2222664GW03232008/0923propproppropProposition 2008/09:23PropositionPropositionNTU2302008-09-25 00:00:002024-06-25 08:58:582008-09-25 00:00:00Ändrad verksamhetsform för delar av Vägverket och Banverkethämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GW0323/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GW0323https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW0323
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:546px;z-index:-1;width:55px;height:96px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:55px;height:96px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_2 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {border:none;z:b;margin:42px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_4 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_9 #p9dimg1 {position:absolute;top:214px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:35px;}
#page_9 #p9dimg1 #p9img1 {width:394px;height:35px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_11 #p11dimg1 {position:absolute;top:247px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_11 #p11dimg1 #p11img1 {width:394px;height:65px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_12 #p12dimg1 {position:absolute;top:28px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_12 #p12dimg1 #p12img1 {width:394px;height:65px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_16 #p16dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_16 #p16dimg1 #p16img1 {width:394px;height:50px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_18 #p18dimg1 {position:absolute;top:247px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_18 #p18dimg1 #p18img1 {width:394px;height:50px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 #p19dimg1 {position:absolute;top:28px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_19 #p19dimg1 #p19img1 {width:394px;height:65px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_20 #p20dimg1 {position:absolute;top:305px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:80px;}
#page_20 #p20dimg1 #p20img1 {width:394px;height:80px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_22 #p22dimg1 {position:absolute;top:488px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_22 #p22dimg1 #p22img1 {width:394px;height:50px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_23 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_25 #p25dimg1 {position:absolute;top:28px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:157px;}
#page_25 #p25dimg1 #p25img1 {width:394px;height:157px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 #p27dimg1 {position:absolute;top:120px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:34px;}
#page_27 #p27dimg1 #p27img1 {width:394px;height:34px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:40px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:78px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:79px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft8{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 16px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft12{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft14{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft19{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 16px;}
.ft20{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 15px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 20px;}
.ft22{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 17px;}
.ft23{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 17px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 16px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 15px;}
.ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p12{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p30{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 519px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p34{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p35{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p36{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p40{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p42{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p43{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p44{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p47{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.26px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p68{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p72{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p73{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p85{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p88{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p89{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p96{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p102{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p103{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p104{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p105{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p106{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p108{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p110{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p111{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p112{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p114{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p122{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p128{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p131{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p145{text-align: right;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p147{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p151{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p153{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p154{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p156{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p159{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p161{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p162{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p163{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p164{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p165{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p167{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p177{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p178{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p186{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.26px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.26px;}
.p192{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: right;margin-top: 460px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 23px;}
.tr1{heightzzz: 21px;}
.tr2{heightzzz: 25px;}
.tr3{heightzzz: 34px;}
.tr4{heightzzz: 22px;}
.tr5{heightzzz: 16px;}
.tr6{heightzzz: 14px;}
.tr7{heightzzz: 15px;}
.tr8{heightzzz: 18px;}
.tr9{heightzzz: 19px;}
.tr10{heightzzz: 7px;}
.tr11{heightzzz: 17px;}
.tr12{heightzzz: 4px;}
.tr13{heightzzz: 26px;}
.tr14{heightzzz: 2px;}
.t0{width: 552px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 13px;f:18px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 548px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 431px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:18px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 548px;f:18px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 548px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 555px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 548px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 555px;margin-top: 27px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 555px;margin-top: 56px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 555px;margin-top: 9px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 548px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 121px;margin-top: 26px;f:1px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW03231x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2008/09:23</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Ändrad verksamhetsform för delar av Vägverket och</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p1 ft1">Banverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft1">2008/09:23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft2">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm den 18 september 2008</P>
<P class="p5 ft3">Fredrik Reinfeldt</P>
<P class="p6 ft3">Åsa Torstensson</P>
<P class="p7 ft2">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p8 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p9 ft4">I propositionen föreslår regeringen att verksamheten vid Vägverkets enhet Vägverket Produktion överförs till ett av staten helägt aktiebolag. Det nya bolagets verksamhet bör enligt regeringen vara att bedriva entre- <NOBR>prenad-,</NOBR> <NOBR>service-,</NOBR> och uthyrningsverksamhet – direkt eller genom dotterbolag – inom <NOBR>trafik-,</NOBR> <NOBR>mark-,</NOBR> <NOBR>bygg-,</NOBR> och anläggningsområdet samt därmed förenlig verksamhet.</P>
<P class="p10 ft4">Även verksamheterna vid Vägverkets enhet Vägverket Konsult och Banverkets enhet Banverket Projektering föreslås överföras till ett av staten helägt aktiebolag. Det nybildade bolagets verksamhet bör enligt regeringen vara att bedriva konsultverksamhet, huvudsakligen inom trafik- och transportområdet.</P>
<P class="p10 ft2">Bolagiseringarna beräknas kunna genomföras tidigast den 1 januari 2009.</P>
<P class="p11 ft2">Regeringen bedömer också i propositionen att verksamheten vid Banverkets enhet Banverket Produktion bör överföras till ett av staten helägt aktiebolag och att bolagiseringen bör genomföras så snart det finns en fungerande konkurrens på marknaden för drift och underhåll samt investeringar på järnvägsområdet.</P>
<P class="p12 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td4"><SPAN class="p13 ft1">Innehållsförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2008/09:23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_3">1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p15 ft5"><A href="#page_3">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_3">3</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_4">2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft5"><A href="#page_4">Ärendet och dess beredning..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_4">4</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_4">3</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft5"><A href="#page_4">Tidigare överväganden .....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_4">4</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_6">4</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft5"><A href="#page_6">Allmänna utgångspunkter.................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_6">6</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_7">5</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft5"><A href="#page_7">Ändrad verksamhetsform för Vägverket Produktion........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_7">7</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_7">5.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p17 ft5"><A href="#page_7">Vägverket Produktion i dag ...............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_7">7</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft2"><SPAN class="ft7">5.2</SPAN><A href="#page_9"><SPAN class="ft8">Verksamheten i Vägverket Produktion överförs till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p17 ft9"><A href="#page_9">aktiebolag...........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p14 ft10"><A href="#page_9">9</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft4"><A href="#page_11">5.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p17 ft5"><A href="#page_11">Det nya bolagets verksamhet ...........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft4"><A href="#page_11">11</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft4"><A href="#page_12">5.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p17 ft5"><A href="#page_12">Överföring av tillgångar och skulder ...............................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft4"><A href="#page_12">12</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_13">6</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_13">Ändrad verksamhetsform för Vägverket Konsult och</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><SPAN class="p15 ft5"><A href="#page_13">Banverket Projektering ...................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft4"><A href="#page_13">13</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_13">6.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p17 ft5"><A href="#page_13">Vägverket Konsult och Banverket Projektering i dag......</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_13">13</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft2"><SPAN class="ft7">6.2</SPAN><A href="#page_16"><SPAN class="ft8">Verksamheten i Vägverket Konsult och Banverket</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p19 ft9"><A href="#page_16">Projektering överförs till aktiebolag.................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p14 ft10"><A href="#page_16">16</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p20 ft4"><A href="#page_18">6.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p19 ft5"><A href="#page_18">Det nya bolagets verksamhet ...........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft4"><A href="#page_18">18</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p20 ft4"><A href="#page_19">6.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p19 ft5"><A href="#page_19">Överföring av tillgångar och skulder ...............................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft4"><A href="#page_19">19</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_20">7</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p19 ft5"><A href="#page_20">Banverket Produktion .....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_20">20</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_22">8</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p19 ft5"><A href="#page_22">Särskilda frågor...............................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_22">22</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft2"><SPAN class="ft7">8.1</SPAN><A href="#page_22"><SPAN class="ft8">Marknadens funktionssätt – Vägverkets och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p19 ft9"><A href="#page_22">Banverkets upphandlingsverksamhet...............................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p14 ft10"><A href="#page_22">22</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p21 ft4"><A href="#page_25">8.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p19 ft5"><A href="#page_25">Pensioner..........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft4"><A href="#page_25">25</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p21 ft4"><A href="#page_27">8.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p19 ft5"><A href="#page_27">Personal............................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft4"><A href="#page_27">27</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft5"><A href="#page_27">9 Ekonomiska konsekvenser..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_27">27</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_29">Bilaga 1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p22 ft5"><A href="#page_29">Bolagisering för ökad konkurrens och effektivitet (SOU</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p19 ft5"><A href="#page_29">2007:78) – sammanfattning ..................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_29">29</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_33">Bilaga 2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p19 ft5"><A href="#page_33">Förteckning över remissinstanser .........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_33">33</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_34">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 september</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p19 ft5"><A href="#page_34">2008 .......................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_34">34</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p24 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p25 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p13 ft7">Prop. 2008/09:23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft2">Regeringen föreslår att riksdagen <SPAN class="ft3">dels </SPAN>godkänner</P>
<P class="p27 ft4"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft11">att verksamheten vid Vägverkets enhet Vägverket Produktion överförs till ett av staten helägt aktiebolag (avsnitt 5.2),</SPAN></P>
<P class="p11 ft4"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft12">att verksamheterna vid Vägverkets enhet Vägverket Konsult och Banverkets enhet Banverket Projektering överförs till ett av staten helägt aktiebolag (avsnitt 6.2),</SPAN></P>
<P class="p27 ft2"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft13">riktlinjerna för överföringen av tillgångar och skulder från staten till de nya bolagen (avsnitt 5.4 och 6.4),</SPAN></P>
<P class="p28 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>bemyndigar regeringen</P>
<P class="p29 ft5"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft14">att genomföra överföringen av verksamheterna vid Vägverkets enheter Vägverket Produktion och Vägverket Konsult samt verksamheten vid Banverkets enhet Banverket Projektering till aktiebolagsform i enlighet med de riktlinjer som regeringen förordar (avsnitt 5.4 och 6.4).</SPAN></P>
<P class="p30 ft2">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p24 ft1">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p31 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p13 ft7">Prop. 2008/09:23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft5">Den 26 april 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare för att utreda förutsättningarna för att ombilda vissa verksamheter vid Vägverket och Banverket till aktiebolagsform. Utredaren skulle analysera och föreslå en bolagisering av de verksamheter som lämpar sig att drivas i bolagsform. Om utredaren kom fram till att det fanns förutsättningar att bolagisera verksamheten skulle utredaren enligt direktiven (dir. 2007:64) föreslå bolagsstruktur och på vilket sätt överförandet av verksamheterna till bolag kunde ske. De verksamheter som berördes var Vägverket Produktion, Vägverket Konsult, Banverket Produktion och Banverket Projektering.</P>
<P class="p33 ft4">Den 26 oktober 2007 överlämnades betänkandet Bolagisering för ökad konkurrens och effektivitet, förslag om att bolagisera vissa konsult- och entreprenadverksamheter i Banverket och Vägverket (SOU 2007:78) till regeringen. Utredaren föreslår i betänkandet att Vägverket Produktion ska bolagiseras den 1 januari 2009, att Vägverket Konsult och Banverket Projektering ska sambolagiseras den 1 januari 2009 och att Banverket Produktion ska bolagiseras den 1 januari 2010. En sammanfattning av betänkandet finns i <SPAN class="ft3">bilaga 1.</SPAN></P>
<P class="p34 ft5">Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft15">bilaga 2</SPAN>. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Näringsdepartementets ärende N2007/8782/IR.</P>
<P class="p35 ft4">Regeringen har under augusti 2008 beslutat om kommittédirektiv Förberedelser inför ett överförande av verksamheten vid Vägverkets enhet Vägverket Produktion till ett av staten helägt bolag (dir. 2008:100) samt kommittédirektiv Förberedelser inför ett överförande av Banverkets enhet Banverket Projektering och Vägverkets enhet Vägverket Konsult till ett av staten helägt bolag (dir. 2008:99).</P>
<P class="p36 ft1">3 Tidigare överväganden</P>
<P class="p37 ft3">Vägverkets produktionsverksamhet</P>
<P class="p38 ft5">Den 13 maj 1993 bemyndigade regeringen chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att föreslå nödvändiga åtgärder inför en bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet. Kommittén överlämnade sitt betänkande På väg (SOU 1994:15) i januari 1994. Riksdagen hade tidigare efter förslag från regeringen 1993 beslutat att Vägverkets produktionsverksamhet successivt skulle konkurrensutsättas och att verksamheten skulle bolagiseras. Kommittén ansåg att det var möjligt att uppfylla de förutsättningar som krävdes och lösa vissa problem när det gällde drift- och underhållsverksamheten, bland annat verkets beställarkompetens och metoderna för upphandling av väghållningstjänster.</P>
<P class="p39 ft5">Den 10 mars 1994 överlämnade regeringen propositionen <SPAN class="ft15">Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision </SPAN>till riksdagen. Regeringen föreslog att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">4</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p40 ft2">Vägverkets produktionsdivision skulle ombildas till ett av staten helägt aktiebolag per den 1 januari 1996.</P>
<P class="p41 ft4">Riksdagen beslutade den 2 juni 1994 (prop. 1993/94:180, bet. 1993/94:TU32, rskr. 1993/94:387) att Vägverkets produktionsdivision skulle ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari 1996. Riksdagen bemyndigade samtidigt regeringen att genomföra bolagsbildningen så att det nya bolaget skulle kunna arbeta på ett konkurrensneutralt och konkurrenskraftigt sätt.</P>
<P class="p42 ft17">Den 19 oktober 1995 föreslog den då nytillträdda regeringen i propositionen <SPAN class="ft16">Vägverkets produktionsdivision </SPAN>(prop. 1995/96:91) att riksdagen skulle upphäva sitt tidigare beslut att bolagisera Vägverkets produktionsdivision. Riksdagen beslöt den 19 december 1995 (prop. 1995/96:91, bet. 1995/96:TU11, rskr. 1995/96130) att upphäva sitt tidigare beslut.</P>
<P class="p43 ft5">Regeringen fattade därefter ett beslut i januari 1996 om i vilka former produktionsverksamheten skulle bedrivas. Bland annat skulle verksamheten bedrivas utan subventioner från verket i övrigt och resultatet av Vägverkets produktionsverksamhet i egen regi skulle redovisas skilt från Vägverkets verksamhet i övrigt. I samma beslut uppdrog regeringen åt Vägverket att omvandla sin beställarfunktion för att på sikt kunna upphandla huvuddelen av produktionsverksamheten i konkurrens.</P>
<P class="p43 ft17">Under 1999 fick Öhrlings/PriceWaterhouse Coopers i uppdrag av Regeringskansliet att kartlägga de underliggande faktorerna i verksamheterna Vägverket Produktion och Vägverket Konsult för att efter analys bedöma och lämna förslag till sättet att genomföra överförandet av verksamheterna till bolag. Konsulternas slutsats var för Vägverket Produktion att en betydande lönsamhetsförbättring måste åstadkommas för att marknadsmässig lönsamhet ska uppnås. När det gäller Vägverket Konsult ansåg konsulterna att andra alternativ än en bolagisering med ägarbyte i första hand borde övervägas. Eventuellt kunde även alternativet att bolagisera Vägverket Konsult där Vägverket stod som ägare övervägas.</P>
<P class="p44 ft3">Banverkets produktionsverksamhet</P>
<P class="p45 ft5">En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från dåvarande Kommunikationsdepartementet och Banverket utarbetade 1994 promemorian <SPAN class="ft15">Entreprenader på nya spår </SPAN>(Ds 1994:27). Arbetsgruppen ansåg att det bl.a. ur effektivitetssynpunkt var angeläget att ge Banverkets industridivision samma spelregler som andra entreprenörer på marknaden. I promemorian föreslogs att Banverkets industridivision skulle ombildas till ett av staten helägt bolag senast den 1 januari 1995. Förslaget ledde inte till några åtgärder från regeringens sida.</P>
<P class="p46 ft17">I regleringsbrevet för 2000 fick Banverket i uppdrag att redovisa förutsättningarna för och konsekvenserna av en konkurrensutsättning av hela eller delar av produktionsverksamheten. Efter en intern utredning beslutade Banverkets styrelse att Banverket Projektering och all ny- och ombyggnadsverksamhet avseende järnvägsspecifika delar skulle konkurrensutsättas fullt ut fr.o.m. den 1 juli 2001. Det förebyggande underhållet skulle enligt beslutet upphandlas i konkurrens produktvis eller i lämpliga produktkombinationer med start senast den 1 juli 2001. Vidare innebar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">Prop. 2008/09:23</P>
<P class="p47 ft2">5</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p48 ft2">beslutet att driften och det avhjälpande underhållet skulle börja upp- Prop. 2008/09:23 handlas i konkurrens med start senast den 1 januari 2002.</P>
<P class="p49 ft3">Genomgång av statligt ägda företag</P>
<P class="p50 ft5">I propositionen Försäljning av vissa statligt ägda företag (prop. 2006/07:57) angav regeringen att det statliga ägandet av företag ska minskas. På längre sikt bör staten kvarstå som ägare endast då det finns särskilda skäl för detta. Statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. När staten samtidigt uppträder som ägare uppstår en rad problem. Bland annat finns risker för konkurrenssnedvridning och icke optimala investeringsbeslut.</P>
<P class="p51 ft4">Regeringen lyfte i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, utgiftsområde 24) fram att den bl.a. avsåg att göra en genomgång av alla statligt ägda företag där argument för och emot ett statligt ägarengagemang vägs mot varandra samt att se över de statligt ägda bolagens kapitalstruktur i syfte att uppnå en optimal sådan. I budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 24) nämns att regeringen fullföljer den påbörjade bolagsgenomgången för att identifiera vilka ytterligare bolag som bör utvecklas i privat ägande och vilka som bör vara kvar i statlig ägo.</P>
<P class="p52 ft1">4 Allmänna utgångspunkter</P>
<P class="p53 ft4">Regeringens uppfattning är att myndigheter i alltför hög grad har fått verka i konkurrens med den privata marknaden. Det är ett förhållande som är otillfredsställande, främst ur konkurrenssynpunkt. Regeringen har därför tillsatt en utredning, Förvaltningskommittén (dir. 2006:123), för att se över den statliga förvaltningens uppgifter och organisation och också särskilt granska och ompröva bl.a. konkurrensutsatta verksam– heter. Parallellt med detta arbete har särskilda genomlysningar gjorts av några myndigheter på transportområdet, bl.a. Vägverket, Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Syftet har varit att skapa en effektivare organisation och uppfylla de krav som medborgare och företag ställer.</P>
<P class="p54 ft4">När en konkurrensutsatt verksamhet bedrivs inom en myndighet som även ansvarar för beställarfunktionen finns alltid en risk att konkurrensneutralitet inte upprätthålls. Bland annat finns det ofta starka historiska band och upparbetade kontakter mellan den konkurrensutsatta verksamheten och myndighetsdelen. Andra leverantörer kan misstänka att det sker en korssubventionering där den konkurrensutsatta verksamheten erhåller medel eller förmåner från den verksamhet som inte är konkurrensutsatt.</P>
<P class="p55 ft5">Konkurrensverket (KKV) har beskrivit konkurrensproblem som uppstår då myndighetsuppgifter bedrivs tillsammans med konkurrensutsatt</P>
<P class="p56 ft18">verksamhet i två skrivelser till Regeringskansliet (Tillämpning av</P>
<P class="p57 ft2">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p58 ft2">beställar- och utförarmodellen inom statsförvaltningen <NOBR>(2004-02-16,</NOBR> dnr Prop. 2008/09:23 Fi2004/683) och Offentlig sektor – konkurrens för ökad effektivitet och</P>
<P class="p59 ft17">tillväxt <NOBR>(2006-10-13,</NOBR> dnr N2006/7405/NL). Konkurrensproblemen, främst för små företag, har framgått av ett stort antal klagomål till KKV. Problemen är bl.a. att myndighetens myndighetsuppgifter kan ge fördelar i den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten t.ex. genom subventioner samt att en verksamhet som finansieras i särskild ordning och saluför produkter på en konkurrensmarknad har fördelar med avseende på finansiering och affärsmässigt risktagande jämfört med konkurrenter vars hela verksamhet bedrivs i en konkurrensutsatt miljö. Andra generella konkurrensproblem som uppkommer då beställarfunktionen finns inom samma myndighet som utförarverksamheten är kopplade till rutiner för utförarenhetens budgivning, kostnadsredovisning, självständighet i förhållande till den egna beställaren, uppföljning av utförarenhetens åtaganden och oklarheter som rör tillämpningen av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) på området.</P>
<P class="p60 ft4">Det behövs också en tydligare gränsdragning mellan förvaltning, politik och marknad. För statens del är en koncentration på kärnuppgifterna angelägen. Det innebär bl.a. att konkurrensutsatt verksamhet i normal– fallet inte bör bedrivas i myndighetsform. Med en koncentration till kärnuppgifterna ökar också förutsättningarna för effektivare statliga myndigheter.</P>
<P class="p61 ft4">I syfte att renodla verksamhetsformerna inom statsförvaltningen har regering och riksdag tidigare fastslagit ett antal generella kriterier för när en affärsverksamhet inom en myndighet kan bedömas aktuell för ombildning till aktiebolagsform (prop. 1992/93:100, bilaga 1, bet. 1992/93:FiU10, bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189):</P>
<P class="p62 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">verksamheten är av betydande omfattning,</SPAN></P>
<P class="p63 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">verksamheten styrs inte primärt av politiska uppgifter och mål,</SPAN></P>
<P class="p63 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">verksamheten bedrivs under fungerande marknadsvillkor,</SPAN></P>
<P class="p64 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">verksamheten har kommersiella förutsättningar och är oberoende av direkta anslagsmedel och</SPAN></P>
<P class="p63 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft20">verksamheten innebär ingen myndighetsutövning.</SPAN></P>
<P class="p28 ft2">I avsnitt 5 och 6 behandlas dessa kriterier ytterligare.</P>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft1">5</SPAN><SPAN class="ft21">Ändrad verksamhetsform för Vägverket Produktion</SPAN></P>
<P class="p4 ft23"><SPAN class="ft2">5.1</SPAN><SPAN class="ft22">Vägverket Produktion i dag</SPAN></P>
<P class="p66 ft5">Enheten Vägverket Produktion (VVP) bedrivs under bolagsliknande former och konkurrerar med privata entreprenörer om både interna och externa uppdrag. VVP, som fick sin nuvarande form 1996, har successivt konkurrensutsatts och är sedan 2001 helt konkurrensutsatt.</P>
<P class="p67 ft2">Affärsidén är att bygga och svara för drift, service och underhåll av vägar, byggnader och annan infrastruktur. VVP är organiserad i fyra affärsområden: Drift, Anläggning, Beläggning samt Fastighet och</P>
<P class="p68 ft2">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p40 ft2">Maskin. Huvudkontoret finns i Borlänge men verksamheten bedrivs i hela landet.</P>
<P class="p41 ft4">Enligt regeringens regleringsbrev ska Vägverket bedriva en extern egenregiverksamhet med en lönsamhet som är jämförbar med branschen i övrigt.</P>
<P class="p69 ft5">VVP har en internstyrelse i form av ett produktionsråd som verkar på uppdrag av generaldirektören. Rådet är i huvudsak rådgivande men fungerar i övrigt som en bolagsstyrelse, dock utan att medlemmarna har motsvarande ekonomiskt ansvar. Beslut om utdelning av vinst i verksamheten fattas av generaldirektören. Verksamheten drivs enligt affärsmässiga principer och har en redovisningspraxis i enlighet med vad som är praxis i bygg- och anläggningsbranschen.</P>
<P class="p70 ft2">Vid utgången av 2007 hade VVP 2 464 personer anställda.</P>
<P class="p69 ft17">VVP är en aktör på den svenska anläggningsmarknaden. Den kan grovt delas in i marknaden för nybyggnation av anläggningar och marknaden för drift och underhåll av befintliga anläggningar. Totalt omsatte denna marknad cirka 85 miljarder kronor 2007. Vägverket Produktion är dock inte verksam på hela anläggningsmarknaden, utan på en del som uppskattningsvis motsvarar en volym på cirka 60 miljarder kronor.</P>
<P class="p71 ft4">VVP omsatte 7,2 miljarder kronor under 2007. Merparten av omsättningen utgjordes av drift- och underhållsuppdrag. Andelen extern försäljning har ökat från knappt 25 procent år 2000 till drygt 36 procent 2007.</P>
<P class="p41 ft4">VVP:s kunder återfinns i hög grad inom den offentliga sektorn. Den i särklass största kunden är Vägverket som 2007 stod för 64 procent av enhetens omsättning. Den näst största kundkategorin var landets kommuner och därefter kom Banverket/Botniabanan. Utöver detta tillkommer ett antal privata kunder, främst industriföretag samt andra offentliga aktörer.</P>
<P class="p72 ft4">VVP:s huvudkonkurrenter är de tre stora svenska bygg- och anläggningsföretagen Skanska, NCC och Peab som alla har ett komplett utbud inom bygg- och anläggningsbranschen. Även det mindre företaget Oden Anläggning är en konkurrent. Detta bolag har under 2007 köpts upp av den österrikiska koncernen Strabag.</P>
<P class="p46 ft17">Bygg- och anläggningsbranschen kännetecknas av att det finns ett fåtal stora företag. Det finns inträdeshinder till marknaden som bl.a. består av att svenska byggstandarder skiljer sig från andra länders byggstandarder. Anläggningsbranschen är dessutom vertikalt integrerad vilket innebär att de större företagen själva tillverkar strategiskt viktiga insatsvaror som ballast, betong och asfalt. Det ger dessa företag en konkurrensfördel mot mindre aktörer på marknaden och gör det svårt för dessa att etablera sig.</P>
<P class="p71 ft4">Anläggningsmarknaden drivs av offentliga infrastrukturinvesteringar, främst i vägar men även i järnvägar. Investeringar i statliga väg- och järnvägsnät beräknas öka under den närmaste tioårsperioden. Även drift- och underhållsmarknaden väntas öka volymmässigt under motsvarande period.</P>
<P class="p72 ft2">De senaste åren har VVP:s omsättning stadigt ökat – i genomsnitt med cirka fyra procent per år. Volymökningen kan i stor utsträckning härledas till att den externa försäljningen ökat. År 2007 var marknadsandelen cirka 6 procent inom nyproduktion och 19 procent inom drift och underhåll.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">Prop. 2008/09:23</P>
<P class="p73 ft2">8</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="p9dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW03239x1.jpg/" id="p9img1">
</DIV>
<P class="p74 ft2">Rörelseresultatet har ökat kraftigt de senaste åren. År 2007 uppvisade Prop. 2008/09:23 enheten ett resultat efter finansiella poster på 310 miljoner kronor. Det är</P>
<P class="p75 ft4">en ökning med cirka 225 procent sedan 2002. Rörelsemarginalen har stigit från 0,9 procent 2002 till 3,8 procent 2007. Resultatförbättringen är bl.a. en effekt av rationaliseringar i anläggnings- och beläggningsverk– samheten och inom administrationen och av att konjunkturen de senaste åren varit god.</P>
<P class="p76 ft2">Lönsamhetsmässigt ligger VVP för närvarande i nivå med huvudkonkurrenterna.</P>
<P class="p77 ft23"><SPAN class="ft2">5.2</SPAN><SPAN class="ft22">Verksamheten i Vägverket Produktion överförs till aktiebolag</SPAN></P>
<P class="p78 ft2"><SPAN class="ft3">Regeringens förslag: </SPAN>Verksamheten vid Vägverkets enhet Vägverket</P>
<P class="p79 ft2">Produktion (VVP) överförs till ett av staten helägt aktiebolag.</P>
<P class="p80 ft2"><SPAN class="ft3">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag.</P>
<P class="p29 ft5"><SPAN class="ft15">Remissinstanserna: </SPAN>En bred majoritet av de remissinstanser som yttrat sig över utredningens förslag tillstyrker detta. Bland dessa kan nämnas <SPAN class="ft15">Vägverket, Konkurrensverket, Statskontoret, Svenskt Näringsliv, Svenska Transportarbetareförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft15">Sveriges kommuner och landsting. Landsorganisationen (LO) </SPAN>är dock kritisk och menar att om någon form av konkurrensbegränsning uppdagas så är det givetvis angeläget att denna motverkas snarare än att helt ändra verksamhetsformen. Även <SPAN class="ft15">Facket för service och kommunikation (SEKO) </SPAN>motsätter sig förslagen och menar att utredningen inte på något trovärdigt sätt kunnat visa att bolagsformen genererar sådana fördelar att de stora nackdelarna uppvägs. Bland annat anser förbundet att det uppstår mycket betydande kostnader på grund av bolagiseringarna.</P>
<P class="p61 ft5"><SPAN class="ft15">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen gör bedömningen att en bolagisering av verksamheten vid VVP skulle öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet och eliminera grunden för misstankar om korssubventioner på marknaden för byggande, underhåll och drift av vägar. Förutsättningarna för att villkoren blir lika för alla marknadsaktörer ökar när konkurrensutsatt och kommersiell verksamhet inte bedrivs inom samma organisation som anslagsfinansierad myndighetsverksamhet.</P>
<P class="p81 ft17">En fungerande konkurrens på marknaden innebär också skärpta krav på att öka produktiviteten och effektiviteten i verksamheten. En bolagisering av VVP kommer att bidra till ökad produktivitet på anläggningsmarknaden genom att upphandlingsfunktionerna utvecklas vid regeringens myndigheter. När konkurrensen fungerar kommer dessa effektivitetsvinster samhället till del i form av lägre priser och bättre kvalitet.</P>
<P class="p81 ft17">Regeringen konstaterar vidare att verksamheten vid VVP uppfyller samtliga kriterier som riksdag och regering tidigare ställt upp för när en affärsverksamhet inom en myndighet kan bedömas lämplig att bolagisera (se avsnitt 4). Verksamheten är av betydande omfattning och det finns en fungerande, om än koncentrerad, leverantörsmarknad. VVP verkar på kommersiella villkor och har uppnått en affärsmässig mognad. Verksam-</P>
<P class="p82 ft10">heten innefattar inte myndighetsutövning.</P>
<P class="p83 ft2">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft2">Bolagsformen skulle för VVP innebära ett utökat mandat att fatta stra- Prop. 2008/09:23 tegiska beslut om verksamhetens inriktning som mer motsvarar vad som</P>
<P class="p85 ft4">gäller för branschen i övrigt. Det skulle bli lättare att bedriva verksamhet på nya marknader och möjligheterna skulle öka att förvärva strategiska resurser, t.ex. andra företag. Även de finansiella marknaderna kan användas på samma sätt som av konkurrenterna. I dag är VVP:s verksamhet i stor utsträckning begränsad till den svenska statliga väg- och anläggningsmarknaden.</P>
<P class="p35 ft4">Vid en bolagisering undanröjs även vissa konkurrensnackdelar som VVP har i dag till följd av att verksamheten drivs i myndighetsform. Det handlar t.ex. om myndigheters begränsningar när det gäller att balansera vinstmedel och finansiera anläggningstillgångar. En bolagisering skulle likställa verksamheten med övriga aktörer på marknaden även i dessa avseenden.</P>
<P class="p86 ft4">Samtidigt ställer en bolagisering ökade krav på verksamheten. Det innebär stora förändringar bl.a. vad gäller finansiella och legala frågor. Även om VVP har arbetat länge under konkurrensutsättning så medför en bolagisering en omställning som inte ska underskattas.</P>
<P class="p87 ft2">En bolagisering av VVP innebär också vissa konsekvenser för Vägverket. Framför allt medför den krav på en utvecklad inköps- och upphandlingsverksamhet. Detta behandlas i avsnitt 8.1.</P>
<P class="p33 ft17">Sammanfattningsvis anser regeringen att övervägande skäl talar för en bolagisering av VVP. Förutsättningarna för konkurrensneutralitet på marknaden ökar och grunden för misstankar om korssubventionering elimineras vid en bolagisering. Med en bättre fungerande marknad ökar kraven på utveckling av effektivitet och produktivitet i verksamheten. En bättre fungerande konkurrens leder till ett effektivare resursutnyttjande vilket kommer samhället till del i form av lägre priser och högre kvalitet. Från förvaltningspolitisk utgångspunkt saknas skäl att bedriva verksamheten i myndighetsform. Bolagsformen är mer ändamålsenlig. Verksamheten uppfyller också samtliga kriterier som riksdag och regering tidigare ställt upp för när en affärsverksamhet inom en myndighet kan bedömas aktuell för ombildning till aktiebolagsform. Därutöver bidrar en bolagisering till förbättrade förutsättningar för verksamheten att utvecklas.</P>
<P class="p88 ft2">Regeringen anser vidare att en bolagisering av verksamheten bidrar till att skapa ett effektivt och lönsamt företag som aktivt kan medverka i utvecklingen av transportsystemet.</P>
<P class="p35 ft4">Regeringen föreslår därför att verksamheten vid VVP överförs till ett av staten helägt bolag. I avsnitt 3 beskrivs att regeringen under mandatperioden gör en genomgång av alla statligt ägda företag för att pröva skälen för fortsatt ägande. Även det här föreslagna bolaget kommer att omfattas av regeringens genomgång och löpande översyn av kapitalstrukturen.</P>
<P class="p89 ft3">Omställningskostnader</P>
<P class="p38 ft17">De totala omställningskostnaderna för bolagiseringen uppskattas till 200– 250 miljoner kronor. Uppskattningen är behäftad med stor osäkerhet och gränsdragningen mellan vad som är omställningskostnad respektive investering i verksamheten är inte entydig. Delning av <NOBR>IT-miljö,</NOBR> nytt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="p11dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW032311x1.jpg/" id="p11img1">
</DIV>
<P class="p58 ft2">varumärke, personal samt kostnader i samband med fastighetsöver- Prop. 2008/09:23 tagande ingår i beloppet.</P>
<P class="p90 ft3">En särskild utredare</P>
<P class="p91 ft5">Regeringen har i augusti 2008 tillsatt en särskild utredare för att förbereda genomförandet av bolagiseringen (dir. 2008:100). Uppdraget omfattar bl.a. att uppdatera den finansiella värderingen som gjordes av utredningen, lämna förslag till överlåtelseavtal mellan staten och bolaget samt förslag till ekonomiska mål och företagsstruktur för bolaget.</P>
<P class="p76 ft2">Bolagiseringen beräknas kunna genomföras tidigast den 1 januari 2009.</P>
<P class="p92 ft23"><SPAN class="ft2">5.3</SPAN><SPAN class="ft22">Det nya bolagets verksamhet</SPAN></P>
<P class="p93 ft2"><SPAN class="ft3">Regeringens bedömning: </SPAN>Det nybildade bolagets verksamhet bör vara att bedriva <NOBR>entreprenad-,</NOBR> service- och uthyrningsverksamhet – direkt eller genom dotterbolag – inom <NOBR>trafik-,</NOBR> <NOBR>mark-,</NOBR> bygg- och anläggningsområdet samt därmed förenlig verksamhet.</P>
<P class="p94 ft3">Utredningens bedömning: <SPAN class="ft2">Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</SPAN></P>
<P class="p11 ft4"><SPAN class="ft3">Remissinstanserna: </SPAN>Remissinstanserna berör inte det nya bolagets verksamhet.</P>
<P class="p29 ft15">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft5">Bygg- och anläggningsmarknaden består av ett fåtal stora koncerner med ett brett verksamhetsområde och ett mycket stort antal små nischföretag. Det nya bolaget hamnar i en mellanstorlek. Vägverket Produktion (VVP) verkar inom ett, i förhållande till de stora konkurrenterna, smalt verksamhetsområde med ett stort beroende av en kund. Det innebär en stark knytning till de statliga infrastruktursatsningarna. Möjligheter till breddning av verksamheten kan ge förutsättningar att nå nya kundgrupper med den stora kompetens inom drift- och anläggningsmarknaden som VVP har. Därigenom kan även VVP:s stora beroende av Vägverket som kund minskas.</SPAN></P>
<P class="p67 ft2">Sammanfattningsvis anser regeringen att bolagets inriktning bör vara följande:</P>
<P class="p64 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">bolaget ska tillhandahålla tjänster inom bygg, drift och underhåll av vägar och övrig infrastruktur,</SPAN></P>
<P class="p64 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft20">bolaget ges möjlighet att få ett bredare verksamhetsområde, t.ex. geografiskt,</SPAN></P>
<P class="p64 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">bolaget ges möjligheter att använda fler former av samverkan, t.ex. genom joint ventures.</SPAN></P>
<P class="p95 ft5">Regeringen bedömer att den föreslagna inriktningen av verksamheten kommer att ge bolaget möjligheter att utvecklas som entreprenör.</P>
<P class="p96 ft2">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="p12dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW032312x1.jpg/" id="p12img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p97 ft2">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p98 ft23">Överföring av tillgångar och skulder</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p13 ft7">Prop. 2008/09:23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft2"><SPAN class="ft3">Regeringens förslag: </SPAN>De till verksamheten vid Vägverkets enhet Vägverket Produktion (VVP) hörande tillgångarna och skulderna överförs till ett av staten helägt bolag. Tillgångarna överförs till marknadsvärde.</P>
<P class="p100 ft2"><SPAN class="ft3">Utredningens förslag: </SPAN>Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.</P>
<P class="p101 ft15">Remissinstanserna: Ekonomistyrningsverket <SPAN class="ft5">har särskilt behandlat förutsättningarna för Vägverket att bidra med det kapital som behövs vid bolagiseringen. </SPAN><NOBR>SACO-förbundet</NOBR> Sveriges ingenjörer <SPAN class="ft5">anser att omställningskostnaderna blir mycket stora och att kapitaltillskott behövs.</SPAN></P>
<P class="p102 ft3">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft2">Regeringen avser att genomföra bolagiseringen på följande sätt.</SPAN></P>
<P class="p102 ft4">De till verksamheten vid VVP hörande tillgångarna överlåts till sitt marknadsvärde till bolaget, som också övertar de till verksamheten hänförliga skulderna. Som likvid för denna inkråmsöverlåtelse utfärdar bolaget en revers till staten, vars belopp alltså motsvarar värdet på tillgångarna med avdrag för de övertagna skulderna.</P>
<P class="p103 ft5">Därefter riktar bolaget en nyemission till staten. Det totala värdet av de emitterade aktierna kommer att motsvara en del av reversens belopp. Staten erlägger likvid för aktierna genom att skriva ner sin fordran enligt reversen med det belopp som motsvarar aktiernas värde. Slutligen skriver staten ner resterande del av sin fordran enligt reversen såsom ett ovillkorat aktieägartillskott. Detta belopp kommer därmed hos bolaget att utgöra fritt eget kapital. Med de till verksamheten hänförliga skulderna avses kortfristiga skulder såsom leverantörsskulder etc. När det gäller skulder för anläggningstillgångar utgörs de av lån i Riksgäldskontoret, som Vägverket löser i samband med försäljningen av verksamheten. Dessa lån övertas således inte av bolaget.</P>
<P class="p103 ft4">Genom att bolagiseringen genomförs på detta sätt kommer kapitalstrukturen i det nya bolaget, enligt regeringens bedömning, att bli optimal. Om det, trots allt, senare skulle visa sig att detta sätt att genomföra bolagiseringen är behäftat med vissa nackdelar kommer dock regeringen att inom ramen för riksdagens bemyndigande välja det sätt som regeringen då bedömer som det mest lämpliga.</P>
<P class="p104 ft4">Inför överförandet av tillgångarna kommer den värdering att finnas som utredningen låtit oberoende konsulter ta fram. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har under våren 2008 låtit konsulterna uppdatera den och den särskilde utredaren har i uppdrag att göra ytterligare en uppdatering (se avsnitt 5.2). Det kommer också att finnas en detaljerad redovisning av tillgångar och skulder i VVP.</P>
<P class="p105 ft5">På grund av den tid som förflyter mellan gjorda analyser och genomförande av bolagsbildningarna samt förändringar som kan ske inom denna tidsram kommer värderingen av verksamheten att förändras. Det går därför inte att i nuläget exakt fastställa det slutliga aktiekapitalets storlek och bolagets kapitalstruktur. Det bör vara en uppgift för regeringen att fastställa detta. Vid den slutliga utformningen av kapitalstruk-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p106 ft2">turen, som kommer att ske med iakttagande av EG <NOBR>-fördragets</NOBR> regler om Prop. 2008/09:23 statsstöd, avser regeringen att ha följande utgångspunkter:</P>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">bolaget ska ges en tillfredsställande finansiell stabilitet,</SPAN></P>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">bolagets finansiella mål ska fastställas utifrån marknadsmässiga</SPAN></P>
<P class="p107 ft5">bedömningar med beaktande av verksamhetens förutsättningar. Den finansiella analys som genomförts inom ramen för utredningen,</P>
<P class="p108 ft17">och som uppdaterats under våren 2008 med hjälp av konsulter som Regeringskansliet (Näringsdepartementet) anlitat, visar att det nya bolaget kan ges en betryggande finansiell ställning. Genom att genomföra bolagiseringen på det sätt som beskrivs ovan bedömer regeringen att det nya bolaget får en god soliditet och rimliga finansiella förutsättningar för att möta risker i form av efterfrågeförändringar på marknaden.</P>
<P class="p109 ft5">Någon skuld för tjänstepension ska inte föras över till det nya bolaget, se vidare avsnitt 8.2. Åtaganden för pensionsersättningar kan fortsättningsvis skuldföras av bolaget eller lösas in med engångspremier.</P>
<P class="p109 ft5">De till verksamheten hörande fastigheterna överförs till det nya bolaget till marknadsvärde. Det är driftsfastigheter som används eller har använts i driftsverksamheten och består av 130 vägstationer och 163 upplagsplatser. Upplagsplatserna är markområden där det i flertalet fall uppförts enkla lagerbyggnader, tält eller bergsilos för lagring av sand och salt. Utöver detta så överförs ett <NOBR>40-tal</NOBR> <NOBR>sand-,</NOBR> grus- och bergtäkter.</P>
<P class="p110 ft2">Fastigheterna är belastade med vissa markföroreningar. Vägverket uppskattar schablonmässigt att kostnaderna för efterbehandling av föroreningarna uppgår till cirka 200 miljoner kronor.</P>
<P class="p111 ft17">I samband med överlåtelsen av fastigheter från staten till aktiebolag behöver kostnadsansvaret för föroreningar som verksamheten ger upphov till både före och efter bolagiseringstidpunkten regleras. Inriktningen bör därför vara att på lämpligt sätt värdera eller uppskatta den miljöskuld som verksamheten är behäftad med för att på så sätt ge en rättvis bild av värdet på fastigheterna. Det innebär att en marknadsmässig värdering av tillgångarna tar hänsyn till hur stor miljöskulden beräknas vara och hur den kommer att regleras mellan staten och bolaget.</P>
<P class="p112 ft2">Överlåtelsen kommer att regleras i ett avtal mellan staten och det nya bolaget.</P>
<P class="p113 ft1"><SPAN class="ft1">6</SPAN><SPAN class="ft21">Ändrad verksamhetsform för Vägverket Konsult och Banverket Projektering</SPAN></P>
<P class="p114 ft23"><SPAN class="ft2">6.1</SPAN><SPAN class="ft22">Vägverket Konsult och Banverket Projektering i dag</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft3">Vägverket Konsult</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p13 ft2">Vägverkets enhet Vägverket Konsult (VVK) utför konsulttjänster inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">trafiksamt mark- och anläggningsområdet för vägar, broar, järnvägar</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">och övriga markanläggningar. Verksamheten omfattar trafikanalyser,</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p13 ft2">planering, projektering och konstruktion samt byggledning och kontroll.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p115 ft4">Verksamheten bedrivs på affärsmässig grund och har till största delen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">varit fullt konkurrensutsatt sedan bildandet av enheten 1996. Verksam-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td20"><SPAN class="p14 ft2">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p13 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<P class="p116 ft2">heten Trafikmätning för Vägverket som motsvarade 6,6 procent av om- Prop. 2008/09:23 sättningen 2007, är ännu inte konkurrensutsatt men kommer att bli det</P>
<P class="p23 ft2">2012.</P>
<P class="p35 ft4">VVK siktar på att vara en av de större aktörerna inom sitt verksamhetsområde, vara innovativa och driva teknik- och metodutveckling i vägtransportsektorn samt expandera på marknaden utanför Vägverket. VVK bedriver sin verksamhet fördelat på fem affärsområden och 24 lokalkontor över hela landet. Ledning och administration är spridd på ett flertal kontor i landet. Utlandsverksamheten har utvecklats under de senaste åren.</P>
<P class="p117 ft2">Antalet anställda i slutet av 2007 var 504.</P>
<P class="p35 ft4">VVK har ett konsultråd (styrelse) med mandat att företräda ägaren enligt en särskild arbetsordning. Konsultrådet består av nio externa och Vägverksinterna ledamöter.</P>
<P class="p35 ft2">Enligt regeringens regleringsbrev ska Vägverket bedriva en extern egenregiverksamhet med en lönsamhet som är jämförbar med branschen i övrigt.</P>
<P class="p33 ft5">VVK:s nettoomsättning 2007 uppgick till 455 miljoner kronor. Merparten av omsättningen kommer från försäljning av konsulttjänster som rör investeringar och byggande samt drift och underhåll. En mindre del, knappt 15 procent, kommer från analyser av utnyttjandet av infrastrukturen, såsom trafikinformation och trafikanalys/planering.</P>
<P class="p33 ft5">VVK:s största kund är Vägverket som 2007 svarade för 68 procent av enhetens omsättning. Den externa försäljningen har ökat över tid och var</P>
<P class="p85 ft5">32 procent 2007. Utanför Vägverket är Banverket den enskilt största kunden med cirka 7 procent av omsättningen 2007 medan faktureringen till kommuner svarade för cirka 14 procent av omsättningen 2007.</P>
<P class="p118 ft2">Den svenska marknaden för tekniska konsulter inom sektorn väginfrastruktur omsätter knappt 3 miljarder kronor per år.</P>
<P class="p35 ft4">VVK:s marknad präglas av en stark konkurrens och det finns ett stort antal konsultföretag som är verksamma inom denna marknadssektor. Ökad närvaro av internationella teknikkonsultbolag gör att konkurrensen kan förväntas öka ytterligare. År 2006 fanns det ett tiotal företag med en omsättning överstigande 100 miljoner kronor. Störst marknadsandelar hade SWECO (22 procent), WSP Sverige (16 procent), Ramböll (14 procent), VVK (11 procent), Tyréns (7 procent) och Grontmij (3 procent).</P>
<P class="p86 ft5">Vägverket Konsults omsättningsutveckling de senaste fem åren har varit lägre än för huvudkonkurrenterna. Även debiteringsgraden har de senaste åren legat <NOBR>6–7</NOBR> procentenheter under branschgenomsnittet. Såväl resultat som rörelsemarginal för Vägverket Konsult har varit fallande under perioden <NOBR>2003–2006</NOBR> och legat i underkant jämfört med konkurrenterna. Under 2007 har dock debiteringsgraden förbättrats markant och en betydande lönsamhetsförbättring har nåtts med en redovisad rörelsemarginal på cirka 5 procent. Kvartalsrapporten för första kvartalet 2008 visar att den positiva trenden från 2007 fortsätter när det gäller samtliga nyckeltal.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p13 ft3">Banverket Projektering</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft7">Prop. 2008/09:23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft2">Banverkets enhet Banverket Projektering (BVA) drivs enligt affärsmässiga principer och har varit helt konkurrensutsatt sedan 2001.</P>
<P class="p29 ft5">Enheten bedriver konsultverksamhet inom det järnvägstekniska området med inriktning på utredningar och projektering av järnvägstekniska infrastrukturanläggningar, byggstyrning samt tekniska tjänster. Verksamheten spänner över alla steg i byggandet av järnväg, från tidiga skeden till förvaltning och BVA erbjuder utredningar inom alla områden som har med teknikslagen/kompetenserna bana, el, signal och tele, mark, geoteknik, miljö samt landskap. Banverket Projektering har som mål att vara Sveriges ledande konsult inom järnvägssektorn på utredningar, projektering samt projekt- och byggledning.</P>
<P class="p29 ft4">BVA har en rikstäckande organisation och finns i dag på sex huvudorter i landet: Stockholm, Malmö, Göteborg, Borlänge, Gävle och Luleå. Utöver det finns 10 satellitkontor som sorterar under en huvudort. Ledningen är geografiskt utspridd på samtliga kontor. BVA har även verksamhet i Norge och sedan 2006 även i Danmark.</P>
<P class="p120 ft2">Antalet anställda vid BVA var 460 i slutet av 2007.</P>
<P class="p11 ft4">Det finns en internstyrelse där ledamöterna enbart är rådgivande i förhållande till internstyrelsens ordförande. Ordföranden har beslutsrätt enligt delegation från Banverkets generaldirektör.</P>
<P class="p11 ft2">Enligt regeringens regleringsbrev ska Banverket bedriva en extern egenregiverksamhet med en lönsamhet som är jämförbar med branschen i övrigt.</P>
<P class="p11 ft4">BVA:s omsättning har under åren 2004 till 2007 varierat mellan 420 och 450 miljoner kronor.</P>
<P class="p11 ft4">Den dominerande kunden är Banverket som 2007 svarade för 78 procent av omsättningen. Andelen omsättning utanför Banverket har kontinuerligt ökat. De två enskilt största kunderna förutom Banverket var 2007 Botniabanan och Storstockholms lokaltrafik. Kundgruppen entreprenörer växer i betydelse.</P>
<P class="p11 ft4">Den svenska marknaden för teknikkonsulter vid investeringar i järnvägsinfrastruktur beräknas uppgå till cirka 1,3 miljarder kronor per år. Marknaden för konsulttjänster inom drift och underhåll ökar. Totalt omsätter den svenska marknaden för tekniska konsulter inom sektorn järnvägsinfrastruktur 1,5 miljarder kronor per år. Den övriga nordiska marknaden för tekniska konsulter inom sektorn järnvägsinfrastruktur bedöms till cirka 1 miljard kronor per år.</P>
<P class="p76 ft4">BVA:s främsta konkurrenter vid Banverkets upphandlingar är de privata konsultföretagen WSP group (13,5 procent), Ramböll (9,1 procent), SWECO (10 procent), ÅF (7,8 procent) och Grontmij (5,3 procent). BVA fick 36 procent av uppdragen räknat i fakturerade kostnader och övriga konsulter 15 procent. Konkurrensen på marknaden har ökat både vad gäller medarbetare och uppdrag.</P>
<P class="p121 ft2">Debiteringsgraden har uppgått till <NOBR>73–74</NOBR> procent de senaste åren. Rörelsemarginalen har varit mellan 8,2 och 10,3 procent under 2004 till 2007. Variationerna skall i huvudsak ses som ett resultat av en periodvis svagare marknad och oförändrade priser. Marginalerna är jämförbara eller bättre än för de största konkurrenterna.</P>
<P class="p122 ft2">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="p16dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW032316x1.jpg/" id="p16img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p97 ft2">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p98 ft23">Verksamheten i Vägverket Konsult och Banverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p13 ft7">Prop. 2008/09:23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p98 ft23">Projektering överförs till aktiebolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft2"><SPAN class="ft3">Regeringens förslag: </SPAN>Verksamheten vid Vägverkets enhet Vägverket Konsult (VVK) och Banverkets enhet Banverket Projektering (BVA) överförs till ett av staten helägt aktiebolag.</P>
<P class="p124 ft2"><SPAN class="ft3">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag.</P>
<P class="p33 ft5"><SPAN class="ft15">Remissinstanserna: </SPAN>En bred majoritet av de remissinstanser som yttrat sig över utredningens förslag tillstyrker det, däribland <SPAN class="ft15">Banverket, Vägverket, Konkurrensverket, Statskontoret, Svenskt Näringsliv </SPAN>och <SPAN class="ft15">Sveriges Kommuner och Landsting. Företagarna </SPAN>vill dock framhålla att en noggrann analys bör göras av marknadseffekterna av den föreslagna sambolagiseringen av VVK och BVA. <SPAN class="ft15">Konkurrensverket </SPAN>anser att regeringen bör överväga om inte VVK och BVA bör bolagiseras var och en för sig. <SPAN class="ft15">Svensk Teknik och Design (STD) </SPAN>rekommenderar att man separerar VVK och BVA och gör två separata bolag. STD anser att aktören blir för stor om verksamheterna är sammanslagna och att det väsentligt kan komma att påverka hur uppdragen fördelas på marknaden. <SPAN class="ft15">Tjänstemännens centralorganisation </SPAN>anser att frågan om en sammanläggning av BVA och VVK behöver övervägas genom ytterligare analys</P>
<P class="p125 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft26">i det fall bolagisering genomförs.</SPAN></P>
<P class="p126 ft2"><SPAN class="ft3">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen gör bedömningen att en</P>
<P class="p85 ft4">bolagisering av verksamheten vid VVK och BVA skulle öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet och eliminera grunden för misstankar om korssubventioner på marknaden för tekniska konsulttjänster inom väg- och järnvägsområdet. Förutsättningarna för att villkoren blir lika för alla marknadsaktörer ökar när konkurrensutsatt och kommersiell verksamhet inte bedrivs inom samma organisation som anslagsfinansierad myndighetsverksamhet.</P>
<P class="p33 ft4">En fungerande konkurrens på marknaden innebär också skärpta krav på att öka produktiviteten och effektiviteten i verksamheten. En bolagisering av VVK och BVA kommer att bidra till ökad produktivitet på marknaden för konsulttjänster inom väg- och järnvägsområdet. När konkurrensen fungerar kommer dessa effektivitetsvinster samhället till del i form av lägre priser och bättre kvalitet.</P>
<P class="p127 ft5">Regeringen konstaterar vidare att verksamheten vid Vägverket Konsult och Banverket Projektering uppfyller de kriterier som riksdag och regering tidigare ställt upp för när en affärsverksamhet inom en myndighet kan bedömas lämplig att bolagisera (se avsnitt 4). Båda verksamheterna bedrivs på en marknad med fungerande konkurrens – det finns ett tillräckligt stort antal konkurrenter på marknaden för infrastrukturkonsulter. Den affärsmässiga mognaden bedöms vara tillfredsställande hos båda enheterna. Verksamheterna bedrivs vidare helt och hållet på kommersiell basis och det finns inga inslag av myndighetsutövning. Verksamheten styrs inte primärt av politiska uppgifter och mål.</P>
<P class="p127 ft5">Det innebär stora fördelar att bilda ett gemensamt bolag av verksamheterna vid VVK och BVA. Ett sammanslaget konsultbolag har möjlighet att utveckla en god position vad avser komplexa trafiksystem och trafikslagsövergripande frågor med den stora kompetens inom projekte-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p128 ft17">ring av infrastrukturprojekt som VVK och BVA har. Därigenom kan även verksamheternas stora beroende av Vägverket respektive Banverket som kund minskas. Bolaget kommer även att kunna utveckla kompletta kunderbjudanden och det kommer att kunna utvecklas till en internationell aktör. Även om ett sammanslaget konsultbolag får en viss dominans på marknaden så finns det en tillfredsställande konkurrens. Regeringen delar således inte den uppfattning som några remissinstanser har framfört att det skulle behöva göras ytterligare analys och överväganden innan ett förslag kan läggas fram om sammanslagning.</P>
<P class="p129 ft4">Ett nytt konsultbolag står samtidigt inför en del hot som delvis sammanhänger med en bolagisering. Bolaget är fortsatt starkt beroende av Vägverket och Banverket och kan tappa marknadsandelar under bolagiseringsskedet. En lågkonjunktur kan få allvarliga konsekvenser. En bolagisering innebär också stora förändringar bl.a. vad gäller finansiella och legala frågor. Även om VVK och BVA har arbetat länge under konkurrensutsättning så innebär en bolagisering en omställning som inte ska underskattas.</P>
<P class="p130 ft4">En bolagisering av VVK och BVA innebär också vissa konsekvenser för Vägverket och Banverket. Framför allt medför den krav på en utvecklad inköps- och upphandlingsverksamhet. Detta behandlas i avsnitt 8.1.</P>
<P class="p43 ft17">Sammanfattningsvis anser regeringen att övervägande skäl talar för en bolagisering och sammanslagning av VVK och BVA. Förutsättningarna för konkurrensneutralitet på marknaden ökar och grunden för misstankar om korssubventioner elimineras. Med en bättre fungerande marknad ökar kraven på utveckling av effektivitet och produktivitet i verksamheten, vilket kommer samhället till del i form av lägre priser och högre kvalitet. Från förvaltningspolitisk utgångspunkt saknas skäl att bedriva verksamheten i myndighetsform. Bolagsformen är mer ändamålsenlig. Verksamheten uppfyller också samtliga de kriterier som riksdag och regering tidigare ställt upp för när en affärsverksamhet inom en myndighet kan bedömas aktuell för ombildning till aktiebolagsform. En bolagisering medför också förbättrade förutsättningar för verksamheten att utvecklas.</P>
<P class="p131 ft2">Regeringen anser vidare att en bolagisering av verksamheten bidrar till att skapa ett effektivt och lönsamt företag som aktivt kan medverka i utvecklingen av transportsystemet.</P>
<P class="p41 ft2">Regeringen föreslår därför att verksamheten vid VVK och BVA överförs till ett av staten helägt aktiebolag. I avsnitt 3 beskrivs att regeringen under mandatperioden gör en genomgång av alla statligt ägda företag för att pröva skälen för fortsatt ägande. Även det här föreslagna bolaget kommer att omfattas av regeringens genomgång och löpande översyn av kapitalstrukturen.</P>
<P class="p132 ft3">Omställningskostnader</P>
<P class="p45 ft17">Regeringen bedömer att de totala omställningskostnaderna för bolagiseringen och fusionen av BVA och VVK uppgår till <NOBR>150–200</NOBR> miljoner kronor. Uppskattningen är behäftad med stor osäkerhet och gränsdragningen mellan vad som är omställningskostnad respektive investering i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">Prop. 2008/09:23</P>
<P class="p47 ft2">17</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="p18dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW032318x1.jpg/" id="p18img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p116 ft2">verksamheten är inte entydig. Delning av <NOBR>IT-miljö,</NOBR> nytt varumärke och Prop. 2008/09:23 personal ingår i beloppet.</P>
<P class="p133 ft3">En särskild utredare</P>
<P class="p134 ft5">Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att förbereda genomförandet av bolagiseringen (dir. 2008:99). Uppdraget omfattar bl.a. att uppdatera den finansiella värdering som gjorts av utredningen, lämna förslag till överlåtelseavtal mellan staten och bolaget samt förslag till ekonomiska mål och företagsstruktur för bolaget.</P>
<P class="p118 ft2">Bolagiseringen beräknas kunna genomföras tidigast den 1 januari 2009.</P>
<P class="p44 ft23"><SPAN class="ft2">6.3</SPAN><SPAN class="ft27">Det nya bolagets verksamhet</SPAN></P>
<P class="p135 ft2"><SPAN class="ft3">Regeringens bedömning</SPAN>: Det nybildade bolagets verksamhet bör vara att bedriva konsultverksamhet huvudsakligen inom trafik- och transportområdet.</P>
<P class="p136 ft2"><SPAN class="ft3">Utredningens bedömning: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning.</P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft3">Remissinstanserna: </SPAN>Remissinstanserna har inte yttrat sig över inriktningen av bolagets verksamhet</P>
<P class="p33 ft3">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Det nya bolaget bör vara verksamt inom hela trafik- och transportområdet. Denna breddning motsvarar Vägverkets Konsults (VVK) och Banverket Projekterings (BVA) verksamhet tillsammans med möjlighet att ytterligare bredda verksamheten. En sådan breddning kan tillgodose ett ökande behov av övergripande transportlösningar där trafikslagen samverkar och bidra till att göra kundunderlaget och affärsmöjligheterna bättre. Bolaget blir sannolikt också en attraktivare arbetsgivare jämfört med om verksamheterna bedrivs var för sig. Verksamheten blir mer diversifierad och därmed mindre känslig för konjunktursvängningar. Mer kompletta erbjudanden kommer att kunna lämnas genom att de båda enheternas kompetenser kompletterar varandra. Detta kommer att stärka bolagets konkurrenskraft på marknaden.</SPAN></P>
<P class="p87 ft2">Sammanfattningsvis anser regeringen att bolagets inriktning bör vara följande:</P>
<P class="p137 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft28">bolaget ska tillhandahålla konsulttjänster huvudsakligen inom trafik- och transportområdet,</SPAN></P>
<P class="p137 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft29">bolaget ska ges möjlighet att få ett brett verksamhetsområde, t.ex. geografiskt,</SPAN></P>
<P class="p137 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft28">bolaget ska ges möjlighet till effektiv kapitalförvaltning och möjlighet att förvärva bolag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="p19dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW032319x1.jpg/" id="p19img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p97 ft2">6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p15 ft23">Överföring av tillgångar och skulder</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p13 ft7">Prop. 2008/09:23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft5"><SPAN class="ft15">Regeringens förslag: </SPAN>De till verksamheten vid Vägverkets enhet Vägverket Konsult (VVK) och Banverkets enhet Banverket Projektering (BVA) hörande tillgångarna och skulderna överförs till ett av staten helägt aktiebolag. Tillgångarna överförs till marknadsvärde.</P>
<P class="p139 ft2"><SPAN class="ft3">Utredningens förslag: </SPAN>Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.</P>
<P class="p140 ft3">Remissinstanserna: Ekonomistyrningsverket <SPAN class="ft4">har särskilt behandlat förutsättningarna för Vägverket och Banverket att bidra med det kapital som behövs vid bolagiseringen. </SPAN><NOBR>SACO-förbundet</NOBR> Sveriges ingenjörer <SPAN class="ft4">anser att omställningskostnaderna blir mycket stora och att kapitaltillskott behövs.</SPAN></P>
<P class="p141 ft2"><SPAN class="ft3">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen avser att genomföra bolagiseringen på följande sätt.</P>
<P class="p142 ft5">De till verksamheterna vid VVK och BVA hörande tillgångarna överlåts till sitt marknadsvärde till bolaget, som också övertar de till verksamheterna hänförliga skulderna. Som likvid för denna inkråmsöverlåtelse utfärdar bolaget en revers till staten, vars belopp alltså motsvarar värdet på tillgångarna med avdrag för de övertagna skulderna.</P>
<P class="p142 ft5">Därefter riktar bolaget en nyemission till staten. Det totala värdet av de emitterade aktierna kommer att motsvara en del av reversens belopp. Staten erlägger likvid för aktierna genom att skriva ner sin fordran enligt reversen med det belopp som motsvarar aktiernas värde. Slutligen skriver staten ner resterande del av sin fordran enligt reversen såsom ett ovillkorat aktieägartillskott. Detta belopp kommer därmed hos bolaget att utgöra fritt eget kapital. Med de till verksamheten hänförliga skulderna avses kortfristiga skulder såsom leverantörsskulder etc. När det gäller skulder för anläggningstillgångar utgörs de av lån i Riksgäldskontoret, som Vägverket respektive Banverket löser i samband med försäljningen av verksamheterna. Dessa lån övertas således inte av bolaget.</P>
<P class="p143 ft4">Genom att bolagiseringen genomförs på detta sätt kommer kapitalstrukturen i det nya bolaget, enligt regeringens bedömning, att bli optimal. Om det, trots allt, senare skulle visa sig att detta sätt att genomföra bolagiseringen är behäftat med vissa nackdelar kommer dock regeringen att inom ramen för riksdagens bemyndigande välja det sätt som regeringen då bedömer som det mest lämpliga.</P>
<P class="p143 ft4">Inför överförandet av tillgångarna kommer den värdering att finnas som utredningen låtit oberoende konsulter ta fram. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har låtit konsulter uppdatera den och den särskilde utredaren har i uppdrag att göra ytterligare en uppdatering (se avsnitt 6.2). Det kommer också att finnas en detaljerad redovisning av tillgångar och skulder i VVK och BVA.</P>
<P class="p144 ft17">På grund av den tid som förflyter mellan gjorda analyser och genomförande av bolagsbildningarna samt förändringar som kan ske inom denna tidsram kommer värderingen av verksamheterna att förändras. Det går därför inte att i nuläget fastställa det slutliga aktiekapitalets storlek och bolagets kapitalstruktur. Det bör vara en uppgift för regeringen att göra detta. Vid den slutliga utformningen av kapitalstrukturen, som</P>
<P class="p145 ft2">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="p20dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW032320x1.jpg/" id="p20img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p116 ft2">kommer att ske med iakttagande av EG:s regler om statsstöd, avser Prop. 2008/09:23 regeringen att ha följande utgångspunkter:</P>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">bolaget ska ges en tillfredsställande finansiell stabilitet,</SPAN></P>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">bolagets finansiella mål ska fastställas utifrån marknadsmässiga</SPAN></P>
<P class="p146 ft17">bedömningar med beaktande av verksamhetens förutsättningar. Genom att genomföra bolagiseringen på det sätt som beskrivs ovan be-</P>
<P class="p147 ft4">dömer regeringen att det nya bolaget får en god soliditet och rimliga finansiella förutsättningar för att möta risker i form av svängningar på marknaden.</P>
<P class="p33 ft5">Någon skuld för tjänstepension ska inte föras över till det nya bolaget, se vidare avsnitt 8.2. Åtaganden för pensionsersättningar kan fortsättningsvis skuldföras av bolaget, eller lösas in med engångspremier.</P>
<P class="p118 ft2">Överlåtelsen kommer att regleras i ett avtal mellan staten och det nya bolaget.</P>
<P class="p148 ft1">7 Banverket Produktion</P>
<P class="p149 ft2"><SPAN class="ft3">Regeringens bedömning: </SPAN>Verksamheten vid Banverkets enhet Banverket Produktion (BVP) bör överföras till ett av staten helägt aktiebolag. Bolagiseringen bör genomföras så snart det finns förutsättningar för en fungerande konkurrens på marknaden för drift och underhåll samt investeringar inom järnvägsområdet.</P>
<P class="p150 ft15">Utredningens bedömning och förslag: <SPAN class="ft5">Utredningen föreslår att BVP bolagiseras den 1 januari 2010. Utredningen menar att mycket talar för att en bolagisering kommer att förbättra konkurrensen genom att bidra till ökad konkurrensneutralitet, vilket gör marknaden intressantare ur investeringssynpunkt. Eftersom ökad konkurrens i allmänhet brukar leda till lägre priser finns det anledning att tro att banhållningen på sikt kommer att gynnas av en bolagisering av BVP.</SPAN></P>
<P class="p86 ft5"><SPAN class="ft15">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig över utredningens förslag tillstyrker dessa däribland <SPAN class="ft15">Sveriges Kommuner och Landsting, Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer, Järnvägsstyrelsen och Konkurrensverket. Banverket </SPAN>avstyrker utredningens förslag till tidpunkt för bolagiseringen av BVP. Den slutliga prövningen bör enligt Banverket i stället göras när konkurrensutsättningen av järnvägsunderhållet fullföljts <NOBR>2011–2012.</NOBR> Banverkets bedömning av en bolagisering av BVP ställd mot bolagiseringskriterierna är att den externa marknaden fortfarande är tunn med den inbyggda risk för ökade prisnivåer som finns med ett dominerande bolag på marknaden. <NOBR><SPAN class="ft15">Saco-för-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> bundet Trafik och Järnväg </SPAN>anser att en bolagisering av BVP är möjlig, men först då förutsättningarna för detta skapats. <SPAN class="ft15">Statskontoret </SPAN>anser att en bolagisering av BVP inom två år kan vara bekymmersam och att det finns skäl till att snarast se över produktionens kostnadsstruktur och genomföra effektiviseringar samtidigt som en prisnivå som motsvarar ett marknadsmässigt pris etableras. <SPAN class="ft15">Svenskt Näringsliv </SPAN>betonar vikten av förslaget att dela upp BVP i två delar. <SPAN class="ft15">Tjänstemännens centralorganisa-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p151 ft5"><SPAN class="ft15">tion (TCO) </SPAN>menar att konkurrensläget är oklart och att marknaden inte fungerar tillfredsställande i dag. Den pågående konkurrensutsättningen bör enligt TCO fullföljas, analyseras och utvärderas innan beslut tas om en eventuell bolagisering av BVP. <SPAN class="ft15">Tågoperatörerna </SPAN>anser att BVP bör delas upp i två bolag för att skapa en ökad konkurrens.</P>
<P class="p152 ft3">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Regeringen anser det angeläget att bolagisera BVP. En bolagisering av verksamheten vid BVP skulle öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet och eliminera grunden för misstankar om korssubventioner på marknaden för byggande, underhåll och drift av järnvägar. Förutsättningarna för att villkoren blir lika för alla marknadsaktörer ökar när konkurrensutsatt och kommersiell verksamhet inte bedrivs inom samma organisation som anslagsfinansierad myndighetsverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p153 ft4">En fungerande konkurrens på marknaden innebär också skärpta krav på att öka produktiviteten och effektiviteten i verksamheten. När konkurrensen fungerar kommer dessa effektivitetsvinster samhället till del i form av lägre priser och bättre kvalitet.</P>
<P class="p154 ft5">Regeringen konstaterar vidare att verksamheten vid BVP i huvudsak uppfyller de kriterier som riksdag och regering tidigare ställt upp för när en affärsverksamhet inom en myndighet kan bedömas lämplig att bolagisera (avsnitt 4). Verksamheten är av betydande omfattning och styrs inte primärt av politiska uppgifter och mål. Verksamheten innefattar inte myndighetsutövning. Verksamheten bedrivs dock på en marknad där det finns få leverantörer varav en, BVP, för närvarande är dominerande. Enligt Riksrevisionsverkets rapport <SPAN class="ft15">Konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna, regeringsuppdrag 1992</SPAN>, som låg till grund för riksdagens och regeringens ställningstagande är det rimligt att utgå från att det föreligger en fungerande konkurrens om det finns flera leverantörsalternativ inom eller utom Sverige och köparen fritt kan välja leverantör och att leveranstvång inte förekommer.</P>
<P class="p155 ft5">Det har tidigare funnits en tveksamhet rörande Banverket Produktions kommersiella mognad. Utredningen ansåg att BVP behöver vidta ett antal resultatförbättringsåtgärder som fusionen mellan Banverket Produktion och Banverket Industridivisionen öppnar upp för. Detta låg till grund för utredningens förslag om att bolagisera först 2010.</P>
<P class="p154 ft5">Regeringen kan nu konstatera att BVP har vidtagit vissa åtgärder och att detta inneburit ett avsevärt förbättrat resultat 2007 i förhållande till tidigare år. Även rörelsemarginalen har förbättrats avsevärt. Regeringen bedömer därför att verksamheten har kommersiella förutsättningar och är oberoende av direkta anslagsmedel.</P>
<P class="p152 ft4">En ny verksamhetsform för BVP skulle innebära ett utökat mandat att fatta strategiska beslut om verksamhetens inriktning som mer motsvarar vad som gäller för branschen i övrigt. Det skulle bli lättare att bedriva verksamhet på nya marknader och möjligheterna skulle öka att förvärva strategiska resurser, t.ex. andra företag.</P>
<P class="p156 ft17">Regeringen anser att starka skäl talar för en bolagisering av BVP. Förutsättningarna för konkurrensneutralitet på marknaden ökar och grunden för misstankar om korssubventionering elimineras vid en bolagisering. Med en bättre fungerande marknad ökar kraven på utveckling av effektivitet och produktivitet i verksamheten. En bättre fungerande konkurrens leder till ett effektivare resursutnyttjande vilket kommer samhället till del</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p157 ft2">Prop. 2008/09:23</P>
<P class="p47 ft2">21</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="p22dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW032322x1.jpg/" id="p22img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p116 ft2">i form av lägre priser och högre kvalitet. Från förvaltningspolitisk ut- Prop. 2008/09:23 gångspunkt saknas skäl att bedriva verksamheten i myndighetsform.</P>
<P class="p85 ft5">Bolagsformen är mer ändamålsenlig. Verksamheten uppfyller också huvudsakligen de kriterier som riksdag och regering tidigare ställt upp för när en affärsverksamhet inom en myndighet kan bedömas aktuell för ombildning till aktiebolagsform. Därutöver bidrar en bolagisering till förbättrade förutsättningar för verksamheten att utvecklas.</P>
<P class="p158 ft5">Samtidigt delar regeringen uppfattningen att det för närvarande finns brister på marknaden för drift och underhåll samt entreprenader på järnvägsområdet. Flera remissinstanser anser att konkurrensläget är oklart och att marknaden för främst drift och underhåll inom järnvägsområdet inte fungerar tillfredsställande. Några remissinstanser menar att BVP bör delas i två bolag i syfte att stärka konkurrensen.</P>
<P class="p86 ft17">Regeringen menar att ett större antal aktörer och jämnare konkurrensförhållanden behövs för att marknaden ska fungera tillfredsställande. Med nuvarande marknadssituation finns uppenbara risker för ökade kostnader vid den statliga upphandlingen av främst drift och underhåll inom järnvägsområdet. Regeringen är därför inte beredd att nu föreslå en bolagisering av BVP men avser att under 2009 återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Regeringen avser att utreda hur förutsättningarna kan öka för en bättre fungerande konkurrens på marknaden för drift och underhåll samt investeringar inom järnvägsområdet.</P>
<P class="p88 ft2">Regeringens bedömning är att en bolagisering är möjlig att genomföra under första halvåret 2010.</P>
<P class="p159 ft1">8 Särskilda frågor</P>
<P class="p160 ft23"><SPAN class="ft2">8.1</SPAN><SPAN class="ft27">Marknadens funktionssätt – Vägverkets och Banverkets upphandlingsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p123 ft2"><SPAN class="ft3">Regeringens bedömning: </SPAN>Det kommer att ställas nya och hårdare krav på upphandlings- och kontraktskompetens samt marknadskunskap vid Vägverket och Banverket.</P>
<P class="p124 ft2"><SPAN class="ft3">Utredningen: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning.</P>
<P class="p33 ft16">Remissinstanserna: Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer <SPAN class="ft17">betonar vikten av att man hittar konkurrensneutrala lösningar bl.a. på järnvägsspecifika maskiner, när det gäller Banverkets materialservice samt järnvägsspecifik utbildning. </SPAN>Glesbygdsverket <SPAN class="ft17">anser att ägardirektiven bör säkerställa att negativa regionala konsekvenser inte uppstår. </SPAN>Järnvägsstyrelsen <SPAN class="ft17">anser att en översyn behöver genomföras med syfte att fastställa om det finns annan verksamhet hos Banverkets förvaltande enheter som motverkar konkurrenssituationen. </SPAN>Länsstyrelsen i Norrbottens län <SPAN class="ft17">anser att det bör noga övervägas att via ägardirektiv säkerställa att negativa regionala konsekvenser inte uppstår och anser att det är angeläget att Vägverket Produktions långsiktiga verksamhetsinriktning även inkluderar en närvaro i inlandet. </SPAN>Länsstyrelsen i Västernorrlands län <SPAN class="ft17">förutsätter att regeringen framgent genom direktiv och regleringsbrev uppmärk-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p151 ft5">sammar de reformerade organisationerna på vikten av att ta regionala hänsyn och vidmakthålla en väl fungerande dialog med regionala företrädare. <SPAN class="ft15">Maskinentreprenörerna </SPAN>föreslår att Vägverket vid större anbudsupphandlingar möjliggör anbudslämnande från mindre företag. Maskinentreprenörerna ser det också som möjligt för Vägverket att tillåta en anbudsupphandling i glesbygd som omfattar en längre kontraktstid vid drift- och underhållsarbeten. <SPAN class="ft15">Region Skåne </SPAN>anser att bolagiseringen inte får leda till att staten blir en sämre beställare. <SPAN class="ft15">Svenskt Näringsliv </SPAN>anser att maskinparkens tunga specialfordon ska återgå till beställarenheten Banverket. Maskinerna bör kunna utnyttjas av entreprenörerna på ett konkurrensneutralt sätt. <SPAN class="ft15">Statens väg- och transportforskningsinstitut </SPAN>anser att myndigheterna kontinuerligt måste arbeta med utveckling av upphandlingsmetoder och förbättra sin förmåga att bedöma konkurrenssituationen på marknaden.</P>
<P class="p161 ft15">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft5">En bolagisering av Vägverket Produktion (VVP), Vägverket Konsult (VVK) och Banverket Projektering (BVA) medför ytterligare krav på inköps- och upphandlingsverksamheten vid Vägverket och Banverket. Samtidigt kommer bolagiseringarna att förbättra marknadens förtroende för beställaren. Redan den pågående konkurrensutsättningen av drift och underhåll på järnvägsområdet ställer allt högre krav på upphandlarkompetensen inom Banverket. En kommande bolagisering av BVP förstärker dessa krav. Upphandlarkompetensen i sig har också avgörande betydelse för hur konkurrensen på marknaden kommer att utvecklas.</SPAN></P>
<P class="p152 ft4">Kraven på att utveckla upphandlingsverksamheten förstärks när det råder svag konkurrens på en marknad. Det gäller t.ex. anläggningsbranschen, drift och underhåll på järnvägsområdet och vissa geografiska marknader. Ringa internationellt intresse att etablera sig på en marknad förstärker också kraven på beställarna. Även i de fall då en verksamhet, t.ex. underhåll av järnvägar, kräver stora investeringar i form av tunga specialmaskiner ställs krav på att finna konkurrensneutrala lösningar så att marknaden kan utvecklas.</P>
<P class="p162 ft5">Beställarkompetens bör också tillgodose kraven på förbättrad styrning och en starkare kostnadskontroll i anläggningsbranschen. Kraven på kostnadseffektivare och produktivitetshöjande insatser där är stora.</P>
<P class="p163 ft5">Banverket arbetar redan nu med att vidta åtgärder för att förbättra marknadens funktionssätt. En viktig faktor då är att utvecklas som beställare. Arbetet inbegriper bl.a. utveckling av förfrågningsunderlag, strategier och rutiner samt förmåga till samspel med leverantörsmarknaden. En ytterligare central faktor i sammanhanget är Banverkets strävan att förskjuta tyngdpunkten i underhållsverksamheten från avhjälpande mot förebyggande underhåll. Denna utveckling drivs av såväl kundbehov som av effektivitetsskäl.</P>
<P class="p164 ft4">Inför en kommande bolagisering av BVP har Banverket startat projektet ”Säkra driften”. Inom ramen för detta projekt kartlägger Banverket eventuella problem med utbildning av leverantörernas personal, tillgång till specialmaskiner, materialförsörjning och godkännandeprocessen för fordon och maskiner.</P>
<P class="p156 ft5">Banverket ser också över områden för utveckling såsom kommunikation om planerade upphandlingsvolymer, tidsmässig planering av upphandlingar, förbättring av entydigheten i förfrågningsunderlagens tek-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p157 ft2">Prop. 2008/09:23</P>
<P class="p47 ft2">23</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft2">niska delar samt systematiken i paketeringen av olika uppdrag. Förfråg- Prop. 2008/09:23 ningsunderlag och kontraktsformer ses ständigt över för att möjliggöra en</P>
<P class="p165 ft5">effektiv kalkylering av anbud. Tider för anbudsgivning, etableringshinder och kontraktstider ses över för att underlätta för potentiella anbudslämnare. Förfrågningsunderlagens hantering och fördelning av risker spelar en avgörande roll för vilka som lämnar anbud varför detta område ständigt analyseras utifrån en förbättringspotential.</P>
<P class="p103 ft5">Vägverket kan vidta vissa åtgärder inför en bolagisering när det gäller både alternativa upphandlingsförfaranden och när det gäller kontraktsinnehåll. Upphandlingarna kan, för att påverka konkurrenssituationen för såväl investeringsuppdrag som driftuppdrag, delas upp i mindre objekt där såväl det ekonomiska risktagandet som komplexiteten reduceras. Beställaren kan även tillhandahålla viss resurs eller kompetens, exempelvis material. Beställaren kan också erbjuda ledningsresurser för att på så sätt kunna anlita de mindre företagen som nu endast agerar som underentreprenörer.</P>
<P class="p166 ft17">En annan strategi är att i vissa fall renodla mer omfattande och också innehållsmässigt intressantare och mer krävande uppdrag som skulle kunna attrahera de större företagen och även locka yngre medarbetare till branschen. Exempel på detta är driftverksamhet på högtrafikerade stråk med inslag av trafikstyrning. I sådana fall skulle det också kunna öppna upp för enklare uppdrag på det mindre vägnätet där lokala företag skulle kunna konkurrera. Vägverket har möjlighet att pröva de olika vägarna i syfte att få en så väl fungerande leverantörsmarknad som möjligt.</P>
<P class="p104 ft5">Vägverket deltar också aktivt i projekt tillsammans med vägmyndigheter i nordiska och andra europeiska länder för att bredda anläggningsmarknaden. Inom Norden genomförs ett projekt som bl.a. resulterat i ett förslag på gemensam struktur för beskrivning och benämning av upp– dragen för att underlätta anbudsgivning över gränserna.</P>
<P class="p167 ft2">För att undvika lokal överhettning kommer samordningen mellan Vägverket och Banverket i upphandlingsfrågor att intensifieras.</P>
<P class="p102 ft4">Några remissinstanser, däribland Länsstyrelserna i Norrbottens och Västernorrlands län tar i sina remissyttranden upp frågan om hur de geografiska marknaderna i glesbygd kommer att fungera.</P>
<P class="p101 ft5">Vägverket och Banverket har i nuläget möjlighet uppdra åt sina resultatenheter att utföra drifts- och underhållsarbete i de fall inga andra anbud inkommer vid en upphandling. Detta kan t.ex. vara fallet då det gäller drifts- och underhållsarbete i regionalt utsatta områden.</P>
<P class="p103 ft17">Regeringen anser att det är angeläget att konkurrensen fungerar på alla marknader. En följd av bristande konkurrens är annars att högre priser för vägunderhåll får betalas av staten. Det är därför viktigt att Vägverket och Banverket såsom vägrespektive banhållningsansvariga myndigheter på olika sätt underlättar så att fler entreprenörer kan vara med i anbudsförfarandena som gäller dessa områden. Regeringen bedömer att det genom myndigheternas utvecklade och situationsanpassade upphandling finns goda möjligheter till att tillräckligt många entreprenörer lämnar anbud för att konkurrensen ska fungera även inom dessa områden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="p25dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW032325x1.jpg/" id="p25img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p97 ft2">8.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p15 ft23">Pensioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p13 ft7">Prop. 2008/09:23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft5"><SPAN class="ft15">Regeringens bedömning: </SPAN>Någon skuld för tjänstepension bör inte föras över till de nya bolagen. Åtaganden för pensionsersättningar kan fortsättningsvis skuldföras av bolagen, eller lösas in med engångspremier. Vad avser antastbara pensioner enligt övergångsbestämmelser till det statliga pensionsavtalet kan anställda i bolag som Arbetsgivarverket bedömer har nära statlig anknytning fortsättningsvis kunna behålla förmånerna. För dem som går över till bolag som inte bedöms ha nära statlig anknytning avser regeringen att medge personlig pensionsrätt åt dem som har högst fem år kvar till pensionsåldern enligt övergångsbestämmelserna.</P>
<P class="p169 ft15">Utredningens förslag och bedömning: <SPAN class="ft5">Förslagen och bedömningarna i utredningen överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</SPAN></P>
<P class="p170 ft5"><SPAN class="ft15">Remissinstanserna: </SPAN>De remissinstanser som uttalar sig i dessa delar har inget i sak att erinra mot utredningens förslag om pensionsskulden. <SPAN class="ft15">Arbetsgivarverket (AGV</SPAN>) uttrycker att det är rimligt att hitta en lösning som gör att de avsättningar som är gjorda för de antastbara pensionerna kommer de nya bolagen till del om de utfäster sig att garantera förmånerna och en arbetstagare väljer att utnyttja dem. AGV konstaterar att det dock inte finns någon modell för en sådan lösning. <SPAN class="ft15">Statens pensionsverk </SPAN>anför att det inte är lämpligt med ett inlösenförfarande för delpensioner eftersom aktuell lön och omfattning på delpensionsledigheten kan förändras vilket gör det svårt att beräkna en relevant engångspremie.</P>
<P class="p171 ft3">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p172 ft3">Ålderspension</P>
<P class="p173 ft5">Regeringen delar utredningens slutsats att det inte ska föras över medel för någon pensionsskuld till de nybildade bolagen. Enligt de riktlinjer som framlades i 1992 års kompletteringsproposition (prop. 1991/92:150 bilaga I:1, bet. 1991/92:FiU30, rskr.1991/92:350) ska i samband med överlåtelse av statlig verksamhet avtal träffas mellan staten och motparten om att överföra betalningsskyldigheten för de upparbetade pensionsåtagandena till motparten. Sedan dessa riktlinjer framlades har det skett förändringar såväl i fråga om sättet för finansiering av statliga tjänstepensioner som i fråga om hur pensionsförmånerna bestäms. Regeringen anser med hänsyn till bl.a. detta att de nämnda riktlinjerna inte bör följas i fråga om Vägverket och Banverket.</P>
<P class="p61 ft4">Vägverket och Banverket tryggar den förmånsbestämda tjänstepensionen genom att betala premier till Statens pensionsverk (SPV) som tillgodoförs en inkomsttitel på statsbudgeten. Härigenom övertar SPV pensionsåtagandet. Fordran säkras ytterst av statens beskattningsrätt varför det inte finns någon risk för åtagandets fullgörande. Det innebär att någon pensionsskuld för ålderpension inte föreligger för Vägverket och Banverket.</P>
<P class="p174 ft2">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p13 ft3">Pensionsersättning och delpension</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft7">Prop. 2008/09:23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft5">Det finns två förmåner som ska betalas av den myndighet där den anställde varit respektive är anställd och som därför skuldförs hos den myndigheten. Det är pensionsersättning och delpension. Båda är förmåner som beviljas och betalas ut före den ordinarie pensionsåldern.</P>
<P class="p176 ft5">När en myndighet upphör har det varit praxis att åtaganden om pensionsersättningar finansieras genom att arbetsgivaren betalar en engångspremie till SPV som täcker åtagandet. Vid en bolagisering kan åtaganden för pensionsersättningar antingen övertas och fortsätta att skuldföras av bolaget, eller lösas in med engångspremier hos SPV.</P>
<P class="p177 ft5">Det är inte lämpligt med ett inlösenförfarande för delpensioner. Det beror på att aktuell lön och omfattning på delpensionsledigheten kan förändras. Det gör det svårt att beräkna en relevant engångspremie. De som uppbär delpension är mellan 61 och 65 år och det rör sig om ett begränsat antal personer. En möjlighet är den som SPV nämner i sitt remissyttrande att de som uppbär delpension fortsätter att omfattas av statens avtalsförsäkringar vid en bolagisering. Arbetsgivaren får fortsätta att skuldföra delpensionen och betala premier för övriga pensionsförmåner till SPV i vanlig ordning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p13 ft3">Antastbara pensioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p13 ft2">Att en pensionsförmån är antastbar innebär att pensionsrätten är villkorad</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p13 ft2">och bortfaller om anställningen upphör före avgång med pension. Inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">staten finns två typer av antastbara förmåner, dels ålderspension före 65</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">år (ÅPF) som innebär en lägre pensionsålder än 65 år enligt aktuellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p13 ft2">pensionsavtal, dels rätt att avgå före 65 år enligt övergångsbestämmelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">(ÖB) till upphävandet av det statliga pensionsavtalet för statliga och</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">vissa andra tjänstemän <NOBR>(PA–74).</NOBR> Enligt bestämmelserna är rätten till</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p13 ft2">pension före 65 år villkorad av att individen har kvar den anställning som</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">gav upphov till rätten att avgå med ålderspension före 65 år.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p115 ft4">Ett bolag kan hos Arbetsgivarverket ansöka om att kvarstå i den stat-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p13 ft2">liga försäkringsmodellen. Om verket bedömer att bolaget har nära statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">anknytning och arbetstagarna har anställningsvillkor som i fråga om</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">avtalsförsäkringarna i huvudsak stämmer överens med villkoren för</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p13 ft2">statligt anställda kommer de anställda fortsättningsvis att omfattas av det</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">statliga tjänstepensionssystemet och behåller sina <NOBR>ÖB-förmåner.</NOBR> Arbets-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">givarverket har tolkat begreppet nära statlig anknytning som att bolaget i</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p13 ft2">sin helhet ägs av staten.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p115 ft4">Om den nya arbetsgivaren förlorar sin statliga anknytning kan indivi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">den under vissa förutsättningar medges personlig pensionsrätt i det stat-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p13 ft2">liga tjänstepensionssystemet. Spridningen i ålder på dem som omfattas</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">av övergångsregler är stor. En viktig omständighet som begränsar den</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">krets som bör komma i fråga för personlig pensionsrätt är regeringens</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p13 ft2">strävan att upprätthålla arbetslinjen. En övergångsperiod för de äldre</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">åldersgrupperna kan anses skälig mot bakgrund av den ordning med</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">övergångsbestämmelser som vanligen gäller när pensionsordningar, i</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p13 ft2">avtal eller författning, löper ut. Motivet till att de äldre årgångarna ska få</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">behålla <NOBR>ÖB-förmånerna</NOBR> är att de på kort tid måste anpassa sig till de</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft4">förändrade omständigheterna. Sådana lösningar har regeringen tidigare</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p14 ft2">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p13 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="p27dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW032327x1.jpg/" id="p27img1">
</DIV>
<P class="p106 ft2">beslutat om för medarbetare då statlig verksamhet privatiserats. Med- Prop. 2008/09:23 givandet har omfattat de anställda som har fem år kvar till pensions-</P>
<P class="p178 ft2">ålderns inträde enligt övergångsbestämmelserna när den statliga anknytningen upphör.</P>
<P class="p179 ft23"><SPAN class="ft2">8.3</SPAN><SPAN class="ft22">Personal</SPAN></P>
<P class="p180 ft2"><SPAN class="ft3">Regeringens bedömning: </SPAN>Överföring av personal till de berörda bolagen betraktas som övergång av verksamhet.</P>
<P class="p181 ft2"><SPAN class="ft3">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning.</P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft15">Remissinstanserna: </SPAN>De remissinstanser som yttrar sig i denna del delar i huvudsak utredningens slutsatser. <SPAN class="ft15">Arbetsgivarverket (AGV) </SPAN>framhåller att undantagen beträffande <NOBR>ålders-,</NOBR> invaliditets- och efterlevandeförmåner i LAS avser det enskilda anställningsavtalet och att något motsvarande undantag inte finns i 28 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) som reglerar verkan av kollektivavtal. De nya bolagen bör därför enligt AGV reglera dessa frågor samt trygghetsförmåner i kollektivavtal för att inte riskera att de statliga avtalen blir bindande för bolagen. <NOBR><SPAN class="ft15">SACO-förbundet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> Sveriges Ingenjörer </SPAN>anför att det fåtal medarbetare som inte vill eller kan gå över till bolagen bör behandlas generöst. <SPAN class="ft15">Facket för service och kommunikation (SEKO) </SPAN>framhåller att om en bolagisering aktualiseras så måste värdet av de kollektivavtal som gäller för berörda grupper bibehållas.</P>
<P class="p182 ft15">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft5">Den av utredningen genomförda personalmässiga konsekvensanalysen utgår från att bolagisering av de aktuella produktionsverksamheterna vid Banverket och Vägverket är att betrakta som övergång av verksamhet. En annan ordning skulle medföra stora negativa konsekvenser för verksamheterna och medföra betydande statsfinansiella kostnader. Överföring av verksamhet till annan huvudman förutsätter förhandlingar och överenskommelser med berörd huvudman. I 6 b § LAS finns regler om överföring av verksamhet.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p13 ft1">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p183 ft1">Ekonomiska konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><SPAN class="p13 ft2">Bolagiseringarna av Vägverket Produktion (VVP), Vägverket Konsult</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">(VVK) och Banverket Projektering (BVA) medför omställningskostna-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p13 ft2">der samt ett behov av anslagstillskott för att finansiera aktiekapitalet i de</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">nybildade bolagen. Aktiekapitalet finansieras till övervägande del genom</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">överföringar av tillgångar och skulder från myndigheterna till bolagen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p13 ft2">Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har under 2008 anlitat kon-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">sulter som genomfört känslighetsanalyser. Dessa visar att båda verksam-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">heterna tål relativt stora förändringar vad gäller intäkter och kostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p13 ft2">innan resultatet blir negativt. Förutsättningarna att driva verksamheterna i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">bolagsform utan statsbudgetära negativa konsekvenser är goda.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td24"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p184 ft4">Omställningskostnaden för Vägverket beräknas uppgå till cirka 240</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td19"><SPAN class="p13 ft2">miljoner kronor och för Banverket till cirka 70 miljoner kronor. Dessa</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p14 ft2">27</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft2">kostnader belastar myndigheternas anslag. Uppskattningarna är behäftade Prop. 2008/09:23 med osäkerhet och gränsdragningen mellan vad som är omställnings-</P>
<P class="p165 ft4">kostnad respektive investering i verksamheten är inte entydig. De huvudområden som kostnaderna omfattar är <NOBR>IT-system,</NOBR> uppbyggnad av varumärken och personal. Därutöver uppkommer vissa omställningskostnader som bärs av bolagen (cirka 120 miljoner kronor). Vägverket och Banverket kommer till stor del att kompenseras för de kostnader som belastar myndigheternas anslag.</P>
<P class="p101 ft4">I samband med överföringen av tillgångar och skulder från Vägverket och Banverket till de nybildade bolagen beräknas ett underskott i myndighetskapitalet uppstå hos Vägverket på cirka 1 040 miljoner kronor och hos Banverket på cirka 110 miljoner kronor. De uppkomna underskotten kommer att hanteras genom tillfälliga engångsvisa anslagsökningar på totalt 1 150 miljoner kronor. Av detta belopp kommer cirka 500 miljoner kronor att användas för att lösa in lån i Riksgäldskontoret för tillgångar som överförs till bolagen.</P>
<P class="p105 ft17">När myndigheternas affärsenheter övergår till aktiebolagsform med staten som ägare kan inte längre dessa enheters resultat användas i verksamheten. Myndigheterna kompenseras delvis för detta. Vägverkets anslag tillförs 92 miljoner kronor årligen från 2009. Motsvarande kompensation till Banverket uppgår till 18 miljoner kronor årligen från 2009.</P>
<P class="p102 ft4">Som en följd av bolagiseringarna beräknas Vägverkets anslag sammantaget engångsvis tillföras 1 365 miljoner kronor för 2009 och Banverkets anslag 198 miljoner kronor. För 2010 och framåt beräknas anslaget till Vägverket varaktigt öka med 92 miljoner kronor och anslaget till Banverket med 18 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utgiftsområde 22) redovisas i detalj regeringens anslagsförslag för Vägverket och Banverket för 2009 och de beräknade anslagen</P>
<P class="p166 ft4">Samtidigt beräknas statsbudgetens inkomster öka i förhållande till beräkningarna i 2008 års ekonomiska vårproposition till följd av att bolagen fr.o.m. nästa år lämnar utdelningar och betalar bolagsskatt. Det finansiella sparandet beräknas sammantaget stärkas under perioden <NOBR>2009–2014</NOBR> till följd av de nu föreslagna bolagiseringarna.</P>
<P class="p185 ft2">Det faktum att bolagen kan bära finansiella skulder möjliggör en framtida extrautdelning till staten. Detta utrymme beräknas sammanlagt till cirka 375 miljoner kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p186 ft1">Bolagisering för ökad konkurrens och effektivitet (SOU 2007:78) – sammanfattning</P>
<P class="p187 ft1">Bakgrund</P>
<P class="p188 ft5">Både Vägverket och Banverket har organiserat sina verksamheter enligt den s.k. <NOBR>beställar-utförarmodellen.</NOBR> Verkens utförarenheter konkurrerar via anbudsförfarande med privata företag om uppdrag från respektive myndighets beställardel. Denna ordning är inte oproblematisk. Det tenderar nämligen att uppstå konkurrensproblem när myndigheter bedriver affärsverksamhet i konkurrens med privata aktörer, t.ex. i form korssubventionering av den egna utförarenheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p23 ft5">Prop. 2008/09:23 Bilaga 1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p63 ft1">Uppdraget</P>
<P class="p189 ft2">Regeringen beslutade den 26 april 2007 att tillkalla en särskild utredare för att utreda förutsättningarna för att ombilda vissa verksamheter vid Vägverket och Banverket till aktiebolagsform samt bedöma lämpligheten i detta. I uppdraget ingår bl.a. att:</P>
<P class="p64 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft20">lämna förslag på vilken eller vilka av de angivna verksamheterna som lämpar sig för bolagisering ,</SPAN></P>
<P class="p64 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">föreslå lämplig framtida kapitalstruktur samt eventuellt lämplig finansiering och tidplan för kapitaliseringsprocessen,</SPAN></P>
<P class="p190 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft20">genomföra en omvärldsanalys för den marknad som bolaget eller bolagen kommer att verka på. Därvid ska frågan om ett behov av fortsatt statligt åtagande av vissa särskilda verksamheter prövas,</SPAN></P>
<P class="p64 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">analysera marknadskonsekvenser ur ett transport- och regionalutvecklingsperspektiv,</SPAN></P>
<P class="p191 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft20">analysera historiskt uppnådda resultat och tillsammans med respektive myndighet ta fram en konsoliderad affärsplan för bolaget eller bolagen,</SPAN></P>
<P class="p64 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">redovisa organisatoriska, personalmässiga och ekonomiska konsekvenser av en bolagisering,</SPAN></P>
<P class="p64 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">beräkna storleken på pensionsskulden, bedöma huruvida denna ska tas över eller ej samt föreslå hur den ska finansieras,</SPAN></P>
<P class="p63 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">värdera den eller de verksamheter som föreslås ska bolagiseras,</SPAN></P>
<P class="p63 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">analysera verksamheten eller verksamheternas rörelserisk,</SPAN></P>
<P class="p64 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft20">föreslå uppdragsbeskrivningar som kan ligga till grund för bolagsordning och ge förslag på ekonomiska mål,</SPAN></P>
<P class="p64 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">analysera eventuella ansvarsförbindelser, exempelvis miljöansvar, för de verksamheter som föreslås bolagiseras,</SPAN></P>
<P class="p63 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft20">identifiera eventuella legala hinder och restriktioner,</SPAN></P>
<P class="p63 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft19">ta fram en handlingsplan för bolagiseringsprocessen.</SPAN></P>
<P class="p192 ft2">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft1">Genomförande</P>
<P class="p193 ft17">I enlighet med uppdraget har utredningsarbetet bedrivits i nära samarbete med Vägverket och Banverket. Verken har bl.a. tagit fram ett omfattande arbetsmaterial med fakta, konsekvensanalyser etc. som utgjort en viktig input i utredningens arbete. Konsultföretaget Öhrlings Pricewaterhouse– Coopers (PwC) har bistått utredningen med projektledning, ekonomisk, juridisk och samt finansiell analys. Grunden för PwC:s analys har varit det arbetsmaterial som verken tagit fram. Vidare har jag i enlighet med uppdraget haft kontakt med utredningen om en översyn av den statliga förvaltningens uppgift och organisation (dir. 2006:123) och utredningen om flygplatsöversyn (dir. 2006:60, dir. 2006:104). Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket och Statens Pensionsverk har också rådfrågats i frågor inom deras respektive kompetensområden. Utredningen har haft kontakt med facket i centrala frågor. Utredningens sekretariat har medverkat i en hearing, anordnad av fackförbundet ST, om eventuella bolagiseringar av de aktuella verksamheterna i Banverket och Vägverket. Jag har även haft möten med företrädare för det privata näringslivet för att få höra deras syn rörande konkurrensneutralitet, marknadsutveckling etc. Riksrevisionen har även rådfrågats i vissa frågor, bl.a. gällande tidigare bolagiseringar av statlig verksamhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p23 ft5">Prop. 2008/09:23 Bilaga 1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft1">Betänkandets disposition</P>
<P class="p32 ft17">Betänkandet är disponerat enligt följande. Kapitel 2 innehåller en genomgång av vad det innebär att omvandla delar av en myndighet till aktiebolagsform, motiven för bolagisering samt förutsättningar under vilka det är lämpligt att bolagisera en myndighets affärsverksamhet. I kapitel 3 görs en genomgång av tidigare bolagiseringsutredningar, både sådana av mer generell karaktär och sådana som berört frågan om bolagisering av Banverkets respektive Vägverkets affärsverksamheter. I kapitel 4 beskrivs översiktligt Vägverkets verksamhet, organisation, och finansiering och mer ingående de två bolagiseringskandidaterna Vägverket Konsult och Vägverket Produktion samt deras konkurrenter, kunder och marknad. Kapitel 5 innehåller motsvarande genomgång för Banverket, Banverket Produktion och Banverket Projektering. Kapitel 6 innehåller en beskrivning och analys av de marknader som bolagiseringskandidaterna verkar på. I kapitel 7 redovisas mina förslag rörande vilka verksamheter som bör bolagiseras och frågor kopplade till detta. I kapitel 8 redovisas konsekvenserna av mina förslag. I kapitel 9 redovisas ett förslag till handlingsplan för bolagiseringsprocesserna m.m.</P>
<P class="p194 ft1">Förslag och bedömningar</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td19"><SPAN class="p13 ft2">De tre resultatenheterna Vägverket Produktion, Vägverket Konsult och</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p13 ft10">Banverket Projektering föreslås bolagiseras per den 1 januari 2009. De</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p13 ft31"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p13 ft2">uppfyller alla de kriterier som statsmakterna satt upp för när en bolagise-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p14 ft2">30</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p13 ft2">ring är lämplig. Konkurrensförhållandena på de aktuella marknaderna</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p13 ft7">Prop. 2008/09:23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p13 ft4">bedöms också förbättras, vilket i sin tur kan förväntas medföra ökad</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p13 ft4">samhällsekonomisk effektivitet. Vägverket Konsult och Banverket Pro-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p13 ft5">jektering föreslås sambolagiseras, dvs. de bildar ett aktiebolag. En sam-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p13 ft2">bolagisering skapar väsentligt bättre förutsättningar för ett lönsamt och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p13 ft4">livskraftigt företag utan att medföra negativa konsekvenser för infra-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p13 ft5">strukturteknikkonsultmarknadens funktionssätt. Inga särskilda kapitaltill-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p13 ft5">skott bedöms för att kapitalisera de tre resultatenheterna. De ekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p13 ft4">förutsättningarna för att bolagisera Banverket Produktion bedöms för</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p13 ft4">närvarande inte vara uppfyllda. Genom att vidta ett antal resultatförbätt-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p13 ft5">ringsåtgärder som fusionen mellan Banverket Produktion och Banverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p13 ft4">Industridivisionen öppnar upp för bedöms förutsättningar för en bolagi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p13 ft4">sering föreligga inom ett par år och en bolagisering per den 1 januari</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p13 ft2">2010 föreslås därför. En bolagisering av Banverket Produktion bedöms</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p13 ft4">vara ett nödvändigt steg för att åstadkomma mer <NOBR>konkurrens–neutrala</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p13 ft2">villkor och stärka marknadens funktionssätt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft1">Konsekvensanalys</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p13 ft2">De föreslagna bolagiseringarna bedöms få begränsade effekter på den</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">transportpolitiska måluppfyllelsen. På sikt bedöms främjandet av konkur-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">rensneutraliteten på marknaderna leda till bättre konkurrens och effekti-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">vare resursutnyttjande. I den mån frigjorda resurser satsas på väg-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p13 ft2">respektive banhållning kan konsekvenserna för transportpolitisk målupp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">fyllnad bli positiv.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p115 ft4">De föreslagna bolagiseringarna kommer att få vissa ekonomiska kon–</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p13 ft2">sekvenser, dels sådana som har att göra med omställningsprocessen, dels</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">sådana som är av mer bestående natur.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p115 ft4">De totala omställningskostnaderna för Vägverket summerar till 374</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p13 ft2">miljoner kronor. Av dessa omställningskostnader uppstår den absoluta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">merparten i de två bolagiseringskandidaterna – 222 miljoner kronor för</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">Vägverket Produktion och 119 miljoner kronor för Vägverket Konsult.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p13 ft2">Den kvarvarande myndighetens omställningskostnader uppgår till cirka</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">33 miljoner kronor.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p115 ft4">Motsvarande omställningskostnader för Banverket är väsentligt lägre,</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p13 ft2">cirka 70 miljoner kronor. Av dessa svarar Banverket Produktion för 40</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">miljoner kronor och Banverket Projektering för 25 miljoner kronor. Den</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">kvarvarande myndighetens omställningskostnader bedöms stanna på</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p13 ft2">cirka 5 miljoner kronor.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p115 ft4">Till dessa skall läggas en periodiseringseffekt som för Vägverkets del</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">uppgår cirka 700 miljoner kronor. Motsvarande siffra för Banverket är</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p13 ft2">cirka 75 miljoner kronor. Jag föreslår tre olika sätt att finansiera denna</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">effekt, som mildrar den omedelbara anslagsbelastningen för verken, men</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">inte eliminerar den helt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p115 ft2">Då Vägverket och Banverket inte längre får ta del av de resultat som</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">produktionsenheterna genererar bedöms verken på basis av de senaste</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft4">årens resultat gå miste om medel i storleksordningen 240 miljoner kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p13 ft24"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p13 ft2">för Vägverket och 65 miljoner kronor för Banverket. Dessa bör återföras</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p13 ft2">till verken i form av ökade anslag.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p14 ft2">31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p195 ft5">Bolagiseringskandidaterna bedöms, åtminstone initialt få ökade kost-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p13 ft7">Prop. 2008/09:23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p195 ft4">nader till följd av uteblivna subventioner av lönekostnader (gäller bara</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p195 ft5">Vägverket Produktion och Banverket Produktion), kostnader försäkringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p195 ft5">etc. Dessa kostnader har dock beaktats i värdering och finansiell analys</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p13 ft2">och bedöms således inte innebära några problem för bolagen att bära.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p195 ft7">Mindre pensionsskulder rörande delpensioner och pensionsersättningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p195 ft4">finns för bolagiseringskandidaterna. Skulderna uppgår till cirka 30</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p195 ft2">miljoner kronor för Vägverket och 8 miljoner kronor för Banverket. De</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p13 ft4">antas lösas genom engångspremier i samband med bolagisering.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p195 ft4">Antastbara pensionsförmåner av betydande storlek finns för både</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p195 ft5">Vägverket, cirka 400 miljoner kronor, och Banverket, cirka 680 miljarder</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p195 ft5">kronor. Dessa är finansierade och problemet handlar om att undvika att</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p13 ft4">de inte försvinner. Flera olika lösningar finns.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p195 ft2">Bolagen kommer inte att behöva ta med sig några miljöskulder från</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p13 ft4">tiden före bolagiseringen in i bolagen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p195 ft5">Kapitaliseringen av bolagen bedöms inte utgöra något statligt stöd en-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p13 ft2">ligt EU:s regler om statsstöd.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft1">Förteckning över remissinstanser</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p23 ft5">Prop. 2008/09:23 Bilaga 2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p196 ft5">Arbetsgivarverket, Arbetsmiljöverket, Banverket, Ekonomistyrningsverket, Försvarsmakten, Glesbygdsverket, Järnvägsstyrelsen, Konkurrensverket, Krisberedskapsmyndigheten, KTH, Statens räddningsverk, Statens väg och transportforskningsinstitut, Vägverket, Statskontoret, Statens pensionsverk (SPV), Riksrevisionen, Statens Institut för kommunikationsanalys (SIKA), <NOBR>A-banan</NOBR> Projekt AB, Botniabanan AB, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Branschföreningen Tågoperatörerna, Fackförbundet ST, Facket för service och kommunikation (SEKO), Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer, Företagarna, Green Cargo AB, Landsorganisationen i Sverige (LO), Maskinentreprenörerna, Näringslivets transportråd, Riksförbundet för enskild väghållning (REV), Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), SJ AB, Svensk Teknik och Design, Sveriges Bergmaterialindustri, Sveriges Åkeriföretag, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges Byggindustrier, Transportgruppen, Transportarbetareförbundet.</P>
<P class="p197 ft2">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p13 ft1">Näringsdepartementet</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p13 ft7">Prop. 2008/09:23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 september 2008</P>
<P class="p198 ft2">Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden</P>
<P class="p23 ft2">Olofsson, Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson,</P>
<P class="p23 ft2">Erlandsson, Torstensson, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg,</P>
<P class="p23 ft2">Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors</P>
<P class="p114 ft2">Föredragande: Statsrådet Torstensson</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p13 ft32">U</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td27"><SPAN class="p13 ft32">UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft2">Regeringen beslutar proposition 2008/09:23 Ändrad verksamhetsform för delar av Vägverket och Banverket</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft2">34</P>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
11Riksdagen godkänner att verksamheten vid Vägverkets enhet Vägverket Produktion överförs till ett av staten helägt aktiebolag (avsnitt 5.2). BifallBifall2008/09:TU4?Acklamation22Riksdagen godkänner att verksamheterna vid Vägverkets enhet Vägverket Konsult och Banverkets enhet Banverket Projektering överförs till ett av staten helägt aktiebolag (avsnitt 6.2). BifallBifall2008/09:TU4?Acklamation33Riksdagen godkänner riktlinjerna för överföringen av tillgångar och skulder från staten till de nya bolagen (avsnitt 5.4 och 6.4). BifallBifall2008/09:TU4?Acklamation44Riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra överföringen av verksamheterna vid Vägverkets enheter Vägverket Produktion och Vägverket Konsult samt verksamheten vid Banverkets enhet Banverket Projektering till aktiebolagsform i enlighet med de riktlinjer som regeringen förordar (avsnitt 5.4 och 6.4). BifallBifall2008/09:TU4?AcklamationBBordläggning2008-09-25 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2008-09-25 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2008-09-25 00:00:00inträffat70hanteringHÄNHänvisning2008-09-26 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2008-10-10 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avNäringsdepartementet2014-11-22 20:07:35statustextstatustextÄrendet är avslutatGW03232017-10-18 14:42:03tilldelatTilldelatTrafikutskottet2014-11-22 20:07:35GW0323prop_200809__23.pdf273235pdfÄndrad verksamhetsform för delar av Vägverket och Banverkethttps://data.riksdagen.se/fil/70C0ADE0-1BC3-44F7-9C57-3A30DEF78FD0behandlas_i2008/09:TU4GW01TU4bet2008/09TU4Ändrad verksamhetsform för delar av Vägverket och BanverketBetänkandeföljdmotionav Ibrahim Baylan m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:23<br/>
Ändrad verksamhetsform för delar av Vägverket och BanverketGW02T1mot2008/09T1Ändrad verksamhetsform för delar av Vägverket och Banverketav Ibrahim Baylan m.fl. (S)Motionföljdmotionav Peter Pedersen m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:23<br/>
Ändrad verksamhetsform för delar av Vägverket och BanverketGW02T2mot2008/09T2Ändrad verksamhetsform för delar av Vägverket och Banverketav Peter Pedersen m.fl. (V)Motion