2225930GW031992008/09199propproppropProposition 2008/09:199PropositionPropositionUUbU19902009-05-15 00:00:002013-06-05 12:29:292009-05-15 00:00:00Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanDokTextExtraktorhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GW03199/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GW03199https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW03199
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 29px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:67px;z-index:-1;width:502px;height:141px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:502px;height:141px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_2 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 32px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_3 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 0px 49px;padding: 0px;border: none;width: 1121px;}
#page_4 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 792px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {float:left;border:none;margin: 862px 0px 0px -367px;padding: 0px;border:none;width: 696px;overflow: hidden;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_10 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 185px;padding: 0px;border:none;width: 240px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_12 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_14 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_18 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_20 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_22 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_23 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_24 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 91px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 6px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_25 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_25 #tx1 {position:absolute;top:430px;left:0px;width:105px;height:15px;}
#page_25 #tx2 {position:absolute;top:477px;left:0px;width:188px;height:90px;}
#page_25 #tx3 {position:absolute;top:1px;left:0px;width:188px;height:64px;}
#page_25 #tx4 {position:absolute;top:63px;left:0px;width:188px;height:150px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_26 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 182px;padding: 0px;border:none;width: 243px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 182px;padding: 0px;border:none;width: 243px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 301px;overflow: hidden;}
#page_27 #tx1 {position:absolute;top:368px;left:272px;width:188px;height:165px;}
#page_27 #tx2 {position:absolute;top:0px;left:272px;width:188px;height:64px;}
#page_27 #tx3 {position:absolute;top:61px;left:272px;width:188px;height:80px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_28 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 269px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_28 #tx1 {position:absolute;top:173px;left:206px;width:188px;height:105px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 47px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:140px;left:0px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 524px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 370px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:243px;left:49px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 362px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:68px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_34 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:245px;left:0px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_36 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_37 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_38 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_40 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_41 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_43 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:387px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:394px;height:387px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:95px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:394px;height:127px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_46 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 31px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_47 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:248px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:153px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:35px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:394px;height:35px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 524px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:567px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_52 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 31px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_53 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:42px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:218px;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:394px;height:218px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_54 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_56 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_57 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_58 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_59 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_60 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_61 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_62 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 32px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:448px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:157px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:394px;height:157px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_65 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_66 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:134px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:203px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:394px;height:203px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_67 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:299px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_68 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:165px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:80px;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:394px;height:80px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 593px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:294px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:394px;height:127px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_71 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_72 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_73 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_74 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_75 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:300px;z-index:-1;width:10px;height:224px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:10px;height:224px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_78 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:464px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:394px;height:464px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_79 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_80 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_81 #id_1 {float:left;border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_82 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_83 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:419px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:463px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:35px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:394px;height:35px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_85 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 532px;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:34px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:409px;height:34px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_87 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:113px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:188px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:394px;height:188px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_89 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_90 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 31px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_91 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:276px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_92 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:203px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:394px;height:203px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_93 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_94 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:204px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:394px;height:204px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_95 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_96 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_97 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 524px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:80px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:394px;height:80px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_99 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 32px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_100 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_101 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_103 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:59px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:234px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:394px;height:234px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_104 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 31px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:291px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:394px;height:127px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:165px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:157px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:394px;height:157px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_107 #id_1 {float:left;border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:53px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:111px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:394px;height:111px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_108 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:63px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:35px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:394px;height:35px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:414px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:218px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 593px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 524px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_113 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:13px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:64px;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:394px;height:64px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:586px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:157px;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:394px;height:157px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_115 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_117 #id_1 {float:left;border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:35px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:394px;height:35px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 582px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_119 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_121 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:168px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:294px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_125 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:42px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:670px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:394px;height:670px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:398px;left:60px;z-index:-1;width:409px;height:35px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:409px;height:35px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 41px;padding: 0px;border: none;width: 582px;}
#page_128 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:126px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:409px;height:126px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_129 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:42px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:573px;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:394px;height:573px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_130 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_131 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:47px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:142px;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:394px;height:142px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_132 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_133 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:42px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:157px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:394px;height:157px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_134 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:619px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:394px;height:619px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:414px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:34px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:394px;height:34px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:95px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:173px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:394px;height:173px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_137 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:412px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_138 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 31px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_139 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:42px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:557px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:394px;height:557px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:233px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_141 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:42px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:218px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:394px;height:218px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_142 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_143 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:394px;height:127px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_147 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_148 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_150 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_151 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:47px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:264px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:394px;height:264px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_152 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 31px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_153 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_154 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_155 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_156 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_158 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_159 #id_1 {float:left;border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_160 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_161 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_162 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_163 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_164 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_165 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_166 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_167 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_168 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_169 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_170 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_171 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_172 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_173 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_174 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_175 #id_1 {float:left;border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_176 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 32px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_177 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_178 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 31px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_180 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_181 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_182 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 31px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 37px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:18px;left:61px;z-index:-1;width:408px;height:396px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:408px;height:396px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_184 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 32px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 593px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_186 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 31px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_188 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_189 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_191 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_192 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_193 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_194 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_195 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_196 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_197 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_198 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 32px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_199 #tx1 {position:absolute;top:486px;left:283px;width:201px;height:120px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_200 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 208px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 16px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_2 {float:left;border:none;margin: 13px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 426px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 61px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 340px;overflow: hidden;}
#page_201 #tx1 {position:absolute;top:27px;left:185px;width:40px;height:15px;}
#page_201 #tx2 {position:absolute;top:43px;left:11px;width:201px;height:34px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_202 #id_1 {float:left;border:none;margin: 399px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 359px;overflow: hidden;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_203 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_204 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_205 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_206 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_207 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_208 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_209 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_210 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_211 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_212 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 253px;padding: 0px;border: none;width: 370px;}
#page_213 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 241px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 264px;padding: 0px;border: none;width: 359px;}
#page_214 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 210px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_216 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_3 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_217 #id_1 {float:left;border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 15px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_217 #tx1 {position:absolute;top:12px;left:11px;width:203px;height:34px;}
#page_217 #tx2 {position:absolute;top:43px;left:0px;width:201px;height:165px;}
#page_217 #tx3 {position:absolute;top:212px;left:0px;width:201px;height:150px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_218 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_218 #tx1 {position:absolute;top:675px;left:215px;width:201px;height:105px;}
#page_218 #tx2 {position:absolute;top:0px;left:11px;width:203px;height:34px;}
#page_218 #tx3 {position:absolute;top:31px;left:0px;width:201px;height:165px;}
#page_218 #tx4 {position:absolute;top:200px;left:0px;width:201px;height:165px;}
#page_218 #tx5 {position:absolute;top:384px;left:11px;width:203px;height:32px;}
#page_218 #tx6 {position:absolute;top:414px;left:0px;width:201px;height:80px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_220 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 107px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_221 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_222 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:61px;z-index:-1;width:407px;height:26px;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:407px;height:26px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_224 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 32px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:60px;left:0px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_226 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 413px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 15px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 251px;padding: 0px;border: none;width: 372px;}
#page_227 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 243px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_228 #id_1 {float:left;border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 51px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_229 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_230 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 51px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_231 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 340px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 573px;overflow: hidden;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:68px;z-index:-1;width:120px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:120px;height:1px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_236 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_237 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 185px;padding: 0px;border:none;width: 241px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_238 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_239 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_240 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_241 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_242 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_243 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_244 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_245 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_246 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_247 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_248 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_249 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_249 #tx1 {position:absolute;top:357px;left:0px;width:183px;height:15px;}
#page_249 #tx2 {position:absolute;top:403px;left:0px;width:188px;height:180px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_250 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 32px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_250 #tx1 {position:absolute;top:569px;left:0px;width:188px;height:210px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_251 #id_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_251 #tx1 {position:absolute;top:307px;left:0px;width:188px;height:135px;}
#page_251 #tx2 {position:absolute;top:446px;left:0px;width:188px;height:150px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_252 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 182px;padding: 0px;border:none;width: 243px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_252 #tx1 {position:absolute;top:184px;left:0px;width:177px;height:34px;}
#page_252 #tx2 {position:absolute;top:15px;left:0px;width:105px;height:15px;}
#page_252 #tx3 {position:absolute;top:61px;left:0px;width:188px;height:96px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_253 #id_1 {float:left;border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_253 #tx1 {position:absolute;top:656px;left:204px;width:188px;height:90px;}
#page_253 #tx2 {position:absolute;top:211px;left:204px;width:188px;height:135px;}
#page_253 #tx3 {position:absolute;top:349px;left:204px;width:188px;height:80px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_254 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 186px;padding: 0px;border:none;width: 239px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_5 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_5 #id_1_5_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_5 #id_1_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_254 #tx1 {position:absolute;top:436px;left:206px;width:188px;height:105px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_255 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {float:left;border:none;margin: 12px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 34px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:144px;left:49px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_259 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 222px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:239px;left:0px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 524px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 381px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:615px;left:49px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_261 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:257px;left:0px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_262 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_263 #id_1 {float:left;border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_264 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 40px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_265 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:198px;left:0px;z-index:-1;width:110px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:110px;height:1px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 80px 47px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 25px 'Times New Roman';line-height: 32px;}
.ft1{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft2{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft3{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft5{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft6{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft7{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 24px;line-height: 15px;}
.ft8{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft9{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft10{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft11{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft12{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 15px;}
.ft13{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft14{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft15{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft16{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft17{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 42px;line-height: 17px;}
.ft18{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft19{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft20{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft21{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft22{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft23{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft24{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft25{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft26{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft27{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft28{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft29{font: italic bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft30{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft31{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft32{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft33{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft34{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft35{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft36{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft37{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft38{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft39{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft40{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft41{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft42{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft43{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft44{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft45{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft46{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 16px;}
.ft47{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft48{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft49{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft50{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft51{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft52{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft53{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft54{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 42px;line-height: 20px;}
.ft55{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft56{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 41px;line-height: 20px;}
.ft57{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 41px;line-height: 17px;}
.ft58{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft59{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft60{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 15px;}
.ft61{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 15px;}
.ft62{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft63{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 15px;}
.ft64{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 15px;}
.ft65{font: bold 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft66{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft67{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft68{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft69{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft70{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft71{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft72{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft73{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft74{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 17px;}
.ft75{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 17px;}
.ft76{font: 18px 'Times New Roman';margin-left: 42px;line-height: 23px;}
.ft77{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft78{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft79{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft80{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 15px;}
.ft81{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft82{font: 18px 'Times New Roman';margin-left: 43px;line-height: 23px;}
.ft83{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 16px;}
.ft84{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft85{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft86{font: 13px 'Courier New';line-height: 16px;}
.ft87{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 15px;}
.ft88{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 20px;}
.ft89{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft90{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft91{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft92{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft93{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft94{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft95{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft96{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft97{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft98{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft99{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft100{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft101{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft102{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft103{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft104{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft105{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft106{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft107{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft108{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft109{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft110{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft111{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft112{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft113{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft114{font: 18px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 23px;}
.ft115{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft116{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft117{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft118{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft119{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft120{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft121{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft122{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft123{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft124{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft125{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft126{font: italic bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft127{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft128{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft129{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft130{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft131{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 15px;}
.ft132{font: 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft133{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft134{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 307px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 466px;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -395px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 210px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 210px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p10{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p12{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p13{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: justify;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 498px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 498px;margin-top: 465px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 368px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 237px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p44{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 597px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 49px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 259px;padding-top: 3px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: right;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 444px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 478px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p62{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p66{text-align: left;padding-left: 272px;padding-right: 222px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 328px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 272px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 566px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p76{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p85{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p105{text-align: left;padding-right: 162px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 161px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: right;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: left;padding-right: 172px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p135{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p140{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p141{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p142{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p143{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p151{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 233px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p158{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p167{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 256px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p174{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p178{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p179{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p180{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 367px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 256px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 367px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 256px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p188{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p190{text-align: right;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 235px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 354px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 181px;padding-top: 3px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 181px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 494px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-right: 50px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-right: 162px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p210{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 320px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p216{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 495px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: center;padding-right: 186px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p227{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p234{text-align: left;padding-right: 31px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p237{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 560px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p248{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 765px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 174px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 33px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 49px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p282{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 560px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p289{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p291{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 560px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 162px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 230px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 197px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 256px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 206px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p314{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p316{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p325{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-right: 30px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p331{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 39px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p334{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 176px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 39px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 39px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 32px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p346{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p350{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 412px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 394px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p359{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: right;padding-right: 356px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p364{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p368{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p375{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 39px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 39px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 33px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 33px;padding-top: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p385{text-align: justify;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p391{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 131px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 131px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 130px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 116px;padding-right: 227px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p408{text-align: justify;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 39px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 39px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 138px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 186px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p419{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p423{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 765px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p432{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 553px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 49px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p444{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 33px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p448{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 39px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 32px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p454{text-align: right;padding-right: 242px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p455{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 176px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 131px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p465{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p466{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p480{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p482{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 553px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 33px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 51px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 49px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 236px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 553px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 32px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 33px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 32px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 162px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 553px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 49px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p529{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 33px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p537{text-align: right;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p538{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 183px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 553px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p555{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 30px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: center;padding-right: 33px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-right: 49px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 32px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 553px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-right: 50px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 31px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p587{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-right: 33px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p590{text-align: left;padding-right: 32px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p592{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 32px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p595{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p599{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p600{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 164px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 553px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 32px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 32px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p606{text-align: left;padding-right: 38px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p608{text-align: center;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p609{text-align: center;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p610{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p611{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p612{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p613{text-align: left;padding-left: 235px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-right: 60px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-right: 55px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p621{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 144px;padding-right: 166px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 244px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: center;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 253px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 553px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 173px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p635{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p636{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p637{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 194px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 182px;}
.p641{text-align: justify;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p643{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p645{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p646{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 179px;}
.p648{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p650{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p652{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p653{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p654{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-right: 288px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-right: 70px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 10px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p682{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 283px;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 283px;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 283px;padding-right: 139px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 283px;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 283px;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 553px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 172px;}
.p691{text-align: justify;padding-right: 10px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 182px;}
.p693{text-align: justify;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p694{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p695{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 215px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p698{text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p699{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 215px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 215px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 215px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 197px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 174px;}
.p704{text-align: justify;padding-right: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p707{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p708{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 553px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p721{text-align: right;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p723{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p724{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-right: 219px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 314px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 271px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 251px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 253px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 251px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 182px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 183px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 251px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 283px;padding-right: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 283px;padding-right: 139px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 251px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 203px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 203px;padding-right: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 171px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 171px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 203px;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 171px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 10px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p767{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 765px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 125px;padding-right: 193px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 534px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 144px;padding-right: 211px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p774{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: right;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 125px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 534px;margin-top: 290px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 144px;padding-right: 234px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 240px;padding-top: 3px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: right;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 425px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 553px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p792{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p793{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p794{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p795{text-align: left;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 33px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p803{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 31px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 34px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-right: 238px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p824{text-align: justify;padding-right: 238px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-right: 238px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 534px;margin-top: 354px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;padding-top: 3px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 553px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p841{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 320px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p843{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p846{text-align: center;padding-right: 205px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p847{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 182px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-right: 33px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p856{text-align: left;padding-right: 32px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-right: 32px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-right: 38px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-right: 48px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 487px;margin-top: 498px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 505px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;background: #ccffff;}
.td129{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ccffff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;background: #ccffff;}
.td131{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #ccffff;}
.td132{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #ccffff;}
.td133{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;background: #ccffff;}
.td134{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td135{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 22px;}
.tr1{height: 20px;}
.tr2{height: 15px;}
.tr3{height: 16px;}
.tr4{height: 18px;}
.tr5{height: 21px;}
.tr6{height: 19px;}
.tr7{height: 17px;}
.tr8{height: 561px;}
.tr9{height: 0px;}
.tr10{height: 5px;}
.tr11{height: 25px;}
.tr12{height: 27px;}
.tr13{height: 31px;}
.tr14{height: 30px;}
.tr15{height: 23px;}
.tr16{height: 41px;}
.tr17{height: 40px;}
.tr18{height: 24px;}
.tr19{height: 28px;}
.tr20{height: 4px;}
.tr21{height: 8px;}
.tr22{height: 29px;}
.tr23{height: 32px;}
.tr24{height: 33px;}
.tr25{height: 14px;}
.tr26{height: 10px;}
.tr27{height: 11px;}
.tr28{height: 6px;}
.tr29{height: 13px;}
.tr30{height: 12px;}
.tr31{height: 7px;}
.tr32{height: 36px;}
.tr33{height: 9px;}
.tr34{height: 37px;}
.tr35{height: 35px;}
.tr36{height: 26px;}
.tr37{height: 3px;}
.tr38{height: 46px;}
.tr39{height: 44px;}
.t0{width: 392px;margin-top: 16px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t1{width: 392px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t2{width: 792px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t3{width: 505px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t4{width: 325px;margin-left: 67px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t5{width: 524px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t6{width: 505px;margin-left: 68px;font: 18px 'Times New Roman';}
.t7{width: 524px;margin-left: 49px;font: 18px 'Times New Roman';}
.t8{width: 393px;margin-left: 68px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t9{width: 505px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t10{width: 505px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t11{width: 505px;margin-top: 20px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t12{width: 505px;margin-left: 68px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t13{width: 305px;margin-top: 15px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t14{width: 392px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t15{width: 199px;margin-left: 374px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t16{width: 526px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t17{width: 524px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 305px;margin-top: 12px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t19{width: 524px;margin-left: 49px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t20{width: 505px;margin-top: 32px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t21{width: 505px;margin-left: 68px;margin-top: 29px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t22{width: 514px;margin-left: 11px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t23{width: 333px;margin-top: 8px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t24{width: 524px;margin-left: 8px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t25{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 38px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t26{width: 524px;font: bold 13px 'Times New Roman';}
.t27{width: 505px;margin-top: 39px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t28{width: 505px;margin-left: 68px;margin-top: 23px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t29{width: 505px;margin-left: 68px;margin-top: 39px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t30{width: 524px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t31{width: 505px;margin-top: 24px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t32{width: 524px;margin-left: 8px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t33{width: 513px;margin-top: 28px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t34{width: 393px;margin-top: 8px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t35{width: 451px;margin-left: 61px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 408px;margin-left: 61px;margin-top: 3px;font: 9px 'Arial';}
.t37{width: 505px;margin-left: 68px;margin-top: 26px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t38{width: 408px;margin-left: 60px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t39{width: 513px;margin-left: 60px;margin-top: 20px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t40{width: 316px;margin-left: 68px;margin-top: 9px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t41{width: 416px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t42{width: 290px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t43{width: 416px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t44{width: 416px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t45{width: 358px;margin-left: 83px;margin-top: 4px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t46{width: 361px;margin-left: 68px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t47{width: 287px;margin-left: 79px;margin-top: 15px;font: italic bold 13px 'Times New Roman';}
.t48{width: 293px;margin-top: 16px;font: italic bold 12px 'Times New Roman';}
.t49{width: 394px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t50{width: 397px;margin-left: 66px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t51{width: 526px;font: 13px 'Times New Roman';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW031991x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2008/09:199</P>
<P class="p1 ft1">Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p2 ft2">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm den 13 maj 2009.</P>
<P class="p4 ft3">Fredrik Reinfeldt</P>
<P class="p5 ft3">Jan Björklund</P>
<P class="p6 ft2">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p7 ft4">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p8 ft2">Propositionen innehåller förslag till ett nytt kapitel om gymnasieskolan i skollagen (1985:1100) och till ändringar i skollagens bestämmelser om bl.a. fristående skolor och gymnasial vuxenutbildning. I propositionen redovisas även regeringens bedömningar om den kommande förord- ningsregleringen på området.</P>
<P class="p9 ft5">Förslaget innebär att regleringen, som ska gälla för å ena sidan den offentliga gymnasieskolan och å andra sidan fristående skolor som bedriver motsvarande utbildning, så långt det är möjligt, ska vara gemensam.</P>
<P class="p9 ft2">Regeringen föreslår att det i gymnasieskolan ska finnas 18 nationella program, som kan vara yrkesprogram eller högskoleförberedande program. Förslaget innebär att alla elever på yrkesprogram ska ges möjlighet att inom sin gymnasieutbildning uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. De nationella programmen ska kunna ha nationella inriktningar eller utformas som särskilda varianter. Nya behörighetsregler till de högskole- förberedande programmen i gymnasieskolan föreslås. Det medför att olika behörighetsregler ska gälla för yrkesprogrammen och de högskole- förberedande programmen. Dagens kärnämnen föreslås ersättas av gymnasiegemensamma ämnen, som ska kunna variera i omfattning mellan de olika programmen. Historia föreslås bli ett nytt gymnasie- gemensamt ämne. Regeringen lämnar också förslag om att ett gymnasie- arbete ska ingå i de nationella programmen.</P>
<P class="p10 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p11 ft2">I propositionen föreslår regeringen vidare att en gymnasial lärlings- utbildning ska inrättas inom yrkesprogrammen. Regeringen gör i propositionen bedömningen att samarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet ska stärkas bl.a. genom att nationella programråd för varje nationellt yrkesprogram inrättas.</P>
<P class="p12 ft2">Dessutom föreslår regeringen att en gymnasieexamen som kan vara av två slag införs. Den ska kunna utfärdas som yrkesexamen eller som hög- skoleföreberedande examen. Högskoleförberedande examen eller yrkesexamen med godkänt betyg i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för högskoleförberedande examen ska enligt regeringens förslag krävas för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå.</P>
<P class="p13 ft5">Liksom i dag ska nationella program kunna vara riksrekryterande. De särskilda varianterna och de riksrekryterande utbildningarna föreslås kvalitetssäkras på nationell nivå.</P>
<P class="p11 ft5">Regeringen föreslår att ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 1 mars 2010 och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. Ändringen av ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen, som rör när tidigare fattade beslut om riksrekrytering ska upphöra att gälla, ska dock träda i kraft redan den 31 december 2009.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p15 ft2">2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft4">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p16 ft2"><A href="#page_7">1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td1"><P class="p17 ft2"><A href="#page_7">Förslag till riksdagsbeslut </A>................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p16 ft2"><A href="#page_7">7</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p16 ft2"><A href="#page_8">2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td1"><P class="p17 ft2"><A href="#page_8">Lagtext </A>.............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p16 ft2"><A href="#page_8">8</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p17 ft2"><A href="#page_8">2.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p19 ft2"><A href="#page_8">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) </A>............</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p16 ft2"><A href="#page_8">8</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p17 ft2"><A href="#page_32">2.2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft2"><A href="#page_32">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) </A>..........</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p16 ft2"><A href="#page_32">32</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p17 ft2"><A href="#page_33">2.3</A></P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p19 ft2"><A href="#page_33">Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) ..</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p16 ft2"><A href="#page_33">33</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2"><SPAN class="ft2">2.4</SPAN><A href="#page_34"><SPAN class="ft7">Förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><P class="p21 ft2"><A href="#page_34">yrkeshögskolan</A>...................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_34">34</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td8"><P class="p18 ft2"><A href="#page_35">3 Ärendet och dess beredning </A>...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_35">35</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p18 ft2"><A href="#page_35">4</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td9"><P class="p17 ft2"><A href="#page_35">Principiella utgångspunkter</A>............................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_35">35</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td0"><P class="p18 ft2"><A href="#page_43">5</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td9"><P class="p17 ft2"><A href="#page_43">Erbjudande om utbildning</A>..............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_43">43</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_43">5.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td6"><P class="p22 ft2"><A href="#page_43">Gymnasieskolans betydelse för kompetensförsörjningen ..</A></P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_43">43</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_43">5.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td6"><P class="p22 ft2"><A href="#page_43">Utbildningens syfte </A>............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_43">43</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_44">5.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><P class="p21 ft2"><A href="#page_44">Allsidigt urval av utbildning m.m. </A>.....................................</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_44">44</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_45">5.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td6"><P class="p22 ft2"><A href="#page_45">Nationell samverkan kring gymnasieskolan</A>.......................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_45">45</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_48">5.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td6"><P class="p21 ft2"><A href="#page_48">Lokal samverkan </A>................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_48">48</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_49">5.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><P class="p21 ft2"><A href="#page_49">Ett fjärde tekniskt år</A>...........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_49">49</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td0"><P class="p18 ft2"><A href="#page_50">6</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td9"><P class="p17 ft2"><A href="#page_50">Nationella program </A>........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_50">50</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_50">6.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><P class="p21 ft2"><A href="#page_50">Yrkesprogram och högskoleförberedande program </A>...........</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_50">50</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_51">6.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td6"><P class="p21 ft2"><A href="#page_51">Nationella inriktningar </A>.......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_51">51</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_53">6.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><P class="p22 ft2"><A href="#page_53">Yrkesprogram</A>.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_53">53</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_56">6.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p22 ft2"><A href="#page_56">Programnamnen</A>...................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_56">56</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_56">6.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_56">Barn- och fritidsprogrammet</A>................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_56">56</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_57">6.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_57">Bygg- och anläggningsprogrammet</A>.....................</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_57">57</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_57">6.3.4</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_57">El- och energiprogrammet </A>...................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_57">57</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_57">6.3.5</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_57">Fordons- och transportprogrammet</A>......................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_57">57</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_58">6.3.6</A></P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_58">Handels- och administrationsprogrammet </A>...........</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_58">58</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_59">6.3.7</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_59">Hantverksprogrammet </A>.........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_59">59</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_59">6.3.8</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_59">Hotell- och turismprogrammet</A>.............................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_59">59</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_60">6.3.9</A></P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft2"><A href="#page_60">Industritekniska programmet </A>...............................</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_60">60</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_60">6.3.10</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_60">Naturbruksprogrammet</A>........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_60">60</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_61">6.3.11</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_61">Restaurang- och livsmedelsprogrammet</A>..............</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_61">61</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_61">6.3.12</A></P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_61">VVS- och fastighetsprogrammet</A>..........................</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_61">61</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_62">6.3.13</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_62">Vård- och omsorgsprogrammet </A>...........................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_62">62</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_62">6.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td6"><P class="p21 ft2"><A href="#page_62">Arbetsplatsförlagt lärande </A>..................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_62">62</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_64">6.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><P class="p21 ft2"><A href="#page_64">Gymnasial lärlingsutbildning </A>.............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_64">64</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_66">6.5.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_66">Mottagande </A>..........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_66">66</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_67">6.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_67">Rätten att fullfölja en utbildning </A>..........................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_67">67</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_68">6.5.3</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p24 ft2"><A href="#page_68">Fortsatt utredning kring gymnasial</A></P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_68">lärlingsutbildning</A>.................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_68">68</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_69">6.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td6"><P class="p21 ft2"><A href="#page_69">Flygteknisk och sjöfartsteknisk utbildning</A>.........................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_69">69</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_70">6.7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td6"><P class="p21 ft2"><A href="#page_70">Högskoleförberedande program</A>.........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_70">70</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_71">6.7.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft2"><A href="#page_71">Programnamnen</A>...................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_71">71</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_71">6.7.2</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_71">Ekonomiprogrammet </A>...........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_71">71</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_72">6.7.3</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_72">Estetiska programmet </A>..........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_72">72</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_73">6.7.4</A></P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p21 ft2"><A href="#page_73">Humanistiska programmet</A>...................................</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_73">73</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p23 ft2"><A href="#page_74">6.7.5</A></P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p22 ft2"><A href="#page_74">Naturvetenskapsprogrammet </A>...............................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p16 ft2"><A href="#page_74">74</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p25 ft2">3</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p23 ft2"><A href="#page_74">6.7.6</A></P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p26 ft2"><A href="#page_74">Samhällsvetenskapsprogrammet </A>..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_74">74</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p23 ft2"><A href="#page_75">6.7.7</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p26 ft2"><A href="#page_75">Teknikprogrammet </A>...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_75">75</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p16 ft2"><A href="#page_76">7</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td15"><P class="p17 ft2"><A href="#page_76">De nationella programmens struktur</A>...............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_76">76</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_78">7.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td16"><P class="p23 ft2"><A href="#page_78">Gymnasiegemensamma ämnen</A>...........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_78">78</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_83">7.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><P class="p23 ft2"><A href="#page_83">Individuellt val</A>....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_83">83</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_84">7.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td16"><P class="p23 ft2"><A href="#page_84">Programfördjupning m.m</A>....................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_84">84</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_86">7.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td16"><P class="p23 ft2"><A href="#page_86">Gymnasiearbete </A>..................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_86">86</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td0"><P class="p16 ft2"><A href="#page_86">8</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td15"><P class="p17 ft2"><A href="#page_86">Ett flexibelt system </A>.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_86">86</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2"><SPAN class="ft2">8.1</SPAN><A href="#page_88"><SPAN class="ft7">Nationellt kvalitetssäkrade särskilda varianter ersätter</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td16"><P class="p23 ft2"><A href="#page_88">specialutformade program </A>..................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_88">88</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_91">8.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td16"><P class="p23 ft2"><A href="#page_91">Av Skolverket godkända idrottsutbildningar </A>......................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_91">91</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_92">8.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td16"><P class="p23 ft2"><A href="#page_92">Riksrekryterande utbildningar </A>............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_92">92</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p23 ft2"><A href="#page_94">8.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p26 ft2"><A href="#page_94">Olika former av riksrekryterande utbildningar </A>.....</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_94">94</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p23 ft2"><A href="#page_98">8.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p26 ft2"><A href="#page_98">Riksrekryterande utbildningar enligt dagens</A></P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p26 ft2"><A href="#page_98">bestämmelser </A>........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_98">98</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td0"><P class="p16 ft2"><A href="#page_98">9</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td15"><P class="p17 ft2"><A href="#page_98">Behörighet och antagning </A>...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_98">98</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p17 ft2"><A href="#page_98">9.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><P class="p23 ft2"><A href="#page_98">Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram</A>..................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p16 ft2"><A href="#page_98">98</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2"><SPAN class="ft2">9.2</SPAN><A href="#page_103"><SPAN class="ft7">Behörighet till gymnasieskolans högskoleförberedande</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p18 ft8">program</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p21 ft9">.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p16 ft2"><A href="#page_103">103</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_105">9.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Mottagande ...................................................i andra hand</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_105">105</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_106">9.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Ansökan .....................................................och antagning</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_106">106</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p16 ft10">9.4.1 ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Ansökan</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_106">106</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p16 ft10">9.4.2 ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Antagning</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_107">107</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft8"><A href="#page_108">10</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td21"><P class="p18 ft8"><A href="#page_108">Betyg och ämnesplaner</A>.................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_108">108</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_108">10.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Kursbetyg ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_108">108</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_109">10.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">En ny betygsskala .............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_109">109</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_109">10.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Ämnesplaner .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_109">109</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_110">10.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Nya kurser .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_110">110</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft8"><A href="#page_111">11</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td21"><P class="p18 ft8"><A href="#page_111">Gymnasieexamen</A>..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_111">111</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_111">11.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Yrkesexamen ............och högskoleförberedande examen</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_111">111</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_112">11.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Krav för .......................................................yrkesexamen</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_112">112</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_114">11.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Krav för ...........................högskoleförberedande examen</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_114">114</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_116">11.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Examen .............och grundläggande högskolebehörighet</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_116">116</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_117">11.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Examensmål ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_117">117</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_118">11.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Gymnasiearbete ................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_118">118</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p16 ft10">11.6.1 ...................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Betyg på gymnasiearbetet</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_118">118</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p16 ft10">11.6.2 ....................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Examensansvariga lärare</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_119">119</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_120">11.7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Examensbevis ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_120">120</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td1"><P class="p18 ft8"><A href="#page_121">12 Särskilda insatser för färre avbrott och fler elever med godkända</A></P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_121">betyg</A></P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p16 ft10">.............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_121">121</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_122">12.1 </A>..........................</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Stöd inom ramen för nationella program</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_122">122</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_123">12.2 </A>............................................................</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Reducerat program</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_123">123</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_124">12.3 </A>...................................</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Anmälan till elevens hemkommun</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_124">124</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p18 ft8"><A href="#page_125">12.4 </A>..............</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p18 ft8">Individuell anpassning av ett nationellt program</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_125">125</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td1"><P class="p18 ft8"><A href="#page_125">13 Elever </A>..................<A href="#page_125">som saknar behörighet till nationella program</A></P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_125">125</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p18 ft8"><A href="#page_126">14</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td21"><P class="p18 ft8"><A href="#page_126">Vissa </A>........................................................<A href="#page_126">övriga gymnasiefrågor</A></P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p16 ft10"><A href="#page_126">126</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td14"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p27 ft11"><A href="#page_126">14.1 </A>..................................</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td19"><P class="p18 ft8">Upphävande av riksdagsbindningar</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p16 ft11"><A href="#page_126">126</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft8">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p28 ft8">4</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_127">14.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_127">Heltidsstudier </A>...................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_127">127</A></P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p31 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_128">14.3</A></P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_128">Tillgång till studie- och yrkesvägledning</A>.........................</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_128">128</A></P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_129">14.4</A></P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_129">Möjlighet att läsa utökat program </A>....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_129">129</A></P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_129">14.5</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_129">Möjlighet att läsa in grundläggande behörighet </A>...............</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_129">129</A></P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><P class="p21 ft2"><A href="#page_131">15 Konsekvenser för fristående skolor</A>..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_131">131</A></P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_133">15.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_133">Flexibla möjligheter </A>.........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_133">133</A></P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_134">15.2</A></P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_134">Examen och betyg</A>............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_134">134</A></P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_134">15.3</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_134">Rätt till bidrag i vissa fall </A>.................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_134">134</A></P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_135">15.4</A></P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_135">En ny riksprislista</A>.............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_135">135</A></P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_136">15.5</A></P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_136">Övergångsbestämmelser för fristående skolor </A>.................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_136">136</A></P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td9"><P class="p21 ft2"><A href="#page_137">16 Gymnasial vuxenutbildning </A>.........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_137">137</A></P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_137">16.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_137">Samverkan med gymnasieskolan </A>.....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_137">137</A></P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_139">16.2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_139">Undantag från </A><NOBR><A href="#page_139">20-årsbestämmelsen </A>.................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_139">139</A></P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_139">16.3</A></P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_139">Rätt till gymnasial vuxenutbildning i vissa fall</A>................</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_139">139</A></P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_140">16.4</A></P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_140">Lärlingsliknande utbildningar </A>..........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_140">140</A></P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_141">16.5</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_141">Examen </A>............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_141">141</A></P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td9"><P class="p32 ft2"><A href="#page_142">17 Gymnasieexamen och grundläggande behörighet till</A></P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td9"><P class="p21 ft2"><A href="#page_142">högskoleutbildning</A>.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_142">142</A></P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_142">17.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_142">Tidigare beslutade förändringar </A>.......................................</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_142">142</A></P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_142">17.2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_142">Översikt över nuvarande bestämmelser </A>...........................</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_142">142</A></P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_143">17.2.1 Grundläggande behörighet</A>.................................</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_143">143</A></P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p21 ft2"><A href="#page_143">17.2.2 Bestämmelser som träder i kraft 2010 </A>...............</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p30 ft2"><A href="#page_143">143</A></P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2"><SPAN class="ft2">17.3</SPAN><A href="#page_144"><SPAN class="ft12">Krav för grundläggande behörighet till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p33 ft2"><A href="#page_144">högskoleutbildning kopplas till högskoleförberedande</A></P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p33 ft2"><A href="#page_144">examen </A>.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p16 ft2"><A href="#page_144">144</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p16 ft2"><A href="#page_145">18</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td17"><P class="p34 ft2"><A href="#page_145">Genomförande</A>..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p16 ft2"><A href="#page_145">145</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p16 ft2"><A href="#page_146">19</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td17"><P class="p34 ft2"><A href="#page_146">Ekonomiska konsekvenser</A>...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p16 ft2"><A href="#page_146">146</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p34 ft2"><A href="#page_146">19.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p33 ft2"><A href="#page_146">Ekonomiska konsekvenser för kommunerna </A>...................</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p16 ft2"><A href="#page_146">146</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p34 ft2"><A href="#page_149">19.2</A></P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p33 ft2"><A href="#page_149">Ekonomiska konsekvenser för staten </A>...............................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p16 ft2"><A href="#page_149">149</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p16 ft2"><A href="#page_151">20</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td17"><P class="p34 ft2"><A href="#page_151">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</A>................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p16 ft2"><A href="#page_151">151</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p16 ft2"><A href="#page_153">21</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td17"><P class="p34 ft2"><A href="#page_153">Författningskommentarer</A>.............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p16 ft2"><A href="#page_153">153</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p34 ft2"><A href="#page_153">21.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p33 ft2"><A href="#page_153">Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) .....</A></P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p16 ft2"><A href="#page_153">153</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p34 ft2"><A href="#page_172">21.2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p33 ft2"><A href="#page_172">Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) .....</A></P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p16 ft2"><A href="#page_172">172</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2"><SPAN class="ft2">21.3</SPAN><A href="#page_173"><SPAN class="ft12">Förslaget till lag om ändring i högskolelagen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p16 ft2"><A href="#page_173">(1992:1434)</A>......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p16 ft2"><A href="#page_173">173</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2"><SPAN class="ft2">21.4</SPAN><A href="#page_174"><SPAN class="ft12">Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:128) om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p27 ft2"><A href="#page_174">yrkeshögskolan</A>.................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p16 ft2"><A href="#page_174">174</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p18 ft2"><A href="#page_175">Bilaga 1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p33 ft2"><A href="#page_175">Sammanfattning av betänkandet Framtidsvägen ‒ en</A></P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p33 ft2"><A href="#page_175">reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27)</A>.......................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p16 ft2"><A href="#page_175">175</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td30"><P class="p18 ft2"><A href="#page_199">Bilaga 2</A></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p33 ft2"><A href="#page_199">Lagförslag i betänkandet SOU 2008:27 och utdrag av</A></P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p33 ft2"><A href="#page_199">förslag till ändring i gymnasieförordningen (1992:394) i</A></P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p33 ft2"><A href="#page_199">betänkandet. </A>......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p16 ft2"><A href="#page_199">199</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td30"><P class="p18 ft2"><A href="#page_228">Bilaga 3</A></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p33 ft2"><A href="#page_228">Förteckning över remissinstanser avseende betänkandet</A></P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p33 ft2"><A href="#page_228">Framtidsvägen ‒ en reformerad gymnasieskola (SOU</A></P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p33 ft2"><A href="#page_228">2008:27) </A>............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p16 ft2"><A href="#page_228">228</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft2">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td1"><P class="p18 ft2"><A href="#page_232">Bilaga 4 Sammanfattning av promemorian Flexibla</A></P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p16 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_232">behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram</A></P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_232">(U2008/7831/G)</A>.................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p36 ft2"><A href="#page_232">232</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><P class="p18 ft2"><A href="#page_233">Bilaga 5</A></P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_233">Lagförslag i promemorian Flexibla behörighetskrav till</A></P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_233">gymnasieskolans yrkesprogram (U2008/7831/G)</A>..............</P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p36 ft2"><A href="#page_233">233</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p18 ft2"><A href="#page_234">Bilaga 6</A></P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_234">Förteckning över remissinstanser avseende</A></P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_234">promemorian Flexibla behörighetskrav till</A></P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_234">gymnasieskolans yrkesprogram (U2008/7831/G)</A>..............</P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p36 ft2"><A href="#page_234">234</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><P class="p18 ft2"><A href="#page_235">Bilaga 7</A></P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_235">Förslag till lagtext i lagrådsremiss (U2009/2793/G)</A>..........</P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p36 ft2"><A href="#page_235">235</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_235">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</A>..........</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p36 ft2"><A href="#page_235">235</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_259">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</A>..........</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p36 ft2"><A href="#page_259">259</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_260">Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) ..</A></P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p36 ft2"><A href="#page_260">260</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_261">Förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om</A></P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_261">yrkeshögskolan </A>..................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p36 ft2"><A href="#page_261">261</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p18 ft2"><A href="#page_262">Bilaga 8</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p18 ft2"><A href="#page_262">Lagrådets yttrande </A>.............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p36 ft2"><A href="#page_262">262</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td1"><P class="p18 ft2"><A href="#page_265">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 maj 2009</A>.........</P></TD>
<TD class="tr0 td32"><P class="p36 ft2"><A href="#page_265">265</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td1"><P class="p18 ft2"><A href="#page_266">Rättsdatablad </A>........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td32"><P class="p36 ft2"><A href="#page_266">266</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft2">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p38 ft4">1</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p39 ft4">Förslag till riksdagsbeslut</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft5">Regeringen föreslår att riksdagen <SPAN class="ft13">dels </SPAN>antar regeringens förslag till</P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">lag om ändring i skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">lag om ändring i skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft15">lag om ändring i högskolelagen (1992:1434), och</SPAN></P>
<P class="p42 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft15">lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan, </SPAN><SPAN class="ft3">dels </SPAN>godkänner vad regeringen föreslår om</P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft14">upphävande av riksdagsbindningar (avsnitt 14.1),</SPAN></P>
<P class="p43 ft2">6. gymnasieexamen i fråga om grundläggande behörighet (avsnitt 17.3).</P>
<P class="p44 ft2">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p38 ft4">2</P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p39 ft4">Lagtext</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft2">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P>
<P class="p46 ft16"><SPAN class="ft16">2.1</SPAN><SPAN class="ft17">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</SPAN></P>
<P class="p47 ft2">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)<A href="#page_8"><SPAN class="ft18">1 </SPAN></A><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 5 kap. ska upphöra att gälla,</P>
<P class="p48 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att bilagorna 1 och 2 ska upphöra att gälla,</P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 1 kap. 18 §, 2 kap. 6 §, 9 kap. 8, 8 a och 15 §§, 10 kap. 1 c §, 11 kap. 19, 21 och 24 §§ samt 15 kap. 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse, <SPAN class="ft3">dels </SPAN>att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 5 kap., av följande</P>
<P class="p50 ft2">lydelse,</P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft13">dels </SPAN>att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 1 kap. 23 § och 9 kap. 15 a och 15 b §§, samt närmast före 1 kap. 23 § en ny rubrik av följande lydelse,</P>
<P class="p51 ft20"><SPAN class="ft19">dels </SPAN>att det i lagen ska införas två nya bilagor, bilaga 1 och 2, av följande lydelse.</P>
<P class="p52 ft22"><SPAN class="ft21">1 </SPAN>Lagen omtryckt 1997:1212. Senaste lydelse av</P>
<P class="p53 ft23">5 kap. 3 § 2000:445</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 4 § 1999:180</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 4 a § 1999:180</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 4 b § 2004:1368</P>
<P class="p53 ft25">5 kap. 4 c § 1999:180</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 4 d § 2000:1438</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 5 § 1999:180</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 6 a § 1999:180</P>
<P class="p53 ft25">5 kap.8 § 1999:180</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 9 § 2007:304</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 11 § 2007:304</P>
<P class="p53 ft25">5 kap. 13 § 1999:887</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 13 a § 1999:887</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 14 § 2007:304</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 16 § 1999:180</P>
<P class="p53 ft25">5 kap. 17 § 1999:180</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 18 § 1999:180</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 24 § 2007:304</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 26 § 1999:887</P>
<P class="p53 ft25">5 kap. 27 § 2002:137</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 28 § 2002:137</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 30 § 1999:886</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 31 § 1999:886</P>
<P class="p53 ft25">5 kap. 31 a § 1999:886</P>
<P class="p53 ft24">5 kap. 32 § 1999:886</P>
<P class="p54 ft22">5 kap. 33 § 2007:304 bilaga 1 1999:180 bilaga 2 1999:180.</P>
<P class="p55 ft2">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p56 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td38"><P class="p18 ft3">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td41"><P class="p57 ft26">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td46"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td47"><P class="p58 ft27">1 kap.</P></TD>
<TD class="tr12 td48"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td49"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td50"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td42"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td43"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr13 td51"><P class="p59 ft2">hemkommun <SPAN class="ft3">skall</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p60 ft2">18 §<A href="#page_9"><SPAN class="ft18">2</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td42"><P class="p26 ft3">ska</P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p26 ft2">En</P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p61 ft28">löpande</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p19 ft2">En</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td53"><P class="p62 ft2">hemkommun</P></TD>
<TD class="tr2 td43"><P class="p16 ft28">löpande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td54"><P class="p18 ft2">hålla sig informerad om hur de</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td55"><P class="p18 ft2">hålla sig informerad om hur de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">ungdomar i kommunen som full-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td55"><P class="p18 ft2">ungdomar i kommunen som full-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">gjort sin skolplikt men som inte</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td55"><P class="p18 ft2">gjort sin skolplikt men som inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td54"><P class="p18 ft2">fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td55"><P class="p18 ft2">fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">kunna erbjuda dem lämpliga indi-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td55"><P class="p18 ft2">kunna erbjuda dem lämpliga indi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td38"><P class="p18 ft2">viduella åtgärder.</P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td41"><P class="p18 ft2">viduella åtgärder.</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td43"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><P class="p26 ft2">Kommunens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td57"><P class="p18 ft2">skyldighet</P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p61 ft2">enligt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td56"><P class="p19 ft2">Kommunens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td57"><P class="p18 ft2">skyldighet</P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p16 ft2">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">första stycket omfattar inte de</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td55"><P class="p18 ft2">första stycket omfattar inte de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">ungdomar som genomför eller har</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td55"><P class="p18 ft2">ungdomar som genomför eller har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td38"><P class="p18 ft2">fullföljt utbildning på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td58"><P class="p61 ft2">nationella</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td59"><P class="p18 ft2">fullföljt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td45"><P class="p63 ft28">utbildning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td60"><P class="p16 ft2">på nationella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p18 ft3">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td61"><P class="p29 ft26">specialutformade</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p61 ft2">program i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td59"><P class="p18 ft2">program</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p57 ft2">i</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td60"><P class="p16 ft2">gymnasieskola,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td56"><P class="p18 ft2">gymnasieskola,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td62"><P class="p61 ft2">gymnasiesärskola</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td63"><P class="p18 ft3">nationella</P></TD>
<TD class="tr2 td49"><P class="p64 ft26">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td36"><P class="p16 ft3">specialutformade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td54"><P class="p18 ft2">eller motsvarande utbildning.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td59"><P class="p18 ft2">program</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p64 ft26">i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td64"><P class="p16 ft2">gymnasiesärskola eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr14 td54"><P class="p61 ft2">Regeringen, eller den myndighet</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td65"><P class="p18 ft2">motsvarande utbildning.</P></TD>
<TD class="tr2 td43"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td55"><P class="p16 ft2">Regeringen eller den myndighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft2">som</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p65 ft2">regeringen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td62"><P class="p61 ft2">bestämmer, <SPAN class="ft3">får</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p18 ft2">som</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td45"><P class="p57 ft2">regeringen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td60"><P class="p16 ft2">bestämmer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td54"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">meddela </SPAN>föreskrifter om den be-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td55"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">meddelar </SPAN>föreskrifter om den be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">handling av personuppgifter som är</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td55"><P class="p18 ft2">handling av personuppgifter som är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td54"><P class="p18 ft2">nödvändig för att kommunen <SPAN class="ft3">skall</SPAN></P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td55"><P class="p18 ft2">nödvändig för att kommunen <SPAN class="ft3">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft2">kunna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td61"><P class="p29 ft2">genomföra sin</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td58"><P class="p61 ft2">skyldighet</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p18 ft2">kunna</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td53"><P class="p64 ft2">genomföra</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td60"><P class="p16 ft2">sin skyldighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td38"><P class="p18 ft2">enligt första stycket.</P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td41"><P class="p18 ft2">enligt första stycket.</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft29">Tillgång till studie- och yrkesvägledning</P>
<P class="p67 ft3">23 §</P>
<P class="p68 ft3">Huvudmannen ansvarar för att elever i grundskolan, gymnasie- skolan och specialskolan och i fristående skolor som anordnar motsvarande utbildning har tillgång till sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till sådan vägledning.</P>
<P class="p69 ft23"><SPAN class="ft30">2 </SPAN>Senaste lydelse 2004:1298.</P>
<P class="p70 ft2">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p71 ft27"><SPAN class="ft27">2</SPAN><SPAN class="ft31">kap.</SPAN></P>
<P class="p72 ft2">6 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p11 ft2">För att få anställas utan tidsbe- gränsning för studie- och <SPAN class="ft3">yrkes- orientering </SPAN>i det offentliga skol- väsendet <SPAN class="ft3">skall </SPAN>den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verk- samhet.</P>
<P class="p12 ft5">Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och <SPAN class="ft13">yrkesorientering </SPAN>för högst ett år i sänder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p11 ft2">För att få anställas utan tidsbe- gränsning för studie- och <SPAN class="ft3">yrkes- vägledning </SPAN>i det offentliga skol- väsendet <SPAN class="ft3">ska </SPAN>den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verk- samhet.</P>
<P class="p12 ft5">Den som inte uppfyller detta krav får anställas för studie- och <SPAN class="ft13">yrkesvägledning </SPAN>för högst ett år i sänder.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<P class="p73 ft32">5 kap. Gymnasieskolan Gymnasieskolans målgrupp</P>
<P class="p74 ft5"><SPAN class="ft33">1 § </SPAN>Gymnasieskolan är öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.</P>
<P class="p75 ft2">I 32 § finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från den obligatoriska särskolan.</P>
<P class="p75 ft5">Detta kapitel gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om att även andra ungdomar ska omfattas av bestämmelserna.</P>
<P class="p76 ft27">Gymnasieskolans roll och syfte</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">2 § </SPAN>Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och till högskole- sektorn. Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt.</P>
<P class="p78 ft5"><SPAN class="ft33">3 § </SPAN>Utbildningen i gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverk- samhet och fortsatta studier, samt för ett aktivt deltagande i samhälls- livet.</P>
<P class="p75 ft2">Utbildningen ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna har fått i grundskolan eller motsvarande utbildning.</P>
<P class="p79 ft2">Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas.</P>
<P class="p80 ft27">Gymnasieskolans program</P>
<P class="p81 ft3">Nationella och individuella program</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">4 § </SPAN>Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program, som är yrkesprogram eller högskoleförberedande program.</P>
<P class="p75 ft2">I gymnasieskolan finns också utbildning i form av individuella program.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">10</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p14 ft3">Yrkesprogram och högskoleförberedande program <SPAN class="ft2">Prop. 2008/09:199</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft33">5 § </SPAN>Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fort- satt yrkesutbildning.</P>
<P class="p84 ft2">De högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för fortsatt utbildning på högskolenivå.</P>
<P class="p84 ft5">Alla elever på yrkesprogram ska inom ramen för sin gymnasieut- bildning ges möjlighet att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå.</P>
<P class="p85 ft3">Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande</P>
<P class="p86 ft5"><SPAN class="ft33">6 § </SPAN>Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för gymnasial lärlingsutbildning som avses i 10 §, i huvudsak vara skolförlagd. Ett yrkesprogram ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande.</P>
<P class="p84 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få anordnas samt om undantag från första stycket.</P>
<P class="p76 ft3"><NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning</P>
<P class="p86 ft5"><SPAN class="ft33">7 § </SPAN>För ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner som regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning) i sin gymnasieskola.</P>
<P class="p79 ft2">För dessa utbildningar gäller särskilda bestämmelser i <NOBR>56–62</NOBR> §§.</P>
<P class="p87 ft27">Nationella program</P>
<P class="p81 ft2"><SPAN class="ft27">8 § </SPAN>De nationella programmen framgår av bilaga 1.</P>
<P class="p88 ft5">De nationella programmen är avsedda att fullföljas inom tre läsår. Styrelsen för utbildningen får besluta att utbildningen på nationella</P>
<P class="p89 ft5">program får fördelas på längre tid än tre läsår. Om styrelsen har fått tillstånd till det av regeringen eller en myndighet, får den besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses.</P>
<P class="p90 ft3">Nationella inriktningar och särskilda varianter</P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft33">9 § </SPAN>Inom de nationella programmen kan det finnas inriktningar och särskilda varianter, som kan börja det första, andra eller tredje läsåret.</P>
<P class="p84 ft2">Inriktningarna är nationella. Frågan om en särskild variant ska godkännas ska prövas av en myndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses.</P>
<P class="p84 ft5">Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varianter.</P>
<P class="p91 ft2">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">Gymnasial lärlingsutbildning</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">10 § </SPAN>Inom yrkesprogrammen kan det finnas gymnasial lärlingsutbild- ning, som kan börja det första, andra eller tredje läsåret.</P>
<P class="p75 ft2">Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.</P>
<P class="p75 ft20">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning.</P>
<P class="p90 ft3">Utbildningens omfattning på nationella program</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">11 § </SPAN>Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltids- studier.</P>
<P class="p75 ft5">Elever på yrkesprogram har rätt till minst 2 430 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid).</P>
<P class="p92 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisnings- tiden.</P>
<P class="p93 ft5"><SPAN class="ft33">12 § </SPAN>Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymna- siepoäng.</P>
<P class="p94 ft2">Utbildningens omfattning framgår av en poängplan i bilaga 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får</P>
<P class="p14 ft2">meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.</P>
<P class="p87 ft3">Examensmål</P>
<P class="p95 ft20"><SPAN class="ft34">13 § </SPAN>För varje nationellt program ska det finnas examensmål som inne- håller mål för programmet.</P>
<P class="p76 ft3">Kurser och betyg</P>
<P class="p96 ft5"><SPAN class="ft33">14 § </SPAN>Utbildningen inom varje ämne på nationella program sker i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng kursen omfattar. I utbildningen ska det också ingå ett gymnasiearbete.</P>
<P class="p75 ft2">Efter varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete ska eleven få betyg på kursen och gymnasiearbetet. Har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven eller nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om annat inte följer av föreskrifter meddelade med stöd av tredje stycket.</P>
<P class="p97 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">12</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr15 td66"><P class="p18 ft3">Avvikelser från ett nationellt programs innehåll</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td66"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">15 § </SPAN>Om det finns särskilda skäl, får styrelsen för utbildningen besluta</P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får av-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p18 ft2">vika från vad som annars gäller för programmet. Regeringen eller den</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">sådana avvikelser.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p26 ft2">I 35 § finns bestämmelser om möjlighet att vid riksrekryterande</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">utbildningar avvika från vad som annars gäller om utbildningens</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p18 ft2">struktur, innehåll och examensmål.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p18 ft3">Gymnasieexamen</P></TD>
<TD class="tr16 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td66"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">16 § </SPAN>Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och ut-</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p18 ft2">bildningen på högskoleförberedande program syftar till en högskoleför-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">beredande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p26 ft2">För elever som har betyg från ett nationellt program som omfattar</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">minst 2 500 gymnasiepoäng, ska gymnasieexamen utfärdas om villkoren</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p18 ft2">i 17 eller 18 § är uppfyllda.</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft5"><SPAN class="ft33">17 § </SPAN>Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 16 § har god- kända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar</P>
<P class="p99 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och</SPAN></P>
<P class="p100 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">gymnasiearbetet.</SPAN></P>
<P class="p101 ft5">Regeringen meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket 1 som ska vara godkända och om de andra kurser som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram.</P>
<P class="p102 ft5"><SPAN class="ft33">18 § </SPAN>Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 16 § har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i</P>
<P class="p84 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft14">matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng.</SPAN></P>
<P class="p79 ft2">Gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.</P>
<P class="p104 ft20">Regeringen meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket som ska vara godkända.</P>
<P class="p76 ft27">Individuella program</P>
<P class="p105 ft5"><SPAN class="ft33">19 § </SPAN>Individuella program ska förbereda eleven för studier på ett natio- nellt program.</P>
<P class="p104 ft5">Individuella program kan utformas för en grupp elever eller för en en- skild elev. Om programmet särskilt inriktas mot studier på ett visst</P>
<P class="p106 ft2">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p107 ft5">nationellt program (programinriktat individuellt program), ska det utformas för en grupp elever.</P>
<P class="p79 ft2">Ett individuellt program kan utformas även för att</P>
<P class="p75 ft5"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft35">göra det möjligt för en elev att förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan, eller</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft15">på annat sätt möta en elevs speciella utbildningsbehov.</SPAN></P>
<P class="p108 ft5"><SPAN class="ft33">20 § </SPAN>Utbildningen på individuella program ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas, om en elev begär det och styrelsen för utbildningen finner att det är förenligt med syftet med elevens utbildning.</P>
<P class="p109 ft5"><SPAN class="ft33">21 § </SPAN>Utbildningen på ett individuellt program ska följa en plan som beslutas av styrelsen för utbildningen.</P>
<P class="p75 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att utbildningen på sådana individuella program som avses i 19 § tredje stycket 1 ska omfatta minst vissa ämnen.</P>
<P class="p85 ft27">Behörighet</P>
<P class="p81 ft3">Gemensamma behörighetskrav</P>
<P class="p95 ft5"><SPAN class="ft33">22 § </SPAN>För de nationella programmen gäller, utöver vad som föreskrivs i 1 § första stycket, de ytterligare behörighetskrav i fråga om godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning som följer av 23– 26 §§.</P>
<P class="p92 ft5">Ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) är inte längre behöriga för gymnasieskolan.</P>
<P class="p85 ft3">Särskilda behörighetskrav för nationella program</P>
<P class="p95 ft5"><SPAN class="ft33">23 § </SPAN>För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik.</P>
<P class="p78 ft5"><SPAN class="ft33">24 § </SPAN>För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs god- kända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen.</P>
<P class="p75 ft5">En sökande som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande</P>
<P class="p75 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft15">på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och</SPAN></P>
<P class="p75 ft20"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft36">bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.</SPAN></P>
<P class="p110 ft5"><SPAN class="ft33">25 § </SPAN>En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet. Vidare ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna godkänt betyg i svenska som andraspråk likställas med godkänt betyg i svenska.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">14</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p56 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p111 ft20"><SPAN class="ft34">26 § </SPAN>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska gälla för vissa utbildningar.</P>
<P class="p112 ft27">Erbjudande av utbildning</P>
<P class="p113 ft3">Kommunens ansvar</P>
<P class="p114 ft2"><SPAN class="ft27">27 § </SPAN>Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen.</P>
<P class="p115 ft5">Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td67"><P class="p26 ft2">När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvud-</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td67"><P class="p18 ft2">man än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p18 ft2">styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun.</P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td67"><P class="p18 ft3">Utbildning anordnad av landsting</P></TD>
<TD class="tr16 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td67"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">28 § </SPAN>Ett landsting får anordna utbildningar på sådana nationella</P></TD>
<TD class="tr15 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td67"><P class="p18 ft2">program som avser naturbruk och omvårdnad.</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td67"><P class="p26 ft2">Efter överenskommelse med en kommun får landstinget anordna</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td67"><P class="p18 ft2">utbildning även på andra nationella program och på individuella</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td67"><P class="p18 ft2">program.</P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td67"><P class="p18 ft3">Nationella program</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td67"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">29 § </SPAN>Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i</P></TD>
<TD class="tr18 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td67"><P class="p18 ft2">kommunen erbjuds utbildning på nationella program.</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td67"><P class="p26 ft2">Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td67"><P class="p18 ft2">nationella inriktningar.</P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td67"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">30 § </SPAN>När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program, får</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td67"><P class="p18 ft2">huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td67"><P class="p18 ft2">till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td67"><P class="p18 ft2">lärlingsutbildning inom programmet.</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td67"><P class="p26 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td67"><P class="p18 ft2">meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom vissa</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p18 ft2">program.</P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td67"><P class="p18 ft3">Individuella program</P></TD>
<TD class="tr16 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td67"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">31 § </SPAN>Hemkommunen ansvarar för att alla ungdomar i kommunen, som</P></TD>
<TD class="tr15 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td67"><P class="p18 ft2">är behöriga enligt 22 § och som inte har påbörjat en utbildning på ett</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td67"><P class="p18 ft2">nationellt program eller en likvärdig utbildning, erbjuds utbildning på</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p18 ft2">individuella program.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td68"><P class="p16 ft2">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td67"><P class="p18 ft37"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p26 ft2">Hemkommunens ansvar omfattar också ungdomar, som har påbörjat</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">någon av de utbildningar som nämns i första stycket men som har av-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">brutit utbildningen, om de fortfarande uppfyller behörighetskraven för</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p18 ft2">gymnasieskolan.</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td69"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">32 § </SPAN>För elever från särskolan gäller hemkommunens ansvar för att</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">utbildning på individuella program erbjuds bara om eleven vid prövning</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i gymnasiesärskolan, därför att eleven</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">bedöms kunna gå i gymnasieskolan.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p18 ft27">Mottagande till nationella program</P></TD>
<TD class="tr16 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td69"><P class="p18 ft3">Ansökan</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td69"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">33 § </SPAN>En ansökan till ett nationellt program eller till en sådan nationell</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning, som börjar</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">första läsåret, ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning, ska den sökande ange</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p18 ft2">ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen.</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td69"><P class="p18 ft3">Mottagande i första hand</P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td69"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">34 § </SPAN>Av de behöriga sökande till sådan utbildning som avses i 33 § ska</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i den</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">anordnande kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">Utöver vad som följer av första stycket ska de som är behöriga sökande</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">tas emot i första hand om de sökt till</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft15">sådan utbildning som avses i 33 § och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt,</SPAN></P>
<P class="p116 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft15">ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,</SPAN></P>
<P class="p116 ft5"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft38">gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,</SPAN></P>
<P class="p116 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft15">ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret, vilken hemkommunen inte erbjuder,</SPAN></P>
<P class="p116 ft2"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft15">ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller</SPAN></P>
<P class="p117 ft20"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft39">en utbildning för vilken det har fattats beslut om riksrekrytering enligt 35 §.</SPAN></P>
<P class="p118 ft2">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr15 td9"><P class="p18 ft3">Riksrekryterande utbildning</P></TD>
<TD class="tr15 td70"><P class="p16 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td71"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">35 § </SPAN>Regeringen eller en myndighet får för nationella program besluta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td71"><P class="p18 ft2">att det till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td71"><P class="p18 ft2">landet (riksrekrytering). Ett beslut om riksrekrytering får innebära att den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td71"><P class="p18 ft2">riksrekryterande utbildningen i fråga om struktur, innehåll och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td71"><P class="p18 ft2">examensmål får avvika från vad som annars gäller för nationella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p18 ft2">program.</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td71"><P class="p119 ft2">Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><P class="p18 ft2">och hur många platser utbildningen får omfatta.</P></TD>
<TD class="tr2 td70"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td71"><P class="p119 ft2">Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td71"><P class="p18 ft2">första stycket. Regeringen får vidare meddela föreskrifter med villkor för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p18 ft2">att en utbildning ska kunna bli riksrekryterande.</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p18 ft3">Mottagande i andra hand</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td71"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">36 § </SPAN>Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första hand en-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td71"><P class="p18 ft2">ligt 34 § får tas emot i andra hand till platser som återstår sedan alla de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p18 ft2">som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen.</P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td9"><P class="p18 ft3">Yttrande från hemkommunen</P></TD>
<TD class="tr17 td70"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td71"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">37 § </SPAN>Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande som inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td71"><P class="p18 ft2">är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td71"><P class="p18 ft2">ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrande behöver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td71"><P class="p18 ft2">dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p18 ft2">av andra skäl är onödigt.</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p18 ft27">Beslut om behörighet och mottagande till ett nationellt program</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td9"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">38 § </SPAN>Styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen</P></TD>
<TD class="tr15 td70"><P class="p119 ft2">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td71"><P class="p18 ft2">landstinget prövar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p18 ft2">emot.</P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft27">Överklagande av beslut om behörighet och mottagande till nationella program</P>
<P class="p121 ft5"><SPAN class="ft33">39 § </SPAN>Beslut enligt 38 § om behörighet och om mottagande i första hand får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av den sökande. Beslut om mottagande i andra hand får inte överklagas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td72"><P class="p18 ft27">Mottagande till individuella program</P></TD>
<TD class="tr18 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p18 ft3">Ansökan</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td72"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">40 § </SPAN>En ansökan till ett individuellt program som har utformats för en</P></TD>
<TD class="tr18 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td72"><P class="p18 ft2">grupp elever ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td72"><P class="p18 ft2">hemkommun.</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td72"><P class="p26 ft2">Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p18 ft2">ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen. Om hem-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td33"><P class="p16 ft2">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td72"><P class="p18 ft40"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">kommunen inte tillhör samverkansområdet för utbildningen, ska styrel- sen bifoga ett yttrande där det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.</P>
<P class="p85 ft3">Mottagande</P>
<P class="p95 ft5"><SPAN class="ft33">41 § </SPAN>En kommun eller ett landsting som anordnar en utbildning på ett individuellt program som har utformats för en grupp elever är skyldig att ta emot en sökande till utbildningen, om den sökande är behörig enligt 1 § och 22 § andra stycket och hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildning eller om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för utbildningen.</P>
<P class="p90 ft3">Riksrekryterande utbildning</P>
<P class="p96 ft5"><SPAN class="ft33">42 § </SPAN>Regeringen eller en myndighet får för individuella program besluta att utbildningen ska stå öppen för sökande från hela landet (riksrekrytering). Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses.</P>
<P class="p75 ft20">Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.</P>
<P class="p123 ft27">Beslut om behörighet och mottagande till individuellt program</P>
<P class="p95 ft5"><SPAN class="ft33">43 § </SPAN>Styrelsen för utbildningen i anordnande kommun eller landsting prövar om en sökande till ett individuellt program som utformats för en grupp elever är behörig och om den sökande ska tas emot.</P>
<P class="p124 ft33">Överklagande av beslut om behörighet och mottagande till individuella program</P>
<P class="p125 ft5"><SPAN class="ft33">44 § </SPAN>Beslut enligt 43 § får överklagas till Skolväsendets överklagande- nämnd av den sökande.</P>
<P class="p85 ft27">Antagning</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">45 § </SPAN>Styrelsen för utbildningen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av kommunen eller landstinget.</P>
<P class="p75 ft5">I 59 § finns särskilda bestämmelser om antagning till <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning.</P>
<P class="p79 ft2">Beslut i fråga om antagning får inte överklagas.</P>
<P class="p126 ft5"><SPAN class="ft33">46 § </SPAN>Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. En kommuns eller ett landstings antagningsorganisation får även vara gemensam för andra kommuner och landsting samt för sådana fristående skolor som avses i 9 kap. 8 §.</P>
<P class="p78 ft2"><SPAN class="ft27">47 § </SPAN>Regeringen meddelar föreskrifter om urval mellan behöriga sökande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">18</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr15 td66"><P class="p18 ft27">Rätten att fullfölja utbildningen</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p16 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td66"><P class="p18 ft3">Nationella program</P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td66"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">48 § </SPAN>En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program,</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p18 ft2">en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">huvudmannen eller inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p18 ft2">Detsamma gäller om huvudmannen har lämnat ett sådant erbjudande som</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">avses i 30 § i fråga om en inriktning eller variant. Detta gäller även om</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p18 ft2">studietiden.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p26 ft2">Rätten att fullfölja utbildningen gäller också efter ett studieuppehåll på</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">högst ett läsår för studier utomlands. En sådan rätt att fullfölja utbild-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p18 ft2">ningen finns dock inte, om det erbjudande som avses i 30 § när det</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">lämnades förenades med ett uttryckligt förbehåll att det inte gäller vid</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p18 ft2">studieuppehåll.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td66"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">49 § </SPAN>En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell</P></TD>
<TD class="tr22 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller sam-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p18 ft2">verkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen om den nya</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Erbjuder den nya hem-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p18 ft2">kommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p18 ft2">anordnar utbildningen.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td66"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">50 § </SPAN>Vad som sägs i 48 § gäller på motsvarande sätt den elev som har</P></TD>
<TD class="tr22 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">påbörjat gymnasial lärlingsutbildning eller om huvudmannen har lämnat</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p18 ft2">ett sådant erbjudande som avses i 30 § i fråga om gymnasial</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">lärlingsutbildning. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p18 ft2">genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p18 ft2">annat yrkesprogram.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p18 ft3">Individuella program</P></TD>
<TD class="tr16 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td66"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">51 § </SPAN>Den som har påbörjat ett individuellt program har rätt att fullfölja</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p18 ft2">utbildningen hos huvudmannen enligt den plan som gällde när</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">utbildningen inleddes.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p26 ft2">Om eleven har medgivit att planen ändras, har eleven rätt att fullfölja</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p18 ft2">utbildningen enligt den ändrade planen.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p26 ft2">Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p18 ft2">högst ett år för studier utomlands.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p18 ft27">Avgiftsfri utbildning</P></TD>
<TD class="tr16 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td66"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft27">52 § </SPAN>Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri för eleverna. De</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p18 ft2">ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p18 ft2">som behövs. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td36"><P class="p16 ft2">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td66"><P class="p18 ft41"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft20">med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får det också finnas enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.</P>
<P class="p76 ft27">Interkommunal ersättning</P>
<P class="p96 ft2"><SPAN class="ft27">53 § </SPAN>En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbild- ningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning). Detsamma gäller ett landsting som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemma- hörande i samverkansområdet för utbildningen.</P>
<P class="p127 ft20">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om interkommunal ersättning.</P>
<P class="p110 ft5"><SPAN class="ft33">54 § </SPAN>Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, och annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad.</P>
<P class="p75 ft2">När eleven har tagits emot i andra hand enligt 36 §, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för mot- svarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.</P>
<P class="p75 ft5">När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av regeringen eller en myndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses.</P>
<P class="p78 ft2"><SPAN class="ft27">55 § </SPAN>En elevs hemkommun ska betala ersättning för kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till Inter- national Baccalaureate (IB). Detta gäller dock endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieut- bildning när <NOBR>IB-utbildningen</NOBR> började och endast om utbildnings- anordnarens avgifter till International Baccalaureate Office (IBO) betalas av staten.</P>
<P class="p128 ft5">Om parterna inte kommer överens om annat, ska ersättning betalas med ett belopp som har beslutats i varje särskilt fall av regeringen eller en myndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses.</P>
<P class="p85 ft27"><NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning</P>
<P class="p81 ft3">Målgrupp</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">56 § </SPAN>I denna lag avses med ett svårt rörelsehinder ett rörelsehinder som ensamt eller i kombination med annat funktionshinder medför att en ungdom</P>
<P class="p75 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft15">för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med </SPAN><NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning, och</P>
<P class="p75 ft20"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft42">har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">20</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr6 td66"><P class="p18 ft3">Rätt till utbildning</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft5"><SPAN class="ft33">57 § </SPAN>Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning om de</P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,</SPAN></P>
<P class="p9 ft5"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft35">kan påbörja utbildningen senast under första halvåret det kalenderår de fyller 21 år, och</SPAN></P>
<P class="p9 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft43">uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av </SPAN><NOBR>23–26</NOBR> §§, när det gäller nationella program.</P>
<P class="p9 ft5">Första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett individuellt program. För att ha rätt till sådan utbildning krävs att grund- skoleutbildningen eller motsvarande har avslutats.</P>
<P class="p130 ft3">Riksrekrytering</P>
<P class="p131 ft20"><SPAN class="ft34">58 § </SPAN>En gymnasieskola med <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning ska ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade utbildningen.</P>
<P class="p130 ft3">Beslut om antagning och rätt till utbildning</P>
<P class="p132 ft5"><SPAN class="ft33">59 § </SPAN>Frågor om antagning till <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning vid vissa gymna- sieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning prövas av en särskild nämnd.</P>
<P class="p133 ft3">Överklagande av beslut om rätt till utbildning</P>
<P class="p114 ft5"><SPAN class="ft33">60 § </SPAN>Nämndens beslut i fråga om antagning eller i övrigt om rätt till Rh- anpassad utbildning får överklagas hos Skolväsendets överklagande- nämnd av den sökande.</P>
<P class="p9 ft5">Ett beslut får dock inte överklagas om det gäller placering vid en viss gymnasieskola.</P>
<P class="p133 ft3">Kostnader</P>
<P class="p132 ft5"><SPAN class="ft33">61 § </SPAN>Avgifter får inte tas ut från eleverna för insatser för omvårdnad i boendet eller habilitering som tillhandahålls av staten, en kommun eller ett landsting i anslutning till en gymnasieskola med <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning.</P>
<P class="p134 ft20">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi.</P>
<P class="p130 ft3">Interkommunal ersättning</P>
<P class="p131 ft5"><SPAN class="ft33">62 § </SPAN>Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet för elever på <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning. Hem- landstinget eller, i förekommande fall hemkommunen, ska betala ersätt- ning för kostnader för habilitering. Ersättningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.</P>
<P class="p135 ft2">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p75 ft20">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningar enligt första stycket.</P>
<P class="p76 ft27">Stöd till inackordering</P>
<P class="p96 ft5"><SPAN class="ft33">63 § </SPAN>Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering på grund av skolgången ska hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Denna skyldighet gäller dock inte</P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft15">elever som har tagits emot i andra hand enligt 36 §,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft15">elever på </SPAN><NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning, och</P>
<P class="p75 ft5"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft38">utlandssvenska elever som får inackorderingstillägg enligt studie- stödslagen (1999:1395).</SPAN></P>
<P class="p75 ft2">Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.</P>
<P class="p136 ft5">Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.</P>
<P class="p137 ft27">9 kap.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p18 ft3">Lydelse enligt prop. 2008/09:171</P></TD>
<TD class="tr1 td61"><P class="p18 ft26">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft2">8 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p11 ft2">Om en fristående skola <SPAN class="ft3">lämnar utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kun- skaper och färdigheter som gymnasieskolan ska förmedla på nationella eller specialutformade program</SPAN>, ska Statens skolinspek- tion förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om</P>
<P class="p139 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft44">skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,</SPAN></P>
<P class="p140 ft5"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft45">huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p11 ft2">Om en fristående skola <SPAN class="ft3">anord- nar sådan utbildning som en kommun enligt 5 kap. får anordna inom ramen för nationella program i gymnasieskolan och alla elever ges möjlighet att inom ramen för utbildningen uppnå grundläggande behörighet för högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå</SPAN>, ska Statens skolin- spektion förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningen. En sådan förklaring får dock lämnas endast om</P>
<P class="p141 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft44">skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,</SPAN></P>
<P class="p142 ft5"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft45">huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">22</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td74"><P class="p143 ft2">3. skolan står öppen för alla</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td75"><P class="p16 ft2">3. skolan står öppen för alla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td74"><P class="p144 ft2">ungdomar som har rätt till</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td75"><P class="p16 ft2">ungdomar som har rätt till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td76"><P class="p18 ft2">motsvarande</P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td78"><P class="p18 ft2">utbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td79"><P class="p144 ft2">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td80"><P class="p145 ft2">motsvarande</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td63"><P class="p18 ft2">utbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td82"><P class="p16 ft2">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td83"><P class="p18 ft2">gymnasieskolan enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td84"><P class="p146 ft2">denna</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p144 ft2">lag,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td85"><P class="p145 ft2">gymnasieskolan enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td79"><P class="p18 ft2">denna</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p16 ft2">lag,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft2">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td86"><P class="p26 ft2">undantag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><P class="p147 ft2">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td87"><P class="p144 ft2">sådana</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p145 ft2">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td88"><P class="p27 ft2">undantag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><P class="p147 ft2">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td46"><P class="p16 ft2">sådana</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td76"><P class="p18 ft2">ungdomar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p18 ft3">vilkas</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td89"><P class="p144 ft26">mottagande</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td75"><P class="p16 ft3"><SPAN class="ft2">ungdomar </SPAN>som skulle ge skolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft3">skulle</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td86"><P class="p27 ft3">medföra</P></TD>
<TD class="tr2 td90"><P class="p146 ft3">att</P></TD>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td87"><P class="p143 ft28">betydande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td80"><P class="p145 ft2">betydande</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td91"><P class="p18 ft2">organisatoriska</P></TD>
<TD class="tr2 td82"><P class="p16 ft2">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td74"><P class="p144 ft2">organisatoriska eller ekonomiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td80"><P class="p145 ft2">ekonomiska</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td92"><P class="p31 ft2">svårigheter</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p18 ft3">om</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p16 ft3">de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td93"><P class="p18 ft3"><SPAN class="ft2">svårigheter </SPAN>uppstår för skolan,</P></TD>
<TD class="tr2 td79"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td80"><P class="p145 ft3">skulle antas,</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td94"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td82"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p26 ft2">4.</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p18 ft2">skolan</P></TD>
<TD class="tr3 td77"><P class="p146 ft2">för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td95"><P class="p144 ft2">undervisningen</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p34 ft2">4.</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p145 ft2">skolan</P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p148 ft2">för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td47"><P class="p16 ft2">undervisningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td74"><P class="p144 ft2">använder lärare som har en</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td75"><P class="p16 ft2">använder lärare som har en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td76"><P class="p18 ft2">utbildning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p65 ft2">avsedd</P></TD>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft2">för</P></TD>
<TD class="tr2 td79"><P class="p144 ft2">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td80"><P class="p145 ft2">utbildning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td12"><P class="p149 ft2">avsedd</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td79"><P class="p59 ft2">för</P></TD>
<TD class="tr2 td82"><P class="p16 ft2">den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td74"><P class="p144 ft2">undervisning de i huvudsak ska</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td75"><P class="p16 ft2">undervisning de i huvudsak ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td74"><P class="p144 ft2">bedriva, dock med undantag för</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td75"><P class="p16 ft2">bedriva, dock med undantag för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td74"><P class="p144 ft2">fall då personer med sådan</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td75"><P class="p16 ft2">fall då personer med sådan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td74"><P class="p144 ft2">utbildning inte finns att tillgå eller</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td75"><P class="p16 ft2">utbildning inte finns att tillgå eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td74"><P class="p144 ft2">det finns något annat särskilt skäl</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td75"><P class="p16 ft2">det finns något annat särskilt skäl</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td93"><P class="p18 ft2">med hänsyn till eleverna, och</P></TD>
<TD class="tr2 td79"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td96"><P class="p145 ft2">med hänsyn till eleverna, och</P></TD>
<TD class="tr2 td82"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td76"><P class="p26 ft2">5. skolan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td40"><P class="p65 ft2">uppfyller</P></TD>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td87"><P class="p144 ft2">ytterligare</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p34 ft2">5.</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p18 ft2">skolan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td12"><P class="p149 ft2">uppfyller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td22"><P class="p16 ft2">ytterligare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td74"><P class="p143 ft2">villkor i fråga om utbildningen vid</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td75"><P class="p21 ft2">villkor i fråga om utbildningen vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td76"><P class="p18 ft2">fristående</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p65 ft2">skolor</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td84"><P class="p146 ft2">och</P></TD>
<TD class="tr2 td79"><P class="p144 ft2">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td80"><P class="p145 ft2">fristående</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td12"><P class="p149 ft2">skolor</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td79"><P class="p18 ft2">och</P></TD>
<TD class="tr2 td82"><P class="p16 ft2">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td74"><P class="p144 ft2">antagningen till och ledningen av</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td75"><P class="p16 ft2">antagningen till och ledningen av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td36"><P class="p18 ft2">sådana skolor.</P></TD>
<TD class="tr7 td90"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td0"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td61"><P class="p145 ft2">sådana skolor.</P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft5">Regeringen får meddela föreskrifter om de ytterligare villkor som avses i första stycket 5.</P>
<P class="p11 ft2">En fristående skola som avses i denna paragraf får även anordna indi- viduellt program. Skyldighet att ta emot en elev på ett individuellt program finns endast om skolan och elevens hemkommun kommer över- ens om det bidrag som kommunen ska betala till skolan för eleven. Ut- bildningen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas om en elev begär det och styrelsen för utbildningen finner det förenligt med syftet för utbild- ningen.</P>
<P class="p151 ft5">En förklaring enligt första stycket ska inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.</P>
<P class="p11 ft2">En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.</P>
<P class="p152 ft3">De bestämmelser i 5 kap. och de föreskrifter som har meddelats med stöd av och i anslutning till dessa bestämmelser, som ger regeringen, en myndighet eller styrelsen för utbildningen rätt att göra avsteg från vad som annars gäller för utbildning anordnad av en kommun eller ett landsting, ska tillämpas på motsvarande sätt för fristående skolor. Detsamma gäller sådana inskränkningar i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p153 ft2">23</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<DIV id="id_1_1_1">
<P class="p11 ft2">Ett beslut om rätt till bidrag ska innehålla uppgift om <SPAN class="ft3">till </SPAN>vilket nationellt program i gymnasie- skolan som utbildningen <SPAN class="ft3">i bidragshänseende ska hänföras</SPAN>. <SPAN class="ft3">I fråga om det estetiska programmet ska det även framgå om utbild- ningen i bidragshänseende ska hänföras till den nationella inrikt- ningen musik och i fråga om fordonsprogrammet om utbild- ningen i bidragshänseende ska hänföras till den nationella inrikt- ningen transport och logistik.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_1_2">
<P class="p71 ft3">möjligheterna att anordna vissa utbildningar som kan följa av föreskrifter meddelade med stöd av 5 kap. Huvudmannen för utbild- ningen ska likställas med styrelsen för utbildningen.</P>
<P class="p13 ft2">Ett beslut om rätt till bidrag ska innehålla uppgift om vilket natio- nellt program i gymnasieskolan som utbildningen <SPAN class="ft3">motsvarar. Beslutet ska dessutom i vissa fall ange vilken nationell inriktning inom programmet som utbild- ningen motsvarar. Regeringen meddelar föreskrifter om i vilka fall en inriktning ska anges i beslutet.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p154 ft2">8 a §</P>
<P class="p75 ft2">För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 § lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbild- ning för de elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.</P>
<P class="p155 ft2">Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för</P>
<P class="p156 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft15">undervisning,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft15">läromedel och utrustning,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft15">elevvård och hälsovård,</SPAN></P>
<P class="p156 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft15">måltider,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft15">administration,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft15">mervärdesskatt, och</SPAN></P>
<P class="p156 ft2"><SPAN class="ft2">7.</SPAN><SPAN class="ft15">lokalkostnader.</SPAN></P>
<P class="p75 ft2">Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmåls- undervisning. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för elever som är i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organi- satoriska svårigheter uppstår för kommunen.</P>
<P class="p157 ft13">Bidrag enligt andra stycket ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till utbildning i gymnasieskola som kommunen erbjuder.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr5 td73"><P class="p158 ft2">Om utbildningen <SPAN class="ft3">i bidrags-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p16 ft2">Om utbildningen <SPAN class="ft3">enligt beslutet</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td73"><P class="p158 ft3">hänseende har hänförts till <SPAN class="ft2">ett</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td97"><P class="p16 ft3">om rätt till bidrag motsvarar <SPAN class="ft2">ett</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td73"><P class="p159 ft2">nationellt program <SPAN class="ft3">med samma</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td97"><P class="p16 ft2">nationellt program <SPAN class="ft3">eller en natio-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td73"><P class="p159 ft2"><SPAN class="ft3">inriktning </SPAN>som elevens hem-</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p16 ft3">nell inriktning <SPAN class="ft2">som elevens hem-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td73"><P class="p158 ft2">kommun erbjuder, ska bidraget</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p16 ft2">kommun erbjuder, ska bidraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">24</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft3">Nuvarande lydelse</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft2">När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, </SPAN><SPAN class="ft3">skall </SPAN><SPAN class="ft2">huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft5">bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det be- lopp som elevens hemkommun ska betala, om </SPAN><SPAN class="ft3">kommunen inte erbju- der ett program eller en inriktning som eleven antagits till. </SPAN><SPAN class="ft2">Kommu- nen ska vid tillämpningen av sådana föreskrifter även beakta tredje stycket.</SPAN></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p160 ft5">bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet <SPAN class="ft13">eller den inriktningen</SPAN>.</P>
<P class="p161 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det be- lopp som elevens hemkommun ska betala, <SPAN class="ft3">om eleven har antagits till en utbildning som enligt beslutet om rätt till bidrag motsvarar ett program eller en nationell inrikt- ning eller en särskild variant som kommunen inte erbjuder</SPAN>. Kommu- nen ska vid tillämpningen av sådana föreskrifter även beakta tredje stycket.</P>
<P class="p162 ft5">För en elev som genomgår utbildning på ett individuellt program ska elevens hemkommun betala det belopp som överenskommits med den fristående skolan.</P>
<P class="p163 ft5">Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i <NOBR>andra–fjärde</NOBR> styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en fristående skola.</P>
<P class="p164 ft3">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p165 ft2">15 §</P>
<P class="p166 ft2">När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, <SPAN class="ft3">ska </SPAN>huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun. <SPAN class="ft3">Detsamma gäller när en elev börjar eller slutar vid en sådan skola som avses i 8 §.</SPAN></P>
<P class="p167 ft5">I 3 kap. 14 § finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av frånvaro.</P>
<P class="p168 ft3">15 a §</P>
<P class="p169 ft26">En ansökan om att antas till en utbildning som anordnas för en grupp elever vid en fristående skola som avses i 8 § ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning, ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p153 ft2">25</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p170 ft3">fråga.</P>
<P class="p171 ft19">Styrelsen ska omedelbart sända ansökan vidare till huvudmannen för den fristående skolan.</P>
<P class="p172 ft3">15 b §</P>
<P class="p173 ft13">En fristående skola som avses i 8 § ska tillämpa de bestämmelser i lag eller förordning om betyg, intyg och gymnasieexamen som gäller för gymnasieskolor med kommunal huvudman.</P>
<P class="p174 ft27">10 kap.</P>
<P class="p175 ft2">1 c §</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p11 ft2">En kommun <SPAN class="ft3">skall </SPAN>lämna bidrag till en riksinternatskola för en elev som inte är att anse som utlands- svensk. <SPAN class="ft3">Därvid skall </SPAN>bestämmel- serna i 9 kap. 6 § om bidrag till fristående skolor tillämpas i fråga om elever som går i den del av riksinternatskolan som motsvarar grundskolan och bestämmelserna i 9 kap. 8 a och 9 §§ i fråga om elever som går i den del som mot- svarar gymnasieskolan. Om eleven går en utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB) <SPAN class="ft3">skall </SPAN>bestämmelserna i 5 kap. <SPAN class="ft3">26 a </SPAN>§ tillämpas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p11 ft2">En kommun <SPAN class="ft3">ska </SPAN>lämna bidrag till en riksinternatskola för en elev som inte är att anse som utlands- svensk. Bestämmelserna i 9 kap. 6 § om bidrag till fristående skolor <SPAN class="ft3">ska då </SPAN>tillämpas i fråga om elever som går i den del av riksinternat- skolan som motsvarar grundskolan och bestämmelserna i 9 kap. 8 a och 9 §§ i fråga om elever som går i den del som motsvarar gymnasie- skolan. Om eleven går en utbild- ning som leder fram till International Baccalaureate (IB) <SPAN class="ft3">ska </SPAN>bestämmelserna i 5 kap. <SPAN class="ft3">55 </SPAN>§ tillämpas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<P class="p14 ft27">11 kap.</P>
<P class="p176 ft2">19 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_4">
<DIV id="id_1_4_1">
<P class="p11 ft2">Varje kommuninnevånare är behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning om han är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor,</P>
<P class="p140 ft5"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft46">från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, eller</SPAN></P>
<P class="p11 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">när han slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan.</SPAN></P>
<P class="p177 ft20">Regeringen <SPAN class="ft19">får föreskriva </SPAN>att också den som inte är bosatt i landet <SPAN class="ft19">skall </SPAN>vara behörig att delta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_4_2">
<P class="p178 ft2">Varje kommuninnevånare är behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning om han <SPAN class="ft3">eller hon </SPAN>är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor,</P>
<P class="p179 ft5"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft46">från och med andra kalenderhalvåret det år han </SPAN><SPAN class="ft13">eller hon </SPAN>fyller 20 år, eller</P>
<P class="p180 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft47">när han </SPAN><SPAN class="ft3">eller hon </SPAN>slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning</P>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft2">i</SPAN><SPAN class="ft15">gymnasieskolan.</SPAN></P>
<P class="p178 ft13"><SPAN class="ft5">Regeringen </SPAN>eller den myndighet som regeringen bestämmer <SPAN class="ft5">får </SPAN>meddela föreskrifter om <SPAN class="ft5">att också den som inte är bosatt i landet </SPAN>ska <SPAN class="ft5">vara behörig att delta </SPAN>i gymnasial</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">26</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft3">Ett åtagande </SPAN><SPAN class="ft2">att svara för kost- naderna ska alltid lämnas</SPAN><SPAN class="ft3">, </SPAN><SPAN class="ft2">om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har sär- skilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala vuxenut- bildning. I ett sådant fall ska 5 kap. </SPAN><SPAN class="ft3">63 </SPAN><SPAN class="ft2">§ tillämpas på motsva- rande sätt för ungdomar fram till och med det första kalender- halvåret det år då ungdomarna fyller </SPAN><SPAN class="ft3">20 </SPAN><SPAN class="ft2">år.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft13">vuxenutbildning och att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges i första stycket 1.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft13">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ytter- ligare behörighetsvillkor och urval mellan behöriga sökande.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p56 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p181 ft3">Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan behöriga sökande meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.</P>
<P class="p182 ft5">Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt.</P>
<P class="p183 ft2">21 §<A href="#page_27"><SPAN class="ft18">3</SPAN></A></P>
<P class="p184 ft5">Den som vill delta i gymnasial vuxenutbildning ska ansöka om detta hos styrelsen för utbildningen i sin hemkommun.</P>
<P class="p9 ft2">Om ansökan avser en utbildning som en annan kommun eller ett landsting anordnar eller låter anordna, ska styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till en sådan ansökan ska styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, såvida det inte på grund av tidigare överenskommelse är onödigt. Regeringen får meddela föreskrifter om när ett yttrande inte behöver fogas till en an- sökan.</P>
<P class="p185 ft2">Åtagande att svara för kostna- derna ska alltid lämnas om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har sär- skilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala vuxenut- bildning. I sådant fall ska 5 kap. <SPAN class="ft3">33 </SPAN>§ tillämpas på motsvarande sätt för ungdomar fram till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller <SPAN class="ft3">tjugo </SPAN>år.</P>
<P class="p186 ft2">24 §<A href="#page_27"><SPAN class="ft18">4</SPAN></A></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p187 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldig- het för en kommun att betala er- sättning för gymnasial vuxenut- bildning till den kommun eller det landsting som anordnar utbild- ningen. Hemkommunen ska i sådana fall lämna stöd till in-</P>
<P class="p188 ft23"><SPAN class="ft48">3</SPAN><SPAN class="ft49">Senaste lydelse 2009:129.</SPAN></P>
<P class="p71 ft23"><SPAN class="ft48">4</SPAN><SPAN class="ft49">Senaste lydelse 2009:129.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p189 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldig- het för en kommun att betala er- sättning för gymnasial vuxenut- bildning till den kommun eller det landsting som anordnar utbild- ningen. Hemkommunen ska i sådana fall lämna stöd till inackor-</P>
<P class="p190 ft2">27</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft2">Undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag för att möjliggöra en försöksverksam- het med sådan utbildning i gymna- sieskolan som inte utgörs av ut- bildning på nationella eller indivi- duella program.</SPAN></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td73"><P class="p18 ft2">ackordering enligt 5 kap. <SPAN class="ft3">33 </SPAN>§ till</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p18 ft2">dering</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p16 ft2">enligt 5 kap. <SPAN class="ft3">63 </SPAN>§ till ung-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td73"><P class="p18 ft2">ungdomar fram till och med första</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p18 ft2">domar</P></TD>
<TD class="tr2 td98"><P class="p16 ft2">fram till och med första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td73"><P class="p18 ft2">kalenderhalvåret det år då ung-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td97"><P class="p18 ft2">kalenderhalvåret det år då ung-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td73"><P class="p18 ft2">domarna fyller 20 år.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td97"><P class="p18 ft2">domarna fyller 20 år.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft27">15 kap.</P>
<P class="p192 ft2">4 §<A href="#page_28"><SPAN class="ft18">5</SPAN></A></P>
<P class="p97 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet inom det offentliga skol- väsendet. I sådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag.</P>
<P class="p193 ft2">Undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag för att möjliggöra en försöksverksam- het med sådan utbildning i gymna- sieskolan som inte utgörs av ut- bildning på nationella, <SPAN class="ft3">special- utformade </SPAN>eller individuella program.</P>
<P class="p194 ft2">6 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p11 ft2">Regeringen får <SPAN class="ft3">utan hinder av </SPAN>föreskrifterna i 4 kap. 4 §, 5 kap. <SPAN class="ft3">21 </SPAN>§, 11 kap. 5 § och 13 kap. 8 § meddela föreskrifter om skyldig- het för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning eller svenskundervisning för invandrare att betala en avgift som tillfaller huvudmannen för utbildningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p11 ft2">Regeringen får <SPAN class="ft3">trots </SPAN>före- skrifterna i 4 kap. 4 §, 5 kap. <SPAN class="ft3">52 </SPAN>§, 11 kap. 5 § och 13 kap. 8 § med- dela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning eller svensk- undervisning för invandrare att betala en avgift som tillfaller huvudmannen för utbildningen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<P class="p14 ft23"><SPAN class="ft30">5 </SPAN>Senaste lydelse 2007:1350.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">28</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr6 td99"><P class="p18 ft3">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft27">Nationella program</P>
<P class="p3 ft27">Yrkesprogram</P>
<P class="p3 ft2">Barn- och fritidsprogrammet</P>
<P class="p196 ft2">Bygg- och anläggningsprogrammet</P>
<P class="p197 ft2">El- och energiprogrammet</P>
<P class="p196 ft2">Fordons- och transportprogrammet</P>
<P class="p196 ft2">Handels- och administrationsprogrammet</P>
<P class="p198 ft2">Hantverksprogrammet</P>
<P class="p196 ft2">Hotell- och turismprogrammet</P>
<P class="p196 ft2">Industritekniska programmet</P>
<P class="p198 ft2">Naturbruksprogrammet</P>
<P class="p196 ft2">Restaurang- och livsmedelsprogrammet</P>
<P class="p196 ft2">VVS- och fastighetsprogrammet</P>
<P class="p198 ft2">Vård- och omsorgsprogrammet</P>
<P class="p3 ft27">Högskoleförberedande program</P>
<P class="p3 ft2">Ekonomiprogrammet</P>
<P class="p198 ft2">Estetiska programmet</P>
<P class="p198 ft2">Humanistiska programmet</P>
<P class="p196 ft2">Naturvetenskapsprogrammet</P>
<P class="p196 ft2">Samhällsvetenskapsprogrammet</P>
<P class="p198 ft2">Teknikprogrammet</P>
<P class="p199 ft2">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr15 td100"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr15 td101"><P class="p200 ft3">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr15 td102"><P class="p201 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td103"><P class="p145 ft27">Poängplan för nationella program i gymnasieskolan</P></TD>
<TD class="tr22 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td104"><P class="p145 ft27">Ämne</P></TD>
<TD class="tr23 td105"><P class="p202 ft27">gymnasiepoäng</P></TD>
<TD class="tr24 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td103"><P class="p145 ft50">De ämnen som, i minst nedan angiven omfattning,</P></TD>
<TD class="tr25 td102"><P class="p18 ft51"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td100"><P class="p145 ft2">ska ingå i de nationella programmen</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td100"><P class="p145 ft2">(gymnasiegemensamma ämnen).</P></TD>
<TD class="tr7 td101"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td100"><P class="p145 ft3">Yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr22 td101"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Svenska eller svenska</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">som andraspråk</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">100</P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Engelska</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">100</P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td100"><P class="p145 ft2">Matematik</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p202 ft2">100</P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Idrott och hälsa</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">100</P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td100"><P class="p145 ft2">Historia</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p202 ft2">50</P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Samhällskunskap</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">50</P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Religionskunskap</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">50</P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td100"><P class="p145 ft2">Naturkunskap</P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p202 ft2">50</P></TD>
<TD class="tr4 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td100"><P class="p145 ft3">Högskoleförberedande program</P></TD>
<TD class="tr19 td101"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr19 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td100"><P class="p145 ft2">Svenska eller svenska</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">som andraspråk</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">300</P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Engelska</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">200</P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td100"><P class="p145 ft2">Matematik</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p202 ft2">100/200/300<SPAN class="ft18">*</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td100"><P class="p145 ft50">Idrott och hälsa</P></TD>
<TD class="tr25 td101"><P class="p202 ft50">100</P></TD>
<TD class="tr25 td102"><P class="p18 ft51"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td100"><P class="p145 ft2">Historia</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p202 ft2">50/100/200<SPAN class="ft18">**</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Samhällskunskap</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">100/200<SPAN class="ft18">***</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Religionskunskap</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">50</P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td100"><P class="p145 ft2">Naturkunskap</P></TD>
<TD class="tr18 td101"><P class="p202 ft53"><SPAN class="ft52">100</SPAN>****</P></TD>
<TD class="tr18 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td103"><P class="p145 ft2">Ämnen genom vilket programmet får sin karaktär</P></TD>
<TD class="tr18 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td100"><P class="p145 ft3">Yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr22 td101"><P class="p202 ft2">1 600</P></TD>
<TD class="tr22 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td100"><P class="p145 ft3">Högskoleförberedande program</P></TD>
<TD class="tr15 td101"><P class="p202 ft2">950/1 050/1 100<SPAN class="ft18">*****</SPAN></P></TD>
<TD class="tr15 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td100"><P class="p145 ft2">Individuellt val</P></TD>
<TD class="tr15 td101"><P class="p202 ft2">200</P></TD>
<TD class="tr15 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td100"><P class="p145 ft2">Gymnasiearbete</P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p202 ft2">100</P></TD>
<TD class="tr4 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td100"><P class="p145 ft27">Summa gymnasiepoäng</P></TD>
<TD class="tr7 td101"><P class="p202 ft27">2 500</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft2"><SPAN class="ft18">*</SPAN>Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samhälls- vetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknik- programmen 300.</P>
<P class="p204 ft2"><SPAN class="ft18">**</SPAN>Teknikprogrammet 50, <NOBR>ekonomi-,</NOBR> samhällsvetenskaps- och naturveten- skapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen 200.</P>
<P class="p205 ft2"><SPAN class="ft18">***</SPAN>Ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100.</P>
<P class="p206 ft2">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319931x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p207 ft2"><SPAN class="ft18">****</SPAN>På naturvetenskapsprogrammet ersätts naturkunskap med karaktärs- Prop. 2008/09:199 ämnena biologi, fysik och kemi och på teknikprogrammet med karak-</P>
<P class="p14 ft2">tärsämnena fysik och kemi.</P>
<P class="p208 ft2"><SPAN class="ft18">*****</SPAN>Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska, humanistiska, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen</P>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft2">1</SPAN><SPAN class="ft15">050.</SPAN></P>
<P class="p209 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">Denna lag träder i kraft den 1 mars 2010. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats tidigare ska äldre bestämmelser alltjämt tillämpas, om inte annat följer av 2.</SPAN></P>
<P class="p101 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om i vilka fall och på vilket sätt elever som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som fullföljer denna senare än tre år från det att den påbörjades, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjats efter den 1 juli 2011.</SPAN></P>
<P class="p210 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft14">En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 § i dess äldre lydelse ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. Efter ansökan av en fristående skola som förklarats berättigad till bidrag enligt 9 kap. 8 § i dess äldre lydelse, får Statens skolinspektion, genom en förenklad prövning, förklara skolan berättigad till bidrag enligt be- stämmelsen i dess nya lydelse. Regeringen får meddela föreskrifter om den förenklade prövningen.</SPAN></P>
<P class="p211 ft5"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft35">En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 § i dess äldre lydelse för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2011 ska upphöra att gälla senast den 1 juli 2013.</SPAN></P>
<P class="p212 ft2">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319932x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td42"><P class="p213 ft16">2.2</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p214 ft16">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft20">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100) att punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:871) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p216 ft2">3.<A href="#page_32"><SPAN class="ft18">1 </SPAN></A>Beslut med stöd av 5 kap.</P>
<P class="p217 ft5">9 och 14 §§ <SPAN class="ft13">skall </SPAN>upphöra att gälla den <SPAN class="ft13">1 januari 2010</SPAN>. Regeringen får besluta att sådana beslut <SPAN class="ft13">skall </SPAN>upphöra vid en tidigare tidpunkt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p14 ft3">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p218 ft2">3. Beslut med stöd av 5 kap. 9 och</P>
<P class="p219 ft2">14 §§ <SPAN class="ft3">ska </SPAN>upphöra att gälla den</P>
<P class="p220 ft13">1 januari 2011<SPAN class="ft5">. Regeringen </SPAN>eller den myndighet som regeringen bestämmer <SPAN class="ft5">får besluta att sådana beslut </SPAN>ska <SPAN class="ft5">upphöra vid en tidigare tidpunkt.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p48 ft2">Denna lag träder i kraft den 31 december 2009.</P>
<P class="p221 ft23"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Senaste lydelse 2006:1278.</P>
<P class="p222 ft2">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319933x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr18 td107"><P class="p18 ft16">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td108"><P class="p223 ft16">Förslag till lag om ändring i högskolelagen</P></TD>
<TD class="tr18 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td107"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p223 ft16">(1992:1434)</P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr15 td66"><P class="p63 ft2">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) ska ha</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td110"><P class="p18 ft2">följande lydelse.</P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td110"><P class="p18 ft3">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p224 ft3">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr22 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td107"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p225 ft27">1 kap.</P></TD>
<TD class="tr22 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p226 ft28">Utbildning på grundnivå <SPAN class="ft26">skall </SPAN>väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella <SPAN class="ft26">eller specialutformade </SPAN>program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock <SPAN class="ft26">medge </SPAN>undantag när det gäller konstnärlig utbildning.</P>
<P class="p227 ft5">Utbildning på grundnivå <SPAN class="ft13">skall </SPAN>utveckla studenternas</P>
<P class="p226 ft5"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft38">förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,</SPAN></P>
<P class="p226 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft15">förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och</SPAN></P>
<P class="p226 ft5"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft38">beredskap att möta föränd- ringar i arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p226 ft2">Inom det område som utbild- ningen avser <SPAN class="ft3">skall </SPAN>studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att</P>
<P class="p226 ft5"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft38">söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft15">följa kunskapsutvecklingen,</SPAN></P>
<P class="p71 ft2">och</P>
<P class="p226 ft5"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft38">utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p14 ft2">8 §<A href="#page_33"><SPAN class="ft18">1</SPAN></A></P>
<P class="p228 ft2">Utbildning på grundnivå <SPAN class="ft3">ska </SPAN>väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regering- en får dock <SPAN class="ft3">besluta om </SPAN>undantag när det gäller konstnärlig utbild- ning.</P>
<P class="p229 ft5">Utbildning på grundnivå <SPAN class="ft13">ska </SPAN>ut- veckla studenternas</P>
<P class="p230 ft5"><SPAN class="ft28">–</SPAN><SPAN class="ft38">förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,</SPAN></P>
<P class="p230 ft2"><SPAN class="ft28">–</SPAN><SPAN class="ft15">förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och</SPAN></P>
<P class="p230 ft5"><SPAN class="ft28">–</SPAN><SPAN class="ft38">beredskap att möta föränd- ringar i arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p228 ft2">Inom det område som utbild- ningen avser <SPAN class="ft3">ska </SPAN>studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att</P>
<P class="p228 ft5"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft38">söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,</SPAN></P>
<P class="p231 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft15">följa kunskapsutvecklingen,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2">och</P>
<P class="p228 ft5"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft38">utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p43 ft20">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet.</P>
<P class="p232 ft23"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Senaste lydelse 2006:173.</P>
<P class="p56 ft2">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319934x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p233 ft55"><SPAN class="ft16">2.4</SPAN><SPAN class="ft54">Förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan</SPAN></P>
<P class="p234 ft20">Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr6 td73"><P class="p18 ft3">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p18 ft26">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft2">5 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p11 ft5">En utbildning inom yrkeshög- skolan ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella <SPAN class="ft13">eller specialutformade </SPAN>program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p11 ft5">En utbildning inom yrkeshög- skolan ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasie- skolan eller motsvarande kun- skaper.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<P class="p236 ft20">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">34</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p198 ft4">3 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p238 ft2">Regeringen bemyndigade den 1 februari 2007 ansvarigt statsråd att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå en framtida struktur för gymnasieskolans studievägar (U 2007:01). Samtidigt beslutades direktiv för utredningen (dir. 2007:8), som tog namnet Gymnasieutredningen. Den 25 oktober 2007 beslutade regeringen tilläggsdirektiv för utredning- en (dir. 2007:143).</P>
<P class="p239 ft2">Den 31 mars 2008 överlämnade Gymnasieutredningen sitt betänkande</P>
<P class="p240 ft3">Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola <SPAN class="ft2">(SOU 2008:27). En sammanfattning av betänkandet finns i </SPAN>bilaga 1<SPAN class="ft2">. De lagförslag som lades fram i betänkandet finns i </SPAN>bilaga 2<SPAN class="ft2">. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i </SPAN>bilaga 3<SPAN class="ft2">. En sammanställ- ning av remissvaren finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr U 2008/2521/G).</SPAN></P>
<P class="p184 ft5">En departementspromemoria om flexibla behörighetskrav till gymna- sieskolans yrkesprogram (dnr U/2008/7831/G) remitterades den 27 november 2008. En sammanfattning av promemorian finns i <SPAN class="ft13">bilaga </SPAN>4. Promemorians lagförslag finns i <SPAN class="ft13">bilaga </SPAN>5. En förteckning över remissin- stanserna finns i <SPAN class="ft13">bilaga 6. </SPAN>En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr U 2009/7831/G).</P>
<P class="p241 ft3">Lagrådet</P>
<P class="p131 ft5">Regeringen beslutade den 23 april 2009 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i <SPAN class="ft13">bilaga 7</SPAN>. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft13">bilaga 8</SPAN>.</P>
<P class="p9 ft5">Lagrådets synpunkter är av redaktionell och språklig natur. Regeringen återkommer till Lagrådets synpunkter i författningskommentaren. Därutöver har regeringen gjort vissa smärre redaktionella och språkliga ändringar.</P>
<P class="p242 ft4">4 Principiella utgångspunkter</P>
<P class="p243 ft2">Varje samhälle har skyldighet att ge alla ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna. Människor växer med kunskap. Utbildning är en mänsklig rättighet som ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se nya perspektiv och ökar individens valmöjligheter. Bildning ger människor makt och möjlighet att forma sina egna liv.</P>
<P class="p244 ft5">Den treåriga gymnasieskolan ska förbereda ungdomar för högre studier, yrkesliv och samhällsliv. Varje ung människa behöver en gymnasieutbildning som grund för sitt framtida liv och lärande. Visser- ligen är gymnasieskolan en frivillig skolform, men i realiteten är den en förutsättning för att ungdomar ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden respektive kvalificera sig för fortsatta studier. Några av de grundläggande principerna för regeringens omläggning av gymnasieskolan är följande.</P>
<P class="p245 ft2">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">Kunskap lyfter Sverige</P>
<P class="p81 ft2">Satsning på utbildning är en investering i vårt lands framtid.</P>
<P class="p97 ft2">I en globaliserad värld där ekonomierna integreras med allt hårdare konkurrens mellan länder och regioner blir produktionen allt mer kunskapsintensiv. Sveriges framtid ligger i en kvalificerad arbetskraft med god utbildning. Därför måste den svenska gymnasieskolan ha en sådan inriktning och en sådan kvalitet att ungdomarna får en god grund för att möta framtidens krav. Den svenska modellen med ett väl utbyggt offentligt finansierat skolväsende ger goda förutsättningar för att det livslånga lärandet ska komma alla till del samt leda till sysselsättning och tillväxt.</P>
<P class="p246 ft5">Den viktiga grunden för vårt samhälles och individens framtida ut- veckling läggs i förskolan och fortsätter i grund- och gymnasieskolan. I kommunal vuxenutbildning kan vuxna med kort tidigare utbildning skaffa sig gymnasiekompetens för att bli bättre rustade för det moderna samhällets krav och för att ta vara på dess möjligheter.</P>
<P class="p90 ft3">Regeringen prioriterar utbildningens kvalitet</P>
<P class="p77 ft2">För att Sverige ska kunna hävda sig som kunskaps- och industrination måste fler ungdomar slutföra en gymnasieutbildning med godkända resultat. Gymnasieskolans kvalitet hänger nära samman med de för- kunskaper eleverna har med sig från grundskolan, men även gymnasie- programmens utformning har avgörande betydelse.</P>
<P class="p247 ft2">Gymnasieskolans struktur och innehåll behöver utvecklas och kvali- teten höjas, för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs för personlig utveckling, aktivt deltagande i samhälls- och arbets- liv, vidare studier och livslångt lärande.</P>
<P class="p97 ft5">Grundskolan ska ansvara för att eleverna får de grundläggande kunskaper som var och en behöver. Den ska ge förutsättningar för alla elever, oavsett bakgrund eller bostadsort, att framgångsrikt fortsätta sina studier i gymnasieskolan. Varje år lämnar emellertid tusentals elever grundskolan med stora kunskapsluckor och förlorad självkänsla. Därför har regeringen beslutat om åtgärder för att stärka måluppfyllelsen i grundskolan.</P>
<P class="p90 ft3">En målinriktad gymnasieskola för utvecklade förmågor</P>
<P class="p96 ft2">Gymnasieskolan syftar till att eleverna ska tillägna sig kunskaper och färdigheter och utvecklas till ansvarskännande människor i yrkes- och samhällslivet. Gymnasieskolan måste utformas så att den blir menings- full för alla ungdomar och motiverar dem att anstränga sig. Den måste förändras så att betydligt fler ungdomar än hittills blir motiverade att klara utbildningen, får stärkt självförtroende och en god grund för att etablera sig på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p246 ft5">Gymnasieskolan ska bygga vidare på grundskolan. Eleverna ska ges möjlighet att välja utbildningsinriktning efter fallenhet och intresse, utan att valet begränsas av t.ex. kön eller social bakgrund.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">36</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p11 ft2">Gymnasieskolan har också en viktig uppgift att ge kunskaper i entre- prenörskap, vilket även framgår av den strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Ofta sätts likhetstecken mellan anställning och arbete och alltför få över- väger ens tanken på att skapa sig en försörjning genom att starta ett eget företag. Entreprenöriella kompetenser ökar individens möjligheter att starta och driva företag. Kompetenser som att se möjligheter, att ta initiativ och att omsätta idéer till handling är även värdefulla för indivi- den och samhället i vidare bemärkelse. Dessa kompetenser efterfrågas dessutom av arbetsgivare. Utbildning i entreprenörskap kan därför bidra till att unga lättare etablerar sig på arbetsmarknaden. Kompetenser som att lära sig att lösa problem, planera sitt arbete och att samarbeta med andra kan också bidra till att unga mer framgångsrikt genomför sina studier. Entreprenörskap ska mot denna bakgrund löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Vid den kommande översynen av gymnasieskolans kursplaner avser regeringen också att framhålla betydelsen av entreprenörskap.</P>
<P class="p248 ft2">Den nuvarande gymnasieskolan är alltför likformig. Yrkesutbildning- arna är alltför teoretiserade och många elever har svårt att fullfölja ut- bildningen. De studieförberedande utbildningarna förbereder inte till- räckligt väl för framgångsrika högskolestudier. Gymnasieskolan ska i högre grad än i dag ge en god yrkesutbildning respektive en god för- beredelse för högskolestudier. Därför ska gymnasieskolan innehålla utbildningar både för elever som vill gå direkt ut i yrkeslivet eller till fortsatt yrkesutbildning och för dem som vill gå vidare till utbildning vid universitet och högskolor. Den nya gymnasieskolan ska således bestå av yrkesprogram och högskoleförberedande program.</P>
<P class="p12 ft2">Yrkesprogrammen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket och kan utformas antingen som skolförlagd utbildning eller som gymnasial lärlingsutbildning. Tiden för karaktärs- och yrkesämnen ska öka. Alla yrkesprogram ska ge kunskaper, kompetenser och förmågor som leder till anställning eller eget företagande. Elever på yrkesprogram ska garanteras möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet.</P>
<P class="p140 ft5">För att höja kvaliteten på yrkesprogrammen ska skolans kontakt med arbetslivet och övriga avnämare förbättras genom särskilda råd.</P>
<P class="p11 ft2">En skillnad mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program är att de förstnämnda innehåller arbetsplatsförlagt lärande och syftar till att förbereda för yrkesverksamhet eller vidare yrkesstudier medan de senare syftar till att förbereda för högskolestudier och ge grundläggande behörighet för högskolestudier. Från vissa av dagens yrkesförberedande program fortsätter dock en betydande andel av eleverna till högskole- studier. Också i den nya gymnasieskolan kommer det som framgått ovan att vara möjligt att med en yrkesutbildning som bas skaffa sig behörighet för högskolestudier.</P>
<P class="p12 ft20">Samtliga program ska förbereda eleverna för ett kommande arbetsliv och för ett aktivt deltagande i samhällslivet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">37</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">Fler elever måste nå kunskapsmålen</P>
<P class="p77 ft2">Elevernas förutsättningar att fullfölja en gymnasieutbildning av hög kvalitet grundläggs i den obligatoriska skolan, men drygt var tionde elev går ut grundskolan utan att uppnå de kunskaper i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik som behövs för att få behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program.</P>
<P class="p250 ft2">Praktiskt taget alla elever går vidare från grundskolan till gymnasie- skolan, men långt ifrån alla klarar utbildningen. Många grundskoleelever är formellt behöriga att söka gymnasieutbildning, men de saknar i själva verket de förkunskaper som krävs för att klara en gymnasieutbildning. Av alla nybörjare i gymnasieskolan hösten 2004 fick drygt 68 procent slutbetyg inom tre år (71 procent kvinnor, 66 procent män) och 76 procent inom fyra år (78 procent kvinnor, 73 procent män). Exklusive individuella program (IV) var motsvarande andelar 76 respektive 82 procent. Läsåret 2007/08 gick drygt 24 000 elever i årskurs 1 på IV (42 procent kvinnor, 58 procent män), vilket motsvarar nära 15 procent av alla elever i årskurs 1.</P>
<P class="p251 ft2">Ett individuellt program syftar främst till att förbereda för studier på ett nationellt eller specialutformat program. IV kan även göra det möjligt att genomföra en lärlingsutbildning eller att möta elevers speciella ut- bildningsbehov. De individuella programmen har emellertid inte fungerat som en brygga till de nationella och specialutformade programmen. Av dem som börjar på IV är det bara en av fem som får ett slutbetyg från gymnasieskolan. Av knappt 12 000 elever som började på IV hösten 2002 fick 19 procent ett slutbetyg inom fyra år. Denna andel ökade till 23 procent efter ett femte år. Av dessa fick nästan alla slutbetyg från ett nationellt program efter att ha bytt från individuella program.</P>
<P class="p252 ft5">Programbyten är en vanlig orsak till förlängd studietid. Under 2000- talet har andelen elever som bytt program efter årskurs 1 successivt ökat. Drygt 13 procent av eleverna i årskurs 1 hösten 2006 hade bytt program ett år senare.</P>
<P class="p75 ft2">En stor andel av de elever som inte lyckas fullfölja en gymnasieutbild- ning går antingen på yrkesinriktade eller på individuella program. Sammantaget bidrar detta till ett allt senare inträde på arbetsmarknaden. Därför måste kvaliteten stärkas inom framför allt yrkesprogrammen och IV eller motsvarande utbildning. Utbildningarna måste utvecklas så att fler elever klarar dem inom avsedd tid och samtidigt får de kunskaper som är viktiga för deras framtid. Ungdomarnas olika intressen och fallenhet måste tas till vara såväl i yrkes- och lärlingsutbildning som i högskoleförberedande utbildning. Samtidigt är det viktigt att skapa goda förutsättningar för fortsatt lärande i arbetslivet. Genom bättre möjligheter att välja specialisering kan elevernas motivation öka.</P>
<P class="p252 ft5">Behörighetskrav ska säkerställa att en elev har de förkunskaper som behövs för utbildningen. I denna proposition föreslås skärpta krav för behörighet till högskoleförberedande program. Regeringen avser att återkomma med förslag om de krav som ska gälla för behörighet till yrkesprogram. Se vidare avsnitt 9.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">38</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">Fler elever med godkända betyg</P>
<P class="p253 ft2">Unga vuxna som saknar en fullständig gymnasieutbildning är över- representerade bland bidragsberoende och långvarigt arbetslösa. Flera av regeringens förslag i denna proposition syftar till att färre elever ska hoppa av sin gymnasieutbildning och att fler ska fullfölja den med god- kända betyg. Samtidigt ska direktövergången från gymnasieskolan till den gymnasiala vuxenutbildningen minska. En bättre genomströmning i gymnasieskolan innebär vinster både för individen och för samhället.</P>
<P class="p254 ft5">Samhället har ett ansvar att göra sitt yttersta för att ingen ska behöva gå vidare genom livet utan den viktiga grund som gymnasieskolan ska ge. Eftersom olika individer har olika förutsättningar måste undervisningen anpassas efter individens behov och förutsättningar. Ambitionen måste vara att genom stöd och stimulans ge varje elev möjlighet att uppnå målen.</P>
<P class="p90 ft3">Gymnasial yrkesutbildning</P>
<P class="p255 ft2">Arbetslivet har en viktig roll i reformeringen av gymnasieskolan. Olika branscher har gett tydliga signaler om behovet av att förändra utbildning- arna. Det råder brist på utbildad arbetskraft inom vissa yrkesområden, där de anställda normalt får sin grundläggande yrkesutbildning i gymnasie- skolan. Samtidigt anordnas utbildning som inte motsvarar arbetsmarkna- dens behov. Den snabba teknik- och metodutvecklingen ställer krav på utbildningens innehåll och aktualitet. Utbildningarna ska anpassas till utvecklingen inom olika bransch- och yrkesområden.</P>
<P class="p256 ft2">För att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen och ett starkt engage- mang från näringsliv och offentlig verksamhet behöver samverkan mellan skola och arbetsliv stärkas. Ett väl fungerande samarbete är en förutsättning för att gymnasieskolan ska kunna erbjuda utbildningar med tillräcklig aktualitet och kvalitet. Därför är det av stor vikt att arbetslivets engagemang i gymnasieskolan kan öka. Dagens gymnasieskola är starkt könsuppdelad vilket på många sätt är en spegelbild av uppdelningen på arbetsmarknaden. Samarbetet mellan utbildningsväsende och avnämare bör präglas av ambitionen att minska könsuppdelningen.</P>
<P class="p256 ft5">På yrkesprogrammen ska eleverna få mer tid för karaktärsämnena så att yrkeskunskapen fördjupas. I gymnasiegemensamma ämnen som t.ex. matematik ska kurserna utformas med centralt innehåll som är särskilt relevant för utbildningen.</P>
<P class="p178 ft5">Inget program får bli en återvändsgränd. Därför ska eleverna garante- ras möjlighet att läsa in grundläggande behörighet för högskolestudier. En yrkesexamen ska vara anpassad till respektive utbildnings karaktär.</P>
<P class="p76 ft3">Gymnasial lärlingsutbildning i samarbete med arbetslivet</P>
<P class="p257 ft5">För att underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden behöver den gymnasiala yrkesutbildningen förnyas. Den traditionella skolförlagda formen av yrkesutbildning behöver kompletteras med ett flexibelt arbets- platsförlagt alternativ som kan inspirera elever, arbetsgivare och huvud-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">39</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">män att pröva nya vägar för att trygga den framtida kompetensförsörj- ningen.</P>
<P class="p136 ft2">Ungdomar har olika sätt att lära. En del elever föredrar att lära sig genom att delta i produktionen på en arbetsplats. För dem kommer gymnasial lärlingsutbildning att vara ett attraktivt alternativ till skolför- lagd utbildning. En väl fungerande gymnasial lärlingsutbildning kommer att bidra till att öka genomströmningen. Behov och förutsättningar varie- rar också mellan olika regioner och mellan olika branscher. Möjligheten att utforma den grundläggande yrkesutbildningen på olika sätt kan bidra till att utbildningsväsendet mer framgångsrikt kan möta dessa skilda behov och förutsättningar.</P>
<P class="p252 ft2">Sverige har en lång tradition av skolförlagd yrkesutbildning, men i flera andra europeiska länder är den grundläggande yrkesutbildningen huvudsakligen arbetsplatsförlagd och bedrivs som lärlingsutbildning. Erfarenheter från våra nordiska grannländer visar att lärlingsutbildning underlättar ungdomars övergång från utbildning till arbete. Ett viktigt skäl till detta är den nära kopplingen mellan utbildning och arbete.</P>
<P class="p247 ft2">Som en viktig del av omläggningen av gymnasieskolan påbörjades redan hösten 2008 en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbild- ning. Statens skolverk har fått i uppdrag att följa upp försöksverksam- heten. Genom att ta till vara erfarenheter från försöksverksamheten underlättas införandet av en permanent gymnasial lärlingsutbildning av hög kvalitet, som stimulerar eleverna och gör dem väl rustade för deras etablering på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p258 ft3">Högskoleförberedande program</P>
<P class="p259 ft2">Elever på högskoleförberedande program ska bli bättre förberedda för fortsatta studier vid universitet och högskolor. De högskoleförberedande programmen ska ge möjlighet till ämnesfördjupning. Genom de nya tillträdesreglerna till högskolan kommer eleverna att kunna dra nytta av att läsa mer avancerade kurser i matematik och språk eller kurser som är relevanta för den högskoleutbildning de avser att söka. En högskoleför- beredande examen ska motsvara de framtida kraven för grundläggande behörighet till högskolan. Denna examen bör bl.a. baseras på att eleven har slutfört en fullständig gymnasieutbildning om 2 500 gymnasiepoäng, har godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng inklusive godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska och godkänt gymnasiearbete.</P>
<P class="p260 ft3">Lika villkor för likvärdig utbildning</P>
<P class="p95 ft2">Framväxten av fristående skolor har skapat en mångfald av alternativ för eleverna och en drivkraft för förändring och pedagogisk förnyelse i de kommunala skolorna. Genom mångfald, konkurrens och valfrihet stimu- leras kvalitetsutvecklingen i skolan. Det är angeläget att det även i fram- tiden finns goda möjligheter för fristående och kommunala huvudmän att på ett positivt sätt konkurrera om elever. Regeringen bedömer att sådan konkurrens kommer att bidra till en kontinuerlig förnyelse av svensk gymnasieskola. En väl fungerande konkurrens förutsätter likvärdiga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">40</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft5">villkor. En nationellt likvärdig gymnasieskola förutsätter att samma krav ställs på verksamheten oavsett huvudman. Därför bör regleringen för fristående och offentliga gymnasieskolor så långt möjligt vara gemen- sam.</P>
<P class="p178 ft2">Gymnasieskolan har blivit alltmer diversifierad. Antalet specialut- formade program har ökat kraftigt och det finns ett stort utbud av lokala inriktningar och lokala kurser. Det gäller även fristående skolor som i stor utsträckning utvecklat egna utbildningar som kan jämföras med utbildningar vid kommunala skolor. Det stora utbudet av utbildningar kan bidra till att elever, föräldrar och avnämare har svårt att förstå vad olika utbildningar leder till och att bedöma vad eleven kan efter utbildningen. En likvärdig och tydlig gymnasieskola underlättar såväl elevernas studieval som avnämarnas förståelse av utbildningens mål och värde. Det är dock viktigt att gymnasieskolan är så flexibel att det även framgent finns möjlighet att utforma gymnasieutbildningen utifrån lokala och regionala behov. För att bidra till att eleverna ska kunna känna sig trygga i att det finns en efterfrågan på de kunskaper och färdigheter utbildningen ger, ska gymnasial utbildning vara nationellt kvalitets- säkrad.</P>
<P class="p262 ft3">Internationaliseringen utmanar och stärker</P>
<P class="p253 ft2">Globaliseringen utmanar Sveriges kompetensförsörjning. Samtidigt kan internationellt samarbete stärka kvaliteten i svensk gymnasieskola. Studier, praktik och arbete utanför Sverige kan bidra till att unga männi- skor förvärvar kunskap om och förståelse för andra länder och kulturer. Det ger också möjlighet att skapa kontakter som på längre sikt kan komma både individ och samhälle till godo. Därför är ökad rörlighet och internationellt samarbete viktigt för alla som är aktiva inom utbildnings- systemet. Från svensk sida finns ett stort intresse för Leonardo da Vinci och Comenius, som är de delprogram inom utbildningsområdet som EU inrättat för stöd till mobilitet m.m. och som kan nyttjas för elever och lärare i gymnasieskolan. Det är angeläget att främja ett ökat internationellt utbyte på gymnasienivå och med stöd av dessa program och andra initiativ bör mobiliteten kunna öka ytterligare.</P>
<P class="p263 ft5">I dag finns dock en otydlighet om vad gymnasial utbildning leder till, vilket kan försvåra för svenska ungdomar att skaffa sig erfarenheter av studier och arbete i andra länder. Införande av gymnasieexamen kommer att bidra till att förtydliga vad gymnasieskolan kvalificerar för och kan därför underlätta ungdomars rörlighet när det gäller studier, praktik och arbete.</P>
<P class="p90 ft3">Den fortsatta reformeringen av gymnasieskolan</P>
<P class="p257 ft5">Förslagen i denna proposition kommer att följas av flera förslag som ingår i regeringens åtgärder för att utveckla gymnasieskolan. Under be- redningen av utredarens förslag har det visat sig nödvändigt att ytter- ligare utreda vissa frågor där utredaren av tidsskäl inte haft möjlighet att lämna fullständiga lagförslag. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som ska träda i kraft så att de kan till-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">41</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">lämpas när den nya gymnasieskolan införs. De återstående frågorna</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">kräver inte lika lång framförhållning för att kunna introduceras.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">Regeringen avser att återkomma när det gäller individuella program eller</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">motsvarande verksamhet och preparandår. Vissa rättsliga frågor som rör</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">möjligheten att inom gymnasial lärlingsutbildning kombinera anställning</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">och studier bör också beredas vidare liksom frågan om ett fjärde tekniskt</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">inriktat år som påbyggnad till gymnasieskolans treåriga tekniska</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">program.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">Som tidigare nämnts avser regeringen dessutom att återkomma med de</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">krav som ska gälla för behörighet till yrkesprogram. Även när det gäller</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">rätt för elever med yrkesexamen att få läsa in grundläggande behörighet</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">till högskolestudier inom gymnasial vuxenutbildning avser regeringen att</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">återkomma med förslag till lagreglering inom kort.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">För att bestämmelserna om den nya gymnasieskolan ska kunna träda i</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">kraft den 1 mars 2010 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">1 juli 2011 krävs att Skolverket så snart som möjligt kan påbörja sitt</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">arbete med att utveckla examensmål, ämnen och kurser m.m.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p18 ft3">Skollagen</P></TD>
<TD class="tr16 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td69"><P class="p18 ft2">Ett omfattande arbete pågår för närvarande med en angelägen reform av</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">hela skollagen (1985:1100). Ett förslag till en ny skollag från den inom</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">Regeringskansliet arbetande Skollagsberedningen (U 2006:E) beräknas</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">kunna remitteras före sommaren 2009. Till följd av många ändringar i</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">lagen sedan dess tillkomst lämnar den i flera avseenden lagtekniskt en</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">del övrigt att önska, t.ex. i fråga om systematik, enhetlighet och</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">överskådlighet. Inte minst de regler som avser fristående skolor i 9 kap.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">har byggts på i flera omgångar och blivit långa och mindre</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">ändamålsenliga. Vissa paragrafer upprepar också på ett onödigt tyngande</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">sätt formuleringar från en annan paragraf. Det låter sig emellertid</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">knappast göras att nu, under pågående reformarbete, bryta ut de</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">paragrafer som är föremål för ändring i denna remiss, dela upp dem och</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">på annat sätt bättre foga in dem i regelverket. En sådan operation skulle</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">på grund av systematiken i skollagen kräva många följdändringar i</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">skollagen, ändringar som kan befaras leda till än värre lagtekniska</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">problem. Regeringen bedömer därför att de nödvändiga lagtekniska för-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">ändringarna måste vänta till den relativt nära förestående propositionen</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">med förslag till en ny skollag.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p26 ft3"><SPAN class="ft2">I regeringens proposition </SPAN>Offentliga bidrag på lika villkor <SPAN class="ft2">(prop.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">2008/09:171) har det föreslagits ändringar i de bestämmelser i skollagen</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">(9 kap. 8 och 8 a §§) som rör beräkningen av de bidrag kommunerna ska</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">lämna till fristående skolor som motsvarar gymnasieskolan. I denna</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">proposition föreslås ändringar i bl.a. samma regler. Dessa ändringar är</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">avsedda att träda i kraft senare än de som föreslås i den nämnda proposi-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">tionen.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft2">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319943x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft4">5 Erbjudande om utbildning</P>
<P class="p265 ft55"><SPAN class="ft16">5.1</SPAN><SPAN class="ft56">Gymnasieskolans betydelse för kompetensförsörjningen</SPAN></P>
<P class="p266 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>I skollagen (1985:1100) ska det förtydligas att utbildning i gymnasieskolan är en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och högskolesektorn. Huvud- mannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt.</P>
<P class="p267 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser, bland andra <SPAN class="ft13">Barnombuds-</SPAN></P>
<P class="p261 ft13">mannen, Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket <SPAN class="ft5">och </SPAN>Lycksele kommun <SPAN class="ft5">instämmer i förslaget.</SPAN></P>
<P class="p178 ft5"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Det finns i dag, både bland privata och offentliga arbetsgivare, en betydande arbetsmarknad för personer med en gymnasial utbildning som högsta nivå. Tillgången till och ut- formningen av den gymnasiala utbildningen är därför en strategisk fråga som har betydelse för både tillväxtfrågor och näringspolitik, såväl natio- nellt som lokalt. Därför anser regeringen att gymnasieskolans betydelse för kompetensförsörjningen behöver förtydligas i skollagen.</P>
<P class="p268 ft16"><SPAN class="ft16">5.2</SPAN><SPAN class="ft57">Utbildningens syfte</SPAN></P>
<P class="p269 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Utbildningen i gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för ett aktivt deltagande i samhällslivet.</P>
<P class="p270 ft20">Utbildningen ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna har fått i grundskolan eller motsvarande utbildning.</P>
<P class="p271 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag.</P>
<P class="p272 ft3"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Internationella programkontoret för utbildnings- området <SPAN class="ft2">anser att det är viktigt att gymnasieskolans uppdrag att för- bereda alla elever för ett aktivt deltagande i samhällslivet klarläggs och vill särskilt betona det uppdrag som läroplanen ger gymnasieskolan vad gäller medborgerlig utbildning.</SPAN></P>
<P class="p256 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>I dagens skollag (1985:1100) saknas en bestämmelse om gymnasieskolans syfte. Det är i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) som det anges att utbildningen för ungdomar i gymnasieskolan, med den obligatoriska skolan som grund, ska förbereda för yrkesverksamhet och studier vid universitet och hög- skolor och förbereda för vuxenlivet som samhällsmedborgare. Genom förslaget förtydligas gymnasieskolans huvuduppgifter i lag. Gymnasie- skolans uppgift att ge eleverna en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet lyfts också till lag.</P>
<P class="p273 ft20">Utbildningen i gymnasieskolan ska inte vara en repetition av det som eleven studerat i den obligatoriska skolan. Genom bestämmelsen förtyd- ligas gymnasieskolans nivåbestämning, även om många inslag i gymna-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">43</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319944x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">sieutbildningen kommer att vara helt nya för eleverna och inte har någon</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">direkt grund i vad de lärt sig i grundskolan.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft16"><SPAN class="ft16">5.3</SPAN><SPAN class="ft17">Allsidigt urval av utbildning m.m.</SPAN></P>
<P class="p275 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Vilka utbild- ningar som erbjuds och antalet platser ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.</P>
<P class="p276 ft5">Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inrikt- ningar.</P>
<P class="p277 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredaren föreslår att kommunen ska ansvara för att <SPAN class="ft3">alla </SPAN>nationella program ska finnas att tillgå i kommunen. Utredaren anser att detta tro- ligen innebär att kommuner i högre utsträckning måste ingå samverkans- avtal för att uppfylla sitt ansvar.</P>
<P class="p278 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Få remissinstanser har kommenterat frågan. Några kommuner<SPAN class="ft28">, t</SPAN>ill exempel <SPAN class="ft3">Gotlands </SPAN>och <SPAN class="ft3">Lycksele</SPAN><SPAN class="ft28">, </SPAN>har dock invänt att det blir svårt för glesbygdskommuner att uppfylla den föreslagna skyldigheten. Även <SPAN class="ft3">Katrineholms kommun </SPAN>pekar på svårigheten för små kommuner att inom rimligt pendelavstånd kunna erbjuda ett brett programutbud.</P>
<P class="p279 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Tillgången till gymnasieutbildning och gymnasial vuxenutbildning av god kvalitet är en strategisk fråga för den framtida kompetensförsörjningen. Välutbildad arbetskraft är en för- utsättning för både privata och offentliga arbetsgivare. Därmed har till- gången till utbildning av god kvalitet betydelse för tillväxtfrågor och näringspolitik, både lokalt och nationellt. Även högskolesektorn är bero- ende av att det finns ett gott rekryteringsunderlag.</P>
<P class="p280 ft2">God kvalitet i gymnasieskolan handlar, enligt regeringens mening, i första hand om att eleverna når de nationellt fastställda målen för utbild- ningen. Huvudmännen har ett stort friutrymme för att inom ramen för dessa mål utforma utbildningar utifrån lokala behov och förutsättningar. Nationellt fastställda mål som kvalitetssäkrats med stöd av avnämare bidrar till ökad likvärdighet, vilket är en annan aspekt av kvalitet. Frågan berörs även i avsnitt 11.1.</P>
<P class="p281 ft2">Det finns flera samverkande faktorer som ligger till grund för regeringens förslag att behålla den nuvarande ordningen som innebär att kommunerna ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program med tillägget att erbjudandet även föreslås omfatta ett allsidigt urval av natio- nella inriktningar. I framtiden kommer gymnasieskolan att innehålla fler nationella program och nationella inriktningar än i dag. Utredarens tanke om samverkansavtal kan visa sig svår att genomföra i hela landet. Ut- redarens förslag skulle därmed medföra ökade kostnader för kommu- nerna. Sammantaget innebär detta, enligt regeringens mening, att</P>
<P class="p282 ft2">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319945x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p240 ft5">regleringen ska innebära att ett allsidigt urval av utbildningar ska erbjudas.</P>
<P class="p9 ft2">Lärlingsutbildning förutsätter att det finns engagerade och motiverade arbetsgivare som är villiga att ta emot lärlingar. Det innebär att skol- huvudmännen inte förfogar över vilka lärlingsutbildningar som kan er- bjudas på samma sätt som när det gäller skolförlagd yrkesutbildning. Mot denna bakgrund sträcker sig kommunens skyldighet att anpassa utbudet efter ungdomarnas önskemål inte lika långt för lärlingsutbildning som för övrig utbildning. Se även avsnitt 6.5.</P>
<P class="p283 ft16"><SPAN class="ft16">5.4</SPAN><SPAN class="ft57">Nationell samverkan kring gymnasieskolan</SPAN></P>
<P class="p284 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Samverkan på nationell nivå mellan Statens skolverk och avnämarna när det gäller övergripande och strategiska frågor för den gymnasiala yrkesutbildningen bör öka. Skolverket bör få till uppgift att inrätta ett nationellt programråd för varje nationellt yrkesprogram. Syftet med programråden bör vara att bistå Skolverket i arbetet med att utveckla och följa upp programmen.</P>
<P class="p134 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning. Dessutom föreslår utredaren att ett nationellt råd för utbildning ska inrättas inom Statens skolverk. Enligt förslaget ska rådets ledamöter utses av regeringen och rådet ska ledas av Skolverkets generaldirektör. Skolverket ska inhämta yttranden från rådet innan verket överlämnar den föreslagna årliga rapporten om kompetensförsörjning till regeringen. Rådets yttrande ska biläggas Skolverkets rapport. Detsamma gäller Skol- verkets förslag till examensmål. Rådet föreslås också yttra sig angående frågor om regionala inriktningar och riksrekryterande utbildningar.</P>
<P class="p285 ft5">Utredaren föreslår vidare att nationella programråd ska inrättas även för högskoleförberedande program. Programråden ska enligt förslaget årligen rapportera till Skolverket om hur kompetensförsörjningen fungerar regionalt och lokalt.</P>
<P class="p9 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Av de remissinstanser som yttrat sig om det nationella rådet för utbildning är de flesta positiva till inrättandet av ett nationellt råd. Det gäller både myndigheter, kommuner och företrädare för högre utbildning. <SPAN class="ft3">Svenskt Näringsliv </SPAN>och flera centrala yrkesnämnder är också positiva.</P>
<P class="p9 ft2">Det finns dock flera kritiska remissinstanser. <SPAN class="ft3">Statskontoret </SPAN>konstaterar att det nationella rådet för utbildning ska avge ett yttrande som ska biläggas Skolverkets årliga rapport till regeringen om gymnasieskolans roll för kompetensförsörjningen. Detta innebär att rådet ges ställning som självständig myndighet i Skolverket, samtidigt som det är rådgivande till Skolverket. Statskontoret avråder från en sådan konstruktion, eftersom det kan leda till oklara ansvarsförhållanden mellan Skolverket och rådet vilket kan försvåra regeringens styrning. <SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>menar att myndigheten i samband med reformer redan samverkar med berörda intressenter och att detta arbete inte behöver formaliseras genom ett nationellt råd. Skolverket menar också att en del frågor som utredningen föreslår ska behandlas i det nationella rådet, t.ex. beslut om examensmål</P>
<P class="p286 ft2">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p287 ft5">bör behandlas i de nationella programråden samt att förslaget medför ineffektivitet och är kostnadsdrivande. Andra remissinstanser, t.ex. <SPAN class="ft13">Friskolornas Riksförbund, </SPAN>befarar en ökad byråkratisering<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p288 ft2">Ett antal remissinstanser har synpunkter på Skolverkets roll i det natio- nella rådet. <SPAN class="ft3">Lunds universitet </SPAN>ifrågasätter att Skolverkets generaldirektör ska vara ordförande då denne därigenom kommer att sitta på två stolar. Även <SPAN class="ft3">Sveriges universitets- och högskoleförbund </SPAN>menar att ordförande- skapet för rådet bör innehas av en annan person än Skolverkets generaldirektör för att inte olika roller ska sammanblandas.</P>
<P class="p11 ft2">Merparten av dem som yttrat sig över utredarens förslag till nationella programråd tillstyrker. Det gäller bland annat <SPAN class="ft3">Arbetsgivarverket, Skol- verket, Verket för näringslivsutveckling, Lärarförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Svenskt Näringsliv. Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>är positivt till ett nära och väl strukturerat samarbete mellan skola och arbetsliv. Flera universitet och högskolor har uttryckt sig positivt angående samverkan kring de högskoleförberedande programmen. Betydelsen av elevernas delaktighet och inflytande lyfts fram av flera remissinstanser, däribland <SPAN class="ft3">Landsorga- nisationen i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p13 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Den framtida kompetensförsörj- ningen utmanas av snabb teknisk utveckling, demografiska förändringar och tilltagande global konkurrens. Kompetenskraven har höjts inom praktiskt taget samtliga delar av arbetsmarknaden. Efterfrågan på kvali- ficerad arbetskraft har ökat i snabb takt. Yrkesområden försvinner och nya utvecklas. Förändringarna på arbetsmarknaden kommer med all säkerhet att fortsätta. För att trygga den framtida kompetensförsörjningen krävs en fortgående förnyelse och uppdatering av yrkesutbildningen. För att hantera utmaningar kring den framtida kompetensförsörjningen finns i flera europeiska länder en nationell, institutionaliserad samverkan kring den grundläggande yrkesutbildningen.</SPAN></P>
<P class="p289 ft2">I Sverige finns ännu inte något sådant forum. Under 2007 genomförde Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) en granskning av svensk yrkesutbildning. OECD kom bland annat fram till att Sverige behöver utveckla en starkare mekanism som gör det möjligt för utbildningssystemet att fånga upp förändringar i behoven på arbets- marknaden.</P>
<P class="p290 ft2">För att underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden och för att den gymnasiala yrkesutbildningens bidrag till kompetensförsörjningen ska öka krävs närmare samverkan mellan Skolverket, gymnasieskolans avnämare och andra berörda myndigheter. Framför allt behöver sam- arbetet kring yrkesprogrammen fördjupas. Därför anser regeringen att nationella råd för de olika yrkesprogrammen bör inrättas. Det är ange- läget att råden har en bred representation av intressenter, t.ex. bransch- företrädare, fackliga organisationer och eventuella statliga normgivande myndigheter. Det är också viktigt att programråden inhämtar synpunkter från elever.</P>
<P class="p290 ft5">De nationella råden för yrkesprogrammen bör ha till uppgift att ge råd och stöd dels när det gäller att utveckla innehållet i utbildningen, dels när det gäller examensmål och uppgifter för gymnasiearbetet. Programråden bör även bidra med underlag till uppföljningen av elevernas etablering på arbetsmarknaden. Vidare bör programråden bistå Skolverket med analys av uppföljningen och underlag till informationsmaterial för elever. Råden</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">46</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft5">kan på så sätt fungera som forum för en kontinuerlig dialog mellan Skol- verket och avnämarna. Syftet med dialogen är att matcha utbildningsut- budet med efterfrågan på arbetsmarknaden för att underlätta ungdomars övergång från yrkesutbildning till arbetsliv.</P>
<P class="p11 ft2">Förutsättningarna på arbetsmarknaden kan förändras snabbt. Gamla yrken försvinner och nya utvecklas. En viktig uppgift för de nationella och lokala programråden bör vara att följa utvecklingen inom respektive yrkesområde och bistå Skolverket och huvudmännen i arbetet med att skapa förutsättningar för utbildning inom nya yrken.</P>
<P class="p11 ft2">Dagens gymnasieskola är starkt könsuppdelad. Regeringen delar ut- redarens uppfattning att detta är en spegelbild av en tudelad arbets- marknad – en för män och en för kvinnor. Å ena sidan kan gymnasie- skolan inte ensam förändra en traditionstyngd arbetsmarknad men å andra sidan har gymnasieskolan ett ansvar inte minst genom att stödja de elever som gör otraditionella val av yrkesprogram. I dagens gymnasie- skola finns det fler tydligt mansdominerade program jämfört med antalet tydligt kvinnodominerade program. Vanligtvis är samarbetet med av- nämarna mer utvecklat kring de mansdominerade programmen. Dess- utom är yrkesutgångarna ofta tydligare från dessa program. Enligt regeringens bedömning är det angeläget att rådens arbete bidrar till att minska den starka könsuppdelning som karaktäriserar dagens gymnasie- skola. De förslag som läggs i denna proposition, t.ex. vad gäller in- förande av examensmål, tydligare yrkesutgångar, samråd och bättre upp- följning av elevernas etablering på arbetsmarknaden, gäller alla yrkes- program oavsett om majoriteten av eleverna är män eller kvinnor. Detta kommer, enligt regeringens uppfattning, att skapa bättre förutsättningar för att utveckla gymnasieskolan i en riktning som ger unga män och kvinnor lika möjligheter inom alla yrken. Behovet av samverkan kring yrkesutbildning behandlas även i avsnitt 6.3.</P>
<P class="p291 ft2">Utredaren föreslår ett antal operativa uppgifter för de nationella programråden, däribland att lämna rapporter till Skolverket om hur kompetensförsörjningen fungerar. Det är, enligt regeringens mening, angeläget att det finns en tydlig ansvars- och arbetsfördelning mellan de nationella programråden och Skolverket. På så sätt minskar risken för kostnadsdrivande dubbelarbete. Regeringen anser därför att det bör vara Skolverkets uppdrag att ta fram rapporter om kompetensförsörjningen. De nationella råden för yrkesprogrammen bör bistå verket i detta arbete.</P>
<P class="p289 ft2">Utredaren föreslår att det ska finnas nationella programråd även för de högskoleförberedande programmen. Regeringen anser att det behövs samverkan med avnämarna kring både högskoleförberedande program och yrkesprogram. För yrkesprogrammen finns det behov av omfattande samarbete för kontinuerlig utveckling och uppdatering av t.ex. examensmål och uppgifter för gymnasiearbetet i enlighet med vad som beskrivits ovan. Den samverkan som krävs med högskolor och univer- sitet kan dock, enligt regeringens mening, genomföras utan att perma- nenta nationella programråd för de högskoleförberedande utbildningarna inrättas. Skälet till detta är att behovet av kontinuerliga förändringar kan bedömas vara mindre för de högskoleförberedande utbildningarna.</P>
<P class="p12 ft5">Regeringen delar utredarens och remissinstansernas uppfattning att det kan finnas behov av samverkan kring övergripande och strategiska frågor som inte ryms inom de nationella råden för yrkesprogrammen. Utreda-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">47</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319948x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">rens förslag med ett nationellt råd för utbildning riskerar dock att bli både</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">kostsamt och byråkratiskt, vilket flera remissinstanser påpekat. Vidare</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">finns det risk, som Statskontoret har framhållit, för otydlig styrning och</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">oklar rollfördelning om ett råd inom myndigheten, under ledning av</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">generaldirektören, ska yttra sig över myndighetens förslag och rapporter.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">Regeringen anser att överläggningar med avnämarna kring övergripande</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">och strategiska frågor som inte ryms i de nationella programråden, bör</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">genomföras inom ramen för myndighetens reguljära arbete utan att ett</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">särskilt råd inrättas. Uppgiften att samverka med avnämarna kan förtyd-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">ligas i Skolverkets instruktion och regleringsbrev. Vilka som deltar i</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">överläggningarna bör kunna variera från gång till gång beroende på</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">frågornas art.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft16">5.5 Lokal samverkan</P>
<P class="p293 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>För varje yrkesprogram bör det finnas ett lokalt programråd för samverkan mellan skolan och arbetslivet. Regeringen avser att återkomma till frågan i förordning.</P>
<P class="p294 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning. Dessutom föreslår utredaren att styrelsen för utbildningen ska ansvara för att det även för varje högskoleförberedande program organiseras en sam- verkan mellan gymnasieskolan och högskolan.</P>
<P class="p278 ft5"><SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>En överväldigande majoritet av de remissinstan- ser som yttrat sig om lokal samverkan kring yrkesutbildning ställer sig bakom förslaget. Det gäller t.ex. <SPAN class="ft13">Lärarförbundet, Borås</SPAN>, <SPAN class="ft13">Övertorneå </SPAN>och</P>
<P class="p295 ft3">Norrtälje kommuner<SPAN class="ft2">, </SPAN>Landsorganisationen i Sverige <SPAN class="ft2">och </SPAN>Företagarnas riksorganisation<SPAN class="ft2">. Flera instanser påtalar dock att det för vissa branscher snarare handlar om behov av regional samverkan. Företrädare för små branscher, t.ex. flygteknik, menar att forum för lokal och nationell sam- verkan i det närmaste kommer att ha samma representation. </SPAN>Norrköpings kommun <SPAN class="ft2">anser att utredarens beskrivningar av lokal och regional sam- verkan är alltför förenklade. </SPAN>Plåt- och Ventilationsbranschens yrkes- nämnd <SPAN class="ft2">anser att det lokala samrådet kommer att kräva mycket arbete för branschen.</SPAN></P>
<P class="p296 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">En organiserad och nära sam- verkan mellan huvudmän och avnämare är avgörande för att utveckla yrkesutbildningens kvalitet. Regeringen anser därför att det bör finnas ett lokalt samråd kring den gymnasiala yrkesutbildningen. Det gäller såväl den skolförlagda yrkesutbildningen som den gymnasiala lärlingsutbild- ningen. Det är viktigt att även elevernas synpunkter inhämtas.</SPAN></P>
<P class="p296 ft2">Många huvudmän har redan etablerade former för lokal samverkan. Behov av och förutsättningar för lokal samverkan varierar dock mellan kommuner. Därför bör formerna för samrådet inte regleras utan det bör organiseras efter vad som är mest ändamålsenligt. Samrådet bör exempelvis kunna vara gemensamt för flera program och flera gymnasie- skolor. Det lokala programrådets uppgifter bör t.ex. kunna vara att bistå huvudmannen när det gäller det arbetsplatsförlagda lärandet samt att</P>
<P class="p53 ft50">medverka vid utformning och bedömning av gymnasiearbeten i samband</P>
<P class="p222 ft2">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319949x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p240 ft5">med yrkesexamen. Regeringen avser att återkomma till frågan i förord- ning.</P>
<P class="p9 ft5">Förutsättningarna för lokal samverkan mellan gymnasieskolor och lärosäten varierar stort mellan olika delar av landet. Därför bör det inte finnas något krav på sådan samverkan.</P>
<P class="p297 ft16"><SPAN class="ft16">5.6</SPAN><SPAN class="ft57">Ett fjärde tekniskt år</SPAN></P>
<P class="p298 ft20"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Frågan om ett fjärde tekniskt år bör beredas vidare.</P>
<P class="p134 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens be- dömning. Utredaren har dock lämnat lagförslag i frågan.</P>
<P class="p9 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>En övervägande majoritet av de remissinstanser som kommenterat förslaget om ett fjärde tekniskt gymnasieår redovisar en positiv grundinställning till förslaget. Positiva reaktioner från arbets- livet redovisar bl.a. <SPAN class="ft3">Svenskt Näringsliv, Allmänna Industrigruppen, Teknikföretagen, Sågverkens och Träindustrins yrkesnämnd, Byggindu- strins yrkesnämnd </SPAN>och <SPAN class="ft3">Elbranschens yrkesnämnd</SPAN>. Positiva spontana remissvar har inkommit från bl.a. <SPAN class="ft3">Sveriges Ingenjörer, Metallgruppen, IF Metall </SPAN>och <SPAN class="ft3">Lernia AB</SPAN>. Det dominerande skälet till att branschorganisatio- nerna välkomnar förslaget är att de upplever ett behov av denna kompe- tens inom de arbetsmarknadssektorer de överblickar. De redovisar svårigheter att rekrytera kompetent personal i yrkesroller som produk- tionstekniker, konstruktör eller produktutvecklare, processtekniker, teknisk säljare, arbetsledare etc.</P>
<P class="p184 ft2">Bland övriga instanser som ser positivt på förslaget finns <SPAN class="ft3">Högskole- verket, universiteten i Linköping, Lund </SPAN>och <SPAN class="ft3">Örebro </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Kungl. Tekniska högskolan </SPAN>och <SPAN class="ft3">Blekinge tekniska högskola</SPAN>. Den tidigare fyraåriga tekniska linjen var populär och en ny sådan utbildning bedöms enligt remissinstanserna kunna bidra till en större rekryteringsbas för in- genjörsutbildningarna inom högskolan. Flera remissinstanser är samtidigt tveksamma till om begreppet gymnasieingenjör ska användas för den föreslagna utbildningen.</P>
<P class="p285 ft2">Tveksamhet till förslaget redovisas bl.a. från <SPAN class="ft3">Umeå universitet </SPAN>som ifrågasätter om det finns behov av en ingenjörsutbildning utanför hög- skolan. <SPAN class="ft3">Statens skolverk</SPAN>, <SPAN class="ft3">Chalmers tekniska högskola </SPAN>och <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>är i likhet med en del andra remissinstanser kritiska till förslaget utifrån ett utbildningsstrukturellt perspektiv. De anser att det skulle vara mer rationellt att tillmötesgå avnämarnas behov genom den befintliga eftergymnasiala utbildningsstrukturen.</P>
<P class="p184 ft5"><SPAN class="ft13">Teknikföretagen </SPAN>redovisar ett eget förslag till utformning av ett mer omfattande teknikprogram i gymnasieskolan.</P>
<P class="p9 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Regeringen konstaterar att en klar majoritet av remissinstanserna har en positiv inställning till att ett fjärde tekniskt år inrättas. Den tidigare fyraåriga tekniska linjen hade många sökande och i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> utbildades cirka 10 000 gymna- sieingenjörer per år. En ny modern variant av en ingenjörsutbildning på en lägre nivå än högskoleingenjörerna bör svara mot specifika arbets-</P>
<P class="p299 ft2">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">marknadsbehov. Det finns också skäl att tro att en sådan kan bidra till att</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">generellt öka intresset för teknisk utbildning.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">Regeringen delar utredarens uppfattning att frågan bör beredas vidare</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p18 ft2">och avser att återkomma.</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr13 td42"><P class="p300 ft4">6</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p214 ft4">Nationella program</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td42"><P class="p213 ft16">6.1</P></TD>
<TD class="tr19 td111"><P class="p214 ft16">Yrkesprogram och högskoleförberedande program</P></TD>
<TD class="tr19 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td113"><P class="p18 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr27 td112"><P class="p18 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td114"><P class="p301 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>Utbildningen i gymnasieskolan består av natio-</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td114"><P class="p301 ft2">nella program, som är yrkesprogram eller högskoleförberedande</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td114"><P class="p301 ft2">program. Yrkesprogrammen ska vara grund för yrkesverksamhet och</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td114"><P class="p301 ft2">fortsatt yrkesutbildning. De högskoleförberedande programmen ska</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td114"><P class="p301 ft2">vara grund för fortsatt utbildning på högskolenivå.</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td114"><P class="p224 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens bedömning: </SPAN>För elever på yrkesprogram som skaffar</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td114"><P class="p301 ft2">sig grundläggande behörighet för högskolestudier utgör yrkes-</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p301 ft2">programmet också grund för fortsatt utbildning på högskolenivå.</P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td116"><P class="p26 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag</SPAN><SPAN class="ft29">: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag.</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p26 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet är positiv till en tydligare indelning</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">av gymnasieskolans program bl. a. <SPAN class="ft3">Statskontoret</SPAN>, <SPAN class="ft3">Myndigheten för</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p18 ft3">handikappolitisk samordning<SPAN class="ft2">, </SPAN>Myndigheten för skolutveckling<SPAN class="ft2">, </SPAN>Special-</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft3">pedagogiska institutet, Högskoleverket (HSV), Uppsala universitet,</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft26">Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, Arbetsförmed-</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p18 ft3">lingen, Lärarnas Riksförbund<SPAN class="ft2">, </SPAN>Nacka <SPAN class="ft2">och </SPAN>Norrtälje kommuner <SPAN class="ft2">m.fl.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">Arbetsförmedlingen anser att en ökad tydlighet av vad en gymnasieut-</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p18 ft2">bildning innehåller och vad den leder till kommer att underlätta för såväl</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">arbetsgivare som arbetstagare vid rekrytering. Tydlig och omfattande</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">yrkesutbildning bör enligt Arbetsförmedlingen även leda till att elevernas</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p18 ft2">kompetens i större utsträckning motsvarar arbetsgivarnas krav och där-</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">med ökar anställningsbarheten.</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p26 ft2">HSV är positivt till tydligheten i förslaget då myndigheten anser att det</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p18 ft2">finns behov av både högskoleförberedande program och yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">som leder till anställningsbarhet. HSV menar dock att det saknas en</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">analys av hur en person med en yrkesexamen ska kunna vidareutbilda sig</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p18 ft2">i sitt yrke. <SPAN class="ft3">Stockholms universitet </SPAN>konstaterar att förslaget innebär en</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">starkare profilering som kommer att öka chanserna till anställning.</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">Blekinge tekniska högskola är i princip positiv till uppdelningen men</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p18 ft2">menar att detta måste åtföljas av en kraftig satsning på studie- och yrkes-</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">vägledning tidigt under skoltiden.</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p26 ft2">Negativa eller tveksamma till förslaget är <SPAN class="ft3">Örebro universitet, Malmö</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">hö</SPAN>g<SPAN class="ft3">skola </SPAN>och <SPAN class="ft3">Borlänge kommun. </SPAN>Malmö högskola är positiv till att ut-</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">bildningen på yrkesprogram leder till en tydlig yrkesutbildning med en</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">direkt ingång i yrkeslivet men ifrågasätter samtidigt den starka tudelning</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p18 ft2">som förslaget innebär. Örebro universitet menar att förslaget innebär att</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">ungdomar kommer att tvingas till tidigare yrkesval och ifrågasätter om</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">det är klokt ur såväl den enskildes som samhällets perspektiv.</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p26 ft27">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft2">Den nuvarande</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td116"><P class="p18 ft2">gymnasieskolan är alltför likformig. Yrkesutbildningarna är alltför teore-</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p16 ft2">50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319951x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p240 ft2">tiserade och många elever har svårt att fullfölja utbildningen. De studie- förberedande utbildningarna förbereder inte tillräckligt väl för fram- gångsrika högskolestudier. Den reformerade gymnasieskolan ska i högre grad än i dag ge en god yrkesutbildning respektive en god förberedelse för högskolestudier.</P>
<P class="p184 ft2">Yrkesprogrammen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket. Tiden för karaktärsämnen ska öka. Alla utbildningar ska ge kompetens och färdigheter som leder till anställningsbarhet och förut- sättningar för eget företagande samt lägga grund för fortsatta studier till exempel inom Yrkeshögskolan. Yrkesutbildning ska erbjudas som skol- förlagd utbildning eller som gymnasial lärlingsutbildning och leda till yrkesexamen. För elever på yrkesprogram som skaffar sig grundläggande behörighet för högskolestudier utgör yrkesprogrammet också en grund för fortsatt utbildning på högskolenivå. Genom att eleverna på yrkes- program garanteras möjlighet att läsa in grundläggande behörighet för högskolestudier skapas inga återvändsgränder i gymnasieskolan. Regeringen bedömer att det sannolikt också i framtiden kommer att vara en betydande övergång från vissa yrkesprogram till högskolestudier. De elever som så önskar kommer således att kunna få både ett fördjupat yrkeskunnande jämfört med i dag och samtidigt möjlighet till högskole- studier.</P>
<P class="p182 ft2">Utbildningen på högskoleförberedande program ska leda till en hög- skoleförberedande examen. Kraven för denna examen innebär att eleverna generellt kommer att nå längre i sin förberedelse för studier vid universitet och högskolor än vad som är fallet i dag. Genom förslaget förtydligas gymnasieskolans struktur. Regeringen anser därför att förde- larna med förslaget väl uppväger den tveksamhet som bl.a. Örebro universitet gett uttryck för. Regeringen behandlar betydelsen av en väl fungerande studie- och yrkesvägledning i avsnitt 14.3.</P>
<P class="p182 ft5">Gymnasieskolans uppdrag att förbereda samtliga elever för ett aktivt samhällsliv och personlig utveckling gäller även i fortsättningen för samtliga utbildningar i gymnasieskolan.</P>
<P class="p297 ft16"><SPAN class="ft16">6.2</SPAN><SPAN class="ft57">Nationella inriktningar</SPAN></P>
<P class="p302 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Inom de nationella programmen kan det finnas inriktningar som börjar det första, andra eller tredje läsåret. Inriktning- arna är nationella. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka natio- nella inriktningar som ska finnas. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om natio- nella inriktningar.</P>
<P class="p303 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig om</P>
<P class="p240 ft2">när inriktningar får börja. En stor majoritet har bifallit förslaget till ut- formning av gymnasieskolans programutbud och programstruktur som helhet. Många instanser har också yttrat sig om utredarens förslag till vilka inriktningar som ska få förekomma på programmen. <SPAN class="ft3">Borås, Skövde </SPAN>och <SPAN class="ft3">Uppsala kommuner </SPAN>tillstyrker förslaget. Även <SPAN class="ft3">Teknikföretagen </SPAN>till-</P>
<P class="p299 ft2">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft5">styrker att en inriktning får starta redan från gymnasieutbildningens början. <SPAN class="ft13">Forum för livsmedelsindustrin </SPAN>anser att det är av stor vikt att en inriktning kan börja redan år 1.</P>
<P class="p11 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Även i fortsättningen bör programmen i regel indelas i nationella inriktningar som ska vara sök- bara för eleverna. Inriktningarna ska möta olika branschers behov av ytterligare specialisering eller skapa intresse för olika kunskapsområden inom högskolan. Regeringen har tagit fasta på att det för vissa program är naturligt att inriktningen kan påbörjas redan i årskurs 1. Det kan gälla t.ex. hantverksprogrammet där det inte finns skäl att vänta med specialisering till årskurs 2. Detsamma gäller för estetiska inriktningar där färdigheten behöver utvecklas och upprätthållas under hela gymnasieutbildningen. Regeringen föreslår därför ett förtydligande i skollagen som innebär att en inriktning får påbörjas redan det första året, även om det är önskvärt att så inte blir fallet på alla program. En alltför tidig specialisering gör valet av utbildning onödigt komplicerat för eleverna. Tidiga val kan få till följd att antalet byten och omval ökar. Regeringen kan komma att föreskriva t.ex. vilka utbildningar som får erbjuda inriktningen från årskurs 1 med stöd av det bemyndigande som finns i skollagen avseende inriktningar.</P>
<P class="p304 ft2">När nationella inriktningar redovisas i följande beskrivning av programutbudet i gymnasieskolan är det inriktningar som utredaren föreslagit efter omfattande kontakter med branscher och andra avnämare. Regeringen bedömer dock, liksom utredaren, att dessa kan behöva prövas ytterligare av Statens skolverk. Regeringen avser att i ett kommande uppdrag med anledning av reformeringen av gymnasieskolan uppdra åt Skolverket att bl.a. lämna förslag till inriktningar på de olika programmen i samråd med branscher och andra avnämare. Därefter är det regeringen som beslutar om vilka de nationella inriktningarna ska vara.</P>
<P class="p305 ft5">Den möjlighet att lokalt besluta om inriktningar som finns i nuvarande bestämmelser tas bort. För att ge utrymme för flexibilitet och lokala behov föreslås att en möjlighet att anordna särskilda varianter införs. Dessa behandlas i avsnitt 8.1.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">52</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319953x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">6.3</SPAN><SPAN class="ft57">Yrkesprogram</SPAN></P>
<P class="p306 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Följande program ska vara yrkesprogram i gymnasieskolan:</P>
<P class="p307 ft2">Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet</P>
<P class="p308 ft5">Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet</P>
<P class="p309 ft2">Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet</P>
<P class="p310 ft5">Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet</P>
<P class="p311 ft2">Vård- och omsorgsprogrammet</P>
<P class="p312 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredaren föreslår dock en annan struktur för hur program ska benämnas samt längre programnamn. Vidare föreslår utredaren att programmet för barn och fritid ska benämnas programmet för ledarskap och friskvård. Utredaren föreslår ytterligare två yrkesprogram, nämligen programmen för flygteknik samt sjöfartsteknik.</P>
<P class="p256 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remissinstanser som behandlat yrkesprogrammen ställer sig till övervägande del bakom förslaget. Det gäller t.ex. <SPAN class="ft3">Elbranschens Centrala Yrkesnämnd, Grafiska Yrkesnämnden </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skogsbrukets Yrkesnämnd. </SPAN>Merparten av remissinstanserna är posi- tiva till att yrkesutbildningen ska leda till ökad anställningsbarhet. Flera instanser har dock ifrågasatt vad begreppet anställningsbarhet innebär. Exempelvis menar <SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>att det blir möjligt för eleven att uppnå anställningsbarhet för vissa, men inte för alla yrken eftersom många yrken kräver en färdighetsträning som inte ryms inom den gymnasiala utbildningen. I sådana fall krävs att eleven går en efter- gymnasial utbildning eller praktiserar för att avlägga certifiering eller gesällprov. Skolverket menar att det av den anledningen är viktigt att inriktningarna inte har namn som vilseleder eleven, t.ex. yrkesbenäm- ningar som inte kan uppnås inom gymnasieskolan. <SPAN class="ft3">Hantverkarnas riks- organisation </SPAN>menar att det finns flera yrken där elever i gymnasieskolan kan uppnå en erkänd kompetens. Men nivån på den kompetensen ligger långt ifrån vad många branscher kräver för s.k. yrkesbevis.</P>
<P class="p90 ft27">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p257 ft2">En ökad global konkurrens, demografiska förändringar och en snabb teknisk utveckling har gjort att kompetenskraven ökar inom i stort sett alla delar av arbetsmarknaden. Därmed blir framtidens kompetens- försörjning en allt viktigare fråga. En väl fungerande grundläggande yrkesutbildning är viktig för både samhället och individen. Inom flera branscher råder det i dag brist på yrkesutbildad arbetskraft. Stora pensionsavgångar och minskande ungdomskullar understryker den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">53</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft20">gymnasiala yrkesutbildningens avgörande betydelse för landets kompetensförsörjning.</P>
<P class="p76 ft3">Från utbildning till arbetsliv</P>
<P class="p96 ft2">Arbetslösheten bland ungdomar i Sverige är hög jämfört med exempelvis våra nordiska grannländer. Svårast att etablera sig på arbetsmarknaden har de ungdomar som helt saknar gymnasial utbildning. Det kan bero på att flertalet arbetsgivare anser att gymnasial kompetens numera är ett lägsta grundkrav för anställning. För personer med gymnasial kompetens finns en omfattande arbetsmarknad även om kompetenskraven varierar stort mellan olika branscher. I vissa branscher anställs ungdomar som har en allmän gymnasial kompetens, men som saknar en specifik yrkesut- bildning. Det kan bero på att arbetsuppgifterna inte kräver särskilda för- kunskaper. Det kan också bero på brist på yrkesutbildad personal.</P>
<P class="p313 ft2">I andra branscher finns det tydligt utstakade vägar in i olika yrken. Det kan t.ex. innebära att en elev först skaffar sig en grundläggande yrkesut- bildning i gymnasieskolan. Därefter anställs personen och får en färdig- utbildning inom branschen. Denna utbildning kan organiseras på olika sätt. Det kan dels handla om rena utbildningsinsatser, dels om att den nyanställde ska arbeta ett visst antal timmar innan ett yrkesbevis utfärdas. I en del branscher avslutas färdigutbildningen med ett yrkesprov.</P>
<P class="p250 ft5">Utformningen och kraven på yrkesbevis bygger på överenskommelser mellan parterna på arbetsmarknaden och regleras inte i lag eller förord- ning. Olika branscher har dock olika krav för yrkesbevis. I flera branscher saknas tydliga yrkeskrav i form av yrkesbevis. Vägen in i sådana yrken kan vara otydlig. Det kan även gälla utvecklingen till ett mer kvalificerat yrkeskunnande för personer redan verksamma inom en viss bransch.</P>
<P class="p92 ft5">Yrkesprogrammen ska utöver att förbereda direkt för arbetslivet även förbereda för fortsatta studier inom yrkesområdet till exempel i Yrkes- högskolan.</P>
<P class="p85 ft3">Yrkesutgångar, erkänd kompetens och anställningsbarhet</P>
<P class="p314 ft2">Ett viktigt mått på yrkesutbildningens kvalitet är om eleverna får arbete eller startar företag inom det område de är utbildade för. För att fler elever ska få ett arbete krävs att utbildningsutbudet svarar mot arbets- marknadens behov. Inom ramen för utredarens arbete har omfattande överläggningar med avnämarna genomförts och dessa ligger till grund för det programutbud som regeringen föreslår. Minst lika viktigt som utbudet av yrkesprogram är det att innehållet i de olika programmen stämmer överens med yrkeskraven inom den bransch som programmet utbildar för. Regeringen avser därför att ge Skolverket i uppdrag att i samverkan med branscherna utforma kombinationer av karaktärsämnes- kurser som inom ramen för programfördjupningen leder till olika yrkes- utgångar. Med yrkesutgång menas det yrke som en viss utbildning avses leda till. Vissa yrkesprogram kan även i fortsättningen vara en rekry- teringsgrund för yrkesutbildningar inom högskolan. På dessa program bör det därför vara möjligt att som programfördjupning erbjuda kurser</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">54</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft2">som krävs för särskild behörighet till högre utbildning inom yrkesom- rådet. Utgången syftar även i dessa fall till att eleverna ska etablera sig på arbetsmarknaden inom yrkesområdet, men först efter vidare studier. En sådan utgång med högskolebehörighet från ett yrkesprogram öppnar således för studier vid universitet eller högskola. Yrkeshögskolan kan utgöra en alternativ utbildningsväg efter examen. Se även avsnitt 7.3.</P>
<P class="p256 ft2">Elevernas kunskaper måste motsvara det som branscherna efterfrågar även vad avser nivån. Regeringen anser att ökade möjligheter att etablera sig inom yrket förutsätter att eleverna ges chans att nå längre i sitt yrkes- kunnande än vad de har möjlighet att göra i dagens gymnasieskola. Där- för ska, inom ramen för den programstruktur som regeringen föreslår, tiden för fördjupning öka och i första hand avse yrkesämnena. Regeringen bedömer att möjligheten till fördjupning och fler tydliga yrkesutgångar förutsätter att antalet nationella inriktningar kommer att bli fler än i dag.</P>
<P class="p273 ft2">Regeringen anser att de olika förslag om yrkesutbildningen som läggs i denna proposition sammantaget kommer att bidra till att öka yrkes- kunnandet och därmed bidra till att fler unga kommer ut i arbetslivet. Det är dock inte möjligt att inom ramen för en grundläggande treårig yrkes- utbildning inrymma exempelvis de 6 000 timmar som vissa branscher kräver för att utfärda yrkesbevis. För en del yrken kommer det således även i framtiden att krävas en viss färdigutbildning som vanligtvis sker inom ramen för en anställning. Det föreslagna programutbudet med tydliga yrkesutgångar tillsammans med införandet av en yrkeshögskola kommer, enligt regeringens mening, dels skapa tydligare vägar till yrken, dels bättre förutsättningar för individen att vidareutvecklas inom sitt yrke.</P>
<P class="p315 ft2">De förslag som läggs här bör ses som ett första steg i en process för att bättre matcha innehåll och nivå på yrkesutgångarna i den grundläggande gymnasiala yrkesutbildningen mot yrkesingångarna i olika branscher. För att denna process ska bli framgångsrik krävs ett utökat samarbete med företrädare för både branscher och arbetsmarknadens parter. Regeringens bedömning är att detta samarbete kommer att bidra till att en gymnasial yrkesexamen blir en av avnämarna erkänd kompetensnivå som tydligare än i dag visar vilka arbetsuppgifter och yrken som den grundläggande yrkesutbildningen kvalificerar för. Det i sin tur bör underlätta ungdomars val av utbildningsväg och göra yrkesutbildning mer attraktiv. Regeringens bedömning av hur detta samarbete bör organiseras finns i avsnitt 5.4 och 5.5. Regeringens förslag till krav för yrkesexamen beskrivs i avsnitt 11.2.</P>
<P class="p316 ft3">Entreprenörskap inom yrkesutbildningen</P>
<P class="p257 ft2">Regeringen anser att det behövs fler företag. Det är i dagens gymnasie- skola som utbildningen av morgondagens företagare sker. Många yngre skulle kunna tänka sig att starta ett företag men tvekar eftersom de inte vet hur man gör eller för att de inte vågar satsa på en egen idé. Därför måste den gymnasiala yrkesutbildningen i större utsträckning bidra till att fler unga utvecklar sådana kunskaper som krävs för att starta och driva företag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">55</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p75 ft5">Regeringen konstaterar i likhet med <SPAN class="ft13">Hantverkarnas riksförbund </SPAN>att det finns kulturbärande yrken, t.ex. inom hantverksområdet, där merparten av utövarna är egna företagare. Det är ytterligare ett skäl till att förstärka inslagen av entreprenörskap i yrkesutbildningen.</P>
<P class="p75 ft5">Som framgår i avsnitt 7.4 och 11 föreslår regeringen att en gymnasie- examen införs och att det i alla gymnasieprogram ska ingå ett gymnasie- arbete. Inom den gymnasiala yrkesutbildningen kan lämpliga uppgifter för gymnasiearbetet utarbetas i nära samarbete med arbetslivet. Det kan till exempel innebära att eleverna ges chans att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.</P>
<P class="p317 ft27"><SPAN class="ft27">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft60">Programnamnen</SPAN></P>
<P class="p314 ft2">I följande avsnitt beskrivs förslagen till nationella yrkesprogram. Regeringen bedömer att det saknas skäl att ändra programnamnens struktur. Därför behålls nuvarande väl inarbetade namnstruktur. Regeringen anser också att nuvarande etablerade programnamn så långt möjligt bör behållas. Programnamnen bör inte heller vara alltför långa. Att regeringen inte följer utredarens förslag till nya programnamn inne- bär dock inte att regeringen har en annan uppfattning än utredaren avse- ende programmens innehåll.</P>
<P class="p318 ft27"><SPAN class="ft27">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft60">Barn- och fritidsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p77 ft5">Barn- och fritidsprogrammet ska ge en grundläggande yrkesutbildning för arbete med människor i alla åldrar inom pedagogiska och sociala yrkesområden samt inom kultur- och fritidssektorn.</P>
<P class="p136 ft2">Utredaren har föreslagit ett annat namn på programmet, nämligen programmet för ledarskap och friskvård. Många remissinstanser, bl.a.</P>
<P class="p319 ft3">Socialstyrelsen, <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Örebro <SPAN class="ft2">och </SPAN>Umeå universitet <SPAN class="ft2">menar att utredarens namnförslag är problematiskt då gymnasial yrkesutbildning inte kan eller bör inriktas mot arbetsledande uppgifter. Regeringen delar den uppfatt- ningen och anser därför att programmet även fortsättningsvis bör benämnas barn- och fritidsprogrammet då det bättre motsvarar den före- slagna utbildningens innehåll. </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting <SPAN class="ft2">är positivt till utredarens förslag att bredda programmet. Organisationen är dock kritisk till att programmet inte leder till grundläggande behörighet för högre studier.</SPAN></P>
<P class="p252 ft2">Utredaren föreslår flera yrkesutgångar från programmet. Flera remiss- instanser, t.ex. <SPAN class="ft3">Skellefteå </SPAN>och <SPAN class="ft3">Lycksele kommuner </SPAN>och <SPAN class="ft3">Socialstyrelsen </SPAN>uppfattar dessa förslag som problematiska. Bland annat påpekas att personliga assistenter ofta rekryteras från omvårdnadsprogrammet. Regeringen konstaterar att barn- och fritidsprogrammet i dag utgör en rekryteringsgrund för framför allt förskollärarutbildningen. Regeringen avser därför att ge Skolverket i uppdrag att i den fortsatta beredningen av programmets innehåll tydliggöra vilka yrkesutgångar som bör finnas på programmet samt vilka behörighetsgivande kurser som bör erbjudas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">56</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft27"><SPAN class="ft27">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft61">Bygg- och anläggningsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p257 ft2">Bygg- och anläggningsprogrammet ska ge en grundläggande yrkesut- bildning för arbete som t.ex. målare, plåtslagare, murare eller maskin- förare. Utredaren föreslår fyra nationella inriktningar; husbyggnad, an- läggning, måleri och plåtslageri. Inom programmet kommer utbildning inom ett <NOBR>20-tal</NOBR> yrken att rymmas. I dag utbildas anläggningsmaskinförare inom fordonsprogrammet. Utredaren föreslår att denna utbildning förs över till bygg- och anläggningsprogrammet för att tydligare koppla ut- bildningen till det sammanhang där eleverna kommer att arbeta i fram- tiden.</P>
<P class="p273 ft5"><SPAN class="ft13">Statens skolverk </SPAN>tillstyrker programmets utformning. Både <SPAN class="ft13">Sveriges byggindustrier </SPAN>och <SPAN class="ft13">Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN) </SPAN>accepterar utformningen av programmet. BYN anser dock att det finns ett behov av ett bredare byggprogram, t.ex. ett samhällsbyggnadsprogram, i syfte att locka nya elevgrupper.</P>
<P class="p320 ft27"><SPAN class="ft27">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft61">El- och energiprogrammet</SPAN></P>
<P class="p257 ft2">Det nya el- och energiprogrammet ska ge en grundläggande yrkesutbild- ning för arbete med installation, drift, underhåll och reparation inom de <NOBR>el-,</NOBR> <NOBR>elektronik-,</NOBR> dator- och energitekniska områdena. Programmet ska även ge grundläggande kunskaper för drift och underhåll av tekniska system inom kraftindustrin.</P>
<P class="p272 ft2">Utredaren har föreslagit tre nationella inriktningar; elteknik, energi- teknik samt elektronik och datorteknik. Det kommer att finnas tydliga yrkesutgångar från programmet, t.ex. automationstekniker, tele- och elektronikreparatör, driftoperatör samt <NOBR>installations-,</NOBR> distributions- och industrielektriker.</P>
<P class="p272 ft5">Programmet är en sammanslagning av det nuvarande elprogrammet och delar av det nuvarande energiprogrammet.</P>
<P class="p178 ft2">De remissinstanser som yttrat sig över programmets uppbyggnad är till övervägande del positiva, däribland <SPAN class="ft3">Statens skolverk, Elbranschens yr- kesnämnd, Industri- och kemigruppen </SPAN>och <SPAN class="ft3">Svensk energi AB. Forum för livsmedelsindustrin, Instrumenttekniska föreningen </SPAN>och <SPAN class="ft3">Teknikföretagen </SPAN>anser dock att det finns efterfrågan på den kompetens som automations- inriktningen på det nuvarande elprogrammet leder till. Forum för livs- medelsindustrin anser vidare att det är angeläget att den processtekniska utbildningen för livsmedelsindustrin kan genomföras både inom industritekniska programmet och el- och energiprogrammet. Regeringen avser därför att i det kommande uppdraget angående innehållet i samtliga gymnasieprogram uppdra åt Skolverket att utreda hur olika branschers behov av automationstekniker ska tillgodoses.</P>
<P class="p321 ft27"><SPAN class="ft27">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft61">Fordons- och transportprogrammet</SPAN></P>
<P class="p257 ft5">Fordons- och transportprogrammet ska ge en grundläggande yrkesutbild- ning för arbete som t.ex. bilmekaniker, lastbilsförare, godshanterare eller bilskadereparatör. Det motsvaras av dagens fordonsprogram och utreda- ren föreslår fyra nationella inriktningar; fordonsteknik, karosseriteknik,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">57</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft2">godstransporter och godshantering. Transporternas roll förutspås öka i framtiden. Detta motiverar att branschen synliggörs i programmets namn och att yrkesutgångarna blir tydligare. Utbildningar inom fordons- och transportbranschen är teknikintensiva och utvecklingen går snabbt. Där- för är det viktigt att samverkan mellan huvudmän och avnämare för- stärks.</P>
<P class="p250 ft5">I dag utbildas anläggningsmaskinförare inom fordonsprogrammet. Ut- redaren föreslår som nämnts tidigare att denna utbildning förs över till det nya bygg- och anläggningsprogrammet för att på så sätt tydligare koppla utbildningen till det sammanhang där eleverna kommer att arbeta.</P>
<P class="p75 ft2"><SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skövde kommun </SPAN>tillstyrker utredarens förslag. <SPAN class="ft3">Almega </SPAN>vill se ett ändrat utbildningsinnehåll så att fokus ligger mer på logistikkunskap och lasthantering och inte som i dag på motorkunskap.</P>
<P class="p122 ft3">Svenska kommunalarbetarförbundet <SPAN class="ft2">och </SPAN>Svenska Bussbranschens Riks- förbund <SPAN class="ft2">anser att det bör vara möjligt att utbilda bussförare inom programmet. Av utredningen </SPAN>En reformerad körkortslagstiftning</P>
<P class="p322 ft5">(SOU 2008:130) framgår att utredaren anser att körkortsåldern kan sänkas för bussförare till 18 år, förutsatt att utbildning för persontransport med buss införs i fordons- och transportprogrammet. Regeringen har ännu inte tagit ställning till det förslaget.</P>
<P class="p320 ft27"><SPAN class="ft27">6.3.6</SPAN><SPAN class="ft60">Handels- och administrationsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p96 ft2">Handels- och administrationsprogrammet ska ge en grundläggande yrkesutbildning för arbete inom områdena handel och administrativ service. Utredaren föreslår två nationella inriktningar; handel och administrativ service. Den nuvarande nationella inriktningen mot turism och resor bör enligt utredaren flyttas till det nya hotell- och turism- programmet.</P>
<P class="p127 ft2">Det finns en betydande arbetsmarknad för gymnasialt utbildad personal inom handel och administrativ service. Trots detta har branschens intresse för att rekrytera elever från programmet varit måttligt. En för- klaring till detta är att yrkesutgångarna uppfattas som otydliga.</P>
<P class="p75 ft2">Handel är en tydlig och växande bransch. Administration förekommer i all verksamhet men kvalifikationskraven för området är otydliga. Detta avspeglas även i det nuvarande handels- och administrationsprogrammet. Regeringen bedömer därför att utbildningen inom området administrativ service behöver bli tydligare.</P>
<P class="p127 ft3">Statens skolverk <SPAN class="ft2">och </SPAN>Skövde kommun <SPAN class="ft2">tillstyrker programmet. </SPAN>Almega <SPAN class="ft2">menar att det finns en stark efterfrågan på administratörer av enklare tjänster. Både </SPAN>Handelsanställdas förbund <SPAN class="ft2">och </SPAN>Svensk Handel <SPAN class="ft2">menar att kopplingen mellan administrativa serviceyrken och handelns område är svag och att administrativ service lika gärna kan kopplas till programmet för ekonomi. Svensk handel föreslår ett program inriktat mot handel och företagande.</SPAN></P>
<P class="p323 ft5">Regeringen delar Almegas uppfattning att det finns en efterfrågan på personal med administrativ kompetens på gymnasial nivå. Denna efter- frågan finns både inom offentlig verksamhet och inom branscher som inte är kopplade till handel. Den gymnasiala administrativa utbildningen är en yrkesutbildning och bör därför inte slås samman med det högskole-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">58</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft5">förberedande ekonomiprogrammet. Regeringen delar Svensk handels syn på att det finns en koppling mellan handel och företagande. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att överväga på vilket sätt entrepre- nörskap kan ingå som en del i handels- och administrationsprogrammet.</P>
<P class="p320 ft27"><SPAN class="ft27">6.3.7</SPAN><SPAN class="ft61">Hantverksprogrammet</SPAN></P>
<P class="p253 ft2">Hantverksprogrammet ska ge en grundläggande yrkesutbildning för arbete inom olika hantverksområden för produktion, reparation och service. Dagens hantverksprogram har inga nationellt fastställda inrikt- ningar. För att förtydliga programmets innehåll föreslår utredaren fem nationella inriktningar; frisör, skrädderi, finsnickeri, florist och hantverk. För de fyra största hantverksområdena föreslås således inriktningar, medan inriktningen hantverk är öppen mot olika mindre hantverksom- råden på samma sätt som dagens hantverksprogram. Om ett program får nationella inriktningar ökar elevernas möjligheter att komma in på en utbildning som de har intresse och fallenhet för. Att ett program får in- riktningar ökar också elevernas möjligheter att söka utbildningen och tas emot i första hand i andra kommuner.</P>
<P class="p324 ft13">Sveriges Frisörföretagare <SPAN class="ft5">och </SPAN>Handelsanställdas förbund <SPAN class="ft5">har uttryckt oro för att frisörbranschen har problem med överetablering, vilket sägs leda till arbetslöshet och förekomst av svart arbetskraft. Regeringens bedömning är dock att de tydligare kraven för arbetsplatsförlagt lärande kommer leda till en bättre dimensionering av frisörutbildningen (se av- snitt 6.4). Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att överväga på vilket sätt entreprenörskap kan ingå som en del i hantverksprogrammet.</SPAN></P>
<P class="p325 ft27"><SPAN class="ft27">6.3.8</SPAN><SPAN class="ft61">Hotell- och turismprogrammet</SPAN></P>
<P class="p326 ft2">Hotell- och turismprogrammet ska ge en grundläggande yrkesutbildning för arbete inom <NOBR>hotell-,</NOBR> konferens- eller turismområdet. I dagens gymna- sieskola är utbildningarna inom hotell och turism splittrade på flera olika program. Regeringen anser att en sammanhållen utbildning inom om- rådet skapar förutsättningar för mer kvalificerad och fördjupad yrkesut- bildning som leder till tydligare yrkesutgångar där eleverna i högre grad blir anställningsbara. <SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>tillstyrker det föreslagna programmet. <SPAN class="ft3">Skövde kommun </SPAN>och <SPAN class="ft3">Föreningen Rese- och Turismutbildare </SPAN>anser att strukturen och de föreslagna inriktningarna på programmet är bra. Företrädare för branschen har i sina remissvar framhållit att det ofta krävs eftergymnasial utbildning för anställning. <SPAN class="ft3">Svenska resebyråföre- ningen </SPAN>menar dock att ett gymnasieprogram med inriktning mot turism kan vara en utmärkt språngbräda för vidare studier vid Yrkeshögskolan.</P>
<P class="p254 ft5">Turistnäringen är en av Sveriges snabbast växande näringar med arbetstillfällen inom t.ex. hotell, konferens, upplevelseindustri, resor och guidning. Området konferens, event och värdskap är en växande sektor inom turistnäringen. Regeringen anser att branschens engagemang är avgörande för att tydliggöra yrkeskrav på ett sådant sätt att det blir möj- ligt för Skolverket och huvudmännen att matcha utbildningens innehåll mot branschens kompetensbehov.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">59</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p75 ft5">Inom turismbranschen finns många små företag. Regeringen anser att kunskaper i företagande är av stor vikt för arbetet inom turistnäringen. Detta är något som både <SPAN class="ft13">Verket för näringslivsutveckling </SPAN>och <SPAN class="ft13">Norr- bottens läns landsting </SPAN>har fört fram.</P>
<P class="p320 ft27"><SPAN class="ft27">6.3.9</SPAN><SPAN class="ft60">Industritekniska programmet</SPAN></P>
<P class="p327 ft2">Industritekniska programmet ska ge en grundläggande yrkesutbildning för arbete inom modern industriteknisk produktion. Utredaren föreslår att det inom programmet ska finnas fyra nationella inriktningar; <NOBR>maskin-,</NOBR> <NOBR>process-,</NOBR> underhålls- samt plåt- och svetsteknik. Det nuvarande industri- programmet saknar nationella inriktningar, men om en lokal inriktning på programmet omfattar minst 400 poäng så är den enligt dagens regler riksrekryterande. Det har fått som konsekvens att det finns ett mycket stort antal lokala inriktningar inom dagens industriprogram. Det har i sin tur lett till att programmet blivit otydligt och svårt att överblicka för både arbetsgivare och elever. Regeringen anser att programmet bör ha natio- nella inriktningar för att öka tydligheten. Programmet bör dock vara utformat så att det medger anpassning till lokala förhållanden. Programmets innehåll bör även breddas genom att utbildningen för tryckeriteknik flyttas från det nuvarande medieprogrammet och utbild- ningen för industriell livsmedelsproduktion flyttas från det nuvarande livsmedelsprogrammet till det industritekniska programmet.</P>
<P class="p328 ft2"><SPAN class="ft3">Metallgruppen </SPAN>ställer sig positiv till det föreslagna programmet och dess inriktningar. <SPAN class="ft3">Grafiska Yrkesnämnden </SPAN>anser att det är väl motiverat att inordna de grafiska yrkesutbildningarna i programmet för industriell teknik. <SPAN class="ft3">Forum för livsmedelsindustrin </SPAN>anser att det är angeläget att den processtekniska utbildningen för livsmedelsindustrin kan genomföras både inom industritekniska programmet och el- och energiprogrammet. Forum för livsmedelsindustrin menar att branschen efterfrågar den kompetens som dagens automationsinriktning på det nuvarande el- programmet leder till (jämför avsnitt 6.3.4).</P>
<P class="p318 ft27"><SPAN class="ft62">6.3.10</SPAN><SPAN class="ft63">Naturbruksprogrammet</SPAN></P>
<P class="p327 ft2">Naturbruksprogrammet ska ge en grundläggande yrkesutbildning för arbete med djur, odling eller skogsbruk. Dagens naturbruksprogram har inga nationellt fastställda inriktningar. För att förtydliga programmets innehåll har utredaren föreslagit tre nationella inriktningar; djurhållning, odling och gröna miljöer samt skog och vatten. Om ett program får nationella inriktningar ökar elevernas möjligheter att komma in på en utbildning som de har intresse och fallenhet för. Att ett program får in- riktningar ökar också elevernas möjligheter att söka utbildningen och tas emot i första hand i andra kommuner.</P>
<P class="p329 ft5">Programmet bör leda till ett antal tydliga yrkesutgångar, t.ex. inom mjölkproduktion, växtodling samt jakt- och viltvård. Branscherna inom området har arbetat fram certifikat för olika yrken för att tydliggöra vilken kompetens som krävs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">60</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p178 ft5">Naturbruksprogrammet utgör i dag en rekryteringsgrund för flera hög- skoleutbildningar vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet. Regeringen avser därför att ge Skolverket i uppdrag att i den fortsatta beredningen av programmets innehåll även överväga vilka behörighets- givande kurser som bör erbjudas.</P>
<P class="p320 ft27"><SPAN class="ft62">6.3.11</SPAN><SPAN class="ft64">Restaurang- och livsmedelsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p253 ft5">Restaurang- och livsmedelsprogrammet ska ge en grundläggande yrkes- utbildning för arbete inom områden såsom restaurang, bageri, charkuteri, delikatess och catering.</P>
<P class="p178 ft2">I dagens gymnasieskola är utbildningarna inom restaurang och livs- medel fördelade på hotell- och restaurangprogrammet samt livsmedels- programmet. Den gymnasiala yrkesutbildning som avser hantverks- mässig beredning, tillagning, hantering, servering och försäljning av mat bör, enligt regeringen, samlas i ett sammanhållet nationellt program. En sammanhållen utbildning skapar förutsättningar för mer kvalificerad och fördjupad yrkesutbildning som leder till tydligare yrkesutgångar där eleverna i högre grad blir anställningsbara. Restaurang- och livsmedels- programmet ska fokusera på hantverksmässig hantering. Därför bör den del av det nuvarande livsmedelsprogrammet som utbildar för industriell livsmedelsproduktion föras över till det nya industritekniska programmet.</P>
<P class="p330 ft2">Konstruktionen av restaurang- och livsmedelsprogrammet hänger samman med det föreslagna hotell- och turismprogrammet. Regeringen bedömer att de två programmen tillsammans, vart och ett med en tydlig egen profil inriktad mot var sin del av besöksnäringen, kommer att stärka besöksnäringen som helhet genom en ökad attraktionskraft hos utbild- ningarna och genom ökade möjligheter till yrkesfördjupning. <SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>tillstyrker det föreslagna programmet för restaurang och livs- medel och menar att inriktningarna täcker in behoven och att yrkesutgångarna är tydliga. <SPAN class="ft3">Skövde kommun </SPAN>anser att det är bra att hotellinriktningen frikopplas från restaurangutbildningen.</P>
<P class="p318 ft27"><SPAN class="ft62">6.3.12</SPAN><SPAN class="ft64">VVS- och fastighetsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p257 ft5">VVS- och fastighetsprogrammet ska ge en grundläggande yrkesutbild- ning för arbete med installation, drift och underhåll inom VVS, ventila- <NOBR>tions-,</NOBR> kyl- och värmepump- eller fastighetsskötarbranschen.</P>
<P class="p75 ft2">Det föreslagna programmets utbildning inom klimat- och <NOBR>VVS-om-</NOBR> rådet bedrivs i dag inom energiprogrammet, som är ett av de minsta programmen. En förklaring till elevernas svaga intresse för det nuvarande energiprogrammet kan vara energiprogrammets otydliga karaktär. Den föreslagna programstrukturen innebär att en del av dagens energiprogram flyttas till det nya el- och energiprogrammet. Sjöfartsutbildningen som också ingår i det nuvarande energiprogrammet behandlas i avsnitt 6.6. <SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>tillstyrker strukturen för programmet. <SPAN class="ft3">VVS Företagen, Fastighetsbranschens utbildningsnämnd, Svensk Ventilation </SPAN>och <SPAN class="ft3">Kyl-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">61</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319962x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p107 ft20"><SPAN class="ft19">entreprenörernas förening </SPAN>anser att det är värdefullt med ett gemensamt program för VVS, klimat och fastighetsteknik.</P>
<P class="p320 ft27"><SPAN class="ft27">6.3.13</SPAN><SPAN class="ft64">Vård- och omsorgsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p314 ft2">Vård och omsorgsprogrammet ska ge en grundläggande yrkesutbildning för arbete inom vård- och omsorgsområdet, t.ex. som undersköterska. Behovet av personal inom området väntas öka under de närmaste <NOBR>10–15</NOBR> åren, framför allt när det gäller vård och omsorg för äldre.</P>
<P class="p136 ft2">Utredaren föreslår att programmet för vård och omsorg inte ska vara indelat i nationella inriktningar i syfte att skapa ett stort utrymme för programgemensamma karaktärsämneskurser. På så sätt skapas förutsätt- ningar för att ge eleverna bred yrkeskompetens för arbete såväl inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning som äldreomsorg samt inom hälso- och sjukvård, utan begränsning till vårdtagarnas ålder eller verksamhetsform.</P>
<P class="p127 ft5">Flera remissinstanser ställer sig positiva till utredarens förslag att programmet utformas utan inriktningar. Samtidigt påpekar <SPAN class="ft13">Statens skol- verk, Socialstyrelsen </SPAN>och <SPAN class="ft13">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>samt</P>
<P class="p319 ft2"><SPAN class="ft3">Sveriges kommunalarbetareförbund </SPAN>att fler yrkesutgångar behöver lyftas fram. Bland annat nämns vårdbiträden, skötare, vårdare, personliga assistenter, boendestödjare och hemvårdare. Inom programfördjupningen bör enligt regeringens uppfattning elever kunna specialisera sig inom olika områden.</P>
<P class="p136 ft2">Regeringen avser att i ett kommande uppdrag angående innehållet i samtliga gymnasieprogram uppdra åt Skolverket att utreda om vård- och omsorgsprogrammet bör ha nationella inriktningar och vilka yrkesut- gångar programmet ska kvalificera för. Regeringen kommer att ta slutlig ställning till om programmet ska ha nationella inriktningar efter det att Skolverket berett frågan ytterligare.</P>
<P class="p323 ft5">Sveriges Kommuner och Landsting är kritiskt till att eleverna inte får grundläggande behörighet till högre studier. Regeringen konstaterar att vård- och omsorgsprogrammet i dag utgör en rekryteringsgrund för fram- för allt sjuksköterskeutbildningen. Skolverket bör därför ges i uppdrag att överväga vilka behörighetsgivande kurser som bör erbjudas på programmet.</P>
<P class="p331 ft16"><SPAN class="ft16">6.4</SPAN><SPAN class="ft57">Arbetsplatsförlagt lärande</SPAN></P>
<P class="p332 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Ett yrkesprogram ska innehålla arbetsplatsför- lagt lärande (APL) om inte annat följer av meddelade föreskrifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få anordnas samt om undantag från kravet på APL.</P>
<P class="p92 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredaren har föreslagit att något undantag från kravet på arbetsplats- förlagt lärande (APL) inte ska finnas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">62</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p288 ft5"><SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Företrädare för branscher och centrala yrkes- nämnder är överlag positiva till förslaget. <SPAN class="ft13">Teknikföretagen </SPAN>anser att det arbetsplatsförlagda lärandet är en omistlig del för möjligheterna att säkerställa kvalitet i utbildningen och uppnå anställningsbarhet.</P>
<P class="p288 ft2">En majoritet av de skolhuvudmän som yttrat sig, däribland <SPAN class="ft3">Uppsala, Norrköpings </SPAN>och <SPAN class="ft3">Nyköpings kommuner </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Östergötlands läns landsting, </SPAN>bedömer att kravet på obligatoriskt APL kan bli svårt att upp- fylla i praktiken. Bland annat anförs att det inom ett antal branscher paradoxalt nog kan vara svårt att hitta platser för arbetsplatsförlagd ut- bildning (APU) samtidigt som det råder arbetskraftsbrist. Företrädare för flera mindre kommuner i glesbygd, däribland <SPAN class="ft3">Lycksele kommun, Jämt- lands gymnasieförbund </SPAN>och <SPAN class="ft3">Kommunförbundet Norrbotten</SPAN>, har uttryckt en oro för att deras möjlighet att erbjuda gymnasial yrkesutbildning kommer att minska. <SPAN class="ft3">Stockholms kommun </SPAN>menar dock att förslaget kan innebära ett incitament för både huvudmän och branscher att tillsammans ordna platser. Flera remissinstanser, däribland <SPAN class="ft3">Skövde kommun </SPAN>och Jämtlands gymnasieförbund, är positiva till att begreppet APL ersätter APU. Bland annat anförs att begreppet redan är etablerat och bättre be- skriver verksamhetens innehåll. Jämtlands gymnasieförbund menar också att det kan bidra till att öka arbetsplatsernas möjlighet att ta emot elever.</P>
<P class="p290 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>APL är avgörande för att yrkesut- bildningen ska få sådan kvalitet, djup och verklighetsförankring att eleverna blir anställningsbara. Regeringen anser att yrkesutbildning handlar om mer än yrkeskunskaper. Det handlar också om att förstå yrkeskulturen och att bli del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats för att utveckla en yrkesidentitet. Därför anser regeringen att den nuvarande benämningen arbetsplatsförlagd utbildning bör bytas mot arbetsplats- förlagt lärande. Mötet med arbetslivet är även något som elever värde- sätter högt. Det framkom bland annat i de djupintervjuer med elever om Skolverket redovisat i studien <SPAN class="ft3">Varför hoppade du av </SPAN>(Skolverket 2007). Därför kan ett väl fungerande samarbete med arbetslivet både bidra till att öka yrkesutbildningens attraktionskraft och till att elever i större ut- sträckning fullföljer sin utbildning. APL ger också eleverna en god inblick i företagandets villkor och innebär en möjlighet för elever att börja bygga upp ett eget nätverk av potentiella framtida arbetsgivare, vilket kan underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Regeringen tar huvudmännens oro över brist på <NOBR>APL-platser</NOBR> på stort allvar och inser att det finns perioder då det inte är möjligt för en huvudman att i alla delar uppfylla kraven gällande APL. Samtidigt har företrädare för arbetsgivare, branscher och centrala yrkesnämnder uttryckt ett starkt stöd för förslaget om tydligare krav på APL. Regeringen anser att detta engagemang är en förutsättning både för att eleverna ska få en yrkesutbildning av hög kvalitet och för att trygga den framtida kompetensförsörjningen.</P>
<P class="p333 ft2">Under 2007 genomförde Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) en granskning av svensk yrkesutbildning. En av OECD:s rekommendationer var att skärpa kraven på APL för att skapa en bättre överensstämmelse mellan utbudet av yrkesutbildning och efter- frågan på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p140 ft5">Dagens reglering medger att styrelsen för utbildningen får besluta om att byta ut APU mot skolförlagd utbildning, om styrelsen inte kan skaffa fram platser i föreskriven omfattning. Detta undantag har, enligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">63</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319964x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">regeringens mening, utnyttjats i alldeles för hög utsträckning. Det har</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">medfört att många elever inte fått den kontakt med arbetslivet som krävs.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">Att begränsa dagens möjlighet till undantag innebär tydligare krav på</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">både huvudmän och arbetsgivare vilket skapar incitament till ökade in-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">satser för att skapa <NOBR>APL-platser.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">Regeringens uppfattning är att den arbetsplatsförlagda delen av en</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">yrkesutbildning är så avgörande för kvaliteten att utbildningen i normal-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">fallet inte bör anordnas om APL inte kan tillhandahållas under överskåd-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">lig tid. Tillgången på <NOBR>APL-platser</NOBR> varierar dock från år till år. Förutsätt-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">ningarna kan snabbt ändras för en arbetsgivare som träffat avtal om APL</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">med en huvudman. Regeringen bedömer därför att om <NOBR>APL-platser</NOBR> för-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">svinner på grund av händelser som huvudmannen inte kunnat förutse då</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">eleven togs emot till en utbildning, bör huvudmannen även</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">fortsättningsvis kunna förlägga motsvarande del av utbildningen till</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">skolan. Elevens rätt att fullfölja det program som han eller hon börjat på</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">måste i ett sådant undantagsfall väga tyngre. Andra rimliga skäl för</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">undantag från kravet på APL är, enligt regeringens uppfattning, t.ex. de</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">skoljordbruk som bedrivs inom naturbruksprogrammet. Dessa bör</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">betraktas som likvärdiga med arbetsplatser. Vidare kan vissa utbildningar</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">av säkerhetsskäl inte förläggas till en arbetsplats, t.ex. delar av</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">utbildningen av flygtekniker. Regeringen avser att i förordning införa</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">bestämmelser som innebär att kraven på huvudmännen att anordna APL</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">ökar samtidigt som en viss flexibilitet kommer att finnas även i</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">framtiden. Ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p18 ft2">regeringen bestämmer att meddela föreskrifter föreslås därför.</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p334 ft16">6.5 Gymnasial lärlingsutbildning</P>
<P class="p335 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Gymnasial lärlingsutbildning ska införas som en alternativ väg till yrkesexamen inom gymnasieskolans yrkes- program. Gymnasial lärlingsutbildning kan börja första, andra eller tredje läsåret. Den ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.</P>
<P class="p336 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning.</P>
<P class="p337 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Regeringen avser att återkomma med ytterligare reglering av den gymnasiala lärlingsutbildningen i förord- ning.</P>
<P class="p338 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. Dess- utom har utredaren föreslagit att en nationell utbildningsplan för den gymnasiala lärlingsutbildningen ska fastställas och att det arbetsplats- förlagda lärandet ska struktureras i utbildningsblock. Utbildningsblocken ska fastställas i lokala utbildningsplaner.</P>
<P class="p339 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>En överväldigande majoritet av remissin- stanserna, däribland <SPAN class="ft3">Företagarnas Riksorganisation, Svenskt Näringsliv, Sveriges frisörföretagare, Svensk handel, Ungdomsstyrelsen, Myndig- heten för kvalificerad yrkesutbildning, Lärarnas Riksförbund, Lärarför- bundet, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Göteborgs univer-</SPAN></P>
<P class="p340 ft2">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft3">sitet, Luleå tekniska universitet, VVS Företagen, Sweboat (Båt- branschens riksförbund) <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Sågverkens och Träindustrins yrkesnämnd, <SPAN class="ft2">tillstyrker förslaget att införa gymnasial lärlingsutbildning som en alternativ väg till yrkesexamen. </SPAN>Elbranschens yrkesnämnd (ECY) <SPAN class="ft2">föreslår att begreppet ”företagsförlagd yrkesutbildning” ska användas i stället för gymnasial lärlingsutbildning. ECY anser att benämningen gymnasial lärlingsutbildning kan leda till förväxlingar med branschens färdigutbildning. </SPAN>Statens skolverk <SPAN class="ft2">är tveksamt till att dela upp den arbetsplatsförlagda delen i olika block. Verket menar att nationella kurser inte utgör något hinder för att elevens inlärning sker i mer övergripande former och större sammanhang som motsvarar de block som utredaren föreslagit. Skolverket föreslår därför att myndigheten ges möjlighet att fortsätta bereda frågan om eventuella block i det kommande arbetet med reformen.</SPAN></P>
<P class="p341 ft27">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft2">Regeringen anser att införandet av gymnasial lärlingsutbildning är avgörande för att vitalisera yrkesutbildningen i Sverige. Det som karaktäriserar gymnasial lärlings- utbildning är att den i högre grad än övrig utbildning bedrivs på en eller flera arbetsplatser. Gymnasial lärlingsutbildning kommer bland annat att bidra till ökad flexibilitet av yrkesutbildningens utformning. Genom lokalt samråd mellan skola och arbetsliv ges goda möjligheter att utforma den gymnasiala lärlingsutbildningen utifrån lokala förutsättningar.</SPAN></P>
<P class="p12 ft2">Regeringen bedömer att införandet av gymnasial lärlingsutbildning kommer att gynna både elever och avnämare. Ungdomar har olika sätt att lära. En del elever föredrar produktionsnära och verklighetsbaserat lärande i arbetslivet. Gymnasial lärlingsutbildning kan även innebära att eleverna ges bättre inblick i företagandets villkor. För många elever kommer gymnasial lärlingsutbildning att vara ett attraktivt alternativ till skolförlagd utbildning.</P>
<P class="p13 ft2">Ur avnämarnas perspektiv kan gymnasial lärlingsutbildning också vara något mycket positivt. <SPAN class="ft3">Företagarnas riksorganisation </SPAN>uttrycker i sitt remissvar ett starkt stöd för införande av gymnasial lärlingsutbildning. I sitt remissvar redovisar organisationen resultatet av en enkät bland med- lemsföretagen som gjordes våren 2008. Den visar att mer än hälften av småföretagen är intresserade av att ta emot en lärling.</P>
<P class="p13 ft2">Behörighetsregler och examensmål kommer att vara gemensamma för skolförlagd utbildning och för gymnasial lärlingsutbildning, vilket skapar förutsättningar för att i framtiden jämföra resultaten av de olika utbild- ningsformerna. Sådana jämförelser kan t.ex. handla om genomströmning och om etableringen på arbetsmarknaden efter examen.</P>
<P class="p13 ft2">Enligt regeringens bedömning är det angeläget att gymnasial lärlings- utbildning kan bedrivas inom både privat och offentlig verksamhet. För att undvika förväxling med branschens färdigutbildning ska benäm- ningen vara <SPAN class="ft3">gymnasial </SPAN>lärlingsutbildning.</P>
<P class="p13 ft2">Regeringen bedömer, i likhet med Skolverket, att kursplaner inte utgör något hinder för att elevens inlärning sker i mer övergripande former och större sammanhang som motsvarar de block som utredaren föreslagit. Med anledning av den försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbild- ning som inleddes hösten 2008 (se förordningen [2007:1349] om för- söksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning) har Skolverket ut- format en kursplan för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">65</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319966x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p319 ft5">motsvarande 1 250 poäng. Regeringen anser att erfarenheter av tillämp- ningen av den särskilda kursplanen för försöksverksamheten bör tas till vara. Regeringen bedömer att det inte finns någon anledning att i skol- lagen (1985:1100) införa nya begrepp för styrdokumenten för gymnasial lärlingsutbildning.</P>
<P class="p320 ft27"><SPAN class="ft27">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft60">Mottagande</SPAN></P>
<P class="p342 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>Behöriga sökande till gymnasial lärlingsutbild- ning som börjar första läsåret har rätt att bli mottagna i första hand endast i den egna kommunen eller i en kommun eller ett landsting som ingår i samma samverkansområde för utbildningen som hem- kommunen. Till en gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läs- året ska också behöriga sökande tas emot i första hand, om de är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet. Behöriga sökande ska vidare tas emot i första hand, om de sökt till ett yrkesprogram i skolförlagd form som hemkommunen endast anordnar som gymnasial lärlingsutbildning.</P>
<P class="p343 ft5">Om en kommun antar en elev till gymnasial lärlingsutbildning, ska kommunen ha rätt till ersättning från elevens hemkommun enligt samma principer som gäller för skolförlagd utbildning.</P>
<P class="p344 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Endast ett fåtal instanser har kommenterat frågan</P>
<P class="p122 ft2">om mottagande. <SPAN class="ft3">Företagarnas riksorganisation </SPAN>är dock kritisk till för- slaget och menar att det för vissa yrken kan krävas ett upptagningsom- råde som är större än en enskild kommun för att matcha en lärling med ett utbildande företag.</P>
<P class="p136 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>För att gymnasial lärlingsutbildning ska komma till stånd krävs ett nära samarbete, lokalt och regionalt, mellan huvudmän och de arbetsgivare som ska ta emot lärlingar. Att ta emot en lärling är ett långsiktigt åtagande från arbetsgivarens sida. Sammantaget innebär det att skolhuvudmännen inte förfogar över vilka utbildningar som kan erbjudas på samma sätt som när det gäller skolförlagd yrkesutbildning. Därför kan av naturliga skäl kommunens skyldighet att anordna gymnasial lärlingsutbildning inte sträcka sig lika långt som när det gäller övrig utbildning. Regeringen föreslår, i likhet med utredaren, att elever från andra kommuner ska tas emot i andra hand, om den aktuella gymnasiala lärlingsutbildningen inte erbjuds i elevens hemkommun och hemkommunen erbjuder någon annan utbildning på programmet. Företagarnas riksorganisation är kritisk till denna lösning och menar att det för vissa små yrken kan krävas ett större upptagningsområde för att matcha en lärling med ett utbildande företag. Regeringens förslag innebär dock att den anordnande huvudmannen kan ta emot behöriga sökande från andra kommuner i mån av plats.</P>
<P class="p345 ft5">Regleringen om mottagande handlar om elevers lika rättigheter till ut- bildning, oavsett var eleven bor och vad hemkommunen erbjuder. Regeringens förslag syftar till att minimera risken för oönskade inlås- ningseffekter. Genom regeringens förslag jämställs inte gymnasial lär- lingsutbildning fullt ut med skolförlagd utbildning, vad avser mottagande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">66</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319967x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft2">i första och andra hand (mottagande i första och andra hand beskrivs utförligt i författningskommentaren). Å ena sidan begränsar det en elevs möjlighet att bli mottagen i första hand till en gymnasial lärlingsutbildning utanför hemkommunen. Å andra sidan innebär för- slaget att elever som vill ha en skolförlagd utbildning på ett program utanför hemkommunen <SPAN class="ft3">inte </SPAN>blir begränsade i de fall hemkommunen erbjuder programmet i form av gymnasial lärlingsutbildning men inte som skolförlagd utbildning. Gymnasial lärlingsutbildning infördes på försök hösten 2008 och enligt regeringens mening är det för tidigt att innan mer erfarenheter vunnits, fullt ut jämställa lärlingsutbildning med skolförlagd utbildning vad avser mottagande i första hand. Regeringen vill dock framhålla att s.k. frisökning gäller för gymnasial lärlingsutbild- ning. Begreppet frisökning beskrivs i avsnitt 9.3.</P>
<P class="p263 ft5">Samma principer för interkommunal ersättning föreslås gälla för gymnasial lärlingsutbildning som för skolförlagd utbildning.</P>
<P class="p346 ft27"><SPAN class="ft27">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft61">Rätten att fullfölja en utbildning</SPAN></P>
<P class="p347 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Rätten att fullfölja en gymnasial lärlingsutbild- ning innebär att om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska eleven erbjudas att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram.</P>
<P class="p348 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredaren har föreslagit att lärlingar i första hand ska ha rätt att fullfölja lämplig lärlingsutbildning. I andra hand gäller rätten, enligt utredarens förslag, skolförlagd yrkesutbildning inom programmet.</P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>anser att rätten att fullfölja ut- bildningen även ska kunna tillgodoses inom ett annat program än det som eleven ursprungligen började på. <SPAN class="ft3">Hantverkarnas riksorganisation </SPAN>menar att utredarens förslag om rätten att fullfölja utbildningen måste förtyd- ligas så att inte möjligheten, att bedriva gymnasial lärlingsutbildning utan att motsvarande utbildning erbjuds som skolförlagt alternativ inom kommunen, begränsas.</P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Sverige har en lång tradition av skol- förlagd yrkesutbildning. I denna proposition läggs förslag som innebär att huvudmännen ska sträva efter att tillgodose elevers önskemål om att genomföra sin yrkesutbildning som lärlingar. Regeringen anser att en lärling som av någon anledning förlorat sin plats ska ges möjlighet att fullfölja sin utbildning i skolförlagd form inom programmet, om det inte är möjligt att erbjuda en ny lärlingsplats. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet i hemkommunen avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram. Om utbildningen överhuvudtaget inte erbjuds i hemkommunen, är en annan möjlighet för eleven att söka sig till en annan kommun.</P>
<P class="p324 ft5">Huvudmän som erbjuder gymnasial lärlingsutbildning kommer sanno- likt att erbjuda motsvarande utbildning även i skolförlagd form. Regeringen anser dock att det kan förekomma situationer då det bör vara</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">67</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319968x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">möjligt att bedriva gymnasial lärlingsutbildning utan att motsvarande utbildning erbjuds förlagd till en skola. Inom vissa små yrken kan elev- underlaget eller tillgången till platser för arbetsplatsförlagt lärande vara så begränsat att det endast är möjligt att genomföra utbildningen med ett litet antal lärlingsplatser. Om det då skulle finnas ett krav på att mot- svarande utbildning måste kunnas erbjudas förlagd till en skola, kanske utbildningen inte alls skulle kunna komma till stånd.</P>
<P class="p331 ft27"><SPAN class="ft27">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft60">Fortsatt utredning kring gymnasial lärlingsutbildning</SPAN></P>
<P class="p342 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Förutsättningarna för att inom gymnasial lärlingsutbildning kombinera anställning och studier bör utredas. Ut- redningen bör även behandla vissa rättsliga frågor som berör lärlingar som inte är anställda samt elever som deltar i arbetsplatsförlagt lärande.</P>
<P class="p349 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens bedöm- ning. Utredaren föreslår att det ska vara möjligt att förena anställning med studier i gymnasieskolan men att frågan bör utredas närmare i sam- band med utvärderingen av försöksverksamheten med gymnasial lär- lingsutbildning.</P>
<P class="p323 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Flera instanser är tveksamma eller kritiska till möjligheten att kombinera anställning med studier i gymnasieskolan. Det gäller t.ex. <SPAN class="ft3">Företagarnas riksorganisation</SPAN>, <SPAN class="ft3">Teknikföretagen, VVS- branschens yrkesnämnd, Byggnadsindustrins yrkesnämnd, Tjänste- männens Centralorganisation, Lärarnas Riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft3">Lärarför- bundet. Landsorganisationen i Sverige </SPAN>vill inte ta ställning förrän försöksverksamheten är utvärderad och frågan om anställning blivit föremål för utredning. <SPAN class="ft3">Uppsala kommun </SPAN>är positiv till möjligheten att kombinera anställning och studier i gymnasieskolan. <SPAN class="ft3">Hantverkarnas riksorganisation </SPAN>anser att det både är möjligt och nödvändigt att kunna anställa lärlingar, dock inte före termin sex. Organisationens erfarenhet är att det är svårt att få elever att fullfölja utbildningen eftersom de är attraktiva på arbetsmarknaden långt tidigare. Möjligheten till anställning i slutet av utbildningen skulle öka chansen att behålla elever i skolan fram till yrkesexamen.</P>
<P class="p246 ft33">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft5">I Sverige används begreppet lär- lingsutbildning i flera olika betydelser. I denna proposition avses med gymnasial lärlingsutbildning en grundläggande gymnasial yrkesutbild- ning.</SPAN></P>
<P class="p136 ft2">I länder med lång tradition av lärlingsutbildning har begreppet lär- lingsutbildning en delvis annan innebörd; det handlar om ett kontrakts- baserat anställningsförhållande med en kombination av arbetsplatsför- lagda och skolförlagda utbildningsmoment. Eftersom lärlingen är an- ställd får denne en lön som oftast regleras via kollektivavtal. Så är fallet i exempelvis Danmark, Norge och Tyskland. Även i Sverige är det inom vissa branscher vanligt med anställda s.k. avtalslärlingar. Det gäller t.ex. <NOBR>bygg-,</NOBR> el- och fordonsbranscherna. Det handlar då om personer som redan har en grundläggande yrkesutbildning och som inom ramen för en anställning ges en färdigutbildning. Villkoren för färdigutbildningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">68</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<P class="p350 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p351 ft5">regleras i avtal mellan parterna. Systemet med avtalslärlingarna ligger helt utanför det offentliga utbildningssystemet. Se även avsnitt 6.3 ”Från utbildning till arbetsliv”.</P>
<P class="p352 ft2">Regeringen anser, i likhet med såväl utredaren som ett stort antal remissinstanser, att det finns flera rättsliga oklarheter som måste redas ut i fråga om kombinationen av studier och anställning. Det gäller exem- pelvis elevens rättsliga ställning, rättigheter, skydd och villkor och andra därmed sammanhängande frågor. Regeringen anser därför att förutsätt- ningarna för att kombinera anställning och studier i gymnasieskolan bör utredas. Även beträffande lärlingar som inte är anställda och elever som deltar i arbetsplatsförlagt lärande kan det finnas oklarheter i nämnda avseenden. Därför bör även dessa elevers situation omfattas av utred- ningen.</P>
<P class="p353 ft2">Hösten 2008 inleddes en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsut- bildning. Enligt förordningen (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning är det möjligt att förena anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan. Enligt regeringens bedömning är det angeläget att i utvärderingen av försöksverksamheten ta till vara lärlingars, arbetsgivares och huvudmäns erfarenheter av kombinationen av anställning och studier. Regeringen anser att i samband med att frågan om anställning av lärlingar utreds, bör även frågan om på vilket sätt arbetsgivarna kan ges ett rimligt inflytande över vem som ska tas emot som lärling vid arbetsplatsen belysas. Det är regeringens avsikt att återkomma i frågan då utredningen är genomförd. Detta bör ske innan bestämmelserna om den reformerade gymnasie- skolan börjar tillämpas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr12 td42"><P class="p18 ft16">6.6</P></TD>
<TD class="tr12 td117"><P class="p17 ft16">Flygteknisk och sjöfartsteknisk utbildning</P></TD>
<TD class="tr12 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td72"><P class="p18 ft2">Flygteknik är för närvarande en nationell inriktning på fordons-</P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td72"><P class="p18 ft2">programmet. Sjöfartsteknik är en nationell inriktning på energi-</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td72"><P class="p18 ft2">programmet. Båda utbildningarna kännetecknas av att de erbjuds av ett</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td72"><P class="p18 ft2">fåtal skolhuvudmän och att deras innehåll och utformning styrs av inter-</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td72"><P class="p18 ft2">nationella konventioner. Det har visat sig svårt att inom de nationella</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td72"><P class="p18 ft2">programmen uppfylla de internationella krav som ställs på utbildning-</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td72"><P class="p18 ft2">arna. Utbildningarna erbjuds därför ofta som specialutformade program.</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td72"><P class="p18 ft2">Utredarens förslag om att inrätta egna program för flygteknik respektive</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td72"><P class="p18 ft2">sjöfartsteknik syftar till att öka möjligheterna att anpassa utbildningen</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td72"><P class="p18 ft2">efter branschernas behov och de internationella kraven samt öka elevers</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td72"><P class="p18 ft2">möjlighet att söka utbildningen.</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td72"><P class="p26 ft3">Luftfartsstyrelsen, Nyköpings kommun <SPAN class="ft2">och </SPAN>Svenska Flygföretagens</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td72"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">Riksförbund </SPAN>tillstyrker förslaget att flygteknik får ett eget program. <SPAN class="ft3">Sjö-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td72"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">fartsverket </SPAN>har inga invändningar mot förslaget om ett eget program för</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td72"><P class="p18 ft2">sjöfartsteknik. <SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>instämmer med utredaren att båda utbild-</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td72"><P class="p18 ft2">ningarna är mycket specialiserade och styrs av internationella regelverk</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td72"><P class="p18 ft2">och att de därför bör ha egna examensmål. Däremot anser Skolverket att</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td72"><P class="p18 ft2">behovet av dessa utbildningar inom gymnasieskolan är för litet för att</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td72"><P class="p18 ft2">motivera egna program. Skolverket avstyrker därför förslagen om natio-</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td72"><P class="p18 ft2">nella program för flygteknik och sjöfartsteknik och anser att dessa ut-</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td72"><P class="p18 ft2">bildningar i stället bör kunna erbjudas som nationell specialutbildning</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p16 ft2">69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319970x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">med rätt till riksrekrytering (se avsnitt 8.3). <SPAN class="ft3">Skellefteå kommun </SPAN>konstate-</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">rar att de föreslagna programmen för sjöfarts- och flygteknik kommer att</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">bli starkt specialiserade och förväntas få en liten volym. Skellefteå</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">kommun anser därför att det bör övervägas om de två programmen kan</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">inrymmas inom det föreslagna regelverket för riksrekryterande utbild-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">ningar.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p26 ft2">Regeringen bedömer att det finns behov av flygteknisk och sjöfarts-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">teknisk utbildning i gymnasieskolan och att dessa specialiserade utbild-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">ningar kräver särskilda examensmål. Förhållandet att endast ett fåtal</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">skolor erbjuder utbildningarna och att de i så hög grad styrs av interna-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">tionella överenskommelser talar dock för en annan lösning än egna</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">nationella program. Arbetsmarknadens behov av denna typ av specialise-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">rad utbildning på gymnasial nivå som t.ex. flygteknik och sjöfartsteknik</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">bör kunna tillgodoses inom ramen för det föreslagna regelverket för</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">riksrekryterande utbildningar, se vidare avsnitt 8.3.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft16">6.7 Högskoleförberedande program</P>
<P class="p354 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Följande program ska vara högskoleförbere- dande program i gymnasieskolan:</P>
<P class="p355 ft2">Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet</P>
<P class="p356 ft20">Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet</P>
<P class="p357 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer till övervägande del med regeringens förslag. Utredaren föreslår dock en annan struktur för hur program ska benämnas. Utredaren har föreslagit ett sammanhållet program för estetik och humaniora samt att programmet för samhälls- vetenskap ska benämnas programmet för samhällsvetenskap och media.</P>
<P class="p358 ft5"><SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft13">Statskontoret </SPAN>anser att det både för individen och samhället är önskvärt att ett genomgånget högskoleförberedande program verkligen ger en god förberedelse inför kommande högskolestudier.</P>
<P class="p359 ft3">Lunds <SPAN class="ft2">och </SPAN>Stockholms universitet <SPAN class="ft2">är positiva till förslaget. </SPAN>Myndigheten för skolutveckling <SPAN class="ft2">är mycket positiv till att antalet högskoleförberedande program ökar därför att elevernas möjligheter att välja utbildning efter intresseinriktning ökar. </SPAN>Linköpings universitet <SPAN class="ft2">är kritiskt till att de hög- skoleförberedande programmen är utformade så att de inte utan aktiva val av eleverna ger behörighet till viktiga utbildningar. </SPAN>Örebro universi- tet <SPAN class="ft2">konstaterar att den högskoleförberedelse som de föreslagna program- men ska ge mer är inriktad på de specifika utbildningsområdena vid högskolan. Örebro universitet saknar dock argument varför en sådan karaktär på gymnasieutbildningen ger en bättre högskoleförberedelse. </SPAN>Mittuniversitetet <SPAN class="ft2">anser att det är otydligt för vilka högskoleutbildningar programmen förbereder.</SPAN></P>
<P class="p117 ft5"><SPAN class="ft13">Piteå kommun </SPAN>anser att kombinationen av program är väl vald. <SPAN class="ft13">Jämt- lands gymnasieförbund </SPAN>anser att förutsättningarna för en gemensam</P>
<P class="p360 ft2">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft5">ingång för programmet för samhällsvetenskap och media samt program- met för naturvetenskap bör undersökas ytterligare.</P>
<P class="p75 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>De högskoleförberedande program- men ska samtliga ge en god förberedelse för fortsatta studier vid univer- sitet och högskolor. De föreslagna programmen ska ge de studerande möjlighet att få behörighet till de högskoleutbildningar som ligger närmast programmens huvudsakliga kunskapsområden. Enligt regeringens uppfattning är det studierna av de ämnen som ingår i programmen som sammantaget ger de kompetenser som ger förutsätt- ningar för framgångsrika fortsatta studier. Det handlar t.ex. om förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt kring abstrakta ämnen, förmåga att kritiskt granska och värdera utsagor samt förmåga att strukturera tankar och reflektioner. Det finns skäl att ifrågasätta om den omfattande flora av specialutformade program och lokala kurser som förekommer i dagens gymnasieskola i tillräcklig utsträckning når upp till kravet på att ge en god förberedelse för högskolan. I nuvarande gymnasieskola förekommer ett stort antal specialutformade program, i synnerhet olika varianter av samhällsvetenskapsprogrammet. För att möta skilda intressen föreslår regeringen att antalet högskoleförberedande program tillåts öka något. Regeringen bedömer att även antalet nationella inriktningar på program- men bör kunna bli något fler än i dag. Därigenom kommer behovet av lokalt beslutade utbildningar som motsvarar dagens lokala inriktningar och specialutformade program att minska. Utbildningarna blir därmed nationellt likvärdiga och sökbara för alla elever oavsett var de bor. Se även avsnitt 8.</P>
<P class="p361 ft27"><SPAN class="ft27">6.7.1</SPAN><SPAN class="ft61">Programnamnen</SPAN></P>
<P class="p257 ft5">I det följande beskrivs översiktligt de högskoleförberedande program som föreslås. Som nämnts i avsnitt 6.3.1 bedömer regeringen att det saknas skäl att ändra den väl inarbetade struktur för programnamn som gäller i dag. Vilka programgemensamma ämnen och vilka inriktningar som slutligt ska gälla för de olika programmen kommer att föreskrivas av regeringen i förordning efter att ha beretts ytterligare av Statens skolverk i samråd med företrädare för lärosäten m.fl.</P>
<P class="p325 ft27"><SPAN class="ft27">6.7.2</SPAN><SPAN class="ft61">Ekonomiprogrammet</SPAN></P>
<P class="p253 ft2">I dag finns utbildning i ekonomi som en inriktning inom samhällsveten- skapsprogrammet. Utbildningen handlar bl.a. om hur företag och organisationer fungerar, regler och etiska överväganden på affärsområdet samt entreprenörskap. Inriktningen är den näst största på samhällsveten- skapsprogrammet. Dagens ekonomiinriktning är en tämligen självständig del av samhällsvetenskapsprogrammet.</P>
<P class="p273 ft5">Ekonomiprogrammet är ett brett högskoleförberedande program som i första hand är avsett att förbereda för högskoleutbildningar i ekonomi, men som också förbereder för i princip alla samhällsvetenskapliga hög- skoleutbildningar. Utredaren föreslår tre inriktningar; juridik, marknads-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">71</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">föring samt redovisning. I dag förekommer dessa som lokala inriktningar på ett antal skolor.</P>
<P class="p136 ft2">Bland remissinstanserna tillstyrker <SPAN class="ft3">Statens skolverk, Skövde kommun </SPAN>och <SPAN class="ft3">Föreningen Lärare i Ekonomiska ämnen </SPAN>att ett program för ekonomi inrättas. Skolverket menar att ett eget ekonomiprogram ökar möjlig- heterna till fördjupning inom intresseområdet ekonomi utan att göra avkall på högskoleförberedelsen, samtidigt som programmet kan ge en positiv sidoeffekt genom att vissa yrkesutgångar leder till arbetslivet direkt efter avslutad gymnasieutbildning såsom redovisningsekonomer<SPAN class="ft3">. Gotlands, Umeå </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skellefteå kommuner </SPAN>anser att det är för många inriktningar som föreslås, något som Gotlands kommun menar kan med- föra en fördyring om alla inriktningar ska kunna erbjudas jämfört med dagens enda ekonomiinriktning.</P>
<P class="p246 ft5">Regeringen föreslår ett ekonomiprogram i enlighet med utredarens för- slag för att förbereda unga för vidare studier inom det ekonomiska om- rådet. Ekonomiprogrammet bör också erbjuda möjlighet till fördjupning inom entreprenörskap och förberedelse för eget företagande.</P>
<P class="p320 ft27"><SPAN class="ft27">6.7.3</SPAN><SPAN class="ft60">Estetiska programmet</SPAN></P>
<P class="p314 ft2">Dagens estetiska program riktar sig till dem som vill arbeta inom kultur- området och inom estetiska yrken. Programmet kan därmed sägas delvis ha en yrkesprofil men räknas ändå som studieförberedande och saknar till exempel obligatorisk arbetsplatsförlagd utbildning. Många elever övergår också till högskolan efter avslutad utbildning.</P>
<P class="p250 ft2">Det estetiska programmet är således ett studieförberedande program, samtidigt som det har inslag av yrkesförberedelse. Programmet uppfattas därför som otydligt. Utredaren finner att det i stort sett saknas en arbets- marknad inom det estetiska området för elever som kommer direkt från gymnasieskolan och föreslår därför att den estetiska utbildningen ska göras tydligt högskoleförberedande. Inom ett sammanhållet program för estetik och humaniora föreslår utredaren för den estetiska utbildningen även fortsättningsvis de fyra inriktningar som det estetiska programmet har i dag, nämligen bild och formgivning, dans, musik samt teater. Dess- utom föreslås inriktningarna språk och kultur som nu inryms i samhälls- vetenskapsprogrammet.</P>
<P class="p246 ft2">Flera remissinstanser uttrycker tveksamhet till att estetik och huma- niora förläggs inom ett och samma program. <SPAN class="ft3">Statens skolverk</SPAN>, som ändå tillstyrker utredarens förslag, menar att ett sammanslaget program som består av två väsensskilda delar inte har förutsättningar att fungera som en helhet. Intrycket förstärks, enligt Skolverket, av att olika regler före- slås gälla för urval till programmets olika delar, där vid urval till de in- riktningar som är riktade mot ett konstnärligt område hänsyn kan tas även till elevens speciella färdigheter. Även <SPAN class="ft3">Lunds universitet </SPAN>anser att estetiska ämnen och humaniora helst borde hållas åtskilda i olika program, då det inte finns en självklar koppling dem emellan. <SPAN class="ft3">Gotlands kommun </SPAN>anser att programmet bör utgå i den föreslagna utformningen. <SPAN class="ft3">Botkyrka kommun </SPAN>ifrågasätter den föreslagna programstrukturen för programmet för estetik och humaniora.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">72</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p178 ft3">Kungl. Musikhögskolan i Stockholm <SPAN class="ft2">anser att det sammanhållna programmet är för allmänt hållet och karaktärsämnenas utrymme så litet att det inte kan sägas ge tillräckliga förutsättningar för ett framtida yrkesliv inom t.ex. musik. Utveckling av musicerande och förståelse för musik är en </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">konstnärlig-pedagogisk</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> process som kräver dels mycket tid, dels en stor pedagogisk resurs. Även </SPAN>Konstfack <SPAN class="ft2">liksom </SPAN>Botkyrka <SPAN class="ft2">och </SPAN>Lycksele kommuner <SPAN class="ft2">bedömer att de som vill gå vidare till estetiska studier inte kommer att ha de kunskaper som krävs, då utrymmet inom det estetiska området bedöms vara otillräckligt för fördjupning. </SPAN>Skövde kommun<SPAN class="ft2">, </SPAN>Estetisk konferens 08, Teaterförbundet <SPAN class="ft2">samt </SPAN>lärare vid Fässbergsgymnasiet <SPAN class="ft2">anser att eleverna inte ges tillräcklig möjlighet till fördjupning inom det estetiska området. </SPAN>Umeå kommun <SPAN class="ft2">föreslår i stället att ett estetiskt program införs, där eleverna ges möjlighet att kombinera högskoleförberedande studier med estetisk utbildning.</SPAN></P>
<P class="p324 ft2">Regeringen finner med stöd i remissinstansernas yttranden att det finns flera argument för att det även fortsättningsvis ska finnas ett självständigt estetiskt program. För att eleverna ska kunna upprätthålla och vidareut- veckla sina färdigheter under gymnasietiden krävs att de studerar de programspecifika ämnena, t.ex. dans och musik, redan från start i gymnasieskolans årskurs 1. Vid urval till estetiska utbildningar bör resultatet på ett färdighetsprov som visar den sökandes möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen kunna användas som ett komplement till betygen. Genom att behålla ett estetiskt program kan därför samma regler för antagning och urval tillämpas för alla elever på programmet. Programmet ska dock vara tydligt högskoleförberedande. Då programnamnet tydligt anger utbildningens innehåll och är en inarbetad, väl känd beteckning finner regeringen ingen anledning att använda ett annat namn än det estetiska programmet.</P>
<P class="p263 ft2">Flera remissinstanser har påtalat att det krävs mer tid för studier inom det estetiska området för att eleverna ska ha tillräckliga kunskaper för fortsatta studier vid konstnärliga högskoleutbildningar. Regeringen be- dömer därför att ett större utrymme än i utredarens förslag behöver av- sättas till programfördjupning. Då ges möjlighet för eleven att antingen fördjupa det estetiska kunnandet eller att förbereda sig för högskole- studier inom andra områden. Regeringen avser att i ett kommande upp- drag till Skolverket uppdra åt verket att pröva en sådan lösning. Av detta skäl anser regeringen att även omfattningen av det gymnasiegemen- samma ämnet matematik kan minskas något på programmet för estetik jämfört med utredarens förslag. Omfattningen av det gymnasiegemen- samma ämnet matematik föreslås därför vara 100 poäng (se även avsnitt 7.1). Den elev som önskar det kan studera ytterligare kurser i ämnet matematik som programfördjupning eller individuellt val.</P>
<P class="p321 ft27"><SPAN class="ft27">6.7.4</SPAN><SPAN class="ft61">Humanistiska programmet</SPAN></P>
<P class="p257 ft5">Gymnasieutbildningar inom humaniora finns i dag inom samhällsveten- skapsprogrammets inriktningar kultur respektive språk. Kulturinrikt- ningen utgår från människans villkor och verksamhet i olika kulturer och förståelse för kulturella uttryck medan inriktningen språk vänder sig till den som vill fördjupa sig i språk.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">73</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p75 ft2">Utredaren föreslår som nämnts i det föregående ett program för estetik och humaniora. Remissinstanserna, däribland <SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>och <SPAN class="ft3">Sveriges förenade studentkårer, </SPAN>är i allmänhet positiva till att föra samman inriktningarna inom humaniora till ett program. <SPAN class="ft3">Botkyrka kommun </SPAN>liksom <SPAN class="ft3">Huddinge, Tyresö, Södertälje, Salems, Haninge, Nynäshamns </SPAN>och <SPAN class="ft3">Nykvarns kommuner </SPAN>vänder sig dock i ett gemensamt remissvar mot införandet av ett gammalt språkprogram med latin. Flera remissinstanser har lämnat synpunkter på omfattningen av enskilda ämnen och inriktningar inom programmet.</P>
<P class="p127 ft5">Av de skäl som redovisats i föregående avsnitt föreslår regeringen att det estetiska programmet behålls som självständigt program. Det blir då en naturlig konsekvens att föreslå ett humanistiskt program, där utbild- ningar inom kultur och språk förs samman.</P>
<P class="p320 ft27"><SPAN class="ft27">6.7.5</SPAN><SPAN class="ft60">Naturvetenskapsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p77 ft5">Naturvetenskapsprogrammet förbereder i första hand för högskoleutbild- ningar inom det naturvetenskapliga och tekniska området. Programmet ger också en god förberedelse för de flesta andra högskoleutbildningar.</P>
<P class="p75 ft2">Det nuvarande naturvetenskapsprogrammet är det näst största programmet efter samhällsvetenskapsprogrammet. Programmet har tre nationella inriktningar varav den naturvetenskapliga inriktningen är överlägset störst. Inriktningen matematik och datavetenskap är avsevärt mindre och minst är den miljövetenskapliga inriktningen.</P>
<P class="p75 ft2">Andelen elever som uppnår högskolebehörighet från det naturveten- skapliga programmet är den klart högsta av alla program. Fyra av fem elever som fick slutbetyg våren 2004 hade påbörjat en högskoleutbild- ning senast våren 2007.</P>
<P class="p252 ft2">Det nya naturvetenskapsprogrammet bygger i stor utsträckning på det nuvarande naturvetenskapsprogrammet. Få intressenter har framfört behov av större strukturella förändringar av programmet. Utredaren före- slår därför endast en förändring av den nuvarande inriktningen miljö- vetenskap som föreslås ersättas av inriktningen samhällsplanering. In- riktningen är en överbryggning mellan vetenskapsområdena naturveten- skap och samhällsvetenskap. Den förändrade inriktningen har ifrågasatts av några remissinstanser, däribland <SPAN class="ft3">Linköpings </SPAN>och <SPAN class="ft3">Lunds universitet</SPAN>. Flera instanser saknar en miljöinriktning inom programmet. Som nämnts i det föregående kommer regeringen att ta slutlig ställning till vilka nationella inriktningar som ska finnas efter Skolverkets vidare beredning av frågan.</P>
<P class="p318 ft27"><SPAN class="ft27">6.7.6</SPAN><SPAN class="ft60">Samhällsvetenskapsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p314 ft5">Det nya samhällsvetenskapsprogrammet föreslås ersätta delar av dagens samhällsvetenskapsprogram samt medieprogrammet. I det nuvarande samhällsvetenskapsprogrammet inryms såväl samhällsvetenskaplig ut- bildning som utbildningar i ekonomi, kultur och språk. Knappt var fjärde elev på ett nationellt program går samhällsvetenskapsprogrammet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">74</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p178 ft2">Det nuvarande samhällsvetenskapsprogrammet har en tydligt hög- skoleförberedande struktur. Programmet uppfattas samtidigt som profil- löst och något av en förlängd grundskola, enligt utredaren. Ett tecken på att programmet inte fungerar tillräckligt väl är de många specialutfor- made program närliggande samhällsvetenskapsprogrammet som före- kommer.</P>
<P class="p312 ft2">Dagens medieprogram är ett yrkesprogram som syftar till arbete med att uttrycka och förmedla budskap i olika former, där inriktningen medieproduktion behandlar olika medietekniker och inriktningen tryck- teknik olika grafiska tekniker för att producera trycksaker. Medie- programmet har enligt utredaren uppenbara problem med att leva upp till att fungera som ett yrkesförberedande program. Skolorna misslyckas mycket ofta med att ordna arbetsplatsförlagd utbildning (APU). I all- mänhet är det också svårt för ungdomar som gått utbildningen att få arbete inom något av programmets målyrken. Trots att mediepro- grammet, med undantag för inriktningen tryckeriteknik, brister i att svara mot arbetsmarknadens behov har det varit mycket populärt.</P>
<P class="p254 ft2">Många skolor erbjuder i dag genom specialutformade program medie- programmet och samhällsvetenskapsprogrammet i kombination. Regeringen delar utredarens bedömning att dagens samhällsvetenskaps- program inte tillräckligt väl förbereder för fortsatta studier i högskolan och att programmet i alltför hög grad blivit ett program för elever som ännu inte riktigt vet vad de vill bli och därför omfattar en stor och heterogen elevgrupp. Med regeringens förslag blir samhällsvetenskaps- programmet ett tydligare högskoleförberedande program inriktat mot samhälle och information. Regeringen finner att det nuvarande namnet på samhällsvetenskapsprogrammet är så inarbetat att det inte finns skäl att följa utredarens förslag till namnbyte, även om någon eller några inrikt- ningar förutses handla om medier, information och påverkan. Program- met föreslås därför att även i fortsättningen heta samhällsvetenskaps- programmet.</P>
<P class="p324 ft2">Utredaren har föreslagit att programmet indelas i fyra nationella inrikt- ningar; miljö och samhällsbyggnad, samhällsvetenskap, digitala medier samt information och påverkan. Utbildningarna i ekonomi, kultur och språk inom dagens samhällsvetenskapsprogram föreslås ingå i egna program enligt vad som beskrivits i det föregående. Den yrkesutbildning i tryckteknik som ingår i dagens medieprogram flyttas till industri- tekniska programmet.</P>
<P class="p273 ft5">Remissinstanserna är i huvudsak positiva till programmet, även om många föreslår vissa förändringar i förhållande till utredarens förslag när det gäller de föreslagna inriktningarna. <SPAN class="ft13">Gotlands kommun </SPAN>avstyrker programmet då det kommer att bli svårt att fylla fyra inriktningar.</P>
<P class="p320 ft27"><SPAN class="ft27">6.7.7</SPAN><SPAN class="ft61">Teknikprogrammet</SPAN></P>
<P class="p257 ft5">Nuvarande teknikprogrammet är det femte största nationella programmet i gymnasieskolan och kan profileras antingen som ett studieförberedande eller ett yrkesinriktat program. Drygt hälften av eleverna studerar vidare på högskola eller universitet. Programmet saknar nationella inriktningar och erbjuder i stället möjligheter till lokal profilering.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">75</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p300 ft2">Regeringen anser att det finns behov av ett tekniskt högskoleför-</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">beredande program vid sidan av naturvetenskapsprogrammet.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">Teknikprogrammet ska förbereda elever för vidare studier inom det</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p362 ft2">tekniska området samt för studier inom naturvetenskapliga eller andra</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">vetenskapliga områden. Andelen sökande till ingenjörsutbildningar inom</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">högskolan har minskat drastiskt de senaste tio åren. Erfarenheter från den</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p362 ft2">tidigare fyraåriga tekniska linjen visar att ett tekniskt program kan attra-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">hera andra elevgrupper än de som annars väljer naturvetenskaps-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p363 ft2">programmet.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p362 ft2">Teknikprogrammet ska till skillnad från nuvarande teknikprogram ha</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p300 ft2">nationellt fastställda inriktningar för att öka tydligheten för eleverna.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">Olika teknikområdens behov av specialisering bör erbjudas som</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p362 ft2">programfördjupning, som därför bör ha relativt stor omfattning. Utreda-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p300 ft2">ren föreslår fyra nationella inriktningar bl.a. mot produktionsteknik och</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2"><NOBR>IT-området.</NOBR> De föreslagna inriktningarna ifrågasätts dock av vissa</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">remissinstanser. Till exempel förespråkar <SPAN class="ft3">Kungl. Tekniska högskolan </SPAN>en</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p362 ft2">inriktning mot energi och miljö. <SPAN class="ft3">Chalmers tekniska högskola </SPAN>efterfrågar</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">en miljöinriktning och <SPAN class="ft3">Linköpings universitet </SPAN>saknar en elektroteknisk</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">inriktning. <SPAN class="ft3">Svensk ventilation </SPAN>och <NOBR><SPAN class="ft3">VVS-branschen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> </SPAN>saknar en inriktning</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p362 ft2">mot det installations- och energitekniska området. <SPAN class="ft3">Sveriges Byggin-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2"><SPAN class="ft3">dustrier </SPAN>tillstyrker inriktningen mot samhällsbyggande och arkitektur,</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p362 ft2">men markerar att innehållet mer bör inriktas mot de faktiska behoven</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">inom samhällsbyggnadssektorn än vad förslaget innebär. Som framgått</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">tidigare kommer regeringen senare att ta ställning till de nationella in-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p363 ft2">riktningarna.</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft4">7 De nationella programmens struktur</P>
<P class="p365 ft2">Ett fullständigt nationellt program ska även i fortsättningen omfatta 2 500 gymnasiepoäng. Möjligheten att utöka programmet för dem som önskar och bedöms kunna klara utökade studier ska finnas kvar. Elever på yrkesprogram ska alltid ha rätt att få läsa sådana kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan som individuellt val eller som utökat program (se vidare avsnitt 14.5).</P>
<P class="p358 ft2">De nationella programmen består även i fortsättningen av ämnen som är obligatoriska för samtliga elever samt ämnen som är obligatoriska för de elever som läser ett visst program. Som redovisats i föregående kapitel kommer programmen att som i dag kunna ha flera olika inrikt- ningar. Ett valbart utrymme, som ska ge ytterligare programfördjupning, ska finnas på varje program. Inom de 2 500 poäng som en fullständig utbildning omfattar ska det dessutom finnas utrymme för ett gymnasie- arbete och ett individuellt val.</P>
<P class="p366 ft2">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319977x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr22 td118"><P class="p59 ft65">Högskoleförberedande</P></TD>
<TD class="tr15 td49"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr15 td119"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr15 td120"><P class="p367 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td49"><P class="p18 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr28 td119"><P class="p18 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr28 td120"><P class="p18 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td118"><P class="p59 ft65">program</P></TD>
<TD class="tr29 td49"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td121"><P class="p65 ft65">Yrkesprogram</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td124"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr29 td125"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr29 td126"><P class="p368 ft67">Gymnasiegemensamma</P></TD>
<TD class="tr29 td120"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td124"><P class="p369 ft67">Gymnasiegemensamma</P></TD>
<TD class="tr30 td125"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr30 td126"><P class="p62 ft67">ämnen</P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td124"><P class="p370 ft68">ämnen</P></TD>
<TD class="tr29 td125"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr29 td126"><P class="p368 ft68">600 gp</P></TD>
<TD class="tr29 td120"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr29 td124"><P class="p371 ft67">1 100 - 1 250 gp</P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p18 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr31 td127"><P class="p18 ft69"> </P></TD>
<TD class="tr21 td120"><P class="p18 ft40"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td125"><P class="p18 ft41"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td128"><P class="p368 ft68">Karaktärsämnen *</P></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p18 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td124"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td124"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr29 td125"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr29 td128"><P class="p62 ft67">1 600 gp</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td120"><P class="p372 ft65">Totalt 2 500 gp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td129"><P class="p18 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p18 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p18 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td131"><P class="p369 ft67">Karaktärsämnen *</P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td131"><P class="p371 ft67">950 - 1 100 gp</P></TD>
<TD class="tr29 td125"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr29 td128"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr29 td120"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td132"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td125"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr18 td133"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td134"><P class="p369 ft67">Gymnasiearbete 100 gp</P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr25 td135"><P class="p373 ft67">Gymnasiearbete 100 gp</P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td124"><P class="p369 ft71">Individuellt val</P></TD>
<TD class="tr30 td125"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr30 td126"><P class="p368 ft71">In dividuellt val</P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td124"><P class="p370 ft67">200 gp</P></TD>
<TD class="tr29 td125"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr29 td126"><P class="p368 ft68">200 gp</P></TD>
<TD class="tr29 td120"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p18 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr10 td125"><P class="p18 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p18 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p18 ft41"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft72">* Karaktärsämnen kan vara programgemensamma, ingå i en inriktning och erbjudas som programfördjupning.</P>
<P class="p375 ft73">Av remissynpunkterna framgår att många inte helt har uppfattat vem som beslutar vad när det gäller gymnasieskolans struktur. Det är regeringen som, efter Statens skolverks beredning i samverkan med avnämare, beslutar om vilka ämnen som ska vara programgemensamma (dvs. obligatoriska på respektive program) samt vilka nationella inrikt- ningar som ska finnas på programmen. Regeringen föreskriver vidare vilka kurser som måste erbjudas som individuellt val. Skolverket har regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka ämnen som, utöver de gymnasiegemensamma ämnena, ska få förekomma i gymnasie- skolan samt om kursplaner. Skolverket föreskriver också vilka ämnen och kurser som ska ingå i de nationella inriktningar som regeringen be- slutat om. Vilka ämnen som ska ingå i alla nationella program beslutas däremot av riksdagen i lag. Dessa ämnen kallas i dag kärnämnen.</P>
<P class="p376 ft2">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319978x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">7.1</SPAN><SPAN class="ft17">Gymnasiegemensamma ämnen</SPAN></P>
<P class="p377 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>Begreppet kärnämnen tas bort ur skollagen (1985:1100) och ersätts av begreppet gymnasiegemensamma ämnen, för att beteckna de ämnen som ska ingå i samtliga nationella program. Historia tillkommer som ett nytt sådant ämne. Estetisk verksamhet ska inte längre ingå i alla nationella program. De gymnasiegemensamma ämnena är svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, idrott och hälsa, historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap. Omfattningen av de gymnasiegemensamma ämnena kan variera mellan programmen.</P>
<P class="p343 ft5">För yrkesprogram ska de gymnasiegemensamma ämnena ha minst följande omfattning: svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och idrott och hälsa 100 poäng samt historia, samhälls- kunskap, religionskunskap och naturkunskap 50 poäng.</P>
<P class="p378 ft2">För högskoleförberedande program ska de gymnasiegemensamma ämnena ha minst följande omfattning: svenska eller svenska som andraspråk 300 poäng, engelska 200 poäng, idrott och hälsa och natur- kunskap 100 poäng. Ämnet naturkunskap ska dock ersättas med karaktärsämnena biologi, fysik och kemi på naturvetenskapspro- grammet och på teknikprogrammet med karaktärsämnena fysik och kemi.</P>
<P class="p378 ft2">Matematik ska på estetiska och humanistiska programmen omfatta 100 poäng, på ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen 200 poäng samt på naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300 poäng. Historia ska på teknikprogrammet omfatta 50 poäng, på <NOBR>ekonomi-,</NOBR> samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 100 poäng samt på estetiska och humanistiska programmen 200 poäng. Sam- hällskunskap ska på ekonomiprogrammet omfatta 200 poäng och på övriga program 100 poäng.</P>
<P class="p379 ft20"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Även ämnenas innehåll kan variera mellan programmen.</P>
<P class="p380 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.</P>
<P class="p75 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft3">Barnombudsmannen </SPAN>har ingenting att invända mot att begreppet kärnämnen utmönstras. Även <SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>till- styrker förslaget. <SPAN class="ft3">Lunds universitet </SPAN>anser att det föreslagna begreppet ökar tydligheten vad dessa ämnen står för och anser att urvalet av ämnen verkar väl genomtänkt. <SPAN class="ft3">Statens institutionsstyrelse </SPAN>menar att det kan finnas skäl att utöka obligatoriet i svenska/svenska som andraspråk ut- över de 100 poäng som utredaren föreslår för yrkesprogram mot bak- grund av ämnets avgörande betydelse för ett aktivt deltagande i sam- hällslivet och för ett yrke. <SPAN class="ft3">Linköpings universitet </SPAN>är tveksamt till ned- dragningen i ämnet svenska inom yrkesprogrammen. <SPAN class="ft3">Högskolan Dalarna </SPAN>ställer sig frågande till utredningens prioriteringar av de olika ämnena. De båda sistnämnda, liksom <SPAN class="ft3">Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Sveriges Skolledarförbund, Lärarförbundet, Skolverket </SPAN>och ett antal kommuner, däribland <SPAN class="ft3">Botkyrka, Gotlands, Göteborgs, Haninge, Huddinge, Norrköpings </SPAN>och <SPAN class="ft3">Malmö kommuner, </SPAN>samt ett antal spontana</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">78</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft2">remissinstanser är negativa till att ämnet estetisk verksamhet inte längre ska vara kärnämne. Skolverket påpekar att ämnet bidrar till att utveckla elevens fantasi, kreativitet och estetiska sinne och framhåller den stora betydelse som design och musik fått för svensk tillväxt. <SPAN class="ft3">Danshögskolan </SPAN>menar att alla ungdomar behöver träna och utveckla den estetiska kunskapen. <SPAN class="ft3">Göteborgs kommun </SPAN>anser att den grundtanke om estetisk orientering som finns i dagens gymnasiesystem bör finnas med i alla gymnasieprogram, men vävas in i kursplanerna för de gymnasie- gemensamma ämnena. Även <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>anser att det med tanke på de åtta nyckelkompetenser som EU fastställt är det viktigt att man i de olika gymnasieskolorna underlättar för och stimulerar eleverna att inse värdet av kurser i estetiska ämnen.</P>
<P class="p254 ft13">Internationella programkontoret för utbildningsområdet <SPAN class="ft5">bedömer att behovet av språkkunskaper kommer att öka och att språkstudier bör betonas mer i gymnasiereformen. </SPAN>Övertorneå kommun <SPAN class="ft5">värnar om sam- läsningsmöjligheterna av gemensamma ämnen och föreslår därför att de gymnasiegemensamma ämnena inte minskar.</SPAN></P>
<P class="p216 ft27">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p253 ft2">Begreppet kärnämne innebär att kurser av samma omfattning och med samma innehåll är obligatoriska för samtliga elever på nationella och specialutformade program i dagens gymnasieskola. Begreppet är dock missvisande då det snarast är frågan om kärnämneskurser som är obligatoriska. De flesta kärnämnen innehåller fler kurser än de specifika kärnämneskurserna.</P>
<P class="p256 ft2">Skolans uppdrag att förbereda alla elever för ett aktivt deltagande i samhällslivet vilar i hög grad på grundskolan. Även gymnasieskolan har en viktig del i detta uppdrag och kärnämnena fyller en viktig funktion för att åstadkomma detta. Det är en grannlaga uppgift att prioritera vilka ämnen som ska vara gemensamma för alla elever på program i gymna- sieskolan. En avvägning måste göras mellan hur stor andel av undervis- ningen som ska upptas av ämnen som är angelägna i ett medborgar- perspektiv och hur stor andel som ska användas till programmens speci- fika karaktärsämnen.</P>
<P class="p273 ft2">Regeringen anser att gymnasieskolan tydligare än i dag måste förbe- reda eleverna för yrkeslivet och fortsatt yrkesutbildning respektive för fortsatta studier vid universitet och högskolor. Därför kan inte antalet kärnämnen vara alltför stort. Yrkesprogrammen måste, som regeringen redogjort för i föregående kapitel, nå längre i yrkesutbildning än i dag. Yrkesutbildningen kan därför inte ha ett alltför omfattande allmänt inne- håll. Regeringen föreslår därför att omfattningen av vissa av dagens kärnämnen på yrkesprogrammen minskas för att kunna ge ett ökat ut- rymme för yrkesfördjupning. Regeringen anser att historia, som inte är ett kärnämne i dagens gymnasieskola, ska vara ett gymnasiegemensamt ämne. Estetisk verksamhet tas bort som gymnasiegemensamt ämne. Kurser i estetiska ämnen bör dock alltid erbjudas som individuellt val.</P>
<P class="p254 ft5">Dagens kärnämnen ger också kunskaper som behövs i arbetslivet och för fortsatt lärande. Redan i dag varierar därför omfattningen av ämnena på programmen. På flera program är fler kurser än de som hör till kärn- ämneskurserna obligatoriska, t.ex. i ämnet matematik på tekniskt eller</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">79</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p319 ft2">naturvetenskapligt inriktade program. Regeringen vill tydliggöra detta genom att ändra benämningen kärnämnen till gymnasiegemensamma ämnen. Den omfattning som minst ska gälla på respektive program fram- går av skollagens (1985:1100) bilaga 2. Utöver detta kan kurser vara obligatoriska på enskilda program och på inriktningar på såväl högskole- förberedande som yrkesprogram. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att bereda programmens innehåll vidare i samverkan med branscher och andra avnämare under förutsättning att riksdagen god- känner förslagen.</P>
<P class="p127 ft5">Det är också, enligt regeringens uppfattning, rimligt att ytterligare kurser i gymnasiegemensamma ämnen erbjuds som programfördjupning och som individuellt val.</P>
<P class="p75 ft2">Regeringen anser att inte bara omfattningen utan även innehållet i gymnasiegemensamma kurser, till skillnad från dagens kärnämneskurser, kan behöva variera för att anpassas till de examensmål som ska finnas för respektive utbildning. Det ökar elevernas motivation och förståelse av ämnenas betydelse. Det gäller för ämnet matematik, där regeringen be- dömer att olika alternativ av den första kursen behöver tillskapas, men det kan också gälla för fler gymnasiegemensamma ämnen. Regeringen kommer att ge Skolverket i uppdrag att överväga behovet av olika alter- nativa kurser i övriga gymnasiegemensamma ämnen.</P>
<P class="p334 ft3">Omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena</P>
<P class="p95 ft20">I det följande beskrivs de gymnasiegemensamma ämnena och den om- fattning de enligt regeringens förslag ska ha enligt bilaga 2 till skollagen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr1 td136"><P class="p18 ft3">Yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr1 td137"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td136"><P class="p18 ft2">Svenska eller svenska</P></TD>
<TD class="tr3 td137"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><P class="p18 ft2">som andraspråk</P></TD>
<TD class="tr2 td137"><P class="p381 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><P class="p18 ft2">Engelska</P></TD>
<TD class="tr2 td137"><P class="p381 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td136"><P class="p18 ft2">Matematik</P></TD>
<TD class="tr3 td137"><P class="p381 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><P class="p18 ft2">Idrott och hälsa</P></TD>
<TD class="tr2 td137"><P class="p381 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><P class="p18 ft2">Historia</P></TD>
<TD class="tr2 td137"><P class="p381 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td136"><P class="p18 ft2">Samhällskunskap</P></TD>
<TD class="tr3 td137"><P class="p381 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><P class="p18 ft2">Religionskunskap</P></TD>
<TD class="tr2 td137"><P class="p381 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td136"><P class="p18 ft2">Naturkunskap</P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p381 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td136"><P class="p18 ft3">Högskoleförberedande program</P></TD>
<TD class="tr22 td137"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><P class="p18 ft2">Svenska eller svenska</P></TD>
<TD class="tr2 td137"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td136"><P class="p18 ft2">som andraspråk</P></TD>
<TD class="tr3 td137"><P class="p381 ft2">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td136"><P class="p18 ft50">Engelska</P></TD>
<TD class="tr25 td137"><P class="p381 ft50">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td136"><P class="p18 ft2">Matematik</P></TD>
<TD class="tr3 td137"><P class="p381 ft2">100/200/300<SPAN class="ft18">*</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><P class="p18 ft2">Idrott och hälsa</P></TD>
<TD class="tr2 td137"><P class="p381 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><P class="p18 ft2">Historia</P></TD>
<TD class="tr2 td137"><P class="p381 ft2">50/100/200<SPAN class="ft18">**</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td136"><P class="p18 ft2">Samhällskunskap</P></TD>
<TD class="tr3 td137"><P class="p381 ft2">100/200<SPAN class="ft18">***</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><P class="p18 ft2">Religionskunskap</P></TD>
<TD class="tr2 td137"><P class="p381 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td136"><P class="p18 ft2">Naturkunskap</P></TD>
<TD class="tr35 td137"><P class="p381 ft53"><SPAN class="ft52">100</SPAN>****</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">80</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft2"><SPAN class="ft18">*</SPAN>Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samhälls- vetenskapsprogrammen 200, naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300.</P>
<P class="p382 ft2"><SPAN class="ft18">**</SPAN>Teknikprogrammet 50, <NOBR>ekonomi-,</NOBR> samhällsvetenskaps- och naturveten- skapsprogrammen 100. Estetiska och humanistiska programmen 200.</P>
<P class="p14 ft2"><SPAN class="ft18">***</SPAN>Ekonomiprogrammet 200.</P>
<P class="p383 ft2"><SPAN class="ft18">****</SPAN>På naturvetenskapsprogrammet ersätts naturkunskap med karaktärs- ämnena biologi, fysik och kemi, på teknikprogrammet med karaktärs- ämnena fysik och kemi.</P>
<P class="p80 ft3">Svenska eller svenska som andraspråk</P>
<P class="p255 ft2">En god kompetens i svenska eller svenska som andraspråk är en viktig förutsättning för ett aktivt deltagande i samhällslivet, för yrkesutbildning och för fortsatta studier. Det är därför närmast en självklarhet att ämnet även i fortsättningen är ett av skolans viktigaste ämnen.</P>
<P class="p272 ft2">Många lärosäten har i olika sammanhang framhållit att studenternas kunskaper i svenska är otillräckliga, framför allt när det gäller formellt skrivande och förmåga att läsa och tillgodogöra sig större mängder text. Ämnet bör därför i större omfattning än i dag vara obligatoriskt för samtliga högskoleförberedande program, 300 gymnasiepoäng jämfört med nuvarande 200 poäng.</P>
<P class="p256 ft5">Enligt regeringens förslag blir 100 poäng svenska eller svenska som andraspråk obligatorisk omfattning på samtliga yrkesprogram. Det utesluter dock inte att ämnet svenska kan komma att ingå bland de programgemensamma ämnena på vissa yrkesprogram eller på vissa inriktningar inom yrkesprogrammen.</P>
<P class="p76 ft3">Engelska</P>
<P class="p255 ft5">På yrkesprogram ska omfattningen i ämnet engelska vara 100 poäng och på högskoleförberedande program 200 poäng. Det innebär samma obligatoriska omfattning som ämnet har i dagens gymnasieskola på yrkesförberedande respektive studieförberedande program.</P>
<P class="p76 ft3">Matematik</P>
<P class="p257 ft2">En inledande kurs i ämnet matematik om 100 gymnasiepoäng ska vara obligatorisk på samtliga program. Regeringen anser att den inledande kursen i ämnet matematik bör anpassas till utbildningen i övrigt. Därför kan den första kursen i matematik behöva ha sin tyngdpunkt på för ut- bildningen centrala mål och därmed se olika ut på programmen. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att utforma flera alternativ av den inledande kursen i ämnet, så att kursens centrala innehåll svarar mot de innehållsliga krav som utbildningen ställer. Det gäller för såväl olika yrkesprogram som för de högskoleförberedande programmen. Detta förslag stöds av <SPAN class="ft3">Blekinge tekniska högskola.</SPAN></P>
<P class="p254 ft5">På naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska matematik ingå obli- gatoriskt med minst 300 gymnasiepoäng. På dessa program kommer ytterligare kurser i ämnet matematik att ingå på flera inriktningar och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">81</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p319 ft5">som programfördjupning. På ekonomi- och samhällsvetenskaps- programmen är den obligatoriska omfattningen enligt regeringens förslag 200 poäng. Även fortsättningskurserna kan variera och ha sin tyngdpunkt på olika delar av ämnet.</P>
<P class="p384 ft2">Regeringen föreslår att den obligatoriska omfattningen av ämnet matematik på de estetiska och humanistiska programmen ska vara 100 poäng. Ytterligare kurser i matematik kan läsas som programfördjup- ning och individuellt val. Därmed beaktar regeringen invändningar från</P>
<P class="p385 ft3">Kungl. Musikhögskolan i Stockholm <SPAN class="ft2">och </SPAN>Konstfack <SPAN class="ft2">m.fl. om att programmet för estetik och humaniora i utredarens förslag är för all- mänt hållet och utrymmet för karaktärsämnena för litet. Regeringen finner det rimligt att ämnet matematik har samma omfattning på det humanistiska programmet.</SPAN></P>
<P class="p252 ft5">Utöver vad som ska vara obligatoriskt på programmen kan som nämnts matematik ingå i en eller flera inriktningar på programmen samt väljas som programfördjupning eller individuellt val.</P>
<P class="p76 ft3">Idrott och hälsa</P>
<P class="p259 ft5">Ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan har framför allt två syften dels att ge eleverna kunskap om vikten av motion och av att sköta sin hälsa, dels att låta eleverna få regelbunden motion. Kunskaper om ergonomi är viktiga för ett kommande yrkesliv. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är det rimligt att ämnet som ett obligatorium omfattar 100 poäng även i fort- sättningen. Kurser i idrott och hälsa bör också erbjudas som individuellt val.</P>
<P class="p90 ft3">Historia införs som nytt gymnasiegemensamt ämne</P>
<P class="p314 ft2">Historia införs som gymnasiegemensamt ämne. Det är angeläget, inte minst i ett mångkulturellt samhälle som vårt, att förstå hur samhällen, kulturer och olika ideologier har växt fram och hur samhällsutvecklingen kan påverkas nationellt och globalt. Ämnet stärker elevernas möjlighet att förstå skeenden i vår egen tid och i vår omvärld och därmed också förmågan att delta i samhällsliv och samhällsdebatt. Omfattningen på yrkesprogram och på teknikprogrammet ska vara 50 poäng, och på <NOBR>ekonomi-,</NOBR> naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen 100 poäng. På de estetiska och humanistiska programmen ska ämnet historia omfatta 200 poäng och den obligatoriska påbyggnadskursen bör inriktas mot kulturhistoria.</P>
<P class="p260 ft3">Samhällskunskap</P>
<P class="p95 ft2">På samtliga yrkesprogram är en kurs i ämnet samhällskunskap obliga- torisk. Kursen föreslås omfatta 50 poäng och bör fokusera på dagens svenska samhälle och bl.a. handla om det demokratiska systemet, sam- hällsekonomi och privatekonomi. På de högskoleförberedande pro- grammen förutom ekonomiprogrammet omfattar ämnet samhällskunskap 100 poäng. På ekonomiprogrammet omfattar ämnet 200 poäng. Att ämnet samhällskunskap på samhällsvetenskapsprogrammet föreslås få en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">82</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319983x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft5">omfattning om endast 100 poäng beror på att regeringen i likhet med utredaren förutser att ämnet kommer att ingå i flera av inriktningarna och därmed utöver den inledande gymnasiegemensamma kursen vara obli- gatoriskt i varierande omfattning för elever som läser samhällsveten- skapliga inriktningar.</P>
<P class="p76 ft3">Religionskunskap</P>
<P class="p257 ft20">Den gemensamma kursen i ämnet religionskunskap motsvarar nuvarande kärnämneskurs och får samma omfattning, nämligen 50 gymnasiepoäng.</P>
<P class="p76 ft3">Naturkunskap</P>
<P class="p255 ft2">Frågor som rör vår fortlevnad, kretsloppstänkande, klimathotet, hållbar utveckling osv. berör oss alla och vår livsstil. Klimat- och energifrågor bör liksom miljöfrågor behandlas i ämnet naturkunskap. Det är därför nödvändigt att samtliga elever studerar naturvetenskap, antingen genom det gymnasiegemensamma ämnet naturkunskap eller genom ett eller flera av ämnena biologi, fysik och kemi. Omfattningen av ämnet på yrkes- program är enligt regeringens förslag 50 poäng. På de högskoleförbere- dande programmen, med undantag för naturvetenskaps- och teknik- programmen, omfattar ämnet 100 poäng.</P>
<P class="p386 ft16"><SPAN class="ft16">7.2</SPAN><SPAN class="ft57">Individuellt val</SPAN></P>
<P class="p387 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Det individuella valet ska omfatta 200 poäng på samtliga program.</P>
<P class="p388 ft20"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Vilka kurser som bör erbjudas som indi- viduellt val kommer att framgå av förordning.</P>
<P class="p271 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag.</P>
<P class="p256 ft3"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Metallgruppen, Teknikföretagen <SPAN class="ft2">och </SPAN>Skövde kommun <SPAN class="ft2">tillstyrker förslaget. Flera remissinstanser däribland </SPAN>Myndig- heten för skolutveckling, Katrineholms <SPAN class="ft2">och </SPAN>Örebro kommuner <SPAN class="ft2">påpekar att nuvarande omfattning (300 poäng) underlättar för elever på yrkes- program att läsa de kurser som kommer att krävas för grundläggande högskolebehörighet inom ramen för ett fullständigt program. </SPAN>Barnom- budsmannen (BO) <SPAN class="ft2">och </SPAN>Botkyrka kommun <SPAN class="ft2">är negativa till förslaget. BO menar att elever får svårare att förändra inriktningen på sin utbildning med den föreslagna ändringen i omfattning. </SPAN>Sveriges Elevråds Central- organisation <SPAN class="ft2">är kritisk till förslaget och ser det som rimligt att den frihet som finns inom ramen för 300 poäng bibehålls. </SPAN>Internationella program- kontoret för utbildningsområdet <SPAN class="ft2">anser att med anledning av ökade inter- nationella kontakter och en allt mer globaliserad arbetsmarknad bör det alltid finnas möjlighet att studera språk som individuellt val.</SPAN></P>
<P class="p254 ft33">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft5">Gymnasieskolan är en frivillig skolform där eleverna ska ges möjlighet att välja utbild- ningsinriktningar efter fallenhet och intresse. Möjligheten att påverka studiernas innehåll ökar motivationen och intresset för studierna och ger</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">83</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319984x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">därmed förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Samtidigt är det, enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">regeringens mening, viktigt att studierna i gymnasieskolan leder till att</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">eleverna bättre kan etablera sig på arbetsmarknaden respektive bli mer</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">framgångsrika i sina fortsatta studier. De val som eleven gör ska därför i</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">högre grad än vad som hittills varit fallet inriktas mot dessa mål. I många</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">fall har de valmöjligheter som står till buds på den enskilda skolan inte</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">motsvarat de förväntningar som eleverna har haft, vilket skapat frustra-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">tion och besvikelse.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">Regeringens förslag till ny gymnasieskola ger även fortsättningsvis ut-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">rymme för egna val och möjligheter att påverka utbildningens innehåll.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">Eleverna får tillgång till fler nationella program än i dag liksom till fler</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">nationella inriktningar och möjligheter till ytterligare specialisering inom</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">programmets ram. För att förstärka möjligheten till programfördjupning</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">föreslår regeringen att det individuella valet minskas med 100 gymnasie-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">poäng till att omfatta totalt 200 gymnasiepoäng.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p26 ft2">Regeringen bedömer att det av förordning bör framgå vilka kurser som</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">alltid ska erbjudas som individuellt val. Från de kurser som alltid ska</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">erbjudas bör inga undantag få göras. Kurser som krävs för grundläggande</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">behörighet hör till sådana kurser som alltid bör erbjudas på yrkes-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">program, där de inte är obligatoriska. Vidare bör enligt regeringens upp-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">fattning kurser i estetiska ämnen och kurser i ämnet idrott och hälsa alltid</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">erbjudas. Regeringen kommer att noga överväga vilka ytterligare kurser</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">som bör ingå i det utbud som alltid bör finnas. Kurser som har betydelse</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">för fortsatta studier bör vara högt prioriterade. Därutöver bör huvud-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">mannen få avgöra vilka kurser som ska erbjudas. Strävan bör vara att så</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">långt det är möjligt tillgodose elevernas önskemål.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p334 ft16">7.3 Programfördjupning m.m.</P>
<P class="p389 ft20"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Det valbara utrymmet på varje program bör benämnas programfördjupning.</P>
<P class="p357 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning. Utredaren har dock föreslagit en mer begränsad tillämpning av program- fördjupningen.</P>
<P class="p390 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>De remissinstanser som yttrat sig är i allmänhet positiva. <SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>tillstyrker förslaget liksom <SPAN class="ft3">Lunds universitet</SPAN>, som anser att förslaget om programfördjupning är ett viktigt led i strävan att öka den nationella likvärdigheten i utbildningen. <SPAN class="ft3">Borås kommun </SPAN>anser att utrymmet för programfördjupning ska omfatta minst 300 poäng.</P>
<P class="p390 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">På varje program bör det även fortsättningsvis finnas utrymme för specialisering. Regeringen delar utredarens syn på att det valbara utrymmet av karaktärsämneskurser bör benämnas programfördjupning. De karaktärsämnen som erbjuds för yrkesprogram bör svara mot krav som arbetslivet och branscherna ställer. Om en skola vill erbjuda en specifik yrkesutgång är det rimligt att de kurser som branschen har som krav för yrket erbjuds som programför- djupning. På högskoleförberedande program är det naturligt att program- fördjupningen motsvarar sådana kurser som har särskild betydelse för</SPAN></P>
<P class="p340 ft2">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft5">fortsatta studier i högskolan, i synnerhet sådana kurser som krävs för särskild behörighet till högskoleutbildningar inom det område som programmet i första hand utbildar för.</P>
<P class="p11 ft2">Varje program har en egen karaktär, som bör genomsyra programmet. Karaktären byggs framför allt upp av programmets gemensamma karak- tärsämneskurser, inriktningar och programfördjupningen. Regeringen fastställer i förordning vilka ämnen som ska vara obligatoriska på varje program och vilken omfattning som dessa programgemensamma karak- tärsämnen ska ha. Regeringen avser att uppdra åt Skolverket i det kommande reformuppdraget att i samråd med branscher och andra av- nämare bereda vilka ämnen som ska ingå obligatoriskt i respektive program. I Skolverkets uppdrag ska också ingå att utarbeta föreskrifter om vad som får erbjudas som programfördjupning på respektive program.</P>
<P class="p391 ft2">Regeringen anser att utredarens förslag inte ger tillräckligt utrymme för lokal anpassning av utbildningarna. Det ska tvärtom finnas goda möjlig- heter att välja inom ett brett utbud av nationella kurser på det sätt som huvudmannen anser vara lämpligt. För att ge möjlighet till flexibel ut- formning av programfördjupning lokalt, bör omfånget av de program- gemensamma karaktärsämnena inte vara alltför omfattande. Inom programfördjupningen bör det också enligt regeringens mening finnas ett tillräckligt stort utbud av kurser, för att göra det möjligt att fritt anpassa utbildningarna utifrån lokala behov inom de ramar som beskrivits ovan. Dessa möjligheter bör finnas på såväl de högskoleförberedande programmen som yrkesprogrammen.</P>
<P class="p289 ft2">Elever på många olika program behöver till exempel ges inblick i företagandets villkor för att fler unga ska stimuleras att starta egna före- tag. Regeringen anser därför att det bör finnas större möjligheter till fördjupning i entreprenörskap och företagande i gymnasieskolan.</P>
<P class="p13 ft2">Elever på vissa yrkesprogram som önskar gå direkt till högskolestudier efter avslutade studier på ett yrkesprogram och som därför använder sitt individuella val eller rätten att läsa utökat program för att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet, bör också ges möjlighet att som programfördjupning studera sådana kurser som krävs för särskild behö- righet för fortsatta högskolestudier inom yrkesområdet. Därigenom undviks återvändsgränder och förlängd studietid för elever som är moti- verade att fortsätta till högskolan efter gymnasieutbildningen. Det gäller framför allt sådana yrkesprogram där många av eleverna läser vidare i högskolan relativt snart efter avslutade gymnasiestudier. Till exempel bör det vara möjligt för elever på vård- och omsorgsprogrammet att få behö- righet för att studera vidare till sjuksköterska. Många remissinstanser har uttryckt farhågor för att övergången från ett yrkesprogram till högre studier skulle försvåras med den uppstramning av gymnasieskolan som föreslås av utredaren, t.ex. <SPAN class="ft3">Sveriges lantbruksuniversitet. </SPAN>Regeringens ambition är att stärka yrkeskunnandet och anställningsbarheten för elever som går yrkesprogram. Detta innebär dock inte att regeringen vill hindra motiverade elever att förbereda sig för fortsatta studier samtidigt som de får en god yrkesutbildning.</P>
<P class="p291 ft5">I avsnitt 8 beskrivs de möjligheter som ska finnas att inom program- strukturen göra avsteg från det nationellt beslutade innehållet i inrikt- ningar och programfördjupning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">85</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319986x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr0 td42"><P class="p213 ft16">7.4</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p214 ft16">Gymnasiearbete</P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p392 ft20"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag: </SPAN>I utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete. Gymnasiearbetet ska omfatta 100 gymnasiepoäng.</P>
<P class="p393 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredaren har dock föreslagit benämningen examensuppgift.</P>
<P class="p394 ft3"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Lunds universitet <SPAN class="ft2">tillstyrker förslaget. </SPAN>Lärarnas Riksförbund <SPAN class="ft2">anser, i likhet med utredningen, att examensuppgiften bör omfatta 100 poäng. </SPAN>Statens skolverk <SPAN class="ft2">tillstyrker den föreslagna utform- ningen av examensuppgiften. Skolverket konstaterar dock att examens- uppgiften skiljer sig från övriga ämnen genom att den inte har någon ämnesplan och inte några betygskriterier. Skolverket föreslår en fortsatt beredning i frågan om examensuppgiftens omfattning. Verket föreslår vidare att de 100 poängen tas bort och att utrymmet i stället används för att utöka elevens individuella val till 300 poäng. Det skulle framhäva uppgiftens övergripande, holistiska karaktär. Det innebär också att elever på yrkesprogram ges möjlighet att läsa in högskolebehörighet inom ramen för ett fullständigt program. Skolverket inser att detta förslag skulle utöka elevens arbetstid och även medföra ökade kostnader för skolhuvudmännen, men finner det ändå lämpligt att ett sådant förslag utreds vidare. Skolverket föreslår även att det ska regleras att examens- uppgiften ska utföras under det tredje året.</SPAN></P>
<P class="p395 ft5"><SPAN class="ft13">Skövde kommun </SPAN>avvisar förslaget och menar att utredarens resonemang kring omfattningen känns helt främmande i en målstyrd skola.</P>
<P class="p396 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Ett gymnasiearbete införs med samma omfattning som dagens projektarbete. Gymnasiearbetet måste enligt regeringens förslag vara godkänt för att bevis om gymnasieexamen ska kunna utfärdas. Regeringen utvecklar förslaget om gymnasieexamen i avsnitt 11.</P>
<P class="p397 ft2">Skolverket har framfört att gymnasiearbetet inte bör ha någon omfatt- ning i poäng, eftersom det inte är en kurs. Regeringen finner dock att poängomfattningen snarare anger den tyngd som gymnasiearbetet ska ha i utbildningen. Poängomfattningen anger en ram för den tid som eleven bör avsätta för arbetet. Regeringen finner därför inte något skäl att gå emot utredarens förslag. Övriga remissinstanser har också ställt sig posi- tiva till förslaget. Se avsnitt 11.6.1 angående benämningen gymnasie- arbete i stället för examensuppgift och betygssättningen av gymnasie- arbetet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><P class="p18 ft4">8</P></TD>
<TD class="tr13 td138"><P class="p39 ft4">Ett flexibelt system</P></TD>
<TD class="tr13 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td67"><P class="p18 ft2">Mot bakgrund av hur snabbt arbetsmarknaden kan förändras och att för-</P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td67"><P class="p18 ft2">utsättningarna varierar i olika delar av landet anser regeringen att det</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td67"><P class="p18 ft2">även i fortsättningen bör finnas goda möjligheter till flexibilitet och lokal</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td67"><P class="p18 ft2">anpassning av utbildningarna i gymnasieskolan. Omfattande överlägg-</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td67"><P class="p18 ft2">ningar med avnämarna har genomförts av utredaren i syfte att identifiera</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td67"><P class="p18 ft2">vilket programutbud som bäst svarar mot avnämarnas behov. Dessa</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td67"><P class="p18 ft2">överläggningar ligger till grund för regeringens förslag till programutbud.</P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p16 ft2">86</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft2">Den struktur för gymnasieprogrammen som regeringen föreslår inne- håller en inbyggd flexibilitet, framför allt på yrkesprogrammen. Inom alla program finns det ett utrymme för programfördjupning som gör det möjligt att anpassa innehållet i programmen efter lokala förutsättningar. Inom ramen för de kurser som Statens skolverk ska besluta om för programfördjupningen kan huvudmännen själva avgöra vilka kurser man vill erbjuda.</P>
<P class="p13 ft2">För de högskoleförberedande programmen ger programfördjupningen huvudmännen förutsättningar att profilera sig genom att erbjuda kurser eller kurspaket som är av betydelse för fortsatta studier i högskolan. På vissa yrkesprogram bör utrymmet för programfördjupning även kunna användas för att erbjuda elever möjlighet att läsa kurser som krävs för särskild behörighet till högre utbildning inom yrkesområdet. Se även avsnitt 7.3.</P>
<P class="p12 ft2">Regeringens förslag till programutbud, som redovisats i avsnitt 6, innehåller fler nationella program än tidigare. Regeringen gör också bedömningen att det kommer att behövas fler nationella inriktningar än tidigare. Det ökade programutbudet och konstruktionen av programmen avspeglar enligt regeringens mening de behov som avnämarna givit ut- tryck för. I förslagen har regeringen även tagit hänsyn till inom vilka områden många huvudmän erbjuder olika former av lokalt anpassade utbildningar. Detta innebär, enligt regeringens uppfattning, att många av dagens specialutformade program kommer att kunna erbjudas inom ramen för det nya, utvidgade programutbudet. Det kan dock kräva att huvudmännen gör vissa anpassningar av utbildningarnas utformning. Regeringen bedömer att sammantaget skapar det utökade programut- budet, utrymmet för programfördjupning och förslaget att göra det möj- ligt att inrätta inriktningar från årskurs 1, goda förutsättningar för lokal anpassning.</P>
<P class="p291 ft2">Behoven på arbetsmarknaden kan förändras snabbt. Regeringen anser att utbildningssystemet måste ha institutionaliserade former för sam- verkan med arbetslivet för att snabbt identifiera framväxten av nya yrken. Regeringen bedömer därför att råd för samverkan kring yrkesutbildning bör införas både lokalt och nationellt även av detta skäl. Dessa råd kommer enligt regeringens mening att bidra till att göra utbildningssystemet mer flexibelt och lyhört för avnämarnas behov och initiativ från huvudmännen. Råden bör också kunna bistå Statens skol- verk och huvudmännen i arbetet med att anpassa, utveckla och förnya utbildningsutbudet. Se även avsnitten 5.4 och 5.5.</P>
<P class="p12 ft2">Trots att antalet program föreslås öka och den flexibilitet som byggs in i systemet genom utrymmet för programfördjupning, anser regeringen att det är viktigt att ibland kunna göra vissa avvikelser från vad som annars gäller för de nationella programmen. Det måste finnas utrymme för förändring och förnyelse inom gymnasieskolan. Förändringar på arbetsmarknaden gör att det måste finnas former för att fånga upp nya utbildningsbehov och att utveckla nya utbildningar. Utbildningar som är efterfrågade och av god kvalitet, men som inte helt ryms inom den nationella programstrukturen, måste kunna anordnas även fortsätt- ningsvis. Det är också av vikt att lokala initiativ till utbildningar, som syftar till att svara mot ett lokalt eller regionalt behov, kan tas om hand. I</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">87</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319988x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">följande avsnitt beskrivs förslag till särskilda varianter, riksrekryterande</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">utbildningar samt idrottsutbildningar utan riksrekrytering.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft55"><SPAN class="ft16">8.1</SPAN><SPAN class="ft54">Nationellt kvalitetssäkrade särskilda varianter ersätter specialutformade program</SPAN></P>
<P class="p399 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>Särskilda varianter ska kunna inrättas inom nationella program. Särskilda varianter kan, liksom nationella inrikt- ningar, börja det första, andra eller tredje läsåret. Dessa ska omfattas av s.k. frisökning. Särskilda varianter ska prövas av en myndighet som också beslutar om vilket belopp som ska betalas i interkommunal ersättning. Specialutformade program utformade för en grupp elever tas bort. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om särskilda varianter.</P>
<P class="p400 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Regeringen bör kunna föreskriva att en tidigare särskild variant ska bli nationell inriktning. En särskild variant bör också kunna avvika från vad som annars gäller för det nationella programmet i fråga om programfördjupningen.</P>
<P class="p401 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens för- slag. Utredarens förslag berör dock endast innehållet i inriktningarna, inte innehållet i programfördjupningen. Utredaren föreslår att s.k. frisök- ning (begreppet beskrivs närmare i avsnitt 9.3.) endast ska utgå för in- riktningar som godkänts av Statens skolverk efter en prövoperiod. Ut- redaren föreslår dessutom att ett nationellt råd för utbildning ska yttra sig i samband med Skolverkets beslut om godkännande och fastställande av en särskild variant. Utredarens förslag till benämning är regional inrikt- ning.</P>
<P class="p402 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan är positiva till att det ska vara möjligt att inrätta särskilda varianter (regio- nala inriktningar). Inställningen till formerna för hur det ska gå till, vad som ska krävas och vem som ska besluta om inrättande skiljer sig dock åt. Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Nacka kommun, Almega </SPAN>och <SPAN class="ft3">Industri- och kemigruppen</SPAN>, pekar på vikten av att kunna inrätta inriktningar utifrån lokala och regionala arbetsmarknadsbehov.</P>
<P class="p402 ft2"><SPAN class="ft3">Skövde kommun </SPAN>vänder sig mot att Skolverket ska fastställa det belopp som ska utgöra interkommunal ersättning och anser att kommunen själv bör besluta om det i enlighet med självkostnadsprincipen. <SPAN class="ft3">Göteborgs- regionens kommunalförbund </SPAN>anser att ersättningsbeloppet ska fastställas mellan kommunerna i ett samverkansområde. <SPAN class="ft3">Skövde kommun </SPAN>instämmer i att godkända regionala inriktningar ska omfattas av frisökning, medan <SPAN class="ft3">Botkyrka kom</SPAN>mun vill ha ”frisök i första hand” inom regionen. <SPAN class="ft3">Nacka kommun </SPAN>anser att inriktningar ska omfattas av ”frisök i första hand”. <SPAN class="ft3">Göteborgs kommun </SPAN>menar att Skolverket ska besluta om en regional inriktning ska omfattas av frisökning eller ej. <SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>vill att inriktningarna ges en annan benämning då begreppet regional inte är entydigt och behöver definieras.</P>
<P class="p403 ft2">Flera remissinstanser har kommenterat utredarens förslag angående</P>
<P class="p53 ft2">specialutformade program. <SPAN class="ft3">Friskolornas Riksförbund </SPAN>ser det som oerhört</P>
<P class="p222 ft2">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft2">viktigt att möjligheten att specialutforma program finns kvar. Skolverket,</P>
<P class="p261 ft3">Degerfors <SPAN class="ft2">och </SPAN>Gotlands kommuner <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting <SPAN class="ft2">föreslår att specialutformade program ska få finnas kvar även fortsättningsvis men efter nationell kvalitetssäkring. </SPAN>Kommunförbundet Jämtlands län <SPAN class="ft2">pekar liksom Sveriges Kommuner och Landsting på vikten av att genom specialutformning av program kunna fylla klasser i mindre kommuner.</SPAN></P>
<P class="p256 ft5">Majoriteten av remissinstanserna som kommenterat utredarens förslag är dock positiva till en åtstramning av möjligheterna att lokalt utforma program. Flera kommuner, däribland <SPAN class="ft13">Borås, Göteborgs, Jokkmokks, Karlstads, Lycksele, Sollefteå</SPAN>, <SPAN class="ft13">Skövde </SPAN>och <SPAN class="ft13">Strömsunds kommuner, </SPAN>samt</P>
<P class="p261 ft5"><SPAN class="ft13">Sveriges Skolledarförbund </SPAN>tillstyrker förslaget med hänvisning till att dagens stora utbud av specialutformade program inte säkerställer likvär- digheten i utbildningen.</P>
<P class="p216 ft27">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p404 ft2">Utrymmet för programfördjupning ger huvudmännen möjlighet att själva besluta om lokala anpassningar. Regeringen anser att gymnasieskolan behöver vara så flexibel att det även är möjligt för huvudmän att erbjuda alternativ till de nationella inriktningarna, under förutsättning att kvaliteten på utbildningarna kan säkerställas.</P>
<P class="p252 ft2">Enligt dagens bestämmelser beslutar skolhuvudmannen själv om att inrätta specialutformade program för en grupp elever. Specialutformade program ska vara i nivå med nationella program och innehålla utbildning i samma kärnämnen som nationella program men kan i övrigt utformas fritt. Omfattningen av specialutformade program vid kommunala skolor har ökat kraftigt. Läsåret 2007/08 gick drygt 10 procent av eleverna i gymnasieskolan på specialutformade program (11 % av kvinnorna och 10 % av männen), att jämföra med knappt 4 procent 1997/98 (3 % av kvinnorna och drygt 4 % av männen). Till det kommer de utbildningar vid fristående skolor som motsvarar nationella program till art och nivå, men som avviker från dessa till större eller mindre del.</P>
<P class="p324 ft2">Det finns å ena sidan specialutformade program som på ett positivt sätt har bidragit till en förnyelse av gymnasieskolan. Å andra sidan finns det specialutformade program som inte motsvarar de krav som ställs på innehåll och mål för nationella program. Dessutom finns det en risk för att det mycket stora utbud av utbildningar som i dag erbjuds gör det svårt att garantera nationell likvärdighet. Enligt regeringens mening är det av stor betydelse att gymnasieskolan utformas så att utbildningsutbudet är kvalitetssäkrat, överblickbart och att elevernas rätt till likvärdig utbild- ning tillgodoses. Avnämare måste kunna vara säkra på att de elever de tar emot har sådana kunskaper som gymnasieskolan avser att ge. Samtidigt måste beredskap och utrymme för förändringar byggas in i systemet.</P>
<P class="p256 ft5">Enligt regeringens bedömning innebär särskilda varianter en väl av- vägd balans mellan å ena sidan behovet av flexibilitet och frihet för huvudmännen och å andra sidan överblickbarhet, kvalitetssäkring och trygghet för elever och avnämare.</P>
<P class="p178 ft5">Regeringen delar Skolverkets uppfattning att benämningen regional in- riktning inte är entydig och föreslår därför benämningen särskild variant. Regeringen ser ett behov av större utrymme för mångfald och ökade</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">89</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft2">möjligheter för huvudmännen till att utforma utbildningar som svarar mot efterfrågan och lokala och regionala behov än vad utredarens förslag om regionala inriktningar medger. När en särskild variant utformas ska hela eller delar av det sammantagna utrymmet för inriktning och programfördjupning kunna användas. Regeringens generella utgångs- punkt vid reformeringen av gymnasieskolan är att eleverna behöver bli bättre förberedda för ett kommande yrkesliv respektive för fortsatta studier. Genom mångfald, konkurrens och valfrihet stimuleras kvalitets- utvecklingen i skolan. Med en större flexibilitet än den utredaren före- slagit inom de nationella programmen kommer det att finnas goda möj- ligheter för fristående och kommunala huvudmän att profilera sig och att fortsätta utveckla nya utbildningar. En nationell kvalitetssäkring av ut- bildningen bidrar till att eleverna kan känna sig trygga i att det finns en efterfrågan på de kunskaper och färdigheter en utbildning ger. Regeringen föreslår därför att samtliga utbildningar prövas och godkänns av Skolverket och att möjligheten att lokalt besluta om att inrätta special- utformade program tas bort. Ett villkor för att inrätta särskilda varianter bör vara att utbildningen kan hänföras till ett nationellt program, men att behovet av avsteg är större än vad som rimligtvis kan tillgodoses inom ramen för de nationella inriktningarna eller programfördjupningen inom berört program. Genom förslaget kan verksamheter av god kvalitet som inte helt passar in i det nya systemet behållas.</P>
<P class="p405 ft5">Besluten om särskilda varianter bör liksom beslut om riksrekryterande utbildningar vara tidsbestämda. På detta sätt säkerställs att det finns en efterfrågan och ett behov av den specifika utbildningen.</P>
<P class="p288 ft2">Regeringen vill understryka vikten av att det finns ett regionalt sam- arbete mellan skolor, huvudmän och avnämare för att säkerställa kvali- teten i utbildningen och få ett tillräckligt elevunderlag för att fylla plat- serna på varianten.</P>
<P class="p11 ft2">En särskild variant bör redan från det år den godkänns första gången omfattas av frisökning. Det saknas skäl för att, som utredaren har före- slagit, inrätta ett eget mottagandesystem för nya särskilda varianter, sär- skilt mot bakgrund av att dessa ska vara prövade och godkända av Skol- verket. Regeringen anser att det är rimligt att det i beslutet om god- kännande av en särskild variant anges det belopp som elevens hem- kommun ska betala till en anordnare. Härigenom undviks att en hem- kommun tvingas betala stora belopp till en annan huvudman, utan att ersättningen står i relation till anordnarens faktiska kostnader för utbild- ningen alternativt att utbildningen ligger på en orimligt hög kostnadsnivå i förhållande till kvaliteten i utbildningen och dess resultat. Hög kvalitet kan dock inte motivera hur höga kostnader som helst. Regeringen ser en uppenbar risk att huvudmän skapar mycket kostsamma utbildningar som i och för sig håller hög kvalitet, men där kostnaderna till stor del drabbar andra kommuner. Därför anser regeringen att rimligheten i kostnadsnivån måste ges särskild uppmärksamhet vid inrättande av särskilda varianter.</P>
<P class="p289 ft5">Flera remissinstanser har inkommit med synpunkter på utredarens för- slag till ansökning och godkännande av särskilda varianter. Regeringen avser att senare återkomma i förordning till den närmare regleringen av denna process.</P>
<P class="p288 ft5">Möjligheten att erbjuda särskilda varianter kommer, enligt regeringens bedömning, att skapa goda förutsättningar för huvudmän att erbjuda</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">90</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319991x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft20">utbildning av hög kvalitet som tidigare erbjudits i form av specialut- formade program.</P>
<P class="p76 ft3">Nya kurser</P>
<P class="p257 ft2">Även i fortsättningen ska huvudmän kunna ta initiativ till sådana nya kurser som kan behövas t.ex. för att kunna anordna en särskild variant eller en riksrekryterande utbildning. Dessa kurser måste dock enligt regeringens mening, av samma skäl som beskrivits i det föregående, vara kvalitetssäkrade. Lokalt initierade kurser bör därför efter kvalitetssäkring beslutas av Skolverket. I avsnitt 10.4 gör regeringen således bedöm- ningen att lokalt beslutade kurser inte längre ska förekomma i gymnasie- skolan.</P>
<P class="p406 ft16"><SPAN class="ft16">8.2</SPAN><SPAN class="ft57">Av Skolverket godkända idrottsutbildningar</SPAN></P>
<P class="p269 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Utöver riksrekryterande idrottsutbildningar bör det vara möjligt att inrätta andra idrottsutbildningar som prövas och godkänns av Statens skolverk.</P>
<P class="p407 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens be- dömning.</P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Av de få remissinstanser som kommenterar för- slaget tillstyrker flertalet, däribland <SPAN class="ft3">Karlstads </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skövde kommuner</SPAN>. <SPAN class="ft3">Jämtlands Gymnasieförbund </SPAN>finner att den föreslagna modellen är ett sätt att strama upp och kvalitetssäkra den vildvuxna floran av lokala och regionala idrottsutbildningar. I ett gemensamt remissyttrande anför</P>
<P class="p408 ft3">Huddinge, Tyresö, Södertälje, Salems, Haninge, Botkyrka, Nynäshamns och Nykvarns kommuner (kommunerna på Södertörn<SPAN class="ft2">) att om möjligheten att inrätta regionala idrottsutbildningar försvåras, finns det risk att ung- domen prioriterar sin idrott på bekostnad av sina studier. </SPAN>Riksidrottsför- bundet <SPAN class="ft2">föreslår att utbildningarna ska omfattas av frisökning, att inackor- deringstillägg ska utgå samt att det individuella valet ska omfatta 300 poäng och kunna användas för specialidrott. </SPAN>Skövde kommun <SPAN class="ft2">och </SPAN>Göte- borgsregionens kommunalförbund <SPAN class="ft2">menar att inrättandet av andra idrotts- utbildningar än riksrekryterande sådana bör avgöras regionalt.</SPAN></P>
<P class="p273 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Utöver riksrekryterande idrotts- utbildningar som beskrivs i det följande, se avsnitt 8.3, bör det finnas andra godkända idrottsutbildningar som kan anordna ämnet specialidrott. På dessa bör det vara möjligt att tid inom programfördjupningen får användas för ämnet specialidrott. Dessutom kan det individuella valet och vid behov utökat program användas för ämnet specialidrott.</SPAN></P>
<P class="p273 ft2">Bedömningen ger möjlighet till utbildningar med specialidrott som inte är riksrekryterande, något som redan förekommer i dag. Skillnaden mot i dag är att även dessa utbildningar bör vara föremål för nationell kvali- tetskontroll, något flera remissinstanser välkomnar. Dessutom bör alla utbildningar tillstyrkas av ett specialidrottsförbund och vara av tydlig elitidrottskaraktär – det får inte endast vara frågan om nationella program med mer idrott än vanligt i syfte att tillgodose enskilda elevers önskemål.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">91</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319992x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p409 ft16"><SPAN class="ft16">8.3</SPAN><SPAN class="ft17">Riksrekryterande utbildningar</SPAN></P>
<P class="p377 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>Riksrekrytering ska liksom i dag få beslutas för nationella program av regeringen eller en myndighet. Ett beslut om riksrekrytering får innebära att den riksrekryterande utbildningen i fråga om struktur, innehåll och examensmål får avvika från vad som annars gäller för nationella program. Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som fattar beslut om riksrekrytering. Regeringen får vidare meddela föreskrifter med villkor för att en utbildning ska kunna bli riksrekryterande.</P>
<P class="p410 ft5">Hemkommunen ska betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av regeringen eller en myndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses.</P>
<P class="p380 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.</P>
<P class="p136 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstansern</SPAN>a<SPAN class="ft27">: </SPAN>Förslaget om riksrekryterande utbildningar till- styrks av bland annat <SPAN class="ft3">Karlstad kommun</SPAN>. <SPAN class="ft3">Åre kommun </SPAN>anför att för rela- tivt små orter med en expansiv arbetsmarknad och speciella behov av arbetskraft räcker inte det egna eller det regionala elevunderlaget till och anser därför att möjligheten till riksrekrytering måste finnas kvar. <SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>föreslår att en grupp utbildningar samlas under beteckningen nationella specialutbildningar. Dessa skulle ha egna examensmål och poängstrukturer som i större eller mindre omfattning får avvika från de nationella programmen. <SPAN class="ft3">Hästnäringens yrkesnämnd, Naturbrukets yrkes- nämnd </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Djurbranschens yrkesnämnd </SPAN>vill att alla gymnasieutbild- ningar får möjlighet till riksintag.</P>
<P class="p323 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Den nya programstrukturen med fler nationella program och inriktningar minskar sannolikt behovet av riks- rekryterande utbildningar, särskilt som programmens utformning bättre än i dag ska följa och motsvara de krav som avnämare ställer för att för- bereda ungdomar för ett framtida yrkesliv och vidare studier. Det fram- tida behovet av riksrekryterande utbildningar bedöms därför vara be- gränsat.</P>
<P class="p329 ft2">Regeringen anser att det finns utbildningar som ryms inom nationella program men som inte kan komma till stånd utan riksrekrytering därför att elevunderlaget i närområdet är alltför begränsat. Det finns även ut- bildningar av nationellt intresse som till sitt innehåll och sin struktur inte ryms inom något nationellt program men som ändå bör kunna erbjudas inom gymnasieskolan. Därför bedömer regeringen att det bör finnas olika former av riksrekryterande utbildningar, främst utbildningar motiverade av behov på arbetsmarknaden, spetsutbildningar inom idrottsområdet och inom det estetiska området samt inom matematik, naturvetenskap, sam- hällsvetenskap och humaniora. För att säkerställa att de riksrekryterande utbildningarna håller en hög kvalitet bör de, på samma sätt som i dag, granskas och godkännas av myndighet och vara tidsbestämda. Regeringen delar utredarens uppfattning att det belopp som anordnaren</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">92</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft5">får i ersättning för elever boende i annan kommun ska anges i beslut om riksrekrytering.</P>
<P class="p11 ft2">Regeringen menar att de riksrekryterande utbildningarna tillsammans med särskilda varianter som beskrivs i avsnitt 8.1, ger den möjlighet till förnyelse av utbildningsutbudet och flexibilitet som Skolverket efterlyser i sitt remissyttrande. I speciella fall ska också få beslutas att en utbildning i fråga om struktur och innehåll ska få avvika från vad som annars gäller för nationella program och även om särskilda examensmål. De riksre- kryterande utbildningar som har tillåtits att avvika från de nationella programmen på detta sätt ska i övriga avseenden behandlas som natio- nella program. Detta gäller regler om de nationella programmen, t.ex. avseende gymnasieexamen, garanterad undervisningstid och behörighet.</P>
<P class="p13 ft2">Flera remissinstanser, däribland <SPAN class="ft3">Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handikappombudsmannen, Afasiförbundet/Talknuten </SPAN>och <SPAN class="ft3">Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn</SPAN>, saknar resonemang och förslag kring riksrekryterande utbildningar för elever med svåra rörelsehinder, hörselskada och dövhet. Regeringen avser inte att föreslå ändringar i de författningar som reglerar utbildning för dessa elever i denna proposition. Bestämmelserna som rör dessa elever i nuvarande 5 kap. skollagen (1985:1100) har förts över i huvudsak oförändrade till föreslagna kapitel 5 i skollagen. Därför behandlas inte frågan i denna proposition.</P>
<P class="p289 ft2"><SPAN class="ft3">Naturbruksskolornas Förening </SPAN>anser att det för utbildningar inom deras område (dagens naturbruksprogram) skulle vara mest rättvist med allmän riksrekrytering, då naturbruksskolor endast finns i färre än var femte kommun i landet. Regeringen bedömer dock att ett system med generell riksrekrytering skulle leda till kostnadsökningar för kommu- nerna som är svåra att motivera. Regeringen vill här erinra om att elever i kommuner som inte erbjuder en viss utbildning har möjlighet att söka sig till andra kommuner och där bli mottagna i första hand.</P>
<P class="p12 ft2">En mängd remissinstanser lämnar även olika synpunkter på och förslag till vilka administrativa rutiner som bör gälla för ansökan och god- kännande av riksrekryterande utbildningar. Regeringen avser att åter- komma med närmare reglering av hur det bör gå till samt de närmare förutsättningarna för riksrekrytering och behandlar därför inte dessa frågor i detalj i denna proposition. Nedan behandlas huvuddragen i de förutsättningar som regeringen bedömer bör gälla för de riksrekryterande utbildningarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">93</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319994x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft27"><SPAN class="ft27">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft60">Olika former av riksrekryterande utbildningar</SPAN></P>
<P class="p411 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör finnas olika former av riksrekryte- rande utbildningar som alla bör prövas och godkännas nationellt. Regeringen avser att reglera detta närmare i förordning. Behovet av sådana utbildningar bedöms för närvarande främst finnas inom följande tre områden:</P>
<P class="p412 ft5">utbildningar motiverade av behov på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses på annat sätt,</P>
<P class="p413 ft5">spetsutbildningar inom idrottsområdet och inom det estetiska området, och</P>
<P class="p413 ft2">spetsutbildningar inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.</P>
<P class="p378 ft20">Försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbild- ning kommer att anpassas och fortsätta.</P>
<P class="p76 ft27">Utbildningar motiverade av behov på arbetsmarknaden</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</P>
<P class="p136 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft3">Skövde kommun </SPAN>tillstyrker förslaget att inrätta riksrekryterande utbildningar men anser att Statens skolverk ska bevilja riksrekrytering med stor restriktivitet. <SPAN class="ft3">Göteborgs kommun </SPAN>understryker vikten av att det fortsättningsvis är möjligt att ha riksrekrytering till högre kurser eller programfördjupningar, i första hand för utbildningar inom yrkesprogrammen där arbetskraftsbehovet är klart identifierat av branschorganisationer<SPAN class="ft3">. Grafiska yrkesnämnden </SPAN>påtalar att de grafiska utbildningsbehoven varierar starkt mellan olika regioner, såväl numerärt som tekniskt, varför det är angeläget att den föreslagna flexibiliteten beträffande riksrekryterande utbildningar infrias. <SPAN class="ft3">Kommunförbundet Norrbotten </SPAN>och <SPAN class="ft3">Arjeplogs kommun </SPAN>anger att många riksrekryterande utbildningar är viktiga för kultur och näringsliv både regionalt och natio- nellt. <SPAN class="ft3">Teknikföretagen </SPAN>och <SPAN class="ft3">Metallgruppen </SPAN>konstaterar att det framöver kommer att finnas stora behov av specialiserade inriktningar eller alter- nativa pedagogiska upplägg som inte ryms inom de föreslagna nationella programmen. <SPAN class="ft3">Forshagaakademin AB </SPAN>anger, och får stöd av ett antal branschorganisationer i spontana remissvar, att riksrekrytering är en förutsättning för att den ska kunna rekrytera elever till sina utbildningar som ger specialkompetens t.ex. inom naturbaserad turism och detaljhandel inom sportbranschen.</P>
<P class="p345 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Regeringen bedömer som fram- gått ovan att det även framgent kommer att finnas behov av att kunna inrätta riksrekryterande utbildningar inom ramen för den nationella programstrukturen. Det kan gälla sådana fall där det finns ett tydligt och väl dokumenterat arbetsmarknadsbehov och ett nationellt intresse, men som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom riksrekrytering. Regeringen delar utredarens bedömning att riksrekrytering främst bör bli aktuellt för ett mindre antal yrkesutbildningar. Det kan handla om små hantverksyrken med litet elevunderlag, t.ex. glasblåsning. Det kan också handla om små yrken vars utbildningar regleras av internationella över-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">94</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft5">enskommelser. Exempel på detta är utbildningar inom sjöfartsteknik respektive flygteknik (se avsnitt 6.6). För att följa upp om en riksrekryte- rande utbildning svarar mot ett arbetsmarknadsbehov kan ett kriterium vara att elever som gått utbildningen återfinns inom ett målyrke för ut- bildningen i högre grad än elever som gått ett näraliggande nationellt program.</P>
<P class="p90 ft27">Spetsutbildning i idrott och inom det estetiska området</P>
<P class="p257 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</P>
<P class="p178 ft3"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen <SPAN class="ft2">och </SPAN>Krist- demokratiska ungdomsförbundet <SPAN class="ft2">tillstyrker utredarens förslag om riksre- kryterande idrottsutbildning. I övrigt har synpunkter inkommit på om- fattningen av ämnet specialidrott i utbildningen, som enligt utvecklad praxis omfattar 700 poäng och som enligt utredarens förslag omfattar 400 poäng inom programmets ram samt en utökning av programmet med 300 poäng. </SPAN>Skolverket <SPAN class="ft2">konstaterar att det även fortsättningsvis ska finnas ett utrymme för 700 poäng specialidrott, men ser ingen möjlighet att inrymma dessa inom den normala studieomfattningen av 2 500 poäng. Utrymme måste då enligt verket tas från någon av kurserna på inrikt- </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">nings-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> program- eller gymnasiegemensam nivå, vilket äventyrar exa- mensmålen om inte dessa formuleras på ett generellt sätt. Även </SPAN>Riks- idrottsförbundet (RF) <SPAN class="ft2">tillstyrker att möjligheten till riksrekryterande idrottsutbildning med 700 poäng specialidrott behålls, men avstyrker att elever måste läsa 300 poäng som utökat program. </SPAN>Karlstads kommun <SPAN class="ft2">anser att möjligheten att endast få använda individuella valet och programfördjupningen är för snäv och kräver möjlighet till ytterligare avvikelser från programstrukturen. </SPAN>Örebro universitet <SPAN class="ft2">anser att det borde finnas ett nationellt högskoleförberedande idrottsprogram samt förordar en möjlighet till idrottsprofilering av nationella program.</SPAN></P>
<P class="p324 ft5">Utredarens förslag till riksrekryterande utbildningar inom det estetiska området välkomnas av det fåtal remissinstanser som behandlat förslaget.</P>
<P class="p261 ft3">Konstfack <SPAN class="ft2">och </SPAN>Kungl. Musikhögskolan i Stockholm <SPAN class="ft2">framför dock en oro för att utredarens förslag till program för estetik och humaniora inte kommer att ge eleverna förutsättningar att kvalificera sig och menar att förslaget till riksrekryterande spetsutbildningar inte kommer att ge en tillräcklig rekryteringsbas till konstnärliga högskolestudier.</SPAN></P>
<P class="p272 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Idrottsstödutredningen beskriver i sitt betänkande <SPAN class="ft3">Föreningsfostran och tävlingsfostran – En utvärdering av statens stöd till idrotten </SPAN>(SOU 2008:59) att ambitionen med riks- idrottsgymnasier är att via selektion i intaget hitta ungdomar med förut- sättningar att nå internationell elitnivå i vuxen ålder. Därtill ska de bästa förutsättningarna erbjudas elitsatsande studenter att vidareutveckla sina talanger och intressen under gymnasietiden. Läsåret 2008/09 finns det sammanlagt 51 riksidrottsgymnasier, där 60 utbildningar inom totalt 36 idrotter beviljats riksrekrytering. I dag beslutar Skolverket efter ansökan av en kommun och efter samråd med Riksidrottsförbundet om var riks- rekryterande idrottsutbildningar får anordnas och om platsantal. Enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet kan med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">95</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft2">nuvarande bestämmelser endast kommunala huvudmän tilldelas stats- bidrag för riksidrottsgymnasier. Fristående skolor är således exkluderade. Regeringen har i propositionen <SPAN class="ft3">Statens stöd till idrotten </SPAN>(prop. 2008/09:126) gjort bedömningen att även fristående gymnasieskolor ska kunna komma i fråga då riksidrottsgymnasier utses och därigenom få del av statens stöd till specialidrott. Regeringen avser att ändra regleringen i denna del.</P>
<P class="p323 ft2">Regeringen anser det vara mycket viktigt att svenska ungdomar på elitnivå i en idrott ska ha möjligheter att satsa på sitt idrottande utan att behöva göra avkall på möjligheten att fullfölja en gymnasieutbildning. Det kräver speciallösningar för att elitsatsande elever ska kunna delta i t.ex. träningsläger och olika tränings- och tävlingssäsonger som ibland är förlagda utomlands. För denna begränsade elevgrupp bedömer regeringen att det är rimligt att tiden för programfördjupning och elevens individuella val kan få ägnas till idrotten. I dag omfattar de nationella kursplanerna i specialidrott sammantaget 300 poäng, där de till- kommande 400 poängen infogats i utbildningen genom lokala beslut av huvudmannen. Med de här beskrivna riksrekryterande spetsutbildning- arna i idrott kan kurser i specialidrott ges genom att utnyttja tid för programfördjupning och individuellt val. För att nå upp till den nivå om 700 poäng specialidrott som etablerats som praxis kan eleverna läsa resterande poäng som utökat program.</P>
<P class="p414 ft2">Regeringens övergripande ambition är att gymnasieskolan bättre ska förbereda för kommande studier och yrkesliv. För att åstadkomma den ambitionshöjningen krävs en viss omfattning av de program- och inrikt- ningsgemensamma ämnena. Att minska utrymmet för karaktärsämnes- kurser vilket skulle bli följden av RF:s uppfattning, att de 700 poäng som i dag är praxis får inrymmas inom de 2 500 poäng som ett nationellt program omfattar, bedöms riskera elevernas möjlighet att nå examens- målen. För att inte äventyra elevernas möjlighet att få examen och där- med en god bas för fortsatta studier och arbetsliv, anser regeringen, i likhet med utredaren, att möjligheten till utökat program i stället bör utnyttjas.</P>
<P class="p128 ft2">Många elever vid riksidrottsgymnasierna har även med dagens upplägg svårt att hinna med sin gymnasieutbildning. Enligt Idrottsstödsutred- ningen visar en analys av betyg från riksidrottsgymnasier att studieresul- tatet i teoretiska ämnen var något sämre än riksgenomsnittet, samtidigt som eleverna hade höga betyg i idrotts- och specialidrottsämnen. Styrel- sen för utbildningen kan redan med dagens bestämmelser besluta att fördela utbildningarna på längre tid än tre år för elever som behöver det.</P>
<P class="p329 ft2">I dag kan huvudmän som anordnar utbildning inom det estetiska om- rådet som kräver speciella färdigheter vid urvalet, förutom till betyg från grundskolan, även ta hänsyn till resultat av ett färdighetsprov. Regeringen delar utredarens uppfattning att en sådan möjlighet ska finnas kvar framgent.</P>
<P class="p334 ft27">Spetsutbildning inom nya områden</P>
<P class="p77 ft20"><SPAN class="ft34">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p82 ft2">96</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p11 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Det stora flertalet av det tjugotal instanser som behandlat frågan är positiva till en försöksverksamhet med riksrekryte- rande spetsutbildning inom andra områden än det estetiska och det idrottsliga, däribland <SPAN class="ft3">Barnombudsmannen </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skolverket</SPAN>, ett antal universitet och högskolor (<SPAN class="ft3">Lunds </SPAN>och <SPAN class="ft3">Linköpings universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Blekinge tekniska högskola </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Chalmers tekniska högskola</SPAN>), <SPAN class="ft3">Jönköpings, Karlstads, Norrtälje, Skövde, Stockholms </SPAN>och <SPAN class="ft3">Uppsala kommuner </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft3">Sveriges Akademikers Centralorganisation</SPAN>. Den enda remissinstans som avstyrker är <SPAN class="ft3">Borlänge kommu</SPAN>n som menar att inga elitskolor ska inrättas utan att alla högskoleförberedande program ska kunna ge studerande goda förutsättningar att komma vidare med sina högskolestudier. Skolverket vill att en försöksverksamhet med gymnasial spetsutbildning kompletteras med en försöksverksamhet med distansutbildning för att möjliggöra en god spridning över landet. Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Botkyrka, Degerfors </SPAN>och <SPAN class="ft3">Göteborgs kommuner, Metallgruppen, Svenskt Näringsliv </SPAN>och <SPAN class="ft3">Teknikföretagen</SPAN>, vill att även yrkesinriktade specialiseringar omfattas.</P>
<P class="p291 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Det är angeläget att skolans undervisning anpassas till alla elevers behov. Det gäller såväl elever i behov av extra stöd som elever som behöver extra utmaningar i under- visningen för att stimuleras i sin kunskapsutveckling. Regeringen har därför inrättat en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning enligt förordningen (2008:793) om riksrekryterande gymnasial spetsutbildning. Försöksverksamheten gäller utbildningar som startar 1 juli </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">2009–30</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> juni 2014 och omfattar maximalt 20 utbildningar i matematik, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Då utbildningarna inom försöksverksamheten bygger på special- utformade program enligt dagens programstruktur, måste förordningen anpassas till den nya programstrukturen. Skolverkets uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten bildar underlag för kommande beslut om en eventuell permanentning av spetsutbildningar inom gymna- sieskolan.</SPAN></P>
<P class="p341 ft2">Utredaren föreslår att elever i gymnasieskolan bör kunna läsa hög- skolekurser och få högskolepoäng inom ramen för sin gymnasieutbild- ning. Linköpings universitet menar att det behövs ett tydligt regelverk för hur elever i gymnasieskolan ska kunna ges högskolepoäng i den mån de deltar i högskolekurser, något regelverket medger men som universitetet anser bör bli enklare. Det finns enligt regeringens uppfattning ingen anledning att låta högskolekurser ingå i gymnasieutbildningen för dem som deltar i försöksverksamheten. Det ska däremot vara möjligt att läsa högskolekurser parallellt med studierna. En elev i gymnasieskolan som antas till kurser i högskolan, trots att denne saknar grundläggande behö- righet, får på samma sätt som andra studerande intagna på högskole- kurser högskolepoäng som då tillgodoräknas denne. Dokumentation över avklarade kurser i olika utbildningsformer bör inte blandas samman.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">97</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW0319998x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr5 td139"><P class="p159 ft27">8.3.2</P></TD>
<TD class="tr5 td140"><P class="p415 ft27">Riksrekryterande utbildningar enligt dagens</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td139"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p415 ft27">bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p416 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Beslut om riksrekrytering som fattats med stöd av nuvarande 5 kap. 9 och 14 §§ skollagen (1985:1100) ska upphöra att gälla den 1 januari 2011. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får besluta att sådana beslut ska upphöra att gälla vid en tidigare tidpunkt.</P>
<P class="p417 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Lämnar inte något förslag i denna del. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Inte någon instans kommenterar frågan.</P>
<P class="p418 ft27">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft2">Beslut om riksrekryterande utbildningar enligt nuvarande bestämmelser upphör att gälla den 1 januari 2010 (se p. 3 i övergångsbestämmelserna till lagen [2004:871] om ändring i skollagen </SPAN><SPAN class="ft28">[</SPAN><SPAN class="ft2">1985</SPAN><SPAN class="ft28">:</SPAN><SPAN class="ft2">1100], avsnitt 2.2). För att dessa utbildningars tillstånd inte ska upphöra innan de nya bestämmelserna om gymnasieskolan ska börja tillämpas måste den tiden förlängas. Tidigare beslut om riksrekrytering föreslås därför att upphöra att gälla ett år senare, dvs. den 1 januari 2011. Detta innebär att alla riksrekryterande utbildningar som det finns beslut om får fortsätta att ta emot sökande från hela landet fram till och med läsåret 2010/2011.</SPAN></P>
<P class="p419 ft2">Det är i dag Statens skolverk som beslutar om riksrekrytering enligt bestämmelser i gymnasieförordningen (1992:394). Enligt nuvarande bestämmelser är det dock bara regeringen som kan besluta om att ett tillstånd för riksrekrytering ska upphöra i förtid. Det är naturligt att även Skolverket ska kunna fatta sådana beslut. Här föreslås därför också ett bemyndigande som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna besluta om att beslut om riksrekrytering ska upphöra att gälla vid en tidigare tidpunkt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td42"><P class="p300 ft4">9</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p214 ft4">Behörighet och antagning</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td42"><P class="p213 ft16">9.1</P></TD>
<TD class="tr19 td111"><P class="p214 ft16">Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr19 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td113"><P class="p18 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr27 td112"><P class="p18 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td114"><P class="p301 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>Nuvarande reglering i skollagen (1985:1100)</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td114"><P class="p301 ft2">när det gäller behörighet behålls för behörighet till ett yrkesprogram.</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td114"><P class="p224 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens bedömning: </SPAN>De behörighetsregler som ska gälla till</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p301 ft2">ett yrkesprogram bör beredas vidare.</P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td116"><P class="p21 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Avviker från regeringens förslag. För att fler</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">elever i grundskolan ska bli bättre förberedda för gymnasiestudier, och</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p18 ft2">för att så många elever som möjligt ska lämna gymnasieskolan med en</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">fullföljd utbildning av god kvalitet, föreslår utredaren skärpta</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">behörighetskrav för gymnasieskolans nationella yrkesprogram. Enligt</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p18 ft2">förslaget ska för behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram krävas</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft2">matematik och minst fem andra ämnen. Syftet med skärpningen är att</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p18 ft2">motverka att elever med bristande förkunskaper tas emot på program och</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td116"><P class="p18 ft2">misslyckas med att tillgodogöra sig och fullfölja utbildningen. Genom att</P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p16 ft2">98</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p287 ft5">bredda behörighetskraven till fler ämnen än tre understryks att alla grundskoleämnen är viktiga.</P>
<P class="p288 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Många remissinstanser ställer sig bakom utredarens förslag, däribland <SPAN class="ft3">Statens skolverk</SPAN>, <SPAN class="ft3">Friskolornas Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Sveriges Skolledarförbund. </SPAN>Flera remissinstanser är dock tveksamma eller negativa till förslaget. <SPAN class="ft3">Barnombudsmannen (BO) </SPAN>ställer sig negativ till utredarens förslag till behörighetskrav såväl för högskoleförberedande program som yrkesprogram. BO anser att de föreslagna behörighetskraven är alltför högt ställda, vilket kan komma att innebära att ett relativt stort antal elever ställs utanför möjligheten att gå på ett nationellt gymnasieprogram. Även <SPAN class="ft3">Socialstyrelsen, Statens institu- tionsstyrelse, Specialskolemyndigheten </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Nämnden för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">Rh-anpassad</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> utbildning </SPAN>påtalar risken för att fler elever än i dag ställs utanför gymna- sieskolan med högre behörighetskrav. Särskilt elever med funktions- hinder omnämns som en riskgrupp.</P>
<P class="p420 ft2"><SPAN class="ft27">Promemorians förslag: </SPAN>Avviker från regeringens förslag. I promemorian föreslås att ytterligare en grupp elever ska vara behöriga. De elever som avses är de med bristande kunskaper i engelska eller matematik men med i övrigt adekvata studieresultat och som därmed har visat prov på studieförmåga. Enligt förslaget ska för behörighet till ett yrkesprogram krävas godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska eller matematik och sex andra ämnen samt ett lägsta meritvärde. Erfarenheter från dagens individuella program (IV) visar att meritvärdet ger en god indikation på elevens möjligheter att klara studierna på ett nationellt program. En kombination av krav på dels ett visst antal godkända ämnen, dels ett visst meritvärde kan således ge ett mått på elevens allmänna studiekompetens.</P>
<P class="p341 ft2">Både med dagens bestämmelser och med utredarens förslag utestängs den aktuella elevgruppen från gymnasiestudier på ett nationellt program till dess behörighet uppnåtts genom att eleven fått godkänt betyg eller visat motsvarande kunskaper i det ämne som krävs för att eleven ska vara behörig. Skälen till förslagen i promemorian är bl.a. att en elev med svå- righeter i ämnena matematik eller engelska kan tappa motivationen för ämnet, om ribban för att komma in på ett program uppfattas som oöver- stigligt hög trots godkända betyg i många andra ämnen. För den elev som hänvisas till IV kan det vara en omotiverad omväg till ett nationellt program och innebära förlorad tid och sämre möjligheter att läsa det han eller hon är intresserad av. Elever på IV avbryter dessutom sina gymna- siestudier i betydligt högre utsträckning än elever som går direkt från grundskolan till ett nationellt eller specialutformat program. Att hålla kvar dessa elever i grundskolan eller hänvisa dem till IV eller mot- svarande utbildning drabbar enskilda elever som har studieförmåga men som är i behov av stöd i det aktuella ämnet. Enligt förslaget ska en elev erbjudas särskilt stöd för att nå målen i matematik eller engelska, men inom ramen för ett nationellt program. En elev med bristande kunskaper i något av dessa ämnen kan ha både vilja och förmåga att tillägna sig kun- skaper i andra ämnen samtidigt som eleven får stöd i matematik eller engelska.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p249 ft2">99</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p75 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser ser positivt på eller har inget att erinra mot promemorians förslag i huvudsak. <SPAN class="ft3">Landsorganisationen i Sverige </SPAN>anför att förslaget rimligen kommer att innebära att fler elever, särskilt pojkar, får tillträde till gymnasiet än i dag eftersom pojkar har större svårigheter att nå behörighet i de aktuella ämnena. Flertalet kommuner, däribland <SPAN class="ft3">Göteborgs, Jönköpings, Katrineholms, Kiruna, Skövde, Stockholms, Oskarshamns </SPAN>och <SPAN class="ft3">Uppsala kommuner, </SPAN>ställer sig bakom förslaget. Samtliga universitet är positiva under förutsättning att huvudmännen ges goda förutsättningar att anordna stödinsatser så att inte berörda elevers möjligheter till högskoleövergång äventyras. <SPAN class="ft3">Specialpedagogiska skolmyndigheten </SPAN>stöder förslaget. <SPAN class="ft3">Statens skolinspektion </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skolväsendets överklagandenämnd </SPAN>har inget att erinra mot förslaget.</P>
<P class="p421 ft2">Många instanser är dock negativa till förslaget i promemorian.</P>
<P class="p319 ft3">Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet <SPAN class="ft2">och </SPAN>Sveriges Skolledarförbund <SPAN class="ft2">är till övervägande del negativa och avvisar generellt sänkta behörighets- krav. Behörighetskraven ska enligt dessa instanser bestämmas utifrån vilka förkunskaper som krävs för att klara av respektive program och dessa krav ska få variera. Denna synpunkt delar även </SPAN>Svenskt Näringsliv<SPAN class="ft2">. Flera remissinstanser är kritiska till att godkänt betyg i matematik inte längre ska vara ett absolut krav, däribland Lärarförbundet och </SPAN>Tjänste- männens Centralorganisation, Vallentuna, Övertorneå <SPAN class="ft2">och </SPAN>Karlstad kommuner. Statens skolverk <SPAN class="ft2">och </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting <SPAN class="ft2">anser att utredarens förslag till behörighetskrav ska gälla. Skolverket menar att promemorians förslag kan leda till att elever med lägre moti- vation för ämnet matematik prioriterar bort det till förmån för svenska, engelska och sex andra ämnen som intresserar eleven. Risken med att låta elever med bristfälliga förkunskaper i matematik få gå ett mate- matikintensivt yrkesprogram, som t.ex. det nuvarande elprogrammet, nämns av flera instanser, liksom farhågor för att ambitionen eller kvaliteten på yrkesprogrammen sänks genom att elever som saknar god- känt betyg i matematik eller engelska tas emot. Ytterligare skäl som anförs är att förslaget kan signalera att matematik eller engelska inte längre kommer att behövas för att klara ett yrkesprogram.</SPAN></P>
<P class="p422 ft2">Många kommuner har goda erfarenheter av att elever som tagits in på programinriktade individuella alternativ (PRIV) utan att ha godkänt betyg i matematik eller engelska genomfört studierna på ett framgångs- rikt sätt. <SPAN class="ft3">Norrköpings </SPAN>och <SPAN class="ft3">Umeå </SPAN>kommuner förordar därför att bestämmelserna om PRIV ska vara kvar.</P>
<P class="p423 ft27">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p424 ft3">Insatser för ökad måluppfyllelse i grundskolan</P>
<P class="p314 ft2">Regeringen har vidtagit och avser att vidta reformer och insatser som syftar till att höja kvaliteten och öka kunskaperna i svensk skola och stärka förutsättningarna för skolan att nå sitt huvuduppdrag – att ge elever, oavsett kön, familjebakgrund eller bostadsort, förutsättningar att nå de grundläggande målen för utbildningen. Genom dessa satsningar förutses den grupp av elever som efter genomgången grundskola saknar tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig en gymnasieutbild- ning minska på sikt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">100</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p75 ft2">Elever som riskerar att inte nå målen är en prioriterad grupp och skolans fokus ska ligga på tidiga insatser. Genom ändringar i förord- ningen (SKOLFS 2000:135) om kursplaner för grundskolan, som trädde i kraft den 15 juli 2008, har därför <SPAN class="ft3">nationella mål införts i grundskolans årskurs 3</SPAN>. Målen uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Syftet med de nationella målen är att stärka en tidig uppföljning av elevers kunskaper. Genom att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå skolans kunskapsmål ökar möjligheterna att sätta in adekvat stöd. Skolan måste även ha ytterligare tillgång till kompetens som kan ge individanpassad hjälp till elever som behöver särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. Därför beslutade regeringen i juni 2007 att ge nio universitet och högskolor i uppdrag att under 2008 starta en <SPAN class="ft3">ny speciallärarutbildning </SPAN>för att tillgodose detta behov. Utbildningen är en påbyggnadsutbildning till lärarutbildningen.</P>
<P class="p324 ft2">Riksdagen antog i mars 2009 regeringens proposition om nytt <SPAN class="ft3">mål- och uppföljningssystem </SPAN>i grundskolan och motsvarande skolformer (prop. 2008/09:87, bet. 2008/09:UbU9, rskr. 2008/09:189. Utgångspunkten är betänkandet <SPAN class="ft3">Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan </SPAN>(SOU 2007:28), där det föreslås att tydligare och mer lättillgängliga styr- dokument för grundskolan och motsvarande skolformer införs i form av en samlad läroplan med nya kursplaner. För att ytterligare stärka uppfölj- ningen av elevernas kunskaper föreslås <SPAN class="ft3">nationellt fastställda kunskaps- krav i årskurs 3, 6 och 9. </SPAN>För årskurs 3 gäller det för svenska, svenska som andraspråk och matematik och för årskurserna 6 och 9 för samtliga ämnen.</P>
<P class="p324 ft2">Regeringen har vidare beslutat om ett statsbidrag för åren <NOBR>2008–2010</NOBR> för att stärka basfärdigheterna <SPAN class="ft3">läsa, skriva och räkna, </SPAN>med inriktning på årskurs <NOBR>1–3</NOBR> (se förordningen [2008:754] om statsbidrag för åtgärder som syftar till att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna)<SPAN class="ft3">. </SPAN>Regeringen avser dessutom att genomföra en särskild satsning på MNT (matematik, naturkunskap och teknik). Regeringen har ändrat förord- ningsbestämmelserna om <SPAN class="ft3">individuella utvecklingsplaner i de obliga- toriska skolformerna</SPAN>, se t.ex. 7 kap. 2 § grundskoleförordningen (1994:1194). Från och med höstterminen 2008 innehåller den indivi- duella utvecklingsplanen även skriftliga omdömen om elevernas kunskapsutveckling som får vara betygsliknande. Denna förändring kommer att ge föräldrar och elever möjlighet att få en god och tydlig information om både elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling samt om det finns behov av särskilda stödinsatser.</P>
<P class="p260 ft3">Dagens bestämmelser</P>
<P class="p255 ft2">För behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program krävs i dag godkända betyg i svenska eller svenska som andra- språk, engelska och matematik, eller på annat sätt förvärvade likvärdiga kunskaper. En konsekvens av dagens behörighetsregler är att elever som har godkända betyg enbart i de tre behörighetsgivande ämnena visser- ligen är behöriga men dåligt rustade för gymnasiestudier. Elever med mycket låga meritvärden har visat sig ha små möjligheter att klara ut- bildningen och fullföljer den i liten utsträckning. Elever med ofullstän-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">101</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">diga gymnasiebetyg har mycket svårare att etablera sig på arbetsmarkna-</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">den än elever med en fullständig gymnasieutbildning. Det är därför</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">angeläget att skapa ett system som så långt möjligt säkrar att de elever</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">som antas till nationella program också har förutsättningar att genomföra</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">utbildningen med framgång.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td69"><P class="p18 ft3">Fortsatt beredning av behörighetsbestämmelserna</P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td69"><P class="p18 ft2">Regeringen gör bedömningen att med de insatser för att förbättra</P></TD>
<TD class="tr18 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">resultaten i grundskolan som beskrivits ovan kommer förutsättningarna</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">för att fler elever kommer att nå kunskapsmålen att förbättras betydligt.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">Med ökad måluppfyllelse i grundskolan följer att fler elever kommer att</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">bli bättre förberedda för gymnasiestudier och andelen elever som saknar</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">betyg i engelska eller matematik bedöms minska på sikt.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">Regeringen anser att det är angeläget att de elever som utgör målgrupp</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">för promemorians förslag, nämligen de som bedöms ha god studieför-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">måga även om de ännu inte nått målen för endera ämnet engelska eller</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">matematik, inte utestängs från gymnasiestudier som de skulle kunna</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">tillgodogöra sig. Regeringen har också tagit fasta på de farhågor som</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">framförts av flera remissinstanser för att alltför långtgående undantag för</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">i synnerhet ämnet matematik skulle kunna urholka de satsningar på för-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">bättrade resultat i grundskolan som beskrivits. Behörighetsreglerna får</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">inte tolkas som att ämnena matematik och engelska blivit mindre viktiga</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">än tidigare. Regeringen ämnar därför bereda frågan om hur behörighets-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">reglerna för ett yrkesprogram ska utformas vidare. Regeringen avser att</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">inom kort återkomma i denna fråga, så att nya regler kan träda i kraft</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">samtidigt med de skärpta behörighetskrav till högskoleförberedande</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">program som föreslås i avsnitt 9.2. I avvaktan på detta föreslår</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">regeringen att dagens bestämmelser om behörighet för yrkesprogrammen</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">överförs till det lagförslag som regeringen lägger fram i propositionen.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p427 ft2">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199103x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p428 ft55"><SPAN class="ft16">9.2</SPAN><SPAN class="ft56">Behörighet till gymnasieskolans högskoleförberedande program</SPAN></P>
<P class="p429 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen.</P>
<P class="p430 ft2">Med godkänt betyg i ett ämne ska, liksom tidigare likställas att den sökande på annat sätt än genom grundskolestudier förvärvat likvärdiga kunskaper.</P>
<P class="p430 ft2">En sökande som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig, om den sökande på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning och den sökande bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.</P>
<P class="p431 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Det kommer att regleras i förordning att elever som tas emot till ett högskoleförberedande program utan god- känt betyg i engelska, ska erbjudas särskilt stöd i ämnet.</P>
<P class="p432 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. Utredaren har dock föreslagit att möjligheten till undantag från behörighetskravet i engelska ska gälla för alla nationella program.</P>
<P class="p11 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Av de remissinstanser som yttrat sig om förslaget är de flesta positiva. Samtliga instanser som yttrat sig över de program- specifika behörighetskraven för högskoleförberedande program till- styrker förslaget. <SPAN class="ft3">Mölndals, Norrköpings, Norrtälje </SPAN>och <SPAN class="ft3">Uppsala kommuner </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) </SPAN>väl- komnar möjligheten att göra undantag från kravet på godkänt betyg i engelska. <SPAN class="ft3">Socialstyrelsen, Nämnden för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">Rh-anpassad</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> utbildning </SPAN>och</P>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft3">Göteborgs kommun </SPAN>anser att undantaget från kravet på godkänt betyg i engelska ska kunna tillämpas på andra elever än nyanlända elever med utländsk bakgrund, exempelvis elever som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom har behov av lägre studietakt, tid för vila eller tid för habiliteringsinsatser. <SPAN class="ft3">Socialstyrelsen </SPAN>anser vidare att undantaget ska kunna gälla även för andra ämnen eller elever med t.ex. dyskalkyli och dyslexi. <SPAN class="ft3">Lunds universitet </SPAN>menar att undantaget behövs men vill understryka att det är ett viktigt mål för gymnasieskolan att dessa elever ska uppnå samma kunskapsnivå i engelska som andra elever, varför särskilda stödinsatser för dessa elever är av största vikt. <SPAN class="ft3">Malmö kommun </SPAN>anser att kriterierna för undantagen i engelska måste vara väl definierade i lag eller nämndbeslut.</P>
<P class="p289 ft3"><SPAN class="ft2">Enligt </SPAN>Skolväsendets överklagandenämnd <SPAN class="ft2">bör det i lagtexten preciseras vad som avses med särskilda skäl, då nämnden utgår ifrån att nämndens prövning är tänkt att avse inte bara bedömningen av förutsättningarna att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan även frågan om avsaknaden av godkänt betyg har berott på särskilda skäl.</SPAN></P>
<P class="p13 ft33">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft5">Av samma skäl som anförts i avsnitt 9.1 föreslår regeringen skärpta krav för de högskoleför- beredande programmen. Förslagen syftar till att motverka att elever med bristande förkunskaper tas emot på program och misslyckas med att</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">103</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p287 ft2">tillgodogöra sig och fullfölja utbildningen. För behörighet till dessa program föreslår därför regeringen ett krav på godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen, sammanlagt tolv ämnen. Skälen för att fler ämnen ska krävas för behörighet till högskoleförberedande program är att de flesta av ämnena på dessa program bygger vidare på grundskolans ämnen. De flesta av yrkesprogrammens ämnen är nya ämnen utan direkt koppling till grund- skolans ämnen. Därför har grundskolebetygen ett bättre prognosvärde för framgång på de högskoleförberedande programmen än på yrkesutbild- ningarna<SPAN class="ft3">.</SPAN></P>
<P class="p433 ft2">Den skillnad i behörighetskrav mellan yrkesprogram och högskoleför- beredande program som ifrågasatts av flera remissinstanser motiveras av att kraven ska säkerställa att en elev har de förkunskaper som behövs inom det område som utbildningen avser. Eftersom det krävs olika för- kunskaper för yrkes- respektive högskoleförberedande program finner regeringen inte skäl att ha samma antal behörighetsgivande ämnen för yrkesprogram och högskoleförberedande program. Det innebär inte, såsom t.ex. <SPAN class="ft3">Svenskt Näringsliv </SPAN>framfört, att yrkesprogram i allmänhet ska anses vara mindre krävande eller mindre värda än högskoleförberedande program. Som framgår av föregående avsnitt avser regeringen dock att återkomma med förslag till behörighetskrav för yrkesprogram.</P>
<P class="p12 ft2">Elever som antas till högskoleförberedande program ska enligt huvud- regeln ha lägst godkänt betyg i ämnet engelska. Samtidigt finns elever med utländsk bakgrund som anlänt till Sverige relativt nyligen, som inte har haft möjlighet att läsa engelska mer än i begränsad utsträckning, men som i övrigt kan ha utmärkta förutsättningar att framgångsrikt genomföra studier på de gymnasieprogram de sökt.</P>
<P class="p140 ft2">Myndigheten för skolutveckling (MSU) tog år 2003 fram ett stödma- terial <SPAN class="ft3">Vid sidan av eller mitt i?, </SPAN>som syftar till att sprida kunskap till kommuner och skolor om sent anlända elevers situation i grund- och gymnasieskolan. Med ”sent anlända elever” avser MSU de elever som när de kommer till Sverige påbörjar något av grundskolans fyra sista år, eller som börjar direkt i gymnasieskolan. I stödmaterialet framkommer att 42,5 procent av de sent anlända eleverna i grundskolan når behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Generellt stiger elevernas resultat i takt med längre vistelsetid. En grupp sent anlända får relativt goda meritvärden men når inte behörighet. En orsak kan vara att de inte getts möjlighet till undervisning i engelska.</P>
<P class="p341 ft2">Det är enligt regeringens mening rimligt att dessa elever ges möjlighet att bli behöriga till högskoleförberedande program. Elever som inte nått upp till nivån för godkänt betyg i engelska, men som av styrelsen för utbildningen bedöms kunna klara programmet, ska kunna beviljas till- träde till högskoleförberedande program. Ett undantag från de kunskaps- relaterade behörighetskraven ska därför införas i lag. För att kunna komma i fråga för undantagsregeln krävs att den sökande på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i under- visning i engelska under en betydande del av undervisningen i grund- skolan eller motsvarande. Sådana speciella personliga förhållanden kan vara att den sökande relativt nyligen anlänt till Sverige från ett land där engelska inte förekommit i skolundervisningen i någon större utsträck- ning. Men det kan också röra sig om elever som på grund av andra</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">104</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199105x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p111 ft5">speciella personliga förhållanden inte har kunnat delta i engelskundervis- ning i Sverige eller utomlands. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas restriktivt.</P>
<P class="p9 ft2">Elever som tas emot till ett högskoleförberedande program utan god- känt betyg i engelska, ska erbjudas särskilt stöd. Hur det särskilda stödet ska utformas bör beslutas i ett åtgärdsprogram. Det är troligt att vissa elever, som har antagits till ett program med hjälp av undantaget från krav på godkänt betyg i engelska, inte kommer att hinna nå tillräckliga kunskaper i engelska för att avlägga examen inom ramen för ordinarie utbildningstid, även om de i övrigt har uppfyllt alla examenskrav. Sådana elever kan komplettera sin gymnasieutbildning genom att fortsätta sina studier i engelska inom den gymnasiala vuxenutbildningen och ta ut en gymnasieexamen där. Ett alternativ kan vara att en del elever genomför gymnasieutbildningen under fyra år i stället för tre.</P>
<P class="p434 ft16"><SPAN class="ft16">9.3</SPAN><SPAN class="ft57">Mottagande i andra hand</SPAN></P>
<P class="p284 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första hand får tas emot i andra hand till platser som återstår sedan alla de som tagits emot i första hand har antagits till utbildningen.</P>
<P class="p435 ft2">Beslut om mottagande i andra hand får inte överklagas.</P>
<P class="p436 ft5">När eleven har tagits emot i andra hand, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.</P>
<P class="p437 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Inga remissinstanser har yttrat sig över förslaget. <SPAN class="ft33">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Frisökning som begrepp används inte</P>
<P class="p240 ft2">i författningarna men är ett vedertaget begrepp inom skolväsendet. Med frisökning menas att elever ges en möjlighet, men inte en rättighet, att tas emot på ett nationellt program i en annan kommun än hemkommunen, även om utbildningen erbjuds av hemkommunen. En sådan elev tas emot i andra hand i mån av plats. En uttrycklig bestämmelse om andrahands- mottagande införs nu i skollagen (1985:1100). Tidigare har sådant mot- tagande bara reglerats i bestämmelserna om interkommunal ersättning. I likhet med vad som gäller idag föreslås att ett beslut om mottagande i andra hand inte ska kunna överklagas. En kommun som har tagit in en elev, som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt till interkommunal ersättning för sina kostnader från elevens hemkommun. Huvudregeln är att den interkommunala ersättningen ska beräknas efter anordnarens självkostnad. Vid frisökning ska hemkommunen emellertid aldrig behöva betala mer än vad motsvarande utbildning skulle ha kostat i den egna kommunen eller samverkansområdet. Är anordnarkommunens kostnad lägre ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. Skyldigheten för elevens hemkommun att betala interkommunal ersättning är således mer begränsad än vid förstahandsmottagande. Hemkommunen behöver inte</P>
<P class="p438 ft2">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199106x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">heller betala inackorderingsbidrag för elever som efter s.k. frisökning</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">studerar i en annan kommun.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">I bestämmelserna om mottagande i första hand har inte skett någon</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">annan materiell ändring än att regler om gymnasial lärlingsutbildning och</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">inriktningar som börjar första läsåret har lagts till (se avsnitt 6.5.1).</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft16"><SPAN class="ft16">9.4</SPAN><SPAN class="ft17">Ansökan och antagning</SPAN></P>
<P class="p439 ft27"><SPAN class="ft27">9.4.1</SPAN><SPAN class="ft60">Ansökan</SPAN></P>
<P class="p440 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>En ansökan till ett nationellt program, till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbild- ning som börjar första läsåret ska skickas till styrelsen för utbild- ningen i den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning, ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.</P>
<P class="p400 ft5">Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvud- man, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen. Även en ansökan till en fristående skola ska således skickas till styrel- sen för utbildningen i den sökandes hemkommun.</P>
<P class="p441 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag</SPAN>: Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Endast <SPAN class="ft13">Malmö kommun</SPAN>, som ansluter sig till ut-</P>
<P class="p53 ft2">redarens förslag, har kommenterat förslaget.</P>
<P class="p442 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>När en elev söker gymnasieutbild- ningar som anordnas av en annan kommun än elevens hemkommun ska ansökan lämnas till hemkommunen, som vidarebefordrar ansökan till styrelsen för utbildningen i den kommun som anordnar den sökta utbild- ningen. Det finns ingen motsvarande reglering av förfarandet när en elev söker en utbildning på en fristående skola. Regeringen anser att regel- verket i detta avseende i fortsättningen ska gälla oberoende av huvud- man. En elev som söker en gymnasieutbildning hos en annan huvudman, såväl en kommunal som en fristående, än hemkommunen ska därför lämna sin ansökan till hemkommunen. Hemkommunen ska omedelbart vidarebefordra ansökan till den huvudman som svarar för den sökta ut- bildningen.</P>
<P class="p443 ft2">Från kommunalt håll har det framförts att planeringsarbetet avsevärt skulle underlättas om kommunerna fick information om vilka av deras ungdomar som sökt utbildning i en fristående skola och hur de prioriterat denna utbildning i förhållande till de utbildningar de sökt hos kommunen. För att underlätta kommunernas arbete och möjliggöra ut- värderingar av i vilken mån elevernas förstahandsval tillgodoses föreslås därför att det av ansökan ska framgå i vilken prioriteringsordning eleven söker var och en av utbildningarna.</P>
<P class="p444 ft2">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199107x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft27"><SPAN class="ft27">9.4.2</SPAN><SPAN class="ft61">Antagning</SPAN></P>
<P class="p347 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Ordet ”antagning” ska ersätta ”intagning”. Styrelsen för utbildningen ansvarar för antagningen till de olika utbildningarna som anordnas av kommunen eller landstinget. Antag- ningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. En kommuns eller ett landstings antag- ningsorganisation får även vara gemensam för andra kommuner och landsting samt för fristående skolor.</P>
<P class="p445 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Ett fåtal instanser har kommenterat förslaget,</P>
<P class="p261 ft2">samtliga är positiva. <SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>tillstyrker att den organisatoriska formen för den kommunala respektive privata utbildningsanordnaren, antagningskansliet, kan vara gemensam. Verket vill dock framhålla att den fristående skolhuvudmannen själv måste fatta beslutet om vilka elever som antas. <SPAN class="ft3">Lunds universitet </SPAN>är positivt till utredningens förslag. <SPAN class="ft3">Finspångs kommun </SPAN>anser att alla gymnasieskolor, kommunala som fri- stående, som verkar inom ett antagningsområde ska ingå i ett samordnat antagningsförfarande. Finspångs kommun föreslår att varje gymnasie- skola som verkar inom området ska bära sina egna självkostnader för drift av antagningskansliet och att denna kostnad förslagsvis kan baseras på antalet elever som hanteras i systemet och tas in på respektive skola.</P>
<P class="p446 ft13">Göteborgs, Karlstads <SPAN class="ft5">och </SPAN>Skövde kommuner <SPAN class="ft5">tillstyrker i huvudsak utred- ningens förslag.</SPAN></P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>I skollagen (1985:1100) och gymna- sieförordningen (1992:394) används ”intagning” om elever som sedan de tagits emot i en kommun antas till en viss utbildning. I förordningen (1996:1206) om fristående skolor används i stället ordet antagning. I högskolevärlden används också ”antagning”. Förändringen innebär att terminologin blir mer enhetlig. Någon förändring i sak är dock inte avsedd.</P>
<P class="p447 ft2">Enligt nu gällande bestämmelser ansvarar styrelsen för utbildningen för intagningen till de olika utbildningar som anordnas inom kommunen eller landstinget. Samma ordning föreslås gälla även i fortsättningen. Antagningsorganisationen får vara gemensam med en annan kommun och gemensam för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. Det finns inget som hindrar att sådan samordnad antagning till gymnasieut- bildning också omfattar fristående skolor. Bestämmelsen syftar till att förtydliga de olika möjligheter som finns att organisera antagningen till gymnasieskolan men innebär ingen förändring i sak. Hur den kommande antagningsorganisationen ska utformas i varje kommun är en fråga för lokala beslutsfattare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">107</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199108x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft4">10 Betyg och ämnesplaner</P>
<P class="p448 ft16"><SPAN class="ft16">10.1</SPAN><SPAN class="ft74">Kursbetyg</SPAN></P>
<P class="p449 ft20"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag: </SPAN>Efter varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete ska eleven få betyg på kursen och gymnasiearbetet.</P>
<P class="p450 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig i</P>
<P class="p122 ft2">betygsfrågan tillstyrker utredarens förslag, däribland <SPAN class="ft3">Göteborgs, Norr- tälje </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skövde kommuner, Myndigheten för skolutveckling, Verket för högskoleservice (VHS), Uppsala universitet, Kammarrätten i Göteborg, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Riksförbundet Vuxenutbild- ning i samverkan. </SPAN>VHS anser att kursbetyg är att föredra före ämnes- betyg ur meritvärderingssynpunkt.</P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft13">Lunds universitet </SPAN>anser att frågan behöver diskuteras ytterligare före slutgiltigt ställningstagande.</P>
<P class="p75 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Enligt sina direktiv skulle utredaren pröva olika alternativ för betygssättning i gymnasieskolan:</P>
<P class="p136 ft5"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft38">kursutformning med kursbetyg, där varje kursbetyg ingår i slutbe- tyget (dagens system),</SPAN></P>
<P class="p75 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">kursutformning där slutbetyget motsvarar betyget på sista kursen i ett ämne, och</SPAN></P>
<P class="p75 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft14">kursutformning där slutbetyget är en sammanvägning av betyget på de olika kurserna inom ett ämne.</SPAN></P>
<P class="p136 ft2">Efter att ha prövat de olika alternativen har utredaren kommit till slut- satsen att dagens betygsutformning med kursbetyg bör behållas. För- delarna med kursbetygen är att eleverna får en snabb återkoppling på sina studieresultat. Många elever uppskattar också att kunna lägga avklarade kurser bakom sig. Genom att eleven bedöms och betygssätts vid flera tillfällen och av olika personer utjämnas eventuella bedömningsfel. I många ämnen förekommer sidoordnade kurser där det inte är självklart vilken tyngd olika kurser skulle ha i ett system med ämnesbetyg. Kurs- betyg är också att föredra inom gymnasial vuxenutbildning.</P>
<P class="p323 ft2">Kursbetyg har också nackdelar, bl.a. har den risk för fragmentisering av undervisningen som kursbetygen kan medföra lyfts fram. En orsak till att utbildningen upplevs som fragmentiserad är, enligt utredaren, snarare att fokus i alltför hög grad läggs på enskilda kurser och att målen för hela utbildningen inte beaktas i tillräcklig grad. I och med att examen införs i gymnasieskolan ska examensmålen prägla alla kurser som ingår i utbildningen. Om utbildningen utgörs av alltför många korta kurser kan det leda till att utbildningen upplevs som sönderhackad. Kurser bör därför så långt det är möjligt omfatta minst 100 gymnasiepoäng.</P>
<P class="p246 ft2">Att samtliga kursbetyg, även tidiga misslyckanden, väger lika tungt i meritvärdet kan å ena sidan orsaka negativ stress. Å andra sidan kan ett sent misslyckande drabba eleven hårt i ett system där slutbetyget mot- svarar betyget på den sista kursen i ett ämne. I den kursutformade gymnasieskolan avslutas studierna i enskilda kurser och ämnen efter hand. Även med ämnesbetyg skulle vissa ämnen endast studeras under en termin.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">108</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199109x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p244 ft2">En annan nackdel som lyfts fram med kursbetyg är att elever genom s.k. konkurrenskomplettering höjt sina betyg i underliggande kurser när de läst mer avancerade kurser i ämnen med tydlig progression som matematik och språk. Regeringen har dock ändrat tillträdesreglerna till högskolan så att detta inte längre är lika fördelaktigt. De nya tillträdes- reglerna börjar tillämpas fr. o. m. hösten 2010.</P>
<P class="p244 ft2">Ett system med kursbetyg gör att elever vågar välja en fördjupning inom ett ämne utan att riskera att få sänkt betyg i tidigare kurser i ämnet, vilket skulle ha kunnat bli fallet i ett system med ämnesbetyg, där det sist satta betyget ersatte tidigare betyg i ämnet. Det är också komplicerat att konstruera ett system med ämnesbetyg i en kursutformad skola som tar hänsyn till den totala poängomfattning en elev har läst i ett ämne. En elev med ett lägre betyg, men fler poäng i ett ämne, bör rimligen ha bättre ämneskunskaper än en elev med ett högt betyg på en enstaka kurs.</P>
<P class="p184 ft2">Regeringen delar utredarens uppfattning att det inte är betygssystemet som avgör om en utbildning uppfattas som fragmentiserad och ytlig utan detta beror snarare på hur kursplanerna är konstruerade, kursernas längd och vilka valmöjligheter som erbjuds. Sammantaget bedömer också regeringen att de nackdelar som ändå kan förekomma med dagens system väl uppvägs av fördelarna.</P>
<P class="p184 ft20">Regeringen konstaterar således att det inte finns skäl att byta betygs- system utan föreslår att betyg även framdeles ska sättas efter varje kurs.</P>
<P class="p451 ft16"><SPAN class="ft16">10.2</SPAN><SPAN class="ft75">En ny betygsskala</SPAN></P>
<P class="p284 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Den nya betygsskalan <NOBR>A–F</NOBR> införs i gymna- sieskolan från och med höstterminen 2011 samtidigt med att de nya programmen och de därmed sammanhängande nya ämnesplanerna in- förs.</P>
<P class="p452 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Regeringen har i propositionen </SPAN><SPAN class="ft3">En ny betygsskala </SPAN><SPAN class="ft2">(prop. 2008/09:66) bedömt att den föreslagna betygs- skalan bör införas samtidigt med övriga föreslagna reformer i gymnasie- skolan och samtidigt med att reviderade kursplaner börjar tillämpas. Därmed blir det för gymnasieskolans del aktuellt med den nya betygs- skalan för de elever som påbörjar sin gymnasieutbildning i den reforme- rade gymnasieskolan, dvs. höstterminen 2011.</SPAN></P>
<P class="p285 ft5">I denna proposition används uttrycket godkänt betyg i flera samman- hang. Med nuvarande betygsskala innefattas betygen Mycket väl god- känt, Väl godkänt och Godkänt i uttrycket. Riksdagens beslut om ovan nämnda proposition (bet. 2008/09:UbU5, rskr. 2008/09:169) innebär att det med godkänt betyg kommer att menas betygsstegen <NOBR>A–E.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr36 td139"><P class="p18 ft16">10.3</P></TD>
<TD class="tr36 td141"><P class="p453 ft16">Ämnesplaner</P></TD>
<TD class="tr36 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td142"><P class="p18 ft2">Regeringen avser att, i det reformuppdrag som kommer att ges Statens</P></TD>
<TD class="tr15 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td142"><P class="p18 ft2">skolverk med anledning av förslagen i denna proposition och riksdagens</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">beslut till följd av propositionen, uppdra åt Skolverket att göra en</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td142"><P class="p18 ft2">översyn av samtliga kursplaner.</P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p16 ft2">109</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199110x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p362 ft2">Kursplanerna bör utformas så att de blir tydligare än i dag med en mer</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">ändamålsenlig struktur. Kursplanerna bör, så långt möjligt och med hän-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p300 ft2">syn tagen till gymnasieskolans och den gymnasiala vuxenutbildningens</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p300 ft2">särart och de krav som kursutformningen ger upphov till, utformas enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">de riktlinjer och den uppsättning begrepp som ska gälla för grundskolans</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">kursplaner. Att kurserna ingår i en större helhet bör betonas. Det kan</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p362 ft2">därför vara lämpligt att byta begreppet kursplan till begreppet ämnesplan</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">så som utredaren föreslår. Genom att införa begrepp som centralt inne-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p362 ft2">håll i ämnesplanerna förtydligas uppdraget och likvärdigheten ökar i</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p454 ft2">utbildningen. Se vidare avsnitt 18.</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p455 ft16">10.4 Nya kurser</P>
<P class="p293 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Lokalt beslutade kurser bör inte längre förekomma i gymnasieskolan. Lokalt initierade kurser kan dock efter kvalitetssäkring beslutas av Statens skolverk. Regeringen avser att återkomma till frågan i förordning.</P>
<P class="p456 ft28"><SPAN class="ft62">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning. <SPAN class="ft62">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet av de instanser som yttrat sig i frågan är positiva däribland <SPAN class="ft26">Socialstyrelsen</SPAN>, <SPAN class="ft26">Statskontoret</SPAN>, <SPAN class="ft26">Internationella programkontoret för utbildningsområdet, Uppsala, Lunds </SPAN>och <SPAN class="ft26">Umeå universitet, Högskolan Dalarna </SPAN>och <SPAN class="ft26">Kungl. Musikhögskolan i Stockholm</SPAN>. Även ett antal kommuner instämmer i förslaget, såsom <SPAN class="ft26">Borås, Botkyrka, Finspångs, Gotlands, Karlstads, Nacka, Norrtälje, Sandvikens, Sollefteå, Skövde, Stockholms, Umeå, Uppsala </SPAN>samt <SPAN class="ft26">Övertorneå kommuner</SPAN>. Bland positiva organisationer märks <SPAN class="ft26">Landsorganisationen i Sverige, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Elevråds Centralorganisation (SECO) </SPAN>och</P>
<P class="p457 ft2"><SPAN class="ft3">Sveriges Skolledarförbund</SPAN>. SECO anser det vara ett stort steg framåt för att trygga elevernas rättssäkerhet och gymnasieskolans innehållsmässiga kvalitet, då dagens lokala kurssystem ofta misslyckas med att ge eleverna substantiella och relevanta kunskaper och färdigheter. Även <SPAN class="ft3">Metall- gruppens utbildningsråd </SPAN>och <SPAN class="ft3">Teknikföretagen </SPAN>tillstyrker förslaget.</P>
<P class="p278 ft2">Tveksamma eller negativa är <SPAN class="ft3">Göteborgs </SPAN>och <SPAN class="ft3">Mölndals kommuner </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Friskolornas Riksförbund. </SPAN>Göteborgs kommun föreslår att Statens skol- verk får fortsätta det påbörjade arbetet med att inventera och kvalitets- bedöma de lokala kurserna. Alternativt ska en kurs med relativt öppet kursinnehåll som kan användas som ram för lokala profileringar skapas. Mölndals kommun anser att uppstramningen av utbildningarna är positiv för gymnasieskolan och samhället, men att mer flexibilitet än vad för- slaget innebär bör byggas in. Friskolornas Riksförbund anser inte att de specialutformade programmen och antalet kurser ska stramas upp på ett så genomgripande sätt som utredaren föreslår.</P>
<P class="p281 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">De lokalt beslutade kurserna inrättades för att ta till vara lokala initiativ och tillgodose behov av kurser som utifrån ett regionalt eller lokalt perspektiv behövdes i ett snabbt föränderligt arbetsliv. Enligt nuvarande bestämmelser är det styrelsen för utbildningen som får besluta om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs måste inordnas i ett befintligt nationellt ämne och svara mot ett behov</SPAN></P>
<P class="p458 ft2">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<P class="p350 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p459 ft2">som inte kan tillgodoses genom en fastställd nationell kurs. Lokala kurser får inte ersätta kurser i kärnämnen. Inte heller kurser som är program- gemensamma och därmed obligatoriska på programmet får bytas ut mot lokala kurser. Om så görs, blir programmet specialutformat. Inte heller får en lokal kurs ersätta en kurs som ingår i en nationellt fastställd inrikt- ning. Däremot får lokala kurser förekomma i de lokalt beslutade inrikt- ningarna, som valbara kurser och som individuellt val.</P>
<P class="p460 ft2">Det finns inga helt säkerställda uppgifter om hur många lokala kurser som förekommer i dagens gymnasieskola. Inför den tilltänkta gymnasie- reformen 2007 samlade Skolverket in uppgifter om de lokala kurser som de kommunala huvudmännen ville behålla. Det insamlade underlaget omfattade cirka 9 000 lokala kurser. Det ska jämföras med de cirka 850 nationella kurser som föreskrivits av Skolverket. Av det totala antalet satta kursbetyg i de slutbetyg som utfärdades i gymnasieskolan 2007 utgjorde betyg på lokala kurser nästan 7 procent.</P>
<P class="p461 ft2">Ett problem med de lokala kurserna är enligt Skolverket att de sällan svarar mot behov som inte kan tillgodoses inom nationella kurser, så som avsikten med dem var. Ett annat problem är elevens rättssäkerhet. De lokala kurserna är ofta lärarberoende och förekommer ofta endast under begränsad tid. Det har visat sig svårt för elever med betyget Icke godkänt i en lokal kurs att i efterhand kunna pröva för att få ett godkänt betyg, eftersom ett krav är att kursen fortfarande erbjuds i kommunen.</P>
<P class="p462 ft2">Regeringen anser av de skäl som redovisats att lokalt beslutade kurser inte längre ska förekomma i gymnasieskolan. Det hindrar dock inte att det bör finnas en möjlighet att ta initiativ till nya kurser eller ämnen, när arbetslivet eller högskolesektorn i samverkan med skolan kan beskriva att behovet finns på nationell, regional eller lokal nivå. Sådana kurser bör dock alltid kvalitetssäkras och godkännas av Skolverket. De bör efter godkännande kunna ingå i ett fullständigt program och meritvärderas på samma sätt som övriga kurser. Det är viktigt att de kurser som tillskapas håller en gymnasial nivå och inte är av hobbykaraktär. Det bör övervägas om vissa kurser endast ska få förekomma på de riksrekryterande utbild- ningar eller särskilda varianter, där huvudmännen i sin ansökan uttryckt behov av dem.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr13 td139"><P class="p38 ft4">11</P></TD>
<TD class="tr13 td143"><P class="p453 ft4">Gymnasieexamen</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td139"><P class="p159 ft16">11.1</P></TD>
<TD class="tr19 td143"><P class="p453 ft16">Yrkesexamen och högskoleförberedande examen</P></TD>
<TD class="tr19 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td113"><P class="p18 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr27 td112"><P class="p18 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td114"><P class="p371 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>En gymnasieutbildning på ett nationellt</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td114"><P class="p371 ft2">program syftar till en gymnasieexamen. En gymnasieexamen avläggs</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p301 ft2">som yrkesexamen eller högskoleförberedande examen.</P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td116"><P class="p26 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag.</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p26 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser som yttrat sig om för-</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p18 ft3"><SPAN class="ft2">slaget tillstyrker, däribland </SPAN>Kammarrätten i Göteborg, Socialstyrelsen,</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft26">Barnombudsmannen, Statskontoret, Arbetsgivarverket, Statens skolverk,</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td116"><P class="p18 ft3">Internationella programkontoret för utbildningsområdet <SPAN class="ft2">och </SPAN>Högskole-</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td116"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">verket</SPAN>. Bland dem som instämmer märks också <SPAN class="ft3">Lunds, Uppsala, Stock-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p16 ft2">111</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr1 td69"><P class="p18 ft3">holms, Umeå, Linköpings <SPAN class="ft2">och </SPAN>Örebro universitet, Blekinge tekniska hög-</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft3">skola, Högskolan i Borås <SPAN class="ft2">och </SPAN>Malmö högskola. <SPAN class="ft2">Flera kommuner ger</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">också sitt stöd till förslaget, såsom <SPAN class="ft3">Arvika, Borås, Norrköpings,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft3">Norrtälje, Skövde <SPAN class="ft2">och </SPAN>Uppsala kommuner. Varbergs kommun <SPAN class="ft2">konstaterar</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">att den föreslagna examen med tydliga examensmål bättre än i dag ger</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">information till både avnämare och elever om utbildningens innehåll och</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft3"><SPAN class="ft2">resultat. </SPAN>Sveriges Elevråds Centralorganisation <SPAN class="ft2">ser mycket positivt på</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">förslaget och menar att de krav som ställs är rimliga. <SPAN class="ft3">Lärarnas</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">Riksförbund </SPAN>är positivt liksom flera av de branscher som yttrat sig, t.ex.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft3">Elbranschens centrala yrkesnämnd, Fastighetsbranschens yrkesnämnd</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">liksom <SPAN class="ft3">Svenskt Näringsliv. </SPAN>Enligt <SPAN class="ft3">Metallgruppen </SPAN>borgar en examen för</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">att den genomgångna utbildningen håller hög kvalitet. <SPAN class="ft3">Svensk energi AB</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">påpekar att examen är mycket välkommen för de studenter som önskar</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">studera i ett annat land än Sverige. Även <SPAN class="ft3">Sveriges Skolledarförbund</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">ställer sig bakom förslaget, bl.a. då det bidrar till ökad tydlighet</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">internationellt.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p26 ft3">Sveriges förenade studentkårer (SFS) <SPAN class="ft2">är skeptiskt till att återinföra</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">gymnasieexamen, därför att förslaget på sikt kan leda till enkelriktade</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">examensformer – till exempel slutprov. SFS påpekar dock att förslaget</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">kan klarlägga varje utbildnings programmål och därmed bidra till en</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">tydligare struktur och kan öka motivationen för eleverna.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p26 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Syftet med en gymnasieexamen är att</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">befästa och förstärka kvaliteten i svensk gymnasieutbildning. Genom de</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">gymnasieexamina som föreslås ges ökade förutsättningar för målstyrning</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">på nationell nivå och ett tydligt resultatmått införs, vilket även Stats-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">kontoret påpekar. Därigenom ökar den nationella likvärdigheten, vilket</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">leder till en högre kvalitet på gymnasieutbildningen. <SPAN class="ft3">Myndigheten för</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">skolutveckling </SPAN>instämmer i att en gymnasieexamen ger möjlighet att</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">utvärdera gymnasieskolan som system då examen kan användas som</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">resultatmått.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p26 ft2">Införandet av en gymnasieexamen ger också en ökad tydlighet gent-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">emot andra länder. Sverige har fram till nu varit ett undantag i EU. De</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">flesta europeiska länder har någon form av examen på gymnasial nivå.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">Internationella programkontoret för utbildningsområdet välkomnar</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">regeringens förslag, eftersom detta innebär att Sverige ansluter sig till en</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">tradition som finns i de flesta europeiska länder.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p26 ft2">Förslaget innebär två typer av gymnasieexamen. Studier på yrkes-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">program leder till yrkesexamen och studier på högskoleförberedande</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">program leder till högskoleförberedande examen. Regeringen anser till</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">skillnad från utredaren att huvuddelen av examenskraven ska lagfästas,</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">eftersom examen har en sådan dignitet och betydelse för elevens rätts-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">säkerhet att kraven bör framgå av lag.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr36 td139"><P class="p159 ft16">11.2</P></TD>
<TD class="tr36 td143"><P class="p415 ft16">Krav för yrkesexamen</P></TD>
<TD class="tr36 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td113"><P class="p18 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p18 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td114"><P class="p301 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>För elever som har betyg från ett nationellt</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td114"><P class="p301 ft2">yrkesprogram som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng ska yrkes-</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td114"><P class="p301 ft2">examen utfärdas om eleven har godkända betyg som omfattar minst</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td114"><P class="p301 ft2">2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste det ingå en eller</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td114"><P class="p301 ft2">flera kurser, som framgår av förordning, i svenska eller svenska som</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p16 ft2">112</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199113x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p463 ft5">andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasie- poäng i varje ämne, och gymnasiearbetet.</P>
<P class="p464 ft20">Därutöver ska de andra kurser som framgår av förordning för respektive yrkesprogram ingå i de godkända betygen.</P>
<P class="p465 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. Ut- redaren föreslår dock att kraven för yrkesexamen ska anges i förordning.</P>
<P class="p11 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft3">Elsäkerhetsverket </SPAN>menar att en yrkesexamen gör det enklare för de personer som vill söka arbete utomlands och åberopa sina yrkeskvalifikationer enligt det s.k. yrkeskvalifikationsdirektivet. <SPAN class="ft3">Grafiska yrkesnämnden </SPAN>anser att förslaget om yrkesexamen är bra. Enligt</P>
<P class="p71 ft3">Hantverkarnas riksorganisations service AB (Hantverkarna) <SPAN class="ft2">finns det branscher där kraven ligger på mer än 6 000 timmar innan yrkesbevis kan utfärdas. Branschernas och yrkenas varierande krav på utbildning utgör enligt Hantverkarna ett hinder för att utlova en yrkesexamen som automatiskt medför anställningsbarhet. Hantverkarna konstaterar vidare att omfattningen av yrkesbevisen gesäll- och mästarbrev i Sverige är försvinnande liten jämfört med t.ex. Danmark, Norge och Tyskland. En av anledningarna är enligt Hantverkarna att dessa bevis inte varit kopplade till utbildning. En struktur med en yrkesexamen som avslutning på yrkesutbildningen både på gymnasiet och i en framtida yrkeshögskola välkomnas därför av Hantverkarna.</SPAN></P>
<P class="p289 ft2"><SPAN class="ft3">Naturbrukets yrkesnämnd </SPAN>anser att det är bra med en yrkesexamen, då den ökar tydligheten om vad som krävs för både elever och avnämare och möjliggör ett ökat inflytande för arbetslivet. Detsamma anför <SPAN class="ft3">Skogs- brukets yrkesnämnd. Sveriges frisörföretagare </SPAN>ser gärna en yrkesexamen inom gymnasieskolan där lokalt utsedda examinatorer kan hjälpa till.</P>
<P class="p466 ft13">Teknikföretagen <SPAN class="ft5">tillstyrker yrkesexamen liksom </SPAN>Utbildningsrådet för hotell och restauranger. Luleå tekniska universitet <SPAN class="ft5">anser att kvalitetshöj- ningen i form av två särskilt definierade examina är attraktiv; inte minst yrkesexamen varigenom yrkeskunnandet ges ett erkännande.</SPAN></P>
<P class="p11 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Yrkesutbildningen i Sverige behöver stärkas. Kvaliteten i utbildningen måste öka och utbildningen måste leda till att fler ungdomar etablerar sig på arbetsmarknaden. Genom att införa en yrkesexamen ökar tydligheten i vad utbildningen ska leda till och vilka krav som ställs. Genom de nationella och lokala programråd som ska finnas och som regeringen beskrivit i avsnitt 5, ges avnämare ett ökat inflytande över utbildningen. Det handlar t.ex. om inflytande över de examensmål som ska styra utbildningen i ett helhetsperspektiv (se avsnitt 11.5) samt om att bistå Statens skolverk i arbetet med att ta fram lämp- liga uppgifter för gymnasiearbetet. Det kan också handla om att ge råd om lämpliga medbedömare av gymnasiearbetet.</P>
<P class="p13 ft2">I dag lämnar alltför många elever gymnasieskolans yrkesförberedande program utan fullständig utbildning. Det handlar om elever som inte får ett slutbetyg, därför att de inte fått betyg i samtliga kurser även om de genomfört huvuddelen av utbildningen. Det kvalitetsmått som hittills har använts har handlat om andelen elever som fått ett slutbetyg och som uppfyller kraven för grundläggande behörighet till högskolan. Att eleven uppfyllt de krav som ställs i arbetslivet har varit mindre viktigt. Regeringen anser att yrkesexamen inte ska utformas som en kopia av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">113</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199114x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">examen från högskoleförberedande program med högskolestudier som</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">mål. Kraven för yrkesexamen ska formuleras i samverkan med arbets-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">livet. Att en elev har fått bevis om yrkesexamen ska vara en garanti för</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">att eleven har en gedigen grundläggande yrkesutbildning på en erkänd</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">nivå. Därigenom ökar även elevernas motivation för att genomföra och</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">fullfölja utbildningen med goda resultat. Fokus ska vara på elevens</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">yrkeskunnande.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">För yrkesexamen ska enligt regeringens förslag krävas att eleven har</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">genomfört, dvs. har betyg från, ett fullständigt nationellt yrkesprogram,</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">2 500 gymnasiepoäng. Minst 2 250 poäng av dem ska vara godkända.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">Kunskaper i svenska, engelska och matematik är av stor betydelse för</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">såväl yrkeslivet som för eleven som samhällsmedborgare. Därför bör den</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">första kursen i dessa ämnen ingå bland de kurser som ska vara godkända</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">för yrkesexamen. Dessutom bör i förordning anges vilka ytterligare</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">kurser som ska vara godkända för respektive program. Även</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">gymnasiearbetet måste ingå i de godkända betygen.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">För varje yrkesprogram bör det således enligt regeringens bedömning</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">anges vilka ämnen och kurser som bör vara godkända för att garantera</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">elevens kunnande inom yrkesområdet efter avslutad utbildning. Bransch-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">organisationer och andra avnämare bör medverka i arbetet med att ta</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">fram kurser som absolut bör ingå i en examen och vara godkända. Det är</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">glädjande att så många branscher i sina remissvar ställt sig positiva till</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">detta. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att efter samråd med</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">de nationella programråden för respektive yrkesprogram lämna förslag</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">till reglering av examenskraven för respektive yrkesprogram.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">För grundläggande behörighet kommer enligt regeringens bedömning</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">att behövas godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andra-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">språk, engelska och matematik i den omfattning som krävs för högskole-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">förberedande examen (se avsnitt 11.3, 11.4 och 17.3). Som framgått av</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">avsnitt 7.3 ska det även finnas möjlighet att läsa kurser som krävs för</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">särskild behörighet på vissa program. Elever på yrkesprogram som läst</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">behörighetsgivande kurser kommer därmed också att vara förberedda för</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">fortsatta studier inom högskolan. Även Yrkeshögskolan kommer att vara</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p18 ft2">ett alternativ för många elever med yrkesexamen.</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p334 ft16">11.3 Krav för högskoleförberedande examen</P>
<P class="p335 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>För elever som har betyg från ett nationellt hög- skoleförberedande program som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng ska högskoleförberedande examen utfärdas om eleven har godkända betyg om minst 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste det ingå en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng, och gymnasiearbetet.</P>
<P class="p467 ft20">Det framgår av förordning vilka kurser i de ämnen som anges ovan som ska vara godkända.</P>
<P class="p468 ft2">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p11 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. Ut- redaren föreslår dock att kraven för högskoleförberedande examen ska anges i förordning. Utredaren föreslår dessutom att för varje program ska anges vilka karaktärsämnen som ska vara godkända.</P>
<P class="p11 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft3">Lunds universitet </SPAN>konstaterar att de krav som uppställs för examen från högskoleförberedande program inte är fullstän- diga. Lunds universitet är dock positivt till att Statens skolverk ska få i uppdrag att fastställa vilken nivå i matematik som ska gälla och vilka karaktärsämnen som ska ingå i respektive program samt avgöra vilken nivå för godkänt som ska krävas. Universitetet tillstyrker de övriga krav som föreslås avseende poängnivåer och krav på godkänt i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. <SPAN class="ft3">Karlstads kommun </SPAN>tillstyrker förslaget i sin helhet. Även <SPAN class="ft3">Teknikföretagen </SPAN>tillstyrker förslaget. <SPAN class="ft3">Verket för högskoleservice </SPAN>tillstyrker förslaget att examen från högskoleförberedande program alltid ska ge grundläggande behörighet till högskoleutbildning.</P>
<P class="p13 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Examen från högskoleförberedande program ska borga för att eleven är väl förberedd för fortsatta studier vid universitet och högskolor. Det är därför naturligt att examen från dessa program motsvarar kraven för grundläggande högskolebehörighet. Redan i propositionen <SPAN class="ft3">Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet </SPAN>(prop. 2006/07:107) konstaterade regeringen att studenter som inte har god- kända betyg på kärnämneskurserna i svenska eller svenska som andra- språk, engelska och matematik avlägger färre högskolepoäng på viss tid än de studenter som har fått godkända betyg i nämnda ämnen. Goda kunskaper i dessa ämnen är centrala för att en student ska kunna till- godogöra sig högskoleutbildning. Högre utbildning förutsätter bl.a. att studenten på ett självständigt och aktivt sätt kan tillgodogöra sig och förstå akademisk litteratur på såväl svenska som engelska och samtidigt omsätta kunskaperna i praktiskt och teoretiskt handlande. Kraven för grundläggande behörighet har skärpts så att godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik krävs från den 1 januari 2010.</P>
<P class="p341 ft2">Utredaren konstaterar att en omfattning av 200 poäng i engelska är rimlig med tanke på högskolans internationalisering och användningen av engelsk kurslitteratur och föreslår detta som krav för högskoleförbere- dande examen. Vidare bör förkunskaperna i svenska förbättras främst när det gäller formellt skrivande och förmågan att läsa större mängder text. Därför föreslås att godkända betyg i ämnet svenska i en omfattning av 300 poäng ska krävas för högskoleförberedande examen. I matematik ska krävas en omfattning av 100 poäng. Regeringen delar denna bedömning. Regeringen kommer att meddela föreskrifter om vilka kurser i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik som ska krävas.</P>
<P class="p341 ft2">Utredaren föreslår vidare att det för examen från högskoleförberedande program ska krävas lägst betyget Godkänt i ett antal karaktärsämnes- kurser som är programspecifika. Regeringen anser dock att utredarens förslag i denna del inte bör genomföras av följande skäl. De ungdomar som söker sig till högskoleförberedande program har vanligen som mål att studera vidare efter genomförd gymnasieutbildning. Valet av hög- skoleutbildning görs dock oftast senare i livet. Det är därför viktigt att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">115</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">inte skapa inlåsningseffekter eller återvändsgränder. Kraven för examen</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">bör därför inte ställas högre än vad som krävs för grundläggande behö-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">righet. Utredarens förslag får till effekt att en elev som uppfyller kraven</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">för grundläggande behörighet enligt ovan, nämligen minst 2 250 god-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">kända poäng med de krav som anges i regeringens förslag, ändå inte</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">skulle uppfylla kraven för examen om godkänt betyg saknades i en eller</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">flera av de programspecifika kurser som skulle krävas enligt utredarens</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">förslag. För att få examen och bli grundläggande behörig måste då just</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">den kursen kompletteras med längre studietid som följd. Den studerande</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">skulle också riskera att utestängas från all högskoleutbildning, även</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">sådan han eller hon i övrigt skulle vara väl förberedd för och där just den</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">specifika kursen inte är ett förkunskapskrav, om kompletteringen inte</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">resulterade i ett godkänt betyg.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">Regeringen finner det inte rimligt att förlänga studietiden eller riskera</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">att elever inte vågar söka krävande gymnasieutbildningar om kraven på</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">godkänt betyg i specifika kurser utgjorde tilläggskrav för examen från</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">olika program. Regeringen delar därför inte Lunds universitets uppfatt-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">ning i denna fråga. De särskilda behörighetskraven eller områdeskraven</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">som ställs för vissa högskoleutbildningar garanterar även i framtiden att</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">de studenter som har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">antas. Sådana kurser som krävs för särskild behörighet till relevanta hög-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">skoleutbildningar bör ingå bland de kurser som är obligatoriska på</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">respektive program eller vara valbara som programfördjupning eller som</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">individuellt val. Även meritkurser, dvs. sådana kurser som har ett extra</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">meritvärde vid urval till högskoleutbildning med betyg som urvalsgrund,</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">bör ingå bland sådana kurser som erbjuds som programfördjupning och</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">individuellt val.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft16">11.4 Examen och grundläggande högskolebehörighet</P>
<P class="p469 ft2">Regeringen föreslår att kraven för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå skärps (se avsnitt 17.3). Examen från högskoleförberedande program ska ge grundläggande behö- righet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. Elever med examen från yrkesprogram som läst in de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för högskoleförberedande examen ska också anses ha grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. <SPAN class="ft3">Verket för högskole- service </SPAN>ställer sig bakom utredarens förslag.</P>
<P class="p470 ft2">Som redovisas i avsnitt 7.2 ska elever på yrkesprogram ha rätt att som individuellt val läsa de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Kurserna ska också kunna läsas som utökat program. De överväganden som gjorts vad gäller rätten till utökad undervisningstid redovisas i avsnitt 14.4. Vidare bör elever med yrkesexamen men som saknar en eller flera av de kurser som nämnts ovan, erbjudas möjlighet att få läsa dessa i gymnasial vuxenutbildning. Detta behandlas i avsnitt 16.</P>
<P class="p471 ft2">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199117x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">11.5</SPAN><SPAN class="ft75">Examensmål</SPAN></P>
<P class="p387 ft20"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag: </SPAN>För varje nationellt program ska det finnas examensmål som innehåller mål för programmet.</P>
<P class="p472 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag.</P>
<P class="p178 ft3"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Umeå <SPAN class="ft2">och </SPAN>Linköpings universitet <SPAN class="ft2">är positiva till förslaget. </SPAN>Varbergs kommun <SPAN class="ft2">konstaterar att den föreslagna examen med tydliga examensmål bättre än i dag ger information till elever och avnämare om utbildningens innehåll och resultat. </SPAN>Barnombudsmannen (BO) <SPAN class="ft2">ser positivt på fastställandet av examensmål från regeringen. BO anser att det därigenom finns incitament för en likvärdig utbildning med god kvalitet oavsett utbildningsort och skola. Även </SPAN>Uppsala universitet (utbildningsvetenskapliga fakulteten) <SPAN class="ft2">framför liknande synpunkter.</SPAN></P>
<P class="p446 ft2"><SPAN class="ft3">Stockholms universitet </SPAN>välkomnar förslaget om införande av examens- mål. <SPAN class="ft3">Arbetsgivarverket </SPAN>ser det som en kvalitetshöjning ur arbetsgivar- perspektiv att examensmålen ska tas fram i samverkan med avnämarna. <SPAN class="ft3">Högskoleverket </SPAN>tillstyrker förslaget.</P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft3">Botkyrka kommun </SPAN>anser att det kommer att bli svårt att ha samma examensmål och examensuppgifter för alla elever på ett brett program med många utgångar. Om examen ska ge gymnasieskolans avnämare i arbetsliv och högskola ökat inflytande krävs examensmål och uppgifter kopplade till inriktningar och även mål som förbereder för arbetslivet. <SPAN class="ft3">Karlstads kommun</SPAN>, som tillstyrker förslaget, anser att det är av största vikt att examensmålen och examenskraven gäller lika för alla gymnasie- skolor med det aktuella programmet, oavsett huvudman.</P>
<P class="p273 ft2"><SPAN class="ft3">Landsorganisationen i Sverige </SPAN>delar utredarens synpunkter på exami- nation men framför att utredarens förslag till hur examensmålen ska tas fram är en byråkratisk och ologisk ordning. <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>anser att det är av stor vikt att examensmålen och examenskraven för varje enskilt program skrivs på ett tydligt sätt, så att inte enbart de professio- nella lärarna har möjlighet att sätta sig in i dem.</P>
<P class="p273 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Utbildningen i gymnasieskolan ska leda till en examen. Examensmålen ska, som namnet anger, ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevens första dag på programmet. I dag kan gymnasieutbildningen upplevas som alltför fragmentiserad. Det stora smörgåsbord av utbildningsvägar som erbjuds eleverna och det stora kursutbud som, åtminstone i teorin, finns att välja på, leder till oöverskådlighet. Det kan vara svårt för kommande arbetsgivare och andra avnämare att förstå vad utbildningen kvalificerar för. Examensmålen ska styra utbildningen och gymnasiearbetets utform- ning och innehåll. Därför måste även inriktningar, yrkesutgångar och särskilda varianter på programmen kunna kopplas till examensmålen. Målen ska vara så tydliga att de kan förstås av elever och föräldrar, arbetsgivare och andra avnämare. Examensmålen måste dock medge viss flexibilitet inom programfördjupningen och vid utformningen av de sär- skilda varianter som efter Statens skolverks godkännande ska få anordnas. Dessa särskilda varianter beskrivs i avsnitt 8. Regeringen avser att i det kommande reformuppdraget till Skolverket ge verket i uppdrag</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">117</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">att tillsammans med branscher och avnämare utforma förslag till</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">examensmål. Examensmålen beslutas av regeringen i förordning.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft16"><SPAN class="ft16">11.6</SPAN><SPAN class="ft74">Gymnasiearbete</SPAN></P>
<P class="p474 ft2">Förslaget om gymnasiearbetets omfattning behandlas i avsnitt 7.4.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr15 td144"><P class="p475 ft27">11.6.1</P></TD>
<TD class="tr15 td145"><P class="p34 ft27">Betyg på gymnasiearbetet</P></TD>
<TD class="tr15 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td146"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr15 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td147"><P class="p301 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens bedömning: </SPAN>Gymnasiearbetet bör betygssättas med god-</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td147"><P class="p301 ft2">känt betyg respektive inte godkänt betyg. Den närmare regleringen av</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td147"><P class="p301 ft2">betygssättningen och bedömningen av gymnasiearbetet kommer att</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p301 ft2">finnas i förordning.</P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td149"><P class="p224 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens be-</P></TD>
<TD class="tr22 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td149"><P class="p301 ft2">dömning. Utredaren har föreslagit benämningen examensuppgift.</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p224 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft3">Karlstads kommun </SPAN>anser att utredarens förslag</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">om att det för examensuppgiften finns de två betygsstegen Godkänt och</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td149"><P class="p301 ft2">Icke godkänt är högst rimligt. <SPAN class="ft3">Kungl. Tekniska högskolan (KTH) </SPAN>ifråga-</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">sätter om man kan formulera en examensuppgift på rimlig nivå som</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">täcker hela programmets mål. KTH anser att dagens projektarbete ställer</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td149"><P class="p301 ft2">krav som är rimligare och att projektarbetet i sin nuvarande utformning</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">skulle kunna utgöra examensuppgiften. Även <SPAN class="ft3">Mittuniversitetet </SPAN>anser att</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">dagens projektarbete är ett bättre alternativ. <SPAN class="ft3">Svenska kommunalarbetare-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td149"><P class="p301 ft2"><SPAN class="ft3">förbundet </SPAN>anser att det är viktigt att examensuppgiften på yrkespro-</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">grammen är praktisk, svarar mot karaktärsämnena och visar på elevernas</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft3"><SPAN class="ft2">reella kompetens. </SPAN>Sveriges förenade studentkårer (SFS), <SPAN class="ft2">som är skep-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td149"><P class="p301 ft2">tiska till att examen införs, anför att det kan finnas en risk för att</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">examensuppgifterna baseras på kraven inom den högre utbildningen och</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">därför inte blir en bedömning av den kompetens som eleverna ska uppnå</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td149"><P class="p301 ft2">i gymnasieskolan. SFS befarar att det kan bidra till att avskräcka från</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">högskolestudier i stället för att uppmuntra till vidare studier.</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td149"><P class="p224 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Gymnasiearbetet ska relatera till</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">examensmålen och vara ett kvitto på att eleven är väl förberedd för</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">kommande högskolestudier respektive det yrkesområde som programmet</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td149"><P class="p301 ft2">utbildar för. Därför blir det naturligt att gymnasiearbetet genomförs i</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">slutet av utbildningen. På yrkesprogrammen bör gymnasiearbetet pröva</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">elevernas förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td149"><P class="p301 ft2">yrkesområdet och visa att eleverna har kunskaper som motsvarar</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">branschens krav för anställning.</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p224 ft2">Uppgifter för gymnasiearbetet bör så långt möjligt tas fram i sam-</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td149"><P class="p301 ft2">verkan med avnämarna. För yrkesprogrammens del kan det ske inom</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">såväl de lokala som nationella programråden. Regeringen anser att</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">gymnasial yrkesutbildning inte bara ska förbereda för anställning utan</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td149"><P class="p301 ft2">även stimulera till eget företagande. <SPAN class="ft3">Hantverkarnas riksförbund </SPAN>menar</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">att det inom hantverksområdet finns yrken där merparten av utövarna är</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p301 ft2">egna företagare. På vissa program kan det därför vara lämpligt att pröva</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td149"><P class="p301 ft2">elevernas yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td95"><P class="p16 ft2">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td144"><P class="p18 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr20 td145"><P class="p18 ft37"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p75 ft2">KTH pekar på svårigheten att utforma examensuppgiften så att svårighetsnivån blir rimlig och ställer frågan om det är möjligt att en examensuppgift kan sammanfatta ett helt program. Regeringen anser att detta är en befogad invändning. Benämningen examensuppgift bör därför ändras till gymnasiearbete för att bättre motsvara gymnasiearbetets funk- tion. Genom att gymnasiearbetet är kopplat till examensmålen förstärks den holistiska synen på utbildningens innehåll, där samtliga kurser som ingår i utbildningen ska bidra till att den leder till de kunskaper och kompetenser som uttrycks i examensmålen. Däremot ska inte gymnasie- arbetet ha karaktären av examensprov av den art som förekommer i vissa andra europeiska länder. Därmed finns inte behov av en graderad betygs- sättning och inte heller av betygskriterier. Utredaren föreslår inte heller sådana. Regeringen har samma uppfattning. Det är hela utbildningens innehåll som sammantaget spelar roll för att en elev ska få gymnasie- examen. Det avspeglas också i de krav för gymnasieexamen som föreslås i avsnitten <NOBR>11.2–3.</NOBR></P>
<P class="p476 ft5">För gymnasiearbetet bör eleven ha en handledare med god kompetens inom det aktuella ämnesområdet. Det projektarbete som ingår i dagens gymnasieutbildning bedöms av läraren i samråd med en medbedömare. Även i bedömningen av gymnasiearbetet bör en medbedömare med- verka. Bedömningen och betygssättningen av gymnasiearbetet kommer att regleras i förordning.</P>
<P class="p331 ft27"><SPAN class="ft62">11.6.2</SPAN><SPAN class="ft64">Examensansvariga lärare</SPAN></P>
<P class="p253 ft2">Den viktigaste resursen för goda resultat i gymnasieskolan är lärarna. Frågan om vilken utbildning och vilka erfarenheter lärare i övrigt ska ha för att utföra olika uppgifter har varit föremål för flera olika utredningar. Lärarutredningen ‒ om behörighet och auktorisation lämnade i maj 2008 sitt betänkande <SPAN class="ft3">Legitimation och skärpta behörighetsregler </SPAN>(SOU 2008:52) med förslag till legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för lärare och förskollärare. Bland annat föreslås att det ska bli möjligt att utnämnas till särskilt kvalificerad lärare och gymnasielektor som exempelvis kan ges ansvar för ämne och ämnesutveckling, kvalitets- arbete, bedömning av projektarbeten i gymnasieskolan, handledarskap för lärarstudenter samt mentorskap för nyutbildade lärare. Utredningens förslag har remissbehandlats under hösten 2008. I början av december 2008 lämnade Lärarutbildningsutredningen sitt betänkande <SPAN class="ft3">En hållbar lärarutbildning </SPAN>(SOU 2008:109) med förslag till en ny lärarutbildning. Parallellt med dessa utredningar har en arbetsgrupp inom Utbildnings- departementet arbetat med att ta fram ett förslag till ny skollag. Även i det arbetet berörs frågan om lärares kvalifikationer och krav för att få anställas liksom ansvarsområden. Regeringen planerar, som konstaterats i avsnitt 4, att remittera ett förslag till ny skollag före sommaren 2009.</P>
<P class="p477 ft5">Under år 2008 har således flera utredningar utrett och lämnat förslag om vilka krav som ska ställas på lärares kvalifikationer och för olika typer av tjänster inom skolväsendet, liksom hur lärarutbildningen bör struktureras för att svara mot de krav som ställs på lärare. Gymnasie- utredarens förslag utgör ett komplement till övriga utredningar. Det vore enligt regeringen olämpligt att bryta ut och redan nu behandla frågan om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">119</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199120x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">reglering av gymnasielärares ansvarsområden och behörighetskrav.</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">Regeringen tar därför inte här ställning till utredarens förslag om</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">examensansvariga lärare, kvalifikationskrav och ansvarsområden.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft16">11.7 Examensbevis</P>
<P class="p293 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>En elev som har avlagt examen bör få ett examensbevis. Den elev som fullföljt utbildningen utan att få examen bör få ett studiebevis. Begreppet slutbetyg kommer att tas bort.</P>
<P class="p478 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning.</P>
<P class="p402 ft3"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Statens skolverk <SPAN class="ft2">tillstyrker förslaget. </SPAN>Interna- tionella programkontoret för utbildningsområdet <SPAN class="ft2">poängterar att ett bevis om yrkesexamen måste kunna öppna dörrar också för fortsatt utbildning utomlands.</SPAN></P>
<P class="p296 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">En elev som har fullföljt utbild- ningen och uppfyller de krav för examen som gäller för det program som eleven gått bör få ett examensbevis. Bevis om gymnasieexamen utfärdas när kraven är uppfyllda. Av examensbeviset för yrkesexamen bör framgå om eleven genomgått lärlingsutbildning. Vidare bör framgå om en elev med yrkesexamen läst sådana kurser i svenska/svenska som andraspråk och engelska som krävs för högskoleförberedande examen.</SPAN></P>
<P class="p278 ft2">Examensbevis bör i regel utfärdas endast en gång. En elev som fått examensbevis från högskoleförberedande program och därefter eventuellt senare i livet genomför en grundläggande yrkesutbildning inom vuxenut- bildningen kan behöva ett bevis om yrkesexamen för att underlätta an- ställning och mobilitet. Det bör därför övervägas om man i sådana fall bör kunna få ytterligare ett examensbevis.</P>
<P class="p443 ft2">Det bör enligt regeringens bedömning tydligt framgå vilka elever som genomgått en treårig gymnasieutbildning och om de uppfyllt kraven för gymnasieexamen eller inte. En elev som av någon anledning inte uppfyller kraven för att få en examen efter en avslutad utbildning bör få ett studiebevis. I studiebeviset redovisas de kurser eleven gått och de betyg som eleven fått. Även en elev som genomfört utbildningen men som till följd av stor frånvaro inte fått betyg i alla kurser som ingår i utbildningen bör få ett studiebevis. I dag uppfyller en sådan elev inte kraven för att få slutbetyg. Det medför att dessa elever betraktas som sådana som avbrutit studierna, även om de har betyg i en stor del av kurserna.</P>
<P class="p479 ft5">Begreppet slutbetyg bör tas bort. Elever som avbryter utbildningen eller byter skola bör få ett utdrag ur betygskatalogen.</P>
<P class="p442 ft5">En elev som fått ett studiebevis kan i efterhand komplettera med de kurser som saknas för examen. Detta kan ske genom prövning i gymna- sieskolan eller genom prövning eller studier inom gymnasial vuxenut- bildning. Denna möjlighet bör även innefatta gymnasiearbetet.</P>
<P class="p480 ft2">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p481 ft1"><SPAN class="ft4">12</SPAN><SPAN class="ft76">Särskilda insatser för färre avbrott och fler elever med godkända betyg</SPAN></P>
<P class="p482 ft2">Ett syfte med den nya gymnasieskolan är att ge fler elever möjlighet att nå målen inom utsatt tid och lämna gymnasieskolan med godkända betyg. Av de nybörjare som var behöriga att antas till ett nationellt eller specialutformat program hösten 2003 fullföljde 76 procent utbildningen inom tre år och 82 procent inom fyra år. Av alla nybörjare hösten 2004, inklusive de som började på ett individuellt program (IV), fullföljde 68 procent utbildningen inom tre år (71 procent kvinnor, 66 procent män) och 76 procent inom fyra år (78 procent kvinnor, 72 procent män).</P>
<P class="p289 ft2">Att fullfölja utbildningen innebär att eleven får ett slutbetyg från gymnasieskolan. Slutbetyget utfärdas när eleven har gått igenom ett nationellt eller specialutformat program och fått betyg på alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens studieväg samt när en elev på individuellt program har fullföljt den studieplan som lagts upp för eleven. Ett slutbetyg kan dock innehålla flera icke godkända betyg och säger således föga om kvaliteten på elevens prestationer.</P>
<P class="p140 ft2">I dag används huvudsakligen bara ett kvalitetsmått: grundläggande behörighet för högskolestudier. För att uppnå grundläggande behörighet krävs för närvarande att elevens slutbetyg omfattar lägst betyget Godkänt i minst 90 procent av de gymnasiepoäng som fordras för ett fullständigt program, dvs. 2 250 av 2 500 gymnasiepoäng. (Från den 1 januari 2010 krävs slutbetyg från ett fullständigt program med lägst betyget Godkänt i 2 250 poäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik). Grundläggande behörighet för högskolestudier är emellertid ett mått som främst är relevant för de studieförberedande programmen. Den nationella statistiken visar inte uppgifter om i vilken utsträckning eleverna på de yrkesförberedande programmen på motsvarande sätt når de utbildnings- mål som är relevanta för ett yrkesförberedande program.</P>
<P class="p291 ft2">Som studieavbrott betecknas det i en studie från Statens skolverk (<SPAN class="ft3">Studieresultat i gymnasieskolan </SPAN>2008) att en elev lämnat gymnasie- skolan utan att ha fått ett slutbetyg. Om en elev avbryter studierna utfärdas ett samlat betygsdokument, som innehåller de betyg eleven har fått. Skolverket redovisar i studien att sju procent av eleverna avbryter studierna redan i första årskursen, och att ytterligare fyra procent aldrig kommer längre än till andra läsåret. Om man räknar bort det individuella programmet, där studieavbrott är vanliga, ligger frekvensen <NOBR>studieavbrott/-uppehåll</NOBR> på cirka fyra procent, varav cirka tre procent- enheter torde vara reella studieavbrott, dvs. fall där eleven under de påföljande åren efter år 1 inte återfinns i gymnasieskolan.</P>
<P class="p12 ft5">Med Skolverkets definition betecknar termen studieavbrott således inte bara de elever som lämnar gymnasieskolan i förtid, utan även dem som genomfört utbildningen men inte har fått ett slutbetyg. Om en lärare inte har kunnat bedöma en elev på grund av att eleven har varit frånvarande, ska betyg inte sättas på kursen. En sådan elev kan med nuvarande be- stämmelser inte få ett slutbetyg, utan får ett samlat betygsdokument. Det innebär att även elever som i och för sig kan sägas i huvudsak ha nått</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">121</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">målen för utbildningen på ett yrkesprogram men som saknar betyg i en</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">eller flera kurser felaktigt betraktas som avhoppare.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">Genom regeringens förslag om en yrkesexamen och en högskoleför-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">beredande examen (se avsnitt 11) införs två kvalitetsmått som gör det</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">möjligt att kontinuerligt följa kvalitetsutvecklingen såväl på yrkes-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">program som på högskoleförberedande program.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p26 ft2">Studieavbrott innebär en hög risk för att eleven inte heller senare</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">slutför sin gymnasieutbildning. Detta kan leda till en svår situation på</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">arbetsmarknaden och generera höga kostnader i form av socialbidrag och</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">arbetslöshetsersättning m.m. Unga vuxna utan en fullgjord gymna-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">sieutbildning är överrepresenterade bland bidragsberoende och långvarigt</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">arbetslösa.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p26 ft2">Det finns goda skäl att tro att genomströmningen kan förbättras i</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">gymnasieskolan. Regeringen bedömer att förslagen i denna proposition</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">kommer att leda till färre studieavbrott och byten av program. Det inne-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">bär att fler elever kommer att fullfölja sina studier på tre år. En bättre</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">genomströmning kommer inte bara att gynna eleverna genom kortare</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">utbildningstid utan även att innebära ekonomiska besparingar för</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">kommunsektorn.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">Direktövergången från gymnasieskolan till den gymnasiala vuxenut-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">bildningen omfattar i dag cirka 15 procent av eleverna i en årskull. Om</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">en högre andel elever fullföljer sina gymnasiestudier inom tre år bör även</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">denna andel kunna minska.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft16">12.1 Stöd inom ramen för nationella program</P>
<P class="p483 ft2">Gymnasieskolan är skyldig att erbjuda särskilt stöd till elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Efterlevnaden av skyldigheten att aktivt arbeta med särskilt stöd i gymnasieskolan behöver dock förbättras. Skolverket konstaterar i en kunskapsöversikt över senare års forskning och utvärdering kring studieavbrott och stödinsatser (<SPAN class="ft3">Studieavbrott och stödinsatser i gymnasieskolan – en kunskapssammanställning, </SPAN>2008) att många elever som väljer att avbryta sina gymnasiestudier verkar vara mycket ensamma i sina beslut. Den inspektion och de få undersökningar som gjorts visar på brister i skolornas arbete med att utreda behovet av stöd, att ta fram åtgärdsprogram och att följa upp stödåtgärderna. Stöd- traditionen i gymnasieskolan är generellt svag och varierar mellan olika program. Djupintervjuer som gjorts med elever som avbrutit studierna vittnar om få vuxenkontakter, att stödet kommit för sent, inte svarat mot elevernas behov eller att de inte fått något stöd alls. Många elever uppger att mer stöd sannolikt hade fått dem att fullfölja sina studier.</P>
<P class="p484 ft2">Enligt regeringens uppfattning måste möjligheterna för den elev som överväger att avbryta sina studier vara flexibla och syfta till att i möjli- gaste mån förhindra studieavbrott. Det är bättre att elever med skol- problem går kvar på ett nationellt program och får stöd för att nå så långt som möjligt än att de avbryter studierna i förtid. I det fall en elev, trots adekvata stödinsatser, har stora svårigheter att nå målen för en kurs är det viktigt att skolans personal tillsammans med eleven finner en lämplig uppläggning av de fortsatta studierna. Eftersom en elev har rätt att full-</P>
<P class="p485 ft2">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199123x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p240 ft2">följa den påbörjade utbildningen måste olika stödinsatser erbjudas för att ge eleven reella möjligheter att fullfölja utbildningen. En elev som över- väger att avbryta sina studier på grund av studiesvårigheter ska i möjligaste mån erbjudas stöd på det program eleven studerar. En elev kan naturligtvis också vilja byta studieväg och bör då få hjälp med det.</P>
<P class="p486 ft2">Se även avsnitt 9.2 om stöd i vissa fall.</P>
<P class="p487 ft16"><SPAN class="ft16">12.2</SPAN><SPAN class="ft75">Reducerat program</SPAN></P>
<P class="p284 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Nuvarande begränsning att en elev bara får reducera kurser omfattande maximalt 250 poäng bör tas bort. Reduceringen bör i stället omfatta det antal poäng som bedöms rimligt för den enskilde eleven. Regeringen avser att återkomma till frågan i förordning.</P>
<P class="p437 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i</P>
<P class="p488 ft3"><SPAN class="ft2">frågan, däribland </SPAN>Lunds universitet, Landsorganisationen i Sverige, Upp- sala <SPAN class="ft2">och </SPAN>Jönköpings kommuner, <SPAN class="ft2">tillstyrker att reducering bör tillämpas mer restriktivt men att möjligheten ändå ska finnas kvar för en mindre grupp elever. </SPAN>Myndigheten för handikappolitisk samordning <SPAN class="ft2">anser att elever först och främst måste ha rätt till särskilt stöd för att klara gymna- sieutbildningen och att reducerade program bör tillämpas restriktivt. Det bör vara möjligt att förlänga studietiden för elever som är i behov av detta, t.ex. till följd av funktionsnedsättning. </SPAN>Centrala studiestöds- nämnden <SPAN class="ft2">påpekar att elever som läser ett reducerat program med dagens bestämmelser betraktas som heltidsstuderande i fråga om studiehjälp.</SPAN></P>
<P class="p184 ft13">Statens institutionsstyrelse <SPAN class="ft5">och </SPAN>Göteborgs kommun <SPAN class="ft5">avstyrker förslaget att elever som av olika skäl tvingats reducera sitt program inte ska ha rätt att läsa in dessa kurser i gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen.</SPAN></P>
<P class="p9 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">När studiesvårigheter uppstår för en elev ska ett åtgärdsprogram upprättas och eleven ska erbjudas stöd- undervisning. Är dessa åtgärder otillräckliga kan rektor besluta att en elev med påtagliga studiesvårigheter, om eleven vill det, befrias från undervisningen i en eller flera kurser om maximalt 250 poäng av de 2 500 (reducerat program). Reducering ska endast medges för en elev med påtagliga studiesvårigheter för att eleven med en lugnare studietakt ska kunna klara övriga studier på det valda programmet. Studiesvårig- heterna ska således ses i ett helhetsperspektiv och möjligheten att reducera är en ren stödåtgärd. Det finns skillnader mellan olika skolor i hur många elever som beviljas reducerat program. Statens skolverk har påvisat att reducerat program har missbrukats och använts för att öka meritvärdet och därmed möjligheten att antas till attraktiva högskoleut- bildningar. Från och med höstterminen 2010 krävs för grundläggande behörighet att en student har slutbetyg från ett fullständigt program. Elever med reducerat program kommer således med de behörighetsregler för högskolestudier som gäller från den 1 juli 2010 inte längre att uppnå grundläggande högskolebehörighet. Regeringens förslag om gymnasie-</SPAN></P>
<P class="p489 ft2">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199124x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">examen i avsnitt 11 förutsätter också att en fullständig gymnasieutbild-</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">ning har genomförts.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">Regeringen bedömer därför att den nuvarande begränsningen till 250</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">poäng bör tas bort. Eleven måste få klart för sig att en reducering innebär</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">att hon eller han inte kan få examen, eftersom det inte kommer att finnas</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">några undantag från kraven på vad som ska ingå i en gymnasieexamen</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">(se avsnitten 11.2 och 11.3). Reducering ger emellertid eleven möjlighet</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">att få med sig så många poäng som möjligt från gymnasieskolan. Möjlig-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">heten finns också att förlänga en enskild elevs utbildningstid i de fall det</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">är lämpligt. Eleven kan även komplettera sin utbildning senare inom</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">gymnasial vuxenutbildning. Bestämmelsen om reducerat program är</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">avsedd att tillämpas restriktivt.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p26 ft2">Frågor om reducerat program regleras i gymnasieförordningen</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">(1992:394). Regeringen avser att återkomma till denna fråga genom</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">ändringar i förordningen.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft16">12.3 Anmälan till elevens hemkommun</P>
<P class="p335 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>När en elev börjar eller slutar vid en gymnasie- skola med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till styrelsen för utbildningen i elevens hem- kommun. Detsamma ska gälla när en elev börjar eller slutar på en fri- stående skola.</P>
<P class="p472 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag.</P>
<P class="p116 ft13"><SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Skövde kommun <SPAN class="ft5">och </SPAN>Jämtlands gymnasieförbund <SPAN class="ft5">tillstyrker förslaget.</SPAN></P>
<P class="p390 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Såväl fristående skolor som kommu- ner och landsting som har tagit emot elever från andra kommuner i sin gymnasieskola, ska åläggas att anmäla när en elev börjar eller slutar vid gymnasieskolan till elevens hemkommun. Det är särskilt angeläget att hemkommunen får information om att en elev hemmahörande i kommunen har avbrutit sina studier. Många kommuner har elever spridda över stora delar av riket och därmed svårt att följa upp eleverna. Genom förslaget underlättas för elevens hemkommun att löpande hålla sig informerad om vad de elever gör som inte befinner sig i utbildning för att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder i enlighet med kommunens informationsansvar (se 1 kap. 18 § skollagen [1985:1100]). Även i övrigt stärks hemkommunens planeringsförutsättningar om den har aktuella uppgifter om sina ungdomars påbörjade, avbrutna eller av- slutade studier hos andra huvudmän. Motsvarande bestämmelse finns redan i skollagen avseende fristående skolor som motsvarar grundskolan.</P>
<P class="p490 ft2">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199125x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">12.4</SPAN><SPAN class="ft75">Individuell anpassning av ett nationellt program</SPAN></P>
<P class="p491 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Om det finns särskilda skäl får styrelsen för utbildningen besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet.</P>
<P class="p492 ft20">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om sådana avvikelser.</P>
<P class="p493 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft13">Socialstyrelsen </SPAN>är positiv till att det finns möjlig-</P>
<P class="p261 ft2">het till anpassningar av de nationella programmen, men anser att det är oklart vad utredaren menar med att det ska vara möjligt att anpassa ett program när det av särskilda skäl inte fungerar för eleven att följa ett visst program. Socialstyrelsen menar vidare att exempelvis elever med funktionsnedsättning bör kunna omfattas av dessa skäl.</P>
<P class="p272 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Det kan finnas ett behov av flexibili- tet på individnivå. En anpassning kan underlätta för eleven vid byte av program genom att eleven får tillgodoräkna sig redan godkända kurser. På så sätt kan förlängd studietid till följd av programbyten undvikas. Anpassningen är inte tänkt att vara en stödåtgärd, men för den enskilde eleven kan det vara en bättre lösning än att behöva börja om. De krav som ställs för att få examen utgör en begränsning av de kurser som kan bytas ut. Detta medför att det inte kan bli fråga om mer än ett begränsat antal poäng som kan anpassas. En anpassning av ett nationellt program för en enskild elev kan också vara ett alternativ till reducerat program – en lösning som dessutom bara ska tillämpas i de fall inga andra åtgärder fungerat.</P>
<P class="p254 ft5">Det är svårt att på förhand beskriva vilka situationer och behov som kan motivera avsteg från den nationella programstrukturen för enskilda elever. Den närmare regleringen av den individuella anpassningen kom- mer att anges i förordning. Hur tillämpningen utvecklas bör följas noga så att inte samma problem uppstår som för dagens specialutformade program.</P>
<P class="p494 ft1"><SPAN class="ft4">13</SPAN><SPAN class="ft76">Elever som saknar behörighet till nationella program</SPAN></P>
<P class="p495 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Nuvarande reglering i skollagen (1985:1100) när det gäller de individuella programmen behålls för närvarande.</P>
<P class="p270 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>De utbildningsalternativ som bör finnas tillgängliga för elever som saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program bör beredas vidare.</P>
<P class="p496 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Avviker från regeringens förslag. Utredaren har föreslagit att en bedömning ska göras av vilka elever som har förut- sättningar att inom ett år uppnå behörighetskraven för nationella program. De som bedöms kunna uppnå behörighet inom ett år ska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">125</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199126x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">erbjudas ett preparandår inom grundskolans ram. Övriga ska erbjudas ett</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">individuellt alternativ inom gymnasieskolans ram. Inom det individuella</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">alternativet föreslås även en programintroduktion för ungdomar som</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">invandrat till Sverige i gymnasieåldern eller sent i grundskolan.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">Utredaren bedömer att preparandåret är en grundskolefråga och lämnar</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">därför inte några författningsförslag avseende innehållet i preparandåret.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p362 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Ett stort antal remissinstanser har yttrat sig om</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td69"><P class="p18 ft3"><SPAN class="ft2">förslaget, däribland </SPAN>Socialstyrelsen, Myndigheten för handikappolitisk</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td150"><P class="p18 ft3">samordning, Barnombudsmannen, Statskontoret,</P></TD>
<TD class="tr2 td151"><P class="p362 ft26">Specialpedagogiska</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td150"><P class="p18 ft3">institutet, Specialpedagogiska skolmyndigheten,</P></TD>
<TD class="tr2 td151"><P class="p362 ft26">Folkbildningsrådet,</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p18 ft3">Lunds universitet, Handikappombudsmannen,</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p362 ft26">Arbetsförmedlingen,</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft3">Sveriges Kommuner och Landsting, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund <SPAN class="ft2">och </SPAN>Sveriges Skolledarförbund. <SPAN class="ft2">Även ett antal kommuner, bl.a. </SPAN>Göteborgs, Katrineholms, Nacka, Norrtälje, Malmö <SPAN class="ft2">och </SPAN>Stockholms kommuner <SPAN class="ft2">samt ett antal branschorganisationer och spontana remissin- stanser har kommenterat frågan. Flertalet av dessa är allmänt positiva.</SPAN></P>
<P class="p497 ft3"><SPAN class="ft2">Flera instanser däribland </SPAN>Landsorganisationen i Sverige, Degerfors, Botkyrka, Borås, Mölndals <SPAN class="ft2">och </SPAN>Norrköpings kommuner <SPAN class="ft2">anser dock att utredarens förslag angående individuellt alternativ är för otydligt och att frågan bör utredas vidare. Botkyrka och Borås kommuner anser att även utredarens förslag om programintroduktion är för otydligt och bör utredas vidare.</SPAN></P>
<P class="p296 ft27">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft2">I direktiven till Gymnasieutredningen (dir. 2007:8) framgår att utredarens förslag avseende studievägar och behörighetskrav ska beakta hur de individuella programmen (IV) påverkas. Enligt dagens bestämmelser ska ett individuellt program först och främst förbereda eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Regeringen delar utredarens bedömning att det är problematiskt att målsättningen med IV är övergång till ett nationellt eller specialutformat program, trots att ett antal elever aldrig är aktuella för dessa alternativ.</SPAN></P>
<P class="p498 ft5">Regeringen anser att det bör finnas individanpassade utbildnings- alternativ för obehöriga elever. Utbildningsalternativen bör vara tydliga och ha som utgångspunkt att olika målgrupper har olika behov. Regeringen avser därför att, efter det att frågan beretts vidare, återkomma i denna fråga. I avvaktan på detta överförs dagens bestämmelser om IV till det lagförslag som regeringen lägger fram i remissen.</P>
<P class="p499 ft4">14 Vissa övriga gymnasiefrågor</P>
<P class="p500 ft16"><SPAN class="ft16">14.1</SPAN><SPAN class="ft74">Upphävande av riksdagsbindningar</SPAN></P>
<P class="p293 ft20"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag</SPAN>: Tidigare riksdagsbindningar som ligger till grund för olika bestämmelser som rör gymnasieskolan och motsvarande utbildningar hävs.</P>
<P class="p501 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Lämnar inte något förslag i denna del. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Inte någon instans kommenterar frågan.</P>
<P class="p222 ft2">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199127x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p244 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag</SPAN>: Regeringens förslag om en reforme- rad gymnasieskola innebär en genomgripande förändring av den svenska gymnasieskolan och dess motsvarighet hos fristående skolor. Under årens lopp har en mängd olika frågor som regleras i förordning och som formellt utgörs av regeringens föreskrifter blivit föremål för olika ut- talanden från riksdagens sida. Beroende på hur dessa uttalanden har ut- formats har de blivit mer eller mindre bindande för utformningen av förordningsregleringen. Sammantaget har med tiden ett mycket svåröverskådligt system av s.k. riksdagsbindningar bildats.</P>
<P class="p184 ft2">Om riksdagen antar förslagen i propositionen har lagregleringen för gymnasieskolan väsentligen förändrats. En översyn av gällande förord- ningar på området kommer då att bli nödvändig. När regeringen i sam- band med översynen och i fortsättningen meddelar föreskrifter på områ- det bör regeringen inte behöva beakta riksdagsbindningar som hänger samman med äldre lagstiftning. Visserligen skulle det i en del fall kunna anses klart att de äldre ställningstagandena blivit inaktuella på grund av senare riksdagsbeslut. I många fall skulle regeringen dock tvingas till en oönskad värdering av om riksdagsuttalandena fortfarande kunde anses bindande för regeringen. Tidigare riksdagsbindningar bakom olika be- stämmelser som rör gymnasieskolan och motsvarande utbildningar före- slås därför hävas.</P>
<P class="p502 ft16"><SPAN class="ft16">14.2</SPAN><SPAN class="ft75">Heltidsstudier</SPAN></P>
<P class="p238 ft20"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag: </SPAN>Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier.</P>
<P class="p437 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft33">Utredarens bedömning: </SPAN>Studier i gymnasieskolan med fullständigt</P>
<P class="p240 ft5">program omfattande 2 500 poäng ska betraktas som heltidssysselsättning under läsåret.</P>
<P class="p503 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft3">Norrtälje kommun </SPAN>menar att utredningens be- tonande av att gymnasiestudier är en heltidssysselsättning där arbetsin- satserna ska fördelas jämnt över året kommer att få betydelse för elever- nas arbetsmiljö. <SPAN class="ft3">Teknikföretagen </SPAN>avstyrker däremot förslaget att be- greppen heltidsstudier och heltidssysselsättning ska regleras med 2 500 poäng och föreslår i stället att begreppet heltidssysselsättning ska omfatta det antal poäng som styrs av examensmålen och grundläggande behörig- het vilket kan variera mellan de olika programmen.</P>
<P class="p244 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Att studier i gymnasieskolan ska bedrivas på heltid framgår inte av dagens skollag (1985:1100) men har legat bakom tidigare lagstiftningsarbeten om den garanterade undervis- ningstiden i 5 kap. 4 d § skollagen och omfattningen av studierna i form av 2 500 poäng enligt bilaga 2 till skollagen. Mot denna bakgrund be- dömer regeringen att det ska lagfästas att utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier. Syftet med bestämmelsen är att förtydliga att undervisningen ska fördelas jämnt över terminer och läsår.</P>
<P class="p504 ft2">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199128x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">14.3</SPAN><SPAN class="ft74">Tillgång till studie- och yrkesvägledning</SPAN></P>
<P class="p505 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>Begreppet studie- och yrkesorientering ska bytas ut mot studie- och yrkesvägledning i skollagen (1985:1100). Huvudmannen ansvarar för att elever i grundskolan, gymnasieskolan och specialskolan och i fristående skolor som anordnar motsvarande utbildning har tillgång till sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till sådan vägledning.</P>
<P class="p506 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser har yttrat sig över vikten av</P>
<P class="p122 ft2">en god studie- och yrkesvägledning, bl.a. <SPAN class="ft3">Sveriges vägledarförening, Tjänstemännens Centralorganisation, Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige, Föräldraalliansen Sverige </SPAN>samt ett antal kommuner och högskolor. Av dessa har flera särskilt yttrat sig positivt över utredarens förslag att reglera tillgång till studie- och yrkesvägledning i skollagen samt understrukit vikten av att sådant stöd ges tidigare i grundskolan.</P>
<P class="p97 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen anser att de förslag som lämnas i denna proposition leder till tydligare studievägar och yrkesut- gångar vilket kan underlätta elevernas val i framtiden. Icke desto mindre kommer behovet av stöd och saklig information till ungdomar som står inför viktiga val som rör utbildning och arbetsliv även framöver att vara stort.</P>
<P class="p323 ft2">I läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94) föreskrivs vilket ansvar skolan och dess personal har för att erbjuda studie- och yrkesvägledning. Utredaren har träffat elever och genomfört enkäter i sju fokuskommuner. De elever som utredaren har träffat har berättat om dålig information inför valet till gymnasieskolan och studie- och yrkesvägledningen får kritik av eleverna. Mot bakgrund av de kvalitetsbrister som framkommit i Skolverkets ut- värderingar och inspektioner bedömer regeringen att den information och vägledning som erbjuds till elever inte alltid är tillräcklig. Regeringen anser att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning har stor be- tydelse för att fler elever ska välja en utbildning som motsvarar deras förväntningar, vilket också kan bidra till en förbättrad genomströmning i gymnasieskolan. Det finns därför skäl att lyfta fram de bestämmelser som rör tillgång till studie- och yrkesvägledning genom att föra in dem i skollagen (1985:1100).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">128</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199129x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">14.4</SPAN><SPAN class="ft75">Möjlighet att läsa utökat program</SPAN></P>
<P class="p507 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från den garante- rade undervisningstiden.</P>
<P class="p270 ft20"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Elever som beviljas att läsa utökat program bör även garanteras utökad undervisningstid. Frågan kommer att regleras i förordning.</P>
<P class="p508 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning.</P>
<P class="p178 ft3"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Karlstads, Norrtälje <SPAN class="ft2">och </SPAN>Skövde kommuner <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Naturbrukslärarnas förening, Teknikföretagen, Livsmedelsföretagen (Forum för livsmedelsindustrin) <SPAN class="ft2">och </SPAN>Göteborgsregionens kommunalför- bund <SPAN class="ft2">ser positivt på utredarens förslag om rätt till utökad undervisnings- tid vid utökat program. </SPAN>Göteborgs kommun <SPAN class="ft2">anser att utökade program i första hand bör erbjudas elever som önskar och vill ha en fördjupning inom sin yrkesprofilering eller inom annan speciell inriktning.</SPAN></P>
<P class="p509 ft3">Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN) <SPAN class="ft2">liksom </SPAN>Sågverkens och träindustrins yrkesnämnd <SPAN class="ft2">anser att det ska vara möjligt att anordna en yrkesutbildning som under tre års gymnasiestudier innehåller mer än 2 500 poäng. Även </SPAN>Naturbrukets yrkesnämnd <SPAN class="ft2">finner det angeläget att elever som har kapacitet och vilja att läsa mer än 2 500 poäng under de tre gymnasieåren måste erbjudas denna möjlighet inom gymnasieskolans ram.</SPAN></P>
<P class="p256 ft33">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås även fortsättningsvis få meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisnings- tiden. Bemyndigandet är avsett att användas t.ex. för att i vissa fall kunna utöka den garanterade undervisningstiden. En elev som beviljats utökat program behöver i dag inte erbjudas någon undervisning utöver den garanterade undervisningstiden. Regeringen bedömer att ett utökat program också bör innebära att den garanterade undervisningstiden ut- ökas. Frågan kommer att regleras i förordning.</SPAN></P>
<P class="p510 ft16"><SPAN class="ft16">14.5</SPAN><SPAN class="ft75">Möjlighet att läsa in grundläggande behörighet</SPAN></P>
<P class="p269 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Alla elever på yrkesprogram ska inom ramen för sin gymnasieutbildning ges möjlighet att uppnå grundläggande be- hörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå.</P>
<P class="p511 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser är positiva till utredarens</P>
<P class="p14 ft2">förslag angående rätten till utökat program för elever på yrkesprogram.</P>
<P class="p408 ft78">Barnombudsmannen, Norrtälje, Sandvikens <SPAN class="ft77">och </SPAN>Borås kommuner, Livsmedelsföretagen (Forum för livsmedelsindustrin), Naturbruks- lärarnas förening, Metallgruppen, Utbildningsrådet för hotell och restauranger, Teknikföretagen, Forshagaakademin AB, Kylentreprenör- ernas förening, VVS Företagen, Svensk ventilation, Fastighetsbranschens utbildningsnämnd, Svensk energi AB <SPAN class="ft77">och </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft77">stödjer att alla elever ska ha möjlighet att uppnå grundläggande högskolebehörighet</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">129</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3"><SPAN class="ft2">genom utökat program. Även </SPAN>Elbranschens centrala yrkesnämnd <SPAN class="ft2">och</SPAN></P>
<P class="p122 ft2"><SPAN class="ft3">Skogsbrukets yrkesnämnd </SPAN>tillstyrker förslaget att elever på yrkesprogram ges rätt till utökat program för att erhålla grundläggande behörighet. <SPAN class="ft3">Skövde kommun </SPAN>delar utredarens uppfattning att elever på yrkesprogram ska ha en reglerad rätt att läsa utökad studiekurs om 300 poäng men anser att rättigheten ska vara begränsad till att gälla elever som av rektor bedöms ha förutsättningar därtill.</P>
<P class="p247 ft3"><SPAN class="ft2">Ett fåtal instanser, däribland </SPAN>Teknikföretagen, Naturbrukslärarnas förening <SPAN class="ft2">och </SPAN>Göteborgsregionens kommunalförbund<SPAN class="ft2">, har särskilt kommenterat samt tillstyrkt förslaget att den anordnande skolan ska ha rätt att få ersättning från elevens hemkommun för extra kostnader i samband med den utökade undervisningstiden.</SPAN></P>
<P class="p250 ft2">Några remissinstanser är negativa till utredarens förslag. <SPAN class="ft3">Lands- organisationen i Sverige </SPAN>anser att alla gymnasieprogram ska ge grundläggande behörighet till högskolan. <SPAN class="ft3">Naturbruksskolornas förening </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Katrineholms, Malmö </SPAN>och <SPAN class="ft3">Botkyrka kommuner </SPAN>anser att grund- läggande behörighet bör kunna uppnås inom normal studietid. Katrineholms kommun anser att möjligheten att skaffa sig högskolebe- hörighet borde ingå i ordinarie program och att rättigheten för elever på yrkesprogram att få läsa utökat program därför måste garanteras. <SPAN class="ft3">Statens institutionsstyrelse (SIS) </SPAN>menar att förslaget kan bidra till att öka avståndet till högskolan för dem som väljer yrkesprogram och att det därför är centralt att möjligheten att komplettera, inom ramen för gymnasial vuxenutbildning, utformas generöst och lättåtkomligt och att särskild behörighet också måste kunna erbjudas.</P>
<P class="p329 ft27">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft2">Den högskoleförberedande examen som regeringen föreslagit i avsnitt 11.3 ska motsvara kraven för grund- läggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. (Se vidare avsnitt 17.3.) För att bättre förbereda eleverna för högskolestudier bör högre krav på kunskaper i svenska/svenska som andraspråk och engelska ställas. För högskoleförberedande examen föreslås en omfattning av 300 poäng i ämnet svenska/svenska som andraspråk och 200 poäng i engelska. På vissa yrkesprogram kommer sannolikt en eller flera av dessa kurser, utöver den omfattning som anges i bilaga 2 till skollagen (1985:1100), att ingå. Elever på yrkesprogram, som önskar läsa in de kurser som krävs för grundläggande högskolebe- hörighet utöver dem som ingår i yrkesprogrammet, ska kunna göra det som individuellt val eller som utökat program. I avsnitt 16 behandlas också regeringens bedömning att elever med yrkesexamen bör erbjudas möjlighet inom den kommunala vuxenutbildningen att i efterhand kunna komplettera med de kurser som krävs för grundläggande behörighet.</SPAN></P>
<P class="p345 ft5">I denna proposition behandlas inte frågor som rör gymnasial vuxen- utbildning utöver vad som framgår i avsnitt 16. Regeringen tar därför inte nu ställning till den synpunkt som SIS framfört.</P>
<P class="p136 ft5">Eleverna på yrkesprogram bör alltid erbjudas att läsa de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet som utökat program. Som beskrivits i avsnitt 14.4 bör ett beslut om utökat program också åtföljas av en utökning av undervisningstiden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">130</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199131x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft4">15 Konsekvenser för fristående skolor</P>
<P class="p512 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>Om en fristående skola anordnar sådan utbild- ning som en kommun enligt 5 kap. skollagen (1985:1100) får anordna inom ramen för nationella program i gymnasieskolan och alla elever ges möjlighet att inom ramen för utbildningen uppnå grundläggande behörighet för högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå, ska skolan förklaras berättigad till bidrag under förutsättning att övriga villkor är uppfyllda.</P>
<P class="p513 ft20"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Regleringen för fristående och offentliga gymnasieskolor bör så långt möjligt vara gemensam.</P>
<P class="p514 ft33">Utredarens förslag och bedömning: <SPAN class="ft5">Överensstämmer med regeringens bedömning och förslag.</SPAN></P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Många har yttrat sig över principen att lika regler ska gälla för utbildningen vid kommunala och fristående gymnasieskolor. Det stora flertalet som yttrat sig i frågan, 66 remissinstanser, tillstyrker; bl.a. <SPAN class="ft3">Kammarrätten i Göteborg, Statskontoret, Statens skolverk, Hög- skoleverket, Lunds universitet, Arbetsförmedlingen, Lärarförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund</SPAN>. <SPAN class="ft3">Friskolornas Riksförbund </SPAN>anser att regelverket bör förenklas för de kommunala skolorna och ge alla ökad flexibilitet. Förbundet ställer sig ändå bakom förslaget att likställa utbildningsfor- merna mellan fristående och kommunala skolhuvudmän, men pekar på det stora behovet av smidiga övergångslösningar i tillståndsprocessen. <SPAN class="ft3">Svenskt Näringsliv </SPAN>framhåller att särskilda övergångsregler bör utarbetas för nuvarande utbildningar inom fristående skolor för att säkerställa att väl fungerande utbildningar med goda resultat kan vidmakthållas.</P>
<P class="p254 ft2">Endast fem instanser avstyrker. <SPAN class="ft3">Marina läroverket </SPAN>och <SPAN class="ft3">Anders Paulsen </SPAN>anser att utredningen tar till övervåld i ambitionen att strama upp gymna- sieverksamheten. <SPAN class="ft3">Didaktus, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">IT-gymnasiet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> Rytmus </SPAN>och <SPAN class="ft3">Vittra </SPAN>påpekar i ett gemensamt yttrande att förslaget om att ta bort de specialutformade programmen kommer att ställa krav på många fristående gymnasieskolor att definiera om sin verksamhet. Därför frågar man vad som kommer att hända med deras tillstånd.</P>
<P class="p272 ft27">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft2">Framväxten av fri- stående skolor har skapat en mångfald av alternativ för eleverna och en drivkraft för förändring och pedagogisk förnyelse i de kommunala skolorna. Genom mångfald, konkurrens och valfrihet stimuleras kvali- tetsutvecklingen i skolan. När de fristående gymnasieskolorna växte fram under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">1990-talets</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> mitt var det ofta som komplement till den kommunala gymnasieskolan. Det var då naturligt att de fristående gymnasieskolorna skulle ha ett visst friutrymme.</SPAN></P>
<P class="p254 ft2">Läsåret 2007/08 gick 17 procent av alla elever i gymnasieskolan i fri- stående gymnasieskola. Samma läsår gick mer än 40 procent av gymna- sieeleverna från Danderyds, Solna, Täby, Vaxholms, Värmdö och Öster- åkers kommuner i en fristående skola. Innevarande läsår ökar andelarna i flera kommuner. När de fristående skolorna nu inte längre är komple- ment utan står för en betydande del av gymnasieverksamheten är situa- tionen en annan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">131</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p75 ft2">En viktig förutsättning för utredarens förslag är att de nationella mål regeringen kommer att föreskriva liksom andra delar av regelverket ska gälla lika för kommunala och fristående skolor, så att de kan verka på likvärdiga villkor. Alla huvudmän kommer att få konkurrera med kvaliteten på sin verksamhet. Detta ligger väl i linje med grundtankarna bakom konkurrensutsättningen på skolans område och innebär att de fristående gymnasieskolorna ska följa de nationella programmen och strukturen för dessa.</P>
<P class="p329 ft2">Genom att antalet nationella program och inriktningar ökar, underlättas en anpassning till de nya villkoren. Regeringen gör också bedömningen att programfördjupningen bör ge större utrymme för lokal anpassning än vad utredaren har föreslagit. Det kommer därför att finnas goda möjlig- heter för huvudmännen att inom ramen för det utbud av kurser som Skolverket fastställer för utrymmet för programfördjupning att anpassa utbildningarna utifrån lokala behov (se även avsnitt 7.3 och 8). Förslagen innebär således inte att de fristående gymnasieskolornas utrymme för pedagogisk variation och förnyelse begränsas. Det kommer även i fram- tiden att finnas goda möjligheter för fristående och kommunala huvud- män att på ett positivt sätt konkurrera om elever. Regeringen bedömer att sådan konkurrens kommer att bidra till en kontinuerlig förnyelse av svensk gymnasieskola.</P>
<P class="p247 ft5">Regeringens förslag om gymnasieexamen, som beskrivs i avsnitt 11, förutsätter en enhetlig utbildning som styrs av de examensmål som ska finnas för varje program. Examen blir då en garanti för att utbildningen, oberoende av vem som anordnat den, håller en erkänd nivå.</P>
<P class="p136 ft2">Regeringen bedömer att förslaget om ändrade villkor för utbildningen vid fristående gymnasieskolor inte kommer att inverka menligt på de fristående huvudmännens verksamhet, eftersom dagens fristående skolor i mångt och mycket liknar de kommunala i upplägg och utbildningsinne- håll. Redan i dag krävs enligt skollagen (1985:1100) att en fristående skolas utbildning ska ge kunskaper som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan ska för- medla på nationella eller specialutformade program. Det innebär bl.a. att utbildningen måste omfatta gymnasieskolans kurser i kärnämnena. Vidare ska enligt förordningen (1996:1206) eleverna i en fristående gymnasieskola få betyg enligt gymnasieförordningens (1992:394) be- stämmelser om betyg.</P>
<P class="p252 ft5">Sammanfattningsvis erbjuder en gymnasieskola där villkoren för kommunala och fristående skolor är lika följande fördelar:</P>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft80">ökad likvärdighet genom nationellt kvalitetssäkrade kurser,</SPAN></P>
<P class="p515 ft20"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft81">bättre överblick för elever och avnämare när det gäller vad en viss utbildning står för,</SPAN></P>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft80">likvärdig bedömning och betygssättning,</SPAN></P>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft80">en kvalitetsstämpel för fristående skolor,</SPAN></P>
<P class="p466 ft2"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft80">omval och program- och skolbyten underlättas,</SPAN></P>
<P class="p466 ft2"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft80">ökad rättssäkerhet för eleverna, samt</SPAN></P>
<P class="p466 ft2"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft80">alla skolor får konkurrera med utbildningens kvalitet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">132</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199133x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">15.1</SPAN><SPAN class="ft75">Flexibla möjligheter</SPAN></P>
<P class="p269 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>De bestämmelser i 5 kap. skollagen (1985:1100) och föreskrifter som har meddelats med stöd av och i anslutning till dessa bestämmelser, som ger regeringen, en myndighet eller styrelsen för utbildningen rätt att göra avsteg från vad som annars gäller för utbildning anordnad av en kommun eller ett landsting, ska tillämpas på motsvarande sätt för fristående skolor. Detsamma gäller sådana inskränkningar i möjligheterna att anordna vissa utbildningar som kan följa av föreskrifter meddelade med stöd av samma kapitel.</P>
<P class="p516 ft20">Huvudmannen för utbildningen ska likställas med styrelsen för utbildningen.</P>
<P class="p517 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag.</P>
<P class="p178 ft13"><SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Friskolornas Riksförbund <SPAN class="ft5">anser det oerhört viktigt att möjligheten att specialutforma program finns kvar. Förbundet framhåller att en lösning kan vara att Statens skolverk godkänner och kvalitetssäkrar avsteg från den nationella programstrukturen.</SPAN></P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringens förslag om en fastare struktur för gymnasieskolans program syftar till att öka likvärdigheten mellan utbildningarna. Samtidigt är det viktigt att värna om efterfrågade utbildningar av god kvalitet. Regeringen ser ett behov av större utrymme för mångfald och ökade möjligheter för huvudmännen till att utforma utbildningar som svarar mot efterfrågan samt lokala och regionala behov jämfört med utredarens förslag om regionala inriktningar. De möjligheter till att göra avvikelser från vad som annars gäller för de nationella programmen som föreslås i avsnitt 8.1 under benämningen särskilda varianter ger möjligheter att fortsatt bedriva sådana utbildningar som har ett särskilt värde. Möjligheten att få anordna nationellt kvalitetssäkrade särskilda varianter ska alltså även omfatta fristående gymnasieskolor.</P>
<P class="p256 ft2">För kommunala skolor finns möjlighet att ansöka om riksrekrytering och att i samband med detta i vissa fall få avvika i fråga om den struktur och det innehåll som gäller för nationella program. Enligt dagens reglering är en fristående gymnasieskola riksrekryterande. Någon ändring av detta föreslås inte. Däremot innebär den föreslagna regleringen att även en fristående skola måste ansöka om att få göra sådana avvikelser som en kommunal skola kan få göra i samband med ansökan om riks- rekrytering (se avsnitt 8.3).</P>
<P class="p273 ft2">En fristående gymnasieskola som avser att starta en ny utbildning för vilken man önskar göra motsvarande avsteg ska på samma sätt ansöka om detta. Om utbildningen godkänns av Skolverket, bör Skolinspek- tionen därefter besluta om bidragsrätt.</P>
<P class="p256 ft2">Dagens utbud av lokalt beslutade kurser kan göra det svårt för av- nämarna att överblicka vilka kunskaper eleverna har efter avslutade gymnasiestudier. En nationellt likvärdig utbildning förutsätter att skolorna erbjuder nationellt likvärdiga program, inriktningar och kurser med nationellt fastställda betygskriterier. En fristående skola kan på samma sätt som kommunala skolor initiera ett behov av en ny kurs hos Skolverket. Se vidare avsnitt 10.4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">133</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199134x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">15.2</SPAN><SPAN class="ft74">Examen och betyg</SPAN></P>
<P class="p332 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>En fristående gymnasieskola ska tillämpa de bestämmelser i lag eller förordning om betyg, intyg och gymnasieexamen som gäller för gymnasieskolor med kommunal huvudman.</P>
<P class="p472 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag.</P>
<P class="p250 ft3"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Kammarrätten i Göteborg <SPAN class="ft2">framhåller att utre- darens förslag innebär att utbildningarnas utformning och examination mer än tidigare kommer att styras av mål och krav på nationell nivå. Kammarrätten välkomnar en sådan förändring, då den kan förväntas tydliggöra elevens kunskap och innebära en rättvisare bedömning av den. </SPAN>Statskontoret <SPAN class="ft2">tillstyrker en enhetlig reglering. </SPAN>Lärarförbundet <SPAN class="ft2">anser det rimligt att fristående gymnasieskolor åläggs att följa de styrdokument som fastställs av regeringen och Skolverket. Lärarförbundet anser att undervisningens kvalitet är överordnad frågan om skolans huvud- mannaskap. </SPAN>Lärarnas Riksförbund <SPAN class="ft2">anser att den föreslagna strukturen stärker den statliga styrningen av skolan på ett mera tydligt och genom- gripande sätt och därmed ökar likvärdigheten.</SPAN></P>
<P class="p247 ft27">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft2">Regeringens förslag innebär att kraven på de kunskaper som ska förmedlas av en fristående gymnasie- skola tydliggörs och jämställs med vad som gäller för en kommunal gymnasieskola. Regeringens förslag om att en fristående skola ska anordna sådan utbildning som en kommunal gymnasieskola får anordna inom ramen för nationella program, innebär att samma krav för gymna- sieexamen kan ställas på en elev i en fristående skola som i en kommunal skola. Detta skulle annars vara omöjligt. En fristående skola ska således tillämpa de bestämmelser om betyg, intyg och gymnasieexamen som gäller för gymnasieskolor med kommunal huvudman.</SPAN></P>
<P class="p313 ft5">Waldorfskolorna har i dag ett undantag från kravet på betygssättning i 2 kap. 9 § förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Frågan om ett fortsatt undantag för waldorfskolor bereds av Skollagsberedningen (U 2006:E).</P>
<P class="p325 ft16"><SPAN class="ft16">15.3</SPAN><SPAN class="ft74">Rätt till bidrag i vissa fall</SPAN></P>
<P class="p332 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Fristående skolor kan ha rätt till bidrag för de kurser utöver 2 500 gymnasiepoäng som en elev läser för att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning inom ett yrkesprogram.</P>
<P class="p518 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Lämnar inte något förslag i denna del. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Ingen remissinstans har yttrat sig om just denna</P>
<P class="p14 ft2">fråga.</P>
<P class="p136 ft33">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft5">Som framgår av avsnitt 14.4. och 14.5 ska alla elever på yrkesprogram inom ramen för sin gymnasieut- bildning ges möjlighet att uppnå grundläggande behörighet till högskole- utbildning. Elever på yrkesprogram, som önskar läsa in de kurser som</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">134</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199135x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p240 ft5">krävs för grundläggande högskolebehörighet utöver dem som ingår i yrkesprogrammet, ska kunna göra det som individuellt val eller utökat program. Elever på yrkesprogram som läser utökat program för att uppnå grundläggande behörighet bör även garanteras utökad undervisningstid.</P>
<P class="p9 ft2">I propositionen <SPAN class="ft3">Offentliga bidrag på lika villkor </SPAN>(prop. 2008/98:171) bedömer regeringen att bidrag till en fristående gymnasieskola bör lämnas i den omfattning som motsvarar en fullständig gymnasieutbild- ning, dvs. 2 500 gymnasiepoäng och att någon rätt till bidrag för even- tuella överskjutande kurser inte ska finnas.</P>
<P class="p503 ft2">Av 9 kap. 8 a § skollagen (1985:1100) framgår att bidraget till en fri- stående gymnasieskola ska bestämmas enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till programmet och i vissa fall inriktningar. I de fall en kommun fördelar extra resurser för en elev i en kommunal skola som har rätt till utökat program för att uppnå grundläggande behörighet inom ett yrkesprogram, har en fristående gymnasieskola i kommunen i motsvarande situation rätt till ersättning för de överskjutande kurserna. De fristående gymnasieskolorna ska således ha samma kompensation för de aktuella eleverna som de kommunala gymnasieskolorna. Regeringen gör därför bedömningen att fristående skolor kan ha rätt till bidrag för de kurser utöver 2 500 gymnasiepoäng som en elev läser för att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning inom ett yrkesprogram.</P>
<P class="p502 ft16"><SPAN class="ft16">15.4</SPAN><SPAN class="ft75">En ny riksprislista</SPAN></P>
<P class="p519 ft20"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Statens skolverk bör utarbeta en ny s.k. riksprislista inför övergången till den nya gymnasieskolan.</P>
<P class="p520 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Lämnar inte något förslag i denna del. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>De fristående gymnasieskolorna <SPAN class="ft13">Didaktus, IT-</SPAN></P>
<P class="p240 ft2"><SPAN class="ft3">Gymnasiet, Rytmus </SPAN>och <SPAN class="ft3">Vittra </SPAN>efterfrågar i ett gemensamt remissvar en tydlig, nationell beräkningsgrund som ska garantera en transparent prissättning som står i relation till program och programinriktning och därmed också med hänsyn till huvudmannens åtagande. En annan aspekt som påpekas av <SPAN class="ft3">Skövde kommun </SPAN>är att den ekonomiska ersättningen till den fristående skolan ska bygga på den kommunala självkostnaden. Om villkoren att bedriva verksamheten inte är likvärdiga är det ur konkurrenssynpunkt enligt Skövde kommun inte rimligt att ersättningen ska vara lika.</P>
<P class="p244 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Enligt skollagen (1985:1100) ska bidraget från en elevs hemkommun till en fristående gymnasieskola be- stämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det aktuella nationella gymnasieprogrammet i kommunens egna gymnasieskolor. Om kommunen inte anordnar programmet, och det därför inte finns någon kostnad att jämföra med, ska kommunen betala det belopp som föreskrivits med stöd av 9 kap. 8 a § skollagen (rikspris- listan).</SPAN></P>
<P class="p285 ft5">Under en övergångsperiod kommer gymnasieskolan att omfatta dels de nuvarande nationella programmen, dels de nya nationella programmen.</P>
<P class="p521 ft2">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199136x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">Detta medför att två olika riksprislistor kommer att tillämpas fram till</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">dess att de nuvarande programmen har avvecklats.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft16"><SPAN class="ft16">15.5</SPAN><SPAN class="ft74">Övergångsbestämmelser för fristående skolor</SPAN></P>
<P class="p293 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 § skollagen (1985:1100) i dess äldre lydelse ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. Efter ansökan av en fri- stående skola som förklarats berättigad till bidrag enligt 9 kap. 8 § skollagen i dess äldre lydelse, får Statens skolinspektion, genom en förenklad prövning, förklara skolan berättigad till bidrag enligt be- stämmelsen i dess nya lydelse. Regeringen får meddela föreskrifter om den förenklade prövningen.</P>
<P class="p400 ft20">En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 § skollagen i dess äldre lydelse för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2011 ska upphöra att gälla senast den 1 juli 2013.</P>
<P class="p401 ft3"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Friskolornas Riksförbund <SPAN class="ft2">pekar på behovet av smidiga övergångslösningar. </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft2">anser att särskilda över- gångsregler bör utarbetas för nuvarande utbildningar inom fristående skolor för att säkerställa att väl fungerande utbildningar med goda resul- tat kan vidmakthållas. </SPAN>Länsrätten i Stockholms län <SPAN class="ft2">anser också att sär- skilda överväganden behövs beträffande kopplingen mellan beslut av- seende förklaring om rätt till bidrag som fattas före ikraftträdandet av reformen.</SPAN></P>
<P class="p278 ft33">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft5">Med en ny programindelning i gymnasieskolan måste Statens skolinspektion gå igenom befintliga ut- bildningar med bidragsrätt och göra en ny klassificering ur bidragshänse- ende, som ska gälla för utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2011.</SPAN></P>
<P class="p51 ft2">När de nationella programmens innehåll och examensmål samt de nya ämnesplanerna beslutats, kan Skolinspektionens genomgång inledas efter ansökningar från de fristående skolorna. Genom ett enkelt förfarande bör då de fristående skolorna kunna ges möjlighet att anpassa sin bidragsbe- rättigade utbildning till ett nationellt program. I detta förfarande ska prövningen vara begränsad jämfört med prövningen av en vanlig ansökan om rätt till bidrag. Någon prövning av hur förhållandena i kommunen påverkas bör i normalfallet inte göras. I de fall en fristående skola an- söker om rätt till bidrag för en helt ny utbildning ska dock en vanlig prövning göras. Regeringen föreslås få ett bemyndigande att meddela föreskrifter om en förenklad prövning av fristående gymnasieskolors befintliga förklaringar om bidragsrätt. Regeringen får då t.ex. föreskriva en annan ansökningstid än den som framgår av 9 kap. 9 § skollagen (1985:1100).</P>
<P class="p280 ft2">Elever som har påbörjat en utbildning på ett program hos en fristående gymnasieskola innan den föreslagna gymnasiereformen träder i kraft ska naturligtvis kunna gå klart sin utbildning. När det gäller utbildning som påbörjas före den 1 juli 2011 ska därför beslutade förklaringar upphöra att gälla senast den 1 juli 2013.</P>
<P class="p522 ft2">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199137x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft4">16 Gymnasial vuxenutbildning</P>
<P class="p108 ft2">Ett syfte för den gymnasiala vuxenutbildningen är att ge den enskilde kunskaper och kompetenser enligt nationella kursplaner, som är desamma som för gymnasieskolan. Det innebär dock inte att lärande måste ske i en organisation som är en spegelbild av ungdomsskolan. Vägen till målen, innehållet och formen kan se olika ut och präglas av den vuxnes behov, förutsättningar och erfarenheter. En utgångspunkt för den gymnasiala vuxenutbildningen är att den ska vara likvärdig med gymnasieskolan då det gäller nivå och mål samt, i viss mening, syfte. Styrdokumenten på ämnesnivå är gemensamma och betygssystemet är identiskt och likvärdigt. Detta innebär att utbildningarna dokumenteras på samma sätt och ger samma meritvärde.</P>
<P class="p273 ft2">En annan utgångspunkt är att den gymnasiala vuxenutbildningen ska kännetecknas av ett individperspektiv och att innehållet i utbildningen ska präglas av den enskildes behov. Vidare ska en hög grad av flexibilitet och tillgänglighet känneteckna verksamheten med utgångspunkt i den vuxnes livssituation. Kunskaper och kvalifikationer som den vuxne er- hållit i yrkes- och arbetsliv kan tillgodoräknas honom eller henne i sam- band med deltagande i utbildningen. En konsekvens av detta blir att tids- och rumsstyrning av verksamheten inte blir lika framträdande som i ungdomsskolan.</P>
<P class="p523 ft16"><SPAN class="ft16">16.1</SPAN><SPAN class="ft75">Samverkan med gymnasieskolan</SPAN></P>
<P class="p269 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Dagens regelverk medger samverkan mellan gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan. Deltagarna bör fortfarande vara elever i respektive skolform.</P>
<P class="p524 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer till viss del med regeringens be- dömning. Utredaren föreslår ändringar av bestämmelserna för att en gymnasieelev formellt ska kunna vara elev i gymnasial vuxenutbildning.</P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Det fåtal remissinstanser som har yttrat sig till- styrker förslaget. <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>betonar betydelsen av flexibilitet och utbyte mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Även <SPAN class="ft3">Lärar- förbundet </SPAN>stöder bedömningen. <SPAN class="ft3">Landsorganisationen i Sverige </SPAN>förordar en närmare samverkan mellan gymnasial vuxenutbildning och gymnasie- skola för att vuxna ska kunna skaffa sig en grundläggande yrkesexamen.</P>
<P class="p75 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Som tidigare nämnts ska den gymnasiala vuxenutbildningen utgå från den enskildes behov och önskemål både vad gäller utbildningens innehåll och form. En av de större utmaningar den gymnasiala vuxenutbildningen står inför är att erbjuda den enskilde möjlighet att utveckla sin kompetens eller skaffa sig en annan yrkeskompetens än den han eller hon redan har. Regeringens bedömning är att yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå bör öka. Elever i gymnasieskolan bör vid behov kunna få delar av sin utbildning genomförd i samverkan med gymnasial vuxenutbildning.</SPAN></P>
<P class="p254 ft20">Många kommuner förfogar i dag över en stor resurs vad gäller såväl speciallokaler och utrustning som kompetens inom yrkesutbildningsom-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">137</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft5">rådet i sina gymnasieskolor. Denna resurs kan naturligtvis även nyttjas för yrkesutbildningar inom gymnasial vuxenutbildning. Det är dock viktigt att utbildningen bedrivs i sådana former och på sådana tider att den studerande kan förena studier med andra åtaganden.</P>
<P class="p11 ft2">Det finns inga formella hinder för en samverkan mellan gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning även om regelverket för gymnasial vuxenutbildning är mindre detaljstyrande, t.ex. då det gäller utbildning- ens förläggning i tid och till plats. En samverkan bör särskilt underlätta för kommunerna att genomföra yrkesutbildningar för vuxna. Samverkan bör dock inte innebära att den ena skolformen lyfts fram på bekostnad av den andra eller att den gymnasiala vuxenutbildningen ska vara en spegel- bild av gymnasieskolan vad gäller organisering och genomförande. Båda skolformerna ska således behålla sitt uppdrag och sin särart. Den som deltar i gymnasial vuxenutbildning som genomförs i gymnasieskolans lokaler och kanske med lärare anställda i gymnasieskolan är elev i kommunal vuxenutbildning enligt de bestämmelser som gäller för gymnasial vuxenutbildning.</P>
<P class="p13 ft2">Omvänt gäller att en kommun kan låta genomföra utbildningar inom ramen för gymnasieskolan genom s.k. samläsning med deltagare i en kurs i gymnasial vuxenutbildning. Detta gör det möjligt för den enskilde gymnasieeleven att delta i en kurs som organisatoriskt inte anordnas i gymnasieskolan, t.ex. för att bredda sin utbildning eller för att under gymnasietiden skaffa sig grundläggande behörighet för högskolestudier. Den enskilde är fortfarande elev i gymnasieskolan och omfattas således av de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan. Om någon formellt skulle vara elev inom och antagen i såväl gymnasial vuxenutbildning som gymnasieskola skulle otydligheter kunna uppstå vad avser vilka bestämmelser som gäller för honom eller henne. Det skulle innebära att olika regelverk skulle kunna gälla och att olika rektorer och i vissa fall till och med olika styrelser för utbildningen skulle komma att ansvara för verksamheten beroende på i vilken skolform den ena eller andra kursen anordnas. Detta skulle i så fall medföra en osäkerhet kring t.ex. den en- skildes rättigheter och huvudmannens skyldigheter och därmed brister i elevens rättssäkerhet.</P>
<P class="p525 ft2">Regeringens bedömning är att ungdomar som tillhör gymnasieskolan inom ramen för nuvarande bestämmelser bör kunna delta i kurser som i praktiken genomförs i gymnasial vuxenutbildning. De bestämmelser som gäller för den enskilde och för verksamheten är de som gäller för den skolform i vilken han eller hon antagits. Detta innebär bl.a. att gymnasie- skolans rektor är ansvarig rektor enligt gymnasieskolans bestämmelser.</P>
<P class="p290 ft2">En elev i gymnasieskolan är behörig till kurser i gymnasial vuxenut- bildning från och med andra halvåret det år han eller hon fyller 20 år, om kursen inte samtidigt läses i gymnasieskolan. För en elev under 20 år kan kommunen, vilket beskrivits ovan, redan med dagens bestämmelser låta genomföra gymnasieutbildningar i samarbete med gymnasial vuxenut- bildning. Detta innebär således att eleven är elev i gymnasieskolan, men att vissa delar av utbildningen kan genomföras inom gymnasial vuxenut- bildning.</P>
<P class="p526 ft20">Regeringen anser således inte att bestämmelserna för elevens formella tillhörighet bör ändras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">138</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199139x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">16.2</SPAN><SPAN class="ft75">Undantag från </SPAN><NOBR>20-årsbestämmelsen</NOBR></P>
<P class="p269 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att behörighet att delta i gymnasial vuxenutbildning ska inträda tidigare än från och med andra kalenderhalvåret det år kommuninvånaren fyller 20 år.</P>
<P class="p267 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Av remissinstanserna är det ett fåtal som specifikt</P>
<P class="p261 ft2">har kommenterat förslaget om att få delta tidigare än från och med andra halvåret det år kommuninvånaren fyller 20 år. <SPAN class="ft3">Specialpedagogiska institutet </SPAN>stöder närmandet av gymnasieskolan och gymnasial vuxenut- bildning och i det sammanhanget uttrycker man sig också positivt till att få börja tidigare. <SPAN class="ft3">Linköpings universitet </SPAN>är mycket positivt till att möjlig- heterna ges för komplettering av program och att möjligheter att läsa på gymnasial vuxenutbildning samtidigt ges till den som inte fyllt 20 år. <SPAN class="ft3">Borås kommun </SPAN>konstaterar att undantag från åldersgränsen 20 år kommer att underlätta studiegången för ett antal elever<SPAN class="ft27">.</SPAN></P>
<P class="p273 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Avsteg från kravet att en person ska ha fyllt 20 år det kalenderhalvår utbildningen påbörjas bör kunna göras i särskilda fall. Detta kan gälla t.ex. i det fall en <NOBR>19-åring</NOBR> påbörjar studier på gymnasial nivå. Det kan också vara fråga om ungdomar som redan bildat familj eller på annat sätt redan tagit ett stort och avgörande steg in i vuxenvärlden och därför har lite gemensamt med ungdomar i 16- årsåldern som påbörjar sina studier i gymnasieskolan. I sådana fall ska hela utbildningen kunna ske inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska därför bemyndigas att meddela föreskrifter om att behörighet att delta i gymnasial vuxenutbildning ska kunna inträda tidigare än från och med andra kalenderhalvåret det år kommuninvånaren fyller 20 år.</P>
<P class="p523 ft16"><SPAN class="ft16">16.3</SPAN><SPAN class="ft75">Rätt till gymnasial vuxenutbildning i vissa fall</SPAN></P>
<P class="p269 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Personer med yrkesexamen från gymnasie- skolan som inte har uppnått grundläggande behörighet för högskole- studier bör erbjudas att göra detta inom den gymnasiala vuxenutbild- ningen.</P>
<P class="p511 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>En klar majoritet av remissinstanserna ställer sig</P>
<P class="p261 ft2">bakom förslaget. <SPAN class="ft3">Lunds universitet </SPAN>anser att det är särskilt viktigt att de som har yrkesexamen ges möjlighet att genom vuxenutbildningen uppnå behörighet till högskolestudier. <SPAN class="ft3">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>ger sitt bifall till rätten att komplettera till grundläggande högskolebehörighet.</P>
<P class="p261 ft13">Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning <SPAN class="ft5">menar att den kommunala vuxenutbildningen även måste få i uppgift att erbjuda kompletteringsut- bildning för behörighet till yrkeshögskoleutbildningar. </SPAN>Statens skolverk <SPAN class="ft5">tillstyrker utredarens förslag beträffande vuxenutbildningen. Verket betonar vikten av att det utformas tydliga övergångsregler som skapar</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">139</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199140x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr1 td152"><P class="p18 ft2">rättssäkerhet för elever och</P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p362 ft3"><SPAN class="ft2">studerande. </SPAN>Lärarförbundet <SPAN class="ft2">och </SPAN>Tjänste-</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td69"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">männens Centralorganisation </SPAN>anser att rätten även ska gälla s.k. särskild</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td152"><P class="p18 ft2">behörighet.</P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td69"><P class="p362 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Frågan om en rätt för elever med</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">yrkesexamen att läsa in grundläggande högskolebehörighet inom gymna-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">sial vuxenutbildning har stor betydelse för den förändring av gymnasie-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">skolans yrkesprogram som föreslås i denna proposition. Frågan bereds</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">med förslag till hur lagregleringen ska utformas i denna fråga. Avsikten</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td152"><P class="p18 ft2">är att bestämmelserna ska</P></TD>
<TD class="tr3 td153"><P class="p362 ft2">gälla för de elever som påbörjar sin</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft2">gymnasieutbildning hösten 2011.</P>
<P class="p527 ft16"><SPAN class="ft16">16.4</SPAN><SPAN class="ft74">Lärlingsliknande utbildningar</SPAN></P>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Yrkesutbildningar inom gymnasial vuxen- utbildning kan genomföras i lärlingsliknande former, dvs. förlagda till en arbetsplats, i form av entreprenad. Denna modell bör kunna ut- vecklas ytterligare inom ramen för nuvarande bestämmelser.</P>
<P class="p528 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning. Utredaren föreslår att ingen åtskillnad ska göras mellan skolförlagd ut- bildning och lärlingsutbildningar inom gymnasial vuxenutbildning.</P>
<P class="p51 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Av remissinstanserna är det enbart <SPAN class="ft3">Statens skol- verk </SPAN>som kommenterat lärlingsliknande utbildningar inom den gymna- siala vuxenutbildningen. De anser att resonemanget om lärlingsutbild- ning och yrkesutbildning i den gymnasiala vuxenutbildningen måste förtydligas för att skapa rättssäkerhet för de studerande.</P>
<P class="p442 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Inom den gymnasiala vuxenut- bildningen har en mångfald av arbetsplatsförlagda utbildningar eller lärlingsliknande utbildningar utvecklats. Utbildningarna genomförs i form av entreprenad hos bl.a. branschföretag. Regeringens bedömning är att denna form av utbildning blir allt viktigare för att grundläggande yrkesutbildningar ska kunna genomföras inom ramen för gymnasial vuxenutbildning och bör kunna utvecklas ytterligare. Modellen innebär också att kontakter och samarbete etableras mellan det lokala arbetslivet och vuxenutbildningen samtidigt som arbetslivet ges en bas för rekryte- ring av kompetens. Entreprenadformen innebär vidare möjligheter för vuxenutbildningen att kunna erbjuda yrkesutbildningar som ligger i linje med de krav och behov som arbetslivet ställer. Arbetslivets bedömningar av behov av kompetens är ett viktigt underlag för den enskilde för ställ- ningstaganden till studier inom gymnasial vuxenutbildning. Dessa be- dömningar bör få större genomslagskraft när samverkan och samarbete har utvecklats mellan företrädare för arbetslivets branscher och huvud- mannen för vuxenutbildningen.</SPAN></P>
<P class="p529 ft2">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199141x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">16.5</SPAN><SPAN class="ft75">Examen</SPAN></P>
<P class="p507 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>En gymnasieexamen inom gymnasial vuxenutbildning bör ha samma omfattning som en examen i gymna- sieskolan (med undantag för ämnet idrott och hälsa), dvs. betyg i 2 400 poäng.</P>
<P class="p270 ft2">För en yrkesexamen bör krävas godkända betyg i 2 250 poäng, där- ibland särskilt angivna kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 poäng i varje ämne samt vissa karaktärsämneskurser och ett godkänt gymnasiearbete.</P>
<P class="p270 ft5">För en högskoleförberedande examen bör det krävas godkänt betyg i 2 250 poäng, däribland i särskilt angivna kurser i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 poäng, engelska om sammanlagt 200 poäng och matematik om sammanlagt 100 poäng samt ett godkänt gymnasiearbete. Gymnasieexamen inom gymnasial vuxenutbildning kommer att regleras i förordning.</P>
<P class="p530 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Ett fåtal instanser har kommenterat förslaget om</P>
<P class="p261 ft2">examen inom gymnasial vuxenutbildning. <SPAN class="ft3">Riksförbundet Vuxenut- bildning i samverkan </SPAN>betonar dock vikten av att vuxenperspektivet be- aktas i bestämmelserna så att det individuella perspektivet inte går förlorat. <SPAN class="ft3">Nationellt centrum för flexibelt lärande </SPAN>betonar vikten av att använda valideringsinstrumentet för vuxenutbildningen och därmed erbjuda en alternativ väg till gymnasieexamen.</P>
<P class="p97 ft27">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Ställningstagandet till examen i gymnasial vuxenutbildning ligger i linje med att resultaten i gymnasie- skolan och gymnasial vuxenutbildning ska vara likvärdiga. Det är också viktigt att bestämmelserna utformas i linje med en flexibel och individu- ellt anpassad vuxenutbildning. Vägen till examen kan se olika ut jämfört med gymnasieskolan eftersom studier inom gymnasial vuxenutbildning inte utformas som program. Det innebär att en examen inom gymnasial vuxenutbildning på samma sätt som motsvarande examen i gymnasieskolan kvalificerar till fortsatta studier. Ett godkänt gymnasiearbete bör ingå som krav för examen även inom gymnasial vuxenutbildning. Regeringen delar utredarens uppfattning att inom den gymnasiala vuxenutbildningen ska utgångspunkten vara att innehållet i studierna utgår från den enskildes behov då det gäller kompetenser och behörigheter. Studierna ska utgå från den enskildes individuella studieplan som i sin tur bygger på det individuella behovet. Detta innebär att studierna inte behöver omfatta exakt samma kurser som ett program gör i gymnasieskolan. Kraven för en examen då det gäller omfattning av studierna bör vara desamma med undantag för ämnet idrott och hälsa. En elev som fått examen inom gymnasial vuxenutbildning bör, liksom i gymnasieskolan, få examensbevis. Det bör framgå om eleven uppfyllt kraven för yrkesexamen eller för högskoleförberedande examen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">141</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p531 ft1"><SPAN class="ft4">17</SPAN><SPAN class="ft82">Gymnasieexamen och grundläggande behörighet till högskoleutbildning</SPAN></P>
<P class="p317 ft16"><SPAN class="ft16">17.1</SPAN><SPAN class="ft74">Tidigare beslutade förändringar</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr1 td154"><P class="p18 ft2">Med anledning</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p18 ft2">av propositionen Ny</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td156"><P class="p16 ft2">värld – ny högskola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td154"><P class="p18 ft2">(prop. 2004/05:162,</P></TD>
<TD class="tr3 td155"><P class="p17 ft2">bet. 2005/06:UbU3,</P></TD>
<TD class="tr3 td119"><P class="p65 ft2">rskr. 2005/06:160)</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p16 ft28">och</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft2">riksdagens tillkännagivanden om särskild behörighet, urval och meritämnen beslutade den dåvarande regeringen om nya regler för tillträde till högre utbildning genom förordningarna (2006:1053 respektive 2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100).</P>
<P class="p136 ft2">Med anledning av propositionen Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (prop. 2006/07:107, bet. 2006/07:UbU17, rskr. 2006/07:202) beslutade regeringen om ändrade och ytterligare nya regler för tillträde till högre utbildning (jfr förordningen [2007:666] om ändring i förordningen [2006:1054] om ändring i högskoleförordningen samt förordningen [2007:644] om ändring i högskoleförordningen).</P>
<P class="p97 ft5">Vissa av de nya reglerna tillämpades första gången inför antagningen till höstterminen 2007 respektive 2008. De övriga bestämmelserna ska tillämpas inför antagningen till höstterminen 2010.</P>
<P class="p136 ft2">De ändringar som gäller för antagning inför höstterminen 2010 avser nya bestämmelser om såväl grundläggande som särskild behörighet och om meritvärdering i fråga om utbildning som påbörjas på grundnivå.</P>
<P class="p75 ft5">Regeringen redogör i kommande avsnitt för förslag om skärpta krav för grundläggande behörighet som en konsekvens av de förslag och bedömningar om gymnasieexamen som behandlas i avsnitt 11 och 16.</P>
<P class="p325 ft16"><SPAN class="ft16">17.2</SPAN><SPAN class="ft74">Översikt över nuvarande bestämmelser</SPAN></P>
<P class="p532 ft2">Av nuvarande 1 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) framgår att utbildning på grundnivå väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får enligt samma paragraf medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.</P>
<P class="p97 ft2">Enligt 4 kap. 2 § högskolelagen avgör den högskola som anordnar en utbildning vilka behörighetskrav som ska gälla för att bli antagen till utbildningen, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Om inte alla behöriga sökande kan tas emot till en utbildning, ska enligt 4 kap. 3 § högskolelagen urval göras bland de sökande. I högskoleförordningen (1993:100) finns ytterligare bestämmelser om behörighet och urval.</P>
<P class="p246 ft5">Utöver de bestämmelser om tillträde som finns i 7 kap. högskoleförordningen finns även bestämmelser om tillträde i 5 kap. förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och i 5 kap. förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">142</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft27"><SPAN class="ft62">17.2.1</SPAN><SPAN class="ft64">Grundläggande behörighet</SPAN></P>
<P class="p257 ft2">För att bli antagen till högre utbildning krävs att en sökande uppfyller kraven på grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Den grundläggande behörigheten är gemensam för all högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och finns reglerad i 7 kap. 5, 6 och 24 §§ högskoleförordningen (1993:100). Grundläggande behörighet kan uppnås på olika sätt.</P>
<P class="p256 ft5">Enligt 7 kap. 5 § högskoleförordningen gäller följande. Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare har den som</P>
<P class="p533 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft47">fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program,</SPAN></P>
<P class="p533 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft47">fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller fått samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg,</SPAN></P>
<P class="p533 ft5"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft83">har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,</SPAN></P>
<P class="p533 ft5"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft83">är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller</SPAN></P>
<P class="p533 ft5"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft83">genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.</SPAN></P>
<P class="p325 ft27"><SPAN class="ft62">17.2.2</SPAN><SPAN class="ft63">Bestämmelser som träder i kraft 2010</SPAN></P>
<P class="p257 ft2">Regeringen har tidigare beslutat om nya bestämmelser för grundläggande behörighet (se avsnitt 17.1). Dessa träder i kraft den 1 januari 2010 och ska tillämpas vid antagning till utbildning som påbörjas höstterminen 2010. Enligt de beslutade ändringarna i 7 kap. 5 § högskoleförordningen (1993:100) gäller följande från och med höstterminen 2010. Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som</P>
<P class="p534 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft47">fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik,</SPAN></P>
<P class="p535 ft5"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft83">fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik,</SPAN></P>
<P class="p536 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft47">har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,</SPAN></P>
<P class="p536 ft20"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft84">är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">143</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199144x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p362 ft2">5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p362 ft2">på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p537 ft2">tillgodogöra sig utbildningen.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p538 ft85">17.3 Krav för grundläggande behörighet till högskoleutbildning kopplas till högskoleförberedande examen</P>
<P class="p539 ft5"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå har den som</P>
<P class="p540 ft2"><SPAN class="ft86">-</SPAN><SPAN class="ft87">avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom gymnasial vuxenutbildning, eller</SPAN></P>
<P class="p540 ft2"><SPAN class="ft86">-</SPAN><SPAN class="ft87">avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom gymnasial vuxenutbildning samt har godkänt betyg i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för högskoleförberedande examen.</SPAN></P>
<P class="p541 ft5"><SPAN class="ft33">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Endast ett fåtal remissinstanser har kommenterat</P>
<P class="p295 ft2">kopplingen mellan högskoleförberedande examen och grundläggande behörighet till högskolestudier. Bl.a. <SPAN class="ft3">Högskoleverket </SPAN>och <SPAN class="ft3">Verket för högskoleservice </SPAN>tillstyrker förslaget att examen från högskoleförberedande program alltid ska ge grundläggande behörighet till högskolestudier. <SPAN class="ft3">Lunds universitet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Blekinge tekniska högskola </SPAN>m.fl. ger sitt fulla stöd till den utökning av svenska eller svenska som andraspråk som föreslås för de högskoleförberedande programmen.</P>
<P class="p542 ft13">Sveriges lantbruksuniversitet <SPAN class="ft5">välkomnar en examen från de högskoleförberedande programmen med krav på godkänt i ämnen som är viktiga för framgångsrika studier i högskolan.</SPAN></P>
<P class="p442 ft27">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft2">Den grundläggande behörigheten utgör en minsta gemensam nämnare för all högskoleutbildning och ger, precis som den särskilda behörigheten som ibland krävs, universitet och högskolor en signal om nivån på studenternas förkunskaper. Behörighetskraven ger också tydlig information till blivande studenter om vilken nivå utbildningen håller. För effektiviteten och kvaliteten i högskolan är det avgörande att de som antas till utbildning har tillräckliga förkunskaper för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Därför är det viktigt att kraven på grundläggande behörighet är utformade på ett sådant sätt att de garanterar att sökande som når upp till dem har reella förutsättningar att tillgodogöra sig högskolestudier.</SPAN></P>
<P class="p278 ft2">Regeringen redogör i avsnitt 11 för vad som ska gälla för att en högskoleförberedande examen eller en yrkesexamen i gymnasieskolan ska utfärdas. I avsnitt 16.5 redovisas regeringens bedömning av vad som bör gälla för sådana examina inom gymnasial vuxenutbildning. Syftet med dessa examina är att befästa och förstärka kvaliteten i svensk gymnasieutbildning. För att stärka kopplingen mellan gymnasieskolans högskoleförberedande program och högskolan är det rimligt att de krav som gäller för grundläggande behörighet är samma krav som ställs för en</P>
<P class="p53 ft2">högskoleförberedande examen i gymnasieskolan.</P>
<P class="p222 ft2">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p244 ft2">Goda kunskaper i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik är särskilt betydelsefulla för att en student ska ha förutsättningar att klara högskolestudier. Därför föreslår regeringen i denna proposition att godkända betyg i dessa ämnen i viss omfattning ska ingå i kraven för högskoleförberedande examen (se vidare avsnitt 11.3). Dessa ämnen ska också ingå i kraven för yrkesexamen, dock inte i samma omfattning (se vidare avsnitt 11.2). Det är emellertid viktigt att även personer med en sådan examen har möjlighet att studera på högskolan. Därför föreslås att även den som har avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan och har godkända betyg i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för högskoleförberedande examen ska ha grundläggande behörighet. Godkänt betyg i ämnet matematik i en omfattning av 100 poäng är ett krav både för högskoleförberedande examen och för yrkesexamen. På vissa yrkesprogram kommer sannolikt en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk eller engelska utöver dem som är gemensamma för samtliga yrkesprogram att ingå. Regeringen redogör i avsnitt 14.5 för hur det ska vara möjligt för elever på yrkesprogram att utöver de kurser som ingår i yrkesprogrammet läsa de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för grundläggande behörighet som individuellt val eller utökat program.</P>
<P class="p543 ft2">När det gäller gymnasial vuxenutbildning föreslås att en högskoleförberedande examen eller en yrkesexamen, som i fråga om omfattningen av ämnena svenska eller svenska som andraspråk och engelska motsvarar kraven för en högskoleförberedande examen, ska ge grundläggande behörighet.</P>
<P class="p285 ft2">En svensk eller utländsk utbildning som motsvarar de krav som ställs i gymnasieskolan eller inom gymnasial vuxenutbildning ska även fortsättningsvis ge grundläggande behörighet. Även den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller den som är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning ska också i fortsättningen ha grundläggande behörighet. Indirekt kommer de höjda kraven att påverka sökande vars utbildning ska bedömas i enlighet med de krav som ställs för behörighet på grund av gymnasieexamen. Någon förändring i övrigt är inte avsedd.</P>
<P class="p544 ft2">De nya bestämmelserna om grundläggande behörighet för tillträde till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå bör tillämpas från och med den tidpunkt när de nya bestämmelserna om högskoleförberedande examen eller yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom gymnasial vuxenutbildning börjar gälla.</P>
<P class="p545 ft4">18 Genomförande</P>
<P class="p243 ft5">Skolverket har under våren 2009 redovisat ett förberedande uppdrag som innebar att utveckla en modell för ämnesplaner i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning (U 2009/2114/G). Skolverket skulle pröva</P>
<P class="p546 ft2">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">huruvida det är möjligt att samtliga ämnen och kurser har samma struktur</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">med hänsyn till gymnasieskolans breda kunskapsuppdrag.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">Efter det att propositionen har överlämnats till riksdagen och i avvak-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">tan på riksdagens ställningstagande bör Skolverket få i uppdrag att förbe-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">reda de förändringar av gymnasieskolan som föreslås i propositionen.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">Skolverket bör då göra en översyn av nationella program, nationella</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">inriktningar, examensmål, ämnen och kurser. Skolverket bör ta fram</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">examensmål för vart och ett av de nationella gymnasieprogrammen.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">Examensmålen för yrkesprogrammen bör utarbetas i samråd med de</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">nationella programråden för yrkesprogrammen. Inriktning och yrkesut-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">gång på programmen ska kunna kopplas till examensmålen.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p547 ft4">19 Ekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p548 ft2">Förslagen till förändringar i gymnasieskolan får konsekvenser både i form av ökade och minskade kostnader. Det förslag som medför ökade kostnader för kommunerna är utökat program på yrkesprogram för att uppnå grundläggande behörighet. För staten uppstår ökade kostnader vad gäller myndigheternas arbete.</P>
<P class="p278 ft5">En förbättrad genomströmning och en uppstramning av möjligheten att anordna alternativ till de nationella programmen kommer enligt regeringens bedömning att ge positiva effekter på kostnaden för att bedriva gymnasieskola. Sammantaget bedöms förslagen inte medföra några kostnadsökningar för kommunsektorn. Den förbättrade genom- strömningen får också besparingseffekt vad gäller studiehjälpen.</P>
<P class="p274 ft16"><SPAN class="ft16">19.1</SPAN><SPAN class="ft74">Ekonomiska konsekvenser för kommunerna</SPAN></P>
<P class="p549 ft3">Utökat program för att uppnå grundläggande behörighet</P>
<P class="p550 ft2">Elever på yrkesprogram ska inom ramen för sin gymnasieutbildning ha möjlighet att uppnå grundläggande behörighet för högskolestudier. I vissa fall kommer det att innebära att eleven gör det som utökat program. En elev som av detta skäl beviljats utökat program ska även erbjudas utökad undervisningstid.</P>
<P class="p402 ft2">Elever med yrkesexamen som inte har utnyttjat möjligheten att uppnå grundläggande högskolebehörighet under sin gymnasietid ska kunna läsa in den grundläggande behörigheten inom den gymnasiala vuxenutbild- ningen. Elevgruppen som avses är därmed densamma som ovan. Regeringen avser att återkomma med förslag till hur lagregleringen ska utformas i denna del.</P>
<P class="p281 ft2">De elever som önskar läsa in de ytterligare kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet, utöver dem som ingår i yrkes- programmet, ska kunna göra det som individuellt val eller som utökat program. Antalet elever som söker till högskoleutbildningar från yrkes- program i dag är drygt 5 000 per år. Antalet bedöms vara relativt konstant över tid. Andelen elever som söker till högskoleutbildningar</P>
<P class="p53 ft2">från yrkesprogram varierar i dag mellan programmen. För elever från</P>
<P class="p222 ft2">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft2">vissa program har fortsatta studier på eftergymnasial nivå varit nöd- vändiga innan en fast etablering på arbetsmarknaden kunnat ske. Tyd- ligare yrkesutgångar från gymnasieprogrammen och införandet av en yrkesexamen, som ökar tydligheten om vilka krav som ställs, bedöms leda till att antalet elever som får en anställning efter avslutad gymnasie- utbildning ökar. En tydligare programindelning kan även leda till att fler väljer ett högskoleförberedande program från början för att inte behöva komplettera för att uppnå grundläggande behörighet för studier på hög- skolenivå. Kostnaden för att bereda denna elevgrupp möjlighet att komplettera sina gymnasiestudier för att uppnå grundläggande behörig- het för högskolestudier beräknas till 100 miljoner kronor per år. Detta sker utifrån ett antagande om en genomsnittlig utökning med 150 gymnasiepoäng per elev. Det förväntade elevantalet motsvarar den andel elever som i dag söker till högskoleutbildningar från yrkesprogram. För 2013 blir det en halvårseffekt på 50 miljoner kronor.</P>
<P class="p316 ft3">Förbättrad genomströmning</P>
<P class="p257 ft2">Förslagen i propositionen bedöms av regeringen leda till färre avhopp och programbyten och att fler elever därmed kommer att klara av sina gymnasiestudier på tre år. Det är flera delar, som beskrivs nedan, som sammantaget bedöms leda fram till en ökad genomströmning och därmed en effektivare användning av kommunernas resurser.</P>
<P class="p256 ft2">I propositionen föreslås skärpta krav för behörighet till gymnasie- skolans högskoleförberedande program. Eleverna ska därmed vara bättre förberedda för studier i gymnasieskolan och ha bättre förutsättningar att fullfölja sina gymnasiestudier. I dag krävs för behörighet till nationella och specialutformade program godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Regeringen föreslår att det för be- hörighet till ett högskoleförberedande program ska krävas godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen. Regeringen avser att återkomma med förslag till behörighetskrav för yrkesprogram. Regeringen har också redan tidigare initierat tidiga insatser i grundskolan vilket kommer att leda till att samt- liga elever är bättre förberedda då de kommer till gymnasieskolan, bl.a. har nationella mål införts i grundskolans årskurs 3 och ett statsbidrag beslutats med syfte att stärka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Se vidare avsnitt 9.</P>
<P class="p324 ft2">Regeringen bedömer att den nuvarande begränsningen att eleven bara ska få reducera kurser omfattande 250 poäng bör tas bort. Dessutom föreslås att en individuell anpassning av ett nationellt program ska vara möjlig. Detta, i kombination med en bättre efterlevnad av de skyldigheter som redan i dag finns för skolans huvudmän att aktivt arbeta med särskilt stöd i gymnasieskolan, kommer enligt regeringens bedömning samman- taget att leda till färre studieavbrott och programbyten.</P>
<P class="p273 ft5">En utvecklad samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet kom- mer att ske bl.a. genom inrättandet av nationella programråd för yrkes- programmen och genom tydligare krav på arbetsplatsförlagt lärande. Detta kommer enligt regeringens bedömning att leda till att ungdomarna får bättre information om vad utbildningen innehåller och vart den leder,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">147</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">vilket kan leda till färre avhopp och att eleverna blir mer motiverade. Ytterligare effekter för ungdomarnas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden bör också följa av att arbetslivet involveras mer i gymnasieutbildningen.</P>
<P class="p136 ft2">I propositionen föreslås att elever i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Förslaget innebär ett förtydligande av det som redan gäller i dag enligt läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94). Regeringen anser att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning kan bidra till en förbättrad genomströmning i gymnasieskolan. Därför finns skäl att förtydliga de bestämmelser som rör tillgång till studie- och yrkesvägledning genom att föreskriva detta i skollagen (1985:1100). Förslaget innebär inte ett utökat åtagande för kommunerna och medför därför inte ökade kostnader.</P>
<P class="p323 ft2">Det är flera förslag som sammantaget leder fram till en ökad genom- strömning och det är svårt att mer precist beräkna hur vart och ett av förslagen kommer att påverka genomströmningen. Målet är att alla elever ska gå igenom gymnasieskolan på tre år. Förslagen förutsätts leda till en halvering av de åtta procent av en årskull som i dag går mer än tre år i gymnasieskolan. Om 4 000 färre elever går ett fjärde år eller mer och varje elev kostar 88 900 kronor per år, innebär detta en kostnadsminsk- ning med 350 miljoner kronor årligen från 2015, halvårseffekt 2014 med 175 miljoner kronor. Utöver detta bedöms förslagen leda till en halvering av de 15 procent av eleverna i en årskull som i dag går direkt till den gymnasiala vuxenutbildningen. Utifrån en kostnad per elev på 33 100 kronor och ett minskat elevantal på cirka 7 500 innebär detta en kost- nadsminskning med 250 miljoner kronor per år från 2015, med halvårs- effekt 2014 med 125 miljoner kronor. Kostnadsminskningen uppgår därmed sammantaget till 600 miljoner kronor årligen från 2015, med en halvårseffekt 2014 på 300 miljoner kronor.</P>
<P class="p316 ft3">Bättre planeringsförutsättningar</P>
<P class="p314 ft2">Genom reformen blir gymnasieskolan tydligare och mer likvärdig. Där- med underlättas såväl elevernas utbildningsval som avnämarnas förstå- else av utbildningens mål och värde. Propositionen innehåller förslag som innebär att specialutformade program tas bort. Den flexibilitet som är nödvändig för att bygga in förnyelse i systemet och ge utrymme för lokal och regional anpassning ska rymmas inom de nationella pro- grammens ram. Utrymmet för det individuella valet minskar från 300 poäng till 200 poäng för att förstärka möjligheten till programfördjup- ning. Vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning och indivi- duellt val ska inom av Statens skolverk föreskrivna ramar beslutas lokalt. Därigenom förbättras förutsättningarna när det gäller skolornas planering och schemaläggning. Gymnasieskolorna kommer att kunna fylla under- visningsgrupperna bättre, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en effektivare resursanvändning.</P>
<P class="p345 ft5">Gymnasieutredaren diskuterade dessa frågor med de kommuner som ingick i utredningens grupp av s.k. fokuskommuner. Flera kommuner lyfte fram att förutsättningarna att fylla en undervisningsgrupp har stor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">148</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p240 ft2">betydelse för kostnadernas storlek. En acceptabel minsta gruppstorlek sett ur ett kostnadsperspektiv är <NOBR>22–23</NOBR> personer. Om man har färre personer innebär det kraftigt ökade kostnader jämfört med en helklass om cirka 30 elever. Den struktur som finns i dagens system med många valbara kurser och individuella val leder i många fall till att gruppstor- lekarna blir små. Ett annat problem när många valmöjligheter ska till- godoses är att det schematekniskt kan innebära håltimmar och ineffektivt använd tid.</P>
<P class="p184 ft2">Även om de effektiviseringar som beskrivs ovan är uppenbara är de svåra att beräkna exakt. En viss fördröjning kan också förutses innan effekterna syns fullt ut på grund av behov av omställning. Gymnasieut- redningen beräknade, utifrån diskussioner med sina fokuskommuner, kostnadsminskningarna till 5 procent av de totala kostnaderna i gymna- sieskolan, vilket innebär 1,7 miljarder årligen. Propositionens förslag överensstämmer inte fullt ut med utredarens förslag vilket innebär att effektiviseringarna inte kan förutses bli så stora som utredaren antog. Regeringen gör därför bedömningen att kostnadsminskningarna kan uppgå till 4 procent av de totala kostnaderna, vilket innebär 1,35 miljarder kronor årligen. Full effekt kan antas nås först 2015.</P>
<P class="p544 ft2">Det finns förslag i denna proposition som tilldelar kommunerna nya uppgifter för gymnasieskolan. Samtidigt aktiverar andra förslag en potential för effektiviseringar av driften av gymnasieskolan som vid full verkan vida överstiger kostnaderna för de nya uppgifterna. Det kan där- för finnas skäl att beakta förslagens samlade kostnadsverkan vid framtida fastställanden av nivån på de generella statsbidragen till kommunsektorn. Regeringen kommer noga att följa kostnadsutvecklingen för skolhuvud- männen.</P>
<P class="p551 ft16">19.2 Ekonomiska konsekvenser för staten</P>
<P class="p552 ft3">Studiehjälp</P>
<P class="p131 ft2">Förslagen i propositionen bedöms, som framgår av tidigare avsnitt, leda till färre avhopp och programbyten och att fler elever därmed kommer att klara av sina studier på tre år. Förslagen innebär utöver en möjlig effektivisering för kommunsektorn även en statlig besparing i form av minskat utflöde av studiehjälp.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr4 td142"><P class="p26 ft2">Besparingen för det minskade utflödet av studiehjälp beräknas till 40</P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p18 ft2">miljoner kronor per år från 2015, med en halvårseffekt 2014 på 20</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">miljoner kronor. Beräkningen är gjord utifrån studiebidragets nuvarande</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">månadsbelopp, 1 050 kronor, och att bidraget lämnas under 10 månader</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p18 ft2">per år samt ett antagande om ett elevantal motsvarande en halvering av</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p18 ft2">den andel elever som i dag går längre än tre år i gymnasieskolan.</P></TD>
<TD class="tr7 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td142"><P class="p18 ft3">Myndigheternas arbete</P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td142"><P class="p18 ft2">Statens skolverk kommer att ges i uppdrag att arbeta med att ta fram</P></TD>
<TD class="tr15 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">examensmål och ämnesplaner m.m. samt genomföra vissa implemen-</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p18 ft2">teringsinsatser. Kostnaden beräknas till 28 miljoner kronor 2009 och 20</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p18 ft2">miljoner kronor 2010.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td86"><P class="p16 ft2">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td142"><P class="p18 ft41"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p75 ft5">För arbetet med de nationella programråden beräknas en kostnad på 5 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p75 ft2">Frågor om riksrekrytering inklusive spetsutbildningar samt beslut om särskilda varianter kommer att innebära förändrade uppgifter och större volymer för Skolverket. Det finns därför behov av en tillfällig resursför- stärkning 2010 med 3 miljoner kronor.</P>
<P class="p75 ft2">Statens skolinspektion kommer att behöva gå igenom befintliga bidragsrätter för fristående skolor och göra en ny klassificering ur bidragshänseende. Detta innebär en tillfällig extra arbetsinsats 2010 och ett behov en tillfällig resursförstärkning med 3 miljoner kronor. Skolinspektionens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Eftersom prövningen i dessa fall ska vara förenklad finns inte anledning att anta att övergången till en ny gymnasieskola kommer att få annat än marginell påverkan på domstolarnas arbete och kostnader.</P>
<P class="p329 ft5">Finansiering av ovanstående förslag sker inom utgiftsområde 16, och ryms inom de ekonomiska ramar som redovisades i budgetpropositionen för 2009 för detta utgiftsområde.</P>
<P class="p85 ft3">Fortbildning</P>
<P class="p95 ft2">Fortbildningsinsatser för lärare kommer att behövas både med generellt innehåll och med program- och ämnesspecifikt innehåll. Möjlighet bör även finnas att läsa andra ämnen och därmed bredda sin kompetens. Kostnaderna för detta bedöms för 2010 och 2011 rymmas inom pågående fortbildningssatsningar inom utgiftsområde 16.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">150</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199151x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft4">20 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p553 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>Ändringarna i skollagen (1985:1100) ska träda i kraft den 1 mars 2010. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats tidigare ska äldre bestämmelser alltjämt tillämpas om inte annat följer av tredje stycket.</P>
<P class="p554 ft5">Ändringen av ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen som rör när tidigare fattade beslut om riksrekrytering ska upphöra att gälla ska dock träda i kraft redan den 31 december 2009.</P>
<P class="p270 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att elever som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som fullföljer denna senare än tre år från det att den påbörjades, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjats efter den 1 juli 2011.</P>
<P class="p270 ft5">Ändringarna i högskolelagen (1992:1434) och i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan ska träda i kraft den 1 juli 2011. Äldre bestämmel- ser ska dock fortfarande gälla för utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet.</P>
<P class="p514 ft2"><SPAN class="ft27">Utredarens förslag: </SPAN>Överensstämmer inte med regeringens förslag. Utredaren föreslår att ändringarna i skollagen (1985:1100) ska träda i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2010.</P>
<P class="p272 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>Endast <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>bifaller utredarens förslag. I övrigt är samtliga remissinstanser som yttrat sig om frågan negativa eller tveksamma till tidplanen, däribland <SPAN class="ft3">Länsrätten i Stock- holms län</SPAN>, <SPAN class="ft3">Sveriges kommuner och Landsting, </SPAN>flera universitet och högskolor, <SPAN class="ft3">Högskoleverket, Ungdomsstyrelsen, Regionförbundet Östsam </SPAN>samt ett antal kommuner.</P>
<P class="p272 ft2">Länsrätten i Stockholms län anser att tidplanen är alltför optimistisk och att mer tid behövs för att kunna genomföra reformen på ett rätts- säkert sätt. <SPAN class="ft3">Chalmers tekniska högskola </SPAN>ifrågasätter starkt den föreslagna tidplanen. Gymnasiereformen är viktig och behöver genomföras med omsorg. <SPAN class="ft3">Göteborgs kommun </SPAN>påpekar att förslag om en förändrad gymnasiestruktur, förändrade behörighetsregler m.m. innebär att det inte enbart är gymnasieskolan som kommer att omfattas av förändringarna. Därför är det ytterst olyckligt att forcera reformen. Innan den sjösätts bör mål, förutsättningar och inriktningar vara väl kända. Även <SPAN class="ft3">Strömsunds </SPAN>och <SPAN class="ft3">Vallentuna kommuner </SPAN>pekar på den tid som krävs för förankring, förberedelser och information.</P>
<P class="p324 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Den förhållandevis långa tiden mellan ikraftträdandet och att bestämmelserna ska börja tillämpas på utbildning är nödvändig av flera skäl. Som <SPAN class="ft3">Göteborgs kommun </SPAN>m.fl. påpekar måste mål, förutsättningar och inriktningar vara väl kända för att ett antal förberedande beslut hos myndigheter, kommuner och andra huvudmän ska kunna fattas i god tid före höstterminen 2011. Det rör sig t.ex. om vilka utbildningar som ska erbjudas. Vidare bör huvudmännen kunna ansöka om riksrekryterande utbildningar respektive särskilda varianter. Det kan ske först när de bestämmelser som reglerar dessa ut-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">151</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft2">bildningar finns i förordning och är kända. Bland annat gäller detta de nationella programmens innehåll. Först därefter kan huvudmännen ansöka och beslut om riksrekrytering och särskilda varianter fattas. De blivande eleverna bör också få information inför sitt val av gymna- sieutbildning i god tid före ansökan. Huvudmännen liksom Statens skol- verk måste också få rimlig tid att tillsammans med högskolan och före- trädare för arbetslivet kunna genomföra reformen. Allt detta samman- taget innebär att reformen inte kan börja tillämpas förrän den 1 juli 2011.</P>
<P class="p290 ft2">Ändringen av ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen som rör när tidigare fattade beslut om riksrekrytering ska upphöra att gälla, ska träda i kraft redan den 31 december 2009. Det innebär att befintliga riks- rekryterande utbildningar kommer att kunna fortsätta utan uppehåll till dess att de nya bestämmelserna om gymnasieskolan börjar tillämpas (se även avsnitt 8.3.2).</P>
<P class="p12 ft2">Ändringarna i högskolelagen (1992:1434) och i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan är en direkt följd av att de specialutformade programmen tas bort ur gymnasieskolan och ska därför träda i kraft samtidigt som den övriga reformen. Äldre bestämmelser ska dock fortfarande gälla för ut- bildning som har påbörjats före ikraftträdandet. Det innebär att en utbildning som redan har påbörjats den 1 juli 2011 och som bygger på ett visst specialutformat program kan fortsätta.</P>
<P class="p526 ft20">De särskilda ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som gäller för fristående skolor presenteras i avsnitt 15.5.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">152</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft4">21 Författningskommentarer</P>
<P class="p448 ft16"><SPAN class="ft16">21.1</SPAN><SPAN class="ft75">Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</SPAN></P>
<P class="p555 ft27">1 kap.</P>
<P class="p556 ft27">18 §</P>
<P class="p557 ft5">Ändringen i <SPAN class="ft13">andra stycket </SPAN>är föranledd av att specialutformade program tas bort ur gymnasieskolan.</P>
<P class="p178 ft2">Bemyndigandet i <SPAN class="ft3">tredje stycket </SPAN>utgår och ändras till en upplysning, eftersom möjligheten att meddela föreskrifter i frågan faller inom regeringens s.k. restkompetens.</P>
<P class="p155 ft2">Ändringarna i övrigt är redaktionella.</P>
<P class="p556 ft27">23 §</P>
<P class="p557 ft2">Av paragrafen, som är ny, framgår att elever i grundskolan, gymnasie- skolan och specialskolan ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Även den som står i begrepp att påbörja en utbildning, utan att för den skull vara formellt antagen som elev, ska ges en möjlighet att få sådan vägledning. Detta syftar främst på elever i grundskolan som behöver vägledning inför valet till gymnasieskolan. Skyldigheten att till- handahålla vägledning gäller inte bara offentliga huvudmän för de skol- former som nämns i paragrafen, utan även enskilda huvudmän som an- ordnar motsvarande utbildning. Ordvalet ”tillgång till” innebär inte att studie- och yrkesvägledningskompetensen nödvändigtvis behöver finnas just inom den egna skolan. Många fristående skolor köper t.ex. in vägledningstjänster. Ett krav på att studie- och yrkesväglednings- kompetens ska finnas innebär dock en tydlig markering av huvudmannens ansvar för att eleverna får tillgång till studie- och yrkes- vägledning, samtidigt som organisationen även fortsättningsvis är en lokal fråga.</P>
<P class="p263 ft2">Kompetens för studie- och yrkesvägledning finns främst hos personer som är anställda för denna verksamhet. Även rektor och lärare har dock ett visst ansvar att förmedla sådan vägledning. Frågor om studie- och yrkesvägledning behandlas främst i läroplanerna. I 2 kap. 6 § finns en särskild reglering om anställningsform för personal som anställs för studie- och yrkesvägledning.</P>
<P class="p558 ft2">Paragrafen behandlas i avsnitt 14.3.</P>
<P class="p556 ft27">2 kap.</P>
<P class="p559 ft27">6 §</P>
<P class="p560 ft5">Ändringen innebär att begreppet <SPAN class="ft13">studie- och yrkesorientering </SPAN>byts ut mot <SPAN class="ft13">studie- och yrkesvägledning </SPAN>i syfte att få en terminologi som överens- stämmer med bl.a. högskoleförordningen (1993:100)<SPAN class="ft13">. </SPAN>Den aktuella yrkesexamen på området heter enligt bilaga 2 till högskoleförordningen studie- och yrkesvägledarexamen. Paragrafen behandlas i avsnitt 14.3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">153</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">5 kap.</P>
<P class="p561 ft2">Med anledning av att det föreslås så omfattande ändringar i 5 kap. ska det nuvarande 5 kap. upphöra att gälla och det i stället införas ett nytt 5 kap. Förändringarna är både materiella, redaktionella och språkliga. De främsta redaktionella förändringarna är att kapitlet helt har omdispone- rats och nya rubriker har införts.</P>
<P class="p252 ft5">Bestämmelser om individuella program förs i huvudsak oförändrade över från det nuvarande 5 kap. till det nya 5 kap. I dessa bestämmelser har bara ändringar av redaktionell karaktär gjorts. Bland annat har dessa bestämmelser justerats med anledning av att specialutformade program har tagits bort (se vidare avsnitt 13). Även bestämmelserna om Rh- anpassad utbildning förs i stort sett oförändrade över till det nya 5 kap.</P>
<P class="p555 ft27">1 §</P>
<P class="p562 ft5">Paragrafen motsvarar i huvudsak nuvarande 1 §. Den har utformats i enlighet med <SPAN class="ft13">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p216 ft27">2 §</P>
<P class="p559 ft2">Paragrafen är ny. Den behandlas i avsnitt 5.1.</P>
<P class="p559 ft27">3 §</P>
<P class="p556 ft2">Paragrafen är delvis ny. Den behandlas i avsnitt 5. 2.</P>
<P class="p75 ft5">Med motsvarande utbildning i <SPAN class="ft13">andra stycket </SPAN>avses främst specialskolan och fristående skolor som motsvarar grundskolan.</P>
<P class="p79 ft2"><SPAN class="ft3">Tredje stycket </SPAN>i paragrafen motsvarar nuvarande 2 §.</P>
<P class="p556 ft27">4 §</P>
<P class="p563 ft5">Paragrafen, som redovisar vilka typer av program som utbildningen i gymnasieskolan omfattar, motsvarar delar av nuvarande 3 § första stycket.</P>
<P class="p75 ft2">Utbildningen ska främst bestå av nationella program. Närmare före- skrifter om dessa finns i <NOBR>8–18</NOBR> §§. Ett nationellt program kan vara ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. För dessa båda typer av nationella program gäller delvis olika regler, t.ex. i fråga om behörighet och examen.</P>
<P class="p250 ft5">Utbildningen i gymnasieskolan kan också anordnas genom individuella program. Bestämmelser om dessa finns i <NOBR>19–21</NOBR> §§.</P>
<P class="p79 ft2">Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 6.1 och 13.</P>
<P class="p218 ft27">5 §</P>
<P class="p564 ft5">Paragrafen, som är ny, anger i de två första styckena vad utbildningen på de båda typerna av nationella program är avsedda att leda fram till.</P>
<P class="p75 ft5">Yrkesprogrammen är konstruerade så att de normalt inte ger eleven betyg i alla de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Eftersom alla elever på ett nationellt program ska ha möjlighet att skaffa</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">154</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft2">sig grundläggande behörighet till högskoleutbildning som börjar på grundnivå, finns i <SPAN class="ft3">tredje stycket </SPAN>en föreskrift om att huvudmannen måste utforma sin utbildning så att alla elever ges möjlighet att inom ramen för sin gymnasieutbildning läsa dessa kurser. Hur detta ska ordnas måste avgöras från fall till fall. Att denna komplettering ska ske inom ramen för gymnasieutbildningen, innebär bl.a. att eleven inte kan hänvisas till någon annan huvudmans gymnasieutbildning eller till utbildning inom komvux för de kurser som saknas.</P>
<P class="p254 ft20">De båda typerna av nationella program behandlas i avsnitt 6.1 och möjligheten att läsa in grundläggande behörighet i avsnitt 14.4.</P>
<P class="p555 ft27">6 §</P>
<P class="p565 ft5">Paragrafen är ny. Det arbetsplatsförlagda lärandet behandlas i avsnitt 6.4. I <SPAN class="ft13">första stycket </SPAN>anges huvudregeln att utbildningen i gymnasieskolan i huvudsak ska vara skolförlagd men att ett yrkesprogram alltid ska inne-</P>
<P class="p14 ft2">hålla arbetsplatsförlagt lärande.</P>
<P class="p178 ft5">Bemyndigandet i <SPAN class="ft13">andra stycket </SPAN>ger möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet. Det öppnar också en möj- lighet att föreskriva om undantag i särskilda situationer från kravet på att en del av utbildningen på ett yrkesprogram ska vara arbetsplatsförlagd.</P>
<P class="p566 ft27">7 §</P>
<P class="p567 ft5">Paragrafen motsvarar nuvarande 7 §. Vissa språkliga förändringar har gjorts.</P>
<P class="p216 ft27">8 §</P>
<P class="p568 ft5"><SPAN class="ft13">Första stycket </SPAN>motsvarar nuvarande 4 § andra stycket. <SPAN class="ft13">Andra stycket </SPAN>motsvarar en del av nuvarande 3 § första stycket. <SPAN class="ft13">Tredje stycket </SPAN>mot- svarar nuvarande 3 § andra stycket, dock har regleringen för specialut- formade program utgått.</P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft3">Lagrådet </SPAN>har ifrågasatt det föreslagna uttryckssättet och har i stället föreslagit att uttrycket "regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer..." används. Det finns i olika författningar skiftande uttryckssätt för att upplysa om att en viss fråga är reglerad på annat håll. Uttrycket ”regeringen bestämmer” kan tolkas som att regeringen kan bestämma både genom normgivning och förvaltningsbeslut. På senare tid har regeringen därför i sina lagförslag valt att upplysa inte bara om att frågan är reglerad på annat ställe utan också om att reglerna finns i föreskrifter på lägre nivå eller i förvaltningsbeslut. Det är av betydande värde för en tillämpare att veta var man kan finna sådana uppgifter. Även om detta synsätt inte är konsekvent genomfört i t.ex. skollagen, finns det enligt regeringens uppfattning skäl att behålla den skrivning som föreslogs i lagrådsremissen, eftersom det ger tillämparen bättre information. Däremot finns det anledning att ändra uttrycket "förvaltningsmyndighet" till "myndighet" eftersom det är uppenbart att regeringen i detta fall inte avses med det senare uttrycket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">155</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">9 och 10 §§</P>
<P class="p561 ft2">Paragraferna motsvarar delvis nuvarande 3 § tredje stycket. I para- graferna anges de formella utbildningsvägar som studier på nationella program indelas i. Dessa vägar är av avgörande betydelse vid tillämp- ningen av andra bestämmelser om nationella program, t.ex. mottagande- reglerna och föreskrifterna om interkommunal ersättning. Utbildningen på ett nationellt program kan, men behöver inte, utformas som en nationell inriktning, särskild variant eller, om det rör sig om ett yrkes- program, som gymnasial lärlingsutbildning. Utformningarna kan starta redan första läsåret eller andra eller tredje läsåret. Utbildningsvägarna på ett nationellt program kan således i princip vara konstruerade på följande tre sätt:</P>
<P class="p569 ft2"><SPAN class="ft86">-</SPAN><SPAN class="ft87">Ett program utan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning.</SPAN></P>
<P class="p570 ft2"><SPAN class="ft86">-</SPAN><SPAN class="ft87">En nationell inriktning, en särskild variant eller, för yrkesprogram, gymnasial lärlingsutbildning som börjar redan första läsåret.</SPAN></P>
<P class="p570 ft2"><SPAN class="ft86">-</SPAN><SPAN class="ft87">Ett program som först andra eller tredje läsåret utformas som en nationell inriktning, en särskild variant eller, för yrkesprogram, som gymnasial lärlingsutbildning.</SPAN></P>
<P class="p136 ft2">I <SPAN class="ft3">9 § första stycket </SPAN>anges att det kan finnas olika inriktningar på de nationella programmen och att det även kan finnas särskilda varianter. Detta gäller såväl yrkesprogram som högskoleförberedande program. Vidare framgår att båda dessa typer av alternativa utformningar kan börja när första läsåret startar eller vid senare läsårs start. I <SPAN class="ft3">tredje stycket </SPAN>finns ett bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om inriktningarna och de särskilda varianterna.</P>
<P class="p75 ft2">I 9 § <SPAN class="ft3">andra stycket </SPAN>anges hur inriktningarna och de särskilda varianterna beslutas. Inriktningarna utformas och fastställs på det nationella planet med stöd av bemyndigandet i tredje stycket. De särskilda varianterna utformas lokalt men måste godkännas av den myndighet som regeringen bestämmer.</P>
<P class="p247 ft2">I 10 § behandlas den gymnasiala lärlingsutbildningen. Där framgår att sådan bara kan förekomma inom yrkesprogrammen. Lärlingsutbild- ningen är således ett alternativt sätt att utforma ett yrkesprogram, inte en nationell inriktning eller en särskild variant av ett yrkesprogram. Liksom de nationella inriktningarna och de särskilda varianterna kan lärlingsut- bildningen omfatta alla tre läsåren, de två sista eller bara det sista läsåret. Detta framgår av <SPAN class="ft3">10 § första stycket</SPAN>.</P>
<P class="p252 ft2">I <SPAN class="ft3">10 § andra stycket </SPAN>anges den karaktäristiska skillnaden mellan gymnasial lärlingsutbildning och övrig utbildning på nationella program. Det som kännetecknar den gymnasiala lärlingsutbildningen är att den till stor del ska genomföras på arbetsplatser. Den exakta omfattningen av den arbetsplatsförlagda delen anges inte i lagen. Inom övrig utbildning på nationella program ska utbildningen i huvudsak vara skolförlagd enligt 6 §. Även där kan det förekomma inslag som är förlagda till en eller flera arbetsplatser, men inte alls i den omfattning som inom lärlingsutbild- ningen. Ett yrkesprogram ska i normalfallet innehålla arbetsplatsförlagt lärande, se 6 §. Även för lärlingsutbildningen finns ett bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter i <SPAN class="ft3">10 § tredje stycket</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">156</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p244 ft20">Bestämmelserna om nationella inriktningar, särskilda varianter respek- tive lärlingsutbildning behandlas utförligt i avsnitt 6.2, 6.5 och 8.1.</P>
<P class="p195 ft27">11 §</P>
<P class="p452 ft5"><SPAN class="ft13">Första stycket </SPAN>är nytt. Att utbildningen på nationella program ska bedri- vas som heltidsstudier behandlas i avsnitt 14.2.</P>
<P class="p9 ft2"><SPAN class="ft3">Andra och tredje styckena </SPAN>motsvarar i sak väsentligen nuvarande 4 d §. Den garanterade undervisningstiden gäller när eleven läser ett fullstän- digt program. För elever som utnyttjar den rätt som kan finnas att läsa ytterligare kurser, kan undervisningstiden behöva ökas. Bemyndigandet i <SPAN class="ft3">tredje stycket </SPAN>ger en möjlighet att meddela föreskrifter om detta.</P>
<P class="p571 ft2">Den garanterade undervisningstiden behandlas i avsnitt 14.2 och 14.4.</P>
<P class="p572 ft27">12 §</P>
<P class="p573 ft5">Paragrafen motsvarar nuvarande 4 c § första stycket såvitt gäller natio- nella program.</P>
<P class="p574 ft27">13 §</P>
<P class="p452 ft5">Föreskriften om att det ska finnas examensmål för varje nationellt program är ny. Den behandlas i avsnitt 11.5.</P>
<P class="p574 ft27">14 §</P>
<P class="p573 ft5">Paragrafen motsvarar nuvarande 4 c § andra och tredje styckena och nuvarande 19 §, dock med tillägget att det i utbildningen ska ingå ett gymnasiearbete.</P>
<P class="p9 ft2">Av <SPAN class="ft3">andra stycket </SPAN>framgår att när eleven fått godkänt betyg på en kurs eller gymnasiearbetet är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning inom den kursen eller gymnasiearbetet. Det bemyndigande som finns i <SPAN class="ft3">tredje stycket </SPAN>öppnar dock en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva om en rätt att i vissa situationer få läsa om en kurs, trots att eleven redan fått godkänt betyg på den.</P>
<P class="p571 ft2">Bestämmelserna behandlas i avsnitt 10.1.</P>
<P class="p3 ft27">15 §</P>
<P class="p452 ft5">Bestämmelsen i <SPAN class="ft13">första stycket </SPAN>om möjlighet att i individuella fall avvika från vad som annars är föreskrivet om en utbildnings innehåll är ny. Den behandlas i avsnitt 12.4.</P>
<P class="p9 ft5"><SPAN class="ft13">Andra stycket </SPAN>innehåller en hänvisning till ytterligare en möjlighet att, i samband med beslut om riksrekrytering, avvika från vad som annars gäller, bl.a. om innehållet i utbildningen på ett nationellt program.</P>
<P class="p575 ft2">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">16 §</P>
<P class="p562 ft5">Bestämmelsen är ny. Tillsammans med de två följande paragraferna innehåller den lagreglerna om gymnasieexamen. I avsnitt 11 behandlas denna examen utförligt.</P>
<P class="p75 ft2">Av <SPAN class="ft3">första stycket </SPAN>framgår att det finns två typer av gymnasieexamen, dels yrkesexamen för elever på yrkesprogram, dels högskoleförberedande examen för elever på högskoleförberedande program.</P>
<P class="p136 ft2"><SPAN class="ft3">Andra stycket </SPAN>innehåller det grundläggande krav på utbildningens om- fattning som gäller för båda typerna av gymnasieexamen. Ytterligare villkor för yrkesexamen och högskoleförberedande examen finns sedan i 17 respektive 18 §. För båda typerna av examen gäller att eleven måste ha fått betyg från utbildning på ett nationellt program, dvs. kurser och gymnasiearbetet, omfattande minst 2 500 gymnasiepoäng. I denna para- graf anges bara att eleven måste ha betyg i denna omfattning. I vilken utsträckning dessa betyg måste vara godkända regleras i de följande paragraferna.</P>
<P class="p423 ft27">17 §</P>
<P class="p563 ft5">Bestämmelsen är ny och anger de ytterligare förutsättningar som måste vara vid handen för att en yrkesexamen ska få utfärdas.</P>
<P class="p136 ft2">För yrkesexamen måste eleven ha godkända betyg på minst 2 250 gymnasiepoäng fördelade så att gymnasiearbetet alltid måste vara god- känt liksom 2 150 gymnasiepoäng på kurser som regeringen föreskriver om. Regleringen ger regeringen möjlighet att föreskriva krav på godkända betyg i olika kurser för olika yrkesprogram, dock måste i dessa krav alltid ingå kurser om vardera 100 gymnasiepoäng i de i paragrafen angivna ämnena.</P>
<P class="p576 ft2">Yrkesexamen behandlas utförligt i avsnitt 11.2.</P>
<P class="p559 ft27">18 §</P>
<P class="p562 ft5">Bestämmelsen är ny och anger de ytterligare förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en högskoleförberedande examen ska få utfärdas.</P>
<P class="p75 ft2">För högskoleförberedande examen måste eleven ha godkända betyg på minst 2 250 gymnasiepoäng fördelade så att gymnasiearbetet alltid måste vara godkänt liksom betyg på vissa kurser omfattande 2 150 gymnasie- poäng. Bland de kurser som eleven ska ha godkänt på, måste ingå de kurser som regeringen föreskriver. När regeringen utformar dessa föreskrifter, är den bunden av vad som anges i denna paragraf om de ämnen som ska ingå i examen och den omfattning som dessa kurser ska ha.</P>
<P class="p155 ft2">Högskoleförberedande examen behandlas utförligt i avsnitt 11.3.</P>
<P class="p559 ft27"><NOBR>19–21</NOBR> §§</P>
<P class="p563 ft5">Paragraferna motsvarar nuvarande 4 b §. Föreskrifterna har dock justerats med hänsyn till att specialutformade program utgår och ändrats redaktio- nellt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">158</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">22 §</P>
<P class="p567 ft5">Paragrafen motsvarar en del av nuvarande 5 §. I <SPAN class="ft13">första stycket </SPAN>anges att när det i de följande paragraferna anges att en sökande för att vara be- hörig ska ha godkända betyg i vissa ämnen, avses betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning, t.ex. specialskolan eller fristående skolor som motsvarar grundskolan eller specialskolan.</P>
<P class="p555 ft27">23 §</P>
<P class="p567 ft5">Paragrafen, som anger behörighetskrav för yrkesprogrammen utöver vad som följer av 22 §, motsvarar en del av nuvarande 5 §. Kravet på god- kända betyg i svenska, engelska och matematik motsvarar nuvarande reglering. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.1.</P>
<P class="p555 ft27">24 §</P>
<P class="p557 ft2">Paragrafen, som anger behörighetsvillkor för högskoleförberedande program utöver de som följer av 22 §, motsvarar en del av nuvarande 5 §. Kravet på godkända betyg i svenska, engelska och matematik motsvarar nuvarande reglering. Villkoret att även ytterligare ämnen ska vara god- kända är dock nytt, liksom möjligheten att, under vissa förutsättningar, bortse från ett icke godkänt betyg i engelska. Bestämmelsen anger inte vilka ytterligare nio ämnen som den sökande måste ha godkända betyg i för att vara behörig. Föreskrifter om detta kan meddelas av regeringen.</P>
<P class="p577 ft2">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.2.</P>
<P class="p556 ft27">25 §</P>
<P class="p559 ft2">Paragrafen motsvarar en del av nuvarande 5 §.</P>
<P class="p559 ft27">26 §</P>
<P class="p567 ft5">Paragrafen har sin förebild i nuvarande 5 § sista stycket. Ändringen består i att bemyndigandet har gjorts om till en upplysningsbestämmelse.</P>
<P class="p218 ft27">27 §</P>
<P class="p557 ft2">Paragrafen motsvarar en del av nuvarande 5 §. Den anger vad som gäller för kommunens erbjudande om utbildning generellt, såväl i fråga om vilka utbildningar som kommunen ska erbjuda som hur erbjudandet kan fullgöras. Närmare bestämmelser om kommunens skyldighet att erbjuda olika typer av program finns i <NOBR>29–32</NOBR> §§. Vilken kommun som ska anses som hemkommun följer av 1 kap. 15 §.</P>
<P class="p256 ft5">I paragrafen slås fast att kommunen är skyldig att erbjuda ungdomarna i kommunen utbildning av god kvalitet. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Eftersom möjligheten att anskaffa lärlingsplatser i viss mån ligger utanför kommunernas kontroll är det inte rimligt att ställa samma höga krav på att tillgodose ungdomarnas önskemål när det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">159</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">gäller gymnasial lärlingsutbildning som på övrig gymnasieutbildning. Anpassningen till ungdomarnas önskemål i fråga om lärlingsutbildning får därför göras mot denna bakgrund. Bestämmelserna behandlas i av- snitt 5.3.</P>
<P class="p75 ft20"><SPAN class="ft19">Sista stycket </SPAN>är nytt. Det behandlas i avsnitt 12.3. Motsvarande be- stämmelse för fristående skolor finns i 9 kap. 15 §.</P>
<P class="p174 ft27">28 §</P>
<P class="p559 ft2">Paragrafen motsvarar nuvarande 6 §.</P>
<P class="p559 ft27">29 §</P>
<P class="p578 ft5">Paragrafen motsvarar en del av nuvarande 5 §. I bestämmelsen anges kommunens skyldighet att erbjuda nationella program och nationella inriktningar. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.3. Bestämmelsen om samverkansavtal finns i 27 §.</P>
<P class="p555 ft27">30 §</P>
<P class="p562 ft2">Paragrafen motsvarar nuvarande 6 a §. Termen <SPAN class="ft3">garanti </SPAN>har ersatts med termen <SPAN class="ft3">erbjudande </SPAN>eftersom garanti kan leda tankarna till en civilrättslig garanti. Termen har dock samma innebörd som tidigare. Någon saklig ändring i bestämmelsen är inte avsedd annat än att den även avser möjligheten för huvudmannen att erbjuda en elev att till andra eller tredje läsåret kunna antas till en särskild variant eller till gymnasial lärlingsutbildning. Något behov av att kunna lämna ett sådant erbjudande om viss nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar redan det första läsåret finns inte. I sådant fall sker antagning direkt till den utbildningsvägen.</P>
<P class="p579 ft27">31 och 32 §§</P>
<P class="p562 ft5">Paragraferna motsvarar nuvarande 13 § vad gäller individuella program. Bestämmelsen om samverkansavtal finns i 27 §. Vilken kommun som avses med begreppet hemkommun regleras i 1 kap. 15 §.</P>
<P class="p218 ft27">33 §</P>
<P class="p563 ft5">Paragrafen motsvarar i huvudsak nuvarande 12 §, anpassad till att sär- skilda varianter och gymnasial lärlingsutbildning är nya utbildningsvägar som, liksom de nationella inriktningarna, kan börja första läsåret. Därutöver har tillkommit en bestämmelse om att det av ansökan ska framgå vilken prioritering den sökande gör av de sökta utbildningarna. Motsvarande bestämmelse för fristående skolor finns i nya 9 kap. 15 a §. Bestämmelserna behandlas i avsnitt 9.4.1.</P>
<P class="p566 ft27">34 §</P>
<P class="p562 ft5">Paragrafen motsvarar delvis nuvarande 8 §. Den har bl.a. kompletterats på grund av att det införs möjligheter dels att låta inriktningar börja redan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">160</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft5">första läsåret, dels att anordna gymnasial lärlingsutbildning som kan starta såväl det första läsåret som senare läsår.</P>
<P class="p11 ft2">Som rubriken före paragrafen anger omfattar den bara så kallad <SPAN class="ft3">första- handsmottagning</SPAN>. Andrahandsmottagning behandlas i 36 §. Bara behö- riga sökande kan komma i fråga för någon form av mottagande.</P>
<P class="p140 ft2">Mottagande i första hand innebär att alla som mottagits på detta sätt ges lika, och bästa, rätt att konkurrera om de platser som finns på den aktuella utbildningen. Någon skillnad mellan de mottagna i första hand, t.ex. på grund av från vilken kommun de kommer, får inte göras. Om platserna inte räcker till alla som tagits emot i första hand, ska före- skrivna urvalsregler tillämpas. Först sedan alla förstahandsmottagna också antagits på utbildningen får någon sökande tas emot i andra hand.</P>
<P class="p140 ft5">Paragrafen anger vilka sökande som ska tas emot i första hand till utbildningar som börjar första läsåret.</P>
<P class="p11 ft2">Enligt <SPAN class="ft3">första stycket </SPAN>ska den kommun som anordnar utbildningen alltid ta emot sökande som är hemmahörande i den egna kommunen i första hand. Detsamma gäller sökande som kommer från en kommun med vilken anordnarkommunen har ett samverkansavtal om den sökta utbild- ningen. När det är ett landsting som anordnar utbildningen blir första- handsmottagning enligt detta stycke aktuell bara då det finns ett samver- kansavtal.</P>
<P class="p13 ft5"><SPAN class="ft13">Andra stycket </SPAN>behandlar situationen när en sökande som inte har rätt till förstahandsmottagning enligt första stycket ändå ska tas emot i första hand.</P>
<P class="p11 ft2"><SPAN class="ft3">Första punkten </SPAN>föreskriver att den anordnande huvudmannen är skyl- dig att till alla utbildningar som startar första läsåret i första hand ta emot den som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den aktuella skolan. Punkten motsvarar helt vad som följer av nuvarande 8 §. Den bestämmelsen har blivit föremål för omfattande tillämpning i samband med överklaganden av mottagningsbeslut till Skolväsendets överklagandenämnd. Någon ändring av den tidigare innebörden är inte avsedd.</P>
<P class="p11 ft2">Enligt <SPAN class="ft3">andra punkten </SPAN>är den anordnande huvudmannen vidare skyldig att ta emot en sökande i första hand, om den sökande inte erbjuds den sökta utbildningen av sin hemkommun och den sökta utbildningen är ett nationellt program eller en nationell inriktning som börjar första läsåret. I det fall när ansökan avser ett program spelar det ingen roll om de antagna på programmet, sedan de gått ett år eller mer på programmet, ges möjlighet att välja en gymnasial lärlingsutbildning eller en nationell inriktning eller en särskild variant som börjar senare läsår.</P>
<P class="p289 ft2">En huvudman som anordnar en gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska enligt <SPAN class="ft3">tredje punkten</SPAN>, utöver vad som följer av första stycket och andra stycket 1, ta emot en sökande i första hand bara om den sökandes hemkommun inte erbjuder någon utbildning alls på det aktuella yrkesprogrammet. Det innebär att förstahandsmottagning enligt denna punkt inte ska ske om hemkommunen t.ex. från det första läsåret erbjuder det aktuella programmet utan någon inriktning eller med en nationell inriktning eller en särskild variant av programmet.</P>
<P class="p13 ft5"><SPAN class="ft13">Fjärde punkten</SPAN>, som motsvarar vad som följer av nuvarande 8 §, syftar till att garantera lika tillgång till alla nationella inriktningar oberoende av var i landet den sökande bor. Den avser det fall att en nationell inriktning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">161</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft2">börjar senare än när programmet startar. Denna undantagsregel krävs för att inte en sökande som bor i en kommun som erbjuder ett nationellt program, men inte den nationella inriktning som den sökande kan vara intresserad av inför andra eller tredje läsåret, ska utestängas från möjlig- heten att konkurrera om platserna på en sådan inriktning med samma rätt som sökande som bor i en kommun som erbjuder inriktningen.</P>
<P class="p250 ft2">Bestämmelsen innebär att den huvudman som anordnar ett program som senare fortsätter i form av en inriktning redan första läsåret ska ta emot en sökande i första hand, om dels den sökandes hemkommun inte erbjuder den aktuella nationella inriktningen, dels denne åberopar att den inriktningen erbjuds av den anordnande huvudmannen. Denna regel gäller bara för nationella inriktningar som börjar andra eller tredje läs- året. Börjar den redan det första läsåret, gäller bara första stycket och andra stycket 1 och 2. Denna punkt gäller således inte heller särskilda varianter eller gymnasial lärlingsutbildning, oberoende av när dessa börjar.</P>
<P class="p580 ft2"><SPAN class="ft3">Femte punkten </SPAN>saknar motsvarighet i nuvarande reglering. Den avser den situation som kan uppstå för en sökande som inte önskar gymnasial lärlingsutbildning utan i huvudsak skolförlagd utbildning på ett yrkes- program samtidigt som hemkommunens erbjudande av det aktuella programmet bara omfattar lärlingsutbildning, antingen under hela programmet eller någon del av det. Den gymnasiala lärlingsutbildningens ställning i mottagningshänseende behandlas i avsnitt 6.5.1.</P>
<P class="p246 ft20">I den sjätte <SPAN class="ft19">punkten </SPAN>anges att en behörig sökande som sökt till en riksrekryterande utbildning ska tas emot i första hand.</P>
<P class="p555 ft27">35 §</P>
<P class="p561 ft2">Paragrafen motsvarar delvis nuvarande 9 §. Den har kompletterats dels med ett bemyndigande för regeringen att föreskriva villkor för att en utbildning ska kunna få riksrekrytering, dels ett krav på att beslut om riksrekrytering ska ange hur många platser riksrekryteringen avser, samt dels med en möjlighet att i samband med beslut om riksrekrytering även medge att utbildningen i vissa avseenden får avvika från vad som annars gäller för nationella program. De riksrekryterande utbildningar som har tillåtits att avvika från de nationella programmen när det gäller struktur, innehåll och examensmål ska i övriga avseenden behandlas som nationella program. Detta gäller övriga regler om de nationella programmen, t.ex. avseende gymnasieexamen, garanterad undervisningstid och behörighet. Ett beslut om riksrekrytering och därmed sammanhängande frågor kan avse såväl ett helt nationellt program som nationella inriktningar, särskilda varianter eller gymnasial lärlingsutbildning som startar första läsåret på ett sådant program.</P>
<P class="p345 ft5">En särskild föreskrift om den interkommunala ersättning som ska utgå vid riksrekryterande utbildning finns i 54 § tredje stycket. Bestämmel- serna om riksrekrytering behandlas närmare i avsnitt 8.3.</P>
<P class="p216 ft27">36 §</P>
<P class="p562 ft5">Paragrafen är ny. Som rubriken anger behandlar den mottagande i andra hand eller <SPAN class="ft13">andrahandsmottagning</SPAN>. Regleringen hänger nära samman med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">162</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft5">bestämmelserna om interkommunal ersättning i 53 § första stycket och 54 § andra och tredje styckena. Det system som dessa föreskrifter till- sammans bildar brukar kallas <SPAN class="ft13">frisökning</SPAN>.</P>
<P class="p178 ft2">Andrahandsmottagning kan bli aktuell när en behörig sökande inte ska tas emot i första hand. Däremot kan sådant mottagande aldrig ske om sökanden inte uppfyller de behörighetskrav som gäller för utbildningen.</P>
<P class="p178 ft2">Ingen huvudman är skyldig att ta emot en sökande i andra hand. Det rör sig således inte om någon rätt till mottagande för en sökande. Endast när det finns platser över sedan alla förstahandsmottagna har antagits kan andrahandsmottagning ske. Det är huvudmannen som avgör om det finns några platser över. Om huvudmannen beslutar sig för att ta emot i andra hand till en utbildning, måste denne behandla alla sökande till utbild- ningen som uppfyller villkoren för andrahandsmottagning lika. Räcker inte platserna till alla, ska de urvalsregler som det hänvisas till i 47 § tillämpas. Huvudmannen kan således i sådana fall inte välja att anta de andrahandsmottagna som kommer från en viss kommun eller skulle med- föra högst interkommunal ersättning.</P>
<P class="p558 ft2">Andrahandsmottagning behandlas närmare i avsnitt 9.3.</P>
<P class="p556 ft27">37 §</P>
<P class="p567 ft5">Paragrafen motsvarar i huvudsak nuvarande 10 §. Utrymmet för att underlåta att inhämta yttrande har med den nya lydelsen utökats. Numera behöver yttrande inte inhämtas om det av hänsyn till tidigare yttrande eller av andra skäl är onödigt. Med andra skäl bör avses t.ex. att yttrande normalt inte krävs vid andrahandsmottagning.</P>
<P class="p555 ft27">38 §</P>
<P class="p557 ft5">Paragrafen motsvarar en del av nuvarande 11 §. Vissa redaktionella ändringar har gjorts, men någon ändring i sak är inte avsedd.</P>
<P class="p178 ft5">Eftersom bara behöriga sökande slutligt får tas emot, måste behörig- hetsfrågan avgöras som ett led i prövningen av om en sökande ska tas emot eller inte. Paragrafen anger vem som ska göra denna prövning.</P>
<P class="p216 ft27">39 §</P>
<P class="p557 ft5">Som framgår av rubriken behandlar paragrafen överklagande av de beslut om behörighet och mottagande som regleras i föregående paragrafer. Bestämmelsen motsvarar en del av nuvarande 11 §.</P>
<P class="p581 ft2">Ett beslut som innebär att en sökande anses vara obehörig för den sökta utbildningen, får den sökande överklaga till Skolväsendets överklagande- nämnd när ansökan avser såväl första- som andrahandsmottagning. När en sökande som befunnits behörig för den sökta utbildningen ändå inte tagits emot, får beslutet dock bara överklagas när det är förstahands- mottagning som nekats. Att ett beslut att inte ta emot en behörig sökande i andra hand inte får överklagas, hänger samman med att det inte före- ligger någon skyldighet för en huvudman att ta emot i andra hand. Som framhållits i kommentaren till 36 § är det huvudmannen som själv avgör t.ex. om det finns några platser över sedan alla förstahandsmottagna har antagits och om andrahandsmottagning alls ska komma till stånd.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">163</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p79 ft2">Paragrafen har utformats i enlighet med <SPAN class="ft3">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p559 ft27">40 §</P>
<P class="p556 ft2">Paragrafen motsvarar nuvarande 13 c §.</P>
<P class="p559 ft27">41 §</P>
<P class="p559 ft2">Paragrafen motsvarar nuvarande 13 b § första stycket.</P>
<P class="p556 ft27">42 §</P>
<P class="p562 ft5">Paragrafen motsvarar nuvarande 14 §, med undantag för den ändring av bestämmelsen som är föranledd av att specialutformade program tas bort samt att beslut om riksrekrytering alltid ska ange hur många platser den riksrekryterande utbildningen får omfatta.</P>
<P class="p216 ft27">43 §</P>
<P class="p559 ft2">Paragrafen motsvarar första meningen i nuvarande 13 d §.</P>
<P class="p556 ft27">44 §</P>
<P class="p562 ft20">Paragrafen, som reglerar överklagande av beslut enligt föregående para- graf, motsvarar sista meningen i nuvarande 13 d §.</P>
<P class="p555 ft27">45 §</P>
<P class="p562 ft5">Paragrafen motsvarar första och fjärde styckena av nuvarande 15 §. Den har kompletterats med en hänvisning till de särskilda regler som gäller för <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning. Bestämmelserna behandlas i avsnitt 9.4.2.</P>
<P class="p216 ft27">46 §</P>
<P class="p564 ft5">Paragrafen motsvarar delvis nuvarande 15 § andra stycket. Den behand- las i avsnitt 9.4.2. Förändringen innebär att en kommuns eller ett landstings antagningsorganisation får vara gemensam med fristående gymnasieskolor.</P>
<P class="p555 ft27">47 §</P>
<P class="p559 ft2">Paragrafen motsvarar i sak nuvarande 15 § tredje stycket.</P>
<P class="p559 ft27">48 §</P>
<P class="p218 ft2">Paragrafen motsvarar nuvarande 16 §.</P>
<P class="p323 ft2">Någon motsvarighet till nuvarande 18 § har inte förts över till det nya kapitlet. Att en elev som har påbörjat utbildningen hos en huvudman, i mån av plats, bör kunna få fullfölja utbildningen hos en annan huvudman som anordnar en nationell inriktning som den första huvudmannen inte har, gäller naturligtvis även i det nya systemet. En sådan icke tvingande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">164</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft5">rekommendation lämpar sig dock inte för författningsreglering. Denna strävan bör även gälla för den elev som efter ett eller två läsår önskar övergå till gymnasial lärlingsutbildning som inte erbjuds av den aktuella huvudmannen.</P>
<P class="p216 ft27">49 §</P>
<P class="p218 ft2">Paragrafen motsvarar nuvarande 17 §.</P>
<P class="p256 ft2">När det gäller de särskilda varianterna finns inte motsvarande rätt att få fortsätta utbildningen på den varianten i en ny kommun. En sådan rätt är inte möjlig att ge eftersom de särskilda varianterna oftast har lokal prägel och kanske bara finns på en ort. Däremot har en elev som påbörjat utbildningen på en särskild variant och sedan flyttar rätt att dels läsa färdigt utbildningen hos den huvudman där den påbörjades enligt föregående paragraf, dels att enligt denna paragraf fortsätta sina studier om den nya hemkommunen erbjuder det nationella program som den särskilda varianten ingick i.</P>
<P class="p579 ft27">50 §</P>
<P class="p557 ft2">Paragrafen är ny. Den kompletterar 48 § och behandlar den rätt att fortsätta en påbörjad utbildning som en elev på gymnasial lärlingsutbildning har. I fråga om gymnasial lärlingsutbildning kan det inträffa att möjligheterna för huvudmannen att tillhandahålla lämplig arbetsplatsförlagd utbildning upphör. För dessa fall finns reservregler i denna paragraf om elevens möjligheter att ändå fullfölja sin utbildning. I första hand ska eleven erbjudas att övergå till skolförlagd utbildning på det yrkesprogram som lärlingsutbildningen hänförde sig till. Om inte heller detta är möjligt, ska eleven erbjudas att fullfölja sin utbildning på något annat yrkesprogram som huvudmannen erbjuder. En elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning och därefter flyttar från kommunen har rätt att fortsätta sin utbildning enligt vad som anges i 49 §. Eleven har alltså rätt att fullfölja utbildningen på programmet, men har inte någon rätt att fullfölja programmet i form av lärlingsutbildning.</P>
<P class="p263 ft5">Möjligheterna att fullfölja gymnasial lärlingsutbildning behandlas i av- snitt 6.5.2.</P>
<P class="p218 ft27">51 §</P>
<P class="p557 ft20">Paragrafen motsvarar i huvudsak nuvarande 20 §. Förändringen är för- anledd av att specialutformade program tas bort.</P>
<P class="p555 ft27">52 §</P>
<P class="p559 ft2">Paragrafen motsvarar nuvarande 21 §.</P>
<P class="p559 ft27">53 §</P>
<P class="p557 ft5">Paragrafen motsvarar delvis nuvarande 22, 23 och 25 §§. I bestämmel- sens <SPAN class="ft13">andra stycke </SPAN>anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om interkommunal ersätt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">165</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">ning. I detta bemyndigande innefattas möjligheten att meddela före- skrifter om en extra ersättning som ska lämnas för elever på utbildningar för döva, hörselskadade och svårt rörelsehindrade elever.</P>
<P class="p75 ft20">Vilken kommun som ska anses som en elevs hemkommun anges i 1 kap. 15 §.</P>
<P class="p174 ft27">54 §</P>
<P class="p559 ft2">Paragrafen motsvarar delvis nuvarande 24 a §.</P>
<P class="p75 ft2">När det gäller grundprincipen för hur interkommunal ersättning ska beräknas, är denna oförändrad. Ersättningen ska beräknas efter den anordnande huvudmannens självkostnad, om parterna inte har kommit överens om något annat. Detta följer av <SPAN class="ft3">första stycket</SPAN>. Undantag från denna princip föreskrivs i de följande styckena.</P>
<P class="p323 ft2">Även när det gäller hur den interkommunala ersättningen ska beräknas när det rör sig om en elev som tagits emot i andra hand är grundprincipen oförändrad. Det framgår av <SPAN class="ft3">andra stycket</SPAN>. I dessa fall ska ersättningen motsvara den kostnad som är lägst av vad utbildningen kostar hos anord- naren och vad den skulle ha kostat hos hemkommunen, antingen om denna själv anordnat utbildningen eller tillhandahållit den enligt ett sam- verkansavtal.</P>
<P class="p323 ft5">I <SPAN class="ft13">tredje stycket</SPAN>, som är nytt, föreskrivs att ersättningen för en riksrekryterande utbildning eller på en särskild variant ska utgå med det belopp som beslutats av regeringen eller den myndighet som regeringen har bestämt. Bestämmelsen behandlas i avsnitten 8.1 och 8.3. Se kommentaren under 9 kap. 8 a § angående fristående skolor.</P>
<P class="p555 ft27">55 §</P>
<P class="p559 ft2">Paragrafen motsvarar nuvarande 26 a §.</P>
<P class="p556 ft27"><NOBR>56–62</NOBR> §§</P>
<P class="p562 ft20">Paragraferna motsvarar nuvarande <NOBR>27–31</NOBR> a §§. Ändringar av främst redaktionell karaktär har gjorts.</P>
<P class="p555 ft27">63 §</P>
<P class="p563 ft5">Paragrafen motsvarar till sitt innehåll nuvarande 33 § första och andra styckena. Den innehåller bestämmelser om stöd till inackordering.</P>
<P class="p75 ft2">I regeringens förslag till lagtext i lagrådsremissen fanns en bestämmelse, 64 §, som endast innehöll en upplysning om att det i 62 § finns bestämmelser om hemkommunens skyldighet att betala interkommunal ersättning i vissa fall.</P>
<P class="p250 ft5">Enligt <SPAN class="ft13">Lagrådets </SPAN>mening kan 64 § avvaras, om 63 § första stycket 2 utformas så att ersättningsskyldigheten enligt paragrafen inte gäller elever som avses i 62 §. Regeringen instämmer i att 64 § kan avvaras, men anser att den nämnda hänvisningen i paragrafen ska avse ”elever på <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning”. Anledningen till det är att hela elevgruppen på <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning ska omfattas av hänvisningen. Den av <SPAN class="ft13">Lagrådet</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">166</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft20">förordade hänvisningen avser en bestämmelse om interkommunal ersättning och skulle därför kunna misstolkas.</P>
<P class="p555 ft27">9 kap.</P>
<P class="p559 ft27">8 §</P>
<P class="p582 ft5">Ändringarna i paragrafen syftar till att anpassa villkoren för att en fristå- ende skola ska kunna få en förklaring om bidragsrätt till de krav som gäller för utbildning anordnad av det allmänna. Bakgrunden behandlas utförligt i avsnitt 15.</P>
<P class="p178 ft2">Ett villkor för en förklaring om rätt till bidrag är enligt <SPAN class="ft3">första stycket </SPAN>att den fristående skolan anordnar sådan utbildning som en kommunal gymnasieskola får anordna inom ramen för nationella program. Av 5 kap. följer vad som gäller för den kommunala gymnasieskolan. Syftet med utbildning på nationella program regleras där främst i 2 och 3 §§. Att utbildningen syftar till en gymnasieexamen framgår vidare av 5 kap. 16 §.</P>
<P class="p407 ft2">Bara sådana utbildningsvägar som kan förekomma vid en kommunal gymnasieskola, såväl i fråga om struktur som innehåll, får anordnas av den fristående skola som ska förklaras berättigad till bidrag. Exempel på regler som berörs är de som behandlar vilka de nationella programmen är, möjligheten att anordna nationella inriktningar, särskilda varianter och lärlingsutbildning, utbildningsvägarnas omfattning, vilka ämnen som ska ingå, samt att det måste förekomma ett gymnasiearbete.</P>
<P class="p273 ft2">Vidare måste en fristående skola för att kunna få en förklaring om rätt till bidrag utforma utbildningen för eleverna så att de som så önskar ges möjlighet att inom ramen för sina studier vid skolan uppnå behörighet för högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. Detta krav, som gäller oberoende av vilket nationellt program som eleven studerar på, finns för offentliga huvudmän i 5 kap. 5 §. Innebörden utvecklas i kommentaren till den paragrafen.</P>
<P class="p256 ft5">Krav på att den fristående skola som förklarats berättigad till bidrag ska tillämpa de regler om betyg, intyg och examen som gäller för kommunala skolor följer av den nya 15 b §.</P>
<P class="p178 ft2">I samma utsträckning som en kommunal huvudman enligt 5 kap. kan medges undantag från de krav som annars gäller, ska en enskild huvud- man kunna få undantag. Detta framgår av paragrafens <SPAN class="ft3">sjätte stycke</SPAN>. Här avses i första hand möjlighet att göra avvikelser i fråga om utbildningens längd enligt 5 kap. 8 §, den garanterade undervisningstiden enligt 5 kap. 11 §, innehållet i utbildningen för en enskild elev enligt 5 kap. 15 § och ifråga om struktur och innehåll för vissa särskilda utbildningar enligt 5 kap. 35 §. En enskild huvudman får också anordna särskilda varianter efter samma prövning som en kommunal huvudman.</P>
<P class="p256 ft2">När det i den grundläggande bestämmelsen för den kommunala huvudmannen anges att det är styrelsen för utbildningen som får besluta, ansöka eller liknande, gäller för fristående skolor att det är huvudmannen som avses i stället.</P>
<P class="p272 ft5">I de fall ett bemyndigande medger att det får meddelas föreskrifter som inskränker de möjligheter som annars finns att anordna en viss utbild- ning, ska denna inskränkning gälla även för fristående skolor. Exempel</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">167</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">på ett sådant bemyndigande är möjligheten enligt 5 kap. 6 § för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela före- skrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få anordnas.</P>
<P class="p75 ft2">Möjligheten att göra avsteg från vad som annars gäller behandlas i avsnitt 15.1.</P>
<P class="p136 ft3"><SPAN class="ft2">I regeringens proposition </SPAN>Offentliga bidrag på lika villkor <SPAN class="ft2">(prop. 2008/09:171 s. 48 och 50) redogörs för att vissa nationella inriktningar inom några av gymnasieskolans nationella program till sin karaktär är sådana att de kostar betydligt mer att anordna än övriga inriktningar inom samma program. Av detta skäl föreslogs i den nämnda propositionen dels att Statens skolinspektion i sitt beslut om rätt till bidrag till en fristående skola ska ange när en utbildning motsvarar någon av dessa särskilt kost- samma inriktningar, dels att bidraget i dessa fall ska beräknas med hän- syn till att inriktningen kostar mer att anordna än övriga inriktningar på programmet. Regleringen i </SPAN>sjunde stycket <SPAN class="ft2">bygger på samma princip. Där anges dock inte, till skillnad mot förslaget i prop. 2008/09:171, i lag- texten vilka dessa särskilt kostsamma inriktningar är. I stället ska det ankomma på regeringen att i förordning ange i vilka fall Skolinspektio- nen i samband med beslut om rätt till bidrag även ska ange vilken natio- nell inriktning som den fristående skolans utbildning motsvarar. Efter- som det enligt 5 kap. 9 § tredje stycket är regeringen som ska föreskriva vilka nationella inriktningar som ska finnas, bör det också vara regeringen som föreskriver vilka av dessa som är sådana att de i bidrags- hänseende ska särbehandlas.</SPAN></P>
<P class="p123 ft27">8 a §</P>
<P class="p562 ft5">Ändringarna i paragrafen är i huvudsak en direkt följd av ändringen av 8 § sjunde stycket.</P>
<P class="p583 ft2">Fjärde stycket enligt paragrafens lydelse i prop. 2008/09:171 har utgått. <SPAN class="ft3">Fjärde stycket </SPAN>behandlar hur bidraget till den fristående skolan ska beräknas när skolans utbildning motsvarar en utbildning som hem- kommunen erbjuder. Utformningen har anpassats till den nya lydelsen av 8 § sjunde stycket. I likhet med det som föreslås i regeringens proposi- tion <SPAN class="ft3">Offentliga bidrag på lika villkor </SPAN>(prop. 2008/09:171), ska bidraget bestämmas efter samma grunder som elevens hemkommun tillämpar vid fördelning av resurser till det program som den fristående skolans utbild- ning motsvarar enligt Statens skolinspektions beslut om rätt till bidrag. Om den fristående skolans utbildning i bidragshänseende har hänförts till en sådan särskilt kostsam inriktning som avses i 8 § sjunde stycket, ska bidraget i stället bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den inriktningen. Erbjuder elevens hemkommun inte denna nationella inriktning, ska bidraget fast- ställas enligt sjätte stycket. När det gäller andra nationella inriktningar än de som avses i 8 § sjunde stycket, ska bidraget beräknas utifrån vilket</P>
<P class="p584 ft2">nationellt program som inriktningen ingår i.</P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft13">Femte stycket </SPAN>innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om bidragsbeloppets storlek när den fristående skolans utbildning inte mot- svarar utbildning som hemkommunen erbjuder. Den närmare innebörden</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">168</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft5">redovisas i den ovan nämnda propositionen. Lydelsen har anpassats till dels att särskilda varianter införs, dels den nya utformningen av 8 § sjunde stycket.</P>
<P class="p178 ft2">Om en fristående skola anordnar en utbildning som motsvarar en särskild variant eller medgetts att göra en motsvarande avvikelse som en kommunal skola kan få göra enligt 5 kap. 35 §, bör bidragets grund- belopp betalas med det belopp som angetts i Skolverkets beslut om den särskilda varianten eller avvikelsen. Regeringen kan komma att meddela föreskrifter om detta med stöd av detta stycke.</P>
<P class="p178 ft5">Hänvisningen till stycken i paragrafens <SPAN class="ft13">sjunde stycke </SPAN>har på <SPAN class="ft13">Lagrådets </SPAN>inrådan setts över. Enligt regeringens mening ska hänvisningen avse andra – fjärde styckena.</P>
<P class="p216 ft27">15 §</P>
<P class="p567 ft5">Genom tillägget i <SPAN class="ft13">första stycket </SPAN>utvidgas den skyldighet som funnits för huvudmän för fristående skolor som vänder sig till skolpliktiga elever att hålla hemkommunen underrättad om elever som börjar och slutar till att även omfatta huvudmän för fristående skolor som fått rätt till bidrag enligt 8 §. Motsvarande informationsskyldighet till elevens hemkommun följer för offentliga huvudmän av 5 kap. 27 §.</P>
<P class="p566 ft27">15 a §</P>
<P class="p567 ft5">Paragrafen är ny. Liksom ändringarna i 8, 15 och 15 b §§ syftar den till att anpassa regleringen av fristående skolor till vad som gäller för mot- svarande offentlig skolverksamhet.</P>
<P class="p178 ft5">Bestämmelsen vänder sig till den som vill söka till en gymnasieutbild- ning vid en fristående skola. I likhet med vad som gäller ansökan till en kommunal skola enligt 5 kap. 33 och 40 §§, ska ansökan ges in till den sökandes hemkommun, så att denna kan notera vilka utbildningar den sökande har sökt och hur denne har prioriterat dessa. Därefter ska ansökan omedelbart sändas vidare till huvudmannen för den sökta utbildningen.</P>
<P class="p585 ft27">15 b §</P>
<P class="p557 ft5">Liksom föregående paragraf syftar denna till att anpassa regleringen av fristående skolor till vad som gäller för motsvarande offentlig skol- verksamhet.</P>
<P class="p178 ft2">Paragrafen ålägger sådana fristående skolor som förklarats berättigade till bidrag enligt 8 § att tillämpa vissa bestämmelser som gäller för offentliga gymnasieskolor. Det rör sig om de föreskrifter som finns i 5 kap. och som kan finnas på förordningsnivå om betyg, intyg och gymnasieexamen. Waldorfskolorna har i dag ett undantag från kravet på betygssättning i 2 kap. 9 § förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Någon möjlighet till undantag från kravet på betyg följer dock inte av 15 b §. Frågan om ett fortsatt undantag för waldorfskolor bereds av Skollagsberedningen (U 2006:E).</P>
<P class="p252 ft5">Bestämmelsen innebär inte bara en skyldighet för den fristående skolan att tillämpa bestämmelserna om betyg, intyg och examen. Den medför</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">169</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">också en rätt för dessa att utfärda dessa dokument med samma verkan som en offentlig huvudman. Stadgandet rymmer således det lagstöd som krävs för att denna myndighetsutövning ska få utövas av enskilda.</P>
<P class="p79 ft2">Innehållet i paragrafen behandlas i avsnitt 15.2.</P>
<P class="p218 ft27">10 kap.</P>
<P class="p556 ft27">1 c §</P>
<P class="p562 ft20">Ändringen avser hänvisningen till relevant bestämmelse om International Baccalaureate i 5 kap.</P>
<P class="p555 ft27">11 kap.</P>
<P class="p559 ft27">19 §</P>
<P class="p562 ft2">Ändringen i paragrafen innebär att regeringens bemyndigande utvidgas på så sätt att regeringen kan besluta om att behörighet att delta i gymnasial vuxenutbildning får inträda tidigare än fr.o.m. andra kalenderhalvåret det år kommuninvånaren fyller 20 år. Bemyndigandet omfattar enligt förslaget också den myndighet som regeringen bestämmer. I övrigt har språkliga ändringar gjorts. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 16.2.</P>
<P class="p423 ft27">21 och 24 §§</P>
<P class="p564 ft5">Ändringarna avser hänvisningarna till relevant bestämmelser om inackor- deringsstöd i 5 kap. Övriga ändringar är av redaktionell och språklig karaktär.</P>
<P class="p216 ft27">15 kap.</P>
<P class="p559 ft27">4 §</P>
<P class="p562 ft5">Ändringen är föranledd av att specialutformade program inte längre ska kunna förekomma i gymnasieskolan.</P>
<P class="p218 ft27">6 §</P>
<P class="p563 ft20">Ändringen innebär att hänvisningen beträffande gymnasieskolan anpassats till det nya 5 kap.</P>
<P class="p258 ft27">Bilaga 1</P>
<P class="p563 ft20">Bilagan motsvarar nuvarande bilaga 1. I bilagan anges de nya pro- grammen. Dessa behandlas i avsnitten 6.3 och 6.7.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">170</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">Bilaga 2</P>
<P class="p567 ft5">Bilagan motsvarar nuvarande bilaga 2. I bilagan införs begreppet gymna- siegemensamma ämnen och anges vilken omfattning dessa minst ska ha på de nationella programmen. Här framgår också att ämnet historia ska vara ett nytt gymnasiegemensamt ämne och att estetisk verksamhet inte längre ska vara det. Vidare anges vilken omfattning karaktärsämnena, individuellt val och gymnasiearbetet ska ha.</P>
<P class="p566 ft27">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p559 ft27">1.</P>
<P class="p567 ft2">Den förhållandevis långa tiden mellan ikraftträdandet och den dag bestämmelserna ska börja tillämpas på utbildning är nödvändig för att ett antal förberedande beslut hos myndigheter, kommuner och andra huvudmän ska kunna fattas i god tid före höstterminen 2011. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 20.</P>
<P class="p567 ft20"><SPAN class="ft34">2. </SPAN>De elever som föreskrifterna ska kunna gälla är t.ex. elever som gjort studieavbrott för studier utomlands eller förvisats. Det kan också gälla elever som på grund av att de bytt program fått längre studietid.</P>
<P class="p566 ft27">3 och 4.</P>
<P class="p567 ft2">Punkterna innehåller övergångsbestämmelser rörande fristående skolor. Bland annat föreskrivs här det bemyndigande som gör det möjligt för regeringen att meddela bestämmelser om ett förenklat förfarande när det gäller Statens skolinspektions prövning av de förklaringar om bidragsrätt som nu gäller för fristående gymnasieskolor. Det innebär t.ex. att regeringen kan föreskriva en annan ansökningstid än den som framgår av 9 kap. 9 §. Bestämmelserna behandlas i avsnitt 15.5.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">171</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">21.2</SPAN><SPAN class="ft74">Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</SPAN></P>
<P class="p566 ft27">3.</P>
<P class="p562 ft5">Tidigare beslut om riksrekryterande utbildningar föreslås upphöra att gälla den 1 januari 2011. Förslaget innebär att alla utbildningar som har rätt att riksrekrytera enligt nuvarande bestämmelser får sina tillstånd förlängda ett år. De får fortsätta att ta emot sökande från hela landet fram till och med intagningen till läsåret 2010/11. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.3.2</P>
<P class="p566 ft27">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelse</P>
<P class="p562 ft5">Beslut om riksrekryterande utbildningar enligt dagens bestämmelser upphör den 1 januari 2010. För att dessa utbildningar ska kunna fortsätta till dess att gymnasiereformen börjar tillämpas, ska ändringen som berör dessa träda i kraft redan den 31 december 2009.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">172</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p586 ft55"><SPAN class="ft16">21.3</SPAN><SPAN class="ft88">Förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)</SPAN></P>
<P class="p587 ft27">1 kap.</P>
<P class="p559 ft27">8 §</P>
<P class="p588 ft20">Ändringen är en följd av att specialutformade program tas bort ur gymnasieskolan. I övrigt har bara redaktionella ändringar gjorts.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">173</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p589 ft55"><SPAN class="ft16">21.4</SPAN><SPAN class="ft88">Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan</SPAN></P>
<P class="p587 ft27">5 §</P>
<P class="p590 ft5">Ändringen är en följd av att specialutformade program tas bort ur gymnasieskolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">174</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p591 ft89">Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Framtidsvägen ‒ en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27)</P>
<P class="p258 ft27">Kort om uppdraget</P>
<P class="p77 ft2">Gymnasieutredningens uppdrag (dir. 2007:8) med tilläggsdirektiv (dir. 2007:143) är mycket omfattande. I stort sett alla frågor i gymnasieskolan, från behörighetsregler till hur examen och utgången från gymnasieskolan ska utformas, ingår liksom även frågor som rör gymnasial vuxenutbild- ning. Huvuduppgiften i uppdraget är att föreslå en ny struktur för gymna- sieskolan. Yrkesutbildningen har en särskild tyngd i utredningen. För- slagen ska leda till en högre kvalitet i såväl yrkesutbildning som studie- förberedande utbildning. Viktiga förutsättningar för utredningen är att läroplanen i dess nuvarande form gäller, dess kunskapssyn ska ligga till grund för förslagen oavsett studieväg. Gymnasieskolans uppdrag att förbereda eleven för ett aktivt samhällsliv gäller för samtliga studievägar. Utredningens lagförslag utformas i förhållande till dagens lagstiftning.</P>
<P class="p254 ft2">Jag ser det som en förutsättning för mina förslag att likvärdiga för- hållanden ska råda mellan kommunala och fristående skolor. De förslag jag lägger i utredningen utformas därför på ett sådant sätt. Jag lämnar också förslag på hur nu gällande lagstiftning ska förändras för att åstad- komma likvärdiga villkor för det offentliga skolväsendet och för fristå- ende skolor.</P>
<P class="p256 ft2">Utredningen har haft ett öppet arbetssätt och har samarbetat med sju fokuskommuner och fyra lärosäten. Ett stort antal branschorganisationer har också hörts under utredningsarbetet. Utredningen har också haft kontakter med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer på central nivå i likhet med skolfackliga och elevorganisationer. Deras synsätt och er- farenheter har haft stor betydelse för utformningen av förslagen.</P>
<P class="p576 ft2">- - -</P>
<P class="p592 ft27">Gymnasieskolan i en ny tid – förslag och bedömningar</P>
<P class="p257 ft5">Gymnasieutredningens analys av vilka förändringar som behövs tar sikte på tre viktiga frågor:</P>
<P class="p593 ft2"><SPAN class="ft86">-</SPAN><SPAN class="ft87">Elevens rätt till en god utbildning behöver stärkas.</SPAN></P>
<P class="p482 ft2"><SPAN class="ft86">-</SPAN><SPAN class="ft87">Ansvar, struktur och regelverk behöver förtydligas.</SPAN></P>
<P class="p594 ft91"><SPAN class="ft86">-</SPAN><SPAN class="ft90">En ökad samverkan behövs i gymnasieskolan mellan avnämare och skolhuvudmän.</SPAN></P>
<P class="p595 ft5">På dessa tre områden behövs stora förändringar. Eleven är huvudperso- nen i gymnasieskolan och det ska märkas både i regelverk och tillämp- ning. Gymnasieskolan ska bygga på en genomförd grundskola och vara vägen in i vuxenlivet. För en elev ska det vara tydligt vad en utbildning innehåller och vart den leder. Det är viktigt att en elev kan välja utbild-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">175</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft2">ning efter intresseinriktning och att det ska vara möjligt för både unga kvinnor och män att hitta yrkesutbildningar som leder till anställnings- barhet och erkända kompetensnivåer. En högskoleförberedande utbild- ning ska ge en god förberedelse för högskolestudier. Elevens rättssäker- het stärks av mina förslag och rätten till undervisning förtydligas. Mina förslag innebär också att rätten att nå grundläggande högskolebehörighet inom ramen för gymnasieskolan för elever på yrkesprogram ska tydlig- göras för den enskilda eleven. Jag skapar inga återvändsgränder med mina förslag.</P>
<P class="p13 ft2">Den nationella likvärdigheten behöver stärkas och förutsättningarna för en decentraliserad, målstyrd gymnasieskola likaså. I mina förslag åter- finns därför en tydlig, nationellt fastställd målnivå för alla program som ska gälla både för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. Jag föreslår införandet av en examen som innebär att regeringen beslutar om examensmål för respektive program. Det innebär att nya styrdokument för gymnasieskolan ska tas fram för att utveckla målstyrningen och ge förutsättningar för en bättre helhet i utbildningen.</P>
<P class="p12 ft2">En viktig förutsättning för mina förslag är att de nationella mål regeringen kommer att fastställa liksom andra delar av regelverket ska gälla lika för kommunala och fristående skolor så att de kan verka på likvärdiga villkor. Jag lägger också förslag om hur detta kan ske. Mina förslag innebär också en uppstramning jämfört med i dag när det gäller rätten att inrätta specialutformade program, lokala inriktningar och lokala kurser. Jag gör här ett tydligt vägval till förmån för en nationell likvärdig utbildning.</P>
<P class="p12 ft2">Jag anser att tillgången till gymnasieutbildning och gymnasial vuxen- utbildning är en strategisk fråga och bör ses som en del av infrastrukturen i en kommun, region eller samverkansområde mellan kommuner. Det har betydelse för arbetslivet, både privata och offentliga arbetsgivare, att det finns tillgång till välutbildad arbetskraft och det har betydelse för till- växtfrågor och näringspolitik i en kommun eller region och för landet som helhet. Det finns exempel på att vissa kommuner och samverkans- organ arbetar så men det finns inget i dagens regelverk som stimulerar till sådana perspektiv. Det får till följd att skillnaderna mellan olika delar av landet och mellan olika gymnasieskolor kan bli stora.</P>
<P class="p12 ft2">Därför föreslår jag att gymnasieskolans uppdrag att tillgodose kompe- tensförsörjningsbehov för arbetsliv och högskolesektor förtydligas i skollagen. Det innebär också att jag föreslår att avnämare, arbetsliv och högskolesektor, får en tydlig roll när det gäller att ställa krav på vilka mål utbildningen bör leda till. Det är också värdefullt om de medverkar i att säkra kvaliteten på utbildningen. Kunskapen om hur kompetensförsörj- ningsfrågorna ser ut över landet måste förbättras och jag föreslår därför att Skolverket årligen upprättar en rapport som överlämnas till regeringen och som belyser dessa frågor.</P>
<P class="p289 ft2">Skolverket behöver, mot denna bakgrund, förstärkas med kompetens som kan bistå verket vid bedömningen av denna nya fråga. Jag föreslår därför att det inrättas ett nationellt råd för utveckling av gymnasieskolan, Nationella rådet för utbildning. Det ska vara knutet till Skolverket och vara rådgivande i strategiska frågor som rör utvecklingsfrågor inom gymnasial utbildning men också ha initiativrätt. Med ett nationellt råd med representation från avnämare skulle det vara möjligt att fånga upp</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">176</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft5">utvecklingsbehov och tillgodose kommande behov inom framtids- branscher som i dag saknar etablerade mönster för samverkan. Härvid skulle det vara möjligt att kontinuerligt förnya gymnasieskolan och se till att angelägna behov av utveckling tillgodoses.</P>
<P class="p178 ft2">För varje nationellt program föreslår jag att det inrättas nationella programråd. Programråden har en operativ roll jämfört med Nationella rådet för utbildning som ska ägna sig åt strategiska utvecklingsfrågor. Skolverket ska ha ansvar för att programråd inrättas och för att hålla i administrationen kring dem. Till ett programråd knyts intressenter, olika branschföreträdare såsom arbetsgivare och fackliga organisationer samt eventuella statliga normgivande myndigheter på området. Det är viktigt att elevernas erfarenheter och synpunkter från programmen tas tillvara i programrådens arbete. Skolverket utser vilka som ska ingå i programrå- den. Jag ser det som en fördel med en bred representation och att av- nämarna på samma sätt som i Nationella rådet för utbildning ges en tyngd i rådens arbete.</P>
<P class="p273 ft5">Jag föreslår också att lokala programråd ska inrättas för samverkan mellan avnämare avseende gymnasial yrkesutbildning och skolhuvud- män. Sammanfattningsvis innebär detta att jag ser nya institutionella nivåer för samverkan både på nationell strategisk nivå samt nationell och lokal operativ nivå. På nationell nivå omfattar denna institutionella sam- verkan både yrkesprogram och högskoleförberedande program.</P>
<P class="p334 ft27">Nya yrkesprogram och högskoleförberedande program</P>
<P class="p253 ft2">Gymnasieutbildning leder till ett yrkesliv eller högre studier och det ska prägla utbildningen från första dagen. Därför har jag i mitt utrednings- arbete koncentrerat mig mycket på frågor kring utgången från gymnasie- skolan. Vad är det för kompetens som behövs för att klara nästa steg? Det är också förklaringen till att jag samarbetat med avnämarna, de som tar emot elever från gymnasieskolan, när det gäller att bedöma vilka krav det är som ställs nu och i framtiden.</P>
<P class="p254 ft2">Jag föreslår att samtliga program i gymnasieskolan ska vara treåriga och omfatta 2 500 poäng. Alla program jag föreslår ges en gemensam grundstruktur. Den ger goda möjligheter att för respektive program hitta flexibla former inom ramen som tillgodoser de olika behov programmet ska fylla. Detta innebär en avgörande skillnad mot den nuvarande struk- turen som bygger på en likformighet av programmen oavsett vart de leder.</P>
<P class="p596 ft2">En viktig tanke bakom denna nya struktur är att bejaka de olika krav som avnämarna har. En del branscher är hårt reglerade av internationella regler medan andra i det närmaste helt saknar sådana regler. Min slutsats är att programmen måste kunna vara olika. Det viktiga är att utgången, examen, ligger på rätt nivå.</P>
<P class="p273 ft5">Jag föreslår att nuvarande benämning yrkesförberedande program er- sätts med yrkesprogram. Tanken bakom detta är att en yrkesutbildning ska leda längre än i dagens gymnasieskola och leda fram till en yrkes- examen som ger en erkänd kompetens och anställningsbarhet. En yrkes- utbildning ska kunna genomföras som skolförlagd yrkesutbildning eller som lärlingsutbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">177</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft5">Jag föreslår att benämningen studieförberedande program ersätts av hög- skoleförberedande program, en beteckning som tydligt anger vilket syfte programmet har. De högskoleförberedande programmen leder till en högskoleförberedande examen.</P>
<P class="p288 ft5">Det faktiska, detaljerade innehållet i programmen ska fastställas efter en process där Skolverket har beredningsansvar. När Skolverket bereder frågorna ska respektive programs intressenter ha ett starkt inflytande över hur innehållet ska se ut genom de nationella programråd som föreslås.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">178</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p597 ft20">Här presenteras en schematisk bild över programstrukturen som gäller både skolförlagda yrkesprogram och högskoleförberedande program.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td157"><P class="p31 ft92">Gemensamt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td158"><P class="p149 ft92">Inriktningar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td159"><P class="p31 ft93"><NOBR>Program-för-</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td160"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td161"><P class="p31 ft92">Individuellt val</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td162"><P class="p149 ft95">Exempel</P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p33 ft92">på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p31 ft92"><NOBR>1000–1800</NOBR> p</P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p149 ft92"><NOBR>0–6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p30 ft93">stycken</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td58"><P class="p31 ft92">djupning</P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td167"><P class="p31 ft92">200 p</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td169"><P class="p149 ft95">yrkesutgångar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p149 ft92">per</P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p30 ft96">program</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td58"><P class="p31 ft92"><NOBR>200–900</NOBR> p</P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td170"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td171"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p149 ft92">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td172"><P class="p30 ft92">yrkes-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td173"><P class="p149 ft92">omfattande</P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td170"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td171"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td40"><P class="p149 ft95">program</P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p149 ft92"><NOBR>300–600</NOBR> p</P></TD>
<TD class="tr4 td176"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td177"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td180"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td181"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td183"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td184"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td185"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td186"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td18"></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p31 ft92">Gymnasie-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td173"><P class="p149 ft92">Inriktnings-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p31 ft97">Skolverket</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p30 ft97">fast-</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p31 ft97">På</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td82"><P class="p598 ft97">alla</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td187"><P class="p30 ft98">program</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p149 ft98">Yrken</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p18 ft97">för</P></TD>
<TD class="tr3 td125"><P class="p30 ft99">vilka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p31 ft100">gemensamma</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td173"><P class="p149 ft95">gemensamma</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p31 ft99">ställer</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td188"><P class="p30 ft98">vilka karak-</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p31 ft101">ska</P></TD>
<TD class="tr7 td170"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td52"><P class="p59 ft102">eleverna</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p30 ft97">ha</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p149 ft99">eleven</P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p146 ft97">är</P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p30 ft97">an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p31 ft93">ämnen nämligen:</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td173"><P class="p149 ft93">karaktärsämnen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td189"><P class="p31 ft98">tärsämneskurser</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td190"><P class="p31 ft101">rätt att läsa kursen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td169"><P class="p149 ft97">ställningsbar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p31 ft97">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td188"><P class="p30 ft98">får erbjudas</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><P class="p31 ft99">Idrott</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td188"><P class="p30 ft98">och hälsa 2</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p149 ft97">efter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td172"><P class="p30 ft99">examen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p31 ft101">Svenska/Svenska</P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p31 ft97">som</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><P class="p31 ft101">samt</P></TD>
<TD class="tr7 td171"><P class="p301 ft99">en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td187"><P class="p30 ft98">estetisk</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p149 ft97">från</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td172"><P class="p30 ft97">yrkes-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p31 ft98">som andraspråk</P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td189"><P class="p31 ft99">programfördjupning.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><P class="p31 ft101">kurs.</P></TD>
<TD class="tr7 td171"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td169"><P class="p149 ft97">programmet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p31 ft97">Utifrån</P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p30 ft101">dessa</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td170"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td171"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p31 ft97">Engelska</P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td58"><P class="p31 ft97">tillåtna</P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p30 ft101">kurser</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p31 ft97">På</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td191"><P class="p30 ft101">yrkesprogram-</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td58"><P class="p31 ft97">beslutar</P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><P class="p31 ft98">men</P></TD>
<TD class="tr7 td171"><P class="p145 ft101">ska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td187"><P class="p30 ft101">eleverna</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p31 ft97">Matematik</P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p31 ft99">huvudmannen</P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p30 ft97">vilka</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p31 ft97">ha</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td191"><P class="p30 ft98">rätt att uppnå</P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p31 ft101">kurser</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p30 ft97">eller</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td190"><P class="p31 ft97">grundläggande</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p31 ft97">Historia</P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td58"><P class="p31 ft99">kombinationer</P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p30 ft97">av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td190"><P class="p31 ft99">högskolebehörighet</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"></TD>
<TD class="tr28 td164"><P class="p18 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p18 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr10 td193"><P class="p18 ft104"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr4 td189"><P class="p31 ft101">kurser som erbjuds.</P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr4 td190"><P class="p31 ft99">inom ramen för det</P></TD>
<TD class="tr10 td184"><P class="p18 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr10 td185"><P class="p18 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr10 td186"><P class="p18 ft104"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td18"></TD>
<TD rowspan=3 class="tr22 td164"><P class="p31 ft101">Religionskunskap</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td173"><P class="p149 ft92">Inriktnings-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td35"><P class="p149 ft98">Yrken</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td39"><P class="p18 ft97">för</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td125"><P class="p30 ft99">vilka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td18"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td79"><P class="p31 ft97">På</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p18 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr20 td166"><P class="p18 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr7 td58"><P class="p31 ft98">individuella</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td168"><P class="p30 ft99">valet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td18"></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td173"><P class="p149 ft95">gemensamma</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td166"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td35"><P class="p149 ft99">eleven</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td39"><P class="p146 ft97">är</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td125"><P class="p30 ft97">an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"></TD>
<TD class="tr10 td164"><P class="p18 ft104"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr7 td189"><P class="p31 ft98">yrkesprogrammen</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr7 td167"><P class="p31 ft99">och/eller</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p18 ft104"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td168"><P class="p30 ft98">som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td18"></TD>
<TD class="tr30 td164"><P class="p18 ft107"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td173"><P class="p149 ft93">karaktärsämnen</P></TD>
<TD class="tr30 td20"><P class="p18 ft107"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr7 td169"><P class="p149 ft97">ställningsbar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td164"><P class="p31 ft101">Samhällskunskap</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td79"><P class="p31 ft98">leder</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td188"><P class="p30 ft98">dessa till en</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr4 td167"><P class="p31 ft97">utökat</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td187"><P class="p30 ft99">program,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td18"></TD>
<TD class="tr29 td46"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td165"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td35"><P class="p149 ft97">efter</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td172"><P class="p30 ft99">examen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td18"></TD>
<TD class="tr20 td164"><P class="p18 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr20 td46"><P class="p18 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr20 td165"><P class="p18 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td58"><P class="p31 ft101">yrkesutgång.</P></TD>
<TD class="tr20 td166"><P class="p18 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr7 td190"><P class="p31 ft101">dvs. läsa kurserna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td18"></TD>
<TD class="tr29 td164"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td46"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td165"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td166"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td35"><P class="p149 ft97">från</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td172"><P class="p30 ft97">yrkes-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td164"><P class="p31 ft97">Naturkunskap<A href="#page_179"><SPAN class="ft108">6</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p18 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr10 td165"><P class="p18 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p18 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p18 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr10 td166"><P class="p18 ft104"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr6 td167"><P class="p31 ft99">Engelska</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td20"><P class="p599 ft97">6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td168"><P class="p30 ft97">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td18"></TD>
<TD class="tr25 td46"><P class="p18 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr25 td165"><P class="p18 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr25 td79"><P class="p18 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr25 td44"><P class="p18 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p18 ft109"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr7 td169"><P class="p149 ft97">programmet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td18"></TD>
<TD class="tr37 td164"><P class="p18 ft110"> </P></TD>
<TD class="tr37 td46"><P class="p18 ft110"> </P></TD>
<TD class="tr37 td165"><P class="p18 ft110"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td58"><P class="p31 ft97">Innebär</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td166"><P class="p30 ft97">bl.a.</P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr3 td190"><P class="p31 ft98">Svenska/Svenska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td18"></TD>
<TD class="tr29 td164"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td46"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td165"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td35"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td39"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td125"><P class="p18 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p31 ft98">Idrott och hälsa</P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td58"><P class="p31 ft97">utrymme</P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p30 ft97">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><P class="p31 ft98">som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td188"><P class="p30 ft101">andraspråk 2</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td58"><P class="p31 ft97">profilering.</P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td167"><P class="p31 ft97">och 3.</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td18"></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr35 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr35 td79"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr35 td44"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr35 td166"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr35 td190"><P class="p31 ft101">På de högskoleför-</P></TD>
<TD class="tr35 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr35 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td58"><P class="p31 ft97">beredande</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p31 ft92">Program-</P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td58"><P class="p31 ft98">programmen</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p30 ft97">ska</P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p31 ft100">gemensamma</P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p31 ft98">det</P></TD>
<TD class="tr7 td170"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td188"><P class="p30 ft98">individuella</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p31 ft92">karaktärs-</P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><P class="p31 ft99">valet</P></TD>
<TD class="tr4 td171"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td187"><P class="p30 ft99">dessutom</P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p31 ft92">ämnen</P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td167"><P class="p31 ft99">motsvara</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td187"><P class="p30 ft97">vissa</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td167"><P class="p31 ft101">särskilda</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p30 ft101">hög-</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr6 td192"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr6 td176"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr6 td177"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr6 td178"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td194"><P class="p31 ft101">skolebehörigheter.</P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td18"></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr3 td192"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr3 td196"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr3 td176"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td197"><P class="p65 ft95">Examensuppgift 100 p</P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr3 td198"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr3 td184"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr3 td185"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr3 td186"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p574 ft2">Några kommentarer till bilden:</P>
<P class="p600 ft25"><SPAN class="ft30">6 </SPAN>Naturkunskap ingår som gymnasiegemensamt ämne i alla program utom Programmet för Naturvetenskap och Programmet för Teknik. Dessa två program innehåller redan kunskaps- området naturvetenskap genom de programgemensamma karaktärsämnena fysik och kemi samt biologi för Programmet för Naturvetenskap.</P>
<P class="p601 ft2">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p602 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft47">En grundtanke med de ämnen, som jag föreslår ska vara gemen- samma för hela gymnasieskolan och ingå i alla program, är att om- fattningen av ämnena och deras innehåll kan variera mellan de olika programmen. Därför anser jag att begreppet kärnämne ska utgå ur gymnasieskolan. Jag använder i stället begreppet </SPAN><SPAN class="ft3">gymnasiegemen- samma ämnen. </SPAN>Dessa ska vara ämnena svenska/svenska som andra-</P>
<P class="p603 ft5">språk, engelska, matematik, historia, religionskunskap, samhälls- kunskap, naturkunskap<A href="#page_180"><SPAN class="ft111">7 </SPAN></A>samt idrott och hälsa. Dessa ämnen bedömer jag utgör en gemensam grund för alla program i gymnasieskolan. Vilka ämnen som ska vara gymnasiegemensamma ska fastställas av riksdagen.</P>
<P class="p604 ft5"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Programgemensamma karaktärsämnen ger programmet dess karaktär och läses av alla elever på det aktuella programmet.</SPAN></P>
<P class="p594 ft5"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Samtliga program har nationella inriktningar med undantag för Programmet för Vård och Omsorg. Hur många dessa inriktningar kan vara per program varierar.</SPAN></P>
<P class="p594 ft5"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft83">Programfördjupning innebär möjlighet till profileringar men inom ett snävare spann än i dagens system. Skolverket ska fastställa vilka kurser eller kombinationer av kurser som kan erbjudas inom programfördjupningen och ska ges direktiv till restriktivitet. Utbild- ningen ska premiera fördjupning i karaktären på programmet.</SPAN></P>
<P class="p604 ft2"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft47">Individuellt val blir möjligt också i fortsättningen men med en lägre omfattning. Vissa kurser ska alltid erbjudas, estetiska kurser och idrott och hälsa samt – för yrkeselever – kurser som behövs för att ge grundläggande högskolebehörighet. Nuvarande regler bör ändras så att skolan </SPAN><SPAN class="ft3">får </SPAN>erbjuda eleverna alla kurser som finns i kommunen, men det ska inte vara en skyldighet. Det innebär att huvudmannen avgör utbudet av individuella val utöver de kurser som alltid ska er- bjudas.</P>
<P class="p605 ft5"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft83">Yrkesutgångar för yrkesprogram motsvarar de yrken för vilka eleven blir anställningsbar. Jag anser att det är viktigt att elever ges en tydlig information om vilka utgångar som möjliggörs av ett program.</SPAN></P>
<P class="p260 ft27">Ämnesfrågor</P>
<P class="p77 ft5">Gymnasieskolans ämnen ska, precis som i dag, byggas upp av kurser. De ska på ett tydligare sätt än i dag bygga på grundskolans ämnen och ta vid på den nivå där grundskolan slutar. Det innebär att vissa inslag av repeti- tion i dagens <NOBR>A-kurser</NOBR> bör ersättas av fördjupning inom ämnet på gymna- sial nivå. Dagens kurser betecknas med bokstäver, men jag föreslår att de i stället ska betecknas med siffror.</P>
<P class="p606 ft23"><SPAN class="ft30">7 </SPAN>Naturkunskap ingår som gymnasiegemensamt ämne i alla program utom Programmet för Naturvetenskap och Programmet för Teknik. Dessa två program innehåller redan kun- skapsområdet naturvetenskap genom programgemensamma karaktärsämnena fysik och kemi samt biologi för Programmet för Naturvetenskap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">180</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p178 ft5">Jag förslår att ämnena och kurserna ska beskrivas på ett betydligt tyd- ligare sätt än i dag. Denna tydlighet ska vara av det slaget att likvärdig- heten stärks.</P>
<P class="p178 ft5">Mina tilläggsdirektiv innebär att jag ska uppmärksamma kärnämnena och särskilt om ämnet svenska ska vara ett sammanhållet ämne eller delas upp i två, det ena inriktat mot språk och det andra inriktat mot litte- ratur. Jag föreslår att kurserna i svenska och svenska som andraspråk även fortsättningsvis ska vara sammanhållna i ett ämne som omfattar både språk och litteratur.</P>
<P class="p87 ft27">En ny yrkesutbildning – två vägar till yrkesexamen</P>
<P class="p253 ft2">En viktig utgångspunkt i den nya gymnasieskolan är att eleverna ska nå längre än i dag när det gäller förberedelse för ett yrke eller vidare hög- skolestudier. Det innebär att eleven ska få en ökad specialisering inom sitt yrkesområde eller inom sitt studieområde jämfört med dagens program. Denna ökade specialisering anser jag inte stå i motsats till att eleven även ska förberedas för ett aktivt deltagande i samhällslivet och ges möjlighet att utveckla generella kompetenser som problemlösnings- förmåga, samarbetsförmåga och kommunikativ förmåga.</P>
<P class="p273 ft2">Genom mina förslag till en förändrad struktur avseende den gymnasi- ala yrkesutbildningen har jag, utifrån vad som för närvarande är möjligt att fånga in av de förändringar som hela tiden pågår i arbetslivet, format en gymnasial yrkesutbildning som svarar upp mot de behov som nu kan bedömas. Genom mina förslag i samband med Nationella rådet för ut- bildning och nationella programråd knutna till Skolverket, anser jag mig även skapa de betingelser som är nödvändiga för en kontinuerlig dialog med avnämarna om kommande förändringsbehov avseende den gymna- siala yrkesutbildningen.</P>
<P class="p273 ft2">En yrkesutbildning leder till en yrkesexamen som ger en erkänd kompetens som i sin tur leder till anställningsbarhet. De yrkesutbild- ningar jag föreslår ska leda till anställningsbarhet och den gymnasiala nivån blir fortsättningsvis definierad av de beslutade examensmålen för respektive program i samverkan med avnämare. Det är också en syn som har stöd hos de branschföreträdare utredningen haft dialog med. Den definierade nivån blir den som respektive bransch kommer att anpassa sin vidareutbildning till för eventuell certifiering.</P>
<P class="p273 ft2">Jag anser att man måste se lärandet i arbetslivet och vad det tillför i ett bredare perspektiv än den snäva kursplanestyrda syn på lärande som APU och dess definition ger uttryck för. Jag förslår därför att begreppet arbetsplatsförlagt lärande (APL) ska användas i stället för begreppet arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Jag föreslår att på samtliga yrkes- program som är skolförlagda ska eleverna obligatoriskt genomgå minst 15 veckors APL. Dispensen som möjliggör en skolförlagd APU tas bort. Inom lärlingsutbildningen ska minst halva utbildningstiden arbetsplats- förläggas.</P>
<P class="p254 ft5">Jag föreslår också att lokala programråd för samverkan mellan skol- huvudman och avnämare avseende gymnasial yrkesutbildning blir obli- gatoriska. Detta innebär att jag inför ett nytt element när det gäller gymnasial yrkesutbildning. Om APL, med en kvalitativ nivå som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">181</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p287 ft2">avnämarna har uttryckt krav på blir obligatorisk, så innebär det att om inte <NOBR>APL-platser</NOBR> finns så får inte heller utbildningen anordnas. Jag ser det som en helt nödvändig del av en yrkesutbildning att APL ingår, en elev utan APL har inte samma möjligheter att etablera sig på arbetsmark- naden och utbildningen ger inte rätt kompetens. De nya nationella programråden och lokala programråd ger på nationell och lokal nivå en institutionell samverkansnivå som i dag saknas. I dag är det skolans skyldighet att hitta <NOBR>APL-platser.</NOBR> Genom de nya kraven ser jag frågan om APL som ett ömsesidigt åtagande där både skolan och arbetslivet har intresse av att <NOBR>APL-platser</NOBR> kommer fram i erforderlig omfattning. Här behövs en god samverkan mellan skola och arbetsliv och frågan kommer att följas som en del av kompetensförsörjningen i den årliga rapport till regeringen som Skolverket ska leverera.</P>
<P class="p341 ft2">Under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen föreslår jag att eleven ska handledas av en i företaget anställd yrkeskunnig person som bör ha genomgått en av skolhuvudmannen i samarbete med avnämarna anordnad handledarutbildning eller som har motsvarande utbildning. För lärlingsutbildning föreslår jag att sådan utbildning ska vara obligatorisk. Från skolhuvudmannens sida ska en eller flera yrkeslärare utses som ansvarar för kontakterna mellan skola, arbetsplats och elev och som också efter samråd med arbetsplatsen/handledaren sätter betyg på eleverna.</P>
<P class="p305 ft2">Jag anser att ett avtal om arbetsplatsförlagt lärande bör slutas mellan skolhuvudmannen och den eller de arbetsplatser som tar emot elever. Genom ett avtalsförfarande blir det möjligt att kvalitetssäkra APL:en och respektive parts åtaganden på ett helt annat sätt än om det inte skulle föreligga några avtal. Jag anser att ersättningens storlek till de arbets- platser som tar emot elever i arbetsplatsförlagt lärande inte ska regleras centralt. Däremot föreslår jag att frågan om ersättning alltid bör tas upp och regleras i samband med att ett avtal om arbetsplatsförlagt lärande sluts mellan skolhuvudman och arbetsplats.</P>
<P class="p420 ft2">Yrkesutbildningen inom gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbild- ning innefattar således både skolförlagd utbildning och lärlingsutbild- ning. Lärlingsutbildningen ser jag som en alternativ väg till samma kompetens – en yrkesexamen. Nedan presenteras den skolförlagda yrkesutbildningen för att därefter följas av den gymnasiala lärlingsut- bildningen. Avsnittet om yrkesutbildning inleds med en figur som be- lyser hur dessa två utbildningsvägar förhåller sig till varandra.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">182</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199183x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr7 td199"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p18 ft92">Skolförlagd yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p607 ft100">Gymnasial lärlingsutbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td202"><P class="p18 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr37 td203"><P class="p18 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p18 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td205"><P class="p608 ft99">Gymnasiegemensamma ämnen (600 p)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td205"><P class="p609 ft99">Individuellt val (200 p)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td205"><P class="p608 ft99">Examensuppgift (100 p)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p18 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr20 td206"><P class="p18 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p18 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p610 ft102">A</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p611 ft99">Programgemensamma</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p63 ft99">Skolförlagda karaktärsämnen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p610 ft102">P</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p611 ft99">karaktärsämnen</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p63 ft101">(0 350 p)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p610 ft99">L</P></TD>
<TD class="tr2 td207"><P class="p611 ft99">(minst 400 p)</P></TD>
<TD class="tr2 td75"><P class="p63 ft102">(kursbetyg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p611 ft102">(kursbetyg)</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p611 ft98">m</P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p610 ft97">i</P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p611 ft99">Inriktnings-</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p63 ft99">Arbetsplatsförlagt lärande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p610 ft99">n</P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p611 ft99">gemensamma</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p63 ft102">(APL)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p610 ft101">s</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p611 ft99">karaktärsämnen</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p63 ft101">(1 250 1 800 p*)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p611 ft97">t</P></TD>
<TD class="tr2 td207"><P class="p611 ft99">(minst 300 p)</P></TD>
<TD class="tr2 td75"><P class="p63 ft99">(bestående av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p611 ft102">(kursbetyg)</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p63 ft99">utbildningsblock som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p611 ft99">15</P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p63 ft102">betygssätts)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p612 ft99">Programfördjupning</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p610 ft97">v</P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p611 ft99">(högst 900 p)</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p610 ft99">e</P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p611 ft102">(kursbetyg)</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p610 ft101">c</P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p610 ft98">k</P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p610 ft99">o</P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p611 ft97">r</P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p18 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p18 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p18 ft37"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p613 ft92">Yrkesexamen</P>
<P class="p197 ft97">* Maximalt 1 800 poäng under förutsättning att 200 poäng individuellt val läggs som APL.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr15 td142"><P class="p18 ft27">Skolförlagd yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr15 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td142"><P class="p18 ft2">På samtliga yrkesprogram ingår de gymnasiegemensamma ämnena</P></TD>
<TD class="tr0 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, historia,</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">religionskunskap, samhällskunskap, naturkunskap och idrott och hälsa i</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p18 ft2">en omfattning av 600 poäng.</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p26 ft2">I mina programförslag har jag för yrkesprogrammen inte angett vilka</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">ämnen och kurser jag bedömer ska fungera som programgemensamma</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">och inriktningsgemensamma karaktärsämnen. Detta arbete anser jag ska</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p18 ft2">beredas av Skolverket i samverkan med aktuella avnämare. Enligt min</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">uppfattning ska Skolverket, utöver att fastställa innehållet i karaktärs-</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p18 ft2">ämnena och hur det ska fördelas på olika kurser, för yrkesprogrammen</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">även fastslå den slutliga poängomfattningen av de programgemensamma</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">karaktärsämnena, de inriktningsgemensamma karaktärsämnena och</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p18 ft2">programfördjupningen. Skolverket behöver också, i samråd med</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">avnämare från arbetslivet, fastställa vilka karaktärsämnen som ska få</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">fungera som programfördjupning.</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p26 ft2">Det individuella valet omfattar, enligt mina förslag 200 poäng på alla</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">program. För elever som så önskar kan det individuella valet också an-</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">vändas för ytterligare fördjupning inom karaktärsämnena eller för att läsa</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p18 ft2">andra kurser som huvudmannen erbjuder. En andra kurs i idrott och hälsa</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p18 ft2">och minst en kurs i ett estetiskt ämne ska alltid erbjudas.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td86"><P class="p16 ft2">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td142"><P class="p18 ft69"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p11 ft2">Dessutom ska alltid elever på yrkesprogram erbjudas att som individu- ellt val och/eller utökat program läsa de kurser som krävs för grund- läggande högskolebehörighet. Dessa kurser inkluderar ytterligare 200 poäng i svenska/svenska som andraspråk samt ytterligare 100 poäng i engelska. På vissa yrkesprogram kan någon av kurserna komma att ingå som obligatorium. Då räcker det individuella valet med sina 200 poäng för att uppnå grundläggande högskolebehörighet. På andra program kommer det att krävas att eleven läser utökat program. På yrkes- programmen ska eleverna ha rätt att läsa utökat program med upp till 300 poäng för att uppnå grundläggande högskolebehörighet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">184</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<P class="p350 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p614 ft20">Jag föreslår att det i den nya gymnasieskolan ska finnas 14 yrkes- program med olika nationella inriktningar. De är:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td208"><P class="p301 ft92">Yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p149 ft92">Nationella inriktningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td210"><P class="p301 ft98">Programmet för Bygg- och Anläggnings-</P></TD>
<TD class="tr1 td211"><P class="p149 ft99">Husbyggnad, Anläggning, Måleri, Plåtslageri</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td212"><P class="p301 ft97">teknik</P></TD>
<TD class="tr4 td213"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td210"><P class="p301 ft99">Programmet för Djurhållning och Naturbruk</P></TD>
<TD class="tr5 td211"><P class="p149 ft99">Djurhållning, Odling och gröna miljöer, Skog</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td212"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td213"><P class="p149 ft97">och vatten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td210"><P class="p301 ft98">Programmet för El- och Energiteknik</P></TD>
<TD class="tr1 td211"><P class="p149 ft99">Elteknik, Energiteknik, Elektronik och dator-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td212"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td213"><P class="p149 ft97">teknik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td212"><P class="p301 ft97">Programmet för Flygteknik</P></TD>
<TD class="tr5 td213"><P class="p149 ft97">Flygplan, Helikoptrar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td210"><P class="p301 ft98">Programmet för Fordon och Transporter</P></TD>
<TD class="tr1 td211"><P class="p149 ft98">Fordonsteknik, Karosseriteknik, Gods-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td212"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td213"><P class="p149 ft97">transporter, Godshantering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td210"><P class="p301 ft98">Programmet för Handel och Administrativ</P></TD>
<TD class="tr5 td211"><P class="p149 ft97">Handel, Administrativ service</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td212"><P class="p301 ft97">service</P></TD>
<TD class="tr4 td213"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td210"><P class="p301 ft97">Programmet för Hantverk</P></TD>
<TD class="tr1 td211"><P class="p149 ft101">Frisör, Skrädderi, Finsnickeri, Florist, Hant-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td212"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td213"><P class="p149 ft97">verk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td210"><P class="p301 ft97">Programmet för Hotell och Turism</P></TD>
<TD class="tr1 td211"><P class="p149 ft99">Hotell, Konferens, event och värdskap, Resor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td212"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td213"><P class="p149 ft97">och turism</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td210"><P class="p301 ft97">Programmet för Industriell teknik</P></TD>
<TD class="tr5 td211"><P class="p149 ft98">Maskinteknik, Processteknik, Underhålls-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td212"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td213"><P class="p149 ft97">teknik, Plåt- och svetsteknik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td210"><P class="p301 ft101">Programmet för Ledarskap och Friskvård</P></TD>
<TD class="tr1 td211"><P class="p149 ft98">Pedagogiskt arbete med barn och unga,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td210"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td211"><P class="p149 ft98">Socialt arbete, Fritidsverksamhet, Idrott,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td212"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td213"><P class="p149 ft97">hälsa och friskvård</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td210"><P class="p301 ft99">Programmet för Restaurang och Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr5 td211"><P class="p149 ft99">Restaurang- och måltidsservice, Bageri och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td210"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr7 td211"><P class="p149 ft98">konditori, Kött och charkuteri, Delikatess,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td212"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td213"><P class="p149 ft97">färskvaror och catering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td210"><P class="p301 ft97">Programmet för Sjöfartsteknik</P></TD>
<TD class="tr1 td211"><P class="p149 ft98">Däcksteknik, Maskinteknik, Däcks- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td212"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr4 td213"><P class="p149 ft97">maskinteknik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td210"><P class="p301 ft101">Programmet för <NOBR>VVS-,</NOBR> Klimat- och Fastig-</P></TD>
<TD class="tr5 td211"><P class="p149 ft98"><NOBR>VVS-teknik,</NOBR> Ventilationsteknik, Kyl- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td212"><P class="p301 ft97">hetsteknik</P></TD>
<TD class="tr4 td213"><P class="p149 ft98">värmepumpsteknik, Fastighetsteknik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td212"><P class="p301 ft97">Programmet för Vård och Omsorg</P></TD>
<TD class="tr5 td213"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr18 td142"><P class="p18 ft27">Lärlingsutbildning</P></TD>
<TD class="tr18 td86"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td142"><P class="p18 ft2">Huvudfåran när det gäller grundläggande yrkesutbildning är och</P></TD>
<TD class="tr5 td86"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">kommer, enligt min bedömning, under lång tid att vara en huvudsakligen</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p18 ft2">skolbaserad gymnasial yrkesutbildning. Det är också den helt domine-</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">rade syn som kommit fram i utredningens omfattande kontakter med</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p18 ft2">olika avnämare. Därmed inte sagt att gymnasial lärlingsutbildning inte</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p18 ft2">kan och bör få en avsevärt större omfattning än den har i dag. Enligt min</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p18 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td142"><P class="p18 ft2">uppfattning kan, med rätt förutsättningar, ett omfattande lärande på</P></TD>
<TD class="tr1 td86"><P class="p16 ft2">185</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p287 ft5">arbetsplats kombinerat med viss skolförlagd utbildning utgöra ett mycket bra alternativ till skolförlagd yrkesutbildning. Detta gäller även för gymnasial vuxenutbildning och för yrkesområden som i dag domineras av kvinnor.</P>
<P class="p11 ft2">För att gymnasial lärlingsutbildning ska komma till stånd fordras en nära och väl utvecklad regional och lokal samverkan mellan skolhuvud- männen och de branscher/företag som ska ta emot och utbilda lärlingar. Jag har kommit fram till att det inte kan vara en skyldighet för hem- kommunen att erbjuda lärlingsutbildning. Däremot ska alla ungdomar ha rätt att söka gymnasial lärlingsutbildning och hemkommunen ska vidta tillräckliga åtgärder för att söka tillfredsställa dessa elevers val.</P>
<P class="p288 ft2">Lärlingsutbildning ska leda fram till en yrkesexamen med samma mål som gäller för skolförlagd yrkesutbildning. En lärlingsutbildning, enligt mitt förslag, skiljer sig från skolförlagd yrkesutbildning genom att ämnesinnehåll och kurser i de arbetsplatsförlagda delarna struktureras på ett annat sätt i så kallade utbildningsblock och genom att en större del av lärandet sker i form av arbetsplatsförlagt lärande. Arbetsplatsförlagt lärande ska, oavsett om det sker i form av APL inom ett yrkesprogram eller inom lärlingsutbildning formas under de betingelser som gäller i arbetslivet.</P>
<P class="p290 ft2">En elev som genomgår lärlingsutbildning kommer, enligt min bedöm- ning, sannolikt initialt att ha en renodlad elevstatus. Om så bedöms lämpligt ska dock även ett anställningsförhållande vara möjligt. År 2008 startar en treårig försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning där det är möjligt att förena gymnasieutbildning med en anställning. De erfarenheter som kommer att kunna dras från denna försöksverksamhet kommer bl.a. att bygga på de förutsättningar som möjligheten till anställ- ning medfört.</P>
<P class="p290 ft2">Enligt min uppfattning finns det ett antal juridiska frågor som måste få en tillfredsställande lösning när det gäller anställning kombinerad med gymnasial utbildning. Min uppfattning är att det här råder ett dubbelt huvudmannaskap. Det kan då uppstå gränsdragningsproblem när det gäller att avgöra vem som ansvarar för eleven/den anställde i olika av- seenden. Lärlingsutbildning förenad med en anställning är dessutom en kollektivavtalsfråga. Mot denna bakgrund föreslår jag att gymnasial lärlingsutbildning ska kunna förenas med en anställning men att dessa frågor bör utredas och få sitt svar i samband med utvärdering av försöks- verksamheten.</P>
<P class="p290 ft2">Utformningen av den arbetsplatsförlagda utbildningsdelen inom gymnasial lärlingsutbildning föreslår jag ska regleras med hjälp av en nationell utbildningsplan för lärlingsutbildning fastställd av Skolverket. Innehållet i denna fastställs på lokal nivå i en lokal utbildningsplan för lärlingsutbildning.</P>
<P class="p290 ft2">Det arbetsplatsförlagda lärandet inom gymnasial lärlingsutbildning ska bestå av innehållet i karaktärsämneskurserna för det aktuella yrkes- programmet. Jag föreslår att det arbetsplatsförlagda lärandet inom gymnasial lärlingsutbildning struktureras i form av <SPAN class="ft3">utbildningsblock </SPAN>omfattande 200 till 500 poäng.</P>
<P class="p615 ft5">Mitt förslag innebär också att elever inom gymnasial lärlingsutbildning har samma möjligheter som elever inom skolförlagd yrkesutbildning att göra sådana val att de kan erhålla grundläggande högskolebehörighet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">186</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p198 ft27">Högskoleförberedande program</P>
<P class="p131 ft2">Jag föreslår fem nya högskoleförberedande program. Mina direktiv inne- bär att elever ska kunna välja utbildning efter intresseinriktning. De nya programmen med sina nationella inriktningar anser jag svarar väl mot dessa krav. Högskoleförberedande utbildningar ska ge en bättre förbe- redelse för vidare studier än vad som är fallet i dag. Vidare ska programmen uppmuntra till och ge möjligheter till fördjupning i ämnen som har stor betydelse för fortsatta studier. Samtliga program ger med sin bredd en god förberedelse för studier inom hela högskolesektorn och svarar mot kraven som ställs på en god förberedelse för högskoleutbild- ning. Programmen är:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p301 ft92">Högskoleförberedande program</P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p31 ft92">Nationella inriktningar</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td217"><P class="p301 ft97">Programmet för Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr5 td218"><P class="p31 ft98">Juridik, Marknadsföring, Redovisning</P></TD>
<TD class="tr0 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td219"><P class="p301 ft98">Programmet för Estetik och Humaniora</P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p31 ft99">Språk, Kultur, Bild och formgivning, Dans,</P></TD>
<TD class="tr1 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td217"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td218"><P class="p31 ft97">Musik, Teater</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td219"><P class="p301 ft98">Programmet för Samhällsvetenskap och</P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p31 ft99">Miljö och samhällsbyggnad, Samhällsveten-</P></TD>
<TD class="tr1 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td219"><P class="p301 ft97">Media</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p31 ft98">skap, Digitala medier, Information och</P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td217"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td218"><P class="p31 ft97">påverkan</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td219"><P class="p301 ft97">Programmet för Naturvetenskap</P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p31 ft99">Matematik och datavetenskap, Naturveten-</P></TD>
<TD class="tr1 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td217"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td218"><P class="p31 ft97">skap, Samhällsplanering</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td219"><P class="p301 ft97">Programmet för Teknik</P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p31 ft98">Teknik och design, <NOBR>IT-kommunikation</NOBR> och</P></TD>
<TD class="tr1 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td219"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p31 ft98">medieteknik, Samhällsbyggande och</P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td217"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td218"><P class="p31 ft98">arkitektur, Innovation och produktion</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td138"><P class="p301 ft2">På samma sätt som det ska finnas en väl utvecklad samverkan mellan</P></TD>
<TD class="tr14 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td138"><P class="p301 ft2">gymnasieskolan och arbetslivet ska det finnas en väl utvecklad sam-</P></TD>
<TD class="tr2 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td138"><P class="p301 ft2">verkan mellan gymnasieskolan och lärosätena som speglar hela hög-</P></TD>
<TD class="tr3 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td138"><P class="p301 ft2">skolesektorns vetenskapsområden. I dag sker samverkan men den om-</P></TD>
<TD class="tr2 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td138"><P class="p301 ft2">fattar vanligen lärarutbildningen eller den pedagogiska institutionen inom</P></TD>
<TD class="tr2 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td138"><P class="p301 ft2">högskolans ram. Mina förslag angående inrättandet av Nationella rådet</P></TD>
<TD class="tr3 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td138"><P class="p301 ft2">för utbildning innebär att högskolesektorn får en möjlighet att påverka</P></TD>
<TD class="tr2 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td138"><P class="p301 ft2">hur kraven på högskoleförberedande utbildningar ska formuleras nu och i</P></TD>
<TD class="tr3 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td138"><P class="p301 ft2">framtiden. Den nya institutionella nivån för samverkan mellan lärosäten</P></TD>
<TD class="tr2 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td138"><P class="p301 ft2">och gymnasieskolan innebär tillsammans med införande av examen att</P></TD>
<TD class="tr2 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td138"><P class="p301 ft2">samverkan kan stärkas mellan lärosäten och gymnasieskolan. Antalet</P></TD>
<TD class="tr3 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td138"><P class="p301 ft2">lärare med forskarutbildning är i dag mycket lågt inom gymnasieskolan</P></TD>
<TD class="tr2 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td138"><P class="p301 ft2">och forskningsanknytningen behöver utvecklas. Mina förslag ger en god</P></TD>
<TD class="tr2 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td138"><P class="p301 ft2">grund för ett närmare samarbete mellan gymnasieskolan, gymnasial</P></TD>
<TD class="tr3 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td138"><P class="p301 ft2">vuxenutbildning och högskolesektorn också på lärarnivå. Det är också</P></TD>
<TD class="tr2 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td138"><P class="p301 ft2">viktigt att denna samverkan breddas till att omfatta samtliga delar av</P></TD>
<TD class="tr2 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td138"><P class="p301 ft2">högskolan. De förslag jag lägger innebär också en grund för att stärka</P></TD>
<TD class="tr3 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td138"><P class="p301 ft2">forskningsanknytningen i gymnasial utbildning. De nationella program-</P></TD>
<TD class="tr2 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td138"><P class="p301 ft2">råden ger möjligheter till kontinuerlig samverkan mellan ämnesföre-</P></TD>
<TD class="tr2 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td138"><P class="p301 ft2">trädare och Skolverket vid utvecklingen av olika styrdokument och</P></TD>
<TD class="tr3 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td138"><P class="p301 ft2">frågor av vikt kring utvecklingen av ämnena. En sådan kontinuerlig sam-</P></TD>
<TD class="tr2 td216"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td138"><P class="p301 ft2">verkan saknas i dag men efterfrågas av ämnesföreträdare. Det är också</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td216"><P class="p16 ft2">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td220"><P class="p18 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr20 td74"><P class="p18 ft37"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">viktigt att lärosätena fortsättningsvis kan rekrytera elever från gymnasie- skolan och bryta den sociala segregation som fortfarande är stark när det gäller högre utbildning. För detta krävs god information och vägledning som når elever redan i grundskolan inför valen till gymnasieskolan. De nya nationella programråden ser jag har en viktig roll när det gäller information om vilka yrkesval som öppnas genom högskolestudier.</P>
<P class="p258 ft27">Examen införs i gymnasieskolan</P>
<P class="p77 ft2">Jag föreslår införandet av en examen för svensk gymnasial nivå både för yrkes- och högskoleförberedande utbildning. Motiven är flera; genom en examen kan regeringen formulera tydliga nationella mål för gymnasial utbildning som kan förstås av avnämare i vårt land men också ge en tydlighet internationellt. Införandet av en examen ger också möjligheter att utvärdera gymnasieskolan som system.</P>
<P class="p97 ft2">Mitt förslag innebär att två typer av examen införs: En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen. För att få examen ska eleven ha uppfyllt examenskraven. Dessa innebär att eleven har betyg i 2 500 poäng, vilket innebär ett fullständigt program, varav godkända betyg i minst 2 250 poäng. Eleven måste ha godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Vilken nivå i dessa ämnen som eleven måste vara godkänd på kan variera beroende på vilket program eleven går på. Vidare ska eleven ha godkänt betyg i vissa karaktärs- ämneskurser, dessa fastställs av Skolverket efter hörande av avnämare. Dessutom ska eleven ha genomfört en godkänd examensuppgift.</P>
<P class="p246 ft2">Utformningen av en yrkesexamen som kan nås antingen genom skol- förlagd yrkesutbildning eller via lärlingsutbildning ska göras i nära sam- verkan med de aktuella branscherna. Genom en yrkesexamen säkerställs att eleven är väl förberedd för det yrkesområde som utbildningen är inriktad emot. Motsvarande gäller för en högskoleförberedande examen; den ska utformas i nära samverkan med företrädare för högskolor och universitet.</P>
<P class="p127 ft2">För varje program ska det finnas examensmål. Examensmålen är till för att beskriva vad utbildningen på programmet syftar till. Avseende yrkesprogrammen är syftet att utbilda för ett yrkesområde och avseende de högskoleförberedande programmen är syftet att förbereda för hög- skolestudier. Examensmålen ska användas av de professionella i gymna- sieskolan som ett styrdokument från elevernas inträde på ett program till dess att de går ut från programmet. De ska ha en betydligt tydligare styr- funktion än dagens programmål. Examensmålen och ämnesmålen ska komplettera varandra. Examensmålen ska säkra att det finns ett holistiskt perspektiv på programnivå i gymnasieutbildningen.</P>
<P class="p252 ft5">Utgångspunkten för examensmålen ska främst vara läroplanen och de grundläggande målsättningar som gäller för respektive program, det vill säga att göra eleverna anställningsbara inom ett visst yrkesområde respektive att förbereda dem för högskolestudier.</P>
<P class="p75 ft5">Även om examensmålen i första hand ska användas av de professio- nella i skolan ska de vara utformade på ett sätt, som gör dem möjliga att förstå även för eleverna och deras föräldrar, liksom för avnämarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">188</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p11 ft2">Examensmål för respektive program tas fram i samverkan mellan staten och avnämarna. Avnämare är för yrkesprogrammen respektive yrkesbransch och för de högskoleförberedande programmen främst läro- sätena. På de högskoleförberedande programmen kan dock även repre- sentanter för arbetslivet ingå i de nationella programråden. Skolverket ska för varje program inom ramen för nationella programråd samråda med intressenter för att ta fram förslag till examensmål.</P>
<P class="p13 ft2">Förslagen överlämnas av Skolverket till Nationella rådet för utbildning, som yttrar sig över dem. Utifrån beredningarna i de nationella program- råden och yttrandena från Nationella rådet för utbildning lämnar Skol- verket förslag till regeringen om utformning av examensmål för alla program. Rådets yttrande ska biläggas Skolverkets förslag till regeringen som fastställer examensmålen.</P>
<P class="p289 ft2">De nationella programråden har bland annat till uppgift att följa och utvärdera examensfrågor för det aktuella programmet. I detta uppdrag ingår att ta initiativ till förändringar av examensmål, när så anses vara lämpligt. Sådana initiativ kan också tas av Skolverket eller Nationella rådet för utbildning.</P>
<P class="p140 ft2">För att få en examen ska eleven slutföra en examensuppgift. En del av examensmålen utgörs av ett avsnitt som benämns ”Mål för examensupp- giften”. Examensuppgiften visar att eleven har nått dessa. Det betyder i sin tur att examensuppgiften på ett yrkesprogram kontrollerar om eleven har tillräcklig kompetens för att anställas inom det aktuella yrkesområdet och på ett högskoleförberedande program om eleven har tillräcklig kompetens för att studera på högskola eller universitet. Examensupp- giften ska genomföras under slutskedet av elevens utbildning i gymnasie- skolan.</P>
<P class="p13 ft2">Yrkesprogrammens examensuppgifter ska vara tydligt inriktade på de yrkesområden som utbildningen avses leda till. Examensuppgiften ska omfatta ett större sammanhängande arbete, men kan också innehålla kortare ”yrkesprov”. Sådana yrkesprov finns i dag i vissa branscher, bland annat på en nivå som kan beskrivas som gymnasial. Examensupp- gifter ska alltid innefatta någon form av dokumentation. Om de har en uttalat praktisk karaktär ska denna dock kunna vara kortfattad.</P>
<P class="p12 ft2">De högskoleförberedande programmens examensuppgifter ska i hög grad vara inriktade på de utbildningsområden som gymnasieprogrammet främst vänder sig mot. Uppgifterna ska vara specifika inte bara för programmen utan också för inriktningarna. Samtidigt ska examensupp- gifterna kontrollera att eleverna har de generella kompetenser som krävs för att framgångsrikt genomföra högskolestudier, oavsett karaktär. En examensuppgift på ett högskoleförberedande program ska bestå av ett större sammanhängande arbete i form av en undersökning, analys eller produktion som dokumenteras genom en skriftlig rapport.</P>
<P class="p289 ft2">Varje elev ska av rektorn efter samråd med examensansvarig lärare tilldelas en handledare för examensuppgiften. Handledaren ska vara en lärare med god kompetens i det för examensuppgiften aktuella ämnesom- rådet. Varje examensuppgift ska bedömas av en medbedömare, det ökar rättssäkerheten för eleverna.</P>
<P class="p140 ft20">Examensuppgiften omfattar 100 gymnasiepoäng av ett fullständigt gymnasieprograms 2 500 poäng. I relation till det totala antalet veckor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">189</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p18 ft2">som en gymnasieelev har att tillgå under tre läsår, drygt 100 veckor,</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">motsvarar 100 poäng ungefär fyra veckor.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">Eleverna ska inom ramen för examensuppgiften ha viss handledning.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">Det är av stor vikt att eleverna får tillräckligt med tid för att genomföra</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">examensuppgiften. Jag föreslår att de alltid ska garanteras motsvarande</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">fyra fulla arbetsveckor för att fullgöra uppgiften. De fyra veckorna kan</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">läggas ut på olika sätt beroende på uppgiftens karaktär och andra fakto-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">rer. Jag föreslår att tiden kan delas upp i maximalt fyra perioder.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">Examensuppgiften bör företrädesvis göras under slutskedet av utbild-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">ningen.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p26 ft2">En examensuppgift kan vara antingen godkänd eller inte godkänd. Det</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">innebär att den inte ska betygssättas i fler steg än dessa två. För att eleven</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">ska anses vara godkänd på examensuppgiften krävs att han eller hon</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">uppnår samtliga mål för examensuppgiften. Det ska vara möjligt att inom</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">gymnasial vuxenutbildning få såväl en högskoleförberedande som en</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">yrkesexamen. Målen i gymnasieskolan och i gymnasial vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">ska vara desamma men vägen dit kan variera, det förutsätter flexibilitet</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">och att validering används för vuxna studerande.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p26 ft2">Om en elev misslyckas med examen får eleven ett studiebevis som</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">visar vilka betyg eleven fått under sin utbildning. Jag föreslår att det</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">nuvarande begreppet slutbetyg avskaffas. Det ska vara möjligt för eleven</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">att i efterhand pröva alternativt avlägga examen i gymnasial vuxenut-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">bildning.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td69"><P class="p18 ft27">Examensansvariga lärare inom gymnasieskolan</P></TD>
<TD class="tr38 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td69"><P class="p18 ft2">Jag föreslår att det för varje program på en skola ska finnas minst en</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">examensansvarig lärare. Dessa ska ha till uppgift att ha ansvar för prak-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">tiska examensfrågor. Det kan vara att godkänna utformningen av exa-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">mensuppgifter och att representera skolan i den samverkan som skolan</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">ska ha med yrkesbransch respektive lärosäte och andra gymnasieskolor.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">Den examensansvarige läraren ska kunna biträda rektor med att utse</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">handledare och huvudbedömare av examensuppgifter samt administrera</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">genomförandet av examen.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p26 ft2">En examensansvarig lärare på ett högskoleförberedande program ska</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">om möjligt vara en lektor med forskarutbildning (doktorsexamen). En</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">strävan ska vara att det ska finnas minst en lektor per program. Examens-</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">ansvariga lärare på ett yrkesprogram ska vara yrkeslärare med god</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">kompetens inom det aktuella programmets karaktärsämnen.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p26 ft2">Mina förslag när det gäller examensansvariga lärare innebär att jag ser</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">dessa lärare som bärare av ett nationellt uppdrag att säkerställa att utbild-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">ningen håller rätt nivå och svarar mot kraven i examensmålen. Det inne-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2">bär att jag också ser dessa examensansvariga lärare som en viktig resurs i</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">arbetet med att nå en nationell likvärdighet och att lärare som professio-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft2">nell grupp blir en del av det nationella kvalitetssäkringssystemet.</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p616 ft2">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">Behörighet, antagning och urval</P>
<P class="p253 ft2">Dagens system med det generella behörighetskravet godkänt i tre ämnen för samtliga program har visat sig ha vissa nackdelar. En sådan är att elever som tas in på nationella program med mycket låga meritvärden enligt av Skolverket framtagen statistik har mycket små möjligheter att klara utbildningen.<A href="#page_191"><SPAN class="ft18">8 </SPAN></A>I extremfall har elever som påbörjar ett nationellt program endast engelska, matematik och svenska/svenska som andra- språk som godkända ämnen. Att börja på en utbildning som man har dåliga förutsättningar att genomföra med framgång är problematiskt. Det har visat sig att elever som avbryter sin gymnasieutbildning är en mycket sårbar grupp på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p127 ft2">Jag anser därför att det är angeläget att skapa ett system som så långt möjligt säkrar att de elever som antas till nationella program har goda förutsättningar att genomföra utbildningen med framgång, vilket normalt innebär att uppnå examen. Samtidigt är det viktigt att undvika att genom <SPAN class="ft3">för </SPAN>högt ställda krav utestänga elever, som faktiskt har goda möjligheter att avlägga examen.</P>
<P class="p273 ft2">En annan nackdel med dagens system är att det i grundskolan för en del elever under slutet av utbildningstiden blir en ensidig fokusering på de tre behörighetsämnena, vilket är till men för övriga ämnen. Att bredda behörighetskraven till fler ämnen än tre kan bidra till att höja statusen för övriga grundskoleämnen och till att grundskolans karaktär av bred med- borgarutbildning betonas.</P>
<P class="p256 ft2">Jag föreslår följande behörighetskrav för yrkesprogram inklusive lär- lingsutbildning: Godkänt betyg i minst åtta ämnen inklusive svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Huvud- mannen har rätt att per program ta in elever som av särskilda skäl saknar behörighet i engelska om eleverna bedöms ha goda möjligheter att tillgo- dogöra sig utbildningen. Elever som tas in enligt detta undantag ska garanteras särskilt stöd som ska fastställas i ett åtgärdsprogram.</P>
<P class="p256 ft5">För elever på högskoleförberedande program föreslås följande behö- righetskrav gälla: Godkänt betyg i minst 12 ämnen inklusive svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska.</P>
<P class="p178 ft2">Programspecifika behörighetskrav: Godkänt betyg i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för studier på Programmet för Ekonomi, Programmet för Estetik och Humaniora samt Programmet för Samhällsvetenskap och Media.</P>
<P class="p178 ft5">För studier på Programmet för Naturvetenskap och Programmet för Teknik krävs godkänt betyg i biologi, fysik och kemi.</P>
<P class="p178 ft20">Möjlighet till undantag finns från kravet på godkänt betyg i engelska enligt ovan.</P>
<P class="p90 ft27">Åtta respektive tolv ämnen</P>
<P class="p257 ft20">Vid valet av <SPAN class="ft19">hur många </SPAN>ämnen eleven som en miniminivå ska ha genom- fört med lägst betyget godkänt stannar jag för åtta för yrkesutbildning-</P>
<P class="p617 ft23"><SPAN class="ft30">8 </SPAN>Skolverket: Statistik framtagen för utredningen, tabell 12 i utredningens tabellbilaga (bilaga 3).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">191</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">arna, vilket är hälften av det minsta möjliga antalet ämnen som en elev läser i grundskolan. Eftersom minimiantalet åtta betyg kombineras med krav på vissa ämnen, som ska ingå i de åtta betygen, är detta en tydlig skärpning jämfört med dagens behörighetskrav.</P>
<P class="p75 ft2">För de högskoleförberedande programmen har jag stannat för ett krav på tolv godkända ämnen. Det innebär att en elev kan misslyckas i fyra ämnen (fem om eleven har betyg i språkval) utan att vara utestängd från möjligheten att påbörja ett högskoleförberedande program. Jag anser att detta är rimligt ur rättssäkerhetssynpunkt, eftersom det kan förekomma att elever har goda kunskaper i sådana ämnen som är av särskild vikt för den sökta utbildningen, samtidigt som de har misslyckats i några ämnen, som inte kommer att vara avgörande för framgång i den aktuella gymna- sieutbildningen.</P>
<P class="p97 ft2">Jag är av uppfattningen att de högskoleförberedande programmen i högre grad än yrkesutbildningarna bygger direkt på grundskolans ämnen. De flesta yrkesprogrammens karaktärsämnen har ingen direkt koppling till grundskolans ämnen, medan de flesta karaktärsämnen på de högsko- leförberedande programmen har det. Därför har grundskolebetygen ett bättre prognosvärde för framgång på de högskoleförberedande programmen än på yrkesutbildningarna. Detta är orsaken till att jag har stannat för ett krav på minst åtta ämnen för de sistnämnda utbildningarna och på tolv ämnen för de förstnämnda.</P>
<P class="p127 ft2">Gymnasieutredningen har gjort konsekvensanalyser av dessa föränd- ringar av behörighetskraven med hjälp av Skolverket. För yrkes- programmen skulle den föreslagna ändringen troligen endast medföra en ökning med cirka en halv procentenhet av antal obehöriga elever. Den ventil utredningen föreslår kan till och med innebära att fler elever når möjligheten att påbörja studier på nationellt program.</P>
<P class="p127 ft2">När det gäller högskoleförberedande program är det svårare att över- blicka konsekvenserna. Andelen elever som skulle blivit obehöriga hade med de nya reglerna vid 2006 års intagning ha ökat från 10,5 procent till ungefär 12 procent. I utredningen redovisas resultaten per program. Det är viktigt att framhålla att en ändring av behörighetsreglerna innehåller ett signalvärde och bör innebära att de elever med mycket svaga resultat som i dag tas in på gymnasieskolan skulle bli obehöriga. Statistik visar att den kategorin elever med mycket svaga förkunskaper är starkt över- representerad bland de elever som hoppar av en gymnasieutbildning och får svårigheter på arbetsmarknaden. Jag vill med förslagen se till att de elever som börjar en gymnasieutbildning har goda förutsättningar att fullfölja den och jag anser att de nya behörighetsreglerna också kommer att bidra till en bättre genomströmning.</P>
<P class="p260 ft27">Om antagning och urval</P>
<P class="p77 ft5">Jag föreslår att begreppet ”antagning” ersätter intagning som begrepp. Motivet är att använda samma begrepp som högskolesektorn.</P>
<P class="p75 ft5">Jag föreslår också att en inriktning får starta redan från gymnasieut- bildningens början. Om en inriktning startar under det första läsåret ska antagning och urval göras inför starten av utbildningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">192</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p178 ft2">På yrkesprogram kan utbildningen fullgöras antingen som skolförlagd utbildning eller som lärlingsutbildning. Vid antagning ska lärlingsutbild- ning jämställas med en inriktning. En elev som i årskurs 1 antas till ett yrkesprogram utan angivelse om inriktning eller lärlingsutbildning ska betraktas som antagen till skolförlagd yrkesutbildning.</P>
<P class="p273 ft5">Liksom i dag ska enligt mina förslag urval till gymnasieskolan huvud- sakligen göras genom meritvärden från grundskolan, baserade på elever- nas betyg. För de estetiska inriktningarna på Programmet för Estetik och Humaniora och för riksrekryterande utbildningar föreslår jag att det ska finnas möjlighet att använda sig av kompletterande färdighetsprov, dock inom betydligt snävare ramar än i dag.</P>
<P class="p618 ft34">Grundskolans ansvar och individuella alternativ till de nationella programmen</P>
<P class="p619 ft2">Dagens individuella program (IV) innehåller elever med olika bakgrund och behov. Många gånger anvisas de till individuella program som inte kan tillgodose deras behov på bästa sätt. Jag anser också att det över- gripande målet för individuella programmen – att göra eleverna behöriga att börja på ett nationellt program inte speglar alla de behov som finns bland eleverna på IV i dagens gymnasieskola. Det behövs flera alternativ och denna tanke ligger bakom de förslag som presenteras. Jag föreslår att de individuella programmen avskaffas. I stället föreslår jag ett prepa- randår, individuella alternativ och en programintroduktion. En annan viktig tanke är att förbättra genomströmningen i gymnasieskolan och på olika sätt hjälpa elever att fullfölja sina studier för att undvika de problem som uppstår på arbetsmarknaden när man inte har en genomförd gymnasieutbildning bakom sig.</P>
<P class="p260 ft27">Preparandåret</P>
<P class="p255 ft2">För de elever som är obehöriga till ett nationellt program föreslår jag inrättandet av ett preparandår inom ramen för grundskolan men som inte innebär att eleven går om årskurs nio. Målgruppen för preparandåret är elever som, efter en utredning, bedöms kunna klara av att bli behöriga till nationellt program inom maximalt ett års kompletterande utbildning. Elever i grundskolan som löper risk att inte klara målen och därigenom bli obehöriga för de gymnasieprogram de vill gå måste i god tid informe- ras om detta och vilka möjligheter som står till buds när det gäller fort- satta studier. Rektor vid grundskolan ska ta initiativ till att en utredning görs och det är sedan hemkommunen som beslutar om eleven ska er- bjudas ett preparandår eller inte, det beslutet ska kunna överklagas av eleven.</P>
<P class="p315 ft5">Verksamheten inom preparandåret är tänkt att bli något annat än grundskoleutbildning och kan innehålla såväl undervisning som vägled- ning och praktik. Utbildningen har dock som mål att eleven ska bli behö- rig till gymnasieskolan inom högst ett år. Ett tungt vägande skäl att före- slå preparandår är de nya behörighetsreglerna till gymnasieskolan. Det är inte rimligt att gymnasieskolan ska erbjuda undervisning i ett flertal ämnen från grundskolan, det är en bättre uppgift för grundskolan. En</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">193</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p319 ft5">ordning där eleven klarar av sin behörighet till gymnasieskolan inom ramen för grundskolan stämmer också med hur de flesta andra länder i Norden har ordnat motsvarande verksamhet. Jag ser också att det finns en tydlig signal i var ansvaret läggs. Det är grundskolans ansvar att göra eleven behörig till gymnasieskolan. I mina direktiv finns också tydligt utsagt att gymnasieskolan ska bygga på en genomförd grundskola.</P>
<P class="p90 ft27">Det individuella alternativet</P>
<P class="p77 ft2">För de elever som inte bedöms klara av att bli behöriga till ett nationellt program inom ett år eller är i behov av särskilt stöd föreslår jag att kommunen erbjuder utbildning inom ett individuellt alternativ. Det indi- viduella alternativet är inte att jämställa med ett nationellt program men utbildningen och verksamheten ska ske inom gymnasieskolans ram. Målgruppen tänker jag mig vara i första hand de elever som av olika skäl inte bedöms klara att inom ett år uppnå behörighet till nationella program. Det kan också i undantagsfall vara elever som kan uppnå eller har behörighet men som av särskilda skäl behöver en individuellt an- passad utbildning. Exempelvis kan det gälla elever med neuropsykiat- riska diagnoser som får bättre förutsättningar för sina studier med ett individuellt alternativ.</P>
<P class="p313 ft2">Syftet med de individuella alternativen är att eleverna erbjuds de insat- ser som bäst gynnar dem för att komma vidare i sin utveckling. Insat- serna inom de individuella alternativen ska bidra till elevernas personliga utveckling mot en framtida etablering på arbetsmarknaden eller ge en god grund för fortsatt utbildning. Detta kan kräva samverkan med olika vårdgivare eller sociala verksamheter. Ansvaret för de elever som har stora problem faller enligt min erfarenhet ofta mellan stolarna, både mellan olika nämnder inom en kommun och mellan kommunen och andra vårdgivare eller verksamheter. Tanken är här att genom samverkan kunna hitta de individuella insatser som bäst gynnar eleven att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Verksamheten inom ett individuellt alternativ kan också i högre eller lägre grad innefatta ett arbetsplats- förlagt lärande eller yrkespraktik om det bäst gynnar elevens kunskaps- utveckling. Jag tänker mig däremot inte att använda beteckningen lärling för dessa elever, det skulle kunna blandas samman med den gymnasiala lärlingsutbildning jag föreslår som ett alternativ inom yrkesprogrammen.</P>
<P class="p620 ft2">Jag ser framför mig att de individuella alternativen för en del elever kommer att kräva omfattande resurser, men jag anser att det är en mycket mer effektiv lösning än att elever inte får en utbildning som är anpassad efter deras behov och förutsättningar. När utbildningen innefattar insatser av både social och pedagogisk karaktär bör kostnaderna fördelas mellan skolan, sociala myndigheter och andra vårdgivare.</P>
<P class="p252 ft5">Jag anser att ett individuellt alternativ även ska kunna erbjudas av en fristående skola men det ska dock ske i samverkan med en eller flera kommuner.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">194</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">Programintroduktion</P>
<P class="p257 ft2">För elever med utländsk bakgrund som kommer till Sverige under sin gymnasieålder eller sen grundskoleålder behövs en verksamhet som tar ansvar för att dessa elevers kunskaper snabbt valideras och att de får lära sig svenska för att kunna påbörja en gymnasieutbildning i Sverige. Efter genomgången introduktion bör ungdomarna placeras i utbildning efter deras förutsättningar. Det kan vara fortsatta studier inom ett nationellt program eller svenska för invandrare (sfi) eventuellt i kombination med studier i gymnasieskolan. Andra kan erbjudas studier inom preparandåret eller de individuella alternativen men också gymnasial vuxenutbildning kan vara ett alternativ eftersom jag också föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om undantag från åldersvillkoret om 20 år för behörighet till gymnasial vuxenutbildning.</P>
<P class="p621 ft27">Bytare, avbrytare, elever som inte sökt gymnasieutbildning och väntare</P>
<P class="p253 ft2">Min uppfattning är att elever som vill byta eller hoppa av en utbildning bör erbjudas stöd för att underlätta för eleven att komma vidare och inte tappa fart i sin utbildning. Skolan bör göra en utredning om vilka lämp- liga åtgärder som behövs och vid behov upprätta en ny studieplan. Mot bakgrund av kommunens uppföljningsansvar är det viktigt att skolor anmäler till elevens hemkommun så fort eleven avbrutit sina studier vid skolan. Det finns också elever som drabbas av personliga kriser eller liknande under sin gymnasietid och de har rätt till stödinsatser av den skola där eleven är inskriven. Om elever trots dessa insatser inte kan följa sina studier kan eleven i dag erbjudas reducerat program med maximalt en reduktion uppgående till 10 procent. Jag föreslår att tioprocents- gränsen tas bort för reducering. Eleven kan därefter fullfölja sina studier genom att förlänga gymnasietiden eller genom att läsa inom den gymna- siala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p364 ft27">Betyg</P>
<P class="p257 ft2">Jag föreslår att dagens betygsutformning med kursbetyg ska behållas. Mina argument för detta är att en förändring från dagens utformning till ämnesbetyg kräver mycket goda skäl och några sådana har jag under utredningsarbetet inte funnit. Det finns inte något starkt önskemål från vare sig elever eller lärare jag mött om att byta betygsutformning. Kurs- betygen fungerar betydligt bättre i gymnasial vuxenutbildning och jag ser det som en stor fördel att ha samma betygsutformning.</P>
<P class="p258 ft27">Konsekvenser för tillträdesregler för högskolestudier</P>
<P class="p255 ft5">Jag anser att en högskoleförberedande examen alltid ska innebära minst grundläggande högskolebehörighet. För elever från yrkesprogram ska för grundläggande högskolebehörighet krävas att en yrkesexamen inkluderar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">195</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft20">ytterligare 200 poäng i svenska/svenska som andraspråk samt ytterligare 100 poäng i engelska.</P>
<P class="p622 ft27">Gymnasial vuxenutbildning</P>
<P class="p327 ft2">Mina förslag i utredningen innebär att den gymnasiala vuxenutbildningen och gymnasieskolan närmar sig varandra. Det innebär att förslagen i huvudsak också omfattar gymnasial vuxenutbildning. Ett tydligt exempel är förslagen om examen som i gymnasial vuxenutbildning ska omfatta samma krav som en examen i gymnasieskolan. Vägen till examen kan dock se olika ut eftersom studier i gymnasial vuxenutbildning inte utfor- mas som program. Därför blir validering ett viktigt instrument inom gymnasial vuxenutbildning.</P>
<P class="p252 ft5">Ett annat exempel där skolformerna ska närma sig varandra är att det tydligt ska framgå att en elev i gymnasieskolan får läsa kurser i gymna- sial vuxenutbildning. Det ska också, om det finns särskilda skäl, få göras undantag från <NOBR>20-årsgränsen</NOBR> för tillgång till gymnasial vuxenutbildning.</P>
<P class="p75 ft2">Jag ser även den gymnasiala vuxenutbildningen som viktig för att elever ska kunna komplettera sin gymnasieutbildning. Elever med yrkes- examen som inte har uppnått grundläggande högskolebehörighet i gymnasieskolan ska ha rätt att göra det inom den gymnasiala vuxenut- bildningen. Elever som inte har uppnått examen i gymnasieskolan ska, enligt mina förslag, vara en prioriterad grupp för gymnasial vuxenutbild- ning.</P>
<P class="p592 ft27">Konsekvensanalys avseende jämställdhet och flexibel skolstart</P>
<P class="p585 ft27">Jämställdhet</P>
<P class="p77 ft2">Inledningsvis finns skäl att påpeka att gymnasieskolan och konstruk- tionen av programmen enligt min bedömning inte kan lösa problemen med den sneda könsfördelningen i dagens gymnasieskola. Gymnasie- skolan är en spegel av den arbetsmarknad eleverna utbildas för och det krävs att arbetsmarknadens parter tydligt engagerar sig i frågan om en mer könsneutral arbetsmarknad för att komma till rätta med bristen på jämställdhet. Detta betyder inte att programstrukturen i gymnasieskolan saknar betydelse och jag har lagt förslag som jag bedömer kommer att påverka jämställdheten i positiv riktning. I flera av de nya programmen bedömer jag att könsfördelningen kommer att bli mer jämn än i dag, särskilt gäller det för det nya Programmet för Ledarskap och Friskvård. Viktiga förändringar generellt är införandet av examen och krav på en kvalitativ APL som kommer att ge både unga män och kvinnor en tydlig, av avnämare kvalitetssäkrad yrkesutgång och goda kontakter med arbetsmarknaden. Det kommer att ge bättre chanser till etablering på arbetsmarknaden som särskilt kommer att gynna unga kvinnor som i dag har färre sådana alternativ i gymnasieskolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">196</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">Flexibel skolstart</P>
<P class="p253 ft2">Min bedömning är att en flexibel skolstart i grundskolan kan innebära stora problem för gymnasieskolan. Mitt resonemang bygger på att eleverna både börjar och slutar grundskolan flexibelt. Om elever ska tas in till gymnasieskolan flera gånger om året krävs en större organisation kring antagning och urval. Undervisningsgrupperna skulle vid varje intagning kunna bli mindre och därigenom medföra högre kostnader per utbildningsplats. I sämsta fall skulle det kunna leda till att en huvudman inte anser sig kunna ha råd att starta utbildningen om grupperna blir för små. Fler lärare skulle behöva rekryteras och i dag råder brist på yrkes- lärare, den bristen skulle kunna förvärras. För yrkesutbildningar som redan i dag är kostnadskrävande eftersom de ofta kräver särskild utrust- ning och specialanpassade lokaler skulle investeringskostnaderna sanno- likt stiga då fler klasser ska beredas plats.</P>
<P class="p263 ft5">Sammanfattningsvis bedömer jag att om införandet av flexibel skol- start skulle leda till att gymnasieutbildningar skulle behöva startas flera gånger om året så skulle det leda till väsentligt högre driftskostnader och en omfattande administration. Det är dock osäkert om den flexibla skol- starten verkligen skulle få till följd att eleverna också vill avsluta grund- skolestudierna vid annan tidpunkt än övriga elever.</P>
<P class="p334 ft27">Övriga frågor</P>
<P class="p257 ft5">Under utredningsarbetet har mycket kritik framförts angående brister i studie- och yrkesvägledningen. Skolverket har också i utvärderingar sett brister i hur studie- och yrkesvägledningen genomförs. Jag föreslår att elevers rätt till studie- och yrkesvägledning tydliggörs i skollagen och att frågan om hur studie- och yrkesvägledningen i framtiden ska utformas bör utredas vidare.</P>
<P class="p258 ft27">Avslutning</P>
<P class="p257 ft2">Den gymnasiereform jag föreslår innebär stora förändringar och jag har under mitt utredningsarbete mött både förväntan och oro för att genom- förandet inte ska ges goda förutsättningar. Det finns en hel del erfaren- heter att bygga på sedan tidigare reformer och det är naturligt att dessa bör ligga till grund för ett gott genomförande. De går bl.a. ut på att ge genomförandet både tid och resurser. Det är viktigt att arbetet kommer igång snabbt och att det finns mycket information att tillgå samt medel till fortbildning om de förändringar som föreslås. Jag redovisar också i utredningen en del kritiska faktorer. Tillgången till yrkeslärare och handledare på arbetsplatser är en sådan och detsamma gäller lärare med forskarutbildning, lektorer. Parallellt med min utredning sker också ut- redningsarbete där dessa frågor behandlas och som, efter vad jag erfarit, senare ska resultera i förslag i frågan varför jag här inte redovisar egna förslag. Beträffande finansiering av mina förslag så redovisar jag och föreslår också finansiering till kommunsektorn för de kostnader som införandet av en ny reglering kring examen innebär. Jag pekar också på att de förslag till nya programstrukturer och uppstramningar av regel-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">197</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft20">verket innebär möjligheter till effektiviseringar. Dessa vinster överskri- der de kostnader som uppstår till följd av mina förslag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">198</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft2">Vid sidan av de skolformer som anordnas av det allmänna kan det finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer (fristående skolor). </SPAN><SPAN class="ft3">Fristå- ende gymnasieskolor är sådana fristående skolor som har rätt till bidrag enligt 9 kap. 7 c §.</SPAN></DIV>
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p623 ft113">Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet SOU 2008:27 och utdrag av förslag till ändring i gymnasieförordningen (1992:394) i betänkandet.</P>
<P class="p624 ft4">Författningsförslag</P>
<P class="p625 ft1"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft114">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</SPAN></P>
<P class="p626 ft2">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)</P>
<P class="p627 ft5"><SPAN class="ft13">dels </SPAN>att 5 kap., 9 kap. 8 § och bilagorna 1 och 2 ska upphöra att gälla, <SPAN class="ft13">dels </SPAN>att 1 kap. 3 och 18 §§, 2 kap. 3 och 6 §§, 4 kap. 3 och 11 §§, 9 kap. 8 a, 9, 10, 13, 14, 15 , 16 b, 16 c, 17, och 18 §§, 11 kap. 19 § och 15</P>
<P class="p196 ft2">kap. 2 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p9 ft5"><SPAN class="ft13">dels </SPAN>att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 5 kap., av följande lydelse,</P>
<P class="p9 ft20"><SPAN class="ft19">dels </SPAN>att det i lagen ska införas nya paragrafer, 4 kap. 10 a, 10 b, 10 c, 10 d och 10 e §§, 9 kap. 7 c, 7 d, 7 e, 7 f, 7 g, 7 h och 8 §§, 11 kap. 17 a, 17 b och 19 a §§ samt nya bilagor 1 och 2 av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr6 td221"><P class="p18 ft3">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p18 ft26">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p628 ft27"><SPAN class="ft27">1</SPAN><SPAN class="ft31">kap.</SPAN></P>
<P class="p629 ft2">3 §</P>
<P class="p630 ft5">Vid sidan av de skolformer som anordnas av det allmänna kan det finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer (fristående skolor).</P>
<P class="p631 ft2">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<DIV id="id_1_1_1">
<P class="p632 ft5">18 § En hemkommun <SPAN class="ft13">skall </SPAN>löpande</P>
<P class="p633 ft2">hålla sig informerad om hur de ung- domar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.</P>
<P class="p634 ft2">Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella <SPAN class="ft3">eller specialutformade </SPAN>program i gymna- sieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning.</P>
<P class="p635 ft2">Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om den be- handling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen <SPAN class="ft3">skall </SPAN>kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_1_2">
<P class="p11 ft5">En hemkommun <SPAN class="ft13">ska </SPAN>löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skol- plikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.</P>
<P class="p636 ft2">Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ung- domar som genomför eller har full- följt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasie- särskola eller motsvarande utbild- ning.</P>
<P class="p637 ft2">Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om den be- handling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen <SPAN class="ft3">ska </SPAN>kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p638 ft27"><SPAN class="ft27">2</SPAN><SPAN class="ft31">kap.</SPAN></P>
<P class="p639 ft2">3 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr7 td221"><P class="p26 ft2">Kommuner och landsting är skyl-</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p19 ft2">Kommuner och landsting är skyl-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td221"><P class="p18 ft2">diga att för undervisningen använda</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p18 ft2">diga att för undervisningen använda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">lärare, förskollärare eller fritidspeda-</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">lärare, förskollärare eller fritidspeda-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">goger som har en utbildning avsedd</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">goger som har en utbildning avsedd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td221"><P class="p18 ft2">för den undervisning de i huvudsak</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p18 ft2">för den undervisning de i huvudsak</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">skall </SPAN>bedriva</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">ska </SPAN>bedriva.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td222"><P class="p26 ft2">Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td222"><P class="p18 ft2">att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p26 ft2">Varje kommun och landsting <SPAN class="ft3">skall</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p19 ft2">Varje kommun och landsting <SPAN class="ft3">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">vidare sträva efter att för undervis-</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">vidare sträva efter att för undervis-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td221"><P class="p18 ft2">ning i gymnasieskolan, gymnasial</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p18 ft2">ningen i gymnasieskolan, gymnasial</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">vuxenutbildning och påbyggnadsut-</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">vuxenutbildning och påbyggnadsut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">bildning anställa lärare <SPAN class="ft3">som har fors-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p18 ft3"><SPAN class="ft2">bildning </SPAN>i fråga om högskoleförbere-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td221"><P class="p18 ft3">karutbildning.</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p18 ft3">dande utbildning <SPAN class="ft2">anställa lärare </SPAN>med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p18 ft3">doktorsexamen, gymnasielektorer.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<DIV id="id_1_3_1">
<P class="p640 ft2">6 § För att få anställas utan tidsbe-</P>
<P class="p641 ft2">gränsning för studie- och <SPAN class="ft3">yrkes- orientering </SPAN>i det offentliga skol- väsendet skall den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verk- samhet.</P>
<P class="p642 ft5">Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och <SPAN class="ft13">yrkes- orientering </SPAN>för högst ett år i sänder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_3_2">
<P class="p11 ft2">För att få anställas utan tidsbe- gränsning för studie- och <SPAN class="ft3">yrkesväg- ledning </SPAN>i det offentliga skolväsendet ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.</P>
<P class="p12 ft5">Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och <SPAN class="ft13">yrkes- vägledning </SPAN>för högst ett år i sänder.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">200</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft27">4 kap.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft20">3 § Grundskolan </SPAN><SPAN class="ft19">skall </SPAN><SPAN class="ft20">ha nio årskurser.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p11 ft5">Utbildningen i varje årskurs <SPAN class="ft13">skall </SPAN>bedrivas under ett läsår. Varje läsår skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin.</P>
<P class="p11 ft5">Eleverna i grundskolan <SPAN class="ft13">skall </SPAN>ha en i huvudsak gemensam studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p79 ft2">Grundskolan <SPAN class="ft3">ska </SPAN>ha nio årskurser.</P>
<P class="p643 ft13">I 10 a § finns bestämmelser om ytterligare utbildning inom grund- skolan, ett preparandår.</P>
<P class="p644 ft2">Utbildningen i varje årskurs <SPAN class="ft3">ska </SPAN>bedrivas under ett läsår. Varje läsår ska delas upp på en hösttermin och en vårtermin.</P>
<P class="p645 ft5">Eleverna i grundskolan <SPAN class="ft13">ska </SPAN>ha en i huvudsak gemensam studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.</P>
<P class="p174 ft3">10 a §</P>
<P class="p645 ft3">Den elev som har fullföljt årskurs nio men inte har uppnått behörighet till det program i gymnasieskolan han eller hon önskar söka, ska i grundskolan erbjudas möjligheten att under högst ett läsår uppnå den önskade behörigheten. Beslut om ett sådant erbjudande ska fattas under förutsättning att eleven bedöms kunna uppnå den ifrågavarande behörigheten inom högst ett år, ett preparandår, och att eleven vill ha den erbjudna insatsen.</P>
<P class="p646 ft3">10 b §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr4 td223"><P class="p26 ft3">Även en elev som efter årskurs nio</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><P class="p18 ft3">har uppnått behörighet till det</P></TD>
<TD class="tr2 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td223"><P class="p18 ft3">program i gymnasieskolan han eller</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><P class="p18 ft3">hon önskar söka, kan, om det finns</P></TD>
<TD class="tr2 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><P class="p18 ft3">särskilda skäl, erbjudas möjlighet att</P></TD>
<TD class="tr2 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td223"><P class="p18 ft3">läsa ämnen i grundskolan under</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td223"><P class="p18 ft3">högst ett läsår.</P></TD>
<TD class="tr7 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td223"><P class="p18 ft3">10 c §</P></TD>
<TD class="tr39 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><P class="p26 ft3">Styrelsen för utbildningen ansva-</P></TD>
<TD class="tr2 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td223"><P class="p18 ft3">rar för att den elev som riskerar att</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><P class="p18 ft3">inte uppnå behörighet till önskat</P></TD>
<TD class="tr2 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><P class="p18 ft3">program i gymnasieskolan i god tid</P></TD>
<TD class="tr2 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td223"><P class="p18 ft3">informeras om detta. Eleven ska ges</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><P class="p18 ft3">vägledning och information om möj-</P></TD>
<TD class="tr2 td144"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td223"><P class="p18 ft3">ligheterna att</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p16 ft2">201</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p647 ft5">11 § Beslut som en kommun fattar i</P>
<P class="p648 ft2">frågor som avses i 7 § andra stycket om åtgärder för elever som inte bor hemma, i 8 § första stycket första meningen om mottagande av en elev från en annan kommun samt i 10 § om rätt att fullfölja utbildningen får överklagas hos Skolväsendets över- klagandenämnd av eleven eller före- trädare för denne.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p649 ft19">gå ett preparandår enligt 10 a §, <SPAN class="ft20">Prop. 2008/09:199 </SPAN>eller</P>
<P class="p231 ft3">delta i ett individuellt alternativ i</P>
<P class="p14 ft3">gymnasieskolan.</P>
<P class="p556 ft3">10 d §</P>
<P class="p650 ft3">Hemkommunen ansvarar för att den unge som önskar gå på ett indi- viduellt alternativ i gymnasieskolan i god tid får den hjälp han eller hon behöver att beskriva sitt speciella utbildningsbehov för huvudmannen för gymnasieskolan eller för en fristående gymnasieskola.</P>
<P class="p423 ft3">10 e §</P>
<P class="p651 ft13">Varje kommun ska organisera sin studie- och yrkesvägledande verk- samhet så att eleverna i grundskolan får information om vilka examina de olika nationella programmen inom gymnasieskolan leder fram till. Eleverna i grundskolan har rätt till vägledning inför valet av studieväg i gymnasieskolan.</P>
<P class="p652 ft5">Beslut som en kommun fattar i frågor som avses i</P>
<P class="p653 ft5">7 § andra stycket om åtgärder för elever som inte bor hemma,</P>
<P class="p654 ft5">8 § första stycket första meningen om mottagande av en elev från en annan kommun,</P>
<P class="p654 ft5">10 § om rätt att fullfölja utbild- ningen, <SPAN class="ft13">samt</SPAN></P>
<P class="p654 ft13">10 a § om erbjudande om ett preparandår <SPAN class="ft5">får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven eller företrädare för denne.</SPAN></P>
<P class="p655 ft2">202</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p656 ft115">5 kap. Gymnasieskolan Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p657 ft2">1 §</P>
<P class="p178 ft2">I detta kapitel finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet som vänder sig till ungdomar som av- slutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande och är avsedd att på- börjas fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.</P>
<P class="p272 ft5">I 26 § finns bestämmelser om erbjudande om utbildning i gymnasie- skolan till vissa elever från den obligatoriska särskolan.</P>
<P class="p178 ft5">Bestämmelserna i detta kapitel gäller endast för ungdomar som är bo- satta i landet, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat.</P>
<P class="p658 ft2">2 §</P>
<P class="p272 ft2">Utbildningen i gymnasieskolan är en viktig del av den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och högskolesektorn. Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med det omgivande samhället.</P>
<P class="p155 ft2">Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas.</P>
<P class="p659 ft2">3 §</P>
<P class="p178 ft5">Utbildningen i gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksam- het eller fortsatta studier, samt för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna har fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning.</P>
<P class="p660 ft2">4 §</P>
<P class="p178 ft2">Utbildningen i gymnasieskolan bedrivs som heltidsstudier och består av nationella program som antingen är yrkesprogram eller högskoleför- beredande program. Dessa utbildningar är avsedda att fullföljas inom tre läsår. I gymnasieskolan finns också utbildning i form av individuellt alternativ. Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 1.</P>
<P class="p256 ft2">Styrelsen för utbildningen får besluta att utbildningen på nationella program får fördelas på en längre tid än tre läsår. Efter medgivande av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får styrelsen be- sluta att utbildningen får fördelas på kortare tid än tre läsår.</P>
<P class="p97 ft5">Inom gymnasieskolan finns också utbildning under ett fjärde läsår som anordnas för att bredda kompetensen hos de elever som tagit en examen på ett nationellt program med utbildning av teknisk karaktär. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om behörighet, innehåll, omfattning, examen och inter- kommunal ersättning för teknisk utbildning under ett fjärde läsår.</P>
<P class="p661 ft2">5 §</P>
<P class="p272 ft5">Inom de nationella programmen kan det finnas utbildningar med olika inriktningar. Dessa kan vara nationella eller regionala och börja under det första, andra eller tredje läsåret. Yrkesprogrammen kan utformas som skolförlagd utbildning eller som lärlingsutbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">203</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p662 ft2">6 §</P>
<P class="p97 ft5">Eleverna i gymnasieskolan har rätt till studie- och yrkesvägledning inför de val de gör i gymnasieskolan och inför kommande yrkes- och studieval.</P>
<P class="p663 ft2">7 §</P>
<P class="p75 ft5">Utbildning på program, program och inriktning samt program och lär- lingsutbildning utgör de studievägar som gymnasieskolan består av.</P>
<P class="p75 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om möjligheter för huvudmannen att, om det finns särskilda skäl, bestämma att en elevs utbildning till sitt innehåll får avvika från vad som annars är föreskrivet för de nationella programmen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om inriktningarna, lärlingsutbildning och individu- ellt alternativ.</P>
<P class="p596 ft5">När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola utanför hem- kommunen, ska huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun.</P>
<P class="p660 ft2">8 §</P>
<P class="p136 ft2">Yrkesprogrammen ska vara grund för yrkesverksamhet. De högskole- förberedande programmen ska vara grund för fortsatt utbildning på hög- skolenivå. Alla elever på nationella program ska inom ramen för sin gymnasieutbildning ha möjlighet att uppnå grundläggande behörighet till högskolestudier.</P>
<P class="p657 ft2">9 §</P>
<P class="p75 ft2">Omfattningen av studierna på nationella program betecknas med gymnasiepoäng. Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning (poängplan) framgår av bilaga 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillämpningen av poängplanen.</P>
<P class="p127 ft2">Utbildningen inom varje ämne sker i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng den omfattar. Lär- lingsutbildningen sker enligt en nationell och en lokal utbildningsplan och den del som utgör arbetsplatsförlagt lärande genomförs i utbild- ningsblock.</P>
<P class="p97 ft5">Efter avslutad kurs, efter genomfört utbildningsblock och efter utförd examensuppgift ska betyg sättas. Har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven respektive kraven enligt utbildningsplanen för lär- lingsutbildningen eller examensmålen är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare sådan utbildning.</P>
<P class="p137 ft2">10 §</P>
<P class="p252 ft2">En gymnasieutbildning på ett nationellt program syftar till en gymna- sieexamen. En gymnasieexamen avläggs som yrkesexamen eller hög- skoleförberedande examen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasie- examen.</P>
<P class="p664 ft2">11 §</P>
<P class="p252 ft5">Elever på yrkesprogrammen har rätt till minst 2 430 undervisnings- timmar om 60 minuter och elever på de högskoleförberedande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">204</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft5">programmen har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid).</P>
<P class="p178 ft20">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avsteg från den garanterade undervisningstiden.</P>
<P class="p665 ft2">12 §</P>
<P class="p178 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att särskilda krav på förkunskaper ska gälla för vissa utbildningar.</P>
<P class="p666 ft2">13 §</P>
<P class="p178 ft2">Utbildning inom ett individuellt alternativ anordnas för att möta elevers speciella utbildningsbehov. Rätten att delta i ett individuellt alternativ omfattar tre läsår. Utbildningen ska bedrivas i en omfattning som mot- svarar heltidsstudier. Styrelsen för utbildningen får besluta att utbild- ningen inom ett individuellt alternativ får fördelas på en längre tid än tre läsår. Omfattningen av utbildningen får dock minskas om en elev begär det och styrelsen för utbildningen finner det förenligt med syftet för ut- bildningen.</P>
<P class="p254 ft5">För varje elev som går på en utbildning enligt denna paragraf ska det upprättas en studieplan, som ska fastställas av styrelsen för utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådana studieplaner</P>
<P class="p76 ft27">Erbjudande om utbildning</P>
<P class="p667 ft2">14 §</P>
<P class="p272 ft2">Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds en gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda en utbild- ning antingen genom att själv anordna den eller genom samverkansavtal med en annan kommun eller ett landsting som anordnar den. Kommuner som ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbild- ningen.</P>
<P class="p558 ft2">Ungdomarna ska erbjudas gymnasieutbildning i form av</P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">nationella program med olika inriktningar inom programmen,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">lärlingsutbildning, och</SPAN></P>
<P class="p156 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft14">individuellt alternativ.</SPAN></P>
<P class="p178 ft5">Vilka studievägar som erbjuds och antalet platser på dessa ska an- passas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Styrelsen för utbild- ningen ska, när det är fråga om lärlingsutbildning, sträva efter att tillgo- dose ungdomarnas önskemål.</P>
<P class="p666 ft2">15 §</P>
<P class="p178 ft5">Ett landsting får anordna utbildning på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting även anordna utbildning på andra nationella program och individuellt alternativ.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">205</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">Erbjudande om utbildning på de nationella programmen</P>
<P class="p667 ft2">16 §</P>
<P class="p97 ft2">Hemkommunen ansvarar för att samtliga ungdomar i kommunen som avses i 1 § första stycket erbjuds utbildning på nationella program, förut- satt att de har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och att de inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program eller en likvärdig utbildning eller avlagt International Baccalaureate (IB). Vidare gäller som behörighetskrav för</P>
<P class="p252 ft5"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft45">yrkesprogram: godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska, matematik och minst fem andra valfria ämnen, och för</SPAN></P>
<P class="p75 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft43">högskoleförberedande program: godkända betyg i svenska alterna- tivt svenska som andraspråk, engelska, matematik och minst nio andra ämnen. Sökande till programmet för naturvetenskap och programmet för teknik ska ha godkända betyg i biologi, fysik och kemi. Sökande till programmet för ekonomi, programmet för estetik och humaniora samt programmet för samhällsvetenskap och media ska ha godkända betyg i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5">Vid tillämpningen av första stycket ska med godkända betyg i ett visst ämne jämställas att sökanden på annat sätt har förvärvat likvärdiga kunskaper.</P>
<P class="p666 ft2">17 §</P>
<P class="p97 ft5">Kravet på godkänt betyg i engelska enligt 16 § gäller inte om den sökande av särskilda skäl saknar ett sådant betyg och denne ändå bedöms ha förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen.</P>
<P class="p665 ft2">18 §</P>
<P class="p252 ft5">När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får huvudmannen också erbjuda en garanti för att eleven senare ska antas till en viss inriktning inom programmet.</P>
<P class="p666 ft2">19 §</P>
<P class="p75 ft2">För svårt rörelsehindrade ungdomar får de kommuner som regeringen bestämmer i sin gymnasieskola anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning).</P>
<P class="p576 ft2">Särskilda bestämmelser om <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning finns i 40 46 §§.</P>
<P class="p87 ft27">Mottagande av sökande till de nationella programmen</P>
<P class="p668 ft2">20 §</P>
<P class="p75 ft5">Den som ska erbjudas gymnasieutbildning på ett nationellt program enligt 16 och 17 §§ är behörig sökande till en sådan utbildning var som helst i landet.</P>
<P class="p75 ft2">Av de behöriga sökande ska i första hand tas emot de som är hemma- hörande i den anordnande kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.</P>
<P class="p79 ft2">Behöriga sökande som också ska tas emot i första hand är</P>
<P class="p97 ft5">1. de som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">206</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p178 ft5"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft35">de som är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder det sökta programmet och</SPAN></P>
<P class="p75 ft5"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft35">de som har sökt till gymnasieskolan ifråga under åberopande av att där, inom det sökta programmet, anordnas en utbildning med en nationell inriktning som inte erbjuds av hemkommunen.</SPAN></P>
<P class="p665 ft2">21 §</P>
<P class="p272 ft20">Andra behöriga sökanden än de som avses i 20 § andra och tredje styckena får tas emot i andra hand sedan de som tagits emot i första hand har antagits till utbildningen.</P>
<P class="p137 ft2">22 §</P>
<P class="p178 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för nationella program besluta att till en viss utbildning ska i första hand tas emot sökanden från hela landet (riksrekrytering). Beslut om riksrekryte- ring ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och får även ange hur många platser utbildningen ska omfatta.</P>
<P class="p256 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att strukturen och innehållet i en riksrekryterande utbildning får avvika från vad som gäller för nationella program.</P>
<P class="p665 ft2">23 §</P>
<P class="p256 ft2">Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från sökandens hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare yttrande eller av andra skäl är onödigt.</P>
<P class="p669 ft2">24 §</P>
<P class="p272 ft5">En ansökan om att antas till ett nationellt program ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun. Av ansökan ska framgå vilken prioritering den sökande gör av olika utbildningar. Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare dit.</P>
<P class="p665 ft2">25 §</P>
<P class="p75 ft2">Styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen eller landstinget beslutar om en sökande är behörig för den sökta utbildningen. Styrelsens beslut får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av sökanden.</P>
<P class="p256 ft5">Styrelsen för utbildningen beslutar också om mottagande av behöriga sökanden. Beslut som avser mottagande i första hand enligt 20 § andra och tredje styckena får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av sökanden.</P>
<P class="p76 ft27">Erbjudande om utbildning på individuellt alternativ</P>
<P class="p667 ft2">26 §</P>
<P class="p256 ft5">Hemkommunen är ansvarig för att erbjuda gymnasieutbildning i form av ett individuellt alternativ för de ungdomar i kommunen som avses i 1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">207</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">§ och som inte har antagits till något nationellt program i gymnasieskolan eller en likvärdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB). Den som uppfyller behörighetskraven för nationella program enligt 16 § kan erbjudas utbildning på ett individuellt alternativ endast om det föreligger särskilda skäl. I fråga om elever från särskolan gäller skyldig- heten endast om eleven vid prövning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i gymnasiesärskolan, därför att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan.</P>
<P class="p123 ft27">Rätt att delta i ett individuellt alternativ</P>
<P class="p668 ft2">27 §</P>
<P class="p97 ft2">Den som ska erbjudas sådan utbildning som avses i 26 § har rätt att delta i den utbildning som erbjuds av hemkommunen eller inom sam- verkansområdet. I mån av plats får eleven också delta i utbildning som anordnas av en annan huvudman om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för utbildningen.</P>
<P class="p252 ft5">Om ett individuellt alternativ som hemkommunen erbjuder på ett klart sätt avviker från vad som kan anses motsvara en elevs speciella utbild- ningsbehov är kommunen skyldig att svara för kostnaderna om eleven anmäler önskemål om att delta i ett sådant utbildningsalternativ som anordnas av en annan huvudman eller en fristående gymnasieskola. Hemkommunens beslut enligt detta stycke får överklagas till Skolväsen- dets överklagandenämnd.</P>
<P class="p137 ft2">28 §</P>
<P class="p136 ft2">En ungdom som önskar delta i ett individuellt alternativ ska anmäla detta till styrelsen för utbildningen i hemkommunen. Om anmälan avser ett sådant alternativ som anordnas av en annan huvudman ska anmälan omedelbart sändas vidare till styrelsen för den utbildningen. Till anmälan ska styrelsen foga ett yttrande där det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, om inte detta framgår av gällande samverkansavtal.</P>
<P class="p127 ft5">Styrelsen för utbildningen hos den anordnande huvudmannen prövar om en ungdom är behörig att delta i ett individuellt alternativ. Styrelsens beslut får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av den unge.</P>
<P class="p85 ft27">Antagning av elever</P>
<P class="p667 ft2">29 §</P>
<P class="p97 ft5">Styrelsen för utbildningen ansvarar för antagningen till de olika utbild- ningar som anordnas av kommunen eller landstinget, om inte annat följer av föreskrifter av regeringen.</P>
<P class="p75 ft2">Antagningsorganisationen får vara gemensam mellan gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. En kommuns eller ett landstings antag- ningsorganisation får även vara gemensam med andra kommuner och landsting samt med fristående gymnasieskolor.</P>
<P class="p75 ft2">Föreskrifter om urval mellan behöriga sökande meddelas av regeringen.</P>
<P class="p670 ft2">Beslut om antagning får inte överklagas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">208</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">Elevernas rätt att fullfölja sin utbildning</P>
<P class="p667 ft2">30 §</P>
<P class="p272 ft2">Den som har påbörjat en studieväg inom ett nationellt program eller har givits en sådan garanti som avses i 18 § har rätt att fullfölja sin ut- bildning hos huvudmannen eller inom samverkansområdet. Detta gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden.</P>
<P class="p256 ft2">Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieavbrott på högst ett läsår för studier utomlands. Rätten gäller dock inte om den anordnande huvudmannen vid utfärdandet av den garanti som avses i första stycket uttryckligen gjort förbehåll mot dess giltighet i händelse av studieavbrott.</P>
<P class="p256 ft5">För en elev som går en lärlingsutbildning gäller rätten att fullfölja sin utbildning enligt första och andra styckena och 31 § i första hand att fullfölja lärlingsutbildningen. Om lämplig lärlingsutbildning inte kan ordnas omfattar rätten skolförlagd utbildning inom yrkesprogrammet.</P>
<P class="p666 ft2">31 §</P>
<P class="p178 ft5">En elev, som har antagits till en studieväg inom ett nationellt program och påbörjat utbildningen men som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen där den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella studievägen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning hos en annan anordnande huvudman.</P>
<P class="p137 ft2">32 §</P>
<P class="p272 ft2">En elev som önskar fullfölja sin utbildning med en sådan nationell in- riktning eller lärlingsutbildning som startar under det andra eller, i före- kommande fall, det tredje läsåret och som inte erbjuds av hemkommunen bör, om det finns plats, få flytta till gymnasieskolan i en kommun eller ett landsting där den önskade utbildningen anordnas. Styrelsen för utbild- ningen i den kommun eller det landsting där utbildningen anordnas be- slutar om ett sådant mottagande av en elev.</P>
<P class="p576 ft2">Styrelsens beslut får inte överklagas.</P>
<P class="p669 ft2">33 §</P>
<P class="p178 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att påbörja en kurs och om begränsningar i rätten att gå om en kurs.</P>
<P class="p666 ft2">34 §</P>
<P class="p178 ft5">Den som har påbörjat ett individuellt alternativ har rätt att fullfölja ut- bildningen enligt den studieplan som fanns när utbildningen inleddes.</P>
<P class="p178 ft5">Om eleven har medgivit att studieplanen ändras, har han eller hon rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.</P>
<P class="p178 ft20">Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">209</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">Kostnader</P>
<P class="p667 ft2">35 §</P>
<P class="p252 ft5">Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.</P>
<P class="p90 ft27">Interkommunal ersättning</P>
<P class="p668 ft2">36 §</P>
<P class="p97 ft5">En anordnande huvudman som antagit en elev till ett nationellt program har, om eleven inte är hemmahörande i kommunen eller i sam- verkansområdet för utbildningen, rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om interkommunal ersättning.</P>
<P class="p665 ft2">37 §</P>
<P class="p75 ft2">Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer överens om något annat, och inte heller något annat följer av andra eller tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen beräknas enligt anordnarens självkostnad.</P>
<P class="p97 ft2">Erbjuds utbildningen av hemkommunen ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbild- ning. Är anordnarens kostnad lägre ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. I fråga om utbildning som en elev har påbörjat med hänsyn till sina personliga förhållanden enligt 20 § tredje stycket 1 eller utbildning som en elev fullföljer med stöd av 30 och 31 §§ ska inter- kommunal ersättning dock betalas enligt bestämmelserna i första stycket.</P>
<P class="p127 ft5">När det är fråga om en riksrekryterande utbildning eller en regional in- riktning inom de nationella programmen ska hemkommunen betala det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt har beslutat.</P>
<P class="p665 ft2">38 §</P>
<P class="p97 ft5">När det gäller utbildning för döva, hörselskadade och svårt rörelse- hindrade elever får regeringen fastställa den extra ersättning som ska lämnas för dessa elever.</P>
<P class="p665 ft2">39 §</P>
<P class="p252 ft2">En elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till Inter- national Baccalaureate (IB). Skyldigheten gäller dock endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasie- utbildning vid den tidpunkt då <NOBR>IB-utbildningen</NOBR> började och endast om utbildningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office (IBO) betalas av staten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">210</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p178 ft5">Om parterna inte kommer överens om annat ska ersättning utgå med ett belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar.</P>
<P class="p671 ft33">Utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar <NOBR>(Rh-anpassad</NOBR> utbildning) m.m.</P>
<P class="p672 ft2">40 §</P>
<P class="p178 ft5">I denna lag avses med svårt rörelsehindrad den vars rörelsehinder ensamt eller i kombination med annat funktionshinder medför att han eller hon</P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft15">för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en gymnasieskola med </SPAN><NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning, och</P>
<P class="p178 ft20"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft39">har behov av habilitering och i vissa fall har behov av boende i elev- hem och omvårdnad i boendet.</SPAN></P>
<P class="p137 ft2">41 §</P>
<P class="p178 ft5">Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att få utbildning vid en sådan gymnasieskola med <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning som avses i 19 § om de</P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,</SPAN></P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">kan påbörja utbildningen senast under första halvåret det kalenderår de fyller 21 år, och</SPAN></P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft116">uppfyller de övriga behörighetsvillkor som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskrivit för utbildningen.</SPAN></P>
<P class="p178 ft5">Bestämmelsen i första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett individuellt alternativ. För rätt till sådan utbildning krävs att grundskole- utbildningen eller motsvarande har avslutats.</P>
<P class="p665 ft2">42 §</P>
<P class="p256 ft5">En sådan gymnasieskola med <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning som avses i 19 § ska ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade utbild- ningen.</P>
<P class="p666 ft2">43 §</P>
<P class="p178 ft5">Frågor om antagning till <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning vid vissa gymnasie- skolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 19 § prövas av en särskild nämnd, gemensam för sådana gymnasieskolor.</P>
<P class="p178 ft2">Nämndens beslut i fråga om antagning eller i övrigt om rätt till utbild- ning får överklagas endast av den som begärt utbildningen. Beslutet överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Ett beslut får dock inte överklagas såvitt det gäller placering vid en viss gymnasieskola.</P>
<P class="p664 ft2">44 §</P>
<P class="p178 ft5">Avgifter får inte tas ut från eleverna för insatser för omvårdnad i boen- det och habilitering som tillhandahålls av staten, kommun eller landsting i anslutning till en gymnasieskola med <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">211</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p664 ft2">45 §</P>
<P class="p97 ft2">Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet. Hemlandstinget, i förekommande fall hem- kommunen, ska betala ersättning för kostnader för habilitering. Ersätt- ningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.</P>
<P class="p252 ft20">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana ersättningar.</P>
<P class="p137 ft2">46 §</P>
<P class="p74 ft5">Regeringen får föreskriva att utbildningen på nationella program får fördelas på fler än tre läsår när det gäller utbildning för döva, hörsel- skadade och svårt rörelsehindrade.</P>
<P class="p76 ft27">Stöd till inackordering</P>
<P class="p668 ft2">47 §</P>
<P class="p136 ft2">Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av skolgången ska hemkommunen lämna ekonomiskt stöd, utom i de fall eleverna har tagits emot enligt 21 §. Skyldigheten gäller till och med det första kalenderhalvåret det år ungdomarna fyller 20 år. Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Stödet ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt som kommunen bestämmer. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalender- månad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.</P>
<P class="p246 ft5">Första stycket gäller dock inte de elever som avses i 40 §. Första stycket gäller inte heller i fråga om utlandssvenska elever som får in- ackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395).</P>
<P class="p75 ft5">I 45 § finns bestämmelser om hemkommunens skyldighet att utge er- sättning för vissa kostnader för elever som genomgår <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> ut- bildning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">212</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">9 kap.</P>
<P class="p673 ft3">7 c §</P>
<P class="p674 ft3">En fristående skola ska av Statens skolverk förklaras vara berättigad till bidrag från en elevs hemkommun om huvudmannen uppfyller villkoren och tillämpar bestämmelserna i 7 c – 8 §§ samt uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående gymnasieskolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. En förklaring om rätt till bidrag får dock lämnas endast om huvud- mannen för skolan bedöms ha förutsättningar att bedriva verksam- heten i enlighet med ovan angivna villkor.</P>
<P class="p675 ft3">7 d §</P>
<P class="p674 ft13">En förklaring enligt 7 c § ska inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.</P>
<P class="p676 ft3">7 e §</P>
<P class="p677 ft78">En fristående gymnasieskola ska svara mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet.</P>
<P class="p678 ft13">En fristående gymnasieskola får inom ramen för vad som sägs i första stycket ha en konfessionell inrikt- ning.</P>
<P class="p676 ft3">7 f §</P>
<P class="p674 ft3">En fristående gymnasieskola ska när det gäller mottagande till natio- nella program stå öppen för alla sökande som uppfyller behörighets- kraven i 5 kap. 1, 16 och 17 §§. Huvudmannen beslutar om en sökande är behörig.</P>
<P class="p674 ft13">Huvudmannen behöver inte ta emot en sökande om det skulle med- föra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">213</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">7 g §</P>
<P class="p679 ft3">Utbildningen vid en fristående gymnasieskola ska bestå av ett eller flera av de nationella program som anges i bilaga 1. Dessa utbildningar är avsedda att fullföljas inom tre läsår. Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på en längre tid än tre läsår.</P>
<P class="p680 ft13">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, be- träffande waldorfskolor, meddela föreskrifter om undantag från be- stämmelserna i första stycket.</P>
<P class="p566 ft3">7 h §</P>
<P class="p679 ft26">En fristående gymnasieskola får även anordna ett individuellt alter- nativ om skolan och elevens hem- kommun kommit överens om det bidrag kommunen ska betala för eleven. Utbildningen inom ett indivi- duellt alternativ ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltids- studier. Utbildningens omfattning får dock minskas om en elev begär det och huvudmannen finner det för- enligt med syftet för utbildningen. Hemkommunens skyldighet att lämna bidrag gäller under högst tre läsår.</P>
<P class="p681 ft26">En anmälan om att delta i ett indi- viduellt alternativ ska skickas till styrelsen för utbildningen i hem- kommunen. Hemkommunen ska omedelbart sända ansökan vidare till huvudmannen för den fristående gymnasieskolan. Behörighetskraven i 5 kap. 1 och 26 §§ gäller för sökande till ett individuellt alternativ som anordnas av en fristående gymnasie- skola. Huvudmannen för den fristå- ende gymnasieskolan beslutar om den sökande är behörig att delta i ett individuellt alternativ.</P>
<P class="p587 ft3">8 §</P>
<P class="p682 ft13">För en fristående gymnasieskola gäller följande bestämmelser.</P>
<P class="p103 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft117">Bestämmelserna i 5 kap. 2 och 3</SPAN></P>
<P class="p683 ft13"><SPAN class="ft3">§§</SPAN><SPAN class="ft118">om huvudmannens skyldighet att samverka med det omgivande sam- hället, om elevinflytande över utbild-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">214</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p684 ft13">ningens utformning samt om syftet med utbildningen.</P>
<P class="p685 ft13"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft119">Bestämmelserna i 2 kap. 3, 4 och 5 §§ om krav på utbildning, behörighet och anställningsvillkor för lärare.</SPAN></P>
<P class="p686 ft13"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft120">Bestämmelserna i 5 kap. 5 § om inriktningar inom de nationella programmen, skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.</SPAN></P>
<P class="p685 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft117">Bestämmelserna i 5 kap. 6 § om studie- och yrkesvägledning.</SPAN></P>
<P class="p685 ft3"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft117">Bestämmelserna i 5 kap. 8 § om syftet med de nationella programmen och om möjligheten för eleverna att uppnå grundläggande behörighet till högskolestudier.</SPAN></P>
<P class="p687 ft13"><SPAN class="ft3">6.</SPAN><SPAN class="ft120">Bestämmelserna i 5 kap. 9 § om utbildningens omfattning, om utbild- ningens innehåll och betygssättning.</SPAN></P>
<P class="p685 ft3"><SPAN class="ft3">7.</SPAN><SPAN class="ft121">Bestämmelserna i 5 kap. 10 § om gymnasieexamen.</SPAN></P>
<P class="p685 ft3"><SPAN class="ft3">8.</SPAN><SPAN class="ft121">Bestämmelserna i 5 kap. 11 § om rätten till en minsta garanterad undervisningstid.</SPAN></P>
<P class="p685 ft3"><SPAN class="ft3">9.</SPAN><SPAN class="ft121">Bestämmelserna i 5 kap. 22 § andra stycket om att det krävs sär- skilt beslut för att en riksrekryte- rande utbildning till sin struktur och innehåll ska få avvika från vad som gäller för nationella program. När ett sådant beslut fattats ska bestäm- melserna i 5 kap. 47 § första stycket tillämpas.</SPAN></P>
<P class="p688 ft13"><SPAN class="ft3">10.</SPAN><SPAN class="ft118">Bestämmelserna i 5 kap. 24 § om ansökan till ett nationellt program.</SPAN></P>
<P class="p685 ft3"><SPAN class="ft3">11.</SPAN><SPAN class="ft122">Bestämmelsen i 5 kap. 29 § om möjligheten till gemensam antag- ningsorganisation.</SPAN></P>
<P class="p685 ft13">Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får, be- träffande waldorfskolor, meddela föreskrifter om undantag från be- stämmelserna i första stycket 2, 3, 5 och 6.</P>
<P class="p689 ft2">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p690 ft5">8 a § För varje elev som genomgår</P>
<P class="p641 ft2">sådan utbildning som avses i <SPAN class="ft3">8 </SPAN>§ lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.</P>
<P class="p642 ft2">Om utbildningen <SPAN class="ft3">i bidragshän- seende har hänförts till ett sådant nationellt program som </SPAN>elevens hemkommun <SPAN class="ft3">anordnar</SPAN>, <SPAN class="ft3">skall </SPAN>bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet i de egna gymnasie- skolorna. När bidraget bestäms <SPAN class="ft3">skall </SPAN>hänsyn tas till den fristående skolans åtagande och elevens behov. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det sär- skilda stödet, om betydande organi- satoriska eller ekonomiska svårig- heter uppstår för kommunen.</P>
<P class="p691 ft2">I andra fall än de som avses i andra stycket, <SPAN class="ft3">skall </SPAN>elevens hemkommun betala det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen har bestämt har föreskrivit. För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd <SPAN class="ft3">skall </SPAN>kommunen därut- över lämna ett extra bidrag. Kommu- nen är dock inte skyldig att lämna extra bidrag, om betydande organi- satoriska eller ekonomiska svårig- heter uppstår för kommunen.</P>
<P class="p692 ft5">9 § Om inte kommunen och skolan har</P>
<P class="p641 ft2">kommit överens om annat, <SPAN class="ft3">skall </SPAN>bidraget enligt 8 c § beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari.</P>
<P class="p693 ft5">För att en fristående skola som av- ses i 8 eller 8 b § <SPAN class="ft13">skall </SPAN>ha rätt till bidrag gäller att skolan har ansökt om att bli förklarad som bidrags- berättigad före den 1 april kalender- året innan det år utbildningen startar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p11 ft2">För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i <SPAN class="ft3">7 c </SPAN>§ lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.</P>
<P class="p13 ft2">Om utbildningen <SPAN class="ft3">på det aktuella nationella programmet anordnas av </SPAN>elevens hemkommun, <SPAN class="ft3">ska </SPAN>bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet i de egna gymnasieskolorna. När bidraget bestäms <SPAN class="ft3">ska </SPAN>hänsyn tas till den fri- stående skolans åtagande och elevens behov. Om en elev har ett om- fattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.</P>
<P class="p694 ft2">I andra fall än de som avses i andra stycket, <SPAN class="ft3">ska </SPAN>elevens hemkommun betala det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen har bestämt har föreskrivit. För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd <SPAN class="ft3">ska </SPAN>kommunen därut- över lämna ett extra bidrag. Kommunen är dock inte skyldig att lämna extra bidrag, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.</P>
<P class="p695 ft2">Om inte kommunen och skolan har kommit överens om annat, <SPAN class="ft3">ska </SPAN>bidraget enligt 8 c § beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari.</P>
<P class="p140 ft5">För att en fristående skola som av- ses i 7 c eller 8 b § <SPAN class="ft13">ska </SPAN>ha rätt till bidrag gäller att skolan har ansökt om att bli förklarad som bidragsbe- rättigad före den 1 april kalenderåret innan det år utbildningen startar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">216</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft20">10 § Utbildningen vid fristående skolor,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft3">som får bidrag enligt 8 §, skall </SPAN><SPAN class="ft2">vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs </SPAN><SPAN class="ft3">för en tidsenlig utbildning. </SPAN><SPAN class="ft2">Skolan får dock besluta att eleverna </SPAN><SPAN class="ft3">skall </SPAN><SPAN class="ft2">hålla sig med enstaka hjälpmedel. I verksam- heten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft2">Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt 8 b §, </SPAN><SPAN class="ft3">skall </SPAN><SPAN class="ft2">vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna </SPAN><SPAN class="ft3">skall </SPAN><SPAN class="ft2">utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.</SPAN></DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p696 ft2">Utbildningen vid fristående <SPAN class="ft3">gymnasieskolor ska </SPAN>vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälp- medel som behövs. Skolan får dock besluta att eleverna <SPAN class="ft3">ska </SPAN>hålla sig med enstaka hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kost- nad för eleverna.</P>
<P class="p697 ft2">Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt 8 b §, <SPAN class="ft3">ska </SPAN>vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna <SPAN class="ft3">ska </SPAN>utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.</P>
<P class="p698 ft20">Skolan får inte ta ut avgifter i samband med ansökan om plats i en ut- bildning som avses i första eller andra stycket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p647 ft5">13 § Fristående skolor som får bidrag</P>
<P class="p648 ft2">för viss utbildning enligt <SPAN class="ft3">8</SPAN>, 8 b eller 8 d § <SPAN class="ft3">skall</SPAN>, i fråga om den utbild- ningen, stå under tillsyn av Statens skolverk och vara skyldig att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.</P>
<P class="p699 ft2">I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 8, 8 b eller 8 d § <SPAN class="ft3">skall</SPAN>, i fråga om den utbildningen, den kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i skolans verksam- het. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.</P>
<P class="p162 ft5">Fristående skolor som avses i <SPAN class="ft13">8 </SPAN>§ är vidare skyldiga att delta i riksom- fattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p11 ft2">Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt <SPAN class="ft3">7 c, </SPAN>8 b eller 8 d § <SPAN class="ft3">ska</SPAN>, i fråga om den utbild- ningen, stå under tillsyn av Statens skolverk och vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.</P>
<P class="p289 ft2">I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 7 c, 8 b eller 8 d § <SPAN class="ft3">ska</SPAN>, i fråga om den utbildningen, den kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i skolans verksamhet. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen be- stämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.</P>
<P class="p12 ft5">Fristående skolor som avses i <SPAN class="ft13">7 c </SPAN>§ är vidare skyldiga att delta i riksom- fattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">217</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft2">Bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ om behörighet och anställnings- villkor för lärare, förskollärare och fritidspedagoger gäller också för fristående skolor som är godkända enligt 2 § eller har rätt till bidrag enligt 8 b §.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft20">14 § Om en fristående skola som har</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft2">rätt till bidrag enligt 7 a, </SPAN><SPAN class="ft3">8</SPAN><SPAN class="ft2">, 8 b eller 8 d § inte längre uppfyller kraven för att få bidrag och bristerna inte av- hjälps efter påpekande för huvud- mannen, </SPAN><SPAN class="ft3">skall </SPAN><SPAN class="ft2">förklaringen om rätt till bidrag återkallas. Detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 13 § att delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Statens skolverk.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft2">Om verksamheten vid en fristå- ende skola som har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner, </SPAN><SPAN class="ft3">skall </SPAN><SPAN class="ft2">Statens skolverk återkalla rätten till bidrag. Rätten till bidrag </SPAN><SPAN class="ft3">skall </SPAN><SPAN class="ft2">också återkallas, om skolan tar ut avgifter i strid med 10 §.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft5">15 § När en skolpliktig elev börjar eller</SPAN></DIV>
<DIV id="tx6"><SPAN class="ft5">slutar vid en fristående skola, </SPAN><SPAN class="ft13">skall </SPAN><SPAN class="ft5">huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för utbildningen i elevens hem- kommun.</SPAN></DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p696 ft2">Om en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 7 a, <SPAN class="ft3">7 c, </SPAN>8 b eller 8 d § inte längre uppfyller kraven för att få bidrag och bristerna inte av- hjälps efter påpekande för huvud- mannen, <SPAN class="ft3">ska </SPAN>förklaringen om rätt till bidrag återkallas. Detsamma gäller om en fristående skola trots påpe- kande inte iakttar sin skyldighet enligt 13 § att delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Statens skolverk.</P>
<P class="p700 ft2">Om verksamheten vid en fristå- ende skola som har rätt till bidrag enligt 7 c eller 8 b § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skol- väsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kom- muner, <SPAN class="ft3">ska </SPAN>Statens skolverk återkalla rätten till bidrag. Rätten till bidrag <SPAN class="ft3">ska </SPAN>också återkallas, om skolan tar ut avgifter i strid med 10 §.</P>
<P class="p701 ft2">När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, <SPAN class="ft3">ska </SPAN>huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för utbildningen i elevens hem- kommun. <SPAN class="ft3">På samma sätt ska uppgift lämnas när en elev börjar eller slutar i en fristående gymnasieskola.</SPAN></P>
<P class="p702 ft3">Om en elev fullföljt årskurs nio utan att ha uppnått behörighet till det program i gymnasieskolan han eller hon önskar söka, ska uppgift om detta lämnas till elevens hem- kommun.</P>
<P class="p698 ft5">I 3 kap. 14 § finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av frånvaro.</P>
<P class="p703 ft5">16 b § Bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5</P>
<P class="p704 ft5">§§ om behörighet och anställnings- villkor för lärare, förskollärare och fritidspedagoger gäller också för fristående skolor som är godkända enligt 2 § eller har rätt till bidrag enligt <SPAN class="ft13">8 eller </SPAN>8 b §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">218</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p705 ft2">Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr1 td221"><P class="p18 ft2">i första stycket.</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr1 td225"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr1 td226"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td227"><P class="p706 ft2">16 c §</P></TD>
<TD class="tr22 td225"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td226"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p26 ft2">Den som vill överta verksamhet</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td54"><P class="p16 ft2">Den som vill överta verksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">vid en godkänd fristående skola eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td54"><P class="p16 ft2">vid en godkänd fristående skola eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td221"><P class="p18 ft2">en fristående skola som har förklarats</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p16 ft2">en fristående skola som har förklarats</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">berättigad till bidrag enligt 8 eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td54"><P class="p16 ft2">berättigad till bidrag enligt 7 c eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">8 b §, <SPAN class="ft3">skall </SPAN>ansöka om fortsatt god-</P></TD>
<TD class="tr2 td224"><P class="p18 ft2">8 b §, <SPAN class="ft3">ska</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td228"><P class="p16 ft2">ansöka om fortsatt god-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td221"><P class="p18 ft2">kännande respektive om förklaring</P></TD>
<TD class="tr3 td224"><P class="p18 ft2">kännande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td228"><P class="p16 ft2">respektive förklaring om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">om fortsatt rätt till bidrag. En sådan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td54"><P class="p16 ft2">fortsatt rätt till bidrag. En sådan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">ansökan <SPAN class="ft3">skall </SPAN>bifallas, om den som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td54"><P class="p16 ft2">ansökan <SPAN class="ft3">ska </SPAN>bifallas, om den som vill</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">vill överta verksamheten uppfyller</P></TD>
<TD class="tr2 td224"><P class="p18 ft2">överta</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p18 ft2">verksamheten</P></TD>
<TD class="tr2 td226"><P class="p16 ft2">uppfyller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td221"><P class="p18 ft2">kraven i 9 kap. 2 § första stycket 2, <SPAN class="ft3">8</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p16 ft2">kraven i 9 kap. 2 § första stycket 2, <SPAN class="ft3">7</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">§ första stycket </SPAN>2 respektive 8 b §</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td54"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">c § </SPAN>respektive 8 b § första stycket 2.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td221"><P class="p18 ft2">första stycket 2.</P></TD>
<TD class="tr3 td224"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td225"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td226"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft2">Ärenden enligt första stycket prövas av Statens skolverk. Om ärendet avser en fristående skola som motsvarar specialskolan prövas dock</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr4 td229"><P class="p18 ft2">ärendet av styrelsen för specialskolan.</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td229"><P class="p707 ft2">17 §</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><P class="p26 ft2">Beslut av Statens skolverk i</P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p16 ft2">Beslut av Statens skolverk i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td229"><P class="p18 ft2">följande ärenden får överklagas hos</P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p16 ft2">följande ärenden får överklagas hos</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><P class="p18 ft2">allmän förvaltningsdomstol:</P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p65 ft2">allmän förvaltningsdomstol:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><P class="p708 ft2">godkännande eller återkallande</P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p16 ft2">godkännande eller återkallande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td229"><P class="p18 ft2">av godkännande för en fristående</P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p16 ft2">av godkännande för en fristående</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><P class="p18 ft2">skola enligt 1, 5 eller 12 §,</P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p65 ft2">skola enligt 1, 5 eller 12 §,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><P class="p708 ft2">fortsatt godkännande enligt 16 c</P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p16 ft2">fortsatt godkännande enligt 16 c</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td229"><P class="p18 ft2">§,</P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p65 ft2">§,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><P class="p708 ft2">rätt till bidrag eller återkallande</P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p16 ft2">rätt till bidrag eller återkallande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><P class="p18 ft2">av sådan rätt enligt 6, 6 a, 7 a, <SPAN class="ft3">8, </SPAN>8 b,</P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p16 ft2">av sådan rätt enligt 6, 6 a, 7 a, <SPAN class="ft3">7 c, </SPAN>8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td229"><P class="p18 ft2">8 d, 12 eller 14 §, eller</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p65 ft2">b, 8 d, 12 eller 14 §, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td229"><P class="p708 ft2">förklaring om fortsatt rätt till</P></TD>
<TD class="tr14 td74"><P class="p16 ft2">förklaring om fortsatt rätt till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><P class="p18 ft2">bidrag enligt 16 c §.</P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p65 ft2">bidrag enligt 16 c §.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft2">Beslut av styrelsen för utbildningen i följande ärenden får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:</P>
<P class="p709 ft5">godkännande eller återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1 § tredje stycket eller 12 §, eller</P>
<P class="p710 ft2">fortsatt godkännande enligt 16 c §.</P>
<P class="p705 ft2">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</P>
<P class="p9 ft5">Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16 §§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som avses i 3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som avses i 16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.</P>
<P class="p711 ft2">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<DIV id="id_1_1_1">
<P class="p647 ft20">18 § Bestämmelserna i 1 kap. 20 22 §§</P>
<P class="p648 ft5">om omhändertagande av föremål gäller också för fristående skolor som är godkända enligt 2 § eller har rätt till bidrag enligt <SPAN class="ft13">8 </SPAN>eller 8 b §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_1_2">
<P class="p11 ft13">Beslut av huvudmannen för en fri- stående gymnasieskola i ärenden om behörighet som avses i 7 f § första stycket och 7 h § andra stycket får överklagas till Skolväsendets över- klagandenämnd av den unge.</P>
<P class="p712 ft5">Bestämmelserna i 1 kap. 20 22 §§ om omhändertagande av föremål gäller också för fristående skolor som är godkända enligt 2 § eller har rätt till bidrag enligt <SPAN class="ft13">7 c </SPAN>eller 8 b §.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p713 ft27">11 kap.</P>
<P class="p714 ft3">17 a §</P>
<P class="p715 ft13">Varje kommun ansvarar för att kommuninnevånare som enligt 17 b § har rätt till en viss utbildning och önskar delta i den, får det.</P>
<P class="p716 ft3">17 b §</P>
<P class="p717 ft3">Varje kommuninnevånare som är behörig att delta i gymnasial vuxen- utbildning enligt 19 § och som har en examen från ett yrkesprogram men inte har uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier har rätt att delta i gymnasial vuxenut- bildning i syfte att uppnå en sådan behörighet.</P>
<P class="p718 ft26">Den som har rätt att delta i gymnasial vuxenutbildning enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun eller ett landsting om utbildningen finns där och utbildningen inte er- bjuds av hemkommunen. I ett sådant fall är hemkommunen skyldig att svara för kostnaderna för elevens utbildning och bestämmelserna i 5 kap. 47 § ska tillämpas beträffande ungdomar fram till och med det första kalenderhalvår det år ung- domarna fyller tjugo år.</P>
<P class="p719 ft2">19 §</P>
<P class="p720 ft5">Varje kommuninnevånare är behörig att delta i gymnasial vuxenutbild- ning om han är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor,</P>
<P class="p79 ft2">1. från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, eller</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">220</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p79 ft2">2. när han slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr4 td221"><P class="p18 ft2">utbildning i gymnasieskolan.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td54"><P class="p16 ft3"><SPAN class="ft2">Regeringen </SPAN>eller den myndighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p26 ft2">Regeringen får föreskriva att också</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">den som inte är bosatt i landet <SPAN class="ft3">skall</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p16 ft3">som regeringen bestämmer <SPAN class="ft2">får före-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td221"><P class="p18 ft2">vara behörig att delta.</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p16 ft2">skriva att också den som inte <SPAN class="ft3">upp-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p16 ft3">fyller åldersvillkoret eller <SPAN class="ft2">som inte är</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td221"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p16 ft2">bosatt i landet <SPAN class="ft3">ska </SPAN>vara behörig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p721 ft2">delta.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p178 ft2">Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan be- höriga sökande meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</P>
<P class="p178 ft5">Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt.</P>
<P class="p714 ft3">19 a §</P>
<P class="p722 ft3">Kommunerna ska erbjuda behö- riga sökanden som inte avlagt en sådan gymnasieexamen som avses i 5 kap. 10 § en möjlighet att göra det inom den gymnasiala vuxenutbild- ningen.</P>
<P class="p717 ft26">Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kommu- nernas skyldighet att erbjuda utbild- ning som leder fram till en gymna- sieexamen samt föreskrifter om ut- bildningens innehåll och utformning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr5 td230"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td88"><P class="p145 ft27">15 kap.</P></TD>
<TD class="tr5 td231"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td35"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td230"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p723 ft2">2 §</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td232"><P class="p26 ft2">Regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td232"><P class="p18 ft2">andra utomstående svara för enstaka inslag i verksamheten inom det</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td233"><P class="p18 ft2">offentliga skolväsendet för barn och ungdom.</P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td221"><P class="p26 ft2">När det gäller utbildning i form av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td54"><P class="p16 ft2">När det gäller utbildning i form av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td35"><P class="p18 ft2">ett</P></TD>
<TD class="tr3 td230"><P class="p18 ft2">individuellt</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p18 ft3">program</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p144 ft2">får</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p18 ft2">ett</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p18 ft2">individuellt</P></TD>
<TD class="tr3 td53"><P class="p18 ft3">alternativ</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p16 ft2">får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">regeringen föreskriva att enskilda</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td54"><P class="p16 ft2">regeringen föreskriva att enskilda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td221"><P class="p18 ft2">och andra utomstående får anordna</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p16 ft2">och andra utomstående får anordna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td221"><P class="p18 ft2">mer av utbildningen än som följer av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td54"><P class="p16 ft2">mer av utbildningen än som följer av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td234"><P class="p18 ft2">första stycket.</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td235"><P class="p18 ft2">första stycket.</P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p178 ft5">Bestämmelserna i 2 kap. 4 7 §§ gäller inte sådan utbildning som med stöd av första eller andra styckena anordnas genom annan än huvudman för det offentliga skolväsendet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">221</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">Bilaga 1</P>
<P class="p81 ft27">Nationella program</P>
<P class="p81 ft27">Yrkesprogram</P>
<P class="p724 ft5">Programmet för bygg- och anläggningsteknik Programmet för djurhållning och naturbruk Programmet för el- och energiteknik Programmet för flygteknik</P>
<P class="p725 ft2">Programmet för fordon och transporter Programmet för handel och administrativ service Programmet för hantverk</P>
<P class="p726 ft2">Programmet för hotell och turism Programmet för industriell teknik Programmet för ledarskap och friskvård Programmet för restaurang och livsmedel Programmet för sjöfartsteknik</P>
<P class="p727 ft20">Programmet för <NOBR>VVS-,</NOBR> klimat- och fastighetsteknik Programmet för vård och omsorg</P>
<P class="p76 ft27">Högskoleförberedande program</P>
<P class="p728 ft5">Programmet för ekonomi Programmet för estetik och humaniora Programmet för naturvetenskap</P>
<P class="p729 ft20">Programmet för samhällsvetenskap och media Programmet för teknik</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">222</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199223x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p198 ft3">Bilaga 2</P>
<P class="p730 ft27">Poängplan för nationella program i gymnasieskolan</P>
<P class="p552 ft2">_______________________________________________________</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr1 td236"><P class="p18 ft3">Ämne</P></TD>
<TD class="tr1 td237"><P class="p18 ft26">Gymnasiepoäng</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p731 ft20">Ämnen som i nedan angiven omfattning ingår i de nationella programmen (gymna-</P>
<P class="p196 ft2">siegemensamma ämnen)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr15 td238"><P class="p147 ft27">Yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr15 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td238"><P class="p147 ft2">Svenska/svenska som andraspråk</P></TD>
<TD class="tr14 td95"><P class="p732 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td238"><P class="p147 ft2">Engelska</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p732 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td238"><P class="p147 ft2">Matematik</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p732 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td238"><P class="p147 ft2">Idrott och Hälsa</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p732 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td238"><P class="p147 ft2">Historia</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p732 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td238"><P class="p147 ft2">Religionskunskap</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p732 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td238"><P class="p147 ft2">Samhällskunskap</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p732 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p147 ft2">Naturkunskap</P></TD>
<TD class="tr7 td95"><P class="p732 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td238"><P class="p147 ft27">Högskoleförberedande program</P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td238"><P class="p147 ft2">Svenska/svenska som andraspråk</P></TD>
<TD class="tr23 td95"><P class="p732 ft2">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td238"><P class="p147 ft2">Engelska</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p732 ft2">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td238"><P class="p147 ft2">Matematik</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p732 ft2">200/300*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td238"><P class="p147 ft2">Idrott och Hälsa</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p732 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td238"><P class="p147 ft2">Historia</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p732 ft2">50/100/200**</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td238"><P class="p147 ft2">Religionskunskap</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p732 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td238"><P class="p147 ft2">Samhällskunskap</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p732 ft2">100/200***</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p147 ft2">Naturkunskap</P></TD>
<TD class="tr7 td95"><P class="p732 ft2">100****</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td238"><P class="p147 ft2">Ämnen genom vilka programmet får sin</P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p18 ft2">karaktär</P></TD>
<TD class="tr7 td95"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td238"><P class="p147 ft2">Yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p732 ft2">1 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p147 ft2">Högskoleförberedande program</P></TD>
<TD class="tr7 td95"><P class="p732 ft2">950/1 100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td238"><P class="p147 ft2">Individuella val</P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p732 ft2">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p147 ft2">Examensuppgift</P></TD>
<TD class="tr7 td95"><P class="p732 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td238"><P class="p147 ft27">Summa gymnasiepoäng</P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p732 ft27">2 500</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft2">________________________________________________________</P>
<P class="p733 ft2"><SPAN class="ft2">*</SPAN><SPAN class="ft15">Programmet för naturvetenskap och programmet för teknik 300.</SPAN></P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft28">**</SPAN><SPAN class="ft35">Programmet för ekonomi, programmet för samhällsvetenskap och media samt programmet för naturvetenskap 100. Programmet för estetik och humaniora 200.</SPAN></P>
<P class="p734 ft125"><SPAN class="ft123">***</SPAN><SPAN class="ft124">Programmet för ekonomi 200.</SPAN></P>
<P class="p521 ft2">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199224x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft5">**** I programmet för naturvetenskap ersätts naturkunskap med karak- tärsämnena biologi, fysik och kemi, i programmet för teknik med karak- tärsämnena fysik och kemi.</P>
<P class="p694 ft5">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och ska tillämpas för ut- bildning som påbörjas efter den 1 juli 2010.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">224</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="id_1">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p735 ft1"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft114">Utdrag ur förslag till ändring i gymnasieförordningen (1992:394)</SPAN></P>
<P class="p736 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft15">– –</SPAN></P>
<P class="p737 ft27"><SPAN class="ft27">1</SPAN><SPAN class="ft31">kap.</SPAN></P>
<P class="p738 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft15">– –</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr1 td221"><P class="p18 ft29">Programmål</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p18 ft29">Examensmål</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p739 ft5">4 § För vart och ett av de nationella</P>
<P class="p740 ft13"><SPAN class="ft5">programmen </SPAN>gäller programmål <SPAN class="ft5">som regeringen fastställer.</SPAN></P>
<P class="p741 ft13">Ett specialutformat program som erbjuds en grupp elever skall ha programmål som fastställs av kommunen.</P>
<P class="p742 ft2">– – –</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p11 ft13">Regeringen beslutar om examens- mål <SPAN class="ft5">för vart och ett av de nationella programmen. </SPAN>De innehåller allmänna mål för programmet, mål för examensuppgiften och examenskrav.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p737 ft27"><SPAN class="ft27">2</SPAN><SPAN class="ft31">kap.</SPAN></P>
<P class="p743 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft15">– –</SPAN></P>
<P class="p744 ft3">2 a §</P>
<P class="p745 ft3">Om det är nödvändigt för att en viss utbildning ska kunna svara mot ett nationellt behov enligt 2 eller 3 § får Statens skolverk besluta att den riksrekryterande utbildningen till sin struktur och innehåll får avvika från vad som annars gäller för nationella program. Utbildningens nivå ska motsvara ett nationellt program och av Skolverkets beslut ska framgå att den hänförs till ett visst nationellt program. Om synnerliga skäl före- ligger får Statens skolverk besluta att en utbildning inte ska hänföras till ett visst nationellt program. I ett sådant fall ska Skolverket besluta om examensmål för utbildningen.</P>
<P class="p746 ft13">Särskilda bestämmelser om urval till utbildningen finns i 6 kap. 7 a §.</P>
<P class="p747 ft2">– – –</P>
<P class="p748 ft2">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p749 ft2">18 §</P>
<P class="p750 ft3">Om det finns särskilda skäl med hänsyn till en elevs behov och förut- sättningar får rektorn besluta att innehållet i elevens utbildning får avvika från vad som annars är före- skrivet för ett nationellt program. Elevens utbildning ska fortfarande vara hänförlig till ett visst nationellt program.</P>
<P class="p751 ft19">Beslut enligt första stycket får inte fattas under en elevs avslutande läsår.</P>
<P class="p752 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft15">– –</SPAN></P>
<P class="p753 ft27">5 kap.</P>
<P class="p754 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft15">– –</SPAN></P>
<P class="p755 ft29">Gymnasieexamen</P>
<P class="p756 ft3">1 c §</P>
<P class="p750 ft13">Bestämmelser om gymnasieexamen finns i 5 kap. 10 § skollagen (1985:1100)</P>
<P class="p750 ft3">En gymnasieexamen på ett yrkes- program kallas yrkesexamen. En gymnasieexamen på ett högskoleför- beredande program kallas hög- skoleförberedande examen.</P>
<P class="p757 ft13">En yrkesexamen kan nås antingen genom en skolförlagd utbildning eller genom en lärlingsutbildning.</P>
<P class="p758 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft15">– –</SPAN></P>
<P class="p753 ft27">7 kap.</P>
<P class="p759 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft15">– –</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr6 td221"><P class="p18 ft29">Slutbetyg</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p18 ft126">Examensbevis</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p640 ft5">8 § Elever <SPAN class="ft13">skall </SPAN>få <SPAN class="ft13">slutbetyg </SPAN>när de har</P>
<P class="p641 ft5">gått igenom ett nationellt program eller ett specialutformat program och har fått betyg på alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens studieväg.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p11 ft3">En elev som har slutfört gymnasie- utbildningen om 2 500 gymnasie- poäng ska få ett examensbevis från ett yrkesprogram om eleven har</P>
<P class="p142 ft13"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft120">lägst betyget Godkänt i kurser eller utbildningsblock om 2 150 gymnasiepoäng, och dessutom</SPAN></P>
<P class="p760 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft117">betyget Godkänt på examens- uppgiften om 100 gymnasiepoäng.</SPAN></P>
<P class="p11 ft19">I de godkända kurserna enligt första stycket 1 ska ingå den obli-</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">226</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p761 ft3">gatoriska kursen i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska samt vissa av Statens skol- verk bestämda karaktärsämnes- kurser.</P>
<P class="p762 ft3">En elev som har slutfört gymnasie- utbildningen om 2 500 gymnasie- poäng ska få ett examensbevis från ett högskoleförberedande program om eleven har</P>
<P class="p763 ft13"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft120">lägst betyget Godkänt i kurser om 2 150 gymnasiepoäng, och dess- utom</SPAN></P>
<P class="p764 ft13"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft120">betyget Godkänt på examens- uppgiften om 100 gymnasiepoäng.</SPAN></P>
<P class="p765 ft26">I de godkända kurserna enligt tredje stycket 1 ska ingå de kurser i svenska/svenska som andraspråk och engelska som krävs för grund- läggande högskolebehörighet, kurser</P>
<P class="p761 ft13"><SPAN class="ft3">i</SPAN><SPAN class="ft118">matematik på en nivå som Statens skolverk bestämmer för varje program och vissa av Skolverket bestämda karaktärsämneskurser.</SPAN></P>
<P class="p216 ft2">– – –</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">227</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p766 ft89">Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser avseende betänkandet Framtidsvägen ‒ en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27)</P>
<P class="p767 ft2">Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Riksdagens ombudsmän (JO), Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), Barnombudsmannen, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket, Statskontoret, Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Specialpedagogiska institutet, Skolväsendets överklagandenämnd, Specialskolemyndigheten (Specialpedagogiska skolmyndigheten), Nämnden för <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning, Nationellt centrum för flexibelt lärande, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Internationella programkontoret, Folkbildningsrådet, Högskoleverket, Överklagandenämnden för högskolan, Centrala studiestödsnämnden, Uppsala universitet (Uppsala universitet har till sitt yttrande bifogat yttranden från ett antal fakulteter: <NOBR>Teknisk-naturvetenskapliga</NOBR> fakultetsnämnden, Medicinska och farmaceutiska fakultetsnämnden, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden och Utbildningsvetenskapliga fakulteten, samt Uppsala studentkår), Lunds universitet, Göteborgs universitet (Göteborgs universitet har till sitt yttrande bifogat yttranden från ett antal fakulteter: Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Konstnärliga fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten och Humanistiska fakulteten), Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet (Linköpings universitet har till sitt yttrande bifogat yttranden från ett antal fakulteter: Institutionen för kultur och kommunikation, Medicinska fakulteten, Tekniska fakulteten och Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap), Karolinska institutet, Kungl. tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Växjö universitet, Örebro universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Blekinge tekniska högskola, Danshögskolan, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Malmö högskola, Konstfack, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Teaterhögskolan, Chalmers tekniska högskola AB, 2007 års körkortsutredning (N 2006:16), Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Elsäkerhetsverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ungdomsstyrelsen, Jämställdhets- ombudsmannen, Handikappombudsmannen, Arbetsförmedlingen, Arvika, Borås, Borlänge, Botkyrka, Degerfors, Finspångs, Gotlands, Göteborgs, Jokkmokks, Jönköpings, Karlstads, Katrineholms, Lycksele, Malmö, Mölndals, Nacka, Norrköpings, Sandvikens, Sollefteå, Skövde, Stenungsunds, Stockholms, Strömsunds, Umeå, Uppsala, Vallentuna, Varbergs och Övertorneå kommuner, Norrbottens och Östergötlands läns landsting, Almega, Industri- och Kemigruppen, Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, Elbranschens Yrkesnämnd, Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd, Forum för livsmedelsindustrin, Friskolornas Riksförbund, Företagarnas Riksorganisation (Företagarna), Föräldraalliansen Sverige, Grafiska Yrkesnämnden, Handelsanställdas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p768 ft2">228</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft2">förbund, Handikappförbundens samarbetsorgan, Hantverkarnas Riksorganisation, Hästnäringens Yrkesnämnd, Landsorganisationen i Sverige, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund (LR), Metallgruppen, Naturbrukets Yrkesnämnd, Plåt- och Ventilationsbranschens Yrkesnämnd, Vuxenutbildning i Samverkan, Riksidrottsförbundet, Skogsbrukets Yrkesnämnd, Svensk Energi AB, Svensk Handel, Svensk Ventilation, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) (SACO har till sitt yttrande bifogat ett yttrande från Naturbrukslärarnas förening, en delförening inom Akademiker inom jord, skog, trädgård, miljö och nutrition – Agrifack), Sveriges Byggindustrier, Sveriges Elevråds Centralorganisation, Sveriges Frisörföretagare, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Skolledarförbund, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF), Sveriges Vägledarförening, Sågverkens och Träindustrins Yrkesnämnd (STYN), Teknikföretagen, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Utbildningsrådet för Hotell och Restauranger, <NOBR>VVS-Branschens</NOBR> Yrkesnämnd, Waldorfskolefederationen och Vuxenstuderandes intresseorganisation (VIO).</P>
<P class="p405 ft2">Dessutom har spontana remissvar inkommit från Estetisk kongress 08, elever vid Kunskapsgymnasiet i Kista genom Margareta Schwartz, Elteknikutbildningen vid Tullängsskolan i Örebro, Företagspoolen Örebro, Anders Paulsen, Lärarkollegiet på barn- och fritidsprogrammet vid Hagagymnasiet i Norrköping, Svenska klassikerförbundet (SKF), Per Ahnegård, Centrala ämnesgruppen för lärare i estetiska ämnen i gymnasieskolan i Norrköping, Svenska <NOBR>Esperanto-Institutet,</NOBR> Birgitta Gustafsson vid Åkrahällsskolan i Nybro, Nyköpings kommun, Kenny Andersson, Agneta Karlsson för Kungsholmens gymnasium/Stockholms Musikgymnasium, Sweboat (Båtbranschens riksförbund), Sveriges Ingenjörer, Karin Thorsander vid Solbergagymnasiet i Arvika, Olof Olsson vid Lerumsgymnasiets <NOBR>BF-program,</NOBR> Samhällskunskapslärare vid Sjödalsgymnasiet i Huddinge, Pia <NOBR>Malmberg-Kronvall</NOBR> m.fl. verksamma vid gymnasiebibliotek i Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar och Kronobergs län, Sveriges FisketurismFöretagare (SeFF), Marianne Grop, Föreningen Svenska Läromedel (FSL), Anders Sköld och Stefan Johansson, Göteborgsregionens kommunalförbund, Branschrådet Svensk Massage, <NOBR>MP-arbetslaget</NOBR> vid Torsbergagymnasiet genom Karin Sandström, Forshagaakademin AB, Sveriges Kristna Råd, Huddinge, Tyresö, Södertälje, Salems, Haninge, Botkyrka, Nynäshamns och Nykvarns kommuner (Kommunerna på Södertörn), Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening och Svenska Fondhandlarföreningen, <NOBR>Klimataktion-Lärarnätverket</NOBR> genom Lars Welander, Afasiförbundet/Talknuten och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), Catarina Nilsson m.fl vid Jacobsskolan i Hässleholm,, BrobyGrafiska Utbildning i Sunne, Nätverk av <NOBR>IV-program</NOBR> i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, Medienätverk Syd genom Ingrid Johansson, Thomas Johansson och Elisabet Ekblom, Kungl. Vetenskapsakademien, Finansinspektionen (FI), Arjeplogs kommun, Framtidsgymnasiet i Sverige AB, VVS Företagen, Kommunförbundet Norrbotten, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Sporthandelsbranschen, Kommunförbundet Jämtlands län</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">229</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft2">(Styrgrupp för utveckling av Vård- och omsorgscollege), Svenska Bussbranschens Riksförbund , Riksföreningen Autism, Nationalkommittén för psykologi vid Kungl. Vetenskapsakademien, Branschråd Utbildning inom Kommunala Företagens Samorganisation (KFS), Gunnar Einarsson och Joakim Holmberg vid Lerums gymnasium, Internationell inriktning, Musiklärarnas Riksförening, Svenska Flygföretagens Riksförbund (SFR), Svenska Resebyråföreningen, De Handikappades Riksförbund (DHR), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Piteå kommun, Landstinget Dalarna, Eslövs kommun, Föreningen Lärare i Ekonomiska ämnen, Plåtslageriernas Riksförbund (PLR), Naturbruksskolornas Förening, Kylentreprenörernas Förening, Djurbranschens Yrkesnämnd (DYN), VVS Företagen, Svensk Ventilation, Kylentreprenörernas Förening och Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd, MaskinLevererantörerna, Svenska Transportarbetar- förbundet, Programnämnd Barn och Utbildning i Örebro kommun, Den Svenska Nationalkommittén för Geologi vid Kungl. Vetenskapsakademien, Historielärarnas Förening, Norra Västmanlands Utbildningsförbund, Hörselskadades Riksförbund (HRF), Eva Adolphson m.fl. vid Alecta, AMF Pension, Nordea, Länsförsäkringar, Ikanobanken, SEB och Swedbank, Jämtlands Gymnasieförbund, Lotta Nygren, Åre kommun, Vård och omsorgscollege Västerbotten, Biologilärarnas förening, Instrumenttekniska Föreningen (ITF), Sveriges Konsumenter, Civilekonomerna, Sveriges universitetslärarförbund (SULF), Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) och Dövblind Ungdom (DBU), Svenska Unescorådet, Mats Broberg, Marie Yderland och Lisa Edman vid Fågelviksgymnasiet i Tibro, Sundsvalls gymnasium, Regionförbundet Östsam Linköping, Gymnasienämnden i Skellefteå kommun, Skandinaviska Förbundet för Komplementär Medicin, Yrkesrådet för omvårdnadsprogrammet vid Kristinegymnasiet i Falu kommun, Lernia AB, verksamma vid SP idrottsprogrammet vid Katedralskolan i Växjö och Stagneliusskolan i Kalmar, Marina läroverket, Stiftelsen Aktiefrämjandet, Bildlärare vid Lars Kaggskolan i Kalmar, Branschföreningen SPOFA Spöfiske (Svenska sportfiskedistributörer i samverkan), Friskolorna Didaktus, <NOBR>IT-Gymnasiet,</NOBR> Rytmus och Vittra, IF Metall, Teaterförbundet, Svenska Fysikersamfundet, Svensklärar- föreningen, Föreningen Social Omsorg, Kristdemokratiska ungdomsför- bundet, Branschorganisationen Spa & Hälsa, Geografilärarnas Riksförening, Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU), Ingvar Eriksson, Louise Westerberg, Louise Andersson, Niclas Fock och Maria Hammarén (Stiftelsen Victor Rydbergs skolor m.fl.), Föreningen Rese- & Turismutbildare, Socialdemokraterna i barn- och utbildningsnämnden i Bodens kommun, Ung Företagsamhet, estetlärare och skolledare vid estetiska programmet vid gymnasieskolan Spyken i Lund, Leif Andersson m.fl., Lärarna på det estetiska programmet vid Fässbergsgymnasiet i Mölndal, Nationalkommittén för Geografi vid Kungl. Vetenskapsakademien, Sollentuna kommun, Kronofogde- myndigheten och Konsumentverket, <NOBR>Jan-Ivar</NOBR> Johansson i Luleå, Svenska kommittén för hushållsvetenskap (SKHv) genom Karin Hjälmeskog, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMOK), Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, Anita Källén vid Almåsgymnasiet i Borås, Sveriges Arkitekter, Sveriges Försäkringsförbund, Barn- och utbildningsnämnden</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p768 ft2">230</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft5">i Bodens kommun, Amatörkulturens samrådsgrupp, Sveriges körförbund, MAIS – Musikarrangörer i samverkan, Svensk Teaterunion, Läns- teatrarna i Sverige samt Lärarna i naturvetenskapliga ämnen vid Fässbergsgymnasiet i Mölndal.</P>
<P class="p11 ft2">Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Gnosjö, Höganäs, Kiruna, Lysekils, Mullsjö, Oskarshamns, Ronneby, Skinnskattebergs, Staffanstorps och Tranemo kommuner, Skåne läns, Stockholms läns och Västerbottens läns landsting, Fastigo, Föreningen Sveriges Skolchefer (FSS), <NOBR>IT-företagen,</NOBR> Kommunala Yrkesnämnden, Kylbranschens kompetensakademi, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), Måleribranschens Yrkesnämnd, Motorbranschens Yrkesnämnd, Pappersindustrins Yrkesnämnd, Plast- och Kemiföretagen, Riksförbundet Hem och Skola, SEKO – Facket för Service och Kommunikation, Servicebranschens Yrkesnämnd, Sjöfartens arbetsgivarförbund, Synskadades Riksförbund, Sveriges Auktoriserade Utbildningsföretag, Sveriges elevråd – SVEA, Teknikföretagens yrkesnämnd, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA), TransportGruppen samt Yrkesnämnden för industrin har beretts tillfälle att avge yttrande men har avstått från att yttra sig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">231</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p769 ft89">Bilaga 4 Sammanfattning av promemorian Flexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram (U2008/7831/G)</P>
<P class="p550 ft2">I promemorian lämnas förslag om mer flexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram. För behörighet till nationella och specialutformade program krävs i dag godkända betyg i tre ämnen: svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik eller likvärdiga kunskaper. I betänkandet <SPAN class="ft3">Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola </SPAN>(SOU 2008:27) föreslår utredaren att behörighetskraven för yrkesprogrammen ska vara lägst godkänt betyg i åtta ämnen, inklusive nämnda tre ämnen. I promemorian föreslås att ytterligare en grupp elever ska anses behöriga till yrkesprogrammen. Det gäller de elever som saknar godkänt betyg i engelska eller matematik, dock ej i båda ämnena, men har godkänt betyg i minst åtta ämnen. Svenska eller svenska som andraspråk ska alltid ingå i dessa åtta ämnen, samt antingen engelska eller matematik. Eleven ska även ha uppnått ett visst lägsta meritvärde. Elever i denna behörighetsgrupp ska sedan de antagits till en utbildning erbjudas särskilt stöd i det ämne i vilket eleven saknar godkänt betyg, dvs. engelska eller matematik.</P>
<P class="p770 ft2">Regeringen har vidtagit och avser att vidta reformer och insatser som syftar till att höja kvaliteten och öka kunskaperna i svensk skola och stärka möjligheterna för skolan att ge elever, oavsett kön, familjebak- grund eller bostadsort, förutsättningar att nå de grundläggande målen för utbildningen. Som en effekt av dessa satsningar kan den grupp av elever som efter genomgången grundskola saknar tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig en gymnasieutbildning minska på sikt.</P>
<P class="p771 ft2">Promemorians förslag är avsedda att komplettera utredarens förslag till skärpta behörighetskrav. Mer flexibla behörighetskrav syftar till att elever som har kapacitet att klara större delen av ett program inte ska utestängas från yrkesprogrammen. Förslaget utgår från att det finns en grupp elever som i dag är obehöriga men som inte har behov av en sådan individuell utbildningsväg som ett individuellt program innebär utan skulle kunna tillgodogöra sig den utbildning som erbjuds på de nationella programmen med stödundervisning i det ämne där godkänt betyg saknas, engelska eller matematik. Med mer flexibla behörighetskrav bedöms fler elever kunna fullfölja en gymnasieutbildning inom tre år. Den ökade genomströmning som detta skulle innebära är positiv för den enskilde eleven men innebär också en samhällsekonomisk vinst.</P>
<P class="p498 ft5">Behörighetskraven ska enligt förslaget börja tillämpas samtidigt som övriga förslag om en ny reformerad gymnasieskola, dvs. gälla för de elever som börjar i gymnasieskolan efter den 1 juli 2011.</P>
<P class="p772 ft2">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199233x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p773 ft89">Bilaga 5 Lagförslag i promemorian Flexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram (U2008/7831/G)</P>
<P class="p113 ft27">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</P>
<P class="p572 ft2">Härigenom föreskrivs att 5 kap. X § ska ha följande lydelse</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p774 ft13">Utredarens förslag ( i aktuella delar)</P>
<P class="p71 ft2">Hemkommunen ansvarar för att samtliga ungdomar i kommunen som avses i 1 § första stycket erbjuds utbildning på nationella program, förutsatt att de har slutfört sista års- kursen i grundskolan eller motsva- rande och att de inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program eller en likvärdig utbildning eller avlagt International Baccalaureate (IB). Vidare gäller som behörighetskrav för yrkes- program: godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska, matematik och minst fem andra valfria ämnen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p14 ft3">Promemorians förslag</P>
<P class="p775 ft3">I 1 § anges vilka ungdomar som gymnasieskolan vänder sig till. Ungdomar som tidigare gått igenom en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning eller avlagt International Baccalaureate (IB) är inte längre behöriga för gymnasieskolan.</P>
<P class="p776 ft19">För de nationella programmen gäller vidare de ytterligare behörighetskrav som anges i X §</P>
<P class="p566 ft3">X §</P>
<P class="p777 ft13">För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska och:</P>
<P class="p643 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft127">godkända betyg i engelska, mate- matik och minst fem andra ämnen, eller</SPAN></P>
<P class="p643 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft128">godkänt betyg i engelska eller matematik och godkända betyg i minst sex andra ämnen samt ett lägsta meritvärde.</SPAN></P>
<P class="p778 ft13">Regeringen får meddela föreskrifter om vilket meritvärde som ska krävas enligt första stycket 2.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p779 ft5">Denna lag träder i kraft den xx och tillämpas första gången i fråga om studier som bedrivs under läsåret 2011/12.</P>
<P class="p780 ft2">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p781 ft89">Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser avseende promemorian Flexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram (U2008/7831/G)</P>
<P class="p782 ft2">Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse (SiS), Myndigheten för handikappolitisk sam- ordning (Handisam), Barnombudsmannen (BO), Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolväsendets överklagandenämnd, Uppsala universitet (UU), Lunds universitet (LU), Umeå universitet (UmU), Linköpings universitet (LiU), Mittuniversitetet, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ung- domsstyrelsen, Borås, Borlänge/Säters, Degerfors, Gnosjö, Gotlands, Göteborgs, Jönköpings, Karlstads, Katrineholms, Kiruna, Malmö, Möln- dals, Nacka, Norrköpings, Sandvikens, Skinnskattebergs, Skövde, Stockholms, Tranemo, Uppsala, Vallentuna och Övertorneå kommuner, Friskolornas Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lärar- förbundet, Lärarnas Riksförbund (LR), Skåne läns landsting, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges Skol- ledarförbund och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).</P>
<P class="p498 ft5">Dessutom har spontana remissvar inkommit från Riksföreningen Autism (RFA), Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Utbildningsrådet för Hotell och Restauranger (UHR).</P>
<P class="p51 ft2">Nämnden för <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning, Arvika, Botkyrka, Finspångs, Jokkmokks, Mullsjö, Oskarshamns, Strömsunds och Umeå kommuner, Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), Handelsanställdas för- bund, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, ungdomar och Vuxna (RBU), Sveriges elevråd (SVEA), Sveriges Elevråds Centralorganisation (SECO) samt Svensk Handel har beretts tillfälle att avge yttrande men har inte inkommit med något yttrande.</P>
<P class="p783 ft2">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p784 ft1">Bilaga 7 Förslag till lagtext i lagrådsremiss (U2009/2793/G)</P>
<P class="p785 ft16">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</P>
<P class="p786 ft2">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)<A href="#page_235"><SPAN class="ft18">9 </SPAN></A><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 5 kap. ska upphöra att gälla,</P>
<P class="p705 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att bilagorna 1 och 2 ska upphöra att gälla,</P>
<P class="p787 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 1 kap. 18 §, 2 kap. 6 §, 9 kap. 8, 8 a och 15 §§, 10 kap. 1 c §, 11 kap. 19, 21 och 24 §§ samt 15 kap. 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse, <SPAN class="ft3">dels </SPAN>att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 5 kap., av följande</P>
<P class="p196 ft2">lydelse,</P>
<P class="p9 ft5"><SPAN class="ft13">dels </SPAN>att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 1 kap. 23 § och 9 kap. 15 a och 15 b §§, samt närmast före 1 kap. 23 § en ny rubrik av följande lydelse,</P>
<P class="p9 ft20"><SPAN class="ft19">dels </SPAN>att det i lagen ska införas två nya bilagor, bilaga 1 och 2, av följande lydelse.</P>
<P class="p788 ft22"><SPAN class="ft21">9 </SPAN>Lagen omtryckt 1997:1212. Senaste lydelse av</P>
<P class="p196 ft23">5 kap. 3 § 2000:445</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 4 § 1999:180</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 4 a § 1999:180</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 4 b § 2004:1368</P>
<P class="p196 ft25">5 kap. 4 c § 1999:180</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 4 d § 2000:1438</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 5 § 1999:180</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 6 a § 1999:180</P>
<P class="p196 ft25">5 kap.8 § 1999:180</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 9 § 2007:304</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 11 § 2007:304</P>
<P class="p196 ft25">5 kap. 13 § 1999:887</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 13 a § 1999:887</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 14 § 2007:304</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 16 § 1999:180</P>
<P class="p196 ft25">5 kap. 17 § 1999:180</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 18 § 1999:180</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 24 § 2007:304</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 26 § 1999:887</P>
<P class="p196 ft25">5 kap. 27 § 2002:137</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 28 § 2002:137</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 30 § 1999:886</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 31 § 1999:886</P>
<P class="p196 ft25">5 kap. 31 a § 1999:886</P>
<P class="p196 ft24">5 kap. 32 § 1999:886</P>
<P class="p789 ft22">5 kap. 33 § 2007:304 bilaga 1 1999:180 bilaga 2 1999:180.</P>
<P class="p790 ft2">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr18 td112"><P class="p18 ft3">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr18 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr18 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr18 td239"><P class="p59 ft3">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr18 td240"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr18 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr18 td94"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td47"><P class="p791 ft27">1 kap.</P></TD>
<TD class="tr12 td48"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td49"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td240"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td94"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td241"><P class="p598 ft3">skall</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p792 ft2">18 §<A href="#page_236"><SPAN class="ft18">10</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td94"><P class="p19 ft3">ska</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p26 ft2">En</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td92"><P class="p59 ft2">hemkommun</P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p61 ft28">löpande</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p19 ft2">En</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td80"><P class="p368 ft2">hemkommun</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td242"><P class="p21 ft2">löpande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td54"><P class="p18 ft2">hålla sig informerad om hur de</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td243"><P class="p18 ft2">hålla sig informerad om hur de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">ungdomar i kommunen som full-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td243"><P class="p18 ft2">ungdomar i kommunen som full-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">gjort sin skolplikt men som inte</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td243"><P class="p18 ft2">gjort sin skolplikt men som inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td54"><P class="p18 ft2">fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td243"><P class="p18 ft2">fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">kunna erbjuda dem lämpliga indi-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td243"><P class="p18 ft2">kunna erbjuda dem lämpliga indi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td112"><P class="p18 ft2">viduella åtgärder.</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td239"><P class="p18 ft2">viduella åtgärder.</P></TD>
<TD class="tr2 td20"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td240"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td94"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><P class="p26 ft2">Kommunens</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td57"><P class="p18 ft2">skyldighet</P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p61 ft2">enligt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td56"><P class="p19 ft2">Kommunens</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td78"><P class="p610 ft2">skyldighet</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p21 ft2">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">första stycket omfattar inte de</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td243"><P class="p18 ft2">första stycket omfattar inte de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">ungdomar som genomför eller har</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td243"><P class="p18 ft2">ungdomar som genomför eller har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td112"><P class="p18 ft2">fullföljt utbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p146 ft2">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td58"><P class="p61 ft2">nationella</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td59"><P class="p18 ft2">fullföljt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td244"><P class="p62 ft28">utbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td20"><P class="p301 ft28">på</P></TD>
<TD class="tr2 td240"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td242"><P class="p21 ft2">nationella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p18 ft3">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td61"><P class="p18 ft3">specialutformade</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p61 ft3">program <SPAN class="ft2">i</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td59"><P class="p18 ft2">program</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p57 ft2">i</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td245"><P class="p21 ft2">gymnasieskola,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td56"><P class="p18 ft2">gymnasieskola,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td62"><P class="p61 ft2">gymnasiesärskola</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td63"><P class="p18 ft3">nationella</P></TD>
<TD class="tr2 td49"><P class="p18 ft3">eller</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td99"><P class="p21 ft3">specialutformade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td54"><P class="p18 ft2">eller motsvarande utbildning.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td59"><P class="p18 ft3">program</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p146 ft3">i</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td246"><P class="p65 ft2">gymnasiesärskola</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p21 ft2">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr14 td54"><P class="p61 ft2">Regeringen, eller den myndighet</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td156"><P class="p18 ft2">motsvarande utbildning.</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td94"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr2 td243"><P class="p16 ft2">Regeringen eller den myndighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft2">som</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p65 ft2">regeringen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td62"><P class="p61 ft2">bestämmer, <SPAN class="ft3">får</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p18 ft2">som</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td244"><P class="p63 ft2">regeringen</P></TD>
<TD class="tr2 td20"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td10"><P class="p21 ft2">bestämmer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td54"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">meddela </SPAN>föreskrifter om den be-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td243"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">meddelar </SPAN>föreskrifter om den be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td54"><P class="p18 ft2">handling av personuppgifter som är</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td243"><P class="p18 ft2">handling av personuppgifter som är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td54"><P class="p18 ft2">nödvändig för att kommunen <SPAN class="ft3">skall</SPAN></P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td243"><P class="p18 ft2">nödvändig för att kommunen <SPAN class="ft3">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft2">kunna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td92"><P class="p148 ft2">genomföra</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p18 ft2">sin</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td58"><P class="p61 ft2">skyldighet</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p18 ft2">kunna</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td80"><P class="p57 ft2">genomföra</P></TD>
<TD class="tr2 td20"><P class="p145 ft2">sin</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td10"><P class="p21 ft2">skyldighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td112"><P class="p18 ft2">enligt första stycket.</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td239"><P class="p18 ft2">enligt första stycket.</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td240"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr38 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr38 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr38 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr38 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr38 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr38 td156"><P class="p59 ft29">Tillgång till studie- och</P></TD>
<TD class="tr38 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr38 td94"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td56"><P class="p59 ft126">yrkesvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td240"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td47"><P class="p793 ft2">23 §</P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td7"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td49"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td240"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td243"><P class="p22 ft3">Elever i grundskolan, gymnasie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td243"><P class="p59 ft3">skolan och specialskolan och i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td63"><P class="p59 ft3">fristående</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td139"><P class="p65 ft3">skolor</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td94"><P class="p794 ft3">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td242"><P class="p22 ft26">anordnar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td156"><P class="p59 ft3">motsvarande utbildning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td242"><P class="p22 ft3">ska ha</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td243"><P class="p59 ft3">tillgång till sådan kompetens att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td243"><P class="p59 ft3">deras behov av vägledning inför</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td243"><P class="p59 ft3">val av framtida utbildnings- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td56"><P class="p59 ft26">yrkesverksamhet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td5"><P class="p301 ft3">kan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td10"><P class="p22 ft26">tillgodoses.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td243"><P class="p59 ft3">Även den som avser att påbörja en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td243"><P class="p59 ft3">utbildning ska ha tillgång till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td171"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td56"><P class="p59 ft3">vägledning.</P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td240"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p795 ft23"><SPAN class="ft30">10 </SPAN>Senaste lydelse 2004:1298.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">236</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p71 ft27"><SPAN class="ft27">2</SPAN><SPAN class="ft31">kap.</SPAN></P>
<P class="p72 ft2">6 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p11 ft2">För att få anställas utan tidsbe- gränsning för studie- och <SPAN class="ft3">yrkes- orientering </SPAN>i det offentliga skol- väsendet <SPAN class="ft3">skall </SPAN>den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verk- samhet.</P>
<P class="p12 ft5">Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och <SPAN class="ft13">yrkesorientering </SPAN>för högst ett år i sänder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p11 ft2">För att få anställas utan tidsbe- gränsning för studie- och <SPAN class="ft3">yrkes- vägledning </SPAN>i det offentliga skol- väsendet <SPAN class="ft3">ska </SPAN>den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verk- samhet.</P>
<P class="p12 ft5">Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och <SPAN class="ft13">yrkesvägledning </SPAN>för högst ett år i sänder.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<P class="p796 ft32">5 kap. Gymnasieskolan Gymnasieskolans målgrupp</P>
<P class="p509 ft5"><SPAN class="ft33">1 § </SPAN>Gymnasieskolan vänder sig till ungdomar som avslutat sin grund- skoleutbildning eller motsvarande utbildning. Gymnasieskolan är avsedd att påbörjas under tiden fram till och med det första kalenderhalvåret det år ungdomarna fyller 20 år.</P>
<P class="p178 ft2">I 32 § finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från den obligatoriska särskolan.</P>
<P class="p178 ft5">Bestämmelserna i detta kapitel gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om att även andra ungdomar ska omfattas av bestämmelserna.</P>
<P class="p76 ft27">Gymnasieskolans roll och syfte</P>
<P class="p257 ft5"><SPAN class="ft33">2 § </SPAN>Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och till högskole- sektorn. Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med det om- givande samhället.</P>
<P class="p797 ft5"><SPAN class="ft33">3 § </SPAN>Utbildningen i gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverk- samhet och fortsatta studier, samt för ett aktivt deltagande i samhälls- livet.</P>
<P class="p178 ft2">Utbildningen ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna har fått i grundskolan eller motsvarande utbildning.</P>
<P class="p79 ft2">Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas.</P>
<P class="p80 ft27">Gymnasieskolans program</P>
<P class="p81 ft3">Nationella och individuella program</P>
<P class="p257 ft5"><SPAN class="ft33">4 § </SPAN>Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program, vilka är yrkesprogram eller högskoleförberedande program.</P>
<P class="p178 ft2">I gymnasieskolan finns också utbildning i form av individuella program.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">237</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">Yrkesprogram och högskoleförberedande program</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">5 § </SPAN>Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fort- satt yrkesutbildning.</P>
<P class="p75 ft2">De högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för fortsatt utbildning på högskolenivå.</P>
<P class="p136 ft5">Alla elever på yrkesprogram ska dock inom ramen för sin gymnasieut- bildning ges möjlighet att uppnå behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå.</P>
<P class="p85 ft3">Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande</P>
<P class="p96 ft5"><SPAN class="ft33">6 § </SPAN>Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för gymnasial lärlingsutbildning som avses i 10 §, i huvudsak vara skolförlagd. Ett yrkesprogram ska dock innehålla arbetsplatsförlagt lärande.</P>
<P class="p75 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få anordnas samt om undantag från första stycket.</P>
<P class="p76 ft3"><NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning</P>
<P class="p96 ft5"><SPAN class="ft33">7 § </SPAN>För ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner som regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning) i sin gymnasieskola.</P>
<P class="p79 ft2">För dessa utbildningar gäller särskilda bestämmelser i <NOBR>56–62</NOBR> §§.</P>
<P class="p87 ft27">Nationella program</P>
<P class="p81 ft2"><SPAN class="ft27">8 § </SPAN>Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 1.</P>
<P class="p798 ft5">De nationella programmen är avsedda att fullföljas inom tre läsår. Styrelsen för utbildningen får besluta att utbildningen på nationella</P>
<P class="p122 ft5">program får fördelas på längre tid än tre läsår. Om styrelsen har fått tillstånd till det av regeringen eller en förvaltningsmyndighet, får den besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken förvaltningsmyndighet som avses.</P>
<P class="p123 ft3">Nationella inriktningar och särskilda varianter</P>
<P class="p95 ft5"><SPAN class="ft33">9 § </SPAN>Inom de nationella programmen kan det finnas inriktningar och särskilda varianter, vilka kan börja det första, andra eller tredje läsåret.</P>
<P class="p75 ft2">Inriktningarna är nationella. Särskilda varianter ska godkännas. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken förvaltningsmyndighet som lämnar godkännande.</P>
<P class="p75 ft5">Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som finns. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och sär- skilda varianter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">238</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">Gymnasial lärlingsutbildning</P>
<P class="p257 ft5"><SPAN class="ft33">10 § </SPAN>Inom yrkesprogrammen kan det finnas gymnasial lärlingsutbild- ning, vilken kan börja det första, andra eller tredje läsåret.</P>
<P class="p178 ft2">Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.</P>
<P class="p178 ft20">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning.</P>
<P class="p90 ft3">Utbildningens omfattning på nationella program</P>
<P class="p257 ft5"><SPAN class="ft33">11 § </SPAN>Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltids- studier.</P>
<P class="p178 ft2">Elever på yrkesprogram ska få minst 2 430 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program ska få minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid).</P>
<P class="p272 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisnings- tiden.</P>
<P class="p799 ft5"><SPAN class="ft33">12 § </SPAN>Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymna- siepoäng.</P>
<P class="p800 ft5">Utbildningens omfattning framgår av en poängplan i bilaga 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får</P>
<P class="p14 ft2">meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.</P>
<P class="p80 ft3">Examensmål</P>
<P class="p257 ft20"><SPAN class="ft34">13 § </SPAN>För varje nationellt program ska det finnas examensmål som inne- håller mål för programmet.</P>
<P class="p76 ft3">Kurser och betyg</P>
<P class="p255 ft2"><SPAN class="ft27">14 § </SPAN>Utbildningen inom varje ämne på nationella program sker i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng kursen omfattar. I utbildningen ska också ett gymnasiearbete ingå.</P>
<P class="p272 ft2">Efter varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete ska eleven få betyg på kursen respektive gymnasiearbetet. Har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven respektive nått målen för gymna- siearbetet i examensmålen, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om detta inte följer av föreskrifter meddelade med stöd av tredje stycket.</P>
<P class="p256 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">239</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">Avvikelser från ett nationellt programs innehåll</P>
<P class="p77 ft2"><SPAN class="ft27">15 § </SPAN>Om det finns särskilda skäl, får styrelsen för utbildningen besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får av- vika från vad som annars gäller för programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om sådana avvikelser.</P>
<P class="p252 ft5">I 35 § finns bestämmelser om möjlighet att vid riksrekryterande utbildningar avvika från vad som annars gäller om utbildningens struktur, innehåll och examensmål.</P>
<P class="p85 ft3">Gymnasieexamen</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">16 § </SPAN>Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och ut- bildningen på högskoleförberedande program syftar till en högskoleför- beredande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen.</P>
<P class="p75 ft5">För elever som har betyg från ett nationellt program omfattande minst 2 500 gymnasiepoäng, ska gymnasieexamen utfärdas om villkoren i 17 eller 18 § är uppfyllda.</P>
<P class="p801 ft5"><SPAN class="ft33">17 § </SPAN>Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 16 § har god- kända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar</P>
<P class="p75 ft5"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft38">en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik omfattande 100 gymnasiepoäng vardera, och</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">gymnasiearbetet.</SPAN></P>
<P class="p75 ft5">Regeringen meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som framgår av första stycket 1 som ska vara godkända och om de andra kurser som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram.</P>
<P class="p110 ft5"><SPAN class="ft33">18 § </SPAN>Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 16 § har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng innefattande en eller flera kurser i</P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft15">svenska/svenska som andraspråk omfattande 300 gymnasiepoäng,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft15">engelska omfattande 200 gymnasiepoäng,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft15">matematik omfattande 100 gymnasiepoäng, och</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft14">gymnasiearbetet.</SPAN></P>
<P class="p75 ft20">Regeringen meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket som ska vara godkända.</P>
<P class="p76 ft27">Individuella program</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">19 § </SPAN>Individuella program ska förbereda eleven för studier på ett natio- nellt program.</P>
<P class="p75 ft2">Individuella program kan utformas för en grupp elever eller för en en- skild elev. Om programmet särskilt inriktas mot studier på ett nationellt program (programinriktat individuellt program), ska det utformas för en grupp elever.</P>
<P class="p79 ft2">Ett individuellt program kan även utformas för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">240</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p178 ft5"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft45">göra det möjligt för en elev att förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan, eller</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft15">på annat sätt möta en elevs speciella utbildningsbehov.</SPAN></P>
<P class="p557 ft5"><SPAN class="ft33">20 § </SPAN>Utbildningen på individuella program ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas, om en elev begär det och styrelsen för utbildningen finner att det är förenligt med syftet med elevens utbildning.</P>
<P class="p595 ft5"><SPAN class="ft33">21 § </SPAN>Utbildningen på ett individuellt program ska följa en plan som beslutas av styrelsen för utbildningen.</P>
<P class="p178 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att utbildningen på sådana individuella program som avses i 19 § tredje stycket 1 ska omfatta minst vissa ämnen.</P>
<P class="p85 ft27">Behörighet</P>
<P class="p81 ft3">Gemensamma behörighetskrav</P>
<P class="p802 ft5"><SPAN class="ft33">22 § </SPAN>I 1 § anges vilka ungdomar som gymnasieskolan vänder sig till. Ungdomar som tidigare har gått igenom en utbildning på ett nationellt</P>
<P class="p261 ft2">program eller likvärdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) är inte längre behöriga för gymnasieskolan.</P>
<P class="p178 ft5">För de nationella programmen gäller vidare de ytterligare behörighets- krav i fråga om godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning som följer av <NOBR>23–26</NOBR> §§.</P>
<P class="p76 ft3">Särskilda behörighetskrav för nationella program</P>
<P class="p255 ft5"><SPAN class="ft33">23 § </SPAN>För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik.</P>
<P class="p797 ft5"><SPAN class="ft33">24 § </SPAN>För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs god- kända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen.</P>
<P class="p178 ft5">En sökande som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande</P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och</SPAN></P>
<P class="p178 ft20"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft129">bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.</SPAN></P>
<P class="p255 ft5"><SPAN class="ft33">25 § </SPAN>Vid tillämpningen av behörighetsreglerna ska godkänt betyg i svenska som andraspråk jämställas med godkänt betyg i svenska.</P>
<P class="p178 ft20">Vidare ska det förhållandet att en sökande på annat sätt har förvärvat likvärdiga kunskaper jämställas med godkänt betyg i ett ämne.</P>
<P class="p595 ft5"><SPAN class="ft33">26 § </SPAN>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska gälla för vissa utbildningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">241</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">Erbjudande av utbildning</P>
<P class="p81 ft3">Kommunens ansvar</P>
<P class="p77 ft2"><SPAN class="ft27">27 § </SPAN>Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning antingen genom att själv anordna den eller genom samverkansavtal med en annan kommun eller ett landsting som anordnar den. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbild- ningen.</P>
<P class="p323 ft5">Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.</P>
<P class="p75 ft20">När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvud- man än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun.</P>
<P class="p803 ft3">Utbildning anordnad av landsting</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">28 § </SPAN>Ett landsting får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad.</P>
<P class="p75 ft20">Efter överenskommelse med en kommun får landstinget även anordna utbildning på andra nationella program och på individuella program.</P>
<P class="p90 ft3">Nationella program</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">29 § </SPAN>Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program.</P>
<P class="p75 ft20">Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar.</P>
<P class="p109 ft2"><SPAN class="ft27">30 § </SPAN>När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program, får huvudmannen också erbjuda ett åtagande som innebär att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet.</P>
<P class="p97 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett sådant åtagande ska ges inom vissa program.</P>
<P class="p804 ft3">Individuella program</P>
<P class="p95 ft2"><SPAN class="ft27">31 § </SPAN>Hemkommunen ansvarar för att alla ungdomar i kommunen, som är behöriga enligt 22 § och som inte har påbörjat en utbildning på ett nationellt program eller en likvärdig utbildning, erbjuds utbildning på individuella program.</P>
<P class="p97 ft5">Hemkommunens ansvar omfattar också ungdomar, som har påbörjat någon av de utbildningar som nämns i första stycket men som har av- brutit utbildningen, om de fortfarande uppfyller behörighetskraven för gymnasieskolan.</P>
<P class="p78 ft20"><SPAN class="ft34">32 § </SPAN>För elever från särskolan gäller hemkommunens ansvar för att utbildning på individuella program erbjuds bara om eleven vid prövning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">242</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft20">enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i gymnasiesärskolan, därför att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan.</P>
<P class="p76 ft27">Mottagande till nationella program</P>
<P class="p81 ft3">Ansökan</P>
<P class="p257 ft2"><SPAN class="ft27">33 § </SPAN>En ansökan till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning, som börjar första läsåret, ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun. Av ansökan ska det framgå vilken prioritering den sökande gör av de sökta utbildningarna.</P>
<P class="p256 ft20">Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen.</P>
<P class="p76 ft3">Mottagande i första hand</P>
<P class="p257 ft5"><SPAN class="ft33">34 § </SPAN>Av de behöriga sökande till sådan utbildning som avses i 33 § ska i första hand tas emot de som är hemmahörande i den anordnande kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.</P>
<P class="p178 ft2">Utöver vad som följer av första stycket ska de som är behöriga sökande tas emot i första hand om de sökt till</P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">sådan utbildning som avses i 33 § och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt,</SPAN></P>
<P class="p178 ft5"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft35">ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,</SPAN></P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft14">gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,</SPAN></P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft14">ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret, vilken hemkommunen inte erbjuder,</SPAN></P>
<P class="p178 ft5"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft35">ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller</SPAN></P>
<P class="p178 ft5"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft35">en utbildning för vilken det har fattats beslut om riksrekrytering enligt 35 §.</SPAN></P>
<P class="p76 ft3">Riksrekryterande utbildning</P>
<P class="p257 ft2"><SPAN class="ft27">35 § </SPAN>Regeringen eller en förvaltningsmyndighet får för nationella program besluta att till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet (riksrekrytering). Ett beslut om riksrekrytering får innebära att den riksrekryterande utbildningen i fråga om struktur, innehåll och examensmål får avvika från vad som annars gäller för nationella program.</P>
<P class="p330 ft20">Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">243</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p75 ft5">Regeringen meddelar föreskrifter om vilken förvaltningsmyndighet som avses i första stycket. Regeringen får vidare meddela föreskrifter med villkor för att en utbildning ska kunna bli riksrekryterande.</P>
<P class="p85 ft3">Mottagande i andra hand</P>
<P class="p95 ft5"><SPAN class="ft33">36 § </SPAN>Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första hand en- ligt 34 § får tas emot i andra hand till platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen.</P>
<P class="p85 ft3">Yttrande från hemkommunen</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">37 § </SPAN>Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra skäl är onödigt.</P>
<P class="p76 ft27">Beslut om behörighet och mottagande till ett nationellt program</P>
<P class="p95 ft5"><SPAN class="ft33">38 § </SPAN>Styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen eller landstinget beslutar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot.</P>
<P class="p124 ft27">Överklagande av beslut om behörighet och mottagande till nationella program</P>
<P class="p96 ft5"><SPAN class="ft33">39 § </SPAN>Styrelsen för utbildningens beslut om behörighet och mottagande i första hand får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av den sökande.</P>
<P class="p85 ft27">Mottagande till individuella program</P>
<P class="p585 ft3">Ansökan</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">40 § </SPAN>En ansökan till ett individuellt program som har utformats för en grupp elever ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun.</P>
<P class="p75 ft5">Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen. Om hem- kommunen inte tillhör samverkansområdet för utbildningen, ska styrel- sen bifoga ett yttrande där det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.</P>
<P class="p123 ft3">Mottagande</P>
<P class="p95 ft5"><SPAN class="ft33">41 § </SPAN>En kommun eller ett landsting som anordnar en utbildning på ett individuellt program som har utformats för en grupp elever är skyldig att ta emot en enligt 22 § behörig sökande till utbildningen, om den sökande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">244</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft20">hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildning eller om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för utbildningen.</P>
<P class="p76 ft3">Riksrekryterande utbildning</P>
<P class="p253 ft5"><SPAN class="ft33">42 § </SPAN>Regeringen eller en förvaltningsmyndighet får för individuella program besluta att utbildningen ska stå öppen för sökande från hela landet (riksrekrytering). Regeringen meddelar föreskrifter om vilken förvaltningsmyndighet som avses.</P>
<P class="p178 ft20">Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.</P>
<P class="p123 ft27">Beslut om behörighet och mottagande till individuellt program</P>
<P class="p255 ft5"><SPAN class="ft33">43 § </SPAN>Styrelsen för utbildningen i anordnande kommun eller landsting beslutar om en sökande till ett individuellt program som utformats för en grupp elever är behörig och om sökanden ska tas emot.</P>
<P class="p805 ft33">Överklagande av beslut om behörighet och mottagande till individuella program</P>
<P class="p404 ft5"><SPAN class="ft33">44 § </SPAN>Styrelsen för utbildningens beslut om behörighet och mottagande enligt 43 § får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av den sökande.</P>
<P class="p85 ft27">Antagning</P>
<P class="p257 ft5"><SPAN class="ft33">45 § </SPAN>Styrelsen för utbildningen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av kommunen eller landstinget.</P>
<P class="p178 ft2">I 59 § finns särskilda bestämmelser om antagning till <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning.</P>
<P class="p79 ft2">Beslut om antagning får inte överklagas.</P>
<P class="p557 ft5"><SPAN class="ft33">46 § </SPAN>Antagningsorganisationen får vara gemensam mellan gymnasie- skolan och gymnasial vuxenutbildning. En kommuns eller ett landstings antagningsorganisation får även vara gemensam med andra kommuner och landsting samt med sådana fristående skolor som avses i 9 kap. 8 §.</P>
<P class="p797 ft2"><SPAN class="ft27">47 § </SPAN>Regeringen meddelar föreskrifter om urval mellan behöriga sökande.</P>
<P class="p806 ft27">Rätten att fullfölja utbildningen</P>
<P class="p81 ft3">Nationella program</P>
<P class="p255 ft2"><SPAN class="ft27">48 § </SPAN>Den elev som har påbörjat utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Detsamma gäller om huvudmannen har gjort ett sådant åtagande som avses i 30 § i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">245</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">fråga om en inriktning eller variant. Detta gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden.</P>
<P class="p136 ft5">Rätten att fullfölja utbildningen gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands. En sådan rätt att fullfölja utbild- ningen finns dock inte, om det åtagande som avses i 30 § vid utfärdandet förenades med ett uttryckligt förbehåll att det inte gäller vid studieuppe- håll.</P>
<P class="p109 ft2"><SPAN class="ft27">49 § </SPAN>En elev som har påbörjat utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller sam- verkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i de fall den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Erbjuder den nya hem- kommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen.</P>
<P class="p807 ft2"><SPAN class="ft27">50 § </SPAN>Vad som sägs i 48 och 49 §§ gäller även på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning eller om huvud- mannen har gjort ett sådant åtagande som avses i 30 § i fråga om gymnasial lärlingsutbildning. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram.</P>
<P class="p622 ft3">Individuella program</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">51 § </SPAN>Den som har påbörjat utbildning på ett individuellt program har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den plan som fanns när utbildningen inleddes.</P>
<P class="p75 ft2">Om eleven har medgivit att planen ändras, har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.</P>
<P class="p75 ft20">Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands.</P>
<P class="p90 ft27">Avgiftsfri utbildning</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">52 § </SPAN>Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får det också finnas enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.</P>
<P class="p76 ft27">Interkommunal ersättning</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft33">53 § </SPAN>En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbild- ningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning). Detsamma gäller ett landsting</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">246</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft5">som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemma- hörande i samverkansområdet för utbildningen.</P>
<P class="p178 ft20">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om interkommunal ersättning.</P>
<P class="p595 ft2"><SPAN class="ft27">54 § </SPAN>Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, och annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen beräknas efter anordnarens självkostnad.</P>
<P class="p178 ft5">När eleven har tagits emot i andra hand enligt 36 §, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för mot- svarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.</P>
<P class="p178 ft2">När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av regeringen eller en förvaltnings- myndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken förvaltnings- myndighet som avses.</P>
<P class="p582 ft5"><SPAN class="ft33">55 § </SPAN>En elevs hemkommun ska betala ersättning för kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till Inter- national Baccalaureate (IB). Detta gäller dock endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieut- bildning när <NOBR>IB-utbildningen</NOBR> började och endast om utbildnings- anordnarens avgifter till International Baccalaureate Office (IBO) betalas av staten.</P>
<P class="p514 ft5">Om parterna inte kommer överens om annat, ska ersättning betalas med ett belopp som har beslutats i varje särskilt fall av regeringen eller en förvaltningsmyndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken förvaltningsmyndighet som avses.</P>
<P class="p76 ft27"><NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning</P>
<P class="p81 ft3">Målgrupp</P>
<P class="p255 ft5"><SPAN class="ft33">56 § </SPAN>I denna lag avses med ungdomar som har ett svårt rörelsehinder sådana ungdomar vars svåra rörelsehinder ensamt eller i kombination med annat funktionshinder medför att de</P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft15">för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en gymnasieskola med </SPAN><NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning, och</P>
<P class="p178 ft5"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft45">har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet.</SPAN></P>
<P class="p76 ft3">Rätt till utbildning</P>
<P class="p255 ft5"><SPAN class="ft33">57 § </SPAN>Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en sådan gymnasieskola med <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning som avses i 7 § om de</P>
<P class="p79 ft2">1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">247</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p75 ft5"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft38">kan påbörja utbildningen senast under första halvåret det kalenderår de fyller 21 år, och</SPAN></P>
<P class="p75 ft5"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft35">uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av </SPAN><NOBR>23–26</NOBR> §§, när det gäller nationella program.</P>
<P class="p75 ft20">Bestämmelsen i första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett individuellt program. För att ha rätt till sådan utbildning krävs att grund- skoleutbildningen eller motsvarande har avslutats.</P>
<P class="p646 ft3">Riksrekrytering</P>
<P class="p95 ft5"><SPAN class="ft33">58 § </SPAN>En sådan gymnasieskola med <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning som avses i 7 § ska ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade ut- bildningen.</P>
<P class="p85 ft3">Beslut om antagning och rätt till utbildning</P>
<P class="p95 ft5"><SPAN class="ft33">59 § </SPAN>Frågor om antagning till <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning vid vissa gymna- sieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 7 § prövas av en särskild nämnd, gemensam för sådana gymnasieskolor.</P>
<P class="p85 ft3">Överklagande av beslut om rätt till utbildning</P>
<P class="p96 ft5"><SPAN class="ft33">60 § </SPAN>Nämndens beslut i fråga om antagning eller i övrigt om rätt till Rh- anpassad utbildning får överklagas bara av den som sökt utbildningen. Beslutet överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.</P>
<P class="p75 ft5">Ett beslut får dock inte överklagas om det gäller placering vid en viss gymnasieskola.</P>
<P class="p85 ft3">Kostnader</P>
<P class="p95 ft5"><SPAN class="ft33">61 § </SPAN>Avgifter får inte tas ut från eleverna för insatser för omvårdnad i boendet och habilitering som tillhandahålls av staten, en kommun eller ett landsting i anslutning till en gymnasieskola med <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning.</P>
<P class="p92 ft20">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi.</P>
<P class="p76 ft3">Interkommunal ersättning</P>
<P class="p77 ft2"><SPAN class="ft27">62 § </SPAN>Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet för elever på <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning. Hem- landstinget eller, i förekommande fall hemkommunen, ska betala ersätt- ning för kostnader för habilitering. Ersättningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.</P>
<P class="p252 ft20">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningar enligt första stycket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">248</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft3">Lydelse enligt prop. 2008/09:171</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft2">Om en fristående skola </SPAN><SPAN class="ft3">lämnar utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kun- skaper och färdigheter som gymnasieskolan ska förmedla på nationella eller specialutformade program</SPAN><SPAN class="ft2">, ska Statens skolinspek- tion förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om</SPAN></DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft27">Stöd till inackordering</P>
<P class="p253 ft5"><SPAN class="ft33">63 § </SPAN>Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering på grund av skolgången ska hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Denna skyldighet gäller dock inte</P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft15">elever som har tagits emot i andra hand enligt 36 §,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">elever på </SPAN><NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning, och</P>
<P class="p178 ft5"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft38">utlandssvenska elever som får inackorderingstillägg enligt studie- stödslagen (1999:1395).</SPAN></P>
<P class="p178 ft2">Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.</P>
<P class="p75 ft5">Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.</P>
<P class="p808 ft5"><SPAN class="ft33">64 § </SPAN>I 62 § finns bestämmelser om hemkommunens skyldighet att betala ersättning för vissa kostnader för elever som genomgår Rh- anpassad utbildning.</P>
<P class="p664 ft27">9 kap.</P>
<P class="p809 ft3">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p810 ft2">8 §</P>
<P class="p811 ft2">Om en fristående skola <SPAN class="ft3">anord- nar sådan utbildning som en kommun enligt 5 kap. får anordna inom ramen för nationella program i gymnasieskolan och om alla elever på utbildningen ges möjlighet att inom ramen för utbildningen uppnå grund- läggande behörighet för högskole- utbildning som påbörjas på grundnivå</SPAN>, ska Statens skolin- spektion förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om</P>
<P class="p476 ft5"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft35">skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,</SPAN></P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft116">huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksam- heten i enlighet med ovan angivna villkor,</SPAN></P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft43">skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisa- toriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,</SPAN></P>
<P class="p581 ft20"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft42">skolan för undervisningen använder lärare som har en utbildning av- sedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">249</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft2">Ett beslut om rätt till bidrag ska innehålla uppgift om </SPAN><SPAN class="ft3">till </SPAN><SPAN class="ft2">vilket nationellt program i gymnasie- skolan som utbildningen </SPAN><SPAN class="ft3">i bidragshänseende ska hänföras</SPAN><SPAN class="ft2">. </SPAN><SPAN class="ft3">I fråga om det estetiska programmet ska det även framgå om utbild- ningen i bidragshänseende ska hänföras till den nationella inrikt- ningen musik och i fråga om fordonsprogrammet om utbild- ningen i bidragshänseende ska hänföras till den nationella inrikt- ningen transport och logistik.</SPAN></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p71 ft5">för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och</P>
<P class="p11 ft5">5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fråga om utbildningen vid fri- stående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.</P>
<P class="p11 ft2">Regeringen får meddela föreskrifter om de ytterligare villkor som avses i första stycket 5.</P>
<P class="p11 ft2">En fristående skola som avses i denna paragraf får även anordna indi- viduellt program. Skyldighet att ta emot en elev på ett individuellt program finns endast om skolan och elevens hemkommun kommer över- ens om det bidrag som kommunen ska betala till skolan för eleven. Ut- bildningen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas om en elev begär det och styrelsen för utbildningen finner det förenligt med syftet för utbild- ningen.</P>
<P class="p391 ft5">En förklaring enligt första stycket ska inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.</P>
<P class="p11 ft2">En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.</P>
<P class="p152 ft3">De bestämmelser i 5 kap. och föreskrifter som har meddelats med stöd av och i anslutning till dessa, som ger regeringen, en förvaltningsmyndighet eller styrel- sen för utbildningen rätt att göra avsteg från vad som annars gäller för utbildning anordnad av en kommun eller ett landsting, ska tillämpas på motsvarande sätt för fristående skolor. Detsamma gäller sådana inskränkningar i möjligheterna att anordna vissa utbildningar som kan följa av föreskrifter meddelade med stöd av 5 kap. Huvudmannen för utbild- ningen ska jämställas med styrel- sen för utbildningen.</P>
<P class="p812 ft2">Ett beslut om rätt till bidrag ska innehålla uppgift om vilket natio- nellt program i gymnasieskolan som utbildningen <SPAN class="ft3">motsvarar. Beslutet ska dessutom i vissa fall ange vilken nationell inriktning inom programmet som utbild- ningen motsvarar. Regeringen meddelar föreskrifter om i vilka fall en inriktning ska anges i beslutet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">250</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft2">Om utbildningen </SPAN><SPAN class="ft3">i bidrags- hänseende har hänförts till </SPAN><SPAN class="ft2">ett nationellt program </SPAN><SPAN class="ft3">med samma inriktning </SPAN><SPAN class="ft2">som elevens hem- kommun erbjuder, ska bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det be- lopp som elevens hemkommun ska betala, om </SPAN><SPAN class="ft3">kommunen inte erbju- der ett program eller en inriktning som eleven antagits till. </SPAN><SPAN class="ft2">Kommu- nen ska vid tillämpningen av sådana föreskrifter även beakta tredje stycket.</SPAN></DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p154 ft2">8 a §</P>
<P class="p178 ft5">För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 § lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbild- ning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.</P>
<P class="p79 ft2">Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för</P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">undervisning,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">läromedel och utrustning,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft14">elevvård och hälsovård,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft14">måltider,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft14">administration,</SPAN></P>
<P class="p156 ft2"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft14">mervärdesskatt, och</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">7.</SPAN><SPAN class="ft14">lokalkostnader.</SPAN></P>
<P class="p272 ft2">Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmåls- undervisning. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för elever som är i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organi- satoriska svårigheter uppstår för kommunen.</P>
<P class="p813 ft2">Om utbildningen <SPAN class="ft3">enligt beslutet om rätt till bidrag motsvarar </SPAN>ett nationellt program <SPAN class="ft3">eller en natio- nell inriktning </SPAN>som elevens hem- kommun erbjuder, ska bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet <SPAN class="ft3">eller den inriktningen</SPAN>.</P>
<P class="p814 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det be- lopp som elevens hemkommun ska betala, <SPAN class="ft3">om eleven har antagits till en utbildning som enligt beslutet om rätt till bidrag motsvarar ett program eller en nationell inrikt- ning eller en särskild variant som kommunen inte erbjuder</SPAN>. Kommu- nen ska vid tillämpningen av sådana föreskrifter även beakta tredje stycket.</P>
<P class="p254 ft5">För en elev som genomgår utbildning på ett individuellt program ska elevens hemkommun betala det belopp som överenskommits med den fristående skolan.</P>
<P class="p178 ft5">Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i <NOBR>andra<SPAN class="ft13">–</SPAN>fjärde</NOBR> styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en fristående skola.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">251</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft20">I 3 kap. 14 § finns föreskrifter frånvaro.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft3">Nuvarande lydelse</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft5">När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, </SPAN><SPAN class="ft13">skall </SPAN><SPAN class="ft5">huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun.</SPAN></DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p170 ft3">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p815 ft2">15 §</P>
<P class="p816 ft2">När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, <SPAN class="ft3">ska </SPAN>huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun. <SPAN class="ft3">Detsamma gäller när en elev börjar eller slutar vid en sådan skola som avses i 8 §.</SPAN></P>
<P class="p219 ft2">om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av</P>
<P class="p817 ft3">15 a §</P>
<P class="p173 ft3">En ansökan om att antas till en utbildning som anordnas för en grupp elever vid en fristående skola som avses i 8 § ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun. Av an- sökan ska det framgå vilken prioritering den sökande gör av de sökta utbildningarna.</P>
<P class="p818 ft13">Styrelsen ska omedelbart sända ansökan vidare till huvudmannen för den fristående skolan.</P>
<P class="p819 ft3">15 b §</P>
<P class="p816 ft13">En fristående skola som avses i 8 § ska tillämpa de bestämmelser i lag eller förordning om betyg, intyg och gymnasieexamen som gäller för gymnasieskolor med kommunal huvudman.</P>
<P class="p174 ft27">10 kap.</P>
<P class="p820 ft2">1 c §</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p11 ft2">En kommun <SPAN class="ft3">skall </SPAN>lämna bidrag till en riksinternatskola för en elev som inte är att anse som utlands- svensk. <SPAN class="ft3">Därvid skall </SPAN>bestämmel- serna i 9 kap. 6 § om bidrag till fristående skolor tillämpas i fråga om elever som går i den del av riksinternatskolan som motsvarar grundskolan och bestämmelserna i 9 kap. 8 a och 9 §§ i fråga om elever som går i den del som mot- svarar gymnasieskolan. Om eleven går en utbildning som leder fram</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p11 ft2">En kommun <SPAN class="ft3">ska </SPAN>lämna bidrag till en riksinternatskola för en elev som inte är att anse som utlands- svensk. Bestämmelserna i 9 kap. 6 § om bidrag till fristående skolor <SPAN class="ft3">ska då </SPAN>tillämpas i fråga om elever som går i den del av riksinternat- skolan som motsvarar grundskolan och bestämmelserna i 9 kap. 8 a och 9 §§ i fråga om elever som går i den del som motsvarar gymnasie- skolan. Om eleven går en utbild- ning som leder fram till</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">252</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft3">Ett åtagande </SPAN><SPAN class="ft2">att svara för kost- naderna ska alltid lämnas, om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har sär- skilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala vuxenut-</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft2">Regeringen </SPAN><SPAN class="ft3">eller den myndighet som regeringen bestämmer </SPAN><SPAN class="ft2">får </SPAN><SPAN class="ft3">meddela föreskrifter om </SPAN><SPAN class="ft2">att också den som inte är bosatt i landet </SPAN><SPAN class="ft3">ska </SPAN><SPAN class="ft2">vara behörig att delta </SPAN><SPAN class="ft3">i gymnasial vuxenutbildning och om att be- hörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges i första stycket 1.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft13">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ytter- ligare behörighetsvillkor och urval mellan behöriga sökande.</SPAN></DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p18 ft2">till International Baccalaureate</P></TD>
<TD class="tr1 td97"><P class="p18 ft2">International Baccalaureate (IB)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td73"><P class="p18 ft2">(IB) <SPAN class="ft3">skall </SPAN>bestämmelserna i 5 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">ska </SPAN>bestämmelserna i 5 kap. <SPAN class="ft3">55 </SPAN>§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td73"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">26 a </SPAN>§ tillämpas.</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p18 ft2">tillämpas.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p821 ft27">11 kap.</P>
<P class="p822 ft2">19 §</P>
<P class="p178 ft5">Varje kommuninnevånare är behörig att delta i gymnasial vuxenutbild- ning om han eller hon är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor,</P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år,</SPAN></P>
<P class="p71 ft2">eller</P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">när han eller hon slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan.</SPAN></P>
<P class="p823 ft20">Regeringen <SPAN class="ft19">får föreskriva </SPAN>att också den som inte är bosatt i landet <SPAN class="ft19">skall </SPAN>vara behörig att delta.</P>
<P class="p824 ft3">Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan behöriga sökande meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.</P>
<P class="p254 ft5">Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt.</P>
<P class="p825 ft2">21 §<A href="#page_253"><SPAN class="ft18">11</SPAN></A></P>
<P class="p273 ft5">Den som vill delta i gymnasial vuxenutbildning ska ansöka om detta hos styrelsen för utbildningen i sin hemkommun.</P>
<P class="p178 ft2">Om ansökan avser en utbildning som en annan kommun eller ett landsting anordnar eller låter anordna, ska styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till en sådan ansökan ska styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, såvida det inte på grund av tidigare överenskommelse är onödigt. Regeringen får meddela föreskrifter om när ett yttrande inte behöver fogas till en an- sökan.</P>
<P class="p826 ft5">Åtagande att svara för kostna- derna ska alltid lämnas om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har sär- skilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala vuxenut-</P>
<P class="p559 ft23"><SPAN class="ft30">11 </SPAN>Senaste lydelse 2009:129.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">253</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft2">Undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag för att möjliggöra en försöksverksam- het med sådan utbildning i gymna- sieskolan som inte utgörs av ut- bildning på nationella eller indivi- duella program.</SPAN></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<DIV id="id_1_1_1">
<P class="p71 ft5">bildning. I sådant fall ska 5 kap. <SPAN class="ft13">33 </SPAN>§ tillämpas på motsvarande sätt för ungdomar fram till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller <SPAN class="ft13">tjugo </SPAN>år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_1_2">
<P class="p71 ft2">bildning. I ett sådant fall ska 5 kap. <SPAN class="ft3">63 </SPAN>§ tillämpas på motsva- rande sätt för ungdomar fram till och med det första kalender- halvåret det år då ungdomarna fyller <SPAN class="ft3">20 </SPAN>år.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p14 ft2">24 §<A href="#page_254"><SPAN class="ft18">12</SPAN></A></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<DIV id="id_1_3_1">
<P class="p11 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldig- het för en kommun att betala er- sättning för gymnasial vuxenut- bildning till den kommun eller det landsting som anordnar utbild- ningen. Hemkommunen ska i sådana fall lämna stöd till in- ackordering enligt 5 kap. <SPAN class="ft3">33 </SPAN>§ till ungdomar fram till och med första kalenderhalvåret det år då ung- domarna fyller 20 år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_3_2">
<P class="p11 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldig- het för en kommun att betala er- sättning för gymnasial vuxenut- bildning till den kommun eller det landsting som anordnar utbild- ningen. Hemkommunen ska i sådana fall lämna stöd till inackor- dering enligt 5 kap. <SPAN class="ft3">63 </SPAN>§ till ung- domar fram till och med första kalenderhalvåret det år då ung- domarna fyller 20 år.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_4">
<P class="p713 ft27">15 kap.</P>
<P class="p827 ft2">4 §<A href="#page_254"><SPAN class="ft18">13</SPAN></A></P>
<P class="p75 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet inom det offentliga skol- väsendet. I sådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag.</P>
<P class="p193 ft2">Undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag för att möjliggöra en försöksverksam- het med sådan utbildning i gymna- sieskolan som inte utgörs av ut- bildning på nationella, <SPAN class="ft3">special- utformade </SPAN>eller individuella program.</P>
<P class="p828 ft2">6 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_5">
<DIV id="id_1_5_1">
<P class="p187 ft2">Regeringen får <SPAN class="ft3">utan hinder av </SPAN>föreskrifterna i 4 kap. 4 §, 5 kap. <SPAN class="ft3">21 </SPAN>§, 11 kap. 5 § och 13 kap. 8 § meddela föreskrifter om skyldig- het för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning eller svenskundervisning för invandrare</P>
<P class="p188 ft23"><SPAN class="ft48">12</SPAN><SPAN class="ft130">Senaste lydelse 2009:129.</SPAN></P>
<P class="p71 ft23"><SPAN class="ft48">13</SPAN><SPAN class="ft130">Senaste lydelse 2007:1350.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_5_2">
<P class="p11 ft2">Regeringen får <SPAN class="ft3">trots </SPAN>före- skrifterna i 4 kap. 4 §, 5 kap. <SPAN class="ft3">52 </SPAN>§, 11 kap. 5 § och 13 kap. 8 § med- dela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning eller svensk- undervisning för invandrare att</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">254</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft20">att betala en avgift som tillfaller huvudmannen för utbildningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft20">betala en avgift som tillfaller huvudmannen för utbildningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">255</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<P class="p56 ft2"><SPAN class="ft3">Bilaga 1 </SPAN>Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p829 ft27">Nationella program</P>
<P class="p830 ft27">Yrkesprogram</P>
<P class="p830 ft2">Barn- och fritidsprogrammet</P>
<P class="p53 ft2">Bygg- och anläggningsprogrammet</P>
<P class="p831 ft2">El- och energiprogrammet</P>
<P class="p53 ft2">Fordons- och transportprogrammet</P>
<P class="p53 ft2">Handels- och administrationsprogrammet</P>
<P class="p50 ft2">Hantverksprogrammet</P>
<P class="p53 ft2">Hotell- och turismprogrammet</P>
<P class="p53 ft2">Industritekniska programmet</P>
<P class="p50 ft2">Naturbruksprogrammet</P>
<P class="p53 ft2">Restaurang- och livsmedelsprogrammet</P>
<P class="p53 ft2">VVS- och fastighetsprogrammet</P>
<P class="p50 ft2">Vård- och omsorgsprogrammet</P>
<P class="p830 ft27">Högskoleförberedande program</P>
<P class="p830 ft2">Ekonomiprogrammet</P>
<P class="p50 ft2">Estetiska programmet</P>
<P class="p50 ft2">Humanistiska programmet</P>
<P class="p53 ft2">Naturvetenskapsprogrammet</P>
<P class="p53 ft2">Samhällsvetenskapsprogrammet</P>
<P class="p50 ft2">Teknikprogrammet</P>
<P class="p832 ft2">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<P class="p237 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr1 td100"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr1 td101"><P class="p833 ft3">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td103"><P class="p145 ft27">Poängplan för nationella program i gymnasieskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td104"><P class="p145 ft27">Ämne</P></TD>
<TD class="tr23 td105"><P class="p202 ft27">gymnasiepoäng</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td103"><P class="p145 ft50">De ämnen som, i minst nedan angiven omfattning,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td100"><P class="p145 ft2">ska ingå i de nationella programmen</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td100"><P class="p145 ft2">(gymnasiegemensamma ämnen).</P></TD>
<TD class="tr7 td101"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td100"><P class="p145 ft3">Yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr22 td101"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Svenska/Svenska</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">som andraspråk</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Engelska</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td100"><P class="p145 ft2">Matematik</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p202 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Idrott och hälsa</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td100"><P class="p145 ft2">Historia</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p202 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Samhällskunskap</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Religionskunskap</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td100"><P class="p145 ft2">Naturkunskap</P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p202 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td100"><P class="p145 ft3">Högskoleförberedande program</P></TD>
<TD class="tr19 td101"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td100"><P class="p145 ft2">Svenska/Svenska</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">som andraspråk</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Engelska</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td100"><P class="p145 ft2">Matematik</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p202 ft2">100/200/300<SPAN class="ft18">*</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td100"><P class="p145 ft50">Idrott och hälsa</P></TD>
<TD class="tr25 td101"><P class="p202 ft50">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td100"><P class="p145 ft2">Historia</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p202 ft2">50/100/200<SPAN class="ft18">**</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Samhällskunskap</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">100/200<SPAN class="ft18">***</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><P class="p145 ft2">Religionskunskap</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p202 ft2">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td100"><P class="p145 ft2">Naturkunskap</P></TD>
<TD class="tr18 td101"><P class="p202 ft53"><SPAN class="ft52">100</SPAN>****</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td103"><P class="p145 ft2">Ämnen genom vilket programmet får sin karaktär</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td100"><P class="p145 ft3">Yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr22 td101"><P class="p202 ft2">1 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td100"><P class="p145 ft3">Högskoleförberedande program</P></TD>
<TD class="tr15 td101"><P class="p202 ft2">950/1 050/1 100<SPAN class="ft18">*****</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td100"><P class="p145 ft2">Individuellt val</P></TD>
<TD class="tr15 td101"><P class="p202 ft2">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td100"><P class="p145 ft2">Gymnasiearbete</P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p202 ft2">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td100"><P class="p145 ft27">Summa gymnasiepoäng</P></TD>
<TD class="tr7 td101"><P class="p202 ft27">2 500</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p834 ft2"><SPAN class="ft18">*</SPAN>Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samhälls- vetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknik- programmen 300.</P>
<P class="p835 ft2"><SPAN class="ft18">**</SPAN>Teknikprogrammet 50, <NOBR>ekonomi-,</NOBR> <NOBR>samhällsvetenskaps-,</NOBR> och naturveten- skapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen 200.</P>
<P class="p836 ft2"><SPAN class="ft18">***</SPAN>Ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100.</P>
<P class="p837 ft2">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199258x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr15 td69"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft18">****</SPAN>På naturvetenskapsprogrammet ersätts naturkunskap med karaktärs-</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">ämnena biologi, fysik och kemi och på teknikprogrammet med karak-</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">tärsämnena fysik och kemi.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p18 ft2"><SPAN class="ft18">*****</SPAN>Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska,</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p18 ft2">humanistiska, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p838 ft2"><SPAN class="ft2">1</SPAN><SPAN class="ft15">050.</SPAN></P>
<P class="p839 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft15">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats tidigare ska äldre bestämmelser alltjämt tillämpas, om inte annat följer av 2.</SPAN></P>
<P class="p296 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft15">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om i vilka fall och på vilket sätt elever som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som fullföljer denna senare än tre år från det att den påbörjades, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjats efter den 1 juli 2011.</SPAN></P>
<P class="p840 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft15">En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 § i dess äldre lydelse ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. Efter ansökan av en fristående skola som förklarats berättigad till bidrag enligt 9 kap. 8 § i dess äldre lydelse, får Statens skolinspektion, genom en förenklad prövning, förklara skolan berättigad till bidrag enligt be- stämmelsen i dess nya lydelse. Regeringen får meddela föreskrifter om den förenklade prövningen.</SPAN></P>
<P class="p280 ft5"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft38">En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 § i dess äldre lydelse för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2011 ska upphöra att gälla senast den 1 juli 2013.</SPAN></P>
<P class="p841 ft2">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199259x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p14 ft16">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</P>
<P class="p842 ft20">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100) att punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:871) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p14 ft2">3. Beslut med stöd av 5 kap. 9 och</P>
<P class="p14 ft2">14 §§ ska upphöra att gälla den</P>
<P class="p843 ft5"><SPAN class="ft13">1 januari 2010</SPAN>. Regeringen får besluta att sådana beslut <SPAN class="ft13">skall </SPAN>upphöra vid en tidigare tidpunkt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p14 ft3">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p14 ft2">3. Beslut med stöd av 5 kap. 9 och</P>
<P class="p14 ft2">14 §§ ska upphöra att gälla den</P>
<P class="p844 ft13">1 januari 2011<SPAN class="ft5">. Regeringen </SPAN>eller den myndighet som regeringen bestämmer <SPAN class="ft5">får besluta att sådana beslut </SPAN>ska <SPAN class="ft5">upphöra vid en tidigare tidpunkt.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<P class="p14 ft2">Denna lag träder i kraft den 31 december 2009.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">259</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199260x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr36 td69"><P class="p18 ft16">Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)</P></TD>
<TD class="tr36 td36"><P class="p18 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td69"><P class="p845 ft2">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) ska ha</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td110"><P class="p18 ft2">följande lydelse.</P></TD>
<TD class="tr7 td247"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td110"><P class="p18 ft3">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr14 td247"><P class="p224 ft3">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td110"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr19 td247"><P class="p846 ft27">1 kap.</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p226 ft28">Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella <SPAN class="ft26">eller specialutformade </SPAN>program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock <SPAN class="ft26">medge </SPAN>undantag när det gäller konstnärlig utbildning.</P>
<P class="p847 ft5">Utbildning på grundnivå <SPAN class="ft13">skall </SPAN>utveckla studenternas</P>
<P class="p226 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft15">förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,</SPAN></P>
<P class="p226 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft15">förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och</SPAN></P>
<P class="p226 ft5"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft38">beredskap att möta föränd- ringar i arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p226 ft2">Inom det område som utbild- ningen avser <SPAN class="ft3">skall </SPAN>studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att</P>
<P class="p226 ft5"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft38">söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft15">följa kunskapsutvecklingen,</SPAN></P>
<P class="p71 ft2">och</P>
<P class="p226 ft5"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft38">utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p14 ft2">8 §<A href="#page_260"><SPAN class="ft18">1</SPAN></A></P>
<P class="p848 ft2">Utbildning på grundnivå <SPAN class="ft3">ska </SPAN>väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regering- en får dock <SPAN class="ft3">besluta om </SPAN>undantag när det gäller konstnärlig utbild- ning.</P>
<P class="p849 ft5">Utbildning på grundnivå <SPAN class="ft13">ska </SPAN>ut- veckla studenternas</P>
<P class="p850 ft2"><SPAN class="ft28">–</SPAN><SPAN class="ft15">förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,</SPAN></P>
<P class="p850 ft2"><SPAN class="ft28">–</SPAN><SPAN class="ft15">förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och</SPAN></P>
<P class="p850 ft5"><SPAN class="ft28">–</SPAN><SPAN class="ft38">beredskap att möta föränd- ringar i arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p848 ft2">Inom det område som utbild- ningen avser <SPAN class="ft3">ska </SPAN>studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att</P>
<P class="p850 ft5"><SPAN class="ft28">–</SPAN><SPAN class="ft38">söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,</SPAN></P>
<P class="p851 ft2"><SPAN class="ft28">–</SPAN><SPAN class="ft14">följa kunskapsutvecklingen,</SPAN></P>
<P class="p103 ft2">och</P>
<P class="p850 ft5"><SPAN class="ft28">–</SPAN><SPAN class="ft38">utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p852 ft5">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet.</P>
<P class="p853 ft23"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Senaste lydelse 2006:173</P>
<P class="p222 ft2">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199261x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p854 ft55">Förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan</P>
<P class="p855 ft20">Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr6 td73"><P class="p18 ft3">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p18 ft26">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft2">5 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p11 ft5">En utbildning inom yrkeshög- skolan ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella <SPAN class="ft13">eller specialutformade </SPAN>program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p11 ft5">En utbildning inom yrkeshög- skolan ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasie- skolan eller motsvarande kun- skaper.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<P class="p236 ft20">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">261</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft4">Bilaga 8 Lagrådets yttrande</P>
<P class="p218 ft2">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2009-05-12</NOBR></P>
<P class="p856 ft20"><SPAN class="ft34">Närvarande: </SPAN>F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och regeringsrådet Karin Almgren.</P>
<P class="p555 ft27">En ny gymnasieskola</P>
<P class="p856 ft5">Enligt en lagrådsremiss den 23 april 2009 (Utbildningsdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</P>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft131">lag om ändring i skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft131">lag om ändring i skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft131">lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),</SPAN></P>
<P class="p466 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft131">lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.</SPAN></P>
<P class="p563 ft20">Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Ulrika Åkerdahl och ämnesrådet Gudrun Wirmark.</P>
<P class="p555 ft2">Förslagen föranleder följande yttrande av <SPAN class="ft132">Lagrådet</SPAN>:</P>
<P class="p562 ft5">I lagrådsremissen föreslås ändringar i skollagen som bl.a. innebär att elever på gymnasieskolan ska kunna välja mellan ett stort antal nationella yrkesprogram och högskoleförberedande program med olika inriktningar. Elever på yrkesprogram ska ha möjlighet att inom gymnasieutbildningen uppnå behörighet till högskoleutbildning. De ska också kunna välja en gymnasial lärlingsutbildning.</P>
<P class="p110 ft20">Vidare föreslås att regleringen av den offentliga gymnasieskolan och motsvarande fristående skolor så långt det är möjligt ska vara gemensam.</P>
<P class="p555 ft132">Förslaget till lag om ändring i skollagen</P>
<P class="p559 ft2">5 kap. 1 §</P>
<P class="p563 ft2">I första stycket föreskrivs att ”(g)ymnasieskolan vänder sig till ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Gymnasieskolan är avsedd att påbörjas under tiden fram till och med det första kalenderhalvåret det år ungdomarna fyller 20 år.” Vid föredragningen har upplysts att avsikten med bestämmelsen är att klargöra att vissa behörighetskrav ska gälla för dem som tas in på gymnasieutbildning. Detta bör tydligare komma till uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår att stycket ges följande lydelse:</P>
<P class="p857 ft5">Gymnasieskolan är öppen endast för ungdomar som avslutat sin grund- skoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.</P>
<P class="p555 ft2">5 kap. 8 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">262</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p261 ft2">I paragrafens tredje stycke öppnas en möjlighet för styrelsen för utbildningen att efter tillstånd av regeringen eller en förvaltnings- myndighet besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår. Enligt sista meningen i stycket ska regeringen meddela föreskrifter om vilken förvaltningsmyndighet som avses. Formuleringen avviker från vad som är brukligt. Enligt vad som upplysts vid föredragningen är avsikten att det ändrade uttryckssättet ska klargöra att myndigheten ska utses av regeringen genom normer på förordningsnivå och inte genom förvaltningsbeslut. Motsvarande uttryckssätt förekommer på ett flertal ställen i lagförslagen. Lagrådet förordar att det sedvanliga uttryckssättet behålls i avbidan på resultatet av den totala översyn av skollagen som nu företas. De två sista meningarna i sista stycket skulle då få följande lydelse:</P>
<P class="p858 ft5">Om styrelsen har fått tillstånd till det av regeringen eller en myndighet som regeringen bestämmer, får den besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår.</P>
<P class="p218 ft2">5 kap. 39 §</P>
<P class="p557 ft5">Enligt paragrafen får beslut om behörighet och om mottagande i första hand överklagas av den sökande. Av författningskommentaren framgår att ett beslut att inte ta emot en behörig sökande i andra hand inte får överklagas eftersom någon skyldighet för en huvudman att ta emot sökande i andra hand inte finns. Att beslut om mottagande i andra hand inte får överklagas bör komma till tydligt uttryck i paragrafen. Den kan förslagsvis formuleras på följande sätt:</P>
<P class="p808 ft5">Beslut enligt 38 § om behörighet och om mottagande i första hand får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av den sökande. Beslut om mottagande i andra hand får inte överklagas.</P>
<P class="p216 ft2">5 kap. 63 och 64 §§</P>
<P class="p567 ft5">I 63 § föreskrivs en skyldighet för hemkommunen att lämna ekonomiskt stöd till elever som behöver inackordering. Från skyldigheten föreskrivs undantag bl.a. när det gäller elever på <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning. I 64 § finns en upplysning om att det i 62 § finns bestämmelser om hemkommunens skyldighet att betala ersättning i vissa</P>
<P class="p595 ft5">fall. Enligt Lagrådets mening kan 64 § avvaras, om 63 § första stycket 2 i stället utformas så att ersättningsskyldigheten enligt paragrafen inte gäller elever som avses i 62 §.</P>
<P class="p216 ft2">9 kap. 8 a §</P>
<P class="p567 ft5">Förslaget innebär ändringar i paragrafens föreslagna lydelse enligt prop. 2008/09:171. I förhållande till den i propositionen föreslagna lydelsen av paragrafen har emellertid det fjärde stycket fallit bort. Stycket har följande lydelse: ”Bidrag enligt andra stycket ska bestämmas efter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">263</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft5">samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till utbildning i gymnasieskola som kommunen erbjuder.” Enligt vad som upplysts vid föredragningen är avsikten att det utelämnade stycket ska upphävas. Remissens lagförslag måste kompletteras i detta avseende.</P>
<P class="p78 ft2">Det sista stycket i paragrafen innehåller bl.a. ett bemyndigande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i andra – fjärde styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en fristående skola. Hänvisningen till paragrafens andra – fjärde stycken har utan närmare kommentarer lämnats oförändrad, såväl i prop. 2008/09:171 som i remissens lagförslag, trots att hänvisningens innehåll förändrats till följd av att propositionens lagförslag innebar att tre nya stycken skjutits in mellan det första och det tidigare andra stycket. I det fortsatta lagstiftningsarbetet bör bemyndigandets avsedda omfattning klargöras.</P>
<P class="p646 ft132">Övriga lagförslag</P>
<P class="p556 ft2">Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p425 ft2">264</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW03199/GW03199265x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft4">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p218 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 maj 2009</P>
<P class="p859 ft5">Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Erlandsson, Torstensson, Björklund, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling</P>
<P class="p216 ft2">Föredragande: Jan Björklund</P>
<P class="p860 ft20">Regeringen beslutar proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft2">Prop. 2008/09:199</P>
<P class="p426 ft2">265</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr13 td248"><P class="p145 ft4">Rättsdatablad</P></TD>
<TD class="tr13 td249"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr13 td250"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr13 td102"><P class="p201 ft2">Prop. 2008/09:199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td251"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr15 td252"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr15 td253"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr18 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td248"><P class="p145 ft62">Författningsrubrik</P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p149 ft62">Bestämmelser som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td254"><P class="p18 ft62">Celexnummer för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td248"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td249"><P class="p149 ft62">inför, ändrar, upp-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td254"><P class="p18 ft62">bakomliggande EG-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td248"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p149 ft62">häver eller upprepar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td254"><P class="p18 ft62">regler</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td248"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p149 ft62">ett normgivnings-</P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td248"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td249"><P class="p149 ft62">bemyndigande</P></TD>
<TD class="tr3 td250"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td251"><P class="p18 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr30 td252"><P class="p18 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr30 td253"><P class="p18 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr29 td102"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td248"><P class="p145 ft2">Lag om ändring i</P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p31 ft2">1 kap. 18 §, 5 kap. 1, 6,</P></TD>
<TD class="tr35 td250"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr35 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td248"><P class="p145 ft2">skollagen (1985:1100)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td255"><P class="p301 ft2">8, 9, 10, 11, 12, 14, 21, 26,</P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td248"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td141"><P class="p301 ft2">30, 35, 53, 61 och 62 §§,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td248"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td249"><P class="p33 ft2">9 kap. 8 och 8 a §§,</P></TD>
<TD class="tr2 td250"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td248"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td249"><P class="p33 ft2">11 kap.19 och 24 §§,</P></TD>
<TD class="tr2 td250"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td248"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p33 ft2">15 kap. 4 § och 6 §</P></TD>
<TD class="tr4 td250"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td102"><P class="p18 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p861 ft2">266</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
11Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i skollagen (1985:1100). BifallBifall2009/10:UbU3?Acklamation22Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i skollagen (1985:1100). BifallBifall2009/10:UbU3?Acklamation33Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i högskolelagen (1992:1434). BifallBifall2009/10:UbU3?Acklamation44Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan. BifallBifall2009/10:UbU3?Acklamation55Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om upphävande av riksdagsbindningar (avsnitt 14.1). BifallBifall2009/10:UbU3?Acklamation66Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om gymnasieexamen i fråga om grundläggande behörighet (avsnitt 17.3). BifallBifall2009/10:UbU3?AcklamationBBordläggning2009-05-15 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2009-05-15 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2009-05-15 00:00:00inträffat70hanteringHÄNHänvisning2009-05-18 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2009-06-10 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avUtbildningsdepartementet2014-11-23 14:06:42statustextstatustextÄrendet är avslutatGW031992017-10-18 14:42:01tilldelatTilldelatUtbildningsutskottet2014-11-23 14:06:42GW03199prop_200809__199.pdf1279735pdfHögre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanhttps://data.riksdagen.se/fil/D63823BB-2CF0-4A70-B4C6-006E1B0E1D5Dbehandlas_i2009/10:UbU3GX01UbU3bet2009/10UbU3Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanBetänkandeföljdmotionav Christer Engelhardt (S)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:199<br/>
Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanGW02Ub35mot2008/09Ub35Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanav Christer Engelhardt (S)Motionföljdmotionav Göran Persson i Simrishamn och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:199<br/>
Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanGW02Ub33mot2008/09Ub33Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanav Göran Persson i Simrishamn och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)Motionföljdmotionav Marie Granlund m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:199<br/>
Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanGW02Ub36mot2008/09Ub36Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanav Marie Granlund m.fl. (S)Motionföljdmotionav Mats Pertoft m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:199<br/>
Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanGW02Ub37mot2008/09Ub37Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanav Mats Pertoft m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Rossana Dinamarca m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:199<br/>
Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanGW02Ub34mot2008/09Ub34Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolanav Rossana Dinamarca m.fl. (V)Motion