<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222491</hangar_id>
 <dok_id>GW03210</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>210</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2008/09:210</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>M</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>210</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2009-06-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-19 14:44:14</systemdatum>
 <publicerad>2009-06-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>En ny rovdjursförvaltning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad_2</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW03210/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW03210</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW03210</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;height: 888px;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:888px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:605px;height:888px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_2 #p2dimg1 {position:absolute;top:0px;left:462px;z-index:-1;width:55px;height:96px;}
#page_2 #p2dimg1 #p2img1 {width:55px;height:96px;}




#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_3 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_23 #p23dimg1 {position:absolute;top:509px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:269px;}
#page_23 #p23dimg1 #p23img1 {width:394px;height:269px;}




#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_27 #p27dimg1 {position:absolute;top:506px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:146px;}
#page_27 #p27dimg1 #p27img1 {width:394px;height:146px;}




#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_28 #p28dimg1 {position:absolute;top:190px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:554px;}
#page_28 #p28dimg1 #p28img1 {width:393px;height:554px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_29 #p29dimg1 {position:absolute;top:506px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:39px;}
#page_29 #p29dimg1 #p29img1 {width:394px;height:39px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_30 #p30dimg1 {position:absolute;top:98px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:528px;}
#page_30 #p30dimg1 #p30img1 {width:394px;height:528px;}




#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_31 #p31dimg1 {position:absolute;top:198px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:223px;}
#page_31 #p31dimg1 #p31img1 {width:394px;height:223px;}




#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_35 #p35dimg1 {position:absolute;top:324px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_35 #p35dimg1 #p35img1 {width:394px;height:54px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_36 #p36dimg1 {position:absolute;top:430px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:284px;}
#page_36 #p36dimg1 #p36img1 {width:394px;height:284px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:377px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:394px;height:54px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:351px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:85px;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:394px;height:85px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_55 #p55dimg1 {position:absolute;top:710px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:39px;}
#page_55 #p55dimg1 #p55img1 {width:394px;height:39px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:70px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:84px;}
#page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:394px;height:84px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:147px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:394px;height:54px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:70px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:635px;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:394px;height:635px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:448px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:115px;}
#page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:394px;height:115px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:228px;left:42px;z-index:-1;width:110px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:110px;height:1px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft1{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft2{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft3{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft6{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft7{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft8{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft9{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 15px;}
.ft10{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft11{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft12{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft13{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 52px;l-h: 23px;}
.ft14{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft15{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft16{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft17{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft18{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft19{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft20{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft21{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft22{font: bold  12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 15px;}
.ft23{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft24{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft25{font: bold  12px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 15px;}
.ft26{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 19px;}
.ft27{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft28{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 17px;}
.ft29{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft30{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 17px;}
.ft31{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft32{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 43px;l-h: 23px;}
.ft33{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 17px;}
.ft34{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft35{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft36{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft37{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft38{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft39{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft40{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft41{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 17px;}
.ft42{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 16px;}
.ft43{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 15px;}
.ft44{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 15px;}
.ft45{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft46{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft47{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;}
.ft48{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft49{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p13{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 540px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 505px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 540px;margin-top: 567px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;padding-top: 3px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 628px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p45{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p52{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p53{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p54{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p55{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p58{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p60{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p68{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p69{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p74{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p77{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p80{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p83{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p85{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p88{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p95{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p98{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p102{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p114{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p115{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p119{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p123{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p128{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p133{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p140{text-align: left;margin-top: 577px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 540px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p156{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p159{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p166{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p167{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p168{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p169{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p171{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p172{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p179{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p184{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p192{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p195{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p199{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p204{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p206{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p207{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p217{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p244{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 540px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p266{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p267{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 540px;margin-top: 613px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: right;margin-top: 261px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: right;margin-top: 260px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 495px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 457px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 27px;}
.tr1{heightzzz: 21px;}
.tr2{heightzzz: 20px;}
.tr3{heightzzz: 16px;}
.tr4{heightzzz: 15px;}
.tr5{heightzzz: 17px;}
.tr6{heightzzz: 23px;}
.tr7{heightzzz: 6px;}
.tr8{heightzzz: 22px;}
.tr9{heightzzz: 13px;}
.tr10{heightzzz: 31px;}
.tr11{heightzzz: 24px;}
.tr12{heightzzz: 19px;}
.tr13{heightzzz: 5px;}
.tr14{heightzzz: 18px;}
.tr15{heightzzz: 30px;}
.tr16{heightzzz: 4px;}
.tr17{heightzzz: 25px;}
.tr18{heightzzz: 29px;}
.tr19{heightzzz: 8px;}
.tr20{heightzzz: 9px;}
.tr21{heightzzz: 3px;}
.tr22{heightzzz: 26px;}
.tr23{heightzzz: 2px;}
.tr24{heightzzz: 7px;}

.t0{width: 552px;margin-top: 7px;f:18px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 555px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 24px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 431px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 431px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 555px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 21px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 555px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 555px;margin-leftZ: 49px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 555px;margin-top: 30px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 555px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 555px;margin-top: 32px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 555px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 555px;margin-leftZ: 49px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 555px;margin-top: 8px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 555px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 20px;f:13px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03210/GW032101x1.jpg" style="width:630px;height:925px"  id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;
&lt;DIV id="p2dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW032102x1.jpg/" id="p2img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Regeringens proposition 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft1"&gt;En ny rovdjursförvaltning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p2 ft1"&gt;Prop.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p2 ft1"&gt;2008/09:210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Stockholm den 28 maj 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Fredrik Reinfeldt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft6"&gt;Andreas Carlgren &lt;SPAN class="ft5"&gt;(Miljödepartementet)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en förvaltning av rov-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;djuren som innebär att Naturvårdsverket får delegera beslut om licens-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och skyddsjakt till länsstyrelsen och att denna delegation ska vara base-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;rad på rovdjursstammarnas utveckling i länet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Regeringen föreslår att bestämmelserna om viltvårdsnämnder i 39 §&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;jaktlagen (1987:259) ska upphöra att gälla. Regeringen redovisar sin av-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;sikt att vid länsstyrelserna i stället inrätta viltförvaltningsdelegationer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;som också ersätter de nuvarande regionala rovdjursgrupperna. För sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;verkan mellan länen redovisar regeringen sin avsikt att dela in landets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;rovdjursförvaltning i tre rovdjursförvaltningsområden, att för varje områ-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;de inrätta ett samverkansråd med uppgift att ta fram och samverka kring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;riktlinjer och principer för rovdjursförvaltningen och att Naturvårdsver-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ket ska fastställa miniminivåer för rovdjursstammarna inom varje för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;valtningsområde.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en tillfällig begräns-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ning av vargstammens tillväxttakt och åtgärder för att stärka vargstam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;mens genetiska status.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;I propositionen föreslås att riksdagen godkänner mål för lodjurstam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;mens utveckling i och utanför renskötselområdet vilka bl.a. innebär att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;antalet årliga föryngringar i landet kan variera ned till 250, vilket mot-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;svarar cirka 1 250 individer.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;I propositionen redovisar regeringen pågående och planerade insatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;för ökad och lättillgänglig information om rovdjuren i syfte att underlätta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;förutsättningarna för samexistens mellan rovdjur och människor. Reger-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;ingen redovisar också sin syn på behovet att tydligare prioritera förebyggande av viltskador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft3"&gt;I fråga om jakt redovisar regeringen sin uppfattning att jakt efter björn och lo som huvudregel bör utformas som licensjakt, att jakten efter varg och järv bör vara i form av skyddsjakt, men att licensjakt också bör kunna ske samt att all jakt måste ske under noggrant kontrollerade förhållanden. Vidare redovisar regeringen sin avsikt att begränsa möjligheterna att ansöka om skyddsjakt till dem som riskerar att drabbas av en skada samt att inte ändra reglerna om rätt att döda rovdjur för att skydda tamdjur. Enligt regeringens mening bör illegal jakt motverkas genom bl.a. ökad delaktighet i rovdjursförvaltningen. I propositionen föreslås inte någon ändring i de straffbestämmelser som rör jakt, men regeringen avser att återkomma till den frågan i ett annat sammanhang liksom till frågan om en översyn av jaktlagstiftningen. Regeringen redovisar också sin avsikt att tillåta den som på lagligt sätt har fällt ett rovdjur att behålla eller få tillbaka det fällda viltet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Regeringen redovisar också planerade åtgärder för att i skogsbruket öka hänsynen till boträd för kungsörn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Regeringen redovisar också planerade åtgärder för en samordning av inventering och övervakning av rovdjursbestånden samt för sådan forskning som kan läggas till grund för ett ersättningssystem för rovdjursrivna renar och för en djupare förståelse för rovdjurspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p16 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft1"&gt;Innehållsförteckning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft3"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;Förslag till riksdagsbeslut ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_7"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft3"&gt;&lt;A href="#page_7"&gt;Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)...........................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_7"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_8"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft3"&gt;&lt;A href="#page_8"&gt;Ärendet och dess beredning .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_8"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_9"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft3"&gt;&lt;A href="#page_9"&gt;Politikens inriktning och mål ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_9"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft3"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;Utvärdering av etappmål m.m........................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft3"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;Internationella åtaganden ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft3"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft3"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;EG:s två naturvårdsdirektiv.............................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft3"&gt;&lt;A href="#page_14"&gt;6.1.1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_14"&gt;Art- och habitatdirektivet................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_14"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft3"&gt;&lt;A href="#page_15"&gt;6.1.2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_15"&gt;Fågeldirektivet................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_15"&gt;14&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_16"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Europeiska kommissionens riktlinjer för förvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_16"&gt;av stora rovdjur på populationsnivå.................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_16"&gt;15&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;6.3&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;Konventionen om biologisk mångfald (CBD).................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;6.4&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;Bernkonventionen ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_18"&gt;6.5&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_18"&gt;CITES..............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_18"&gt;17&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_18"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_18"&gt;De nationella miljökvalitetsmålen..................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_18"&gt;17&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;Rovdjursstammarnas utveckling ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;18&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;Gynnsam bevarandestatus för rovdjur............................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;20&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_22"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_22"&gt;Internationell samverkan................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_22"&gt;21&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;Ökat regionalt ansvar för förvaltningen av rovdjuren ....................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;22&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;11.1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;Delegation till länsstyrelserna .........................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;22&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_26"&gt;11.2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_26"&gt;Viltförvaltningsdelegationer............................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_26"&gt;25&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;11.3&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;Rovdjursförvaltningsområden .........................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;26&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;11.4&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;Rovdjursakutgrupper .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;28&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_30"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_30"&gt;Miniminivåer för björn och lodjur .................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_30"&gt;29&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_30"&gt;12.1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_30"&gt;Regionala miniminivåer ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_30"&gt;29&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_30"&gt;12.2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_30"&gt;Miniminivå för björn .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_30"&gt;29&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;12.3&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;Miniminivå för lodjur......................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;30&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;Vargstammens utveckling..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;31&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;14&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;Förstärkt hänsyn till kungsörn........................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;34&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;15&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;Information och rovdjursturism .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_38"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_38"&gt;Viltskador och ersättningssystemet................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_38"&gt;37&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_38"&gt;16.1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_38"&gt;Gällande ersättningssystem .............................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_38"&gt;37&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;16.2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;Överväganden om ett ändrat ersättningssystem...............&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;38&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;17&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;Jakt .................................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;43&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;17.1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;Gällande rätt ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;43&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;17.2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;Hittills gällande rovdjurspolitik i fråga om jakt ..............&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;45&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_47"&gt;17.3&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_47"&gt;Beteckningarna ”licensjakt” och ”skyddsjakt”................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_47"&gt;46&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft11"&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;17.4&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft11"&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;Jakt efter stora rovdjur.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft11"&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;47&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;17.5&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;Rätt att ansöka om och överklaga beslut om jakt m.m.....&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;53&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;17.6&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;Skyddsjakt på enskilds initiativ........................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;54&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;17.7&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;Illegal jakt ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;56&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;17.8&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;Rätt att behålla fällt vilt....................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;58&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;17.9&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;Översyn av jaktlagstiftningen ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;18&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;Inventeringar...................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;19&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;Forskning........................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;64&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;20&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;Konsekvenser..................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;66&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;21&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;Författningskommentar...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;69&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;Bilaga 1 Remissinstanserna – Rovdjursutredningens&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;slutbetänkande ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;70&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;Bilaga 2 Remissinstanserna – Naturvårdsverkets tre&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;regeringsuppdrag ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;71&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 2009...........&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;72&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p16 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft1"&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft3"&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;antar regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259), &lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;godkänner regeringens förslag till en regionaliserad rovdjursför-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;valtning (avsnitt 11.1),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;godkänner regeringens förslag till mål för lodjursstammens utveckling (avsnitt 12.3),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;godkänner regeringens förslag till mål för vargstammens utveckling (avsnitt 13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p34 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs att 39 § jaktlagen (1987:259)&lt;A href="#page_7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ska upphöra att gälla vid utgången av 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Senaste lydelse av 39 § 2000:539.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p39 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft1"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft1"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Efter regeringens förslag i propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;(prop. 2000/01:57) antog riksdagen den 29 mars 2001 den rovdjurspolitik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;som gäller i dag (bet. 2000/01:MJU9, rskr. 2000/01:174). Det övergrip-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ande målet med politiken är att Sverige ska ta ansvar för att björn, varg,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;järv, lodjur och kungsörn finns i ett så stort antal att de långsiktigt finns&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kvar i den svenska faunan och att arterna kan sprida sig till sina naturliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utbredningsområden. Liksom för de 16 nationella miljökvalitetsmålen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ska målet nås inom en generation. Riksdagen fastställde miniminivåer för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;de arter som hade uppnått sådana individantal att de bedömdes som åt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;minstone kortsiktigt livskraftiga. Detta gäller björn, lodjur och kungsörn.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;För arter som inte hade nått sådana nivåer att deras överlevnad kunde&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;anses säkrad i ett längre perspektiv, dvs. varg och järv, angavs etappmål i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;stället för miniminivåer. När etappmålet är nått ska en förnyad bedöm-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ning göras av artens utveckling och den framtida förvaltningen av arten.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft3"&gt;I samband med propositionen beslutades också om delegation av vissa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;skyddsjaktsbeslut till länsstyrelserna, om villkor för skyddsjakt enligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;28 § jaktförordningen (1987:905), om bidrag och ersättningar för skador&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;på renar samt om länsstyrelsernas ansvar för rovdjursinventeringen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft3"&gt;För att utreda frågan om rovdjursstammarnas utveckling samt frågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;som rör uppfyllandet av målen i en sammanhållen rovdjurspolitik be-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;myndigade regeringen den dåvarande chefen för Miljödepartementet att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tillkalla en särskild utredare. Utredningens uppdrag var att beskriva hur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;landets stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn utvecklats&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;sedan riksdagens beslut om en sammanhållen rovdjurspolitik. I uppdraget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ingick vidare att beskriva politikens effekter samt hur målen uppfyllts.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Uppdraget skulle genomföras med beaktande av &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; och i dialog&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;med företrädare för myndigheter, organisationer och intressegrupper (dir.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;2006:7). Med stöd av bemyndigandet förordnades en särskild utredare.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Utredningen tog namnet Rovdjuren och deras förvaltning men kallas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Rovdjursutredningen i denna proposition. Under sensommaren 2006 fick&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utredningen ett tilläggsdirektiv som innebar att uppdraget skulle slutredo-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;visas senast den 1 december 2007 (dir. 2006:93). Utredningen överläm-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;nade i december 2007 betänkandet Rovdjuren och deras förvaltning (SOU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;2007:89). Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;instanserna finns i &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 1&lt;/SPAN&gt;. Remissvaren och en sammanställning av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;svaren finns tillgängliga i Miljödepartementet (dnr M2007/5207/Na).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft3"&gt;Den 9 oktober 2008 beslutade regeringen att ge Naturvårdsverket i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;uppdrag att, efter samråd med berörda myndigheter och organisationer, ta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;fram ett förslag till hur ett ökat regionalt ansvar och lokal delaktighet i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;förvaltningen av rovdjursstammarna bör organiseras (dnr M2008/3731/&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Na). I uppdraget ingick att utforma ett förslag till en särskild förordning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;om förvaltning av de stora rovdjuren och som bl.a. skulle omfatta förhåll-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;andet mellan regionala mål, förvaltningsplaner, nationella mål och inter-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;nationella åtaganden. Enligt uppdraget skulle förordningen reglera an-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;svarsfördelningen mellan den nationella och den regionala nivån, hur ut-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;värdering och uppföljning av mål och arbetsmetoder ska ske samt bered-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td5"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p42 ft8"&gt;ning och samrådsformer. I uppdraget ingick även att närmare analysera Prop. 2008/09:210 om befintliga inventeringsmetoder och databaser är de mest ändamålsen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft3"&gt;liga för att få fram uppgifter som uppfyller de krav som en ökad regionalisering av förvaltningen kan medföra. Vidare ingick att analysera eventuella behov av ändringar i andra författningar till följd av den föreslagna förordningen. Slutligen ingick att göra en analys av om genomförandet av en ändrad förvaltning bör ske fullt ut, i etapper artvis eller som försöksprojekt inom något eller några län. En analys av kostnader för förslagen skulle redovisas. I analysen skulle ingå att redovisa hur man har använt den förstärkning av förvaltningsmedel som från och med 2007 har tilldelats länsstyrelserna för rovdjursförvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;Under december 2008 meddelade Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande, bedömningen att etappmålen för antalet föryngringar för varg och järv (20 respektive 90 föryngringar per år) hade nåtts. Regeringen gav därför Naturvårdsverket två kompletterande uppdrag den 19 december 2008. Det ena innebar att Naturvårdsverket, efter samråd med berörda myndigheter och organisationer, skulle utreda hur en förvaltning av järv- och vargstammarna genom en begränsad jakt förutom skyddsjakt kan genomföras (dnr M2008/4820/Na). Det andra uppdraget innebar att Na- turvårdsverket, efter samråd med berörda myndigheter, institutioner och organisationer, skulle föreslå lämpliga åtgärder för att inleda arbetet med att stärka vargens genetiska situation (dnr M2008/4819/Na). Naturvårdsverket skulle föreslå åtgärder som kan få effekt såväl på kort sikt som på lång sikt. Uppdragen redovisades den 18 februari 2009 och har remissbehandlats. Miljödepartementet har även arrangerat ett remissmöte den 20 mars 2009. I akten finns en bandad ljudupptagning från remissmötet. En förteckning över remissinstanserna finns i &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 2&lt;/SPAN&gt;. Slutligen har överläggningar hållits med olika intresseorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft5"&gt;Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft1"&gt;4 Politikens inriktning och mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje art ska finnas inom artens naturliga utbredningsområde. En trovärdig rovdjurspolitik kräver även åtgärder som ökar acceptansen för rovdjuren och stärker förtroendet för rovdjurspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft3"&gt;Sverige är ett av de länder i Europa där rovdjursstammarna på senare år har haft den starkaste tillväxten. Utbredningen av björn och varg har varit särskilt märkbar. Tillväxten, särskilt av varg, har inneburit konflikter med människor, i synnerhet tamdjursägare i mellersta Sverige där det är tätast mellan vargreviren. För de andra rovdjursarterna finns liknande konflikter, främst inom renskötselområdet. Ökningen av rovdjurens antal i kombination med bristande medborgarinflytande i den tidigare rovdjurspolitiken har skapat bristande förtroende för politiken och förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;Rovdjursutredningens betänkande är mycket omfattande och behandlar frågor och problemställningar som berör och engagerar många människor. En frågeställning som utredningen har tagit upp är om ansvaret för förvaltningen av rovdjuren i högre utsträckning än i dag skulle kunna ske på regional nivå med större möjligheter till lokal delaktighet. Flertalet remissinstanser har förklarat sig positiva till en ökad regionalisering. Av betänkandet framgår dock inte hur en modell för en regionalisering ska utvecklas bl.a. när det gäller regionala mål och förvaltningsplaner i förhållande till nationella mål och internationella åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft19"&gt;I denna proposition föreslår regeringen en rovdjurspolitik som tar hänsyn till såväl naturvårdsintressen som intressen från djurägare och andra berörda i områden med rovdjur. Regeringen förstärkte redan 2007 möjligheterna för tamdjursägare att freda sina djur från rovdjursangrepp. Reglerna var inledningsvis tidsbegränsade men efter en utvärdering har förändringen gjorts bestående genom ändringar i jaktförordningen (1987:905).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;En ny trovärdig rovdjurspolitik måste ta hänsyn till människor som bor i områden med tät förekomst av rovdjur. De boende behöver ges större möjligheter att ta ansvar för rovdjurspolitiken. Ansvaret för att säkerställa de nationella målen för livskraftiga stammar behöver tas nationellt, men ansvaret för förvaltningen bör i allt större utsträckning ske regionalt och med lokalt inflytande. En sådan förvaltning stärker möjligheterna till samexistens mellan människor och rovdjur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Regeringen föreslår även åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för livskraftiga rovdjursstammar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft4"&gt;Ett ökat regionalt ansvar för förvaltningen av rovdjuren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Vägen till bättre samexistens mellan människor och rovdjur börjar i beslut om förvaltningen av rovdjursstammarna. Ett regionaliserat ansvar med lokalt inflytande och med möjlighet att ansvara för rovdjursstammarnas utveckling är avgörande verktyg för att nå ett brett stöd för rovdjurspolitiken och för att skapa långsiktigt goda förutsättningar för samexistens mellan människor och rovdjur. Beslut om förvaltningen ska även i fortsättningen ske på ett ansvarsfullt sätt, men besluten bör i högre grad än hittills fattas närmare de människor som lever i rovdjurens närhet. Detta är också en viktig del i de riktlinjer om förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå som Europeiska kommissionen fastställde under 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Länsstyrelserna har redan i dag ett långtgående ansvar för rovdjursförvaltningen. Länsstyrelserna ansvarar bl.a. för rovdjursinventeringarna och vissa beslut om skyddsjakt efter björn och lodjur. Länsstyrelserna utför även besiktningar inför beslut om eventuell ersättning vid skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;Länsstyrelserna bör få ett utvidgat ansvar för förvaltningen av rovdjuren. Därför bör Naturvårdsverket få delegera till länsstyrelsen att fatta beslut om licensjakt och skyddsjakt efter björn, varg, järv och lodjur. En sådan delegation av beslutsmakten bör gälla samtliga beslut om licensjakt och skyddsjakt efter arter som förekommer i antal som överstiger de nationella miniminivåerna. För de arter där stammen understiger den fastställda miniminivån eller där en sådan nivå saknas – vilket i dag gäller för varg och järv – bör Naturvårdsverket huvudsakligen delegera beslutanderätten om skyddsjakt. För att Naturvårdsverket ska få delegera&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;rätten att fatta beslut om skydds- och licensjakt, bör det krävas att det i det aktuella länet finns en reproducerande fast stam av arten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;För att öka det regionala ansvaret och det lokala inflytandet bör det vid varje länsstyrelse inrättas en viltförvaltningsdelegation med rätt att fatta beslut om rovdjuren. Viltförvaltningsdelegationen bör vara sammansatt av representanter från olika samhällsintressen. Befogenheter, sammansättning och arbetsuppgifter för viltförvaltningsdelegationerna bör regleras i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Sverige bör delas in i tre rovdjursförvaltningsområden som avspeglar de skilda förutsättningarna i rovdjursförvaltningen. Länsstyrelsernas beslut om inventeringsverksamhet samt förvaltning och jakt bör samordnas mellan länen i rovdjursförvaltningsområdena. Naturvårdsverket bör ha det övergripande ansvaret för att fastställa de nationella nivåerna och fördelningen på länen. Vidare bör Naturvårdsverket följa och varje år utvärdera länsstyrelsernas arbete med att förvalta rovdjursstammarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;För att möta de olika samhällsintressena i rovdjursförvaltningen är det angeläget med såväl juridisk och biologisk som samhällsvetenskaplig kompetens hos myndigheterna. I enlighet med budgetpropositionen för 2009 kommer länsstyrelserna under &lt;NOBR&gt;2009–2011&lt;/NOBR&gt; att få extra medel för kompetenshöjande åtgärder till följd av en regionaliserad förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft4"&gt;Åtgärder för en livskraftig vargstam&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft3"&gt;Från att vargen varit i det närmaste utrotad i Sverige har vargstammens tillväxt varit upp mot 15 procent per år. När riksdagen fattade beslut om det etappmålet för varg fanns det cirka 80 vargar i Sverige. I december 2008 bekräftade Naturvårdsverket att etappmålet på 20 föryngringar har nåtts. Naturvårdsverket konstaterade att det då fanns minst 200 vargar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Tillväxten har dock skett från en ytterst smal genetisk bas på några få individer. Den genetiska situationen för vargstammen är mycket problematisk. Endast en varg har på senare tid vandrat in och etablerat sig utanför renskötselområdet. Den skandinaviska vargstammen uppvisar en varierande grad av inavelsdefekter och även om antalet vargar ökar så är vargstammen inte långsiktigt säkrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;För att få en långsiktigt livskraftig vargstam är en förbättring av stammens genetiska status mer angelägen än en fortsatt tillväxt på smal genetisk bas. Regeringen föreslår därför i denna proposition en förlängning av nuvarande etappmål kompletterat med kraftfulla åtgärder för en långsiktigt livskraftig vargstam. Vargstammens tillväxt begränsas under tiden fram till dess att konsekvenserna av vargstammens utveckling i Sverige och bedömningen av stammens bevarandestatus, inklusive resultatet av de inledande åtgärderna för stärkt genetik, har utvärderats och redovisats. Detta kombineras med åtgärder för att förbättra vargstammens genetiska status. De åtgärder som regeringen främst avser att genomföra är att under de närmsta fem åren underlätta för naturligt invandrade vargar att förflytta sig från renskötselområdet till den vargpopulation som finns i Mellansverige. Vidare avser regeringen att skapa förutsättningar för flytt av naturligt invandrade vargar till området söder om renskötselområdet. Slutligen kommer även vargar med östligt ursprung, opåverkade av inavel att föras in i landet. Sammanlagt ska högst 20 vargar införlivas i den svenska vargpopulationen genom dessa åtgärder fram till och med 2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;Vargstammen bör hållas på en nivå som långsiktigt skapar en större acceptans för vargen i vår fauna. Naturvårdsverkets delegationsbeslut ska ta hänsyn till naturliga variationer, exempelvis att antalet föryngringar varierar från år till år, och därmed utgå från en populationsstorlek som inte överstiger 210 vargar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Den svenska vargstammens tillväxttakt ska hållas på en lägre nivå genom beslut om begränsad licensjakt kompletterad med skyddsjakt efter skadegörande individer. Jakt bör vara möjlig redan under vintersäsongen 2010. För att åtgärderna för en förbättrad genetisk situation i vargstammen ska bli framgångsrika, bör licensjakt inte få förekomma efter genetiskt värdefulla vargar och deras avkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Utgångspunkten för bedömningarna av jakten bör överensstämma med de riktlinjer för förvaltning av rovdjur på populationsnivå som Europeiska kommissionen fastställde under 2008. Jaktens negativa effekter på vargstammens tillväxttakt motverkas genom att regeringen samtidigt vidtar aktiva åtgärder för att stärka stammens genetiska livskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Det är viktigt att vargen tillåts sprida sig i landet för att minska koncentrationen i de mellersta delarna av Sverige där det i dag finns flest vargrevir. Målet för vargstammens utbredning i landet bör även i fortsättningen vara begränsad till områden utanför renskötselns åretruntmarker. Enstaka invandrande vargar bör accepteras inom renskötselområdet under en period under förutsättning att de inte etablerar sig där och bildar revir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft4"&gt;Förvaltningen av lodjursstammen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Rennäringen är den areella näring som drabbas hårdast av rovdjurens närvaro. I dag är det lodjur som orsakar de sammantaget största skadorna. Rovdjursförekomsten inom renskötselområdet bör därför begränsas. Regeringen avser därför att ge Sametinget, efter samråd med Naturvårdsverket, i uppdrag att utreda och föreslå toleransnivåer av rovdjur för rennäringen som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;Sedan riksdagen fastställde miniminivån om 300 föryngringar per år av lodjur har antalet föryngringar varierat och antalet har legat under 300 föryngringar varje år med undantag för 2008. Lodjursstammen har expanderat både i mellersta Sverige och inom renskötselområdet, men inte i samma utsträckning i södra Sverige. Ökningen av lodjur i mellersta Sverige tillsammans med ökningen av antalet vargar medför en konkurrens mellan arterna om tillgången på föda eftersom antalet bytesdjur inte har ökat i samma takt som stammarna av varg och lodjur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;Mot bakgrund av att regeringen under några år avser att genomföra kraftfulla åtgärder för att stärka vargstammens genetiska situation, är det regeringens bedömning att Sverige kortsiktigt inte kan hysa en lodjursstam som motsvarar 300 årliga föryngringar huvudsakligen söder om renskötselområdet och med merparten av lodjursstammen i mellersta Sverige. En sådan storlek på lodjursstammen skulle medföra problem för rovdjursstammarnas utveckling. Lodjursstammen har kommit långt mot målet om en livskraftig stam. Utan att artens bevarandestatus långsiktigt påverkas kan därför antalet årliga föryngringar, huvudsakligen utanför renskötselområdet, tillåtas ligga under 300 föryngringar, motsvarande 1 500 individer, fram till dess att utvärderingen av etappmålen m.m. är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p42 ft8"&gt;behandlad. Antalet föryngringar bör dock inte understiga 250, motsvar- Prop. 2008/09:210 ande totalt 1 250 individer, och det är angeläget att spridningen av lodju-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;ren fortsätter i södra Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;5 Utvärdering av etappmål m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om sammanhållen rovdjurspolitik ska en utvärdering ske när etappmålen har nåtts genom en grundlig genomgång av konsekvenserna av vargförekomsten. En förnyad målbedömning behöver göras för arten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Naturvårdsverket redovisade i december 2008 att etappmålen för såväl varg (20 föryngringar per år) som järv (90 föryngringar per år) bedömdes ha nåtts. Regeringen påbörjar nu en utvärdering av varg- och järvstammarnas utveckling mot en nivå där arternas fortsatta existens i Sverige kan anses långsiktigt säkrad. Det innebär också att en förnyad målbedömning behöver göras för arterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Utvärderingen ska genomföras med en bred sammansättning av företrädare för olika samhällsintressen. I uppdraget ska ingå att göra en analys av gynnsam bevarandestatus enligt de riktlinjer som Europeiska kommissionen har antagit om förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå (se avsnitt 6.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;Mot bakgrund av att björnstammen har vuxit i de områden som lodjuren förekommer i och det faktum att antalet vargar i mellersta Sverige ökat, ska den samlade rovdjursförekomsten och predationstrycket utvärderas i syfte att formulera målnivåer för samtliga arter i förhållande till bedömningarna om bevarandestatus och i förhållande till rovdjurens funktion och roll i ett ekosystemperspektiv. Vidare bör det analyseras om målnivåerna ska sättas utifrån antalet årliga föryngringar eller utifrån antalet individer av en art. En utvärdering av detta slag har mycket stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av rovdjurspolitiken och för den förutsägbarhet i rovdjurspolitiken som efterfrågas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Utvärderingen ska även behandla de initiativ som regeringen nu tar för att stärka vargstammens genetiska status och bedöma om de är tillräckliga. Utvärderingen ska överlämnas till regeringen senast den 1 juli 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;6 Internationella åtaganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Sveriges internationella åtaganden utgör ramarna för de åtgärder som genomförs för arternas bevarande i Sverige och för förvaltningen av våra rovdjur. Här redovisas huvuddragen i de internationella åtaganden som inverkar på förvaltningen av rovdjursstammarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft20"&gt;6.1 EG:s två naturvårdsdirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;EU:s medlemsstater ska enligt fågeldirektivet, dvs. rådets direktiv 79/&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft3"&gt;25.4.1979, s. 1, Celex 31979L0409), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/102/EG (EUT L 323, 3.12.2008, s. 31, Celex 32008L0102) samt art- och habitatdirektivet, dvs. rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7, Celex 31992L0043), senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 368, Celex 32006L0105) utse områden som syftar till att värna arter och livsmiljöer som är av gemensamt intresse för &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Dessa områden bildar ett ekologiskt nätverk, Natura 2000. Dessa två direktiv har sina rötter i internationella överenskommelser och de utgör grunden för EU:s naturvårdspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Art- och habitatdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Art- och habitatdirektivet har till syfte att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom att bevara livsmiljöer och vilda djur och växter (artikel 2). Åtgärder som vidtas enligt direktivet ska syfta till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus. Åtgärderna ska ta hänsyn till ekonomiska, sociala och kulturella behov och till regionala och lokala särdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Uttrycket ”gynnsam bevarandestatus” är centralt i direktivet. En bedömning av om det är möjligt att göra undantag från artskyddet utgår från hur åtgärden påverkar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos de skyddade arterna. I bilagor till direktivet är de skyddade arterna listade. Dessa arter ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus. Direktivet skiljer mellan dels de arter som finns upptagna i bilaga 4, vilka kräver ett strikt skydd enligt artiklarna 12 och 13, dels de arter som finns upptagna i bilaga 5 och där kontroll och utnyttjande regleras i artiklarna 14 och 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft3"&gt;Bevarandestatusen anses ”gynnsam” när den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av dess livsmiljö, när artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid och när det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt. Varje medlemsland inom EU ska välja ut områden med utgångspunkt i de listor över livsmiljöer och arter som finns i bilagor till art- och habitat- och fågeldirektiven. Varje medlemsland ska också bidra med områden i proportion till hur stor andel landet har av livsmiljön eller arten samt med så mycket som behövs för att bevara den långsiktigt. Områdena bildar tillsammans nätverket Natura 2000, där alla &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; är skyldiga att vidta åtgärder för att uppnå och bevara gynnsam bevarandestatus för de arter och naturtyper som omfattas av nätverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft3"&gt;Björn, varg och lodjur tillsammans med ytterligare 50 svenska djurarter finns upptagna i art- och habitatdirektivets bilaga 4 och kräver därmed särskilt skydd. Av direkt praktisk betydelse för Sveriges möjligheter att utforma rovdjurspolitiken är artiklarna &lt;NOBR&gt;12–16&lt;/NOBR&gt; i art- och habitatdirektivet som reglerar frågan om artskydd. Enligt artikel 12.1 får de strikt skyddade arterna inte avsiktligt fångas eller dödas. De får inte heller avsiktligt störas, särskilt under &lt;NOBR&gt;parnings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;uppfödnings-,&lt;/NOBR&gt; övervintrings- och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft3"&gt;flyttningsperioder. Deras parningsplatser eller rastplatser får slutligen inte skadas eller förstöras. Enligt direktivet är det för de strikt skyddade arterna förbjudet att förvara, transportera och försälja exemplar av djur som samlats in i naturen (artikel 12.2). Enligt artikel 12 ska medlemsstaterna också införa ett system för övervakning av oavsiktlig fångst och oavsiktligt dödande av strikt skyddade arter. Mot bakgrund av den insamlade informationen ska medlemsstaterna vidta de forsknings- och bevarandeåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att oavsiktlig fångst eller oavsiktligt dödande inte får betydande negativa följder för de berörda arterna (artikel 12.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;Direktivet ger möjligheter till undantag från skyddskraven under vissa förutsättningar. Undantagen regleras i artikel 16.1 &lt;NOBR&gt;a–e.&lt;/NOBR&gt; För att medlemsstaterna ska få tillämpa undantagen förutsätts enligt artikel 16.1 att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. Om dessa grundläggande förutsättningar är uppfyllda så kan undantag göras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;för att skydda djur och växter och bevara livsmiljöer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten, och andra typer av egendom,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;för forsknings- och utbildningsändamål samt återinplantering m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de förtecknade arterna i en begränsad mängd som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;Art- och habitatdirektivet förbjuder således som huvudregel avsiktligt dödande av björn, varg och lodjur. De möjligheter till undantag från huvudregeln som direktivet medger genomförs med motsvarande bestämmelser i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). Av de riktlinjer som Europeiska kommissionen har fastställt om förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå framgår hur kommissionen anser att direktivet bör tillämpas vid förvaltningen av rovdjuren, se avsnitt 6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Fågeldirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Fågeldirektivet skyddar alla vilda fåglar som förekommer naturligt inom gemenskapen. Medlemsstaterna ska förbjuda avsiktligt dödande eller infångande av fåglar, avsiktligt förstörande av eller skadegörelse på deras bon och ägg, insamlande av deras ägg, avsiktlig störning av dessa fåglar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;särskilt under häckning och uppfödning av ungar – i den mån störningarna inte saknar betydelse för att uppnå syftet med direktivet. Medlemsstaterna ska också förbjuda förvarande av fågelarter som det är förbjudet att jaga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Enligt fågeldirektivets artiklar 1 och 5 är samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom Europeiska unionen fredade. Det är därför förbjudet att avsiktligt döda eller fånga sådana fåglar. Av artikel 7 följer dock&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;P class="p81 ft8"&gt;att de fåglar som finns upptagna i bilaga 2 till direktivet får jagas i enlig- Prop. 2008/09:210 het med nationell lagstiftning under vissa förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;Direktivets artikel 9 medger undantag från förbudet att döda och fånga fåglar, om det inte finns någon annan lämplig lösning och om vissa i artikeln angivna anledningar föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Undantagsbestämmelser som motsvarar direktivets finns i jaktlagen och jaktförordningen. Bestämmelserna omfattar bl.a. kungsörn. Direktivet ålägger vidare medlemsstaterna att enligt artikel 4 och bilaga 1 utse särskilda skyddsområden för kungsörn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Europeiska kommissionens riktlinjer för förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft3"&gt;I dokumentet Riktlinjer för förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå (Guidelines for Population Level Management Plans for Large Carnivores), 2008, har Europeiska kommissionen föreslagit riktlinjer för hur populationsbaserad förvaltning av rovdjur ska bedrivas och hur bevarandestatusen för sådana populationer kan bedömas. I en bilaga till riktlinjerna finns ett antal rekommendationer som avser olika delar av rovdjursförvaltningen, bl.a. jakt, förflyttning, utsättning av uppfödda djur och beståndsövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Enligt riktlinjerna bör ett antal kriterier sättas upp och samtliga vara uppfyllda för att en population av en rovdjursart ska anses ha en gynnsam bevarandestatus. En konsekvens av riktlinjerna är att en rovdjursart som förekommer i en population över två länder och som vid en bedömning av bevarandestatusen i de enskilda länderna inte har gynnsam bevarandestatus kan komma att uppnå gynnsam bevarandestatus baserad på en bedömning av hela den gränsöverskridande populationen. Riktlinjerna riktar sig såväl till medlemsländer som till länder som inte är med i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft3"&gt;Vid bedömningen av bevarandestatusen anges i riktlinjerna att en rovdjursart inte behöver ha uppnått gynnsam bevarandestatus för att ett undantag enligt artikel 16.1. i art- och habitatdirektivet ska kunna medges. Rovdjurspopulationen som sådan måste dock vara livskraftig och dess aktuella bevarandestatus får inte äventyras. För att ett undantag från skyddsreglerna ska kunna göras, måste skälen vara mycket starka och den jakt som tillåts mycket begränsad. Det krävs också en noggrann övervakning av jaktens konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Vid bedömningen av alternativa lösningar till jakt anges att det finns många möjliga lösningar för att t.ex. skydda tamdjur från rovdjursangrepp. I enlighet med subsidiaritetsprincipen, dvs. att alla beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå, kan den enskilda medlemsstaten avgöra när de alternativa lösningarna inte kan betraktas som tillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Riktlinjerna antogs av kommissionen under sommaren 2008 och de kan enligt kommissionens bedömning ligga till grund för inriktningen av rovdjursförvaltningen, framför allt inom EU. För att ytterligare förbättra samarbetet inom EU har kommissionen nyligen tagit initiativ till en särskild expertgrupp om vargar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;P class="p34 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Konventionen om biologisk mångfald (CBD)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;Konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD) är ett resultat från &lt;NOBR&gt;FN-toppmötet&lt;/NOBR&gt; om miljö och hållbar utveckling (UNCED) i Rio de Janeiro 1992. Konventionen antogs 1992 och ratificerades av Sverige 1993. Konventionens mål är att länder ska samarbeta för att säkra variationsrikedomen hos livet på jorden. Detta ska ske genom att bevara biologisk mångfald och ta tillvara och utveckla metoder för att nyttja de biologiska naturresurserna på ett hållbart sätt, samtidigt som nyttan av de genetiska resurserna fördelas rättvist. Inom ramen för CBD har särskilda tematiska arbetsprogram utarbetats. Konventionen har utvecklat ekosystemansatsen, som är en arbetsmetod för bevarande och hållbart nyttjande av land, vatten och levande varelser. Ekosystemansatsen strävar efter en balans mellan bevarande och nyttjande av biologisk mångfald och den förutsätter en adaptiv förvaltning av naturresurserna som tar hänsyn till komplexiteten och dynamiken i ekosystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Ett utvecklat mål för EU om att till 2010 stoppa förlusten av biologisk mångfald slogs fast i det sjätte miljöhandlingsprogrammet genom beslut av Europeiska rådet i Göteborg 2001. Vid FN:s världskonferens i Johannesburg antogs målet att väsentligt minska förlusten av biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft20"&gt;6.4 Bernkonventionen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Bernkonventionen, dvs. 1979 års konvention om skydd av europeiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;vilda djur och växter samt deras naturliga miljö, ålägger parterna att vidta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;lämpliga och nödvändiga åtgärder, däribland antagandet av lagstiftning,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;för att garantera bevarandet av miljön för vilda djur och växter. Bernkon-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ventionen är en regional naturvårdskonvention för Europa, med viss ut-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;sträckning till Afrika, som syftar till att genom bättre samarbete skydda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;vilda djur och växter och deras naturliga miljöer. Konventionen har arbe-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tats fram inom Europarådet och omfattar Europarådets medlemsländer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och några afrikanska stater.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Bernkonventionen innehåller konkreta bestämmelser om att vissa an-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;givna miljöer och arter ska ha olika grader av skydd. Konventionen har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tre bilagor som anger skyddsvärda arter – en bilaga för växter och två för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;djur. Bilaga 2 omfattar bland annat björn, varg, järv och rovfåglar. Bern-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;konventionen understryker behovet av att ha ett gränsöverskridande syn-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;sätt och uppmanar länder att ta fram gränsöverskridande handlingsplaner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;för stora rovdjur. Sverige, Norge, Finland liksom Europeiska gemenska-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;pen har ratificerat konventionen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Huvudregeln enligt konventionen är att all avsiktlig fångst och allt av-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;siktligt dödande ska vara förbjudet. Likaså ska det vara förbjudet att av-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;siktligt störa djuren, särskilt under deras yngeltid (när djuren parar sig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och får avkomma) och under vintervilan. Vidare ska det vara förbjudet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;att bedriva inrikeshandel med levande eller döda djur, om ett sådant för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;bud kan bidra till att bestämmelsen om skydd av arterna får större ver-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kan. Förbudet innefattar bl.a. monterade djur och delar av djur.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;P class="p94 ft8"&gt;Konventionsparterna kan göra undantag från bestämmelserna om skydd Prop. 2008/09:210 av arterna i bilagorna 2 och 3. Undantag får endast göras under förutsätt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;ning att det inte finnas någon annan tillfredsställande lösning för att uppnå syftet och att den berörda populationens fortbestånd inte påverkas på ett ogynnsamt sätt. Undantag får bl.a. göras i syfte att skydda vilda djur samt hindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och annan egendom. Vidare får undantag göras med hänsyn bl.a. till allmänhetens hälsa och säkerhet eller andra övergripande allmänna intressen. I konventionen finns det också bestämmelser om jaktmetoder varav en anger att det som huvudregel är förbjudet att bedriva jakt från motordrivna fordon i rörelse. Men under samma förutsättningar som undantag kan göras från skyddet för arterna i bilagorna 2 och 3 kan undantag göras från förbudet mot användning av olika jaktmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;CITES&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft3"&gt;Enligt konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, CITES) är internationell handel med en art som är listad i en av konventionens bilagor endast tillåten om artens överlevnad inte påverkas negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft3"&gt;Syftet med konventionen är att övervaka att den internationella handeln med vissa djur och växtarter inte hotar arternas överlevnad. Konventionen trädde i kraft 1975. Sverige skrev under den 1974 och i dag är 175 länder parter till konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft3"&gt;Konventionen innehåller tre bilagor där djur och växtarter listas. I bilaga I listas utrotningshotade djur och växter som är eller kan bli påverkade av internationell handel. Handel med dessa arter kan bara tillåtas under mycket speciella förhållanden. I bilaga II listas arter som inte nödvändigtvis är att betrakta som utrotningshotade men där handeln ändå måste kontrolleras så att arternas överlevnad inte äventyras. I bilaga III listas arter som är skyddade i minst ett land och där det landet behöver andra konventionsparters samarbete för att kontrollera internationell handel med arten. Björn, varg, lodjur och kungsörn är upptagna i bilaga II. Konventionen är införlivad i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (EGT L 61, 3.3.1997, s. 1, Celex 31997R0338). I förordningen är varg, lodjur och kungsörn listade i bilaga A och björn i bilaga B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft1"&gt;7 De nationella miljökvalitetsmålen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;År 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål (prop. 1997/ 98:145, bet. 1998/99:MJU9, rskr. 1998/99:183). Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara miljömässigt hållbar. I november 2005 lades miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;till de redan antagna (prop. 2004/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;P class="p42 ft8"&gt;05:150, bet. 2006/06:MJU3, rskr. 2005/06:48,49). Sedan dess bedrivs Prop. 2008/09:210 Sveriges miljöarbete utifrån 16 uppsatta miljökvalitetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;Miljökvalitetsmålen syftar till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurserna. Målen är allmänt formulerade. Därför har de preciserats med ett &lt;NOBR&gt;70-tal&lt;/NOBR&gt; delmål. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;För att få en tydlig ansvarsfördelning i miljömålsarbetet har regeringen utsett en ansvarig myndighet för vart och ett av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Dock är flera myndigheter involverade i arbetet med varje mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft3"&gt;De miljökvalitetsmål som i första hand berör rovdjuren är delmål 1 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;2 under &lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett rikt växt och djurliv. &lt;/SPAN&gt;Delmålen anger att förlusten av biologisk mångfald ska hejdas samt att bevarandestatusen för hotade arter ska förbättras. Under miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft4"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;finns delmål 2 om förstärkt biologisk mångfald. Delmålet har viss betydelse för kungsörnens möjligheter att lyckas med sin häckning genom att det ställs krav på att potentiella boträd bevaras vid bedrivande av skogsbruk. Även under miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft4"&gt;En storslagen fjällmiljö &lt;/SPAN&gt;finns ett delmål, delmål 4 om hotade arter, som har kopplingar till rovdjursförekomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Regeringen tillsatte sommaren 2008 en utredning för att föreslå förändringar i miljömålssystemet i syfte bl.a. att förenkla systemets organisation och struktur (dir. 2008:95). Utredningen ska redovisa sitt betänkande den 30 september 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;8 Rovdjursstammarnas utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;Här ges en kort lägesbeskrivning om tillväxt och utbredning för varje rovdjursart. För mer ingående beskrivningar om arternas biologi och variation över tiden hänvisas till betänkandet Sammanhållen rovdjurspolitik (SOU 1999:146), propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2002/01:57) samt betänkandet Rovdjuren och deras förvaltning (SOU 2007:89). Sammanfattningsvis har stammarna av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn utvecklats positivt både numerärt och i fråga om utbredning sedan riksdagen beslutade om en sammanhållen rovdjurspolitik 2001. När det gäller vargstammens genetiska status har utvecklingen dock inte varit lika gynnsam. De största hoten mot rovdjursstammarna har varit och är fortfarande förföljelse och illegal jakt. För kungsörn påverkar även minskad vinterutfordring förutsättningarna negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Björn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft3"&gt;I dag finns björn i stora delar av norra och centrala Sverige, huvudsakligen i inlandet och mot fjällområdet. Inom björnens utbredningsområde kan urskiljas två s.k. kärnområden där honorna lever och är etablerade. Det ena är det nordliga området som sträcker sig från norra Norrbottens län ner till strax norr om Storsjön i Jämtland. Det andra omfattar södra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Jämtland, Härjedalen, Dalarna och delar av Gävleborgs län. Tillväxttak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;P class="p81 ft8"&gt;ten är högre i det södra kärnområdet. Den &lt;NOBR&gt;svensk-norska&lt;/NOBR&gt; stammen upp- Prop. 2008/09:210 går i dag till cirka 3 000 björnar. Det av riksdagen beslutade målet om en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;miniminivå om 100 årliga föryngringar eller 1 000 individer har alltså nåtts. För tio år sedan uppskattades populationen till 1 000 individer, Förbättrat kunskapsunderlag och bättre inventeringsmetoder visar att denna uppskattning av antalet djur var för låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft4"&gt;Varg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft3"&gt;I slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; fanns endast tre individer i Skandinavien och den nuvarande skandinaviska vargstammen härstammar från dessa tre. Vargen har nu etablerat sig och det finns flera revir i framför allt Mellansverige. Vintern 1999/2000 uppgick det totala antalet vargar i den &lt;NOBR&gt;norsk-svenska&lt;/NOBR&gt; vargstammen till &lt;NOBR&gt;67–81&lt;/NOBR&gt; individer. Riksdagens etappmål om 20 föryngringar per år nåddes 2008 och det senaste preliminära resultatet pekar på att antalet föryngringar är 22, vilket motsvarar cirka 220 individer. Arten har påbörjat en utbredning mot östra Svealand och Götaland.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Stammen uppvisar en varierande grad av inavelsdefekter, vilket inne-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;bär att även om antalet vargar ökar så är stammen inte långsiktigt säkrad.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Invandrande vargar med nytt genetiskt material spelar en central roll för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;att den genetiska statusen ska kunna förbättras. Under 2008 konstatera-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;des att en nyligen invandrad varg från Finland reproducerat sig och där-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;med bidragit till att nytt genetiskt material tillförts stammen. Se vidare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;avsnitt 13.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Järv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;För järven är situationen annorlunda jämfört med vargen, då järven inte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;på samma sätt varit lika nära utrotning i Skandinavien. Den svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;stammen har även ett visst genetiskt utbyte med järvar från såväl Finland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och Ryssland och kan därmed inte ses som isolerad. Vid inventeringen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;säsongen 1999/2000 konstaterades 40 föryngringar av järv vilket motsva-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;rar cirka &lt;NOBR&gt;160–200&lt;/NOBR&gt; järvar. Den svenska järvstammen består i dag av cirka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;700 individer och under 2008 rapporterades 111 föryngringar. Detta in-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;nebär att riksdagens etappmål om 90 föryngringar per år har nåtts.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Järven finns längs med hela den svenska fjällkedjan. Enstaka järvar har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;även etablerat sig i skogslandet öster och söder om fjällkedjan.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Lodjur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Lodjur finns i dag i stort sett i hela Norrland, med undantag för vissa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;delar av östra Norrbottens skogsland och högfjällsområdena, samt i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Svealand och lokalt i Götaland. Lodjursstammen har expanderat både&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;inom mellersta Sverige och inom renskötselområdet, men i södra Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;har stammen inte expanderat i någon större omfattning. Vid tiden för den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utredning som låg till grund för riksdagens beslut om en sammanhållen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;rovdjurspolitik uppgick lodjursstammen till närmare 1 500 individer. An-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;talet familjegrupper har sedan 2003 legat konstant strax under 300 vilket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;motsvarar cirka 1 500 individer. Målet om en miniminivå om 300 för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;yngringar per år har inte nåtts under dessa år, men under inventerings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;säsongen 2007/2008 uppskattades 309 familjegrupper. Ökningen beror&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;främst på att lodjursföryngringen inom renskötselområdet var framgångs-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;P class="p42 ft8"&gt;rik vilket i sin tur beror på god tillgång på föda. Under säsongen 2007/ Prop. 2008/09:210 2008 fanns det 141 familjegrupper inom renskötselområdet och 169 fa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;miljegrupper utanför renskötselområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Kungsörn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;I Sverige har kungsörnen en sammanhängande utbredning från norra Värmland och norra Dalarna och vidare upp genom Norrlands skogsbygder och fjälltrakter till finska gränsen – 90 procent av kungsörnsstammen finns inom norrlandslänen och resterande 10 procent består av mindre spridda delbestånd i Svealand och Götaland. På Gotland finns flera revir, vilket innebär att Gotland hyser världens tätaste bestånd av kungsörn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft3"&gt;Trots att det finns relativt gott om kungsörnar i landet är predationen på tamdjur och renar liten. Kunskapen om kungsörnens utbredning och status har förbättrats väsentligt på senare tid, men den är ännu inte heltäckande. År 2000 uppskattades att det fanns drygt 600 kungsörnspar i Sverige. Vintern 2005 bedömdes att det fanns cirka 750 kungsörnsrevir och 680 kungsörnspar, vilket motsvarar cirka 1 700 kungsörnar totalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft3"&gt;Enligt riksdagens beslut om en sammanhållen rovdjurspolitik är miniminivån för kungsörn satt till 600 föryngringar per år, vilket innebär att antalet revir eller par överstiger miniminivån för antal föryngringar. Det går emellertid inte att jämställa antal revir eller par med föryngringar, eftersom det finns flera fall där revirhävdande kungsörnspar misslyckats med häckningen. Det beror främst på att paret blivit stört av mänsklig aktivitet eller att den ene i föräldraparet omkommit till följd av olycka eller illegal jakt. Se även avsnitt 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft1"&gt;9 Gynnsam bevarandestatus för rovdjur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft3"&gt;Enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet ska medlemsländerna till Eu- ropeiska kommissionen redovisa situationen för samtliga arter och habitat inom varje biogeografisk region i landet. Sverige redovisade 2007 situationen för samtliga arter och habitat utom när det gäller björn, varg, järv och lodjur. Sedan dess har kommissionen utarbetat riktlinjer för förvaltning av rovdjur på populationsnivå, se avsnitt 6.2. I en bilaga till riktlinjerna finns ett antal rekommendationer som avser olika delar av rovdjursförvaltningen, bl.a. jakt, förflyttning och utsättning av uppfödda djur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft3"&gt;I kommissionens riktlinjer för förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå anges att sårbarhetsanalyser kan utgöra grund för bedömning av gynnsam bevarandestatus vid en adaptiv förvaltning. En sårbarhetsanalys visar vilken minsta populationsstorlek som en art kan ha för att inte riskera att försvinna från landet med en viss risk under en period av hundra år. De i Sverige angivna miniminivåerna har inte någon direkt koppling till den innebörd av gynnsam bevarandestatus som används i art- och habitatdirektivet. Gynnsam bevarandestatus i enlighet med kommissionens riktlinjer för förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå, med sårbarhetsanalyser som utgångspunkt, brukar ligga på lägre nivåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;P class="p14 ft8"&gt;än vad resultatet blir vid bedömning av gynnsam bevarandestatus enligt Prop. 2008/09:210 artikel 17 i art- och habitatdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft3"&gt;Riktlinjerna för rapportering enligt artikel 17 och riktlinjerna för förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå är båda rådgivande dokument. De båda dokumenten skiljer sig åt i flera avseenden. Eftersom riktlinjerna för rapportering enligt artikel 17 har ett mycket vidare tillämpningsområde än riktlinjerna för förvaltning av stora rovdjur och då de senare riktlinjerna är mer aktuella, bör kommissionens riktlinjer för förvaltning av stora rovdjur utgöra en utgångspunkt för bedömningen av vad som ska analyseras när man undersöker de fyra rovdjursarternas bevarandestatus. Detta förutsätter att analysen sker i kombination med noggrann beståndsövervakning och aktiva förvaltningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Naturvårdsverket bör därför slutföra rapporteringen enligt artikel 17 med riktlinjerna för förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå som utgångspunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Med hänsyn till kommissionens nya riktlinjer avser regeringen att återkomma med avrapportering när de åtgärder för regional förvaltning, jakt och förflyttning och utsättning av individer som presenteras i denna proposition har utvärderats i samband med utvärderingen av etappmålen m.m., se avsnitt 5.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft1"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p120 ft1"&gt;Internationell samverkan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;De stora rovdjuren behöver stora arealer snarare än speciella naturtyper&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;för att arterna ska överleva på lång sikt. Rovdjuren vandrar och rör sig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;över mycket vidsträckta områden. De stora rovdjuren blir därigenom en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;gemensam resurs och angelägenhet främst med Norge och Finland men&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;även med andra länder.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Såväl i Sverige som i våra grannländer medger de biologiska förhåll-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;andena goda förutsättningar för stora rovdjur att etablera sig. Det som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;sätter gränserna för rovdjurens antal och utbredning är avvägningen mel-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;lan vad vi människor anser som acceptabelt när det gäller påverkan och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;konflikter med bl.a. näringsverksamhet och friluftsliv och hur vi värderar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;biologisk mångfald.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Målen i rovdjurspolitiken och för förvaltningen skiljer sig avsevärt åt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;mellan Sverige, Norge och Finland. I Finland och Norge förvaltas rov-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;djuren i högre grad på en regional nivå än i Sverige.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;På myndighetsnivå finns ett betydande samarbete mellan länderna för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;information och erfarenhetsutbyte. Som exempel kan nämnas kontakter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;på myndighetsnivå inför beslut om jakt, samarbete när det gäller före-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;skrifter för inventering, årliga varginventeringsrapporter med data från de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tre länderna samt årliga informationsmöten mellan länderna. Inom forsk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ningen gör bl.a. Sverige och Norge gemensamma &lt;NOBR&gt;DNA-analyser&lt;/NOBR&gt; för järv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och lodjur. Även inom forskningen och inventeringsverksamheten pågår&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ett mycket gott samarbete, särskilt mellan Sverige och Norge och i ökad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utsträckning även med Finland. Kunskaperna om de stora rovdjuren har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;därigenom ökat på ett sätt som väcker internationell uppmärksamhet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Regeringen är positiv till ett utvidgat samarbete kring de stora rovdju-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ren i enlighet med Europeiska kommissionens riktlinjer, avsnitt 6.2. Ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;
&lt;DIV id="p23dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321023x1.jpg/" id="p23img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p42 ft8"&gt;utvidgat samarbete är särskilt viktigt när det gäller vargen eftersom det är Prop. 2008/09:210 en art som dels har genetiska problem, dels utgör ett särskilt problem i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft3"&gt;relation till rennäringen samt acceptans hos människor. Europeiska kommissionens initiativ till inrättandet av en särskild expertgrupp om vargar för ett ökat samarbete inom EU pekar även på behovet av ett förstärkt nordiskt samarbete. Även de tidigare nämnda riktlinjerna för förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå (se avsnitt 6.2) ställer krav på ett ökat internationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Regeringen bedömer att det i dag inte är möjligt med en gemensam &lt;NOBR&gt;svensk-norsk-finsk&lt;/NOBR&gt; populationsbaserad förvaltning av de stora rovdjuren som kan formaliseras i gemensamma förvaltningsplaner. Men samarbetet kring rovdjursförvaltningen i länderna bör utvecklas vidare i enlighet med kommissionens riktlinjer för förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå. Ett naturligt mål för ett vidareutvecklat samarbete är att inledningsvis åstadkomma harmoniserade kriterier för beståndsövervakning och en gemensam årlig formaliserad rapportering av övervakningen tillsammans med en samlad översikt över det årliga jaktuttaget ur rovdjursstammarna. En databas som till vissa delar är gemensam med Finland och Norge bör övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Det är angeläget att rovdjursbestånden förvaltas med största möjliga grad av förutsebarhet för näringar och andra samhällsintressen i varje land. Därför är det viktigt med förstärkta informationsinsatser i gränsområdena så att de människor som bor i områdena blir medvetna om förhållanden på bägge sidor av nationsgränserna i samexistensen med rovdjuren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Ökat regionalt ansvar för förvaltningen av rovdjuren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Delegation till länsstyrelserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksdagen godkänner en rovdjursförvaltning med ett regionalt inflytande och ansvar som innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket i större utsträckning än i dag kommer att kunna delegera beslutanderätt om jakt efter rovdjur till länsstyrelsen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;att &lt;/SPAN&gt;sådan delegation kommer att baseras på rovdjursstammarnas utveckling inom varje län,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket kommer att delegera rätten att besluta om licensjakt och skyddsjakt efter en art som förekommer i antal som överstiger ett rovdjursförvaltningsområdes regionala miniminivå, om det i länet finns en reproducerande fast stam av arten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket i begränsad omfattning kommer att delegera rätten att besluta om licensjakt och skyddsjakt i län med reproducerande stammar av en art där antalet individer av arten understiger den nationella miniminivån eller där en sådan nivå saknas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för att följa och utvärdera länsstyrelsernas arbete med förvaltningen av rovdjuren, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;att &lt;/SPAN&gt;beslut om delegation till länen kan återkallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;P class="p94 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Rovdjursutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens i Prop. 2008/09:210 fråga om länsstyrelsernas ansvar för en operativ förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Naturvårdsverkets förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer i huvudsak med regeringens. Verket har därutöver föreslagit förändringar i jaktlagen och att lagen ska benämnas lagen om förvaltning av vilt, vilket skulle medföra följdändringar i andra författningstexter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har generellt ställt sig positiva till större regional delaktighet i förvaltningen. Åsikterna går dock starkt isär om när och på vilka villkor detta kan ske, särskilt när det gäller varg och järv, och då främst när det gäller förslagen om licensjakt och skyddsjakt. Huvuddelen av instanserna har anfört att endast de arter som har gynnsam bevarandestatus och som har uppnått de nationella målen kan bli föremål för regional förvaltning. Remissinstanserna är dock eniga om att björnstammen kan vara mogen för en utökad regional förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Statens veterinärmedicinska anstalt, Svenska Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Centrum för biologisk mångfald, Svenska Turistföreningen &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald &lt;SPAN class="ft3"&gt;m.fl. har tillstyrkt en regionalisering men avstyrkt ett regionalt ansvar för arter som ännu inte uppnått gynnsam bevarandestatus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft4"&gt;Åklagarmyndigheten &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Rikspolisstyrelsen &lt;SPAN class="ft3"&gt;har anfört att det finns risk för att obehörig påverkan ökar vid en regional förvaltning och att en regional förvaltning därför inte bör inkludera de rovdjur som har ogynnsam bevarandestatus. Även &lt;/SPAN&gt;Brottsförebyggande rådet &lt;SPAN class="ft3"&gt;har anfört att en ökad regionalisering av förvaltningen kan medföra en risk för otillbörlig påverkan på handläggande tjänstemän. &lt;/SPAN&gt;Svenska rovdjursföreningen &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Djurens rätt &lt;SPAN class="ft3"&gt;har avstyrkt en ökad regionalisering av förvaltningen och anfört att det kan medföra en ökad risk för otillbörlig påverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Svenska Jägareförbundet &lt;/SPAN&gt;har anfört att Naturvårdsverkets förslag om ändringar i jaktlagen inte medför någon skillnad i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft21"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft3"&gt;Länsstyrelserna ansvarar redan för stora delar av rovdjursförvaltningen. Länsstyrelserna bör ges ytterligare ansvar för förvaltningen genom att självständigt och i samverkan mellan länen avgöra t.ex. var det är lämpligt att i högre grad genomföra förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp eller inom vilka områden det i stället är nödvändigt att i ökad omfattning besluta om skyddsjakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft3"&gt;Det är främst ytterligare delegering av beslut om jakt och skyddsjakt efter rovdjuren som har efterfrågats i kraven på en regionaliserad rovdjursförvaltning. Det framgår även av kommissionens riktlinjer om förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå att alla beslut bör fattas på lägsta effektiva nivå, se avsnitt 6.2. Ett sådant steg i regionaliseringen av rovdjursförvaltningen bör därför tas. En stor del av jaktbesluten bör kunna delegeras till länsstyrelsen i län med reproducerande fasta rovdjursstammar. Om riksdagen godkänner en sådan inriktning av politiken, avser regeringen att i en förordning bestämma den närmare utformningen av delegationssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Adaptiv förvaltning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Stora rovdjurs antal och utbredning ändras ständigt. Etablering av rov-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;djur i helt nya områden går långsamt och rovdjursstammarnas utveckling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;är beroende av ett stort antal olika faktorer som är svåra att förutsäga.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Rovdjursförvaltningen måste därför präglas av ett arbetssätt där förvalt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ningens åtgärder ständigt anpassas till det som sker i naturen, s.k. adaptiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;förvaltning. Besluten om licensjakt och skyddsjakt har en avgörande be-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tydelse för rovdjursstammarnas utveckling och därmed för uppfyllelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;av den nationella rovdjurspolitiken och för möjligheterna att leva upp till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Sveriges internationella åtaganden.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Förslaget om regionalisering av rovdjursförvaltningen innebär ett sys-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tem där omfattningen av det regionaliserade beslutsfattandet är beroende&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;av rovdjursstammarnas utveckling. Om en rovdjursstams antal överstiger&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;den fastställda nationella miniminivån, finns det förutsättningar för en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;långtgående delegering av beslut om jakt och skyddsjakt. Om stammen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;minskar i antal och understiger den nationella miniminivån, och därmed&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;det mål som riksdagen har fastställt i beslutet om en sammanhållen rov-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;djurspolitik, bör utrymmet för det regionala beslutsfattandet minska.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Delegationsbesluten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;En adaptiv förvaltning innebär att delegation av jaktbeslut till länsstyrel-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;serna kopplas till den verkliga förekomsten av respektive rovdjursart i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;förhållande till den miniminivå som har fastställts för arten. En grund-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;förutsättning för att Naturvårdsverket ska kunna delegera beslut om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;licensjakt eller skyddsjakt till länsstyrelsen bör vara att det i länet finns&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;en reproducerande stam av den aktuella arten. Att en stam är reprodu-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;cerande bör betyda att en föryngring av arten har konstaterats i länet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;under varje av de tre föregående reproduktionscyklerna. Naturvårdsver-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kets delegationsbeslut till länsstyrelserna bör alltså baseras på inventer-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ingsresultatet föregående säsonger.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Naturvårdsverket bör kunna delegera rätten att besluta om licensjakt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och skyddsjakt utan att ange det högsta antal djur som får fällas, om före-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;komsten av den aktuella arten överstiger såväl miniminivån i det aktuella&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;rovdjursförvaltningsområdet som miniminivån för länet, se avsnitt 11.3.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Även om arten understiger dessa nivåer eller om nationella miniminivåer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;saknas, bör Naturvårdsverket kunna delegera rätten att besluta om en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;begränsad jakt. En sådan delegation bör då främst avse skyddsjakt. I så-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;dana situationer bör Naturvårdsverket ange det högsta antal djur som får&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;fällas vid skyddsjakt. Naturvårdsverket bör även kunna delegera beslut&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;om licensjakt efter arter som understiger den nationella miniminivån.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Den situationen kan uppstå om stammen understiger miniminivån i delar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;av Sverige men överstiger den i andra. När det gäller varg är det dock&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;angeläget att de genetiskt värdefulla vargar som har invandrat österifrån&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och som eventuellt förflyttats måste undantas från licensjakt. Det kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;endast bli aktuellt med skyddsjakt efter dessa, om de orsakar problem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;eller skador.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Enligt den hittills gällande rovdjurspolitiken bör skyddsjakt efter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kungsörn endast tillåtas i undantagsfall. Ansökningar om skyddsjakt efter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;P class="p14 ft8"&gt;arten är mycket sällsynta. Mot bakgrund av detta bör beslut om skydds- Prop. 2008/09:210 jakt efter kungsörn inte delegeras till länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft3"&gt;De tre rovdjursförvaltningsområdena bör genom delegationsbesluten till länsstyrelserna ansvara för sina respektive stammar av rovdjur. Om de nationella målen inte beaktas inom ett rovdjursförvaltningsområde, bör inte de andra rovdjursförvaltningsområdena missgynnas. En ökad delegering till länsstyrelserna innebär att länsstyrelserna måste ta ett större ansvar för den nationella politiken. Länsstyrelserna bör ges möjlighet att planera jakt under längre tidsperioder än ett år. Naturvårdsverkets delegationsbeslut bör därför inledningsvis gälla för en period om tre år i taget. Naturvårdsverket bör årligen följa utvecklingen och vid behov justera tilldelade kvoter om de nationella målen inte nås. Vidare bör Naturvårdsverket kunna återkalla en delegation eller avstå från att delegera beslut om jakt om det skulle visa sig att den berörda länsstyrelsen inte är beredd att ta ansvar för riksdagens beslut om mål för en sammanhållen rovdjurspolitik eller en gynnsam bevarandestatus för arten.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;SPAN class="p130 ft20"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft20"&gt;Viltförvaltningsdelegationer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om viltvårdsnämnder i 39 §&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;jaktlagen upphör att gälla.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td36"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;För att uppnå acceptans för rovdjuren&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;och åstadkomma ett reellt regionalt ansvar och lokalt inflytande över&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;rovdjursförvaltningen bör det inrättas en viltförvaltningsdelegation vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;varje länsstyrelse. Delegationerna bör ersätta dagens viltvårdsnämnder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;och regionala rovdjursgrupper. För att kunna göra sammantagna be-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;dömningar i bred samverkan om viltförvaltningen inom länet, bör vilt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;förvaltningsdelegationerna ha bred representation med företrädare för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;olika intressen och även politisk representation.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft21"&gt;Rovdjursutredningens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Man bör se över rollerna och an-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;svarsfördelningen mellan å ena sidan viltvårdsnämnden och å andra sidan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;de regionala rovdjursgrupperna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Naturvårdsverkets förslag: &lt;/SPAN&gt;Viltvårdsnämnderna och de regionala rov-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;djursgrupperna ersätts med ett viltförvaltningsråd inom länsstyrelserna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Råden ska vara partssammansatta, rådgivande organ inför länsstyrelser-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;nas olika beslut som rör förvaltningen av allt vilt. Det ska inte vara någon&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;politisk representation i viltförvaltningsråden.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har gjort samma bedömning som Rovdjursutred-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ningen och flera har anfört att viltvårdsnämnderna bör slås samman med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;rovdjursgrupperna till ett organ för att ta ett samlat helhetsgrepp om vilt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;förvaltningen i länet. Remissinstanserna har ställt sig tveksamma till om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ett rådgivande viltförvaltningsråd enligt Naturvårdsverkets förslag verkli-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;gen medför ett ökat inflytande och efterlyst politisk representation i den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;förslagna modellen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft21"&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Det regionala ansva-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ret för förvaltningen av rovdjur och annat vilt behöver stärkas och det lo-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kala inflytandet över förvaltningen behöver öka. Det har stor betydelse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;för acceptansen för rovdjursförvaltningen att det finns möjligheter till ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;verkligt inflytande över förvaltningens riktlinjer och principer. En sådan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;
&lt;DIV id="p27dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321027x1.jpg/" id="p27img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p42 ft8"&gt;sammanslagning som remissinstanserna har förordat bör därför genomfö- Prop. 2008/09:210 ras. Ett viltförvaltningsråd med endast en rådgivande funktion ger dock&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft3"&gt;inte något reellt inflytande. Förutsättningar för delaktighet i och inflytande över viltförvaltningen kan åstadkommas bättre genom att inrätta viltförvaltningsdelegationer med representanter för olika intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Delegationerna bör ha till uppgift att besluta om hur viltförvaltningen inom länet ska genomföras. Strategiska beslut om förvaltning av vilt bör bygga på helhetsbedömningar av det komplexa samspelet mellan rovdjur och bytesdjur samt effekter på näringsverksamhet. Delegationernas sammansättning bör därför avspeglas i denna komplexitet. De representanter som ingår i delegationerna bör företräda de olika intressena och representationen bör alltså inte vara personknuten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;Delegationernas sammansättning bör utgöras av företrädare för bl.a. naturvård, turism, skogsbolag, markägare, jägare, lokala näringsidkare och renskötsel m.fl. Det är viktigt att det sker återkoppling från de förordnade representanterna till respektive intresseorganisation för att skapa möjlighet för organisationen att följa och utvärdera delegationens arbete. För att ytterligare utvidga det lokala och regionala inflytandet över ställningstaganden om förvaltningen, bör förtroendevalda politiker finnas representerade i delegationerna på samma sätt som i t.ex. rennäringsdelegationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft3"&gt;Delegationerna bör ledas av landshövdingen och övriga ledamöter bör utses av länsstyrelsen. Inom renskötselområdet bör renskötselns företrädare utses av Sametinget. Det är inte rimligt att delegationen fattar beslut i t.ex. varje enskilt skyddsjaktbeslut. En lämplig arbetsordning för dessa situationer bör fastställas. Det ankommer på länsstyrelsen att säkerställa att lämpliga underlag för beslut finna att tillgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;Bestämmelserna om viltvårdsnämnder i 39 § jaktlagen bör utgå ur lagen och den nya organisationen regleras i förordningsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Rovdjursförvaltningsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det delegeringssystem som har presenterats i avsnitt 11.1 bör bygga på en geografisk uppdelning i tre olika rovdjursförvaltningsområden som utgör forum för att underlätta samverkan mellan självständiga myndigheter. Inom varje rovdjursförvaltningsområde bör det inrättas ett samverkansråd med uppgiften att ta fram och samverka kring riktlinjer och principer för olika delar av rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverket bör ha rollen att fastställa regionala miniminivåer för rovdjursstammarna inom varje rovdjursförvaltningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Naturvårdsverkets bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft34"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har till övervägande del ställt sig positiva till Na-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;turvårdsverkets förslag. Några har framfört synpunkter på rovdjursförvaltningsområdenas avgränsning. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Sveriges Lantbruksuniversitet &lt;/SPAN&gt;har anfört att Stockholms län bör delas upp mellan det mellersta och det södra förvaltningsområdet samt att endast Dalsland i Västra Götalands län bör föras till det mellersta förvaltningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="p28dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03210/GW0321028x1.jpg" style="width:409px;height:577px"  id="p28img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p137 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förutsättningarna för arternas fö- Prop. 2008/09:210 rekomst och förvaltningen av rovdjurstammarna skiljer sig åt i olika de-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft3"&gt;lar av landet. Därför är det lämpligt att göra en geografisk uppdelning av landet i tre rovdjursförvaltningsområden. Renskötselområdet exklusive norra Dalarna bör utgöra det norra förvaltningsområdet. Dalarnas, Gävleborgs, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Uppsala län bör utgöra det mellersta förvaltningsområdet och övriga län, som i dag saknar etablerade rovdjursstammar, bör utgöra det södra förvaltningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft5"&gt;Med tre förvaltningsområden underlättas länsstyrelsernas inbördes samverkan och samverkan med Sametinget. Rovdjursförvaltningsområdena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft39"&gt;Karta över de tre rovdjursförvaltningsområdenav j rsf rv lt i s r e&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="p29dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321029x1.jpg/" id="p29img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p42 ft8"&gt;är inte avsedda att utgöra en ny administrativ nivå utan bör endast vara Prop. 2008/09:210 forum för samverkan mellan självständiga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft3"&gt;För att få en överblick över regionala förhållanden och förutsättningar bör det inom varje rovdjursförvaltningsområde inrättas ett rådgivande organ, s.k. samverkansråd, för samverkan mellan länsstyrelserna i frågor som rör den regionaliserade rovdjursförvaltningen. Representationen i samverkansråden bör spegla de särskilda förutsättningarna i viltförvaltningen inom förvaltningsområdet. Landshövdingen bör ingå i samverkansråden. Regeringen kommer att närmare precisera sammansättningen av samverkansråden i en förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft3"&gt;Utifrån ett regionalt perspektiv bör samverkansråden göra bedömningar av hur det samlade rovdjurstrycket bör hanteras inom de delar av varje förvaltningsområde som hyser de tätaste koncentrationerna av rovdjur i förhållande till delar som har glesare rovdjursförekomst och utarbeta riktlinjer i rovdjursförvaltningen utifrån detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;Förutsättningarna att nå en lokal förankring för vilka nivåer av rovdjursförekomst som bör gälla för länet blir större om diskussioner om länsvisa miniminivåer förs på regional nivå. Samverkansråden bör ha uppgiften att sammanställa summan av länens miniminivåer i regionala miniminivåer inom respektive rovdjursförvaltningsområde och därefter redovisa de regionala miniminivåerna till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket bör därefter fastställa de regionala nivåerna. Summan av de regionala miniminivåerna får inte understiga de av riksdagen fastställda miniminivåerna eller etappmålen för de aktuella arterna. Om summan av de regionala miniminivåerna inte når upp till de nationella målen eller etappmålen, bör Naturvårdsverket få uppgiften att fastställa de regionala miniminivåerna. Samverkansråden inom varje rovdjursförvaltningsområde bör ha ett långsiktigt förvaltningsansvar där processen inför Naturvårdsverkets delegationsbeslut fungerar som en årlig avstämning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Rovdjursakutgrupper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Erfarenheterna från de s.k. rovdjursakutgrupperna bör tas tillvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Under 2006 påbörjades en fyraårig försöksverksamhet med rovdjursakutgrupper i Värmlands och Dalarnas län med inriktning att snabbt kunna hantera frågor kopplade till både angrepp och förekomst av rovdjur. Grupperna har letts av tjänstemän från länsstyrelserna med representation från lokala intressegrupper. Verksamheten bör fortlöpa fram till dess att en utvärdering har genomförts. En sådan är planerad att starta under senare delen av 2009. Erfarenheterna är väl värda att ta tillvara i det fortsatta arbetet med en regional rovdjursförvaltning. Motsvarande insatser bör övervägas även i andra områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="p30dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321030x1.jpg/" id="p30img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p16 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;12 Miniminivåer för björn och lodjur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regionala miniminivåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket bör ha ansvaret för att fördela de nationella miniminivåerna för björn och lodjur på de tre rovdjursförvaltningsområdena och fastställa de regionala nivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Naturvårdsverkets bedömning: &lt;/SPAN&gt;De regionala miniminivåerna för björn och lodjur bör fastställas i en förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flera remissinstanser har gjort samma bedömning som Naturvårdsverket. Andra remissinstanser har anfört att varje förvaltningsområde bör utforma regionala miniminivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverkets förslag till inriktning och indelning av de nationella miniminivåerna för björn och lodjur i regionala miniminivåer ligger i linje med den gällande rovdjurspolitiken. Nivåerna bör dock inte fastställas i en förordning. Naturvårdsverket bör i stället fastställa fördelningen av miniminivåerna för björn och lodjur på de tre olika rovdjursförvaltningsområdena. Fördelningen bör baseras på ekologiska förutsättningar, den nuvarande rovdjursförekomsten, realistiska och önskvärda förändringar inom den kommande femårsperioden, den existerande skadebilden i form av bl.a. angrepp på tamdjur (inklusive ren), de &lt;NOBR&gt;socio-ekonomiska&lt;/NOBR&gt; förutsättningarna och möjligheterna till förebyggande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Ett system med årlig delegering av rätten att besluta om jakt förutsätter en kontinuerlig övervakning av rovdjursstammarnas utveckling och utvärdering av utvecklingen. Medan länsstyrelserna bör ha ansvaret för inventeringarna av rovdjuren, bör Naturvårdsverket ha rollen att övervaka och fastställa inventeringsresultat inför delegationsbesluten och med jämna intervall följa upp och utvärdera utvecklingen av rovdjursstammarna inom varje förvaltningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Miniminivå för björn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Fördelningen av miniminivån för björn på rovdjursförvaltningsområdena bör följa dagens fördelning av björnstammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Det norra förvaltningsområdet bedöms i dag hysa i storleksordningen 2 000 björnar eller 200 årliga föryngringar medan det mellersta området bedöms hysa 600 björnar eller 60 föryngringar. Det faktum att björnförekomsten i såväl det norra som det mellersta rovdjursförvaltningsområdet med bred marginal överstiger den nationella miniminivån har inte inneburit omfattande konflikter eller problem. Totalt sett finns det inget behov av att minska björnstammen i dessa delar, i vissa regioner kan det dock finnas behov av att minska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;björnstammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="p31dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321031x1.jpg/" id="p31img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p155 ft8"&gt;Fördelningen av miniminivåer för rovdjursförvaltningsområdena bör Prop. 2008/09:210 följa dagens fördelning av björnstammen. Detta innebär att det norra förvaltningsområdet bör ha en miniminivå på 75 årliga föryngringar eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;750 björnar och att det mellersta förvaltningsområdet bör ha en miniminivå på 25 årliga föryngringar, motsvarande 250 björnar. För det södra rovdjursförvaltningsområdet bör ingen miniminivå fastställas, då det inom överskådlig tid inte är sannolikt att björnhonor kommer att etablera sig i området. Om en sådan etablering sker, bör Naturvårdsverket genomföra en översyn av förvaltningsområdenas miniminivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Miniminivå för lodjur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksdagen godkänner en miniminivå för lodjursstammen i landet som – fram till dess att utvärderingen om etappmålen och målnivåer m.m. är avslutad – innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;antalet årliga föryngringar inom Sverige kan variera ned till 250 föryngringar, vilket motsvarar cirka 1 250 individer, under förutsättning att spridningen fortsätter i södra Sverige och att lodjursstammens bevarandestatus inte äventyras,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;att &lt;/SPAN&gt;antalet lodjur inom renskötselområdet får minska med hänsyn till rennäringens intressen och det samlade ökande rovdjurstrycket,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;en minskning av antalet lodjur inom renskötselområdet under denna tid inte behöver motsvaras av samma ökning utanför renskötselområdet, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;att &lt;/SPAN&gt;lodjursstammen i mellersta Sverige kan tillåtas minska med hänsyn till det samlade rovdjurstrycket och vikande stammar av bytesdjur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den svenska lodjursstammen ligger endast med knapp marginal över den nationella miniminivån. Lodjurets långsamma expansion i södra Sverige gör det relativt svårt att förutsäga stammens utveckling i det södra förvaltningsområdet. Om lodjuren ökar i antal i det södra förvaltningsområdet, uppstår förutsättningar för sänkningar av de regionala miniminivåerna i de två andra förvaltningsområdena. Dessa faktorer innebär att det är svårare att göra en uppdelning av den nationella miniminivån mellan tre rovdjursförvaltningsområden för lodjur än att göra motsvarande uppdelning för björn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft3"&gt;Sverige bör ha en stark och livskraftig lodjursstam. Ambitionen för lodjursförvaltningen i landet ska vara en fortsatt ökning av stammen i det södra förvaltningsområdet. Det södra förvaltningsområdet hyser förhållandevis stora förekomster av lämpliga bytesdjur samtidigt som det i dag finns få stora rovdjur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Rennäringen är den areella näring som drabbas hårdast av rovdjurens närvaro. I dag är det lodjur som orsakar de sammantaget största skadorna. Rovdjursförekomsten inom renskötselområdet bör därför begränsas. Se- dan riksdagen fastställde miniminivån om 300 föryngringar per år av lodjur har antalet föryngringar varierat och legat under denna miniminivå med undantag för år 2008. Lodjuren har expanderat både inom mellersta Sverige och inom renskötselområdet, men inte i södra Sverige i önskvärd takt. Ökningen i mellersta Sverige tillsammans med ökningen av antalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft3"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;P class="p14 ft8"&gt;vargar innebär en konkurrens om tillgången på föda. Rovdjurens bytes- Prop. 2008/09:210 djur har inte ökat i motsvarande takt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;Regeringen avser att under några år genomföra kraftfulla åtgärder för att stärka vargstammens genetiska status. Om Sverige samtidigt ska hysa en lodjursstam som motsvarar 300 årliga föryngringar huvudsakligen söder om renskötselområdet och med merparten av lodjursstammen inom mellersta Sverige, kan det innebära problem både för vargstammens och lodjursstammens utveckling. Lodjursstammen är livskraftig och antalet årliga föryngringar (huvudsakligen utanför renskötselområdet) bör därför tillåtas gå ned till 250 föryngringar per år, motsvarande cirka 1 250 individer, fram till dess att utvärderingen om etappmålen är behandlad. Detta kan göras utan att den gynnsamma bevarandestatusen för arten påverkas på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft3"&gt;En minskning av lodjursstammen i renskötselområdet behöver inte nödvändigtvis motsvaras av samma ökning utanför renskötselområdet. Därför bör Naturvårdsverket, samverkansråden inom rovdjursförvaltningsområdena och länsstyrelserna ges möjlighet att under utvärderingstiden hantera lodjursstammen med en viss flexibilitet vid t.ex. beslut om jakt. Det är viktigt att Naturvårdsverket från nationell utgångspunkt övervakar så att inte artens bevarandestatus påverkas negativt.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;SPAN class="p164 ft1"&gt;Vargstammens utveckling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringen förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksdagen godkänner mål för vargstammens ut-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;veckling som innebär&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Sverige får en livskraftig vargstam med en god genetisk status,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;tillväxten av antalet vargar begränsas genom en förlängning av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;etappmålet för antalet årliga föryngringar av vargar,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;etappmålet kompletteras med kraftfulla åtgärder som stärker po-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;pulationens genetiska status,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;högst 20 individer som ökar den genetiska variationen i den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;svenska vargpopulationen ska införlivas i populationen under de när-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;maste fem åren fram till 2014,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;införlivandet av de genetiskt friska individerna i första hand sker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;genom att underlätta för naturligt invandrade vargar, t.ex. genom att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;flytta individer från renskötselområdet till populationen utanför ren-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;skötselområdet, och i andra hand genom aktiv utplantering av vargar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;som hämtas från genetiskt friska populationer med östligt ursprung,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverkets delegationsbeslut ska ta hänsyn till naturliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;variationer, exempelvis att antalet föryngringar varierar från år till år,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;och därmed utgå från en populationsstorlek som inte överstiger 210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;vargar i Sverige,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;populationens tillväxt regleras genom beslut om begränsad li-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;censjakt kompletterad med skyddsjakt av skadegörande individer, och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;etappmålet med begränsad tillväxt och det nya etappmålet för en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;vargstam med god genetisk variation gäller fram till dess att effekterna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;av vargstammens utveckling inom Sverige och bedömningen av artens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;gynnsamma bevarandestatus, inklusive resultatet av de inledande åt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;gärderna för stärkt genetik, har utvärderats och redovisats.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Rovdjursutredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Vargstammen ska frysas på en nivå motsvarande 200 individer i tre år medan en utvärdering görs om vargstammens fortsatta utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Naturvårdsverkets förslag: &lt;/SPAN&gt;Naturlig invandring av varg förordas. Specifika skyddsåtgärder för naturligt invandrade vargar bör vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flertalet remissinstanser har förordat naturlig invandring i första hand och därefter eventuell förflyttning av invandrade vargar samt motsatt sig en frysning av stammens storlek. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund, Lantbrukarnas riksförbund, Svenska Kennelklubben &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges Jordägareförbund &lt;/SPAN&gt;har anfört att samhället bör avvakta fem år innan aktiva åtgärder vidtas, att om det då visar sig att invandringen inte uppfyller behovet för att uppnå gynnsam bevarandestatus, bör redan invandrade vargar till norra Sverige kunna flyttas inom landet samt att under samma period ska vargstammen frysas på en tolererbar nivå. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Samernas riksförbund &lt;/SPAN&gt;har anfört att åtgärderna bör inledas så snart de praktiska förutsättningarna för flyttning har utretts. Remissinstanserna, bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;länsstyrelserna i Värmlands &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Västernorrlands län &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft4"&gt;Skogsindustrierna, &lt;/SPAN&gt;har dock uttalat ett visst stöd för inplantering av vargar under förutsättning att vargstammen hålls på en nivå motsvarande dagens individantal. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska naturskyddsföreningen, Svenska rovdjursföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Djurens rätt &lt;/SPAN&gt;har avstyrkt förslaget om inplantering av varg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Målet för vargstammens utbredning i landet bör även i fortsättningen vara att begränsa stammen till områden utanför renskötselns åretruntmarker. Enstaka invandrande vargar bör dock kunna accepteras under förutsättning att de inte etablerar sig inom renskötselområdet. Minst tre vargar med östligt ursprung har vandrat in i Sverige, varav en har bildat revir med valpar som resultat. Detta har förbättrat situationen något för vargstammen med det är långt ifrån tillräckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft3"&gt;Den genetiska statusen för vargstammen är problematisk. Vargstammen uppvisar i dag tydliga tecken på inavelsdepression, dvs. ärftliga defekter och nedsatt livskraft till följd av inavel. Exempelvis har ryggkotsdefekter, hjärtfel, njurfel och kryptorchism (testiklarna ligger kvar i bukhålan) konstaterats. Den senare defekten kan leda till sterilitet. Det krävs aktiva åtgärder för att förbättra vargstammens genetiska status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft3"&gt;Av Naturvårdsverkets utredning framgår att forskargrupper har bedömt att problemen med inaveln inom den skandinaviska vargstammen kan åtgärdas om det under en tjugoårsperiod om det kommer in några vargar per år från genetiskt friska populationer. Ett av dessa förslag till utformning är att den genetiska statusen stärks genom att först tio friska vargar, därefter sex efter fem år och sedan ytterligare fem vargar efter fem år förs in för att möta den existerande populationen. Vargarna bör placeras utanför renskötselområdet i mellersta eller södra Sverige. Förutsatt att vargarna reproducerar sig, kommer detta att medföra att inavelsgraden sjunker betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Vargarnas svaga genetiska status är så problematisk att regeringen anser att en förstärkning bör ske inom en kortare tidsrymd än 20 år. Enligt regeringens mening bör därför naturligt invandrade vargar skyndsamt flyttas så att de snabbare får kontakt med den mellansvenska populationen. För att snabbt förstärka den genetiska statusen kommer även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p169 ft3"&gt;aktiv utplantering av införda vargar av östligt ursprung behövas. Förstärkningen, genom i första hand flyttning av naturligt invandrade individer och i andra hand införsel av vargar med östligt ursprung bör påbörjas redan under 2010 och pågå under en femårsperiod. Sammanlagt ska högst 20 vargar införlivas i den svenska vargpopulationen genom dessa åtgärder fram till och med 2014. Regeringen avser att ge Statens jordbruksverk i uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket ta fram rutiner för hur förstärkningen av vargstammens genetik ska organiseras och genomföras. Jägarorganisationerna bör inom ramen för bl. a. det allmänna uppdraget påbörja arbetet med en lokal förankring av processer med flytt och införsel av vargar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft3"&gt;För att få en långsiktigt livskraftig vargstam är en förbättring av stammens genetiska status mer angelägen än en fortsatt tillväxt på smal genetisk bas. Regeringen föreslår därför i denna proposition en förlängning av nuvarande etappmål kompletterat med kraftfulla åtgärder för en långsiktigt livskraftig vargstam. Detta innebär att vargstammens tillväxt begränsas under tiden fram till dess att konsekvenserna av vargstammens utveckling i Sverige och bedömningen av stammens bevarandestatus, inklusive resultatet av de inledande åtgärderna för stärkt genetik, har utvärderats och redovisats, i kombination med åtgärder för att förbättra vargstammens genetiska status. De åtgärder som regeringen avser att genomföra är att under de närmsta fem åren underlätta för naturligt invandrade vargar att förflytta sig från renskötselområdet till den vargpopulationen i Mellansverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft3"&gt;Mot bakgrund av de åtgärder som regeringen avser att genomföra för att stärka vargstammens genetiska status behöver tillväxten av den svenska vargstammen inte vara av samma omfattning som hittills. Vargstammen bör hållas på en nivå som långsiktigt skapar en större acceptans för vargen i vår fauna. Naturvårdsverkets delegationsbeslut ska ta hänsyn till naturliga variationer, exempelvis att antalet föryngringar varierar från år till år, och därmed utgå från en populationsstorlek som inte överstiger 210 vargar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft3"&gt;En planerad licensjakt på vetenskapliga grunder bör genomföras så att de individer som visar tecken på inavelsdepression, hög inavelskoefficient eller som bär på defekta anlag avlägsnas från populationen i syfte att reducera risken för fortsatt spridning av dåliga anlag. Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag, att i samråd med bl.a. företrädare för genetisk vetenskaplig kompetens, utarbeta riktlinjer för hur en sådan jakt ska genomföras. Naturvårdsverket ska också redovisa hur planering för urval av individer med ny genetisk variation som ska hämtas samt för utplantering av dessa bör ske. Naturvårdsverket ska kontinuerligt följa och utvärdera utvecklingen i vargstammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Ett etappmål med begränsad tillväxt kombineras med ett nytt etappmål för en god genetisk variation:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Högst 20 vargindivider med en genuppsättning som inte har påverkats av inavel ska införlivas i den svenska vargpopulationen under de närmaste fem åren. I första hand ska naturligt invandrade vargar flyttas från renskötselområdet till populationen utanför renskötselområdet i mellersta och södra Sverige. Denna åtgärd behöver kompletteras med aktiv utplantering av vargar som hämtas från genetiskt starka populati-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="p35dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321035x1.jpg/" id="p35img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p174 ft5"&gt;oner med östligt ursprung. Förstärkningen av vargstammens genetik Prop. 2008/09:210 ska starta 2010 och avslutas under 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Tillväxten av antalet vargar begränsas genom en förlängning av dagens etappmål. Tillväxten hålls på en lägre nivå än dagens, genom beslut om begränsad licensjakt kompletterad med skyddsjakt av skadegörande individer. Licensjakten ska avse de vargar som har låg genetisk variation. Det föreslagna etappmålet med begränsad tillväxt och kraftfulla åtgärder för förbättrad genetik gäller fram till dess att effekterna av vargstammens utveckling inom Sverige och bedömningen av artens gynnsamma bevarandestatus, inklusive resultatet av de inledande åtgärderna för stärkt genetik, har utvärderats och redovisats. Denna redovisning ska ske senast den 1 juli 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Utvärderingen, som ska redovisas senast den 1 juli 2012, kommer att utgöra en kontrollstation för att se hur de påbörjade åtgärderna för att stärka vargstammens genetiska status har fallit ut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;14 Förstärkt hänsyn till kungsörn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Skogsstyrelsen bör få i uppdrag att utveckla rådgivningen om ökad hänsyn vid skogsbruksåtgärder för att skydda potentiella boträd för kungsörn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Rovdjursutredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Potentiella boträd ska tillvaratas, främst inom nationalparker och naturreservat. En variant av naturvårdsavtal ska utvecklas av Skogsstyrelsen för att gynna framväxt av större boträd för kungsörn och andra rovfåglar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flertalet remissinstanser har anfört att det är mer angeläget att skydda potentiella boträd utanför skyddade områden än inom sådana områden, då detta redan sker i dag. Remissinstanserna är positiva till att använda naturvårdsavtal för skydd och framväxt av potentiella boträd, men har pekat på att den möjligheten redan finns med dagens system för naturvårdsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Naturvårdsverkets förslag: &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket bör inte delegera beslut om jakt efter kungsörn till länsstyrelserna. Det bör inte utformas länsvisa eller regionala miniminivåer för kungsörn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;I och med riksdagsbehandlingen av propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) fastställdes att skyddsjakt efter kungsörn inte bör tillåtas annat än i undantagsfall och att kungsörnens utbredning inte bör påverkas av människan. Regeringen bedömer av dessa skäl att det inte är aktuellt att formulera länsvisa eller regionala miniminivåer för kungsörn. Av samma anledning är det inte heller aktuellt att delegera möjlighet till skyddsjakt efter kungsörn till länsstyrelserna. Regeringen anser att denna befogenhet även fortsättningsvis ska ligga kvar på Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Med anledning av att kungsörnen långsamt expanderar i landet ökar behovet av potentiella boträd. Regeringen avser därför att ge Skogsstyrelsen i uppdrag att utveckla rådgivningen om ökad hänsyn i skogsbruket i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="p36dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321036x1.jpg/" id="p36img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p81 ft8"&gt;syfte att säkra potentiella boträd och en skyddande buffertradie kring Prop. 2008/09:210 dessa. I betänkandet Rovdjuren och deras förvaltning (SOU 2007:89),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;föreslogs att möjligheten att upprätta civilrättsliga avtal mellan markägare och myndigheter skulle ses över. Remissinstanserna ställde sig positiva till detta men anförde att såväl Skogsstyrelsen som Naturvårdsverket redan i dag har den möjligheten genom att upprätta s.k. naturvårdsavtal för att bevara och stärka biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;Vindkraftens inverkan på fågellivet är tämligen väl studerad och studierna visa att fåglar sällan skadas av vindkraftverk. För vissa fågelarter, t.ex. rovfåglar, kan det ha betydelse var vindkraftverk placeras. Därför planeras studier av rovfåglar och vindkraft inom ramen för Vindvalprogrammet. Vid ökad vindkraftsetablering är det viktigt att lokaliseringen sker med bästa tillgängliga kunskapsunderlag. För att få till stånd en bra samverkan mellan olika intressen behövs dialog och tidigt samråd i planeringsprocessen. Det är därför viktigt att kommuner och län samverkar över administrativa gränser i planeringen av vindkraftsutbyggnaden och att företrädare från naturvården medverkar i ett tidigt skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft8"&gt;Naturvårdsverket har arbetat med att fastställa åtgärdsprogram för hotade arter. För björn, varg, järv och lodjur finns det fastställda åtgärdsprogram. För kungsörn finns ännu inte något fastställt program. Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att fastställa ett sådant åtgärdsprogram. I samband med det arbetet bör verket även få i uppdrag att utvärdera den inventeringsverksamhet som bedrivits för kungsörn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft1"&gt;15 Information och rovdjursturism&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Lättillgänglig information om rovdjuren, som är riktad till boende och tamdjursägare i rovdjurstäta områden och områden där rovdjuren har påbörjat nyetableringar, är viktig för förutsättningarna till samexistens mellan rovdjur och människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft3"&gt;Ytterligare ett informationscentrum, förutom de två nuvarande i Järvsö och Orsa, bör inrättas på en lämplig plats i södra Sverige där rovdjuren nu expanderar. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att, efter, samråd med berörda aktörer ta fram ett förslag till lokalisering av ett nytt informationscentrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft8"&gt;Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utveckla webbaserad information. Databasen bör utvecklas i samarbete med Finland och Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft3"&gt;Svenska Jägareförbundet har i det allmänna uppdraget från regeringen uppgiften att medverka till korrekt informationsspridning av myndighetsbeslut om stora rovdjur samt, om det behövs, bistå myndigheter i samordningen av jägare vid skyddsjakt på stora rovdjur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;Rovdjursturism har betydelse för att sprida kunskap och information och därigenom skapa förståelse för rovdjuren. En sådan turism bidrar också till utvecklingen av landsbygderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Rovdjurstredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ett nytt informationscentrum om rovdjur bör inrättas vid Ájtte, svenska fjäll- och samemuseet i Jokkmokk. Vidare bör dagens databas, Rovdjursforum, utvecklas så att den även in-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft3"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;nehåller information som är tillgänglig för allmänheten. Rovdjursturism är en outnyttjad potential som turistnäring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Många remissinstanser har anfört att ett nytt informationscenter bör inrättas i rovdjurens expansionsområde i södra Sverige. Remissinstanserna är positiva till att en databas utvecklas och får en publik del. Remissinstanserna delar bedömningen om rovdjursturismens betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Ett nytt informationscentrum bör läggas inom ett område där rovdjuren expanderar i södra Sverige. Regeringen avser att ge Naturvårdverket i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter och organisationer, föreslå var ytterligare ett informationscentrum bör lokaliseras. Naturvårdsverket bör kontinuerligt följa och utvärdera de tre informationscentrumens insatser i syfte att kvalitetssäkra och effektivisera informationsverksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft3"&gt;Ett ändamålsenligt &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; är en förutsättning för en effektiv och rättssäker förvaltning av rovdjuren. Den befintliga databasen Rovdjursforum fungerar inte tillfredsställande. Naturvårdsverket bör därför snarast påbörja arbetet med att utveckla en databas som uppfyller dessa krav. Ba- sen bör innehålla en publik del med webbaserad information. Naturvårdsverket bör även initiera ett samarbete med Norge och Finland för att utveckla en till vissa delar gemensam nordisk rovdjursdatabas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Med anledning av den utvecklade rovdjursförvaltningen bör Naturvårdsverket som en del i viltförvaltningen även i fortsättningen – genom anslaget för åtgärder för biologisk mångfald, 1:3 under utgiftsområde 20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;få avsätta medel för särskilda informationsinsatser under 2009 och 2010. Vidare bör verket inom ramen för anslaget även fördela medel efter ansökan från olika aktörer och organisationer. Svenska Jägareförbundet bör även fortsättningsvis sprida information om rovdjur, jakt och frågor som är kopplade till förvaltningen av rovdjuren inom ramen för sitt allmänna uppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft3"&gt;Att uppleva rovdjuren på plats i naturen, och samtidigt lära sig mer om deras förutsättningar, är en genuin upplevelse som många människor söker i allt större utsträckning. På senare år har flera mindre lokala företag på flera platser i landet utvecklat olika former av upplevelsepaket. Ekoturism, guidade vandringar och föreläsningar är flera av de aktiviteter som har utvecklats. Dessa initiativ är mycket betydelsefulla för att skapa förståelse för och informera och sprida kunskap om rovdjuren som en naturlig del i vår fauna. Flera av de turistföretag vars affärsidé bygger på vilt- och rovdjursturism är lokaliserade till landsbygden, vilket innebär att företagen bidrar till landsbygdens utveckling. I regeringens skrivelse 2008/09:167 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder, lyfts särskilt utvecklingen av turismnäringen fram som bidragande till landsbygdernas utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;P class="p16 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft1"&gt;16 Viltskador och ersättningssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft20"&gt;16.1 Gällande ersättningssystem&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Enligt viltskadeförordningen (2001:724) ger staten, i mån av medel, bi-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;drag för att förebygga skador av vilt och ersättning för skador av vilt,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;bl.a. av varg, björn, järv, lodjur och kungsörn. Bestämmelserna gäller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;såväl skador på ren som på andra tamdjur än ren. I renskötselområdet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tillämpas bestämmelserna – när det gäller ren – av Sametinget. När det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;gäller andra tamdjur än ren i renskötselområdet och i områden utanför&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;renskötselområdet tillämpas bestämmelserna av länsstyrelsen. Viltskade-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;förordningen kompletteras av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmän-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;na råd (NFS 2008:16) om bidrag och ersättningar för viltskador enligt 11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och 12 §§ viltskadeförordningen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Länsstyrelsen ger efter ansökan bidrag till förebyggande åtgärder och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ersättning för skador av vilt på annat än ren samt vid personskador eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;dödsfall orsakade av björn. Ersättning får ges om det är uppenbart oskä-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ligt att den skadelidande själv ska svara för kostnaderna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Länsstyrelsen ska särskilt beakta om viltet får jagas, skadans omfatt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ning samt möjligheterna att genomföra en effektiv skyddsjakt eller andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;skadeförebyggande åtgärder. Viltskador ska som regel alltid besiktigas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;av en besiktningsman som länsstyrelsen har utsett. Länsstyrelsens beslut&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;om ersättning får inte överklagas utom när det gäller beslut som rör er-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;sättning när en person har dödats eller skadats av björn.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Sametinget beslutar om ersättning till berörd sameby för skador på ren&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;inom samebyns betesområde i Sverige och inom de områden i Norge som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;disponeras med stöd av 1972 års renbeteskonvention. Ersättningen ska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kompensera samebyarna för de skador som rovdjuren antas åsamka ren-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;arna. Ersättning ges utan ansökan.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;För skador på ren orsakade av varg, järv och lodjur grundar sig ersätt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ningen på antalet föryngringar eller regelbunden eller tillfällig förekomst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;av varje art inom samebyns betesområde. Ersättning för skador som orsa-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kas av björn och kungsörn ges om arterna förekommer inom området.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Sametingets beslut enligt förordningen får överklagas enligt bestämmel-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;serna i förvaltningslagen (1986:223).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Länsstyrelsen ska efter samråd med den berörda samebyn varje år un-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;dersöka, dvs. inventera, antalet föryngringar och förekomst av varg, järv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och lodjur samt, om det förekommer, björn eller kungsörn inom same-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;byn. Sametingets beslut om ersättning ska grundas på denna undersök-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om inventeringen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Om föreskrifterna rör rennäringen, ska verket samråda med Sametinget.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Sametinget har föreskriftsrätt i fråga om bidrag och ersättningar inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;renskötselområdet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Om ett eller flera rovdjur av samma art under en begränsad tid och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;inom ett begränsat område dödar eller skadar ett stort antal renar, s.k.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;massdödande, ger Sametinget ersättning efter ansökan under vissa förut-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;sättningar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td26"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;P class="p39 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td32"&gt;&lt;SPAN class="p130 ft20"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td33"&gt;&lt;SPAN class="p187 ft20"&gt;Överväganden om ett ändrat ersättningssystem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Disponibla medel för att förebygga viltska-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;dor bör prioriteras tydligare än i dag. Den höga koncentrationen av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;tamdjursbesättningar i södra Sverige föranleder ett större mått av prio-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;ritering för att de förebyggande åtgärderna ska kunna ge en god sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;lad effekt. Naturvårdsverket bör med hjälp av Statens jordbruksverk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;och Viltskadecenter utforma en vägledning för dessa prioriteringar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td36"&gt;&lt;SPAN class="p188 ft3"&gt;Ett ställningstagande i frågan om att separera ersättningar för rov-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;djursförekomst från förebyggande åtgärder i renskötselområdet bör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;avvakta utfallet av Sveriges lantbruksuniversitets pågående studier av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;förebyggande åtgärder i renskötselområdet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p188 ft3"&gt;Ställningstaganden i frågorna om en differentierad ersättning vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;renbete i Norge och om förändrad ersättning för förekomst av björn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;och örn bör anstå tills det finns ett underlag.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td38"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft21"&gt;Rovdjursutredningens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Det bör finnas tydliga kriterier&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;för när olika former av förebyggande åtgärder, t.ex. bidrag till stängsel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;eller tillstånd för skyddsjakt, kan vara aktuella. Förvaltningen bör ha stöd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;i form av handböcker. Resurserna för förebyggande insatser bör även i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;fortsättningen främst användas för att minska risken för angrepp för en-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;skilda brukare. Målet med förebyggande åtgärder kan utformas som tole-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ransnivåer som bestäms i regionala förvaltningsplaner.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft3"&gt;Viltskadecenters uppdrag bör vidgas till att omfatta insatser i rensköt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;selområdet. Viltskadecenter bör även efter 2009 disponera medel för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utveckla förebyggande åtgärder mot rovdjursskador i renskötselområdet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Medlen bör användas av Viltskadecenter efter samråd med Sametinget.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft3"&gt;Bidrag för att förebygga skada bör inte räknas av från ersättning för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;skada på ren vilket föranleder ändring av 3 § viltskadeförordningen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft3"&gt;Nuvarande bestämmelser om ersättning för andra viltskador än på ren&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;bör i huvudsak behållas.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft3"&gt;Ersättning för hund som dödats eller avlivats efter att ha skadats av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;varg, björn, järv, lodjur eller kungsörn bör lämnas med högst 20 000 kro-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;nor. Ersättning för veterinärvård eller andra styrkta kostnader för en oför-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;säkrad hund som skadats av ett stort rovdjur bör lämnas med högst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;10 000 kronor. Länsstyrelsernas tillämpning av viltskadekungörelsen bör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;bli mer enhetlig.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p190 ft3"&gt;En omfattande studie bör under en fyraårsperiod genomföras för att be-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;döma den samlade rovdjurspredationen och andra effekter som de stora&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;rovdjuren förorsakar rennäringen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p190 ft3"&gt;I avvaktan på aktuell dokumenterad kunskap från samlade studier om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;rovdjurens predation på ren bör det vara Sametingets uppgift att i budget-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;beredningen motivera behovet av eventuella justeringar av ersättnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;beloppen för lodjur och järv.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft3"&gt;Ersättningen för regelbunden eller tillfällig förekomst av varg i en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;sameby bör inte längre avse varje individ. Ersättningsbeloppen bör höjas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och ersättningen bör inte delas mellan samebyarna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p190 ft3"&gt;Ersättningen för björn och kungsörn bör till två tredjedelar grundas på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;arternas föryngring i en sameby under tre år och till en tredjedel på same-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;P class="p81 ft8"&gt;byns areal. Målet bör vara att merparten av ersättningen ska vara relate- Prop. 2008/09:210 rad till föryngring. Fördelningen av den arealbaserade ersättningen mel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;lan samebyarna bör ske enligt samma norm som tillämpas i dag. Den samlade ersättningen för björn bör höjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;Principen med en differentierad ersättning i åretruntmarkerna och vinterbetesområdena för rovdjursskador på ren bör övervägas. Frågan bör värderas i samband med de predationsstudier i renskötselområdet som utredningen har föreslagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;Frågor om hur inventeringar av rovdjur inom konventionsområdet i Norge ska organiseras och finansieras och vilka ersättningar som ska ges till svenska renägare för rovdjur som helt eller delvis uppträder på norsk mark bör regleras i ett avtal mellan länderna. Avtalet bör också beröra frågan om hur skyddsjakt efter rovdjur ska organiseras i områden där svenska samebyar har betesrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Majoriteten av instanserna har anfört att staten bör ha hela ansvaret för kostnaderna av förvaltningen för stora rovdjur. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Viltskadecenter, Svenska samernas riksförbund, Sametinget, Naturhistoriska riksmuseet, Statens lantbruksuniversitet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;har anfört att det redan nu finns tillräckligt underlag för att ändra ersättningssystemet i renskötselområdena och att detta bör ske skyndsamt. Bidrag för åtgärder för att förebygga skada bör inte räknas av från ersättning för skada stöds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft3"&gt;Regeringen uttalade i propositionen Jakt och viltvård (prop. 1991/92:9) att var och en är skyldig att tåla ett visst mått av intrång och olägenhet till följd av förekomsten av vilt. Respekten för naturen och dess givna regler måste prägla synen på konflikter mellan olika mänskliga aktiviteter och viltet. Detta innebär att viltskador inte helt kan undvikas även om en allt för hög grad av tålighet inte kan krävas av dem som drabbas av skador. Principen bör dock vara att viltskador ska förebyggas. En tillräckligt stor avskjutning av de jaktbara stammarna under den normala jakttiden är det viktigaste medlet för att förebygga viltskador. Möjligheten att få ersättning för skada av vilt bör, när det gäller andra skador än de som orsakas på tamdjur, endast finnas kvar när det gäller skador orsakade av de arter där på beståndens ringa storlek innebär att jakt inte är tänkbar i någon form. I propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) uttalade regeringen att dessa principer fortfarande borde gälla. Regeringen är även nu av uppfattningen att dessa principer bör ligga till grund för samhällets syn på vad var och en bör tåla beträffande förekomst av vilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft4"&gt;Bidrag för förebyggande åtgärder mot skador på andra tamdjur än ren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft3"&gt;Bidrag för skadeförebyggande åtgärder får enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd endast ges för åtgärder som har en dokumenterad skadeförebyggande effekt. Bidrag får dock inte ges för åtgärder som avser skydd av egendom som genom sin koncentrerade eller övriga karaktär är särskilt skadeexponerad eller är avsedd för annan användning än i näringsverksamhet. Om det finns särskilda skäl, får dock länsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft3"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;trots detta ge bidrag. Efter en ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd kan från årsskiftet bidrag numera ges för att förebygga skador i bigårdar som används i näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;Med det relativt låga antal angrepp av rovdjur som varje år inträffar i Sverige, är det enligt Rovdjursutredningen inte ekonomiskt lönsamt för staten att ge bidrag till förebyggande åtgärder. Regeringen anser att systemet dock kan motiveras av andra skäl än rent ekonomiska. Det viktigaste är att bidragen ökar acceptansen för rovdjuren och för riksdagens mål för de stora rovdjuren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;Regeringen anser att dagens system med statliga bidrag för att förebygga skador orsakade av rovdjur fungerar väl. Det har under Rovdjursutredningens gång inte kommit fram att det finns några brister som bör föranleda större förändringar av systemet. Länsstyrelsen bör även i fortsättningen vara beslutande myndighet. Viltskadecenter bör fortsättningsvis utveckla skadeförebyggande åtgärder och rekommendera vilka ersättningsnivåer som bör tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Eftersom länsstyrelsernas medel för att förebygga angrepp av rovdjur är begränsade är det viktigt att de medel som avsätts för viltskador används så kostnadseffektivt och väl avvägt som möjligt. Disponibla medel för att förebygga viltskador bör prioriteras tydligare än i dag. Bidragen bör i första hand ges till de mest utsatta djurbesättningarna, dvs. besättningar i vargrevir eller tamdjursbesättningar som haft tidigare angrepp av rovdjur. Tamdjur på fritt skogs- eller fjällbete löper avsevärt större risk för angrepp än stängslade djur. Bidrag till skadeförebyggande åtgärder bör därför ges till sådana besättningar även utanför vargrevir utan att någon skada behöver ha uppkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Naturvårdsverket bör med hjälp av Viltskadecenter utforma en vägledning för hur medlen för förebyggande av viltskador bör prioriteras för att ge en god samlad effekt. Länsstyrelsen bör vara en aktiv part i arbetet med att tillämpa Naturvårdsverkets och Viltskadecenters vägledning. Det ska ske en dialog mellan länsstyrelsen och intressenter på den lokala nivån vid upprättandet av de länsvisa prioriteringarna av bidragsmedlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft4"&gt;Bidrag för förebyggande åtgärder mot skador på ren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft3"&gt;Renen är det viktigaste bytet för stora rovdjur i renskötselområdet och det är inte möjligt att förebygga all predation. Målsättningen bör vara att minska förlusterna under de perioder eller i de områden där skadorna är som mest omfattande. Inom nationalparkerna är behovet av att förebygga rovdjursskador på ren särskilt påtagligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Det finns ett behov av dokumenterad kunskap om förebyggande åtgärder i renskötselområdet. Inom renskötseln finns en stor erfarenhet av de tillgängliga förebyggande metoderna, men erfarenheterna är inte dokumenterade. Forskningen saknar också dokumenterad kunskap om effekterna av åtgärder för att minska rovdjursskador på renar. Det är därmed svårt att jämföra och rangordna åtgärderna efter effektivitet, särskilt när det gäller kostnadseffektiviteten. Det är svårt att särskilja vad som ingår i det normala arbetet med renar och vad som är extra förebyggande arbete. Bara ett fåtal av de åtgärder som används har utvärderats och informationen om effektiviteten bygger oftast på antaganden och observationer från enskilda individer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;P class="p196 ft8"&gt;Regeringen anser att det finns ett behov av utveckling av skadeföre- Prop. 2008/09:210 byggande åtgärder i renskötseln och uppdrog därför i oktober 2007 åt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft3"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet att utveckla förebyggande insatser inom renskötselområdet. Syftet är att vetenskapligt utvärdera effekterna av förebyggande åtgärder inom renskötselområdet. Under en treårsperiod anslås 3 miljoner kronor årligen för förebyggande insatser inom renskötselområdet. Medlen disponeras av Viltskadecenter.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Regeringen avser att invänta redovisade slutsatser av uppdraget och är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;därför inte beredd att för närvarande genomföra någon ändring vad gäller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;bestämmelserna om skadeförebyggande åtgärder i renskötselområdet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Regeringen tar i avsnitt 19 upp frågan om forskning kring rovdjursföre-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;byggande åtgärder samt behovet av predationsstudier inom renskötseln.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Ersättning för skador av vilt på annat än ren&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Från den 1 januari 2009 ges enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och all-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;männa råd ersättning för skador på egendom under förutsättning att det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;inte varit praktiskt möjligt att förebygga eller förutse skadan eller om sär-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;skilda skäl föreligger. Ersättning ges dock inte för hund som har skadats&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;eller dödats vid jakt, jaktträning, jaktprov eller motsvarande, om skadan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;är orsakad av den djurart som jakten avsåg, skada på vilt eller andra vilda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;djur och skada på egendom som är avsedd för annan användning än i när-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ingsverksamhet. Om det finns särskilda skäl, får dock länsstyrelsen trots&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;detta besluta om ersättning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Hund som skadas av något av de fem stora rovdjuren ersätts med 5 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kronor. Därutöver får ersättning ges med högst 5 000 kronor för självrisk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;i försäkring eller, om hunden är oförsäkrad, för veterinärvård eller andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;styrkta kostnader som skadan föranlett. Hund som dödats eller avlivats&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;efter att ha skadats av ett stort rovdjur ersätts med 20 000 kronor. Dessa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;belopp överensstämmer med det som Rovdjursutredningen har förordat.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Regeringen ser inte något behov av att nu göra några förändringar i er-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;sättningssystemet för skada av vilt på annat än renar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Ersättning för skador på ren som orsakas av lodjur eller järv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Ersättningssystemet för lodjur och järv är baserat på föryngring samt på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;regelbunden och tillfällig förekomst. Rovdjursutredningen har bedömt att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;systemet huvudsakligen fungerar väl. Ersättning för lodjur och järv ges&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;för närvarande med 200 000 kronor för varje föryngring och med 70 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kronor respektive 35 000 kronor om arterna förekommer regelbundet re-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;spektive tillfälligt i samebyarna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Efter förslag från Sametinget fastställer regeringen i Sametingets reg-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;leringsbrev ersättningsbeloppens storlek. I avvaktan på aktuell och säk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;rare kunskap om predationen bör det även fortsättningsvis vara Same-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tingets uppgift att i budgetberedningen påtala och motivera behovet av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;eventuella justeringar av ersättningsbeloppen för skador orsakade av lo-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;djur och järv.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Ersättning för skador på ren som orsakas av varg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Varg kan otvivelaktigt orsaka betydande skador på ren och renskötsel i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ett område. Utgångspunkten vid beräkningen av ersättningens storlek ska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;P class="p42 ft8"&gt;vara kostnaderna för det merarbete som ett rovdjur orsakar. Det moti- Prop. 2008/09:210 verar att ersättningen för varg är högre än motsvarande ersättning för järv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;och lodjur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft3"&gt;För varg betalas för närvarande 500 000 kronor för varje föryngring. Ersättningsbeloppen för regelbunden eller tillfällig förekomst är 80 000 kronor respektive 35 000 kronor. När det gäller varg avser beloppen – till skillnad från det som gäller för lodjur och järv – varje individ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft3"&gt;För att öka förutsättningarna för att fler vargar med &lt;NOBR&gt;finsk-rysk&lt;/NOBR&gt; härkomst ska kunna bidra till att förbättra den svenska vargpopulationens genetiska status bör, enligt utredningen, ersättningen till samebyarna – på samma sätt som för lodjur och järv – ges för regelbunden eller tillfällig förekomst av varg i en sameby utan koppling till individ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;Enligt utredningen bör ersättningsbeloppen vid vargförekomst höjas kraftigt och ersättningen inte delas mellan samebyarna. Det bör ankomma på Sametinget att i anslagsframställningen redovisa och motivera förslag till höjning av ersättningsbeloppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft4"&gt;Ersättning för skador på ren som orsakas av björn eller kungsörn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Ersättning för skador på ren som orsakas av björn eller kungsörn ges om arterna förekommer inom samebyns område och fördelas mellan de ersättningsberättigade samebyarna i förhållande till betesområdenas areal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;Enligt Rovdjurutredningen är det nu möjligt att successivt fasa ut den nuvarande ersättningen för björn och kungsörn, som helt baseras på areal, till förmån för ersättning baserad på föryngring och areal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft3"&gt;Enligt Naturvårdsverket är kunskapsläget nu sådant att ersättningen för kungsörn bör övergå från en helt arealbaserad ersättning till en ersättning som också relaterar till föryngring. Trots svårigheterna att verifiera förekomst av björn är det enligt verket också möjligt att för björn införa en ersättning som relaterar till föryngring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft3"&gt;Regeringens uppfattning är att ytterligare överväganden behövs innan ställning kan tas till en ändring av ersättningssystemet för björn och kungsörn. I övrigt bör frågor om ersättning för inträffad skada behandlas inom ramen för budgetarbetet. Regeringen avser därför att återkomma i dessa delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft4"&gt;Differentierad ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft3"&gt;I propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) ansåg regeringen att ersättningen för rovdjursrivna renar borde vara 25 procent lägre inom vinterbetesområdet och inom konventionsbetesområden i Norge än inom övriga områden. Motiveringen var att renskötsel var tillåten inom vinterbetesmarkerna under en begränsad tid av året och att rovdjurens skador för renskötseln var mindre där än inom andra delar av renskötselområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;Riksdagen ansåg i ett tillkännagivande till regeringen (bet. 2000/01: MJU19) att underlaget i propositionen inte var tillräckligt och att den förordade differentieringen tills vidare inte borde genomföras. Enligt riksdagen varierade förutsättningarna för rennäringen inom renskötselområdet. Förhållandena i Jämtlands och Dalarnas län och i åretruntmarkerna längre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft3"&gt;norrut var i flera avseenden annorlunda jämfört med vinterbetesområ-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft3"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;P class="p81 ft8"&gt;dena. Det fanns en risk för att systemet i vissa områden kunde få oöns- Prop. 2008/09:210 kade och orättvisa konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;Naturvårdsverket har i sin redovisning av ett regeringsuppdrag den 18 december 2003 föreslagit att ersättningen för föryngring och förekomst differentieras mellan åretruntmarkerna och vinterbetesområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft3"&gt;Sametinget har avvisat förslaget om en differentiering mellan åretruntmarkerna och vinterbetesområdena. Sametinget anser att man som villkor för ersättning ska kunna kräva att samebyn bekräftar att betning skett inom område med rovdjursföryngring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft8"&gt;Regeringen delar Rovdjursutredningens uppfattning om att frågan om en differentierad ersättning bör tas upp till behandling först när det finns ytterligare kunskap om rovdjurens predation på ren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft4"&gt;Ersättning för rovdjursrivna renar inom konventionsområden i Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft3"&gt;Sedan år 1883 har det gränsöverskridande renbetet reglerats genom överenskommelser mellan Sverige och Norge, varigenom Lappkodicillen från 1751, varit ”suspenderad” under konventionernas giltighetstid. Den senaste gällande överenskommelsen var konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning (SÖ 1972:15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft3"&gt;Ersättning för rovdjursrivna renar lämnas enligt viltskadeförordningen även för skador inom de områden i Norge som disponeras med stöd av 1972 års renbeteskonvention. Renbeteskonventionen upphörde att gälla den 1 maj 2005, men ersättning betalas även därefter ut för rovdjursförekomst i de tidigare konventionsområdena. Förhandlingar påbörjades 2003 mellan de båda länderna om en ny konvention. Förhandlingarna är nu avslutade konventionen kommer inom kort att undertecknas. Genom konventionen ställs 24 områden i Norge till förfogande för svensk renbetning och 16 områden i Sverige för norsk renbetning. Dessutom kommer det att finnas två gemensamma områden vid riksgränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft3"&gt;Under arbetet med den lagstiftning som behövs med anledning av den nya konventionen avser regeringen att med Norge ta upp frågan om samarbete och bestämmelser mellan länderna i fråga om inventering och ersättning för rovdjursskador på ren som uppkommit vid vistelse i det andra landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft1"&gt;17 Jakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;Som framgår av avsnitt 6 regleras de grundläggande förutsättningarna för att jaga stora rovdjur av internationella konventioner och &lt;NOBR&gt;EU-direktiv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;Dessa åtaganden har implementerats i svensk lagstiftning. Detta har främst skett genom bestämmelser i jaktlagen och i jaktförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Jaktlagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Viltet är fredat och får jagas endast om detta följer av jaktlagen eller av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen (7 §). Med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;jakt avses att fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka efter, spåra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p204 ft3"&gt;eller förfölja vilt samt att göra ingrepp i viltets bon eller att ta eller förstöra ägg (2 §). Vilt får inte ofredas och inte heller förföljas annat än vid jakt. Lämpliga åtgärder får dock vidtas av markinnehavaren i syfte att motverka skador av vilt, om sådana skador inte kan motverkas på annat tillfredsställande sätt (5 §). Om ett vilt djur orsakar avsevärd skada eller om det kan antas vara farligt för människors säkerhet, får polismyndigheten låta avliva djuret om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning (9 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om de tider när olika slag av vilt får jagas inom skilda delar av landet (allmän jakt), tillstånd till jakt under en särskild jakttid (licensjakt) och tillstånd till jakt för att förhindra skador av vilt (skyddsjakt) (29 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Om det på grund av ett viltbestånds storlek finns påtagliga risker för trafikolyckor eller för allvarliga skador av vilt, får den myndighet som regeringen bestämmer besluta om jakt för att förebygga eller minska såana risker. I beslutet ska bestämmas hur jakten ska bedrivas och om den ska ske genom jakträttshavarens försorg, om jakträttshavaren har åtagit sig det, eller genom särskilda utsedda jägare. I beslutet ska också bestämmas hur det ska förfaras med djur som dödas eller fångas vid jakten (7 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft4"&gt;Jaktförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;I områden där det finns fasta stammar av björn, varg, järv eller lodjur får Naturvårdsverket efter samråd med länsstyrelsen genom föreskrifter eller beslut i det enskilda fallet ge tillstånd till jakt efter vissa exemplar av sådana djur och i ett begränsat antal (licensjakt). En förutsättning för att licensjakt ska kunna tillåtas är att det inte finns någon annan lämplig lösning och att jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Jakten måste dessutom vara lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning samt ske selektivt och under strängt kontrollerade förhållanden (6 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;Om det behövs för att förhindra att björn, varg, järv, lodjur, säl eller örn orsakar skador får Naturvårdsverket ge tillstånd till jakt (skyddsjakt). Detsamma gäller om ett enskilt djur av arterna björn, varg, järv, lodjur eller örn orsakar allvarliga skador eller olägenheter. Naturvårdsverket får i dessa fall föreskriva att beslut om skyddsjakt på björn och lodjur får meddelas av länsstyrelsen. Sådana föreskrifter får dock endast avse län med fasta stammar av björn eller lodjur. I beslutet om tillstånd ska det bestämmas hur det ska förfaras med ett fångat eller dödat djur. Naturvårdsverket får medge att motordrivet fortskaffningsmedel får användas och att jakten får bedrivas på annans jaktområde (27 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft3"&gt;Beslut om skyddsjakt får bara meddelas om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Om dessa villkor är uppfyllda, får beslut om skyddsjakt meddelas av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, av hänsyn till flygsäkerheten, för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter (23 a §).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;P class="p94 ft8"&gt;I föreskrifter eller beslut om licensjakt enligt 6 § och skyddsjakt enligt Prop. 2008/09:210 27 § ska det anges vilka arter som berörs, antalet djur som får fällas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;vilka medel och metoder som får användas, vilken tid och vilket område som avses, de villkor som i övrigt behövs för att så långt möjligt undvika skador och olägenheter av betydelse för den berörda artens bestånd och den kontroll som kommer att ske (9 b §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;Även om jakt annars inte är tillåten får Naturvårdsverket genom föreskrifter eller beslut i det enskilda fallet ge tillstånd till jakt om det behövs för forsknings- eller utbildningsändamål, för återinplantering eller återinförande av en art eller för den uppfödning som krävs för detta. En förutsättning för att verket ska få tillåta sådan jakt är att det inte finns någon annan lämplig lösning och att jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde (31 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft3"&gt;Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på myndighets initiativ enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;7 § jaktlagen när det gäller björn, varg, järv, lodjur och säl samt efter rovfåglar och ugglor (24 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft5"&gt;Bestämmelser om skyddsjakt på enskilds initiativ för att skydda mot rovdjur finns i &lt;NOBR&gt;28–28&lt;/NOBR&gt; c §§ jaktförordningen, se avsnitt 17.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Hittills gällande rovdjurspolitik i fråga om jakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft3"&gt;I propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) togs frågan om jakt på rovdjur upp. Det konstateras generellt att när en art befinner sig under miniminivån bör endast skyddsjakt, dvs. jakt för att förebygga skador, förekomma i begränsad omfattning. Men så länge en art befinner sig över nivån kan större hänsyn tas till motstående intressen. Så länge en art inte har nått etappmålet bör endast skyddsjakt tillåtas och då i begränsad omfattning (se avsnitt 11.1). Skyddsjakt i syfte att lokalt begränsa antalet djur bör endast tillåtas om stammen i landet som helhet visar en entydigt positiv utveckling. När det gäller skyddsjakt på enskilda individer som orsakar allvarliga skador eller olägenheter kan andra bedömningar göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;När det gäller de enskilda arterna sades i propositionen i fråga om &lt;SPAN class="ft4"&gt;björn &lt;/SPAN&gt;att jakten bör ha sådan inriktning att risken för olyckor där människor kommer till skada minimeras. Vidare sades att jakten bör utformas så att skadorna på renar och andra tamdjur begränsas och att särskild hänsyn bör tas till behovet att minska risken för att många renkalvar dödas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft3"&gt;När det gäller &lt;SPAN class="ft4"&gt;varg &lt;/SPAN&gt;sades i propositionen att innan etappmålet är nått bör skyddsjakt tillåtas endast i begränsad omfattning och då främst kunna tillåtas inom renskötselområdet. Det gäller då i första hand vargar som etablerar revir inom områden som är särskilt olämpliga med hänsyn till rennäringen. Vidare sades att en förutsättning för skyddsjakt bör dock vara att stammen som helhet i landet visar en positiv utveckling mot etappmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;När det gäller &lt;SPAN class="ft6"&gt;järv &lt;/SPAN&gt;sades i propositionen att en allmän utgångspunkt för målen för rovdjursarternas utbredning i renskötselområdet är att renskötseln inte allvarligt ska försvåras eller omöjliggöras i någon sameby.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft3"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="p47dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321047x1.jpg/" id="p47img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p155 ft8"&gt;I fråga om &lt;SPAN class="ft12"&gt;lodjur &lt;/SPAN&gt;sades i propositionen att en miniminivå på 300 årliga Prop. 2008/09:210 föryngringar ger utrymme för endast en mycket begränsad jakt men att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft3"&gt;viss hänsyn till motstående intressen dock bör kunna tas i förvaltningen av lodjursstammen. I ett historiskt perspektiv har lodjursstammen emellertid visat stor känslighet för jakttrycket och fluktuerat kraftigt. Det är därför viktigt att noggrant följa stammens utveckling för att bedöma effekterna av jakten. Det är motiverat med skyddsjakt på lodjur i renskötselområdet av hänsyn till rennäringens intressen. Målet där bör vara en långsam minskning mot 400 individer. För att lodjursstammen ska vara tillräckligt stor i ett nationellt perspektiv bör stammen emellertid tillåtas växa i andra områden innan den reduceras i renskötselområdet. Jakt på lodjur bör därför inte tillåtas i sådan omfattning eller på sådana platser att dess spridning söderut förhindras. De jaktliga intressena kommer därigenom att få tåla en större påverkan på viltbestånden. I områden med återetablering av lodjur och där stammen ökar snabbt bör en begränsad jakt kunna tillåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;I fråga om &lt;SPAN class="ft12"&gt;kungsörn &lt;/SPAN&gt;konstaterades i propositionen att kungsörnen är det av rovdjuren som leder till minst konflikter med näringsutövare och jaktintressen samt att skyddsjakt därför inte bör tillåtas annat än i undantagsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Beteckningarna ”licensjakt” och ”skyddsjakt”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Beteckningarna ”licensjakt” och ”skyddsjakt” bör även fortsättningsvis användas för den jakt som inte är allmän jakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Naturvårdsverkets bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det saknas en bra benämning på den jakt som i dag bedrivs efter björn och lodjur med stöd av 6 eller 24 §§ jaktförordningen. Denna jakt bör benämnas förvaltningsjakt. Den jakt som bedrivs med stöd av 6 § saknar en allmänt vedertagen beteckning medan jakt enligt 24 § benämns skyddsjakt. Det finns således inte någon samlande term för de årliga stora besluten om jakt och skyddsjakt på björn och lodjur. Naturvårdsverket använder termen ”förvaltningsjakt” som samlande beteckning på den årliga jakten efter björn och lodjur, samt i framtiden eventuellt även efter varg och järv. Termen ”förvaltningsjakt” bör föras in i jaktförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flertalet remissinstanser delar Naturvårdsverkets bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft34"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft8"&gt;Regeringen får enligt 29 § jaktlagen meddela föreskrifter bl.a. om tillstånd till jakt under en särskild jakttid (licens) och tillstånd till jakt för att förhindra skador av vilt. Dessa jaktformer benämns i jaktförordningen ”licensjakt” respektive ”skyddsjakt”. Det finns inget behov av att nu införa någon samlande beteckning för dessa båda jaktformer eller att ändra gällande benämningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft3"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;P class="p39 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;SPAN class="p215 ft20"&gt;17.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft20"&gt;Jakt efter stora rovdjur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td48"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Jakt efter björn och lodjur bör som huvud-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;regel utformas som licensjakt. En begränsad licensjakt efter varg och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;järv kan tillåtas om jakten inte försämrar artens bevarandestatus eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;förhindrar återställande av en gynnsam bevarandestatus. Skyddsjakt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;bör dock prioriteras, i synnerhet efter järv. Det bör tydliggöras att jak-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;ten ska ske under noggrant kontrollerade förhållanden. Frågan om an-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft3"&gt;vändning av åtel och fällor vid licensjakt behöver utredas vidare.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft31"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft21"&gt;Rovdjursutredningens och Naturvårdsverkets bedömningar &lt;SPAN class="ft3"&gt;över-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har delat bedömningen att populationsbegränsning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;(främst av lodjur och björn) bör ske i form av licensjakt och att länsstyr-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;elsen beslutar om jaktens omfattning. Flertalet av instanserna har dock&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;anfört att detta gäller endast under förutsättning att gynnsam bevarande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;status först har uppnåtts. Flertalet remissinstanser har vidare anfört att det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;finns förutsättningar för licensjakt efter varg och järv men att en sådan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;inte får påverka förutsättningarna för skyddsjakt samt att invandrade var-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;gar måste undantas från licensjakt. Jägarorganisationerna har förespråkat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;att licensjakt bör vara det huvudsakliga alternativet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Centrum för biolo-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;gisk mångfald, Svenska naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Svenska turistföreningen, Statens veterinärmedicinska anstalt &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sven-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska rovdjursföreningen &lt;/SPAN&gt;m.fl. har anfört att art- och habitatdirektivet inte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ger utrymme för licensjakt efter arter som inte har uppnått gynnsam be-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;varandestatus och att ansvaret för jakt efter sådana arter även fortsätt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ningsvis bör ligga på central nivå.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Utgångspunkten för svensk jaktlagstiftning är att allt vilt är fredat. Den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;jakt som är tillåten är alltså undantag från grundregeln.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Eventuella problem och skador som jaktbart vilt förorsakar ska i första&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;hand regleras genom jakt. Av den anledningen betalas endast ersättning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;från staten för skador som orsakas av fredat vilt, dvs. arter som inte har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;allmän jakttid.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Jakt kan hålla rovdjursstammarna på nivåer som inte leder till oaccep-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tabel påverkan på bytesdjur eller på tamdjur eller i övrigt oacceptabla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;förhållanden i relationen mellan människa och rovdjur. Det finns ett sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;band mellan antalet stora rovdjur och de skador de kan orsaka. Detta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;samband är dock inte linjärt. Den svenska björnstammen har ökat under&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;lång tid utan att skadefrekvensen ökat i motsvarande grad. Om de natur-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;liga bytesdjuren minskar, kan skadebilden för tamdjur öka utan att rov-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;djuren ökar och tvärtom. Reglerande jakt minskar också påverkan på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;bytesdjuren, vilket har betydelse för jakten på bl.a. rådjur och älg.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;En välreglerad jakt kan vara ett sätt att upprätthålla rovdjurs skygghet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;för människor. Jakt kan också öka acceptansen för rovdjursförvaltningen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td26"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p11 ft3"&gt;Människor som känner att de har få möjligheter att påverka sin egen lokala miljö tenderar att bli mer negativa till nya företeelser än människor som ges större påverkansmöjlighet. Rovdjurens återetablering och den rådande rovdjurspolitiken har hittills gett alltför begränsat utrymme åt regional förvaltning och lokal påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft3"&gt;En större delaktighet i rovdjursförvaltningen, inklusive medverkan i inventeringar och möjligheter att delta i jakt på populationer med gynnsam bevarandestatus bidrar till att öka toleransen för rovdjuren i människans närhet. Detta är också i enlighet med Europeiska kommissionens riktlinjer för förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå (se avsnitt 6.2). Enligt riktlinjerna finns det från bevarandesynpunkt inga principiella skäl att motsätta sig en viss begränsad jakt på rovdjur. En sådan jakt ställer höga krav på noggrann övervakning och förvaltning avseende hela rovdjurspopulationen inklusive livsmiljöer. Vid bedömningen av bevarandestatusen uttalas att en rovdjursart inte behöver ha uppnått gynnsam bevarandestatus för att ett undantag från skyddet ska kunna medges. Rovdjurspopulationen som sådan måste dock vara livskraftig och dess bevarandestatus eller vägen mot gynnsam bevarandestatus får inte äventyras. Argumenten för ett undantag från skyddsreglerna måste dock vara mycket starka och jakten mycket begränsad. Det krävs också en noggrann övervakning av jaktens konsekvenser. Jakt som ett inslag i beståndsförvaltningen av de stora rovdjuren kan minska det hot som rovdjuren kan utgöra mot en traditionell livsstil och därigenom påverka landsbygdens utveckling i stort. Renskötsel och fäbodbruk är exempel på näringsverksamhet med långa kulturtraditioner som samhället satsar resurser på att bevara. Ett mål måste vara att begränsa den konflikt som kan finnas mellan de stora rovdjurens och människors livsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft3"&gt;En alltför stark rovdjurskoncentration kan i princip endast minskas genom jakt. Lokalt kan det samlade rovdjurstrycket bli oacceptabelt högt. Jakt bidrar till att förvalta en rovdjursart till förmån för att öka utrymmet för övriga rovdjur och bytesdjur, liksom för att minska risken för skador på tamdjur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft3"&gt;Rovdjurens etablering i nya områden kan underlättas genom jakt samtidigt som jakt kan bidra till att reducera rovdjursstammarnas tillväxt i kärnområden. När stora rovdjur etablerar sig i nya områden uppstår ofta konflikter med andra intressen. Jakt kan vara ett medel för att bromsa en för snabb tillväxttakt samtidigt som den redan från början bidrar till att ge lokalsamhället delaktighet i den praktiska förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft3"&gt;Jakt som bedrivs legalt kan bidra till att minska den illegala jakten. Den ökade tilldelningen av jaktkvoter för björn har medverkat till att den illegala jakten har minskat. Liknande erfarenheter har man i Norge av legal jakt på järv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft3"&gt;Enligt det som sagts i avsnitt 11 bör beslut om licensjakt fattas på det sätt som Naturvårdsverket har förordat. Naturvårdsverket bör i föreskrifter få meddela villkor för licensjakt efter björn, varg, järv och lodjur. När länsstyrelsen beslutar om jakt får den också i det enskilda fallet medge undantag från bestämmelserna om hundanvändning. Detsamma gäller användning av motorfordon vid jakt samt tid på dygnet och andra villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Eftersom utrymmet för jakt är begränsat bör tilldelningen vid licensjakt anpassas efter skyddsjaktens omfattning. En viktig åtgärd vid en licensjakt efter varg är att undanta invandrade vargar och deras avkomma.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;P class="p94 ft8"&gt;Licensjakt efter järv kan påverka möjligheten att bevilja skyddsjakt i Prop. 2008/09:210 de områden där arten medför stora problem för renskötseln. Regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft5"&gt;anser att skyddsjakt i stället bör tillåtas i större omfattning i de områden där järven orsakar problem för rennäringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft4"&gt;Jakt under strängt kontrollerade former&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft3"&gt;Enligt art- och habitatdirektivet ska jakt ske under strängt kontrollerade former. Som ett led i detta arbete anger Naturvårdsverket därför i sina beslut om jakt efter lodjur att de personer som avser att jaga lodjur ska registreras i jaktkortsregistret. Om en jaktledare är utsedd, räcker det dock att jaktledaren är registrerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft3"&gt;Regeringen anser att alla som ska delta i licensjakt efter andra rovdjur än björn bör ha skyldighet att registrera sig på samma sätt som dagens lodjursjägare. Jakten bör utformas på ett sätt som minimerar risken för att genetiskt värdefulla vargindivider fälls. Skyttens provtagning av fällda djur måste säkerställa att relevant kunskap om djuren kommer förvaltningen till del. Besiktning av fällda djur måste utformas på ett sätt som säkerställer att djuren fälls i enlighet med regelverket. Slutligen måste tillsyn under förvaltningsjakten utformas på ett sätt som säkerställer att villkoren för jakten följs. Art- och habitatdirektivets krav på strängt kontrollerade förhållanden måste upprätthållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Jakt efter björn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft3"&gt;Björnstammen har gynnsam bevarandestatus och den normala jaktformen bör därför vara licensjakt som ett led i en adaptiv förvaltning. Därutöver bör skyddsjakt på björn vara förbehållen skadegörande individer. Jaktuttagets storlek ska beräknas med säkerhetsmarginal som också inkluderar effekterna av illegal jakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft3"&gt;Björnjakten i sin nuvarande form är ett förvaltningsverktyg som bör användas för att begränsa den svenska björnpopulationens tillväxt. En adaptiv förvaltning, där uppföljning och utvärdering av tagna beslut om jaktuttag ligger till grund för nya anpassade beslut om jaktuttag, har stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft3"&gt;Den legala jakten på björn i sin nuvarande form har enligt utredningen ingen negativ effekt på björnens långsiktiga överlevnad, så länge hänsyn tas till bl.a. honors sociala organisering, infanticid (när vuxna hanar dödar björnungar) och svårförutsägbara naturliga förändringar som säkerhetsmarginal när jaktuttaget ska beräknas. I denna osäkerhet måste också effekterna av illegal jakt inkluderas, då den än så länge utgör en del av dödligheten hos den svenska björnpopulationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Regeringen anser att den normala jaktformen för björn bör vara licensjakt. Eftersom björnstammen är känslig för förändringar i dödlighet eller tillväxttakt är det viktigt att jaktuttaget beräknas med bästa tillgängliga data om populationens storlek och tillväxttakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft3"&gt;Med de bestämmelser som Naturvårdsverket har förordat (se avsnitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;11)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;kommer licensjakt efter björn för närvarande att kunna beslutas av länsstyrelserna i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft3"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;All jakt på björn bör föregås av övningsskytte anpassat för björnjakt. Ingen jägare bör tillåtas delta i jakt på björn utan att först ha övningsskjutit med ett godkänt resultat och därmed också inhämtat tillräcklig kunskap om björnens förhållandevis begränsade träffområde. Jägarorganisationerna bör som en del i det allmänna uppdraget utveckla ett system för övningsskjutning för björn med minimikrav för deltagande i björnjakt som ska kunna tillämpas på landets jaktskyttebanor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft4"&gt;Jakt efter varg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Eftersom åtgärder vidtas i syfte att förbättra vargstammens genetik (se avsnitt 13), finns det ett visst utrymme för en begränsad och strängt kontrollerad licensjakt efter varg utan att möjligheten att ha en gynnsam bevarandestatus försvåras. För att regeringens åtgärder mot en förbättrad genetisk status i vargstammen ska vara framgångsrika, ska licensjakt inte ske efter genetiskt värdefulla vargar och deras avkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;Förvaltningen av rovdjur handlar inte enbart om biologiska förutsättningar utan också om människors vilja att acceptera livskraftiga rovdjurstammar. Att vargen återvänt i den svenska faunan är välkommet men har samtidigt medfört att verksamheter som tidigare bedrivits utan att behöva ta hänsyn till vargens förekomst nu måste anpassas för att kunna bedrivas utan att äventyra samexistens mellan människa och varg. Vargstammen bör hållas på en nivå som långsiktigt skapar en större acceptans för vargen i vår fauna. En ökad tolerans av vargens närvaro i lokalsamhället är nödvändig för att uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus för vargstammen. Regeringen anser att antalet individer i den svenska vargstammen bör begränsas under en period fram till dess att utvärderingen om etappmål m.m. är slutförd (se avsnitt 5 och 13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft3"&gt;Alla förvaltningsåtgärder bör följas upp med beståndsinventeringar och registrering av övrig dödlighet så att effekterna analyseras och utvärderas. Genom att återföra erfarenheterna från utvärderingar i en lärande form, s.k. adaptiv förvaltning, skapas bästa förutsättningar att utveckla förvaltningen med hänsyn både till vargstammens behov och behovet att reducera konflikterna mellan människa och varg. Det är angeläget att noga utvärdera vad som händer med attityder, omfattning av den illegala jakten och vargstammens utbredning när olika former av jakt tillåts. Strategier för skyddsjakt eller annat jaktuttag bör formuleras mot bakgrund av de kunskaper om invandring, utvandring, reproduktion och dödlighet som finns tillgängliga för populationen. Såväl skyddsjakt som framtida licensjakt måste ske under noga reglerade och kontrollerade former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;Inför varje beslut om licensjakt och skyddsjakt efter varg måste en bedömning göras om jakten riskerar att påverka bevarandestatusen. Det innebär att det i ett beslut om jakt efter varg måste tas hänsyn till hur många vargar som har dödats tidigare under året. En grundläggande princip för eventuell licensjakt bör vara att den beslutas med hänsyn till genomförd och förmodad framtida skyddsjakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det är en stor skillnad mellan skyddsjakt och licensjakt när det gäller vilka individer som fälls. Skyddsjakt ska riktas till områden med skador och därmed vara skadeförebyggande, medan licensjakt innebär att djur fälls utan koppling till skada. Licensjakt efter varg bör i stället inriktas på områden där individer som har låg genetisk variation förekommer. Li-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;P class="p81 ft8"&gt;censjakt efter varg i ett antal mellansvenska län skulle kunna minska Prop. 2008/09:210 möjligheten till skyddsjakt i mellansvenska vargrevir där skador i form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft3"&gt;av exempelvis angrepp på hundar och andra tamdjur skett. Det har dock framförts att licensjakt efter varg skulle kunna leda till en större acceptans för arten och den nationella rovdjursförvaltningen. Innan beslut om licensjakt fattas, är det viktigt att göra nödvändiga prioriteringar och överväganden för att tillgodose behovet av skyddsjakt. Det behövs årliga analyser över vargstammens status och tillväxt. Effekterna ur genetisk synvinkel behöver också analyseras. Genetiskt viktiga vargindivider måste undantas från jakt. Det är således viktigt att utvärdera effekterna av en eventuell licensjakt ur såväl biologisk som samhällsvetenskaplig synvinkel. Licensjakt efter varg förutsätter en reproducerande stam (se avsnitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;11). Detta innebär att licensjakt efter varg för närvarande skulle kunna tillåtas i Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Dalarnas och Gävleborgs län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vargens utsatta genetiska situation ställer särskilda krav på utformningen av jaktområdet vid licensjakt efter varg. Regeringen tar i avsnitt 13 upp frågan om invandring av varg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft4"&gt;Jakttid för jakt efter varg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft3"&gt;De norska jakttiderna för varg är 1 &lt;NOBR&gt;oktober–31&lt;/NOBR&gt; mars i merparten av landet medan jakttiderna är begränsade till 1 &lt;NOBR&gt;januari–15&lt;/NOBR&gt; februari i vargförvaltningsområdet i sydöstra Norge. Motsvarande jakttider i Finland är 1 &lt;NOBR&gt;oktober–31&lt;/NOBR&gt; mars i renskötselområdet och 1 &lt;NOBR&gt;november–31&lt;/NOBR&gt; mars utanför renskötselsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft3"&gt;Vargens brunst inträffar under &lt;NOBR&gt;februari–mars&lt;/NOBR&gt; och störning under parningstiden är förbjuden. Licensjakt på varg bör bedrivas innan februari– mars för att undvika störningar under brunsten. På så vis undviks också en risk för att ledarhanen (alfahanen) i ett etablerat par fälls vid jakt efter det att parning skett, vilket skulle kunna medföra att ledarhonan (alfahonan) tvingas föda upp sin valpkull ensam. Jakt bör inte inledas förrän vid en tidpunkt då årsungar bedöms klara sig utan sina föräldradjur. En möjlig jaktperiod skulle kunna vara 1 &lt;NOBR&gt;december–31&lt;/NOBR&gt; januari. Sveriges lantbruksuniversitet anser dock att jakttiden bör senareläggas till senast mitten av februari eller bedrivas som avlysningsjakt om den sker i december. Det bör vara Naturvårdsverkets uppgift att närmare ange tidsperioder för licensjakt efter varg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Jakt efter järv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft3"&gt;Jakt efter järv bör ske som skyddsjakt efter skadegörande individer eller en grupp skadegörande individer när dessa kan identifieras, eller en begränsad licensjakt i områden med mycket rovdjursskador när de skadegörande individerna inte kan identifieras. Detta förutsätter dock att det inte finns någon annan lämplig lösning och jakten inte förvärrar artens bevarandestatus eller förhindrar återställande av en gynnsam bevarandestatus. Licensernas storlek bör bestämmas med hänsyn bl.a. till hur stor den illegala jakten är på den aktuella arten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Förvaltningen av järv bör ske enligt samma grundläggande princip som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;för förvaltningen av varg. Licensjakt efter järv kan på ett negativt sätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft3"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;P class="p42 ft8"&gt;påverka möjligheten att bevilja skyddsjakt i de områden där arten medför Prop. 2008/09:210 stora problem för renskötseln. Licensjakt efter järv riskerar att i högre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft3"&gt;utsträckning beskatta järvförekomst i de av människan mer tätbefolkade, östliga utkanterna av artens utbredningsområde än i de centrala delarna, som ofta utgörs av avlägsna och väglösa fjällområden. En sådan beskattning kan motverka målsättningen om att järven ska sprida sig jämnare i sitt naturliga utbredningsområde. Det finns därför skäl att beakta dessa omständigheter vid tilldelning av licensjaktkvoter för järv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;Naturvårdsverket har anfört att det inte finns några tydliga fördelar i form av en ökad acceptans eller liknande med att införa licensjakt på arten, utan att det är viktigare att skyddsjakt kan genomföras snabbt och effektivt och med hjälp av länsstyrelserna där det bedöms nödvändigt. Licensjakt efter järv skulle enligt Naturvårdsverkets bedömning för närvarande vara möjlig i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Regeringen anser dock att jakten efter järv i första hand bör bedrivas som skyddsjakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft4"&gt;Jakttid för jakt efter järv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;Jakttiden för järv i Norge är 10 &lt;NOBR&gt;september–15&lt;/NOBR&gt; februari. Ingen jakt efter järv bedrivs i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;Enligt uppgifter från det svenska järvforskningsprojektet har den tidigaste föryngringen av en sändarjärv inom projektet skett under första veckan i februari. Störning under bl.a. uppfödningsperioder är förbjuden. Enligt Naturvårdsverket bör licensjakt efter järv sluta senast den 15 januari. Naturvårdsverket anser vidare att jakt inte kan inledas förrän vid en tidpunkt då årsungar bedöms klara sig utan sin mamma. Ett möjligt startdatum för licensjakt efter järv skulle kunna vara den 1 november. Naturvårdsverket anser att denna fråga behöver utredas ytterligare. Det bör enligt regeringens uppfattning vara Naturvårdsverkets uppgift att närmare ange tidsperioder för en eventuell licensjakt efter järv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft4"&gt;Jakt efter lodjur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Jakten efter lodjur är för närvarande uppdelad i kvoterad skyddsjakt inom renskötselområdet och licensjakt i län med stabila lodjursstammar utanför renskötselområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft3"&gt;Skyddsjakt på lodjur ska vara förbehållen skadegörande individer. Den normala beskattnings- eller jaktformen bör vara en noga reglerad och kontrollerad licensjakt och endast förekomma i de län som har stabila lodjursstammar, dvs. även inom renskötselområdet. Detta innebär att licensjakt efter lodjur för närvarande kan bedrivas i alla län utom Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands och Skåne län. Även lodjursförvaltningen ska bedrivas som adaptiv förvaltning, med bl.a. årlig utvärdering. Licensjakten bör organiseras i enlighet med det som Naturvårdsverket har förordat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft4"&gt;Jakt efter kungsörn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Som framgår av avsnitt 14 anser regeringen att jakt efter kungsörn även fortsättningsvis ska beslutas av Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft3"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="p54dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321054x1.jpg/" id="p54img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Åteljakt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Åteljakt efter stora rovdjur förekommer inte i Sverige. Jaktformen före-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kommer vid jakt efter järv i Norge.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Användning av åtel vid jakt är en komplex fråga som bl.a. rör frågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kring risk för att vänja djuren vid mänsklig närvaro, s.k. habituering, och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;andra arters nyttjande av åteln. Av detta skäl anser Naturvårdsverket att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;åteljakt vid licensjakt efter varg, björn och järv kräver ytterligare utred-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ningsarbete. Regeringen delar den uppfattningen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Fällfångst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Det saknas i Sverige typgodkända fällor för jakt efter varg, björn eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;järv. Det saknas också erfarenhet från fällfångst av dessa arter i Sverige.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Naturvårdsverket har enligt 15 § jaktförordningen möjlighet att i det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;enskilda fallet medge tillstånd till användning av fällor. Verket menar att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;fällfångst av varg eller järv bör utredas närmare innan det kan tillåtas vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;eventuell framtida licensjakt efter dessa arter. Regeringen delar den upp-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;fattningen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;17.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Rätt att ansöka om och överklaga beslut om jakt m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Endast den som riskerar att drabbas av en skada bör få ansöka om skyddsjakt. Länsstyrelsens och Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt och licensjakt bör få överklagas till en förvaltningsdomstol av den som berörs av beslutet. Naturvårdsverket bör få möjlighet att överklaga länsstyrelsens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Rovdjursutredningens bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer delvis med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Naturvårdsverkets bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har i huvudsak gjort samma bedömning, bl.a. i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft3"&gt;frågan om att länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt bör kunna överklagas i allmänhet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelserna i Uppsala &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Västernorrlands län &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska jägareförbundet &lt;/SPAN&gt;har dock med hänsyn till den ökande ärendemängden anfört att beslut inte bör få överklagas. Flera remissinstanser har anfört att beslut om skyddsjakt måste gälla även om de överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft4"&gt;Rätt att ansöka om skyddsjakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Jakt enligt 27 § jaktförordningen beviljas av Naturvårdsverket eller länsstyrelsen efter ansökan. Bestämmelsen anger inte närmare vem som är behörig att ansöka. Regeringen anser att ett klargörande behövs och att bara den som riskerar att utsättas för skada ska kunna ansöka om skyddsjakt. Regeringen avser att ändra jaktförordningen i enlighet med detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft3"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="p55dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321055x1.jpg/" id="p55img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Rätt att överklaga beslut om skyddsjakt och licensjakt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Beslut om jakt efter björn, varg, järv och lodjur enligt 6 § jaktförord-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ningen får enligt 58 § samma förordning inte överklagas. Länsstyrelsens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;beslut om jakt på enskild individ av björn eller lodjur enligt 27 § andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;stycket i samma förordning får överklagas till Naturvårdsverket. Verkets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;beslut i sådana ärenden får inte överklagas. Naturvårdsverkets beslut om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;skyddsjakt enligt 27 § jaktförordningen kan enligt 58 § förordningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;överklagas till länsrätten med stöd av 22 § förvaltningslagen (1986:223).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Det innebär att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;det har gått denne emot och beslutet kan överklagas. Förutsättningen är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;normalt att beslutet antingen påverkar klagandens rättsställning eller be-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;rör ett intresse som på något sätt erkänns av rättsordningen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Den nuvarande ordningen innebär enligt Naturvårdsverket i praktiken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;att frågan om ett beslut om skyddsjakt i ett enskilt fall är förenligt med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;regelverket inte prövas. Kretsen av berättigade att ansöka om skyddsjakt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;är begränsad. Ett beviljande av jakt anses sällan eller aldrig gå någon&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;emot och om ansökan om jakt har avslagits är kretsen taleberättigade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;liten. I två nyare avgöranden har länsrätten avvisat överklaganden avse-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ende Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt. Det ena beslutet från 2008&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tillät inte skyddsjakt på lodjur inom Strömsunds kommun i Jämtlands&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;län. Beslutet överklagades av Strömsunds jaktvårdskrets som yrkade till-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;delning för Strömsunds kommun. Länsrätten fann att jaktvårdskretsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;inte var berörd av beslutet på ett sådant sätt att jaktvårdskretsen hade rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;att överklaga beslutet. Överklagandet avvisades. Det andra fallet gällde&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ett beslut av Naturvårdsverket att ge tillstånd till jakt efter högst sex lo-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;djur i vetenskapligt syfte under en viss period. Beslutet överklagades av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Svenska rovdjursföreningen och även detta överklagande avvisades med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;motiveringen att föreningen inte var berörd av beslutet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Regeringen menar att det är viktigt att såväl verkets som länsstyrelser-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;nas beslut om jakt kan överklagas genom förvaltningsbesvär av den som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;är berörd av beslutet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;När beslut om jakt i större utsträckning kommer att tas av länsstyrel-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;serna uppkommer också frågan om huruvida Naturvårdsverket, för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tillvarata det allmänna intresset, ska ha möjlighet att överklaga länsstyr-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;elsens beslut. Regeringen anser att det är viktigt att Naturvårdsverket ska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kunna ingripa om länsstyrelsernas beslut är felaktigt. Verket bör därför&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ges rätt att överklaga länsstyrelsens beslut. Även möjligheten för olika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;organisationer att överklaga beslut har övervägts. Regeringen anser dock&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;att det är tillräckligt om Naturvårdsverket bevakar de allmänna intressena&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;i frågor som rör rovdjursförvaltning och därmed ges möjlighet att över-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;klaga länsstyrelsernas beslut.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft20"&gt;17.6 Skyddsjakt på enskilds initiativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om rätt att döda rovdjur för att skydda tamdjur bör inte ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft3"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft34"&gt;Rovdjursutredningens bedömning: &lt;SPAN class="ft8"&gt;Lagstiftningen om rätt att döda rovdjur för att skydda tamdjur bör förenklas genom att ansvarsfrågan enbart regleras genom brottsbalkens bestämmelser om nöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Remissutfallet är blandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Bestämmelserna om rätt att döda rovdjur för att skydda tamdjur har ändrats från och med den 1 maj 2009 genom ändringar i jaktförordningen. Den tidsbegränsade förordningen (2007:127) med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp har samtidigt upphört att gälla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;Från och med den 1 maj 2009 gäller enligt &lt;NOBR&gt;28–28&lt;/NOBR&gt; c §§ jaktförordningen att om björn, varg, järv eller lodjur angriper tamdjur, eller om det finns skälig anledning att befara ett sådant angrepp, får åtgärder vidtas för att skrämma bort rovdjuret. Om det inte går att skrämma bort rovdjuret eller om det inte går att avbryta eller avvärja ett angrepp på annat lämpligt sätt, får rovdjuret under vissa förutsättningar dödas för att skydda tamdjuret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft3"&gt;Ett rovdjur får dödas när det angriper och skadar tamdjur, eller om det är uppenbart att ett sådant angrepp är omedelbart förestående. Vidare får rovdjur dödas om det finns skälig anledning att befara ett angrepp på tamdjur, om dödandet sker i omedelbar anslutning till att rovdjuret har angripit och skadat eller dödat tamdjur. Slutligen får ett rovdjur dödas om det befinner sig inom ett inhägnat område som är avsett för skötsel av tamdjur och det finns skälig anledning att befara att rovdjuret där angriper tamdjur. Inom vilthägn och liknande anläggning som har uppförts med tillstånd av länsstyrelsen gäller också att lodjur får dödas för att skydda vilt i hägnet om det finns skälig anledning att befara ett angrepp där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Rätten att ingripa gäller djurets ägare eller vårdare. Även annan som handlar på uppdrag av ägaren eller vårdaren får ingripa för att skydda en jakthund som används i jaktlag, ett tamdjur som befinner sig inom inhägnat område avsett för skötsel av tamdjuret eller vilt som hålls i vilthägn eller annan liknande anläggning. Skulle uppdrag saknas, får ingripande ändå ske om den som vidtar åtgärden har skälig anledning att anta att ett medgivande skulle ha getts om det funnits möjlighet till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Liksom tidigare gäller att åtgärderna får vidtas på annans jaktområde men inte i en nationalpark. Rovdjur som har fällts får inte heller flyttas utan medgivande av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;Det är Naturvårdsverkets uppgift att fortlöpande bedöma om möjligheten att döda rovdjur med stöd av dessa bestämmelser försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde eller om bestämmelsen annars används i stor omfattning. Om verket bedömer att så är fallet, ska detta genast anmälas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Eftersom det helt nyligen har skett en översyn och ändring av bestämmelserna om rätten till skyddsjakt på eget initiativ, ser regeringen ingen anledning att nu genomföra ytterligare ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="p57dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321057x1.jpg/" id="p57img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p34 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;17.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Illegal jakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den illegala jakten bör motverkas genom ökad lokal delaktighet i rovdjursförvaltningen och genom förbättrad information. Regeringen avser att i ett annat sammanhang återkomma till frågan om försök och förberedelse till grovt jaktbrott bör kriminaliseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Rovdjursutredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Försök och förberedelse till grovt jaktbrott bör kriminaliseras. I jaktlagen bör det införas en ny 44 a § som genom en hänvisning till 23 kap. brottsbalken kriminaliserar försök och förberedelse till grovt jaktbrott. Jaktbrott som avser stora rovdjur och som begås av ägare eller vårdare av tamdjur i omedelbar anslutning till att tamdjur angrips eller består i överträdelse av villkor för jaktens bedrivande i myndighetsbeslut, bör inte kunna bedömas som grovt jaktbrott, utan som ordinärt jaktbrott. Även överträdelse av villkor för jaktens bedrivande i myndighetsbeslut bör bedömas som ordinärt jaktbrott. Åtal bör kunna underlåtas i dessa situationer om det finns särskilda skäl. Samhällets insatser bör främst inriktas mot en aktiv attitydpåverkan för att tydliggöra att det inte är tillåtet att döda rovdjur och att det handlar om grov brottslighet med ett högt straffvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelserna, Hovrätten för Övre Norrland, Östersunds tingsrätt, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Riksföreningen hänsynsfull jakt &lt;SPAN class="ft3"&gt;har också gjort bedömningen att försök och förberedelse till grovt jaktbrott bör kriminaliseras. &lt;/SPAN&gt;Årjängs kommun, &lt;NOBR&gt;Malung-Sälens&lt;/NOBR&gt; kommun, Jägarnas riksförbund &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska jägareförbundet &lt;SPAN class="ft3"&gt;har inte gjort den bedömningen, främst med hänvisning till bevisproblematiken. &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Hallands, Kronobergs, Jönköpings, Kalmar, Östergötlands, Jämtlands &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Västerbottens län, Stockholms universitet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Svenska naturskyddsföreningen, Riksföreningen Hänsynsfull Jakt &lt;SPAN class="ft3"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;Svenska rovdjursföreningen &lt;SPAN class="ft3"&gt;har anfört att det saknas belägg för utredningens slutsats att en ökad legal jakt skulle minska den illegala jakten medan &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Dalarnas län &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska jägareförbundet &lt;SPAN class="ft3"&gt;uttryckligen har uttalat sitt stöd för slutsatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft3"&gt;Den illegala jakten på rovdjur är enligt Rovdjursutredningen av den omfattningen att den allvarligt hotar fullföljandet av riksdagens beslut om målen för förvaltningen av björn, järv, lodjur, kungsörn och framför allt varg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft3"&gt;Antalet fällande domar för illegal jakt är mycket litet i relation till det antal misstänkta jaktbrott som begås på stora rovdjur. Illegal jakt och illegalt dödande av rovdjur utförs av ett fåtal människor som vanligen redan är kriminellt belastade. Ett stort problem är att allmänheten inte är polisen lika behjälplig med tips och iakttagelser när det gäller illegal jakt på rovdjur som när det gäller annan illegal jakt. För att det ska bli en för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft3"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft3"&gt;ändring och fler brottslingar lagförda, fordras ett aktivt arbete för att förändra allmänhetens attityd till dessa brott. Ett viktigt steg är att alla aktörer på området, i synnerhet jägare, renskötare och markägare samt deras organisationer, tydligt markerar sitt avståndstagande till illegal jakt som sådan och till de individer som ägnar sig åt denna brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Samhällets insatser bör främst inriktas mot en aktiv attitydpåverkan för att tydliggöra att det inte är tillåtet att döda stora rovdjur och att det handlar om grov brottslighet med ett högt straffvärde. Det är nödvändigt att fler vågar berätta och vittna och att upptäcktsrisken och antalet lagföringar ökar. Ett ökat lokalt deltagande har enligt regeringens uppfattning stor betydelse för acceptansen av rovdjur. I avsnitt 15 tas vidare upp vissa informationsfrågor som har stor betydelse för samexistensen mellan rovdjur och människa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft3"&gt;Det är avgörande för rovdjurspolitikens trovärdighet att ansvariga politiker som står bakom ett beslut också försvarar beslutet. Samhällets signaler blir härigenom tydligare och ger stöd till de motkrafter som inte accepterar den illegala verksamheten, men som i dag inte vågar ge uttryck för sina åsikter. Dessutom får de som utför det praktiska arbetet nationellt, regionalt och lokalt det stöd som krävs för att rovdjurspolitiken ska kunna förverkligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;I jägarutbildningen bör frågor om illegal jakt särskilt uppmärksammas och betydelsen av att var och en tar avstånd från brottsligheten och dess utövare betonas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Regeringen delar inte utredningens uppfattning att jaktbrott som begås av ägare eller vårdare av tamdjur vid rovdjursangrepp på tamdjur regelmässigt ska bedömas som ordinärt brott. Frågan om rubricering av brottet bör även fortsättningsvis avgöras av domstolarna med beaktande av samtliga relevanta omständigheter. Detsamma gäller överträdelser av villkor för jaktens bedrivande i myndighetsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft4"&gt;Försök och förberedelse till grovt jaktbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft3"&gt;Jakt är att fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka, spåra eller förfölja vilt. Jakt är också att göra ingrepp i bon och att ta eller förstöra fåglars ägg. Jaktbrott är att döda fredat vilt när detta inte är tillåtet. Ett jaktbrott kan också bestå i att olovligen jaga på annans jaktområde, att bryta mot reglerna om statens vilt, att använda motordrivna fortskaffningsmedel på ett otillåtet sätt vid jakten eller att använda otillåtna vapen och jaktmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft3"&gt;Den grova jaktbrottsligheten med högt straffvärde, dvs. främst den brottslighet som inte innebär överträdelse av skyddsjaktsbestämmelserna, är omfattande. Antalet fall som lagförs är däremot mycket litet. Brottsligheten är svår att upptäcka och att utreda. Bevissvårigheterna är mycket stora. Det är enorma arealer som ska övervakas. För att lagföra någon för ett fullbordat jaktbrott krävs i dag i realiteten att gärningspersonen tas på bar gärning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Så länge försök och förberedelse till jaktbrott inte är kriminaliserat kan polisen bara kontrollera t.ex. jaktstugor, förvaringsställen, bilar, lastutrymmet på en skoter eller skoterns släp vid misstanke om ett fullbordat jaktbrott. Polis och åklagare kan i dag tillgripa hemlig teleövervakning endast för att kontrollera teletrafiken vid förundersökning om fullbordat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="p59dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321059x1.jpg/" id="p59img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p42 ft8"&gt;grovt jaktbrott, men inte på försöks- eller förberedelsestadiet, t.ex. när Prop. 2008/09:210 man har fått kännedom om grupperingar som planerar olaglig jakt på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;rovdjur. Kriminalisering av försök och förberedelse till grovt jaktbrott kan vara ett värdefullt verktyg i bekämpandet av den illegala jakten. Re- geringen avser återkomma till frågan i annat sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;17.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Rätt att behålla fällt vilt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den som vid tillåten jakt fäller björn och lodjur bör som huvudregel få behålla det fällda viltet. Varg och järv bör kunna återfås av skytten efter ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Naturvårdsverkets bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer huvudsakligen med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Statens veterinärmedicinska anstalt &lt;SPAN class="ft3"&gt;har anfört att en fälld varg eller järv inte bör få tillfalla skytten vid skyddsjakt eftersom hela kroppen är värdefull för att utföra nödvändig dokumentation av rovdjuren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Naturvårdsverket har i sin redovisning påtalat att det har framförts kritik mot att jägarna förväntas genomföra skyddsjakt utan ersättning och att det fällda djuret trots detta tillfaller staten. De lokala jägarna lägger vid skyddsjakt ned avsevärd tid och arbete på att genomföra jakten. Skyddsjakt med stöd av 27 § jaktförordningen sker emellertid efter ansökan av en enskild för att förhindra att skador uppstår på dennes egendom. Någon rätt till ersättning för att genomföra en beviljad skyddsjakt finns inte. Däremot kan en myndighet vid beslut om skyddsjakt på myndighetens initiativ enligt 7 § jaktlagen besluta att jakten ska ske genom särskilt utsedda jägare. Det kan exempelvis gälla länsstyrelsens fältpersonal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft3"&gt;Enligt 33 § jaktförordningen tillfaller bl.a. björn, varg, järv, lodjur och kungsörn staten, om djuret dödas när det är fredat. Vid tillåten jakt får alltså skytten som huvudregel behålla det fällda viltet, men den myndighet som beslutar om skyddsjakt ska i sitt beslut bestämma hur det ska förfaras med dödat djur (27 och 29 §§). Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt har varg och järv ett så stort intresse för forskning, förvaltning och övervakning att dessa även fortsättningsvis bör undersökas i orört skick. Skytten bör dock efter ansökan kunna återfå djuret. Regeringen förutsätter att skytten får behålla det fällda viltet, om det inte behövs för forskningen eller om det annars inte finns särskilda skäl för att viltet ska tillfalla staten. Detta bör gälla fälld björn och lodjur. Skytten bör dock alltid vara skyldig att lämna de delar av djurkroppen som kan behövas för provtagning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;I fråga om varg och järv anser regeringen att skytten som huvudregel bör få behålla t.ex. skinnet från det fällda djuret, om djuret har fällts under licensjakt. Förutsättningen är att vederbörliga prover som behövs för forskningsändamål lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft3"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="p60dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321060x1.jpg/" id="p60img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p16 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;17.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Översyn av jaktlagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;En översyn av jaktlagen genomförs inte nu.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Rovdjursutredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Jaktlagen och jaktförordningen bör ses över i förenklande syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Naturvårdsverkets bedömning: &lt;/SPAN&gt;Jaktlagen och jaktförordningen bör ändras, bl.a. så att jaktlagen görs om till en lag om förvaltning av vilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ett antal remissinstanser har betonat behovet av en översyn av jaktlagstiftningen. Några remissinstanser har motsatt sig att jaktlagen ersätts med en lag om förvaltning av vilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Den brist på acceptans för rovdjursförvaltningen som Rovdjursutredningen har kunnat konstatera beror enligt utredningen i hög grad på att styrmedlen inte är tillräckligt tydliga och att möjligheten till överblick är begränsad. Jaktlagstiftningen är otillgänglig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft3"&gt;Jaktlagstiftningen är 20 år gammal och jaktformerna har delvis ändrats. Den nuvarande lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1988. När Sverige blev medlem i EU år 1995 var lagstiftningen fortfarande ganska ny och det gjordes därför ingen total översyn i samband med medlemskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft5"&gt;Regeringen konstaterar att det kan finnas ett behov av en översyn av jaktlagen och avser därför att återkomma till denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft1"&gt;18 Inventeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket bör verka för att beståndsövervakningen i Norge, Finland och Sverige samordnas så långt möjligt. Naturvårdsverket bör genom föreskrifter och på annat lämpligt sätt säkerställa hög kvalitet i inventeringarna både inom och utanför renskötselområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft3"&gt;Länsstyrelserna bör även i fortsättningen ansvara för de återkommande rovdjursinventeringarna, som bör utgöra underlag för de årliga delegationsbesluten och för övriga beslut om jakt. Samordningen av inventeringsarbetet bör ske i det samverkansråd som finns i varje rovdjursförvaltningsområde. En länsstyrelse inom varje rovdjursförvaltningsområde bör ha ett särskilt ansvar för dokumentation av beståndsuppskattningar och av den jakt som beslutas och genomförs i förvaltningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Naturvårdsverket bör se till att beståndsuppskattningar för samtliga aktuella arter sammanställs nationellt, på rovdjursförvaltningsområdesnivå och på regional nivå, i en årlig rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Rovdjursutredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ett råd för lodjurs- och varginventeringarna utanför renskötselområdet bör etableras med representanter för Viltskadecenter, Naturvårdsverket och de berörda länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft48"&gt;Rådet bör ledas av Viltskadecenter. Ansvaret för inventeringar samt re-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft3"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;P class="p42 ft8"&gt;dovisning av beståndsuppskattningar till följd av dessa bör vara regio- Prop. 2008/09:210 nalt. Områdesinventering bör vara huvudmetod för lodjursinventeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft3"&gt;och snoking (att aktivt söka individer, spår och boplatser inom ett område) för varginventeringen. Områdesinventeringar för lodjur bör genomföras vartannat år, om inte snöbrist förhindrar detta. Snoking eller rullande inventering kan användas i förvaltningen under mellanvarande år. I områden med vargbestånd kan inventering med snoking till viss del också samordnas med varginventeringen. Varginventeringen måste genomföras varje år eftersom förändringar i en vargstam kan ske snabbt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Naturvårdsverkets bedömning: &lt;/SPAN&gt;Dagens inventering av rovdjur håller hög internationell kvalitet, men de utvärderingar som skett 2007 av varg- och lodjursinventeringarna och utvärderingen av 2008 års järvinventering pekar på allvarliga brister i framför allt dokumentationen av inventeringsarbetet. För att avhjälpa dessa brister och skapa en mer konsekvent tillämpning av inventeringskriterierna över hela landet är det nödvändigt med en årlig utomstående granskning av inventeringarna av järv och lodjur, liknande den granskning av varginventeringen som i dag genomförs vid Viltskadecenter. Med hänsyn till det som sägs i Europeiska kommissionens riktlinjer om förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå (se avsnitt 6.2) framhålls att de stora rovdjurens bevarande ska säkras på populationsnivå genom samordnad förvaltning mellan stater, anser Na- turvårdsverket att en naturlig målsättning för ett vidareutvecklat samarbete innebär harmoniserade kriterier för beståndsövervakning och en gemensam årlig formaliserad rapportering av övervakningen, liknande dagens gemensamma rapportering för varg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flertalet länsstyrelser har anfört att den operativa ledningen för inventeringsarbetet även fortsättningsvis bör ligga på länsstyrelsen samt att ett råd för lodjurs- och varginventeringarna bör inrättas och benämnas Samverkansgrupp för lodjurs- och varginventeringar. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län &lt;/SPAN&gt;har anfört att representation från län som omfattas av renskötsel bör ingå i ett råd för lodjurs- och varginventeringar. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;har ställt sig tveksamt till att i ett formellt råd för lodjurs- och varginventeringar formalisera nuvarande årliga samordningsmöten som sker såväl inom som utanför renskötselområdet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Jokkmokks kommun &lt;/SPAN&gt;har anfört att varken örn- eller björnstammarna inventeras i Norrbottens län. Kommunens uppfattning är att det är nödvändigt att analyser bygger på inventeringsresultat av alla rovdjursarter för att slutsatserna av analyserna ska anses vara trovärdiga. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska samernas riksförbund &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Viltskadecenter &lt;/SPAN&gt;har anfört att rennäringens förutsättningar behandlas mycket ytligt utan analys av metodik, organisation och finansiering av rovdjursinventeringarna i renskötselområdet. Svenska samernas riksförbund har anfört att inventeringsarbetet inom renskötselområdet måste utvecklas och förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;Regeringen gör liksom Naturvårdsverket bedömningen att den inventering av stora rovdjur som utförs i Sverige har hög kvalitet men att kvaliteten fortsatt bör förbättras ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft3"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Inventeringar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för viltförvaltningen och har fö-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;reskriftsrätt i fråga om metodiken för beståndsuppskattning av stora rov-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;djur. Den primära målsättningen för beståndsuppskattningarna är att fast-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ställa antalet årliga föryngringar av varje art. För varg tillkommer dess-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utom antal familjegrupper (flockar), antal revirmarkerande par samt antal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;övriga stationära vargar. Fastställandet av antalet föryngringar sker med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;olika metoder, företrädesvis områdesinventering och snoking. Områdes-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;inventering är en yttäckande inventering på nysnö där ett område finkam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;mas under en kort tidsrymd medan snoking är en metod där information&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;om förekomster och föryngringar av stora rovdjur samlas in under hela&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;säsongen för snöspårning. Varg inventeras företrädesvis med snokingme-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;toden, vilket innebär att inventering av varg är en mer eller mindre konti-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;nuerlig process under perioden &lt;NOBR&gt;oktober–mars.&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Länsstyrelserna har det operativa ansvaret för att inventeringarna utförs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter. De årliga inventeringarna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;av stora rovdjur ingår i länsstyrelsernas regionala förvaltningsansvar och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utgör bl.a. underlag för uppföljning av mål för rovdjursstammarnas status&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och utveckling, underlag för uppföljning av effekterna av vidtagna skade-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;förebyggande åtgärder, underlag för planering av framtida skadeförebyg-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;gande åtgärder och underlag för Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;beslut om jakt efter rovdjur.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;De beståndsuppskattningar som blir resultaten av inventeringarna sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;manställs för varje län av länsstyrelserna och rapporteras till Naturvårds-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;verket och Sametinget.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Utanför renskötselområdet sker inventeringarna sedan 1993 med hjälp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;av Svenska jägareförbundets medlemmar och ideella organisationer. Inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;renskötselområdet utförs inventeringsarbetet gemensamt av länsstyrelserna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och samebyarna. Inventeringsresultaten ligger till grund för Sametingets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;beslut om fördelning av ersättning för rovdjursförekomst i samebyarna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Det är därmed av särskilt stor betydelse att inventeringarna av stora rov-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;djur inom renskötselområdet håller hög kvalitet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Lokal förankring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Dagens rovdjursförvaltning innebär möjligheter till olika slags delaktig-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;het. Tiotusentals människor har under de senaste åren deltagit i rovdjurs-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;förvaltningen genom att inventera, jaga rovdjur vid såväl licenssom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;skyddsjakt och delta vid möten med representanter för ansvariga myndig-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;heter. Regeringen anser att inventeringsverksamheten hyser goda möjlig-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;heter att skapa delaktighet och dialog med intresserade aktörer. Inventer-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ingarna utgör en viktig kontaktyta mellan myndighet och lokalbefolkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;som kan bidra till ökad acceptans för förvaltande myndigheter och där-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;med rovdjurspolitiken i stort. Ett system där fler kan delta aktivt i inven-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;teringsarbetet och få insyn i förvaltningen kan ge förvaltningen ökad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;legitimitet. Dessutom kan det bidra till att trovärdigheten ökar för de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;resultat som kommer fram av inventeringarna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Regeringen vill framhålla vikten av dagens gemensamma inventerings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;arbete i renskötselområdet och betona att en kontinuerlig vidareutveck-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ling av samarbetet är en viktig faktor för en framgångsrik framtida rov-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft3"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;djursförvaltning i renskötselområdet och för fortsatt dialog mellan myndigheter och samebyar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;Samarbetet kring rovdjursinventeringen med Svenska Jägareförbundet är ännu i en uppbyggnadsfas. Det ramavtal som ingicks mellan Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet 2006 medför att det skapas förutsättningar för ett bättre samarbete mellan den statliga rovdjursförvaltningen och jägarorganisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;Regeringen anser att det är av stor betydelse att allmänheten, där det är möjligt med hänsyn till arternas skyddsbehov, får tillgång till färska uppgifter om rovdjursförekomst och inträffade skador. Tillgången till information bör kunna uppnås genom en offentlig del i inventeringsdatabasen Rovdjursforum eller motsvarande databas, se avsnitt 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Inte alla inventeringsmetoder för rovdjur lämpar sig för lokal delaktighet, bl.a. eftersom vissa inventeringar rör uppgifter som omfattas av sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Vikten av lokal delaktighet har tagits upp av Rovdjursutredningen när det gäller såväl val av områdesinventering som metod för inventering samt när det gäller inrättandet av lokala rovdjursgrupper. Det bör vara varje länsstyrelses uppgift att bedöma behovet av inrättandet av lokala rovdjursgrupper i syfte att stärka den lokala delaktigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft4"&gt;Renskötselområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft3"&gt;Rovdjursutredningen har föreslagit ett flertal åtgärder i fråga om inventering av stora rovdjur utanför renskötselområdet. Däremot finns inga konkreta förslag om inventering inom renskötselområdet. Regeringen finner det angeläget att koordinering och granskning av inventering sker i minst lika hög grad inom renskötselområdet som utanför. Naturvårdsverket och Sametinget bör samverka för att säkerställa att de inventeringar som utförs inom renskötselområdet sker i enlighet med gällande föreskrifter och att tillbörlig kvalitetssäkring säkerställs. Föreskrifterna bör vid behov ses över. Sametinget ansvarar för att de utbetalningar som görs sker i enlighet med gällande bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för rennäringen så att toleransen för rovdjuren ökar och samexistensen mellan människor och rovdjur underlättas. Tillförlitliga inventeringar, vilka sker i samarbete mellan länsstyrelsen och samebyarma, ger god kännedom om den samlade rovdjursförekomsten i samebyarna. Kunskapen från inventeringarna används i dag som underlag för beslut om jakt. Riktlinjerna för beslut om jakt är dock oklara och den osäkerhet som finns inför beslut om skyddsjakt skapar frustration för näringsidkarna. Enligt regeringens uppfattning kan inventeringarna ytterligare stärka förutsebarheten i rovdjurspolitiken om ett tak för förekomst av rovdjur inom olika delar av renskötselområdet formuleras. Utarbetandet av sådana toleransnivåer inom renskötselområdet är mycket viktiga för att skapa acceptans för såväl rovdjuren som den förda rovdjurspolitiken. Arbetet bör därför påbörjas inom kort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft4"&gt;Samverkansrådens arbete med lodjurs- och varginventering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Enligt Rovdjursutredningen skulle inrättandet av ett särskilt råd för lodjurs- och varginventeringar utanför renskötselområdet bl.a. öka möjligheten att göra strategiska bedömningar för inventeringsarbetet. Reger-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;P class="p81 ft8"&gt;ingen delar utredningens syn att en ökad samordning mellan län, särskilt Prop. 2008/09:210 sådana län som delar föryngringar av lodjur och varg, kan vara gynnsam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Regeringen menar dock att samordningen bör ske inom Rovdjursförvaltningsområdets samverkansråd och inte genom ett särskilt råd för lo- och varginventeringar. Inom samverkansråden bör strategiska bedömningar och ambitionsnivåer för varje års inventering anges i adaptiv form med utgångspunkt från föregående års inventeringar. Prognoser kring förväntat resultat från kommande års inventeringar bör värderas av samverkansrådet, som även bör medverka i en koordinering av inventeringsinsatserna i syfte att stärka samarbetet över länsgränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Antalet tjänstemän som deltar aktivt i inventeringsarbetet bör hållas nere i syfte att bl. a. samla kompetensen hos färre människor. Det förenklar också fortbildnings- och informationsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;Det är av avgörande betydelse att inventeringsresultaten är direkt jämförbara mellan olika län och år, eftersom inventeringsresultaten ligger till grund för mycket viktiga förvaltningsbeslut. Naturvårdsverket bör genom föreskriftsarbete och på annat lämpligt sätt se till att de övergripande förutsättningarna för inventeringsarbetets kvalitet bibehålls och förstärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Utomstående granskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft3"&gt;Enligt Naturvårdsverket bör – i syfte bl.a. att skapa en mer konsekvent tillämpning av inventeringskriterierna över hela landet – en årlig utomstående granskning av inventeringarna av järv och lodjur genomföras, liknande den granskning av varginventeringen som i dag genomförs vid Viltskadecenter. Enligt verket bör granskningen resultera i en kontinuerlig förbättringsdialog med länsstyrelsernas inventeringsansvariga och mynna ut i årliga nationella inventeringsrapporter som fastställs av verket. Regeringen delar verkets syn att kvaliteten i inventeringsarbetet är viktig och bör säkerställas, men anser att verket bör föreslå formerna för en sådan utomstående granskning av inventeringarna av järv och lodjur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft4"&gt;Samordning med grannländer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft3"&gt;Redan i dag är det möjligt att förvalta rovdjurspopulationerna på populationsnivå i enlighet med Europeiska kommissionens riktlinjer, se avsnitt 6.2. I syfte att stärka förvaltningen på populationsnivå krävs bl.a. att de skandinaviska ländernas inventeringsmetoder stämmer överens med varandra, att de kvalitetssäkras samt att resultaten dokumenteras på ett tillförlitligt sätt. Naturvårdsverket bör ha uppgiften att arbeta för en utökad samordning av beståndsuppskattningar mellan Sverige, Norge och Finland. Svårigheterna för finska vargar att nå Sverige kan lämpligen hanteras i ett sådant sammanhang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;Mot bakgrund av den ökande samordningen mellan Sverige, Norge och Finland blir Naturvårdsverkets roll i styrningen av det nationella inventeringsarbetet särskilt viktig. För att underlätta Naturvårdsverkets roll bör en länsstyrelse inom varje rovdjursförvaltningsområde ges huvudansvar för dokumentation av beståndsuppskattningar, jakt och beslut om jakt som görs i området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft3"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="p65dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321065x1.jpg/" id="p65img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Inventeringsmetodik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Enligt Rovdjursutredningen bör områdesinventering bli huvudmetod för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;lodjursinventeringen. Ett fåtal remissinstanser anser i stället att simultan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;områdesinventering bör vara huvudmetod i områden med täta lodjurs-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;stammar. Regeringen anser att det bör överlåtas åt Naturvårdsverket att i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;föreskrifter fastställa den mest lämpade metoden för lodjurs- och vargin-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ventering. Likriktning av inventeringsmetoder över landet bör prioriteras&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och det bör inte vara möjligt för något län att använda en olämplig metod&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;eller utföra inventeringen i otillräcklig omfattning av ekonomiska skäl.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Otillräcklig inventering är så allvarlig att det bör övervägas om tilldel-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ning av stora rovdjur för jakt överhuvudtaget ska kunna ske i ett sådant&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;län påföljande år.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Årlig rapportering av rovdjursförekomst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Enligt Rovdjursutredningen är det nödvändigt att rapporteringen av in-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;venteringsresultatet fastställs på den regionala nivå som även har förvalt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ningsansvaret. Regeringen delar utredningens synpunkt att inventering-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;arna bör rapporteras länsvis. Därutöver har det stor betydelse att resulta-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ten även sammanställs på nationell nivå samt för rovdjursförvaltnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;områdena var för sig och att särskild hänsyn tas för att särskilja revir som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;delas av två eller fler län. Naturvårdsverket bör ansvara för att sådana&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;redovisningar av beståndsuppskattningar sammanställas årligen i en na-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tionell rapport.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;19 Forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ersättningssystemet för rovdjursrivna renar bör vara baserat på aktuell kunskap om rovdjurens antal och dess faktiska predation på ren. En djupgående studie av rovdjurens predation på ren bör därför genomföras. En sådan studie har också betydelse för att ge djupare förståelse för rovdjurspolitiken. Sametinget bör ges i uppdrag att i samverkan med Naturvårdverket och Viltskadecenter, samordna en sådan studie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Rovdjursutredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Inslaget av samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning kring rovdjuren bör ges en högre prioritet. Särskilda initiativinsatser av forskningsfinansiärer bör göras för att stimulera projekt- och programansökningar. De stora forskningsprogrammen för artstudier bör fortsätta. För den fortsatta finansieringen bör en förstärkning genom forskningsmedel från EU eftersträvas. Något eller flera utomnordiska länder bör involveras i programmen. Forskningen kring effektiva inventeringsmetoder bör fördjupas. Ett program för predationsstudier på ren och andra effekter av rovdjursförekomst på rennäringen bör etableras under ledning av Naturvårdsverket. Särskilda medel för programmet bör avsättas under en fyraårsperiod. Studien bör finansieras genom 10 miljoner kronor från anslaget för biologisk mångfald. Medfinansiering bör sökas från EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft3"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p265 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flera remissinstanser har önskat att interaktioner &lt;NOBR&gt;rovdjur–bytesdjur&lt;/NOBR&gt; utreds ytterligare. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Viltskadecenter &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft39"&gt;Svenska Samernas Riksförbund &lt;/SPAN&gt;har anfört att det är angeläget att höja ersättningen inom renskötselområdet redan nu. Enligt &lt;SPAN class="ft39"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;är det önskvärt att Viltskadecenters kompetens kan nyttjas till insatser i renskötselområdet. Enligt verket bör Sametinget vara den myndighet som ger Viltskadecenter uppdrag i renskötselområdet och som finansierar sådana uppdrag eftersom Sametinget har ansvar för ersättningar och förebyggande åtgärder i renskötselområdet. Flertalet &lt;SPAN class="ft39"&gt;länsstyrelser &lt;/SPAN&gt;har anslutit sig till utredningens bedömning i fråga om forskning och forskningsfinansiering samt att forskning bör inriktas mot att finna effektiva inventeringsmetoder på barmark. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;har anfört att forskningen bör utveckla en kostnadseffektiv metod och verktyg för att länsstyrelserna själva ska kunna hantera spillningsinventeringarna av björn samt de nödvändiga bearbetningar och beräkningar som är sammankopplade med populationsuppskattningar. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län &lt;/SPAN&gt;har inte delat bedömningen om en fyraårig studie om rovdjuren i renskötselområdet medan &lt;SPAN class="ft39"&gt;Statens fastighetsverk &lt;/SPAN&gt;har anfört att det är angeläget att aktuell kunskap om predation på ren från olika rovdjur tas fram. &lt;SPAN class="ft39"&gt;Svenska samernas riksförbund &lt;/SPAN&gt;har uppskattat predationen av rovdjur till lågt räknat om cirka 40 000– 45 000 dödade renar per år snarare än det lägre antal som utredningen har uppskattat predationen till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen (prop. 2008/09:50) identifierat ett kunskapsbehov om förvaltningen av rovdjur i renskötselområdet. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) beslutar och utlyser medel för forskning om effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Formas prioriterar forskning om ändrade förutsättningar för rennäringen i form av klimatförändringar, biologiska faktorer samt ökat yttre tryck från turism och andra näringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft3"&gt;Även Naturvårdsverket ger bidrag till forskning med medel ur Viltvårdsfonden. Verket har i sitt ramprogram för viltforskning för 2009– 2014 särskilt prioriterat forskning inom områdena ”Landskap i förändring – effekter på och av vilt i ett systemanalytiskt perspektiv”, ”Viltet, jakten och samhället”, ”Biologiska effekter av jakt och viltförvaltning” samt ”De stora rovdjuren, bytesdjuren och samhället”. När det gäller de stora rovdjuren betraktas som särskilt intressant att studera interaktioner mellan &lt;NOBR&gt;rovdjur–bytesdjur,&lt;/NOBR&gt; i områden där flera arter av stora rovdjur förekommer samtidigt. Vidare har verket pekat på behovet av samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning associerad till rovdjuren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;Klimatförändringar och ökad konkurrens om markutnyttjandet i fjällvärlden är faktorer som ter sig oroande för framtida rennäringsföretag. Förekomst av stora rovdjur är en annan. Regeringen, som anser att det är viktigt att slå vakt om rennäringens möjligheter, gör bedömningen att det är av avgörande betydelse dels för rovdjursacceptansen, dels för förtroendet för den förda rovdjurspolitiken att de ersättningar för rovdjursrivna renar som staten betalar ut motsvarar rennäringens faktiska förluster till följd av rovdjursangrepp. De kvalitativa studier som utfördes på lodjurs och järvs predation på ren i Naturvårdsverkets regi under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; ligger till grund för det ersättningssystem som gäller i dag. Avsevärt tätare rovdjursstammar i kombination med en snabb teknikutveckling gör det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;P class="p42 ft8"&gt;relevant att genomföra en ny djupgående studie av rovdjurens faktiska Prop. 2008/09:210 predation på ren i syfte att säkerställa relevanta ersättningsnivåer till ren-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft3"&gt;näringen. Det faktum att ren utgör huvudföda för de stora rovdjuren i renskötsellänen placerar rennäringen i en särställning i rovdjurssammanhang. Ingen annan näring är därför i tillnärmelsevis lika hög grad beroende av en aktuell bedömning av rovdjurens faktiska uttag. Sametinget bör därför ges i uppdrag att i samverkan med Naturvårdverket och Viltskadecenter, samordna en samlad studie av rovdjurens predation på ren inom renskötselområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Viss forskning inom det aktuella området pågår. Sveriges lantbruksuniversitet har regeringens uppdrag att utveckla förebyggande åtgärder i renskötselområdet samt, om det bedöms som relevant, studera varg, björn eller örns predation på ren. En större studie av björnens predation på ren är påbörjad inom ramarna för det regeringsuppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det är angeläget att samhälls- och beteendevetenskaplig forskning integreras i den traditionellt naturvetenskapligt baserade rovdjursforskningen. Det är betydelsefullt att försöka hitta vägar som ger medborgare ökade möjligheter att kunna föra en dialog med myndigheter om hur rovdjuren påverkar deras vardag. Med beaktande av utvecklingen av rovdjursstammarna bör en utvecklad dialog mellan myndighet och medborgare etableras. Forskning inom området behövs bl.a. för att ge vägledning om hur en sådan konstruktiv dialog ska kunna utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;Naturvårdsverket har i sitt remissvar anfört att forskningen bör utveckla en kostnadseffektiv metod och verktyg för att länsstyrelserna själva ska kunna hantera spillningsinventeringar av björn samt nödvändiga bearbetningar och beräkningar som är sammankopplade med populationsuppskattningar. I Viltskadecenters regi har en sådan forskning påbörjats under 2009 på uppdrag av regeringen. Viltskadecenter ska genom litteraturstudier, forskning och utveckling ta fram metoder för att möjliggöra inventering av varg på barmark. I studien ingår ett väsentligt utökat arbete med &lt;NOBR&gt;DNA-analyser&lt;/NOBR&gt; samt utveckling av sådana analyser. Arbetet med att utarbeta metoder för utökad inventering av varg på barmark ska ske i samråd med Naturvårdsverket. Uppdraget ska redovisas under 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;Forskning är en mycket kostsam verksamhet. Regeringen delar därför utredningens uppfattning att större ansträngningar än i dag bör göras för att få del av de medel som är anslagna inom EU för arbetet med biologisk mångfald. Det är angeläget att Naturvårdsverket vidtar de åtgärder som behövs för att svensk viltforskning ska få del av den delfinansiering som EU erbjuder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft1"&gt;20 Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;En utvecklad rovdjurspolitik medför konsekvenser för många aktörer i samhället. Det övergripande syftet med denna proposition, är att Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn samt att respektive art ska finnas inom sitt naturliga utbredningsområde och i samexistens med människan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Nedan följer ett övergripande resonemang om de konsekvenser propositionen förslag kan komma att få. Konsekvenser av specifika åtgärder redovisas i övrigt i respektive avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft4"&gt;Konsekvenser för näringsliv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft3"&gt;Tillväxten, särskilt av varg, har i synnerhet inneburit problem för tamdjursägare i mellersta Sverige där det är tätast mellan vargreviren. Även jägarkåren och företag som driver upplevelsebaserad rovdjursturism påverkas på olika sätt av rovdjursförekomst. Rennäringen är särskilt utsatt liksom extensiv hållning av tamdjur. Genom en jämnare spridning av rovdjuren, en utökad regional förvaltning, utökade skyddsåtgärder, adaptiv förvaltning av rovdjursstammarna samt genom att rovdjursförekomsten inom renskötselområdet begränsas kan dessa konflikter komma att minska. Det kommer att leda till förbättrade förutsättningar för dessa näringar. De nya viltförvaltningsdelegationerna kommer att öka det berörda näringslivets möjlighet till delaktighet i rovdjursförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft3"&gt;En accepterad utvecklad rovdjursförvaltning förväntas gynna det aktiva friluftslivet och de aktörer inom näringslivet som berörs. Exempelvis turismnäringen kan gynnas av det attraktionsvärde som väl förvaltade och livskraftiga stammar av rovdjur bedöms ha. En utvecklad rovdjursförvaltning förväntas minska konflikterna mellan jaktintresset och rovdjuren och därmed gynna de många olika aktörer som finns kring jaktintresset. Det är dock viktigt att påpeka att förebyggande åtgärder och en adaptiv förvaltning av rovdjuren, inte helt kan eliminera konflikterna mellan rovdjur och människa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft4"&gt;Konsekvenser för kommuner och hushåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft3"&gt;Hushållen och kommunerna förväntas inte påverkas direkt av de insatser som presenteras i denna proposition. På ett mer generellt plan kommer dock allmänheten att påverkas, särskilt i områden med stora rovdjurspopulationer. En utvecklad rovdjurspolitik avser att förändra den lokala och regionala rovdjurskoncentrationen i syfte att minska konflikterna i samhället, vilket kommer att kräva insatser även från allmänheten. Ett utökat regionalt ansvar, bl.a. genom införande av viltförvaltningsdelegation, utökad tillgång till information om rovdjursfrågor m.m., innebär att den lokala delaktigheten stärks. Ökad delaktighet kan ge större acceptans för rovdjuren, särkskilt i de rovdjurstäta områdena, och kan i sin tur minska andra problem som illegal jakt m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft3"&gt;Intresset för rovdjursfrågorna är stort bland allmänheten. Värdet av att ha livskraftiga rovdjursstammar är viktig för de flesta människor. Flera av åtgärderna kommer att leda till att rovdjurspolitiken blir mer uppmärksammad och att människor upplever att det vidtas åtgärder för att förbättra situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Konsekvenser för myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Det är främst länsstyrelsernas och Naturvårdsverkets arbete som kommer att behöva förändras till följd av förslagen i denna proposition, och det kommer i vissa fall även att innebära utökade arbetsuppgifter. Arbetet med ett utökat regionalt ansvar kommer att ske adaptivt och stegvis och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;konsekvenserna kan därför komma att förändras i och med att den regionala förvaltningen utvecklas. De tre förvaltningsområdena bör underlätta samverkan med Sametinget samt även samverkan mellan länsstyrelserna inbördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;Även arbetet med särskilda informationsinsatser kommer att kräva ytterligare resurser. Naturvårdsverket får tills vidare även fortsättningsvis genom anslaget för åtgärder för biologisk mångfald, 1:3 under utgiftsområde 20, avsätta medel för särskilda informationsinsatser under 2009 och 2010 med anledning av en utvecklad rovdjursförvaltning. Vidare bör verket även inom ramen för anslaget fördela medel efter ansökan från olika aktörer och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Naturvårdsverket får två regeringsuppdrag, Sametinget två, Skogsstyrelsen ett och Jordbruksverket ett till följd av det som presenteras i denna proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Förslaget att länsstyrelsens och Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt och licensjakt får överklagas till förvaltningsdomstol kan komma att innebära en något ökad arbetsbelastning för domstolarna. Antalet mål kan dock antas vara få. Det är sannolikt att antalet beslut som överklagas kommer att minska i och med att praxis utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft4"&gt;Statsfinansiella konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;Av Naturvårdsverkets utredning framgår att länsstyrelserna ser ett behov av ökade resurser som uppgår till cirka 16 miljoner kronor per år till följd av en regionaliserad förvaltning. Vidare bedömer Rovdjursutredningen att de tre informationscentrumen behöver en grundfinansiering med 8 miljoner kronor per år. Kostnaderna för informationscentrumen avses täckas med anslaget för åtgärder för biologisk mångfald 1:3 under utgiftsområde 20. I budgetpropositionen för 2009 anges att fr.o.m. 2009 får länsstyrelserna under tre år extra medel från anslaget får åtgärder för biologisk mångfald 1:3, sammanlagt 24 miljoner kronor, för kompetenshöjande åtgärder till följd av en regionaliserad förvaltning. Därutöver kommer fyra miljoner kronor per år att fördelas till länsstyrelserna från anslag 1:3 under utgiftsområde 20 för kostnader för regional förvaltning av rovdjuren. Övriga kostnader för länsstyrelsernas verksamhet bedöms kunna finansieras inom den befintliga ramen för länsstyrelsens förvaltningsanslag. De kostnader som Naturvårdsverket hittills har haft för informationsverksamhet kommer att öka med &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor initialt i samband med att regionaliseringen av förvaltningen genomförs, vilket finansieras inom den befintliga ramen för Naturvårdsverkets sakanslag. Därefter bedöms kostnaderna ligga på samma nivå som i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;Konsekvenser för miljökvalitetsmålen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Förslaget om en utvecklad rovdjurspolitik bedöms ge positiva effekter för miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft12"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;(främst delmål 1 och 2)&lt;SPAN class="ft12"&gt;, Storslagen fjällmiljö &lt;/SPAN&gt;(delmål 4) och &lt;SPAN class="ft12"&gt;Ett rikt odlingslandskap &lt;/SPAN&gt;(delmål 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Ett större antal av de åtgärder som aviseras i propositionen förväntas ge betydande positiva miljöeffekter och därmed öka möjligheten att nå såväl de beslutade delmålen som miljökvalitetsmålen. Åtgärderna kommer även att underlätta genomförandet av &lt;NOBR&gt;EG-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; och uppfyllandet av Sveriges internationella åtaganden på området.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;P class="p16 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft1"&gt;21 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft8"&gt;I 39 § jaktlagen finns bestämmelser om länsvisa viltvårdsnämnder med uppgift att vara länsstyrelsens rådgivande organ i fråga om viltvården. Paragrafen upphävs med anledning av att viltvårdsnämndernas arbetsuppgifter upphör och ersätts av viltförvaltningsdelegationer vars sammansättning och arbetsuppgifter regleras i en förordning (se avsnitt 11.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft14"&gt;Remissinstanserna – Rovdjursutredningens slutbetänkande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft5"&gt;Prop. 2008/09:210 Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p270 ft3"&gt;Riksrevisionen, Hovrätten för övre Norrland, Östersunds tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens fastighetsverk, Statskontoret, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen Kalmar län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Lunds tekniska universitet, Statens jordbruksverk, Sveriges veterinärmedicinska anstalt, Sametinget, SLU/Artdatabanken, Centrum för biologisk mångfald, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Sveaskog, Naturhistoriska riksmuseet, Attje, svenskt fjäll och samemuseum, Ovanåkers kommun, &lt;NOBR&gt;Dals-Eds&lt;/NOBR&gt; kommun, Arvika kommun, Årjängs kommun, &lt;NOBR&gt;Malung-Sälens&lt;/NOBR&gt; kommun, Mora kommun, Vansbro kommun, Rättviks kommun, Ånge Kommun, Härjedalens kommun, Strömsunds kommun, Lycksele kommun, Arjeplogs kommun, Arvidsjaurs kommun, Jokkmokks kommun, Sveriges hembygdsförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenska samernas riksförbund, Svenska naturskyddsföreningen, Svenska jägareförbundet, Jägarnas riksförbund, Lantbrukarnas riksförbund, Skogsindustrierna, Svenska Turistföreningen, Djurens rätt, Gävleborgs fäbodförening, Riksföreningen hänsynsfull jakt, Stiftelsen rovdjurscentret de 5 stora, Svenska kennelklubben, Svenska rovdjursföreningen, Svenska ekoturismföreningen, Sveriges biodlares riksförbund, Sveriges jordägareförbund, Viltskadecenter, Världsnaturfonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft3"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft14"&gt;Remissinstanserna – Naturvårdsverkets tre regeringsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft5"&gt;Prop. 2008/09:210 Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Hovrätten i Övre Norrland, Östersunds tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens fastighetsverk, Statskontoret, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Brottsförebyggande rådet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sametinget, Sveriges lantbruksuniversitet, ArtDatabanken, Centrum för biologisk mångfald, Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald, Skogsstyrelsen, Sveaskog förvaltnings AB, Naturhistoriska riksmuseet, Stiftelsen Ajtte, svenskt fjäll- och samemuseum, Sveriges hembygdsförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenska samernas riksförbund, Svenska naturskyddsföreningen, Svenska jägareförbundet, Jägarnas riksförbund, Lantbrukarnas riksförbund, Förbundet Sveriges småbrukare, Föreningen Sveriges skogsindustrier, Bergvik Skog AB, Holmen Skog AB, Svenska turistföreningen, Djurens rätt, Fåravelsförbundet, Gävleborgs fäbodförening, HundCampus, Renägarförbundet, Riksföreningen hänsynsfull jakt, Rovdjurscentret de 5 stora, Rovdjurscentrum i Orsa, Skandinaviska björnprojektet, Svenska djurparksföreningen, Svenska fäbodbrukarföreningen, Svenska kennelklubben, Svenska rovdjursföreningen, Svenskt friluftsliv, Svenska ekoturismföreningen, Sveriges biodlares riksförbund, Sveriges jordägareförbund, Sveriges ornitologiska förening, Viltskadecenter, Världsnaturfonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft3"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="p73dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW0321073x1.jpg/" id="p73img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p34 ft3"&gt;Prop. 2008/09:210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft1"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft3"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft3"&gt;Föredragande: Carlgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft3"&gt;Regeringen beslutar proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft3"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i jaktlagen (1987:259).</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner regeringens förslag till en regionaliserad rovdjursförvaltning (avsnitt 11.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål för lodjursstammens utveckling (avsnitt 12.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål för vargstammens utveckling (avsnitt 13).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>Delvis bifall</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2009-06-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2009-06-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2009-06-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2009-06-05 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2009-06-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2009-06-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:56:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW03210</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 14:42:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:56:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW03210</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_200809__210.pdf</filnamn>
<filstorlek>1506389</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>En ny rovdjursförvaltning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0A22C7CA-D5C8-48D3-9855-E150760B3DBF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2009/10:MJU8</uppgift>
<ref_dok_id>GX01MJU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2009/10</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En ny rovdjursförvaltning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Ygeman m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2008/09:210&lt;br/&gt;
En ny rovdjursförvaltning</uppgift>
<ref_dok_id>GW02MJ22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2008/09</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En ny rovdjursförvaltning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Ygeman m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tina Ehn m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2008/09:210&lt;br/&gt;
En ny rovdjursförvaltning</uppgift>
<ref_dok_id>GW02MJ24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2008/09</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En ny rovdjursförvaltning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tina Ehn m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2008/09:210&lt;br/&gt;
En ny rovdjursförvaltning</uppgift>
<ref_dok_id>GW02MJ23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2008/09</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En ny rovdjursförvaltning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>