<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2221929</hangar_id>
 <dok_id>GW02Ub540</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>Ub540</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:Ub540 av Holger Gustafsson (kd)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>kd720</tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>540</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-10-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-04-02 18:51:18</systemdatum>
 <publicerad>2008-10-07 12:08:45</publicerad>
 <titel>Religionsutbildningens betydelse för internationell kommunikation</titel>
 <subtitel>av Holger Gustafsson (kd)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{92B7320C-9FD9-4445-B623-AD15B2664A00}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02Ub540/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02Ub540</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02Ub540</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:Ub540&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Holger Gustafsson (kd)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Religionsutbildningens betydelse för internationell kommunikation&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;kd720&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Religionsutbildningens betydelse f&amp;ouml;r internationell kommunikation" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Martin K&amp;auml;llstrand" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 080918 0940 4.95c" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm b-&amp;gt;ny fplogga c-&amp;gt;nygamla s-rosen --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 02 Apr 2009 18:42:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_Ub_540.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om religionsutbildningens betydelse f&amp;ouml;r internationell kommunikation och dialog &amp;ouml;ver religions- och kulturgr&amp;auml;nser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om vikten av att f&amp;ouml;rdjupa svensk politisk och diplomatisk utbildning med m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen att b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;rst&amp;aring; religioners betydelse f&amp;ouml;r internationella relationer.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 2 h&amp;auml;nvisat till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Till f&amp;ouml;rsvar f&amp;ouml;r religionsfriheten st&amp;aring;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, s&amp;aring;som de bl.a. kommer till uttryck i FN:s och Europar&amp;aring;dets r&amp;auml;ttighetsf&amp;ouml;rklaringar. Europakonventionen ing&amp;aring;r sedan 1995 i svensk lagstiftning genom medlemskapet i EU. R&amp;auml;ttighetsf&amp;ouml;rklaringarna st&amp;aring;r som garanter f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheter inte ska inskr&amp;auml;nkas lagstiftningsv&amp;auml;gen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Religionsfriheten &amp;auml;r inte en perifer m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet utan en av demokratins mest centrala. Till religionsfriheten knyter FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;ven grundl&amp;auml;ggande friheter som tanke- och samvetsfrihet. Artikel 18 i FN-deklarationen lyder: ”Envar har r&amp;auml;tt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna r&amp;auml;tt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt ut&amp;ouml;va sin religion eller tro genom undervisning, andakts&amp;ouml;vningar, gudstj&amp;auml;nst och iakttagande av religi&amp;ouml;sa sedv&amp;auml;njor.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som politiskt sekul&amp;auml;rt land har Sverige och de nordiska l&amp;auml;nderna f&amp;aring;tt allt sv&amp;aring;rare att f&amp;ouml;rst&amp;aring; religioners betydelse i internationella relationer. Sverige fick religionsfrihet s&amp;aring; sent som 1951. Fram till 1858 g&amp;auml;llde konventikelplakatet i Sverige, som f&amp;ouml;rbj&amp;ouml;d andra religi&amp;ouml;sa m&amp;ouml;ten &amp;auml;n husandakten och Svenska statskyrkans gudstj&amp;auml;nst. Sverige bed&amp;ouml;ms i dag allm&amp;auml;nt vara v&amp;auml;rldens mest sekulariserade land. Religi&amp;ouml;sa m&amp;auml;nniskor och grupper riskerar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r, i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n n&amp;aring;gon annan grupp, att m&amp;ouml;tas av of&amp;ouml;rst&amp;aring;else och diskriminering i v&amp;aring;rt land. Kunskap om och f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r religi&amp;ouml;sa grupper riskerar att bli en blind fl&amp;auml;ck s&amp;aring;v&amp;auml;l hos allm&amp;auml;nhet som i offentlig maktut&amp;ouml;vning. Men religi&amp;ouml;sa m&amp;auml;nniskor och grupper har r&amp;auml;tt att bli respekterade f&amp;ouml;r sin tros- och samvets&amp;ouml;vertygelse &amp;auml;ven i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Yttrandefriheten m&amp;aring;ste vara &amp;ouml;verl&amp;auml;gset viktigast i ett samh&amp;auml;lle. Den &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r demokratin. Yttrandefrihet &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r ett &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;demo-kratiskt&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; statsskick.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Europakonventionen"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;Europakonventionen&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter st&amp;aring;r skrivet om yttrandefriheten: ”Denna r&amp;auml;tt innefattar &amp;aring;siktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gr&amp;auml;nser”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Muhammedbilderna i Jyllands-Posten var tolv &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Satir"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;satirteckningar&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; som publicerades i den &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Danmark"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;danska&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; dagstidningen &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Jyllands-Posten"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;Jyllands-Posten&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; den &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/30_september"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;30 september&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/2005"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;2005&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;. Bilderna sades f&amp;ouml;rest&amp;auml;lla profeten &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Muhammed"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;Muhammed&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;. Syftet med publiceringen var enligt tidningen att v&amp;auml;cka debatt kring &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Pressfrihet"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;press&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;- och &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Yttrandefrihet"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;yttrandefriheten&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;. Publiceringen ledde till h&amp;auml;ftiga protester fr&amp;aring;n muslimska grupper, som bland annat h&amp;auml;vdade att bilderna var kr&amp;auml;nkande, &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Rasism"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;rasistiska&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; och ett uttryck f&amp;ouml;r &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Islamofobi"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;islamofobi&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;. &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Libyen"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;Libyen&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Saudiarabien"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;Saudiarabien&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Iran"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;Iran&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; drog tillbaka sina ambassad&amp;ouml;rer fr&amp;aring;n Danmark och i flera l&amp;auml;nder &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bojkott"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;bojkottades&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; danska produkter. Efter att ha f&amp;aring;tt motta ett flertal mordhot gick tv&amp;aring; av tecknarna under jorden. Med &amp;ouml;kad kunskap och f&amp;ouml;rst&amp;aring;else om religioners inneboende dynamik och kraft kan man b&amp;auml;ttre hantera den fundamentala r&amp;auml;tten till yttrandefrihet, genom att besitta r&amp;auml;tten men av h&amp;auml;nsyn till andra m&amp;auml;nniskors tro och &amp;ouml;vertygelse visa ansvaret att avst&amp;aring; fr&amp;aring;n hets mot vad medm&amp;auml;nniskor upplever som heligt och d&amp;auml;rmed undvika kr&amp;auml;nkningar av deras tro och &amp;ouml;vertygelse. Ist&amp;auml;llet kan man n&amp;aring; en f&amp;ouml;rtroendefull dialog &amp;ouml;ver religions- och nationsgr&amp;auml;nser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som det finns en negativ koppling mellan &amp;ouml;vertr&amp;auml;delser mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och hoten mot fred och s&amp;auml;kerhet, finns det en positiv koppling mellan religionsfrihet och respekten f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Sveriges utrikespolitik omfattar inte bara kampen f&amp;ouml;r internationell r&amp;auml;tt och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, utan ocks&amp;aring; utvecklingsarbete och handel etc. En viktig del i arbetet &amp;auml;r spridandet av demokrati och demokratiska v&amp;auml;rden. &amp;Auml;ven dessa omr&amp;aring;den ber&amp;ouml;rs av bristen p&amp;aring; religionsfrihet. I en studie av 59 l&amp;auml;nder som nyligen presenterades vid Harvard University har forskarna kunnat bel&amp;auml;gga ett tydligt samband mellan f&amp;ouml;rekomsten av religionsfrihet och ekonomisk utveckling. Vi beh&amp;ouml;ver inte g&amp;aring; l&amp;auml;ngre &amp;auml;n till v&amp;aring;rt eget land f&amp;ouml;r att se vilken betydelse fri religionsut&amp;ouml;vning har haft f&amp;ouml;r framv&amp;auml;xten av demokratiska v&amp;auml;rden och det demokratiska samh&amp;auml;llet. Internationella unders&amp;ouml;kningar visar att f&amp;ouml;r mellan 85 och 95 procent av v&amp;auml;rldens befolkning &amp;auml;r religionen en del av livet. Detta g&amp;ouml;r att religionsfriheten inte &amp;auml;r en perifer r&amp;auml;ttighetsfr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r en liten minoritet av v&amp;auml;rldens befolkning. Tanke-, samvets- och religionsfrihet &amp;auml;r inte av marginell betydelse, utan ligger tv&amp;auml;rtom i sj&amp;auml;lva centrum av den m&amp;auml;nskliga erfarenheten. Sveriges uppgift b&amp;ouml;r vara att utveckla dialogen mellan religioner och kulturskillnader.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framtiden, globaliseringen, beroendet av omv&amp;auml;rlden och kontakterna &amp;ouml;ver nationsgr&amp;auml;nser fordrar seri&amp;ouml;sa och djuplodande dialoger baserade p&amp;aring; &amp;ouml;msesidig respekt, &amp;ouml;ppenhet och tolerans. Religion som fenomen &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor. I ett sekulariserat land som Sverige kan vi ha sv&amp;aring;rt att f&amp;ouml;rst&amp;aring; den centrala roll som religionen intar i samh&amp;auml;llen utanf&amp;ouml;r v&amp;aring;rt land. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det av stor vikt att religionskunskap ges tillr&amp;auml;ckligt utrymme i svensk grundskola och gymnasium. Religionsfriheten &amp;auml;r en viktig m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet. Religionen och livs&amp;aring;sk&amp;aring;dningen ber&amp;ouml;r det innersta i en m&amp;auml;nniska och &amp;auml;r ett uttryck f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskans andliga behov. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r sl&amp;aring;r ofta kr&amp;auml;nkningar av religionsfriheten h&amp;aring;rt. I den mer sekulariserade v&amp;auml;stv&amp;auml;rlden har begreppet kommit att mer och mer betyda friheten &lt;span style="font-style: italic;"&gt;fr&amp;aring;n &lt;/span&gt;religion, medan friheten &lt;span style="font-style: italic;"&gt;till &lt;/span&gt;en religion inte anses vara lika viktig. Det religi&amp;ouml;sa uttryckets plats i det offentliga rummet eller den offentliga debatten betraktas med skepsis, och inte s&amp;auml;llan med f&amp;ouml;rakt. Detta &amp;auml;r problematiskt dels d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att ett s&amp;aring;dant syns&amp;auml;tt leder till kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nniskors r&amp;auml;tt, dels till att misst&amp;auml;nksamhet odlas. Dessutom s&amp;aring; underl&amp;auml;ttar inte denna inst&amp;auml;llning pluralism och integration mellan m&amp;auml;nniskor med olika kulturer och religi&amp;ouml;s &amp;ouml;vertygelse. I andra delar av v&amp;auml;rlden &amp;auml;r friheten &lt;span style="font-style: italic;"&gt;fr&amp;aring;n &lt;/span&gt;religion ofta den springande punkten. Religionen anv&amp;auml;nds inte s&amp;auml;llan som ett f&amp;ouml;rtryckarinstrument och som ett s&amp;auml;tt att h&amp;auml;rska &amp;ouml;ver m&amp;auml;nniskor – inte minst kvinnor. En kontinuerlig dialog mellan f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r olika religioner &amp;auml;r ett m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r att undvika mots&amp;auml;ttningar. Det &amp;auml;r viktigt att st&amp;auml;rka kunskap och f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r religioners betydelse i internationella relationer. Synnerligen angel&amp;auml;gen &amp;auml;r kunskapen och insikten hos internationella svenska akt&amp;ouml;rer som politiker och diplomater. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om religionsutbildningens betydelse f&amp;ouml;r internationell kommunikation och dialog &amp;ouml;ver religions- och kulturgr&amp;auml;nser.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 6 oktober 2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Holger Gustafsson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om religionsutbildningens betydelse för internationell kommunikation och dialog över religions- och kulturgränser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att fördjupa svensk politisk och diplomatisk utbildning med målsättningen att bättre förstå religioners betydelse för internationella relationer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2008-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0782713019602</intressent_id>
<namn>Holger Gustafsson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:50:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02Ub540</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:35:58</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:50:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02Ub540</dok_id>
<subtitel>av Holger Gustafsson (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_ub_540.docx</filnamn>
<filstorlek>45821</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Religionsutbildningens betydelse för internationell kommunikation</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2FA4E3F2-BA0C-4CFD-A76D-0F9788003802</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02Ub540</dok_id>
<subtitel>av Holger Gustafsson (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_ub_540.pdf</filnamn>
<filstorlek>170433</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200809_ub_540</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9962F2AC-629B-4E94-9398-72F8AF76581B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>