<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2221666</hangar_id>
 <dok_id>GW02Ub18</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>Ub18</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:Ub18 av Mats Pertoft m.fl. (mp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>mp29</tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>18</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2009-01-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-03-17 21:58:26</systemdatum>
 <publicerad>2009-01-21 14:48:54</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan</titel>
 <subtitel>av Mats Pertoft m.fl. (mp)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{AE049665-0D5B-44B7-9D5D-DB9BFC3132C3}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02Ub18/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02Ub18</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02Ub18</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:Ub18&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Mats Pertoft m.fl. (mp)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;med anledning av prop. 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;mp029&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="med anledning av prop. 2008/09:87 Tydligare m&amp;aring;l och kunskapskrav – nya l&amp;auml;roplaner f&amp;ouml;r skolan" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="kn1031aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 081104 1900 4.96b" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm b-&amp;gt;ny fplogga c-&amp;gt;nygamla s-rosen xmltv&amp;auml;tten, xmldelete f&amp;ouml;r parti, headerctrl, chksum med datumtid, &amp;ouml;verf&amp;ouml;r utan highlight, yrkxmlfixen f&amp;ouml;r tryckeriet --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Tue, 17 Mar 2009 15:32:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_Ub_18.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om vikten av att den nya l&amp;auml;roplanen inte leder till en detaljreglering av undervisningen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om formuleringar om kunskapskrav i kursplanerna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att l&amp;auml;roplaner b&amp;ouml;r antas av riksdagen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om m&amp;ouml;jlighet till alternativa l&amp;auml;roplaner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ekonomiska konsekvenser f&amp;ouml;r kommunerna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska skolan reformerades i b&amp;ouml;rjan av nittiotalet och m&amp;aring;lstyrning inf&amp;ouml;rdes, vilket innebar stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Milj&amp;ouml;partiet ser m&amp;aring;lstyrningen som viktig f&amp;ouml;r ett effektivt och likv&amp;auml;rdigt utbildningssystem. Tyv&amp;auml;rr finns det stora brister i hur m&amp;aring;lstyrningen har fungerat, d&amp;auml;r styrdokumenten spelar en avg&amp;ouml;rande roll. M&amp;aring;len i l&amp;auml;roplan och kursplaner har varit f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga och f&amp;ouml;r otydliga f&amp;ouml;r att p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt styra undervisningen. Milj&amp;ouml;partiet v&amp;auml;lkomnar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av l&amp;auml;roplaner och kursplaner i syfte att g&amp;ouml;ra styrdokumenten tydligare, &amp;ouml;versk&amp;aring;dligare och l&amp;auml;ttare att till&amp;auml;mpa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den nu g&amp;auml;llande l&amp;auml;roplanen (Lpo 94) tr&amp;auml;dde i kraft 1994 under den f&amp;ouml;rra borgerliga regeringen. I arbetet med att ta fram den l&amp;auml;roplanen bj&amp;ouml;ds alla partier in till samr&amp;aring;d genom att den parlamentariskt tillsatta Betygsdelegationen bj&amp;ouml;ds in f&amp;ouml;r att ha synpunkter. Lpo 94 har respekterats oberoende av vilka partier som suttit i regering sedan dess. Det &amp;auml;r beklagligt att den nuvarande borgerliga regeringen medvetet har avst&amp;aring;tt fr&amp;aring;n att s&amp;ouml;ka en block&amp;ouml;verskridande &amp;ouml;verenskommelse n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller skolans grundl&amp;auml;ggande dokument. Svensk skola beh&amp;ouml;ver l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbara l&amp;ouml;sningar &amp;ouml;ver blockgr&amp;auml;nserna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;Ny struktur f&amp;ouml;r l&amp;auml;roplaner och kursplaner&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;Bra struktur&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r positivt till den struktur p&amp;aring; l&amp;auml;roplaner och kursplaner som regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i propositionen och som grundar sig p&amp;aring; det f&amp;ouml;rslag som Utredningen om m&amp;aring;l och uppf&amp;ouml;ljning i grundskolan presenterade i sitt bet&amp;auml;nkande SOU 2007:28. Det &amp;auml;r bra att samla b&amp;aring;de &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l och riktlinjer och kursplaner i en sammanh&amp;aring;llen l&amp;auml;roplan och att varje skolform har sin egen l&amp;auml;roplan. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att m&amp;aring;len stramas upp, blir f&amp;auml;rre, mer likartat utformade och tydligare. I detta sammanhang vill Milj&amp;ouml;partiet understryka vikten av att detaljreglering undviks. L&amp;auml;rare m&amp;aring;ste fortsatt ha stor frihet att tillsammans med eleverna utforma undervisningen p&amp;aring; det s&amp;auml;tt som de anser &amp;auml;r mest &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenligt f&amp;ouml;r att stimulera kunskapsutveckling och kreativitet. En uppstramning b&amp;ouml;r i st&amp;auml;llet kunna leda till att friheten inom ramarna &amp;ouml;kar.  Riksdagen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ge regeringen till k&amp;auml;nna vikten av att detaljstyrning undviks.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;Problematiska begrepp&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den struktur som utredningen (SOU 2007:28) f&amp;ouml;resl&amp;aring;r f&amp;ouml;r kursplanerna &amp;auml;r i princip bra. Enligt propositionen kommer regeringen att i stort f&amp;ouml;lja utredningens f&amp;ouml;rslag i detta h&amp;auml;nseende. Milj&amp;ouml;partiet anser dock att en del av de begrepp som anv&amp;auml;nds riskerar att skapa f&amp;ouml;rvirring, n&amp;aring;got som &amp;auml;r viktigt att undvika inte minst eftersom det var en k&amp;auml;lla till stor kritik mot de r&amp;aring;dande styrdokumenten. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handlar framf&amp;ouml;r allt om begreppet ”kunskapskrav”. Enligt s&amp;aring;v&amp;auml;l regeringens som utredningens f&amp;ouml;rslag ska det fastst&amp;auml;llas kunskapskrav f&amp;ouml;r &amp;aring;rskurserna 3, 6 och 9. Ordet krav &amp;auml;r direkt ol&amp;auml;mpligt eftersom det implicerar att den som inte uppfyller kraven inte kvalificerar sig vidare, vilket naturligtvis inte kan vara fallet i den obligatoriska skolan. Det riskerar ocks&amp;aring; uppfattas som att det &amp;auml;r den nio&amp;aring;riga eleven som inte presterat tillr&amp;auml;ckligt, som inte uppfyller de krav som st&amp;auml;lls p&amp;aring; eleven, vilket &amp;auml;r direkt ol&amp;auml;mpligt och kan inverka negativt p&amp;aring; elevens motivation. D&amp;auml;remot &amp;auml;r det helt rimligt att formulera en l&amp;auml;gsta niv&amp;aring; f&amp;ouml;r vilken kunskap som eleverna har r&amp;auml;tt till. Har skolan eller klassen elever som inte f&amp;aring;tt m&amp;ouml;jligheten att n&amp;aring; den kunskapsniv&amp;aring;n, b&amp;ouml;r undervisningen l&amp;auml;ggas om eller extra resurser s&amp;auml;ttas in. Kraven st&amp;auml;lls allts&amp;aring; p&amp;aring; skolan och undervisningen, inte p&amp;aring; den unga eleven. I de &amp;aring;rskurser d&amp;auml;r eleverna f&amp;aring;r betyg ska det finnas betygskriterier som beskriver vad som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att f&amp;aring; godk&amp;auml;nt betyg, liksom f&amp;ouml;r alla andra betygssteg. Riksdagen b&amp;ouml;r ge regeringen detta till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.3&amp;#9;&lt;/span&gt;Relationen mellan skollag och l&amp;auml;roplan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring; v&amp;auml;l l&amp;auml;roplaner som kursplaner kompletterar skollagen som &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r hela verksamheten. L&amp;auml;roplaner och kursplaner m&amp;aring;ste utformas efter de f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar som ges i skollagen. Sedan valet f&amp;ouml;r tv&amp;aring; och ett halvt &amp;aring;r sedan har regeringen arbetat med att ta fram ett f&amp;ouml;rslag till ny skollag. Trots st&amp;auml;ndiga l&amp;ouml;ften om att den nya skollagen snart ska ligga p&amp;aring; riksdagens bord, har n&amp;aring;gon s&amp;aring;dan fortfarande inte presenterats. Riksdagen tar s&amp;aring;ledes st&amp;auml;llning till propositionen utan att veta hur f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna kommer att se ut, vilket Milj&amp;ouml;partiet anser &amp;auml;r olyckligt. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.4&amp;#9;&lt;/span&gt;Riksdagen b&amp;ouml;r fatta beslut om l&amp;auml;roplanen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser ocks&amp;aring; att riksdagen b&amp;ouml;r ta beslut om l&amp;auml;roplaner, i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att det &amp;auml;r regeringen som fattar beslut, vilket &amp;auml;r den nuvarande ordningen. L&amp;auml;roplanerna &amp;auml;r centrala dokument f&amp;ouml;r det svenska skolv&amp;auml;sendet, och det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r rimligt att det &amp;auml;r Sveriges riksdag som beslutar om dem. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.5&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;rdegrunden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen skriver i propositionen att man avser att &amp;ouml;verf&amp;ouml;ra den s&amp;aring; kallade v&amp;auml;rdegrundsdelen i den nuvarande l&amp;auml;roplanen of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad till den nya l&amp;auml;roplanen. Milj&amp;ouml;partiet anser att den nuvarande v&amp;auml;rdegrunden &amp;auml;r v&amp;auml;l formulerad, med vissa undantag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att f&amp;ouml;ljande mening b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 4.23mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I &amp;ouml;verensst&amp;auml;mmelse med den etik som f&amp;ouml;rvaltats av kristen tradition och v&amp;auml;sterl&amp;auml;ndsk humanism sker detta genom individens fostran till r&amp;auml;ttsk&amp;auml;nsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Formuleringen ”av kristen tradition och v&amp;auml;sterl&amp;auml;ndsk humanism” &amp;auml;r olycklig. Att s&amp;auml;rskilt lyfta fram en religion &amp;auml;r olyckligt n&amp;auml;r vi lever i ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor bek&amp;auml;nner sig till m&amp;aring;nga olika religioner, eller ingen religion alls. Formuleringen antyder ocks&amp;aring; att ”R&amp;auml;ttsk&amp;auml;nsla, generositet, tolerans och ansvarstagande” skulle vara specifikt kristna v&amp;auml;rden, vilket naturligtvis inte &amp;auml;r fallet. Tv&amp;auml;rtom &amp;auml;r detta centrala begrepp inom alla v&amp;auml;rldsreligioner. Sedan l&amp;auml;roplanen skrevs har dessutom Svenska kyrkan skilts fr&amp;aring;n staten, och Sverige har inte l&amp;auml;ngre en statsreligion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven skrivningen om v&amp;auml;sterl&amp;auml;ndsk humanism b&amp;ouml;r strykas eftersom den kan uppfattas som etnocentrisk och som en motsats till skrivningarna om vikten av ett internationellt perspektiv ”f&amp;ouml;r att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och skapa internationell solidaritet”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r b&amp;auml;ttre att l&amp;auml;roplanen formulerar vilka v&amp;auml;rden det faktiskt &amp;auml;r som skolan ska grundas p&amp;aring;, till exempel j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och alla m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde, &amp;auml;n luddiga h&amp;auml;nvisningar till breda traditioner som kristendom eller v&amp;auml;sterl&amp;auml;ndsk humanism. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att formuleringen om kristen tradition och v&amp;auml;sterl&amp;auml;ndsk humanism b&amp;ouml;r strykas men att skrivningen om att individen ska fostras till r&amp;auml;ttsk&amp;auml;nsla, generositet, tolerans och ansvarstagande b&amp;ouml;r kvarst&amp;aring;. Riksdagen b&amp;ouml;r ge regeringen detta till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;ouml;jlighet till likv&amp;auml;rdiga alternativ&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det ska vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r alla skolor, frist&amp;aring;ende som kommunala, att arbeta med alternativ pedagogisk profil och arbeta efter en alternativ l&amp;auml;roplan. Att vara tvungen att f&amp;ouml;lja de nationella styrdokumenten fullt ut kan g&amp;ouml;ra detta sv&amp;aring;rt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att man efter pr&amp;ouml;vning av Skolverket ska kunna f&amp;aring; undantag fr&amp;aring;n skyldigheten att fullt ut f&amp;ouml;lja den nationella l&amp;auml;roplanen och i st&amp;auml;llet arbeta efter en annan l&amp;auml;roplan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att en skola kan f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att arbeta efter en alternativ l&amp;auml;roplan betyder inte att det blir fritt att v&amp;auml;lja vilka styrdokument som helst. En kvalitetsgranskning av Skolverket b&amp;ouml;r ske f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va att den alternativa l&amp;auml;roplanen i allt v&amp;auml;sentligt motsvarar den nationella. P&amp;aring; det s&amp;auml;ttet uppmuntras en m&amp;aring;ngfald inom svenskt skolv&amp;auml;sende och en utveckling d&amp;auml;r nya metoder och alternativ pedagogik f&amp;aring;r frodas och utvecklas. Vi ser mycket kritiskt p&amp;aring; regeringens attacker mot den pedagogiska m&amp;aring;ngfalden n&amp;auml;r man f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar f&amp;ouml;r frist&amp;aring;ende pedagogiska alternativ att arbeta efter sina pedagogiska metoder.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;Betygen&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;Blockbetygen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att blockbetygen b&amp;ouml;r avskaffas f&amp;ouml;r alla SO-&amp;auml;mnen och f&amp;ouml;r alla NO-&amp;auml;mnen. Milj&amp;ouml;partiet anser inte att de &amp;auml;r rimliga, eftersom en elev till exempel mycket v&amp;auml;l kan ha mycket goda kunskaper i ett &amp;auml;mne utan att ha det i ett annat. Det finns risk f&amp;ouml;r att blockbetygen drar ned en elevs betygsgenomsnitt och att eleven p&amp;aring; s&amp;aring; vis f&amp;ouml;rf&amp;ouml;rdelas i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till andra. F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka likv&amp;auml;rdigheten b&amp;ouml;r blockbetygen tas bort.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;Skriftliga omd&amp;ouml;men i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r betyg&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r starkt kritiskt till dagens betygssystem. Unders&amp;ouml;kning efter under&amp;shy;s&amp;ouml;kning visar att betygssystemet inte &amp;auml;r likv&amp;auml;rdigt utan att elevens betyg &amp;auml;r beroende av vilken skola eller l&amp;auml;rare eleven har, n&amp;auml;r det &amp;auml;r kunskapsniv&amp;aring;n och inget annat som ska bed&amp;ouml;mas. Forskning visar dessutom att betyg inte fr&amp;auml;mjar kunskapsutveckling, vilket &amp;auml;r hela syftet med skolan. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ers&amp;auml;tta dagens betygssystem med skriftliga omd&amp;ouml;men som ger utf&amp;ouml;rlig och fram&amp;aring;tsyftande information om hur eleven ligger till kunskapsm&amp;auml;ssigt och vad eleven beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r att utvecklas. Vanliga betyg ska endast s&amp;auml;ttas sista terminen i &amp;aring;rskurs nio f&amp;ouml;r att anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r urvalet till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;Nationella prov i &amp;aring;rskurs 3&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r starkt kritiskt till att nationella prov blir obligatoriska redan i &amp;aring;rskurs 3. Att st&amp;auml;rka likv&amp;auml;rdigheten i skolan &amp;auml;r viktigt, liksom att se till att varje elev f&amp;aring;r den undervisning som han eller hon har r&amp;auml;tt till, men nationella prov i &amp;aring;rskurs 3 &amp;auml;r problematiska p&amp;aring; flera s&amp;auml;tt, eftersom de tar mycket tid i anspr&amp;aring;k f&amp;ouml;r l&amp;auml;rarna och det finns en risk att undervisningen i alltf&amp;ouml;r stor utstr&amp;auml;ckning pr&amp;auml;glas av f&amp;ouml;rberedelser inf&amp;ouml;r nationella proven. Det &amp;auml;r en farh&amp;aring;ga som &amp;auml;ven bl.a. L&amp;auml;rarf&amp;ouml;rbundet f&amp;ouml;rt fram. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat problem &amp;auml;r att nationella prov &amp;auml;r starkt styrande f&amp;ouml;r verksamheten &amp;auml;ven inneh&amp;aring;llsm&amp;auml;ssigt. I ett utbildningsv&amp;auml;sen som pr&amp;auml;glas av pedagogisk m&amp;aring;ngfald m&amp;aring;ste det finnas m&amp;ouml;jlighet att l&amp;auml;gga upp undervisningen p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt och g&amp;aring; igenom moment i olika ordning. Nationella prov redan i &amp;aring;rskurs tre inneb&amp;auml;r att friheten f&amp;ouml;r skolor och l&amp;auml;rare kraftigt inskr&amp;auml;nks utan att det &amp;auml;r s&amp;auml;kert att de leder till en b&amp;auml;ttre skola. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen g&amp;ouml;r i propositionen bed&amp;ouml;mningen att f&amp;ouml;rslagen inte kommer att f&amp;aring; konsekvenser f&amp;ouml;r kommunernas ekonomi. Det anser Milj&amp;ouml;partiet vara orealistiskt. F&amp;ouml;r att skolornas huvudm&amp;auml;n p&amp;aring; ett seri&amp;ouml;st s&amp;auml;tt ska ta sig an uppgiften att organisera undervisningen utifr&amp;aring;n nya principer kommer tid f&amp;ouml;r implementering att kr&amp;auml;vas. Regeringen b&amp;ouml;r kompensera kommunerna f&amp;ouml;r detta.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 16 januari 2009&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mats Pertoft (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lage Rahm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter R&amp;aring;dberg (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att den nya läroplanen inte leder till en detaljreglering av undervisningen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om formuleringar om kunskapskrav i kursplanerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att läroplaner bör antas av riksdagen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjlighet till alternativa läroplaner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ekonomiska konsekvenser för kommunerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2009-01-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2009-01-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2009-01-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0488357052317</intressent_id>
<namn>Mats Pertoft</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0970607693429</intressent_id>
<namn>Lage Rahm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0781648625615</intressent_id>
<namn>Peter Rådberg</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 2008/09:87</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:03:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Följdmotion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:03:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02Ub18</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:35:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:03:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02Ub18</dok_id>
<subtitel>av Mats Pertoft m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_ub_18.docx</filnamn>
<filstorlek>46702</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EBEBCCF1-4E01-400D-B162-DDB10ED1A211</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02Ub18</dok_id>
<subtitel>av Mats Pertoft m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_ub_18.pdf</filnamn>
<filstorlek>184227</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200809_ub_18</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BE7A180C-655A-4C1E-AA79-5E79BFE26800</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>