2225369 GW03214 2008/09 214 prop prop prop Proposition 2008/09:214 Proposition Proposition M 214 0 2009-06-04 00:00:00 2024-06-19 14:43:04 2009-06-04 00:00:00 Hållbart skydd av naturområden hämtad_2 html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GW03214/text https://data.riksdagen.se/dokument/GW03214 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW03214 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;height: 892px;} #page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:613px;height:892px;} #page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:613px;height:892px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_2 #p2dimg1 {position:absolute;top:0px;left:546px;z-index:-1;width:55px;height:96px;} #page_2 #p2dimg1 #p2img1 {width:55px;height:96px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_3 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_3 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_5 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_5 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_9 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_10 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_11 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_11 #p11dimg1 {position:absolute;top:700px;left:42px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_11 #p11dimg1 #p11img1 {width:124px;height:1px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_13 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_13 #p13dimg1 {position:absolute;top:335px;left:42px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_13 #p13dimg1 #p13img1 {width:124px;height:1px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_14 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_14 #p14dimg1 {position:absolute;top:396px;left:63px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_14 #p14dimg1 #p14img1 {width:123px;height:1px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_39 #p39dimg1 {position:absolute;top:21px;left:42px;z-index:-1;width:384px;height:200px;} #page_39 #p39dimg1 #p39img1 {width:384px;height:200px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_40 #p40dimg1 {position:absolute;top:21px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:717px;} #page_40 #p40dimg1 #p40img1 {width:394px;height:717px;} #page_40 #p40inl_img1 {position:relative;width:16px;height:1px;} #page_40 #p40inl_img2 {position:relative;width:0px;height:2px;} #page_40 #p40inl_img3 {position:relative;width:15px;height:1px;} #page_40 #p40inl_img4 {position:relative;width:0px;height:2px;} #page_40 #p40inl_img5 {position:relative;width:16px;height:1px;} #page_40 #p40inl_img6 {position:relative;width:0px;height:2px;} #page_40 #p40inl_img7 {position:relative;width:16px;height:1px;} #page_40 #p40inl_img8 {position:relative;width:1px;height:2px;} #page_40 #p40inl_img9 {position:relative;width:15px;height:1px;} #page_40 #p40inl_img10 {position:relative;width:0px;height:2px;} #page_40 #p40inl_img11 {position:relative;width:15px;height:1px;} #page_40 #p40inl_img12 {position:relative;width:0px;height:2px;} #page_40 #p40inl_img13 {position:relative;width:16px;height:1px;} #page_40 #p40inl_img14 {position:relative;width:0px;height:2px;} #page_40 #p40inl_img15 {position:relative;width:16px;height:1px;} #page_40 #p40inl_img16 {position:relative;width:0px;height:2px;} #page_40 #p40inl_img17 {position:relative;width:15px;height:1px;} #page_40 #p40inl_img18 {position:relative;width:0px;height:2px;} #page_40 #p40inl_img19 {position:relative;width:16px;height:1px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:54px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:146px;} #page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:394px;height:146px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 #p52dimg1 {position:absolute;top:91px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:115px;} #page_52 #p52dimg1 #p52img1 {width:394px;height:115px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:621px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:69px;} #page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:394px;height:69px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:91px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:192px;} #page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:394px;height:192px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:414px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:177px;} #page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:394px;height:177px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:184px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:69px;} #page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:394px;height:69px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:104px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:666px;} #page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:394px;height:666px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_68 #p68dimg1 {position:absolute;top:60px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:70px;} #page_68 #p68dimg1 #p68img1 {width:394px;height:70px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:199px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:304px;} #page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:394px;height:304px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_73 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_73 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:425px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:146px;} #page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:394px;height:146px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:60px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:85px;} #page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:394px;height:85px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 #p85dimg1 {position:absolute;top:399px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:100px;} #page_85 #p85dimg1 #p85img1 {width:394px;height:100px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:230px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:85px;} #page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:394px;height:85px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:60px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:100px;} #page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:394px;height:100px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_93 #p93dimg1 {position:absolute;top:143px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:207px;} #page_93 #p93dimg1 #p93img1 {width:394px;height:207px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_95 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_95 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_97 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_97 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 #p98dimg1 {position:absolute;top:355px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:177px;} #page_98 #p98dimg1 #p98img1 {width:394px;height:177px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_99 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_100 #p100dimg1 {position:absolute;top:125px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:85px;} #page_100 #p100dimg1 #p100img1 {width:394px;height:85px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_101 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:675px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:54px;} #page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:394px;height:54px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:423px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:192px;} #page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:394px;height:192px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_108 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:115px;} #page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:394px;height:115px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_110 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_110 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:559px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:192px;} #page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:394px;height:192px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_114 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_115 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 #p116dimg1 {position:absolute;top:275px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:161px;} #page_116 #p116dimg1 #p116img1 {width:394px;height:161px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 #p118dimg1 {position:absolute;top:445px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:192px;} #page_118 #p118dimg1 #p118img1 {width:394px;height:192px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_121 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_123 #p123dimg1 {position:absolute;top:76px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:100px;} #page_123 #p123dimg1 #p123img1 {width:394px;height:100px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_135 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_135 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_139 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_139 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_139 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_139 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_139 #id_3 {border:none;z:b;margin:45px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_141 #p141dimg1 {position:absolute;top:179px;left:42px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_141 #p141dimg1 #p141img1 {width:124px;height:1px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_143 #tx1 {position:absolute;top:343px;left:46px;width:263px;height:225px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_145 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_145 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_145 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_145 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_146 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_146 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_146 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_146 #id_1 #id_1_3 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_146 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_147 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_147 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_147 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_147 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_147 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_147 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_147 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_148 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_148 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_148 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_148 #id_1 #id_1_3 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_148 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_148 #p148dimg1 {position:absolute;top:638px;left:63px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_148 #p148dimg1 #p148img1 {width:123px;height:1px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_149 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_149 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_149 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_149 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_149 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_149 #p149dimg1 {position:absolute;top:390px;left:42px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_149 #p149dimg1 #p149img1 {width:124px;height:1px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_151 #p151dimg1 {position:absolute;top:228px;left:42px;z-index:-1;width:110px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_151 #p151dimg1 #p151img1 {width:110px;height:1px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_152 #p152dimg1 {position:absolute;top:76px;left:63px;z-index:-1;width:396px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_152 #p152dimg1 #p152img1 {width:396px;height:1px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft8{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 15px;} .ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 15px;} .ft11{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 17px;} .ft14{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft15{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft16{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft17{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .ft18{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft19{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft23{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 11px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 20px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft31{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 20px;} .ft33{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft35{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 15px;} .ft36{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft37{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 16px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft39{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft41{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft43{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft45{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft46{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 17px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft58{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 12px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft64{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft69{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft71{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 17px;} .ft72{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 17px;} .ft73{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 52px;l-h: 23px;} .ft74{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft75{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 19px;} .ft76{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft77{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 23px;} .ft78{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;} .ft79{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;} .ft80{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 16px;} .ft81{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 19px;} .ft82{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 19px;} .ft83{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 20px;} .ft84{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft85{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft86{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft87{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft88{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft90{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 11px;} .ft91{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;position: relative; bottom: -5px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft93{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 23px;} .ft95{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p14{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p16{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 483px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 651px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p47{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p51{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p52{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p54{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p55{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p58{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p59{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p64{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p69{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p70{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p71{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p72{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p74{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p75{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p79{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p80{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p85{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 348px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;padding-top: 3px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 290px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p100{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p101{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p104{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p107{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p110{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p113{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p114{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p115{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p116{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p119{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p120{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p127{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p130{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p132{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p133{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p134{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p135{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p141{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p146{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p150{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p168{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 565px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p174{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p180{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p186{text-align: left;padding-left: 540px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p189{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p190{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p194{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p195{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p196{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p197{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p198{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p204{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p205{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p206{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p208{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p209{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p223{text-align: left;padding-left: 540px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p227{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p230{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p231{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p232{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p234{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p238{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p241{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p242{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p251{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p253{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p255{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p261{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p263{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p269{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p276{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p281{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p285{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p299{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p312{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p313{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p314{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p316{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p318{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p319{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p320{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p321{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p322{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p323{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p324{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p325{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p329{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p330{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p331{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p332{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p333{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p334{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p335{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p336{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p337{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p340{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p345{text-align: left;padding-left: 540px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p347{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p349{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p350{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p361{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p362{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p363{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p369{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p376{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p377{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p382{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p383{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p387{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p401{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p406{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p412{text-align: left;padding-left: 500px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p417{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p422{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p431{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p442{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p448{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p456{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p457{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;padding-top: 3px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 499px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 500px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p476{text-align: left;padding-left: 500px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p484{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p486{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p488{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p489{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p490{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p493{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p495{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p500{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p503{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p504{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p506{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p509{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p511{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;padding-top: 3px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 297px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 500px;margin-top: 476px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 535px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td65{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td69{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td70{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td71{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td72{border-bottom: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td74{border-right: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td75{border-right: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td76{border-right: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td77{border-right: #000080 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td79{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td80{border-right: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td81{border-right: #000080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td82{border-right: #000080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td83{border-bottom: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td84{border-right: #000080 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td85{border-right: #000080 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td86{border-right: #000080 1px solid;border-top: #000080 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td89{border-right: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td90{border-right: #000080 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td91{border-right: #000080 1px solid;border-top: #000080 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td92{border-right: #000080 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td93{border-right: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td94{border-right: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td95{border-right: #000080 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td96{border-right: #000080 1px solid;border-top: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td97{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td98{border-right: #000080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td99{border-right: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td100{border-right: #000080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td101{border-right: #000080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td103{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td104{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td105{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td106{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td107{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td108{border-right: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td109{border-right: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td110{border-right: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td111{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td112{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td113{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td114{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td122{border-bottom: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td124{border-bottom: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td136{border-bottom: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td137{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td138{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td139{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td140{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td141{border-right: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td142{border-right: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td143{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td144{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td145{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td148{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td149{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td150{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td151{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 460px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 27px;} .tr1{heightzzz: 21px;} .tr2{heightzzz: 23px;} .tr3{heightzzz: 19px;} .tr4{heightzzz: 16px;} .tr5{heightzzz: 17px;} .tr6{heightzzz: 22px;} .tr7{heightzzz: 15px;} .tr8{heightzzz: 20px;} .tr9{heightzzz: 14px;} .tr10{heightzzz: 18px;} .tr11{heightzzz: 31px;} .tr12{heightzzz: 25px;} .tr13{heightzzz: 24px;} .tr14{heightzzz: 26px;} .tr15{heightzzz: 30px;} .tr16{heightzzz: 4px;} .tr17{heightzzz: 13px;} .tr18{heightzzz: 5px;} .tr19{heightzzz: 29px;} .tr20{heightzzz: 10px;} .tr21{heightzzz: 2px;} .tr22{heightzzz: 1px;} .tr23{heightzzz: 7px;} .tr24{heightzzz: 6px;} .tr25{heightzzz: 8px;} .tr26{heightzzz: 3px;} .tr27{heightzzz: 12px;} .tr28{heightzzz: 11px;} .tr29{heightzzz: 9px;} .tr30{heightzzz: 32px;} .tr31{heightzzz: 60px;} .tr32{heightzzz: 40px;} .t0{width: 552px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 7px;f:18px 'Verdana' !important;} .t1{width: 431px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;} .t2{width: 347px;margin-leftZ: 144px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 555px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 431px;f:13px 'Verdana' !important;} .t5{width: 347px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;} .t6{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 335px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 12px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 331px;f:13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 555px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t10{width: 431px;margin-leftZ: 49px;f:13px 'Verdana' !important;} .t11{width: 431px;margin-leftZ: 49px;margin-top: 6px;f:13px 'Verdana' !important;} .t12{width: 335px;margin-leftZ: 49px;margin-top: 10px;f:italic 9px 'Verdana' !important;} .t13{width: 335px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 14px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t14{width: 555px;margin-leftZ: 49px;margin-top: 21px;f:13px 'Verdana' !important;} .t15{width: 555px;margin-top: 23px;f:13px 'Verdana' !important;} .t16{width: 555px;margin-top: 28px;f:13px 'Verdana' !important;} .t17{width: 435px;margin-top: 15px;f:italic 12px 'Verdana' !important;} .t18{width: 555px;margin-leftZ: 49px;f:italic 12px 'Verdana' !important;} .t19{width: 555px;margin-top: 21px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t20{width: 404px;margin-leftZ: 63px;margin-top: 12px;f:9px 'Verdana' !important;} .t21{width: 445px;margin-leftZ: 42px;margin-top: 15px;f:13px 'Verdana' !important;} .t22{width: 403px;margin-leftZ: 82px;margin-top: 9px;f:9px 'Verdana' !important;} .t23{width: 445px;margin-top: 13px;f:italic 12px 'Verdana' !important;} .t24{width: 555px;margin-leftZ: 7px;margin-top: 8px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t25{width: 555px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 10px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t26{width: 555px;margin-top: 24px;f:13px 'Verdana' !important;} .t27{width: 555px;margin-top: 14px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t28{width: 555px;f:12px 'Verdana' !important;} .t29{width: 555px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t30{width: 555px;margin-top: 22px;f:13px 'Verdana' !important;} .t31{width: 555px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 22px;f:13px 'Verdana' !important;} .t32{width: 555px;margin-top: 5px;f:13px 'Verdana' !important;} .t33{width: 555px;margin-leftZ: 49px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;} .t34{width: 555px;margin-top: 12px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t35{width: 555px;margin-top: 9px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t36{width: 555px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;} .t37{width: 335px;margin-leftZ: 49px;margin-top: 12px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t38{width: 331px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t39{width: 431px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;} .t40{width: 431px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;} .t41{width: 431px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t42{width: 431px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 5px;f:13px 'Verdana' !important;} .t43{width: 335px;margin-leftZ: 49px;margin-top: 14px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t44{width: 435px;margin-leftZ: 69px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="p1dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03214/GW032141x1.jpg" style="width:639px;height:929px" id="p1img1"> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="p2dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032142x1.jpg/" id="p2img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2008/09:214</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Hållbart skydd av naturområden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft1">2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft3">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P> <P class="p5 ft3">Stockholm den 28 maj 2009</P> <P class="p6 ft4">Fredrik Reinfeldt</P> <P class="p7 ft6">Andreas Carlgren <SPAN class="ft5">(Miljödepartementet)</SPAN></P> <P class="p8 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P> <P class="p9 ft3">I propositionen redovisar regeringen åtgärder för att utveckla arbetet med skydd av naturområden i syfte att förbättra uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen, bredda naturvårdsarbetet genom att bättre involvera markägare och andra lokala intressenter, stärka den lokala och kommunala naturvården samt arbetet med att sköta skyddade naturområden.</P> <P class="p10 ft3">En möjlighet för markägare att ta initiativ till formellt skydd av natur införs genom Kometprogrammet. Naturvårdsavtal ska få en ökad användning samtidigt som villkor och tillämpning ska ses över. Tillämpningen av områdesskydden ses över i syfte att förbättra arbetet och därmed uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen, samtidigt som markägare kan få ett bättre erkännande för att de värnar värdefull natur på sin fastighet. Möjligheten att få ersättningsmark vid bildande av naturreservat ska öka. Myndigheternas arbete med formellt skydd av naturområden ska kvalitetssäkras och löpande följas upp.</P> <P class="p11 ft7">Statens skyddsvärda skogar bör bevaras långsiktigt. I propositionen redovisas åtgärder som bidrar till att skogar med höga naturvärden som förvaltas av Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket kan bevaras.</P> <P class="p12 ft3">Det föreslås att något toleransavdrag inte längre ska göras när man bestämmer ersättning enligt 31 kap. miljöbalken på grund av beslut om områdesskydd m.m. Motsvarande föreslås i fråga om ersättning enligt skogsvårdslagen (1979:429) på grund av beslut som rör avverkning i fjällnära skog.</P> <P class="p13 ft7">Regeringen redovisar en strategi för arbetet med långsiktigt skydd av skogar och bedömer att delmålet om formellt skydd av skogsmark ligger inom räckhåll till 2010.</P> <P class="p14 ft3">1</P> </DIV> <DIV id="page_3"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft3">Det lokala och kommunala naturvårdsarbetet stärks genom att programmet för lokal naturvård (Lona) återupptas. Det föreslås ändringar i 7 kap. miljöbalken som innebär att en kommun får besluta om att bilda vissa typer av biotopskyddsområden och att dispens får ges även i fråga om biotopskyddsområden som har beslutats i särskilda fall.</P> <P class="p16 ft3">De skyddade naturområdena ska skötas så att natur- och kulturmiljövärdena bibehålls eller ökar, så att områdena i stor utsträckning görs tillgängliga för alla grupper av besökare och så att de utgör en resurs för bland annat landsbygdsutveckling, turism och folkhälsa.</P> <P class="p17 ft3">Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p19 ft3">2</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p21 ft1">Innehållsförteckning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_7">1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p23 ft3"><A href="#page_7">Förslag till riksdagsbeslut ................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_7">6</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_8">2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p23 ft3"><A href="#page_8">Lagtext</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_8">.............................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_8">7</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p23 ft3"><A href="#page_8">2.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_8">Förslag till lag om ändring i miljöbalken ..........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_8">7</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft3"><SPAN class="ft3">2.2</SPAN><A href="#page_13"><SPAN class="ft8">Förslag till lag om ändring i lagen (1998:811) om</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_13">införande av miljöbalken.................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_13">12</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft3"><SPAN class="ft3">2.3</SPAN><A href="#page_14"><SPAN class="ft8">Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_14">(1979:429) .......................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_14">13</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td5"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_15">3 Ärendet och dess beredning ...........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_15">14</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td5"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_17">4 Politikens inriktning och mål .........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_17">16</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td5"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_18">5 Utgångspunkter ..............................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_18">17</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_18">5.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p28 ft3"><A href="#page_18">Naturvård och biologisk mångfald – ett </A><NOBR><A href="#page_18">100-årigt</A></NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_18">perspektiv ........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_18">17</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_19">5.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_19">Miljömålen och skyddet av naturområden ......................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_19">18</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_20">5.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_20">Sektorsansvaret för miljön...............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_20">19</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_21">5.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_21">Ekosystemtjänster............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_21">20</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_22">5.5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_22">Klimatförändringarna och naturvården............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_22">21</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_23">5.6</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_23">Ekonomiska risker med passivitet ...................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_23">22</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_24">5.7</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_24">Internationella åtaganden.................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_24">23</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_26">5.8</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_26">EU och naturvården.........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_26">25</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td5"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_28">6 Nuvarande skyddsformer och arbetssätt ........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_28">27</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_28">6.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_28">Skyddade naturområden – en översikt.............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_28">27</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_29">6.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_29">Områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken ........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_29">28</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_34">6.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_34">Övriga skyddsformer.......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_34">33</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_35">6.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_35">Berörda myndigheter vid skydd av natur.........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_35">34</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_36">6.5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_36">Processen vid skydd av ett naturområde..........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_36">35</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_37">6.6</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_37">Ersättningsbestämmelser .................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_37">36</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_38">6.7</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_38">Kostnader för ersättningar till markägare........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_38">37</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td5"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_40">7 Skydd av natur i olika delar av landskapet.....................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_40">39</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_40">7.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_40">Levande skogar................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_40">39</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_46">7.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_46">Levande sjöar och vattendrag..........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_46">45</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_48">7.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_48">Hav i balans samt levande kust och skärgård ..................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_48">47</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_52">7.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_52">Ett rikt odlingslandskap...................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_52">51</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_54">7.5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_54">Myllrande våtmarker .......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_54">53</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_57">7.6</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_57">Storslagen fjällmiljö ........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_57">56</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_59">7.7</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_59">Tätortsnära natur..............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_59">58</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_62">7.8</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_62">Områdesskydd och kulturmiljö .......................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_62">61</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_64">7.9</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_64">Åtgärdsprogram för hotade arter .....................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_64">63</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td5"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_65">8 Bredare arbetssätt – förbättrad samverkan .....................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_65">64</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_65">8.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_65">En kombination av verktyg i naturvårdsarbetet...............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_65">64</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_65">8.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_65">Ökad delaktighet – ökat deltagande.................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_65">64</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_68">8.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_68">Komet – program för lokala initiativ...............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_68">67</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft9"><A href="#page_70">8.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p26 ft9"><A href="#page_70">Samrådsgrupper för naturvård på regional nivå ..............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p27 ft9"><A href="#page_70">69</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p22 ft3">3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_71">8.5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_71">Ökad användning av naturvårdsavtal ...............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_71">70</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_76">8.6</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_76">Processen vid formellt skydd ...........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_76">75</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_78">8.7</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_78">Värdering av intrång vid områdesskydd ..........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_78">77</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_78">8.8</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_78">Ersättningsmark ...............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_78">77</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_80">8.9</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_80">Statens markinnehav ........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_80">79</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_85">8.10</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_85">Nationalparker..................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_85">84</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_86">8.11</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_86">Områden skyddade enligt äldre lagstiftning.....................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_86">85</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_87">8.12</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_87">Regionala landskapsstrategier..........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_87">86</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_90">8.13</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_90">Grön infrastruktur ............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_90">89</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_91">8.14</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_91">Att engagera näringslivet i naturvården ...........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_91">90</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td16"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_93">9 Förslag till ändringar i reglerna om biotopskyddsområden ............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_93">92</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft3"><SPAN class="ft3">9.1</SPAN><A href="#page_93"><SPAN class="ft8">Reglerna om biotopskyddsområden i 7 kap.</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_93">miljöbalken ......................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_93">92</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft3"><SPAN class="ft3">9.2</SPAN><A href="#page_98"><SPAN class="ft8">Vissa följdändringar i bestämmelserna om ersättning</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_98">i 31 kap. miljöbalken........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_98">97</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_100">10</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td21"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_100">Förslag om avskaffat toleransavdrag vid beslut om</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td21"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_100">områdesskydd m.m.........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_100">99</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_100">10.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_100">Toleransavdraget enligt 31 kap. 6 § miljöbalken .............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_100">99</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_104">10.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_104">Toleransavdraget enligt skogsvårdslagen (1979:429) ....</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_104">103</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_106">11</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td21"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_106">Ett stärkt kommunalt och lokalt arbete .........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_106">105</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_106">11.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_106">Kommunal naturvård breddar och förankrar..................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_106">105</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_109">11.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_109">Lokala naturvårdsprojekt skapar lokalt engagemang .....</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_109">108</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_111">12</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td21"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_111">Skyddad natur – en resurs för hela Sverige ..................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_111">110</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_111">12.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_111">Skötsel av skyddad natur................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_111">110</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_116">12.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_116">Regional tillväxt och lokalt engagemang .......................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_116">115</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_118">12.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_118">Naturen ska vara tillgänglig för alla...............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_118">117</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_123">13</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td21"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_123">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser..................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_123">122</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_124">14</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td21"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_124">Konsekvenser................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_124">123</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_124">14.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_124">Statliga myndigheter ......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_124">123</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_126">14.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_126">Länsstyrelserna ..............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_126">125</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_127">14.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_127">Statsfinansiella konsekvenser.........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_127">126</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_128">14.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_128">Kommunerna..................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_128">127</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_128">14.5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_128">Enskilda och företag.......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_128">127</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_128">14.6</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p31 ft3"><A href="#page_128">Miljön och miljömålen...................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_128">127</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft3"><SPAN class="ft3">14.7</SPAN><A href="#page_129"><SPAN class="ft10">Förslaget om ändringar i reglerna om</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_129">biotopskyddsområden ....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_129">128</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft3"><SPAN class="ft3">14.8</SPAN><A href="#page_132"><SPAN class="ft10">Förslaget om avskaffat toleransavdrag vid beslut om</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_132">områdesskydd m.m. .......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_132">131</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_134">15 Författningskommentar.................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_134">133</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p32 ft3"><A href="#page_134">15.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_134">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken ....................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_134">133</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft3"><SPAN class="ft3">15.2</SPAN><A href="#page_138"><SPAN class="ft10">Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:811) om</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_138">införande av miljöbalken................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_138">137</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft3"><SPAN class="ft3">15.3</SPAN><A href="#page_138"><SPAN class="ft10">Förslaget till lag om ändring i skogsvårdslagen</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_138">(1979:429)......................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_138">137</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p33 ft3"><A href="#page_139">Bilaga 1 Lagförslag i Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p34 ft3"><A href="#page_139">rapport 5838, Kompletterande metoder vid skydd av</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_139">värdefull natur ....................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_139">138</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p19 ft3">4</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td26"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_140">Bilaga 2 Remissinstanser Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td27"><SPAN class="p22 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_140">rapport 5838, Kompletterande metoder vid skydd av</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_140">värdefull natur....................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_140">139</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td26"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_141">Bilaga 3 Lagförslag i betänkandet Nya ersättningsbestämmelser i</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td29"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_141">expropriationslagen, m.m., SOU 2008:99..........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_141">140</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td26"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_142">Bilaga 4 Remissinstanser SOU 2008:99, Nya</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td29"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_142">ersättningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m.........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_142">141</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_143">Bilaga 5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_143">Lagförslag i Naturvårdsverkets rapport 5262,</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_143">Biotopskydd för vattenanknutna biotoper..........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_143">142</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_144">Bilaga 6</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_144">Remissinstanser Naturvårdsverket rapport 5262,</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td29"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_144">Biotopskydd för vattenanknutna biotoper..........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_144">143</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_145">Bilaga 7</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_145">Lagrådsremissens lagförslag ..............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_145">144</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_150">Bilaga 8</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_150">Lagrådets yttrande..............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_150">149</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_151">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 2009........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_151">150</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_152">Rättsdatablad........................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_152">151</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft3">5</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p37 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p38 ft1">1 Förslag till riksdagsbeslut</P> <P class="p39 ft3">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</P> <P class="p40 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft11">lag om ändring i miljöbalken,</SPAN></P> <P class="p40 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft11">lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken,</SPAN></P> <P class="p41 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft11">lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429).</SPAN></P> <P class="p42 ft3">6</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="id_1"> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p21 ft1">2 Lagtext</P> <P class="p43 ft3">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P> <P class="p44 ft12"><SPAN class="ft12">2.1</SPAN><SPAN class="ft13">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</SPAN></P> <P class="p45 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken <SPAN class="ft14">dels </SPAN>att 31 kap. 6 § ska upphöra att gälla,</P> <P class="p46 ft5"><SPAN class="ft6">dels </SPAN>att 7 kap. 11 §, 19 kap. 1 §, samt 31 kap. 4, 5, 7 och 31 §§ ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft15">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p47 ft16">7 kap.</P> <P class="p48 ft3">11 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft4">Mindre </SPAN>mark- eller vattenområden som <SPAN class="ft4">utgör livsmiljö </SPAN>för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda får <SPAN class="ft4">av </SPAN>regeringen <SPAN class="ft4">eller den myndighet som regeringen bestämmer förklaras som </SPAN>biotopskyddsområde. Så- dana <SPAN class="ft4">förklaringar </SPAN>får avse <SPAN class="ft4">enskilda områden eller </SPAN>samtliga områden av ett visst slag inom landet eller del av landet.</P> <P class="p50 ft3">Inom biotopskyddsområde får inte <SPAN class="ft4">bedrivas </SPAN>verksamhet eller <SPAN class="ft4">vidtas åtgärder </SPAN>som kan skada naturmiljön. <SPAN class="ft4">Om regeringen förordnar att samtliga områden av visst slag skall vara biotopskyddsområden, får den i samband med beslutet meddela föreskrifter om att dispens kan medges för sådan verksamhet eller sådana åtgärder. Dispens får endast medges </SPAN>om det finns särskilda skäl.</P> <P class="p51 ft6">Regeringen eller <SPAN class="ft5">den myndighet som regeringen bestämmer får </SPAN>vid-</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p52 ft4">Regeringen får i fråga om små <SPAN class="ft3">mark- eller vattenområden som </SPAN>på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer <SPAN class="ft3">för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda meddela föreskrifter om</SPAN></P> <P class="p53 ft14"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft17">att samtliga </SPAN>lätt igenkännbara <SPAN class="ft7">områden av ett visst slag i landet eller i </SPAN>en <SPAN class="ft7">del av landet ska </SPAN>utgöra <SPAN class="ft7">biotopskyddsområden, och</SPAN></P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft18">att en myndighet eller kommun i det enskilda fallet får besluta att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde.</SPAN></P> <P class="p54 ft3">Inom <SPAN class="ft4">ett </SPAN>biotopskyddsområde får <SPAN class="ft4">man </SPAN>inte <SPAN class="ft4">bedriva en </SPAN>verksamhet eller <SPAN class="ft4">vidta en åtgärd </SPAN>som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, <SPAN class="ft4">får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. En fråga om dispens ska prövas av den myndighet som regeringen bestämmer, om dispensen avser ett område enligt första stycket 1, och</SPAN></P> <P class="p55 ft14"><SPAN class="ft4">i</SPAN><SPAN class="ft19">andra fall av den myndighet eller kommun som har bildat biotopskyddsområdet.</SPAN></P> <P class="p56 ft3">De åtgärder som behövs för att</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p3 ft3">vårda ett biotopskyddsområde får</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p22 ft3">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p49 ft7"><SPAN class="ft14">ta </SPAN>de åtgärder som behövs för att vårda biotopskyddsområde. Innan det vidtas någon åtgärd <SPAN class="ft14">skall </SPAN>den som äger eller har särskild rätt till området underrättas särskilt.</P> <P class="p57 ft14"><SPAN class="ft7">Ett beslut </SPAN>om biotopskyddsområde skall <SPAN class="ft7">gälla omedelbart även om det överklagas.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p49 ft4">vidtas <SPAN class="ft3">av </SPAN>kommunen, om den har bildat området, och i fråga om andra områden av <SPAN class="ft3">den myndighet som regeringen bestämmer</SPAN>. <SPAN class="ft3">Innan en åtgärd vidtas </SPAN>ska <SPAN class="ft3">den som äger eller har särskild rätt till området underrättas särskilt.</SPAN></P> <P class="p58 ft14"><SPAN class="ft7">Ett beslut </SPAN>som avses i första stycket 2 ska <SPAN class="ft7">gälla omedelbart även om det överklagas.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p59 ft16">19 kap.</P> <P class="p60 ft3">1 §<A href="#page_9"><SPAN class="ft20">1</SPAN></A></P> <P class="p61 ft7">Förvaltningsmyndigheterna och kommunerna prövar ärenden enligt vad som är föreskrivet i balken eller enligt föreskrifter som har meddelats</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">med stöd av balken.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p62 ft3">Kommuners beslut i frågor som</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft3">Kommuners beslut i frågor som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">rör bildande, ändring eller upphäv-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft3">rör bildande, ändring eller upphäv-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">ande av naturreservat, kulturreser-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft3">ande av naturreservat, kulturreser-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">vat, naturminnen, djur- och växt-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft21">vat, naturminnen, <SPAN class="ft15">biotopskyddsom-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">skyddsområden, strandskyddsom-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft3"><SPAN class="ft4">råden</SPAN>, djur- och växtskyddsområ-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">råden eller vattenskyddsområden,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft3">den,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft3">strandskyddsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p22 ft3">eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">utom frågor om ersättning, får</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft3">vattenskyddsområden, utom frågor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">överklagas hos länsstyrelsen om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft3">om ersättning, får överklagas hos</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">inte annat är särskilt föreskrivet.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft3">länsstyrelsen om inte annat är sär-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">Kommunala nämnders beslut i sär-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p3 ft3">skilt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p22 ft3">föreskrivet. Kommunala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">skilda fall får överklagas hos läns-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft3">nämnders beslut i särskilda fall får</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">styrelsen, om inte annat är särskilt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td40"><SPAN class="p3 ft3">överklagas hos länsstyrelsen,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p22 ft3">om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">föreskrivet.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">inte annat är särskilt föreskrivet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">Länsstyrelsens och andra statliga myndigheters beslut i särskilda fall får överklagas hos miljödomstol enligt 20 kap. 2 § andra stycket. Detsamma gäller beslut av en annan myndighet än regeringen om att bilda, ändra eller upphäva ett biotopskyddsområde.</P> <P class="p64 ft16">31 kap.</P> <P class="p60 ft3">4 §<A href="#page_9"><SPAN class="ft20">2</SPAN></A></P> <P class="p61 ft7">Fastighetsägaren har rätt till ersättning på grund av beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras, om beslutet gäller</P> <P class="p65 ft7"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft17">föreskrifter enligt 7 kap. 3 § om åtgärder och inskränkningar som rör nationalparker,</SPAN></P> <P class="p66 ft24"><SPAN class="ft22">1</SPAN><SPAN class="ft23">Senaste lydelse 2002:175.</SPAN></P> <P class="p67 ft26"><SPAN class="ft22">2</SPAN><SPAN class="ft25">Senaste lydelse 2001:437.</SPAN></P> <P class="p37 ft3">8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft7"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft27">föreskrifter enligt 7 kap. 5, 6 eller 9 § om åtgärder och inskränkningar som rör naturreservat och kulturreservat,</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p62 ft4"><SPAN class="ft3">3. </SPAN>förbud eller beslut <SPAN class="ft3">att</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p69 ft3">inte</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft4"><SPAN class="ft3">3. </SPAN>en dispens enligt 7 kap. 11 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">medge </SPAN>dispens enligt 7 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p69 ft3">11 §</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft4">andra stycket som har förenats</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">andra stycket </SPAN>inom biotopskydds-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft4">med särskilda villkor eller en väg-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p3 ft4">område<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft3"><SPAN class="ft4">ran att ge en </SPAN>dispens enligt 7 kap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft3">11 § andra stycket, om <SPAN class="ft4">dispensen</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft4">avser ett biotopskyddsområde en-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft4">ligt 7 kap. 11 § första stycket 1,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft4">4. bildande av ett biotopskydds-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft4">område enligt 7 kap. 11 § första</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td30"><SPAN class="p70 ft3"><SPAN class="ft4">4. </SPAN>föreskrifter enligt 7 kap. 22 §</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft4">stycket 2<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft3"><SPAN class="ft4">5</SPAN>. föreskrifter enligt 7 kap. 22 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">om åtgärder och inskränkningar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p26 ft3">om åtgärder och inskränkningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p3 ft21">som rör vattenskyddsområden,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">som rör vattenskyddsområden,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td30"><SPAN class="p70 ft3"><SPAN class="ft4">5</SPAN>. skydd för särskilda områden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft3"><SPAN class="ft4">6</SPAN>. skydd för särskilda områden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p3 ft3">enligt 7 kap. 28 <NOBR>a–29</NOBR> b §§,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">enligt 7 kap. 28 <NOBR>a–29</NOBR> b §§, <SPAN class="ft4">eller</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td30"><SPAN class="p70 ft3"><SPAN class="ft4">6</SPAN>. förelägganden eller förbud en-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft3"><SPAN class="ft4">7</SPAN>. förelägganden eller förbud en-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">ligt 12 kap. 6 § fjärde stycket som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft3">ligt 12 kap. 6 § fjärde stycket som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p3 ft3">rör viss verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3">rör viss verksamhet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft5">En föreskrift enligt 7 kap. 3 § om begränsning av rätten till jakt efter björn, lo, varg, järv, älg eller örn medför inte rätt till ersättning.</P> <P class="p72 ft3">5 §<A href="#page_10"><SPAN class="ft20">3</SPAN></A></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p49 ft7">Innebär ett beslut som avses i 4 § första stycket <NOBR><SPAN class="ft14">1–5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> </SPAN>att det krävs tillstånd för en viss verksamhet eller åtgärd betalas ersättning endast om tillstånd vägrats eller förenats med särskilda villkor.</P> <P class="p73 ft4">Om regeringen förklarar att samtliga områden av ett visst slag skall vara biotopskyddsområden och regeringen i samband med beslutet meddelar föreskrifter om att dispens kan medges för verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön, betalas ersättning endast om dispens vägrats eller förenats med särskilda villkor.</P> <P class="p74 ft7"><SPAN class="ft14">Har </SPAN>förbud att vidta en åtgärd utan tillstånd meddelats enligt 7 kap. 24 § och <SPAN class="ft14">vägras tillstånd</SPAN>, gäller 4 § första stycket.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p49 ft7"><SPAN class="ft14">Om </SPAN>ett beslut som avses i 4 § första stycket <SPAN class="ft14">1, 2, 5 eller 6 </SPAN>innebär att det krävs tillstånd för en viss verksamhet eller åtgärd, betalas ersättning endast om tillstånd <SPAN class="ft14">har </SPAN>vägrats eller förenats med särskilda villkor.</P> <P class="p75 ft7"><SPAN class="ft14">Om det </SPAN>enligt 7 kap. 24 § <SPAN class="ft14">har </SPAN>meddelats <SPAN class="ft14">ett </SPAN>förbud att vidta en åtgärd utan tillstånd och <SPAN class="ft14">tillstånd vägras</SPAN>, gäller 4 § första stycket.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p76 ft24"><SPAN class="ft22">3</SPAN><SPAN class="ft23">Senaste lydelse 2002:175.</SPAN></P> <P class="p20 ft3">9</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV id="p11dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321411x1.jpg/" id="p11img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p77 ft3">7 §<A href="#page_11"><SPAN class="ft20">4</SPAN></A></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p49 ft3">Ersättning enligt 4 § betalas av staten. <SPAN class="ft4">Har föreskrifter, förelägganden eller förbud </SPAN>som avses i 4 § <SPAN class="ft4">beslutats av </SPAN>en kommun, <SPAN class="ft4">skall </SPAN>ersättningen i stället betalas av kommunen.</P> <P class="p78 ft3"><SPAN class="ft4">Har </SPAN>föreskrifter som avses i 4 § första stycket <SPAN class="ft4">4 </SPAN>beslutats av länsstyrelsen efter ansökan av en kommun eller den i vars intresse vattenskyddsområdet fastställts, <SPAN class="ft4">skall </SPAN>ersättningen betalas av <SPAN class="ft4">den sökande</SPAN>. Detsamma gäller om sådana föreskrifter har beslutats av en kommun efter ansökan av den i vars intresse föreskrifterna meddelats.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p49 ft7">Ersättning enligt 4 § betalas av staten. <SPAN class="ft14">Om det är </SPAN>en kommun <SPAN class="ft14">som har </SPAN>meddelat det beslut som avses i 4 §, <SPAN class="ft14">ska </SPAN>ersättningen i stället betalas av kommunen<SPAN class="ft14">.</SPAN></P> <P class="p79 ft3"><SPAN class="ft4">Om </SPAN>föreskrifter som avses i 4 § första stycket <SPAN class="ft4">5 </SPAN>har beslutats av länsstyrelsen efter ansökan av en kommun eller den i vars intresse vattenskyddsområdet <SPAN class="ft4">har </SPAN>fastställts, <SPAN class="ft4">ska </SPAN>ersättningen betalas av <SPAN class="ft4">sökanden</SPAN>. Detsamma gäller om sådana föreskrifter har beslutats av en kommun efter ansökan av den i vars intresse föreskrifterna <SPAN class="ft4">har </SPAN>meddelats.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p80 ft3">31 §<A href="#page_11"><SPAN class="ft20">5</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft3">Ersättning enligt detta kapitel <SPAN class="ft4">skall</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p3 ft3">Ersättning enligt detta kapitel <SPAN class="ft4">ska</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">bestämmas i pengar som <SPAN class="ft4">skall </SPAN>be-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">bestämmas i pengar som <SPAN class="ft4">ska </SPAN>beta-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">talas vid ett tillfälle.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3">las vid ett tillfälle<SPAN class="ft4">.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p62 ft3">Ersättning i fall som avses i 5 §</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p81 ft3">Ersättning i fall som avses i 5 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">tredje </SPAN>stycket <SPAN class="ft4">skall </SPAN>dock betalas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">andra </SPAN>stycket <SPAN class="ft4">ska </SPAN>dock betalas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">med ett visst årligt belopp. Om det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">med ett visst årligt belopp. Om det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">finns särskilda skäl får ersättning-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">finns särskilda skäl, får ersättning-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">en räknas av mot ersättning som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">en räknas av mot ersättning som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">kan komma att <SPAN class="ft4">lämnas </SPAN>enligt 4 §</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3">kan komma att <SPAN class="ft4">betalas </SPAN>enligt 4 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">första stycket eller 8 §.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">första stycket eller 8 §<SPAN class="ft4">.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p62 ft3">Om det finns särskilda skäl, <SPAN class="ft4">kan</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p62 ft3">Om det finns särskilda skäl, <SPAN class="ft4">får</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">det på begäran av den ersättnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">det på begäran av den ersättnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">skyldige eller den ersättningsberät-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">skyldige eller den ersättningsberät-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">tigade <SPAN class="ft4">fastställas </SPAN>att också ersätt-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3">tigade <SPAN class="ft4">bestämmas </SPAN>att också ersätt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">ning enligt 4 § första stycket eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">ning enligt 4 § första stycket eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">11 § <SPAN class="ft4">skall </SPAN>betalas med ett visst år-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">11 § <SPAN class="ft4">ska </SPAN>betalas med ett visst årligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">ligt belopp med rätt att få ompröv-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">belopp med rätt att få omprövning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">ning vid ändrade förhållanden.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3">vid ändrade förhållanden<SPAN class="ft4">.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft5">I fråga om ersättning enligt 4 § till följd av skada eller olägenhet för renskötseln gäller 28 § andra stycket rennäringslagen (1971:437).</P> <P class="p82 ft3">1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.</P> <P class="p83 ft24"><SPAN class="ft22">4</SPAN><SPAN class="ft23">Senaste lydelse 2002:175.</SPAN></P> <P class="p67 ft26"><SPAN class="ft22">5</SPAN><SPAN class="ft25">Senaste lydelse 2002:175.</SPAN></P> <P class="p37 ft3">10</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p56 ft3">2. Äldre bestämmelser gäller</P> <P class="p84 ft7"><SPAN class="ft3">a)</SPAN><SPAN class="ft17">i mål enligt 31 kap. 13 § om ersättning på grund av ett beslut som har meddelats före den 1 januari 2010, och</SPAN></P> <P class="p85 ft5"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft28">i mål enligt 31 kap. 14 § om fastställelse av villkor för ersättning, om talan har väckts före den 1 januari 2010.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">11</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="p13dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321413x1.jpg/" id="p13img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p37 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p87 ft30"><SPAN class="ft12">2.2</SPAN><SPAN class="ft29">Förslag till lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken</SPAN></P> <P class="p88 ft5">Härigenom föreskrivs att 10 a § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr12 td30"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse<SPAN class="ft31">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p3 ft15">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft3">10 a §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p49 ft3">Strandskydd inträder när en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10). Detta gäller även när en detaljplan för ett område som tidigare har omfattats av en fastställd generalplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p49 ft3">Strandskydd inträder när en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10). Detta gäller även när en detaljplan för ett område som tidigare har omfattats av en fastställd generalplan, <SPAN class="ft4">stadsplan eller byggnadsplan </SPAN>upphävs eller ersätts av en ny detaljplan.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p41 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft11">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.</SPAN></P> <P class="p90 ft7"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft17">Äldre bestämmelser gäller för detaljplaneärenden som har inletts före den 1 januari 2010 och som avslutas genom antagande av planen före den 1 januari 2011.</SPAN></P> <P class="p91 ft24"><SPAN class="ft22">1</SPAN><SPAN class="ft23">Nuvarande lydelse enligt prop. 2008/09:119, bet. 2008/09:MJU13, rskr. 2008/09:227.</SPAN></P> <P class="p37 ft3">12</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="p14dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321414x1.jpg/" id="p14img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p92 ft30"><SPAN class="ft12">2.3</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)</SPAN></P> <P class="p93 ft3">Härigenom föreskrivs att 19 § skogsvårdslagen (1979:429)<A href="#page_14"><SPAN class="ft20">1 </SPAN></A>ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft15">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft3">19 §<A href="#page_14"><SPAN class="ft20">2</SPAN></A></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p49 ft3">I fråga om rätt till ersättning för skada till följd av ett beslut enligt 18 § första eller andra stycket gäller bestämmelserna i 25 kap. 6 § och 31 kap. 2 §, 4 § första stycket, <SPAN class="ft4">6 §</SPAN>, 7 § första stycket första meningen, 8 § första meningen, 9, 12 och 13 §§, 15 § första stycket första meningen och andra stycket, 31 § tredje stycket samt 32 och 33 §§ miljöbalken. <SPAN class="ft4">Vad </SPAN>som i dessa bestämmelser sägs om miljödomstol <SPAN class="ft4">skall </SPAN>i stället gälla fastighetsdomstol.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p49 ft3">I fråga om rätt till ersättning för skada till följd av ett beslut enligt 18 § första eller andra stycket gäller bestämmelserna i 25 kap. 6 § och 31 kap. 2 §, 4 § första stycket, 7 § första stycket första meningen, 8 § första meningen, 9, 12 och 13 §§, 15 § första stycket första meningen och andra stycket, 31 § tredje stycket samt 32 och 33 §§ miljöbalken. <SPAN class="ft4">Det </SPAN>som sägs i dessa bestämmelser om miljödomstol <SPAN class="ft4">ska </SPAN>i stället gälla fastighetsdomstol.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p95 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft33">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.</SPAN></P> <P class="p96 ft5"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft34">Äldre bestämmelser gäller i mål om ersättning på grund av ett beslut som har meddelats före den 1 januari 2010.</SPAN></P> <P class="p97 ft24"><SPAN class="ft22">1</SPAN><SPAN class="ft23">Lagen omtryckt 1993:553.</SPAN></P> <P class="p76 ft26"><SPAN class="ft22">2</SPAN><SPAN class="ft25">Senaste lydelse 1998:821.</SPAN></P> <P class="p20 ft3">13</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <P class="p98 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p3 ft1">3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p99 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft3">I regleringsbrev för 2006 fick Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">uppdrag att analysera vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas inom</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">områdesskyddet med anledning av konventionen om biologisk mångfalds</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">(CBD) arbetsprogram om skyddade områden och Organisationen för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) rekommendationer som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">berör områdesskydd. I uppdraget angavs att deltagandeprocesser bör ägas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">särskild uppmärksamhet. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen redovisa-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">de uppdraget i juni 2007 i rapporten Naturskydd i ett internationellt per-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">spektiv (rapport 5742). Rapporten har remissbehandlats. En sammanställ-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ning av remissvaren finns tillgänglig i Miljödepartementet (dnr M2007/</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">3151/Na).</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft3">I januari 2006 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utreda och ge</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">förslag som underlättar uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Levande sko-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">gar</SPAN>. Enligt uppdraget skulle förslagen grundas på dels en utvärdering av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">befintliga naturvårdsinstrument, dels en utredning om på vilket sätt sta-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">tens skogsmark kan bidra till målet. Statskontoret redovisade uppdraget i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">oktober 2007 i rapporten Skyddet av Levande skogar (rapport 2007:14).</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">finns tillgänglig i Miljödepartementet (dnr M2007/4113/Na).</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p35 ft3">Under 2007 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">den lokala naturvårdssatsningens (Lona) bidrag till miljömålsuppfyllel-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">sen samt effekter av en ökad delaktighet i naturvårdsarbetet. Uppdraget</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">redovisades i form av fyra utvärderingsrapporter i september 2009. Na-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">turvårdsverket konstaterade att satsningen markant har ökat omfattningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">av det lokala naturvårdsarbetet och att den bidragit kraftfullt till att ge-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">nomföra natur- och friluftspolitiken.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft3">Under 2007 gav regeringen Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">uppdrag att redovisa kompletterande metoder för skydd av skog. I maj</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">2008 redovisade Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen rapporten Kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">pletterande metoder vid skydd av värdefull natur (rapport 5838). I rap-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">porten föreslogs bland annat åtgärder i syfte att öka markägarens del-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">aktighet i skyddsarbetet och ekonomiska förbättringar för markägaren.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">Rapportens lagförslag återges i <SPAN class="ft4">bilaga 1</SPAN>. Rapporten har remissbehand-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">lats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft4">bilaga 2. </SPAN>En sam-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">manställning av remissvaren finns tillgänglig i Miljödepartementet (dnr</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">M2008/2364/Na).</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft3">I regleringsbrev för 2008 fick Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">uppdrag att i samråd utveckla ett system för uppföljning och utvärdering</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">av processen kring formellt skydd i syfte att rutinmässigt följa upp och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">återkommande utvärdera markägares och andra sakägares uppfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">om hur processen kring inventering, utpekande, förhandling och beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">om formellt skydd av skyddsvärd skog fungerar. Uppdraget redovisades i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">december 2008 (dnr M2008/4859/Na).</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p35 ft3">I regleringsbrev för 2008 fick Naturvårdsverket i uppdrag att lämna en</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">bedömning av kostnaderna för skötsel av skyddade områden 2009 och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td44"><SPAN class="p3 ft3">2010. Uppdraget redovisades i september 2008 (dnr M2008/3469/Na).</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p22 ft3">14</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_16"> <P class="p100 ft7">Frågan om ersättningsnivåer vid avsättning av mark för naturvårds- Prop. 2008/09:214 ändamål har behandlats i Statskontorets rapport 2007:14 och Naturvårds-</P> <P class="p101 ft3">verkets och Skogsstyrelsens rapport 5838. Frågan har även behandlats av Utredningen om expropriationsersättning (dir. 2005:147, 2007:16, 2007:89 och 2008:8). Utredningen har gjort en översyn av ersättningsreglerna i expropriationslagen (1972:719) och tagit ställning till om det finns anledning att ändra dessa. I november 2008 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande till Justitiedepartementet (Nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m., SOU 2008:99). I betänkandet har föreslagits bland annat att bestämmelsen om toleransavdrag i 31 kap.</P> <P class="p102 ft7">6 § miljöbalken upphävs. Lagförslaget återges i <SPAN class="ft14">bilaga 3</SPAN>. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft14">bilaga 4</SPAN>. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr JU2008/9147/L1).</P> <P class="p103 ft3">I januari 2003 redovisade Naturvårdsverket rapporten Biotopskydd för vattenanknutna biotoper (rapport 5262). I rapporten presenterades förslag till författningsändringar som rör biotopskyddsområden. Verket föreslog att inte bara länsstyrelsen utan även kommunen bemyndigas att besluta om biotopskyddsområden enligt 7 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., det vill säga beträffande sådana mark- och vattenområden som får beslutas i enskilda fall. Verket föreslog också att det införs en möjlighet att besluta om dispenser som rör biotopskyddsområden som beslutats i ett enskilt fall. Naturvårdsverkets lagförslag återges i <SPAN class="ft4">bilaga 5</SPAN>. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft4">bilaga 6</SPAN>. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Miljödepartementet (dnr M2003/23/Na). Införande av en möjlighet att ge dispens i fråga om alla typer av biotopskyddsområden, det vill säga inte enbart när sådana områden har inrättats genom generella föreskrifter utan även när ett område har inrättats genom ett beslut av en myndighet i det enskilda fallet, har även föreslagits av Skogsstyrelsen i en skrivelse i juni 2007 (dnr M2008/4896/R).</P> <P class="p104 ft4">Lagrådet</P> <P class="p105 ft3">Regeringen beslutade den 29 april 2009 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som återges i <SPAN class="ft4">bilaga 7</SPAN>. Lagrådets yttrande återges i <SPAN class="ft4">bilaga 8</SPAN>. Förslaget har justerats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Detta redovisas i avsnitt 15.1.</P> <P class="p106 ft7">I avsnitt 2.2 föreslås en ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken. Den paragraf som föreslås ändrad fick genom ett förbiseende inte den lydelse som var avsedd i regeringens förslag i propositionen Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden (prop. 2008/09:119, bet. 2008/09:MJU13, rskr. 2008/09:227). Detta bör rättas till enligt den nu föreslagna ändringen. Lagrådets yttrande i den delen bedöms sakna betydelse eftersom frågan är av enkel beskaffenhet.</P> <P class="p107 ft3">15</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <P class="p98 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p3 ft1">4</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p99 ft1">Politikens inriktning och mål</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft3">Bevarande av den biologiska mångfalden är en hörnsten i regeringens</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">miljöpolitik. Målet att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2010 in-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">om Sverige är en grundläggande utgångspunkt. För att nå detta mål och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">flera miljökvalitetsmål krävs en fortsatt satsning på det breda arbetet med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">att skydda och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Skydd av na-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">turområden är ett av flera verktyg för att nå miljökvalitetsmålen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft3">Biologisk mångfald är en förutsättning för liv på jorden. Mångfalden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">säkrar nödvändiga ekosystemtjänster som försörjer oss med livsmedel</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">och vattenrening, som ger möjlighet att upprätthålla luftens syrehalt och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">jordens bördighet och som buffrar effekter av klimatförändringen. Natur-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">och kulturmiljöer ger allmänheten, inklusive besökare från andra länder,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">unika möjligheter till rekreation och friluftsliv. I folkhälsoarbetet är natu-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ren och friluftslivet en allt viktigare byggsten. Tack vare allemansrätten</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">står naturen öppen för alla. Den fria tillgången till naturen och landskapet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">bidrar till att skapa förståelse och engagemang för betydelsen av en god</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">miljö.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p35 ft3">Människan har samverkat med naturen och utformat kulturlandskapet i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">tusentals år. Människans förmåga att förändra och bruka naturen förut-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">sätter ett ansvar att förvalta den väl. Ett oansvarigt nyttjande har lett till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">hotade arter och försvagade ekosystemfunktioner. Det utvecklade och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">hållbara nyttjandet och brukandet måste kompletteras med skyddsåtgär-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">der för biologisk mångfald och restaurering av skadade funktioner.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p35 ft3">En viktig del i naturvårdsarbetet är skydd av olika naturtyper enligt de</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">miljökvalitetsmål som riksdagen antagit. De regelverk, metoder och ar-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">betssätt för skydd av naturområden som tillämpats har hittills visat sig</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">otillräckliga för att nå målen, särskilt när det gäller skydd av skog.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">Skyddsformerna nationalpark, naturreservat och biotopskyddsområde ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">gör basen i det formella skyddet av värdefulla naturområden. Regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">vill nu bredda arbetet med naturvård genom att utveckla flera åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">och vägar för att nå miljökvalitetsmålen och skydda de skogar, våtmarker</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">och andra naturmiljöer som behöver skyddas.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p35 ft3">Arbetet tillsammans med markägare ska stärkas genom att markäga-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">rens kunskap och engagemang tydligare tas till vara. En möjlighet för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">markägare att ta initiativ till formellt skydd av natur införs genom</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">Kometprogrammet. Flexibla skyddsformer ska utvecklas. Naturvårds-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">avtal ska användas mera och bidra till en delaktighet i att förvalta natur-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">och kulturvärden för framtiden. Det är av stor betydelse att incitament</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">skapas för markägare att själva ta initiativ till bevarande av natur, både</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">på frivillig basis och i form av formellt skydd. Markägare som har höga</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">naturvärden på sin mark och som gör frivilliga insatser för att bevara</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">dessa är värda stor uppskattning från samhället. De ska även kunna få er-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">sättning när naturvårdsintressen innebär väsentliga intrång i deras möjlig-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">heter att bruka sin fastighet. Avskaffande av toleransavdraget vid beräk-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">ning av intrångsersättning ska bidra till snabbare processer vid skydd av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">natur och att markägare får bättre erkännande för att de värnar värdefull</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td44"><SPAN class="p3 ft3">natur på sin fastighet. Statens skyddsvärda skogar bör bevaras långsik-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p22 ft3">16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_18"> <P class="p108 ft7">tigt. Skogar med höga naturvärden på Sveaskogs marker håller på att Prop. 2008/09:214 skyddas som naturreservat. I propositionen redovisas åtgärder som bidrar</P> <P class="p101 ft7">till att skogar med höga naturvärden som förvaltas av Fastighetsverket och Fortifikationsverket kan bevaras långsiktigt.</P> <P class="p103 ft3">Regeringens miljöpolitik ska grundas på internationellt samarbete och tillvarata den möjlighet till miljöförbättringar som internationella forum ger. Sverige ska vara en föregångare för hållbar utveckling både när det gäller det vi gör här hemma och internationellt. Europeiska unionen är en viktig plattform för miljöpolitiken. Sveriges inställning är att flytta fram positionerna och höja ambitionen inom miljöpolitiken.</P> <P class="p106 ft3">Miljökvalitetsmålen är viktiga verktyg i svensk miljöpolitik. En tydlig målstruktur kopplat till ett uppföljningssystem ger en effektiv styrning och utveckling av miljöpolitiken nationellt, regionalt och lokalt. Regeringen har tillsatt en utredning i syfte att göra en översyn av miljömålssystemet för att öka dess relevans och effektivitet.</P> <P class="p109 ft3">En helhetssyn på landskapet är viktig för hela Sveriges utveckling och innovationskraft på landsbygd såväl som i stad. Detta förutsätter bland annat ett dynamiskt näringsliv på landsbygden som ger sysselsättning liksom en attraktiv livs- och boendemiljö där landskapets natur- och kulturvärden värnas. För en god livsmiljö i städerna är frågor om grönstruktur och tillgång till tätortsnära naturområden betydelsefulla. Regeringen anser att det är viktigt att utarbeta tvärsektoriella samarbetsformer med ett brett ansvarstagande hos och samverkan mellan samhällets olika delar när det gäller naturvärden, kulturvärden och sociala värden.</P> <P class="p110 ft1">5 Utgångspunkter</P> <P class="p111 ft3">I propositionen används för enkelhetens skull ordet <SPAN class="ft4">markägare </SPAN>synonymt med <SPAN class="ft4">fastighetsägare</SPAN>. Med detta avses ägare till såväl marksom vattenområden. Det kan ibland inbegripa även annan sakägare beroende på sammanhang.</P> <P class="p106 ft7">Termen <SPAN class="ft14">områdesskydd </SPAN>används för skyddsformer enligt 7 kap. miljöbalken, till exempel naturreservat eller biotopskyddsområde. Med uttrycken <SPAN class="ft14">formellt skydd </SPAN>och <SPAN class="ft14">skydd av naturområden </SPAN>avses både områdesskydd enligt miljöbalken och naturvårdsavtal enligt jordabalken.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p3 ft12">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p112 ft12">Naturvård och biologisk mångfald – ett <NOBR>100-årigt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p112 ft12">perspektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft3">Den moderna naturvården har sitt ursprung i skyddet av särskilt värde-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">fulla naturområden och objekt. Det var genom skyddet av områden som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">den offentliga naturvården tog sin början i Sverige. Den 24 maj 1909 be-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">slutade riksdagen om den första naturskyddslagstiftningen med bestäm-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">melser om skydd av naturminnesmärken. Samtidigt beslutades om inrät-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">tande av Europas första nationalparker (Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">N:o 125). De första nio nationalparkerna omfattade till stor del fjällområ-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">den – Sarek, Stora Sjöfallet, Abisko, Pieljekaise och Sånfjället – men</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td46"><SPAN class="p3 ft3">också urskogsområdet Hamra, kulturlandskapen Garphyttan och Ängsö</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p22 ft3">17</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_19"> <P class="p18 ft7">samt delar av Gotska Sandön. Nationalparkerna utökas till 29 i antal i Prop. 2008/09:214 och med att Kosterhavets nationalpark bildas.</P> <P class="p113 ft3">Efter detta inledande initiativ har naturvårdslagstiftningen successivt utvecklats. Under <NOBR>1930-talet</NOBR> växte friluftslivet och den sociala naturvården fram som allt viktigare frågor vid sidan av den vetenskapliga naturvården. År 1952 infördes naturskyddslagen som 1964 ersattes av naturvårdslagen (1964:822). Naturvårdslagen upphävdes när miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999. Miljöbalkens bestämmelser motsvarar i allt väsentligt naturvårdslagens regler.</P> <P class="p114 ft3">Under <NOBR>1970-talet</NOBR> växte den internationella miljörätten fram, med flera konventioner om skydd för, djur, växter och den biologiska mångfalden. En milstolpe i detta sammanhang är FN:s första miljökonferens som hölls i Stockholm 1972. Härefter har <NOBR>Rio-processen</NOBR> och konventionen om biologisk mångfald lett till att naturvårdens internationella dimension lyfts fram.</P> <P class="p114 ft3">Naturvårdsarbetet i Sverige präglas alltmer av <NOBR>EU-arbetet,</NOBR> med art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) och fågeldirektivet (direktiv 79/409/ EEG) som reglerar naturvårdsfrågorna inom Europeiska unionen. Syftet med direktiven är att bevara arter och naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som skyddsvärda. Direktiven har inneburit en påtaglig förstärkning av naturvårdsarbetet i Europa.</P> <P class="p115 ft3">Redan när de första nationalparkerna bildades spelade den gryende ideella naturskyddsrörelsen en viktig roll. Det samarbete kring naturvården som inleddes då har fortsatt genom åren. Naturligt nog har det inte alltid varit enighet mellan olika intressenter men i stort har samarbetsklimatet varit gynnsamt och mycket av den samlade kunskapen om vår natur bottnar i arbete som utförts på ideell basis av personer och föreningar med stort kunnande och engagemang.</P> <P class="p116 ft3">Under 2009 samverkar ett tjugotal intresseorganisationer och myndigheter kring firandet av den svenska naturvårdens <NOBR>100-årsjubileum</NOBR> i initiativet Naturens år. Syftet är att lyfta fram naturvården, visa på bredden av engagerade aktörer och skapa intresse för naturvården med perspektiv på såväl historien som nutiden och framtiden.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr14 td41"><SPAN class="p3 ft12">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p117 ft12">Miljömålen och skyddet av naturområden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td44"><SPAN class="p3 ft3">Riksdagen antog 1999 en ny struktur i miljömålsarbetet och fastställde</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">15 nationella miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">rskr. 1998/99:183). Målen beskriver de egenskaper som natur- och kul-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">turmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara miljömässigt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">hållbar. I november 2005 antogs det 16:e miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Ett rikt växt-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">och djurliv </SPAN>som komplettering till de redan antagna miljökvalitetsmålen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">(prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48, 49). Miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">arbetet bedrivs i hög grad utifrån de 16 miljökvalitetsmålen. Målen syftar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och na-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">turmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, beva-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">ra ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hus-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">hållning med naturresurserna.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">De 16 miljökvalitetsmålen är allmänt formulerade. Därför har de preci-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td44"><SPAN class="p3 ft3">serats genom ett <NOBR>70-tal</NOBR> delmål som anger inriktning och tidsperspektiv.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p22 ft3">18</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_20"> <P class="p108 ft7">För att få en tydlig ansvarsfördelning i miljömålsarbetet har regeringen Prop. 2008/09:214 utsett en ansvarig myndighet för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmå-</P> <P class="p118 ft7">len. Flera myndigheter är dock ofta involverade i arbetet med varje mål. Flera miljökvalitetsmål berör skydd av naturområden och i flera delmål</P> <P class="p101 ft3">anges konkreta mål för skydd av olika naturmiljöer. Inom miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft4">Levande skogar, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag </SPAN>och <SPAN class="ft4">Myllrande våtmarker </SPAN>finns konkreta delmål för skydd av naturområden. Andra miljökvalitetsmål som på olika sätt berörs av skydd av naturområden är <SPAN class="ft4">Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö </SPAN>och <SPAN class="ft4">Ett rikt växt- och djurliv.</SPAN></P> <P class="p103 ft3">Miljömålsrådet lämnade 2008 en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen och de delmål som hör till dessa till regeringen (Miljömålen – nu är det bråttom). Inför utvärderingen hade berörda myndigheter utarbetat ett underlag som analyserades av Miljömålsrådet. Den fördjupade utvärderingen har remissbehandlats och utgör ett underlag för regeringens kommande miljömålsproposition.</P> <P class="p119 ft3">Regeringen beslutade i juli 2008 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över och föreslå förändringar i miljömålssystemets struktur och organisation (dir. 2008:95). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2009.</P> <P class="p119 ft7">I propositionen behandlas inte hur miljökvalitetsmålen ska vara utformade. Propositionen tar i stället upp frågor om hur utveckling av arbetssätt och former för skydd av natur bidrar till att nå befintliga mål. Regeringen avser att återkomma i frågan om miljökvalitetsmålen i den kommande miljömålspropositionen.</P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft12">5.3</SPAN><SPAN class="ft13">Sektorsansvaret för miljön</SPAN></P> <P class="p121 ft3">I samhället finns i dag en bred samsyn om sektorsansvaret för miljön, som innebär att varje samhällssektor ska ta sitt ansvar för de miljöfrågor som är kopplade till respektive sektors verksamhet. Sektorsansvaret för miljön lades fast redan i 1988 och 1991 års miljöpolitiska beslut. När det gäller naturvården utvecklades sektorsansvaret ytterligare i regeringens proposition Strategi för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU09, rskr. 1993/94:87). Där lades fast att kärnan i sektorsansvaret är varje närings ansvar för att medverka till ekologisk anpassning av sin verksamhet i syfte att uppfylla miljökvalitetsmålen. Sektorsmyndigheternas roll i naturvårdsarbetet är att</P> <P class="p122 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft35">ta initiativ till insatser och åtgärder,</SPAN></P> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft35">utarbeta sektorsplaner för genomförandet av åtgärder,</SPAN></P> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft35">tillsammans med näringen/sektorn genomföra åtgärder,</SPAN></P> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft35">följa upp resultaten och avge återkommande miljörapporter, och</SPAN></P> <P class="p123 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft35">sprida kunskap och utbildning inom näringen/sektorn om åtgärder</SPAN></P> <P class="p124 ft3">och mål.</P> <P class="p106 ft7">De sektorsvisa aktionsplanerna för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald som fem centrala myndigheter redovisade 1995 var ett viktigt led i att utveckla tillämpningen av sektorsansvaret inom naturvårdens område. Genom sektorsansvaret utvecklas vissa delar av natur-</P> <P class="p125 ft3">19</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <P class="p18 ft7">vårdspolitiken integrerat med respektive politikområde, exempelvis inom Prop. 2008/09:214 skogspolitiken och fiskepolitiken.</P> <P class="p113 ft3">Sektorsansvaret utvecklades vidare i regeringens proposition Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet. 2001/ 02:MU03, rskr. 2001/02:36). Där anfördes att ansvaret för att nå miljökvalitetsmålen inom alla samhällets sektorer fördelas genom sektorsansvaret, det vill säga att myndigheter, företag och andra organisationer inom olika samhällssektorer tar ansvar för miljöfrågor inom sina verksamhetsområden.</P> <P class="p126 ft7">Det särskilda sektorsansvaret utvecklades vidare i 2005 års miljömålsproposition (prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48,</P> <P class="p127 ft3">49). Regeringen pekade ut 18 myndigheter som bör ha ett ansvar för att verka för att alla relevanta miljökvalitetsmål uppnås inom sin respektive sektor. I det särskilda sektorsansvaret för miljömålsarbetet ingår att genomföra åtgärder för att myndigheten och aktörerna inom sektorn ska integrera miljöfrågorna i sin verksamhet så att sektorns negativa miljöpåverkan kan minskas och den positiva miljöpåverkan förstärkas och därmed bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen som en del i hållbar utveckling.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p3 ft12">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p117 ft12">Ekosystemtjänster</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p3 ft3">Ekosystemen förser oss människor med varor och tjänster som är nöd-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">vändiga både för vår överlevnad och för vårt välbefinnande, så kallade</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ekosystemtjänster.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p62 ft3">Ekosystemens strukturer, funktioner och livskraftiga artpopulationer</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">måste säkras för att deras förmåga att producera livsnödvändiga tjänster</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">för människan ska kunna upprätthållas. Ekosystemen måste också funge-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">ra vid de omvärldsförändringar som exempelvis klimatförändringarna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">förväntas medföra. Man talar om att det krävs en motståndskraft (resili-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ens) hos ekosystemen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p62 ft3">För att säkra den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna krävs</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">att många olika typer av naturmiljöer tryggas. För att säkerställa sprid-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ningsmöjligheter för olika arter, inte minst i en situation med förändrat</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">klimat, måste ett nätverk av livsmiljöer finnas i landskapet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Till ekosystemtjänsterna hör en rik och varierad natur som möjliggör</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">naturupplevelser, friluftsliv, jakt och fiske och inte minst den läkande</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">förmåga som naturen har för vårt fysiska och psykiska välbefinnande.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">Upplevelseturism i olika former har ökat och turismindustrin omsätter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">stora belopp globalt sett. I Sverige är många nationalparker och naturres-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">ervat viktiga besöksmål, vilket också bidrar till att skapa en potential för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">landsbygdsutveckling.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p62 ft3">Exempel på ekosystemtjänster som är mycket viktiga för landets eko-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">nomi är produktionen av livsmedel och skogsprodukter inom de areella</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">näringarna. Verksamheterna är i stor utsträckning dessutom förlagda i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">glesbygd och produktion av förnybar energi inom dessa sektorer kommer</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">att få en allt större roll i den pågående omställningen till förnybar energi.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Ett överutnyttjande av naturresurser och föroreningar av miljön kan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">leda till sådana skador på ekosystemen att deras förmåga att leverera</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td44"><SPAN class="p3 ft3">tjänsterna försvagas eller upphör. Förlusten av ekosystemtjänster kan bli</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p22 ft3">20</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_22"> <P class="p108 ft7">kostsam för samhälle och näringar. Exempelvis har förlusten av våtmark- Prop. 2008/09:214 ers vattenrenande funktioner bidragit till den övergödning som skadar ha-</P> <P class="p101 ft7">vets miljö och fisket. Att återskapa ekosystemens funktioner kan kräva stora resurser eller i vissa fall till och med vara omöjligt. En ekonomisk bedömning av ekosystemfunktionernas betydelse och kostnaderna för restaurering kan tillsammans ge en fingervisning av värdet av ekosystemtjänsterna, vilket närmare utvecklas i avsnitt <A href="#page_23">5.6.</A></P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft12">5.5</SPAN><SPAN class="ft13">Klimatförändringarna och naturvården</SPAN></P> <P class="p128 ft3">Två av dagens stora utmaningar, klimatfrågan och bevarandet av den biologiska mångfalden, är sammankopplade med varandra. Klimatförändringarna och dess förväntade effekter utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Samtidigt har den biologiska mångfalden stor betydelse för vår förmåga att anpassa oss till klimatförändringarna. I regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik – klimat (prop. 2008/09:162) anförs följande: ”Det finns en tydlig koppling mellan åtgärder för att minska förlusten av biologisk mångfald och påverkan på klimatet. En aktiv naturvårdspolitik bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser. Välmående ekosystem och rik biologisk mångfald är viktiga för att mark och biomassa ska kunna binda mer koldioxid. Det är därför av stor vikt att den pågående globala utarmningen av den biologiska mångfalden hejdas, också ur ett klimatperspektiv. Ekosystemen spelar en väsentlig roll i att reglera klimatet.”</P> <P class="p129 ft3">Åtgärder för att säkra och restaurera ekosystemen är därmed tillsammans med andra åtgärder nödvändiga komponenter i klimatarbetet. Av- skogning, framför allt i utvecklingsländer, orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Det är därför viktigt att främja ett hållbart brukande och att verka för minskad avskogning internationellt.</P> <P class="p119 ft3">Effekter i svenska ekosystem som vi kan befara utöver själva temperaturhöjningen är bland annat ökad nederbörd och avrinning men större risk för sommartorka i södra Sverige, längre vegetationssäsong samt en spridning av vissa växt- och djurarter norrut, vilket i sin tur kan bära med sig en ökad frekvens skadegörare. Skydd av ekosystem och restaurering av skadade ekosystemfunktioner samt utveckling av anpassade brukningsmetoder och användningsformer för mark och vatten är viktiga instrument i det preventiva arbetet.</P> <P class="p129 ft3">Flöden av växthusgaser till och från skog och mark har en betydelsefull roll att spela i ett globalt perspektiv. Sveriges yta är till mer än hälften täckt av skog och över tio procent av landet är täckt av myrar och andra torvbildande marker. Varje år omvandlas här betydande mängder av atmosfärens koldioxid till organiska kolföreningar i såväl träd som mark. Samtidigt tas en stor mängd bundet kol bort från skogen genom skogsavverkningar. Merparten lagras i träprodukter, blir till pappersmassa eller ersätter fossila bränslen. Ett ökat upptag av koldioxid i skog och mark är en viktig faktor för att hålla nere koldioxidkoncentrationen i atmosfären. Skyddade skogar kan bidra till ökad upplagring av kol medan restaurering av dikade myrar i vissa fall kan hejda omvandlingen av det i torven upplagrade kolet till koldioxid.</P> <P class="p130 ft3">21</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <P class="p131 ft7">Ett långsiktigt hållbart skogsbruk med hög tillväxt av biomassa ökar Prop. 2008/09:214 möjligheterna att använda biomassa som ersättning för fossila råvaror för</P> <P class="p18 ft3">både energiförsörjning och andra ändamål.</P> <P class="p132 ft3">Skydd av naturområden är en viktig komponent i det svenska klimatarbetet, både för att öka upplagringen av kol och för att säkra ekosystemens motståndskraft mot förändringar. Därför bör även klimatfrågor vara en utgångspunkt för bevarande av natur. Bevarandet bör ses i ett helhetsperspektiv för hela ekosystemen, såväl i landskapet som till havs, där man beaktar skyddet av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i relation till såväl klimatet som andra aspekter.</P> <P class="p133 ft3">Åtgärder för att ersätta fossilbaserad energiförsörjning med förnybara energislag kan i vissa fall komma i konflikt med bevarande av biologisk mångfald. Det kan bland annat gälla anläggande av vindkraftsparker eller åtgärder för att öka uttaget av biomassa. Detsamma kan gälla anpassningsåtgärder, som anläggande av infrastruktur eller vattenavledning. En ökad integration av dessa frågor genom ökad kunskap, nyttjandet av positiva synergieffekter och en helhetssyn är därför nödvändiga element i ett hållbart samhälle. När det gäller vindkraften har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att bland annat tydliggöra möjligheterna för samexistens vid vindkraftetablering i Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> till havs och belysa möjligheter till synergier mellan biologisk mångfald och vindkraft.</P> <P class="p133 ft7">Strategisk forskning om klimatförändringarnas effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald bör utvecklas, vilket regeringen föreslagit i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50).</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p3 ft12">5.6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p117 ft12">Ekonomiska risker med passivitet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p3 ft3">Många av ekosystemtjänsterna är kollektiva nyttigheter som inte är</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">marknadsprissatta. De kan därför uppfattas som gratis så länge naturens</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">förutsättningar att producera dem inte försämras eller upphör. Att återfå</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">ekosystemtjänster genom olika typer av restaureringsinsatser är ofta både</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">kostsamt och tidskrävande, i vissa fall i praktiken omöjligt. När det gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">utrotning av arter är skadan permanent.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p62 ft3">FN har tagit initiativ till en bedömning av tillståndet för jordens eko-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">system (Millennium Ecoystem Assessment, MA). I en lägesrapport 2005</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">redovisades tillståndet för jordens ekosystemtjänster och vilka trenderna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">är. Enligt rapporten är 15 av 24 studerade ekosystemtjänster på väg att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">utarmas och flera av de övriga är i riskzonen. Nedsättningen av ekosyste-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">mens möjligheter att producera ekosystemtjänster innebär förlorade kapi-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">taltillgångar. Förluster som oftast inte omedelbart syns i länders brutto-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">nationalprodukt. Det är därför nödvändigt att prissätta ekosystemtjänst-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">erna för att åskådliggöra kapitalförlusterna och att skapa ett system där</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">kostnaderna för förlust av biologisk mångfald och restaurering vägs in i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ekonomiska beslut. Mer information om <NOBR>FN-initiativet</NOBR> är tillgänglig på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">www.millenniumassessment.org.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p62 ft3">Ett intressant initiativ på senare tid är studien om ekosystemens och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">den biologiska mångfaldens ekonomi, som initierades 2008 av Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">och Europeiska kommissionen på uppmaning av <NOBR>G8-länderna</NOBR> (The Eco-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td44"><SPAN class="p3 ft3">nomics of Ecosystems and Biodiversity, TEEB). Studien är inspirerad av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p22 ft3">22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_24"> <P class="p108 ft7"><NOBR>FN-initiativet</NOBR> om bedömning av ekosystemen och ska bland annat tydlig- Prop. 2008/09:214 göra att finansiering av bevarande av biologisk mångfald är en investe-</P> <P class="p101 ft3">ring. Studien ska även utveckla underlag för framtida finansieringsverktyg. Syftet är att skapa en bättre förståelse för ekosystemens värde och skapa ekonomiska instrument för att hantera dessa. Initiativtagarnas intention är att resultatet av studien ska bidra till en effektivare politik för skydd av biologisk mångfald och till att målen i konventionen om biologisk mångfald ska kunna nås.</P> <P class="p106 ft3"><NOBR>TEEB-studien</NOBR> pågår för närvarande och en första rapport kom 2008 (The Economics of Ecosystems & Biodiversity, An Interim Report). I rapporten konstateras att naturen förser människan med en stor mångfald av ekosystemtjänster som uppfattas som självklara och ofta saknar marknadsprissättning. Detta har skapat ett överutnyttjande som utarmar den biologiska mångfalden. Utarmningen försvagar ekosystemtjänsterna, vilket i sin tur utgör ett stort hot mot människans välfärd. Risken är stor att utbredningen av viktiga ekosystem minskar och att vissa ekosystem försvagas så långt att restaurering blir omöjlig.</P> <P class="p129 ft3">Rapporten framhåller att ekosystemtjänsterna måste ges en mycket tydligare plats i samhällsplaneringen och ges mer rättvisande värden. Nya marknadsbaserade system för att hantera ekosystemtjänsternas värden behöver utvecklas. Det är då också centralt att kunna mäta kostnad och nytta med ekosystemtjänsterna. <NOBR>TEEB-studiens</NOBR> kommande rapporter syftar bland annat till att beskriva ramverk och metoder för ekonomisk värdering av de viktigaste ekosystemtjänsterna.</P> <P class="p106 ft3">Konjunkturinstitutet redovisade 2007 ett regeringsuppdrag om ekonomiska metoder för monetär värdering av biologisk mångfald och erfarenheter av dessa metoder (Monetär värdering av biologisk mångfald, En sammanställning av metoder och erfarenheter, Specialstudier No 14, Konjunkturinstitutet, 2007). Enligt rapporten kan bevarandet av biologisk mångfald innebära att mark tas i anspråk och därmed hindrar aktiviteter som kan generera intäkter. För att bedöma den samhällsekonomiska nyttan kan det därför vara motiverat att försöka värdera den biologiska mångfalden i monetära termer. Det ekonomiska värdet kan relatera till den nytta man kan få av en art eller naturtyp – användarvärde, eller den betalningsvilja som kan finnas för att säkra existensen av en art eller naturtyp – existensvärde. Begreppet ekosystemtjänster är centralt när det gäller att värdera biologisk mångfald monetärt.</P> <P class="p134 ft3">I rapporten påtalas också att det finns kritik mot det rimliga i att ekonomiskt värdera naturresurser, att kunskapsbrist kan vara ett hinder liksom avsaknad av marknad för den biologiska mångfalden. Ekonomisk värdering av biologisk mångfald kan snarare tjäna som ett komplement till befintliga metoder för överväganden av insatser för biologisk mångfald.</P> <P class="p135 ft12"><SPAN class="ft12">5.7</SPAN><SPAN class="ft13">Internationella åtaganden</SPAN></P> <P class="p128 ft7">Internationellt samarbete krävs för att nå framgång i arbetet för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och naturresurserna. Sverige har ingått ett flertal internationella överenskommelser som berör be-</P> <P class="p136 ft3">23</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <P class="p137 ft5">varande av biologisk mångfald och skydd av naturmiljöer. De viktigaste Prop. 2008/09:214 som har relevans för skydd av naturområden redovisas i detta avsnitt.</P> <P class="p138 ft4">Konventionen om biologisk mångfald</P> <P class="p139 ft3">Den främsta av de internationella konventioner och avtal som rör biologisk mångfald är FN:s ramkonvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD). Konventionen antogs vid FN:s möte om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 och ratificerades av Sverige 1993 (SÖ 1993:77). Genom konventionen har Sverige åtagit sig att arbeta för konventionens tre mål om bevarande av biologisk mångfald, hållbart nyttjande av dess beståndsdelar och rättvis fördelning av nyttan med naturens genetiska resurser.</P> <P class="p140 ft3">Konventionen har utvecklat ekosystemansatsen, som är en arbetsmetod för bevarande och hållbart nyttjande av land, vatten och levande varelser. Ekosystemansatsen förutsätter en adaptiv (anpassad) förvaltning av naturresurserna för att ta hänsyn till komplexiteten och dynamiken i ekosystemen.</P> <P class="p133 ft3">Det globala målet att till 2010 signifikant minska förlusten av biologisk mångfald sattes av konventionen om biologisk mångfald 2002 och antogs av FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg samma år. Europeiska unionen antog 2001 en liknande men ambitiösare målsättning, att till 2010 stoppa förlusten av biologisk mångfald (jfr avsnitt <A href="#page_26">5.8)</A>.</P> <P class="p141 ft6">Konventionen om biologisk mångfalds arbetsprogram för skyddade naturområden</P> <P class="p142 ft7">År 2004 antogs ett globalt arbetsprogram för skyddade områden inom konventionen om biologisk mångfald. Arbetsprogrammet innehåller fyra huvudelement:</P> <P class="p143 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft11">Direkta åtgärder för planering, urval, etablering, förstärkning och skötsel av skyddade områden och system av skyddade områden. Här finns tydliga och tidsbestämda mål för åtgärder som tillsammans ska skapa ett effektivt globalt nätverk av skyddade områden.</SPAN></P> <P class="p144 ft7"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft17">Berördas deltagande och inflytande, rättvisa och fördelning av nytta. Detta rör det folkliga engagemanget för skyddade områden, men även viktiga människorättsliga aspekter som till exempel ursprungsfolks rättigheter i förhållande till nationella regeringar.</SPAN></P> <P class="p144 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft11">Stödjande aktiviteter. Detta överlappar punkt 2 i viktiga delar, bland annat rörande allmän medvetenhet om biologisk mångfald och ekonomiska drivkrafter för allmänheten och lokalsamhällen, men handlar därutöver om översyn av policy och kunskapsbehov inom miljömyndigheter och sektorer för att på bästa sätt stödja ett effektivt arbete med områdesskydd.</SPAN></P> <P class="p145 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft11">Standarder, utvärdering och övervakning. Detta handlar om att ta fram nationella riktlinjer och rutiner för planering, etablering och skötsel samt för att övervaka och utvärdera effektiviteten i arbetet. Arbetet ska vägledas och utvecklas genom vetenskapliga studier och tillämpning av befintlig vetenskaplig kunskap.</SPAN></P> <P class="p146 ft3">24</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <P class="p100 ft7">Ett huvudmål för programmet är att etablera nationella och regionala Prop. 2008/09:214 system av skyddade områden, till lands 2010 och till havs 2012, som till-</P> <P class="p18 ft3">sammans ska bidra till att uppfylla konventionens mål.</P> <P class="p103 ft7">Genom att ställa sig bakom beslut antagna vid konventionens åttonde och nionde partsmöten 2006 och 2008 har Sverige gjort åtaganden om arbetsprogrammet. I besluten betonas framför allt en ändamålsenlig och långsiktig finansiering av skyddade områden, liksom åtgärder för att stimulera lokal delaktighet och samverkan samt åtgärder för förbättrad representativitet i skyddet av naturområden.</P> <P class="p147 ft4">Andra internationella naturvårdskonventioner</P> <P class="p148 ft7">Vid sidan av konventionen om biologisk mångfald finns ett antal andra internationella och regionala konventioner som hanterar biologisk mångfald, såsom</P> <P class="p149 ft5"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft36">Bernkonventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö (SÖ 1983:30),</SPAN></P> <P class="p56 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft35">Ramsarkonventionen om skydd av våtmarker (SÖ 1975:76),</SPAN></P> <P class="p56 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft35">Bonnkonventionen om skydd av flyttande vilda djur (SÖ 1983:37),</SPAN></P> <P class="p149 ft7"><SPAN class="ft3">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">CITES-konventionen</SPAN></NOBR> om internationell handel med utrotningshotade djur och växter (SÖ 1974:41),</P> <P class="p56 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft35">Helsingforskonventionen om Östersjöns miljö (SÖ 1996:22), och</SPAN></P> <P class="p56 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">Ospar-konventionen</SPAN></NOBR> om Nordsjöns miljö (SÖ 1994:25).</P> <P class="p106 ft5">Vidare sker ett väsentligt samarbete inom Europeiska unionen, vilket behandlas nedan.</P> <P class="p147 ft4">Unescos världsarvskonvention</P> <P class="p150 ft3">För att skydda jordens mest värdefulla kultur- och naturmiljöer mot förstörelse och förfall antogs konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, Världsarvskonventionen, vid <NOBR>FN-organet</NOBR> Unescos generalkonferens 1972. Konventionen har undertecknats av 167 stater. Sverige ratificerade konventionen 1985 (SÖ 1985:8).</P> <P class="p119 ft3">Genom att underteckna konventionen förbinder sig varje land inte bara att vårda världsarvsområden på eget territorium utan också att vårda och skydda sitt övriga nationella arv. Till detta kommer krav på att också respektera natur- och kulturobjekt i andra länder.</P> <P class="p119 ft7">Sverige har för närvarande 14 världsarv. Flertalet är kulturarv. Världsarvet Laponia är både natur- och kulturarv och Höga kusten enbart naturarv.</P> <P class="p151 ft12"><SPAN class="ft12">5.8</SPAN><SPAN class="ft13">EU och naturvården</SPAN></P> <P class="p152 ft7">En för Europeiska unionen utvecklad målsättning att till 2010 stoppa förlusten av biologisk mångfald slogs fast i det sjätte miljöhandlingsprogrammet genom beslut av Europeiska rådet i Göteborg 2001. Målet införlivades i de svenska miljökvalitetsmålen 2005. I EU:s strategi för biologisk mångfald från 1998 riktar man särskilt in sig på att frågan om biologisk mångfald ska integreras i sektorspolitiken, bland annat när det gäl-</P> <P class="p130 ft3">25</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <P class="p18 ft7">ler naturtillgångar, jordbruk, fiske, regionpolitik, fysisk planering, sko- Prop. 2008/09:214 gar, energi och transport, turism, utveckling och ekonomiskt samarbete.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p62 ft3">Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet är tillsammans EU:s vik-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">tigaste bidrag till arbetet med att bevara biologisk mångfald. Bland övri-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ga <NOBR>EU-regelverk</NOBR> som berör naturvården kan nämnas marina direktivet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">(2008/56/EG), EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), den gemen-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p3 ft3">samma jordbrukspolitiken samt den gemensamma fiskepolitiken.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p3 ft4">Art- och habitatdirektivet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p3 ft3">Syftet med art- och habitatdirektivet (rådets direktiv 92/43/EEG av den</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) är</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">att bevara biologisk mångfald inom Europeiska unionen genom att upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">rätthålla gynnsam bevarandestatus (livskraftig förekomst) hos angivna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">naturtyper (habitat) samt arter och deras livsmiljöer. Av direktivets om-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">kring 1 000 växt- och djurarter och 200 naturtyper finns ungefär 150 ar-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ter och 90 naturtyper i Sverige.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Direktivet består av två delar: nätverket Natura 2000 för skydd av om-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">råden (se nedan) och generella bestämmelser om bevarande av arter. I</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">direktivet finns kriterier för val av områden samt förteckningar över arter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">och naturtyper som ska ingå i nätverket. Direktivet innehåller också för-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">teckningar över djur- och växtarter som kräver strikt skydd, arter som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft3">kan bli föremål för förvaltningsåtgärder samt förbjudna fångstmedel.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p3 ft4">Fågeldirektivet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p3 ft3">Fågeldirektivet (rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om be-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">varande av vilda fåglar) innebär skydd av alla naturligt förekommande</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">fågelarter inom Europeiska unionen. Vissa fågelarter är undantagna en-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ligt förteckningar i direktivets bilagor. Jakten är reglerad och nästan all</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">handel med fåglar av arter som lever vilt i Europeiska unionen är förbju-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">den. Särskilda skyddsområden för utpekade skyddsvärda arter ska väljas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ut i likhet med art- och habitatdirektivet och infogas i Natura <NOBR>2000-nät-</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">verket. Direktivets bilagor omfattar cirka 200 hotade och därmed särskilt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">skyddsvärda fågelarter varav 66 häckar regelbundet i Sverige. Skyddet in-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">riktas på häckningsplatser, övervintringsområden och rastplatser. Skydds-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft3">värda arter ska finnas kvar i livskraftiga bestånd.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p3 ft4">Natura 2000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p3 ft3">Natura 2000 består av ett nätverk av värdefulla naturområden, som sedan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">1993 byggs upp inom Europeiska unionen. Områdena utses av medlems-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">staterna efter särskilda kriterier i art- och habitatdirektivet och fågeldirek-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">tivet. Urvalet av områden till nätverket baseras på förekomst av olika</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">naturtyper och växt- och djurarter. Medlemsstaterna ska utse de bäst</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">lämpade områden till det gemensamma nätverket. Nätverket av områden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">har till syfte att säkerställa att utpekade naturtyper (habitat) och djur- och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">växtarter av gemenskapsintresse ska kunna fortleva och ha en gynnsam</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">bevarandestatus.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Medlemsstaterna ska enligt direktiven bidra till nätverket i proportion</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">till förekomsten av de aktuella naturtyperna och arterna inom det egna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p3 ft3">landet. Processen med att ange områden till nätverket är nu i stort sett</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p22 ft3">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_28"> <P class="p108 ft7">avslutad. Europeiska kommissionen utvärderar medlemsstaternas bidrag Prop. 2008/09:214 för att identifiera eventuella brister, som medlemsstaterna måste åtgärda.</P> <P class="p103 ft7">Sverige har hittills pekat ut drygt 4 100 områden med en yta på mer än 6,5 miljoner hektar enligt de båda direktiven. Större delen av de svenska Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> är redan skyddade som naturreservat eller nationalparker. Under 2008 föreslog EU:s medlemsstater marina områden till nätverket. Under 2009 kommer Sverige att komplettera den svenska delen av nätverket med områden som är livsmiljöer för vissa arter.</P> <P class="p153 ft1">6 Nuvarande skyddsformer och arbetssätt</P> <P class="p138 ft12"><SPAN class="ft12">6.1</SPAN><SPAN class="ft13">Skyddade naturområden – en översikt</SPAN></P> <P class="p128 ft3">I detta och följande avsnitt beskrivs de befintliga formerna för formellt skydd av värdefulla naturområden. Värdefull natur skyddas främst enligt bestämmelser i 7 kap. miljöbalken. Naturvårdsavtal enligt jordabalken räknas också till de formella skyddsformerna.</P> <P class="p119 ft3">Vid sidan av det formella skyddet sker stora och viktiga åtaganden genom olika frivilliga naturvårdsinsatser, till exempel markägares frivilliga avsättningar av skyddsvärd skog eller åtgärder inom landsbygdsprogrammet för skötsel av olika naturmiljöer i odlingslandskapet.</P> <P class="p106 ft7">Naturmiljön kan också skyddas genom andra bestämmelser som avser särskilda områden. Bland annat kan nämnas miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 och 4 kap. där bland annat områden av riksintresse anges liksom älvar och älvsträckor där bland annat vattenkraftsutbyggnad inte får förekomma. Dessa bestämmelser tas inte ytterligare upp i avsnitt 6, utöver det som anges om nationalstadsparken i avsnitt <A href="#page_34">6.3.</A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft15">Typ av skyddat</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p154 ft15">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p154 ft15">Total areal</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td50"><SPAN class="p155 ft15">Landareal</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p22 ft15">Skyddad landareal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft39">område</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p154 ft39">(hektar)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td50"><SPAN class="p155 ft39">(hektar)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p22 ft39">av Sveriges totala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td50"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p22 ft39">landareal,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td50"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p22 ft15">(procent)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td48"><SPAN class="p3 ft21">Nationalparker</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p154 ft21">28</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p154 ft21">699 657</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td50"><SPAN class="p155 ft21">629 839</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p22 ft21">1,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft21">Naturreservat</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p154 ft21">3 283</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p154 ft21">4 366 472</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td50"><SPAN class="p155 ft21">3 650 163</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p22 ft21">8,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td48"><SPAN class="p3 ft21">Kulturreservat</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p154 ft21">34</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td49"><SPAN class="p154 ft21">6 949</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p155 ft21"><NOBR>--</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p22 ft21">0,02</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft21">Djur- och växt-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p154 ft21">892</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p154 ft21">94 154</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p155 ft21">64 605</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p22 ft21">0,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td48"><SPAN class="p3 ft21">skyddsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td50"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td48"><SPAN class="p3 ft21">Naturminnen</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p154 ft21">1 203</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td49"><SPAN class="p154 ft21"><NOBR>--</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p155 ft21"><NOBR>--</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p22 ft21"><NOBR>--</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft21">Biotopskydds-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p154 ft21">6 164</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p154 ft21">19 709</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p155 ft21">19 709</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p22 ft21">0,05</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td48"><SPAN class="p3 ft21">områden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td50"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft21">Naturvårdsavtal</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p154 ft21">3 765</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p154 ft21">28 293</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p155 ft21">28 293</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p22 ft21">0,1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p156 ft42"><SPAN class="ft41">Tabell 1. </SPAN>Sammanställning av vissa skyddade områden och deras arealer per den 31 december 2008 enligt utdrag ur Naturvårdsverkets naturvårdsregister i april 2009 och uppgifter från Riksantikvarieämbetet. Uppgifterna om naturreservat avser även naturvårdsområden, som utgör cirka 3 procent av både antalet och totalarealen.</P> <P class="p157 ft3">27</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p3 ft15">Typ av skyddat</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p154 ft15">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p154 ft15">Total areal</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p155 ft15">Landareal</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p22 ft15">Skyddad landareal <SPAN class="ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p3 ft43">område</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td49"><SPAN class="p154 ft43">(hektar)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td50"><SPAN class="p155 ft43">(hektar)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p158 ft43">av Sveriges totala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td50"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p158 ft43">landareal,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td50"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p158 ft15">(procent)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p3 ft21">Natura 2000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p154 ft21">4 071</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p154 ft21">6 502 445</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p155 ft21">4 741 401</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p158 ft21">11,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p3 ft21">varav utanför</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p154 ft21">1 837 310</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p155 ft21">752 604</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p158 ft21">1,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p3 ft42">nationalparker och</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td50"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p3 ft21">naturreservat</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td50"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft21"><SPAN class="ft45">Tabell 2. </SPAN>Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> i Sverige den 31 december 2008 enligt utdrag ur Naturvårdsverkets naturvårdsregister och Natura <NOBR>2000-databas</NOBR> i april 2009.</P> <P class="p160 ft3">I tabell 1 och 2 redovisas uppgifter om de viktigaste skyddsformerna i</P> <P class="p161 ft7">7 kap. miljöbalken och deras arealer. I tabell 1 ingår naturvårdsavtalen. Natura <NOBR>2000-områdena</NOBR> redovisas separat i tabell 2 på grund av det stora överlappet mot andra skyddsformer.</P> <P class="p162 ft3">Naturreservat och nationalparker är de ytmässigt helt dominerande formerna för områdesskydd i Sverige. I dag är drygt 10 procent av Sveriges totala landareal skyddad som nationalpark och naturreservat (i de uppgifter som redovisas för naturreservat ingår naturvårdsområden). Skyddet har en stark koncentration till fjällkedjan. I fjällregionen är 43 procent av landarealen skyddad. I resten av landet nedanför fjällen är 2,3 procent av den totala landarealen skyddad som nationalpark och naturreservat. Med fjällregionen avses mark ovanför gränserna för fjällnära skog enligt Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 1991:3).</P> <P class="p163 ft7">Biotopskyddsområden som har beslutats i ett enskilt fall är det områdesskydd som dominerar i antal, men eftersom sådana biotopskyddsområden är ganska små har de sammantaget en begränsad areal.</P> <P class="p164 ft12"><SPAN class="ft12">6.2</SPAN><SPAN class="ft46">Områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken</SPAN></P> <P class="p165 ft4">Nationalparker</P> <P class="p166 ft7">Sverige har i dag 28 nationalparker. Riksdagen beslutade nyligen om den 29:e, Kosterhavets nationalpark (prop. 2008/09:98, bet. 2008/09:MJU19, rskr. 2008/09:196). De första nio nationalparkerna tillkom redan 1909 (jfr avsnitt <A href="#page_18">5.1)</A>.</P> <P class="p162 ft3">Enligt 7 kap. 2 § miljöbalken kan ett mark- eller vattenområde som tillhör staten förklaras som nationalpark i syfte att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. Beslut om att bilda nationalparker fattas av regeringen efter medgivande av riksdagen.</P> <P class="p167 ft7">Naturvårdsverket beslutar om föreskrifter och skötselplan för nationalparker. Verket tar också fram beslutsunderlag inför bildande av nya nationalparker och svarar för den långsiktiga planeringen för nya nationalparker. Nationalparkerna förvaltas med något undantag av länsstyrelsen i det län där respektive park är belägen.</P> <P class="p168 ft3">28</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <P class="p100 ft7">Drygt 85 procent av den totala nationalparksarealen ligger inom fjäll- Prop. 2008/09:214 området i Norrbottens län (Abisko, Stora Sjöfallet, Sarek, Pieljekaise,</P> <P class="p101 ft3">Vadvetjåkka, Padjelanta) eller fjällnära i samma län (Muddus). Av den sammanlagda landareal som skyddats i form av nationalparker, naturreservat och djur- och växtskyddsområden utgör nationalparkernas landareal 15 procent.</P> <P class="p106 ft7">Naturvårdsverket tog 2008 fram en reviderad plan för genomförandet av nya nationalparker. Verket föreslog 13 nya nationalparker och utvidgning av sju befintliga parker (jfr avsnitt 8.10).</P> <P class="p103 ft5">Vid bildandet av nya nationalparker krävs att berörda markområden kan köpas in av staten om inte staten redan äger dem.</P> <P class="p169 ft3"><SPAN class="ft16">Figur 1. </SPAN>Karta över Sveriges nationalparker, naturreservat och</P> <P class="p170 ft3">naturvårdsområden.</P> <P class="p171 ft3">29</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft4">Naturreservat</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p22 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft3">Naturreservat är den till ytan mest utbredda skyddsformen för långsiktigt</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">bevarande av större, värdefulla naturområden. Av den sammanlagda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">landareal som skyddats i form av nationalparker, naturreservat och djur-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">och växtskyddsområden utgör naturreservaten över 80 procent. I slutet av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">2008 fanns det 3 283 naturreservat (inklusive naturvårdsområden, jfr</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">tabell 1).</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Enligt 7 kap. 4 § miljöbalken får naturreservat bildas i syfte att bevara</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller till-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">godose behovet av områden för friluftslivet. Även kulturpräglade miljöer</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">kan enligt praxis skyddas inom ett naturreservat liksom naturvärden kan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">bevaras i ett kulturreservat. Naturreservat är ett av de viktigaste natur-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">vårdsverktygen för att uppnå de miljökvalitetsmål som rör långsiktigt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skydd av natur.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Såväl länsstyrelsen som kommunen kan bilda naturreservat och 223 av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">de 3 283 reservaten är bildade genom kommunala beslut.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">I avsnitt 6.5 beskrivs hur ett typiskt ärende om bildande av ett natur-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">reservat hanteras och i avsnitt 6.6 beskrivs nuvarande ersättningsbestäm-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">melser.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">När ett naturreservat bildas beslutas om de inskränkningar i mark-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">användningen som behövs för att uppnå syftet med reservatet. Det med-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">delas även föreskrifter om allmänhetens vistelse i området. En skötsel-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">plan beslutas, som beskriver hur området ska skötas och vilka eventuella</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">anordningar för besökare till området som är aktuella.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">Beslutsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen eller kommunen, är i regel för-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">valtare av naturreservatet. Förvaltarens ansvar är att se till att skötsel-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">planen genomförs och att bland annat upphandla skötselåtgärder.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td55"><SPAN class="p3 ft4">Kulturreservat</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft3">Kulturreservat får med stöd av 7 kap. 9 § miljöbalken bildas av en läns-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">styrelse eller kommun i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade land-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">skap. Skyddsformen kulturreservat infördes med miljöbalken 1999 och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">regelverket är snarlikt det som gäller för naturreservat. I valet mellan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">natur- eller kulturreservat har syftet med skyddet en avgörande betydelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">Kulturreservat kan också innehålla värdefulla naturmiljöer liksom natur-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">reservat ofta innehåller kulturmiljövärden (jfr avsnitt <A href="#page_62">7.8)</A>.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Totalt fanns 34 kulturreservat vid utgången av 2008. Det största kultur-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">reservatet är Lillhärjeåbygget, Jämtlands län, som utgör nära hälften av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">kulturreservatens sammanlagda areal. Av de 34 kulturreservaten har 30</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">bildats av länsstyrelser, övriga 4 av kommuner.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td55"><SPAN class="p3 ft4">Naturminnen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft3">Naturminnen är skyddade naturföremål som till exempel träd, trädgrup-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">per, flyttblock och jättegrytor. I vissa fall omfattar skyddet även ett områ-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">de i anslutning till naturföremålet, vanligtvis mindre än 1 hektar. Natur-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">minnen får bildas av länsstyrelsen eller kommunen med stöd av 7 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">10 § miljöbalken. Merparten av landets 1 203 naturminnen (jfr tabell 1)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">har bildats med stöd av tidigare naturvårdslagstiftning. De flesta natur-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">minnen utgörs av särskilt skyddsvärda träd, till exempel stora ekar.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft3">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td55"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft4">Biotopskyddsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p22 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft3">Biotopskyddsområden omfattar mindre mark- eller vattenområden som</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som av annan orsak är</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får inte verksamheter</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">som kan skada naturmiljön bedrivas. Det finns två typer av biotop-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skyddsområden: dels biotoper som är generellt skyddade, dels ett skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">som kan beslutas i ett enskilt fall.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">De generellt skyddade biotoperna är alléer, pilevallar, stenmurar, od-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">lingsrösen, åkerholmar samt småvatten, våtmarker och källor i jordbruks-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">mark. De är skyddade var de än förekommer i landskapet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Andra biotopskyddsområden, främst i skogsmark, men även i odlings-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">landskapet och i sjöar och vattendrag, får skydd först efter ett beslut i det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">enskilda fallet. Skogsstyrelsen beslutar om biotopskydd i skogsmark me-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">dan länsstyrelsen beslutar när det gäller andra naturtyper. Biotopskydds-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">områden kan vara upp till cirka 20 hektar stora och medelarealen är drygt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">3 hektar. Vid slutet av 2008 fanns det 6 164 biotopskyddsområden som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">var beslutade i ett enskilt fall.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Biotopskyddsområden i skogsmark har de senaste tio åren blivit den</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">till antalet vanligaste skyddsformen. Biotopskydden är en relativt enkel</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skyddsform som inte kräver föreskrifter eller skötselplan. Skyddsformen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">har blivit ett viktigt verktyg i arbetet med miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Levande</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">skogar</SPAN>. Många nyckelbiotoper (skogar med höga naturvärden) får skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">som biotopskyddsområden. Ersättningsreglerna är samma som gäller för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">naturreservat (jfr avsnitt <A href="#page_37">6.6)</A>.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">I denna proposition föreslår regeringen ändringar i reglerna om biotop-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skyddsområden (avsnitt 9.1). Kommunerna ges befogenhet att besluta</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">om biotopskyddsområden i enskilda fall. Samtidigt införs en bestämmel-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">se om att beslutsmyndigheten under vissa förutsättningar kan ge dispens</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">från förbud inom ett biotopskyddsområde som har beslutats i ett enskilt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">fall.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td55"><SPAN class="p3 ft4">Djur- och växtskyddsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft3">I syfte att skydda en sällsynt eller störningskänslig djur- eller växtart får</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">länsstyrelsen eller kommunen med stöd av 7 kap. 12 § miljöbalken bilda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ett djur- eller växtskyddsområde. I slutet av 2008 fanns det 893 sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">områden (jfr tabell 1). Inom dessa råder vanligen tillträdesförbud under</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">en del av året. Föreskrifterna kan även begränsa rätten till jakt och fiske.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">De vanligaste motiven för djur- och växtskyddsområden är att skydda</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">fåglars häckningsområden under häckningstid (fågelskyddsområde) eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">sälars uppehållsplatser (sälskyddsområde). Djur- och växtskyddsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">reglerar endast tillträde, jakt och fiske och innebär inte något annat skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">för naturmiljön. Om miljön som helhet behöver skyddas bör en annan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skyddsform användas, till exempel naturreservat.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">Tillträdesförbud med samma syfte kan även beslutas inom ramen för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">ett beslut om nationalpark eller naturreservat.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p3 ft4">Strandskyddsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft3">Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för alle-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">mansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft3">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td55"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_33"> <P class="p137 ft7">djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet omfattar land- och Prop. 2008/09:214 vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar och vatten-</P> <P class="p172 ft3">drag i hela Sverige. Strandskyddsområdet kan utvidgas till högst 300 meter efter beslut av länsstyrelsen. Det är förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader i strandskyddsområdet. Dispens får ges om det finns särskilda skäl. Strandskydd får upphävas under vissa förutsättningar.</P> <P class="p173 ft7">Riksdagen beslutade nyligen om ändringar i strandskyddsbestämmelserna (prop. 2008/09:119, bet. 2008/09:MJU13, rskr. 2008/09:227). Be- stämmelserna ska bli tydligare, samordnas med plan- och bygglagen (1987:10) samt bättre anpassas till lokala och regionala förhållanden. Målet är att begränsa nybyggnationen i områden som redan har exploaterats i hög utsträckning samtidigt som vissa lättnader kan medges i områden där det finns gott om orörda stränder.</P> <P class="p174 ft4">Vattenskyddsområden</P> <P class="p175 ft3">Vattenskyddsområden har till syfte att skydda vattentillgångar som naturresurs, inte primärt värdefulla naturområden. Ett område som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt kan av länsstyrelsen eller en kommun skyddas som vattenskyddsområde. Vid utgången av 2007 fanns det 1 585 vattenskyddsområden i landet. Enligt ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) ska vissa vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ha erforderligt skydd, vilket ofta kan uppnås genom att bilda vattenskyddsområden.</P> <P class="p176 ft4">Natura <NOBR>2000-områden</NOBR></P> <P class="p177 ft3">Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda. Sverige och övriga <NOBR>EU-länder</NOBR> ska se till att nödvändiga bevarandeåtgärder vidtas i områdena enligt art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet (jfr avsnitt <A href="#page_26">5.8)</A>. Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> utses av regeringen efter förslag av Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Flertalet Natura 2000- områdena är också skyddade som nationalpark eller naturreservat.</P> <P class="p173 ft7">Sverige har åren <NOBR>1995–2008</NOBR> föreslagit att 4 070 områden med en yta på cirka 6,5 miljoner hektar ska ingå i Natura <NOBR>2000-nätverket.</NOBR> Av de svenska Natura <NOBR>2000-områdena</NOBR> har 84 procent av landarealen och 72 procent av den totala arealen redan skyddats som naturreservat eller nationalparker.</P> <P class="p178 ft3">Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> kan till skillnad från andra skyddsformer enligt</P> <P class="p172 ft7">7 kap. miljöbalken omfatta vattenområden i en stats ekonomiska zon, dvs. utanför territorialvattengränsen. Reglerna kan därför användas för att skydda marina utsjöområden.</P> <P class="p132 ft3">För varje Natura <NOBR>2000-område</NOBR> tar länsstyrelsen fram en bevarandeplan efter samråd med markägare, kommuner och andra berörda. Denna plan beskriver områdets värden, vilka arter och naturtyper som finns, målen för området, vilka skydds- och skötselåtgärder som behövs samt eventuella hot mot värdena. En bevarandeplan är inte rättsligt bindande.</P> <P class="p179 ft7">I ett Natura <NOBR>2000-område</NOBR> får man inte utan tillstånd bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön.</P> <P class="p18 ft9">Om tillstånd vägras och pågående markanvändning inom berörd del av</P> <P class="p171 ft3">32</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <P class="p108 ft5">en fastighet avsevärt försvåras, har fastighetsägaren rätt till ersättning en- Prop. 2008/09:214 ligt bestämmelserna i 31 kap. miljöbalken.</P> <P class="p138 ft4">Naturvårdsområden</P> <P class="p150 ft7">Skyddsformen naturvårdsområde tillkom 1974 genom regler i naturvårdslagen (1964:822). Möjligheten att bilda naturvårdsområden upphörde vid införandet av miljöbalken 1999. Skyddsformen hade likheter med naturreservat men föreskrifterna fick inte vara så ingripande att ersättning skulle kunna utgå. Befintliga naturvårdsområden ska anses som naturreservat vid tillämpningen av miljöbalken enligt 9 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p3 ft12">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p3 ft12">Övriga skyddsformer</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td44"><SPAN class="p3 ft4">Naturvårdsavtal</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td44"><SPAN class="p3 ft3">Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan staten eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">en kommun och en fastighetsägare om vad denne kan tillåta eller tåla an-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">gående naturvården inom ett område på sin fastighet. Ett naturvårdsavtal</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ska enligt 7 kap. 3 § jordabalken anses vara en nyttjanderätt och kan där-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">med skrivas in i fastighetsregistret för att gälla också en eventuell ny äga-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">re till fastigheten. Avtalen kan som längst vara <NOBR>50-åriga.</NOBR> Vanligtvis teck-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">nas naturvårdsavtal för att bevara naturvärden och biologisk mångfald,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">men även kulturmiljövärden och värden för rekreation och friluftsliv kan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">tillgodoses med avtalen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Flertalet naturvårdsavtal har hittills tecknats av Skogsstyrelsen för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">bevarande av värdefulla skogsmiljöer inom miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Levande</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">skogar</SPAN>. Även länsstyrelserna kan sedan 2007 betala ersättning till mark-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ägare vid tecknandet av ett naturvårdsavtal, vilket än så länge skett i min-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">dre omfattning. Vid slutet av 2008 fanns 3 765 naturvårdsavtal som om-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">fattar en landareal av drygt 28 000 hektar.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Markägaren kan få ekonomisk ersättning för de begränsningar i bruk-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">andet som avtalet medför.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Flera frågor som rör tillämpningen av naturvårdsavtal behandlas i av-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td28"><SPAN class="p3 ft3">snitt <A href="#page_71">8.5.</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td56"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td44"><SPAN class="p3 ft4">Nationalstadsparken</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td44"><SPAN class="p3 ft3">Sveriges enda nationalstadspark, Kungliga nationalstadsparken, bildades</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">1995 genom en ändring i dåvarande lagen (1987:12) om hushållning med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">naturresurser m.m. Parken omfattar området <NOBR>Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">Djurgården och är belägen i Stockholms, Solna och Lidingö kommuner i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">Stockholms län.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Nationalstadsparker regleras i 4 kap. 7 § miljöbalken och skyddsfor-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">men skiljer sig helt från skyddsformerna i 7 kap. miljöbalken. Skyddet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">har karaktären av rambestämmelse, som tillämpas vid prövning enligt an-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">nan lagstiftning. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td44"><SPAN class="p3 ft3">historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Andra om-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p22 ft3">33</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_35"> <P class="p137 ft7">rådesskydd kan förekomma inom en nationalstadspark, till exempel Prop. 2008/09:214 naturreservat, om det behövs för områdets skydd och vård.</P> <P class="p179 ft3">Reglerna om en nationalstadspark har nyligen kompletterats med en bestämmelse i 4 kap. 7 § miljöbalken som gör det möjligt att vidta angelägna åtgärder som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark (prop. 2008/09:220, bet. 2008/09:CU18, rskr. 2008/ 09:210). En förutsättning för att vidta sådana åtgärder är att parken återställs så att det inte kvarstår mer än en obetydlig skada eller ett obetydligt intrång. Med den nya bestämmelsen är det långsiktiga skyddet för en nationalstadspark oförändrat liksom kravet att parkens natur- och kulturvärden inte får gå förlorade.</P> <P class="p133 ft7">Regeringen har tidigare i år beslutat om en nationalstadsparksförordning (2009:55) där det bland annat anges att länsstyrelsen ska besluta om en vård- och utvecklingsplan för parken och ha uppsikt över utvecklingen av parkens värden.</P> <P class="p151 ft12"><SPAN class="ft12">6.4</SPAN><SPAN class="ft46">Berörda myndigheter vid skydd av natur</SPAN></P> <P class="p180 ft3"><SPAN class="ft4">Naturvårdsverket </SPAN>har det centrala ansvaret för skyddet av naturområden och samordnar arbetet med flertalet typer av skydd av natur på nationell nivå. Verket tar fram riktlinjer och nationella program för naturvården samt disponerar anslaget för biologisk mångfald, som används för markägarersättningar och skötsel av skyddade områden med mera. Naturvårdsverket svarar också för det operativa arbetet med att bilda nationalparker och är förvaltare för de fastigheter som staten förvärvat för naturvårdsändamål.</P> <P class="p133 ft3"><SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>ansvarar för biotopskydd i skogsmark och arbetar med naturvårdsavtal. Det operativa arbetet med att skydda områden sker inom Skogsstyrelsens distrikt. Finansiering av Skogsstyrelsens biotopskyddsområden och naturvårdsavtal sker från myndighetens anslag. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet för biotopskyddsområden som den har bildat och för Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> i skogsmark.</P> <P class="p140 ft7"><SPAN class="ft14">Riksantikvarieämbetet </SPAN>har det centrala ansvaret för kulturreservat och finansierar arbetet med statliga kulturreservat.</P> <P class="p132 ft3"><SPAN class="ft4">Länsstyrelsen </SPAN>har ansvaret för områdesskyddet i länet och svarar för det operativa arbetet med att bilda flertalet typer av områdesskydd som naturreservat, kulturreservat, naturminnen och djur- och växtskyddsområden. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för de områdesskydd den har beslutat om. Länsstyrelsen är ansvarig för skötseln av merparten av de statligt skyddade områdena.</P> <P class="p179 ft3"><SPAN class="ft4">Kommunen </SPAN>har i dag befogenhet att besluta om vissa typer av områdesskydd: naturreservat, kulturreservat, naturminnen, djur- och växtskyddsområden och vattenskyddsområden. En kommun har tillsynen över de områdesskydd den har beslutat om. Från och med den 1 juli 2009 kommer kommunen att ha ett ökat ansvar i frågor som rör strandskyddet. Kommunen svarar för finansiering av såväl ersättningar till markägare som skötsel vad gäller kommunala områdesskydd. Statsbidrag för bildande av naturreservat kan dock erhållas från Naturvårdsverket.</P> <P class="p181 ft3">34</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p182 ft12"><SPAN class="ft12">6.5</SPAN><SPAN class="ft13">Processen vid skydd av ett naturområde</SPAN></P> <P class="p183 ft3">I detta avsnitt redogörs kort för hur det i praktiken går till när man inrättar ett formellt skydd för ett område. Som exempel beskrivs ett ärende där länsstyrelsen avser att bilda ett naturreservat. Processen är principiellt likartad vid bildande av andra områdesskydd enligt miljöbalken, även när Skogsstyrelsen eller en kommun är ansvarig myndighet. Vid upprättande av ett naturvårdsavtal är arbetssättet också likartat, med det undantaget att ärendet avslutas genom att en överenskommelse undertecknas. I avsnitt 8 behandlas flera frågor med anknytning till processen vid skydd av områden.</P> <P class="p10 ft7">Reglerna om hur ett skyddat område bildas finns i 7 kap. miljöbalken och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.</P> <P class="p13 ft3">Ett ärende om att skydda ett naturområde kan aktualiseras på olika sätt, till exempel genom att området finns med i ett program för skydd av natur, genom att någon lämnar in ett förslag till naturreservat eller genom att ett områdes naturvärden hotas. Bedömningen av vilka områden som bör skyddas grundas på bland annat miljökvalitetsmålen samt de nationella program och strategier som finns för skogar, våtmarker och sjöar och vattendrag, vilket behandlas utförligare i avsnitt <A href="#page_40">7.</A></P> <P class="p184 ft3">I början av ett naturreservatsärende kontaktar länsstyrelsen berörda markägare och genomför ett personligt möte, ofta i fält, för att gå igenom förutsättningarna för att skydda det aktuella området. Länsstyrelsen samråder underhand normalt med kommunen samt med Skogsstyrelsen, om ärendet rör skogsmark, och Naturvårdsverket, om ersättningsfrågor är aktuella. Frågor om avgränsning, föreslagna bestämmelser och skötsel diskuteras med markägaren.</P> <P class="p11 ft3">Vanligtvis har markägaren rätt till ekonomisk ersättning. Om det finns en rätt till ersättning, låter länsstyrelsen värdera det aktuella området. Värderingen utförs av en från staten fristående värderingskonsult. Därefter vidtar en förhandling för att komma fram till en överenskommelse om ersättning för reservatsbildningen. Om man når en överenskommelse upprättas ett avtal mellan parterna och ersättningen betalas ut. Antingen kan en intrångsersättning betalas ut och marken kvarstå i den enskildes ägo eller så kan marken säljas till staten om markägaren så önskar. Reglerna om ersättning beskrivs utförligare i avsnitt <A href="#page_37">6.6</A></P> <P class="p185 ft3">Om det finns möjlighet kan staten erbjuda ersättningsmark istället för ersättning i pengar när reservatsområdet överlåts till staten. Det finns en överenskommelse mellan staten och Sveaskog om att bolaget under vissa förutsättningar kan tillhandahålla ersättningsmark vid naturreservatsbildning.</P> <P class="p13 ft7">Länsstyrelsen sänder ett förslag till beslut om att bilda naturreservatet till sakägare och myndigheter, som får minst en månad på sig att yttra sig över förslaget. Länsstyrelsen fattar därefter beslutet om att bilda naturreservatet.</P> <P class="p13 ft7">Om man inte kommer överens i frågan om ersättning, kan markägaren väcka talan om ersättningen hos miljödomstolen. I regel träffar parterna dock en överenskommelse. När det gäller bildande av naturreservat har</P> <P class="p186 ft3">35</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <P class="p137 ft7">talan väckts i domstol endast i 0,4 procent av ersättningsärendena under Prop. 2008/09:214 de senaste åren, och av dessa har förlikning ingåtts i många fall.</P> <P class="p132 ft3">Frågor som rör själva bildandet av naturreservatet – reservatsbildningen i sig, avgränsning, bestämmelser om markanvändningen med mera – får överklagas hos regeringen när det gäller reservat som länsstyrelsen bildat. Beslut om att bilda biotopskyddsområden får överklagas hos miljödomstolen.</P> <P class="p173 ft7">Naturvårdsverket har under 2008 på regeringens uppdrag gjort en processbeskrivning av arbetet med naturreservatsbildning i syfte att kvalitetssäkra processen och ge anvisningar så att bestämmelserna tillämpas på samma sätt över landet och samtidigt på ett rättssäkert sätt (jfr avsnitt <A href="#page_76">8.6)</A>. Processbeskrivningen kallas System för områdesskydd och finns på Naturvårdsverkets webbplats.</P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft12">6.6</SPAN><SPAN class="ft46">Ersättningsbestämmelser</SPAN></P> <P class="p187 ft3">När ett område skyddas enligt miljöbalken, som exempelvis naturreservat eller biotopskyddsområde, är det vanligt med ersättning enligt bestämmelserna i 31 kap. miljöbalken. Miljöbalkens ersättningsregler är i princip lika som de som gäller för markersättningar för andra ändamål och reglerna grundas på expropriationslagens (1972:719) bestämmelser om ersättningar och inlösen av mark.</P> <P class="p188 ft3">Markägaren (och andra rättighetsinnehavare) har rätt till ersättning då mark tas i anspråk eller då inskränkningarna blir så pass omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. Skadan måste uppgå till en viss nivå, en så kallad kvalifikationsgräns, för att ersättning ska kunna betalas ut. Skador upp till kvalifikationsgränsen får markägaren tåla utan ersättning.</P> <P class="p189 ft7">Ett typexempel på när pågående markanvändning avsevärt försvåras och ger rätt till ersättning är när skogsbruk helt förbjuds i ett reservat eller ett biotopskyddsområde. Andra exempel på när ersättning kan komma ifråga är vid inskränkningar i rätten till jakt eller fiske.</P> <P class="p132 ft3">Det är viktigt att skilja på begreppen pågående markanvändning och ändrad markanvändning. Rätten till ersättning är enbart knuten till den pågående markanvändningen, vilket innebär att ersättning inte utgår för att förväntningar om en ändring i markens användningssätt inte infrias.</P> <P class="p179 ft3">Normal rationalisering inom jord- och skogsbruk anses vara pågående markanvändning, liksom en planerad odling av energigröda på jordbruksmark. Julgransplantering eller skogsodling på jordbruksmark anses däremot inte vara pågående markanvändning, och ger därmed ingen rätt till ersättning om sådan verksamhet förbjuds genom reservatsföreskrifterna. Förbud mot uppförande av byggnader kan till exempel inte leda till ersättning såvida bygglov inte redan getts eller om byggrätt finns enligt en fastställd detaljplan.</P> <P class="p133 ft7">När naturreservat och biotopskyddsområden bildas med intrångsersättning behåller markägaren äganderätten till området. Vid bildande av naturreservat kan, som alternativ till intrångsersättning, staten eller kommunen köpa marken och om möjligt så kan markägaren erbjudas ersättningsmark.</P> <P class="p171 ft3">36</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <P class="p100 ft7">Regeringen föreslår nu att ersättningsbestämmelserna i 31 kap. § Prop. 2008/09:214 miljöbalken ändras så att det så kallade toleransavdraget avskaffas, vilket</P> <P class="p18 ft3">redovisas i avsnitt 10.</P> <P class="p103 ft3">Utredningen om expropriationsersättning föreslår i betänkandet Nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m. (SOU 2008:99) en översyn av ersättningsbestämmelser vid bland annat områdesskydd enligt miljöbalken. Utgångspunkten när ersättningen bestäms är i dag marknadsvärdesminskningen på fastigheten. Därutöver kan ersättning betalas för annan skada som uppkommer genom intrånget. Utredningen föreslår att utöver detta ska ersättningen även innefatta kompensation för fastighetens individuella värde för fastighetsägaren. Eftersom detta värde inte objektivt kan bestämmas, är utredningens förslag att ersättningen bestäms som ett schablontillägg som uppgår till 25 procent av marknadsvärdet (eller marknadsvärdeminskningen när intrånget berör en del av en fastighet). Utredningen har remissbehandlats och är under beredning i Regeringskansliet.</P> <P class="p190 ft12"><SPAN class="ft12">6.7</SPAN><SPAN class="ft13">Kostnader för ersättningar till markägare</SPAN></P> <P class="p128 ft3">Statens kostnader för formellt skydd av naturområden består till största delen av ersättningar till markägare då skyddade områden bildas. Nedan redovisas de senaste årens kostnader för ersättningar till fastighetsägare och andra som är berättigade till ersättning vid skydd av områden. Kostnaden för skötsel av befintliga skyddade naturområden behandlas vidare i avsnitt <A href="#page_111">12.1.</A></P> <P class="p119 ft7">Därutöver tillkommer vissa kostnader för myndigheterna, bland annat för personal, arbetet med genomförande av skydd, skötsel och tillsyn. När områden skyddas tillkommer också vissa kostnader för till exempel värdering och förhandling.</P> <P class="p191 ft4">Naturvårdsverket</P> <P class="p150 ft3">Naturvårdsverkets kostnader för markersättningar består av köpeskillingar och intrångsersättning till markägare samt bidrag till kommuners och stiftelsers markköp och intrångsersättningar för mark för naturvårdsändamål. Kostnaderna belastar anslaget för biologisk mångfald (anslag 1:3, utgiftsområde 20). Ersättningarna kan gälla alla typer av naturmiljöer, men merparten avser skydd av skogar.</P> <P class="p119 ft7">För köp, intrång och bidrag som rör områdesskydd utbetalades 2008 genom Naturvårdsverket 784 miljoner kronor från anslaget för biologisk mångfald. Under perioden <NOBR>1999–2008</NOBR> utbetalades 5 868 miljoner kronor för skydd av främst nationalparker och naturreservat. I figur 2 redovisas de sammanlagda ersättningarna under denna period och i tabell 3 redovisas ytterligare uppgifter avseende ersättning vid beslut om nationalparker och naturreservat.</P> <P class="p192 ft3">37</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="p39dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321439x1.jpg/" id="p39img1"> </DIV> <P class="p37 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td57"><SPAN class="p193 ft48">1 200</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td60"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td61"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td62"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td60"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td61"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td60"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td62"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td61"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td60"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td60"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td61"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td60"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td62"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td61"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td60"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td64"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td65"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td66"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 rowspan=2 class="tr1 td68"><SPAN class="p194 ft50">991</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr2 td57"><SPAN class="p193 ft48">1 000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td63"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td63"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td63"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td63"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td65"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td66"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td67"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td24"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td20"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td67"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td24"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td67"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td20"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td24"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td67"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td20"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr23 td73"><SPAN class="p194 ft52">895</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td24"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td67"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td69"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td57"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td65"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td66"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td75"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr3 td57"><SPAN class="p193 ft50">800</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td24"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td15"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td20"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td24"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td20"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td15"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr24 td76"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td77"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td24"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td72"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td78"><SPAN class="p22 ft50">804</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td79"><SPAN class="p195 ft50">784</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td65"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td67"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td24"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td15"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td20"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td67"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td24"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td67"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td20"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td15"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td24"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td67"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td74"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td75"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td80"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td75"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td63"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td63"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td63"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td83"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr19 td57"><SPAN class="p193 ft50">600</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td63"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td63"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td85"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td86"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td65"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td66"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td24"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=4 class="tr4 td87"><SPAN class="p196 ft50">422</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td88"><SPAN class="p197 ft48">472</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr17 td15"><SPAN class="p22 ft48">444</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=4 class="tr4 td76"><SPAN class="p198 ft50">414</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td74"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td69"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td57"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td24"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td80"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td74"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td89"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td80"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td57"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td65"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td66"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td24"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td75"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td80"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td75"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td74"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td89"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td80"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td75"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td69"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td57"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td65"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td66"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td24"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td77"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td80"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td77"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td74"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td90"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td80"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td77"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td69"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr5 td57"><SPAN class="p193 ft50">400</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=3 class="tr5 td11"><SPAN class="p194 ft50">297</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td15"><SPAN class="p22 ft57">345</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td20"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td80"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td84"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td74"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td91"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td24"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td74"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td84"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td80"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td84"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td74"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td85"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td80"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td84"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td65"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td92"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td93"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td92"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td94"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td93"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td94"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td92"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td93"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td92"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td94"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td93"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td92"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td97"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td65"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td83"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td90"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td90"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr2 td57"><SPAN class="p193 ft50">200</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td65"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td66"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td90"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td90"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td90"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td70"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td98"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td82"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td90"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td82"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td90"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td82"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td82"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td90"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td82"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td71"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td65"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td99"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td74"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td74"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td74"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td74"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td69"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr6 td57"><SPAN class="p193 ft50">0</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td98"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td81"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td81"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td81"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td81"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td71"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td66"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td102"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td57"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td66"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td102"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p199 ft50">1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008</P> <P class="p200 ft21"><SPAN class="ft45">Figur 2. </SPAN>Utbetalda ersättningar för intrångsersättning, köpeskillingar och bidrag vid bildande av nationalparker och naturreservat (miljoner kronor). Uppgifter från Statskontorets rapport Skyddet av Levande skogar (2007:14) och Naturvårdsverkets årsredovisning för 2008.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td103"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td104"><SPAN class="p201 ft15">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td105"><SPAN class="p202 ft15">Kostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td105"><SPAN class="p203 ft15">Totalareal</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p23 ft15">Areal prod.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p204 ft15">ärenden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p205 ft15">(tkr)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p70 ft15">(hektar)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p206 ft58">skogsmark</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td114"><SPAN class="p206 ft15">(hektar)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td111"><SPAN class="p207 ft9">Köp</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td112"><SPAN class="p208 ft9">2 813</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td113"><SPAN class="p209 ft9">2 950 374</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td113"><SPAN class="p209 ft9">126 599</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p209 ft9">77 813</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p207 ft3">Intrångsersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p208 ft3">1 632</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p209 ft3">1 229 948</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p209 ft3">49 355</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td114"><SPAN class="p209 ft3">32 228</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p207 ft3">Bidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p208 ft3">83</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p209 ft3">99 210</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p209 ft3">8 822</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td114"><SPAN class="p209 ft3">6 339</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft21"><SPAN class="ft45">Tabell 3. </SPAN>Antal och kostnader för köp, intrångsersättning och statliga bidrag vid bildande av nationalparker och naturreservat under perioden <NOBR>1999–2006.</NOBR> Uppgifter från Statskontorets rapport Skyddet av Levande skogar (2007:14).</P> <P class="p211 ft4">Skogsstyrelsen</P> <P class="p166 ft7">Skogsstyrelsens kostnader utgörs av intrångsersättningar vid bildande av biotopskyddsområden och ersättningar för naturvårdsavtal. Ersättningarna belastar anslaget om insatser för skogsbruket (anslag 1:2, utgiftsområde 23).</P> <P class="p162 ft7">Skogsstyrelsen har under 2008 betalat ut 108 miljoner kronor som ersättning för biotopskyddsområden samt 26 miljoner kronor som ersättning för naturvårdsavtal. För hela perioden <NOBR>1999–2008</NOBR> uppgår ersättningarna till totalt 1 143 miljoner kronor för biotopskyddsområden och naturvårdsavtal.</P> <P class="p212 ft3">38</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="p40dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321440x1.jpg/" id="p40img1"> </DIV> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr1 td115"><SPAN class="p193 ft50">160</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td117"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td117"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td117"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td117"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td117"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr1 td78"><SPAN class="p26 ft50">148</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td117"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td120"><SPAN class="p26 ft50">152</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td117"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 rowspan=3 class="tr17 td121"><SPAN class="p26 ft50">138</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td115"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td118"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td119"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td115"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td118"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td119"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td122"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td83"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td122"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td119"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td118"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=5 class="tr10 td115"><SPAN class="p193 ft50">140</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=3 class="tr27 td123"><SPAN class="p24 ft50">131</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td124"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td72"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td122"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td115"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=10 rowspan=2 class="tr25 td125"><SPAN class="p26 ft59">134</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td42"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td115"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td42"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td126"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td127"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td63"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td63"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td130"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td115"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr20 td131"><SPAN class="p24 ft48">126</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr20 td119"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr20 td117"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td130"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td116"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td10"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td122"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td83"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td122"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td115"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr26 td131"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=3 class="tr25 td78"><SPAN class="p26 ft59">124</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td115"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td42"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td116"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td10"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td20"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td20"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td117"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td117"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td117"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td67"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td118"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td119"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td118"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td67"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td117"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td117"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td117"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td119"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td124"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td42"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=5 class="tr10 td115"><SPAN class="p193 ft50">120</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td116"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td10"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td115"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td122"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td124"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td115"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td42"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td116"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td20"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td20"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td115"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td115"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td122"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td83"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td124"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td42"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td116"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td10"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td115"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td122"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td83"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td122"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td115"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td42"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td126"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td63"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td62"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td63"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td128"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td128"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td133"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td128"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td130"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td128"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td128"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td130"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td128"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td133"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td128"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td130"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td128"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td128"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td130"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td128"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td132"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr27 td134"><SPAN class="p22 ft50">100</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td20"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td115"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td115"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td42"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr3 td115"><SPAN class="p193 ft50">100</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td20"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td15"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td115"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td67"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td118"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td119"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td15"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td119"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td118"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td67"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td115"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td15"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td118"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td119"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td15"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td119"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td118"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td67"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td42"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td126"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td127"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td63"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td83"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td63"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td128"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td15"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td128"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td133"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td128"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td130"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td129"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td128"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td15"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td128"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td129"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td130"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td128"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td133"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td128"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td15"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td130"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td129"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td128"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td15"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td128"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td129"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td130"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td128"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td132"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td116"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td10"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td115"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td118"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td119"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td119"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td118"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td115"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td118"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td119"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td119"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td118"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td115"><SPAN class="p193 ft50">80</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td126"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td133"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td133"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td132"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td135"><SPAN class="p213 ft50">58</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td20"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td20"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td115"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td115"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td119"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td42"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr3 td115"><SPAN class="p193 ft50">60</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td20"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td15"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td20"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td117"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td15"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td117"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td115"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td117"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td67"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td118"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td119"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td117"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td15"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td117"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td119"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td118"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td67"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td117"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td115"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td117"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td15"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td118"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td119"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td117"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td15"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td117"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td119"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td118"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td67"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td117"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td42"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td126"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td127"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td63"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td63"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td130"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td130"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td130"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td130"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td116"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td136"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td115"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td115"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td15"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td117"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td42"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft50"><SPAN class="ft50">40</SPAN><SPAN class="ft61">32</SPAN></P> <P class="p215 ft50">0 <INGENBILD zsrc="GW0321440xi2.jpg/" id="p40inl_img1"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi3.jpg/" id="p40inl_img2"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi4.jpg/" id="p40inl_img3"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi5.jpg/" id="p40inl_img4"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi6.jpg/" id="p40inl_img5"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi7.jpg/" id="p40inl_img6"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi8.jpg/" id="p40inl_img7"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi9.jpg/" id="p40inl_img8"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi10.jpg/" id="p40inl_img9"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi11.jpg/" id="p40inl_img10"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi12.jpg/" id="p40inl_img11"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi13.jpg/" id="p40inl_img12"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi14.jpg/" id="p40inl_img13"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi15.jpg/" id="p40inl_img14"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi16.jpg/" id="p40inl_img15"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi17.jpg/" id="p40inl_img16"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi18.jpg/" id="p40inl_img17"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi19.jpg/" id="p40inl_img18"><INGENBILD zsrc="GW0321440xi20.jpg/" id="p40inl_img19"> 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008</P> <P class="p216 ft21"><SPAN class="ft45">Figur 3. </SPAN>Skogsstyrelsens utbetalda ersättningar för biotopskyddsområden och naturvårdsavtal <NOBR>1999–2008</NOBR> (miljoner kronor). Uppgifter från Statskontorets rapport Skyddet av Levande skogar (2007:14) och Skogsstyrelsens årsredovisning för 2008.</P> <P class="p4 ft4">Kulturreservat</P> <P class="p217 ft7">När det gäller kulturreservat kan ersättning bli aktuell enligt samma bestämmelser som gäller vid bildande av bland annat naturreservat. Ersättningar och kompensation för intrång och försvårande av pågående markanvändning finansieras genom anslaget om bidrag till kulturmiljövård (anslag 7:2, utgiftsområde 17).</P> <P class="p218 ft1">7 Skydd av natur i olika delar av landskapet</P> <P class="p219 ft12"><SPAN class="ft12">7.1</SPAN><SPAN class="ft13">Levande skogar</SPAN></P> <P class="p220 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Skyddet av skogar med höga naturvärden i syfte att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Levande skogar </SPAN>är av fortsatt hög prioritet. Såväl den nationella som de regionala strategierna för formellt skydd av skog är utgångspunkten för arbetet med skydd av skogar med höga naturvärden.</P> <P class="p221 ft7">Stora ansträngningar bör fortsatt göras av såväl staten som skogsägarna för att skyddsvärda skogar inte avverkas utan bevaras antingen som frivilliga avsättningar eller genom formellt skydd.</P> <P class="p222 ft7">Delmålet om formellt skydd av skogsmark ligger inom räckhåll till 2010 genom bland annat skyddet av delar av Sveaskogs mark, bevarande av statens skyddsvärda skogar samt pågående bevarandearbete för skyddsvärd natur kombinerat med de nya arbetssätt, dialog med markägare och förutsättningar för naturvårdsarbetet som redovisas i propositionen.</P> <P class="p223 ft3">39</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p224 ft4">Miljökvalitetsmålet och delmål om långsiktigt skydd av skogsmark</P> <P class="p225 ft3">Riksdagen har fastställt miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Levande skogar. </SPAN>Målet är att skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.</P> <P class="p226 ft3">För miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Levande skogar </SPAN>gäller tre delmål enligt 2005 års miljömålsproposition (prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48, 49). Delmål 1 avser långsiktigt skydd av skogsmark. Enligt delmålet ska ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark undantas från skogsbruk till 2010. I propositionen anges vidare att den fördelning mellan staten och skogsnäringen för genomförandet av delmålet som tidigare lagts fast, liksom mellan bevarandeverktyg, tills vidare bör ligga kvar. Det innebär att mellan 1999 och 2010 ska ytterligare 320 000 hektar produktiv skogsmark skyddas som naturreservat, 30 000 hektar produktiv skogsmark skyddas som biotopskyddsområde och 50 000 hektar produktiv skogsmark skyddas genom naturvårdsavtal. Därutöver förväntas skogsägarna bevara ytterligare 500 000 hektar produktiv skogsmark genom frivilliga avsättningar mellan 1999 och 2010. Det senare innebär att minst 730 000 hektar produktiv skogsmark ska vara frivilligt skyddad 2010. Regeringen framhöll i propositionen att delmålet om natur- och kulturvärden under <SPAN class="ft4">Storslagen fjällmiljö </SPAN>även omfattar skogsmiljöer med höga naturvärden i området ovanför gränsen för fjällnära skog.</P> <P class="p227 ft4">Bakgrund och skyddsbehov</P> <P class="p228 ft3">Skogsmark är det dominerande markslaget i Sverige. Merparten av den svenska produktiva skogsmarken på 23 miljoner hektar brukas i enlighet med skogsvårdslagen (1979:429) och de två jämställda skogspolitiska målen om produktion och miljö. Skogen är en viktig inkomstkälla för landet och den ger förnybara råvaror. Skogarna har också ett stort värde för den biologiska mångfalden genom de arter och livsmiljöer som finns i skogsekosystemen. Skogen ger människor natur- och kulturupplevelser och dess betydelse i ett hållbart samhälle växer genom både ett ökat intresse för förnybara råvaror och andra värden som skogen tillhandahåller.</P> <P class="p229 ft3">I 2008 års skogsproposition (En skogspolitik i takt med tiden, prop. 2007/2008:108) bekräftas att gällande skogspolitik fungerar väl och i huvudsak bör ligga fast. Skogspolitiken har två jämställda mål som fastställts av riksdagen, ett miljömål och ett produktionsmål. De båda jämställda skogspolitiska målen speglar den avvägning som ständigt måste ske för att tillvarata skogens många värden så bra som möjligt. I propositionen anges även att skogspolitiken i högre grad måste beakta kommande klimatförändringar, att skogens tillväxt bör öka och att miljöhänsynen i skogsbruket behöver förstärkas.</P> <P class="p229 ft7">En viktig åtgärd för att bevara skogens värden för biologisk mångfald, kulturmiljövård och friluftsliv är att avsätta vissa områden där skogsbruk inte ska bedrivas. Att många av skogens naturtyper och arter är hotade på både nationell och regional nivå är väl dokumenterat. Antalet kulturspår i landskapet minskar till följd av ändrat markutnyttjande. Skogar med lång kontinuitet blir alltmer sällsynta.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">40</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p230 ft3">När miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Levande skogar </SPAN>beslutades var mindre än en procent av den produktiva skogsmarksarealen nedanför gränsen för fjällnära skog skyddad. När delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark är uppnått kommer 2,6 procent av den produktiva skogsmarken nedanför gränsen för fjällnära skog omfattas av ett formellt skydd och 3,3 procent skyddas genom markägarnas frivilliga avsättningar.</P> <P class="p231 ft3">Skogens värden för skogsproduktion, biologisk mångfald, friluftsliv och kulturmiljövård och dess betydelse i klimatarbetet kan tillvaratas genom en kombination av åtgärder. Skogsbruket ska bedrivas så att skogens alla värden långsiktigt behålls. Vid allt skogsbruk ska hänsyn till naturvården, kulturmiljövården och andra allmänna intressen, bland annat friluftslivet, i enlighet med skogsvårdslagen. Skogsbruksmetoder ska anpassas till klimatförändringarna och skogens värde som kolsänka ska beaktas. I särskilt värdefulla delar av skogslandskapet, såsom nyckelbiotoper och andra värdekärnor (skyddsvärda områden), bör bevarandeintressena så långt möjligt ha företräde, antingen genom att markägaren frivilligt kan bevara dessa områden eller genom att områdena skyddas formellt.</P> <P class="p104 ft4">Måluppfyllelse för skydd av skog</P> <P class="p232 ft3">Under perioden <NOBR>1999–2006</NOBR> skyddades 148 000 hektar produktiv skogsmark. Miljömålsrådet bedömde i sin fördjupade utvärdering 2008 att delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark blir svårt att nå till 2010 (rapporten Miljömålen – nu är det bråttom). Enligt Miljömålsrådet avverkas skogar med mycket höga naturvärden alltjämt. Avverkning av naturskogsliknande skogsbestånd är enligt Miljömålsrådet den enskilda åtgärd som bedöms hota flest arter.</P> <P class="p231 ft3">Måluppfyllelsen har dock förbättrats genom nyligen genomförda åtgärder. Under 2008 har Sveaskog och Naturvårdsverket träffat en överenskommelse om att cirka 70 000 hektar skyddsvärd produktiv skogsmark på Sveaskogs markinnehav ska avsättas som naturreservat utan ersättning från staten. Naturvårdsverkets anslag för ersättningar till markägare kan därmed i högre utsträckning användas för överenskommelser med privata markägare. Sammantaget har 96 000 hektar produktiv skogsmark skyddats formellt åren <NOBR>2007–2008.</NOBR></P> <P class="p233 ft3">Totalt innebär det att mellan 1999 och 2008 har 244 000 hektar produktiv skogsmark nedanför gränsen för fjällnära skog säkerställts som naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal, jfr tabell 4. Det innebär att målet att skydda 400 000 hektar har uppnåtts till drygt 60 procent.</P> <P class="p234 ft3">Skogsstyrelsen redovisade våren 2008 en utvärdering av de frivilliga avsättningarna inom delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark (Skogsstyrelsens meddelande 3:2008, Skogsbrukets frivilliga avsättningar). Kunskapen om de frivilliga avsättningarna är inte fullständig och utvärderingen har därmed vissa osäkerheter. Enligt Skogsstyrelsens bedömning kan emellertid målet om skogssektorns frivilliga avsättningar vara nått. Naturvårdsverkets överenskommelse med Sveaskog 2008 som nämnts ovan har dock inneburit att arealer som tidigare redovisats som frivilliga avsättningar nu räknas som formellt skyddade, vilket inte har beaktats i Skogsstyrelsens utvärdering. De frivilliga avsättningarna kan</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">41</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <P class="p235 ft7">vara av skiftande slag. Markägaren har en frihet att välja vilka delar av Prop. 2008/09:214 marken som skyddas och skyddet kan variera såväl över tiden som</P> <P class="p236 ft3">geografiskt.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr7 td137"><SPAN class="p62 ft15">Levande skogar, delmål 1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td138"><SPAN class="p201 ft15">Natur-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td138"><SPAN class="p31 ft15">Biotop-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td139"><SPAN class="p201 ft15">Natur-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td138"><SPAN class="p31 ft15">Summa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td140"><SPAN class="p237 ft15">om formellt skydd (hektar)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td141"><SPAN class="p32 ft15">reservat</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td141"><SPAN class="p198 ft15">skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td142"><SPAN class="p206 ft58">vårds-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td141"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td143"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td145"><SPAN class="p238 ft15">avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td143"><SPAN class="p207 ft62">Mål <NOBR>1999–2010</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p208 ft62">320 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p209 ft62">30 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td145"><SPAN class="p208 ft62">50 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p209 ft62">400 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td143"><SPAN class="p207 ft62">Uppnått <NOBR>2008-12-31</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p208 ft62">206 500</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p209 ft62">16 500</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td145"><SPAN class="p208 ft62">21 500</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p209 ft62">244 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td143"><SPAN class="p207 ft62">Återstår</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p208 ft62">113 500</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p209 ft62">13 500</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td145"><SPAN class="p208 ft62">28 500</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p209 ft62">156 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td143"><SPAN class="p207 ft62">Måluppfyllelse <NOBR>2008-12-31</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p208 ft62">65 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p209 ft62">55 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td145"><SPAN class="p208 ft62">43 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p209 ft62">61 %</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p239 ft42"><SPAN class="ft41">Tabell 4. </SPAN>Formellt skydd av skogsmark nedanför gränsen för fjällnära skog (hektar). Källa: Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.</P> <P class="p240 ft21">Uppgiften 206 500 hektar i kolumnen för naturreservat avser bildade reservat och områden där avtal om reservatsbildning finns eller staten har förvärvat mark, inklusive överenskommelsen mellan Naturvårdsverket och Sveaskog 2008.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr2 td44"><SPAN class="p3 ft4">Strategi för formellt skydd av skog</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td44"><SPAN class="p3 ft3">Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen fastställde 2005 en nationell stra-</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">tegi för formellt skydd av skog som gäller delmålet om långsiktigt skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">av skogsmark. I strategin behandlas bland annat arbetssätt, samarbetsfor-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">mer och processer inom arbetet med formellt skydd av skog. Vikten av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">samverkan med markägare i naturvårdsarbetet poängteras. Vidare anges</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">hur mycket skogsmark som avses skyddas i varje län inom delmålet för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">skydd av skog, baserat på en analys av länens olika förutsättningar när</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">det gäller bland annat naturvärden. Strategin innehåller också en priorite-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ringsmodell för vilka värdekärnor (skyddsvärda områden) som bör skyd-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">das som naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">I samtliga län har Skogsstyrelsen och länsstyrelserna gemensamt beslu-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">tat om regionala strategier för skydd av skogar, där den nationella skogs-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">strategin fått en regional anpassning. I de regionala strategierna anges så</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">kallade värdetrakter, vilket är landskapsavsnitt med särskilt höga ekolo-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">giska bevarandevärden. Värdetrakter har en högre täthet av skyddsvärda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">skogar av betydelse för den biologiska mångfalden än omgivande land-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">skap. Genom att prioritera skydd inom värdetrakterna ges en större möj-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">lighet till spridning av arterna mellan de olika värdekärnorna.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p62 ft3">Såväl de nationella som regionala skogsstrategierna har tagits fram i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">samverkan med skogsnäringen, markägare, naturvårdsorganisationer och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">andra berörda aktörer.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p62 ft3">Kunskapsläget om värdefulla skogar är relativt gott, bland annat ge-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">nom Skogsstyrelsens och större skogsägares nyckelbiotopsinventeringar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">samt de särskilda inventeringar av statliga skogar som Naturvårdsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">och länsstyrelserna genomfört. Det finns emellertid fortfarande värde-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">fulla skogar som inte har uppmärksammats i inventeringarna.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har under 2009 utvärderat det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">hittillsvarande arbetet enligt den nationella strategin för formellt skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">av skog (Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, Kontrollstation, Utvärde-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ring av Nationell strategi för formellt skydd av skog, 2009). I utvärde-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">ringen konstateras att strategin i huvudsak har ett brett stöd. Strategin har</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">implementerats i hög grad i det regionala arbetet, urvalet av områden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p3 ft3">som skyddas har förbättrats liksom samverkan mellan myndigheterna</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p22 ft3">42</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_44"> <P class="p108 ft7">och dialogen med markägarna. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Prop. 2008/09:214 bedömer att medelstilldelningen är en begränsning för att nå delmålet om</P> <P class="p101 ft5">formellt skydd av skog. I rapporten redovisas också data som visar att nyckelbiotoper avverkas i en ökande omfattning.</P> <P class="p147 ft4">Fortsatt arbete med bevarande av skogar</P> <P class="p150 ft3">Det finns ett behov av att hitta andra vägar och strategier för att delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark ska kunna nås till 2010. Efter att regeringen i budgetpropositionen för 2007 konstaterat att arealmålet om formellt skydd inte skulle kunna nås med anvisad anslagsnivå, påbörjades arbetet med att utveckla nya och kompletterande metoder för att skydda värdefulla skogsområden.</P> <P class="p119 ft3">Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen redovisade i maj 2008 det så kallade Kometuppdraget (Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens rapport 5838, Kompletterande metoder vid skydd av värdefulla skogar). I rapporten föreslås utveckling av kompletterande metoder vid skydd av skog genom tillvaratagande av erfarenheter från Finlands så kallade Metsoprogram – Skydd och värden i skogslandskapets biodiversitet. Statskontoret har utvärderat hur effektiva befintliga naturvårdsinstrument är för att nå miljökvalitetsmålet och lämnat förslag till hur arbetet kan utvecklas (Statskontorets rapport 2007:14, Skyddet av Levande skogar). Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har också redovisat förslag till åtgärder om utveckling av naturvårdsarbetet med anledning av konventionen om biologisk mångfalds (CBD) arbetsprogram om skyddade områden och de rekommendationer som OECD gav om skydd av naturområden vid sin granskning av Sveriges miljöpolitik (Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens rapport 5742, Naturskydd i ett internationellt perspektiv, 2007).</P> <P class="p241 ft7">Flera av förslagen i propositionen bygger på dessa tre rapporter. Regeringen bedömer att förslagen får en positiv inverkan på måluppfyllelsen för flera miljökvalitetsmål och naturvårdsarbetet i stort.</P> <P class="p103 ft3">Inom landsbygdsprogrammet för perioden <NOBR>2007–2013</NOBR> finns åtgärder för att stärka skogens biologiska mångfald, dels i form av ersättning för skötselinsatser, dels i form av kompetensutveckling av och information till skogsägare. Dessa åtgärder är nya i programmet och det är än så länge för tidigt att utvärdera åtgärdernas effekter.</P> <P class="p106 ft3">Det är bekymmersamt att skyddsvärda skogar fortfarande avverkas. Regeringen anser att såväl det allmänna som skogsägarna måste göra stora ansträngningar för att skyddsvärda skogar inte påverkas negativt. Med skyddsvärda skogar menas till exempel nyckelbiotoper. Med de olika nya verktyg och arbetssätt inom naturvården som föreslås i propositionen bör det gå att finna flera lösningar för att trygga naturvärdena, antingen genom frivilliga åtaganden, i avtalsform eller genom områdesskydd.</P> <P class="p119 ft7">De nationella och regionala strategier för skydd av skog som myndigheterna har tagit fram är också i fortsättningen en bra utgångspunkt för arbetet med skydd av värdefulla skogar. De åtgärder som regeringen föreslår nedan leder dock till att strategierna behöver ses över för det fortsatta arbetet fram till 2010.</P> <P class="p242 ft3">43</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p3 ft4">Regeringens strategi för att nå delmålet om långsiktigt skydd av</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p3 ft4">skogsmark</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft3">Med beaktande av överenskommelsen om naturreservat som ingåtts för</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">delar av Sveaskogs markinnehav 2008, har förutsättningarna att nå del-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">målet om långsiktigt skydd av skogsmark förbättrats. Länsstyrelserna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">genomför ett betydande arbete med att bilda naturreservat på Sveaskogs</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">marker.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Som framgår av tabell 4 ovan återstår närmare 160 000 hektar eller 40</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">procent för att delmålet om formellt skydd av skogsmark ska kunna upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">nås till 2010. Regeringen redovisar i propositionen åtgärder som påtag-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ligt förbättrar måluppfyllelsen och ökar takten i skyddet av skogar.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Pågående arbete med områdesskydd och naturvårdsavtal med de nya</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">verktyg, arbetssätt och ändrade ersättningsbestämmelser som föreslås i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">propositionen bedöms innebära skydd av ytterligare 25 000 till 30 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">hektar skyddsvärd skogsmark under 2009 och 2010. Skydd av statens ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">pekade värdefulla skogar på mark som förvaltas av Statens fastighetsverk</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">och Fortifikationsverket bedöms innebära att ytterligare 50 000 hektar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">värdefulla skogar nedanför gränsen för fjällnära skog kan bidra till upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">fyllelsen av delmålet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">De stora skogsbolagen och Svenska kyrkan äger sammantaget omkring</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">en fjärdedel av Sveriges skogsmarksareal. På de stora skogsägarnas mark</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">finns betydande skyddsvärda skogsarealer som bör få ett formellt skydd.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">Det rör sig om i storleksordningen 80 000 hektar produktiv skogsmark.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Regeringen aviserade en ge-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">nomgång av de statligt ägda bolagen i budgetpropositionen för 2008.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">Genomgången kan leda till förslag till förändringar eller förtydliganden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">av vissa statligt ägda bolags uppdrag och mål. I samband med analysen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">av Sveaskogs framtida inriktning och uppdrag ska förutsättningarna för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ett långsiktigt skydd av skogsmark vägas in. Redovisningen till riksdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">kommer att ske i takt med att genomgången blir klar.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">Fördelningen mellan skyddsformerna naturreservat, biotopskyddsom-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">råden och naturvårdsavtal kan komma att ändras i förhållande till vad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">som redovisas i delmålet, vilket regeringen bedömer saknar betydelse för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">det övergripande syftet med delmålet, att åstadkomma ett varaktigt skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">för de i delmålet upptagna arealerna. Sammantaget bedömer regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">att dessa åtgärder innebär att delmålet om långsiktigt formellt skydd av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">skog är inom räckhåll till 2010.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">De frivilliga avsättningarna är fortsatt avgörande för att nå delmålet om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">långsiktigt skydd av skog. Med anledning av Skogsstyrelsens utvärdering</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">som nämnts ovan, bedömer regeringen att markägarnas frivilliga avsätt-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ningar av skogsmark är av den omfattningen att målet om det frivilliga</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skyddet bör kunna vara uppfyllt till 2010.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">Regeringen avser återkomma till riksdagen i frågan om framtida miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">kvalitetsmål och delmål som rör skogar.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft3">44</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="p46dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321446x1.jpg/" id="p46img1"> </DIV> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p244 ft12"><SPAN class="ft12">7.2</SPAN><SPAN class="ft13">Levande sjöar och vattendrag</SPAN></P> <P class="p245 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Den nationella strategi för värdefulla vattenmiljöer som tagits fram av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket är ett bra underlag i arbetet med att nå delmålet om skydd av natur- och kulturmiljöer i sötvatten.</P> <P class="p222 ft7">Bevarande av värdefulla sjöar och vattendrag bör samordnas med åtgärder inom vattenförvaltning och fiskeförvaltning.</P> <P class="p222 ft7">Det behövs en översyn av befintliga skyddade naturområden där värdefulla sötvattensmiljöer ingår så att sötvattensmiljöernas värden tillvaratas.</P> <P class="p246 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p247 ft4">Miljökvalitetsmålet och delmål om skydd av sjöar och vattendrag</P> <P class="p248 ft7">Inom miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft14">Levande sjöar och vattendrag </SPAN>behandlas frågan om skydd av områden i delmål 1, skydd av natur- och kulturmiljöer:</P> <P class="p249 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft35">Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag.</SPAN></P> <P class="p250 ft7"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft37">Senast år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd och fördelas jämnt mellan de fem vattendistrikten. Minst 15 fiskefria områden ska finnas i varje vattendistrikt.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td44"><SPAN class="p3 ft4">Bakgrund och skyddsbehov för sjöar och vattendrag</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td44"><SPAN class="p3 ft3">Både livsmiljöer och arter i sötvattensmiljöer har förlorats på grund av</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">exploateringar och miljöförändringar. Viktiga ekosystemtjänster har på-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">verkats negativt. Vissa arter har försvunnit från landet i modern tid, som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">fisken stör och växten sjönöt. Arter som groplöja, majfisk, staksill och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">havsnejonöga är starkt hotade. Ålen har minskat med mer än 95 procent</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">av sin tidigare populationsstorlek och exploatering av sötvattensmiljöer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">är en del av hotbilden. Också sammansättningen av arter har påverkats av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">förändringarna i sötvattensmiljöerna.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Sjöar och vattendrag är känsliga för yttre påverkan och är ofta över-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">utnyttjade. Miljöer i rinnande vatten är särskilt exploaterade. Orörda om-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">råden i stora älvar finns numera nästan uteslutande i norra Norrland. Det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">finns andra typer av sötvattensmiljöer som ofta är kraftigt förändrade och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">där oskadade vatten kan behöva skyddas. Det gäller små, orörda bäckar,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">tjärnar och gölar i södra och mellersta Sverige i vattensystemens allra</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">översta delar. Detsamma gäller för naturliga våtmarker och små eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">medelstora djupa klarvattensjöar.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Många former av fysisk exploatering och påverkan kan regleras genom</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">områdesskydd enligt miljöbalken eller naturvårdsavtal. Samtidigt påver-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">kas till exempel vattnets kvalitet ofta av verksamheter som ligger långt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ifrån det skyddade området, vilket innebär att åtgärder också utanför</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">skyddade områden är avgörande för naturmiljöns värden i skyddade om-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p3 ft3">råden.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p22 ft3">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p230 ft3">Enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogram fastställas och genomföras i syfte att uppnå god ytvattenstatus enligt ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) år 2015. För kraftigt modifierade vatten ska god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus uppnås. Vattenmyndigheterna ska besluta om en förvaltningsplan för varje vattendistrikt. Förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ska beslutas första gången i december 2009. Genomförandet av åtgärder för att uppnå de angivna kvalitetskraven kan komma att få stor betydelse för skyddet av sötvattensmiljöer.</P> <P class="p251 ft4">Arbetet hittills</P> <P class="p228 ft3">Takten i skyddet av vattenmiljöer som naturreservat och kulturreservat har ökat de senaste åren. Under åren <NOBR>2003–2006</NOBR> har bildandet av totalt 44 naturreservat och 7 kulturreservat inneburit skydd för sötvattensvärden. Många sjöar och vattendrag ingår också i Natura <NOBR>2000-nätverket.</NOBR> I 880 av landets cirka 4 000 Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> finns sötvattensmiljöer. Regeringen kompletterade 2007 biotopskyddsbestämmelserna med nya biotoper i vattenmiljöer. Av 4 kap. 6 § miljöbalken följer att vattenkraftverk m.m. inte får uppföras i nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven med tillhörande vattenområden, källflöden och biflöden samt ett antal ytterligare namngivna älvsträckor och vattenområden med tillhörande käll- och biflöden.</P> <P class="p229 ft7">Av Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålsarbetet framgår att arbetet med att nå delmålet om skydd av natur- och kulturmiljöer i sjöar och vattendrag än så länge går långsamt och att delmålet inte kommer att nås inom utsatt tid.</P> <P class="p15 ft3">Förutsättningarna för att senare kunna nå målet har dock förbättrats. Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket har fastställt en nationell strategi för vattenanknutna natur- och kulturmiljöer (Naturvårdsverkets, Riksantikvarieämbetets och Fiskeriverkets rapport 5666, Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer, 2007). I strategin anges särskilt värdefulla vattenmiljöer för naturvården, kulturmiljövården och fisket. Strategin innehåller bedömningar av vilka och hur många miljöer som behöver skydd samt riktlinjer och prioriteringar för genomförandet. Hos länsstyrelserna har genomförandet påbörjats och flera områden har skyddats eller är under vidare utredning.</P> <P class="p226 ft3">I strategin anges 537 områden som är särskilt värdefulla för naturvården, 426 för kulturmiljövården och 270 för fisk eller fiske. Många av områdena är redan skyddade som naturreservat eller Natura <NOBR>2000-områ-</NOBR> den eller redovisade som riksintresse för naturvården. I flera fall sammanfaller höga värden för natur, kultur och fisk. Överlappning mellan intressena gör att det faktiska antalet områden med särskilt värdefulla miljöer är lägre. Till 2010 bedöms drygt 300 områden behöva skyddas långsiktigt.</P> <P class="p229 ft3">Enligt delmålet om skydd av natur- och kulturmiljöer i sjöar och vattendrag ska också 15 fiskefria vattenområden skapas i vart och ett av de fem vattendistrikten, vilket motsvarar knappt ett vattenområde i varje huvudvattensystem.</P> <P class="p231 ft5">Fiskeriverket och Naturvårdsverket har 2008 tagit fram en handbok för ekologisk restaurering av vattendrag.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">46</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft4">Fortsatt arbete med bevarande av sjöar och vattendrag</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft3">I arbetet med bevarande av sötvattensmiljöer bör man ha en helhetssyn</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">som innebär att både bevarandeintressen och nyttjandeintressen tillvara-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">tas, såsom biologisk mångfald, kraftproduktion, rekreation och friluftsliv,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">kulturmiljövärden, fiske, akvakultur och turism.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Det finns behov av att utveckla förvaltnings- och arbetsformer för be-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">varande och nyttjande av större vattenområden och vattensystem. Detta</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">bör göras i samverkan med vattenförvaltningen. I arbetet med vattenom-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">råden berörs ofta många aktörer och samverkansformerna är därmed sär-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">skilt viktiga. Erfarenheter från arbetet med regionala landskapsstrategier</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">och arbetet med värdefulla havsområden kan tillvaratas. Flera typer av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">verktyg kan vara aktuella: frivilliga åtgärder, miljöbalkens skyddsformer,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">naturvårdsavtal och fiskelagstiftningens möjligheter till reglering av fis-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ket.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Det behövs en översyn av skyddade naturområden där värdefulla söt-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">vattensmiljöer ingår. Om syfte, föreskrifter och skötselplan är utformade</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">så att sötvattensmiljöernas värden inte tillvaratas, bör besluten ses över.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Skydd av vattenmiljöer kräver ofta andra typer av skyddsbestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">än de som beslutas för skyddade markområden. Exempelvis kan utsätt-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ning av fisk innebära en mängd problem: som smittkälla för sjukdomar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">och parasiter, som konkurrent till naturliga djurbestånd, som predator på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">fisk och andra djur och genom att bidra till onaturlig genspridning.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">Utsättning av fisk och andra vattendjur bör därför vanligtvis regleras.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">När det gäller det fortsatta arbetet med att inrätta fiskefria områden en-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ligt miljökvalitetsmålet vill regeringen förtydliga att avsikten är att skapa</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">vattenområden – gärna både sjöar och vattendrag – som är helt fria från</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">fiske och som är någorlunda typiska för det vattensystem där de finns.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">Samtidigt bör dessa vatten vara befriade från andra påtagliga störningar.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">Fiskefria vatten utvecklar ett växt- och djurliv som skiljer sig från det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">som finns i fiskade vatten – både under, vid och över vattenytan – och är</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">av värde för friluftslivet, fiskevården och forskningen. Avsikten är såle-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">des att i några vattenområden skapa ekosystem med en konkurrens mel-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">lan arterna som fungerar så naturligt som möjligt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p252 ft12">7.3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td12"><SPAN class="p3 ft12">Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr25 td147"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td146"><SPAN class="p3 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td148"><SPAN class="p203 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Nätverket av skyddade marina områden ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">vidgas och bör uppfylla kraven på representativitet och ekologiska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td149"><SPAN class="p203 ft3">samband.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td150"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p23 ft3">Arbetet med att utveckla förvaltningsformer för bevarande och nytt-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">jande av större värdefulla kust- och havsområden bör fortsätta.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p23 ft3">Skyddade områden där havsmiljöer ingår bör ses över så att marina</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td148"><SPAN class="p203 ft3">naturvärden tillvaratas.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td151"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td146"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td152"><SPAN class="p3 ft16">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td152"><SPAN class="p3 ft4">Miljökvalitetsmålet och delmål om skydd av marina miljöer</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td152"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">Under miljökvalitetsmålet </SPAN>Hav i balans samt levande kust och skärgård<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td152"><SPAN class="p3 ft3">finns ett delmål om skydd av miljöer. Delmålets lydelse är att senast år</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td146"><SPAN class="p22 ft3">47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_49"> <P class="p18 ft7">2010 ska minst 50 procent av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 Prop. 2008/09:214 procent av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvär-</P> <P class="p253 ft3">den ha ett långsiktigt skydd. Senast 2005 skulle ytterligare fem, och senast år 2010 därutöver ytterligare fjorton, marina områden vara skyddade som naturreservat och tillsammans utgöra ett representativt nätverk av marina naturtyper.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p62 ft3">Vidare skulle ett område med permanent fiskeförbud inrättas till 2006</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">för utvärdering till 2010, samt ytterligare tre områden med permanent</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">fiskeförbud (kustnära och utsjöområden) inrättas till 2010 i vardera</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p3 ft3">Östersjön och Västerhavet för utvärdering till 2015.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p3 ft4">Bakgrund och skyddsbehov av marina miljöer</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p3 ft3">De marina ekosystemen tillhandahåller en rad funktioner och ekosystem-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">tjänster. Exploatering och förändringar i de marina ekosystemen har lett</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">till förlust av värdefulla livsmiljöer. Vissa arter riskerar att helt försvinna.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">Också sammansättningen av arter har ändrats på grund av dessa föränd-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ringar.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p62 ft3">Marina ekosystem kan ha svårt att återhämta sig och är känsliga för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">yttre påverkan och överutnyttjande. Exempel på livsmiljöer som är käns-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">liga och samtidigt svåra att restaurera är ålgräsängar, korallrev, grunda</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">vikar och laguner. Arter och livsmiljöer i längs kusten och även ute till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">havs är beroende av väl fungerande stränder och kustzoner. Genom beva-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">rande av livsmiljöer säkras långsiktigt möjligheten till havets höga</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">produktivitet och produktion av ekosystemtjänster. Det är även viktigt att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">skydda referensområden för att kunna mäta och utvärdera förvaltnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">åtgärder i kust- och havsområden.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Formellt skydd av naturområden är ett av verktygen för att bevara ma-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">rina livsmiljöers fysiska strukturer, funktioner och biologisk mångfald.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">Skydd genom exempelvis naturreservat ger möjligheter att reglera många</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">former av fysisk exploatering och påverkan. Samtidigt påverkas till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">exempel vattnets kvalitet ofta av verksamheter som ligger långt ifrån det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">skyddade området, vilket innebär att åtgärder också utanför skyddade</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft3">områden är avgörande för naturmiljöns värden i skyddade naturområden.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p3 ft4">Havspolitiken</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td44"><SPAN class="p3 ft3">I regeringens proposition om havspolitiken utpekas havet som en oum-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">bärlig resurs och anges att en helhetssyn på nyttjandet av havet är nöd-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">vändig (En sammanhållen svensk havspolitik, prop. 2008/09:170). Över-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">gödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter har fått allvarliga kon-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">sekvenser för miljön. Klimatförändringar kommer att påverka nyttjandet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">av havet och dess resurser samt dess biologiska mångfald genom bland</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">annat förändringar i ekosystemen samt förekomsten av exempelvis fisk-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">arter. En samlad svensk havspolitik har därför föreslagits för att möjlig-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft3">göra en helhetssyn på hur havet och dess resurser nyttjas och bevaras.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td44"><SPAN class="p3 ft4">Internationella konventioner samt det regionala arbetet inom Helcom</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p3 ft4">och Ospar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td44"><SPAN class="p3 ft3">För att uppfylla Helsingforskonventionens (Helcom, Konventionen om</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p3 ft3">skydd av Östersjöområdets marina miljö) handlingsplan om skyddade</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p22 ft3">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_50"> <P class="p108 ft7">marina områden samt kust- och skärgårdsområden i Östersjön till 2010 Prop. 2008/09:214 krävs att Helcoms nätverk av skyddade områden (Baltic Sea Protected</P> <P class="p101 ft7">Areas, BSPA) utvecklas och kompletteras, speciellt i utsjöområdet. Ett motsvarande arbete pågår inom Ospar <NOBR>(Oslo-Pariskonventionen</NOBR> för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten) med att bygga ett nätverk av skyddade områden (Marine Protected Areas, MPA) i Nordsjön. Inom <NOBR>Ospar-konventionen</NOBR> pågår även ett arbete med klarlägga hanteringen av eventuella fiskeregleringar inom ramen för marina <NOBR>MPA-områden.</NOBR></P> <P class="p147 ft4">Den gemensamma fiskeripolitiken</P> <P class="p150 ft3">EU:s gemensamma fiskeripolitik omfattar bevarande, förvaltning och utnyttjande av levande, akvatiska resurser i marin miljö, vattenbruket samt beredning och marknadsförande av produkter från fiske och vattenbruk. Syftet är att säkerställa att ett nyttjande av dessa resurser sker på ett hållbart sätt i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende. För att uppnå detta ska fiskeriförvaltningen utgå från ekosystemansatsen, tillämpa försiktighetsprincipen, utnyttja bästa tillgängliga teknik samt utgå från vetenskapliga bedömningar. Bland annat ska fleråriga återhämtningsplaner och förvaltningsplaner upprättas för att återställa respektive bibehålla fiskebestånden innanför biologiskt säkra gränser och åtgärder ska vidtas för att minimera effekterna på övriga delar av ekosystemet.</P> <P class="p104 ft4">Arbetet hittills</P> <P class="p150 ft3">Arbetet med skydd av den marina miljön har intensifierats under de senaste åren från att ha varit eftersatt under lång tid. Målet om bildande av fem nya marina naturreservat till 2005 uppnåddes, och flera nya marina reservat har därefter bildats. Det fanns totalt 20 marina naturreservat vid utgången av 2008. Några av de senaste inrättade marina naturreservaten är Kvädöfjärden i Östergötland, Nåttarö i Stockholms skärgård och Gö i Blekinge. Det finns dock mer än 500 naturreservat och 4 nationalparker som ansluter till havet. Skyddet av vattenmiljöerna är dock oftast inte genomfört i dessa områden.</P> <P class="p254 ft7">Naturvårdsverket tog 2007 fram en vägledning för skydd av marina miljöer, som redovisas i rapporten Skydd av marina miljöer med höga naturvärden (rapport 5739).</P> <P class="p103 ft3">Efter den ändring av lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon som trädde i kraft den 1 januari 2008 har regeringen i juli 2008 beslutat om ytterligare nio marina skyddsområden inom ramen för Natura 2000. Den skyddade arealen i svensk ekonomisk zon fördubblades därmed till cirka 3,5 procent.</P> <P class="p103 ft3">Enligt Miljömålsrådets fördjupade utvärdering 2008 kan inte delmålet om skydd av 50 procent av skyddsvärda marina miljöer nås inom tidsramen. Målet om långsiktigt skydd av 70 procent av utpekade kust- och skärgårdsområden kan nås om ytterligare åtgärder vidtas för att skydda kulturmiljön. Målet om ytterligare 14 marina naturreservat till 2010 bedöms möjligt att nå, men den nuvarande fördelningen och prognosen till 2010 uppfyller inte målet om ett representativt nätverk vad gäller skydd av olika marina livsmiljöer.</P> <P class="p255 ft3">49</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <P class="p131 ft7">Målet om ett första fiskefritt område till 2006 uppnåddes i och med att Prop. 2008/09:214 ett sådant område inrättades runt Gotska Sandön. Arbetet med att ta fram</P> <P class="p172 ft3">ytterligare sex fiskefria områden till 2010 pågår och detta mål bedöms möjligt att uppnå. Det första av de sex områdena inrättades i december 2008 då ett viktigt rekryteringsområde för torsk i Kattegatt fredades i en överenskommelse mellan Sverige och Danmark.</P> <P class="p173 ft7">Fyra så kallade hänsynsområden i kust- och skärgårdsområden har hittills bildats i Stockholms och Västra Götalands län. Hänsynsområden är inte någon lagreglerad skyddsform utan ett område där allmänheten genom information uppmanas visa särskild hänsyn för att minimera buller och störningar.</P> <P class="p138 ft4">Marin nationalpark i Koster</P> <P class="p256 ft3">Kosterhavets nationalpark är Sveriges första nationalpark med marint fokus. Nationalparken har en areal av 39 450 hektar, varav 98 procent är hav. Kosterhavet innehåller typiska undervattensmiljöer för västkusten, till exempel hård- och mjukbottnar, tångskogar, sandstränder, grunda lerbottnar och ålgräsängar. Dessutom finns här ovanliga miljöer såsom djupa hårdbottnar, områden med revbildande stenkoraller och exponerade grundområden. Kosterhavet är artrikare än något annat svenskt havsområde.</P> <P class="p251 ft4">Fortsatt arbete med bevarande av marina miljöer samt kust och skärgård</P> <P class="p257 ft3">Regeringen avser att säkerställa att en gynnsam bevarandestatus uppnås för havets biologiska mångfald. Nätverket av skyddade marina områden utvidgas och ska uppfylla kraven på representativitet och ekologiska samband. Särskilda insatser kommer att behövas för att förbättra möjligheterna till områdesskydd i den ekonomiska zonen.</P> <P class="p188 ft7">Skyddade områden där havsmiljöer ingår bör ses över så att eventuella marina naturvärden dokumenteras och tillvaratas. Det bör ske genom översyn av exempelvis syfte, skyddsbestämmelser och skötselplaner.</P> <P class="p132 ft3">Regeringen anser att det finns ett behov av att vidareutveckla förvaltningsformer för bevarande och nyttjande av större värdefulla kust- och havsområden. I många områden är det varken lämpligt eller nödvändigt att införa ett genomgående områdesskydd i hela området. En sammanhållen förvaltning kan vara viktig för att få ett samlat grepp om ett områdes nyttjande, värdekärnor (skyddsvärda områden) och arter. Möjliga förvaltningsformer utvecklas i projektet Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden, som Naturvårdsverket och fem länsstyrelser driver i syfte att bland annat uppfylla kravet på förvaltningsplaner i områden som ingår i Helcoms och Ospars nätverk av skyddade områden (BSPA respektive MPA). Erfarenheter från arbetet med regionala landskapsstrategier bör tillvaratas i detta arbete. Flera typer av verktyg kan vara aktuella, till exempel miljöbalkens skyddsformer och fiskelagstiftningens möjligheter till reglering av fisket.</P> <P class="p140 ft7">I arbetet med bevarande av marina miljöer ska en helhetssyn tillämpas, där olika bevarandeintressen tas tillvara; biologisk mångfald, rekreation och friluftsliv, skydd av fisket samt marinarkeologiska värden, men</P> <P class="p18 ft9">också former för lokalt nyttjande i havs- och kustområden såsom fiske,</P> <P class="p171 ft3">50</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="p52dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321452x1.jpg/" id="p52img1"> </DIV> <P class="p108 ft5">akvakultur och turism. Behovet av områden för vindkraftsutbyggnad till Prop. 2008/09:214 havs ska särskilt beaktas.</P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft12">7.4</SPAN><SPAN class="ft13">Ett rikt odlingslandskap</SPAN></P> <P class="p258 ft7"><SPAN class="ft64">Regeringens bedömning: </SPAN>Miljöåtgärderna inom landsbygdsprogrammet är det viktigaste verktyget för att bevara höga naturvärden i odlingslandskapet. Landsbygdsprogrammets ersättningar till bland annat hävd av naturbetesmarker och slåtterängar är avgörande för skötseln av områden med skyddade odlingslandskap i naturreservat, kulturreservat och nationalparker. Odlingslandskap kan i särskilda fall vara aktuella att skydda som till exempel naturreservat eller kulturreservat.</P> <P class="p259 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p224 ft4">Miljökvalitetsmålet och delmål om bevarande av odlingslandskap</P> <P class="p105 ft3">Miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>innebär att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p62 ft3">Inget av de sex delmålen under miljökvalitetsmålet anger uttryckligen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">att områden ska skyddas inom ramen för områdesskyddet. Utformningen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">av delmålen syftar till att värna och hållbart nyttja de värden och resurser</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">som finns i odlingslandskapet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p62 ft3">De fyra delmål som beskriver inriktningen och omfattningen av beva-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">randet av odlingslandskapets livsmiljöer syftar i förlängningen till en god</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">bevarandestatus hos de vilda arter som är knutna till dessa miljöer. Dessa</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">delmål handlar om ängs- och betesmarker, småbiotoper, åtgärdsprogram</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">för hotade arter i odlingslandskapet och kulturbärande landskapselement.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td46"><SPAN class="p3 ft4">Bakgrund och skyddsbehov</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft3">Odlingslandskapet är ett resultat av det jordbruk som har bedrivits</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">historiskt och som pågår i nutid. Under nittonhundratalet har det svenska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">odlingslandskapet genomgått en snabb förändring. Detta har skett i takt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">med de strukturrationaliseringar som genomförts inom jordbruket.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p62 ft3">Flera faktorer har bidragit till utvecklingen. Med en ökad marknads-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">anpassning har företagens lönsamhetskrav medfört en ökad grad av spe-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">cialisering av produktionen. Brukningsenheter har blivit större med större</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">sammanhängande skiften. Jordbruksmark har också lämnats för annan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">markanvändning. Nya odlingsmetoder har inneburit förändringar av tid-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">punkt för markbearbetning, sådd, skörd och andra arbetsmoment. Till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">detta ska läggas ett ökat inslag av insatsmedel såsom handelsgödsel och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">kemikalier. På motsvarande sätt har rationaliseringen i djurhållningen på-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">verkat förutsättningarna för betesdriften på naturbetesmarker.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p62 ft3">De övergripande förändringarna i jordbruket har minskat variations-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">rikedomen i livsmiljöer för de arter som är knutna till odlingslandskapet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">Vissa livsmiljöer har minskat i omfattning medan andra har försämrats</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">kvalitativt. Utvecklingen har generellt lett till en minskad biologisk</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p3 ft3">mångfald med färre antal individer eller minskad utbredning för vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p22 ft3">51</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_53"> <P class="p137 ft7">arter. De arter som inte påverkats i samma utsträckning är generalister Prop. 2008/09:214 som finns även i andra miljöer. Från mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> har dock den</P> <P class="p260 ft7">neråtgående trenden för till exempel hävden av betesmarker bromsats. För att bevara höga naturvärden i odlingslandskapet krävs en konti-</P> <P class="p261 ft3">nuerlig hävd som utförs på ett sätt som skapar en god variationsrikedom av livsmiljöer. Detta kräver som regel ett aktivt jordbruk. Markägare, arrendatorer och andra markförvaltare är med sina kunskaper och sin kompetens de viktigaste aktörerna för att nå de miljökvalitetsmål som rör odlingslandskapet.</P> <P class="p179 ft7">Odlingslandskapets naturvärden har kartlagts genom bland annat den nationella ängs- och betesmarksinventeringen <NOBR>2002–2004,</NOBR> som omfattade 300 000 hektar mark. Resultatet är tillgängligt i form av en karttjänst på Jordbruksverkets webbplats. Ett annat exempel är den inventering av värdefulla träd i odlingslandskapet som på senare år påbörjats i många län inom ramen för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter.</P> <P class="p147 ft4">Landsbygdsprogrammet m.m.</P> <P class="p256 ft3">I landsbygdsprogrammet <NOBR>2007–2013</NOBR> ingår bland annat stöd till miljöåtgärder i jordbruket. Flera av åtgärderna har utformats för att motverka förlusten av biologisk mångfald i odlingslandskapet så att berörda delmål under miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>ska kunna nås. Ett exempel på detta är den ersättning som erbjuds brukare som sköter naturbetesmarker med höga naturvärden. Ersättningen täcker den merkostnad och det inkomstbortfall som betesdriften på dessa marker medför i jämförelse med annan betesdrift eller utfodring. Landsbygdsprogrammet innehåller en rad åtgärder där staten efterfrågar en viss typ av skötsel. Brukaren genomför denna mot en ersättning med målet att gynna biologisk mångfald. Den återkommande uppföljningen av miljökvalitetsmålen visar att genomförda åtgärder bidrar till att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet på nationell nivå.</P> <P class="p262 ft3">Arealen ängs- och betesmarker som sköts med miljöersättning inom landsbygdsprogrammet har ökat sedan 2000, men en viss minskning har skett under senare år. Den totala arealen ängs- och betesmark som i dag omfattas av miljöersättningen är cirka 450 000 hektar betesmark och cirka 8 400 hektar slåttermark.</P> <P class="p133 ft3">Inom ramen för landsbygdsprogrammet finns möjligheter att initiera projektverksamhet enligt Leadermetoden. Arbetsformen har utarbetats i tidigare arbete med landsbygdsutveckling och innebär bland annat att den kopplar samman lokal kunskap och samhällets målsättningar så att det lokala perspektivet beaktas. Syftet är att mobilisera landsbygdsområdenas egen utvecklingspotential. Metoden ska medverka till att landsbygdsprogrammets övergripande mål om en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygderna kan uppnås. Möjligheterna att fånga upp lokal kunskap och lokala villkor erbjuder en god grund för att bland annat utveckla verksamhet som inriktas mot bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.</P> <P class="p133 ft7">Flera landskapselement som bidrar till variationen i jordbrukslandskapet är skyddade inom ramen för det generella biotopskyddet, bland annat alléer, stenmurar, pilevallar, mindre åkerholmar samt källor och småvat-</P> <P class="p263 ft3">52</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="p54dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321454x1.jpg/" id="p54img1"> </DIV> <P class="p108 ft5">ten i jordbrukslandskapet. För skötseln av flera av dessa kan brukaren Prop. 2008/09:214 ansöka om miljöersättning inom ramen för landsbygdsprogrammet.</P> <P class="p138 ft4">Fortsatt arbete med bevarande av odlingslandskapet</P> <P class="p264 ft3">Miljöåtgärderna inom landsbygdsprogrammet är det viktigaste verktyget för att bevara höga naturvärden i odlingslandskapet. Det finns inget delmål om formellt skydd av odlingslandskap under miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Ett rikt odlingslandskap</SPAN>. Flertalet miljöer i jordbrukslandskapet bör kunna skötas och bevaras inom ramen för landsbygdsprogrammets miljöersättningar.</P> <P class="p119 ft3">Samtidigt är ett antal värdefulla odlingslandskap skyddade inom såväl nationalparker som naturreservat. Inom dessa områden sker vanligtvis skötseln och förvaltningen i samverkan mellan naturvården och aktiva lantbrukare på orten. För att säkerställa hävd av betesmarker eller slåtterängar och liknande åtgärder är miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet viktiga.</P> <P class="p119 ft3">Om inte åtgärderna kan ske inom ramen för landsbygdsprogrammet kan medel för skötsel av naturskyddade områden ersätta brukaren eller annan uppdragstagare. Också i framtiden kan odlingslandskap i särskilda fall vara aktuella att skydda som exempelvis naturreservat eller kulturreservat. Det kan till exempel vara aktuellt om ett värdefullt odlingslandskap inte längre kan skötas på grund av nedläggning av betesdriften.</P> <P class="p106 ft3">Särskilda insatser kan också behövas för gamla träd och trädmiljöer med höga naturvärden. Inventeringarna av värdefulla träd som utförs i många län bör ge ett bra underlag för att i samverkan med berörda markägare vidta åtgärder för vård av träden och deras miljöer, exempelvis inom ramen för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter.</P> <P class="p254 ft3">I samband med den halvtidsutvärdering av landsbygdsprogrammet som inleds 2009 avser regeringen att se över programmets miljöåtgärder. Även den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen ger underlag för bedömning av utfallet av åtgärderna i landsbygdsprogrammet. Utvärderings- och uppföljningsarbetet ger underlag för de förändringar som kan behövas för att förbättra måluppfyllelsen i ett långsiktigt perspektiv. Viktigt arbete bedrivs för att utvärdera de kvalitativa förändringarna i odlingslandskapets biologiska mångfald inom Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS).</P> <P class="p265 ft12"><SPAN class="ft12">7.5</SPAN><SPAN class="ft13">Myllrande våtmarker</SPAN></P> <P class="p258 ft7"><SPAN class="ft64">Regeringens bedömning: </SPAN>Den nationella strategin för myllrande våtmarker och Naturvårdsverkets reviderade myrskyddsplan från 2007 bör ligga till grund för fortsatt arbete med bevarande av värdefulla våtmarker.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft16">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p3 ft4">Miljökvalitetsmålet och delmål om skydd av våtmarker</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p3 ft3">Miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Myllrande våtmarker </SPAN>innebär att våtmarkernas eko-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">logiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p22 ft3">53</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_55"> <P class="p18 ft7">att värdefulla våtmarker ska bevaras för framtiden. Det betyder bland Prop. 2008/09:214 annat att det i hela landet ska finnas våtmarker av varierande slag, där</P> <P class="p266 ft7">biologisk mångfald, ekosystemtjänster och kulturhistoriska värden är bevarade.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Enligt delmål 2 ska samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">Sverige ha ett långsiktigt skydd senast 2010. I målet avses områden i den</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p3 ft3">myrskyddsplan som Naturvårdsverket antog 1994.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p3 ft4">Bakgrund och skyddsbehov</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p3 ft3">Våtmarker omfattar sådana biotoper som myrar, sumpskogar, fuktängar,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">fukthedar, tidvis översvämmad mark samt våtmarker vid hav, sjöar och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">vattendrag.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Våtmarkerna har en mängd värden och funktioner. Många växter och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">djur är beroende av våtmarker, exempelvis fågelarter, orkidéer, mossor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">och småkryp. Omkring 15 procent av de rödlistade arterna förekommer i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">våtmarker. I våtmarkernas torv finns historiska arkiv med bevarat orga-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">niskt material. Många våtmarker har traditionellt nyttjats av människan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">för slåtter, bete, jakt och fiske och kulturhistoriska spår kan ofta återfin-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">nas i dem. Våtmarker tillhandahåller viktiga ekosystemtjänster, exempel-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">vis kollagring, minskning av övergödande ämnen och buffring av vatten-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">flöden. Våtmarkerna är en viktig del av vattnets kretslopp i landskapet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">och är integrerade komponenter i avrinningsområdena.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p62 ft3">Närmare en fjärdedel av de ursprungliga våtmarkerna har försvunnit</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">genom dikning och uppodling. I framför allt norra Sverige finns det dock</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">kvar stora orörda våtmarker, främst myrar. Dessa har höga bevarande-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">värden i ett internationellt perspektiv, eftersom stora arealer våtmarker</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">även globalt sett har torrlagts eller exploaterats så att deras funktion har</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft3">skadats.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p3 ft4">Internationella våtmarkskonventionen (Ramsarkonventionen)</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p3 ft3">Den så kallade Ramsarkonventionen (konventionen om våtmarker av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">undertecknades 1971 och trädde i kraft 1975. I dag har 154 länder anslu-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">tit sig, däribland Sverige. Ramsarkonventionen omfattar bevarande och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">hållbart nyttjande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda marina om-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">råden. Alla dessa naturtyper kallas våtmarker (wetlands) enligt konven-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">tionens definition. I Sverige räknas inte annars öppna havsområden och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">sjöar in i våtmarksbegreppet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p62 ft3">Ramsarkonventionen har nära kopplingar till andra internationella sam-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">arbeten och har bland annat en gemensam handlingsplan med konven-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">tionen om biologisk mångfald. Varje land som är anslutet till Ramsar-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">konventionen ska peka ut minst ett våtmarksområde som är av internatio-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft3">nell betydelse. Sverige har hittills pekat ut 51 områden.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p3 ft4">Arbetet hittills</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td44"><SPAN class="p3 ft3">Den nationella våtmarksinventeringen pågick mellan 1981 och 2005 och</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">omfattar i dag hela landet utom fjällregionen. Inventeringen utgör ett bra</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">planeringsunderlag för bland annat skydd och bevarandeinsatser för de</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p3 ft3">större våtmarker som har inventerats.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p22 ft3">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p230 ft3">Naturvårdsverket tog redan 1994 fram Myrskyddsplan för Sverige, en plan för skydd av de mest värdefulla myrarna. Planen reviderades 2007, främst genom redovisning av nya objekt i Norrbottens län, som var underrepresenterat i 1994 års plan. Den nya myrskyddsplanen omfattar 381 områden med en total areal av cirka 378 000 hektar som bedöms vara i behov av långsiktigt skydd (Naturvårdsverkets rapport 5667, Myrskyddsplan för Sverige, huvudrapport).</P> <P class="p16 ft3">Genomförandet av skyddet för myrarna i myrskyddsplanen enligt delmål 2 under miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Myllrande våtmarker </SPAN>har inte skett i förväntad takt. Den 1 april 2008 saknade nästan hälften av myrarna i 1994 års myrskyddsplan (245 stycken) ett fullgott skydd och målet att alla dessa ska vara skyddade till 2010 kommer inte att kunna nås.</P> <P class="p231 ft7">Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet fastställde 2006 en nationell strategi för myllrande våtmarker. Strategin avser delmål 1 under miljökvalitetsmålet och behandlar olika aspekter på nyttjande, bevarande, restaurering, anläggning och skötsel av våtmarker samt ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter.</P> <P class="p138 ft4">Fortsatt arbete med bevarande av våtmarker</P> <P class="p232 ft3">Regeringen anser att värdefulla våtmarker behöver bevaras långsiktigt och för detta krävs särskilda insatser för skydd och skötsel. Sverige har även ett internationellt ansvar för att bevara våtmarker. Natura 2000- nätverket och myrskyddsplanen utgör grunden för att långsiktigt bevara ett representativt urval av de finaste exemplen av olika våtmarkstyper runt om i landet.</P> <P class="p234 ft3">Den reviderade myrskyddsplanen från 2007 är ett bra underlag för Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas fortsatta arbete med bevarande av våtmarkerna. Delmålet om skydd av våtmarker är dock baserat på 1994 års myrskyddsplan. Regeringen avser att återkomma till miljökvalitetsmålen i en kommande miljömålsproposition.</P> <P class="p231 ft3">Även viktiga områden med andra våtmarkstyper, exempelvis strandvåtmarker, sumpskogar eller våtmarker med höga kulturmiljövärden, bör ges ett starkt skydd som föregås av ett adekvat urvalsarbete. När det gäller våtmarker med höga kulturvärden är kunskapsunderlaget bristfälligt. Kulturmiljövärden bör alltid utredas vid bildande av nya naturreservat.</P> <P class="p16 ft3">Det är också viktigt att våtmarker generellt värnas i så stor utsträckning som möjligt i syfte att bevara eller förstärka deras ekosystemfunktioner, såsom närsaltreducering, kollagring, vattenflödesutjämning och biologisk mångfald. För att kunna få tillbaka viktiga ekosystemtjänster är det nödvändigt att restaurera och återskapa våtmarker. Våtmarksrestaureringar påbörjades i större omfattning med både ideella insatser och statligt stöd under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Under åren <NOBR>2000–2006</NOBR> har 6 150 hektar våtmarker återskapats eller restaurerats i odlingslandskapet. Med denna takt beräknas 9 500 hektar uppnås 2010, vilket är lägre än de 12 000 hektar delmålet anger. Kvaliteten i de anlagda våtmarkerna varierar och vissa uppnår inte önskvärd kvalitet.</P> <P class="p16 ft7">Åtgärder inom miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft14">Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt odlingslandskap </SPAN>och <SPAN class="ft14">Levande skogar </SPAN>är av stor vikt för att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft14">Myllrande våtmarker </SPAN>ska kunna nås. Om-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">55</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="p57dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321457x1.jpg/" id="p57img1"> </DIV> <P class="p137 ft5">vänt har åtgärder som genomförs inom <SPAN class="ft6">Myllrande våtmarker </SPAN>nytta för Prop. 2008/09:214 flera andra miljökvalitetsmål.</P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft12">7.6</SPAN><SPAN class="ft46">Storslagen fjällmiljö</SPAN></P> <P class="p267 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>De förbättringar som krävs när det gäller att beakta kulturmiljövårdens intressen i skyddade områden i fjällregionen bör successivt kunna ske genom ökade kunskaper och genom att samarbetsformerna inom naturvården och kulturmiljövården utvecklas.</P> <P class="p268 ft3">Den pågående Laponiaprocessen om förvaltningen av världsarvet Laponia är en viktig del i strävan att finna de förvaltningsformer som på bästa sätt garanterar ett gott skydd, en hållbar utveckling och en tydlig samverkan med en god lokal medverkan. En sådan ny förvaltningsordning bör för Laponias del kunna träda i kraft senast under 2011. Erfarenheterna från Laponiaprocessen bör kunna tillämpas även vid förvaltningen av andra stora områden med många intressenter.</P> <P class="p269 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p224 ft4">Miljökvalitetsmålet och delmål om skydd av fjällmiljöer</P> <P class="p270 ft3">Enligt miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Storslagen fjällmiljö </SPAN>ska fjällen ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p62 ft3">Enligt delmål 3 ska senast 2010 merparten av områden med representa-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">tiva höga natur- och kulturvärden i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">som vid behov omfattar skötsel och restaurering. Målet omfattar mark</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ovanför gränsen för fjällnära skog och inkluderar också skyddsvärda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p3 ft3">fjällskogar.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p3 ft4">Bakgrund och skyddsbehov</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p3 ft3">Bakgrunden till miljökvalitetsmålet redovisades i avsnitt 19 i proposi-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">tionen Svenska miljömål – delmål och strategier (2000/01:130, bet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">2001/02, MJU3, rskr. 2001/01:36). Fjällen tillhör Sveriges och Europas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">mest opåverkade miljöer och har mycket höga natur- och upplevelse-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">värden. Människor har levt i fjällmiljön under flera tusen år och fjällen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">har därför också betydande kulturmiljövärden. I princip hela fjällområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">omfattas av rennäringen, som bedrivs av den samiska befolkningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">Fjällområdet är attraktivt för rekreation och friluftsliv i olika former.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Ekosystemen innehåller relativt få arter och klimatet karakteriseras av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">kalla vintrar och korta somrar. Produktionsförmågan är i allmänhet låg i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">både mark- och vattenekosystemen och känsligheten för yttre störningar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">är ofta stor.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Fjällmiljöerna innefattar allt från högalpina områden, kalfjällets olika</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">naturtyper, dalgångar med rik vegetation, olika våtmarkstyper och för-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">fjällsområden med fjällnära barrurskogar. De fjällnära urskogarna i Sve-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p3 ft3">rige tillhör Europas största sammanhängande orörda skogsmiljöer. Dessa</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p22 ft3">56</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_58"> <P class="p108 ft5">skogar kan på sikt väntas få allt större betydelse som refugier för barr- Prop. 2008/09:214 skogens naturmiljöer i takt med klimatförändringarna.</P> <P class="p138 ft4">Arbetet hittills</P> <P class="p271 ft3">I 2005 års miljömålsproposition konstaterades beträffande delmål 3 om natur- och kulturvärden under <SPAN class="ft4">Storslagen fjällmiljö </SPAN>att stora områden i fjällen redan är skyddade som naturreservat eller nationalparker (prop. 2004/05:150). I fjällänen (Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) finns det 12 nationalparker och över 600 naturreservat. Det finns också ett antal Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> i fjällen. Naturmiljöerna i fjällen kan därmed sägas vara förhållandevis väl skyddade.</P> <P class="p119 ft3">Delmålet omfattar även skogsmiljöer med höga värden i området ovanför gränsen för fjällnära skog. Av Miljömålsrådets redovisning av <SPAN class="ft4">Levande skogar </SPAN>framgår det att cirka 600 000 hektar skog har formellt skydd ovan gränsen för fjällnära skog och att ytterligare 100 000 hektar föreslås skyddas. Stora delar av dessa områden är i statlig ägo genom Statens fastighetsverk och Sveaskog.</P> <P class="p129 ft3">Miljömålsrådet bedömer i den fördjupade utvärderingen över miljökvalitetsmålen 2008 att delmålet om skydd av natur- och kulturmiljöer inte kan nås till 2010, främst på grund av brister när det gäller skyddet av kulturmiljövärdena. Det regionala miljömålsarbetet avseende det samiska kulturarvet och förbättringar i kunskapen om fjällens kulturmiljöer är avgörande för om delmålet ska kunna nås. Miljömålsrådet anser att det finns behov av ett utökat samarbete mellan naturvården och kulturmiljövården i både nuvarande och kommande nationalparker och reservat. För kulturmiljövården gäller också att kunskapen om kulturvärdena i fjällområdet behöver byggas upp för att de ska kunna skyddas och vårdas genom olika insatser.</P> <P class="p254 ft7">De regionala miljö- och hushållningsprogram för fjällen som upprättats av länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (fjällänen) började tillämpas 2006. Syftet är att förbättra förutsättningarna för en hållbar utveckling i fjällmiljön. Av särskild betydelse är den föreslagna modellen för samverkan kring fjällfrågor, fjällanpassad resurs- och utvecklingsplanering samt fortsatt kunskapsuppbyggnad.</P> <P class="p147 ft4">Fortsatt arbete med bevarande av fjällmiljöerna</P> <P class="p150 ft3">Den nordiska fjällvärlden är en enastående miljö, inte minst i ett europeiskt perspektiv. Naturvårdsarbetet i Sverige började i fjällen med de första nationalparkerna 1909. Stora fjällområden har sedan dess skyddats som naturreservat och nationalparker.</P> <P class="p106 ft3">I Naturvårdsverkets nationalparksplan från 2008 föreslås bildande av nya nationalparker och utvidgning av några befintliga nationalparker. Några av de nationalparker som föreslås är Kebnekaise, Vindelfjällen och <NOBR>Sylarna-Vålådalen.</NOBR> Det är främst områden som redan är skyddade som naturreservat som berörs av de planerade nationalparkerna.</P> <P class="p254 ft7">Naturvårdsverkets redovisningar över skyddsvärda statliga skogar omfattar ett antal stora skogsområden ovanför gränsen för fjällnära skog. Dessa skogsmiljöer utgör delar av de sista stora, orörda skogarna i landet</P> <P class="p272 ft3">57</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="p59dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321459x1.jpg/" id="p59img1"> </DIV> <P class="p137 ft7">och bör inte ytterligare vara föremål för skogsbruk. Bevarande av fjäll- Prop. 2008/09:214 nära skogar på statens mark behandlas i avsnitt 8.9.</P> <P class="p132 ft3">De brister i befintliga skyddade områden som avser kulturmiljövårdens intressen bör successivt kunna rättas till genom ökade kunskaper och genom att samarbetsformerna mellan naturvården och kulturmiljövården utvecklas. För att höja kunskapsnivån behöver kompletterande inventeringar göras.</P> <P class="p179 ft3">Arbetet med skydd och förvaltning av fjällmiljöerna berör mycket stora områden där olika intressen och markanvändningsfrågor kan bli aktuella. Det är därför särskilt viktigt med en aktiv samverkan mellan naturvården och andra berörda. Av särskilt intresse i detta avseende är Laponiaprocessen, ett regeringsuppdrag till Länsstyrelsen i Norrbottens län att utveckla förvaltningsformerna kring världsarvet Laponia. Laponiaprocessen sker i bred samverkan mellan samebyarnas intresseförening Mijá ednam, Jokkmokks och Gällivare kommuner, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Naturvårdsverket. Målsättningen är att skapa en förvaltningsplan och en ny förvaltningsorganisation för världsarvet. Syftet är även att arbeta med olika frågor kopplade till världsarvet, bland annat information och leder.</P> <P class="p273 ft7">De regionala miljö- och hushållningsprogram som upprättats av länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, började tillämpas under 2006 och utgör ett underlag för bland annat naturvårdsarbetet i fjällområdet.</P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft12">7.7</SPAN><SPAN class="ft46">Tätortsnära natur</SPAN></P> <P class="p274 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Den tätortsnära naturen har betydelse för friluftsliv, folkhälsa, biologisk mångfald, kulturmiljövärden och regional tillväxt. Att tätortsnära naturområden värnas bidrar till uppfyllandet av flera miljökvalitetsmål.</P> <P class="p275 ft7">Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län bör tillsammans med kommuner och andra aktörer fortsätta genomförandet av de särskilda programmen för de mest värdefulla tätortsnära områdena för friluftsliv och naturvård.</P> <P class="p275 ft7">Naturvårdsverket bör göra en översyn av vilka områden som bedöms vara av riksintresse för friluftslivet, särskilt vad gäller de tre storstadsregionerna.</P> <P class="p276 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p277 ft4">Bakgrund och skyddsbehov</P> <P class="p256 ft3">Tätortnära naturområdena har en mängd olika värden, allt från värden för rekreation och aktiviteter till natur- och kulturvärden, estetiska värden och som identitetsskapare. Vardagsnära natur är viktig för folkhälsan och vårt välbefinnande. Friluftsliv är en av de viktigaste formerna för fysisk aktivitet och forskningen visar att närmiljön har en avgörande betydelse för om man är fysiskt aktiv, vistas ute och bedriver friluftsliv.</P> <P class="p278 ft3">Biologisk mångfald och kulturmiljövärden finns också i den tätortsnära</P> <P class="p18 ft65">naturen och bidrar till att göra områdena attraktiva och till att ge dem en</P> <P class="p171 ft3">58</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p279 ft7">identitet. Den biologiska mångfalden och kulturhistorien ger ett mervärde vid vistelse i naturen och är en tillgång för utbildning och pedagogisk verksamhet.</P> <P class="p230 ft3">Naturen gör också tätortsmiljön sundare genom flera ekosystemtjänster. Parker och grönområden dämpar buller från trafik och industrier. Samtidigt fungerar deras växtlighet som filter för en del luftföroreningar. Dammar och våtmarker renar dagvatten från näringsämnen och en del föroreningar innan det släpps vidare ut i vattendrag och sjöar. Eftersom våtmarkerna lockar till sig ett rikt fågelliv, blir de också ofta populära friluftsområden.</P> <P class="p230 ft3">Tätortsnära natur brukar definieras geografiskt som en zon med minst en kilometers radie runt tätorten. Ju större ort desto större zon, eftersom fler då besöker den kringliggande naturen. I Storstockholm omfattar exempelvis den tätortsnära zonen ett område med 30 kilometers radie runt centrum. Tid och tillgänglighet kan också användas för att definiera vad som är tätortsnära natur.</P> <P class="p231 ft3">Exploateringstrycket på den tätortsnära naturen är ofta stort. Grönskan konkurrerar bland annat med ortens behov av bostäder och vägar. Därför finns behov av en strategisk planering och säkerställande av tätortsnära natur. I hushållningsbestämmelserna i 3 kap. 6 § miljöbalken anges att behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter särskilt ska beaktas.</P> <P class="p16 ft3">I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utgiftsområde 20) anfördes att arbetet med att främja och tillgängliggöra tätortsnära natur bör fortsätta. Den tätortsnära naturen kan främja friluftsliv, folkhälsa, biologisk mångfald, kulturmiljövärden, regional utveckling och bidra till uppfyllande av flera miljökvalitetsmål.</P> <P class="p234 ft3">Regeringen inrättade hösten 2008 Delegationen för hållbara städer (Miljövårdsberedningen, Jo 1968:A). Delegationen har till uppgift att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Delegationen ska i samarbete med kommunerna, marknadens aktörer och andra parter underlätta och stimulera arbetet att åstadkomma välfungerande, integrerade och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och minskad klimatpåverkan. Frågor om tätortsnära natur berör detta arbete.</P> <P class="p251 ft4">Program för skydd av tätortsnära natur i storstadslänen</P> <P class="p232 ft3">Länsstyrelserna i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Skåne tog 2003 på regeringens uppdrag fram var sitt program för bevarande av tätortsnära natur. Programmen togs fram i samverkan med kommunerna och andra aktörer och avser skydd av ett antal naturområden genom bildande av såväl statliga som kommunala naturreservat. Genom programmen kommer viktiga tätortsnära naturområden att få ett långsiktigt skydd i storstadsområdena, där konkurrensen om mark är som störst.</P> <P class="p16 ft7">De berörda länsstyrelserna lämnade i september 2008 en lägesrapport om arbetet enligt programmen för skydd av tätortsnära natur. Arbetet med genomförande av programmen har påbörjats i alla tre län men nått olika långt. I Stockholms län har en knapp tredjedel av programmets föreslagna områden blivit skyddade, i övriga län en mindre andel.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">59</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <P class="p137 ft7">Länsstyrelserna konstaterar bland annat att genomförandet av pro- Prop. 2008/09:214 grammen släpar efter av brist på resurser. Vidare framförs att Lonaprogrammet (den lokala naturvårdssatsningen) har varit mycket</P> <P class="p18 ft3">värdefullt för kommunernas arbete med tätortsnära natur.</P> <P class="p191 ft4">Fortsatt arbete med bevarande av tätortsnära natur</P> <P class="p175 ft3">Regeringen anförde följande i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1 utgiftsområde 20): ”Miljösituationen i våra större städer kräver uppmärksamhet och ökad samverkan mellan den lokala och den nationella nivån. <NOBR>(---)</NOBR> Den tätortsnära naturen har en viktig funktion. Ge- nomförandet av de särskilda programmen för de mest värdefulla tätortsnära områdena för friluftsliv och naturvård i <NOBR>Stockholms-,</NOBR> Göteborgs- och Skåneregionen har fått en bra start och bör fortsätta.”</P> <P class="p280 ft3">Regeringen anser att den tätortsnära naturen är av stor betydelse. Det är angeläget att framför allt kommunerna i sin planering tar ansvar för den långsiktiga tillgången till naturområden i alla tätorter, vilket utvecklas i avsnitt <A href="#page_106">11.1. </A>Regeringens nya föreslagna Lonaprogram (jfr avsnitt <A href="#page_109">11.2) </A>bör vara ett bra verktyg för att gynna den tätortsnära naturen i olika avseenden, såväl när det gäller utveckling och skötsel som skydd. Länsstyrelserna i storstadsregionerna bör tillsammans med kommuner och andra aktörer fortsätta genomförandet av de pågående programmen för tätortsnära natur.</P> <P class="p140 ft7">Även andra kommuner bör ta fram strategier för bevarande av tätortsnära natur, särskilt där konkurrensen om mark är hög. Vid sidan av bevarande kan frågor om skötsel och tillgänglighet behandlas i sådana strategier. Bland de underlag som tas fram om den tätortsnära naturen kan nämnas Skogsstyrelsens arbete med att identifiera skogar med höga sociala värden, vilket sker i samverkan med kommuner, markägare, föreningsliv och andra aktörer.</P> <P class="p174 ft4">Områden av riksintresse för friluftsliv</P> <P class="p270 ft3">Som angavs i skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr. 2001/02:173) finns skäl att se över vilka områden som är av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Enligt 2 § förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. ska Naturvårdsverket till länsstyrelserna lämna uppgifter om vilka områden som verket bedömer är av riksintresse för dels naturvården, dels friluftslivet. Naturvårdsverket har hittills bedömt att 215 områden är av riksintresse för friluftslivet. Merparten av dessa riksintresseområden ligger på relativt långt avstånd från de stora befolkningscentrumen i landet. Det medför att dessa områden endast kan nyttjas – undantaget längre perioder av ledighet – i begränsad utsträckning av det stora invånarantalet.</P> <P class="p262 ft3">En av utgångspunkterna för områden av riksintresse för friluftsliv bör vara att de är viktiga för många människors friluftsliv och att de kan nyttjas ofta och mycket. Det bör inte vara avgörande varifrån besökarna till ett visst riksintresseområde kommer utan det viktiga är områdets faktiska betydelse för ett stort antal människors friluftsliv. Av 3 kap. 6 § miljöbalken framgår att behovet av grönområden i tätorter och i närheten</P> <P class="p281 ft3">av tätorter särskilt ska beaktas. Nya planeringsunderlag har tillkommit på</P> <P class="p282 ft3">60</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="p62dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321462x1.jpg/" id="p62img1"> </DIV> <P class="p108 ft7">senare år, till exempel Storstockholms regionala grönstruktur med de Prop. 2008/09:214 gröna kilarna.</P> <P class="p103 ft7">Det finns därför skäl att se över de bedömningar av riksintresseområden för friluftslivet som Naturvårdsverket har gjort. Ovanstående bör utgöra en utgångspunkt för en översyn av såväl urvalskriterier som urvalet av riksintresseområden för friluftsliv, särskilt i de tre storstadsregionerna. Regeringen avser att ge ett uppdrag till Naturvårdsverket att göra en översyn av riksintresseområdena.</P> <P class="p283 ft12"><SPAN class="ft12">7.8</SPAN><SPAN class="ft13">Områdesskydd och kulturmiljö</SPAN></P> <P class="p258 ft7"><SPAN class="ft64">Regeringens bedömning: </SPAN>Samverkan mellan naturvården och kulturmiljövården bör utvecklas. Naturvårds- och kulturmiljövärdena bör tillvaratas i respektive sektors arbete med bevarande och vård av natur- och kulturmiljöer.</P> <P class="p176 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p150 ft3">Vård och bevarande av natur- och kulturmiljövärden har ofta samma mål. Många av de områden som skyddas som naturreservat och kulturreservat bygger på gemensamma värden. Det är därför av intresse både för naturvården och kulturmiljövården att skapa möjligheter till skydd och bevarande som gynnar alla värden.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p284 ft3">Naturreservat och nationalparker berör emellertid ojämförligt fler och</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p285 ft3">större områden än vad som skyddas inom kulturreservaten. Naturvården</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">har ett stort ansvar för att i samverkan med kulturmiljövården tillvarata</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">kulturmiljövärden i de naturskyddade områdena, såväl i samband med att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p285 ft3">områdena bildas som vid skötsel och vård. Det gäller förstås i synnerhet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">inom de särskilt kulturpräglade landskapen men också i andra miljöer.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">Omvänt bör naturvärden tillvaratas och skyddas och vårdas inom</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">kulturreservat.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">Regeringen anser således att samverkan mellan naturvården och kul-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">turmiljövården är av stor betydelse såväl på lokal, regional som nationell</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p285 ft3">nivå. I skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr. 2001/02:173) anförs</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft3">bland annat följande:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p285 ft21">Det finns mot denna bakgrund anledning för kulturmiljörespektive naturvår-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p285 ft42">den att öka och utveckla samverkan inom olika områden. Samordning och</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td44"><SPAN class="p285 ft62">samverkan gäller inte bara odlingslandskapet utan hela det svenska landskapet,</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td7"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p285 ft42">det vill säga alla slags naturtyper och ekosystem och även beträffande arbetet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p285 ft42">med att skapa goda förutsättningar för friluftslivet och kulturturismen. Det</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p285 ft42">ökade samarbetet bör ske med respekt för de skillnader i tradition och be-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p285 ft42">traktelsesätt som kan finnas och att det i vissa fall kan finnas konflikter mellan</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td44"><SPAN class="p285 ft62">naturvård och kulturmiljövård. Dessa förhållanden styrker snarare behovet av</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td7"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p285 ft42">ytterligare samverkan. En mångsidig belysning av landskapets olika värden bör</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p285 ft42">leda till bättre förutsättningar att kunna identifiera och analysera sådana even-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p285 ft42">tuella konflikter så att de kan hanteras och överbryggas i den fortsatta proces-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p285 ft42">sen. Särskilt naturvården har sedan lång tid arbetat i en tradition som innebär</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td44"><SPAN class="p285 ft62">stark fokusering på specifika områden eller objekt. Man väljer ut ”de mest</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td7"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p285 ft42">värdefulla områdena” i landskapet. Framtidens utmaning inom naturvården lig-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p285 ft42">ger till stor del i att utvidga perspektivet till hela landskapet; att se ”de särskilt</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p285 ft21">värdefulla områdena” i sitt landskap och i sitt kulturella sammanhang, där bl.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p22 ft3">61</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_63"> <P class="p56 ft21">markanvändningshistoriken ofta ingår som en metod för att avgöra vilka vär- <SPAN class="ft3">Prop. 2008/09:214 </SPAN>den som kräver kontinuerlig skötsel för en långsiktigt god bevarandestatus. Här</P> <P class="p286 ft21">finns stora möjligheter för kulturmiljö- och naturvården att ömsesidigt bidra till gemensamma analyser och redovisningar av bevarande- och brukandevärden.</P> <P class="p287 ft3">Arbetet mot ett långsiktigt hållbart samhälle ställer krav på nya samverkansformer inom miljöarbetet, former som öppnar för ett bevarande parallellt med ett hållbart brukande. Försöken med regionala landskapsstrategier i sju pilotlän under <NOBR>2006–2007</NOBR> visar på att processen och dialogen mellan myndigheterna och andra aktörer såsom boende i bygden är en viktig metod för att öka allmänhetens engagemang. Ett av syftena med regionala landskapsstrategier är att, med utgångspunkt i en helhetssyn på landskapsnivå, utveckla bättre verktyg för att väga samman olika intressen och för att främja en regional hållbar utveckling av landskapet (jfr avsnitt 8.12 om landskapsstrategierna).</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p62 ft3">Det har på senare tid ställts ökade krav på en strategisk ansats kring hur</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">befintliga skyddsinstrument relaterar till varandra och hur de bäst ska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">hanteras för att bidra till att säkerställa flera grundläggande värden. Kul-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">turmiljöer och kulturhistoriska värden kan exempelvis bevaras och vär-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">nas som fornlämningar och byggnadsminnen enligt lagen (1988:950) om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">kulturminnen, genom hänsyn till natur- och kulturvärden enligt skogs-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">vårdslagen (1979:429), genom kommunal planering enligt plan- och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">bygglagen (1987:10) samt i kulturreservat, naturreservat och national-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p3 ft3">parker.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p3 ft4">Kulturreservat</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p3 ft3">Kulturreservatsinstrumentet ska inte självständigt användas för att upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">fylla kulturmiljöns bevarandebehov. Kulturreservaten kan snarare funge-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ra som referensområden för en långsiktigt hållbar förvaltning av landska-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">pets värden. Kulturreservat har också en viktig pedagogisk funktion och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">utgör en resurs för lokal och regional tillväxt. Inom ett kulturreservat kan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">man upprätthålla och bedriva olika typer av verksamheter, såsom tradi-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">tionellt småskaligt lantbruk, hantverksmässig tillverkning och försälj-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">ning, kurs- och utbildningsverksamhet samt evenemang. Inrättande av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">kulturreservat bidrar också till måluppfyllelse av flera miljökvalitetsmål.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Regelverket för kulturreservat överensstämmer nästan helt med vad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">som gäller för naturreservat. Processerna har också stora likheter. Dock</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">berör kulturreservat ofta miljöer med många aktörer och intressen, vilket</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">gör arbetet komplext. Reservatsarbetet sker oftast tvärdisciplinellt i nära</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">samarbete mellan olika aktörer. Ambitionen är att kulturreservaten ska</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">säkerställa områden med utgångspunkt i det breddade miljöbegrepp som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">utöver ekologisk hållbarhet även innefattat naturmiljö, kulturmiljö, socia-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">la värden och fysisk planering.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft3">Liksom vid bildande av naturreservat är medverkan av markägare och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">brukare av stor betydelse och förankringsprocessen tar som regel lång</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">tid. Lokal delaktighet och långsiktigt hållbara lösningar är viktiga kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ponenter inom förvaltningen av kulturreservaten. Vid bildande av kultur-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">reservat löser staten normalt inte in marken. Ägandet bibehålls i befintlig</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft3">ägoform vilken kan ses som en del av det kulturhistoriska värdet. Mark-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">ägare som får inskränkningar genom ett kulturreservat så att pågående</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft3">markanvändning avsevärt försvåras kan få ersättning enligt miljöbalkens</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p22 ft3">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td44"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_64"> <P class="p108 ft7">ersättningsbestämmelser. Sådan ersättning liksom särskilda medel för Prop. 2008/09:214 skötsel kan anslås från anslaget bidrag till kulturmiljövård (anslag 7:2,</P> <P class="p18 ft3">utgiftsområde 17).</P> <P class="p103 ft5">Sedan miljöbalken trädde i kraft 1999 har det bildats 34 kulturreservat, varav 4 genom kommunala beslut.</P> <P class="p138 ft4">Kulturmiljövärden i naturskyddade områden</P> <P class="p271 ft3">Den biologiska mångfalden är i många fall också ett biologiskt kulturarv skapat av människor, och som följaktligen också kräver kulturhistoriska kunskaper för att kunna bevaras långsiktigt. Naturvården har länge arbetat med skötsel av kulturskapade miljöer som slåtterängar och naturbetesmarker.</P> <P class="p254 ft7">Samtidigt finns i vissa fall brister i kunskapen om kulturhistoriska värden och skötselbehovet för vissa sådana värden i naturreservat. Det gäller särskilt områden med äldre beslutsdokument och skötselplaner. Vid översyn av reservaten bör alltid kulturmiljövärdena dokumenteras och såväl skyddssom skötselbehov av dessa beaktas. Det förutsätter ett bra samarbete mellan naturvården och kulturmiljövården.</P> <P class="p283 ft12"><SPAN class="ft12">7.9</SPAN><SPAN class="ft13">Åtgärdsprogram för hotade arter</SPAN></P> <P class="p128 ft3">För att förbättra situationen för många hotade växt- och djurarter krävs särskilda åtgärder och insatser. Detta görs genom att åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) tas fram och genomförs. Naturvårdsverket och länsstyrelserna arbetar gemensamt med detta. Syftet med åtgärdsprogrammen är att komplettera andra naturvårdsåtgärder såsom skydd av naturområden. Programmen redovisar – för respektive art – en kunskapsöversikt, beskrivning av ekologi och åtgärdsbehov samt de erfarenheter som gjorts hittills i bevarandearbetet. Arbetet med åtgärdsprogram inkluderar också utförande av åtgärder för att gynna arterna.</P> <P class="p129 ft3">Arbetet med åtgärdsprogram startade på allvar 2004 och har ambitionen att till år 2010 ta fram 214 åtgärdsprogram för nästan 400 arter och 7 naturtyper. För närvarande finns 115 fastställda åtgärdsprogram och omkring 100 är under arbete.</P> <P class="p103 ft7">I och med att allt fler åtgärdsprogram blir klara går arbetet in i en mer aktiv åtgärdsfas.</P> <P class="p103 ft3">Åtgärdsprogrammen omfattar arter som förekommer både inom och utanför skyddade naturområden. Inom de senare blir artskyddsarbetet ett komplement till det gängse skötsel- och bevarandearbetet. Ett brett samarbete mellan många aktörer som markägare, artexperter och intresseorganisationer är av vikt för att nå framgång.</P> <P class="p119 ft3">Det är möjligt att teckna naturvårdsavtal för att värna lokaler för hotade arter. Naturvårdsavtal kan i många fall vara en lämplig form för att säkra miljöer för enskilda arter. För vissa arter kan temporärt skydd vara tillräckligt, i andra fall behövs mera långsiktiga åtgärder. Också skötselavtal för att genomföra särskilda vårdinsatser kan i många fall vara aktuella.</P> <P class="p288 ft3">63</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="p65dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321465x1.jpg/" id="p65img1"> </DIV> <P class="p37 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p289 ft1">8 Bredare arbetssätt – förbättrad samverkan</P> <P class="p290 ft12"><SPAN class="ft12">8.1</SPAN><SPAN class="ft46">En kombination av verktyg i naturvårdsarbetet</SPAN></P> <P class="p291 ft7"><SPAN class="ft64">Regeringens bedömning: </SPAN>För att nå de miljökvalitetsmål som rör långsiktigt skydd av naturområden krävs ett system av olika insatser. Skyddsformerna nationalpark, naturreservat och biotopskyddsområde utgör basen i det formella skyddet av värdefulla naturområden.</P> <P class="p292 ft7">Naturvårdsarbetet bör breddas genom bland annat ökad användning av naturvårdsavtal, utveckling av arbetssätten och formerna för samverkan mellan olika aktörer samt förbättringar av skyddsformerna.</P> <P class="p293 ft16">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Flera av miljökvalitetsmålen har delmål som innebär att naturområden långsiktigt skyddas. Regeringen bedömer att skyddsformerna nationalpark, naturreservat och biotopskyddsområde är fortsatt viktiga och utgör basen i det formella skyddet av de värdefullaste naturområdena. De ger ett långsiktigt bevarande och kan anpassas efter många olika naturtyper och andra förhållanden.</SPAN></P> <P class="p294 ft3">För att nå en förbättrad måluppfyllelse och få ett ökat deltagande från främst markägarna, bör emellertid flera verktyg och system av insatser införas i naturvårdsarbetet. Det gäller bland annat bättre former för samverkan (avsnitt <A href="#page_65">8.2 </A>och <A href="#page_70">8.4), </A>det föreslagna Kometprogrammet (avsnitt <A href="#page_68">8.3), </A>ökad användning av naturvårdsavtal (avsnitt <A href="#page_71">8.5) </A>och arbete med regionala landskapsstrategier (avsnitt 8.12). Det föreslås att ersättningen vid beslut om områdesskydd ska öka genom avskaffande av toleransavdraget i 31 kap. miljöbalken (avsnitt 10).</P> <P class="p295 ft12"><SPAN class="ft12">8.2</SPAN><SPAN class="ft46">Ökad delaktighet – ökat deltagande</SPAN></P> <P class="p296 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Att engagemanget hos markägare, brukare och andra aktörer tillvaratas är avgörande för att de miljökvalitetsmål som rör biologisk mångfald och långsiktigt skydd av naturområden ska kunna nås. Frivilliga åtgärder ska även fortsättningsvis ha stor betydelse parallellt med formellt skydd av naturområden.</P> <P class="p297 ft3">Det är av stor betydelse att skapa drivkrafter för markägare att själva ta initiativ till bevarande av natur, både frivilligt och i form av formellt skydd. Markägare som värnar höga naturvärden på sin mark ska få uppskattning från samhället. De ska även kunna få ersättning när naturvårdsintressen innebär väsentliga intrång i deras möjligheter att bruka sin fastighet. Utbildningsinsatser och information till markägare, brukare och andra intressenter i naturvårdsarbetet har stor betydelse.</P> <P class="p298 ft7">Myndigheterna ska fortsätta att utveckla sina arbetssätt i syfte att öka markägarnas delaktighet och deltagande i naturvårdsarbetet. Det pågående utbildningsprogrammet för naturvårdsmyndigheterna, Dialog för naturvården, bör utvecklas och breddas.</P> <P class="p299 ft3">64</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft16">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p22 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft3">Det svenska naturvårdsarbetet bygger på en modell där många aktörer</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">samverkar för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Stat och kommun är</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">självfallet viktiga aktörer, men också markägare, brukare, företag, en-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skilda och organisationer är avgörande för att miljöarbetet sammantaget</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ska få genomslag. Modellen innebär att skydd av natur i delar av land-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">skapet tillsammans med en utvecklad naturvårdshänsyn av berörda sam-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">hällssektorer i övriga delar av landskapet sammantaget bidrar till att upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">nå miljökvalitetsmålen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">I likhet med vad som anfördes i skrivelsen En samlad naturvårdspolitik</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">(Skr. 2001/02:173) bedömer regeringen att det är nödvändigt att natur-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">vården fortsätter utveckla arbetssätt som svarar mot behoven av lokal</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">delaktighet och förankring. Markägaren har en central roll i naturvårds-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">arbetet och dennes roll och deltagande är avgörande för att uppnå <SPAN class="ft4">Levan-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">de skogar </SPAN>och andra miljökvalitetsmål. Dels genom att områden med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">höga naturvärden blir formellt skyddade, dels genom att stora arealer</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skyddsvärd natur frivilligt bevaras på markägarnas egna initiativ. Rege-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ringen vill framhålla att markägare som bidrar till miljökvalitetsmålens</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">uppfyllelse gör en mycket viktig insats som värdesätts högt.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3"><NOBR>Natur-,</NOBR> kultur- och friluftslivsvärden är ofta beroende av hur en fastig-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">het har brukats eller förvaltats oavsett om den ägs av exempelvis en en-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">skild person, ett stort skogsbolag eller en offentlig ägare. Det kan till ex-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">empel handla om att ett värdefullt odlingslandskap har bibehållits genom</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">en kontinuerlig skötsel med djurhållning och betesdrift. Ett gammalt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">skogsbestånd kan av olika skäl ha undgått avverkning och därmed be-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">hållit de naturvärden som präglar skogsmiljöer som inte har påverkats av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">modernt skogsbruk.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">Samtidigt är det markanvändningen inom bland annat skogsbruk och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">jordbruk som har bidragit till en utarmning av den biologiska mångfalden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">på många håll. Det är först under de senaste decennierna som de areella</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">näringarnas metoder utvecklats till att ha dagens höga grad av miljöhän-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">syn. Anpassning av brukningsformer och miljöhänsyn är avgörande för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">att säkerställa att biologisk mångfald, kulturlämningar och förutsättning-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ar för friluftslivet finns i hela landskapet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Genom naturinventeringar som nyckelbiotopsinventeringen, våtmarks-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">inventeringen och ängs- och betesmarksinventeringen, i kombination</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">med rådgivning och information från myndigheterna, kan markägare och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">brukare få kännedom om värdena på sin fastighet och anpassa skötsel,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skogsbruksplaner och jordbruksdrift till dessa värden. Ett bra exempel är</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">Skogsstyrelsens webbtjänst ”Skogens pärlor” som gör informationen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">lättillgänglig.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Utbildning och rådgivning är av stor vikt för att öka kunskapen om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">naturvärdena och hur de kan gynnas genom anpassat brukande eller</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skydd. Exempel på viktiga insatser är utbildning och rådgivning inom</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">landsbygdsprogrammet, Skogsstyrelsens utbildningsverksamhet och råd-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">givning samt studiecirklar och liknande som anordnas av föreningsliv</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">och studieförbund.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Det bör poängteras att lokal delaktighet i naturvården inte bara riktar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p3 ft3">sig mot markägarna. Den innebär också att andra intressenter involveras i</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft3">65</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_67"> <P class="p137 ft5">naturvården, exempelvis lokalt förenings- och näringsliv eller intresserad Prop. 2008/09:214 allmänhet.</P> <P class="p138 ft4">Uppföljning och utvärdering av processen av formellt skydd.</P> <P class="p270 ft3">Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har inom ramen för regeringsuppdraget att ta fram ett uppföljnings- och utvärderingssystem för formellt skydd (jfr avsnitt <A href="#page_76">8.6) </A>genomfört en enkät till markägare. Enkäten riktade sig till markägare som ingått naturvårdsavtal, fått ett biotopskyddsområde inrättat på sin mark eller gjort en överenskommelse om ekonomisk ersättning inför bildande av naturreservat.</P> <P class="p280 ft7">Enkätstudien visar att kommunikationen med markägarna är avgörande för hur processen upplevs. En markägare som själv tar initiativ till processen är oftare nöjd. Kortare processer har också mer nöjda markägare. Att alla parter känner sig välinformerade är en framgångsfaktor för det fortsatta arbetet.</P> <P class="p138 ft4">Dialog för naturvården</P> <P class="p257 ft3">Naturvårdsarbetet ställer stora krav på de personer inom olika myndigheter som har kontakter med markägare både vid inrättandet av formellt skyddade områden och i dialog och rådgivning om frivilliga åtgärder. Det är viktigt att personalen har kunskap om och förståelse för markägares och andra berördas villkor. De personer som har kontakter med markägare i frågor som rör natur- och kulturmiljövård bör ha god utbildning i kommunikation och dialog.</P> <P class="p140 ft3">I tidigare projekt har Naturvårdsverket tagit fram riktlinjer för att öka den lokala förankringen. Riktlinjerna handlar bland annat om att utbilda personal som arbetar inom naturvården. Det är också viktigt att handläggarna har tillräckligt med tid för kontakter med markägare och andra berörda och att processen anpassas efter situationen. Markägaren ska få tydliga besked och inte behöva sväva i ovisshet längre än nödvändigt.</P> <P class="p133 ft3">Med utgångspunkt i skrivelsen En samlad naturvårdspolitik gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla ett program för kompetensutveckling i frågor om lokal delaktighet i naturvårdsarbetet, lokal förvaltning av naturresurser och konflikthantering. Från och med 2007 är utbildningsprogrammet, Dialog för naturvården, färdigutvecklat och riktas till personer på myndigheter som arbetar med naturvård och naturresurser (Naturvårdsverkets rapport 5809, Dialog för naturvården, 2008). Ett stort antal handläggare från länsstyrelserna har deltagit i utbildningarna. Regeringen bedömer att programmet och utbildningsinsatserna har varit framgångsrika. Utbildningarna bör fortsätta och även omfatta Skogsstyrelsens personal. Programmet bör utvärderas och ytterligare insatser på området övervägas.</P> <P class="p300 ft3">66</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="p68dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321468x1.jpg/" id="p68img1"> </DIV> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p182 ft12"><SPAN class="ft12">8.3</SPAN><SPAN class="ft13">Komet – program för lokala initiativ</SPAN></P> <P class="p220 ft7"><SPAN class="ft64">Regeringens bedömning: </SPAN>Ett samverkansprogram som innebär att markägare kan ta initiativ till bevarandeåtgärder bör införas för skydd av natur, särskilt skogar med höga naturvärden. Programmet initieras i fem områden med början 2010.</P> <P class="p301 ft64">Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning (rapport 5838) <SPAN class="ft7">överensstämmer i huvudsak med regeringens.</SPAN></P> <P class="p12 ft3"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningarna om att öka markägares möjlighet till delaktighet och initiativ till skydd av områden. Flertalet bedömer att åtgärderna troligen medför en effektivare naturvård. Flera instanser betonar vikten av att de olika skyddsformernas förhållande till varandra klargörs och att det är viktigt att det inte blir så att det enbart är frivillighet som gäller. <SPAN class="ft4">Sveriges lantbruksuniversitet </SPAN>menar att det är en stor brist att man inte redogör för hur de föreslagna åtgärderna ska komplettera nuvarande arbetsmetoder. Flera instanser anser att även andra naturtyper och även vattenmiljöer borde kunna ingå. <SPAN class="ft4">Världsnaturfonden </SPAN>anser att en viktig och central utgångspunkt vid framtagande av nya kompletterande metoder är att säkerställa de biologiska kvaliteterna på de skyddade områdena, och att kvalitetsaspekterna på de skyddade områdena ska prioriteras och inte får bli förhandlingsbara.</P> <P class="p11 ft7"><SPAN class="ft14">Lantbrukarnas Riksförbund </SPAN>poängterar vikten av att de områden som väljs som försöksområden är tillräckligt stora och geografiskt placerade så att försöken har de bästa förutsättningarna för utveckling av det nationella naturvårdsarbetet, och så att försöken kan utvärderas grundligt och objektivt. Förbundet menar att en försöksperiod på fem år är för lång och föreslår en försöksperiod på tre år.</P> <P class="p244 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p247 ft4">Metso i Finland och Kometuppdraget</P> <P class="p302 ft3">Regeringen gav Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag 2007 att föreslå komplement till befintliga arbetsmetoder för bevarande av naturvärden genom att bedöma vilka delar av det finländska biodiversitetsprogrammet Metso som är lämpliga att introducera i Sverige. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen redovisade det så kallade Kometuppdraget i maj 2008 (Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens rapport 5838, Kompletterande metoder vid skydd av värdefulla skogar, 2008).</P> <P class="p303 ft3">År 2002 beslutade den finländska regeringen om en försöksverksamhet</P> <P class="p304 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft11">handlingsplanen Metso – för säkerställande av biodiversiteten i skogarna i främst södra Finland. Inom ramen för handlingsplanen, som gällde åren </SPAN><NOBR>2002–2007,</NOBR> utvecklades och testades frivilliga metoder för skyddsarbete i privata skogar. Metso innehöll därutöver ett stort antal åtgärder, till exempel kunskapsuppbyggnad och utbildning. Efter utvärdering av arbetet beslutade den finländska regeringen 2008 om en ny handlingsplan</P> <P class="p305 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft11">Metso II – som mycket liknar den tidigare planen.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p284 ft3">Flera av åtgärderna i Metso motsvaras av genomfört eller pågående</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p284 ft3">naturvårdsarbete i Sverige. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har be-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p22 ft3">67</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p279 ft7">dömt vilka åtgärder inom det finska programmet som bör vara lämpliga att pröva i Sverige baserat på de finska erfarenheterna. Förslagen rör bland annat anbudsförfarande, samarbetsnätverk, gemensamma riktlinjer för naturvårdsavtal samt utveckling av ett fastighetsavtal. Förslagen behandlas i detta avsnitt men också i avsnitt 8.4 om samrådsgrupper och avsnitt 8.5 om naturvårdsavtal.</P> <P class="p147 ft4">Komet – samverkansprogram för naturvård i skogen</P> <P class="p306 ft7">Nuvarande arbetssätt och instrument för skydd av natur behöver kompletteras. För att få ett större deltagande i arbetet och för att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen behöver markägarnas kompetens och intresse tillvaratas i högre utsträckning.</P> <P class="p15 ft3">I Finland har man inom ramen för Metsoprogrammet på försök använt sig av ett arbetssätt för skydd av skogar som innebär att initiativet till en eventuell skyddsåtgärd i första hand ligger hos markägaren. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har bedömt att ett liknande arbetssätt bör prövas i Sverige.</P> <P class="p226 ft3">Regeringen delar den bedömningen och vill införa ett arbetssätt där markägarna genom information från myndigheterna ska få olika alternativ och kunna överväga olika modeller för skydd av sin värdefulla skog utifrån de förutsättningar som bedöms bäst av den enskilde markägaren. Regeringen avser att uppdra åt Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och några länsstyrelser att påbörja ett sådant arbetssätt för skyddet av skogar. Arbetssättet bör inledas 2010 i fem större geografiska områden, till exempel län eller delar av län. I dessa områden ska arbetet bedrivas under en femårsperiod. Arbetet bör utvärderas kontinuerligt och ett ställningstagande om en utbyggnad av programmet bör kunna tas efter halva tiden. Verksamheten kan bedrivas under benämningen Komet. I programmet bör man ha ett arbetssätt som liknar den finländska modellen, men anpassat efter svenska förutsättningar. I Sverige är exempelvis kunskapen om vilka naturvärden som finns i skogarna förhållandevis god jämfört med situationen i Finland vid starten av Metsoprogrammet. Ett skäl till detta är nyckelbiotopsinventeringen och andra naturvärdesinventeringar som har genomförts i Sverige.</P> <P class="p233 ft7">Riktlinjer för programmet bör tas fram under 2009 av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen efter samråd med länsstyrelserna. Andra myndigheter, markägar- och miljöorganisationer samt andra berörda aktörer bör ges möjlighet att medverka i utformningen av programmet.</P> <P class="p15 ft3">Programmet ska innehålla intensifierad och riktad information och marknadsföring till markägare i syfte att dessa ska ges större möjligheter att ta initiativ till skydd av områden. Programmet riktar sig i huvudsak till privata, enskilda markägare. Informationen från myndigheterna ska innehålla uppgifter om vilka naturvärden som är prioriterade för skydd i olika områden, vilka skyddsinstrument som kan vara aktuella och vilka principer som gäller för ekonomisk ersättning. De skyddsformer som står till buds är områdesskydd enligt miljöbalken (naturreservat, biotopskyddsområde) eller naturvårdsavtal. Markägaren kan också välja att göra en frivillig avsättning utan ersättning. I de fall ett värdefullt skogsområde berör flera markägare är det positivt om dessa kan samordna sina intressen där så är möjligt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">68</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <P class="p307 ft7">Det är viktigt att poängtera att det också i fortsättningen är förekomsten Prop. 2008/09:214 av höga naturvärden som avgör om statliga medel ska satsas i ett område.</P> <P class="p253 ft3">De statliga resurserna ska satsas där de högsta naturvärdena finns och urvalet av områden för skydd som medför ekonomisk ersättning ska grunda sig på de strategier för skydd av skogar eller andra naturtyper som finns såväl nationellt som regionalt.</P> <P class="p126 ft5">Programmet bör inledningsvis fokusera på skydd av skogar, men kan på sikt också kunna omfatta andra naturtyper.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p196 ft12">8.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td153"><SPAN class="p112 ft12">Samrådsgrupper för naturvård på regional nivå</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr25 td147"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td146"><SPAN class="p3 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td148"><SPAN class="p203 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>För att öka samverkan mellan olika aktörer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p203 ft3">och förbättra det regionala naturvårdsarbetet bör samrådsgrupper för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">naturvård skapas i varje län. Samrådsgrupperna ska vara ett forum för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">dialog och utbyte av information om pågående naturvårdsarbete, sär-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td148"><SPAN class="p203 ft3">skilt när det gäller skydd av naturområden.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td151"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td146"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td152"><SPAN class="p62 ft16">Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning (rapport 5838)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">avviker till viss del från regeringens. Myndigheterna bedömer att sam-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">arbetsnätverk för skydd av värdefull natur bör initieras i mindre områden.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p62 ft3"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">i fråga om samarbetsnätverk. Flera påpekar dock att förslaget är resurs-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">krävande. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Västmanlands län </SPAN>anser att förslaget inte tillför</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">något nytt då projekt med likartat arbetssätt redan avslutats eller pågår</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">runt om i landet. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Jämtlands län </SPAN>menar att det kanske vore</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">bättre att titta på möjligheterna inom befintliga samarbetsnätverk för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">naturvård/landsbygdsutveckling som Leader- och biosfärområden.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p62 ft16">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft3">: Samverkan mellan olika aktörer</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">inom naturvården är avgörande för ett framgångsrikt arbete. Ett öppet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">informationsutbyte och möjlighet till diskussion bör fortlöpande finnas.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">Regeringen bedömer att samrådsgrupper för naturvård bör initieras på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">regional nivå, där merparten av arbetet med genomförande av naturvårds-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">politiken sker.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p62 ft3">Detta hindrar inte att mera lokala samverkansgrupper enligt Natur-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">vårdsverkets och Skogsstyrelsens förslag också kan bildas, till exempel i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">områden där Kometprogrammet inleds. Här finns också beröringspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">med arbetsformerna inom de regionala landskapsstrategierna och sam-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">verkansplanerna i marina miljöer.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p62 ft3">Syftet med samrådsgruppen för naturvård är i första hand att behandla</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">frågor som rör bevarande av natur, såsom arbetet med naturreservat, bio-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">topskyddsområden, naturvårdsavtal och regionala landskapsstrategier.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">Angränsande frågor kan också behandlas, till exempel skötsel av skydda-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">de områden, arbete med åtgärdsprogram för hotade arter och planering av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">naturinventeringar. Naturvårdsarbetet inom alla relevanta miljökvalitets-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">mål bör behandlas i samrådsgruppen. Gruppen bör således fungera som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">en ständig referensgrupp och samverkansorgan för naturvårdsarbetet på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">regional nivå.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p62 ft3">Regeringen avser uppdra åt länsstyrelserna att initiera regionala sam-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">rådsgrupper för naturvård i varje län. I gruppen, där länsstyrelsen är sam-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td152"><SPAN class="p3 ft3">mankallande, ska Skogsstyrelsen ingå. Vidare bör ingå representanter för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td146"><SPAN class="p22 ft3">69</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="p71dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321471x1.jpg/" id="p71img1"> </DIV> <P class="p137 ft7">kommunerna, markägare, jord- och skogsbruket, rennäringen, natur- Prop. 2008/09:214 vårds- och friluftsorganisationer samt andra aktörer, exempelvis natur-</P> <P class="p172 ft7">vårdsstiftelser om sådana finns i länet. Från länsstyrelsen bör företrädare för naturvård, kulturmiljövård, lantbruk och fiske ingå i gruppen.</P> <P class="p179 ft7">Inom olika sektorers verksamhet finns redan i dag samrådsgrupper som till viss del behandlar naturvårdsfrågor, till exempel Skogsstyrelsens regionala sektorsråd. Samrådsgrupperna för naturvård bör när så är möjligt samverka med befintliga nätverk och grupper för att förbättra informationsutbytet och undvika dubbelarbete.</P> <P class="p283 ft12"><SPAN class="ft12">8.5</SPAN><SPAN class="ft46">Ökad användning av naturvårdsavtal</SPAN></P> <P class="p308 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Naturvårdsavtal är en skyddsform som tar tillvara markägarnas vilja och intresse att bidra i naturvården. För att stärka den lokala förankringen och samverkan med markägare bör användningen av naturvårdsavtal öka. Uppfyllande av miljökvalitetsmålen bör vara utgångspunkten vid tecknande av naturvårdsavtal. För att uppnå detta behöver formerna för naturvårdsavtal utvecklas enligt följande:</P> <P class="p309 ft7"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ersättningsnivåerna bidrar till att göra avtalen attraktivare. För att spegla att avtalen avser tillfälliga upplåtelser bör dock ersättningen fortsatt vara lägre än för naturreservat och biotopskyddsområden.</SPAN></P> <P class="p310 ft7"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft66">Både Skogsstyrelsen och länsstyrelserna arbetar med naturvårdsavtal som avser skogsmark.</SPAN></P> <P class="p310 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft67">Myndigheternas tillämpning är densamma för samma typer av avtal.</SPAN></P> <P class="p311 ft7"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft66">Naturvårdsavtalen tillämpas på fler sätt än i dag, till exempel vad gäller avtalslängd eller ersättning som årligt belopp eller engångsbelopp.</SPAN></P> <P class="p310 ft5"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft68">En modell för ett fastighetsavtal som avser naturvården på en hel fastighet tas fram.</SPAN></P> <P class="p312 ft7"><SPAN class="ft64">Statskontorets bedömning </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens när det gäller ökad användning av naturvårdsavtal och ersättningsnivån. Statskontoret bedömer att naturvårdsavtal i första hand ska användas som formellt skydd.</P> <P class="p313 ft4"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>Verket för näringslivsutveckling (numera Tillväxtverket), Sveaskog, Sveriges Jordägareförbund <SPAN class="ft3">och </SPAN>Lantbrukarnas Riksförbund <SPAN class="ft3">är positiva till förslaget att långsiktiga naturvårdsavtal i första hand används som formellt skydd. De flesta länsstyrelserna, flera kommuner, </SPAN>Svenska Naturskyddsföreningen <SPAN class="ft3">och </SPAN>Världsnaturfonden <SPAN class="ft3">anser att naturvårdsavtal inte ska gälla i första hand utan bör vara ett kompletterande skydd och att naturreservatsinstrument ofta är att föredra för att få ett långsiktigt skydd. </SPAN>Sveriges lantbruksuniversitet, Svenska Turistföreningen <SPAN class="ft3">och </SPAN>Naturvårdsverket <SPAN class="ft3">anser att naturreservat eller biotopskydd ska prövas i första hand som formellt skydd. </SPAN>Mittuniversitetet <SPAN class="ft3">menar att större fokus på naturvårdsavtal kan vara ett sätt att tydligare involvera markägare på ett positivt sätt. </SPAN>Skogsstyrelsen <SPAN class="ft3">och </SPAN>Mittuniversitetet</P> <P class="p18 ft3">anser dock att det är av stor betydelse att dessa avtal skrivs för längre</P> <P class="p282 ft3">70</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p279 ft7">tidsperioder, eftersom de anser att kortare avtal kan innebära stora administrativa insatser och inte ge den långsiktighet som krävs att skydda skogens biologiska mångfald.</P> <P class="p230 ft3">Förslaget om förändrade ersättningsnivåer stöds av remissinstanserna. Bland annat framförs att det behövs ett ökat ekonomiskt incitament i syfte att öka intresset för naturvårdsavtalen för främst privata skogsägare och därmed sannolikt bidra till att påskynda skyddsarbetet.</P> <P class="p230 ft16">Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning (rapport 5838) <SPAN class="ft3">överensstämmer med regeringens i fråga om gemensamma riktlinjer för naturvårdsavtal och i fråga om fastighetsavtal.</SPAN></P> <P class="p230 ft3"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>Förslaget om gemensamma riktlinjer för naturvårdsavtal tillstyrks av remissinstanserna. Det anses viktigt att staten möter markägarna på ett likartat sätt. Risken bedöms annars stor att skyddsprocessen blir försenad vilket kan utgöra en grogrund för ett ökat misstroende från markägare mot myndigheterna. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Jämtlands län </SPAN>anser att i dessa riktlinjer bör klart framgå om och när arealen i ett naturvårdsavtal räknas in i arealen för långsiktigt skydd av skog i miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Levande skogar</SPAN>.</P> <P class="p16 ft3">Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget om fastighetsavtal. <SPAN class="ft4">Länsstyrelserna i Blekinge </SPAN>och <SPAN class="ft4">Hallands län </SPAN>är tveksamma till fastighetsavtal på grund av att det blir ytterligare en skyddsform. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Hallands län </SPAN>anser dessutom att beskrivningen av fastighetsavtal är otydlig och verkar delvis överlappa naturvårdsavtalen. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Norrbottens län </SPAN>undrar vad fastighetsavtalet ska tillföra som inte redan går att genomföra med befintliga verktyg. <SPAN class="ft4">Världsnaturfonden </SPAN>tillstyrker med viss reservation då fonden bland annat anser att det är oklart vilka konsekvenser detta kan få för det generella sektorsansvaret och huruvida dessa arealer ska räknas som formellt skydd och därmed ingå i arealmålen. <SPAN class="ft4">Världsnaturfonden </SPAN>menar vidare att beroende på hur omfattningen och hur ersättningen läggs, finns risk för att man urholkar det generella sektorsansvaret genom att ge ersättning för sådant som markägare med högre naturvårdsambitioner redan gör inom ramen för sitt sektorsansvar.</P> <P class="p314 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p224 ft4">Naturvårdsavtalen hittills</P> <P class="p232 ft3">Sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har Skogsstyrelsen haft möjlighet att teckna civilrättsliga avtal, i form av naturvårdsavtal, med intresserade markägare. Från och med 2007 har även länsstyrelserna möjlighet att teckna naturvårdsavtal och ge fastighetsägaren ersättning. Med naturvårdsavtal avses vad en fastighetsägare i en skriftlig överenskommelse med staten eller en kommun angående naturvården inom ett visst område har förbundit sig att tillåta eller tåla. Enligt 7 kap. 3 § 2 stycket jordabalken är naturvårdsavtal att betrakta som en nyttjanderätt. Avtalet följer med fastigheten vid ett ägarbyte under förutsättning att det skrivs in i fastighetsregistret. Avtalet gäller under avtalad tidsperiod, dock i längst 50 år.</P> <P class="p233 ft7">Skogsstyrelsens naturvårdsavtal gäller i princip enbart mark som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429). Länsstyrelserna kan träffa naturvårdsavtal som rör alla naturtyper och ägoslag, men har hittills endast undantagsvis tecknat avtal på skogsmark.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">71</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p230 ft3">Skogsstyrelsens naturvårdsavtal är normalt <NOBR>50-åriga,</NOBR> dock minst 30- åriga. Markägaren får ekonomisk ersättning enligt ett poängsystem för de begränsningar i brukandet som avtalet medför och för de naturvärden som skyddas. Ersättningen motsvarar inte fastighetens minskade marknadsvärde. Skogsstyrelsen menar att den ska ses som en stimulans för den insats markägaren gör för miljön.</P> <P class="p231 ft7">Naturvårdsverket har fastställt en vägledning för länsstyrelsernas arbete med naturvårdsavtal. Länsstyrelsens naturvårdsavtal avses ge en ersättning som kompenserar för den begränsning av markanvändningen som avtalet innebär. Länsstyrelsens naturvårdsavtal är flexibla när det gäller avtalstidens längd, vilket innebär att också korta avtal kan träffas.</P> <P class="p138 ft4">Naturvårdsavtal bör användas mera</P> <P class="p232 ft3">Regeringen anser i likhet med Statskontoret att användningen av naturvårdsavtal bör öka inom den statliga naturvården. Såväl av naturvårdsskäl som från markägarens synpunkt kan avtalen i många fall vara en bra form för skydd av naturområden. Frivilliga avtal kan upplevas mera positivt än naturreservat och biotopskyddsområden av många markägare eftersom de utgör en tidsbegränsad inskränkning i markägarens rådighet som staten och markägaren ömsesidigt kommit överens om. På samma sätt som för naturreservat kan avtalen utformas för de specifika förhållanden som råder i det enskilda fallet.</P> <P class="p16 ft3">Naturvårdsavtal har emellertid begränsningar i förhållande till skyddsformerna enligt miljöbalken. Det är till exempel bara avtalspartens aktiviteter som kan regleras – inom exempelvis naturreservat riktar sig bestämmelserna även mot andra. Det kan vara komplicerat att träffa ett avtal avseende ett område där flera markägare berörs. Avtalstiden är ytterligare en begränsning när de naturvärden man vill bevara behöver ett varaktigt skydd. De andra skyddsformerna, det vill säga naturreservat, nationalparker och biotopskyddsområden, är därför också i fortsättningen viktiga instrument i naturvårdsarbetet.</P> <P class="p315 ft3">Naturvårdsavtal inom den statliga naturvården ska – liksom när det gäller andra skyddsformer – i första hand prioriteras för områden som behöver skydd för att uppfylla miljökvalitetsmålen. Naturvårdsavtalen är dock inte begränsade till att enbart behandla naturvärden utan kan också användas för att trygga förutsättningar för rekreation och friluftsliv.</P> <P class="p229 ft3">Ett antal åtgärder för att förbättra naturvårdsavtalens funktion och öka deras attraktivitet bör genomföras. Regeringen avser att ge Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att utveckla formerna för naturvårdsavtalen.</P> <P class="p226 ft3">Både Skogsstyrelsen och länsstyrelserna bör arbeta med naturvårdsavtal som rör skogsmark. Hittills har sådana avtal i stort sett enbart tecknats av Skogsstyrelsen, vilket är en onödig begränsning. Länsstyrelserna bör i fortsättningen teckna naturvårdsavtal som rör skogsmark med finansiering genom anslaget för biologisk mångfald. Skogsstyrelsen har som miljömålsmyndighet med ansvar för miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Levande skogar </SPAN>ett övergripande ansvar för att följa utvecklingen vad gäller användningen av naturvårdsavtal som rör skogsmark. Skogsstyrelsen ansvarar också för att samtliga naturvårdsavtal som tecknas inom ramen för <SPAN class="ft4">Levande skogar </SPAN>redovisas i miljömålsarbetet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">72</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_74"> <P class="p100 ft7">Detta ställer höga krav på att Skogsstyrelsen och länsstyrelserna sam- Prop. 2008/09:214 ordnar sina insatser för skydd av värdefulla skogar. En gemensam plane-</P> <P class="p101 ft3">ring av vilka områden som är prioriterade för skydd i enlighet med de regionala strategierna för skydd av värdefull natur bör fortlöpande ske och utvecklas. Det är även nödvändigt att instrumentet naturvårdsavtal tillämpas på samma sätt av berörda myndigheter.</P> <P class="p106 ft3">Naturvårdsavtal kan och bör när det är lämpligt också användas i länsstyrelsernas och Naturvårdsverkets arbete med bevarande av andra naturmiljöer, såsom våtmarker, sjöar och vattendrag och områden med höga naturvärden i odlingslandskapet. Också när det gäller särskilda insatser som föreslås inom åtgärdsprogram för hotade arter kan naturvårdsavtal vara lämpliga i många sammanhang.</P> <P class="p119 ft7">Även kommuner kan teckna naturvårdsavtal. Regeringen bedömer att kommunala naturvårdsavtal i många fall kan vara en lämplig form för att reglera en överenskommelse om naturvården med markägare, till exempel när det gäller tätortsnära skogar.</P> <P class="p138 ft4">Lika tillämpning oavsett myndighet</P> <P class="p150 ft3">Det är viktigt att det bland markägare och andra berörda inte råder några oklarheter om vad ett naturvårdsavtal innebär. Det ska inte spela någon roll vilken myndighet som tecknar avtalet, tillämpningen ska vara densamma för samma typ av avtal. Naturvårdsavtalen har tillämpats delvis olika av Skogsstyrelsen och länsstyrelserna, bland annat beroende på att avtalen hittills använts med olika syften av respektive myndighet. Skillnaderna har till exempel gällt avtalstidens längd, möjligheten till årlig ersättning samt hur ersättningen beräknas.</P> <P class="p129 ft3">Regeringen anser att tillämpningen bör harmoniseras genom att myndigheterna utarbetar gemensamma riktlinjer för arbetet med naturvårdsavtal. Det gäller avtalstider, beräkningsgrunder för ersättning samt möjligheter till årlig ersättning. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har påbörjat ett arbete med gemensamma riktlinjer för naturvårdsavtal, vilket regeringen ser positivt på. I detta arbete bör samråd ske med länsstyrelserna, Fiskeriverket och Jordbruksverket.</P> <P class="p176 ft4">Ersättningsnivåer</P> <P class="p271 ft3">Statskontoret har föreslagit att högre ersättning för naturvårdsavtal bör övervägas i syfte att förbättra de ekonomiska incitamenten för markägare att teckna avtal (rapport 2007:14, Skyddet av Levande skogar). Statskontoret konstaterar att det framkommit att det ekonomiska utbytet inte sällan är ett hinder för att ett avtal ska kunna komma till stånd.</P> <P class="p254 ft3">Regeringen anser att ersättningsnivåerna för naturvårdsavtal bör ses över. Ersättningen bör ligga på en nivå som innebär att naturvårdsavtal blir ett attraktivt alternativ till andra former av skydd. Samtidigt ska ersättningsnivån skilja sig från den som gäller för naturreservat eller biotopskyddsområden, eftersom avtalen är tidsbegränsade och bygger på ett gemensamt ansvarstagande för miljökvalitetsmålen mellan staten och markägaren.</P> <P class="p316 ft3">73</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft4">Naturvårdsavtalens längd</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p22 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft3">Som nämnts ovan är Skogsstyrelsens naturvårdsavtal i dag normalt 50-</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">åriga, dock minst <NOBR>30-åriga.</NOBR> Länsstyrelsens naturvårdsavtal har tillämpats</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">mer flexibelt när det gäller avtalstidens längd, vilket innebär att också</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">korta avtal <NOBR>(0–10</NOBR> år) har kunnat träffas.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Avtalslängden är av betydelse på flera sätt. En fråga är långsiktigheten</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">i uppgörelsen mellan staten och en markägare i förhållande till de upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">satta miljökvalitetsmålen om långsiktigt skydd av naturmiljöer. Gängse</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skyddsformer enligt miljöbalken innebär ett skydd utan tidsbegränsning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">medan avtalen är begränsade till 50 år. En annan fråga är den administra-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">tiva kostnaden för värdering, förhandling och avtalstecknande, som blir</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">relativt sett högre med korta avtal.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">Regeringen anser att både kortare och längre naturvårdsavtal bör kunna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">förekomma beroende på markägarens önskemål, myndighetens admini-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">strativa kostnad, naturvärdena eller andra faktorer. Samtidigt bör det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">klarläggas att då staten ingår ett naturvårdsavtal är intentionen vanligtvis</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">att skyddet ska vara mer långsiktigt än vad avtalstiden anger. Det kan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">dock ibland finnas skäl att ompröva ett tidigare utvalt område när avtals-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">tiden upphör, till exempel om det finns andra områden som hellre bör</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">skyddas.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p3 ft4">Fastighetsavtal</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft3">Fastighetsavtal är en ny form av naturvårdsavtal som regeringen anser</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">bör prövas. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bör därmed utveckla</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">denna nya form av naturvårdsavtal. Ett fastighetsavtal, där markägaren</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ingår ett avtal med staten, skulle exempelvis kunna innebära att en skogs-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">brukplan, som innehåller specifika åtgärder för naturvården, ska följas.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">Ett fastighetsavtal behöver inte enbart röra skogsmark; även naturvärden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">i naturtyper såsom våtmarker, sjöar och vattendrag skulle kunna ingå i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">samma avtal liksom åtgärder inom åtgärdsprogram för hotade arter eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">åtgärder för friluftslivet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">Fastighetsavtal kan bidra till en förbättrad uppfyllelse av flera miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">kvalitetsmål. Markägarens roll i arbetet med att bevara naturvärden stärks</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">genom att avtalet är frivilligt och utgår från markägarens rådighetsnivå,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">dvs. fastigheten.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Vid utvecklingen av avtalsformen är det viktigt att uppmärksamma</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">sektorsansvaret för miljön. Åtgärder som annars skulle ha varit ett fri-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">villigt åtagande enligt sektorsansvaret eller sådan naturvårdshänsyn som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">alla är skyldiga att ta kan ingå i avtalet, men ingen ersättning betalas för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">denna typ av åtgärder. Fastighetsavtal får heller inte sammanfalla med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">åtaganden som markägare gör inom ramen för landsbygdsprogrammet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">eller med andra stöd. Det bör även observeras att ett naturvårdsavtal be-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">traktas som en nyttjanderätt som gäller vad en fastighetsägare har förbun-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">dit sig att tillåta eller tåla, och måste skiljas från avtal om skötselåtgärder,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">där ersättningen avser en utförd prestation. Om skötselåtgärder ska utfö-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">ras mot ersättning, tecknas ett särskilt avtal angående detta.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td34"><SPAN class="p22 ft3">74</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="p76dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321476x1.jpg/" id="p76img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft4">Periodisering av intäkter från naturvårdsavtal</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft3">Ersättning från naturvårdsavtal får sedan 2005 som huvudregel inte peri-</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">odiseras, utan hela ersättningen ska tas upp som intäkt när fastighets-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ägaren fått rätt till ersättningen (jfr Skatteverkets ställningstagande den</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">14 februari 2005, dnr. 130 84 <NOBR>518-05/111,</NOBR> Inkomst från naturvårdsavtal).</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">I propositionen En skogspolitik i takt med tiden (prop. 2007/08:108) tas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">detta förhållande upp som en av orsakerna till att intresset för att teckna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">naturvårdsavtal varit vikande under senare år.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Frågan om när i tiden inkomster och utgifter ska tas upp till beskatt-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ning har under 2008 varit föremål för en heltäckande översyn genom ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">redningen om sambandet mellan redovisning och beskattning. Utredning-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">en redovisade i september 2008 betänkandet Beskattningstidpunkten för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">näringsverksamhet (SOU 2008:80). När det gäller frågan om periodise-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ring av intäkt från naturvårdsavtal föreslår utredningen att naturvårds-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">avtalen ska prövas utifrån samma kriterier som andra avtal. Avtalets</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">innehåll är avgörande för om ersättning ska fördelas över avtalstiden eller</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">tas upp när avtalet ingås. Om ersättningen ska ses som ersättning för att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ägaren underlåter att nyttja sin fasta egendom på visst sätt får ersättning-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">en inte periodiseras. Om villkoren är sådana att avtalet i praktiken är ett</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">hyresavtal kan periodisering ske. Med detta synsätt blir avtalsvillkoren</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">avgörande för om intäkten ska tas upp när avtalet ingås eller fördelas öv-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">er löptiden (SOU 2008:80, del 2 s. 32). Betänkandet har remissbehand-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">lats och ärendet bereds för närvarande inom Finansdepartementet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft12">8.6 Processen vid formellt skydd</P> <P class="p258 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Processen vid bildande av naturreservat och annat formellt skydd av naturområden bör bedrivas effektivt utan att man gör avkall på rättssäkerheten eller samverkan med markägare och andra berörda. Naturvårdsverkets processbeskrivning för naturreservatsbildning är ett viktigt underlag för att få ett mer enhetligt arbetssätt i hela landet.</P> <P class="p317 ft7">Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bör fortlöpande följa upp och utvärdera arbetet med formellt skydd enligt det uppföljningssystem som myndigheterna tagit fram.</P> <P class="p318 ft7"><SPAN class="ft64">Statskontorets bedömning </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens i fråga om effektivisering av processen vid bildande av skyddade områden och ett mer enhetligt arbetssätt.</P> <P class="p319 ft3"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>Remissinstanserna är generellt positiva till en effektivisering av processen vid skydd av områden. Flertalet länsstyrelser påpekar dock att en effektivisering för att korta handläggningstiderna kan kräva resursförstärkningar hos såväl länsstyrelserna som Naturvårdsverket och att effektivitetskravet inte får innebära att den nödvändiga dialogen med markägarna eftersätts. <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN>anser att det kan finnas en risk att en effektivare och snabbare process leder till ett ökat antal reservat där markägaren inte godtar statens erbjudande om ersättning. Flertalet remissinstanser stöder att processen ska genomföras på ett likartat</P> <P class="p18 ft70">sätt. <SPAN class="ft69">Kammarkollegiet </SPAN>anser att processerna för handläggning av natur-</P> <P class="p171 ft3">75</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <P class="p137 ft7">reservat inte bör ses fristående från handläggningsprocessen för värde- Prop. 2008/09:214 ring och prisförhandling.</P> <P class="p320 ft16">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Bildande av naturreservat och andra formella skydd kan för den enskilda markägaren upplevas som en svår process. Myndigheterna måste vara lyhörda och ha en bra kunskap om och förståelse för såväl markägares som andra berördas villkor, vilket har berörts i tidigare avsnitt. Arbetet bör bedrivas likartat i hela landet, med god kvalitet och i dialog med berörda parter.</SPAN></P> <P class="p321 ft3">Naturvårdsverket har tagit fram ett system för processen med att bilda naturreservat. Systemet omfattar processbeskrivningar med tillhörande styrdokument som handböcker, vägledningar och informationsmaterial. Systemet ska vara en vägledning för framför allt länsstyrelsernas arbete. Samtidigt innebär systemet att markägare, andra sakägare och allmänheten har tillgång till processbeskrivningen, som går under benämningen System för områdesskydd och återfinns på Naturvårdsverkets webbplats. Rutinerna är framtagna för att myndigheterna ska arbeta effektivt och enhetligt över hela landet.</P> <P class="p322 ft3">Regeringen anser att processen vid formellt skydd av områden bör bedrivas effektivt utan avkall på rättsäkerheten eller samverkan med markägare och andra berörda. Naturvårdsverkets processbeskrivning för naturreservatsbildning är ett viktigt underlag för att få en lika tillämpning av arbetssättet över landet. Denna beskrivning bör utvecklas och fördjupas och även omfatta andra skyddsformer. Skogsstyrelsen bedriver ett motsvarande kvalitetsarbete när det gäller processen kring skydd av områden. Ett handläggarstöd för att ytterligare öka effektiviteten och enhetligheten i arbetssättet är under uppbyggnad.</P> <P class="p322 ft3">Det är viktigt att kompetensutvecklingsprogrammet Dialog för naturvården fortsätter och utvecklas (jfr avsnitt <A href="#page_65">8.2)</A>. Behovet av annan kompetensutveckling som rör naturvårdsarbetet bör tillgodoses av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Behovet att vägleda kommunerna i arbetet med skydd av natur bör också uppmärksammas (jfr avsnitt <A href="#page_106">11.1)</A>.</P> <P class="p323 ft3">Det är viktigt att processen vid formellt skydd successivt förbättras och att myndigheternas arbetssätt utvecklas kontinuerligt. Uppföljning och utvärdering av processerna kring skydd av naturområden bör därför ske löpande. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har på regeringens uppdrag utarbetat ett uppföljningssystem för arbetet med naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Avsikten är att kontinuerligt följa upp och återkommande utvärdera markägarnas och andra sakägares uppfattning om hur processen kring formellt skydd fungerar. Under 2008 genomfördes markägarenkäter och intervjuer med markägarombud, som bland annat visar på behovet av att myndigheternas personal har god kunskap om hur en bra samverkan med markägare ska skapas, jfr avsnitt <A href="#page_65">8.2 </A>där slutsatser från enkätundersökningen redovisas.</P> <P class="p324 ft7">Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens uppföljningssystem är värdefullt för att ge berörda möjlighet till att lämna synpunkter och ger möjlighet för myndigheterna att fortlöpande förbättra arbetsformerna.</P> <P class="p325 ft3">76</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="p78dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321478x1.jpg/" id="p78img1"> </DIV> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p182 ft12"><SPAN class="ft12">8.7</SPAN><SPAN class="ft13">Värdering av intrång vid områdesskydd</SPAN></P> <P class="p220 ft7"><SPAN class="ft64">Regeringens bedömning: </SPAN>Metoderna för värdering av fastigheter vid beräkning av intrångsersättning i samband med bildandet av naturreservat och biotopskyddsområden bör vara sådana att skillnader undviks mellan Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas respektive Skogsstyrelsens värderingar.</P> <P class="p326 ft7"><SPAN class="ft64">Statskontorets bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft64">Remissinstanserna: </SPAN>Remissinstanserna stöder generellt att den ekono-</P> <P class="p304 ft3">miska värderingen ska göras på samma grunder oavsett vilken myndighet som står för åtgärden. <SPAN class="ft4">Jordägareförbundet </SPAN>ser dock risken att en specifik värderingsmodell kan bli förhärskande och att detta skulle kunna bromsa utvecklingen av nya modeller. Förbundet menar att en sådan modell kan bli statisk och att det kan vara svårt att få till nödvändiga förändringar av modellen.</P> <P class="p327 ft16">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">För närvarande är värderingsarbetet organiserat på olika sätt vid intrångsvärdering i samband med bildande av naturreservat respektive biotopskyddsområde. Vid bildande av naturreservat utförs värderingen av fristående fastighetsvärderare som upphandlats av Naturvårdsverket. Värdering vid bildande av biotopskyddsområden görs inom Skogsstyrelsen, dock inte av samma person som handlägger bildandet. Statskontoret bedömer i sin rapport om skyddet av levande skogar att Skogsstyrelsens värderingar överlag fungerar smidigt, men att det förekommer att oberoendet ifrågasätts. Statskontoret konstaterar vidare att värderingsmetoderna skiljer sig åt vid tillämpningen hos Naturvårdsverket och länsstyrelserna respektive Skogsstyrelsen.</SPAN></P> <P class="p328 ft7">Regeringen anser att intrångsvärderingar inom områdesskyddet bör utföras på ett likvärdigt sätt och avser därför att ge Statskontoret i uppdrag att se över hur intrångsvärdering för naturvårdsändamål bör ske och organiseras.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p196 ft12">8.8</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td153"><SPAN class="p329 ft12">Ersättningsmark</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr25 td147"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td146"><SPAN class="p3 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td148"><SPAN class="p203 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Eftersom ersättningsmark har stor betydel-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p203 ft3">se för många markägare bör de erbjudas sådan mark vid bildande av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">naturreservat, om det finns förutsättningar för det. Ersättningsmark</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">ska där så är möjligt erbjudas även när naturreservat bildas med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p203 ft3">intrångsersättning. Statens överenskommelse med Sveaskog är av stor</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">betydelse för möjligheten att erbjuda ersättningsmark.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p23 ft3">Naturvårdsverket bör aktivt arbeta för att förvärva markområden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td148"><SPAN class="p203 ft3">som kan användas som ersättningsmark.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td151"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td146"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td152"><SPAN class="p26 ft3"><SPAN class="ft16">Statskontorets bedömning </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regering-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">ens när det gäller ersättningsmark vid intrångsersättning.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p26 ft3"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>Remissinstanserna är generellt positiva till an-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td152"><SPAN class="p3 ft3">vändandet av ersättningsmark. De har däremot olika uppfattning i frågan</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td146"><SPAN class="p22 ft3">77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p49 ft3">om att använda ersättningsmark vid intrångsersättning. <SPAN class="ft4">Länsstyrelserna i Uppsala, Kronobergs </SPAN>och <SPAN class="ft4">Norrbottens län</SPAN>, <SPAN class="ft4">Naturvårdsverket </SPAN>samt <SPAN class="ft4">Sveaskog </SPAN>är negativa till bedömningen. Argument som förs fram är att det riskerar förlänga processen ytterligare, att det anses svårt att hitta lämplig ersättningsmark till markägare samt att det kan ge stort merarbete för länsstyrelserna, Naturvårdsverket, värderare och förhandlare. Dessutom förs det fram att tillgången på ersättningsmark är begränsad och det anses betydligt mer komplicerat att värdera intrång mot mark än mark mot mark. <SPAN class="ft4">Länsstyrelserna i Skåne, Hallands </SPAN>och <SPAN class="ft4">Västmanlands län</SPAN>, <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen, Jokkmokks kommun, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien</SPAN>, <SPAN class="ft4">Lantbrukarnas Riksförbund</SPAN>, <SPAN class="ft4">Skogsindustrierna</SPAN>, <SPAN class="ft4">Bergvik Skog AB </SPAN>och <SPAN class="ft4">Världsaturfonden </SPAN>tillstyrker bedömningen och anser att åtgärden kan öka flexibiliteten i arbetet med det formella skyddet och även höja drivkrafterna för skogsägarnas medverkan. <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN>anser att frågan om statlig ersättningsmark även vid markåtkomst med intrångsersättning bör utredas särskilt, eftersom förslaget kräver bland annat ändringar i miljöbalken samt överväganden om ersättningsmark ska kunna utgöra ersättning även vid en domstolsprocess.</P> <P class="p330 ft16">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Möjligheten att erhålla ersättningsmark i samband med bildande av naturreservat har funnits under lång tid. Ersättningsmark är ett sätt att begränsa de negativa effekterna för markägaren genom att man blir ägare till ett nytt markområde. Ge- nom avtal med Sveaskog har staten vid bildande av naturreservat kunnat erbjuda ersättningsmark till skogsägare med mindre och medelstora markinnehav.</SPAN></P> <P class="p331 ft3">Möjligheten att erhålla mark från Sveaskog begränsas av att bolagets markinnehav är ojämnt spritt över landet. Naturvårdsverket kan dock om möjligt köpa ersättningsmark på öppna marknaden. I vissa fall kan också trepartsbyten vara aktuella. Trepartsbyten innebär att en annan part än Sveaskog överlåter ersättningsmark till en enskild privat markägare vid reservatsbildning och att Sveaskog i sin tur överlåter ersättningsmark till den förstnämnda parten. När staten har erbjudit ersättningsmark har villkoret hittills varit att äganderätten till det område som ska bli naturreservat övergår till staten.</P> <P class="p331 ft3">Enligt regeringens bedömning är möjligheten till ersättningsmark bra för att minska skadan för den enskilde vid bildande av naturreservat. Möjligheten till ersättningsmark bör dock kunna nyttjas i större omfattning genom att den också bör erbjudas markägare när skog löses in för naturreservatsbildning med intrångsersättning utan att äganderätten övergår till staten. Naturvårdsverket bör även aktivt arbeta för att förvärva markområden som kan användas som ersättningsmark.</P> <P class="p331 ft3">Möjligheten att erhålla ersättningsmark är inte författningsreglerad i miljöbalkens ersättningsbestämmelser. Ersättningsmark är därför ingen rättighet för den markägare som berörs av en reservatsbildning utan ett erbjudande från staten i syfte att underlätta en överenskommelse och minska olägenheten för markägaren. Även om myndigheterna bör verka för att erbjuda ersättningsmark är det viktigt att poängtera att det i många fall kan vara svårt att finna lämplig mark att erbjuda.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">78</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr32 td41"><SPAN class="p196 ft12">8.9</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr32 td153"><SPAN class="p112 ft12">Statens markinnehav</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td146"><SPAN class="p22 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td147"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td146"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td148"><SPAN class="p203 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Staten bör på sin egen mark säkerställa ett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p203 ft3">långsiktigt skydd av områden med höga naturvärden för att bidra till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p332 ft3">De inventerade skogsområden på Statens fastighetsverks markinne-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p203 ft3">hav som har höga skyddsvärden (cirka 110 000 hektar produktiv</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">skogsmark) bör långsiktigt undantas från skogsbruk. Detta genom att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">cirka 42 000 hektar produktiv skogsmark överförs<SPAN class="ft16">, </SPAN>efter en oberoende</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p203 ft3">värdering, mot ersättning till Naturvårdsverket och skyddas successivt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">som naturreservat. Övriga cirka 68 000 hektar produktiv skogsmark,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">som Statens fastighetsverk i dag frivilligt skyddar, överförs från Sta-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p203 ft3">tens fastighetsverk till Naturvårdsverket utan ersättning för att succes-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">sivt skyddas som reservat.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p332 ft3">De inventerade skogsområden på Fortifikationsverkets marker som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p203 ft3">har höga skyddsvärden (cirka 16 000 hektar produktiv skogsmark) bör</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">långsiktigt undantas från skogsbruk. Naturvårdsverket bör ges i upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">drag att komplettera redovisningen av uppdraget om naturvärdesbe-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p203 ft3">dömning av statlig skogsmark avseende fördjupat samråd med Fortifi-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td148"><SPAN class="p203 ft3">kationsverket.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr26 td151"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td146"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td152"><SPAN class="p333 ft3"><SPAN class="ft16">Statskontorets bedömning </SPAN>överensstämmer delvis med regeringens.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">Statskontoret föreslår att regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att träf-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">fa överenskommelser med Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">om omfattning, former och villkor för skyddet av deras skyddsvärda sko-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">gar. Statskontoret föreslår vidare att möjligheten till ersättningsmark från</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">Sveaskog vidgas till att omfatta samtliga kategorier av fysiska och juri-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">diska skogsägare vid inlösen av mark för reservatsbildning.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p333 ft3"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningar-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">na i fråga om skydd på Statens fastighetsverks respektive Fortifikations-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">verkets marker. <SPAN class="ft4">Försvarsmakten </SPAN>avstyrker skydd av Fortifikationsverkets</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">mark utifrån erfarenheten av att statliga skydd kraftigt försämrar möjlig-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">heterna till nyttjande av mark och skogsområden på områden avsedda för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">militära ändamål. <SPAN class="ft4">Statens fastighetsverk </SPAN>anför att Naturvårdsverkets och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">Fastighetsverkets bedömningar skiljer sig åt beträffande vad som är</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">skyddsvärt samt i fråga om principerna för ersättning. Fastighetsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">anser också att det är viktigt att göra en analys av skyddsbehovet. <SPAN class="ft4">Art-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">databanken </SPAN>menar att frivilliga avsättningar inte innebär ett långsiktigt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">skydd, uppdraget bör därför resultera i någon form av juridiskt bindande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">åtagande för all framtid, då det i många fall handlar om urskogar. <SPAN class="ft4">Natur-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">vårdsverket </SPAN>anser att på Fastighetsverkets marker bör de skyddsvärda</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">skogarna undantas från skogsbruk och ingå i den areal som staten skyd-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">dar frivilligt inom ramen för miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft4">Levande skogar </SPAN>och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft4">Storslagen fjällmiljö<SPAN class="ft3">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p333 ft3">Statskontorets bedömning i fråga om ersättningsmarker från Sveaskog</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">tillstyrks av flertalet remissinstanser, däribland samtliga länsstyrelser.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Sveaskog </SPAN>avstyrker och framhåller att en viktig aspekt på alla frågor om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">ersättningsmark är att all överföring av mark från Sveaskog ska ske till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">marknadsmässiga priser och på affärsmässiga villkor. <SPAN class="ft4">Lantmäteriet </SPAN>till-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td152"><SPAN class="p3 ft3">styrker men pekar på att enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 § fastighets-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td146"><SPAN class="p22 ft3">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td153"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p279 ft7">bildningslagen ska fastigheter uppfylla ett lämplighetskrav i fråga om bland annat utformning vilket innebär att ersättningsmarken inte kan ligga alltför långt bort från de övriga områden som ingår i den fastighet som ska tillföras ersättningsmarken.</P> <P class="p15 ft16">Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning (rapport 5838) <SPAN class="ft3">överensstämmer delvis med regeringens. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen föreslår att de skyddsvärda skogar inom Fastighetsverkets innehav som redovisats av Naturvårdsverket bör undantas från skogsbruk genom direktiv i regleringsbrev och att vissa av områdena kan bli naturreservat utan att ersättning utgår. Utvalda områden på Fortifikationsverkets marker bör skyddas som naturreservat där detta är förenligt med försvarets intressen utan att ersättning utgår. Urvalet av dessa områden bör göras genom ett gemensamt regeringsuppdrag till Naturvårdsverket och Fortifikationsverket. Regeringen bör genom ägardirektiv till Sveaskog erbjuda möjlighet till ersättningsmark för alla kategorier markägare.</SPAN></P> <P class="p226 ft3"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser som yttrat sig i den delen tillstyrker bedömningarna i fråga om skydd av Statens fastighetsverks och Fortifikationsverkets skogar. <SPAN class="ft4">Statens fastighetsverk </SPAN>anser att analysen om skyddsbehovet för de aktuella skogarna på verkets mark inte är trovärdig. Verket har redan frivilligt skyddat merparten av de utpekade områdena. Ska områdena skyddas ska ersättning utgå för de delar som verket klassat som produktionsskog. Några <SPAN class="ft4">länsstyrelser </SPAN>framhåller att skydd av statlig mark i Norrlands inland innebär att andra skyddsvärda områden inte kan komma att rymmas inom delmålet för långsiktigt skydd av skog och att arealmålen för vissa län måste ändras om dessa områden skyddas.</P> <P class="p334 ft7">När det gäller frågan om ersättningsmark från Sveaskog tillstyrks förslaget av flertalet remissinstanser som yttrat sig i den delen, däribland samtliga länsstyrelser som yttrat sig i frågan. <SPAN class="ft14">Sveaskog </SPAN>avstyrker förslaget.</P> <P class="p138 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p224 ft4">Statens markinnehav</P> <P class="p232 ft3">Staten kan på sin egen mark bidra till måluppfyllelsen av miljökvalitetsmål som <SPAN class="ft4">Levande skogar </SPAN>och <SPAN class="ft4">Storslagen fjällmiljö</SPAN>. Regeringen vill betona vikten av att staten har en helhetssyn på den skogsmark man förvaltar och själv försöker bidra till att säkerställa ett långsiktigt skydd av skogsområden med höga naturvärden.</P> <P class="p16 ft3">Naturvårdsverket fick i juni 2002 i uppdrag att inventera all statlig skogsmark och bedöma vilka områden som behöver ges ett formellt skydd främst som naturreservat. Regeringen uppdrog vidare åt Naturvårdsverket att, i samverkan med länsstyrelserna och dåvarande Skogsvårdsorganisationen (numera Skogsstyrelsen), identifiera alla så kallade urskogsartade skogar i landet som är i behov av skydd och lämna förslag på hur dessa långsiktigt kan skyddas. Naturvårdsverket redovisade uppdraget 2004 i en huvudrapport och sex kompletterande delrapporter för olika delar av landet (Skyddsvärda statliga skogar och urskogsartade skogar, huvudrapport om naturvärdesbedömning och skydd av viss skog,</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">80</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p279 ft7">rapport 5339, och sex delrapporter om skyddsvärda statliga skogar, rapporter <NOBR>5340–5345).</NOBR></P> <P class="p230 ft3">I huvudrapporten konstaterar Naturvårdsverket bland annat att de områden i fjällnära skog som rapporterats i inventeringen till övervägande del innehåller skyddsvärda urskogsartade skogar. Utbredningen av dessa skogar utanför redan skyddade områden är delvis ny kunskap. Inventeringen visar att största delen av den oskyddade, värdefulla skogen finns i nordvästra Norrland. Verket framhåller vidare att de inventerade områdenas karaktär av vidsträckta obrutna skogar i kombination med orörda fjäll, myrar, sjöar och vattendrag utgör faktorer av lika unikt slag som områdenas betydelse för den biologiska mångfalden.</P> <P class="p16 ft3">Inventeringen i Norrbottens och Västerbottens län fullföljdes 2004. Re- sultaten av ett fördjupat samråd mellan Naturvårdsverket, Sveaskog samt länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län redovisades 2005. Ett motsvarande fördjupat samråd om skyddsvärda statliga skogar mellan Naturvårdsverket, Fastighetsverket och berörda länsstyrelser redovisades 2006. Ett motsvarande fördjupat samråd med Fortifikationsverket har ännu inte redovisats.</P> <P class="p231 ft3">Fastighetsverket, som allt sedan Domänverkets bolagisering i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> förvaltar statens mark inom renbetesfjällen i Jämtlands län och ovanför odlingsgränsen i Norrbottens och Västerbottens län, är en dominerande förvaltare av de aktuella områdena. Betydande arealer av skyddsvärd statlig skog nedanför odlingsgränsen förvaltas vidare av det statliga bolaget Sveaskog.</P> <P class="p234 ft3">Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i rapporten Naturskydd i ett internationellt perspektiv understrukit att statens skyddsvärda skogar bör bevaras långsiktigt (Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens rapport 5742, Naturskydd i ett internationellt perspektiv – förslag till åtgärder i Sverige, 2007). OECD rekommenderade vid sin granskning 2004 av svensk miljöpolitik att Sverige borde ytterligare öka antalet skyddade områden och deras representativitet. För att bevara ett representativt urval av skogsmiljöer bör såväl staten som skogsbolag, privata ägare och kommuner bidra till skyddet. Staten har emellertid en vägledande roll och kan förväntas åstadkomma särskilda insatser för långsiktigt skydd inom det egna skogsinnehavet. Sådana insatser handlar bland annat om bevarande av stora urskogsartade skogar i den boreala regionen som hör till de skogsmiljöer som Sverige har ett internationellt ansvar för att bevara.</P> <P class="p335 ft7">Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i redovisningen av regeringsuppdraget om att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur lämnat förslag till hur de utvalda skyddsvärda skogarna inom Fastighetsverkets respektive Fortifikationsverkets innehav bör skyddas.</P> <P class="p138 ft4">Statens fastighetsverk</P> <P class="p228 ft7">Statens fastighetsverk är en statlig myndighet med uppdrag att förvalta delar av statens fasta egendom. Däribland finns vissa skogs- och markområden som bevaras av hänsyn till det kulturhistoriska arvet, naturvården och rennäringen. I verksamhetsområdet ingår jordbruk och skogsbruk. Av 870 000 hektar produktiv skogsmark som förvaltas av Fastighetsverket är 453 000 hektar sedan tidigare skyddad som naturreservat och 121 000 hektar skyddas frivilligt av verket.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">81</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p230 ft3">Resultatet för Fastighetsverkets del av uppdraget om inventering av skyddsvärd statlig skogsmark lades fram i huvudrapporten Skyddsvärda statliga skogar och urskogsartade skogar och har modifierats efter ett fördjupat samråd mellan Naturvårdsverket och Fastighetsverket. Resultatet av detta samråd redovisas i en rapport i maj 2006 (Naturvårdsverkets rapport 5573, Skyddsvärda statliga skogar – samråd om områden på Statens fastighetsverks markinnehav i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län). Den slutliga redovisningen omfattar 114 områden på sammantaget 109 623 hektar produktiv skogsmark inom Fastighetsverket. Av dessa är 67 194 hektar produktiv skogsmark frivilligt avsatta för naturvård och 42 429 hektar produktiv skogsmark är klassade som produktionsskogar av Fastighetsverket. 41 883 hektar produktiv skogsmark är skogar som är belägna nedanför gränsen för fjällnära skog. Ett varaktigt skydd från avverkning av dessa skogar bidrar till att nå delmålet om långsiktigt skydd av skog.</P> <P class="p336 ft3">Myndigheterna har varit oeniga ifråga om bedömningen av områdenas skyddsvärden. Regeringen anser att det är viktigt att skapa klarhet kring framtiden för de identifierade områdena med höga naturvärden. Frågan om ett långsiktigt säkerställande av dessa områden i sin helhet får nu en lösning genom att de nämnda 114 skyddsvärda skogsområdena långsiktigt undantas från skogsbruk och successivt skyddas som naturreservat. Detta kommer att ske genom att de cirka 42 000 hektar klassade som produktionsskog överförs till Naturvårdsverket mot en ersättning som baseras på en kommande oberoende värdering medan övriga cirka 68 000 hektar överförs utan ersättning. Regeringen avser att fastställa en ersättning för de cirka 42 000 hektaren efter en oberoende värdering. Värderingen ska utgå från en marknadsvärdering men ta hänsyn till de speciella förutsättningar som råder för dessa skogsområden, såsom naturvärdena.</P> <P class="p104 ft4">Fortifikationsverket</P> <P class="p232 ft3">Fortifikationsverket förvaltar statliga fastigheter som främst Försvarsmakten hyr för sin verksamhet. Större delen av den mark som verket förvaltar används som övningsfält och skjutfält. Försvarsmaktens behov är överordnat skogsbruket, som bedrivs där det är möjligt och då anpassat till försvaret. Inriktningen skiljer sig därmed från normal skogsbruksverksamhet. Fortifikationsverket har ett avkastningskrav på det genomsnittliga myndighetskapitalet. Regeringen har inte lagt fast några specifika mål eller uppdrag som gäller verkets förvaltning av skogsmark.</P> <P class="p229 ft3">I Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget om skyddsvärda statliga skogar 2004 redovisades att 16 060 hektar produktiv skogsmark av Fortifikationsverkets marker fördelade på 65 områden hade så höga naturvärden att de borde skyddas. Efter att inventeringen gjordes har muntliga samråd skett mellan Fortifikationsverket och Naturvårdsverket där man gemensamt har bestämt hur de skyddsvärda skogarna bör hanteras på kort och medellång sikt. Naturvårdsverket har dock inte kompletterat sin redovisning till regeringen avseende resultatet av de samråd som förts. Regeringen avser att uppdra till Naturvårdsverket att fullfölja uppdraget även i denna del.</P> <P class="p233 ft5">Det militära försvaret är ett nationellt säkerhetsintresse. Regeringen har i prop. 2008/09:140 i mars i år lämnat förslag om en försvarspolitisk in-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">82</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p279 ft3">riktning. Regeringen konstaterar vidare att försvarets övnings- och skjutfält har anskaffats för att tillgodose Försvarsmaktens behov av övningsmark. På dessa områden är försvarsintresset därför överordnat andra intressen. Senare års reduktioner inom Försvarsmakten har lett till att även övnings- och skjutfält har avvecklats. Denna avveckling fortsätter. Detta innebär i sin tur att kvarvarande fält måste kunna utnyttjas rationellt och effektivt för Försvarsmaktens nuvarande och framtida behov.</P> <P class="p16 ft3">Försvarets övnings- och skjutfält behandlades i 2004 års försvarspolitiska proposition (prop. 2004/05:43, s. 49f). Regeringen framhöll i propositionen att övnings- och skjutfälten är av central betydelse för att Försvarsmakten ska kunna utbilda och öva den befintliga insatsorganisationen och en framtida insatsorganisation. Försvarsmakten behöver övnings- och skjutfält med skilda naturtyper, terrängförhållanden i övrigt och som är belägna i alla delar av landet för att möjliggöra utbildning och övning i Sveriges olika klimattyper.</P> <P class="p16 ft7">I sammanhanget vill regeringen erinra om att försvarets övnings- och skjutfält är prövningspliktiga enligt miljölagstiftningen. I en sådan prövning bestäms villkor och föreskrifter för utnyttjandet av fältet.</P> <P class="p191 ft4">Sveaskog</P> <P class="p337 ft3">Sveaskog Förvaltnings AB (Sveaskog) är med 3,4 miljoner hektar produktiv skogsmark landets största skogsägare. Skogsinnehavet är spritt över hela landet med koncentration till Bergslagen och norra Norrlands inland. 80 procent av skogsmarken ligger i norra Sverige. Sveaskog ägs av staten.</P> <P class="p234 ft3">Staten har i riktlinjer för bolaget deklarerat värdet av ett långsiktigt ägande av skogsmark som en viktig nationell resurs med påverkan på råvarutillgång, sysselsättning och rekreation. Sveaskog ska bidra till ökad konkurrens på marknaden, bättre möjligheter till markarrondering samt bidra med markbyten för naturvårdsändamål. Övergripande mål för Sveaskog är att förvalta skogarna på ett föredömligt sätt, både ur produktions- och miljösynvinkel. Sveaskog ska sälja mark för att förstärka det enskilda skogsbruket. På sikt ska försäljningen omfatta <NOBR>5–10</NOBR> procent av den ursprungliga arealen.</P> <P class="p16 ft3">Sveaskog tillhandahåller ersättningsmark till staten mot marknadsmässig ersättning i samband med bildandet av naturreservat och liknande markavsättningar, ett åtagande som går tillbaka till bolagiseringen av Domänverket 1992. Sveaskog har i dag en överenskommelse med Naturvårdsverket om ersättningsmark till privata markägare med mindre och medelstora markinnehav (under 5 000 hektar).</P> <P class="p234 ft3">Regeringen aviserade en genomgång av de statligt ägda bolagen i budgetpropositionen 2008. Genomgången kan leda till förslag till förändringar eller förtydliganden av vissa statligt ägda bolags uppdrag och mål. I samband med analysen av Sveaskogs framtida inriktning och uppdrag ska förutsättningarna för ett långsiktigt skydd av skogsmark vägas in. Redovisningen till riksdagen kommer att ske i takt med att genomgången blir klar.</P> <P class="p233 ft7">Sveaskog och Naturvårdsverket träffade sommaren 2008 en överenskommelse om långsiktigt skydd av särskilt värdefulla naturskogsområden. Överenskommelsen omfattar 431 områden i hela landet med en</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">83</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="p85dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321485x1.jpg/" id="p85img1"> </DIV> <P class="p137 ft7">sammanlagd areal produktiv skogsmark om 70 559 hektar. Syftet är att Prop. 2008/09:214 långsiktigt säkerställa skyddet av den del av Sveaskogs naturvårdssats-</P> <P class="p172 ft3">ning som utgör blivande naturreservat. Sveaskog godtar att de till överenskommelsen förtecknade naturskogarna blir naturreservat utan krav på ekonomisk ersättning. Sveaskog bidrar därigenom till genomförandet av miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Levande skogar, </SPAN>delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark.</P> <P class="p132 ft3">Sveaskog har som ett mål att 20 procent av den produktiva skogsmarken ska avsättas för naturvård. Vid sidan av miljöhänsyn i skogen avsätter man ekoparker och naturvårdsskogar. En ekopark är ett stort sammanhängande landskap med minst 50 procent naturvårdsareal. Sveaskog har beslutat om 36 ekoparker om totalt 17 000 hektar. Varje ekopark har höga naturvärden som skapar goda förutsättningar för biologisk mångfald. I ekoparkerna ges genom aktiva åtgärder hotade växt- och djurarter möjlighet att överleva och utvecklas. Ekoparkerna är också viktiga friluftsskogar.</P> <P class="p338 ft7">Sveaskogs naturvårdsskogar är skogar med höga naturvärden där man inte bedriver produktionsinriktat skogsbruk. Skogar med höga naturvärden är till exempel gammal skog, nyckelbiotoper och naturreservat men även skogar som i framtiden kan få stora naturvärden. Totalt utgör naturvårdsskogarna 300 000 hektar skogsmark huvudsakligen nedanför den fjällnära gränsen.</P> <P class="p283 ft12">8.10 Nationalparker</P> <P class="p274 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Naturvårdsverkets nationalparksplan är ett bra underlag för det fortsatta arbetet med nationalparker. Vid det arbetet ska lokal delaktighet samt samverkan med kommuner, organisationer och lokalbefolkning särskilt beaktas.</P> <P class="p339 ft5">För att öka det lokala engagemanget och delaktigheten bör det normalt finnas ett förvaltningsråd för en eller flera nationalparker.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr1 td44"><SPAN class="p285 ft16">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Sveriges nuvarande national-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">parker är en viktig del av landets skyddade natur. Nationalparkerna är de</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p284 ft3">främsta skyddade naturområdena och har betydelse både som bevarade</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p285 ft3">naturlandskap med höga naturvärden som besöksmål för den naturintres-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft3">serade allmänheten och som turistattraktioner.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">En tidigare nationalparksplan togs fram av Naturvårdsverket 1989. I</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p285 ft3">skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr. 2001/02:173) förordades en</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">översyn av den tidigare nationalparksplanen. Naturvårdsverket presente-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">rade 2008 en ny nationalparksplan. Ett förslag till plan hade tidigare re-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p285 ft3">mitterats till berörda länsstyrelser, kommuner och organisationer. Natio-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">nalparksplanen är avsedd som ett långsiktigt handlingsprogram och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">underlag för Naturvårdsverkets arbete med nya och utvidgade national-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p285 ft3">parker. Planen föreslår 13 nya nationalparker. En stor del av dessa är</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">i dag skyddade som naturreservat. Vidare föreslås utvidgningar av sju be-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">fintliga nationalparker. Om alla förslag genomförs kommer Sverige att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p285 ft3">ha 40 nationalparker, vilket skulle innebära en bättre geografisk sprid-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p285 ft3">ning och väsentligt förbättrad representation av viktiga landskaps- och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p3 ft3">naturtyper.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p22 ft3">84</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_86"> <P class="p100 ft7">Nästan samtliga områden som redovisas i nationalparksplanen är kända Prop. 2008/09:214 sedan länge tack vare höga dokumenterade naturvärden, naturscenerier</P> <P class="p101 ft3">och intresseväckande natur. De flesta ingick i 1989 års plan. Några nya har tillkommit med ledning av nytt kunskapsunderlag, främst nationella inventeringar av våtmarker och skogar.</P> <P class="p106 ft3">Regeringen anser att nationalparksplanen utgör ett bra underlag för kommande arbete med nya nationalparker. Naturvårdsverket har i planen framfört att inrättandet av nya parker förutsätter att det finns övervägande samförstånd med berörda länsstyrelser och kommuner. Processen vid arbetet med nya nationalparker förutsätter en bred samverkan mellan berörda parter. Processen inleds normalt med bildande av arbetsgrupp och styrgrupp där Naturvårdsverket, länsstyrelsen och kommunen alltid ingår. Genom hela processen krävs öppenhet mot omvärlden och kontinuerliga insatser för information till lokalbefolkning och samråd med berörda sakägare och organisationer.</P> <P class="p254 ft7">Det är angeläget att Naturvårdsverket i det fortsatta arbetet fäster vikt vid såväl områdenas nationella betydelse från bevarandesynpunkt som deras möjligheter att som besöksmål ge nytta åt lokalsamhället.</P> <P class="p103 ft3">Också vid förvaltningen av de befintliga nationalparkerna är det angeläget att lokala engagemanget och delaktigheten tillvaratas. Nationalparkerna tillhör de främsta skyddade områdena i landet och har ofta stor lokal betydelse som besöksmål för turism och lokalbefolkning. Ett förvaltningsråd bör därför normalt finnas för en eller flera nationalparker. Förvaltningsrådet bör ha en rådgivande funktion till nationalparksförvaltaren och bör förutom denne bestå av bland annat företrädare för berörd kommun, eventuella nyttjanderättshavare i området, turismen och lokala organisationer. Om samråd kan ske på annat sätt än i ett förvaltningsråd kan förvaltaren välja andra former för detta.</P> <P class="p153 ft12"><SPAN class="ft12">8.11</SPAN><SPAN class="ft71">Områden skyddade enligt äldre lagstiftning</SPAN></P> <P class="p276 ft4">Naturvårdsområden</P> <P class="p150 ft3">Möjligheten att bilda naturvårdsområden upphörde när miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999. Enligt övergångsbestämmelserna till miljöbalken ska naturvårdsområden vid tillämpningen av miljöbalken anses som naturreservat. För naturvårdsområden fick inte beslutas om inskränkningar som innebar att pågående markanvändning avsevärt försvårades. I övrigt var skyddsformerna naturreservat och naturvårdsområde likartade.</P> <P class="p119 ft5">Naturvårdsområden som har föråldrad utformning bör ses över och moderniseras eller omprövas i den mån skyddsbehovet inte längre finns.</P> <P class="p138 ft4">Landskapsbildsskydd</P> <P class="p271 ft7">Landskapsbildsskydd kunde beslutas med stöd av 19 § naturvårdslagen (1964:822) i dess lydelse före 1974, då bestämmelsen ändrades till att i stället avse naturvårdsområden. Det finns fortfarande en stor mängd gällande landskapsbildsskydd runt om i landet trots att nya sådana inte</P> <P class="p18 ft65">kunnat bildas sedan början av <NOBR>1970-talet.</NOBR> Landskapsbildsskydden tillkom</P> <P class="p171 ft3">85</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="p87dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321487x1.jpg/" id="p87img1"> </DIV> <P class="p137 ft7">i en helt annan planeringssituation än dagens. Skyddsformen kan anses Prop. 2008/09:214 vara omodern och skapar en mängd ärenden hos länsstyrelserna. Om-</P> <P class="p172 ft7">prövning av befintliga landskapsbildsskydd sker inte i någon större omfattning.</P> <P class="p179 ft7">Regeringen arbetar för att onödiga regler ska tas bort. Äldre förordnanden till skydd för landskapsbilden bör kunna upphöra och – i den mån behov finns – ersättas av nu gällande skyddsformer eller andra åtgärder såsom planläggning enligt plan- och bygglagen (1987:10). Lämpligen bör skydden upphöra efter en viss tid för att ge berörda myndigheter tid till en genomgång av befintliga landskapsbildsskydd. Frågan bör beredas vidare inom regeringskansliet och ett förslag till bestämmelse tas fram.</P> <P class="p340 ft12"><SPAN class="ft12">8.12</SPAN><SPAN class="ft72">Regionala landskapsstrategier</SPAN></P> <P class="p274 ft7"><SPAN class="ft64">Regeringens bedömning: </SPAN>Arbetet med regionala landskapsstrategier bör fortsätta och utvidgas till alla län. Regionala landskapsstrategier bör användas i naturvårdsarbetet i särskilda landskapsavsnitt där helhetstänkande, tvärsektoriellt arbete och behov av utvecklade samverkansformer har särskild betydelse.</P> <P class="p276 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p177 ft3">Naturvårdsarbete som tar sin utgångspunkt i landskapet som helhet är landskapsstrategier, biosfärområden och det pågående projektet med samverkansplaner i kust och havsområden. Kopplingar finns också till arbetsformer som tas upp i den Europeiska landskapskonventionen.</P> <P class="p189 ft3">Under <NOBR>2006–2007</NOBR> har sju länsstyrelser på regeringens uppdrag utarbetat regionala landskapsstrategier med syfte att uppnå bevarande och hållbart brukande av naturresurser utifrån en helhetssyn på landskapsnivå. I arbetet har man strävat efter att utveckla dialog med medborgarna. Detta har i flera fall inneburit att inriktningen ändrats under arbetets gång, och att frågeställningen breddats till att innefatta problemställningar som rör regional tillväxt i stort. Enligt Naturvårdsverkets utvärdering av arbetet har projekten gynnats av att tydligt involvera lokala aktörer, och länsstyrelserna har överlag gjort positiva erfarenheter. Några länsstyrelser har önskat att regeringen ska precisera centrala begrepp som ”helhetssyn” och ”landskap”. Andra har uppskattat möjligheten att själva avgränsa uppdraget.</P> <P class="p133 ft3">Länsstyrelsen i Östergötlands län har i samverkan med bland annat markägare och andra aktörer arbetat fram den regionala landskapsstrategin Levande eklandskap i Östergötland för att säkra skötseln av ekmiljöer. Östergötlands eklandskap är av internationell klass vad gäller natur- och kulturvärden.</P> <P class="p133 ft3">Länsstyrelsen i Västerbottens län valde att koncentrera sig på att ta fram en ny modell för samverkan om fjällfrågor tillsammans med lokala aktörer som på olika sätt påverkar eller nyttjar naturresurser. Vilhelmina kommuns nordvästra del, Kultsjödalen, ett cirka 150 000 hektar stort fjällområde, har utgjort pilotområde. Projektet har haft ett tydligt lokalt perspektiv. Lokala aktörer har inte enbart inbjudits till samarbete, utan</P> <P class="p157 ft3">86</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <P class="p108 ft7">både projektverksamheten i sig och dess resultat är format av de lokala Prop. 2008/09:214 aktörerna.</P> <P class="p103 ft7">Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag tagit fram en vägledning för arbetet med regionala landskapsstrategier.</P> <P class="p103 ft3">Regeringen är angelägen om att länsstyrelserna i bred förankring utvecklar det regionala arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. I regleringsbrevet för 2009 fick länsstyrelserna i uppdrag att påbörja arbetet med regionala landskapsstrategier med utgångspunkt i Naturvårdsverkets vägledning.</P> <P class="p103 ft3">Syftet med landskapsstrategierna är att se helheten för biologisk mångfald, kulturmiljövärden, friluftsliv och ett hållbart nyttjande. Kunskapen om värdena ska ökas såväl hos dem som verkar i det berörda landskapet som hos myndigheterna. Bevarandeinsatser ska kompletteras med utveckling och planering för ett hållbart nyttjande av biologiska resurser och biologisk mångfald utifrån en helhetssyn på landskapet.</P> <P class="p106 ft3">Ett viktigt syfte är också att utveckla ett arbetssätt som senare kan ingå i myndigheternas ordinarie verksamhet och samtidigt stärka kompetensen. Arbetssättet innebär att en gemensam kontinuerlig dialog leder fram till ömsesidig tillit, öppenhet och respekt och att det är tydligt att processen är transparent och möjlig att påverka. Det ska leda till ökad kunskap och samsyn om förvaltning av värdena i landskapet vilket i sin tur kan resultera i mål och åtgärder för att uppnå ett hållbart nyttjande. Många aktörer kan vara berörda förutom myndigheterna. Markägare har genom äganderätten en särställning. Andra aktörer kan vara brukare, föreningar, lokalt näringsliv eller privatpersoner.</P> <P class="p241 ft3">Landskapsstrategierna kan också utgöra ett värdefullt underlag för olika typer av åtgärder och planer som till exempel översikts- och detaljplaner, bildande av naturreservat, kulturreservat eller upprättande av naturvårdsavtal, skötselåtgärder eller genomförande av åtgärder inom åtgärdsprogram för hotade arter, vattenmyndigheternas åtgärdsprogram eller åtgärder för att förebygga till exempel översvämningar och ras. De utgör också ett värdefullt underlag för kommande regionala utvecklings- och tillväxtplaner samt bildande av Leaderområden, <NOBR>Life+-projekt</NOBR> och biosfärområden. Landskapsstrategierna kan kombineras med bredare tvärsektoriella frågeställningar, exempelvis landsbygdsutveckling. Strategierna bör också kunna fylla en funktion i kommande planering för att motverka negativa effekter av väntade klimatförändringar och för att underlätta ekosystemens förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat och ändå upprätthålla nödvändiga ekosystemtjänster, vilket utvecklas i avsnitt <A href="#page_90">8.13 </A>om grön infrastruktur.</P> <P class="p104 ft4">Biosfärområden</P> <P class="p105 ft3">Biosfärområden är en del av Unescos vetenskapliga program ”Man and the Biosphere” (MAB). Programmets mål är att förbättra relationen mellan människor och miljö globalt. Att inrätta biosfärområden (Biosphere Reserves) är det viktigaste verktyget inom ramen för Unescos program.</P> <P class="p106 ft7">I biosfärområdena förenas naturvård, hållbar utveckling, brukande och bevarande. Människor ska kunna bo och utvecklas i områdena samtidigt som natur- och kulturvärden ska bevaras.</P> <P class="p263 ft3">87</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <P class="p131 ft7">I Sverige är biosfärområden ett komplement till kultur- och naturreser- Prop. 2008/09:214 vat, nationalparker och andra utpekanden av områden med höga natur-</P> <P class="p261 ft3">och kulturvärden. Bildande av biosfärområde ger i sig inte ett skydd i juridisk mening. Det ger inte heller några inskränkningar av eller utökade krav på befintliga skyddade områden.</P> <P class="p132 ft7">Sverige har för närvarande två biosfärområden: Torneträskområdet och Kristianstad vattenrike. Tre kandidatområden finns och andra förbereder ansökningar. Det finns drygt 500 biosfärområden i världen.</P> <P class="p179 ft3">Förhållningssättet har många likheter med det som gäller inom arbetet med regionala landskapsstrategier. Regeringen har en stark tilltro till den dynamik som är möjlig att utveckla på den lokala nivån i samband med inrättandet och det vidare arbetet med ett biosfärområde, och vill framhålla det öppna arbetssätt och breda deltagande som används i denna process som ett bra exempel på hur många aktörer gemensamt kan ta ansvar för ett område med höga natur- och kulturvärden.</P> <P class="p276 ft4">Samverkansplaner i värdefulla kust- och havsområden</P> <P class="p256 ft3">Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden är ett pilotprojekt som <NOBR>2008-2010</NOBR> drivs av Naturvårdsverket och fem länsstyrelser. I projektet finns fem projektområden, som helt eller delvis ingår i Helcoms eller Ospars nätverk av marina skyddade områden, vilka ska ha förvaltningsplaner klara senast 2010. Projektet har som mål att utarbeta så kallade samverkansplaner för de fem områdena som grund för den framtida förvaltningen. Ett syfte är också att pröva nya arbetssätt inom förvaltning av havs- och kustområden. Fokus ska ligga på lokal förankring, delaktighet och samverkan. Bevarande av värdekärnor (områden med särskilda naturvärden) sätts i relation till både nyttjandeintressen och pågående arbete som kustzonsplanering och vattenförvaltning. Arbetet med samverkansplaner har många beröringspunkter med det arbete som bedrivits med regionala landskapsstrategier.</P> <P class="p314 ft4">Europeiska landskapskonventionen</P> <P class="p270 ft3">Den europeiska landskapskonventionen är en regional konvention om att slå vakt om och erkänna betydelsen av landskapet. Konventionen har arbetats fram inom Europarådet och omfattar dess medlemsländer. Konventionen trädde i kraft 2004 och har hittills undertecknats av 35 länder av vilka 27 har ratificerat den. Sverige har undertecknat, men inte ratificerat konventionen.</P> <P class="p173 ft3">Konventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar – kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Det krävs därför ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda för att landskapets mångfald av värden ska kunna hanteras på ett hållbart sätt.</P> <P class="p341 ft7">Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag presenterat ett förslag till genomförande av landskapskonventionen i Sverige. Förslaget är för närvarande på remiss.</P> <P class="p272 ft3">88</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="p90dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321490x1.jpg/" id="p90img1"> </DIV> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p182 ft12"><SPAN class="ft12">8.13</SPAN><SPAN class="ft71">Grön infrastruktur</SPAN></P> <P class="p220 ft7"><SPAN class="ft64">Regeringens bedömning: </SPAN>I syfte att säkra arternas långsiktiga överlevnad och spridningsmöjligheter och ekosystemens möjligheter att leverera viktiga ekosystemtjänster även vid ett förändrat klimat, bör en analys ske av hur det svenska naturvårdsarbetet och åtgärder som vidtas inom sektorernas ansvar för biologisk mångfald uppfyller kraven på en grön infrastruktur och ekologiska nätverk.</P> <P class="p342 ft16">Skälen till regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Skyddade områden, inte minst inom det ekologiska nätverket Natura 2000, utgör en grundsten för bevarande av ekosystemtjänster i Sverige och Europa. Enligt artikel 10 i art- och habitatdirektivet har medlemsstaterna en skyldighet att göra Natura </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">2000-nätverket</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> ekologiskt sammanhängande. De enskilda skyddade områdena kan ses som värdekärnor (skyddsvärda områden) som bör knytas samman med spridningskorridorer och kompletterande bevarandeinsatser för viktiga biotoper och livsmiljöer i framför allt det brukade landskapet. Utan en sådan grön infrastruktur riskerar artpopulationer att isoleras och decimeras. Detta ökar i sin tur risken för lokalt utdöende, minskat genutbyte mellan populationer och försvårad rörlighet för arter. Sammantaget riskerar dessa effekter att gradvis försvaga ekosystemens möjlighet att leverera tjänster och försvårar nödvändig klimatanpassning. Europeiska kommissionen har nyligen inlett ett arbete med benämningen Europas grönstruktur.</SPAN></P> <P class="p343 ft3">I huvuddelen av landet, utanför fjällregionen, utgör de skyddade områdena endast några få procent av ytan. Här är det nödvändigt med ett nätverk där de skyddade områdena utgör värdekärnor i ett ekologiskt nätverk där kompletterande åtgärder inom det brukade landskapet skapar den gröna infrastrukturen. Många åtgärder genomförs redan i det brukade landskapet. Det kan gälla spridningskorridorer, skyddszoner längs vattendrag, bevarade av nyckelbiotoper och våtmarker, skötsel av naturliga ängs- och betesmarker samt bekämpningsmedelsfria zoner i jordbruksmark. Exempel på restaureringsinsatser är borttagande av vandringshinder i vattendrag och igenläggning av diken i våtmarker. Åtgärderna vidtas genom frivilliga insatser, lagstiftning eller genom myndigheternas naturvårdsarbete.</P> <P class="p344 ft3">I dag saknas en samlad, djupgående analys av hur väl det svenska naturvårdsarbetet och åtgärder som sker inom ramen för sektorsansvaret sammantaget uppfyller de krav som bör ställas på en grön infrastruktur. Regeringen avser därför att ge ett gemensamt uppdrag till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Fiskeriverket att i samarbete med bland annat Artdatabanken analysera hur väl det svenska naturvårdsarbetet och åtgärder enligt sektorsansvaret uppfyller kraven på en grön infrastruktur samt bedöma om ytterligare åtgärder bör vidtas.</P> <P class="p345 ft3">89</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <P class="p98 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr14 td154"><SPAN class="p69 ft12">8.14</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td155"><SPAN class="p346 ft12">Att engagera näringslivet i naturvården</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr25 td147"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td146"><SPAN class="p3 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td148"><SPAN class="p203 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Det finns ett behov av ett ökat engagemang</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">inom näringslivet för att de miljökvalitetsmål som rör biologisk mång-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">fald ska kunna nås. Biologisk mångfald och dess koppling till ekosys-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p203 ft3">temtjänster utgör både en ekonomisk angelägenhet och utvecklings-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">möjligheter för näringslivet. Ett ökat engagemang kräver att kunska-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">pen om biologisk mångfald ökar inom näringslivet och bland konsu-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p203 ft3">menterna. En process bör initieras för att stimulera ett ökat engage-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">mang från näringslivet i frågor som rör biologisk mångfald och värdet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">av naturens ekosystemtjänster.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p23 ft3">Utgångspunkten bör vara de exempel och principer som omfattas av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3"><NOBR>EU-initiativet</NOBR> om ökat engagemang hos näringslivet för den biologis-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td148"><SPAN class="p203 ft3">ka mångfalden (Business and Biodiversity) samt liknande internatio-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td148"><SPAN class="p203 ft3">nella erfarenheter på området.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td151"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td146"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td152"><SPAN class="p62 ft16">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Såväl inom som utanför Europe-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">iska unionen pågår ett arbete som syftar till att stimulera ett ökat engage-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">mang från näringslivet i frågor som rör biologisk mångfald utöver vad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">lagstiftningen kräver. Detta sker under begreppet <SPAN class="ft4">Business and Biodiver-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">sity </SPAN>och bygger på ett frivilligt engagemang från de parter som deltar.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">Flera av initiativen bygger på att partnerskap etableras mellan myndighe-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">ter, näringsliv, naturvårdsorganisationer och vetenskapssamhället för att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">genomföra varierande typer av verksamheter. Deltagandet från närings-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">livet utgörs av företag i sektorer med eller utan uttalat sektorsansvar för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">biologisk mångfald. Exempel från Europa omfattar samverkan mellan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">företag och frivilligorganisationer i projekt kring naturvård. Det kan även</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">handla om informationsinsatser om biologisk mångfald till anställda in-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">om företag och till allmänheten. Vissa företag har utvecklat en egen poli-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">cy för biologisk mångfald i samråd med myndigheter och frivilliga natur-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">vårdsorganisationer. Detta har även gällt företag inom sektorer som har</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">liten eller endast indirekt påverkan på biologisk mångfald i sin huvudsak-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">liga verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p62 ft3">Regeringen bedömer att det finns ett behov av ett utökat engagemang i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">ett bredare spektrum av näringslivet, även utanför de areella näringarna,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">för att uppställda nationella miljökvalitetsmål om biologisk mångfald ska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">kunna nås. Biologisk mångfald utgör en ekonomisk angelägenhet och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">kan erbjuda utvecklingsmöjligheter för näringslivet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p62 ft3">Det är lätt att förstå att biologiska naturresurser utgör basen för män-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">niskans försörjning när man ser på vad vi äter. Om man dessutom beaktar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">att den aktiva substansen i en stor del av de läkemedel vi använder har ett</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">naturligt ursprung, ger detta en fingervisning om den stora affärsmässiga</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">utvecklingspotential som den biologiska mångfalden erbjuder. Ny teknik</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">erbjuder möjligheter att efterlikna naturens lösningar på specifika pro-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">blem som sedan kan tillämpas i för människan viktiga sammanhang. Till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p3 ft3">detta ska läggas de ekosystemtjänster som inte i första hand utgör en rå-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">varubas utan i stället bidrar med reglerande funktioner av grundläggande</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">betydelse för människan och för annat liv. Exempel på reglerande eko-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td152"><SPAN class="p3 ft3">systemtjänster är sådana som bidrar till vattenrening och balansering av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td146"><SPAN class="p22 ft3">90</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p347 ft7">växthusgaser. Satsningar som leder till bevarande av ekosystemtjänster ska då ses som en investering för att förebygga merkostnader som uppstår om dessa tjänster upphör att fungera på grund av exploatering av ekosystemen.</P> <P class="p348 ft3">Ett ökat engagemang kräver dock att kunskapen om biologisk mångfald ökar inom näringslivet och bland konsumenterna. Regeringen ser positivt på en utveckling där näringslivets engagemang och ansvarstagande för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald ökar utöver vad lagar och förordningar kräver.</P> <P class="p348 ft3">Som ett led i ett sådant arbete avsätts medel till jordbruket och skogsbruket för att öka medvetenheten om hur verksamheten kan anpassas så att den biologiska mångfalden gynnas. Sådana insatser finns inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet <NOBR>2007–2013</NOBR> i form av information och utbildning samt miljöersättningar till jordbrukare som åtar sig att genomföra miljöåtgärder som går utöver gällande lagstiftning. Motsvarande konstruktion med staten som beställare och enskilda företagare som genomförare av åtgärder som syftar till att främja biologisk mångfald finns i Operativt program för fiskenäringen i Sverige <NOBR>2007–2013.</NOBR></P> <P class="p78 ft3">En allt starkare drivkraft för olika typer av miljöanpassningar inom näringslivet är den ökade efterfrågan på marknaden av varor och tjänster som uppfyller vissa miljökriterier. Ett exempel på denna utveckling är arbetet med miljöcertifiering av produkter genom överenskommelser mellan företrädare för producent- och konsumentleden. Företag som utvecklar sitt miljöarbete och genomför miljöcertifiering eller andra miljöanpassningar kan vinna konkurrensfördelar. För att konkurrensfördelarna ska bli en realitet behöver åtgärderna kunna kopplas till gynnsamma effekter för miljön och att kunderna efterfrågar dessa mervärden.</P> <P class="p349 ft3">Baserat på de erfarenheter som gjorts av andra och de specifika förutsättningar som finns i Sverige, avser regeringen att uppdra åt Naturvårdsverket att skapa förutsättningar för en plattform för näringsliv och biologisk mångfald så att ett nationellt arbete kan inledas. Plattformen ska utgöra en gemensam arena där mål och exempel tas fram i samråd mellan de berörda parterna. Plattformen ska underlätta framväxten av partnerskap mellan näringsliv, offentliga sektorn, frivilligorganisationer samt universitet och högskolor på lokal, regional, och nationell nivå för att utveckla praktiska, operativa samarbeten i frågor om biologisk mångfald. Initieringen av en plattform är ett sätt att göra det möjligt för en utveckling i den önskade riktningen. Innehållet i och utformningen av samarbetet är beroende av vad de parter som involveras vill åstadkomma.</P> <P class="p350 ft7">En lämplig central funktion i arbetet kan vara en webbplats där information med exempel och vägledning finns tillgänglig. Arbetet ska omfatta en dialog med representanter från näringsliv, intresseorganisationer och forskarvärlden om skattad omfattning och miljönytta av föreslagna aktiviteter samt ekonomiska aspekter såsom incitament för de aktörer som berörs av förslagen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">91</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="p93dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321493x1.jpg/" id="p93img1"> </DIV> <P class="p37 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p351 ft74"><SPAN class="ft1">9</SPAN><SPAN class="ft73">Förslag till ändringar i reglerna om biotopskyddsområden</SPAN></P> <P class="p352 ft30"><SPAN class="ft12">9.1</SPAN><SPAN class="ft29">Reglerna om biotopskyddsområden i 7 kap. miljöbalken</SPAN></P> <P class="p353 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens förslag: </SPAN>Regeringen får i fråga om små mark- eller vattenområden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda meddela föreskrifter om</P> <P class="p354 ft7"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft27">att samtliga lätt igenkännbara områden av ett visst slag i landet eller i en del av landet ska utgöra biotopskyddsområden, och</SPAN></P> <P class="p354 ft7"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft27">att en myndighet eller kommun i det enskilda fallet får besluta att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde.</SPAN></P> <P class="p292 ft7">Om det finns särskilda skäl, får dispens från det förbud som gäller inom ett biotopskyddsområde ges i det enskilda fallet. En fråga om dispens ska prövas av den myndighet som regeringen bestämmer, om dispensen avser ett område enligt första stycket 1, och i andra fall av den myndighet eller kommun som har bildat biotopskyddsområdet.</P> <P class="p355 ft3"><SPAN class="ft16">Naturvårdsverkets förslag </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens. Regeringen föreslår ett något vidare bemyndigande för kommunerna att besluta om bildande av biotopskyddsområden. Regeringen föreslår att bemyndigandet om bildande av biotopskyddsområden i övrigt får ett mer preciserat innehåll.</P> <P class="p162 ft3"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av remissinstanserna har varit övervägande positiva till förslaget att ge kommunerna en möjlighet att bilda biotopskyddsområden och att utöka möjligheterna att ge dispens från det förbud som gäller inom biotopskyddsområden. <SPAN class="ft4">Växjö tingsrätt (miljödomstolen), Skogsstyrelsen, Stockholms universitet, Uppsala universitet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sveriges Energiföreningars Riksorganisation </SPAN>har varit övervägande negativa till förslaget.</P> <P class="p356 ft3"><SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Stockholms län </SPAN>har ansett att det inte finns skäl att begränsa kommunens möjligheter att besluta om bildande av biotopskyddsområden till de biotoper som länsstyrelsen i dag får besluta om. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Dalarnas län </SPAN>har anfört att det inte framgår hur det är tänkt att dispenser ska hanteras när de rör skilda delar av miljöbalken och hanteras av olika myndigheter. Det är enligt länsstyrelsen angeläget att undvika dubbla prövningar av ärenden, varför dispensförfarandet bör ses över och samordnas. <SPAN class="ft4">Jordbruksverket </SPAN>har anfört att det enda särskilda skäl för att ge dispens som tas upp i rapporten är restaureringsåtgärder för naturvårdsändamål och att detta borde kompletteras med att det kan finnas särskilda skäl på grund av andra påtagliga enskilda eller allmänna intressen. <SPAN class="ft4">Naturhistoriska riksmuseet </SPAN>har ansett att dispenser främst bör ses som ett instrument som ska utnyttjas i samband med åtgärder som har till syfte att vårda – restaurera – och ytterligare höja kvaliteten på den skyddade</P> <P class="p357 ft4"><SPAN class="ft3">biotopen. </SPAN>Svenska kommunförbundet (numera en del av Sveriges Kom-</P> <P class="p358 ft3">92</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">muner och Landsting) </SPAN>har varit positivt till att fler biotopskyddsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p22 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">inrättas av länsstyrelsen i samråd med kommunerna eller av kommuner-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">na. </SPAN>SmåKom (De små kommunernas samverkan) <SPAN class="ft3">har anfört att man inom</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ramen för den lokala och ibland regionala översiktsplaneringen i varje</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">enskilt fall bör diskutera vilka biotoper som behöver ett särskilt skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">och på vilket sätt detta ska genomföras i samråd med bland annat berörda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">markägare och att en effektiv process måste bygga på en stark tillit till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">främst kommunernas och länsstyrelsens löpande samarbete och inte på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">en alltmer detaljerad central lagstiftning eller styrprocess.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3"><SPAN class="ft4">Växjö tingsrätt (miljödomstolen) </SPAN>har avstyrkt förslaget att öka dispens-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">möjligheterna eftersom de naturvärden som beslutet om biotopskydds-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">område avser att skydda kan helt gå förlorade. Miljödomstolen har fram-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">hållit att för individuellt utpekade biotopskyddsområden utgår ersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">enligt 31 kap. 4 § i samband med bildandet, medan för biotopskyddsom-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">råden som är generellt skyddade genom regeringens beslut aktualiseras</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ersättningsfrågan när en ansökan om dispens har avslagits. Även mot</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">bakgrund av dessa förhållanden ter det sig enligt miljödomstolen inte</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">rimligt att i efterhand, när ersättningsfrågan kan vara avgjord, ha möjlig-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">het att begära dispens för åtgärder inom ett individuellt inrättat biotop-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">skyddsområde. <SPAN class="ft4">Statens fastighetsverk </SPAN>har ansett att det inte är lämpligt att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">även kommunerna ska kunna besluta om biotopskydd och anfört att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">antalet beslutande organ måste minimeras och kunskap som behövs för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">detta ändamål koncentreras. <SPAN class="ft4">Stockholms universitet </SPAN>har ansett att en dis-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">pensmöjlighet ska finnas endast i yttersta nödfall. <SPAN class="ft4">Uppsala universitet </SPAN>har</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ansett att det bör finnas en enda natur- och miljövårdsmyndighet när det</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">gäller det övergripande ansvaret för och befogenheter avseende biotop-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skyddet. Biotopskyddet riskerar enligt universitetet att bli verkningslöst</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">genom de föreslagna ändringarna. </SPAN>Sveriges Energiföreningars Riksorga-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">nisation </SPAN>har invänt mot att det föreslås att det införs möjligheter till dis-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">pens med motiveringen att det blir lättare att undanta mark- och vatten-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">områden från oönskade verksamheter samtidigt som det argumenteras för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">att dispenser i realiteten inte ska ges.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p3 ft16">Skälen för regeringens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft4">Möjlighet för kommunerna att bilda biotopskyddsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft3">Reglerna om biotopskyddsområden innebär att sådana områden inrättas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">på två olika sätt. Det ena är att regeringen eller den myndighet som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">regeringen bestämmer, med stöd av bemyndigandet i 7 kap. 11 § första</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">stycket miljöbalken, föreskriver att samtliga områden av ett visst slag in-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">om landet eller en del av landet ska utgöra biotopskyddsområden. Rege-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ringen har meddelat sådana generella föreskrifter i 5 § förordningen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">(1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. och bilaga 1 till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">förordningen. De typer av mark- eller vattenområden som anges i bilaga</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">1, till exempel alléer och åkerholmar, är biotopskyddsområden i hela lan-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">det. Det andra sättet som biotopskyddsområden bildas på är att Skogssty-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">relsen eller länsstyrelsen enligt 6 respektive 7 § förordningen i det enskil-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">da fallet beslutar att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vatten-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">område som anges i bilaga 2 eller 3 till förordningen ska utgöra ett bio-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">topskyddsområde. Enligt dessa regler görs en bedömning i det enskilda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p3 ft3">fallet av om ett visst geografiskt område bör skyddas. En förutsättning är</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p22 ft3">93</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p359 ft7">att det är fråga om sådana typer av mark- eller vattenområden som anges i bilaga 2 eller 3, till exempel brandfält, ravinskogar eller naturliga vattendrag.</P> <P class="p230 ft3">Enligt gällande rätt har kommunerna inte möjlighet att besluta om bildande av sådana biotopskyddsområden som anges i bilaga 2 och 3 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Detta bör ändras för att ge kommunerna en möjlighet att bidra till ett utökat skydd för värdefulla naturmiljöer. Kommunerna får redan i dag besluta om bildande av naturreservat, vilket många gånger kan vara mer komplicerat och mer ingripande för markägare än bildande av biotopskyddsområden. Erfarenheterna av kommunernas möjlighet att bilda naturreservat är goda. Reglerna om biotopskyddsområden bör därför vara ett lämpligt verktyg för kommunerna i deras naturvårdsarbete. Utvecklingen har varit att utöka kommunernas beslutanderätt i fråga om olika typer av områdesskydd. Riksdagen har antagit regeringens proposition Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden, med förslag om att kommunerna ska få ökat inflytande över strandskyddet (prop. 2008/09:119, bet. 2008/09:MJU13, rskr. 2008/09:227). Med hänsyn till att kommunerna redan har omfattande beslutanderätt när det gäller andra områdesskydd bedöms de ha den kompetens som behövs för att ge dem möjligheten att bilda biotopskyddsområden.</P> <P class="p360 ft3">Naturvårdsverkets förslag innebär att kommunerna enbart får besluta om sådana typer av biotopskyddsområden som länsstyrelsen beslutar om, men inte sådana områden som Skogsstyrelsen beslutar om. En sådan lösning skulle begränsa kommunernas möjlighet att bidra till ett förbättrat skydd för värdefulla naturmiljöer. Det finns inte heller något bärande skäl för att begränsa förslaget på det sättet. Kommunernas beslut bör därför kunna avse även sådana typer av biotopskyddsområden som Skogsstyrelsen beslutar om. Sammantaget bör kommunerna få besluta om sådana typer av biotopskyddsområden som anges i bilagorna 2 och 3 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.</P> <P class="p176 ft4">Dispens från förbudet inom biotopskyddsområden</P> <P class="p225 ft3">Inom ett biotopskyddsområde får enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Regeringen får, om den förordnar att samtliga områden av ett visst slag ska vara biotopskyddsområden, i samband med beslutet meddela föreskrifter om att dispens får medges från detta förbud.</P> <P class="p226 ft3">Erfarenheter visar att det kan uppkomma situationer där det kan vara motiverat att ge en dispens även beträffande områden som har bildats genom beslut i det enskilda fallet, dvs. sådana områden som avses i bilagorna 2 och 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Skogsstyrelsen, som tidigare har invänt mot förslaget att utöka dispensmöjligheterna, har i en skrivelse till regeringen i maj 2008 framfört att det finns ett visst behov av att kunna ge en dispens beträffande sådana biotopskyddsområden. Praxis har utvecklats i riktning mot att områden som bildas genom beslut i det enskilda fallet kan omfatta större mark- eller vattenområden än tidigare. Det blir då svårare att vid beslutet om att bilda området förutse hur markanvändningen påverkas av förbudet mot verksamheter och åtgärder som kan skada</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">94</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p279 ft7">naturmiljön. På grund av det anförda bör en dispens kunna ges i undantagsfall även beträffande biotopskyddsområden som har bildats genom beslut i det enskilda fallet. En bestämmelse om detta bör införas i miljöbalken.</P> <P class="p15 ft3">Om en kommun har bildat ett biotopskyddsområde, bör kommunen även kunna besluta om dispens från förbudet inom det området. En sådan ordning stämmer överens med vad som gäller i fråga om bland annat naturreservat och vattenskyddsområden. På motsvarande sätt bör en statlig myndighet som har bildat ett biotopskyddsområde besluta om dispenser som rör det området. I fråga om biotopskyddsområden som har bildats genom generella föreskrifter prövar länsstyrelsen enligt 5 § förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. ansökningar om dispens.</P> <P class="p234 ft3">Kravet på särskilda skäl innebär att möjligheten att ge dispens bör tillämpas restriktivt. Den praxis som finns i fråga om dispenser avseende biotopskyddsområden som bildats genom generella föreskrifter bör kunna ge vägledning vid prövningen av dispenser avseende områden som har bildats genom beslut i det enskilda fallet. Även praxis i fråga om dispenser som rör naturreservat bör kunna ge vägledning. Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt har framhållit att man i samband med ett beslut i det enskilda fallet om inrättande av biotopskydd även prövar om markägare har rätt till ersättning på grund av att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras. Det prövas alltså hur rådighetsinskränkningen inverkar på markanvändningen inom det avgränsade område som omfattas av biotopskydd. Behovet av att ge en dispens i ett senare skede bör i ett sådant fall normalt vara begränsat. Det kan dock finnas särskilda skäl för en dispens med hänsyn till ett angeläget allmänt intresse. I undantagsfall bör en dispens även kunna ges på grund av ett enskilt intresse. I avsnitt 9.2 behandlas frågan om i vilka situationer en fastighetsägare kan ha rätt till ersättning på grund av beslut som rör biotopskyddsområden.</P> <P class="p361 ft3">Det har framförts synpunkter på behov av att koordinera de prövningar som kan behövas enligt olika skyddsregler, exempelvis när det krävs både en strandskyddsdispens och en dispens från förbudet inom ett biotopskyddsområde. Den föreslagna ändringen bedöms dock sammantaget leda till få dispensprövningar avseende biotopskyddsområden som har beslutats i det enskilda fallet. Förslaget bör inte leda till några tillämpningssvårigheter.</P> <P class="p276 ft4">Bemyndigandet om bildande av biotopskyddsområden</P> <P class="p232 ft3">Det nuvarande bemyndigandet i 7 kap. 11 § om bildande av biotopskyddsområden är oprecist formulerat jämfört med de föreskrifter som regeringen har meddelat i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Av lagbestämmelserna framgår inte heller tydligt om de beslut som innebär att biotopskyddsområden bildas är normbeslut (generella föreskrifter) eller förvaltningsbeslut (beslut i det enskilda fallet). Enligt lagtexten får förklaringar av biotopskyddsområden avse enskilda områden eller samtliga områden av ett visst slag inom landet eller del av landet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">95</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p362 ft3">Lagbestämmelserna kompletteras av bestämmelser i <NOBR>5–8</NOBR> §§ förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. I bilagorna <NOBR>1–3</NOBR> räknas upp vissa typer av mark- eller vattenområden som utgör eller kan utgöra biotopskyddsområden. Enligt 5 § förordningen utgör de mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket miljöbalken. Någon begränsning anges inte i 5 §, utan föreskrifterna gäller i hela landet. Regleringen kommer att avse ett mycket stort antal mark- och vattenområden i landet och beröra en obestämd krets fastighetsägare. Bestämmelserna bör därmed utformas så att besluten om bildande av dessa biotopskyddsområden utgör normbeslut.</P> <P class="p58 ft3">Enligt 6 § förordningen får Skogsstyrelsen inom områden som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) förklara sådana särskilt skyddsvärda mark- eller vattenområden som anges i bilaga 2 till förordningen som biotopskyddsområden. På motsvarande sätt får länsstyrelsen enligt 7 § förordningen inom områden som inte omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen förklara sådana särskilt skyddsvärda mark- eller vattenområden som anges i bilaga 3 som biotopskyddsområden. I beslut enligt 6 och 7 §§ ska gränserna för biotopskyddsområdet anges. Bestämmelserna innebär att Skogsstyrelsen respektive länsstyrelsen får besluta i det enskilda fallet om att inrätta ett biotopskyddsområde, under förutsättning att det är ett mark- eller vattenområde av ett sådant slag som anges i bilaga 2 respektive bilaga 3. Biotopskyddsområdet utgör ett avgränsat geografiskt område. Beslutet berör fastighetsägare eller andra sakägare inom detta område genom förbudet att inom området bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Ett beslut att bilda ett biotopskyddsområde av ett sådant slag som anges i bilaga 2 eller 3 kan därmed få betydande rättsverkningar för den enskilde. Ett sådant beslut bör anses vara överklagbart enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer.</P> <P class="p363 ft3">Sammantaget görs bedömningen att ett beslut av en myndighet eller kommun att inrätta ett biotopskyddsområde av ett sådant slag som räknas upp i bilaga 2 eller 3 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. utgör ett förvaltningsbeslut.</P> <P class="p362 ft3">Bemyndigandet om bildande av biotopskyddsområden bör förtydligas så att det framgår huruvida de föreskrifter regeringen får meddela avser normbeslut eller förvaltningsbeslut. En del av bemyndigandet bör avse föreskrifter av regeringen om att inrätta biotopskyddsområden i landet eller en del av landet, dvs. normbeslut. När det gäller denna del av bemyndigandet framgår det i dag av bilaga 1 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. vilka typer av mark- eller vattenområden som utgör biotopskyddsområden.</P> <P class="p349 ft3">Den andra delen av bemyndigandet bör avse att ett biotopskyddsområde får bildas genom ett beslut i det enskilda fallet av en myndighet eller kommun, dvs. genom ett förvaltningsbeslut. Myndigheten eller kommunen bör, i likhet med vad som gäller i dag, inte själv få bestämma vilka typer av livsmiljöer som kan inrättas som ett biotopskyddsområde, utan det bör bestämmas av regeringen i en förordning. Vilka dessa typer av mark- eller vattenområden för närvarande är framgår av bilagorna 2 och 3 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.</P> <P class="p58 ft7">På samma sätt som i dag bör det förbud som gäller inom ett biotopskyddsområde, dvs. att man inte får bedriva en verksamhet eller vidta en</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">96</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="p98dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321498x1.jpg/" id="p98img1"> </DIV> <P class="p108 ft7">åtgärd som kan skada naturmiljön, framgå av en bestämmelse i 7 kap. Prop. 2008/09:214 miljöbalken. Att det förbud som gäller inom alla biotopskyddsområden</P> <P class="p101 ft3">anges i generella termer i lagen innebär att det även i fortsättningen är korrekt att tala om dispens från förbudet. Någon ändring behövs alltså inte i fråga om den terminologin.</P> <P class="p106 ft3">Utöver det som nu har anförts bör bemyndigandet i 7 kap. 11 § miljöbalken om bildande av biotopskyddsområden preciseras så att det stämmer bättre överens med de föreskrifter som regeringen har meddelat i ämnet i förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Bemyndigandet bör avse små mark- eller vattenområden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. När det gäller biotopskyddsområden som bildas genom generella föreskrifter bör det också klargöras att det ska vara fråga om lätt igenkännbara områden av ett visst slag i landet eller i en del av landet. Det innebär en anpassning till de gällande bestämmelserna i bilaga 1 till förordningen, där en utgångspunkt är att markägaren utan svårighet ska kunna identifiera de typer av biotoper, till exempel åkerholmar, som omfattas av föreskrifterna.</P> <P class="p364 ft76"><SPAN class="ft12">9.2</SPAN><SPAN class="ft75">Vissa följdändringar i bestämmelserna om ersättning i 31 kap. miljöbalken</SPAN></P> <P class="p365 ft7"><SPAN class="ft64">Regeringens förslag: </SPAN>Fastighetsägaren har i fråga om biotopskyddsområden rätt till ersättning enligt grunderna i 31 kap. 4 § första stycket miljöbalken, om beslutet gäller</P> <P class="p366 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft33">en dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket som har förenats med särskilda villkor eller en vägran att ge en dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket, om dispensen avser ett biotopskyddsområde som har bildats genom generella föreskrifter, eller</SPAN></P> <P class="p367 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft11">bildande av ett biotopskyddsområde i ett enskilt fall.</SPAN></P> <P class="p368 ft7">Om en kommun har beslutat om att bilda ett biotopskyddsområde, ska kommunen betala ersättning som en fastighetsägare har rätt till på grund av beslutet.</P> <P class="p318 ft7"><SPAN class="ft64">Naturvårdsverkets förslag: </SPAN>Naturvårdsverket har inte föreslagit några följdändringar i reglerna i 31 kap. om fastighetsägares rätt till ersättning på grund av beslut som rör biotopskyddsområden.</P> <P class="p103 ft3"><SPAN class="ft16">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>I 31 kap. miljöbalken finns bestämmelser om rätt till ersättning vid beslut som rör områdesskydd enligt 7 kap. m.m. Fastighetsägaren har enligt 31 kap. 4 § första stycket 3 rätt till ersättning på grund av beslut som gäller förbud eller beslut att inte medge dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket inom ett biotopskyddsområde. I 31 kap. 5 § andra stycket anges att om regeringen förklarar att samtliga områden av ett visst slag ska vara biotopskyddsområden och regeringen i samband med beslutet meddelar föreskrifter om att dispens kan medges för verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön, betalas ersättning endast om dispens har vägrats eller förenats med särskilda villkor.</P> <P class="p369 ft3">97</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p348 ft7">I avsnitt 9.1 föreslås att dispensreglerna utvidgas till att gälla även biotopskyddsområden som har beslutats i det enskilda fallet och som gäller sådana typer av mark- eller vattenområden som anges i bilaga 2 eller 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.</P> <P class="p362 ft3">Bestämmelserna i 31 kap. 4 och 5 §§ miljöbalken om rätt till ersättning på grund av beslut som avser biotopskyddsområden har kopplingar till reglerna om dispens avseende sådana områden. Förslaget om ändrade dispensregler ger anledning att utforma reglerna i 31 kap. 4 och 5 §§ miljöbalken på ett något annat sätt. I 31 kap. 5 § andra stycket anges i dag en begränsning i fråga om rätten till ersättning enligt 31 kap. 4 § första stycket 3 på grund av beslut som avser biotopskyddsområden. Be- stämmelserna bör utformas så att grunderna för rätten till ersättning preciseras i 31 kap. 4 § på ett sådant sätt att det inte behöver anges någon begränsning om detta i 31 kap. 5 §. Det bör i en punkt i 31 kap. 4 § anges att fastighetsägaren i fråga om biotopskyddsområden har rätt till ersättning enligt grunderna i den paragrafen om beslutet gäller en dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket som har förenats med särskilda villkor eller en vägran att ge en dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket, om dispensen avser ett biotopskyddsområde som har bildats genom generella föreskrifter, dvs. sådana områden som anges i bilaga 1 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Det bör i en annan punkt anges att det finns en rätt till ersättning om beslutet gäller bildande av ett biotopskyddsområde i ett enskilt fall, dvs. då en myndighet eller kommun har bildat ett sådant biotopskyddsområde som avses i bilaga 2 eller 3 till förordningen.</P> <P class="p370 ft3">Förslaget innebär ingen ändring i fråga om den ordning för prövning av rätten till ersättning som gäller i dag. När det gäller de biotopskyddsområden som bildas genom generella föreskrifter knyts ersättningsrätten även i fortsättningen till ett efterföljande förvaltningsbeslut om dispens från det förbud som gäller inom ett biotopskyddsområde.</P> <P class="p348 ft3">För övriga biotopskyddsområden, som bildas genom ett beslut i det enskilda fallet, prövas ersättningsfrågan i samband med beslutet om att bilda biotopskyddsområdet. I dessa fall har fastighetsägaren inte rätt till ersättning på grund av eventuella efterföljande beslut om att inte ge en dispens. Att det i avsnitt 9.1 föreslås att dispensreglerna utvidgas till att avse även dessa typer av biotopskyddsområden bör inte innebära någon ändring i det avseendet.</P> <P class="p350 ft3">Enligt 31 kap. 7 § första stycket är huvudregeln att staten ska betala ersättning som en fastighetsägare har rätt till enligt 4 §. Om en kommun har beslutat om bildande av ett skyddat område, ska ersättningen betalas av kommunen. Detta bör gälla även när en kommun har bildat ett biotopskyddsområde.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p86 ft3">98</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="p100dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW03214100x1.jpg/" id="p100img1"> </DIV> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p371 ft74"><SPAN class="ft1">10</SPAN><SPAN class="ft77">Förslag om avskaffat toleransavdrag vid beslut om områdesskydd m.m.</SPAN></P> <P class="p372 ft12"><SPAN class="ft12">10.1</SPAN><SPAN class="ft71">Toleransavdraget enligt 31 kap. 6 § miljöbalken</SPAN></P> <P class="p373 ft7"><SPAN class="ft64">Regeringens förslag: </SPAN>Bestämmelsen i 31 kap. 6 § miljöbalken om att ett toleransavdrag ska göras vid beräkning av ersättning på grund av beslut som rör vissa typer av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken och förelägganden och förbud enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket samma balk ska upphöra att gälla.</P> <P class="p374 ft3"><SPAN class="ft16">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p184 ft16">Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens förslag (rapport 5838) <SPAN class="ft3">innebär att toleransavdraget i 31 kap. 6 § miljöbalken avskaffas i vissa av de ersättningssituationer som anges i 31 kap. 4 §, huvudsakligen i fråga om beslut som rör nationalparker, naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområden och vattenskyddsområden.</SPAN></P> <P class="p184 ft7"><SPAN class="ft64">Statskontorets förslag </SPAN>innebär att toleransavdraget i 31 kap. 6 § miljöbalken avskaffas i fall som rör ersättning på grund av beslut om naturreservat och biotopskyddsområden.</P> <P class="p13 ft16">Remissinstansernas synpunkter på utredningens förslag: <SPAN class="ft3">De remissinstanser som har yttrat sig särskilt över förslaget om att avskaffa toleransavdraget i 31 kap. 6 § miljöbalken har med något undantag tillstyrkt eller inte haft någon invändning mot förslaget. Flertalet remissinstanser har tillstyrkt utredningens ställningstagande att upphäva regler om toleransavdrag i olika delar av lagstiftningen. Några remissinstanser har invänt att antalet tvister kan öka om toleransavdraget avskaffas. </SPAN><SPAN class="ft4">Lantbrukarnas Riksförbund </SPAN><SPAN class="ft3">och </SPAN><SPAN class="ft4">Fastighetsägarna Sverige </SPAN><SPAN class="ft3">har ansett att förslaget är väl underbyggt. </SPAN><SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN><SPAN class="ft3">har inte haft någon principiell invändning mot att toleransavdraget slopas. Kollegiet har dock framhållit att med hänsyn till att ersättning för intrångsskada förutsätter att skadan i det enskilda fallet passerar gränsen för vad fastighetsägaren skäligen bör tåla, kan slopandet av toleransavdraget ge upphov till en tröskeleffekt. </SPAN><SPAN class="ft4">Fortifikationsverket </SPAN><SPAN class="ft3">har anfört att frågan om toleransgräns och toleransavdrag har betydelse också för utformningen av angränsande lagars regler om ersättning för värdeminskande användningsreglering och att det inte räcker att, som utredningen föreslår, göra ändringar i 31 kap. miljöbalken. Verket har ansett att motsvarande ersättningsregler i plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., som dessutom laborerar med dubbla kvalifikationsgränser, är av särskild betydelse.</SPAN></P> <P class="p375 ft16">Remissinstansernas synpunkter på Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens förslag: <SPAN class="ft3">Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i denna del har tillstyrkt eller inte haft någon invändning mot förslaget. </SPAN><SPAN class="ft4">Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN><SPAN class="ft3">har avstyrkt förslaget.</SPAN></P> <P class="p13 ft7"><SPAN class="ft14">Kammarkollegiet </SPAN>har ansett att förslaget om avskaffat toleransavdrag behöver utredas vidare. Kollegiet har anfört att förslaget innebär ett av-</P> <P class="p186 ft3">99</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p359 ft3">steg från övrig lagstiftning som reglerar intrångsersättning, att en lagstiftning som inte är enhetlig kan ge upphov till tillämpningssvårigheter och att tröskeleffekter kan uppkomma. Det kan enligt kollegiet uppstå problem med tillämpning av kvalifikationsgränsen enligt 31 kap. 4 § miljöbalken. <SPAN class="ft4">Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN>har anfört att ett avskaffande av toleransavdraget i vissa fall möjligen skulle kunna underlätta förhandlingar om ersättning för naturreservat, men att det är oklart i vilken grad detta alls skulle få en praktisk betydelse. Enligt föreningen skulle det eventuella värdet av en sådan åtgärd klart motverkas av ökade svårigheter att kommunicera, och i förlängningen få gehör för, behovet av frivilligt bevarande av områden samt en viss grundnivå av naturhänsyn över lagnivån som är en av komponenterna i skogspolitiken.</P> <P class="p16 ft64">Remissinstansernas synpunkter på Statskontorets förslag: <SPAN class="ft7">Flertalet av de som har yttrat sig i denna del har tillstyrkt eller inte haft någon invändning mot förslaget. </SPAN><SPAN class="ft14">Kammarrätten i Stockholm, Kammarkollegiet </SPAN><SPAN class="ft7">och </SPAN><SPAN class="ft14">Lantmäteriverket </SPAN><SPAN class="ft7">(numera Lantmäteriet) har invänt mot förslaget.</SPAN></P> <P class="p376 ft3"><SPAN class="ft4">Lantmäteriet </SPAN>har bedömt att det uppkommer en asymmetri i förhållande till annan lagstiftning om toleransavdraget avskaffas enbart i 31 kap. 6 § miljöbalken, varför frågan behöver analyseras närmare. <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN>har delat utredningens bedömning att frågan om toleransavdraget bör utredas vidare och ansett att analysen möjligen bör utvidgas. Kollegiet har ansett att en lagstiftning om intrångsersättning som inte är enhetlig eventuellt kan bli svår att tillämpa och att den kommande utredningen därför särskilt bör belysa frågan om det i miljöbalken bör finnas en uttömmande reglering avseende förfarande och intrångsersättning och om hänvisningen till expropriationslagen (1972:719) därmed ska utgå.</P> <P class="p276 ft16">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p377 ft3">Enligt 31 kap. 4 § miljöbalken ska ersättning till följd av rådighetsinskränkningar i form av områdesskydd betalas om pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras. Enligt 31 kap. 6 § ska ersättningen minskas med ett belopp som motsvarar vad fastighetsägaren är skyldig att tåla utan ersättning.</P> <P class="p231 ft3">Det har från flera håll föreslagits att toleransavdraget i 31 kap. 6 § helt eller delvis avskaffas. Utredningen om expropriationsersättning har föreslagit att bestämmelsen i 31 kap. 6 § miljöbalken upphävs (Nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m., SOU 2008:99). Förslaget innebär att något toleransavdrag inte ska göras i någon av de ersättningssituationer som anges i 31 kap. 4 §.</P> <P class="p229 ft3">Statskontoret har konstaterat att riksdagens mål för hur mycket skyddsvärd skog som ska sättas av är långt ifrån nått när två tredjedelar av målperioden <NOBR>1999–2010</NOBR> har gått (Skyddet av Levande skogar, rapport 2007:14). En av de åtgärder som Statskontoret har föreslagit för att förbättra måluppfyllelsen är att avskaffa toleransavdraget i 31 kap. 6 § miljöbalken i fall som rör ersättning på grund av beslut om naturreservat och biotopskyddsområden, dvs. i vissa av de ersättningssituationer som anges i 31 kap. 4 § miljöbalken.</P> <P class="p315 ft7">Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i en rapport lämnat ett liknande förslag om avskaffande av toleransavdraget i 31 kap. 6 § miljöbalken (Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur, rapport 5838).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p378 ft3">100</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft4">Plan- och bygglagen</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p22 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft3">I 14 kap. plan- och bygglagen (1987:10) finns bestämmelser som har</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">betydande likheter med bestämmelserna i 31 kap. 4 och 6 §§ miljöbal-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ken. I 14 kap. 8 § plan- och bygglagen räknas i fem punkter upp vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">beslut enligt den lagen som innebär en rätt till ersättning. I de situationer</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">som regleras i 14 kap. 8 § första stycket <NOBR>3–5</NOBR> är kriteriet för rätten till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ersättning att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">del av fastigheten, dvs. samma kriterium som anges i 31 kap. 4 § miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">balken. De situationer som avses med plan- och bygglagens bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">är bland annat beslut om vissa skyddsbestämmelser som meddelas i en</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">detaljplan och bestämmelser om vegetation samt markytans utformning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">och höjdläge inom vissa områden. I dessa fall ska något toleransavdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">inte göras. Det innebär att olika regler gäller i fråga om toleransavdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">när samma ersättningströskel tillämpas i likartade situationer enligt mil-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">jöbalken respektive plan- och bygglagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Plan- och byggutredningen tog i sitt slutbetänkande upp frågan om mer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">enhetliga kvalifikationsgränser i plan- och bygglagen (Översyn av PBL</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">och <NOBR>va-lagen,</NOBR> SOU 1996:168, s. 435 f.). Utredningens förslag var att kva-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">lifikationsgränsen ”pågående markanvändning avsevärt försvåras” skulle</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">gälla i alla fall av rådighetsinskränkningar enligt plan- och bygglagen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">och att det i samtliga fall skulle göras ett avdrag för den skada som låg</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">under kvalifikationsgränsen. Utredningens förslag föranledde dock ingen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p3 ft3">lagstiftningsåtgärd.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p3 ft4">Införandet av toleransavdrag i 31 kap. miljöbalken</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft3">Enligt den numera upphävda 26 § naturvårdslagen (1964:822) gällde</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">samma kvalifikationsgräns som nu gäller enligt 31 kap. 4 § miljöbalken,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">dvs. att pågående markanvändning inte får avsevärt försvåras. Då gällde</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">emellertid att ersättning skulle betalas utan något avdrag för den del av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skadan som låg under kvalifikationsgränsen. När miljöbalken infördes</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ändrades bestämmelserna om områdesskydd på olika sätt. En ändring var</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">att skyddsformen kulturreservat infördes. Den ändringen var i mångt och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">mycket en tydlighetsfråga, eftersom kulturintressen redan enligt tidigare</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">gällande rätt kunde skyddas inom ramen för skyddsformen naturreservat.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">En annan ändring var att ett toleransavdrag infördes i 31 kap. 6 §. Som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skäl för införandet av ett avdrag anfördes i propositionen följande (prop.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p3 ft3">1997/98:45, Del 1, s. 556 f.).</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p62 ft21">En förutsättning för att intrångsersättning skall utgå är som påpekats att den</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p62 ft42">s.k. kvalifikationsgränsen har överskridits, dvs. att markanvändningen ”avse-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p62 ft42">värt försvåras”. Ersättning skall då betalas för hela skadan, alltså även för den</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p62 ft42">del av skadan som ligger under kvalifikationsgränsen. När kvalifikationsgräns-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td55"><SPAN class="p62 ft62">en inte har uppnåtts skall däremot ersättning inte betalas. Skillnaden i ersätt-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p62 ft42">ning kan bli omotiverat stor mellan ett fall som ligger strax under kvalifika-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p62 ft42">tionsgränsen och ett fall som ligger omedelbart ovanför denna gräns.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p379 ft42">I olika sammanhang under senare år har framförts förslag om att den del av</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p62 ft42">kostnaden som motsvarar intrång upp till kvalifikationsgränsen skall avräknas</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td55"><SPAN class="p62 ft62">vid de intrång som är ersättningsgilla, se bl.a. propositionen om en ny skogs-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p62 ft42">politik (prop. 1992/93:226), propositionen om biologisk mångfald (prop.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p62 ft42">1993/94:30) och senast Miljöbalksutredningens förslag. Ersättningen skulle</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft21">alltså minskas med ett belopp som markägaren är skyldig att tåla utan ersätt-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr19 td34"><SPAN class="p22 ft3">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td55"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_103"> <P class="p380 ft21">ning. Remissyttrandena har överlag gett ett starkt stöd för en sådan förändring <SPAN class="ft3">Prop. 2008/09:214 </SPAN>av ersättningsbestämmelserna. Regeringen anser nu att en sådan avräknings-</P> <P class="p56 ft42">regel skall införas.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p381 ft62">En sådan ordning överensstämmer med vad som i vissa situationer gäller en-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td157"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td156"><SPAN class="p381 ft42">ligt plan- och bygglagen. Enligt 14 kap. 8 § första stycket 1 och 2 i den lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td157"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td156"><SPAN class="p381 ft42">skall ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter få ersättning av kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td157"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td156"><SPAN class="p381 ft42">munen, om skada uppkommer till följd av bl.a. att bygglov vägras till att ersät-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td157"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p381 ft62">ta en riven eller genom olyckshändelse förstörd byggnad med en ny byggnad.</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td157"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td156"><SPAN class="p381 ft42">Enligt paragrafens andra stycke krävs det för att ersättning skall utgå när bygg-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td157"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td156"><SPAN class="p382 ft42">naden har förstörts genom annat än olyckshändelse att skadan är betydande i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td157"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td156"><SPAN class="p381 ft42">förhållande till värdet på berörd del av fastigheten. Ersättningen skall enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td157"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td156"><SPAN class="p381 ft42">14 kap. 10 § andra stycket minskas med ett belopp som motsvarar vad som på</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td157"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p383 ft21">grund av 14 kap. 8 § andra stycket skall tålas utan ersättning.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td156"><SPAN class="p381 ft3">I propositionen argumenteras för en ändrad ordning bland annat genom</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">att hänvisa till det toleransavdrag som enligt plan- och bygglagen gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p381 ft3">vid tillämpningen av ett annat kriterium, nämligen ”betydande skada”.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p382 ft3">Däremot sägs inget om att det enligt plan- och bygglagen inte görs något</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p382 ft3">toleransavdrag när kriteriet ”pågående markanvändning avsevärt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p3 ft3">försvåras” tillämpas.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">Det är inte lämpligt att olika regler gäller i fråga om toleransavdrag när</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">samma ersättningströskel tillämpas i likartade ersättningssituationer en-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p381 ft3">ligt miljöbalken respektive plan- och bygglagen. Exempelvis kan i vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">fall en kulturhistoriskt intressant gårdsmiljö skyddas såväl genom be-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">stämmelser om kulturreservat enligt miljöbalken som genom skyddsbe-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p382 ft3">stämmelser enligt plan- och bygglagen. Att ersättningen i dessa båda fall</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">ska bedömas olika kan inte rationellt försvaras. Reglerna i miljöbalken</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">och plan- och bygglagen bör därför likställas i detta avseende.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p381 ft3">Som skäl för att införa ett toleransavdrag i miljöbalken anfördes främst</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">att en ordning utan toleransavdrag skulle innebära att skillnaden i ersätt-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">ning kan bli omotiverat stor mellan ett fall som ligger strax under kvalifi-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p381 ft3">kationsgränsen och ett fall som ligger omedelbart ovanför denna gräns.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p382 ft3">Det argumentet väger dock inte så tungt med hänsyn till att kvalifika-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">tionsgränsen för ersättning är förhållandevis låg. Vid beslut om bildande</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p381 ft3">av naturreservat och biotopskyddsområden utgår i flertalet fall ersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p3 ft3">enligt 31 kap. miljöbalken.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td156"><SPAN class="p3 ft4">Arbetet med områdesskydd behöver underlättas</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td156"><SPAN class="p381 ft3">Ett avskaffande av avdraget innebär en förbättrad ekonomisk kompen-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p381 ft3">sation för markägaren jämfört med i dag. Ersättning ska betalas även med</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">ett belopp som motsvarar intrånget upp till kvalifikationsgränsen, dvs.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">den nivå som innebär att pågående markanvändning inom berörd del av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p381 ft3">en fastighet avsevärt försvåras. Detta skulle öka markägarnas intresse för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">att medverka till intrång för naturvårdsändamål, vilket i sin tur bidrar till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">en förbättrad uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p381 ft3">flera miljömål. Toleransavdraget är en försvårande faktor i förhandling-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">arna med markägarna. Detta försenar ofta processerna, vilket i sin tur</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">innebär högre kostnader för såväl den enskilde som staten. Samarbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p381 ft3">klimatet mellan myndigheterna och markägaren skulle förbättras genom</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">att en försvårande faktor i processen elimineras.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p381 ft3">Förslaget innebär att statens kostnader för intrång i pågående mark-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p381 ft3">användning ökar obetydligt. Statskontoret har i sin rapport beräknat att</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td157"><SPAN class="p22 ft3">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td156"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="p104dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW03214104x1.jpg/" id="p104img1"> </DIV> <P class="p108 ft7">ett slopande av toleransavdraget gällande förhållandena år 2006 skulle, Prop. 2008/09:214 när det gäller ersättningen för naturreservat och biotopskyddsområden,</P> <P class="p101 ft3">motsvara drygt 12 miljoner kronor i ökade kostnader. Det bör samtidigt beaktas att regeländringen kan leda till snabbare, och därmed billigare, processer.</P> <P class="p103 ft3">Några remissinstanser har med anledning av utredningens ställningstagande om att avskaffa toleransavdraget i olika delar av lagstiftningen invänt att antalet tvister kan öka. De myndigheter som ansvarar för tillämpningen av toleransavdraget i 31 kap. 6 § miljöbalken har tvärtom bedömt att regeländringen bör leda till enklare processer vid bildande av naturreservat och biotopskyddsområden. Av betydelse i sammanhanget är också att bestämmelserna om ersättning för rättegångskostnader vid tvister i miljödomstol enligt 31 kap. 13 § miljöbalken inte är lika förmånliga för fastighetsägaren som bestämmelserna om kostnader i expropriationsmål. Ett avskaffande av toleransavdraget i 31 kap. 6 § bedöms därför inte leda till ett ökat antal tvister.</P> <P class="p129 ft3">Fortifikationsverket har ifrågasatt om inte reglerna om toleransavdrag i plan- och bygglagen och lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. bör vara desamma som i 31 kap. miljöbalken. Några instanser har i yttrandena över Statskontorets rapport 2007:14, Skyddet av Levande skogar, efterfrågat ytterligare överväganden i fråga om toleransavdraget med hänvisning till att det kan uppkomma problem vid tillämpningen om inte regler i olika lagar är enhetliga. En möjlighet som skulle kunna övervägas är att avskaffa toleransavdraget även i vissa ersättningsregler i plan- och bygglagen och lagen om kulturminnen m.m. Utredningen om expropriationsersättning har dock inte föreslagit några ändringar i de reglerna. Det saknas ett beredningsunderlag för lagändringar av det slaget, bland annat när det gäller konsekvenserna för kommuner och andra som är ersättningsskyldiga. Regeringens förslag innebär att de ersättningsbestämmelser som är knutna till uttrycket ”pågående markanvändning avsevärt försvåras” blir mer enhetliga. Förslaget bör därför sammantaget minska de problem som kan finnas i tillämpningen.</P> <P class="p134 ft3">Sammanfattningsvis bör något toleransavdrag inte göras i de fall som fastighetsägaren har rätt till ersättning på grund av beslut om områdesskydd m.m. enligt 31 kap. 4 §. Eftersom samma ersättningströskel gäller i alla de situationer som anges i den paragrafen – pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras – är det lämpligt att avskaffa toleransavdraget beträffande alla dessa situationer, inte enbart de som rör naturvårdsändamål. Bestämmelsen i 31 kap. 6 § bör därför upphävas.</P> <P class="p265 ft12"><SPAN class="ft12">10.2</SPAN><SPAN class="ft71">Toleransavdraget enligt skogsvårdslagen (1979:429)</SPAN></P> <P class="p258 ft7"><SPAN class="ft64">Regeringens förslag: </SPAN>Den del av bestämmelsen i 19 § skogsvårdslagen (1979:429) som hänvisar till bestämmelsen om toleransavdrag i 31 kap. 6 § miljöbalken tas bort.</P> <P class="p384 ft3"><SPAN class="ft16">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p385 ft3">103</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <P class="p131 ft64">Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens samt Statskontorets för- <SPAN class="ft7">Prop. 2008/09:214 </SPAN>slag: <SPAN class="ft7">Myndigheterna har inte lämnat något förslag till ändring i skogs-</SPAN></P> <P class="p18 ft3">vårdslagen (1979:429).</P> <P class="p313 ft16">Remissinstansernas synpunkter på utredningens förslag: <SPAN class="ft3">Få remissinstanser har haft särskilda synpunkter på förslaget att avskaffa toleransavdraget enligt 19 § skogsvårdslagen. </SPAN><SPAN class="ft4">Egendomsnämndernas samarbetsorgan </SPAN><SPAN class="ft3">har anfört att genom förslaget tvingas Skogsstyrelsen anpassa sin mot skogsägare stränga tillämpning av 30 § skogsvårdslagen, ifråga om vad en skogsägare utan kompensation är skyldig att tåla, som skett under senare tid med influens av den utveckling mot höga toleransavdrag som ägt rum med tillämpning av 31 kap. 6 § miljöbalken.</SPAN></P> <P class="p386 ft16">Remissinstansernas synpunkter på Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens förslag om ändring i 31 kap. 6 § miljöbalken: <SPAN class="ft4">Uppsala universitet </SPAN><SPAN class="ft3">har ansett att ett avskaffande av toleransavdraget skulle kunna medföra bekymmer ifråga om efterlevnaden av 30 § skogsvårdslagen, som innebär en skyldighet för markägare att ”gratis” rätta sig efter naturvårdsföreskrifterna enligt bestämmelsen. Möjligen finns enligt universitetet i det särskilda fallet en sorts lösning på det problemet genom de fastighetsavtal som också omfattas av förslaget, att alltså i samband med ett områdesförordnande för del av en fastighet också bedöma och säkra naturskyddet för resten av fastigheten genom ett avtal.</SPAN></P> <P class="p176 ft16">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p256 ft3">Skogsvårdslagen (1979:429) innehåller bestämmelser som ger rätt till ersättning i vissa fall som rör avverkning i fjällnära skog. Enligt 18 § får tillstånd till avverkning i fjällnära skog inte ges om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården. När tillstånd ges ska Skogsstyrelsen besluta om vilka hänsyn som ska tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen, såsom i fråga om hyggets storlek och förläggning samt tillåten avverkningsform. En fastighetsägare har rätt till ersättning för skada till följd av ett beslut enligt dessa bestämmelser. I fråga om rätt till ersättning hänvisas i 19 § skogsvårdslagen till bland annat flera bestämmelser i 31 kap. miljöbalken. Regleringen innebär att fastighetsägaren har rätt till ersättning om ett beslut innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras. Vid bestämmande av ersättningen ska ett toleransavdrag göras enligt 31 kap. 6 § miljöbalken.</P> <P class="p338 ft3">Hänvisningen i 19 § skogsvårdslagen till bestämmelserna i 31 kap. 4 och 6 §§ miljöbalken innebär att samma ersättningsgrunder gäller i likartade situationer enligt skogsvårdslagen respektive miljöbalken. Det är logiskt att samtidigt avskaffa toleransavdraget i båda regleringarna. Reglerna om ersättning i 19 § skogsvårdslagen har enligt vad som framkommit i lagstiftningsärendet inte tillämpats i något fall och ändringen får därför inga ekonomiska konsekvenser. Hänvisningen i 19 § skogsvårdslagen till bestämmelsen om toleransavdrag i 31 kap. 6 § miljöbalken bör därför tas bort.</P> <P class="p387 ft3">104</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="p106dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW03214106x1.jpg/" id="p106img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft4">Andra regler i skogsvårdslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft3">Ett par remissinstanser har haft synpunkter som rör bestämmelserna i</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">30 § skogsvårdslagen om den hänsyn som ska tas till naturvårdens och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">kulturmiljövårdens intressen vid skötseln av skog. De föreskrifter som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">meddelas med stöd av den paragrafen får inte vara så ingripande att på-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">gående markanvändning avsevärt försvåras. Formuleringen "pågående</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">markanvändning avsevärt försvåras" härrör från bestämmelsen i 2 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">18 § andra stycket regeringsformen som bland annat handlar om vilket</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">utrymme det finns för det allmänna att inskränka användningen av mark</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">utan att betala ersättning. Denna så kallade intrångsbegränsning har i vis-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">sa fall betydelse för tillsynsmyndighetens beslut enligt 35 § skogsvårds-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">lagen. Skogsstyrelsen har i 30 § skogsvårdsförordningen (1993:1096) be-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">myndigats att meddela föreskrifter som avses i 30 § skogsvårdslagen och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">är tillsynsmyndighet enligt 33 § denna lag. Vid överklagande av beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">enligt 35 § skogsvårdslagen kan frågan om hur intrångsbegränsningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ska bedömas bli föremål för prövning i allmän förvaltningsdomstol.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">Förslaget om att avskaffa toleransavdraget i 31 kap. 6 § miljöbalken kan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">inte anses direkt påverka hur regleringen i skogsvårdslagen ska tillämpas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">när det gäller kriteriet ”pågående markanvändning avsevärt försvåras”.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p3 ft3">Regeringen avser emellertid att följa frågan.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p388 ft1">11 Ett stärkt kommunalt och lokalt arbete</P> <P class="p191 ft12"><SPAN class="ft12">11.1</SPAN><SPAN class="ft71">Kommunal naturvård breddar och förankrar</SPAN></P> <P class="p258 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Kommunalt arbete med att bevara och vårda naturmiljöer ökar den lokala delaktigheten i naturvårdsarbetet, skapar förankring och bidrar till att integrera värnandet av biologisk mångfald och naturmiljöer i den kommunala planeringen.</P> <P class="p368 ft7">Skydd av naturområden enligt miljöbalken är ett viktigt verktyg inom den kommunala markanvändningsplaneringen när det gäller att långsiktigt tillgodose behovet av tätortsnära natur.</P> <P class="p366 ft3">Informationen om de statliga resurser som finns för stöd till kommunalt skydd av natur behöver förbättras. Statsbidrag som stärker miljömålsuppfyllelsen ska prioriteras.</P> <P class="p366 ft5">Naturvårdsverket och länsstyrelserna bör stärka det kommunala naturvårdsarbetet genom bland annat utbildning och rådgivning.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr13 td156"><SPAN class="p3 ft16">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td156"><SPAN class="p3 ft4">Naturvård och biologisk mångfald – en angelägenhet för både stat och</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p3 ft4">kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td156"><SPAN class="p3 ft3">Kommunen och staten har sedan länge ett gemensamt ansvar för det all-</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">männas arbete med naturvård och biologisk mångfald. Kommunens vik-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">tiga roll i markanvändningsplaneringen innebär att frågor om naturmiljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p3 ft3">er och biologisk mångfald vägs in i kommunens översiktsplanering och i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">andra kommunala planer. Det är också vanligt att kommuner tar fram</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p3 ft3">kommunala naturvårdsprogram och olika inventeringar för att förbättra</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td157"><SPAN class="p22 ft3">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td156"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_107"> <P class="p137 ft7">kunskapsläget om naturmiljön i kommunen. Kommunernas arbete med Prop. 2008/09:214 naturvård ger förutsättningar för att öka den lokala delaktigheten genom</P> <P class="p261 ft3">att åtgärderna sker närmare medborgarna. Det är vidare viktigt att frågorna om biologisk mångfald och friluftsliv kan ges förutsättningar att integreras i kommunens olika verksamhetsområden.</P> <P class="p189 ft3">Många kommuner arbetar aktivt med områdesskydd, främst bildande av kommunala naturreservat. Kommunerna har också möjligheter att i detaljplaner tillvarata bevarandeintressen för natur. Genom de ändringar i strandskyddsreglerna som träder i kraft den 1 juli 2009 får kommunerna att ökat ansvar för strandskyddet. Kommunerna är inte sällan förvaltare av mark, ofta viktiga områden för rekreation och friluftsliv. Genom en aktiv markförvaltning kan kommunen bevara och utveckla värdefulla naturområden på sin egen mark. Kommunerna har i samverkan med andra lokala aktörer under de senaste åren drivit ett stort antal naturvårdsprojekt inom ramen för den lokala naturvårdssatsningen (Lona), jfr avsnitt <A href="#page_109">11.2.</A></P> <P class="p251 ft4">Det kommunala områdesskyddet</P> <P class="p256 ft3">Sedan 1987 har kommunerna vid sidan av länsstyrelsen haft befogenhet att skydda områden bland annat som naturreservat, inledningsvis efter delegation men sedan miljöbalkens ikraftträdande 1999 helt på egen hand. Många kommuner har under dessa två decennier bildat egna naturreservat och i slutet av 2008 fanns 223 kommunala naturreservat i drygt hundra kommuner. Kommunerna har enligt miljöbalken också möjlighet att bilda naturminnen och djur- och växtskyddsområden, något som emellertid inte har utnyttjats lika mycket.</P> <P class="p262 ft3">Många kommunala naturreservat bildas på kommunens egen mark, men det förekommer även att mark köps in eller att ersättningar betalas till andra markägare också för kommunala reservat. Kommunerna har möjlighet att hos Naturvårdsverket ansöka om statsbidrag för inköp av mark eller för ersättningar vid reservatsbildning.</P> <P class="p179 ft3">Kommunernas arbete med skydd av naturområden inriktas ofta på tätortsnära områden för rekreation och friluftsliv. Men ofta är syftet också att bevara biologisk mångfald och att restaurera och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer. Regeringen föreslår att kommunerna får ytterligare möjligheter att arbeta med naturvård genom att få befogenhet att bilda biotopskyddsområden (avsnitt 9.1). Biotopskyddsområden är mindre områden, och formerna för detta områdesskydd är något enklare än motsvarande för naturreservat.</P> <P class="p341 ft7">Erfarenheter i arbetet med kommunalt skydd av naturområden bör uppmärksammas. Naturvårdsverket bör följa upp hur kommunerna hittills arbetat med kommunalt skydd av naturområden i syfte att tillvarata erfarenheter för framtida arbete för såväl kommunerna som för verkets vägledningsarbete.</P> <P class="p147 ft4">Områdesskyddet i den kommunala planeringen</P> <P class="p256 ft7">Naturen – inte minst i närheten av tätorter – har stor betydelse för människors välbefinnande. Vistelse i naturområden ger oss möjlighet till av-</P> <P class="p18 ft3">koppling, aktiviteter och rörelse och är också en källa till upplevelser.</P> <P class="p389 ft3">106</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p279 ft7">Lätt tillgänglig närnatur är viktig för alla, men kanske särskilt för personer med rörelsehinder, äldre, barnfamiljer, förskolor och skolor.</P> <P class="p230 ft3">Erfarenheten visar att naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården ibland har svårt att hävda sina intressen när trycket blir för starkt från andra intressen, till exempel anläggande av vägar, bostadsbebyggelse eller annan fysisk påverkan. Grönområden och grönstruktur naggas ofta i kanten. Områdenas kvalitet kan urholkas genom exempelvis bullerstörningar, barriäreffekter eller att delar av områdena tagits i anspråk så att de splittrats upp.</P> <P class="p231 ft3">Genom att skydda naturområden med stöd av miljöbalkens bestämmelser, vanligtvis som naturreservat, kan tätortsnära grönområden långsiktigt bevaras. Det bör vara lika viktigt att bevara naturområden för människors rekreation som att avsätta mark för bebyggelse och vägar. Kommunen har här en möjlighet att genom bildande av naturreservat använda miljöbalkens bestämmelser som ett verktyg i markanvändningsplaneringen vid sidan av exempelvis detaljplaner. Det finns många exempel på kommuner som skyddar natur som en del i samhällsplaneringen. Till exempel kan nämnas Linköpings kommun, som skyddat flera tätortsnära naturområden som Vallaskogen och Tinnerö eklandskap. Ett annat exempel är Uppsala, där de tätortsnära grönområdena <NOBR>Hågadalen-Nåsten</NOBR> och Stadsskogen blivit naturreservat.</P> <P class="p16 ft3">Genom regeringsuppdrag till länsstyrelserna i storstadslänen 2003 togs det fram särskilda program för skydd av tätortsnära natur i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län (jfr avsnitt <A href="#page_59">7.7)</A>. Programmen togs fram i samråd mellan länsstyrelserna, berörda kommuner och andra aktörer, och innebär att viktiga tätortsnära naturområden kan få ett långsiktigt skydd och förvaltning. Också i andra tätortsområden, särskilt där konkurrensen om mark är hög, bör strategier tas fram för hur natur kan bevaras. En naturlig form för detta kan vara att behandla frågan i den kommunala översiktsplaneringen. Enligt miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">God bebyggd miljö</SPAN>, delmål 1, ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för bland annat hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljösom friluftsändamål.</P> <P class="p335 ft7">Bevarande av tätortsnära naturområden är också en aspekt inom hållbar stadsutveckling. Regeringen inrättade hösten 2008 Delegationen för hållbara städer (Miljövårdsberedningen, Jo 1968:A) som har till uppgift att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och minskad klimatpåverkan.</P> <P class="p174 ft4">Stöd till kommunalt områdesskydd</P> <P class="p337 ft3">Sedan länge har kommuner, kommunala stiftelser och landstingsstiftelser kunnat få statsbidrag från Naturvårdsverket för att delfinansiera markinköp eller markägarersättningar i samband med att områden skyddas. Informationen om dessa resurser bör dock förstärkas eftersom möjligheten till statsbidrag endast har utnyttjas i liten omfattning. Mellan åren 1999 och 2006 var drygt 2 procent av medlen för markersättningar sådana statsbidrag.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p378 ft3">107</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="p109dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW03214109x1.jpg/" id="p109img1"> </DIV> <P class="p131 ft7">Statsbidragen kan gå till inköp av mark eller till intrångsersättningar. Prop. 2008/09:214 Bidragsandelen är normalt 50 procent. Naturvårdsverket har även bistått</P> <P class="p261 ft7">kommunerna med möjlighet att nyttja konsultstöd för värdering och markförhandling.</P> <P class="p132 ft3">Genom tidigare Lonabidrag kunde även bidrag ges till inventeringar, framtagande av beslutshandlingar och skötselplaner, vilket gav ett ytterligare förstärkt stöd för kommunalt områdesskydd. Det föreslagna nya Lonaprogrammet bör kunna ge samma förutsättningar (jfr avsnitt <A href="#page_109">11.2)</A>.</P> <P class="p179 ft7">Regeringen anser att det är viktigt att stärka det kommunala och lokala naturvårdsarbetet och att statsbidragsmöjligheten har en roll i detta. Därför bör Naturvårdsverket tydligare marknadsföra möjligheten till statsbidrag. Statsbidragen bör prioriteras till områden som bidrar till att miljökvalitetsmålen uppfylls.</P> <P class="p390 ft6">Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas roll för stöd till kommunalt områdesskydd</P> <P class="p391 ft3">Naturvårdsverket och länsstyrelserna har viktiga samordnande och rådgivande uppgifter när det gäller områdesskyddet, vilket bland annat uttrycks i 2 § förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. När det gäller det kommunala arbetet med naturreservat och andra skyddade områden bör de statliga myndigheterna aktivt stödja kommunerna genom vägledning, rådgivning och utbildning.</P> <P class="p188 ft3">Naturvårdsverket tog 2003 fram en handbok för bildande och förvaltning av naturreservat. Handboken riktar sig till såväl kommuner som länsstyrelser och behandlar hela handläggningen av ett naturreservatsärende. Naturvårdsverket har även tagit fram en processbeskrivning för områdesskydd (System för områdesskydd) som finns på verkets webbplats. Länsstyrelserna bör kunna lämna råd och stöd till kommunerna om pågående kommunala reservatsärenden. En kommun kan sällan ha samma resurser eller erfarenheter på naturvårdsområdet som en länsstyrelse och det är därför angeläget att länsstyrelsen bidrar med sin kunskap.</P> <P class="p140 ft7">Också utbildningsinsatser och seminarieverksamhet för att stödja den kommunala naturvården bör vara ett statligt ansvar. Såväl Naturvårdsverket som länsstyrelsen kan ta initiativ till sådan verksamhet. Ett exempel på en uppskattad form finns i Skåne, där länsstyrelsen har återkommande workshops under benämningen Forum för reservatsbildning, där handläggare på kommunerna kan träffa representanter för länsstyrelsen.</P> <P class="p392 ft12"><SPAN class="ft12">11.2</SPAN><SPAN class="ft72">Lokala naturvårdsprojekt skapar lokalt engagemang</SPAN></P> <P class="p274 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>I syfte att stärka det lokala engagemanget i naturvårdsfrågor bör ett nytt program för lokal naturvård införas. Ar- betssättet och inriktningen bör i huvudsak vara desamma som under den tidigare tidsbegränsade satsningen. Åtgärder för att skydda naturen och göra den tillgänglig för människor, inte minst genom att bevara och utveckla tätortsnära natur, bör stå i fokus. Programmet bör bidra till uppfyllandet av miljökvalitetsmålen.</P> <P class="p393 ft3">108</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p224 ft4">Lonaprogrammet – framgång för lokal naturvård</P> <P class="p232 ft3">Mellan åren 2004 och 2006 fanns det möjlighet att få statsbidrag till lokalt och kommunalt naturvårdsarbete genom ett särskilt program – den lokala naturvårdssatsningen (Lona). Bidragen beviljades till lokala projekt som bidrog till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Lokala aktörer såsom föreningar eller kommuner kunde söka statsbidrag för femtio procent av kostnaden för naturvårdsprojekt. Ansökningarna samordnades av kommunerna och lämnades in hos länsstyrelserna för bedömning.</P> <P class="p231 ft3">Satsningen har på regeringens uppdrag utvärderats av Naturvårdsverket, som centralt har svarat för Lonaprogrammets genomförande. Utvärderingen visar att Lona varit ett framgångsrikt program. Under åren <NOBR>2004–2006</NOBR> beviljades 261 kommuner statliga bidrag till 1 525 naturvårdsprojekt, vilket innebär att 90 procent av landets kommuner utnyttjat möjligheten till naturvårdssatsningar. Eftersom stöd till projekten endast innebar en delfinansiering har kommuner och andra lokala aktörer satsat både egna pengar och arbetstid. Under de tre åren beviljades bidrag på 285 miljoner kronor till projekt som har omsatt över 700 miljoner kronor.</P> <P class="p233 ft3">Exempel på konkreta insatser är nya stigar och andra anordningar för ett aktivt friluftsliv, skötsel av ängs- och hagmarker, anläggande av våtmarker, projekt med naturpedagogik som involverat skola och barnomsorg, informationsinsatser om naturen, framtagande av naturvårdsprogram och andra underlag inom naturvården samt underlag för nya kommunala naturreservat.</P> <P class="p231 ft3">Bland de många projekt som har genomförts kan nämnas några exempel. I Karlskrona har man gjort en ny vandringsled längs med Lyckebyån. Mönsterås kommun har värnat om vattensalamandrarna genom inventering på försommaren då salamandern leker.</P> <P class="p234 ft3">Gotlands kommun har gjort en beskrivning av Gotlands flora i bokform. Senast Gotlands samlade växtlighet presenterades i bokform var år 1897. Gnosjö kommun har genomfört ett projekt som handlar om kunskapen om kopplingarna mellan djurhållning, bete och naturvård hos kommunens hästägare.</P> <P class="p16 ft3">I Eskilstuna har man byggt en grodtunnel för att hindra att paddor och grodor från sjön Skiren ska bli överkörda. I Sundsvall vill man att fler barn ska nyttja skogen för lek och fritidsaktiviteter. Det var målet i projektet Tätortsnära skog för barn, där Sundsvalls skolor och förskolor deltog liksom föreningslivet.</P> <P class="p230 ft3">Utvärderingen visar att Lona har bidragit till uppfyllelsen av de miljökvalitetsmål som har anknytning till naturvård och friluftsliv: <SPAN class="ft4">Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv </SPAN>samt <SPAN class="ft4">God bebyggd miljö.</SPAN></P> <P class="p229 ft7">Den lokala naturvårdssatsningen har också markant ökat omfattningen av lokalt naturvårdsarbete och lett till tydligt ökade besöksfrekvenser i restaurerade områden. Projekten i satsningen har stort fokus på den tätortsnära naturen samt på utbyggnad av en omfattande ”infrastruktur av friluftsanordningar”. Lona har också skapat positiva effekter för lärande</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p378 ft3">109</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="p111dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW03214111x1.jpg/" id="p111img1"> </DIV> <P class="p137 ft7">om naturvård och friluftsliv i svenska kommuner och lett till att natur- Prop. 2008/09:214 vård kopplats ihop med andra politikområden som folkhälsa, utbildning,</P> <P class="p18 ft3">regional tillväxt samt natur- och kulturturism.</P> <P class="p259 ft4">Ett nytt Lonaprogram</P> <P class="p257 ft7">Regeringens politik innebär ett stärkt lokalt perspektiv i arbetet med biologisk mångfald och naturvård. Engagemanget hos enskilda markägare, lokalt föreningsliv, kommuner och andra lokala aktörer ska uppmuntras.</P> <P class="p132 ft3">Lonaprogrammet har visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt för att nå dessa syften. Programmet bör därför återupptas. Tidigare arbetssätt och inriktning bör i huvudsak gälla även i fortsättningen. Åtgärder för att skydda och tillgängliggöra naturen, inte minst genom att bevara och utveckla tätortsnära natur, bör stå fokus. Programmet bör bidra till uppfyllandet av de nationella miljökvalitetsmålen.</P> <P class="p132 ft3">Den lokala naturvårdssatsningen visar att det är effektivt att koppla ihop åtgärder för naturvård med åtgärder för friluftsliv samt att få kommuner och ideella organisationer att samarbeta på lokal nivå. Möjligheten att räkna eget arbete som medfinansiering har varit en förutsättning för det stora engagemanget från de ideella föreningarna.</P> <P class="p188 ft3">Lonasatsningens organisatoriska uppbyggnad med Naturvårdsverket som central samordnare, länsstyrelserna som beslutande och kommunerna som samordnare av lokala aktörer har enligt utvärderingen varit lyckad och bör ligga till grund för anslagets fortsatta hantering.</P> <P class="p188 ft7">Regeringen avser att ge Naturvårdsverket och länsstyrelserna ett uppdrag att återuppta Lonaprogrammet med en möjlighet att söka om bidrag från och med budgetåret 2010. Det nya Lonaprogrammet bör under 2010 omfatta 50 miljoner kronor och finansieras inom ramen för befintliga medel.</P> <P class="p388 ft1">12 Skyddad natur – en resurs för hela Sverige</P> <P class="p191 ft12"><SPAN class="ft12">12.1</SPAN><SPAN class="ft72">Skötsel av skyddad natur</SPAN></P> <P class="p267 ft7"><SPAN class="ft64">Regeringens bedömning: </SPAN>De skyddade naturområdena ska skötas så att natur- och kulturmiljövärdena bibehålls eller ökar och så att områdena i stor utsträckning görs tillgängliga för besökare.</P> <P class="p275 ft3">Nationalparker, naturreservat och annan skyddad natur är en resurs för hela Sverige och bidrar ofta till lokal och regional tillväxt, turism och landsbygdsutveckling. Skyddad natur är också en tillgång för rekreation, folkhälsa, integration och i pedagogisk verksamhet i bland annat skolor och förskolor.</P> <P class="p275 ft7">Naturvårdsverkets program <NOBR>Värna–vårda–visa</NOBR> utgör en bra grund för skötselverksamhetens inriktning. Denna typ av program bör även tas fram av länsstyrelserna med regionala mål och åtgärder för skyddade naturområdens skötsel och tillgänglighet.</P> <P class="p394 ft3">110</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p224 ft4">Skötseln avgörande för att bibehålla och utveckla naturvärdena</P> <P class="p337 ft3">Regeringen anser att skyddade naturområden ska skötas med en hög ambitionsnivå. Som nämns i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 20) är en fullgod skötsel en viktig löpande åtgärd för att skapa legitimitet åt det samlade naturvårdsarbetet.</P> <P class="p230 ft3">Skötseln av skyddade naturområden är viktig för att områdenas natur- och kulturvärden ska säkerställas och utvecklas. Många natur- och kulturvärden är helt beroende av återkommande skötsel, till exempel traditionella odlingslandskap med betesmarker och slåtterängar. Andra naturmiljöer bevaras bäst genom att åtgärder inte vidtas alls. Det kan exempelvis röra sig om många myrar och våtmarker som påverkats föga av människan eller många naturskogar, vars naturvärden ofta tryggas genom att områdena får utvecklas fritt. Ofta finns behov av restaurering av en naturtyp, till exempel återställande av en naturlig forssträcka som rensats för timmerflottning eller röjning av en igenvuxen ekhage.</P> <P class="p233 ft3">I skötseln av skyddade naturområden ingår att göra områdena tillgängliga för besökare. Det kan röra sig om att anordna parkeringsplatser, markerade stigar, rastplatser, fågeltorn samt information, vägvisning och naturutställningar, men också guidningar och andra aktiviteter.</P> <P class="p234 ft3">Regeringen vill särskilt peka på den skyddade naturens betydelse som tillgång för lokal och regional tillväxt, turism och landsbygdsutveckling. De naturskyddade områdena är vidare en stor tillgång för rekreation, folkhälsa, integration och i pedagogisk verksamhet i bland annat skolor och förskolor. Dessa frågor utvecklas i avsnitt <A href="#page_118">12.3.</A></P> <P class="p16 ft3">Länsstyrelsen är i regel förvaltare för statligt beslutade områdesskydd och kommunen förvaltare av kommunalt beslutade områdesskydd. Förvaltarens huvuduppgift är att ansvara för den skötsel som framgår av skötselplanen och att planera och upphandla olika åtgärder. Förvaltaren kan bedriva skötseln i egen regi, men vanligt är att en uppdragstagare utför det praktiska arbetet. Även andra aktörer har ansvar för skötseln av skyddade naturområden, till exempel kommuner, regionala naturvårdsstiftelser och Skogsstyrelsen.</P> <P class="p395 ft6">Programmet <NOBR>Värna–vårda–visa</NOBR> – ett bra underlag för skötseln av naturskyddade områden</P> <P class="p396 ft3">Naturvårdsverket tog 2004 fram programmet <NOBR>Värna–vårda–visa</NOBR> (Naturvårdsverkets rapport <NOBR>Värna–vårda–visa</NOBR> – ett program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden <NOBR>2005–2015,</NOBR> rapport 5410, 2004). Programmet omfattar perioden <NOBR>2005–2015</NOBR> och innehåller riktlinjer och mål för skötsel, förvaltning och nyttjande av främst nationalparker och naturreservat. <NOBR>Värna–vårda–visa</NOBR> behandlar på ett heltäckande sätt hur den statliga naturvården ska inrikta skötselverksamheten och utgör en grund för länsstyrelsernas arbete som förvaltare av naturreservat och nationalparker. Programmet kan också användas av andra som förvaltar skyddade naturområden.</P> <P class="p16 ft7">I programmet tas bland annat upp frågan hur naturvården ska arbeta med lokal delaktighet som ett led i att förankra naturvården runt om i landet, friluftslivets roll i skyddade naturområden samt områdenas bety-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p378 ft3">111</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_113"> <P class="p137 ft7">delse för turism och regional tillväxt. Skötseln av naturmiljön i syfte att Prop. 2008/09:214 bevara och vårda naturvärdena är en central del i programmet, liksom</P> <P class="p261 ft3">information, marknadsföring och verksamheten med naturum (besökscentrum). En annan viktig del i <NOBR>Värna–vårda–visa</NOBR> är frågor om uppföljning och utvärdering av arbetsinsatser och naturvärden i syfte att ta reda på om målen uppnås. Det är viktigt att goda exempel sprids och att erfarenhetsutbytet förbättras. För att åstadkomma allt detta har Naturvårdsverket angett mål och åtgärder samt en tidsplan för genomförandet.</P> <P class="p188 ft7">Regeringen anser att programmet <NOBR>Värna–vårda–visa</NOBR> är en god grund för Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbete med skötsel och förvaltning av de skyddade områdena.</P> <P class="p191 ft4">Regionala <NOBR>Värna–vårda–visa-program</NOBR></P> <P class="p270 ft7">Den största delen av skötseln av skyddade naturområden planeras på regional nivå genom länsstyrelserna. Även andra aktörer förvaltar skyddade områden, såsom naturvårdsstiftelser, kommuner och Skogsstyrelsen.</P> <P class="p179 ft3">Skötselverksamheten bör bedrivas med en tydlig inriktning också på regional nivå. Det nationella programmet <NOBR>Värna–vårda–visa</NOBR> bör kompletteras med ett regionalt, mer konkret program som är anpassat till de förutsättningar som finns i varje län. Regeringen anser därför att det i varje län bör tas fram ett <NOBR>Värna–vårda–visa-program</NOBR> för skyddade områden med mål och åtgärder för naturvårdsskötseln. Programmen bör innehålla bland annat:</P> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft78">prioriteringar och riktlinjer för naturvårdande åtgärder,</SPAN></P> <P class="p123 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft78">tillgänglighet för besökare oavsett funktionsnedsättning,</SPAN></P> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft78">information, naturvägledning och marknadsföring,</SPAN></P> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft78">gynnande av natur- och kulturturism samt landsbygdsutveckling,</SPAN></P> <P class="p123 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft78">insatser för särskilda grupper,</SPAN></P> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft78">lokal delaktighet och samverkan i skötsel och förvaltning,</SPAN></P> <P class="p56 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft78">dokumentation, uppföljning och utvärdering.</SPAN></P> <P class="p173 ft3">Programmen bör i första hand avse verksamheten inom den statliga naturvården, men kan också omfatta kommunernas och till exempel naturvårdsstiftelsernas verksamhet och kan gärna tas fram i samverkan med andra förvaltare av skyddad natur. Det bör vidare vara lämpligt att behandla programmen i de samrådsgrupper för naturvård som avses bildas i varje län (jfr avsnitt <A href="#page_70">8.4)</A>.</P> <P class="p140 ft7">Regeringen avser att ge ett uppdrag till varje länsstyrelse att ta fram sådana program i samverkan med kommuner och andra berörda aktörer. Samverkan bör också ske med andra län och med berörda centrala myndigheter.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr2 td156"><SPAN class="p3 ft4">Skötselstrategier och kunskapsförsörjning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td156"><SPAN class="p3 ft3">Strategier, kunskapsunderlag och utbildningar som rör naturvårdssköt-</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">seln tas fram av bland andra Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jord-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">bruksverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p62 ft3">Exempel på åtgärder är Naturvårdsverkets arbete med en nationell stra-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">tegi för skötsel av skog i nationalparker och naturreservat. Avsikten är att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">strategin ska säkerställa att man bevarar och utvecklar de värden som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p3 ft3">skyddas samt klargöra viktiga principer för förvaltning samt visa vilka</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td157"><SPAN class="p22 ft3">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td156"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p279 ft7">prioriteringar som gäller. Skötselinsatserna ska på ett effektivt sätt bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft14">Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv </SPAN>och <SPAN class="ft14">Ett rikt odlingslandskap.</SPAN></P> <P class="p230 ft7">Ett annat exempel är Nationell strategi för restaurering av skyddsvärda vattendrag som tagits fram av Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet. Strategin behandlar restaureringsbehov och åtgärder för att få igång restaureringsarbetet. Arbetet med restaurering av vattendrag ska förstärka landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion, naturliga produktionsförmåga, biologiska mångfald samt värden för kulturmiljö och friluftsliv.</P> <P class="p397 ft4">Skötselkostnader</P> <P class="p232 ft3">Naturvårdsverket har i september 2008 efter uppdrag från regeringen redovisat en bedömning av den framtida kostnaden för skötseln av naturskyddade områden. Skötseln av nationalparker, naturreservat, Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> med flera skyddade naturområden finansieras i huvudsak genom anslaget för biologisk mångfald (anslag 1:3, utgiftsområde 20). Medel för skötseln fördelas av Naturvårdsverket till länsstyrelserna, som ansvarar för den operativa skötseln i områdena. Till detta kommer åtgärder som finansieras genom landsbygdsprogrammets miljöersättningar och som direkt går till brukare i områdena. Det rör sig till exempel om ersättning för merkostnader vid skötsel av naturbetesmarker och slåtterängar.</P> <P class="p233 ft3">Vid sidan av den statliga finansieringen bidrar andra aktörer i hög grad till skötseln av skyddad natur, bland annat många kommuner och naturvårdsstiftelser som Skärgårdsstiftelsen, Västkuststiftelsen och Upplandsstiftelsen. Kommuner och naturvårdsstiftelser svarar för förvaltningen för vissa statligt skyddade naturområden som då vanligtvis också ägs av respektive kommun eller stiftelse. Kommunerna svarar helt för skötseln av kommunalt bildade områdesskydd.</P> <P class="p16 ft3">Medel tillkommer också genom annan finansiering, till exempel EU:s <NOBR>Life+-program</NOBR> och strukturfonder. Skötselåtgärder i de biotopskyddsområden och naturvårdsavtal som Skogsstyrelsen ansvarar för finansieras genom anslaget 1:2, insatser för skogsbruket (utgiftsområde 23).</P> <P class="p230 ft3">År 2007 var statens kostnader för skötseln av de skyddade områdena 418 miljoner kronor med finansiering från anslaget för biologisk mångfald. Naturvårdsverket bedömer att miljöersättningar inom jordbruket som under 2008 gick till naturskyddade områden uppgick till 300 miljoner kronor utöver detta.</P> <P class="p231 ft3">Genom den stora satsning på skydd av naturområden som följt av miljökvalitetsmålen, ökar antalet skyddade naturområden i relativt snabb takt. Sedan 1999 har antalet naturreservat ökat från cirka 2 200 till 3 200. De senaste åren har också naturvårdsskötsel i många Natura 2000- områden inletts, bland annat genom att skötselbehovet för dessa har klarlagts i takt med att bevarandeplaner tagits fram för områdena. Den senaste tioårsperioden har medlen för skötseln ökat påtagligt genom att anslaget för biologisk mångfald successivt har höjts och att delar av anslagsökningen fördelats till skötselåtgärder.</P> <P class="p233 ft5">Naturvårdsverket har bedömt att behovet av medel för skötsel kommer att öka under de närmaste åren, för att successivt planas ut när många</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p378 ft3">113</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p359 ft7">restaureringsåtgärder har genomförts. Verket redovisar i sitt uppdrag om framtida skötselkostnader ett skötselbehov på 550 miljoner kronor för år 2009 och 560 miljoner kronor för år 2010 vad avser åtgärder finansierade från anslaget för biologisk mångfald.</P> <P class="p230 ft3">Fullgod skötsel av de naturskyddade områdena är en viktig åtgärd för att skapa legitimitet åt det samlade naturvårdsarbetet. Områden som skyddas ska också skötas på ett riktigt sätt. Medlen som Naturvårdsverket anvisat för skötsel har ökat under de senaste åren. Inom ramen för de medel som anslås måste emellertid en balans eftersträvas mellan skydd och skötsel. De senaste årens ökningar har varit avgörande för att möta de utökade behov som tillkommit med anledning av bland annat Natura <NOBR>2000-områdena.</NOBR> Det är nu avgörande att skötseln utformas effektivt i förhållande till de områden som skyddas.</P> <P class="p231 ft3">Flertalet nya tillkommande reservat är skogar och våtmarker med ett relativt litet skötselbehov. Det finns dock ett uppdämt behov av restaurering av många naturmiljöer. Denna typ av åtgärder måste rimligen få ta en viss tid att genomföra, vilket också innebär att kostnaderna kan fördelas under en längre period.</P> <P class="p230 ft3">Möjligheterna till extern finansiering genom till exempel EU:s Life+- program bör också i fortsättningen tillvaratas. Samverkan när det gäller finansiering bör i större omfattning ske med andra aktörer, till exempel kommunerna. Naturvårdsstiftelserna och kommunerna gör som förvaltare av vissa statliga områdesskydd viktiga insatser.</P> <P class="p16 ft3">Förvaltningen av de skyddade naturområdena ska självfallet ske på ett kostnadseffektivt sätt. De satsade medlen ska också kunna bidra till landsbygdsutveckling genom att lokalt näringsliv kan få utföra åtgärder och uppdrag (jfr avsnitt <A href="#page_116">12.2)</A>.</P> <P class="p234 ft7">Inom skötselverksamheten bör åtgärder för att behålla och förstärka områdenas naturvärden prioriteras. En fortsatt hög ambitionsnivå för friluftsliv och besökare till områdena ska också gälla.</P> <P class="p191 ft4">Dokumentation, uppföljning och utvärdering av skötsel och naturvärden</P> <P class="p232 ft3">Naturvårdsverket har mellan 2004 och 2008 drivit projektet Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden. Syftet var att samla in data om samtliga Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> och skyddade naturområden. Uppgifterna har använts i länsstyrelsernas arbete med bevarandeplaner för Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> och utgör ett underlag för uppföljningen av bevarandevärden i dessa områden. Även för andra skyddade områden är det av stor vikt att ha kunskap om områdets naturtyper och djur- och växtarter, till exempel vid utarbetande av skötselplaner och genomförande av skötselåtgärder.</P> <P class="p315 ft7">Basinventeringen har omfattat alla Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> och andra skyddade områden som bildats före 2004. De data som samlats in inom projektet avser</P> <P class="p398 ft7"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft79">geografiska data som beskriver utbredningen av naturtyper och andra fysiska företeelser inom området som byggnader, stigar och diken,</SPAN></P> <P class="p399 ft7"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft79">data som beskriver strukturer, funktioner och typiska arter kopplade till en viss naturtyp, och</SPAN></P> <P class="p56 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft78">inventeringar av vissa arter som ingår i art- och habitatdirektivet.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p378 ft3">114</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="p116dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW03214116x1.jpg/" id="p116img1"> </DIV> <P class="p100 ft7">De områden som har skyddats sedan 2004 och de som kommer att Prop. 2008/09:214 skyddas i framtiden ska också inventeras, dels inom ramen för ett fortsättningsprojekt men framför allt som en del av den löpande verksam-</P> <P class="p18 ft3">heten.</P> <P class="p103 ft3">Naturvårdsverket driver också ett uppföljningsprojekt. Syftet är att säkerställa att nationalparker, naturreservat och Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> sköts på bästa sätt och att kontinuerligt följa så att områdenas naturvärden består. Målet är att projektet ska skapa en väl fungerande och fortlöpande uppföljning i de naturskyddade områdena.</P> <P class="p103 ft7">Naturvårdsverket har även ett pågående arbete med utvärdering av hur skötselverksamheten i länen bedrivs. Syftet är bland annat att nå en kostnadseffektiv förvaltning av skyddade områden inom ramen för de resurser som satsas. Utvärderingen ska ta tillvara och sprida kunskap om det som är bra och ge underlag till att genomföra förbättringar.</P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft12">12.2</SPAN><SPAN class="ft71">Regional tillväxt och lokalt engagemang</SPAN></P> <P class="p258 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Skyddade naturområden som nationalparker och naturreservat är en tillgång för regional tillväxt och landsbygdsutveckling. Uppdrag till lokala företag och markägare avseende skötseln av naturskyddade områden kan bidra till det lokala näringslivet. Många skyddade naturområden är viktiga besöksmål och bidrar till turism och besöksnäringar, inte minst på landsbygderna.</P> <P class="p400 ft7">Lokalt deltagande bör stärkas genom att andra aktörer än staten – kommuner, naturvårdsstiftelser, markägare, föreningar, byalag, företag och enskilda – uppmuntras att delta i och ta ansvar för skötsel av skyddad natur.</P> <P class="p176 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p224 ft4">Skyddad natur som resurs för landsbygderna</P> <P class="p105 ft3">Regeringen presenterade nyligen skrivelsen En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder (Skr. 2008/09:167). I skrivelsen anförs bland annat att de särskilda och attraktiva natur- och kulturmiljöer samt kulturresurser som finns i många landsbygder utgör en stor utvecklingspotential och en värdefull resurs för hela landet. Dessa miljöer ger bland annat möjligheter till ett rikt friluftsliv, en utvecklad turism, utveckling av befintliga företag, exempelvis inom upplevelseindustrin och tjänstenäringarna. De tätortsnära landsbygderna är många gånger särskilt viktiga för växande stads- och storstadsregioners attraktivitet genom att de ger möjligheter till boende och rekreation i tätorternas närområden.</P> <P class="p254 ft7">En ökad trängsel i de tätbebyggda delarna av Europa och världen kan också leda till en ökad internationell efterfrågan på det som Sveriges landsbygdsmiljöer har att erbjuda, till exempel genom friluftsliv och naturnära upplevelser. På lång sikt kan klimatförändringen komma att förstärka denna utveckling bland annat genom att antalet turister från andra delar av världen ökar.</P> <P class="p401 ft3">115</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <P class="p131 ft7">Regeringen vill framhålla att nationalparker och naturreservat kan Prop. 2008/09:214 bidra till landsbygdsutvecklingen i såväl glesbygd som i tätortsnära</P> <P class="p172 ft7">landsbygder. Naturvården kan gynna det lokala näringslivet och värdefulla och intressanta natur- och kulturmiljöer är attraktioner för turism och besöksnäring.</P> <P class="p191 ft4">Uppdrag till lokala aktörer</P> <P class="p257 ft7">Som tidigare nämnts ansvarar länsstyrelserna för naturvårdsskötseln av flertalet naturreservat och nationalparker och planerar och upphandlar olika åtgärder. Även andra aktörer upphandlar skötselåtgärder i skyddad natur, till exempel kommuner och Skogsstyrelsen.</P> <P class="p179 ft3">Som anges i skrivelsen En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder (Skr. 2008/09:167) är lokal förvaltning av värdefulla natur- och kulturmiljöer samt förbättrade tillväxtmöjligheter för företag inom naturvårdsentreprenad och andra miljörelaterade verksamheter grundbultar i regeringens miljöarbete.</P> <P class="p179 ft3">Skötseln av skyddade områden kan således bidra till och vara en tillgång för det lokala näringslivet, särskilt i landsbygderna. Vid upphandling av naturvårdstjänster kan markägare eller lokala näringsidkare vara aktuella för olika typer av arbetsuppdrag som förvaltaren vill utföra inom de naturskyddade områdena. Skötseluppdrag kan innebära allt från kontinuerliga uppdrag som naturbevakning och tillsyn av olika anläggningar, årlig skötsel som till exempel ängsslåtter eller åtgärder av engångskaraktär som anläggande av stigar, parkeringsplatser eller restaurering av olika naturtyper. Det kan också röra sig om guideverksamhet eller liknande. Naturvårdsverkets fastigheter kan också i många fall vara en tillgång för lokal turistverksamhet.</P> <P class="p262 ft3">Vid förvaltningen bör också uppmuntras till olika former av samarbete vid sidan av de upphandlade tjänsterna. Exempelvis kan staten och en kommun samverka om skötseln av ett naturreservat och bidra med olika insatser, praktiskt arbete eller finansiering. I högre grad än nu bör också andra aktörer såsom föreningar och byalag kunna engageras för skötseluppdrag. Många ideella krafter gör redan i dag stora insatser för naturvården i det praktiska skötselarbetet. Skogsbolagen och många mindre enskilda markägare bedriver naturvårdsinriktad skötsel på delar av sitt innehav, också inom vissa skyddade områden. Genom de certifieringssystem för hållbart skogsbruk som alla de stora skogsbolagen och stora delar av familjeskogsbruket är anslutet till, ställs krav på att viss areal ska skötas för att bevara och utveckla biologisk mångfald.</P> <P class="p104 ft4">Naturturism och besöksnäringar</P> <P class="p139 ft3">Skyddade naturområdena som nationalparker och naturreservat är ofta tillgångar för turism och besöksnäringar. Många välkända naturområden är besöksmål i sig, som till exempel Abisko nationalpark i Lapplandsfjällen, Ottenby naturreservat vid Ölands södra udde eller Fårös naturskyddade raukområden. Men också ett mindre naturreservat kan vara betydelsefullt som ett lokalt besöksmål. Attraktiva och välskötta naturområden bidrar positivt till olika besöksnäringar i bygden, allt från naturguid-</P> <P class="p402 ft3">ningar till kaféer och boende.</P> <P class="p403 ft3">116</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="p118dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW03214118x1.jpg/" id="p118img1"> </DIV> <P class="p100 ft7">För att stärka turism och besöksnäringar är det därmed viktigt att skyd- Prop. 2008/09:214 dade naturområden görs tillgängliga och attraktiva för besökare där så är</P> <P class="p101 ft3">lämpligt. Åtgärder i detta avseende utvecklas i avsnitt <A href="#page_118">12.3. </A>Information och vägvisning har här stor betydelse. Naturvårdsverket skriver i programmet <NOBR>Värna–vårda–visa</NOBR> att verket ämnar ta fram nationella riktlinjer för hållbar turism i skyddade områden. Arbetet ska ske i samråd med berörda aktörer.</P> <P class="p106 ft3">Fem länsstyrelser har på regeringens uppdrag utarbetat och redovisat program för natur- och kulturturism. Avsikten med programmen är bland annat att visa hur skyddade områden och andra natur- och kulturvärden kan nyttjas för hållbar natur- och kulturturism, men också som ett led i regional tillväxt. Programmen bör ligga till grund för praktiska åtgärder och insatser. Utveckling av natur- och kulturturism för övriga län bör behandlas i de regionala <NOBR>Värna–vårda–visa-program</NOBR> som tas upp i avsnitt <A href="#page_111">12.1.</A></P> <P class="p254 ft3">I flertalet nationalparker i Sverige har Naturvårdsverket utformat föreskrifter med ett förbud mot att utan tillstånd bedriva kommersiell verksamhet i parkerna. Bakgrunden till bestämmelsen torde främst ha varit att man har velat undvika en oplanerad etablering av olika typer av försäljningsverksamhet och liknande som skulle kunna störa naturupplevelsen i nationalparkerna. Enligt regeringen mening är syftet med reglerna motiverade men reglerna har fått effekten att de försvårar all näringsverksamhet inom nationalparkerna, oavsett om den påverkar miljön eller upplevelsevärdena eller inte. Naturvårdsverket bör göra en översyn av nationalparksföreskrifterna i dessa avseenden.</P> <P class="p404 ft12"><SPAN class="ft12">12.3</SPAN><SPAN class="ft71">Naturen ska vara tillgänglig för alla</SPAN></P> <P class="p258 ft3"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Sveriges natur är en tillgång för alla medborgare och är tillgänglig enligt allemansrätten. Nationalparker, naturreservat och andra skyddade naturområden bör där det är lämpligt göras tillgängliga för besökare. Det är viktigt att allemansrätten värnas och att den inte begränsas i onödan i skyddade naturområden.</P> <P class="p368 ft7">Skyddade naturområden är viktiga för folkhälsan genom att erbjuda möjlighet till fysisk aktivitet, avkoppling och återhämtning.</P> <P class="p366 ft7">Skolor och förskolor bör i högre grad kunna nyttja skyddad natur i undervisningen. Ambitionen ska höjas när det gäller att göra skyddade naturområden tillgängliga för alla oavsett funktionsnedsättning. Personer med invandrarbakgrund ska ges bättre möjligheter att lära känna naturen i Sverige.</P> <P class="p259 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p224 ft4">Allemansrätten i skyddade områden</P> <P class="p105 ft3">Allemansrätten utgör grunden för allas vistelse i naturen. Det är viktigt att allemansrätten värnas också inom naturskyddade områden. Allemansrätten gäller i skyddade naturområden, men är till exempel inom naturreservat reglerad genom ordningsföreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbal-</P> <P class="p18 ft65">ken. Det är viktigt att inte i onödan besluta om regler som hindrar fri-</P> <P class="p389 ft3">117</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <P class="p137 ft7">luftslivet. Inskränkningar i allemansrätten bör vara väl motiverade utifrån Prop. 2008/09:214 syftet med områdesskyddet. Allemansrätten säkrar en kostnadsfri tillgång</P> <P class="p18 ft3">till naturen i Sverige och är en viktig grund i regeringens miljöpolitik.</P> <P class="p259 ft4">Bättre förutsättningar för friluftsliv, nyttjande och tillgänglighet</P> <P class="p139 ft3">Friluftsliv och vistelse i naturen och friluftsliv har många positiva effekter. Skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (Skr. 2001/02:173) innebar ett större fokus än tidigare på naturen som tillgång för medborgarna och en resurs för bland annat folkhälsoarbetet. De senaste åren har stora insatser gjorts för att tillgängliggöra naturen inte minst i skyddade områden. Det gäller till exempel åtgärder som finansierats genom den lokala naturvårdssatsningen, men också i länsstyrelsernas arbete med skötsel och förvaltning av skyddade områden. Skogsstyrelsen har bedrivit samverkansprojekt som rör tätortsnära skogar. I år görs en stor satsning på information och aktiviteter i skyddade naturområden genom det breda samarbetet kring Naturens år, som uppmärksammas med anledning av <NOBR>100-årsjubileet</NOBR> av de första nationalparkerna i Sverige.</P> <P class="p405 ft3">Regeringen vill ta frågorna ett steg längre genom att ytterligare utveckla arbetet med skötsel och förvaltning av de skyddade naturområdena. Tillgängligheten för besökare ska förbättras. Den skyddade naturen ska kunna nyttjas av fler medborgare och arbetet ska bidra till målen inom folkhälsopolitiken, handikappolitiken och integrationspolitiken samt vara en tillgång för barn och ungdomar, inte minst genom ökat nyttjande av skolor och förskolor. Naturområdenas potential för turism och aktiviteter ska utvecklas, vilket också berörs i föregående avsnitt.</P> <P class="p189 ft3">Alla skyddade områden har självfallet inte potential för att göras bättre tillgängliga. Exempelvis kan områden vara störningskänsliga eller vara så belägna att de är svåra att nå. Åtgärderna bör prioriteras till naturområden med goda förutsättningar för besökare. Åtgärder för att göra skyddade naturområden tillgängliga bör alltid involvera markägare och andra berörda. Med tillgänglighet för besökare avses att de skyddade naturområdena ska vara platser där människor ges möjlighet att vistas, röra på sig och koppla av.</P> <P class="p341 ft7">I forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring studeras friluftsliv och naturbaserad turism i Sverige. Programmet finansieras av Naturvårdsverket. Avsikten är att fånga friluftslivets bredd och dynamik i ett föränderligt samhälle. Resultaten från forskningen blir ett viktigt underlag för olika intressenter: statliga myndigheter, kommuner, friluftsorganisationer samt företag verksamma inom friluftsliv och naturturism.</P> <P class="p147 ft4">Folkhälsa och friluftsliv</P> <P class="p256 ft7">Friluftsliv är en viktig faktor för att förbättra folkhälsan. Som regeringen konstaterar i propositionen En förnyad folkhälsopolitik (prop. 2007/08:110) bidrar utvecklingen mot mer inaktiva livsstilar starkt till välfärdssjukdomar och ohälsa, samtidigt som regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Riksdagen har antagit elva folkhälsomål, av vilka ett av målen rör fysisk aktivitet.</P> <P class="p406 ft3">118</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <P class="p100 ft7">Friluftsliv är en av de vanligaste formerna för fysisk aktivitet i Sverige. Prop. 2008/09:214 Många aktiviteter i naturen kan utövas av de flesta och utan nämnvärd</P> <P class="p101 ft3">kostnad. Enkla former av friluftsliv som att ströva i skog och mark, promenader i allmänhet, cykling, fritidsfiske, skidåkning och skridskoåkning har många utövare. Många ägnar sig också åt aktiviteter som fjällvandring, klättring, paddling och orientering.</P> <P class="p106 ft3">Friluftsliv har betydelse inte bara för vårt fysiska välbefinnande utan också för vår mentala hälsa. Vistelse i naturen skänker avkoppling och bidrar till att förebygga stress och utbrändhet. I skriften Naturen som kraftkälla redogörs för forskning kring naturvistelsers positiva hälsoeffekter (Mats och Åsa Ottosson, Naturen som kraftkälla, Naturvårdsverket, 2006).</P> <P class="p119 ft7">Skyddade naturområden är således viktiga för folkhälsan genom att vara platser där människor kan vistas, röra på sig och koppla av. Naturreservat och nationalparker är i många fall intressanta besöksmål där man erbjuds fina upplevelser samtidigt som man rör på sig.</P> <P class="p138 ft4">Skyddade naturområden – en tillgång för skolor och förskolor</P> <P class="p105 ft3">Vikten av naturen som pedagogisk resurs för skolor och förskolor utvecklas i skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr. 2001/2002:173). Där anges bland annat att friluftsverksamhet och vistelse i skog och mark ger eleverna upplevelser, kunskaper och erfarenheter som kan stimulera ett fortsatt intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor, vilket bidrar till att väcka engagemang för betydelsen av att skydda och vårda natur och miljö. Naturen är en plats för upplevelser, sport och lek men självklart också av stor betydelse för lärandet. Undervisning ute i naturen ger inte bara möjligheter i biologi och naturkunskap, utan också i många andra ämnen.</P> <P class="p254 ft3">Regeringen anser att de skyddade naturområdena bör vara en särskild resurs för pedagogisk verksamhet på alla nivåer. Inte minst de tätortsnära naturreservaten är viktiga i detta avseende. Samarbetet mellan naturvårdsmyndigheterna och skolor och förskolor bör öka. Skyddade naturområden som har särskild betydelse för förskolor och skolor bör identifieras. Insatser för att förbättra möjligheten att använda områdena i såväl undervisning som friluftslivsaktiviteter bör göras. Det kan röra sig om framtagande av lärarhandledningar för olika aktiviteter men också anpassning av till exempel rastplatser till skolors eller förskolors behov. Det nya Lonabidraget bör kunna användas för att finansiera lokala initiativ.</P> <P class="p190 ft4">Höjd ambitionsnivå för tillgänglighet oavsett funktionsnedsättning</P> <P class="p271 ft3">Bristande tillgänglighet är ett avgörande hinder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället som andra. Regeringen tog därför 2008 i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting fram strategin Enkelt avhjälpt om hur målen för tillgänglighet ska nås fram till 2010. Alla samhällssektorer har ett ansvar för genomförandet av handikappolitiken och staten har ett särskilt ansvar för att vara föregångare i utvecklingen mot ett tillgängligt samhälle. I strategin för tillgänglig-</P> <P class="p402 ft3">het pekas på en rad åtgärder som ska genomföras för att målen ska nås.</P> <P class="p403 ft3">119</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p279 ft7">Det handlar om enkelt avhjälpta hinder, en tillgänglig kollektivtrafik och en tillgänglig statsförvaltning.</P> <P class="p15 ft3">Naturen ska vara tillgänglig för alla oavsett funktionsnedsättning. Det har gjorts insatser för att öka tillgängligheten till en del naturområden. Det har handlat om anläggande av hårdgjorda stigar, anpassning av fågeltorn och toaletter för personer som är rullstolsburna. Regeringen bedömer emellertid att det finns en stor potential för ytterligare åtgärder. Inom många skyddade områden, såväl statliga som kommunala, bör möjligheterna förbättras att med enkla medel ordna så att också personer med funktionsnedsättning ges möjlig heter till givande besök i naturen. Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas enligt strategin för tillgänglighet. Självklart kan naturområden inte vara tillgängliga på samma sätt som anlagda miljöer i byggnader och tätorter men det finns ändå stora möjligheter att med förhållandevis små medel förbättra situationen och tillgängliggöra delar av områdena. Tätortsnära områden bör särskilt prioriteras, liksom särskilt besöksvärda områden som många nationalparker. När det gäller kommunala och lokala insatser kan det föreslagna Lonabidraget även här ge möjligheter till statlig delfinansiering.</P> <P class="p314 ft4">Naturen och integrationsfrågorna</P> <P class="p228 ft3">Regeringens strategi för integration redovisas i skrivelsen Egenmakt mot utanförskap (skr. 2008/09:24). Målet för strategin är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.</P> <P class="p315 ft3">Strategin har sju inriktningar som ska förverkligas inom ramen för de generella insatserna, vilket innebär att strategins mål ska uppnås genom insatser inom flera politikområden och av många olika myndigheter. Också inom naturvården finns skäl att uppmärksamma integrationsfrågorna. Regeringen anser att naturupplevelser och friluftsliv i Sverige är en tillgång och möjlighet för alla. Eftersom en majoritet av landets befolkning i dag bor i tätorter är det viktigt att skapa bra metoder som kan locka och vägleda olika målgrupper ut i våra naturmiljöer. Syftet är att skapa en känsla för och kunskap om naturen och miljön, men också att bidra till folkhälsa och livskvalitet.</P> <P class="p315 ft3">Bland personer med invandrarbakgrund kan kännedomen om svensk natur och de möjligheter den har att erbjuda vara bristfällig. En egen relation till naturen kan på många sätt vara givande och förbättra förutsättningarna för att lära känna och skapa en relation till sin nya omgivning och miljö. Det är dock viktigt att understryka att personer med invandrarbakgrund i Sverige långt ifrån är en homogen grupp. Intresse och förutsättningar för vistelse i naturen varierar liksom det gör bland infödda svenskar. Det handlar om att visa på de möjligheter som finns i Sverige och öka kunskapen och valmöjligheterna. Inte minst viktigt är att se till att alla oavsett bakgrund får en grundkunskap om allemansrättens möjligheter och skyldigheter.</P> <P class="p336 ft7">Det finns många exempel på friluftsverksamheter med integrationsinriktning som drivits runt om i Sverige. Ett exempel är metodutveckling som skett inom Naturvårdsverkets projekt Med andra ögon – naturmöten med invandrare. I projektets rapport med samma namn beskrivs erfarenheter från många håll runt om i Sverige (Yusra Moshtat, Med andra ögon</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p378 ft3">120</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_122"> <P class="p108 ft7"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft80">naturmöten med invandrare, Naturvårdsverket rapport 5808, 2008). Prop. 2008/09:214 Regeringen anser således att det inom naturvårdens folkbildande och</SPAN></P> <P class="p407 ft5">pedagogiska verksamhet också ska finnas ett självklart ansvar för arbete med integrationsfrågor.</P> <P class="p147 ft4">Marknadsföring, information och naturvägledning</P> <P class="p150 ft3">Skyddade områden bör göras kända och marknadsföras för att öka kunskapen om områdena och vad de kan erbjuda. Länsstyrelserna har huvudansvaret för skötseln av flertalet skyddade områden inom respektive län och ansvarar följaktligen också för marknadsföring och information om skyddad natur.</P> <P class="p106 ft7">Det finns flera goda exempel på insatser de senaste åren för att göra naturskyddade områden mera kända. Aktuellt just nu är samarbetet kring Naturens år 2009, som involverar en mängd organisationer och myndigheter med anledning av den svenska naturvårdens <NOBR>100-åriga</NOBR> historia.</P> <P class="p103 ft3">Naturum finns för närvarande på 27 platser runt om i landet och är viktiga besökscentrum för information om angränsande naturområden, vanligtvis nationalparker eller naturreservat. Varje år besöks landets naturum av omkring en miljon besökare.</P> <P class="p103 ft3">Naturguidning och annan naturvägledning bedrivs aktivt på många håll. Ett par framgångsrika exempel är de guideverksamheter som bedrivs regionalt i Östergötlands län och lokalt i Huddinge kommun. Centrum för naturvägledning vid Sveriges lantbruksuniversitet inledde nyligen sin verksamhet inom ramen för ett samarbete mellan Naturvårdsverket och universitetet. Centrum för naturvägledning har som syfte att utveckla naturvägledningens metoder och förhållningssätt och att ta tillvara de erfarenheter av naturvägledning som finns i föreningar, företag och vid myndigheter.</P> <P class="p119 ft3">Regeringen anser att ytterligare åtgärder bör genomföras för att förbättra informationen om skyddad natur. Målgrupper bör vara såväl närboende som turister. Skyddade naturområden är en del av vårt naturarv och naturvårdsmyndigheterna och förvaltarna av naturområdena har ett särskilt ansvar för att tillgängliggöra detta.</P> <P class="p254 ft3">Information bör finnas lätt tillgänglig, till exempel via webben. Åtgärder som tydlig vägvisning är betydelsefulla för att besökare lätt ska hitta till områdena. Informationsskyltning och andra åtgärder inom områdena ökar utbytet för besökarna. Naturum, guideverksamhet och annan naturvägledning är angelägna och uppskattade verksamheter. Också när det gäller frågor om information är samarbete mellan olika aktörer angeläget, som länsstyrelsen, kommuner, naturvårdsstiftelser och turistsektorn.</P> <P class="p408 ft3">121</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="p123dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW03214123x1.jpg/" id="p123img1"> </DIV> <P class="p37 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p289 ft1">13 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</P> <P class="p409 ft7"><SPAN class="ft64">Regeringens förslag: </SPAN>Ändringarna i miljöbalken och skogsvårdslagen (1979:429) träder i kraft den 1 januari 2010.</P> <P class="p292 ft7">Äldre bestämmelser gäller dels i mål enligt 31 kap. 13 § miljöbalken om ersättning på grund av ett beslut som har meddelats före den 1 januari 2010, dels i mål enligt 31 kap. 14 § samma balk om fastställelse av villkor för ersättning, om talan har väckts före den 1 januari 2010.</P> <P class="p410 ft7"><SPAN class="ft64">Utredningens förslag </SPAN>stämmer delvis överens med regeringens. Ut- redningen har dock föreslagit att lagen ska träda i kraft den 1 juli 2010 och en annan formulering av övergångsbestämmelsen.</P> <P class="p167 ft16">Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens samt Statskontorets förslag<SPAN class="ft3">: Myndigheterna har inte lämnat något förslag till ikraftträdande och övergångsbestämmelser.</SPAN></P> <P class="p167 ft3"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft4">Svea hovrätt </SPAN>har föreslagit en annan lydelse av övergångsbestämmelsen med hänvisning till att möjligheten finns att flera markägare väcker talan i samma mål före och efter tidpunkten för ikraftträdandet och att samma regler måste gälla i ett sådant fall. <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>har anfört att förslaget om ikraftträdande och övergångsbestämmelser kan skapa avsevärda svårigheter för Skogsstyrelsen i det löpande arbetet med formellt skydd och att markägare kan vilja avvakta för att få bättre villkor efter den 1 juli 2010 (eller det datum som bestäms). Skogsstyrelsen har vidare ansett att det är oklart uttryckt när och hur övergången till det nya regelsystemet ska ske och att oklarheten består i att man genom författningskommentaren skulle kunna förstå bestämmelsen som att de gamla bestämmelserna ska tillämpas även om ett ärende påbörjats vid en myndighet. Några remissinstanser, bland annat <SPAN class="ft4">Egendomsnämndernas samarbetsorgan</SPAN>, har framhållit att det förslag om ikraftträdande och övergångsbestämmelser som generellt har föreslagits av utredningen kan komma att leda till ett kraftigt ökat antal ersättningsärenden som leder till process inför ikraftträdandet av reformerade ersättningsbestämmelser, eftersom det inte framstår som någon djärv gissning att det kan finnas exploatörer som hellre ser att de nuvarande ersättningsreglerna tillämpas i så många som möjligt av deras projekt.</P> <P class="p411 ft7"><SPAN class="ft64">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2010.</P> <P class="p167 ft3">En övergångsbestämmelse behövs när det gäller rätten till ersättning vid beslut om områdesskydd m.m. enligt 31 kap. 4 § miljöbalken och vid beslut som rör avverkning i fjällnära skog enligt 18 § skogsvårdslagen (1979:429). Det bör anges att äldre bestämmelser gäller i mål om ersättning på grund av ett beslut som har meddelats före den 1 januari 2010. Övergångsbestämmelsen innebär att ett toleransavdrag ska göras i mål om ersättning i miljödomstolen exempelvis då en myndighet har beslutat om bildande av ett biotopskyddsområde före den 1 januari 2010. Motsvarande övergångsbestämmelse bör gälla i fråga om ändringen i skogsvårdslagen.</P> <P class="p412 ft3">122</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <P class="p100 ft7">I 31 kap. 14 § miljöbalken finns bestämmelser som innebär att den Prop. 2008/09:214 myndighet eller kommun som är ersättningsskyldig vid beslut om vissa</P> <P class="p101 ft3">områdesskydd kan väcka talan mot en sakägare för att i förväg få fastställt villkoren för ersättning, dvs. innan det beslutas om bildande av områdesskyddet. För att en sådan dom ska vara bindande för parterna behöver myndigheten eller kommunen inrätta områdesskyddet inom ett år från det att domen vann laga kraft.</P> <P class="p106 ft7">Denna reglering tillämpas mycket sällan, men det behövs en övergångsbestämmelse för det fall ett mål enligt 31 kap. 14 § pågår vid ikraftträdandet den 1 januari 2010, dvs. när bestämmelsen om att ett toleransavdrag ska göras enligt 31 kap. 6 § upphör att gälla. I övergångsbestämmelsen bör anges att äldre bestämmelser gäller i mål enligt 31 kap. 14 § om fastställelse av villkor för ersättning, om talan har väckts före den 1 januari 2010.</P> <P class="p388 ft1">14 Konsekvenser</P> <P class="p138 ft12"><SPAN class="ft12">14.1</SPAN><SPAN class="ft71">Statliga myndigheter</SPAN></P> <P class="p276 ft4">Naturvårdsverket</P> <P class="p150 ft3">Naturvårdsverket kommer som central förvaltningsmyndighet på miljöområdet att ha en viktig roll när propositionens förslag utvecklas, preciseras och genomförs. I flertalet fall rör uppgifterna pågående verksamhet inom naturvårdsområdet, som kompetensutvecklingen för främst länsstyrelserna i samverkansfrågor genom utbildningsprogrammet Dialog för naturvården och ansvaret för att fortlöpande utveckla processerna kring arbetet med formellt skydd av naturområden och följa upp och utvärdera hur arbetet sker. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har redan påbörjat en översyn av tillämpningen av naturvårdsavtal. De båda myndigheterna får här ett tydligare uppdrag. Naturvårdsverkets övergripande ansvar att stötta kommunerna i naturvårdsarbetet tydliggörs också.</P> <P class="p129 ft3">Verksamheten berörs även av nya uppdrag. Kometprogrammet avses att initieras i samverkan mellan Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, berörda länsstyrelser med flera. Det innebär inledningsvis arbete med att utveckla programmet, därefter fortlöpande samordning och stöd till länsstyrelserna och i ett senare skede utvärdering av programmet tillsammans med Skogsstyrelsen. Programmet för lokal naturvård (Lona) avses att koordineras nationellt av Naturvårdsverket, på samma sätt som tidigare programsatsning. Naturvårdsverket får också särskilda uppdrag, bland annat när det gäller frågan om hur åtgärder i naturvården och sektorerna svarar upp mot kraven på en grön infrastruktur samt när det gäller att initiera ett arbete med att engagera näringslivet i frågor kring biologisk mångfald.</P> <P class="p254 ft7">En ökad användning av ersättningsmark, vilket föreslås i avsnitt <A href="#page_78">8.8, </A>kan innebära en viss ökad belastning på Naturvårdsverket.</P> <P class="p103 ft5">De föreslagna uppgifterna och uppdragen ska rymmas inom ramen för Naturvårdsverkets befintliga anslag.</P> <P class="p413 ft3">123</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft4">Skogsstyrelsen</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p22 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft3">Skogsstyrelsen har ett likartat ansvar som Naturvårdsverket för övergri-</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">pande arbete med formellt skydd av naturområden i skog genom bio-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">topskyddsområden och naturvårdsavtal. Samtidigt arbetar Skogsstyrelsen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">med genomförande av formellt skydd av naturområden, främst genom</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">sin regionala organisation.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">Skogsstyrelsen ska tillsammans med Naturvårdsverket och berörda</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">länsstyrelser utveckla och initiera genomförandet av Kometprogrammet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">Skogsstyrelsen ska också på regional nivå arbeta tillsammans med läns-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">styrelserna för att genomföra programmet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Naturvårdsverket ska tillsammans med Skogsstyrelsen se över tillämp-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ningen av naturvårdsavtal och verka för en ökad användning. De båda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">myndigheterna får ett tydligare uppdrag avseende det arbete med en</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">översyn av formerna för naturvårdsavtal som de själva tagit initiativ till.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">På regional nivå ingår Skogsstyrelsen i de samverkansgrupper för na-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">turvård som avses startas och i arbetet med regionala landskapsstrategier.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">Skogsstyrelsen får tillsammans med Naturvårdsverket med flera myndig-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">heter ett uppdrag om grön infrastruktur.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">De föreslagna uppgifterna och uppdragen ska rymmas inom ramen för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">Skogsstyrelsens befintliga anslag.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p3 ft4">Fortifikationsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft3">Större delen av den mark som Fortifikationsverket förvaltar används som</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">militära övningsfält och skjutfält. Att försvarsmaktens behov är överord-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">nat skogsbruket innebär att det skiljer sig från normal skogsbruksverk-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">samhet. Medan Fortifikationsverket har ett avkastningskrav på det ge-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">nomsnittliga myndighetskapitalet har regeringen inte lagt fast några spe-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">cifika mål eller uppdrag som gäller verkets förvaltning av skogsmark.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">Inventeringen av skyddsvärda statliga skogar ledde till att Naturvårdsver-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ket pekade ut cirka 16 100 hektar produktiv skogsmark på Fortifikations-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">verkets marker som skogar med höga naturvärden. Fortifikationsverket är</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ålagt ett avkastningskrav. Förslaget om att uppdra åt Naturvårdsverket att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">i ett fördjupat samråd med Fortifikationsverket klarlägga hur man lång-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">siktigt ska kunna undanta inventerade områden från skogsbruk bedöms</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">bidra till att möjliggöra uppfyllelsen av delmålet om långsiktigt skydd av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">levande skogar. Det bör i första hand vara en fråga för myndigheterna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">själva att pröva hur man kan säkerställa ett långsiktigt skydd av område-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p3 ft3">nas höga naturvärden.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p3 ft4">Statens fastighetsverk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft3">Regeringen anser att det är viktigt att skapa klarhet kring framtiden för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">samtliga 114 skogsområden om cirka 110 000 hektar produktiv skogs-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">mark med höga bevarandevärden som identifierats på Fastighetsverkets</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">marker. Fastighetsverket har klassificerat delar av områdena som produk-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">tionsskog, cirka 42 500 hektar produktiv skogsmark ovanför och nedan-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">för gränsen för fjällnära skog. På resten av de 110 000 hektaren produk-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">tiv skogsmark avstår man frivilligt från skogsbruk. Samtliga dessa skogar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">garanteras nu ett långsiktigt skydd genom att de cirka 42 000 hektar som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">är klassade som produktionsskog överförs till Naturvårdsverket mot en</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft3">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td55"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_126"> <P class="p108 ft7">ersättning baserad på en kommande oberoende värdering. Övriga cirka Prop. 2008/09:214 68 000 hektar överförs till Naturvårdsverket utan ersättning. Samtliga</P> <P class="p101 ft7">områden kan successivt erhålla skydd som naturreservat. Ersättningen för Fastighetsverkets mark ska finansieras från de medel som anvisats för skydd av naturområden, anslaget för biologisk mångfald (anslag 1:3, utgiftsområde 20).</P> <P class="p138 ft4">Övriga myndigheter</P> <P class="p271 ft7">Jordbruksverket och Fiskeriverket får tillsammans med Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ett uppdrag om grön infrastruktur. Uppdraget ska rymmas inom ramen för befintliga anslag.</P> <P class="p103 ft5">Statskontoret får ett uppdrag om en översyn av formerna för intrångsvärdering. Uppdraget ska rymmas inom ramen för myndighetens befintliga anslag.</P> <P class="p414 ft12"><SPAN class="ft12">14.2</SPAN><SPAN class="ft71">Länsstyrelserna</SPAN></P> <P class="p121 ft3">Länsstyrelserna har ett ansvar för formellt skydd av naturområden på regional nivå, bland annat när det gäller naturreservat, flera andra områdesskydd och naturvårdsavtal. Det innebär ett ansvar för att med stöd av de centrala myndigheterna genomföra många av förslagen i propositionen och att verka för ett genomslag i arbetet för de förhållningssätt som redovisas. Flera förslag rör inriktningen på pågående verksamhet, exempelvis det förstärkta arbetet med naturvårdsavtal. Detta bör dock kompenseras av att antalet naturreservatsärenden väntas minska något, samtidigt som avtalen är administrativt mindre resurskrävande. Arbetet med regionala landskapsstrategier är ett befintligt uppdrag från regleringsbrevet för länsstyrelserna 2009. Storstadslänens uppdrag om tätortsnära natur är också ett befintligt uppdrag. Länsstyrelsernas ansvar för att på regional nivå stötta kommunerna i naturvårdsarbetet tydliggörs, vilket inte bedöms leda till något betydande merarbete. Ökad användning av ersättningsmark, som föreslås i avsnitt <A href="#page_78">8.8, </A>kan innebära ett visst merarbete för länsstyrelserna.</P> <P class="p134 ft3">När det gäller nya uppdrag ska länsstyrelserna tillsammans med Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen påbörja arbetet med att initiera och genomföra Kometprogrammet. Tillsammans med de centrala myndigheterna och andra aktörer ska riktlinjer tas fram för arbetet och därefter ska det praktiska genomförandet påbörjas.</P> <P class="p119 ft7">Det nya Lonaprogrammet avses att koordineras nationellt av Naturvårdsverket och handläggas regionalt av länsstyrelserna på samma sätt som gjordes beträffande tidigare programsatsning.</P> <P class="p103 ft3">Några förslag innebär ökade arbetsinsatser på länsstyrelserna. Andra förslag bedöms mera påverka formerna för arbetet och därmed kunna ske inom ramen för befintliga anslag. När det gäller Kometprogrammet ska</P> <P class="p101 ft3">5 miljoner kronor utgå för 2010 för de aktuella länsstyrelserna från anslaget för biologisk mångfald. För det administrativa arbetet med Lonaprogrammet ska medel utgå till länsstyrelserna omfattande högst 5 procent av de anslagna medlen till Lona eller 2,5 miljoner kronor för 2010. De</P> <P class="p18 ft65">regionala <NOBR>Värna–vårda–visa-programmen</NOBR> ska finansieras inom ramen för</P> <P class="p389 ft3">125</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <P class="p137 ft5">de medel för skötsel av skyddade naturområden som länsstyrelserna årli- Prop. 2008/09:214 gen erhåller från Naturvårdsverket från anslaget för biologisk mångfald.</P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft12">14.3</SPAN><SPAN class="ft72">Statsfinansiella konsekvenser</SPAN></P> <P class="p415 ft3">En ökad användning av naturvårdsavtal innebär att kostnaderna för dessa kommer att öka. Det uppvägs av att motsvarande kostnader för ersättningar vid bildande av naturreservat och biotopskyddsområden minskar, eftersom naturvårdsavtalen i högre utsträckning än i dag avses användas i stället för sådana skydd.</P> <P class="p173 ft3">En översyn av ersättningsnivåerna för naturvårdsavtal avses att göras av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Eventuella höjda ersättningar finansieras inom ramen för befintliga anslag. Trots höjda ersättningsnivåer bedöms naturvårdsavtal vara kostnadseffektivare för staten, eftersom ersättningsnivån för avtalen ska vara lägre än den som gäller för intrångsersättning vid bildande av naturreservat och biotopskyddsområden.</P> <P class="p188 ft7">Det föreslås att formerna för värdering av intrångsersättning vid bildande av naturreservat och biotopskydd ses över så att tillämpningen sker på samma sätt hos Skogsstyrelsen respektive Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Förslaget bedöms inte påverka statens kostnader.</P> <P class="p179 ft3">Förslaget om användning av ersättningsmark som kompensation vid naturreservat som bildas med intrångsersättning bedöms inte påverka ersättningsnivåerna. Vissa ökade administrativa kostnader kan förväntas eftersom överenskommelser som inbegriper ersättningsmark är mera komplicerade än sådana med enbart ekonomiska ersättningar. Föreslagen förändring ska finansieras inom ramen för berörda myndigheters befintliga anslag.</P> <P class="p132 ft7">När det gäller Kometprogrammet ska högst 5 miljoner kronor utgå för 2010 för de aktuella länsstyrelserna från Naturvårdsverkets anslag för biologisk mångfald (anslag 1:3, utgiftsområde 20). Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens arbete ska ske inom ramen för myndigheternas anslag.</P> <P class="p416 ft7">Det införs ett nytt bidrag till lokala naturvårdssatsningar (Lona), som omfattar 50 miljoner kronor för 2010. Finansiering ska ske inom ramen för anslaget för biologisk mångfald.</P> <P class="p179 ft3">Medel till länsstyrelsernas administration av bidragen får utgå med högst 5 procent av Lonamedlen eller högst 2,5 miljoner kronor för 2010. Medlen som anslås inom ramen för anslaget för biologisk mångfald för nämnda åtgärder innebär att en omfördelning från andra åtgärder inom anslaget måste göras. Vid denna omfördelning ska medel för skydd av natur fortsatt vara prioriterade.</P> <P class="p132 ft7">Ersättningen för Fastighetsverkets mark som avses långsiktigt skyddas ska finansieras från de medel som anvisats för skydd av naturområden, anslaget för biologisk mångfald (anslag 1:3, utgiftsområde 20).</P> <P class="p132 ft7">Flera av de övriga förslagen innebär vissa begränsade uppgifter för olika myndigheter. Dessa uppgifter ska rymmas inom ramen för respektive myndighets befintliga anslag.</P> <P class="p417 ft3">126</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p182 ft12"><SPAN class="ft12">14.4</SPAN><SPAN class="ft71">Kommunerna</SPAN></P> <P class="p418 ft3">I propositionen lämnas inga förslag som innebär nya krav på kommunerna. Däremot lämnas flera förslag som innebär att kommunerna ges möjligheter att arbeta med naturvårdsfrågor, bland annat förslagen om nya bidrag till lokala naturvårdssatsningar (Lona) och möjligheten att bilda kommunala biotopskyddsområden.</P> <P class="p11 ft7">Lonabidragen innebär att kommuner eller andra lokala aktörer kan ansöka om statsbidrag för naturvårdsprojekt. Bidragen innebär en möjlighet för kommunerna att få delfinansiering för vissa naturvårdsåtgärder.</P> <P class="p419 ft12"><SPAN class="ft12">14.5</SPAN><SPAN class="ft71">Enskilda och företag</SPAN></P> <P class="p420 ft3">Flera av propositionens förslag syftar till att skapa en bättre samverkan mellan naturvårdsmyndigheterna och markägare samt verka för större delaktighet från markägarna i naturvården. Utbildningsinsatserna inom ramen för Dialog för naturvården är en sådan insats.</P> <P class="p13 ft3">Det föreslagna Kometprogrammet innebär bland annat att markägarna i högre utsträckning kan ta initiativ till bevarandeåtgärder på sin mark. Ge- nom informationsinsatser bedöms markägarens kunskap om naturvärdena öka. Genom att markägaren själv får möjlighet att lämna förslag till bevarande av natur förväntas intresset för naturvårdsåtgärder kunna öka.</P> <P class="p10 ft7">I de föreslagna samrådsgrupperna för naturvård bör representanter för olika aktörer medverka. Det kan röra markägare, företrädare för skogsbruket och olika intresseorganisationer.</P> <P class="p13 ft3">En ökad användning av naturvårdsavtal och en översyn av formerna för sådana avtal bör ge större möjligheter att finna lösningar som passar den enskilde markägaren bättre. Det bör därmed finnas flera valmöjligheter mellan olika skyddsformer.</P> <P class="p13 ft3">En högre kvalitet i processer och arbetssätt från myndigheterna liksom ett mera enhetligt arbete över landet bör nås genom de processbeskrivningar och den kontinuerliga uppföljning som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen utför. En mera likartad handläggning och en kontinuerlig förbättring av naturvårdsarbetet bedöms vara positiv för markägaren. Detsamma gäller den föreslagna översynen av formerna för värdering av intrångsersättning.</P> <P class="p10 ft5">Ökade möjligheter att erhålla ersättningsmark bedöms vara positivt för markägarna.</P> <P class="p419 ft12">14.6 Miljön och miljömålen</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr8 td156"><SPAN class="p3 ft3">Förslagen har som helhet avsikten att de miljökvalitetsmål som rör skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p3 ft3">av naturområden ska uppnås. Vissa förslag syftar till att öka takten i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">genomförandet. Andra förslag syftar till att förbättra processerna och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">arbetsformerna vid genomförande av skydd av naturområden och be-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p3 ft3">döms inte påverka hur snabbt miljökvalitetsmålen nås. Dock bedöms</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p3 ft3">bättre former för samverkan mellan myndigheterna, markägarna och</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td157"><SPAN class="p22 ft3">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td156"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_129"> <P class="p137 ft7">andra aktörer på naturvårdsområdet generellt vara positivt för ett för- Prop. 2008/09:214 bättrat naturvårdsarbete på sikt, vilket bedöms vara positivt också för miljökvalitetsmålen.</P> <P class="p421 ft76"><SPAN class="ft12">14.7</SPAN><SPAN class="ft81">Förslaget om ändringar i reglerna om biotopskyddsområden</SPAN></P> <P class="p422 ft4">Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå</P> <P class="p175 ft3">Enligt gällande bestämmelser har kommuner ingen möjlighet att bilda biotopskyddsområden. Endast Skogsstyrelsen och länsstyrelsen har rätt att besluta om bildande av sådana biotopskyddsområden som avses i bilaga 2 respektive 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.</P> <P class="p188 ft7">Biotopskyddsområde har som skyddsform betydande likheter med naturreservat. Det handlar många gånger om områden som behöver ett särskilt skydd i syfte att bevara och vårda värdefulla naturmiljöer.</P> <P class="p179 ft3">Kommunerna har redan i dag betydande befogenheter i fråga om områdesskydd av olika slag. De får exempelvis besluta om bildande av naturreservat och vattenskyddsområden, vilket många gånger kräver ganska omfattande och komplicerade utredningar.</P> <P class="p132 ft7">Det är inte längre motiverat att ha den begränsning som finns i reglerna om bildande av biotopskyddsområden. Kommunerna bör också ha en möjlighet att bidra i arbetet med att skydda värdefulla naturmiljöer.</P> <P class="p179 ft3">Gällande rätt innebär vidare att det inte finns någon möjlighet att ge dispens från det förbud som gäller inom biotopskyddsområden som har bildats genom ett beslut i det enskilda fallet av Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, dvs. sådana områden som i dag anges i bilagorna 2 och 3 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Däremot finns det en möjlighet att ge en dispens beträffande de biotopskyddsområden som anges i bilaga 1 till förordningen. Erfarenheter visar att det kan uppkomma situationer där det kan vara motiverat att ge en dispens även beträffande områden enligt bilagorna 2 och 3 till förordningen. Praxis har utvecklats i riktning mot att sådana biotopskyddsområden kan omfatta större mark- eller vattenområden än tidigare. Det blir då svårare att vid beslutet om att bilda området förutse hur markanvändningen påverkas av förbudet mot verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön. Det finns därför ett behov av att i undantagsfall kunna ge en dispens även beträffande områden som avses i bilagorna 2 och 3 till förordningen.</P> <P class="p176 ft4">Alternativa lösningar</P> <P class="p270 ft7">En alternativ lösning i fråga om kommunernas rätt att bilda biotopskyddsområden är att begränsa rätten till de områden som får beslutas av länsstyrelsen. Kommunerna skulle då inte få besluta i fråga om de biotopskyddsområden som Skogsstyrelsen beslutar om. En sådan lösning skulle begränsa kommunernas möjlighet att bidra till ett förbättrat skydd för värdefulla naturmiljöer.</P> <P class="p423 ft3">128</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft4">Nollalternativet</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p22 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft3">När det gäller möjligheten att bilda biotopskyddsområden innebär noll-</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">alternativet att kommunerna även i fortsättningen inte kan använda denna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skyddsform för att bidra till ett förbättrat skydd för värdefulla naturmiljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">er.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">När det gäller möjligheten att ge dispens inom sådana biotopskydds-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">områden som avses i bilagorna 2 och 3 till förordningen (1998:1252) om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">områdesskydd enligt miljöbalken m.m. innebär nollalternativet att det</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">kan uppkomma situationer då det inte är möjligt att ge en dispens trots att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">det kan vara motiverat med hänsyn till angelägna allmänna eller enskilda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">intressen. De omständigheter som enligt praxis kan utgöra särskilda skäl</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">för en dispens inom områden som i dag anges i bilaga 1 till förordningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">skulle kunna finnas även i fråga om biotopskyddsområden enligt bilagor-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">na 2 och 3. Trots det skulle det utan en lagändring inte vara möjligt att ge</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">en dispens i det senare fallet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p3 ft4">Vilka som berörs av regleringen</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft3">Förslaget om ändring i reglerna om biotopskyddsområden berör i första</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">hand Skogsstyrelsen, länsstyrelserna, kommunerna och markägare inom</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">biotopskyddsområden.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">Kommunerna får ökade befogenheter på biotopskyddsområdet. De får</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">en möjlighet att bilda sådana biotopskyddsområden som avses i bilagorna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">2 och 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbal-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ken m.m. De kommer i fråga om sådana områden att pröva ansökningar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">om dispens från det förbud som anges i 7 kap. 11 § andra stycket miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">balken.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">Skogsstyrelsen och länsstyrelserna påverkas främst av förslaget att in-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">föra regler om dispens beträffande sådana biotopskyddsområden som av-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ses i bilagorna 2 och 3 till förordningen om områdesskydd enligt miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">balken m.m. Ansökningar om dispens ska prövas av den myndighet som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">har beslutat om inrättande av biotopskydd.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter påverkas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">av förslaget, om kommunerna utnyttjar möjligheten att besluta om bild-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ande av biotopskyddsområden. De berörs också av förslaget att det ska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">vara möjligt att få dispens beträffande sådana biotopskyddsområden som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">avses i bilagorna 2 och 3 till förordningen om områdesskydd enligt mil-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">jöbalken m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p3 ft4">Kostnadsmässiga och andra konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft3">Förslaget bedöms ha små kostnadsmässiga eller andra konsekvenser för</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">Skogsstyrelsen, länsstyrelserna, kommunerna. Detsamma gäller fastig-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">hetsägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter inom biotop-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">skyddsområden. Det föreslås inga regler som innebär någon skyldighet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">för kommunerna att besluta i frågor som rör biotopskyddsområden. Om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">kommunerna utnyttjar möjligheten att bilda biotopskyddsområden, kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">mer det att medföra vissa kostnader för kommunen. Ett beslut om bild-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ande av ett biotopskyddsområde behöver föregås av en utredning om det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">är lämpligt att skydda ett visst mark- eller vattenområde och vilka konse-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p3 ft3">kvenser detta kan få för berörda fastigheter. Ibland kommer det att väck-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td34"><SPAN class="p22 ft3">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td55"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_131"> <P class="p137 ft7">as frågor om ersättning enligt 31 kap. miljöbalken för det intrång som Prop. 2008/09:214 biotopskyddet kan innebära. Sådan ersättning ska enligt förslaget betalas</P> <P class="p172 ft3">av kommunen. Om en kommun bildar ett biotopskyddsområde kan det uppkomma en fråga om dispens från förbudet enligt 7 kap. 11 § andra stycket. Kommunen prövar en ansökan om dispens. Kommunen har en möjlighet att besluta om avgift för sådana dispensprövningar.</P> <P class="p179 ft7">Skogsstyrelsen och länsstyrelserna påverkas av förslaget om nya regler om dispens beträffande sådana biotopskyddsområden som avses i bilagorna 2 och 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.</P> <P class="p132 ft3">Med hänsyn till att det vid beslut om att bilda biotopskyddsområden i det enskilda fallet görs en noggrann bedömning av vilka konsekvenser beslutet får inom området, bedöms behovet av att ansöka om dispens i ett senare skede bli litet. Kostnadsökningen hos Skogsstyrelsen och länsstyrelserna bör därför bli marginell.</P> <P class="p179 ft3">Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter påverkas av förslaget i den mån kommunerna utnyttjar möjligheten att bilda biotopskyddsområden. Om så sker kan de i ökad utsträckning bidra till att mark avsätts för att skydda värdefulla naturmiljöer. Förslaget att avskaffa toleransavdraget i 31 kap. 6 § miljöbalken innebär att de i dessa fall får ökad ersättning om pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras.</P> <P class="p188 ft3">Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter får en möjlighet att ansökan om dispens beträffande sådana biotopskyddsområden som avses i bilagorna 2 och 3 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Om det finns särskilda skäl för en dispens, kan de få bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som annars inte är tillåten inom ett biotopskyddsområde.</P> <P class="p140 ft7">Med hänsyn till vad som anförts i avsnitt 9.1 om en restriktiv tillämpning och till att antalet dispensprövningar bedöms bli begränsat, är risken liten att skyddet för biotopskyddsområden urholkas på grund av den utökade dispensmöjligheten.</P> <P class="p424 ft6">Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen</P> <P class="p425 ft3">Förslaget påverkar inte Sveriges gemenskapsrättsliga åtaganden.</P> <P class="p426 ft14">Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser</P> <P class="p427 ft7">Särskilda hänsyn behöver inte tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdandet, som föreslås bli den 1 januari 2010. Det finns inget behov av speciella informationsinsatser.</P> <P class="p428 ft6">Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt?</P> <P class="p429 ft7">Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt.</P> <P class="p413 ft3">130</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p430 ft76"><SPAN class="ft12">14.8</SPAN><SPAN class="ft82">Förslaget om avskaffat toleransavdrag vid beslut om områdesskydd m.m.</SPAN></P> <P class="p219 ft4">Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå</P> <P class="p302 ft3">Av 31 kap. 4 och 6 §§ miljöbalken framgår att den ersättning som en fastighetsägare har rätt till på grund av beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras ska minskas med ett belopp som motsvarar vad fastighetsägaren är skyldig att tåla utan ersättning. Detta avdrag benämns vanligen toleransavdrag och har i praxis bestämts till mellan cirka 4 och 10 procent av ersättningen.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr8 td156"><SPAN class="p62 ft3">Nuvarande ersättningsnivåer vid avsättning av mark för naturvårds-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">ändamål upplevs av många markägare som alltför låga. Regleringen leder</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p3 ft3">till en ovilja hos markägaren att avstå mark i bevarandesyfte. Den leder</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">också till utdragna och dyra förhandlingar om markavsättning.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p62 ft3">Bestämmelsen om toleransavdrag innebär därmed att statens arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p3 ft3">med att skydda värdefull natur försvåras. Följden är att färre naturreser-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">vat och biotopskyddsområden kan skyddas och att det blir svårare att nå</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">miljökvalitetsmålet Levande skogar.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p62 ft3">Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 uttalat att metoder och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">instrument inom arbetet med skydd av värdefull natur måste utvecklas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">och att markägarens medverkan i naturvårdsarbetet ska stärkas. Av pro-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p3 ft3">positionen framgår att arbetet tillsammans med markägare ska stärkas, att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">markägarens kunskap och engagemang ska tas till vara, att flexibla</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">skyddsformer ska utvecklas och att delaktigheten i att förvalta naturvär-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p3 ft3">den för framtiden ska stimuleras. Åtgärder i syfte att förbättra de ekono-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">miska villkoren vid skydd av naturområden är en viktig del i arbetet med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p3 ft3">att stimulera markägarens medverkan i naturvårdsarbetet.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p3 ft4">Alternativa lösningar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td156"><SPAN class="p3 ft3">I arbetet med regeringens planerade proposition om områdesskydd be-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">handlas förslag till andra åtgärder som syftar till att utöka skyddet för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p3 ft3">värdefull natur. De föreslagna åtgärderna innebär dock inte att man kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">mer till rätta med de problem som toleransavdraget enligt 31 kap. 6 §</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p3 ft3">miljöbalken ger upphov till.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p3 ft4">Nollalternativet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td156"><SPAN class="p3 ft3">Om toleransavdraget i 31 kap. 6 § miljöbalken inte avskaffas förbättras</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">inte de ekonomiska drivkrafterna för markägare att medverka vid avsätt-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p3 ft3">ning av mark för naturvårdsändamål. Därmed uteblir den positiva effekt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p3 ft3">på naturvårdarbetet som förslaget bedöms medföra.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p3 ft4">Vilka som berörs av regleringen</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td156"><SPAN class="p3 ft3">Förslaget berör de markägare, både enskilda och juridiska personer, som</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft3">får höjd ersättning vid beslut som rör områdesskydd m.m. enligt miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p3 ft3">balken.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td157"><SPAN class="p22 ft3">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td156"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_133"> <P class="p131 ft7">Förslaget berör Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, länsstyrelserna och Prop. 2008/09:214 kommunerna. Deras arbete med avsättning av mark bör underlättas som</P> <P class="p172 ft7">en följd av att markägaren ges bättre ekonomiska drivkrafter att medverka till att skydda mark- eller vattenområden för naturvårdsändamål. De administrativa kostnaderna bedöms minska något. Samtidigt medför förslaget en viss kostnadsökning för de ersättningar som betalas ut.</P> <P class="p138 ft4">Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av föreslagen ändring</P> <P class="p256 ft3">Den föreslagna ändringen får statsfinansiella konsekvenser och innebär en ökning med mellan cirka 4 och 10 procent av de ersättningar som betalas ut med stöd av 31 kap. 4 § miljöbalken. Sammantaget beräknas ett slopande av toleransavdraget innebära en ökning med 12 miljoner kronor, beräknat på 2006 års ersättningsnivåer. Denna ökning finansieras inom ramen för de befintliga anslagen 1:3 inom utgiftsområde 20 och 1:2 inom utgiftsområde 23. När det gäller vattenskyddsområden är det mycket ovanligt att intrånget i markanvändningen är så ingripande att det uppkommer en ersättningsskyldighet enligt 31 kap. 4 § miljöbalken. Ett avskaffande av toleransavdraget beräknas därför endast ha försumbara effekter på ersättningarna som rör vattenskyddsområden.</P> <P class="p341 ft5">Ändringen bedöms inte ha någon avgörande betydelse för förutsättningarna att bilda kulturreservat.</P> <P class="p431 ft6">Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen</P> <P class="p425 ft3">Förslaget påverkar inte Sveriges gemenskapsrättsliga åtaganden.</P> <P class="p426 ft14">Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser.</P> <P class="p432 ft7">Särskilda hänsyn behöver inte tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdandet, som föreslås bli den 1 januari 2010. När det gäller avskaffandet av toleransavdraget föreslås en övergångsbestämmelse för mål i miljödomstolen om ersättning på grund av ett beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Det finns inget behov av speciella informationsinsatser.</P> <P class="p433 ft6">Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt</P> <P class="p391 ft7">Ett avskaffande av toleransavdraget innebär högre ersättning till markägaren, vilket bör gynna de företag som påverkas av att pågående markanvändning avsevärt försvåras eller vars mark tas i anspråk vid beslut om områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken m.m. Förändringen bedöms främst påverka skogs- och jordbruksföretag. Beräknat på de ersättningar som betalades ut under 2006 väntas förändringen medföra en ökning av dagens ersättningsnivåer med 12 miljoner kronor.</P> <P class="p434 ft3">132</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p21 ft1">15 Författningskommentar</P> <P class="p43 ft12"><SPAN class="ft12">15.1</SPAN><SPAN class="ft71">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken</SPAN></P> <P class="p435 ft16">7 kap. 11 §</P> <P class="p436 ft3">Paragrafen ändras i flera avseenden. Ändringarna innebär ökade möjligheter för kommunerna att besluta i frågor som rör biotopskyddsområden, ökade möjligheter att besluta om dispens från det förbud som gäller inom biotopskyddsområden och ett förtydligande av om beslut om bildande av biotopskyddsområden utgör normbeslut eller förvaltningsbeslut.</P> <P class="p437 ft3">I <SPAN class="ft4">första stycket </SPAN>finns som tidigare ett bemyndigande om bildande av biotopskyddsområden. Bemyndigandet avser små mark- eller vattenområden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Att ordet ”mindre” ersätts med ”små” är endast en språklig justering och innebär ingen ändring när det gäller hur stort ett biotopskyddsområde kan vara. Det bör i enlighet med den praxis som har utvecklats i frågan inte finnas något hinder mot att bilda biotopskyddsområden som omfattar upp till cirka 20 hektar (jfr prop. 2004/05:150, s. 158).</P> <P class="p437 ft3">Bemyndigandet om bildande av biotopskyddsområden delas in i två punkter och preciseras i syfte att tydliggöra att sådana områden kan tillkomma genom både normbeslut och förvaltningsbeslut. Enligt <SPAN class="ft4">första punkten </SPAN>får regeringen meddela föreskrifter om att samtliga lätt igenkännbara områden av ett visst slag i landet eller i en del av landet ska utgöra biotopskyddsområden. Detta motsvarar det bemyndigande som har utnyttjats av regeringen genom bestämmelser i 5 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Bestämmelserna innebär att de typer av mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 till förordningen utgör biotopskyddsområden i hela landet. Regeringens beslut om dessa biotopskyddsområden utgör generella föreskrifter. En utgångspunkt är att markägaren utan svårighet ska kunna identifiera de typer av biotoper, till exempel åkerholmar, som omfattas av föreskrifterna.</P> <P class="p438 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">andra punkten </SPAN>får regeringen meddela föreskrifter om att en myndighet eller kommun i det enskilda fallet får besluta att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde. Av första ledet i bestämmelsen följer att ett sådant beslut endast kan fattas i fråga om små mark- eller vattenområden. Gränserna för området ska anges i beslutet. Regeringen har sedan tidigare meddelat föreskrifter om vissa typer av mark- eller vattenområden som sedan ligger till grund för en myndighets beslut om att bilda ett biotopskyddsområde i ett särskilt fall. Enligt 6 och 7 §§ förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. får Skogsstyrelsen och länsstyrelsen inrätta biotopskyddsområden avseende sådana typer av mark- eller vattenområden som anges i bilaga 2 respektive 3 till förordningen. I den nya andra punkten klargörs att sådana beslut utgör förvaltningsbeslut. Avsikten är inte att regeringen ska peka ut enskilda kommuner som får besluta om bildande av biotopskyddsområden, utan att</P> <P class="p439 ft3">kommunerna generellt ska kunna få den möjligheten.</P> <P class="p440 ft3">133</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p362 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">andra stycket första meningen </SPAN>får man, enligt vad som gällt även tidigare, inom ett biotopskyddsområde inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Enligt <SPAN class="ft4">andra meningen </SPAN>får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet, om det finns särskilda skäl. I <SPAN class="ft4">tredje meningen </SPAN>anges vilken myndighet eller kommun som prövar en fråga om dispens. Om dispensen avser ett område enligt första stycket 1, prövas frågan av den myndighet som regeringen bestämmer. Det gäller biotopskyddsområden som har bildats genom generella föreskrifter, dvs. de områden som för närvarande anges i bilaga 1 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. I andra fall prövas frågan om dispens av den myndighet eller kommun som har bildat biotopskyddsområdet. Det gäller områden som har bildats genom ett beslut i det enskilda fallet och som avser sådana typer av områden som för närvarande anges i bilagorna 2 och 3 till förordningen.</P> <P class="p74 ft3">Ändringen innebär att möjligheten att besluta om dispens utvidgas till att avse samtliga biotopskyddsområden, dvs. även sådana områden som bildas genom ett förvaltningsbeslut som rör sådana typer av mark- eller vattenområden som anges i bilagorna 2 och 3 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.</P> <P class="p441 ft3">Förutsättningen för att ge en dispens är som tidigare att det finns särskilda skäl. Kravet på särskilda skäl innebär att möjligheten att ge dispens bör tillämpas restriktivt. Den praxis som finns i fråga om dispenser avseende biotopskyddsområden som bildats genom generella föreskrifter bör kunna ge vägledning även vid prövningen av dispenser från det förbud som gäller inom ett biotopskyddsområde som bildats genom ett beslut i det enskilda fallet. Den praxis som finns i fråga om dispenser som rör naturreservat bör också kunna ge vägledning. I samband med ett beslut i det enskilda fallet om att bilda ett biotopskyddsområde prövas även om fastighetsägaren eller innehavare av särskild rätt till fastigheten har rätt till ersättning på grund av att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras. Med hänsyn till att det då prövas hur rådighetsinskränkningen inverkar på markanvändningen inom det avgränsade område som omfattas av biotopskydd, bör behovet av att ge en dispens i ett senare skede normalt vara begränsat i ett sådant fall. Det kan dock finnas särskilda skäl för en dispens med hänsyn till ett angeläget allmänt intresse. I undantagsfall bör en dispens även kunna ges på grund av ett enskilt intresse.</P> <P class="p442 ft3">I <SPAN class="ft4">tredje stycket </SPAN>anges att de åtgärder som behövs för att vårda ett biotopskyddsområde får vidtas av kommunen, om den har bildat området, och i fråga om andra områden av den myndighet som regeringen bestämmer. Bestämmelsen har utformats i enlighet med vad <SPAN class="ft4">Lagrådet </SPAN>har anfört. Ändringen innebär att en kommun får vidta åtgärder för att vårda ett biotopskyddsområde som den har bildat. Enligt bemyndigandet får den myndighet som regeringen bestämmer inte vidta åtgärder för ett biotopskyddsområde som kommunen har bildat. Innan en åtgärd vidtas ska den som äger eller har särskild rätt till området underrättas särskilt.</P> <P class="p58 ft7">Bestämmelsen i <SPAN class="ft14">fjärde stycket </SPAN>ändras så att den enbart gäller beslut enligt andra punkten i första stycket. Bestämmelsen har utformats i enlighet med <SPAN class="ft14">Lagrådets </SPAN>förslag. Beslut enligt andra punkten i första stycket utgör förvaltningsbeslut och bör därför, till skillnad mot normbeslut en-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p378 ft3">134</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_136"> <P class="p108 ft5">ligt första punkten, omfattas av bestämmelsen om att ett beslut gäller Prop. 2008/09:214 omedelbart även om det överklagas.</P> <P class="p147 ft16">19 kap. 1 §</P> <P class="p150 ft7">Enligt bestämmelserna i <SPAN class="ft14">andra stycket </SPAN>får vissa kommunala beslut överklagas hos länsstyrelsen om inte annat är särskilt föreskrivet. I <SPAN class="ft14">första meningen </SPAN>finns en uppräkning som avser kommunala beslut om bildande, ändring eller upphävande av olika slags områdesskydd enligt 7 kap. Be- stämmelsen ändras så att även beslut om biotopskyddsområden omfattas av bestämmelsen. Ändringen är en följd av att kommuner får en möjlighet att besluta om bildande av biotopskyddsområden.</P> <P class="p174 ft16">31 kap. 4 §</P> <P class="p271 ft3">I första stycket räknas upp vissa beslut enligt miljöbalken som kan innebära en rätt till ersättning. Den tidigare tredje punkten delas in i två punkter. Den nya <SPAN class="ft4">tredje punkten </SPAN>gäller ersättning på grund av beslut som avser biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket 1, dvs. de biotopskyddsområden som har bildats genom generella föreskrifter. Dessa områden anges i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Rätten till ersättning enligt paragrafen gäller beslut om dels dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket som har förenats med särskilda villkor, dels en vägran att ge en dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket. Bestämmelsen innebär som tidigare att det inte finns en rätt till ersättning redan på grund av ett beslut om att meddela generella föreskrifter om biotopskyddsområden.</P> <P class="p129 ft3">Enligt den nya <SPAN class="ft4">fjärde punkten </SPAN>kan det finnas en rätt till ersättning på grund av ett beslut om bildande av ett biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 § första stycket 2. Ett sådant beslut innebär att förbudet i 7 kap. 11 § andra stycket mot verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön gäller inom det bildade biotopskyddsområdet. Denna punkt gäller sådana biotopskyddsområden som bildas av en myndighet eller kommun genom ett beslut i det enskilda fallet. Bestämmelsen innebär inte att det finns en rätt till ersättning på grund av ett efterföljande beslut om att vägra en dispens avseende ett sådant biotopskyddsområde. Rätten till ersättning prövas i samband med bildandet av området.</P> <P class="p443 ft3">Vissa redaktionella ändringar görs också i första stycket.</P> <P class="p444 ft16">31 kap. 5 §</P> <P class="p150 ft3">Ändringen i <SPAN class="ft4">första stycket </SPAN>innebär ett förtydligande av att bestämmelsen endast gäller vissa av de beslut som avses i 4 § första stycket. Bestämmelsen rör vissa tillståndsfrågor och är inte relevant för biotopskyddsområden. I bestämmelsen hänvisas därför inte längre till beslut som rör sådana områden.</P> <P class="p119 ft3">Det tidigare andra stycket utgår. Den tidigare bestämmelsen behövs inte längre, eftersom det i 4 § första stycket 3 och 4 har preciserats vilka beslut avseende biotopskyddsområden som kan innebära en rätt till ersättning enligt den paragrafen.</P> <P class="p123 ft3">Vissa språkliga ändringar görs också i paragrafen.</P> <P class="p445 ft3">135</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft16">31 kap. 7 §</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p22 ft3">Prop. 2008/09:214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft3">Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som är skyldig att betala er-</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">sättning enligt 4 §. Huvudregeln är att sådan ersättning betalas av staten.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">Om det är en kommun som har meddelat det beslut som avses i 4 §, ska</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ersättningen i stället betalas av kommunen. Ändringen innebär att kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">munen är betalningsskyldig om den till exempel har beslutat i det enskil-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">da fallet om att bilda ett biotopskyddsområde och det finns en rätt till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft3">ersättning enligt 4 §.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p3 ft16">31 kap. 31 §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft3">Bestämmelsen i <SPAN class="ft4">andra stycket första meningen </SPAN>ändras till följd av änd-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ringen i 5 §. Hänvisningen är numera till fall som avses i 5 § andra styck-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p3 ft3">et. Vissa språkliga ändringar görs också i paragrafen.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p3 ft16">Övergångsbestämmelsen i punkten 2</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft3">Övergångsbestämmelsen har betydelse för i vilka fall bestämmelsen om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">toleransavdrag i 31 kap. 6 § fortfarande gäller. Talan om ersättning på</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">grund av sådana beslut som avses i 31 kap. 4 § kan väckas vid miljödom-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">stolen enligt 31 kap. 13 och 14 §§. Enligt 31 kap. 13 § är det den som vill</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">göra anspråk på ersättning som ska väcka talan hos miljödomstolen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">Talan ska väckas inom ett år från det att beslutet som anspråket grundas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">på har vunnit laga kraft. Bestämmelserna i 31 kap. 14 § innebär att den</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">myndighet eller kommun som är ersättningsskyldig vid beslut om vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">områdesskydd kan väcka talan mot en sakägare för att i förväg få fast-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ställt villkoren för ersättning, dvs. innan myndigheten eller kommunen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">beslutar om att inrätta områdesskyddet. Övergångsbestämmelsen klargör</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">vad som gäller övergångsvis om mål enligt dessa paragrafer pågår när</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">lagen träder i kraft.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">punkten a) </SPAN>gäller äldre bestämmelser i mål enligt 31 kap. 13 §</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">om ersättning på grund av ett beslut som har meddelats före den 1 januari</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">2010. Avgörande enligt bestämmelsen är när en myndighet har beslutat</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">om exempelvis bildande av ett naturreservat. Om ett sådant beslut har</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">meddelats före den 1 januari 2010, gäller 31 kap. 6 § även efter lagens</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">ikraftträdande i mål om ersättning vid miljödomstolen. Ett toleransavdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ska alltså göras som tidigare i dessa fall. Det gäller även om myndighe-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">tens beslut vinner laga kraft först efter den 31 december 2009.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">Det spelar ingen roll när markägaren väcker talan om ersättning vid</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">miljödomstolen. Äldre bestämmelser gäller även om talan väcks efter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">ikraftträdandet den 1 januari 2010, förutsatt att anspråket grundas på ett</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">beslut som har meddelats före den 1 januari 2010.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p62 ft3">Äldre bestämmelser gäller även om miljödomstolens avgörande i er-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">sättningsfrågan överklagas till högre instans.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p62 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">punkten b) </SPAN>gäller äldre bestämmelser också i mål enligt 31 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">14 § om fastställelse av villkor för ersättning, om talan har väckts före</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">den 1 januari 2010. Om talan väcks i miljödomstolen före ikraftträdandet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft3">gäller äldre bestämmelser, vilket innebär att ett toleransavdrag ska göras</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">enligt 31 kap. 6 §. För att detta slutligt ska gälla mellan parterna krävs,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">enligt vad som följer av 31 kap. 14 § andra meningen, att myndigheten</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p3 ft3">eller kommunen beslutar det planerade områdesskyddet med det innehåll</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td34"><SPAN class="p22 ft3">136</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td55"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_138"> <P class="p108 ft5">som förutsatts vid miljödomstolen inom ett år från det att målet har av- Prop. 2008/09:214 gjorts genom en dom som har vunnit laga kraft.</P> <P class="p446 ft30"><SPAN class="ft12">15.2</SPAN><SPAN class="ft83">Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken</SPAN></P> <P class="p422 ft16">10 a §</P> <P class="p105 ft7">Paragrafen innehåller bestämmelser om att strandskydd inträder i vissa fall som rör äldre kommunala planer.</P> <P class="p103 ft3">Paragrafen har tillkommit genom att riksdagen har godkänt regeringens förslag i propositionen Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden (prop. 2008/09:119, bet. 2008/09:MJU13, rskr. 2008/09:227). Genom ett förbiseende har innehållit i <SPAN class="ft4">andra meningen </SPAN>inte fått den lydelse som har varit avsedd. Av författningskommentaren i propositionen framgår det att andra meningen ska reglera inträde av strandskydd även när en detaljplan för ett område som tidigare har omfattats av en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan. I propositionens förslag till lagtext saknades orden ”stadsplan eller byggnadsplan”. Genom denna ändring korrigeras detta.</P> <P class="p447 ft30"><SPAN class="ft12">15.3</SPAN><SPAN class="ft83">Förslaget till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)</SPAN></P> <P class="p422 ft16">19 §</P> <P class="p105 ft3">Paragrafen innehåller regler om rätt till ersättning för skada till följd av ett beslut enligt 18 § första eller andra stycket i en fråga som rör avverkning i fjällnära skog. Paragrafen ändras endast på så sätt att hänvisningen till bestämmelsen i 31 kap. 6 § miljöbalken tas bort. Det innebär att man vid bestämmande av ersättning på grund av ett beslut enligt 18 § första eller andra stycket skogsvårdslagen inte längre ska göra ett avdrag för vad fastighetsägaren är skyldig att tåla utan ersättning, ett så kallat toleransavdrag.</P> <P class="p176 ft16">Övergångsbestämmelsen i punkten 2</P> <P class="p150 ft3">I punkten 2 anges att äldre bestämmelser gäller i mål om ersättning på grund av ett beslut som har meddelats före den 1 januari 2010. Bestämmelsen har övergångsvis betydelse för i vilka fall bestämmelsen om toleransavdrag i 31 kap. 6 § fortfarande gäller. Det som anförs i kommentaren till motsvarande övergångsbestämmelse i lagen om ändring i miljöbalken är relevant även här, dock att det som anförs i fråga om miljödomstolen i stället gäller fastighetsdomstolen.</P> <P class="p448 ft3">137</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="id_1"> <P class="p37 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p449 ft3">Bilaga 1</P> <P class="p450 ft84">Lagförslag i Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens rapport 5838, Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur</P> <P class="p451 ft1">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</P> <P class="p452 ft5">Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken att 31 kap. 6 § ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft15">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p453 ft16">31 kap.</P> <P class="p454 ft3">6 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p49 ft7">Ersättning som avses i 4 § skall minskas med ett belopp som motsvarar vad fastighetsägaren är skyldig att tåla utan ersättning.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p49 ft3">Ersättning som avses i 4 § skall minskas med ett belopp som motsvarar vad fastighetsägaren är skyldig att tåla utan ersättning <SPAN class="ft4">om beslutet gäller</SPAN></P> <P class="p455 ft14"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft19">beslut att inte medge dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket andra meningen inom biotopskyddsområde,</SPAN></P> <P class="p456 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft85">beslut att inte medge tillstånd enligt 7 kap. 28 a – 29 b §§ inom särskilda skyddade områden,</SPAN></P> <P class="p456 ft14"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft19">förelägganden eller förbud enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket som rör viss verksamhet</SPAN><SPAN class="ft7">.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p18 ft3">138</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_140"> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p457 ft3">Bilaga 2</P> <P class="p458 ft84">Remissinstanser Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens rapport 5838, Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur</P> <P class="p217 ft3">Riksrevisionen, Svea hovrätt, Vänersborgs tingsrätt (miljödomstolen), Kammarrätten i Stockholm, Försvarsmakten, Statens räddningsverk, Kustbevakningen, Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Stockholms universitet (Naturgeografiska institutionen), Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden och Växtekologiska institutionen), Göteborgs universitet, Umeå universitet, Mittuniversitetet, Statens jordbruksverk, Fiskeriverket, Sametinget, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges lantbruksuniversitet (Institutionen för skogens ekologi och skötsel i Umeå), Sveriges lantbruksuniversitet (Institutionen för skogsekonomi i Umeå), ArtDatabanken, Centrum för biologisk mångfald, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Sveriges geologiska undersökning, Glesbygdsverket, Verket för näringslivsutveckling (numera Tillväxtverket), Energimyndigheten, Sveaskog Förvaltnings AB, Riksantikvarieämbetet, Naturhistoriska riksmuseet, Kalmar läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Svenska kyrkan, Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenska Samernas Riksförbund, Svenska Naturskyddsföreningen, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Turistföreningen, Svenskt Näringsliv, Bergvik Skog AB, Egendomsnämndernas samarbetsorgan, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Greenpeace, Holmen Skog AB, LRF Skogsägarna, Miljöförbundet Jordens vänner, Norrlandsförbundet, Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, SCA, Skogsentreprenörerna, Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Stiftelsen Tyresta Na- tionalpark, Svenskt Friluftsliv, Sveriges Fiskevattenägareförbund, Sveriges Jordägarförbund, Sveriges Ornitologiska Förening, Södra Skogsägarna, Upplandsstiftelsen, Världsnaturfonden</P> <P class="p459 ft3">139</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV id="p141dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW03214141x1.jpg/" id="p141img1"> </DIV> <P class="p37 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p449 ft3">Bilaga 3</P> <P class="p460 ft74">Lagförslag i betänkandet Nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m., SOU 2008:99</P> <P class="p38 ft1">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</P> <P class="p461 ft3">Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken att 31 kap. 6 § ska upphävas.<A href="#page_141"><SPAN class="ft20">1</SPAN></A></P> <P class="p462 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft11">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</SPAN></P> <P class="p167 ft7"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft17">För talan om ersättning eller inlösen som väckts före ikraftträdandet och för överklagande av beslut eller dom som gjorts före samma tidpunkt, gäller 31 kap. 6 § i sin äldre lydelse.</SPAN></P> <P class="p463 ft87"><SPAN class="ft22">1</SPAN><SPAN class="ft86">Därutöver föreslogs ytterligare ändringar i miljöbalken, som inte behandlas i propositionen.</SPAN></P> <P class="p464 ft3">140</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p457 ft3">Bilaga 4</P> <P class="p465 ft74">Remissinstanser SOU 2008:99, Nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m.</P> <P class="p217 ft3">Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Svea hovrätt, Eskilstuna tingsrätt, Falu tingsrätt, Gotlands tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Jönköpings tingsrätt, Linköpings tingsrätt, Malmö tingsrätt, Nacka tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt, Växjö tingsrätt, Ångermanlands tingsrätt, Affärsverket Svenska Kraftnät, Banverket, Bergsstaten, Boverket, Domstolsverket, Energimarknadsinspektionen, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Glesbygdsverket, Justitiekanslern, Kammarkollegiet, Konkurrensverket, Krisberedskapsmyndigheten, Lantmäteriet, Luftfartsstyrelsen, Luftfartsverket, Na- turvårdsverket, Regelrådet, Riksantikvarieämbetet, Post- och telestyrelsen, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, Statens bostadskreditnämnd, Statens energimyndighet, Statens fastighetsverk, Statens institut för kommunikationsanalys, Statens jordbruksverk, Sveriges geologiska undersökning, Verket för näringslivsutveckling, Vägverket, Avdelningen för fastighetsvetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan, Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, Institutet för fastighetsrättslig forskning vid Uppsala Universitet, Institutionen för teknik och samhälle vid Lunds Tekniska Högskola (Lunds Universitet), Gävle kommun, Göteborgs kommun, Jönköpings kommun, Malmö kommun, Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun, Lantmäterimyndigheten i Skellefteå kommun, Lantmäterimyndigheten i Stockholms kommun, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Egendomsnämndernas samarbetsorgan, Fastighetsmäklarförbundet, Fastighetsrådens och Miljörådens Förening, Fastighetsägarna Sverige, Föreningen för gruvor, mineral och metallproducenter i Sverige, Företagarförbundet, Företagarna, Hi3G Access AB, Hyresgästföreningen, Institutet för Näringslivsforskning, IT & Telekomföretagen, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Lantbrukarnas Riksförbund, MobilTeleBranschen, Näringslivets Regelnämnd, Näringslivets Telekomförening, Samfundet för fastighetsekonomi, SBC ekonomisk förening, Skogsindustrierna, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska Gasföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Lantmätareförening, Södra Skogsägarna, Tele2 Sverige AB, Telenor AB, TeliaSonera AB, Villaägarnas Riksförbund</P> <P class="p466 ft3">141</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft3">Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Om regeringen förordnar att samtliga områden av visst slag skall vara biotopskyddsområden, får den i samband med beslutet meddela föreskrifter om att dispens kan medges för sådan verksamhet eller sådana åtgärder. Dispens får endast medges om det finns särskilda skäl.</SPAN></DIV> <P class="p37 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p449 ft3">Bilaga 5</P> <P class="p467 ft1">Lagförslag i Naturvårdsverkets rapport 5262,</P> <P class="p468 ft1">Biotopskydd för vattenanknutna biotoper</P> <P class="p469 ft1">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</P> <P class="p452 ft5">Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken att 7 kap. 11 § ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft15">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p470 ft16">7 kap.</P> <P class="p471 ft3">11 §</P> <P class="p472 ft7">Mindre mark- eller vattenområden som <SPAN class="ft14">utgör </SPAN>livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda får <SPAN class="ft14">av </SPAN>regeringen <SPAN class="ft14">eller den myndighet som regeringen bestämmer förklaras som </SPAN>biotopskyddsområde. Sådana <SPAN class="ft14">förklaringar </SPAN>får avse <SPAN class="ft14">enskilda områden eller </SPAN>samtliga områden av ett visst slag inom landet eller del av landet.</P> <P class="p473 ft3">Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Om regeringen förordnar att samtliga områden av visst slag skall vara biotopskyddsområden, får den i samband med beslutet meddela föreskrifter om att dispens kan medges för sådan verksamhet eller sådana åtgärder. <SPAN class="ft4">Om regeringen förordnar att annan myndighet får förklara mark- eller vattenområde som biotopskyddsområde får den föreskriva att dispens får medges av den myndigheten. </SPAN>Dispens får endast medges om det finns särskilda skäl.</P> <P class="p474 ft3"><SPAN class="ft4">Regeringen eller </SPAN>den myndighet som regeringen bestämmer får vidta de åtgärder som behövs för att vårda biotopskyddsområde. Innan det vidtas någon åtgärd <SPAN class="ft4">skall </SPAN>den som äger eller har särskild rätt till området underrättas särskilt.</P> <P class="p475 ft5">Ett beslut <SPAN class="ft6">om biotopskyddsområde skall </SPAN>gälla omedelbart även om det överklagas.</P> <P class="p476 ft3">142</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p457 ft3">Bilaga 6</P> <P class="p477 ft1">Remissinstanser Naturvårdsverket rapport 5262,</P> <P class="p478 ft1">Biotopskydd för vattenanknutna biotoper</P> <P class="p479 ft3">Riksrevisionen, Svea hovrätt (Miljööverdomstolen), Växjö tingsrätt (miljödomstolen), Umeå tingsrätt (miljödomstolen), Domstolsverket, Försvarsmakten, Statens fastighetsverk, Kammarkollegiet, Statskontoret, Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Statens jordbruksverk, Fiskeriverket, Sametinget, Sveriges lantbruksuniversitet, ArtDatabanken, Centrum för biologisk mångfald, Riksantikvarieämbetet, Naturhistoriska riksmuseet, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Lantmäteriverket, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Banverket, Vägverket, Sveriges geologiska undersökning, Skogsstyrelsen, Energimyndigheten, Sveaskog Förvaltnings AB, Falköpings, Hagfors, Haparanda, Helsingborgs, Hudiksvalls, Jokkmokks, Karlstads, Kristianstads, Krokoms, Landskrona, Leksands, Ljusdals, Lunds, Norrtälje, Skellefteå, Stockholms, Ulricehamns, Varbergs, Växjö, Ånge, Örebro och Örnsköldsviks kommuner, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Svenska Kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting), Svenska Naturskyddsföreningen, Lantbrukarnas Riksförbund, Svensk Energi, Elforsk AB, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, De små kommunernas samverkan (SmåKom), Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Sveriges Fiskares Riksförbund, Sveriges fiskevattenägareförbund, Sveriges Kust- och Insjöfiskares organisation, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska Förening, Upplandsstiftelsen, Vattenbrukarnas Riksförbund, Vattenregleringsföretagen, Världsnaturfonden</P> <P class="p480 ft3">143</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="id_1"> <P class="p37 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p449 ft3">Bilaga 7</P> <P class="p481 ft1">Lagrådsremissens lagförslag</P> <P class="p290 ft12">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</P> <P class="p482 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken <SPAN class="ft14">dels </SPAN>att 31 kap. 6 § ska upphöra att gälla,</P> <P class="p483 ft5"><SPAN class="ft6">dels </SPAN>att 7 kap. 11 §, 19 kap. 1 §, samt 31 kap. 4, 5, 7 och 31 §§ ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft15">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p484 ft16">7 kap.</P> <P class="p471 ft3">11 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft4">Mindre </SPAN>mark- eller vattenområden som <SPAN class="ft4">utgör livsmiljö </SPAN>för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda får <SPAN class="ft4">av </SPAN>regeringen <SPAN class="ft4">eller den myndighet som regeringen bestämmer förklaras som </SPAN>biotopskyddsområde. Så- dana <SPAN class="ft4">förklaringar </SPAN>får avse <SPAN class="ft4">enskilda områden eller </SPAN>samtliga områden av ett visst slag inom landet eller del av landet.</P> <P class="p50 ft3">Inom biotopskyddsområde får inte <SPAN class="ft4">bedrivas </SPAN>verksamhet eller <SPAN class="ft4">vidtas åtgärder </SPAN>som kan skada naturmiljön. <SPAN class="ft4">Om regeringen förordnar att samtliga områden av visst slag skall vara biotopskyddsområden, får den i samband med beslutet meddela föreskrifter om att dispens kan medges för sådan verksamhet eller sådana åtgärder. Dispens får endast medges </SPAN>om det finns särskilda skäl.</P> <P class="p485 ft14">Regeringen eller <SPAN class="ft7">den myndighet som regeringen bestämmer får vidta de åtgärder som behövs för att vårda biotopskyddsområde. Innan det vidtas någon åtgärd </SPAN>skall <SPAN class="ft7">den</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p486 ft4">Regeringen får i fråga om små <SPAN class="ft3">mark- eller vattenområden som </SPAN>på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer <SPAN class="ft3">för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda meddela föreskrifter om</SPAN></P> <P class="p487 ft14"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft17">att samtliga </SPAN>lätt igenkännbara <SPAN class="ft7">områden av ett visst slag i landet eller i </SPAN>en <SPAN class="ft7">del av landet ska </SPAN>utgöra <SPAN class="ft7">biotopskyddsområden, och</SPAN></P> <P class="p488 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft85">att en myndighet eller kommun i det enskilda fallet får besluta att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde.</SPAN></P> <P class="p489 ft3">Inom <SPAN class="ft4">ett </SPAN>biotopskyddsområde får <SPAN class="ft4">man </SPAN>inte <SPAN class="ft4">bedriva en </SPAN>verksamhet eller <SPAN class="ft4">vidta en åtgärd </SPAN>som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, <SPAN class="ft4">får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. En fråga om dispens ska prövas av den myndighet som regeringen bestämmer, om dispensen avser ett område enligt första stycket 1, och</SPAN></P> <P class="p490 ft14"><SPAN class="ft4">i</SPAN><SPAN class="ft19">andra fall av den myndighet eller kommun som har bildat biotopskyddsområdet.</SPAN></P> <P class="p489 ft3">Den myndighet som regeringen bestämmer får vidta de åtgärder som behövs för att vårda <SPAN class="ft4">ett </SPAN>biotopskyddsområde. <SPAN class="ft4">Kommunen får</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td158"><SPAN class="p3 ft4">vidta sådana åtgärder för ett bio-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td159"><SPAN class="p22 ft3">144</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p18 ft4">Nuvarande lydelse</P> <P class="p491 ft5">som äger eller har särskild rätt till området underrättas särskilt.</P> <P class="p492 ft14"><SPAN class="ft7">Ett beslut </SPAN>om biotopskyddsområde skall <SPAN class="ft7">gälla omedelbart även om det överklagas.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p18 ft4">Föreslagen lydelse</P> <P class="p493 ft14">topskyddsområde som den har bildat. <SPAN class="ft7">Innan en åtgärd vidtas </SPAN>ska <SPAN class="ft7">den som äger eller har särskild rätt till området underrättas särskilt.</SPAN></P> <P class="p494 ft14"><SPAN class="ft7">Ett beslut </SPAN>enligt första stycket 2 ska <SPAN class="ft7">gälla omedelbart även om det överklagas.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_1_3"> <P class="p18 ft5">Prop. 2008/09:214 Bilaga 7</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p495 ft16">19 kap.</P> <P class="p496 ft20"><SPAN class="ft3">1</SPAN><SPAN class="ft33">§</SPAN><A href="#page_146">10</A></P> <P class="p497 ft7">Förvaltningsmyndigheterna och kommunerna prövar ärenden enligt vad som är föreskrivet i balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p70 ft3">Kommuners beslut i frågor som</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft3">Kommuners beslut i frågor som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p69 ft3">rör bildande, ändring eller upphäv-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p26 ft3">rör bildande, ändring eller upphäv-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p69 ft3">ande av naturreservat, kulturreser-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p26 ft3">ande av naturreservat, kulturreser-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p69 ft3">vat, naturminnen, djur- och växt-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p26 ft21">vat, naturminnen, <SPAN class="ft15">biotopskyddsom-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p69 ft3">skyddsområden, strandskyddsom-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p26 ft3"><SPAN class="ft4">råden</SPAN>, djur- och växtskyddsområ-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p69 ft3">råden eller vattenskyddsområden,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft3">den,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft3">strandskyddsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p26 ft3">eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p70 ft3">utom frågor om ersättning, får</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft3">vattenskyddsområden, utom frågor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p70 ft3">överklagas hos länsstyrelsen om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p22 ft3">om ersättning, får överklagas hos</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p69 ft3">inte annat är särskilt föreskrivet.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p26 ft3">länsstyrelsen om inte annat är sär-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p69 ft3">Kommunala nämnders beslut i sär-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p3 ft3">skilt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p22 ft3">föreskrivet. Kommunala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p69 ft3">skilda fall får överklagas hos läns-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p26 ft3">nämnders beslut i särskilda fall får</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p69 ft3">styrelsen, om inte annat är särskilt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td40"><SPAN class="p3 ft3">överklagas hos länsstyrelsen,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p22 ft3">om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p498 ft3">föreskrivet.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">inte annat är särskilt föreskrivet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p499 ft7">Länsstyrelsens och andra statliga myndigheters beslut i särskilda fall får överklagas hos miljödomstol enligt 20 kap. 2 § andra stycket. Detsamma gäller beslut av en annan myndighet än regeringen om att bilda, ändra eller upphäva ett biotopskyddsområde.</P> <P class="p500 ft16">31 kap.</P> <P class="p496 ft20"><SPAN class="ft3">4</SPAN><SPAN class="ft33">§</SPAN><A href="#page_146">11</A></P> <P class="p501 ft7">Fastighetsägaren har rätt till ersättning på grund av beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras, om beslutet gäller</P> <P class="p502 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft33">föreskrifter enligt 7 kap. 3 § om åtgärder och inskränkningar som rör nationalparker,</SPAN></P> <P class="p502 ft7"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft27">föreskrifter enligt 7 kap. 5, 6 eller 9 § om åtgärder och inskränkningar som rör naturreservat och kulturreservat,</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr9 td160"><SPAN class="p213 ft88"><SPAN class="ft9">3. </SPAN>förbud eller beslut <SPAN class="ft9">att</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p69 ft9">inte</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p22 ft88"><SPAN class="ft9">3. </SPAN>en dispens enligt 7 kap. 11 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td160"><SPAN class="p213 ft3"><SPAN class="ft4">medge </SPAN>dispens enligt 7 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p69 ft3">11 §</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td38"><SPAN class="p22 ft4">andra stycket som har förenats</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft24"><SPAN class="ft22">10</SPAN><SPAN class="ft89">Senaste lydelse 2002:175.</SPAN></P> <P class="p76 ft26"><SPAN class="ft22">11</SPAN><SPAN class="ft90">Senaste lydelse 2001:437.</SPAN></P> <P class="p20 ft3">145</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">andra stycket </SPAN>inom biotopskydds-</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p3 ft4">med särskilda villkor eller en väg-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft4">område<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">ran att ge en </SPAN>dispens enligt 7 kap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">11 § andra stycket, om <SPAN class="ft4">dispensen</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">avser ett </SPAN>biotopskyddsområde <SPAN class="ft4">en-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft4">ligt 7 kap. 11 § första stycket 1,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p81 ft4">4. bildande av ett biotopskydds-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft4">område enligt 7 kap. 11 § första</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr11 td30"><SPAN class="p62 ft3"><SPAN class="ft4">4. </SPAN>föreskrifter enligt 7 kap. 22 §</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft4">stycket 2<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p81 ft3"><SPAN class="ft4">5</SPAN>. föreskrifter enligt 7 kap. 22 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">om åtgärder och inskränkningar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">om åtgärder och inskränkningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">som rör vattenskyddsområden,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">som rör vattenskyddsområden,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p62 ft3"><SPAN class="ft4">5</SPAN>. skydd för särskilda områden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p81 ft3"><SPAN class="ft4">6</SPAN>. skydd för särskilda områden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">enligt 7 kap. 28 <NOBR>a–29</NOBR> b §§,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3">enligt 7 kap. 28 <NOBR>a–29</NOBR> b §§, <SPAN class="ft4">eller</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p81 ft3"><SPAN class="ft4">6</SPAN>. förelägganden eller förbud en-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p81 ft3"><SPAN class="ft4">7</SPAN>. förelägganden eller förbud en-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">ligt 12 kap. 6 § fjärde stycket som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3">ligt 12 kap. 6 § fjärde stycket som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">rör viss verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">rör viss verksamhet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p503 ft5">En föreskrift enligt 7 kap. 3 § om begränsning av rätten till jakt efter björn, lo, varg, järv, älg eller örn medför inte rätt till ersättning.</P> <P class="p504 ft20"><SPAN class="ft3">5</SPAN><SPAN class="ft11">§</SPAN><A href="#page_147">12</A></P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p18 ft5">Prop. 2008/09:214 Bilaga 7</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p49 ft7">Innebär ett beslut som avses i 4 § första stycket <NOBR><SPAN class="ft14">1–5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> </SPAN>att det krävs tillstånd för en viss verksamhet eller åtgärd betalas ersättning endast om tillstånd vägrats eller förenats med särskilda villkor.</P> <P class="p73 ft4">Om regeringen förklarar att samtliga områden av ett visst slag skall vara biotopskyddsområden och regeringen i samband med beslutet meddelar föreskrifter om att dispens kan medges för verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön, <SPAN class="ft3">betalas ersättning endast om dispens vägrats eller förenats med särskilda villkor</SPAN>.</P> <P class="p58 ft7"><SPAN class="ft14">Har </SPAN>förbud att vidta en åtgärd utan tillstånd meddelats enligt 7 kap. 24 § och vägras tillstånd, gäller 4 § första stycket.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft4">Om </SPAN>ett beslut som avses i 4 § första stycket <SPAN class="ft4">1, 2, 5 eller 6 </SPAN>innebär att det krävs tillstånd för en viss verksamhet eller åtgärd, betalas ersättning endast om tillstånd <SPAN class="ft4">har </SPAN>vägrats eller förenats med särskilda villkor.</P> <P class="p505 ft7"><SPAN class="ft14">Om det </SPAN>enligt 7 kap. 24 § <SPAN class="ft14">har </SPAN>meddelats <SPAN class="ft14">ett </SPAN>förbud att vidta en åtgärd utan tillstånd och tillstånd vägras, gäller 4 § första stycket.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p506 ft92"><SPAN class="ft3">7</SPAN><SPAN class="ft91">§</SPAN><A href="#page_147">13</A></P> <P class="p467 ft3">Ersättning enligt 4 § betalas av sta- Ersättning enligt 4 § betalas av sta-</P> <P class="p165 ft24"><SPAN class="ft22">12</SPAN><SPAN class="ft89">Senaste lydelse 2002:175.</SPAN></P> <P class="p67 ft26"><SPAN class="ft22">13</SPAN><SPAN class="ft90">Senaste lydelse 2002:175.</SPAN></P> <P class="p37 ft3">146</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_148"> <DIV id="p148dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW03214148x1.jpg/" id="p148img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p18 ft4">Nuvarande lydelse</P> <P class="p507 ft4"><SPAN class="ft3">ten. </SPAN>Har föreskrifter, förelägganden eller förbud <SPAN class="ft3">som avses i 4 § </SPAN>beslutats av <SPAN class="ft3">en kommun, </SPAN>skall <SPAN class="ft3">ersättningen i stället betalas av kommunen.</SPAN></P> <P class="p508 ft3">Har föreskrifter som avses i 4 § första stycket <SPAN class="ft4">4 </SPAN>beslutats av länsstyrelsen efter ansökan av en kommun eller den i vars intresse vattenskyddsområdet fastställts, <SPAN class="ft4">skall </SPAN>ersättningen betalas av <SPAN class="ft4">den sökande</SPAN>. Detsamma gäller om sådana föreskrifter har beslutats av en kommun efter ansökan av den i vars intresse föreskrifterna meddelats.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p18 ft4">Föreslagen lydelse</P> <P class="p509 ft14"><SPAN class="ft7">ten. </SPAN>Om det är <SPAN class="ft7">en kommun </SPAN>som har <SPAN class="ft7">meddelat det beslut som avses i 4 §, </SPAN>ska <SPAN class="ft7">ersättningen i stället betalas av kommunen</SPAN>.</P> <P class="p510 ft3"><SPAN class="ft4">Om </SPAN>föreskrifter som avses i 4 § första stycket <SPAN class="ft4">5 </SPAN>har beslutats av länsstyrelsen efter ansökan av en kommun eller den i vars intresse vattenskyddsområdet <SPAN class="ft4">har </SPAN>fastställts, <SPAN class="ft4">ska </SPAN>ersättningen betalas av <SPAN class="ft4">sökanden</SPAN>. Detsamma gäller om sådana föreskrifter har beslutats av en kommun efter ansökan av den i vars intresse föreskrifterna <SPAN class="ft4">har </SPAN>meddelats.</P> </DIV> <DIV id="id_1_3"> <P class="p18 ft5">Prop. 2008/09:214 Bilaga 7</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p511 ft20"><SPAN class="ft3">31</SPAN><SPAN class="ft11">§</SPAN><A href="#page_148">14</A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft3">Ersättning enligt detta kapitel <SPAN class="ft4">skall</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p3 ft3">Ersättning enligt detta kapitel <SPAN class="ft4">ska</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">bestämmas i pengar som <SPAN class="ft4">skall </SPAN>be-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3">bestämmas i pengar som <SPAN class="ft4">ska </SPAN>beta-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">talas vid ett tillfälle.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">las vid ett tillfälle<SPAN class="ft4">.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p62 ft3">Ersättning i fall som avses i 5 §</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p62 ft3">Ersättning i fall som avses i 5 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">tredje </SPAN>stycket <SPAN class="ft4">skall </SPAN>dock betalas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">andra </SPAN>stycket <SPAN class="ft4">ska </SPAN>dock betalas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">med ett visst årligt belopp. Om det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">med ett visst årligt belopp. Om det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">finns särskilda skäl får ersättning-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3">finns särskilda skäl, får ersättning-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">en räknas av mot ersättning som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">en räknas av mot ersättning som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">kan komma att <SPAN class="ft4">lämnas </SPAN>enligt 4 §</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">kan komma att <SPAN class="ft4">betalas </SPAN>enligt 4 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">första stycket eller 8 §.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">första stycket eller 8 §<SPAN class="ft4">.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p62 ft3">Om det finns särskilda skäl, <SPAN class="ft4">kan</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p62 ft3">Om det finns särskilda skäl, <SPAN class="ft4">får</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">det på begäran av den ersättnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">det på begäran av den ersättnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">skyldige eller den ersättningsberät-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">skyldige eller den ersättningsberät-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">tigade <SPAN class="ft4">fastställas </SPAN>att också ersätt-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3">tigade <SPAN class="ft4">bestämmas </SPAN>att också ersätt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">ning enligt 4 § första stycket eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">ning enligt 4 § första stycket eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">11 § <SPAN class="ft4">skall </SPAN>betalas med ett visst år-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3">11 § <SPAN class="ft4">ska </SPAN>betalas med ett visst årligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft3">ligt belopp med rätt att få ompröv-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft3">belopp med rätt att få omprövning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft3">ning vid ändrade förhållanden.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3">vid ändrade förhållanden<SPAN class="ft4">.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p512 ft5">I fråga om ersättning enligt 4 § till följd av skada eller olägenhet för renskötseln gäller 28 § andra stycket rennäringslagen (1971:437).</P> <P class="p513 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft33">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.</SPAN></P> <P class="p95 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft33">Äldre bestämmelser gäller</SPAN></P> <P class="p96 ft7"><SPAN class="ft3">a)</SPAN><SPAN class="ft17">i mål enligt 31 kap. 13 § om ersättning på grund av ett beslut som har meddelats före den 1 januari 2010, och</SPAN></P> <P class="p46 ft5"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft28">i mål enligt 31 kap. 14 § om fastställelse av villkor för ersättning, om talan har väckts före den 1 januari 2010.</SPAN></P> <P class="p244 ft24"><SPAN class="ft22">14</SPAN><SPAN class="ft89">Senaste lydelse 2002:175.</SPAN></P> <P class="p20 ft3">147</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV id="p149dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW03214149x1.jpg/" id="p149img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p37 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p449 ft3">Bilaga 7</P> <P class="p357 ft12">Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)</P> <P class="p514 ft3">Härigenom föreskrivs att 19 § skogsvårdslagen (1979:429)<A href="#page_149"><SPAN class="ft20">15 </SPAN></A>ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft15">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p515 ft20"><SPAN class="ft3">19</SPAN><SPAN class="ft11">§</SPAN><A href="#page_149">16</A></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p49 ft3">I fråga om rätt till ersättning för skada till följd av ett beslut enligt 18 § första eller andra stycket gäller bestämmelserna i 25 kap. 6 § och 31 kap. 2 §, 4 § första stycket, <SPAN class="ft4">6 §</SPAN>, 7 § första stycket första meningen, 8 § första meningen, 9, 12 och 13 §§, 15 § första stycket första meningen och andra stycket, 31 § tredje stycket samt 32 och 33 §§ miljöbalken. <SPAN class="ft4">Vad </SPAN>som i dessa bestämmelser sägs om miljödomstol <SPAN class="ft4">skall </SPAN>i stället gälla fastighetsdomstol.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p49 ft3">I fråga om rätt till ersättning för skada till följd av ett beslut enligt 18 § första eller andra stycket gäller bestämmelserna i 25 kap. 6 § och 31 kap. 2 §, 4 § första stycket, 7 § första stycket första meningen, 8 § första meningen, 9, 12 och 13 §§, 15 § första stycket första meningen och andra stycket, 31 § tredje stycket samt 32 och 33 §§ miljöbalken. <SPAN class="ft4">Det </SPAN>som sägs i dessa bestämmelser om miljödomstol <SPAN class="ft4">ska </SPAN>i stället gälla fastighetsdomstol.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p41 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft11">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.</SPAN></P> <P class="p516 ft5"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft28">Äldre bestämmelser gäller i mål om ersättning på grund av ett beslut som har meddelats före den 1 januari 2010.</SPAN></P> <P class="p517 ft24"><SPAN class="ft22">15</SPAN><SPAN class="ft89">Lagen omtryckt 1993:553.</SPAN></P> <P class="p67 ft26"><SPAN class="ft22">16</SPAN><SPAN class="ft90">Senaste lydelse 1998:821.</SPAN></P> <P class="p37 ft3">148</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_150"> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p457 ft3">Bilaga 8</P> <P class="p478 ft1">Lagrådets yttrande</P> <P class="p43 ft3">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2009-05-12</NOBR></P> <P class="p518 ft5"><SPAN class="ft93">Närvarande: </SPAN>F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och f.d. justitieombudsmannen <NOBR>Nils-Olof</NOBR> Berggren.</P> <P class="p519 ft76">Ändringar i reglerna om biotopskyddsområden och ersättning vid beslut om områdesskydd</P> <P class="p520 ft7">Enligt en lagrådsremiss den 29 april 2009 (Miljödepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</P> <P class="p95 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft33">lag om ändring i miljöbalken,</SPAN></P> <P class="p95 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft33">lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429).</SPAN></P> <P class="p521 ft95">Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Anders Lillienau. Förslagen föranleder följande yttrande av <SPAN class="ft94">Lagrådet</SPAN>:</P> <P class="p522 ft3">De i remissen föreslagna ändringarna berör reglerna om biotopskyddsområden och innebär att inte endast regeringen, länsstyrelser eller skogsstyrelsen utan också kommuner ska få besluta om bildande av vissa typer av biotopskyddsområden. Vidare utökas möjligheterna att besluta om dispens från förbudet mot vissa åtgärder inom dessa områden. Vid bestämmandet av ersättning på grund av beslut om bl.a. bildande av biotopskyddsområden ska inte längre göras s.k. toleransavdrag.</P> <P class="p246 ft16">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken</P> <P class="p372 ft3">7 kap. 11 §</P> <P class="p302 ft3">Enligt förslaget till paragrafens tredje stycke får den myndighet som regeringen bestämmer vidta de åtgärder som behövs för att vårda ett biotopskyddsområde. Vidare får kommunen vidta sådana åtgärder för ett biotopskyddsområde som den har bildat. Styckets utformning i dessa delar ger, när det gäller biotopskyddsområden bildade av kommuner, utrymme för den tolkningen att de av regeringen utsedda myndigheterna har befogenhet att vidta de aktuella åtgärderna inom de av kommunerna bildade områdena. Enligt vad som upplysts under föredragningen inför Lagrådet ska regleringen inte ges denna innebörd. Lagtexten bör därför enligt Lagrådets mening förtydligas i detta hänseende.</P> <P class="p343 ft3">Enligt den föreslagna paragrafens sista stycke ska ett beslut enligt första stycket 2 gälla omedelbart även om det överklagas. Enligt Lagrådets mening bör bestämmelsen i tydlighetens intresse ges förslagsvis följande lydelse:</P> <P class="p184 ft5">Ett beslut som avses i första stycket 2 ska gälla omedelbart även om det överklagas.</P> <P class="p523 ft16">Förslaget till lag om ändring i skogsvårdslagen</P> <P class="p372 ft3">Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.</P> <P class="p524 ft3">149</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV id="p151dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW03214151x1.jpg/" id="p151img1"> </DIV> <P class="p37 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p289 ft1">Miljödepartementet</P> <P class="p290 ft3">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 2009</P> <P class="p525 ft7">Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors.</P> <P class="p39 ft3">Föredragande: Carlgren</P> <P class="p526 ft5">Regeringen beslutar proposition 2008/09:214 Hållbart skydd av naturområden</P> <P class="p527 ft3">150</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <DIV id="p152dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW03214152x1.jpg/" id="p152img1"> </DIV> <P class="p20 ft3">Prop. 2008/09:214</P> <P class="p21 ft1">Rättsdatablad</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr1 td161"><SPAN class="p3 ft3">Författningsrubrik</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td162"><SPAN class="p3 ft3">Bestämmelser som</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td163"><SPAN class="p3 ft3">Celexnummer för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td161"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td162"><SPAN class="p3 ft3">inför, ändrar, upphäver</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td163"><SPAN class="p3 ft3">bakomliggande EG-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td161"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td162"><SPAN class="p3 ft3">eller upprepar ett</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td163"><SPAN class="p3 ft3">regler</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td161"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td162"><SPAN class="p3 ft3">normgivnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td163"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td161"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td162"><SPAN class="p3 ft3">bemyndigande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td163"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td164"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td165"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td166"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td161"><SPAN class="p3 ft3">Lag om ändring i</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td162"><SPAN class="p3 ft3">7 kap. 11 §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td163"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td161"><SPAN class="p3 ft3">miljöbalken</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td162"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td163"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p528 ft3">151</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> 1 1 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Bifall, Bifall, Bifall Bifall 2009/10:MJU9 ? Acklamation 2 2 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken. Bifall Bifall 2009/10:MJU9 ? Acklamation 3 3 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429). Bifall Bifall 2009/10:MJU9 ? Acklamation INL Inlämning 2009-06-04 00:00:00 inträffat 60 hantering REG Registrering 2009-06-04 00:00:00 inträffat 70 hantering B Bordläggning 2009-06-05 00:00:00 inträffat 2 hanvisning INL Inlämning 2009-06-05 00:00:00 planerat 60 hantering HÄN Hänvisning 2009-06-08 00:00:00 inträffat 3 hanvisning MOT Motionstid slutar 2009-06-22 00:00:00 inträffat 4 hanvisning inlamnatav Inlämnat av Miljödepartementet 2014-11-24 06:15:12 statustext statustext Ärendet är avslutat GW03214 2017-10-18 14:42:03 tilldelat Tilldelat Miljö- och jordbruksutskottet 2014-11-24 06:15:12 GW03214 prop_200809__214.pdf 1949867 pdf Hållbart skydd av naturområden https://data.riksdagen.se/fil/1E07C3F0-89A1-4032-85C4-B317CF6AFF23 behandlas_i 2009/10:MJU9 GX01MJU9 bet 2009/10 MJU9 Hållbart skydd av naturområden Betänkande följdmotion av Anders Ygeman m.fl. (S)<br/> med anledning av prop. 2008/09:214<br/> Hållbart skydd av naturområden GW02MJ25 mot 2008/09 MJ25 Hållbart skydd av naturområden av Anders Ygeman m.fl. (S) Motion följdmotion av Jacob Johnson m.fl. (V)<br/> med anledning av prop. 2008/09:214<br/> Hållbart skydd av naturområden GW02MJ26 mot 2008/09 MJ26 Hållbart skydd av naturområden av Jacob Johnson m.fl. (V) Motion följdmotion av Tina Ehn m.fl. (MP)<br/> med anledning av prop. 2008/09:214<br/> Hållbart skydd av naturområden GW02MJ27 mot 2008/09 MJ27 Hållbart skydd av naturområden av Tina Ehn m.fl. (MP) Motion