyföretagande, nedläggning samt hur mindre företag kan växa till att bli större,</SPAN></P>
<P class="p171 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">frågor om samspelet mellan privata och offentliga aktörer bl.a. vad gäller upphandlingsfrågor och innovation i offentlig verksamhet, samt</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">frågor om styrmedel exempelvis för miljö- och klimatarbetet.</SPAN></P>
<P class="p565 ft3">Forskningsbehoven inom detta område är bl.a. nära kopplade till utvecklingen av processer och metoder för hur forskningsresultat på ett mer effektivt sätt ska komma näringsliv och samhälle till del på såväl nationell, regional som lokal nivå.</P>
<P class="p165 ft3">Detta gäller inte minst området regional tillväxt som innefattar såväl gles- och landsbygd som mer urbana miljöer, och där universitet och högskolor är av strategisk betydelse för näringslivet och offentliga aktörer. Vidare behövs forskning kring nya organisatoriska, tekniska och logistiska lösningar för företag och befolkning i landets olika delar, t.ex. hur system för social service, vård och omsorg kan utformas, där såväl mänskliga som ekonomiska resurser utgör en begränsad tillgång.</P>
<P class="p526 ft3">Av stort intresse är också forskning om entreprenörskap och nyföretagande. Nyföretagande bidrar t.ex. till samhällsutvecklingen genom att erbjuda fler arbetstillfällen och till att effektivisera ekonomin genom att konkurrensutsätta marknader. Den existerande forskningen om entreprenörskap och nyföretagande bör därför stärkas för att öka kunskaperna om förutsättningar för tillväxt och välstånd i hela landet.</P>
<P class="p526 ft7">Anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka för satsningar på strategisk forskning om förutsättningar för tillväxt. Anslaget bör öka med totalt 10 miljoner kronor från och med 2009.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr2 td356"><P class="p3 ft21">Politiskt viktiga geografiska regioner</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td356"><P class="p566 ft3">Regeringens bedömning: Anslagen för forskning och forskar-</P></TD>
<TD class="tr17 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p566 ft3">utbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p566 ft3">strategisk forskning om politiskt viktiga regioner. Anslagen bör öka</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p49 ft3">med totalt 20 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p224 ft3">Anslagen bör öka med 15 miljoner kronor 2009 och med ytterligare</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p566 ft3">5 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td356"><P class="p49 ft3">utvärdering av Vetenskapsrådet.</P></TD>
<TD class="tr5 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td356"><P class="p226 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Den ekonomiska utvecklingen är</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p567 ft3">snabb i flera delar av världen som tidigare haft svag ekonomi. Ekonomin</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p567 ft3">blir allt mer globaliserad. Globaliseringen av världsekonomin kräver en</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td356"><P class="p567 ft3">bred samlad kunskap om politiskt och ekonomiskt viktiga regioners</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td357"><P class="p22 ft3">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td356"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<P class="p195 ft7">samhällssystem, ekonomi och råvaror. Vidare har förhållanden och Prop. 2008/09:50 utvecklingen i andra regioner viktiga politiska konsekvenser för Sverige.</P>
<P class="p12 ft3">Att förstå hur olika aspekter av globalisering hänger samman är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som förutsätter bidrag från flera vetenskapsområden, inom framför allt samhällsvetenskap. Kompetens behövs också när det t.ex. gäller religioners betydelse. Två regioner framstår som angelägna att bygga upp samlade forskningskompetenser kring: Ryssland och Mellanöstern. En koppling behöver ske också till utbildningsinsatser.</P>
<P class="p11 ft3">Ryssland utvecklas snabbt och är på väg att bli en ekonomisk stormakt genom sin export av olja, naturgas och andra råvaror. Samtidigt får dess energiexport också viktiga säkerhetspolitiska konsekvenser i östra Europa. Den senaste tidens händelseutveckling har visat på behovet av en fördjupad forskningsbaserad kunskap om utvecklingen i Ryssland och dess grannländer. Rysslands position nära Arktis gör även polarfrågor aktuella.</P>
<P class="p144 ft3">Politisk och religiös radikalism i Mellanöstern och Främre Asien har radikalt ändrat den globala, och svenska, säkerhetssituationen sedan den 11 september 2001. Mellanöstern framstår ur politisk synvinkel mycket viktig region. Den fortsatta utvecklingen i dessa regioner behöver bevakas för att om möjligt hjälpa till med fredsbevarande insatser och öppenhet för samarbeten inom olika områden. Satsningen bör ske vid vardera ett lärosäte efter utlysning och utvärdering.</P>
<P class="p144 ft3">Forskningen bör bedrivas i ett brett perspektiv; ekonomiskt, politiskt, kulturellt, sociologiskt och religiöst. Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning om politiskt viktiga geografiska regioner. Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor bör öka för satsningar på strategisk forskning om politiskt viktiga regioner. Anslagen bör öka med totalt 20 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR> Anslagen bör öka med 15 miljoner kronor 2009 och med ytterligare 5 miljoner kronor 2012. Medlen bör tillföras efter utlysning och utvärdering av Vetenskapsrådet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2010 presentera en fördelning för <NOBR>2010–2012.</NOBR></P>
<P class="p568 ft1">8 Forskningsbaserad innovation</P>
<P class="p569 ft17"><SPAN class="ft17">8.1</SPAN><SPAN class="ft35">Forskning, innovation och konkurrenskraft</SPAN></P>
<P class="p570 ft3">Innovation är bl.a. utveckling av nya eller väsentligt förbättrade produkter, tjänster, processer, organisationer eller andra värdeskapande lösningar. Innovationer uppstår i ett dynamiskt och komplext samspel mellan näringsliv, akademi, entreprenörer och samhälle. För att forskningsbaserade innovationer ska kunna uppstå och utvecklas krävs incitament för inblandade aktörer, strukturer som tillhandahåller kommersiell och annan kompetens, finansiering samt regelverk som inte är hindrande. Ett antal av de grundläggande reformer som beskrivs i denna proposition bidrar till bättre förutsättningar för forskningsbaserad</P>
<P class="p571 ft3">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<P class="p105 ft5">innovation. Regeringen redovisar också ett antal specifika åtgärder som Prop. 2008/09:50 innebär att:</P>
<P class="p572 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat stimuleras,</SPAN></P>
<P class="p573 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">tillgången till offentligt riskkapital ökar, och</SPAN></P>
<P class="p194 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">industriforskningsinstituten förstärks och förnyas.</SPAN></P>
<P class="p574 ft3">Vissa insatser berör lärosätenas grundläggande regelverk. Insatserna innebär att högskolelagen förtydligas och utvidgas på så sätt att högskolorna, förutom uppgiften att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet, ska verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Dessa uppgifter ska vidare vara integrerade delar i högskolans samlade uppgift. Lärarundantaget behålls, men bör kompletteras med en anmälningsskyldighet.</P>
<P class="p192 ft7">Innovation är grundläggande för en positiv samhällsutveckling och ett långsiktigt konkurrenskraftigt näringsliv i Sverige. Några områden som utgör viktiga förutsättningar för detta beskrivs därför också. Dessa områden är:</P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">forskning, utveckling och innovation i näringslivet,</SPAN></P>
<P class="p194 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">innovationsfrämjande offentlig upphandling,</SPAN></P>
<P class="p194 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">immaterialrätt,</SPAN></P>
<P class="p194 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">statsstödsregler om forskning, utveckling och innovation,</SPAN></P>
<P class="p194 ft3"><SPAN class="ft99">-</SPAN><SPAN class="ft30">regionala innovationsmiljöer, och</SPAN></P>
<P class="p194 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">standardisering.</SPAN></P>
<P class="p575 ft7">Vidare avser regeringen att tillsätta en utredning om hur offentliga investeringar kan utnyttjas bättre än i dag för att främja utvecklingen av nya kunskapsintensiva företag. Mot bakgrund av att många högteknologiska produkter inte har en tillräckligt stor marknad i Sverige är det även viktigt att frågeställningar kring internationalisering och export tas med tidigt i innovationsprocessen.</P>
<P class="p576 ft3">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="p115dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350115x1.jpg/" id="p115img1">
</DIV>
<P class="p94 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p577 ft21"><SPAN class="ft21">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft46">Ökade medel för att främja forskningsbaserad innovation</SPAN></P>
<P class="p578 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning och forskarutbildning till vissa universitet och högskolor samt anslaget för institutens strategiska kompetensmedel m.m. bör öka för satsningar på forskningsbaserade innovationer. Anslagen bör öka med totalt 350 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p579 ft7">Anslagen till vissa universitet och högskolor bör öka med totalt 150 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR> Medlen bör fördelas med 100 miljoner kronor 2009 och med ytterligare 50 miljoner kronor 2012.</P>
<P class="p580 ft3">Av de totala medlen bör 75 miljoner kronor av medlen till universitet och högskolor användas för stöd för tidig marknadskompletterande såddfinansiering och affärsutveckling med syfte att öka affärsskapandet av forsknings- och kunskapsrelaterade affärsidéer med stor marknadspotential till Innovationsbron AB. Medlen bör fördelas med 50 miljoner kronor 2009 och med ytterligare 25 miljoner kronor 2012.</P>
<P class="p581 ft7">Anslaget för institutens strategiska kompetensmedel m.m. bör öka med totalt 200 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR> Medlen bör fördelas med 100 miljoner kronor 2009 och med ytterligare 100 miljoner kronor 2012.</P>
<P class="p559 ft93">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft7">Som ett komplement till de övriga reformer som beskrivs i denna proposition är det angeläget att vidta särskilda åtgärder för att främja uppkomsten av forskningsbaserade innovationer. Utgångspunkter, bedömningar och förslag för de olika insatserna beskrivs i respektive avsnitt nedan.</SPAN></P>
<P class="p582 ft19"><SPAN class="ft17">8.2</SPAN><SPAN class="ft75">Nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat</SPAN></P>
<P class="p583 ft21"><SPAN class="ft21">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft46">Lärosätenas uppgifter förtydligas och utvidgas</SPAN></P>
<P class="p530 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens förslag: </SPAN>Högskolelagen (1992:1434) ska ändras så att det i högskolans samlade uppgift ska ingå att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr1 td356"><P class="p552 ft3"><SPAN class="ft21">Bakgrund: </SPAN>Betydelsen av att universitet och högskolor utöver</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">utbildning och forskning även ägnar sig åt nyttiggörande, inklusive</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">kommersialisering, av forskningsresultat har påtalats under lång tid.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Frågan har återkommande behandlats i flera forskningspropositioner.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Utredningen om rätten till resultaten av högskoleforskningen (UHFOR-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">utredningen) har övervägt och lämnat förslag om detta i sitt betänkande</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p584 ft3">Nyttiggörande av högskoleuppfinningar (SOU 2005:95).</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Frågan om nyttiggörande och effektivt utnyttjande av offentlig-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">finansierade forskningsresultat har även betonats av stats- och</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td356"><P class="p552 ft3">regeringschefer i samband med nylanseringen av Lissabonstrategin.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td357"><P class="p22 ft3">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td356"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft3">Insatser bör därför göras för att i högre utsträckning än hittills omvandla kunskap till samhällsekonomiska vinster. Offentliga forsknings- organisationer bör sprida och använda offentligfinansierade forsknings- resultat effektivare så att de kan utnyttjas för nya produkter och tjänster eller på annat sätt komma samhället till konkret nytta.</P>
<P class="p409 ft3">I alla <NOBR>OECD-länder</NOBR> finns någon form av struktur med uppgift att stötta kommersialiseringsprocesser runt högskolan. I Sverige utgörs dessa strukturer huvudsakligen av högskolans innovations- och samverkans- enheter, ibland med patentfunktioner, av holdingbolagen samt av Innovationsbron AB med såddfinansiering och inkubatorprogram. Inom ramen för sitt uppdrag att främja utveckling av effektiva innovationssystem inom sitt ansvarsområde genomför också Verket för innovationssystem aktiviteter som syftar till att stötta kommersialisering av forskningsresultat. Ett exempel är nyckelaktörsprogrammet, som syftar till att öka professionaliseringen av lärosätenas arbete med kommersialisering.</P>
<P class="p481 ft3"><SPAN class="ft21">Utredningens förslag: </SPAN><NOBR>UHFOR-utredningen</NOBR> (SOU 2005:95) har föreslagit att högskolan får en utvidgad uppgift genom att det i 1 kap 2 § andra stycket högskolelagen (1992:1434) läggs till att högskolan ska främja nyttiggörande av forskningsresultat tillkomna vid högskolan. Enligt utredningen står det tämligen klart att förvärv och nyttiggörande av forskningsresultat inte faller inom högskolans utbildnings- eller forskningsuppgifter. Utredningen har vidare ansett att inte heller förvärv av forskningsresultat ryms i samverkansuppgiften som den är utformad i högskolelagen i dag. För att högskolans uppgifter ska bli tydliga och förutsättningar skapas för ett ökat nyttiggörande av forskningsresultat, t.ex. genom förvärv, avyttring, licensiering, patentering m.m., bör, enligt utredningen, högskolans skyldigheter respektive möjligheter i sådana avseenden lagfästas. Med den ändring som utredningen föreslår kommer den utvidgade samverkansuppgiften, enligt utredningen, att ses som en egen uppgift vid sidan av forskning och utbildning.</P>
<P class="p511 ft3"><SPAN class="ft21">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet av remissinstanserna, bl.a. <SPAN class="ft4">Riksdagens ombudsmän, Försvarets materielverk, Uppsala universitet, Linköpings universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Svenska Patentombudsföreningen </SPAN>stöder utredningens förslag. <SPAN class="ft4">Högskole- verket, Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Högskolan i Halmstad </SPAN>är också positiva till förslaget, men anser att det krävs tydliga definitioner av nyttiggörande och av forskningsresultat. <SPAN class="ft4">Karolinska institutet </SPAN>anser att huvuduppgifterna undervisning, forskning och samverkansuppgiften måste ligga i fokus och menar att inga tvingande uppgifter vad gäller nyttiggörande bör påföras. <SPAN class="ft4">Lunds universitet </SPAN>menar att en precisering av samverkansuppgiften ändå kan vara motiverad, eftersom viss osäkerhet råder<SPAN class="ft4">. Karlstads universitet </SPAN>anser att det måste vara lärosätet som avgör hur samverkansuppgiften ska lösas och <SPAN class="ft4">Sveriges Akademikers Centralorganisation </SPAN>menar att hela uppgiften bör ses över. <SPAN class="ft4">Högskoleverket </SPAN>anser att samverkansuppgiften ska vara integrerad i de två övriga uppgifterna.</P>
<P class="p585 ft7"><SPAN class="ft93">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Utvecklingen vid universitet och högskolor har under senare år inneburit en ökad betoning av deras betydelse för samhället. Uppgiften att samverka med det omgivande samhället har härigenom ökat i betydelse. Det är regeringens uppfattning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">116</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">att det är angeläget att lärosätena i framtiden arbetar än mer aktivt med att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, bl.a. genom att främja kommersialisering och överföring av kunskap till näringslivet och samhället i övrigt. Stor kompetens, väl upparbetade strukturer och en bred bas av forskningsresultat i kombination med utveckling i samverkan med näringsliv och samhällsliv i stort skapar förankring och legitimitet och ger förutsättningar för att resultat från forskning kan komma till ett effektivt nyttjande.</P>
<P class="p586 ft3">Sedan tidigare gäller att högskolorna ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Sedan uppgiften att samverka med det omgivande samhället tillkom den 1 januari 1997 har innebörden av ordet samverkan analyserats av ett antal utredningar. Det har varit oklart huruvida uppgiften ska ses som en integrerad del av högskolans kärnuppgifter utbildning och forskning, som ett utflöde av dessa uppgifter eller som en egen separat uppgift. Regeringen finner, i likhet med <NOBR>UHFOR-utredningen,</NOBR> att frågan om huruvida samverkansuppgiften är en egen uppgift eller inte, i sig, har en begränsad betydelse. Med hänsyn till den ökade betydelse samverkan har fått under senare år ser regeringen det dock som angeläget att uppgiften blir tydlig. Till skillnad från utredningens förslag anser regeringen att uppgiften ska utgöra en integrerad del av högskolans samlade uppgift.</P>
<P class="p481 ft3">Samverkansuppgiften har hittills inte uttryckligen omfattat att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Även om uppgiften att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan ses som en naturlig del av den samverkans- och informationsuppgift som redan gäller, har det av många uppfattats som oklart om den ingår i uppgiften eller inte. Redan detta förhållande talar för att det finns behov av precisering att det ingår i lärosätenas uppgifter att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Regeringens uppfattning är att det är viktigt att det står klart att detta är en viktig uppgift för universitet och högskolor samt att det klargörs genom att högskolelagen förtydligas i denna del. Även denna uppgift ska, enligt regeringens mening, utgöra en integrerad del av högskolans samlade uppgift.</P>
<P class="p587 ft3">Att högskolorna ska verka för att forskningsresultat ska komma till nytta innebär att högskolorna ska vidta åtgärder som syftar till att forskningsresultat ska komma samhället i stort till godo. Bland annat kan detta ske genom att resultat vidareförädlas, avyttras, kommersialiseras eller kommer till praktisk tillämpning på annat sätt. Kommersialisering kan t.ex. ske genom att uppfinningar patenteras och licensieras ut till befintliga företag eller genom att nya företag bildas. Att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan även innebära att informationen om forskningsresultat finner sin väg ut i samhället och den övriga forskarvärlden och där väcker intresse för vidareutveckling av liknande och bättre idéer inom samma eller annat område. Universitet och högskolor ska på olika sätt skapa goda förutsättningar för att forskningsresultat ska komma till nytta. Detta innebär dock inte att lärosätena själva måste vidta alla de åtgärder som kan behövas. För framför allt de större lärosätena är det naturligt att de själva eller i samverkan med andra bygger upp kompetens att arbeta med bl.a. kommersialisering. Universiteten och högskolorna behöver normalt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">117</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="p118dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350118x1.jpg/" id="p118img1">
</DIV>
<P class="p487 ft7">bedriva arbetet i samverkan med andra lärosäten eller andra aktörer. Prop. 2008/09:50 Även om ett lärosäte bedömer att man inte kan bedriva arbetet i egen regi</P>
<P class="p116 ft3">har lärosätet ett ansvar att driva arbetet för att forskningsresultaten kommer till nytta. Uppgiften omfattar bl.a. att erbjuda eller anvisa möjligheter till utbildning för forskare i frågor om immaterialrättsligt skydd för forskningsresultat, entreprenörskap och liknande utvecklingsarbete. Högskolornas åtgärder för att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta ska rymmas inom gällande regelverk.</P>
<P class="p588 ft3">Alla sätt att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta kan i förlängningen förväntas leda till ökad tillväxt och ökad sysselsättning. En utvidgning av högskolans uppgifter i detta avseende är ett led i denna utveckling. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att 1 kap. 2 § andra stycket högskolelagen (1992:1434) förtydligas och utvidgas på så sätt att högskolorna, förutom uppgiften att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet, ska verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Regeringens förslag överensstämmer med utredningens förslag dock med den skillnaden att högskolans uppgift att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta ska utgöra en integrerad del av högskolans samlade uppgift. Därutöver föreslår regeringen vissa språkliga förändringar i förhållande till utredningens förslag. Dessa förändringar är inte avsedda att medföra någon ändring i sak.</P>
<P class="p589 ft42"><SPAN class="ft21">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">En skyldighet att anmäla en patenterbar uppfinning bör införas</SPAN></P>
<P class="p590 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>En lärare vid ett universitet eller en högskola bör ha en skyldighet att underrätta sin arbetsgivare om en patenterbar uppfinning som han eller hon har gjort.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td356"><P class="p552 ft3"><SPAN class="ft21">Bakgrund</SPAN>: Som huvudregel gäller att en uppfinnare, även om han eller</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">hon är anställd, har rätt till sin uppfinning. Lagen (1949:345) om rätten</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">till arbetstagares uppfinningar reglerar förhållandet mellan arbetsgivaren</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">och den arbetstagare som har gjort en patenterbar uppfinning med</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">anknytning till en anställning. Av lagen framgår under vilka</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">omständigheter, i vilken utsträckning och på vilka villkor en arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td370"><P class="p3 ft3">äger rätt till arbetstagarens patenterbara uppfinningar.</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p552 ft3">Lagens</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">bestämmelser gäller arbetstagare i såväl allmän som enskild tjänst. Av</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">1 § andra och tredje styckena framgår att två grupper av arbetstagare har</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">undantagits från lagens tillämpningsområde. Lärare vid universitet,</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">högskolor eller andra inrättningar som tillhör undervisningsväsendet och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">viss militär personal ska inte i denna egenskap anses som arbetstagare i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td371"><P class="p3 ft3">lagens</P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p3 ft3">mening.</P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft3">Undantaget</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td372"><P class="p3 ft3">lärare</P></TD>
<TD class="tr4 td373"><P class="p3 ft3">benämns</P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p552 ft3">allmänt</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td374"><P class="p3 ft3">”lärarundantaget”.</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td71"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td372"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td373"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Sverige är i stort sett det enda land som fortfarande tillämpar ett</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">lärarundantag. I USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Österrike,</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td356"><P class="p552 ft3">Nederländerna, Belgien, Portugal, Spanien, Danmark, Norge, Israel och</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p22 ft3">118</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">Japan är huvudregeln att rätten till forskares uppfinningar tillfaller eller ska kunna tillfalla arbetsgivaren, dvs. högskolan. I nästan alla jämförbara länder har det på senare tid skett en utveckling i riktning mot ett i praktiken delat ansvar för nyttiggörande av forskningsresultat genom att lärarundantagen har avskaffats. Endast Sverige och Italien har kvar undantaget. Lösningarna ser dock något olika ut, eftersom de institutionella förhållandena inom ländernas högskolesystem ofta varierar betydligt. Förändringarna har inspirerats av den utveckling som startade i USA i början av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Genom <NOBR>Bayh-Dole</NOBR> Act kan en högskola som tar emot federala medel överta rätten till uppfinningar som tagits fram med dessa medel.</P>
<P class="p586 ft3">De övriga nordiska länderna har under de senaste åren genomfört förändringar som innebär att högskolan under vissa förutsättningar har möjlighet att ta över rättigheterna till forskningsresultaten. Eftersom dessa länder har en högskolestruktur som har stora likheter med den svenska, redogörs översiktligt för hur dessa länder hanterat frågan.</P>
<P class="p409 ft3">I Norge avskaffades lärarundantaget 2003 och en anmälningsplikt infördes. Högskolan har där rätt att ta över de anställdas uppfinningar men måste underrätta den anställde inom fyra månader om högskolan ämnar göra detta.</P>
<P class="p407 ft3">I Danmark har offentliga forskningsinstitutioner (universitet, högskolor och statliga forskningsinstitut) rätt att ta över de anställdas uppfinningar som är gjorda efter januari 2000. Motivet till att avskaffa lärarundantaget var först och främst att man önskade en kraftig utveckling av samarbetet mellan institutionerna och näringslivet. Forskaren är skyldig att utan dröjsmål anmäla en patenterbar uppfinning. Institutionen har två månader på sig att utreda om den vill ta över rätten. Den måste enligt lag aktivt verka för att uppfinningen kommer till nytta.</P>
<P class="p481 ft3">I Finland har det tidigare tillämpats ett lärarundantag på i princip samma sätt som i Sverige. Sedan januari 2006 gäller dock nya regler. Om det är frågan om s.k. avtalsforskning som baserar sig på avtal med en utomstående samarbetspartner eller annan extern finansiär, ska högskolan ha rätt att ta över rätten till forskningsresultaten. Inom den s.k. öppna forskningen som i regel genomförs med högskoleanslag gäller att forskaren får behålla rätten till resultaten. Om forskaren inte inom sex månader från anmälan har publicerat resultaten eller meddelat sin önskan att behålla rätten, får högskolan dock ta över rätten.</P>
<P class="p481 ft3">Tankar om ett delat ansvarstagande utvecklas även i OECD:s rapport om svensk ekonomi i februari 2004. I rapporten rekommenderas att äganderätten till och avkastningen av forskningsresultat ska delas mellan forskaren och högskolan. Därigenom stärks enligt OECD drivkrafterna att nyttiggöra forskningsresultat. Dessa rekommendationer har sedan upprepats vid motsvarande granskningar 2005 och 2007.</P>
<P class="p591 ft3">I den senaste forskningspolitiska propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) anges att ett avskaffande av lärarundantaget är ett huvudalternativ i frågan om rätten till forskningsresultaten. Därför tillsattes en utredning för att belysa de rättsliga konsekvenserna av att avskaffa lärarundantaget. Dessa har klarlagts av Utredningen om rätten till resultaten av högskoleforskningen <NOBR>(UHFOR-utredningen)</NOBR> som lämnade sitt betänkande i november 2005 (SOU 2005:95).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">119</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR height=0>
<TD width=73px></TD>
<TD width=19px></TD>
<TD width=58px></TD>
<TD width=24px></TD>
<TD width=31px></TD>
<TD width=54px></TD>
<TD width=75px></TD>
<TD width=72px></TD>
<TD width=99px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr1 td268"><P class="p43 ft3"><SPAN class="ft21">Utredningens förslag: </SPAN><NOBR>UHFOR-utredningen</NOBR> har lämnat två alternativa</P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p228 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">lösningsförslag som rör lärarundantaget. Enligt det ena alternativet ska</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">patenterbara uppfinningar anmälas till arbetsgivaren, om uppfinningarna</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">kan hänföras till området för den forskningsverksamhet som bedrivs vid</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">högskolan (anmälningsalternativet). Enligt det andra alternativet ska</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">arbetsgivaren ha rätt att mot ersättning förvärva alla rättigheter till sådana</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p41 ft3">anmälda uppfinningar som har ett samband med arbetstagarens</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">anställning (övertagandealternativet). Den akademiska friheten bör dock</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">enligt utredningen ha företräde. Detta manifesteras genom att</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft96">arbetsgivarens rätt att förvärva en uppfinning förutsätter att arbetstagaren</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">inte har förbehållit sig rätten att publicera uppgifter om uppfinningen.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3"><SPAN class="ft21">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de lärosäten som har yttrat sig</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">över förslaget anser att lärarundantaget bör avskaffas. Såväl en majoritet</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">av universitet och högskolor som andra intressenter menar dock att</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">kompetensen hos högskolan att ansvara för nyttiggörande av</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">forskningsresultat och hantering av immateriella rättigheter ofta är alltför</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p41 ft3">låg. Man pekar på att detta är en tids- och arbetskrävande och kostsam</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">hantering samt att stödstrukturerna inte är tillräckligt utbyggda.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft4"><SPAN class="ft3">Flera instanser exempelvis </SPAN>Högskoleverket, Uppsala universitet,</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft4">Stockholms universitet, Umeå universitet, Karolinska institutet, Luleå</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft4">tekniska universitet, Mälardalens högskola, Högskolan Kristianstad,</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft4">Konstfack, Statens energimyndighet, Verket för innovationssystem,</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Patent- och registreringsverket</SPAN>, förespråkar anmälningsalternativet.</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">Andra är kritiska och avstyrker anmälningsalternativet, bl.a.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft4">Vetenskapsrådet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3"><NOBR>(KK-stiftelsen).</NOBR> Vetenskapsrådet bedömer att en anmälningsplikt enbart</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p41 ft3">skulle uppfattas som en formell eller byråkratisk hantering och påverka</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">grundforskningens förutsättningar negativt. <NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> befarar att den</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">databas som föreslås bli inrättad mest skulle komma att utnyttjas av</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">andra länder. <SPAN class="ft4">Swedish ICT Research AB </SPAN>påpekar att ett fundamentalt</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">problem är att förekomsten av en uppfinning inte är något självklart och</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">lätt att identifiera och att forskare dessutom i de flesta fall inte själva har</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">kompetens att bedöma om patenterbarhet föreligger. <SPAN class="ft4">Malmö högskola</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">ifrågasätter om det är värt att bygga en organisation för värdering av</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">kommersialiseringspotentialen när högskolan inte får en exklusiv rätt att</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td103"><P class="p3 ft3">kunna överta rättigheterna.</P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td371"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td365"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td322"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">Av remissinstansernas ställningstaganden till utredningens andra</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p41 ft3">alternativ (övertagandealternativet) framgår respektive instans syn på</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td317"><P class="p3 ft3">lärarundantaget.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td40"><P class="p520 ft3">Exempelvis</P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p50 ft3">har</P></TD>
<TD class="tr6 td371"><P class="p25 ft4">Lunds</P></TD>
<TD class="tr6 td365"><P class="p3 ft4">universitet,</P></TD>
<TD class="tr6 td322"><P class="p43 ft20">Linköpings</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft20">universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola AB,</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td375"><P class="p3 ft4">Svenskt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td52"><P class="p3 ft4">Näringsliv,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td364"><P class="p35 ft4">Tjänstemännens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td376"><P class="p43 ft4">centralorganisation,</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft4">Landsorganisationen i Sverige <SPAN class="ft3">och </SPAN>Företagarnas riksorganisation</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">förordat ett avskaffande av lärarundantaget medan exempelvis <SPAN class="ft4">Göteborgs</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft4">universitet<SPAN class="ft3">, </SPAN>Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Sveriges</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td103"><P class="p3 ft4">Universitetslärarförbund,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td104"><P class="p245 ft4">Svenska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td47"><P class="p69 ft4">Journalistförbundet,</P></TD>
<TD class="tr6 td322"><P class="p43 ft4">Sveriges</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft4">Författarförbund, Sveriges Akademikers Centralorganisation och</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft4">Sveriges läromedelsförfattares förbund <SPAN class="ft3">har förordat att lärarundantaget</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">kvarstår. <SPAN class="ft4">Karolinska institutet </SPAN>betonar vikten av att fortsatt värna om den</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">akademiska friheten. Läraren måste ha en fortsatt stark ställning. Det</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p41 ft3">innebär att läraren måste vara den som beslutar om huruvida ett resultat</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td317"><P class="p3 ft3">ska publiceras,</P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p3 ft3">även om</P></TD>
<TD class="tr5 td264"><P class="p3 ft3">det</P></TD>
<TD class="tr5 td259"><P class="p50 ft3">sker</P></TD>
<TD class="tr5 td371"><P class="p3 ft3">till priset</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td376"><P class="p43 ft3">av att möjligheten till</P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p22 ft3">120</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">patentering går förlorad. Därför förordar institutet att lärarundantaget behålls. <SPAN class="ft4">SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB </SPAN>som förordar övertagandealternativet anser att principen om högskolans samverkan med det omgivande samhället stöder en likformig behandling av forskningsresultat hos högskola och företag. Därför bör högskoleanställda forskare behandlas på samma sätt som medarbetare vid företagens forsknings- och utvecklingsavdelningar.</P>
<P class="p409 ft93">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft7">Regeringen konstaterar att remissopinionen är delad. En majoritet av de högskolor som yttrat sig över </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">UHFOR-utredningen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> förordar ett avskaffande av lärarundantaget medan majoriteten av övriga instanser inte gör det.</SPAN></P>
<P class="p592 ft3">Det finns skäl som talar för ett avskaffande av lärarundantaget. Det kan motiveras med att rätten till offentligt finansierade forskningsresultat bör avgöras med det övergripande samhällsintresset som utgångspunkt. Utflödet av patent och licenser från forskningen vid universitet och högskolor ligger på en relativt låg nivå med hänsyn till den omfattning svensk forskning har, och insatser bör göras för att öka detta flöde. OECD har vid upprepade tillfällen rekommenderat Sverige att införa ett system med delat ägarskap, något som gäller i jämförbara länder. Frågan om kommersiellt utnyttjande bör inte ses som enbart en privat angelägenhet för forskaren. Att som i dagsläget vara beroende av att äganderätten till uppfinningar är en förhandlingsfråga i varje enskilt fall mellan ett universitet eller en högskola och forskare skapar inte förutsättningar för en professionell hantering. Ansvaret för samverkansuppgiften och nyttiggörandet kommer genom det föreslagna förtydligandet i högskolelagen att ligga på universitetet eller högskolan, inte på den enskilde forskaren.</P>
<P class="p591 ft3">Men det finns också starka argument mot ett avskaffande. Ett argument som lyfts fram av flera av de remissinstanser som är negativa till att ta bort lärarundantaget är att högskolan ännu inte har tillräcklig kompetens, tillräckliga stödstrukturer och inte heller de finansiella resurser och förutsättningar som krävs för att kunna ta hand om forskningsresultaten. Ett annat viktigt argument är att ekonomiska driv- krafter och möjligheter till patentering och licensiering av forsknings- resultaten är viktiga incitament för forskare att medverka i kommersialisering. Det är ett synsätt hos många enskilda forskare. Ett ytterligare argument som framförts är att lärarundantaget innebär bättre möjligheter att kunna attrahera excellenta forskare från utlandet med eget intresse för kommersialisering av sina forskningsrön, eftersom de ekonomiska drivkrafterna är gynnsamma.</P>
<P class="p587 ft3">Regeringens uppfattning är att argumenten för ett avskaffande av lärarundantaget är starka men att skälen som talar för att inte nu avskaffa det likväl överväger. Många universitet och högskolor har i dagsläget inte system och kompetens att ta över ansvaret för kommersialisering när det t.ex. gäller patentering och licensiering. Det finns inte heller något tydligt alternativ till hur ekonomiska incitament för forskare att medverka i kommersialiseringsarbetet skulle kunna utformas om lärarundantaget avskaffades. Regeringens uppfattning är att det är nödvändigt att utveckla förutsättningarna i bl.a. dessa avseenden innan ett slutgiltigt ställningstagande till lärarundantagsfrågan kan tas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">121</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="p122dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350122x1.jpg/" id="p122img1">
</DIV>
<P class="p593 ft7">Ett effektivt informationsflöde mellan läraren och högskolan är en Prop. 2008/09:50 första förutsättning för ett effektivt system för nyttjande av patenterbara</P>
<P class="p488 ft7">uppfinningar. För att högskolan ska kunna verka för att en uppfinning tillkommen vid högskolan kommer till nytta, måste högskolan få information om denna. Regeringen avser därför återkomma i frågan om att även lärare bör ha en skyldighet att underrätta sin arbetsgivare om en patenterbar uppfinning som han eller hon har gjort.</P>
<P class="p594 ft42"><SPAN class="ft21">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Stödresurser för lärosätenas nyttiggörande av forskningsresultat</SPAN></P>
<P class="p590 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Av de totala medel som bör fördelas till vissa universitet och högskolor för satsningar på forskningsbaserade innovationer åren <NOBR>2009–2012</NOBR> bör totalt 75 miljoner kronor användas i arbetet med att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Medlen bör fördelas till Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola AB med 50 miljoner kronor 2009 och med ytterligare 25 miljoner kronor 2012. Från och med 2010 bör medlen fördelas mellan de sju lärosätena med ledning av inkomna strategier för hur innovationskontor ska byggas upp och organiseras. En förutsättning för att få medel bör vara att mottagande lärosäten verkar för att forskningsresultat tillkomna även vid andra lärosäten än de nämnda kommer till nytta.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td40"><P class="p28 ft21">Bakgrund<SPAN class="ft3">:</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p520 ft3">Lärosätenas</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td377"><P class="p35 ft3">incitament</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p3 ft3">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td378"><P class="p3 ft3">att arbeta</P></TD>
<TD class="tr7 td262"><P class="p552 ft3">med</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">kommersialisering och med näringslivsrelevant forskning har hittills varit</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">relativt begränsade. Sett ur ett internationellt perspektiv är det relativt få</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">produkter och företag som i realiteten har uppkommit direkt ur en</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">akademisk miljö. Företagen i de inkubatorer och forskningsparker som</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">har växt upp runt flera lärosäten har snarare placerats där utifrån ett</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">behov av närhet till kvalificerad arbetskraft och möjligheter att få stöd för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">idéutveckling med hjälp av kontakter med den akademiska världen. Detta</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">är en gynnsam process för båda sidor. Företagen får tillgång till kunskap</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">och välutbildad arbetskraft och lärosätena finner ofta nya</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">forskningsområden utifrån problemställningar inom näringslivet. I detta</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">sammanhang är det även angeläget att både traditionella näringar liksom</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft3">nya</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft3">och</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p3 ft3">potentiella</P></TD>
<TD class="tr6 td379"><P class="p3 ft3">kreativa</P></TD>
<TD class="tr6 td380"><P class="p3 ft3">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td72"><P class="p35 ft3">innovativa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td307"><P class="p552 ft96">näringars</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td381"><P class="p3 ft3">utvecklingsmöjligheter tas tillvara.</P></TD>
<TD class="tr4 td380"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td380"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td262"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Framväxten av inkubatorer och forskningsparker med högteknologiska</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">företag i närheten av universitet och högskolor ökar möjligheterna till</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">samarbete och kunskapsöverföring mellan akademi och näringsliv.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Företagens närvaro och kontakter ger också ett återflöde av olösta frågor</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">öppna för ny forskning. Denna process är även en viktig drivkraft för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td40"><P class="p3 ft3">forskarna.</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td379"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td380"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td71"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td380"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td356"><P class="p552 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Alla lärosäten bör ges goda</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">förutsättningar att verka för att forskningsresultat tillkomna vid</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">högskolan kommer till nytta, antingen genom en egen funktion eller</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr8 td356"><P class="p3 ft3">genom avtalade samarbeten med andra. Särskilda innovationsinsatser bör</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p22 ft3">122</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">utvecklas vid sju lärosäten för att forskningsresultat ska komma till nytta. De lärosäten där dessa särskilda innovationsinsatser (innovationskontor) bör göras är Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan samt Chalmers tekniska högskola AB. Valet av de sju lärosätena baseras på att de har omfattande forskning inom framför allt medicin eller teknik samt på underlag som presenterades i rapporten Åtgärder för en effektivare holdingbolagsstruktur, dnr U2006/8271/UH (avsnitt 8.3.4). Medicin och teknik är de forskningsområden inom vilka förutsättningarna för kommersialisering av forskningsresultat är störst. De sju lärosätena är härigenom de som har bäst förutsättningar att få en tillräcklig volym på kommersialiseringsarbetet för att kunna bygga upp innovationskontor med tillräcklig bredd och tillräckligt djup när det gäller professionell kompetens. Dessa sju bör som en förutsättning för det särskilda stödet även ha som uppgift att verka för kommersialisering vid de andra universitet och högskolor som inte har motsvarande resurser för denna uppgift.</P>
<P class="p595 ft7">De sju lärosäten med särskilt inrättade innovationskontor bör samverka med övriga lärosäten så att även forskning vid dessa ges likvärdigt stöd vid de inrättade innovationskontoren samt av befintliga holdingbolag.</P>
<P class="p406 ft3">I innovationskontorens uppgifter bör ingå att ge kvalificerat stöd i frågor om nyttiggörande av forskningsresultat bl.a. inom kommersialisering inklusive patentering och licensiering, kunskapsutbyte och principer för kontraktsforskning. Vidare bör innovationskontoren inspirera, informera och stimulera forskare m.fl. till innovationer. I innovationskontorens arbete bör samarbete ske med Innovationsbron AB bl.a. vad gäller tidig verifiering av forskningsresultat för att uppnå största effektivitet. Innovationsbron AB kan bidra framför allt genom att tillföra affärskompetens i bedömningarna, att underlätta tillgången till olika inkubatormiljöer och ett nationellt perspektiv. Syftet med att tillföra ett nationellt perspektiv är t.ex. att vid behov upplysa om möjligheter att sammanföra olika men närliggande idéer. I lärosätenas arbete med nyttiggörande måste incitamenten för forskare vara tydliga. Ekonomiska incitament kan t.ex. vara del av vinst. Andra incitament kan vara meriteringsgrunder vid anställning. Regeringen avser att återkomma i frågan om nyttiggörande av resultat som meriteringsgrund vid anställning, se kapitel 15.</P>
<P class="p460 ft3">Regeringens bedömning är att av de totala medel som bör fördelas till vissa universitet och högskolor för satsningar på forskningsbaserade innovationer åren <NOBR>2009–2012</NOBR> bör totalt 75 miljoner kronor användas i arbetet med att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Medlen bör fördelas till Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola AB med 50 miljoner kronor 2009 och med ytterligare 25 miljoner kronor 2012. Från och med 2010 bör medlen fördelas mellan de sju lärosätena med ledning av inkomna strategier för hur innovationskontor ska byggas upp och organiseras och hur samverkan byggts upp med andra lärosäten samt med Innovationsbron AB och övriga aktörer. En förutsättning för att få medel bör vara att mottagande lärosäten verkar för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">123</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="p124dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350124x1.jpg/" id="p124img1">
</DIV>
<P class="p178 ft7">forskningsresultat tillkomna även vid andra lärosäten än de nämnda Prop. 2008/09:50 kommer till nytta.</P>
<P class="p165 ft3">Ett antal av de valda lärosätena har upparbetat positivt samarbete med andra lärosäten genom Verket för innovationssystems nyckelaktörs- program. Regeringen ser det som väsentligt att detta samarbete fortsätter och att den positiva utvecklingen genom bl.a. detta program kvarstår.</P>
<P class="p532 ft3">För en positiv framtida utveckling av innovationsverksamhet vid universitet och högskolor är det angeläget att lärosäten, holdingbolag, Innovationsbron AB och andra aktörer inom kommersialiseringsområdet samverkar och fördelar arbetsuppgifterna så att de offentliga medlen används på effektivast möjliga sätt. Holdingbolag har bildats i syfte att möjliggöra för lärosäten att bedriva kommersiell verksamhet. Innovationsbron AB har en viktig roll som finansiär i tidiga skeden och inom affärsutveckling och kan fungera som länk till andra externa aktörer avseende finansiering, rådgivning och affärsutveckling.</P>
<P class="p180 ft21"><SPAN class="ft21">8.2.4</SPAN><SPAN class="ft43">Holdingbolagen</SPAN></P>
<P class="p596 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan bör ges möjlighet att genom kapitaltillskott förstärka de holdingbolag som är knutna till respektive lärosäte.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td356"><P class="p552 ft3"><SPAN class="ft21">Bakgrund: </SPAN>Regeringen bildade de första holdingbolagen vid</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">universitet och högskolor under åren <NOBR>1994–1995.</NOBR> Sedan dess har</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">ytterligare holdingbolag bildats och i dag finns det 15 bolag.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><P class="p3 ft3">Förvaltningen</P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p69 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr6 td382"><P class="p436 ft3">holdingbolagen</P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p49 ft3">låg</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p3 ft3">ursprungligen</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p552 ft96">på</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p556 ft3">Näringsdepartementet, och dåvarande Riksrevisionsverket lämnade</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">årligen skriftliga redogörelser över holdingbolagens verksamhet till</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Regeringskansliet. År 1998 fanns elva holdingbolag, förvaltning av dessa</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">statligt ägda bolag överfördes då till lärosätena. Därefter har ytterligare</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p556 ft3">fyra holdingbolag bildats. Holdingbolagen har utvecklats olika beroende</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p556 ft3">på bl.a. respektive lärosätes inriktning, storlek och det omgivande</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">näringslivets struktur liksom tillgången till extern finansiering. I enlighet</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">med den forskningspolitiska propositionen Forskning för ett bättre liv</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">(prop. 2004/05:80) tillsatte regeringen 2006 en förhandlare med uppdrag</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p556 ft3">att bl.a. pröva om holdingbolagen kan samlas i färre men starkare</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">enheter. Utgångspunkten för detta arbete var att minska antalet bolag för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">att kraftsamla kompetensmässigt och erhålla största möjliga effekt av</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p556 ft3">befintliga resurser. I uppdraget ingick även att ta fram ett förslag på</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td105"><P class="p3 ft3">fördelning</P></TD>
<TD class="tr6 td107"><P class="p3 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p3 ft3">de i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td383"><P class="p556 ft3">den forskningspolitiska propositionen föreslagna</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p3 ft3">60 miljoner</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td372"><P class="p25 ft3">kronor</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td383"><P class="p556 ft3">som förstärkning av holdingbolagen. Uppdraget</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">redovisades i rapporten Åtgärder för en effektivare holdingbolagsstruktur</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">(dnr U2006/8271/UH) under hösten 2006 och remissbehandlades under</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td105"><P class="p3 ft3">våren 2007.</P></TD>
<TD class="tr6 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td382"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p556 ft3"><SPAN class="ft21">Rapportens förslag: </SPAN>I rapporten redovisades förslag avseende</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">uthålligt ansvar för, samt ökad samordning av holdingbolagen, bildande</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">av ytterligare holdingbolag, noder av resurser, förtydligande av</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td384"><P class="p3 ft3">holdingbolagens regelverk, koncentration</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td385"><P class="p552 ft3">av resurser för internationell</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p22 ft3">124</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft7">spetsforskning och grundläggande analys av det svenska innovationssystemet.</P>
<P class="p509 ft3"><SPAN class="ft21">Remissinstanserna: </SPAN>Generellt är remissinstanserna positivt inställda till uthålligt ansvar för, och ökad samordning av holdingbolagen samt att skapa noder för att öka tillgängligheten till entreprenörskompetens <SPAN class="ft74">i </SPAN>några regioner. Flera av remissinstanserna har dock kritiserat rapporten främst på grund av dess bristande helhetsgrepp på kommersialiseringsproblematiken och att rapporten därmed missat komplexiteten i frågan. Utan detta helhetsbegrepp, menar kritikerna, är det inte meningsfullt att ändra villkoren kring holdingbolagen. Vidare har flera remissinstanser poängterat att frågan om hur överskott ska hanteras av holdingbolagen är mycket väsentlig för verksamheten.</P>
<P class="p409 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Holdingbolagen har en viktig roll när det gäller att underlätta att forskningen i högre utsträckning än i dag resulterar i företagande. Regeringen ser därför att det föreligger visst behov av förtydligande av holdingbolagens verksamhet och inriktning. Ett holdingbolag bör ha till huvuduppgift att medverka till att innovativa företag med sin bas i forskningen vid det aktuella lärosätet kan starta och utvecklas kommersiellt. Bolagen ska genom att äga och förvalta andelar i andra bolag bistå i kommersialiseringsprocessen av forskningsresultat. Holdingbolagen ska verka på marknadsmässiga villkor. Regeringen avser att stärka de holdingbolag som i dag är knutna till de lärosäten som bör tilldelas medel för innovationsinsatser. Medel till dessa holdingbolag bör, efter respektive lärosätes analys och bedömning, kunna utgå av de medel som enligt regeringens bedömning bör fördelas till lärosätenas innovationsinsatser.</SPAN></P>
<P class="p548 ft3">Holdingbolagen bör, vid behov, även fungera i förhållande till andra lärosäten än det egna. Samarbetet bör regleras genom avtal mellan holdingbolagen och lärosätena. Regeringen avser att följa upp sådana samarbeten mellan lärosäten och holdingbolag.</P>
<P class="p509 ft7">Regeringen avser att vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra ovan angivna förtydliganden i bolagens verksamhet.</P>
<P class="p406 ft3">Lärosätena har ansvaret för att utse styrelser och att representera staten på bolagsstämman. Redan 1998 överfördes förvaltningen av de första elva holdingbolagen till respektive lärosäte. Regeringen bedömer att holdingbolagen även fortsättningsvis bör förvaltas av respektive lärosäte.</P>
<P class="p422 ft3">Enligt regeringens bedömning bör Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan ges möjlighet att genom kapitaltillskott förstärka de holdingbolag som är knutna till respektive lärosäte, dock först efter att lärosätena genomfört analyser av holdingbolagen (jfr avsnitt 8.9).</P>
<P class="p408 ft3">I den föregående forskningspolitiska propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) redovisade regeringen som sin bedömning att lärosätenas holdingbolag skulle ses över och stärkas. Samtidigt presenterades ett resurstillskott om totalt 60 miljoner kronor för att stärka holdingbolagen genom att tillskjuta kapitaltillskott till dessa. Regeringen bedömer nu att även dessa resurser bör kunna fördelas till Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">125</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<P class="p487 ft7">innovationsinsatser samt för kapitaltillskott till respektive lärosätes Prop. 2008/09:50 holdingbolag efter prövning av lärosätet.</P>
<P class="p597 ft3">Vinst från kommersialiseringsverksamheten hos holdingbolagen kan återinvesteras i bolagens verksamhet. Vinst kan däremot för närvarande inte delas ut till lärosätet. För att skapa ytterligare incitament för lärosätena att bedriva kommersialiseringsarbete överväger regeringen att möjliggöra att eventuell vinst från holdingbolagens verksamhet, efter närmare bestämmande av respektive bolagsstämma, ska kunna delas ut till det lärosäte holdingbolaget är knutet till för att användas i lärosätets forskning, utbildning och innovationsverksamhet.</P>
<P class="p118 ft3">Lärosätena bör även på sikt ges en större frihet att fördela donationsmedel till holdingbolag utan regeringens medgivande i varje enskilt fall, förutsatt att detta är donators uttryckliga vilja, att donationen faller in under bolagets verksamhetsområde och att skälen för fördelningen kan motiveras.</P>
<P class="p598 ft7">Varje holdingbolag bör ha en upprättad policy som fastställer principer för hur och när holdingbolaget avvecklar sitt ägande i utvecklingsbolag genom att t.ex. avyttra sådana bolag till annan aktör.</P>
<P class="p489 ft7">Vidare avser regeringen att i regleringsbrev ge lärosätena i uppdrag att årligen rapportera till regeringen om utvecklingen i holdingbolagen. Redovisningen ska omfatta holdingbolagens verksamhet, utveckling och uppfyllande av finansiella och andra mål som fastställts av bolagsstämman. Lärosätena förutsätts följa statens ägarpolicy för statligt ägda företag i sin förvaltning av holdingbolagen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr2 td78"><P class="p3 ft17">8.3</P></TD>
<TD class="tr2 td386"><P class="p436 ft17">Tillgång till offentligt riskkapital, Innovationsbron</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td78"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td386"><P class="p436 ft17">AB</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td356"><P class="p3 ft3">Innovationsbron AB:s insatser syftar till att öka samhällets avkastning på</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskningsinvesteringar genom att stötta affärsbyggande utifrån forsk-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">ningsrelaterade idéer med marknadspotential. Goda möjligheter ges att</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">förbättra tillgången till tidig riskkapitalfinansiering av idéer från den</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">akademiska forskningen och det kunskapsintensiva näringslivet. Målet</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">för Innovationsbrons insatser är att stärka svaga länkar i kedjan från det</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">att en idé med kommersiell potential identifieras till att ett företag</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">utvecklats av egen kraft på marknadens villkor. Bolagets verksamhet</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">sker inom områdena såddkapital och affärsutveckling inklusive inkuba-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">torer samt satsningar som stärker samverkan mellan högskola, näringsliv,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">små och medelstora företag och investerare.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p28 ft3">Innovationsbrons såddkapitalprodukter är bl.a. villkorslån och ägar-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">kapital. Innovationsbron ska arbeta med affärsutveckling inklusive</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">inkubatorverksamhet i nära samarbete med lärosätenas innovations-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">kontor. Innovationsbrons särskilda ansvar för finansiering och utveckling</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">av inkubatorerna underlättar utvecklingen också av sektoriserade</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">inkubatorer, t.ex. inom miljöteknik eller materialteknik. Vid behov kan</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">bolaget även arbeta med området verifiering som syftar till att öka</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">flödena av potentiella affärsidéer och då särskilt tillföra det affärsmässiga</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">perspektivet och kommersialiseringsfrågorna tidigt i innovations-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">processen. Den affärsmässiga kompetens som behövs för detta besitter</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td356"><P class="p3 ft3">Innovationsbron och detta bör i högre grad utnyttjas av lärosätena.</P></TD>
<TD class="tr5 td357"><P class="p22 ft3">126</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<P class="p195 ft7">Innovationsbrons regionala struktur har varit en framgångsfaktor och det Prop. 2008/09:50 är viktigt att kopplingen till regionen och det lokala näringslivet behålls.</P>
<P class="p12 ft7">Bolaget arbetar i dag främst gentemot lärosäten och befintligt näringsliv men även i ökande omfattning med industriforskningsinstitut och offentlig sektor.</P>
<P class="p536 ft21"><SPAN class="ft21">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft46">Innovationsbron AB:s långsiktiga kapitalbehov</SPAN></P>
<P class="p599 ft3">De sju regionala teknikbrostiftelserna tillfördes i samband med bildandet 1994 ett kapital om en miljard kronor. Som en följd av att regeringen önskade se en tydligare struktur och ansvarsfördelning mellan offentligt initierade och offentligt ägda aktörer, såsom Industrifonden, de sju teknikbrostiftelserna, Almi Företagspartner, Verket för näringslivs- utveckling (NUTEK) och Stiftelsen Innovationscentrum bildades Innova- tionsbron AB 2005. Utformningen följde förslaget i rapporten Bättre finansiering för kommersialisering av innovationer (N2004/5322/NL) om teknikbrostiftelsernas omorganisation i regionala bolag och en koncern med ansvar för finansiering av produkter i tidig utvecklingsfas med högt förädlingsvärde. I budgetpropositionen för 2005 (prop 2004/05:1, volym 11, utg.omr. 24 avsnitt 4.5.1.1) begärde regeringen riksdagens bemyn- digande att vidta de åtgärder som behövdes för bildandet av verksamheten i ett holdingbolag för innovationsfrämjande åtgärder. Bolaget bildas gemensamt av stiftelserna, Industrifonden och staten.</P>
<P class="p600 ft3">Innovationsbron AB tillfördes de kvarvarande medlen från teknikbrostiftelserna samt kapital från Industrifonden vilken tillsköt 200 miljoner kronor under perioden <NOBR>2005–2007.</NOBR> Från Verket för innovationssystem (Vinnova) överfördes även finansiering till bolaget i form av ett ovillkorat aktieägartillskott från staten, på minst 50 miljoner kronor årligen i tio år, för utveckling av det nationella inkubatorprogrammet. Vid utgången av 2007 avvecklades teknikbrostiftelserna och tillgångarna återbetalades till staten i form av ägande i Innovationsbron AB. Under 2008 har en omstrukturering ägt rum som bl.a. inneburit att även de dotterbolag som verkat parallellt med teknikbrostiftelserna under två år nu har avvecklats. Efter omstruktureringen finns nu ett bolag med sju regionkontor uppdelade på fyra regioner.</P>
<P class="p399 ft3">Enligt regeringens bedömning bör anslaget till Innovationsbron AB öka med 75 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012</NOBR> för stöd för tidig marknadskompletterande såddfinansiering och affärsutveckling med syfte att öka affärsskapandet av forsknings- och kunskapsrelaterade affärsidéer med stor marknadspotential. Minst 50 procent av dessa medel bör gå till såddfinansiering. Medlen fördelas med 50 miljoner kronor 2009 samt med ytterligare 25 miljoner kronor 2012. Detta innebär att regeringen stärker Innovationsbrons långsiktiga finansiering.</P>
<P class="p601 ft3">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="p128dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350128x1.jpg/" id="p128img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr17 td78"><P class="p435 ft17">8.4</P></TD>
<TD class="tr17 td291"><P class="p436 ft17">Förstärkning och förnyelse av</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td78"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td291"><P class="p436 ft17">industriforskningsinstituten</P></TD>
<TD class="tr7 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p602 ft21"><SPAN class="ft21">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft43">Inledning</SPAN></P>
<P class="p153 ft3">De svenska industriforskningsinstituten utgörs av historiska skäl av ett stort antal relativt små institut. I regeringens proposition FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2) angavs att instituten bör bli större, färre och internationellt konkurrenskraftiga. I propositionen angavs också att dessa i större utsträckning skulle samverka med andra närliggande institut, bl.a. SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut AB (SP). Sedan 2003 bedriver holdingbolaget IRECO Holding AB (IRECO AB) ett omstruktureringsarbete för att skapa sammanhållna enheter mellan institut inom angränsande områden. I detta omstruktureringsarbete har SP deltagit. Denna struktur, den s.k. fyrklövern, har inneburit att instituten stärkts såväl verksamhetsmässigt som resultatmässigt. Omstruktureringsarbetet följdes upp i regeringens proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) där också finansieringen av instituten inom <NOBR>IRECO-gruppen</NOBR> stärktes. Sedan den 1 januari 2007 är IRECO AB helägt av staten sedan Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling överlämnat sina aktier.</P>
<P class="p603 ft21"><SPAN class="ft21">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft43">En stärkt institutssektor</SPAN></P>
<P class="p502 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Industriforskningsinstituten bör stärkas för att bli internationellt mer konkurrenskraftiga och bättre bidra till att stärka näringslivets konkurrenskraft, bl.a. genom en stärkt samverkan med universitet och högskolor.</P>
<P class="p604 ft3"><SPAN class="ft21">Rapportens förslag: </SPAN>Våren 2006 uppdrogs åt Kungl. Tekniska högskolan (KTH) att föreslå hur en svensk institutssektor kunde förstärkas. Analysen fokuserar på instituten i den s.k. fyrklövern men omfattar också andra institut med betydelse för industriell utveckling: Skogforsk, Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI), Imego AB, IVL Svenska miljöinstitutet AB (IVL), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).</P>
<P class="p605 ft3">I KTH:s rapport En ny institutssektor – en analys av industriforskningsinstitutens villkor och framtid ur ett närings- och innovationspolitiskt perspektiv (N2006/1174/ITFOU) föreslås bl.a. att en statlig institutskoncern bildas där huvuddelen av alla institut som har koppling till näringslivet ingår. En viktig förutsättning för en ny institutskoncern är att den ges en stärkt finansiering. En sådan finansiering bör såväl förstärka institutens kompetensuppbyggnad som stärka deras samverkan med lärosäten och näringsliv. Vad gäller tilldelning av kompetensmedel föreslås i rapporten att man bör ta intryck av den modell som gäller för Fraunhofer i Tyskland och vara kopplad till omsättningen för att skapa incitament för instituten att vara aktiva i sina kontakter med näringslivet. Utredaren har föreslagit att basfinansieringen utgör ca 20 procent av omsättningen.</P>
<P class="p606 ft3">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p509 ft3">För att tydliggöra institutens relation till universitet och högskolor bör enligt rapporten deras roll i innovationssystemet tydliggöras och fokus läggas på excellens inom utveckling och innovation. Starkare samverkan mellan högskola och institut behöver också utvecklas och gemensamma strategier tas fram. Instituten ska utvecklas till starka internationella aktörer, och deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling bör vara en prioriterad uppgift. De bör utveckla strategier för ett ökat deltagande.</P>
<P class="p510 ft3"><SPAN class="ft21">Promemorians förslag: </SPAN>En interdepartemental arbetsgrupp (s.k. IDA- grupp) har tagit fram departementsskrivelsen Handlingsplan för en ny institutssektor (Ds 2007:39) som utvecklar KTH:s rapport. I handlingsplanen föreslås bl.a. att den sammanhållna fyrklöverstrukturen konsolideras och utvecklas ytterligare genom att flera av de institut som ingår i utredarens rapport förs in i <NOBR>IRECO-gruppen.</NOBR> Vidare föreslås att IRECO AB omvandlas till ett holdingbolag med nytt namn och nya uppgifter. Holdingbolaget ges också ansvar att fördela basfinansiering till instituten. Gemensamma program med näringslivet och instituten, särskilt de små och medelstora företagen, bör identifieras och genomföras. Promemorian har remissbehandlats.</P>
<P class="p510 ft3"><SPAN class="ft21">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna, bl.a. <SPAN class="ft4">Teknikföretagen, Industrikommittén, Ericsson, Volvo Aero, STFI- Packforsk </SPAN>och <SPAN class="ft4">SP Sveriges tekniska forskningsinstitut</SPAN>, <SPAN class="ft4">Verket för innovationssystem, Vetenskapsrådet, Statens Energimyndighet, Almi </SPAN>och <SPAN class="ft4">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande </SPAN>ställer sig positiva till handlingsplanens förslag om en bredare och sammanhållen institutsstruktur. <SPAN class="ft4">Jernkontoret </SPAN>och <SPAN class="ft4">Skogsindustrierna </SPAN>är också positiva men påpekar att en sådan struktur måste kunna ta hänsyn till de olika ägarbilder som finns hos olika institut.</P>
<P class="p457 ft4"><SPAN class="ft3">Flera lärosäten, bl.a. </SPAN>Chalmers tekniska högskola AB, Kungl. Tekniska högskolan, Umeå universitet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Uppsala universitet<SPAN class="ft3">, är positiva till en stärkt institutssektor som kan utvecklas till en bra samarbetspartner till lärosätena, bl.a. på innovationsområdet. En bredare regional närvaro av instituten lyfts fram av </SPAN>Lunds univers<SPAN class="ft3">itet och </SPAN>Imego AB<SPAN class="ft3">.</SPAN></P>
<P class="p422 ft12">Högskoleverket <SPAN class="ft7">och </SPAN>Göteborgs universitet <SPAN class="ft7">ställer sig tveksamma till en stärkt, fristående institutsektor och anser att instituten bör införlivas antingen i lärosäten eller i de holdingbolag som finns hos många universitet och högskolor.</SPAN></P>
<P class="p509 ft3"><SPAN class="ft4">Sveriges lantbruksuniversitet </SPAN>anser att en samlad institutsstruktur där JTI och Skogforsk ingår inte är till fördel för den ”gröna sektorn” utan förordar samverkan. <SPAN class="ft4">IVL </SPAN>ser positivt på förslagen att stärka institutssektorn men ser problem med att infoga nya institut i den befintliga fyrklöverstrukturen.</P>
<P class="p509 ft3">Den finansieringsmodell som föreslås i rapporten bemöts också positivt. Några remissinstanser påpekar att den föreslagna förstärkta basfinansieringen i form av kompetensmedel, 20 procent, ligger lågt i internationell jämförelse.</P>
<P class="p408 ft7">Flertalet remissinstanser påpekar att det är av största vikt att skyndsamt komma igång med genomförandet av handlingsplanen.</P>
<P class="p406 ft101"><SPAN class="ft100">Chalmers tekniska högskola AB </SPAN>menar att institutssektorn är i behov av en kraftsamling och tydligare rollbeskrivning. Man ser forskning som en huvuduppgift för universitet och högskolor medan instituten bör fokusera</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">129</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<P class="p86 ft7">på verifiering, uppskalning, implementering och testning. <SPAN class="ft12">Umeå </SPAN>Prop. 2008/09:50 <SPAN class="ft12">universitet, Uppsala universitet </SPAN>och <SPAN class="ft12">Luleå tekniska universitet </SPAN>ser rollfördelningen mellan universitet och högskolor samt instituten som</P>
<P class="p15 ft3">överlappande när det gäller utveckling och innovation vilket måste beaktas i diskussionen. <SPAN class="ft4">Göteborgs universitet </SPAN>invänder i sitt remissvar mot att instituten ges huvudansvar för innovationsarbetet. <SPAN class="ft4">KTH </SPAN>ser inget behov av att skapa en tydlig rollfördelning mellan institut och universitet och högskolor men anser att instituten bör inriktas mot utveckling.</P>
<P class="p16 ft4">Statens energimyndighet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Ericsson AB <SPAN class="ft3">ser instituten som en länk mellan universitetsforskning och näringslivets behov. </SPAN>Innovationsbron AB <SPAN class="ft3">föreslår att institutens roll i att stödja lärosätenas kommersialisering utvecklas.</SPAN></P>
<P class="p16 ft4">Swedish ICT Research AB <SPAN class="ft3">och </SPAN>IRECO AB <SPAN class="ft3">föreslår att det nya holdingbolaget och ”fyrklöverinstituten” bör ges ett tids- och resurssatt särskilt uppdrag att tillsammans med näringslivet och lärosäten, formulera en gemensam strategi med en tydligare rollfördelning. Statskontoret anser att institutens roll för genomförande av den s.k. tredje uppgiften behöver utvecklas. </SPAN>Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling <NOBR><SPAN class="ft3">(KK-stiftelsen)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> lyfter fram att ökad kundorientering och nytta för näringslivet bör tydliggöras i institutens uppdrag.</SPAN></P>
<P class="p607 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Viktiga delar i den interdepartementala arbetsgruppens handlingsplan är att en ny institutssektor utvecklas baserat på den s.k. fyrklöverstrukturen och att staten kan vara minoritets- eller majoritetsägare i instituten. Flera institut som i dag står helt eller delvis utanför IRECO AB bör knytas närmare. Ett av de institut som hittills har stått utanför IRECO AB, men som från och med 2008 planeras att bli knutet till IRECO AB är Imego AB, som är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. Institutet bedriver forsknings och utvecklingsarbete i nära samverkan med Chalmers tekniska högskola AB och Göteborgs universitet och är en av de största användarna av Chalmers nya laboratorium för mikroelektronik, MC2. Verksamheten bedrivs i bolagsform för att underlätta samarbetet med näringslivet.</SPAN></P>
<P class="p608 ft3">Under 2004 genomfördes en utvärdering av bolagets verksamhet. I denna föreslogs bl.a. förändrade ägarförhållanden. Riksdagen gav regeringen bemyndigande att sälja delar av eller hela aktieinnehavet i Imego AB efter förslag i den forskningspolitiska propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80). Hela aktieinnehavet i Imego AB planeras bli överfört till IRECO AB:s dotterbolag SICT AB under det fjärde kvartalet 2008. Den formella överlåtelsen planeras ske vid årsskiftet 2008/09. Verksamheten vid Imego AB kommer därmed att ingå i institutssektorns nya struktur.</P>
<P class="p19 ft7">En ökad samverkan med näringslivet, särskilt de små och medelstora företagen, är en huvuduppgift för en stärkt institutssektor. Det är särskilt angeläget att institutens samverkan med lärosätena stärks och deras roller sinsemellan utvecklas.</P>
<P class="p609 ft3">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="p131dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350131x1.jpg/" id="p131img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td82"><P class="p42 ft21">8.4.3</P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p142 ft21">Finansiering av den nya institutsektorn</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslaget för institutens strategiska kompetensmedel m.m. bör öka med totalt 200 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012</NOBR> för industriforskningsinstitutens strategiska kompetens- utveckling. Anslaget bör öka med 100 miljoner kronor 2009 och med ytterligare 100 miljoner kronor 2010.</P>
<P class="p160 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Industriforskningsinstitutens finansiering för sin egen kompetensutveckling är internationellt sett låg. Detta har bl.a. lett till att instituten har haft svårt att internationellt konkurrera med andra forskningsinstitut om forsknings- och utvecklingsprojekt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">(FoU-projekt)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> i samverkan med näringslivet. Verket för innovationssystem (Vinnova) har påpekat att en allt större andel av näringslivets </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">FoU-projekt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> läggs på utländska forskningsinstitut, t.ex. Fraunhofer i Tyskland. Institutens möjligheter att utveckla sin kompetens för genomförandet av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">FoU-projekt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> har minskat. I KTH:s rapport En ny institutssektor – en analys av industriforskningsinstitutens villkor och framtid ur ett närings- och innovationspolitiskt perspektiv (N2006/1174/ITFOU) bekräftas bilden av att institutens kompetensmedel internationellt sett är låga och det föreslås öka den till att motsvara 20 procent av institutens omsättning.</SPAN></P>
<P class="p159 ft3">Industriforskningsinstitutens roll är framför allt att bidra till näringslivets konkurrenskraft. Detta förutsätter en ökad samverkan med näringslivet. Särskilt bör man beakta de små och medelstora företagens kompetensbehov. Huvuddelen av medlen bör användas för att stärka institutens kompetens liksom deras förmåga till samverkan, särskilt med näringslivet och lärosätena.</P>
<P class="p83 ft3">Industriforskningsinstituten bör i ökad utsträckning delta i internationella forskningssamarbeten. En prioriterad fråga gäller deltagande i EU:s ramprogram för FoU. Medlen bör därför också kunna användas för den egenfinansiering som krävs för deltagande i projekt i EU:s ramprogram.</P>
<P class="p161 ft3">För att kunna vara drivande i utvecklingen av institutssektorn och fördela institutens kompetensmedel behöver IRECO AB, och senare det nya holdingbolaget, ges resurser för att stärka sin egen kompetens att kunna utveckla metoder som utvecklar instituten och möjliggör uppföljning av medlens användning. Medel kan också behövas för kostnader i samband med omstruktureringar liksom för förstärkning av IRECO AB:s kapitalbas. Medlen bör kunna användas även för dessa ändamål.</P>
<P class="p83 ft7">Regeringen har i bedömningen av finansieringen till industri- forskningsinstituten tagit hänsyn till att ett belopp ska disponeras för omstrukturering av Imego AB om bolaget förvärvas av <NOBR>IRECO-gruppen.</NOBR></P>
<P class="p81 ft7">Medlen bör fördelas av IRECO AB och senare det nya holdingbolaget och baseras på enhetliga principer för samtliga institut som ägs direkt eller indirekt av holdingbolaget, inklusive SP.</P>
<P class="p611 ft3">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="p132dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350132x1.jpg/" id="p132img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr3 td82"><P class="p42 ft21">8.4.4</P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p267 ft21">Verksamheten vid det nya holdingbolaget</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p518 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens förslag: </SPAN>Riksdagen bemyndigar regeringen att bilda ett nytt holdingbolag genom ombildning av IRECO Holding AB för att samordna och utveckla statens ägarintressen i industriforsknings- institut. Bolagets syfte ska inte vara att bereda vinst åt aktieägaren. Bolaget ska ta fram och löpande utveckla kriterier för fördelning av institutens strategiska kompetensutvecklingsmedel. Fördelningen ska i huvudsak utgå från institutens omsättning och då särskilt den näringslivsrelaterade omsättningen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR height=0>
<TD width=37px></TD>
<TD width=23px></TD>
<TD width=36px></TD>
<TD width=46px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=31px></TD>
<TD width=48px></TD>
<TD width=44px></TD>
<TD width=51px></TD>
<TD width=34px></TD>
<TD width=69px></TD>
<TD width=66px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr1 td356"><P class="p552 ft3"><SPAN class="ft21">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>För att samordna och utveckla statens</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">ägarintressen samt stärka och förnya institutsektorn föreslår regeringen</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">att det statliga ägandet samlas i ett nybildat holdingbolag. Det nya</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">holdingbolaget baseras på det av staten helägda IRECO Holding AB och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">ges utökade uppgifter och förstärkt mandat. Holdingbolaget ska vara ett</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td387"><P class="p3 ft3">ägarbolag utan operativa institutsuppgifter.</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td372"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Målet med den nya institutsstrukturen är att den ska vara en ledande</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">samarbetspartner i norra Europa för näringslivet inom behovsmotiverad</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">forskning och utveckling vid industriforskningsinstitut. Forskningen ska</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">vara till nytta för företag och andra organisationer. Holdingbolagets</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td319"><P class="p3 ft3">uppgift</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft3">ska</P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p435 ft3">vara</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft3">att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td369"><P class="p69 ft3">företräda</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p52 ft3">staten</P></TD>
<TD class="tr6 td372"><P class="p612 ft3">som</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p52 ft3">ägare</P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p552 ft3">i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">industriforskningsinstituten och att skapa förutsättningar för att utveckla</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">industriforskningsinstituten så att de, med fokus på utveckling och</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">innovation, väsentligt bidrar till att stärka det svenska näringslivet och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td387"><P class="p3 ft3">verkar för en hållbar samhällsutveckling.</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td372"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Delar av det svenska näringslivet behöver instituten som en forsknings-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">och utvecklingsresurs för att få tillgång till och snabbt kunna föra ut ny</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">teknik på marknaden, inte minst mer miljöanpassad teknik. Särskilt de</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">små och medelstora företagen behöver utnyttja instituten för att kunna</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">stärka kunskapsinnehållet i sin verksamhet. Genom att ta hänsyn till</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">institutens näringslivsorienterade omsättning vid fördelning av de</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">strategiska kompetensmedlen bedömer regeringen att instituten ges</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td388"><P class="p3 ft3">incitament att uppfylla dessa behov.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td372"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><P class="p28 ft3">I</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td74"><P class="p3 ft3">bolagets</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td357"><P class="p51 ft3">uppdrag</P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p52 ft3">ska</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p28 ft3">ingå</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p25 ft3">att,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><P class="p3 ft3">tillsammans</P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p552 ft3">med</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">industriforskningsinstituten i strukturen ta fram gemensamma strategier</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">för institutstrukturens utveckling, fördela och använda eventuella</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">omstruktureringsmedel, ta fram och löpande utveckla kriterier för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td319"><P class="p3 ft3">fördelning</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td283"><P class="p435 ft3">samt</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td369"><P class="p3 ft3">fördela</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td307"><P class="p3 ft3">institutens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td389"><P class="p552 ft96">strategiska</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">kompetensutvecklingsmedel, erbjuda viss infrastruktur och samordna</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">forskning vid behov. Holdingbolaget bör också främja samarbete mellan</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td319"><P class="p3 ft3">institut.</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td283"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td259"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td372"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td262"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">För att kunna stödja framtida förändringar av institutsektorn bör</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">holdingbolaget aktivt arbeta med ägarstyrning för att genomföra statens</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">intentioner, agera som representant för institutssektorn och vara en</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">drivande aktör i en fortsatt omstrukturering av hela institutssektorn.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Holdingbolaget bör löpande föra en dialog på övergripande nivå med</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">näringslivet om förväntningar på institutssektorn och hur dessa</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">förväntningar kan infrias. Det ska utveckla fördelarna med en ökad</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">samordning <SPAN class="ft74">av </SPAN>bl.a. administrativ<SPAN class="ft74">t </SPAN>och juridiskt stöd, stöd i EU-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td388"><P class="p3 ft3">ansökningar eller immateriella</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td317"><P class="p3 ft3">rättigheter på</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td360"><P class="p552 ft3">övergripande nivå.</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p22 ft3">132</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<P class="p130 ft7">Likartade kompetenser hos de olika instituten kan i ökad utsträckning Prop. 2008/09:50 samarbeta. Dessutom får de ingående instituten en starkare röst såväl</P>
<P class="p416 ft7">nationellt som internationellt liksom möjligheter till samordnad marknadsföring.</P>
<P class="p131 ft3">Holdingbolaget ska verka i dotterinstitutens styrelsenomineringsarbete liksom vad avser övergripande frågor och ha en utvecklad dialog med övriga ägare och intressenter, såsom näringsliv och universitet och högskolor.</P>
<P class="p131 ft3">En viktig fråga är styrningen av det nya holdingbolaget och de av holdingbolaget ägda instituten. Den bör utgå från statens ägarpolitik för de statligt ägda företagen. Instituten styrs även genom villkoren för institutens strategiska kompetensmedel. Genom sitt ägarinflytande har</P>
<P class="p613 ft3">holdingbolaget också inflytande över dotterinstitutens styrelsetillsättningar. Holdingbolaget ska vara representerat i dotterinstitutens (dvs. Swerea, <NOBR>STFI-Packforsk,</NOBR> SICT och, om bolaget förvärvas, SP) valberedningar. Vid behov kan holdingbolaget även vara representerat i dotterinstitutens styrelser. Holdingbolaget bör verka för att institutens styrelser arbetar på ett professionellt sätt och följer statens ägarpolitik inklusive svensk kod för bolagsstyrning, den s.k. koden. Det ska vidare verka för att nomineringsprocesserna i dotterinstituten följer statens ägarpolitik. Styrelserna ska ha en hög kompetens som är väl anpassad till respektive instituts verksamhet, situation och framtida utmaningar. Varje nominering av en styrelseledamot ska utgå från kompetensbehovet i respektive dotterinstituts styrelse.</P>
<P class="p614 ft21"><SPAN class="ft21">8.4.5</SPAN><SPAN class="ft46">SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB</SPAN></P>
<P class="p444 ft4">Bakgrund</P>
<P class="p134 ft3">SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (SP) bildades 1993 då riksdagen beslöt att ombilda den tidigare verksamheten inom Statens Provningsanstalt till aktiebolagsform. SP är i dag moderbolag i en koncern i vilken även ingår Svensk Maskinprovning AB (SMP), Swedish Institute for Technical Approval in Construction (SITAC), SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, Ytkemiska Institutet AB (YKI) samt CBI Betonginstitutet AB och Glafo AB. <NOBR>SP-koncernen</NOBR> omsätter ca 800 miljoner kronor och sysselsätter ca 800 personer. SP ägs helt av svenska staten. Ett arbete pågår för att under innevarande år även integrera JTI i SP.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr2 td356"><P class="p3 ft4">Uppdraget och verksamheten</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td356"><P class="p3 ft3">SP:s verksamhet karaktäriseras av stor teknisk bredd och innefattar</P></TD>
<TD class="tr11 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">profilområdena bygg, anläggning och förvaltning, träteknik och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">träbyggande, energi och miljö, brand, risk och säkerhet, materialteknik</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">och kemi, mekan- och fordonsindustri, elektronik och informations- och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">kommunikationsteknik, mätteknik samt livsmedel, läkemedel och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">bioteknik. Vid en integration av Institutet för jordbruks- och miljöteknik</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">(JTI) i SP kommer jordbruksteknik att tillkomma som profilområde för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td356"><P class="p3 ft3">SP och miljökompetensen att breddas. Detta kommer att ytterligare</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td357"><P class="p22 ft3">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td356"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="p134dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350134x1.jpg/" id="p134img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td390"><P class="p3 ft3">stärka SP:s industriella</P></TD>
<TD class="tr7 td391"><P class="p615 ft3">energi- och miljöinriktning. Enligt avtal</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p3 ft3">med Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td86"><P class="p3 ft3">staten ska SP även svara för nationell metrologi<A href="#page_134"><SPAN class="ft22">2 </SPAN></A>genom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td86"><P class="p3 ft3">normaliehållning<A href="#page_134"><SPAN class="ft22">3 </SPAN></A>och FoU. SP har till och med 2008 genom ett särskilt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td86"><P class="p3 ft3">anslag i budgetpropositionen utfört forskning åt staten inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td390"><P class="p3 ft3">experimentell teknik.</P></TD>
<TD class="tr6 td391"><P class="p615 ft3">För budgetåret 2008 uppgick anslaget</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p49 ft3">till</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft3">38,4 miljoner kronor. Anslaget ingår från och med 2009 i anslaget för institutens strategiska kompetensmedel.</P>
<P class="p113 ft7">I dag sker en europeisk utveckling där resurser samlas till större forskningsinstitut för nationell utveckling och internationell konkurrenskraft. I denna utveckling har SP utvecklats till en nationell och internationell resurs för innovation och hållbar tillväxt.</P>
<P class="p616 ft21">Avyttring av aktierna i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB till det nya holdingbolaget</P>
<P class="p464 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens förslag: </SPAN>Riksdagen bemyndigar regeringen att avyttra statens aktier i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB och att vid sådan avyttring</P>
<P class="p617 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft102">som likvid, utöver kontanter, motta aktier eller andra former av tillgångar,</SPAN></P>
<P class="p617 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft103">avyttra de tillgångar som staten får som likvid vid en försäljning, om andra tillgångar än kontanter erhålls, och</SPAN></P>
<P class="p618 ft7"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft23">vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra transaktionen, inkluderande nyemission av aktier i IRECO Holding AB eller det nya holdingbolaget.</SPAN></P>
<P class="p528 ft21">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft3">I syfte att uppnå en mer konkurrenskraftig industriforskning för tillväxt i såväl samhälle som näringslivet har Sverige de senaste tio åren i likhet med andra länder konsoliderat industriforskningsinstituten mot färre, större och mer internationellt slagkraftiga enheter. I nuläget är merparten av de tidigare mindre branschinstituten med statligt delägande samlade under IRECO Holding AB (IRECO AB) i de tre s.k. ”klöverbladen” med inriktning på att förse näringslivet med kvalificerad behovsmotiverad forskning inom centrala områden för näringslivet. Ytterligare konsolideringar behöver nu göras av institut som fortfarande ligger utanför </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">IRECO-gruppen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> i syfte att uppnå den nya institutsstrukturen. En väsentlig del i att uppnå den nya strukturen är att det enskilt största institutet SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (SP) integreras i strukturen. Enligt regeringens bedömning är detta nödvändigt för att nå det önskvärda målet med en ny svensk slagkraftig institutsstruktur.</SPAN></P>
<P class="p619 ft105"><SPAN class="ft24">2</SPAN><SPAN class="ft104">metrologi är läran om mätningar och mätteknik. Det nationella mätsystemet behöver vara tillräckligt omfattande och högklassigt för att grundläggande kunna svara för säkrande av mätningar samt för mätsystemets internationella kontakter.</SPAN></P>
<P class="p620 ft105"><SPAN class="ft24">3</SPAN><SPAN class="ft104">Normaliehållning innebär underhåll och utveckling av s.k. normaler på den högsta nationella nivån för olika </SPAN><NOBR>SI-enheter.</NOBR> Normaliehållningen utgår vanligen från verksamhet i SP:s egna laboratorier i Borås, men inom området tid och frekvens ingår också atomklockor på flera andra platser</P>
<P class="p220 ft26">i Sverige i samverkan med andra aktörer.</P>
<P class="p77 ft3">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p406 ft3">I Handlingsplan för en ny institutssektor (Ds 2007:39) föreslås bl.a. att förutsättningarna för att överföra SP till det nya holdingbolaget analyseras. En extern analys har genomförts (N2008/636/SÄ) som visar att det rent tekniskt är möjligt att avyttra SP till det nya holdingbolaget och att det inte finns några väsentliga frågor av ekonomisk karaktär som behöver uppmärksammas vid transaktionen. Den utlöser heller inte några skatteeffekter. SP och IRECO AB är båda av staten helägda bolag som förvaltas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Det vanligaste sättet att genomföra omstruktureringar inom staten i samband med bolagiseringar och överförande av aktier är en kombination av försäljning av berörd verksamhet, betalning med revers och därefter en kvittningsemission i det förvärvande bolaget. Det innebär att det nya holdingbolaget (nuvarande IRECO AB) förvärvar aktierna av staten till ett pris som motsvarar justerat eget kapital vid årsskifte. Det förvärvande bolaget betalar sedan förvärvet med en revers till staten. Efter det genomför det förvärvande bolaget en nyemission. Nyemissionen uppgår till samma belopp som reversen. Avslutningsvis erlägger staten betalning för nyemissionen genom att kvitta betalning för aktier mot sin fordran på det förvärvande bolaget (reversen). Enligt regeringens uppfattning är denna teknik beprövad och enkel att genomföra och bör även tillämpas vid en avyttring av aktierna i SP till det nya holdingbolaget. Frågor att uppmärksamma vid en transaktion är överförandevärdet och förlustavdrag. I SP finns skattemässiga underskott om ca 10 miljoner kronor som väsentligen kommer att vara utnyttjade före ett förvärv förutsatt att förvärvet sker efter 2008 års utgång.</P>
<P class="p621 ft3">För närvarande gäller olika finansieringsförutsättningar för kompetensutvecklingsmedel för SP och IRECO AB. Ett väsentligt motiv för att överföra SP till det nya holdingbolaget är att SP får strategiska kompetensutvecklingsmedel på samma nivå och enligt samma kriterier som för övriga institutsbolag inom den nya institutsstrukturen. Efter en integrering av SP i institutsstrukturen kommer strukturen att omfatta fyra delar med olika verksamhet som är intresse- eller dotterbolag. Omsättningen i den nya koncernen tredubblas till ca 1 200 miljoner kronor varav SP svarar för ca 800 miljoner kronor eller ca två tredjedelar. Balansomslutningen närmare tredubblas. Soliditeten förstärks. Koncernen kommer därmed att få önskad styrka. SP i sin tur kommer i denna nya struktur bl.a. få en med övriga institut likvärdig finansiering av strategiska kompetensutvecklingsmedel och får tillgång till den kompetens i övergripande frågor som det nya holdingbolaget på sikt medför. Mot bakgrund av att SP tillförs det nya holdingbolaget som helägt dotterbolag med en volym och omfattning av verksamheten som är betydligt större än de övriga klöverbladens är det enligt regeringens bedömning viktigt att SP fortsatt kan utvecklas på samma goda sätt som hittills. Den renodlade ägarrollen för det nya holdingbolaget innebär att kapital och tillgångar i SP som medföljer vid avyttringen även framgent ska vara till för bolagets investeringar och utveckling.</P>
<P class="p622 ft3">Mot bakgrund av bl.a. handlingsplanens förslag om SP:s betydelse i en ny förstärkt institutsstruktur för bättre konkurrenskraft med likvärdig finansiering av strategiska kompetensutvecklingsmedel och kompetensutnyttjande inom det nya holdingbolaget liksom berörda parters inställning i denna fråga, förordar regeringen en avyttring av SP</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">135</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="p136dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350136x1.jpg/" id="p136img1">
</DIV>
<P class="p105 ft7">till det nya holdingbolaget. Regeringen föreslår därför att riksdagen Prop. 2008/09:50 bemyndigar regeringen att avyttra aktierna i SP till det nya holdingbolaget (nuvarande IRECO AB) enligt de villkor och riktlinjer</P>
<P class="p194 ft3">som angetts.</P>
<P class="p271 ft21">Ändring av bolagsordning</P>
<P class="p527 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens förslag: </SPAN>Bolagsordningen i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB ska kompletteras så att aktierna inte medför rätt till utdelning. Bolagets vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja bolagets ändamål.</P>
<P class="p528 ft3"><SPAN class="ft21">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>För statliga forskningsinstitut gäller vissa speciella regler som skiljer dem från huvuddelen av andra statliga bolag bl.a. avseende avkastnings- och utdelningskrav. För att instituten ska kunna få <NOBR>EU-finansiering</NOBR> från aktuellt ramprogram måste de uppfylla kriterierna för en forskningsorganisation. I sådana fall kan upp till 75 procent av forsknings- eller utvecklingsverksamheten finansieras av EU. Kriterierna för att klassificeras som en sådan är att huvudmålet med verksamheten är forskning eller teknisk utveckling, att verksamheten bedrivs i en särskild juridisk <NOBR>icke-vinstdrivandeenhet.</NOBR> Detta kräver bl.a. att eventuell vinst inte delas ut utan behålls inom verksamheten. Skälen för ovan angivna villkor är bl.a. att affärsdrivande företag inte ska kunna omorganisera sina forskningsavdelningar och därefter kunna få upp till 75 procent av forskningsverksamheten finansierad av EU. Staten har som ägare av SP sedan ombildningen till aktiebolag 1993 förklarat att bolaget är ett forskningsinstitut och inte tagit ut någon utdelning utan avkastningen har återförts i verksamheten. Övriga forskningsinstitut som ägs av IRECO AB har inskrivet i sina bolagsordningar att aktierna inte medför rätt till utdelning och att i bolagen uppkomna överskott ska användas i verksamheterna. Regeringen föreslår att Riksdagens godkännande inhämtas så att även SP får infört i sin bolagsordning att aktierna inte medför rätt till utdelning utan att bolagets vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja bolagets verksamhet. Koncernbidrag mellan bolag i koncernen är inte tillåtna. Kapitalbehov tillgodoses via kapitaltillskott.</P>
<P class="p623 ft108"><SPAN class="ft21">8.4.6</SPAN><SPAN class="ft106">Övriga institut som berörs i handlingsplanen </SPAN><SPAN class="ft107">Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI)</SPAN></P>
<P class="p624 ft3">Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) har under året beslutat om bolagisering och förberett en sådan. JTI:s två huvudintressenter, staten genom Jordbruksdepartementet och näringslivet genom Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk Forskning (SJMF), har sedan i samtal med SP enats om att förbereda en anslutning av JTI till SP som ett dotterbolag</P>
<P class="p625 ft5"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft109">och därmed också, om riksdagen så beslutar, till det nya holdingbolaget.</SPAN></P>
<P class="p626 ft3">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr2 td268"><P class="p3 ft4">IVL Svenska Miljöinstitutet AB</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td268"><P class="p3 ft3">Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, IVL, grundades 1966. 1982</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">ombildades institutet till IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) och har i</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">dag verksamhet i Stockholm (vid KTH) och i Göteborg (vid Chalmers).</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">Samtliga aktier i bolaget ägs av Stiftelsen institutet för vatten- och</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">luftvårdsforskning (SIVL) där staten och näringslivet är intressenter. I</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">stiftelsens styrelse utser staten ledamöter till hälften av platserna och</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">näringslivet till hälften av platserna. Stiftelsens ordförande utses av</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">staten.</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p28 ft3">IVL har en ägandeform och uppbyggnad som regeringen bedömer vara</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">ändamålsenlig och den bör inte ändras om det innebär nackdelar för</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">verksamheten. Vid en eventuell integration i institutionsgruppen bör IVL</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">i ett första skede behålla sin nuvarande uppbyggnad och ägandeform.</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p28 ft3">I handlingsplanen anges att förberedelser bör inledas för att kunna föra</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td268"><P class="p3 ft3">in IVL i institutsgruppens holdingbolag.</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td268"><P class="p3 ft4">FOI i institutsgruppen</P></TD>
<TD class="tr46 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td268"><P class="p3 ft3">I departementsskrivelsen Handlingsplan för en ny institutssektor (Ds</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">2007:39) föreslås att förutsättningarna att knyta Totalförsvarets</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">forskningsinstitut (FOI) till institutsgruppen bör utredas. En sakkunnig</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">person inom Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) har uppdraget att</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">genomföra en översyn av stödet till Försvarsmakten. Inom ramen för det</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td268"><P class="p3 ft3">arbetet bör fortsatta överväganden göras.</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p627 ft19"><SPAN class="ft17">8.5</SPAN><SPAN class="ft75">Forskning, utveckling och innovation i näringslivet i Sverige</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr1 td356"><P class="p3 ft3">Innovationsförmågan är en av de grundläggande faktorerna för tillväxt i</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">ett företag. Studier visar på ett positivt samband mellan innovations-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">förmågan hos mindre företag och deras produktivitet, sysselsättning,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">omsättning, export och tillväxt. Innovationsförmågan i sin tur är</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">avhängig en ständigt förnyad kunskaps- och teknikbas. Investeringar i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskning och utveckling (FoU) är därför centrala för att ett företag ska</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">kunna behålla och utveckla sin konkurrenskraft på en ständigt mer</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">krävande internationell marknad. Genom att investera i FoU kan ett</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">företag generera ny kunskap, men även öka sin förmåga att ta upp,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">utnyttja och kombinera redan befintlig kunskap, som sedan kan omsättas</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">i nya eller förbättrade produkter eller processer.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Sverige har nästan en miljon företag. Över 99 procent av företagen är</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">små eller medelstora, dvs. har färre än 250 anställda. Dessa företags</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">konkurrenskraft och tillväxt är betydelsefulla för Sverige. De anställer</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">hela 65 procent av dem som arbetar i den privata sektorn.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p28 ft3"><NOBR>FoU-investeringarna</NOBR> i det svenska näringslivet är dock förhållandevis</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">koncentrerade till ett fåtal stora företag. Det visar sig genom att drygt tre</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">femtedelar av näringslivets <NOBR>FoU-investeringar</NOBR> görs av 20 koncerner.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">Dessa företag utgörs i huvudsak av den grupp av stora, internationella</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">företag i vilken bl.a. AstraZeneca, Ericsson AB, Saab, Volvo, ABB,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td356"><P class="p3 ft3">Scania och Sandvik ingår. Dessa företag har stor betydelse för den</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p22 ft3">137</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p121 ft3">svenska ekonomin. I allt högre utsträckning går dock deras direkta bidrag till värdeskapande och jobbskapande till utlandet, bl.a. genom att ägandet blir alltmer internationaliserat. För att stärka <NOBR>FoU-verksamheten</NOBR> i Sverige krävs således attraktiva infrastrukturer och miljöer som intresserar utländska företag att förlägga sin FoU- verksamhet i Sverige.</P>
<P class="p340 ft3">Totalt sett svarar företag med 500 anställda eller fler (drygt 800 företag) för 74 procent av företagssektorns totala utgifter för FoU. Utländskt ägda företag svarade för nära hälften av näringslivets totala <NOBR>FoU-utgifter</NOBR> år 2005. År 1995 var motsvarande andel endast en femtedel av de totala utgifterna.</P>
<P class="p125 ft3">För fortsatt höga nivåer på välfärd och sysselsättning krävs att näringslivet i Sverige på lång sikt kan bibehålla och stärka sin globala konkurrenskraft, dvs. producera varor och tjänster med ett högt kunskapsinnehåll. Detta förutsätter i sin tur att allt fler företag i Sverige blir kvalificerade beställare och utförare av FoU. Det ställer även krav på att Sverige i ökad utsträckning stärker sin konkurrenskraft när det gäller att attrahera utländska investeringar. På detta sätt ökar förutsättningarna att internationella företag väljer att behålla, utöka eller förlägga sina <NOBR>FoU-investeringar</NOBR> i Sverige. Forskning kring företagens val av lokali- sering visar att potential för samarbeten med ledande forskningsmiljöer, kluster och tillgång till kvalificerad <NOBR>FoU-personal</NOBR> är centrala faktorer. De satsningar på kvalitet och fokusering som presenteras i denna proposition utgör därför ett viktigt bidrag till att skapa attraktiva <NOBR>FoU-miljöer</NOBR> i Sverige för dessa företag.</P>
<P class="p334 ft7">För att öka Sveriges attraktionskraft för kvalificerad arbetskraft, inklusive forskare, infördes den 1 januari 2001 möjligheter till särskilda skattelättnader för utländska nyckelpersoner, den s.k. expertskatten. Liknande skattelättnader finns i flera andra länder, bl.a. Danmark och Finland.</P>
<P class="p141 ft21"><SPAN class="ft21">8.5.1</SPAN><SPAN class="ft43">Små och medelstora företag</SPAN></P>
<P class="p628 ft3">De små och medelstora företagen påverkar ett lands samlade konkurrenskraft, sysselsättning och välfärd i flera led. De bidrar t.ex. till radikal innovation, vilket visar sig genom att de små företagen <NOBR>(10–49</NOBR> anställda) i högre utsträckning än andra företag investerar i forskning och utveckling för att ta fram nya produkter eller processer i stället för att förbättra redan existerande. Globaliseringen medför en ökad interna- tionell specialisering till följd av kostnadspress och därmed samman- hängande rationaliseringsprocesser hos de stora globala koncernerna. När dessa i allt högre utsträckning fokuserar på varumärkesvård, funktions- och tjänstepaketering samt kund- och marknadsutveckling blir utveckling och produktion av andra delar och moment i värdekedjan en uppgift som allt oftare utförs av små och medelstora företag. Som leverantörer av kvalificerade insatsprodukter – varor eller tjänster som t.ex. specialiserad kunskap – ingår små och medelstora företag i ett samspel med andra företag och med offentliga aktörer. De påverkar på så sätt ett lands samlade konkurrenskraft, sysselsättning och välfärd i flera led. De små och medelstora företagens förmåga att bedriva innovationsverksamhet och produktutveckling utifrån ett ökat kunskapsinnehåll i produkter och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">138</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft7">processer är därför en viktig del av ett innovativt och dynamiskt näringsliv.</P>
<P class="p173 ft3">Det huvudsakliga hindret för <NOBR>FoU-investeringar</NOBR> i små och medelstora företag är att resultaten är svårförutsägbara, och investering därmed innebär en risk. Andra hinder av betydelse är otillräckliga finansie- ringskällor och brist på tid respektive kompetent personal.</P>
<P class="p629 ft3">För företag med inga eller låga <NOBR>FoU-investeringar</NOBR> är det angeläget att öka förmågan att tillgodogöra sig externt utvecklad kunskap från institut och lärosäten. Viktiga led i detta kan vara anställning av kvalificerad kompetens, liksom nätverksbyggande med andra företag med liknande behov. Från institutens och lärosätenas håll krävs ett arbete för att bättre förstå och svara mot de förutsättningar och behov som dessa företag har.</P>
<P class="p125 ft3">Även om offentligt finansierade <NOBR>FoU-utförare</NOBR> som universitet, högskolor och institut har en viktig roll för de små och medelstora företagens kunskapsutveckling, är det också angeläget att små och medelstora företag förbättrar sin kapacitet att utföra egen FoU- verksamhet. En starkare intern <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> gör att företagen kan bli mer kvalificerade partner till andra företag. På så sätt stärks företagens konkurrenskraft och förmåga att självständigt expandera på nya globala marknader. Företagen kan också bli starkare som kravställare och mottagare av externa <NOBR>FoU-resultat.</NOBR></P>
<P class="p125 ft3">Staten verkar på flera sätt för att öka <NOBR>FoU-investeringarna</NOBR> och innovationsförmågan i små och medelstora företag. Utöver att ansvara för utbildningen av kvalificerad arbetskraft vid universitet och högskolor, investeringar i forskning och utveckling samt utformningen av ett gott generellt näringslivsklimat, påverkar staten också företagens investeringsbenägenhet genom utformningen av <NOBR>FoU-relevanta</NOBR> regelverk och stödstrukturer.</P>
<P class="p175 ft3">Sedan 2005 har Verket för innovationssystem (Vinnova) drivit programmet Forska&Väx för att stimulera <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> i etablerade små och medelstora företag. I vårpropositionen 2007 avsatte regeringen medel för fortsatt drift av programmet. Regeringen bedömer att Vinnova bör fortsätta att driva programmet för insatser som främjar små och medelstora företags tillgång och användning av ny, forskningsbaserad kunskap.</P>
<P class="p251 ft21"><SPAN class="ft21">8.5.2</SPAN><SPAN class="ft46">Näringslivets FoU i ett globalt sammanhang</SPAN></P>
<P class="p331 ft7">Sveriges starka position som kunskapsnation är bl.a. grundad på näringslivets <NOBR>FoU-investeringar.</NOBR> Globaliseringen medför dock vissa utmaningar.</P>
<P class="p173 ft3">För det första finns en tendens att de stora företagen, som står för merparten av de svenska <NOBR>FoU-investeringarna,</NOBR> förlägger alltmer av sin <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> i andra länder. Orsakerna till detta är flera samverkande faktorer som närhet till strategiska marknader, tillgång på spetskompetens samt gynnsamma ramvillkor. Den svenska näringslivsstrukturen bidrar till att Sverige har ett stort och växande teknologiöverskott. Detta kan tolkas som att de möjligheter till tillväxt och sysselsättning i Sverige som ligger i den stora inhemska kunskapsproduktionen delvis går förlorade. Det beror på att den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">139</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<P class="p105 ft7">produktion och försäljning som <NOBR>FoU-investeringarna</NOBR> bidrar till att Prop. 2008/09:50 utveckla allt oftare genererar vinster och sysselsättning utanför Sveriges</P>
<P class="p194 ft3">gränser.</P>
<P class="p151 ft3">För det andra blir internationell konkurrenskraft allt viktigare för de små och medelstora företagen. Tidigare etablerade och stabila relationer mellan storföretag och underleverantörer utmanas i dag av konkurrenter från andra länder som erbjuder lägre kostnadsbild eller högre kunskaps- och innovationshöjd. Å andra sidan öppnar samma utveckling nya möjligheter för svenska företag att konkurrera med sitt kunnande på de internationella underleverantörsmarknaderna.</P>
<P class="p449 ft3">För det tredje växer nya globala näringslivsstrukturer fram inom områden som bioteknik, IT och tjänstesektorn. Små och medelstora företag, ofta sprungna ur en forskningsintensiv miljö inom akademi eller storföretag, växer snabbt till globala spelare av intresse för såväl nationella och regionala styrande organ som internationella investerare.</P>
<P class="p111 ft7">För att möta dessa utmaningar behöver <NOBR>FoU-investeringarna</NOBR> i det svenska näringslivet breddas och fördjupas för att skapa förutsättningar för fler företag och större investeringar i Sverige. De flesta stater försöker främja <NOBR>FoU-investeringar</NOBR> i näringslivet genom olika former av stöd, antingen direkt, t.ex. genom olika former av bidrag, eller indirekt, t.ex. genom olika former av skatteincitament. Regeringen följer den internationella utvecklingen.</P>
<P class="p108 ft21"><SPAN class="ft21">8.5.3</SPAN><SPAN class="ft43">Forskningsbaserade tjänsteinnovationer</SPAN></P>
<P class="p272 ft3">Tjänsteekonomin omfattar ungefär 75 procent av den ekonomiskt mätbara verksamheten i samhället och omfattar såväl kommersiell som offentlig tjänsteproduktion. Handeln med tjänster är också det område som växer snabbast i världen. Svensk industri är en kvalificerad och stor beställare och utvecklare av kunskapsbaserade tjänster. Tjänstesektorn består dock också av många, små företag som bidrar till sysselsättning och tillväxt. Utvecklingen av innovativa tjänster blir därför allt viktigare för företagens möjligheter att växa och internationaliseras. Behovsmotiverad tjänsteforskning som utgår från tjänstesamhällets förutsättningar och egenskaper behöver utvecklas. En viktig uppgift är att ta fram begrepp, data och metoder som är anpassade till tjänsteföretagens logik och som förbättrar möjligheten att mäta tjänstesektorns storlek och utveckling.</P>
<P class="p630 ft3">Forskning kring internationalisering av tjänster och tjänsteinnovation med fokus på användarens eller kundens roll är angelägen, eftersom värdet av en tjänst realiseras först när en tjänst konsumeras. Det handlar också om vilka organisatoriska förutsättningar som förmår att bäst ta tillvara människans produktiva och skapande egenskaper. Frågor som arbetsmiljö, organisation och ledarskap blir därmed viktiga i detta sammanhang.</P>
<P class="p605 ft7">Det är viktigt att berörda aktörer samverkar i syfte att stimulera tjänsteinnovationer. Regeringen uppmuntrar insatser för att skapa strukturer för att utbyta kunskap och erfarenheter, identifiera nya forskningsbehov och lägga grunden för nya kunskapsmiljöer.</P>
<P class="p631 ft3">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr11 td78"><P class="p435 ft17">8.6</P></TD>
<TD class="tr11 td291"><P class="p34 ft17">Innovationsfrämjande offentlig upphandling</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft3">För att offentlig verksamhet ska kunna leverera offentliga tjänster med högre effektivitet utan att förlora i kvalitet behöver nya produkter och processer utvecklas, och detta i allt snabbare takt. Ett sätt att åstadkomma detta är att upphandla forskning- och utvecklingsprocesser och innovationsprocesser utifrån specifikationer av mål, behov och funktioner, till exempel av specificerade kvalitetskrav, vilka kan stödja sig på internationella standarder, i stället för befintliga produkter och processer. Genom en sådan ansats kan offentliga aktörer bidra till en ökad innovationsverksamhet och innovationsförmåga i myndigheter, andra offentliga organisationer och företag. Metod- och kompetensutveckling kring hur sådana upphandlingsprocesser kan utformas är angelägen. En viktig fråga är överensstämmelsen med statsstödsreglerna.</P>
<P class="p633 ft3">Flera myndigheter använder sig redan i dag av ansatser som liknar den beskrivna, till exempel Statens energimyndighet och Vägverket. Under 2008 genomför Verket för innovationssystem (Vinnova) ett antal pilotprojekt för att visa på olika varianter av innovationsfrämjande upphandling på ett systematiskt sätt. Kommissionen har till ministerrådet överlämnat meddelandet ”Att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa” (KOM (2007)799). I meddelandet presenteras förkommersiell upphandling som en metod för upphandling av <NOBR>FoU-tjänster</NOBR> före kommersialiseringsfasen av en slutlig produkt. En fråga som behandlas är hur förkommersiell upphandling kan göras i enlighet med gällande <NOBR>EU-regler.</NOBR> Det föreslås att upphandlingen delas upp i olika steg och att risker och fördelar delas mellan upphandlare och utförare.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p3 ft21">8.6.1</P></TD>
<TD class="tr1 td392"><P class="p325 ft21">Offentliga aktörers investeringar och dess bidrag till</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td392"><P class="p325 ft21">utvecklingen av nya kunskapsintensiva företag</P></TD>
<TD class="tr5 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td356"><P class="p3 ft3">Flera studier visar att Sverige tillhör världens främsta innovationsländer.</P></TD>
<TD class="tr11 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Samma studier visar dock att det finns en allmän brist på drivkrafter för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">att åstadkomma radikala innovationer och att vetenskapliga framsteg inte</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">kommer till lämplig användning. Få nya stora företag skapas i Sverige.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Vår industriella struktur visar att Sverige har en stark kunskapsbaserad</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">industriell tradition, men den visar också på en utmaning. För att</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">långsiktigt kunna konkurrera med världens snabbt växande ekonomier</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">måste förnyelsekraften och strukturomvandlingen i det svenska</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">näringslivet öka. En oförmåga att omvandla ny kunskap till affärer kan</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">leda till att den framtida tillväxten och välfärden hotas.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Ett viktigt steg för att stärka Sveriges förmåga att skapa nya och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">växande företag är att bättre än i dag utnyttja de offentliga satsningar som</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">görs inom olika områden. Det gäller såväl de satsningar som görs inom</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskning och utveckling, som andra typer av investeringar som görs</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">inom viktiga samhällsområden som energi, transport och hälsa.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">I flera länder finns framgångsrika exempel på hur nya högteknologiska</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">företag utvecklats med stöd av att stora offentliga aktörer riktar en liten</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td74"><P class="p3 ft3">del av</P></TD>
<TD class="tr8 td392"><P class="p552 ft3">sina investeringar till kunskapsutveckling inom små</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td357"><P class="p22 ft3">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td74"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td392"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<P class="p634 ft3">högteknologiska uppstartföretag. En studie<A href="#page_142"><SPAN class="ft22">4 </SPAN></A>av det amerikanska Prop. 2008/09:50 programmet för forskning och innovation i små företag, det s.k. SBIR-</P>
<P class="p150 ft3">programmet (Small Business Innovation Research Programme), visar att det på en årlig lista över USA:s 100 främsta innovationer återfinns inte mindre än 22 företag som fått stöd för sin uppbyggnad inom ramen för <NOBR>SBIR-programmet.</NOBR> Det finns anledning att närmare studera denna typ av program, och hur de kan bidra till att främja en innovativ ekonomi.</P>
<P class="p107 ft3">Regeringen avser därför att tillsätta en utredning med uppgift att utreda förutsättningarna för hur offentliga aktörers investeringar bättre än i dag kan bidra till utvecklingen av nya kunskapsintensiva företag. Förutsättningarna för sådana program ska utredas inom verksamheter där offentliga aktörer har ansvar för större samhällssektorer såsom infrastruktur, energi och hälso- och sjukvård. Även universitets och högskolors förutsättningar att bidra till utvecklingen av nya kunskapsintensiva företag ska behandlas. Inriktningen är att upp till</P>
<P class="p635 ft5">1 procent av myndigheternas anslag ska kunna användas för innovationsinsatser med syfte att utveckla nya kunskapsintensiva företag.</P>
<P class="p108 ft17"><SPAN class="ft17">8.7</SPAN><SPAN class="ft37">Immaterialrätt</SPAN></P>
<P class="p109 ft3">De senaste decennierna har präglats av framväxten av den kunskapsbaserade ekonomin, i vilken intellektuellt kapital ersatt fysiskt och finansiellt kapital som den främsta utvecklingsfaktorn. Ett effektivt immaterialrättsligt skydd har avgörande betydelse för att uppfinnaren, upphovsmannen, formgivaren etc. ska kunna få ekonomiskt utbyte och därmed investeringsmedel till utvecklingen och marknadsföringen av nya produkter och tjänster. Det immaterialrättsliga skyddet är därför av grundläggande betydelse för nyföretagande och för existerande företags fortlevnad. Samtidigt gäller att på grund av teknikutvecklingen kan många få enkel tillgång till immaterialrättsligt skyddade prestationer, t.ex. via Internet, och prestationer kan lätt kopieras och spridas vidare. Detta göra att balansfrågorna blir alltmer framträdande, dvs. frågorna om hur man ska väga intresset av ett starkt skydd för patenthavaren, upphovsmannen etc. å ena sidan mot intresset från många användare av en enkel och billig tillgång å andra sidan.</P>
<P class="p498 ft3">Immaterialrätt och patent spelar en viktig roll när det gäller innovationer och ekonomiskt agerande. Genom patentskyddet ges förutsättningar för företag att i högre utsträckning utveckla och kommersialisera sina innovationer både nationellt och internationellt. Immaterialrätt har under de senare åren utvecklats till ett nyckelområde när det gäller tillväxt och konkurrenskraft i termer av fler realiserbara affärsidéer, fler företag som startar och utveckling av befintliga företag.</P>
<P class="p605 ft7">Detta tar sig bl.a. uttryck i en dramatisk ökning av handeln med immateriella rättigheter. Sverige hör till det fåtal länder som uppvisar ett överskott i sin handel, dvs. exporterar immaterialrättsliga tillgångar till ett högre värde än vad vi importerar. Möjliga förklaringar till detta kan dels vara att vi har en stor kunskapsproduktion av en sådan kvalitet att</P>
<P class="p353 ft26"><SPAN class="ft24">4</SPAN><SPAN class="ft25">Block and Keller, ”Where do innovations come from?”, Juli 2008</SPAN></P>
<P class="p77 ft3">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft3">den är internationellt efterfrågad, dels den svenska näringslivsstrukturen med en, för en liten ekonomi, osedvanligt hög andel multinationella bolag som troligen väljer att kapitalisera sina svenska <NOBR>FoU-investeringar</NOBR> på utländska marknader. Lärosätena besitter emellertid i allmänhet inte den kvalificerade affärsstrategiska kompetens som är en förutsättning för framgångsrik kommersialisering. Detsamma gäller kompetens i immaterialrätt, och strukturer som kan tillhandahålla kvalificerad affärsstrategisk immaterialrättslig rådgivning har därför en viktig roll att spela i kommersialiseringsprocessen.</P>
<P class="p333 ft3">I USA är licensiering till företag den dominerande formen för kommersialisering av forskningsresultat, men i Sverige är den andelen avsevärt mindre – här sker kommersialiseringen i första hand genom start av nya företag. Licensiering innebär att rätten att använda immateriella rättigheter (t.ex. patenterade forskningsresultat) mot ersättning överlåts av rättighetshavaren till en eller flera aktörer.</P>
<P class="p340 ft7">En möjlig förklaring till detta är att lärosätenas verksamhet och kompetens inom patent och licensering är bräcklig och ofullständigt fördelad över landet.</P>
<P class="p173 ft3">OECD har pekat på att licensiering kan göra innovationsprocesser effektivare genom att uppfinningarna hamnar hos dem som är bäst lämpade för att kommersialisera dem samt att licensiering kan underlätta små och medelstora företags inträde till och framgång på marknaden. I öppna innovationssystem där företagen hämtar teknisk kunskap från en mängd offentliga och privata källor har licensiering blivit ett nyckelinstrument för utbyte av patenterade uppfinningar.</P>
<P class="p332 ft7">För att öka den ekonomiska avkastningen på forskningssatsningarna är det angeläget att stärka lärosätenas stödresurser för nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat.</P>
<P class="p141 ft21"><SPAN class="ft21">8.7.1</SPAN><SPAN class="ft46">Åtgärder på patentområdet</SPAN></P>
<P class="p177 ft3">Viktiga reformer har genomförts på patentområdet. Den 1 maj 2008 ändrades patentlagens (1967:837) bestämmelser om översättning av europeiska patent, dvs. patent som meddelas med stöd av den europeiska patentkonventionen (EPC). Ändringarna innebär betydande lättnader i översättningskraven. Ändringarna har föranletts av den s.k. Londonöverenskommelsen, som är en frivillig överenskommelse bland de länder som är anslutna till EPC. Den 1 augusti 2008 infördes möjlig- heten att på elektronisk väg ge in patentansökningar till Patent- och registreringsverket. Båda dessa reformer gör det billigare och enklare för företag att skydda sina uppfinningar och bidrar därmed till att ytterligare stimulera investeringar i forskning och utveckling.</P>
<P class="p333 ft3">Förhandlingarna om ett gemenskapspatent och en domstolslösning för de befintliga europeiska patenten (dvs. patent som meddelats enligt den europeiska patentkonventionen, EPC) och för det nya gemenskaps- patentet återupptogs 2007 på grundval av kommissionens meddelande om ett förbättrat patentsystem i Europa, KOM(2007)165. Syftet med gemenskapspatentet och domstolslösningen är att skapa ett enhetligt och autonomt patentsystem för gemenskapen. Ett rättssäkert, högkvalitativt och kostnadseffektivt gemenskapspatent skulle förbättra det europeiska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">143</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<P class="p105 ft7">innovationsklimatet och väsentligt stärka den svenska och europeiska Prop. 2008/09:50 industrins konkurrenskraft.</P>
<P class="p151 ft3">Mot bakgrund av de rekommendationer och förslag som lämnats i betänkandet Patent och innovationer för tillväxt och välfärd (SOU 2006:80) övervägs att ge Patent- och registreringsverket i uppdrag att genomföra ökade insatser för att förbättra information och rådgivning för små och medelstora företag inom patentområdet. Det övervägs också att ge verket i uppdrag att inleda ett arbete med inriktning mot att skapa en utbildning på högskolenivå som kan erbjudas inom ramen för de tekniska högskolorna och inom de juridiska och ekonomiska fakulteterna vid universiteten.</P>
<P class="p636 ft19"><SPAN class="ft17">8.8</SPAN><SPAN class="ft18">Statsstödsregler om forskning, utveckling och innovation</SPAN></P>
<P class="p538 ft3">Offentlig finansiering som lämnas till t.ex. universitet, högskolor och offentliga forskningsinstitut omfattas inte av <NOBR>EG-fördragets</NOBR> stats- stödsregler i den mån som denna avser <NOBR>icke-ekonomisk</NOBR> verksamhet. Med <NOBR>icke-ekonomisk</NOBR> verksamhet kan i detta sammanhang förstås utbildning av enskilda individer och oberoende forskning som bedrivs utan anknytning till näringslivsintressen. När offentlig finansiering däremot utnyttjas för ekonomisk verksamhet, såsom framför allt forskning som bedrivs enligt kontrakt med industrin, uthyrning av forsknings- infrastruktur och konsultverksamhet, måste statsstödsreglerna beaktas.</P>
<P class="p637 ft3">Gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation <NOBR>(FoUI-rambestämmelserna)<A href="#page_144"><SPAN class="ft22">5</SPAN></A></NOBR><A href="#page_144"><SPAN class="ft22"> </SPAN></A>och kommis- sionens förordning (EG) nr 800/2008 (allmän gruppundantags- förordning)<A href="#page_144"><SPAN class="ft22">6 </SPAN></A>är exempel på regelverk som kan utnyttjas av medlemsstaterna för att lämna stöd till näringslivet för att främja FoU och innovation.</P>
<P class="p638 ft21"><SPAN class="ft21">8.8.1</SPAN><SPAN class="ft110">Definition av statligt stöd enligt </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR></P>
<P class="p272 ft7">Reglerna om statligt stöd är en del av <NOBR>EG-rättens</NOBR> konkurrensregler. Målet med konkurrensreglerna är att skapa lika konkurrensvillkor inom den inre marknaden, dvs. inom EES och EU. Konkurrensreglerna har tillkommit för att förhindra att snedvridningar och handelshinder mellan medlemsstater uppstår genom åtgärder vidtagna av företag eller något medlemsland. Reglerna inbegriper bl.a. ett förbud mot <SPAN class="ft83">statligt</SPAN><A href="#page_144"><SPAN class="ft111">7 </SPAN></A>stöd till företag, vilket regleras i artiklarna <NOBR>87-89</NOBR> i fördraget.</P>
<P class="p639 ft26"><SPAN class="ft24">5</SPAN><SPAN class="ft25">EGT C 323, 30.12.2006</SPAN></P>
<P class="p640 ft113"><SPAN class="ft24">6</SPAN><SPAN class="ft112">Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilka vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning), EGT L 214/3, 9.8.2008</SPAN></P>
<P class="p641 ft105"><SPAN class="ft24">7</SPAN><SPAN class="ft104">Stöd som kommer från offentliga medel, bl.a. stat, myndigheter, kommuner, landsting, offentligt ägda bolag och stiftelser eller privata bolag som hanterar offentliga medel omfattas av begreppet.</SPAN></P>
<P class="p77 ft3">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<P class="p642 ft7">Artikel 87.1 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> anger att statligt stöd i princip är förbjudna. Prop. 2008/09:50 Definitionen av statligt stöd är bred och omfattar alla insatser med</P>
<P class="p12 ft3">offentliga medel (statliga såväl som kommunala) som innebär fördelar för enskilda företag eller branscher. Stödet ska på något sätt gynna mottagaren (företaget<A href="#page_145"><SPAN class="ft22">8</SPAN></A>) genom att ge en ekonomisk fördel. Stödbegreppet omfattar inte enbart direkta subventioner utan exempelvis även selektiva nedsättningar av avgifter, lån eller garantier till förmånliga villkor, offentligt inköp till överpris, offentlig försäljning till underpris, och subventionerade tjänster samt fall där det offentliga inte tillämpar marknadsmässiga villkor vid utställandet av garantier eller borgens- förbindelser. Selektiva förmåner för enskilda företag eller branscher inom ramen för skattepolitiken eller på miljöområdet är andra exempel som faller under EG:s statsstödregler.</P>
<P class="p103 ft3">När det gäller offentlig ägda företag ska kapitaltillskott och villkoren för ägandet i övrigt uppfylla den s.k. marknadsekonomiska investerar- principen för att säkerställa att bolaget inte får otillåtet statsstöd. Principen innebär att ett tillskjutande av kapital inte utgör statsstöd, om det beviljas i en situation i vilken även en privat investerare som agerar utifrån normala marknadsekonomiska villkor skulle ha tillskjutit kapital.</P>
<P class="p643 ft3">Medlemsstaterna är enligt art. 88.3 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> skyldiga att informera kommissionen om alla planer på att genomföra eller ändra i befintliga stödåtgärder. Denna skyldighet föreligger även för kommuner och landsting. Detta görs genom en s.k. notifiering. Medlemsstaten måste invänta kommissionens godkännande innan stödåtgärden kan träda ikraft. Kommissionens behandling av notifierade stöd tar i genomsnitt sex månader. I komplicerade ärenden kan tidsutdräkten dock bli betydligt större. Om medlemsstaten inte inhämtar kommissionens godkännande, eller utbetalar stödet före kommissionens godkännande, medför detta att stödet är olagligt och att stödmottagaren kan komma att bli återbetalningsskyldig.</P>
<P class="p144 ft7">Företag och enskilda har även möjlighet att inlämna klagomål till kommissionen avseende stöd som anses snedvrida konkurrensen. Kommissionen har omfattande befogenhet att genomföra kontroller och granska statligt stöd i de enskilda medlemsstaterna upp till tio år efter att ett stöd har utbetalats.</P>
<P class="p207 ft21"><SPAN class="ft21">8.8.2</SPAN><SPAN class="ft110">Statligt stöd till forskning, utveckling och innovation</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Enligt artikel 87.2 och 87.3 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> kan statligt stöd i vissa fall vara förenliga med den gemensamma marknaden. När det gäller forskning, utveckling och innovation har gemenskapen som mål att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för</P>
<P class="p644 ft105"><SPAN class="ft24">8</SPAN><SPAN class="ft104">Stödet ska hjälpa ett företag, dvs. ett organ som bedriver någon form av ekonomisk aktivitet. Med begreppet ekonomisk aktivitet avses köp och försäljning av varor eller tjänster på en marknad. Detta innebär att även </SPAN><NOBR>icke-vinstdrivande</NOBR> företag eller ideella föreningar omfattas av statsstödsreglerna om de bedriver någon form av ekonomisk aktivitet, där det finns kommersiella konkurrenter. Egenföretagare omfattas av reglerna, men inte enskilda individer eller hushåll. Även offentlig sektor som bedriver företagsverksamhet omfattas.</P>
<P class="p645 ft3">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft3">gemenskapsindustrin, att främja utvecklingen av dennas internationella konkurrensförmåga och att underlätta alla forskningsinsatser som anses nödvändiga. Av denna anledning kan stöd till sådan verksamhet vara förenliga med <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Den rättsliga grunden för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation är i första hand artikel 87.3 b och 87.3 c i fördraget.</P>
<P class="p646 ft3">I Gemenskapens rambestämmelser för forskning, utveckling och innovation<A href="#page_146"><SPAN class="ft22">9</SPAN></A>, som trädde i kraft den 1 januari 2007, lägger kommissionen fast de regler den ska tillämpa vid bedömningen av stöd som notifieras av medlemsstaterna. Syftet med <NOBR>FoUI-rambestämmelserna</NOBR> är att se till att gemenskapens forskningsmål kan uppnås och att göra det lättare för medlemsstaterna att på ett bättre sätt styra stöden till sektorer och områden där det finns brister i marknadens funktionssätt som kan leda till icke optimal omfattning av företagsanknuten FoU i samhället. Kommissionen har därefter, i augusti 2008, antagit en allmän gruppundantagsförordning<A href="#page_146"><SPAN class="ft22">10 </SPAN></A>för statligt stöd. Enligt denna förordning förklaras vissa kategorier av stöd förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget. Gruppundantags- förordningen omfattar stöd till bl.a. forskning, utveckling och innovation och följer i relevanta delar villkoren i 2006 års rambestämmelser. Stöd som lämnas inom ramen för gruppundantagsförordningen behöver inte notifieras till <NOBR>EG-kommissionen.</NOBR> De typer av stödåtgärder som avses är:</P>
<P class="p647 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt,</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">stöd för tekniska genomförbarhetsstudier,</SPAN></P>
<P class="p186 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">stöd för små och medelstora företags kostnader för industriell äganderätt,</SPAN></P>
<P class="p186 ft3"><SPAN class="ft99">-</SPAN><SPAN class="ft30">stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och fiskerisektorerna,</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">stöd till nystartade innovativa företag,</SPAN></P>
<P class="p186 ft3"><SPAN class="ft99">-</SPAN><SPAN class="ft30">stöd för innovationsrådgivningstjänster och stöd för innovations- stödjande tjänster, och</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">stöd för att hyra in högkvalificerad personal.</SPAN></P>
<P class="p260 ft3">Enligt kommissionen påverkar statligt <NOBR>FoUI-stöd</NOBR> marknaden på olika sätt. Ju närmare marknaden ett projekt som beviljas stöd är, desto större är risken för snedvridning av konkurrensen. I rambestämmelserna och i gruppundantagsförordningen definieras därför tre forskningskategorier som tillämpas vid prövningen av <NOBR>FoU-stöd</NOBR> till företag:</P>
<P class="p648 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft114">grundforskning: </SPAN>försöksverksamhet eller teoretiskt arbete som i första hand syftar till att förvärva ny kunskap om de grundläggande orsakerna till fenomen och iakttagbara fakta och som inte syftar till någon direkt praktisk tillämpning. Stöd till verksamhet inom denna kategori kan beviljas till 100 procent av projektets stödberättigande kostnader,</P>
<P class="p649 ft26"><SPAN class="ft24">9</SPAN><SPAN class="ft25">EGT C 323, 30.12.2006</SPAN></P>
<P class="p650 ft116"><SPAN class="ft24">10</SPAN><SPAN class="ft115">Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilka vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning), EGT L 214/3, 9.8.2008</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">146</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p651 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft117">industriell forskning: </SPAN>planerad forskning eller kritisk analys som syftar till att förvärva ny kunskap och nya färdigheter för att utveckla nya produkter, processer eller tjänster, eller för att markant förbättra befintliga produkter, processer eller tjänster. Stöd till verksamhet inom denna kategori kan beviljas till högst 50 procent av projektets stödberättigande kostnader,</P>
<P class="p652 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft117">experimentell utveckling: </SPAN>att förvärva, kombinera, forma och använda befintliga vetenskapliga, tekniska, näringslivsmässiga eller andra relevanta kunskaper och färdigheter, i syfte att utarbeta planer, arrangemang eller design för nya, ändrade eller förbättrade produkter, processer eller tjänster. (t.ex. skapande av prototyper, inledande demonstrationer, pilotprojekt osv.). Stöd till verksamhet inom denna kategori kan beviljas till högst 25 procent av projektets stödberättigande kostnader.</P>
<P class="p653 ft7">Om ett forskningsprojekt omfattar olika uppgifter, ska det för varje uppgift avgöras om den omfattas av någon av ovan nämnda kategorier eller inte.</P>
<P class="p654 ft7">Stöd till företag som avser grundforskning anses alltså alltid vara förenlig med statsstödsreglerna och kan finansiera hela kostnaden. I vissa fall, då det är fråga om stöd till små- och medelstora företag och vissa särskilda villkor är uppfyllda, kan även mycket generösa stödnivåer upp till maximalt 80 procent beviljas för industriell forskning.</P>
<P class="p655 ft42"><SPAN class="ft21">8.8.3</SPAN><SPAN class="ft41">Kriterier för att ett statligt stöd ska godkännas av kommissionen</SPAN></P>
<P class="p656 ft3">Grundförutsättningen för att <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> ska godkänna statligt stöd är att dessa ska kunna anses bidra till att nå ett eller flera mål av gemensamt intresse. FoUI är ett definierat sådant gemenskapsintresse och bedöms av kommissionen, om vissa villkor är uppfyllda, kunna höja den ekonomiska effektiviteten och på så sätt bidra till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning.</P>
<P class="p409 ft3">För att kommissionen ska kunna godkänna en stödordning eller ett individuellt stöd måste en rad kriterier uppfyllas. För det första måste det statliga stödet ha ett klart definierat mål av allmänt intresse (till exempel tillväxt, sysselsättning, sammanhållning eller miljö) och vara utformat så att detta mål rimligen kan nås. Kommissionen fäster stort avseende vid att stödåtgärder är inriktade på att åtgärda marknadsmisslyckanden och gör därför bedömningar av om huruvida statliga stödinsatser är den mest lämpliga åtgärden. Vidare beaktas att det statliga stödet har en stimulanseffekt, dvs. att stödåtgärden leder till att företagens agerande ändras genom t.ex. satsningar på forskning som i annat fall inte hade genomförts. Generellt godkänner <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> därför inte stöd till forskningsprojekt som redan har inletts eller skulle ha genomförts på ett mindre ambitiöst sätt. Det måste vidare beaktas om stödet är proportionellt, dvs. om samma ändrade agerande skulle kunna åstadkommas med mindre stöd.</P>
<P class="p460 ft5">Slutligen gör <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> en bedömning av risken för snedvridning av konkurrensen och effekterna på samhandeln. EG-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">147</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<P class="p178 ft5">kommissionen sätter bedömningen i relation till de positiva effekter som Prop. 2008/09:50 förväntas av en stödåtgärd.</P>
<P class="p141 ft21"><SPAN class="ft21">8.8.4</SPAN><SPAN class="ft110">Inriktning av statligt stöd till forskning och utveckling</SPAN></P>
<P class="p657 ft3">Inom EU har sedan lång tid gjorts ansträngningar för att minska omfattningen av medlemsstaternas stöd till näringslivet, i synnerhet när det gäller stöd som medför särskilda risker för konkurrenssnedvridning eller som motverkar en sund strukturomvandling. I linje med detta följer kommissionens utformning av gemenskapsreglerna för statligt stöd devisen ’mindre men bättre riktat statsstöd’ inom EU.</P>
<P class="p658 ft3">De utmaningar som följer av globaliseringen och en tilltagande internationell konkurrens torde i grunden inte motivera någon ändrad inriktning av den förda politiken på statsstödsområdet. Generellt sett finns inga skäl att förvänta sig att ökade volymer nationella statsstöd och statliga ingripanden i olika sammanhang skulle säkerställa konkurrenskraft och tillväxt i näringslivet. En huvudinriktning bör i stället vara att fokusera på åtgärder som generellt förbättrar företagandets villkor, t.ex. genom att lätta på administrativa bördor och satsa på utbildning. Satsningar på forskning och utveckling är också viktiga för en långsiktig, stärkt konkurrenskraft.</P>
<P class="p658 ft3">Som nämnts ovan anses på <NOBR>EU-nivå</NOBR> att företagsstöd till FoUI, rätt utformat, ligger i det gemensamma intresset och att medlemsstaterna har relativt omfattande utrymme att finansiera sådana åtgärder. För svenskt vidkommande lades principerna för statligt stöd till forskning och utveckling fast i propositionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94). Här framgår att sådant stöd främst bör inriktas mot projekt där en gemensam nytta kan förutses. Exempel på detta kan vara forskningsprojekt i syfte att utveckla nya läkemedel och produkter med bättre miljöprestanda. Även projekt som skapar mervärden genom ökat samarbete mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut och företag bör ha företräde. Dessutom bör nätverk av forskare inom olika företag stödjas tillsammans med sådana projekt där risken anses vara så hög att företag inte är beredda att avsätta medel. Satsningar på forskning, utveckling och innovation i små- och medelstora företag bör ha en hög prioritet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr44 td294"><P class="p237 ft17">8.9</P></TD>
<TD class="tr44 td84"><P class="p659 ft17">Regionala innovationsmiljöer</P></TD>
<TD class="tr44 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td295"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr22 td293"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Det regionala tillväxtarbetet bör hitta</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">former för ett fortsatt arbete med att utveckla samspelet mellan det</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">regionala tillväxtarbetet och den nationella forsknings- respektive</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td296"><P class="p49 ft3">innovationspolitiken. Dialogen med regionala aktörer och berörda</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td296"><P class="p49 ft3">myndigheter om ett strategiskt arbete med forsknings- och</P></TD>
<TD class="tr4 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td299"><P class="p49 ft3">innovationsfrågor på regional nivå bör utvecklas.</P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td292"><P class="p24 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Globaliseringen innebär inte bara</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td292"><P class="p3 ft3">en hårdnande konkurrens inom näringslivet utan också en ökad</P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td294"><P class="p3 ft3">konkurrens</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p22 ft3">mellan geografiska områden i världen för att attrahera</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td293"><P class="p22 ft3">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td294"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft7">individer, etableringar, kunskap och kapital. Denna utveckling innebär att regioner och kunskapsinstitutioner tvingas bli mer strategiska.</P>
<P class="p406 ft3">En viktig del i detta arbete är utveckling av starka regionala innovationsmiljöer. För även om kunskapsbildning, kunskapsspridning och innovationsprocesser blir alltmer globala utgör faktorer i den regionala och lokala miljön fortfarande viktiga förutsättningar för kunskapsbaserad innovation och tillväxt. Att bygga vidare på regionernas komparativa fördelar i ett globalt perspektiv är av strategisk vikt.</P>
<P class="p408 ft3">Den regionala tillväxtpolitikens inriktning är att ta vara på de unika förutsättningar för individers utvecklingskraft och företags konkurrenskraft som finns i olika typer av regioner såsom gles- och landsbygd, små och medelstora städer samt i storstadsområden. Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning <NOBR>2007–2013</NOBR> ska bidra till att skapa mer konkurrenskraftiga regioner i Sverige genom att bl.a. prioritera innovation och förnyelse. Strategin anger att den regionala konkurrenskraften ska stärkas genom att öka förmågan till innovation och förnyelse och lyfter fram innovativa miljöer och entreprenörskap som särskilt viktiga områden.</P>
<P class="p510 ft3">För att en region ska kunna stärka sin konkurrenskraft krävs ett alltmer omfattande engagemang från regionala aktörer vilket ofta sker inom ramen för regionala utvecklingsprogram, regionala tillväxtprogram och strukturfondsprogram. På nationell nivå har bl.a. Verkets för innovationssystem (Vinnova) arbete med VINNVÄXT – program, regionala framsynsprojekt och sjunde ramprogrammet samt Verkets för näringslivsutveckling (NUTEK) arbete med klusterprogram och program för konkurrenskraft och innovation bidragit till att stärka samspelet kring kunskapsbaserad innovation i ett antal regioner.</P>
<P class="p408 ft3">Offentliga insatser för innovation och förnyelse på regional nivå har tydliggjorts under senare år inte minst genom EU:s regionala strukturfondsprogram. Den huvudsakliga inriktningen för dessa program är att främja innovation, förnyelse och entreprenörskap för att på regional nivå stärka näringslivets kompetens och konkurrenskraft. För att få ytterligare synergieffekter med andra <NOBR>EU-program</NOBR> bör det strategiska samspelet mellan EU:s sjunde ramprogram och strukturfonds- programmen förbättras för att stödja insatser för forskning och utveckling. På <NOBR>EU-nivå</NOBR> finns förutom sjunde ramprogrammet även ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) som kan samspela med strukturfonderna.</P>
<P class="p511 ft3">Grunden för ett regionalt innovationsarbete läggs i ett väl fungerande samspel mellan små och stora företag, utbildnings- och forskningsinstitutioner och offentlig verksamhet, i ett nära samarbete med centrala myndigheter. En regions förmåga att utveckla innovationer beror på hur väl dessa aktörer interagerar med varandra. Metoder som förbättrar kunskapsöverföring inom näringslivet samt mellan näringsliv, universitet och högskolor bör utvecklas och förstärkas.</P>
<P class="p408 ft7">Regionernas förmåga att samspela med omvärlden – såväl nationellt som internationellt – bör också främjas, som ett led i att utveckla innovativa miljöer. På så sätt kan de regionala innovationsmiljöerna få tillgång till en större kritisk massa av aktörer och kompetens och därigenom stärka innovationsförmågan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">149</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<P class="p505 ft7">För att ta till vara de samlade resurserna som finns hos den regionala Prop. 2008/09:50 och den nationella nivån är det angeläget att samspelet mellan det</P>
<P class="p106 ft7">regionala tillväxtarbetet och den nationella forsknings- och innovationspolitiken förbättras, såväl i strategiutveckling som i genomförande. Ett sådant samspel med den nationella nivån bör ha sin utgångspunkt i det regionala ansvaret för att bedriva tillväxtarbete. Insatserna bör komplettera och förstärka varandra för att resultaten ska göra avtryck i ett internationellt perspektiv.</P>
<P class="p660 ft17"><SPAN class="ft17">8.10</SPAN><SPAN class="ft118">Standardisering</SPAN></P>
<P class="p109 ft3">I regeringens skrivelse Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld (2007/08:140) redogör regeringen för statens engagemang och åtaganden inom standardiseringsområdet. I skrivelsen konstateras bl.a. att samspelet mellan standardisering, forskning och innovation bör ägnas ökad uppmärksamhet i Sverige för att säkerställa att innovationer når ut på marknaden för att värna konkurrenskraften hos svenska företag. Detta kan underlättas genom att beakta standardisering vid utformningen av forskningsprojekt och <NOBR>-program</NOBR> inom behovsmotiverad forskning hos bl.a. Verket för innovationssystem och Statens Energimyndighet.</P>
<P class="p354 ft3">Standarder är ofta en förutsättning för att <NOBR>FoU-resultat</NOBR> och innovationer ska kunna etablera sig på marknaden. Exempelvis behövs standarder ofta för att nya innovationer ska kunna utnyttjas i redan existerande system, s.k. interoperabilitet. De har också stor betydelse vid etableringen av nya marknader, exempelvis inom miljöteknik, genom att möjligheterna för företag att etablera sig på marknaden ökar, vilket leder till en bättre konkurrens. Samtidigt kan standarder skapa en inlåsningseffekt som kan innebära att nyskapande lösningar blockeras av starka intressenter av de befintliga standarderna.</P>
<P class="p191 ft7">Inom EU är det nödvändigt att ta ställning till hur de nationella behoven tillgodoses i europeiska strävanden efter teknikplattformar, ramprogram för forskning m.m. Eftersom ett stort antal marknadsinstrument regleras på <NOBR>EU-nivå,</NOBR> bör nationella insatser på området ha nära koppling till initiativ på <NOBR>EU-nivå.</NOBR></P>
<P class="p661 ft1">9 Systemet för forskningsfinansiering</P>
<P class="p662 ft17"><SPAN class="ft17">9.1</SPAN><SPAN class="ft37">Finansiärer</SPAN></P>
<P class="p663 ft21"><SPAN class="ft21">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft43">Inledning</SPAN></P>
<P class="p664 ft3">Riksdagen beslutade år 2000 att inrätta en ny organisation för forskningsfinansiering efter förslag i propositionen Forskning för framtiden – en ny organisation för forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81, bet. 1999/2000:UbU17, rskr. 1999/2000:257). Då inrättades fyra nya myndigheter för forskningsfinansiering. Myndigheterna är tre forskningsråd, Vetenskapsrådet med tre ämnesråd,</P>
<P class="p504 ft3">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr1 td268"><P class="p3 ft3">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Forskningsrådet</P></TD>
<TD class="tr1 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt en myndighet för</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskning för och i samverkan med näringslivet, Verket för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">innovationssystem (Vinnova). Företrädare för forskarsamhället är i</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">majoritet i de tre forskningsråden och forskningsstödet fördelas utifrån</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td72"><P class="p3 ft3">vetenskapliga</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td366"><P class="p3 ft3">kvalitetskriterier</P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p3 ft3">efter</P></TD>
<TD class="tr6 td393"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td394"><P class="p3 ft3">bedömningar</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft3">i</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p552 ft96">rådens</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">beredningsgrupper. En garanti för att endast forskning av högsta</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">internationella kvalitet ska finansieras är att råden styrs med en majoritet</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">av forskare valda av forskarsamhället. Styrelsen för Vinnova utses av</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">regeringen och fördelar medel utifrån såväl kvalitet som relevans för</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td72"><P class="p3 ft3">näringslivet.</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td393"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Regeringens avsikt med den nya organisationen var att en allt större del</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft3">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td59"><P class="p3 ft3">forskningsresurserna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td52"><P class="p665 ft3">skulle</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><P class="p3 ft3">fördelas</P></TD>
<TD class="tr4 td283"><P class="p52 ft3">efter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td395"><P class="p552 ft3">nationella</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskningsfinansiärers bedömning av forskningens kvalitet. Detta skedde</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">i huvudsak även tidigare men nu var ambitionen att rationalisera och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">effektivisera samt minska splittringen i organisationen samtidigt som den</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">också i sin helhet skulle bli mera forskningsrådsmässig. Flertalet av de</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">sektorsinriktade finansiärerna inlemmades i denna nya organisation.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">Detta medförde att en rad områden blev nedprioriterade eller fick en</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">ändrad inriktning. Transportforskning är ett exempel på ett område som</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">fått minskad synlighet i den nya organisationen. Huvuddelen av nya</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">medel för forskning har sedan 2001 fördelats till de nya finansiärerna</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">medan tillskotten av nya medel till de direkta anslagen till universitet och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">högskolor för forskning och forskarutbildning har varit begränsade. De</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">externa finansiärerna har därmed indirekt fått ytterligare en uppgift att</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td396"><P class="p3 ft3">finansiera även de grundläggande funktionerna för forskningen.</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Syftet med reformen var enligt propositionen Forskning och förnyelse</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td14"><P class="p3 ft3">(prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:8)</P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p1 ft3">att</P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p552 ft3">stärka</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">grundforskningens roll samt att ge den behovsmotiverade forskningen en</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">effektiv organisation. Syftet var vidare att ge möjlighet till kraftsamling</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">inom viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskningsområden och mellan forskning och utveckling samt förbättra</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">spridningen av information om forskning och dess resultat. Den nya</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">organisationen skulle vidare ge väsentligt bättre villkor för att stimulera</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">tvär- och mångvetenskaplig forskning och för att ge framstående forskare</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">tillräckligt stöd för att kunna utveckla en självständig och nyskapande</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td72"><P class="p3 ft3">forskning.</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td393"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td283"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Regeringens forskningsberedning fungerar som rådgivare i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td396"><P class="p3 ft3">forskningspolitiska frågor. Denna leds av högskole-</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p552 ft3">och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">forskningsministern och inkluderar ledamöter från olika delar av</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td397"><P class="p3 ft3">forskarsamhället och från näringslivet.</P></TD>
<TD class="tr5 td393"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td283"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td9"><P class="p3 ft21">9.1.2</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr48 td37"><P class="p666 ft21">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap</P></TD>
<TD class="tr48 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr2 td356"><P class="p3 ft3">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) bildades genom</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">2001 års forskningspolitiska reform. FAS övertog hela ansvarsområden</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">från Socialvetenskapliga forskningsrådet och delar av ansvarsområden</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td398"><P class="p3 ft3">från Rådet för arbetslivsforskning.</P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td393"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">FAS uppdrag är att främja såväl grundläggande som behovsstyrd</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td399"><P class="p3 ft3">arbetslivsforskning samt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td400"><P class="p3 ft3">socialvetenskap.</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p1 ft3">Rådet</P></TD>
<TD class="tr5 td283"><P class="p3 ft3">övertog</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td395"><P class="p552 ft3">även det</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td357"><P class="p22 ft3">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td94"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td263"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td393"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td283"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">samordningsansvar som tidigare legat hos Socialvetenskapliga forskningsrådet för forskning om äldre, handikapp, internationell migration och etniska relationer samt för socialvetenskaplig alkoholforskning. År 2005 fick myndigheten ansvar för samordning av forskning om barn och ungdomar. FAS fick vidare, tillsammans med Vinnova, ansvar för finansiering av arbetslivsforskning. I uppdraget påpekades att de två myndigheterna gemensamt skulle samverka för en kvalitativ utveckling av forskningsområdet. Denna samverkan har blivit än mer viktig då FAS och Vinnova är de huvudsakliga finansiärerna av arbetslivsforskning efter Arbetslivsinstitutets avveckling. Finansiering av denna forskning sker nu efter kvalitetsutvärdering.</P>
<P class="p586 ft3">FAS har valt att dela in sitt forskningsstöd inom sex huvudområden; arbete och hälsa, arbetsorganisation, arbetsmarknad, folkhälsa, välfärd samt omsorg och sociala relationer. Fördelningen av stöd på de olika huvudområdena sker efter söktryck, samhällsrelevans och kvalitet. Kvalitetskriteriet är dock alltid överordnat.</P>
<P class="p481 ft3">År 2008 disponerar FAS drygt 342 miljoner kronor för forskning inom sina huvudområden. Vid 2007 års årliga utlysning för 2008 och framåt mottog rådet drygt 800 ansökningar. Av dessa beviljades ca 13 procent finansiering. Söktrycket har ökat under senare år, vilket lett till den relativt låga beviljningsgraden. Utöver det årliga anslaget disponerar FAS även särskilda medel för forskning om äldre och åldrande (35 miljoner kronor) samt om kvinnors hälsa (30 miljoner kronor). Dessa medel är resultat av särskilda satsningar från regeringen. Rådets samordningsansvar för socialvetenskaplig alkoholforskning har utvidgats till att även inkludera socialvetenskaplig narkotikaforskning.</P>
<P class="p667 ft42"><SPAN class="ft21">9.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande</SPAN></P>
<P class="p656 ft3">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, (Formas) övertog i omorganisationen 2001 uppgifterna från Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Byggforskningsrådet samt delar av den forskning som finansierades av Naturvårdsverket och Forskningsråds- nämnden. Avsikten var att skapa ett ämnesinriktat forskningsråd med fokus på miljö och hållbar utveckling samt på areella näringar och samhällsbyggande. Rådet leds sedan den 1 augusti 2006 av en generaldirektör. Från samma datum inrättades inom myndigheten ett forskarråd med en majoritet av forskare utsedda genom elektorsval för att fördela forskningsstöd och besluta om forskningens inriktning. Formas ska stödja såväl grundläggande forskning initierad av forskare som program där samhällsrelevansen står i centrum.</P>
<P class="p586 ft3">Formas anslag för forskningsstöd var 406 miljoner kronor år 2001 och har under åren ökat till 726 miljoner kronor år 2008, varav 402 miljoner kronor anvisas från utgiftsområde 20 (Miljödepartementet) och 322 miljoner kronor från utgiftsområde 23 (Jordbruksdepartementet). Formas har under denna tidsperiod fått ökade anslag för bl.a. finansiering av forskning för biologisk mångfald och klimat, havsmiljöforskning, forskning för ekologisk produktion samt stöd för unga forskare och forskarskolor. Rådet har också ett särskilt uppdrag att ta initiativ till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">152</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<P class="p195 ft7">samordning med andra forskningsfinansiärer när det gäller forskning om Prop. 2008/09:50 klimat, toxikologisk forskning, forskning om skog och livsmedel samt samhällsvetenskaplig miljöforskning.</P>
<P class="p536 ft21"><SPAN class="ft21">9.1.4</SPAN><SPAN class="ft46">Verket för innovationssystem</SPAN></P>
<P class="p208 ft3">Verket för innovationssystem (Vinnova) övertog uppgiften att finansiera forskning och utveckling i samverkan med näringslivet från det tidigare Närings- och teknikutvecklingsverket. Kommunikationsforskningen fördes hit från den tidigare Kommunikationsforskningsberedningen och delar av arbetslivsforskningen från det tidigare Rådet för arbetslivsforskning. Vinnovas uppgift är att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Uppgiften är bredare än de tidigare finansiärernas genom att myndigheten ska främja utvecklingen av effektiva svenska innovationssystem inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv. Myndigheten finansierar inom dessa områden behovsmotiverad forskning till stöd för det svenska innovationssystemet och för en hållbar utveckling och tillväxt. Styrelsen för Vinnova utses av regeringen. Under 2008 fördelar Vinnova bidrag om 1,81 miljarder kronor till behovsmotiverad forskning och utveckling inom teknik, transport, kommunikation och arbetsliv som stöd till svenskt näringslivs konkurrenskraft.</P>
<P class="p668 ft7">Myndigheten kräver i regel medfinansiering från andra finansiärer eller egeninsatser av de aktörer som ingår i projekten. Den medfinansiering myndigheten kräver resulterade under 2007 till att satsade medel växlades i genomsnitt upp med en faktor 2,4.</P>
<P class="p207 ft21"><SPAN class="ft21">9.1.5</SPAN><SPAN class="ft46">Vetenskapsrådet</SPAN></P>
<P class="p208 ft3">Grundforskning finansierades tidigare av fem forskningsråd. Dessa var inriktade mot humaniora och samhällsvetenskap, medicin, naturvetenskap, teknik, forskningsinformation, dyrbar utrustning och tvärvetenskap. Forskningsråden arbetade i nära samverkan med i vissa fall delade administrativa funktioner och i viss mån även gemensam granskning av projektansökningar. I en önskan att öka samarbetet ytterligare fördes alla funktioner till samma myndighet genom bildandet av Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet har ansvar för stöd till grundforskning inom alla vetenskapliga områden. För att betona betydelsen av forskarstyre för den vetenskapliga kvaliteten inrättades denna myndighet med stöd av lag.</P>
<P class="p198 ft3">Granskning av ansökningar och kvalitetsutvärdering sker i stor utsträckning i de tre ämnesråden som finns inom Vetenskapsrådet – ett för humaniora och samhällsvetenskap, ett för natur- och teknikvetenskap och ett för medicin. Dessutom finns inom myndigheten en kommitté för utbildningsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet har senare även inrättat en kommitté för forskningens infrastruktur med uppgift att bereda ärenden inför beslut av den centrala styrelsen. Vetenskapsrådet</P>
<P class="p147 ft3">disponerar 3,59 miljarder kronor 2008. Av detta belopp fördelar</P>
<P class="p148 ft3">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<P class="p105 ft7">ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap 257,8 miljoner kronor, Prop. 2008/09:50 ämnesrådet för medicin 804,1 miljoner kronor, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap 969,2 miljoner kronor samt den utbildningsvetenskapliga kommittén 145,2 miljoner kronor. Ämnesråden</P>
<P class="p150 ft3">ska vid beslut om fördelning av medel beakta Vetenskapsrådet styrelses beslut i principiella och strategiska frågor. Dessutom fördelar Vetenskapsrådets styrelse 1,42 miljarder kronor för särskilt stöd till starka forskningsmiljöer, infrastruktur (inklusive finansiering av medlemskap i internationella forskningsanläggningar), yngre forskare och andra övergripande satsningar inom de olika ämnesområdena. Stödet för respektive vetenskapsområde är således större än det som finansieras via budgeten för ämnesråden.</P>
<P class="p669 ft21"><SPAN class="ft21">9.1.6</SPAN><SPAN class="ft43">Andra statliga forskningsfinansiärer</SPAN></P>
<P class="p272 ft3">Utöver de fyra ovan nämnda forskningsfinansiärerna finns det ett flertal sektorsmyndigheter som finansierar forskning och utveckling inom sina respektive ansvarsområden. Hit hör t.ex. Banverket, Naturvårdsverket, Rymdstyrelsen, Sida, Statens energimyndighet, Vägverket och myndigheter som arbetar med försvarsfrågor. Rymdstyrelsen och Statens energimyndighet är de finansiärer som finansierar forskning enligt liknande kriterier för kvalitetsutvärdering som tillämpas vid forskningsråden och Vinnova. Totalt finns det ett stort antal statliga myndigheter som finansierar forskning, antingen till forskning i egen regi eller genom att ge medel till forskning vid universitet och högskolor eller andra forskningsutförare.</P>
<P class="p189 ft4">Rymdstyrelsen</P>
<P class="p356 ft3">Rymdstyrelsen ansvarar för frågor om den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt vad gäller forskning och utveckling. Rymdstyrelsen har för 2008 ett anslag för rymdverksamheten på 616 miljoner kronor och ett anslag för rymdforskning på 169 miljoner kronor. Rymdstyrelsen ska ta initiativ till bl.a. forskning, utvecklingsarbete och annan verksamhet med anknytning till den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, verka för att olika intressenters verksamhet på rymd- och fjärranalysområdet samordnas samt fördela statligt stöd till rymdforskning, rymdtekniskt utvecklingsarbete och fjärranalysverksamhet.</P>
<P class="p193 ft4">Statens energimyndighet</P>
<P class="p272 ft3">Statens energimyndighet är central förvaltningsmyndighet för frågor om användning och tillförsel av energi. Energimyndigheten verkar för att statsmakternas energipolitiska mål om ett långsiktigt hållbart och sam- hällsekonomiskt effektivt energisystem ska uppnås. Myndigheten har även ett sektorsansvar för miljömålen och ska agera samlande, stödjande och pådrivande för att miljökvalitetsmålen och de energipolitiska målen</P>
<P class="p194 ft3">ska nås. Myndighetens verksamhet bidrar även till andra politikområden,</P>
<P class="p77 ft3">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<P class="p130 ft7">såsom näringspolitik, utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande Prop. 2008/09:50 och transportpolitik.</P>
<P class="p131 ft3">Energimyndigheten gavs genom riksdagsbeslut 2006 det samlade ansvaret för svensk energiforskning genom att överta ansvar från Vinnova, Formas och Vetenskapsrådet (prop. 2005/06:127, bet. 2005/06:NU19, rskr. 2005/06:347). Myndigheten fördelar 2008 sammanlagt 875 miljoner kronor för energirelaterad forskning och utveckling.</P>
<P class="p670 ft21"><SPAN class="ft21">9.1.7</SPAN><SPAN class="ft46">Forskningsstiftelser</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td356"><P class="p3 ft3">Utöver de statliga medlen för forskning och utveckling finansieras</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">forskning från de forskningsstiftelser som bildades 1993 och 1994 av</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">löntagarfondsmedel. Dessa forskningsstiftelser får inga anslag från</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">staten. Regeringen utser ordförande och ledamöter i stiftelsernas</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td401"><P class="p3 ft3">styrelser. Under 2008 fördelar stiftelserna</P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p671 ft96">och</P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p552 ft3">Riksbankens</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td399"><P class="p3 ft3">Jubileumsfond omkring</P></TD>
<TD class="tr4 td403"><P class="p325 ft3">1,5 miljarder kronor</P></TD>
<TD class="tr4 td265"><P class="p3 ft3">till</P></TD>
<TD class="tr4 td402"><P class="p552 ft3">forskning och</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">utveckling. Fördelningen av medel från stiftelserna och Riksbankens</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">Jubileumsfond beräknas successivt minska under kommande år.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Den största stiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning finansierar</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskning inom medicin, naturvetenskap och teknik av strategisk</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">betydelse för svenskt näringslivs konkurrenskraft. Under 2008</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">prognostiserar stiftelsen att medel om 586 miljoner kronor kommer att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td401"><P class="p3 ft3">fördelas till forskning och utveckling.</P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling <NOBR>(KK-stiftelsen)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">finansierar forskning för främjande av näringslivets konkurrenskraft</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">genom att stödja forskning och kompetensuppbyggnad främst vid mindre</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">lärosäten. Stödet som betalas ut från stiftelsen uppgår till ca 200 miljoner</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td399"><P class="p3 ft3">kronor under 2008.</P></TD>
<TD class="tr6 td403"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) finansierar forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">inom miljöområdet med syftet att bidra till en hållbar</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">samhällsutveckling. Mistra avsätter 185 miljoner kronor för forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td401"><P class="p3 ft3">inom sina ansvarsområden 2008.</P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Under 2008 avsätter Stiftelsen för internationalisering av högre</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">utbildning och forskning 75 miljoner kronor för stöd till svenska</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskares gästforskarbesök vid lärosäten i andra länder samt för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">mottagande av utländska gästforskare och postdoktorer i Sverige.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Stiftelsen för vård- och allergiforskning stöder forskning inom</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">vårdområdet och om allergier och annan överkänslighet. Prognosen är att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">stiftelsen under 2008 kommer att bevilja 46 miljoner kronor i stöd för</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskning och utbildning på forskarnivå inom dessa områden.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">I samband med bildandet av forskningsstiftelserna fick också</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">Riksbankens Jubileumsfond löntagarfondsmedel genom den s.k.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">kulturvetenskapliga donationen. Riksbankens Jubileumsfond är den</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">största forskningsfinansiären utanför universitet och högskolor inom</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">humaniora och samhällsvetenskap. Riksbankens Jubileumsfond kommer</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">att fördela forskningsmedel om närmare 350 miljoner kronor under 2008.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Utöver ovannämnda stiftelser som har ett bredare uppdrag att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">finansiera forskning inom sina respektive områden bildades ytterligare</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td399"><P class="p3 ft3">två forskningsstiftelser av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td404"><P class="p552 ft3">löntagarfondsmedel. Stiftelsen för forskning</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td357"><P class="p22 ft3">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td399"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td403"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td265"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td402"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="p156dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350156x1.jpg/" id="p156img1">
</DIV>
<P class="p105 ft7">inom Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen) stöder främst Prop. 2008/09:50 forskning vid Södertörns högskola och delar ut ca 280 miljoner kronor</P>
<P class="p150 ft7">2008, varav ca 80 procent avser forskning. Vidare finns Stiftelsen för internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet som avsätter ca 7 miljoner kronor per år till forskning av sin budget på 14 miljoner kronor.</P>
<P class="p193 ft21"><SPAN class="ft21">9.1.8</SPAN><SPAN class="ft43">Andra finansiärer av forskning i Sverige</SPAN></P>
<P class="p672 ft3">Det finns även ett flertal privata stiftelser och fonder som lämnar bidrag till forskning och utveckling vid universitet och högskolor. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse delade 2007 ut 941 miljoner kronor till framförallt dyrbar vetenskaplig utrustning, stipendieprogram och större forskningsprojekt. Inom medicin finns flera fonder som finansierar forskning riktad mot en särskild sjukdom, som t.ex. Cancerfonden som delade ut 334 miljoner kronor till FoU 2007, Hjärt- och Lungfonden som beviljar ca 120 miljoner kronor per år samt Diabetesfonden som fördelade 14,5 miljoner kronor 2007. Dessa fonder är betydande finansiärer inom sina områden.</P>
<P class="p673 ft3">EU är en viktig finansiär och finansierar svenskt forskningssamarbete med andra EU- och <NOBR>EES-länder.</NOBR> År 2008 tillförs svenska forskare ca 1,5 miljarder kronor från EU:s ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstrationsaktiviteter.</P>
<P class="p674 ft7">Härutöver investerar det svenska näringslivet stort i forskning och utveckling. Bidrag till forskning ges även av bl.a. stiftelser, privatpersoner och utländska företag.</P>
<P class="p355 ft17"><SPAN class="ft17">9.2</SPAN><SPAN class="ft37">Organisation för forskningsfinansiering</SPAN></P>
<P class="p663 ft21"><SPAN class="ft21">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft43">Ökad samverkan mellan finansiärerna</SPAN></P>
<P class="p502 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>De fyra forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap samt Verket för innovationssystem bör få i uppdrag att bilda en samordningsgrupp bestående av myndighetscheferna. I denna grupp bör gemensamma strategiska analyser samt gemensamma program och utlysningar behandlas.</P>
<P class="p336 ft21">Utredningens förslag i betänkandet Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans: <SPAN class="ft3">Regeringen instämmer huvudsakligen i betänkandets analys av bristerna i organisationen för forskningsfinansiering, men instämmer inte i betänkandets förslag att en ny sammanhållen myndighet bör skapas som ersätter de fyra i dag existerande forskningsfinansiärerna.</SPAN></P>
<P class="p675 ft7">I betänkandet Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans (SOU 2008:30) görs en översyn av för- och nackdelar med nuvarande struktur på forskningsfinansieringen. Utredningen om utvärdering av</P>
<P class="p194 ft119">myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering menar att vissa</P>
<P class="p77 ft3">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td372"><P class="p3 ft3">åtgärder</P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p46 ft3">inom</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td365"><P class="p25 ft3">nuvarande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td405"><P class="p3 ft3">myndighetsstruktur</P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p52 ft3">skulle</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p49 ft3">kunna</P></TD>
<TD class="tr1 td406"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p43 ft3">göra</P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p228 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">finansieringssystemet mer effektivt och ändamålsenligt. Delar av</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3"><NOBR>transport-,</NOBR> <NOBR>bygg-,</NOBR> samhällsplanerings- och arbetslivsforskningen kunde</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">t.ex. flyttas till nya huvudmän. Vidare bör varje myndighets strategiska</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">planering stärkas genom att använda och utveckla sina bidragsformerna.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">Emellertid kvarstår, enligt utredningen, i en sådan myndighetsstruktur</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">det stora behovet av en bättre samordning och därför dras slutsatsen att</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">strukturen bör förändras från grunden. Regeringens bedömning avviker</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr6 td51"><P class="p3 ft3">dock från denna slutsats i vissa punkter, som framgår nedan.</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">I stället föreslås i betänkandet att en ny och samordnad forsknings-</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">finansierande myndighet inrättas som ska ersätta de fyra existerande. Den</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">nya forsknings- och innovationsmyndigheten skulle rymma fyra</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">ämnesorienterade råd. Ett råd skulle inriktas mot natur, teknik och</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">innovation, ett annat råd mot medicin och hälsa, ett tredje råd mot klimat,</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">miljö och areella näringar samt ett fjärde råd mot samhälle och kultur.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td372"><P class="p3 ft3">Dessa</P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p3 ft3">fyra</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p1 ft3">råd</P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p371 ft3">skulle</P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p676 ft3">hållas</P></TD>
<TD class="tr4 td319"><P class="p69 ft3">samman</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p267 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p671 ft3">en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td266"><P class="p43 ft3">central</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">myndighetsorganisation. Denna organisation skulle även innehålla</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">centrala forskningspolitiska, strategiska, analytiska och internationella</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">verksamheter, en enhet för forskningens infrastruktur samt enheter för</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td407"><P class="p3 ft3">juridik och kommunikation.</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td319"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">Genom att samla alla finansieringsinstrument inom varje råd, i stället</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td259"><P class="p35 ft3">att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td74"><P class="p267 ft3">som</P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p3 ft3">i</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p677 ft96">dag</P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p677 ft3">skilja</P></TD>
<TD class="tr4 td319"><P class="p52 ft3">mellan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td91"><P class="p3 ft3">forskningsstöd</P></TD>
<TD class="tr4 td406"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p43 ft3">och</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">innovationsbefrämjande finansiering, skulle möjligheterna att uppnå</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">såväl hög vetenskaplig kvalitet som nyttiggörande öka, enligt</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">utredningen. Inom de nya ämnesorienterade råden skulle rymmas stöd till</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">nydanande grundforskning, satsningar på starka forskningsmiljöer,</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">tvärvetenskapliga program, branschutveckling, stöd till teknisk</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">utveckling och nyttiggörande. Den nya myndigheten bör enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utredningen inte arbeta med de affärsmässiga delarna av</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">kommersialisering av forskningsresultaten. En tydlig arbetsfördelning</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">mellan den nya myndigheten respektive Verket för näringslivsutveckling,</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td408"><P class="p3 ft3">Innovationsbron AB och andra relevanta aktörer är viktig.</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">Genom sin nya samlade struktur skulle den nya myndigheten kunna ge</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">regeringen underlag i forskningspolitiska frågor men också öka</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">möjligheterna till samordning av internationella kontakter och</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td321"><P class="p3 ft3">samarbeten.</P></TD>
<TD class="tr6 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td319"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">Förslaget bygger på att universitetens basfinansiering utökas, så att den</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">nya myndigheten skulle koncentrera sig på strategiska insatser för</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td408"><P class="p3 ft3">resurskoncentration, förnyelse, kvalitet och nyttiggörande.</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td407"><P class="p28 ft3">Polarforskningssekretariatet</P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p678 ft96">och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td409"><P class="p520 ft3">forskningsfinansieringen</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p43 ft3">på</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">rymdområdet som nu utförs av Rymdstyrelsen föreslås också ingå i den</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td410"><P class="p3 ft3">nya myndigheten.</P></TD>
<TD class="tr6 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td319"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td70"><P class="p28 ft21">Remissinstanserna:</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p28 ft3">De</P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p679 ft96">flesta</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td39"><P class="p325 ft3">remissinstanser</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td394"><P class="p43 ft3">instämmer i</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td321"><P class="p3 ft3">utredningens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td90"><P class="p3 ft3">analys</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p35 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p679 ft3">den</P></TD>
<TD class="tr6 td319"><P class="p3 ft3">bristande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td72"><P class="p671 ft3">samordningen</P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p43 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">forskningsfinansieringen som råder i dag. De flesta universitet, däribland</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr4 td268"><P class="p3 ft4">Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Kungl.</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft4">Tekniska högskolan <SPAN class="ft3">samt finansiärer såsom </SPAN>Forskningsrådet för arbetsliv</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft4">och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr4 td268"><P class="p3 ft4">samhällsbyggande, Verket för innovationssystem <SPAN class="ft3">och </SPAN>Vetenskapsrådet</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">avstyrker förslaget om att slå samman de befintliga organisationerna till</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p3 ft3">en</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td394"><P class="p3 ft3">stor forsknings-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr5 td411"><P class="p43 ft3">och innovationsmyndighet. Dessa remissinstanser</P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p22 ft3">157</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<P class="p105 ft7">anser att ett bättre samarbete kan utvecklas inom de redan befintliga Prop. 2008/09:50 organisationerna, nu när bristerna påtalats. <SPAN class="ft12">Stockholms universitet</SPAN></P>
<P class="p150 ft3">framhåller även risken för att grundforskning, speciellt inom humaniora och samhällsvetenskap försvagas i en sammanhållen organisation. <SPAN class="ft4">Karolinska institutet </SPAN>och Vetenskapsrådet m.fl. anser det angeläget att inrätta ett ämnesråd för medicin och hälsa. <SPAN class="ft4">Högskolan i Gävle </SPAN>ser brister i kopplingar mellan grundforskning och behovsmotiverad forskning i det nuvarande systemet och stöder huvudförslagen. <SPAN class="ft4">Myndigheten för skolutveckling </SPAN>är positiv till förslaget för att uppnå såväl hög vetenskaplig kvalitet som nyttiggörande av forskningen som bedöms kunna öka möjligheterna att knyta samman grundforskningsmiljöer med behovsmotiverad forskning. <SPAN class="ft4">Lärarförbundet </SPAN>avvisar förslaget om en stor forsknings- och innovationsmyndighet. <SPAN class="ft4">Sveriges kommuner och landsting </SPAN>ser positivt på förslaget om ett råd för samhälle och kultur och ser det som positivt att utredningen betonar vikten av samarbete mellan vetenskapsområden och att relevant forskning bör stöttas oavsett dess hemvist.</P>
<P class="p680 ft21">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p544 ft3">I betänkandet Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans (SOU 2008:30) riktas en skarp kritik mot nuvarande organisation för forskningsfinansiering. Regeringen instämmer delvis med utredningens bedömning och analys. Utifrån utredningens slutsatser, med instämmande från många remissinstanser, är det tydligt att de avsikter som fanns bakom organisationen från 2001, främst avseende behovet av ökad samverkan mellan forskningsområden och mellan forskning och utveckling inte förverkligats enligt intentionerna. Inte heller har den nya organisationen gett väsentligt bättre villkor för tvär- och mångvetenskaplig forskning eller givit tillräckligt stöd till framstående forskare för att kunna utveckla en självständig och nyskapande forskning.</P>
<P class="p189 ft4">En ny myndighetsstruktur</P>
<P class="p272 ft3">Trots de svagheter som finns i nuvarande system, är det enligt regeringens bedömning likväl inte motiverat att göra en total omorganisation genom en sammanslagning av de fyra finansiärerna. Om syftet är att öka samverkan mellan områden, är en sammanslagning till en myndighet i sig inte en tillräcklig förutsättning för att garantera detta. De tre ämnesråden inom Vetenskapsrådet har exempelvis inte varit påtagligt mer framgångsrika i att främja tvärvetenskap mellan ämnesområden än vad som var fallet i den tidigare organisationen där varje ämnesområde var en egen myndighet. Inte heller inom Verket för innovationssystem och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande där flera skilda områden sammanförts har tvärvetenskapen över områdesgränserna ökat påtagligt. Inom Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap har endast två angränsande områden samlats vilket underlättat samordningen.</P>
<P class="p681 ft3">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<P class="p642 ft7">Som många remissinstanser har påpekat finns det också nackdelar med Prop. 2008/09:50 en sådan åtgärd, t.ex. genom att processen med en sammanslagning</P>
<P class="p12 ft3">skulle ta mycket kraft i ett läge där forskningsfinansierande myndigheter får nya uppgifter genom de satsningar på forskning som regeringen föreslår. Regeringen finner därför inte att de problem som utredningen identifierat löses genom en sammanslagning till en myndighetsorganisation.</P>
<P class="p11 ft3">Som de flesta remissinstanser påpekat har vidare mångfald i finansieringssystemet ett värde i sig. Även om ett system där offentliga forskningsmedel fördelas av flera olika aktörer kan ha nackdelar i form av en fragmentisering av resurser, är det samtidigt viktigt att en forskare som fått avslag från en finansiär har möjligheten att söka från en annan finansiär och få en ny bedömning. Finansiärer som Riksbankens Jubileumsfond och de stiftelser som bildades med hjälp av medel från löntagarfonderna fyller t.ex. en viktig funktion i detta syfte.</P>
<P class="p144 ft7">Utredningens huvudförslag om en sammanslagning bör därför inte genomföras. Det finns däremot orsak att genomföra förbättringar i nuvarande myndighetsstruktur och genom dessa åtgärda de svagheter som finns nu.</P>
<P class="p196 ft4">Behov av förbättringar</P>
<P class="p208 ft3">De mest angelägna åtgärderna gäller behovet av en ökad samordning av de tre forskningsrådens och Vinnovas insatser. Forskningsresultat bör vidare i högre utsträckning än i dag komma samhället och näringslivet till godo. Finansieringen måste tydligare än i dag inriktas mot kvalitetsdrivande åtgärder. Myndigheterna bör också i större utsträckning identifiera forskningsområden av strategisk betydelse för samhället och näringslivet samt områden där svensk forskning har en möjlighet att med tillräckliga resurser kunna vara internationellt ledande. Resurserna bör i större utsträckning styras till dessa områden. Som ett led i en sådan utveckling bör myndigheterna därför ges i uppdrag att bilda en samordningsgrupp bestående av myndighetscheferna. I gruppen bör gemensamma analyser av utveckling och behov nationellt och internationellt göras. Program och satsningar bör samordnas i högre utsträckning än vad som sker i dag. Gruppen bör också ta fram underlag för framtida strategiska forskningssatsningar. Myndigheterna bör till regeringen redovisa hur samarbetet utvecklas.</P>
<P class="p668 ft3">En förändring av Vetenskapsrådets organisation bör göras för att öka den interna samverkan och för att öka inriktningen mot arbete med strategiska forskningsområden. Verket för innovationssystem bör ha till uppgift att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör överväga förändringar av sin beredningsstruktur för att öka effektiviteten inom finansieringen. Dessa förändringar beskrivs i nedanstående avsnitt.</P>
<P class="p682 ft3">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr3 td82"><P class="p42 ft21">9.2.2</P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p267 ft21">Bättre samordning av forsknings- och innovationspolitik</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p683 ft3">Nyttiggörande av forskning är en viktig tillväxtfrämjande åtgärd. Det är därför angeläget att det också på politisk nivå finns former för att diskutera behovet av strategiska satsningar inom forskningsområden av högsta kvalitet och av betydelse för samhällets och näringslivets utveckling och hur de kan kopplas till innovations- och näringspolitik.</P>
<P class="p605 ft3">Forskningsberedningen som rådgivande organ till regeringen i forskningspolitiska frågor bör ges en vidgad roll att biträda regeringen med analyser och bedömningar av behov av större strategiska satsningar. Forskningsberedningen leds av högskole- och forskningsministern som har samordningsansvar för forskningsfrågor i regeringen.</P>
<P class="p605 ft3">Med näringsministern som ordförande planeras ett näringspolitiskt råd som rådgivande organ i näringspolitiska frågor. Inför beredning av bl.a. innovationspolitiska åtgärder av betydelse för näringslivet kan detta bli ett viktigt forum för diskussion av effektiva näringspolitiska insatser. Rådet bör också behandla forskningsfrågor som har en direkt koppling till innovation. För att uppnå målet att öka samordningen mellan forsknings- och innovationspolitik bör det finnas ett nära samarbete mellan forskningsberedningen och det näringspolitiska rådet. Samordning kan ske i form av gemensamma initiativ och möten, till vilka underlag och analyser förbereds gemensamt.</P>
<P class="p684 ft42"><SPAN class="ft21">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande</SPAN></P>
<P class="p155 ft3">I betänkandet Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans (SOU 2008:30) anfördes ett antal synpunkter på verksamheten i Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Bland annat påtalades svagheter och brister i samordningen mellan forskningsfinansiärerna, i kontakterna med andra myndigheter, med näringslivet samt i viss utsträckning med den internationella forskningen. Vidare konstaterades att den behovsmotiverade forskningen utgjorde en mindre del av stödet. Regeringen anser dock <SPAN class="ft74">att </SPAN>de problem som utredningen pekar på borde kunna lösas inom ramen för den nuvarande myndighetsstrukturen.</P>
<P class="p191 ft3">Flera av de problem med Formas som utredningen uppmärksammat har redan åtgärdats. Sedan augusti 2006 har Formas fått en ny instruktion som innebär att rådet fått en generaldirektör som chef för myndigheten. Genom detta har Formas fått en bättre styrning och regeringens styrmedel i form av instruktion och regleringsbrev har fått ett tydligare genomslag. Förändringen har också medfört att Formas ökat samarbetet med berörda myndigheter och näringsliv. Sett mot bakgrund av jord- och skogsbrukets betydelse för de globala klimatförändringarna ökar behovet av internationellt samarbete och behovsmotiverad forskning, vilket bör avspegla sig i Formas prioriteringar. För att öka effektiviteten inom forskningsfinansieringssystemet är det angeläget att öka samarbetet med övriga forskningsfinansiärer för att möjliggöra ansökningar som omfattar hela eller delar av olika värdekedjor. För att detta ska vara möjligt</P>
<P class="p685 ft3">behövs bl.a. samordnade utlysningar.</P>
<P class="p157 ft3">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="p161dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350161x1.jpg/" id="p161img1">
</DIV>
<P class="p686 ft7">Formas har ett stort antal ämnesinriktade beredningsgrupper för Prop. 2008/09:50 beredning av rådets forskningsansökningar. Regeringen anser att Formas</P>
<P class="p416 ft3">bör överväga att effektivisera beredningsorganisationen och att öka inslagen av problemorientering. Formas bör också överväga att öka andelen riktade forskningsprogram i förhållande till öppna utlysningar.</P>
<P class="p421 ft5">Formas har ett allt större internationellt engagemang. Regeringen anser att detta är mycket positivt och att det bör utvecklas och stärkas.</P>
<P class="p176 ft21"><SPAN class="ft21">9.2.4</SPAN><SPAN class="ft46">Verket för innovationssystem</SPAN></P>
<P class="p499 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Verket för innovationssystem bör ha till uppgift att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td356"><P class="p552 ft21">Utredningens förslag i betänkandet Forskningsfinansiering –</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3"><SPAN class="ft21">kvalitet och relevans: </SPAN>Regeringen instämmer huvudsakligen i</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">betänkandets förslag, men bedömer också att inriktningen på Verket för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">innovationssystems verksamhet inte bör förändras väsentligt. I</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">betänkandet Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans (SOU</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">2008:30) föreslås att Verket för innovationssystems (Vinnova)</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">ansvarsområde för forskning bör vidgas. Utredningen menar att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">nuvarande begränsning i verksamhetsfält medför att flera viktiga sektorer</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">inte täcks in och viktiga forskningsinriktningar inte omfattas, samt att det</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">finns betydande samhälleliga och tillväxtekonomiska skäl att vidga</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td346"><P class="p3 ft3">Vinnovas mandat.</P></TD>
<TD class="tr6 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td400"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td412"><P class="p28 ft3"><SPAN class="ft21">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta remissinstanser instämmer</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p552 ft3">i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td321"><P class="p3 ft3">utredningens</P></TD>
<TD class="tr6 td371"><P class="p3 ft3">analys</P></TD>
<TD class="tr6 td108"><P class="p3 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p3 ft3">den</P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p3 ft3">bristande</P></TD>
<TD class="tr6 td400"><P class="p3 ft3">samordningen</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p552 ft96">av</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">forskningsfinansieringen som råder i dag. <SPAN class="ft4">Karolinska institutet </SPAN>behandlar</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">inte uttryckligen utredningens specifika förslag om Vinnovas</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">områdesbegränsning, men menar att en ny enhet inom Vinnova bör</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">bildas för klinisk forskning och klinisk prövning. <SPAN class="ft4">Vetenskapsrådet </SPAN>menar</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">att en renodling av myndigheternas uppdrag, som inbegriper frågan om</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Vinnovas områdesbegränsning, behöver analyseras mer i detalj. <SPAN class="ft4">Kungl.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3"><SPAN class="ft4">tekniska högskolan </SPAN>tillstyrker, med utgångspunkt från förslaget om ett</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">utökat mandat för Vinnova, en utveckling med ett tydligt övergripande</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td412"><P class="p3 ft3">ansvar för den strategiska behovsmotiverade forskningen.</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">I förordningen med instruktionen</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">för Verket för innovationssystem (2007:1114) anges att Vinnova har till</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">uppgift att främja utvecklingen av effektiva svenska innovationssystem</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">arbetsliv. I betänkandet Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">(SOU 2008:30) påpekas att Vinnovas nuvarande begränsning i</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">verksamhetsfält medför att flera viktiga sektorer inte täcks in och viktiga</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">forskningsinriktningar inte omfattas, samt att det finns betydande</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td412"><P class="p3 ft3">samhälleliga och tillväxtekonomiska skäl att vidga Vinnovas mandat.</P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Vinnova har haft en historiskt motiverad inriktning mot</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">ämnesområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv som ett</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">arv från de myndigheter som Vinnova ersatte vid omstruktureringen</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td356"><P class="p552 ft3">2001. Inriktningen härrör från propositionen Forskning för framtiden –</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p22 ft3">161</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="p162dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350162x1.jpg/" id="p162img1">
</DIV>
<P class="p105 ft7">en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering (prop. Prop. 2008/09:50 1999/2000:81, bet. 1999/2000:UbU17, rskr. 1999/2000:127). Denna</P>
<P class="p150 ft3">avgränsning begränsar i dag möjligheterna för myndigheten att bygga upp effektiva svenska innovationssystem, enligt utredningens analys, men även för satsningar inom framväxande områden med hög tillväxtpotential samt inom tvärvetenskap.</P>
<P class="p111 ft3">Vinnovas uppgift bör, enligt regeringens bedömning, vara att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem, utan nuvarande begränsning till teknik, transport, kommunikation och arbetsliv. Detta bör dock inte leda till väsentliga förändringar av den inriktning Vinnova har i dag och det finns skäl för myndigheten att fokusera sina satsningar. Dess huvudsakliga kompetens finns inom teknikområdet i samverkan med näringslivet.</P>
<P class="p432 ft21"><SPAN class="ft21">9.2.5</SPAN><SPAN class="ft43">Vetenskapsrådet</SPAN></P>
<P class="p544 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet bör ombildas till ett ämnesråd för medicin och hälsa. Ämnesrådet för medicin och hälsa bör ha i uppgift att närmare koppla forskning inom medicin och vård till sjukvårdens samt läkemedels- och medicintekniska industrins behov. I ämnesrådet bör utöver forskare ingå personer med bakgrund från vård och industri.</P>
<P class="p687 ft7">Inom Vetenskapsrådet bör ett råd för forskningens infrastruktur bildas.</P>
<P class="p151 ft7">Forskarinflytandet bör öka vid utseende av ledamöter i ämnesråden. Motsvarande bör gälla för rådet för infrastruktur. Forskarna bör i huvudsak utses av elektorer som väljs av vetenskapligt kompetenta lärare vid de universitet och högskolor som regeringen bestämmer. Vetenskapsrådets styrelses ansvar för myndighetens strategiska ledning bör klargöras tydligare, liksom styrelsens sammansättning.</P>
<P class="p688 ft21">Utredningens förslag i betänkandet Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans (SOU 2008:30): <SPAN class="ft3">Regeringens bedömning överensstämmer i princip med utredningens bedömning vad gäller ett råd för medicin och hälsa. I betänkandet Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans föreslås att frågor om medicinsk forskning och vårdforskning behandlas gemensamt i ett ämnesråd för medicin och hälsa. Detta är ett sätt att knyta högklassig grundforskning till miljöerna för tillämpning. Därmed kan forskningsmiljöerna arbeta med allt från grundforskning till insatser inom vården, folkhälsa, behandlingsmetoder och mediciner. Rådet måste kunna skapa optimala betingelser för avancerad grundforskning samtidigt som en bättre interaktion mellan forskningen och kliniska behov uppnås.</SPAN></P>
<P class="p630 ft7"><SPAN class="ft93">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser, t.ex. <SPAN class="ft12">Vetenskapsrådet </SPAN>och <SPAN class="ft12">Karolinska institutet </SPAN>som kommenterat förslagen om hur medicin och vård bör hanteras ger stöd till förslaget att ett ämnesråd för medicin och hälsa skulle bildas. Bl.a. anser Vetenskapsrådet och Karolinska institutet det angeläget att inrätta ett ämnesråd för medicin och hälsa.</P>
<P class="p77 ft3">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<P class="p642 ft93">Utredningens förslag i betänkandet Världsklass! Åtgärdsplan för <SPAN class="ft7">Prop. 2008/09:50 </SPAN>den kliniska forskningen (SOU 2008:7): <SPAN class="ft7">Regeringens bedömning överenstämmer i princip med utredningens förslag. I delbetänkandet</SPAN></P>
<P class="p12 ft3">Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen förs liknande tankar fram som i betänkandet om forskningsfinansiering. Även här betonas vikten av att kunna ta ett långsiktigt och mer strategiskt grepp om den kliniska forskningen och att i dialog med omvärlden kunna identifiera de viktigaste hälsoproblemen och prioritera användningen av forskningsresurser. En utveckling i linje med detta förslag sker också i flera andra länder.</P>
<P class="p60 ft7"><SPAN class="ft93">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser, däribland <SPAN class="ft12">Vetenskapsrådet </SPAN>och <SPAN class="ft12">Karolinska institutet </SPAN>ger stöd till förslaget att medicin och vårdfrågor bör behandlas gemensamt vid fördelning av forskningsresurser. Det ses som ett bra sätt att ge ökad fokus på klinisk forskning.</P>
<P class="p196 ft21">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p57 ft4">Ämnesråd för medicin och hälsa</P>
<P class="p197 ft3">Medicinsk forskning är den gren inom grundforskningen som har närmast koppling till sin tillämpning. Nya rön kan ofta vara av omedelbar nytta för människan. Det är av stor vikt att dessa kopplingar underlättas och att den grundläggande medicinska forskningen utförs i nära samverkan med vården för att i högre utsträckning komma patienterna till del. Regeringens ståndpunkt är att medicinsk forskning behöver utföras närmare vården. Detta skulle bidra till en kvalitetsutveckling både för forskningen som bättre kan finna frågeställningar och för vården som snabbare kan tillämpa nya forskningsrön i den direkta vården. Detta betonas även i de två betänkandena som behandlar frågeställningen.</P>
<P class="p689 ft3">Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa bör få en vidgad uppgift i jämförelse med det tidigare ämnesrådet för medicin, att finansiera forskning inom hela det medicinska området och vårdområdet. Ämnesrådet bör tillföras medel från den strategiska satsningen på vårdforskning, se kapitel 7, och även utvärdera de programförslag som universitet och högskolor gör inom satsningen. Detta får även konsekvenser på hur ämnesrådet bör utses. Ämnesrådets vidgade roll bör återspeglas i att vårdområdet blir representerat i ämnesrådets styrelse.</P>
<P class="p103 ft7">I och med denna nya roll som finansiär av den medicinska forskningen från grundforskning till kliniska tillämpningar och vård får ämnesrådet också en bredare uppgift för forskningen inom dessa områden.</P>
<P class="p196 ft4">Råd för forskningens infrastruktur</P>
<P class="p197 ft3">Vetenskapsrådet har identifierat ett ökat behov av infrastruktur för forskning. Myndigheten har även i samarbete med andra finansiärer sammanställt det samlade behovet av infrastruktur under de närmaste åren. Detta arbete har föranletts av att det på europeisk nivå gjorts ett motsvarande arbete för att identifiera det övergripande behovet av</P>
<P class="p690 ft3">infrastruktur för forskning. Som en konsekvens av sin bedömning att</P>
<P class="p392 ft3">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<P class="p105 ft7">behovet av infrastruktur behöver ökad uppmärksamhet, har Prop. 2008/09:50 Vetenskapsrådet inrättat en kommitté för bedömning av ansökningar om</P>
<P class="p106 ft3">stöd för uppbyggnad av forskningens infrastruktur. Denna kommitté föreslår till Vetenskapsrådets styrelse vilka utrustningar och anläggningar som bör få stöd. Den samlade kompetensen för att avgöra vilka utrustningar som bör finansieras finns samlad i denna kommitté och styrelsens beslut baseras på de förslag som ges.</P>
<P class="p107 ft7">Det är rimligt att ett beslut om fördelning av medel tas av den instans där kompetensen finns och att Vetenskapsrådets organisation för forskningens infrastruktur formaliseras ytterligare. Regeringen anser därför att det inom Vetenskapsrådet från och med den 1 januari 2010 bör finnas ett råd för forskningens infrastruktur med samma funktion som ämnesråden. Vetenskapsrådets styrelse bör avsätta medel för infrastruktur att hanteras av detta råd.</P>
<P class="p506 ft4">Vetenskapsrådets styrelse och beslutsorgan</P>
<P class="p356 ft3">Det är en styrka för den fria forskningen att medel fördelas efter bedömning av aktiva forskare inom samma eller angränsande områden. Endast aktiva forskare kan avgöra om ett projekt håller tillräcklig kvalitet och om det finns i forskningsfronten. Detta system bör även fortsatt vara grunden för Vetenskapsrådets arbete.</P>
<P class="p111 ft3">Förutom att bevilja stöd till fri forskning av högsta kvalitet bör Vetenskapsrådet även ha en uppgift att bedöma inom vilka vetenskapliga områden det behövs långsiktiga strategiska satsningar. Dessa satsningar bör avse forskning som väljs utifrån strategiska överväganden om vilka områden som är i stark inomvetenskaplig utveckling och vilka områden inom forskningen som långsiktigt kan ha störst betydelse för samhälle och näringsliv. Vetenskapsrådet bör, utöver den traditionella rollen att fördela medel inom respektive vetenskapligt område efter ansökan från forskare, ha en särskild uppgift att identifiera och genomföra satsningar på fri forskning inom områden av strategisk betydelse för samhälle och näringsliv, initiera tvärvetenskapliga samarbeten och besluta om medel för samverkansprogram mellan vetenskapsområden.</P>
<P class="p191 ft3">Vetenskapsrådets styrelse bör ha det övergripande ansvaret för att Vetenskapsrådet i sin helhet arbetar i enlighet med den inriktning som nu angivits. Styrelsen bör ha uppgiften att samordna satsningar mellan de olika ämnesråden men bör också ha ansvar för att besluta om medel från de olika ämnesråden till särskilda gemensamma satsningar och program. Styrelsen bör vidare ha som uppgift att göra strategiska överväganden över vilka områden som behöver stöd, utifrån vetenskapliga kriterier samt utifrån samhällets och näringslivets behov av grundforskning inom strategiskt viktiga områden.</P>
<P class="p354 ft7">När det gäller hanteringen av större strategiska forskningsprogram kan styrelsen för Vetenskapsrådet inrätta särskilda tidsbegränsade bedömningsgrupper. De bör normalt ha en stark egen forsknings- bakgrund men samtidigt kunna ta ställning till satsningar utan hänsyn till kollegiala partsintressen från de olika ämnesråden och från olika vetenskapsområden.</P>
<P class="p529 ft3">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="p165dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350165x1.jpg/" id="p165img1">
</DIV>
<P class="p686 ft7">För att Vetenskapsrådet styrelse ska kunna fylla den roll som anges bör Prop. 2008/09:50 majoriteten av styrelsens ledamöter ha egen forskarbakgrund, kombinerat</P>
<P class="p416 ft3">med personer med breda erfarenheter av samhällsliv i stort och näringsliv. Det är viktigt att de forskare som ingår i styrelsen har en bred kunskap om svensk forskning och om samhällets behov av forskningssatsningar. Däremot bör ledamöterna inte primärt företräda olika forskningsområden och ämnesråd. Regeringen avser att remittera ett förslag av denna innebörd och i anslutning till detta också redogöra för hur ledamöter till Vetenskapsrådets styrelse bör utses.</P>
<P class="p691 ft7">Vidare bör forskarinflytandet öka vid utseende av ledamöter i ämnesråden. Dessa bör i huvudsak utses av elektorer som väljs av vetenskapligt kompetenta lärare vid de universitet och högskolor som regeringen bestämmer.</P>
<P class="p203 ft21">Utbildningsvetenskap</P>
<P class="p692 ft5"><SPAN class="ft42">Regeringens bedömning: </SPAN>Den utbildningsvetenskapliga kommittén bör fortsatt finnas kvar inom Vetenskapsrådet.</P>
<P class="p443 ft3"><SPAN class="ft21">Bakgrund: </SPAN>I propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) presenterade regeringen en satsning på 114 miljoner kronor under 2001– 2003 till forskning inom utbildningsvetenskap. Utöver detta gjordes bedömningen att 24 miljoner kronor skulle fördelas till två forskarskolor. Den utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet startade sin verksamhet 2001. Enligt nämnda proposition skulle kommittén stödja utbildningsvetenskaplig forskning av högsta vetenskapliga kvalitet som bedrivs i anslutning till lärarutbildningen och som svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten.</P>
<P class="p691 ft3">I propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) gjordes bedömningen att utbildningsvetenskaplig forskning var av strategisk betydelse under kommande år och att de medel som var avsatta från 2001 skulle vara fortsatt tillgängliga även <NOBR>2005–2008.</NOBR> I den propositionen angavs att 10 miljoner kronor skulle fördelas för ökat stöd till utbildningsvetenskaplig forskning med anknytning till pedagogisk verksamhet. Av särskild vikt för att stärka skolans forskningsanknytning var att skapa bättre möjligheter för yrkesverksamma lärare att antingen genomgå forskarutbildning eller, om de redan hade forskningskompetens, bedriva egen forskning. Under hela den utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamma period <NOBR>2001–2008</NOBR> har i regleringsbrev angetts ett krav på medfinansiering med minst en tredjedel från deltagande lärosäten. Två utredningar har behandlat frågan om hur utbildningsvetenskaplig forskning bör organiseras.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr7 td377"><P class="p28 ft21">Utredningens</P></TD>
<TD class="tr7 td413"><P class="p267 ft21">förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p3 ft21">i</P></TD>
<TD class="tr7 td394"><P class="p3 ft21">betänkandet</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p3 ft21">Stödet</P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p35 ft21">för</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p552 ft21">den</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft21">utbildningsvetenskapliga forskningen (SOU 2005:31)<SPAN class="ft3">: Regeringen har</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">i huvudsak redan följt utredningens huvudförslag att den</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">utbildningsvetenskapliga kommittén skulle få fortleva inom</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Vetenskapsrådet i tre år (från 2005), men inte förslaget att kommittén</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">därefter skulle omvandlas till ett ämnesråd. I betänkandet Stödet för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">utbildningsvetenskaplig forskning (SOU 2005:31) konstaterades att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td377"><P class="p3 ft3">verksamheten i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td100"><P class="p3 ft3">den utbildningsvetenskapliga kommittén</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td374"><P class="p552 ft3">pågått alltför</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td357"><P class="p22 ft3">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td377"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td413"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td54"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td394"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr21 td357"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr1 td268"><P class="p3 ft3">kort tid för att hinna bygga upp ett nytt forskningsområde. Med de höga</P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p228 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">ambitioner regeringen angett krävdes betydligt längre tid. Det fanns</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">således inget underlag för att avgöra om någon kvalitetsförbättring skett</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">eller för att avveckla den utbildningsvetenskapliga kommittén.</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p28 ft3">Utredningen lade i sitt betänkande fram fem huvudförslag: att</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utbildningsvetenskapliga kommittén under ytterligare tre år skulle</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">fortleva inom Vetenskapsrådet, att kommittén under denna tid fortsatt</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">skulle utveckla inriktningen mot forskning och forskarutbildning som</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">bedrivs i anslutning till lärarutbildning och som svarar mot behov inom</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten, att</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utbildningsvetenskapliga kommittén efter tre år skulle inrättas som ett</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">fjärde ämnesråd, att den för ämnesråden generella instruktionen då skulle</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">gälla även för ämnesrådet för utbildningsvetenskap, samt att kravet på</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">medfinansiering från högskolorna snarast skulle undanröjas. Det ansågs</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">dessutom angeläget att den utbildningsvetenskapliga kommittén byggde</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">upp ett system för systematisk relevansprövning av aktuella</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">forskningsansökningar. Här menades att förutom forskarsamfundet borde</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">externa intressenter involveras i bedömningsprocessen.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p28 ft3"><SPAN class="ft21">Remissinstanserna: </SPAN>Den övervägande andelen av remissinstanserna</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">ansåg att en ny utvärdering bör göras innan beslut om ett</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utbildningsvetenskapligt ämnesråd tas, däribland <SPAN class="ft4">Högskoleverket, Lunds</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft4">universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, KTH, Luleå</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft4">tekniska universitet, Konstfack, Malmö kommun <SPAN class="ft3">och </SPAN>Stockholms</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">kommun</SPAN>. Dessa anser även att ämnet bör behandlas inom en kommitté</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">inom Vetenskapsrådet. Några av remissinstanserna var negativa till</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">kommitténs fortlevnad, bl.a. </SPAN>Umeå universitet, Umeå kommun,</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft4">Lärarförbundet, Malmö högskola <SPAN class="ft3">och </SPAN>Lärarnas Riksförbund <SPAN class="ft3">och att</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">ämnet bör behandlas inom en ny struktur. Några av remissinstanserna,</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">däribland <SPAN class="ft4">Vetenskapsrådet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Växjö universitet </SPAN>tillstyrkte förslaget att</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utveckla inriktningen mot forskning och forskarutbildning som bedrivs i</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">anslutning till lärarutbildning och som svarar mot behov inom</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p28 ft21">Utredningens förslag i betänkandet Forskningsfinansiering –</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft21">kvalitet och relevans (SOU 2008:30): <SPAN class="ft3">Regeringen instämmer inte i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utredningens förslag att den utbildningsvetenskapliga forsknings-</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">finansieringen bör föras in i Forskningsrådet för arbetsliv och</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">socialvetenskap. Det utbildningsvetenskapliga området bedömdes,</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utifrån utvärderingar och andra studier, inte ha utvecklat en stabil</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">vetenskaplig grund, enligt betänkandet. Kopplingarna till praktiska</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">tillämpningar av forskningen ansågs svag. Det sågs som speciellt</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">anmärkningsvärt att de tillgängliga registerdata som finns inte används i</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">högre utsträckning i forskningen. I utredningen rekommenderas att</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">forskningsfinansieringen förs in i Forskningsrådet för arbetsliv och</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">socialvetenskap.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p28 ft3"><SPAN class="ft21">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft4">Vetenskapsrådet </SPAN>ansåg i sitt remissvar på</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">betänkandet att utbildningsvetenskapliga kommittén bör vara kvar inom</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">Vetenskapsrådet och fortsätta att utvecklas tillsammans med ämnesråden</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">och kommittén för forskningens infrastruktur. <SPAN class="ft4">Forskningsrådet för</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td268"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">arbetsliv och socialvetenskap </SPAN>var positivt till att ta över ansvaret för den</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utbildningsvetenskapliga forskningen som anses kunna bli ett centralt fält</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td268"><P class="p3 ft3">i rådets områdesansvar. Bland de lärosäten som kommenterat förslagen</P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p22 ft3">166</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td268"><P class="p3 ft3">för utbildningsvetenskap återfinns såväl de som stöder huvudförslaget att</P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p228 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">bilda en ny forskningsfinansierande myndighet som de som avstyrker.</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Göteborgs universitet </SPAN>menade, liksom flera andra remissinstanser, att</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">analysen av utbildningsvetenskapen ger en otillräcklig bild av denna</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">forsknings specifika problematik. <SPAN class="ft4">Stockholms universitet </SPAN>framhöll att</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utbildningsvetenskap inte ska särskiljas utan bli en möjlig vinkling inom</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">alla vetenskapsområden. <SPAN class="ft4">Södertörns högskola </SPAN>avstyrkte förslaget att</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">avveckla utbildningsvetenskapliga kommittén som en särskild kommitté</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">men instämde i att kommittén skulle kunna inlemmas i Forskningsrådet</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">för arbetsliv och socialvetenskap. <SPAN class="ft4">Mälardalens högskola </SPAN>avstyrkte</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">förslaget att ansvaret för utbildningsvetenskaplig forskning överförs till</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. <SPAN class="ft4">Lärarförbundet </SPAN>ansåg</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">att frågorna bör behandlas i ett institut för skolforskning för</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">kunskapsutveckling inom skolområdet. <SPAN class="ft4">Statens skolverk </SPAN>avvisade</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">förslaget att lägga ner utbildningsvetenskap som eget forskningsområde</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">och föreslår i stället att det sektorsforskningsanslag som de tidigare</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">disponerade återinförs för att komplettera utbildningsvetenskapliga</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">kommitténs verksamhet och säkerställa tillgången till praktikrelevant</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td414"><P class="p3 ft96">evidensbaserad kunskap.</P></TD>
<TD class="tr6 td71"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td415"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td268"><P class="p43 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Utbildningsvetenskaplig</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">forskning innefattar utöver mer tillämpad forskning också</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">grundforskning och är därför en naturlig del av Vetenskapsrådet. Det är</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">uppenbart utifrån bedömningarna i de två utredningarna att den</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">föregående regeringens intentioner att bygga upp utbildningsvetenskap</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">till ett forskningsområde av högsta vetenskapliga kvalitet ännu inte</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">förverkligats. Den vetenskapliga produktionen har förbättrats men är</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">fortfarande låg. Projekten är inte heller tillräckligt konkurrenskraftiga för</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">att fullt ut sökas i konkurrens med andra forskningsområdens projekt.</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">Detsamma gäller i konkurrens med de mera tillämpade</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">samhällsvetenskaperna som finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td414"><P class="p3 ft3">och socialvetenskap.</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td415"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">Regeringen har givit en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">till en ny lärarutbildning (dir 2007:103). I direktiven konstateras att</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">lärarutbildningen jämfört med andra högskoleutbildningar fortfarande har</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">få disputerade lärare. Andelen doktorander i lärarutbildningen i</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">förhållande till det totala antalet forskarstuderande är två procent, medan</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td414"><P class="p3 ft3">andelen lärarstudenter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td335"><P class="p3 ft3">av det totala</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p679 ft3">antalet</P></TD>
<TD class="tr4 td415"><P class="p43 ft3">högskolestuderande är</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td416"><P class="p3 ft3">10 procent. Den praxisnära</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td391"><P class="p43 ft3">forskningen med relevans för lärares</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">yrkesverksamhet och för skolans behov bedrivs fortfarande i ytterst liten</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">omfattning. Utredaren ska lämna förslag till hur forskningsanknytningen</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">av lärarutbildningen, dess koppling såväl till utbildningsvetenskap som</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">till ämnesteori och ämnesdidaktik, kan förbättras, hur antalet</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">forskarutbildade lärare kan öka och hur den praxisnära forskningen med</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">relevans för lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td416"><P class="p3 ft3">ska komma skolan till del.</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td415"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td317"><P class="p28 ft3">Regeringen</P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p3 ft3">anser</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p51 ft3">att</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p1 ft3">behovet</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p677 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr4 td415"><P class="p43 ft96">utbildningsvetenskaplig</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">grundforskning och tillämpad forskning är stort. Regeringens skol- och</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utbildningspolitik syftar till att stärka kvaliteten i svenskt</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">utbildningsväsende. Utbildningsvetenskaplig forskning är central för att</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utveckla ett större vetenskapligt förhållningssätt bland såväl</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td268"><P class="p3 ft3">lärarstuderande och lärarutbildare som lärare och pedagoger. Regeringen</P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p22 ft3">167</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<P class="p105 ft7">anser därför att det är av stor vikt att den utbildningsvetenskapliga Prop. 2008/09:50 forskningen tillförsäkras goda möjligheter att fortsätta utvecklas.</P>
<P class="p113 ft3">Det finns skäl som talar för att även forskning av hög kvalitet som inte har direkt koppling till lärarutbildning men som svarar mot behov inom och har stor betydelse för att utveckla den pedagogiska yrkesverksamheten inom förskola, skola och vuxenutbildning ska kunna få stöd från den utbildningsvetenskapliga kommittén. Det relevanskriterium som finns i Vetenskapsrådets instruktion för utbildningsvetenskapliga kommittén (att fördela medel till forskning och forskarutbildning som bedrivs i anslutning till lärarutbildning och svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten) bör tills vidare behållas. Det kan finnas skäl att återkomma till frågor som rör den utbildningsvetenskapliga forskningen.</P>
<P class="p335 ft17"><SPAN class="ft17">9.3</SPAN><SPAN class="ft37">Forskningsstiftelserna</SPAN></P>
<P class="p380 ft3">Forskningsstiftelserna bildades <NOBR>1993–1994</NOBR> i samband med att de tidigare löntagarfondsstiftelserna avvecklades. De bildades i två omgångar. I december 1993 beslöt regeringen att bilda Stiftelsen för strategisk forskning och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. I juni 1994 bildades Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Stiftelsen framtidens kultur samt Stiftelsen Innovationscentrum. Vid bildandet hade stiftelserna ett sammanlagt kapital om mer än</P>
<P class="p637 ft3">10 miljarder kronor. Regeringen avsåg att skapa forskningsfinansiärer som kunde verka oberoende av statliga direktiv, finansiering och besparingar. Stiftelserna bildades för att komplettera de statliga finansiärerna. Vid bildandet utsåg regeringen samtliga ledamöter i de olika stiftelsernas styrelser. I stiftelseförordnandena angavs att det därefter ankom på styrelserna att utse och entlediga ledamöter med undantag för en ledamot som även fortsättningsvis skulle utses av regeringen.</P>
<P class="p466 ft3">I den forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5, jfr prop. 1996/97:22) lämnade den dåvarande socialdemokratiska regeringen förslag med innebörden att samtliga styrelseledamöter i forskningsstiftelserna skulle utses av regeringen. Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99). Regeringen beslöt därefter att ändra stiftelseförordnandena i enlighet med vad som föreslagits. Genom denna reform återtog staten kontrollen över stiftelserna och den ursprungliga avsikten att ge forskningen ökad frihet genom att delar av dess finansiering frikopplades från statlig styrning föll.</P>
<P class="p693 ft7">Stiftelserna har fått en viktig roll i det nationella systemet för forskningsfinansiering. Det är därför av vikt att forskarsamhället, och samhället i stort, har insyn i deras verksamheter. Stiftelserna tillämpar samma regler för offentlighet som myndigheter. Det bör vara så även i</P>
<P class="p157 ft3">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="p169dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350169x1.jpg/" id="p169img1">
</DIV>
<P class="p195 ft7">fortsättningen. Det finns dock anledning att öka stiftelsernas frihet och Prop. 2008/09:50 minska den statliga styrningen av dem.</P>
<P class="p60 ft3">Regeringen anser att stiftelseförordnandena för Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för forsk- ning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling samt Stiftelsen för vård- och allergiforskning bör ändras så att stiftelseförordnandena inte längre anger att samtliga styrelseledamöter i stiftelserna ska utses av regeringen. Förändringen förutsätter att den riksdagsbindning som gjordes genom förslag i propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) upphävs. Regeringen avser att remittera ett förslag av denna innebörd och i anslutning till detta också redogöra för hur ledamöter till forskningsstiftelsernas styrelser i stället bör utses. Därefter avser regeringen att återkomma till riksdagen i frågan.</P>
<P class="p694 ft17"><SPAN class="ft17">9.4</SPAN><SPAN class="ft35">Polarforskningssekretariatet</SPAN></P>
<P class="p695 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Polarforskningssekretariatet bör få ett utökat uppdrag att ansvara för logistik för polarforskning inom Sverige. Sekretariatet bör vidare få i uppdrag att representera svenska polarforskningsintressen och bistå med underlag i de olika interna- tionella organ där forskningsfrågor behandlas.</P>
<P class="p403 ft3"><SPAN class="ft21">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Vetenskapsrådet har till uppgift att bedöma vetenskaplig kvalitet och med utgångspunkt i detta prioritera polarforskningsprojekt. Polarforskningssekretariatet ansvarar för den logistik som krävs vid de polarforskningsexpeditioner som finansieras av bl.a. Vetenskapsrådet.</P>
<P class="p103 ft3">Utöver sitt uppdrag som logistikmyndighet har myndigheten även deltagit i vissa internationella möten om polarforskning. Myndigheten har även, i samverkan med Sjöfartsverket, ansvar för isbrytaren Odens användning för svensk och internationell polarforskning.</P>
<P class="p11 ft3">Polarforskningssekretariatet bör enligt regeringens bedömning få ett vidgat uppdrag att representera svenska polarforskningsintressen i de olika internationella organ där sådana forskningsfrågor behandlas, vara pådrivande i frågor av särskilt svenskt intresse samt aktivt medverka i <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> kring polarforskningsfrågor. I detta bör även ingå att bistå regeringen med underlag samt delta i internationella förhandlingar och möten där vetenskaplig kompetens eller kunskap om forskning som rör polartrakterna krävs. Myndigheten bör ta ett samlat ansvar för infra- struktur och därtill hörande långsiktig planering för svensk polar- forskning, inklusive miljörelaterad och annan mätning och datahantering avseende polarområdena i samverkan med berörda myndigheter. Polar- forskningssekretariatet bör tillse att data som samlas in genom svensk polarforskning lagras och görs allmänt tillgängliga inom ramen för internationellt samordnade strukturer samt säkerställa att rapporte-</P>
<P class="p696 ft3">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<P class="p86 ft7">ringskrav fullgörs enligt relevanta internationella överenskommelser där Prop. 2008/09:50 Sverige är part.</P>
<P class="p697 ft3">Sverige tillhör de länder som har territorium i polartrakterna. Detta är en orsak i sig att bedriva forskning på förhållanden i dessa trakter. På Nordkalotten finns Abisko naturvetenskapliga station som under ett drygt sekel drivits av Kungl. Vetenskapsakademien (KVA). KVA har emeller- tid föreslagit staten att överta ansvaret för anläggningen. Eftersom Abiskostationen fyller en funktion för forskare från hela landet och även utnyttjas av internationella forskare, är det inte optimalt att inkorporera verksamheten i ett enskilt lärosäte. KVA bör i stället erbjudas att över- föra Abisko naturvetenskapliga station till Polarforskningssekretariatet. Förhandlingar med det syftet kommer att inledas under 2009. Utgångs- punkten är att garantera forskningsanläggningens fortsatta tillgänglighet för forskningen. Vidare kan det övervägas om även andra anläggningar i fjälltrakterna kan göras tillgängliga för en bredare krets av forskare, under Polarforskningssekretariatet.</P>
<P class="p698 ft3">För att fullgöra de delvis utvidgade uppgifter som läggs på myndig- heten bör 4 miljoner kronor tillföras Polarforskningssekretariatet genom en överföring från anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsk- ningsinformation. Regeringen avser att i tilläggsbudget återkomma i frågan.</P>
<P class="p699 ft28"><SPAN class="ft1">10</SPAN><SPAN class="ft120">Finansiering av forskning från myndigheter och andra finansiärer</SPAN></P>
<P class="p700 ft3">De fyra statliga finansiärerna av forskning och utveckling Forsknings- rådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Verket för innovations- system, Vinnova, och Vetenskapsrådet (VR) har utvecklade system för att fördela medel. Systemen baseras på forskningens kvalitet (avseende Vetenskapsrådet) samt kvalitet inom ramen för relevans. Detta avser att garantera att de medel som staten tillför svensk forskning via dessa finansiärer ges till den forskning som har högst kvalitet. Staten har ett särskilt ansvar för den inomvetenskapligt styrda forskningen och för utbildning på forskarnivå. Forskarnas frihet att välja problemställning och publicera resultaten av sin forskning är en hörnpelare för forskning av hög kvalitet.</P>
<P class="p701 ft3">Vetenskapsrådet är det forskningsråd som har regeringens uppdrag att finansiera forskning efter strikta vetenskapliga kvalitetskriterier. Ansök- ningarna granskas av sakkunniga experter i s.k. <NOBR>peer-review</NOBR> förfarande, vilket garanterar en oberoende kvalitetsprövning. FAS och Formas ska, utöver vetenskaplig kvalitet, också ta hänsyn till samhällsrelevansen inom sina respektive områden. Forskningsrådens deltagande i forsk- ningsfinansieringen vid universitet och högskolor är en viktig garant för både forskningens frihet och forskningens kvalitet. Regeringen menar att konkurrensutsatt forskningsfinansiering är ett viktigt medel för att kvalitetssäkra forskning. I dessa fall är det också viktigt att ämnes-</P>
<P class="p702 ft3">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="p171dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350171x1.jpg/" id="p171img1">
</DIV>
<P class="p195 ft7">områdena i fråga inte definieras som så smala att ämnesdefinitionen i sig Prop. 2008/09:50 innebär någon form av hinder för konkurrens.</P>
<P class="p60 ft3">Vinnovas verksamhet är inriktad mot behovsmotiverad forskning och utveckling av innovationssystem. Bedömning av projektförslag inom Vinnovas utlysningar görs av programråd som består av forskare från akademin, representanter för näringsliv och offentlig verksamhet samt politiker. Utöver vetenskaplig kvalitet använder Vinnova också kriterier inriktade på relevans, genomförbarhet samt nyttiggörande.</P>
<P class="p103 ft3">Basfinansieringen till forskning vid universitet och högskolor har under de senaste 15 åren minskat konstant. År 1999 täckte den för första gången mindre än hälften av kostnaderna. Sedan dess har de direkta anslagens andel minskat ytterligare och uppgick 2005 till 46 procent av intäkterna. Under samma tid har fyra nya universitet och flera högskolor inrättats. Detta har tvingat de externa statliga finansiärerna, forsknings- råden och Vinnova att ta större del av ansvaret för finansiering av basresurser vid universitet och högskolor. En del av ökningen av rådens medel som tillförts i samband med forskningspolitiska propositioner har därmed omedelbart bundits upp. De ökade direkta anslagen till universitet och högskolor som beskrivs i denna proposition frigör medel för de externa statliga finansiärerna. Dessa får därmed en ökad möjlighet att finansiera projektansökningar.</P>
<P class="p399 ft3">Utöver en ökning av direkta anslag beskrivs i denna proposition en satsning på strategiska forskningsområden. Huvuddelen av anslagen för dessa strategiska forskningsområden bör tillföras som direkta anslag till universiteten och högskolorna efter en kvalitetsutvärdering av forsk- ningsråden, Vinnova, Rymdstyrelsen, och Statens energimyndighet. En andel av medlen för strategiska satsningar bör även tillföras som ökade anslag till de nämnda externa finansiärerna. Utöver medlen för strate- giska satsningar bör finansiärerna även tillföras fria medel att fördelas efter sedvanligt ansökningsförfarande och utvärdering.</P>
<P class="p339 ft17"><SPAN class="ft17">10.1</SPAN><SPAN class="ft121">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap</SPAN></P>
<P class="p695 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslaget för forskning till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap bör öka med 41 miljoner kronor 2009, med ytterligare 4,9 miljoner kronor 2010 och med ytterligare 10,6 miljoner kronor 2012.</P>
<P class="p703 ft93">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft7">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) ger viktiga underlag för statliga och offentliga aktörers beslut inom en rad områden. Det är regeringens bedömning att forskning inom arbetslivsområdet behöver stärkas men att den bör kvalitetsutvärderas och fördelas i konkurrens med andra projekt och forskningsområden. Även övrig forskning inom FAS ansvarsområde behöver stärkas. I samband med att myndighetens anslag ökas bör myndigheten även ges ett särskilt uppdrag avseende forskning om arbetsliv samt forskning om alkohol, narkotika och tobak.</SPAN></P>
<P class="p704 ft3">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="p172dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350172x1.jpg/" id="p172img1">
</DIV>
<P class="p163 ft7">Anslaget för forskning till Forskningsrådet för arbetsliv och Prop. 2008/09:50 socialvetenskap bör öka med 41 miljoner kronor 2009, med ytterligare</P>
<P class="p705 ft3">4,9 miljoner kronor 2010 och med ytterligare 10,6 miljoner kronor 2012. Utöver de medel till FAS som föreslagits i budgetproposition för 2009 avser regeringen att i en tilläggsbudgetproposition för 2009 föreslå att anslaget för forskning ökar med ytterligare 10 miljoner kronor. Finansiering bör ske från en aviserad ökning av anslagen för forskning på 400 miljoner kronor från och med 2009 i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1). Regeringen anser att 20 miljoner kronor från anslaget för forskning till FAS bör överföras till Vetenskapsrådet från 2009.</P>
<P class="p706 ft3">Regeringen avser att återkomma i frågan.</P>
<P class="p415 ft21"><SPAN class="ft21">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft122">Arbetslivsforskning</SPAN></P>
<P class="p596 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Av de medel som bör fördelas till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap bör totalt 20 miljoner kronor användas för arbetslivsforskning, innefattande forskning om arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbetsmiljö under åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p707 ft5">Medlen bör fördelas med 12,5 miljoner kronor 2009, med ytterligare 2,5 miljoner kronor 2010, med ytterligare 2,5 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 2,5 miljoner kronor 2012.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr7 td356"><P class="p552 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Arbetsmarknadens funktionssätt</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">och arbetslivets utveckling är av mycket stor betydelse för samhälls-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">utvecklingen. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom arbetslivs-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">området spänner över ett brett fält och omfattar forskning om arbets-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">marknad, arbetsorganisation, arbetsmiljö och arbetsrätt. I syfte att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">reducera utanförskapet och öka välståndet i samhället är det viktigt att ny</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">kunskap utvecklas. Arbetsmarknadsforskning behövs i syfte att få</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">kunskap om hur politiska reformer som genomförs påverkar arbets-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">marknadens funktionssätt och hur olika grupper av människor påverkas</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">av strukturomvandlingar. För att stödja ett ökat deltagande på arbets-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">marknaden behövs också kunskap om hur förutsättningar och incitament</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">bäst kan utformas. Arbetsmiljön är viktig, inte minst för att den påverkar</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">individers möjligheter att delta i arbetsmarknaden. Kunskapsutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p556 ft3">inom områden av betydelse för individens hälsa och säkerhet är viktigt</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">men det behövs också en ökad kunskapsutveckling inom områden där</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">frågor om individens och verksamhetens utveckling kopplas till varandra.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p556 ft3">Arbetsmarknaden befinner sig också i förändring. Företags och andra</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">verksamheters omvärld har blivit mer komplex, svårförutsägbar och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">konkurrensutsatt. Företag har behövt utveckla mer flexibilitet i verksam-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">heten, genom olika tidsbegränsade anställningsformer, genom att hyra in</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">arbetskraft, outsourcing av olika uppgifter och deltidsanställningar etc.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Det är därför viktigt med forskning kring hur nya, mer flexibla, former</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">för deltagande i arbetsmarknaden har uppstått samt arbetsorganisatorisk</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p708 ft3">forskning om hur branscher och företag valt att organisera produktionen.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">I sin kunskapsstrategi har FAS påpekat att forskning om t.ex.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">ledarskapet och arbetsorganisationens vikt för företags effektivitet hittills</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td356"><P class="p552 ft3">inte prioriterats inom FAS eller Vinnovas ansvarsområden, varför sådan</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p22 ft3">172</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft3">forskning saknat tydliga finansieringskällor. En ökning av finansieringen av arbetslivsforskning ger FAS möjlighet och ansvar att utveckla och förstärka sådana forskningsområden. Tankarna på ett gemensamt centrum för hälsa i arbetet vid Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet är intressanta och bör bedömas inom denna satsning på arbetslivsforskning. Regeringen bedömer att det är viktigt med en satsning på brett definierad arbetslivsforskning.</P>
<P class="p125 ft7">Av de medel som bör fördelas till FAS bör totalt 20 miljoner kronor användas för arbetslivsforskning, innefattande forskning om arbets- marknad, arbetsorganisation och arbetsmiljö under åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p122 ft3">Medlen bör fördelas med 12,5 miljoner kronor 2009, med ytterligare 2,5 miljoner kronor 2010, med ytterligare 2,5 miljoner kronor 2011 och med ytterligare 2,5 miljoner kronor 2012 utöver den genomsnittliga nivån under den senaste treårsperioden för stöd till området. Stödet kan användas till uppbyggnad av centrumbildningar och samverkan mellan starka forskningsmiljöer vid olika lärosäten. FAS bör stödja den forskning som bedöms ha högst vetenskaplig kvalitet och därigenom bidra till att långsiktigt upprätthålla en högkvalitativ forskning inom området. FAS kan genom denna satsning ha en sammanhållande roll för svensk arbetslivsforskning.</P>
<P class="p333 ft7">Utöver de medel som avsätts från FAS finansierar även Vinnova forskning inom arbetslivsområdet. I denna proposition föreslås att Vinnovas områdesbegränsning tas bort, vilket dock i sig inte bör leda till förändringar när det gäller omfattningen av Vinnovas stöd till arbetslivsforskning.</P>
<P class="p176 ft21"><SPAN class="ft79">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft122">Företagshälsovård, ett tvärvetenskapligt kunskapsområde</SPAN></P>
<P class="p188 ft3">Trots en omfattande arbetslivsforskning i Sverige, har företagshälso- vården inte varit tillräckligt försörjd med en kvalificerad kunskaps- produktion utifrån sitt eget perspektiv. Detta är en svaghet som har påpekats tidigare i olika sammanhang. 2003 års företagshälsovårds- utredning framhöll i betänkandet Utveckling av god företagshälsovård – ny lagstiftning och andra åtgärder (SOU 2004:113) att den bristande forskningen kan vara ett resultat av att vare sig forskningsmedel eller intresserade forskare har funnits att tillgå. Även utredningen Framtidens <NOBR>FHV-utbildning</NOBR> framhöll i sitt betänkande Ny företagshälsovård – ny kunskapsförsörjning (SOU 2007:91) att försörjningen av kunskap om företagshälsovården är starkt eftersatt. Begreppet företagshälsovård behöver därför enligt denna utredning göras till ett eget kunskapsområde.</P>
<P class="p334 ft3">Det finns ett nära samband mellan företagshälsovårdens insatser och det arbete som bedrivs för att minska sjukfrånvaron och stödja återgång i arbete. Tillsammans med ett utökat sjukvårdsuppdrag och ett evidens- baserat rehabiliteringsarbete bör även effektiviteten i det förebyggande arbetet kunna öka. Kunskapen om effektiva metoder och arbetsprocesser och nyttan av företagshälsovård i olika avseenden behöver därför ytterligare konkretiseras, systematiseras och fördjupas. De problem som ska lösas är komplexa och kunskapen om orsakerna till sjukfrånvaro samt kunskapen om effektiva insatser för att minska denna och för att stödja en återgång i arbete behöver förbättras. Det behövs således en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">173</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="p174dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350174x1.jpg/" id="p174img1">
</DIV>
<P class="p105 ft7">kvalificerad kunskapsproduktion och ett utvecklat kvalitetsarbete Prop. 2008/09:50 grundade på evidens. Detta är nödvändigt bl.a. mot bakgrund av att företagshälsovården håller på att vidareutvecklas. Den ska förutom att</P>
<P class="p106 ft3">svara för sitt arbetsmiljöuppdrag även ges möjlighet att medverka i första linjens sjukvård samt tillgodose bl.a. behovet av förbättrade bedömningar av arbetsförmåga inom socialförsäkringen. Detta innebär bl.a. att det behövs en förbättrad forskning för att vidareutveckla olika metoder för rehabilitering.</P>
<P class="p151 ft7">Mot denna bakgrund bör Forskningsrådet för arbetsliv och social- vetenskap överväga ett tvärvetenskapligt forskningsprogram på det multidisciplinära kunskapsområdet företagshälsovård som bl.a. ska belysa dess roll i arbetet med att minska sjukfrånvaron och stödja återgång i arbete.</P>
<P class="p355 ft21"><SPAN class="ft21">10.1.3</SPAN><SPAN class="ft122">Alkohol, narkotika och tobak</SPAN></P>
<P class="p502 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Av anslaget för forskning till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap bör 15 miljoner kronor användas för <NOBR>alkohol-,</NOBR> narkotika- och tobaksforskning åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p604 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Användningen av alkohol, narkotika och tobak (ANT) leder till allvarliga folkhälsoproblem med omfattande medicinska, ekonomiska och i många fall sociala kon- sekvenser. Det uppkommer inte bara lidande för många enskilda individer och deras närstående, utan också betydande samhällsekono- miska kostnader framför allt i form av hälso- och sjukvårdskostnader samt kostnader för polis och rättsväsende. Därtill kommer kostnader för ökad sjukfrånvaro, förtida sjuk- och aktivitetsersättning, ökad arbets- löshet, lägre produktivitet och minskad produktion på grund av skador, sjukdom och för tidig död. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">Använd-ningen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> av alkohol, narkotika och tobak leder till samhällsekonomiska kostnader på över 60 miljarder kronor per år.</SPAN></P>
<P class="p693 ft3">Sverige har av tradition legat i den absoluta forskningsfronten inom <NOBR>ANT-forskningen.</NOBR> Detta har uppnåtts genom samverkan mellan flera forskningsfält, bl.a. neurovetenskap, genetik och tvillingforskning. Niko- tinläkemedlen är ett exempel på en innovation inom svensk forskning som blivit ett globalt förstahandsval vid rökavvänjning.</P>
<P class="p354 ft7">Avgörande för utvecklingen av en kunskapsbaserad verksamhet inom området är fortsatt stöd till socialvetenskaplig och medicinsk ANT- forskning. Pågående forskning är internationellt framgångsrik och bör vidmakthållas. Det är därför angeläget att FAS främjar en långsiktig uppbyggnad av en kraftfull och bred forskning inom området.</P>
<P class="p709 ft3">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="p175dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350175x1.jpg/" id="p175img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p710 ft19"><SPAN class="ft17">10.2</SPAN><SPAN class="ft123">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande</SPAN></P>
<P class="p711 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslagen för forskning samt för forskning och samfinansierad forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka med totalt 150 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p712 ft7">Anslaget för forskning bör öka med 55,5 miljoner kronor 2009, med ytterligare 9 miljoner kronor 2010 och med ytterligare 18 miljoner kronor 2012.</P>
<P class="p713 ft3">Anslaget för forskning och samfinansierad forskning bör öka med 49,5 miljoner kronor 2009, med ytterligare 6 miljoner kronor 2010 och med ytterligare 12 miljoner kronor 2012.</P>
<P class="p713 ft7">Av de totala medlen bör 37,5 miljoner kronor från anslaget för forskning och 37,5 miljoner kronor från anslaget för forskning och samfinansierad forskning användas för strategiska forskningsområden från och med 2009.</P>
<P class="p458 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Forskning inom miljöområdet är nödvändig för att öka kunskapen om mänsklig påverkan på natur och ekosystem. Ett förändrat klimat ger stor påverkan på jord- och skogsbruk samt på hur samhället ska organiseras och byggas. I denna proposition görs stora strategiska satsningar på klimat- och miljöforskning. Det är i dag svårt, eller omöjligt, att förutsäga vilka miljöeffekter som jorden utsätts för. Utöver riktade anslag bör därför även de fria medlen för forskning inom dessa områden ökas.</SPAN></P>
<P class="p586 ft3">I samband med att områdets anslag ökas bör rådet särskilt uppmärk- samma forskning inom djurhälsa, djurskydd samt forskning på alterna- tiva metoder till djurförsök. Rådet ska även uppmärksamma forskning inom hållbart samhällsbyggande.</P>
<P class="p407 ft7">Anslagen för forskning och för forskning och samfinansierad forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) bör öka med totalt 150 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR></P>
<P class="p406 ft3">Anslaget för forskning bör öka med 55,5 miljoner kronor 2009, med ytterligare 9 miljoner kronor 2010 och med ytterligare 18 miljoner kronor 2012.</P>
<P class="p406 ft3">Anslaget för forskning och samfinansierad forskning bör öka med 49,5 miljoner kronor 2009, med ytterligare 6 miljoner kronor 2010 och med ytterligare 12 miljoner kronor 2012.</P>
<P class="p406 ft3">Av de totala medlen bör 37,5 miljoner kronor från anslaget för forsk- ning och 37,5 miljoner kronor från anslaget för forskning och samfinan- sierad forskning användas för strategiska forskningsområden från och med 2009.</P>
<P class="p407 ft7">Utöver de medel till Formas som föreslagits i budgetpropositionen för 2009 avser regeringen att i en tilläggsbudgetproposition för 2009 föreslå att anslaget för forskning ökar med ytterligare 11,5 miljoner kronor och att anslaget för forskning och samfinansierad forskning ökar med ytterligare 7,5 miljoner kronor. Finansiering bör ske från en aviserad ökning av anslagen för forskning på 400 miljoner kronor från och med 2009 i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">175</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="p176dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350176x1.jpg/" id="p176img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr3 td282"><P class="p43 ft21">10.2.1</P></TD>
<TD class="tr3 td417"><P class="p69 ft21">Djurskydd</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p518 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Medel till forskning om djurskydd, inklusive forskning om alternativa metoder till djurförsök, bör uppgå till 30 miljoner kronor från och med 2009.</P>
<P class="p714 ft3">Av anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör 13 miljoner kronor användas för forskning om alternativa metoder till djurförsök från och med 2009.</P>
<P class="p714 ft3">Av anslaget för forskning och samfinansierad forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör 12 miljoner kronor användas för forskning och utveckling om djurskydd från och med 2009. Utlysningar och utvärderingar av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör ske efter samråd med Jordbruksverket.</P>
<P class="p715 ft7">Av Sveriges lantbruksuniversitets medel bör 5 miljoner kronor användas för en fortsatt satsning på djurskyddsforskning från och med från 2009.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr1 td356"><P class="p552 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Djurskydd är en viktig etisk</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">fråga. Denna satsning innebär att djurskyddsforskning fortsatt prioriteras</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">och att ambitionen höjs. Bestämmelser om djurskydd ska vila på</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">vetenskaplig grund. Sverige har en god tradition på området, varför det är</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p556 ft3">viktigt att djurskyddsforskningen långsiktigt kan säkerställas. Forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">om djur och djurs behov är av stor betydelse för djurens välbefinnande</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">och även för att Sverige med trovärdighet offensivt ska kunna driva</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">djurskyddsfrågor inom EU.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Med djurskyddsforskning avses forskning som syftar till att öka den</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">grundläggande kunskapen om djur och djurs behov m.m. Djurskydds-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">forskning innefattar dessutom utveckling av alternativa metoder till</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">djurförsök enligt den s.k. 3R:ns princip. Med detta menas att metoder</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">utvecklas som medför att försöksdjursanvändningen förfinas, minskar</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">eller ersätts efter engelskans refine, reduce och replace.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Inom husdjursskötselns olika näringsgrenar sker en kraftig storleks-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">rationalisering som ställer nya och höga krav på bl.a. inhysningssystem</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">och moderna tekniska lösningar. Det är positivt att näringarna utvecklas</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p556 ft3">men det får inte ske på bekostnad av djurs välbefinnande. Därför är det</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">mycket viktigt att de lösningar som tas fram också anpassas efter djurens</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p556 ft3">behov, vilket kräver avancerad kunskap om bl.a. samspelet mellan teknik</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">och biologi. Dessutom kommer klimatförändringen att ställa ytterligare</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">krav på ny kunskap.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Regeringens mål om regelförenkling och ökat inslag av egenkontroll i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">djurhållningen visar att djurskyddslagstiftningen bör moderniseras och</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">utvecklas genom t.ex. djuromsorgsprogram. För att detta ska vara möjligt</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">krävs att resurser satsas på forskning för att utveckla djurskyddet för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">olika djurslag. Forskning krävs också om djurens beteende, sociala</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">behov, fysiologi och genetik. Klimatförändringen kan medföra att nya</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">smittämnen introduceras, vilket kräver forskning kring smittskyddsfrågor</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">liksom att husdjursaveln behöver utvecklas.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p556 ft3">I propositionen Skärpta djurskyddskrav för minkuppfödning (prop.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">2005/06:197) föreslogs att djurskyddslagen kompletteras <SPAN class="ft74">med </SPAN>en</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td356"><P class="p552 ft3">bestämmelse om att minkar som föds upp för pälsproduktion ska hållas</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p22 ft3">176</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft3">på ett sätt som tillgodoser deras behov av att röra sig, klättra, utöva sitt jaktbeteende och ägna sig åt annan sysselsättning samt att periodvis vara ensamma. De skulle också ha tillgång till vatten att simma i. I december 2006 avslogs regeringens förslag till ändring i djurskyddslagen och riksdagen tillkännagav för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om fortsatta forskningsinsatser, (bet 2006/07:MJU3 och rskr. 2006/07:28). Regeringen delar utskottets bedömning att djurskyddet för minkar bör utvecklas vidare och att det är nödvändigt att eventuella ändringar i regelverket är baserade på forskning och beprövad erfarenhet. Regeringen bedömer att de resurser som presenteras i denna proposition ger en möjlighet för investeringar i sådan djurskyddsforskning.</P>
<P class="p457 ft3">Utveckling av alternativa metoder till djurförsök är av yttersta vikt. Djurförsöken är av stor betydelse vid t.ex. utveckling av nya läkemedel. Användning av försöksdjur kan medföra lidande för djuren och därmed innebära svåra etiska avvägningar. Regeringen bedömer att det är angeläget att användningen av försöksdjur begränsas så långt möjligt och att alternativa metoder till djurförsök utvecklas. Dessutom medför kemikalielagstiftningen, Reach, och även beslut inom kosmetikaområdet, att det finns ett mycket stort behov av att utveckla alternativa metoder till djurförsök. Enligt gällande lagstiftning inom EU ska medlemsstaterna främja utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök. Sverige har sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> givit stöd till sådan utveckling. Forskning inom detta område är av stort intresse för bl.a. läkemedelsindustrin.</P>
<P class="p457 ft3">Forskning om djurskyddsfrämjande åtgärder bedrivs främst vid Sveriges lantbruksuniversitet, medan forskning om alternativa metoder till djurförsök genomförs framför allt vid andra universitet med Karolinska institutet som en av de större anslagsmottagarna. Regeringens bedömning är att forskningsområdet behöver utvecklas och att Sverige har god kompetens och möjligheter att ha en ledande roll på området.</P>
<P class="p510 ft3">I djurskyddsforskning ingår även tillämpade studier om t.ex. inhysnings- och skötselsystem för djur, liksom provning från djurskydds- och djurhälsosynpunkt av nya tekniska lösningar inom djurhållningen. Sådan kunskap är av stor betydelse för det förebyggande arbetet och upprätthållandet av ett gott djurskydd. Därför bör ytterligare 6 miljoner kronor avsättas till Jordbruksverket inom utgiftsområdet 23 för att möjliggöra studier av detta slag.</P>
<P class="p409 ft3">Medel till forskning om djurskydd, inklusive forskning om alternativa metoder till djurförsök, bör uppgå till 30 miljoner kronor från och med 2009. Av anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör 13 miljoner kronor användas för forskning om alternativa metoder till djurförsök från och med 2009. Av anslaget för forskning och samfinansierad forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör 12 miljoner kronor användas för forskning och utveckling om djurskydd från och med 2009. Utlysningar och utvärderingar av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör ske efter samråd med Jordbruks- verket. Av Sveriges lantbruksuniversitets medel bör 5 miljoner kronor användas för en fortsatt satsning på djurskyddsforskning från och med från 2009. Eftersom Jordbruksverket är ansvarig myndighet för djurskyddsfrågorna, bör utlysningar och eventuella program av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">177</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<P class="p105 ft5">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Prop. 2008/09:50 utformas efter samråd med Jordbruksverket.</P>
<P class="p193 ft21"><SPAN class="ft21">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft122">Hållbart samhällsbyggande</SPAN></P>
<P class="p672 ft3">Samhällsbyggnadssektorn står i dag för ca 40 procent av den totala energi- och materialanvändningen i landet samt för en betydande del av avfallsproduktionen. Inom denna sektor finns en stor potential för energieffektivisering, minskad naturresursanvändning och därmed en minskad miljöpåverkan.</P>
<P class="p110 ft3">Den huvudsakliga statliga finansiären av byggforskning är Forsknings- rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande vars anslag till byggforskning uppgår till ca 150 miljoner kronor per år. Delar av denna forskning samfinansieras med näringslivet genom Byggsektorns innovationscentrum. Statens energimyndighet finansierar forskning om energianvändning inom byggsektorn. Forskningen om bebyggelse och arkitektur har nyligen utvärderats. Utvärderingen visar att forskningen är splittrad och har bristande internationell samverkan och publicering.</P>
<P class="p449 ft3">En allt större del av befolkningen bor i dag i städer. Omflyttningen mellan landsbygd, mindre tätorter och städer förväntas fortsätta. Detta ställer stora krav på samhällsplaneringen på nationell, regional och kommunal nivå för att tillhandhålla teknisk infrastruktur, kommunal och kommersiell service och miljöanpassade transporter. Forskning om samhällsplanering och fysisk planering är av vikt för att minska miljöpåverkan och skapa hållbar infrastruktur och tätortsstruktur. Forskning behövs även om digital geografisk information som underlag vid samhällsplanering och byggande.</P>
<P class="p110 ft3">Det finns ett stort behov av ytterligare forskning om energi- effektivisering i bebyggelsen för att därmed åstadkomma en minskad miljöpåverkan, dels i nyproduktionen och vid renovering av miljon- programmets förortsområden. Forskningen bör också omfatta gestaltning och arkitektur samt frågor om integration och social segregation. Andra områden där en utökad satsning är av stor vikt är forskning om inomhusmiljö och styrmedel kopplade till samhällsbyggande.</P>
<P class="p354 ft7">Forskningen bör stödja byggbranschen att ta ett helhetsgrepp om miljöfrågorna. Den statliga forskningen inom detta område bör därför ske i nära samverkan med näringslivet.</P>
<P class="p113 ft3">Sverige har mycket goda förutsättningar att genom forskning befästa sin internationellt ledande ställning i att utveckla hållbara städer i balans med omgivande tätorter och landsbygd. Sverige deltar i flera interna- tionella samarbeten om hållbara städer. Den kunskap som finns inom detta område i landet utgör en stor möjlighet för innovation, export och arbetstillfällen och bör därför uppmärksammas.</P>
<P class="p107 ft7">För att motverka splittring i forskningen och för att höja effektivitet och kvalitet bör Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande ta initiativ till en ökad samverkan med främst Statens energimyndighet men också med andra aktörer.</P>
<P class="p716 ft3">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="p179dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350179x1.jpg/" id="p179img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr11 td82"><P class="p42 ft17">10.3</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p142 ft17">Verket för innovationssystem</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p717 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslaget för forskning och utveckling till Verket för innovationssystem bör öka med totalt 215 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR> Anslaget bör öka med 170 miljoner kronor 2009, med ytterligare 15 miljoner kronor 2010 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012. Av de totala medlen bör 140 miljoner kronor användas för strategiska områden från och med 2009.</P>
<P class="p428 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Verket för innovationssystem (Vinnova) stöder uppbyggnad av effektiva innovationssystem för hållbar tillväxt, främst genom behovsmotiverad forskning och utveckling i samverkan med näringslivet. Vinnova bör tillföras medel för att ytterligare kunna stärka uppbyggnad av effektiva innovationssystem genom finansiering av forskning och utveckling, särskilt i samverkan med näringslivet. Medlen bör särskilt användas för forskningsområden med stor tillväxtpotential och för insatser som främjar samverkan mellan olika aktörer och ökar nyttiggörande av forskning och utveckling.</SPAN></P>
<P class="p399 ft3">Regeringen beskriver i denna proposition satsningar på ett antal strategiska forskningsområden, som har stor betydelse för näringslivets utveckling och kunskapsförsörjning. Detta öppnar för samverkans- program med näringslivet. En del av de strategiska satsningarna fördelas av Vinnova. Vinnova kommer också att utvärdera ett antal av de ansökningar om satsningar inom de strategiska forskningsområden som fördelas direkt till universitet och högskolor.</P>
<P class="p103 ft3">Anslaget för forskning och utveckling till Verket för innovationssystem bör öka med totalt 215 miljoner kronor åren 2009– 2012. Anslaget bör öka med 170 miljoner kronor 2009, med ytterligare 15 miljoner kronor 2010 och med ytterligare 30 miljoner kronor 2012. Av de totala medlen bör 140 miljoner kronor användas för strategiska områden från och med 2009.</P>
<P class="p718 ft7">Utöver de medel till Vinnova som föreslagits i budgetproposition för 2009 avser regeringen att i en tilläggsbudgetproposition för 2009 föreslå att anslaget för forskning och utveckling ökar med ytterligare 49 miljoner kronor. Finansiering bör ske från en aviserad ökning av anslagen för forskning på 400 miljoner kronor från och med 2009 i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1).</P>
<P class="p199 ft17"><SPAN class="ft17">10.4</SPAN><SPAN class="ft121">Vetenskapsrådet</SPAN></P>
<P class="p695 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka med totalt 583,5 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR> Anslaget bör öka med 339 miljoner kronor 2009, med ytterligare 65 miljoner kronor 2010 och med ytterligare 179,5 miljoner kronor 2012. Av de totala medlen bör 120 miljoner kronor användas för strategiska forskningsområden och 100 miljoner kronor för infrastruktur för forskning från och med 2009.</P>
<P class="p719 ft3">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="p180dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350180x1.jpg/" id="p180img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Vetenskapsrådet har en viktig uppgift att finansiera fri grundforskning av högsta kvalitet. Rådet har inom nuvarande budgetramar inte kunnat bevilja finansiering till alla ansökningar som bedömts vara nationellt ledande och representera internationellt uppmärksammad forskning. Inom det tillgängliga anslaget bör rådet avsätta medel för finansmarknadsforskning, forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet samt konstnärlig forskning och utvecklingsarbete. Vidare bör Vetenskapsrådet, som tidigare år, fortsatt avsätta särskilda medel för att finansiera genusforskning.</SPAN></P>
<P class="p125 ft3">Anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka med totalt 583,5 miljoner kronor åren <NOBR>2009–2012.</NOBR> Anslaget bör öka med 339 miljoner kronor 2009, med ytterligare 65 miljoner kronor 2010 och med ytterligare 179,5 miljoner kronor 2012. Av de totala medlen bör 120 miljoner kronor användas för strategiska forskningsområden och 100 miljoner kronor för infrastruktur för forskning från och med 2009. Regeringen anser dessutom att 20 miljoner kronor från anslaget för forskning till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap bör överföras till Vetenskapsrådet från och med 2009 för genomförandet av satsningen på vårdvetenskap som strategiskt område. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.</P>
<P class="p128 ft7">Utöver de medel till Vetenskapsrådet som föreslagits i budget- proposition för 2009 avser regeringen att i en tilläggsbudgetproposition för 2009 föreslå att anslaget för forskning och forskningsinformation ökar med ytterligare 97 miljoner kronor. Finansiering bör ske från en aviserad ökning av anslagen för forskning på 400 miljoner kronor från och med 2009 i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1).</P>
<P class="p176 ft21"><SPAN class="ft21">10.4.1</SPAN><SPAN class="ft122">Finansmarknadsforskning</SPAN></P>
<P class="p720 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Av medel från den stabilitetsfond som avses sättas upp bör 30 miljoner kronor användas för finansmarknads- forskning från och med 2009.</P>
<P class="p123 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Finansmarknadsforskning i finansiell ekonomi, som omfattar bl.a. företagsfinansiering, de finansiella marknadernas funktionssätt, tillgångsprissättning och individers agerande, är en inriktning av bl.a. den ekonomiska forskningen som ökar i betydelse. Även andra vetenskapliga discipliner kan omfattas. De finansiella marknaderna påverkar i hög grad samhället, och den svenska forskningen inom området behöver stärkas. Samhällsutvecklingen kräver forskningsbaserad kunskap. Den finansiella sektorn står konstant inför omvandling och anpassning.</SPAN></P>
<P class="p124 ft3">Bredden inom forskningen i finansiell ekonomi är stor och delvis är den tvärvetenskaplig. Exempelvis är nationalekonomer, jurister och matematiker verksamma i ämnesområdet. Forskningen är ofta problem- orienterad och studerar sektorns och samhällets utmaningar och förändringar och vilka effekterna blir. Den svenska forskningen i dag sker inom alla områden av finansiell ekonomi, t.ex. tillgångsprissättning och portföljförvaltning, riskhantering, ränte- och kreditmarknaden, försäkringsekonomi, företagsfinansiering (brett definierat) och företags-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">180</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<P class="p491 ft7">styrning, finansiell stabilitet och de finansiella marknadernas Prop. 2008/09:50 funktionssätt. Utvecklingen de senaste åren har inneburit att antalet</P>
<P class="p329 ft3">databaser som blir tillgängliga ökar i snabb takt vilket möjliggör empirisk forskning på ett nytt sätt. I Sverige finns unika databaser som möjliggör forskning om t.ex. hushållens finansiella beteende. Finansmarknadsforskning kan bidra med vital kunskap om t.ex. kapital- försörjning för svenska företag, men även om hur ägarstrukturen för svenska företag kan förändras i en värld som karaktäriseras av tilltagande global konkurrens. Det finns också stor efterfrågan på högutbildad personal i den finansiella sektorn. Forskarutbildade lärare och handledare som är aktiva i forskning av internationell klass är en förutsättning för att uppnå en högre utbildning av god internationell klass, och en forskningssatsning inom området kan därför också bidra till välbehövlig kompetensförsörjning. Forskningsresultat kan också i sig komma den finansiella sektorn till godo genom t.ex. utveckling av finansiella tjänster och produkter. En statlig satsning på finansmarknadsforskning kan därför bidra till att förbättra förutsättningarna för svensk tillväxt och välstånd på flera olika sätt. Samtidigt kan finansiell forskning också öka vår förståelse för hur finansiella kriser uppstår, hur vi kan förebygga dem och, vid behov, lösa dem på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt till lägsta möjliga kostnad för skattebetalarna. Utvecklingen på de finansiella marknaderna hösten 2008 är en faktor som skapar behov av mer forskning. Förståelse för krisens dynamik och lärdomar för framtiden är värdefull kunskap. Sverige har sedan tidigare ett gott renommé för hanteringen av kriser kopplade till det finansiella systemet. Ytterligare forskning kan ge information om hur det svenska finansiella systemet kan utvecklas. Därför är det angeläget att forskningen om de finansiella marknaderna kan öka betydligt.</P>
<P class="p721 ft3">Mot denna bakgrund bör en kraftig ökning ske av finansmark- nadsforskning. 30 miljoner kronor bör avsättas och finansieras med medel från den stabilitetsfond som avses sättas upp i samband med de åtgärder som regeringen avser att presentera i en proposition om stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet. Regeringen avser att i ett senare skede återkomma om formerna för fördelning av de angivna resurserna så att starka och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer kan byggas upp. Detta kommer att ske efter samråd med berörda myndigheter och företrädare för den finansiella sektorn.</P>
<P class="p722 ft3">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="p182dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350182x1.jpg/" id="p182img1">
</DIV>
<P class="p482 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p723 ft42"><SPAN class="ft21">10.4.2</SPAN><SPAN class="ft124">Forskningssatsning inom det konstnärliga området och kulturområdet</SPAN></P>
<P class="p724 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Vetenskapsrådet bör få i uppdrag att genomföra en forskningssatsning inom det konstnärliga området och kulturområdet. Denna bör omfatta dels en fortsatt satsning på konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt finansiering av en nationell forskarskola för konstnärlig forskning, dels en ny satsning på forskning inom kultur- och kulturarvsområdet.</P>
<P class="p479 ft7">För forskningssatsningen bör Vetenskapsrådet använda 40 miljoner kronor från och med 2009 samt ytterligare 10 miljoner kronor från och med 2010. Inom ramen för satsningen bör forskarskolan finansieras med 7 miljoner kronor årligen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr2 td356"><P class="p3 ft21">Skälen för regeringens bedömning</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td356"><P class="p3 ft4">Konstnärlig forskning och utvecklingsarbete</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td356"><P class="p3 ft3">Konstnärligt utvecklingsarbete är ett begrepp som tillkom i samband med</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">1977 års högskolereform. Tanken var att de konstnärliga utbildningarna</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">skulle bygga på konstnärligt utvecklingsarbete medan annan högskole-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">utbildning byggde på vetenskaplig grund. I regeringens proposition</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) konstaterades att konstnärligt</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">utvecklingsarbete är en samlingsrubrik för aktiviteter på gränsen mellan</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">konstnärligt skapande och forskning kring de konstnärliga processerna. I</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">propositionen bedömde regeringen att Vetenskapsrådet under åren 2001–</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">2003 borde fördela 20 miljoner kronor till konstnärlig forskning och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">utveckling. Satsningen avsågs främja samspelet mellan konst och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">vetenskap och omfattade utvecklingen av forskning inom eller som</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">anknyter till det konstnärliga området. De konstnärliga högskolorna har</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">varit viktiga deltagare. Sammantaget har ca 20 miljoner kronor årligen</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">fördelats för ändamålet sedan år 2003.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Vetenskapsrådet har låtit en expertgrupp utvärdera denna</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskningssatsning. Av utvärderingen framgår bl.a. att det fortfarande</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">finns stora brister på både metod- och teoriplanet i den konstnärliga</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskningen. Expertgruppen konstaterar t.ex. att det inte har utvecklats en</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">särpräglad forskningsmetodik inom det konstnärliga området, och från</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">forskarhåll argumenteras ibland att programmet i första hand understött</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">mer renodlat konstnärskap. Likväl framhåller utvärderingen att det finns</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">intressanta inslag inom området och att det finns en påtaglig</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">utvecklingspotential för den konstnärliga forskningen.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Utvärderingen konstaterade också att Vetenskapsrådets hantering av</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">anslagen till konstnärlig forskning och utveckling inte varit tillfreds-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">ställande, och att de involverade konstnärliga institutionerna har upplevt</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">samverkan med universitet och högskolor som delvis problematisk.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå är nödvändiga</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">bl.a. för att kunna utveckla kunskapen om de konstnärliga processerna.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Regeringen bedömer att den konstnärliga forskningen och utvecklings-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">arbetet fortfarande befinner sig i en uppbyggnadsfas, men är under</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td356"><P class="p3 ft3">utveckling och har potential. Det är regeringens bedömning att det i detta</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p22 ft3">182</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<P class="p195 ft7">skede är motiverat att ge området stöd och möjlighet att utvecklas vidare Prop. 2008/09:50 inom ramen för en forskningssatsning på det konstnärliga området och kulturområdet.</P>
<P class="p428 ft3">Flera svenska universitet och högskolor deltar redan i dag i nationella och internationella nätverk för konstnärlig forskning och forskar- utbildning. Såväl forskningsmiljöer som resurser behöver dock förstärkas för att den konstnärliga forskningen ska kunna utvecklas till ett starkt och konkurrenskraftigt område.</P>
<P class="p144 ft3">För att stärka uppbyggnad av forskning i anslutning till de konstnärliga utbildningarna har i betänkandet Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) föreslagits att en gemensam och mångkonstnärlig forskarskola bör finnas för konstnärlig forskning. Regeringens bedömning är också att Vetenskapsrådet, inom ramen för den finansiella satsningen på konstnärlig forskning och kulturforskning, bör få i uppdrag att utlysa medel till utbildningen på forskarnivå organiserat i form av en sådan nationell forskarskola.</P>
<P class="p206 ft4">Kulturforskning</P>
<P class="p197 ft3">Kulturens och kulturarvets betydelse för samhällsutvecklingen – såväl ur ett historiskt som ur ett samtids- och framtidsperspektiv – uppmärk- sammas allt mer, inte minst i fråga om individens levnadsförhållanden. Kulturen är också en viktig men delvis underutnyttjad resurs för att gynna kreativitet i samhälls- och näringslivsutvecklingen. Kulturens roll i ekonomin, särskilt de kulturella och kreativa näringarna och kulturens roll för besöksnäringen, är områden som utvecklas starkt, och där det finns stora behov av ytterligare forskning och utveckling.</P>
<P class="p144 ft3">Flera av kulturområdets institutioner har också ett ansvar i forskningens organisation, bl.a. som beställare av forskning, som basinstitutioner för annan forskning vid arkiv och museer samt som institutioner med ansvar för forskningsprojekt. Insatserna har i stor utsträckning betydelse för den forskning som utförs vid universitet, eftersom det ofta handlar om grundläggande materialbearbetning som många gånger är en förutsättning för vidare forskning. Samverkan med bl.a. universitet och högskolor behöver dock utvecklas och andelen forskarutbildade vid museer och arkiv öka. En forskningssatsning kan till exempel ske genom postdoktorala tjänster som ger yngre forskare möjligheter att forska vid kulturinstitutioner.</P>
<P class="p198 ft3">Forskningen inom kulturområdet omfattar inte bara konstarter, kulturarv och kulturinstitutioner utan även frågor om värderingar och förhållningssätt, kommunikation och kreativt skapande m.m. I bl.a. Kulturutredningens (Ku2007:06) och Museikoordinatorns (Ku2007:03) gemensamma skrivelse (dnr Ku2008/536/KT) görs bedömningen att det behövs nya resurser för enskilda forskningsprojekt inom kulturområdet och för långsiktiga satsningar på infrastruktur. Vidare behöver kunskap om globalisering och internationalisering i relation till kulturarvet förstärkas. Sammantaget finns ett behov av att öka forskningen om kulturella fenomen och stärka samverkan mellan kulturområdet och relevanta forskningsdiscipliner. På detta sätt stimuleras kvalificerad</P>
<P class="p725 ft3">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="p184dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350184x1.jpg/" id="p184img1">
</DIV>
<P class="p105 ft5">samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning med direkt koppling till Prop. 2008/09:50 kulturområdet.</P>
<P class="p501 ft4">Satsningen</P>
<P class="p672 ft3">Regeringen menar att forskningen inom området bäst kvalitetssäkras genom kvalitetsbedömning och konkurrensutsättning. Vetenskapsrådet bör få i uppdrag att fördela medel för forskning med inriktning mot det konstnärliga området och kulturområdet. För forskningssatsningen bör Vetenskapsrådet använda 40 miljoner kronor från och med 2009, samt ytterligare 10 miljoner kronor från och med 2010. Inom ramen för satsningen bör forskarskolan finansieras med 7 miljoner kronor årligen. Totalt bör forskningsfinansieringen uppgå till 50 miljoner kronor från 2010.</P>
<P class="p336 ft3">Denna satsning innebär att det inom Vetenskapsrådet bör avsättas riktade medel för konstnärlig forskning och kulturforskning. Vetenskapsrådet bör överväga att inom sig inrätta en kommitté för att hantera detta. Satsningen bör omfatta dels en fortsatt satsning på konstnärlig forskning och utvecklingsarbete, dels en ny satsning på forskning inom kultur- och kulturarvsområdet.</P>
<P class="p605 ft3">På det konstnärliga området bör satsningen inriktas mot att utveckla den konstnärliga forskningen. Satsningen bör inkludera finansieringen av en forskarskola inom konstnärlig forskning omfattande sju miljoner kronor årligen i minst fem år. De konstnärliga högskolorna i Stockholm samt de universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda konstnärliga examina på avancerad nivå bör kunna delta i forskarskolan.</P>
<P class="p354 ft7">Inom kulturarvs- och kulturområdet bör uppmärksamhet riktas mot projekt där hela kulturområdet öppnas för vidare interaktion med humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och teoriutveckling.</P>
<P class="p726 ft1">11 Strukturfrågor inom medicinsk forskning</P>
<P class="p727 ft17"><SPAN class="ft17">11.1</SPAN><SPAN class="ft118">Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen</SPAN></P>
<P class="p527 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning</SPAN>: Klinisk utbildning på forskarnivå bör organiseras i form av nya kliniska forskarskolor. Medel för kliniska forskarskolor bör utlysas i konkurrens och fördelas efter kvalitetskriterier till universitet med klinisk forskning.</P>
<P class="p728 ft7">Vetenskapsrådet bör få i uppdrag att utveckla ett system för uppföljning och utvärdering av klinisk forskning som finansieras helt eller delvis genom den ersättning som utbetalas enligt ett avtal mellan staten och vissa landsting, det s.k. <NOBR>ALF-avtalet.</NOBR></P>
<P class="p729 ft7"><SPAN class="ft93">Utredningens förslag</SPAN>: I delbetänkandet Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen (SOU 2008:7) ger utredaren förslag på hur</P>
<P class="p194 ft125">svensk klinisk forskning ska stärkas och behålla sin internationella</P>
<P class="p77 ft3">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr1 td418"><P class="p3 ft3">tätposition. Genom bättre uppföljning och utvärdering</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p52 ft3">skapas</P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p43 ft3">enligt</P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p228 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">utredaren förutsättningar för att öka forskningens kvalitet. Utredaren</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">föreslår ett nationellt system där Vetenskapsrådet och Statens beredning</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">för medicinsk utvärdering får i uppdrag att utvärdera forskning</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">finansierad genom <NOBR>ALF-avtalet</NOBR> dvs. forskning som finansieras via avtal</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso-</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">och sjukvården, det s.k. <NOBR>ALF-avtalet</NOBR> som reglerar statens ersättning till</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">landstingen för bl.a. medicinsk forskning. Utredaren föreslår vidare att</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">Socialstyrelsen får i uppdrag att samla in, sammanställa och publicera</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">forskningsbokslut från samtliga landsting och att sjukvårdens</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">verksamhetschefer får ett tydligt uppdrag och mandat för att kunna</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">utveckla forskningen i samverkan med universiteten. För att förstärka</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">rekryteringen och skapa tydligare karriärvägar föreslås i betänkandet</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">inrättandet av tio nya nationella kliniska forskarskolor, varav två</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">öronmärks för psykiatrisk respektive allmänmedicinsk forskning.</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">Dessutom föreslås ett program med 160 deltidsforskaranställningar för</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td418"><P class="p3 ft3">disputerad personal i vården. Utredaren anser</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p69 ft3">vidare</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p43 ft3">att</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">universitetssjukhusen bör utvecklas som nav för den kliniska</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">forskningen, och att det behövs ökat stöd för den kliniska forskningens</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">infrastruktur i form av biobanker, teknikplattformar och translationell</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">forskning (dvs. överföring från grundforskning till klinisk tillämpning</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">och vice versa). Därutöver bör kvalitetsregistren förädlas och göras mer</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">tillgängliga för forskning. Utredaren förslår även att Vetenskapsrådets</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">ämnesråd för medicin bör ersättas med ett ämnesråd för hälsoforskning</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">och att ett nationellt forskningsprogram för global hälsa, gemensamt för</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, bör skapas. Utredaren</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">föreslår vidare ett nationellt program för implementering och innovation</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td418"><P class="p3 ft3">och en nationell webbplats för den kliniska forskningen.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3"><SPAN class="ft21">Remissinstanserna: </SPAN>Utredaren får från de flesta remissinstanser stöd i</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">sin uppfattning att åtgärder behöver vidtas för att förbättra rekrytering</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">och arbetsvillkor för den kliniska forskningen. En invändning från många</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">remissinstanser däribland </SPAN>Statens beredning för medicinsk utvärdering,</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft4">Örebro universitet, Högskolan Dalarna, Örebro läns landsting,</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft4">Vårdförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation <SPAN class="ft3">och </SPAN>Sveriges</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft4">Akademikers Centralorganisation <SPAN class="ft3">är dock att betänkandet inte i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">tillräcklig mån beaktat andra professioner inom vården än läkare. Många,</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">t.ex. </SPAN>Socialstyrelsen, Uppsala universitet, Umeå universitet, Landstinget</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft4">i Östergötland, Cancerfonden <SPAN class="ft3">och </SPAN>Svenska Läkarsällskapet <SPAN class="ft3">är positiva</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">till utredarens förslag att skapa nav för den kliniska forskningen i</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">regionerna, men vissa remissinstanser, däribland <SPAN class="ft4">Lunds universitet,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">Landstinget i Östergötland</SPAN>, Region Skåne, Västerbottens läns landsting</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">och <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>anser att det bör vara begreppet</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">universitetssjukvård snarare än universitetssjukhus som är det</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">gemensamma navet för den kliniska forskningen. <SPAN class="ft4">Landstinget i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft4">Jönköpings län, Landstinget Halland, Landstinget i Värmland <SPAN class="ft3">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Jämtlands läns landsting </SPAN>är några av de remissinstanser som särskilt</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td268"><P class="p3 ft3">lyfter fram vikten av regionala forskningscentra. Örebro universitet<SPAN class="ft4">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">Landstinget i Värmland<SPAN class="ft4">, Landstinget Västernorrland, </SPAN>Västerbottens läns</P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td418"><P class="p3 ft3">landsting<SPAN class="ft4">, </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td377"><P class="p43 ft3">Vårdförbundet</P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p22 ft3">185</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">framhåller vikten av att involvera även primärvården i klinisk forskning. Några remissinstanser bl.a. <SPAN class="ft4">Landstinget i Uppsala län</SPAN>, Region Skåne<SPAN class="ft4">, Landstinget Västmanland, Norrbottens läns landsting </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sveriges Läkarförbund </SPAN>påpekar att klinisk breddforskning ofta är en förutsättning för spetsforskningen. Ett antal remissinstanser bl.a. <SPAN class="ft4">Umeå universitet, </SPAN>Örebro universitet<SPAN class="ft4">, </SPAN>Landstinget i Östergötland<SPAN class="ft4">, </SPAN>Västerbottens läns landsting och Sveriges Kommuner och Landsting stöder utredarens förslag om att öronmärka medel för att särskilt stödja forskning inom allmänmedicin och psykiatri. En majoritet av remissinstanserna stöder utredarens förslag om att inrätta nationella forskarskolor och tjänster för kliniker med tid för forskning. Många remissinstanser, däribland <SPAN class="ft4">Uppsala universitet, </SPAN>Lunds universitet<SPAN class="ft4">, Umeå universitet, </SPAN>Örebro universitet, Landstinget i Östergötland, Svenska Läkaresällskapet, Vårdförbundet och Sveriges Akademikers Centralorganisation är också positiva till förslagen om förstärkning av den kliniska forskningens infrastruktur genom att öka stödet till translationell forskning, biobanker och teknikplattformar samt att förädla kvalitetsregistren och göra dem tillgängliga.</P>
<P class="p459 ft21">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft3">: En stark klinisk forskning är förutsättningen för en evidensbaserad och kunskapsstyrd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet. Den kliniska forskningen i Sverige har tydliga konkurrensfördelar som många andra länder saknar, såsom bra utbildningar, hög andel forskarutbildade i vården, god tillgång till register och biobanker, patienter som gärna deltar i forskningsprojekt samt en stabil offentlig sjukvård.</SPAN></P>
<P class="p510 ft3">Sverige hade tidigare en internationellt ledande ställning inom klinisk forskning, vilket bidragit till utvecklingen av en framgångsrik <NOBR>läkemedels-,</NOBR> medicinteknik- och bioteknikindustri och till att kvaliteten i svensk specialistsjukvård anses vara bland de högsta i världen. En rad utredningar och rapporter under de senaste tio åren, senast delbetänkandet Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen (SOU 2008:7), visar emellertid att förutsättningarna för den kliniska forskningen i Sverige har försämrats och att svensk medicinsk forskning har förlorat i kvalitet i jämförelse med andra länder under de senaste decennierna.</P>
<P class="p586 ft3">En tillbakagång för den kliniska forskningen har på samma sätt som i Sverige skett i ett antal andra länder och omfattande nationella handlingsprogram för att förstärka och omorganisera den kliniska forskningen har tagits fram i bl.a. Australien, Kanada, Storbritannien och USA. I Sverige har en unik infrastruktur byggts upp genom att man inom svensk sjukvård under en rad år samlat data i form av hälsodatabaser och biobanker. Detta ger svensk klinisk forskning tydliga konkurrensfördelar i ett internationellt perspektiv. Undersökningar av material insamlat i biobanker kopplat till uppgifter från register om sociala faktorer och arbetsvillkor ger en mångvetenskaplig bas för att förstå hur folksjukdomar utvecklas. För att främja den innovativa förmågan och konkurrenskraften hos den svenska industrin inom läkemedel, diagnostik och medicinteknik krävs även innovationsfrämjande insatser och starkare incitament för samverkan mellan lärosäten, hälso- och sjukvården och industrin. Kliniska prövningar borde ha särskilt goda förutsättningar att bedrivas i det svenska universitets- och sjukvårdssystemet. Sverige har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">186</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">en tätplats bland <NOBR>EU-länderna</NOBR> med avseende på hur snabbt och effektivt det nya europeiska regelverket för klinisk prövning har introducerats i det praktiska arbetet med ansökningar om klinisk prövning, vilket är en klar konkurrensfördel. Detta har uppmärksammats internationellt och gynnar möjligheterna att få kliniska prövningar förlagda till Sverige.</P>
<P class="p481 ft3">För att Sverige ska kunna fortsätta att delta i den internationella forskningsutvecklingen inom det medicinska området krävs såväl ökade resurser till den universitetsbaserade grundforskningen som ökade möjligheter att omsätta de nya kunskaperna i sjukvården genom satsningar på klinisk forskning. Regeringen instämmer i utredarens analys att den kliniska forskningen behöver resursförstärkningar i form av ett ökat antal kliniska forskare och en förstärkt infrastruktur. Regeringen beskriver i denna proposition flera satsningar för förstärkning av den medicinska och kliniska forskningen. Genom satsningar på strategiska forskningsområden inom medicin (kap. 7), fördelas förstärkta resurser för klinisk forskning inom regenerativ medicin, diabetes, hjärnans och nervsystemets sjukdomar, klinisk epidemiologi, cancer, psykiatri och vårdforskning. Inom psykiatriområdet har en särskild satsning aviserats för att ge kliniskt verksamma medarbetare inom den psykiatriska vården tid för forskning parallellt med kliniskt arbete.</P>
<P class="p459 ft3">För att kunna utnyttja de tillgångar i form av data och biologiskt material som finns i olika register och biobanker, bör ökade nationella resurser skapas för att underlätta forskarnas tillgång till material och data. I denna forskningsproposition presenteras en satsning på forsknings- infrastruktur såsom biobanker (kap. 12), vilket innebär en förstärkning av infrastrukturen för den kliniska forskningen.</P>
<P class="p407 ft3">I enlighet med vad utredaren anfört bedömer regeringen att ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet bör ombildas till ett ämnesråd för medicin och hälsa (kap. 9), vilket är avsett att bl.a. förbättra kopplingen mellan mer grundläggande medicinsk forskning och den kliniska vården. Ett ämnesråd för medicin och hälsa kommer att underlätta den samordning av forskningsresurser som krävs för att kunna lösa viktiga hälsoproblem och ge stöd till multidisciplinära projekt och stärka en bred samverkan inom olika forskningsdiscipliner.</P>
<P class="p586 ft3">De stora pensionsavgångarna som förväntas inom den kliniska forskningen kommer att skapa en brist på kvalificerade handledare och forskare inom de kliniska disciplinerna. För att stimulera kliniska forskare att utveckla sin forskning efter avslutad forskarutbildning <SPAN class="ft74">behövs fler </SPAN>kliniska forskaranställningar. Sådana anställningar behövs på olika nivåer och för olika vårdyrkeskategorier för att ge forskarna möjlighet att dela sin tid mellan klinisk tjänstgöring och forskning. För att stärka rekryteringsbasen inom den kliniska forskningen är det angeläget att det, i huvudsak på det sätt utredaren har föreslagit, skapas förutsättningar för nya kliniska forskarskolor. Vissa medel till utbildning på forskarnivå bör organiseras i form av nya kliniska forskarskolor som utlyses i konkurrens och fördelas efter kvalitetskriterier till universitet med klinisk forskning.</P>
<P class="p730 ft7"><NOBR>ALF-avtalet,</NOBR> är det viktigaste verktyget för samarbete mellan staten och landstingen när det gäller ansvaret för den kliniska forskningen. Staten ersätter genom <NOBR>ALF-avtalet</NOBR> de landsting och regioner som har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">187</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="p188dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350188x1.jpg/" id="p188img1">
</DIV>
<P class="p105 ft7">åtaganden inom den kliniska forskningen. Denna ersättning, s.k. ALF- Prop. 2008/09:50 medel är den enskilt största finansieringskällan för den kliniska forsk-</P>
<P class="p150 ft3">ningen. Enligt utredaren fördelas i dag merparten av <NOBR>ALF-medlen</NOBR> enbart i lokal konkurrens eller utan konkurrens alls. Det finns i dag ingen enhetlig modell för uppföljning och utvärdering av hur <NOBR>ALF-medlen</NOBR> används. Utredaren påpekar att dagens dominerande fördelningsmodell av <NOBR>ALF-medel</NOBR> leder till att breddforskning får det huvudsakliga stödet, och att den bästa forskningen underfinansieras.</P>
<P class="p605 ft3">Regeringen vill betona vikten av att kvalitetsaspekten blir vägledande för hur <NOBR>ALF-medlen</NOBR> för klinisk forskning fördelas och att <NOBR>ALF-medel</NOBR> fördelas i konkurrens inom varje landsting. Vetenskapsrådet bör därför få i uppdrag att, i samråd med Statens beredning för medicinsk utvärdering, utveckla ett nationellt system för uppföljning och utvärdering av klinisk forskning som finansieras helt eller delvis genom <NOBR>ALF-medel.</NOBR> Vetenskapsrådet bör i detta arbete även samråda med andra berörda, t.ex. de pågående projekt som syftar till att följa upp forskning i landstingens verksamhet. Vetenskapsrådet bör sammanställa samtliga analyser och data i en årlig rapport till regeringen.</P>
<P class="p731 ft1">12 Infrastruktur för forskning</P>
<P class="p732 ft17"><SPAN class="ft17">12.1</SPAN><SPAN class="ft118">Satsningen</SPAN></P>
<P class="p733 ft7"><SPAN class="ft93">Regeringens bedömning: </SPAN>Vetenskapsrådet bör använda 150 miljoner kronor för infrastruktur för forskning åren <NOBR>2009–2012.</NOBR> Medlen bör öka med 100 miljoner kronor 2009 och med ytterligare 50 miljoner kronor 2012.</P>
<P class="p734 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Inom många forskningsområden är det nödvändigt att ha tillgång till en god infrastruktur för att kunna följa med i den internationella forskningsutvecklingen. Detta omfattar allt från avancerad mjukvara, stora databaser och datornätverk till tillgång till avancerad vetenskaplig apparatur. Centralt för vetenskaplig framgång är att skapa mötesplatser, t.ex. kring avancerad forskningsinfrastruktur, där företrädare för olika vetenskapliga discipliner kan mötas och där akademi, forskningsinstitut och näringsliv kan samverka över olika typer av gränser.</SPAN></P>
<P class="p191 ft3">Universitet och högskolor måste i högre utsträckning än i dag samordna inköp och utnyttjandet av kvalificerade instrument. Det kommer att innebära en bättre hushållning med de statliga forskningsmedlen. Detta blir allt viktigare i takt med att forskningen behöver allt större och dyrare instrument och utrustning, vilket gör att det på sikt blir allt svårare för enskilda forskare och enskilda universitet att ha egen tyngre utrustning. Därför behövs en ökad nationell samverkan och gemensam framtidsplanering inte minst mellan de forskningsintensiva universiteten. Starka forskningsgrupper är</P>
<P class="p626 ft3">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft7">geografiskt spridda men behöver samverka oavsett avstånd. Vetenskapsrådets kommitté för infrastruktur bör ha en samordnande roll.</P>
<P class="p509 ft3">En uppenbar svårighet, speciellt inom de experimentella områdena, är att medan den vetenskapliga utrustningens tekniska komplexitet ökat, har andelen basfinansiering till universiteten och högskolorna minskat. Möjligheten för lärosätena att finansiera drift och underhåll av kvalificerad utrustning har därmed också minskat. Andelen laboratorie- och forskningsingenjörer är nu på en ohållbart låg nivå. Finansieringen av basutrustning, mjukvara och teknisk personal med specialistkompetens tenderar att bli eftersatt. En annan konsekvens av den minskade andelen basfinansiering är att det blir allt svårare att säkerställa utvecklingen av avancerad experimentell forskning. Ett långsiktigt stöd till forskningsinfrastrukturer är därför av största vikt och är dessutom en investering för framtida vetenskapliga möjligheter och framgångar.</P>
<P class="p735 ft3">I Sverige behövs dessutom en nationell samordning och finansiering av den mest dyrbara infrastrukturen. Detta kan ske genom aktiv samverkan mellan finansiärer, universitet, sjukvårdshuvudmän, forskningsstiftelser och industri. Det är likaledes viktigt med ett gott samarbete över nationsgränser så att de investeringar som görs kan utnyttjas maximalt. Alla EU- och <NOBR>EES-länder</NOBR> samverkar inom det europeiska strategiforumet för forskningsinfrastruktur, European Strategy Forum for Research Infrastructure (ESFRI) för att finna gemensamma prioriteringar inom medlemsländerna och därigenom fungera som en katalysator för konstruktion av nya anläggningar. ESFRI har tagit fram en lista över de utrustningar som är högst prioriterade ur europeisk synvinkel. De medel som finns tillgängliga i EU:s sjunde ramprogram ses främst som stöd för inledande faser i projektering och inledande forskning för design av några av de föreslagna instrumenten.</P>
<P class="p460 ft3">Vetenskapsrådet har tillsammans med de övriga forskningsråden och Verket för innovationssystem (Vinnova) under 2006 genomfört en utvärdering liknande den som gjorts av ESFRI, som visar vilken infrastruktur för forskning som är av störst vikt för svensk forskning, samhälle och näringsliv. Denna lista över infrastruktur var en av de första som togs fram i Europa utanför ESFRI:s ram. Detta är ännu ett tecken på att svensk forskning ligger centralt inom de europeiska forskningsområdena.</P>
<P class="p510 ft3">De flesta projekt som identifierats i Vetenskapsrådets plan för forskningens infrastruktur finns inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Rådet prioriterar främst stöd till pågående samarbeten kring internationella faciliteter. Två nya internationella forskningsanläggningar är prioriterade i studien, nämligen European <NOBR>X-Ray</NOBR> <NOBR>Free-Electron</NOBR> Laser Facility GmbH (XFEL) och Facility for Antiproton and Ion Research in Europe GmbH (FAIR) som nu konstrueras i Tyskland och får starkt stöd av svenska forskare. Exempel på andra anläggningar som lyfts fram i planen är den europeiska neutronkällan, European Spallation Scource, (ESS), och den nya synkrotronen MAX IV.</P>
<P class="p457 ft7">Det finns några anläggningar av sådant nationellt svenskt intresse att de klassificerats som nationella anläggningar. I dag finns två sådana, <NOBR>MAX-lab</NOBR> i Lund och Onsala rymdobservatorium i Kungsbacka. Det finns dessutom flera anläggningar som av finansiärer och av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">189</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<P class="p487 ft7">värduniversitet bedömts ha ett intresse utanför det enskilda lärosätet. Här Prop. 2008/09:50 kan nämnas renrumsnätverket Myfab, parallelldatorcentrum vid Kungl.</P>
<P class="p116 ft7">Tekniska högskolan, superdatorcentrum i Linköping, <NOBR>NMR-centrum</NOBR> i Göteborg, lasercentrum och elektronmikroskopicentrum i Lund.</P>
<P class="p489 ft3">Vetenskapsrådet bör använda 150 miljoner kronor för infrastruktur för forskning åren <NOBR>2009–2012.</NOBR> Medlen bör öka med 100 miljoner kronor 2009 och med ytterligare 50 miljoner kronor 2012.Vetenskapsrådets fördelning av de särskilda medlen för infrastruktur bör vara sådan att de i sin helhet ska användas för stora investeringar i infrastruktur av tydligt nationellt eller internationellt intresse, medan lärosäten enskilt eller i samverkan bör ta ett ökat ansvar för kostnader för infrastruktur i övrigt. Utöver nämnda medel för infrastruktur för forskning till Vetenskapsrådet avser regeringen att i en tilläggsbudgetproposition för 2009 föreslå att medlen för infrastruktur för forskning till Vetenskapsrådet ökar med ytterligare 150 miljoner kronor att användas för del av finansiering av ett eventuellt värdskap för European Spallation Source (ESS). Finansiering bör ske från en aviserad ökning av anslag för forskning på 400 miljoner kronor från och med 2009 i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1).</P>
<P class="p736 ft7">Vetenskapsrådet bör avsätta ytterligare medel till stora infrastruktursatsningar av sådana medel som står till styrelsens förfogande som en del av en samlad prioritering. Vetenskapsrådet bör därvid särskilt uppmärksamma behovet av infrastruktursatsningar som viktiga förutsättningar för sådana strategiska forskningssatsningar som påtalats i kapitel 7.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr0 td294"><P class="p3 ft17">12.2</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p737 ft17">Databaser, register och biobanker</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td356"><P class="p3 ft3">Sverige har en världsledande ställning vad gäller statistik om</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">levnadsförhållanden och hälsa. Sveriges unika tillgång till register och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">databaser är en förklaring till denna framstående position och är något</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">som behöver främjas i framtiden. Detta gör även Sverige till en attraktiv</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskningssamarbetspartner för andra länder.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Till exempel är Sveriges befolkningsregister, som bl.a. finns vid</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">Statistiska centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen, en resurs för</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskarsamhället som saknar motstycke utanför Norden. Vidare ger</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">tvillingregistret, inrättat 1961, forskarna möjligheter att jämföra påverkan</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">från arv respektive miljö med hjälp av registret.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Registerhållningen över hela befolkningen och systemet med</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">personnummer ger unika förutsättningar för att studera angelägna,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">tvärvetenskapliga frågor kring sambandet mellan samhällsförhållanden,</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">ekonomi och hälsa. Sverige har mycket goda förutsättningar för ledande</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskning genom dessa registerbaserade data som i dagsläget är</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">underutnyttjade.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">För att fullt ut kunna dra nytta av de svenska unika förutsättningarna</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">behövs ett mer effektivt utnyttjande av befintliga databaser och register. I</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">dag finns det en begränsad samordning av infrastruktur och databaser</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">inom humaniora och samhällsvetenskap, medicin och livsvetenskaper.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">Att bättre utnyttja dessa är viktigt, inte bara för forskning på området</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft3">utan även</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p552 ft3">för en framgångsrik och kunskapsbaserad utveckling av</P></TD>
<TD class="tr3 td357"><P class="p22 ft3">190</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft7">berörda verksamheter inom hälso- och sjukvård. Regler och lagar för samutnyttjande av registerdata och andra data kan behöva granskas och anpassas till nya organisatoriska och tekniska förutsättningar.</P>
<P class="p406 ft3">Vetenskapsrådet har också en större satsning, det så kallade DISC- projektet, som syftar till att möta behovet av nya organisatoriska och tekniska förutsättningar genom att samordna kvalitetssäkrade forskningsdatabaser. Projektet innebär också arbete för ökad tillgänglighet, kvalitetssäkring och integritet. Dess arbete har dock hittills mestadels begränsats till epidemiologisk forskning och välfärdsforskning.</P>
<P class="p738 ft3">Sverige har också en livaktig demografisk forskning, inte minst har den <NOBR>historiskt-demografiska</NOBR> databasen vid Umeå universitet väckt uppmärksamhet, och den har av Vetenskapsrådet bedömts vara en stark forskningsmiljö. Forskning av denna typ bygger bl.a. på den infrastruktur som det svenska biblioteks- och arkivväsendet utgör liksom tillgången till handlingar och register som förvaras hos bl.a. Riksarkivet och landsarkiven.</P>
<P class="p481 ft3">Möjligheten till framgångar inom biomedicinsk, epidemiologisk och klinisk forskning vilar till stor del på de svenska biobankerna. Vävnadsprover med vidhängande biologiska och kliniska data är nödvändiga resurser för att studera biologiska processer och förstå deras funktion i ett större sammanhang. Detta gäller för biologi på samtliga nivåer, från molekylär karakterisering av biologiska system till klinisk prövning av läkemedel.</P>
<P class="p407 ft3">Genom utvecklingen inom en rad forskningsområden de senaste åren har det öppnats nya möjligheter att utvinna och tolka data från vävnads- material. Biobankernas värde ligger också till stor del i de register och sjukjournaler som kan kopplas till vävnadsproverna, varför forskningen också är beroende av utvecklingen inom avancerad informatik.</P>
<P class="p409 ft3">Sverige har en lång tradition inom både forskning och sjukvård av att spara insamlade vävnadsprover och tillhörande patientdata. Detta har resulterat i att Sverige nu, tillsammans med de nordiska grannländerna, äger en betydande del av det biobanksmaterial som finns tillgängligt i världen och att Sverige dessutom har världsunika register kopplade till proverna.</P>
<P class="p481 ft3">I Sverige finns ca 650 olika biobanker registrerade hos Socialstyrelsen, varav 480 är tillgängliga för forskningsändamål (Socialstyrelsens register <NOBR>2007-07-09).</NOBR> Det stora flertalet prover finns dock samlade i en liten del av dessa.</P>
<P class="p406 ft3">Vetenskapsrådet presenterade hösten 2007 en utredning om biobanker som nationell resurs för biomedicinsk forskning. Initiativet har rönt betydande intresse från forskare, myndigheter och sjukvård. Utredningen pekar på de strukturella och finansiella problem som Sverige måste lösa för att kunna behålla en tätposition i en ökande internationell konkurrens. Bland annat föreslås skapandet av en nationell plan för finansiering, samordning och förenklad lagstiftning som stödjer forskning baserad på biobanker. De senaste åren har initiativ tagits i denna riktning, exempelvis av forskare inom det Nationella biobankprogrammet och av Sveriges kommuner och landsting som skapat ett Nationellt biobanksråd</P>
<P class="p460 ft7">Biobanker är en resurs både för forskning kring befolkningens hälsa och för biomedicinsk grundforskning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">191</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<P class="p163 ft7">De nordiska länderna har liksom Sverige byggt upp provsamlingar som Prop. 2008/09:50 täcker relativt sett mycket stora delar av befolkningen under lång tid.</P>
<P class="p164 ft3">Flera olika nordiska samarbeten och nätverksprojekt pågår i syfte att utnyttja de synergieffekter som tillgång till stora datamängder för med sig.</P>
<P class="p739 ft7">ESFRI föreslår uppbyggnad av en forskningsinfrastruktur för bio- banker.</P>
<P class="p165 ft7">Det finns mycket starka skäl för en ökad satsning på användning av biobanker, register och databaser i forskning. Vetenskapsrådet bör särskilt uppmärksamma detta behov inom dels bedömningarna av infrastrukturbehov, dels flera av de strategiska forskningssatsningarna. Universitet och högskolor bör medverka i samordning och finansiering.</P>
<P class="p133 ft17"><SPAN class="ft17">12.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft118">E-vetenskap</SPAN></NOBR></P>
<P class="p740 ft3"><NOBR>E-vetenskap</NOBR> är ett generellt begrepp med relevans inom i stort sett alla vetenskapsområden. En utökad satsning på infrastruktur och forskning inom <NOBR>e-vetenskap</NOBR> uppfattas som angelägen för såväl framgångsrik frontlinjeforskning som näringslivets och samhällets utveckling i stort. Utökad och förbättrad kommunikation och informationshantering inom forskningen är viktiga förutsättningar för globalisering som ger naturliga möjligheter att över hela jorden koppla samman forskargrupper, beräkningsresurser, databaser och instrument. Begreppet <NOBR>e-vetenskap</NOBR> innefattar naturligt en komponent av internationellt samarbete och en komponent av skapandet av virtuella forskningsmiljöer.</P>
<P class="p526 ft3">I Sverige organiseras infrastrukturen för <NOBR>e-vetenskap</NOBR> sedan 2006 av Vetenskapsrådet via Kommittén för forskningens infrastrukturer och dess beredningsgrupp för <NOBR>e-vetenskap.</NOBR> Hittills har den svenska satsningen inom <NOBR>e-vetenskap</NOBR> huvudsakligen inriktats mot en påbörjad uppbyggnad av en långsiktig, uthållig och ändamålsenlig infrastruktur.</P>
<P class="p741 ft7">Under 2007 beviljade Vetenskapsrådet totalt ca 250 miljoner kronor till området, varav 150 miljoner kronor utgjordes av 67 stycken projekt- bidrag.</P>
<P class="p165 ft3"><NOBR>E-vetenskapen</NOBR> har en nyckelroll för många av de europeiska infrastrukturprojekten på ESFRI:s lista, speciellt de som gäller den biomedicinska, klimat- och miljövetenskapliga forskningen samt den samhällsvetenskapliga forskningen.</P>
<P class="p165 ft7">I forskningsområden som använder de infrastrukturer som har redovisats ovan finns stark svensk forskning som ytterligare skulle kunna stärkas och struktureras genom nationell samling för deltagande i de europeiska projekten.</P>
<P class="p133 ft17">12.4 Materialforskning inklusive nanovetenskap</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr7 td356"><P class="p3 ft3">Materialforskning är ett svenskt styrkeområde där svensk forskning</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">rankas ca 30 procent över ett internationellt genomsnitt mätt med</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">kronindikator. För att kunna behålla den positionen är det viktigt att</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">svenska forskare har tillgång till världsledande utrustning. De nu</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td356"><P class="p3 ft3">planerade anläggningarna, synkrotronljusanläggningen <NOBR>MAX-IV</NOBR> och den</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td357"><P class="p22 ft3">192</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<P class="p195 ft7">europeiska spallationskällan ESS kommer, om de förverkligas, att vara Prop. 2008/09:50 stora forskningssatsningar. Svenska forskare kommer också att ha stora</P>
<P class="p12 ft3">möjligheter att använda <NOBR>frielektronlaser-anläggningen</NOBR> XFEL och acceleratoranläggningen för tunga joner inom <NOBR>hadron-,</NOBR> partikel- och kärnfysik, FAIR. Dessa två anläggningar planeras att byggas i Tyskland i samarbete med flera länder, däribland Sverige. För alla fyra anläggningarna gäller att nanovetenskapen är central, med dess mångfacetterade möjligheter, inte minst inom energi- och materialtillämpningar. Här kommer även olika delar av livsvetenskaperna in med bl.a. molekylärbiologiska frågeställningar. I Sverige finns god tillgång på s.k. renrum vid de flesta stora lärosäten. Nyligen gjorde Knut och Alice Wallenbergs stiftelse en stor satsning på de svenska renrumsanläggningarna genom den sammanhållande organisationen Myfab, som möjliggör en bättre samordning av de nuvarande anläggningarna.</P>
<P class="p694 ft17"><SPAN class="ft17">12.5</SPAN><SPAN class="ft121">MAX IV</SPAN></P>
<P class="p200 ft3">Det nationella laboratoriet <NOBR>MAX-laboratoriet</NOBR> i Lund har gett forskare en unik tillgång till en kraftfull synkrotronljuskälla. Detta har utvecklat forskningen inom såväl fysik och kemi som strukturbiologi och är en bidragande orsak till de svenska framgångarna inom avancerad materialforskning och till att svenska läkemedelsföretag behållit en stor del av sin strukturforskning i Sverige. Men utvecklingen går snabbt och flera länder i omvärlden bygger kraftfullare och mer avancerade synkrotroner. För att forskare och företag även i fortsättningen ska kunna genomföra världsledande forskning i Sverige behöver de få tillgång till en fjärde generationens synkrotron. Planeringen av den nya synkrotronen MAX IV har skett i ljuset av detta.</P>
<P class="p198 ft3">Vetenskapsrådet har i sin bedömning av infrastrukturbehov särskilt lyft fram MAX IV. Med MAX IV får forskare och företag tillgång till unika resurser för forskning inom strukturbiologi, nanovetenskap och materialforskning, men även inom miljöforskning och energiforskning är detta instrument viktigt. Via MAX IV kommer kopplingarna till genomforskning att öka och tvärdisciplinär forskning främjas i hela landet.</P>
<P class="p718 ft3">I en kompletterande utredning av MAX IV som Vetenskapsrådet gjort på uppdrag av regeringen (dnr U2007/4782/F) redovisar rådet att det finns ett starkt stöd för byggande av MAX IV från universitet och högskolor samt forskarsamhället i stort, från industrin och från andra nordiska länder. Vetenskapsrådet bedömer den totala investeringskostnaden till ca 2,6 miljarder kronor, varav dock ca</P>
<P class="p344 ft7">1 miljard kronor av byggkostnaden bör kunna finansieras som en årlig hyreskostnad och 700 miljoner kronor för instrumentering via användare och andra länder. Den resterande kostnaden för den s.k. acceleratorringen om ca 900 miljoner kronor, skulle enligt rådet behöva finansieras av staten. Vetenskapsrådet redovisar att den normala organisationsformen i många andra länder för stora forskningsanläggningar som MAX IV är att de drivs i bolagsform med olika intressenter som delägare.</P>
<P class="p148 ft3">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<P class="p163 ft7">Det är enligt regeringens bedömning angeläget att MAX IV kommer Prop. 2008/09:50 till stånd. Den kommer bl.a. att vara viktig för många av de strategiska</P>
<P class="p164 ft3">satsningarna som redovisas i denna proposition (kap. 7). MAX IV kommer att bidra till att stärka både spetsforskning och samverkan mellan akademi och näringsliv. MAX IV kan bidra till att samarbetet med industrin utvecklas ytterligare. Den nya anläggningen kommer att ge industrin möjlighet att utveckla framtidens material för att bl.a. möta nya krav på miljöanpassning och energieffektivitet. Eftersom anläggningen är av stor vikt för industri och näringsliv, bör en stor del av finansieringen komma från dessa samt från andra nationella och internationella intressenter. För statens del bör finansieringen ske inom de ramar som blir följden av satsningarna i denna proposition. Anläggningen kan, i enlighet med förslaget från Vetenskapsrådet, drivas i form av ett bolag där svenska lärosäten och andra intressenter bör ingå som ägare. Även Vetenskapsrådet bör inom de ramar som står till styrelsens förfogande finansiera en del av MAX IV.</P>
<P class="p742 ft7">Regeringen avser att utse en förhandlare med uppdrag att, i nära kontakt med olika intressenter, ta fram underlag för ett slutgiltigt beslut.</P>
<P class="p141 ft17"><SPAN class="ft17">12.6</SPAN><SPAN class="ft118">European Spallation Source</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td356"><P class="p3 ft3">Sveriges regering arbetar för att förlägga European Spallation Source,</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">(ESS), till Lund. Projektet beräknas kosta drygt 13 miljarder kronor.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Regeringen har i en inbjudan till övriga europeiska länder om att delta i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td335"><P class="p3 ft3">konstruktionen</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft3">av ESS</P></TD>
<TD class="tr6 td346"><P class="p371 ft3">i Lund presenterat sin</P></TD>
<TD class="tr6 td93"><P class="p3 ft3">avsikt</P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p485 ft3">att</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p556 ft3">finansiera</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">30 procent av projektet. Utöver denna andel av konstruktionskostnaden</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">har regeringen erbjudit finansiering av 10 procent av driftskostnaderna</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td419"><P class="p3 ft3">för anläggningen.</P></TD>
<TD class="tr6 td346"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Danmark har inlett förhandlingar med Sverige om deltagande och även</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">möjligheten till delat värdskap av anläggningen. Det är rimligt att dela</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">värdskapet med Danmark med tanke på de positiva ekonomiska</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">effekterna som satsningen på ESS i Lund beräknas ha även i</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Köpenhamnsregionen. Nyligen har även Estland, Lettland, Litauen och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Polen aviserat sitt stöd till att förlägga ESS i Lund. En utvärdering har</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">skett av de tre länder som alla önskar få bygga ESS, utöver Lund också</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Bilbao i Spanien och Debrecen i Ungern. Det svenska alternativet får en</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td420"><P class="p3 ft3">positiv bedömning av utvärderingsgruppen.</P></TD>
<TD class="tr6 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Projektering och uppförande av ESS i Lund beräknas leda till stora</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">positiva effekter på den ekonomiska tillväxten i hela regionen och för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td419"><P class="p3 ft3">svenskt näringsliv.</P></TD>
<TD class="tr4 td346"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td264"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">En anläggning av detta slag är inte obligatoriskt prövningspliktig enligt</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">17 kap. miljöbalken och är sannolikt inte heller obligatoriskt prövnings-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td335"><P class="p3 ft3">pliktig enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p427 ft3">9 kap.</P></TD>
<TD class="tr4 td346"><P class="p743 ft3">miljöbalken. Regeringen</P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p520 ft3">ser</P></TD>
<TD class="tr4 td264"><P class="p679 ft96">det</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p552 ft3">som en</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">grundläggande förutsättning för projektets genomförande att dess</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">verksamhet har prövats och visat sig vara förenlig med skyddskrav i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">svensk miljölagstiftning. Den organisation som avser att driva</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">anläggningen kommer därför att vara bundet att söka ett frivilligt</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken. I ett tillståndsförfarande ställs krav</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">på samråd med myndigheter, enskilda och organisationer, liksom krav på</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td356"><P class="p3 ft3">att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. I det eventuella tillståndet</P></TD>
<TD class="tr3 td357"><P class="p22 ft3">194</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<P class="p195 ft7">ska villkor föreskrivas, bl.a. för att begränsa miljöeffekterna och för att Prop. 2008/09:50 säkerställa att det sker en tillfredsställande kontroll från organisationens</P>
<P class="p147 ft3">sida.</P>
<P class="p345 ft17"><SPAN class="ft17">12.7</SPAN><SPAN class="ft121">Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv</SPAN></P>
<P class="p570 ft3">Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) är nationalarkiv för ljud och rörliga bilder. Myndigheternas uppgifter är att samla in, bevara och tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i form av tryckt material, ljud och rörliga bilder. Verksamheten baseras huvudsakligen på bestämmelser i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument.</P>
<P class="p11 ft7">Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, jmf prop. 2007/08:100) ska SLBA avvecklas som en egen myndighet. Verksamheten vid SLBA föreslås föras över till KB den 1 januari 2009.</P>
<P class="p60 ft3">De två myndigheterna har ett mångårigt nära samarbete, bl.a. i frågor som rör tillgängliggörande, digitalt bevarande, <NOBR>IT-drift</NOBR> och andra utvecklingsfrågor. Av tradition har också myndighetscheferna varit representerade i båda styrelserna.</P>
<P class="p60 ft3">Ett av skälen för att samla verksamheten för de två myndigheterna är att deras uppdrag redan ligger nära varandra och att utvecklingen på medieområdet gjort att gränsdragningen mellan material som respektive myndighet samlar in, inte längre är meningsfull att upprätthålla. Inte heller för forskningens behov är uppdelningen alltid naturlig, detta gäller inte minst kombinerat material. Utvecklingen ställer också större administrativa krav. Genom att samla resurserna ges bättre förutsättningar för att möta även den typen av utmaningar.</P>
<P class="p103 ft3">Övergången från analog teknik till digital har många gånger gått olika snabbt på olika slags material. Erfarenheterna från material med ljud och rörlig bild respektive material med text och fixerad bild har i viss mån varit olika också av andra skäl. Erfarenhetsutbyte förväntas leda utvecklingen av kompetens framåt i än snabbare takt när nu verksamheterna möts.</P>
<P class="p744 ft3">Det nya KB kommer att stå inför vissa prioriteringar. Dessa bör utgå från de sammanslagna myndigheternas kärnuppgifter, dvs. samla in, bevara och tillhandahålla material för forskning. Samtidigt förväntas digitalt tillhandahållande i en allt större utsträckning dominera över analogt tillhandahållande. Därför kommer migrering till digitala informationsbärare att bli en effektiv metod för att bevara den typ av material där informationsbäraren är av sekundärt intresse. Med ökande mängder material på digitala informationsbärare måste KB, liksom många andra aktörer med liknande utmaningar, optimera sina ansträngningar för ett långsiktigt digitalt bevarande.</P>
<P class="p745 ft3">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr17 td82"><P class="p42 ft17">12.8</P></TD>
<TD class="tr17 td83"><P class="p267 ft17">Tillgång till och spridning av vetenskaplig</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p267 ft17">information</P></TD>
<TD class="tr7 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p746 ft3">De senaste åren har betydelsefulla steg tagits i riktning mot en fri tillgång till vetenskaplig information, s.k. Open Access. I Sverige har bland andra Vetenskapsrådet, Kungl. biblioteket och Kungl. Vetenskapsakademien skrivit under Berlindeklarationen om Open Access. Kungl. biblioteket stödjer den elektroniska publiceringen vid svenska universitet och högskolor inom ramen för <NOBR>web-projektet</NOBR> OpenAccess.se, som genomförs i samarbete med Sveriges universitets- och högskoleförbund, Vetenskapsrådet, Kungl. Vetenskapsakademien och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling <NOBR>(KK-stiftelsen).</NOBR> I november 2007 antog Europeiska Unionens råd slutsatser om vetenskaplig information i den digitala tidsåldern. Rådets slutsatser understryker bl.a. betydelsen av att resultaten av offentligt finansierad forskning – under ekonomiskt hållbara förhållanden – finns tillgängliga på Internet utan kostnader för läsaren. Som exempel nämner rådet särskilt s.k. fördröjd öppen tillgång. Det senare kan exemplifieras med att Europeiska forskningsrådets (ERC) vetenskapliga råd i december 2007 antog riktlinjer för Open Access. ERC kräver för närvarande att alla sakkunnigbedömda publikationer från <NOBR>ERC-finansierade</NOBR> projekt ska göras fritt tillgängliga inom sex månader efter publikation. I januari 2008 skärpte den amerikanska myndigheten National Institutes of Health (NIH) sin s.k. Public <NOBR>Access-policy</NOBR> till att bli tvingande. Beslutet innebär att alla projekt som helt eller delvis finansierats av NIH och som resulterar i sakkunnigbedömda publikationer ska göras fritt tillgängliga i NIH:s digitala arkiv senast tolv månader efter publikation.</P>
<P class="p747 ft17"><SPAN class="ft17">12.9</SPAN><SPAN class="ft118">Etikprövning</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td356"><P class="p3 ft3">Fri forskning är en av demokratins hörnpelare och varje samhälle</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">behöver självständiga forskare som förutsättningslöst analyserar,</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">ifrågasätter och kritiserar samhällets utveckling och gör sin auktoritet</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">hörd i den offentliga debatten. Forskningen spelar en allt viktigare roll</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">för samhällets ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Men även</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">om forskningen genom högskolelagen (1992:1434) har en lagstadgad</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">frihet så gäller vissa begränsningar. En sådan begränsning är att de</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">människor som medverkar i forskning ska skyddas och det okränkbara</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">människovärdet respekteras. I detta sammanhang fyller lagen (2003:460)</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">om etikprövning av forskning som avser människor en viktig funktion.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">Denna lag trädde i kraft den 1 januari 2004. Det finns tre förordningar</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><P class="p3 ft3">som</P></TD>
<TD class="tr6 td95"><P class="p748 ft96">ansluter</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p436 ft3">till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td55"><P class="p3 ft3">etikprövningslagen.</P></TD>
<TD class="tr6 td110"><P class="p3 ft3">De</P></TD>
<TD class="tr6 td347"><P class="p46 ft3">reglerar</P></TD>
<TD class="tr6 td347"><P class="p556 ft3">bl.a.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td421"><P class="p3 ft3">etikprövningsnämndernas</P></TD>
<TD class="tr6 td308"><P class="p612 ft3">ledning,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td321"><P class="p1 ft3">organisation,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td419"><P class="p556 ft3">sammansättning,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td422"><P class="p3 ft3">handläggning, upptagningsområden och avgifter.</P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td347"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td347"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">En ny organisation för etikprövning etablerades den 1 januari 2004.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Etikprövning av forskning sker vid sex regionala etikprövningsnämnder,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">där varje nämnd utgör en egen myndighet som är självständig i sitt</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">beslutsfattande. De regionala etikprövningsnämndernas beslut kan</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">överklagas till Centrala etikprövningsnämnden, som även beslutar i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td82"><P class="p3 ft3">ärenden</P></TD>
<TD class="tr7 td95"><P class="p743 ft3">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td70"><P class="p3 ft3">överlämnas från de</P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p3 ft3">regionala</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td316"><P class="p552 ft3">nämnderna. Centrala</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p22 ft3">196</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<P class="p195 ft7">etikprövningsnämnden har också tillsyn över efterlevnaden av Prop. 2008/09:50 etikprövningslagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av den</P>
<P class="p12 ft7">lagen, i den mån tillsynen inte faller inom någon annan myndighets ansvarsområde.</P>
<P class="p60 ft3">Utgångspunkterna för etikprövningen har till stor del hämtats från Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin av den 19 november 1996. Forskning får godkännas bara om den kan utföras med respekt för människovärdet. Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter ska alltid beaktas vid etikprövningen samtidigt som hänsyn ska tas till intresset av att ny kunskap kan utvecklas genom forskning. Forskning får godkännas bara om de risker som den kan medföra för människors hälsa, säkerhet och personliga integritet uppvägs av dess vetenskapliga värde. Forskning får inte godkännas om det förväntade resultatet kan uppnås på ett annat sätt som innebär mindre risker för människors hälsa, säkerhet och personliga integritet. Forskning får godkännas bara om den ska utföras av eller under överinseende av en forskare som har den vetenskapliga kompetens som behövs.</P>
<P class="p207 ft4">Genomförda författningsändringar på etikprövningsområdet</P>
<P class="p197 ft3">Vetenskapsrådet kartlade i samråd med Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap på regeringens uppdrag vilka forskningsområden som bedömdes ha behov av prövning av etiska frågor och som inte omfattades av etikprövningslagen (U2003:5). Regeringen ansåg att frågan om etikprövning av viss forskning som kunde vara känslig från integritetssynpunkt borde utredas ytterligare, innan man tog ställning till om etikprövningslagens tillämpningsområde borde utvidgas. Regeringen beslutade därför i september 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor om etikprövning av forskning (dir. 2004:111). Utredaren fick i uppdrag att överväga ovan nämnda fråga. Vidare skulle utredaren föreslå en lämplig ordning för förordnande av ledamöter och ersättare till etikprövningsnämnderna samt följa upp rutinerna för handläggning av ärenden som inbegrep äggdonation. Dessutom skulle utredaren göra en översyn av etiknämndernas och Läkemedelsverkets handläggning av ansökningar som avsåg kliniska läkemedelsprövningar.</P>
<P class="p600 ft3">Utredaren överlämnade i september 2005 betänkandet Etikprövningslagstiftningen – vissa ändringsförslag (SOU 2005:78) till regeringen. Efter sedvanligt remissförfarande och beredning inom Regeringskansliet överlämnade regeringen hösten 2007 propositionen Vissa etikprövningsfrågor m.m. (prop. 2007/08:44) till riksdagen. I propositionen lämnades förslag på ändringar i etikprövningslagen och personuppgiftslagen (1998:204). Riksdagen beslutade i enlighet med vad regeringen föreslagit (bet. 2007/08:UbU12, rskr. 2007/08:159). Lagändringarna, som trädde i kraft den 1 juni 2008, innebär bl.a. följande.</P>
<P class="p749 ft3"><SPAN class="ft29">- </SPAN>Forskningsbegreppet har förtydligats så att med forskning avses vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny</P>
<P class="p750 ft97">kunskap och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund, dock inte</P>
<P class="p148 ft3">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<P class="p138 ft7">sådant arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på Prop. 2008/09:50 grundnivå eller på avancerad nivå.</P>
<P class="p751 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">Etikprövningslagens tillämpningsområde har utvidgats så att all forskning som innefattar behandling av sådana personuppgifter som anges i 13 och 21 §§ personuppgiftslagen ska etikprövas, oavsett om forskningspersonen har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen eller inte. Lagen har också förtydligats så att det framgår att med behandling av personuppgifter avses i etikprövningslagen sådan behandling som anges i 3 § personuppgifts- lagen.</SPAN></P>
<P class="p170 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">All forskning som utförs med en metod som innebär en uppenbar risk att skada forskningspersoner fysiskt eller psykiskt ska etikprövas.</SPAN></P>
<P class="p171 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">Personuppgiftslagen har ändrats så att personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden ska kunna behandlas för forskningsändamål av andra än myndigheter, om behandlingen har godkänts enligt etikprövningslagen.</SPAN></P>
<P class="p752 ft3">I propositionen gjorde regeringen även bedömningen att rådande ordning för ansvarsfördelning avseende prövning av kliniska läkemedelsprövningar bör bestå. Utifrån andra bedömningar som gjordes i propositionen har regeringen genomfört vissa ändringar i de till etikprövningslagen anslutande förordningarna. Dessa förordnings- ändringar trädde i kraft den 1 juli 2008 och innebär bl.a. att landstingen på de orter där de regionala etikprövningsnämnderna har sina kanslier ska lämna förslag på ledamöter och ersättare som företräder allmänna intressen till regeringen samt att en etikprövningsnämnd, om den beslutar att godkänna forskning som inbegriper äggdonation, ska sända en kopia av sitt beslut till Socialstyrelsen.</P>
<P class="p753 ft1">13 Forskning och innovation i Europa</P>
<P class="p222 ft17">13.1 Utvecklingstendenser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr7 td356"><P class="p3 ft3">Vid sitt möte i Lissabon 2000 fastställde Europeiska rådet ett nytt</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">strategiskt mål, s.k. Lissabonstrategin. Denna innebär att unionen senast</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">2010 ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">sammanhållning. Medlemsländerna beslutade då om en rad</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">gemensamma mål för att med gemensamma krafter stärka EU:s</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">konkurrenskraft och tillväxt, öka sysselsättningen och den sociala</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">sammanhållningen samt säkra en hållbar utveckling. Forskningens</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">centrala betydelse för att nå detta mål markerades bl.a. genom att idén</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">om ett europeiskt område för forskning och innovation formulerades, det</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">europeiska forskningsområdet.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Den förnyade Lissabonstrategin från 2005 innebar en tydligare</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">strukturering och koordinering av mål och program i syfte att uppnå det</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td356"><P class="p3 ft3">mål som fastställdes 2000. Av särskild betydelse för att nå målen på</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td357"><P class="p22 ft3">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td356"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<P class="p195 ft7">forsknings- och innovationsområdet har gemenskapen framför allt två Prop. 2008/09:50 viktiga stödinstrument till sitt förfogande dvs. ramprogrammet för</P>
<P class="p12 ft3">forskning, teknisk utveckling och demonstration (för närvarande det sjunde ramprogrammet) och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP). Även strukturfonderna och sammanhållningsfonden innehåller inslag av stöd till forskning och innovation. Under innevarande budgetperiod <NOBR>2007–2013</NOBR> löper dessa instrument parallellt och erbjuder omfattande möjligheter till stöd för projekt eller program inom forskning och innovation.</P>
<P class="p11 ft3">Det dominerande målet för det sjunde ramprogrammet är att bidra till att unionen blir ledande i världen beträffande forskning. Ramprogrammet ska bidra till att stärka industrins konkurrenskraft och förstärka skapandet av ett kunskapsbaserat samhälle. För detta krävs ett främjande av och investeringar i forskning av världsklass, som främst grundas på principen om excellens i forskningen. En rad initiativ har inletts för att förbättra samordning och synergieffekter av forskning på nationell <SPAN class="ft74">nivå </SPAN>och <SPAN class="ft74">på </SPAN>gemenskapsnivå och därmed skapa en ökad långsiktighet i satsningarna. Bland dessa initiativ finns europeiska teknikplattformar genom vilka industrin och andra intressenter utvecklat gemensamma långsiktiga visioner och forskningsagendor på områden av intresse för näringslivet, gemensamma teknikinitiativ enligt artikel 171 samt s.k. artikel 169- program på områden som fastställs i nära samarbete mellan medlemsländerna.</P>
<P class="p754 ft3">En strategisk färdplan för forskningsinfrastruktur har tagits fram som innehåller 35 nyckelprojekt av europeiskt intresse som ska utvecklas under de kommande <NOBR>10–20</NOBR> åren. Sommaren 2008 inrättades det Europeiska institutet för teknik och innovation (EIT), vars syfte är att skapa kunskaps- och innovationsgemenskaper genom att föra samman de bästa resurserna från undervisning, forskning och innovation. Insatser görs också för att ramprogrammet för forskning och utveckling och struktur- och sammanhållningsfonderna i ökad utsträckning ska samverka. Inom det sjunde ramprogrammet har stödet för Europas grundforskning stärkts. Här ska idéerna från de mest framstående forskarna tävla för att driva Europas spjutspetsforskning till högre nivåer. Stödet kommer att delas ut av ett nytt europeiskt forskningsråd, European Research Council.</P>
<P class="p755 ft7">EU:s forskningsprogram har blivit en integrerad del av det svenska <NOBR>FoU-systemet.</NOBR> Sverige har successivt ökat sitt deltagande i programmen, detta gäller främst lärosätena. Näringslivets deltagande har dock inte ökat i motsvarande grad.</P>
<P class="p206 ft17"><SPAN class="ft17">13.2</SPAN><SPAN class="ft121">Europeiskt forskningssamarbete</SPAN></P>
<P class="p756 ft21"><SPAN class="ft79">13.2.1</SPAN><SPAN class="ft122">Europeiska forskningsområdet</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Det europeiska forskningsområdet har som målsättning att skapa ett sammanhängande forskningslandskap i Europa. Det europeiska forskningsområdet omfattar tre viktiga komponenter:</P>
<P class="p757 ft3">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p758 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">en europeisk inre marknad för forskning med fri rörlighet för forskare, teknik och kunskap,</SPAN></P>
<P class="p185 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">effektiv samordning på </SPAN><NOBR>EU-nivå</NOBR> av forskningsverksamhet, forskningsprogram och forskningspolitik av nationell och regional omfattning, samt</P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">initiativ som genomförs och finansieras på </SPAN><NOBR>EU-nivå.</NOBR></P>
<P class="p248 ft3">För att ytterligare sätta tryck på arbetet med det europeiska forskningsområdet presenterade kommissionen 2007 en grönbok med titeln Europeiska området för forskningsverksamhet: Nya utsikter KOM(2007) 161 slutlig. Grönboken behandlar ett antal frågor om hur det europeiska området för forskningsverksamhet kan fördjupas och breddas så att det bidrar till målet att Europa ska vara den mest dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen.</P>
<P class="p175 ft5">Enligt grönboken bör ett verkningsfullt europeiskt forskningsområde omfatta:</P>
<P class="p759 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">forskarrörlighet mellan akademiska institutioner, näringsliv, discipliner och länder,</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft99">-</SPAN><SPAN class="ft30">världsledande infrastruktur,</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">excellenta forskningsinstitutioner,</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft99">-</SPAN><SPAN class="ft30">kunskapsöverföring mellan universitet och högskolor samt industri,</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft99">-</SPAN><SPAN class="ft30">samordnade forskningsprogram och gemensamma prioriteringar, och</SPAN></P>
<P class="p186 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">förutsättningar som gör det europeiska forskningsområdet öppet för övriga världen.</SPAN></P>
<P class="p760 ft7">Grönboken var under 2007 föremål för remissbehandling på nationell nivå, varvid de flesta remissinstanserna ställde sig bakom grönbokens förslag. Som uppföljning av grönboken har kommissionen föreslagit ett antal olika initiativ:</P>
<P class="p761 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">ett europeiskt partnerskap för forskare för att öka rörligheten och skapa bättre karriärvägar, KOM(2008) 317 slutlig,</SPAN></P>
<P class="p186 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">gemenskapsrättslig ram för en europeisk forskningsinfrastruktur, KOM(2008) 467 slutlig,</SPAN></P>
<P class="p186 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">rekommendation om förvaltning av immateriella rättigheter, EUT L 146, 5.6.2008, s.19,</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft99">-</SPAN><SPAN class="ft30">gemensamma forskningsprogram, KOM(2008) 468 slutlig, och</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">policy för internationellt vetenskapligt och tekniskt samarbete.</SPAN></P>
<P class="p232 ft21"><SPAN class="ft21">13.2.2</SPAN><SPAN class="ft122">Forskningssamarbetet inom EU:s ramprogram</SPAN></P>
<P class="p127 ft3">Svenska forskare har varit framgångsrika i EU:s forskningsprogram. I det nu avslutade sjätte ramprogrammet (FP6) finansierades svensk forskning med 651 miljoner euro vilket motsvarar 4,1 procent av de totalt kontrakterade medlen. Svenska forskare ingår i 1 599 projekt av totalt 8 874 stycken. I jämförelse med det föregående femte ramprogrammet (FP5) är detta en ökning av såväl svenskt deltagande som andelen stöd svenska forskningsutförare mottagit. I det sjätte ramprogrammet är återflödet av forskningsstöd från EU till svenska forskare 10 procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">200</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<P class="p195 ft7">högre än den del av den svenska <NOBR>EU-avgiften</NOBR> som finansierar forskning Prop. 2008/09:50 inom EU.</P>
<P class="p60 ft3">Universitet och högskolor står för den största andelen av det svenska deltagandet i såväl FP5 som i FP6. Dessutom har universitet och högskolor ökat sitt deltagande i FP6 jämfört med FP5. Näringslivet står näst efter universitet och högskolor för det största deltagandet i FP6. Industrins deltagande har dock sjunkit jämfört med FP5. Industriforsk- ningsinstituten har, liksom universitet och högskolor, ökat sitt deltagande. Små och medelstora företags (SMF) andel av det svenska deltagandet har minskat i FP6 jämfört med FP5. Av nedanstående tabell framgår det svenska deltagandet i FP6 jämfört med FP5 fördelat på deltagarkategorier.</P>
<P class="p762 ft32">Tabell 13.1: Svenskt deltagande per deltagarkategori i FP5 respektive FP6 angivet i procent av totalt svensk deltagande</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr3 td423"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td424"><P class="p267 ft32">Sektor</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td425"><P class="p763 ft32">Deltaganden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td426"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td427"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td428"><P class="p423 ft126">FP5</P></TD>
<TD class="tr5 td429"><P class="p423 ft126">FP6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td430"><P class="p46 ft127">Universitet och högskolor</P></TD>
<TD class="tr5 td431"><P class="p764 ft127">44</P></TD>
<TD class="tr5 td432"><P class="p423 ft127">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td433"><P class="p46 ft128">Näringsliv</P></TD>
<TD class="tr6 td434"><P class="p1 ft129">totalt</P></TD>
<TD class="tr4 td435"><P class="p764 ft127">35</P></TD>
<TD class="tr4 td436"><P class="p423 ft127">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td437"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td438"><P class="p1 ft126">varav SMF</P></TD>
<TD class="tr5 td439"><P class="p764 ft126">19</P></TD>
<TD class="tr5 td440"><P class="p423 ft126">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td441"><P class="p46 ft127">Industriforskningsinstitut</P></TD>
<TD class="tr5 td428"><P class="p765 ft127">4</P></TD>
<TD class="tr5 td429"><P class="p423 ft127">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td442"><P class="p46 ft130">Övriga institut, offentliga aktörer</P></TD>
<TD class="tr29 td435"><P class="p3 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr29 td436"><P class="p3 ft64"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td430"><P class="p46 ft127">samt övriga organisationer</P></TD>
<TD class="tr4 td431"><P class="p764 ft127">17</P></TD>
<TD class="tr4 td432"><P class="p423 ft127">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft3">Källa: Verket för innovationssystem</P>
<P class="p766 ft3">Det sjunde ramprogrammet innebär en kraftfull ekonomisk förstärkning av <NOBR>FoU-finansiering</NOBR> samt en ändrad tidsram jämfört med tidigare ramprogram. Programmet har en budget om drygt 53 miljarder euro och pågår under perioden den 1 januari 2007 – den 31 december 2013. Ramprogrammet består av fyra typer av verksamhet: transnationellt samarbete kring strategiska teman (programmet Samarbete), forskarstyrd forskning baserad på initiativ från forskarsamhället (programmet Idéer), stöd till enskilda forskare (programmet Människor) och stöd till forskningskapacitet (programmet Kapacitet). Nya aktiviteter i form av större gemensamma satsningar i programform, s.k. artikel <NOBR>169-program,</NOBR> samt industrirelaterade instrument, s.k. gemensamma teknikinitiativ, har tillkommit.</P>
<P class="p399 ft3">Eftersom det sjunde ramprogrammet är sjuårigt och merparten av finansieringen allokerats till slutet av perioden, är det för tidigt att dra slutsatser av omfattningen av det svenska deltagandet. En ambition bör dock enligt regeringens bedömning vara att det svenska återflödet bör ligga på ungefär samma andel som i FP6. Med hänsyn till att det sjunde ramprogrammet är betydligt större än tidigare program och att antalet medlemsländer som konkurrerar om medel har ökat är detta en högt satt målsättning som kommer att ställa stora krav på olika aktörer i det svenska forskningssystemet.</P>
<P class="p767 ft3">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr11 td82"><P class="p42 ft17">13.3</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p267 ft17">Innovationspolitik inom EU</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p467 ft21"><SPAN class="ft21">13.3.1</SPAN><SPAN class="ft122">En brett upplagd innovationsstrategi för EU</SPAN></P>
<P class="p272 ft3">Kommissionsmeddelandet Kunskap i praktiken: en brett upplagd innovationsstrategi för EU (KOM(2006) 502) utgör en grund för diskussion om hur Europa i ökad utsträckning ska kunna dra nytta av innovationer. I meddelandet föreslogs tio olika åtgärder, bl.a. åtgärder inom utbildnings- och universitetsväsendet, etablerandet av ett Europeiskt institut för innovation och teknik, stärkt innovativt innehåll i strukturfonderna, antagande av statsstödsregler som underlättar för innovationer, strategier för skydd av immateriella rättigheter, upphandling som främjar innovationer samt pionjärmarknadsinitiativ för områden som gynnar en ekologisk hållbar utveckling, s.k. eko- innovationer.</P>
<P class="p693 ft3">Strategin har ett brett angreppssätt för att främja innovationer och förbättra förutsättningarna för hur dessa kan tas upp på marknaden. Den bygger i stor utsträckning på åtgärder för att främja efterfrågan på innovationer snarare än att föra ut dem på marknaden via olika former av ekonomiska subventioner.</P>
<P class="p449 ft7">Som en vidareutveckling av innovationsstrategin har kommissionen presenterat följande meddelanden:</P>
<P class="p727 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">pionjärmarknadsinitiativ för Europa, KOM(2007) 860 slutlig,</SPAN></P>
<P class="p768 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">förkommersiell upphandling, att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa, KOM(2007) 799 slutlig,</SPAN></P>
<P class="p194 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">gränsöverskridande riskkapital (Venture Capital), och</SPAN></P>
<P class="p768 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">ökat bidrag från standardisering till innovation i EU, KOM(2008) 133 slutlig.</SPAN></P>
<P class="p380 ft7">Vidare har det Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) inrättats. Syftet är enligt EU att utveckla samverkan mellan utbildning, forskning och innovation för att förstärka den europeiska industrins konkurrenskraft, skapa arbetstillfällen och bidra till en hållbar utveckling inom EU.</P>
<P class="p193 ft21"><SPAN class="ft21">13.3.2</SPAN><SPAN class="ft122">EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation</SPAN></P>
<P class="p153 ft7">EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP) omfattar initiativ för ökad produktivitet, innovationskapacitet och hållbar tillväxt. Budgeten för den <NOBR>sju-åriga</NOBR> programtiden, <NOBR>2007–2013,</NOBR> är 3,6 miljarder euro.</P>
<P class="p769 ft3">Programmet sammanför en rad olika <NOBR>EU-initiativ</NOBR> till ett enda omfattande program med ett tydligt mål – att öka Europas konkurrenskraft och innovationsförmåga. Detta görs som ett direkt svar på Lissabonstrategins halvtidsutvärdering för ett enklare, mer synligt och mer målinriktat <NOBR>EU-arbete</NOBR> för att främja tillväxt och sysselsättning. Ramprogrammet har som mål att utveckla företagens konkurrenskraft, i synnerhet när det gäller små och medelstora företag, att främja alla former av innovation, däribland miljöinnovation, att påskynda</P>
<P class="p631 ft3">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft7">utvecklingen av ett hållbart, konkurrenskraftigt och innovativt informationssamhälle för alla och att främja dels energieffektivitet, dels nya och förnybara energikällor i alla sektorer, däribland transportsektorn.</P>
<P class="p173 ft3">CIP består av olika delprogram inom informations- och kommuni- kationsteknik, energieffektivitet, företagsamhet, små och medelstora företag, entreprenörskap, innovation och industriell konkurrenskraft. Delprogrammet för entreprenörskap och innovation innefattar bl.a. innovationsstöd genom främjande av sektorsspecifik innovation, offentliga och privata partnerskap, riskkapital genom fonder inom Europeiska investeringsfonden och kunskapsöverföring mellan medlemsstater och regioner som stöd för politikutvecklingen för entreprenörskaps- och innovationsfrämjande.</P>
<P class="p332 ft7">Svenska aktörers deltagande i CIP bör underlättas av de myndigheter som är involverade i programmet, bl.a. genom tillhandahållande av information och genom att söka synergier med andra europeiska satsningar, såsom det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, samt strukturfonderna.</P>
<P class="p141 ft21"><SPAN class="ft79">13.3.3</SPAN><SPAN class="ft122">EU:s strukturfonder</SPAN></P>
<P class="p188 ft3">I kommissionens meddelande från 2007 om konkurrenskraftiga regioner i Europa genom forskning och innovation (KOM(2007) 474 slutlig) lyfter kommissionen fram att de nya utmaningarna som EU står inför är alltmer komplexa. De kräver ett mer strukturerat och strategiskt samspel mellan strategier på gemenskapsnivå och på nationell- och regional nivå. Detta kan ske bl.a. genom att främja nationella, regionala och interregionala innovationsstrategier.</P>
<P class="p332 ft3">EU:s forskningsstrategi syftar till att främja hög kvalitet på internationell nivå, medan innovationsstrategin fokuserar på att omsätta kunskap i affärsmöjligheter och hitta nya möjligheter för samhällsbehov och sociala innovationer. Sammanhållningsstrategin fokuserar på att främja det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet.</P>
<P class="p125 ft3">I innevarande programperiod <NOBR>2007–2013</NOBR> kommer strukturfonderna att vara en betydande finansieringskälla för investeringar inom områden som forskning och teknisk utveckling. För strukturfondsprogrammen inom målet för konkurrenskraft och sysselsättning har medlemsstaterna enats om att öronmärka en stor del av de tillgängliga resurserna för investeringar relaterade till Lissabonstrategin. Detta är särskilt betydelsefullt inom områdena forskning och teknisk utveckling och innovation. För att ta vara på synergieffekterna mellan de olika EU- instrumenten har Kommittén för vetenskaplig och teknisk forskning i EU antagit rekommendationer om hur man får en mer samordnad användning av ramprogrammet och strukturfonderna för att stödja FoU.</P>
<P class="p334 ft3">För de regionala strukturfondsprogrammen under perioden <NOBR>2007–2013</NOBR> har Sverige tilldelats cirka 8,4 miljarder kronor från den Europeiska regionala utvecklingsfonden inom målområdet regional konkurrenskraft och sysselsättning. Dessa medel beräknas medfinansieras med nationella offentliga medel om cirka 9,8 miljarder kronor. I programmen satsas en stor andel av medlen på insatser som rör forskning, utveckling, innovation och entreprenörskap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">203</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<P class="p115 ft7">Det nationella strukturfondsprogrammet inom samma målområde Prop. 2008/09:50 syftar till ökad tillväxt genom en god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Insatser görs för att bl.a. främja kompetensutveckling</P>
<P class="p116 ft7">som underlättar för arbetstagare att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Kompetensutveckling med fokus på entreprenörskap är särskilt betydelsefull. Sverige har tilldelats cirka 6,2 miljarder kronor från Europeiska socialfonden för programmet. Nationell offentlig medfinan- siering med motsvarande belopp tillkommer.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr0 td294"><P class="p3 ft17">13.4</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p770 ft17">Regeringens överväganden</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td356"><P class="p3 ft3">Det europeiska forskningssamarbetet är strategiskt betydelsefullt för</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">svensk forskning och innovation. Regeringens mål är att det svenska</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">deltagandet i EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling ska</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">ligga på en fortsatt hög nivå. Det är viktigt att ramprogrammet ger en</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">hävstångseffekt till nationella satsningar och att deltagande i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">ramprogrammet bidrar till ökad tillväxt i landet.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Under det svenska ordförandeskapet hösten 2009 kommer processen</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">med att vidareutveckla och stärka det europeiska forskningsområdet att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">fortsätta med tyngdpunkt på styrningen och förvaltningen av detta. En</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">annan viktig fråga kommer att vara ramprogrammets framtida inriktning</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">bl.a. med beaktande av de resultat som framkommer vid slututvär-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">deringen av det sjätte ramprogrammet. Det är viktigt att diskussionen om</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">ramprogrammets framtida inriktning är kopplad till översynen av EU:s</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">budget. Förverkligandet av den s.k. Kunskapstriangeln – som avser</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">samspelet mellan utbildning, forskning och innovation – blir den tredje</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">frågan där bl.a. utvecklingen av Europeiska institutet för innovation och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">teknik (EIT) berörs.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Genom de medel som nu tillförs forskningsfinansierande myndigheter</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">och universitet och högskolor möjliggörs en systematisk förstärkning av</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram. Det är angeläget att läro-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">sätena ökar sina insatser för forskares och forskargruppers deltagande i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">det sjunde ramprogrammet, exempelvis i form av särskilda stödfunk-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">tioner som med fördel kan utformas i samverkan med andra lärosäten.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Även om småföretagens deltagande i det sjätte ramprogrammet uppgår</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">till nära 16 procent av det totala svenska deltagandet behöver deras</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">deltagande ändå stimuleras och underlättas. En stärkt institutssektor kan</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">vara ett betydelsefullt stöd för småföretagen. Genom en ökad</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">basfinansiering av instituten (kapitel 8) får de möjlighet att prioritera EU-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">projekt som kan vara viktiga för småföretag.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Industrins deltagande i EU:s ramprogram bör kunna öka betydligt. För</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">att öka industrins, akademins och institutens deltagande i ram-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">programmet och samtidigt öka nyttan av deltagande, bör svenska aktörer</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">i ökad utsträckning verka för att ramprogrammets utlysningar beaktar</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">svenska prioriteringar och styrkeområden.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Som tidigare nämnts är en av åtgärderna för att skapa det Europeiska</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">gemensamma forskningsområdet inrättandet av gemensamma</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskningsprogram inom områden med stor strategisk betydelse för alla</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">eller vissa medlemsländer. Regeringen är positiv till ett svenskt</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft3">deltagande</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p552 ft3">i gemensamma forskningsprogram, vilket förutsätter att</P></TD>
<TD class="tr3 td357"><P class="p22 ft3">204</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<P class="p195 ft7">möjlighet finns till viss medfinansiering. Förutsättningarna för svenskt Prop. 2008/09:50 deltagande i dessa forskningsprogram kommer att utredas.</P>
<P class="p60 ft3">Kommissionens förslag avseende dels initiativ som rör europeisk forskningsinfrastruktur, dels åtgärder för att öka forskarrörlighet är fundamentalt viktiga förutsättningar för svensk forskning.</P>
<P class="p11 ft3">Genom etablerandet av EIT har en ny samarbetsform för näringsliv, lärosäten och institut etablerats. Kopplingen mellan utbildning, forskning och innovation innebär också ett bredare angreppssätt för att bygga kompetens på strategiska områden. Svenska aktörer bör ha goda förutsättningar att i samverkan mellan lärosäten och industri delta i de olika kunskaps- och innovationsgrupper som etableras inom ramen för EIT.</P>
<P class="p103 ft7">Samspelet mellan ramprogram och strukturfonder inom nuvarande programperiod bör utvecklas och förstärkas samtidigt som de olika programmens skilda målsättningar respekteras.</P>
<P class="p771 ft1">14 Internationell samverkan</P>
<P class="p569 ft17"><SPAN class="ft17">14.1</SPAN><SPAN class="ft121">Utvecklingstendenser</SPAN></P>
<P class="p570 ft3">För allt fler länder står det klart att forskning är en strategisk resurs i den globala konkurrensen. Flera länder som förr endast gjorde blygsamma investeringar i forskning hör i dag till de som investerar mest och snabbast i forskning och utveckling (FoU). Länder som Kina, Sydkorea, Taiwan, Singapore, Indien, Mexiko, Sydafrika och Brasilien tar nu allt större plats som forskningsproducenter. Alltmer behovsmotiverad forskning för eller inom internationella företag utförs i dessa länder. Ytterligare länder genomgår en motsvarande utveckling utan att ha hunnit lika långt. Sverige hävdar sig fortfarande väl i internationell jämförelse när det gäller forskning och innovationskapacitet men brister i förmåga att omsätta innovationerna till nytta jämfört med andra industriländer.</P>
<P class="p755 ft3">Samtidigt som denna utveckling leder till ökad konkurrens om internationellt tillgängliga forskningsresurser och forskare innebär den ett ökat spelrum för internationellt forskningssamarbete och i förlängningen en potential för nationell positionering. FoU och innovation sker alltmer i komplexa samverkansrelationer mellan organisationer och aktörer över nationsgränserna.</P>
<P class="p103 ft7">Sammantaget har utvecklingen stor påverkan på konkurrens- förutsättningarna både för svensk forskning och för näringslivet i Sverige.</P>
<P class="p60 ft7">Den globala konkurrensen är en viktig bakgrund till att regeringen har föreslagit att mer medel än någonsin ska satsas på forskning för att svenska forskare och företag ska fortsätta att utvecklas väl och kunna konkurrera framgångsrikt på den internationella arenan. Stor synlighet för Sverige och god kännedom om Sverige som framstående forsknings- nation i viktiga samarbetsländer blir därför allt mer angeläget och motiverar särskilda insatser.</P>
<P class="p148 ft3">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p406 ft3">Den övervägande delen av världens kunskapsproduktion kommer av naturliga skäl att ske utanför Sveriges gränser. Sverige har därför ett stort behov av att kunna ta del av den kunskap som produceras i andra länder. Det innebär att Sverige kommer att behöva en god kapacitet och kompetens att ta emot sådan kunskap, men också att Sverige i sig behöver vara en tillräckligt stark forskningsnation för att utgöra en intressant samarbetspartner för andra länder.</P>
<P class="p409 ft3">Andra viktiga forskningspolitiska skäl för internationellt samarbete handlar om kvalitet och stordriftsfördelar. Många forskningsproblem kräver i dag både kompetens, ekonomiska resurser och tillräckligt omfattande och relevanta dataunderlag från flera länder för att adekvat kunna studeras. Tillgången till kvalificerad forskningsinfrastruktur är därför en mycket viktig fråga, liksom utveckling av gemensamma forskningsanläggningar. För att förstärka närheten till svenska forskare och lärosäten bör sådan infrastruktur i lämpliga fall även finnas lokaliserad i Sverige. Regeringens stöd för European Spallation Source i Lund är ett viktigt exempel på detta (kapitel 12).</P>
<P class="p586 ft3">Inflödet av nya idéer och möjligheterna att skapa goda kontakter med forskargrupper i andra länder är alltså en avgörande fråga för svensk forsknings kvalitet och förnyelse. Här är kontakter genom gästforskare och postdoktorer både till och från Sverige en viktig resurs. De tre forskningsråden och Vinnova tilldelades med anledning av förra forskningspropositionen 150 miljoner kronor i särskilda resurser för meriteringstjänster bl.a. in- och utresande postdoktorer. Deltagande i internationella forskningssamarbeten är särskilt viktigt. Regeringens insatser för ökad rörlighet för forskare redovisas i kapitel 15.</P>
<P class="p586 ft3">Forskningens internationalisering skapar också ett ökat behov av samspel med utrikespolitiken. Forskning och vetenskapligt grundad kunskap blir allt viktigare som stöd till utrikespolitiken med sakkunniga bedömningar, t.ex. i de sammanhang där Sverige deltar i arbete kring internationella avtal. Utrikespolitisk kompetens kan också på olika sätt användas för att bereda mark för internationella forskningssamarbeten. I kapitel 9 föreslås en utvidgad roll för Polarforskningssekretariatet när det gäller forskning som en del av politiken kring polarområdena. I kapitel 7 föreslås som en del av strategiska forskningssatsningar en satsning på forskningskompetens om Ryssland och Mellanöstern.</P>
<P class="p409 ft3">Globaliseringen medför att företagen får nya möjligheter att välja land för produktion och för placering av FoU beroende på var villkoren bedöms gynnsammast. Sverige måste då kunna konkurrera med kunskap, kvalitet och effektivitet. Sverige har forskningsavtal med några av de länder som genomgår den snabbaste ekonomiska utvecklingen just nu, bland andra Indien och Kina. De svenska forskarnas och lärosätenas kontakter har också raskt ökat med dessa länder. I takt med att handelsförbindelserna intensifieras är det viktigt att även kontakterna inom forskningsområdet växer ytterligare. Sverige har, genom ambassader och Institutet för tillväxtpolitiska studiers (ITPS) utlandskontor, en kvalificerad närvaro i flera av de länder vars forsknings- och innovationsutveckling vi behöver ha god kontakt med. Denna närvaro bör dock förstärkas ytterligare.</P>
<P class="p548 ft7">Regeringen finner det angeläget att, utöver den fria forsknings- samverkan som är den viktigaste typen av internationell forsknings-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">206</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<P class="p487 ft7">samverkan, även stimulera internationell forskningssamverkan som Prop. 2008/09:50 baseras på samlade nationella behovs- och konkurrensmässiga över-</P>
<P class="p116 ft3">väganden. Det handlar om att skapa möjligheter för svenska företag att både utveckla sin kunskapsbas och hitta nya marknader, och om att få tillgång till kunskap som kan bidra till att lösa både nationella och globala frågeställningar såsom klimat, hälsa m.m. För samtliga dessa syften anser regeringen att en stark svensk närvaro i <NOBR>forsknings-,</NOBR> utbildnings- och innovationspolitiska frågor krävs i vissa länder. Regeringen bedömer att detta kan ske inom befintliga budgetramar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr2 td82"><P class="p3 ft17">14.2</P></TD>
<TD class="tr2 td267"><P class="p142 ft17">Insatser för en internationell strategi för svensk</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td267"><P class="p142 ft17">forskningspolitik</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td356"><P class="p3 ft3">Den internationella dimensionen av forskningspolitiken behöver förstär-</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">kas. Departementspromemorian Underlag för internationell strategi i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">svensk forskningspolitik (dnr U2008/2555/F) har därför tagits fram inom</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Utbildningsdepartementet.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">I promemorian rekommenderas bl.a. att tydliga mål för internationellt</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">forskningssamarbete utvecklas på central statlig nivå och hos svenska</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">lärosäten för deras internationella verksamhet. I promemorian föreslås</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">också att långsiktiga åtaganden med särskilda budgetmedel bör göras för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">att förstärka samarbetet med vissa länder. Samarbetet bör, enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">promemorian, etableras genom strategiska allianser för akademisk och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">industriell forskning med vissa länder, vilket regleras genom avtal och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">särskilda resurser. Promemorian innehåller förslag till prioriterade länder.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Vidare betonas behovet av att öka kunskapsinhämtningen inom och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">utanför Europa. I Europa bör det ske genom bl.a. en ökad integration av</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">svensk forskning med EU:s ramprogram och nationella program i andra</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">länder. En utökad omvärldsbevakning nationellt och internationellt</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">föreslås vars tyngdpunkt, enligt promemorian, bör ligga på</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">resursförstärkta utlandskontor. Dessa skulle även kunna ha i uppgift att</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">bl.a. stödja och stimulera åtgärder och samarbeten som syftar till att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">stärka bilden av Sverige som kunskapsnation. Omvärldsbevakningen bör</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">enligt promemorian styras och följas av ett nätverk där nationella</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskningsintressenter finns representerade och lokaliseras till antingen</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">den sammanslagna myndigheten för forskningsfinansiering som</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">föreslogs in betänkandet Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">(SOU 2008:30) eller på Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">från och med den 1 april 2009 dess efterträdare, den nya Myndigheten</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Alternativet vore, enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">promemorian, att den knyts till en annan befintlig myndighet.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p28 ft3">Dessutom diskuteras i promemorian olika åtgärder för att underlätta för</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">utländska forskare att arbeta i Sverige, t.ex. genom att förkorta</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">proceduren för tjänstetillsättning vid universiteten och att förlänga tiden</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">som utländska forskare kan knytas till svenska forskningsmiljöer.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Departementspromemorian har remitterats och en remissamman-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">ställning finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet. Bland remiss-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">instanserna är stödet stort för ett ökat fokus på internationell samverkan</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">och flera instanser framhåller att det är viktigt att Sveriges nationella och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td356"><P class="p3 ft3">internationella forskningspolitik hålls samman. Många instanser betonar</P></TD>
<TD class="tr5 td357"><P class="p22 ft3">207</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p121 ft3">samtidigt vikten av skapa förutsättningar för forskare och lärosäten att på eget initiativ inleda internationella samarbeten, och att inte öka styr- ningen från central statlig nivå. Ett flertal remissinstanser framhåller betydelsen av att underlätta för ett aktivt forskar- och i vissa fall studentutbyte för att vidmakthålla och förstärka svensk forsknings kvalitet.</P>
<P class="p125 ft7">Viktiga initiativ i denna proposition bygger på förslag och rekommen- dationer i den refererade departementspromemorian. Underlaget och inkomna remissvar ger även goda uppslag för fortsatt arbete.</P>
<P class="p122 ft3">En långsiktig internationell strategi för svensk forskningspolitik behöver utvecklas.</P>
<P class="p122 ft3">Regeringen bedömer att det finns ett antal insatser som bör genomföras där det svenska forskningssystemet tydligare knyts till den internationella dimensionen av forskningspolitiken. Utgångspunkten bör vara att den internationella strategin ska utformas så att den långsiktigt stödjer samverkan mellan forskare samtidigt som den också tar hänsyn till övergripande nationella behov och nyttiggörande. Det är angeläget att detta understöds genom en utökad strategiskt inriktad samordning mellan myndigheter i genomförandet av strategins delar. Långsiktigheten bör betyda en målhorisont på <NOBR>10–15</NOBR> år.</P>
<P class="p125 ft5">Strategin bör, för att förankras bland aktörerna i forskningssystemet, utvecklas i flera steg. Strategin bör omfatta:</P>
<P class="p759 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">internationellt perspektiv på strategiska forskningssatsningar och deras nyttiggörande,</SPAN></P>
<P class="p186 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">representation i forsknings- innovations- och utbildningspolitiska frågor i vissa länder,</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft99">-</SPAN><SPAN class="ft30">utvecklade förutsättningar för ökad forskar- och studentrörlighet,</SPAN></P>
<P class="p758 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">investeringar i forskningsinfrastrukturer av långsiktig internationell betydelse och attraktionskraft på svensk mark,</SPAN></P>
<P class="p772 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">ett samnordiskt förslag till toppforskningsprogram inom energi, klimat och miljö med fokus på klimatrelevanta problem och lösningar av internationell betydelse.</SPAN></P>
<P class="p773 ft3">Regeringen redogör i kapitel 7 för ett antal områden av strategisk betydelse för näringslivet, samhället, den globala utvecklingen och den svenska kunskapsbasen. Inom flertalet områden görs stora investeringar internationellt och om svensk forskning ska kunna bedrivas i den internationella forskningsfronten behövs internationella samarbeten inom dessa områden. Vid utvärderingen av projektförslag till forsknings- finansiärer från universitet och högskolor är det angeläget att vetenskaplig samverkan med universitet och högskolor och forskare i andra länder ingår i bedömningen.</P>
<P class="p124 ft3">Det är angeläget att den kvalificerade utlandsnärvaro Sverige har genom bl.a. Institutet för tillväxtpolitiska studiers (ITPS) utlandskontor i flera av de länder vars forsknings- och innovationsutveckling vi behöver ha god kontakt med, förstärks ytterligare (avsnitt 14.4).</P>
<P class="p340 ft7">En förutsättning för att svenska lärosäten ska kunna tillhöra de främsta i världen är att de har en omfattande samverkan internationellt. Detta gäller allra främst enskilda forskare och forskargrupper men även lärosäten behöver ha strategiskt väl genomtänkta och förankrade program</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">208</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">för internationell samverkan på lärosätesnivå. Det är angeläget för svensk forskning att samverkan fungerar väl på alla nivåer inom forsknings- systemet från enskilda forskare till lärosäten och forskningsfinansiärer. Regeringen vill därför kraftigt understryka vikten av att samtliga läro- säten och forskningsfinansiärer har en strategi för internationell samver- kan. Regeringen avser vidare att begära en redovisning från lärosätena och forskningsfinansiärerna om vilken samverkan de har eller förbereder med aktörer i de prioriterade länder med vilka Sverige har ett mellan- statligt forskningsavtal (avsnitt 14.3).</P>
<P class="p409 ft3">Det finns en tydlig utveckling i det internationella forsknings- samarbetet mot gemensamma program i vilka forskare från olika länder samverkar, men ibland också konkurrerar. En sådan utveckling bedöms som positiv ur ett svenskt perspektiv. Svensk forskning har generellt en god konkurrenskraft internationellt samtidigt som svensk forskning har ett starkt behov av nära kontakter med forskning på högsta kvalitetsnivå i andra länder. För att sådana gemensamma program ska kunna utvecklas fordras dock ibland gemensam finansiering där forskare från olika länder kan konkurrera om medel. Det är därför angeläget att ge möjlighet för att i begränsad omfattning öppna för att anslagsmedel för forskning får lämnas över till annan internationell aktör för att finansiera forskning inom gemensamma program. Förutsättningarna för detta kommer att utredas inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p460 ft3">Sverige behöver öka attraktionskraften för en karriär som svensk högskolelärare och forskare för att vara fortsatt konkurrenskraftiga på den globala kunskapsmarknaden. Rörlighet för forskare och studenter har länge framhållits som viktig och grundläggande för att upprätthålla kvalitet och vitalitet inom forskningen. I en globaliserad och digitaliserad värld med ett öppet informationsflöde är sådan rörlighet, även geografiskt, fortfarande helt central. Svenska lärosäten bör mot bakgrund av de betydande resurstillskott som nu föreslås kunna stärka insatserna för att öka det internationella utbytet när det gäller yngre forskare.</P>
<P class="p481 ft3">Regeringen satsar i dag på flera områden som bedöms som viktiga även ur ett internationellt samarbetsperspektiv. Satsningarna på det internationella polaråret under 2007/2008 och det utökade internationella forskningssamarbetet med utnyttjande av isbrytaren Oden är viktiga exempel på regeringens strävan att öka det internationella forsknings- samarbetet. Dessa satsningar bör följas upp och fördjupas. Likaså ska arbetet med att få den europeiska neutronacceleratorn European Spallation Source (ESS) förlagd till Sverige inte endast ses som en mycket angelägen infrastruktursatsning. Det bör också uppfattas som en betydande anläggning för vidare utveckling av internationellt forsknings- samarbete med stark svensk anknytning. Regeringen lyfter i det följande fram ytterligare ett betydelsefullt samarbetsinitiativ, det nordiska toppforskningsinitiativet.</P>
<P class="p460 ft3">Nordiska ministerrådet har i huvudsak tre forskningsfinansiärer: NordForsk, Nordisk InnovationsCenter och Nordisk Energiforskning. Dessa bidrar med ca 170 miljoner kronor. Syftet är att stimulera samverkan inom forskning samt innovations- och energiområdet.</P>
<P class="p407 ft7">Statsministrarna i de nordiska länderna beslöt 2007 att främja nordisk toppforskning inom klimat, energi och miljö som svar på de globala utmaningarna. Ett programförslag har utarbetats och diskuterats mellan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">209</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<P class="p178 ft7">de nordiska länderna. Förslaget är ett nordiskt toppforskningsprogram Prop. 2008/09:50 inom energi, klimat och miljö med fokus på klimatrelevanta problem och</P>
<P class="p164 ft3">lösningar. Enligt förslaget ska forskningsprogrammet omfatta forskning inom sex prioriterade tematiska områden: effektstudier och anpassningar till klimatförändringar, klimatförändringens växelverkan med kryosfären, nanoteknik och energieffektivitet, integrering av storskalig vindkraft, avskiljning och lagring av koldioxid, samt hållbar bioenergi. Det föreslagna programmet är ett av de största initiativen inom nordiskt samarbete någonsin, och syftar till att vara betydelsefullt även i internationell jämförelse och till att lyfta Norden till världsklass i de globala klimat- och energifrågorna. Programmet syftar till att täcka hela kedjan från orsaker över konsekvenser till lösningar. Det omfattar bl.a. klimatforskning och klimatpolitik, energiinnovationer, systemlösningar och rena bränslen. Den offentliga finansieringen till programmet kommer från Nordiska ministerrådets globaliseringsmedel, medel från de nordiska institutionerna, NordForsk, Nordisk InnovationsCenter och Nordisk Energiforskning samt från medlemsländerna. Den sammanlagda kostnaden för programmet beräknas till ca 480 miljoner kronor under femårsperioden. Det svenska åtagandet beräknas, utöver redan existerande åtaganden till det Nordiska ministerrådet och dess institutioner, till ca 18 miljoner kronor per år under perioden <NOBR>2009–2013.</NOBR> Dessa 18 miljoner kronor bör belasta anslagen för de svenska forskningsfinansierande myndigheterna. Nordiska ministerrådet väntas fatta beslut om forskningsprogrammet under 2008.</P>
<P class="p774 ft17">14.3 Forskningsavtal</P>
<P class="p182 ft21">Inledning</P>
<P class="p533 ft3">Regeringen har sedan flera år ingått bilaterala avtal med andra länder om forskningssamverkan. De bilaterala samarbetsavtalen är ett uttryck för strategiska prioriteringar och politisk vilja att stödja utökat forsknings- samarbete mellan länderna. Avtalen är även en viktig aspekt av Sveriges bilaterala relationer med respektive land på områden där Sverige som jämställd part kan samverka och utnyttja sina komparativa fördelar. Avtalen kan i detta avseende också ses som en konkret utgångspunkt för vidare samarbete. Regeringen avser att på sikt se över möjligheterna att etablera, utveckla eller fördjupa särskilda forskningspolitiskt strategiska samarbeten, utanför eller inom ramen för mellanstatliga forskningsavtal. Den fortsatta forskningssamverkan med Kina inom ramen för det befintliga forskningsavtalet utgör ett pilotprojekt i detta avseende.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr7 td356"><P class="p28 ft3">Utöver de i dag existerande avtalen överväger regeringen ytterligare</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">bilaterala avtal om forskningssamarbete med enskilda länder. Dessa ska</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td356"><P class="p3 ft3">finansieras inom befintliga ramar.</P></TD>
<TD class="tr5 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td356"><P class="p3 ft21">Brasilien</P></TD>
<TD class="tr46 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td356"><P class="p3 ft3">Brasilien är en växande forskningsnation. Det förekommer ett</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">omfattande utbyte mellan brasilianska och svenska universitet, högskolor</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td356"><P class="p3 ft3">och andra vetenskapliga institutioner.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td357"><P class="p22 ft3">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td356"><P class="p3 ft36"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<P class="p686 ft7">Sedan 2007 finns ett samförståndsavtal mellan Brasilien och Sverige Prop. 2008/09:50 om samarbete inom bioenergi och biobränslen. Avtalet löper i två år med</P>
<P class="p416 ft3">två års automatisk förlängning vid avtalsperiodens slut om ingen part säger upp avtalet. Brasilien har ännu inte ratificerat avtalet. Statens energimyndighet kommer att vara ledande i detta arbete tillsammans med brasilianska myndigheter. En svensk arbetsgrupp för samarbetet har inrättats.</P>
<P class="p421 ft3">Avtalet innefattar områdena policydialog, forskning och utveckling, samarbete med tredje land samt främjande av bilateral handel och investeringar. Inom <NOBR>FoU-området</NOBR> åtar sig länderna att uppmuntra samarbete mellan respektive lands forskande institutioner och företag i syfte att utveckla bättre och effektivare teknik för produktion, omvandling och användning av biomassa och biobränslen, inklusive biodrivmedel. Forskningssamarbete inom ramen för samförståndsavtalet kommer att drivas i form av program eller projekt som regleras av separata avtal.</P>
<P class="p775 ft21">Indien</P>
<P class="p134 ft7">I samband med att avtalet med Indien undertecknades 2005 utpekades fyra områden som särskilt angelägna för samarbeten. Dessa är bioveten- skap, <NOBR>IT-forskning,</NOBR> miljöforskning och fordonsforskning.</P>
<P class="p131 ft3">Efter att avtalet var signerat uppdrogs åt Verket för innovationssystem (Vinnova) att vara ansvarig svensk myndighet, med ansvar för att samarbeten mellan forskare i de två länderna initieras. Vinnova ingick också ett separat avtal med sin indiska motpart om finansiering av forskarutbyte. Vinnova har gjort ett omfattande arbete för att inleda samarbeten inom speciellt bioteknik och <NOBR>IT-området.</NOBR> Kontakter med samarbetsparters i Indien inom fordonssektorn och inom miljöforskning har inletts. Syftet är att gemensamma program ska initieras även inom dessa områden.</P>
<P class="p133 ft21">Israel</P>
<P class="p134 ft7">Sverige har sedan 2000 ett samarbetsavtal om forskning rörande bl.a. företagssamverkan och testverksamhet på framför allt <NOBR>IT-området.</NOBR> Verksamhetens utfall utvärderas för närvarande gemensamt av Vinnova och ansvarig israelisk myndighet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr17 td72"><P class="p3 ft21">Japan</P></TD>
<TD class="tr17 td379"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td335"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td379"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td356"><P class="p3 ft3">Sverige och Japan har sedan 1999 ett avtal om samarbete inom forskning</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">och teknisk utveckling. Myndigheter, lärosäten och forskningsstiftelser</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">fattar egna beslut om deltagande och samarbeten inom vissa områden</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">med sina japanska motsvarigheter. Sverige och Japan står inför flera</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft3">gemensamma</P></TD>
<TD class="tr4 td379"><P class="p3 ft3">utmaningar,</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p423 ft3">t.ex.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft3">åldrande</P></TD>
<TD class="tr4 td335"><P class="p3 ft3">befolkningar</P></TD>
<TD class="tr4 td379"><P class="p552 ft96">och</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td443"><P class="p3 ft3">globaliseringens påverkan, vilka kräver större forskningsinsatser.</P></TD>
<TD class="tr6 td379"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Forskningssamarbetet har gett goda resultat. Sverige och Japan har</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">hittills fokuserat på samarbete inom bioteknik, informations- och</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td444"><P class="p3 ft3">kommunikationsteknik, IT</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p743 ft3">och hälsa.</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p49 ft3">Vinnovas</P></TD>
<TD class="tr8 td335"><P class="p1 ft3">och Stiftelsen</P></TD>
<TD class="tr8 td379"><P class="p552 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p22 ft3">211</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<P class="p105 ft7">Strategisk Forsknings (SSF) insatser har spelat en stor roll vad gäller Prop. 2008/09:50 <NOBR>FoU-samarbetet</NOBR> med Japan, liksom Vårdalstiftelsen som har etablerat ett</P>
<P class="p150 ft5">långvarigt samarbete mellan svenska och japanska forskare rörande bl.a. utveckling av IT som verktyg för vård och äldrevård.</P>
<P class="p506 ft21">Kina</P>
<P class="p272 ft3">Sedan 2004 finns ett avtal mellan Sverige och Kina om vetenskapligt och tekniskt samarbete. Den <NOBR>svensk-kinesiska</NOBR> Vetenskapsveckan i Peking i september 2007 genomfördes inom ramen för detta samarbete och är den största satsning av detta slag som Sverige hittills har gjort inom FoU- området. Arrangemanget sammanförde drygt 160 svenska forskare, politiker, forskningsfinansiärer och näringslivsföreträdare med sina kinesiska motsvarigheter.</P>
<P class="p191 ft3">I anslutning till Vetenskapsveckan träffades en överenskommelse mellan svenska och kinesiska <NOBR>FoU-partners</NOBR> om områden som det framtida samarbetet inledningsvis ska koncentreras på. De svenska och kinesiska forskningsministrarna undertecknade även en avsiktsförklaring om att undersöka möjligheterna för att etablera upp till sex breda gemensamma forskningscentra. Innehållet och formerna för samarbetet ska behandlas i större detalj vid det kommande <NOBR>svensk-kinesiska</NOBR> samarbetskommittémötet om vetenskap och teknik, planerat till våren 2009. Den svenska regeringens ståndpunkt är att samarbetet ska leda till direkt nytta för den forskning som bedrivs i Sverige. <NOBR>Svensk-kinesiska</NOBR> centra kan bidra till att åstadkomma en nationell kraftsamling som kan skapa kritisk massa och åstadkomma synergieffekter. En nationellt förankrad insats skulle därtill bidra till att öka intresset för Kina bland svenska forskare.</P>
<P class="p336 ft5">De båda regeringarna har kommit överens om forskningssamarbete inom sex områden:</P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">materialforskning,</SPAN></P>
<P class="p194 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">mobil kommunikation och nätverk,</SPAN></P>
<P class="p194 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">biomedicin,</SPAN></P>
<P class="p194 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">forsknings- och innovationspolicy,</SPAN></P>
<P class="p194 ft3"><SPAN class="ft99">-</SPAN><SPAN class="ft30">miljö, energi och klimatförändringar, samt</SPAN></P>
<P class="p194 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">folkhälsa och hälsovårdssystem.</SPAN></P>
<P class="p271 ft21">Sydafrika</P>
<P class="p356 ft3">Sverige och Sydafrika har sedan 1999 ett ramavtal om forsknings- samarbete som ger de legala förutsättningarna för samarbete mellan intresserade parter. Den praktiska samarbetsverksamheten hanteras mestadels genom programmet Swedish Research Links (liksom för flera länder i Asien och <NOBR>Mellanöstern-regionen)</NOBR> av Vetenskapsrådet och Sida. Samarbetsavtalet kommer troligen att omförhandlas och vidareutvecklas under det första halvåret 2009.</P>
<P class="p776 ft3">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<P class="p147 ft3"><SPAN class="ft21">USA</SPAN><SPAN style="padding-left:379px;">Prop. 2008/09:50</SPAN></P>
<P class="p208 ft7">USA är världens främsta forskningsnation. Det förekommer därför ett omfattande utbyte mellan amerikanska och svenska universitet, högskolor och andra vetenskapliga institutioner.</P>
<P class="p60 ft3">Sedan 2006 finns ett avtal mellan USA och Sverige om samarbete inom vetenskap och teknik. Inom ramen för detta tecknades i juni 2007 ett protokoll om forskningssamarbete inom förnybar energi. Statens energimyndighet samarbetar med US Department of Energy om initiering och finansiering av gemensamma forskningssatsningar. Ett liknande avtal har slutits mellan Sverige och delstaten Kalifornien rörande samarbetsinitiativ för förnybara drivmedel och energi.</P>
<P class="p777 ft3">Sverige har sedan 2007 ett avtal med USA om samarbete i <NOBR>FoU-frågor</NOBR> inom säkerhetsområdet. Avtalet syftar till att skapa ett långsiktigt partnerskap och berör bl.a. informationsutbyte, möjlighet till koordinering av forskningsprogram, identifiering av samarbeten, priori- tering samt etablering av underliggande gemensamt finansierade projekt. Avtalet ska främja <NOBR>FoU-samarbeten</NOBR> mellan offentliga och privata teknikutvecklare och skapa förutsättningar för innovationer som leder till ny teknik för krishantering.</P>
<P class="p399 ft3">Vetenskapsrådet, Polarforskningssekretariatet och US National Science Foundation/Office of Polar Programs (NSF/OPP) har nyligen ingått ett avtal om forskningssamarbete i polartrakterna. Avtalet gäller åren 2007– 2011. En del i detta avtal gäller den svenska isbrytaren Oden, som årligen i fem år ska bryta upp inseglingsrännan till USA:s forsknings- station McMurdo vid Rosshavet i Antarktis. Samarbetet öppnar unika möjligheter för svenska forskare att samla data och göra undersökningar i avlägsna områden som är sällan besökta eller utforskade.</P>
<P class="p778 ft68"><SPAN class="ft17">14.4</SPAN><SPAN class="ft131">Utlandskontor för främjande av </SPAN><NOBR>forsknings-,</NOBR> innovations- och utbildningssamarbete</P>
<P class="p208 ft3">Den snabba globaliseringen inom <NOBR>forsknings-,</NOBR> innovations- och utbildningssektorerna medför en allt hårdare konkurrens om tillgången till kunskap från forskare och studenter och från kvalificerade kunskapsmiljöer samt om möjligheterna att etablera långsiktig samver- kan med attraktiva parter. Detta aktualiserar behovet av utlandsbaserad omvärldsbevakning och omvärldsanalys på strategiska viktiga platser. Utlandskontoren ska kunna stärka det svenska <NOBR>forsknings-,</NOBR> innovations- och utbildningssystemets kopplingar till strategiska marknader och kunskapsmiljöer. Syftet med utlandsnärvaron bör vara att stärka Sveriges och svenskt näringslivs konkurrenskraft och tillväxt. Detta kan de bl.a. göra genom att:</P>
<P class="p779 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">bidra till uppbyggnad av strategiska allianser mellan svenska och utländska aktörer,</SPAN></P>
<P class="p780 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">bidra till att stärka svensk forskning och innovation genom internationellt samarbete,</SPAN></P>
<P class="p147 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">bidra till omvärldsbevakning och omvärldsanalys,</SPAN></P>
<P class="p561 ft3">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<P class="p781 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">attrahera internationellt rörligt humankapital inom forskning, Prop. 2008/09:50 utbildning och innovation till Sverige, samt</SPAN></P>
<P class="p782 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">bidra till att marknadsföra och främja svensk forskning, innovation och utbildning, så att den resulterande nyttan i så stor utsträckning som möjligt kommer Sverige tillgodo.</SPAN></P>
<P class="p544 ft3">Ytterligare behov av en förstärkt utlandsverksamhet aktualiseras av den proposition om införande av studieavgifter för studenter som är medborgare i länder utanför EU/EES och Schweiz som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Ett införande av sådana studieavgifter skulle innebära att svenska universitets och högskolors möjligheter att konkurrera om högt kvalificerade studenter på en internationell utbildningsmarknad förändras. Behovet av att på olika sätt öka Sveriges närvaro i detta avseende i ett antal strategiskt viktiga länder är påtagligt.</P>
<P class="p449 ft3">Utlandsbaserad verksamhet tar lång tid att bygga upp. Regeringen undersöker därför bl.a. förutsättningarna för att utnyttja befintliga strukturer för utlandsnärvaro, såsom ITPS utlandsorganisation som från och med den 1 april 2009 övertas av en ny myndighet, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. ITPS har i dag i uppdrag att ansvara för utlandsbaserad omvärldsbevakning som underlag för närings- och innovationspolitiken samt den regionala tillväxtpolitiken i samråd med berörda aktörer. Redan i dag samarbetar ITPS, inom den ramen, med aktörer inom universitets- och högskoleområdet. Inom Regerings- kansliet bereds för närvarande frågan om hur en utvecklad utlandskontorsstruktur bör utformas vad gäller inriktning och omfattning samt den långsiktiga hemvisten för verksamheten. Ett underlag för arbetet är departementspromemorian Underlag för internationell strategi i svensk forskningspolitik (dnr U2008/2555/F).</P>
<P class="p498 ft7">Det finns också en potential för en tydligare <NOBR>bevaknings-,</NOBR> kontakt- och samverkansroll för utlandsmyndigheterna i de länder som har identifierats som huvudsakliga samarbetsparter och i länder med vilka framtida samarbete skulle kunna bli aktuellt.</P>
<P class="p783 ft1">15 Forskarrekrytering och mobilitet</P>
<P class="p574 ft3">Sverige är en del av det internationella kunskapssamhället. Högre utbildning och forskning är givetvis centrala resurser i ett sådant samhälle. Möjligheterna till framgång beror i stor utsträckning på förmågan att attrahera, behålla och utveckla den bästa arbetskraften. Att utveckla kunskap är emellertid komplext och kostnadsdrivande. Det krävs därför en alltmer intensifierad internationell samverkan och en stor rörlighet mellan universitet och högskolor såväl nationellt som internationellt. Strategiska överväganden kring utbildningens och forskningens organisation är alltmer avgörande för framgång. Avgörande är också i vilken mån den kunskap som utvecklas kan överföras i produktion och tillväxt.</P>
<P class="p192 ft5">Sverige och Europa i övrigt behöver öka attraktiviteten i karriären som akademisk lärare och forskare för att vara fortsatt konkurrenskraftiga på</P>
<P class="p77 ft3">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<P class="p487 ft7">den globala kunskapsmarknaden. Framför allt är den postdoktorala Prop. 2008/09:50 perioden – tiden efter doktorsexamen – viktig.</P>
<P class="p597 ft3">Lärare och forskare utgör tillsammans med studenterna den viktigaste tillgången vid våra universitet och högskolor. Lärarna och forskarna utvecklar den kunskap som studenterna behöver i sin framtida yrkesverksamhet och det är de som utför en stor del av den forskning som lägger grunden för vår framtida välfärd. Givetvis finns det ett direkt samband mellan kvaliteten i forskning och utbildning och forskarnas och lärarnas villkor och utvecklingsmöjligheter.</P>
<P class="p117 ft3">För att högsta möjliga kvalitet ska kunna uppnås krävs en fungerade balans mellan olika anställningskategorier. Framför allt bör det finnas en ändamålsenlig befattningsstruktur som tar hänsyn till både behovet av trygga anställningsformer och möjligheten för duktiga individer att kunna avancera till högre befattningar i systemet. Lärosätena måste i ökad utsträckning ges möjlighet att själva kunna styra och ta ansvar för sin rekrytering och befattningsstruktur.</P>
<P class="p119 ft3">I den situation som i dag generellt råder inom svensk forskning är de bristande karriärmöjligheterna för yngre forskare ett av de allra största problemen. Det är därför av stor betydelse att på olika sätt förbättra situationen för just denna kategori inom högskolesystemet. Utöver sådana insatser som staten på central nivå kan medverka till och som utvecklas i det följande, är det mycket angeläget att universitet och högskolor förbättrar karriärmöjligheterna för yngre forskare. Det bör vara en viktig del av de insatser som universiteten och högskolorna vidtar med hjälp av de kraftigt ökade resurser för basfinansiering som föreslås i denna proposition.</P>
<P class="p513 ft7">Huvuddelen av Befattningsutredningens förslag (SOU 2007:98), vilka i huvudsak ligger till grund för bedömningar och förslag i detta avsnitt, kommer att närmare behandlas i annat sammanhang.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr0 td82"><P class="p3 ft17">15.1</P></TD>
<TD class="tr0 td267"><P class="p142 ft17">Yngre forskare</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td356"><P class="p3 ft3">Regeringen menar att perioden efter doktorsexamen borde vara en av de</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">mer produktiva i en forskarkarriär, men så är ofta inte fallet. Perioden är</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">av fundamental betydelse för den framtida möjligheten till vidare</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">meritering och karriär. Denna övergångsfas måste därför i möjligaste</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">mån utformas så att den verkligen lyfter fram och stimulerar personer</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">med vilja och potential för vidare arbete som forskare och lärare.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">En ny tvåårig anställning kallad postdoktor införs i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">högskoleförordningen som ett första karriärsteg efter doktorsexamen.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">Anställningen ska kunna förlängas med upp till ett år i samband med</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">t.ex. omfattande undervisning, längre tids sjukdom eller föräldraledighet.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Anställningen bör sökas senast 3 år efter disputation om inte särskilda</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">skäl föreligger. En postdoktor bör enligt förslaget i huvudsak bedriva</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskning, men Befattningsutredningen anser i sitt betänkande (SOU</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">2007:97) även att en viss omfattning av undervisning i normalfallet bör</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">ingå i anställningen. Betänkandet har remissbehandlats.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Karriärtjänster för unga nydisputerade personer upplevs av</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">remissinstanserna vara alltför fåtaliga i dagens system och förslaget att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td356"><P class="p3 ft3">införa en ny anställning som ett första karriärsteg efter doktorsexamen</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p22 ft3">215</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">tillstyrks av nästan samtliga remissinstanser. En relativt stor andel, bl.a. Luleå tekniska universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Mittuniversitet, Södertörns högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, Vetenskapsrådet samt Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien anser dock att den tidsbegränsade perioden bör vara längre än de två år som föreslås av utredningen. Skälen som anförs är bl.a. att inom många ämnesområden är två år för kort tid för att kunna meritera sig. Ett annat skäl som framförs av bl.a. Mittuniversitetet, Chalmers tekniska högskola AB och Stockholms universitets Studentkår är att postdoktorala anställningar ofta finansieras av externa anslag som löper under längre tid än två år.</P>
<P class="p457 ft3">Avsaknaden av ett tidigt och tydligt karriärsteg som kan sökas i konkurrens ett allvarligt hot mot den långsiktiga kvaliteten i högre utbildning och forskning. Regeringen delar utredningens bedömning att den rådande bristen på tydliga meriteringsmöjligheter minskar forskarkarriärens attraktivitet och avskräcker många unga människor – inte minst kvinnor – från att välja en akademisk bana. En tydligare karriärstruktur kan locka fler kvinnor att fortsätta en akademisk karriär och bidra till en jämnare könsfördelning bland forskarna. Fler personer av underrepresenterat kön i meriteringstjänsterna ger också ett större underlag för de högre tjänstekategorierna. Arbetet för jämställdhet inom forskningen är fortsatt prioriterat.</P>
<P class="p586 ft3">En postdoktoral meriteringsanställning bör vara avsedd att ge möjligheter för den nyexaminerade doktorn att vidareutveckla, kommunicera och nyttiggöra sin forskning samt ge möjlighet till ställningstaganden rörande karriärens fortsatta inriktning. Denna typ av anställning bör därmed bli det första definierade steget på en sammanhållen akademisk karriär efter disputation. Alla personer som får en sådan anställning kan inte räkna med en vidare akademisk karriär. Detta innebär att denna typ av anställningar även bör förbereda för anställningar utanför akademin.</P>
<P class="p481 ft3">Arbetsgivarverket och de statsanställdas huvudorganisationer har i september 2008 ingått ett avtal om tidsbegränsad anställning som postdoktor. Avtalet gäller arbetstagare som anställs som postdoktor och som i huvudsak ska bedriva forskning. Även undervisning kan ingå i arbetsuppgifterna, dock högst med en femtedel av arbetstiden. En förutsättning för tillämpning av avtalet är att en arbetstagare inte tidigare varit anställd som postdoktor med stöd av avtalet under mer än ett år inom samma eller närliggande ämnesområde vid samma lärosäte eller myndighet. En person kan anställas som postdoktor i högst två år enligt avtalet, men anställningen får förlängas om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet, klinisk tjänstgöring, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer eller andra liknande omständigheter.</P>
<P class="p460 ft7">Regeringen avser att följa hur detta avtal om tidsbegränsad anställning som postdoktor kommer att användas vid universitet och högskolor. Regeringen avser att återkomma i frågan om Befattningsutredningens förslag, och remissinstansernas synpunkter, i en kommande proposition.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">216</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr11 td82"><P class="p42 ft17">15.2</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p142 ft17">Internationell rekrytering och rörlighet</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft3">För att Sverige ska kunna fortsätta att vara en ledande kunskaps- och forskningsnation i en allt mer globaliserad värld krävs ett levande och aktivt internationellt utbyte mellan lärosäten och deras lärare och forskare. Universitet och högskolor jämförs och konkurrerar inte bara med varandra om forskare och lärare inom nationen utan även internationellt och med andra kunskapsintensiva arbetsplatser. Inget land är självförsörjande inom forskning. Alla länder är beroende av internationellt samarbete och av förmågan att kunna medverka till och följa utvecklingstendenser i omvärlden.</P>
<P class="p399 ft7">Rörligheten inom den svenska akademin uppfattas ändå generellt sett som låg. Den intellektuella rörligheten och utbytet av idéer och kunskap är helt grundläggande för den verksamhet som bedrivs vid universitet och högskolor i Sverige såväl som i andra länder.</P>
<P class="p536 ft21"><SPAN class="ft79">15.2.1</SPAN><SPAN class="ft122">Yngre forskares rörlighet</SPAN></P>
<P class="p197 ft3">Rörlighet bland personalen har länge varit viktig och grundläggande för att upprätthålla kvalitet och vitalitet inom forskningen. Trots det ökade öppna informationsflöde är det fortfarande centralt att personer flyttar geografiskt. Erfarenheten av en annan akademisk miljö än den man skolats i är utomordentligt viktig för att man ska fortsätta att utvecklas som forskare och lärare. Det är förhållandevis vanligt att nydisputerade åker utomlands på postdoktorala vistelser. En studie genomförd på Institutet för studier av utbildning och forskning (Arbetsrapport 2003:29) visade att en postdoktoral vistelse är för de flesta en positiv erfarenhet och också en god merit. Möjligheten och viljan till rörlighet kan vara helt avgörande för individens utveckling till en självständig framgångsrik forskare. Det finns dock problem sammankopplade med längre utlandsvistelser, utanför <NOBR>EU-området,</NOBR> då en utförsäkring enligt gällande regelverk inträffar vid en utlandsvistelse som är avsedd att pågå under mer än 12 månader. Detta är troligtvis en förklaring till att postdoktorala utlandsvistelser ter sig som mindre intressanta för allt fler.</P>
<P class="p198 ft3">Regeringen anser att postdoktorala vistelser vid utländska universitet är värdefulla både för de enskilda forskarna och för Sverige som forskningsnation. Regeringen avser därför att i sin fortsatta beredning av befattningsfrågorna undersöka möjligheterna att förena internationell mobilitet med social trygghet för de unga forskarna. Postdoktorala anställningar som innefattar arbete både vid ett utländskt lärosäte och vid en heminstitution i Sverige, vilket föreslagits av Befattningsutredningen, kan vara en form för detta.</P>
<P class="p694 ft21"><SPAN class="ft79">15.2.2</SPAN><SPAN class="ft122">Internationella rekryteringar</SPAN></P>
<P class="p208 ft7">Anställningsstrukturer och karriärvägar bör i möjligaste mån ha en hög grad av jämförbarhet i internationella sammanhang. Tydliga och begripliga strukturer underlättar rörlighet liksom öppna och</P>
<P class="p147 ft47">internationellt riktade utlysningar av tjänster. Både i konkurrensen om</P>
<P class="p148 ft3">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<P class="p178 ft7">och i strävan efter att behålla duktiga forskare och lärare krävs attraktiva Prop. 2008/09:50 karriärvägar och bra villkor, inte minst för kompetensutveckling och</P>
<P class="p164 ft7">forskning. Sverige måste ha system som underlättar och stimulerar internationellt utbyte, inte minst under den tidiga delen av den akademiska karriären.</P>
<P class="p176 ft17"><SPAN class="ft17">15.3</SPAN><SPAN class="ft118">Samverkan och rörlighet</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td356"><P class="p3 ft3">Utbytet och rörligheten mellan akademin och det omgivande samhället</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">och näringslivet behöver öka och underlättas. Samverkan är till</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">ömsesidig nytta för högskolan och det omgivande samhället. Lika viktigt</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">som spridningen av resultat och information från högskolan är inflödet</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">av idéer och problemformuleringar till högskolan. Ett ökat flöde av</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">forskarutbildade personer mellan universitet och högskola och det</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">omgivande samhället är en effektiv form för kunskapsöverföring och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td445"><P class="p3 ft3">främjar samverkan och tillväxt.</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td347"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">En nyckelfaktor i innovationsprocessen är den kunskap och kompetens</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">som finns hos individerna i processen. När en individ byter miljö för hon</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">med sig värdefull kunskap och information som inte så lätt kan</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">kodifieras, t.ex. nätverk, erfarenheter och tankemönster. Individrörlighet</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">mellan akademi och det omgivande samhället, inklusive näringslivet, är</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">därför ett av de mest effektiva sätten att öka kunskapsutbyte och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td346"><P class="p3 ft3">samverkan.</P></TD>
<TD class="tr4 td372"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td283"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td347"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">I propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/2001:3) gjordes</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">en bedömning att ett ökat flöde av forskarutbildade individer mellan</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">lärosätena och det omgivande samhället är ett av de viktigaste medlen för</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">att förbättra samverkan inom olika forskningsområden och att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">möjligheten till ömsesidigt utbyte av personal mellan lärosäten och det</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td445"><P class="p3 ft3">övriga arbetslivet borde öka.</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td347"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Den dåvarande regeringens ståndpunkt utvecklades ytterligare i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">2001/02:2). Regeringen framhöll att för att landets samlade <NOBR>FoU-resurser</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">verkligen ska komma näringsliv och det övriga samhället till godo krävs</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">att kunskaperna överförs till dem som kan nyttiggöra dem och att</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">människors mobilitet är en av de effektivaste metoderna för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td346"><P class="p3 ft3">kunskapsöverföring.</P></TD>
<TD class="tr6 td372"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td347"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Ett sätt att öka mobiliteten mellan näringsliv och lärosäten är att</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td69"><P class="p3 ft3">tillsätta adjungerade professorer. Ett annat är att</P></TD>
<TD class="tr6 td347"><P class="p552 ft96">anta</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td346"><P class="p3 ft3">”industridoktorander”,</P></TD>
<TD class="tr6 td372"><P class="p3 ft3">d.v.s.</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p3 ft3">doktorander</P></TD>
<TD class="tr6 td106"><P class="p3 ft3">som</P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p3 ft3">under</P></TD>
<TD class="tr6 td347"><P class="p552 ft3">sin</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">forskarutbildning är förankrade i näringslivet eller någon annan</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">verksamhet utanför lärosätet. Ett tredje instrument är för att öka mobilitet</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskarskolor med inslag av näringslivssamverkan och innovation. Dessa</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">instrument kan alla bidra till en ökad mobilitet och ömsesidig förståelse</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">mellan lärosätena och det omgivande samhället genom den dubbla</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">erfarenhet individerna har eller får. Motsvarande form av samarbete är</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">också intressant på postdoktoral nivå, t.ex. för att ge nyligen disputerade</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">tillfälle att kommersialisera eller på annat sätt nyttiggöra och sprida</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td346"><P class="p3 ft3">forskningsresultat.</P></TD>
<TD class="tr6 td372"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td347"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td356"><P class="p556 ft3">Enligt regleringsbrevet för 2008 ska Verket för innovationssystem</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td356"><P class="p3 ft3">(Vinnova) redovisa vilka insatser som genomförts för att främja mobilitet</P></TD>
<TD class="tr3 td357"><P class="p22 ft3">218</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<P class="p195 ft7">mellan lärosäten, institut och näringsliv. Det uppdrag som Vinnova fått Prop. 2008/09:50 bör vidgas till att också omfatta övriga statliga forskningsfinansiärer.</P>
<P class="p60 ft3">Att främja mobiliteten av forskare mellan lärosäten och det omgivande samhället är enligt regeringens bedömning ett viktigt inslag i lärosätenas samverkansarbete. Det är också viktigt för att tillförsäkra verksamheten ändamålsenlig kompetens. I 4 kap. 15 § högskoleförordningen (1993:100) anges vilka bedömningsgrunder som ska gälla anställning som lärare vid ett lärosäte. Av denna paragraf framgår bl.a. att förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om forskning och utvecklingsarbete ska beaktas som en bedömningsgrund. Sådan samverkan kan inbegripa kommersialisering såväl som erfarenheter av arbete inom olika miljöer.</P>
<P class="p694 ft21"><SPAN class="ft79">15.3.1</SPAN><SPAN class="ft122">Meritvärde av samverkan</SPAN></P>
<P class="p208 ft3">Svårigheten att röra sig mellan högskolan och det övriga arbetslivet hämmar den ömsesidiga kvalitetsutvecklingen och därmed även tillväxtpotentialen. Det enskilt största hindret för sådana övergångar är det rådande meriteringssystemet vid universitet och högskolor. Det finns dock redan i nu gällande system en möjlighet att bedöma och använda sig av andra meriter än pedagogiska och vetenskapliga vid anställning av lärare. Dessa andra meriter kan handla om erfarenhet av att leda verksamhet och personal samt förmåga att samverka med det omgivande samhället. Den pedagogiska och framför allt den vetenskapliga kompetensen är dock i de allra flesta fall de tunga och avgörande meriterna.</P>
<P class="p198 ft3">Regeringen avser att ytterligare överväga behovet av att reglera frågor om anställningsstruktur, rekryteringsprocesser och meriter. Målet bör vara att andra typer av relevanta meriter, erfarenhet av samverkan, tillämpad forskning och utveckling inom företag, innovationsarbete, ledning, internationellt engagemang och andra adekvata erfarenheter från det omgivande samhället ska vägas in som en viktig bedömningsgrund vid anställningar.</P>
<P class="p339 ft21"><SPAN class="ft79">15.3.2</SPAN><SPAN class="ft122">Samverkansdoktorer</SPAN></P>
<P class="p197 ft3">Närmare två tredjedelar av dem som disputerar kommer att vara verksamma utanför universitet och högskolor. De personer som inte stannar kvar inom akademin de närmsta åren efter disputationen har ofta stora problem att finna en väg tillbaka till universiteten och högskolorna. På liknande sätt har de personer som valt en akademisk karriär ofta svårigheter att finna kontaktytor utanför akademien eller byta sektor. Regeringen menar att det måste bli lättare att röra sig mellan universitet och högskolor och omgivande sektorer och att denna rörlighet är till gagn för alla parter.</P>
<P class="p144 ft7">Det finns i dag olika typer av program inom högskoleutbildning på grund- och avancerad nivå samt på forskarnivå där studenter och doktorander delar sin tid mellan akademin och en annan arbetsgivare.</P>
<P class="p147 ft119">Inom utbildning på forskarnivå har dessa personer ofta kommit att kallas</P>
<P class="p148 ft3">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="p220dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350220x1.jpg/" id="p220img1">
</DIV>
<P class="p105 ft7">för industridoktorander, men det finns många exempel på samarbeten Prop. 2008/09:50 utanför industrin.</P>
<P class="p113 ft3">Det är regeringens bedömning att den postdoktorala perioden lämpar sig väl för denna typ av samarbete och delad anställning där en person ges möjlighet att röra sig mellan akademin och en annan arbetsplats. En postdoktor har förutom en god ämneskompetens ofta även ett brett kontaktnät och därmed goda möjligheter att bygga upp kontaktytor och överföra kunskap mellan sektorerna.</P>
<P class="p605 ft3">Verket för innovationssystem har tillsammans med AstraZeneca initierat ett postdoktoralt program inom området Life Science med målsättningen att stödja yngre lovande forskare som ska ges möjlighet att bedriva högkvalitativ industrirelevant forskning. Regeringen avser att ge ett uppdrag till Vinnova att initiera en vidare verksamhet som stödjer samverkande anställningar på postdoktoral nivå mellan företag inom olika branscher och lärosäten.</P>
<P class="p784 ft1">16 Oredlighet i forskning</P>
<P class="p785 ft3"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör inrättas en expertgrupp för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden. Denna expertgrupp bör ha till uppgift att på begäran av statliga universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare lämna yttranden som ett underlag i utredningar av ärenden som rör misstankar om oredlighet i forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. Det bör för statliga universitet och högskolor vara en skyldighet att i en utredning om oredlighet inhämta yttranden från expertgruppen, om en anmälare eller en anmäld person så begär.</P>
<P class="p466 ft3"><SPAN class="ft21">Bakgrund: </SPAN>Frågor om oredlighet i forskning har tidigare behandlats av en parlamentarisk kommitté med ett brett uppdrag rörande forskningsetiska frågor. Kommittén föreslog i sitt betänkande God sed i forskningen (SOU 1999:4) bl.a. att en central instans för prövning av frågor rörande oredlighet i forskning skulle inrättas och att det förebyggande arbetet skulle betonas genom införande av en bestämmelse i högskolelagen. I remissbehandlingen av kommitténs förslag tillstyrktes inte förslaget om en central instans med hänvisning till att forskningsfusk är sällsynt och till att instansens roll ansågs oklar. Däremot tillstyrkte remissinstanserna kommitténs förslag att betona det förebyggande arbetet.</P>
<P class="p191 ft3">I propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) uttalade regeringen att den definition av oredlighet i forskning, som kommittén hade lämnat, var svår att använda. I propositionen konstaterades att forskarsamhället självt måste hantera det som enbart kan betraktas som olämpligt beteende, medan det för tjänsteförseelse och brottsliga handlingar finns ett regelsystem. I propositionen redovisades de regler som finns om hur arbetsgivare ska hantera situationer när en anställd kan misstänkas ha gjort sig skyldig till brott som ska anmälas till åtal eller</P>
<P class="p685 ft3">gjort sig skyldig till tjänsteförseelse. Vidare påtalades högskolelagens</P>
<P class="p157 ft3">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft3">krav på att verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås och att det därför inte fanns skäl att skapa en ny, särskild ordning med ett centralt organ för att utreda forskningsfusk. I propositionen konstaterades också att det förebyggande arbetet är av stor vikt. För att betona högskolornas ansvar för förebyggande åtgärder infördes den 1 januari 2001 en ny bestämmelse i högskolelagen (1992:1434), som anger att i högskolornas verksamhet ska vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas.</P>
<P class="p510 ft3">Vid en högskola har rektor, närmast under styrelsen, ansvar för ledning av verksamheten och av detta följer att rektor har att se till att misstankar om oredlighet i forskning utreds på lämpligt sätt. I syfte att betona en högskolas ansvar för att utreda frågor om oredlighet i forskning infördes 2006 en bestämmelse med innebörden att en högskola som genom en anmälan eller på något annat sätt får kännedom om en misstanke om oredlighet i forskning, konstnärligt utvecklingsarbete eller annat utvecklingsarbete ska utreda misstankarna. Införandet av bestämmelsen föregicks av en promemoria som utarbetats inom Regeringskansliet (dåvarande Utbildnings- och kulturdepartementet) och som remitterades. En övervägande majoritet av remissinstanserna tillstyrkte förslaget att införa en bestämmelse i högskoleförordningen som tydliggör en högskolas ansvar att utreda misstankar om oredlighet i forskning. Många remissinstanser betonade dessutom att det är viktigt att ansvaret för att initiera en utredning för beslut och sanktioner ligger hos den instans som har ansvaret för att utföra forskningen och därmed har arbetsgivaransvaret. Vissa remissinstanser ansåg även att det kan finnas behov av ett komplement till högskolans utredningsansvar i form av en oberoende och fristående instans som bl.a. kan bistå med utredning när högskolorna anser att det behövs.</P>
<P class="p410 ft21">Förslag från Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund: <SPAN class="ft3">Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund inkom 2007 med en gemensam skrivelse till regeringen. Skrivelsen innehåller förslag till definition av vetenskaplig oredlighet, förslag att regeringen ska inrätta en fristående instans i kommittéform för granskning av högskolans hantering av enskilda ärenden om vetenskaplig oredlighet och förslag om att högskolorna bör ha interna oredlighetsnämnder. De skäl som framförs av Vetenskapsrådet och förbundet för att inrätta en fristående instans är bl.a. att detta skulle stärka allmänhetens förtroende för högskolornas hantering av misstänkt oredlighet i forskning. Enligt förslaget ska denna instans enbart granska högskolornas hantering av ärenden, och granskning föreslås kunna begäras av den tidigare anmälaren, forskaren som anmälts eller rektor vid berört lärosäte.</SPAN></P>
<P class="p511 ft3"><SPAN class="ft21">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna däribland <SPAN class="ft4">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Stockholms universitet, Linköpings universitet, Örebro universitet, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Institutet för rymdfysik </SPAN>och <SPAN class="ft4">Tjänste- männens centralorganisation </SPAN>tillstyrker förslaget till definition av vetenskaplig oredlighet. Bland annat <SPAN class="ft4">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Stockholms universitet, Luleå tekniska universitet</SPAN>, <SPAN class="ft4">Örebro universitet, Sveriges Akademikers Centr</SPAN>al<SPAN class="ft4">organisation</SPAN>, <SPAN class="ft4">Sverige</SPAN>s <SPAN class="ft4">universitetslärarförbund </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sveriges förenade studentkårer </SPAN>tillstyrker</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">221</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">förslaget att samtliga högskolor ska ha interna oredlighetsnämnder. Förslaget att inrätta en fristående instans för granskning av högskolornas hantering av misstänkt vetenskaplig oredlighet stöds bl.a. av <SPAN class="ft4">Smittskydds- institutet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Karlstads universitet, Sveriges Akademikers Centralorganisation</SPAN>, <SPAN class="ft4">Stockholms läns landsting </SPAN>och <SPAN class="ft4">Tjänstemännens Centralorganisation. </SPAN>Flera remissinstanser lämnar synpunkter på organisationsformen för en fristående instans. <SPAN class="ft4">Linköpings universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet</SPAN>, <SPAN class="ft4">Högskolan i Gävle </SPAN>och <SPAN class="ft4">Stiftelsen Högskolan i Jönköping </SPAN>avstyrker förslaget till fristående instans. Ett återkommande motiv är att två system, inom respektive utom högskolorna, skulle skapa oklarhet. Flera instanser t.ex. <SPAN class="ft4">Brottsförebyggande rådet</SPAN>, <SPAN class="ft4">Högskoleverket</SPAN>, <SPAN class="ft4">Uppsala universitet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Lunds universitet </SPAN>anser att frågan behöver utredas ytterligare, bl.a. avseende internationellt perspektiv, ansvars- och arbetsrättsliga aspekter samt konkret och detaljerad utformning av ett regelverk. <SPAN class="ft4">Högskoleverket </SPAN>och <SPAN class="ft4">Göteborgs universitet </SPAN>påpekar att förslaget är otydligt i fråga om huruvida den fristående instansen ska ha ansvar för tillsyn eller överklagande. Övriga synpunkter på förslaget till organisation är bl.a. att det finns oklarheter och gränsdragningsproblem mellan en oredlighetsnämnd och andra instanser inom högskolan, såsom disciplinnämnd, personalansvarsnämnd, rektor och styrelse. Vidare har många instanser synpunkter på hur hanteringsordningen bör vara vid en friande utredning. Ytterligare frågor som flera har kommenterat är vilka som omfattas av förslaget, tidsaspekter, förslaget i förhållande till andra regelverk, möjligheten till överprövning, hanteringen av anonyma anmälningar och värdet av legitimitet och förtroende för forskning.</P>
<P class="p621 ft21">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Det är angeläget att allmänhetens förtroende för hanteringen av misstänkt oredlighet i forskning vid universitet och högskolor bibehålls och stärks. Som beskrivits ovan ankommer det på universitet och högskolor med offentlig huvudman att utreda misstankar om vetenskaplig oredlighet i forskning, konstnärligt utvecklingsarbete eller annat utvecklingsarbete vid lärosätet. Det är också universiteten och högskolorna, i egenskap av arbetsgivare, som har en skyldighet att vidta åtgärder mot anställda om oredlighet konstateras ha förekommit. Universitetens och högskolornas ansvar att utreda en misstanke bör bestå, men i vissa fall kan en utredning, utförd av experter utanför den högskola där misstanke om oredlighet uppkommit, bidra till förtroendet för utredningens resultat. Vetenskapsrådet, som under ett antal år har tillhandahållit en dylik expertis för universitet och högskolor, konstaterar att det finns behov av en oberoende instans för frågor om oredlighet i forskning.</SPAN></P>
<P class="p460 ft3">Universitet och högskolor och enskilda utbildningsanordnare bör ges möjlighet att kunna begära ett yttrande från en fristående instans. Det bör därför vid Centrala etikprövningsnämnden inrättas ett särskilt organ, en expertgrupp för oredlighet i forskning. Expertgruppen bör ha till uppgift att på begäran av universitet och högskolor med offentlig huvudman och enskilda utbildningsanordnare lämna yttranden som ett stöd i lärosätenas utredningar av ärenden som rör misstankar om oredlighet i forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. Det bör för statliga universitet och högskolor som regel vara en skyldighet att i en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">222</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<P class="p195 ft7">utredning inhämta yttrande från denna expertgrupp, om en anmälare eller Prop. 2008/09:50 en anmäld person så begär. Den ordning som nu beskrivits förenar de</P>
<P class="p12 ft7">statliga universitetens och högskolornas ansvar för att utreda misstankar om oredlighet i forskning och vidta åtgärder med en möjlighet till granskning utförd av experter utanför det egna universitetet eller högskolan. Det bör ankomma på regeringen att meddela bestämmelser om en sådan expertgrupp. Finansiering av expertgruppen bör ske inom ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.</P>
<P class="p786 ft28"><SPAN class="ft1">17</SPAN><SPAN class="ft132">Annan forskning med betydelse för samhälle och näringsliv</SPAN></P>
<P class="p57 ft17"><SPAN class="ft17">17.1</SPAN><SPAN class="ft121">Inledning</SPAN></P>
<P class="p787 ft3">Staten finansierar forskning och utveckling (FoU) inom i stort sett alla samhällsområden. Utöver de satsningar som beskrivits i de föregående kapitlen finns ytterligare omfattande forskningsinsatser. De beskrivs närmare i detta kapitel. Den offentliga finansieringen av forskning sker till övervägande del genom direkta anslag till universitet, högskolor (ca 46 procent) och forskningsinstitut samt via forskningsråden (ca 18 procent) och Verket för innovationssystem (ca 7 procent). Där sker en mer allmän kunskapsuppbyggnad som på sikt kan vara till hjälp för utvecklingen av många olika samhällsområden. En del av den offentliga forskningsfinansieringen sker dock också genom olika myndigheter med ansvar inom specifika samhällsområden. Exempel på sådana myndig- heter är Banverket, Konkurrensverket, Naturvårdsverket, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, Statens energimyndighet, (STEM), Statens kulturråd, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Vägverket, Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut. En kort översikt ges i följande figur där de fyra forskningsfinansiärerna finns i den vänstra delen av figuren och övriga statliga myndigheter som utför och finansierar forskning till stöd för sina verksamheter i högra delen av figuren. De två största myndigheterna, Försvarets materialverk och Sida, finansierar tillsammans lika mycket forskning som Vetenskapsrådet.</P>
<P class="p788 ft3">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="p224dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350224x1.jpg/" id="p224img1">
</DIV>
<P class="p105 ft48">Figur 15.1. <NOBR>FoU-anslag</NOBR> via vissa myndigheter 2008, belopp i miljoner <SPAN class="ft3">Prop. 2008/09:50 </SPAN>kronor</P>
<P class="p216 ft65">4000</P>
<P class="p789 ft65">3500</P>
<P class="p790 ft65">3000</P>
<P class="p789 ft65">2500</P>
<P class="p789 ft65">2000</P>
<P class="p387 ft65">1500</P>
<P class="p387 ft65">1000</P>
<P class="p791 ft65">500</P>
<P class="p792 ft65">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr10 td269"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:55px;margin-bottom:0px;" class="p793 ft133"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:69px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:-62px;" class="p793 ft133"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:38px;margin-top:-31px;margin-right:24px;margin-bottom:-31px;" class="p793 ft133"><![endif]>VR Vinnova Formas FAS</P></TD>
<TD class="tr10 td446"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-5px;margin-right:202px;margin-bottom:5px;" class="p794 ft134"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:204px;margin-top:-5px;margin-right:-1px;margin-bottom:-198px;" class="p794 ft134"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:103px;margin-top:-107px;margin-right:100px;margin-bottom:-96px;" class="p794 ft134"><![endif]>FMV SIDA STEM Rymd Vägv FRA NUTEK Nv Banv Tullv Fisk Smiits</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p795 ft3">De olika myndigheternas <NOBR>FoU-satsningar</NOBR> avser främst satsningar med nära koppling till den egna verksamheten, men det förekommer även <NOBR>FoU-satsningar</NOBR> av mer generell karaktär. I vissa fall har myndigheterna särskilda råd som beslutar om fördelning av dessa medel på motsvarande sätt som sker inom forskningsråden.</P>
<P class="p110 ft3">Olika samhällsområden har alla behov av kunskap och kan gynnas av forskning som producerar sådan kunskap. I flera fall innehåller denna proposition särskild finansiering som kan bidra till att fylla sådana kunskapsbehov. Men givet begränsade resurser kan inte alla behov fyllas genom ökad finansiering. I dessa fall kan dock kunskapsbehoven ibland fyllas genom kunskapsutveckling inom befintlig forskning samt även genom att olika forskningsinstitutioner väljer att prioritera forskningsresurser till specifika områden.</P>
<P class="p354 ft3">Behovsmotiverad forskning som täcker särskilda behov bidrar främst till kunskapsutvecklingen just inom respektive samhällsområde. Regeringen menar att konkurrensutsatt forskningsfinansiering är ett viktigt medel för att kvalitetssäkra forskning. I dessa fall är det också viktigt att ämnesområdena i fråga inte definieras som så smala att ämnesdefinitionen i sig innebär någon form av hinder för konkurrens.</P>
<P class="p605 ft3">Myndigheternas satsningar på forskning inom särskilda områden spelar en viktig roll i forsknings- och innovationssystemet genom att de syftar till att skapa konkreta resultat och lösningar på konkreta problem. De utgör därmed en katalysator för nyttiggörande av ny kunskap och teknik som tas fram inom akademi och näringsliv. Myndigheterna kan därmed skapa en stark och kompetent efterfrågan i forsknings- och innovationssystemet som bidrar till att satsningar på forskning och utveckling kommer till nytta i samhället. Ett framstående exempel som gett internationell uppmärksamhet är satsningar på s.k. <NOBR>två-plus-ett-</NOBR> vägar. Vägverket uppskattar att denna innovation har minskat antalet</P>
<P class="p685 ft3">dödade i trafiken med 180 människor till och med 2007. Man beräknar</P>
<P class="p157 ft3">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<P class="p195 ft7">att denna vägtyp kommer att reducera antalet dödade i trafiken med 40 Prop. 2008/09:50 människor per år. Detta sparar människoliv, och exemplet visar också att</P>
<P class="p12 ft7">framgångsrikt nyttiggörande av nya idéer, kunskap och teknik kräver anpassning av regelverk, standarder och kulturer.</P>
<P class="p60 ft7">Genom att kombinera forskning och teknikutveckling hos forskningsaktörer och industri med utveckling av standarder och regelverk kan offentliga investeringar utnyttjas effektivare, resursförbrukning minskas och säkerheten ökas. För att uppnå dessa önskvärda effekter är det nödvändigt att ett antal aktörer, inklusive ansvariga sektorsmyndigheter, samverkar effektivt.</P>
<P class="p796 ft17"><SPAN class="ft17">17.2</SPAN><SPAN class="ft121">Forskning inom energiområdet</SPAN></P>
<P class="p570 ft3">Energipolitiken har en tilltagande vikt i dagens samhälle. Energiforskningen har i stor utsträckning varit integrerad med energipolitiken och syftat till att möta samhällsbehov som att bryta oljeberoendet, öka andelen förnybar energi och effektivisera energianvändningen. Samverkan mellan energiforskning och energipolitiska styrmedel som t.ex. koldioxidskatt och <NOBR>el-certifikat</NOBR> har varit central i energipolitiken. Sambandet mellan energi- och miljöfrågor innebär också att kunskap om energifrågor efterfrågas alltmer i dagens samhälle.</P>
<P class="p797 ft42"><SPAN class="ft79">17.2.1</SPAN><SPAN class="ft124">Forskningsutförande och forskningsfinansierande institutioner</SPAN></P>
<P class="p798 ft3">Statens energimyndighet och dess föregångare har varit ämnesområdets främsta forskningsfinansiärer sedan starten på 1970 talet. Forskningen har i stor utsträckning varit integrerad med energipolitiken och syftat till att möta samhällsbehov som att bryta oljeberoendet, öka andelen förnybar energi och effektivisera energianvändningen. Energiforsknings- programmet spänner över hela innovationskedjan från grundläggande och tillämpad forskning till demonstration och verifiering av ny teknik. Mindre delar av energiforskningsanslaget har fram till 2006 kanaliserats via Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Riksdagens beslut om energiforskning- propositionen (prop. 2005/06:127) innebar dock att Energimyndighetens övergripande roll och ansvar stärktes. Medlen inom anslaget för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet administreras numera i sin helhet av Energimyndigheten</P>
<P class="p346 ft21"><SPAN class="ft79">17.2.2</SPAN><SPAN class="ft122">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</SPAN></P>
<P class="p197 ft3">Samverkan mellan energiforskning och energipolitiska styrmedel har resulterat i en hög andel kostnadseffektiv förnybar energi i Sverige och att oljeanvändningen i stort begränsats till transportsektorn. Forskningen har också bidragit till att svenska forskare och företag är internationellt</P>
<P class="p147 ft3">ledande inom en rad områden. Det energipolitiska beslutet från 1997</P>
<P class="p392 ft3">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft7">(prop. 1996/97:84) resulterade i en stor bredd på forskningen inom framför allt förnybar energi och energieffektivisering. Under 2008 uppgick energiforskningsanslaget till 875 miljoner kronor.</P>
<P class="p509 ft3">Propositionen Forskning och ny teknik för. framtidens energisystem (2005/06:127) poängterade vikten av ämnesmässig fokusering, interna- tionalisering samt kommersialisering av ny teknik också i ett kortare tidsperspektiv. I propositionens efterföljd har verksamheten koncen- trerats kring sex tematiska områden: Byggnaden som energisystem, Transportsektorn, Bränslebaserade energisystem, Energiintensiv industri, Kraftsystemet samt Energisystemstudier. För varje temaområde har en vision, kriterier för prioritering och tydliga uppföljningsbara mål definierats.</P>
<P class="p407 ft3">Den internationella dimensionen i energipolitiken, inklusive energ- iforskningen, är generellt omfattande. De viktigaste fora för forsknings- och utvecklingssamverkan har varit de tekniska programmen inom International Energy Agency, EU:s gemensamma forsknings- och demonstrationsprogram, samt det Nordiska Energiforsknings- programmet. Svenska företag och forskare är i dag eftertraktade partners i internationella projekt. Betydelsen av forskningssamverkan och koordi- nation har ökat i takt med att både energiteknik och energipolicy internationaliserats med gemensamma marknader och multilaterala överenskommelser. Behovet av samarbete ökar också eftersom många länder står inför ett behov av att utveckla och demonstrera ny och mycket dyr energiteknik.</P>
<P class="p481 ft3">Industrin har en central funktion i forskningen och omställningen av energisystemen. I energiforskningsprogrammet säkerställs industri- relevansen genom den av regeringen beslutade Energiutvecklings- nämnden, samt genom de utvecklingsplattformar som Energi- myndigheten inrättat för varje tematiskt ämnesområde. Den industriella förankringen har bl.a. resulterat i att industrins medfinansiering dubblerat volymen statligt finansierade utvecklingsinsatser.</P>
<P class="p481 ft3">Omställningen av energisystemet hittills har i huvudsak kunnat genomföras med relativt enkel teknik. Tillgången på kostnadseffektiv förnybar energi, t.ex. skogsindustriella biprodukter för värmeproduktion, har varit god. Ökningen av förnybar energi har i viss utsträckning därför kunnat ske utan att dyr och forskningsintensiv teknik. Utrymmet för fortsatta ökningar på samma vis är dock begränsat eftersom huvuddelen av det billigaste biobränslet och värmeunderlaget redan utnyttjas. En fortsatt ökning av andelen förnybar energi kommer därför att involvera ny teknik, högre kostnader och i högre grad än tidigare vara beroende av forskning och teknikutveckling. Förändringen ställer också ökade krav på uppskalning, demonstration och andra insatser för att den nya tekniken ska kunna kommersialiseras.</P>
<P class="p460 ft3">Det förefaller nu som om en stabilisering av halterna växthusgaser i atmosfären kräver snabbare och mer genomgripande omställning av energisystemen än vad som tidigare estimerats. EU:s medlemsländer har därför enats om att snabbt minska utsläppen av växthusgaser, att öka andelen förnybar energi och biodrivmedel och att effektivisera energianvändningen. En sådan energiomställning förutsätter en ökad efterfrågan på ny energiteknik. Den ökande efterfrågan på energiteknik kan ge ledande företag och aktörer möjlighet att stärka sin position och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">226</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<P class="p130 ft7">relativa konkurrenskraft ytterligare. Sveriges energiforskningsprogram Prop. 2008/09:50 har bidragit starkt till att många svenska aktörer i dag har ett bra</P>
<P class="p416 ft7">utgångsläge som ledande aktörer på marknader som kommer att öka snabbt så snart EU:s medlemsstater ska genomföra sina nationella åtaganden. Detta gäller särskilt segment inom förnybar energi, fordonsindustrin och energieffektivisering.</P>
<P class="p176 ft17"><SPAN class="ft17">17.3</SPAN><SPAN class="ft121">Forskning inom transportområdet</SPAN></P>
<P class="p799 ft3">En central uppgift för den nationella transportpolitiken är att skapa förutsättningar för effektivast möjliga utnyttjande av sektorns samlade resurser. Förändringar i näringslivets och konsumenternas önskemål samt andra förändringar i samhället kommer tillsammans med den globala klimatutmaningen att ställa allt högre krav på transportsystemets utveckling och därmed transportpolitiken. Transportpolitiken behöver bli mer utvecklingsinriktad än tidigare för att kunna möta framtida krav. En effektiv förvaltning måste kombineras med en effektivare och snabbare utveckling av transportsektorn.</P>
<P class="p800 ft42"><SPAN class="ft79">17.3.1</SPAN><SPAN class="ft124">Forskningsutförande och forskningsfinansierande institutioner</SPAN></P>
<P class="p801 ft3">Transportfrågornas bredd kan illustreras av att ca ett dussin myndigheter finansierar forskning, utveckling och demonstration, (FUD), på området. De är Vinnova, Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Räddningsverket, Kris- beredskapsmyndigheten, Forskningsrådet för arbetsliv och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr8 td356"><P class="p3 ft3">socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">samhällsbyggande (Formas) och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">(Mistra). Det stora antalet aktörer inom tranportsektorn, understryker</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">behovet av samordning och samarbete. Ett omfattande samarbete sker i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">olika program, även med kommunala och privata aktörer. De statliga</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">finansiärerna har etablerat ett rådgivande forum för samordning,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">TRANSAM, där frågor av gemensamt intresse behandlas och samordnas.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Aktörernas mångfald och det faktum att staten och kommunerna i flera</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">avseenden är dominerande aktörer, som infrastrukturhållare respektive</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">kollektivtrafikansvariga, leder också till att behovet av offentliga FUD-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">medel är påtagligt inom transportsektorn.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Vinnova, Vägverket och Banverket är de viktigaste statliga aktörerna</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">på transportforskningsområdet. Vägverket och Banverket har ett så kallat</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">sektorsansvar för väg- respektive järnvägssektorn. Det innefattar även ett</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">ansvar för att initiera och stödja viss forskning och utveckling av</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">betydelse för respektive sektors utveckling i enlighet med de</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">transportpolitiska målen. Vinnova är sektorsansvarig myndighet för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskning och utveckling inom flyg- och sjöfartsområdena.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p28 ft3">Vinnova är verksamt inom samtliga transportslag och verkar för att</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">möjliga synergieffekter i ett ökat samarbete mellan sektorerna tillvaratas.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Till exempel måste kollektivtrafiken göras mer effektiv och attraktiv, för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td356"><P class="p3 ft3">att kunna öka sin andel av resandet. Det kräver en samverkan mellan alla</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td357"><P class="p22 ft3">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td356"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft3">aktörer. Vinnova har tillsammans med Vägverket och Banverket tagit fram forskningsprogrammet ”Framtidens personresor”. Programmet utlystes första gången 2007 och har en total programbudget på 50 miljoner kronor. Vinnova tar även fram program för logistikforskning med branschens aktörer.</P>
<P class="p125 ft7">Banverket ansvarar för sådan forskning, utveckling, demonstration och implementering som behövs för att utveckla järnvägssektorn och den generella kunskapsförsörjningen på spårtrafikens område.</P>
<P class="p122 ft3">I Sverige finns i dag ingen tillverkare av hela järnvägsfordon. Dock satsar och sysselsätter framförallt Bombardier och Ericsson ett stort antal kvalificerade tekniker på utveckling av centrala delar av fordon och infrastruktur. Till detta kommer ett relativt stort antal underleverantörer. Banverket stöder inom ramen för sitt sektorsansvar kompetens- uppbyggnaden på järnvägsområdet. Ett exempel är utvecklingen av det s.k. Gröna Tåget, som kan få stor betydelse för järnvägstrafikens attraktivitet och därmed framtid i Sverige och kanske även andra länder, samtidigt som det innebär ett stöd till kunskapsuppbyggnaden inom högskolan. Det är angeläget att kompetensen på järnvägsområdet vidmakthålls.</P>
<P class="p125 ft3">Det behövs forskning och utveckling för att öka konkurrensförmågan hos och en ökad användning av järnväg för transport av människor och gods. På godstransportområdet krävs också en ökad och effektiv samverkan mellan trafikslagen för att åstadkomma en ökad konkurrenskraft för mindre miljöskadliga transportlösningar. Logistik- system som erbjuder effektiva och pålitliga dörr- till- dörr- transporter behöver utvecklas.</P>
<P class="p340 ft3">Banverket har en ambition att öka engagemanget i europeiska forskningssamarbeten. Banverkets utgifter för forskning, utveckling och demonstration uppgick 2007 till 86,6 miljoner kronor. Av dessa användes 55,6 miljoner kronor vid universitet och högskolor (53,9 miljoner kronor 2006), 15,9 miljoner kronor vid forskningsinstitut (11,1 mnkr 2006) samt internt inom Banverket 3,2 miljoner kronor (2 miljoner kronor 2006).</P>
<P class="p124 ft7">År 2008 uppgår Vägverkets FUD satsning till totalt 355 miljoner kronor. Det täcker hela den spännvidd av forsknings- och utvecklings- projekt som Vägverket initierar, finansierar och bedriver inklusive utveckling för att effektivisera den egna verksamheten. Vägverket illustrerar spännvidden i sin forskningsverksamhet genom en indelning i följande kategorier:</P>
<P class="p802 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">utveckling av vägtransportsystemet och dess roll i samhället,</SPAN></P>
<P class="p803 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">utveckling av produkter och tjänster som medborgare och näringsliv möter vid användning av vägtransportsystemet, samt</SPAN></P>
<P class="p186 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">utveckling av organisation och arbetssätt samt val av material etc. för att effektivare kunna leverera olika produkter och tjänster.</SPAN></P>
<P class="p248 ft7">Vägverket avser att arbeta mera systematiskt i både det nationella och internationella forsknings- och utvecklingsarbetet, bl.a. genom att delta i EU:s ramprogram, <NOBR>ERA-NET,</NOBR> samt i det nordiska samarbetet NordFoU.</P>
<P class="p122 ft7">Globaliseringen och klimatutmaningen ökar kraven på säkrare, effektivare och mindre miljöpåverkande sjötransporter. Det krävs forsknings- och utvecklingsinsatser på dessa områden för att sjöfarten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">228</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td447"><P class="p3 ft3">ska kunna utvecklas till en viktig del i ett långsiktigt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td409"><P class="p228 ft3">hållbart Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">transportsystem. Det är angeläget att sjöfartsforskningen även</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">uppmärksammar intermodala problem och utvecklingsmöjligheter samt i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">ökad utsträckning söker bidra till utvecklingen inom Östersjösamarbetet.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Genom det svenska sjösäkerhetsprogrammet, den med näringen</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">gemensamma satsningen på ”Lighthouse” samt deltagande i det</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">europeiska samarbetet har förutsättningarna för svensk sjöfartsforskning</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">förbättrats. Det är viktigt att sjöfartsforskningen ges möjligheter att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">fortsätta även efter det att pågående sjösäkerhetsprogram löpt ut.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">Samarbetet mellan berörda myndigheter (Vinnova och Sjöfartsverket)</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">och sjöfartsnäringen är en förutsättning för såväl finansiering av fortsatt</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td447"><P class="p3 ft3">FUD- verksamhet som implementering av dess resultat.</P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Kommande organisatoriska förändringar inom transportsektorns</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">statliga del kommer sannolikt att påverka hur ansvaret för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">transportsektorns FUD- verksamhet bör fördelas. Från den 1 januari 2009</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><P class="p3 ft3">ska</P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft3">trafikslagens</P></TD>
<TD class="tr4 td415"><P class="p25 ft3">inspektionsuppgifter,</P></TD>
<TD class="tr4 td377"><P class="p3 ft3">registerhållning</P></TD>
<TD class="tr4 td260"><P class="p552 ft3">m.m.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">sammanföras i en gemensam myndighet, Transportstyrelsen. Denna</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">kommer att bedriva den FUD- verksamhet som krävs för att utveckla den</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">egna verksamheten. Forskning med relevans för t.ex. inspektion och</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">regelutveckling flyttas från Vägverket och Banverket till den nya</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">myndigheten. Till detta kommer de förändringar som kan komma att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">genomföras grundat på eventuella förslag från den pågående</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">trafikverksutredningen. Denna utredning behandla även Vägverkets och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td21"><P class="p3 ft3">Banverkets respektive sektorsansvar.</P></TD>
<TD class="tr5 td377"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td260"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td90"><P class="p3 ft21">17.3.2</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr49 td448"><P class="p436 ft21">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</P></TD>
<TD class="tr49 td260"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td356"><P class="p3 ft3">En tillämpad och behovsmotiverad <NOBR>forsknings-,</NOBR> utvecklings- och</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">demonstrationsverksamhet kan utgöra ett transportpolitiskt styrmedel</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">liksom investering i infrastruktur, regelverk samt administrativa och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">ekonomiska styrmedel. Dessa kan bidra till uppfyllandet av de</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">transportpolitiska målen. En relevant FUD av god kvalitet förstärker</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">effekten av andra åtgärder inom transportpolitiken. Detta talar för att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">myndigheter med sektorsansvar bör ha ett betydande ansvar för att FUD-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">insatser av gemensamt intresse för myndigheterna och sektorns övriga</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td21"><P class="p3 ft3">aktörer kommer till stånd.</P></TD>
<TD class="tr6 td377"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Transportsektorn har en utpräglad systemkaraktär, där helhetens</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">egenskaper är beroende av hur väl de olika komponenterna är anpassade</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">till varandra. Begrepp som Hela Resan och Just in Time för person-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">respektive godstransporter uttrycker bl.a. att transportstjänsten handlar</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">om transporter från dörr till dörr. Detta kräver samordning av</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td447"><P class="p3 ft3">komponenter och delsystem till hela transportkedjor.</P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">De ökade kraven på intermodalitet, transporteffektivitet och</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">miljöanpassning talar för bredare angreppssätt, där transportslagen inte</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">betraktas som enskilda delar vid beslut om <NOBR>sektors-FUD.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">Utgångspunkten bör vara att alla väsentliga möjligheter till effektiv</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">trafikslagsövergripande samverkan bör tas tillvara. Detta ställer ökade</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">krav på transportsektorns offentliga och privata aktörer att medverka i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">finansiering och genomförande av forskning och utveckling samt</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><P class="p3 ft3">implementering av</P></TD>
<TD class="tr5 td415"><P class="p3 ft3">goda resultat. Sektorns</P></TD>
<TD class="tr5 td377"><P class="p28 ft3">aktörer bör</P></TD>
<TD class="tr5 td260"><P class="p552 ft3">i ökad</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td357"><P class="p22 ft3">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td40"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td415"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td377"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr16 td260"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<P class="p178 ft7">utsträckning utnyttja och stödja den kompetensutveckling som sker på Prop. 2008/09:50 högskolor och universitet. En ökad samverkan mellan högskolor/universitet, näringsliv och offentliga aktörer är av strategisk</P>
<P class="p804 ft3">vikt för sektorns kunskapsutveckling och effektivisering. Transportsektorns systemkaraktär innebär dock inte att behovet av</P>
<P class="p164 ft3">FUD på komponentnivå är mindre. Svenska företag har lång tradition som framgångsrika leverantörer av fordon och tekniska komponenter. Det gäller inom samtliga transportslag. På väg- och luftfartsområdena har det funnits specifika tekniska forskningsprogram för att stödja utveckling inom dessa området. Behovet finns dock inom samtliga transportslag.</P>
<P class="p165 ft3">Även tillämpad FUD är beroende av starka forskningsmiljöer och en nära koppling till internationellt utvecklingsarbete. Samtidigt innebär globaliseringen att behoven ökar av internationella regelverk och transportlösningar. De forskningsmiljöer som ska kunna vara kreativa och produktiva måste därför inte bara stå för en högkvalitativ FUD- verksamhet, de bör även ha tillräcklig bredd och styrka att långsiktigt hantera ett omfattande samarbete med nationella och internationella aktörer, från såväl näringslivet, högskolevärlden som andra offentliga aktörer. En viss anpassning av de nationella forskningsprogrammen till de internationella bör kunna underlätta ett ökat forskningssamarbete med internationella forskningsaktörer, t.ex. inom som EU:s ramprogram, <NOBR>ERA-NET</NOBR> etc.</P>
<P class="p805 ft7">För att stimulera näringslivets investeringar i forskning och utveckling behöver förutsättningarna för och intresset hos näringslivet att investera i FUD förbättras.</P>
<P class="p176 ft17"><SPAN class="ft17">17.4</SPAN><SPAN class="ft118">Forskning inom det geovetenskapliga området</SPAN></P>
<P class="p740 ft7">Geovetenskaplig forskning är av stor betydelse i samhället. Naturresurser, energi, risker, klimatförändringar, miljö och hälsa är frågor som är av nationell, europeisk och global betydelse och avgörande för vår framtid. Fundamental kunskap behövs om jorden, dess resurser, processer och möjligheter.</P>
<P class="p806 ft42">17.4.1 Forskningsproducerande och forskningsfinansierande institutioner</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD class="tr1 td356"><P class="p3 ft3">Den huvudsakliga nationella finansieringen av geovetenskaplig</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">grundforskning i Sverige sker genom direkta statsanslag till universitet</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">och högskolor samt via bidrag från Vetenskapsrådet. Övriga</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">forskningsfinansiärer finansierar i stort sett enbart tillämpad</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">geovetenskaplig forskning inom respektive områden (bl.a. Formas och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Vinnova).</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p28 ft3">Sveriges geologiska undersökning, SGU har till uppgift att tillhanda-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">hålla geologisk information för samhällets behov, på kort och lång sikt</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">och ska i detta syfte undersöka, beskriva och utveckla kunskap om</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">Sveriges geologiska förhållanden. Tillämpad forskning och metodutveck-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">ling bedrivs av SGU inom ramen för egen verksamhet med <NOBR>5-6</NOBR> miljoner</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td356"><P class="p3 ft3">kronor per år. SGU stöder också riktad grundforskning och tillämpad</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td357"><P class="p22 ft3">230</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td356"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<P class="p130 ft5">forskning genom att finansiera geovetenskaplig forskning till universitet Prop. 2008/09:50 och högskolor med ca 5 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p141 ft21"><SPAN class="ft79">17.4.2</SPAN><SPAN class="ft122">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</SPAN></P>
<P class="p807 ft3">Behovet av kunskaper inom den geovetenskapliga sektorn styrs allt mer av ökad efterfrågan på naturresurser parat med ett ökat behov av skydd och vård av naturen. Ett viktigt bidrag till ett hållbart samhälle är att utnyttja de geologiska resurserna på ett hushållnings- och miljömässigt optimalt sätt samtidigt som behoven ökar. Inom ramen för hållbar utveckling fokuserar SGU verksamheten på två områden, nämligen naturresurser generellt, bl.a. mineral, metaller, energiråvaror och grundvatten, samt klimatrelaterade problem. Internationellt <NOBR>idé-,</NOBR> kunskaps- och erfarenhetsutbyte är av största vikt.</P>
<P class="p808 ft17"><SPAN class="ft17">17.5</SPAN><SPAN class="ft121">Forskning om konkurrens och offentlig upphandling</SPAN></P>
<P class="p809 ft7">Konkurrensforskning berör frågor om marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar, konsumenters beteende och deras påverkan på konkurrensen, företagens agerande i förhållande till konkurrenter, upphandling och statsstöd.</P>
<P class="p810 ft42"><SPAN class="ft79">17.5.1</SPAN><SPAN class="ft124">Forskningsutförande och forskningsfinansierande institutioner</SPAN></P>
<P class="p811 ft7">Konkurrensverket har medel anslagna för forskning kring frågor om konkurrens och upphandling. Medlen ska i första hand användas till forskningsprojekt på universitet och högskolor, men även till uppdrags- forskning, seminarier och informationsinsatser om forskningens resultat.</P>
<P class="p131 ft3">Till Konkurrensverket har knutits ett kvalificerat råd, Rådet för forskningsfrågor, vars uppgift är att stimulera forskningen på konkurrens- och upphandlingsområdet samt tillföra Konkurrensverket sådana resultat från utvecklingen inom de ekonomiska och juridiska vetenskaperna som kan ha betydelse för verksamheten.</P>
<P class="p131 ft5">Rådet är beredningsorgan vid bedömning av ansökningar om stöd till forskning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr2 td282"><P class="p3 ft21">17.5.2</P></TD>
<TD class="tr2 td449"><P class="p45 ft21">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td356"><P class="p3 ft3">De forskningsprojekt som beviljas stöd av Konkurrensverket är främst</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">inom juridik, national- respektive företagsekonomi. Forskningsprojekt</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">inom andra discipliner kan också beviljas anslag, under förutsättning att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">frågorna har en klar anknytning till verksamhetsområdet. Under senare år</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">har forskning finansierats inom en rad centrala delar av</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">konkurrensområdet, som t.ex. skadeståndstalan vid brott mot EG:s</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">antitrustregler, <NOBR>offentligt-privat</NOBR> samverkan, kommunalrättsliga befogen-</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">heter, konkurrensrättsliga begränsningar, rättssäkerhet i konkurrensrätts-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td356"><P class="p3 ft3">procedurer, konflikter mellan standarder, patenträtt och konkurrensrätt</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p22 ft3">231</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<P class="p105 ft7">inom den Europeiska unionen samt relationen mellan konkurrensrätt och Prop. 2008/09:50 immaterialrätt. Utöver sådan juridisk forskning behövs även mer</P>
<P class="p194 ft3">forskning av en nationalekonomisk karaktär.</P>
<P class="p151 ft3">Forskningsmedlen har bidragit till att öka kunskapen om konkurrens- området och att stärka forskningsmiljön för konkurrensfrågor vid svenska universitet. Vidare är en stor del av Konkurrensverkets beslut i ärenden i dag baserade på sådan forskning som myndigheten har finansierat. Forskningen utgör således ett viktigt instrument i myndighetens dagliga verksamhet. I många fall publiceras även forskningsresultaten i internationella tidskrifter. För att stärka området har regeringen i budgetpropositionen för 2009 föreslagit att anslaget till Konkurrensverket för forskning om konkurrensfrågor ökas med 6 miljoner kronor från och med 2009. [Anslag 1:18 Konkurrensforskning (utg.omr. 24, s. 65)]</P>
<P class="p638 ft17"><SPAN class="ft17">17.6</SPAN><SPAN class="ft118">Forskning inom entreprenörskap och småföretagande</SPAN></P>
<P class="p212 ft7">Frågor om entreprenörskap och företagande påverkar starkt förutsättningarna för tillväxt i samhället. Regeringen betraktar därför forskningen om dessa frågor som viktig.</P>
<P class="p812 ft42"><SPAN class="ft21">17.6.1</SPAN><SPAN class="ft124">Forskningsutförande och forskningsfinansierande institutioner</SPAN></P>
<P class="p431 ft3">Universiteten och högskolorna finansierar egen forskning inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. The Stockholm School of Entrepreneurship (SSES) är exempelvis ett gemensamt initiativ av Handelshögskolan, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Konstfack med målsättningen att få Stockholm att bli en region som är ledande inom småföretagande och innovation och göra Stockholm till en stark region inom entreprenörskapsforskning.</P>
<P class="p605 ft7">I dag finansierar regeringen en särskild forskningssatsning på kvinnors företagande <NOBR>(2007–2009)</NOBR> som hanteras av Vinnova. Dessutom lämnar Nutek bidrag till Stiftelsen Forum för småföretagsforskning (FSF) och Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (ESBRI).</P>
<P class="p189 ft21"><SPAN class="ft21">17.6.2</SPAN><SPAN class="ft122">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</SPAN></P>
<P class="p190 ft3">Sammantaget finns relativt många forskare och forskningsmiljöer inom småföretags- och entreprenörskapsområdet. En begränsad del av denna forskning finansieras av de statliga forskningsfinansiärerna (Vinnova, FAS och Vetenskapsrådet). Finansieringen kommer främst från lärosätenas egna forskningsanslag och från andra offentliga och privata finansiärer.</P>
<P class="p110 ft7">Kunskaper om företagande är en viktig del i förståelsen av globaliseringens påverkan på statliga regler och policy. Forskning om detta område bedrivs bl.a. inom forskningsområdena entreprenörskap och</P>
<P class="p194 ft47">småföretagande. I dag finns kurser och program i entreprenörskap på de</P>
<P class="p77 ft3">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<P class="p130 ft7">flesta högskolor och universitet i landet. Forskningen inom Prop. 2008/09:50 entreprenörskaps- och småföretagsområdet spänner över ett mycket stort</P>
<P class="p416 ft7">fält, bl.a. psykologi, företagsekonomi, nationalekonomi, landsbygdsutveckling, sociologi och socialantropologi. Eftersom entreprenörskap och småföretagande nära påverkar förutsättningarna för tillväxt är detta ett område som prioriteras av regeringen, och särskilda satsningar beskrivs i kapitel 7.</P>
<P class="p133 ft17"><SPAN class="ft17">17.7</SPAN><SPAN class="ft121">Forskning inom det utrikespolitiska området</SPAN></P>
<P class="p799 ft3">Den internationella arean omformas kontinuerligt av nya mak- tkonstellationer och internationella spelregler, nya internationella aktörer, resursmässiga begränsningar och olika typer av globala utmaningar. En förståelse och orientering inom dessa komplexa och samverkande faktorer är beroende av en kontinuerlig forskningsbaserad kunskaps- produktion. Forskning inom det utrikespolitiska området syftar främst till att öka kunskaperna om de processer och de faktorer som kan bidra till en tryggare värld kännetecknad av fred och utveckling, av ökad mänsklig säkerhet och en hållbar global utveckling.</P>
<P class="p132 ft3">Forskning inom det utrikespolitiska området handlar också om att öka kunskaperna om den politiska, sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingen i olika länder och regioner. Det handlar om kunskap som kan ge utrikespolitiken en beredskap, ett förhållningssätt och verktyg för att hantera utvecklingen och kunna placera in denna utveckling i ett större sammanhang. Viktiga områden här är forskning kring mänskliga rättigheter, demokratiutveckling och normbildande krafter kopplad till religion, sociopolitisk utveckling och ekonomi. Det är områden som i sin tur länkar till globala utmaningar som klimat/miljö, säkerhet, förtyck, smittsamma sjukdomar, migration och ekonomiskt utanförskap definierade i Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122) samt Sveriges politik för global utveckling (skr. 2007/08:89). Regioner och länder av särskilt intresse är EU, USA, Kina, Indien, Ryssland, MENA regionen, Afrika och Arktis. Inom dessa regioner är en forskningsbaserad kunskap inom områden som integration, handels och social och ekonomisk utveckling särskilt intressanta.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft21">17.7.1</P></TD>
<TD class="tr7 td450"><P class="p612 ft21">Forskningsutförande och forskningsfinansierande</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td450"><P class="p612 ft21">institutioner</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td356"><P class="p3 ft3">En viktig del av idéutvecklingen på de utrikespolitiska och säkerhets-</P></TD>
<TD class="tr11 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">politiska områdena sker i dag genom forskningsverksamhet vid</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">universitet och högskolor och vid särskilda forskningsinstitutioner. Den</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">samlade kunskap och kompetens som denna forskning skapar är av stor</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">betydelse för utvecklingen av Sveriges utrikes förbindelser.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">Dagens riktade stöd till utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">forskning sker till stor del som basbidrag till Stockholms internationella</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">fredsforskningsinstitut (SIPRI), Utrikespolitiska Institutet (UI),</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Nordiska Afrikainstitutet,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td65"><P class="p3 ft3">(NAI).</P></TD>
<TD class="tr8 td450"><P class="p552 ft3">Vidare ska myndigheten för utbildning, samverkan och</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td357"><P class="p22 ft3">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td65"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr15 td450"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<P class="p178 ft7">metodutveckling på krishanteringsområdet, Folke Bernadotteakademin Prop. 2008/09:50 (FBA), som del av sitt uppdrag initiera forskning på området. Svenska</P>
<P class="p164 ft7">Institutet för Europapolitiska Studier (SIEPS) är ett forskningscentrum med inriktning på EU frågor.</P>
<P class="p525 ft3">Finansiering av forskning av relevans för utvecklingsländer kommer huvudsakligen från Sida. Stödet är i huvudsak riktat mot att skapa fungerade och hållbara forskningssystem i länder med vilka Sverige har utvecklingssamarbete samt att främja forskning angående hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Detta görs genom en bred ansats riktad mot i huvudsak (i) uppbyggandet av forskningskapacitet i samarbetsländerna; stöd till forskningsadministration (vetenskaplig, organisatorisk och finansiell), forskarutbildning, forskningsfinansiering, infrastruktur och policyutveckling och (ii) stöd till utvecklingsrelaterad forskning regionalt, internationellt och i Sverige.</P>
<P class="p532 ft3">Genom den särskilda anslagsposten för forskning förfogar Sida 2008 över 950 miljoner kronor till forskningsstöd. Merparten av anslaget går till kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländer och till internationella forskningsorganisationer. Cirka 134 miljoner kronor går till att stärka svensk utvecklingsforskning, vilket gör Sida till huvudfinansiär för denna typ av forskning i Sverige.</P>
<P class="p179 ft3">Sverige har tre forskningsinstitut i Medelhavsområdet, nämligen Svenska institutet i Rom, Svenska institutet i Athen samt Svenska forskningsinstitutet i Istanbul. Dessa institut kallas samlat för Medelhavsinstituten. De finansieras huvudsakligen med bidrag från regeringen via utbildningsdepartementet. Vid sidan av huvuduppgiften att bedriva forskningsverksamhet om respektive land, dess kulturhistoria och kulturella förhållanden, spelar instituten en viktig roll för forsknings- och kulturutbyte mellan Sverige och respektive land. På regeringens uppdrag har Svenska institutet undersökt möjligheterna att bygga upp ett nätverk av Sveriges internationella kultur- och forskningsinstitut och lämnat förslag till hur ett sådant nätverk kan utvecklas.</P>
<P class="p805 ft7">Med beaktande av behovet av utlandsstationerad personal för främjande av <NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsknings- och innovationssamarbete är det angeläget att bredare och effektivare utnyttja Medelhavsinstitutens samlade resurser för forsknings- och kultursamarbete.</P>
<P class="p141 ft21"><SPAN class="ft21">17.7.2</SPAN><SPAN class="ft122">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Inom det utrikespolitiska området berörs många olika forsknings- områden. Nedan beskrivs sex viktiga områden: utrikes- och säkerhets- politisk forskning, forskning inom det folkrättsliga området, forsknings inom det handelspolitiska området, utvecklingspolitisk forskning, forsk- ning kring globala <NOBR>klimat-,</NOBR> miljö- och hållbarhetsfrågor, samt forskning om specifika geografiska regioner.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr2 td356"><P class="p3 ft21">Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td356"><P class="p3 ft3">Behovet av att säkra människors såväl som staters säkerhet och trygghet</P></TD>
<TD class="tr11 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">är av grundläggande intresse. Funktionen hos det multilaterala</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td356"><P class="p3 ft3">samarbetet och dess tyngdpunkt i en internationell säkerhetsordning är</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p22 ft3">234</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft3">viktigt, inklusive FN:s roll. Flera enskilda sakfrågor påkallar uppmärksamhet. Kärnvapen och andra massförstörelsevapen utgör ett fortsatt hot. Spridning av konventionella vapen, inte minst lätta vapen, utgör också en påtaglig världsomspännande fara och underblåser många väpnade konflikter. Handel med människor och narkotika och andra former av internationell organiserad brottslighet kvarstår i avsevärd omfattning. Kunskaper om terrorismens orsaker och konsekvenser, liksom åtgärder för att bekämpa den, är likaså viktiga. Därtill är säkerhetens inverkan på utveckling tydlig i många av världens fattiga länder där väpnade konflikter också pågår och det finns ett behov av forskning om sviktande situationer för att kunna stabilisera dessa länder samt för att minska framtida fattigdomsproblem. Klimatförändringarna riskerar medföra ökade spänningar mellan länder, t.ex. till följd av ökad konkurrens om naturresurser. Genom analys och uppföljning kan forskningen bidra till att stärka förmågan till konflikthantering, i hela skedet från förebyggande och lösande av pågående konflikter, och upprätthållande och befästande av fred där konflikter har upphört. Det senaste årtiondets vidgade internationella kontaktytor och utökade ekonomiska flöden öppnar för såväl nya möjligheter som nya hot. Forskningen bidrar till kunskapen om både hot och möjligheter och den bidrar till att förutse problem och utmaningar för säkerhetspolitiken på längre sikt.</P>
<P class="p813 ft3">EU:s och Nato:s utvidgningar och roller, liksom händelserna efter den 11 september 2001, har ändrat förutsättningarna för de traditionella säkerhetspolitiska frågorna. Kunskap om utvecklingen av EU, OSSE, Europarådet och Nato kommer fortsatt att vara av central betydelse för förståelsen av den europeiska och euroatlantiska säkerhetspolitiska miljön. Särskilt viktiga frågor rör forskningen om EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och den europeiska säkerhets och försvarspolitiken (ESFP), som genomgått snabb utveckling under de senaste åren. De långsiktiga följderna av att EU genom utvidgningen fått nya medlemmar och nya ”grannar” behöver beaktas. De nya hotens gränsöverskridande karaktär och tendensen hos de tidigare nämnda organisationernas beredvillighet att agera i nya geografiska områden har ökat behoven av kunskap om konfliktorsaker och geopolitik i allt vidare cirklar. Kunskap om säkerhetspolitiska frågor, t ex rustningskontroll, sanktionspolitik och förtroende- och säkerhetsfrämjande samarbete, säkerhetssektorreformer samt militära- och civila krishanterings- kapaciteter, kommer att vara avgörande för förmågan att utveckla relevanta instrument och omsätta säkerhetspolitik i säkerhet.</P>
<P class="p415 ft21">Forskning inom det folkrättsliga området</P>
<P class="p188 ft7">De folkrättsliga aspekterna av frågor som berör global säkerhet, välstånd och utveckling har fått en mer framskjuten plats under senare år. Detta sker samtidigt som folkrätten på en del områden utvecklats progressivt, med en allt större betoning av individens roll och den suveräna statens skyldigheter. De mänskliga rättigheterna (MR) samt rättstaten och demokratin som styrelseform har därigenom fått större betydelse i den internationella politiken. Hoten från <NOBR>icke-statliga</NOBR> grupperingar som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">235</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p121 ft3">terroristorganisationer, organiserad brottslighet och militära grupper har tilltagit sedan decenniets början, samtidigt som de långsiktiga och gemensamma utmaningarna, framför allt hoten i klimatförändringarnas spår och därtill relaterade utvecklingsfrågor medför ett ökande behov av mellanstatligt och överstatligt samarbete. Folkrätten ställs inför nya utmaningar.</P>
<P class="p629 ft3">Genom dessa processer utvecklas sambandet mellan folkrätt och andra discipliner, som statsvetenskap, miljövetenskap och nationalekonomi. Detsamma gäller förhållandet mellan folkrätt och nationell rätt, eftersom folkrätten får en ökad betydelse i nationella rättsordningar, samtidigt som de nationella förhållandena får återverkningar på det internationella planet. Forskning kring demokrati, MR och folkrätt är således av stor relevans även för andra forskningsområden.</P>
<P class="p174 ft3">Den internationella rättens gränser för vad en stats regering får utsätta den egna befolkningen för, med hänsyn framför allt till demokratin, MR och rättsstatens principer, liksom statens skyldigheter – inte bara dess internationella rättigheter – är intressanta frågor för forskningen. Frågan om i vilken utsträckning den internationella rätten medger ingripande från det internationella samfundets sida, när en stat inte uppfyller sina skyldigheter, är mycket aktuell. Detsamma gäller sambandet mellan fred och rättvisa samt inom andra aspekter av krishantering och konfliktförebyggande där folkrätten utvecklas. Både inbördeskrig och terrorism reser frågor om förhållandet till FN:s våldsförbud och den internationella humanitära rätten, liksom om förhållandet mellan de mänskliga rättigheterna och terroristbekämpningen. Vidare ger det allt intensivare internationella samarbetet också upphov till spörsmål om förhållandet mellan folkrätt och nationell rätt. Detta gäller inte minst inom den internationella straffrätten, där den internationella brottsmåls- domstolens allt intensivare arbete leder till nya utmaningar för de deltagande staterna.</P>
<P class="p334 ft7">Mot dessa frågor svarar särskild kompetens som svenska forsknings- centra besitter. Det gäller gränssnittet mellan folkrätt, <NOBR>EU-rätt</NOBR> och såväl internationell som nationell straffrätt, liksom hela det område som disciplinerna statsrätt, internationell <NOBR>MR-rätt</NOBR> och <NOBR>EU-rätt</NOBR> utgör.</P>
<P class="p250 ft21">Forskning inom det handelspolitiska området</P>
<P class="p188 ft3">Sambandet mellan handel, utveckling och hållbar global tillväxt ger upphov till viktiga forskningsfrågor. I takt med ökande globalisering har handelspolitiken kommit att omfatta ett brett spektrum av samhällsområden. Viktigt att beakta i dag är ofta handelns långsiktiga påverkan på t.ex. naturresurser, tillväxt, sysselsättning, företagsklimat och innovation, men även dess roll gällande konsumentintressen eller i utformandet av sociala villkor m.m. Kopplingarna till ytterligare andra områden såsom utvecklingen i de fattigaste länderna och handelns påverkan på klimatet är i dag starkare än de varit tidigare.</P>
<P class="p124 ft7">Att handeln ger ett viktigt bidrag till utveckling i de fattigaste länderna råder det bred enighet om. Detta visas inte minst genom förhandlingsrundan inom WTO - den s.k. Doharundan - där utvecklings- perspektivet har fått en central roll. Det finns emellertid mindre kunskap</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">236</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<P class="p195 ft7">om mikroperspektivet, inklusive de mekanismer som styr fördelningen Prop. 2008/09:50 av handelns positiva effekter, framför allt i de fattigaste länderna. Ett mikroekonomiskt perspektiv kan klargöra hur olika aktörer, inklusive de</P>
<P class="p12 ft3">fattigaste människorna, kan få tillträde till marknaderna, som producenter och som konsumenter, så att de kan delta i och dra fördelar av den globala ekonomin. Hur den internationella handeln påverkar klimatet och hur förutsättningarna för handel ändras av klimatförändringarna är även det centrala områden där ny kunskap är viktig. Sammantaget utgör sambanden mellan internationell handel, mikroperspektiv på marknads- deltagande, och handelns relation till långsiktigt hållbar utveckling viktiga kunskapsfrågor. Svenska universitet har, i internationell jämförelse, en relativt begränsad forskning om handel och handelspolitik. Mer kunskap om hur handelssystemet kan öka möjligheterna för individer i olika länder, inklusive de fattigaste, att delta i och dra fördel av handeln kan bidra till att fattiga och rika länder kan producera och konsumera på ett mer miljö- och klimatvänligt sätt. Detta är centralt för att utforma framtidens handelssystem.</P>
<P class="p207 ft21">Utvecklingspolitisk forskning</P>
<P class="p200 ft3">Genom Politiken för Global Utveckling, PGU, formulerar regeringen en ambition om samsyn och samverkan mellan olika politikområden i arbetet med att förbättra villkoren för en rättvis och hållbar global utveckling. Politiken utgår såväl ifrån ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling. Det handlar om människors rätt till utveckling enligt grundläggande rättighetsprinciper som demokrati/god samhällsstyrning, jämställdhet mellan könen och respekt för de mänskliga rättigheterna och hållbarhetsprinciper baserade på ekonomiskt tillväxt i balans med naturresurser och miljö. Ett övergripande område för politiken handlar om globala gemensamma nyttigheter, globala utmaningar som miljö/klimat, smittsamma sjukdomar, migration, finansiella flöden, internationella konflikter, terrorism, etc. Områden som inte har någon nationell eller regional hemvist utan som måste hanteras globalt.</P>
<P class="p755 ft7">För att signalera en ambitionshöjning i genomförandet av politiken har regeringen i resultatskrivelsen till riksdagen (skr. 2007/08:89) formulerat följande sex globala utmaningar och 18 tillhörande fokusområden:</P>
<P class="p814 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">smittsamma sjukdomar och andra hälsohot – hållbara hälsosystem och ökad tillgång till läkemedel, tidig varning och snabba begränsningsåtgärder, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder,</SPAN></P>
<P class="p780 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">klimatförändringar och miljöpåverkan – klimat: anpassning och utsläppsminskning, kemikaliehantering, hållbar stadsutveckling,</SPAN></P>
<P class="p815 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">migrationsströmmar – arbetskraftsinvandring till Sverige och EU, remitteringar och återförening av kunskap till utvecklingsländer, skydd och varaktiga lösningar för flyktingar,</SPAN></P>
<P class="p780 ft3"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft30">konflikter och sviktande situationer – säkerhetsreformer, kvinnor, fred och säkerhet, från konflikt till långsiktigt hållbar utveckling,</SPAN></P>
<P class="p816 ft3">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<P class="p562 ft7"><SPAN class="ft98">- </SPAN>förtryck – yttrandefrihet, sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter, Prop. 2008/09:50 organiserad brottslighet med fokus på människohandel, och</P>
<P class="p171 ft7"><SPAN class="ft29">-</SPAN><SPAN class="ft31">ekonomiskt utanförskap – finansiella marknader, handel med jordbruksprodukter och svensk handel och investeringar i utvecklingsländer.</SPAN></P>
<P class="p817 ft7">Dessa globala utmaningar och de specificerade fokusområdena bör adresseras utifrån forskningsbaserad kunskap. Några av områdena återfinns i de särskilda strategiska satsningar som anges i denna proposition.</P>
<P class="p203 ft21">Forskning kring globala <NOBR>klimat-,</NOBR> miljö- och hållbarhetsfrågor</P>
<P class="p533 ft3">Klimatförändringar och miljöpåverkan utgör också en allt större utmaning för världens länder. Många klimat- och miljörelaterade problem är till sin natur gränsöverskridande med konsekvenser för såväl rika som fattiga länder. Därför är kunskap om globala klimat- och miljöfrågor av mycket stor vikt för formuleringen av svensk utrikespolitik och utvecklingspolitik. Det är viktigt med kunskap kring frågor som klimatförändringar, föroreningar, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Många fattiga människor är i stor utsträckning direkt beroende av tillgång till naturresurser för sitt uppehälle. Klimatförändringar och resursknapphet, inte minst reducerad vattentillgång och gränsöverskridande vatten, kan också förstärka redan existerande riskfaktorer och därmed försämra säkerhetsläget i olika länder. Förståelse och kunskap kring kopplingen mellan klimat, miljö och utveckling är av stor betydelse. Med hänsyn till att majoriteten av världens fattiga bor på landsbygden och är mycket beroende av jordbruket och att jordbruket i utvecklingsländer är direkt beroende av klimatet och vattenförsörjning, är forskning och utveckling om hållbart jordbruk och livsmedelssäkerhet särskilt viktig, i synnerhet för afrikanska förhållanden.</P>
<P class="p818 ft7">För att Sverige också ska kunna driva på ett framgångsrikt sätt globalt, exempelvis inom ramen för internationella miljö- och klimatförhandlingar, är det av yttersta vikt att den svenska forskningen kring dessa frågor håller hög internationell kvalitet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr2 td356"><P class="p3 ft21">Forskning kring särskilda geografiska regioner</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td356"><P class="p3 ft3">Forskning som berör Europafrågor bedrivs inom flera olika discipliner på</P></TD>
<TD class="tr11 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">universitet och högskolor runt om i Sverige. EU:s beslutsprocesser och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">institutionella ramverk präglar i stor utsträckning arbetet i</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">regeringskansliet. Forskning om europeisk integration kan bidra till ökad</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">förståelse för EU i samhället samt ge underlag för möjliga nya ansatser i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3"><NOBR>EU-arbetet</NOBR> i Regeringskansliet.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Unionen är stadd i förvandling genom bl.a. utvidgningen och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">genomförandet av reformfördraget (Lissabonfördraget). Denna utveck-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">ling ger upphov till behov av belysning av ständigt nya frågekomplex.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">Forskning om effekterna av den nu genomförda <NOBR>EU-utvidgningen</NOBR> är av</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td356"><P class="p3 ft3">intresse särskilt i ljuset av den fortsatta utvidgningsprocessen.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td357"><P class="p22 ft3">238</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td356"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p406 ft3">Några huvudfrågor rör ekonomisk utveckling och konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt, liksom miljödimensionen. Det gäller också de demografiska förändringar inom unionen och i närområdet, som torde påverka såväl arbetskraftsutbudet och samhällskostnaderna för pensioner, som näringsstruktur och regionala balanser.</P>
<P class="p409 ft3">I och med den dynamiska utveckling som Ryssland, oberoende staters samvälde (OSS) och Västra Balkan genomgår uppstår frågor kring både hot och möjligheter kring vilka ökad kunskap är av vikt. Ryssland är ett viktigt grannland och regionen som helhet får allt större betydelse för Sverige. Det är därför viktigt att förstå vilka förändringar som sker i regionen, vad som driver dessa förändringar och hur de påverkar Sverige. Den svenska forskningen om Ryssland, OSS och Västra Balkan behöver därför hålla hög kvalitet och vara väl samordnad.</P>
<P class="p481 ft3">Inom överskådlig framtid kommer Sveriges relation till Förenta Staterna vara central och mycket viktig. Det är således av vikt att kompetens och kunnande finns inom detta område. Forskning kring politisk och ekonomisk integration i Latinamerika är också av intresse. Andra områden av intresse är den politiska populismen samt frågor rörande råvarubaserade ekonomier och den aktuella livsmedelskrisen.</P>
<P class="p409 ft3">I Asienstrategin Framtid med Asien. En svensk Asienstrategi inför <NOBR>2000-talet</NOBR> (skr. 1998/99:61) och dess två uppföljningar Framtid med Asien (Ds 2002:24) och En svensk Asienpolitik (Ds 2005/06:57) understryks behovet av kompetensuppbyggnad i Sverige för att förstå den snabba samhällsomvandlingen och ekonomiska utvecklingen i Asien. Utbytet med och intresset för Asien inom forskning och högre utbildning har ökat betydligt under senare år.</P>
<P class="p481 ft3">Mellanöstern är en region av strategisk betydelse. De pågående konflikterna, fr.a. de mellan israeler och palestinier och i Irak, står ständigt på den internationella dagordningen. Det komplexa politiska landskapet i regionen, vilket ofta har starka kulturella och religiösa konnotationer, är viktiga områden. Att 60 procent av de kända oljereserverna samt nära hälften av gasfyndigheterna finns i regionen har inneburit att särskilt länderna i Gulfregionen under senare år växt fram som ekonomiska stormakter med tilltagande politisk betydelse. Dessa storproducenter av fossila bränslen har viktiga roller också beträffande klimatfrågan.</P>
<P class="p819 ft7">Forskning kring den <NOBR>israelisk-palestinska</NOBR> konflikten och utvecklingen i Irak är viktig och bör fortsätta.</P>
<P class="p406 ft3">I genomförandet och utvecklingen av svensk Afrikapolitik är en kontinuerlig och nära kontakt med forskning om Afrika, i såväl Sverige som i Afrika, av största vikt. Nordiska Afrikainstitutet har till uppgift att i Norden främja och bedriva vetenskaplig forskning om Afrika. Regeringen ser ett antal frågor som centrala såsom ekonomisk tillväxt, fred och säkerhet, miljö och klimat samt kvinnors roll i utvecklingen. Inom ramen för utvecklingssamarbetet är frågan om afrikanskt ägarskap av stor vikt och ekonomisk tillväxt ses som nyckeln till att bekämpa fattigdomen. I dag sker en framväxt av en afrikansk säkerhetsarkitektur som det finns behov av kunskap kring. En ödesfråga för regionen är <NOBR>hiv/aids-problematiken</NOBR> som redan i dag har fått långtgående sociala, ekonomiska och politiska konsekvenser. Ökad forskning kring vaccin är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">239</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<P class="p487 ft3">viktig men även <NOBR>socio-ekonomiska</NOBR> implikationer av epidemin bör Prop. 2008/09:50 belysas.</P>
<P class="p820 ft3">Forskning om Arktis är viktig, till exempel för att klimatförändringar märks först och är störst i polarområdena. När isarna smälter i Arktis ändras också de geopolitiska förutsättningarna i Sveriges närområde. Nya sjövägar kan öppnas för handelstrafik mellan Europa, Asien och Nordamerika, och olje- och gasförekomster i tidigare istäckta områden blir mer tillgängliga och fiskebestånd flyttar till nya områden, samtidigt som ursprungsbefolkningarna ställer ökande krav på delaktighet i beslutsfattande. Sverige behöver tillförlitlig kunskap om dessa utvecklingar.</P>
<P class="p821 ft19"><SPAN class="ft17">17.8</SPAN><SPAN class="ft135">Forskning om det civila samhället, demokrati, integration och jämställdhet m.m.</SPAN></P>
<P class="p822 ft3">Regeringen verkar för att stärka människors egenmakt samt att motverka alla former av diskriminering. Det är viktigt att individer får möjlighet att delta i det demokratiska samhället. Ökad kunskap om det civila samhället ger bättre möjligheter till att utveckla människors egenmakt, inflytande i samhället och position i demokratin. Vidare är forskning om integration, jämställdhet mellan kvinnor och män samt ungdomars levnadsvillkor viktiga för att klargöra förutsättningarna för ett högt och jämlikt medborgerligt deltagande i samhällslivet. Även barns förutsättningar för inflytande och deltagande är viktiga att studera.</P>
<P class="p823 ft7">Det finns fortfarande behov av att öka kunskaperna om vissa genusfrågor, bl.a. när det gäller kvinnors hälsa, frågor om diskriminering p.g.a. kön, mansforskning och frågor som handlar om mäns våld mot kvinnor. Mer kunskap utgör en viktig grund för såväl ett effektivt jämställdhetsarbete som möjligheterna att motverka könsdiskriminering och mäns våld mot kvinnor.</P>
<P class="p824 ft42"><SPAN class="ft21">17.8.1</SPAN><SPAN class="ft124">Forskningsutförande och forskningsfinansierande institutioner</SPAN></P>
<P class="p825 ft3">En av de viktigaste formerna för personligt deltagande i samhällslivet är i egenskap av medborgare i den svenska politiska demokratin. Särskilda medel har avsatts för forskning om demokratin och insatser pågår i syfte att stärka strategisk grundforskning om demokrati och offentlig förvaltning. Vetenskapsrådet ansvarar för ett program för strategisk grundforskning om demokrati och offentlig förvaltning. Programmet omfattar 10 miljoner kronor per år. Vetenskapsrådet administrerar också ett program om mångvetenskaplig demokratiforskning som omfattar 5 miljoner kronor per år. Under 2007 gjordes en utlysning av forskningsmedel för forskning om demokrati och förvaltning samt mångvetenskaplig demokratiforskning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr7 td356"><P class="p552 ft3">Det finns i dag 23 inrättningar och institutioner med inriktning på</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">genusforskning. Regeringen uppdrog 2007 åt Forskningsrådet för</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p552 ft3">arbetsliv och socialvetenskap (FAS) att stödja forskning om kvinnors</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td356"><P class="p552 ft3">hälsa med totalt 30 miljoner kronor per år under en treårsperiod. Vidare</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td357"><P class="p22 ft3">240</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<P class="p195 ft7">har Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala utvecklats till en Prop. 2008/09:50 kunskaps- och resursenhet för forsknings- och utvecklingsarbete för</P>
<P class="p12 ft3">arbetet med misshandlade kvinnor. Regeringen stödjer forskning om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.</P>
<P class="p60 ft3">FAS har samordningsansvar för forskning om internationell migration och etniska relationer (IMER) och redogör årligen för hur detta samordningsansvar hanterats och om man anser att någon särskild åtgärd behöver vidtas. FAS har också ett samordningsansvar för barn- och ungdomsforskningen och bör inspirera till att forskning kommer i gång på eftersatta områden.</P>
<P class="p144 ft3">Ungdomsstyrelsen har en viktig funktion genom att i olika utredningar och rapporter lyfta fram och sprida kunskap om aktuell forskning om ungdomars levnadsvillkor samt möjliggöra dialog mellan forskare och praktiker på de konferenser och seminarier som myndigheten anordnar. Även barnombudsmannen belyser barn och ungas situation och har till uppgift att samla kunskap och sammanställa statistik om deras levnadsvillkor.</P>
<P class="p339 ft21"><SPAN class="ft79">17.8.2</SPAN><SPAN class="ft122">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</SPAN></P>
<P class="p208 ft3">Ett sätt att stärka människors möjligheter till trygghet, gemenskap och inflytande i samhället är att utveckla det civila samhället. Det civila samhället har utvecklats i många avseenden under de senaste <NOBR>15–20</NOBR> åren. Nya former för ideellt engagemang, nätverksbyggande och samverkan har uppstått och det civila samhällets betydelse för mångfalden i utbudet av välfärdstjänster har ökat. Omfattningen av det ideella engagemanget är fortsatt hög i Sverige jämfört med andra länder och det civila samhället har en central roll i flera avseenden, bl.a. som röstbärare och opinionsbildare, som arena för självförverkligande aktiviteter och som utförare av uppdrag inom välfärdsområdet. Mot bakgrund av de förändringar som välfärdsstaten och det civila samhället genomgår är det angeläget med kunskap om det civila samhället, dess aktörer och deras verksamheter. Här avses kunskap såväl om bl.a. föreningars och folkrörelsers samhällsroll och betydelse för demokratin och välfärdsstaten, som om den ideella sektorns sammansättning och villkor, omfattning och verksamhetsinriktning. För närvarande finns inte särskilda statliga satsningar på forskning om det civila samhället.</P>
<P class="p600 ft3">Folkrörelseutredningen lämnade i sitt slutbetänkande Rörelser i tiden (SOU 2007:66) bl.a. förslag om ett forskningsprogram om det civila samhället. Finansieringen av programmet föreslogs ske genom avsättning av fem promille av det totala belopp som utgår i statliga bidrag till ideella organisationer. Frågan bereds inom regeringskansliet.</P>
<P class="p144 ft7">Förutsättningarna för olika grupper, som t.ex. invandrare, kvinnor och ungdomar, att delta i olika aspekter av samhällslivet är också viktig att ha forskningsbaserad kunskap kring. Forskningsområdet IMER, internationell migration och etniska relationer, är ständigt aktuellt. En lyckad integration av invandrade personer, på till exempel arbetsmarknaden, har stor betydelse för ökad tillväxt och minskat</P>
<P class="p826 ft3">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft7">utanförskap i samhället. Kunskap om hur invandringen kan påverka och bidra till den Svenska samhällsutvecklingen är viktig.</P>
<P class="p406 ft3">Vissa stadsdelar i svenska storstäder och i större städer utmärks av en hög andel invandrade, hög arbetslöshet, låg andel med eftergymnasial utbildning och svalt intresse för samhällsfrågor. Det är angeläget med fortsatt forskning om segregationens mekanismer och hur utanförskap kan brytas. Forskning om frågor relaterade till integration, utanförskap och urban utveckling pågår dels inom särskilda centrumbildningar, dels integrerat i generell forskningsverksamhet. Det är viktigt att denna forskning kan fortgå och regeringen avser att följa kunskapsutvecklingen inom området.</P>
<P class="p409 ft3">Forskning om diskriminering, mänskliga rättigheter och nationella minoriteter är viktig, bl.a. i syfte att utveckla kunskapen om hur mänskliga rättigheter kan främjas och diskriminering motverkas. Enligt Vetenskapsrådets kartläggning av svensk forskning om mänskliga rättigheter (Ju2004/8468/D) är flervetenskapliga insatser på området begränsade och forskningen koncentrerad till det juridiska området.</P>
<P class="p510 ft3">Sverige erkände 2000 fem nationella minoriteter och minoritetsspråk genom ratificeringen av Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk samt Ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter. Under 2001 inrättades Forum för nationella minoriteter i Sverige (NAMIS). Det är även angeläget att forskning rörande nationella minoriteters kunskaper och traditionella sedvänjor kan fortgå inom det svenska forskningssystemet.</P>
<P class="p422 ft3">Kvinnors och mäns delvis olika möjligheter att delta i samhällslivet, och relaterade diskrimineringsfrågor, är också viktiga. Genusforskningen har växt i omfattning, utvecklats och institutionaliserats under de senaste decennierna. Det särskilda statliga stödet för genusforskning har varit betydelsefullt för denna utveckling. Genusforskningen har mutat in ett tydligare område som självständig disciplin. Genusperspektiven har varit särskilt framträdande inom humaniora och samhällsvetenskap, och i mindre omfattning inom teknik, naturvetenskap och medicin.</P>
<P class="p586 ft3">Ungdomars levnadsförhållanden i det moderna samhället är komplexa och varierar i hög grad mellan olika ungdomsgrupper. Ungdomstiden sträcks ut dels genom att barn allt tidigare identifierar sig som ungdomar, dels genom den allt längre tid det tar för ungdomar att etablera sig i vuxenlivet. Kunskap om dessa samhällsfenomen, och hur ungdomar påverkas därav, samt om hur ungdomar kan stärkas i sin personliga utveckling och etablering i samhället, är viktig. De olika samhälleliga insatser som sätts in för att förbättra ungdomars levnadsvillkor behöver utvecklas utifrån aktuella och rättvisande kunskaper om ungdomars levnadsförhållanden och förhållningssätt.</P>
<P class="p481 ft3">Ungdomsstyrelsen menar, för sin del, att mer kunskap behöver tas fram bl.a. gällande ungdomars kultur- och fritidsvanor, samt ohälsa bland särskilt utsatta ungdomsgrupper, som t.ex. homo- och bisexuella ungdomar samt transpersoner. Ungdomsforskningen bör följas upp, bl.a. för att eftersatta områden ska kunna identifieras. FAS genomför under 2008 en kartläggning av aktuell ungdomsforskning, bl.a. i syfte att få ett underlag för förslag om åtgärder. Det är även angeläget att få till stånd en dialog mellan forskare och de som på olika sätt arbetar bland och med ungdomar genom möten och mötesplatser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">242</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<P class="p642 ft7">Individer deltar också i samhällslivet i sin roll som konsumenter. Prop. 2008/09:50 Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) genomförde 2006 på uppdrag</P>
<P class="p12 ft3">av Konsumentverkets vetenskapliga råd en kartläggning av konsum- tionsforskningen i landet. Kartläggningen visade att konsumenters val och konsumtionskulturen är de ämnen som är vanligast inom konsumtionsforskningen. Disciplinerna företagsekonomi, etnologi, hushållsvetenskap och psykologi samlar flest konsumtionsforskare.</P>
<P class="p60 ft3">Konsumentverket argumenterar i sin kunskapsstrategi för konsum- tionsforskningen att det är viktigt med kunskap om konsumenter och deras konsumtion för att granska och förstå konsumtionens roll i en hållbar samhällsutveckling och för att utveckla funktioner som under- lättar för varje enskild konsument att ta medvetna beslut. Konsumtions- mönster förändras, liksom konsumentrollen. Konsumenter förväntas i dag göra aktiva val på en rad ny- och omreglerade marknader. Utbudet har på många områden blivit mer komplext och mindre transparent för konsumenterna, vilket ställer nya krav på kunskap och engagemang hos såväl konsumenter som företag och myndigheter för att det ska utvecklas väl fungerande marknader och ändamålsenliga produkter. Konsument- verket lyfter i kunskapsstrategin fram en rad angelägna forsknings- områden.</P>
<P class="p600 ft3">Svensk konsumentpolitik har i många avseenden ansetts vara ett föredöme för andra länder. Konsumtionsforskningen i Sverige har haft en mindre roll i en internationell jämförelse, men har under senare år blivit mer framträdande. Forskningsfältet behöver utvecklas för att befästa och utveckla denna position. Det är viktigt att konsumtionsforskning, särskilt forskning om marknadsföring, reklam och konsumtion kan fortgå inom discipliner som företagsekonomi, psykologi och etnologi i Sverige.</P>
<P class="p827 ft17"><SPAN class="ft17">17.9</SPAN><SPAN class="ft121">Kriminalvetenskaplig forskning och utveckling</SPAN></P>
<P class="p570 ft3">Högkvalitativ grundforskning, och tillämpad forskning, inom kriminal- vetenskap är en förutsättning för kriminalpolitikens utveckling. Såväl grundforskning som behovsmotiverad forskning är viktig för att kriminalpolitiken ska bli än mer kunskapsbaserad. Möjligheten till kompetensutveckling för yrkesverksamma inom rättsväsendet behöver förbättras. Det är angeläget att det finns arenor för ett kunskapsutbyte mellan forskare, personal inom rättsväsendet och beslutsfattare. Det är också viktigt att den kriminalvetenskapliga forskningen kan vara tvärvetenskaplig och långsiktig. Forskningsprojekt som kombinerar juridik och ekonomi med andra samhällsvetenskapliga ämnen kan, till exempel, bidra positivt till kunskapsbildningen. Den kriminalveten- skapliga forskningen, i vid bemärkelse, bör utvecklas och intensifieras de kommande åren. Det är angeläget att den kriminalvetenskapliga forskningen vid universitet och högskolor blir mer tvärvetenskaplig och långsiktig. För att möta ett ökat behov av forskning som grund för utvecklingen inom rättsväsendet bör Vetenskapsrådet ta ansvar för forskningsinsatser i detta syfte. Dessa insatser kan om så anses lämpligt genomföras i samverkan med Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.</P>
<P class="p816 ft3">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr1 td282"><P class="p43 ft21">17.9.1</P></TD>
<TD class="tr1 td417"><P class="p69 ft21">Forskningsutförande och forskningsfinansierande</P></TD>
<TD class="tr1 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td282"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td417"><P class="p69 ft21">institutioner</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p828 ft3">Den kriminalpolitiskt relaterade forskningen kan delas in i sådan som bedrivs vid universitet och högskolor respektive vid andra myndigheter. Till den senare kategorin hör exempelvis den forskning som utförs vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), Rättsmedicinalverket (RMV) respektive Brottsförebyggande rådet (Brå). Det finns som regel ett nära samarbete mellan myndigheter som bedriver tillämpad behovs- motiverad forskning och universitet och högskolor. Flera myndigheter inom rättsväsendet finansierar även extern <NOBR>FoU-verksamhet,</NOBR> däribland Kriminalvården och Brottsoffermyndigheten (BrOM).</P>
<P class="p19 ft3">De svenska kriminalvetenskapliga forskningsmiljöerna är som regel små, undantaget är Brå som har närmare 80 årsarbetskrafter varav knappt hälften arbetar med <NOBR>FoU-verksamhet.</NOBR> Brå:s <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> ska bl.a. utgöra ett kunskaps- och metodstöd i andra myndigheters verksamhet. Brå ska vidare fokusera på att ta fram kunskap om framgångsrik brottsbekämpning och brottsförebyggande verksamhet.</P>
<P class="p19 ft3">Behovsmotiverad forskning kan också utföras av universitets- och högskoleforskare. Såväl BrOM som Kriminalvården finansierar externt utförd <NOBR>FoU-verksamhet.</NOBR> Brå hade åren <NOBR>1998–2002</NOBR> i uppgift att finansiera forskning om ekonomisk brottslighet. Att flytta över polisutbildningen till universitet och högskolor kan, enligt Utredningen om den framtida polisutbildningen (SOU 2008:39), möjliggöra en uppbyggnad av en mer strukturerad polisforskning men det kommer även fortsättningsvis att finnas behov av tillämpad forskning inom polisens område. Den straff- och processrättsliga forskningen, liksom annan juridisk forskning, bedrivs nästan uteslutande vid landets universitet och högskolor och finansieras i huvudsak via fakultetsanslag eller genom anslag från forskningsråden.</P>
<P class="p516 ft3">I tidigare utredningar av svensk kriminalvetenskaplig forskning (SOU 1992:80, Ds 1997:28, SOU 2004:18) har det framhållits att FoU- verksamheten är splittrad och saknar samordning, samt att det saknas en samlad bild av verksamheterna inom området. Med anledning av dessa utredningar har olika punktinsatser för den kriminalvetenskapliga forskningen genomförts. De satsningar som gjorts under de senaste <NOBR>10-15</NOBR> åren har inneburit att den kriminalvetenskapliga forskningen har stärkts, exempelvis vad gäller antalet producerade avhandlingar. Även produktionen av behovsmotiverad forskning har ökat.</P>
<P class="p607 ft3">Det är viktigt att forskningen har en internationell förankring. Representanter utsedda av regeringen medverkar i såväl nordiska kriminalvetenskapliga forskningsorgan som i det arbete som bedrivs inom EU på detta område. Inrättande av ”the Stockholm Prize in Criminology”, samt tillhörande årliga konferens, ökar den internationella återkopplingen mellan kriminalvetenskaplig forskning i Sverige och i andra länder.</P>
<P class="p829 ft3">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr3 td282"><P class="p243 ft79">17.9.2</P></TD>
<TD class="tr3 td417"><P class="p45 ft21">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft3">Forsknings- och utvecklingsverksamhet med bäring på det kriminal- politiska området bedrivs inom flera vetenskapliga discipliner. Förutom i juridik och i kriminologi kan sådan forskning förekomma inom ämnen som exempelvis statskunskap, nationalekonomi, historia, psykologi och medicin. Även inom ämnen som teknik och samhällsplanering bedrivs emellanåt forskning med relevans för det kriminalpolitiska området. Nedan följer en beskrivning av tre angelägna forskningsområden inom det kriminalpolitiska området; forskning om utsatthet för brott, polis- forskning, samt kriminalvårdsforskning.</P>
<P class="p207 ft21">Forskning om utsatthet för brott</P>
<P class="p197 ft3">Ett av målen för kriminalpolitiken är att tryggheten ska öka för alla. Forskning kan bidra med mer utvecklad kunskap om utbredningen och utvecklingen av utsatthet för brott av skilda slag i olika grupper och delar av samhället. Det är angeläget att rättsväsendets myndigheter får tillräckliga kunskaper om hur de som drabbas av brott kan bemötas på bästa sätt. Även samhällets direkta och indirekta kostnader för brottsligheten behöver uppmärksammas. Ytterligare ett område där forskning är viktig gäller konsekvenser, för såväl enskilda som samhället i stort, av ekonomisk respektive grov organiserad brottslighet.</P>
<P class="p399 ft3">Under det senaste decenniet har kunskapen om utsatthet för brott ökat i Sverige. En bidragande orsak till denna utveckling är dels de forsknings- medel som årligen fördelas ur Brottsoffermyndighetens brottsofferfond, dels det viktimologiska forskningsprogram som BrOM presenterade 2002. I handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer har regeringen aviserat en satsning på forskning.</P>
<P class="p103 ft3">Även Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning (NTU) har bidragit till att kunskapen på detta område ökat. NTU är en årligen återkommande intervjuundersökning som kartlägger den svenska befolkningens utsatthet för brott, trygghetsupplevelse samt förtroende för rättsväsendet. Brå:s analyser av den anmälda brottsligheten ger också viktiga bidrag till kunskap om utsatthet för brott. Det är av stor betydelse att Brå fortsätter att utveckla den officiella kriminalstatistiken eftersom denna statistik ofta utgör grundmaterialet i kriminalvetenskaplig forskning.</P>
<P class="p207 ft21">Polisforskning</P>
<P class="p197 ft3">Det finns ett stort behov av kunskap om vilka preventiva strategier och åtgärder som är lämpliga i olika sammanhang samt vilka effekter brottsförebyggande och andra insatser kan ge. Forskning kring polisens arbete för att förebygga brott, att upprätthålla ordning och säkerhet och utreda brott är viktig. Det är också väsentligt att nå ökad kunskap om vad olika lokala aktörer kan och bör bidra med.</P>
<P class="p146 ft3">Polisen bedriver i dag inte egen forskningsverksamhet. Däremot</P>
<P class="p147 ft3">bedrivs viss polisforskning vid flera universitet och högskolor, särskilt</P>
<P class="p148 ft3">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<P class="p178 ft7">vid de två universitet som anordnar polisutbildning på uppdrag av Prop. 2008/09:50 Rikspolisstyrelsen. Även Brå genomför, ofta i samarbete med Rikspolisstyrelsen eller någon polismyndighet, <NOBR>FoU-projekt</NOBR> med direkt</P>
<P class="p164 ft7">relevans för polisen. I betänkandet om den framtida polisutbildningen (SOU 2008: 39) föreslås att polisutbildningen blir en högskoleutbildning anordnad av universitet och högskolor under Utbildningsdepartementet. Genom förslaget ges, enligt SOU 2008:39 en naturlig plattform för den framtida polisforskningen som då kan bedrivas vid de universitet och högskolor som anordnar polisutbildning.</P>
<P class="p551 ft21">Kriminalvårdsforskning</P>
<P class="p830 ft3">Inom kriminalvården finns ett betydande behov av utvärdering av åtgärder för att minska återfall i brott, exempelvis tillämpning och effekter av utslussningsåtgärder, insatser mot narkotikamissbruk och återfallsreducerande programverksamhet för olika klientgrupper. Kriminalvården behöver också kunna följa genomströmningen av klienter, mäta återfall i brott efter verkställighet av olika påföljder och göra prognoser om den framtida klienttillströmningen.</P>
<P class="p532 ft7">2006 inrättade kriminalvården en utvecklingsenhet vars huvudsakliga uppgifter är att utföra klient- och omvärldsanalyser. Även vid flera universitet och högskolor, liksom vid Brå, bedrivs i dag forskning med relevans för kriminalvården.</P>
<P class="p165 ft7">Hösten 2007 bildades Kriminalvårdens vetenskapliga råd med uppgift att skapa en länk mellan forskning och praktik. Vidare ska det vetenskapliga rådet bedöma kvaliteten i forskningsprojekt som kan vara aktuella att genomföras på kriminalvårdens område.</P>
<P class="p831 ft19"><SPAN class="ft17">17.10</SPAN><SPAN class="ft136">Forskning om försvar samt samhällets beredskap mot sårbarhet</SPAN></P>
<P class="p832 ft3">Försvaret utnyttjar forskning för sin utveckling. Försvaret gör därför egna tillämpningsnära forskningssatsningar men samverkar också i stor utsträckning med civil forskning för att nyttiggöra kunskap och resurser som finns tillgängliga där. I ökande grad präglas den tekniska utveck- lingen militärt och civilt av framstegen inom områden som t.ex. informationsteknik, bioteknik och materialteknik. Ny teknik och nya system för militära och civila tillämpningar växer ofta fram i synergi med varandra. Det är allt viktigare att de olika aktörerna samverkar samt att försvarsforskningens resultat tillvaratas för innovation och tillväxt i Sverige. Den säkerhets- och försvarspolitiska forskningen är av fortsatt stor betydelse för utvecklingen av Sveriges säkerhets- och försvars- politik.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr1 td36"><P class="p3 ft21">17.10.1</P></TD>
<TD class="tr1 td451"><P class="p28 ft21">Forskningsutförande och forskningsfinansierande</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td451"><P class="p28 ft21">institutioner</P></TD>
<TD class="tr5 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td356"><P class="p3 ft3">Regeringen anser att utgångspunkten för försvarsforskningen ska utgöras</P></TD>
<TD class="tr11 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td356"><P class="p3 ft3">av försvarets behov av operativ förmåga och kompetens på kort och lång</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p22 ft3">246</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">sikt. Totalförsvarets forskning och utveckling (FoU) består, förutom av objektsbunden teknikutveckling, främst av forskning och teknik- utveckling (FoT) som Försvarsmakten beställer av Försvarets materiel- verk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvars- högskolan. Myndigheterna kan även ge uppdrag, vilket sker i varierande omfattning, till olika leverantörer, bl.a. universitet och högskolor samt industri. Exempelvis lägger FMV huvuddelen av sina uppdrag hos industrin. Forskning och teknikutveckling syftar i huvudsak till att bidra till utvecklingen av Försvarsmaktens operativa förmåga och kompetenser. Det långsiktiga målet är att säkerställa att försvaret får tillgång till nödvändig kunskap, kompetens och teknik. Vidare skapas handlingsfrihet och flexibilitet för att Försvarsmakten ska kunna utveckla förmågan att möta nya hot och uppgifter.</P>
<P class="p460 ft3">Inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet bedrivs även sådan grundläggande forskning som är av vikt för försvarets tillämpningar och som erfordras för att bygga väl fungerande nätverk till civil forskning i syfte att stärka samverkan och nyttiggöra kunskap som är tillgänglig där. Exempel finns bl.a. inom sensor- och ledningsområdet, kemiskt, biologiskt, strålnings och nukleärt skydd <NOBR>(CBRN-skydd),</NOBR> undervattensteknik samt flygteknik. På uppdrag av Försvarsmakten utför Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) en stor del av den militära forskningen. FMV ansvarar för en stor del av den teknikutveckling som inte är knuten till ett enskilt materielobjekt och lägger ut merparten av dessa medel i form av uppdrag till försvarsföretagen. På uppdrag av Försvarsmakten lägger FMV ut beställningar om materielutveckling på företagen.</P>
<P class="p460 ft3">FOI är en uppdragsfinansierad myndighet under Försvars- departementet, vars kompetens ska nyttiggöras i alla samhällssektorer. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling samt utredning till nytta för försvar och säkerhet. Forskningsmässigt är verksamheten mångvetenskaplig och spänner över ett brett spektrum av områden, allt från teknik och naturvetenskap till medicin och samhällsvetenskap. Huvudkunderna är i dag den svenska Försvars- makten, Försvarets materielverk och Regeringskansliet (Försvars- departementet och Utrikesdepartementet). Andra exempel på kunder är Krisberedskapsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Räddningsverket och Statens Strålskyddsinstitut, SAAB, Volvo, Bofors och Eurenco. FOI har ett ökande antal internationella uppdragsgivare och samarbetsprojekt, till exempel inom EU:s ramprogram för forskning.</P>
<P class="p481 ft3">Företagen inom försvarssektorn är forsknings- och utvecklings- intensiva. Exempelvis uppgick sektorns totala <NOBR>FoU-intensitet</NOBR> år 2005 till 14 procent och de tio största företagens <NOBR>FoU-intensitet</NOBR> till 17 procent, mätt som investeringar i forskning och utveckling, uppdrags- och egenfinansierade, i andel av omsättningen. Företagen har i dag ett omfattande forskningsengagemang gentemot universitet och högskolor byggt på de uppdrag som kommer från försvarsmyndigheterna. Exempel på detta är den flygtekniska forskning och utbildning som bedrivs vid flera universitet och högskolor och det nationella flygtekniska forskningsprogrammet.</P>
<P class="p460 ft7">Det är viktigt att tillvarata möjligheter till synergier mellan försvarsmyndigheterna och civila forskningsmiljöer. Samverkan är också</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">247</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<P class="p105 ft7">viktig för att främja vetenskaplig kvalitet och rekryteringen av forskare. Prop. 2008/09:50 Inom försvarssektorn finns i dag en sådan samverkan etablerad.</P>
<P class="p150 ft3">Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har t.ex. ett väl utvecklat samarbete med universitet och högskolor i form av adjungerade professorer, forskningschefer samt doktorander knutna till forskningen vid FOI. Vidare samverkar FMV, FOI och Vinnova kring forskningsprogram där även universitet och högskolor är involverade.</P>
<P class="p111 ft7">Ett exempel på en samverkan mellan industri, universitet och hög- skolor samt forskningsinstitut är det nationella flygtekniska forsknings- programmet (NFFP). Spridningseffekter från programmet och flyg- teknikområdet till andra branscher finns och några exempel är drift och underhållsteknik som väckt intresse inom kraftverksbranschen samt inom akustikområdet där bilbranschen visat intresse.</P>
<P class="p355 ft21"><SPAN class="ft79">17.10.2</SPAN><SPAN class="ft137">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</SPAN></P>
<P class="p153 ft3">Samhällets arbete för att förebygga och hantera mycket allvarliga händelser utgår från det s.k. vidgade säkerhetsbegreppet som inkluderar såväl väpnat angrepp som <NOBR>icke-militära</NOBR> hot, t.ex. naturkatastrofer. De <NOBR>icke-militära</NOBR> hoten har också på senare tid karakteriserats av nya hotbilder som terrorism etc. Mot denna bakgrund är säkerhetsforskning ett område som väckt ett starkt ökat intresse. Genom att dra nytta av tidigare vunna kunskaper som byggts upp genom satsningarna på militär forskning har Sverige ett gott utgångsläge när satsningarna på säkerhetsforskning ökar, något som visat sig i EU:s första utlysningar inom området.</P>
<P class="p833 ft3">Förändringarna inom försvarssektorn sker samtidigt som säkerhets- begreppet vidgats med nya hotbilder. Dessa faktorer påverkar samhälle och näringsliv, dess produkter och möjlighet till affärer. De svenska framgångarna i EU:s program för säkerhetsforskning bygger inte minst på tidigare gjorda forskningsinsatser inom det militära området. I detta och andra områden skulle ett ökat kunskapsutbyte mellan försvarssektorn och samhällets övriga sektorer, där mer av resultaten från försvarets FoU kommer övriga områden till del, vara gynnsamt för det nationella kunskapsläget som helhet. Det militära och civila teknologibehovet kommer allt mer att sammanfalla. Redan i dag drivs teknolog- utvecklingen inom vissa militära områden av synergier mellan militära och civila intressen. Försvarsforskning och teknologiutveckling kommer även fortsättningsvis att styras av specifika militära krav utgående från operativa behov som i ökad utsträckning utförs i internationella försvarssamarbeten.</P>
<P class="p834 ft3">Företagen inom försvarssektorn är även en forsknings- och innovationsresurs för resten av samhället. Det finns potential att bredda kompetenser som kan nyttjas såväl civilt som militärt, genom användning av nya koncept eller teknologier och en blandning av innovativt inriktade företag, forskningsinstitut, universitet och högskolor. Detta kan ske bl.a. genom att involvera innovativa små och medelstora företag samt genom att utnyttja de civila företagens många styrkeområden och spetskunskaper.</P>
<P class="p36 ft3">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<P class="p686 ft7">Exempel på områden där synergier finns mellan civil och militär Prop. 2008/09:50 forskning är bl.a. autonoma system, miljöskydd och <NOBR>BC-skydd,</NOBR></P>
<P class="p416 ft3">modellering och simulering, sensorteknik, <NOBR>IT-säkerhet,</NOBR> flygteknik, undervattensteknik och metodik för utveckling av komplexa informationssystem.</P>
<P class="p131 ft3">I många fall kan kunskap från försvarstillämpningarna även ge bidrag till civila frågeställningar. Ett sådant område är <NOBR>människa-system</NOBR> interaktion som bl.a. behandlar människors funktion under stark stress. I många fall finns det å andra sidan en väl utvecklad forskning och teknik inom civila tillämpningar som kan nyttiggöras inom försvaret. Ett viktigt område är logistik. Synergimöjligheter inom områden som <NOBR>material-,</NOBR> bio- och informationsteknik är uppenbara och här finns redan exempel på verksamhet som genomförs i samverkan mellan civila och försvarets aktörer, bl.a. inom <NOBR>IT-säkerhet.</NOBR></P>
<P class="p420 ft3">För att åstadkomma en ökad säkerhet och trygghet i dagens snabbt föränderliga samhälle krävs ökade kunskaper på olika områden. I detta arbete deltar fler aktörer än tidigare, såväl offentliga som privata. Den ökade integrationen och komplexiteten i dagens samhälle gör att kunskapsutveckling, forskning och analys är ett viktigt underlag för de åtgärder som bör vidtas för att ha en krisberedskap där skydd mot olyckor är en grund för att stärka samhällets förmåga.</P>
<P class="p808 ft17"><SPAN class="ft17">17.11</SPAN><SPAN class="ft138">Forskning om och för den offentliga sektorn</SPAN></P>
<P class="p799 ft3">Den offentliga sektorn står inför stora utmaningar. Demografiska föränd- ringar, internationalisering, <NOBR>EU-samarbetet,</NOBR> teknisk och vetenskaplig utveckling och behovet av ökad tillväxt är några exempel. Den här utvecklingen tvingar den offentliga förvaltningen till snabba och genomgripande förändringar och anpassningar. Samtidigt ställs krav på effektivitet, rättssäkerhet och en likvärdig service i hela landet. Mot den bakgrunden finns det behov av forskningsbaserad kunskap om den offentliga förvaltningens funktionssätt och hur den kan utvecklas för att möta sådana utmaningar.</P>
<P class="p251 ft21">17.11.1 Forskningsutförande och forskningsfinansierande</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr1 td356"><P class="p835 ft21">institutioner</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td356"><P class="p3 ft3">För att möta kunskapsbehovet existerar betydande forskning inom den</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">offentliga sektorn, samt forskning om den offentliga sektorn.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">På den lokala nivån satsar kommuner och landsting ca 3,2 miljarder</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">kronor per år på <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> enligt SCB. Den största delen av</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">kommunernas och landstingens <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> utförs inom lands-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">tingen. För 2005 uppgick satsningen till drygt tre miljarder kronor och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">utgörs av FoU med inriktning på hälso- och sjukvård. Kommunernas och</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">de lokala och regionala <NOBR>FoU-enheternas</NOBR> del av <NOBR>FoU-verksamheten</NOBR> är</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">betydligt mindre och uppgår till 66 miljoner kronor med en huvudsaklig</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">inriktning på utbildning respektive 79 miljoner kronor till socialtjänst,</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">social miljö och trygghet. (Denna statistik bör, enligt SCB, tolkas med</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td356"><P class="p3 ft3">viss försiktighet.)</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td357"><P class="p22 ft3">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td356"><P class="p3 ft40"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft3">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inrättade i mars 2007 ett särskilt <NOBR>FoU-råd</NOBR> för de mer långsiktiga forsknings- och innovations- frågorna. Rådets huvudsakliga uppgifter är att samordna förbundets intressebevakning av nationell och europeisk forsknings- och innovationspolitik, tillgängliggöra befintlig kunskap genom att t.ex. ta fram kunskapsöversikter, initiera ny forskning när sådan saknas utifrån ett brett medlemsperspektiv samt stimulera samverkan mellan medlem- marna och olika aktörer. SKL lyfter fram behovet av mer forskning kring de verksamheter som kommuner och landsting ansvarar för, men också kring deras förutsättningar att hantera det breda ansvar för samhällsutvecklingen som de har i dag. SKL uppmärksammar bl.a. behovet av att skapa starkare kunskapsmiljöer och fler möten mellan forskare och praktiker, samt metoder för att ta tillvara och utveckla personalens innovationsförmåga.</P>
<P class="p334 ft3">Dalarnas forskningsråd har på uppdrag av SKL utfört en studie i vilken det framgår att antalet lokala och regionala <NOBR>FoU-miljöer</NOBR> har ökat med ca 20 procent sedan tidigare, vilket kan indikera att dessa tillmäts en ökad betydelse. Det konstateras också att de flesta landsting har en forsk- ningsstrategi.</P>
<P class="p125 ft3">På den nationella nivån lanserades ett program för strategisk grund- forskning om demokrati och offentlig förvaltning i den forsknings- politiska propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80). Programmet administreras av Vetenskapsrådet och omfattar 10 miljoner kronor per år. Programmet utgår bl.a. från frågor om det offentliga uppdragets omfattning och utformning samt förvaltningens ansvarsfördelning, styrning och organisering i förhållande till värdena demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Samtidigt tillkom också programmet Mångvetenskaplig demokratiforskning som omfattar 5 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p333 ft3">Vetenskapsrådet utlyste projektmedel inom programmet under 2007. För att stärka forskningen inom prioriterade områden bör forsknings- programmet fortlöpa och en ny utlysning ske under 2010. Regeringen överväger att tills dess förtydliga programmets inriktning. Program- satsningen ska även fortsättningsvis uppgå till 10 miljoner kronor årligen.</P>
<P class="p836 ft3">Det är vidare angeläget med löpande kontakter mellan förvaltningen och forskarvärlden i syfte att generera ny kunskap om olika förhållanden. Detta möjliggör att, i lämpligt kontext, praktikernas synpunkter tas in i forskarnas teorier och modeller och att forskningens resultat diskuteras i myndigheterna. Regeringen ser därför positivt på initiativ som t.ex. Akademin för ekonomistyrning vid Stockholms universitet och Akademin för medborgarorienterad verksamhetsutveckling i staten vid Karlstads universitet, i vilka tjänstemän från Regeringskansliet och andra myndigheter har ett nära samarbete med forskare.</P>
<P class="p180 ft21"><SPAN class="ft79">17.11.2</SPAN><SPAN class="ft137">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</SPAN></P>
<P class="p188 ft7">Viktiga framtida kunskapsfrågor för den offentliga sektorn rör bl.a. frågor om olika typer av samverkan mellan statliga myndigheter, förändringar i relationen mellan myndigheter och medborgare,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">250</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<P class="p491 ft7">budgeteringsfrågor, det offentliga åtagandet och tjänsteproduktionen, Prop. 2008/09:50 tillsynsverksamheten, teknikanvändningen, ansvarsutkrävandet och</P>
<P class="p329 ft3">styrningens praktik. Inte minst finns ett behov av internationella jämförelser och ökad teoretisk anknytning för att ge ökad kunskap om hur den svenska förvaltningen förhåller sig till förvaltningar i andra länder och andra kontext.</P>
<P class="p81 ft3">Ett annat område som har uppmärksammats allt mer, bl.a. av Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) är relationen mellan staten och den kommunala sektorn. Kommittén menar att statens styrning av kommuner och landsting är sektoriserad, dåligt samordnad och oprioriterad. En möjlighet att förbättra styrningen kan enligt kommittén vara att öka användningen av kunskapsstyrning vilket förutsätter forskning, och spridning av forskningsresultat, om offentlig förvaltning.</P>
<P class="p84 ft3">Ytterligare ett utvecklingsområde gäller samverkan dels inom kommunal sektor, dels mellan kommuner och staten och mellan kommuner och näringslivet. I den kommunala kompetensutredningens betänkande Kommunal kompetens i utveckling (SOU 2007:72), framhålls bl.a. att en tendens är att samverkan numera ofta motiveras med behovet av att öka kompetensen i organisationen och skapa en bättre beredskap för framtida utmaningar.</P>
<P class="p83 ft3">I SKL:s forsknings- och innovationsstrategi redovisas fyra huvud- sakliga perspektiv på de utmaningar som kommuner och landsting står inför och de forskningsbehov som därmed uppstår. Perspektiven är; nya villkor för demokrati, styrning och finansiering, förutsättningarna för att skapa ett hållbart samhälle, välfärden som system samt att samverkan krävs för ökad kunskapsutveckling.</P>
<P class="p83 ft7">Det är också angeläget att det finns kunskap om vad som är ändamålsenliga styrmedel för staten i ett system med både kommunal självstyrelse och ett nationellt intresse av att värna likvärdighet. Det är likaså viktigt att det finns ett brett kunskapsunderlag kring samverkans- frågor i bred bemärkelse.</P>
<P class="p837 ft19"><SPAN class="ft17">17.12</SPAN><SPAN class="ft139">Forskning om folkhälsa, hälsovård och socialtjänst m.m.</SPAN></P>
<P class="p838 ft3">Svensk hälso- och sjukvård står inför stora framtida utmaningar. Den åldrande befolkningen sätter de svenska välfärdssystemen under press. Kostnaderna för äldreomsorg och hälso- och sjukvård kommer att öka kraftigt om ca <NOBR>15–20</NOBR> år, då de stora kullar som föddes på <NOBR>40-talet</NOBR> når den ålder då stora vård- och omsorgsbehov uppstår. För att möta dessa utmaningar är det viktigt med forskning inom ett flertal områden för att stärka utvecklingen av effektiva och evidensbaserade system. Även forskning kring förebyggande och hälsofrämjande åtgärder behövs .</P>
<P class="p839 ft3">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr1 td36"><P class="p840 ft79">17.12.1</P></TD>
<TD class="tr1 td345"><P class="p28 ft21">Forskningsutförande och forskningsfinansierande</P></TD>
<TD class="tr1 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td345"><P class="p28 ft21">institutioner</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p841 ft3">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är huvud- finansiär för forskningen inom välfärdsområdet, det finns även andra myndigheter och aktörer som bidrar med finansiering och kunskaps- utveckling som är viktig för utformningen av en kunskapsbaserad politik inom områdena.</P>
<P class="p110 ft3">Socialstyrelsen är den centrala förvaltningsmyndigheten för verksamhet inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, tandvård, hälsoskydd och smittskydd. Socialstyrelsen ska följa utvecklingen inom de olika verksamhetsområdena, bedriva tillsyn och bidra till kunskapsutveckling och kunskapsförmedling. Myndigheten avsätter årligen medel för forskningsfinansiering, dels via externa forskningsutförare men även via intern egen forskning. Den interna forskningen bedrivs huvudsakligen vid Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS). IMS har som uppdrag att främja utveckling av metoder och arbetsformer i socialt arbete. Vid Socialstyrelsen finns även epidemiologiskt centrum (EpC) som stödjer och stimulerar registerbaserad välfärdsforskning inom epidemilogi, samhällsvetenskap och socialvetenskap. Vid EpC bedrivs även en viss epidemiologisk forskning och analysverksamhet, samt forskning om de långsiktiga konsekvenserna av samhällsvård för individer och familjer.</P>
<P class="p336 ft7">Statens Institutionsstyrelse, SiS, fördelar medel för forsknings – utbildnings och utvecklingsprojekt. Forskningsprojekten rör främst den egna verksamheten, dess personal och klientgrupper och studerar behandling och behandlingsprocesser.</P>
<P class="p842 ft3">Försäkringskassan får använda en del av sitt förvaltningsanslag till att stödja forsningsbehov av betydelse ur socialförsäkringsadministrationens behov. I bedömningen av ansökningar har myndigheten ett vetenskapligt råd bestående av forskare vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p151 ft3">Smittskyddsinstitutet är en nationell expertmyndighet med uppgift att bevaka det epidemiologiska läget för och främja skyddet mot smitt- samma sjukdomar bland människor. För ett effektivt smittskyddsarbete behövs en nära anknytning till aktuell forskning inom olika centrala områden och myndigheten är ett ledande forskningsinstitut med både egenfinansierad forskning och sådan som stöds med hjälp av externa bidrag.</P>
<P class="p843 ft7">Läkemedelsverket ansvarar för godkännande och kontroll av läkemedel, naturläkemedel och medicintekniska produkter. Myndigheten bedriver forskning inom olika områden utifrån egna problemställningar och eget material. Myndigheten har ett aktivt samarbete och utbyte med universitet och lärosäten. Myndigheten bedriver dock inget direkt forskningssamarbete med läkemedels- eller medicinteknisk industri.</P>
<P class="p355 ft21"><SPAN class="ft79">17.12.2</SPAN><SPAN class="ft137">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</SPAN></P>
<P class="p844 ft7">När sjukvården ställs under press ökar behovet av att satsade resurser används så effektivt som möjligt. Hälsoekonomisk forskning är därför</P>
<P class="p194 ft47">viktig liksom forskning kring finansiering och utbud av hälso- och</P>
<P class="p77 ft3">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft3">sjukvård samt analyser av sjukvårdsinstitutioners produktivitet och utvärdering av hälso- och sjukvårdssystem. I en utvärdering av svensk hälsoekonomisk forskning som genomfördes av FAS 2005 lyftes forskning kring hälso- och sjukvårdssystemen fram som ett av de viktigaste forskningsområdena.</P>
<P class="p481 ft3">En viktig del i arbetet med att skapa effektiva hälso- och sjukvårdssystem är att få en kunskap om vilka effekter som olika åtgärder får för patienten och i verksamheten. Den s.k. interven- tionsforskningen har fått ökad uppmärksamhet under senare år.</P>
<P class="p406 ft3">Kunskap om sociala insatsers resultat och vad som ger god kvalitet och avsedd effekt är på många sätt en förutsättning för en väl fungerande socialtjänst. Kunskapsbasen för insatserna inom socialtjänsten är outvecklad. Arbetet bedrivs i huvudsak på grundval av professionella erfarenheter i kombination med lagstiftning och riktlinjer för ärendehandläggning. I liten utsträckning bedrivs socialtjänsten utifrån kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder. Det finns därför ett behov fortsatt kunskapsutveckling om socialtjänsten.</P>
<P class="p586 ft3">Socialstyrelsen identifierar i sin kunskapsstrategi (S2007/5333/SK) olika behov av forskning. Socialstyrelsen menar att det är viktigt med behandlingsforskning om olika metoders effektivitet och att effekt- forskningen även inkluderar ett ekonomiskt perspektiv. De systematiska översikter om social interventionsforskning som görs inom ramen för den så kallade Campbell Collaboration får relevans för socialtjänstens praktiker och beslutsfattare. Det handlar vidare, enligt Socialstyrelsen, om vetenskapligt utvärderade bedömningsverktyg för insatser inom socialtjänsten, hälsoekonomisk forskning och ekonomisk forskning om socialtjänstens verksamheter, liksom forskning om effekter av statlig styrning och forskning kring ledarskap och arbetsprocesser samt behandlingsforskning inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens områden som inkluderar ett ekonomiskt perspektiv. Statens institutions- styrelse ser i sin kunskapsstrategi liknande behov och betonar särskilt behovet av interventionsforskning samt av tvärvetenskaplig och jämförande forskning om insatser och effekter.</P>
<P class="p460 ft3">I betänkandet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren (SOU 2008:18) lämnas förslag till ett särskilt sexårigt nationellt forskningsprogram om socialtjänstens resultat, kvalitet och effektivitet. Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap föreslås ansvara för programmet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p409 ft3">En del i regeringens äldresatsning består av medel som är särskilt riktade till forskning inom äldreområdet. 35 miljoner kronor per år kanaliseras genom forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) under perioden 2008 till 2010. En angelägen forskningsinriktning är den tvärvetenskapliga funktionshinderforskningen som på engelska benämns ”Disability studies”, och som är fortfarande är förhållandevis ny i Sverige. I ”Kunskapsstrategi för funktionshinderperspektivet” (S 2008/5345/SK) lyfter Myndigheten för Handikappolitisk samordning, Handisam, fram vikten av att stimulera utvecklingen av denna forskning vilken tar sin utgångspunkt i funktionshindrande mekanismer i samhället i syfte att fördjupa kunskapen kring vad som förhindrar delaktighet och skapar utanförskap för personer med funktionsnedsättning. Handisam</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">253</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft7">understryker att sådan forskning är en förutsättning för effektiva åtgärder på området och ett viktigt komplement till den handikappforskning som pågår i dag och som tar sin utgångspunkt i individen och dennes funktionsnedsättning.</P>
<P class="p406 ft3">Ett annat angeläget område är forskning om barns levnadsvillkor och hur deras rättigheter och intressen tillgodoses i samhället. Barnombuds- mannen påpekar i sin kunskapsstrategi (S2007/5333/SK) att det finns ett generellt behov av kunskap och forskning om barns levnadsvillkor, bl.a. om barns psykiska och fysiska hälsa, barns och ungas relation till alkohol, tobak och narkotika, barns och ungas inflytande i samhälls- processen och tidiga insatser för barn och unga i riskzonen. Barnombuds- mannen pekar även på behovet av forskning om barnkonventionens tillämpning i Sverige.</P>
<P class="p407 ft3">Myndigheten för internationella adoptionsfrågor pekar i sin kunskapsstrategi (S2007/5333/SK) på behov av ökad kunskap om adopterade barns villkor, bl.a. vad adoption betyder i ett livsperspektiv och adopterade barns anknytning till sina föräldrar.</P>
<P class="p409 ft3">Ett effektivt hälsofrämjande arbete förutsätter samverkan mellan sektorsövergripande verksamheter på samhällets alla nivåer. Att arbeta hälsofrämjande innebär att genom olika insatser stärka aktion i lokal- samhället, utveckla personliga färdigheter, omorientera hälso- och sjukvården, bygga hälsofrämjande politik samt att skapa stödjande miljöer för hälsan. Det finns ett behov av ökad kunskap om och tillämpning av effektiva och kunskapsbaserade metoder för ett samordnat folkhälsoarbete hos kommuner, landsting och övriga relevanta aktörer. Detta förutsätter forskning inom flera områden. Behovet är stort när det gäller kunskaper om vilka hälsopreventiva och hälsofrämjande metoder som är mest effektiva. Kostens betydelse för hälsan och folkhälsan är exempel på områden där kunskapsunderlaget måste förbättras. Systematisk tillgång på kunskap inom området saknas samtidigt som det är ytterst angeläget att sådan kunskap finns för att folkhälsopolitiska insatser grundade på kunskapsbaserade metoder ska kunna genomföras. Det behövs också en ökad satsning på så kallad implementerings- forskning, det vill säga forskning om hur befintlig kunskap omsätts och införlivas i olika verksamheter samt forskning om hur personal söker och tar till sig ny kunskap.</P>
<P class="p595 ft3">Under 2008 avsätter regeringen 50 miljoner kronor för att utveckla det lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbetet. Medlen ska användas till att främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa och till att generera kunskap om såväl effektiva hälsofrämjande metoder som kostnadseffektiva samverkansformer på lokal nivå. Detta ska studeras i sex utvalda kommuner.</P>
<P class="p422 ft7">Det saknas kontinuerlig spelberoendeforskning i Sverige. Spelmarknaden utvecklas mycket snabbt och det är därför angeläget att det skapas goda förutsättningar för en effektiv uppföljning av spelandets sociala, hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser.</P>
<P class="p406 ft3">Socialförsäkringen har stora effekter på det omgivande samhället, och det är viktigt med kunskaper om och utvärderingar av dessa effekter, både på kort och lång sikt. I sin kunskapsstrategi identifierar Försäkrings- kassan ett antal områden där det finns ett kunskapsbehov. Arbetslivet har en påverkan på hälsan och arbetsförmågan. Det finns behov av kunskap</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p411 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p129 ft3">254</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<P class="p195 ft7">om hur demografiska förändringar påverkar socialförsäkringen. I en Prop. 2008/09:50 alltmer globaliserad värld där fler människor rör sig över nationsgränser</P>
<P class="p12 ft3">är det viktigt med kunskap om hur den nationella socialförsäkringen kan förenas med den internationella rörligheten. Det är även viktigt att analysera socialförsäkringens samspel med andra försäkringar och samhällsaktörer. Det finns även behov av kunskap kring socialförsäk- ringens administration och utvärdering av metoder för bl.a. handläggning och rehabiliteringsinsatser.</P>
<P class="p103 ft3">Regeringen arbetar aktivt med att minska ohälsan och utanförskapet. En god hälsa hos medborgarna ökar inte bara individens välbefinnande utan även ekonomisk tillväxt i samhället. Det är därför viktigt med forskning om faktorer som påverkar människors hälsa och arbets- förmåga. Ett sådant viktigt forskningsområde som regeringen uppmärk- sammat är att ohälsoarbetet inklusive företagshälsovårdens arbete behöver ske utifrån en förstärkt vetenskaplig grund och utvecklad kunskap, se avsnitt 10.</P>
<P class="p845 ft17"><SPAN class="ft17">17.13</SPAN><SPAN class="ft138">Forskning inom miljöområdet</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Miljöforskningen svarar för den strategiska och grundläggande kunskapsuppbyggnaden som behövs för att driva miljöarbetet framåt. Resultaten från miljöforskningen är av avgörande betydelse för miljö- politiken både nationellt och internationellt.</P>
<P class="p60 ft7">Miljöforskningen och forskningen för hållbar utveckling är ofta tvärvetenskaplig och mångdisciplinär. Detta ställer stora krav på forskningsfinansiärer och forskningsutövare att samarbeta nationellt, inom EU och inom andra internationella nätverk.</P>
<P class="p846 ft42"><SPAN class="ft79">17.13.1</SPAN><SPAN class="ft140">Forskningsutförande och forskningsfinansierande institutioner</SPAN></P>
<P class="p10 ft3">De viktigaste finansiärerna av miljöforskningen är Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Naturvårds- verket och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), men också Vinnova, Energimyndigheten och Vetenskapsrådet med flera bidrar till finansieringen.</P>
<P class="p103 ft3">Formas forskningsstöd består främst av långsiktig kunskaps- uppbyggnad. Rådet ska svara för grundläggande forskning på initiativ av forskare och för strategiska forskningssatsningar där sektors- och samhällsrelevansen står i centrum. Naturvårdsverkets forsknings- finansiering ska bidra med underlag för att nå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen samt till stöd för verkets miljöarbete. Forsknings- stödet består av program riktade mot miljökvalitetsmålen och av samfinansierad forskning tillsammans med näringslivet inom IVL Svenska miljöinstitutet AB. Naturvårdsverket stöder också viltforskning med medel från viltvårdsfonden. Mistra stöder främst ett antal större forskningsprogram inriktade på lösningar av angelägna miljöproblem.</P>
<P class="p847 ft3">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr3 td36"><P class="p840 ft79">17.13.2</P></TD>
<TD class="tr3 td345"><P class="p28 ft21">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p848 ft7">Forskning inom miljöområdet inkluderar bl.a. frågor om den globala miljösituationen, klimatforskning, samt frågor om risker med kemikalier och strålning.</P>
<P class="p16 ft3">De utmaningar som jordens befolkning står inför handlar om att skapa en hållbar utveckling som innebär att planetens resurser inte förbrukas eller försämras på ett oåterkalleligt sätt för kommande generationer. Viktiga forskningsaktörer när det gäller forskning om de globala miljöproblemen är bl.a. Stockholm Environment Institute (SEI) och Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet. Regeringen anser att det är viktigt att svenska forskare aktivt deltar i internationella forskningsprogram om den globala miljön samt att svenska nationella forskningsprogram också kopplas till den globala miljösituationen.</P>
<P class="p87 ft3">I denna proposition föreslås strategiska satsningar på klimatforskning inom områdena klimatmodeller och effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald samt på forskning om säkerhet och krisberedskap där viss klimatforskning ingår (se avsnitt 7). De föreslagna satsningarna kommer att bidra till en långsiktig kunskaps- uppbyggnad inom dessa områden.</P>
<P class="p87 ft3">Utöver dessa långsiktiga satsningar finns också behov av mer riktad och tillämpad forskning, framför allt när det gäller samhällets sårbarhet inför ett förändrat klimat. Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) framhåller i sitt betänkande att det behövs ett omfattande forskningsunderlag till stöd för åtgärdsarbetet inom kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter samt för näringslivet i form av riktade forskningssatsningar. Det gäller bl.a. forskning om risker för översvämningar, ras och skred, påverkan på infrastruktur, risker för dricks- och grundvatten samt ökad spridning av sjukdomar. Ansvariga forskningsfinansiärer för forskningen inom dessa områden är främst Formas, Naturvårdsverket och Energimyndigheten.</P>
<P class="p608 ft3">Som underlag för klimatforskningen och klimatarbetet behövs också ett utbyggt <NOBR>övervaknings-,</NOBR> mät- och dataunderlag. Detta underlag är viktigt dels för att svara upp mot samhällets ökade krav på klimatinformation, dels som underlag för klimatmodeller och vidare forskning. Det handlar bl.a. om att utöka antalet klimatstationer, vidarebearbeta satellitinformation samt att samla in, digitalisera och bearbeta annan viktig information, t.ex. om glaciärers utbredning. Det pågår även ett internationellt samarbete initierat av Arktiska rådet om att stärka och vidareutveckla de observationsnätverk som är grundläggande för kunskapen om Arktis inom ramen för SAON, Sustaining Arctic Observing Networks.</P>
<P class="p698 ft3">Den globala produktionen av kemiska produkter, liksom varor och material som innehåller kemikalier, är i dag större än tidigare och förutses öka. En stor del av dessa varor som vi nu använder produceras utanför EU, ofta i länder som har en svagare kemikaliekontroll än inom EU. Exponeringen för dessa nya ämnen innebär en stor risk både för hälsa och för spridning i miljön. Exempel på sådana ämnen är nonylfenoler i textilier, flamskyddsmedel och ämnen som sprids vid användning av nanoteknik samt läkemedelsrester som sprids i miljön.</P>
<P class="p849 ft3">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<P class="p487 ft7">Kunskaperna om miljö- och hälsoeffekter, inte minst barns särskilda Prop. 2008/09:50 utsatthet är bristfällig.</P>
<P class="p597 ft3">Den miljötoxikologiska forskningen i Sverige har internationellt ledande forskningsmiljöer men finansieringen har under de senaste åren minskat och flera av de ledande forskarna kommer att gå i pension inom de närmaste åren. Forskningen finansieras främst av Formas och i viss mån av Naturvårdsverket.</P>
<P class="p117 ft3">Sverige har mycket aktivt drivit frågorna om kemikalier både inom EU (REACH) och internationellt inom FN och OECD. En stärkt forskning är en förutsättning för att kunna driva dessa frågor vidare. Också nationellt är en stärkt forskning viktig för att kunna nå det nationella miljökvalitets- målet Giftfri miljö samt de mål som rör havsmiljön. En stärkt forskning föreslås bl.a. i forskningsstrategierna från Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Toxikologiska rådet vid Kemikalie- inspektionen.</P>
<P class="p118 ft3">Även när det gäller strålskydd behöver forskningen stärkas om man ska kunna säkerställa att det finns tillräcklig kompetens i landet inom olika delområden samt för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Det gäller såväl den grundläggande kunskapen om risker med strålning vid låga exponeringsnivåer som den mer tillämpade forsk- ningen om ökade stråldosnivåer inom sjukvården, forskningen om elektromagnetiska fält samt kärnsäkerhetsforskning och forskningen knuten till slutförvaret av använt kärnbränsle.</P>
<P class="p119 ft3">Den statliga finansieringen av strålskyddsforskningen är begränsad och finansieras främst via Strålsäkerhetsmyndigheten och uppgår till ca 20 miljoner kronor per år. Därtill kommer viss finansiering via industrin. Forskningen är splittrad på några mindre forskargrupper. En stärkt forskning behövs för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.</P>
<P class="p119 ft3">Strålskyddsinstitutet, och Statens kärnkraftsinspektion (de två myndig- heterna lades ned den 30 juni 2008 och deras verksamhet övertogs av Strålsäkerhetssmyndigheten) och Kungl. Vetenskapsakademien föreslog en stärkt forskning (när det gäller forskning om elektromagnetiska fält). Exponeringen för kemikalier och strålning ökar i samhället. Regeringen anser därför att en stark forskning om kemikalier är av stor vikt för att öka kunskapsnivån, för att kunna fasa ut farliga kemikalier och minska exponeringen för kemikalier. En stark strålskyddsforskning är av stor vikt för att minska de negativa effekterna av strålning och för att säkerställa att det finns tillräcklig oberoende kompetens, bl.a. för kärnkraftindustrins tillsyn, hantering av radioaktivt avfall och när det gäller elektromagnetiska fält.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr0 td65"><P class="p3 ft17">17.14</P></TD>
<TD class="tr0 td450"><P class="p612 ft17">Forskning om de areella näringarna</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td356"><P class="p3 ft3">De areella eller ”gröna” näringarna, dvs. jord- och skogsbruk,</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">trädgårdsnäring, fiske och rennäring med tillhörande förädlingsindustrier,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">har genom sin produktion av förnybara biologiska resurser en avgörande</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">betydelse för ett hållbart samhälle. Näringarna har också stor ekonomisk</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">betydelse och ger sysselsättning över hela landet. Sammantaget svarar</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td356"><P class="p3 ft3">skog- och livsmedelssektorerna för nästan 15 procent av den svenska</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p22 ft3">257</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<P class="p105 ft7">exporten, vilket kan jämföras med telekomindustrins ca 13 procent. Av Prop. 2008/09:50 samhällets energianvändning kommer 17 procent från den gröna sektorn.</P>
<P class="p620 ft5">De gröna näringarna har också en stor betydelse för rekreation, turism och friluftsliv.</P>
<P class="p850 ft42"><SPAN class="ft79">17.14.1</SPAN><SPAN class="ft141">Forskningsutförande och forskningsfinansierande institutioner</SPAN></P>
<P class="p851 ft3">Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är centralt inom forskning och kunskapsbildning för de areella näringarna. Andra lärosäten samt forskningsinstitut, t.ex. SkogForsk och Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI), ger viktiga bidrag. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) är den största enskilda forskningsfinansiären. Andra forskningsfinansiärer är Vetenskapsrådet, Vinnova samt forskningsstiftelser som Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) och Stiftelsen för strategisk forskning. Dessutom stöder Stiftelsen Lantbruksforskning tillämpad forskning på jordbruks- området. I EU:s sjunde ramprogram finns ett tema som rör livsmedel, jordbruk och fiske samt bioteknik (ca 1.9 miljarder euro på sju år). Svenska nationella forskningssatsningar behöver i ökad utsträckning planeras med hänsyn till forskningen inom EU för att få bästa utväxling.</P>
<P class="p852 ft21"><SPAN class="ft79">17.14.2</SPAN><SPAN class="ft137">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</SPAN></P>
<P class="p153 ft7">I denna proposition föreslås strategiska satsningar där de areella näringarna berörs inom flera områden (se avsnitt 7). Dessa kommer att bidra till en långsiktig kunskapsuppbyggnad.</P>
<P class="p151 ft3">Utöver dessa strategiska satsningar finns behov av en bred behovs- motiverad forskning inom de areella näringarna som aktualiserats av klimatförändringen. Det handlar om att öka den tillgängliga mängden produkter t.ex. biobränslen och råvaror till kemisk/teknisk industri. Landsbygdsutveckling, turism, ”grön rehabilitering” och hästverksamhet är andra områden med forskningsbehov. Den gröna sektorn spelar även en nyckelroll för att nå 13 av de 16 miljökvalitetsmålen som ska vara uppnådda före 2020.</P>
<P class="p151 ft3">På global nivå har jordbruket hamnat i fokus. Livsmedelsbehoven ökar samtidigt som tillgången på odlingsbar mark minskar. Ökat internationellt forskningssamarbete krävs och därför anser regeringen att den forskningsfinansiering som Sida/SAREC riktar mot areella näringar i biståndsländerna, i ökad omfattning ska samverka med forskningsstödet från Formas.</P>
<P class="p354 ft3">Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) konstaterade att klimatförändringen kan leda till en kraftfull förändring av de naturliga förutsättningarna för jord- och skogsbruk, fiske och renskötsel. Den har intensifierat diskussionen om vilka åtgärder som måste vidtas för att minska användningen av fossila råvaror. En åtgärd är att ersätta dessa med förnybara råvaror ur biomassa från de areella näringarna, dvs. ett samhälle baserat på biologiska resurser, en kunskapsbaserad bioekonomi.</P>
<P class="p194 ft3">Förnybara biologiska råvaror antas i ökad omfattning användas inom</P>
<P class="p77 ft3">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft7">industriprocesser, läkemedel etc. Det innebär nya möjligheter för de areella näringarna och för tillväxt, men kräver ny forskning, utveckling och innovation. Beräkningar anger t.ex. att minst en fördubbling av jordbrukets produktion av biomassa krävs de närmaste 20 åren.</P>
<P class="p406 ft3">Skogsbruket beräknas kunna öka sin totala produktion med mellan 40– 50 procent. Detta måste ske samtidigt som miljömålet upprätthålls. Forskningsbehoven är mycket breda, från skogsproduktion inklusive skogsträdsförädling till industriell förädling, från ekologiska frågor om skogsmarkens produktionsförmåga till produkter från skogsråvaran, t.ex. vedbaserade material och gröna kemikalier. En nationell strategisk forskningsagenda (NRA) för skogsrelaterad forskning har tagits fram av skogsnäringen och forskningsutförare tillsammans med berörda myndig- heter inom ramen för teknikplattformen <NOBR>Forest-based</NOBR> sector. Jordbrukets forskningsbehov är lika brett och omfattande. Viktiga områden är utsläppen av växthusgaser, djurhållning, växtförädling, odlingssystem, biomassa som energi- eller industriråvara, förebyggande och behovs- anpassning av bekämpningsmedelsanvändningen, mark- och <NOBR>–vatten-</NOBR> frågor, växtnäringsförluster och deras miljökonsekvenser samt forskning kring skatter och subventioner inom jordbrukssektorn.</P>
<P class="p481 ft7">Formas finansierar forskning om risker för hälsa och miljö när det gäller användning av genmodifierade organismer (GMO). Denna forskning är angelägen.</P>
<P class="p406 ft3">Inom veterinärmedicinen krävs särskilda insatser eftersom klimat- förändringen förväntas leda till ett ökat smittryck. Inom EU pekas på att folk- och djurhälsa bättre behöver integreras för att vi bättre ska kunna bekämpa zoonoser (sjukdomar som smittar mellan djur och människa). Forskning om sådana infektioner bör prioriteras. Ett stort hot mot folk- och djurhälsan är ökningen av antibiotikaresistens hos sjukdoms- framkallande bakterier. Forskning om resistensmekanismerna samt om metoder för att bekämpa infektioner är därför av största vikt.</P>
<P class="p407 ft3">Livsmedelsområdet kräver en tvärvetenskaplig forskningsansats då området spänner över flera sektorer. Det har medfört svårigheter till en kraftsamling av forskning på området. Forskning om t.ex. matvanor, näringsstatus, samspelet människa – livsmedel samt klimataspekter på livsmedelsproduktionen är nödvändig. Utveckling av nya livsmedels- produkter som till exempel funktionella livsmedel är ett växande och innovativt område med hög kunskapsnivå. Regeringen anser att bättre samordning mellan forskningsfinansiärerna är nödvändig och att ett samfinansierat forskningsprogram mellan staten och näringslivet bör övervägas. Regeringen avser att återkomma i frågan. Den nationella forskningsagendan inom teknikplattformen ”Food for Life” bör kunna vara en lämplig utgångspunkt för samverkan inom livsmedelsområdet.</P>
<P class="p481 ft3">Forskning om landsbygdens utveckling är nödvändig. Landsbygden har traditionellt dominerats av de areella näringarna. Kunskaper behövs om hur t.ex. turism och friluftsliv kan vidareutvecklas och samtidigt främja ett hållbart utnyttjande av naturresurserna. Regeringen bedömer att forskningsstrategin Kunskap om landsbygdens utveckling som Formas redovisade 2006, är en lämplig grund för en fortsatt långsiktig satsning på forskning om landsbygdens utveckling.</P>
<P class="p586 ft7">Rennäringen är en näringsgren med särskilda förutsättningar. I Formas redovisning i mars 2006 av uppdraget om en kunskapsöversikt över</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p461 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">259</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<P class="p178 ft7">forskning om hållbar rennäring m.m., pekar man på behovet av en bättre Prop. 2008/09:50 samordning av den samerelaterade forskningen. Regeringen anser att</P>
<P class="p164 ft3">frågan om ett nationellt program för samerelaterad forskning bör övervägas. Klimatförändringarna bedöms avsevärt påverka rennäringen. Andra kunskapsbehov rör skador som renarna orsakar skogsbruket samt förvaltningen av rovdjur. Förmedling av forskningsresultat till rennäringen bör förstärkas.</P>
<P class="p525 ft3">Fisk- och fiskeforskningsbehoven gäller effekter av olika förvaltningsåtgärder, främst sådana som leder till återuppbyggnad av bestånd, fiskens interaktion i ekosystemet, hur utfiskning påverkar andra arter samt klimatförändringarnas påverkan på kommersiella arters utbredning och hur nya arter påverkar fisket och ekosystemet. Vattenbruket är en näring med potential att bidra till en ökad fiskkonsumtion samt avlasta vikande vilda fiskbestånd. Forskning om fiskgenomik, sjukdomar, nya arter m.m. är viktiga. Det finns även institutionella behov vad gäller fiskeforskning. Det borde övervägas att finansiera en forskningstjänst på professorsnivå i ämnet fiskeribiologi med inriktning mot ekosystembaserad förvaltning. Vid Sveriges lantbruksuniversitet finns i dag angränsande verksamhet i form av forskning om vattenbruk och fisketurism.</P>
<P class="p853 ft3">I bl.a. Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Belgien och Nederländerna har regeringarna inrättat centra för utvecklingen av grödor för andra ändamål än livsmedel, s.k. <NOBR>”non-food</NOBR> crops”. För att leda och stimulera den svenska utvecklingen behövs ett kunskapscentrum och samordnings- insatser för forskning och växtförädling som syftar till att utveckla förnybara industriråvaror från biomassa. Regeringen ser ett sådant behov och skulle välkomna om ett sådant centrum upprättades, förslagsvis vid Sveriges lantbruksuniversitet.</P>
<P class="p808 ft17"><SPAN class="ft17">17.15</SPAN><SPAN class="ft142">Forskning inom </SPAN><NOBR>kultur-,</NOBR> medie- och idrottsområdet</P>
<P class="p817 ft7">Forskningen inom kulturområdet omfattar ett stort område som inte bara innefattar konstarter, kulturarv och kulturinstitutioner utan även frågor om värderingar och förhållningssätt. Massmedierna spelar en central roll i samhället och tillhör en av våra viktigaste kulturbärare. Idrotten är som folkrörelse, fysisk aktivitet och underhållning också en viktig del av vår kultur.</P>
<P class="p854 ft42">17.15.1 Forskningsutförande och forskningsfinansierande institutioner</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr7 td356"><P class="p3 ft3">Institutionerna inom kulturområdet har en central roll i landets</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">förvaltning, hantering och förmedling av kulturarvet men också för att</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">utveckla kulturområdet i stort. Flera av institutionerna har en nationellt</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">och internationellt stark profil inom sitt verksamhetsområde. Denna roll</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">förutsätter en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad och <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">samt goda kontakter med forskarsamhället och andra berörda</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">myndigheter och institutioner. Kulturarvsinstitutionernas forskning är till</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td356"><P class="p3 ft3">övervägande del knuten till samlingarna, vilket gör att deras roll som</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td357"><P class="p22 ft3">260</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td356"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<P class="p195 ft7">kunskapsuppbyggare och kunskapsbärare är central och knappast kan Prop. 2008/09:50 ersättas av andra.</P>
<P class="p60 ft3">Staten ger stöd till forskning och utvecklingsarbete inom kultursektorn. 2008 uppgår stödet till ca 36 miljoner kronor via anslaget Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Medlen används till exempel för projekt inom Statens kulturråds, ansvarmuseernas (Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, och Stiftelsen Nordiska museet), Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Institutet för språk och folkminnens ansvarområden. Vidare används medel för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet. Statens kulturråd har i uppgift att bl.a. följa utvecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken. Kulturrådet bedriver endast i begränsad omfattning egen forskningsverksamhet, utan fördelar bidrag till eller är beställare av kulturpolitiskt relevant forskning.</P>
<P class="p689 ft3">Den oberoende massmedieforskning som bedrivs vid universitet och högskolor är av stor betydelse inom massmedieområdet, liksom den kompletterande forskning som initieras utifrån identifierade samhälls- behov. En viktig institution är Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom). Nordicom sprider information och kunskap om medie- och kommunikationsforskningen i de nordiska länderna och ansvarar för grundläggande dokumentation av medieutvecklingen i Sverige. En del av finansieringen är dessutom att beteckna som externa medel som härrör från uppdrag och försäljning. Sammanlagt omsätter verksamheten drygt 10 miljoner kronor, varav staten via anslag svarar för drygt 2 miljoner kronor.</P>
<P class="p144 ft3">Centrum för idrottsforskning (CIF) har som uppgift att initiera, samordna, stödja och informera om forskning på idrottens område. CIF ska också skapa förutsättningar för samarbete mellan forskare vid olika universitet och högskolor samt andra engagerade inom området. Riksidrottsförbundet (RF) tar därutöver initiativ till projekt av forsknings- och utredningskaraktär. Verksamheten är brett upplagd och omfattar alltifrån rena forskningsuppdrag till utvecklingsarbete och informationsspridning. Sammanlagt ger staten bidrag till idrottsforsk- ningen med ca 20 miljoner kronor.</P>
<P class="p694 ft21"><SPAN class="ft79">17.15.2</SPAN><SPAN class="ft143">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</SPAN></P>
<P class="p197 ft3">Liksom andra kunskapssektorer påverkas kultursektorn av en ständig utveckling i det omgivande samhället. Det är därför angeläget att frågor om exempelvis samhällets ökade globalisering, internationalisering, mångfaldsfrågor, användandet av den nya tekniken och kulturens roll för tillväxt och utveckling i högre grad uppmärksammas. Kulturinstitu- tionernas förmåga att efterfråga, värdera och implementera forskning i sin verksamhet är också grundläggande för deras förmåga att förmedla kunskap till samhällets olika aktörer och intressenter. Samtidigt utgör dessa institutioner genom sin kompetens inom förmedling, kommunikation och debatt en delvis outnyttjad arena för universitetens</P>
<P class="p816 ft3">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<P class="p487 ft7">s.k. tredje uppgift, dvs. dialog med det omgivande samhället kring Prop. 2008/09:50 forskningsresultaten.</P>
<P class="p489 ft3">Massmedierna spelar en central roll i samhället och tillhör en av våra viktigaste kulturbärare. Behovet av kunskap om massmediernas roll i samhället blir alltmer omfattande när den tekniska utvecklingen driver fram en ständig förändring av medieanvändandet. Väl underbyggda och långsiktigt hållbara politiska beslut kräver kunskaper om massmediernas villkor och förutsättningar. Tillgång till kvalitativ forskning och dokumentation av medieutvecklingen är därför betydelsefull. Därmed skapas också förutsättningar för beslut som främjar en starkare mediemarknad präglad av tillgänglighet, mångfald och konkurrens.</P>
<P class="p823 ft3">Idrottsforskningen i Sverige omfattar bl.a. studier av människans motoriska och fysiska prestationsförmåga samt hur individen påverkas socialt, psykiskt och kroppsligt av olika idrottsaktiviteter. De resultat som idrottsforskningen genererar används av många verksamheter och organisationer förutom den organiserade idrottsrörelsen. Forskning rörande bredd- och motionsidrottens samhälleliga betydelse, såsom forskning avseende idrottsjuridik och idrottsekonomi, är efterfrågad men resurser saknas för dessa ändamål i dag.</P>
<P class="p855 ft19"><SPAN class="ft17">17.16</SPAN><SPAN class="ft136">Forskning om arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbetsmiljö</SPAN></P>
<P class="p822 ft3">Arbetsmarknadens funktionssätt, och arbetslivets utveckling, är av mycket stor betydelse för samhällsutvecklingen. I syfte att reducera utanförskapet i samhället är det viktigt att fler individer får arbeta. Fler och bättre jobb behövs och utbudet av arbetskraft behöver öka. De som i dag av olika skäl står utanför arbetsmarknaden behöver ges förutsätt- ningar och incitament att komma in. Forskningen kan därmed bidra till förståelsen för förutsättningarna för en effektiv och välfungerande arbetsmarknad med hög sysselsättning, en arbetsmiljö med minskad risk för ohälsa och olycksfall i arbetet och effektivare former för arbetsorganisation.</P>
<P class="p856 ft42">17.16.1 Forskningsutförande och forskningsfinansierande institutioner</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr7 td356"><P class="p3 ft3">Sverige har av tradition haft en, i internationell jämförelse, relativt</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">omfattande arbetslivsforskning. Forskningen inom arbetslivsområdet</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">bedrivs huvudsakligen inom universitet och högskolor. Den tidigare</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">myndigheten Arbetslivsinstitutet, med uppdrag att bedriva forskning,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">utveckling samt utbildning inom arbetslivsområdet, avvecklades under</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">2007. Eftersom det gått en relativt kort tid sedan avvecklingen är det</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">ännu inte möjligt att avgöra hur avvecklingen påverkat arbetslivs-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskningen. Utvärdering inom arbetsmarknadspolitikens område bedrivs</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">förutom vid universitet och högskolor även vid Institutet för</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Verket</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td356"><P class="p3 ft3">för innovationssystem (Vinnova) har ett delat ansvar för finansiering av</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td357"><P class="p22 ft3">262</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><P class="p3 ft45"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft3">forskning inom området arbetslivsforskning. Huvudsakligen har Vinnova fokuserat på företaget och tillväxt, medan FAS inriktat sig mot individens hälsa och arbetsvillkor i organisationen. Arbetslivsforskning finansieras också i viss utsträckning av Vetenskapsrådet. I utredningen ”Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans”, SOU 2008:30, argumenteras för att arbetslivsforskningen skulle kunna utvecklas bättre om den samlades hos en forskningsfinansiär, FAS.</P>
<P class="p333 ft7">Även Arbetsmiljöverket kan i begränsad omfattning beställa forskning och kunskapsunderlag av betydelse för sin verksamhet, det gäller exempelvis s.k. kriterieforskning. Utöver de statliga finansiärerna är <NOBR>AFA-försäkring</NOBR> som ägs av arbetsmarknadens parter, en betydande finansiär inom områdena hälsa och arbetsmiljö.</P>
<P class="p141 ft21"><SPAN class="ft79">17.16.2</SPAN><SPAN class="ft143">Forskningens utveckling och kunskapsbildning</SPAN></P>
<P class="p857 ft3">Forsknings- och utvecklingsinsatser inom arbetslivsområdet spänner över ett brett fält och omfattar forskning om arbetsmarknad, arbetsorgani- sation och arbetsmiljö. Forskning om arbetsmarknaden omfattar bl.a. utbud och efterfrågan på arbetskraft, hur arbetstagare matchas med arbetstillfällen, samt lönebildning. Forskning om arbetsorganisation omfattar frågor om organisation och ledarskap, men också frågor om vilka arbetsuppgifter som läggs inom ett givet företag, och vilka som utkontrakteras till andra företag. Forskning om arbetsmiljö omfattar frågor om psykiska, fysiska, kemiska och biologiska risker i arbetsmiljön men också frågor om hur arbetsmiljön bäst kan utformas med hänsyn till individens hälsa och utveckling. Forskningen inom arbetslivsområdet ställer i många fall krav på en samverkan över de vetenskapliga disciplingränserna för att beskriva, analysera och förklara samband utifrån olika kunskapsperspektiv</P>
<P class="p334 ft3">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap utförde 2007 en utredning om svensk arbetsmiljöforskning. I utredningen framhålls bl.a. att Sverige haft en ovanligt hög forskningsaktivitet inom arbetsmiljöområdet, (i internationell jämförelse), bl.a. som mätt i antalet publikationer. Sverige har allokerat mycket forskningsmedel till detta forskningsområde i jämförelse med andra länder och andra ämensområden. I utvärderingen konstaterades dock också att det finns forskningsområden som behöver utvecklas och förstärkas. Behovet av kompetens och kunskap om fysikaliska, kemiska och biologiska hälsorisker i arbetslivet är fortsatt stort. Detsamma kan sägas om de psykosociala arbetsmiljöfrågorna.</P>
<P class="p334 ft3">En kartläggning som har genomförts på uppdrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Verket för innovationssystem visar att det inom forskningsområdet arbetsmiljö finns en betydande slagsida åt äldre forskare jämfört med andelen doktorander/forskarassistenter. Vilket kan tyda på att nyrekryteringen är svag.</P>
<P class="p332 ft7">Den arbetsorganisatoriska forskningen har stor betydelse för en utveckling mot mer effektiva och produktiva verksamheter, det handlar här både om hur arbetsgivaren kan organisera arbetet, samt hur utveck- lingsförmåga och kreativitet hos individen bäst kan tas tillvara, men också hur tekniken och människan kan samspela och nya produktions-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p29 ft3">263</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<P class="p178 ft7">metoder utvecklas. Det finns en betydande potential för företag och Prop. 2008/09:50 offentlig verksamhet att genom insatser inom arbetsmiljö och arbetsorganisations områdena öka sin långsiktiga lönsamhet. Forsknings-</P>
<P class="p21 ft3">insatser för att tydliggöra och beskriva sådana samband är angelägna.</P>
<P class="p525 ft3">En grundläggande förutsättning för forskningsbaserad kunskap ska omsättas till praktisk tillämpning inom området är att det också finns ett starkt engagemang hos parterna på arbetsmarknaden för dessa frågor. Kunskapsspridningen av forskningsresultat till de aktörer som kan omsätta resultaten i praktisk tillämpning är en viktig förutsättning för att arbetslivsforskning ska kunna få praktiskt genomslag. Den kunskaps- bildning som uppstår i mötet mellan forskare och arbetsplatser är också viktig för att driva forskningen framåt. Nya erfarenheter, problem- beskrivningar och möjligheter i ett föränderligt arbetsliv behöver uppmärksammas och analyseras av forskningen.</P>
<P class="p168 ft3">Arbetsmarknadsforskning behövs i syfte att bl.a. få kunskap om hur politiska reformer som genomförs påverkar arbetsmarknadens funktionssätt, och hur olika grupper av människor påverkas av olika strukturomvandlingar. I takt med att områden inom arbetsmarknads- politiken har reformerats kommer det att finnas ett stort behov av forskning och utvärdering på området. Det är viktigt att klargöra förut- sättningarna för individers deltagande på arbetsmarknaden, inklusive arbetsmiljöns påverkan på detta. Samtidigt innebär ökad internationell konkurrens, globalisering och krav på flexibilitet att arbetsmarknadens funktionssätt förändras. Arbetslivsforskningen är därför viktig för att klargöra de framtida förutsättningarna för arbetsmarknadens funktions- sätt, och arbetslivets utveckling.</P>
<P class="p805 ft7">Eftersom regeringen bedömer att arbetsmarknadens funktionssätt och arbetslivets utveckling är av mycket stor betydelse för samhälls- utvecklingen så föreslås därför i kapitel 10 av denna proposition att en särskild satsning ska genomföras inom arbetslivsforskningen. Regeringen menar också att forskning inom arbetslivsområdet ska finansieras utifrån kvalitetsprövning och konkurrensutsättning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80">
<TR>
<TD class="tr13 td294"><P class="p3 ft1">18</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p858 ft1">Ekonomiska konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr13 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td356"><P class="p3 ft3">Efter förslag i 2009 års budgetproposition (prop. 2008/09:1) har</P></TD>
<TD class="tr12 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">regeringen presenterat en förstärkning av anslagen för forskning inom</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">politikområdet med 2 000 miljoner kronor 2009, en förstärkning med</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td294"><P class="p3 ft3">ytterligare</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p552 ft3">1 000 miljoner kronor 2010, med ytterligare 500 miljoner</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">kronor 2011 samt med ytterligare 1 100 miljoner kronor 2012. Utöver</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">detta förslag har riksdagen utifrån budgetpropositionen 2007 (prop.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">2006/07:1, FiU10, rskr. 54) beslutat tillföra 400 miljoner kronor från</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">2009. Sammantaget uppgår denna ökning av anslagen för forskning till</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">fem miljarder kronor 2012. I detta ingår att myndigheternas skyldighet</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">att betala in åtta procent av mottagna bidrag, den s.k. högskolemomsen,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td294"><P class="p3 ft3">avskaffas.</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td356"><P class="p552 ft3">Regeringen har i denna proposition presenterat hur de ovan nämnda</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">medlen bör fördelas under perioden <NOBR>2009–2012</NOBR> inom ramen för de medel</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td356"><P class="p3 ft3">som föreslagits i budgetpropositionen 2009. Regeringen kommer i</P></TD>
<TD class="tr3 td357"><P class="p22 ft3">264</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<P class="p195 ft7">budgetpropositionen för år 2010 lämna förslag om fördelningen av Prop. 2008/09:50 resurserna för år 2010 i enlighet med vad som har redovisats i denna</P>
<P class="p147 ft3">proposition.</P>
<P class="p859 ft1">19 Författningskommentar</P>
<P class="p569 ft3">Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)</P>
<P class="p860 ft21">1 kap. 2 §</P>
<P class="p57 ft3">I paragrafen anges universitetens och högskolornas uppgift.</P>
<P class="p60 ft7">I <SPAN class="ft12">andra stycket </SPAN>har det tillagts att i högskolornas uppgift ska ingå att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Med högskolor avses enligt 1 kap. 1 § andra stycket högskolelagen både universitet och högskolor.</P>
<P class="p60 ft3">Genom det nya tillägget i andra stycket tydliggörs att uppgiften att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, i likhet med samverkans- och informationsuppgiften, ska ingå i högskolans uppgift att anordna utbildning och bedriva forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och annat utvecklingsarbete och vara en integrerad del av högskolans samlade uppgift.</P>
<P class="p60 ft3">Högskolorna ska bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. Sedan tidigare har gällt att högskolorna ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Även om uppgiften att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta har beröringspunkter med samverkans- och informationsuppgiften, innebär uppgiften att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta ytterligare ett åtagande för högskolorna.</P>
<P class="p144 ft3">Att högskolorna ska verka för att forskningsresultat ska komma till nytta innebär att högskolorna ska vidta åtgärder som syftar till att forskningsresultat ska komma samhället i stort till godo och att högskolorna ska skapa goda förutsättningar för detta. Hur högskolorna bäst verkar för att forskningsresultat kommer till nytta varierar beroende av vilket forskningsresultat som är aktuellt.</P>
<P class="p103 ft7">Högskolornas åtgärder för att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta ska rymmas inom gällande regelverk.</P>
<P class="p861 ft7">Paragrafen behandlas i avsnitt 8.3.1. Lagen ska träda i kraft den 1 juli 2009.</P>
<P class="p862 ft3">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft144">Sammanfattning av betänkandet Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans (SOU 2008:30)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p194 ft21">Uppdraget</P>
<P class="p672 ft3">Den svenska forskningsfinansieringsorganisationen förändrades den 1 januari 2001. Sverige gick från att ha haft nio olika forskningsråd till fyra nya och större forskningsfinansiärer. Tre nya forskningsråd och en myndighet för finansiering av forsknings- och utvecklingsarbete inrättades. Ett råd för grundforskning inom alla vetenskapliga områden – Vetenskapsrådet (VR) inrättades med stöd av lag för att garantera en fast grundstruktur i verksamheten och myndighetens oberoende ställning vid fördelning av forskningsmedel. Inom Vetenskapsrådet bildades tre ämnesråd, ett för humaniora och samhällsvetenskap, ett för medicin samt ett för naturvetenskap och teknikvetenskap. Varje ämnesråd skulle främja och stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom sitt vetenskapsområde. Vid Vetenskapsrådet inrättades även en utbildningsvetenskaplig kommitté med uppgift att främja och stödja utbildningsvetenskaplig forskning av högsta kvalitet.</P>
<P class="p112 ft3">Vidare inrättades två ämnesinriktade forskningsråd. Det ena, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) behandlar forskning kring arbetsliv och sociala frågor. Det andra var Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).</P>
<P class="p110 ft7">Samtidigt inrättades även en myndighet för behovsstyrd forskning och utvecklingsarbete till stöd för innovationssystemet samt för en hållbar utveckling och tillväxt, Vinnova.</P>
<P class="p151 ft3">Den nya organisationen för forskningsfinansiering har varit verksam i sex år. Vissa mindre förändringar har gjorts i myndigheternas uppdrag under de år som de varit verksamma. Samtidigt har vissa förändringar gjorts i det svenska forskningslandskapet. Innovationsbron AB tillkom och Arbetslivsinstitutet avvecklades 2007.</P>
<P class="p151 ft3">En särskild utredare tillsattes således i juni 2007 för att utvärdera och säkerställa huruvida organisationen för forskningsfinansiering är ändamålsenlig för att uppnå regeringens forskningspolitiska ambitioner om en svensk forskning i världsklass och som samtidigt är väl rustad och tillräckligt flexibel för att på bästa sätt bidra till att utveckla framtida strategiska forskningsområden samt ta till vara den potential som kan finnas för innovationer och utveckling. Även Polarforskningssekretariatet och Rymdstyrelsen skulle ses över i detta sammanhang.</P>
<P class="p354 ft3">Utredaren skulle utgå från myndigheternas förutsättningar att utföra sina uppdrag, och se över om organisationen och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna var ändamålsenlig samt föreslå om något område behövde flyttas mellan eller inom en myndighet. Utredaren skulle föreslå förändringar i organisationen om uppgifter saknades, behövde tas bort eller kunde utföras effektivare i en ändrad organisation. Uppdraget redovisades i mars 2008.</P>
<P class="p631 ft3">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft21">Utredningens förslag</P>
<P class="p188 ft3">Utredningen föreslår att en ny och samordnad forskningsfinansierande myndighet inrättas. Den nya forsknings- och innovationsmyndigheten ska rymma fyra ämnesorienterade råd. Ett sådant råd ska inriktas mot natur, teknik och innovation, ett annat råd mot medicin och hälsa, ett tredje mot klimat, miljö och areella näringar samt ett fjärde råd mot samhälle och kultur. Dessa fyra råd ska hållas samman av en central myndighetsorganisation, som även ska vara en central forskningspolitisk, strategisk, analytisk och internationell verksamhet, en enhet för forskningens infrastruktur samt enheter för juridik och kommunikation.</P>
<P class="p333 ft3">Utredningen anser att den organisation för forskningsfinansiering som sjösattes 2001 inte fullt ut realiserat de intentioner och ambitioner som låg till grund för reformen. Trots framgångsrika insatser, effektiv beredningsorganisation, professionalisering av innovationsstödet och vissa strategiska områdessatsningar så har inte myndighetsorganisationen uppnått önskade effekter.</P>
<P class="p629 ft3">Det finns många möjligheter till förbättringar som skulle stärka kvaliteten. Utbildningsvetenskapens finansiering bör inspireras till att använda andra finansieringsinstrument för att utveckla samspelet mellan forskning och praktik, på så sätt som FAS gör i dag. Arbetslivsforskningen hanteras i dag av både FAS och Vinnova. Denna uppdelning har inte visat sig vara fruktbar. En samlad organisatorisk form behövs. Andra områden som transportforskningens samhällsvetenskapliga delar, byggforskningen och forskning kring samhällsplanering har enligt utredningen inte fått fullgoda utvecklingsbetingelser inom Vinnova respektive Formas.</P>
<P class="p175 ft7">Vinnovas mandat bör utökas till att gälla behovsmotiverade och innovationssystemstärkande satsningar inom alla områden. Detta gäller även behov för den kliniska forskningen.</P>
<P class="p173 ft3">Det nuvarande finansieringssystemet skulle kunna göras mer effektivt och ändamålsenligt genom att flytta dessa delar till nya huvudmän och stärka varje myndighets strategiska planering och se till att de använder och utvecklar finansieringsinstrumenten. Samtidigt kvarstår det stora behovet av en bättre samordning.</P>
<P class="p173 ft3">Utredningen menar att man genom att samla alla finansieringsinstrument inom varje råd, i stället för att som i dag skilja mellan forskningsstöd och innovationsbefrämjande finansiering, ökar möjligheterna att uppnå såväl hög vetenskaplig kvalitet som nyttiggörande. Inom de nya råden ska rymmas stöd till nydanande grundforskning, satsningar på starka forskningsmiljöer, tvärvetenskapliga program, branschutveckling, stöd till teknisk utveckling och nyttiggörande. Den nya myndigheten bör enligt utredningen inte arbeta med de affärsmässiga delarna av kommersialisering av forskningsresultaten. En tydlig arbetsfördelning mellan den nya myndigheten, Verket för näringslivsutveckling, Innovationsbron AB och andra relevanta aktörer är viktig.</P>
<P class="p175 ft7">Genom sin nya samlade struktur kommer den nya myndigheten kunna ge regeringen underlag i forskningspolitiska frågor men också öka möjligheterna till samordning av internationella kontakter och samarbeten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p487 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 1</P>
<P class="p54 ft3">267</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td452"><P class="p28 ft3">Utredningen bygger sitt förslag på att universitetens</P></TD>
<TD class="tr1 td453"><P class="p43 ft96">basfinansiering</P></TD>
<TD class="tr1 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td452"><P class="p3 ft3">utökas, så att den nya myndigheten koncentrerar sig</P></TD>
<TD class="tr6 td453"><P class="p43 ft3">på strategiska</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft3">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td268"><P class="p3 ft3">insatser för resurskoncentration, förnyelse, kvalitet och nyttiggörande.</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td268"><P class="p41 ft3">När det gäller logistiken för polarforskningen föreslår utredningen att</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td416"><P class="p3 ft3">Polarforskningssekretariatet</P></TD>
<TD class="tr6 td375"><P class="p3 ft3">integreras</P></TD>
<TD class="tr6 td95"><P class="p3 ft3">med</P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p3 ft3">den</P></TD>
<TD class="tr6 td453"><P class="p43 ft3">övergripande</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p863 ft3">infrastrukturplaneringen inom framför allt kommittén för infrastruktur. Rymdstyrelsens forskningsfinansierade verksamhet föreslås också ingå</P>
<P class="p194 ft3">i den nya myndigheten.</P>
<P class="p864 ft3">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft1">Förteckning över remissinstanserna (SOU 2008:30)</P>
<P class="p260 ft3">Riksrevisionen, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Brotts- offermyndigheten, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Försvars- makten, Försvarets materielverk, Krisberedskapsmyndigheten, Total- försvarets forskningsinstitut, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Myndigheten för Handikappolitisk samordning, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Ekonomistyrnings- verket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Högskoleverket, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet, Blekinge tekniska högskola, Danshögskolan, Dramatiska institutet, Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Högskolan på Gotland, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Malmö högskola, Mälardalens högskola, Operahögskolan i Stockholm, Södertörns högskola, Teaterhögskolan i Stockholm, Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Vetenskapsrådet, Polarforsknings- sekretariatet, Institutet för rymdfysik, Naturvårdsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Statens strålskyddsinstitut, Statens geotekniska institut, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Post- och telestyrelsen, Banverket, Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Sveriges geologiska undersökning, Rymdstyrelsen, Verket för innovationssystem, Verket för näringslivsutveckling, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Statens energimyndighet, Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Naturhistoriska riksmuseet, Arbetsmiljöverket, Institutet för arbets- marknadspolitisk utvärdering, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Hjälpmedels- institutet, Industriforskningsinstituten i Sverige, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Institutet för näringslivsforskning, Utrikespolitiska institutet, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Almega, Företagarna, Teknikföretagen, Skogsindustrierna, Cancerfonden – Riksföreningen mot Cancer, Läkemedelsindustriföreningen, Föreningen för gruvor, mineral-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p487 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 2</P>
<P class="p54 ft3">269</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<P class="p86 ft7">och metallproducenter i Sverige, IRECO Holding AB, Imego AB, Prop. 2008/09:50 Innovationsbron, Jernkontoret, SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut Bilaga 2</P>
<P class="p15 ft7">AB, Svenska rymdaktiebolaget, ABB, AB Volvo, AstraZeneca, Telefonaktiebolaget Ericsson AB, Volvo Personvagnar, SAAB Automobil, Scania, Skogforsk, SwedenBIO.</P>
<P class="p865 ft3">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p866 ft28">Sammanfattning av betänkandet Stödet för utbildningsvetenskaplig forskning (SOU 2005:31)</P>
<P class="p867 ft3">Utredningen utmynnade i fem huvudförslag: att Utbildnings- vetenskapliga kommittén (UVK) under ytterligare tre år skulle fortleva inom Vetenskapsrådet; att UVK under denna tid skulle fortsätta använda sig av relevanskriteriet i Vetenskapsrådets instruktion; att UVK efter tre år skulle inrättas som ett fjärde ämnesråd; att den för ämnesråden generella instruktionen då skulle gälla även för ämnesrådet för utbildningsvetenskap; att kravet på medfinansiering från högskolorna snarast skulle undanröjas.</P>
<P class="p586 ft3">Utredaren ansåg att det var angeläget för UVK att bygga upp ett system för systematisk relevansprövning av forskningsansökningarna. För detta skulle krävas inte bara ansökningarnas problemformuleringar, utan också uppgifter om projektens genomförande och resultat, samt en bedömning av resultatens relevans från användarna. Utredaren ansåg att det förutom forskarsamfundet borde involveras externa intressenter i bedömningsprocessen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p868 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 3</P>
<P class="p54 ft3">271</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft1">Förteckning över remissinstanserna (SOU 2005:31)</P>
<P class="p869 ft3">Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten, Sameskolstyrelsen, Högskoleverket, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Verket för innovationssystem, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Dramatiska institutet, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i Troll- hättan/Uddevalla, Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Lärarhögskolan i Stockholm, Malmö högskola, Mälardalens högskola, Södertörns högskola, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Botkyrka kommun, Eskilstuna kommun, Haparanda kommun, Malmö kommun, Nässjö kommun, Stenungsunds kommun, Stockholms kommun, Umeå kommun, Sveriges kommuner och landsting, Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Elevorganisationen i Sverige, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Lärarutbildningskonventet, Riksförbundet Hem och Skola, Sveriges Elevråd – Svea, Sveriges Skolledarförbund.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p487 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 4</P>
<P class="p54 ft3">272</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p455 ft144">Sammanfattning av delbetänkandet Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen (SOU 2008:7)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr17 td356"><P class="p3 ft21">Uppdraget</P></TD>
<TD class="tr17 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td356"><P class="p3 ft3">Klinisk forskning är sådan forskning som i huvudsak utförs i anslutning</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">till hälso- och sjukvården. Ett annat ofta använt uttryck är patientnära</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">forskning, vilket beskriver forskning som sker i nära kontakt med</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">patienter eller med friska försökspersoner. En stark klinisk forskning är</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">förutsättningen för en evidensbaserad och kunskapsstyrd hälso- och</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">sjukvård präglad av hög kvalitet.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Den kliniska forskningen utgör en nödvändig länk mellan medicinsk</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">grundforskning och hälso- och sjukvård av hög kvalitet och den är också</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">en länk mellan laboratoriet och patienten, då de kliniska forskarnas</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">arbete är garantin för att ny kunskap snabbt kommer vården till del och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">att viktiga problem därifrån förs in i forskningen.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">Den kliniska forskningen bedrivs i huvudsak vid universitet och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">högskolor i samverkan med hälso- och sjukvården och utgör en plattform</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">för utvecklingen av hälso- och sjukvården. Klinisk forskning öppnar</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">möjligheter för en effektivare sjukvård och förser sjukvården med nya</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">och förbättrade metoder och redskap för att undersöka, förebygga och</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">behandla hälsorelaterade problem. Samhället behöver klinisk forskning</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">av hög kvalitet för att möta de utmaningar som en allt äldre befolkning</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">för med sig och för att främja människors hälsa i en tid då de stora</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">folksjukdomarna drabbar allt fler.</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">I olika sammanhang har dock flera aktörer sedan lång tid tillbaka pekat</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">på att den svenska kliniska forskningen har tappat mark och är i behov av</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">betydande insatser, inte minst i perspektivet av en ökad global</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">konkurrens.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p612 ft3">I begreppet klinisk forskning ingår även kliniska läkemedels-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">prövningar, som är undersökningar som utförs på människor i syfte att</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">fastställa eller bekräfta kliniska, farmakologiska eller andra farmako-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">dynamiska effekter av ett eller flera prövningsläkemedel. Syftet med</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">prövningen kan också vara att identifiera biverkningarna av ett eller flera</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">medel som prövas eller att studera upptagning, distribution, ämnes-</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">omsättning och utsöndring av ett eller flera läkemedel som prövas i syfte</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">att klargöra preparatets säkerhet eller effektivitet. Klinisk prövning av</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">läkemedel utförs ofta i samarbete mellan det företag som utvecklat en</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">substans eller ett läkemedel och företrädare för hälso- och sjukvården.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">Inom hela EU ses nu en trend med minskande antal kliniska</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">läkemedelsprövningar.</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p28 ft3">En särskild utredare tillsattes i mars 2007 för att utreda den kliniska</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">forskningens situation med beaktande av såväl hälso- och sjukvårdens</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">som forskningens behov och villkor. Utredningen ska slutredovisas i</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">mars 2009. I uppdraget ingår att beskriva organisatoriska frågor,</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">resurstilldelning och forskningens kvalitet, liksom att genomföra en</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">internationell utvärdering. Vidare ska utredaren belysa företagens</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td356"><P class="p3 ft3">förutsättningar för att genomföra kliniska prövningar i Sverige.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td357"><P class="p22 ft3">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td356"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p172 ft7">Utredaren ska med utgångspunkt från dessa beskrivningar lämna förslag till en åtgärdsplan för att stärka den kliniska forskningens situation och främja hög kvalitet i svensk klinisk forskning. Ett delbetänkande redovisades i februari 2008.</P>
<P class="p203 ft21">Utredningens förslag</P>
<P class="p773 ft3">För att stärka den kliniska forskningen och öka dess kvalitet föreslår utredaren ett nationellt system för uppföljning och utvärdering av sådan klinisk forskning som finansieras via det s.k. <NOBR>ALF-avtalet.</NOBR> Staten ersätter genom Avtal om läkarutbildning och forskning (ALF) de landsting/regioner som har åtaganden inom den kliniska forskningen. <NOBR>ALF-medel</NOBR> är den enskilt största finansieringskällan för den kliniska forskningen. Utredaren föreslår att Vetenskapsrådet och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) får i uppdrag att utvärdera <NOBR>ALF-finansierad</NOBR> forskning. Dessutom föreslår utredaren att klinisk forskning på alla nivåer följs upp och att Socialstyrelsen får i uppdrag att samla in, sammanställa och publicera forskningsbokslut från samtliga landsting. Utredaren föreslår vidare att ledarskapet för sjukvårdens verksamhetschefer utvecklas och förtydligas, så att dessa får ett tydligt uppdrag och mandat för att kunna utveckla forskningen i samverkan med universiteten.</P>
<P class="p870 ft3">De stora pensionsavgångarna som förväntas inom den kliniska forskningen kommer att skapa en brist på kvalificerade handledare och forskare inom de kliniska disciplinerna. För att stärka rekryteringsbasen inom den kliniska forskningen och skapa tydligare karriärvägar föreslår utredaren att 50 miljoner kronor årligen avsätts för finansiering av utbildning på forskarnivå organiserat i form av tio nya nationella kliniska forskarskolor, varav två öronmärks för psykiatrisk respektive allmänmedicinsk forskning. För att ge disputerad personal i vården möjlighet att utveckla sin forskning parallellt med kliniskt arbete föreslås ett tillskott på 100 miljoner kronor för att skapa ett program med 160 deltidstjänster. Sådana tjänster behövs på olika nivåer och för olika vårdyrkeskategorier för att ge forskarna möjlighet att dela sin tid mellan klinisk tjänstgöring och forskning. Medel för de föreslagna forskarskolorna och forskartjänsterna ska fördelas efter kvalitetskriterier till universitet med klinisk forskning.</P>
<P class="p871 ft3">Utredaren anser vidare att den kliniska forskningens infrastruktur behöver förstärkas för att underlätta forskarnas tillgång till data och material i olika register och biobanker. Utredaren föreslår därför att Vetenskapsrådets kommitté för infrastruktur ges ett utökat ansvar och ökade finansiella resurser till bl.a. translationell forskning, biobanker och teknikplattformar. Utöver detta anser utredaren att kvalitetsregistren som i dag främst finansieras av staten och sjukvårdshuvudmännen, bör få ökat stöd för att kunna förädlas och göras mer tillgängliga för forskning.</P>
<P class="p872 ft7">Utredaren betonar universitetssjukhusens viktiga roll för implementeringsarbetet gentemot den övriga sjukvården, och som sammanhållande nav för primärvårdens forskningsanknytning. Universitetssjukhusen föreslås därför att med stöd av <NOBR>ALF-medel,</NOBR> landstingens <NOBR>FoU-medel</NOBR> och statligt stöd i form av kliniska forskar-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p487 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 5</P>
<P class="p54 ft3">274</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr1 td283"><P class="p3 ft3">tjänster</P></TD>
<TD class="tr1 td319"><P class="p325 ft3">utvecklas</P></TD>
<TD class="tr1 td258"><P class="p3 ft3">som</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td454"><P class="p43 ft3">nav för den kliniska forskningen. Regionala</P></TD>
<TD class="tr1 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td455"><P class="p3 ft3">forskningscentra</P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p325 ft3">ska</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p25 ft3">stimuleras till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td283"><P class="p873 ft3">aktiv</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td456"><P class="p43 ft3">samverkan med</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft3">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td419"><P class="p3 ft3">universitetssjukhusen.</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td375"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">Utredaren föreslår ett antal åtgärder för att stärka forskningens</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">hälsoperspektiv och implementering. Sverige behöver en myndighet som</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">i dialog med omvärlden identifierar de viktigaste hälsoproblemen och</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td84"><P class="p3 ft3">prioriterar användningen av forskningsresurser. Det</P></TD>
<TD class="tr4 td375"><P class="p43 ft3">nuvarande</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet föreslås därför ersättas av</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">ett ämnesråd för hälsoforskning. Utredaren föreslår vidare ett nationellt</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">stöd för att främja tidig implementeringsstudieforskning samt stöd till att</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">implementera forskningsresultat i sjukvården. Förslaget innebär ett</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td455"><P class="p3 ft3">nationellt program</P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p671 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p486 ft3">implementering</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft3">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td413"><P class="p51 ft3">innovation,</P></TD>
<TD class="tr6 td375"><P class="p43 ft3">omfattande</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">200 miljoner kronor per år, och till vilket både forskningsfinansiärer från</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td384"><P class="p3 ft3">privat och offentlig sektor bidrar.</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td375"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">Sverige har en stark ställning inom området global hälsa och</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">infektionssjukdomar med etablerade internationella samarbeten. För att</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">Sverige ska kunna ta ett väsentligt större ansvar i arbetet för en förbättrad</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">global hälsa föreslås 100 miljoner kronor årligen avsättas för ett</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">nationellt forskningsprogram gemensamt för Vetenskapsrådet,</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Styrelsen för</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td384"><P class="p3 ft3">internationellt utvecklingssamarbete.</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td375"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">Utredaren konstaterar att det finns ett behov av en samlad information</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">av den kliniska forskningen för att underlätta samverkan och</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">implementering. Vetenskapsrådet föreslås få i uppgift att i samverkan</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td268"><P class="p43 ft3">med sjukvårdshuvudmännen, universiteten, myndigheter, patient-</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td268"><P class="p43 ft3">organisationer och övriga aktörer bygga upp en databas om svensk</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td283"><P class="p3 ft3">klinisk</P></TD>
<TD class="tr5 td319"><P class="p3 ft3">forskning</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p325 ft3">som</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p485 ft3">görs tillgänglig</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p325 ft3">på</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p874 ft3">en</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft3">nationell</P></TD>
<TD class="tr5 td375"><P class="p43 ft3">webbplats.</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p875 ft3">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft1">Förteckning över remissinstanserna (SOU 2008:7)</P>
<P class="p869 ft3">Riksrevisionen, Brottsförebyggande rådet, Gentekniknämnden, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Totalförsvarets forsknings- institut, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Statens <NOBR>medicinsk-etiska</NOBR> råd, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket, Högskoleverket, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet, Blekinge tekniska högskola, Danshögskolan, Dramatiska institutet, Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrotts- högskolan, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Högskolan på Gotland, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Konstfack, Malmö högskola, Mälardalens högskola, Södertörns högskola, Vetenskapsrådet, Centrala etikprövningsnämnden, Forsknings- rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Verket för innovationssystem, Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län, Landstinget Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Landstinget Blekinge, Region Skåne, Landstinget Halland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Örebro läns landsting, Landstinget Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting, Cancerfonden – Riksföreningen mot Cancer, SwedenBio, Swedish Medtech, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Sveriges Läkarförbund, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, Vårdförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges Förenade Student- kårer, Läkemedelsindustriföreningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p487 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 6</P>
<P class="p54 ft3">276</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p876 ft28">Sammanfattning av betänkandet Resurser för kvalitet (SOU 2007:81)</P>
<P class="p867 ft3">Denna utredning (RUT2) föregicks av ett delbetänkande Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning (SOU 2005:48). Förslagen till modell för resurstilldelning innebär att de direkta anslagen fördelas utifrån akademins egna kriterier för vad som är god utbildning och forskning och utifrån studenternas egna informerade val. Utredningen menar att staten varken kan eller bör styra hur resurserna fördelas mellan lärosätena. Därför bör denna modell skötas och kvalitetssäkras av ett akademiskt väl kvalificerat intermediärt organ utanför Regeringskansliet, som fattar beslut om underlag till regeringens förslag till riksdagen om anslag till utbildning och forskning vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p460 ft7">Statsmakternas legitima behov av att styra resurser till speciella områden bör ske via den andra delen av tvåvägsfinansieringssystemet, nämligen via forskningsråden och andra myndigheter, och via beslut om särskilda åtaganden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft21">Förslagen</P>
<P class="p134 ft7">Extern <NOBR>icke-statlig</NOBR> finansiering och matchningsfond, donationer och gåvor av individer, företag och stiftelser ska gynnas genom generösa skatteavdrag och en matchningsfond inrättas som bidrar till full kostnadstäckning för projekt från <NOBR>icke-statliga</NOBR> finansiärer.</P>
<P class="p203 ft4">Examen på forskarnivå</P>
<P class="p134 ft3">Vetenskapsområde avskaffas och högskolor kan, efter bedömning av Högskoleverket, ges examensrätt på forskarnivå inom vad utredningen kallar ämnen. I likhet med examensrätter på lägre nivåer ska Högskoleverket kunna återkalla examensrätten även på forskarnivå. Konstnärliga examina på forskarnivå införs och en mångkonstnärlig och internationellt orienterad forskarskola inrättas. Vidare föreslås att huvudhandledare av en doktorand ska vara anställd vid samma lärosäte som det där doktoranden är antagen.</P>
<P class="p141 ft4">Samarbete och profilering</P>
<P class="p233 ft5">En strukturfond inrättas som stödjer lärosätenas samarbete, profilering och koncentration.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD class="tr2 td356"><P class="p3 ft4">Universitetsstatus</P></TD>
<TD class="tr2 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td356"><P class="p3 ft3">Eventuella framtida beslut om universitetsstatus bör endast göras utifrån</P></TD>
<TD class="tr11 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">kvalitetsbedömningar och Högskoleverket bör pröva och besluta om</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td356"><P class="p3 ft3">eventuella ansökningar. Genom att beslut om universitetsstatus</P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td356"><P class="p3 ft3">frikopplas från statsmakternas beslut bör inte frågan om</P></TD>
<TD class="tr6 td357"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td356"><P class="p3 ft3">universitetsstatus kopplas till åtagande om ekonomisk utbyggnad.</P></TD>
<TD class="tr5 td357"><P class="p22 ft3">277</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft4">Forskningsprofiler</P>
<P class="p188 ft3">Anslagsmedel till forskning vid högskolor avgränsas till att i förekommande fall avse en eller flera forskningsprofiler. En högskola kan ansöka hos intermediären att få en forskningsprofil utvärderad. Intermediären bedömer kvaliteten på forskningen, kopplingen till utbildningen och det regionala och nationella behovet av forskningsprofilen. Om erforderliga medel saknas för att bevilja alla ansökningar gör intermediären en rankning. Profilerna utvärderas sedan löpande vart fjärde år inför kommande anslagsperiod.</P>
<P class="p141 ft4">Universitetsledning och fakultetsnämnd</P>
<P class="p177 ft5">Lärosätets styrelse föreslås fördela resurserna och fakultetsnämndernas ansvar koncentreras till kvalitetsfrågor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p194 ft4">Resurstilldelning</P>
<P class="p272 ft3">Varje lärosäte tilldelas ett enda anslag som består av resurser för såväl utbildning som forskning. Det medför en friare disposition av resurserna vilket är nödvändigt eftersom utbildning och forskning på många sätt är sammanvävda. Fyraåriga planeringsperioder införs. Det innebär att anslagen till lärosätena beräknas för en fyraårsperiod, men beslutas av riksdagen varje år. Under fyraårsperioden är anslagen fasta och påverkas inte av uppnådda resultat.</P>
<P class="p449 ft3">I anslaget till respektive lärosäte ingår en utbildningsram och en forskningsram. Hälften av utbildningsramen utgör en bas och hälften en resultatbaserad del. Hälften av forskningsramen utgör en bas och hälften en konkurrensutsatt del.</P>
<P class="p111 ft3">Resultatet i utbildningen i form av helårsstudenter under en fyraårsperiod påverkar den resultatbaserade halvan av utbildningsramen nästkommande fyraårsperiod. Resultatet av utvärdering av forskningen och av indikatorerna under en fyraårsperiod påverkar den konkurrensutsatta halvan av forskningsramen nästkommande fyraårsperiod.</P>
<P class="p354 ft3">Basresursen för utbildning respektive forskning påverkas med fyra års fördröjning av förändringen av den resultatbaserade delen av utbildningsramen respektive den konkurrensutsatta delen av forskningsramen.</P>
<P class="p151 ft7">Utöver de beskrivna medlen för utbildning och forskning tillkommer eventuell ersättning för särskilda uppdrag, samt för vissa lärosäten en lärosätesresurs för konstnärliga utbildningar som kan omprövas inför en ny fyraårsperiod.</P>
<P class="p113 ft7">Beräknade medel för såväl utbildning som forskning avräknas med tolftedelar på samma sätt som forskningsanslaget avräknas i nuvarande system.</P>
<P class="p877 ft3">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft4">Utbildning</P>
<P class="p331 ft3">Resurstilldelningen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå består av en grundersättning per helårsstudent för samtliga helårsstudenter samt tre olika tilläggsersättningar som är beroende av undervisningsmetod m.m., men inte av vilket ämnesområde kursen tillhör. Modellen innebär att kvalitetshöjande och särskilt resurskrävande undervisningsmetoder, på såväl grundnivå som avancerad nivå, kan få tilläggsersättning, som dock måste rymmas inom utbildningsramen.</P>
<P class="p333 ft3">Grundersättningen förstärks i förhållande till dagens lägsta ersättningsbelopp så att grundersättningen motsvarar den basnivå som gällde när det nuvarande systemet infördes 1993. Grundersättningen beräknas till 55 500 kronor och de tre tilläggsbeloppen 10 000 kronor, 35 000 kronor samt 85 000 kronor. Ersättning för helårsprestation föreslås tas bort.</P>
<P class="p125 ft3">Per capitaersättning för helårsdoktorander införs med grundnivån 610 000 kronor och två tilläggsbelopp om 270 000 kronor respektive 425 000 kronor. Därmed omfattar resurstilldelningsmodellen högre utbildning på samtliga tre nivåer. Förslaget innebär att resursåtgången för utbildning på forskarnivå synliggörs och att framtida statsmaktsbeslut om dimensioneringsförändringar beträffande forskarutbildning åtföljs av resursökningar eller resursminskningar. Samtidigt överförs denna resurs från forsknings- till utbildningsramen. Resurserna för utbildning ska i princip följa studenterna och doktoranderna så att deras val av lärosäte och utbildning på sikt ger effekt på fördelningen av resurser mellan lärosäten.</P>
<P class="p175 ft3">Kvaliteten i utbildning på grundnivå och avancerad nivå stärks genom att en resurs om 5 500 kronor per helårsstudent för forskningsanknytning införs, vilken är inkluderad i grundersättningen ovan. Resursen överförs från lärosätets forskningsram och inkluderas i grundersättningen per helårsstudent, vilket också stärker sambandet mellan forskning och utbildning.</P>
<P class="p333 ft7">En kvalitetsrelaterad tilldelning införs för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Den består av ytterligare tilläggsbelopp som stärker kvaliteten i utbildningen och tilldelas beroende av resultatet av lärosätesutvärderingarna vart fjärde år. Utvärderingarna ska genomföras av lärosätespaneler och omfattar kvaliteten i lärosätenas utbildnings- och forskningsstrategier, samverkansarbete och kvalitetssäkringsarbete.</P>
<P class="p126 ft4">Konstnärlig utbildning och forskning</P>
<P class="p188 ft7">En lärosätesresurs för vissa lärosäten med konstnärlig utbildning införs i enlighet med förslaget i delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelnings- system till högskolans grundutbildning. Det innebär att medel för särskilt resurskrävande utbildningar koncentreras till ett fåtal lärosäten. Det enda kriteriet för att få resurser föreslås vara att lärosätet hade examensrätt för konstnärlig högskoleexamen läsåret 2006/07. Konstnärliga examina på forskarnivå införs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">279</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft4">Forskning</P>
<P class="p188 ft7">Kvalitet och aktivitet i universitetens forskning premieras genom att hälften av befintliga anslagsmedel till forskning konkurrensutsätts och fördelas utifrån kvalitets- och aktivitetsbaserade kriterier. Eventuellt nya tillkommande anslagsmedel för forskning fördelas utifrån samma kriterier.</P>
<P class="p878 ft7">Anslagsmedel till forskning vid högskolor avgränsas till att i förekommande fall avse en eller flera forskningsprofiler. Resurser för en forskningsprofil beräknas till 25 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor avser utbildning på forskarnivå som förs till utbildningsdelen av anslaget och 20 miljoner kronor avser forskning.</P>
<P class="p203 ft4">Utvärdering och indikatorer för forskning</P>
<P class="p188 ft3">En modell med utvärderingar och indikatorer införs. Den konkurrensutsatta delen av forskningsramen för varje universitet fördelas: efter kvalitetsutvärderingar av forskningen, efter mätningar av fältnormaliserade citeringar av internationell vetenskaplig produktion, av externa medel, av antal disputerade lärare och av antal kvinnliga professorer. Eventuellt nya tillkommande anslagsmedel för forskning fördelas utifrån samma kriterier. Kvalitetsutvärderingarna genomförs av olika forskningspaneler.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p194 ft4">Intermediär</P>
<P class="p356 ft7">Ett intermediärt organ i form av en nämnd fattar beslut om underlag till regeringens förslag till riksdagen om lärosätenas utbildning och forskning. Nämnden ansvarar för resurstilldelningssystemet och dess vidareutveckling, samt matchning och strukturfond. Intermediären bör, förutom att vara ansvarig för resurstilldelningssystemet, ge lärosätena ett adekvat svar på deras utbildnings- och forskningsstrategier.</P>
<P class="p879 ft3">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft1">Förteckning över remissinstanserna (SOU 2007:81)</P>
<P class="p260 ft3">Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Högskoleverket, Verket för högskoleservice, Överklagandenämnden för högskolan, Vetenskapsrådet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet, Blekinge tekniska högskolan, Danshögskolan, Dramatiska institutet, Försvars- högskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Högskolan på Gotland, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Konstfack, Kungl. Konsthög- skolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Malmö högskola, Mälardalens högskola, Operahögskolan i Stockholm, Södertörns högskola, Teaterhögskolan i Stockholm, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Verket för innovationssystem, Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Teologiska Högskolan, Stockholm, Ersta Sköndal högskola AB, Evangeliska <NOBR>Fosterlands-Stiftelsen,</NOBR> Stiftelsen Stockholms Musik- pedagogiska institut, Ericastiftelsen, Stiftelsen Rödakorshemmet, Sophia- hemmet, Ideell förening, Beckmans skola AB, Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien, Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Tjänstemännens Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges förenade studentkårer, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för strategisk forskning, Lantbrukarnas Riksförbund.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p487 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 8</P>
<P class="p54 ft3">281</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p650 ft28">Sammanfattning av rapporten Åtgärder för en effektivare Holdingbolagsstruktur (U2006/8271/UH)</P>
<P class="p880 ft3">Regeringen uppdrog i april 2006 åt bankdirektören Peter Nygårds att föreslå hur en effektivare struktur av de svenska universitetens s.k. holdingbolag kan utvecklas. Såsom utpekad förhandlare för staten har uppgiften bestått i att utreda och i samråd med berörda aktörer finna förslag på förändringar.</P>
<P class="p408 ft3">De förslag som utvecklats har en långsiktig målbild. Målet har varit att stötta en fortsatt långsiktigt positiv utveckling av universitetens samverkansuppgift, den s.k. tredje uppgiften. Det medför samtidigt att genomförandet av de förslag som ges i vissa fall behöver utvecklas i sina detaljer innan genomförande kan ske.</P>
<P class="p408 ft3">Utredningen har också haft till uppgift att ge föreslag på hur tidigare tilldelade ytterligare medel, ca 60 miljoner kronor, ska kunna fördelas inom systemet till bästa långsiktiga effektiva nytta. Utredningen vill dock betona att trots att medel för vissa av holdingbolagens delverksamheter är underkritiska, och att därför ytterligare medel är av stort betydelse, har själva medelstilldelningsfrågan för utredningen inte varit av överordnad karaktär. Utredningens uppfattning är att det är lika viktigt hur de verktyg som står, eller borde stå, till buds fördelas och hanteras av respektive lärosäte.</P>
<P class="p457 ft3">Det är en mångfacetterad totalbild av verksamheterna inom rådande holdingbolag som framkommer av utredningens kartläggning. Verksamhetsmässigt kan aktiviteterna delas i ett par olika underområden. Det handlar framför allt om två stora huvudområden; allmänna entreprenörsaktiviteter och kommersialisering av spetsforskning. Även andra aktiviteter som t.ex. kommersiell fort- och vidareutbildning, uppdragsforskning och förlagsverksamheter förekommer dock. När det kommer till aktivitetsnivå, och omfång på enskilda holdingbolags verksamheter, skiljer sig olika holdingbolag åt. De största holdingbolagen har både en omsättning och ett kapital kring 120 miljoner. Andra holdingbolag är närmaste vilande och mitt uppe i en på nytt påbörjad strategisk förändringsprocess. Mot bakgrund av de analyser som genomförts av verksamheterna inom rådande holdingbolag samt de samråd som skett föreslås följande sex förslag:</P>
<P class="p510 ft3">Den delaktivitet som holdingbolagen av i dag utför som närmast kan beskrivas som allmänna entreprenörsaktiviteter är underkritiskt finansierad. Utredningen föreslår en principöverenskommelse mellan Innovationsbron och Verket för innovationssystem (Vinnova) som medför uthålligt ansvar hos dessa aktörer för denna delaktivitet. Utredningen föreslår samtidigt att medel till denna aktivitet ska fördelas i konkurrens.</P>
<P class="p586 ft7">En central del i den tredje uppgiften handlar om att öka de entreprenöriella aktiviteterna hos landets lärosäten. Allt fler universitet bör därför också få verktyg för dessa aktiviteter. Utredningen menar att de universitet som ansökt om att bilda holdingbolag bör tillåtas göra detta. Som startkapital till de nya holdingbolag som bildas föreslår utredningen att ca 10 miljoner kronor fördelas. Samtidigt bör Vinnova</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p881 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 9</P>
<P class="p54 ft3">282</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p405 ft7">ges i uppdrag att stötta dessa nya holdingbolag till en ”vässad” arbetsplan.</P>
<P class="p406 ft3">I ett framtida universitetssystem är det viktigt att det entreprenöriella tänkandet är spritt i hela universitetssystemet, även bland universitet utan holdingbolag. Utredningen föreslår därför att det bildas noder av resurser för entreprenöriella verksamheter kring ett antal lärosäten i landet där väl utvecklade holdingbolagstrukturer redan existerar: KIAB vid Karolinska institutet i Stockholm, UUAB vid Uppsala Universitet, Uminova vid Umeå Universitet, Luab AB i Lund samt Universitetsholding i Linköping AB. Dessa noder ska fungera som en avropsaktör gentemot närstående universitet som i dag saknar holdingbolag. Utredningen föreslår vidare att 20 miljoner kronor fördelas till dessa fem noder för just detta syfte.</P>
<P class="p408 ft3">De första holdingbolagen bildades 1994. Intentionerna redan då var tydliga. Holdingbolagen skulle bli universitetens verktyg för att kunna agera renodlat kommersiellt. I en framtida universitetsvärld kommer behovet av entreprenöriellt tänkande bland universiteten att öka allt mer. Utredningen föreslår ett förtydligande av holdingbolagens regelverk, framför allt gällande hur eventuella överskott ska fördelas – ett område i dag där regelverket inte är helt tydligt.</P>
<P class="p457 ft3">Kommersialisering av internationell spetsforskning är det delaktivitets- område som rådande holdingbolag utför där samordningspotentialen är som störst. Utredningen föreslår att det bildas ett nationellt och gemensamägt Forskarpatent Sverige AB för att öka samordningen inom området. Ägandet bör fördelas mellan holdingbolagen och Innovationsbron. Utredningen föreslår att 30 miljoner tillskjuts detta nya bolag men att dessa medel ägarmässigt betraktas som holdingbolagens tillskott till verksamheten.</P>
<P class="p408 ft3">Det svenska universitetsnära innovationssystemet har i dag en struktur som behöver ses över. Offentliga aktörer konkurrerar i vissa fall med varandra. Rollfördelningen mellan aktörer är också i olika stycken otydlig. Vidare hindras indirekt i en del fall privata aktörer att kliva in. Utredningen föreslår därför en slags ”nollbasanalys” av innovationssystemet kring de svenska universiteten. En sådan analys bör göras med utgångspunkt i en vision om ett modernt globalt kunskapssamhälle där entreprenöriella universitet fyller en nyckelfunktion för näringslivets långsiktiga utveckling.</P>
<P class="p510 ft7">Utredningens bedömning är att dessa förslag sammantaget kan stötta en fortsatt positiv utveckling av både universiteten som sådana och näringslivets konkurrenskraft samtidigt som en resurseffektiv utveckling av systemet kan erhållas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p881 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 9</P>
<P class="p54 ft3">283</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft28">Förteckning över remissinstanserna (U2006/8271/UH)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft3">Riksrevisionen, Totalförsvarets forskningsinstitut, Arbetsgivarverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Högskoleverket, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan Kristianstad, Malmö högskola, Mälardalens högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, Bolagsverket, Stiftelsen Industrifonden, Verket för innovationssystem, Verket för näringslivsutveckling, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Statens energimyndighet, företagspartner, Innovationsbron AB, IRECO Holding AB, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens Central- organisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Lands- organisationen i Sverige, ABB, AB Volvo, AstraZeneca, Göteborgs universitet Holding AB, Halmstad högskolas utvecklings AB, Holdingbolaget vid Luleå tekniska universitet, Högskolan i Borås Holding AB, Högskolan Kristianstad Holding AB, Industrial Research Institutes in Sweden, Karlstad universitet Holding AB, Karolinska institutet Holding AB, KTH Holding AB, Lunds universitets utvecklingsbolag, LUAB, Pfizer AB, SAAB, Scania AB, SLU Holding AB, Stockholms universitets Holding AB, Föreningen universitets- holdingbolag i Sverige, Svenska patentombudsföreningen, Svenska riskkapitalföreningen, Sveriges universitetslärarförbund, SwedenBIO, Swedish Incubators & Science Parks, Telefonaktiebolaget LM Ericsson AB, Uppsala universitets utvecklings AB, Uminova Holding AB, Universitetsholding i Linköping AB. Spontana svar har inkommit från Mittuniversitetet, Högskolan på Gotland, Örebro universitet.</P>
<P class="p882 ft3">284</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p883 ft28">Sammanfattning av betänkandet om nyttiggörande av högskoleuppfinningar (SOU 2005:95)</P>
<P class="p444 ft21">Uppdraget</P>
<P class="p331 ft3">Enligt direktiv 2004:106 (Rätten till resultaten av högskoleforskningen) har utredningens uppgift varit att klarlägga de rättsliga konsekvenserna av ett avskaffande av det s.k. lärarundantaget i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (uppfinnarlagen).Övervägandena har innefattat universitets och högskolors eventuella skyldighet att möjliggöra kommersialisering av de forskningsresultat som lärare och forskare underrättat lärosätet om.</P>
<P class="p333 ft3">Utredningen har vidare haft att överväga möjligheten att, med ett bibehållet lärarundantag, införa en skyldighet för lärare och forskare liknande den som gäller för andra arbetstagare att anmäla uppfinningar till sin arbetsgivare.</P>
<P class="p125 ft3">I uppdraget har även ingått att överväga behovet av förändringar i regelverket för att ge lärosätena möjlighet att överta äganderätten till patenterbara uppfinningar som kommit till vid högskolan och därigenom främja kommersialisering av forskningsresultat.</P>
<P class="p332 ft7">I samband med övervägandena om vilka skyldigheter ett lärosäte bör ha att möjliggöra kommersialisering av forskningsresultat, har utredningen slutligen haft att överväga om det behövs ett förtydligande av högskolans samverkansuppgift enligt 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434). Det har slutligen varit en uppgift för utredningen att överväga behovet av utvidgad sekretess för uppgifter inom forskning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p147 ft21">Förslagen</P>
<P class="p57 ft4">Högskolelagen ändras</P>
<P class="p200 ft3">Högskolan får en ny uppgift i 1 kap. 2 § andra stycket högskolelagen. Den uttrycks som en skyldighet att främja nyttiggörande av forskningsresultat som har kommit till vid högskolan. Den nya uppgiften innebär bl.a. att högskolan får förfoga kommersiellt över forskningsresultaten genom förvärv, avyttring, licensiering, patentering m.m.</P>
<P class="p884 ft4">Två alternativa lösningsförslag</P>
<P class="p57 ft3">Utredningens båda förslag bygger på att högskoleforskare ska vara</P>
<P class="p344 ft7">skyldiga att anmäla patenterbara uppfinningar till arbetsgivaren/högskolan.</P>
<P class="p60 ft3"><SPAN class="ft145">Anmälningsalternativet</SPAN>: Lärare och andra arbetstagare med forskningsuppgifter vid högskolan ska anmäla patenterbara uppfinningar till arbetsgivaren, om uppfinningarna kan hänföras till området för den forskningsverksamhet som bedrivs vid den aktuella högskolan. Bestämmelsen om anmälningsskyldighet tas in i uppfinnarlagen. Även utan en lagstadgad rätt för högskolan att ta över högskoleuppfinningar,</P>
<P class="p202 ft3">285</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<P class="p194 ft3">kan högskolan och arbetstagaren naturligtvis träffa avtal om att Prop. 2008/09:50</P>
<P class="p885 ft7">högskolan helt eller delvis ska ta över rättigheterna till en uppfinning. Bilaga 11 <SPAN class="ft146">Övertagandealternativet</SPAN>: Om lärarundantaget avskaffas ska det införas</P>
<P class="p106 ft3">en ny lag om högskoleuppfinningar om rätten till uppfinningar av lärare och övriga arbetstagare med forskningsuppgifter vid universitet och högskolor,. Den nya lagen ska ge arbetsgivaren rätt att mot ersättning förvärva alla rättigheterna till sådana anmälda uppfinningar som har ett samband med arbetstagarens anställning. Ersättningen föreslås bestå av ett schablonbelopp som utges vid högskolans övertagande av en uppfinning, samt en skälig ersättning. Den skäliga ersättningen ska uppgå till minst 30 procent av högskolans intäkter vid en kommersialisering.</P>
<P class="p110 ft3">Den akademiska friheten har alltid företräde, vilket manifesteras genom att arbetsgivarens rätt att förvärva en uppfinning förutsätter att arbetstagaren inte förbehållit sig rätten att publicera uppgifter om uppfinningen.</P>
<P class="p113 ft7">Med undantag för det som gäller arbetstagarens rätt till ersättning kan lagens bestämmelser sättas åt sidan genom avtal.</P>
<P class="p113 ft3">Om högskolan utnyttjar sin rätt att ta över en uppfinning, ställs det krav på att högskolan också ska vidta effektiva åtgärder för att övertagna uppfinningar nyttiggörs. Som ett minimikrav på effektiv åtgärd anges i lagen att arbetsgivaren ska patentsöka uppfinningen, om detta inte redan gjorts. Om högskolan inte vidtagit effektiva åtgärder för ett nyttiggörande, har arbetstagaren rätt att återfå rättigheterna till uppfinningen eller, om högskolan avyttrat rättigheterna, rätt till ersättning för skada som uppkommit. Stockholms tingsrätt görs till exklusiv domstol i mål som gäller tillämpningen av den nya lagen.</P>
<P class="p193 ft4">Föreslagna ändringar i sekretesslagstiftningen</P>
<P class="p433 ft3">Dessa förslag har behandlats i prop 2006/07:91.</P>
<P class="p660 ft4">Övriga förslag</P>
<P class="p153 ft3">Det är av avgörande betydelse att högskoleforskare får grundläggande kunskaper om immateriella rättigheter till forskningsmaterial, hur offentlighetsprincipen vid högskolan fungerar, när sekretess kan föreligga, vad avtal innebär etc.</P>
<P class="p110 ft7">Det är helt avgörande för högskolans möjligheter till framgång med ett nyttiggörande av forskningsresultat att det finns en professionell organisation för att bedöma patenterbarhet, och inte minst den kommersiella potentialen, hos anmälda uppfinningar.</P>
<P class="p886 ft3">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">Högskolorna skall också samverka med det omgivandesamhället och informera om sin verksamhet </SPAN><SPAN class="ft12">samt</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft12">främja nyttiggörande av forskningsresultat tillkomna vid högskolan.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p887 ft28">Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) enligt betänkandet SOU 2005:95</P>
<P class="p444 ft147">Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434<SPAN class="ft1">)</SPAN></P>
<P class="p888 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen (1992:1434) att 1 Kap. 2§ skall ha följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82">
<TR>
<TD class="tr3 td457"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p3 ft20">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p889 ft21"><SPAN class="ft21">1</SPAN><SPAN class="ft148">kap.</SPAN></P>
<P class="p890 ft150"><SPAN class="ft3">2</SPAN><SPAN class="ft149">§</SPAN><A href="#page_287">11</A></P>
<P class="p891 ft3">Staten skall som huvudman anordna högskolor för</P>
<P class="p58 ft7"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft14">utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och</SPAN></P>
<P class="p58 ft7"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft151">forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utveckling- sarbete.</SPAN></P>
<P class="p892 ft7">Högskolorna skall också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.</P>
<P class="p893 ft21">Övergångsbestämmelser</P>
<P class="p894 ft3">1. Denna lag träder i kraft den …</P>
<P class="p895 ft26"><SPAN class="ft24">11</SPAN><SPAN class="ft152">Senaste lydelse av 2 § 1996:1392</SPAN></P>
<P class="p148 ft3">287</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft1">Förteckning över remissinstanserna (SOU 2005:95)</P>
<P class="p260 ft3">Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Arbetsdomstolen, Justitiekanslern, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Arbetsgivarverket, Kammarkollegiet, Högskoleverket, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan Kristianstad, Konstfack, Malmö högskola, Mälardalens högskola, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens energimyndighet, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Statens institut för</P>
<P class="p896 ft3">kommunikationsanalys, Arbetslivsinstitutet, Konkurrensverket, Rymdstyrelsen, Patent- och registreringsverket, Verket för näringslivsutveckling, Verket för innovationssystem, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Institutet för mikroelektronik i Göteborg AB, Stiftelsen Industrifonden, Innovationsbron AB, Innovationsbron Stockholm AB, Innovationsbron Uppsala AB, Innovationsbron Syd AB, Innovationsbron Väst AB, Innovationsbron Östra Götaland AB, Innovationsbron Umeå AB, Innovationsbron Luleå AB, Swerea AB, Swict AB, <NOBR>STFI-Packforsk,</NOBR> ALMI företagspartner AB, IRECO Holding AB, Svenska Rymdaktiebolaget, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Svenskt Näringsliv, Företagarnas riksorganisation, Läkemedelsindustriföreningen, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges Universitetslärarförbund, Civilingenjörsförbundet, Sveriges förenade studentkårer, Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd, Svenska Patentombudsföreningen, Svenska Uppfinnareföreningen, Svenska Journalistförbundet, Allmänhetens pressombudsman, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Svensk</P>
<P class="p331 ft3">Biblioteksförening, Tidningsutgivarna, Medie- och informationsarbetsgivarna, Svenska Förläggareföreningen, Sveriges Författarförbund, Industrial Research Institutes in Sweden, Swedish Incubators & Science Parks, Svenska Riskkapitalföreningen, IT- företagen, Föreningen svensk programvaruindustri, ABB, Acreo AB, AstraZeneca AB, Bil Sweden, Biopool AB, Biovitrum AB, KaroBio AB, Pfizer AB, SAAB AB, Scania AB, SwedenBIO Service AB, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, AB Volvo.</P>
<P class="p175 ft7">Spontana remissvar har inkommit från Stockholms universitets studentkår, Uppsala studentkår – doktorandnämnden, Sällskapet Akademiska Lundaentrepenörer och Läromedelsförfattares förbund.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p487 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 13</P>
<P class="p54 ft3">288</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p897 ft28">Sammanfattning av betänkandet Handlingsplan för en ny institutssektor (Ds 2007:39)</P>
<P class="p867 ft3">Våren 2006 fick Kungl. Tekniska högskolan (KTH) i uppdrag att föreslå hur en svensk institutssektor kunde förstärkas ytterligare. Rapporten, En ny institutssektor, lämnades till Näringsdepartementet i juni 2006. Rapporten fokuserar på de av IRECO Holding AB ägda instituten Swerea, SICT, <NOBR>STFI-Packforsk</NOBR> men också det av staten direktägda SP Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP). Dessa benämns ofta fyrklövern. Även andra närliggande institut med betydelse för industriell utveckling: Skogforsk, Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI), Imego AB, IVL Svenska miljöinstitutet AB (IVL), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI (VTI) ingår också.</P>
<P class="p730 ft3">I rapporten föreslås bl.a. att en statlig institutskoncern bildas där huvuddelen av alla institut som har koppling till näringslivet ingår. En viktig förutsättning för en ny institutskoncern är enligt rapporten att den ges en stärkt finansiering. En sådan finansiering bör såväl förstärka institutens kompetensuppbyggnad som stärka deras samverkan med lärosäten och näringsliv. Vad gäller tilldelning av kompetensmedel bör man ta intryck av den modell som gäller för Fraunhofer instituten i Tyskland och tilldelningen vara kopplad till omsättningen för att skapa incitament för instituten att vara aktiva i sina kontakter med näringslivet. I rapporten föreslås att basfinansieringen utgör ca 20 procent av omsättningen.</P>
<P class="p586 ft3">I januari 2007 tillsatte regeringen en interdepartemental arbetsgrupp <NOBR>(IDA-grupp)</NOBR> med uppgift att ta fram en handlingsplan baserad på KTH:s rapport. Gruppen presenterade i november 2007 Handlingsplan för en ny institutssektor (Ds 2007:39).</P>
<P class="p407 ft3">I handlingsplanen föreslås att den sammanhållna fyrklöverstrukturen konsolideras, bl.a. genom att ägandet i SP förs över till holdingbolaget IRECO Holding AB. Även andra institut; Imego AB, IVL, JTI bör föras in i institutsgruppen, liksom VTI om det bolagiseras (ej längre aktuellt). Möjligheten att hela eller delar av FOI förs in under IRECO AB bör utredas.</P>
<P class="p409 ft3">IRECO omvandlas till ett holdingbolag med nytt namn och nya uppgifter. Bakgrunden är att underlätta att nya institut förs in i gruppen. Namnfrågan bör lösas i samråd med de institut som föreslås ingå i holdingbolaget. Holdingbolaget ges också ansvar att fördela basfinansiering, det som också benämns strategiska kompetensmedel, till instituten.</P>
<P class="p409 ft3">För att tydliggöra institutens relation till universitet och högskolor bör deras roll i innovationssystemet utvecklas. Gruppen föreslår att institutens roll blir att utveckla excellens inom utveckling och innovation. Kravet på excellens kommer att kräva en kraftsamling och måste leda till en prioritering av institutens verksamhet.</P>
<P class="p481 ft7">Särskilda gemensamma program mellan näringslivet och instituten identifieras och genomförs. En särskild inriktning bör göras mot små och medelstora företag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p868 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 14</P>
<P class="p54 ft3">289</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p406 ft3">Starkare samverkan mellan högskola och institut behöver också utvecklas. Särskilda resurser bör avsättas för att främja detta arbete. Till grund för detta bör universitet, högskolor och institut ta fram gemensamma strategier. Den problematik som föreligger på orter som saknar institut måste särskilt beaktas.</P>
<P class="p481 ft3">Instituten ska utvecklas till starka internationella aktörer, särskilt inom EU. Deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling bör vara en prioriterad uppgift för instituten. Strategier för ett ökat deltagande bör tas fram.</P>
<P class="p407 ft5">Handlingsplanen har remitterats till ett <NOBR>90-tal</NOBR> remissinstanser som representerar myndigheter, lärosäten, institut och näringsliv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p868 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 14</P>
<P class="p54 ft3">290</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft1">Förteckning över remissinstanserna (Ds 2007:39)</P>
<P class="p898 ft3">Svenskt Näringsliv, Företagarna, Teknikföretagen, Jernkontoret, Skogsindustrierna, <NOBR>SME-D,</NOBR> <NOBR>IT-företagen,</NOBR> Säkerhets- och försvarsföretagen, IF Metall, Ingenjörerna, Lantbrukarnas riksförbund, LRF Skogsägarna, IRECO Holding AB, Industrial Research Institutes in Sweden, Swerea AB, Swedish ICT Research AB, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Imego AB, Skogforsk, Institutet för skogsbruks- och miljöteknik, Väg- och</P>
<P class="p896 ft3">transportforskningsinstituten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Stiftelsen för Metallurgisk Forskning, Institutets för verkstadsteknisk forsknings intressentförening, Intressentföreningen för Institutet för fiber- och polymerteknik och Swedish Institute of Composites, Stiftelsen svensk järn- och metallforskning, Intressentföreningen för Korrosions- institutet, Svenska Gjuteriföreningen, Intressentföreningen för Acreo, Intressentföreningen för Swedish ICT o Föreningen mikroelektronisk och optisk forskning, Intressentföreningen för Packforsk, Intressent- föreningen för Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut AB, Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk Forskning, Chalmers tekniska högskola AB, Kungliga Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Luleå Tekniska universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet, Försvarshögskolan, Sveriges lantbrusuniversitet Holding AB, Karolinska institutet Holding AB, Lund Holding AB, Kungl. tekniska högskolan Holding AB, Verket för innovationssystem, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Högskoleverket, Verket för näringslivsutveckling, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Energimyndigheten, Vägverket, Innovationsbron AB, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Naturvårdsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Alm företagspartner AB, Industrifonden, Statskontoret, ABB, AstraZeneca, StoraEnso, Svenska cellulosa aktiebolaget, Ericsson, Saab AB, Svenskt stål AB, <NOBR>Luossavaara-Kiirunavaara</NOBR> Aktiebolag, Sandvik, TeliaSonera, Volvo Aero Corporation, AB Volvo, Scania AB, Saab Automobile, Fordonskomponentgruppen, Sveriges miljöteknikråd, Billerud AB.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p487 ft5">Prop. 2008/09:50 Bilaga 15</P>
<P class="p54 ft3">291</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="p292dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW0350292x1.jpg/" id="p292img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td268"><P class="p3 ft1">Utbildningsdepartementet</P></TD>
<TD class="tr12 td72"><P class="p3 ft3">Prop. 2008/09:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft3">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 2008</P>
<P class="p727 ft3">Närvarande: Statsrådet Odell, ordförande, och statsråden Bildt, Ask,</P>
<P class="p685 ft3">Leijonborg, Torstensson, Carlsson, Malmström, Billström</P>
<P class="p899 ft3">Föredragande: statsrådet Leijonborg</P>
<P class="p900 ft5">Regeringen beslutar proposition 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation.</P>
<P class="p901 ft3">292</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
11Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i högskolelagen (1992:143). BifallBifall2008/09:UbU4?Acklamation22Riksdagen bemyndigar regeringen att genom ombildning av IRECO Holding AB bilda ett nytt holdingbolag vars syfte inte ska vara att bereda vinst åt aktieägaren (avsnitt 8.4.4). BifallBifall2008/09:UbU4?Acklamation33Riksdagen bemyndigar regeringen att avyttra statens aktier i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (avsnitt 8.4.5) och att vid såndan avyttring
a) som likvid, utöver kontanter, motta aktier eller andra former av tillgångar,
b) avyttra de tillgångar som staten får som likvid vid en försäljning, om andra tillgångar än kontanter erhålls, och
c) vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra transaktionen, inkluderande nyemission av aktier i IRECO Holding AB eller det nya holdingbolaget. BifallBifall2008/09:UbU4?Acklamation44Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avräkning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå (avsnitt 6.9). BifallBifall2008/09:UbU4?Acklamation55Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ändring av bolagsordning för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (avsnitt 8.4.5). BifallBifall2008/09:UbU4?AcklamationBBordläggning2008-10-23 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2008-10-23 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2008-10-23 00:00:00inträffat70hanteringHÄNHänvisning2008-10-24 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2008-11-14 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avUtbildningsdepartementet2014-11-23 13:31:33statustextstatustextÄrendet är avslutatGW03502017-10-18 14:42:06tilldelatTilldelatUtbildningsutskottet2014-11-23 13:31:33GW0350prop_200809__50.pdf2135216pdfEtt lyft för forskning och innovationhttps://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165behandlas_i2008/09:UbU4GW01UbU4bet2008/09UbU4Ett lyft för forskning och innovationBetänkandeföljdmotionav Amineh Kakabaveh m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:50<br/>
Ett lyft för forskning och innovationGW02Ub5mot2008/09Ub5Ett lyft för forskning och innovationav Amineh Kakabaveh m.fl. (V)Motionföljdmotionav Berit Andnor och Hans Stenberg (S)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:50<br/>
Ett lyft för forskning och innovationGW02Ub2mot2008/09Ub2Ett lyft för forskning och innovationav Berit Andnor och Hans Stenberg (S)Motionföljdmotionav Berit Högman m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:50<br/>
Ett lyft för forskning och innovationGW02Ub4mot2008/09Ub4Ett lyft för forskning och innovationav Berit Högman m.fl. (S)Motionföljdmotionav Carina Moberg m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:50<br/>
Ett lyft för forskning och innovationGW02Ub1mot2008/09Ub1Ett lyft för forskning och innovationav Carina Moberg m.fl. (S)Motionföljdmotionav Christina Axelsson och Désirée Liljevall (S)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:50<br/>
Ett lyft för forskning och innovationGW02Ub7mot2008/09Ub7Ett lyft för forskning och innovationav Christina Axelsson och Désirée Liljevall (S)Motionföljdmotionav Maria Wetterstrand m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:50<br/>
Ett lyft för forskning och innovationGW02Ub8mot2008/09Ub8Ett lyft för forskning och innovationav Maria Wetterstrand m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Marie Granlund m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:50<br/>
Ett lyft för forskning och innovationGW02Ub6mot2008/09Ub6Ett lyft för forskning och innovationav Marie Granlund m.fl. (S)Motionföljdmotionav Sinikka Bohlin (S)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:50<br/>
Ett lyft för forskning och innovationGW02Ub3mot2008/09Ub3Ett lyft för forskning och innovationav Sinikka Bohlin (S)Motion