<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2221915</hangar_id>
 <dok_id>GW02Ub526</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>Ub526</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:Ub526 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>mp651</tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>526</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-04-01 20:11:04</systemdatum>
 <publicerad>2008-10-08 17:39:56</publicerad>
 <titel>En grundskola med kvalitet och mångfald</titel>
 <subtitel>av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{2DD8FE39-3972-4C45-8A00-629FD0FE23CC}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02Ub526/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02Ub526</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02Ub526</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:Ub526&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;En grundskola med kvalitet och mångfald&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;mp651&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="En grundskola med kvalitet och m&amp;aring;ngfald" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="kn1031aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 080530 1800 4.95" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Wed, 01 Apr 2009 20:00:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_Ub_526.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikSammanf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210553284" name="_Toc210553284"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618644" name="_Toc210618644"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987830" name="_Toc210987830"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987889" name="_Toc210987889"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990614" name="_Toc210990614"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206323587" name="_Toc206323587"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906174" name="_Toc206906174"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002529" name="_Toc207002529"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010551" name="_Toc207010551"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213804" name="_Toc208213804"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388267" name="_Toc208388267"&gt;&lt;/a&gt;Sammanfattning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Gr&amp;ouml;n utbildningspolitik &amp;auml;r politik d&amp;auml;r eleven st&amp;aring;r i centrum. Skolans uppgift &amp;auml;r att skapa optimala f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r varje individ att f&amp;ouml;rverkliga sin str&amp;auml;van efter kunskap och utveckling. F&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra detta f&amp;ouml;resl&amp;aring;r Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na en rad f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. I denna motion presenterar vi delar av v&amp;aring;r politik f&amp;ouml;r grundskolan. Vi l&amp;auml;gger h&amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt fram f&amp;ouml;rslag som g&amp;auml;ller &amp;ouml;kad kvalitet och m&amp;aring;luppfyllelse, pedagogisk m&amp;aring;ngfald, elevers r&amp;auml;ttigheter, h&amp;auml;lsa och milj&amp;ouml;, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och allas lika r&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;1&amp;#9;Sammanfattning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990614"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;3&amp;#9;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990615"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4&amp;#9;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990616"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5&amp;#9;&amp;Ouml;kad kvalitet och m&amp;aring;luppfyllelse&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990617"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.1&amp;#9;L&amp;auml;rare&amp;#9;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990618"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.1.1&amp;#9;B&amp;auml;ttre l&amp;auml;rare&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990619"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.1.2&amp;#9;Ge obeh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare m&amp;ouml;jlighet att bli beh&amp;ouml;riga&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990620"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.1.3&amp;#9;Fler beh&amp;ouml;riga modersm&amp;aring;lsl&amp;auml;rare och tv&amp;aring;spr&amp;aring;kiga l&amp;auml;rare&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990621"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.2&amp;#9;Kvalitetspott f&amp;ouml;r pedagogisk utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990622"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.3&amp;#9;Omd&amp;ouml;men i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r betyg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990623"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.3.1&amp;#9;Problem med dagens betygssystem&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990624"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.3.2&amp;#9;Betygsfria skriftliga omd&amp;ouml;men&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990625"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.4&amp;#9;Spr&amp;aring;kutveckling och flerspr&amp;aring;kighet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990626"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.4.1&amp;#9;St&amp;auml;rkt modersm&amp;aring;lsundervisning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990627"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.4.2&amp;#9;F&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990628"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.4.3&amp;#9;Fler tillvalsspr&amp;aring;k&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990629"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.4.4&amp;#9;Kartl&amp;auml;ggning av nyanl&amp;auml;nda barns kunskaper&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990630"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6&amp;#9;Pedagogisk m&amp;aring;ngfald och frihet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990631"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.1&amp;#9;Reformer f&amp;ouml;r pedagogisk m&amp;aring;ngfald&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990632"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.1.1&amp;#9;Avskaffa timplanen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990633"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.1.2&amp;#9;Alternativa l&amp;auml;roplaner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990634"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.1.3&amp;#9;Alternativa kursplaner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990635"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.1.4&amp;#9;Egna &amp;auml;mnen inom ramen f&amp;ouml;r skolans val&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990636"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.1.5&amp;#9;Undantag fr&amp;aring;n skyldighet att s&amp;auml;tta betyg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990637"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.1.6&amp;#9;Undantag fr&amp;aring;n nationella prov&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990638"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.1.7&amp;#9;Flexibel skolstart&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990639"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.1.8&amp;#9;N&amp;auml;tverk f&amp;ouml;r goda exempel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990640"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.2&amp;#9;Friskolor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990641"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.2.1&amp;#9;M&amp;ouml;jligheten att fritt v&amp;auml;lja skola&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990642"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.2.2&amp;#9;En ny &amp;ouml;verklagandem&amp;ouml;jlighet ska inf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r friskolor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990643"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.3&amp;#9;St&amp;auml;rkta sanktionsm&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r staten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990644"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.3.1&amp;#9;M&amp;ouml;jlighet att st&amp;auml;nga skolor med allvarliga problem&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990645"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.3.2&amp;#9;Inf&amp;ouml;r en vitesm&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r Skolverket&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990646"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.3.3&amp;#9;Stoppa undervisningen under r&amp;auml;ttslig pr&amp;ouml;vning av friskolor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990647"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7&amp;#9;St&amp;auml;rkta r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r eleverna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990648"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7.1&amp;#9;Elever ska ha r&amp;auml;tt att &amp;ouml;verklaga &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990649"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7.2&amp;#9;Elever ska ha r&amp;auml;tt att f&amp;aring; betyg ompr&amp;ouml;vade&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990650"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7.3&amp;#9;Elevers inflytande p&amp;aring; skolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990651"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8&amp;#9;En skola f&amp;ouml;r alla&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990652"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.1&amp;#9;&amp;Ouml;vergripande &amp;aring;tg&amp;auml;rder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990653"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.1.1&amp;#9;L&amp;auml;rob&amp;ouml;cker och diskriminering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990654"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.1.2&amp;#9;H&amp;ouml;jd kvalitet p&amp;aring; sex- och samlevnadsundervisningen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990655"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.2&amp;#9;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990656"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.2.1&amp;#9;Ny satsning p&amp;aring; genuspedagoger&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990657"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.2.2&amp;#9;B&amp;auml;ttre studieresultat f&amp;ouml;r pojkar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990658"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.2.3&amp;#9;Rekrytera m&amp;auml;n till l&amp;auml;rarutbildningarna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990659"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.3&amp;#9;Tillg&amp;auml;nglighet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990660"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.4&amp;#9;HBT&amp;#9;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990661"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.4.1&amp;#9;Riktlinjer f&amp;ouml;r HBT-kompetens&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990662"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.4.2&amp;#9;HBT i kursplanerna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990663"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;9&amp;#9;H&amp;auml;lsa och milj&amp;ouml;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990664"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;9.1&amp;#9;H&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande skola&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990665"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;9.1.1&amp;#9;Mobbning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990666"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;9.1.2&amp;#9;Skolmilj&amp;ouml;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990667"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;9.1.3&amp;#9;Utomhuspedagogik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990668"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;9.2&amp;#9;En milj&amp;ouml;- och klimatsmart skola&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990669"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;9.2.1&amp;#9;Tillg&amp;aring;ng till kunskap och information f&amp;ouml;r l&amp;auml;rare och elever&amp;#9;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990670"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;9.2.2&amp;#9;H&amp;aring;llbar utveckling i kursplanerna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990671"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;9.2.3&amp;#9;H&amp;aring;llbar skola i praktiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc210990672"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc210990615" name="_Toc210990615"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ers&amp;auml;ttningsgraden vid deltagande i det s.k. L&amp;auml;rarlyftet b&amp;ouml;r h&amp;ouml;jas till 90 %.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r obeh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare att l&amp;auml;sa in beh&amp;ouml;righet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att premiera flerspr&amp;aring;kighet vid antagning till l&amp;auml;rarutbildningen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en kvalitetspott f&amp;ouml;r pedagogisk utveckling b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att dagens betyg b&amp;ouml;r ers&amp;auml;ttas med ett omd&amp;ouml;messystem.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att modersm&amp;aring;lsundervisningen i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning b&amp;ouml;r erbjudas under ordinarie skoltid.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att den begr&amp;auml;nsning som s&amp;auml;ger att elever har r&amp;auml;tt till modersm&amp;aring;lsundervisning i som mest sju &amp;aring;r tas bort.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med &amp;auml;mnesundervisning i matematik p&amp;aring; modersm&amp;aring;l b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om fler tillvalsspr&amp;aring;k.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kartl&amp;auml;ggning av nyanl&amp;auml;nda barns kunskaper.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att den nationella timplanen b&amp;ouml;r avskaffas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det b&amp;ouml;r vara m&amp;ouml;jligt &amp;auml;ven f&amp;ouml;r kommunala skolor att arbeta efter alternativa l&amp;auml;roplaner som godk&amp;auml;nts av Skolverket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det b&amp;ouml;r vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l kommunala som frist&amp;aring;ende skolor att arbeta efter alternativa kursplaner som godk&amp;auml;nts av Skolverket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;auml;ven kommunala skolor ska f&amp;aring; ha egna &amp;auml;mnen inom ramen f&amp;ouml;r skolans val.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om undantag fr&amp;aring;n skyldigheten att s&amp;auml;tta betyg.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om undantag fr&amp;aring;n att genomf&amp;ouml;ra nationella prov i &amp;aring;rskurs 3 och 5.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om flexibel skolstart.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om vikten av att Myndigheten f&amp;ouml;r skolutvecklings arbete med att sprida goda pedagogiska exempel tas till vara.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att friskolor ska ha m&amp;ouml;jlighet att &amp;ouml;verklaga kommunala beslut om bidragsniv&amp;aring; genom f&amp;ouml;rvaltningsbesv&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Skolverket ska ha r&amp;auml;tt att st&amp;auml;nga skolor med allvarliga problem.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra en m&amp;ouml;jlighet till vitesf&amp;ouml;rel&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r Skolverket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om r&amp;auml;ttslig pr&amp;ouml;vning av om en skola b&amp;ouml;r st&amp;auml;ngas under tiden beslut om tillbakadragande av tillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r skolverksamhet pr&amp;ouml;vas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att elever ska ha m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; betyg ompr&amp;ouml;vade.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att elever ska ha r&amp;auml;tt att &amp;ouml;verklaga &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r elevers inflytande.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att kontinuerligt unders&amp;ouml;ka l&amp;auml;rob&amp;ouml;cker utifr&amp;aring;n ett antidiskrimineringsperspektiv.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att kvaliteten p&amp;aring; sex- och samlevnadsundervisningen m&amp;aring;ste h&amp;ouml;jas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om genuspedagoger.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om tills&amp;auml;ttande av en utredning om skillnader mellan flickors och pojkars resultat i skolan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett uppdrag till Skolverket f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler m&amp;auml;n att s&amp;ouml;ka l&amp;auml;rarutbildningen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om tillg&amp;auml;nglighet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om r&amp;auml;tten till arbetsplatsf&amp;ouml;rlagd utbildning f&amp;ouml;r elever med funktionshinder.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om HBT-kompetens i skolan och HBT i kursplanerna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om fler inspektioner av skolornas arbetsmilj&amp;ouml;.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om riktlinjer f&amp;ouml;r hur man fysiskt utformar en skola som fr&amp;auml;mjar h&amp;auml;lsa, inl&amp;auml;rning och kreativitet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av att st&amp;auml;rka utomhuspedagogiken.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en &amp;ouml;versyn av kursplanerna i syfte att st&amp;auml;rka kunskapen om h&amp;aring;llbar utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett nationellt projekt om trafikmilj&amp;ouml;n kring skolorna med fokus p&amp;aring; s&amp;auml;kerhet, h&amp;auml;lsa och klimat.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208388269" name="_Toc208388269"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553286" name="_Toc210553286"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618646" name="_Toc210618646"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987832" name="_Toc210987832"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987891" name="_Toc210987891"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990616" name="_Toc210990616"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc206323590" name="_Toc206323590"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906178" name="_Toc206906178"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002532" name="_Toc207002532"&gt;&lt;/a&gt;Med gr&amp;ouml;n utbildningspolitik &amp;auml;r eleven i centrum. V&amp;aring;r m&amp;auml;nniskosyn bygger p&amp;aring; att alla m&amp;auml;nniskor i grunden &amp;auml;r kunskapss&amp;ouml;kande, aktiva och kreativa, med en m&amp;ouml;jlighet att bli solidariska, ansvarstagande och empatiska individer. Vi tar tydligt st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r att utbildningen i f&amp;ouml;rsta hand m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n barnen, ungdomarna och studenterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolans uppgift &amp;auml;r att skapa optimala f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r varje individ att f&amp;ouml;rverkliga sin str&amp;auml;van efter kunskap och utveckling. En av de viktigaste f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rverkliga denna str&amp;auml;van &amp;auml;r att den sker p&amp;aring; den enskilda individens egna villkor. Alla ska garanteras likv&amp;auml;rdig utbildning, men det betyder inte att utbildningen ska vara likformig. Eftersom barn &amp;auml;r olika &amp;auml;r det snarare s&amp;aring; att m&amp;aring;ngfald &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r likv&amp;auml;rdighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns inte bara ett s&amp;auml;tt att bedriva undervisning p&amp;aring;. Det finns m&amp;aring;nga, och Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r fr&amp;auml;mja m&amp;aring;ngfalden inom skolan. Vi vill se en utveckling d&amp;auml;r man st&amp;ouml;der skolornas m&amp;ouml;jligheter att anv&amp;auml;nda sig av olika typer av pedagogik och att profilera sig p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt. Vi vill att alla ska f&amp;aring; plats i skolan, att eleverna ska ges utrymme att utveckla sin egen identitet och att skolan ska fungera inspirerande i denna process. Detta f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter en stor pedagogisk frihet f&amp;ouml;r alla skolor i Sverige, oavsett huvudman. Det f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter ocks&amp;aring; en stark och skarp tillsyn som garanterar likv&amp;auml;rdig&amp;shy;heten &amp;ouml;ver hela landet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den moderna skola som Sverige beh&amp;ouml;ver m&amp;aring;ste byggas p&amp;aring; vetenskaplig grund. Skolan &amp;auml;r ett speciellt politikomr&amp;aring;de p&amp;aring; s&amp;aring; vis att alla vuxna har g&amp;aring;tt i skolan och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en relation till den. Men m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r ocks&amp;aring; f&amp;auml;rgade av sina egna personliga erfarenheter som det &amp;auml;r frestande att generalisera utifr&amp;aring;n. En s&amp;aring; viktig verksamhet som skolan kan inte till&amp;aring;tas utformas efter enskilda personers upplevelser av skolan utan m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; utbildningsvetenskaplig grund. Vi m&amp;aring;ste ta till oss forskningsresultat s&amp;aring;v&amp;auml;l fr&amp;aring;n Sverige som fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att kunna skapa den moderna skola som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta framtiden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att h&amp;ouml;ja kvaliteten i skolan och &amp;ouml;ka andelen elever som n&amp;aring;r m&amp;aring;len g&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet rej&amp;auml;la satsningar. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring av l&amp;auml;rarlyftet s&amp;aring; att fler l&amp;auml;rare f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att ta del av fortbildningssatsningen. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r yrkes&amp;shy;verksamma l&amp;auml;rare som saknar beh&amp;ouml;righet att l&amp;auml;sa in beh&amp;ouml;righet. Vi skapar ocks&amp;aring; en kvalitetspott f&amp;ouml;r pedagogisk utveckling d&amp;auml;r skolor ska kunna s&amp;ouml;ka medel f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra nyskapande projekt som syftar till att h&amp;ouml;ja kvaliteten i skolan och skapa b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r eleverna att n&amp;aring; m&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En bokstav eller en siffra kan aldrig spegla hela verkligheten. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r d&amp;ouml;mer ocks&amp;aring; en samlad betygsforskning ut betygen som m&amp;auml;tinstrument. Vi presenterar h&amp;auml;r v&amp;aring;rt alternativ som best&amp;aring;r av skriftliga betygsfria omd&amp;ouml;men fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rsta klass och betyg enbart som urvalsinstrument i &amp;aring;rskurs 9 samt sista &amp;aring;ret i gymnasiet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r i dag ett m&amp;aring;ngkulturellt samh&amp;auml;lle, med en enorm spr&amp;aring;kkompetens hos v&amp;aring;ra barn och ungdomar med r&amp;ouml;tter i andra l&amp;auml;nder. Vi &amp;auml;r i dag b&amp;aring;de d&amp;aring;liga p&amp;aring; att ta tillvara denna kompetens och p&amp;aring; att anv&amp;auml;nda den f&amp;ouml;r att snabbt lotsa in nyanl&amp;auml;nda elever i det svenska spr&amp;aring;ket. Milj&amp;ouml;partiet presenterar i denna motion en rad f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra denna situation, bland annat vill vi starta en f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med matematik&amp;shy;undervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ra skolmilj&amp;ouml;er &amp;auml;r ibland under all kritik. Arbetsmilj&amp;ouml;lagen g&amp;auml;ller fullt ut i skolan, men till&amp;auml;mpas inte p&amp;aring; ett korrekt s&amp;auml;tt. Utvecklingen av skolmilj&amp;ouml;erna ligger l&amp;aring;ngt efter andra milj&amp;ouml;er. Vi beh&amp;ouml;ver mer av kreativa milj&amp;ouml;er, utomhuspedagogik, naturskolor och socialt kreativa milj&amp;ouml;er i skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan ska bidra till att elever blir aktiva samh&amp;auml;llsmedborgare och verksamheten ska pr&amp;auml;glas av ett demokratiskt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt d&amp;auml;r varje elev ska r&amp;auml;knas. Elevernas r&amp;auml;ttigheter och deras inflytande m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas. Skolan &amp;auml;r en del av samh&amp;auml;llet och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r finns samma strukturer d&amp;auml;r som i samh&amp;auml;llet i &amp;ouml;vrigt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs ett aktivt och seri&amp;ouml;st arbete f&amp;ouml;r att ge alla elever m&amp;ouml;jlighet att utvecklas utan att hindras av diskriminerande strukturer. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc207010554" name="_Toc207010554"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213807" name="_Toc208213807"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388270" name="_Toc208388270"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553287" name="_Toc210553287"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618647" name="_Toc210618647"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987833" name="_Toc210987833"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987892" name="_Toc210987892"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990617" name="_Toc210990617"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kad kvalitet och m&amp;aring;luppfyllelse&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga elever g&amp;aring;r ut skolan med otillr&amp;auml;ckliga kunskaper. En fj&amp;auml;rdedel av eleverna som gick ut grundskolan v&amp;aring;ren 2007 hade inte godk&amp;auml;nt i alla &amp;auml;mnen, och andelen som saknade beh&amp;ouml;righet att s&amp;ouml;ka till gymnasieskolans ordinarie program var den l&amp;auml;gsta p&amp;aring; tio &amp;aring;r. F&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra p&amp;aring; denna trend m&amp;aring;ste vi vara beredda att g&amp;ouml;ra ordentliga satsningar f&amp;ouml;r att h&amp;ouml;ja kvaliteten i skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323591" name="_Toc206323591"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906179" name="_Toc206906179"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002533" name="_Toc207002533"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010555" name="_Toc207010555"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213808" name="_Toc208213808"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388271" name="_Toc208388271"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553288" name="_Toc210553288"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618648" name="_Toc210618648"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987834" name="_Toc210987834"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987893" name="_Toc210987893"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990618" name="_Toc210990618"&gt;&lt;/a&gt;L&amp;auml;rare&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210987835" name="_Toc210987835"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987894" name="_Toc210987894"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990619" name="_Toc210990619"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206323594" name="_Toc206323594"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002536" name="_Toc207002536"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010558" name="_Toc207010558"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213816" name="_Toc208213816"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388273" name="_Toc208388273"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553291" name="_Toc210553291"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618651" name="_Toc210618651"&gt;&lt;/a&gt;B&amp;auml;ttre l&amp;auml;rare&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;rarnas kompetens har en avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r elevernas resultat i skolan. Engagerade och kompetenta l&amp;auml;rare hj&amp;auml;lper elever att utvecklas b&amp;aring;de kunskapsm&amp;auml;ssigt och som m&amp;auml;nniskor. Det finns m&amp;aring;nga duktiga l&amp;auml;rare runtom i landet som g&amp;ouml;r ett bra jobb. Om de fick m&amp;ouml;jlighet till inspirerande och kvalitativ fortbildning skulle de kunna bli &amp;auml;nnu b&amp;auml;ttre och bli &amp;auml;nnu mer motiverade. Det finns ocks&amp;aring; l&amp;auml;rare som saknar vissa kompetenser som de skulle beh&amp;ouml;va utveckla f&amp;ouml;r att bli riktigt bra l&amp;auml;rare. Milj&amp;ouml;partiet anser att l&amp;auml;rarna m&amp;aring;ste uppm&amp;auml;rksammas mer. Skolledningarna m&amp;aring;ste st&amp;auml;lla h&amp;ouml;ga krav p&amp;aring; varje l&amp;auml;rare, och l&amp;auml;rarna m&amp;aring;ste f&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att leva upp till dessa krav.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen har gjort en satsning p&amp;aring; fortbildning f&amp;ouml;r l&amp;auml;rare som de kallar l&amp;auml;rarlyftet. Det &amp;auml;r en bra satsning som g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att l&amp;auml;rare som vidareutbildar sig f&amp;aring;r en ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n staten som motsvarar 80 procent av deras l&amp;ouml;n, under tiden som de studerar. Det har dock visat sig att avhoppen fr&amp;aring;n utbildningarna &amp;auml;r ganska stora. En f&amp;ouml;rklaring kan vara att m&amp;aring;nga inte har s&amp;aring;dana ekonomiska marginaler att de klarar ett inkomstbortfall p&amp;aring; 20 procent. M&amp;aring;nga som tar del av utbildningen &amp;auml;r ensamst&amp;aring;ende kvinnor med barn. F&amp;ouml;r att skapa b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r personer som inte har s&amp;aring; stora ekonomiska marginaler att ta del av l&amp;auml;rarlyftet vill Milj&amp;ouml;partiet h&amp;ouml;ja ers&amp;auml;ttningsgraden till 90&amp;nbsp;procent av l&amp;ouml;nen. F&amp;ouml;r detta avs&amp;auml;tter vi 160 miljoner kronor &amp;aring;rligen i v&amp;aring;r budgetmotion.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210987836" name="_Toc210987836"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987895" name="_Toc210987895"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990620" name="_Toc210990620"&gt;&lt;/a&gt;Ge obeh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare m&amp;ouml;jlighet att bli beh&amp;ouml;riga &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns m&amp;aring;nga som undervisar i skolan som saknar formell l&amp;auml;rarbeh&amp;ouml;righet. M&amp;aring;nga av dessa &amp;auml;r duktiga personer som passar bra f&amp;ouml;r l&amp;auml;raryrket. P&amp;aring; sikt tror vi att det kan vara aktuellt att &amp;ouml;ppna upp fler v&amp;auml;gar till l&amp;auml;raryrket i kombination med en b&amp;auml;ttre kvalitets&amp;shy;s&amp;auml;kring. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r viktigt att l&amp;auml;rare som saknar beh&amp;ouml;righet ges m&amp;ouml;jlighet att komplettera sin kunskap genom att l&amp;auml;sa in det som de saknar f&amp;ouml;r att bli beh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare. Under f&amp;ouml;rra mandatperioden fanns det en s&amp;auml;rskild l&amp;auml;rarutbildning f&amp;ouml;r obeh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare, S&amp;Auml;L, som omfattade 90 po&amp;auml;ng (tre terminers heltidsstudier). Den var utformad f&amp;ouml;r yrkesverksamma som hade h&amp;ouml;gskoleutbildning eller arbetslivserfarenhet i s&amp;aring;dan omfattning att de beh&amp;ouml;vde h&amp;ouml;gst 90 po&amp;auml;ng f&amp;ouml;r att bli beh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare. Utbildningen var mycket framg&amp;aring;ngsrik. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nuvarande regering valde att g&amp;ouml;ra om utbildningen till en tillf&amp;auml;llig satsning som man gav namnet VAL, vidareutbildning av l&amp;auml;rare, och kortade ner den till maximalt 60 po&amp;auml;ng, vilket motsvarar tv&amp;aring; terminers heltidsstudier. Eftersom m&amp;aring;nga beh&amp;ouml;ver mer &amp;auml;n tv&amp;aring; terminers studier f&amp;ouml;r att bli beh&amp;ouml;riga, blev utbildningen relevant f&amp;ouml;r f&amp;auml;rre. Milj&amp;ouml;partiet tycker att den f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen var olycklig. VAL &amp;auml;r dessutom en tillf&amp;auml;llig satsning som g&amp;auml;ller fram till 2010. D&amp;auml;remot finns m&amp;aring;nga l&amp;auml;rare kvar i v&amp;aring;ra skolor som saknar pedagogisk examen. Enligt Skolverkets statistik utg&amp;ouml;r de obeh&amp;ouml;riga cirka 15 procent i grundskolan och n&amp;auml;stan 30 procent i gymnasieskolan. Trots att regeringen g&amp;ouml;r stora satsningar p&amp;aring; fortbildning f&amp;ouml;r beh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare, tar man bort m&amp;ouml;jligheten till fortbildning f&amp;ouml;r dem som kanske beh&amp;ouml;ver den mest, de obeh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rarna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet avs&amp;auml;tter 90 miljoner kronor &amp;aring;rligen i partiets budgetmotion f&amp;ouml;r att &amp;aring;terinf&amp;ouml;ra m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r obeh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare att l&amp;auml;sa in sin beh&amp;ouml;righet samt &amp;aring;terst&amp;auml;lla omfattningen till 90 po&amp;auml;ng, allts&amp;aring; motsvarande tre terminers heltidsstudier. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210987837" name="_Toc210987837"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987896" name="_Toc210987896"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990621" name="_Toc210990621"&gt;&lt;/a&gt;Fler beh&amp;ouml;riga modersm&amp;aring;lsl&amp;auml;rare och tv&amp;aring;spr&amp;aring;kiga l&amp;auml;rare&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan i dag &amp;auml;r det brist p&amp;aring; utbildade modersm&amp;aring;lsl&amp;auml;rare och vi presenterar nedan en rad f&amp;ouml;rslag som r&amp;ouml;r f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning av modersm&amp;aring;lsundervisning och &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l. Detta &amp;auml;r reformer som inneb&amp;auml;r att f&amp;ouml;rskolan och skolan kommer att beh&amp;ouml;va fler l&amp;auml;rare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fler tv&amp;aring;spr&amp;aring;kiga m&amp;aring;ste s&amp;ouml;ka l&amp;auml;rarutbildningen. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att l&amp;auml;ros&amp;auml;ten och kommuner g&amp;ouml;r riktade insatser f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka intresset f&amp;ouml;r l&amp;auml;rarutbildningen bland tv&amp;aring;spr&amp;aring;kiga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; uppmana l&amp;auml;ros&amp;auml;tena att ta h&amp;auml;nsyn till de s&amp;ouml;kandes spr&amp;aring;kkunskaper vid antagning till l&amp;auml;rarutbildningarna s&amp;aring; att flerspr&amp;aring;kighet premieras vid antagningen. En h&amp;ouml;gskola f&amp;aring;r enligt h&amp;ouml;gskolef&amp;ouml;rordningen best&amp;auml;mma urvalsgrunder f&amp;ouml;r upp till en tredjedel av platserna p&amp;aring; en utbildning. Till exempel ska kunskaper som &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt v&amp;auml;rdefulla f&amp;ouml;r den s&amp;ouml;kta utbildningen och ”andra f&amp;ouml;r utbildningen sakliga omst&amp;auml;ndigheter” kunna ligga till grund f&amp;ouml;r urval. Kunskaper i spr&amp;aring;k som &amp;auml;r vanliga modersm&amp;aring;l bland elever i Sverige b&amp;ouml;r rimligen falla inom denna kategori.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga verksamma modersm&amp;aring;lsl&amp;auml;rare saknar formell beh&amp;ouml;righet och b&amp;ouml;r uppmuntras att l&amp;auml;sa in beh&amp;ouml;righet. Milj&amp;ouml;partiet vill f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r dessa och andra yrkesverksamma som saknar l&amp;auml;rarbeh&amp;ouml;righet att l&amp;auml;sa in det och avs&amp;auml;tter medel f&amp;ouml;r det i v&amp;aring;r budgetmotion, vilket ocks&amp;aring; beskrivs i avsnitt 5.1.2. i denna motion. Modersm&amp;aring;ls&amp;shy;l&amp;auml;rare ska i den m&amp;aring;n de s&amp;aring; beh&amp;ouml;ver erbjudas fortbildning f&amp;ouml;r att kunna undervisa &amp;auml;ven andra elever i det aktuella spr&amp;aring;ket.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210553292" name="_Toc210553292"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618652" name="_Toc210618652"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987838" name="_Toc210987838"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987897" name="_Toc210987897"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990622" name="_Toc210990622"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906180" name="_Toc206906180"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002537" name="_Toc207002537"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010559" name="_Toc207010559"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213817" name="_Toc208213817"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388274" name="_Toc208388274"&gt;&lt;/a&gt;Kvalitetspott f&amp;ouml;r pedagogisk utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att ge fler elever b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att n&amp;aring; kunskapsm&amp;aring;len i skolan vill vi inr&amp;auml;tta en kvalitetspott f&amp;ouml;r pedagogisk utveckling och avs&amp;auml;tter f&amp;ouml;r detta &amp;auml;ndam&amp;aring;l 400 miljoner om &amp;aring;ret de n&amp;auml;rmaste tre &amp;aring;ren. Skolor ska kunna s&amp;ouml;ka och f&amp;aring; medel f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra projekt som syftar till att h&amp;ouml;ja kvaliteten i undervisningen och i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen leda till st&amp;ouml;rre m&amp;aring;luppfyllelse. Inriktningen ska vara p&amp;aring; nyskapande och innovativa pedagogiska projekt och vi ser g&amp;auml;rna att man tar avstamp i de behov som dokumenterats i elevernas individuella utvecklingsplaner. Olika typer av satsningar kan komma i fr&amp;aring;ga, men det ska vara ett tydligt formulerat projekt som &amp;auml;r enkelt att utv&amp;auml;rdera. Utv&amp;auml;rderingarna &amp;auml;r viktiga, inte bara f&amp;ouml;r att de fungerar som ett kvitto p&amp;aring; investeringen, utan ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att de g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att sprida goda exempel. Skolverket f&amp;aring;r i uppdrag att administrera projektet och vi ansl&amp;aring;r i v&amp;aring;r budgetmotion 400 miljoner kronor &amp;aring;rligen f&amp;ouml;r detta &amp;auml;ndam&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210553293" name="_Toc210553293"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618653" name="_Toc210618653"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987839" name="_Toc210987839"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987898" name="_Toc210987898"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990623" name="_Toc210990623"&gt;&lt;/a&gt;Omd&amp;ouml;men i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r betyg&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc207002538" name="_Toc207002538"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010560" name="_Toc207010560"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213818" name="_Toc208213818"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388275" name="_Toc208388275"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553294" name="_Toc210553294"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618654" name="_Toc210618654"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987840" name="_Toc210987840"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987899" name="_Toc210987899"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990624" name="_Toc210990624"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906181" name="_Toc206906181"&gt;&lt;/a&gt;Problem med dagens betygssystem&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att betygssystemet b&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. Problemet med dagens betygs&amp;shy;system i grundskolan ligger i att det b&amp;aring;de g&amp;ouml;r anspr&amp;aring;k p&amp;aring; att vara ett system som sk&amp;ouml;ter urvalet till gymnasiet och h&amp;ouml;gskolan, och att ge elever och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar information och feedback om hur eleverna presterar i skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Betygsforskaren Bengt Selghed p&amp;aring; h&amp;ouml;gskolan i Kristianstad har i en studie visat att l&amp;auml;rarna v&amp;auml;ger in mycket annat &amp;auml;n elevens kunskaper n&amp;auml;r de ska s&amp;auml;tta betyg. Det handlar om elevens s&amp;auml;tt att engagera sig i skolarbetet, hur de uppf&amp;ouml;r sig i skolan, om de sk&amp;ouml;ter sina hemuppgifter, hur skolorganisationen ser ut med mera. Skolverket konstaterade 2007 att betygen inte &amp;auml;r likv&amp;auml;rdiga. Riksrevisionen ans&amp;aring;g i en rapport 2004 att fullst&amp;auml;ndig likv&amp;auml;rdighet inte heller &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig med nuvarande betygssystem. Det finns ocks&amp;aring; forskarrapporter fr&amp;aring;n Ume&amp;aring; universitet om betygsinflation, som visar att betygen i gymnasiet har blivit h&amp;ouml;gre utan att kunskaperna &amp;ouml;kat de senaste &amp;aring;ren. Det inneb&amp;auml;r att de som gick ut f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan riskerar att missgynnas p&amp;aring; arbetsmarknaden j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med n&amp;aring;gra &amp;aring;r yngre personer. I grunden blir betygsutformningen en fr&amp;aring;ga om r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;r eleverna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det r&amp;auml;cker inte l&amp;aring;ngt med en bokstav p&amp;aring; ett papper. Eleverna m&amp;aring;ste p&amp;aring; ett tydligt s&amp;auml;tt f&amp;aring; veta vad de kan, vad de inte kan och vad de kan bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring;. S&amp;aring; fungerar inte dagens betyg. Sveriges Radio s&amp;auml;nde i september 2008&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;s&amp;auml;nt en serie program under titeln Kris i skolan? I programmet redovisades svaren p&amp;aring; en enk&amp;auml;t som g&amp;aring;tt ut till 123 professorer i utbildningsvetenskap, varav 71&amp;nbsp;svarade. P&amp;aring; fr&amp;aring;gan om b&lt;span class="Strong"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;etyg tidigare &amp;auml;n i dag och i fler steg kommer att leda till att eleverna presterar b&amp;auml;ttre i skolan svarade en f&amp;ouml;rkrossande majoritet, 72&amp;nbsp;procent, nej medan endast 8 procent svarade ja. Det &amp;auml;r en svidande kritik mot regeringens politik. Men det bekr&amp;auml;ftar det som Milj&amp;ouml;partiet alltid h&amp;auml;vdat. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Ett nytt omd&amp;ouml;messystem m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; kunskaper och forskningsbaserade fakta i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r populistiskt tyckande. Om kunskap och kvalitet i skolan ska kunna &amp;ouml;ka – m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; kunskap anv&amp;auml;ndas som grund f&amp;ouml;r att utveckla skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc207002539" name="_Toc207002539"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010561" name="_Toc207010561"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213819" name="_Toc208213819"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388276" name="_Toc208388276"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553295" name="_Toc210553295"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618655" name="_Toc210618655"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987841" name="_Toc210987841"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987900" name="_Toc210987900"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990625" name="_Toc210990625"&gt;&lt;/a&gt;Betygsfria skriftliga omd&amp;ouml;men&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar ett utv&amp;auml;rderingssystem som motiverar eleverna till att l&amp;auml;ra sig mer. Eleverna ska kunna n&amp;aring; b&amp;auml;ttre resultat och utvecklas under sin tid i skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill inf&amp;ouml;ra betygsfria skriftliga omd&amp;ouml;men som en formaliserad version av utvecklingssamtalen i varje &amp;aring;rskurs i grundskolan.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;De skriftliga omd&amp;ouml;men som eleverna f&amp;aring;r kommer att vara ganska vida och breda i sin karakt&amp;auml;r under de f&amp;ouml;rsta &amp;aring;rskurserna f&amp;ouml;r att allteftersom man kommer h&amp;ouml;gre upp i skolan bli mer konkreta och relaterade till grundskolans utbildningsm&amp;aring;l. Syftet med omd&amp;ouml;mena &amp;auml;r att eleverna ska f&amp;aring; utf&amp;ouml;rlig och tydlig information om hur de ligger till och om vad de beh&amp;ouml;ver arbeta mer med. Det &amp;auml;r viktigt att omd&amp;ouml;mena &amp;auml;r fram&amp;aring;tsyftande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Betyg enligt dagens modell blir enbart kvar som ett urvalsinstrument f&amp;ouml;r fortsatta studier och arbete. I praktiken beh&amp;ouml;ver betygen d&amp;aring; enbart ges som slutbetyg i grundskolans &amp;aring;rskurs 9 samt i gymnasiet. Skriftliga betygsfria omd&amp;ouml;men kommer att utg&amp;ouml;ra ett kvalitativt underlag f&amp;ouml;r den l&amp;auml;rare som ska s&amp;auml;tta slutbetyg. Elever och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar ska inte heller beh&amp;ouml;va k&amp;auml;nna sig &amp;ouml;verraskade &amp;ouml;ver ett slutbetyg, utan kan k&amp;auml;nna &amp;ouml;kad trygghet med den utv&amp;auml;rdering som de betygsfria omd&amp;ouml;mena st&amp;aring;r f&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns m&amp;aring;nga positiva erfarenheter av skriftliga omd&amp;ouml;men. I de skolor d&amp;auml;r detta pr&amp;ouml;vats &amp;auml;r elever, l&amp;auml;rare och inte minst f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar n&amp;ouml;jda med utfallet. Dylan Wiliam fr&amp;aring;n Institute of Education vid Londons universitet, en v&amp;auml;rldens mest ansedda betygs&amp;shy;forskare, pekar p&amp;aring; forskning som visar att skriftliga omd&amp;ouml;men &amp;shy;h&amp;ouml;jer elevernas resultat med i genomsnitt 30 procent och betyg inte alls.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige beh&amp;ouml;ver ett modernt utv&amp;auml;rderingssystem i skolan som motiverar eleverna till b&amp;auml;ttre resultat. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att betygsfria skriftliga omd&amp;ouml;men ska ers&amp;auml;tta betygen fram till sista terminen i grundskolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets f&amp;ouml;rslag om betygsfria skriftliga omd&amp;ouml;men f&amp;aring;r inte p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt samman&amp;shy;v&amp;auml;xlas med de frivilliga betygsomd&amp;ouml;men som regeringen inf&amp;ouml;rt fr&amp;aring;n och med h&amp;ouml;st&amp;shy;terminen 2008. Denna typ av betygsomd&amp;ouml;men &amp;auml;r i praktiken samma sak som betyg. Det mest allvarliga problem som finns med regeringens betygsomd&amp;ouml;men &amp;auml;r att det dels inte finns n&amp;aring;gra nationella kriterier eller bed&amp;ouml;mningsunderlag, dels att l&amp;auml;rarna som ska s&amp;auml;tta betygsomd&amp;ouml;men inte har n&amp;aring;gon utbildning f&amp;ouml;r detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc207002540" name="_Toc207002540"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010562" name="_Toc207010562"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213820" name="_Toc208213820"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388277" name="_Toc208388277"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553296" name="_Toc210553296"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618656" name="_Toc210618656"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987842" name="_Toc210987842"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987901" name="_Toc210987901"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990626" name="_Toc210990626"&gt;&lt;/a&gt;Spr&amp;aring;kutveckling och flerspr&amp;aring;kighet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I ett alltmer internationaliserat samh&amp;auml;lle &amp;ouml;kar vikten av goda spr&amp;aring;kkunskaper. Skolan b&amp;ouml;r fr&amp;auml;mja elevers intresse f&amp;ouml;r att utveckla sitt spr&amp;aring;k och f&amp;ouml;r att l&amp;auml;ra sig fler spr&amp;aring;k. Det kan man g&amp;ouml;ra p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt, till exempel genom att erbjuda fler tillvalspr&amp;aring;k att v&amp;auml;lja mellan, n&amp;aring;got som vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r nedan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det finns fler brister i skolans f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt till spr&amp;aring;kutveckling i dag. Det &amp;auml;r viktigt att kvaliteten i undervisningen h&amp;ouml;js f&amp;ouml;r de elever som har ett annat modersm&amp;aring;l &amp;auml;n svenska. Modersm&amp;aring;lsundervisningen beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas, dels f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja flerspr&amp;aring;kig&amp;shy;heten och dra nytta av den kunskapspotential som finns, dels eftersom f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r att eleverna ska l&amp;auml;ra sig bra svenska f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks av goda modersm&amp;aring;lskunskaper. Det handlar ocks&amp;aring; om att erbjuda &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l till elever som &amp;auml;nnu inte beh&amp;auml;rskar svenska tillr&amp;auml;ckligt bra f&amp;ouml;r att tillgodog&amp;ouml;ra sig &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; svenska spr&amp;aring;ket. Det borde vara sj&amp;auml;lvklart att undervisa p&amp;aring; ett spr&amp;aring;k som eleverna f&amp;ouml;rst&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323596" name="_Toc206323596"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002541" name="_Toc207002541"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010563" name="_Toc207010563"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213821" name="_Toc208213821"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388278" name="_Toc208388278"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553297" name="_Toc210553297"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618657" name="_Toc210618657"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987843" name="_Toc210987843"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987902" name="_Toc210987902"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990627" name="_Toc210990627"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rkt modersm&amp;aring;lsundervisning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn har r&amp;auml;tt till goda kunskaper s&amp;aring;v&amp;auml;l i svenska spr&amp;aring;ket som i sitt modersm&amp;aring;l, i de fall d&amp;aring; det inte &amp;auml;r svenska. Goda kunskaper i modersm&amp;aring;let ger dessutom b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;rut&amp;shy;s&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att l&amp;auml;ra sig ett andra spr&amp;aring;k bra.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Att skolan erbjuder en bra modersm&amp;aring;ls&amp;shy;undervisning &amp;auml;r s&amp;aring;ledes b&amp;aring;de en fr&amp;aring;ga om att barn ska ha r&amp;auml;tt till sin kultur och att skapa goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att alla elever ska utveckla goda kunskaper i svenska spr&amp;aring;ket, vilket &amp;auml;r ett av skolans viktigaste &amp;auml;mnen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt grundskolef&amp;ouml;rordningen ska elever som har minst en f&amp;ouml;r&amp;auml;lder som har ett annat modersm&amp;aring;l &amp;auml;n svenska f&amp;aring; undervisning i detta spr&amp;aring;k om eleven har kunskaper i spr&amp;aring;ket och vill ha undervisning. &amp;Aring;r 2007 var det 56 procent av de ber&amp;auml;ttigade barnen i grund&amp;shy;skolan som fick modersm&amp;aring;lsundervisning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; N&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av de ber&amp;auml;ttigade deltar allts&amp;aring; inte i den undervisning de har r&amp;auml;tt till.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns m&amp;aring;nga anledningar till att en s&amp;aring; h&amp;ouml;g andel inte deltar i modersm&amp;aring;ls&amp;shy;undervisningen. En av f&amp;ouml;rklaringarna &amp;auml;r att modersm&amp;aring;lsundervisningen ofta bedrivs p&amp;aring; eftermiddagarna, efter ordinarie skoltid, vilket har lett till att undervisningen f&amp;aring;tt l&amp;aring;g status. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; sv&amp;aring;rt att motivera eleverna att stanna kvar i skolan n&amp;auml;r deras klasskamrater g&amp;aring;r hem f&amp;ouml;r dagen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref2" name="fnref2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn2"&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;partiet anser att modersm&amp;aring;lsundervisningen m&amp;aring;ste prioriteras och i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning erbjudas under ordinarie skoltid. Det &amp;auml;r viktigt att eleven inte k&amp;auml;nner att de missar f&amp;ouml;r mycket av annan undervisning genom att delta i modersm&amp;aring;lsundervisningen. En l&amp;ouml;sning kan vara att l&amp;auml;gga undervisningen vid tillf&amp;auml;llen d&amp;aring; alla elever f&amp;aring;r v&amp;auml;lja vad de vill studera.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I grundskolef&amp;ouml;rordningen finns ocks&amp;aring; en begr&amp;auml;nsning som s&amp;auml;ger att elever har r&amp;auml;tt till modersm&amp;aring;lsundervisning i som mest sju &amp;aring;r. Det &amp;auml;r en begr&amp;auml;nsning som Milj&amp;ouml;partiet vill ta bort, vilket &amp;auml;ven Skolverket rekommenderat.&lt;span class="endnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;/span&gt;F&amp;ouml;rdjupade spr&amp;aring;kkunskaper anses i andra fall vara en tillg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet, vilket till och med f&amp;ouml;ranlett reformer av antagningssystemet till h&amp;ouml;gskolan. Sj&amp;auml;lvklart ska elever som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar kunna f&amp;ouml;rdjupa sina kunskaper i modersm&amp;aring;let &amp;auml;ven efter att ha studerat det i sju &amp;aring;r. En s&amp;aring;dan f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring skulle inneb&amp;auml;ra &amp;ouml;kade kostnader f&amp;ouml;r kommunerna. Milj&amp;ouml;partiet avs&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r medel f&amp;ouml;r detta i partiets budgetmotion.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323597" name="_Toc206323597"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002542" name="_Toc207002542"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010564" name="_Toc207010564"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213822" name="_Toc208213822"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388279" name="_Toc208388279"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553298" name="_Toc210553298"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618658" name="_Toc210618658"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987844" name="_Toc210987844"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987903" name="_Toc210987903"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990628" name="_Toc210990628"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;stan all undervisning i skolorna bedrivs p&amp;aring; svenska, n&amp;aring;got som g&amp;ouml;r det sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r barn som &amp;auml;nnu inte beh&amp;auml;rskar svenskan obehindrat att tillgodog&amp;ouml;ra sig annan undervisning, till exempel matematik. Det g&amp;auml;ller framf&amp;ouml;r allt elever som nyligen anl&amp;auml;nt till Sverige och som inte har hunnit l&amp;auml;ra sig svenska spr&amp;aring;ket tillr&amp;auml;ckligt bra f&amp;ouml;r att h&amp;auml;nga med i undervisningen. En elev har r&amp;auml;tt att f&amp;aring; bra undervisning i matematik &amp;auml;ven om eleven inte &amp;auml;r duktig i svenska. Att undervisningen blir mer effektiv om l&amp;auml;rarna talar ett spr&amp;aring;k som eleverna f&amp;ouml;rst&amp;aring;r s&amp;auml;ger sig sj&amp;auml;lvt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att &amp;auml;mnesundervisning i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning b&amp;ouml;r ges p&amp;aring; elevernas modersm&amp;aring;l. I dag sker detta i mycket liten omfattning, p&amp;aring; de flesta h&amp;aring;ll inte alls. Nyanl&amp;auml;nda elever som har en god skolbakgrund upplever ofta att deras &amp;auml;mnes&amp;shy;kunskaper f&amp;aring;r ligga i tr&amp;auml;da medan de enbart &amp;auml;gnar sig &amp;aring;t att l&amp;auml;ra sig svenska. Det &amp;auml;r inte acceptabelt och det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att skolan erbjuder &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; moders&amp;shy;m&amp;aring;l, samtidigt som man satsar p&amp;aring; undervisning i s&amp;aring;v&amp;auml;l modersm&amp;aring;l som svenska spr&amp;aring;ket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;mne som framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r aktuellt &amp;auml;r matematik. Forskningen har visat att spr&amp;aring;k&amp;shy;f&amp;ouml;rst&amp;aring;else har stor betydelse f&amp;ouml;r elevers resultat i matematik.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref3" name="fnref3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn3"&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Dessutom b&amp;ouml;r studiehand&amp;shy;ledning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l erbjudas f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r eleverna i samtliga &amp;auml;mnen. Det &amp;auml;r allra viktigast att elever som anl&amp;auml;nt till Sverige under skoltiden f&amp;aring;r ta del av s&amp;aring;dan undervisning. N&amp;auml;r undervisningen i matematik kommit i g&amp;aring;ng och kan utv&amp;auml;rderas kan fler &amp;auml;mnen bli aktuella, till exempel engelska.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r starta en f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet i tio kommuner d&amp;auml;r man pr&amp;ouml;var att ge elever r&amp;auml;tt till undervisning i matematik p&amp;aring; sitt modersm&amp;aring;l. Detta f&amp;ouml;r att ge de b&amp;auml;ttre kunskaper i dessa &amp;auml;mnen under tiden de utvecklar sin kunskap i svenska spr&amp;aring;ket. N&amp;auml;r eleverna &amp;auml;r nyanl&amp;auml;nda sker en st&amp;ouml;rre del av undervisningen i &amp;auml;mnet p&amp;aring; modersm&amp;aring;let, men med tiden sker en st&amp;ouml;rre del av &amp;auml;mnesundervisningen p&amp;aring; svenska. Milj&amp;ouml;partiet avs&amp;auml;tter 164 miljoner kronor &amp;aring;rligen f&amp;ouml;r detta f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k. F&amp;ouml;r mer information om f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kets utformning h&amp;auml;nvisar vi till Milj&amp;ouml;partiets budgetmotion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; kunna erbjudas p&amp;aring; distans, och IT-verktyg som eleverna kan arbeta med b&amp;ouml;r tas fram. Ett pedagogiskt verktyg kan vara tv&amp;aring;spr&amp;aring;kigt, s&amp;aring; att en matematikl&amp;auml;rare kan st&amp;ouml;dja eleven n&amp;auml;r denna arbetar p&amp;aring; sitt modersm&amp;aring;l, &amp;auml;ven om l&amp;auml;raren inte sj&amp;auml;lv kan spr&amp;aring;ket i fr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag &amp;auml;r det m&amp;aring;nga flerspr&amp;aring;kiga elever som inte n&amp;aring;r kunskapsm&amp;aring;len i olika &amp;auml;mnen. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga av dessa skulle m&amp;ouml;jligheterna att n&amp;aring; m&amp;aring;len &amp;ouml;ka v&amp;auml;sentligt om de fick &amp;auml;mnes&amp;shy;undervisning och studiehandledning p&amp;aring; modersm&amp;aring;let till dess att eleven kan svenska tillr&amp;auml;ckligt bra f&amp;ouml;r att f&amp;aring; all undervisning p&amp;aring; svenska.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213823" name="_Toc208213823"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388280" name="_Toc208388280"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553299" name="_Toc210553299"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618659" name="_Toc210618659"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987845" name="_Toc210987845"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987904" name="_Toc210987904"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990629" name="_Toc210990629"&gt;&lt;/a&gt;Fler tillvalsspr&amp;aring;k&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolorna b&amp;ouml;r erbjuda ett st&amp;ouml;rre utbud av spr&amp;aring;k som eleverna kan v&amp;auml;lja. Ofta erbjuds enbart de traditionella spr&amp;aring;ken tyska, franska och spanska. I dagens internationaliserade v&amp;auml;rld &amp;auml;r m&amp;aring;nga andra spr&amp;aring;k minst lika relevanta. Stora spr&amp;aring;k som ryska och mandarin blir till exempel allt popul&amp;auml;rare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att skolorna i &amp;ouml;kad utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;ven b&amp;ouml;r erbjuda undervisning i spr&amp;aring;k som talas i det m&amp;aring;ngkulturella Sverige. Det kan vara betydligt mer relevant f&amp;ouml;r en elev att l&amp;auml;ra sig kurdiska, finska eller arabiska &amp;auml;n till exempel tyska. F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna att bli riktigt duktig kan ocks&amp;aring; vara betydligt b&amp;auml;ttre om man har skolkamrater och v&amp;auml;nner att tala med som har spr&amp;aring;ket som modersm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grundskolor f&amp;aring;r enligt dagens reglering erbjuda spr&amp;aring;k som det finns rimlig chans att tro att eleverna kan forts&amp;auml;tta studera vid gymnasiet. P&amp;aring; gymnasieniv&amp;aring; f&amp;aring;r nya spr&amp;aring;k erbjudas och ska anordnas om antalet som &amp;ouml;nskar l&amp;auml;sa spr&amp;aring;ket uppg&amp;aring;r till minst fem.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref4" name="fnref4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn4"&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;partiet anser att kommuner och andra huvudm&amp;auml;n b&amp;ouml;r arbeta aktivt f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja intresset bland elever f&amp;ouml;r att l&amp;auml;sa andra spr&amp;aring;k och informera om de m&amp;ouml;jligheter som finns. Grundskolor och gymnasieskolor b&amp;ouml;r samarbeta f&amp;ouml;r att erbjuda fler spr&amp;aring;k som &amp;auml;r levande och talas i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323598" name="_Toc206323598"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002543" name="_Toc207002543"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010565" name="_Toc207010565"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213824" name="_Toc208213824"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388281" name="_Toc208388281"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553300" name="_Toc210553300"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618660" name="_Toc210618660"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987846" name="_Toc210987846"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987905" name="_Toc210987905"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990630" name="_Toc210990630"&gt;&lt;/a&gt;Kartl&amp;auml;ggning av nyanl&amp;auml;nda barns kunskaper&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga barn kommer till Sverige under skol&amp;aring;ldern, d&amp;aring; med olika kunskaper och f&amp;auml;rdigheter. Det &amp;auml;r vanligt att kommunerna organiserar undervisningen f&amp;ouml;r nyanl&amp;auml;nda barn i form av f&amp;ouml;rberedelseklasser, d&amp;auml;r eleverna f&amp;aring;r g&amp;aring; tills de beh&amp;auml;rskar svenska bra nog f&amp;ouml;r att delta i den svenskspr&amp;aring;kiga undervisningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att elever m&amp;aring;ste f&amp;aring; undervisning b&amp;aring;de i modersm&amp;aring;l och svenska som andraspr&amp;aring;k. I flera skolor &amp;auml;r det s&amp;aring; att eleverna f&amp;aring;r antingen eller, vilket inte &amp;auml;r effektivt. Spr&amp;aring;kforskningen visar att parallella processer &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r att eleven ska utveckla b&amp;aring;de kunskapsinneh&amp;aring;ll och spr&amp;aring;kbeh&amp;auml;rskning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref5" name="fnref5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn5"&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att barnen f&amp;aring;r forts&amp;auml;tta utveckla sina &amp;auml;mneskunskaper &amp;auml;ven under tiden som de l&amp;auml;r sig svenska vilket betyder att skolan m&amp;aring;ste kunna erbjuda &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att nyanl&amp;auml;nda elevers kunskaper ska kartl&amp;auml;ggas n&amp;auml;r de kommer till skolan. Detta f&amp;ouml;r att undervisningen ska kunna individanpassas s&amp;aring; att varje elev f&amp;aring;r s&amp;aring; bra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar som m&amp;ouml;jligt att vidareutveckla sin kunskap inom alla skolans &amp;auml;mnen. Kartl&amp;auml;ggningen b&amp;ouml;r ligga till grund f&amp;ouml;r elevens individuella utvecklingsplan som f&amp;ouml;r nyanl&amp;auml;nda s&amp;auml;rskilt b&amp;ouml;r uppm&amp;auml;rksamma spr&amp;aring;kutvecklingen.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208135650" name="_Toc208135650"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208135651" name="_Toc208135651"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208135653" name="_Toc208135653"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208135654" name="_Toc208135654"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208135656" name="_Toc208135656"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208135658" name="_Toc208135658"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208135659" name="_Toc208135659"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208135660" name="_Toc208135660"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208135662" name="_Toc208135662"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206323602" name="_Toc206323602"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906183" name="_Toc206906183"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002547" name="_Toc207002547"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010569" name="_Toc207010569"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213825" name="_Toc208213825"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388282" name="_Toc208388282"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553301" name="_Toc210553301"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618661" name="_Toc210618661"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987847" name="_Toc210987847"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987906" name="_Toc210987906"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990631" name="_Toc210990631"&gt;&lt;/a&gt;Pedagogisk m&amp;aring;ngfald och frihet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla elever &amp;auml;r olika men har samma r&amp;auml;tt till utbildning. Inl&amp;auml;rning blir effektiv och rolig n&amp;auml;r varje elev m&amp;ouml;ts d&amp;auml;r den &amp;auml;r. F&amp;ouml;r att det ska vara m&amp;ouml;jligt m&amp;aring;ste det finnas en stor pedagogisk m&amp;aring;ngfald inom det svenska skolv&amp;auml;sendet och skolorna m&amp;aring;ste ha en s&amp;aring; pass h&amp;ouml;g grad av frihet att de f&amp;aring;r verklig m&amp;ouml;jlighet att anpassa utbildningen efter den enskilde.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Friskolorna har en ganska h&amp;ouml;g grad av frihet, medan kommunala skolor &amp;auml;r betydligt h&amp;aring;rdare styrda av regleringar p&amp;aring; nationell niv&amp;aring;. Vi vill ge de kommunala skolorna st&amp;ouml;rre frihet, s&amp;aring; att de i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning f&amp;aring;r samma m&amp;ouml;jligheter som friskolorna har i dag. F&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r det viktiga inte vem som driver en skola, det viktiga &amp;auml;r att kvaliteten p&amp;aring; verksamheten &amp;auml;r h&amp;ouml;g. I detta sammanhang &amp;auml;r det viktigt att po&amp;auml;ngtera att Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;rsvarar det kommunala huvudmannaskapet f&amp;ouml;r skolan eftersom vi anser att det &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra lokala l&amp;ouml;sningar och anpassa verksamheten efter lokala f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Ett f&amp;ouml;rstatligande vore mot denna bakgrund olyckligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stor frihet f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter ocks&amp;aring; god tillsyn av skolorna. Samtidigt som vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en &amp;ouml;kad frihet f&amp;ouml;r skolorna f&amp;ouml;r vi ocks&amp;aring; fram f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka tillsynen av skolorna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206906184" name="_Toc206906184"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002548" name="_Toc207002548"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010570" name="_Toc207010570"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213826" name="_Toc208213826"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388283" name="_Toc208388283"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553302" name="_Toc210553302"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618662" name="_Toc210618662"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987848" name="_Toc210987848"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987907" name="_Toc210987907"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990632" name="_Toc210990632"&gt;&lt;/a&gt;Reformer f&amp;ouml;r pedagogisk m&amp;aring;ngfald&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323603" name="_Toc206323603"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002549" name="_Toc207002549"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010571" name="_Toc207010571"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213827" name="_Toc208213827"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388284" name="_Toc208388284"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553303" name="_Toc210553303"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618663" name="_Toc210618663"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987849" name="_Toc210987849"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987908" name="_Toc210987908"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990633" name="_Toc210990633"&gt;&lt;/a&gt;Avskaffa timplanen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En &amp;aring;tg&amp;auml;rd som vi vill att regeringen ska vidta snarast &amp;auml;r att avskaffa den nationella timplanen. Det &amp;auml;r kanske den enskilt viktigaste &amp;aring;tg&amp;auml;rden f&amp;ouml;r verkligt &amp;ouml;kad lokal frihet och minskad centralstyrning av skolan. En centralt reglerad timplan passar mycket d&amp;aring;ligt in i en individ&amp;shy;anpassad och m&amp;aring;lstyrd skola. Timplanen f&amp;ouml;reskriver exakt hur m&amp;aring;nga timmar varje elev ska &amp;auml;gna &amp;aring;t undervisningen i varje &amp;auml;mne. Oavsett elevens fallenhet ska det vara lika f&amp;ouml;r alla, vilket inneb&amp;auml;r att timplanen kan utg&amp;ouml;ra ett hinder f&amp;ouml;r elevernas m&amp;ouml;jlighet att n&amp;aring; goda studieresultat i alla &amp;auml;mnen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det m&amp;aring;ste vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r en elev att l&amp;auml;gga ned mer tid och f&amp;aring; mer st&amp;ouml;d i ett &amp;auml;mne d&amp;auml;r man ligger l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n m&amp;aring;len, &amp;auml;n i ett &amp;auml;mne d&amp;auml;r man har mycket goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att n&amp;aring; ett bra studieresultat. Detta &amp;ouml;verv&amp;auml;gande b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras av eleven tillsammans med l&amp;auml;raren, inte av regeringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En omfattande f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med utbildning utan timplan har p&amp;aring;g&amp;aring;tt i 900 skolor i 79 kommuner sedan &amp;aring;r 2000&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;och Timplanedelegationens delbet&amp;auml;nkande (SOU 2004:35) visade att erfarenheterna fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket var mycket positiva. Det var till och med s&amp;aring; att genomsnittsbetyget i skolor som ingick i timplanef&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket har &amp;ouml;kat n&amp;aring;got mer &amp;auml;n i skolor som inte deltagit i f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket. Det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inget sk&amp;auml;l till att ha kvar denna strikta reglering, utan det b&amp;ouml;r vara upp till skolorna att best&amp;auml;mma hur de vill f&amp;ouml;rdela tiden. Det totala antalet garanterade undervisningstimmar som man enligt skollagen har r&amp;auml;tt till ska finnas kvar.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323604" name="_Toc206323604"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002550" name="_Toc207002550"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010572" name="_Toc207010572"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213828" name="_Toc208213828"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388285" name="_Toc208388285"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553304" name="_Toc210553304"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618664" name="_Toc210618664"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987850" name="_Toc210987850"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987909" name="_Toc210987909"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990634" name="_Toc210990634"&gt;&lt;/a&gt;Alternativa l&amp;auml;roplaner&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det ska vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r alla skolor, frist&amp;aring;ende som kommunala, att arbeta med alternativ pedagogisk profil och arbeta efter en alternativ l&amp;auml;roplan. Alla skolor ska arbeta efter inneh&amp;aring;llet i v&amp;auml;rdegrundsdelen i den nationella l&amp;auml;roplanen, men det &amp;auml;r viktigt att utrymme ges f&amp;ouml;r stor pedagogisk m&amp;aring;ngfald i &amp;ouml;vrigt. Att vara tvungen att f&amp;ouml;lja de nationella styrdokumenten fullt ut kan g&amp;ouml;ra detta sv&amp;aring;rt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att man efter pr&amp;ouml;vning av Skolverket ska kunna f&amp;aring; undantag fr&amp;aring;n skyldigheten att fullt ut f&amp;ouml;lja den nationella l&amp;auml;roplanen och i st&amp;auml;llet arbeta efter en annan l&amp;auml;roplan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att en skola kan f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att arbeta efter en alternativ l&amp;auml;roplan betyder inte att det blir fritt att v&amp;auml;lja vilka styrdokument som helst. En kvalitetsgranskning av Skolverket b&amp;ouml;r ske f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va att den alternativa l&amp;auml;roplanen i allt v&amp;auml;sentligt motsvarar den nationella. P&amp;aring; det s&amp;auml;ttet uppmuntras en m&amp;aring;ngfald inom svenskt skolv&amp;auml;sende och en utveckling d&amp;auml;r nya metoder och alternativ pedagogik f&amp;aring;r frodas och utvecklas. Vi ser mycket kritiskt p&amp;aring; regeringens attacker mot den pedagogiska m&amp;aring;ngfalden n&amp;auml;r man f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar f&amp;ouml;r frist&amp;aring;ende pedagogiska alternativ att arbeta efter sina pedagogiska metoder.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323605" name="_Toc206323605"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002551" name="_Toc207002551"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010573" name="_Toc207010573"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213829" name="_Toc208213829"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388286" name="_Toc208388286"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553305" name="_Toc210553305"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618665" name="_Toc210618665"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987851" name="_Toc210987851"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987910" name="_Toc210987910"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990635" name="_Toc210990635"&gt;&lt;/a&gt;Alternativa kursplaner&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag &amp;auml;r de frist&amp;aring;ende skolorna fria att arbeta efter andra kursplaner &amp;auml;n de nationellt fastst&amp;auml;llda. Det tycker vi ska g&amp;auml;lla &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis. Vi vill ocks&amp;aring; skapa en s&amp;aring;dan m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r de kommunala skolorna. Skolor med offentlig huvudman ska kunna ans&amp;ouml;ka hos Skolverket om att f&amp;aring; arbeta efter egna kursplaner. Skolverket ska d&amp;aring; pr&amp;ouml;va att dessa kursplaner till art och niv&amp;aring; v&amp;auml;sentligen motsvarar de nationella.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323606" name="_Toc206323606"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002552" name="_Toc207002552"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010574" name="_Toc207010574"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213830" name="_Toc208213830"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388287" name="_Toc208388287"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553306" name="_Toc210553306"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618666" name="_Toc210618666"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987852" name="_Toc210987852"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987911" name="_Toc210987911"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990636" name="_Toc210990636"&gt;&lt;/a&gt;Egna &amp;auml;mnen inom ramen f&amp;ouml;r skolans val&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Friskolorna har i dag p&amp;aring; grundskoleniv&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att inom 10 procent av tidsutrymmet (det som i timplanen kallas skolans val) ha egna &amp;auml;mnen med lokala kursplaner och betygskriterier i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r de &amp;auml;mnen som uttrycks i skollagen. Denna m&amp;ouml;jlighet ger ett viktigt utrymme f&amp;ouml;r lokal profil och kreativitet. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r en frihet som Milj&amp;ouml;partiet ocks&amp;aring; vill ge kommunala skolor. Detta var ocks&amp;aring; ett f&amp;ouml;rslag som fanns med i Skollags&amp;shy;kommitt&amp;eacute;ns bet&amp;auml;nkande. Dessa lokala &amp;auml;mnen ska vara likv&amp;auml;rdiga andra &amp;auml;mnen och ing&amp;aring; i elevens betygsunderlag d&amp;aring; man s&amp;ouml;ker sig vidare. Det &amp;auml;r viktigt eftersom det kan vara i just dessa profil&amp;auml;mnen som eleven k&amp;auml;mpat allra mest och lyckats s&amp;auml;rskilt bra. Samma regler ska d&amp;aring; g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r kommunala skolor som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r friskolor i dag, det vill s&amp;auml;ga att skolorna utarbetar kursplaner och betygskriterier som Skolverket sedan ska godk&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323607" name="_Toc206323607"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002553" name="_Toc207002553"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010575" name="_Toc207010575"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213831" name="_Toc208213831"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388288" name="_Toc208388288"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553307" name="_Toc210553307"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618667" name="_Toc210618667"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987853" name="_Toc210987853"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987912" name="_Toc210987912"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990637" name="_Toc210990637"&gt;&lt;/a&gt;Undantag fr&amp;aring;n skyldighet att s&amp;auml;tta betyg&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Frist&amp;aring;ende skolor f&amp;aring;r s&amp;auml;tta betyg om de ans&amp;ouml;ker om det i samband med ans&amp;ouml;kan om att f&amp;aring; starta sin verksamhet. De flesta skolor v&amp;auml;ljer att g&amp;ouml;ra det, men vissa v&amp;auml;ljer aktivt att inte s&amp;auml;tta betyg av olika anledningar. Det kan till exempel vara s&amp;aring; att det strider mot den pedagogiska inriktning som man arbetar efter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet tycker att det &amp;auml;r viktigt att &amp;auml;ven kommunala skolor kan profilera sig och arbeta efter olika pedagogiska metoder. Det ska till exempel vara fullt m&amp;ouml;jligt att anordna en Waldorfklass i en kommunal skola. Men s&amp;aring; l&amp;auml;nge det inte finns n&amp;aring;gon m&amp;ouml;jlighet till undantag fr&amp;aring;n betygss&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r de kommunala huvudm&amp;auml;nnen s&amp;aring; &amp;auml;r det inte m&amp;ouml;jligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att skollagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att s&amp;aring;v&amp;auml;l skolor med offentlig som frist&amp;aring;ende huvudman ska kunna till&amp;auml;mpa ett annat bed&amp;ouml;mningssystem &amp;auml;n betyg efter pr&amp;ouml;vning av Skolverket.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323608" name="_Toc206323608"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002554" name="_Toc207002554"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010576" name="_Toc207010576"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213832" name="_Toc208213832"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388289" name="_Toc208388289"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553308" name="_Toc210553308"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618668" name="_Toc210618668"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987854" name="_Toc210987854"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987913" name="_Toc210987913"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990638" name="_Toc210990638"&gt;&lt;/a&gt;Undantag fr&amp;aring;n nationella prov&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den nuvarande regeringen har beslutat att inf&amp;ouml;ra obligatoriska nationella prov i &amp;aring;rskurs 3 och g&amp;ouml;ra de tidigare frivilliga nationella proven i &amp;aring;rskurs 5 obligatoriska.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tidigare har nationella prov enbart varit obligatoriska i &amp;aring;rskurs 9, vilket &amp;auml;r ett logiskt avst&amp;auml;mningstillf&amp;auml;lle eftersom eleverna d&amp;aring; ska ha n&amp;aring;tt den kunskapsniv&amp;aring; som f&amp;ouml;reskrivs i kursplaner och l&amp;auml;roplanen f&amp;ouml;r grundskolan. Att nationella prov nu blir obligatoriska i &amp;aring;rskurs 3 och 5 inneb&amp;auml;r att det finns en f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntning om att alla elever ska l&amp;auml;ra sig samma saker, samtidigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den nya regeln skapar ett stort problem f&amp;ouml;r Waldorfskolorna, som l&amp;auml;gger upp undervisningen p&amp;aring; att annat s&amp;auml;tt, enligt en av Skolverket godk&amp;auml;nd kursplan. Den inneb&amp;auml;r att de l&amp;auml;r sig saker delvis i en annan ordning &amp;auml;n vad man g&amp;ouml;r i den offentliga skolan. Hittills har det inte varit n&amp;aring;gra problem eftersom eleverna haft likv&amp;auml;rdiga kunskaper som de som f&amp;ouml;reskrivs i de nationella styrdokumenten n&amp;auml;r de g&amp;aring;tt ur &amp;aring;rskurs 9.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att alla skolor nu tvingas genomf&amp;ouml;ra nationella prov i &amp;aring;rskurs 3 och 5 i inneb&amp;auml;r att skolor kan tvingas v&amp;auml;lja mellan att &amp;ouml;verge sin pedagogik och s&amp;auml;rart eller att eleverna testas p&amp;aring; kunskaper som de inte alls har hunnit g&amp;aring; igenom. Milj&amp;ouml;partiet anser att b&amp;aring;da dessa alternativ &amp;auml;r olyckliga och vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att en m&amp;ouml;jlighet till att beg&amp;auml;ra undantag fr&amp;aring;n nationella prov inf&amp;ouml;rs. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som man efter pr&amp;ouml;vning av Skolverket ska kunna till&amp;auml;mpa ett annat bed&amp;ouml;mningssystem &amp;auml;n betyg ska det &amp;auml;ven vara m&amp;ouml;jligt att beg&amp;auml;ra undantag fr&amp;aring;n att delta i de nationella proven – detta under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att man till&amp;auml;mpar en av Skolverket godk&amp;auml;nd alternativ kursplan som leder till likv&amp;auml;rdiga resultat i &amp;aring;rskurs 9 som i den offentliga skolans kursplan.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323610" name="_Toc206323610"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002556" name="_Toc207002556"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010578" name="_Toc207010578"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213833" name="_Toc208213833"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388290" name="_Toc208388290"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553309" name="_Toc210553309"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618669" name="_Toc210618669"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987855" name="_Toc210987855"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987914" name="_Toc210987914"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990639" name="_Toc210990639"&gt;&lt;/a&gt;Flexibel skolstart&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens skolsystem utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n att barn mognar och utvecklas i samma takt. Men s&amp;aring; &amp;auml;r det inte, barn mognar i olika takt och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste skolstarten vara mer individanpassad och flexibel. Vissa barn &amp;auml;r mogna att b&amp;ouml;rja med skolarbetet vid sex &amp;aring;rs &amp;aring;lder. Andra &amp;auml;r kanske inte mogna f&amp;ouml;rr&amp;auml;n vid &amp;aring;tta &amp;aring;rs &amp;aring;lder och beh&amp;ouml;ver mer tid att f&amp;aring; leka av sig innan allvaret b&amp;ouml;rjar och de kan koncentrera sig en l&amp;auml;ngre stund. Det ska vara barnens utvecklingsniv&amp;aring; som &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r n&amp;auml;r de ska b&amp;ouml;rja skolan, inte den fysiska &amp;aring;ldern. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r det inf&amp;ouml;ras en m&amp;ouml;jlighet till skolstart vid olika &amp;aring;ldrar, en mer individuellt anpassad skolstart. Redan i dag finns m&amp;ouml;jlighet att b&amp;ouml;rja vid sex eller sju &amp;aring;rs &amp;aring;lder. Milj&amp;ouml;partiet anser att denna valfrihet b&amp;ouml;r utstr&amp;auml;ckas till &amp;aring;tta &amp;aring;rs &amp;aring;lder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheten till individanpassning. Vi tycker ocks&amp;aring; att barn b&amp;ouml;r ha m&amp;ouml;jlighet att b&amp;ouml;rja skolan vid b&amp;aring;de v&amp;aring;r- och h&amp;ouml;stterminernas b&amp;ouml;rjan.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323611" name="_Toc206323611"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002557" name="_Toc207002557"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010579" name="_Toc207010579"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213834" name="_Toc208213834"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388291" name="_Toc208388291"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553310" name="_Toc210553310"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618670" name="_Toc210618670"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987856" name="_Toc210987856"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987915" name="_Toc210987915"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990640" name="_Toc210990640"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;auml;tverk f&amp;ouml;r goda exempel&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen har beslutat att Myndigheten f&amp;ouml;r skolutvecklig (MSU) ska l&amp;auml;ggas ned. Det &amp;auml;r ett ogenomt&amp;auml;nkt och olyckligt beslut som Milj&amp;ouml;partiet har motsatt sig hela tiden. En del av verksamheten som bedrivits vid MSU ska &amp;ouml;verf&amp;ouml;ras till Skolverket, enligt regeringen, men viktiga delar riskerar att falla bort. En s&amp;aring;dan &amp;auml;r det n&amp;auml;tverks&amp;shy;arbete som myndigheten skapat f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r och arbetet med att sprida goda exempel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att ett levande skolv&amp;auml;sende som pr&amp;auml;glas av utveckling och pedagogisk m&amp;aring;ngfald ska vara m&amp;ouml;jligt m&amp;aring;ste goda exempel och l&amp;auml;rdomar som enskilda skolor gjort kunna spridas till andra skolor. Det &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga om kvalitet. Det finns ingenting som s&amp;auml;ger att det m&amp;aring;ste vara en statlig myndighet som g&amp;ouml;r detta, men faktum &amp;auml;r att MSU har arbetat med just detta och gjort det mycket bra. Regeringen anser att detta arbete ska upph&amp;ouml;ra. Milj&amp;ouml;partiet anser tv&amp;auml;rtom att detta viktiga arbete m&amp;aring;ste fortleva och anser att riksdagen b&amp;ouml;r tillk&amp;auml;nnage detta f&amp;ouml;r regeringen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213835" name="_Toc208213835"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388292" name="_Toc208388292"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553311" name="_Toc210553311"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618671" name="_Toc210618671"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987857" name="_Toc210987857"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987916" name="_Toc210987916"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990641" name="_Toc210990641"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906185" name="_Toc206906185"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002558" name="_Toc207002558"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010580" name="_Toc207010580"&gt;&lt;/a&gt;Friskolor&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213836" name="_Toc208213836"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388293" name="_Toc208388293"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553312" name="_Toc210553312"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618672" name="_Toc210618672"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987858" name="_Toc210987858"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987917" name="_Toc210987917"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990642" name="_Toc210990642"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;ouml;jligheten att fritt v&amp;auml;lja skola&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dagens friskoledebatt kan man l&amp;auml;tt tappa det historiska perspektivet. S&amp;aring; sent som p&amp;aring; 1980-talet hade barn och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar ingen som helst valm&amp;ouml;jlighet – den n&amp;auml;rmaste kommunala grundskolan var det enda alternativet f&amp;ouml;r barnens skolg&amp;aring;ng. Barn som bodde i miljonprogramsomr&amp;aring;den var h&amp;auml;nvisade till miljonprogramsomr&amp;aring;denas skola. Barn som bodde i innerstaden gick i innerstadsskolorna. Bostadssegregationen slog fullt ut igenom i barnens skolg&amp;aring;ng. Det fanns ocks&amp;aring; privatskolor, &amp;auml;ven om de var mycket f&amp;aring;. De kunde delas upp i tv&amp;aring; grupper, skolorna f&amp;ouml;r de rika som kostade mycket och idealistskolorna (t.ex. waldorfskolor) som kostade mindre men &amp;auml;nd&amp;aring; mycket och som finansierades av idealister och l&amp;aring;ga l&amp;auml;rarl&amp;ouml;ner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet var p&amp;aring;drivande i friskole- och valfrihetsreformen som p&amp;aring; 90-talet skapade en unik skolsituation i Sverige. Det blev fritt att v&amp;auml;lja vilken kommunal grundskola du ville i din kommun. I dag utnyttjar ofta upp till 30&amp;nbsp;procent av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna denna m&amp;ouml;jlighet. Privatskolorna blev friskolor och f&amp;ouml;rbj&amp;ouml;ds ta ut avgifter fr&amp;aring;n f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna samtidigt som de fick samma finansiering som kommunala skolor och st&amp;auml;lldes under Skolverkets kontroll. Alla friskolor &amp;ouml;ppnades f&amp;ouml;r alla barn och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar. Fr&amp;aring;n att ha varit skoltj&amp;auml;nstem&amp;auml;nnens och politikernas skolor blev de barnens och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarnas. Om man &amp;auml;r missn&amp;ouml;jd med sin skola kan man i dag byta. Det var inte m&amp;ouml;jligt tidigare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Friskolorna har vitaliserat det svenska skolv&amp;auml;sendet. M&amp;aring;nga kommunala skolor har vittnat om att det nyt&amp;auml;nkande som friskolor i deras n&amp;auml;rhet kommit med har inspirerat &amp;auml;ven dem. M&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r elever att v&amp;auml;lja skola har lett till att skolorna tvingats utveckla sig och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sin verksamhet. M&amp;aring;ngfalden inom svensk skola &amp;auml;r h&amp;auml;r f&amp;ouml;r att stanna, och Milj&amp;ouml;partiet v&amp;auml;rnar om den.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213837" name="_Toc208213837"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388294" name="_Toc208388294"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553313" name="_Toc210553313"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618673" name="_Toc210618673"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987859" name="_Toc210987859"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987918" name="_Toc210987918"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990643" name="_Toc210990643"&gt;&lt;/a&gt;En ny &amp;ouml;verklagandem&amp;ouml;jlighet ska inf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r friskolor&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utg&amp;aring;ngspunkten f&amp;ouml;r utbildningspolitiken &amp;auml;r att utbildningen f&amp;ouml;r alla barn och ungdomar ska vara likv&amp;auml;rdig. De frist&amp;aring;ende skolorna utg&amp;ouml;r en del av det totala utbildningsutbudet och d&amp;auml;rmed en del av den nationella skolpolitiken. Tillsammans utg&amp;ouml;r de det offentliga skolv&amp;auml;sendet f&amp;ouml;r barn och ungdom. F&amp;ouml;r att garantera elevernas r&amp;auml;tt till en likv&amp;auml;rdig utbildning ska alla skolor, oavsett huvudman, ha likv&amp;auml;rdiga ekonomiska villkor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har l&amp;auml;nge ansett att lagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det blir m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r frist&amp;aring;ende skolor att genom f&amp;ouml;rvaltningsbesv&amp;auml;r &amp;ouml;verklaga kommuners beslut om niv&amp;aring;n p&amp;aring; bidrag. Hittills har skolor enbart kunnat &amp;ouml;verklaga kommuners beslut om bidrag, inte niv&amp;aring;erna. Milj&amp;ouml;partiet tog d&amp;auml;rf&amp;ouml;r initiativ till en uppg&amp;ouml;relse med de borgerliga partierna 2006, vilket ledde till ett riksdagsbeslut i fr&amp;aring;gan. Trots att de borgerliga partierna nu har haft regeringsmakten under tv&amp;aring; &amp;aring;r har de fortfarande inte h&amp;ouml;rsammat riksdagens tillk&amp;auml;nna&amp;shy;givande, vilket vi starkt kritiserar. Det &amp;auml;r dags att verkst&amp;auml;lla riksdagens beslut.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213838" name="_Toc208213838"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388295" name="_Toc208388295"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553314" name="_Toc210553314"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618674" name="_Toc210618674"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987860" name="_Toc210987860"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987919" name="_Toc210987919"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990644" name="_Toc210990644"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rkta sanktionsm&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r staten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det svenska utbildningsv&amp;auml;sendet &amp;auml;r starkt styrt genom lagar och f&amp;ouml;rordningar. Trots det f&amp;ouml;rekommer missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden p&amp;aring; skolor runtom i landet. Milj&amp;ouml;partiet tror inte att en stark centralstyrning av skolan garanterar en bra skola. Tv&amp;auml;rtom s&amp;aring; &amp;auml;r vi &amp;ouml;vertygade om att en st&amp;ouml;rre frihet f&amp;ouml;r skolorna att utforma den egna verksamheten ger en b&amp;auml;ttre skola. F&amp;ouml;r att varje elev ska f&amp;aring; s&amp;aring; bra m&amp;ouml;jligheter att utvecklas som m&amp;ouml;jligt s&amp;aring; m&amp;aring;ste det finnas f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att l&amp;auml;gga upp undervisningen p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt och skapa l&amp;ouml;sningar som fungerar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;ouml;kade friheten f&amp;ouml;r ocks&amp;aring; med sig ett &amp;ouml;kat ansvar f&amp;ouml;r skolorna. Alla har r&amp;auml;tt till en likv&amp;auml;rdig utbildning och det &amp;auml;r statens ansvar att se till att den r&amp;auml;ttigheten &amp;auml;r verklighet f&amp;ouml;r landets elever. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste vi ha en stark och bra tillsyn av v&amp;aring;ra skolor. Det &amp;auml;r viktigt att sanktionsinstrumenten &amp;auml;r s&amp;aring; lika som m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r alla skolor. Det ska inte vara stora skillnader i villkor beroende p&amp;aring; vilken huvudman en skola har, utan kommunala och frist&amp;aring;ende skolor ska behandlas s&amp;aring; lika som m&amp;ouml;jligt. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213839" name="_Toc208213839"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388296" name="_Toc208388296"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553315" name="_Toc210553315"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618675" name="_Toc210618675"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987861" name="_Toc210987861"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987920" name="_Toc210987920"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990645" name="_Toc210990645"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;ouml;jlighet att st&amp;auml;nga skolor med allvarliga problem&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag finns inga reella sanktioner f&amp;ouml;r Skolverket att tillgripa om en kommunal skola missk&amp;ouml;ter sitt &amp;aring;tagande. Den enda m&amp;ouml;jligheten som finns &amp;auml;r att regeringen kan g&amp;aring; in och tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rvalta en skola. Det har aldrig h&amp;auml;nt, och kommer antagligen aldrig att h&amp;auml;nda, eftersom det inneb&amp;auml;r ett mycket stort ingrepp i det kommunala sj&amp;auml;lvstyret fr&amp;aring;n statens sida.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Frist&amp;aring;ende skolor kan d&amp;auml;remot tvingas st&amp;auml;nga genom att Skolverket drar tillbaka tillst&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r skolan. Det kan anses vara motiverat om det f&amp;ouml;rekommer grava problem p&amp;aring; skolan, om det till exempel &amp;auml;r s&amp;aring; att elever p&amp;aring; skolan far illa. Det tycker Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r rimligt. Men sj&amp;auml;lvklart m&amp;aring;ste samma sak g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r elever som g&amp;aring;r i en kommunal skola som fungerar s&amp;aring; d&amp;aring;ligt att eleverna far illa. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Skolverket ska kunna besluta att st&amp;auml;nga en skola om d&amp;auml;r f&amp;ouml;rekommer grava miss&amp;shy;f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att po&amp;auml;ngtera att det bara ska vara aktuellt att st&amp;auml;nga en skola, vare sig det &amp;auml;r en kommunal eller frist&amp;aring;ende huvudman, om det &amp;auml;r grava missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som r&amp;aring;der. Att st&amp;auml;nga en skola &amp;auml;r en mycket allvarlig &amp;aring;tg&amp;auml;rd, som f&amp;aring;r dramatiska konsekvenser f&amp;ouml;r de elever som g&amp;aring;tt p&amp;aring; skolan, som tvingas anpassa sig till en ny skola och ett nytt sammanhang.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323613" name="_Toc206323613"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002559" name="_Toc207002559"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010581" name="_Toc207010581"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213840" name="_Toc208213840"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388297" name="_Toc208388297"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553316" name="_Toc210553316"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618676" name="_Toc210618676"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987862" name="_Toc210987862"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987921" name="_Toc210987921"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990646" name="_Toc210990646"&gt;&lt;/a&gt;Inf&amp;ouml;r en vitesm&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r Skolverket&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett behov av en sanktionsm&amp;ouml;jlighet att tillgripa &amp;auml;ven d&amp;aring; det inte &amp;auml;r motiverat att st&amp;auml;nga skolan. Det kan till exempel vara n&amp;auml;r Skolverket vid sin inspektion upprepade g&amp;aring;nger p&amp;aring;verkat brister i verksamheten utan att skolorna &amp;aring;tg&amp;auml;rdat dessa brister. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ra en m&amp;ouml;jlighet till vitesf&amp;ouml;rel&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r Skolverket. Det betyder att skolor som inte r&amp;auml;ttar till brister som framkommit vid inspektion ska kunna tvingas att betala b&amp;ouml;ter. M&amp;ouml;jligheten till vitesf&amp;ouml;rel&amp;auml;ggande ska naturligtvis g&amp;auml;lla alla skolor, s&amp;aring; v&amp;auml;l kommunala som frist&amp;aring;ende.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r frist&amp;aring;ende skolor skulle inf&amp;ouml;rande av m&amp;ouml;jligheten till vitesf&amp;ouml;rel&amp;auml;ggande skapa b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar &amp;auml;n de som r&amp;aring;der i dag. Ett vitesf&amp;ouml;rel&amp;auml;ggande skulle inneb&amp;auml;ra att det blir k&amp;auml;nnbart att inte vidta de &amp;aring;tg&amp;auml;rder som Skolverket kr&amp;auml;vt, samtidigt som det skulle ge skolan ytterligare en chans att &amp;aring;tg&amp;auml;rda problemen innan skolan st&amp;auml;ngs och eleverna st&amp;aring;r p&amp;aring; gatan. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller de kommunala skolorna s&amp;aring; inneb&amp;auml;r inf&amp;ouml;randet av en vitesm&amp;ouml;jlighet i praktiken att &amp;auml;ven missk&amp;ouml;tsel av kommunala skolor leder till konsekvenser f&amp;ouml;r huvudmannen, till skillnad fr&amp;aring;n hur det &amp;auml;r i dag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; initiativ av Milj&amp;ouml;partiet och de borgerliga partierna beg&amp;auml;rde riksdagen v&amp;aring;ren 2006 att regeringen skulle &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag till ett vitessystem f&amp;ouml;r skolv&amp;auml;sendet. Nu har de borgerliga partierna haft regeringsmakten i tv&amp;aring; &amp;aring;r utan att ha gjort n&amp;aring;got &amp;aring;t fr&amp;aring;gan. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att regeringen &amp;aring;terkommer med ett lagf&amp;ouml;rslag.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208135680" name="_Toc208135680"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206323614" name="_Toc206323614"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002560" name="_Toc207002560"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010582" name="_Toc207010582"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213841" name="_Toc208213841"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388298" name="_Toc208388298"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553317" name="_Toc210553317"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618677" name="_Toc210618677"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987863" name="_Toc210987863"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987922" name="_Toc210987922"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990647" name="_Toc210990647"&gt;&lt;/a&gt;Stoppa undervisningen under r&amp;auml;ttslig pr&amp;ouml;vning av friskolor&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De allra flesta skolor &amp;auml;r bra skolor och friskolorna &amp;auml;r inget undantag. Det finns dock de som missk&amp;ouml;ter sig. N&amp;auml;r allvarliga missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden f&amp;ouml;rekommer kan Skolverket besluta om att dra in tillst&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r en friskola. N&amp;auml;r Skolverket har fattat ett s&amp;aring;dant beslut har skolorna r&amp;auml;tt att &amp;ouml;verklaga beslutet till domstol. I dag har dessa skolor efter &amp;ouml;verklagan automatiskt r&amp;auml;tt att forts&amp;auml;tta att bedriva sin skolverksamhet tills &amp;auml;rendet slutgiltigt avg&amp;ouml;rs i r&amp;auml;tten. Det kan enligt Milj&amp;ouml;partiet vara problematiskt om missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena p&amp;aring; skolan varit allvarliga och s&amp;auml;rskilt om det r&amp;ouml;r skolor som inte respekterar elevernas integritet och l&amp;auml;roplanens v&amp;auml;rdegrund.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad ordning. Skolorna ska fortsatt sj&amp;auml;lvklart ha r&amp;auml;tt att &amp;ouml;verklaga ett beslut om indraget tillst&amp;aring;nd, men vi anser att det vid en &amp;ouml;verklagan f&amp;ouml;rst m&amp;aring;ste ske en r&amp;auml;ttslig pr&amp;ouml;vning ifall skolan ska ha r&amp;auml;tt att forts&amp;auml;tta att bedriva sin verksamhet under den tiden som &amp;ouml;verpr&amp;ouml;vningen p&amp;aring;g&amp;aring;r. Man ska kunna forts&amp;auml;tta verksamheten ifall grunden till det indragna skoltillst&amp;aring;ndet till exempel r&amp;ouml;r formalia, bokf&amp;ouml;ring eller fr&amp;aring;gan om timplanens till&amp;auml;mpning. Om grunden till det indragna tillst&amp;aring;ndet d&amp;auml;remot ligger i att man inte f&amp;ouml;ljer l&amp;auml;roplanens v&amp;auml;rdegrund eller att man kr&amp;auml;nker elevernas integritet och r&amp;auml;ttigheter s&amp;aring; b&amp;ouml;r skolan inte ha r&amp;auml;tt att forts&amp;auml;tta sin verksamhet under &amp;ouml;verklagandet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323615" name="_Toc206323615"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906186" name="_Toc206906186"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002561" name="_Toc207002561"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010583" name="_Toc207010583"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213842" name="_Toc208213842"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388299" name="_Toc208388299"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553318" name="_Toc210553318"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618678" name="_Toc210618678"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987864" name="_Toc210987864"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987923" name="_Toc210987923"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990648" name="_Toc210990648"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rkta r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r eleverna&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan &amp;auml;r till f&amp;ouml;r eleverna. Sj&amp;auml;lvklart ska de ha inflytande &amp;ouml;ver den. Elevernas inflytande m&amp;aring;ste kunna ta sig i uttryck p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt och det &amp;auml;r viktigt att l&amp;auml;rare och rektorer &amp;auml;r lyh&amp;ouml;rda och st&amp;ouml;ttar eleverna att finna former f&amp;ouml;r sitt engagemang. Allra viktigast &amp;auml;r naturligtvis att den enskilde eleven m&amp;ouml;ts och uppm&amp;auml;rksammas som individ i klass&amp;shy;rummet, men det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att eleverna har m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden utanf&amp;ouml;r undervisningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att elevers r&amp;auml;ttigheter beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas. Det finns fortfarande sammanhang d&amp;auml;r elever f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas acceptera f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som ingen vuxen individ skulle finna sig i. Sj&amp;auml;lvklart &amp;auml;r det skillnad mellan myndiga och omyndiga medborgare, men det finns en hel del osk&amp;auml;liga skillnader som vittnar om en attityd gentemot unga som Milj&amp;ouml;partiet inte st&amp;auml;ller upp p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323619" name="_Toc206323619"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906187" name="_Toc206906187"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002562" name="_Toc207002562"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010584" name="_Toc207010584"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213843" name="_Toc208213843"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388300" name="_Toc208388300"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553319" name="_Toc210553319"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618679" name="_Toc210618679"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987865" name="_Toc210987865"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987924" name="_Toc210987924"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990649" name="_Toc210990649"&gt;&lt;/a&gt;Elever ska ha r&amp;auml;tt att &amp;ouml;verklaga &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Elever som har sv&amp;aring;righeter i skolarbetet har r&amp;auml;tt att f&amp;aring; extra st&amp;ouml;d i skolan. Enligt skollagen ska en elev ges st&amp;ouml;dundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att n&amp;aring; de m&amp;aring;l som ska ha uppn&amp;aring;tts vid slutet av det femte och det nionde skol&amp;aring;ret. Ibland beh&amp;ouml;ver ett s&amp;auml;rskilt &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram utformas. Detta utformas av skolpersonalen i samr&amp;aring;d med eleven och elevens v&amp;aring;rdnadshavare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;tg&amp;auml;rdsprogrammen utg&amp;ouml;r viktiga verktyg f&amp;ouml;r det pedagogiska arbetet i skolan. De fungerar som uppf&amp;ouml;ljnings- och utv&amp;auml;rderingsinstrument och skapar pedagogiska diskussioner. &amp;Aring;tg&amp;auml;rdsprogrammen bidrar ocks&amp;aring; till att tydligg&amp;ouml;ra ansvarsf&amp;ouml;rdelningen i arbetet med barnen, b&amp;aring;de i relationen mellan hem och skola och mellan olika befattningshavare inom och utom skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En unders&amp;ouml;kning som Skolverket genomf&amp;ouml;rde 2003 indikerar att m&amp;aring;nga som har r&amp;auml;tt till &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram inte har f&amp;aring;tt n&amp;aring;got. Uppskattningsvis 25 procent av eleverna som fick s&amp;auml;rskilt st&amp;ouml;d saknade &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref6" name="fnref6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn6"&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; I rapporten konstaterades ocks&amp;aring; att en femtedel av de elever som bed&amp;ouml;mts vara i behov av s&amp;auml;rskilt st&amp;ouml;d inte fick n&amp;aring;gon extra hj&amp;auml;lp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under v&amp;aring;ren 2008 kom Skolverket ut med allm&amp;auml;nna r&amp;aring;d f&amp;ouml;r arbete med &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram, f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka h&amp;ouml;ja kvaliteten p&amp;aring; programmen. Milj&amp;ouml;partiet tycker att det &amp;auml;r bra men anser ocks&amp;aring; att elevernas r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas genom att m&amp;ouml;jlighet till &amp;ouml;verklagan av &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram inf&amp;ouml;rs. Eleverna har enligt lag r&amp;auml;tt att f&amp;aring; kvalitativt extra st&amp;ouml;d, men denna r&amp;auml;tt ber&amp;ouml;vas dem alltf&amp;ouml;r ofta. F&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r det enormt viktigt att dessa elever f&amp;aring;r den hj&amp;auml;lp de beh&amp;ouml;ver. Den st&amp;auml;ndigt &amp;ouml;kande skara elever som s&amp;ouml;ker individuella programmet till gymnasiet &amp;auml;r ett bevis f&amp;ouml;r att detta inte har fungerat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; initiativ av Milj&amp;ouml;partiet och de borgerliga partierna beg&amp;auml;rde riksdagen v&amp;aring;ren 2006 att regeringen skulle &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag till hur en r&amp;auml;ttighet att &amp;ouml;verklaga &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogrammet skulle kunna se ut. Trots att de borgerliga partierna sedan tv&amp;aring; &amp;aring;r innehar regeringsmakten har ingenting h&amp;auml;nt med fr&amp;aring;gan. Milj&amp;ouml;partiet anser att detta m&amp;aring;ste &amp;auml;ndras nu.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323623" name="_Toc206323623"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906188" name="_Toc206906188"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002563" name="_Toc207002563"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010585" name="_Toc207010585"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213844" name="_Toc208213844"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388301" name="_Toc208388301"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553320" name="_Toc210553320"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618680" name="_Toc210618680"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987866" name="_Toc210987866"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987925" name="_Toc210987925"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990650" name="_Toc210990650"&gt;&lt;/a&gt;Elever ska ha r&amp;auml;tt att f&amp;aring; betyg ompr&amp;ouml;vade&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring; l&amp;auml;nge dagens betygssystem finns kvar ska eleverna sj&amp;auml;lvklart ha r&amp;auml;tt att f&amp;aring; sina betyg ompr&amp;ouml;vade. Betygss&amp;auml;ttning &amp;auml;r myndighetsut&amp;ouml;vning och b&amp;ouml;r sj&amp;auml;lvklart liksom andra myndighetsbeslut kunna ompr&amp;ouml;vas. L&amp;auml;rarfacken, Elev&amp;shy;organisationen och samman&amp;shy;slutningen Sveriges Kommuner och Landsting st&amp;aring;r enade i kravet om att betyg b&amp;ouml;r kunna &amp;ouml;verpr&amp;ouml;vas, vilket ocks&amp;aring; f&amp;ouml;reslogs i Skollagskommitt&amp;eacute;ns bet&amp;auml;nkande. Det &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande fr&amp;aring;ga om elevernas r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser Milj&amp;ouml;partiet att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett f&amp;ouml;rslag som ger eleverna m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; sina betyg &amp;ouml;verklagade.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323616" name="_Toc206323616"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906189" name="_Toc206906189"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002564" name="_Toc207002564"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010586" name="_Toc207010586"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213845" name="_Toc208213845"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388302" name="_Toc208388302"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553321" name="_Toc210553321"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618681" name="_Toc210618681"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987867" name="_Toc210987867"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987926" name="_Toc210987926"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990651" name="_Toc210990651"&gt;&lt;/a&gt;Elevers inflytande p&amp;aring; skolan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan har som uppgift att bidra till att fostra demokratiska individer med respekt f&amp;ouml;r medm&amp;auml;nniskor och deras olikheter. &amp;Auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r det demokratiska inslaget i m&amp;aring;nga skolor starkt begr&amp;auml;nsat. Elevers initiativkraft m&amp;aring;ste tas tillvara och stimuleras p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt. Skolorna &amp;auml;r fulla av unga med vilja och kraft att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra. Vi m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra strukturerna i skolan s&amp;aring; att denna kraft bejakas och fr&amp;auml;mjas. Engagemang smittar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad demokrati inom skolan anser Milj&amp;ouml;partiet att skollagen ska f&amp;ouml;reskriva att varje skola ska ha ett fungerande representativt forum f&amp;ouml;r elevinflytande. D&amp;auml;remot b&amp;ouml;r lagen inte f&amp;ouml;reskriva exakt vilken form detta forum ska ta, utan det ska vara upp till varje skola. Det viktiga &amp;auml;r att eleverna garanteras en m&amp;ouml;jlighet att g&amp;ouml;ra sina r&amp;ouml;ster h&amp;ouml;rda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det ska vara sj&amp;auml;lvklart att elever ges m&amp;ouml;jlighet till arbete med elevinflytande. Elever ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ha r&amp;auml;tt att f&amp;aring; extra st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att ta igen undervisning som de missat n&amp;auml;r de varit fr&amp;aring;nvarande f&amp;ouml;r arbete med elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete eller liknande. Tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r det inte s&amp;aring; p&amp;aring; alla skolor, och vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r se en &amp;auml;ndring i skollagen som garanterar detta. Elevernas m&amp;ouml;jligheter att arbeta med elevinflytande ska motsvara de som g&amp;auml;ller p&amp;aring; en arbetsplats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att arbeta med elevinflytande tar tid och kraft. Milj&amp;ouml;partiet anser att elever som tar ansvar f&amp;ouml;r sin och andra elevers situation utf&amp;ouml;r ett enormt viktigt arbete och att de d&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r uppmuntras. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser Milj&amp;ouml;partiet att elever ska har r&amp;auml;tt att f&amp;aring; ett intyg p&amp;aring; att de har varit engagerade i s&amp;aring;dan aktivitet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323624" name="_Toc206323624"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906193" name="_Toc206906193"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002565" name="_Toc207002565"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010587" name="_Toc207010587"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213846" name="_Toc208213846"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388303" name="_Toc208388303"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553322" name="_Toc210553322"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618682" name="_Toc210618682"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987868" name="_Toc210987868"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987927" name="_Toc210987927"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990652" name="_Toc210990652"&gt;&lt;/a&gt;En skola f&amp;ouml;r alla&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan &amp;auml;r en nyckelakt&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rsvaret och utvecklingen av demokrati, tolerans och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Skolan ska verka f&amp;ouml;r j&amp;auml;mlikhet oavsett k&amp;ouml;n, etnicitet, religion, funktionshinder eller sexuell l&amp;auml;ggning. Allas lika v&amp;auml;rde &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande demokratisk princip som ska ing&amp;aring; i skolans arbete med v&amp;auml;rdegrund. Detta arbete med j&amp;auml;mlikhet m&amp;aring;ste genomsyra hela skolans verksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan &amp;auml;r en del av samh&amp;auml;llet och det strukturella f&amp;ouml;rtryck som begr&amp;auml;nsar m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r lika n&amp;auml;rvarande i skolan som i v&amp;auml;rlden utanf&amp;ouml;r. M&amp;aring;nga elever upplever i dag att de uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r ett starkt tryck att leva upp till normer f&amp;ouml;r hur man ”ska” vara. En m&amp;auml;ngd f&amp;ouml;re&amp;shy;st&amp;auml;llningar begr&amp;auml;nsar barns och ungdomars m&amp;ouml;jligheter att leva som fria individer med m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rverkliga sig sj&amp;auml;lva och utveckla sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rtroende och trygghetsk&amp;auml;nsla. Det &amp;auml;r viktigt att skolornas v&amp;auml;rdegrundsarbete pr&amp;auml;glas av normkritiskt t&amp;auml;nkande f&amp;ouml;r att uppm&amp;auml;rksamma elevernas situation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den lag om f&amp;ouml;rbud om diskriminering och annan kr&amp;auml;nkande behandling som Milj&amp;ouml;partiet arbetade fram inom ramen f&amp;ouml;r regeringssamarbetet f&amp;ouml;rra mandatperioden har skapat en b&amp;auml;ttre grund f&amp;ouml;r antidiskrimineringsarbetet. Den nya lagens krav p&amp;aring; att varje skola ska uppr&amp;auml;tta likabehandlingsplaner &amp;auml;r viktigt och har lett till ett mer aktivt och systematiskt arbete p&amp;aring; skolorna. Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r viktigt att lagens effekter utv&amp;auml;rderas inom n&amp;aring;gra &amp;aring;r f&amp;ouml;r att se om ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder beh&amp;ouml;ver vidtas p&amp;aring; omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213847" name="_Toc208213847"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388304" name="_Toc208388304"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553323" name="_Toc210553323"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618683" name="_Toc210618683"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987869" name="_Toc210987869"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987928" name="_Toc210987928"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990653" name="_Toc210990653"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;vergripande &amp;aring;tg&amp;auml;rder&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213848" name="_Toc208213848"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388305" name="_Toc208388305"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553324" name="_Toc210553324"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618684" name="_Toc210618684"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987870" name="_Toc210987870"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987929" name="_Toc210987929"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990654" name="_Toc210990654"&gt;&lt;/a&gt;L&amp;auml;rob&amp;ouml;cker och diskriminering&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan ska f&amp;ouml;rmedla en viss v&amp;auml;rdegrund till eleverna. Enligt l&amp;auml;roplanen ska skolan lyfta fram m&amp;auml;nniskolivets okr&amp;auml;nkbarhet, individens frihet och integritet, alla m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan kvinnor och m&amp;auml;n samt solidaritet med svaga och utsatta. Det &amp;auml;r naturligtvis viktigt att de l&amp;auml;romedel som anv&amp;auml;nds i skolan pr&amp;auml;glas av denna v&amp;auml;rde&amp;shy;grund. De &amp;auml;r dock inte alltid fallet i de l&amp;auml;rob&amp;ouml;cker som finns p&amp;aring; marknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet tog inom ramen f&amp;ouml;r regeringssamarbetet f&amp;ouml;rra mandatperioden initiativ till en granskning av hur etnisk tillh&amp;ouml;righet, funktionshinder, k&amp;ouml;n, religion och sexuell l&amp;auml;ggning framst&amp;auml;lls i ett antal l&amp;auml;rob&amp;ouml;cker. Uppdraget gick till Skolverket som 2006 publicerade rapporten I enlighet med skolans v&amp;auml;rdegrund? Av rapporten f&amp;ouml;ljer att det finns allvarliga brister i vanligt f&amp;ouml;rekommande l&amp;auml;rob&amp;ouml;cker p&amp;aring; marknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r varje enskild skolas ansvar att se till att de l&amp;auml;romedel man anv&amp;auml;nder f&amp;ouml;ljer l&amp;auml;roplanen. Som Skolverkets genomg&amp;aring;ng visar &amp;auml;r detta en grannlaga uppgift. I dag &amp;auml;r det f&amp;aring; l&amp;auml;rob&amp;ouml;cker som kan anses f&amp;aring; godk&amp;auml;nt enligt alla parametrar. Skolverkets genomg&amp;aring;ng har varit mycket v&amp;auml;rdefull d&amp;aring; den hj&amp;auml;lpte till att uppm&amp;auml;rksamma problematiken och resultaten har spridits v&amp;auml;l bland dem som arbetar inom skolan, bland annat genom fackf&amp;ouml;rbunden. L&amp;auml;rob&amp;ouml;cker &amp;auml;r naturligtvis bara en sorts l&amp;auml;romedel, men icke desto mindre ett viktigt och vanligt f&amp;ouml;rekommande s&amp;aring;dant.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att man kommer tillr&amp;auml;tta med dessa problem, vilket inte l&amp;aring;ter sig g&amp;ouml;ras automatiskt, utan st&amp;auml;ndig uppm&amp;auml;rksamhet och debatt beh&amp;ouml;vs. Milj&amp;ouml;partiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Skolverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att kontinuerligt unders&amp;ouml;ka l&amp;auml;rob&amp;ouml;cker som &amp;auml;r vanliga i skolorna f&amp;ouml;r att se hur v&amp;auml;l inneh&amp;aring;llet passar med det antidiskrimineringsperspektiv som pr&amp;auml;glar l&amp;auml;roplanens v&amp;auml;rdegrund. Detta i syfte att skapa bra underlag f&amp;ouml;r l&amp;auml;rarna p&amp;aring; skolorna n&amp;auml;r de ska v&amp;auml;lja l&amp;auml;rob&amp;ouml;cker och p&amp;aring; s&amp;aring; vis skapa incitament f&amp;ouml;r l&amp;auml;romedels&amp;shy;industrin att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kvaliteten p&amp;aring; sina produkter. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213849" name="_Toc208213849"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388306" name="_Toc208388306"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553325" name="_Toc210553325"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618685" name="_Toc210618685"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987871" name="_Toc210987871"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987930" name="_Toc210987930"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990655" name="_Toc210990655"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;ouml;jd kvalitet p&amp;aring; sex- och samlevnadsundervisningen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att fr&amp;auml;mja sexuell h&amp;auml;lsa bland ungdomar. D&amp;auml;r har skolan en viktig uppgift. Tyv&amp;auml;rr har studier g&amp;aring;ng p&amp;aring; g&amp;aring;ng p&amp;aring;visat allvarliga brister i sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna. Trots att fr&amp;aring;gan g&amp;aring;ng p&amp;aring; g&amp;aring;ng tagits upp i riksdagen verkar ingen f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring ske. L&amp;auml;rarna har inte tillr&amp;auml;cklig kompetens i fr&amp;aring;gan och k&amp;auml;nner sig inte bekv&amp;auml;ma i undervisningen. Det &amp;auml;r inte acceptabelt och l&amp;auml;rar&amp;shy;utbildningarna m&amp;aring;ste ta fr&amp;aring;gan p&amp;aring; allvar. Fortbildning till redan yrkesverksamma l&amp;auml;rare b&amp;ouml;r kunna ges inom ramen f&amp;ouml;r l&amp;auml;rarlyftet. Vi skulle aldrig acceptera okunniga l&amp;auml;rare i matematik eller att religionsundervisningen st&amp;auml;lldes in d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att skolan inte hade n&amp;aring;gon som kunde eller ville undervisa, men n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller sex- och samlevnadsundervisning verkar det vara godk&amp;auml;nt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r sexuell l&amp;auml;ggning, k&amp;ouml;nsidentitet och k&amp;ouml;nsuttryck m&amp;aring;ste vara sj&amp;auml;lvklara fr&amp;aring;gor i sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Milj&amp;ouml;partiet anser att sex- och samlevnadsundervisningen ocks&amp;aring; b&amp;ouml;r diskutera heteronormen och de stereotypa k&amp;ouml;nsroller och som finns i samh&amp;auml;llet och ge den enskilde styrka att v&amp;aring;ga bryta normerna om de k&amp;auml;nns p&amp;aring;tvingade. Vi anser att samlevnadsundervisningen m&amp;aring;ste bedrivas utifr&amp;aring;n en medvetenhet om k&amp;ouml;nsmakts&amp;shy;ordningen och med syfte att bryta denna norm.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med tydliga f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r hur skolans sex- och samlevnadsundervisning kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213850" name="_Toc208213850"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388307" name="_Toc208388307"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553326" name="_Toc210553326"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618686" name="_Toc210618686"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987872" name="_Toc210987872"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987931" name="_Toc210987931"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990656" name="_Toc210990656"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag begr&amp;auml;nsas individers m&amp;ouml;jligheter att utveckla sig sj&amp;auml;lva och sin identitet av normer f&amp;ouml;r hur man f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas bete sig som pojke eller flicka. Milj&amp;ouml;partiet anser det vara av vikt att man inom skolan kontinuerligt f&amp;ouml;r en diskussion om medvetna och omedvetna skillnader i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt gentemot pojkar och flickor och vilka konsekvenser dessa skillnader f&amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett stort problem i j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet &amp;auml;r sexuella trakasserier, b&amp;aring;de p&amp;aring; arbetsplatser och i skolan. B&amp;auml;sta s&amp;auml;ttet att arbeta emot detta &amp;auml;r att ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tta de r&amp;aring;dande idealen, men ocks&amp;aring; se till att unga tjejer kan v&amp;auml;nda sig n&amp;aring;gonstans om de kallas hora eller uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r sexuella trakasserier. Enligt lagen om f&amp;ouml;rbud mot diskriminering och annan kr&amp;auml;nkande behandling ska likabehandlingsplaner uppr&amp;auml;ttas p&amp;aring; varje skola, ett arbete som eleverna ska vara delaktiga i. I dessa planer m&amp;aring;ste strategier f&amp;ouml;r hur man kommer tillr&amp;auml;tta med sexuella trakasserier finnas med.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323625" name="_Toc206323625"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906194" name="_Toc206906194"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002566" name="_Toc207002566"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010588" name="_Toc207010588"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213851" name="_Toc208213851"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388308" name="_Toc208388308"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553327" name="_Toc210553327"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618687" name="_Toc210618687"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987873" name="_Toc210987873"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987932" name="_Toc210987932"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990657" name="_Toc210990657"&gt;&lt;/a&gt;Ny satsning p&amp;aring; genuspedagoger&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medvetenheten kring j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor har &amp;ouml;kat under de senaste &amp;aring;ren och p&amp;aring; m&amp;aring;nga skolor runtom i landet p&amp;aring;g&amp;aring;r ett bra och aktivt arbete f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Tyv&amp;auml;rr saknas det p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll kunskap om hur man kan arbeta med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor och integrera j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet i verksamheten. L&amp;auml;rarnas kompetens, f&amp;ouml;rst&amp;aring;else och attityder &amp;auml;r av avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r vilka attityder och beteenden som eleverna utvecklar. De b&amp;ouml;r fungera som f&amp;ouml;red&amp;ouml;men och det &amp;auml;r av stor vikt att deras undervisning och deras handlingar speglar en genuin f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r genusproblematiken. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;ouml;ra en ny satsning p&amp;aring; genuspedagoger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genuspedagoger fungerar som en resurs f&amp;ouml;r kommunens skolor och ett st&amp;ouml;d till l&amp;auml;rarna f&amp;ouml;r att utveckla ett mer genusmedvetet arbetss&amp;auml;tt. Milj&amp;ouml;partiet avsatte tillsammans med Socialdemokraterna och V&amp;auml;nsterpartiet &amp;aring;r 2002 medel f&amp;ouml;r att utbilda genuspedagoger. M&amp;aring;let var att det skulle finnas en genuspedagog i varje kommun. Satsningen var upplagd s&amp;aring; att kommunen tog kostnader f&amp;ouml;r vikarier medan staten tillhandah&amp;ouml;ll utbildningen, som allts&amp;aring; var gratis f&amp;ouml;r kommunerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let var l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n uppfyllt n&amp;auml;r satsningen l&amp;ouml;pte ut. Uppskattningsvis h&amp;auml;lften av landets kommuner saknar genuspedagog. Milj&amp;ouml;partiet anser att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet i skolan m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas eftersom det p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll saknas kunskap om hur man kan arbeta med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor och integrera j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet i verksamheten. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill nu g&amp;ouml;ra en ny, b&amp;auml;ttre, satsning p&amp;aring; genuspedagoger. Vi avs&amp;auml;tter i v&amp;aring;r budgetmotion 20 miljoner kronor &amp;aring;rligen i tre &amp;aring;r f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra utbildning av 600 genuspedagoger. I v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag f&amp;aring;r kommunerna till skillnad fr&amp;aring;n tidigare ocks&amp;aring; ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r vikariekostnaderna, vilket betyder att &amp;auml;ven kommuner med en tr&amp;aring;ng skolbudget kan f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till genuspedagoger och den kunskap och kompetens som de b&amp;auml;r med sig.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210987874" name="_Toc210987874"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987933" name="_Toc210987933"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990658" name="_Toc210990658"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002567" name="_Toc207002567"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010589" name="_Toc207010589"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213852" name="_Toc208213852"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388309" name="_Toc208388309"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553328" name="_Toc210553328"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618688" name="_Toc210618688"&gt;&lt;/a&gt;B&amp;auml;ttre studieresultat f&amp;ouml;r pojkar &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En likv&amp;auml;rdig skola, d&amp;auml;r alla f&amp;aring;r en m&amp;ouml;jlighet till kunskap och framsteg &amp;auml;r en viktig ambition. Men det har allt tydligare framkommit de senaste &amp;aring;ren att pojkar &amp;ouml;verlag g&amp;ouml;r s&amp;auml;mre resultat i skolan &amp;auml;n flickor. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att h&amp;auml;lften av eleverna g&amp;aring;r igenom skoltiden med s&amp;auml;mre resultat. Detta &amp;auml;r i allra h&amp;ouml;gsta grad en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Pojkar har s&amp;auml;mre resultat genom hela skolsystemet. Flickor har b&amp;auml;ttre betyg i samtliga &amp;auml;mnen med ett enda undantag: idrott och h&amp;auml;lsa. Milj&amp;ouml;partiet har tidigare, bland annat i motionen 2005/06:Ub500 pekat ut detta problemomr&amp;aring;de som angel&amp;auml;get att komma till r&amp;auml;tta med. Det g&amp;auml;ller behovet av f&amp;ouml;rdjupad kunskap, &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med de olikheter som finns mellan k&amp;ouml;nen i det svenska utbildningsv&amp;auml;sendet och behovet av en &amp;ouml;versyn av de nationella styrdokumenten f&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre anpassa skolan efter b&amp;aring;de pojkar och flickor. Dessa oj&amp;auml;mlika f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden m&amp;aring;ste analyseras noga och Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att en utredning tills&amp;auml;tts om detta. Den traditionella mansrollen m&amp;aring;ste utmanas och arbete mot k&amp;ouml;nssegregering &amp;auml;r viktigt i detta avseende.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208135693" name="_Toc208135693"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208135696" name="_Toc208135696"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208135697" name="_Toc208135697"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206323627" name="_Toc206323627"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906197" name="_Toc206906197"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002570" name="_Toc207002570"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010592" name="_Toc207010592"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213853" name="_Toc208213853"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388310" name="_Toc208388310"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553329" name="_Toc210553329"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618689" name="_Toc210618689"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987875" name="_Toc210987875"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987934" name="_Toc210987934"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990659" name="_Toc210990659"&gt;&lt;/a&gt;Rekrytera m&amp;auml;n till l&amp;auml;rarutbildningarna&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r viktigt att personalen i skolan och f&amp;ouml;rskolan best&amp;aring;r av b&amp;aring;de m&amp;auml;n och kvinnor, och vi ser det som ett stort problem att s&amp;aring; f&amp;aring; m&amp;auml;n s&amp;ouml;ker sig till fra&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;mf&amp;ouml;r allt f&amp;ouml;rskoleverksamhet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi att Skolver&lt;/span&gt;ket ska f&amp;aring; i uppdrag att unders&amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra denna situation. Man b&amp;ouml;r till exempel titta n&amp;auml;rmare p&amp;aring; om det finns kommuner eller enskilda skolor och f&amp;ouml;rskolor som har en j&amp;auml;mnare k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdelning bland l&amp;auml;rarna, f&amp;ouml;rskoll&amp;auml;rarna och barnsk&amp;ouml;tarna och se om man kan identifiera n&amp;aring;gra s&amp;auml;rskilda framg&amp;aring;ngsfaktorer samt sprida dessa goda exempel.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323630" name="_Toc206323630"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906198" name="_Toc206906198"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002571" name="_Toc207002571"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010593" name="_Toc207010593"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213854" name="_Toc208213854"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388311" name="_Toc208388311"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553330" name="_Toc210553330"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618690" name="_Toc210618690"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987876" name="_Toc210987876"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987935" name="_Toc210987935"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990660" name="_Toc210990660"&gt;&lt;/a&gt;Tillg&amp;auml;nglighet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla har samma r&amp;auml;tt till kunskap. Sj&amp;auml;lvklart &amp;auml;ven elever med funktionshinder, men de l&amp;ouml;per ofta risken att diskrimineras. En typ av diskriminering best&amp;aring;r till exempel av en s&amp;auml;mre behandling av m&amp;auml;nniskor vilken har samband med deras funktionshinder. Ibland &amp;auml;r det fr&amp;aring;gan om en tycka-synd-om-mentalitet, eller f&amp;ouml;rdomar om vilka begr&amp;auml;nsningar ett funktionshinder kan f&amp;ouml;ra med sig. Det beh&amp;ouml;vs ett tydligg&amp;ouml;rande i dessa fr&amp;aring;gor i de j&amp;auml;mlikhetsplaner som ska arbetas fram i varje skola.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan typ av diskriminering bygger p&amp;aring; att samh&amp;auml;llet har byggt sina fysiska strukturer p&amp;aring; ett otillg&amp;auml;ngligt s&amp;auml;tt. Vi anser att skolans lokaler ska vara tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r alla. I synnerhet ska funktionshinder inte utg&amp;ouml;ra n&amp;aring;got hinder f&amp;ouml;r elevers m&amp;ouml;jlighet till l&amp;auml;rande eller l&amp;auml;rares m&amp;ouml;jligheter att bedriva undervisning. Det &amp;auml;r viktigt att dolda funktionshinder inte gl&amp;ouml;ms bort i dessa sammanhang.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att elever med utvecklingsst&amp;ouml;rning ska garanteras anpassad undervisning och tillg&amp;auml;nglighet anser Milj&amp;ouml;partiet att r&amp;auml;tten att v&amp;auml;lja att bli mottagen i s&amp;auml;rskola &amp;auml;r viktig att beh&amp;aring;lla som alternativt skolval. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att tillg&amp;aring;ngen till l&amp;auml;romedel blir b&amp;auml;ttre. Synskadade har till exempel ofta problem med att f&amp;aring; sina l&amp;auml;romedel i tid, n&amp;aring;got som man m&amp;aring;ste komma till r&amp;auml;tta med.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har i riksdagen inst&amp;auml;mt i &amp;aring;terinf&amp;ouml;randet av specialskolorna eftersom de p&amp;aring; ett positivt s&amp;auml;tt bidrar till att &amp;ouml;ka dessa elevgruppers m&amp;ouml;jligheter till en bra skolg&amp;aring;ng. Special&amp;shy;skolorna fr&amp;aring;ntar p&amp;aring; intet s&amp;auml;tt elevernas hemkommuner skyldigheten att anpassa skolor till de funktionshinder som respektive elev har, men ibland kan eleverna och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna anse att det &amp;auml;r viktigt att eleven f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att gemensamt med andra elever med liknande funktionshinder utvecklas och v&amp;auml;xa. D&amp;aring; beh&amp;ouml;vs specialskolorna. Det viktiga &amp;auml;r att eleven och dennes familj har en reell valm&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven elever som har funktionshinder ska ha m&amp;ouml;jlighet till arbetsplatsf&amp;ouml;rlagd utbildning och studie- och yrkesv&amp;auml;gledare ska ha kunskap om hur det &amp;auml;r att leva med funktions&amp;shy;hinder s&amp;aring; att de kan ge kvalitativt st&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213855" name="_Toc208213855"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388312" name="_Toc208388312"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553331" name="_Toc210553331"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618691" name="_Toc210618691"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987877" name="_Toc210987877"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987936" name="_Toc210987936"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990661" name="_Toc210990661"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206323628" name="_Toc206323628"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906199" name="_Toc206906199"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002572" name="_Toc207002572"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010594" name="_Toc207010594"&gt;&lt;/a&gt;HBT&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;HBT-personer, det vill s&amp;auml;ga homosexuella, bisexuella och transpersoner, &amp;auml;r mycket utsatta i v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle d&amp;aring; de drabbas av diskriminering, trakasserier och hatbrott p&amp;aring; grund av sin sexuella l&amp;auml;ggning. Milj&amp;ouml;partiet anser att detta &amp;auml;r ett av de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r behovet av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r som mest akut. Kunskapen om och toleransen inf&amp;ouml;r HBT-personer &amp;auml;r begr&amp;auml;nsad inom skolan i dag. Skolan pr&amp;auml;glas liksom resten av samh&amp;auml;llet av gamla tr&amp;aring;nga normer som f&amp;aring; passar in i. Arbetet i skolan m&amp;aring;ste vara normkritiskt och pr&amp;auml;glas av b&amp;aring;de en vaksamhet och en medvetenhet om normativa f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar som hindrar m&amp;auml;nniskor och p&amp;aring;verkar deras sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nsla i negativ riktning.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213856" name="_Toc208213856"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388313" name="_Toc208388313"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553332" name="_Toc210553332"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618692" name="_Toc210618692"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987878" name="_Toc210987878"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987937" name="_Toc210987937"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990662" name="_Toc210990662"&gt;&lt;/a&gt;Riktlinjer f&amp;ouml;r HBT-kompetens&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolpersonalen st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en viktig del av skolungdomars vuxenkontakt och formar deras arbetsmilj&amp;ouml;. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r kan det inte accepteras att skolans personal upptr&amp;auml;der diskriminerande eller f&amp;ouml;rdomsfullt i bem&amp;ouml;tandet av eleverna. Milj&amp;ouml;partiet vill betona betydelsen av att personalen har HBT-kompetens. Med kompetens p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de menar vi att man undviker att reproducera hetronormativiteten, att sluta ta f&amp;ouml;r givet att alla &amp;auml;r heterosexuella. Milj&amp;ouml;partiet anser att Skolverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att utarbeta riktlinjer f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla HBT-kompetens hos skolpersonalen. Riktlinjerna b&amp;ouml;r &amp;auml;ven innefatta hur skolorna kan arbeta f&amp;ouml;r att tillf&amp;ouml;rs&amp;auml;kra ett j&amp;auml;mlikt klimat f&amp;ouml;r unga HBT-personer p&amp;aring; skolorna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc206323629" name="_Toc206323629"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc206906200" name="_Toc206906200"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207002573" name="_Toc207002573"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207010595" name="_Toc207010595"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208213857" name="_Toc208213857"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388314" name="_Toc208388314"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553333" name="_Toc210553333"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618693" name="_Toc210618693"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987879" name="_Toc210987879"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987938" name="_Toc210987938"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990663" name="_Toc210990663"&gt;&lt;/a&gt;HBT i kursplanerna&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r vanligt att fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r HBT inte alls tas upp i undervisningen, inte ens i sex- och samlevnadsundervisningen. Ofta anlitar man frivilligorganisationer f&amp;ouml;r att ta upp dessa fr&amp;aring;gor. Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r orimligt att elevens m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; saklig information om HBT-fr&amp;aring;gor ska vara beroende av om det finns frivilligorganisationer i n&amp;auml;rheten av skolan eller inte. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi se att HBT-fr&amp;aring;gorna uttryckligen n&amp;auml;mns i grundskolans kursplaner.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213858" name="_Toc208213858"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388315" name="_Toc208388315"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553334" name="_Toc210553334"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618694" name="_Toc210618694"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987880" name="_Toc210987880"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987939" name="_Toc210987939"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990664" name="_Toc210990664"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lsa och milj&amp;ouml;&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213859" name="_Toc208213859"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388316" name="_Toc208388316"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553335" name="_Toc210553335"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618695" name="_Toc210618695"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987881" name="_Toc210987881"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987940" name="_Toc210987940"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990665" name="_Toc210990665"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande skola&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett klart samband mellan h&amp;auml;lsa och l&amp;auml;rande. Barn och ungdomar som m&amp;aring;r bra har b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att ta till sig kunskap. Delaktighet och m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka sin vardag i skolan stimulerar lusten att l&amp;auml;ra och sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nslan v&amp;auml;xer. Milj&amp;ouml;partiet anser att milj&amp;ouml;n i skolan ska fr&amp;auml;mja en god h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande skola arbetar f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja den psykosociala och fysiska milj&amp;ouml;n f&amp;ouml;r b&amp;aring;de barn och vuxna. Arbetet ska syfta till att m&amp;auml;nniskan sj&amp;auml;lv eller gruppen av m&amp;auml;nniskor ska ha kontroll &amp;ouml;ver sin situation. H&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande insatser kan g&amp;ouml;ras p&amp;aring; samh&amp;auml;llsniv&amp;aring;, gruppniv&amp;aring; och individuell niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande skola pr&amp;auml;glas av ett holistiskt t&amp;auml;nkande d&amp;auml;r skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden och elevv&amp;aring;rden utg&amp;ouml;r delar i ett bredare arbete med elevh&amp;auml;lsa som handlar om l&amp;auml;rande, skolklimat, relationer, delaktighet och inflytande. Sj&amp;auml;lvklart &amp;auml;r skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rdens traditionella arbete med mer individinriktad v&amp;aring;rd en viktig best&amp;aring;ndsdel, men f&amp;ouml;r skolans del betyder h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande arbete ocks&amp;aring; att st&amp;ouml;dja barn och ungdomar s&amp;aring; de kan st&amp;aring; emot de risker de uts&amp;auml;tter sig f&amp;ouml;r, och att skapa en god psykosocial och fysisk milj&amp;ouml; f&amp;ouml;r barn och vuxna i skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande skola arbetar framf&amp;ouml;r allt fr&amp;auml;mjande men ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rebyggande, till exempel genom att f&amp;ouml;rebygga skador med en trygg och s&amp;auml;ker milj&amp;ouml;. Det h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande arbetet ska sj&amp;auml;lvklart bedrivas tillsammans med eleverna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr kan vi konstatera att tillg&amp;auml;ngligheten till skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd och annan psykosocial personal f&amp;ouml;r eleverna inom skolan i dag inte &amp;auml;r tillfredst&amp;auml;llande. Om skolan ska leva upp till visionerna och m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningarna med en h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande skola och samtidigt uppfylla Socialstyrelsens riktlinjer f&amp;ouml;r skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden, &amp;auml;r en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad tillg&amp;auml;nglighet helt n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213860" name="_Toc208213860"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388317" name="_Toc208388317"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553336" name="_Toc210553336"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618696" name="_Toc210618696"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987882" name="_Toc210987882"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987941" name="_Toc210987941"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990666" name="_Toc210990666"&gt;&lt;/a&gt;Mobbning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mobbning &amp;auml;r ett allvarligt problem som g&amp;ouml;r skolan till en mardr&amp;ouml;m f&amp;ouml;r alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga elever. Det &amp;auml;r helt oacceptabelt att m&amp;aring;nga elever &amp;auml;r r&amp;auml;dda f&amp;ouml;r att g&amp;aring; till skolan. Det vilar ett stort ansvar p&amp;aring; rektorer, l&amp;auml;rare och alla anst&amp;auml;llda i landets skolor att g&amp;ouml;ra allt de kan f&amp;ouml;r att se till att mobbning inte f&amp;ouml;rekommer. De senaste &amp;aring;ren har en hel del viktiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtagits. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet drev inom ramen f&amp;ouml;r regeringssamarbetet under den f&amp;ouml;rra mandatperioden igenom en helt ny lag r&amp;ouml;rande diskriminering och annan kr&amp;auml;nkande behandling i skolan och f&amp;ouml;rskolan. I samband med detta inr&amp;auml;ttades ocks&amp;aring; ett barn- och elevombud med uppgift att &amp;ouml;vervaka de delar av den nya lagen som r&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkande behandling (mobbning). Barn- och elevombudet f&amp;ouml;retr&amp;auml;der ocks&amp;aring; barn och elever i domstol. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den nya lagen har funnits i tv&amp;aring; &amp;aring;r och Barn- och elevombudet har funnits lika l&amp;auml;nge. Milj&amp;ouml;partiet anser att en utv&amp;auml;rdering b&amp;ouml;r bli aktuell inom n&amp;aring;gra &amp;aring;r, s&amp;aring; att vi f&amp;aring;r se hur situationen i skolorna f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats och om ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder mot mobbning beh&amp;ouml;ver vidtas.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213861" name="_Toc208213861"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388318" name="_Toc208388318"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553337" name="_Toc210553337"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618697" name="_Toc210618697"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987883" name="_Toc210987883"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987942" name="_Toc210987942"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990667" name="_Toc210990667"&gt;&lt;/a&gt;Skolmilj&amp;ouml;&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;n i skolan &amp;auml;r ett stort problem. P&amp;aring; alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll &amp;auml;r lokalerna smutsiga, slitna och ibland till och med m&amp;ouml;gliga. Ofta &amp;auml;r ljudniv&amp;aring;n f&amp;ouml;r h&amp;ouml;g. En bra skolmilj&amp;ouml; &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en bra skola. En god arbetsmilj&amp;ouml; fr&amp;auml;mjar elevernas h&amp;auml;lsa, och trevliga och fr&amp;auml;scha lokaler g&amp;ouml;r det roligare att g&amp;aring; till skolan. En lugn milj&amp;ouml; g&amp;ouml;r det l&amp;auml;ttare att koncentrera sig. Trots att arbetsmilj&amp;ouml;lagen har omfattat skolan i snart 20 &amp;aring;r &amp;auml;r milj&amp;ouml;n i m&amp;aring;nga skolor oacceptabel. Kommunerna m&amp;aring;ste prioritera arbetsmilj&amp;ouml;n. &amp;Auml;ven om det &amp;auml;r kostsamt i ett kort perspektiv s&amp;aring; &amp;auml;r det l&amp;aring;ngsiktigt l&amp;ouml;nsamt. Milj&amp;ouml;partiet vill se en skarpare till&amp;auml;mpning av arbetsmilj&amp;ouml;lagen och att Arbetsmilj&amp;ouml;verket ut&amp;ouml;kar sin inspektion av skolorna. Den borgerliga regeringen har valt att sk&amp;auml;ra ner anslaget till Arbetsmilj&amp;ouml;verket vilket har lett till att det har blivit tvunget att dra ner p&amp;aring; sin inspektion. Det &amp;auml;r inte acceptabelt och vittnar om att regeringen inte prioriterar barnens och elevernas arbetsmilj&amp;ouml;. Milj&amp;ouml;partiet g&amp;ouml;r tv&amp;auml;rtom och g&amp;ouml;r i h&amp;ouml;stens budgetmotion en satsning p&amp;aring; Arbetsmilj&amp;ouml;verket f&amp;ouml;r att bland annat st&amp;auml;rka arbetsmilj&amp;ouml;arbetet p&amp;aring; landets arbetsplatser och i landets skolor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; att regeringen ger Utbildningsvetenskapliga r&amp;aring;det, R&amp;aring;det f&amp;ouml;r Arkitektur, form och design samt Skolverket i uppdrag att ta fram riktlinjer f&amp;ouml;r hur man fysiskt utformar en skola som fr&amp;auml;mjar h&amp;auml;lsa, inl&amp;auml;rning och kreativitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolmilj&amp;ouml;n m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; vara anpassad till elevers olika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r alla elever. Mer om detta i avsnittet med rubriken tillg&amp;auml;nglighet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208213862" name="_Toc208213862"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc208388319" name="_Toc208388319"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553338" name="_Toc210553338"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618698" name="_Toc210618698"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987884" name="_Toc210987884"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987943" name="_Toc210987943"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990668" name="_Toc210990668"&gt;&lt;/a&gt;Utomhuspedagogik&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolmilj&amp;ouml;n kan anv&amp;auml;ndas b&amp;aring;de i pedagogiskt och h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande syfte. Ofta gl&amp;ouml;ms utomhusmilj&amp;ouml;n bort n&amp;auml;r man talar om skolans milj&amp;ouml;. Alla skol&amp;auml;mnen kan l&amp;auml;ras utomhus samtidigt som man p&amp;aring; det s&amp;auml;ttet kan st&amp;auml;rka elevernas relation till naturen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs ett &amp;auml;ndrat syns&amp;auml;tt d&amp;auml;r vi inte l&amp;aring;ter undervisningen i skolan begr&amp;auml;nsas av skolbyggnadens fyra v&amp;auml;ggar. L&amp;auml;randet &amp;auml;r en aktiv och levande process, d&amp;auml;r individen sj&amp;auml;lv kan skapa sin kunskap. Regelbunden utomhuserfarenhet i skiftande milj&amp;ouml;er, &amp;aring;rstider och sammanhang leder till bra kunskap. Det har de senaste &amp;aring;ren funnits alltfler projekt d&amp;auml;r kommuner f&amp;ouml;rnyar skolors innemilj&amp;ouml;er, men fortfarande &amp;auml;r skolors utemilj&amp;ouml;er eftersatta, ofta med sterilt utformade ytor. Skolg&amp;aring;rdar med mindre asfalt och mer gr&amp;ouml;nska och sp&amp;auml;nnande milj&amp;ouml;er inbjuder till lek och r&amp;ouml;relse. S&amp;aring; kallade pedagogiska utemilj&amp;ouml;er kan vid genomt&amp;auml;nkt planering anv&amp;auml;ndas i alla olika &amp;auml;mnen och ge lust och variation &amp;aring;t undervisningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet och Link&amp;ouml;pings nationella centrum f&amp;ouml;r utomhuspedagogik har varit drivande i att uppm&amp;auml;rksamma skolors uterum som pedagogisk resurs. Forskare har studerat f&amp;ouml;rskolors utemilj&amp;ouml;er och j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt ett stadsdagis med g&amp;aring;rd med ett ”ur-och-skurdagis”. Det visade sig att barnen p&amp;aring; ur-och-skurdaghemmet hade l&amp;auml;gre sjukfr&amp;aring;n&amp;shy;varo, var starkare i kroppen, hade b&amp;auml;ttre balansf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och b&amp;auml;ttre koncentrations&amp;shy;f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I l&amp;auml;roplanen f&amp;ouml;r den obligatoriska skolan, f&amp;ouml;rskoleklassen och fritidshemmen (Lpo 94) s&amp;auml;gs att lek och skapande arbete har stor betydelse f&amp;ouml;r att elever ska till&amp;auml;gna sig kunskaper. Vidare betonas d&amp;auml;r vikten av trygghet och trivsel i skolmilj&amp;ouml;n och betydelsen av elevernas delaktighet i milj&amp;ouml;n. Men tyv&amp;auml;rr n&amp;auml;mns skolans fysiska milj&amp;ouml; inte s&amp;aring; mycket och d&amp;auml;r det n&amp;auml;mns &amp;auml;r det st&amp;ouml;rre fokus p&amp;aring; inomhusmilj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att id&amp;eacute;er och kunskap om utomhuspedagogik sprids till alla skolor och l&amp;auml;rare. Skolverket b&amp;ouml;r hj&amp;auml;lpa till att p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt sprida information och kunskap om naturskolor och utomhuspedagogik till skolor och l&amp;auml;rare i hela landet. Kunskap om utomhuspedagogik borde finnas i all l&amp;auml;rarutbildning f&amp;ouml;r att ge framtida l&amp;auml;rare en beredskap f&amp;ouml;r detta sp&amp;auml;nnande arbetss&amp;auml;tt som ger stor variation f&amp;ouml;r eleverna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208388320" name="_Toc208388320"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553339" name="_Toc210553339"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618699" name="_Toc210618699"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987885" name="_Toc210987885"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987944" name="_Toc210987944"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990669" name="_Toc210990669"&gt;&lt;/a&gt;En milj&amp;ouml;- och klimatsmart skola&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;roplanens skrivning om att varje elev ”visar respekt f&amp;ouml;r och omsorg om s&amp;aring;v&amp;auml;l n&amp;auml;rmilj&amp;ouml;n som milj&amp;ouml;n i ett vidare perspektiv” &amp;auml;r f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;rare och elever i Sveriges skolor ett f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt som verkligen pr&amp;auml;glar utbildningen. H&amp;aring;llbar utveckling etablerar sig i allt h&amp;ouml;gre grad som ett perspektiv i utbildningen. Det &amp;auml;r mycket gl&amp;auml;djande. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;aring;llbar utveckling handlar om att vi som lever nu ska undvika att skjuta &amp;ouml;ver problem p&amp;aring; kommande generationer och att hantera sv&amp;aring;righeter p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt s&amp;aring; att inte andra n&amp;aring;gon annanstans drabbas av v&amp;aring;rt agerande. M&amp;aring;let &amp;auml;r att m&amp;auml;nniskor ska vara ansvarstagande, kritiskt reflekterande och probleml&amp;ouml;sare. Det &amp;auml;r ett sv&amp;aring;rt men inte ouppn&amp;aring;eligt m&amp;aring;l. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns m&amp;aring;nga goda exempel p&amp;aring; arbetss&amp;auml;tt som sprider sig som ringar p&amp;aring; vattnet. Projekt s&amp;aring;som V&amp;auml;rldsnaturfondens modellskolor f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling och H&amp;aring;ll Sverige Rents Gr&amp;ouml;n Flagg, en milj&amp;ouml;utm&amp;auml;rkelse f&amp;ouml;r skola och f&amp;ouml;rskola, fr&amp;auml;mjar denna utveckling ytterligare. Myndigheten f&amp;ouml;r skolutveckling har utvecklat ett st&amp;ouml;dmaterial om h&amp;aring;llbar utveckling f&amp;ouml;r skolor och understryker vikten av ett demokratiskt arbetss&amp;auml;tt, kritiskt t&amp;auml;nkande, &amp;auml;mnes&amp;ouml;vergripande samarbeten och en m&amp;aring;ngfald av pedagogiska metoder. Denna typ av initiativ &amp;auml;r viktiga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt &amp;aring;terst&amp;aring;r mycket att g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r att skolan ska lyckas f&amp;ouml;rmedla kunskap och skapa intresse och engagemang f&amp;ouml;r naturen och milj&amp;ouml;n. Klimatp&amp;aring;verkan och milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring &amp;auml;r fr&amp;aring;gor som engagerar m&amp;aring;nga barn och unga, samtidigt finns risken att allvaret i fr&amp;aring;gorna leder till oro och en k&amp;auml;nsla av hoppl&amp;ouml;shet. Men insikten om att &amp;auml;ven n&amp;aring;got s&amp;aring; allvarligt som klimathotet kan bem&amp;ouml;tas med kunskap g&amp;ouml;r det l&amp;auml;ttare att se m&amp;ouml;jligheterna. Skolan spelar en viktig roll i detta sammanhang. Dagens ungdomar m&amp;aring;ste rustas f&amp;ouml;r att ta emot morgondagens globala milj&amp;ouml;utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Prorektor Harriet Axelsson vid Malm&amp;ouml; H&amp;ouml;gskola har uttryckt detta p&amp;aring; ett bra s&amp;auml;tt: ”F&amp;ouml;r att kunskap ska kunna bidra till h&amp;aring;llbar utveckling r&amp;auml;cker det idag inte med att samband klarl&amp;auml;ggs och f&amp;ouml;rst&amp;aring;s. Insikterna m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r&amp;auml;dlas och omvandlas till ett handlande som bidrar till h&amp;aring;llbar utveckling.”&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208388321" name="_Toc208388321"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553340" name="_Toc210553340"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618700" name="_Toc210618700"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987886" name="_Toc210987886"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987945" name="_Toc210987945"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990670" name="_Toc210990670"&gt;&lt;/a&gt;Tillg&amp;aring;ng till kunskap och information f&amp;ouml;r l&amp;auml;rare och elever&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r bara femton &amp;aring;r sedan upplevdes inte klimatfr&amp;aring;gan som en stor fr&amp;aring;ga. Verksamma l&amp;auml;rare som gick l&amp;auml;rarutbildningen f&amp;ouml;r en tid sedan m&amp;aring;ste f&amp;aring; fortbildning f&amp;ouml;r att kunna hantera denna stora och komplicerade fr&amp;aring;ga i klassrummen. Ett antal frivillig&amp;shy;organisationer anordnar fortbildning p&amp;aring; omr&amp;aring;det, och det &amp;auml;r viktigt att huvudm&amp;auml;nnen g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r l&amp;auml;rarna att ta del av utbildningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;rarnas m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring; egen hand &amp;ouml;ka sina kunskaper beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; st&amp;auml;rkas. Flera statliga myndigheter har f&amp;aring;tt sk&amp;auml;ra ned p&amp;aring; sitt informationsarbete om milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor f&amp;ouml;r att det har klassificerats som opinionsbildning som inte ska f&amp;aring; f&amp;ouml;rekomma. Det drabbar inte bara l&amp;auml;rarnas, utan &amp;auml;ven elevernas, m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till kvalitativa underlag. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatfr&amp;aring;gan har en tendens att vara s&amp;aring; viktig och intressant att andra milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor kan &amp;ouml;verskuggas. I sj&amp;auml;lva verket h&amp;auml;nger klimatfr&amp;aring;gan samman med en l&amp;aring;ng rad andra milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor. Ekosystemen och den biologiska m&amp;aring;ngfalden &amp;auml;r ett s&amp;aring;dant omr&amp;aring;de. P&amp;aring; senare &amp;aring;r har natur- och kulturdebatt&amp;ouml;rer uppm&amp;auml;rksammat att allm&amp;auml;nbildningen om v&amp;auml;xter och djur brister. ArtDatabanken vid SLU driver kunskapsprojekt om Sveriges 50&amp;nbsp;000 arter av djur, v&amp;auml;xter och svampar. De skapar bra underlag som ger skolorna b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att arbeta med biologi. Inom ramen f&amp;ouml;r projektet har flera lyckade l&amp;auml;rarutbildningar och elevmaterial tagits fram. &amp;Ouml;kade resurser f&amp;ouml;r att koppla samman det svenska artprojektet med skolan beh&amp;ouml;ver tillf&amp;ouml;ras fram&amp;ouml;ver. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208388322" name="_Toc208388322"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553341" name="_Toc210553341"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618701" name="_Toc210618701"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987887" name="_Toc210987887"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987946" name="_Toc210987946"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990671" name="_Toc210990671"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;aring;llbar utveckling i kursplanerna&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;r &amp;auml;mnes&amp;ouml;vergripande och f&amp;ouml;r att tydligg&amp;ouml;ra vikten av fr&amp;aring;gorna vill Milj&amp;ouml;partiet att samtliga kursplaner i grundskolan ses &amp;ouml;ver med utg&amp;aring;ngspunkt fr&amp;aring;n att h&amp;aring;llbar utveckling ska vara ett genomg&amp;aring;ende perspektiv i utbildningen. Det kan finnas anledning att st&amp;auml;rka perspektivet f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla kunskapsniv&amp;aring;n p&amp;aring; omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc208388323" name="_Toc208388323"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210553342" name="_Toc210553342"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210618702" name="_Toc210618702"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987888" name="_Toc210987888"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210987947" name="_Toc210987947"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210990672" name="_Toc210990672"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;aring;llbar skola i praktiken&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Teori och praktik borde h&amp;auml;nga samman i skolans v&amp;auml;rld. Om eleverna p&amp;aring; lektionen exempelvis l&amp;auml;r sig vad som &amp;auml;r bra att &amp;auml;ta f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;ns och klimatets skull och sedan serveras mat som inte p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt anpassats till detta, s&amp;aring; h&amp;auml;nger inte teori och praktik ihop. Eller om de g&amp;ouml;r en unders&amp;ouml;kning som visar att kollektivtrafik, cykling och g&amp;aring;ng &amp;auml;r bra f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l h&amp;auml;lsa som klimat, men blir skjutsade till skolan i bil. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inl&amp;auml;rningen f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras n&amp;auml;r teori och praktik h&amp;auml;nger ihop. Att arbeta med att g&amp;ouml;ra ”sin” skola mer milj&amp;ouml;- och klimatanpassad &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r n&amp;aring;got som m&amp;aring;ste h&amp;auml;nga samman med att utveckla &amp;auml;mnen, l&amp;auml;roplaner och l&amp;auml;rarnas pedagogiska f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. De skolor som certifierar sig enligt Gr&amp;ouml;n Flagg, eller ing&amp;aring;r i andra liknande projekt, har ett aktivt arbetss&amp;auml;tt f&amp;ouml;r att motverka dessa krockar mellan teori och praktik. Dessa b&amp;ouml;r fr&amp;auml;mjas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trafiken kring landets skolor &amp;auml;r ett hot mot elevernas s&amp;auml;kerhet och ett problem f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n. P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll beh&amp;ouml;vs en &amp;ouml;versyn av den lokala planeringen kring varje skola. Det &amp;auml;r alltf&amp;ouml;r vanligt att man med bil kan komma n&amp;auml;stan &amp;auml;nda fram till skolporten. Ett nationellt projekt b&amp;ouml;r initieras f&amp;ouml;r att ta fram kunskap och id&amp;eacute;er kring hur skolv&amp;auml;garna kan s&amp;auml;kras och biltrafiken till och fr&amp;aring;n skolor minskas. Vi t&amp;auml;nker oss att V&amp;auml;gverket, Skolverket, Naturv&amp;aring;rdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt utformar projektet som p&amp;aring; lokal niv&amp;aring; b&amp;ouml;r involvera relevanta akt&amp;ouml;rer som representanter f&amp;ouml;r kommunen, skolor, kollektivtrafik, polis och s&amp;aring; klart barn och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar. Barn och ungdomar m&amp;aring;ste kunna cykla trafiks&amp;auml;kert till skolan i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n i dag och det beh&amp;ouml;vs alternativ som g&amp;ouml;r skolskjutsandet med bil till ett undantag i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r en regel. &lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 5 oktober 2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Maria Wetterstrand (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter Eriksson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mats Pertoft (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Max Andersson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Bodil Ceballos (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Esabelle Dingizian (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Tina Ehn (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Gunvor G Ericson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ulf Holm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mikael Johansson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mehmet Kaplan (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Helena Leander (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jan Lindholm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Thomas Nihl&amp;eacute;n (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lage Rahm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter R&amp;aring;dberg (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mikaela Valtersson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Christopher &amp;Ouml;dmann (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="line-height: 10.0pt; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Hyltenstam och Tuomlea i &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Tv&amp;aring;spr&amp;aring;kighet med f&amp;ouml;rhinde?,,&lt;/span&gt; Studentlitteratur (1996), s. 40.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Skolverkets l&amp;auml;gesbed&amp;ouml;mning 2007, rapport 303, s. 27.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn2" name="fn2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref2"&gt;[3]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Skolverket, Flera spr&amp;aring;k – fler m&amp;ouml;jligheter, rapport 228 (2002), s. 19.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn3" name="fn3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref3"&gt;[4]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Skolverkets l&amp;auml;gesbed&amp;ouml;mning 2007, rapport 303, s. 66.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn4" name="fn4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref4"&gt;[5]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Gymnasief&amp;ouml;rordningen 5 kap. 4 &amp;sect;.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn5" name="fn5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref5"&gt;[6]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Myndigheten f&amp;ouml;r skolutvecklings f&amp;ouml;rslag till Nationell strategi f&amp;ouml;r utbildning av nyanl&amp;auml;nda barn och ungdomar, s. 9.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn6" name="fn6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref6"&gt;[7]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="letter-spacing: -0.2pt;"&gt;Skolverkets rapport Kartl&amp;auml;ggning av &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram och s&amp;auml;rskilt st&amp;ouml;d i grundskolan (2003).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ersättningsgraden vid deltagande i det s.k. Lärarlyftet bör höjas till 90 %.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra möjligheten för obehöriga lärare att läsa in behörighet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att premiera flerspråkighet vid antagning till lärarutbildningen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en kvalitetspott för pedagogisk utveckling bör inrättas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dagens betyg bör ersättas med ett omdömessystem.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att modersmålsundervisningen i större utsträckning bör erbjudas under ordinarie skoltid.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den begränsning som säger att elever har rätt till modersmålsundervisning i som mest sju år tas bort.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en försöksverksamhet med ämnesundervisning i matematik på modersmål bör genomföras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler tillvalsspråk.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kartläggning av nyanlända barns kunskaper.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den nationella timplanen bör avskaffas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör vara möjligt även för kommunala skolor att arbeta efter alternativa läroplaner som godkänts av Skolverket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör vara möjligt för såväl kommunala som fristående skolor att arbeta efter alternativa kursplaner som godkänts av Skolverket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att även kommunala skolor ska få ha egna ämnen inom ramen för skolans val.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om undantag från skyldigheten att sätta betyg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om undantag från att genomföra nationella prov i årskurs 3 och 5.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om flexibel skolstart.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att Myndigheten för skolutvecklings arbete med att sprida goda pedagogiska exempel tas till vara.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att friskolor ska ha möjlighet att överklaga kommunala beslut om bidragsnivå genom förvaltningsbesvär.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Skolverket ska ha rätt att stänga skolor med allvarliga problem.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en möjlighet till vitesföreläggande för Skolverket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rättslig prövning av om en skola bör stängas under tiden beslut om tillbakadragande av tillstånd för skolverksamhet prövas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att elever ska ha möjlighet att få betyg omprövade.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att elever ska ha rätt att överklaga åtgärdsprogram.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbättrade förutsättningar för elevers inflytande.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att kontinuerligt undersöka läroböcker utifrån ett antidiskrimineringsperspektiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen måste höjas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om genuspedagoger.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillsättande av en utredning om skillnader mellan flickors och pojkars resultat i skolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett uppdrag till Skolverket för att få fler män att söka lärarutbildningen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillgänglighet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätten till arbetsplatsförlagd utbildning för elever med funktionshinder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om HBT-kompetens i skolan och HBT i kursplanerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler inspektioner av skolornas arbetsmiljö.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om riktlinjer för hur man fysiskt utformar en skola som främjar hälsa, inlärning och kreativitet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att stärka utomhuspedagogiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av kursplanerna i syfte att stärka kunskapen om hållbar utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nationellt projekt om trafikmiljön kring skolorna med fokus på säkerhet, hälsa och klimat.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2008-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>031414803913</intressent_id>
<namn>Maria Wetterstrand</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0447198048312</intressent_id>
<namn>Peter Eriksson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0488357052317</intressent_id>
<namn>Mats Pertoft</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0262455192724</intressent_id>
<namn>Max Andersson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0637028706011</intressent_id>
<namn>Bodil Ceballos</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0182190010218</intressent_id>
<namn>Esabelle Dingizian</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0154189076919</intressent_id>
<namn>Tina Ehn</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0640669898710</intressent_id>
<namn>Gunvor G Ericson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0584183916016</intressent_id>
<namn>Ulf Holm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0517869568019</intressent_id>
<namn>Mikael Johansson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0116084827614</intressent_id>
<namn>Mehmet Kaplan</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0872978640827</intressent_id>
<namn>Helena Leander</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0641486384014</intressent_id>
<namn>Jan Lindholm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0247856302113</intressent_id>
<namn>Thomas Nihlén</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0970607693429</intressent_id>
<namn>Lage Rahm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0781648625615</intressent_id>
<namn>Peter Rådberg</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0880452278816</intressent_id>
<namn>Mikaela Valtersson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>17</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0214849275619</intressent_id>
<namn>Christopher Ödmann</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>18</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 22:53:00</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02Ub526</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:35:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 22:53:00</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02Ub526</dok_id>
<subtitel>av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_ub_526.docx</filnamn>
<filstorlek>85916</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>En grundskola med kvalitet och mångfald</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7693E611-4A1F-40A6-ABED-E46DA13428FA</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02Ub526</dok_id>
<subtitel>av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_ub_526.pdf</filnamn>
<filstorlek>425378</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200809_ub_526</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6555E21D-F0FB-4FAE-AD46-D6B9A1BAD08D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>