2224649 GW0321 2008/09 21 prop prop prop Proposition 2008/09:21 Proposition Proposition FI 21 0 2008-09-23 00:00:00 2024-06-25 08:58:55 2008-09-23 00:00:00 Kommunala kompetensfrågor m.m. hämtad_2 html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GW0321/text https://data.riksdagen.se/dokument/GW0321 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW0321 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 44px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_3 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_3 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_14 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_14 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_14 #id_1 #id_1_3 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_14 #p14dimg1 {position:absolute;top:322px;left:42px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_14 #p14dimg1 #p14img1 {width:124px;height:1px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_24 #p24dimg1 {position:absolute;top:565px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:142px;} #page_24 #p24dimg1 #p24img1 {width:394px;height:142px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_31 #p31dimg1 {position:absolute;top:475px;left:2px;z-index:-1;width:390px;height:96px;} #page_31 #p31dimg1 #p31img1 {width:390px;height:96px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #p38dimg1 {position:absolute;top:288px;left:2px;z-index:-1;width:390px;height:66px;} #page_38 #p38dimg1 #p38img1 {width:390px;height:66px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 #p40dimg1 {position:absolute;top:610px;left:42px;z-index:-1;width:390px;height:81px;} #page_40 #p40dimg1 #p40img1 {width:390px;height:81px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:103px;left:2px;z-index:-1;width:390px;height:66px;} #page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:390px;height:66px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:703px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:50px;} #page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:394px;height:50px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:585px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:81px;} #page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:394px;height:81px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_55 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_63 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:65px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:65px;} #page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:394px;height:65px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #p70dimg1 {position:absolute;top:302px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:35px;} #page_70 #p70dimg1 #p70img1 {width:394px;height:35px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_71 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_72 #p72dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:66px;} #page_72 #p72dimg1 #p72img1 {width:394px;height:66px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:437px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:35px;} #page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:394px;height:35px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:120px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:96px;} #page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:394px;height:96px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:322px;left:42px;z-index:-1;width:390px;height:65px;} #page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:390px;height:65px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:664px;left:42px;z-index:-1;width:390px;height:65px;} #page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:390px;height:65px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:517px;left:2px;z-index:-1;width:390px;height:50px;} #page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:390px;height:50px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_88 #p88dimg1 {position:absolute;top:123px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:50px;} #page_88 #p88dimg1 #p88img1 {width:394px;height:50px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_103 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_103 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_106 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_106 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_108 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_108 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_109 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_109 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_111 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_111 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_115 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_115 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_117 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_117 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_117 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_117 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_119 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_119 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_119 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_119 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_124 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_124 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_124 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_124 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_124 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_126 #p126dimg1 {position:absolute;top:65px;left:42px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_126 #p126dimg1 #p126img1 {width:124px;height:1px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_127 #p127dimg1 {position:absolute;top:579px;left:63px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_127 #p127dimg1 #p127img1 {width:123px;height:1px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_128 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_128 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_129 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_129 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_130 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_130 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_131 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_131 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_131 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_131 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_131 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_131 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_131 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_131 #p131dimg1 {position:absolute;top:493px;left:63px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_131 #p131dimg1 #p131img1 {width:123px;height:1px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_132 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_132 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_133 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_133 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_133 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_133 #id_2 {border:none;z:b;margin:34px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_134 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_134 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_134 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_134 #p134dimg1 {position:absolute;top:418px;left:42px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_134 #p134dimg1 #p134img1 {width:124px;height:1px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_135 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_135 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_135 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_135 #id_2 {border:none;z:b;margin:54px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_136 #p136dimg1 {position:absolute;top:187px;left:42px;z-index:-1;width:110px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_136 #p136dimg1 #p136img1 {width:110px;height:1px;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft9{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 15px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 15px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 15px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;} .ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 17px;} .ft16{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft17{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft19{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft20{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft21{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft22{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;} .ft23{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 16px;} .ft24{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;} .ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 16px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 16px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 15px;} .ft33{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft36{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft37{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft38{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft42{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 17px;} .ft44{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 15px;} .ft45{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 15px;} .ft46{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft47{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 20px;} .ft48{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft50{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 23px;} .ft51{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 4px;} .ft57{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 20px;} .ft58{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 22px;} .ft59{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft60{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 17px;} .ft61{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft62{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 19px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 19px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 16px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 15px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 15px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 16px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 15px;} .ft71{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft72{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 43px;l-h: 23px;} .ft73{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 17px;} .ft74{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 15px;} .ft75{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 17px;} .ft76{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 17px;} .ft77{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft78{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft80{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 20px;} .ft81{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 15px;} .ft82{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 16px;} .ft83{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft84{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft85{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .ft86{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft87{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 11px;} .ft90{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.49px;} .p28{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 673px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p56{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p66{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p73{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p74{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p80{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p81{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p100{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p102{text-align: center;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p104{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p105{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p108{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p110{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.4px;} .p111{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p116{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 441px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.7px;} .p117{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p118{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p119{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p120{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p128{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 430px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;padding-top: 3px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 695px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p138{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p142{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p159{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p171{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p183{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p185{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p187{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p190{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p197{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p212{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p216{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p217{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p219{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p221{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p223{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p224{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p226{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p229{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p231{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p232{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p233{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p234{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p240{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p241{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p242{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p243{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p245{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p246{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p247{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p255{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p259{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p273{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p281{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p294{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p301{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p309{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p317{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p328{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p331{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p333{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p340{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p341{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p350{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p353{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p359{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p377{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p387{text-align: right;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p388{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p389{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p391{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p407{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p410{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p412{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p414{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p416{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p429{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 522px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p447{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: right;margin-top: 734px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p451{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p452{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p453{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p454{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p461{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p464{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p465{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p466{text-align: right;margin-top: 341px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: right;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;} .p491{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.7px;} .p493{text-align: left;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p494{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p495{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p496{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p497{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.4px;} .p499{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.7px;} .p500{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.4px;} .p501{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-right: 0px;padding-top: 3px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p523{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.3px;} .p524{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p525{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p535{text-align: center;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p536{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p537{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 519px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 523px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td95{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td96{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 487px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 460px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;} .td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 27px;} .tr1{heightzzz: 21px;} .tr2{heightzzz: 31px;} .tr3{heightzzz: 24px;} .tr4{heightzzz: 7px;} .tr5{heightzzz: 34px;} .tr6{heightzzz: 16px;} .tr7{heightzzz: 15px;} .tr8{heightzzz: 17px;} .tr9{heightzzz: 18px;} .tr10{heightzzz: 19px;} .tr11{heightzzz: 20px;} .tr12{heightzzz: 10px;} .tr13{heightzzz: 25px;} .tr14{heightzzz: 46px;} .tr15{heightzzz: 23px;} .tr16{heightzzz: 47px;} .tr17{heightzzz: 22px;} .tr18{heightzzz: 41px;} .tr19{heightzzz: 12px;} .tr20{heightzzz: 13px;} .tr21{heightzzz: 5px;} .tr22{heightzzz: 40px;} .tr23{heightzzz: 4px;} .tr24{heightzzz: 8px;} .tr25{heightzzz: 9px;} .tr26{heightzzz: 30px;} .tr27{heightzzz: 39px;} .tr28{heightzzz: 28px;} .tr29{heightzzz: 6px;} .tr30{heightzzz: 29px;} .tr31{heightzzz: 14px;} .tr32{heightzzz: 26px;} .tr33{heightzzz: 11px;} .tr34{heightzzz: 45px;} .t0{width: 552px;margin-top: 7px;f:18px 'Verdana' !important;} .t1{width: 548px;f:13px 'Verdana' !important;} .t2{width: 431px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 401px;margin-leftZ: 27px;f:13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 347px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;} .t5{width: 286px;margin-leftZ: 132px;f:13px 'Verdana' !important;} .t6{width: 576px;f:13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 519px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 431px;margin-leftZ: 49px;f:13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:18px 'Verdana' !important;} .t10{width: 548px;margin-leftZ: 49px;f:18px 'Verdana' !important;} .t11{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;} .t12{width: 548px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t13{width: 548px;margin-leftZ: 49px;f:13px 'Verdana' !important;} .t14{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;} .t15{width: 427px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;} .t16{width: 427px;margin-leftZ: 68px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t17{width: 431px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;} .t18{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:15px 'Verdana' !important;} .t19{width: 548px;f:18px 'Verdana' !important;} .t20{width: 555px;margin-top: 46px;f:13px 'Verdana' !important;} .t21{width: 548px;margin-leftZ: 49px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t22{width: 548px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t23{width: 555px;margin-top: 17px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t24{width: 555px;margin-top: 27px;f:13px 'Verdana' !important;} .t25{width: 555px;margin-top: 26px;f:13px 'Verdana' !important;} .t26{width: 555px;margin-top: 40px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t27{width: 555px;margin-top: 3px;f:13px 'Verdana' !important;} .t28{width: 555px;margin-top: 11px;f:13px 'Verdana' !important;} .t29{width: 555px;margin-top: 42px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t30{width: 555px;margin-top: 19px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t31{width: 555px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;} .t32{width: 555px;margin-top: 5px;f:13px 'Verdana' !important;} .t33{width: 555px;margin-top: 10px;f:13px 'Verdana' !important;} .t34{width: 548px;margin-leftZ: 49px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t35{width: 555px;margin-top: 29px;f:13px 'Verdana' !important;} .t36{width: 555px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;} .t37{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;} .t38{width: 555px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;} .t39{width: 335px;margin-top: 11px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t40{width: 543px;margin-leftZ: 11px;f:13px 'Verdana' !important;} .t41{width: 324px;f:13px 'Verdana' !important;} .t42{width: 331px;margin-top: 9px;f:13px 'Verdana' !important;} .t43{width: 324px;margin-leftZ: 204px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t44{width: 324px;margin-leftZ: 253px;f:13px 'Verdana' !important;} .t45{width: 335px;margin-top: 14px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t46{width: 335px;margin-leftZ: 49px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2008/09:21</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Kommunala kompetensfrågor m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft1">2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft3">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P> <P class="p5 ft3">Stockholm den 18 september 2008</P> <P class="p6 ft4">Fredrik Reinfeldt</P> <P class="p7 ft6">Mats Odell <SPAN class="ft5">(Finansdepartementet)</SPAN></P> <P class="p8 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P> <P class="p9 ft7">I propositionen föreslås en ny lag om vissa kommunala befogenheter och ett antal ändringar i kommunallagen (1991:900).</P> <P class="p10 ft3">Genom den nya lagen om vissa kommunala befogenheter sammanförs de kompetensutvidgande s.k. smålagarna i en gemensam lag. Även de nya kompetensutvidgande bestämmelser som regeringen föreslår i denna proposition förs in i den gemensamma lagen. Enligt dessa bestämmelser ges kommuner och landsting utvidgad kompetens att lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg, lämna bidrag till högskoleverksamhet samt medfinansiera projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program. Därutöver tas bestämmelser in i lagen som innebär ett förtydligande och vissa förändringar av kommunernas kompetens att tillhandahålla lokaler till företag.</P> <P class="p11 ft3">Ändringarna i kommunallagen innebär dels ett förtydligande av reglerna om minoritetsåterremiss, dels att reglerna om uppsiktsplikt och vidaredelegering utvidgas till att omfatta även samverkan i gemensam nämnd.</P> <P class="p12 ft3">De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 mars 2009.</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft1">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p13 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_5">1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p14 ft3"><A href="#page_5">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft3"><A href="#page_5">5</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_6">2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p14 ft3"><A href="#page_6">Lagtext</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_6">..............................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p15 ft3"><A href="#page_6">6</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft3"><A href="#page_6">2.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_6">Förslag till lag om vissa kommunala befogenheter............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p15 ft3"><A href="#page_6">6</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">2.2</SPAN><A href="#page_13"><SPAN class="ft9">Förslag till lag om ändring i kommunallagen</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td11"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_13">(1991:900)........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_13">13</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_15">2.3</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_15">Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948) ...........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_15">15</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td7"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_16">3 Ärendet och dess beredning............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_16">16</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td7"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_17">4 Den kommunala kompetensen........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_17">17</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_17">4.1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_17">Regleringen av den kommunala kompetensen.................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_17">17</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_17">4.1.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_17">Inledning .........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_17">17</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_17">4.1.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_17">Regeringsformen.............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_17">17</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_17">4.1.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_17">Kommunallagen ..............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_17">17</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_18">4.1.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_18">Den specialreglerade kompetensen .................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_18">18</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_18">4.1.5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p13 ft3"><NOBR><A href="#page_18">EG-rätten.........................................................</A></NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_18">18</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_19">4.2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_19">Kommunalrättsliga grundprinciper ..................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_19">19</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_19">4.2.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_19">Inledning .........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_19">19</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_20">4.2.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_20">Lokaliseringsprincipen....................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_20">20</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_20">4.2.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_20">Självkostnadsprincipen ...................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_20">20</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">4.3</SPAN><A href="#page_20"><SPAN class="ft9">Samhällsutvecklingens konsekvenser för den</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p19 ft3"><A href="#page_20">kommunala kompetensen.................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_20">20</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_21">5</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft3"><A href="#page_21">Undantag från lokaliseringsprincipen och</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft3"><A href="#page_21">självkostnadsprincipen....................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_21">21</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p14 ft3"><A href="#page_21">5.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p19 ft3"><A href="#page_21">Möjligheter till undantag i dag.........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_21">21</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p14 ft3"><A href="#page_24">5.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p19 ft3"><A href="#page_24">Utgångspunkter vid framtida undantag ............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_24">24</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft3"><A href="#page_26">5.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p19 ft3"><A href="#page_26">Generellt undantag från självkostnadsprincipen?.............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_26">26</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_29">6</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td17"><SPAN class="p14 ft3"><A href="#page_29">Kommunal finansiering av statlig verksamhet ...............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_29">29</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">6.1</SPAN><A href="#page_29"><SPAN class="ft9">Allmänt om ansvarsfördelningen mellan stat,</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td11"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_29">kommun och landsting .....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_29">29</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_30">6.2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_30">Infrastruktur .....................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_30">30</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_30">6.2.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p20 ft3"><A href="#page_30">Ansvarsfördelningen för vägar och</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p20 ft3"><A href="#page_30">järnvägar..........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_30">30</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.2</SPAN><A href="#page_31"><SPAN class="ft10">Utvidgad kompetens för kommuner och</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p20 ft3"><A href="#page_31">landsting att lämna bidrag till byggande</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p20 ft3"><A href="#page_31">av väg och järnväg ..........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_31">31</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_38">6.2.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p20 ft3"><A href="#page_38">Förskottering av väg- och</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p20 ft3"><A href="#page_38">järnvägsinvesteringar ......................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_38">38</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.4</SPAN><A href="#page_40"><SPAN class="ft10">Redovisningsaspekter på kommunala</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p20 ft3"><A href="#page_40">bidrag till statlig infrastruktur .........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_40">40</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_42">6.3</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td11"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_42">Högskoleverksamhet........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_42">42</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p18 ft3"><A href="#page_42">6.3.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p20 ft3"><A href="#page_42">Ansvarsfördelning för</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_42">högskoleverksamhet........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_42">42</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_43">6.3.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p20 ft3"><A href="#page_43">Utvidgad kompetens för kommuner och</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p20 ft3"><A href="#page_43">landsting att lämna bidrag till</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p20 ft3"><A href="#page_43">högskoleverksamhet........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_43">43</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td7"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_48">7 Kommunalt stöd till näringslivet ....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_48">48</A></SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr2 td22"><SPAN class="p13 ft3">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p3 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p3 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_3"> <DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p23 ft3"><A href="#page_48">7.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p19 ft3"><A href="#page_48">Nuvarande bestämmelser om stöd...................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_48">48</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">7.2</SPAN><A href="#page_51"><SPAN class="ft9">Förhållandet mellan 2 kap. 8 § KL och EG:s</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_51">statsstödsregler ................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_51">51</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">7.3</SPAN><A href="#page_54"><SPAN class="ft9">Utvidgad kompetens för kommuner att</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_54">tillhandahålla lokaler .......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_54">54</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td29"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_59">8 Kommunal medfinansiering av EG:s strukturfonder och EG:s</A></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td25"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p25 ft3"><A href="#page_59">program</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_59">..........................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_59">59</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p25 ft3"><A href="#page_59">8.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_59">Europeiska unionens sammanhållningspolitik ................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_59">59</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p25 ft3"><A href="#page_61">8.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_61">Exempel på andra program..............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_61">61</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p25 ft3"><A href="#page_61">8.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_61">Medfinansiering av EG:s fonder och EG:s program .......</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_61">61</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft3"><SPAN class="ft3">8.4</SPAN><A href="#page_63"><SPAN class="ft9">Utvidgad kompetens för kommuner och landsting att medfinansiera projekt inom ramen för EG:s</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td30"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_63">strukturfonder och EG:s program....................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_63">63</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr10 td29"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_66">9 Kommunal samverkan ...................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_66">66</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_66">9.1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td30"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_66">Former för samverkan .....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_66">66</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_66">9.1.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_66">Inledning.........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_66">66</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_66">9.1.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_66">Interkommunala avtal.....................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_66">66</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_67">9.1.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_67">Kommunalförbund .........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_67">67</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_68">9.1.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_68">Gemensam nämnd ..........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_68">68</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_69">9.1.5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p28 ft3"><A href="#page_69">Kommunal samverkan i privaträttslig</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_69">form .............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_69">69</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">9.2</SPAN><A href="#page_70"><SPAN class="ft9">Frågan om utvidgade möjligheter till kommunal</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td26"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_70">samverkan........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_70">70</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_70">9.2.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p20 ft3"><A href="#page_70">Interkommunala avtal.....................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_70">70</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_72">9.2.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p20 ft3"><A href="#page_72">Gemensam styrelse.........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_72">72</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">9.3</SPAN><A href="#page_76"><SPAN class="ft9">Delegering och uppsiktsplikt vid samverkan i</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_76">gemensam nämnd ............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_76">76</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_76">9.3.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_76">Uppsiktsplikt ..................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_76">76</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_77">9.3.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_77">Delegering ......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_77">77</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr11 td29"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_78">10 Samordning av kompetensutvidgande lagstiftning ........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_78">78</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p30 ft3"><A href="#page_78">10.1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_78">Den kommunala kompetensen ........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_78">78</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_78">10.1.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_78">Den allmänna kompetensen............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_78">78</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_78">10.1.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_78">Den specialreglerade kompetensen.................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_78">78</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_79">10.1.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_79">Tidigare överväganden rörande</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_79">smålagarna......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_79">79</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p30 ft3"><A href="#page_80">10.2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td34"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_80">En gemensam lag för vissa kommunala befogenheter.....</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_80">80</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_84">11</A></SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td37"><SPAN class="p30 ft3"><A href="#page_84">Övriga frågor..................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_84">84</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p30 ft3"><A href="#page_84">11.1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_84">Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting .............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_84">84</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_84">11.1.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_84">Gällande bestämmelser om</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_84">minoritetsremiss .............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_84">84</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_84">11.1.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_84">Motivering av återremiss ................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_84">84</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_86">11.1.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_86">Hantering av ärenden som tidigare</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_86">bordlagts eller återremitterats .........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_86">86</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p30 ft3"><A href="#page_88">11.2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td34"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_88">Politiskt förtroendevaldas situation på arbetsplatsen.......</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_88">88</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_90">12</A></SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td37"><SPAN class="p30 ft3"><A href="#page_90">Konsekvenser och ikraftträdande...................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_90">90</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p30 ft3"><A href="#page_90">12.1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_90">Konsekvenser ..................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_90">90</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p30 ft3"><A href="#page_90">12.2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td34"><SPAN class="p16 ft3"><A href="#page_90">Ikraftträdande ..................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_90">90</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_91">13</A></SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr1 td37"><SPAN class="p30 ft3"><A href="#page_91">Författningskommentar..................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td25"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_91">91</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">3</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p33 ft3"><A href="#page_91">13.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td39"><SPAN class="p34 ft3"><A href="#page_91">Förslaget till lag om vissa kommunala befogenheter.......</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_91">91 </A>Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft3"><SPAN class="ft3">13.2</SPAN><A href="#page_101"><SPAN class="ft12">Förslaget till lag om ändring i kommunallagen</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_101">(1991:900)......................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_101">101</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p25 ft3"><A href="#page_102">13.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_102">Förslaget till lag om ändring i väglagen (1971:948) ......</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_102">102</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td17"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_103">Bilaga 1 Sammanfattning i betänkandet Kommunal kompetens i</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_103">utveckling (SOU 2007:72)..................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_103">103</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td17"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_117">Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet Kommunal kompetens i</A></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_117">utveckling (SOU 2007:72)..................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_117">117</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td17"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_128">Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna för betänkandet</A></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_128">Kommunal kompetens i utveckling (SOU 2007:72) ..........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_128">128</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td17"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_130">Bilaga 4 Sammanfattning i departementspromemorian</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_130">Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_130">(Ds 2007:42).......................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_130">130</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td17"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_131">Bilaga 5 Lagförslag i departementspromemorian</A></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_131">Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_131">(Ds 2007:42).......................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_131">131</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td17"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_132">Bilaga 6 Förteckning över remissinstanserna för</A></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_132">departementspromemorian Minoritetsåterremiss i</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_132">kommuner och landsting (Ds 2007:42) ..............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_132">132</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td17"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_133">Bilaga 7 Sammanfattning i departementspromemorian</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_133">Kommunal medfinansiering av regionala</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_133">infrastrukturprojekt (Ds 2008:11).......................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_133">133</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td17"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_134">Bilaga 8 Lagförslag i departementspromemorian Kommunal</A></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_134">medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_134">(Ds 2008:11).......................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_134">134</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td17"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_135">Bilaga 9 Förteckning över remissinstanserna för departements-</A></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_135">promemorian Kommunal medfinansiering av regionala</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p35 ft3"><A href="#page_135">infrastrukturprojekt (Ds 2008:11).......................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_135">135</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td17"><SPAN class="p3 ft3"><A href="#page_136">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_136">18 september 2008...............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p13 ft3"><A href="#page_136">136</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft3">4</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p37 ft1">1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p29 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft3">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</P> <P class="p39 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft13">lag om vissa kommunala befogenheter,</SPAN></P> <P class="p40 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft13">lag om ändring i kommunallagen (1991:900), och</SPAN></P> <P class="p39 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft13">lag om ändring i väglagen (1971:948).</SPAN></P> <P class="p41 ft3">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p37 ft1">2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p29 ft1">Lagtext</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft3">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P> <P class="p43 ft14"><SPAN class="ft14">2.1</SPAN><SPAN class="ft15">Förslag till lag om vissa kommunala befogenheter</SPAN></P> <P class="p44 ft3">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p45 ft16">1 kap. Inledande bestämmelser Innehåll</P> <P class="p46 ft5"><SPAN class="ft17">1 </SPAN>§ Denna lag innehåller bestämmelser som ger kommuner och landsting ökade befogenheter i förhållande till vad som gäller enligt kommunallagen (1991:900).</P> <P class="p47 ft18">Undantag från kravet på kommunal anknytning</P> <P class="p48 ft7"><SPAN class="ft19">2 </SPAN>§ Det krav på anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) gäller inte vid tillämpning av följande bestämmelser i denna lag:</P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">−</SPAN><SPAN class="ft20">2 kap. 3 § om medfinansiering av vissa projekt,</SPAN></P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">−</SPAN><SPAN class="ft20">2 kap. 4 § om bistånd till utländska studerande,</SPAN></P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">−</SPAN><SPAN class="ft20">3 kap. 2 § om sjuktransporter,</SPAN></P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">−</SPAN><SPAN class="ft20">3 kap. 3 § om kollektivtrafik,</SPAN></P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">−</SPAN><SPAN class="ft20">4 kap. 1 § om turism, och</SPAN></P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">−</SPAN><SPAN class="ft20">6 kap. om tjänsteexport och internationellt bistånd.</SPAN></P> <P class="p50 ft7">Vid tillämpningen av 2 kap. 1 § om bidrag till byggande av statlig väg och järnväg krävs dock särskilda skäl för undantag från kravet på anknytning.</P> <P class="p51 ft18">Krav på affärsmässighet</P> <P class="p52 ft7"><SPAN class="ft19">3 </SPAN>§ Trots bestämmelserna i 2 kap. 7 § och 8 kap. 3 c § kommunallagen (1991:900) ska verksamheten bedrivas på affärsmässiga grunder vid tillämpning av följande bestämmelser i denna lag:</P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">−</SPAN><SPAN class="ft20">3 kap. 2 § om sjuktransporter,</SPAN></P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">−</SPAN><SPAN class="ft20">3 kap. 3 § om kollektivtrafik,</SPAN></P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">−</SPAN><SPAN class="ft20">3 kap. 6 § om lokaler, och</SPAN></P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">−</SPAN><SPAN class="ft20">6 kap. 1 och 2 §§ om tjänsteexport.</SPAN></P> <P class="p53 ft18">Skyldigheter enligt socialtjänstlagen</P> <P class="p54 ft7"><SPAN class="ft19">4 </SPAN>§ Det som anges i 2 kap. 6−8 §§ inskränker inte de skyldigheter som kommunen har enligt socialtjänstlagen (2001:453).</P> <P class="p55 ft5">Den eller de nämnder som avses i 2 kap. 4 § första stycket socialtjänstlagen ska ha hand om verksamhet enligt 2 kap. 7 och 8 §§.</P> <P class="p56 ft3">6</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p57 ft16">2 kap. Rätt att lämna olika former av bidrag, bistånd och stöd Bidrag till byggande av statlig väg och järnväg</P> <P class="p58 ft5"><SPAN class="ft17">1 </SPAN>§ Kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för.</P> <P class="p59 ft18">Bidrag till högskoleverksamhet</P> <P class="p60 ft7"><SPAN class="ft19">2 </SPAN>§ Kommuner och landsting får lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor eller av en enskild utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda vissa examina.</P> <P class="p61 ft18">Medfinansiering av projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program</P> <P class="p62 ft5"><SPAN class="ft17">3 </SPAN>§ Kommuner och landsting får medfinansiera projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program.</P> <P class="p59 ft18">Rätt att bistå utländska studerande</P> <P class="p60 ft3"><SPAN class="ft18">4 </SPAN>§ Kommuner och landsting får bistå utländska studerande som med stöd av svenskt utvecklingsbistånd vistas i kommunen eller landstinget för studier eller annan utbildning. Bistånd får ges genom åtgärder som syftar till att underlätta vistelsen samt till att främja välfärden och trivseln för den studerande.</P> <P class="p63 ft18">Stöd till ungdomsorganisationer</P> <P class="p60 ft5"><SPAN class="ft17">5 </SPAN>§ Kommuner och landsting får lämna ekonomiskt stöd till ungdomsorganisationer. Ett sådant stöd får också omfatta politisk verksamhet.</P> <P class="p59 ft18">Stöd till boende</P> <P class="p64 ft7"><SPAN class="ft19">6 </SPAN>§ Kommuner får lämna enskilda hushåll ekonomiskt stöd i syfte att minska deras kostnader för att skaffa eller inneha en permanentbostad.</P> <P class="p65 ft7">Kommuner får också ställa säkerhet för att ett avtal om hyra av en bostadslägenhet fullgörs i syfte att enskilda hushåll ska få en permanentbostad med hyresrätt som är förenad med rätt till förlängning, om det enskilda hushållets behov av en sådan bostad inte kan tillgodoses på annat sätt.</P> <P class="p66 ft18">Servicetjänster åt äldre</P> <P class="p64 ft7"><SPAN class="ft19">7 </SPAN>§ Kommuner får utan föregående individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 67 år.</P> <P class="p65 ft5">Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">7</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p67 ft7"><SPAN class="ft19">8 </SPAN>§ För servicetjänster åt äldre personer får kommuner ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunerna bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunernas självkostnader.</P> <P class="p68 ft18">Stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram</P> <P class="p69 ft7"><SPAN class="ft19">9 </SPAN>§ Kommuner som fått statligt bidrag för åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället eller för klimatinvesteringsåtgärder, får använda bidraget för att ge ekonomiskt och annat stöd till enskilda i enlighet med de föreskrifter som gäller för bidraget.</P> <P class="p70 ft21">3 kap. Rätt att bedriva vissa typer av näringsverksamhet Sysselsättning för personer med funktionshinder</P> <P class="p71 ft3"><SPAN class="ft18">1 </SPAN>§ Kommuner får bedriva näringsverksamhet i syfte att ge personer med funktionshinder anställning om de inte i tillräcklig omfattning inom kommunen kan få lämpliga anställningar på annat sätt samt under förutsättning att</P> <P class="p72 ft7"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft22">verksamheten är anordnad så att den är särskilt lämpad för sysselsättning av personer med funktionshinder, och</SPAN></P> <P class="p73 ft7"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft23">anställning i verksamheten sker efter anvisning av Arbetsförmedlingen eller, efter Arbetsförmedlingens medgivande, av den eller de nämnder som avses i 2 kap. 4 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453).</SPAN></P> <P class="p59 ft18">Sjuktransporter</P> <P class="p69 ft7"><SPAN class="ft19">2 </SPAN>§ Kommuner får ingå avtal med landsting om att utföra sådana transporter som avses i 6 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Kommuner får även ingå avtal med landsting om att utföra hälso- och sjukvård i väntan på sådana transporter.</P> <P class="p59 ft18">Kollektivtrafik</P> <P class="p64 ft7"><SPAN class="ft19">3 </SPAN>§ Kommunala aktiebolag får ingå avtal med trafikhuvudmän om att utföra lokal och regional linjetrafik med buss samt motsvarande trafik med tåg, tunnelbana eller spårvagn.</P> <P class="p65 ft7">Med trafikhuvudman avses detsamma som i lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik. Begreppet linjetrafik har samma innebörd som i 1 kap. 3 § 1 yrkestrafiklagen (1998:490).</P> <P class="p59 ft4">Bedömning av affärsmässighet</P> <P class="p74 ft7"><SPAN class="ft19">4 </SPAN>§ Som underlag för en bedömning av uppdragsersättningens affärsmässighet enligt 1 kap. 3 § ska bolaget upprätta en ekonomisk anbudskalkyl och fortlöpande göra en uppföljning av kalkylen. Kalkylen och uppföljningen ska innehålla samtliga relevanta direkta och indirekta</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p75 ft3">8</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <P class="p76 ft5">kostnader samt intäkter. Avvikelser mellan kalkylen och uppföljningen Prop. 2008/09:21 ska redovisas och förklaras för bolagets styrelse.</P> <P class="p59 ft4">Särredovisning</P> <P class="p77 ft7"><SPAN class="ft19">5 </SPAN>§ I aktiebolagets årsredovisning ska intäkterna, kostnaderna och resultatet av den uppdragsverksamhet som avses i 3 § redovisas särskilt.</P> <P class="p78 ft3">Av denna särredovisning ska det framgå</P> <P class="p78 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft24">omsättning och resultat efter finansnetto för uppdragsverksamheten,</SPAN></P> <P class="p79 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft25">borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser som kommuner eller landsting har ingått för bolaget och för uppdragsverksamheten samt kostnaderna för förbindelserna,</SPAN></P> <P class="p80 ft7"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft26">kapital som kommuner eller landsting tillskjutit uppdragsverksamheten, och</SPAN></P> <P class="p78 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft24">kapital som sysselsätts i uppdragsverksamheten.</SPAN></P> <P class="p79 ft7">För aktiebolagets årsredovisning i övrigt gäller det som är föreskrivet i årsredovisningslagen (1995:1554).</P> <P class="p68 ft18">Lokaler</P> <P class="p81 ft7"><SPAN class="ft19">6 </SPAN>§ Kommuner får tillgodose små företags behov av lokaler i kommunen under förutsättning att verksamheten inriktas på företagarkollektivet i allmänhet.</P> <P class="p78 ft3">Om det finns särskilda skäl, får kommuner tillgodose enskilda företags</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr8 td46"><SPAN class="p3 ft3">behov av lokaler i kommunen.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p3 ft18">4 kap. Turism</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td46"><SPAN class="p3 ft18">Åtgärder för uppförande och drift av turistanläggningar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td46"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft18">1 </SPAN>§ Kommuner får vidta åtgärder för uppförande och drift av</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p3 ft3">turistanläggningar i den utsträckning det behövs för att främja turist-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td46"><SPAN class="p3 ft3">väsendet inom kommunen.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p3 ft18">5 kap. Möjlighet att ta ut avgifter i vissa fall</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p3 ft18">Rätt för kommuner att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td46"><SPAN class="p3 ft18">plats, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td46"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft18">1 </SPAN>§ Om tillstånd enligt 3 kap. 1 § ordningslagen (1993:1617) har lämnats</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">i fråga om sådan offentlig plats som står under kommunens förvaltning,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">får kommunen ta ut ersättning för användningen. Kommunen har också</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p3 ft3">rätt att ta ut ersättning för användning av salutorg eller liknande plats</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">som kommunen har upplåtit till allmän försäljningsplats.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p35 ft3">Ersättning tas ut i form av en avgift med belopp som kan anses skäligt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p3 ft3">med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen, nyttjarens fördel av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">upplåtelsen, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">övriga omständigheter.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p35 ft3">Kommunfullmäktige beslutar om grunderna för beräkningen av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p3 ft3">avgiften.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td47"><SPAN class="p13 ft3">9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_10"> <P class="p82 ft7">Bestämmelserna i andra och tredje styckena gäller inte när kommunen Prop. 2008/09:21 enligt 3 kap. 2 § andra stycket 2 ordningslagen inte har hörts över</P> <P class="p83 ft3">ansökan om tillstånd.</P> <P class="p84 ft7"><SPAN class="ft19">2 </SPAN>§ Kommunen får i den omfattning som behövs för att ordna trafiken ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering.</P> <P class="p50 ft3">Kommunfullmäktige beslutar om grunderna för beräkningen av avgiften. För att underlätta för näringsidkare och andra med särskilda behov av att parkera i sitt arbete, eller för dem som bor i ett visst område att parkera inom området, får avgifter tas ut efter särskilda grunder av dem som beslutet gäller. Avgiften får i sådana fall fastställas till ett engångsbelopp för en viss period. Rörelsehindrade får befrias från avgiftsskyldighet.</P> <P class="p85 ft7">För upplåtelse på offentlig plats som står under kommunens förvaltning av särskilda uppställningsplatser för fordon som används i yrkesmässig trafik för personbefordran, får kommunen ta ut avgift med det belopp som behövs för att täcka kommunens kostnader för användningen.</P> <P class="p86 ft18">6 kap. Tjänsteexport och internationellt bistånd</P> <P class="p42 ft18">Tjänsteexport</P> <P class="p87 ft4">Tjänster</P> <P class="p88 ft7"><SPAN class="ft19">1 </SPAN>§ Kommuner och landsting får tillhandahålla sådan kunskap och erfarenhet som finns i den kommunala verksamheten (kommunal tjänst) för export (tjänsteexport).</P> <P class="p51 ft4">Varor</P> <P class="p88 ft7"><SPAN class="ft19">2 </SPAN>§ Som ett led i en tjänsteexport får kommuner och landsting i begränsad omfattning exportera varor som utgör ett nödvändigt komplement till eller har ett naturligt samband med den tillhandahållna kommunala tjänsten.</P> <P class="p89 ft4">Villkor</P> <P class="p48 ft7"><SPAN class="ft19">3 </SPAN>§ De produktrisker, kommersiella risker, politiska risker, finansiella risker och valutarisker som tjänsteexporten kan innebära ska beaktas i varje exportaffär och begränsas genom att säkerhet ställs eller genom separata garantier eller försäkringar.</P> <P class="p90 ft3">10</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr10 td48"><SPAN class="p3 ft18">Internationellt bistånd</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft4">Formerna för biståndet</P> <P class="p81 ft7"><SPAN class="ft19">4 </SPAN>§ Kommuner och landsting får lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning.</P> <P class="p92 ft7"><SPAN class="ft19">5 </SPAN>§ Bistånd till ett land som inte får svenskt statligt bistånd får lämnas av kommuner och landsting i form av utrustning som kommunerna och landstingen inte längre behöver för sin verksamhet.</P> <P class="p79 ft7">Regeringen får ge tillstånd till att bistånd även i form av annan utrustning än som avses i första stycket, rådgivning, utbildning eller på annat sätt lämnas till ett land som inte får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning.</P> <P class="p92 ft7"><SPAN class="ft19">6 </SPAN>§ Kommuner och landsting som lämnar bistånd i form av utrustning får i skälig omfattning använda medel för att transportera och ställa i ordning utrustningen så att den kan tas i bruk.</P> <P class="p93 ft7"><SPAN class="ft19">7 </SPAN>§ Bistånd enligt bestämmelserna i <NOBR>4–6</NOBR> §§ får också lämnas till en internationell hjälporganisation för att utgöra hjälp till ett land i en rådande eller framtida nödsituation eller i en annan svår situation som är en följd av en nödsituation.</P> <P class="p59 ft4">Villkor</P> <P class="p81 ft7"><SPAN class="ft19">8 </SPAN>§ Kommuner och landsting ska förvissa sig om att bistånd som lämnas kommer till avsedd användning. Detta gäller dock inte om biståndet avser utrustning som kommunerna och landstingen inte längre behöver för sin verksamhet.</P> <P class="p94 ft7"><SPAN class="ft19">9 </SPAN>§ Kommuner och landsting som lämnar bistånd till ett land som får svenskt statligt bistånd ska anmäla åtgärden och omfattningen på biståndet till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Anmälan ska dock inte göras om biståndet avser utrustning som kommunen eller landstinget inte längre behöver för sin verksamhet.</P> <P class="p95 ft16">7 kap. Övriga befogenhetsutvidgande bestämmelser Kommunal medverkan vid statlig trängselskatt</P> <P class="p96 ft7"><SPAN class="ft19">1 </SPAN>§ Om det i kommuner eller landsting ska tas ut skatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt, får kommuner eller landsting träffa avtal med staten om att biträda med</P> <P class="p78 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft24">information om systemet med trängselskatt, och</SPAN></P> <P class="p97 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft20">förvaltning och upphandling med anledning av trängselskatten. Kommunerna eller landstingen får dock inte med stöd av första stycket</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p3 ft3">utföra uppgifter som innebär myndighetsutövning.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td50"><SPAN class="p13 ft3">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft18">Kommunal medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td48"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft18">2 </SPAN>§ Kommuner får, efter överenskommelse med Arbetsförmedlingen,</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">anordna aktiviteter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p35 ft3">Regeringen meddelar föreskrifter om under vilka förutsättningar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">Arbetsförmedlingen får ingå sådana överenskommelser samt om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">innehållet i överenskommelserna.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td48"><SPAN class="p3 ft18">Kommunal delegation</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft18">3 </SPAN>§ En kommun som tillhör en sammanslutning av kommuner med</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen såsom arbetsgivare, får</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">uppdra åt sammanslutningen att med bindande verkan för kommunen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">genom kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera anställnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">villkoren för sådana arbetstagare i kommunens tjänst, vars villkor inte</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">ska fastställas av någon statlig myndighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Kommunen får bestämma att uppdrag enligt första stycket får lämnas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">av en nämnd som handlägger frågor om anställningsvillkor för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">arbetstagare i kommunens tjänst.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Med kommun jämställs i denna paragraf landsting och annan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">kommunal förvaltningsenhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p3 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td52"><SPAN class="p3 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p3 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 mars 2009. Genom lagen upphävs</P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft20">den kommunala delegationslagen (1954:130),</SPAN></P> <P class="p55 ft7"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft29">lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m.,</SPAN></P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft20">lagen (1962:638) om rätt för kommun att bistå utländska studerande,</SPAN></P> <P class="p55 ft7"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft30">lagen (1968:131) om vissa kommunala befogenheter inom turistväsendet,</SPAN></P> <P class="p99 ft3"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft13">lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade,</SPAN></P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">6.</SPAN><SPAN class="ft20">lagen (1989:977) om kommunalt stöd till ungdomsorganisationer,</SPAN></P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">7.</SPAN><SPAN class="ft20">lagen (1993:406) om kommunalt stöd till boendet,</SPAN></P> <P class="p55 ft7"><SPAN class="ft3">8.</SPAN><SPAN class="ft22">lagen (2001:151) om kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd,</SPAN></P> <P class="p55 ft3"><SPAN class="ft3">9.</SPAN><SPAN class="ft25">lagen (2002:683) om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram,</SPAN></P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">10.</SPAN><SPAN class="ft13">lagen (2004:772) om kommunal medverkan vid statlig trängsel-</SPAN></P> <P class="p83 ft3">skatt,</P> <P class="p99 ft7"><SPAN class="ft3">11.</SPAN><SPAN class="ft31">lagen (2004:1225) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sjuktransporter,</SPAN></P> <P class="p99 ft3"><SPAN class="ft3">12.</SPAN><SPAN class="ft13">lagen (2005:952) om vissa kommunala befogenheter i fråga om kollektivtrafik,</SPAN></P> <P class="p55 ft3"><SPAN class="ft3">13.</SPAN><SPAN class="ft32">lagen (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, och</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft3">14.</SPAN><SPAN class="ft33">lagen (2007:1360) om kommuners medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</SPAN></P> <P class="p100 ft3">12</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p3 ft14">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr3 td54"><SPAN class="p101 ft14">Förslag till lag om ändring i kommunallagen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p13 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td56"><SPAN class="p101 ft14">(1991:900)</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td57"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td59"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td59"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr15 td60"><SPAN class="p102 ft3">Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 §, 5 kap. 36 § samt 6 kap. 1 och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr15 td0"><SPAN class="p3 ft3">37 §§ kommunallagen (1991:900)<SPAN class="ft34">1 </SPAN>ska ha följande lydelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td38"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td61"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr15 td62"><SPAN class="p103 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td38"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p104 ft18">3 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td63"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p105 ft3">11 §</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td65"><SPAN class="p16 ft3">Om rätt för kommuner och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td66"><SPAN class="p25 ft4">Föreskrifter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p3 ft3">om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p106 ft3">rätt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p15 ft3">för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td65"><SPAN class="p3 ft3">landsting att uppdra beslutande-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p103 ft3">kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p107 ft3">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td67"><SPAN class="p34 ft3">landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p108 ft3">att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td65"><SPAN class="p3 ft3">rätten i vissa anställningsfrågor till</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr7 td68"><SPAN class="p103 ft3">uppdra beslutanderätten i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p15 ft35">vissa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td65"><SPAN class="p3 ft3">en sammanslutning av kommuner</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td62"><SPAN class="p103 ft3">anställningsfrågor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p1 ft3">till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p108 ft3">en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p3 ft3">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p109 ft3">landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p3 ft3">finns</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p13 ft4">det</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p103 ft3">sammanslutning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p109 ft3">av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td69"><SPAN class="p108 ft3">kommuner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td65"><SPAN class="p3 ft4">föreskrifter <SPAN class="ft3">i </SPAN>kommunala dele-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td70"><SPAN class="p103 ft3">eller landsting finns i <SPAN class="ft4">lagen</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td71"><SPAN class="p3 ft4">gationslagen (1954:130).</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p103 ft4">(2008:000)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td72"><SPAN class="p3 ft4">om vissa</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td69"><SPAN class="p15 ft36">kommunala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p103 ft4">befogenheter.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td59"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft19"><SPAN class="ft37">5</SPAN><SPAN class="ft38">kap. </SPAN><SPAN class="ft7">36 §</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td73"><SPAN class="p111 ft3">Ett ärende <SPAN class="ft4">skall </SPAN>bordläggas eller</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td74"><SPAN class="p13 ft3">Ett ärende <SPAN class="ft4">ska </SPAN>bordläggas eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td73"><SPAN class="p111 ft3">återremitteras, om det begärs av</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td74"><SPAN class="p13 ft3">återremitteras, om det begärs av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td73"><SPAN class="p111 ft3">minst en tredjedel av de</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p3 ft3">minst en</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p112 ft3">tredjedel</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p13 ft3">av de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td78"><SPAN class="p3 ft3">närvarande</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p3 ft3">ledamöterna.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p111 ft3">Enkel</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p3 ft3">närvarande</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td76"><SPAN class="p3 ft3">ledamöterna.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td77"><SPAN class="p13 ft3">Enkel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td73"><SPAN class="p111 ft3">majoritet krävs dock om ärendet</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td74"><SPAN class="p13 ft3">majoritet krävs dock om ärendet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td78"><SPAN class="p3 ft3">tidigare</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p113 ft3">bordlagts</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p111 ft3">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td74"><SPAN class="p13 ft3">tidigare bordlagts eller åter-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td80"><SPAN class="p3 ft3">återremitterats <SPAN class="ft4">på detta sätt</SPAN>.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td74"><SPAN class="p13 ft4"><SPAN class="ft3">remitterats </SPAN>på begäran av en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p3 ft4">minoritet<SPAN class="ft3">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft3">För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p35 ft4">Ett beslut om återremiss skall</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p114 ft4">Motiveringen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p115 ft4">till ett beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p13 ft4">om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p3 ft4">motiveras.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p3 ft4">återremiss ska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">bestämmas av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p13 ft4">de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td74"><SPAN class="p3 ft4">ledamöter som begärt åter-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p3 ft4">remittering.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td74"><SPAN class="p13 ft4">Vid flera motiveringar får ord-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p3 ft4">föranden pröva</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p13 ft4">vilken motivering</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td74"><SPAN class="p3 ft4">som biträds av minst en tredjedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td83"><SPAN class="p3 ft4">av de närvarande ledamöterna.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft19"><SPAN class="ft37">6</SPAN><SPAN class="ft38">kap. </SPAN><SPAN class="ft7">1 §</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p117 ft3">Styrelsen <SPAN class="ft4">skall </SPAN>leda och sam-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td65"><SPAN class="p16 ft3">Styrelsen <SPAN class="ft4">ska </SPAN>leda och sam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p117 ft3">ordna förvaltningen av kom-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td65"><SPAN class="p16 ft3">ordna förvaltningen av kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p23 ft3">munens eller landstingets ange-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td65"><SPAN class="p13 ft3">munens eller landstingets ange-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p117 ft3">lägenheter och ha uppsikt över</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td65"><SPAN class="p13 ft3">lägenheter och ha uppsikt över</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p118 ft3">övriga nämnders verksamhet.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td65"><SPAN class="p13 ft3">övriga nämnders <SPAN class="ft4">och eventuella</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p3 ft4">gemensamma</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p119 ft36">nämnders</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p16 ft3">verk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p3 ft3">samhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p23 ft3">Styrelsen <SPAN class="ft4">skall </SPAN>också ha uppsikt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td81"><SPAN class="p35 ft3">Styrelsen <SPAN class="ft4">ska</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p120 ft3">också ha</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p13 ft3">uppsikt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p121 ft41"><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft40">Lagen omtryckt 2004:93.</SPAN></P> <P class="p122 ft3">13</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="p14dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032114x1.jpg/" id="p14img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p123 ft7">över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.</P> <P class="p124 ft7">Om en nämnd med stöd av 33 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget att besluta i stället. Sådana beslut <SPAN class="ft42">skall </SPAN>anmälas till <SPAN class="ft42">chefen</SPAN>.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p125 ft7">över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.</P> <P class="p126 ft3">37 §</P> <P class="p127 ft4"><SPAN class="ft3">Om en nämnd </SPAN>eller en gemensam nämnd <SPAN class="ft3">med stöd av 33 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget </SPAN>eller i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen <SPAN class="ft3">att besluta i stället. Sådana beslut </SPAN>ska <SPAN class="ft3">anmälas till </SPAN>förvaltningschefen<SPAN class="ft3">.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_1_3"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p49 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 mars 2009.</P> <P class="p128 ft3">14</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr17 td85"><SPAN class="p129 ft14">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td86"><SPAN class="p14 ft14">Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft3">Härigenom föreskrivs att 9 § väglagen (1971:948)<A href="#page_15"><SPAN class="ft34">2 </SPAN></A>ska upphöra att gälla vid utgången av februari 2009.</P> <P class="p131 ft41"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft40">Senaste lydelse av 9 § 1987:459.</SPAN></P> <P class="p122 ft3">15</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p37 ft1">3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p29 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft3">Regeringen beslutade den 27 april 2006 att tillsätta en utredning med uppdrag att utreda frågor om den kommunala kompetensen och kommunal samverkan (dir. 2006:47). Utredningen, som antog namnet Kommunala kompetensutredningen (Fi 2006:04), överlämnade i oktober 2007 betänkandet Kommunal kompetens i utveckling (SOU 2007:72). Utredningens sammanfattning av betänkandet finns i <SPAN class="ft4">bilaga 1 </SPAN>och utredningens lagförslag finns i <SPAN class="ft4">bilaga 2. </SPAN>Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna finns förtecknade i <SPAN class="ft4">bilaga 3</SPAN>. Remissyttrandena och en sammanställning av remissyttrandena finns i Finansdepartementet (Dnr Fi2006/2348).</P> <P class="p133 ft3">I departementspromemorian Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting (Ds 2007:42) föreslås vissa ändringar i kommunallagen i syfte att förstärka en minoritets rätt att återremittera eller bordlägga ett ärende i fullmäktige. En sammanfattning av promemorian finns i <SPAN class="ft4">bilaga 4 </SPAN>och promemorians lagförslag finns i <SPAN class="ft4">bilaga 5. </SPAN>Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft4">bilaga 6</SPAN>. Remissyttrandena och en sammanställning av remissyttrandena finns i Finansdepartementet (Dnr Fi2006/2831).</P> <P class="p134 ft7">I departementspromemorian Kommunal medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt (Ds 2008:11) föreslås att kommuner och landsting ges ökade möjligheter att lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för även om projektet ligger utanför det egna området. En sammanfattning av promemorian finns i <SPAN class="ft42">bilaga 7 </SPAN>och promemorians lagförslag finns i <SPAN class="ft42">bilaga 8. </SPAN>Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft42">bilaga 9</SPAN>. Remissyttrandena och en sammanställning av remissyttrandena finns i Finansdepartementet (Dnr Fi2008/762).</P> <P class="p135 ft4">Lagrådet</P> <P class="p48 ft3">Lagförslagen i propositionen faller inte inom de lagstiftningsområden som bör granskas av Lagrådet. I propositionen föreslås att lagen (2005:952) om vissa kommunala befogenheter i fråga om kollektivtrafik ska infogas i den nya lagen om kommunala befogenheter. Denna lag har visserligen tidigare granskats av Lagrådet. Eftersom förslaget endast innebär att bestämmelserna, efter viss redaktionell bearbetning, flyttas över till den nya lagen, är frågan dock enligt regeringens mening av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande kan anses sakna betydelse.</P> <P class="p136 ft3">16</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p37 ft1">4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p137 ft1">Den kommunala kompetensen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p138 ft14"><SPAN class="ft14">4.1</SPAN><SPAN class="ft43">Regleringen av den kommunala kompetensen</SPAN></P> <P class="p139 ft18"><SPAN class="ft18">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Inledning</SPAN></P> <P class="p140 ft3">Kommunernas och landstingens existens, ställning, organisation och verksamhet är reglerade i regeringsformen, kommunallagen (1991:900) och ett stort antal författningar med inriktning på speciella verksamheter, exempelvis socialtjänst, skolväsende och sjukvård. I egenskap av offentliga rättssubjekt är kommunerna även bundna av <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P> <P class="p141 ft3">Av grundläggande betydelse för kommunernas och landstingens kompetens är att de utöver sina lagreglerade åligganden har en fri sektor inom vilken de kan ombesörja egna angelägenheter, s.k. frivillig verksamhet. Frivilligheten ligger i att staten inte ställer upp några särskilda krav vad gäller t.ex. kvalitet eller omfång. Inom detta område finns utrymme för en kommunal initiativrätt som är ett viktigt inslag i den kommunala självstyrelsen.</P> <P class="p142 ft18"><SPAN class="ft18">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Regeringsformen</SPAN></P> <P class="p143 ft3">Av 1 kap. 1 § RF framgår att folkstyret bl.a. förverkligas genom kommunalt självstyre. Kommunal självstyrelse innebär att det ska finnas en självständig och, inom vissa ramar, fri bestämmanderätt för kommuner och landsting. I 8 kap. 5 § RF framgår att grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner samt grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen bestäms i lag. Av samma bestämmelse framgår vidare att föreskrifter om kommunernas befogenheter i övrigt och om deras åligganden också ska meddelas i lag.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p3 ft18">4.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p103 ft18">Kommunallagen</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td89"><SPAN class="p3 ft3">Kommunallagen (KL) innehåller bl.a. bestämmelser om kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">indelningsgrunder, kommunernas uppgifter, kompetens och makt-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">befogenheter, handläggningen av kommunala ärenden samt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunernas ekonomi och avgiftssättning.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p35 ft3">Lagens andra kapitel innehåller bestämmelser om kommunernas och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">landstingens befogenheter. Den grundläggande bestämmelsen om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunernas och landstingens allmänna kompetens finns i 2 kap. 1 §</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">KL. Där slås fast att kommuner och landsting själva får ha hand om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">eller någon annan. Vad som avses med begreppet ”någon annan” framgår</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">inte av förarbetena, men den vanligaste tolkningen är att uttrycket är</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">relaterat till övrig offentlig sektor och inte till det privata näringslivet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p35 ft3">Allmänintresset bedöms ytterst utifrån om det är lämpligt,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">ändamålsenligt och skäligt att kommunen eller landstinget befattar sig</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td89"><SPAN class="p3 ft3">med angelägenheten.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p13 ft3">17</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_18"> <P class="p82 ft7">Vid sidan av den allmänna kompetensbestämmelsen finns Prop. 2008/09:21 bestämmelser om kommunernas och landstingens kompetens i näringslivsfrågor i 2 kap. 7 och 8 §§ KL. Enligt 2 kap. 7 § KL har</P> <P class="p144 ft3">kommuner och landsting rätt att vara verksamma på en rad områden som brukar benämnas sedvanlig kommunal affärsverksamhet. Utgångspunkten för bedömningen av det tillåtna är vad som kan anses vara ett allmänt intresse. Som kompetensenlig verksamhet anses att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna, exempelvis bostadsföretag, elgas- och värmeverk, hamnar och kollektivtrafik. En ytterligare förutsättning enligt 2 kap. 7 § KL är att verksamheten drivs utan vinstsyfte.</P> <P class="p145 ft3">I 2 kap. 8 § KL regleras kommunernas förhållande till det egentliga näringslivet, där kommuner och landsting i princip endast är tillåtna att vidta åtgärder som allmänt främjar näringslivet i kommunen eller landstinget. Till sådana åtgärder kan bl.a. höra att tillhandahålla mark och teknisk service till företag. För individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare krävs synnerliga skäl.</P> <P class="p133 ft7">Regleringen i andra kapitlet är dock inte uttömmande. Av 2 kap. 4 § KL framgår att det på vissa områden finns särskilda föreskrifter om kommunernas och landstingens befogenheter och skyldigheter. Det innebär att en stor del av kommunernas och landstingens kompetens är reglerad i speciallagar. En närmare avgränsning av kompetensen har också skett i rättspraxis.</P> <P class="p146 ft18"><SPAN class="ft18">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft45">Den specialreglerade kompetensen</SPAN></P> <P class="p147 ft3">Den specialreglerade kompetensen är omfattande och mycket skiftande. Det finns specialreglering som gör vissa angelägenheter obligatoriska för kommunerna och landstingen. Sådana lagar finns t.ex. inom plan- och byggväsendet, skolområdet, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården.</P> <P class="p148 ft7">Dessutom finns ett antal kompetensutvidgande lagar som ger kommunen vissa befogenheter, samtidigt som de inte innebär några åligganden för kommunen, de s.k. smålagarna (se vidare avsnitt 10).</P> <P class="p43 ft18"><SPAN class="ft18">4.1.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">EG-rätten</SPAN></NOBR></P> <P class="p149 ft3"><NOBR>EG-fördraget</NOBR> (även kallat Romfördraget) innehåller <NOBR>EG-rättens</NOBR> grundprinciper. De ger EU:s institutioner rätt att anta följdregler, som förordningar och direktiv, med rättslig grund i fördragen. När en förordning trätt i kraft gäller den i Sverige och kan åberopas i svensk domstol. Direktiven ställer upp vissa krav som den nationella lagstiftningen ska följa, men det är upp till den enskilda staten att besluta hur ett direktiv ska införlivas. Det kan t.ex. ske genom att riksdagen beslutar en ny lag, att regeringen utfärdar en förordning eller att den uppdrar åt en myndighet att utfärda nya föreskrifter. Vidare visar också <NOBR>EG-domstolens</NOBR> rättspraxis hur <NOBR>EG-rättens</NOBR> regler ska tolkas i olika situationer.</P> <P class="p150 ft3">I egenskap av offentliga rättssubjekt är kommuner och landsting</P> <P class="p83 ft46">bundna av <NOBR>EG-rätten</NOBR> och har därmed skyldighet att självmant beakta att</P> <P class="p151 ft3">18</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <P class="p152 ft7">verksamheten utövas i enlighet med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> I den mån <NOBR>EG-rätten</NOBR> Prop. 2008/09:21 strider mot svensk rätt har <NOBR>EG-rätten</NOBR> företräde. Kommuner och landsting</P> <P class="p153 ft3">är således skyldiga att efterleva EU:s grundläggande regelverk för den inre marknaden, det vill säga att varor, tjänster, personer och kapital ska kunna röra sig fritt mellan medlemsstaterna. <NOBR>EG-rätten</NOBR> innefattar också ett detaljerat regelverk för offentlig upphandling, vilket kommuner och landsting har att beakta i fråga om entreprenader och upphandlingar. Vidare bygger EG:s regelverk om statsstöd på en förbudsprincip där statsstöd som utgångspunkt är otillåtet, vilket alltså kommunerna och landstingen har att åtfölja.</P> <P class="p154 ft14"><SPAN class="ft14">4.2</SPAN><SPAN class="ft43">Kommunalrättsliga grundprinciper</SPAN></P> <P class="p155 ft18"><SPAN class="ft18">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Inledning</SPAN></P> <P class="p156 ft7">Inom kommunalrätten finns vissa grundprinciper som i de flesta fall begränsar den kommunala kompetensen. Dessa grundprinciper, som utvecklats i rättspraxis, har i samband med översyner under <NOBR>1990-talet</NOBR> förts in i kommunallagen.</P> <P class="p157 ft3">De kommunalrättsliga principerna utgörs dels av kompetensbegränsande principer, dels av vissa principer som aktualiseras när en kommun agerar inom ramen för sin kompetens.</P> <P class="p157 ft3">De kompetensbegränsande principerna anger den yttre ramen för kommunernas handlingsfrihet. Till dessa kompetensbegränsande principer hör lokaliseringsprincipen, förbudet mot att ta sig an uppgifter som enbart ankommer på någon annan, förbudet mot att understödja såväl enskilda personer som företag samt ett förbud mot att driva spekulativa företag.</P> <P class="p158 ft3">När en kommun agerar inom ramen för sin kompetens, dvs. företar en enligt de kompetensbegränsande principerna tillåten åtgärd, är kommunen bunden av vissa andra principer, nämligen självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen och principen om förbud mot beslut med retroaktiv verkan (se närmare nedan). Principerna har tillkommit för att definiera avgränsningen för den kommunala kompetensen, men också för att kommuner och landsting ska dimensionera sina resurser till de egna medlemmarnas behov.</P> <P class="p158 ft3">Utmärkande för de kommunalrättsliga grundprinciperna är att de på grund av hur de är utformade, och de mycket skiftande förhållanden för vilka de är avsedda att gälla, inte kan medge någon exakthet i tillämpningen. I rättspraxis har principerna därför behandlats som allmänna målsättningsprinciper.</P> <P class="p158 ft5">De kommunalrättsliga grundprinciperna är generellt tillämpliga och för undantag från dessa krävs lagstöd.</P> <P class="p159 ft3">19</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr10 td77"><SPAN class="p117 ft18">4.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p19 ft18">Lokaliseringsprincipen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft3">Lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § KL innebär att kommunala åtgärder ska ha anknytning till kommunens eller landstingets geografiska område eller deras medlemmar för att anses som kompetensenliga. Det finns dock enligt rättspraxis ett utrymme för kommuner och landsting att agera på ett sätt som är förenlig med lokaliseringsprincipen även om insatserna sker utanför det geografiska området.</P> <P class="p161 ft3">Vid domstolsprövningar, där tillämpning av lokaliseringsprincipen varit aktuell, har en proportionell intresseavvägning gjorts mellan kostnaden för den aktuella åtgärden och den förväntade nyttan för kommunen eller kommunmedlemmarna. Vid en sådan proportionalitetsbedömning ankommer det på den enskilda kommunen att påvisa nyttan med insatsen.</P> <P class="p162 ft3">Även en kommuns befogenhet att samverka kan ge ett särskilt innehåll till lokaliseringsprincipen. Inom de offentligrättsliga samverkansformerna kommunalförbund och gemensam nämnd är samverkan inom deras gemensamma geografiska område förenligt med lokaliseringsprincipen. Kompetensenligheten av samverkan i avtalsform får däremot bedömas utifrån den allmänna kompetensregeln i 2 kap. 1 § KL.</P> <P class="p163 ft18"><SPAN class="ft18">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft45">Självkostnadsprincipen</SPAN></P> <P class="p132 ft3">Självkostnadsprincipen gäller som huvudregel för all kommunal verksamhet. Enligt 8 kap. 3 c § KL får kommuner och landsting inte ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaden för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. Principen syftar bl.a. till att hindra kommunen från att utnyttja den monopolsituation som ofta finns vid avgiftsfinansierad kommunal verksamhet, oberoende av om verksamheten drivs i egen regi eller på entreprenad.</P> <P class="p164 ft3">Självkostnadsprincipen gäller som huvudregel för all verksamhet som kommuner och landsting bedriver, vare sig det är fråga om frivillig eller specialreglerad verksamhet. Den kommunala förmögenhetsförvaltningen eller enskilda kommunala affärsuppgörelser berörs dock inte av principen.</P> <P class="p165 ft7">I samband med att självkostnadsprincipen skrevs in i kommunallagen uttalades i förarbetena att principen som huvudregel också omfattar konkurrensutsatt verksamhet, om inte annat är särskilt föreskrivet eller accepterat enligt rättspraxis. På flera områden har det ansetts motiverat med lagstadgade undantag från självkostnadsprincipen, där det föreskrivs att verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund.</P> <P class="p166 ft48"><SPAN class="ft14">4.3</SPAN><SPAN class="ft47">Samhällsutvecklingens konsekvenser för den kommunala kompetensen</SPAN></P> <P class="p167 ft7">Förutsättningarna för kommuner och landsting förändras i takt med samhällsutvecklingen. Den europeiska integrationen, informations-</P> <P class="p83 ft49">teknikens genombrott, den ekonomiska globaliseringen och de</P> <P class="p151 ft3">20</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <P class="p76 ft7">demografiska förändringarna är något av det som har påverkat Prop. 2008/09:21 kommuners och landstings verksamhet.</P> <P class="p79 ft3">En tydlig förändring, som aktualiserar utformningen av den kommunala kompetensen, är den mångfald av frågor som kommuner och landsting arbetar med i dag. Vid sidan av kärnverksamheterna skola, vård och omsorg utgör infrastrukturfrågor, näringslivspolitik, arbetsmarknadspolitik, kompetensutveckling och internationellt samarbete allt mer naturliga delar av det kommunala uppdraget.</P> <P class="p168 ft3">En annan tendens är det ökande behovet av specialistkompetens i de kommunala verksamheterna, vilket har inneburit utmaningar inte minst för små kommuner. Den utvecklingen har i sin tur ökat behovet av olika sorters samverkan mellan kommuner.</P> <P class="p79 ft7">EU:s regelverk, framför allt upphandlings- och statsstödsregler, spelar en allt större roll för kommuner och landsting.</P> <P class="p79 ft3">Kommunalt utvecklings- och tillväxtarbete innefattar allt från infrastruktur och näringslivsfrämjande åtgärder till planering av bostäder och olika typer av service. I det sammanhanget har arbets- och servicemarknader vuxit utöver kommun- och länsgränser. Ur kommunalrättslig synvinkel får det här betydelse för tillämpningen av lokaliseringsprincipen.</P> <P class="p168 ft7">Samverkan förekommer också i hög grad mellan kommunala aktörer och näringslivet, ofta med fokus på frågor om kompetensutveckling. I takt med utvecklingen av s.k. alternativa driftsformer har också relationen offentligt – privat fått ytterligare en dimension. Frågor om hur konkurrens mellan kommunala aktörer och det privata näringslivet ska ske på rättvisa villkor har också allt mer aktualiserats.</P> <P class="p169 ft51"><SPAN class="ft1">5</SPAN><SPAN class="ft50">Undantag från lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen</SPAN></P> <P class="p138 ft14"><SPAN class="ft14">5.1</SPAN><SPAN class="ft43">Möjligheter till undantag i dag</SPAN></P> <P class="p63 ft4">Inledning</P> <P class="p143 ft3">Två av de grundprinciper inom kommunalrätten som definierar avgränsningen för den kommunala kompetensen är, som nämnts, lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen. Lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900), KL, innebär att</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunala åtgärder ska ha anknytning till kommunens eller landstingets</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">geografiska område eller deras medlemmar för att anses som kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">petensenliga. Självkostnadsprincipen i 8 kap. 3 c § KL gäller som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">huvudregel för all kommunal verksamhet och innebär att kommuner och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">landsting inte får ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaden för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. Principernas närmare</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">innebörd och tillämpning har beskrivits ovan i avsnitt 4.2.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p35 ft3">För att göra undantag från lokaliseringsprincipen och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">självkostnadsprincipen krävs stöd i lag. Det finns i dag ett flertal sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td89"><SPAN class="p3 ft3">undantag i lagstiftningen. Dessa beskrivs kortfattat nedan.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td88"><SPAN class="p13 ft3">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td89"><SPAN class="p3 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p3 ft4">Turistbefogenhetslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td91"><SPAN class="p170 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td60"><SPAN class="p3 ft3">Enligt lagen (1968:131) om vissa kommunala befogenheter inom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">turistväsendet får kommun vidta åtgärder för uppförande och drift av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft3">turistanläggningar i den mån det är påkallat för att främja turistväsendet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td60"><SPAN class="p3 ft3">inom kommunen. Lagen utgör ett undantag från lokaliseringsprincipen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td37"><SPAN class="p3 ft4">Kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td91"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td60"><SPAN class="p3 ft3">Genom lagen (2001:151) om kommunal tjänsteexport och kommunalt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">internationellt bistånd utvidgas kommunernas och landstingens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft3">befogenheter när det gäller engagemang i den internationella</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">verksamheten. Lagen innebär att kommuner och landsting i vissa fall får</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">lämna bistånd till andra länder och även exportera sådan kunskap och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft3">erfarenhet som finns i den kommunala verksamheten. Lagen utgör i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">denna del ett undantag från lokaliseringsprincipen. Lagen innehåller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">vidare krav på att kommunal tjänsteexport ska ske på affärsmässiga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p3 ft3">grunder, vilket innebär ett undantag från självkostnadsprincipen.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td91"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td37"><SPAN class="p3 ft4">Kommuners rätt att bistå utländska studerande</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td91"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td60"><SPAN class="p3 ft3">Lagen (1962:638) om rätt för kommun att bistå utländska studerande ger</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft3">kommuner och landsting befogenhet att vidta åtgärder i syfte att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">underlätta vistelsen och främja välfärden och trivseln för utländska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">studerande som i anslutning till svenskt utvecklingsbistånd vistas i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft3">kommunen eller landstinget för studier eller annan utbildning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">Befogenheten omfattar åtgärder som kan sägas vara av socialt eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">kurativt slag, t.ex. kost, bostäder och fritidssysselsättningar. Däremot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft3">faller hjälpinsatser i form av penningstipendier utanför kompetensen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p3 ft3">Lagen innebär ett undantag från lokaliseringsprincipen.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td91"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td37"><SPAN class="p3 ft4">Extraordinära händelser</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td91"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td60"><SPAN class="p3 ft3">Kommuner och landsting får, enligt 4 kap. 1 § lagen (2006:544) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft3">i fredstid och höjd beredskap, på begäran lämna hjälp till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td91"><SPAN class="p3 ft3">andra</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p171 ft7">kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Bestämmelsen innebär ett undantag från lokaliseringsprincipen.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr15 td89"><SPAN class="p3 ft4">Energiförsörjning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td89"><SPAN class="p3 ft3">Enligt 7 kap. 1 § ellagen (1997:857) får kommunala företag bedriva</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">produktion av och handel med el samt därmed sammanhängande</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">verksamhet utan hinder av bestämmelsen i 2 kap. 1 § KL om anknytning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">till kommunens område eller dess medlemmar. Som villkor för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td89"><SPAN class="p3 ft3">verksamheten gäller att den ska bedrivas på affärsmässig grund och</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td88"><SPAN class="p13 ft3">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_23"> <P class="p152 ft7">redovisas särskilt (7 kap. 2 § ellagen). Genom bestämmelserna har Prop. 2008/09:21 undantag gjorts från lokaliserings- och självkostnadsprinciperna.</P> <P class="p153 ft3">Nätverksamhet och distribution av el omfattas däremot endast av undantag från lokaliseringsprincipen. För detta undantag uppställs krav på geografisk närhet och samband med nätverksamheten i den egna kommunen.</P> <P class="p172 ft3">I 38 och 39 §§ fjärrvärmelagen (2008:263) finns även undantag från självkostnadsprincipen och lokaliseringsprincipen för kommunala företag som bedriver fjärrvärmeverksamhet. Undantaget från lokaliseringsprincipen begränsas till att endast gälla i geografisk närhet till fjärrvärmeverksamheten inom kommunen samt i syfte att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverksamhet.</P> <P class="p158 ft3">Enligt 5 kap. 1 § naturgaslagen (2005:403) medges undantag från lokaliseringsprincipen i två fall, dels vid handel med naturgas och därmed sammanhängande verksamhet, dels vid överföring av naturgas. Det sistnämnda undantaget gäller endast i geografisk närhet till kommunens rörledningsnät. Liksom för produktion av och handel med el gäller att verksamheten ska redovisas särskilt och drivas på affärsmässig grund. Av 5 kap. 2 § samma lag framgår dock att om företaget även bedriver produktion av och handel med el så får de berörda verksamheterna redovisas tillsammans.</P> <P class="p173 ft4">Kollektivtrafik</P> <P class="p174 ft3">Genom lagen (2005:952) om vissa kommunala befogenheter i fråga om kollektivtrafik har kommunala trafikföretag möjlighet att bedriva lokal och regional kollektivtrafik (buss, tunnelbana, pendeltåg och spårvagn) även utan anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. Bestämmelsen innebär ett undantag från lokaliseringsprincipen. Enligt förarbetena ger inte lagen stöd för att bedriva beställningstrafik, långväga expressbusstrafik eller s.k. kringtjänster. Befogenheterna att bedriva sådan verksamhet ska bedömas utifrån de allmänna kompetensreglerna i kommunallagen.</P> <P class="p175 ft7">Verksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grunder samt särredovisas. Detta innebär ett undantag från självkostnadsprincipen. Redovisningskraven preciseras genom en uppräkning av vilka uppgifter som särredovisningen ska innehålla.</P> <P class="p176 ft4">Sjuktransporter</P> <P class="p177 ft3">Genom lagen (2004:1225) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sjuktransporter ges kommunerna befogenheter att ingå avtal med landsting om att utföra sjuktransporter samt hälso- och sjukvård i väntan på sådana transporter. Den verksamhet som avtalet gäller får bedrivas utan sådan anknytning till kommunens område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § KL. I lagen fastslås också att verksamheten ska ske på affärsmässiga grunder. Lagen innehåller inte något särskilt krav på särredovisning. Lagen utgör ett undantag från lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen.</P> <P class="p178 ft3">23</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="p24dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032124x1.jpg/" id="p24img1"> </DIV> <P class="p83 ft4">Allmänna vattentjänster<SPAN style="padding-left:277px;"><SPAN class="ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN></SPAN></P> <P class="p147 ft7">I lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster görs ett undantag från lokaliseringsprincipen (57 §). Därigenom är det möjligt för en kommunal huvudman att sköta driften av <NOBR>va-anläggningar</NOBR> i andra kommuner. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grunder och det finns ett krav på särredovisning. Villkoret om affärsmässiga grunder innebär ett undantag från självkostnadsprincipen.</P> <P class="p179 ft4">Sammanfattning</P> <P class="p48 ft3">Av den ovanstående redogörelsen framgår att det inom vissa områden endast görs undantag från lokaliseringsprincipen, men inom flera områden görs undantag från båda principerna. Lagstiftaren har i olika utsträckning valt att knyta villkor till undantagen, t.ex. krav på att verksamheten ska bedrivas i en egen juridisk person samt krav på särredovisning eller geografiska begränsningar till närliggande kommuner.</P> <P class="p162 ft7">Vid införandet av de olika undantagen har i förarbetena hänvisats till olika motiv för lagstiftningen. Dessa kan sammanfattas i följande tre huvudområden.</P> <P class="p145 ft3">Nya behov att frångå de territoriella kompetensbegränsningarna inom kommunernas och landstingens verksamheter till följd av samhällsutvecklingen, bl.a. den ökade betydelsen av internationellt samarbete. Sådana motiv framhölls vid införandet av lagen om kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd.</P> <P class="p50 ft3">Intentioner att skapa stordriftsfördelar och samordningsvinster. Detta framfördes som skäl vid införandet av lagen om vissa kommunala befogenheter i fråga om kollektivtrafik och lagen om vissa kommunala befogenheter i fråga om sjuktransporter.</P> <P class="p148 ft7">Avsikt att ge kommunala företag och övriga aktörer likvärdiga konkurrensvillkor på konkurrensutsatta marknader. Denna avsikt kommer exempelvis till uttryck i förarbetena till ellagen.</P> <P class="p180 ft14"><SPAN class="ft14">5.2</SPAN><SPAN class="ft15">Utgångspunkter vid framtida undantag</SPAN></P> <P class="p181 ft7"><SPAN class="ft19">Regeringens bedömning: </SPAN>Undantag från lokaliserings- och självkostnadsprinciperna bör ske med stor restriktivitet med tanke på deras grundläggande principiella värde för den kommunala verksamheten. Undantag från lokaliseringsprincipen bör endast komma i fråga i de fall där offentligrättslig samverkan inte bedöms möjlig. Det bör vid sådana undantag övervägas om behov finns att begränsa undantaget geografiskt. Undantag från självkostnadsprincipen bör ske i de fall en kommun eller ett landsting ges befogenhet att bedriva verksamhet på en konkurrensutsatt marknad.</P> <P class="p182 ft7"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer till stora delar med regeringens bedömning. Utredningen lämnade förslag på ett antal riktlinjer för beredning och utformning av framtida undantag.</P> <P class="p183 ft3">24</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p184 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de remissinstanser som besvarat remissen i denna del tillstyrker förslaget. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Örebro län </SPAN>understryker vikten av att riktlinjerna är klara och precisa. <SPAN class="ft4">Stockholms läns landsting </SPAN>har inget att erinra mot riktlinjer, men ifrågasätter om de tillför något nytt i sak. <SPAN class="ft4">Västra Götalands läns landsting </SPAN>anser inte att det bör ställas krav på att verksamheten ska bedrivas i en egen juridisk person vid undantag från självkostnadsprincipen. <SPAN class="ft4">Österåkers kommun </SPAN>ifrågasätter om riktlinjerna tillför något med hänsyn till kraven på konsekvensbedömningar i kommittéförordningen (1998:1474). <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>anför att riktlinjernas juridiska status är oklar. Förbunden anför vidare att det vid undantag från självkostnadsprincipen måste beaktas att utformningen av framtida undantag överensstämmer med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> <SPAN class="ft4">Värmlands läns landsting </SPAN>anser att då riktlinjerna inte kommer att ha någon formell juridisk status riskerar de att bli ett tämligen tandlöst instrument. Landstinget ser helst att riktlinjerna lagregleras. <SPAN class="ft4">Vänersborgs kommun </SPAN>ställer sig tvivlande till lämpligheten att använda riktlinjer som inte får någon formell juridisk status. Riktlinjen om lokaliseringsprincipen bör inte begränsas geografiskt. Vad gäller riktlinjen om självkostnadsprincipen är kommunen tveksam till förslaget om särredovisning med hänsyn till risken för ökade administrativa kostnader. Ett alternativ skulle kunna vara att tillsynsmyndighet ges möjlighet att kräva in relevant underlag vid behov. <SPAN class="ft4">Företagarna </SPAN>anför att det måste finnas mycket starka skäl för undantag från de grundläggande kommunalrättsliga principerna, eftersom undantagen kan leda till negativa effekter för företagen på berörda marknader. Förändringar måste föregås av noggranna analyser av berörda marknader och effekterna av eventuell utvidgad kompetens.</P> <P class="p185 ft18">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p138 ft4">Inledning</P> <P class="p64 ft3">Lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen utgör viktiga grundläggande kommunalrättsliga principer. Som en följd av samhällsutvecklingen kan det dock i framtiden uppstå behov, som i dagsläget är svåra att förutse, av nya undantag från dessa principer. En utgångspunkt bör dock vara att sådana undantag bör ske med stor restriktivitet med tanke på principernas grundläggande principiella värde för den kommunala verksamheten. Nya förslag om lagstadgade undantag från lokaliserings- och självkostnadsprinciperna bör föregås av en branschanalys. En sådan bör innefatta att identifiera om det föreligger ett marknadsmisslyckande eller om det offentliga kan ingripa för att underlätta marknadens funktionssätt genom att eliminera etableringshinder alternativt skapa stordriftsfördelar eller ökad effektivitet.</P> <P class="p186 ft7">Av avsnitt 5.1 ovan framgår att de undantag som i dag finns i lagstiftningen inte har samordnats. De har tillkommit vid olika tillfällen och av olika anledningar. De olika motiv som kan finnas för införande av undantag från självkostnads- eller lokaliseringsprincipen kan i viss mån leda till ett behov av att utforma undantagen på olika sätt. Regeringen anser dock att följande utgångspunkter bör gälla vid beredning och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">25</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <P class="p187 ft5">utformning av framtida undantag från lokaliseringsprincipen och Prop. 2008/09:21 självkostnadsprincipen.</P> <P class="p59 ft4">Undantag från lokaliseringsprincipen</P> <P class="p188 ft3">Under förutsättning att kommuner samverkar med varandra i kommunalförbund eller gemensam nämnd utsträcks lokaliseringsprincipen till att omfatta de samverkande kommunernas hela område. Eftersom regeringen förordar att restriktivitet ska råda för införande av nya undantag från lokaliseringsprincipen på enskilda verksamhetsområden, bör i första hand övervägas om konflikter med lokaliseringsprincipen kan undvikas genom att berörda kommuner väljer att samverka i någon form. Först om det ändå bedöms att den avsedda verksamheten inte kan hanteras på detta sätt bör undantag övervägas.</P> <P class="p189 ft5">Om undantag ska införas bör övervägas om det finns skäl att begränsa undantaget geografiskt, t.ex. till angränsande kommuner eller landsting.</P> <P class="p59 ft4">Undantag från självkostnadsprincipen</P> <P class="p190 ft3">Om en kommun eller ett landsting ges befogenhet att bedriva verksamhet på en konkurrensutsatt marknad bör denna verksamhet undantas från självkostnadsprincipen. Detta ska göras i syfte att åstadkomma konkurrensneutralitet. Vid undantag från självkostnadsprincipen bör särskilt övervägas om villkor ska uppställas på att verksamheten ska bedrivas i egen juridisk person, respektive särredovisas.</P> <P class="p191 ft3">Vid undantag från självkostnadsprincipen bör det vedertagna begreppet ”affärsmässiga grunder” användas i lagtexten. Begreppet innebär ett undantag från såväl självkostnadsprincipen i 8 kap. 3 c § KL som förbudet mot att driva företag i vinstsyfte i 2 kap. 7 § KL. Om avsikten är en annan bör detta framgå av lagtexten.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p129 ft14">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p192 ft14">Generellt undantag från självkostnadsprincipen?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td94"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td93"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td95"><SPAN class="p193 ft3"><SPAN class="ft18">Regeringens bedömning: </SPAN>Frågan om ett generellt undantag från</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td95"><SPAN class="p193 ft3">självkostnadsprincipen på konkurrensutsatta marknader bör beredas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td96"><SPAN class="p193 ft3">ytterligare i särskild ordning.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr26 td97"><SPAN class="p35 ft3"><SPAN class="ft18">Utredningens förslag: </SPAN>Ett lagstadgat krav införs att kommuner och</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td97"><SPAN class="p3 ft3">landsting, som med stöd av 2 kap. 1 och 7 §§ KL bedriver</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td97"><SPAN class="p3 ft3">intäktsfinansierad näringsverksamhet inom frivilliga icke lagreglerade</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td97"><SPAN class="p3 ft3">områden på en marknad som är ägnad för konkurrens, ska bedriva denna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td97"><SPAN class="p3 ft3">verksamhet på affärsmässig grund. Sådan verksamhet ska redovisas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td97"><SPAN class="p3 ft3">särskilt och skilt från annan verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td97"><SPAN class="p35 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de statliga och kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td97"><SPAN class="p3 ft3">remissinstanser som besvarat remissen i denna del tillstyrker förslaget.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td97"><SPAN class="p3 ft3">Bland övriga remissinstanser, bl.a. intresseorganisationer som företräder</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td97"><SPAN class="p3 ft3">näringslivet, avstyrker en majoritet förslaget. <SPAN class="ft4">Kammarrätten i Stockholm</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td97"><SPAN class="p3 ft3">ifrågasätter om begreppet “frivilliga icke lagreglerade områden” i 2 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td97"><SPAN class="p3 ft3">7 § KL är en tillräcklig klar och precis definition. <SPAN class="ft4">Länsrätten i Skåne län</SPAN></SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td93"><SPAN class="p13 ft3">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td85"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td92"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p123 ft3">anför att begreppet “marknad ägnad för konkurrens” i 2 kap 7 § kan medföra tolkningssvårigheter. <SPAN class="ft4">Kommerskollegium </SPAN>understryker de svåra avvägningsproblem som finns när privata företag ska konkurrera med offentlig verksamhet. <SPAN class="ft4">Umeå universitet </SPAN>anför bl.a. att ett avskaffande av självkostnadsprincipen skulle kunna leda till monopolprissättning på marknader utan egentlig konkurrens. Eventuellt bör därför en särreglering införas så att självkostnadsprincipen alltjämt skulle vara vägledande på marknader med risk för monopolprissättning. Dessutom bör den s.k. underskottsprincipen avskaffas för att problemen med bristande konkurrensneutralitet ska kunna lösas. Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>och <SPAN class="ft4">Konkurrensverket, </SPAN>anför att förslaget kan ses som ett stöd för att kommunerna i ökad omfattning kan och bör bedriva verksamhet i konkurrensutsatta områden. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner </SPAN>och <SPAN class="ft4">Landsting </SPAN>föreslår en alternativ lydelse då lagförslaget är ofullständigt genomarbetat. Det är otydligt om förslaget avser tjänst eller vara eller både och. Det är även oklart vilka kommunala näringsverksamheter som inte omfattas samt vad som avses med begreppet ”marknad”, en tillräckligt djup analys saknas. En övergripande analys huruvida självkostnadsprincipen är förenlig med <NOBR>EG-rätten</NOBR> bör övervägas av regeringen. <SPAN class="ft4">Malmö, Kiruna, Österåker och Göteborgs kommuner </SPAN>anför bl.a. att bestämmelsen innehåller ett flertal svårtydbara och svårdefinierbara begrepp. Det förutsätts att den föreslagna lagtexten analyseras ytterligare under det vidare lagstiftningsarbetet. <SPAN class="ft4">Stockholms läns landsting </SPAN>anför att avgränsningen för bestämmelsen och motiveringen måste tydliggöras. Risken för en icke avsedd tillämpning är överhängande utifrån den bristande tydligheten. Offentligt företagande kan innebära en snedvridning av konkurrensen. <SPAN class="ft4">Stockholms kommun </SPAN>anför bl.a. att med beaktande av kommunernas och det fria näringslivets olika roller bör någon utvidgning av kommunens kompetens på detta område inte ske. <SPAN class="ft4">Västra Götalands läns landsting </SPAN>anför att kommunerna bör ges möjlighet, inte åläggas, att bedriva verksamhet utan beaktande av självkostnadsprincipen. <SPAN class="ft4">Helsingborgs kommun </SPAN>anför att det saknas resonemang i utredningen om s.k. ”sedvanlig näringsverksamhet” över huvud taget ska bedrivas i kommunal regi. Denna principiella fråga bör därför analyseras närmare innan beslut fattas om ändring i kommunallagen. <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv </SPAN>anför bl.a. att en ändring av lagstiftningen av detta slag innebär en uppenbar risk för att utrymmet för kommunal näringsverksamhet ökar på de privata företagens bekostnad. Det är därför helt felaktig signal att tillåta vinstsyfte i kommunal verksamhet. <SPAN class="ft4">Almega </SPAN>anför bl.a. att kommunal medverkan på konkurrensutsatta marknader är ett effektivt sätt att utestänga ett ständigt utvecklande företagande med entreprenörskap som grund. Med förslaget kommer möjligheterna till kommunal näringsverksamhet att öka, vilket drabbar privata företag. <SPAN class="ft4">Näringslivets Regelnämnd </SPAN>anför bl.a. att förslaget innebär en risk att kommuner tränger ut det privata näringslivet. Det bör i stället ifrågasättas om kommunerna över huvud taget ska tillåtas konkurrera där privata alternativ finns.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p194 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">27</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p31 ft18">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p138 ft3">Det kan inledningsvis konstateras att det finns grundläggande skillnader</P> <P class="p195 ft3">mellan lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen. Lokaliseringsprincipen är en kompetensbegränsande princip som anger en yttre gräns för kommuners och landstings kompetens. Självkostnadsprincipen är en princip som aktualiseras när en kommun eller ett landsting agerar inom ramen för sin kompetens. Ur ett kommunalrättsligt kompetensperspektiv innebär detta att lokaliseringsprincipen har en vidare funktion och större betydelse än självkostnadsprincipen. Det framstår därför som rimligt att eventuella framtida undantag i lagstiftningen från lokaliseringsprincipen även fortsättningsvis sker område för område. Det finns enligt regeringens mening inte några skäl att överväga ett generellt undantag från denna princip.</P> <P class="p196 ft3">I jämförelse med lokaliseringsprincipen är självkostnadsprincipen av mer begränsad betydelse, eftersom dess tillämpning aktualiseras först när en kommun agerar inom ramen för sin kompetens. Självkostnadsprincipen syftar bl.a. till att hindra kommunen från att utnyttja den monopolsituation som ofta finns vid avgiftsfinansierad kommunal verksamhet. Självkostnadsprincipen är, som tidigare nämnts, generellt tillämplig på kommunal verksamhet och för att göra undantag från principen krävs stöd i lag. Flera sådana undantag finns i lagstiftning inom områden där kommuner och landsting agerar på en konkurrensutsatt marknad. Motivet bakom dessa undantag har varit att i dessa fall ge kommunala företag och övriga aktörer likvärdiga konkurrensvillkor.</P> <P class="p197 ft3">Regeringen är mycket angelägen om att finna vägar att komma till rätta med de konkurrensproblem som kan infinna sig när kommuner och landsting agerar på konkurrensutsatta marknader. Ett alternativ till att göra undantag från självkostnadsprincipen område för område kan vara att överväga ett generellt undantag på sådana marknader. Kommunal näringsverksamhet som bedrivs enligt självkostnadsprincipen riskerar att konkurrera ut de privata företagens verksamhet. Detta är ett generellt problem inom samtliga de områden där kommunen agerar på en konkurrensutsatt marknad. Med hänsyn till de synpunkter, såväl principiella som mot förslagets utformning, som framförts av remissinstanserna anser dock regeringen att frågan behöver beredas ytterligare. Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 aviserat att en utredning kommer att tillsättas för att se över vissa frågor inom området konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 24). Frågan om ett eventuellt generellt undantag från självkostnadsprincipen på konkurrensutsatta marknader bör beredas vidare inom ramen för den utredningen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p75 ft3">28</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr27 td44"><SPAN class="p37 ft1">6</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td98"><SPAN class="p137 ft1">Kommunal finansiering av statlig verksamhet <SPAN class="ft56">Prop. 2008/09:21</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft48"><SPAN class="ft14">6.1</SPAN><SPAN class="ft57">Allmänt om ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och landsting</SPAN></P> <P class="p199 ft7">Av bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900), KL, följer att kommuner och landsting inte själva får ha hand om sådana angelägenheter som ankommer enbart på staten att handha. Denna begränsning i den allmänna kompetensregeln infördes uttryckligen i</P> <P class="p153 ft3">1991 års kommunallag, men ansågs även följa av den tidigare kompetensregeln.</P> <P class="p200 ft3">Det finns områden som allmänt sett är en exklusiv angelägenhet för staten, t.ex. utrikes- och biståndspolitiken. Genom speciallagstiftning finns dock vissa begränsade kommunala befogenheter inom detta område. Exempelvis har kompetensen utvidgats genom lagen (2001:151) om kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd. Även det militära försvaret bedöms i princip vara en exklusiv statlig angelägenhet. Både arbetsmarknadspolitiken och näringspolitiken är huvudsakligen statliga ansvarsområden, men kommunernas betydelse på dessa områden har ökat. Kommunerna har sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> blivit allt viktigare aktörer när det gäller arbetsmarknadspolitiska insatser på lokal nivå. Samverkan mellan privata och offentliga aktörer har blivit en allt vanligare strategi för lokal ekonomisk utveckling.</P> <P class="p201 ft3">Vidare finns samhälleliga angelägenheter vilka kan betecknas som såväl statliga som kommunala, exempelvis naturvård, infrastruktur och kommunikationer. Kulturområdet är ett exempel på ett område där både kommunen, landstinget och staten gör insatser och där det ofta är aktuellt med en vidare spridning av verksamheterna än den egna kommunen eller landstinget.</P> <P class="p172 ft3">Regeringen har också på senare år allt tydligare uppmuntrat till ökad samverkan mellan statliga och kommunala aktörer, t.ex. kring olika servicefunktioner där medborgaren har kontakt med flera myndigheter i ett ärende. Förvaltningskommittén (Fi 2006:08) har i uppdrag att se över den statliga förvaltningens uppgifter och organisation, bl.a. i syfte att skapa en förvaltningsstruktur som underlättar samverkan mellan statlig och kommunal förvaltning. Även när det gäller exempelvis regional utveckling och tillväxt har samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå vuxit sig starkare.</P> <P class="p175 ft3">Gränserna för uppgiftsfördelningen mellan statliga och kommunala organ har även mjukats upp något genom särskild lagstiftning, t.ex. genom lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser samt lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor.</P> <P class="p202 ft3">I en rapport till Ansvarskommittén (Fi 2003:02) har ansvarsskiften mellan stat, kommun och landsting under perioden <NOBR>1970–2003</NOBR> kartlagts. Kartläggningen visar att ansvarsskiften skett i olika riktningar och inte, som ofta görs gällande, bara mot en ökning av det kommunala ansvaret. Vid en granskning av regeringens propositioner och skrivelser under den senaste tioårsperioden återfanns 144 förslag om förändrad</P> <P class="p203 ft3">ansvarsfördelning mellan stat, kommun och landsting. Mer än hälften av</P> <P class="p204 ft3">29</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <P class="p205 ft7">förslagen handlade om preciseringar av ansvar inom ramen för gällande Prop. 2008/09:21 ansvarsfördelning, medan endast 16 förslag avsåg huvudmannaskapsförändringar.</P> <P class="p86 ft14"><SPAN class="ft14">6.2</SPAN><SPAN class="ft15">Infrastruktur</SPAN></P> <P class="p206 ft16"><SPAN class="ft18">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Ansvarsfördelningen för vägar och järnvägar </SPAN><SPAN class="ft59">Ansvarsfördelning för vägar</SPAN></P> <P class="p46 ft7">Vägnätet är indelat i gator, enskilda vägar och allmänna vägar. Allmänna vägar delas in i riksvägar och länsvägar.</P> <P class="p145 ft3">I tätorter med detaljplan är gator upplåtna för allmänt utnyttjande. I normalfallet ansvarar kommunen för väghållningen – s.k. kommunalt huvudmannaskap för allmän plats. En kommun kan dock besluta att planområdets fastigheter ska svara för väghållningen inom området, s.k. enskilt huvudmannaskap för allmän plats.</P> <P class="p50 ft7">Enskilda vägar är alla vägar som inte är gata eller allmän väg. Väghållare för enskild väg är enskilda fastighetsägare, andra markägare, samfällighetsföreningar eller kommuner.</P> <P class="p145 ft3">Allmän väghållning regleras i väglagen (1971:948) och vägkungörelsen (1971:954). Med väghållning avses byggande och drift av väg. Till byggande av väg räknas anläggande av ny väg, omläggning av väg i ny sträckning samt ombyggnad av väg. Väghållaren är således ansvarig för att vägen hålls i stånd och dessutom är farbar. Till väg hör vägbana och övriga väganordningar. Parkeringsplats, rastplats eller annan uppställningsplats för fordon kan utgöra väganordning, liksom i vissa fall ett s.k. bullerplank.</P> <P class="p207 ft3">Av 5 § väglagen framgår att staten som huvudregel är väghållare för allmänna vägar. Om det främjar en god och rationell väghållning får dock regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, besluta att en kommun ska vara väghållare inom kommunen. Beslutet kan begränsas till att avse vissa vägar eller vissa områden inom kommunen.</P> <P class="p208 ft7">För närvarande är 202 av landets 290 kommuner förordnade som väghållare enligt väglagen. I normalfallet begränsas kommunernas väghållning till ett avgränsat tätortsområde. Inom detta område är staten genom Vägverket normalt väghållare för ”övergripande vägar”.</P> <P class="p209 ft4">Ansvarsfördelning för järnvägar</P> <P class="p48 ft3">Lagen (1995:1649) om byggande av järnväg reglerar vilka villkor som gäller vid byggande av järnväg. Med järnväg avses enligt lagen spåranläggning för järnvägstrafik. Med byggande av järnväg avses enligt lagen att anlägga en ny järnväg, lägga om spår i en ny sträckning, lägga ut ytterligare spår och på annat sätt bygga om en järnväg. Lagen gäller för den som avser att bygga en järnväg oavsett om byggherren är stat eller kommun eller om byggherren är privat. Lagen är således tillämplig såväl för byggande av enskild järnväg som för järnväg som utgör del av det järnvägsnät som tillhör staten.</P> <P class="p210 ft3">30</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="p31dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032131x1.jpg/" id="p31img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td99"><SPAN class="p35 ft3">Järnvägslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td100"><SPAN class="p106 ft3">(2004:519)</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p3 ft3">innehåller</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p211 ft3">bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p29 ft3">om Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon samt utförande och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p3 ft3">organisation av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td100"><SPAN class="p193 ft3">järnvägstrafik.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td101"><SPAN class="p193 ft3">Enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td102"><SPAN class="p3 ft3">4 § denna</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td103"><SPAN class="p3 ft3">lag är</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p171 ft3">infrastrukturförvaltare den som förvaltar järnvägsinfrastruktur och driver anläggningar som hör till infrastrukturen. Vidare framgår av samma lagrum att med begreppet järnvägsinfrastruktur avses för järnvägstrafik avsedda <NOBR>spår-,</NOBR> signal- och säkerhetsanläggningar, trafikledningsanläggningar, anordningar för elförsörjning av trafiken samt övriga fasta anordningar som behövs för anläggningarnas bestånd, drift eller brukande. I förarbetena till järnvägslagen uttalas att med järnvägsinfrastruktur avses bl.a. banunderbyggnader, banöverbyggnader samt plattformar vid stationer, men inte själva stationshuset.</P> <P class="p212 ft3">Banverket ska enligt 3 § förordningen (1998:1392) med instruktion för Banverket, såvitt inte annat beslutats, vara infrastrukturförvaltare enligt järnvägslagen för de järnvägsnät som tillhör staten. Uppgiften innefattar drift, förvaltning, kapacitetstilldelning och trafikledning. Enligt 1 § samma förordning är verket central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela järnvägstransportsystemet i Sverige. Staten har således, genom Banverket, huvudansvaret för järnvägens infrastruktur. Banverket ansvarar för banhållningen, vilket innefattar att driva, underhålla och utveckla den statliga järnvägsinfrastrukturen. Med begreppet ”statlig järnvägsinfrastruktur” avses normalt den järnvägsinfrastruktur som ”tillhör” eller ägs av staten och förvaltas av Banverket. Det finns även järnvägar som ägs av staten men där någon annan är infrastrukturförvaltare, t.ex. Arlandabanan och Inlandsbanan.</P> <P class="p213 ft17"><SPAN class="ft37">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft60">Utvidgad kompetens för kommuner och landsting att lämna bidrag till byggande av väg och järnväg</SPAN></P> <P class="p214 ft7"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag</SPAN>: Kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för.</P> <P class="p215 ft7">Om särskilda skäl föreligger får ett sådant bidrag lämnas utan att det finns en sådan anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD colspan=7 class="tr1 td89"><SPAN class="p216 ft3"><SPAN class="ft18">Utredningens förslag: </SPAN>Kommunala kompetensutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">överensstämmer med regeringens förslag om att kommuner och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">ska få lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg. Utredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">gjorde dock bedömningen att det saknades skäl att låta</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p3 ft35">befogenhetsutvidgningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td104"><SPAN class="p211 ft3">även</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td101"><SPAN class="p3 ft3">omfatta</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p217 ft35">ett</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p112 ft3">undantag</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p216 ft3">från</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p3 ft3">lokaliseringsprincipen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td104"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td101"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3"><SPAN class="ft18">Förslag i promemorian: </SPAN>Förslaget i promemorian Kommunal</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt (Ds 2008:11)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">överensstämmer med regeringens förslag om att i vissa fall införa ett</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">undantag från lokaliseringsprincipen vid kommunala bidrag till byggande</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td84"><SPAN class="p3 ft3">av statlig väg och järnväg</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td101"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p35 ft18">Remissinstanserna:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td104"><SPAN class="p3 ft3">Majoriteten</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td105"><SPAN class="p112 ft3">av remissinstanserna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td106"><SPAN class="p216 ft3">tillstyrker</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td84"><SPAN class="p3 ft3">Kommunala kompetensutredningens</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p218 ft3">förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p219 ft3">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p3 ft3">lämnar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td59"><SPAN class="p220 ft3">det</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p216 ft35">utan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p13 ft3">31</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p221 ft7">erinran. Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker även promemorians förslag.</P> <P class="p222 ft3">Vad gäller Kommunala kompetensutredningens förslag har ett stort antal av remissinstanserna från den kommunala sektorn, både sådana som avstyrker som sådana som tillstyrker förslaget, uttryckt en oro för att förslaget indirekt kommer att leda till att statens kostnader för infrastruktur kommer att övervältras på kommunerna. <SPAN class="ft4">Vara, Lunds </SPAN>och <SPAN class="ft4">Lessebo kommuner </SPAN>anför att staten fullt ut ska ansvara för de infrastruktursatsningar som görs på väg och järnväg. <SPAN class="ft4">Ronneby </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sandvikens kommuner </SPAN>samt <SPAN class="ft4">SmåKom </SPAN>anför bl.a. att den nationella planeringen av infrastruktur kan komma att förändras genom att de kommuner som har ekonomiska möjligheter att bidra kan påverka planen. <SPAN class="ft4">Samverkansorganet i Kronobergs län </SPAN>anför bl.a. att det är en komplicerad fråga där det å ena sidan finns ett högst legitimt skäl för kommuner att på ett aktivt sätt arbeta med attraktionskrafter inom sitt geografiska område, men där det å andra sidan riskerar bildas en svårhanterlig planerings- och finansieringssituation när statliga tillkortakommanden hjälps upp med kommunala pengar. Samverkansorganet anser att de negativa konsekvenserna överväger. <SPAN class="ft4">Malmö, Göteborgs, Haninge, Nordanstigs </SPAN>och <SPAN class="ft4">Storumans kommuner </SPAN>samt <SPAN class="ft4">Samverkansorganet i Gävleborgs län </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sveriges KommunalJuridiska Förening </SPAN>framhåller bl.a. att det är viktigt att sådant stöd är frivilligt från kommunernas sida och att stödet inte av staten får användas för att övervältra kostnader på kommunerna som staten annars skulle ha stått för. Ett flertal kommuner och landsting, däribland <SPAN class="ft4">Norrbottens </SPAN>och <SPAN class="ft4">Västerbottens läns landsting </SPAN>samt <SPAN class="ft4">Falkenbergs, Tingsryds </SPAN>och <SPAN class="ft4">Umeå kommuner </SPAN>pekar bl.a. på risken med att ekonomiskt välmående kommuner ges ytterligare möjligheter att påverka statens inriktning på infrastruktur, möjligtvis till nackdel för regioner med sämre ekonomi. Risken finns att dessa kommuner ”köper sig före i kön”. Vad gäller utredningens bedömning att inte föreslå en avveckling av systemet med s.k. förskottering, dvs. tidigareläggning av investeringar i vägar och järnvägar genom ett räntefritt lån av kommuner eller landsting, instämmer en majoritet av remissinstanserna i bedömningen. <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>anser dock att det inte är rimligt att enskilda kommuners och landstings villighet och möjlighet att förskottera styr statens beslut om infrastrukturinvesteringar. Den avgörande bedömningsgrunden borde i stället vara samhällsnyttan. <SPAN class="ft4">Stockholms och Västernorrlands läns landsting, Piteå, Göteborgs och Österåkers kommuner samt Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>uppger bl.a. att i avvaktan på ett trovärdigare finansieringssystem finns i dagsläget inte förutsättningar att förbjuda förskotteringar. <SPAN class="ft4">Piteå, Österåkers, Lindesbergs och Linköpings kommuner, Västernorrlands läns landsting, Sveriges KommunalJuridiska Förening och Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>anser bl.a. att det vid varje förskottering ska finnas en tydlig återbetalningsplan och att staten ska erlägga ränta på det förskotterade beloppet. <SPAN class="ft4">Karlshamns, Haninge och Linköpings kommuner </SPAN>tillstyrker förslaget med förskottering, men anför bl.a. att risken är att systemet utvecklas till ett verktyg för ”den rike att köpa sig en plats längre fram i kön” då en liten kommun inte har samma betalningsförmåga som en större kommun.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p194 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p75 ft3">32</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR height=0> <TD width=325px></TD> <TD width=81px></TD> <TD width=93px></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td48"><SPAN class="p33 ft3">Vad gäller förslaget i promemorian Kommunal medfinansiering av</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p3 ft3">regionala infrastrukturprojekt (Ds 2008:11) om att införa</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td83"><SPAN class="p223 ft3">ett undantag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p33 ft3">från lokaliseringsprincipen vid kommunala bidrag till statlig väg och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td107"><SPAN class="p3 ft3">järnväg tillstyrker en majoritet av remissinstanserna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p223 ft3">förslaget.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p171 ft3"><SPAN class="ft4">Länsrätten i Skåne län </SPAN>menar att eftersom förslaget är tänkt att gälla parallellt med nuvarande praxis riskerar rättsläget att bli svåröverskådligt och att det kan bli svårt att dra gränsen för när särskilda skäl ska anses föreligga. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Landsting, Skåne läns landsting, Västerbottens läns landsting, Osby kommun </SPAN>och <SPAN class="ft4">Samverkansorganet i Södermanlands län (Region Sörmland) </SPAN>vill se en precisering av vad som ska utgöra särskilda skäl. <SPAN class="ft4">Samverkansorganet i Hallands län (Region Halland) </SPAN>avstyrker förslaget med hänvisning till sitt principiella motstånd mot kommunal medfinansiering av statliga uppgifter. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner </SPAN>och <SPAN class="ft4">Landsting</SPAN>, <SPAN class="ft4">Malmö, Falu, Härnösands, Linköpings, Eskilstuna, Västerås </SPAN>och <SPAN class="ft4">Säffle kommuner m.fl. </SPAN>tillstyrker förslaget trots att de har invändningar av olika slag mot systemet med kommunal medfinansiering.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p3 ft18">Skälen för regeringens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td108"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande möjligheter till kommunala bidrag till byggande av statlig</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p3 ft4">väg</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td108"><SPAN class="p3 ft3">Som framgått av avsnitt 6.2.1 är staten som huvudregel väghållare för</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">allmänna vägar enligt 5 § väglagen. I 9 § väglagen anges att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">bestämmelserna i lagen inte utgör hinder för en kommun eller en</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">landstingskommun att lämna bidrag till byggande av väg. Vad som avses</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">med bidrag framgår vare sig av lagtexten i 9 § eller av förarbetena.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p35 ft3">Avsikten med bestämmelsen, som sedan 1905 funnits i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">väglagstiftningen (12 § i 1943 års väglag), var att undvika att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">bestämmelserna i KL om till vilka uppgifter en kommun får anslå medel</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">till skulle utgöra hinder för kommuner att lämna bidrag till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">väghållningen. Mot bakgrund av statens övertagande av ansvaret för den</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">allmänna väghållningen övervägdes om bestämmelsen skulle bibehållas.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">Departementschefen ansåg dock att det även efter förstatligandet kunde</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">uppkomma fall då landsting eller kommun ansåg det vara förenligt med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">sina intressen att bidra till viss väg i stad eller stadsliknande samhälle.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p35 ft3">Det förekommer också att kommuner och landsting lånar ut pengar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">räntefritt till Vägverket för vägbyggen, s.k. förskottering (se avsnitt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">6.2.3.). Förskottering har vid domstolsprövning ansetts omfattas av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">begreppet bidrag i 9 § väglagen, även om det kan göras gällande att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">bidraget endast utgörs av den kostnad som kommunen eller landstinget i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">slutändan har i form av räntekostnader eller uteblivna ränteintäkter.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p35 ft3">Som nämndes inledningsvis i avsnitt 6.1. följer av bestämmelsen i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">2 kap. 1 § KL att kommuner och landsting inte själva får ha hand om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">angelägenheter som det enbart ankommer på staten att handha.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">Bestämmelsen i 9 § väglagen är en utvidgande kompetensregel för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">kommunerna och landstingen. Syftet med lagrummet är att slå fast att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">bidrag till byggande av allmän väg ligger inom den kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">kompetensen. Härav följer att finansiering av ett statligt vägbygge inte</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td108"><SPAN class="p3 ft3">kan anses vara en exklusiv statlig angelägenhet eftersom det inte</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td109"><SPAN class="p13 ft3">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td108"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p67 ft7">föreligger hinder för en kommun eller ett landsting att lämna bidrag till sådant vägbygge.</P> <P class="p65 ft3">Huruvida kommunen eller landstinget har rätt att lämna bidrag måste emellertid även bedömas i förhållande till den övriga regleringen i 2 kap. 1 § KL. Till att börja med krävs att angelägenheten ska vara av allmänt intresse. Allmänintresset bedöms ytterst utifrån om det är lämpligt, ändamålsenligt och skäligt att kommunen eller landstinget befattar sig med angelägenheten. Vidare måste åtgärden vara knuten till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. Denna del av bestämmelsen ger uttryck åt lokaliseringsprincipen (principen beskrivs närmare i kap. 4.) I förarbetena till KL uttalas att en kommun kan engagera sig i markinnehav och anläggningar inom en annan kommuns område för exempelvis vägtrafik, förutsatt att dessa anordningar behövs för den egna kommunen (prop. 1990/91:117 s. 149).</P> <P class="p224 ft4">Nuvarande möjligheter till kommunala bidrag till byggande av järnväg</P> <P class="p62 ft3">Till skillnad från väglagens bestämmelser om väghållarskap finns varken i järnvägslagen eller lagen om byggande av järnväg någon bestämmelse som uttryckligen föreskriver att staten ansvarar för viss järnvägsinfrastruktur. Däremot framgår det av järnvägslagen att det för järnvägsnät ska finnas en infrastrukturförvaltare samt att det finns järnvägsnät som förvaltas av staten. Vidare framgår av förordningen med instruktion för Banverket att verket, såvitt annat inte beslutats, ska vara infrastrukturförvaltare enligt järnvägslagen för de järnvägsnät som tillhör staten. Det finns därmed ett uttalat statligt ansvar, genom Banverket, för de järnvägsnät som tillhör och förvaltas av staten.</P> <P class="p196 ft3">Det finns ingen kompetensregel, motsvarande regeln i 9 § väglagen, som slår fast att det ligger inom den kommunala kompetensen att lämna bidrag till byggande av statlig järnväg. Den första frågan blir därför om byggande av statlig järnväg är att anse som en angelägenhet som enbart ankommer på staten att handha, dvs. om det är en exklusiv statlig angelägenhet (jfr 2 kap. 1 § KL).</P> <P class="p225 ft3">Det är osäkert om kommuner och landsting med stöd av den allmänna kompetensen i 2 kap. 1 § KL kan lämna bidrag till byggande av statlig järnväg. Rättspraxis visar emellertid att det även för verksamhet som uttryckligen är förbehållen staten kan finnas visst utrymme att lämna bidrag (jfr RÅ 1999 ref. 67 om kommuns bidrag till universitet). Bidragets ändamål och storlek har stor betydelse vid bedömningen av kompetensenligheten. Vad gäller kommunalt bidrag till statligt järnvägsbygge finns, såvitt regeringen erfarit, förutom ett länsrättsavgörande avseende den s.k. Citybanan, inget domstolsavgörande från modern tid.</P> <P class="p225 ft3">Citybanan är en tvåspårig järnväg med två nya stationer i en cirka sex kilometer lång tunnel mellan två pendeltågstationer. Länsrätten i Stockholms län fann att Stockholms kommuns engagemang i bygget inte stred mot 2 kap. 1 § KL. Vid bedömningen beaktade länsrätten bl.a. den betydelse Citybanan har för kommunens utvecklingsmöjligheter och för trafiksituationen i innerstan. (mål nr <NOBR>13369-05</NOBR> och mål nr <NOBR>14565-06).</NOBR> Varken Kammarrätten i Stockholm eller Regeringsrätten meddelade</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p75 ft3">34</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <P class="p226 ft7">prövningstillstånd. Det kan dock ifrågasättas om kommunens Prop. 2008/09:21 medfinansiering i detta fall till någon del utgjorde medfinansiering av</P> <P class="p171 ft7">statlig järnvägsinfrastruktur, eftersom medfinansieringen avsåg stationerna och sådana inte ingår i begreppet järnvägsinfrastruktur (jfr. avsnitt 6.2.1). Sammantaget saknas således klart stöd i praxis för att kommuner och landsting kan lämna bidrag till byggande av statlig järnväg.</P> <P class="p227 ft42">Behov av förtydligande av den kommunala kompetensen att ge bidrag till byggande av statlig väg och järnväg</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD colspan=7 class="tr1 td108"><SPAN class="p3 ft3">Väl fungerande infrastruktur och kommunikationer är en angelägenhet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">för både stat, kommuner och landsting. Samtidigt som staten i grunden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">har ett övergripande ansvar för väghållning respektive banhållning av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">allmänna vägar och järnvägar, finns det ett brett intresse från lokala och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">regionala aktörer att påverka planering och utformning av samhällets</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">infrastruktur. Detta intresse har bl.a. tagit sig uttryck i form av ökad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">kommunal aktivitet när det gäller finansiering av statliga väg- och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td110"><SPAN class="p3 ft3">järnvägsbyggen, såväl i form av bidrag som av s.k. förskottering.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p228 ft3">Kommunal medfinansiering kan aktualiseras av olika anledningar, t.ex.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">mot bakgrund av företagsetableringar eller exploateringar av nya</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">bostadsområden men också av en vilja att samordna det kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td76"><SPAN class="p3 ft3">planarbetet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p193 ft3">och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p3 ft3">ombyggnationer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft3">med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p3 ft3">statliga</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td77"><SPAN class="p3 ft3">väg-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td78"><SPAN class="p228 ft3">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">järnvägsinvesteringar. En annan förklaring har också i vissa fall varit</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">bristande samordning mellan långsiktiga planer och årliga budgetanslag.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">Då har kommunal medfinansiering eller förskottering varit ett sätt att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td113"><SPAN class="p3 ft3">genomföra planerade infrastrukturprojekt.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td108"><SPAN class="p228 ft3">Redan i regeringsförklaringen den 6 oktober 2006 angavs att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">regeringen kommer att verka för nya finansieringslösningar för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">infrastrukturen. En infrastrukturproposition planeras i anknytning till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">budgetpropositionen hösten 2008. En av utgångspunkterna för det</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">kommande infrastrukturarbetet är att regeringen ser möjligheter att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">genom utvecklade upphandlings- och kontraktsformer skapa</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">effektivitetsvinster, och överväger därför såväl alternativa former för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">upphandling som nya metoder att organisera finansieringslösningar för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">infrastruktur. Sådana alternativa former kan inkludera nya verktyg för att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">möjliggöra medfinansiering och ökad delaktighet från offentliga och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">privata intressenter, som kommuner, regioner och näringsliv. Samtidigt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">får, mot bakgrund av det ovan anförda, rättsläget vad gäller kommunal</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">kompetens att ge bidrag till byggande av statlig järnväg anses oklart.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">Detta är naturligtvis inte tillfredsställande och det finns därför ett behov</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td108"><SPAN class="p3 ft3">av en kompetensregel i förtydligande syfte som ger kommuner och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td113"><SPAN class="p3 ft3">landsting denna befogenhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr22 td108"><SPAN class="p3 ft4">En gemensam kompetensregel för kommunala bidrag till väg och järnväg</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft3">Regeringen föreslår att kommuners och landstings kompetens att lämna</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för regleras i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td108"><SPAN class="p3 ft3">en gemensam kompetensutvidgande bestämmelse. Som framgår av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td76"><SPAN class="p3 ft3">avsnitt 10.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td111"><SPAN class="p3 ft3">föreslår</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td114"><SPAN class="p3 ft3">regeringen att flera av de</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td83"><SPAN class="p228 ft35">befogenhetsutvidgande</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td109"><SPAN class="p13 ft3">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td111"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td112"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p67 ft3">lagar som finns sammanförs i en gemensam lag, lagen om vissa kommunala befogenheter. Den föreslagna gemensamma bestämmelsen om kommunala bidrag till väg och förs in i 2 kap. 1 § i denna lag. Genom en gemensam bestämmelse för bidrag till både väg och järnväg skapas likartade förutsättningar för båda typerna av infrastruktur. Detta torde förenkla för såväl kommuner och landsting som för statliga myndigheter i hanteringen av finansieringsfrågorna. Förslaget innebär således att den nuvarande bestämmelsen 9 § i väglagen upphör.</P> <P class="p196 ft3">Den nya kompetensutvidgande bestämmelsen innebär att kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för. Flera av de kommunala remissinstanserna, såväl sådana som avstyrker som sådana som tillstyrker förslaget, har uttryckt en oro för att förslaget kommer att leda till att statens kostnader för infrastruktur kommer att övervältras på kommunerna. Regeringen vill därför betona att bidragen är frivilliga åtaganden från kommuner och landsting och att det genom den föreslagna bestämmelsen inte skapas något utökat utrymme för staten att ställa krav på kommunal medfinansiering. Förslaget innebär därmed inte någon möjlighet för staten att ålägga kommuner eller landsting att delta i finansieringen av den nationella infrastrukturen. Med hänsyn härtill går det inte heller att göra någon exakt ekonomisk beräkning av förslagets effekter.</P> <P class="p196 ft3">Det är viktigt att framhålla att förslaget om kommunal medfinansiering inte syftar till att förändra nuvarande ansvarsfördelning för infrastruktur. En bedömning måste därför först göras om det är staten eller de kommunala aktörerna som har ansvar för byggandet av det aktuella projektet. Skulle det visa sig att de kommunala aktörerna har ansvaret blir självfallet inte fråga om någon kommunal finansiering av statlig verksamhet och den nu aktuella bestämmelsen blir inte tillämplig. I fråga om nyinvesteringar är ansvarsfördelningen dock inte alltid given, varför frågor om finansieringsansvar för nya investeringar i sådana fall får avgöras i förhandlingar mellan staten och den kommunala sektorn.</P> <P class="p229 ft4">Undantag från lokaliseringsprincipen</P> <P class="p64 ft3">Infrastruktur och kommunikationer är inte avgränsade till enskilda kommuner eller ens län, utan löper över olika gränser och kräver samarbete av olika slag. Det finns ett rad exempel på större projekt, främst i storstadsområdena, som har haft stor regional betydelse inte bara för den kommun där projektet genomförts utan även för många kommuner runt omkring. Södra länken i Stockholm, Citytunneln i Malmö och det nu aktuella arbetet med Citybanan i Stockholm är sådana exempel.</P> <P class="p230 ft3">Gemensamma infrastruktursatsningar har också blivit en del av samarbetet mellan lokala och regionala aktörer för att främja regional utveckling. Även om en investering görs i en viss kommun kan det finnas stor regional nytta av investeringen, exempelvis i form av ökade pendlingsmöjligheter inom en eller flera arbetsmarknadsregioner som täcker flera kommuner. Också mindre investeringar kan utgöra delar av trafikpolitiska lösningar som blir till nytta för ett större område eller kan skapa helhetslösningar för olika trafikslag.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p75 ft3">36</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p222 ft3">Med hänsyn till den ökade formaliserade samverkan på länsnivå som kommunala samverkansorgan står för torde det såväl på infrastrukturområdet som inom andra områden bli allt vanligare att samtliga samverkande kommuner och landstinget i ett län bidrar till olika investeringar, även om varje enskilt projekt har större nytta för vissa länsdelar än för andra.</P> <P class="p231 ft3">Vid tidigare domstolsprövningar, där tillämpning av lokaliseringsprincipen varit aktuell, har en proportionell intresseavvägning gjorts mellan kostnaden för den aktuella åtgärden och den förväntade nyttan för kommunen eller landstinget eller dess medlemmar. Vid en sådan proportionalitetsbedömning ankommer det på den enskilda kommunen eller landstinget att påvisa nyttan med insatsen. Rättspraxis visar att en kommun kan engagera sig i vägbyggen utanför de egna gränserna, men främst i direkt angränsande områden. Var den geografiska gränsen går för kommuners engagemang i vägbyggen utanför den egna kommunen är oklart. Det finns dock ett par avgöranden där kommuner engagerat sig i vägbyggen på längre avstånd från den egna kommunen.</P> <P class="p232 ft3">Kommunala kompetensutredningens förslag om en ny bestämmelse om kommunala bidrag till statliga väg- och järnvägsinvesteringar innehöll inget undantag från den s.k. lokaliseringsprincipen. Utredningen ansåg att rådande rättspraxis gav tillräckligt utrymme för kommunala bidrag även utanför det egna området.</P> <P class="p231 ft3">I promemorian Kommunal medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt (Ds 2008:11) gjordes dock bedömningen att det fanns ett behov av ett uttryckligt undantag från lokaliseringsprincipen vid kommunala bidrag till byggande av statlig väg och järnväg. Som skäl anfördes att utrymmet för kommunala bidrag även utanför det egna området är begränsat på så vis att kommunen eller landstinget måste kunna påvisa nyttan med bidraget för den egna kommunen eller landstinget och att bidraget måste stå i proportion till nyttan. I promemorian framhölls Citybanan som ett projekt med stor regional betydelse och nytta men där det framstod som oklart om varje enskild kommun skulle kunna påvisa att deras bidrag stod i proportion till nyttan för den egna kommunen.</P> <P class="p233 ft3">Med hänsyn till den ökande omfattningen av samverkan över kommun- och landstingsgränser vad gäller infrastruktur, samt då rättsläget för sådana infrastruktursatsningar får anses oklar, instämmer regeringen i promemorians bedömning att ett undantag från lokaliseringsprincipen bör göras för kommunala bidrag till byggande av statlig väg och järnväg.</P> <P class="p222 ft3">Förslaget innebär att kommuner och landsting, om särskilda skäl föreligger, kan lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för, utan de geografiska begränsningar som lokaliseringsprincipen innebär (se 1 kap. 2 § 2 stycket förslaget till lag om vissa kommunala befogenheter). Det bör dock betonas att det i vissa fall är möjligt att redan med tillämpande av lokaliseringsprincipen i den grundläggande kompetensbestämmelsen i 2 kap 1 § KL lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg i andra kommuner. I dessa fall tillämpas självfallet inte den föreslagna bestämmelsen.</P> <P class="p234 ft5">Genom att det föreslagna undantaget är tillämpligt endast då särskilda skäl föreligger, är bestämmelsen förknippad med vissa begränsningar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p235 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">37</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="p38dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032138x1.jpg/" id="p38img1"> </DIV> <P class="p187 ft7">Exempelvis finns fortfarande naturligtvis en begränsning i att bidrag från Prop. 2008/09:21 en kommun eller ett landsting inte får ges till projekt i en helt annan del</P> <P class="p236 ft3">av landet. Med rekvisitet särskilda skäl avses att projektet, till vilket bidraget ges, ska ha regional nytta för ett större område än varje enskild kommun. Den nya trafiklösningen måste även medföra markant förbättrade kommunikationsmöjligheter i området. Byggandet av den aktuella vägen eller järnvägen kan t.ex. bidra till kraftigt förbättrade transportmöjligheter som underlättar arbetspendling och skapar större arbetsmarknadsregioner, men också främjar företagsetableringar liksom utvecklingen av befintliga företag. I framför allt storstadsregioner kan det också handla om investeringar som löser upp flaskhalsar i trafiknätet och därmed möjliggör ökat bostadsbyggande och andra exploateringar. Vad som i övrigt kan utgöra särskilda skäl får avgöras genom rättspraxis. Vad som ska ligga i begreppet särskilda skäl kan vid rättstillämpningen också komma att förändras beroende på utvecklingen i samhället.</P> <P class="p237 ft18"><SPAN class="ft37">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft45">Förskottering av väg- och järnvägsinvesteringar</SPAN></P> <P class="p238 ft7"><SPAN class="ft19">Regeringens bedömning: </SPAN>Tydligare riktlinjer för hanteringen av förskotteringar bör föras in i regleringsbreven till Banverket och Vägverket. Informationen till riksdagen om förskotterade projekt bör förbättras.</P> <P class="p239 ft7"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Utredningen föreslog följande fyra riktlinjer:</P> <P class="p78 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft20">Ett projekt som förskotteras får maximalt tidigareläggas med fem år.</SPAN></P> <P class="p240 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft24">Skälen för behovet av förskottering ska anges i den förskotterande aktörens ansökan till respektive verk.</SPAN></P> <P class="p240 ft7"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft22">För att sluta avtal om förskottering ska kommunen eller landstinget uppvisa fullmäktigebeslut i ärendet.</SPAN></P> <P class="p241 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft13">Konsekvenserna för fullgörandet av den långsiktiga planen ska utredas innan avtal ingås och eventuell påverkan på andra objekt ska klargöras.</SPAN></P> <P class="p242 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de remissinstanser som besvarat remissen i denna del instämmer i bedömningen. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Jämtlands län </SPAN>anser dock att de föreslagna exemplen kan slå hårt mot län med begränsade länsramar, varför det vore bättre att föreslå beloppsbegränsningar för förskottering. <SPAN class="ft4">Banverket </SPAN>understryker vikten av att förändringar görs i finansieringssystemet som helhet. Verket anser beträffande riktlinje nr 1 att den riskerar att förhindra tidigareläggningar av projekt som ligger i den senare delen av banhållningsplanen. Banverket välkomnar förslaget om förbättrad information till riksdagen om förskotterade projekt. <SPAN class="ft4">Vägverket </SPAN>anför att beträffande de föreslagna riktlinjerna att det är mycket ovanligt att objekt tidigareläggs mer än 5 år, att verket redan i dag har krav på fullmäktigebeslut samt att övriga objekt</P> <P class="p243 ft7"><SPAN class="ft3">i</SPAN><SPAN class="ft29">planerna inte påverkas. Förslaget om att riksdagen ska få samlad information om förskotterade objekt är fullt möjligt, verket lämnar fortlöpande liknande information till regeringen</SPAN><SPAN class="ft42">. Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, </SPAN>anser när det gäller tidsbegränsningen</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p3 ft3">fem år bör dock detta utredas mer grundligt då konsekvenserna av</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p13 ft3">38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p67 ft3">förslaget för närvarande inte går att överblicka<SPAN class="ft4">. Konkurrensverket </SPAN>anför att utredningens undersökning och analys av effekterna av förslagen är otillräcklig. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>samt <SPAN class="ft4">Piteå kommun </SPAN>anser att riktlinjer bör omfatta såväl medfinansiering som förskottering. <SPAN class="ft4">Stockholms och Österåkers kommuner </SPAN>anser att de föreslagna riktlinjerna i regleringsbreven till statliga verk är bättre än dagens oreglerade situation. <SPAN class="ft4">Åre kommun </SPAN>anför att det krävs riktlinjer med regler om ränta och tidpunkt för återbetalning. <SPAN class="ft4">Skåne läns landsting </SPAN>anför, vad gäller de föreslagna riktlinjerna, att en bindande regel på maximalt fem års tidigareläggning vid förskottering kan vara för kort tid. <SPAN class="ft4">Värmlands läns landsting </SPAN>anser att riktlinjerna bör få status av lagtext. <SPAN class="ft4">Torsby kommun </SPAN>anser att förskottering från kommuner enbart bör ske om det föreligger ”speciella skäl”.</P> <P class="p224 ft18">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p60 ft3">Genom riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 skapades möjlighet för olika intressenter att via förskottering av medel bidra till att genomföra vägobjekt som annars inte skulle kunna förverkligas inom rimlig tid. Några år senare medgav regeringen tidigareläggningar av investeringar i både vägar och järnvägar om utgifterna förskotterades av kommuner eller landsting. I praktiken innebär förskottering ett räntefritt lån till staten.</P> <P class="p244 ft3">Förskottering har vid domstolsprövning ansetts utgöra ett sådant bidrag till byggande av väg som avses i 9 § väglagen, även om det kan göras gällande att ”bidraget” endast utgörs av den kostnad som kommunen eller landstinget i slutändan har i form av räntekostnader eller uteblivna ränteintäkter.</P> <P class="p245 ft3">Förekomsten av förskotteringar har ökat under <NOBR>2000-talet.</NOBR> Av Vägverkets årsredovisning för 2007 framgår att den totalt beviljade förskotteringsvolymen vid utgången av året var ca 2,9 miljarder kronor. De ackumulerade kostnaderna för förskotteringarna efter återbetalningar uppgick vid samma tillfälle till ca 1,2 miljarder kronor. Av uppgift från Banverket framgår att den totalt beviljade förskotteringsvolymen per den 31 december 2007 var ca 460 miljoner kronor. Inga återbetalningar hade skett vid 2007 års utgång.</P> <P class="p245 ft3">Viljan att förskottera har bl.a. sin grund i nya omständigheter och behov utifrån företagsetableringar, exploatering av nya bostadsområden eller stora idrottsevenemang. Kommuner kan också vilja samordna projekt rörande t.ex. gator och cykelbanor med planerade investeringar i statlig infrastruktur. Det kan även i vissa fall ha sin grund i önskemål om att vilja tidigarelägga projekt i infrastrukturplanerna, eller försäkra sig om att ett projekt inte får ändrade tidsplaner eller tas ur plan.</P> <P class="p246 ft3">Den Kommunala kompetensutredningen kunde se vissa fördelar för staten med förskotteringar, som att få till stånd angelägna investeringar. Det kan också vara en fördel för en enskild kommun eller ett landsting att kunna tidigarelägga, påskynda eller över huvud taget få genomfört infrastruktursatsningar av stor lokal eller regional betydelse.</P> <P class="p247 ft7">Utredningen fann dock till övervägande del nackdelar med systemet i form av otydligheter och vissa orättviseaspekter. Utredningen såg exempelvis en risk att förskottering utvecklas till ett verktyg för påverkan</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">39</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="p40dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032140x1.jpg/" id="p40img1"> </DIV> <P class="p248 ft7">för de kommunala aktörer som har störst ekonomiskt utrymme. Den Prop. 2008/09:21 ursprungliga intentionen att använda förskottering i vissa speciella fall</P> <P class="p249 ft3">tycks också ha frångåtts (jfr. prop. 1987/88:50 bil. 1 s. 184). Utredningen betonade också att förskotteringar inte innebär något egentligt tillskott av medel, utan liksom för lån innebär de intecknat anslagsutrymme och minskat politiskt handlingsutrymme.</P> <P class="p250 ft3">Regeringen ser det som angeläget att få en starkare koppling mellan planer och budget. En effekt av detta är sannolikt att behovet av förskotteringar minskar. Det kan dock inte ses som realistiskt att systemet med förskotteringar i dagsläget helt kan avvecklas. Som tidigare framhållits är en väl fungerande infrastruktur och kommunikationer en angelägenhet för både stat, kommuner och landsting. Det är viktigt att staten uppfattas som en pålitlig part för att fler förtroendefulla samarbeten ska kunna startas. Regeringen avser därför att i regleringsbreven till Banverket och Vägverket föra in tydligare riktlinjer för förskotteringar. Tydliga riktlinjer skapar ett rättvisare och mer transparent system, där alla inblandade aktörer vet vilka förutsättningar som gäller. Den kommunala kompetensutredningen lämnade ett förslag på fyra riktlinjer för förskottering. Av Vägverkets remissvar framgår dock att verket redan i dag synes uppfylla några av dessa riktlinjer. Regeringen avser därför att i de kommande regleringsbreven till Vägverket och Banverket ta ställning till behovet av samtliga föreslagna riktlinjer samt den närmare utformningen av dessa.</P> <P class="p251 ft7">Regeringen har satt ett tak för vilken mängd förskotteringar som Vägverket och Banverket får erhålla från kommuner eller enskilda. Den sammanlagda skulden för dessa förskotteringar får uppgå till högst</P> <P class="p249 ft3">30 procent av de årliga investeringsanslagen för respektive myndighet. Skulden påverkar utrymmet för andra investeringar och minskar det nationella politiska handlingsutrymmet. Regeringen anser därför att riksdagen bör få en samlad information om förskotterade projekt och avser att i underlaget för riksdagens prövning av de årliga anslagen till infrastrukturinvesteringar tydligt redovisa hur stor andel som är intecknad för återbetalningar av förskotteringar. Banverket och Vägverket kommer också i sina regleringsbrev få i uppdrag att redovisa förskotterade projekt i årsredovisningen.</P> <P class="p252 ft17"><SPAN class="ft37">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft60">Redovisningsaspekter på kommunala bidrag till statlig infrastruktur</SPAN></P> <P class="p253 ft7"><SPAN class="ft19">Regeringens bedömning: </SPAN>Ytterligare utredning krävs för att kunna ta ställning till om och i så fall på vilket sätt nuvarande lagstiftning beträffande redovisning av kommunala bidrag till statlig infrastruktur bör förändras. Regeringen avser att snarast tillsätta en sådan utredning.</P> <P class="p254 ft7"><SPAN class="ft19">Bedömning i promemorian</SPAN>: Något ställningsstagande till behovet av förändringar av nuvarande lagstiftning om kommunal redovisning görs inte i promemorian Kommunal medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt (Ds 2008:11). I promemorian anförs dock att det</P> <P class="p255 ft3">40</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p123 ft7">vore värdefullt att få remissinstansernas syn på behovet av sådana förändringar.</P> <P class="p222 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna: </SPAN>En knapp majoritet av de remissinstanser som besvarat remissen i denna del anser att nuvarande redovisningsregler inte behöver ändras. <SPAN class="ft4">Faluns kommun </SPAN>anser att det är angeläget att staten även fortsättningsvis bär ansvaret för en gemensam infrastruktur och även finansieringen av den. För att inte möjliggöra mer omfattande kommunala bidrag bör nuvarande lagstiftning på redovisningsområdet inte ändras. <SPAN class="ft4">Örebro kommun </SPAN>framhåller betydelsen av att grundläggande redovisningsprinciper ska respekteras liksom lagregler om god ekonomisk hushållning och balanskrav, men föreslår en praxisdiskussion om möjligheterna att inom befintliga regelverk dela upp åtagandet över en flerårsperiod. Även <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) </SPAN>understryker vikten av att grundläggande redovisningsprinciper respekteras liksom lagreglerna om god ekonomisk hushållning och balanskravet. SKL anser att om behovet av kostnadsfördelning inte kan hanteras inom ramen för avtalskonstruktionen, bör möjligheten att utforma särskilda redovisningsregler för vissa typer av medfinansiering övervägas. Vidare anser SKL att det finns ett stort behov av att frågan belyses i en utredning.</P> <P class="p233 ft3">Nästan hälften av de remissinstanser som lämnat synpunkter har önskemål om en förändrad lagstiftning avseende redovisning av kommunala bidrag till statlig infrastruktur. Flertalet av dessa vill ha en förändring som möjliggör någon form av periodisering av åtagandet. <SPAN class="ft4">Eskilstuna, Västerås </SPAN>och <SPAN class="ft4">Härnösands kommuner </SPAN>samt <SPAN class="ft4">Västmanlands läns landsting </SPAN>anser att bidrag till infrastrukturåtgärder bör ses som en form av anläggningstillgång som skrivs av under nyttjandeperioden. <SPAN class="ft4">Malmö kommun </SPAN>hävdar att ett kommunalt bidrag till statliga infrastrukturinvesteringar bör kunna periodiseras under en längre tidsperiod och att metoden för att åstadkomma detta utan att ge avkall på grundläggande redovisningsprinciper bör bli föremål för utredning. <SPAN class="ft4">Banverket </SPAN>föreslår att den väckta frågan görs föremål för en särskild utredning. Verket hävdar att det är angeläget att eventuella hinder för medfinansiering undanröjs.</P> <P class="p233 ft7">Ett mindre antal av remissinstanserna vill utforma medfinansieringen på ett sådant sätt att kostnader ska kunna redovisas över en längre period genom årliga driftbidrag.</P> <P class="p222 ft18">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning och kompletterande normering klassificeras finansiellt stöd till annan huvudmans investering som bidrag och ska kostnadsföras i bidragsgivarens redovisning. Detta innebär att sådana bidrag ska resultatredovisas i sin helhet redan när den ekonomiska händelsen äger rum, dvs. när avtalen undertecknas. Eftersom redovisningen inte bara ska ligga till grund för beslut om enhetens framtida utveckling utan också för utkrävande av ansvar är kravet på kontroll över resurser som aktiveras fundamental, dvs. huvudmannen ska ha beslutsrådighet över tillgångens nyttjande och användning. Att redovisa bidrag till infrastrukturella investeringar som en kostnad i resultaträkningen, med en minskad soliditet som följd, har den fördelen att det ger ett tillräckligt informationsunderlag för att bedöma enhetens framtida utveckling och för att utkräva ansvar.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p235 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">41</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <P class="p82 ft7">En knapp majoritet av remissinstanserna anger att nuvarande Prop. 2008/09:21 lagstiftning inte behöver förändras. Några anser att möjligheterna inom</P> <P class="p144 ft7">ramen för nuvarande regelverk bör ses över, t.ex. genom att möjliggöra avsättningar under en flerårsperiod.</P> <P class="p50 ft3">Nästan hälften av remissinstanserna uttrycker önskemål om en förändring av nuvarande lagstiftning avseende redovisning av kommunala bidrag till statlig infrastruktur. Några vill se en förändring som gör att utgiften kan hanteras i balansräkningen, andra vill möjliggöra periodisering på annat sätt. Flera remissinstanser föreslår att den väckta frågan görs föremål för en särskild utredning.</P> <P class="p145 ft7">Eftersom remissinstanserna är splittrade i sina bedömningar anser regeringen att det krävs ytterligare utredning om och i så fall på vilket sätt redovisningslagstiftningen bör förändras. Av remissinstansernas synpunkter framgår dock att detta är en angelägen fråga för många kommuner och landsting, varför regeringen anser att utredningen bör tillsättas skyndsamt.</P> <P class="p256 ft14"><SPAN class="ft14">6.3</SPAN><SPAN class="ft15">Högskoleverksamhet</SPAN></P> <P class="p257 ft18"><SPAN class="ft18">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft45">Ansvarsfördelning för högskoleverksamhet</SPAN></P> <P class="p52 ft3">Staten är ansvarig för den verksamhet som bedrivs på högskoleområdet. Det är riksdag och regering som bestämmer vilka regler som ska gälla och hur resurserna ska fördelas. Sammanlagt finns det 61 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare som ger högskoleutbildning i Sverige.</P> <P class="p207 ft3">Enskild utbildningsanordnare är, enligt 1 § lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, en enskild fysisk eller juridisk person som med examenstillstånd anordnar utbildning på högskolenivå. Således är utbildningsanordnaren någon annan än stat eller kommun. Vilka enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina beslutas av regeringen och de examina som avses är sådana som regeringen enligt vad som anges i högskolelagen (1994:1434) meddelat föreskrifter om. För tillstånd för enskilda utbildningsanordnare att utfärda examina ska utbildningen uppfylla kraven i 1 kap. högskolelagen. Universitetens och högskolornas huvudsakliga uppgifter är enligt 1 kap. 2 § högskolelagen att bedriva utbildning och forskarutbildning, samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Vidare har de statliga universiteten och högskolorna ansvar för bl.a. högskolebibliotek och studievägledning. De ska även ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård och de ska bistå funktionshindrade studenter för att underlätta deras studier. Sådana frågor är inte reglerade såvitt gäller enskilda utbildningsanordnare.</P> <P class="p258 ft7">Enligt 1 kap. 10 § högskolelagen får kommuner och landsting anordna högskolor endast med regeringens medgivande. I och med att huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna övergick från landstingen och Gotlands kommun till staten 2002 finns inga kommunala högskolor. Bakgrunden till förstatligandet var att regeringen ansåg att högre utbildning var en nationell angelägenhet och att staten har ett ansvar för</P> <P class="p259 ft3">42</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="p43dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032143x1.jpg/" id="p43img1"> </DIV> <P class="p226 ft5">att högskoleutbildning av hög kvalitet och på lika villkor bedrivs inom Prop. 2008/09:21 samtliga samhällssektorer (prop. 2000/01:71, s. <NOBR>26–27).</NOBR></P> <P class="p260 ft17"><SPAN class="ft37">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft60">Utvidgad kompetens för kommuner och landsting att lämna bidrag till högskoleverksamhet</SPAN></P> <P class="p261 ft7"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Kommuner och landsting får lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor eller av en enskild utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda vissa examina.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td89"><SPAN class="p216 ft3"><SPAN class="ft18">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">förslag.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td115"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td116"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p35 ft18">Remissinstanserna:</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td75"><SPAN class="p115 ft3">Majoriteten</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p3 ft3">av remissinstanserna</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td106"><SPAN class="p216 ft3">tillstyrker</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft4"><SPAN class="ft3">förslaget. </SPAN>Juridiska fakulteten vid Lunds universitet <SPAN class="ft3">avstyrker dock med</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">motiveringen att bidrag till högskoleverksamhet bör bedömas utifrån den</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">generella kompetensregeln i 2 kap. 1 § KL. <SPAN class="ft4">Konkurrensverket </SPAN>får anses</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">avstyrka då verket anför att utredningens undersökning och analys av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">effekterna av förslagen är otillräcklig som underlag för statsmakternas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">beslut. Då frågorna har koppling till Ansvarskommitténs arbete bör</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">förslagen hanteras vidare inom ramen för beredningen av kommitténs</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">slutbetänkande. <SPAN class="ft4">Företagarna </SPAN>avstyrker också förslaget med motiveringen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">att större delen av utbildningsväsendet är under utredning samt då</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">Ansvarskommittén föreslagit förändringar i ansvarsfördelningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">avseende utbildning. Några remissinstanser (<SPAN class="ft4">Samverkansorganet i</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft4">Kronobergs län<SPAN class="ft3">, </SPAN>Regionförbundet Södra Småland, SmåKom <SPAN class="ft3">samt </SPAN>Lunds,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3"><SPAN class="ft4">Varas </SPAN>och <SPAN class="ft4">Trollhättans kommuner</SPAN>) avstyrker med motiveringen att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">förslaget riskerar att leda till att finansieringsansvaret flyttas från staten</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">till kommunerna utan att motsvarande ekonomiska resurser följer med.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft4"><SPAN class="ft3">Flera remissinstanser (</SPAN>Malmö, Göteborgs, Lycksele, Piteå, Falkenbergs,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft4">Lindesbergs, Helsingborgs, Umeå <SPAN class="ft3">och </SPAN>Storumans kommuner<SPAN class="ft3">) som</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">tillstyrker eller inte tar ställning till förslaget betonar att det är viktigt att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">stödet är frivilligt och att det inte av staten får användas som ett sätt att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">övervältra sådana kostnader på kommunerna som staten bör stå för.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">Förutom dessa principiella invändningar mot förslaget framförs</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft3">följande invändningar.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td115"><SPAN class="p218 ft3">Flera</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td117"><SPAN class="p3 ft3">remissinstanser, däribland</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p216 ft4">Sveriges</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3"><SPAN class="ft4">Kommuner och Landsting </SPAN>(<SPAN class="ft4">SKL</SPAN>), framför att det är oklart vad som avses</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">med ”högskoleutbildning” när det gäller bistånd med stödfunktioner och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">infrastruktur. Det framgår inte om sådant bistånd kan lämnas till enskilda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">utbildningssamordnare. <SPAN class="ft4">Länsrätten i Skåne län </SPAN>anser att det kan bli</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">tolkningsproblem vid projekt med andra privata aktörer än enskilda</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">utbildningssamordnare. Flera remissinstanser, däribland SKL, anser att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">utredningen gjort en alltför knapphändig analys av bestämmelsens</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">förenlighet med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Flera remissinstanser (bl.a. <SPAN class="ft4">Storumans </SPAN>och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3"><SPAN class="ft4">Lycksele kommuner) </SPAN>instämmer i utredningens uttalanden att s.k.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">förlustgarantier samt ansvaret för utveckling av utbildningar,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">undervisning och examination inte ingår i vad som avses med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">bestämmelsen. Dock anför <SPAN class="ft4">Högskoleverket </SPAN>tvärtom att bestämmelsens</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">ordalydelse skulle kunna tolkas så att kommuner får ingå</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p3 ft3">överenskommelse med</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td115"><SPAN class="p3 ft3">lärosäten</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td116"><SPAN class="p113 ft3">om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td118"><SPAN class="p216 ft3">s.k. förlustgaranti. Vidare utgår</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p13 ft3">43</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_44"> <P class="p205 ft7">verket från att bestämmelsen innebär att kommuner får lämna bidrag till Prop. 2008/09:21 utveckling av utbildning. Flera remissinstanser <SPAN class="ft61">(</SPAN>bl.a<SPAN class="ft42">. Myndigheten för</SPAN></P> <P class="p144 ft42">nätverk och samarbete inom högre utbildning<SPAN class="ft7">) instämmer i utredningens uttalanden att det är skäligt att lärosätena täcker en del av kostnaderna för stödfunktioner och infrastruktur genom anslagen för grundutbildning. </SPAN>Högskoleverket <SPAN class="ft7">däremot anför att verket utgår från att lärosäten kommer att vara fria att själva komma överens med kommuner i vilken mån de vill täcka sådana kostnader via anslagen för grundutbildning.</SPAN></P> <P class="p179 ft18">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p262 ft4">Regleringen av högre utbildning</P> <P class="p52 ft3">Enligt 2 kap. 1 § högskolelagen beslutar riksdagen vilka statliga högskolor som ska finnas och av bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100) framgår att det finns 14 universitet och 22 högskolor. Universitet har rätt att utfärda examina på forskarnivå. Vid högskolor får examina på forskarnivå avläggas inom de vetenskapsområden som regeringen bestämt får finnas vid högskolan (2 kap. <NOBR>4–12</NOBR> §§ högskolelagen). Ett <NOBR>20-tal</NOBR> enskilda utbildningsanordnare har i enlighet med lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina tillstånd att utfärda olika examina. Bland dessa får examina på forskarnivå utfärdas vid Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.</P> <P class="p263 ft3">Verksamheten vid universitet och högskolor finansieras till stor del med statliga anslag. Även de flesta enskilda utbildningsanordnare finansierar sin verksamhet med statliga anslag. Anslagen för utbildning på grund- och avancerad nivå tilldelas huvudsakligen enligt vissa principer som utgår från nationella ersättningsnivåer per helårsstudent och helårsprestation. Ersättningsnivån varierar beroende på utbildningsområde. Regeringen beslutar hur mycket av grundutbildningsanslaget som ska utgöra det takbelopp som anger vad ett universitet eller en högskola högst kan få avräkna. En stor del av den statligt finansierade forskningen sker vid universitet och högskolor. Fördelningen av de statliga anslagen för utbildning på forskarnivå och forskning anges i lärosätenas regleringsbrev. Där anges också hur anslaget ska fördelas mellan de olika vetenskapsområdena. Universiteten och högskolorna kan också få externa medel från t.ex. EU, forskningsråd, stiftelser, kommuner, landsting och privata företag.</P> <P class="p264 ft4">Bidrag från kommuner till universitet och högskolor</P> <P class="p48 ft3">Enligt 1 kap. 2 § högskolelagen är universitetens och högskolornas huvudsakliga uppgifter att bedriva utbildning och forskning, samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Sedan slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> har en utbyggnad skett av antalet högskolor. Denna utbyggnad har lett till ett ökat samarbete mellan kommuner och lärosäten. Bidrag från kommunerna har bl.a. gått till forskning, professurer, doktorandtjänster, centrumbildningar och marknadsförings-</P> <P class="p265 ft3">44</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <P class="p152 ft7">insatser, men även infrastruktur och stödfunktioner för Prop. 2008/09:21 högskoleutbildning som bedrivs utanför högskoleorterna.</P> <P class="p157 ft7">De sammanlagda intäkterna för forskning och forskarutbildning vid högskolorna uppgick 2007 till omkring 25,4 miljarder kronor. Ca</P> <P class="p153 ft3">12 miljarder kronor, eller knappt 47 procent, var direkta anslag staten. Ytterligare 6 miljarder kronor, eller 24 procent, av intäkterna kom från olika statliga myndigheter. Privata finansiärer som näringsliv och stiftelser tillförde omkring 4,3 miljarder kronor, eller ungefär 17 procent. Vidare stod <NOBR>EU-medel</NOBR> för ca 1,1 miljarder kronor. Knappt 1 miljard kronor kom från kommuner och landsting (Högskoleverkets årsrapport 2008, rapport 2008:19 R) Högskoleutbildning på annan ort än högskolans huvudort behöver inte alltid vara distansutbildning, utan kan även betecknas som decentraliserad utbildning. På detta sätt har medlemmar i kommuner utan universitet och högskola kunnat ta del av högre utbildning på hemorten. Kostnader som kommunerna har för att på detta sätt hjälpa till med att tillhandahålla högskoleutbildning är t.ex. kostnader för administrativ personal, teknisk utrustning, lokaler, bibliotek, marknadsföring och studiesocialt stöd. Det förekommer också att kommuner ersätter lärosätena för kurser och program, t.ex. för att kunna genomföra kursen utanför campus. I vissa fall bidrar kommunerna även till utvecklingskostnaderna för utbildning som behöver specialanpassas till den lokala arbetsmarknadens behov. Några kommuner tar också genom s.k. förlustgarantier gentemot lärosätena, på sig ansvaret för eventuellt utebliven statlig finansiering om antalet studenter skulle bli färre än planerat. I flera fall ingår genomförandet av en högskoleutbildning i en kommun i en bredare överenskommelse mellan kommunen och lärosätet, där även t.ex. forskningssatsningar eller tillhandahållande av lokaler ingår.</P> <P class="p266 ft4">Nuvarande möjligheter till kommunala bidrag till högskoleverksamhet</P> <P class="p177 ft3">Enligt KL har kommuner och landsting befogenhet att själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Således har kommuner och landsting ingen formell befogenhet att ge bidrag till högskoleverksamhet, eftersom detta är en i huvudsak statlig angelägenhet. Enligt sin ordalydelse kan bestämmelsen uppfattas så att den innebär ett absolut förbud för en kommun att engagera sig ekonomiskt i en sådan verksamhet. I rättstillämpningen har bestämmelsen dock inte getts denna innebörd. Av rättspraxis som är något oklar framgår att avgörande för om ett kommunalt bidrag till högskoleverksamhet anses vara inom den kommunala kompetensen är att det kommunala bidraget står i rimlig proportion till den nytta som åtgärden förväntades medföra för kommunen och dess medlemmar (se bl.a. RÅ 1999 ref. 67). Endast bidrag torde kunna lämnas. Kommuner och landsting kan inte starta någon egen högskoleverksamhet utan regeringens tillstånd.</P> <P class="p267 ft3">45</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p268 ft4">Behov av förtydligande av den kommunala kompetensen att ge bidrag till högskoleverksamhet</P> <P class="p269 ft3">Viktiga satsningar inom kommuners och landstings lokala och regionala utvecklingsarbete är bl.a. insatser för kompetensutveckling eller kunskapsutveckling inom kommunala verksamheter genom generella och riktade bidrag till universitet och högskolor, genom förmedling av högskoleutbildning via lärcentra liksom genom delfinansiering av samverkansprojekt. Medan grundskole- och gymnasieutbildningen är ett kommunalt ansvar är det staten som ska stå för högskoleutbildningen. Kommunerna får inga centralt riktade anslag från riksdagen för sina eventuella bidrag till högskoleverksamhet. Hela anslaget för högskoleutbildning går till universitetet/högskolan medan kommunerna bidrar med att finansiera kostnaderna för bibliotek, sociala insatser, studievägledning, teknisk utrustning och dylikt (ofta genom vuxenutbildningsanslaget). De studerande som inte läser på campus behöver, lika självklart som de som läser vid campus, tillgång till en god studiemiljö och en god vägledning. Kommuner har ett visst ansvar för högskolestudenter, i egenskap av kommunmedlemmar, och behoven av service de har utöver själva undervisningen.</P> <P class="p270 ft4">En kompetensregel för kommunala bidrag till högskoleverksamhet</P> <P class="p271 ft3">Regeringen föreslår en kompetensregel som ger kommuner och landsting möjlighet att lämna bidrag till utbildning och forskning vid statliga universitet och högskolor samt vid enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina, se avsnitt 6.3.2. Regeln utgör således ett undantag från bestämmelsen i 2 kap. 1 § KL, eftersom högskoleverksamheten är ett statligt ansvar. Regeringen vill understryka att det är frivilligt för kommuner och landsting att lämna bidrag och att kommuner och landsting själva beslutar om storleken på ett bidrag. Högskolorna får ingen rätt att kräva att kommunerna ska lämna bidrag. Avsikten med förslaget är inte, såsom flera remissinstanser uttryck farhågor om, att flytta finansieringsansvaret för högskoleverksamhet från staten till kommunerna utan att motsvarande ekonomiska resurser följer med eller att vältra över kostnaderna på kommunerna. Inte heller är avsikten att öppna för en obegränsad kommunal finansiering av högskoleverksamhet. Bestämmelsen ger exempelvis inte kommuner eller landsting kompetens att starta eller driva högskoleverksamhet. Några remissinstanser anser att förslaget bör hanteras inom ramen för Ansvarskommitténs arbete. De förslag som Ansvarskommittén lagt inom detta område handlar om tänkbara framtida förstärkningar av det regionala utvecklingsuppdraget. Tänkbara beståndsdelar skulle bl.a. kunna vara ett sammanhållet regionalt utbildningsuppdrag till anordnare av eftergymnasial utbildning med fokus på yrkesutbildningar. Uppdraget skulle komplettera det nationella grunduppdraget till högskolan och säkerställa en anpassning till det regionala näringslivets och arbetsmarknadens specifika behov. Ansvarskommittén betonar dock att ett sådant förslag kräver fördjupade utredningsinsatser (SOU 2007:10 s. 215f). Regeringen anser att förslaget om kommuners och landstings möjlighet att lämna bidrag till högskoleverksamhet inte</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p75 ft3">46</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p67 ft7">kan avvakta en framtida eventuell utredning. Inte heller är det aktuellt att avvakta de förändringar som sker på utbildningsväsendets område, eftersom förslaget avser en kompetensfråga för kommuner och landsting.</P> <P class="p65 ft3">Den föreslagna bestämmelsen innebär inte något undantag från lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § KL. Om en kommun eller ett landsting lämnar ett bidrag till en högskola eller ett universitet utanför den egna kommunen eller landstinget krävs att det finns en rimlig proportion mellan kommunens kostnader och den nytta som åtgärden kan förväntas medföra för kommunen eller dess medlemmar för att åtgärden ska vara kompetensenlig. Vid en eventuell rättslig prövning är det flera aspekter som har betydelse för proportionalitetsbedömningen. Det ankommer på kommunen att kunna påvisa nyttan med bidraget för kommunen eller kommunmedlemmarna. Det bör därför vara relevant för kommuner att i samband med beslut om bidrag göra en bedömning av bidragets storlek bl.a. i förhållande till kommunens ekonomi, storlek samt hela projektets (eller motsvarande) kostnad, i den utsträckning det är möjligt.</P> <P class="p245 ft3">Enligt utredningens förslag ska kommunerna få ge dels bidrag till utbildning och forskning, dels bidrag till stödfunktioner och infrastruktur för högskoleutbildning. Flera remissinstanser anser att denna uppdelning är oklar. Regeringen delar kritiken och ser inget sakligt skäl till att dela upp möjligheten att lämna bidrag på detta sätt. Enligt regeringens mening ingår i begreppet utbildning bidrag till stödfunktioner och infrastruktur. Genom förslaget ges kommuner och landsting frihet inom lokaliseringsprincipens gränser att besluta vad bidraget ska gå till. Således anser inte regeringen att den föreslagna kompetensregeln i sig hindrar att bidrag kan ges till kostnader för bl.a. utveckling av utbildningar, undervisning och examination samt kostnader för stödfunktioner och infrastruktur som även täcks till viss del av anslagen för grundutbildning. Inte heller hindrar regeln att bidrag kan ges till s.k. förlustgarantier för tomma platser, även om syftet med förslaget i första hand inte är avsett för detta. Däremot står det naturligtvis kommuner och landsting fritt att villkora sitt stöd till att endast avse vissa typer av kostnader när det gäller högskoleutbildning som inte är uppdragsutbildning.</P> <P class="p272 ft7">Förslaget ger enbart den kommunala sektorn en möjlighet att bidra till högskoleverksamhet. Förslaget innebär således inte några ekonomiska åligganden för den kommunala sektorn. Med hänsyn härtill går det inte att göra någon exakt ekonomisk beräkning av förslagets effekter. Det är dock rimligt att anta att den kommunala medfinansieringen åtminstone kommer att uppgå till nuvarande nivåer.</P> <P class="p66 ft4">Bidrag till enskilda utbildningsanordnare</P> <P class="p60 ft3">När det gäller enskilda utbildningsanordnare, t.ex. aktiebolag, torde de vara att betrakta som näringsidkare enligt 2 kap. 8 § KL. Enligt detta lagrum får kommuner och landsting lämna individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare bara om det finns synnerliga skäl. Den föreslagna bestämmelsen utgör därmed en befogenhetsutvidgning i förhållande till 2 kap. 8 § KL. Den föreslagna bestämmelsen avser dock endast sådan utbildningsverksamhet som de enskilda utbildningsanordnarna bedriver i enlighet med lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. När det gäller</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">47</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <P class="p187 ft7">sådana projekt där det ingår andra privata aktörer än sådana enskilda Prop. 2008/09:21 utbildningsanordnare, får en bedömning göras i särskild ordning om ett</P> <P class="p31 ft3">kommunalt bidrag strider mot bestämmelserna i 2 kap. 8 § KL.</P> <P class="p273 ft4">Bidrag till utbildning och EG:s statsstödsregler</P> <P class="p274 ft3">Flera remissinstanser har anfört att det saknas en djupare konsekvensbeskrivning av förslagets förhållande till EG:s statsstödsregler. Generellt vad gäller begreppet statsstöd hänvisas till vad som nedan anförs under avsnitt 7.1.</P> <P class="p275 ft3">EG:s statsstödsregler gäller endast s.k. ekonomisk verksamhet. Begreppet ekonomisk verksamhet påverkas inte av i vilken juridisk form som verksamheten bedrivs eller hur den finansieras (Höfner <NOBR>C-41/90).</NOBR> Ekonomisk verksamhet utövas när varor eller tjänster erbjuds på en marknad (Cisal <NOBR>C-218/00).</NOBR> Nationella utbildningssystem kan sägas fylla en uppgift av allmänt intresse som inte utgör ekonomisk verksamhet (Humble <NOBR>C-263/86</NOBR> och Wirth C 109/92). Därmed omfattas kommunala bidrag till universitet och högskolor med statlig huvudman samt bidrag till enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd normalt inte av EG:s statsstödregler. För det fall stödet avser verksamhet som inte utgör en del av det nationella utbildningssystemet måste kommunen utreda om verksamheten är ekonomisk verksamhet och om så är fallet huruvida stödet är förenligt med EG:s statsstödsregler. För det fall det kan vara fråga om statligt stöd som kan komma att prövas av Europeiska kommissionen har kommunen en skyldighet att upplysa regeringen om åtgärden i enlighet med bestämmelserna i lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr2 td47"><SPAN class="p3 ft1">7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td119"><SPAN class="p220 ft1">Kommunalt stöd till näringslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td47"><SPAN class="p3 ft14">7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td119"><SPAN class="p220 ft14">Nuvarande bestämmelser om stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td89"><SPAN class="p3 ft4">2 kap. 8 § kommunallagen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td89"><SPAN class="p3 ft3">Enligt 2 kap. 8 § första stycket kommunallagen (1991:900), KL, får</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommuner och landsting genomföra åtgärder för att allmänt främja</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">näringslivet i kommunen eller landstinget. Enligt andra stycket i samma</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">lagrum får individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare lämnas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">endast om det finns synnerliga skäl för det. Bestämmelserna reglerar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunernas och landstingens förhållande till den del av näringslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">som traditionellt är förbehållen den enskilda företagsamheten, det som</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kan kallas det egentliga näringslivet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">I motiven till 1948 års kompetensreform framhölls att det fick anses</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">höra till kommunernas befogenhet att allmänt främja näringslivets</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">utveckling inom kommunen. Som exempel på sådana befogenheter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">angavs att ställa i ordning byggklara industriområden med trafikleder,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">stickspår, vatten och avlopp m.m. samt att anskaffa och ställa i ordning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p3 ft3">särskilda</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td119"><SPAN class="p216 ft3">byggnader, där ett flertal verkstäder för hantverk och</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td88"><SPAN class="p13 ft3">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_49"> <P class="p152 ft7">småindustri kunde inrymmas. Sådana och därmed jämförliga åtgärder Prop. 2008/09:21 ansågs p.g.a. sin allmänna natur falla inom kommunernas kompetensområde.</P> <P class="p276 ft3">I förarbetena till den nya kommunallagen uttalades att det inte fanns någon anledning att begränsa kommunernas och landstingens befogenheter vad avser deras allmänt näringsfrämjande insatser, då sådana åtgärder ofta ansågs ha stor betydelse för företagens utveckling och vara ett komplement till statliga insatser (prop. 1990/91:117 s. 32). Som exempel på en allmänt näringsfrämjande åtgärd nämndes i förarbetena att tillhandahålla mark eller teknisk service till företagen. Vidare anfördes att hantverkets och den mindre industrins behov av lokaler kunde tillgodoses under förutsättning att verksamheten inriktades på detta företagarkollektiv i allmänhet. Utanför kompetensen ansågs dock falla individuellt anpassad lokalhållning åt enstaka industriföretag. Andra tillåtna åtgärder ansågs vara kommunala engagemang i utställningar, mässor och annan kollektiv marknadsföring (a. prop. s. 152).</P> <P class="p277 ft3">Individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare får enligt 2 kap. 8 § andra stycket KL bara lämnas om det finns synnerliga skäl för det. Det är således endast i undantagsfall som det finns ett rättsligt utrymme för kommunala stödinsatser. I förarbetena anfördes att i glesbygdsområden kunde bortfall av enskild service, t.ex. avsaknad av en livsmedelsbutik eller en bensinstation, medföra rätt för kommunen att ekonomiskt stödja en innehavare om stödet var nödvändigt för att uppnå en viss minimistandard av kommersiell service åt hushållen. En kommun ansågs även kunna understödja hotellverksamhet, när enskilda personer och företag inte var beredda att göra nödvändiga insatser för att trygga tillgången till hotell i kommunen. När det gäller avgränsningen av tillåtna insatser anfördes i förarbetena att rättstillämpningen måste kunna anpassas till samhällsutvecklingen. Vad som skulle ligga i begreppet synnerliga skäl ansågs således kunna komma att förändras beroende på utvecklingen i samhället (a. prop. s. 152f).</P> <P class="p278 ft4">EG:s statsstödsregler</P> <P class="p174 ft7">EG:s regler om statligt stöd är en del av <NOBR>EG-rättens</NOBR> konkurrensregler. Den grundläggande statsstödsregeln är artikel 87.1 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> I artikeln föreskrivs:</P> <P class="p279 ft35">Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.</P> <P class="p280 ft7">För att ett otillåtet stöd ska anses föreligga enligt artikel 87.1 ska således fyra grundkriterier vara uppfyllda. För det första ska det röra sig om stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel. För det andra ska stödet gynna vissa företag eller viss produktion. För det tredje ska åtgärden snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen.</P> <P class="p281 ft3">49</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p221 ft7">Slutligen ska, för det fjärde, åtgärden påverka handeln mellan medlemsstaterna.</P> <P class="p222 ft3">Vad gäller kravet på offentliga medel innefattar detta stöd som kommer från stat, myndigheter, kommuner och landsting. Även stödåtgärder som kanaliseras genom offentligt ägda bolag och stiftelser eller liknande kan anses utgöra offentliga medel. I kravet att stödet ska gynna vissa företag eller viss produktion ligger dels att åtgärden ska innebära ett ekonomisk fördel för mottagaren, dels att åtgärden ska vara selektiv. När det gäller frågan om en åtgärd innebär en ekonomisk fördel har <NOBR>EG-domstolen</NOBR> i sin dom i mål <NOBR>C-39/94,</NOBR> SFEI m.fl. (REG 1996, s. I- 3547), slagit fast att det, för att det ska kunna bedömas om en statlig åtgärd utgör stöd, måste avgöras om det mottagande företaget får ekonomiska fördelar som det inte skulle ha erhållit enligt normala marknadsmässiga villkor. Vad gäller kravet på att åtgärden ska vara selektiv är tröskel i realiteten låg, även stöd till hela branscher kan omfattas, vilket även får anses framgå direkt av fördragstexten. Avseende rekvisitet att åtgärden ska snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen ska det vara fråga om en märkbar påverkan på konkurrensen. Tröskeln för att finna en konkurrenssnedvridning har dock i praktiken visat sig vara låg. Slutligen vad avser rekvisitet att stödet ska påverka handeln mellan medlemsstaterna är de flesta varor och tjänster föremål för handel mellan medlemsstaterna och därför kan nästan all företagsverksamhet eller ekonomisk aktivitet på ett eller annat sätt påverka handeln mellan medlemsstaterna. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har slagit fast att ett stöds relativt obetydliga belopp eller det mottagande företagets relativt ringa storlek inte på förhand utesluter möjligheten att handeln mellan medlemsstaterna påverkas. Även relativt obetydliga belopp kan nämligen påverka konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna (jfr. mål <NOBR>C-372/97</NOBR> Italien mot kommissionen, REG 2004 <NOBR>I-3679</NOBR> och mål 298/00 P Italien mot kommissionen REG 2004 <NOBR>I-4087).</NOBR></P> <P class="p282 ft3">EG:s regelverk om statsstöd bygger således på en förbudsprincip där statsstöd som utgångspunkt är otillåtet. I <NOBR>EG-fördraget</NOBR> anges dock ett antal undantag från denna förbudsprincip. I artiklarna 87.2 och 87.3 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> finns vissa undantag från artikel 87.1 för stöd som är, respektive kan anses, förenligt med den gemensamma marknaden. Kommissionen har utvecklat omfattande riktlinjer och i vissa fall sekundärlagstiftning avseende undantag från statsstödsreglerna. De regler som har störst betydelse för kommuner och landsting kan anses vara reglerna om s.k. allmänt gruppundantag avseende bl.a. regionalt investeringsstöd och stöd till små och medelstora företag (kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget), reglerna om stöd för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (Meddelande från kommissionen, EGT C 244, 1.10.2004, s. 2−17) samt reglerna om försumbart stöd (kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> på stöd av mindre betydelse). Enligt reglerna om försumbart stöd är det tillåtet att ge stöd som kvantitativt är så lågt att det inte medför att samhandeln påverkas negativt. Stödet får maximalt uppgå till 200 000 euro per företag under en treårsperiod.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p194 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p75 ft3">50</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="p51dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032151x1.jpg/" id="p51img1"> </DIV> <P class="p283 ft7">Bestämmelserna om statsstödsreglerna måste läsas tillsammans med Prop. 2008/09:21 <NOBR>EG-fördragets</NOBR> bestämmelser om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse,</P> <P class="p203 ft3">i artikel 86.2 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> som lyder:</P> <P class="p284 ft35">Företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller som har karaktären av fiskala monopol ska vara underkastade reglerna i detta fördrag, särskilt konkurrensreglerna, i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs. Utvecklingen av handeln får inte påverkas i en omfattning som strider mot gemenskapens intressen.</P> <P class="p285 ft7">Utmärkande för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är att det i dessa fall finns ett större spelrum för offentlig finansiering än vad som annars gäller enligt EG:s statsstödsregler.</P> <P class="p157 ft3">Till EG:s regelverk om statsstöd är även kopplat en skyldighet att anmäla (notifiera) statsstöd till Europeiska kommissionen enligt artikel</P> <P class="p203 ft3">88.3 <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> som lyder:</P> <P class="p286 ft35">Kommissionen ska underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Om den anser att någon sådan plan inte är förenlig med den gemensamma marknaden enligt artikel 87, ska den utan dröjsmål inleda det förfarande som anges i punkt 2. Medlemsstaten i fråga får inte genomföra åtgärden förrän detta förfarande lett till ett slutgiltigt beslut.</P> <P class="p285 ft3">Av 6 § lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler följer att kommuner och landsting är skyldiga att lämna upplysningar till regeringen, genom Näringsdepartementet, om alla former av stöd som planeras och som kan bli föremål för prövning av Europeiska kommissionen. Den kommun eller landsting som är ansvarig för stödåtgärden ska göra en första bedömning huruvida den planerade åtgärden utgör statsstöd. Samråd bör regelmässigt ske med Näringsdepartementet. Om åtgärden bedöms utgöra statsstöd ska anmälan förberedas av kommunen eller landstinget. Anmälan skickas till Näringsdepartementet som granskar den och skickar den till kommissionen.</P> <P class="p287 ft3">Statsstöd som är oförenligt med fördraget måste återbetalas med ränta. Det är medlemsstaten som ska se till att återbetalning sker. Kravet på återbetalning har tolkats strängt av <NOBR>EG-domstolen</NOBR> och medlemsstaterna har inget skönsmässigt utrymme att bedöma om återbetalning är en lämplig åtgärd. Om inte återbetalning sker kan medlemsstaten förvänta sig att kommissionen inleder ett formellt granskningsförfarande med stöd av artikel 88.2 <NOBR>EG-fördraget.</NOBR></P> <P class="p288 ft63"><SPAN class="ft14">7.2</SPAN><SPAN class="ft62">Förhållandet mellan 2 kap. 8 § KL och EG:s statsstödsregler</SPAN></P> <P class="p289 ft5"><SPAN class="ft17">Regeringens bedömning: </SPAN>Det finns inte behov av att ändra bestämmelserna i 2 kap. 8 § kommunallagen på grund av bestämmelserna om statligt stöd i <NOBR>EG-rätten</NOBR></P> <P class="p290 ft3">51</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft7"><SPAN class="ft19">Utredningens bedömning: </SPAN>Överensstämmer i sak med regeringens bedömning.</P> <P class="p73 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de remissinstanser som besvarat remissen i denna del tillstyrker bedömningen eller lämnar den utan erinran. Flera remissinstanser, däribland <SPAN class="ft4">Kammarrätten i Stockholm, Kommerskollegium </SPAN>och <SPAN class="ft4">Stockholms kommun</SPAN>, anser dock att då det finns ett informationsunderskott om <NOBR>EG-rätten</NOBR> på statsstödsområdet bör en uttrycklig hänvisning till artikel 88.3 <NOBR>EG-fördraget</NOBR> eller till 6 § lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapens konkurrens- och statsstödsregler, införas i 2 kap. 8 § KL. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>anser emellertid att då kommunerna generellt är bundna av <NOBR>EG-rätten,</NOBR> saknas det anledning att i just 2 kap. 8 § KL göra en sådan hänvisning. <SPAN class="ft4">Tingsryds kommun </SPAN>instämmer inte i bedömningen med motiveringen att parallella system bör undvikas och att KL så långt det är möjligt bör anpassas till <NOBR>EG-rätten,</NOBR> i vart fall inom de områden där kommunerna kan ges möjlighet att tillämpa de generösare reglerna. <SPAN class="ft4">Umeå universitet </SPAN>delar inte utredarens bedömning och anför till stöd härför bl.a. följande. Ett kommunalt beslut att med stöd av 2 kap. 8 § andra stycket KL stödja en verksamhet som inte följer de regler som ska användas vid en kommersiell transaktion kan innebära ett brott mot såväl statsstödsreglerna som den <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> likabehandlingsprincipen. Det nya stycke som utredningen föreslagit i 2 kap. 8 § träffar över huvud taget inte överlåtelser utan tar endast sikte på upplåtelser. Det är därför principiellt fel att säga att bestämmelserna i 2 kap. 8 § KL är förenliga med gemenskapsrättens bestämmelser om statligt stöd.</P> <P class="p291 ft18">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p292 ft4">Förhållandet mellan 2 kap. 8 § KL och EG:s statsstödsregler</P> <P class="p64 ft3">2 kap. 8 § KL och EG:s statsstödsregler har vissa likheter såvitt gäller grundinställningen till stöd till företag. De svenska förarbetena präglas, liksom <NOBR>EG-rätten,</NOBR> av en restriktiv hållning till stödåtgärder, samtidigt som både nationell rätt och <NOBR>EG-rätten</NOBR> medger stöd för att överbrygga marknadsmisslyckanden. Kommunallagen medger åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget och därmed finns det en övergripande (om än inte absolut) parallellitet med EG- rättens selektivitetskriterium.</P> <P class="p225 ft3">Trots dessa likheter får dock skillnaderna mellan regelverken anses betydande. Själva stödbegreppet har tolkats extensivt inom <NOBR>EG-rätten</NOBR> och omfattar olika former av gynnande som enligt 2 kap. 8 § KL inte betraktats som stöd. Som exempel kan nämnas försäljning av mark enligt en lågprispolitik. Vidare omfattar det principiella förbudet mot statsstöd i artikel 87 <NOBR>EG-fördraget</NOBR> även stöd till bolag som ägs av kommun och landsting medan 2 kap. 8 § KL endast reglerar stöd till näringslivet i traditionell mening. Inom <NOBR>EG-rätten</NOBR> kan en mottagare av otillåtet stöd vara såväl ett privatägt företag som ett företag som ägs av en kommun eller ett landsting. Stödgivning som kanaliseras genom offentligägda bolag, stiftelser eller liknande kan enligt fast praxis från <NOBR>EG-domstolen</NOBR> anses ske med statliga medel. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har framhållit att förmåner som ges direkt eller indirekt med hjälp av statliga medel betraktas som</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p75 ft3">52</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p67 ft3">stöd, och då inbegrips inte endast stöd som ges direkt av staten utan också stöd som ges av offentliga eller privata organ som utsetts eller inrättats av staten, kommuner eller landsting. Å andra sidan anses stöd under vissa beloppsgränser inte påverka samhandeln eller snedvrida konkurrensen och omfattas därför av kommissionens undantag för försumbart stöd, medan 2 kap. 8 § KL inte innefattar några motsvarande tröskelvärden. Undantagsmöjligheterna är sammantaget påtagligt mer generösa inom <NOBR>EG-rätten</NOBR> än enligt 2 kap. 8 § KL och dess rekvisit ”synnerliga skäl”.</P> <P class="p293 ft3">Kommuner och landsting kan enligt kommunallagen genomföra stödåtgärder direkt efter det att beslut har fattats i laga ordning, dock kan sådana beslut ogiltigförklaras efter laglighetsprövning i förvaltningsdomstol. Överklagandet ska ha kommit in inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens eller landstingets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. <NOBR>EG-rätten</NOBR> bygger däremot på en princip om förhandskontroll. Åtgärder som klassificeras som stöd måste, som beskrivits ovan, anmälas till Europeiska kommissionen och godkännas innan de sätts i verket, såvida de inte omfattas av något gruppundantag. Då är åtgärderna automatiskt undantagna, utan föregående anmälan. De förfaranden som är förknippade med anmälningsskyldigheten innebär en tydlig processuell skillnad jämfört med kommunallagen. För illegala stöd enligt <NOBR>EG-rätten</NOBR> gäller även en preskriptionstid på 10 år.</P> <P class="p294 ft4">Finns det behov av att anpassa kommunallagen till <NOBR>EG-rätten?</NOBR></P> <P class="p64 ft7">Som framgått av avsnittet ovan är skillnaderna mellan 2 kap. 8 § KL och <NOBR>EG-rättens</NOBR> statsstödsregler i vissa avseenden betydande.</P> <P class="p73 ft3">I de fall där 2 kap. 8 § KL får anses uppställa mer restriktiva villkor för stöd till enskilda företag än EG:s statsstödsregler skulle ett alternativ kunna vara att utvidga möjligheterna till stöd i enlighet med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Den svenska mer restriktiva synen på kommunala stödinsatser till enskilda företag har dock sin grund i den svenska traditionen av ett övergripande statligt ansvar för näringspolitiken. Dessutom skulle en utvidgning kunna komma att innebära att den kommunala kompetensen vad gäller stöd till enskilda företag skulle variera i landet, vilket vore främmande i det svenska systemet. Fler stödprogram skulle också behöva anmälas till Europeiska kommissionen vilket skulle innebära en utökning av antalet myndigheter som hanterar statsstödsreglerna. Detta skulle ställa krav på mer kontroll, vilket i sin tur även skulle kunna medföra olika praktiska problem. Sammantaget finns det enligt regeringen flera skäl för att inte vidga den kommunala kompetensen vad gäller stöd till enskilda näringsidkare i enlighet med <NOBR>EG-rättens</NOBR> statsstödsregler.</P> <P class="p246 ft3">I vissa speciella fall skulle det kunna förekomma att stöd är möjligt enligt 2 kap. 8 § första eller andra stycket KL, men att EG:s statsstödsregler innebär en ytterligare inskränkning i möjligheterna att utge stöd. I dessa situationer är dock stödmyndigheten redan i dag skyldig att göra en första bedömning av huruvida EG:s statsstödsregler skulle kunna innebära en ytterligare inskränkning i möjligheterna att utge stöd. Om så bedöms vara fallet ska åtgärden notifieras till Europeiska kommissionen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">53</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="p54dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032154x1.jpg/" id="p54img1"> </DIV> <P class="p205 ft7">Mot denna bakgrund anser inte regeringen att en ändring behöver göras i Prop. 2008/09:21 2 kap. 8 § KL som innebär ytterligare inskränkningar i den kommunala</P> <P class="p295 ft3">kompetensen. För att tydliggöra skyldigheten hos kommuner och landsting att göra en prövning av EG:s statsstödsregler skulle dock en möjlighet kunna vara att i 2 kap. 8 § KL föra in en hänvisning till statsstödsreglerna eller till reglerna om notifiering i 6 § lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler. En sådan hänvisning skulle vara en fördel ur informationssynpunkt. Det kan emellertid konstateras att såväl <NOBR>EG-fördraget</NOBR> som lagen om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler utgör gällande rätt. Kommuner och landsting är därmed redan i dag generellt skyldiga att följa dessa bestämmelser. Det framstår därför, enligt regeringens mening, inte som lämpligt att i enbart det nu aktuella lagrummet i kommunallagen föra in en uttrycklig hänvisningsbestämmelse till <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P> <P class="p164 ft3">Sammanfattningsvis anser således regeringen att det visserligen finns skillnader mellan EG:s statsstödsregler och 2 kap. 8 § KL men att några förändringar inte bör göras i den svenska lagstiftningen till följd av detta. Det finns inte heller något hinder mot att dessa två regelsystem även fortsättningsvis tillämpas parallellt. 2 kap. 8 § KL ger svar på frågan om en planerad stödåtgärd över huvud taget ligger inom den kommunala kompetensen. Om så inte är fallet, saknas det anledning att företa en prövning av stödåtgärden i förhållande till EG:s statsstödsrätt. Enligt EG- rätten finns inte hinder mot att en medlemsstat föreskriver mer restriktiva villkor för kommuner och landsting att ge stöd än vad som följer av gemenskapens statsstödsregler. Om en planerad stödåtgärd däremot ligger inom vad som är möjligt enligt 2 kap. 8 § KL, måste kommunen eller landstinget även utreda huruvida stödet är förenligt med EG:s statsstödsregler. För det fall det kan vara fråga om statligt stöd som kan komma att prövas av Europeiska kommissionen har kommunen en skyldighet att upplysa regeringen om åtgärden i enlighet med bestämmelserna i lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler.</P> <P class="p296 ft63"><SPAN class="ft14">7.3</SPAN><SPAN class="ft64">Utvidgad kompetens för kommuner att tillhandahålla lokaler</SPAN></P> <P class="p297 ft7"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag</SPAN>: Kommuner får tillgodose små företags behov av lokaler i kommunen under förutsättning att verksamheten inriktas på företagarkollektivet i allmänhet. Om det finns särskilda skäl får kommuner tillgodose enskilda företags behov av lokaler i kommunen. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grunder.</P> <P class="p298 ft3"><SPAN class="ft18">Utredningens förslag</SPAN>: Den Kommunala kompetensutredningen lämnade två förslag avseende lokaler, ett huvudförslag och ett alternativförslag. Enligt utredningens huvudförslag ges kommunerna en utökad kompetens att tillhandahålla lokaler för uthyrning till företag under förutsättning att marknadshyra tillämpas. Utredningens alternativa</P> <P class="p83 ft3">förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.</P> <P class="p151 ft3">54</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p222 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de remissinstanser som besvarat remissen i denna del tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan erinran. Av de remissinstanser som är positiva till förslaget förordar en majoritet huvudförslaget. Ett antal remissinstanser är emellertid negativa till såväl huvudförslaget som alternativförslaget.</P> <P class="p232 ft3"><SPAN class="ft4">Konkurrensverket </SPAN>anför bl.a. att kommunerna redan i dag har stora möjligheter att bidra till det lokala näringslivets lokalförsörjning. Vad gäller alternativförslaget behövs en rättsutredning för att precisera förslagets omfattning, inriktning och vad som avses med ”särskilda skäl”. <SPAN class="ft4">Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, </SPAN>anser att utredningen inte tillräckligt har analyserat konsekvenserna av förslagen. Närings- och regional utvecklingspolitik är en fråga för staten och det vore olyckligt att låta enskilda kommuner konkurrera med lokaler. På många orter skulle principen med marknadspris vara svår att tillämpa, då en egentlig marknad saknas och ett kommunalt engagemang har en stor inverkan på marknadspriset. <SPAN class="ft4">Malmö, Umeå </SPAN>och <SPAN class="ft4">Linköpings kommuner </SPAN>anför bl.a. att de instämmer i utredningens bedömning att lokalfrågan är en infrastrukturfråga, inte en fråga om stöd. <SPAN class="ft4">Malmö kommun </SPAN>anför vidare att alternativförslaget har ett för snävt tillämpningsområde. Kommunen vill poängtera att verksamhet med groddföretag (inkubatorverksamhet) i allt väsentligt torde falla in under 2 kap. 8 § första stycket KL. <SPAN class="ft4">Sveriges KommunalJuridiska förening </SPAN>samt <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>anför bl.a. att bestämmelsen möjligen kan ge intryck av att EG:s statstödsregler kan anses ha iakttagits redan genom att marknadshyra tillämpats, vilket inte är korrekt. <SPAN class="ft4">Falkenbergs, Tingsryds </SPAN>och <SPAN class="ft4">Umeå kommuner </SPAN>anför att möjligheten att tillhandahålla lokaler är särskilt viktig för orter där lokalmarknaden är begränsad och utgör hinder för företagsetablering. <SPAN class="ft4">Avesta, Fagersta, Hedemora, Norberg </SPAN>och <SPAN class="ft4">Skinnskattebergs kommuner </SPAN>anför att det nuvarande regelverket är långtifrån tillräckligt. Lokalförsörjningen är inte sällan en väsentlig näringslivsfrämjande åtgärd för att attrahera etableringar. Det är därför av stor vikt, särskilt för kommuner utanför storstads- och universitetsregioner, att ha befogenhet att inom rimliga ramar tillhandahålla lokaler som efterfrågas av näringslivet. <SPAN class="ft4">Företagarna </SPAN>anför, vad gäller huvudförslaget, att kommunerna redan i dag har goda möjligheter att tillhandahålla lokaler till näringslivet och att det finns allvarliga och principiella risker ur konkurrenssynvinkel med detta förslag. Enskilda privata fastighetsägare kan få svårt att klara av konkurrensen från kommunala fastighetsägare. Förslagen kan vidare leda till en utveckling där kommunerna i större utsträckning, genom deltagande i riskfyllda fastighetssatsningar, försöker locka företag till sig. Företagarna tillstyrker dock alternativförslaget, under förutsättning att det i lagen klargörs att det bara ska gälla i situationer där den privata fastighetsmarknaden inte förmår täcka efterfrågan och att marknadshyra tillämpas i dessa fall. En analys av förslagets effekter bör göras för att säkerställa att konkurrenssnedvridning inte uppstår genom förslaget. Det är viktigt att begränsa kommunernas möjligheter att agera till situationer av nödlösningskaraktär där det visat sig inte finnas någon privat marknad. <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv </SPAN>anför bl.a. att stöd till enskilda företag kan få allvarliga konkurrenssnedvridande effekter och riskerar att leda till att mindre effektiva företag kan hållas under armarna samtidigt som</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p235 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">55</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_56"> <P class="p205 ft7">effektiva företag hämmas i sin utveckling. Särskilt på marknaden för Prop. 2008/09:21 kommersiella lokaler riskerar förslaget att få negativa effekter.</P> <P class="p144 ft3">Drivkraften för fastighetsföretag att tillhandahålla sådana lokaler kan minska på orter där kommunen gör detta själv. Den möjlighet som redan finns att bistå det lokala näringslivet med lokaler är fullt tillräcklig. <SPAN class="ft4">Almega </SPAN>anför att den nu befintliga lagstiftningen är fullt tillräcklig för ändamålet att förse näringslivet med lokaler. Utredningen har inte tittat på vilka effekter detta kommer att ha på den kommersiella fastighetsmarknaden eller för den kommunala ekonomin. En risk är att de privata marknadsaktörerna lämnar kommunen och ersätts av ett kommunalt skattefinansierat monopol. <SPAN class="ft4">Näringslivets Regelnämnd </SPAN>anför att stöd till enskilda företag vad avser lokaler bör tillämpas mycket restriktivt eftersom det kan leda till konkurrenssnedvridande effekter och att det inte kan garanteras att tillämpningen av regleringen blir konkurrensneutral. <SPAN class="ft4">Länsrätten i Skåne län </SPAN>anför att förslagen kan komma att medföra ett större antal mål där det blir aktuellt med tolkning av EG- rättens statsstödsregler. Svåra tolkningsproblem kan uppkomma för domstolarna. Om alternativförslaget genomförs uppkommer frågan hur avgränsningen till små företag ska ske. <SPAN class="ft4">Stockholms kommun </SPAN>anför bl.a. att med beaktande av kommunernas och det fria näringslivets olika roller bör någon utvidgning av kommunens kompetens inte ske på detta område.</P> <P class="p299 ft18">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p42 ft4">Allmänt näringslivsfrämjande åtgärder i fråga om lokaler</P> <P class="p149 ft3">Som framgått av avsnitt 7.1 angavs i förarbetena till kommunallagen som exempel på en åtgärd som kunde vara allmänt näringsfrämjande att tillgodose hantverkets och den mindre industrins behov av lokaler, under förutsättning att verksamheten inriktas på företagarkollektivet i allmänhet. Förarbetsuttalandet bygger på äldre förarbetsuttalanden och rättspraxis. Vid denna tid var det vanligt att kommuner uppförde hantverks- och industrihus på sina industriområden för att bereda hyreslokaler åt kredit- och kapitalsvaga småföretag. Att det fortfarande ligger inom ramen för kompetensen att bygga småindustri- och hantverkshus förefaller klart. Sedan dess har dock andra typer av företag och verksamheter vuxit fram och antalet småföretag har ökat betydligt inom tjänstesektorn. Var gränserna går för den kommunala kompetensen i detta hänseende är enligt regeringens mening inte helt klart.</P> <P class="p300 ft3">Regeringen kan inte se några skäl till varför åtskillnad bör göras mellan små företag med olika inriktning. Enligt regeringens mening framstår det tvärtom som rimligt att det bör vara kompetensenligt för kommunerna att bidra med lokalhållning till små företag, oavsett inriktning, under förutsättning att verksamheten inriktas på företagarkollektivet i allmänhet. En förtydligande bestämmelse bör därför införas att kommunerna får tillgodose små företags behov av lokaler i kommunen under förutsättning att verksamheten inriktar sig på företagarkollektivet i allmänhet (se 3 kap. 6 § första stycket förslaget till lag om vissa kommunala befogenheter). Verksamhet enligt denna bestämmelse ska</P> <P class="p301 ft3">56</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <P class="p76 ft5">ske på affärsmässiga grunder (se vidare nedan och 1 kap. 3 § förslaget till Prop. 2008/09:21 lag om vissa kommunala befogenheter).</P> <P class="p59 ft4">Enskilda företags behov av lokaler</P> <P class="p143 ft3">Vad gäller möjligheten att tillhandahålla lokaler till enskilda, både större och mindre, näringsidkare kan sådant stöd enligt 2 kap. 8 § KL endast lämnas om synnerliga skäl föreligger. Det är således endast i undantagsfall som det finns ett rättsligt utrymme för kommunala stödinsatser.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p216 ft3">Det är generellt sett inte en uppgift för kommunerna att tillgodose</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">näringslivets behov av lokaler. Det bör dock finnas vissa möjligheter för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommuner att kunna skapa förutsättningar för företagsamhet. I många</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommuner är lokalförsörjningen en viktig del i de kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">näringslivsinsatserna för att medverka till företagsetableringar och till de</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">lokala företagens expansion.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">Regeringen anser således att kommuner inom rimliga ramar bör ha</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">befogenhet att tillhandahålla lokaler som efterfrågas av enskilda företag,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">oavsett storlek. Sådana åtgärder bör dock endast få vidtas om särskilda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">skäl föreligger (se 3 kap. 6 § andra stycket förslaget till lag om vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunala befogenheter). Vad som ingår i begreppet särskilda skäl får</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">bedömas från fall till fall. En grundförutsättning är dock alltid att det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">enskilda företaget vid en objektiv bedömning anses sakna möjlighet att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">själv göra investeringen. Särskilda skäl kan vidare anses föreligga om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunen utgör stödområde enligt förordning (1999:1382) om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">stödområden för vissa regionala företagsstöd. Även investeringar såsom</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">byggande av teknikparker som är avsedda både för små och större</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">företag kan i vissa fall utgöra en sådan situation som omfattas av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">rekvisitet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">Avsikten med bestämmelsen är inte att det i första hand är kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">som ska bygga lokaler. Om det finns privata aktörer som kan tillgodose</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">behovet saknas anledning för kommunerna att konkurrera med dessa. I</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">rekvisitet särskilda skäl finns därför också en begränsning såtillvida att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">det ska ha framkommit att privata aktörer inte är beredda att göra</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">investeringen. Ett sådant krav minskar, enligt regeringens mening, risken</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">för att marknaden hämmas eller snedvrids.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">Verksamhet enligt den föreslagna bestämmelsen ska ske på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">affärsmässiga grunder (se vidare nedan och 1 kap. 3 § förslaget till lag</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p3 ft3">om vissa kommunala befogenheter).</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td89"><SPAN class="p3 ft4">Affärsmässiga grunder</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p3 ft3">För kommunalt bedriven verksamhet gäller bland annat den s.k.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">självkostnadsprincipen i 8 kap. 3 c § KL (se närmare avsnitt 4.2. ovan)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">och förbudet mot att driva företag i vinstsyfte i 2 kap. 7 § KL.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">Självkostnadsprincipen innebär att kommuner inte får ta ut högre avgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">än vad som motsvarar kostnaden för de tjänster eller nyttigheter som de</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">tillhandahåller. Förbudet mot att driva företag i vinstsyfte innebär att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommuner endast får driva näringsverksamhet, om den drivs utan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td89"><SPAN class="p3 ft3">vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td88"><SPAN class="p13 ft3">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td89"><SPAN class="p3 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p123 ft7">eller tjänster åt medlemmarna i kommunen. Undantag från dessa principer kan ske genom särskild reglering i lag.</P> <P class="p222 ft3">Regeringen har ovan föreslagit att kommuner ska få tillgodose små företags behov av lokaler i kommunen under förutsättning att verksamheten inriktas på företagarkollektivet i allmänhet. Om det finns särskilda skäl föreslås även att kommuner ska få tillgodose enskilda företags behov av lokaler i kommunen. En tillämpning av självkostnadsprincipen och förbudet mot att driva företag i vinstsyfte skulle i dessa fall innebära att kommuner inte skulle kunna ta ut ett pris för lokalerna som var högre än kostnaderna för dessa. Ett problem i sammanhanget skulle då kunna vara att privata aktörer inte skulle kunna konkurrera prismässigt med de lokaler som kommunen tillhandahåller. Vad gäller tillhandahållande av lokaler till enskilda företag innebär förslaget visserligen, som framgått ovan, att kommunerna endast ges kompetens att tillhandahålla lokaler i de fall det har framkommit att privata aktörer inte är beredda att göra investeringen. Situationen skulle dock kunna uppstå att privata aktörer i ett senare skede vill investera i lokaler och då inte kan konkurrera prismässigt med de lokaler som kommunen tillhandahåller till självkostnadspris. För att motverka en sådan situation föreslår regeringen att i samtliga fall då kommuner tillhandahåller lokaler ska detta ske på affärsmässiga grunder (se 1 kap. 3 § förslaget till lag om vissa kommunala befogenheter). Detta innebär att då kommunerna tillhandahåller lokaler till företag enligt de föreslagna bestämmelserna ska verksamheten inte omfattas varken av den kommunala självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3 c § KL eller förbudet mot att driva företag i vinstsyfte som uppställs i 2 kap. 7 § KL. En kommun som avser att uppföra en lokal för uthyrning måste därför göra en grundlig ekonomisk analys och kalkyl. Av den ekonomiska analysen ska framgå att det är möjligt att täcka de faktiska kostnaderna, dvs. samtliga kostnader för fastighetsförvaltning och medel för konsolidering och utdelning på insatt kapital, samt att verksamheten inte blir beroende av stöd eller korssubventioner. Affärsmässighet behöver i detta fall inte innebära en strävan efter kortsiktig vinstmaximering, men utgångspunkten bör likväl vara en strävan efter i vart fall långsiktig vinst. En följd av kravet på affärsmässighet blir att lokalhyrorna måste sättas till en nivå som motsvarar den en privat aktör skulle ha tillämpat. De villkor som gäller för det privata näringslivets affärsdrivande verksamhet ska således vara vägledande. Utgångspunkten för kommunal aktivitet på</P> <P class="p302 ft7">fastighetsmarknaden måste vara affärsmässighet och konkurrensneutralitet. Regeringen avser att inom ramen för en kommande utredning se över det offentliga åtagandet på fastighetsmarknaden. I detta sammanhang är frågan om det kommunala åtagandet relevant.</P> <P class="p303 ft7">Som framgår ovan i avsnitt 7.1 innebär <NOBR>EG-rättens</NOBR> statsstödsregler att alla företag som utgångspunkt ska drivas utan stöd från det allmänna. Exempel på statsstöd är t.ex. upplåtande av byggnader gratis eller till ett pris understigande gällande marknadspriser. Förutom kriterierna i artikel</P> <P class="p221 ft7"><SPAN class="ft3">87.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft23">EG-fördraget</SPAN></NOBR> tillämpas också två principer, effektprincipen och principen om den marknadsekonomiske investeraren (alternativt den privata investeraren), vid prövningen av om en åtgärd utgör statligt stöd enligt artikeln. Effektprincipen innebär att någon hänsyn inte får tas till</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p194 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p75 ft3">58</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <P class="p152 ft7">orsaken eller syftet med de aktuella åtgärderna. Tillämpningen av Prop. 2008/09:21 principen har inneburit att många åtgärder ansetts utgöra stöd trots att de</P> <P class="p153 ft3">vid ett första påseende kanske inte uppfattats som stöd, t.ex. åtgärder som vid en första anblick framstått som generella men som vid närmare granskning i stället har visat sig ha fått till följd att vissa aktörer gynnas.</P> <P class="p172 ft3">Principen om den marknadsekonomiske investeraren får kanske störst betydelse vid stöd till offentliga organ. Ett stöd kan nämligen enligt statsstödsreglerna även utgå till ett eget bolag, t.ex. när det gäller investeringar som inte är marknadsmässiga. Om ett offentligt organ gör en investering på samma villkor som en privat investerare skulle ha gjort under marknadsmässiga förhållanden, är det inte fråga om statsstöd. Om det stödmottagande företaget är lönsamt eller ej är inte i sig av avgörande betydelse. Däremot ska denna fråga beaktas vid bedömningen av om den offentliga investeraren har agerat som en privat investerare i en marknadsekonomi, eller om det mottagande företaget har beviljats ekonomiska fördelar som det inte skulle ha erhållit enligt normala marknadsmässiga villkor. I det senare fallet utgör investeringen ett statsstöd.</P> <P class="p175 ft3">Kravet på att kommunerna ska bedriva verksamheten affärsmässigt innebär motsatsvis ett förbud mot att bedriva verksamheten på något annat sätt än affärsmässigt. Ett sådant förbud innefattar givetvis även ett förbud mot att lämna <NOBR>EG-rättsligt</NOBR> otillåtet stöd till de företag som hyr lokalerna kommunen tillhandahåller, vilket för övrigt följer direkt av artikel 87.1. Något behov av att införa ett uttryckligt förbud mot otillåtet statsstöd i de föreslagna bestämmelserna finns mot den bakgrunden inte.</P> <P class="p304 ft51"><SPAN class="ft1">8</SPAN><SPAN class="ft50">Kommunal medfinansiering av EG:s strukturfonder och EG:s program</SPAN></P> <P class="p305 ft14"><SPAN class="ft14">8.1</SPAN><SPAN class="ft43">Europeiska unionens sammanhållningspolitik</SPAN></P> <P class="p177 ft3">Europeiska unionens (EU:s) sammanhållningspolitik har som mål att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU och syftar till att minska regionala skillnader och ojämlikhet mellan människor. Sammanhållningspolitiken bedrivs i sjuåriga program och finansieras av strukturfonderna, vilka utgör en tredjedel av EU:s sammanlagda budget.</P> <P class="p158 ft7">Strukturfonderna koncentreras till stor del på olika mål som har definierats som prioriteringar för EU:s sammanhållningspolitik. För att få stöd från strukturfonderna ställs följande krav:</P> <P class="p306 ft7"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft66">additionalitet (att </SPAN><NOBR>EU-medlen</NOBR> ska komplettera och aldrig får ersätta nationella medel),</P> <P class="p203 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft67">koncentration (att medlen ska användas där de bäst behövs),</SPAN></P> <P class="p307 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft67">nationell medfinansiering, samt</SPAN></P> <P class="p306 ft7"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft66">partnerskap (nära samverkan mellan kommissionen, medlemslandet, medverkande myndigheter och andra aktörer).</SPAN></P> <P class="p308 ft7">Kravet på nationell medfinansiering förutsätter en samordning av EU- insatserna och de nationella insatserna. I Sverige lämnas den nationella</P> <P class="p178 ft3">59</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td120"><SPAN class="p3 ft3">offentliga</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td121"><SPAN class="p3 ft3">medfinansieringen av statliga,</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td122"><SPAN class="p3 ft3">regionala eller lokala Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p3 ft3">myndigheter.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p35 ft3">Vid sidan av strukturfondsprogrammen finns det möjlighet att ansöka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft3">om <NOBR>EU-medel</NOBR> även inom andra typer av program, vilka också förutsätter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">nationell medfinansiering. Som exempel kan nämnas det nationella</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td31"><SPAN class="p3 ft3">Landsbygdsprogrammet, se nedan avsnittet 8.2.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td31"><SPAN class="p3 ft4">EG:s strukturfondsprogram <NOBR>2000–2006</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr15 td60"><SPAN class="p3 ft3">Under perioden 2000−2006 satsade EU ca 20 miljarder kronor i Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft3">genom de fyra strukturfonderna; Europeiska regionala utvecklingsfonden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">(ERUF), Europeiska socialfonden (ESF), Jordbruksfonden (EUGFJ) och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">Fonden för fiskets utveckling (FFU). Strukturfonderna var huvudsakligen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft3">inriktade på tre målprogram Mål 1, Mål 2 samt det nationella</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p3 ft3">programmet Växtkraft 3.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p35 ft3">Vidare förekom nationella och regionala program inom ramen för de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">olika gemenskapsinitiativen Interreg III, Leader+, Equal och Urban II.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft3">Gemenskapsinitiativen var EU:s särskilda regionalpolitiska instrument.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">De var inriktade på olika teman och varje initiativ finansierades endast av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p3 ft3">en strukturfond.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td60"><SPAN class="p35 ft3">Sverige berördes även av programmet Innovativa åtgärder som syftade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">till att främja innovativa metoder och insatser för att förbättra genom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p3 ft3">förandet av några av målprogrammen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td60"><SPAN class="p35 ft3">Till och med april 2007 hade Sverige tilldelats ca 13 miljarder kronor,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">vilket motsvarar knappt 100 procent av de tilldelade/budgeterade EU-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">medlen för perioden 2000−2006 för målen 1 och 2, Interreg IIIA samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p3 ft3">Urban II och Leader+.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p35 ft3">Den nationella offentliga medfinansieringen i dessa projektbeslut</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">uppgick till ca 15,5 miljarder kronor och den privata till ca 10,6 miljarder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p3 ft3">kronor till och med april 2007.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p35 ft3">Av den</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td121"><SPAN class="p115 ft3">nationella medfinansieringen har</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td122"><SPAN class="p112 ft3">kommunerna stått för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td60"><SPAN class="p3 ft3">33 procent, länsstyrelserna 25 procent, landstingen 4 procent, själv-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft3">styrelseorgan och kommunala samverkansorgan 5 procent och övrig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td60"><SPAN class="p3 ft3">statlig medfinansiering 33 procent t.o.m. april 2007.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr15 td89"><SPAN class="p3 ft4">EG:s strukturfondsprogram <NOBR>2007–2013</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td89"><SPAN class="p3 ft3">För perioden <NOBR>2007–2013</NOBR> har EU fastställt tre mål för sammanhållnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">politiken: Konvergens, Regional konkurrenskraft och sysselsättning samt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">Territoriellt samarbete. Stödet är uppdelat i strukturfonderna Europeiska</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">samt Sammanhållningsfonden.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p35 ft3">Samtliga regioner i Sverige kommer under perioden att tilldelas medel</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">för insatser inom målen Regional konkurrenskraft och sysselsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">samt Territoriellt samarbete. Sverige har tilldelats knappt 17 miljarder</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">kronor (i löpande priser) från EG:s strukturfonder för perioden 2007–</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">2013.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p35 ft3">Innehållet i strukturfondsprogrammen styrs av förordningar som är</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">gemensamma för EU. Förordningarna anger huvudmålen för program-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td89"><SPAN class="p3 ft3">perioden och styr hur programmen ska tas fram och den programlogik</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td88"><SPAN class="p13 ft3">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td89"><SPAN class="p3 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_61"> <P class="p76 ft7">man ska arbeta utifrån i respektive medlemsstat. Innehållsmässigt är Prop. 2008/09:21 dock ramarna tämligen vida och ger utrymme för anpassning till både</P> <P class="p309 ft5">nationella och regionala förhållanden. De nationella programmen ska dock godkännas av Europeiska kommissionen.</P> <P class="p63 ft14"><SPAN class="ft14">8.2</SPAN><SPAN class="ft43">Exempel på andra program</SPAN></P> <P class="p81 ft4"><SPAN class="ft3">Det nationella </SPAN>Landsbygdsprogrammet 2007−2013 <SPAN class="ft3">har som övergripande mål att stödja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Programmet finansieras både från EU- budgeten och nationellt och omfattar totalt ca 35 miljarder kronor, eller ca fem miljarder kronor per år. Inom ramen för programmet utarbetas 21 regionala genomförandestrategier med länen som utgångspunkt. Kommuner, näringsliv, ideell sektor och myndigheter får möjlighet att bilda Leaderområden och utveckla lokala utvecklingsstrategier för landsbygden. Leaderområdet kan omfatta ett antal kommuner inom ett eller flera län.</SPAN></P> <P class="p310 ft4">EG:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling <SPAN class="ft3">är uppdelat i fyra huvudområden: Samarbete, Idéer, Människor och Kapacitet. Totalbudgeten för sjunde ramprogrammet är ca 50,5 miljarder euro och för kärnenergiforskningen i Euratom 2,7 miljarder euro. Programmet är öppet för olika typer av organisationer som universitet och högskolor, stora och små företag, forskningsinstitut, kommuner och landsting, myndigheter och nationella forskningsfinansiärer, enskilda forskare m.fl. Förutsättningen för att delta är oftast att projektet bedrivs i samverkan mellan flera europeiska länder. Vinnova är svensk kontaktpunkt för ramprogrammet.</SPAN></P> <P class="p141 ft4">EG:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation <SPAN class="ft3">(CIP) stödjer åtgärder för konkurrenskraft och innovation i EU, särskilt inom informationsteknik, miljövänlig teknik och förnybar energi. Programmet har en budget på 3,6 miljarder euro och omfattar olika program, nya åtgärder och samverkan med andra program. De särskilda programmen är: (1) Programmet för entreprenörskap och innovation, (2) IKT- stödprogrammet (informations- och kommunikationsteknologi) samt (3) Programmet intelligent energi – Europa.</SPAN></P> <P class="p291 ft14">8.3 Medfinansiering av EG:s fonder och EG:s program</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr11 td89"><SPAN class="p3 ft3">För att erhålla medel från strukturfonderna erfordras annan offentlig</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">medfinansiering. Medfinansiering kan utgöras av rena bidrag men även</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">bestå i tillhandahållande av fastigheter, lokaler, utrustning, material,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">forskning eller förvärvsarbete (19 § förordningen [2007:14] om förvalt-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">ning av EG:s strukturfonder).</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p35 ft3">Den grundläggande tanken är att medel från strukturfonderna ska utgå</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">till samarbetsprojekt. För projekt som bedrivs i samarbete är någon av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">aktörerna projektägare eller huvudman, om inte en juridisk person</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">bildats. Ett projekt kan således medfinansieras av flera aktörer men bara</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">finansieras från en fond och under ett program, eftersom strukturfonderna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td89"><SPAN class="p3 ft3">inte ska få finansiera varandra.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td88"><SPAN class="p13 ft3">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td89"><SPAN class="p3 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_62"> <P class="p82 ft7">Det är bara i undantagsfall som enskilda personer eller företag kan få Prop. 2008/09:21 <NOBR>EU-stöd</NOBR> för egen verksamhet. Ett sådant exempel är de s.k. ramprojekt</P> <P class="p144 ft7">som fanns i programmen under strukturfondsperioden 2000 2006. För dessa projekt har strukturfondsdelegationen först beviljat stöd till en länsstyrelse alternativt ett självstyrelseorgan, som sedan förvaltat själva ramprojekten. Företag har fått ansöka om stöd direkt från länsstyrelsen/självstyrelseorganet som fattat beslut om såväl nationella medel som <NOBR>EU-medel</NOBR> (Nuteks rapport B 2005:5, s. 29).</P> <P class="p179 ft4">Kommunal medfinansiering i förhållande till kommunallagen</P> <P class="p52 ft3">Kommunal medfinansiering av projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program kan begränsas av bestämmelserna i kommunallagen (1991:900), KL, att åtgärden ska vara av allmänt intresse och ha anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar (2 kap. 1 §) samt att individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare bara får lämnas om det finns synnerliga skäl för det (2 kap. 8 §). Det förhållandet att regional och lokal medfinansiering erfordras för att medel ska kunna erhållas från EG:s strukturfonder har inte ansetts utgöra synnerliga skäl för att godta en kommunal borgen för ett lån som ett kommunalt bolag avsåg att lämna för finansiering av lokaler för ett privat strukturfondsprojekt, RÅ 2000 ref. 1, <NOBR>”Hollyhammar-målet”.</NOBR> Det finns vidare länsrättsavgöranden där medfinansiering bl.a. inte ansetts förenlig med lokaliseringsprincipen (Mål nr <NOBR>6390-03</NOBR> och mål nr 7375- 04). Båda domarna överklagades, men varken Kammarrätten i Göteborg eller Regeringsrätten meddelade prövningstillstånd.</P> <P class="p311 ft42">Kommunal medfinansiering av projekt ur EG:s strukturfonder och EG:s program</P> <P class="p312 ft3">Den kommunala och landstingskommunala medfinansieringen uppgick till drygt 4 miljarder kronor vad gäller projekt som finansierats från ERUF under programperioden <NOBR>2000–2006</NOBR> t.o.m. februari 2007. Främst avsåg stöden utbyggnad av bredband och andra infrastruktursatsningar, utbyggnad av lärcentra, forskning och utveckling, näringslivsutveckling samt attraktiv miljö.</P> <P class="p208 ft3">En utvärdering av sjätte ramprogrammet visar att det svenska deltagandet varit stort i förhållande till Sveriges storlek och att det ökat markant i andel sedan femte ramprogrammet. Det var dock universitet och högskolor som stod för den största andelen av de kontrakterade medlen (ca 60 procent) och näringslivets andel var ca 15 procent. Kommuners och landstings deltagande redovisas i statistiken under posten Offentliga aktörer tillsammans med bl.a. statliga myndigheter. Offentliga aktörer stod för ca åtta procent eller 40 miljoner euro av kontrakterade medel. Det var dock förhållandevis få svenska kommuner och landsting som deltog i sjätte ramprogrammet (Vinnova <NOBR>2007-02-21).</NOBR></P> <P class="p313 ft3">62</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="p63dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032163x1.jpg/" id="p63img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p314 ft63"><SPAN class="ft14">8.4</SPAN><SPAN class="ft62">Utvidgad kompetens för kommuner och landsting att medfinansiera projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och EG:s program</SPAN></P> <P class="p315 ft7"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Kommuner och landsting får, trots bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, medfinansiera projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program.</P> <P class="p316 ft7"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag</SPAN>: Kommunala kompetensutredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag.</P> <P class="p73 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna</SPAN>: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget. Endast <SPAN class="ft4">Juridiska fakulteten vid Lunds universitet </SPAN>avstyrker förslaget och anger som motivering att kommunernas kompetens inom detta område bör bedömas utifrån den allmänna kompetensregeln i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900), KL. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner </SPAN>och <SPAN class="ft4">Landsting, Piteå kommun </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sveriges KommunalJuridiska förening </SPAN>anför att utformningen av den föreslagna paragrafen anknyter till rådande system alltför starkt. De förordar en mer allmängiltig skrivning som har förutsättningar att hålla under en längre period. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Jämtlands län </SPAN>anför att ”tillväxtprogram” inte är tillräckligt tydligt och lätt att avgränsa, utan kan användas för i stort sett alla kommunala bidrag till näringslivsinriktade projekt.</P> <P class="p293 ft3"><SPAN class="ft4">Länsrätten i Skåne län </SPAN>anser att det kan uppstå gränsdragningsproblem om det rör sig om projekt mot ett fåtal företag, jfr 2 kap. 8 § KL. <SPAN class="ft4">Vänersborgs kommun </SPAN>anser att det i bestämmelsen bör förtydligas att enskilt riktat stöd till näringsidkare inte får lämnas.</P> <P class="p247 ft5"><SPAN class="ft6">Norrbottens läns landsting </SPAN>anför att utredningen inte på ett uttömmande sätt behandlat frågor om statsstöd i <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P> <P class="p59 ft18">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p60 ft3">Den kommunala internationella verksamheten bedrivs i dag under delvis andra förutsättningar än de som gällde fram till <NOBR>1990-talets</NOBR> början, då den nuvarande KL trädde i kraft. En viktig faktor är Sveriges EU- medlemskap. En direkt konsekvens av <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> är Sveriges möjligheter att få del av unionens ekonomiska medel, bl.a. för strukturpolitiskt utvecklingsarbete. EU:s sammanhållningspolitik syftar till att utveckla hela regioner och är inte begränsad till enskilda kommuner.</P> <P class="p317 ft3">För att få del av de medel som tilldelats Sverige inom ramen för strukturpolitiskt arbete krävs nationell offentlig medfinansiering. Det är bl.a. utifrån detta grundläggande krav som behovet av kommunal medfinansiering uppstår. Sveriges möjligheter att nyttja <NOBR>EU-medel</NOBR> kommer att påverkas för det fall den kommunala medfinansieringen inte skulle vara kompetensenlig.</P> <P class="p245 ft7">Inledningsvis kan konstateras att kommuner och landsting har varit stora medfinansiärer till strukturfondsprogrammen. Det har i programmen ibland angivits att kommunal medfinansiering är önskvärd. Det har också ansetts angeläget att ha kommunernas aktiva engagemang i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">63</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_64"> <P class="p248 ft7">projekten. Vidare har kommuner och landsting uppmuntrats att bedriva Prop. 2008/09:21 egna projekt. Den modell som Sverige använt sig av för att genomföra</P> <P class="p318 ft5">programmen innebär ett starkt regionalt och lokalt inflytande över hur medlen fördelas.</P> <P class="p319 ft4">Behov av en utvidgad kompetens för kommuner och landsting att medfinansiera projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och EG:s program</P> <P class="p320 ft3">Kommuners och landstings engagemang i många av EG:s fonder och program bygger på samverkan mellan olika aktörer och projekten kan vara inriktade på åtgärder utanför kommungränsen samt i vissa fall även över nationsgränsen. De nya regionala strukturfondsprogrammen bygger dessutom på ett flerlänssamarbete. Även ett projekt inom den egna kommunen kan ha en tydlig nationell eller internationell inriktning.</P> <P class="p321 ft3">I rättspraxis har, vid bedömning av om insatser för främjande av t.ex. forskning, turism och näringsliv är kompetensenliga, omfattningen av kommunens insats ställts mot den förväntade kommunala nyttan av åtgärden. Kommunal medfinansiering kan i sådant fall komma att bedömas strida mot lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § KL, eftersom det kan vara svårt att påvisa tillräckligt tydlig nytta för kommunen eller landstinget eller kommunmedlemmarna.</P> <P class="p322 ft3">Regeringen föreslår att ett undantag från lokaliseringsprincipen införs för att principen inte ska utgöra hinder för kommuners och landstings internationella samarbete kring satsningar som kan anses motiverade utifrån regional nytta (se 2 kap. 3 § förslaget lag om vissa kommunala befogenheter). Några remissinstanser anser att utformningen av den föreslagna paragrafen anknyter till rådande system alltför starkt. De förordar en mer allmängiltig skrivning som har förutsättningar att hålla under en längre period. Regeringen anser att det finns fördelar att använda de begrepp som används inom EU, eftersom det just är projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program som avses med förslaget. Vad gäller strukturfonderna är dessa reglerade i själva EG- fördraget och har därmed en viss beständighet. Program inom gemenskapen ändras vad gäller sakområden, men heter fortfarande program. Föreslagen bestämmelse innebär dock endast ett undantag från lokaliseringsprincipens krav på anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. För att en åtgärd ska vara kompetensenlig krävs alltjämt att den ska avse en angelägenhet av allmänt intresse. Allmänintresset bedöms ytterst i utgångspunkten om det är lämpligt, ändamålsenligt och skäligt att kommunen eller landstinget befattar sig med angelägenheten. Därutöver måste kommunens eller landstingets rätt att medfinansiera bedömas i förhållande till den övriga regleringen i KL, bl.a. 2 kap. 8 § som innebär att stöd till enskild näringsidkare endast får lämnas om det finns synnerliga skäl, samt till EG:s statsstödsregler, se avsnitt 7.</P> <P class="p323 ft7">Förslaget ger enbart den kommunala sektorn en möjlighet att medfinansiera projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program. Förslaget innebär således inte några ekonomiska åligganden för den kommunala sektorn. Med hänsyn härtill går det inte att göra någon exakt</P> <P class="p255 ft3">64</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <P class="p152 ft7">ekonomisk beräkning av förslagets effekter. Det är dock rimligt att anta Prop. 2008/09:21 att den kommunala medfinansieringen åtminstone kommer att uppgå till</P> <P class="p203 ft3">nuvarande nivåer.</P> <P class="p324 ft4">De regionala tillväxtprogrammen ska inte omfattas av undantaget</P> <P class="p177 ft3">Ansvaret för regionalt tillväxtarbete (tidigare regionalt utvecklingsarbete) vilar på Västra Götalands län, Skåne län, samverkansorganen och länsstyrelserna. Med regionalt tillväxtarbete avses insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling och består bland annat av utarbetande av regionala utvecklingsprogram (RUP) och dess genomförande. Ett RUP utarbetas i samråd med kommuner, landsting, näringsliv och organisationer i länet. RUP:et utgör en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete och den ligger till grund för bl.a. regionala strukturfondsprogram, territoriella program och regionala tillväxtprogram (förordningen [2007:713] om regionalt tillväxtarbete).</P> <P class="p201 ft3">Medel för regional projektverksamhet beviljas av länsstyrelser, samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan. I princip samtliga medel som beviljas för regional projektverksamhet ingår i de regionala tillväxtprogrammen och EG:s strukturfondsprogram.</P> <P class="p157 ft3">Regionala tillväxtprogram (RTP) har till syfte att samordna insatser inom områden där sektorssamverkan bidrar till att utveckla hållbara lokala arbetsmarknadsregioner utifrån ett näringslivsperspektiv. RTP finns i alla län, men det praktiska genomförandet ser olika ut (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 19 s. 19). Genomförandet av RTP utgår ifrån befintliga resurser. Programmen står för en samlad redovisning av genomförande och finansiering av olika planerade insatser och projekt. Programmen har således ingen egen finansiering utan alla ingående aktörer förväntas bidra till programmens finansiering.</P> <P class="p175 ft3">Enligt Kommunala kompetensutredningens förslag borde även RTP omfattas av kompetensregeln, eftersom utredningen uppmärksammats på att det finns kommunala insatser inom den regionala tillväxtpolitiken som sker över kommungräns och att sådana insatser kan strida mot lokaliseringsprincipen. Som Länsstyrelsen i Jämtland påpekar är regleringen av tillväxtprogrammen generell och det finns inga formkrav på tillväxtprogram. Det är oklart hur de fastställs och vilken specifikationsgrad de då har. En utvidgad kompetens för projekt som ingår i tillväxtprogram kan därför utnyttjas för i stort sett alla kommunala bidrag till näringslivsinriktade projekt. Regeringen delar denna invändning. Eftersom RTP framför allt är ett arbetssätt för sektorsöverskridande samarbete kring tillväxtfrågor inom länet och inte, till skillnad från EG:s strukturfonder och program, innebär tilldelning av <NOBR>EU-medel,</NOBR> anser regeringen att RTP inte ska omfattas av den kompetensutvidgande regeln. En bedömning utifrån 2 kap. 1 § KL ska således göras i frågor som gäller kommunens eller landstingets deltagande i regionala tillväxtprogram och övriga program som inte handlar om medfinansiering av projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och EG:s program.</P> <P class="p325 ft3">65</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p37 ft1">9</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p29 ft1">Kommunal samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p262 ft14"><SPAN class="ft14">9.1</SPAN><SPAN class="ft15">Former för samverkan</SPAN></P> <P class="p326 ft18"><SPAN class="ft18">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft45">Inledning</SPAN></P> <P class="p147 ft3">Det finns en lång tradition av kommunal samverkan i olika omfattning och form. Omfattningen av samverkan kan variera från samråd och informationsutbyte till fördjupad samverkan som innebär en gemensam politik på ett eller flera områden. Det finns både offentligrättsliga och privaträttsliga former för kommunal samverkan. De offentligrättsliga formerna är kommunalförbund och gemensam nämnd. Privaträttsliga former är företag, stiftelser och föreningar. Samverkan i mer informella konstellationer, exempelvis nätverk, är också vanligt förekommande. Den vanligaste formen för samverkan är emellertid interkommunala avtal.</P> <P class="p327 ft7">Valet av form styrs i stor utsträckning av vilken verksamhet som samverkan avser, om den t.ex. innefattar myndighetsutövning eller om den bedrivs på en konkurrensutsatt marknad. Omfattningen av verksamheten är självfallet också av betydelse.</P> <P class="p180 ft18"><SPAN class="ft18">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft45">Interkommunala avtal</SPAN></P> <P class="p88 ft7">Kommunallagen (1991:900), KL, saknar uttryckliga regler om avtal som samverkansform. Frågan om lagreglering övervägdes vid tillkomsten av</P> <P class="p295 ft3">1957 års kommunalförbundslag, men avvisades bl.a. med hänvisning till att de uppgifter som var föremål för avtalssamverkan var så skiftande att avtalsreglerna skulle få ett mycket allmänt innehåll (prop.1957:150 s.</P> <P class="p83 ft3">56).</P> <P class="p145 ft3">I frånvaron av en särskild reglering får kompetensenligheten av avtalssamverkan bedömas utifrån 2 kap. 1 § KL. Åtgärden får därmed bedömas utifrån vad som skulle ha varit kompetensenligt för varje kommun om denna ensam hade utfört åtgärden. Enligt 2 kap. 1 § KL får kommuner och landsting själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, eller ett annat landsting eller någon annan. En kommun får således t.ex. inte vidta åtgärder uteslutande i en annan kommuns intresse, eller utan rimlig ersättning för sina insatser. Det ska finnas ett ömsesidigt kommunalt intresse av samarbetet. Om det i lag har angetts att en särskild uppgift ska handhas av kommunens eller landstingets egna organ får uppgiften inte överlåtas till en annan kommun eller landsting utan särskilt lagstöd.</P> <P class="p164 ft3">Dock finns i dag i speciallagstiftningen på flera områden särskilt lagstöd för avtalssamverkan som ligger utanför den allmänna kompetensen i 2 kap. 1 § KL. Respektive speciallag drar i dessa fall upp gränserna för vilka uppgifter som kan överlämnas. Dessa bestämmelser är i huvudsak förknippade med kommunens obligatoriska verksamhet och dessutom med sådana uppgifter där det i huvudsak inte finns någon</P> <P class="p83 ft3">privat marknad. Det handlar i stor utsträckning om myndighetsutövning i</P> <P class="p151 ft3">66</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <P class="p76 ft7">form av t.ex. tillsynsuppgifter. Sådant lagstöd finns t.ex. i 26 kap. 7 § Prop. 2008/09:21 miljöbalken (1998:808), 2 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453), 3 kap.</P> <P class="p328 ft3">12 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, 14 § livsmedelslagen (2006:804), 24 c § djurskyddslagen (1988:534) och 7 kap. 16 § alkohollagen (1994:1738). Dessa stadganden ger således en kommun kompetens att tillhandahålla tjänster inom respektive lagstiftning till en annan kommun. Reglerna innehåller dock en begränsning såtillvida att det endast är utförandet av uppgifter som kan överlåtas till annan kommun. Beslutsfunktioner kan således inte överlåtas med stöd av dessa lagbestämmelser. Vissa av bestämmelserna i speciallagstiftningen kompletteras med en delegeringsbestämmelse som innebär att kommunen kan delegera beslutanderätt till en anställd i en annan kommun. Ansvaret för verksamheten ligger dock kvar på den ansvariga nämnden i den delegerande kommunen.</P> <P class="p329 ft18"><SPAN class="ft18">9.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Kommunalförbund</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td89"><SPAN class="p3 ft3">Enligt 3 kap. 20 § KL kan kommuner och landsting bilda</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunalförbund och överlämna vården av kommunala angelägenheter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">till sådana förbund. I förarbetena konstateras att det enda krav som bör</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">ställas på den verksamhet man vill samverka om är att uppgiften faller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">inom den överlämnande kommunens eller det överlämnande landstingets</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">kompetens. Samverkan i kommunalförbund ska således vara möjlig för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">alla kommunala angelägenheter.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">Kommunalförbundet är en offentligrättslig juridisk person som är</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">fristående i förhållande till sina medlemskommuner. Kommunal-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">förbundet blir huvudman för de frågor som medlemmarna flyttar över till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">förbundet. De frågor som medlemmarna överlämnar till förbundet faller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">efter överlämnandet utanför deras egen kompetens. Förbundet har i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">mångt och mycket samma organisatoriska uppbyggnad som en kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td123"><SPAN class="p3 ft3">eller ett</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td124"><SPAN class="p216 ft3">landsting och benämns ibland ”specialkommun” eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">”minikommun”.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">Ett kommunalförbund kan organiseras med fullmäktige eller med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">direktion. I det förstnämnda fallet tillsätts både fullmäktige, styrelse och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">eventuellt nämnder. I kommunalförbund med direktion är direktionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">både beslutande församling och verkställande organ. Valet av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">organisationsform styrs bl.a. av verksamhetens art, antal kommuner,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">behovet av politiskt inflytande och kravet på representativitet. För större</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">förbund som kan ha stor strategisk betydelse i en region är oftast</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">fullmäktigemodellen en lämpligare form.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">I och med den modernisering av regelverket som skedde när</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">bestämmelserna om kommunalförbund fördes in i kommunallagen år</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">1998 ökade friheten för kommuner och landsting att organisera sin</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">verksamhet. Parterna kan numera själva reglera sin samverkan i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">förbundsordningen med utgångspunkt i kommunallagens bestämmelser.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">Enligt 3 kap. 28 § KL ska exempelvis uppgifter om förbundets</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">organisation, antal ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">och förbundsmedlemmarnas representation i den beslutande</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">församlingen framgå av förbundsordningen. Förbundsordningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td123"><SPAN class="p3 ft3">fastställs</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td124"><SPAN class="p216 ft3">genom samstämmiga beslut i medlemmarnas fullmäktige.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td88"><SPAN class="p13 ft3">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td123"><SPAN class="p3 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td124"><SPAN class="p3 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p67 ft7">Ändring av förbundsordningen sker i princip på samma sätt. Det gäller t.ex. om medlemmarna vill lyfta in nya uppgifter i förbundet.</P> <P class="p73 ft3">Det finns inget hinder mot att bilda s.k. flersaksförbund i sådana fall då det finns verksamhetsmässiga skäl för det och det finns flera exempel på sådana förbund. De kommunala samverkansorganen som bildas med stöd i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen organiseras som kommunalförbund (med undantag för Gotlands län). Samverkansorganen är i praktiken flersaksförbund, även om de inte brukar benämnas så.</P> <P class="p245 ft7">I februari 2007 fanns totalt 89 kommunalförbund i Sverige (Rosén, T. och Wikell, S. <SPAN class="ft42">Kommunalförbund och gemensamma nämnder</SPAN>). I sammanräkningen ingår inte de kommunala samverkansorganen, vilka uppgick till 14 stycken den 1 januari 2008.</P> <P class="p229 ft18"><SPAN class="ft18">9.1.4</SPAN><SPAN class="ft45">Gemensam nämnd</SPAN></P> <P class="p269 ft3">Kommuner och landsting kan samverka i gemensam nämnd enligt bestämmelserna i 3 kap. 3 a−c §§ KL. En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen (s.k. värdkommun) och ingår i denna kommuns eller landstings organisation. Till skillnad från ett kommunalförbund är en gemensam nämnd inte någon egen juridisk person. Varje kommun eller landsting bibehåller sitt huvudmannaskap för de frågor man överlämnar till den gemensamma nämnden.</P> <P class="p196 ft3">De samverkande kommunerna ska ha en överenskommelse om samverkan (3 kap. 3 c § KL). Liksom andra kommunala nämnder ska den gemensamma nämnden också ha ett reglemente. Reglementet ska antas av fullmäktige i samtliga samverkande kommuner (6 kap. 32 § KL).</P> <P class="p330 ft3">Av reglementet ska bl.a. framgå vilka uppgifter som överlåts till den gemensamma nämnden. En gemensam nämnd kan samverka kring i princip alla kommunala angelägenheter. Sådana uppgifter som kommunstyrelsen har vid höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd. Den gemensamma nämnden kan, liksom andra nämnder, inte heller ges uppgifter som faller inom ramen för fullmäktiges exklusiva beslutanderätt enligt 3 kap. 9 § KL. Dagens lagstiftning hindrar inte att obligatoriska uppgifter som innefattar myndighetsutövning flyttas över till den gemensamma nämnden.</P> <P class="p196 ft3">En gemensam nämnd ska i princip kunna tilldelas uppgifter i samma omfattning som en inomkommunal nämnd. Uppgifterna som överlämnas måste dock vara gemensamma för de samverkande kommunerna. Att uppgifterna ska vara gemensamma definieras i förarbetena som att uppgiften som lämnas till den gemensamma nämnden ska vara en kommunal angelägenhet för var och en av de samverkande kommunerna (prop. 1996/97:105 s. 41). Detta utgjorde tidigare ett hinder för samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet. Sedan den 1 juli 2003 finns dock möjlighet för ett landsting och en eller flera kommuner som ingår i landstinget att i en gemensam nämnd samverka kring både kommunens och landstingens</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p75 ft3">68</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p67 ft7">uppgifter på vård- och omsorgsområdet. Samverkan behöver inte gälla gemensamma uppgifter men däremot krävs att varje samverkanspart lämnar över någon uppgift inom det i lagen uppräknade området till den gemensamma nämnden.</P> <P class="p65 ft3">Ledamöterna och ersättarna i den gemensamma nämnden väljs av de samverkande kommunerna. Var och en av de samverkande parterna ska välja minst en ledamot och en ersättare. Genom kravet på representation säkras de samverkande parterna ett politiskt inflytande över den gemensamma nämndens verksamhet. I en gemensam nämnd blir vanligen antalet ledamöter från varje kommun mindre än i en inomkommunal nämnd. Fullmäktige i värdkommunen utser ordförande och vice ordförande. Det finns dock inget som hindrar att fullmäktige utser en nämndledamot från någon annan av de samverkande kommunerna till ordförande.</P> <P class="p245 ft3">En och samma gemensamma nämnd kan samverka kring flera olika uppgifter. Kommuner eller landsting som önskar samverka behöver således inte bilda en ny politisk överbyggnad för varje enskild uppgift de önskar samverka kring. När det gäller möjligheten att samverka kring flera uppgifter eller verksamheter inom en och samma gemensamma nämnd, bör dock noteras att en nämnd inte får utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver (3 kap. 5 § KL). Nämnden får således inte granska sig själv.</P> <P class="p245 ft3">En gemensam nämnd får uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden (6 kap. 33 § KL). Liksom för övriga kommunala nämnder finns vissa begränsningar för delegeringen, t.ex. när det gäller ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (6 kap. 34 § KL).</P> <P class="p245 ft5">I februari 2007 fanns totalt 69 gemensamma nämnder i Sverige (Rosén, T. och Wikell, S. <SPAN class="ft6">Kommunalförbund och gemensamma nämnder</SPAN>).</P> <P class="p229 ft18"><SPAN class="ft18">9.1.5</SPAN><SPAN class="ft44">Kommunal samverkan i privaträttslig form</SPAN></P> <P class="p62 ft3">Grundläggande förutsättningar för all privaträttlig samverkan, oavsett form, ges i 3 kap. 16 § KL. Enligt denna bestämmelse får kommuner och landsting överlämna vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ. För det första måste således den verksamhet som överlämnas falla inom den kommunala kompetensen. För det andra får privaträttsliga former inte användas om särskild ordning föreskrivits för uppgiftens handhavande. Detta gäller stora delar av den obligatoriska verksamheten, t.ex. grundskolan och räddningstjänsten. I 3 kap. 16 § KL stadgas vidare att vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning enligt 11 kap. 6 § RF endast får överlämnas om det finns stöd för det i lag.</P> <P class="p186 ft7">Om en kommun eller ett landsting överlämnar vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag, där kommunen eller landstinget innehar samtliga aktier, ska fullmäktige fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, utse samtliga styrelseledamöter och se till att fullmäktige</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">69</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="p70dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032170x1.jpg/" id="p70img1"> </DIV> <P class="p187 ft7">får ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av Prop. 2008/09:21 större vikt fattas (3 kap. 17 § KL). Även interkommunala företag är</P> <P class="p236 ft3">bundna av dessa villkor i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt (3 kap. 18 § KL).</P> <P class="p275 ft3">Kommunallagens regler rörande kommunala företag omfattar endast de specifika krav som lagstiftaren valt att ställa på kommunerna som bildare och ägare av företagen. Övriga bestämmelser för kommunala företag återfinns i speciallagstiftning, främst aktiebolagslagen (2005:551).</P> <P class="p331 ft7">År 2005 fanns 1 533 kommunägda företag, varav 1 300 företag ägdes av en eller flera kommuner till 100 procent. Motsvarande uppgift för landstingen var 122 företag totalt, varav 45 helägda (<SPAN class="ft42">Årsbok för Sveriges kommuner 2007</SPAN>, Statistiska centralbyrån).</P> <P class="p332 ft48"><SPAN class="ft14">9.2</SPAN><SPAN class="ft47">Frågan om utvidgade möjligheter till kommunal samverkan</SPAN></P> <P class="p333 ft18"><SPAN class="ft18">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft45">Interkommunala avtal</SPAN></P> <P class="p334 ft5"><SPAN class="ft17">Regeringens bedömning: </SPAN>En generell regel för interkommunala avtal bör inte införas.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td89"><SPAN class="p335 ft3"><SPAN class="ft18">Utredningens bedömning: </SPAN>Överensstämmer med regeringens.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de remissinstanser som besvarat</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">remissen i denna del instämmer i bedömningen. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft4">Landsting, Sveriges KommunalJuridiska Förening <SPAN class="ft3">och </SPAN>Piteå kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">instämmer i bedömningen med motiveringen att de skäl som anförts mot</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">en sådan regel gör att de i dagsläget inte kan göra annat än att acceptera</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">utredningens ställningstagande. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Landsting</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">förordar att regeringen låter utreda om man i vart fall inom vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">områden skulle kunna utvidga möjligheterna till avtalssamverkan<SPAN class="ft4">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3"><SPAN class="ft4">SmåKom </SPAN>instämmer i bedömningen tills vidare, men menar att det finns</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">ett behov av att via avtal skapa enklare former för samverkan mellan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">kommunerna. <SPAN class="ft4">Sandvikens kommun </SPAN>beklagar att kommunerna inte kan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p228 ft3">samverka inom samtliga områden genom interkommunala avtal då detta</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">får anses vara det smidigaste sättet att åstadkomma samverkan. <SPAN class="ft4">Lomma</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3"><SPAN class="ft4">kommun </SPAN>anser att en generell möjlighet till samverkan genom</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">interkommunala avtal skulle medföra en enkel form för samverkan.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">Utredningens invändning att ett sådant förslag skulle riskera att leda till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p228 ft3">att kommuner valde att samarbeta i stället för att driva verksamhet på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td125"><SPAN class="p3 ft3">entreprenad,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td126"><SPAN class="p216 ft3">kan också resas mot förslaget om gemensam styrelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">Utgångspunkten måste vara att kommunerna fattar rationella beslut och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p228 ft3">väljer driftentreprenadformen när denna är den optimala lösningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3"><SPAN class="ft4">Kiruna kommun </SPAN>anför bl.a. följande. Det hade funnits utrymme att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">föreslå möjligheter till avtalsreglerad samverkan inom i vart fall de</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">områden där konkurrenssituationen med det privata näringslivet är</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">obefintlig eller i vart fall mycket liten. Det måste skapas legala</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td125"><SPAN class="p3 ft3">möjligheter</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td126"><SPAN class="p216 ft3">att enkelt ”dela” kompetens för specialuppgifter.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">Kommunalförbund är en tung och kostsam omväg för mindre enstaka</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td89"><SPAN class="p216 ft3">verksamhetsområden. <SPAN class="ft4">Vänersborgs kommun </SPAN>anser att interkommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td88"><SPAN class="p13 ft3">70</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p67 ft3">avtal bör tillåtas, åtminstone angående försäljning av tjänster från egna anställda till andra kommuner eller landsting. Med detta måste också följa rätten att delegera beslutanderätt till de anställda avtalen berör. <SPAN class="ft4">Avesta, Fagersta, Hedemora </SPAN>och <SPAN class="ft4">Skinnskattebergs kommuner </SPAN>anser i ett gemensamt yttrande att det bör införas en generell regel för interkommunala avtal. Att tillsammans med andra kommuner gemensamt kunna rekrytera en resurs är en rationell och kostnadseffektiv lösning, vilket de anser vara tyngre argument än de invändningar som utredningen framfört mot en sådan regel. Att ett ökat ekonomiskt risktagande följer på grund av att överkapacitet skapas kan regleras avtalsmässigt. Det verkar även ytterst orealistiskt att en sådan regel skulle påverka demokratin och konkurrensen mellan kommunala och privata aktörer negativt.</P> <P class="p336 ft18">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft3">: Som redovisats ovan i avsnitt</SPAN></P> <P class="p195 ft3"><SPAN class="ft3">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft68">finns ingen generell bestämmelse om interkommunala avtal i kommunallagen. Däremot finns bestämmelser om interkommunala avtal i speciallagar inom många kommunala verksamhetsområden. Att införa en generell bestämmelse om interkommunala avtal i kommunallagen skulle innebära ett enklare alternativ till kommunalförbund eller gemensam nämnd. Det skulle t.ex. innebära att de ingående kommunerna inte behövde skapa en politisk överbyggnad för varje enskild fråga eller verksamhet de ville samverka kring. En sådan bestämmelse skulle också innebära en regelförenkling, då det för närvarande finns ett flertal olika bestämmelser om interkommunala avtal i speciallagstiftningen. Dock skulle en generell regel för interkommunala avtal leda till stora principiella förändringar rörande den kommunala kompetensen. Det är i dag inte kompetensenligt för kommuner och landsting att till följd av avtal vidta åtgärder som i första hand riktar sig mot den andra kommunens eller landstingets medlemmar. En generell regel om interkommunala avtal skulle också få konsekvenser för konkurrensen mellan kommunala och privata aktörer. Det kan inte uteslutas att utökad samverkan skulle kunna påverka valet av driftsform för de verksamheter</SPAN></P> <P class="p337 ft3">där det i dag förekommer entreprenadverksamhet. Medan kompetensproblemen, som beskrevs ovan, uppkommer för den kommun eller det landsting som tillhandahåller en tjänst inom ramen för avtalssamverkan så ställer lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) krav på upphandling hos de köpande kommunerna eller landstingen. Förvisso är många tjänster inom det obligatoriska området sådana att de inte finns att tillgå på den privata marknaden, men många tjänster där samverkan sker i dag ska upphandlas i enlighet med LOU. Slutligen anser också regeringen, vilket närmare utvecklas i avsnitt 9.2.2, att den ökade mångfalden av samverkanslösningar, t.ex. i avtal och projekt, kan få vissa negativa konsekvenser för demokratin genom att systemet på sikt riskerar att bli omöjligt att överskåda då allt fler överlappande nätverk utvecklas. Vid överväganden om en generell bestämmelse om interkommunala avtal har regeringen således kunnat identifiera flera nackdelar och bedömer därför att en sådan reglering inte bör införas.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">71</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="p72dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032172x1.jpg/" id="p72img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr10 td77"><SPAN class="p117 ft18">9.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p19 ft18">Gemensam styrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p338 ft7"><SPAN class="ft19">Regeringens bedömning</SPAN>: Regeringen ser positivt på att skapa tydligare former för fördjupad samverkan mellan kommuner. Frågan om utvidgade möjligheter till fördjupad samverkan bör dock, med hänsyn till reglerna om offentlig upphandling, utredas ytterligare.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr11 td89"><SPAN class="p228 ft3"><SPAN class="ft18">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer inte med regeringens</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">bedömning. Utredningen föreslog en försöksverksamhet som innebar att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">en eller flera angränsande kommuner skulle få tillsätta en gemensam</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">styrelse för att fullgöra uppgifter som är gemensamma för minst två av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">de samverkande kommunerna. Utredningen föreslog även att kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">som bildat en gemensam styrelse skulle få träffa särskilt avtal om att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">uppgifter som innefattar myndighetsutövning mot enskild skulle få</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">skötas av en av kommunerna. Kommuner som bildat gemensam styrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">skulle vidare, efter särskild överenskommelse, få delegera uppgifter åt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">anställda i en av kommunerna. Enligt utredningens bedömning krävdes</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p339 ft3">inte upphandling mellan medlemmarna och den gemensamma styrelsen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de remissinstanser som besvarat</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">remissen i dessa delar tillstyrker förslagen. <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv </SPAN>ställer sig</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">dock frågande till bedömningen att upphandlingsreglerna inte skulle vara</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">tillämpliga vid köp mellan medlemmarna och den gemensamma</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">styrelsen respektive mellan medlemmarna sinsemellan. En av effekterna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">av att inte tillämpa upphandlingsreglerna i dessa situationer är att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">kommunerna konkurrensutsätter en mindre andel av sin verksamhet med</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">följd att de privata aktörerna begränsas i sin möjlighet att leverera varor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">och tjänster till de aktuella kommunerna. <SPAN class="ft4">Företagarna </SPAN>anser att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">kommunerna endast bör kunna samverka kring myndighetsutövning, inte</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p228 ft3">kommunal näringsverksamhet. Rättsläget får anses osäkert vad gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">upphandlingsfrågan. <SPAN class="ft4">Näringslivets Regelnämnd </SPAN>anför bl.a. att effekterna</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p228 ft3">av förslaget är för dåligt utredda, t.ex. påverkan på företag i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">upphandlingsavseende. <SPAN class="ft4">Länsrätten i Skåne län </SPAN>anför att frågan om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">LOU:s tillämplighet kan tänkas medföra svåra bedömningar.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3"><SPAN class="ft4">Konkurrensverket </SPAN>anför att det redan finns stora möjligheter att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">samverka, varför utredningen borde ha preciserat kring vad kommuner i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">dag har svårt att samverka. Överprövningsmöjligheterna av styrelsens</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p228 ft3">beslut borde även ha klargjorts. Effekten av förslaget kan bli att uppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">som i dag utförs av privata aktörer kan komma att upphöra. Verket anser</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">att utredningens uppfattning att upphandlingsreglerna inte är tillämpliga</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">är osäker. <SPAN class="ft4">Almega </SPAN>anser bl.a. att förslaget kan leda till ett minskat behov</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">av de tjänster som upphandlats eller som kan komma att upphandlas,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">vilket begränsar konkurrensen. Utredningen har inte analyserat förslagets</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">effekter på näringslivets utveckling. <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>anför bl.a. att analysen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">lämnar många frågor obesvarade, exempelvis upphandlingsfrågorna. Vid</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">utvärdering av verksamheten bör undersökas om samverkan har inneburit</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft4"><SPAN class="ft3">minskad upphandling. </SPAN>Verket för Näringslivsutveckling (NUTEK) <SPAN class="ft3">påtalar</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">bl.a. vikten av att beakta konsekvenserna av förslaget vad gäller små och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">medelstora företags möjligheter att delta i upphandlingar vid större</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p216 ft3">samverkansinitiativ. <SPAN class="ft4">Återvinningsindustrierna </SPAN>anför bl.a. att effekten kan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">bli att det antal kommuner som i dag konkurrensutsätter sin</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td89"><SPAN class="p216 ft3">avfallshantering via upphandling, i stället kan komma att bilda</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td88"><SPAN class="p13 ft3">72</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td48"><SPAN class="p3 ft3">gemensam styrelse med en annan kommun som är ägare till ett</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td127"><SPAN class="p340 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">kommunalt avfallsbolag. </SPAN>Ekonomihögskolan vid Lunds universitet <SPAN class="ft3">anför</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">att de syften som en gemensam styrelse är tänkt att realisera i dagsläget</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">kan realiseras antingen av en gemensam nämnd eller kommunalförbund.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">Att införa en form till stärker inte ambitionen att minska antalet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">samverkanslösningar. Hypotesen att förslaget på sikt torde leda till färre</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">samverkanskonstellationer kan ifrågasättas. <SPAN class="ft4">SmåKom, Västerås, Haninge,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td128"><SPAN class="p3 ft4">Lindesbergs, Sandvikens, Tingsryds <SPAN class="ft3">och </SPAN>Lomma kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p33 ft3">hade hellre</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">sett en utveckling mot mer samverkan genom interkommunala avtal,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">vilket upplevs som en enklare samverkansform. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft4">Landsting <SPAN class="ft3">samt </SPAN>Lindesbergs <SPAN class="ft3">och </SPAN>Falkenbergs kommuner <SPAN class="ft3">anser att den</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">gemensamma styrelsens roll i förhållande till kommunstyrelserna i de</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">ingående kommunerna framstår som oklar. <SPAN class="ft4">Juridiska fakulteten vid</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Lunds universitet </SPAN>anför bl.a. att frågan måste utredas ytterligare då</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">förslaget skapar en svåröverblickbar situation för medlemmarna och den</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">som kan bli berörd av styrelsens beslut. <SPAN class="ft4">Umeå, Timrå </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sandvikens</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">kommuner </SPAN>anser att förslaget inte bör begränsas till angränsande</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">kommuner. <SPAN class="ft4">Årjängs kommun </SPAN>anför bl.a. att förslaget bör kompletteras</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">med samverkansmöjligheter med grannkommuner över landsgränsen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft4">Västra Götalands läns landsting <SPAN class="ft3">och </SPAN>Business Region Göteborg AB <SPAN class="ft3">anför</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bl.a. att det är viktigt att frågeställningarna kring samverkan över</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">länsgräns utreds innan utredningens förslag genomförs. <SPAN class="ft4">Vetlanda</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">kommun </SPAN>anför att förslaget om gemensam styrelse verkar endast vara en</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">variant på det redan etablerade ”gemensam nämnd” och därmed</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td128"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">överflödigt. </SPAN>Helsingborgs kommun <SPAN class="ft3">och </SPAN>Svenska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p33 ft4">kommunal-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">tjänstemannaförbundet </SPAN>är bl.a. tveksamma till om ytterligare en form för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">samverkan innebär en utveckling av kommunal samverkan eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">renodling av de många samverkansformer som i dag förekommer.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p3 ft18">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td13"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td128"><SPAN class="p3 ft4">Behov av ny form för samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft3">Samverkan och samarbete mellan kommuner blir allt vanligare. I princip</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">alla kommuner är med i olika samverkanskonstellationer för att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">effektivisera verksamheter, öka kompetensen, hantera krav på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">specialistkunskaper m.m. Samverkan har även nämnts som en tänkbar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">lösning på de utmaningar den offentliga sektorn står inför mot bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">av den ekonomiska och demografiska utvecklingen, och mer eller mindre</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">som en nödvändighet för små kommuner. Regeringen anser att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">interkommunal samverkan bör underlättas. Interkommunal samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">kommer att vara nödvändig även i framtiden, oavsett om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td128"><SPAN class="p3 ft3">kommunstrukturen på sikt förändras eller inte.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p33 ft3">Dagens lagstiftning erbjuder en rad verktyg för interkommunal</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">samverkan. Kommuner kan samverka genom informella nätverk,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">interkommunala avtal, kommunalförbund, gemensam nämnd samt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">genom privaträttsliga former såsom företag, stiftelser och föreningar.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p33 ft3">Regeringen är medveten om att många kommuner uppfattar de mer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">reglerade formerna för samverkan, gemensam nämnd och kommunal-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">förbund, som komplicerade. Många kommuner väljer därför i första hand</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td128"><SPAN class="p3 ft3">de enklare formerna av samverkanslösningar. Många har</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p33 ft3">också flera</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td127"><SPAN class="p13 ft3">73</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_74"> <P class="p187 ft7">olika organisationslösningar, där man har olika samverkansparter och Prop. 2008/09:21 former för olika verksamheter. Såväl Ansvarskommittén (SOU 2007:10</P> <P class="p236 ft3">s. 273) som Kommunala kompetensutredningen (SOU 2007:72 s. 332) har dock gjort bedömningen, att den snabba utvecklingen mot allt fler, överlappande samverkanskonstellationer innebär en brist ur demokratisk synvinkel. En fortsatt utveckling i den riktningen kan komma att innebära att varken medborgare eller förtroendevalda i slutändan har någon överblick över den samverkan som den egna kommunen eller landstinget deltar i. Regeringen instämmer i den bedömningen och ser det som önskvärt ur demokratisynpunkt att minska antalet samverkanskonstellationer. Regeringen vill åstadkomma en mer strukturerad, strategisk och långsiktig samverkan mellan angränsande kommuner i en form som också har demokratisk förankring. I en sådan form bör initiativ kunna tas till ny samverkan, men ansvar bör även kunna övertas från befintliga samverkansprojekt eller gemensamma nämnder som skapats för enstaka uppgifter. Denna form bör också innebära att det är relativt enkelt att successivt utvidga och fördjupa av samverkan. Dock måste kravet på enkelhet och flexibilitet vägas mot demokratiaspekter som insyn, kontroll och påverkansmöjligheter.</P> <P class="p294 ft4">Kommunala kompetensutredningens förslag om gemensam styrelse</P> <P class="p341 ft3">Kommunala kompetensutredningen föreslog i sitt betänkande Kommunal kompetens i utveckling (SOU 2007:72) en lag om försöksverksamhet med gemensam styrelse i kommuner. En gemensam styrelse skulle enligt förslaget bestått av två eller flera angränsande kommuner, som utvecklade en fördjupad samverkan kring flera uppgifter under en och samma politiska överbyggnad. Modellen innebar inte att en ny juridisk form för samverkan tillskapades, utan byggde huvudsakligen på kommunallagens bestämmelser för gemensam nämnd (jfr avsnitt 9.1.4 om samverkan i gemensam nämnd). En gemensam styrelse skulle enligt förslaget kunna samverka kring i princip alla kommunala angelägenheter. Förutom att ansvara för drift och förvaltning av de uppgifter kommunerna överlämnade till den gemensamma styrelsen, så skulle den gemensamma styrelsen enligt förslaget kunna ha en mer strategisk roll som syftade till att se utvecklingsmöjligheter och nya potentiella samverkansområden.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr15 td89"><SPAN class="p3 ft4">Upphandling</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td89"><SPAN class="p3 ft3">Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) ska beaktas när</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommuner och landsting köper, hyr, leasar eller ”hyrköper” varor och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">tjänster. Samverkan som innebär att kommuner tillhandahåller tjänster</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">till en annan kommun kan ha karaktären av <NOBR>köp-säljsituationer.</NOBR> Detta</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">gäller även om avtalet som reglerar samarbetet är benämnt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">samverkansavtal.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p35 ft3">LOU blir tillämplig när det föreligger ett kontrakt i LOU:s mening.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p35 ft3">1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td89"><SPAN class="p3 ft3">flera leverantörer,</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td88"><SPAN class="p13 ft3">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td89"><SPAN class="p3 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p342 ft7"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft69">avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, och</SPAN></P> <P class="p342 ft7"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft31">undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur.</SPAN></P> <P class="p78 ft3">Kommuner och andra upphandlande myndigheter kan vara leverantörer</P> <P class="p67 ft3"><SPAN class="ft3">i</SPAN><SPAN class="ft70">LOU:s bemärkelse. Under vissa särskilt angivna omständigheter får dock undantag göras från LOU. Det kan exempelvis finnas möjlighet till undantag som grundas på ensamrätt enligt offentliggjorda lagar eller andra författningar. Vidare får enligt LOU direktupphandling användas om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Det finns inget fastställt maximibelopp som anses utgöra lågt värde. Den upphandlande enheten ska vid behov fastställa riktlinjer för sådan direktupphandling. Vad gäller förutsättningarna för direktupphandling på grund av synnerliga skäl ska detta främst avse sådana oförutsedda händelser som den upphandlande myndigheten eller enheten inte själv kunnat råda över. Dessa bestämmelser är emellertid föremål för översyn.</SPAN></P> <P class="p245 ft3">Vad gäller upphandling vid samverkan i sådan gemensam styrelse som föreslogs av den Kommunala kompetensutredningen kan konstateras att varken LOU eller de bakomliggande direktiven är tillämpliga vid anskaffning internt inom en kommun. Något avtal i juridisk mening kan inte ingås mellan enheter inom en kommun. Detta innebär sannolikt att LOU inte skulle blivit tillämplig mellan en värdkommun och en sådan gemensam styrelse som föreslogs av utredningen. Däremot är det mer tveksamt huruvida LOU skulle blivit tillämplig mellan en gemensam styrelse och de övriga samverkande kommunerna. Den Kommunala kompetensutredningen gjorde, efter en prövning enligt de s.k. Teckalkriterierna, bedömningen att LOU inte var tillämplig i sådana fall. Regeringsrätten har dock därefter i domar meddelade den 17 mars 2008 (Mål nr <NOBR>172-175-06</NOBR> och <NOBR>176-179-06)</NOBR> prövat huruvida det är förenligt med LOU att upphandlande myndigheter utan formellt upphandlingsförfarande köper tjänster från bolag som på visst sätt är knutet till myndigheten. Regeringsrätten konstaterade att LOU:s ordalydelse svårligen ger utrymme för en tolkning innebärande att kommunerna när de köper tjänster från kommunala bolag skulle vara undantagna från LOU:s regelverk. Regeringsrätten anförde att <NOBR>EG-domstolen</NOBR> i ett antal domar, t.ex. <NOBR>C-295/05</NOBR> REG 2007 s. <NOBR>I-2999</NOBR> Tragsa, har uttalat att direktiv 92/50 inte utgör hinder mot nationell lagstiftning som innebär att företag som på visst sätt är knutna till en upphandlande enhet (de s.k. Teckalkriterierna) utför uppdrag åt enheten utan iakttagande av direktivets bestämmelser. Då den nationella lagstiftningen i Sverige inte innehåller några sådana undantag från upphandlingsskyldigheten aktualiserades dock enligt Regeringsrättens mening inte frågan om tillämpning av <NOBR>Teckal-kriterierna</NOBR> i de nu aktuella målen. Regeringsrätten fann att kommunerna skulle ha upphandlat tjänster från det kommunala bolaget i konkurrens. Målen i Regeringsrätten rörde kommuners köp från kommunala bolag. Med hänsyn till Regeringsrättens uttalanden att <NOBR>Teckal-kriterierna</NOBR> i sådana fall inte är tillämpliga i svensk rätt får dock rättsläget anses oklart vad avser kommuners, förutom värdkommuners, köp av tjänster från sådana gemensamma styrelser som den Kommunala kompetensutredningens föreslår.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">75</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="p76dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032176x1.jpg/" id="p76img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft4">Ytterligare utredning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p3 ft3">Regeringen anser, som tidigare nämnts, att interkommunal samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bör underlättas. Interkommunal samverkan kommer att vara nödvändig</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">även i framtiden, oavsett om kommunstrukturen på sikt förändras eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">inte. Regeringen instämmer vidare i den bedömning som såväl</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">Ansvarskommittén som Kommunala kompetensutredningen gjorde i sina</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">betänkanden, att den snabba utvecklingen mot allt fler, överlappande</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">samverkanskonstellationer innebär en brist ur demokratisk synvinkel.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">Regeringen ser det därför som önskvärt ur demokratisynpunkt att minska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">antalet samverkanskonstellationer.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Regeringen vill åstadkomma en mer strukturerad, strategisk och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">långsiktig samverkan mellan angränsande kommuner i en form som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">också har demokratisk förankring. Det förslag som Kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">kompetensutredningen lämnar om samverkan i gemensam styrelse skulle</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">kunna vara en möjlig väg för att åstadkomma en sådan fördjupad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">samverkan. Med hänsyn till de frågetecken som för närvarande finns</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">kring kommunal samverkans förenlighet med reglerna om offentlig</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">upphandling finner dock regeringen att ett förslag om fördjupad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">samverkan i dagsläget inte kan föras fram. Regeringen anser därför att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">frågan om utvidgade möjligheter till fördjupad samverkan bör utredas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">ytterligare.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p343 ft63"><SPAN class="ft14">9.3</SPAN><SPAN class="ft64">Delegering och uppsiktsplikt vid samverkan i gemensam nämnd</SPAN></P> <P class="p262 ft18"><SPAN class="ft18">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft45">Uppsiktsplikt</SPAN></P> <P class="p344 ft5"><SPAN class="ft17">Regeringens förslag: </SPAN>Styrelsens uppsiktsplikt enligt 6 kap. 1 § kommunallagen ska omfatta även gemensam nämnd.</P> <P class="p345 ft3"><SPAN class="ft18">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i sak med regeringens.</P> <P class="p161 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna: </SPAN>Samtliga de remissinstanser som besvarat remissen i denna del tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. <SPAN class="ft4">Stockholms läns landsting </SPAN>ifrågasätter dock om det står klart i detta lösryckta sammanhang vad som avses med gemensam nämnd.</P> <P class="p50 ft3"><SPAN class="ft18">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Enligt 6 kap. 1 § KL ska styrelsen ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Lagrummet nämner dock inget särskilt om gemensamma nämnder. Stadgandet i 6 kap. 1 § KL innebär att i vart fall värdkommunen eller värdlandstinget har uppsiktsplikt över en gemensam nämnd, eftersom den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens/värdlandstingets organisation. Det är dock osäkert om begreppet ”övrig nämnd” i 6 kap. 1 § KL innefattar en gemensam nämnd för en kommun eller ett landsting som inte är värdkommun/värdlandsting. Det är därför oklart om uppsiktsplikten även åligger styrelsen i andra samverkande kommuner eller landsting än värdkommunen/värdlandstinget.</P> <P class="p164 ft7">Regeringen föreslår att kommunallagen förtydligas när det gäller samverkan i gemensam nämnd. Ett sådant förtydligande bör ske genom</P> <P class="p83 ft71">en ändring i 6 kap. 1 § KL. Regeringen ser ett förtydligande av</P> <P class="p151 ft3">76</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="p77dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032177x1.jpg/" id="p77img1"> </DIV> <P class="p76 ft7">uppsiktsplikten som ett sätt att säkra de samverkande parternas, och Prop. 2008/09:21 därmed kommun- eller landstingsmedlemmarnas, insyn och kontroll av</P> <P class="p309 ft5">omfattande och viktiga uppgifter som överlämnats till gemensamma nämnder.</P> <P class="p346 ft18"><SPAN class="ft18">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Delegering</SPAN></P> <P class="p347 ft7"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Bestämmelsen i 6 kap. 37 § kommunallagen rörande vidaredelegering utvidgas vad gäller samverkan i gemensam nämnd, så att en förvaltningschef kan uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att fatta beslut i ett ärende som delegerats av den gemensamma nämnden till förvaltningschefen.</P> <P class="p348 ft3"><SPAN class="ft18">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p79 ft7"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Samtliga de remissinstanser som besvarat remissen i denna del tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.</P> <P class="p79 ft3"><SPAN class="ft18">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>En gemensam nämnd får uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden (6 kap. 33 § KL). Liksom för övriga kommunala nämnder finns vissa begränsningar för delegeringen, t.ex. när det gäller ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (6 kap. 34 § KL). Enligt 6 kap. 37 § KL kan en nämnd som med stöd av 6 kap. 33 § KL uppdrar åt en förvaltningschef att fatta beslut, även överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget att besluta i ärendet. Det är osäkert om sådan s.k. vidaredelegering kan ske inom en gemensam nämnd (jfr. 3 kap. 3 b § KL).</P> <P class="p141 ft3">Regeringen föreslår att bestämmelsen i 6 kap. 37 § KL utvidgas till att även omfatta samverkan i gemensam nämnd, så att det finns möjlighet för en förvaltningschef att uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att fatta beslut.</P> <P class="p349 ft3">När bestämmelsen om vidaredelegering i 6 kap. 37 § KL tillkom fanns ännu inte möjligheten att samverka i gemensam nämnd. Enligt förarbetena skulle rätten till vidaredelegering normalt endast tillkomma en person inom en nämnds verksamhetsområde, t.ex. en socialdirektör eller en fastighetschef. Det ankommer på kommunerna och landstingen att i en arbetsordning eller liknande dokument bestämma vilka förvaltningschefer som ska ha rätt att vidaredelegera (prop. 1990/91:117</P> <P class="p350 ft3"><SPAN class="ft3">s.</SPAN><SPAN class="ft20">205).</SPAN></P> <P class="p351 ft3">En gemensam nämnd bestående av t.ex. tre kommuner, som inte</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">samordnat förvaltningen kring den uppgift de samverkar, kan i praktiken</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">ha tre förvaltningschefer. Till skillnad från regeringens förarbetsuttalande</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kan det m.a.o. finnas fler än en person inom en gemensam nämnds</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">verksamhetsområde som kan ha behov av att vidaredelegera beslut.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">Genom att förslaget om vidaredelegering kommer att omfatta även</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">gemensam nämnd blir det möjligt för en gemensam nämnd att överlåta åt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">samtliga dessa förvaltningschefer att i sin tur uppdra åt en annan anställd</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p3 ft3">i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta i</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p13 ft3">77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_78"> <P class="p205 ft7">stället. Varje vidaredelegering får då avse olika ärenden eller grupper av Prop. 2008/09:21 ärenden. Den föreslagna bestämmelsen gör det också möjligt för en förvaltningschef i en kommun att uppdra åt anställd i en annan kommun</P> <P class="p144 ft7">att fatta beslut. Det sistnämnda kan t.ex. bli aktuellt om en gemensam nämnd samordnar en viss verksamhet eller del av en verksamhet under en gemensam förvaltningschef, som har sin anställning i en av kommunerna.</P> <P class="p352 ft51"><SPAN class="ft1">10</SPAN><SPAN class="ft72">Samordning av kompetensutvidgande lagstiftning</SPAN></P> <P class="p42 ft14"><SPAN class="ft14">10.1</SPAN><SPAN class="ft73">Den kommunala kompetensen</SPAN></P> <P class="p257 ft18"><SPAN class="ft18">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft74">Den allmänna kompetensen</SPAN></P> <P class="p52 ft7">Kommunallagens andra kapitel innehåller regler om kommunernas och landstingens befogenheter (se avsnitt 4). Denna reglering är dock inte uttömmande. Genom en hänvisning i 2 kap. 4 § kommunallagen (1991:900), KL, framgår att det på vissa områden finns särskilda föreskrifter om kommunernas och landstingens befogenheter och skyldigheter. Det innebär att en stor del av kommunernas och landstingens kompetens återfinns i speciallagar.</P> <P class="p256 ft18"><SPAN class="ft18">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft74">Den specialreglerade kompetensen</SPAN></P> <P class="p88 ft3">Den specialreglerade kompetensen är omfattande och mycket skiftande. Det finns specialreglering som tar sikte på att göra vissa angelägenheter obligatoriska för kommunerna eller landstingen. Sådana lagar finns t.ex. inom plan- och byggnadsväsendet, skolområdet, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården. Det finns också specialreglerad kompetens som är inriktad på att ge ett visst tillskott till den allmänna kompetensen. I kommunalrättsliga sammanhang brukar denna typ av lagar benämnas ”smålagar” (prop. 1990/91:117 s. 35).</P> <P class="p148 ft3">De kompetensutvidgande smålagarna ger kommunerna vissa möjligheter. De har alla en begränsad räckvidd och kan beskrivas som speciella undantag främst från KL:s kompetensregler. Smålagarna har tillkommit efter hand för att ge kommuner och landsting möjlighet att vidta åtgärder som framstått som angelägna, fastän de inte rymts vare sig under KL:s regler om den allmänna kompetensen eller under några av de många tvingande lagverken. Ibland har de inneburit ett förtydligande av den allmänna kompetensen på något område där det funnits tveksamhet om kompetensenligheten, och tveksamheten ansetts hämmande för önskvärda kommunala insatser (Lindquist, U. <SPAN class="ft4">Kommunala befogenheter</SPAN>, s. 21). Flertalet av smålagarna har tillkommit som en följd av att det i rättspraxis ansetts att den uppgift eller verksamhet som lagarna tillåter tidigare fallit utanför den kommunala kompetensen.</P> <P class="p150 ft3">Det finns undantagsvis speciallagar som begränsar den allmänna</P> <P class="p83 ft49">kommunala kompetensen. Ett sådant exempel är lagen (2002:102) om</P> <P class="p151 ft3">78</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p67 ft3">allmännyttiga bostadsföretag, som tidigare begränsade kommunernas möjligheter att avhända sig sina bostadsföretag. På vissa håll i den juridiska litteraturen används begreppet smålag även för sådana lagar (Lindquist, U. och Losman, S. <SPAN class="ft4">Kommunallagen i dess lydelse den 1 januari 2005 </SPAN>s. 14 f.).</P> <P class="p245 ft3">De kompetensutvidgande smålagarna reglerar vitt skilda områden. I några fall har kompetensutvidgande bestämmelser arbetats in i befintliga lagar. Det gäller t.ex. i 7 kap. 1 och 2 §§ ellagen (1997:857) som ger kommunala företag vidgad kompetens att på affärsmässig grund bedriva produktion av och handel med el utanför kommunens område samt i 57 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster som ger kommunal huvudman vidgad kompetens att på affärsmässiga grunder sköta driften av <NOBR>va-anläggningar</NOBR> i andra kommuner.</P> <P class="p293 ft3">Vidare finns det lagar som innehåller vidgade befogenheter för kommunerna och landstingen, men även reglerar annat än den kommunala kompetensen. Till denna kategori hör t.ex. lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor som möjliggör för statliga myndigheter, en kommun eller ett landsting, att ingå avtal om att för varandras räkning lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda och i övrigt handlägga enklare förvaltningsärenden med vissa begränsningar eller att använda varandras personal till att utföra sådan verksamhet.</P> <P class="p353 ft18"><SPAN class="ft37">10.1.3</SPAN><SPAN class="ft74">Tidigare överväganden rörande smålagarna</SPAN></P> <P class="p62 ft3">I samband med tillkomsten av 1991 års kommunallag inarbetades bestämmelserna i två tidigare smålagar i KL; dels bestämmelserna i lagen (1969:596) om kommunalt partistöd som arbetades in i kompetenskapitlet (2 kap.), dels bestämmelserna i lagen (1983:565) om politiska sekreterare i kommuner och landstingskommuner som fördes in i kapitlet om förtroendevalda (4 kap.). Det övervägdes också huruvida fler smålagar borde inarbetas i den nya lagens kompetenskapitel.</P> <P class="p293 ft3">Kommunallagsgruppen hade uttryckt sin tveksamhet mot att skriva in fler smålagars bestämmelser i KL, men stannade slutligen för att föreslå en sådan inskrivning. De föreslog även en bestämmelse i kompetenskapitlet där de viktigaste av de övriga speciallagar som reglerar kommunernas och landstingens kompetens räknades upp (Ds 1988:52 s. 84 f.).</P> <P class="p317 ft3">Kommunallagskommittén delade inte uppfattningen att det fanns ett behov av att föra in fler smålagar i KL, i vart fall inte i den omfattning som Kommunallagsgruppen föreslog. Kommittén ansåg bl.a. att KL i detta sammanhang i huvudsak har karaktären av ramlag. Den bör därför inte förses med sådana detaljföreskrifter som många av bestämmelserna i smålagarna utgör (SOU 1990:24 s. 69).</P> <P class="p293 ft7">Kommunallagskommittén ansåg inte heller att någon uppräkning av olika speciallagar i kompetenskapitlet borde göras. En sådan bestämmelse skulle medföra att lagtexten betungades på ett olämpligt sätt. Vidare ansåg man att en annan nackdel med en sådan bestämmelse var att den kan behöva ändras så snart en ny speciallag tillkommer eller faller bort. Slutligen påpekades även att bestämmelsens värde ur</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">79</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="p80dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032180x1.jpg/" id="p80img1"> </DIV> <P class="p205 ft7">informationssynpunkt var begränsat, eftersom den inte tar upp alla de Prop. 2008/09:21 lagar utanför KL som innehåller bestämmelser om kommunernas och</P> <P class="p144 ft3">landstingens befogenheter och skyldigheter. Kommunallagskommittén föreslog i stället att en allmän hänvisningsbestämmelse skulle tas in i kapitlet (SOU 1990:24 s. 73).</P> <P class="p207 ft3">Under remissbehandlingen ansåg även några remissinstanser att fler s.k. smålagar borde inarbetas i KL, men regeringen gjorde samma bedömning som Kommunallagskommittén. Regeringen framhöll att flera av smålagarna rör verksamhetsområden som är relativt udda och som därför sällan är föremål för kommunernas eller landstingens intresse. Vidare ansåg regeringen att det skulle vara olämpligt att förse KL med sådana detaljföreskrifter som många av bestämmelserna i smålagarna utgör. I stället föreslog regeringen att det i anslutning till reglerna om den allmänna kompetensen tas in en regel som hänvisar till att det finns särskilda bestämmelser om kommunernas och landstingens befogenheter och skyldigheter (prop. 1990/91:117 s. 36). Denna bestämmelse finns nu i 2 kap. 4 § KL.</P> <P class="p354 ft14"><SPAN class="ft14">10.2</SPAN><SPAN class="ft73">En gemensam lag för vissa kommunala befogenheter</SPAN></P> <P class="p355 ft7"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>De kompetensutvidgande smålagarna sammanförs i en gemensam lag; lagen om vissa kommunala befogenheter. De kompetensutvidgande bestämmelser som föreslås i avsnitt 6, 7 och 8 förs in i den nya lagen.</P> <P class="p356 ft7"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.</P> <P class="p50 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanser tillstyrker förslaget. <SPAN class="ft4">Kammarrätten i Stockholm, Falkenbergs och Österåkers</SPAN></P> <P class="p144 ft4">kommuner, Statsledningskontoret i Stockholms kommun <SPAN class="ft3">samt </SPAN>Stockholms läns landsting<SPAN class="ft3">, anför dock att den nya lagen behöver genomarbetas ytterligare både redaktionellt (t.ex. växlande singularis och pluralis på ”kommun”) och språkligt (ålderdomligt språk i flera av smålagarna). </SPAN>Vänersborgs <SPAN class="ft3">och </SPAN>Gnesta kommuner <SPAN class="ft3">samt </SPAN>Stockholms läns landsting <SPAN class="ft3">tycker också att det ska finnas en hänvisning mellan KL och den nya lagen. </SPAN>Österåkers kommun <SPAN class="ft3">tycker att eventuell ny lagstiftning kring arbetsmarknadspolitiska program ska föras in i lagen. Slutligen anser </SPAN>Konkurrensverket <SPAN class="ft3">att det behövs en översyn av smålagarna innehållsmässigt.</SPAN></P> <P class="p180 ft18">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p262 ft4">Behov av samordning</P> <P class="p88 ft7">Smålagarna har under senare år ökat i antal och är svåra att överblicka. Som framgått ovan har tidigare övervägts att föra in fler smålagar i kompetenskapitlet i KL, men det har av olika skäl bedömts olämpligt. Regeringen anser inte att det nu finns skäl att göra en annan bedömning. Även om det vore möjligt att arbeta in några av smålagarna i KL så har</P> <P class="p151 ft3">80</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <P class="p152 ft7">lagen karaktär av ramlag och är i sin nuvarande utformning redan mycket Prop. 2008/09:21 omfattande både vad gäller antal regler och antal kapitel.</P> <P class="p157 ft3">Att räkna upp smålagarna i den allmänna hänvisningen i 2 kap. 4 § KL framstår inte heller som en lämplig lösning bl.a. eftersom bestämmelsen även åsyftar övriga speciallagar.</P> <P class="p172 ft7">Regeringen föreslår därför att flertalet smålagar sammanförs i en gemensam lag; lagen om vissa kommunala befogenheter. Det faktum att antalet smålagar tenderar att öka och att det sannolikt kommer att tillkomma fler bestämmelser av detta slag, talar för att det kan vara värdefullt att sammanföra bestämmelserna i en enda lag. Vid en samordning av smålagarna i en gemensam lag uppstår flera frågor.</P> <P class="p155 ft4">Vilka smålagar ska tas med?</P> <P class="p357 ft3">En första fråga är om samtliga s.k. smålagar är lämpliga att föra in i en sådan lag. Kommunala kompetensutredningen anser att en samordning endast bör ske av smålagar som innehåller ökade befogenheter för kommunerna eller landstingen och som huvudsakligen innebär avsteg från den grundläggande allmänna kompetensbestämmelsen och de kommunalrättsliga principerna (SOU 2007:72 s. 130). Remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag. Mot bakgrund härav anser regeringen att endast kompetensutvidgande smålagar bör samordnas i en gemensam lag.</P> <P class="p358 ft3">För närvarande finns det 13 smålagar som innehåller sådana kompetensutvidgande bestämmelser och som således bör föras in i den gemensamma lagen. Dessa lagar är lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m., lagen (1962:638) om rätt för kommun att bistå utländska studerande, lagen (1968:131) om vissa kommunala befogenheter inom turistväsendet, lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade, lagen (1989:977) om kommunalt stöd till ungdomsorganisationer, lagen (1993:406) om kommunalt stöd till boendet, lagen (2001:151) om kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd, lagen (2002:683) om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram, lagen (2004:772) om kommunal medverkan vid statlig trängselskatt, lagen (2004:1225) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sjuktransporter, lagen (2005:952) om vissa kommunala befogenheter i fråga om kollektivtrafik, lagen (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre och lagen (2007:1360) om kommuners medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En närmare beskrivning av lagarna finns i Kommunala kompetensutredningens betänkande (Kommunal kompetens i utveckling SOU 2007:72 s. <NOBR>124–128).</NOBR> När det gäller lagen om kommuners medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder trädde den dock i kraft den 1 januari 2008. Lagen hade således inte trätt i kraft vid tidpunkten för Kommunala kompetensutredningens betänkande, varför den inte finns med i utredningens förslag till gemensam lag. Utredningen uteslöt dock inte att bestämmelser om kommuners möjligheter att genomföra arbetsmarknadspolitiska åtgärder i framtiden skulle kunna föras in i den gemensamma lagen. Regeringen</P> <P class="p359 ft3">81</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p67 ft7">anser att lagen är en sådan smålag som uppfyller kriterierna för att tas med i den gemensamma lagen.</P> <P class="p73 ft3">Ett skäl för att utelämna någon av ovan nämnda kompetensutvidgande lagar från den gemensamma lagen skulle kunna vara att lagen i fråga är känd och relativt omfattande. Regeringen finner dock inte att någon av de aktuella lagarna tillhör den kategorin.</P> <P class="p73 ft7">Förutom de ovan nämnda 13 smålagarna finns den kommunala delegationslagen (1954:130), vilken inte direkt kan hänföras till denna kategori men som är av ”smålagstyp”. Regeringen anser att även denna lag bör föras in i den gemensamma lagen.</P> <P class="p73 ft3">I andra delar av den här propositionen föreslår regeringen kompetensutvidgande bestämmelser inom fyra olika områden. I avsnitt 6 föreslås dels att kommuner och landsting ges ökade möjligheter att lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar, dels att kommuner och landsting ges möjlighet att bl.a. lämna bidrag till högskolor och universitet. I avsnitt 7 föreslås ett förtydligande samt vissa förändringar av kommunernas kompetens att tillhandahålla lokaler till företag. Vidare föreslås i avsnitt 8 att kommuner och landsting ges möjlighet att medfinansiera projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program utan krav på anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. Regeringen anser att även dessa nya kompetensutvidgande bestämmelser bör föras in i den gemensamma lagen.</P> <P class="p360 ft4">Hur ska kapitelindelningen se ut?</P> <P class="p361 ft3">Det finns olika alternativ till i vilken ordning smålagarna bör arbetas in i den gemensamma lagen. Ett alternativ vore att föra in dem i kronologisk ordning varefter de tillkommit. Ett annat alternativ är att försöka gruppera bestämmelserna efter någon form av system som ger bättre överskådlighet. En utgångspunkt skulle kunna vara att sortera bestämmelserna efter vilka kompetensregler de utgör undantag från. Några av smålagarna innehåller dock olika typer av kompetensutvidgningar, vilket innebär att en lag kan utgöra undantag från flera principer. Det är heller inte självklart att som läsare fundera på vilken princip en bestämmelse utgör undantag från, utan det är den aktuella bestämmelsen man enkelt vill hitta. Syftet med den gemensamma lagen är ju också att förenkla. En gruppering bör därför utgå från ämnesområden. Lagen bör även inledas med en bestämmelse som tar upp förhållandet till KL. Vidare bör det anges vilka bestämmelser som utgör undantag från lokaliseringsprincipen (2 kap. 1 § KL) samt självkostnadsprincipen (8 kap. 3 c § KL) och förbudet mot att driva företag i vinstsyfte (2 kap. 7 § KL).</P> <P class="p272 ft5">Den gemensamma lagen föreslås få följande kapitelindelning. Under respektive rubrik nämns vilken eller vilka bestämmelser som tas in.</P> <P class="p126 ft4">1 kap. Inledande bestämmelser</P> <P class="p362 ft7">I 1 kap. 1 § i förslaget till lag om vissa kommunala befogenheter anges vilket tillämpningsområde lagen har och dess förhållande till kommunallagen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p75 ft3">82</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft3">Flera av de smålagar som nu sammanfogas till en lag innehåller bestämmelser med undantag från en eller flera kommunalrättsliga principer. För att tydliggöra vilken eller vilka principer respektive bestämmelse gör undantag från, samt för att undvika onödiga upprepningar i lagtexten, anges i 1 kap. <NOBR>2–3</NOBR> §§ i den föreslagna lagen vilka bestämmelser i lagen som utgör undantag från dessa principer. I 1 kap. 2 § anges således vilka bestämmelser i den föreslagna lagen som utgör undantag från lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § KL. Därefter anges i 1 kap. 3 § vilka bestämmelser i lagen som utgör undantag från självkostnadsprincipen i 8 kap. 3 c § KL och förbudet mot att driva företag i vinstsyfte i 2 kap. 7 § KL.</P> <P class="p186 ft3">På samma sätt anges i 1 kap. 4 § att samtliga bestämmelser i den föreslagna lagen som rör stöd till boende och servicetjänster åt äldre inte medför någon inskränkning i de skyldigheter som kommunen har enligt socialtjänstlagen (2001:453). I paragrafens andra stycke specificeras vilken nämnd i kommunen som ansvarar för servicetjänster för äldre.</P> <P class="p363 ft4">2 kap. Rätt att lämna olika former av bidrag, bistånd och stöd <SPAN class="ft3">Bestämmelserna i lagen (1962:638) om rätt för kommun att bistå utländska studerande, lagen (1989:977) om kommunalt stöd till ungdomsorganisationer, 1 § lagen (1993:406) om kommunalt stöd till boendet, lagen (2002:683) om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram samt 1 och 2 §§ lagen (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre förs in i detta kapitel. Vidare förs de tre föreslagna kompetensutvidgande bestämmelserna som rör bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar, bidrag till högskolor och universitet samt medfinansiering av projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program in i detta kapitel.</SPAN></P> <P class="p364 ft4">3 kap. Rätt att bedriva vissa typer av näringsverksamhet <SPAN class="ft3">Bestämmelserna i lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade, lagen (2004:1225) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sjuktransporter och lagen (2005:952) om vissa kommunala befogenheter i fråga om kollektivtrafik förs in i detta kapitel. Den förslagna bestämmelsen som rör kommuners möjlighet att tillhandahålla lokaler till företag förs också in i detta kapitel.</SPAN></P> <P class="p270 ft4">4 kap. Turism</P> <P class="p365 ft5">Bestämmelserna i lagen (1968:131) om vissa kommunala befogenheter inom turistväsendet förs in i detta kapitel.</P> <P class="p139 ft4">5 kap. Möjlighet att ta ut avgifter i vissa fall</P> <P class="p366 ft5">Bestämmelserna i lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m., förs in i detta kapitel.</P> <P class="p126 ft4">6 kap. Tjänsteexport och internationellt bistånd</P> <P class="p367 ft7">Bestämmelserna i lagen (2001:151) om kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd förs in i detta kapitel.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">83</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="p84dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032184x1.jpg/" id="p84img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr1 td48"><SPAN class="p3 ft4">7 kap. Övriga befogenhetsutvidgande bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">Bestämmelserna i lagen (2004:772) om kommunal medverkan vid statlig</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">trängselskatt, lagen (2007:1360) om kommuners medverkan i arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">marknadspolitiska åtgärder och bestämmelserna i kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">delegationslagen (1954:130) förs in i detta kapitel.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td48"><SPAN class="p3 ft4">Finns behov av redaktionella ändringar?</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td48"><SPAN class="p3 ft3">Vidare kan anmärkas att några av lagarna tillkommit för över 30 år sedan</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">och att språkbruket därför framstår som ålderdomligt. Det kan gälla</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">enstaka ord, som t.ex. vidtaga och uppdraga. Det kan också gälla</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">lagtexten som helhet, som i fallen med lagen om rätt för kommun att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bistå utländska studerande och lagen om vissa kommunala befogenheter i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">fråga om sysselsättning för funktionshindrade. Mot denna bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">föreslår regeringen att några av bestämmelserna ändras språkligt och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">redaktionellt i samband med att de samordnas. Någon ändring i sak är</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">inte avsedd.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p368 ft1">11 Övriga frågor</P> <P class="p369 ft14"><SPAN class="ft14">11.1</SPAN><SPAN class="ft73">Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting</SPAN></P> <P class="p326 ft18"><SPAN class="ft18">11.1.1</SPAN><SPAN class="ft74">Gällande bestämmelser om minoritetsremiss</SPAN></P> <P class="p147 ft3">Genom en ändring i 5 kap. 36 § kommunallagen (1991:900), KL, som trädde i kraft den 1 juli 2002, infördes en möjlighet för en minoritet i kommun- och landstingsfullmäktige att få ett ärende återremitterat (prop. 2001/02:80, bet. 2001/02:KU14, rskr. 2001/02:190). Den aktuella paragrafen innehöll sedan tidigare bestämmelser om minoritetsbeslut i fråga om bordläggning. Rätten till återremiss regleras på samma sätt som rätten till bordläggning. En återremiss innebär normalt att ett ärende överlämnas för ytterligare utredning till den nämnd som lagt förslaget. Bordläggning av ett ärende innebär att beslut i det bordlagda ärendet avvaktas under en viss tid och under denna tid får ärendet inte beredas. Ett ärende ska enligt KL återremitteras eller bordläggas om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna i fullmäktige. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats. Ett beslut om återremiss ska enligt bestämmelsen motiveras.</P> <P class="p370 ft18"><SPAN class="ft18">11.1.2</SPAN><SPAN class="ft74">Motivering av återremiss</SPAN></P> <P class="p371 ft7"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Det ska krävas en tredjedels majoritet för varje återremissyrkande inklusive motivering.</P> <P class="p372 ft3">84</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft7"><SPAN class="ft19">Förslag i promemorian: </SPAN>Förslaget i promemorian Minoritetsremiss i kommuner och landsting (Ds 2007:42) överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag</P> <P class="p65 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>(SKL)<SPAN class="ft4">, Botkyrka </SPAN>och <SPAN class="ft4">Malmö kommuner </SPAN>samt <SPAN class="ft4">Västerbottens- </SPAN>och <SPAN class="ft4">Västra Götalands läns landsting </SPAN>anser att det behövs förtydliganden i situationer då det kan förekomma flera motiveringar till en minoritetsåterremiss. <SPAN class="ft4">SKL </SPAN>och <SPAN class="ft4">Malmö kommun </SPAN>anser att det bör framgå att det krävs en tredjedels majoritet för varje återremissyrkande inklusive dess motivering, dvs. motiveringen kan inte bestämmas av färre ledamöter än en tredjedel. <SPAN class="ft4">Lunds, Sala, Stockholms </SPAN>och <SPAN class="ft4">Skellefteå kommuner </SPAN>samt <SPAN class="ft4">Skåne läns landsting </SPAN>avstyrker förslaget. Huvudargumentet är att handläggningstiden förlängs. Andra argument såsom oklarheter om omfattningen av utredning som minoriteten ställer och vem som motiverar en återremiss då flera motiveringar föreligger bidrar till att de avstyrker förslaget.</P> <P class="p346 ft18">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p292 ft4">Nuvarande tillämpning av bestämmelsen och behov av förtydligande</P> <P class="p64 ft3">Enligt 5 kap. 36 § fjärde stycket KL ska ett beslut om återremiss motiveras. Hur själva motiveringen ska hanteras av kommunfullmäktige framgår inte av lagtexten. Av förarbetena framgår dock att motiveringen bör anges i protokollet samt att det bör vara en uppgift för den politiska majoriteten att avgöra beredningens omfattning (prop. 2001/02:80 s. 144).</P> <P class="p317 ft3">En återremiss kan bidra till att fördjupa demokratin och motverka kortsiktigt framhastade beslut, utan att effektiviteten i berednings- och beslutsprocessen försämras i allt för stor omfattning. Möjligheten till återremittering skapar också ett större utrymme för samtal och samråd och kan bidra till att ett ärende blir mer allsidigt belyst (prop. 2001/02:80</P> <P class="p373 ft3"><SPAN class="ft3">s.</SPAN><SPAN class="ft20">78).</SPAN></P> <P class="p78 ft3">En tolkning av bestämmelsen är att minoriteten ska motivera sitt</P> <P class="p374 ft3">yrkande och att det ska tillfogas protokollet. Om majoriteten tillåts besluta om motiveringen kan syftet med hela institutet sättas ur spel. Majoriteten kan då besluta om urvattnade motiveringar eller motiveringar av en helt annan karaktär än vad minoriteten hade tänkt. Det skulle göra återremissen meningslös. Eftersom det ändå är majoriteten som bestämmer omfattningen av utredningen till följd av återremissen är risken liten för att försök till obstruktion från minoritetens sida blir framgångsrik, även om minoriteten bestämmer motiveringen.</P> <P class="p293 ft3">En enkät har skickats till kommuner och landsting i syfte att få information om hur kommunerna och landstingen använder återremiss- och bordläggningsregeln i KL samt om det finns tillämpningsproblem med regeln (Dnr Fi2006/2831). Av enkätsammanställning framgår bl.a. att ca 75 procent av de besvarande kommunerna och landstingen har uppgett att minoriteten i fullmäktige beslutar motiveringen av en minoritetsåterremiss och ca 25 procent har uppgett att majoriteten i fullmäktige beslutar motiveringen av en minoritetsåterremiss.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">Prop. 2008/09:21</P> <P class="p32 ft3">85</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="p86dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032186x1.jpg/" id="p86img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr10 td48"><SPAN class="p3 ft4">Förtydligande av minoritetsåterremiss i kommuner och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p375 ft3">Det kan alltså konstateras att kommuner och landsting tolkar bestämmelsen olika. I ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2005/06:KU26 och rskr. 2005/06:283) har riksdagen begärt att regeringen ser över frågan om minoritetsremissens utformning mot bakgrund av bestämmelsen enligt konstitutionsutskottet möjliggör att majoriteten bestämmer motiveringen. Mot bakgrund av att nuvarande lagtext och förarbeten inte ger någon klar ledning för hur bestämmelsen ska tolkas föreslår regeringen att bestämmelsen förtydligas.</P> <P class="p376 ft3">Förslaget innebär att det uttryckligen framgår att motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. På detta sätt garanteras att institutets syfte inte missbrukas genom att majoriteten beslutar om motivering av yrkandet. Med beaktande av att några remissinstanser uppmärksammat att det behövs förtydliganden i situationer då det kan förekomma flera motiveringar till en minoritetsåterremiss föreslås att ett nytt stycke läggs till i 5 kap. 36 § KL där det anges att yrkandet om återremiss och motiveringen ska ses som en helhet. Av detta stycke framgår det att det krävs en tredjedels majoritet för varje återremissyrkande inklusive motivering, dvs. yrkandet och motiveringen kan inte bestämmas av färre ledamöter än en tredjedel. Uppkommer situationen att det finns flera motiveringar till en återremiss får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Om ingen av återremissyrkandena biträds av en tredjedel faller yrkandena.</P> <P class="p377 ft7">Teoretiskt skulle en situation kunna uppstå att två (eller tre) yrkanden om återremiss biträds av en tredjedel var av de närvarande ledamöterna. I en sådan situation får kommunstyrelsen beakta detta i sin fortsatta hantering av frågan.</P> <P class="p378 ft17"><SPAN class="ft18">11.1.3</SPAN><SPAN class="ft75">Hantering av ärenden som tidigare bordlagts eller återremitterats</SPAN></P> <P class="p379 ft7"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Återremiss eller bordläggning ska beslutas på begäran av en minoritet även om ärendet tidigare har återremitterats eller bordlagts på begäran av en majoritet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p35 ft3"><SPAN class="ft18">Förslag i promemorian: </SPAN>Förslaget i promemorian Minoritetsremiss i</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommuner och landsting (Ds 2007:42) överensstämmer med regeringens</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">förslag.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p35 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft4">Höör, Ronneby, Sala, Stockholms <SPAN class="ft3">och </SPAN>Skellefteå kommuner <SPAN class="ft3">samt </SPAN>Skåne</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">läns landsting </SPAN>avstyrker förslaget med motiveringen att det sker en</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p3 ft3">fördröjning av beslut i ärenden och att instrumentet kan missbrukas.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td89"><SPAN class="p3 ft18">Skälen för regeringens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande tillämpning av bestämmelsen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td89"><SPAN class="p3 ft3">I 5 kap. 36 § första stycket KL anges att ett ärende ska bordläggas eller</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p3 ft3">återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p13 ft3">86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td48"><SPAN class="p3 ft3">ledamöterna. Vidare anges att enkel majoritet krävs om ärendet tidigare</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p340 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bordlagts eller återremitterats på detta sätt. Enligt förarbetena till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bestämmelsen bör ett och samma ärende endast kunna återremitteras av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">en minoritet en gång. Beslut om återremiss eller bordläggning efter ett</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">minoritetsbeslut förutsätter således enkel majoritet (prop. 2001/02:80 s.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td102"><SPAN class="p3 ft3">79).</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p33 ft3">I författningskommentaren till bestämmelsen anges att bordläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">eller återremiss fordrar enkel majoritet om ärendet tidigare varit antingen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bordlagt eller återremitterat (prop. 2001/02:80 s. 144). I rättspraxis har</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td102"><SPAN class="p3 ft3">Kammarrätten i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td129"><SPAN class="p3 ft3">Göteborg (mål nr <NOBR>5819-03</NOBR> och <NOBR>970-07)</NOBR> tolkat</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p33 ft3">bestäm-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">melsen på så sätt att det medför att ny återremiss eller bordläggning alltid</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">kräver majoritetsbeslut, oavsett om det första beslutet om återremiss eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bordläggning var ett majoritetsbeslut eller ett minoritetsbeslut. Av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">ovanstående kammarrättsavgöranden framgår att en majoritet kan beröva</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">en minoritet sin rätt till återremiss genom att själva driva igenom en</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td131"><SPAN class="p3 ft3">återremiss eller bordläggning av en helt annan karaktär.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td131"><SPAN class="p3 ft4">Behovet av skydd för minoriteten</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr26 td48"><SPAN class="p3 ft3">För att syftet, en minoritets möjlighet att bidra till att fördjupa</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">demokratin och motverka kortsiktiga framhastade beslut, ska få</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">genomslag bör ett och samma ärende kunna återremitteras eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">bordläggas av en minoritet en gång, oavsett om det föregåtts av ett</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">majoritetsbeslut om återremiss eller bordläggning. För detta synsätt talar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">att man på så sätt förhindrar att en majoritet berövar en minoritet sin rätt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">genom att själva driva igenom en återremiss eller bordläggning av en helt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">annan karaktär. Eftersom detta syfte inte kommit fram i tillämpningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">finns det behov av att göra en ändring i bestämmelsen. Några</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">remissinstanser har avstyrkt förslaget med motiveringen att det sker en</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">fördröjning av beslut i ärenden och att instrumentet kan missbrukas.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">Regeringen anser dock av ovan anförda att syftet med förslaget trots allt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">väger tyngre än de av remissinstanserna framförda invändningarna.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p33 ft3">Rent praktiskt kan det uppkomma frågor hur man ska avgöra om ett</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">ärende återremitterats eller bordlagts av en majoritet eller av en minoritet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">inför den fortsatta behandlingen av ärendet. Huvudregeln i KL är att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">beslut avgörs med acklamation, vilket innebär att ärendet får anses</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">avgjort enhälligt. Om en majoritet vill försäkra sig om att ett ärende inte</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">ska kunna bli föremål för minoritetsåterremiss eller minoritets-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bordläggning när det behandlas på nytt får man begära omröstning enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">5 kap. 43 och 44 §§ KL. Därigenom klarläggs om ett beslut om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">återremiss eller bordläggning fattats av en majoritet eller av en minoritet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">av de närvarande ledamöterna. Det saknas därför skäl att särskilt reglera</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">hur omröstning i dessa frågor ska ske. Det ligger således i majoritetens</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">eget intresse att begära omröstning vid yrkande om återremiss och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bordläggning för att på så sätt förhindra minoriteten att inkomma med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">nya yrkanden om återremiss eller bordläggning när ärendet behandlas på</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td102"><SPAN class="p3 ft3">nytt.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p33 ft3">Av nuvarande lagtext och förarbeten framgår tydligt att en minoritet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bara kan bordlägga eller återremittera ett ärende en gång (prop.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">2001/02:80 s. 79). Således utesluter en tidigare återremiss av en minoritet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td102"><SPAN class="p3 ft3">en efterföljande</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p106 ft3">bordläggning av en minoritet och en</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p33 ft3">tidigare</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p13 ft3">87</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="p88dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW032188x1.jpg/" id="p88img1"> </DIV> <P class="p205 ft7">bordläggning av en minoritet utesluter en efterföljande återremiss av en Prop. 2008/09:21 minoritet. Det saknas skäl att förändra denna reglering, eftersom det är</P> <P class="p380 ft5">nödvändigt att inte effektiviteten i det kommunala beslutsfattandet ska försämras.</P> <P class="p256 ft14"><SPAN class="ft14">11.2</SPAN><SPAN class="ft73">Politiskt förtroendevaldas situation på arbetsplatsen</SPAN></P> <P class="p181 ft5"><SPAN class="ft17">Regeringens bedömning: </SPAN>Det saknas i dag behov av att närmare utreda förändringar av regelverket om förtroendevaldas situation på arbetsplatsen.</P> <P class="p209 ft4">Tillkännagivande från riksdagen</P> <P class="p48 ft7">Riksdagen har i en skrivelse (2005/06:153) för regeringen tillkännagivit som sin mening vad konstitutionsutskottet anfört i betänkandet 2005/06:KU15 om att låta utreda behovet av åtgärder för att förstärka skyddet mot försämringar av politiskt förtroendevaldas situation på arbetsplatsen på grund av uppdraget.</P> <P class="p209 ft18">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p262 ft4">Riksdagsledamöters rätt till ledighet och ersättning</P> <P class="p52 ft7">I regeringsformen och i riksdagsordningen finns regler om riksdagsledamöters rätt till ledighet och ekonomiska villkor.</P> <P class="p145 ft3">Enligt 4 kap. 6 § regeringsformen får riksdagsledamot och ersättare fullgöra uppdrag som ledamot utan hinder av tjänsteuppgift eller annan sådan förpliktelse som åligger honom.</P> <P class="p50 ft7">Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen ska en riksdagsledamot av statsmedel erhålla arvode för sitt uppdrag. Bestämmelser om detta, om andra ekonomiska villkor med anledning av uppdraget och om gottgörelse till ersättare för riksdagsledamot, finns i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.</P> <P class="p326 ft4">Kommunalt förtroendevaldas rätt till ledighet och ersättning</P> <P class="p381 ft3">Bestämmelser om förtroendevalda i kommuner och landsting och deras rättigheter, skyldigheter och arbetsförutsättningar finns samlade i 4 kap. KL. I förarbetena till KL angavs att de förtroendevaldas betydelse och ställning i organisationen bör betonas genom att dessa bestämmelser samlas i ett kapitel i lagen (prop. 1990/91:117 s. 57).</P> <P class="p161 ft3">I 4 kap. 11 § KL anges att kommunalt förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. När bestämmelsen infördes i 1991 års kommunallag innebar den inte någon förändring i sak jämfört med vad som tidigare gällt enligt 1977 års kommunallag. I förarbetena till 1977 års kommunallag uttalades att rätten till ledighet i första hand borde avse</P> <P class="p83 ft3">deltagande i sammanträden med respektive kommunalt organ. Eftersom</P> <P class="p151 ft3">88</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <P class="p152 ft7">även partigruppsmöten och förberedelser för ordinarie sammanträden i Prop. 2008/09:21 fullmäktige och nämnder ofta förläggs i anslutning till ordinarie sammanträden ansågs även denna form av förberedelse inför</P> <P class="p153 ft3">sammanträde inräknas i förtroendeuppdraget. Någon detaljreglering förespråkades således inte utan frågor som rörde den förtroendevaldes anställningsvillkor, arbetsförhållanden, ersättare m.m. skulle regleras avtalsvägen efter behov (prop. 1975/76:187 s. 230 f).</P> <P class="p157 ft3">När det gällde rätten till ledighet uppmärksammades dock problem beträffande förtroendevalda med skiftarbete. Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2002 förbättrades därför arbetsvillkoren för förtroendevalda i kommuner och landsting (prop. 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet). Det gjordes bl.a. förtydliganden i 4 kap. 11 § KL om när förtroendevalda ska ha rätt till ledighet från sina anställningar. Ledighet ska omfatta tid för möten i kommunala organ, för andra möten som är nödvändiga för uppdragen, resor från och till mötena och behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter mötena.</P> <P class="p158 ft3">Ekonomiska villkor för de förtroendevalda regleras i 4 kap. <NOBR>12–15</NOBR> a §§ KL. Regelverket består av en obligatorisk del (ersättning) och en frivillig del (arvode). Enligt 4 kap. <NOBR>12–13</NOBR> §§ KL har förtroendevalda, med undantag för de heltidsengagerade, rätt till skälig ersättning, enligt de grunder som fullmäktige bestämmer, för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget. Kommunfullmäktige får därutöver enligt 14 § samma kapitel besluta om bl.a. skäligt arvode.</P> <P class="p158 ft7">De ekonomiska villkoren för de förtroendevalda förbättrades genom de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2002. Bestämmelsen i 4 kap.</P> <P class="p153 ft3">12 § KL ändrades på så sätt att rätten till skälig ersättning gäller arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förtroendevalda förlorar på grund av uppdraget. Det infördes även bestämmelser om obligatorisk ersättning för förtroendevalda med funktionshinder (skälig ersättning för resekostnader som uppkommer när de fullgör sina uppdrag) och för förtroendevalda som har barn (skälig ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag).</P> <P class="p382 ft4">Behovet av översyn av nuvarande regelverk</P> <P class="p383 ft3">Det kan konstateras att nuvarande lagstiftning ger en rätt till ledighet för uppdrag som såväl riksdagsledamot som förtroendevald i kommuner och landsting. Riksdagsledamöter har rätt till arvode för uppdraget. De förtroendevalda i kommuner och landsting har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner. Både rätten till ersättning och möjligheten till ledighet förstärktes genom lagändringar så sent som i början av <NOBR>2000-talet.</NOBR> Regeringen ser mot denna bakgrund inget behov av att i dag på nytt utreda frågan.</P> <P class="p384 ft3">89</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td132"><SPAN class="p129 ft1">12</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td126"><SPAN class="p211 ft1">Konsekvenser och ikraftträdande</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p138 ft14"><SPAN class="ft14">12.1</SPAN><SPAN class="ft73">Konsekvenser</SPAN></P> <P class="p385 ft4">Ekonomiska konsekvenser</P> <P class="p341 ft3">Inget av de förslag som läggs i propositionen innebär något åliggande för kommunerna utan innebär endast att kommunerna erhåller utvidgad kompetens inom ett antal områden. Förslagen innebär således inga ekonomiska åligganden för kommunsektorn. Några av förslagen berör verksamheter där såväl staten som kommuner och landsting agerar. En bättre samordning av olika aktörers insatser torde få positiva samhällsekonomiska konsekvenser, t.ex. genom ett mer effektivt resursutnyttjande. Det är också möjligt att vissa förslag kan ge flerstegseffekter, om exempelvis en kommuns bidrag till en högskola medför att kompetensnivån i området höjs och att det i sin tur främjar företagsetableringar. Mot bakgrund av att förslaget enbart ger den kommunala sektorn frivilliga möjligheter att agera går det dock inte att göra någon exakt ekonomisk beräkning av förslagets effekter.</P> <P class="p224 ft4">Konsekvenser för de små företagen</P> <P class="p274 ft3">Förslaget om ett förtydligande och viss utvidgning av kompetensen för kommuner att tillhandahålla lokaler till näringslivet (se avsnitt 7.3) kan antas få positiva konsekvenser för små företag på flera sätt. Det kan till att börja med underlätta för små företag, som annars kan ha svårt att ordna kapitalförsörjning för att själv bygga lokaler, att etablera sig. Det kan även skapa möjligheter för små företag att samverka med andra aktörer inom ramen för s.k. teknikparker. Till följd av det krav på affärsmässighet som föreslagits i samtliga fall då kommuner tillhandahåller lokaler (se avsnitt 7.3) anser regeringen inte att det finns risk för undanträngningseffekter gentemot privata aktörer som inte kan etablera sig för att den kommunala aktören håller ett för lågt pris.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p386 ft14">12.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td133"><SPAN class="p387 ft14">Ikraftträdande</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td94"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td93"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td95"><SPAN class="p193 ft3"><SPAN class="ft18">Regeringens förslag</SPAN>: Den nya lagen om vissa kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td95"><SPAN class="p193 ft3">befogenheter och ändringarna i kommunallagen (1991:900) träder i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td96"><SPAN class="p193 ft3">kraft den 1 mars 2009.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td97"><SPAN class="p16 ft3"><SPAN class="ft18">Utredningens förslag: </SPAN>Utredningen har inte lämnat förslag i denna</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft3">del.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td133"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td97"><SPAN class="p388 ft3"><SPAN class="ft18">Remissinstanserna </SPAN>har inte uttalat sig i denna del.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td97"><SPAN class="p16 ft18">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft3">Den nya lagen om vissa kommunala</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td97"><SPAN class="p3 ft3">befogenheter och ändringarna i kommunallagen (1991:900) föreslås träda</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td97"><SPAN class="p3 ft3">i kraft den 1 mars 2009. Vid samma tidpunkt upphör följande lagar att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td97"><SPAN class="p3 ft3">gälla: den kommunala delegationslagen (1954:130), lagen (1957:259) om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td97"><SPAN class="p3 ft3">rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td97"><SPAN class="p3 ft3">m.m., lagen (1962:638) om rätt för kommun att bistå utländska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td97"><SPAN class="p3 ft3">studerande, lagen (1968:131) om vissa kommunala befogenheter inom</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p13 ft3">90</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_91"> <P class="p76 ft7">turistväsendet, lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i Prop. 2008/09:21 fråga om sysselsättning för handikappade, lagen (1989:977) om</P> <P class="p389 ft3">kommunalt stöd till ungdomsorganisationer, lagen (1993:406) om kommunalt stöd till boendet, lagen (2001:151) om kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd, lagen (2002:683) om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram, lagen (2004:772) om kommunal medverkan vid statlig trängselskatt, lagen (2004:1225) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sjuktransporter, lagen (2005:952) om vissa kommunala befogenheter i fråga om kollektivtrafik, lagen (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, lagen (2007:1360) om kommuners medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och 9 § väglagen (1971:948).</P> <P class="p390 ft7">Den nya lagen är främst en samordning av befintliga lagar. Vad gäller samordningen av dessa lagar är den inte avsedd att innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare bestämmelser. Således behövs ingen övergångsbestämmelse. Beslut som fattats med stöd av de lagar som upphävs ska således i fortsättningen gälla som om de vore fattade enligt motsvarande bestämmelse i den nya lagen.</P> <P class="p391 ft1">13 Författningskommentar</P> <P class="p392 ft14"><SPAN class="ft14">13.1</SPAN><SPAN class="ft76">Förslaget till lag om vissa kommunala befogenheter</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD colspan=6 class="tr1 td89"><SPAN class="p3 ft3">Förslaget till lag om vissa kommunala befogenheter har behandlats i</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">avsnitt 10. Lagen ersätter den kommunala delegationslagen (1954:130),</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">av offentlig plats, m.m., lagen (1962:638) om rätt för kommun att bistå</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">utländska studerande, lagen (1968:131) om vissa kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">befogenheter inom turistväsendet, lagen (1970:663) om vissa kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade, lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">(1989:977) om kommunalt stöd till ungdomsorganisationer, lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">(1993:406) om kommunalt stöd till boendet, lagen (2001:151) om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd, lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">(2002:683) om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">investeringsprogram, lagen (2004:772) om kommunal medverkan vid</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">statlig trängselskatt, lagen (2004:1225) om vissa kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">befogenheter i fråga om sjuktransporter, lagen (2005:952) om vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunala befogenheter i fråga om kollektivtrafik, lagen (2006:492) om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre och lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">(2007:1360) om kommuners medverkan i arbetsmarknadspolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p3 ft3">åtgärder.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td134"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td135"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p216 ft3">I huvudsak innebär förslaget att befintliga bestämmelser sammanförs i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">en ny lag. Samtliga bestämmelser i lagen utgör undantag från</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunallagen (1991:900), KL, vad gäller kommuners och landstings</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p3 ft3">befogenheter.</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td137"><SPAN class="p216 ft3">Vissa redaktionella ändringar har gjorts, bl.a. mot</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">bakgrund av att språkbruket i några av lagarna framstår som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft3">ålderdomligt.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p34 ft3">Bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p3 ft3">som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td136"><SPAN class="p3 ft3">utgör</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p3 ft3">undantag</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td76"><SPAN class="p216 ft3">från</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr9 td89"><SPAN class="p3 ft3">lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § KL har angetts särskilt i lagens första</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td88"><SPAN class="p13 ft3">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td82"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td135"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td136"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_92"> <P class="p205 ft7">kapitel. Vidare har bestämmelser som utgör avsteg från självkostnads- Prop. 2008/09:21 principen i 8 kap. 3 c § KL och förbudet mot driva företag i vinstsyfte i</P> <P class="p295 ft3">2 kap. 7 § KL särskilt angetts i samma kapitel. Däremot har det inte särskilt angetts vilka bestämmelser som utgör undantag från den grundläggande kompetensbestämmelsen i 2 kap. 1 § KL om förbud mot att ge understöd åt enskild, eftersom det av bestämmelsens ordalydelse framgår vem som är stödberättigad. Inte heller har det särskilt angetts vilka bestämmelser som utgör undantag från kompetensbestämmelsen i 2 kap. 1 § KL om att uppgifter som ankommer på annan inte får handhas av kommunen eller landstinget, eftersom det av bestämmelsernas ordalydelse framgår att kommunen respektive landstinget har rätt att ha hand om en specifik angelägenhet. Vidare har inte bestämmelser som utgör undantag från likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § KL särskilt angetts, eftersom det av bestämmelserna framgår att kommunen eller landstinget får frångå kravet på en objektiv och rättvis likabehandling av kommunmedlemmarna.</P> <P class="p393 ft7">Bestämmelserna i 2 kap. <NOBR>1–3</NOBR> §§ och 3 kap. 6 § är nya i förhållande till de lagar som nu föreslås upphöra att gälla. Bestämmelsen i 2 kap. 1 § ersätter dock till viss del 9 § väglagen (1971:948) som också föreslås upphävas. Bestämmelserna i 2 kap. <NOBR>1–3</NOBR> §§ har behandlats i avsnitt 6.1−2 och avsnitt 8.4. Bestämmelsen i 3 kap. 6 § har behandlats i avsnitt 7.3.</P> <P class="p394 ft21">1 kap. Inledande bestämmelser Innehåll</P> <P class="p395 ft3">1 §</P> <P class="p396 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10. Bestämmelsen anger lagens tillämpningsområde och dess förhållande</P> <P class="p83 ft3">till kommunallagen.</P> <P class="p397 ft18">Undantag från kravet på kommunal anknytning</P> <P class="p42 ft3">2 §</P> <P class="p398 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10, 6.2.2 och 8.4.</P> <P class="p145 ft3">I paragrafens <SPAN class="ft4">första stycke </SPAN>anges vilka bestämmelser i lagen som utgör undantag från lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § KL. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser får kommuner och landsting således göra undantag från lokaliseringsprincipen. Bestämmelsen ersätter motsvarande bestämmelser om undantag från lokaliseringsprincipen i lagen (2004:1225) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sjuktransporter och lagen (2005:952) om vissa kommunala befogenheter i fråga om kollektivtrafik. I bestämmelsen tydliggörs också att motsvarande undantag från lokaliseringsprincipen finns vad gäller rätt för kommun att bistå utländska studerande, kommunala åtgärder för uppförande och drift av turistanläggningar samt kommunal tjänstexport</P> <P class="p395 ft3">och kommunalt internationellt bistånd. Bestämmelsen innebär en</P> <P class="p183 ft3">92</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <P class="p152 ft7">redaktionell bearbetning såtillvida att samtliga dessa undantag från Prop. 2008/09:21 lokaliseringsprincipen samlas i en paragraf, men är inte avsedd att</P> <P class="p153 ft3">innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare bestämmelser. Vidare innebär bestämmelsen att vid tillämpningen av 2 kap. 3 § om medfinansiering av projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program, utgör inte lokaliseringsprincipen något hinder för kommuners och landstings internationella samarbete eller satsningar som kan anses motiverade utifrån regional nytta och som innebär tilldelning av EU- medel.</P> <P class="p158 ft3">Paragrafens <SPAN class="ft4">andra stycke </SPAN>innebär att kommuner och landsting, vid tillämpningen av 2 kap. 1 § om bidrag till byggande av statlig väg och järnväg, endast får göra undantag från lokaliseringsprincipen i KL om särskilda skäl föreligger. Genom att undantaget är tillämpligt endast då särskilda skäl föreligger är bestämmelsen förknippad med vissa begränsningar. Exempelvis finns fortfarande naturligtvis en begränsning såtillvida att bidrag från en kommun eller ett landsting inte får ges till projekt i en helt annan del av landet. Med rekvisitet särskilda skäl avses att projektet, till vilket bidraget ges, ska ha regional nytta för ett större område än varje enskild kommun. Den nya trafiklösningen måste även medföra markant förbättrade kommunikationsmöjligheter i området.</P> <P class="p399 ft18">Krav på affärsmässighet</P> <P class="p305 ft3">3 §</P> <P class="p121 ft3">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10.</P> <P class="p157 ft7">I paragrafen anges vilka bestämmelser i lagen som utgör undantag från självkostnadsprincipen och förbudet mot att driva företag i vinstsyfte i</P> <P class="p153 ft3">8 kap. 3 c § respektive 2 kap 7 § KL. Bestämmelsen ersätter nuvarande bestämmelser om att verksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grunder i lagen (2004:1225) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sjuktransporter, lagen (2005:952) om vissa kommunala befogenheter i fråga om kollektivtrafik och lagen (2001:151) om kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd. Bestämmelsen innebär en redaktionell bearbetning så till vida att kravet på att verksamheten ska bedrivas affärsmässigt samlas i en paragraf. Bestämmelsen innehåller också ett förtydligande att kravet på affärsmässighet utgör ett undantag från bestämmelserna i 2 kap. 7 § och</P> <P class="p199 ft3">8 kap. 3 c § KL. Någon förändring i sak jämfört med tidigare bestämmelser är dock inte avsedd. Vidare innebär bestämmelsen ett krav på affärsmässighet i samtliga fall då kommuner tillhandahåller lokaler till företag enligt 3 kap. 6 §. En kommun som avser att uppföra en lokal för uthyrning måste därför göra en grundlig ekonomisk analys och kalkyl. Av den ekonomiska analysen ska framgå att det är möjligt att täcka de faktiska kostnaderna, dvs. samtliga kostnader för fastighetsförvaltning och medel för konsolidering och utdelning på insatt kapital, samt att verksamheten inte blir beroende av stöd eller korssubventioner. Affärsmässighet behöver i detta fall inte innebära en strävan efter kortsiktig vinstmaximering, men utgångspunkten bör likväl vara en</P> <P class="p203 ft3">strävan efter i vart fall långsiktig vinst. En följd av kravet på</P> <P class="p122 ft3">93</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <P class="p205 ft5">affärsmässighet blir att lokalhyrorna måste sättas till en nivå som Prop. 2008/09:21 motsvarar den en privat aktör skulle ha tillämpat.</P> <P class="p209 ft18">Skyldigheter enligt socialtjänstlagen</P> <P class="p42 ft3">4 §</P> <P class="p400 ft3">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10.</P> <P class="p50 ft3">I paragrafens <SPAN class="ft4">första stycke </SPAN>anges att bestämmelserna om stöd till boende och servicetjänster åt äldre inte medför någon inskränkning i de skyldigheter som kommunen har enligt socialtjänstlagen (2001:453). Bestämmelsen ersätter motsvarande bestämmelser i lagen (1993:406) om kommunalt stöd till boendet och lagen (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre. Någon förändring i sak jämfört med tidigare bestämmelser är inte avsedd.</P> <P class="p164 ft7">I paragrafens <SPAN class="ft42">andra stycke </SPAN>specificeras vilken kommunal nämnd som ansvarar för servicetjänster för äldre. Bestämmelsen ersätter motsvarande bestämmelse i lagen om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre. Någon förändring i sak är inte avsedd.</P> <P class="p401 ft21">2 kap. Rätt att lämna olika former av bidrag, bistånd och stöd Bidrag till byggande av statlig väg och järnväg</P> <P class="p395 ft3">1 §</P> <P class="p396 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.2. Med stöd av bestämmelsen får kommuner och landsting lämna bidrag</P> <P class="p295 ft3">till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för. Bestämmelsen utvidgar således kommunernas och landstingens befogenheter i förhållande till kompetensbestämmelsen i 2 kap. 1 § KL om att uppgifter som ankommer på annan inte får handhas av kommuner eller landsting. Bestämmelsen innebär en möjlighet, men ingen skyldighet, för kommunerna att lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg.</P> <P class="p145 ft7">Bestämmelsen ersätter nuvarande 9 § väglagen (1971:948), som upphör att gälla.</P> <P class="p145 ft3">Med bidrag avses i första hand medel för att finansiera en investering, men det kan även avse att kostnadsfritt ställa mark till förfogande. Avsikten är inte att begränsa vad som enligt tidigare praxis godtagits som bidrag till vägbygge, t.ex. räntekostnader eller uteblivna ränteintäkter vid förskotteringar. Bidragets storlek bestäms av kommunen eller landstinget. I begreppet bidrag ligger dock en begränsning såtillvida att det inte kan vara fråga om att helt finansiera viss investering.</P> <P class="p148 ft7">Vad som avses med byggande av väg framgår av väglagen (1971:948) och vad som avses med byggande av järnväg framgår av lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.</P> <P class="p50 ft3">Med väg som staten ansvarar för avses allmän väg som staten är väghållare för. Med järnväg som staten ansvarar för avses den järnvägsinfrastruktur som tillhör eller ägs av staten och som förvaltas av Banverket.</P> <P class="p151 ft3">94</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <P class="p283 ft7">Av 1 kap. 2 § framgår att kommuner och landsting, om särskilda skäl Prop. 2008/09:21 föreligger, kan lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten</P> <P class="p153 ft7">ansvarar för, utan att det finns en sådan anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § KL. Se vidare kommentaren till denna bestämmelse.</P> <P class="p402 ft18">Bidrag till högskoleverksamhet</P> <P class="p305 ft3">2 §</P> <P class="p403 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 6.3.2. Med stöd av bestämmelsen får kommuner och landsting lämna bidrag</P> <P class="p153 ft3">till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor samt av enskilda utbildningsanordnare med examensrätt enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Bestämmelsen utvidgar kommunernas och landstingens befogenheter i förhållande till kompetensbestämmelsen i 2 kap. 1 § KL om att uppgifter som ankommer på annan inte får handhas av kommuner eller landsting samt i förhållande till den kompletterande bestämmelsen i 2 kap. 8 § KL. Utgångspunkten är att den enskilda utbildningsanordnaren är att betrakta som en näringsidkare enligt 2 kap. 8 § KL.</P> <P class="p201 ft3">Däremot utgör inte bestämmelsen något undantag från lokaliseringsprincipen, vilket innebär att åtgärden måste ha anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar för att vara kompetensenlig.</P> <P class="p172 ft3">Med begreppet bidrag avses ett tillskott av medel. Någon begränsning vad gäller ändamålet, förutom att det ska vara fråga om bidrag till högskoleutbildning eller forskning, uppställs inte. I begreppet utbildning ingår bidrag till stödfunktioner och infrastruktur. Det kan vara fråga om såväl allmänna som riktade bidrag. Det ankommer på kommunen eller landstinget att besluta om bidragets storlek och innehåll. I begreppet bidrag ligger dock en begränsning såtillvida att det inte kan vara fråga om att helt finansiera viss utbildning eller forskning. Att starta eller driva högskoleverksamheten är dessutom förbehållet staten eller den enskilda utbildningsanordnaren.</P> <P class="p404 ft19">Medfinansiering av projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program</P> <P class="p405 ft3">3 §</P> <P class="p406 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 8.4. Med stöd av bestämmelsen, och bestämmelsen i 1 kap. 2 §, får</P> <P class="p153 ft7">kommuner och landsting befogenhet att medfinansiera projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program, utan att det finns en sådan anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § KL. Se vidare kommentaren till 1 kap. 2 §.</P> <P class="p407 ft3">95</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <P class="p408 ft7">Bestämmelsen innebär en möjlighet, men ingen skyldighet, för Prop. 2008/09:21 kommunerna att medfinansiera projekt ur EG:s strukturfonder och</P> <P class="p31 ft3">program.</P> <P class="p242 ft3">Den utvidgade kompetensbestämmelsen är endast tillämplig på kommuners och landstings medfinansiering av projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program. En utvidgad kompetens som är tillämplig för andra projekt, t.ex. inom ramen för regionala tillväxtprogram skulle kunna utnyttjas för i princip alla kommunala bidrag till näringslivsinriktade projekt, vilket inte är avsikten. En bedömning utifrån 2 kap. 1 § KL ska således göras i frågor som gäller kommunal medfinansiering av projekt utanför ramen för EG:s strukturfonder och program.</P> <P class="p229 ft18">Rätt att bistå utländska studerande</P> <P class="p385 ft3">4 §</P> <P class="p409 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10. Paragrafen motsvarar, tillsammans med 1 kap. 2 §, innehållet i lagen</P> <P class="p410 ft3">(1962:638) om rätt för kommun att bistå utländska studerande. Bestämmelsen har bearbetats redaktionellt, men är inte avsedd att innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare bestämmelse.</P> <P class="p242 ft7">Av 1 kap. 2 § framgår att kommuner och landsting kan bistå utländska studerande, utan att det finns en sådan anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § KL. Se vidare kommentaren till denna bestämmelse.</P> <P class="p59 ft18">Stöd till ungdomsorganisationer</P> <P class="p385 ft3">5 §</P> <P class="p411 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10. Paragrafen motsvarar innehållet i lagen (1989:977) om kommunalt</P> <P class="p410 ft7">stöd till ungdomsorganisationer. Bestämmelsen har bearbetats redaktionellt, men är inte avsedd att innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare bestämmelse.</P> <P class="p66 ft18">Stöd till boende</P> <P class="p385 ft3">6 §</P> <P class="p411 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10. Paragrafen motsvarar, tillsammans med 1 kap. 4 § första stycket, lagen</P> <P class="p410 ft3">(1993:406) om kommunalt stöd till boendet. Bestämmelsen har bearbetats redaktionellt, men är inte avsedd att innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare bestämmelse.</P> <P class="p241 ft7">Av 1 kap. 4 § första stycket framgår att bestämmelsen om stöd till boende inte medför någon inskränkning i de skyldigheter som</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr31 td138"><SPAN class="p3 ft49">kommunen har enlig socialtjänstlagen (2001:453). Se</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td139"><SPAN class="p412 ft49">vidare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td138"><SPAN class="p3 ft3">kommentaren till denna bestämmelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td139"><SPAN class="p13 ft3">96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft18">Servicetjänster åt äldre</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft3"><NOBR>7–8</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p413 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragraferna har behandlats i avsnitt 10. Paragraferna motsvarar, tillsammans med 1 kap 4 §, innehållet i lagen</P> <P class="p328 ft3">(2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre. Bestämmelserna har bearbetats redaktionellt, men är inte avsedda att innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare bestämmelser.</P> <P class="p349 ft3">Av 1 kap. 4 § första stycket framgår att bestämmelsen om stöd till boende inte medför någon inskränkning i de skyldigheter som kommunen har enlig socialtjänstlagen (2001:453). Av 1 kap. 4 § andra stycket framgår vilken kommunal nämnd som ansvarar för servicetjänster för äldre. Se vidare kommentaren till dessa bestämmelser.</P> <P class="p414 ft21">Stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram <SPAN class="ft77">9 §</SPAN></P> <P class="p415 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10. Paragrafen motsvarar innehållet i lagen (2002:683) om rätt för</P> <P class="p328 ft7">kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram. Bestämmelsen har bearbetats redaktionellt, men är inte avsedd att innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare bestämmelse.</P> <P class="p416 ft21">3 kap. Rätt att bedriva vissa typer av näringsverksamhet Sysselsättning för personer med funktionshinder</P> <P class="p373 ft3">1 §</P> <P class="p417 ft3">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr8 td89"><SPAN class="p35 ft3">Paragrafen motsvarar innehållet i lagen (1970:663) om vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">Bestämmelsen har bearbetats redaktionellt, bl.a. genom att begreppet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">personer med funktionshinder ersätter begreppet handikappade, men är</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">inte avsedd att innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p3 ft3">bestämmelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td89"><SPAN class="p3 ft18">Sjuktransporter</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p3 ft3">2 §</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td89"><SPAN class="p3 ft3">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10.</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p35 ft3">Paragrafen motsvarar, tillsammans med 1 kap 2−3 §§, innehållet i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">lagen (2004:1225) om vissa kommunala befogenheter i fråga om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">sjuktransporter. Bestämmelsen har bearbetats redaktionellt, men är inte</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">avsedd att innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">bestämmelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p35 ft3">Av 1 kap. 2 § framgår att kommuner och landsting får ingå avtal om att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p3 ft3">utföra sjuktransporter, utan att det finns en sådan anknytning till</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p13 ft3">97</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_98"> <P class="p187 ft7">kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar som avses i Prop. 2008/09:21 2 kap. 1 § KL. Av 1 kap. 3 § framgår att sådan verksamhet ska utövas på</P> <P class="p31 ft3">affärsmässiga grunder. Se vidare kommentaren till dessa bestämmelser.</P> <P class="p418 ft21">Kollektivtrafik <NOBR><SPAN class="ft77">3–5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft77"> §§</SPAN></P> <P class="p138 ft3">Bakgrunden till och skälen för paragraferna har behandlats i avsnitt 10.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p35 ft3">Paragraferna motsvarar, tillsammans med 1 kap. 2−3 §§, innehållet i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">lagen (2005:952) om vissa kommunala befogenheter i fråga om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kollektivtrafik. Bestämmelserna har bearbetats redaktionellt, men är inte</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">avsedda att innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">bestämmelser.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p35 ft3">Av 1 kap. 2 § framgår att kommuner och landsting får ingå avtal om att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">utföra viss kollektivtrafik, utan att det finns en sådan anknytning till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar som avses i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">2 kap. 1 § KL. Av 1 kap. 3 § framgår att sådan verksamhet ska ske på</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td89"><SPAN class="p3 ft3">affärsmässiga grunder. Se vidare kommentaren till dessa bestämmelser.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p3 ft18">Lokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p3 ft3">6 §</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td89"><SPAN class="p3 ft3">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 7.3.</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p35 ft3">Genom bestämmelsen i paragrafens <SPAN class="ft4">första stycke </SPAN>tydliggörs att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommuner får tillgodose små företags behov av lokaler i kommunen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">under förutsättning att verksamheten inriktar sig på företagarkollektivet i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">allmänhet. Bestämmelsen tydliggör således kommunernas befogenheter i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">förhållande till bestämmelsen i 2 kap. 8 § första stycket KL. Vilken</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">verksamhet som bedrivs i lokalerna saknar betydelse för bedömningen av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">kompetensenligheten. I begreppet tillhandahålla innefattas att uppföra</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">eller förvärva lokaler i syfte att tillgodose företagens behov, men även att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">hyra ut lokaler som redan finns i kommunens ägo. Vad som avses med</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">begreppet små företag får bedömas från fall till fall, dock kan EG-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">kommissionens rekommendation (2003/361/EG) av den 6 maj 2003 om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag tjäna som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">vägledning. Enligt denna rekommendation avses med små företag</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">fristående företag och företag som tillsammans med partnerföretag eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">anknutna företag har färre än 50 anställda och antingen har en omsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">eller en balansomslutning som motsvarar högst 10 miljoner euro per år.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p35 ft3">Genom bestämmelsen i paragrafens <SPAN class="ft4">andra stycke </SPAN>ges kommuner en rätt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">att tillhandahålla lokaler även till enskilda företag, under förutsättning att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">särskilda skäl föreligger. Bestämmelsen utvidgar således kommunernas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">befogenheter i förhållande till bestämmelsen i 2 kap. 8 § andra stycket</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">KL. Med begreppet enskilda företag innefattas såväl mindre som större</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">företag. Avsikten är dock inte att det ska vara fråga om specialanpassade</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p3 ft3">lokaler. I begreppet särskilda skäl ligger en begränsning genom att en</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">grundförutsättning för tillhandahållandet av lokaler är att det enskilda</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td89"><SPAN class="p3 ft3">företaget bedöms sakna möjlighet att själv göra investeringen. I rekvisitet</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td88"><SPAN class="p13 ft3">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td89"><SPAN class="p3 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_99"> <P class="p152 ft7">särskilda skäl finns också en begränsning såtillvida att det ska ha Prop. 2008/09:21 framkommit att privata aktörer inte är beredda att göra investeringen.</P> <P class="p153 ft3">Förutom dessa grundläggande förutsättningar krävs också att det finns omständigheter i det specifika fallet som kan anses utgöra särskilda skäl för tillhandahållandet av lokaler. Som exempel på när sådana särskilda skäl kan anses föreligga kan nämnas fall då kommunen utgör stödområde enligt förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd. Även investeringar i uppföranden av teknikparker som är avsedda både för små och enstaka större företag kan i vissa fall omfattas av rekvisitet ”särskilda skäl” i den föreslagna bestämmelsen.</P> <P class="p158 ft3">Bestämmelserna i paragrafen omfattar endast kommuner, inte landsting.</P> <P class="p419 ft7">Av 1 kap. 3 § framgår att i samtliga fall när kommuner tillhandahåller lokaler till företag ska verksamheten ske på affärsmässiga grunder. I kommentaren till den bestämmelsen behandlas frågan om affärsmässighet vid tillhandahållandet av lokaler till företag närmare.</P> <P class="p176 ft18">4 kap. Turism</P> <P class="p305 ft18">Åtgärder för uppförande och drift av turistanläggningar</P> <P class="p305 ft3">1 §</P> <P class="p403 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10. Paragrafen motsvarar, tillsammans med 1 kap. 2 §, innehållet i lagen</P> <P class="p153 ft3">(1968:131) om vissa kommunala befogenheter inom turistväsendet. Bestämmelsen har bearbetats redaktionellt, men är inte avsedd att innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare bestämmelse.</P> <P class="p172 ft3">Av 1 kap. 2 § framgår att kommuner och landsting får vidta åtgärder för uppförande och drift av turistanläggningar, utan att det finns en sådan anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § KL. Se vidare kommentaren till denna bestämmelse.</P> <P class="p420 ft18">5 kap. Möjlighet att ta ut avgifter i vissa fall</P> <P class="p421 ft18">Rätt för kommuner att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m.</P> <P class="p38 ft3">1 och 2 §§</P> <P class="p403 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragraferna har behandlats i avsnitt 10. Paragraferna motsvarar innehållet i lagen (1957:259) om rätt för</P> <P class="p153 ft7">kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. Bestämmelserna har bearbetats redaktionellt, men är inte avsedda att innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare bestämmelser.</P> <P class="p422 ft3">99</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft18">6 kap. Tjänsteexport och internationellt bistånd</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p340 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft3">1−9 §§</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td48"><SPAN class="p3 ft3">Bakgrunden till och skälen för paragraferna har behandlats i avsnitt 10.</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Paragraferna motsvarar, tillsammans med 1 kap. 2−3 §§, innehållet i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">lagen (2001:151) om kommunal tjänsteexport och kommunalt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">internationellt bistånd. Bestämmelserna har bearbetats redaktionellt, men</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">är inte avsedda att innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bestämmelser. Således får kommuner och landsting också besluta att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">kommunala företag och kommunalförbund får ägna sig åt tjänsteexport</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">och internationellt bistånd på samma villkor som anges i kapitlet, vilket</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">följer direkt av 3 kap. 16 § och 3 kap. 20 § KL.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Av 1 kap. 2 § framgår att kommuner och landsting får bedriva</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">tjänstexport och lämna internationellt bistånd, utan att det finns en sådan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">anknytning till kommunens eller landstingets område eller dessa</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">medlemmar som avses i 2 kap. 1 § KL. Av 1 kap. 3 § framgår att då</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">kommuner och landsting bedriver tjänstexport ska detta ske på</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">affärsmässiga grunder. Se vidare kommentaren till dessa bestämmelser.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p3 ft18">7 kap. Övriga befogenhetsutvidgande bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft18">Kommunal medverkan vid statlig trängselskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft3">1 §</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td48"><SPAN class="p3 ft3">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10.</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Paragrafen motsvarar innehållet i lagen (2004:772) om kommunal</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">medverkan vid statlig trängselskatt. Bestämmelsen har bearbetats</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">redaktionellt, men är inte avsedd att innebära någon förändring i sak</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">jämfört med tidigare bestämmelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p3 ft18">Kommunal medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft3">2 §</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td48"><SPAN class="p3 ft3">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10.</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Paragrafen motsvarar innehållet i lagen (2007:1360) om kommuners</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bestämmelsen har</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bearbetats redaktionellt, men är inte avsedd att innebära någon förändring</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">i sak jämfört med tidigare bestämmelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p3 ft18">Kommunal delegation</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft3">3 §</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td48"><SPAN class="p3 ft3">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 10.</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Paragrafen motsvarar innehållet i den kommunala delegationslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">(1954:130).</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Bestämmelsen har bearbetats redaktionellt, men är inte avsedd att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare bestämmelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p13 ft3">100</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr3 td140"><SPAN class="p13 ft14">13.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td141"><SPAN class="p18 ft14">Förslaget till lag om ändring i kommunallagen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td141"><SPAN class="p18 ft14">(1991:900)</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p423 ft18">3 kap.</P> <P class="p305 ft3">11 §</P> <P class="p424 ft7">I paragrafen har hänvisningen ändrats till lagen (2008:000) om vissa kommunala befogenheter, eftersom bestämmelsen överförs till 7 kap. 3 §</P> <P class="p153 ft7"><SPAN class="ft3">i</SPAN><SPAN class="ft78">denna lag. Bestämmelsen har bearbetats redaktionellt, men är inte avsedd att innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare bestämmelse.</SPAN></P> <P class="p402 ft18">5 kap.</P> <P class="p305 ft3">36 §</P> <P class="p121 ft3">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 11.1.</P> <P class="p157 ft3">I <SPAN class="ft4">första stycket </SPAN>ersätts ”på detta sätt” med ”på begäran av en minoritet”. Ändringen innebär att återremiss ska beslutas på begäran av en minoritet även om ärendet tidigare har återremitterats på begäran av en majoritet. Likaså innebär det att bordläggning ska beslutas på begäran av en minoritet även om ärendet tidigare har bordlagts på begäran av en majoritet.</P> <P class="p158 ft7">I <SPAN class="ft42">tredje stycket </SPAN>förtydligas att en återremiss ska motiveras och att motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som har begärt återremittering.</P> <P class="p157 ft3"><SPAN class="ft4">Fjärde stycket </SPAN>har tillkommit för att tydliggöra att yrkandet om återremiss och motivering ska ses som en helhet. Således krävs det en tredjedels majoritet för varje återremissyrkande inklusive motivering, dvs. yrkandet och motiveringen kan inte bestämmas av färre ledamöter än en tredjedel. Uppkommer situationen att det finns flera motiveringar till en återremiss får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Om ingen av återremissyrkandena biträds av en tredjedel faller yrkandena. Teoretiskt skulle en situation kunna uppstå att två (eller tre) yrkanden om återremiss biträds av en tredjedel var av de närvarande ledamöterna. I en sådan situation får kommunstyrelsen beakta detta i sin fortsatta hantering av frågan.</P> <P class="p425 ft18">6 kap.</P> <P class="p426 ft3">1 §</P> <P class="p406 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 9.3.1. Genom en ändring i <SPAN class="ft42">första stycket </SPAN>förtydligas att samtliga</P> <P class="p153 ft7">samverkande kommuners eller landstings styrelser har uppsiktsplikt över en gemensam nämnd. Uppsiktsplikten är således inte något som ankommer endast på värdkommunens eller värdlandstingets styrelser.</P> <P class="p427 ft3">101</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr10 td142"><SPAN class="p428 ft3">37 §</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td143"><SPAN class="p429 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p430 ft7">Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 9.3.2. Bestämmelsen utvidgas till att även omfatta samverkan i en gemensam</P> <P class="p144 ft5">nämnd. Denna utvidgning innebär att det ges möjlighet för en förvaltningschef att uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att fatta beslut.</P> <P class="p397 ft14"><SPAN class="ft14">13.3</SPAN><SPAN class="ft73">Förslaget till lag om ändring i väglagen (1971:948)</SPAN></P> <P class="p431 ft7">Bakgrunden till och skälen för förslaget har behandlats i avsnitt 10.2 och 6.1.2.</P> <P class="p145 ft7">Genom ändringen föreskrivs att 9 § väglagen (1971:948) ska upphöra att gälla vid utgången av februari 2009. Paragrafen ersätts av 2 kap. 1 § i förslaget till lag om vissa kommunala befogenheter.</P> <P class="p432 ft3">102</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p433 ft51">Sammanfattning i betänkandet Kommunal kompetens i utveckling (SOU 2007:72)</P> <P class="p62 ft3">Kommunala kompetensutredningen (i det fortsatta benämnd utredningen) tillsattes med syfte att anpassa den kommunala kompetensen på ett antal områden till samhällsutvecklingen. I uppdraget ligger att försöka uppnå en balans mellan medborgarnas rätt till likvärdig service, sunda konkurrensförhållanden för näringslivet och andra kommunala intressen. Utredningens direktiv återges i bilaga 1.</P> <P class="p245 ft7">Uppdraget kan delas in i sex olika områden, samtliga med koppling till frågor om den kommunala kompetensen men samtidigt ganska vitt skilda.</P> <P class="p434 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft67">Undantag från lokaliserings- och självkostnadsprinciperna.</SPAN></P> <P class="p435 ft7"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft66">Samordning av kompetensutvidgande lagstiftning, de s.k. ”smålagarna”.</SPAN></P> <P class="p436 ft7"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft66">Kommunal finansiering av statlig verksamhet, i fråga om infrastruktur och högskoleverksamhet.</SPAN></P> <P class="p436 ft7"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft66">Kommunalt stöd till näringslivet samt förhållandet till EG:s statsstödsregler.</SPAN></P> <P class="p437 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft67">Kommunal finansiering av EG:s strukturfonder och program.</SPAN></P> <P class="p437 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft67">Kommunal samverkan.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p31 ft5">Prop. 2008/09:21 Bilaga1</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p438 ft48">Samhällsutvecklingens konsekvenser för den kommunala kompetensen (kapitel 2)</P> <P class="p439 ft3">Utredningens uppdrag har till syfte att anpassa den kommunala kompetensen till samhällsutvecklingen. Begreppet samhällsutveckling kan ur ett längre historiskt perspektiv innefatta t.ex. industrialiseringen och näringslivets strukturomvandling eller kommunsammanslagningarna och dess betydelse för förverkligandet av välfärdspolitiken. Utredningen har dock gjort en närmare avgränsning i tiden till <NOBR>1990-talets</NOBR> början då kommunallagen med i princip nu gällande lydelser trädde i kraft.</P> <P class="p172 ft3">Det är flera förändringsprocesser i samhället under senare delen av <NOBR>1900-talet</NOBR> som på ett avgörande sätt påverkat villkoren för offentlig verksamhet. Den ekonomiska globaliseringen, det svenska EU- medlemskapet och <NOBR>IT-revolutionen</NOBR> är några exempel. De pågående demografiska förändringarna, t.ex. vad gäller befolkningens åldersstruktur, och dess konsekvenser har också stor betydelse för de kommunala verksamheterna och exempelvis möjligheten att klara av kompetensförsörjningen.</P> <P class="p201 ft3">Vad utredningen tolkat som kärnan i vårt uppdrag när det gäller anpassningen av den kommunala kompetensen till samhällsutvecklingen, är att utredningen på ett antal områden ska studera hur gällande lagstiftning tillämpas och om samhällsutvecklingen i någon bemärkelse gör att lagstiftningen är i behov av förändring. Kanske mest påtagligt när det gäller kommuners och landstings roller och ansvar idag, är</P> <P class="p307 ft3">mångfalden av uppgifter och hur dessa är sammanvävda med varandra.</P> <P class="p204 ft3">103</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr1 td48"><SPAN class="p3 ft3">Kommuner och landsting agerar i ett sammanhang där kärnverksam-</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">heterna ska bedrivas med hög servicenivå samtidigt som omvärlds-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bevakning, samverkan med privata och andra aktörer, internationellt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">samarbete och regionalt utvecklingsarbete utgör allt mer självklara delar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">av den kommunala portföljen. Engagemanget på dessa områden väcker</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">många frågor i förhållande till kommunallagens grundläggande</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">kompetensbestämmelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p256 ft14">Den kommunala kompetensen (kapitel 3)</P> <P class="p88 ft3">Den kommunala självstyrelsen har en lång tradition i Sverige och är sedan 1974 inskriven i grundlagen. Kommunal självstyrelse innebär att det ska finnas en självständig och, inom vissa ramar, fri bestämmanderätt för kommuner och landsting. Några av de viktigaste förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen är den lagstadgade kommunala kompetensen, den kommunala beskattningsrätten och möjligheten att utkräva ett politiskt ansvar av de förtroendevalda.</P> <P class="p263 ft3">Kommunernas och landstingens existens, ställning, organisation och verksamhet är reglerade i regeringsformen, kommunallagen (1991:900, omtryckt 2004:93) och en omfattande speciallagstiftning med inriktning på exempelvis socialtjänst, skolväsende och sjukvård. I egenskap av offentliga rättssubjekt är kommunerna även bundna av <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P> <P class="p145 ft3">Kommunallagen (KL) innehåller bl.a. bestämmelser om kommunala indelningsgrunder, kommunernas uppgifter, kompetens och maktbefogenheter, handläggningen av kommunala ärenden samt kommunernas ekonomi och avgiftssättning. Den grundläggande bestämmelsen om kommunernas och landstingens allmänna kompetens finns i 2 kap. 1 § KL, där det slås fast att kommuner och landsting själva får ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.</P> <P class="p440 ft7">Inom kommunalrätten finns vissa grundprinciper som i de flesta fall begränsar den kommunala kompetensen. Principerna är generellt tillämpliga och för undantag från dessa krävs lagstöd. De principer utredningen sett som mest centrala för uppdraget är lokaliseringsprincipen, självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen.</P> <P class="p441 ft48">Undantag från lokaliserings- och självkostnadsprinciperna (kapitel 4)</P> <P class="p442 ft7">Lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § KL innebär att kommunala åtgärder måste ska ha anknytning till kommunens eller landstingets geografiska område eller deras medlemmar för att anses som kompetensenliga. Redan i dag finns enligt rättspraxis ett utrymme för kommuner och landsting att agera på ett sätt som är förenligt med lokaliseringsprincipen även om insatserna går utanför det geografiska området.</P> <P class="p151 ft3">104</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <P class="p283 ft7">Självkostnadsprincipen gäller som huvudregel för all kommunal Prop. 2008/09:21 verksamhet. Enligt 8 kap. 3 c § KL får kommuner och landsting inte ta ut Bilaga1</P> <P class="p153 ft3">högre avgifter än vad som motsvarar kostnaden (löner, räntor, avskrivningar m.m.) för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. Principen syftar bl.a. till att hindra kommunen från att utnyttja den monopolsituation som ofta finns vid avgiftsfinansierad kommunal verksamhet, oberoende av om verksamheten drivs i egen regi eller på entreprenad.</P> <P class="p158 ft3">På några områden har lagstiftaren beslutat om lagstadgade undantag från lokaliseringsprincipen och/eller självkostnadsprincipen. Exempel på områden där undantag gjorts är kommunal tjänsteexport och internationellt bistånd, agerande vid extraordinära händelser, elproduktion, kollektivtrafik och sjuktransporter. Utredningen har utifrån direktiven riktat in sitt arbete på att beskriva befintliga lagstadgade undantag, utan att göra någon översyn eller bedömning av innehållet i lagstiftningen.</P> <P class="p443 ft17">Förslag om riktlinjer för beredning och utformning av framtida undantag</P> <P class="p439 ft3">De undantag som gjorts från principerna har tillkommit undan för undan utan samordning. Som en följd av samhällsutvecklingen kan det av olika skäl komma att uppstå behov av att göra fler undantag från principerna för vissa kommunala verksamheter. Införande av ytterligare undantag på enskilda verksamhetsområden bör dock enligt utredningens mening ske restriktivt, med tanke på att principerna uppfattas som grundläggande och viktiga för den kommunala verksamheten.</P> <P class="p172 ft3">Utredningen föreslår ett antal riktlinjer för införande av undantag från lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen samt när dessa kan bli tillämpliga. Bl.a. föreslås vissa riktlinjer för hur nya förslag till undantag ska beredas och utformas. Vidare förordar utredningen att kommunal samverkan i första hand ska övervägas innan undantag görs från lokaliseringsprincipen. När det gäller undantag från självkostnadsprincipen föreslår utredningen en riktlinje som anger att kommunal verksamhet som bedrivs på en konkurrensutsatt marknad bör drivas på affärsmässig grund, och att det därmed finns skäl för undantag från självkostnadsprincipen.</P> <P class="p175 ft7">Riktlinjerna som utredningen föreslår får inte någon formell juridisk status. De kan fungera som underlag vid utformning av undantag inom ramen för statliga utredningar eller liknande samt användas av riksdag och regering vid bedömning av behovet av eventuella framtida undantag från principerna.</P> <P class="p444 ft17">Förslag om ett generellt undantag från självkostnadsprincipen på konkurrensutsatta marknader</P> <P class="p445 ft7">Frågan om ett generellt undantag övervägdes i samband med att självkostnadsprincipen fördes in i kommunallagen 1994, men</P> <P class="p203 ft71">tillbakavisades då av regeringen. Regeringens dåvarande ståndpunkt var</P> <P class="p122 ft3">105</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p123 ft7">att det var lämpligare att överväga särskild reglering på enstaka områden, snarare än en generell reglering. Den utveckling som skett med undantag som därefter tillkommit löpande utan samordning går i linje med regeringens ståndpunkt.</P> <P class="p446 ft3">Utredningen gör bedömningen att samhällsutvecklingen nu medfört ett större inslag av konkurrens mellan kommunala och privata aktörer än vid tidpunkten för regeringens ställningstagande. Enligt utredningens mening är det angeläget att finna vägar att komma till rätta med de konkurrensproblem som infinner sig på de områden där kommuner och landsting agerar på konkurrensutsatta marknader.</P> <P class="p222 ft3">Ett hinder för möjligheten att skapa mer konkurrensneutrala villkor är att kommuners och landstings prissättning som huvudregel styrs av självkostnadsprincipen, oavsett om man agerar inom konkurrensutsatta marknader eller inte, utom där det finns lagstadgade undantag. Utredningen föreslår att det införs ett lagstadgat krav på att kommuner och landsting, som med stöd av 2 kap. 1 och 7 §§ KL bedriver intäktsfinansierad näringsverksamhet inom frivilliga icke lagreglerade områden på en marknad som är ägnad för konkurrens, som huvudregel ska bedriva denna verksamhet på affärsmässig grund. Sådan verksamhet ska redovisas särskilt och skilt från annan verksamhet. Syftet med förslaget är att skapa mer konkurrensneutrala villkor.</P> <P class="p234 ft3">Med näringsverksamhet avses verksamheter som brukar betecknas som sedvanlig kommunal affärsverksamhet. Annan kommunal näringsverksamhet är i princip inte tillåten. Undantag från denna grundprincip kan klassificeras i de tre grupperna specialreglerad kompetens, anknytningskompetens samt försäljning av tillfälligt överskott.</P> <P class="p447 ft7">Begreppet ”affärsmässig grund” innebär att varken självkostnadsprincipen eller likställighetsprincipen får tillämpas, samt att det görs ett undantag från vinstförbudet i 2 kap. 7 § KL.</P> <P class="p446 ft3">Förslaget begränsas till kompetensenlig kommunal verksamhet inom det frivilliga området. Utredningens förslag omfattar inte obligatoriska verksamheter eller sådan frivillig verksamhet som regleras av speciallag. Endast tjänster som bör vara helt intäktsfinansierade ska omfattas av undantaget. Motsatsvis omfattar förslaget således inte verksamheter som till någon del är skattefinansierade. Undantagsvis kan det dock finnas situationer där det är befogat att en kommun eller ett landsting skattefinansierar viss verksamhet, som under normala omständigheter skulle ha drivits under marknadsmässiga former enligt den föreslagna undantagsbestämmelsen. Det finns därför en möjlighet att frångå kravet på affärsmässighet om det föreligger särskilda skäl.</P> <P class="p447 ft3">Utredningens förslag innebär att det inom bestämmelsens tillämpningsområde uppställs ett krav på att kommuner och landsting ska iaktta marknadsmässig prissättning. Någon förändring eller utvidgning av den kommunala kompetensen i övrigt är inte avsedd. Förslaget påverkar inte innebörden av självkostnadsprincipen som sådan.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p448 ft5">Prop. 2008/09:21 Bilaga 1</P> <P class="p449 ft3">106</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p3 ft14">Samordning av ”smålagarna” i en gemensam lag (kapitel 5)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td127"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr32 td48"><SPAN class="p3 ft3">Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag av lagstiftningsteknisk</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td127"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">karaktär som syftar till att ge en bättre översikt över de s.k. smålagarna. I</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">utredningens uppdrag har inte ingått att göra en översyn av lagarna som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">sådana.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">En stor del av kommunernas och landstingens kompetens återfinns i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">speciallagstiftningen. De kompetensutvidgande smålagarna reglerar vitt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">skilda områden. De lägger inte något tvång på kommunerna, utan ger i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">stället vissa handlingsmöjligheter. De har alla en begränsad räckvidd och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">kan beskrivas som speciella undantag främst från kommunallagens</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">kompetensregler. Som exempel kan nämnas lagen (1968:131) om vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">kommunala befogenheter inom turistväsendet, lagen (1970:663) om vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">lagen (2001:151) om kommunal tjänsteexport och kommunalt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">internationellt bistånd samt lagen (2004:1225) om vissa kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">befogenheter i fråga om sjuktransporter.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p35 ft3">Mot bakgrund av att antalet smålagar tenderar att öka och att det</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">sannolikt kommer att tillkomma fler bestämmelser av detta slag, föreslår</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">utredningen att de kompetensutvidgande smålagarna sammanförs i en</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">gemensam lag; lagen om vissa kommunala befogenheter. Mot bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">av att några av lagarna tillkommit för över trettio år sedan är språkbruket</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">i vissa fall ålderdomligt, varför vissa redaktionella ändringar föreslås.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">Någon ändring i sak är inte avsedd. De tre kompetensutvidgande</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">bestämmelser som utredningen föreslår i betänkandets kapitel 6 och 8 tas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">in i den nya lagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p3 ft14">Förslag om en utökad kompetens att lämna bidrag till statlig</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td48"><SPAN class="p3 ft14">verksamhet på vissa områden (kapitel 6)</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft3">Utredningen har haft i uppdrag att överväga behovet och konsekvenserna</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">av kommunal finansiering av statlig verksamhet. De verksamheter</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">utredningen analyserat närmare är infrastruktur, med betoning på väg och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">järnväg, samt högskoleverksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p35 ft3">Av kommunallagens grundläggande kompetensbestämmelse framgår</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">att kommuner och landsting inte själva får ha hand om sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">angelägenheter som ankommer enbart på staten att handha. Det anses</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">också vara en grundläggande princip att kommuner och landsting inte</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">ska lämna ekonomiska bidrag till statens verksamhet. Det har dock gjorts</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">vissa undantag från den principen i rättspraxis. Det finns vidare områden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">där kommunerna och staten delar ansvaret för den samhälleliga</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">verksamheten och därmed kan behöva finansiera en investering</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">gemensamt.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p3 ft18">Kommunala bidrag till statliga väg- och järnvägsbyggen</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft3">Infrastruktur och kommunikationer har stor betydelse ur ett kommunalt</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">perspektiv. Människor reser i högre utsträckning mellan boende, arbete,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">fritid och studier vilket ställer krav på goda pendlingsmöjligheter.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td127"><SPAN class="p13 ft3">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p67 ft7">Infrastrukturen är också viktig för näringslivets transporter och därmed för företagsetableringar.</P> <P class="p73 ft3">Av väglagen (1971:948) framgår att staten som huvudregel är väghållare för allmänna vägar. Regeringen kan dock besluta att en kommun ska vara väghållare inom kommunen. Banverket är infrastrukturförvaltare för de järnvägsnät som tillhör staten och ansvarar för banhållningen för den statliga järnvägsinfrastrukturen.</P> <P class="p73 ft3">Av 9 § väglagen framgår att bestämmelserna i lagen inte utgör hinder för kommuner och landsting att lämna bidrag till byggande av väg. Rättsläget är däremot oklart vad gäller kommunal kompetens att ge bidrag till byggande av järnväg som staten ansvarar för. Utredningen föreslår därför införandet av en gemensam kompetensregel som visar att kommuner och landsting har befogenhet att lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg.</P> <P class="p246 ft3">Utredningen har inte funnit skäl att låta befogenhetsutvidgningen även omfatta ett undantag från lokaliseringsprincipen. Anledningen till detta är att bidrag till byggande av väg eller järnväg utanför den egna kommunen eller landstinget redan med gällande bestämmelser kan vara kompetensenlig, under förutsättning att kommunen eller landstinget kan påvisa nytta antingen för kommunen/landstinget eller de egna medlemmarna samt att det ekonomiska engagemanget står i rimlig proportion till nyttan.</P> <P class="p142 ft18">Tydligare riktlinjer för förskottering</P> <P class="p74 ft3">Genom riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 skapades möjlighet för olika intressenter att via förskottering av medel bidra till att genomföra vägobjekt som annars inte skulle kunna förverkligas inom rimlig tid. Några år senare medgav regeringen tidigareläggningar av investeringar i både vägar och järnvägar om utgifterna förskotteras av kommuner eller landsting. I praktiken innebär förskottering ett räntefritt lån till staten.</P> <P class="p245 ft3">Förekomsten av förskotteringar har ökat under <NOBR>2000-talet.</NOBR> Viljan att förskottera har bl.a. sin grund i ”nya omständigheter och behov” utifrån företagsetableringar, exploatering av nya bostadsområden eller stora idrottsevenemang. Kommuner kan också vilja samordna projekt rörande t.ex. gator och cykelbanor med planerade investeringar i statlig infrastruktur. I första hand handlar det dock om önskemål om att vilja tidigarelägga projekt i infrastrukturplanerna, eller försäkra sig om att ett projekt inte får ändrade tidsplaner eller tas ur plan.</P> <P class="p450 ft3">Utredningen kan se vissa fördelar för staten med förskotteringar, som att få till stånd angelägna investeringar. Det kan också vara en fördel för en enskild kommun eller ett landsting att kunna tidigarelägga, påskynda eller över huvud taget få genomfört infrastruktursatsningar av stor lokal eller regional betydelse.</P> <P class="p225 ft7">Utredningen har dock till övervägande del funnit nackdelar med systemet i form av otydligheter och vissa orättviseaspekter. Utredningen ser exempelvis en risk att förskottering utvecklas till ett verktyg för påverkan för de kommunala aktörer som har störst ekonomiskt utrymme. Den ursprungliga intentionen att använda förskottering i ”vissa speciella fall” tycks också ha frångåtts. Utredningen vill också betona att</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p226 ft5">Prop. 2008/09:21 Bilaga 1</P> <P class="p449 ft3">108</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p67 ft7">förskotteringar inte innebär något egentligt tillskott av medel, utan liksom för lån innebär de intecknat anslagsutrymme och minskat politiskt handlingsutrymme.</P> <P class="p65 ft3">Utredningen har övervägt att föreslå en avveckling av systemet med förskotteringar, men inte funnit ett sådant förslag som realistiskt med hänsyn till rådande planerings- och finansieringssystem. Utredningen förslår därför att regeringen i regleringsbreven till Banverket och Vägverket för in tydligare riktlinjer för förskotteringar. Som exempel på riktlinjer kan nämnas att ett förskotterat projekt maximalt får tidigareläggas med fem år samt att konsekvenserna för fullföljandet av den långsiktiga planen ska utredas innan avtal ingås och eventuell påverkan på andra objekt ska klargöras. Utredningens föreslår också att informationen till riksdagen om förskotterade projekt förbättras.</P> <P class="p291 ft18">Kommunala bidrag till högskoleverksamhet</P> <P class="p64 ft3">Insatser för kompetensutveckling genom bidrag till högskolor och universitet, genom förmedling av högskoleutbildning via lärcentra liksom genom delfinansiering av samverkansprojekt är exempel på viktiga satsningar inom kommuners och landstings lokala och regionala utvecklingsarbete. Kommuner får vidare enligt utredningens mening anses ha ett visst ansvar för högskolestudenter, i egenskap av kommunmedlemmar, och de behov av service de har i hemkommunen utöver själva undervisningen. Det är viktigt ur ett samhällsperspektiv att se mervärdet i att den infrastruktur och service som kommunerna redan i dag erbjuder för t.ex. vuxenutbildning och <NOBR>KY-utbildning</NOBR> vid s.k. lärcentra även kommer till nytta för högskolestuderande. Det underlättar också studenternas övergång mellan olika utbildningsformer. Utredningen bedömer också att det finns ett intresse från kommunalt håll att göra denna typ av insatser.</P> <P class="p246 ft3">Utredningen föreslår att kommuner och landsting ges en utökad kompetens att lämna bidrag till utbildning och forskning samt att bistå med stödfunktioner och infrastruktur för högskoleutbildning. Med stödfunktioner och infrastruktur avses lokaler, teknisk utrustning, bibliotek, studievägledning och sociala insatser.</P> <P class="p293 ft3">Förslaget är en kompetensregel som ger kommuner och landsting rätt att lämna bidrag till utbildning och forskning vid statliga universitet och högskolor, liksom till enskilda utbildningsanordnare med examensrätt. Förslaget innefattar inte några begränsningar av bidragets storlek. Regeln utgör ett undantag från bestämmelsen i 2 kap. 1 § KL att kommuner och landsting inte själva får ha hand om sådana angelägenheter som ankommer enbart på staten att handha. När det gäller enskilda utbildningsanordnare (t.ex. stiftelser, aktiebolag och ideella föreningar) torde de vara att betrakta som näringsidkare enligt 2 kap. 8 § KL. Enligt detta lagrum får kommuner och landsting lämna individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare bara om det finns synnerliga skäl. Bestämmelsen utgör därmed en befogenhetsutvidgning från 2 kap. 8 § KL.</P> <P class="p451 ft5">Utredningen vill samtidigt betona att det är frivilligt för kommuner och landsting att lämna bidrag. Utredningen har inte heller för avsikt att</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p226 ft5">Prop. 2008/09:21 Bilaga1</P> <P class="p449 ft3">109</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr1 td48"><SPAN class="p3 ft3">genom den föreslagna bestämmelsen öppna för en obegränsad kommunal</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">finansiering av högskoleverksamhet. Ansvaret för utveckling av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">utbildningar, undervisning och examination m.m. är i enlighet med bl.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">högskolelagen och högskoleförordningen ett statligt ansvar. Dessa</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">kostnader bör åligga lärosätena och inte ingå i det som benämns</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">stödfunktioner och infrastruktur för högskoleutbildning. Utredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">anser det också skäligt att lärosätena täcker en del av kostnaderna för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">stödfunktioner och infrastruktur genom anslagen för grundutbildning.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Samverkan mellan lärosätena och kommuner och landsting är mycket</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">viktigt och aktörerna bör i möjligaste mån försöka finna ändamålsenliga</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">lösningar för sin samverkan, exempelvis modeller för kostnadsfördel-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">ning. Även samverkan med näringslivet bör eftersträvas.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p3 ft18">FoU i kommunal regi</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p3 ft3">Utredningen bedömer att regeringen bör överväga att i samband med</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">nästa forskningspolitiska proposition, som aviserats till hösten 2008,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">uppmärksamma frågan om den kommunala kompetensen att bedriva</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3"><NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> med anknytning till de egna verksamheterna.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p3 ft14">Kommunalt stöd till näringslivet – förslag om en utvidgad</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td48"><SPAN class="p3 ft14">kompetens att tillhandahålla lokaler (kapitel 7)</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft3">Även om det inte föreligger någon skyldighet för kommuner att</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">genomföra insatser för näringslivet så finns knappast någon kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">som inte är engagerad i arbetet med näringslivsfrågor.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Kommunallagen vilar på synen att det är staten som har det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">övergripande ansvaret för näringspolitiken. Kommuner och landsting har</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">dock viss kompetens på näringslivsområdet Enligt 2 kap. 7 § KL får</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">kommuner och landsting driva näringsverksamhet, om den drivs utan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">eller tjänster åt medlemmarna. På vissa områden finns också</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">speciallagstiftning som vidgar kommunernas befogenheter att driva</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">affärsverksamhet. Vidare, enligt 2 kap. 8 § KL, får kommuner och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">landsting genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet samt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">lämna individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare om det finns</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">synnerliga skäl för det.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p3 ft18">Kommuners kompetens att tillhandahålla lokaler till näringslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft3">I många kommuner är lokalförsörjningen en viktig del i de kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">näringslivsinsatserna för att medverka till företagsetableringar och till de</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">lokala företagens expansion. Många kommuner är också verksamma i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">s.k. teknikparker.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Det är generellt sett inte någon uppgift för kommunerna eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">landstingen att hålla det enskilda näringslivet med lokaler. Det går dock</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">inte i dagsläget att säga exakt var gränserna går för den kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">kompetensen att tillhandahålla lokaler. I förarbetena till kommunallagen</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td127"><SPAN class="p13 ft3">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td48"><SPAN class="p3 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p221 ft7">angavs som exempel på åtgärd som kan vara allmänt näringsfrämjande att tillgodose hantverkets och den mindre industrins behov av lokaler, under förutsättning att verksamheten inriktas på företagarkollektivet i allmänhet.</P> <P class="p452 ft3">Begränsningen av kommuners kompetens till att endast få tillgodose hantverkets och den mindre industrins behov av lokaler är oklar. Enligt utredningens mening framstår det som kompetensenligt att bidra med lokalhållning i kollektiva former för små företag oavsett vilken inriktning de har. Det synes mer troligt att syftet var att begränsa kompetensen till just små företags behov.</P> <P class="p453 ft3">En kommun kan vara berättigad till regionalt investeringsstöd för uppförande av lokaler för uthyrning under förutsättning att lokalerna endast hyrs ut till små och medelstora företag som bedöms sakna möjlighet att själva bygga lokaler. Det innebär att lagstiftaren faktiskt anser att kommuner i vissa fall har kompetens att tillgodose inte bara små företags behov av lokaler.</P> <P class="p447 ft3">Det är främst en statlig uppgift att medverka till en från samhällelig synpunkt lämplig lokalisering av näringslivet. Det kan dock mot bakgrund av globaliseringen ifrågasättas om staten fortfarande har samma möjligheter att kunna styra etableringar och investeringar till de delar av landet som bedöms behöva tillskott.</P> <P class="p447 ft7">Enligt utredningens mening bör lokalfrågan ses som en infrastrukturfråga, snarare än en fråga om stöd. Många företag har inte ekonomiska förutsättningar att själva kunna bygga lokaler. Det kan t.ex. vara svårt för företag främst i glesbygd att låna pengar till att uppföra lokaler. Företag är inte heller alltid intresserade av att bygga egna lokaler, utan föredrar att hyra. På vissa orter saknas också ändamålsenliga lokaler.</P> <P class="p454 ft17">Utredningens huvudförslag – ge kommuner en vidgad kompetens att tillhandahålla lokaler till näringslivet</P> <P class="p455 ft3">Utredningen föreslår att kommuner får en vidgad kompetens att tillhandahålla lokaler för uthyrning till företag under förutsättning att marknadshyra tillämpas. I begreppet tillhandahålla innefattas att uppföra eller förvärva lokaler, men även att hyra ut befintliga lokaler som redan finns i kommunernas ägo. (Det sistnämnda är kompetensenligt redan idag.)</P> <P class="p231 ft7">Bestämmelsen utgör inget hinder för att tillhandahålla även enstaka företags behov av lokaler, men avsikten är att det ska vara fråga om allmänna lokaler och inte specialanpassade lokaler.</P> <P class="p446 ft3">Avsikten med den föreslagna bestämmelsen är inte att det i första hand är kommuner som ska bygga lokaler. Om det finns privata aktörer som kan tillgodose behovet saknas anledning för kommunerna att konkurrera med dessa.</P> <P class="p446 ft7">Genom tillämpningen av marknadshyra bedömer utredningen att ingen osund konkurrens uppstår. Av 12 kap. 57 a § jordabalken framgår att marknadshyran i första hand ska bestämmas med utgångspunkt i en jämförelse med hyran för andra liknande lokaler på orten. En bestämmelse som förutsätter att marknadshyra tillämpas kommer heller inte i konflikt med kommunallagens bestämmelser.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p448 ft5">Prop. 2008/09:21 Bilaga1</P> <P class="p449 ft3">111</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_112"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td48"><SPAN class="p3 ft18">Ett alternativt förslag – förtydliga den kommunala kompetensen att</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft18">tillgodose små företags behov av lokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p3 ft3">Utredningen lägger även ett alternativt förslag rörande kommuners</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">möjlighet att tillhandahålla lokaler till näringslivet. Bakgrunden till det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">alternativa förslaget är att kommuner inom det egentliga näringslivet i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">princip endast får företa allmänt näringslivsfrämjande åtgärder. Förslaget</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">har också sin grund i den debatt som förekommer kring kommuners</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">engagemang och konkurrensförhållandena mellan offentliga och privata</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">aktörer inom området.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Det alternativa förslaget innebär ett förtydligande av den kompetens</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">som kommuner får anses ha att tillgodose små företags behov av lokaler.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">Vidare innebär det alternativa förslaget att kompetensen vidgas om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">särskilda skäl föreligger. Det ska då även vara möjligt att tillgodose</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">enskilda företags behov av lokaler. Exempel på särskilt skäl är t.ex. när</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">kommunen utgör stödområde. Även investeringar såsom byggande av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">teknikparker ska kunna omfattas av rekvisitet ”särskilda skäl” i den</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">föreslagna bestämmelsen. Det förutsätts dock att det finns ett behov av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">lokaler och att det inte framkommit att privata aktörer är beredda att göra</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">investeringen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Om verksamheten bedrivs enligt marknadsmässiga villkor med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">möjligheter till vinst, marknadsmässig utdelning och utan något stöd, är</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">det utredningens mening att EG:s statsstödsregler inte kommer att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">aktualiseras varken i huvudförslaget eller det alternativa förslaget.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p456 ft48">Kommunallagens bestämmelser om stöd till näringslivet är förenliga med EG:s statsstödsregler (kapitel 7)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr11 td144"><SPAN class="p3 ft3">Utredningen har haft i uppdrag att analysera om bestämmelserna i 2 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p3 ft3">8 § KL är förenliga med och väl avvägda i förhållande till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">gemenskapsrättens bestämmelser om statligt stöd. EG:s regler om statligt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">stöd är en del av EG:s konkurrensregelverk. Reglerna finns i artiklarna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p3 ft3"><NOBR>87–89</NOBR> i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Begreppet ”stöd som ges av en medlemsstat” i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">artikel 87 <NOBR>EG-fördraget</NOBR> innefattar staten i vid bemärkelse, således</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">regeringen och dess departement, myndigheter, kommuner och landsting.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p3 ft3">Statsstödsbegreppet omfattar inte enbart direkta förmåner som bidrag,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">utan även t.ex. räntebidrag, borgensåtaganden, skattelättnader eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">lokalhyra till underpris.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p35 ft3">För svenskt vidkommande har nationella domstolar och myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">samt kommuner och landsting en på <NOBR>EG-fördraget</NOBR> grundad skyldighet att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">tillämpa statsstödsreglerna. Regelverket bygger på en förbudsprincip där</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p3 ft3">statsstöd som utgångspunkt är otillåtet. Förbudet är kopplat till ett</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">genomförandeförbud och en skyldighet att anmäla (notifiera) statsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">till Europeiska kommissionen. Det finns dock vissa möjligheter att göra</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p3 ft3">undantag för stöd som är, respektive kan anses, förenligt med den</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">gemensamma marknaden.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p35 ft3">Det kan inledningsvis fastslås att bestämmelserna i 2 kap 8 § KL är</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p3 ft3">förenliga med gemenskapsrättens bestämmelser om statligt stöd. Det kan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">samtidigt konstateras att <NOBR>EG-rätten</NOBR> erbjuder mer generösa</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td144"><SPAN class="p3 ft3">undantagsmöjligheter för stöd än kommunallagen. Kommunallagen</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td120"><SPAN class="p13 ft3">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_113"> <P class="p152 ft7">bygger på en restriktiv syn vad gäller kommunala stödinsatser till Prop. 2008/09:21 enskilda företag, vilket bl.a. har sin grund i den svenska traditionen av ett Bilaga1 övergripande statligt ansvar för näringspolitiken. En anpassning av kommunallagen till <NOBR>EG-rätten</NOBR> skulle få en rad olika konsekvenser. Bl.a.</P> <P class="p153 ft3">skulle den kommunala kompetensen vad gäller stöd till enskilda företag komma att variera i landet. En bestämmelse som möjliggör stöd under viss beloppsgräns, motsvarande de minimis, skulle t.ex. kunna medföra att konkurrensen snedvrids på vissa orter. Vidare skulle en utökning av antalet myndigheter som hanterar statsstödsreglerna ställa krav på mer kontroll, vilket i sin tur även skulle kunna medföra olika praktiska problem.</P> <P class="p419 ft7">Sammantaget finns det enligt utredningens mening flera skäl för att inte anpassa kommunallagen till <NOBR>EG-rätten</NOBR> på detta område.</P> <P class="p457 ft63">En utvidgad kompetens för kommuner och landsting att medfinansiera projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program samt regionala tillväxtprogram (kapitel 8)</P> <P class="p439 ft7">Kommuner och landsting är i stor utsträckning medfinansiärer till olika projekt inom EG:s strukturfonder och program. Det gäller medfinansiering av olika projekt, men också de projekt de själva driver.</P> <P class="p157 ft3">För att erhålla medel från strukturfonderna krävs annan offentlig medfinansiering i form av bidrag eller t.ex. utrustning, tillhandahållande av fastigheter, lokaler, forskning eller förvärvsarbete. Det är bl.a. utifrån detta krav som behovet av kommunal medfinansiering uppstår. Det är ett faktum att Sveriges möjligheter att nyttja <NOBR>EU-medel</NOBR> skulle komma att påverkas för det fall den kommunala medfinansieringen inte skulle vara kompetensenlig.</P> <P class="p157 ft3">Kommuners och landstings engagemang i många av EG:s fonder och program bygger på samverkan mellan olika aktörer och projekten kan vara inriktade på åtgärder utanför kommungränsen samt i vissa fall även över nationsgränsen. De nya regionala strukturfondsprogrammen bygger dessutom på ett flerlänssamarbete. Även ett projekt inom den egna kommunen kan ha en tydlig nationell eller internationell inriktning.</P> <P class="p158 ft3">Den modell som Sverige använt sig av för att genomföra programmen innebär ett starkt regionalt och lokalt inflytande över hur medlen fördelas. Detta faktum i kombination med en omfattande kommunal medfinansiering har sannolikt bidragit till att många kommunala företrädare anser att de fått en betydelsefull roll i arbetet med att skapa tillväxt.</P> <P class="p458 ft3">Utredningen föreslår att ett undantag bör göras från lokaliseringsprincipen för kommunal medfinansiering av projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program. Enligt utredningens mening kan lokaliseringsprincipen annars utgöra hinder för internationellt samarbete samt för satsningar som kan anses motiverade utifrån regional nytta. Regeln utgör endast ett undantag från lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § KL. Om kommunen eller landstinget har rätt att medfinansiera måste även bedömas i förhållande till den övriga regleringen i kommunallagen.</P> <P class="p459 ft3">Insatsen ska alltjämt avse ett allmänt intresse.</P> <P class="p204 ft3">113</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td48"><SPAN class="p33 ft3">Kommuner och landsting medverkar också i hög grad i de regionala</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p33 ft3">tillväxtprogrammen. Flera insatser inom programmen sker över</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p33 ft3">kommungräns eller har internationell inriktning. Utredningen förslår</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p33 ft3">därför att undantaget från lokaliseringsprincipen även ska omfatta de</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">regionala tillväxtprogrammen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p33 ft3">Utredningen har däremot inte funnit skäl att utifrån kravet på offentlig</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p460 ft3">medfinansiering föreslå någon utvidgning av kommuners och landstings</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p460 ft3">möjligheter att lämna individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p33 ft3">Utredningen har inte heller funnit anledning att utifrån kommuners och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p33 ft3">landstings behov av att kunna utnyttja strukturfondsmedel föreslå någon</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">kompetensutvidgning vad gäller kommunal näringsverksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p456 ft48">Kommunal samverkan mellan angränsande kommuner i en gemensam styrelse (kapitel 9)</P> <P class="p461 ft3">Det finns en lång tradition av samverkan i olika omfattning och form. På senare år har kommunal samverkan allt mer framställts som ett sätt att effektivisera verksamheter, att öka kompetensen, att hantera krav på specialistkunskaper m.m. Samverkan har även nämnts som en tänkbar lösning på de utmaningar den offentliga sektorn står inför mot bakgrund av den ekonomiska och demografiska utvecklingen, och mer eller mindre som en nödvändighet för små kommuner.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr11 td144"><SPAN class="p35 ft3">Utredningen har i den del av uppdraget som rör kommunal samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">särskilt analyserat konsekvenserna av samverkan för den lokala</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p3 ft3">demokratin. Utredningen kan konstatera att kommunallagen erbjuder en</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">rad verktyg för påverkan och kontroll av både kommunalförbund och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">gemensamma nämnder. Att åstadkomma kommunal samverkan i mer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p3 ft3">demokratiska former är därför i första hand en fråga om tillämpning av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">regelverket. Det är snarare den snabba utvecklingen mot allt fler,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">överlappande samverkanskonstellationer som ur demokratisk synvinkel</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p3 ft3">är bristen med kommunal samverkan.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p35 ft3">Utredningen har vidare översiktligt berört frågan om konsekvenser av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">kommunal samverkan för konkurrensen mellan offentligt och privat. En</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p3 ft3">aspekt av frågan är valmöjligheten för samverkande kommuner eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">landsting att antingen upphandla tjänster av ett privat företag eller utföra</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">tjänsterna i egen regi. Utredningen vill betona att samverkan inte är en</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p3 ft3">driftsform, utan att samverkande aktörer också kan välja att gemensamt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">upphandla tjänster. Hur samverkande kommuner eller landsting väljer att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">bedriva sin verksamhet är dock ett politiskt beslut för respektive</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td144"><SPAN class="p3 ft3">samverkanskonstellation att fatta inom ramen för gällande lagstiftning.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td144"><SPAN class="p3 ft18">Frågan om en generell regel för interkommunala avtal i kommunal-</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft18">lagen samt utökade möjligheter till delegering av uppgift till anställd</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td144"><SPAN class="p3 ft18">i annan kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p3 ft3">Utredningen har inte funnit skäl att föreslå någon generell regel för</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">interkommunala avtal. En sådan regel skulle leda till stora principiella</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p3 ft3">förändringar rörande den kommunala kompetensen. Dessutom skulle en</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td144"><SPAN class="p3 ft3">sådan bestämmelse få konsekvenser för konkurrensen mellan kommunala</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td120"><SPAN class="p13 ft3">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td144"><SPAN class="p3 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p123 ft7">och andra aktörer. Vidare kan en omfattande utvidgning av möjligheterna till avtalssamverkan få negativa demokratiska konsekvenser.</P> <P class="p446 ft3">Utredningen gör en liknande bedömning när det gäller en generell regel för delegering av myndighetsutövning. En sådan regel skulle också få långtgående och svåröverblickbara konsekvenser samt innebära stora principiella förändringar rörande den kommunala kompetensen. Dessutom finns redan idag en möjlighet för kommuner att delegera myndighetsuppgifter till anställd i annan kommun under förutsättning att de bildar en gemensam nämnd.</P> <P class="p462 ft17">Förslag om bildande av gemensam styrelse mellan angränsande kommuner</P> <P class="p455 ft3">Utredningen föreslår att två eller fler angränsande kommuner får möjlighet att bilda en gemensam styrelse. Genom bildandet av gemensam styrelse skapas en plattform för att lyfta in olika uppgifter kommunerna vill samverka kring. Kommunerna får förutsättningar att utveckla en långsiktig, strategisk samverkan i en form som har en demokratisk förankring.</P> <P class="p463 ft3">Den gemensamma styrelsen bildas i huvudsak enligt kommunallagens bestämmelser om gemensam nämnd. Samverkan i gemensam styrelse gör det därmed möjligt för kommuner att samverka utan hinder av lokaliseringsprincipen. De har möjlighet att delegera uppgift till anställd i annan kommun. Det bör inte bli aktuellt med upphandling mellan medlemmarna och den gemensamma styrelsen inom ramen för samverkan. Samverkan i gemensam styrelse kan ge likartade förutsättningar som en kommunsammanläggning och hindrar inte en sådan utveckling på sikt.</P> <P class="p464 ft3">En gemensam styrelse kan samverka kring i princip alla kommunala angelägenheter. Genom att bilda en gemensam styrelse kan kommunerna under en och samma politiska överbyggnad samla alla de uppgifter de vill samverka kring. Varje kommun ska överlämna minst en uppgift till den gemensamma styrelsen. En uppgift ska vara gemensam för minst två av de samverkande kommunerna.</P> <P class="p463 ft3">Kommuner som bildat en gemensam styrelse får vidare, utan att överlåta ansvaret för en uppgift till den gemensamma styrelsen, träffa avtal om att uppgifter som innefattar myndighetsutövning mot enskild och som åligger kommunerna enligt lag ska skötas helt eller delvis av en eller flera av de andra kommunerna. Kommunen får också, med grund i ett sådant avtal, uppdra åt anställda i annan kommun att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden. Den utökade möjligheten till avtalssamverkan kan vara värdefull inom verksamheter där det finns en ovilja att överlåta det politiska och rättsliga ansvaret till ett gemensamt organ. En tänkbar möjlighet på sikt är också att kommunerna i ett första steg bestämmer sig för att samverka i avtalsform, för att sedan i ett andra steg – om samverkan fungerar bra – överlåta uppgiften till den gemensamma styrelsen.</P> <P class="p465 ft7">Det kan i övrigt nämnas att uppgiften att leda och samordna förvaltningen av de samverkande kommunernas angelägenheter kvarstår som ett ansvar för respektive kommunstyrelse. Benämningen ”gemensam</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p448 ft5">Prop. 2008/09:21 Bilaga1</P> <P class="p449 ft3">115</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr1 td48"><SPAN class="p3 ft3">styrelse” signalerar därmed inte att den gemensamma styrelsen får en</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">överordnad roll i förhållande till de egna kommunstyrelserna.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">För att skapa intresse hos kommunerna för att bilda gemensam styrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">föreslår utredningen att regeringen genomför en flerårig projektsatsning i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">form av en försöksverksamhet där kommuner som bildar gemensam</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">styrelse bl.a. erbjuds metodstöd och möjligheter till erfarenhetsutbyte.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">Projektet bör samordnas av en särskild funktion inom Regeringskansliet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">Försöksverksamheten föreslås bli femårig och avslutas med en</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">utvärdering. Utredningen bedömer också som möjligt att regeringen som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">en del i projektsatsningen överväger att erbjuda särskilda bidrag till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">kommuner som bildar gemensam styrelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Förutsättningarna för bildande av gemensam styrelse regleras närmare</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">i den lag (2007:000) om försöksverksamhet med bildande av gemensam</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">styrelse som utredningen föreslår.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p3 ft18">Övriga förslag rörande kommunal samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft3">I övrigt föreslår utredningen två ändringar i kommunallagen i</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">förtydligande syfte när det gäller samverkan i gemensam nämnd. Den</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">ena ändringen rör 6 kap. 1 § KL och innebär ett förtydligande av att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">samtliga samverkande kommuners eller landstings styrelser har</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">uppsiktsplikt över en gemensam nämnd. Uppsiktsplikten är således inte</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">något som ankommer endast på värdkommunens eller värdlandstingets</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">styrelser. Den andra ändringen är att bestämmelsen i 6 kap 37 § KL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">utvidgas till att även omfatta samverkan i gemensam nämnd, så att det</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">finns möjlighet för en förvaltningschef att uppdra åt en anställd i någon</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">av de samverkande kommunerna eller landstingen att fatta beslut.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p466 ft3">116</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p31 ft51">Lagförslag i betänkandet Kommunal kompetens i utveckling (SOU 2007:72)</P> <P class="p467 ft48"><SPAN class="ft14">1.</SPAN><SPAN class="ft80">Förslag till lag (2007:000) om vissa kommunala befogenheter</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p31 ft5">Prop. 2008/09:21 Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft3">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p468 ft18">1 kap. Inledande bestämmelser</P> <P class="p174 ft5">1 § Denna lag innehåller bestämmelser om kommuners och landstings utökade befogenheter i vissa fall.</P> <P class="p173 ft18">2 kap. Befogenhet att utföra uppgifter som ankommer på annan</P> <P class="p38 ft4">Kommunal medverkan vid statlig trängselskatt</P> <P class="p174 ft7">1 § Om det i en kommun eller ett landsting ska tas ut skatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt, får kommunen eller landstinget träffa avtal med staten om att biträda staten med</P> <P class="p40 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft24">information om systemet med trängselskatt, och</SPAN></P> <P class="p469 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft20">förvaltning och upphandling med anledning av trängselskatten. Kommunen eller landstinget får dock inte med stöd av denna</SPAN></P> <P class="p203 ft3">bestämmelse utföra uppgifter som innebär myndighetsutövning.</P> <P class="p468 ft18">3 kap. Rätt att lämna olika former av bistånd, bidrag och stöd</P> <P class="p405 ft4">Rätt att bistå utländska studerande</P> <P class="p177 ft7">1 § Kommuner och landsting får bistå utländska studerande som i anslutning till svenskt utvecklingsbistånd vistas i kommunen eller landstinget för studier eller annan utbildning. Bistånd får ges genom åtgärder som syftar till att underlätta vistelsen och främja välfärden och trivseln för den studerande.</P> <P class="p176 ft4">Bidrag till byggande av statlig väg och järnväg</P> <P class="p174 ft5">2 § Kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för.</P> <P class="p470 ft42">Medfinansiering av projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program samt regionala tillväxtprogram</P> <P class="p471 ft7">3 § Kommuner och landsting får, trots bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar, medfinansiera projekt inom</P> <P class="p472 ft3">117</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr1 td145"><SPAN class="p3 ft3">ramen för EG:s strukturfonder</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td146"><SPAN class="p3 ft3">och program samt regionala Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td145"><SPAN class="p3 ft3">tillväxtprogram.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td146"><SPAN class="p473 ft3">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft4">Bidrag till högskoleverksamhet</P> <P class="p52 ft7">4 § Kommuner och landsting får lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor, eller av en enskild utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda vissa examina, samt i övrigt bistå med stödfunktioner och infrastruktur för högskoleutbildning.</P> <P class="p89 ft4">Stöd till ungdomsorganisationer</P> <P class="p88 ft7">5 § Kommuner och landsting får lämna ekonomiskt stöd till ungdomsorganisationer. Ett sådant stöd får också omfatta politisk verksamhet.</P> <P class="p51 ft4">Stöd till boendet</P> <P class="p52 ft7">6 § En kommun får lämna enskilda hushåll ekonomiskt stöd i syfte att minska deras kostnader för att anskaffa eller inneha en permanentbostad.</P> <P class="p50 ft7">En kommun får också ställa säkerhet för att ett avtal om hyra av bostadslägenhet fullgörs i syfte att enskilda hushåll ska få en permanentbostad med hyresrätt som är förenad med rätt till förlängning, om det enskilda hushållets behov av en sådan bostad inte kan tillgodoses på annat sätt.</P> <P class="p474 ft5">7 § Bestämmelserna i 6 § inskränker inte de skyldigheter som en kommun har enligt socialtjänstlagen (2001:453).</P> <P class="p209 ft4">Servicetjänster åt äldre</P> <P class="p52 ft7">8 § En kommun får utan föregående individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 67 år.</P> <P class="p50 ft5">Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad.</P> <P class="p474 ft7">9 § För servicetjänster åt äldre personer får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader.</P> <P class="p475 ft5">10 § Bestämmelserna i <NOBR>8–9</NOBR> §§ inskränker inte de skyldigheter som en kommun har enligt socialtjänstlagen (2001:453).</P> <P class="p476 ft7">11 § Den eller de nämnder som avses i 2 kap. 4 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) ska ha hand om verksamhet enligt bestämmelserna i <NOBR>8–10</NOBR> §§.</P> <P class="p477 ft3">118</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p31 ft4">Stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram</P> <P class="p64 ft7">12 § En kommun som fått statligt bidrag för åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället eller för klimatinvesteringsåtgärder får, trots bestämmelserna i kommunallagen (1991:900), använda det för att ge ekonomiskt och annat stöd till enskilda i enlighet med de föreskrifter som gäller för bidraget.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p31 ft5">Prop. 2008/09:21 Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p203 ft18">4 kap. Rätt att bedriva vissa typer av näringsverksamhet</P> <P class="p38 ft4">Sysselsättning för personer med funktionshinder</P> <P class="p156 ft7">1 § Kommuner får driva näringsverksamhet i syfte att bereda personer med funktionshinder arbetsanställning om de inte i tillräcklig omfattning inom kommunen kan beredas lämpliga anställningar på annat sätt samt under förutsättning att</P> <P class="p308 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft81">verksamheten är anordnad så att den är särskilt lämpad för sysselsättning av personer med funktionshinder,</SPAN></P> <P class="p157 ft7"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft30">anställning i verksamheten sker efter anvisning av den offentliga arbetsförmedlingen eller, efter dennas medgivande, av den eller de nämnder som avses i 2 kap. 4 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453).</SPAN></P> <P class="p478 ft4">Sjuktransporter</P> <P class="p174 ft7">2 § En kommun får ingå avtal med ett landsting om att utföra sådana transporter som avses i 6 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). En kommun får även ingå avtal med ett landsting om att utföra hälso- och sjukvård i väntan på sådana transporter.</P> <P class="p479 ft7">3 § Den verksamhet avtalet gäller får drivas utan sådan anknytning till kommunens område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).</P> <P class="p480 ft3">4 § Verksamheten ska drivas på affärsmässiga grunder.</P> <P class="p420 ft4">Kollektivtrafik</P> <P class="p174 ft3">5 § Ett kommunalt aktiebolag får ingå avtal med en trafikhuvudman om att utföra lokal och regional linjetrafik med buss samt motsvarande trafik med tåg, tunnelbana eller spårvagn, utan att verksamheten har sådan anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar som avses i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).</P> <P class="p158 ft7">Med trafikhuvudman avses detsamma som i lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik. Begreppet linjetrafik har samma innebörd som i 1 kap. 3 § 1 yrkestrafiklagen (1998:490).</P> <P class="p479 ft5">6 § Aktiebolaget ska bedriva uppdragsverksamheten på affärsmässiga grunder.</P> <P class="p481 ft3">119</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_120"> <P class="p82 ft7">Som underlag för en bedömning av uppdragsersättningens Prop. 2008/09:21 affärsmässighet ska bolaget upprätta en ekonomisk anbudskalkyl och Bilaga 2 fortlöpande göra en uppföljning av kalkylen. Kalkylen och uppföljningen</P> <P class="p295 ft7">ska innehålla samtliga relevanta direkta och indirekta kostnader samt intäkter. Avvikelser mellan kalkylen och uppföljningen ska redovisas och förklaras för bolagets styrelse.</P> <P class="p431 ft7">7 § I aktiebolagets årsredovisning ska intäkterna, kostnaderna och resultatet av uppdragsverksamheten redovisas särskilt.</P> <P class="p49 ft3">Av denna särredovisning ska framgå</P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft20">omsättning och resultat efter finansnetto för uppdragsverksamheten,</SPAN></P> <P class="p50 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft24">borgensförbindelser och övriga ansvarförbindelser som kommunen eller landstinget har ingått för bolaget och för uppdragsverksamheten samt kostnaderna för förbindelserna,</SPAN></P> <P class="p482 ft7"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft82">kapital som kommunen eller landstinget tillskjutit uppdragsverksamheten, och</SPAN></P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft20">kapital som sysselsätts i uppdragsverksamheten.</SPAN></P> <P class="p145 ft7">För aktiebolagets årsredovisning i övrigt gäller vad som är föreskrivet i årsredovisningslagen (1995:1554).</P> <P class="p180 ft18">5 kap. Turism</P> <P class="p262 ft4">Åtgärder för uppförande och drift av turistanläggningar</P> <P class="p88 ft7">1 § Kommun får vidta åtgärder för uppförande och drift av turistanläggningar i den mån det är påkallat för att främja turistväsendet inom kommunen.</P> <P class="p43 ft18">6 kap. Möjlighet att ta ut avgifter i vissa fall</P> <P class="p483 ft4">Rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m.</P> <P class="p312 ft3">1 § Om tillstånd enligt 3 kap. 1 § ordningslagen (1993:1617) har lämnats i fråga om sådan offentlig plats som står under kommunens förvaltning, får kommunen ta ut ersättning för användningen. Rätt att ta ut ersättning föreligger också i fråga om användning, som avser salutorg eller liknande plats som kommunen har upplåtit till allmän försäljningsplats.</P> <P class="p133 ft3">Ersättning utgår i form av en avgift med belopp, som kan anses skäligt med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen, nyttjarens fördel av denna, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter.</P> <P class="p148 ft7">Grunder för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige. Bestämmelserna i andra och tredje styckena gäller inte, när kommunen enligt 3 kap. 2 § andra stycket 2 ordningslagen inte har hörts över ansökan om tillstånd.</P> <P class="p475 ft7">2 § I den omfattning som behövs för att ordna trafiken får en kommun ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga</P> <P class="p56 ft3">120</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr1 td48"><SPAN class="p3 ft3">platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">upplåtit för parkering.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p35 ft3">Grunderna för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">Därvid gäller följande. För att underlätta för näringsidkare och andra med</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">särskilda behov av att parkera i sitt arbete eller för dem som bor i ett visst</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">område att parkera inom området får avgifter tas ut efter särskilda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">grunder av dem som beslutet gäller. Avgiften får i sådana fall fastställas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">till ett engångsbelopp för en viss period. Rörelsehindrade får befrias från</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">avgiftsskyldighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p35 ft3">För upplåtelse på offentlig plats som står under kommunens</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">förvaltning av särskilda uppställningsplatser för fordon, som används i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">yrkesmässig trafik för personbefordran, får kommunen ta ut avgift med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">det belopp som behövs för att täcka kommunens kostnader för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">användningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p3 ft18">7 kap. Tjänsteexport och internationellt bistånd</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft3">1 § Kommuner och landsting får ägna sig åt verksamhet som anges i</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">detta kapitel oberoende av bestämmelserna i kommunallagen (1991:900).</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">Kommuner och landsting får också besluta att kommunala företag och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">kommunalförbund får ägna sig åt sådan verksamhet på samma villkor.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p3 ft18">Tjänsteexport</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p3 ft4">Tjänster</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft3">2 § En kommun får tillhandahålla sådan kunskap och erfarenhet som</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">finns i den kommunala verksamheten (kommunal tjänst) för export</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">(tjänsteexport).</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p3 ft4">Varor</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft3">3 § Som ett led i en tjänsteexport får kommunen i begränsad omfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">exportera en vara när varan utgör ett nödvändigt komplement till eller har</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">ett naturligt samband med den tillhandahållna kommunala tjänsten.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p3 ft4">Villkor</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft3">4 § Kommunal tjänsteexport ska ske på affärsmässiga grunder. De</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">produktrisker, kommersiella risker, politiska risker, finansiella risker och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">valutarisker som tjänsteexporten kan innebära ska beaktas i varje</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">exportaffär och begränsas genom att säkerhet ställs eller genom separata</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p3 ft3">garantier eller försäkringar.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p484 ft3">121</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr1 td48"><SPAN class="p3 ft18">Bistånd</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr15 td48"><SPAN class="p3 ft4">Formerna för biståndet</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td45"><SPAN class="p3 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p312 ft7">5 § En kommun får lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning.</P> <P class="p475 ft7">6 § Bistånd till ett land som inte får svenskt statligt bistånd får lämnas av en kommun i form av utrustning som kommunen inte längre behöver för sin verksamhet.</P> <P class="p145 ft7">Regeringen får ge tillstånd till att bistånd även i form av annan utrustning än som avses i första stycket, rådgivning, utbildning eller på annat sätt lämnas till ett land som inte får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning.</P> <P class="p88 ft7">7 § En kommun som lämnar bistånd i form av utrustning får i skälig omfattning använda medel för att transportera och ställa i ordning utrustningen så att den kan tas i bruk.</P> <P class="p475 ft7">8 § Bistånd enligt bestämmelserna i <NOBR>5–7</NOBR> §§ får också lämnas till en internationell hjälporganisation för att utgöra hjälp till ett land i en rådande eller framtida nödsituation eller i en annan svår situation som är en följd av en nödsituation.</P> <P class="p51 ft4">Villkor</P> <P class="p52 ft7">9 § En kommun ska förvissa sig om att bistånd som den lämnar kommer till avsedd användning. Detta gäller dock inte om biståndet avser utrustning som kommunen inte längre behöver för sin verksamhet.</P> <P class="p84 ft3">10 § En kommun som lämnar bistånd till ett land som får svenskt statligt bistånd ska anmäla åtgärden och omfattningen på biståndet till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Anmälan ska dock inte göras om biståndet avser utrustning som kommunen inte längre behöver för sin verksamhet.</P> <P class="p485 ft21">8 kap. Övriga befogenhetsutvidgande bestämmelser <SPAN class="ft83">Kommunal delegation</SPAN></P> <P class="p395 ft3">1 § Kommun, som tillhör sammanslutning av kommuner med uppgift att</P> <P class="p144 ft7">tillvarata medlemmarnas intressen såsom arbetsgivare (arbetsgivarorganisation), får uppdra åt sammanslutningen att med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera anställningsvillkoren för sådana arbetstagare i kommunens tjänst, vilkas villkor det inte ankommer på statlig myndighet att fastställa.</P> <P class="p486 ft3">122</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td48"><SPAN class="p33 ft3">Kommunen får bestämma att uppdrag enligt första stycket får lämnas</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p33 ft3">av nämnd, som handlägger frågor om anställningsvillkor för arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft3">i kommunens tjänst.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p33 ft3">Med kommun jämställs i denna bestämmelse landsting och annan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">kommunal förvaltningsenhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td147"><SPAN class="p3 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p3 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p3 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p348 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft24">Denna lag träder i kraft den xx 2008.</SPAN></P> <P class="p78 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft24">Genom lagen upphävs</SPAN></P> <P class="p351 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft20">9 § väglagen (1971:948)</SPAN></P> <P class="p79 ft7"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft22">lagen (1954:130) om rätt för kommun att uppdraga beslutanderätten i vissa frågor till sammanslutning av kommuner (kommunal delegationslag),</SPAN></P> <P class="p487 ft7"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft30">lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m.,</SPAN></P> <P class="p78 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft20">lagen (1962:638) om rätt för kommun att bistå utländska studerande,</SPAN></P> <P class="p80 ft7"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">lagen (1968:131) om vissa kommunala befogenheter inom turistväsendet,</SPAN></P> <P class="p80 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft13">lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade,</SPAN></P> <P class="p78 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft20">lagen (1989:977) om kommunalt stöd till ungdomsorganisationer,</SPAN></P> <P class="p78 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft20">lagen (1993:406) om kommunalt stöd till boendet,</SPAN></P> <P class="p80 ft7"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft82">lagen (2001:151) om kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd,</SPAN></P> <P class="p80 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft70">lagen (2002:683) om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram,</SPAN></P> <P class="p78 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft20">lagen (2004:772) om kommunal medverkan vid statlig trängselskatt,</SPAN></P> <P class="p80 ft7"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft30">lagen (2004:1225) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sjuktransporter,</SPAN></P> <P class="p80 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft13">lagen (2005:952) om vissa kommunala befogenheter i fråga om kollektivtrafik, och</SPAN></P> <P class="p80 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft32">lagen (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre.</SPAN></P> <P class="p80 ft7">3. De upphävda lagarna gäller dock fortfarande för insatser som lämnats eller inletts före ikraftträdandet.</P> <P class="p229 ft14"><SPAN class="ft14">2.</SPAN><SPAN class="ft84">Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)</SPAN></P> <P class="p488 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900) dels att 2 kap. 7 § ska ha följande lydelse</P> <P class="p489 ft7">dels att 2 kap. 8 § ska ha följande lydelse, dels att 3 kap. 11 § ska ha följande lydelse dels att 6 kap. 1 § ska ha följande lydelse dels att 6 kap. 37 § ska ha följande lydelse</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr11 td84"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td149"><SPAN class="p3 ft36">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p490 ft19"><SPAN class="ft37">2</SPAN><SPAN class="ft38">kap. </SPAN><SPAN class="ft7">7 §</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p3 ft3">Kommuner och landsting får</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td150"><SPAN class="p3 ft3">Kommuner och landsting får</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td151"><SPAN class="p13 ft3">123</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p123 ft7">driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR height=0> <TD width=28px></TD> <TD width=50px></TD> <TD width=16px></TD> <TD width=15px></TD> <TD width=32px></TD> <TD width=23px></TD> <TD width=38px></TD> <TD width=93px></TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td152"><SPAN class="p3 ft3">driva</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr1 td83"><SPAN class="p111 ft3">näringsverksamhet, om den</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td153"><SPAN class="p3 ft3">drivs utan vinstsyfte och går ut på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td152"><SPAN class="p3 ft3">att</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td154"><SPAN class="p3 ft3">tillhandahålla</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td45"><SPAN class="p111 ft3">allmännyttiga</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td155"><SPAN class="p3 ft3">anläggningar</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td156"><SPAN class="p107 ft3">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td130"><SPAN class="p20 ft3">tjänster</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td157"><SPAN class="p111 ft3">åt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td155"><SPAN class="p3 ft3">medlemmarna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p109 ft3">i</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td158"><SPAN class="p220 ft3">kommunen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p111 ft3">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td155"><SPAN class="p3 ft3">landstinget.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td159"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td155"><SPAN class="p114 ft4">Kommuner</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td156"><SPAN class="p3 ft4">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td130"><SPAN class="p3 ft4">landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p111 ft4">som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td160"><SPAN class="p3 ft4">bedriver intäktsfinansierad</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td157"><SPAN class="p111 ft4">nä-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td100"><SPAN class="p3 ft4">ringsverksamhet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td111"><SPAN class="p107 ft4">inom</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p111 ft36">frivilliga</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td153"><SPAN class="p3 ft4">icke lagreglerade områden på en</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft4">marknad som är ägnad för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td153"><SPAN class="p3 ft4">konkurrens ska, om inte särskilda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr7 td153"><SPAN class="p3 ft4">skäl föreligger, bedriva denna på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td155"><SPAN class="p3 ft4">affärsmässig</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td111"><SPAN class="p3 ft4">grund.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p111 ft4">Sådan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p491 ft6">verksamhet ska redovisas särskilt och skilt från annan verksamhet.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p492 ft19"><SPAN class="ft18">2</SPAN><SPAN class="ft85">kap. </SPAN><SPAN class="ft7">8 §</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p222 ft7">Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget.</P> <P class="p493 ft7">Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.</P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p31 ft86">Huvudförslag</P> <P class="p494 ft3">Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget.</P> <P class="p494 ft4">Kommuner får tillhandahålla lokaler för uthyrning till företag i syfte att främja näringslivet i kommunen och under förutsättning att marknadshyra tillämpas. Marknadshyran ska i första hand bestämmas med utgångspunkt i en jämförelse med hyran för andra liknande lokaler på orten.</P> <P class="p495 ft7">Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td161"><SPAN class="p3 ft86">Alternativt förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td162"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td163"><SPAN class="p114 ft3">Kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td164"><SPAN class="p1 ft3">och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td162"><SPAN class="p496 ft3">får</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td118"><SPAN class="p3 ft3">genomföra åtgärder för att allmänt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td77"><SPAN class="p3 ft3">främja</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td74"><SPAN class="p496 ft3">näringslivet i kommunen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td161"><SPAN class="p3 ft3">eller landstinget.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td162"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td163"><SPAN class="p114 ft4">Kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td164"><SPAN class="p3 ft4">får tillgodose</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td162"><SPAN class="p496 ft4">små</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td118"><SPAN class="p3 ft4">företags behov av lokaler i kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p3 ft4">munen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p113 ft4">under</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td164"><SPAN class="p114 ft4">förutsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td162"><SPAN class="p496 ft4">att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td118"><SPAN class="p3 ft4">verksamheten inriktas på före-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td118"><SPAN class="p3 ft4">tagarkollektivet i allmänhet. Om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td118"><SPAN class="p3 ft4">särskilda skäl föreligger får kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td77"><SPAN class="p3 ft4">munen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p112 ft4">även</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td80"><SPAN class="p496 ft4">tillgodose övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td151"><SPAN class="p13 ft3">124</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td153"><SPAN class="p3 ft4">företags behov av lokaler i kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft4">munen. Härvid ska marknadshyra</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td153"><SPAN class="p3 ft4">tillämpas. Marknadshyran ska i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td165"><SPAN class="p3 ft4">första hand</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p1 ft4">bestämmas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p22 ft4">med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft4">utgångspunkt i en jämförelse med</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td153"><SPAN class="p3 ft4">hyran för andra liknande lokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td165"><SPAN class="p3 ft4">på orten.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td155"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td165"><SPAN class="p35 ft3">Individuellt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p3 ft3">inriktat stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p111 ft3">till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p497 ft7">enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det</P> <P class="p498 ft19"><SPAN class="ft37">3</SPAN><SPAN class="ft38">kap. </SPAN><SPAN class="ft7">11 §</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td84"><SPAN class="p117 ft3">Om rätt för kommuner och</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr7 td65"><SPAN class="p13 ft3">Om rätt för kommuner och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td84"><SPAN class="p117 ft3">landsting att uppdra beslutande-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td65"><SPAN class="p13 ft3">landsting att uppdra beslutande-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td84"><SPAN class="p117 ft3">rätten i vissa anställningsfrågor till</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr7 td65"><SPAN class="p16 ft3">rätten i vissa anställningsfrågor till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td84"><SPAN class="p117 ft3">en sammanslutning av kommuner</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr7 td65"><SPAN class="p16 ft3">en sammanslutning av kommuner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td135"><SPAN class="p3 ft3">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p3 ft3">landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p3 ft3">finns</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td166"><SPAN class="p117 ft35">det</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td135"><SPAN class="p3 ft3">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p3 ft3">landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p3 ft3">finns</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p13 ft3">det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td84"><SPAN class="p117 ft3">föreskrifter i <SPAN class="ft4">kommunala dele-</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr7 td65"><SPAN class="p13 ft4"><SPAN class="ft3">föreskrifter i </SPAN>lagen (2007:000) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td71"><SPAN class="p3 ft4">gationslagen (1954:130).</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td166"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td71"><SPAN class="p3 ft4">vissa kommunala befogenheter.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p499 ft19"><SPAN class="ft37">6</SPAN><SPAN class="ft38">kap. </SPAN><SPAN class="ft7">1 §</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p117 ft3">Styrelsen ska leda och sam-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p16 ft3">Styrelsen ska leda och sam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p117 ft3">ordna förvaltningen av kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p16 ft3">ordna förvaltningen av kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p23 ft3">munens eller landstingets ange-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p13 ft3">munens eller landstingets ange-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p117 ft3">lägenheter och ha uppsikt över</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p13 ft3">lägenheter och ha uppsikt över</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p3 ft3">övriga nämnders verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p13 ft3">övriga nämnders verksamhet. <SPAN class="ft4">Med</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p13 ft4">övrig nämnd avses även ge-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p3 ft4">mensam nämnd.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p23 ft3">Styrelsen ska också ha uppsikt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p13 ft3">Styrelsen ska också ha uppsikt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p23 ft3">över kommunal verksamhet som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p13 ft3">över kommunal verksamhet som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p117 ft3">bedrivs i sådana företag som avses</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p13 ft3">bedrivs i sådana företag som avses</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p23 ft3">i 3 kap. 17 och 18 §§ och sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p13 ft3">i 3 kap. 17 och 18 §§ och sådana</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p117 ft3">kommunalförbund som kommun-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p13 ft3">kommunalförbund som kommun-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p3 ft3">en eller landstinget är medlem i.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p3 ft3">en eller landstinget är medlem i.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p500 ft19"><SPAN class="ft37">6</SPAN><SPAN class="ft38">kap. </SPAN><SPAN class="ft7">37 §</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p23 ft3">Om en nämnd med stöd av 33 §</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td118"><SPAN class="p496 ft4"><SPAN class="ft3">Om en nämnd </SPAN>eller en gemen-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p23 ft3">uppdrar åt en förvaltningschef in-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td118"><SPAN class="p118 ft3"><SPAN class="ft4">sam nämnd </SPAN>med stöd av 33 §</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p117 ft3">om nämndens verksamhetsområde</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td118"><SPAN class="p496 ft3">uppdrar åt en förvaltningschef in-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p23 ft3">att fatta beslut, får nämnden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td118"><SPAN class="p496 ft3">om nämndens verksamhetsområde</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p117 ft3">överlåta åt förvaltningschefen att i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td118"><SPAN class="p496 ft3">att fatta beslut, får nämnden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p117 ft3">sin tur uppdra åt en annan anställd</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td118"><SPAN class="p496 ft3">överlåta åt förvaltningschefen att i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p117 ft3">inom kommunen eller landstinget</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td118"><SPAN class="p118 ft3">sin tur uppdra åt en annan anställd</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p23 ft3">att besluta i stället. Sådana beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td118"><SPAN class="p496 ft3">inom kommunen eller landstinget</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p501 ft3">ska anmälas till <SPAN class="ft4">chefen</SPAN>.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td118"><SPAN class="p118 ft4">eller i någon av de samverkande</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td118"><SPAN class="p496 ft4">kommunerna eller landstingen <SPAN class="ft3">att</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td151"><SPAN class="p13 ft3">125</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="p126dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321126x1.jpg/" id="p126img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr11 td153"><SPAN class="p3 ft3">besluta i stället. Sådana beslut ska</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td153"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">anmälas till </SPAN>förvaltningschefen<SPAN class="ft3">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td45"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p502 ft3">Denna lag träder i kraft den xx 2008.</P> <P class="p503 ft48"><SPAN class="ft14">3.</SPAN><SPAN class="ft80">Förslag till lag (2007:000) om försöksverksamhet med bildande av gemensam styrelse</SPAN></P> <P class="p504 ft3">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p53 ft4">Tidsperiod</P> <P class="p505 ft7">1 § Under tiden den 1 januari <NOBR>2009–31</NOBR> december 2013 ska det enligt bestämmelserna i denna lag genomföras en försöksverksamhet som innebär att två eller fler angränsande kommuner får tillsätta en gemensam styrelse.</P> <P class="p209 ft4">Gemensam styrelse</P> <P class="p506 ft7">2 § En gemensam styrelse är en gemensam nämnd enligt kommunallagen (1991:900). Vad som gäller för en sådan nämnd gäller även för en gemensam styrelse, om inte annat sägs i denna lag.</P> <P class="p51 ft4">Uppgifter</P> <P class="p505 ft7">3 § Kommuner får genom en gemensam styrelse fullgöra uppgifter som ska vara gemensamma för minst två av de samverkande kommunerna. Samverkan kan avse såväl hela verksamheter som verksamhetsgrenar.</P> <P class="p89 ft4">Avtal och delegering</P> <P class="p507 ft3">4 § En kommun som tillsammans med annan eller andra kommuner har tillsatt en gemensam styrelse får träffa avtal om att de uppgifter som innefattar myndighetsutövning mot enskild och som åligger kommunen enligt lag ska skötas helt eller delvis av en eller flera av de samverkande kommunerna. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun i den gemensamma styrelsen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att fatta beslut i ärendet.</P> <P class="p133 ft3">Kommunen får också efter överenskommelse med en annan kommun i den gemensamma styrelsen uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 § kommunallagen (1991:900). Bestämmelserna i 6 kap. <NOBR>24–27</NOBR> §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd ska tillämpas på den som fattar sådana beslut.</P> <P class="p100 ft3">126</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="p127dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321127x1.jpg/" id="p127img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr1 td48"><SPAN class="p35 ft3">Vad som nu föreskrivits i fråga om avtal och delegering gäller inte i</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2008/09:21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p3 ft3">den mån särskilda bestämmelser föreskrivits i annan författning.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p176 ft4">Utskott</P> <P class="p508 ft5">5 § En gemensam styrelse får välja utskott bland ledamöter och ersättare samt, trots bestämmelsen i 6 kap. 22 § kommunallagen (1991:900), bland andra förtroendevalda i de samverkande kommunerna.</P> <P class="p509 ft4">Bildande av en gemensam styrelse</P> <P class="p508 ft7">6 § De kommuner som beslutar att tillsätta en gemensam styrelse ska anmäla detta till regeringen.</P> <P class="p157 ft7">Regeringen beslutar från vilken tidpunkt som den gemensamma styrelsen får fullgöra sina uppgifter och som de samverkande kommunerna får träffa avtal i enlighet med 4 §.</P> <P class="p402 ft4">Omstrukturering eller upplösning av en gemensam styrelse</P> <P class="p508 ft7">7 § Om en kommun träder in i eller ut ur en gemensam styrelse eller denna upplöses ska detta anmälas till regeringen.</P> <P class="p40 ft3">Regeringen beslutar från vilken tidpunkt som förändringen gäller.</P> <P class="p510 ft4">Årlig redovisning</P> <P class="p511 ft7">8 § Den gemensamma styrelsen ska till regeringen lämna en årlig redovisning. Årsredovisningen ska innehålla överenskommelsen och reglementet. Av årsredovisningen ska även framgå om, och i sådana fall för vilka uppgifter, kommunerna träffat avtal i enlighet med 4 §.</P> <P class="p176 ft4">Bemyndigande</P> <P class="p177 ft5">9 § Regeringen får meddela de närmare föreskrifter som behövs för genomförande av försöksverksamheten.</P> <P class="p512 ft5">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och gäller till utgången av år 2013.</P> <P class="p513 ft3">127</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p514 ft51">Förteckning över remissinstanserna för betänkandet Kommunal kompetens i utveckling (SOU 2007:72)</P> <P class="p515 ft3">Remissyttranden har avgetts av följande remissinstanser. Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Skåne län, Statskontoret, Kommerskollegium, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Örebro län, Banverket, Vägverket, Konkurrensverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF- rådet), Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Högskoleverket, Nationellt centrum för flexibelt lärande, Lunds universitet, Umeå universitet, Högskolan Väst, Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, Borgholms kommun, Falkenbergs kommun, Gotlands kommun, Göteborgs kommun, Haninge kommun, Håbo kommun, Hällefors kommun, Höörs kommun, Karlshamns kommun, Kiruna kommun, Kramfors kommun, Lessebo kommun, Lindesbergs kommun, Lunds kommun, Lycksele kommun, Malmö kommun, Nordanstigs kommun, Orusts kommun, Piteå kommun, Ronneby kommun, Sandvikens kommun, Skellefteå kommun, Stockholms kommun, Timrå kommun, Vetlanda kommun, Vilhelmina kommun, Västerås kommun, Åmåls kommun, Åre kommun, Åstorps kommun, Norrbottens läns landsting, Skåne läns landsting, Stockholms läns landsting, Värmlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Östergötlands läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting, SmåKom, Samverkansorganet i Gävleborgs län (Regionförbundet Gävleborgs län), Samverkansorganet i Kronobergs län (Regionförbundet Södra Småland), Business Region Göteborg AB, Svenskt Näringsliv, Almega, Företagarna, Återvinningsindustrierna, Avfall Sverige, Näringslivets regelnämnd, Riksorganisationen Hela Sverige ska leva och Svenska kommunaltjänstemannaförbundet.</P> <P class="p516 ft3">Därutöver har även Lomma kommun, Tingsryds kommun, Svenljunga kommun, Vänersborgs kommun, Samverkansorganet i Dalarnas län (Region Dalarna), Trollhättans kommun, Avesta kommun, Fagersta kommun, Hedemora kommun, Norbergs kommun, Skinnskattebergs kommun, Umeå kommun, Glesbygdsverket, Helsingborgs kommun, Vara kommun, Arvika kommun, Torsby kommun, Österåkers kommun, Storumans kommun, Årjängs kommun, Linköpings kommun, Strömsunds kommun, Jönköpings kommun och Sveriges kommunaljuridiska förening yttrat sig.</P> <P class="p234 ft3">Riksrevisionen, Verket för innovationssystem (VINNOVA), Växjö universitet, Högskolan i Kalmar, Chalmers tekniska högskola, Ale kommun, Bjuvs kommun, Botkyrka kommun, Danderyds kommun, Gnesta kommun, Grästorps kommun, Karlstads kommun, Laxå kommun, Luleå kommun, <NOBR>Malung-Sälens</NOBR> kommun, Mora kommun, Ockelbo kommun, Oskarshamns kommun, Ragunda kommun, Sala kommun, Sotenäs kommun, Uddevalla kommun, Uppsala kommun, Varbergs kommun, Åtvidabergs kommun, Ödeshögs kommun, Blekinge läns landsting, Södermanlands läns landsting, Samverkansorganet i Hallands län (Region Halland), IRECO Holding AB, Institutet för framtidsstudier,</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p448 ft5">Prop. 2008/09:21 Bilaga 3</P> <P class="p449 ft3">128</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p123 ft7">Riksförbundet för utvecklingsstörda, barn, ungdomar och vuxna och Svenska kommunalarbetareförbundet har varit remissinstanser men har avstått från att yttra sig.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p517 ft5">Prop. 2008/09:21 Bilaga 3</P> <P class="p449 ft3">129</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p518 ft87">Sammanfattning i departementspromemorian Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting (Ds 2007:42)</P> <P class="p519 ft3">I denna promemoria föreslås vissa ändringar i 5 kap. 36 § kommunallagen (1991:900) i syfte att förstärka en minoritets rätt att återremittera eller bordlägga ett ärende i fullmäktige. Förslagen innebär att det i bestämmelsen anges att motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering och att återremiss eller bordläggning ska beslutas på begäran av en minoritet även om ärendet tidigare har återremitterats eller bordlagts på begäran av en majoritet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p520 ft5">Prop. 2007/08: Bilaga 4</P> <P class="p449 ft3">130</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="p131dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321131x1.jpg/" id="p131img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p521 ft87">Lagförslag i departementspromemorian Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting (Ds 2007:42)</P> <P class="p63 ft14">1.1 Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)</P> <P class="p522 ft3">Härigenom föreskrivs att 5 kap. 36 § kommunallagen (1991:900)<A href="#page_131"><SPAN class="ft34">3 </SPAN></A>ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td149"><SPAN class="p3 ft36">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p523 ft19"><SPAN class="ft37">5</SPAN><SPAN class="ft38">kap. </SPAN><SPAN class="ft7">36 §</SPAN><A href="#page_131"><SPAN class="ft88">4</SPAN></A></P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p31 ft5">Prop. 2007/08: Bilaga 5</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p222 ft3">Ett ärende <SPAN class="ft4">skall </SPAN>bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.</P> <P class="p463 ft7">Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats <SPAN class="ft42">på detta sätt.</SPAN></P> <P class="p524 ft7">För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet.</P> <P class="p446 ft5">Ett beslut om återremiss <SPAN class="ft6">skall </SPAN>motiveras.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p222 ft3">Ett ärende <SPAN class="ft4">ska </SPAN>bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.</P> <P class="p525 ft3">Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats <SPAN class="ft4">på begäran av en minoritet.</SPAN></P> <P class="p525 ft7">För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet.</P> <P class="p222 ft42">Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p203 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P> <P class="p526 ft41"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft40">Lagen omtryckt 2004:93.</SPAN></P> <P class="p203 ft90"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft89">Senaste lydelse 2002:249.</SPAN></P> <P class="p122 ft3">131</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p527 ft87">Förteckning över remissinstanserna för departementspromemorian Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting (Ds 2007:42)</P> <P class="p519 ft3">Remissyttranden har avgetts av följande remissinstanser. Borgholms kommun, Botkyrka kommun, Falkenbergs kommun, Gotlands kommun, Grästorps kommun, Göteborgs kommun, Haninge kommun, Hällefors kommun, Höörs kommun, Karlshamns kommun, Karlstads kommun, Kiruna kommun, Lindesbergs kommun, Lycksele kommun, Luleå kommun, Lunds kommun, Malmö kommun, <NOBR>Malung-Sälens</NOBR> kommun, Nordanstigs kommun, Ronneby kommun, Sala kommun, Sandvikens kommun, Sotenäs kommun, Stockholms kommun, Skellefteå kommun, Timrå kommun, Uddevalla kommun, Uppsala kommun, Varbergs kommun, Vilhelmina kommun, Västerås kommun, Åmåls kommun, Åre kommun, Åstorps kommun, Ödeshögs kommun, Norrbottens läns landsting, Skåne läns landsting, Stockholms läns landsting, Södermanlands läns landsting, Värmlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Östergötlands läns landsting samt Sveriges Kommuner och Landsting.</P> <P class="p528 ft3">Ale kommun, Bjuvs kommun, Danderyds kommun, Gnesta kommun, Håbo kommun, Kramfors kommun, Laxå kommun, Mora kommun, Ockelbo kommun, Orusts kommun, Oskarshamns kommun, Ragunda kommun, Åtvidabergs kommun, Blekinge läns landsting och Västernorrlands läns landsting har beretts tillfälle att yttra sig men har avstått från det.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p529 ft5">Prop. 2007/08: Bilaga 6</P> <P class="p449 ft3">132</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p530 ft87">Sammanfattning i departementspromemorian Kommunal medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt (Ds 2008:11)</P> <P class="p531 ft3">I denna promemoria föreslås att kommuner och landsting ges möjlighet att lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för även om projektet ligger utanför det egna området, under förutsättning att det finns särskilda skäl. Förslaget innebär ett undantag från lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).</P> <P class="p231 ft3">Genom att undantaget är tillämpligt endast då särskilda skäl föreligger är bestämmelsen förknippad med vissa begränsningar. Ett lagstadgat undantag från lokaliseringsprincipen helt utan begränsningar skulle kunna ge signaler om att staten anses oförhindrad att begära kommunal medfinansiering. Den föreslagna bestämmelsen ändrar inte den grundläggande ansvarsfördelningen mellan statliga och kommunala aktörer för samhällets infrastruktur.</P> <P class="p232 ft3">Det som kan anses utgöra särskilda skäl är att projektet, till vilket bidrag ges, är en del av en infrastruktursatsning som är till regional nytta. Den nya trafiklösningen ska medföra markant förbättrade kommunikationsmöjligheter som t.ex. främjar arbetspendling och skapar större arbetsmarknadsregioner eller löser upp flaskhalsar i trafiknätet och därmed möjliggör ökat bostadsbyggande och andra exploateringar i ett större område.</P> <P class="p525 ft3">Ett aktuellt exempel på ett sådant projekt är Citybanan, en pendeltågstunnel via Stockholm city som fördubblar spårkapaciteten genom Stockholm. Kommuner och landsting i Södermanland, Uppland, Västmanland, Örebro och Östergötland har erbjudit sig att bidra med 2 mdkr till Citybanans finansiering.</P> <P class="p232 ft3">I promemorian diskuteras även redovisningsaspekter på kommunal medfinansiering av statliga <NOBR>infrastrukturinvestering-ar.</NOBR> Enligt gällande lagstiftning och kompletterande normering klassificeras finansiellt stöd till annan huvudman som bidrag och ska resultatredovisas i sin helhet när den ekonomiska händelsen äger rum, dvs. när ett avtal om medfinansiering undertecknas. De kommuner och landsting som erbjudit sig att medfinansiera Citybanan önskar att bidragen i stället ska kunna aktiveras som tillgång hos respektive bidragsgivare för att därefter successivt skrivas av. Något ställningstagande till behovet av förändringar av nuvarande lagstiftning om kommunal redovisning görs dock inte i promemorian.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p31 ft5">Prop. 2007/08: Bilaga 7</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">133</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="p134dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321134x1.jpg/" id="p134img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p532 ft87">Lagförslag i departementspromemorian Kommunal medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt (Ds 2008:11)</P> <P class="p533 ft48">Förslag till lag om ändring i lagen (2008:0000) om vissa kommunala befogenheter</P> <P class="p534 ft5">Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § i lagen om vissa kommunala befogenheter ska ha följande lydelse.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p31 ft5">Prop. 2007/08: Bilaga 8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"> <TR> <TD class="tr11 td167"><SPAN class="p3 ft4">Lydelse enligt förslaget i</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td168"><SPAN class="p170 ft36">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td167"><SPAN class="p3 ft4">SOU 2007:72</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td168"><SPAN class="p535 ft18">3 kap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td167"><SPAN class="p3 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td167"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td168"><SPAN class="p536 ft3">2 §</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft3">Kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för.</P> <P class="p537 ft4">Om särskilda skäl föreligger får ett sådant bidrag lämnas utan att det finns sådan anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar som avses i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).</P> <P class="p538 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P> <P class="p539 ft3">134</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p540 ft87">Förteckning över remissinstanserna för departementspromemorian Kommunal medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt (Ds 2008:11)</P> <P class="p519 ft3">Remissyttranden har avgetts av följande remissinstanser. Kammarrätten i <NOBR>Stock-holm,</NOBR> Länsrätten i Skåne län, Riksrevisionen, Banverket, Vägverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Statens institut för kommunikationsanalys, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Glesbygdsverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Eskilstuna kommun, Falköpings kommun, Faluns kommun, Göteborgs kommun, Halmstads kommun, Helsingborgs kommun, Hudiksvalls kommun, Härnösands kommun, Linköpings kommun, Malmö kommun, Nacka kommun, Norrköpings kommun, Osby kommun, Stockholms kommun, Säffle kommun, Södertälje kommun, Trelleborgs kommun, Uppsala kommun, Västerviks kommun, Västerås kommun, Växjö kommun, Ängelholms kommun, Örebro kommun, Östersunds kommun, Östhammars kommun, Skåne läns landsting, Stockholms läns landsting, Västmanlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Östergötlands läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting, Samverkansorganet i Gävleborgs län (Regionförbundet Gävleborgs län), Samverkansorganet i Södermanlands län (Regionförbundet Sörmland) och Samverkansorganet i Hallands län (Region Halland).</P> <P class="p541 ft7">Därutöver har även Lomma kommun, Norrbottens läns landsting, Örebro läns landsting, Västra Götalands läns landsting och Kommunförbundet Skåne yttrat sig.</P> <P class="p222 ft7">Hedemora kommun, Luleå kommun, Tranås kommun, Åsele kommun och Övertorneå kommun har beretts tillfälle att yttra sig men har avstått från det.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p31 ft5">Prop. 2007/08: Bilaga 9</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft3">135</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="p136dimg1"> <INGENBILD zsrc="GW0321136x1.jpg/" id="p136img1"> </DIV> <P class="p83 ft1">Finansdepartementet</P> <P class="p542 ft3">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 september 2008</P> <P class="p398 ft7">Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors</P> <P class="p369 ft3">Föredragande: statsrådet Odell</P> <P class="p543 ft7">Regeringen beslutar proposition 2008/09:21 Kommunala kompetensfrågor m.m.</P> <P class="p544 ft3">136</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> 0 0 Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om vissa kommunala befogenheter, 2. lag om ändring i kommunallagen (1991:900), 3. lag om ändring i väglagen (1971:948). Bifall, Bifall, Avslag, Bifall, Delvis bifall, Delvis bifall Delvis bifall 2008/09:KU5 ? Röstning INL Inlämning 2008-09-23 00:00:00 inträffat 60 hantering REG Registrering 2008-09-23 00:00:00 inträffat 70 hantering B Bordläggning 2008-09-25 00:00:00 inträffat 2 hanvisning INL Inlämning 2008-09-25 00:00:00 planerat 60 hantering HÄN Hänvisning 2008-09-26 00:00:00 inträffat 3 hanvisning MOT Motionstid slutar 2008-10-10 00:00:00 inträffat 4 hanvisning inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-23 13:55:40 statustext statustext Ärendet är avslutat GW0321 2017-10-18 14:42:02 tilldelat Tilldelat Konstitutionsutskottet 2014-11-23 13:55:40 GW0321 prop_200809__21.pdf 1114497 pdf Kommunala kompetensfrågor m.m. https://data.riksdagen.se/fil/E263EC02-73BF-437C-A52E-123FF34A3D38 behandlas_i 2008/09:KU5 GW01KU5 bet 2008/09 KU5 Kommunala kompetensfrågor m.m. Betänkande följdmotion av Berit Andnor m.fl. (S)<br/> med anledning av prop. 2008/09:21<br/> Kommunala kompetensfrågor m.m. GW02K1 mot 2008/09 K1 Kommunala kompetensfrågor m.m. av Berit Andnor m.fl. (S) Motion följdmotion av Mikael Johansson (MP)<br/> med anledning av prop. 2008/09:21<br/> Kommunala kompetensfrågor m.m. GW02K2 mot 2008/09 K2 Kommunala kompetensfrågor m.m. av Mikael Johansson (MP) Motion