<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2221645</hangar_id>
 <dok_id>GW02U349</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>U349</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:U349 av Urban Ahlin m.fl. (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>s92007</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>349</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-10-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-04-01 20:16:53</systemdatum>
 <publicerad>2008-10-07 21:10:10</publicerad>
 <titel>En rättvis värld är möjlig</titel>
 <subtitel>av Urban Ahlin m.fl. (s)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{FF6CBECF-64CB-41B3-A5C7-2483E312BC7C}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02U349/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02U349</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02U349</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:U349&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Urban Ahlin m.fl. (s)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;En rättvis värld är möjlig&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;s92007&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="En r&amp;auml;ttvis v&amp;auml;rld &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="aa0111aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 080918 0940 4.95c" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm b-&amp;gt;ny fplogga c-&amp;gt;nygamla s-rosen --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Wed, 01 Apr 2009 20:11:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_U_349.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381566"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Motivering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381567"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Solidaritetspolitik – v&amp;aring;rt utvecklingssamarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381568"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Bakgrund&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381569"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Politik f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar global utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381570"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Solidaritetspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381571"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Fattigdomsbek&amp;auml;mpning i centrum&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381572"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Klimatsmart bist&amp;aring;nd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381573"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Konflikthantering, medling och fredsarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381574"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Kvalitetsf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381575"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381576"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381577"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Oh&amp;auml;lsa som hot mot utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381578"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;EU-bist&amp;aring;nd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381579"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Information, f&amp;ouml;rankring och &amp;aring;terkoppling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381580"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Urholkning via uppbl&amp;aring;sta skuldavskrivningar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381581"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Nej till &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsramen till utgiftsomr&amp;aring;de 6&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381582"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Globalisering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381583"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen beh&amp;ouml;vs i globaliseringen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381584"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;F&amp;ouml;rdela globaliseringens v&amp;auml;lst&amp;aring;nd r&amp;auml;ttvist&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381585"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Kamp mot dumpade arbetsvillkor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381586"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;R&amp;auml;ttvisa villkor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381587"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Fri, r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar handel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381588"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Finansiella institutioner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381589"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Avskaffa jordbrukssubventionerna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381590"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Milj&amp;ouml;n kr&amp;auml;ver samarbete &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381591"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;F&amp;ouml;retagens ansvar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381592"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Sverige i den internationella konkurrensen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381593"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Tygla spekulationsekonomin&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381594"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381595"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Regelverk kring m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381596"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;D&amp;ouml;dsstraff och tortyr&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381597"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381598"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381599"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Handel med m&amp;auml;nniskor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381600"&gt;38&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Situationen f&amp;ouml;r minoriteter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381601"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;HBT-personers r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381602"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;R&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet i kampen mot terrorism&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381603"&gt;40&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Enskilda fall och Dawit Isaak&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381604"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381605"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381606"&gt;43&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Skyldigheten att skydda&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381607"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Barn i v&amp;auml;rlden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381608"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;FN och folkr&amp;auml;tten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381609"&gt;45&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;S&amp;auml;kerhetspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381610"&gt;47&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Nya hot och en modern s&amp;auml;kerhetspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381611"&gt;47&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Kvinnor i konflikter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381612"&gt;49&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;FN och regionala organisationer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381613"&gt;50&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;EU:s krishantering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381614"&gt;50&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Nationell strategi f&amp;ouml;r internationella insatser&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381615"&gt;51&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Sveriges milit&amp;auml;ra alliansfrihet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381616"&gt;52&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;En offensiv nedrustningspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381617"&gt;53&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381618"&gt;54&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Konventionella vapen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381619"&gt;55&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Krigsmateriel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381620"&gt;56&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Klustervapen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381621"&gt;56&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Socialdemokraternas 12-punktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning: En svensk offensiv mot massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen och f&amp;ouml;r nedrustning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381622"&gt;57&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det: Nordiskt samarbete, &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n och Barentsregionen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381623"&gt;59&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Det nordiska samarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381624"&gt;59&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Den nordliga dimensionen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381625"&gt;59&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Det arktiska samarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381626"&gt;60&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Nordiska r&amp;aring;det&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381627"&gt;61&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381628"&gt;61&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Barentssamarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381629"&gt;62&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;&amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381630"&gt;63&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Europa och den europeiska unionen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381631"&gt;68&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Grunden f&amp;ouml;r EU-samarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381632"&gt;68&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;EU:s grannskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381633"&gt;69&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;&amp;Ouml;ster om EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381634"&gt;70&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;S&amp;ouml;der om EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381635"&gt;72&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;&amp;Ouml;kad &amp;ouml;ppenhet och insyn inom EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381636"&gt;72&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381637"&gt;73&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;En b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381638"&gt;73&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Europaparlamentets s&amp;auml;te&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381639"&gt;74&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Sveriges kommande ordf&amp;ouml;randeskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381640"&gt;75&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Afrika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381641"&gt;75&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Afrikapolitiken, ett samarbete i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381642"&gt;75&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Utvecklingssamarbete och partnerskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381643"&gt;78&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Arbete, tillv&amp;auml;xt och fackliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381644"&gt;79&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och god samh&amp;auml;llsstyrning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381645"&gt;82&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Milj&amp;ouml;, klimat och energi&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381646"&gt;83&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Handelspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381647"&gt;84&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;H&amp;auml;lsa och utbildning – grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381648"&gt;86&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381649"&gt;88&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;S&amp;auml;kerhet och konflikter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381650"&gt;90&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Darfur&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381651"&gt;91&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Somalia&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381652"&gt;91&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Somaliland&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381653"&gt;92&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;V&amp;auml;stsahara&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381654"&gt;92&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Zimbabwe&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381655"&gt;92&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Eritrea&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381656"&gt;93&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;En socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r Afrika i utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381657"&gt;93&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Mellan&amp;ouml;stern&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381658"&gt;94&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Mellan&amp;ouml;stern&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381659"&gt;94&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Israel och Palestina&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381660"&gt;96&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Irak&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381661"&gt;102&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Egypten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381662"&gt;103&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Iran&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381663"&gt;103&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Libanon&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381664"&gt;104&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Syrien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381665"&gt;105&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Dialogfr&amp;auml;mjande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381666"&gt;105&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Asien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381667"&gt;106&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381668"&gt;107&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna i Asien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381669"&gt;108&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Relationer med Asien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381670"&gt;109&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Kina&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381671"&gt;111&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Latinamerika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381672"&gt;113&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Colombia&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381673"&gt;114&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Brasilien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381674"&gt;116&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Chile&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381675"&gt;117&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Kuba&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381676"&gt;117&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Nicaragua&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381677"&gt;118&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Centralamerika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381678"&gt;119&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Sveriges representation i v&amp;auml;rlden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc213381679"&gt;119&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc211067562" name="_Toc211067562"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381566" name="_Toc213381566"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om politiken f&amp;ouml;r global utveckling, PGU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om solidaritetspolitik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om fattigdomsbek&amp;auml;mpning i centrum.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om klimatsmart bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om konflikthantering, medling och f&amp;ouml;rebyggande fredsarbete i utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kvalitetsf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning i bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt MR- och demokratibist&amp;aring;nd till Ryssland.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om oh&amp;auml;lsa som ett hot mot utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om EU-bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om information, f&amp;ouml;rankring och &amp;aring;terkoppling g&amp;auml;llande utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om uppbl&amp;aring;sta skuldavskrivningar fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsramen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om skuldl&amp;auml;ttnader f&amp;ouml;r fattiga l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inte f&amp;ouml;ra &amp;ouml;ver medel till utgiftsomr&amp;aring;de 6.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om globalisering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen i globaliseringen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kamp mot dumpade arbetsvillkor i globaliseringen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om r&amp;auml;ttvisa villkor i globaliseringen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om fri, r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar handel i globaliseringen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om finansiella institutioner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att avskaffa jordbrukssubventionerna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om milj&amp;ouml;samarbete &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om f&amp;ouml;retagens ansvar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Sverige i den internationella konkurrensen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tygla spekulationsekonomin.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om regelverk kring m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om d&amp;ouml;dsstraff och tortyr.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kvinnors r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om handel med m&amp;auml;nniskor.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om situationen f&amp;ouml;r minoriteter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om HBT-personers r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet i kampen mot terrorism.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om enskilda fall och Dawit Isaak.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om skyldigheten att skydda.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om barn i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om FN och folkr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om nya hot och en modern svensk s&amp;auml;kerhetspolitik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kvinnor i konflikter i avsnittet om s&amp;auml;kerhetspolitik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om FN och regionala organisationer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en nationell strategi f&amp;ouml;r internationella insatser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om EU:s krishantering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Sveriges milit&amp;auml;ra alliansfrihet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om konventionella vapen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om krigsmateriel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om klustervapen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om det nordiska samarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om den nordliga dimensionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om det arktiska samarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Nordiska r&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om n&amp;auml;romr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Barentssamarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om grunden f&amp;ouml;r EU-samarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om EU:s grannskap.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om omr&amp;aring;det &amp;ouml;ster om EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om omr&amp;aring;det s&amp;ouml;der om EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;ouml;kad &amp;ouml;ppenhet och insyn inom EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om EU som ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me i det internationella samarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om EU och en b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Europaparlamentets s&amp;auml;te.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Sveriges kommande ordf&amp;ouml;randeskap d&amp;aring; vi b&amp;ouml;r prioritera ett h&amp;aring;llbart, tryggt och solidariskt Europa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Afrikapolitiken, ett samarbete i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om utvecklingssamarbete och partnerskap under Afrikaavsnittet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om arbete, tillv&amp;auml;xt och fackliga r&amp;auml;ttigheter under Afrikaavsnittet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och god samh&amp;auml;llsstyrning under Afrikaavsnittet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om milj&amp;ouml;, klimat och energi under Afrikaavsnittet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om handelspolitik under Afrikaavsnittet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om h&amp;auml;lsa och utbildning under Afrikaavsnittet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle under Afrikaavsnittet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om s&amp;auml;kerhet och konflikter under Afrikaavsnittet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Darfur.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Somalia.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Somaliland.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om V&amp;auml;stsahara.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Zimbabwe.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Eritrea.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Mellan&amp;ouml;stern.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Israel och Palestina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Irak.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Egypten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Iran.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Libanon.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Syrien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om dialogfr&amp;auml;mjande i Mellan&amp;ouml;sternavsnittet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i Asien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna i Asien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om relationer med Asien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Kina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Colombia.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Brasilien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Chile.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Kuba.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Nicaragua.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Centralamerika.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Sveriges representation i v&amp;auml;rlden.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 31 och 34 h&amp;auml;nvisade till JuU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkande 101 h&amp;auml;nvisat till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381567" name="_Toc213381567"&gt;&lt;/a&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Freds- och solidaritetsfr&amp;aring;gorna &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt internationella engagemang. Fred &amp;auml;r f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningen f&amp;ouml;r all utveckling. En r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning av jordens tillg&amp;aring;ngar med lika m&amp;ouml;jligheter till v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och v&amp;auml;xande f&amp;ouml;r jordens alla inv&amp;aring;nare &amp;auml;r m&amp;aring;let, som samtidigt &amp;auml;r den n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningen f&amp;ouml;r en varaktig fred.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Krav som frihet och j&amp;auml;mlikhet k&amp;auml;nner inga nationella eller etniska gr&amp;auml;nser. Uppdraget att verka f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r lika sj&amp;auml;lvklart p&amp;aring; den internationella arenan som h&amp;auml;r hemma. Solidariteten med dem som st&amp;aring;r upp f&amp;ouml;r dessa v&amp;auml;rden &amp;auml;r lika stark i den internationella politiken som den nationella. Den unga arbetarr&amp;ouml;relsen s&amp;aring;g sig redan fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan som en del i ett st&amp;ouml;rre internationellt sammanhang. Dagens socialdemokrati &amp;auml;r lika sj&amp;auml;lvklart f&amp;ouml;renad med alla de krafter som v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver &amp;auml;r engagerade i arbetet f&amp;ouml;r fred, demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med dagens internationalisering l&amp;auml;ggs nya dimensioner till dessa klassiska fr&amp;aring;gor f&amp;ouml;r mellanfolkligt samarbete. Dagens internationalisering f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar hela samh&amp;auml;llsm&amp;ouml;nster och griper in i m&amp;auml;nniskors vardag, p&amp;aring;verkar t&amp;auml;nkande och v&amp;auml;rderingar, skapar nya v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r produktion och konsumtion och nya v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r kunskapsspridning, kultur och politiskt arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nationalstatens och d&amp;auml;rmed politikens roll f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras av detta skeende. Nationalstatens r&amp;auml;ckvidd &amp;auml;r inte alltid tillr&amp;auml;cklig f&amp;ouml;r att h&amp;auml;vda traditionellt inrikespolitiska m&amp;aring;l, till exempel h&amp;ouml;g syssels&amp;auml;ttning eller brottsbek&amp;auml;mpning. Milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna &amp;auml;r uppenbart globala. Att minska utsl&amp;auml;ppen av klimatp&amp;aring;verkande v&amp;auml;xthusgaser eller att avv&amp;auml;rja hoten mot den biologiska m&amp;aring;ngfalden &amp;auml;r utmaningar som bara kan m&amp;ouml;tas genom internationellt samarbete. Detta samarbete nationerna emellan f&amp;ouml;rst&amp;auml;rker politikens handlingskraft &amp;auml;ven p&amp;aring; hemmaplan eftersom m&amp;ouml;jligheterna att n&amp;aring; de resultat man str&amp;auml;var efter &amp;ouml;kar betydligt. Socialdemokratin har alltid varit engagerad i internationellt samarbete p&amp;aring; nordisk, europeisk och global niv&amp;aring;. Vi vill st&amp;auml;rka och vidareutveckla detta samarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men internationaliseringen har ocks&amp;aring; gett m&amp;aring;nga en k&amp;auml;nsla av att de politiska besluten flyttat f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngt bort och att demokratin d&amp;auml;rmed har f&amp;ouml;rsvagats. Ur detta v&amp;auml;xer ibland f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningen att l&amp;ouml;sningen p&amp;aring; internationaliseringens problem &amp;auml;r att dra sig ur det internationella samarbetet. Men nationell isolationism l&amp;ouml;ser inte de problem som f&amp;ouml;ljer av nationalstatens minskade r&amp;auml;ckvidd. Den blir bara ett hinder f&amp;ouml;r att dra nytta av internationaliseringens m&amp;ouml;jligheter, den styrka ett gemensamt agerande ger &amp;aring;t b&amp;aring;de den nationella politiken och det globala solidaritets- och utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dagens alltmer gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa v&amp;auml;rld &amp;auml;r arbetet inom l&amp;auml;nder sammanfl&amp;auml;tat med arbetet mellan l&amp;auml;nder. De internationella och de nationella fr&amp;aring;gorna g&amp;aring;r samman, gr&amp;auml;nserna mellan inrikespolitik och utrikespolitik tonar bort. Sverige &amp;auml;r en naturlig och integrerad del av den internationella gemenskapen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige finns i v&amp;auml;rlden, och v&amp;auml;rlden finns i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381568" name="_Toc213381568"&gt;&lt;/a&gt;Solidaritetspolitik – v&amp;aring;rt utvecklingssamarbete&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;a id="_Toc213381569" name="_Toc213381569"&gt;&lt;/a&gt;Bakgrund&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;rmare h&amp;auml;lften av jordens befolkning lever under FN:s fattigdomsgr&amp;auml;ns och 1,3 miljarder m&amp;auml;nniskor lever idag i extrem fattigdom med en inkomst p&amp;aring; mindre &amp;auml;n 1,25 dollar per dag. 800 miljoner m&amp;auml;nniskor lider allvarlig brist p&amp;aring; mat och miljarder m&amp;auml;nniskor saknar rent vatten. Varje dag sv&amp;auml;lter 30 000 m&amp;auml;nniskor ihj&amp;auml;l. De flesta av dessa &amp;auml;r barn under 5 &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Or&amp;auml;ttvisorna i v&amp;auml;rlden tar sig m&amp;aring;nga uttryck. En inv&amp;aring;nare i den industrialiserade v&amp;auml;rlden v&amp;auml;ntas leva n&amp;auml;stan 30 &amp;aring;r l&amp;auml;ngre &amp;auml;n den som bor i n&amp;aring;got av v&amp;auml;rldens minst utvecklade samh&amp;auml;llen. Vart femte barn i utvecklingsl&amp;auml;nderna g&amp;aring;r inte ut skolan, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2 procent i den rika v&amp;auml;rlden. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r detta en oh&amp;aring;llbar, oacceptabel och ov&amp;auml;rdig situation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Allt som h&amp;auml;nder i v&amp;auml;rlden p&amp;aring;verkar och ang&amp;aring;r alla. M&amp;auml;nsklighetens framtid &amp;auml;r mer &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin en gemensam angel&amp;auml;genhet, vare sig man vill det eller inte. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r m&amp;auml;nniskan m&amp;aring;let – hennes utveckling och frihet, hennes vilja att v&amp;auml;xa, hennes ansvarsk&amp;auml;nsla f&amp;ouml;r kommande generationer, hennes solidaritet med andra. Det &amp;auml;r alla m&amp;auml;nniskors frig&amp;ouml;relse politiken syftar till. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill socialdemokrater bek&amp;auml;mpa ekonomiska och sociala klyftor, vidga solidariteten och bidra till en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r fattigdom och maktl&amp;ouml;shet h&amp;ouml;r till det f&amp;ouml;rg&amp;aring;ngna. Bist&amp;aring;ndet &amp;auml;r ett uttryck och ett redskap f&amp;ouml;r detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Situationen i v&amp;auml;rlden har p&amp;aring; senare &amp;aring;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats radikalt – mest till det b&amp;auml;ttre. Fler m&amp;auml;nniskor &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin tidigare lever i demokratier. M&amp;auml;nsklighetens samlade v&amp;auml;lst&amp;aring;nd v&amp;auml;xer, produktionen hush&amp;aring;ller allt b&amp;auml;ttre med naturens resurser och fler reser sig ur f&amp;ouml;rtryck, sv&amp;auml;lt, sjukdom och analfabetism &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin tidigare. F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen kan fattigdomen g&amp;ouml;ras till historia. Det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att p&amp;aring; en generation utrota fattigdomen, om den politiska viljan finns. Trots detta pr&amp;auml;glas v&amp;auml;rlden av &amp;ouml;kande or&amp;auml;ttvisor inom och mellan l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Parallellt med snabb tillv&amp;auml;xt ser vi i v&amp;auml;rlden ocks&amp;aring; &amp;ouml;kande sociala och ekonomiska klyftor och allt v&amp;auml;rre klimat- och milj&amp;ouml;hot. Matpriserna har &amp;ouml;kat och v&amp;auml;rldens fattiga drabbas h&amp;aring;rt. Det blir allt viktigare att bist&amp;aring;ndet fokuserar p&amp;aring; att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra situationen f&amp;ouml;r de fattigaste. En ekonomiskt sett alltmer globaliserad v&amp;auml;rld kr&amp;auml;ver att ocks&amp;aring; den internationella solidariteten globaliseras. Idag r&amp;aring;der en djup obalans. Det senaste &amp;aring;rets ekonomiska kris riskerar att p&amp;aring;tagligt f&amp;ouml;rv&amp;auml;rra situationen f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens fattiga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som socialdemokrater tror vi inte p&amp;aring; en f&amp;ouml;rutbest&amp;auml;md utveckling. Vi vet att det &amp;auml;r m&amp;auml;nniskor tillsammans som skapar framtiden genom m&amp;aring;lmedvetet politiskt arbete. Kampen har varit meningsfull och framg&amp;aring;ngsrik. Kolonialismen &amp;auml;r historia, om &amp;auml;n inte dess arv. Diktaturerna &amp;auml;r p&amp;aring; retr&amp;auml;tt. Den s&amp;aring; kallade Internetrevolutionen &amp;auml;r en sann revolution i den meningen att m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r n&amp;auml;rmre varandra &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin f&amp;ouml;rut. Ut fr&amp;aring;n tidigare helt slutna diktaturer kommer dokumentation av &amp;ouml;vergrepp och protester i realtid kommer ut p&amp;aring; n&amp;auml;tet. De massiva fredliga protesterna i Burma h&amp;ouml;sten 2007 utg&amp;ouml;r ett exempel p&amp;aring; detta, likas&amp;aring; de senaste &amp;aring;rens bilder som kommit ut fr&amp;aring;n Palestina d&amp;auml;r &amp;ouml;verv&amp;aring;ld fr&amp;aring;n israeliska soldater dokumenterats via foton tagna av mobiltelefoner. Men samtidigt har nya allianser uppst&amp;aring;tt mellan odemokratiska regimer och det internationella kapitalet. Krig mellan stater &amp;auml;r ett minskande hot.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381570" name="_Toc213381570"&gt;&lt;/a&gt;Politik f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar global utveckling&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska politiken f&amp;ouml;r global utveckling, PGU, slog 2003 fast att olika politikomr&amp;aring;den m&amp;aring;ste str&amp;auml;va &amp;aring;t samma h&amp;aring;ll f&amp;ouml;r att kunna skapa en h&amp;aring;llbar global utveckling. Det centrala &amp;auml;r h&amp;aring;llbarhetsbegreppet. Det &amp;auml;r ett arbete vi socialdemokrater vill forts&amp;auml;tta att st&amp;auml;rka och utveckla. Utan s&amp;auml;kerhet och fred ingen utveckling, utan utveckling ingen s&amp;auml;kerhet och fred, och utan respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter n&amp;aring;r man varken s&amp;auml;kerhet och fred eller h&amp;aring;llbar utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; utveckla den svenska politiken f&amp;ouml;r global utveckling genom att etablera en samordningsfunktion i Regeringskansliet som ska svara f&amp;ouml;r att regeringens agerande samf&amp;auml;llt str&amp;auml;var mot m&amp;aring;let om h&amp;aring;llbar global utveckling. F&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre motsvara en bist&amp;aring;ndsministers uppgifter i framtiden b&amp;ouml;r titeln bist&amp;aring;ndsminister &amp;auml;ndras till minister f&amp;ouml;r internationellt utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller politiken f&amp;ouml;r global utveckling och utvecklingssamarbetet har Sverige varit en f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare och det g&amp;auml;ller nu f&amp;ouml;r den borgerliga regeringen att genom en aktiv politik se till att Sverige forts&amp;auml;tter att vara f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland. Det vore ett verkligt viktigt bidrag till en h&amp;aring;llbar global utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I m&amp;aring;nga stycken medf&amp;ouml;r dock regeringens politik en perspektivf&amp;ouml;rskjutning d&amp;auml;r solidaritet och det lokala &amp;auml;garskapet som f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r starkt nedtonat till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r &amp;ouml;kat fokus p&amp;aring; det svenska egenintresset och en &amp;ouml;vertro p&amp;aring; marknadsl&amp;ouml;sningar.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381571" name="_Toc213381571"&gt;&lt;/a&gt;Solidaritetspolitik&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r solidaritetspolitik syftar till att h&amp;aring;llbart minska fattigdomen och klyftorna i v&amp;auml;rlden p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som st&amp;auml;rker utvecklingen av demokrati och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Vissa utvecklingsl&amp;auml;nder utvecklas mycket snabbt med hj&amp;auml;lp av globaliseringen medan andra marginaliseras. V&amp;aring;r politik m&amp;aring;ste svara p&amp;aring; fr&amp;aring;gan hur bist&amp;aring;ndet kan bidra till att minska marginalisering, tillsammans med insatser p&amp;aring; andra politikomr&amp;aring;den d&amp;auml;r handel, tillv&amp;auml;xt och milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn h&amp;ouml;r till de viktigare. Vidare kr&amp;auml;vs &amp;ouml;ppenhet och bland annat att l&amp;auml;ndernas institutioner och inte minst utbildningssystem utvecklas liksom den egna f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att utveckla f&amp;ouml;retagsamhet och generera int&amp;auml;kter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill att det svenska bist&amp;aring;ndet ska pr&amp;auml;glas av h&amp;ouml;g ambition, h&amp;ouml;g kvalitet och ge resultat. Vi vill att Sverige ska ge en procent av bruttonationalinkomsten i bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den moderatm&amp;auml;rkta bist&amp;aring;ndspolitiken har flera ideologiska beslut fattats de senaste tv&amp;aring; &amp;aring;ren. G&amp;aring;ng p&amp;aring; g&amp;aring;ng urholkar Moderaterna bist&amp;aring;ndet genom att anv&amp;auml;nda en allt st&amp;ouml;rre andel av bist&amp;aring;ndsmedlen till andra &amp;auml;ndam&amp;aring;l &amp;auml;n fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Bist&amp;aring;ndsminister Gunilla Carlsson har vid ett flertal tillf&amp;auml;llen gjort klart att hon tycker att niv&amp;aring;n p&amp;aring; v&amp;aring;rt bist&amp;aring;nd utg&amp;ouml;r ett problem och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r de &amp;aring;terkommande moderata attackerna p&amp;aring; bist&amp;aring;ndet naturliga. Genom att som enda europeiska land driva p&amp;aring; f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra det internationella regelverket kring bist&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r ytterligare vidare tolkningar genom att &amp;ouml;ppna upp f&amp;ouml;r bist&amp;aring;nd till milit&amp;auml;ra insatser riskerar bist&amp;aring;ndet att ytterligare urholkas p&amp;aring; ett oacceptabelt s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater mots&amp;auml;tter oss best&amp;auml;mt denna utveckling och vill ist&amp;auml;llet verka f&amp;ouml;r en uppstramning av de internationella regelverken och g&amp;ouml;ra en tydligare redovisning av hur vi anv&amp;auml;nder bist&amp;aring;ndsmedlen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kopplingen mellan s&amp;auml;kerhet och utveckling p&amp;aring; b&amp;aring;de kort och l&amp;aring;ng sikt &amp;auml;r odiskutabel. Men i en v&amp;auml;rld som upprustar alltmer, d&amp;auml;r mer &amp;auml;n 1 000 miljarder amerikanska dollar satsas p&amp;aring; f&amp;ouml;rsvarsutgifter, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med bist&amp;aring;ndet som ligger p&amp;aring; cirka 100 miljarder amerikanska dollar, &amp;auml;r det knappast fattigdomsbek&amp;auml;mpningen som beh&amp;ouml;ver mindre resurser. Inom OECD:s bist&amp;aring;ndskommitt&amp;eacute;, DAC, p&amp;aring;g&amp;aring;r en diskussion om regelverket f&amp;ouml;r vad som f&amp;aring;r r&amp;auml;knas som bist&amp;aring;nd. Vi socialdemokrater accepterar inte att bist&amp;aring;ndet urholkas genom att milit&amp;auml;ra kostnader f&amp;aring;r r&amp;auml;knas som bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen i v&amp;auml;rlden &amp;auml;r positiv p&amp;aring; flera omr&amp;aring;den, men samtidigt &amp;aring;terst&amp;aring;r m&amp;aring;nga stora utmaningar f&amp;ouml;r att utrota fattigdomen, k&amp;auml;mpa mot klyftor, f&amp;ouml;rtryck och or&amp;auml;ttvisor och kunna ta till vara m&amp;auml;nniskors kraft och vilja till utveckling. Inte minst Afrika ser vi som prioriterat i detta arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r socialdemokratiska solidaritetspolitik ska utvecklas f&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre kunna m&amp;ouml;ta en ny tids krav och behov. F&amp;ouml;r en modern solidaritets- och utvecklingspolitik med fattigdomsbek&amp;auml;mpning i centrum satsar vi p&amp;aring; konfliktf&amp;ouml;rebyggande insatser, kvalitetsarbete och klimatsatsningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grundl&amp;auml;ggande &amp;auml;r ocks&amp;aring; fr&amp;aring;gor som fackliga r&amp;auml;ttigheter, kamp mot korruption samt fungerande institutioner. Bist&amp;aring;ndet kan inte ensamt h&amp;auml;va fattigdomen, men det vara en katalysator f&amp;ouml;r utveckling. Vi vill utveckla den socialdemokratiska solidaritetspolitiken s&amp;aring; att den f&amp;ouml;rm&amp;aring;r vara s&amp;aring;v&amp;auml;l katalysator f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling som p&amp;aring;drivande vad g&amp;auml;ller r&amp;auml;ttigheter och demokratisering. V&amp;auml;rdegrunden f&amp;ouml;r oss socialdemokrater p&amp;aring; vilken vi grundar v&amp;aring;r politik &amp;auml;r solidariteten med v&amp;auml;rldens utsatta, f&amp;ouml;rtryckta, fattiga och exploaterade m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381572" name="_Toc213381572"&gt;&lt;/a&gt;Fattigdomsbek&amp;auml;mpning i centrum&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fattigdomsbek&amp;auml;mpningen ska st&amp;aring; i centrum f&amp;ouml;r svenskt bist&amp;aring;nd. Enligt FN:s Millennium Project g&amp;aring;r idag endast 30 procent av v&amp;auml;rldens bist&amp;aring;ndsmedel till fattigdomsbek&amp;auml;mpning, kampen mot hunger och sjukdomar i fattiga l&amp;auml;nder. Detta &amp;auml;r inte acceptabelt. Vi vill f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en mer koncentrerad satsning p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Det vidtas redan m&amp;aring;nga angel&amp;auml;gna &amp;aring;tg&amp;auml;rder med v&amp;aring;ra bist&amp;aring;ndsmedel, men det &amp;auml;r centralt att ha fokus p&amp;aring; huvudfr&amp;aring;gan f&amp;ouml;r att vi ska kunna g&amp;aring; vidare mot en r&amp;auml;ttvisare v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;ouml;kade koncentrationen p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning i det bilaterala bist&amp;aring;ndet m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; kompletteras med att styra det multilaterala bist&amp;aring;ndet till de internationella organisationer som mest effektivt bidrar till detta m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av v&amp;auml;rldens samlade bist&amp;aring;nd g&amp;aring;r bara en liten del till sj&amp;auml;lvhj&amp;auml;lp och mikrol&amp;aring;n. M&amp;auml;nniskor har id&amp;eacute;er och drivkraft till att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sin situation, men alltf&amp;ouml;r ofta saknas de sm&amp;aring; ekonomiska resurserna f&amp;ouml;r den inledande investeringen. N&amp;aring;got av det b&amp;auml;sta vi kan g&amp;ouml;ra &amp;auml;r att f&amp;ouml;rse m&amp;auml;nniskor med redskap s&amp;aring; att de sj&amp;auml;lva kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sin situation. V&amp;aring;r bist&amp;aring;ndspolitik tar sin utg&amp;aring;ngspunkt i m&amp;auml;nniskors egen initiativf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och kraft att skapa m&amp;ouml;jligheter att komma ur fattigdomen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill mer aktivt st&amp;ouml;dja entrepren&amp;ouml;rskap i utvecklingsl&amp;auml;nder. Det handlar ocks&amp;aring; om att st&amp;auml;rka fattiga m&amp;auml;nniskors, inte minst kvinnors, m&amp;ouml;jligheter att &amp;auml;ga och driva f&amp;ouml;retag och st&amp;auml;rka deras r&amp;auml;ttigheter. Mikrol&amp;aring;n fungerar oftast b&amp;auml;st n&amp;auml;r det &amp;auml;r kvinnor som &amp;auml;r l&amp;aring;ntagare. Den l&amp;ouml;n som kommer ur f&amp;ouml;retagsamheten kommer ocks&amp;aring; deras familjer till nytta. V&amp;aring;rt m&amp;aring;l &amp;auml;r att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra och st&amp;auml;rka kvinnors st&amp;auml;llning. Vi vill ocks&amp;aring; f&amp;aring; fler barn, s&amp;auml;rskilt flickor, till skolan, och att f&amp;aring; dem att fullf&amp;ouml;lja hela skolg&amp;aring;ngen, som ett led att minska fattigdomen och or&amp;auml;ttvisorna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; margin-left: -1.91mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="42"/&gt;&lt;col width="127"/&gt;&lt;col width="39"/&gt;&lt;col width="39"/&gt;&lt;col width="39"/&gt;&lt;col width="41"/&gt;&lt;col width="39"/&gt;&lt;col width="31"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-left: -1.01mm; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt; letter-spacing: -0.4pt;"&gt;Anslag&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 30.99mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndring j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med V&amp;Aring;P 08&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 29.41mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Avvikelse fr&amp;aring;n &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;propositionen&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;2009&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;2010&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.43mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;2011&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.94mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;2009&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.37mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;2010&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 8.1mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-left: -1.01mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt; letter-spacing: -0.4pt;"&gt;2011&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;UO7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Utgiftsomr&amp;aring;desram&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.43mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.94mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;115&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.37mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;115&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 8.1mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;115&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Varav nya satsningar/besparingar:&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.43mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.94mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.37mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 8.1mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1:1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Bist&amp;aring;ndsverksamhet&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.43mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.94mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;115&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.37mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;115&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 8.1mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;115&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;…varav riktat till klimatbist&amp;aring;nd&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;680&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;685&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.43mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;685&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.94mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;300&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.37mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;300&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 8.1mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;400&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;…varav riktat till satsning p&amp;aring; konfliktf&amp;ouml;rebyggande, medling och fredsarbete&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.43mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.94mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;250&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.37mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;300&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 8.1mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;450&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;…varav riktat till demokrati och MR-satsning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;150&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;150&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.43mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;200&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.94mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;50&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.37mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;150&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 8.1mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;200&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;…varav riktat till aidssatsning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.43mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.94mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;150&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.37mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;150&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 8.1mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;200&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;…varav riktat till informationssatsning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.43mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.94mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.37mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 8.1mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;…varav fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsverksamhet till finansiering av Sadev&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.43mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.94mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;–2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.37mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;–4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 8.1mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;–9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;…varav satsning p&amp;aring; m&amp;ouml;drah&amp;auml;lsa och SRHR&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;100&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.43mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.94mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.37mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 8.1mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;…varav st&amp;ouml;d till &amp;ouml;kad produktion av livsmedel och minskad risk f&amp;ouml;r undern&amp;auml;ring och sv&amp;auml;lt&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;100&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.43mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.94mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.37mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 8.1mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Nej till flytt av resurser till Myndigheten f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llsskydd och beredskap (utgiftsomr&amp;aring;de 6)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.43mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.94mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;115&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 10.37mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;115&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 8.1mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;155&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 11.03mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1:6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 33.6mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;SADEV&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 10.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;22&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 10.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;25&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 10.43mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;30&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 10.94mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 10.37mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 8.1mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381573" name="_Toc213381573"&gt;&lt;/a&gt;Klimatsmart bist&amp;aring;nd&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatfr&amp;aring;gan &amp;auml;r en av v&amp;aring;r tids viktigaste fr&amp;aring;gor och en viktig best&amp;aring;ndsdel f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling. Vi vill inr&amp;auml;tta en mekanism f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;teknik- samt kunskaps&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring till utvecklingsl&amp;auml;nderna genom en kombination av bland annat exportkrediter, exportfr&amp;auml;mjande, forskning och bist&amp;aring;nd. Andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kan bidra till att sk&amp;auml;rpa milj&amp;ouml;- och klimatprofilen i bist&amp;aring;ndet handlar t.ex. om att satsa p&amp;aring; de delar av Swedfunds verksamhet som kan leda till &amp;ouml;kade investeringar i milj&amp;ouml;- och klimatf&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrande f&amp;ouml;retag i utvecklingsl&amp;auml;nderna, styra mikrol&amp;aring;n och krediter mot milj&amp;ouml;teknik och inf&amp;ouml;ra milj&amp;ouml;bokslut f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet. Vi vill vidare satsa p&amp;aring; forskning och utbildning i Sverige om hur utvecklingsl&amp;auml;nderna kan finna v&amp;auml;gar till utveckling utan att beh&amp;ouml;va genomg&amp;aring; de utvecklade l&amp;auml;ndernas misstag. Vi vill st&amp;auml;rka det globala samarbetet inom detta omr&amp;aring;de. Vi vill att FN:s milj&amp;ouml;program UNEP st&amp;auml;rks och utvecklas till ett centralt milj&amp;ouml;organ inom FN och satsa p&amp;aring; arbetet som g&amp;ouml;rs inom ramen f&amp;ouml;r FN:s vetenskapliga klimatpanel, IPCC.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatbist&amp;aring;ndet m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas och vi ansl&amp;aring;r ytterligare en miljard 2009–2011.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381574" name="_Toc213381574"&gt;&lt;/a&gt;Konflikthantering, medling och fredsarbete&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konflikter och krig f&amp;aring;r katastrofala f&amp;ouml;ljder b&amp;aring;de f&amp;ouml;r enskilda m&amp;auml;nniskor och som ett hinder f&amp;ouml;r utveckling. Fred och s&amp;auml;kerhet &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling samtidigt som utvecklingssamarbetet bidrar till att st&amp;auml;rka s&amp;auml;kerheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har genom sin utrikes- och bist&amp;aring;ndspolitik &amp;ouml;ver tiden byggt upp en stor trov&amp;auml;rdighet. M&amp;aring;nga g&amp;aring;nger &amp;ouml;ver &amp;aring;ren har Sveriges roll efterfr&amp;aring;gats i olika sammanhang men vi har vare sig haft resurser, organisation eller kunskap att ta oss an flera av de uppgifter vi ombetts att bist&amp;aring; i. Vi socialdemokrater vill st&amp;auml;rka arbetet f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet och g&amp;ouml;ra en s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; medling, konflikthantering och f&amp;ouml;rebyggande fredsarbete. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi inom UD och forskarv&amp;auml;rlden bygga upp ytterligare kapacitet inom detta omr&amp;aring;de. Konflikthantering och medling m&amp;aring;ste prioriteras i svenskt utvecklingssamarbete och vi ansl&amp;aring;r en miljard 2009–2011 f&amp;ouml;r detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381575" name="_Toc213381575"&gt;&lt;/a&gt;Kvalitetsf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar en stark bist&amp;aring;ndspolitik. Men bist&amp;aring;ndet m&amp;aring;ste anv&amp;auml;ndas effektivt och vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ytterligare st&amp;auml;rka anslaget till utv&amp;auml;rderingsmyndigheten Sadev f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kvaliteten och effektiviteten i bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;ndsminister Gunilla Carlsson f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker i allehanda sammanhang m&amp;aring;la upp en bild av att det socialdemokratiska bist&amp;aring;ndet varit en passiv utbetalningsmaskin med d&amp;aring;liga resultat och l&amp;aring;g effektivitet och att kvantitet st&amp;aring;r i rak mots&amp;auml;ttning till kvalitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den bilden &amp;auml;r djupt felaktig. I takt med att kvantiteten &amp;ouml;kade, &amp;ouml;kade den socialdemokratiska regeringen ocks&amp;aring; kvalitetskraven. Gunilla Carlsson tog &amp;ouml;ver en internationellt mycket respekterad bist&amp;aring;ndspolitik. Den har h&amp;aring;llit god kvalitet, &amp;aring;stadkommit resultat och gett Sverige m&amp;ouml;jlighet att g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd vid f&amp;ouml;rhandlingsborden i de tunga internationella organisationerna. OECD:s bist&amp;aring;ndskommitt&amp;eacute;, DAC, ber&amp;ouml;mde 2005 Sveriges bist&amp;aring;ndspolitik p&amp;aring; flera omr&amp;aring;den och framh&amp;ouml;ll Sverige som en f&amp;ouml;rebild f&amp;ouml;r andra givarl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bist&amp;aring;ndsmedel anv&amp;auml;nds p&amp;aring; ett &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenligt s&amp;auml;tt &amp;auml;r vi socialdemokrater, som v&amp;auml;rnar om en h&amp;ouml;g kvantitativ och kvalitativ bist&amp;aring;ndsniv&amp;aring; &amp;ouml;ver skattsedeln de f&amp;ouml;rsta att k&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi det vara angel&amp;auml;get att Sadev &amp;ouml;ver de kommande &amp;aring;ren ska f&amp;aring; &amp;ouml;kade resurser och att deras kapacitet ska &amp;ouml;ka under de kommande tre &amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381576" name="_Toc213381576"&gt;&lt;/a&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;ndet &amp;auml;r ett bidrag till att bryta den maktl&amp;ouml;shet som tvingar m&amp;auml;nniskor i den fattiga v&amp;auml;rlden kvar i hunger och hoppl&amp;ouml;shet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r fr&amp;aring;gor om demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter grundl&amp;auml;ggande ocks&amp;aring; i bist&amp;aring;ndet. Bist&amp;aring;nd skapar inte ensamt en positiv utveckling. D&amp;auml;remot bidrar det till att skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r utveckling tillsammans med insatser p&amp;aring; andra omr&amp;aring;den. Det handlar om att l&amp;aring;ngsiktigt fr&amp;auml;mja demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llet och bygga upp fungerande institutioner. De fattigaste l&amp;auml;nderna m&amp;aring;ste ha m&amp;ouml;jligheter att bygga upp fungerande utbildnings- och h&amp;auml;lsosystem och annat som internationella investerare inte tar h&amp;auml;nsyn till.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;ndet st&amp;auml;ller ocks&amp;aring; krav p&amp;aring; mottagarl&amp;auml;nderna. Huvudansvaret f&amp;ouml;r en positiv utveckling ligger hos varje land och dess befolkning. Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och den f&amp;ouml;rda ekonomiska politiken f&amp;aring;r inte st&amp;aring; i v&amp;auml;gen f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar utveckling i det mottagande landet. Vi vill understryka vikten av god samh&amp;auml;llsstyrning, vilket omfattar f&amp;ouml;rvaltningen och uppbyggnaden av en statsapparat som p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er ska pr&amp;auml;glas av effektivitet, &amp;ouml;ppenhet, f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbarhet, r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet och av insyn och deltagande av samh&amp;auml;llsmedborgarna. Detta &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling. Korruption i alla dess former m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;nd blir utan verkan om det ges till korrupta regimer eller till stater som inte har ett genuint intresse av demokrati och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. I s&amp;aring;dana fall ska bist&amp;aring;nd inte ges. I fall med stater som varken &amp;auml;r demokratiska eller vill utveckla demokrati b&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet ist&amp;auml;llet kanaliseras till demokratifr&amp;auml;mjande arbete via det civila samh&amp;auml;llet eller andra l&amp;auml;mpliga akt&amp;ouml;rer. Det finns ocks&amp;aring; fall d&amp;auml;r ett lands utveckling passerat stadiet f&amp;ouml;r traditionellt bist&amp;aring;nd, men d&amp;auml;r demokratistr&amp;auml;vanden fortfarande m&amp;aring;ste st&amp;ouml;djas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett s&amp;aring;dant exempel utg&amp;ouml;rs av Ryssland. Regeringen besl&amp;ouml;t tidigare att snabbavveckla Sveriges st&amp;ouml;d till utvecklingen i Ryssland, samtidigt som situationen i Ryssland var och &amp;auml;r mer oroande &amp;auml;n p&amp;aring; l&amp;auml;nge. Det &amp;auml;r rimligt att Sverige drar sig ur bist&amp;aring;ndsinsatser f&amp;ouml;r rysk infrastruktur, men samtidigt &amp;auml;r det viktigt att fortsatt st&amp;ouml;dja insatser som fr&amp;auml;mjar &amp;ouml;ppenhet och demokratisk utveckling. Ryssland beh&amp;ouml;ver dialog, samarbete och st&amp;ouml;d till en positiv utveckling. I riksdagen sade utrikesministern den 3 september 2008 ang&amp;aring;ende en fr&amp;aring;ga om regeringen &amp;auml;mnade &amp;aring;terinf&amp;ouml;ra demokratist&amp;ouml;d till Ryssland att ”ett s&amp;aring;dant st&amp;ouml;d kommer att finnas”. Dessv&amp;auml;rre har det trots utrikesministerns l&amp;ouml;ften inte g&amp;aring;tt att utl&amp;auml;sa n&amp;aring;gon &amp;ouml;kning av s&amp;aring;dant st&amp;ouml;d i budgeten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta &amp;auml;r ett stort svek mot de modiga demokrati- och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttighetsaktivister som verkar i Ryssland idag. Klimatet f&amp;ouml;r fria och regeringskritiska journalister i Ryssland blir allt h&amp;aring;rdare och sk&amp;ouml;rdar allt fler liv. Enskilda organisationer blir alltmer reglerade och oppositionspartier har mycket sv&amp;aring;ra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att verka under. Sveriges regering har haft det kanske h&amp;ouml;gsta tonl&amp;auml;get i Europa betr&amp;auml;ffande att p&amp;aring; goda grunder framf&amp;ouml;ra kritik mot Ryssland. Men samtidigt besk&amp;auml;r man st&amp;ouml;det till dem som k&amp;auml;mpar f&amp;ouml;r en demokratisk utveckling i Ryssland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska arbeta f&amp;ouml;r ett brett r&amp;auml;ttighetsperspektiv. Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande i bist&amp;aring;ndet. Fattigdom handlar inte enbart om orimliga livsvillkor och hunger utan &amp;auml;ven om brist p&amp;aring; inflytande och diskriminering. St&amp;ouml;d genom organisationer f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka partiv&amp;auml;sendet i v&amp;auml;rlden b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka. Vi vill ocks&amp;aring; st&amp;auml;rka de fackliga r&amp;auml;ttigheternas roll och den sociala dialogen f&amp;ouml;r att motverka globaliseringens negativa effekter. Socialdemokratisk bist&amp;aring;ndspolitik handlar om att l&amp;aring;ngsiktigt fr&amp;auml;mja demokratisk utveckling, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llet och bygga upp fungerande institutioner. Vi socialdemokrater vill ha en aktiv bist&amp;aring;ndspolitik f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi v&amp;auml;lkomnar att den borgerliga regeringen vill satsa p&amp;aring; kampen f&amp;ouml;r demokrati runt om i v&amp;auml;rlden och d&amp;auml;rigenom forts&amp;auml;tta det viktiga arbetet inom utvecklingssamarbetet. Den satsning regeringen g&amp;ouml;r i budgeten vill vi b&amp;aring;de f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka och g&amp;ouml;ra l&amp;aring;ngsiktig och satsar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r 500 miljoner 2009–2011. I denna satsning ing&amp;aring;r sj&amp;auml;lvklart ett demokratist&amp;ouml;d till Ryssland p&amp;aring; 100 miljoner 2009–2011.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381577" name="_Toc213381577"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor utg&amp;ouml;r h&amp;auml;lften av v&amp;auml;rldens befolkning, men kvinnors m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka, delta i och dra f&amp;ouml;rdel av utvecklingen &amp;auml;r i de flesta l&amp;auml;nder sm&amp;aring;. V&amp;auml;rlden styrs fortfarande av m&amp;auml;n. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet har avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r ett samh&amp;auml;lles sociala, ekonomiska och politiska utveckling och fr&amp;aring;gan om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r alltid vara en av grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna n&amp;auml;r vi s&amp;ouml;ker l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; globala problem som fattigdom, milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring, s&amp;auml;kerhet och migration. Inte minst d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r satsningar p&amp;aring; kvinnor s&amp;auml;rskilt viktigt inom bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor &amp;auml;r ofta de fattigaste bland de fattiga – och de mest utsatta. Maktrelationen mellan k&amp;ouml;nen resulterar i att flickor inte f&amp;aring;r g&amp;aring; i skola i samma utstr&amp;auml;ckning som pojkar, att lagstiftning kring &amp;auml;gander&amp;auml;tt gynnar m&amp;auml;n, att kvinnor har s&amp;auml;mre l&amp;ouml;ner och arbetsvillkor och i &amp;auml;n h&amp;ouml;gre grad saknar inflytande &amp;ouml;ver samh&amp;auml;llsutvecklingen. Svenskt bist&amp;aring;nd ska bidra till att &amp;ouml;ka kvinnors m&amp;ouml;jlighet att styra sina liv och p&amp;aring;verka det egna landets utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381578" name="_Toc213381578"&gt;&lt;/a&gt;Oh&amp;auml;lsa som hot mot utveckling&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hiv/aidsepidemin &amp;auml;r ett allvarligt hot mot samh&amp;auml;llsutveckling och fattigdomsbek&amp;auml;mpning och kr&amp;auml;ver en allm&amp;auml;n och bred mobilisering av alla krafter i samh&amp;auml;llet. Politisk vilja och politiskt ledarskap &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;r att kampen mot hiv/aids ska vara m&amp;ouml;jlig att genomf&amp;ouml;ra konsekvent och effektivt. Stigmatiseringen av hiv/aidsdrabbade och bristen p&amp;aring; agerande fr&amp;aring;n ansvariga politiker &amp;auml;r oacceptabel. Vi vill som ett led i kampen mot smittspridning betona flickors utbildning, st&amp;auml;rkande av kvinnors st&amp;auml;llning samt sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa, m&amp;auml;nniskors r&amp;auml;tt till bromsmediciner till l&amp;auml;gre priser och vikten av prevention. Ut&amp;ouml;ver det arbete som redan g&amp;ouml;rs vill vi satsa ytterligare 500&amp;nbsp;miljoner 2009–2011.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381579" name="_Toc213381579"&gt;&lt;/a&gt;EU-bist&amp;aring;nd&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU &amp;auml;r en av v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsgivare och unionen ska vara en p&amp;aring;drivande akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; FN:s millenniem&amp;aring;l. F&amp;ouml;r att det ska lyckas kr&amp;auml;vs att mer av EU-bist&amp;aring;ndet fokuseras p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning och att EU:s olika politikomr&amp;aring;den b&amp;auml;ttre samordnas f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling. Jordbruks- och handelspolitiken &amp;auml;r tv&amp;aring; centrala omr&amp;aring;den som m&amp;aring;ste reformeras inom EU f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja och inte bromsa utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter. Sverige ska ocks&amp;aring; vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att EU:s medlemsl&amp;auml;nder ska h&amp;ouml;ja sina bist&amp;aring;ndsniv&amp;aring;er. Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att Sverige arbetar aktivt inom EU f&amp;ouml;r att tydligg&amp;ouml;ra vad EU:s bist&amp;aring;ndsmedel anv&amp;auml;nds till.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammantaget utg&amp;ouml;r EU:s bist&amp;aring;ndspolitik en stor m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r Europas folk att p&amp;aring; ett kraftfullt och konstruktivt s&amp;auml;tt fr&amp;auml;mja en mer r&amp;auml;ttvis och demokratisk v&amp;auml;rld och d&amp;auml;rmed spegla EU:s grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;rderingar i en v&amp;auml;rld som riskerar att polariseras.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381580" name="_Toc213381580"&gt;&lt;/a&gt;Information, f&amp;ouml;rankring och &amp;aring;terkoppling&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I takt med att svenskt bist&amp;aring;nd &amp;ouml;kat p&amp;aring; senare &amp;aring;r &amp;auml;r det viktigt och rimligt att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra &amp;aring;terkopplingen till svenska folket om utvecklingspolitikens m&amp;aring;l och resultat. F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det viktigt att det finns en stark f&amp;ouml;rankring f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet hos svenska folket. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;ouml;ra en satsning p&amp;aring; att ta fram metoder f&amp;ouml;r att ge &amp;aring;terkoppling till svenska folket p&amp;aring; hur skattefinansierat bist&amp;aring;nd anv&amp;auml;nds. En viktig faktor i relation till svenska folket &amp;auml;r de enskilda organisationerna. De st&amp;aring;r bara f&amp;ouml;r en del av bist&amp;aring;ndsbudgeten, men de spelar en viktig roll s&amp;aring;v&amp;auml;l i utvecklingsl&amp;auml;nderna som i relation till svenska folket n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller informationsverksamhet och f&amp;ouml;rankring av bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill, i dialog med s&amp;aring;v&amp;auml;l Sida som de enskilda organisationerna, se &amp;ouml;ver hur vi kan utveckla och st&amp;auml;rka informationsarbetet kring bist&amp;aring;ndet och f&amp;ouml;r det arbetet avs&amp;auml;tter vi 15 miljoner p&amp;aring; tre &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381581" name="_Toc213381581"&gt;&lt;/a&gt;Urholkning via uppbl&amp;aring;sta skuldavskrivningar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen forts&amp;auml;tter att urholka bist&amp;aring;ndet underifr&amp;aring;n genom avr&amp;auml;kningar fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsramen till skuldavskrivningar. Skuldavskrivningarna uppg&amp;aring;r 2008 till 500 miljoner kronor. &amp;Aring;r 2007 l&amp;aring;g de p&amp;aring; 1 500 miljoner kronor, &amp;aring;r 2006 med socialdemokratisk regering p&amp;aring; 0 kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I f&amp;ouml;rra &amp;aring;rets budget avr&amp;auml;knade regeringen 500 miljoner kronor fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r att betala av gamla skulder. I verkligheten var dock den faktiska siffran som Exportkreditn&amp;auml;mnden anv&amp;auml;nde f&amp;ouml;r att slutgiltigt skriva av skulder betydligt l&amp;auml;gre, 287 miljoner. Resterande 213 miljoner &amp;auml;r en luftsiffra som direkt dr&amp;auml;nerar bist&amp;aring;ndet. Det kan vara rimligt att fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsramen r&amp;auml;kna av skuldavskrivningar, men det ska i s&amp;aring;dant fall ske krona f&amp;ouml;r faktisk krona utan luft. &amp;Auml;ven f&amp;ouml;r 2009 aviseras en avr&amp;auml;kning. Vi har inte insyn i hur mycket denna skuld kommer att bokf&amp;ouml;ras till och kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte l&amp;auml;gga n&amp;aring;got annat f&amp;ouml;rslag &amp;auml;n regeringen – men vi vill principiellt avvisa s&amp;aring;dana uppbl&amp;aring;sta avr&amp;auml;kningar fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsramen, i likhet med i v&amp;aring;r budgetmotion f&amp;ouml;r 2008.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De fattiga l&amp;auml;ndernas skuldb&amp;ouml;rda m&amp;aring;ste minska. Alla rika l&amp;auml;nder delar ansvaret f&amp;ouml;r att befria jordens fattigaste fr&amp;aring;n ett v&amp;auml;xande skuldok. Det finns l&amp;auml;nder som betalar uppemot tre g&amp;aring;nger mer i skuldavskrivningar &amp;auml;n till investeringar i h&amp;auml;lsa och utbildning. De fattigaste l&amp;auml;ndernas skulder m&amp;aring;ste skrivas av helt, dock inte p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt som urholkar bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;ndsminister Gunilla Carlsson har sagt om enprocentsniv&amp;aring;n: ”En del skulle kalla det privilegium. Jag skulle kalla det en f&amp;ouml;rbannelse” (G&amp;ouml;teborgs-Posten 070625). I augusti 2007 ville statsministern i sitt Vaxholmstal anv&amp;auml;nda nedsk&amp;auml;rningar i bist&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r att finansiera skattes&amp;auml;nkningar h&amp;auml;r i Sverige. &amp;Auml;r Moderaternas fattigdomsperspektiv verkligen &amp;auml;kta?&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381582" name="_Toc213381582"&gt;&lt;/a&gt;Nej till &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsramen till utgiftsomr&amp;aring;de 6&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att 115 miljoner avseende vad som tidigare varit R&amp;auml;ddningsverkets internationella insatser p&amp;aring; omr&amp;aring;det humanit&amp;auml;rt bist&amp;aring;nd ska handhas av Myndigheten f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llsskydd och beredskap, MSB, p&amp;aring; utgiftsomr&amp;aring;de 6. Detta avvisar vi d&amp;aring; vi anser att bist&amp;aring;ndsmedel b&amp;ouml;r hanteras via bist&amp;aring;ndsanslaget s&amp;aring;som hittills varit fallet eftersom det &amp;auml;r en viktig princip att inte blanda bist&amp;aring;ndsmedel med andra anslag.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381583" name="_Toc213381583"&gt;&lt;/a&gt;Globalisering&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tror p&amp;aring; globaliseringens m&amp;ouml;jligheter. De senaste &amp;aring;rtiondenas ekonomiska globalisering har skapat ett &amp;ouml;kat v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och bidragit till att fattigdomen minskat f&amp;ouml;r flera hundra miljoner m&amp;auml;nniskor. I globaliseringens k&amp;ouml;lvatten har avst&amp;aring;nden mellan m&amp;auml;nniskor minskat samt kunskapen och f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen f&amp;ouml;r levnadsvillkoren p&amp;aring; andra sidan jordklotet &amp;ouml;kat. Dag f&amp;ouml;r dag v&amp;auml;xer kraven p&amp;aring; demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och social trygghet runtom i v&amp;auml;rlden. Aldrig har det funnits s&amp;aring; m&amp;aring;nga demokratier som i dag. Och sambandet mellan demokrati och ekonomisk utveckling &amp;auml;r starkt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskor &amp;ouml;ver hela v&amp;auml;rlden b&amp;auml;r samma dr&amp;ouml;mmar om att kunna leva i trygga och socialt ansvarstagande samh&amp;auml;llen med respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskov&amp;auml;rdet. Genom demokratiska val mellan fria partier kan medborgarna st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; sociala reformer och fackliga r&amp;auml;ttigheter. Demokratins landvinningar har gjort att f&amp;auml;rre m&amp;auml;nniskor drabbas av sv&amp;auml;lt och att allt f&amp;auml;rre krig utk&amp;auml;mpas mellan stater. Kr&amp;auml;nkta fackliga r&amp;auml;ttigheter eller inga alls, sv&amp;auml;ltl&amp;ouml;ner, inl&amp;aring;sta arbetare, barnarbete och l&amp;ouml;nedumpning m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas med facklig och politisk kamp f&amp;ouml;r demokratiska fri- och r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt &amp;auml;r globaliseringen en k&amp;auml;lla till oro och otrygghet. Kraven p&amp;aring; flexibilitet utan skyddsn&amp;auml;t och de snabba ekonomiska kasten &amp;ouml;kar os&amp;auml;kerheten och maktl&amp;ouml;sheten. M&amp;auml;nniskor hinner inte med, och m&amp;aring;nga upplever att de jagar efter utvecklingen ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att styra den. Omst&amp;auml;llningen till den nya ekonomin skapar oro f&amp;ouml;r framtiden i s&amp;aring;v&amp;auml;l den rika som den fattiga v&amp;auml;rlden – en oro f&amp;ouml;r att alltfler av industrijobben flyttar till l&amp;aring;gl&amp;ouml;nel&amp;auml;nder och att inga nya arbetstillf&amp;auml;llen skapas i deras st&amp;auml;lle. L&amp;aring;gl&amp;ouml;nel&amp;auml;nder spelas ut mot varandra, vilket f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar kampen f&amp;ouml;r en b&amp;auml;ttre tillvaro. Den mycket allvarliga finanskris som vi idag antagligen bara har sett b&amp;ouml;rjan p&amp;aring; skapades ur en mix av om&amp;auml;ttlig girighet, obefintliga regler, oansvarigt risktagande och gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa bonussystem f&amp;ouml;r att skapa st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga vinning. &amp;Auml;ven om den fr&amp;auml;mst skapades p&amp;aring; den amerikanska finansmarknaden p&amp;aring;verkas &amp;auml;ven vi omedelbart av dess verkningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven en i grunden positiv inst&amp;auml;llning till globaliseringen kr&amp;auml;ver medvetenhet om att globaliseringen medf&amp;ouml;r nya risker. Ett av dessa &amp;auml;r beroendet av ny och s&amp;aring;rbar infrastruktur som exempelvis eln&amp;auml;t, flygtrafik och telekommunikationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat omr&amp;aring;de &amp;auml;r ekologiska hot. Den &amp;ouml;kande levnadsstandarden i globaliseringens sp&amp;aring;r uts&amp;auml;tter naturen f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre belastning; resurser som vatten, energi och skog riskerar att utarmas samtidigt som milj&amp;ouml;farliga utsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n fabriker, bilar och hush&amp;aring;ll &amp;ouml;kar b&amp;aring;de i de rika l&amp;auml;nderna och i nya tillv&amp;auml;xtekonomier som Kina och Indien. Det globala ekosystemet rubbas med klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och ozonh&amp;aring;l som f&amp;ouml;ljd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Till de ekologiska hoten kan ocks&amp;aring; r&amp;auml;knas smittsamma globala epidemier, s&amp;aring; kallade pandemier. D&amp;ouml;dliga pandemier &amp;auml;r ett av de st&amp;ouml;rsta s&amp;auml;kerhetshoten som vi st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r. De kan antingen utl&amp;ouml;sas av terrorister som anv&amp;auml;nder biologiska stridsmedel eller p&amp;aring; naturlig v&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nskligheten tr&amp;auml;nger nu in i det sista or&amp;ouml;rda delarna av v&amp;auml;rlden, de djupa regnskogarna. D&amp;auml;r finns en del d&amp;ouml;dliga smittsamma sjukdomar. Smittor kan ocks&amp;aring; frodas i de multimiljonst&amp;auml;der som v&amp;auml;xer fram i fattiga delar av v&amp;auml;rlden. D&amp;aring;lig eller total avsaknad av sanitet och m&amp;auml;nniskor som lever hoptr&amp;auml;ngda g&amp;ouml;r dessa st&amp;auml;der till bakterieh&amp;auml;rdar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En pandemi skulle kunna f&amp;aring; katastrofala f&amp;ouml;ljder inom den transnationella ekonomin. N&amp;auml;r det fria fl&amp;ouml;det av varor och m&amp;auml;nniskor begr&amp;auml;nsas f&amp;ouml;r att stoppa smittorisken kan konsekvensen bli att v&amp;auml;rldsekonomin kollapsar. Andra hot mot den globala ekonomin kan komma inifr&amp;aring;n, s&amp;aring;som en b&amp;ouml;rskrasch i ett land, eller utifr&amp;aring;n, i form av en terrorattack som sl&amp;aring;r ut exempelvis datasystem f&amp;ouml;r finansiella transaktioner. Sverige &amp;auml;r beroende av den transnationella ekonomin n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller b&amp;aring;de arbetstillf&amp;auml;llen och tillg&amp;aring;ng till mat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ocks&amp;aring; stora s&amp;auml;kerhetspolitiska utmaningar, till exempel att minska s&amp;aring;rbarheten i de teknologiska och ekonomiska infrastrukturerna, vilka samh&amp;auml;llet &amp;auml;r beroende av. Det kan ske genom olika tekniska l&amp;ouml;sningar, exempelvis genom att inte anl&amp;auml;gga st&amp;auml;der i omr&amp;aring;den som man vet kan drabbas av naturkatastrofer – till exempel New Orleans och Los Angeles – och att bygga hus som kan st&amp;aring; emot jordb&amp;auml;vningar och andra stora p&amp;aring;frestningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan utmaning &amp;auml;r att minska m&amp;auml;nniskans skadliga p&amp;aring;verkan p&amp;aring; milj&amp;ouml;n: En l&amp;ouml;sning &amp;auml;r att utveckla teknik som belastar milj&amp;ouml;n mindre. Typexempel idag &amp;auml;r hybridbilar, energisn&amp;aring;la gl&amp;ouml;dlampor och &amp;aring;tervinning av avfall. M&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r idag beredda att ta ett st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r framtidens milj&amp;ouml;, men milj&amp;ouml;medvetenheten m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att finna s&amp;auml;tt att hantera utmaningen i de globala politiska och sociala sp&amp;auml;nningarna kan vara sv&amp;aring;rare. Roten till problemet &amp;auml;r att en stor majoritet av v&amp;auml;rldens befolkning lever i fattigdom, och l&amp;ouml;sningen &amp;auml;r att utj&amp;auml;mna or&amp;auml;ttvisorna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381584" name="_Toc213381584"&gt;&lt;/a&gt;Den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen beh&amp;ouml;vs i globaliseringen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt som industritillverkningen flyttar till andra marknader syssels&amp;auml;tter kunskaps- och arbetsintensiva sektorer alltfler. I Sverige har antalet anst&amp;auml;llda inom industrin under de senaste 30 &amp;aring;ren minskat med en halv miljon, men under samma period har antalet sysselsatta inom tj&amp;auml;nstesektorn &amp;ouml;kat med mer &amp;auml;n en miljon.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;USA-professorn Richard Baldwin menar att det &amp;auml;r individen och inte branscher eller f&amp;ouml;retag som utg&amp;ouml;r grunden i den nya globala ekonomin. Hittills har vi mest handlat med varor, och nu handlar vi alltmer med arbetsuppgifter. Varje arbetsuppgift kommer i framtiden att utf&amp;ouml;ras d&amp;auml;r placerarna f&amp;aring;r ut mest f&amp;ouml;r investerade pengar. Det handlar allts&amp;aring; inte om framtiden f&amp;ouml;r hela branscher, som n&amp;auml;r teko-industrin f&amp;ouml;rsvann med s&amp;ouml;mmerskor, administration och personalavdelning. Nu kan ist&amp;auml;llet enskilda arbetares eller tj&amp;auml;nstem&amp;auml;ns jobb f&amp;ouml;rsvinna ur en i &amp;ouml;vrigt mycket vinstgivande bransch eller firma d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att just deras arbetsuppgift g&amp;ouml;rs billigare p&amp;aring; andra st&amp;auml;llen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna fungerar v&amp;auml;l i sin nuvarande utformning eftersom de just &amp;auml;r uppbyggda kring individerna. P&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden bejakar de fackliga organisationerna att ol&amp;ouml;nsam produktion sl&amp;aring;s ut och individen har skyddats med en gener&amp;ouml;s a-kassa och arbetsmarknadspolitik, n&amp;aring;got som snabbt kan raseras n&amp;auml;r nu regeringen successivt monterar ned trygghetssystemen. N&amp;auml;r ol&amp;ouml;nsamma arbetsuppgifter sl&amp;aring;s ut m&amp;aring;ste individen skyddas p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt. Richard Baldwin menar att f&amp;ouml;r att inte g&amp;ouml;ra folk r&amp;auml;dda f&amp;ouml;r globaliseringen &amp;auml;r det viktigt med en politik f&amp;ouml;r social trygghet som g&amp;ouml;r att alla st&amp;auml;ller upp p&amp;aring; globaliseringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Richard Baldwins resonemang sl&amp;aring;r h&amp;aring;l p&amp;aring; den mytbildning som finns om att det bara &amp;auml;r industriarbetare och exportsektorer som s&amp;auml;ljer produkter med l&amp;aring;gt kunskapsinneh&amp;aring;ll som utmanas av global konkurrens. Medelklassens tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n upplever idag sin anst&amp;auml;llningstrygghet som betydligt mer hotad &amp;auml;n &amp;ouml;vriga grupper p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rmed v&amp;auml;ntar &amp;ouml;kad otrygghet, snabba och omfattande strukturf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och en tydlig risk f&amp;ouml;r s&amp;auml;mre reall&amp;ouml;neutveckling f&amp;ouml;r svensk medelklass. Det kr&amp;auml;vs omst&amp;auml;llningstrygghet &amp;auml;ven f&amp;ouml;r denna grupp med kvalificerade utbildningsalternativ och kompetenskonton. I dag f&amp;aring;r tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n i snitt mindre &amp;auml;n halva l&amp;ouml;nen i ers&amp;auml;ttning vid arbetsl&amp;ouml;shet. Den borgerliga regeringens politik f&amp;ouml;r de svenska trygghetssystemen inger stor oro.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga internationella forskare, som t.ex. Richard Florida, tror p&amp;aring; den svenska modellen. Enligt Florida &amp;auml;r Sverige ett av de l&amp;auml;nder som har mycket goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att klara framtidens utmaningar. Han anser att den svenska samh&amp;auml;llsmodellen &amp;auml;r framg&amp;aring;ngsrik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ingen slump att Sverige rankas h&amp;ouml;gt p&amp;aring; internationella tillv&amp;auml;xt-, utbildnings- och kreativitetslistor. Vi socialdemokrater f&amp;ouml;rde en framg&amp;aring;ngsrik politik baserad p&amp;aring; &amp;ouml;vertygelsen om att anpassning inte ska ske p&amp;aring; bekostnad av m&amp;auml;nniskors r&amp;auml;ttigheter och trygghet. Tack vare forskning och utbildning, tack vare en ob&amp;auml;ndig vilja att v&amp;auml;rna arbetsr&amp;auml;tt och sociala trygghetssystem och tack vare kampen f&amp;ouml;r allas r&amp;auml;tt till lika behandling &amp;auml;r vi idag v&amp;auml;l rustade att ta oss an framtidens utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns s&amp;aring;ledes mycket goda grunder f&amp;ouml;r att v&amp;auml;rna den s&amp;aring; kallade svenska eller nordiska modellen b&amp;aring;de i EU och globalt samt att k&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r fackliga och sociala r&amp;auml;ttigheter i Sverige, i EU och globalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har dock blivit allt tydligare att det internationella kapitalets jakt p&amp;aring; snabba och allt h&amp;ouml;gre vinster inte tar m&amp;auml;nsklig h&amp;auml;nsyn – att m&amp;auml;nniskor anv&amp;auml;nds som spelbrickor. I dag t&amp;auml;vlar l&amp;auml;nder och f&amp;ouml;retag om att f&amp;aring; produktionskedjans mest v&amp;auml;rdefulla l&amp;auml;nkar och att f&amp;aring; beh&amp;aring;lla dessa s&amp;aring; l&amp;auml;nge som m&amp;ouml;jligt. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det oacceptabelt att konkurrera om f&amp;ouml;retagens investeringar genom att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra tryggheten p&amp;aring; arbetsmarknaden, dumpa l&amp;ouml;ner eller s&amp;auml;nka milj&amp;ouml;krav.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den informella sektorns andel av ekonomin v&amp;auml;xer, inte minst i utvecklingsl&amp;auml;nder. Oreglerade eller direkt olagliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden inneb&amp;auml;r ofta r&amp;auml;ttsl&amp;ouml;shet f&amp;ouml;r arbetare och sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare, som ofta utnyttjas p&amp;aring; ett h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;st s&amp;auml;tt som anst&amp;auml;llda eller underleverant&amp;ouml;rer. Avreglering och privatisering som &amp;ouml;kar en s&amp;aring;dan exploatering motverkar en h&amp;aring;llbar utveckling. Fattigas &amp;auml;gande-, avtals- och arbetsr&amp;auml;tt skapar m&amp;ouml;jlighet till verklig tillv&amp;auml;xt. R&amp;auml;tt till den jord man brukar &amp;auml;r central.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r slutsats &amp;auml;r inte att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka hindra f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna utan att styra dem. Det &amp;auml;r inte det internationella kapitalet som kommer att se till att m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;rbereds f&amp;ouml;r arbeten i nya branscher. Ist&amp;auml;llet kr&amp;auml;vs stark politisk beslutskraft och facklig-politisk samverkan f&amp;ouml;r att n&amp;aring; framg&amp;aring;ngar i en global konkurrens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av de b&amp;auml;rande tankarna inom socialdemokratin &amp;auml;r att trygghet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor och investeringar i kunnande &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt. Tv&amp;auml;rtemot den moderatledda regeringen i Sverige tror vi inte att otrygghet och r&amp;auml;dsla f&amp;ouml;r att mista sitt jobb bidrar till utveckling. Trots h&amp;aring;rd internationell konkurrens st&amp;aring;r samh&amp;auml;llen med h&amp;ouml;ga ambitioner om j&amp;auml;mn f&amp;ouml;rdelning och gemensam v&amp;auml;lf&amp;auml;rd – som de nordiska – starka. Avancerade ekonomier med v&amp;auml;rldsledande produktion &amp;auml;r komplexa och kr&amp;auml;ver en god samh&amp;auml;llsmilj&amp;ouml;. Kollektiva l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r utbildning, h&amp;auml;lsa, milj&amp;ouml; och infrastruktur &amp;auml;r ofta de mest effektiva. F&amp;ouml;retagen &amp;auml;r beroende av h&amp;ouml;g utbildningsniv&amp;aring;, kvalitativ forskning och bra livsmilj&amp;ouml; f&amp;ouml;r att kunna rekrytera, moderna kommunikationer och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, p&amp;aring;litlig samh&amp;auml;llsservice och r&amp;auml;ttsliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. L&amp;aring;ngt g&amp;aring;ngen specialisering, systemt&amp;auml;nkande, kreativitet, engagemang och alla medarbetares ansvar k&amp;auml;nnetecknar den mest v&amp;auml;rdefulla produktionen och gynnas i ett &amp;ouml;ppet, demokratiskt och j&amp;auml;mlikt samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har tv&amp;aring; parallella strategier. Vi ska i solidaritet verka f&amp;ouml;r att globaliseringen sprider v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i hela v&amp;auml;rlden och att alla kan k&amp;auml;nna trygghet i sina arbeten. Samtidigt ska svenska arbetstagare erbjuda kompetens i v&amp;auml;rldsklass. Den svenska arbetsmarknaden ska erbjuda s&amp;aring;dan trygghet och s&amp;aring;dana utvecklingschanser f&amp;ouml;r enskilda att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen blir en positiv m&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en stor potential i globaliseringen f&amp;ouml;r Sveriges del. Man kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra med den senaste globaliseringsv&amp;aring;gen 1860–1910. D&amp;aring; genomgick Sverige en enast&amp;aring;ende utveckling. Fr&amp;aring;n att ha varit ett fattigt land i periferin blev vi en industrination av v&amp;auml;rldsklass. Just nu &amp;ouml;ppnar sig otroliga marknader f&amp;ouml;r den som kan utnyttja dem. Men Sverige beh&amp;ouml;ver snabbt f&amp;ouml;rbereda sig inf&amp;ouml;r globaliseringen. Sverige beh&amp;ouml;ver fler expansiva f&amp;ouml;retag och en arbetsmarknad som kombinerar flexibilitet och trygghet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven p&amp;aring; lokal niv&amp;aring; &amp;auml;r det viktigt att politiker och tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n i kommuner och landsting b&amp;ouml;rjar diskutera globaliseringen p&amp;aring; allvar. Man beh&amp;ouml;ver l&amp;auml;ra sig mer om processerna och lyfta blicken mot omv&amp;auml;rlden. Det lokala n&amp;auml;ringslivet m&amp;aring;ste hakas in i det globala systemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi beh&amp;ouml;ver skapa goda m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagandet, s&amp;auml;rskilt det lokala, s&amp;aring; att man inte riskerar att hamna i en situation med oerh&amp;ouml;rt beroende av ett stort globalt f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att dra till sig m&amp;auml;nniskor och kreativitet beh&amp;ouml;ver man skapa milj&amp;ouml;er som m&amp;auml;nniskor vill leva i. Sveriges kommuner beh&amp;ouml;ver l&amp;auml;ra sig mer av varandra. Det beh&amp;ouml;vs tv&amp;auml;rregionala l&amp;auml;roprocesser s&amp;aring; att kunskaper fr&amp;aring;n framg&amp;aring;ngsrika kommuner sprids vidare &amp;ouml;ver landet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381585" name="_Toc213381585"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rdela globaliseringens v&amp;auml;lst&amp;aring;nd r&amp;auml;ttvist&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den vidgade ekonomiska globaliseringen de senaste decennierna har bidragit till &amp;ouml;kat v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och h&amp;ouml;gre genomsnittliga inkomster n&amp;auml;stan &amp;ouml;verallt. Om den globala ekonomin v&amp;auml;xer i samma takt som hittills – och f&amp;ouml;rdelningen &amp;auml;r r&amp;auml;ttvis – &amp;auml;r det m&amp;ouml;jligt att n&amp;aring; det av v&amp;auml;rldens regeringar uppsatta m&amp;aring;let att halvera fattigdomen till &amp;aring;r 2015. Fortfarande lever dock n&amp;auml;rmare h&amp;auml;lften av jordens befolkning p&amp;aring; en inkomst under tv&amp;aring; dollar per dag, och var sj&amp;auml;tte m&amp;auml;nniska lever under den absoluta fattigdomsgr&amp;auml;nsen p&amp;aring; en dollar per dag. Majoriteten av dessa &amp;auml;r kvinnor. Mer &amp;auml;n en halv miljard m&amp;auml;nniskor som har ett arbete tj&amp;auml;nar mindre &amp;auml;n en dollar per dag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Or&amp;auml;ttvisorna tar sig m&amp;aring;nga uttryck. Utvecklingen i fattiga l&amp;auml;nder &amp;auml;r inte heller entydig. Framsteg och mis&amp;auml;r lever sida vid sida. Fattigdomen finns dessutom &amp;ouml;verallt och pr&amp;auml;glar &amp;auml;ven vardagen i rikare l&amp;auml;nder. En v&amp;auml;rld med 246 miljoner barnarbetare, varav 180 miljoner i de v&amp;auml;rsta formerna, &amp;auml;r inte m&amp;auml;nsklig. N&amp;auml;r arbetare blir inl&amp;aring;sta p&amp;aring; fabriker i s&amp;aring; kallade ekonomiska frizoner till&amp;auml;mpas inte alla m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381586" name="_Toc213381586"&gt;&lt;/a&gt;Kamp mot dumpade arbetsvillkor&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med en stark internationell arbetarr&amp;ouml;relse och i takt med att samh&amp;auml;llen n&amp;auml;rmar sig varandra kommer fler och fler m&amp;auml;nniskor att kr&amp;auml;va b&amp;auml;ttre v&amp;auml;lf&amp;auml;rd, &amp;ouml;kad trygghet p&amp;aring; arbetsmarknaden, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och en demokrati att delta i. Det sker p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som n&amp;auml;r arbetarna organiserade sig och b&amp;ouml;rjade st&amp;auml;lla krav i industrialiseringens barndom. Socialdemokratin kan aldrig acceptera att konkurrenskraft skapas genom l&amp;auml;gre l&amp;ouml;ner, s&amp;auml;mre arbetsvillkor, rovdrift p&amp;aring; milj&amp;ouml;n och s&amp;auml;mre v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Vi ska arbeta f&amp;ouml;r att fler l&amp;auml;nder f&amp;ouml;ljer str&amp;auml;van mot toppen, med m&amp;ouml;jlighet till utveckling och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning. Den moderatledda regeringen har tyv&amp;auml;rr valt att f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla sig passivt till utvecklingen b&amp;aring;de i Sverige och i EU efter EG-domstolens yttrande i det s&amp;aring; kallade Laval-fallet. Os&amp;auml;kerheten om hur den svenska modellen med kollektivavtal f&amp;ouml;r att reglera l&amp;ouml;ne- och anst&amp;auml;llningsvillkor kan fungera f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag som kommer hit fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder &amp;auml;r stor. Det som har intr&amp;auml;ffat skapar os&amp;auml;kerhet om vad som g&amp;auml;ller vid f&amp;ouml;rhandlingar om utl&amp;auml;ndska entreprenader och p&amp;aring;verkar relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare i hela EU. Den oro och ilska som f&amp;ouml;ljt har vuxit i styrka och riskerar att utmana det l&amp;aring;ngsiktiga f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r EU-samarbetet i Sverige. Det ser vi allvarligt p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessutom kan den &amp;ouml;kade ekonomiska integrationen leda till att priser och l&amp;ouml;ner s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom n&amp;auml;rmar sig varandra i en v&amp;auml;rld med fri r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r varor, tj&amp;auml;nster, kapital och m&amp;auml;nniskor. F&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r omv&amp;auml;lvande f&amp;ouml;r alla, i s&amp;aring;v&amp;auml;l industrialiserade som icke-industrialiserade l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framsteg ska vinnas genom &amp;ouml;kade investeringar i m&amp;auml;nniskor och genom st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn. Vi vill inte att billiga konsumtionsvaror h&amp;auml;r hemma ska bygga p&amp;aring; usla arbetsvillkor och sv&amp;auml;ltl&amp;ouml;ner p&amp;aring; andra h&amp;aring;ll i v&amp;auml;rlden. Tillv&amp;auml;xt utan m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, &amp;ouml;kande sociala klyftor eller utarmning av v&amp;aring;r milj&amp;ouml; g&amp;ouml;r oss inte rikare. Tv&amp;auml;rtom &amp;auml;r det endast en socialt och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbar utveckling som skapar h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt. Bara p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan m&amp;auml;nniskors trygghet &amp;ouml;ka och livskvaliteten f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras oavsett var i v&amp;auml;rlden de lever.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men en r&amp;auml;ttvis globalisering kr&amp;auml;ver ocks&amp;aring; att kampen mot dumpade arbetsvillkor f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks. F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det oacceptabelt att konkurrenskraft skapas genom rovdrift p&amp;aring; m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt m&amp;aring;ste de grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i arbetslivet st&amp;auml;rkas globalt. Den fria f&amp;ouml;renings- och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tten ska garanteras och slavarbete, barnarbete och diskriminering m&amp;aring;ste elimineras. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att &amp;ouml;ver 70 miljoner barn under tio &amp;aring;r idag arbetar och att &amp;ouml;ver 20 000 barn d&amp;ouml;r varje &amp;aring;r till f&amp;ouml;ljd av arbetsskador.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De internationella f&amp;ouml;retagen har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en viktig roll i globaliseringen. Av v&amp;auml;rldens hundra st&amp;ouml;rsta ekonomier &amp;auml;r h&amp;auml;lften f&amp;ouml;retag. Inom ramen f&amp;ouml;r FN, Internationella arbetsorganisationen (ILO), V&amp;auml;rldsbanken och andra organisationer &amp;auml;r det m&amp;ouml;jligt att driva fram regler om f&amp;ouml;retagens ansvar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, arbetsvillkor och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;. Detta arbete m&amp;aring;ste skyndas p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381587" name="_Toc213381587"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttvisa villkor&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oh&amp;auml;lsan &amp;auml;r ett av de st&amp;ouml;rsta hindren och hoten mot tillv&amp;auml;xt och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. M&amp;auml;nskligheten har ett gemensamt ansvar att agera kraftfullt mot denna oh&amp;auml;lsa. H&amp;auml;lsosystem &amp;auml;r i f&amp;ouml;rsta hand nationella regeringars ansvar. I kampen mot smittsamma sjukdomar i fattiga l&amp;auml;nder kr&amp;auml;vs att tillr&amp;auml;ckliga resurser tillf&amp;ouml;rs genom bist&amp;aring;nd eller andra internationella insatser. Medicinsk kunskap, v&amp;aring;rdkapacitet och l&amp;auml;kemedel m&amp;aring;ste n&amp;aring; alla, oavsett inkomst. Patentskydd och enskilda vinstintressen kan inte till&amp;aring;tas hindra detta, i synnerhet som medicinska landvinningar oftast i grunden finansieras offentligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag orsakar bristen p&amp;aring; rent vatten mycket oh&amp;auml;lsa. Kampen om vatten skapar mots&amp;auml;ttningar mellan l&amp;auml;nder redan i dag och riskerar att leda till framtida konflikter. R&amp;auml;tten till rent vatten utmanas ocks&amp;aring; av krafter som vill privatisera vattentillg&amp;aring;ngen. Vi socialdemokrater kommer att ta strid f&amp;ouml;r allas r&amp;auml;tt till rent vatten. Grundl&amp;auml;ggande behov f&amp;ouml;r enskilda och samh&amp;auml;llet, s&amp;aring;som h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd och utbildning, b&amp;ouml;r vara offentliga &amp;aring;taganden i varje samh&amp;auml;lle. Tillg&amp;aring;ngen f&amp;aring;r inte begr&amp;auml;nsas genom internationella handelsregler eller en marknad som l&amp;aring;ter k&amp;ouml;pkraften avg&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381588" name="_Toc213381588"&gt;&lt;/a&gt;Fri, r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar handel&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om handel med varor och tj&amp;auml;nster &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna har &amp;ouml;kat lavinartat de senaste decennierna skapar den globala produktionen inte v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i alla delar av v&amp;auml;rlden. Det finns ett tydligt samband mellan l&amp;auml;gre handelsbarri&amp;auml;rer och &amp;ouml;kad handel. Alltj&amp;auml;mt &amp;auml;r det dock v&amp;auml;rldens rikaste l&amp;auml;nder som handlar mest med varandra. Och s&amp;aring; l&amp;auml;nge rikare delar av v&amp;auml;rlden skyddas av handelsbarri&amp;auml;rer kommer verkligt fri handel att vara en utopi. S&amp;aring; l&amp;auml;nge kommer ocks&amp;aring; v&amp;auml;lst&amp;aring;ndet att f&amp;ouml;rdelas oj&amp;auml;mnt mellan olika delar av v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har i likhet med m&amp;aring;nga andra industril&amp;auml;nder byggt sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd p&amp;aring; en stark exportindustri. Den rika v&amp;auml;rldens jakt p&amp;aring; exportvinster har i m&amp;aring;ngt och mycket skett p&amp;aring; bekostnad av fattiga l&amp;auml;nder. Ett land som bygger hela sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd p&amp;aring; ett f&amp;aring;tal exportframg&amp;aring;ngar &amp;auml;r dock genom globaliseringen lika s&amp;aring;rbart som ett land med ensidigt r&amp;aring;varuberoende. Ekonomisk och social utveckling gynnas ist&amp;auml;llet genom ett &amp;ouml;msesidigt utbyte. Produktion och v&amp;auml;lst&amp;aring;nd skapas inte bara genom handel. Minst lika viktigt &amp;auml;r f&amp;ouml;rdelningspolitik, utbildning, h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad infrastruktur och kommunikationer samt den tekniska utvecklingen. Det finns krafter som verkar f&amp;ouml;r en h&amp;auml;mningsl&amp;ouml;s och oreglerad kommers. Och det finns krafter som vill backa bandet till protektionismens och nationalismens tidevarv. Den extrema h&amp;ouml;gern och v&amp;auml;nstern f&amp;ouml;renas, trots olika motiv, i att &amp;aring;terigen st&amp;auml;nga nationsgr&amp;auml;nserna. Det &amp;auml;r socialdemokratins uppgift att erbjuda ett alternativ till ytterligheterna oh&amp;auml;mmad kapitalism och st&amp;auml;ngda gr&amp;auml;nser. Vi socialdemokrater bejakar ekonomisk tillv&amp;auml;xt men inte till vilket pris som helst. Vi bejakar frihandel men inte till vilket pris som helst. Vi bejakar nya produktionsm&amp;ouml;nster men inte till vilket pris som helst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Parallellt med den &amp;ouml;kade handeln har ocks&amp;aring; handelsm&amp;ouml;nstren f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. Handelshindren har minskat p&amp;aring;tagligt under de senaste decennierna, men de har samtidigt antagit delvis nya former som drabbar producenter utan starka stater bakom sig. Samtidigt st&amp;aring;r den afrikanska kontinenten och delar av Latinamerika alltj&amp;auml;mt utanf&amp;ouml;r de positiva handelsfl&amp;ouml;dena. I Asien har utvecklingen varit en helt annan. S&amp;auml;rskilt i Kina, v&amp;auml;rldens folkrikaste land, har den ekonomiska tillv&amp;auml;xten varit mycket h&amp;ouml;g under flera &amp;aring;rtionden, vilket lyft hundratals miljoner m&amp;auml;nniskor &amp;ouml;ver fattigdomsgr&amp;auml;nsen. Kina &amp;auml;r en av v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta ekonomier men har fortfarande hundratals miljoner mycket fattiga m&amp;auml;nniskor. Den snabba ekonomiska utvecklingen har ocks&amp;aring; lett till arbetsl&amp;ouml;shet. Det saknas ett fungerande socialt trygghetssystem. Med landets h&amp;ouml;ga tillv&amp;auml;xt och &amp;ouml;ppenhet gentemot omv&amp;auml;rlden f&amp;ouml;ljer ocks&amp;aring; r&amp;auml;ttm&amp;auml;tiga krav p&amp;aring; politisk frihet, n&amp;aring;got som hittills har m&amp;ouml;tts med f&amp;ouml;rtryck fr&amp;aring;n regeringen. Avsaknaden av demokrati i Kina g&amp;ouml;r att en sund relation mellan arbetare och kapital f&amp;ouml;rhindras. F&amp;ouml;rbudet mot fria fackf&amp;ouml;reningar &amp;auml;r en kr&amp;auml;nkning av f&amp;ouml;reningsr&amp;auml;tten, en bromskloss f&amp;ouml;r fortsatt utveckling och inneb&amp;auml;r social dumpning gentemot andra utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att skapa &amp;ouml;kat v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i alla delar av v&amp;auml;rlden. Kapitalintressen f&amp;aring;r emellertid inte ensamma r&amp;aring;da &amp;ouml;ver l&amp;auml;nders utveckling eller erbjudas en fristad undan all demokratisk kontroll och socialt ansvarstagande. Det &amp;auml;r inte m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra frihandel &amp;ouml;ver en natt. L&amp;auml;nder som varit slutna eller med liten etablerad produktion m&amp;aring;ste ha m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rbereda sig inf&amp;ouml;r minskade handelsbarri&amp;auml;rer. Inf&amp;ouml;randet av frihandel b&amp;ouml;r ske under ordnade former och kan inbegripa successiva reformer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den or&amp;auml;ttvisa f&amp;ouml;rdelningen av globaliseringens m&amp;ouml;jligheter kan r&amp;auml;ttas till. Det handlar om att politiken m&amp;aring;ste f&amp;aring; mer verkningskraft p&amp;aring; global niv&amp;aring;. Den ekonomiska globaliseringen har varit snabb, medan politiken har hamnat p&amp;aring; efterk&amp;auml;lken. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste det internationella politiska samarbetet st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra globaliseringen mer r&amp;auml;ttvis kr&amp;auml;vs st&amp;ouml;rre satsningar p&amp;aring; att minska klyftorna. Bist&amp;aring;ndet &amp;auml;r viktigt, men en r&amp;auml;ttvis och fri handel har &amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre betydelse. &amp;Auml;ven om handel &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna har &amp;ouml;kat stort de senaste decennierna &amp;auml;r det v&amp;auml;rldens rikaste l&amp;auml;nder som handlar mest med varandra. Fattigare l&amp;auml;nder hindras fr&amp;aring;n att komma in p&amp;aring; de rika l&amp;auml;ndernas marknader genom handelsbarri&amp;auml;rer, t.ex. jordbrukssubventioner, och de f&amp;ouml;rlorar &amp;aring;rligen flera hundra miljarder dollar p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt. Samtidigt motsvarar jordbrukssubventionerna i v&amp;auml;rlden mer &amp;auml;n v&amp;auml;rldens samlade utvecklingsbist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessa resurser borde ist&amp;auml;llet anv&amp;auml;ndas till att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra milj&amp;ouml;n, till landsbygdsutveckling och till att st&amp;auml;rka Europas konkurrenskraft. S&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get &amp;auml;r det att avskaffa jordbrukssubventionerna p&amp;aring; tobaks- och alkoholvaror.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi socialdemokrater verka f&amp;ouml;r en verklig frihandel, utan tullmurar och subventioner. En fri handel och mer r&amp;auml;ttvisa handelsregler kan lyfta miljontals m&amp;auml;nniskor ur fattigdom. Frihandel betyder dock inte en h&amp;auml;mningsl&amp;ouml;s och oreglerad kommers. Marknadsliberaler vill ha fri handel, men s&amp;auml;llan sociala eller fackliga r&amp;auml;ttigheter. Vi socialdemokrater vill ha b&amp;aring;da. Vi socialdemokrater f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar en reglerad frihandel inom ramen f&amp;ouml;r internationella &amp;ouml;verenskommelser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna i den s&amp;aring; kallade Doharundan har st&amp;ouml;tt p&amp;aring; betydande motg&amp;aring;ngar. Syftet med Doharundan &amp;auml;r att ge utvecklingsl&amp;auml;nder m&amp;ouml;jlighet att b&amp;auml;ttre integreras i v&amp;auml;rldshandelssystemet och ges avsev&amp;auml;rt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade m&amp;ouml;jligheter att handla p&amp;aring; marknadsm&amp;auml;ssiga villkor, med exempelvis jordbruksprodukter och d&amp;auml;rmed kunna skapa en egen h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt. &amp;Auml;ven om l&amp;auml;get verkar dystert &amp;auml;r det viktigt att regeringen driver p&amp;aring; f&amp;ouml;r &amp;aring;terupptagna f&amp;ouml;rhandlingar med syfte att framf&amp;ouml;r allt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter att delta i handeln p&amp;aring; v&amp;auml;rldsmarknaden utan h&amp;auml;mmande handelshinder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;auml;ller inte minst jordbruks- och tekovaror som &amp;auml;r u-l&amp;auml;ndernas viktigaste exportvaror. Inom EU vill vi arbeta f&amp;ouml;r att EU tar bort alla handelshinder f&amp;ouml;r Afrika, Karibien och Sydamerika, och vi ska vara det land som h&amp;aring;rdast driver fr&amp;aring;gan om ett avskaffande av EU:s jordbrukssubventioner. Vi vill att EU inr&amp;auml;ttar en ombudsman till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nder som vill exportera till EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handelsavtal som reglerar s.k. immaterialr&amp;auml;tt, bland annat patent p&amp;aring; l&amp;auml;kemedel och genetiska resurser, &amp;auml;r Trips (trade related aspects of intellectual property rights). Avtalet har kritiserats f&amp;ouml;r att i f&amp;ouml;rsta hand passa de rika l&amp;auml;ndernas behov, exempelvis om sv&amp;aring;righeter att f&amp;aring; fram bromsmediciner mot aids som folk i fattiga l&amp;auml;nder har r&amp;aring;d med. Vi anser att en utv&amp;auml;rdering av dessa avtal m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelssystemet m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Utvecklingsl&amp;auml;nderna har ofta mindre m&amp;ouml;jligheter att delta i de l&amp;aring;nga och kostnadskr&amp;auml;vande handelsf&amp;ouml;rhandlingarna &amp;auml;n rikare l&amp;auml;nder. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi &amp;ouml;ka bist&amp;aring;ndet till utvecklingsl&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka deras f&amp;ouml;rhandlingskapacitet i v&amp;auml;rldshandelssystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381589" name="_Toc213381589"&gt;&lt;/a&gt;Finansiella institutioner&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt med en reformering av de globala finansiella institutionerna. Inte minst den senaste tidens turbulens p&amp;aring; de finansiella marknaderna visar p&amp;aring; behovet av stabila finansiella institutioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter deras bildande under andra v&amp;auml;rldskrigets sista &amp;aring;r har mycket h&amp;auml;nt i v&amp;auml;rlden. Internationella valutafondens (IMF) m&amp;aring;l &amp;auml;r att s&amp;auml;kra stabiliteten i det internationella monet&amp;auml;ra och finansiella systemet medan V&amp;auml;rldsbankens fr&amp;auml;msta uppgift &amp;auml;r att bist&amp;aring; utvecklingsl&amp;auml;nder med att bek&amp;auml;mpa fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nge riktades ber&amp;auml;ttigad kritik mot IMF och V&amp;auml;rldsbanken f&amp;ouml;r deras nyliberala h&amp;aring;llning till l&amp;auml;nders reformeringsbehov. Delvis har detta f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. I V&amp;auml;rldsbankens program tas i dag st&amp;ouml;rre h&amp;auml;nsyn till de fattiga l&amp;auml;ndernas egna prioriteringar f&amp;ouml;r effektiv fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Men fortfarande brottas IMF och V&amp;auml;rldsbanken med stora problem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Makten i organisationerna speglar inte de ekonomiska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i v&amp;auml;rlden. Relationen till FN &amp;auml;r ocks&amp;aring; oklar. Det &amp;auml;r dock viktigt att betona att IMF och V&amp;auml;rldsbanken &amp;auml;r sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga institutioner som bygger p&amp;aring; medlemsl&amp;auml;ndernas kapitalinsatser. &amp;Auml;ven i forts&amp;auml;ttningen kommer sannolikt l&amp;auml;ndernas medlemskap och kapitalinsats att vara stommen i de finansiella organisationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att reformera de internationella finansiella institutionerna. Det beh&amp;ouml;vs en offentlighetsprincip v&amp;auml;rd namnet. Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r i h&amp;ouml;gre grad vara f&amp;ouml;rknippat med organisationernas utl&amp;aring;ning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;aring;g- och medelinkomstl&amp;auml;ndernas inflytande b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas i IMF och V&amp;auml;rldsbanken, dels genom f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade regler f&amp;ouml;r kapitalandelar och r&amp;ouml;ststyrka, dels genom att utvidga antalet platser i organisationernas styrelser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att reformera processen f&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttningen av chefer f&amp;ouml;r V&amp;auml;rldsbanken och IMF. Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att vara en sluten process som bygger p&amp;aring; &amp;ouml;verenskommelser gjorda strax efter andra v&amp;auml;rldskrigets slut b&amp;ouml;r processen vara transparent, &amp;ouml;ppen och bygga p&amp;aring; meriter och kunna vara &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r kandidater fr&amp;aring;n hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kopplingen mellan IMF, V&amp;auml;rldsbanken och FN-systemet beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas. FN b&amp;ouml;r kunna fatta beslut som &amp;auml;ven de finansiella organisationerna m&amp;aring;ste r&amp;auml;tta sig efter. En id&amp;eacute; v&amp;auml;rd att lyfta fram f&amp;ouml;r diskussion &amp;auml;r att omvandla Ekonomiska och sociala r&amp;aring;det (Ecosoc) till ett handlingskraftigt r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nsklig utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381590" name="_Toc213381590"&gt;&lt;/a&gt;Avskaffa jordbrukssubventionerna&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; utvecklingsl&amp;auml;ndernas handelspolitik och sk&amp;auml;rpa kampen f&amp;ouml;r rimliga arbetsvillkor r&amp;auml;cker inte. Den industrialiserade v&amp;auml;rlden f&amp;aring;r inte missgynna utvecklingsl&amp;auml;nderna genom importtullar och exportst&amp;ouml;d till den egna industrin eller till jordbruket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingsl&amp;auml;nderna f&amp;ouml;rlorar &amp;aring;rligen ofattbara 700 miljarder dollar – motsvarande Sveriges dubbla BNP – p&amp;aring; grund av handelsbarri&amp;auml;rer. S&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get &amp;auml;r att omg&amp;aring;ende avskaffa jordbrukssubventioner p&amp;aring; tobak och alkoholvaror. Jordbruket &amp;auml;r den viktigaste sektorn i utvecklingsekonomierna. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande att framf&amp;ouml;r allt den europeiska och nordamerikanska jordbrukspolitiken reformeras. EU:s initiativ att riva delar av handelshindren f&amp;ouml;r de minst utvecklade l&amp;auml;nderna i v&amp;auml;rlden &amp;auml;r ett steg i r&amp;auml;tt riktning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varje &amp;aring;r spenderar EU en orimligt stor del av sin budget i direkta jordbrukssubventioner, vilket motsvarar mer &amp;auml;n v&amp;auml;rldens samlade utvecklingsbist&amp;aring;nd. Dessa resurser borde ist&amp;auml;llet anv&amp;auml;ndas till utvecklad v&amp;auml;lf&amp;auml;rd, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad milj&amp;ouml;, landsbygdsutveckling och att st&amp;auml;rka Europas konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r lantbruk i utvecklingsl&amp;auml;nderna underl&amp;auml;ttas blir det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga att &amp;ouml;ka sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och p&amp;aring; sikt diversifiera sin ekonomi. Att familjer och kooperativ sj&amp;auml;lva f&amp;aring;r &amp;auml;ga och bruka sin mark &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling. D&amp;auml;r familje&amp;auml;gda jordbruk finns &amp;auml;r tillv&amp;auml;xten h&amp;ouml;gre och snedf&amp;ouml;rdelningen mindre &amp;auml;n d&amp;auml;r koloniala och feodala plantageekonomier r&amp;aring;der. S&amp;aring;v&amp;auml;l inhemskt missgynnande som utl&amp;auml;ndsk dumpning av mat sl&amp;aring;r h&amp;aring;rt mot den majoritet av v&amp;auml;rldens fattiga som f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker leva av jordbruk. Det &amp;auml;r oh&amp;aring;llbart. Med b&amp;auml;ttre inkomstf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden p&amp;aring; landsbygden anlitas arbetskraften mer rationellt och industriers chans att konkurrera med usla l&amp;ouml;ner och arbetsvillkor minskar. Verklig frihandel med jordbruksprodukter skulle &amp;ouml;ka tryggheten och inkomsterna f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l lantbrukare i utvecklingsl&amp;auml;nder som industriarbetare i rikare l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381591" name="_Toc213381591"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;n kr&amp;auml;ver samarbete &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraternas m&amp;aring;l &amp;auml;r en h&amp;aring;llbar hush&amp;aring;llning med jordens resurser s&amp;aring; att kommande generationer kan &amp;ouml;verta en jord d&amp;auml;r det fortfarande g&amp;aring;r att dricka rent vatten, andas frisk luft och d&amp;auml;r artrikedomen inte har utarmats. Det finns en risk att &amp;ouml;verutnyttjandet av naturresurser resulterar i ekologisk, ekonomisk, h&amp;auml;lsom&amp;auml;ssig och social kollaps. S&amp;auml;rskilt dramatiska &amp;auml;r riskerna med klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. Kyotoprotokollet &amp;auml;r ett steg i r&amp;auml;tt riktning men r&amp;auml;cker inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Morgondagens milj&amp;ouml;problem kr&amp;auml;ver &amp;aring;tg&amp;auml;rder i dag. Svensk socialdemokrati &amp;auml;r en av v&amp;auml;rldens mest progressiva milj&amp;ouml;r&amp;ouml;relser. Inget annat land i v&amp;auml;rlden har f&amp;ouml;rt en s&amp;aring; radikal politik f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling som Sverige under socialdemokratisk ledning. Men inget land kan ensamt hantera de globala milj&amp;ouml;problemen eftersom dessa &amp;auml;r gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omst&amp;auml;llningen till ekologiskt h&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;r ett ansvar f&amp;ouml;r hela v&amp;auml;rldssamfundet och en uppgift f&amp;ouml;r socialdemokratin att verka f&amp;ouml;r i alla sammanhang. Forskning och export av milj&amp;ouml;teknik inneb&amp;auml;r dessutom stora ekonomiska m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturkatastrofer f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras av m&amp;auml;nniskans h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;sa sk&amp;ouml;vlande av naturens resurser och drabbar de redan fattiga v&amp;auml;rst. Flodv&amp;aring;gen den 26 december 2004 innebar en stor naturkatastrof i Sydostasien som drabbade miljoner bosatta i de ber&amp;ouml;rda omr&amp;aring;dena, men &amp;auml;ven m&amp;aring;nga svenskar. Katastrofens effekter har sannolikt f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrats av att naturen sk&amp;ouml;vlats. Under loppet av ett par decennier har best&amp;aring;ndet av mangroveskogar i Thailand, Indien och Sri Lanka mer &amp;auml;n halverats. Tr&amp;auml;den har huggits ned f&amp;ouml;r att ge plats &amp;aring;t turistanl&amp;auml;ggningar och r&amp;auml;kodlingar. Vidare har korallreven f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rts i stor omfattning genom &amp;ouml;verfiskning och b&amp;aring;ttrafik. Mangroveskogar och korallrev &amp;auml;r naturliga v&amp;aring;gbrytare. Jordb&amp;auml;vningar kan inte f&amp;ouml;rhindras, men effekterna kan lindras genom att strandn&amp;auml;ra natur v&amp;aring;rdas och bevaras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska tillv&amp;auml;xten f&amp;aring;r inte ske p&amp;aring; bekostnad av ekologiska v&amp;auml;rden. Samtidigt m&amp;aring;ste milj&amp;ouml;arbetet ske i samklang med ekonomisk tillv&amp;auml;xt och utvecklingen av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Detta &amp;auml;r k&amp;auml;rnan i arbetet med h&amp;aring;llbar utveckling. Den kr&amp;auml;ver att balans r&amp;aring;der mellan den ekonomiska, sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga utvecklingen. Varje generation har ett ansvar att ge kommande generationer m&amp;ouml;jlighet till livskvalitet som &amp;auml;r likv&amp;auml;rdig eller b&amp;auml;ttre &amp;auml;n den egna generationens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let om h&amp;aring;llbar utveckling kr&amp;auml;ver ett nytt angreppss&amp;auml;tt och att vi drastiskt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar v&amp;aring;ra konsumtions- och produktionsm&amp;ouml;nster. Ekonomisk tillv&amp;auml;xt m&amp;aring;ste frikopplas fr&amp;aring;n utnyttjande av &amp;auml;ndliga naturresurser. Arbetet f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling m&amp;aring;ste ske p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l lokal och nationell niv&amp;aring; som europeisk och global niv&amp;aring;. EU har stor betydelse f&amp;ouml;r att s&amp;auml;tta normer f&amp;ouml;r sina medlemsl&amp;auml;nder och hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det multilaterala samarbetet f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande. I och med v&amp;auml;rldstoppm&amp;ouml;tet i Johannesburg 2002 blev begreppet h&amp;aring;llbar utveckling med dess ekonomiska, sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga dimensioner definitivt erk&amp;auml;nt som en &amp;ouml;verordnad princip f&amp;ouml;r FN:s arbete. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt st&amp;auml;rktes ytterligare arbetet med h&amp;aring;llbar utveckling p&amp;aring; den globala, regionala och nationella niv&amp;aring;n. Slutsatserna f&amp;aring;r inte stanna vid uttalanden. FN m&amp;aring;ste aktivt ta ledningen i arbetet f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling, som ocks&amp;aring; b&amp;ouml;r pr&amp;auml;gla organ som V&amp;auml;rldsbanken, IMF, WTO och de regionala utvecklingsbankerna. Den internationella handelns regler och avtal m&amp;aring;ste kombineras med milj&amp;ouml;konventioner och internationell milj&amp;ouml;lagstiftning. Tidigare erfarenheter pekar p&amp;aring; att marknadskrafterna utan st&amp;ouml;rre problem kan anpassa sig till en mer offensiv milj&amp;ouml;lagstiftning.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381592" name="_Toc213381592"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;retagens ansvar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;retagen beh&amp;ouml;ver ta st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r bra och r&amp;auml;ttvisa arbetsvillkor. Inom ramen f&amp;ouml;r FN, OECD, ILO, V&amp;auml;rldsbanken och andra organisationer finns m&amp;ouml;jligheter att driva fram regler om f&amp;ouml;retagens ansvar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, arbetsvillkor, bek&amp;auml;mpandet av korruption och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;. Incitament b&amp;ouml;r skapas f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagen att arbeta p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som g&amp;ouml;r att klyftor mellan l&amp;auml;nder och m&amp;auml;nniskor kan minska. Kooperativa f&amp;ouml;retag har s&amp;auml;rskilda m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rena l&amp;ouml;nsamhet med socialt ansvarstagande. F&amp;ouml;r att f&amp;aring; f&amp;ouml;retag att ta globalt ansvar m&amp;aring;ste internationellt sk&amp;auml;rpt lagstiftning och bindande regler inf&amp;ouml;ras. Transnationell beskattning av multinationella f&amp;ouml;retag b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; &amp;ouml;verv&amp;auml;gas. Dessutom m&amp;aring;ste globala konkurrensregler och normer f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagen skapas f&amp;ouml;r att skydda mindre f&amp;ouml;retag i &amp;auml;nnu outvecklade ekonomier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att arbetet inom FN, ILO, V&amp;auml;rldsbanken och andra organisationer med regler om f&amp;ouml;retagens ansvar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, arbetsvillkor, bek&amp;auml;mpandet av korruption och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml; efterlevs och utvecklas. Det finns idag m&amp;aring;nga olika s&amp;aring; kallade uppf&amp;ouml;randekoder f&amp;ouml;r hur f&amp;ouml;retag b&amp;ouml;r agera. Dessa koder m&amp;aring;ste oms&amp;auml;ttas i praktisk handling. Vi vill ocks&amp;aring; verka f&amp;ouml;r att svenska f&amp;ouml;retag blir internationella f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare f&amp;ouml;r de etiska riktlinjer f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivet som antagits av bl.a. FN och OECD. Det g&amp;auml;ller inte minst de statliga bolagen som har en extra viktig roll att spela i detta avseende. En viktig del i f&amp;ouml;retagens sociala ansvar &amp;auml;r att sluta internationella ramavtal med fackliga organisationer. Genom initiativet Globalt ansvar st&amp;ouml;dde den socialdemokratiska regeringen f&amp;ouml;retagens arbete med socialt ansvarstagande. Detta vill vi forts&amp;auml;tta med. Sverige &amp;auml;r ocks&amp;aring; den st&amp;ouml;rsta givaren till FN:s Global Compact och dess arbete med f&amp;ouml;retags sociala ansvar i fr&amp;auml;mst utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De multinationella f&amp;ouml;retagen spelar en avg&amp;ouml;rande roll i den globala ekonomin. Av v&amp;auml;rldens 100 st&amp;ouml;rsta ekonomier &amp;auml;r h&amp;auml;lften f&amp;ouml;retag. Trots att de 300 st&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;retagen st&amp;aring;r f&amp;ouml;r mer &amp;auml;n en fj&amp;auml;rdedel av jordens bruttonationalprodukt anst&amp;auml;ller de endast 3–5 procent av den globala arbetskraften.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kortsiktiga ansiktsl&amp;ouml;sa kapitalet m&amp;aring;ste st&amp;aring; tillbaka till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r mer l&amp;aring;ngsiktigt &amp;auml;gande och investeringar. Det kollektiva pensionskapitalet kan bli ett verkningsfullt instrument.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kraven ska inte bara st&amp;auml;llas p&amp;aring; multinationella f&amp;ouml;retag. I alla l&amp;auml;nder, fattiga som rika, finns tyv&amp;auml;rr alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga nationella och lokala f&amp;ouml;retag som utnyttjar arbetskraft ut&amp;ouml;ver det m&amp;auml;nskligt h&amp;aring;llbara. H&amp;auml;r har fackf&amp;ouml;reningar, konsumentr&amp;ouml;relser och globaliseringsr&amp;ouml;relsen en viktig roll att spela f&amp;ouml;r att skapa opinionstryck.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381593" name="_Toc213381593"&gt;&lt;/a&gt;Sverige i den internationella konkurrensen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konkurrensen &amp;ouml;kar oavsett om det g&amp;auml;ller tillverkning av bildelar, datorer, livsmedel eller servicetj&amp;auml;nster och oavsett om f&amp;ouml;retagen verkar p&amp;aring; en lokal, nationell eller internationell marknad. Alla n&amp;auml;ringsidkare ber&amp;ouml;rs av den nya teknologin, l&amp;ouml;nekonkurrensen och den allt snabbare f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringstakten i n&amp;auml;ringslivet. I dag kr&amp;auml;ver investerare allt h&amp;ouml;gre avkastning p&amp;aring; sitt kapital. Ett f&amp;ouml;retags vinst i miljardklassen r&amp;auml;cker inte om den kunde ha varit &amp;auml;nnu h&amp;ouml;gre i ett annat land. Produktionen s&amp;ouml;ker sig till de mest produktiva insatsvarorna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En v&amp;auml;l fungerande konkurrens &amp;auml;r till gagn f&amp;ouml;r konsumenter. Den kan ge l&amp;auml;gre priser och ett st&amp;ouml;rre utbud av varor och tj&amp;auml;nster. Men den &amp;ouml;kade konkurrensen kan ocks&amp;aring; betyda f&amp;ouml;rslitningar, arbetsl&amp;ouml;shet och &amp;ouml;kade klyftor. Den kan leda till att m&amp;auml;nniskor och l&amp;auml;nder st&amp;auml;lls mot varandra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige st&amp;aring;r sig v&amp;auml;l i en internationell konkurrens. Ett viktigt sk&amp;auml;l till att Sverige fortfarande &amp;auml;r ett av v&amp;auml;rldens rikaste l&amp;auml;nder med h&amp;ouml;g tillv&amp;auml;xt, h&amp;ouml;g syssels&amp;auml;ttning och ett v&amp;auml;lm&amp;aring;ende n&amp;auml;ringsliv &amp;auml;r den svenska arbetarr&amp;ouml;relsens kamp f&amp;ouml;r att tillvarata l&amp;ouml;ntagarnas intressen. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r alla &amp;auml;ldre erbjuds en h&amp;ouml;g kvalitet i omsorgen och deras barnbarn &amp;auml;r trygga i skolan som vi kan m&amp;ouml;ta framtidens utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdens h&amp;ouml;rnstenar v&amp;aring;rd, skola och omsorg vara b&amp;auml;st i v&amp;auml;rlden. Trygghet i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen har l&amp;auml;nge varit och ska alltid vara socialdemokratins framg&amp;aring;ngsrecept. Bara p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan vi m&amp;ouml;ta de framtida utmaningarna tillsammans. En viktig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r framg&amp;aring;ng i en global ekonomi &amp;auml;r ett livskraftigt n&amp;auml;ringsliv med starka f&amp;ouml;retag. Barri&amp;auml;rerna f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagsamhet ska vara l&amp;aring;ga i Sverige. Samtidigt m&amp;aring;ste olika v&amp;auml;rldsledande kunskapscentrum byggas upp genom uth&amp;aring;lliga satsningar som finansieras privat, offentligt eller i partnerskap. En global kunskapsekonomi kompletterar i dag basindustri byggd p&amp;aring; naturresurser. Det &amp;auml;r n&amp;auml;r allas id&amp;eacute;er och kunskap tas till vara som Sverige kan m&amp;ouml;ta framtidens utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Globaliseringens utmaningar kr&amp;auml;ver ett intensivt samarbete inom EU. Inom ramen f&amp;ouml;r Europeiska unionen kan vi tillsammans st&amp;auml;rka l&amp;ouml;ntagarnas r&amp;auml;ttigheter, bek&amp;auml;mpa arbetsl&amp;ouml;sheten, &amp;ouml;ka konkurrenskraften, genomf&amp;ouml;ra verkningsfulla industripolitiska satsningar och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra livsmilj&amp;ouml;n. Tillsammans kan vi g&amp;ouml;ra Europa till en tryggare plats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom EU &amp;auml;r det ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jligt att skapa en r&amp;auml;ttvisare konkurrens. Med en aktiv europeisk konkurrenspolitik blir det sv&amp;aring;rare f&amp;ouml;r de multinationella f&amp;ouml;retagen att er&amp;ouml;vra allt st&amp;ouml;rre marknadsandelar p&amp;aring; konsumenternas bekostnad. Stora f&amp;ouml;retagsfusioner kan brytas s&amp;aring; att m&amp;aring;ngfalden kan uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llas och l&amp;auml;gre priser &amp;aring;stadkommas.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381594" name="_Toc213381594"&gt;&lt;/a&gt;Tygla spekulationsekonomin&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med finansmarknadernas globalisering f&amp;ouml;ljer &amp;ouml;kad s&amp;aring;rbarhet. Finansiella kriser kan f&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande m&amp;auml;nskliga konsekvenser. Krisen i Asien i slutet av 1990-talet ledde till &amp;ouml;kad fattigdom och inkomstf&amp;ouml;rluster som var tio g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre &amp;auml;n det samlade bist&amp;aring;ndet. Kostnaden f&amp;ouml;r den p&amp;aring;g&amp;aring;ende finanskrisen kan &amp;auml;nnu inte ens sk&amp;ouml;njas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Spekulationsekonomin m&amp;aring;ste tyglas och ramverket f&amp;ouml;r det internationella kapitalet st&amp;auml;rkas. Skatteparadis ska bek&amp;auml;mpas med starka medel internationellt. De multilaterala finansiella organisationerna ska i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n i dag fr&amp;auml;mja finansiell stabilitet och motverka det spekulativa kapitalet. Organisationernas utl&amp;aring;ningspolicy m&amp;aring;ste i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n i dag ta h&amp;auml;nsyn till de sociala effekter som finansiella kriser i ett omr&amp;aring;de kan medf&amp;ouml;ra. Bek&amp;auml;mpningen av finansiella kriser kr&amp;auml;ver l&amp;aring;ngsiktigt engagemang fr&amp;aring;n m&amp;aring;nga akt&amp;ouml;rer. Och eftersom de flesta finansiella kriser har en ekonomisk eller politisk kris som grund &amp;auml;r det p&amp;aring; den ekonomisk-politiska arenan som kampen ska f&amp;ouml;ras mot de finansiella kriserna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381595" name="_Toc213381595"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r demokratin och ett fundamentalt uttryck f&amp;ouml;r socialdemokratins grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;rderingar &amp;auml;r respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. De m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, s&amp;aring; som de kommer till uttryck i F&amp;ouml;renta Nationernas allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna fr&amp;aring;n &amp;aring;r 1948 och en rad andra konventioner, utg&amp;ouml;r en okr&amp;auml;nkbar helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater ser med oro p&amp;aring; hur den borgerliga regeringen vid ett flertal tillf&amp;auml;llen marginaliserar fr&amp;aring;gan om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Omsorgen om och f&amp;ouml;rsvaret av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna utg&amp;ouml;r en central del av socialdemokratisk utrikespolitik. Engagemanget f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna speglar v&amp;aring;ra f&amp;ouml;rhoppningar om en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor kan leva fria, utan fruktan och n&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381596" name="_Toc213381596"&gt;&lt;/a&gt;Regelverk kring m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan antagandet av FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna 1948 har r&amp;auml;ttigheterna slagits fast i ett antal internationella konventioner. De centrala konventionerna &amp;auml;r FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheter och FN:s konvention om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter, b&amp;aring;da fr&amp;aring;n 1966.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; p&amp;aring; regional niv&amp;aring; finns konventioner om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. N&amp;aring;gra exempel p&amp;aring; s&amp;aring;dana &amp;auml;r den europeiska konventionen ang&amp;aring;ende skydd f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och de grundl&amp;auml;ggande friheterna fr&amp;aring;n 1950 (”Europakonventionen”), den amerikanska konventionen om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter fr&amp;aring;n 1969 och den afrikanska stadgan om m&amp;auml;nskliga och folkens r&amp;auml;ttigheter fr&amp;aring;n 1981. FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring och n&amp;auml;mnda konventioner inneh&amp;aring;ller sammantaget en l&amp;aring;ng rad r&amp;auml;ttigheter som innefattar grundl&amp;auml;ggande friheter, r&amp;auml;tten till skydd mot &amp;ouml;vergrepp och r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r att tillgodose de grundl&amp;auml;ggande behoven. Dessutom finns inom FN:s ram ytterligare fyra viktiga konventioner om rasdiskriminering (1965), diskriminering av kvinnor (1979), tortyr (1984) och barnets r&amp;auml;ttigheter (1989).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationella regler inom omr&amp;aring;det m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter reglerar f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan statsmakten och den enskilde. R&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r knutna till individen som ska kunna &amp;aring;tnjuta dessa ensam eller tillsammans med andra. Det &amp;auml;r staten, det vill s&amp;auml;ga ett lands regering, som har ansvaret f&amp;ouml;r att r&amp;auml;ttigheterna respekteras och att dessa oms&amp;auml;tts i praktiken genom bland annat fungerande r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen, lagstiftning, undervisning och socialt st&amp;ouml;d. Staten &amp;auml;r skyldig att se till att dess f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare agerar i enlighet med de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och m&amp;aring;ste p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rhindra att dess f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare beg&amp;aring;r brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regimer som kr&amp;auml;nker de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna har ibland f&amp;ouml;rsvarat detta med att just deras l&amp;auml;nder har s&amp;auml;rskilda f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som g&amp;ouml;r detta befogat eller med att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter inte f&amp;aring;r hindra ut&amp;ouml;vandet av traditionella kulturella sedv&amp;auml;njor, till exempel betr&amp;auml;ffande kvinnors och flickors st&amp;auml;llning. R&amp;auml;ttigheterna i FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna fr&amp;aring;n 1948 &amp;auml;r universella. De g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r alla m&amp;auml;nniskor, utan &amp;aring;tskillnad, och ska respekteras &amp;ouml;ver hela v&amp;auml;rlden, oavsett land, kultur och specifik situation. Socialdemokraterna har och har alltid haft en icke-kulturrelativistisk syn p&amp;aring; m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s konvention om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter sl&amp;aring;r fast de grundl&amp;auml;ggande friheterna och r&amp;auml;tten till skydd mot &amp;ouml;vergrepp. Konventionen behandlar r&amp;auml;tten till liv, f&amp;ouml;rbud mot tortyr och mot slaveri samt olika friheter s&amp;aring;som yttrande- och religionsfrihet. Till konventionen h&amp;ouml;r tv&amp;aring; fakultativa protokoll. Det f&amp;ouml;rsta protokollet g&amp;auml;ller individuella klagom&amp;aring;l &amp;ouml;ver p&amp;aring;st&amp;aring;dda konventionskr&amp;auml;nkningar och det andra protokollet avskaffande av d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheterna inneh&amp;aring;ller r&amp;auml;ttigheter som h&amp;ouml;r samman med de grundl&amp;auml;ggande behoven. D&amp;auml;r behandlas r&amp;auml;ttigheter som r&amp;auml;tten till arbete, r&amp;auml;tten till en tillfredsst&amp;auml;llande levnadsstandard och r&amp;auml;tten till utbildning. Stater som anslutit sig till konventionen ska till fullo utnyttja sina tillg&amp;auml;ngliga resurser f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att konventionens r&amp;auml;ttigheter gradvis f&amp;ouml;rverkligas. Till denna konvention finns inget fakultativt protokoll. Det p&amp;aring;g&amp;aring;r ett arbete och Sverige har deltagit aktivt i detta. Protokollet ska vara ett s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r individuell klagor&amp;auml;tt ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheter, n&amp;aring;got som inte finns i dag och som &amp;auml;r en brist. Sverige m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta arbeta f&amp;ouml;r att ett fakultativt protokoll blir verklighet och vara en positiv kraft i framtagandet. Under inga omst&amp;auml;ndigheter f&amp;aring;r Sverige hindra utarbetandet av till&amp;auml;ggsprotokollet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att alla stater formellt har erk&amp;auml;nt de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna sker kr&amp;auml;nkningar av dessa kontinuerligt och medvetet. Konservativa och liberaler bortser g&amp;auml;rna fr&amp;aring;n de sociala, ekonomiska och kulturella r&amp;auml;ttigheterna som kr&amp;auml;ver ett aktivt, kollektivt, medm&amp;auml;nskligt ansvar f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rverkligas. De godtar endast de formella politiska friheterna. &amp;Aring; andra sidan finns kommunistiska, religi&amp;ouml;st fundamentalistiska och andra totalit&amp;auml;ra id&amp;eacute;er och samh&amp;auml;llsskick som medvetet kr&amp;auml;nker individernas politiska fri- och r&amp;auml;ttigheter med en illusion om ett h&amp;ouml;gre framtida m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna anser att de m&amp;auml;nskliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella fri- och r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r universella, odelbara och individuella. De f&amp;aring;r varken inskr&amp;auml;nkas av stater eller andra akt&amp;ouml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381597" name="_Toc213381597"&gt;&lt;/a&gt;D&amp;ouml;dsstraff och tortyr&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konventionen mot tortyr och annan grym, om&amp;auml;nsklig eller f&amp;ouml;rnedrande behandling eller bestraffning antogs av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling 1984. Konventionen syftar till att f&amp;ouml;rhindra tortyr eller liknande behandling och att skapa ett system av garantier f&amp;ouml;r att den som utf&amp;ouml;r eller har utf&amp;ouml;rt s&amp;aring;dana handlingar ska bestraffas. Till konventionen h&amp;ouml;r numera ocks&amp;aring; ett fakultativt protokoll som syftar till att etablera ett nationellt och internationellt bes&amp;ouml;ks- och inspektionssystem f&amp;ouml;r att motverka f&amp;ouml;rekomsten av tortyr eller liknande behandling p&amp;aring; platser d&amp;auml;r personer h&amp;aring;lls frihetsber&amp;ouml;vade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tortyr och misshandel utg&amp;ouml;r en av de mest motbjudande kr&amp;auml;nkningarna av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och m&amp;auml;nniskans v&amp;auml;rdighet. Enligt den allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaringen om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna ska ingen uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r tortyr eller grym, om&amp;auml;nsklig eller f&amp;ouml;rnedrande behandling eller bestraffning. Inga undantag &amp;auml;r till&amp;aring;tna enligt internationell lag. Alla l&amp;auml;nder &amp;auml;r skyldiga att f&amp;ouml;lja det ovillkorliga f&amp;ouml;rbudet mot alla former av tortyr och misshandel. Trots v&amp;auml;rldssamfundets anstr&amp;auml;ngningar f&amp;ouml;rekommer fortfarande tortyr och misshandel i alla delar av v&amp;auml;rlden. Straffrihet f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;vare av tortyr och misshandel forts&amp;auml;tter att r&amp;aring;da i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;ouml;dsstraffet &amp;auml;r ett djupt om&amp;auml;nskligt straff. Dess grymhet och o&amp;aring;terkalleliga natur g&amp;ouml;r det till ett straff som inte b&amp;ouml;r ha n&amp;aring;gon plats i en civiliserad r&amp;auml;ttsordning. Sverige m&amp;aring;ste agera bilateralt, i EU-arbetet och i FN-sammanhang, f&amp;ouml;r att d&amp;ouml;dsstraffet avskaffas helt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I avvaktan p&amp;aring; ett generellt f&amp;ouml;rbud mot d&amp;ouml;dsstraffet f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker Sverige och EU f&amp;ouml;rm&amp;aring; andra stater att ansluta sig till det internationella protokoll som reglerar ett successivt avskaffande av d&amp;ouml;dsstraffet. Sverige respektive EU st&amp;ouml;der ocks&amp;aring; flera av de organisationer som s&amp;ouml;ker rikta omv&amp;auml;rldens uppm&amp;auml;rksamhet mot hur d&amp;ouml;dsstraffet till&amp;auml;mpas i dag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN har bland annat i de internationella konventionerna om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter, barnens r&amp;auml;ttigheter och om de ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheterna fastst&amp;auml;llt strikta villkor f&amp;ouml;r verkst&amp;auml;llighet av d&amp;ouml;dsstraff. I det andra fakultativa protokollet till konventionen om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;reskrivs att staterna sj&amp;auml;lva ska f&amp;ouml;rbinda sig att permanent avskaffa d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kina st&amp;aring;r ensamt f&amp;ouml;r runt 90 procent av alla verkst&amp;auml;llda d&amp;ouml;dsdomar varje &amp;aring;r. &amp;Auml;ven om mycket g&amp;aring;r &amp;aring;t r&amp;auml;tt h&amp;aring;ll i Kina och den ekonomiska utvecklingen &amp;auml;r blomstrande s&amp;aring; &amp;auml;r landet fortfarande en av v&amp;auml;rldens mest h&amp;aring;rdf&amp;ouml;ra diktaturer. Situationen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r under all kritik. Antalet verkst&amp;auml;llda d&amp;ouml;dsdomar talar f&amp;ouml;r det och ocks&amp;aring; det faktum att d&amp;ouml;dsstraff utd&amp;ouml;mts efter summariska och tvivelaktiga r&amp;auml;ttsprocesser. Sverige m&amp;aring;ste i alla sammanhang kritisera Kinas politik r&amp;ouml;rande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och d&amp;aring; s&amp;auml;rskilt d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;ouml;dsstraffet &amp;aring;terinf&amp;ouml;rdes i USA 1976. Idag &amp;auml;r Vitryssland, Uzbekistan och USA de enda staterna i OSSE som till&amp;aring;ter d&amp;ouml;dsstraff i fredstid. D&amp;ouml;dsstraff &amp;auml;r grymt och om&amp;auml;nskligt, &amp;auml;r inte avskr&amp;auml;ckande och &amp;auml;r o&amp;aring;terkalleligt. USA &amp;auml;r en demokrati som s&amp;auml;ger sig v&amp;auml;rna individens fri- och r&amp;auml;ttigheter – d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;ller vi h&amp;ouml;ga krav p&amp;aring; USA. EU bedriver ett aktivt arbete i USA mot d&amp;ouml;dsstraffet och har s&amp;auml;rskilt uppm&amp;auml;rksammat avr&amp;auml;ttningar av minder&amp;aring;riga och f&amp;ouml;rst&amp;aring;ndshandikappade. Sverige m&amp;aring;ste, bilateralt och med EU, forts&amp;auml;tta arbetet med att f&amp;ouml;rm&amp;aring; USA att avskaffa d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;ouml;dsstraff &amp;auml;r alltid oacceptabelt, men vi vill &amp;auml;nd&amp;aring; s&amp;auml;rskilt rikta v&amp;aring;r avsky mot de stater som avr&amp;auml;ttar barn, som exempelvis Iran. Det m&amp;aring;ste vara en tydlig svensk h&amp;aring;llning att f&amp;ouml;rd&amp;ouml;ma detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna kr&amp;auml;nks i det amerikanska l&amp;auml;gret Guant&amp;aacute;namo. Den borgerliga regeringen, som s&amp;auml;ger sig s&amp;auml;tta skyddet av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna h&amp;ouml;gst p&amp;aring; sin dagordning, m&amp;aring;ste sj&amp;auml;lvklart kr&amp;auml;va dess omedelbara st&amp;auml;ngning. Inte minst efter att det st&amp;aring;tt klart att den amerikanska administrationen sagt att skendr&amp;auml;nkningar &amp;auml;r en acceptabel f&amp;ouml;rh&amp;ouml;rsmetod. Detta m&amp;aring;ste Sverige klart och tydligt fullst&amp;auml;ndigt ta avst&amp;aring;nd ifr&amp;aring;n och inte vika en tum i sin kritik mot detta och i sitt f&amp;ouml;rsvar av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381598" name="_Toc213381598"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i arbetslivet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas och respekteras universellt. Den fria f&amp;ouml;renings- och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tten ska garanteras och slavarbete, barnarbete och diskriminering, inklusive l&amp;ouml;nediskriminering mellan k&amp;ouml;nen, elimineras. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att 73 miljoner barn under tio &amp;aring;r i dag arbetar och att 22 000 barn d&amp;ouml;r varje &amp;aring;r till f&amp;ouml;ljd av skador p&amp;aring; arbetet. Arbetet inom Internationella arbetsorganisationen (ILO) m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;aring; &amp;ouml;kad tyngd och fler l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rm&amp;aring;s att ratificera ILO:s konventioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska och internationella fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen spelar en avg&amp;ouml;rande roll som samh&amp;auml;llsomdanare och resurs f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar ekonomisk utveckling. Fria demokratiska fackf&amp;ouml;reningar v&amp;auml;rnar arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter och villkor och bidrar till &amp;ouml;kad social r&amp;auml;ttvisa. Utan fackf&amp;ouml;reningar och progressiva politiska r&amp;ouml;relser som samverkar &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna kommer de multinationella f&amp;ouml;retagen l&amp;auml;tt att kunna st&amp;auml;lla industrier och l&amp;auml;nder mot varandra. F&amp;ouml;retagen agerar &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna. Det m&amp;aring;ste &amp;auml;ven politiken och fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen g&amp;ouml;ra. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; arbetstagarna runtom i v&amp;auml;rlden garanteras r&amp;auml;tten att kunna vidta internationella sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framv&amp;auml;xten av en allt starkare europeisk och internationell arbetsr&amp;auml;tt och internationella fackliga avtal &amp;auml;r lovande, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling och r&amp;auml;ttvisa. Socialdemokratin och den fackliga r&amp;ouml;relsen kan och b&amp;ouml;r samverka &amp;auml;ven &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna. Vi kr&amp;auml;ver att grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet f&amp;ouml;rs in i internationella handelsavtal. Sverige ska h&amp;auml;vda arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter i internationella organisationer som Internationella valutafonden, IMF och V&amp;auml;rldsbanken genom bilaterala kontakter och med upphandlingsregler p&amp;aring; alla samh&amp;auml;llsniv&amp;aring;er s&amp;aring;v&amp;auml;l globalt som nationellt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r Sverige ratificera ILO:s konvention 94 om offentlig upphandling. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att skapa opinion mot urusla arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetarr&amp;ouml;relsen m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; verka f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka den sociala dimensionen i de multilaterala organisationerna. Internationella organ som WTO och FN m&amp;aring;ste ges st&amp;ouml;rre befogenheter att st&amp;auml;lla upp tydliga krav f&amp;ouml;r hur handeln b&amp;ouml;r ske &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna s&amp;aring; att sociala framsteg i rika samh&amp;auml;llen inte sker p&amp;aring; bekostnad av f&amp;ouml;rf&amp;auml;rliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i andra l&amp;auml;nder. Ju fler som delar p&amp;aring; handeln, desto fler m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; dela det ansvar som f&amp;ouml;ljer. Handel med varor och tj&amp;auml;nster m&amp;aring;ste liksom p&amp;aring; &amp;ouml;vriga marknader ske med tydliga regelverk och skydd f&amp;ouml;r svagare akt&amp;ouml;rer och l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratin kan aldrig acceptera att konkurrenskraft skapas genom l&amp;auml;gre l&amp;ouml;ner, s&amp;auml;mre arbetsvillkor, rovdrift p&amp;aring; milj&amp;ouml;n, exploatering av m&amp;auml;nniskor och s&amp;auml;mre v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Vi ska arbeta f&amp;ouml;r att fler l&amp;auml;nder f&amp;ouml;ljer str&amp;auml;van mot toppen, med m&amp;ouml;jlighet till utveckling och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning. Dessutom kan den &amp;ouml;kade ekonomiska integrationen leda till att priser och l&amp;ouml;ner s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom n&amp;auml;rmar sig varandra i en v&amp;auml;rld med fri r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r varor, tj&amp;auml;nster, kapital och m&amp;auml;nniskor. F&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r omv&amp;auml;lvande f&amp;ouml;r alla, i s&amp;aring;v&amp;auml;l industrialiserade som icke- industrialiserade l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framsteg ska vinnas genom &amp;ouml;kade investeringar i m&amp;auml;nniskor och genom st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn. Vi vill inte att billiga konsumtionsvaror h&amp;auml;r hemma ska bygga p&amp;aring; usla arbetsvillkor och sv&amp;auml;ltl&amp;ouml;ner p&amp;aring; andra h&amp;aring;ll i v&amp;auml;rlden. Tillv&amp;auml;xt utan m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, &amp;ouml;kande sociala klyftor eller utarmning av v&amp;aring;r milj&amp;ouml; g&amp;ouml;r oss inte rikare. Tv&amp;auml;rtom &amp;auml;r det endast en social och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbar utveckling som skapar h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt. Bara p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan m&amp;auml;nniskors trygghet &amp;ouml;ka och livskvalitet f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras oavsett var i v&amp;auml;rlden man lever.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om regeringen uttalat ”att efterlevnaden av och respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r arbetstagare ska st&amp;auml;rkas globalt” verkar detta ha f&amp;ouml;rsvunnit helt i regeringens nya fokusering av m&amp;aring;len f&amp;ouml;r utvecklingspolitiken. Det ideologiska skiftet m&amp;auml;rks genom att fokus alltmer l&amp;auml;ggs p&amp;aring; marknaden, inte m&amp;auml;nniskan. Regeringen l&amp;auml;gger helt enkelt ingen st&amp;ouml;rre vikt vid m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet eller vid den fackliga organiseringens betydelse f&amp;ouml;r ett samh&amp;auml;lles utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fria fackf&amp;ouml;reningsinternationalen (FFI) pekar p&amp;aring; allvarliga brister i de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Enligt organisationen d&amp;ouml;dades 144 personer p&amp;aring; olika h&amp;aring;ll i v&amp;auml;rlden under 2006 p&amp;aring; grund av att de var fackligt aktiva. FFI sl&amp;aring;r fast att fackligt aktiva i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder forts&amp;auml;tter att f&amp;auml;ngslas, avskedas och diskrimineras samtidigt som legala hinder anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att hindra facklig organisering och kollektivavtalsf&amp;ouml;rhandlingar, vilket ber&amp;ouml;var miljontals arbetare deras r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tten att organisera sig och r&amp;auml;tten att sluta kollektiva avtal &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r att utveckla m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter p&amp;aring; arbetsplatserna, liksom ocks&amp;aring; strids- och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rderna. Den h&amp;auml;r kombinationen av organisationsr&amp;auml;tt, kollektiva avtal, strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder liksom satsningar p&amp;aring; syssels&amp;auml;ttningen &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r att man ska kunna v&amp;auml;rna m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor ska kunna forma sina egna liv, ha makt &amp;ouml;ver sina egna liv och ocks&amp;aring; kunna k&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r andra m&amp;auml;nniskors m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Viktiga verktyg utg&amp;ouml;rs av ILO:s konventioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de senaste &amp;aring;ren har ILO drivit en kampanj f&amp;ouml;r ratifikation och uppfyllande av organisationens &amp;aring;tta k&amp;auml;rnkonventioner. Dessa avser m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter inom omr&amp;aring;dena f&amp;ouml;reningsfrihet och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tt, icke-diskriminering i arbetslivet, f&amp;ouml;rbud mot tv&amp;aring;ngsarbete och f&amp;ouml;rbud mot barnarbete. Sverige har ratificerat samtliga dessa konventioner och st&amp;ouml;der aktivt ILO:s arbete f&amp;ouml;r universell ratifikation av dessa grundl&amp;auml;ggande instrument s&amp;aring;som f&amp;ouml;rutsattes i en deklaration om grundl&amp;auml;ggande principer och r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet som antogs av ILO 1998.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ILO:s stadga och ILO:s konventioner – och d&amp;aring; fr&amp;auml;mst nr 87 om f&amp;ouml;reningsfrihet och nr 98 om r&amp;auml;tt att sluta kollektivavtal – innefattar inte explicit strejkr&amp;auml;tten och inte heller r&amp;auml;tten till sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Socialdemokraterna f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar r&amp;auml;tten till gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande fackliga strids- och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Vi ser en brist i att det i ILO:s system idag inte finns en internationell r&amp;auml;tt till fackliga strids- och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder mot f&amp;ouml;retag som inte respekterar ILO:s konventioner om r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381599" name="_Toc213381599"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter har alltid varit s&amp;auml;rskilt utsatta och grundas i en traditionell kulturell underordning i alla samh&amp;auml;llen, som tagit sig olika uttryck. Socialdemokraterna &amp;auml;r ett feministiskt parti och det genomsyrar ocks&amp;aring; v&amp;aring;rt internationella engagemang. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r en central samh&amp;auml;llsfr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n. Att skapa lika m&amp;ouml;jligheter, r&amp;auml;ttigheter och skyldigheter inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar p&amp;aring; en rad samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Selektiva aborter och barnamord riktade mot flickor f&amp;ouml;rekommer i stor omfattning i vissa delar av v&amp;auml;rlden. Uppemot 200 miljoner kvinnor och flickor ”saknas”, sett ur demografisk synvinkel. Indien och Kina &amp;auml;r enligt Unicef de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r abortering av flickfoster f&amp;ouml;rekommer mest. I Kina har ettbarnspolitiken och en preferens f&amp;ouml;r pojkar lett till ett kraftigt underskott p&amp;aring; flickor, i Indien &amp;auml;r hemgift en huvudf&amp;ouml;rklaring. Att betala hemgift f&amp;ouml;rbj&amp;ouml;ds i indisk lag redan 1961 men praktiseras vitt &amp;ouml;ver landet. Sammanlagt ber&amp;auml;knas en halv miljon flickfoster aborteras varje &amp;aring;r i Indien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Unicef anser att omfattningen av m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet &amp;auml;r en av de st&amp;ouml;rsta tragedierna i v&amp;aring;r tid. Medan 1 av 4&amp;nbsp;000 kvinnor i den industrialiserade v&amp;auml;rlden l&amp;ouml;per risk att d&amp;ouml; under graviditet eller f&amp;ouml;rlossning &amp;auml;r andelen 1 av 16 i Afrika s&amp;ouml;der om Sahara och 1 av 43 i s&amp;ouml;dra Asien, f&amp;ouml;r att n&amp;auml;mna ett par exempel. Kvinnor utg&amp;ouml;r mer &amp;auml;n tv&amp;aring; tredjedelar av de 2,5 miljarder m&amp;auml;nniskor som r&amp;auml;knas som fattiga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw) antogs av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling 1979. Konventionen ger ett ramverk f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla lika r&amp;auml;tt f&amp;ouml;r kvinnor och m&amp;auml;n. Till konventionen h&amp;ouml;r ett fakultativt protokoll som ger klagor&amp;auml;tt vad g&amp;auml;ller kr&amp;auml;nkningar av konventionens r&amp;auml;ttigheter. FN:s millenniedeklaration slog fast j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan k&amp;ouml;nen och st&amp;auml;rkande av kvinnors r&amp;auml;ttigheter som avg&amp;ouml;rande faktorer i fattigdomsbek&amp;auml;mpningen. Medlemsstaterna &amp;aring;tog sig att bek&amp;auml;mpa alla former av v&amp;aring;ld mot och att avskaffa all diskriminering av kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors r&amp;auml;tt att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sina egna kroppar, sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter (SRHR), &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande. Bristen p&amp;aring; dessa r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande. Varje dag, varje minut d&amp;ouml;r en kvinna som &amp;auml;r gravid eller n&amp;auml;r hon f&amp;ouml;der barn, de flesta i utvecklingsl&amp;auml;nder. Mer &amp;auml;n 530 000 kvinnor d&amp;ouml;r varje &amp;aring;r av komplikationer i samband med graviditet och f&amp;ouml;rlossning. Genom tillg&amp;aring;ng till preventivmedel, l&amp;auml;karv&amp;aring;rd, sexualundervisning och tillg&amp;aring;ng till s&amp;auml;kra aborter skulle de flesta d&amp;ouml;dsfall kunna undvikas. Os&amp;auml;kra aborter tar 200 kvinnors liv varje dag. I &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och &amp;ouml;kat sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande, inte minst &amp;ouml;ver den egna kroppen, ligger ocks&amp;aring; den kanske viktigaste enskilda faktorn f&amp;ouml;r att hejda spridningen av hiv/aids. Det &amp;auml;r viktigt att arbetet f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra intentionerna i den SRHR-policy den socialdemokratiska regeringen p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade forts&amp;auml;tter ocks&amp;aring; under nuvarande regering. Myten om m&amp;ouml;domshinnan och en nationell policy om hur sjukv&amp;aring;rden ska hantera kraven p&amp;aring; rekonstruktion av m&amp;ouml;domshinnor b&amp;ouml;r ing&amp;aring; i SRHR-policyn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Abort &amp;auml;r en r&amp;auml;tt som vi ofta tar f&amp;ouml;r given i Sverige men som i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjuden eller hotas. &lt;span style="letter-spacing: -0.2pt;"&gt;Att kvinnan inte har r&amp;auml;tten att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sin egen kropp &amp;auml;r inte f&amp;ouml;renligt med en socialdemokratisk m&amp;auml;nniskosyn och abortr&amp;auml;tten &lt;/span&gt;borde vara en m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet. Vi vill s&amp;auml;rskilt framh&amp;aring;lla betydelsen av tillg&amp;aring;ng till preventivmedel, tillg&amp;aring;ng och r&amp;auml;tt till s&amp;auml;ker och laglig abort samt ”empowerment” av kvinnor. FN:s befolkningsorgan UNFPA g&amp;ouml;r viktiga insatser p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de och vi socialdemokrater anser att Sverige fortsatt ska st&amp;ouml;dja dess arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som kvinna i Latinamerika &amp;auml;r sexuell och reproduktiv oh&amp;auml;lsa ett av de st&amp;ouml;rsta hoten mot ens liv. H&amp;ouml;sten 2006 inf&amp;ouml;rde Nicaragua, som &amp;auml;r ett av l&amp;auml;nderna som ska fasas ut som svenskt bist&amp;aring;ndsland, totalf&amp;ouml;rbud mot abort. Sverige ska vara en stark r&amp;ouml;st i SRHR-fr&amp;aring;gor, men r&amp;ouml;sten m&amp;aring;ste h&amp;ouml;ras ocks&amp;aring; i Latinamerika. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser med stor oro hur r&amp;auml;tten till fri abort i Europa hindras av att katolskt dominerade l&amp;auml;nder, som Polen, Irland och Malta, hellre framh&amp;aring;ller avh&amp;aring;llsamhet &amp;auml;n en &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av preventivmedel och tillg&amp;aring;ng till lagliga aborter. Trots att EU:s j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsministrar 2005 antog en deklaration som pekar p&amp;aring; att sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r en del av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna har EU som organisation f&amp;ouml;rblivit tyst eller tomt bak&amp;aring;tstr&amp;auml;vande n&amp;auml;r det g&amp;auml;llt r&amp;auml;tten till fri abort, preventivmedel och andra sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter. Det finns m&amp;aring;nga exempel p&amp;aring; hur FN och EU inte har kunnat tala med en r&amp;ouml;st i dessa fr&amp;aring;gor – detta trots att Europar&amp;aring;dets parlamentariska kommitt&amp;eacute; antagit en resolution om att alla kvinnor i Europa har r&amp;auml;tt till lagliga och s&amp;auml;kra aborter. Samtidigt stryper USA bist&amp;aring;ndet till organisationer som informerar om eller hj&amp;auml;lper kvinnor med aborter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 4 september i &amp;aring;r antog dessutom Europaparlamentet en resolution som uppmanar EU-kommissionen och ministerr&amp;aring;det att verka f&amp;ouml;r att alla kvinnor f&amp;aring;r tillg&amp;aring;ng till den information och service som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att det femte millenniem&amp;aring;let om minskad m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet ska n&amp;aring;s. H&amp;auml;r m&amp;aring;ste Sveriges regering spela en st&amp;ouml;rre och mer aktiv roll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;ver hela v&amp;auml;rlden och utan undantag f&amp;ouml;r n&amp;aring;gon region &amp;auml;r v&amp;aring;ld ut&amp;ouml;vat av den egna partnern och inom familjen den vanligaste formen av v&amp;aring;ld mot kvinnor. I m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder behandlas v&amp;aring;ld mot kvinnor inom familjen fortfarande som ett privat problem och inte som det angel&amp;auml;gna politiska och samh&amp;auml;lleliga problem det utg&amp;ouml;r. Stater har skyldighet att p&amp;aring; alla s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rhindra alla former av v&amp;aring;ld mot kvinnor. Underl&amp;aring;tenhet att g&amp;ouml;ra detta inneb&amp;auml;r att staten g&amp;ouml;r sig skyldig till en kr&amp;auml;nkning av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Sverige och EU m&amp;aring;ste i internationella sammanhang entr&amp;auml;get forts&amp;auml;tta f&amp;auml;sta uppm&amp;auml;rksamheten p&amp;aring; dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r ett av de allvarligaste folkh&amp;auml;lsoproblemen. M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsproblem d&amp;auml;r den traditionella k&amp;ouml;nsmaktsordningen om m&amp;auml;ns &amp;ouml;verordning och kvinnors underordning fortfarande har betydelse. F&amp;ouml;rslagen och strategierna som den borgerliga regeringen lyft fram &amp;auml;r defensiva, otydliga och saknar konkretion. Vi menar att fr&amp;aring;gan beh&amp;ouml;ver lyftas fram och prioriteras tydligare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnorna &amp;auml;r ofta familjef&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjare och hos kvinnorna ligger en viktig nyckel till utveckling. Samtidigt har kvinnor inte alls samma m&amp;ouml;jligheter som m&amp;auml;n att ta ansvar f&amp;ouml;r sina liv, kunna p&amp;aring;verka samh&amp;auml;llet eller ta del av globaliseringens f&amp;ouml;rdelar. Bist&amp;aring;ndet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rka kvinnors st&amp;auml;llning och r&amp;auml;ttigheter. Satsningar p&amp;aring; kvinnors utbildning f&amp;aring;r direkta effekter p&amp;aring; reproduktionsm&amp;ouml;nstren. Det leder till minskad barnad&amp;ouml;dlighet, &amp;ouml;kad preventivmedelsanv&amp;auml;ndning, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat n&amp;auml;ringsintag och &amp;ouml;kad satsning p&amp;aring; barns skolg&amp;aring;ng etc.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor m&amp;aring;ste ges samma r&amp;auml;ttigheter som m&amp;auml;n inom samh&amp;auml;llets alla omr&amp;aring;den. Inte minst handlar det om att f&amp;ouml;rm&amp;aring; stater som ratificerat kvinnokonventionen, men med ett kulturellt undantag, att fullt ut ratificera och implementera konventionen, detta s&amp;aring; att kvinnor och m&amp;auml;n likst&amp;auml;lls inf&amp;ouml;r lagen &amp;auml;ven vad g&amp;auml;ller exempelvis &amp;auml;gande, arv och v&amp;aring;rdnad av barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill ocks&amp;aring; framh&amp;aring;lla vikten av kvinnor i beslutsfattande positioner, detta av tv&amp;aring; enkla sk&amp;auml;l. Det f&amp;ouml;rsta och uppenbara &amp;auml;r det demokratiska. Kvinnor utg&amp;ouml;r halva befolkningen och ingen ska p&amp;aring; grund av sitt k&amp;ouml;n utest&amp;auml;ngas fr&amp;aring;n makt. Det andra handlar om politiska prioriteringar. Erfarenhet fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder visar att beslutande f&amp;ouml;rsamlingar som har en h&amp;ouml;g andel kvinnor i h&amp;ouml;gre grad prioriterar h&amp;auml;lsa, utbildning och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i det lilla som i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen &amp;auml;r den b&amp;auml;sta grunden f&amp;ouml;r en positiv utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under avsnittet s&amp;auml;kerhetspolitik skriver vi om kvinnor och barns s&amp;auml;rskilt utsatta position i konflikt och krig samt om deras roll b&amp;aring;de i det f&amp;ouml;rebyggande och det &amp;aring;teruppbyggande arbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381600" name="_Toc213381600"&gt;&lt;/a&gt;Handel med m&amp;auml;nniskor&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN har vid upprepade tillf&amp;auml;llen tagit avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n prostitution, till exemepel i FN-konventionen The Convention for the Suppression of the Traffic in Persons and the Exploitation of the Prostitution of Others fr&amp;aring;n 1949, i FN:s kvinnokonvention, Cedaw, fr&amp;aring;n 1979, som f&amp;ouml;reskriver att konventionsstaterna ska vidta alla l&amp;auml;mpliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder, inklusive lagstiftning, f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa alla former av handel med kvinnor och utnyttjande av kvinnoprostitution och i FN:s deklaration om avskaffande av v&amp;aring;ld mot kvinnor fr&amp;aring;n 1993. Pekingplattformen fr&amp;aring;n kvinnokonferensen 1995, som dock beklagligt g&amp;ouml;r en distinktion mellan frivillig och p&amp;aring;tvingad prostitution, och Palermodeklarationen fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2000 anges som det f&amp;ouml;rsta internationella dokument som n&amp;auml;mner m&amp;auml;nnen som efterfr&amp;aring;gar prostituerade kvinnor. Vi kan dela den uppfattningen, men regeringen f&amp;aring;r inte n&amp;ouml;ja sig med att f&amp;ouml;rvalta utan har ett ansvar f&amp;ouml;r att g&amp;aring; vidare och att g&amp;aring; f&amp;ouml;re. Sverige ska vara ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Amnesty International &amp;auml;r m&amp;auml;nniskohandel eller trafficking en av de mest utbredda och gr&amp;ouml;vsta formerna av v&amp;aring;ld mot kvinnor. Trafficking &amp;auml;r inte enbart ett brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter generellt utan inbegriper kr&amp;auml;nkningar s&amp;aring;som tortyr, misshandel, frihetsber&amp;ouml;vande, kr&amp;auml;nkningar av r&amp;auml;tten till h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;tten till r&amp;auml;ttvis behandling, uppr&amp;auml;ttelse och ers&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den mest cyniska brottsligheten &amp;auml;r den v&amp;auml;xande handeln med kvinnor och barn f&amp;ouml;r sexuellt utnyttjande och prostitution. Hundratals kvinnor kommer till Sverige varje &amp;aring;r genom denna handel. Sverige har varit drivande internationellt f&amp;ouml;r att motverka m&amp;auml;nniskohandeln b&amp;aring;de inom EU och FN. Sexslavhandeln m&amp;aring;ste stoppas – m&amp;auml;nniskan &amp;auml;r ingen handelsvara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har &amp;auml;nnu inte ratificerat Europar&amp;aring;dets konvention mot m&amp;auml;nniskohandel. Den borgerliga regeringen pekar i skrivelsen p&amp;aring; vikten av att tydligt agera mot m&amp;auml;nniskohandel. Trots detta har polisens resurser mot m&amp;auml;nniskohandel dragits ned. Den tidigare socialdemokratiska regeringen &amp;ouml;ronm&amp;auml;rkte s&amp;auml;rskilda medel till polisens kamp mot m&amp;auml;nniskohandel. Dessa medel tog den borgerliga regeringen bort efter valet. Vi socialdemokrater vill att s&amp;auml;rskilda medel ocks&amp;aring; i framtiden &amp;ouml;ronm&amp;auml;rks hos polisen f&amp;ouml;r kampen mot m&amp;auml;nniskohandel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige var initiativtagare till den konvention mot m&amp;auml;nniskohandel som nu har tr&amp;auml;tt i kraft. Men Sveriges ratificering har av regeringen f&amp;ouml;rskjutits i tiden vid upprepade tillf&amp;auml;llen och det &amp;auml;r &amp;auml;nnu oklart n&amp;auml;r en ratificering kan ske och hur lagstiftningsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar kan komma till uttryck. Vi beklagar ocks&amp;aring; att Sverige st&amp;auml;llt sig utanf&amp;ouml;r konventionens &amp;ouml;vervakningsmekanism, Greta. Att det svenska st&amp;ouml;det till sexk&amp;ouml;pslagen vacklar trots att lagen har visat sig vara s&amp;aring;v&amp;auml;l framsynt som ett verkningsfullt verktyg mot m&amp;auml;nniskohandel och prostitution &amp;auml;r olyckligt. Vi oroas s&amp;aring;v&amp;auml;l av majoritetens splittring som av dess ovilja att lyfta fram sexk&amp;ouml;pslagen i europeiska och internationella sammanhang. Sveriges sexk&amp;ouml;pslag ska h&amp;auml;vdas.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381601" name="_Toc213381601"&gt;&lt;/a&gt;Situationen f&amp;ouml;r minoriteter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt FN finns i n&amp;auml;stan alla l&amp;auml;nder en eller flera minoriteter. Det finns ingen tillf&amp;ouml;rlitlig statistik men uppskattningsvis tillh&amp;ouml;r 10–20&amp;nbsp;procent av v&amp;auml;rldens befolkning minoriteter. Detta inneb&amp;auml;r att mellan 600 och 1&amp;nbsp;200 miljoner m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r i behov av s&amp;auml;rskilda &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r skydd av sina r&amp;auml;ttigheter d&amp;aring; minoriteter ofta finns bland de mest missgynnade grupperna i samh&amp;auml;llet och att personer i minoritetsgruppen ofta uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r diskriminering och or&amp;auml;ttvisa samt utesluts fr&amp;aring;n meningsfyllt deltagande i samh&amp;auml;lleligt och politiskt liv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN antog 1965 konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Konventionsstaterna ska vidta olika typer av &amp;aring;tg&amp;auml;rder, s&amp;aring;som lagstiftning och utbildningsinsatser, f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att m&amp;auml;nniskor blir diskriminerade p&amp;aring; grund av etnisk tillh&amp;ouml;righet. Sverige har ratificerat konventionen. Flertalet av FN:s &amp;ouml;vriga konventioner om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter inneh&amp;aring;ller ocks&amp;aring; uttryckliga f&amp;ouml;rbud mot rasdiskriminering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt FN har skyddet av minoriteter f&amp;aring;tt &amp;ouml;kad aktualitet under senare &amp;aring;r. Detta beror p&amp;aring; att etniska, rasm&amp;auml;ssiga och religi&amp;ouml;sa sp&amp;auml;nningar har blivit starkare och kommit att utg&amp;ouml;ra hot mot ekonomisk, social och politisk samh&amp;auml;llsstruktur i stater, liksom mot territoriell integritet. Det finns anledning att ge &amp;ouml;kad uppm&amp;auml;rksamhet &amp;aring;t skydd f&amp;ouml;r minoriteter och att motverka diskriminering av personer som tillh&amp;ouml;r nationella, etniska, religi&amp;ouml;sa eller spr&amp;aring;kliga minoriteter. I sammanhanget vill vi ocks&amp;aring; understryka att b&amp;aring;de islamofobi och antisemitism m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns m&amp;aring;nga folkgrupper/minoriteter som p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt lever i en sv&amp;aring;r situation – under f&amp;ouml;rtryck, i diskriminering eller som p&amp;aring; andra s&amp;auml;tt f&amp;aring;r sina m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nkta, och skulle f&amp;ouml;rtj&amp;auml;na att uppm&amp;auml;rksammas ytterligare. N&amp;aring;gra f&amp;aring; av alldeles f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga exempel utg&amp;ouml;rs av kurderna, som &amp;auml;r ett folk utan land, och romerna som i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder tillh&amp;ouml;r samh&amp;auml;llets mest utsatta grupper eller religi&amp;ouml;st f&amp;ouml;rtryckta minoriteter.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381602" name="_Toc213381602"&gt;&lt;/a&gt;HBT-personers r&amp;auml;ttigheter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I omkring 70 l&amp;auml;nder &amp;auml;r det olagligt med sexuella relationer mellan personer av samma k&amp;ouml;n. I sex l&amp;auml;nder &amp;auml;r samk&amp;ouml;nad k&amp;auml;rlek belagd med d&amp;ouml;dsstraff. F&amp;ouml;rtryck, diskriminering eller bestraffning av m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; grund av deras sexuella l&amp;auml;ggning strider mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. &amp;Ouml;vergrepp mot och diskriminering av personer p&amp;aring; grund av sexuell l&amp;auml;ggning m&amp;aring;ste motarbetas och st&amp;aring;ndpunkten fr&amp;auml;mjas att alla individer ska kunna &amp;aring;tnjuta sina r&amp;auml;ttigheter oavsett sexuell l&amp;auml;ggning. En attitydf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring bland FN:s medlemsl&amp;auml;nder kan p&amp;aring;skyndas genom att fr&amp;aring;gorna tas upp i olika internationella forum.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I var och en av FN-konventionerna om medborgerliga och politiska respektive ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheter ges det uttryck f&amp;ouml;r den folkr&amp;auml;ttsligt viktiga principen om icke-diskriminering. Ett antal exempel p&amp;aring; diskrimineringsgrunder r&amp;auml;knas upp, d&amp;auml;ribland ras, hudf&amp;auml;rg och religion – d&amp;auml;remot inte sexuell l&amp;auml;ggning. De diskrimineringsgrunder som anges utg&amp;ouml;r inte en utt&amp;ouml;mmande lista och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kan &amp;auml;ven andra diskrimineringsgrunder, s&amp;aring;som sexuell l&amp;auml;ggning, omfattas av artikelns till&amp;auml;mpning. Trots att m&amp;aring;nga stater, likt Sverige, g&amp;ouml;r denna tolkning finns idag utrymmet f&amp;ouml;r att tolka bort sexuell l&amp;auml;ggning som grund f&amp;ouml;r diskriminering. Ett s&amp;auml;tt att p&amp;aring;skynda en attitydf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r att p&amp;aring;b&amp;ouml;rja ett arbete kring en HBT-konvention. &amp;Auml;ven om FN:s konvention om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter omfattar HBT-personer b&amp;ouml;r Sverige bli mera p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r en HBT-konvention.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I globala sammanhang &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att ta upp och diskutera fr&amp;aring;gor om diskriminering p&amp;aring; grund av sexuell l&amp;auml;ggning och vikten av att skydda och respektera m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r HBT-personer. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll omg&amp;auml;rdad av religi&amp;ouml;sa och kulturella tabun och motst&amp;aring;ndet &amp;auml;r kompakt fr&amp;aring;n en majoritet av FN:s medlemsl&amp;auml;nder. Motst&amp;aring;ndet f&amp;aring;r absolut inte hindra Sverige fr&amp;aring;n att driva dessa fr&amp;aring;gor bilateralt och multilateralt. Dessutom vill vi betona att vikt l&amp;auml;ggs vid att uppmana l&amp;auml;nder d&amp;auml;r homosexualitet bestraffas med d&amp;ouml;dsstraff att avskaffa detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I de rapporter om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder som publiceras p&amp;aring; Utrikesdepartementets webbplats redovisas uppgifter om situationen f&amp;ouml;r HBT-personer. Vi har f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r att tillg&amp;aring;ngen till information varierar mellan olika l&amp;auml;nder. Vi vill dock p&amp;aring;peka att s&amp;auml;rskilt avsnittet kring HBT i MR-rapporterna m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Det &amp;auml;r viktigt att synligg&amp;ouml;ra situationen inte bara f&amp;ouml;r homosexuella m&amp;auml;n utan &amp;auml;ven f&amp;ouml;r lesbiska kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sidas handlingsplan f&amp;ouml;r konkretisering av  homo-, bi- och transfr&amp;aring;gor i utvecklingssamarbetet 2007–2009 &amp;auml;r en uppf&amp;ouml;ljning av den studie om svensk policy kring homo, bi- och transfr&amp;aring;gor i internationellt utvecklingssamarbete som Sida l&amp;auml;t genomf&amp;ouml;ra p&amp;aring; uppdrag av den socialdemokratiska regeringen under h&amp;ouml;sten 2005. Handlingsplanen ska konkretisera hur arbetet med HBT-fr&amp;aring;gor ska integreras i utvecklingssamarbetet. Det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let &amp;auml;r att homo-, bisexuella, trans- och intersexpersoner ska kunna f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sina levnadsvillkor i de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r Sverige bedriver utvecklingssamarbete. Detta inneb&amp;auml;r att i de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r Sverige systematiskt inkluderar ett HBT-perspektiv s&amp;aring; f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas r&amp;auml;ttighets- och fattigdomssituationen f&amp;ouml;r HBT-personer f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater &amp;auml;r mycket glada att handlingsplanen kommit till st&amp;aring;nd. V&amp;auml;l medvetna om att en handlingsplan i sig inte l&amp;ouml;ser situationen r&amp;ouml;rande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r HBT-personer s&amp;aring; ser vi planen som ett viktigt steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen f&amp;ouml;r att lyfta upp HBT-perspektivet i svensk utrikespolitik. Vi socialdemokrater f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att det till riksdagen &amp;aring;terkommer redovisningar fr&amp;aring;n regeringen om hur arbetet med handlingsplanen fortl&amp;ouml;per och hur regeringen avser att g&amp;aring; vidare med dessa viktiga fr&amp;aring;gor. Vi f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att regeringen &amp;aring;terkommer med en uppdatering och forts&amp;auml;ttning av handlingsplanen efter 2009.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381603" name="_Toc213381603"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet i kampen mot terrorism&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan terrorattentatet den 11 september 2001 har kampen mot terrorism pr&amp;auml;glat den internationella agendan. Den internationella terrorismen styrs av krafter som politiskt och medvetet hotar v&amp;aring;ra &amp;ouml;ppna samh&amp;auml;llen, dels genom direkta d&amp;aring;d, dels genom hot i syfte att tvinga oss till eftergifter vad g&amp;auml;ller &amp;ouml;ppenhet, demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Det kan vi aldrig acceptera. Kampen mot internationell terrorism &amp;auml;r viktig och m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras i ett brett internationellt samarbete. Den kr&amp;auml;ver samarbete mellan stater och internationella organisationer, d&amp;auml;r FN har en central roll. F&amp;ouml;r att v&amp;aring;r kamp ska lyckas m&amp;aring;ste den bygga p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och folkr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men i en oj&amp;auml;mn kamp mot en fiende som inte skyr n&amp;aring;gra medel st&amp;auml;lls det extra h&amp;aring;rda krav p&amp;aring; oss som tror p&amp;aring; demokrati och varje individs okr&amp;auml;nkbarhet. I kampen mot terrorismen m&amp;aring;ste r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r den enskilde individen vara tydlig. V&amp;aring;r gemensamma kamp mot terrorism skadas n&amp;auml;r den f&amp;ouml;rs utan h&amp;auml;nsyn till de v&amp;auml;rden den ska f&amp;ouml;rsvara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="letter-spacing: 0.3pt;"&gt;Den f&amp;ouml;rra socialdemokratiska regeringens tydliga st&amp;auml;llningstagande att &lt;/span&gt;Guant&amp;aacute;namo-f&amp;auml;ngelset ska st&amp;auml;ngas &amp;auml;r ett s&amp;aring;dant exempel. Basen har sedan 2002 anv&amp;auml;nts som f&amp;aring;ngl&amp;auml;ger f&amp;ouml;r personer med misst&amp;auml;nkt koppling till al-Qaida. Denna f&amp;aring;ngenskap, utan r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngar eller formella brottsanklagelser, kritiseras av hela det internationella samfundet f&amp;ouml;r att bryta mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och Gen&amp;egrave;vekonventionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska regeringen vill vara en stark r&amp;ouml;st f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati i v&amp;auml;rlden. D&amp;aring; m&amp;aring;ste &amp;auml;ven USA och Ryssland kritiseras n&amp;auml;r de bryter mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De s&amp;aring; kallade terroristlistor som FN uppr&amp;auml;ttade kort tid efter terrorattackerna i USA i november 2001 var underm&amp;aring;liga vad g&amp;auml;ller r&amp;auml;tts&amp;auml;kerhet. Den d&amp;aring;varande socialdemokratiska regeringen agerade med framg&amp;aring;ng b&amp;aring;de inom FN och EU f&amp;ouml;r att omg&amp;auml;rda listningen med regler och &amp;ouml;ppenhet. Det &amp;auml;r inget l&amp;auml;tt arbete, men n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt d&amp;aring; det &amp;auml;r just ett &amp;ouml;ppet samh&amp;auml;lle vi vill v&amp;auml;rna. Terroristlistning av individer &amp;auml;r problematiskt och vi &amp;ouml;nskar att det skulle g&amp;aring; att finna b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt att arbeta p&amp;aring;. Men d&amp;aring; dessa listor finns och &amp;auml;r en aktiv del i kontrollen av internationella terrorister &amp;auml;r det av yttersta vikt att arbetet med att f&amp;ouml;rfina r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten kring dessa forts&amp;auml;tter. En m&amp;ouml;jlig v&amp;auml;g vore att inf&amp;ouml;ra en internationell r&amp;auml;ttslig &amp;ouml;verklagandeinstans f&amp;ouml;r personer och organisationer som listats. Det skulle &amp;ouml;ka r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten i listor som verktyg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kampen mot terrorism har p&amp;aring; senare tid mycket kommit att handla om var individer ska lagf&amp;ouml;ras och om utl&amp;auml;mningar av misst&amp;auml;nkta f&amp;ouml;rbrytare. Sverige fick kritik fr&amp;aring;n FN:s tortyrkommitt&amp;eacute; f&amp;ouml;r utl&amp;auml;mningen av tv&amp;aring; egyptier d&amp;aring; detta gjordes mot s&amp;aring; kallade diplomatiska f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar om att de inte skulle komma att torteras. Senare visade det sig att f&amp;aring;ngarna trots detta torterades i f&amp;auml;ngelse och under f&amp;ouml;rh&amp;ouml;r. Det socialdemokratiska partiet st&amp;auml;ller sig mycket tveksamt till att det finns n&amp;aring;got tillf&amp;auml;lle d&amp;aring; utl&amp;auml;mning mot diplomatiska f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar &amp;auml;r befogade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har ocks&amp;aring; p&amp;aring; senare &amp;aring;r f&amp;aring;tt dokumenterade exempel p&amp;aring; CIA-l&amp;auml;ger och CIA-flygningar av f&amp;aring;ngar till l&amp;auml;nder d&amp;auml;r f&amp;ouml;rh&amp;ouml;r kan genomf&amp;ouml;ras med betydligt h&amp;aring;rdare metoder &amp;auml;n vad som skulle vara m&amp;ouml;jligt i amerikanska f&amp;auml;ngelser, en form av tortyr p&amp;aring; entreprenad. Vi socialdemokrater &amp;auml;r ytterst kritiska till detta s&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla sig till internationell r&amp;auml;tt och internationella f&amp;ouml;rbud mot tortyr. V&amp;aring;r kritik riktar sig b&amp;aring;de mot de stater d&amp;auml;r tortyren av misst&amp;auml;nkta terrorister de facto utf&amp;ouml;rs, och mot USA som ser mellan fingrarna med detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381604" name="_Toc213381604"&gt;&lt;/a&gt;Enskilda fall och Dawit Isaak&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den internationella r&amp;auml;tten sl&amp;aring;s fast att utl&amp;auml;nningarnas personliga frihet m&amp;aring;ste respekteras. Av detta f&amp;ouml;ljer bland annat krav p&amp;aring; att det ska finnas en straffr&amp;auml;tt och straffprocessr&amp;auml;tt som inte diskriminerar dem och krav p&amp;aring; att godtyckliga frihetsingrepp inte f&amp;ouml;rekommer. R&amp;auml;tten att ge diplomatiskt skydd &amp;auml;r en r&amp;auml;ttighet som tillkommer staten. Det &amp;auml;r s&amp;aring;ledes staten som avg&amp;ouml;r om den vill ingripa eller inte till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r en enskild medborgare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater k&amp;auml;nde en djup oro n&amp;auml;r statsminister Fredrik Reinfeldt uttalade att han som regeringschef inte tar upp enskilda fall av kr&amp;auml;nkningar i bilaterala samtal. Hade detta f&amp;aring;tt bli regeringens h&amp;aring;llning hade det inneburit en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring i svensk utrikespolitik. En av styrkorna i det svenska arbetet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter har varit just att vi har kunnat kritisera s&amp;aring;v&amp;auml;l stater som gerillar&amp;ouml;relser och kombinera detta med ett genuint engagemang f&amp;ouml;r den enskilde som drabbas. Vi anser att det &amp;auml;r en skyldighet att som regeringschef synligg&amp;ouml;ra om svenska medborgare utomlands f&amp;aring;r sina m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nkta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2001 fick Eritreas president Isayas Afeworki mycket kritik f&amp;ouml;r hur han styrde landet. I skuggan av terrorattackerna i USA i september 2001 passade regimen p&amp;aring; att f&amp;auml;ngsla kritikerna och st&amp;auml;nga all oberoende press. 11 politiker och 10 journalister f&amp;auml;ngslades, d&amp;auml;ribland den svenska medborgaren Dawit Isaak. Sedan dess sitter Dawit Isaak f&amp;auml;ngslad utan r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng och utan kontakt med omv&amp;auml;rlden. Inskr&amp;auml;nkningarna av yttrandefrihet forts&amp;auml;tter i Eritrea. Regeringen m&amp;aring;ste ta upp bristen p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna med f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r Eritrea. Dawit Isaak och andra f&amp;auml;ngslade i motsvarande situation m&amp;aring;ste omedelbart sl&amp;auml;ppas eller f&amp;aring; en r&amp;auml;ttvis r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng enligt internationella vedertagna r&amp;auml;ttsnormer.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381605" name="_Toc213381605"&gt;&lt;/a&gt;FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s nya MR-r&amp;aring;d syftar till att fr&amp;auml;mja och skydda de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna p&amp;aring; global niv&amp;aring; och kan l&amp;ouml;pande under &amp;aring;ret ta sig an kr&amp;auml;nkningar av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. R&amp;aring;det ers&amp;auml;tter den gamla kommissionen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter som har kritiserats h&amp;aring;rt f&amp;ouml;r bristande trov&amp;auml;rdighet p&amp;aring; grund av att MR-f&amp;ouml;rbrytare har ing&amp;aring;tt som medlemmar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den text som ligger till grund f&amp;ouml;r det nya MR-r&amp;aring;det s&amp;auml;gs att ”medlemmar som valts till r&amp;aring;det ska uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla h&amp;ouml;gsta standard n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fr&amp;auml;mjande och skydd av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, till fullo samarbeta med r&amp;aring;det, och bli granskade under den generella periodiskt &amp;aring;terkommande granskningsmekanismen, under sin medlemskapsperiod”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De 47 medlemmarna i r&amp;aring;det v&amp;auml;ljs individuellt genom en absolut majoritet i generalf&amp;ouml;rsamlingen. Om r&amp;aring;dets medlemmar misslyckas med att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla h&amp;ouml;ga normer betr&amp;auml;ffande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, kan de avst&amp;auml;ngas genom tv&amp;aring; tredjedels majoritet vid omr&amp;ouml;stning bland medlemmarna i generalf&amp;ouml;rsamlingen som &amp;auml;r n&amp;auml;rvarande vid m&amp;ouml;tet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater bejakar &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen till ett MR-r&amp;aring;d. Vi ser det som ett stort framsteg och vill att Sverige ger sitt st&amp;ouml;d till r&amp;aring;dets arbete, men vill ocks&amp;aring; betona att r&amp;aring;dets arbetsformer &amp;auml;r en kompromiss. Det faktum att Vitryssland kunde ta sig s&amp;aring; l&amp;aring;ngt som till slutomr&amp;ouml;stning f&amp;ouml;r att vara en av medlemmarna i r&amp;aring;det &amp;auml;r mycket oroande och pekar p&amp;aring; de problem som r&amp;aring;dets konstruktion har. Men faktum &amp;auml;r ocks&amp;aring; att Vitryssland valdes bort, vilket i sin tur pekar p&amp;aring; att det finns mekanismer f&amp;ouml;r granskning som &amp;auml;r starkare &amp;auml;n i den gamla kommitt&amp;eacute;n f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill i detta sammanhang ocks&amp;aring; tydligg&amp;ouml;ra att det socialdemokratiska partiet anser att MR-r&amp;aring;dets specialrapport&amp;ouml;rer &amp;auml;r ytterst viktiga f&amp;ouml;r arbetet. Vi f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att Sverige &amp;auml;ven framgent arbetar f&amp;ouml;r att bevara specialrapport&amp;ouml;rerna. Dessutom vill vi betona att vi ser det som n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att hitta former f&amp;ouml;r NGO:s deltagande i MR-r&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381606" name="_Toc213381606"&gt;&lt;/a&gt;Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;International Criminal Court (ICC) bygger p&amp;aring; att&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;det internationella samfundet har ett gemensamt ansvar f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;den enskilde individen ansvarar f&amp;ouml;r sina handlingar&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;lydnadsplikt utesluter inte ansvar f&amp;ouml;r brott&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;st&amp;auml;llning som stats- eller regeringschef inte friar fr&amp;aring;n straffansvar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Domstolens stadga, Romstadgan f&amp;ouml;r den internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen, antogs &amp;aring;r 1998 och tr&amp;auml;dde i kraft den 1 juli 2002. Idag &amp;auml;r &amp;ouml;ver 100 stater parter till Romstadgan. M&amp;aring;nga st&amp;ouml;rre stater – d&amp;auml;ribland USA, Ryssland, Kina och Indien – st&amp;aring;r dock fortfarande utanf&amp;ouml;r samarbetet. USA &amp;auml;r den enda stat som aktivt motarbetat ICC. F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka legitimiteten och f&amp;ouml;r att intensifiera arbetet &amp;auml;r det viktigt att fler stater tar aktiv del i ICC:s arbete. Sverige har ett viktigt ansvar i att f&amp;ouml;rm&amp;aring; fler stater att ansluta sig till Romstadgan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ICC kan d&amp;ouml;ma &amp;ouml;ver brotten folkmord, brott mot m&amp;auml;nskligheten och krigsf&amp;ouml;rbrytelser. Dessa brott existerade folkr&amp;auml;ttsligt redan f&amp;ouml;re Romstadgans tillkomst. Dock har definitionerna av brotten utvecklats och konkretiserats i och med Romstadgan; till exempel &amp;auml;r det explicit angivet att sexuellt v&amp;aring;ld kan utg&amp;ouml;ra brott. ICC kan som str&amp;auml;ngaste straff utd&amp;ouml;ma f&amp;auml;ngelse p&amp;aring; livstid. D&amp;ouml;dsstraff kan inte utd&amp;ouml;mas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Brottsofferfonden har inr&amp;auml;ttats f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att brottsoffer f&amp;aring;r en r&amp;auml;ttvis behandling vid r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngar och att man som brottsoffer f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet till skadest&amp;aring;nd. Ers&amp;auml;ttning kan erh&amp;aring;llas f&amp;ouml;r medicinsk v&amp;aring;rd, fysiska och psykiska skador samt sakskador. Ers&amp;auml;ttning kan ges direkt till den enskilde eller till ett kollektiv. I de fall d&amp;aring; den d&amp;ouml;mde inte har medel att betala skadest&amp;aring;nd kan fonden utbetala ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n sina egna medel. Fonden f&amp;aring;r g&amp;aring;vor fr&amp;aring;n stater, internationella organisationer och enskilda. Sverige &amp;auml;r en av givarna till ICC:s brottsofferfond. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det viktigt, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r att ge domstolen m&amp;ouml;jlighet att arbeta effektivt och f&amp;ouml;r att visa v&amp;aring;rt st&amp;ouml;d till dess viktiga arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r m&amp;ouml;jligheten att inom ramen f&amp;ouml;r den internationella r&amp;auml;ttsordningen utkr&amp;auml;va individuellt ansvar f&amp;ouml;r brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna ett avg&amp;ouml;rande framsteg.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381607" name="_Toc213381607"&gt;&lt;/a&gt;Skyldigheten att skydda&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratin ser det som ett viktigt framsteg att v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder antog principen om skyldigheten att skydda vid FN:s reformtoppm&amp;ouml;te h&amp;ouml;sten 2005. Principen inneb&amp;auml;r att det &amp;auml;r varje stats ansvar att skydda sin befolkning mot folkmord, krigsf&amp;ouml;rbrytelser, etnisk rensning och andra brott mot m&amp;auml;nskligheten och att agera f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga s&amp;aring;dana allvarliga &amp;ouml;vergrepp. I en situation n&amp;auml;r en stat inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;r eller vill leva upp till detta ansvar har det internationella samfundet en skyldighet att ingripa f&amp;ouml;r att skydda en befolkning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratin vill utveckla arbetet i alla faser i skyldigheten att skydda: att f&amp;ouml;rebygga konflikter och &amp;ouml;vergrepp genom politiska och humanit&amp;auml;ra &amp;aring;tg&amp;auml;rder, att agera d&amp;aring; katastrofen &amp;auml;r ett faktum och att bist&amp;aring; med att &amp;aring;terbygga ett land efter en v&amp;aring;ldsam konflikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den st&amp;ouml;rsta utmaningen f&amp;ouml;r det internationella samfundet &amp;auml;r att genomf&amp;ouml;ra principen om skyldigheten att skydda i praktiken. I vilka situationer och med vilka medel f&amp;aring;r omv&amp;auml;rlden ingripa n&amp;auml;r en stat inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;r eller vill skydda sin befolkning? Socialdemokratin anser att FN-mandat f&amp;ouml;r fredsframtvingande operationer &amp;auml;r centralt. Samtidigt vill vi bidra till att st&amp;auml;rka de regionala organisationernas m&amp;ouml;jligheter att ta ansvar f&amp;ouml;r skyddet av civila och f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r alla fredsbevarande operationer som Sverige deltar i ska det finnas ett tydligt folkr&amp;auml;ttsligt mandat. Ett mandat givet av FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d ska alltid efterstr&amp;auml;vas. Tyv&amp;auml;rr kan s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det svika sitt ansvar f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet p&amp;aring; grund av att n&amp;aring;got av de permanenta medlemsl&amp;auml;nderna anv&amp;auml;nder sin vetor&amp;auml;tt. Vid extrema n&amp;ouml;dsituationer och d&amp;auml;r s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det &amp;auml;r blockerat kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r annat mandat i enlighet med FN-stadgans principer ge st&amp;ouml;d till en fredsbevarande insats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skyldigheten att skydda inneb&amp;auml;r ett radikalt nyt&amp;auml;nkande n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller synen p&amp;aring; suver&amp;auml;niteten. Den betonar att suver&amp;auml;nitet inneb&amp;auml;r skyldigheter gentemot den egna befolkningen, ett ansvar att v&amp;auml;rna om m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet och inte l&amp;auml;ngre ger frihet att slippa yttre inblandning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motst&amp;aring;ndet mot ingripanden fr&amp;aring;n det internationella samfundet &amp;auml;r fortfarande stort, dels fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder som fruktar att stormakterna vill anv&amp;auml;nda skyldigheten att skydda f&amp;ouml;r egna maktpolitiska syften och dels fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder som anv&amp;auml;nder suver&amp;auml;niteten som skydd f&amp;ouml;r att beg&amp;aring; MR-&amp;ouml;vergrepp. Arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l enskilda stater som det internationella samfundet att leva upp till sitt ansvar att skydda civila m&amp;aring;ste utvecklas vidare.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381608" name="_Toc213381608"&gt;&lt;/a&gt;Barn i v&amp;auml;rlden&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barnkonventionen och dess till&amp;auml;ggsprotokoll &amp;auml;r viktiga redskap f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra barns situation i v&amp;auml;rlden. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska forts&amp;auml;tta sitt engagemang f&amp;ouml;r att samtliga stater ska ratificera dessa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn &amp;auml;r ofta s&amp;auml;rskilt utsatta exempelvis n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller konflikter, inte minst barn som tv&amp;aring;ngsrekryteras till den grymma tillvaron som barnsoldat, fattigdom, flickors r&amp;auml;ttigheter och barnarbete. Barn riskerar att utnyttjas och de saknar ofta m&amp;ouml;jlighet att skydda sig eller g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs ett barnperspektiv i alla fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r deras m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och i v&amp;aring;rt utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381609" name="_Toc213381609"&gt;&lt;/a&gt;FN och folkr&amp;auml;tten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den viktigaste internationella organisationen &amp;auml;r F&amp;ouml;renta Nationerna, men FN &amp;auml;r aldrig starkare &amp;auml;n vad medlemsstaterna till&amp;aring;ter. F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rkas m&amp;aring;ste FN reformeras. Organisationen ska f&amp;ouml;rm&amp;aring; att s&amp;aring;v&amp;auml;l hantera kriser och v&amp;auml;rna m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter som att fr&amp;auml;mja social och ekonomisk utveckling. Det &amp;auml;r viktigt att kopplingen mellan fred, s&amp;auml;kerhet och utveckling &amp;auml;r tydlig. Utan ett effektivt arbete mot orsaker till konflikter, fattigdom och politisk extremism kommer heller inte konflikterna i sig att kunna bek&amp;auml;mpas. Likadant &amp;auml;r det i ett &amp;aring;teruppbyggnadsskede efter en konflikt. Om inte s&amp;auml;kerheten kan garanteras, ofta med hj&amp;auml;lp utifr&amp;aring;n, s&amp;aring; kan heller inte &amp;aring;teruppbyggnaden och utvecklingen ta fart.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En modern folkr&amp;auml;tt s&amp;auml;tter m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;re staters suver&amp;auml;nitet. I f&amp;ouml;rsta hand &amp;auml;r det stater som ska skydda och hj&amp;auml;lpa sina inv&amp;aring;nare. De &amp;auml;r ansvariga inf&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l sina medborgare som det internationella samfundet. Det &amp;auml;r inte rimligt att stater i skydd av sin suver&amp;auml;nitet beg&amp;aring;r grova &amp;ouml;vergrepp mot sin egen befolkning. Suver&amp;auml;nitet kan inte bara betyda skydd fr&amp;aring;n inblandning utifr&amp;aring;n utan &amp;auml;ven ett ansvar inf&amp;ouml;r v&amp;auml;rldssamfundet f&amp;ouml;r den egna befolkningen. Om en stat inte kan, eller vill, leva upp till det ansvaret &amp;auml;r det FN:s skyldighet att kunna agera oavsett om staten samtycker eller inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r alla fredsbevarande operationer som Sverige deltar i ska det finnas ett tydligt folkr&amp;auml;ttsligt mandat. Ett mandat givet av FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d ska alltid efterstr&amp;auml;vas. Tyv&amp;auml;rr kan s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det svika sitt ansvar f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet p&amp;aring; grund av att n&amp;aring;got av de permanenta medlemsl&amp;auml;nderna anv&amp;auml;nder sin vetor&amp;auml;tt. Vid extrema n&amp;ouml;dsituationer och d&amp;auml;r s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det &amp;auml;r blockerat kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r annat mandat i enlighet med FN-stadgans principer ge st&amp;ouml;d till en fredsbevarande insats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d har ansvaret f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. R&amp;aring;dets konstruktion bygger p&amp;aring; situationen efter andra v&amp;auml;rldskriget och &amp;auml;r i dag inte representativ f&amp;ouml;r hur v&amp;auml;rlden ser ut. P&amp;aring; grund av vetor&amp;auml;tten &amp;auml;r dessutom s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det blockerat i vissa konflikter. Av samma sk&amp;auml;l &amp;auml;r det mycket sv&amp;aring;rt att n&amp;aring; tillr&amp;auml;cklig enighet om n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga reformer. V&amp;aring;r vision &amp;auml;r en helt annan beslutsordning f&amp;ouml;r folkr&amp;auml;tten och internationell lag. Vi vill se ett effektivt s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d som kan ta sitt fulla ansvar f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. Beslut ska kunna fattas med kvalificerad majoritet i r&amp;aring;det eller generalf&amp;ouml;rsamlingen och v&amp;aring;rt m&amp;aring;l, realistiskt sett dock p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt, &amp;auml;r att vetot ska avskaffas. Samsyn och enigt agerande &amp;auml;r &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt, men s&amp;auml;llan b&amp;auml;ttre &amp;auml;n inget agerande alls. F&amp;ouml;r att FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d ska kunna ta sitt ansvar f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att vetokulturen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. S&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det b&amp;ouml;r arbeta som ett f&amp;ouml;rhandlingsorgan d&amp;auml;r anv&amp;auml;ndandet av vetot ska ses som ett misslyckande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att bli legitimt och mer relevant beh&amp;ouml;ver s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det utvidgas och b&amp;auml;ttre representera v&amp;auml;rldens folk. Stormaktsdominansen ska brytas. Alla stater ska kunna ut&amp;ouml;va inflytande, &amp;auml;ven om det &amp;auml;r naturligt att demokratier ges starkare f&amp;ouml;rtroenden, liksom de stater som mest aktivt bidrar till FN, dess budget och insatser. Generalf&amp;ouml;rsamlingen, s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det och det ekonomiska beslutsorgan som vi &amp;ouml;nskar inr&amp;auml;tta b&amp;ouml;r &amp;ouml;ppnas f&amp;ouml;r insyn och initiativ fr&amp;aring;n internationella folkr&amp;ouml;relser och folkvalda parlament.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utvidgning av s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det f&amp;aring;r inte till&amp;aring;tas inneb&amp;auml;ra ytterligare maktf&amp;ouml;rskjutning till den rika delen av v&amp;auml;rlden. Ytterligare permanenta medlemmar vore ocks&amp;aring; en &amp;aring;terv&amp;auml;ndsgr&amp;auml;nd f&amp;ouml;r reformer, i synnerhet om dessa &amp;auml;ven f&amp;aring;r vetor&amp;auml;tt. En balans mellan olika regionala perspektiv &amp;auml;r mycket viktig, men tillfredsst&amp;auml;lls inte genom enbart mer makt &amp;aring;t regionala stormakter. EU och eventuellt andra regionala organ kan f&amp;aring; &amp;ouml;kat ansvar f&amp;ouml;r effektiv samordning i FN. I ekonomiskt beslutsfattande &amp;auml;r EU en allt viktigare r&amp;ouml;st.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dagens v&amp;auml;rld &amp;auml;r det ofta andra sp&amp;auml;nningar &amp;auml;n de milit&amp;auml;ra som skapar v&amp;auml;pnade konflikter. Ekonomiska klyftor och etniska och sociala mots&amp;auml;ttningar utg&amp;ouml;r ett st&amp;ouml;rre hot mot freden, och de tar sig oftare uttryck i konflikter inom stater &amp;auml;n mellan stater.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fattigdom skapar sociala mots&amp;auml;ttningar, mots&amp;auml;ttningarna leder till v&amp;aring;ld och v&amp;aring;ldet till &amp;ouml;kad fattigdom. Fattigdom och krig skapar p&amp;aring; det s&amp;auml;ttet sina egna onda spiraler med st&amp;auml;ndigt stegrade &amp;ouml;vergrepp mot m&amp;auml;nskligt liv och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Ett l&amp;aring;ngsiktigt fredsbevarande arbete m&amp;aring;ste inriktas p&amp;aring; de underliggande sociala och ekonomiska faktorer som skapar och underh&amp;aring;ller v&amp;aring;ldet. Att bek&amp;auml;mpa fattigdomen, st&amp;auml;rka demokratin och bevara freden &amp;auml;r m&amp;aring;l som &amp;auml;r sammanfl&amp;auml;tade med varandra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;renta Nationernas m&amp;ouml;jligheter att ingripa i fredsbevarande syfte m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas. Den internationella fredsbevarande snabbinsatsstyrkan Shirbrig har funnits sedan 1996 och Sverige &amp;auml;r ett av 16 medlemsl&amp;auml;nder. Avsikten med Shirbrig &amp;auml;r att FN ska ha en styrka tillg&amp;auml;nglig som kan rycka ut med kort varsel under en inledande fas i en fredsbevarande insats. F&amp;ouml;rdelarna med Shirbrig &amp;auml;r bland annat att den &amp;auml;r oberoende och st&amp;aring;r fri fr&amp;aring;n de stormaktskopplingar som kan f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ra fredsinsatser. En annan f&amp;ouml;rdel &amp;auml;r att Shirbrig bara kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r operationer som har FN:s st&amp;ouml;d. Under l&amp;auml;ngre tid har flera rykten florerat om att styrkan ska l&amp;auml;ggas ner. Det vore mycket olyckligt d&amp;aring; det beh&amp;ouml;vs mer kapacitet i form av snabbinsatsstyrkor vid kriser, inte mindre. Shirbrig b&amp;ouml;r &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen f&amp;aring; Sveriges fulla st&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN m&amp;aring;ste utarbeta strategier f&amp;ouml;r att tidigt kunna sp&amp;aring;ra hotande konflikter och kunna g&amp;aring; in och p&amp;aring;verka dem. FN m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas legalt genom att vetor&amp;auml;tten i s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det inskr&amp;auml;nks och genom att FN och FN-stadgan ska vara styrande f&amp;ouml;r allt anv&amp;auml;ndande av milit&amp;auml;rt v&amp;aring;ld i internationella och nationella konflikter, praktiskt genom s&amp;auml;krande av tillg&amp;aring;ng till insatsstyrkor under FN:s kommando. FN m&amp;aring;ste samtidigt bli en central akt&amp;ouml;r i kampen f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och i bek&amp;auml;mpandet av fattigdomen, som st&amp;aring;r i fokus f&amp;ouml;r solidaritetsarbetet n&amp;auml;r nu den koloniala frig&amp;ouml;relseprocessen i huvudsak &amp;auml;r avslutad. F&amp;ouml;r att kunna fylla dessa roller m&amp;aring;ste FN reformera sin inre organisation. FN ska st&amp;ouml;dja och aktivt uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla dialog med globala folkr&amp;ouml;relser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kr&amp;auml;vs ett effektivt och r&amp;auml;ttss&amp;auml;kert internationellt regelverk f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta terrorism och organiserad brottslighet, som inte inneb&amp;auml;r brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter eller kr&amp;auml;nkningar av den personliga integriteten. Den Internationella domstolen och den Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen m&amp;aring;ste ges b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter och st&amp;ouml;rre resurser att verka. N&amp;auml;r enskilda staters r&amp;auml;ttsskipning inte fungerar, eller om de inte vill bestraffa krigsf&amp;ouml;rbrytelser, brott mot m&amp;auml;nskligheten eller folkmord &amp;auml;r det viktigt att den Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen tar &amp;ouml;ver. Detta ger en m&amp;ouml;jlighet att d&amp;ouml;ma &amp;auml;ven de h&amp;ouml;gsta politiska och milit&amp;auml;ra ledarna och det avskr&amp;auml;cker fr&amp;aring;n nya brott. Det &amp;auml;r viktigt att alla stater undertecknar och ratificerar konventionen om uppr&amp;auml;ttande av Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen s&amp;aring; att den kan f&amp;aring; s&amp;aring; stor m&amp;ouml;jlighet att agera som m&amp;ouml;jligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kampen mot diskriminering p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n, etnicitet, sexuell l&amp;auml;ggning, funktionshinder och religion m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras b&amp;aring;de nationellt och internationellt. Barns r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet inom den internationella r&amp;auml;tten ska st&amp;auml;rkas. M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet och genomf&amp;ouml;randet av ILO:s konventioner, framf&amp;ouml;r allt r&amp;auml;tten att organisera sig fackligt och kamp mot barn- och slavarbete m&amp;aring;ste uppm&amp;auml;rksammas mer. Inom Europa finns Europadomstolen som har m&amp;ouml;jlighet att f&amp;auml;lla enskilda stater f&amp;ouml;r brott mot Europakonventionen om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. En liknande ordning borde g&amp;auml;lla p&amp;aring; global niv&amp;aring; d&amp;auml;r enskilda kan f&amp;aring; sin sak pr&amp;ouml;vad om de upplever att den enskilda staten bryter mot deras r&amp;auml;ttigheter. Vid m&amp;aring;nga konflikter och folkr&amp;auml;ttsbrott diskuteras sanktioner som p&amp;aring;tryckningsmedel. Sanktionsinstrumentet &amp;auml;r dock trubbigt, oftast drabbas de redan mest utsatta och de ansvariga g&amp;aring;r fria. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste det till vassare, riktade sanktioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan terrorattentatet den 11 september 2001 har kampen mot terrorismen pr&amp;auml;glat den internationella agendan. Det &amp;ouml;ppna samh&amp;auml;llet, demokratin och tryggheten utmanas av den internationella terrorismen. Kampen mot terrorismen &amp;auml;r en gemensam angel&amp;auml;genhet och kr&amp;auml;ver samarbete mellan stater och internationella organisationer, d&amp;auml;r FN har en central roll. F&amp;ouml;r att v&amp;aring;r kamp ska lyckas m&amp;aring;ste den bygga p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och folkr&amp;auml;tten. V&amp;aring;r gemensamma kamp mot terrorism skadas n&amp;auml;r den f&amp;ouml;rs utan h&amp;auml;nsyn till de v&amp;auml;rden den ska f&amp;ouml;rsvara. Kampen mot terrorismen f&amp;aring;r inte bli en rid&amp;aring; bakom vilken man beg&amp;aring;r grova &amp;ouml;vergrepp.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381610" name="_Toc213381610"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kerhetspolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;a id="_Toc213381611" name="_Toc213381611"&gt;&lt;/a&gt;Nya hot och en modern s&amp;auml;kerhetspolitik&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld under de senaste decennierna har varit omv&amp;auml;lvande och i huvudsak positiva. F&amp;ouml;r Sverige har det kalla krigets slut inneburit att n&amp;aring;gra av de allvarligaste hoten mot v&amp;aring;r s&amp;auml;kerhet har f&amp;ouml;rsvunnit. Samtidigt har en ny os&amp;auml;kerhet vuxit fram. Globaliseringen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar den v&amp;auml;rldsbild vi &amp;auml;r vana vid. Nya stormakter v&amp;auml;xer fram. Det milit&amp;auml;ra invasionshotet mot v&amp;aring;rt land har ersatts av en mer m&amp;aring;ngfacetterad hotbild.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hoten mot Sverige och v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ga och de &amp;auml;r gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa och komplexa. De kan ha sin grund i konflikter och tvister kring energi- och r&amp;aring;varuf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, vara ett resultat av milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan och klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, komma fr&amp;aring;n naturkatastrofer och olyckor, h&amp;auml;rr&amp;ouml;ra fr&amp;aring;n organiserad brottslighet och terrorism eller ta formen av attacker mot k&amp;auml;nsliga tekniska och IT-relaterade system. Det kan heller inte uteslutas att Sverige eller v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder i framtiden kommer att uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r milit&amp;auml;ra hot. Alla dessa hot kan uppst&amp;aring; pl&amp;ouml;tsligt och beredskapen f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta b&amp;aring;de gamla och nya typer av hot m&amp;aring;ste vara god.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN-stadgan f&amp;ouml;rpliktar alla stater att v&amp;auml;rna om internationell fred och s&amp;auml;kerhet. F&amp;ouml;r att leva upp till detta kr&amp;auml;vs en aktiv utrikespolitik och ett aktivt arbete f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheterna b&amp;aring;de hemma och utomlands. Demokratiska och v&amp;auml;lm&amp;aring;ende grannl&amp;auml;nder &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r fortsatt s&amp;auml;kerhet i v&amp;aring;rt n&amp;auml;romr&amp;aring;de.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att en modern svensk s&amp;auml;kerhetspolitik ska inneh&amp;aring;lla f&amp;ouml;ljande element: Ett milit&amp;auml;rt alliansfritt Sverige, ett &amp;ouml;kat nordiskt samarbete, en aktiv &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;politik, ett st&amp;auml;rkt Europasamarbete och ett starkare F&amp;ouml;renta Nationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan 1990-talets b&amp;ouml;rjan har antalet v&amp;auml;pnade konflikter mellan stater minskat dramatiskt. Allvarligt &amp;auml;r dock att den politiska avsp&amp;auml;nningen mellan &amp;ouml;st och v&amp;auml;st inte har lyckats bryta den internationella trenden av &amp;aring;terigen &amp;ouml;kade milit&amp;auml;ra utgifter. Stater v&amp;auml;ljer att m&amp;ouml;ta icke-milit&amp;auml;ra hot med milit&amp;auml;ra medel, varf&amp;ouml;r v&amp;auml;rlden beh&amp;ouml;ver en ny kultur av nedrustning och avmilitarisering. Trots utvecklingen med avsp&amp;auml;nning mellan l&amp;auml;nder tvingar konflikter inom stater m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor att leva med krigets fasor. Lidande skulle ofta ha kunnat f&amp;ouml;rhindras, men omv&amp;auml;rlden har reagerat f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r krisen &amp;auml;r ett faktum. Tydligast &amp;auml;r det vid systematiskt f&amp;ouml;rtryck av etniska och religi&amp;ouml;sa grupper inom en stat vilket efter m&amp;aring;nga &amp;aring;r leder till en regional v&amp;auml;pnad konflikt och etnisk rensning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga av dagens hot och kriser har sina r&amp;ouml;tter i en oj&amp;auml;mlik f&amp;ouml;rdelning av resurser, avsaknad av demokrati eller brist p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Extrem fattigdom &amp;auml;r ett direkt hot mot miljoner m&amp;auml;nniskor, men utg&amp;ouml;r ocks&amp;aring; grund f&amp;ouml;r v&amp;auml;pnade konflikter. Alla l&amp;auml;nder och m&amp;auml;nniskor m&amp;aring;ste ges m&amp;ouml;jlighet till utveckling, endast s&amp;aring; &amp;auml;r en s&amp;auml;krare v&amp;auml;rld m&amp;ouml;jlig. Ekonomisk och social utveckling &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r fred. Likas&amp;aring; g&amp;auml;ller det omv&amp;auml;nda, fred och m&amp;auml;nsklig s&amp;auml;kerhet &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling. S&amp;aring; l&amp;auml;nge miljontals m&amp;auml;nniskor lever under hotet av v&amp;auml;pnade konflikter, eller p&amp;aring; flykt undan kriser, g&amp;aring;r all kraft &amp;aring;t till att &amp;ouml;verleva och skydda sig och sin familj. F&amp;ouml;r den enskilda m&amp;auml;nniskan och samh&amp;auml;llet blir det en ond cirkel av konflikter, os&amp;auml;kerhet och fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den rika delen av v&amp;auml;rlden ser vi att v&amp;aring;ld, vapen och s&amp;aring;rbarheter till stor del &amp;auml;ndrat karakt&amp;auml;r. Andra vapen &amp;auml;n milit&amp;auml;ra kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att sl&amp;aring; ut viktiga samh&amp;auml;llsfunktioner, skapa instabilitet och orolighet och skada tilltron till v&amp;aring;r samh&amp;auml;llsmodell. Det &amp;auml;r inte bara stater utan i allt h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning grupper och enskilda som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r dessa hot. Genom att skada elf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, telekommunikationer och IT-system inom till exempel sjukv&amp;aring;rd, kreditv&amp;auml;sen och liknande kan v&amp;aring;r sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmander&amp;auml;tt hotas. Den snabba teknikutvecklingen har f&amp;ouml;rt med sig att v&amp;aring;rt dagliga beroende av h&amp;ouml;gteknologiska system utg&amp;ouml;r den fr&amp;auml;msta s&amp;auml;kerhetspolitiska utmaningen. Staters maktmonopol &amp;auml;r brutet och m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet kan i dag hotas genom angrepp i syfte att skada v&amp;auml;rden och funktioner, hot som &amp;auml;r gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande och kan drabba utan f&amp;ouml;rvarning. Sveriges f&amp;ouml;rsvarspolitik utg&amp;aring;r av tradition fr&amp;aring;n att med milit&amp;auml;ra medel sl&amp;aring; tillbaka ett v&amp;auml;pnat angrepp fr&amp;aring;n en annan stat. F&amp;ouml;rsvarsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga i en ny tid &amp;auml;r betydligt mer &amp;auml;n s&amp;aring;. V&amp;aring;r f&amp;ouml;rsvarspolitik m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; insikten om nationens s&amp;aring;rbarhet och den nya tidens akt&amp;ouml;rer och medel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige och &amp;ouml;vriga i v&amp;auml;rldssamfundet har ett gemensamt ansvar att m&amp;ouml;ta b&amp;aring;de milit&amp;auml;ra hot och andra utmaningar mot demokrati och trygghet. F&amp;ouml;r att se hot och l&amp;ouml;sningar i ett sammanhang m&amp;aring;ste vi utg&amp;aring; ifr&amp;aring;n ett bredare s&amp;auml;kerhetsbegrepp och arbeta mer f&amp;ouml;rebyggande, men samtidigt kunna agera snabbare och mer kraftfullt n&amp;auml;r en konflikt uppst&amp;aring;r som inte kunnat f&amp;ouml;rhindras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utg&amp;aring;ngspunkten ska vara att skydda m&amp;auml;nniskor och m&amp;auml;nskliga v&amp;auml;rden, inte endast stater och dess gr&amp;auml;nser. Socialdemokraterna har drivit fram en svensk politik f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rebyggande insatser, som rymmer konkreta f&amp;ouml;rslag om medling, politisk p&amp;aring;tryckning, polisi&amp;auml;r &amp;ouml;vervakning och insatser f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka r&amp;auml;ttsstaten, men &amp;auml;ven snabba och kraftfulla milit&amp;auml;ra insatser. Sverige ska satsa mer p&amp;aring; att sprida och genomf&amp;ouml;ra den strategi f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rebyggande arbete som finns. N&amp;auml;r en konflikt v&amp;auml;l uppst&amp;aring;tt kr&amp;auml;vs det snabba insatser f&amp;ouml;r att hantera den uppkomna krisen. Avg&amp;ouml;rande &amp;auml;r att kunna gripa in tidigt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att en konflikt sprids eller f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras – vi har sett f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga exempel d&amp;auml;r en konflikt leder till massmord eller etnisk rensning. H&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs en f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning internationellt b&amp;aring;de av resurserna, kunskap och av f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att snabbt kunna hantera akuta kriser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r en varaktig fred i ett konflikth&amp;auml;rjat samh&amp;auml;lle kr&amp;auml;vs ett l&amp;aring;ngsiktigt &amp;aring;teruppbyggnadsarbete med en kombination av civila och milit&amp;auml;ra medel. I l&amp;auml;nder med l&amp;aring;ngvariga konflikter, d&amp;auml;r unga m&amp;auml;n i l&amp;aring;nga tider bara k&amp;auml;nt till livet som soldat eller gerillakrigare, m&amp;aring;ste det satsas p&amp;aring; utbildning och program f&amp;ouml;r att dessa ska kunna komma tillbaka till ett fungerande liv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett trov&amp;auml;rdigt f&amp;ouml;rsvar &amp;auml;r ett viktigt s&amp;auml;kerhetspolitiskt instrument. Det verkar avskr&amp;auml;ckande genom att visa f&amp;ouml;r omv&amp;auml;rlden att Sverige &amp;auml;r berett att, sj&amp;auml;lv f&amp;ouml;rsvara sin nationella integritet och sitt sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande. D&amp;auml;rmed utg&amp;ouml;r det ocks&amp;aring; en grund f&amp;ouml;r en trov&amp;auml;rdig alliansfrihet. Det svenska f&amp;ouml;rsvaret bidrar vidare till en s&amp;auml;krare v&amp;auml;rld genom insatser f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet i konfliktdrabbade omr&amp;aring;den. Ett trov&amp;auml;rdigt f&amp;ouml;rsvar m&amp;aring;ste st&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras beroende p&amp;aring; den aktuella s&amp;auml;kerhetspolitiska situationen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag och under &amp;ouml;versk&amp;aring;dlig tid &amp;auml;r ett milit&amp;auml;rt angrepp fr&amp;aring;n en annan stat direkt mot Sverige osannolikt samtidigt som behovet av internationella insatser f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet &amp;ouml;kar. Till denna verklighet m&amp;aring;ste Sveriges s&amp;auml;kerhets- och f&amp;ouml;rsvarspolitik anpassas.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381612" name="_Toc213381612"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnor i konflikter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I arbetet med m&amp;auml;nsklig s&amp;auml;kerhet saknas oftast det genusperspektiv som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att se skillnader i m&amp;auml;ns och kvinnors s&amp;auml;kerhetsbehov. Oftast &amp;auml;r det kvinnors situation som osynliggjorts. Kvinnor och barn &amp;auml;r de som drabbas h&amp;aring;rdast i en konflikt. Systematiska v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter och massv&amp;aring;ldt&amp;auml;kter anv&amp;auml;nds som ett vapen i konflikter och det drabbar naturligtvis den utsatta individen oerh&amp;ouml;rt h&amp;aring;rt men ocks&amp;aring; hela samh&amp;auml;llet. Betydande resurser m&amp;aring;ste satsas p&amp;aring; de behov som kvinnor och flickor har av skydd och st&amp;ouml;d under och efter en konflikt. Samtidigt &amp;auml;r det viktigt att understryka kvinnors avg&amp;ouml;rande uppgifter och roll i fredsprocesser, som beskrivs i FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;ds resolution 1325 och resolution 1820 om sexuellt v&amp;aring;ld i konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att Sverige agerar b&amp;aring;de nationellt och internationellt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra arbetet med FN:s resolutioner 1325 och 1820. Den svenska handlingsplanen f&amp;ouml;r resolution 1325 l&amp;ouml;per ut vid &amp;aring;rets slut och en ny, sk&amp;auml;rpt, s&amp;aring;dan b&amp;ouml;r antas. Regeringen har hittills underl&amp;aring;tit att ta upp till exempel resolution 1325 i sina propositioner om internationella insatser, vilket vi tycker &amp;auml;r allvarligt, och vi kr&amp;auml;ver att regeringen l&amp;auml;gger st&amp;ouml;rre vikt vid dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; av vikt att Sverige driver p&amp;aring; arbetet med att oms&amp;auml;tta resolutionerna i handling b&amp;aring;de nationellt och internationellt, exempelvis genom att arbeta f&amp;ouml;r att implementera resolutionerna i EU och FN. Ett utm&amp;auml;rkt tillf&amp;auml;lle att g&amp;ouml;ra detta &amp;auml;r i samband med den kommande revisionen av EU:s s&amp;auml;kerhetsstrategi.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381613" name="_Toc213381613"&gt;&lt;/a&gt;FN och regionala organisationer&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges samarbete med Nato har blivit m&amp;ouml;jligt eftersom Nato har f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats sedan det kalla kriget. Nato &amp;auml;r en central akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r europeisk s&amp;auml;kerhet och internationell krishantering. Sverige deltar i vissa FN-st&amp;ouml;dda fredsbevarande operationer som leds av Nato. FN ger ofta i uppdrag till Nato att utf&amp;ouml;ra fredsoperationer eftersom denna organisation har resurser att leda vissa komplicerade insatser. Sveriges samarbete med Nato i FN-mandaterade fredsbevarande insatser &amp;auml;r viktigt, men samtidigt &amp;auml;r vi tydliga med att Sverige inte ska delta i milit&amp;auml;ra operationer som har sin grund i Natostadgans artikel fem om &amp;ouml;msesidiga f&amp;ouml;rsvarsgarantier. Sverige b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella insatser inom ramen f&amp;ouml;r FN, EU, Nato och OSSE.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN kan ocks&amp;aring; ge andra regionala organisationer som exempelvis EU och AU, Afrikanska unionen, uppdraget att leda en fredsbevarande operation. EU har utvecklat sin kompetens att leda alltmer besv&amp;auml;rliga operationer. Sverige har deltagit i praktiskt taget alla fredsfr&amp;auml;mjande insatser som EU har gjort. Vi anser att det &amp;auml;r positivt att ocks&amp;aring; den Afrikanska unionen utvecklar sin beredskap att leda operationer p&amp;aring; uppdrag av F&amp;ouml;renta Nationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381614" name="_Toc213381614"&gt;&lt;/a&gt;EU:s krishantering&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU h&amp;aring;ller p&amp;aring; att utvecklas till en akt&amp;ouml;r som inneh&amp;aring;ller just den bredd av instrument som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att kunna m&amp;ouml;ta dagens m&amp;aring;ngfacetterade hot. Detta &amp;auml;r positivt. Den solidaritet som finns mellan de europeiska l&amp;auml;nderna inneb&amp;auml;r att det &amp;auml;r ot&amp;auml;nkbart att Sverige skulle f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla sig passivt om ett annat medlemsland drabbades av en allvarlig kris.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt som F&amp;ouml;renta Nationerna har det &amp;ouml;vergripande ansvaret f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet i v&amp;auml;rlden s&amp;aring; &amp;ouml;kar kraven fr&amp;aring;n FN p&amp;aring; att ocks&amp;aring; regionala organisationer som EU ska ta ett st&amp;ouml;rre ansvar. En region som representerar 450 miljoner m&amp;auml;nniskor, en fj&amp;auml;rdedel av jordens rikedom och som spenderar mer &amp;auml;n 1&amp;nbsp;500 miljarder kronor p&amp;aring; milit&amp;auml;rt f&amp;ouml;rsvar b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ta ett st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att den s&amp;auml;kerhets- och f&amp;ouml;rsvarspolitik som utvecklas inom EU ger &amp;ouml;kad f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och kapacitet f&amp;ouml;r krishantering. Det r&amp;aring;der ingen mots&amp;auml;ttning mellan att delta i EU:s krishantering och ett fortsatt starkt engagemang f&amp;ouml;r FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tv&amp;auml;rtom kommer en fungerande krishantering i Europa att st&amp;auml;rka FN och ge stabil och p&amp;aring;litlig s&amp;auml;kerhet i Europa. EU:s krishantering ska i alla delar ske i enlighet med principerna i FN-stadgan. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r EU f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sin f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att f&amp;ouml;rebygga och hantera kriser, i n&amp;auml;ra samarbete med FN. EU har tillg&amp;aring;ng till ett mycket brett spektrum av instrument. Dessa str&amp;auml;cker sig &amp;ouml;ver diplomati, handelsavtal, bist&amp;aring;nd till r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen och polis, till milit&amp;auml;ra insatser. Bredden av instrument och f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att koordinera dessa inom en gemensam ram g&amp;ouml;r EU till en unik akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r internationell krishantering. Redan i dag genomf&amp;ouml;r EU s&amp;aring;v&amp;auml;l milit&amp;auml;ra som civila krishanteringsinsatser. FN och regionala organisationer som Afrikanska unionen efterfr&amp;aring;gar st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r snabba internationella insatser. H&amp;auml;r r&amp;aring;der globalt en stor brist p&amp;aring; kapacitet. Att tidigt kunna vara p&amp;aring; plats f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att en kris v&amp;auml;xer och sprids &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande. Det &amp;auml;r viktigt att EU etablerar civila snabbinsatsgrupper med bland annat r&amp;auml;ddningstj&amp;auml;nst, sjukv&amp;aring;rd, polis och &amp;aring;klagare. Dessa ska snabbt kunna s&amp;auml;ttas in f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa offer f&amp;ouml;r terrord&amp;aring;d, naturkatastrofer eller andra kriser.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381615" name="_Toc213381615"&gt;&lt;/a&gt;Nationell strategi f&amp;ouml;r internationella insatser&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rm&amp;aring;ga till internationella insatser handlar b&amp;aring;de om att kunna vara n&amp;auml;rvarande i ett konfliktomr&amp;aring;de under l&amp;aring;ng tid i stabiliserande syfte och om att snabbt kunna ingripa i en uppblossande konflikt. Sveriges insatser ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r sp&amp;auml;nna &amp;ouml;ver hela skalan fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder till fredsframtvingande insatser p&amp;aring; s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;dets uppdrag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tidigare i &amp;aring;r presenterade regeringen en skrivelse om nationell strategi f&amp;ouml;r internationella insatser. Tyv&amp;auml;rr visade det sig att skrivelsen mer hade karakt&amp;auml;r av en &amp;ouml;nskelista – Sverige ska ha f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att vara &amp;ouml;verallt och g&amp;ouml;ra allting – &amp;auml;n en samlad nationell strategi. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r lyfta fram n&amp;aring;gra av de fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningar som borde ing&amp;aring;tt i strategin. De &amp;auml;r v&amp;auml;l v&amp;auml;rda en fortsatt diskussion. En strategi f&amp;ouml;r Sveriges deltagande i internationella insatser borde konkret ha belyst hur utrikes-, f&amp;ouml;rsvars-, s&amp;auml;kerhets- och utvecklingspolitiken &amp;ouml;msesidigt berikar varandra och skapar en genomt&amp;auml;nkt helhet som d&amp;auml;rigenom l&amp;auml;gger grunden f&amp;ouml;r breda v&amp;auml;lplanerade insatser. Regeringens skrivelse ber&amp;ouml;rde inte ens grundl&amp;auml;ggande fr&amp;aring;gor som: Hur prioriterar vi n&amp;auml;r v&amp;aring;ra resurser inte r&amp;auml;cker till f&amp;ouml;r allt vi vill g&amp;ouml;ra? Vilka t&amp;auml;nkbara behov av svenskt deltagande ser vi fram&amp;ouml;ver?&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I regeringens skrivelse talades mycket om samlade insatser med b&amp;aring;de civila och milit&amp;auml;ra delar, men n&amp;aring;gra konkreta resonemang eller avv&amp;auml;gningar fanns inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater &amp;auml;r positivt inst&amp;auml;llda till samordning och strategisk styrning f&amp;ouml;r att olika typer av insatser ska kunna &amp;ouml;ka varandras verkningsgrad. Men det &amp;auml;r inte realistiskt, eller kanske ens &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt, med helt samlade civil-milit&amp;auml;ra insatser. Det finns flera viktiga och komplexa fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningar som en strategi m&amp;aring;ste ta st&amp;auml;llning till eller &amp;aring;tminstone problematisera kring. N&amp;aring;gra exempel:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Risken f&amp;ouml;r att de civila insatsernas opartiskhet ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tts. Det kan &amp;auml;ventyra b&amp;aring;de s&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r exempelvis bist&amp;aring;ndsorganisationernas personal liksom deras m&amp;ouml;jligheter att verka.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att f&amp;ouml;ra samman olika insatsers ledning och struktur b&amp;aring;de p&amp;aring; grund av de stora olikheterna mellan civila och milit&amp;auml;ra strukturer och det faktum att olika insatsers sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet kan ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De civila insatserna &amp;auml;r inte heller enhetliga. De kan vara av helt olika karakt&amp;auml;r: svenska enskilda organisationer, statliga myndigheter eller multilaterala EU- eller FN-organ. En del insatser &amp;auml;r finansierade fr&amp;aring;n Sverige men utf&amp;ouml;rs av andra. Vad eller vilka av dessa t&amp;auml;nker sig regeringen ska ing&amp;aring; i den samlade strategin?&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r en nation bedriver ”totalentreprenad” i ett visst omr&amp;aring;de kan problem uppst&amp;aring;. Ett exempel &amp;auml;r de sp&amp;auml;nningar som kan bli f&amp;ouml;ljden av att Sverige kanaliserar bist&amp;aring;nd f&amp;ouml;r &amp;aring;teruppbyggnad till ett omr&amp;aring;de d&amp;auml;r svensk trupp &amp;auml;r verksam samtidigt som grannomr&amp;aring;det d&amp;auml;r annat lands trupp verkar inte f&amp;aring;r del av s&amp;aring;dana resurser. Om dessutom dessa tv&amp;aring; omr&amp;aring;den domineras av olika befolkningsgrupper kan problemen bli &amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ska vara styrande f&amp;ouml;r hur de civila resurserna kanaliseras. Det &amp;auml;r inte alls s&amp;auml;kert att de st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsbehoven finns just d&amp;auml;r de svenska trupperna &amp;auml;r verksamma eller att den typ av bist&amp;aring;nd som efterfr&amp;aring;gas &amp;auml;r n&amp;aring;got just Sverige &amp;auml;r det mest l&amp;auml;mpade landet att bidra med.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har tidigare p&amp;aring;talat behovet av en bred strategi n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller de viktiga och sv&amp;aring;ra insatserna i Afghanistan. Detta har regeringen &amp;auml;nnu inte klarat av att leverera. Den utm&amp;auml;rkta redog&amp;ouml;relse om en samlad Afghanistaninsats som Norges socialdemokratiska utrikesminister lagt fram inf&amp;ouml;r Stortinget visar kvalitetsskillnaden mellan dessa tv&amp;aring; regeringar. Afghanistan utg&amp;ouml;r ett tydligt exempel p&amp;aring; hur utveckling och s&amp;auml;kerhet h&amp;auml;nger ihop liksom p&amp;aring; behovet av samordning av sinsemellan olika komponenter i en total insats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi avser att &amp;aring;terkomma ang&amp;aring;ende Afghanistan n&amp;auml;r regeringen senare i h&amp;ouml;st l&amp;auml;gger sin proposition om det svenska deltagandet i ISAF.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381616" name="_Toc213381616"&gt;&lt;/a&gt;Sveriges milit&amp;auml;ra alliansfrihet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges s&amp;auml;kerhetspolitik syftar till att bevara fred och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt land, bidra till stabilitet och s&amp;auml;kerhet i v&amp;aring;rt n&amp;auml;romr&amp;aring;de samt att st&amp;auml;rka internationell fred och s&amp;auml;kerhet. Den milit&amp;auml;ra alliansfriheten ger oss handlingsfrihet och inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att agera vid internationella konflikter d&amp;auml;r milit&amp;auml;rt bundna stater av olika sk&amp;auml;l inte kan utnyttjas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har under &amp;aring;ren efter det kalla krigets slut p&amp;aring; ett bra s&amp;auml;tt klarat att h&amp;auml;vda den milit&amp;auml;ra alliansfriheten p&amp;aring; ett trov&amp;auml;rdigt s&amp;auml;tt samtidigt som Sverige visat vilja och f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att bidra till internationella fredsbevarande eller fredsskapande operationer. Den svenska opinionen har under en l&amp;aring;ng tid visat p&amp;aring; en &amp;ouml;verv&amp;auml;ldigande majoritet f&amp;ouml;r dem som vill beh&amp;aring;lla den framg&amp;aring;ngsrika milit&amp;auml;ra alliansfriheten. F&amp;ouml;r moderater och folkpartister har detta naturligtvis varit en nagel i &amp;ouml;gat. Viljan hos dessa partier att f&amp;ouml;ra Sverige in i Nato ska inte underskattas &amp;auml;ven om de deklarerat att det inte blir aktuellt under denna mandatperiod och att det beh&amp;ouml;vs ett st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n Socialdemokraterna f&amp;ouml;r en s&amp;aring;dan kurs&amp;auml;ndring i s&amp;auml;kerhetspolitiken. F&amp;ouml;r dessa partier handlar det nu om att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka f&amp;ouml;rbereda opinionen f&amp;ouml;r det som moderaterna l&amp;auml;nge kallat ”n&amp;auml;sta naturliga steg”, n&amp;auml;mligen en medlemskapsans&amp;ouml;kan. Vi kan redan nu se hur svensk utrikespolitik och f&amp;ouml;rsvarspolitik anpassas till detta m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nge ville regeringen att Sverige skulle delta i en Nato-operation, Operation Active Endeavour, som enbart grundades p&amp;aring; ett beslut i Nato i enlighet med artikel fem i Natostadgan, omedelbart efter terrorattentatet den 11 september. Vi socialdemokrater tog best&amp;auml;mt avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n denna glidning iv&amp;auml;g fr&amp;aring;n den etablerade svenska h&amp;aring;llningen att det kr&amp;auml;vs FN-mandat f&amp;ouml;r att s&amp;auml;nda svenska trupper utomlands i internationella operationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi s&amp;auml;ger som tidigare aviserat nej till ett svenskt deltagande i Natos snabbinsatsstyrka NRF eftersom vi anser att F&amp;ouml;rsvarsmakten redan har betydande &amp;aring;taganden samtidigt som f&amp;ouml;rsvarsbudgeten &amp;auml;r starkt anstr&amp;auml;ngd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inte i n&amp;aring;gon regeringsf&amp;ouml;rklaring har den borgerliga regeringen beskrivit den svenska s&amp;auml;kerhetspolitikens grundl&amp;auml;ggande h&amp;aring;llning, v&amp;aring;r vilja att vara milit&amp;auml;rt alliansfria. Svepande undanflykter och konstiga f&amp;ouml;rklaringar efter&amp;aring;t kan inte d&amp;ouml;lja det faktum att regeringens tv&amp;aring; partier som vurmar f&amp;ouml;r svenskt Natomedlemskap tar alla m&amp;ouml;jligheter de kan f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rsvaga trov&amp;auml;rdigheten i svensk s&amp;auml;kerhetspolitik. Detta m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381617" name="_Toc213381617"&gt;&lt;/a&gt;En offensiv nedrustningspolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En politik f&amp;ouml;r fred och m&amp;auml;nsklig s&amp;auml;kerhet utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n v&amp;aring;ra v&amp;auml;rderingar om frihet, j&amp;auml;mlikhet och solidaritet. R&amp;auml;ttvisa, s&amp;aring;v&amp;auml;l mellan m&amp;auml;nniskor som mellan l&amp;auml;nder och regioner, &amp;auml;r v&amp;aring;rt medel, men ocks&amp;aring; v&amp;aring;rt m&amp;aring;l. I en v&amp;auml;rld som upprustar alltmer beh&amp;ouml;vs aktiva r&amp;ouml;ster f&amp;ouml;r nedrustning. Sverige har en l&amp;aring;ng och stolt tradition att f&amp;ouml;rvalta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen var aktiv i nedrustningsarbetet. Den sj&amp;ouml;satte olika partnerskap med andra l&amp;auml;nder och tillsatte bland annat Blixkommissionen f&amp;ouml;r att ta fram nya initiativ och id&amp;eacute;er. Regeringen borde tydligt visa sin vilja att st&amp;auml;lla sig bakom den nedrustningstradition som s&amp;aring; l&amp;auml;nge varit en h&amp;ouml;rnsten i svensk utrikespolitik. Det &amp;auml;r alarmerande att v&amp;auml;rldens milit&amp;auml;rutgifter &amp;aring;terigen &amp;ouml;kar och har stigit med 37 procent under tio&amp;aring;rsperioden 1997 till 2006, enligt Sipri. Det internationella nedrustningsarbetet m&amp;aring;ste ta ny fart. Mer m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras. K&amp;auml;rnvapenhotet &amp;auml;r l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n avv&amp;auml;rjt. Tv&amp;auml;rtom har det &amp;ouml;kat. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r lade vi socialdemokrater fram ett tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning under riksdagens utrikespolitiska debatt i februari 2008.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381618" name="_Toc213381618"&gt;&lt;/a&gt;Massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let &amp;auml;r en fullst&amp;auml;ndig avveckling av massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen, s&amp;aring;v&amp;auml;l biologiska och kemiska som nukle&amp;auml;ra. Att f&amp;ouml;rhindra spridning &amp;auml;r en viktig del av nedrustningsarbetet. F&amp;ouml;r att n&amp;aring; detta m&amp;aring;ste k&amp;auml;rnvapenmakterna omedelbart minska innehavet. De samlade k&amp;auml;rnvapenstyrkorna i v&amp;auml;rlden, fr&amp;auml;mst USA:s och Rysslands, skulle kunna f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ra allt liv p&amp;aring; jordklotet flera g&amp;aring;nger om. Enligt Blixkommissionen uppg&amp;aring;r v&amp;auml;rldens samlade aktiva och utplacerade k&amp;auml;rnstridsspetsar till omkring 12&amp;nbsp;000. K&amp;auml;rnvapen kan egentligen inte anv&amp;auml;ndas &amp;ouml;verlagt – men v&amp;auml;l av misstag – och m&amp;aring;ste betraktas som politiska och inte som milit&amp;auml;ra vapen. Det ligger i m&amp;auml;nsklighetens och v&amp;auml;rldssamfundets intresse f&amp;ouml;r &amp;ouml;verlevnad och gemensam s&amp;auml;kerhet att alla k&amp;auml;rnvapen elimineras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den fortg&amp;aring;ende k&amp;auml;rnvapenmoderniseringen inneb&amp;auml;r ett ohyggligt sl&amp;ouml;seri med resurser. Flera k&amp;auml;rnvapenmakter v&amp;auml;grar i dag att g&amp;aring; med p&amp;aring; verklig nedrustning och moderniserar ist&amp;auml;llet sina k&amp;auml;rnvapenarsenaler. Till detta kommer att ett antal l&amp;auml;nder som inte tidigare var k&amp;auml;rnvapenmakter nu skaffat sig k&amp;auml;rnvapen och att risken f&amp;ouml;r ytterligare spridning &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen &amp;auml;r stor. Det finns ocks&amp;aring; en risk att k&amp;auml;rnvapen sprids till icke-statliga akt&amp;ouml;rer, exempelvis terroristgrupper. F&amp;ouml;r att lyckas med nedrustningsarbetet kr&amp;auml;vs mycket tuffare kontrollregimer. Vi vill se ett starkare IAEA som har r&amp;auml;tt till insyn i all k&amp;auml;rnteknik &amp;ouml;verallt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Icke-spridningsavtalet (NPT) inneh&amp;aring;ller tre komponenter. K&amp;auml;rnvapenstaterna f&amp;ouml;rbinder sig att inte &amp;ouml;verl&amp;aring;ta k&amp;auml;rnvapen eller kunskap om k&amp;auml;rnvapen och k&amp;auml;rnvapenteknologi till andra stater. Samtidigt lovar &amp;ouml;vriga stater att inte skaffa k&amp;auml;rnvapen. I avtalet f&amp;ouml;rbinder sig de l&amp;auml;nder som har k&amp;auml;rnvapen ocks&amp;aring; att arbeta f&amp;ouml;r en fullst&amp;auml;ndig k&amp;auml;rnvapennedrustning. NPT &amp;auml;r satt under stor press. Det st&amp;aring;r klart att v&amp;auml;rlden &amp;auml;r i stort behov av nya initiativ i nedrustnings- och kontrollarbetet, samtidigt som det f&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r viktigt att NPT st&amp;auml;rks och att de utf&amp;auml;stelser som &amp;auml;r gjorda i avtalet inf&amp;ouml;rlivas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;USA har gjort en &amp;ouml;verenskommelse med Indien om export av k&amp;auml;rnteknik som g&amp;ouml;r att Indien, trots att man inte skrivit under NPT, &amp;auml;nd&amp;aring; f&amp;aring;r del av dess f&amp;ouml;rdelar. Ett f&amp;ouml;rverkligande av denna &amp;ouml;verenskommelse riskerar att inneb&amp;auml;ra en skadlig erodering av NPT. Denna &amp;ouml;verenskommelse har nu ocks&amp;aring; godk&amp;auml;nts av l&amp;auml;nderna i Nuclear Suppliers Group (NSG) d&amp;auml;r Sverige ing&amp;aring;r. Vi socialdemokrater kr&amp;auml;vde l&amp;auml;nge att regeringen redovisade sina st&amp;aring;ndpunkter och &amp;ouml;ppnade f&amp;ouml;r en diskussion inf&amp;ouml;r detta beslut, men regeringens ointresse var anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt. Man ville inte ha en diskussion p&amp;aring; hemmaplan, och internationellt undrar nu andra nedrustningsv&amp;auml;nliga l&amp;auml;nder om Sveriges stora passivitet inneb&amp;auml;r en ny linje i nedrustningsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den oberoende internationella kommissionen om massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen med Hans Blix som ordf&amp;ouml;rande presenterade i juni 2006 sin rapport med en rad konkreta f&amp;ouml;rslag om hur v&amp;auml;rlden ska kunna befrias fr&amp;aring;n k&amp;auml;rnvapen, biologiska och kemiska vapen. Rapporten analyserar ing&amp;aring;ende de hot som v&amp;auml;rlden lever under idag, fr&amp;auml;mst 27 000 k&amp;auml;rnvapen och anstr&amp;auml;ngningar av enskilda stater och kanske terrorgrupper att utveckla eller komma &amp;ouml;ver olika slag av massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Blixkommissionens rapport lades fram vid en tidpunkt d&amp;aring; det globala samarbetet f&amp;ouml;r nedrustning g&amp;aring;tt i st&amp;aring;. Den sextionde sessionen av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling lyckades inte f&amp;aring; medlemsl&amp;auml;nderna att acceptera n&amp;aring;gra &amp;aring;taganden p&amp;aring; nedrustningsomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slutsatsen av detta faktum b&amp;ouml;r vara att det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att pr&amp;ouml;va nya v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fart p&amp;aring; de globala nedrustningssamtalen. Blixkommissionen kan genom sin sammans&amp;auml;ttning s&amp;auml;gas utg&amp;ouml;ra ett gott tv&amp;auml;rsnitt av hur v&amp;auml;rldens fr&amp;auml;msta nedrustningsexperter ser p&amp;aring; l&amp;auml;get. Genom att v&amp;auml;lja ut n&amp;aring;gra av dess sextio f&amp;ouml;rslag och driva dem i internationella forum skulle den svenska regeringen kunna l&amp;auml;mna ett viktigt bidrag till att hantera en av v&amp;aring;r v&amp;auml;rlds &amp;ouml;desfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381619" name="_Toc213381619"&gt;&lt;/a&gt;Konventionella vapen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet f&amp;ouml;r att minska antalet l&amp;auml;tta vapen m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta med &amp;auml;n st&amp;ouml;rre kraft. Dessa vapen, s&amp;aring;som pistoler och k-pistar, st&amp;aring;r f&amp;ouml;r cirka 90 procent av alla d&amp;ouml;dsoffer i v&amp;auml;pnade konflikter och sk&amp;ouml;rdar mer &amp;auml;n en halv miljon liv varje &amp;aring;r. Sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen &amp;auml;r de vanligast anv&amp;auml;nda vapnen i v&amp;auml;rldens konflikter. De &amp;auml;r billiga, h&amp;aring;llbara och l&amp;auml;tta att transportera och smuggla. Under sin livstid hinner ett vapen anv&amp;auml;ndas i m&amp;aring;nga olika konflikter och av m&amp;aring;nga olika akt&amp;ouml;rer, i m&amp;aring;nga fall av barn. Det finns &amp;ouml;ver 300 000 barnsoldater och dessa utrustas ofta med l&amp;auml;tta vapen. Att stoppa spridningen av l&amp;auml;tta vapen &amp;auml;r en angel&amp;auml;genhet f&amp;ouml;r alla samh&amp;auml;llen. Det &amp;auml;r ingen r&amp;auml;ttighet att &amp;auml;ga vapen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det internationella arbetet f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa m&amp;auml;ngden och spridningen av l&amp;auml;tta vapen &amp;auml;r fr&amp;auml;mst inriktat p&amp;aring; genomf&amp;ouml;randet av det handlingsprogram som antogs vid FN:s konferens om illegal handel med sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen (SALW) 2001. Ett instrument om m&amp;auml;rkning och sp&amp;aring;rning av sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen framf&amp;ouml;rhandlades i juni 2005 och antogs i en resolution av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling h&amp;ouml;sten 2005. En FN-expertgrupp granskar olika aspekter av olaglig vapenf&amp;ouml;rmedling. Expertgruppen fokuserar p&amp;aring; hur man kan underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r stater att inf&amp;ouml;ra regler mot olaglig vapenf&amp;ouml;rmedling och hur internationellt samarbete kan medf&amp;ouml;ra en b&amp;auml;ttre kontroll &amp;ouml;ver olaglig vapenf&amp;ouml;rmedling. Sverige m&amp;aring;ste fortsatt vara en drivande del i detta viktiga arbete och b&amp;ouml;r utveckla en nationell handlingsplan kring l&amp;auml;tta vapen som tydligg&amp;ouml;r svenska str&amp;auml;vanden inom omr&amp;aring;det och som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r uppf&amp;ouml;ljning och utv&amp;auml;rdering av svenska positioner och &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 7 december 2006 fattades ett historiskt beslut i FN:s generalf&amp;ouml;rsamling. 153 l&amp;auml;nder r&amp;ouml;stade ja till f&amp;ouml;rslaget om att bilda en kommission som ska utreda m&amp;ouml;jligheterna till ett internationellt avtal som begr&amp;auml;nsar och kontrollerar handeln med konventionella vapen, ett s&amp;aring; kallat Arms Trade Treaty. Genom ett globalt vapenhandelsf&amp;ouml;rdrag skulle alla l&amp;auml;nder f&amp;ouml;lja samma minimiregler f&amp;ouml;r vapenf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning, vilket skulle f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ra f&amp;ouml;r oseri&amp;ouml;sa akt&amp;ouml;rer att hitta ett land som vill s&amp;auml;lja till dem. Sverige m&amp;aring;ste ge fortsatt st&amp;ouml;d till processen r&amp;ouml;rande Arms Trade Treaty.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ottawakonventionen mot personminor tr&amp;auml;dde i kraft 1999 och har f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande 146 parter. Konventionens huvudsyfte &amp;auml;r ett absolut f&amp;ouml;rbud mot anv&amp;auml;ndning, utveckling, tillverkning, anskaffning, &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring och lagerh&amp;aring;llning av truppminor. Det &amp;auml;r viktigt att fler l&amp;auml;nder ansluter sig till konventionen, och Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r en global uppslutning bakom Ottawakonventionen. Konventionens andra huvudsyfte &amp;auml;r att ett antal &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtas f&amp;ouml;r att handskas med konsekvenserna av tidigare anv&amp;auml;ndning av truppminor. Det handlar bland annat om r&amp;ouml;jning av minf&amp;auml;lt, st&amp;ouml;d till minoffer och hj&amp;auml;lp med f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring av lagrade truppminor. Sverige m&amp;aring;ste fortsatt ge st&amp;ouml;d till s&amp;aring;dana insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381620" name="_Toc213381620"&gt;&lt;/a&gt;Krigsmateriel&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater ser flera brister i den nuvarande krigsmaterielexportlagstiftningen. Den tidigare socialdemokratiska regeringen p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade ett arbete kring en ny lagstiftning. Vi anser fortfarande att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att regeringen kommer till riksdagen med ett lagf&amp;ouml;rslag som ligger i fas med utvecklingen p&amp;aring; omr&amp;aring;det och som &amp;auml;r koherent i enlighet med Politiken f&amp;ouml;r global utveckling (PGU).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hur en ny krigsmaterielexportlagstiftning b&amp;ouml;r se ut vill vi socialdemokrater &amp;aring;terkomma till d&amp;aring; regeringen i en konkret proposition redovisar ett samlat f&amp;ouml;rslag. N&amp;aring;gra v&amp;auml;gledande principer f&amp;ouml;r oss &amp;auml;r dock att all handel med vapen och krigsmateriel ska kontrolleras genom strikta regler. Sverige ska vara en f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare genom sin lagstiftning om svensk export och import av vapen och krigsmateriel. Icke-demokratier och l&amp;auml;nder som bryter mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna kan inte ges samma legitimitet att f&amp;aring; k&amp;ouml;pa vapen. Vid export ska h&amp;auml;nsyn tas till risken f&amp;ouml;r krig och om staten beg&amp;aring;r brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Regler f&amp;ouml;r import av krigsmateriel b&amp;ouml;r utarbetas i enlighet med samma principer som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r export av samma slags produkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den totala vapenexporten fr&amp;aring;n Sverige och EU m&amp;aring;ste minska. Det kan Sverige arbeta f&amp;ouml;r genom en svensk restriktiv krigsmaterielexportpolitik, men ocks&amp;aring; genom EU. Vi socialdemokrater anser att Sverige m&amp;aring;ste vara aktivt i utarbetandet av en gemensam uppf&amp;ouml;randekod d&amp;auml;r principen om varje lands r&amp;auml;tt att ha en mer l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende politik ligger fast. Den svenska st&amp;aring;ndpunkten m&amp;aring;ste vara att EU:s uppf&amp;ouml;randekod blir mer restriktiv och till&amp;auml;mpas strikt.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381621" name="_Toc213381621"&gt;&lt;/a&gt;Klustervapen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klustervapen utg&amp;ouml;r ett stort humanit&amp;auml;rt problem dels f&amp;ouml;r att de sprider ut substridsdelar &amp;ouml;ver ett s&amp;aring; stort omr&amp;aring;de att det i praktiken har visat sig mer eller mindre om&amp;ouml;jligt att undvika civila offer, dels f&amp;ouml;r att de efterl&amp;auml;mnar oexploderade substridsdelar som i krigets sp&amp;aring;r skadar och d&amp;ouml;dar civilbefolkningen. 98&amp;nbsp;procent av de m&amp;auml;nniskor som d&amp;ouml;tt av klustervapen ber&amp;auml;knas ha varit civila.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Libanonkriget anv&amp;auml;ndes klustervapen i stor skala, och civila offer sk&amp;ouml;rdades l&amp;aring;ngt efter krigets slut, nu senast i Georgienkonflikten har det ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rekommit rapporter om anv&amp;auml;ndning av klustervapen. Vi socialdemokrater anser att denna vapentyp inte b&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndas i n&amp;aring;gra konflikter och att de inte h&amp;ouml;r hemma i n&amp;aring;got lands arsenal, inte heller Sveriges.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 23 februari 2007 avslutades en internationell regeringskonferens i Oslo om klustervapen. Slutdeklarationen fr&amp;aring;n m&amp;ouml;tet, som 46 l&amp;auml;nder inklusive Sverige st&amp;auml;llde sig bakom, sl&amp;aring;r fast att ett internationellt avtal som ”f&amp;ouml;rbjuder anv&amp;auml;ndning, produktion, &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring och lagring av klustervapen som orsakar oacceptabel skada p&amp;aring; civilpersoner” ska vara slutf&amp;ouml;rhandlat senast under utg&amp;aring;ngen av 2008. Ett s&amp;aring;dant slutdokument finns sedan i maj och ska ratificeras i december.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I maj 2007 beslutade riksdagen att Sverige ska forts&amp;auml;tta ”att vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd ett internationellt f&amp;ouml;rbud r&amp;ouml;rande klustervapen i enlighet med Oslodeklarationen”. Samtidigt p&amp;aring;gick den andra konferensen inom Osloprocessen i Lima, Peru, d&amp;auml;r den svenska regeringen dessv&amp;auml;rre valde att inte delta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det st&amp;aring;r klart att Oslokonferensen inneburit startskottet f&amp;ouml;r en historisk process mot ett internationellt l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende f&amp;ouml;rbud mot klustervapen. Trots detta har den borgerliga regeringen inte drivit p&amp;aring; i detta arbete utan snarare arbetat f&amp;ouml;r att f&amp;aring; igenom undantag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges position i klustervapenfr&amp;aring;gan &amp;auml;r synnerligen viktig. Sverige har ett stort anseende internationellt inom humanit&amp;auml;ra fr&amp;aring;gor och n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller nedrustning. Sveriges bidrag i dessa sammanhang kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r p&amp;aring; ett konstruktivt s&amp;auml;tt f&amp;ouml;ra processen vidare med m&amp;aring;let om ett l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende internationellt avtal med ett brett st&amp;ouml;d. Omv&amp;auml;nt riskerar Sverige att underminera processen genom att inte medverka eller genom att argumentera f&amp;ouml;r en reglering av vissa typer av vapen, snarare &amp;auml;n ett l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende f&amp;ouml;rbud.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 17 september 2007 antog ocks&amp;aring; FN en ny policy g&amp;auml;llande klustervapen d&amp;auml;r man uppmanar medlemsstaterna att anta ett legalt bindande instrument mot klustervapen samt att l&amp;auml;nderna till dess att ett s&amp;aring;dant instrument existerar vidtar &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; nationell niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid den slutliga diplomatkonferensen inom ramen f&amp;ouml;r Osloprocessen i Dublin i maj 2008 st&amp;auml;llde sig 107 l&amp;auml;nder, inklusive Sverige, bakom den avtalstext som f&amp;ouml;rhandlats fram. En text som &amp;auml;r l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende vad g&amp;auml;ller anv&amp;auml;ndning, lagring, produktion och &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av klustervapen. Av dessa 107 l&amp;auml;nder har till dags dato 17 l&amp;auml;nder, bland andra Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Norge och Spanien, redan deklarerat att man kommer till Oslo i december 2008 f&amp;ouml;r att skriva under avtalet. Fr&amp;aring;n den svenska regeringen har inget h&amp;ouml;rts i fr&amp;aring;gan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det vore ett stort bakslag om Sverige, som har en stolt tradition av att vara ett nedrustningsfr&amp;auml;mjande land som v&amp;auml;rnar humanit&amp;auml;ra v&amp;auml;rden, st&amp;auml;ller sig utanf&amp;ouml;r ett internationellt f&amp;ouml;rbud mot klustervapen. Sverige b&amp;ouml;r snarast deklarera att man i enlighet med riksdagens vilja kommer att skriva under avtalet i Oslo i december, g&amp;aring; vidare med att ratificera avtalet och sedan inleda skrotningen av den svenska Bombkapsel 90.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381622" name="_Toc213381622"&gt;&lt;/a&gt;Socialdemokraternas 12-punktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning: En svensk offensiv mot massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen och f&amp;ouml;r nedrustning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Massiva p&amp;aring;tryckningar i alla relevanta internationella forum f&amp;ouml;r att f&amp;aring; de erk&amp;auml;nda k&amp;auml;rnvapenstaterna att nedrusta sina arsenaler&lt;/span&gt;. NTP-avtalet f&amp;ouml;reskriver att inga andra &amp;auml;n de fem erk&amp;auml;nda staterna f&amp;aring;r anskaffa k&amp;auml;rnvapen under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att de fem avrustar sina arsenaler. S&amp;aring; l&amp;auml;nge de fem inte genomf&amp;ouml;r en medveten och planerad nedrustning av sina arsenaler kommer heller inte andra l&amp;auml;nder att respektera NPT-avtalet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Internationellt f&amp;ouml;rbud mot klusterbomber.&lt;/span&gt; Carl Bildt har l&amp;auml;nge bagatelliserat Osloprocessen trots att den nu samlar &amp;ouml;ver 130 l&amp;auml;nder i arbetet f&amp;ouml;r ett internationellt f&amp;ouml;rbud mot klustervapen. Regeringen m&amp;aring;ste verkst&amp;auml;lla riksdagens enh&amp;auml;lliga beslut fr&amp;aring;n v&amp;aring;ren 2007 att Sverige ska verka f&amp;ouml;r ett s&amp;aring;dant f&amp;ouml;rbud och skriva under Osloprocessens slutdokument i december.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Agera i Nuclear Suppliers Group (NSG). Inf&amp;ouml;r beslutet i NSG om att godk&amp;auml;nna den amerikansk-indiska &amp;ouml;verenskommelsen kr&amp;auml;vde vi att regeringen skulle agera och kr&amp;auml;va vissa villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;4. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;F&amp;ouml;rnyad kraft till arbetet i Ny agenda-koalitionen&lt;/span&gt;. Arbetet i Ny agenda-koalitionen, NAC, har haft goda resultat, inte minst under &amp;ouml;versynskonferensen av NPT 2000 d&amp;aring; man fick till st&amp;aring;nd en 13-punkters handlingsplan. Efter m&amp;aring;nga &amp;aring;r har dock tempot i NAC-samarbetet stannat av och det &amp;auml;r ett problem att Egypten, medlem i NAC, inte har ratificerat provstoppsavtalet. Sverige b&amp;ouml;r dels aktivera NAC-samarbetet, dels &amp;ouml;ka samarbetet med andra l&amp;auml;nder som Tyskland, Japan och Australien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;5. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;&amp;Ouml;ka trycket inf&amp;ouml;r kommande NPT-&amp;ouml;versynskonferens&lt;/span&gt;. 2010 sker n&amp;auml;sta &amp;ouml;versynskonferens inom ramen f&amp;ouml;r NPT-avtalet och f&amp;ouml;rberedelserna f&amp;ouml;r den har redan b&amp;ouml;rjat. Det inneb&amp;auml;r ett tillf&amp;auml;lle f&amp;ouml;r Sverige att &amp;ouml;ka sin aktivitetsniv&amp;aring;, exempelvis vid den f&amp;ouml;rberedelsekonferens som sker i april.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;&amp;Ouml;ka opinionstrycket och s&amp;auml;tt Sverige p&amp;aring; kartan&lt;/span&gt;. Carl Bildt b&amp;ouml;r bjuda in Henry Kissinger och de andra artikelf&amp;ouml;rfattarna i de internationellt spridda artiklarna om visionen om en k&amp;auml;rnvapenfri v&amp;auml;rld till ett arbete om hur vi i konkret handling kan n&amp;aring; dit.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;7. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;F&amp;ouml;rhindra att h&amp;ouml;ganrikat uran kommer i fel h&amp;auml;nder&lt;/span&gt;. En stor m&amp;auml;ngd gamla sovjetiska k&amp;auml;rnvapen och h&amp;ouml;ganrikat uran befinner sig fortfarande utanf&amp;ouml;r tillr&amp;auml;cklig kontroll. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste arbetet med att f&amp;ouml;rhindra att h&amp;ouml;ganrikat uran kommer p&amp;aring; villov&amp;auml;gar f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;8. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;rna kompetensen p&amp;aring; Sipri&lt;/span&gt;. Regeringen sk&amp;auml;r ned anslagen till Sipri, Stockholms fredsforskningsinstitut. Sverige b&amp;ouml;r ist&amp;auml;llet satsa p&amp;aring; ett institut som &amp;auml;r v&amp;auml;l k&amp;auml;nt och aktat i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r sin forskning och kompetens i nedrustnings- och fredsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;9. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Erbjud v&amp;auml;rdskap f&amp;ouml;r NPT-sekretariat&lt;/span&gt;. Sverige b&amp;ouml;r erbjuda sig att vara v&amp;auml;rd f&amp;ouml;r och bekosta ett sekretariat f&amp;ouml;r icke-spridningsf&amp;ouml;rdraget NTP, enligt Blixkommissionens rekommendation nr 4.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;10. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Agera f&amp;ouml;r att k&amp;auml;rnvapen inte placeras p&amp;aring; utl&amp;auml;ndskt territorium&lt;/span&gt;. Sverige b&amp;ouml;r i alla relevanta forum driva att alla k&amp;auml;rnvapenmakter &amp;aring;tar sig att inte placera ut n&amp;aring;gon form av k&amp;auml;rnvapen p&amp;aring; utl&amp;auml;ndskt territorium i enlighet med rekommendation nr 22.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;11. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Verka f&amp;ouml;r att bryta d&amp;ouml;dl&amp;auml;get i nedrustningskonferensen i Gen&amp;egrave;ve&lt;/span&gt;. Sverige b&amp;ouml;r i EU-kretsen driva att EU ska verka f&amp;ouml;r att nedrustningskonferensen i Gen&amp;egrave;ve kan fatta beslut om sin dagordning med tv&amp;aring; tredjedelsmajoritet i enlighet med rekommendation nr 58 f&amp;ouml;r att bryta det nuvarande d&amp;ouml;dl&amp;auml;get i konferensen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;12. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Anta handlingsprogram f&amp;ouml;r nedrustning&lt;/span&gt;. Regeringen b&amp;ouml;r anta ett &amp;ouml;vergripande handlingsprogram f&amp;ouml;r nedrustning som ska syfta till att ett toppm&amp;ouml;te om nedrustning i enlighet med rekommendation nr 59 &amp;auml;ger rum inom FN:s ram inom en tre&amp;aring;rsperiod.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381623" name="_Toc213381623"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det: Nordiskt samarbete, &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n och Barentsregionen&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;a id="_Toc213381624" name="_Toc213381624"&gt;&lt;/a&gt;Det nordiska samarbetet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det och de nordiska grannl&amp;auml;nderna har en stark folklig f&amp;ouml;rankring och en sj&amp;auml;lvklar st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r Sverige. I Norden finns ocks&amp;aring; ett flertal av Sveriges viktigaste handels- och samarbetspartner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det nordiska samarbetet utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n ett gemensamt kulturarv och en spr&amp;aring;klig gemenskap och vilar p&amp;aring; gemensamma v&amp;auml;rderingar i fr&amp;aring;ga om demokrati, r&amp;auml;ttvisa och r&amp;auml;ttsstat. Samarbetet mellan de nordiska l&amp;auml;nderna sp&amp;auml;nner &amp;ouml;ver alla samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den, och p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt &amp;auml;r det nordiska samarbetet unikt vid en internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse. Samarbete och &amp;ouml;ppenhet har gjort Norden till en v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsregion av v&amp;auml;rldsklass.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framg&amp;aring;ngarna &amp;auml;r dock inte tillr&amp;auml;ckliga f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta dagens och framf&amp;ouml;r allt morgondagens globala utmaningar, varf&amp;ouml;r ett &amp;auml;n mer utvecklat och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt samarbete beh&amp;ouml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom att samtliga nordiska l&amp;auml;nder deltar i den europeiska marknaden har det nordiska samarbetet st&amp;auml;rkts. Sveriges, Finlands och Danmarks medlemskap i EU och Norges och Islands tillh&amp;ouml;righet till det europeiska ekonomiska samarbetsomr&amp;aring;det p&amp;aring;verkar det nordiska samarbetet positivt. De baltiska staternas intr&amp;auml;de i EU har dessutom skapat ytterligare dynamik i de nordiska l&amp;auml;ndernas samarbete med n&amp;auml;romr&amp;aring;det. I det nordiska samarbetet deltar &amp;auml;ven de sj&amp;auml;lvstyrande omr&amp;aring;dena &amp;Aring;land, Gr&amp;ouml;nland och F&amp;auml;r&amp;ouml;arna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381625" name="_Toc213381625"&gt;&lt;/a&gt;Den nordliga dimensionen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken f&amp;ouml;r den nordliga dimensionen utvecklas mot en gemensam politik f&amp;ouml;r Ryssland, Norge och Island. Det handlar om n&amp;auml;ra samarbete i regionen mellan olika akt&amp;ouml;rer. Tanken &amp;auml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra samarbetet mellan EU och regionala akt&amp;ouml;rer, i syfte att utveckla en effektiv arbetsf&amp;ouml;rdelning som bygger p&amp;aring; respektive akt&amp;ouml;rs specifika kompetens, erfarenheter och geografiska arbetsomr&amp;aring;den. Samarbetet p&amp;aring; regional och lokal niv&amp;aring; bed&amp;ouml;ms som mycket viktigt i likhet med samverkan med n&amp;auml;ringslivet och frivilliga organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige deltar p&amp;aring; regeringssidan i samarbetet inom ramen f&amp;ouml;r Arktiska r&amp;aring;det, Barentsr&amp;aring;det och Nordiska ministerr&amp;aring;det samt i arbetet med EU:s nordliga dimension. I &amp;aring;r &amp;auml;r Sverige ordf&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r Nordiska ministerr&amp;aring;det, &amp;aring;r 2011–2013 kommer Sverige att vara ordf&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r Arktiska r&amp;aring;det och f&amp;ouml;r Barentsr&amp;aring;det 2009–2011.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av vikt att &amp;auml;ven Sverige utarbetar en egen strategi, en handlingsplan, f&amp;ouml;r arbetet inom den nordliga dimensionen inom prioriterade omr&amp;aring;den:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ekonomi/infrastruktur&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;utbildning/m&amp;auml;nskliga resurser&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande samarbete&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;r&amp;auml;ttsliga fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381626" name="_Toc213381626"&gt;&lt;/a&gt;Det arktiska samarbetet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arktis &amp;auml;r i blickpunkten i v&amp;auml;rlden idag. Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen leder till &amp;ouml;kat intresse f&amp;ouml;r exploatering av resurser som olja, gas och mineraler. Flera l&amp;auml;nder vill ut&amp;ouml;ka sina territorier och omr&amp;aring;dets s&amp;auml;kerhetspolitiska betydelse &amp;ouml;kar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt de flesta forskare &amp;auml;r Arktis en av de delar p&amp;aring; jorden d&amp;auml;r klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar redan &amp;auml;r mycket m&amp;auml;rkbara. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som f&amp;aring;r direkta effekter f&amp;ouml;r befolkningen i Arktis samtidigt som de ger f&amp;ouml;ljdverkningar f&amp;ouml;r hela det globala klimatsystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs ett djupt och omfattande svenskt engagemang &amp;auml;ven i Arktis. Vi har mycket att vinna p&amp;aring; det, som ett nordligt land med tv&amp;aring; tredjedelar av v&amp;aring;rt land norr om 60:e breddgraden. Vi har ocks&amp;aring; mycket att bidra med, som en nation med gamla och starka traditioner inom polarforskning och en h&amp;ouml;g profil i internationell samverkan om fr&amp;aring;gor som g&amp;auml;ller milj&amp;ouml;, naturresurser, minoriteter och r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt p&amp;aring;g&amp;aring;r det Internationella polar&amp;aring;ret 2007–2008. Det handlar om att efterl&amp;auml;mna ett arv av ny kunskap, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad infrastruktur och st&amp;auml;rkta internationella institutioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;auml;ller &amp;auml;ven fr&amp;aring;n svensk sida att fr&amp;auml;mja den arktiska regionen och utveckla forskningen i Arktis. Ett omr&amp;aring;de inom polarforskningen d&amp;auml;r Sverige b&amp;ouml;r flytta fram sina positioner &amp;auml;r att utveckla observationssystem och arbeta f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;rande av den p&amp;aring;g&amp;aring;ende SAON-processen inom Arktiska r&amp;aring;det och att tillg&amp;auml;ngligheten till data s&amp;auml;kras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;University of Arctic omfattar idag ett samarbete mellan 50 medlemsorganisationer, universitet och h&amp;ouml;gskolor. F&amp;ouml;r den svenska delen st&amp;aring;r Lule&amp;aring; universitet, Ume&amp;aring; universitet och Mittuniversitetet. Samarbetet f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r den arktiska regionen att ta del av h&amp;ouml;gre utbildning och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rker speciellt forskningen som r&amp;ouml;r klimatfr&amp;aring;gor. Sverige b&amp;ouml;r delta fullt ut i verksamheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Polar&amp;aring;ret 1957–58 gav upphov till Antarktisf&amp;ouml;rdraget. Det &amp;auml;r viktigt att Sverige nu initierar en genomg&amp;aring;ng av existerande r&amp;auml;ttsordningar som ber&amp;ouml;r Arktis f&amp;ouml;r fortsatt diskussion om att st&amp;auml;rka eller ut&amp;ouml;ka dem d&amp;auml;r s&amp;aring; beh&amp;ouml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r det nordiska samarbetet har alltid varit fr&amp;auml;mjandet av integration mellan de nordiska l&amp;auml;nderna och att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r medborgarna att r&amp;ouml;ra sig &amp;ouml;ver landgr&amp;auml;nserna. Under Sveriges ordf&amp;ouml;randeskap i det nordiska regeringssamarbetet 2003 lyftes s&amp;auml;rskilt fram fr&amp;aring;gorna om avveckling av hinder f&amp;ouml;r personers r&amp;ouml;rlighet &amp;ouml;ver de nordiska gr&amp;auml;nserna. Gr&amp;auml;nshindersarbetet sp&amp;auml;nner &amp;ouml;ver ett flertal politikomr&amp;aring;den. Avvecklingen av gr&amp;auml;nshinder bidrar &amp;auml;ven till att Sverige och Norden som region kan verka mer framg&amp;aring;ngsrikt internationellt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om integrationen mellan l&amp;auml;nderna och de olika regionerna i Norden har kommit l&amp;aring;ngt &amp;aring;terst&amp;aring;r &amp;auml;ndock problem. De nordiska l&amp;auml;ndernas regelverk skiljer sig fortfarande &amp;aring;t, vilket medf&amp;ouml;r problem f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor, organisationer och f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;Ouml;resundsf&amp;ouml;rbindelsen har den v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat m&amp;ouml;jligheterna till integration i &amp;Ouml;resundsregionen. Integrationen bidrar till att st&amp;auml;rka tillv&amp;auml;xten, och arbetet med att undanr&amp;ouml;ja hinder &amp;auml;r ett m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r att regionens fulla potential ska kunna utnyttjas. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att skillnaderna i bland annat l&amp;auml;ndernas regelverk och skattesystem minskas f&amp;ouml;r att d&amp;auml;rigenom s&amp;aring; l&amp;aring;ngt m&amp;ouml;jligt eliminera problemen f&amp;ouml;r dem som r&amp;ouml;r sig &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser det vara naturligt och viktigt att &amp;ouml;ka integrationsinsatserna ytterligare.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381627" name="_Toc213381627"&gt;&lt;/a&gt;Nordiska r&amp;aring;det&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r nationella parlamentariker att delta i internationella processer och sammanhang &amp;auml;r en demokratifr&amp;aring;ga. De folkvalda nationella parlamentarikerna utg&amp;ouml;r en viktig l&amp;auml;nk mellan olika beslutsfattande niv&amp;aring;er i en globaliserad v&amp;auml;rld. Det politiska uppdraget inneb&amp;auml;r bland mycket annat opinionsbildning samt informations- och kunskapsspridning. Parlamentariker &amp;auml;r ocks&amp;aring; den l&amp;auml;nk som f&amp;ouml;r medborgarnas synpunkter och id&amp;eacute;er vidare p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l lokal och regional niv&amp;aring; som i nationella och internationella sammanhang. &amp;Auml;ven n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller genomf&amp;ouml;rande och uppf&amp;ouml;ljning av redan beslutade &amp;aring;tg&amp;auml;rder och &amp;aring;taganden har nationella parlament och parlamentariker av h&amp;auml;vd en viktig uppgift. Genom ett deltagande av direktvalda parlamentariker st&amp;auml;rks legitimiteten i hela implementeringsprocessen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det nordiska samarbetet fyller Nordiska r&amp;aring;det en viktig funktion, inte minst n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att driva p&amp;aring; och kontrollera de nordiska regeringarnas samarbete. En styrka f&amp;ouml;r de nordiska l&amp;auml;nderna &amp;auml;r ocks&amp;aring; att m&amp;aring;nga ledam&amp;ouml;ter i de nationella parlamenten engagerar sig i det nordiska samarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser det vara n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att ytterligare st&amp;auml;rka det inomnordiska samarbetet samt byggandet av n&amp;auml;tverk, som i sin tur kan &amp;ouml;ka det nordiska inflytandet i EU och i andra samarbetsorgan.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381628" name="_Toc213381628"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nordiska r&amp;aring;det och Nordiska ministerr&amp;aring;det har ett n&amp;auml;ra samarbete med flera internationella, nationella och regionala organisationer utanf&amp;ouml;r Norden och d&amp;aring; fr&amp;auml;mst Arktiska r&amp;aring;det, Barentsr&amp;aring;det och &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;staternas r&amp;aring;d. Det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let f&amp;ouml;r det nordiska samarbetet med n&amp;auml;romr&amp;aring;det &amp;auml;r att bidra till en s&amp;auml;ker och stabil utveckling i omr&amp;aring;det. Att st&amp;auml;rka demokratin och &amp;ouml;ka v&amp;auml;rdegemenskapen i den nordliga delen av Europa samt att medverka till en utveckling av marknadsekonomin i omr&amp;aring;det &amp;auml;r andra prioriterade fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De n&amp;auml;tverk som innefattar nordv&amp;auml;stra Ryssland har under senare &amp;aring;r byggts ut i en betydande omfattning. De nuvarande riktlinjerna f&amp;ouml;r samarbetet med n&amp;auml;romr&amp;aring;det inneb&amp;auml;r bland annat att Nordiska ministerr&amp;aring;dets tyngdpunkt i satsningar f&amp;ouml;rskjutits fr&amp;aring;n de baltiska staterna till nordv&amp;auml;stra Ryssland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ministerr&amp;aring;dets program f&amp;ouml;r arktiskt samarbete syftar till att ge de samnordiska insatserna ett speciellt merv&amp;auml;rde i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till andra aktiviteter och insatser med inriktning p&amp;aring; Arktis. Viktiga fr&amp;aring;gor &amp;auml;r ursprungsbefolkningens levnadsvillkor, klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna och utbredningen av f&amp;ouml;roreningar i den arktiska milj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser det vara av stor vikt att arbetet med fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r Barentsregionen f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks och att arbetet sker i samarbete med regionala insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381629" name="_Toc213381629"&gt;&lt;/a&gt;Barentssamarbetet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionen kring Barents hav har stora m&amp;ouml;jligheter att bli ett av de ekonomiskt viktigaste och intressantaste omr&amp;aring;dena i Europa inom en inte alltf&amp;ouml;r avl&amp;auml;gsen framtid. I omr&amp;aring;det, som &amp;auml;r den sista or&amp;ouml;rda reserven av naturtillg&amp;aring;ngar, finns bland annat olja och gas, som kommer att utvinnas under de kommande decennierna – detta under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att milj&amp;ouml;m&amp;aring;len f&amp;ouml;r Arktis inte stoppar utvinningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den viktigaste r&amp;aring;varan f&amp;ouml;r framtida exploatering &amp;auml;r oljan. Ett stort antal olje- och gask&amp;auml;llor har redan hittats i Barentsregionen. St&amp;ouml;rre delen av den totala ekonomiska utvecklingen i regionen &amp;auml;r kopplad till olje- och gastillg&amp;aring;ngarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; under Barents hav finns ett stort antal fyndigheter av framf&amp;ouml;r allt naturgas som till exempel Shtokmanf&amp;auml;ltet. Stora olje- och gastillg&amp;aring;ngar har &amp;auml;ven hittats i havet utanf&amp;ouml;r Finnmark, Troms och Nordland. Man v&amp;auml;ntar sig att g&amp;ouml;ra nya olje- och gasfynd i den norska delen av Barents hav under de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren. P&amp;aring; Kolahalv&amp;ouml;n finns dessutom fler mineraler &amp;auml;n p&amp;aring; n&amp;aring;gon annan plats i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r i dag sv&amp;aring;rt att uppskatta den totala olje- och gasreserven, i och med att en del omr&amp;aring;den &amp;auml;nnu &amp;auml;r i ett tidigt prospekteringsskede. Den totala reserven av gas i Barents hav kan vara s&amp;aring; stor som upp till 10 miljarder kubikmeter, vilket skulle vara ett avg&amp;ouml;rande tillskott till Europas energikonsumtion f&amp;ouml;r l&amp;aring;ng tid fram&amp;ouml;ver. Dessutom v&amp;auml;ntar man sig &amp;auml;ven att hitta oljef&amp;ouml;rekomster i de &amp;ouml;stra och nordliga delarna av Barents hav. Oljetillg&amp;aring;ngarna i Timan-Petchoraf&amp;auml;ltet ber&amp;auml;knas till omkring 5 miljarder ton. Enligt ber&amp;auml;kningar &amp;auml;r de sammantagna olje- och gasfyndigheterna, som en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse, tolv g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre &amp;auml;n de fyndigheter som ing&amp;aring;r i Sn&amp;ouml;vitprojektet i Norge.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barents hav skulle mot bakgrund av detta kunna f&amp;ouml;rse Europa med stora m&amp;auml;ngder naturgas under l&amp;aring;ng tid, vilket i sin tur skulle minska beroendet av import fr&amp;aring;n Ryssland. Den p&amp;aring;g&amp;aring;ende klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen, som f&amp;ouml;r Arktis del inneb&amp;auml;r att glaci&amp;auml;rer och havsis sm&amp;auml;lter undan i st&amp;ouml;rre omfattning &amp;auml;n tidigare, skapar p&amp;aring; sitt s&amp;auml;tt f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r nya transportv&amp;auml;gar i Barents hav och Norra ishavet f&amp;ouml;r b&amp;aring;de olja och energi. P&amp;aring; sikt kommer man med all sannolikhet att kunna frakta varor till havs genom omr&amp;aring;det &amp;aring;ret om.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid Harvarduniversitetet i USA har experter r&amp;auml;knat fram att den nordliga fartygsrutten skulle inneb&amp;auml;ra stora besparingar f&amp;ouml;r framtida transporter mellan de ekonomiskt framg&amp;aring;ngsrika l&amp;auml;nderna i Europa och Asien. Men samtidigt som de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade klimatf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i omr&amp;aring;det ger nya m&amp;ouml;jligheter kan de ocks&amp;aring; leda till s&amp;auml;kerhetspolitiska risker med helt nya konflikter som f&amp;ouml;ljd. Redan i dag ser vi en p&amp;aring;g&amp;aring;ende dragkamp om Arktis tillh&amp;ouml;righet, d&amp;auml;r Ryssland med sin flagga p&amp;aring; havsbottnen markerat sin uppfattning i denna speciella &amp;auml;garfr&amp;aring;ga. Framf&amp;ouml;r allt Norge men &amp;auml;ven Danmark och Kanada har ocks&amp;aring; uttalat sina uppfattningar i denna fr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Barentsregionen bor drygt 5,9 miljoner m&amp;auml;nniskor, varav merparten, 4,3&amp;nbsp;miljoner, har sin hemvist i Ryssland. Samarbetet mellan stater som har intresse i Arktis och i omr&amp;aring;det kring Barents hav bedrivs p&amp;aring; regionniv&amp;aring; i Barentsr&amp;aring;det och i Arktiska r&amp;aring;det. Regionr&amp;aring;det best&amp;aring;r av representanter f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rvaltningarna i den geografiska regionen Barents. Fr&amp;aring;n Finland deltar landskapen Lappland, Norra &amp;Ouml;sterbotten och Kajanaland, fr&amp;aring;n Norge l&amp;auml;nen Nordland, Troms och Finnmark och fr&amp;aring;n Sverige Norrbottens och V&amp;auml;sterbottens l&amp;auml;n. Fr&amp;aring;n Ryssland &amp;auml;r det regionerna Arkhangelsk och Karelen som deltar samt republiken Komi, Murmanskregionen och det autonomiska distriktet Nenetsia.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I omr&amp;aring;det finns flera minoritetsfolk, bland annat samer, nenetser och vesper. Syftet med Barentssamarbetet &amp;auml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla fred och s&amp;auml;kerhet samt att skapa en h&amp;aring;llbar social och ekonomisk utveckling i omr&amp;aring;det och i Europa i sin helhet. Detta kan bland annat ske genom att kontakterna mellan m&amp;auml;nniskorna i omr&amp;aring;det utvecklas och den regionala identiteten st&amp;auml;rks.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en l&amp;aring;ng samarbetstradition i Barentsomr&amp;aring;det. Redan i b&amp;ouml;rjan av 1960-talet tillkom Sveriges nordkalottkommitt&amp;eacute;, ett samarbete med de fyra involverade l&amp;auml;nderna under temat folkets diplomati.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det regionala Barentssamarbetet arbetar utifr&amp;aring;n fem viktiga insatsomr&amp;aring;den: &lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;ringslivsutveckling och infrastruktur&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kompetens och utbildning&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml; och h&amp;auml;lsa&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;lf&amp;auml;rd och kultur&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ursprungsbefolkningsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den kunskap och kompetens som vuxit fram i omr&amp;aring;det kring dessa fr&amp;aring;gor &amp;auml;r betydande och m&amp;aring;ste bibeh&amp;aring;llas och ytterligare utvecklas. Det &amp;auml;r av stor vikt att alla goda krafter, exempelvis f&amp;ouml;retag, myndigheter, kommuner, universitet och enskilda samverkar. F&amp;ouml;r detta fordras en fortsatt bra samordning, information och en v&amp;auml;lutbyggd och fungerande infrastruktur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska aktiviteten i den nordliga regionen &amp;ouml;kar dessutom och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; regionens ekonomiska och s&amp;auml;kerhetspolitiska betydelse, vilket inneb&amp;auml;r att en sammanh&amp;aring;llen politik f&amp;ouml;r den nordliga regionen beh&amp;ouml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med ett st&amp;ouml;rre engagemang fr&amp;aring;n svensk sida kan vi &amp;ouml;vervaka vad som h&amp;auml;nder i omr&amp;aring;det fr&amp;aring;n s&amp;auml;kerhetssynpunkt, samtidigt som Sveriges milj&amp;ouml;teknologi skulle komma v&amp;auml;l till pass i den k&amp;auml;nsliga milj&amp;ouml;n i omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att Barentssamarbetet st&amp;auml;rks och f&amp;ouml;rdjupas ytterligare p&amp;aring; samtliga fem insatsomr&amp;aring;den, samtidigt som det svenska deltagandet b&amp;ouml;r baseras &amp;auml;n mer &amp;auml;n tidigare p&amp;aring; regionala strukturer.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381630" name="_Toc213381630"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med EU:s utvidgning har nu alla l&amp;auml;nder runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n med undantag f&amp;ouml;r Ryssland blivit EU-medlemmar. Det ger oss stora politiska och ekonomiska m&amp;ouml;jligheter, om vi r&amp;auml;tt f&amp;ouml;rm&amp;aring;r att hantera den nya geografin och det nya politiska grannskap som har &amp;ouml;ppnat sig. F&amp;ouml;r att ta ett konkret exempel: V&amp;aring;ra m&amp;ouml;jligheter att skydda milj&amp;ouml;n i v&amp;aring;rt gemensamma innanhav &amp;ouml;kar. Ett av m&amp;aring;len m&amp;aring;ste vara att f&amp;ouml;rhindra allvarliga fartygsolyckor och oljeutsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;stersj&amp;ouml;regionen upplever den kraftigaste ekonomiska tillv&amp;auml;xten i Europa, &amp;auml;ven om det fortsatt &amp;auml;r stora skillnader mellan l&amp;auml;nderna.  L&amp;auml;nderna runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n har en samlad befolkning p&amp;aring; drygt 100 miljoner och en BNP p&amp;aring; drygt 2000 miljarder dollar. Inte minst f&amp;ouml;r Sverige ger detta stora m&amp;ouml;jligheter att &amp;ouml;ka handelsutbytet med v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder, vilket i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen leder till h&amp;ouml;gre ekonomisk tillv&amp;auml;xt och fler jobb. Regionen har stora m&amp;ouml;jligheter att utvecklas och Norden, som i m&amp;aring;nga avseenden &amp;auml;r en global vinnarregion, kan vara en inspiration f&amp;ouml;r hela &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det att utvecklas till en framg&amp;aring;ngsrik region i Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ha en fri handel och en marknad som gynnar alla parter, b&amp;aring;de Sverige och v&amp;aring;ra handelspartner. Men det ska vara en ansvarsfull frihet som ocks&amp;aring; tar h&amp;auml;nsyn till m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;n. Vi tj&amp;auml;nar alla p&amp;aring; att skapa en l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar ekonomi som tar h&amp;auml;nsyn till milj&amp;ouml;n. F&amp;ouml;r det beh&amp;ouml;vs samarbete och politik men ocks&amp;aring; gemensamma regleringar p&amp;aring; EU-niv&amp;aring;. Handeln med Baltikum kommer att &amp;ouml;ka och vi vill n&amp;auml;rma oss v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder p&amp;aring; andra sidan &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;nnu mer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I h&amp;ouml;gtidstalen brukar det heta fr&amp;aring;n regeringen att &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;samarbetet &amp;auml;r prioriterat. I praktisk handling har det dock inneburit f&amp;ouml;rslag om nedl&amp;auml;ggning av generalkonsulaten i Kaliningrad, Gdansk och Hamburg - alla svenska utlandsrepresentationer runt s&amp;ouml;dra &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Att st&amp;auml;nga ett konsulat, som det kostade b&amp;aring;de m&amp;ouml;da och pengar att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd, efter mindre &amp;auml;n 24 m&amp;aring;nader m&amp;aring;ste ses som ett mycket ogenomt&amp;auml;nkt f&amp;ouml;rslag. Nu har Kaliningrad r&amp;auml;ddats genom att f&amp;ouml;rslaget v&amp;auml;ckte h&amp;auml;ftiga reaktioner. I en region pr&amp;auml;glad av s&amp;aring;v&amp;auml;l stor tillv&amp;auml;xtpotential som milj&amp;ouml;problem som vi m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sa gemensamt finns det b&amp;auml;ttre &amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;n att minska svensk representation. Det riskerar ocks&amp;aring; att sl&amp;aring; s&amp;ouml;nder alla de v&amp;auml;letablerade och viktiga relationer svenska kommuner, f&amp;ouml;retag och organisationer byggt upp. De borgerliga partierna har tidigare lovat att st&amp;auml;rka utlandsrepresentationen, ist&amp;auml;llet minskar de radikalt. Det rimmar illa med att man s&amp;auml;ger sig vilja satsa p&amp;aring; &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det. Vi socialdemokrater &amp;auml;r kritiska till detta f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I april 2004 blev &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n klassat ”som s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nsligt omr&amp;aring;de” (PSSA) av FN:s sj&amp;ouml;fartsorganisation. Det &amp;auml;r ett viktigt led i utvecklingen kring &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;samarbetet. Bakom ans&amp;ouml;kan st&amp;auml;llde sig samtliga l&amp;auml;nder kring &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n, utom Ryssland. Detta inneb&amp;auml;r att det ryska territorialvattnet inte omfattas av klassningen och att ryskregistrerade fartyg &amp;auml;r undantagna, oavsett var de befinner sig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror p&amp;aring; en h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt som fr&amp;auml;mjar handeln men samtidigt ocks&amp;aring; tar h&amp;auml;nsyn till milj&amp;ouml;n och m&amp;auml;nniskorna. Vi tror att vi kommer l&amp;auml;ngst genom att samarbeta med v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder och gemensamt hitta l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; gemensamma problem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom alla politikomr&amp;aring;den finns m&amp;ouml;jligheter till samarbete och utveckling. Kultur skapar &amp;ouml;kat samf&amp;ouml;rst&amp;aring;nd och kan vara en enande kraft mellan &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;l&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De senaste &amp;aring;ren har oron varit p&amp;aring;taglig i Europas l&amp;auml;nder n&amp;auml;r trycket i gasledningarna minskat till f&amp;ouml;ljd av att det ryska statliga gasbolaget Gazprom st&amp;auml;ngt av kranarna till grannl&amp;auml;nder som Ukraina och Vitryssland. Energis&amp;auml;kerhet har d&amp;auml;refter diskuterats p&amp;aring; m&amp;aring;nga internationella konferenser. Energitillf&amp;ouml;rseln beh&amp;ouml;ver b&amp;aring;de s&amp;auml;kras och diversifieras och det g&amp;ouml;rs fr&amp;auml;mst genom att utveckla alternativa f&amp;ouml;rnybara energik&amp;auml;llor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Gazprom &amp;auml;r majoritets&amp;auml;gare i det bolag i vilket man tillsammans med tyska EON projekterar f&amp;ouml;r en gasledning p&amp;aring; &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;ns botten. Ledningen &amp;auml;r t&amp;auml;nkt att g&amp;aring; genom en stor del av Sveriges ekonomiska zon. De milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga inv&amp;auml;ndningarna &amp;auml;r starka. &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r klassat som ett s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nsligt havsomr&amp;aring;de. P&amp;aring; botten finns giftiga tungmetaller och tiotusentals gamla minor, kemiska stridsmedel och ammunition sedan andra v&amp;auml;rldskriget. Vid ett bygge m&amp;aring;ste de flyttas eller f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ras, med alla risker det inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n och fisket. En gasledning med en t&amp;auml;nkt f&amp;ouml;rgrening till Sverige riskerar ocks&amp;aring; att sl&amp;aring; undan benen f&amp;ouml;r satsningar p&amp;aring; bioenergi. En fullst&amp;auml;ndig milj&amp;ouml;pr&amp;ouml;vning m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras. Bolaget m&amp;aring;ste &amp;ouml;ppet redovisa alternativa str&amp;auml;ckningar b&amp;aring;de p&amp;aring; land och i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Innan Sverige pr&amp;ouml;var ett tillst&amp;aring;nd att uppf&amp;ouml;ra en fast installation inom den ekonomiska zonen b&amp;ouml;r regeringen ta fram en plan f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt eget framtida utnyttjande av zonen. Den grunda delen skulle exempelvis i framtiden kunna anv&amp;auml;ndas till vindkraftparker, n&amp;aring;got som ligger mer i linje med en h&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;n det fr&amp;auml;mjande av fossila br&amp;auml;nslen som gasledningen inneb&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av Rysslands export av olja g&amp;aring;r idag &amp;ouml;ver &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Vi har st&amp;auml;llt stora krav p&amp;aring; att fartygen ska ha dubbla skrov f&amp;ouml;r att minska risken f&amp;ouml;r ett oljeutsl&amp;auml;pp som skulle f&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande konsekvenser i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r ett grunt hav och omloppstiderna f&amp;ouml;r byte av vattnet &amp;auml;r l&amp;aring;nga. En utbyggd gasledning och &amp;ouml;kade oljetransporter skulle g&amp;ouml;ra &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n till ett omr&amp;aring;de med stora ekonomiska, strategiska och d&amp;auml;rmed s&amp;auml;kerhetspolitiska intressen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om gasledningen &amp;auml;r politisk. Men Fredrik Reinfeldt har hittills beskrivit fr&amp;aring;gan som en tillst&amp;aring;ndsfr&amp;aring;ga som regeringen i princip inte har n&amp;aring;got att s&amp;auml;ga till om. Denna verklighetsbeskrivning av FN:s havsr&amp;auml;ttskonvention rimmar illa med den verkliga juridiken. N&amp;auml;r f&amp;ouml;retaget Nord Stream gjort den milj&amp;ouml;konsekvensbeskrivning som det m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ra, har Sverige alla m&amp;ouml;jligheter att stoppa en gasledning med h&amp;auml;nsyn till milj&amp;ouml;konsekvenserna eller att alla str&amp;auml;ckningar inte utretts tillr&amp;auml;ckligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har m&amp;ouml;jligheten att h&amp;auml;nvisa till EU:s lagar om milj&amp;ouml;konsekvensbeskrivningar. Detta regelverk ger enligt Said Mahmoudi, professor i internationell r&amp;auml;tt vid Stockholms universitet, medlemsstaterna stora m&amp;ouml;jligheter att st&amp;auml;lla h&amp;aring;rda milj&amp;ouml;krav. Om den svenska regeringen vill ta en r&amp;auml;ttslig strid, kommer man enligt Mahmoudi sannolikt att vinna. Den svenska regeringen har emellertid valt att inte ta strid med f&amp;ouml;retaget utan enbart haft &amp;aring;sikter om str&amp;auml;ckningen. Motiv till att ta en s&amp;aring;dan strid saknas inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om regeringen godk&amp;auml;nner att gasledningen placeras ut inneb&amp;auml;r detta ocks&amp;aring; en tyst acceptans av &amp;ouml;kade klimatutsl&amp;auml;pp och allvarliga milj&amp;ouml;risker f&amp;ouml;r &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;ns k&amp;auml;nsliga ekosystem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi kr&amp;auml;ver att regeringen tar tydlig st&amp;auml;llning mot planerna p&amp;aring; en gasledning i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n och att man b&amp;ouml;r samordna politiken med de andra ber&amp;ouml;rda &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;staterna som mots&amp;auml;tter sig en ledning p&amp;aring; havsbotten samt st&amp;ouml;dja de baltiska l&amp;auml;nderna och Polen i deras anstr&amp;auml;ngningar inom EU f&amp;ouml;r att Nord Stream ska utreda en dragning p&amp;aring; land. Fr&amp;aring;gan b&amp;ouml;r tas till riksdagen s&amp;aring; att vi kan f&amp;aring; ett svenskt st&amp;auml;llningstagande som har parlamentariskt st&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom gasledningen finns andra milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor, en del av dessa hanteras inom Helcom. Dessv&amp;auml;rre genomf&amp;ouml;rs aldrig m&amp;aring;nga av de beslut som fattas inom Helcom.  L&amp;auml;nderna i regionen m&amp;aring;ste ta ett helhetsgrepp f&amp;ouml;r att r&amp;auml;dda sitt innanhav. Miljardinsatser kommer att beh&amp;ouml;vas f&amp;ouml;r saneringen av &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Som en av de historiskt st&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;rorenarna har Sverige ett stort ansvar f&amp;ouml;r &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;ns tillst&amp;aring;nd. Med tanke p&amp;aring; de subventioner som nu kommer regionen till del, framf&amp;ouml;r allt genom de nya medlemsstaterna i EU, b&amp;ouml;r Sverige verka f&amp;ouml;r att EU-medel avs&amp;auml;tts f&amp;ouml;r att renovera &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Sverige b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; arbeta f&amp;ouml;r att EU:s olika politikomr&amp;aring;den samordnas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som gynnar aktiv naturv&amp;aring;rd. Ett konkret exempel &amp;auml;r att jordbrukssubventionerna inte samordnas med milj&amp;ouml;politiken. Idag f&amp;aring;r jordbruket subventioner som motverkar EU:s ramdirektiv om vatten. Detta direktiv syftar till god vattenkvalitet i floder, sj&amp;ouml;ar och kustvatten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hela &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;regionen m&amp;aring;ste ta ett samlat grepp om den gemensamma milj&amp;ouml;n och uteblivna &amp;aring;tg&amp;auml;rder m&amp;aring;ste bestraffas k&amp;auml;nnbart. M&amp;ouml;jligheten finns nu genom den marina strategi som EU h&amp;aring;ller p&amp;aring; att utveckla d&amp;auml;r &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n f&amp;ouml;resl&amp;aring;s som modellhav.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Parallellt med EU:s marina strategi arbetar Helcom f&amp;ouml;r att utveckla en aktionsplan f&amp;ouml;r &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;ns milj&amp;ouml;. Dessv&amp;auml;rre &amp;auml;r st&amp;ouml;det fr&amp;aring;n medlemsl&amp;auml;nderna inte tillr&amp;auml;ckligt starkt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r g&amp;aring; i t&amp;auml;ten f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka milj&amp;ouml;samarbetet mellan &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;l&amp;auml;nderna b&amp;aring;de inom EU och inom Helcom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Norden b&amp;ouml;r k&amp;auml;nna ett s&amp;auml;rskilt ansvar f&amp;ouml;r arbetet inom ramen f&amp;ouml;r EU:s nordliga dimension. Viktiga delar i den nordliga dimensionen &amp;auml;r att st&amp;auml;rka demokrati, s&amp;auml;kerhet och en h&amp;aring;llbar utveckling i norra Europa. Partner i detta samarbete &amp;auml;r EU, Ryssland samt Island och Norge. Det finns stora sociala skillnader i delar av &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;regionen, liksom skillnader i tradition av gr&amp;auml;nsregionalt samarbete. Viktigt &amp;auml;r att den nordliga dimensionen fylls med konkret inneh&amp;aring;ll. Energis&amp;auml;kerheten och transportsamarbetet &amp;auml;r fr&amp;aring;gor som b&amp;ouml;r tas upp vid sidan av det redan existerande samarbetet p&amp;aring; milj&amp;ouml;omr&amp;aring;det och i sociala fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Gotsam &amp;auml;r ett mycket bra exempel p&amp;aring; samarbete mellan olika myndigheters ledningsresurser f&amp;ouml;r en b&amp;auml;ttre krishanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. Erfarenheterna av mer &amp;auml;n sex &amp;aring;rs verksamhet &amp;auml;r mycket goda. Gotsam b&amp;ouml;r leva vidare och dess arbetss&amp;auml;tt spridas till &amp;ouml;vriga landet. En god ambition vore att Gotsam-modellen utvecklas mot ett samarbete myndigheter emellan i l&amp;auml;nderna runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom ramen f&amp;ouml;r Baltic Master finns ett stort antal b&amp;aring;de avslutade och p&amp;aring;g&amp;aring;ende projekt som visar mycket goda exempel p&amp;aring; fruktbart samarbete inom m&amp;aring;nga olika samh&amp;auml;llssektorer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Projektet Baltic Gateway har ambitionen att utveckla ett omfattande system av h&amp;ouml;gkvalitativ transport och transportn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster f&amp;ouml;r att sammanl&amp;auml;nka Skandinavien med nordv&amp;auml;stra Europa, den europeiska kontinenten, de baltiska staterna, Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Asien. Detta fr&amp;auml;mjar ekonomisk tillv&amp;auml;xt och h&amp;aring;llbar utveckling i s&amp;ouml;dra &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det d&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad kommunikation medf&amp;ouml;r &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet inom och mellan regioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat intressant projekt &amp;auml;r Baltic Master som syftar till att &amp;ouml;ka de regionala och lokala politiska institutionernas inflytande &amp;ouml;ver maritima s&amp;auml;kerhetsfr&amp;aring;gor, att utveckla transport och kommunikation i ett n&amp;auml;tverk av maritim s&amp;auml;kerhet d&amp;auml;r &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;ns m&amp;aring;nga olika typer av aktiviteter lyfts fram, att &amp;ouml;ka beredskapen f&amp;ouml;r att undvika och hantera katastrofsituationer genom att integrera lokala och regionala zoner i planerings och implementeringsprocesserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;B&amp;aring;de in- och utfl&amp;ouml;dena av godstransporter &amp;ouml;kar i hela &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det som en f&amp;ouml;ljd av generellt h&amp;ouml;g tillv&amp;auml;xt och &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av naturresurser. Samtidigt sker det &amp;auml;ven en transport&amp;ouml;kning p&amp;aring; grund av &amp;ouml;kad m&amp;auml;ngd handel mellan Ryssland och Kina &amp;aring; ena sidan och mellan v&amp;auml;stra Europa och USA &amp;aring; den andra. Med kunskapen om detta &amp;auml;r huvudtemat f&amp;ouml;r projektet InterBaltic att f&amp;ouml;rbereda f&amp;ouml;r en framtida &amp;ouml;kning av transporter och logistik. En nyckelfr&amp;aring;ga blir att fr&amp;auml;mja milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig och l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar transport genom att skifta godstrafikstr&amp;ouml;mmar fr&amp;aring;n v&amp;auml;gar till j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar och hav.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen &amp;auml;r att projektet bildar ett n&amp;auml;tverk med privata och offentliga beslutsfattare p&amp;aring; internationell, nationell och regional niv&amp;aring; som genom samarbete kan bygga upp effektiva intermodala transportsystem. Detta &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig &amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta framtida godstrafikstr&amp;ouml;mmar och samtidigt fr&amp;auml;mja utvecklingen i hela &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom forsknings- och utbildningsomr&amp;aring;det p&amp;aring;g&amp;aring;r flera intressanta projekt som exempelvis Baltech. Det &amp;auml;r en sammanslutning av &amp;aring;tta tekniska universitet i Tallinn, Kaunas, Riga, Vilnius, Helsingfors, Stockholm och Lund. Sammanslutningen har skapats med m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen att vara en solid bas f&amp;ouml;r bredare partnerskap och f&amp;ouml;rdjupat samarbete mellan universiteten i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;regionen inom disciplinerna naturvetenskap, teknologi och f&amp;ouml;retags- och industrimanagement. P&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt &amp;auml;r m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen att skapa ett virtuellt ”Baltic Sea University of Science and Technology”, baserat p&amp;aring; ett antal universitet runt om i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;regionen. Det virtuella universitetet ska fungera som en strategisk resurs f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktig utveckling och utbildning samt forskning i enlighet med &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;regionens behov.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Baltic university Programme &amp;auml;r ett n&amp;auml;tverk av 180 universitet och andra h&amp;ouml;gre utbildningsinstitutioner i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det. Baltic University Programme initierades av Uppsala universitet och n&amp;auml;tverket leds d&amp;auml;rifr&amp;aring;n. I dag har programmet utvecklats till ett av de st&amp;ouml;rsta universitetsn&amp;auml;tverken i v&amp;auml;rlden. De deltagande universiteten har tillsammans n&amp;auml;stan 500 undervisare och forskare samt mer &amp;auml;n 8000 studenter knutna till programmet. Universiteten samarbetar inom omr&amp;aring;den som har gemensamt intresse f&amp;ouml;r hela regionen, en h&amp;aring;llbar regional utveckling. Programmets m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning &amp;auml;r att st&amp;ouml;tta den centrala rollen universiteten spelar f&amp;ouml;r den demokratiska, fredliga och h&amp;aring;llbara utvecklingen i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det &amp;auml;ven ang&amp;aring;ende milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor. Detta uppn&amp;aring;s genom att skapa universitetskurser och projekt och att samarbeta med myndigheter, kommuner och andra offentliga instanser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Cruise Baltic &amp;auml;r ett n&amp;auml;ra samarbete mellan 10 &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;l&amp;auml;nder, 16 destinationer och 28 partner i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;regionen. Syftet &amp;auml;r att integrera &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;regionens internationella kryssningsindustri genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Genom Cruise Baltic kan alla deltagande l&amp;auml;nder erbjuda samma service, h&amp;ouml;ga standard och n&amp;auml;ra integration mellan hamnar och st&amp;auml;der f&amp;ouml;r kryssningsresen&amp;auml;rer som vill uppt&amp;auml;cka &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;regionens unika m&amp;ouml;jligheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De n&amp;auml;mnda exemplen visar p&amp;aring; vikten av ett fortsatt och ut&amp;ouml;kat samarbete mellan &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;l&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r att kunna forts&amp;auml;tta och ytterligare st&amp;auml;rka och &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna att bli en global vinnarregion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig uppgift f&amp;ouml;r framtiden och f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta fortsatt integration och fortsatt samarbete &amp;auml;r att uppm&amp;auml;rksamma de gr&amp;auml;nshinder som f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar r&amp;ouml;rligheten mellan l&amp;auml;nderna. R&amp;ouml;rligheten b&amp;aring;de f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor och gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande n&amp;auml;ringsverksamhet beh&amp;ouml;ver underl&amp;auml;ttas. Intr&amp;auml;de i EU har inte sj&amp;auml;lvklart medf&amp;ouml;rt l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; dessa problem. Bara mellan de nordiska l&amp;auml;nderna &amp;auml;r det varje &amp;aring;r mer &amp;auml;n 40 000 m&amp;auml;nniskor som flyttar eller pendlar. Det finns byr&amp;aring;kratiska hinder som borde vara m&amp;ouml;jliga att l&amp;ouml;sa s&amp;aring; att vi l&amp;auml;ttare kan r&amp;ouml;ra oss i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det utan att f&amp;ouml;r den skull g&amp;ouml;ra avkall p&amp;aring; varje lands r&amp;auml;tt till egen unik lagstiftning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varje &amp;aring;r redog&amp;ouml;r Sveriges regering i en s&amp;auml;rskild skrivelse f&amp;ouml;r samarbetet mellan de nordiska l&amp;auml;ndernas regeringar med huvudsaklig inriktning p&amp;aring; verksamheten i Nordiska ministerr&amp;aring;det. Nordiska r&amp;aring;dets svenska delegation &amp;ouml;verl&amp;auml;mnar vid samma tidpunkt en ber&amp;auml;ttelse f&amp;ouml;r det parlamentariska samarbetet inom ramen f&amp;ouml;r Nordiska r&amp;aring;det. I ber&amp;auml;ttelsen l&amp;auml;mnas ocks&amp;aring; redovisning f&amp;ouml;r det parlamentariska &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;samarbetet med tyngdpunkt p&amp;aring; den &amp;aring;rligen &amp;aring;terkommande Parlamentariska &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;konferensen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av de tv&amp;aring; redog&amp;ouml;relserna kan alla ledam&amp;ouml;ter f&amp;ouml;lja det nordiska samarbetet och delta i debatten i kammaren. N&amp;aring;gon liknande redog&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r regeringens &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;samarbete ges inte. I Finland &amp;ouml;verl&amp;auml;mnar regeringen en ber&amp;auml;ttelse f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l det nordiska samarbetet som &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;samarbetet och beslut om ett liknande f&amp;ouml;rfaringss&amp;auml;tt har fattats i Danmark. I Norge har sedan l&amp;auml;nge en rapport om &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;samarbetet ing&amp;aring;tt i regeringens redog&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r det nordiska samarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att vidareutveckla den positiva dialogen och informationsutbytet mellan CBSS, &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;staternas r&amp;aring;d, och BSPC, Parlamentariska &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;konferensen, b&amp;ouml;r regeringen l&amp;auml;mna en redovisning om sitt &amp;ouml;stersj&amp;ouml;samarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381631" name="_Toc213381631"&gt;&lt;/a&gt;Europa och den europeiska unionen&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;a id="_Toc213381632" name="_Toc213381632"&gt;&lt;/a&gt;Grunden f&amp;ouml;r EU-samarbetet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framv&amp;auml;xten av det europeiska samarbetet har varit avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r v&amp;aring;r kontinents v&amp;auml;lst&amp;aring;nd. I &amp;aring;rhundraden drabbades Europas befolkningar av blodiga krig l&amp;auml;nderna emellan. I dag pr&amp;auml;glas Europa av fred. Historiskt sett &amp;auml;r denna utveckling fantastisk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill att EU i grunden ska vara ett mellanstatligt samarbete, d&amp;auml;r vi tillsammans med de andra medlemsstaterna kan l&amp;ouml;sa problem som kr&amp;auml;ver gemensamma l&amp;ouml;sningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med EU kan vi g&amp;ouml;ra Sverige b&amp;auml;ttre om vi samarbetar om saker som p&amp;aring;verkar oss, som milj&amp;ouml;n eller jobben. Vi kan ocks&amp;aring; p&amp;aring;verka v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld i kampen mot fattigdom, f&amp;ouml;r demokrati och fred, mycket effektivare om vi arbetar genom EU &amp;auml;n vad vi kan genom att enbart agera p&amp;aring; egen hand i utrikespolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att Sverige f&amp;ouml;r en aktiv EU-politik f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsa, jobb, en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, kunskap och en b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens EU m&amp;aring;ste utvecklas p&amp;aring; alla de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r vi genom unionen b&amp;auml;st kan skapa gemensamma l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; gemensamma problem – som h&amp;aring;rdare gemensamma tag mot milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring, som kraftfulla insatser mot m&amp;auml;nniskohandel och annan internationell brottslighet, som arbetet f&amp;ouml;r att skapa fler och tryggare jobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken och demokratin m&amp;aring;ste komma i kapp den ekonomiska globaliseringens f&amp;ouml;rspr&amp;aring;ng. Sverige och EU m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att inom internationella organisationer driva fr&amp;aring;gor om arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter, internationella milj&amp;ouml;regler och r&amp;auml;ttvisa handelsvillkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handlar ocks&amp;aring; om att komma &amp;aring;t skatteparadis, pengatv&amp;auml;tt och terrorismkonton, om r&amp;auml;tt utformade tj&amp;auml;nstedirektiv inom EU och om nya v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att finansiera utveckling. Med en mer aktiv politik kan makt f&amp;ouml;rflyttas fr&amp;aring;n den internationella marknaden till internationella politiska institutioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En demokratisk globalisering kr&amp;auml;ver respekt f&amp;ouml;r de internationella regelverk och institutioner som redan finns p&amp;aring; plats. Den internationella r&amp;auml;tten, konventioner, protokoll och regelverk m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ljas. Med gemensamma spelregler skyddas sm&amp;aring; staters r&amp;auml;tt, och den globala demokratin st&amp;auml;rks. N&amp;auml;r den internationella r&amp;auml;tten efterlevs styrs utvecklingen av gemensamma &amp;ouml;verenskommelser och p&amp;aring; lika villkor, inte av de stater som har st&amp;ouml;rst milit&amp;auml;r eller ekonomisk styrka. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi socialdemokrater v&amp;auml;rna och st&amp;auml;rka den internationella r&amp;auml;tten. EU har h&amp;auml;r en stor roll att spela.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen och andra globala institutioner m&amp;aring;ste respekteras. Ing&amp;aring;ngna avtal som Kyotoprotokollet och icke-spridningsf&amp;ouml;rdraget m&amp;aring;ste efterlevas, liksom FN:s resolutioner. Vi vill arbeta f&amp;ouml;r en stark, effektiv och respekterad r&amp;auml;ttsordning baserad p&amp;aring; folkr&amp;auml;tt och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. EU har en viktig roll inte minst genom att vara ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381633" name="_Toc213381633"&gt;&lt;/a&gt;EU:s grannskap&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den f&amp;ouml;rsta januari 2007 gladdes vi med alla de m&amp;auml;nniskor som i Bulgarien och Rum&amp;auml;nien firade sitt intr&amp;auml;de i Europeiska unionen. Med det har bort&amp;aring;t hundra miljoner inv&amp;aring;nare, som tidigare befann sig p&amp;aring; den kommunistiska sidan av j&amp;auml;rnrid&amp;aring;n, p&amp;aring; bara ett och halvt decennium fullst&amp;auml;ndigt reformerat sina l&amp;auml;nder och skapat sig en ny framtid. En kontinent som tidigare varit s&amp;aring; sargad av konflikter och krig har nu ett samarbete som inneb&amp;auml;r att vi alla delar varandras problem och framg&amp;aring;ngar. &amp;Auml;nnu finns dock inte en Europeisk union som omfattar alla Europas folk. Utvidgningen m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att h&amp;aring;llbart l&amp;ouml;sa problemen p&amp;aring; Balkan kan endast g&amp;ouml;ras genom att tydligt och klart visa att d&amp;ouml;rren till EU st&amp;aring;r &amp;ouml;ppen. Kosovo &amp;auml;r nu en erk&amp;auml;nd egen stat &amp;auml;ven om behovet av insatser fr&amp;aring;n internationella samfundet fortsatt &amp;auml;r mycket stort. Vi socialdemokrater har hela tiden slagit vakt om EU:s enighet i fr&amp;aring;gan om Kosovos sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet. EU f&amp;aring;r inte upprepa misstagen fr&amp;aring;n 90-talet d&amp;aring; man inte lyckades hantera de nya balkanstaternas tillkomst p&amp;aring; ett fullgott s&amp;auml;tt. Den process som nu startat m&amp;aring;ste medf&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rdelar f&amp;ouml;r alla l&amp;auml;nder p&amp;aring; Balkan. EU:s d&amp;ouml;rr m&amp;aring;ste st&amp;aring; &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r alla, inklusive Serbien. Kosovo m&amp;aring;ste garantera minoriteter skyddande r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta att st&amp;ouml;dja dessa l&amp;auml;nders reform- och medlemskaps&amp;shy;anstr&amp;auml;ngningar. F&amp;ouml;rhoppningsvis kan vi inom de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren h&amp;auml;lsa ocks&amp;aring; dessa l&amp;auml;nder v&amp;auml;lkomna in i EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr har en f&amp;ouml;rf&amp;auml;rande utvidgningstr&amp;ouml;tthet b&amp;ouml;rjat g&amp;ouml;ra sig g&amp;auml;llande i EU. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det &amp;auml;r viktigt att sl&amp;aring; fast att utvidgningen av EU &amp;auml;r den st&amp;ouml;rsta framg&amp;aring;ngen p&amp;aring; Europas kontinent. Turkiets framtida medlemskap &amp;auml;r en mycket omdiskuterad fr&amp;aring;ga i m&amp;aring;nga europeiska l&amp;auml;nder. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater har alltid inst&amp;auml;llningen varit att det inte &amp;auml;r fr&amp;aring;gan ”om” Turkiet kan bli medlem utan ”n&amp;auml;r”. Detta ”n&amp;auml;r” avg&amp;ouml;rs av hur snabbt Turkiet klarar att uppfylla de kriterier som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r ett medlemskap. Vi ser ett framtida turkiskt EU-medlemskap som viktigt inte minst med tanke p&amp;aring; hur det fr&amp;auml;mjar r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r kurder och andra folkgrupper.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvidgningen och den europeiska integrationen f&amp;aring;r inte g&amp;ouml;ra halt ens efter ett turkiskt medlemskap. Hittills har ett m&amp;ouml;jligt framtida medlemskap fungerat som en fantastisk drivkraft f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nders reformering. EU har nu utarbetat en grannskapspolitik. Den m&amp;aring;ste anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta ett framtida medlemskap – &amp;auml;ven om det ligger l&amp;aring;ngt fram i tiden – snarare &amp;auml;n att bli ett alternativ till medlemskap. EU har m&amp;aring;nga verktyg i sin politiska verktygsl&amp;aring;da. Unionen b&amp;ouml;r bland annat erbjuda tillg&amp;aring;ng till den inre marknaden, bist&amp;aring;ndsinsatser, studentutbyten och bilaterala handlingsprogram som ger l&amp;auml;nderna m&amp;ouml;jlighet att sj&amp;auml;lva best&amp;auml;mma sin integrationsniv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381634" name="_Toc213381634"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;ster om EU&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kriget mellan Georgien och Ryssland har skakat om situationen i det gemensamma grannskapet mellan Ryssland och EU. Respekten f&amp;ouml;r den internationella folkr&amp;auml;tten m&amp;aring;ste h&amp;auml;vdas. L&amp;auml;nders territoriella integritet och suver&amp;auml;nitet m&amp;aring;ste v&amp;auml;rnas. Kritik m&amp;aring;ste riktas mot de nationalistiska krafter som &amp;auml;r beredda att ta till v&amp;aring;ld f&amp;ouml;r att l&amp;ouml;sa konflikter som borde l&amp;ouml;sas med diplomatiska medel. Sedan Sovjetunionens fall har den gr&amp;auml;nsdragningsproblematik som d&amp;aring; uppstod till stor del l&amp;ouml;sts i internationella &amp;ouml;verenskommelser. Om l&amp;auml;nders territoriella integritet ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tts kan det leda l&amp;aring;ngvariga och blodiga konflikter i EU:s omedelbara n&amp;auml;rhet. Europeiska unionen m&amp;aring;ste skaffa sig en tydligare politik och skarpare instrument f&amp;ouml;r att kunna p&amp;aring;verka det gemensamma grannskapet med Ryssland. Regeringens initiativ tillsammans med Polen om ett s&amp;aring; kallat Eastern Partnership v&amp;auml;lkomnas av oss socialdemokrater. I relationen till Ryssland m&amp;aring;ste EU kunna hantera de s&amp;aring; kallade frusna konflikterna, exempelvis Transnistrien och Nagorno-Karabach.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den demokratiska utvecklingen i Ryssland g&amp;aring;r bakl&amp;auml;nges. Medvedev vann presidentvalet i v&amp;aring;ras, men valet var inte fritt och r&amp;auml;ttvist utan innebar att demokratin tog ytterligare steg tillbaka. Valet f&amp;ouml;regicks av en valr&amp;ouml;relse utan debatter och utan rimliga m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r Medvedevs motkandidater att synas och sprida sina budskap. En fortsatt demokratisk tillbakag&amp;aring;ng i Ryssland leder till s&amp;auml;mre social och ekonomisk utveckling.  Det demokratiska utrymmet krymper ocks&amp;aring; genom att det blir sv&amp;aring;rare f&amp;ouml;r sm&amp;aring; partier att komma in i olika f&amp;ouml;rsamlingar, oberoende media f&amp;aring;r allt sv&amp;aring;rare att verka, nationalismen v&amp;auml;xer sig allt starkare och tonl&amp;auml;get mot grannl&amp;auml;nderna och omv&amp;auml;rlden i &amp;ouml;vrigt, inte minst USA, sk&amp;auml;rps. Vi ska aldrig underl&amp;aring;ta att p&amp;aring;tala brister eller f&amp;ouml;ra fram oro f&amp;ouml;r den negativa demokratiska utvecklingen, men samtidigt b&amp;ouml;r Sveriges politik pr&amp;auml;glas av ett praktiskt samarbete som &amp;auml;r till gagn f&amp;ouml;r b&amp;aring;da parter och hj&amp;auml;lper Ryssland att n&amp;auml;rma sig europeiska strukturer. De stora framsteg som trots allt gjorts i landet sedan Sovjetunionens fall &amp;auml;r v&amp;auml;lkomna och f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nar v&amp;aring;rt st&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I och med Rum&amp;auml;niens och Bulgariens medlemskap kommer omr&amp;aring;det runt Svarta havet &amp;auml;n mer vara i fokus f&amp;ouml;r unionens utrikespolitik. Regeringen b&amp;ouml;r utarbeta en Svartahavsstrategi f&amp;ouml;r att bidra till unionens arbete i omr&amp;aring;det. I Moldavien har Ryssland genom Istanbuldeklarationen och CFE-avtalet &amp;aring;tagit sig att ta hem sina trupper fr&amp;aring;n Transnistrien, men tyv&amp;auml;rr uppfylls inte dessa l&amp;ouml;ften. Den frusna konflikten h&amp;auml;mmar den ekonomiska utvecklingen i Moldavien, Europas fattigaste land, och hindrar landets n&amp;auml;rmande till EU. Sverige &amp;auml;r Moldaviens st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsgivare med &amp;ouml;ver 100 miljoner kronor per &amp;aring;r. I dag g&amp;aring;r bist&amp;aring;ndet till st&amp;ouml;rsta delen till projekt inom jordbruket, infrastrukturen och den sociala sektorn. Sverige beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rut&amp;ouml;ver ge st&amp;ouml;d till att st&amp;auml;rka den moldaviska administrationens kapacitet i dess relation till den europeiska unionen. Administrationen &amp;auml;r av naturliga sk&amp;auml;l svag. Sverige beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rf&amp;ouml;r hj&amp;auml;lpa moldaverna p&amp;aring; ett liknande s&amp;auml;tt som vi hj&amp;auml;lpte de baltiska l&amp;auml;nderna att st&amp;auml;rka sin kapacitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r vara p&amp;aring;drivande inom EU g&amp;auml;llande arbetet hur EU:s relation till Vitryssland ska utvecklas och hur EU b&amp;auml;st kan st&amp;ouml;dja Vitrysslands suver&amp;auml;nitet och demokratisering. Vitryssland &amp;auml;r ett exempel d&amp;auml;r EU:s s&amp;aring; kallade mjuka makt inte fungerat. 70 oppositionskandidater st&amp;auml;llde upp i det vitryska parlamentsvalet i september, men ingen fick tillr&amp;auml;ckligt med r&amp;ouml;ster f&amp;ouml;r att komma in i parlamentet. F&amp;ouml;re valet syntes en positiv utveckling framf&amp;ouml;r allt genom att flera politiska f&amp;aring;ngar sl&amp;auml;pptes fria. Till skillnad mot tidigare valr&amp;ouml;relser kunde oppositionen bedriva kampanj, trycka kampanjmaterial och r&amp;ouml;ra sig ute i m&amp;ouml;ten med v&amp;auml;ljarna.  Men det finns ett stort inbyggt problem i valsystemet d&amp;auml;r varje parlamentsplats &amp;auml;r beroende av att man i varje valkrets f&amp;aring;r &amp;ouml;ver 50% av r&amp;ouml;sterna. Det s&amp;auml;ger sig sj&amp;auml;lvt att tr&amp;ouml;skeln till parlamentet d&amp;aring; blir oerh&amp;ouml;rt h&amp;ouml;g, s&amp;auml;rskilt n&amp;auml;r man som vitrysk oppositionskandidat inte har m&amp;ouml;jlighet att komma ut i media. Sj&amp;auml;lva valdagen blev ocks&amp;aring; en besvikelse. Myndigheterna hade lovat att observat&amp;ouml;rerna skulle f&amp;aring; vara med vid r&amp;ouml;str&amp;auml;kningen p&amp;aring; n&amp;auml;ra h&amp;aring;ll, men &amp;ouml;ver 40% av observat&amp;ouml;rerna har uppgett att de blev hindrade. Det &amp;aring;terst&amp;aring;r att se om signalen aldrig gavs till de lokala valkommissionerna eller om det finns f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga funktion&amp;auml;rer som &amp;auml;r formade av sovjetsystemet. Valet kan inte s&amp;auml;gas ha varit fritt och r&amp;auml;ttvist, inte minst med tanke p&amp;aring; de allvarliga fel som beg&amp;aring;tts vid r&amp;ouml;str&amp;auml;kningen, men ocks&amp;aring; mot bakgrund av exempelvis mediesituationen och det auktorit&amp;auml;ra klimat som oppositionen m&amp;aring;ste verka i. Dock vill vi &amp;auml;nd&amp;aring; betona att det skett sm&amp;aring; steg &amp;aring;t r&amp;auml;tt h&amp;aring;ll och de b&amp;ouml;r uppmuntras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ukraina har b&amp;aring;de en europeisk historia och en europeisk framtid. Sverige m&amp;aring;ste arbeta f&amp;ouml;r att EU erbjuder substantiella handlingsplaner som kan vara ett st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r Ukrainas n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga reformarbete. EU b&amp;ouml;r vara &amp;ouml;ppet f&amp;ouml;r en alltmer &amp;ouml;kande integration av Ukraina i EU:s strukturer och erbjuda Ukraina att sj&amp;auml;lvt avg&amp;ouml;ra graden av integration samtidigt som d&amp;ouml;rren f&amp;ouml;r ett framtida medlemskap st&amp;aring;r &amp;ouml;ppen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381635" name="_Toc213381635"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;ouml;der om EU&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;ouml;der om EU utg&amp;ouml;r Medelhavet, likt floden Rio Grande mellan Mexico och USA, det vatten som m&amp;aring;ste passeras av fattiga m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;r att f&amp;aring; chansen att ta del av det ekonomiska v&amp;auml;lst&amp;aring;nd, den frihet och den demokrati som vi europ&amp;eacute;er tar f&amp;ouml;r given. Medias bilder av desperata unga m&amp;auml;n och kvinnor som ofta utnyttjats av h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;sa m&amp;auml;nniskohandlare och som v&amp;aring;gar livet i rangliga b&amp;aring;tar f&amp;ouml;r att n&amp;aring; Europas kuster &amp;auml;r hj&amp;auml;rtsk&amp;auml;rande. Den v&amp;auml;lst&amp;aring;ndsklyfta vi kan se mellan EU och norra Afrika &amp;auml;r inte l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar. Enda l&amp;ouml;sningen &amp;auml;r att skillnaderna i livsvillkor utj&amp;auml;mnas. &amp;Auml;ven h&amp;auml;r kan EU med sin mjuka makt bidra till stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar genom att i alla avtal och f&amp;ouml;rbindelser peka p&amp;aring; behovet av demokratisering och ekonomiska reformer. EU m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ge dessa l&amp;auml;nder en m&amp;ouml;jlighet att s&amp;auml;lja sina produkter p&amp;aring; den europeiska marknaden. De handelshinder som finns f&amp;ouml;r att skydda europeiska b&amp;ouml;nder och industrier m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen initierade flera projekt med syfte att f&amp;aring; i g&amp;aring;ng en dialog och att bidra till &amp;ouml;kade relationer med EU:s s&amp;ouml;dra grannskap. Alexandriainstitutets och det svenska konsulatets i Istanbul anstr&amp;auml;ngningar och viktiga roll f&amp;ouml;r detta m&amp;aring;ste understrykas. Sveriges erfarenheter b&amp;ouml;r tas till vara f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kontakter och minska misstro mellan kulturer samt st&amp;ouml;dja processer mot demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Sveriges riksdag har ocks&amp;aring; behandlat ett bet&amp;auml;nkande om v&amp;aring;r relation till den muslimska v&amp;auml;rlden i EU:s n&amp;auml;romr&amp;aring;de. Riksdagens beslut b&amp;ouml;r ligga till grund f&amp;ouml;r ett fortsatt svenskt engagemang &amp;auml;ven under en borgerlig regering.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381636" name="_Toc213381636"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kad &amp;ouml;ppenhet och insyn inom EU&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r allm&amp;auml;nheten och &amp;auml;ven politiskt aktiva och f&amp;ouml;rtroendevalda framst&amp;aring;r EU och dess beslutsorganisation ofta som avl&amp;auml;gsen, komplex och sluten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de &amp;aring;r Sverige varit medlem i EU har &amp;ouml;ppenheten &amp;ouml;kat v&amp;auml;sentligt, och det finns i dag en helt annan attityd inom EU. Fortfarande &amp;auml;r dock m&amp;aring;ngas k&amp;auml;nsla att EU brister n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;ouml;ppenhet. Detta beror naturligtvis p&amp;aring; vad man j&amp;auml;mf&amp;ouml;r med, men det faktum att m&amp;aring;nga medieredaktioner dragit ned p&amp;aring; sin EU-bevakning bidrar ocks&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Beslutsunderlag, f&amp;ouml;rhandlingsprocesser och utv&amp;auml;rderingar m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r medborgarna. Sverige har en l&amp;aring;ng tradition p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de och m&amp;aring;ste bidra med erfarenheter och metoder f&amp;ouml;r att ytterligare &amp;ouml;ppna EU f&amp;ouml;r insyn.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381637" name="_Toc213381637"&gt;&lt;/a&gt;Ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU st&amp;aring;r i dag modell n&amp;auml;r man i andra delar av v&amp;auml;rlden bygger upp regionala samarbeten. EU &amp;auml;r ocks&amp;aring; en maktfaktor i olika internationella sammanhang och forum, inte enbart i kraft av den ekonomiska eller numer&amp;auml;ra styrkan utan ocks&amp;aring; utifr&amp;aring;n de resultat som uppn&amp;aring;tts inom EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU bygger p&amp;aring; samarbete mellan demokratiska stater som sj&amp;auml;lva valt att ing&amp;aring; i samarbetet. Hur och om vad EU samarbetar inspirerar andra. EU har ett stort ansvar att internationellt vara en lyh&amp;ouml;rd, demokratisk, progressiv och solidarisk organisation som tar ansvar, bidrar och inte enbart agerar utifr&amp;aring;n egen vinning.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381638" name="_Toc213381638"&gt;&lt;/a&gt;En b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har en viktig roll att spela i v&amp;auml;rlden och EU:s gemensamma utrikespolitik &amp;auml;r en mycket viktigt del av EU-samarbetet. Grunden f&amp;ouml;r den gemensamma utrikespolitiken &amp;auml;r str&amp;auml;vandet efter gemensamma st&amp;aring;ndpunkter. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r naturligtvis inte alltid l&amp;auml;tt. &amp;Auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r det viktigt och v&amp;auml;rdefullt att h&amp;aring;lla fast vid detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har p&amp;aring; kort tid &amp;aring;stadkommit en fredlig och ekonomisk utveckling som f&amp;ouml;r bara en generation sedan tedde sig som en ouppn&amp;aring;elig dr&amp;ouml;m. En kontinent som tidigare varit s&amp;aring; sargad av konflikter och krig har nu ett samarbete som inneb&amp;auml;r att vi delar varandras problem och framg&amp;aring;ngar. Fortfarande finns det dock klyftor, i b&amp;aring;de ekonomiskt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och demokratisk utveckling, som delar Europa. Utvidgningen m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har under de senaste &amp;aring;ren genomf&amp;ouml;rt flera utvidgningar och fler l&amp;auml;nder, inte minst Turkiet och l&amp;auml;nder p&amp;aring; Balkan, st&amp;aring;r p&amp;aring; tur. B&amp;aring;de f&amp;ouml;r att den utvidgning som redan skett ska lyckas fullt ut och f&amp;ouml;r att kommande utvidgningar ska kunna fungera &amp;auml;r Lissabonf&amp;ouml;rdraget viktigt. 27 medlemsl&amp;auml;nder kan inte arbeta effektivt i ett regelverk som huvudsakligen h&amp;auml;rstammar fr&amp;aring;n den tid d&amp;aring; EU bestod av sex l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s stora utrikespolitiska styrka &amp;auml;r unionens bredd av verktyg f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring: Det handlar om handel, bist&amp;aring;nd, diplomati, krishanteringsresurser med mera. En &amp;ouml;kad samordning av alla dessa verktyg st&amp;auml;rker EU:s utrikespolitik. Det &amp;auml;r viktigt att EU kan agera gemensamt p&amp;aring; utrikes- och s&amp;auml;kerhetspolitikens omr&amp;aring;de. V&amp;aring;r r&amp;ouml;st i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks och ett samlat EU &amp;auml;r en viktig akt&amp;ouml;r. N&amp;auml;r EU agerar enigt och starkt har det visat sig att EU ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rm&amp;aring;r g&amp;ouml;ra skillnad, som n&amp;auml;r man lyckades hindra ett inb&amp;ouml;rdeskrig fr&amp;aring;n att bryta ut i Makedonien 2001. Lissabonf&amp;ouml;rdraget st&amp;auml;rker den gemensamma utrikes- och s&amp;auml;kerhetspolitiken genom tydligare struktur och organisation. Bland annat kommer man att inr&amp;auml;tta en post som h&amp;ouml;g representant f&amp;ouml;r utrikes fr&amp;aring;gor och s&amp;auml;kerhetspolitik. Denna person kommer att vara ordf&amp;ouml;rande i r&amp;aring;det f&amp;ouml;r utrikes fr&amp;aring;gor men ocks&amp;aring; vara vice ordf&amp;ouml;rande i kommissionen med ansvar f&amp;ouml;r de yttre f&amp;ouml;rbindelserna. Enh&amp;auml;llighet kommer att utg&amp;ouml;ra huvudregel f&amp;ouml;r beslutsfattande om unionens utrikes- och s&amp;auml;kerhetspolitik, men i vissa fall kommer ocks&amp;aring; kvalificerad majoritet att kunna till&amp;auml;mpas, dock aldrig i fr&amp;aring;gor med milit&amp;auml;ra eller f&amp;ouml;rsvarsm&amp;auml;ssiga konsekvenser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit en h&amp;ouml;rnsten i socialdemokratisk utrikespolitik att det internationella samfundet har ett huvudansvar f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. I FN-stadgans &amp;aring;ttonde kapitel, artikel 52, ges direkt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r regionala avtal eller f&amp;ouml;r att en regional organisation som EU ska behandla angel&amp;auml;genheter r&amp;ouml;rande uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llandet av internationell fred och s&amp;auml;kerhet. EU har utvecklats till en stor global akt&amp;ouml;r och b&amp;ouml;r samarbeta och st&amp;ouml;dja FN. Att st&amp;auml;rka EU:s kris- och konflikthanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ocks&amp;aring; utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;nser, samt att den st&amp;auml;lls till FN:s f&amp;ouml;rfogande, &amp;auml;r en utveckling vi socialdemokrater aktivt har drivit p&amp;aring;. Ett av de f&amp;ouml;rsta exemplen p&amp;aring; n&amp;auml;r EU kunde axla ett s&amp;aring;dant ansvar var under v&amp;aring;ren 2003 d&amp;aring; en EU-styrka, ledd av Frankrike och med svenskt deltagande, kunde bidra till att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en sk&amp;ouml;r fredsprocess i Kongo, ett land h&amp;aring;rt drabbat av krig, v&amp;aring;ld och fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;aring;varande utrikesminister Anna Lindh sade i sitt tal i Almedalen i juli 2003: ”F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen den h&amp;auml;r v&amp;aring;ren har EU blivit s&amp;aring; starkt i den gemensamma utrikespolitiken att n&amp;auml;r FN bad EU st&amp;auml;lla upp s&amp;aring; kunde EU skicka trupper till Kongo f&amp;ouml;r att bevara freden i Kongo. Och det &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett viktigt exempel p&amp;aring; vad EU kan betyda utanf&amp;ouml;r Europas gr&amp;auml;nser.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rdraget betonar solidariteten mellan medlemsstaterna och att dessa ska st&amp;ouml;dja varandra med alla till buds st&amp;aring;ende medel vid naturkatastrofer, terrord&amp;aring;d och v&amp;auml;pnade angrepp. F&amp;ouml;rdraget betonar emellertid samtidigt ocks&amp;aring; att den gemensamma s&amp;auml;kerhets- och f&amp;ouml;rsvarspolitiken inte ska p&amp;aring;verka den ”s&amp;auml;rskilda karakt&amp;auml;ren” hos de alliansfria staternas s&amp;auml;kerhets- och f&amp;ouml;rsvarspolitik. Sverige ska f&amp;ouml;rbli milit&amp;auml;rt alliansfritt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU och dess medlemsstater &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsgivare, och detta har ocks&amp;aring; en stark p&amp;aring;verkan p&amp;aring; v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld. Genom olika samarbeten med de l&amp;auml;nder som finns i EU:s geografiska n&amp;auml;romr&amp;aring;de kan EU arbeta f&amp;ouml;r att skapa en utveckling som g&amp;ouml;r att skillnaden mellan innanf&amp;ouml;r och utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;ns blir l&amp;auml;gre &amp;auml;n i dag. Genom ett solidariskt handlande kan EU bidra inte bara till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling inom EU utan ocks&amp;aring; till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling i hela v&amp;auml;rlden. EU b&amp;ouml;r rikta starkare krav p&amp;aring; medlemsl&amp;auml;nderna att leva upp till millenniedeklarationens &amp;aring;tagande om minst 0,7 procent av BNP i bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att medlemsl&amp;auml;nderna, inklusive Sverige, genom ambiti&amp;ouml;sa nationella &amp;aring;taganden banar v&amp;auml;g f&amp;ouml;r en &amp;ouml;verenskommelse om ett nytt Kyoto-avtal. Stora delar av v&amp;auml;rlden m&amp;aring;ste st&amp;auml;lla sig bakom detta och inkludera Indien, Kina, Brasilien och USA. Vi vill att arbetet med ett sammanh&amp;aring;llande klimatdirektiv inleds samt att gemensam miniminiv&amp;aring; f&amp;ouml;r koldioxidskatt i EU inf&amp;ouml;rs.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381639" name="_Toc213381639"&gt;&lt;/a&gt;Europaparlamentets s&amp;auml;te&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av historiska sk&amp;auml;l delar Europaparlamentet upp sitt arbete mellan Bryssel och Strasbourg. Det h&amp;auml;r har gett en flyttcirkus av personer och handlingar som i dag &amp;auml;r helt om&amp;ouml;jlig att f&amp;ouml;rsvara fr&amp;aring;n effektivitetssynpunkt, ekonomisk synpunkt eller milj&amp;ouml;synpunkt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hela flyttcirkusen drar ett l&amp;ouml;jets skimmer &amp;ouml;ver EU och m&amp;aring;ste snarast upph&amp;ouml;ra. Sverige m&amp;aring;ste i alla sammanhang agera f&amp;ouml;r att inom EU v&amp;auml;cka opinion och n&amp;aring; ett beslut om att koncentrera Europaparlamentets verksamhet till en ort. Sveriges EU-minister b&amp;ouml;r st&amp;aring; fast vid och driva detta krav – hennes eget sedan tiden som Europaparlamentariker.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381640" name="_Toc213381640"&gt;&lt;/a&gt;Sveriges kommande ordf&amp;ouml;randeskap&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under 2009 kommer Sverige &amp;aring;terigen att vara ordf&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r EU. Det svenska ordf&amp;ouml;randeskapet 2001 var mycket framg&amp;aring;ngsrikt. Ska Sverige &amp;aring;terigen hantera sitt ordf&amp;ouml;randeskap p&amp;aring; ett framg&amp;aring;ngsrikt s&amp;auml;tt kr&amp;auml;vs att ordf&amp;ouml;randeskapet &amp;auml;r v&amp;auml;l f&amp;ouml;rberett och har r&amp;auml;tt och tydliga prioriteringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r genom det st&amp;auml;ndiga arbetet inom EU f&amp;ouml;rknippat med och har h&amp;ouml;g trov&amp;auml;rdighet i fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r arbete, klimat och milj&amp;ouml;, m&amp;auml;nniskohandel, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och utvidgning. EU har ett stort behov av att forts&amp;auml;tta att utvecklas p&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den. Vi socialdemokrater vill att Sverige under sitt ordf&amp;ouml;randeskap prioriterar tre tydliga S: ”Sustainability, Social Security” och ”Solidarity” – Ett h&amp;aring;llbart, tryggt och solidariskt Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381641" name="_Toc213381641"&gt;&lt;/a&gt;Afrika&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;a id="_Toc213381642" name="_Toc213381642"&gt;&lt;/a&gt;Afrikapolitiken, ett samarbete i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;”Afrika uppvisar fler ansikten, n&amp;ouml;d och v&amp;aring;ld &amp;auml;r verklighet f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor. Samtidigt p&amp;aring;g&amp;aring;r l&amp;ouml;ftesrika f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, en afrikansk ren&amp;auml;ssans synes m&amp;ouml;jlig. Regeringen str&amp;auml;var efter att utveckla ett n&amp;auml;rmare partnerskap med de framv&amp;auml;xande demokratiska samh&amp;auml;llena. Vi vill utveckla v&amp;aring;rt starka historiska engagemang f&amp;ouml;r en ny tids krav.” Anna Lindh (Utrikesdeklarationen 1998)&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En nattbild tagen fr&amp;aring;n yttre rymden visar ett Europa d&amp;auml;r billjus, gatlyktor och neonskyltar h&amp;aring;ller natten p&amp;aring; avst&amp;aring;nd. I j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse &amp;auml;r Afrika p&amp;aring;tagligt m&amp;ouml;rkt. Tv&amp;aring; kontinenter. Tv&amp;aring; grannar. Tv&amp;aring; kontraster. Medan Europa lyser av v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och h&amp;ouml;g energikonsumtion har grannkontinenten Afrika bara b&amp;ouml;rjat sin utveckling mot v&amp;auml;lst&amp;aring;nd. Globaliseringen – denna sammanfl&amp;auml;tning av aktiviteter och beroendeband mellan l&amp;auml;nders ekonomier, denna gemenskap av kunskap och framsteg men ocks&amp;aring; av hot och utmaningar – innefattar i allt st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning ocks&amp;aring; Afrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika i dag &amp;auml;r ingen kontinent av offer utan en stolt och rik del av v&amp;auml;rlden som kan och vill utveckla hela sin potential. Afrika vill bli en j&amp;auml;mlik och respekterad partner p&amp;aring; samma villkor som andra, men dess utg&amp;aring;ngsl&amp;auml;ge tyngs av historiska arv – fattigdomen &amp;auml;r utbredd, demokratin p&amp;aring; sina h&amp;aring;ll alltf&amp;ouml;r svag och hot som hiv/aids &amp;auml;r tyv&amp;auml;rr ett utvecklingens bromsfilter i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika best&amp;aring;r av 54 l&amp;auml;nder. Varje lands sammans&amp;auml;ttning av f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar &amp;auml;r unik och en politik f&amp;ouml;r Afrika m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; kunskap om vart och ett. En f&amp;ouml;rsta s&amp;auml;rskiljande faktor &amp;auml;r fred och konflikt. Det &amp;auml;r fred i n&amp;auml;stan alla av Afrikas 54 l&amp;auml;nder. F&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i konfliktl&amp;auml;nderna &amp;auml;r tragiska, men Afrika &amp;auml;r inte konflikternas kontinent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat faktum &amp;auml;r att majoriteten av l&amp;auml;nderna i Afrika &amp;auml;r demokratier. Under det senaste decenniet har Afrika f&amp;aring;tt 18 nya demokratier. Det &amp;auml;r ett stort problem att m&amp;aring;nga av dem &amp;auml;r svaga, outvecklade och omogna – men de &amp;auml;r demokratier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En tredje faktor &amp;auml;r tillv&amp;auml;xten. Undantaget de l&amp;auml;nder som &amp;auml;r i konflikt &amp;auml;r tillv&amp;auml;xttakten i Afrika s&amp;ouml;der om Sahara i genomsnitt 3–6 % och har s&amp;aring; varit de senaste &amp;aring;ren. M&amp;auml;nniskors levnadsvillkor har f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrats; fler f&amp;aring;r sjukv&amp;aring;rd och g&amp;aring;r i skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Allt detta utg&amp;ouml;r positiva, konkreta f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som s&amp;auml;llan f&amp;aring;r uppm&amp;auml;rksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rmed inte sagt att vi inte m&amp;aring;ste fokusera p&amp;aring; de stora utmaningarna: Sjukdomar som hiv/aids, malaria och tbc, sociala fr&amp;aring;gor som urbanisering och arbetsl&amp;ouml;shet, brister i demokratin som korruption och etnisk exploatering samt l&amp;aring;ngsiktiga utmaningar som fred och s&amp;auml;kerhet och milj&amp;ouml;- och klimatfr&amp;aring;gorna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett f&amp;ouml;rsta steg i en svensk politik f&amp;ouml;r Afrika m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara att uppdatera den allm&amp;auml;nna bilden av Afrika. V&amp;aring;r brist p&amp;aring; kunskap och v&amp;aring;r f&amp;ouml;rdomsfulla inst&amp;auml;llning hindrar oss att utveckla bredare och djupare relationer med m&amp;auml;nniskor, f&amp;ouml;retag och institutioner i Afrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor i Afrika &amp;auml;r fortfarande fattiga. Fattigdomen &amp;auml;r utbredd och sammansatt. Det handlar inte enbart om avsaknad av materiella resurser utan ocks&amp;aring; om brist p&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka sin levnadssituation och att g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd. Sammantaget har dock Afrika sannolikt aldrig haft b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att m&amp;ouml;ta sina utmaningar och att skapa utveckling och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd f&amp;ouml;r sina medborgare. Men det finns inga garantier att detta sker per automatik. Likav&amp;auml;l som historien tagit &amp;ouml;nskade v&amp;auml;gar f&amp;ouml;rut kan s&amp;aring; ske igen. Vad som h&amp;auml;nder i Afrika p&amp;aring;verkar oss i Sverige, i Europa och i v&amp;auml;rlden som helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slaveriet, kolonisationen och r&amp;aring;varuexploateringen har i sina sp&amp;aring;r l&amp;auml;mnat efter sig sargade folk och l&amp;auml;nder. Kalla kriget f&amp;ouml;rvandlade Afrika till en arena f&amp;ouml;r supermakterna. Det finns sj&amp;auml;lvklart en oro att den utveckling som sker nu &amp;aring;terigen ska leda till en ny geopolitisk kamp om makt och r&amp;aring;varor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag &amp;auml;r det de asiatiska tillv&amp;auml;xtekonomierna – framf&amp;ouml;r allt Kina – som &amp;auml;r huvudakt&amp;ouml;rer i Afrika. Kinas makal&amp;ouml;sa tillv&amp;auml;xt kr&amp;auml;ver r&amp;aring;varor – som finns i Afrika. Handeln mellan Afrika och Kina &amp;ouml;kade med 40 procent mellan 2005 och 2006. Vissa ser Kina som Afrikas hopp, ett land som kommer med billiga l&amp;aring;n och icke &amp;ouml;ronm&amp;auml;rkta investeringar. Andra ser Kina som det stora hotet mot jobben och sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagen. Den afrikanska inhemska marknaden f&amp;ouml;r produkter som textilier sl&amp;aring;s ut av billig kinesisk import och arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;ouml;kar. Samtidigt &amp;auml;r de nya tillv&amp;auml;xtmarknaderna i Asien viktiga f&amp;ouml;r de afrikanska l&amp;auml;ndernas export.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vilken v&amp;auml;g Afrikas utveckling kommer att ta beror ocks&amp;aring; p&amp;aring; hur man f&amp;ouml;rm&amp;aring;r att ta till vara de egna f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna och se till att de blir framg&amp;aring;ngsmotorer. Medan Kina har en centralplanerad plan f&amp;ouml;r sin Afrikapolitik saknar de afrikanska l&amp;auml;nderna en gemensam strategi f&amp;ouml;r hur den kinesiska anstormningen ska m&amp;ouml;tas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika &amp;auml;r de ungas kontinent. Majoriteten av befolkningen &amp;auml;r under 25 &amp;aring;r och i allt st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning l&amp;auml;mnar m&amp;auml;nniskor landsbygden och flyttar till st&amp;auml;derna. Det unga Afrika &amp;auml;r b&amp;aring;de dess hopp och dess orosmoln. Ungdom, urbanisering i kombination med fattigdom och arbetsl&amp;ouml;shet &amp;auml;r som ett recept f&amp;ouml;r sociala konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomisk tillv&amp;auml;xt m&amp;aring;ste kombineras med en aktiv f&amp;ouml;rdelningspolitik. Hur en r&amp;auml;ttvisare f&amp;ouml;rdelning av mark och f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhet kan bidra till fattigdomsbek&amp;auml;mpning b&amp;ouml;r bli f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r analyser. Svensk politik m&amp;aring;ste beakta detta och ta vara p&amp;aring; tidigare vunna erfarenheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikanska unionen och enskilda l&amp;auml;nder ska tas till vara som partner f&amp;ouml;r en internationell politik. EU:s politik p&amp;aring;verkar Afrika vad g&amp;auml;ller bist&amp;aring;nd, jordbruk, fiske och handel men ocks&amp;aring; den &amp;ouml;vergripande politiska situationen. EU b&amp;ouml;r s&amp;ouml;ka former f&amp;ouml;r att intensifiera en dialog med Afrika. Det senaste toppm&amp;ouml;tet mellan EU och Afrika var viktigt ur flera aspekter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag skiljer Medelhavet som Rio Grande afrikanska flyktingar fr&amp;aring;n europeiska l&amp;auml;nder. M&amp;auml;nniskor utnyttjas och omkommer under f&amp;auml;rden f&amp;ouml;r en b&amp;auml;ttre framtid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel, kultur, idrotts- och kyrkoutbyte utg&amp;ouml;r alla omr&amp;aring;den d&amp;auml;r &amp;ouml;kade kontakter och &amp;ouml;kad intensitet gynnar b&amp;aring;da parter. Att utveckla kontakterna mellan v&amp;aring;ra kontinenter utg&amp;ouml;r ett &amp;ouml;msesidigt intresse. Svenskar med r&amp;ouml;tter i Afrika kan bidra till att ompr&amp;ouml;va och komplettera v&amp;aring;r bild av Afrika. Internet och tillg&amp;aring;ng till globalare medier kan p&amp;aring;verka v&amp;aring;r Afrikabild respektive afrikaners bild av europ&amp;eacute;er.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; femtio &amp;aring;r har Afrikas befolkning &amp;ouml;kat fr&amp;aring;n omkring 200 miljoner till 800 miljoner m&amp;auml;nniskor. Livsl&amp;auml;ngden &amp;ouml;kar, barnad&amp;ouml;dligheten minskar. I genomsitt f&amp;ouml;der en afrikansk kvinna 5,1 barn. En afrikan uppges aldrig ha levt s&amp;aring; l&amp;auml;nge som nu. Den demografiska bilden kan b&amp;ouml;rja ritas om.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter med makt &amp;ouml;ver sitt eget liv, tillg&amp;aring;ng till sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt yrkesliv, en j&amp;auml;mst&amp;auml;lld plats i samh&amp;auml;llet liksom p&amp;aring; beslutfattande positioner &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r kvinnan, men &amp;auml;ven f&amp;ouml;r hela samh&amp;auml;llet. M&amp;aring;nga politikomr&amp;aring;den, bland andra handel, utvecklingssamarbete, konfliktl&amp;ouml;sning, f&amp;ouml;rdelningspolitik, utbildning och milj&amp;ouml;- och jordbrukspolitik, m&amp;aring;ste samverka f&amp;ouml;r att det ska vara m&amp;ouml;jligt. Samarbete mellan universitet i Sverige och Afrikas l&amp;auml;nder b&amp;ouml;r stimuleras liksom utbyte mellan unga i Sverige och Afrika b&amp;ouml;r uppmuntras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med att f&amp;ouml;rnya den svenska politiken f&amp;ouml;r samarbete med Afrika b&amp;ouml;r bedrivas brett med kunskapsutbyte med f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r forskning, kulturomr&amp;aring;det, n&amp;auml;ringsliv och fackf&amp;ouml;reningar med bas s&amp;aring;v&amp;auml;l i Sverige som i afrikanska l&amp;auml;nder. Organisationer, kyrkor och samfund, afrikanska parlamentariker och m&amp;auml;nniskor som lever i Sverige men har r&amp;ouml;tter i Afrika besitter stor kunskap som b&amp;ouml;r tas till vara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka v&amp;aring;r kunskap om Afrika och d&amp;auml;rigenom kunna bredda och utveckla v&amp;aring;ra relationer och v&amp;aring;r politik &amp;auml;r det viktigt exempelvis med den verksamhet som bedrivs vid Nordiska Afrikainstitutet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill bryta den ensidiga bilden av Afrika som fattigt, sv&amp;auml;ltande och hj&amp;auml;lpl&amp;ouml;st mot en nyanserad bild som speglar en helhet och ocks&amp;aring; visar p&amp;aring; utvecklingsm&amp;ouml;jligheterna. Gamla koloniala bindningar beh&amp;ouml;ver &amp;auml;nnu ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttas. Medlemskapet i EU har &amp;ouml;kat Sveriges politiska r&amp;auml;ckvidd.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381643" name="_Toc213381643"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingssamarbete och partnerskap&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under l&amp;aring;ng tid har den dominerande relationen med Afrika varit genom olika typer av bist&amp;aring;nd. Det har snarare f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt &amp;auml;n minskat den oj&amp;auml;mna maktrelation som kolonisationen skapade. Trots ambitionen om ett partnerskap mellan givare och mottagare har bilden best&amp;aring;tt av en n&amp;auml;rande och en t&amp;auml;rande part.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En breddning av relationerna mellan Sverige och Afrika inneb&amp;auml;r samtidigt att den hittills dominerande relationen, bist&amp;aring;ndet, beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras och f&amp;ouml;rdjupas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Millenniedeklarationen undertecknades av v&amp;auml;rldens stats- och regeringschefer 2000. De &amp;aring;tta millenniem&amp;aring;len togs fram f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rverkliga dagordningen f&amp;ouml;r global utveckling, och halva tiden f&amp;ouml;r dess uppfyllande har redan g&amp;aring;tt. Sverige har tillsammans med det internationella samfundet ansvar f&amp;ouml;r att underst&amp;ouml;dja processer f&amp;ouml;r att Afrikas l&amp;auml;nder ska uppn&amp;aring; millenniem&amp;aring;len. Det st&amp;aring;r klart att s&amp;aring;v&amp;auml;l de afrikanska l&amp;auml;nderna sj&amp;auml;lva som omv&amp;auml;rlden m&amp;aring;ste intensifiera sina anstr&amp;auml;ngningar om m&amp;aring;len ska n&amp;aring;s.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning &amp;auml;r att Sverige forts&amp;auml;tter att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla enprocentsniv&amp;aring;n i bist&amp;aring;ndet i &amp;ouml;verensst&amp;auml;mmelse med DAC-kriterierna. Den borgerliga regeringen skriver vackert om bist&amp;aring;ndssamarbetet med Afrika, men sanningen &amp;auml;r ju den att det svenska bist&amp;aring;ndet urholkas mer och mer f&amp;ouml;r varje budget som regeringen l&amp;auml;gger, bl.a. genom skuldavskrivningar som till stor del &amp;auml;r rena luftsiffror. Sj&amp;auml;lvklart drabbas v&amp;aring;ra afrikanska partner ocks&amp;aring; n&amp;auml;r v&amp;auml;rldens fattiga f&amp;aring;r vara med och betala regeringens skattes&amp;auml;nkningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har genom politiken f&amp;ouml;r global utveckling, PGU, beslutat om en inriktning som inneb&amp;auml;r att alla politikomr&amp;aring;den, inte bara bist&amp;aring;nd, ska bidra till en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar utveckling utifr&amp;aring;n r&amp;auml;ttighets- och fattigdomsperspektiv. Det &amp;ouml;vergripande gemensamma m&amp;aring;let f&amp;ouml;r utvecklingssamarbetet &amp;auml;r att bidra till att skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r fattiga m&amp;auml;nniskor att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sina levnadsvillkor. PGU m&amp;aring;ste naturligtvis vara en grundl&amp;auml;ggande del av Afrikapolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom ramen f&amp;ouml;r OECD p&amp;aring;g&amp;aring;r just nu ett arbete f&amp;ouml;r utveckling av bist&amp;aring;ndet, den s.k. Parisagendan. Denna process syftar till en effektivisering av bist&amp;aring;ndet genom en arbetsf&amp;ouml;rdelning mellan olika givarnationer. Agendan och f&amp;ouml;rdelningen ska ske utifr&amp;aring;n mottagarlandets egna prioriteringar och den komplementaritet som olika givare utg&amp;ouml;r. Detta &amp;auml;r ett v&amp;auml;lkommet arbete. Dock &amp;auml;r det viktigt att i sammanhanget f&amp;ouml;rs&amp;auml;kra sig om att m&amp;auml;nniskor, exempelvis parlamentariker och det civila samh&amp;auml;llet, i b&amp;aring;de givar- och mottagarl&amp;auml;nder har m&amp;ouml;jlighet att delta i och p&amp;aring;verka dessa processer. S&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get &amp;auml;r det i nationer d&amp;auml;r demokratins institutioner och politiska partier inte tillfredsst&amp;auml;llande ger medborgarna m&amp;ouml;jligheter till reellt inflytande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;kat internationellt bist&amp;aring;nd till Afrika och en snabbare och mer omfattande skuldavskrivning av de allra fattigaste l&amp;auml;ndernas skulder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingssamarbetet har ett brett st&amp;ouml;d hos svenska folket. Det bist&amp;aring;nds- och opinionsarbete som g&amp;ouml;rs av det civila samh&amp;auml;llet och folkr&amp;ouml;relserna ska ut&amp;ouml;kas. Partnerskap bygger p&amp;aring; att parterna k&amp;auml;nner och respekterar varandra. Afrika &amp;auml;r en sammansatt kontinent, och det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla sig till s&amp;aring;v&amp;auml;l enskilda l&amp;auml;nder som kontinenten som helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den landkoncentration som nyligen genomf&amp;ouml;rts av den borgerliga regeringen utel&amp;auml;mnar tyv&amp;auml;rr en rad l&amp;auml;nder i Afrika som &amp;auml;r strategiska f&amp;ouml;r Sverige. N&amp;auml;rvaro &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;else och uppbyggnad av partnerskap, men tyv&amp;auml;rr l&amp;auml;gger regeringen ned svenska beskickningar utomlands – ocks&amp;aring; i Afrika – bl.a. som en f&amp;ouml;ljd av landkoncentrationen inom bist&amp;aring;ndet. Regeringen talar om &amp;ouml;kat fokus p&amp;aring; Afrika, men i realiteten har landkoncentrationen inneburit en ytterst marginell &amp;ouml;kning av resurser till Afrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingssamarbete som ska &amp;ouml;verg&amp;aring; i ett bredare bilateralt samarbete ska konkretiseras och f&amp;aring; en organiserad &amp;ouml;verg&amp;aring;ng med angivet st&amp;ouml;d innan det upph&amp;ouml;r. Vi k&amp;auml;nner oro f&amp;ouml;r att samarbete med l&amp;auml;nder med en positiv utveckling avslutas f&amp;ouml;r tidigt. Demokratiska tendenser &amp;auml;r inte liktydigt med att demokratin bef&amp;auml;sts. Ett viktigt fokus &amp;auml;r att st&amp;ouml;dja fackliga r&amp;auml;ttigheter och st&amp;auml;rka fackliga organisationer i Afrika. Fackliga f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r &amp;ouml;vergrepp, och lagliga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r facklig organisering begr&amp;auml;nsas. Samarbete och att st&amp;auml;rka fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relser &amp;auml;r en viktig grund f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar fattigdomsbek&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Processen som ledde fram till landkoncentrationen var sluten. M&amp;aring;nga akt&amp;ouml;rer st&amp;auml;lldes utan m&amp;ouml;jlighet till insyn eller inflytande. Vi vill i ett brett perspektiv se &amp;ouml;ver den genomf&amp;ouml;rda landkoncentrationen och de konsekvenser den f&amp;ouml;r med sig. Det anges ocks&amp;aring; att landstrategierna fram&amp;ouml;ver ska ha en mycket styrande roll, och vi vill sl&amp;aring; vakt om att de utformas i en bredare process, exempelvis att riksdagens bet&amp;auml;nkanden f&amp;aring;r reell inverkan p&amp;aring; f&amp;ouml;ljdbeslut.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381644" name="_Toc213381644"&gt;&lt;/a&gt;Arbete, tillv&amp;auml;xt och fackliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbete &amp;auml;r en avg&amp;ouml;rande l&amp;auml;nk mellan ekonomisk tillv&amp;auml;xt och minskad fattigdom. Fokus p&amp;aring; syssels&amp;auml;ttning &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en viktig del i arbetet med att samordna r&amp;auml;ttighets- och utvecklingsperspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I regeringens skrivelse om Afrikapolitik fr&amp;aring;n v&amp;aring;ren 2008 n&amp;auml;mns tillv&amp;auml;xt &amp;ouml;ver 80 g&amp;aring;nger, men arbetarnas r&amp;auml;ttigheter n&amp;auml;mnas i stort sett inte alls. Vi socialdemokrater ser n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigheten av tillv&amp;auml;xt och f&amp;ouml;rdelningspolitik f&amp;ouml;r en effektiv fattigdomsbek&amp;auml;mpning, men i denna bild m&amp;aring;ste arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter finnas med liksom h&amp;auml;nsyn till sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt en rik v&amp;auml;rldsdel. I vissa regioner finns enorma naturtillg&amp;aring;ngar, men alltf&amp;ouml;r ofta f&amp;ouml;rnekas m&amp;auml;nniskor r&amp;auml;tten att sj&amp;auml;lva f&amp;aring; del av landets resurser. Det &amp;auml;r viktigt att l&amp;auml;ndernas egna resurser som diamanter, mineraler och olja kommer den egna befolkningen till del. Kimberlyprocessen, ett initiativ som lett till certifiering av diamanter, har varit och &amp;auml;r viktig p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt genom att den har visat p&amp;aring; kopplingen mellan r&amp;aring;varor och krig och konflikter och ekonomisk brottslighet. D&amp;auml;rigenom finns erfarenheter som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r flera r&amp;aring;varor och i fler geografiska omr&amp;aring;den. F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar finns f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad transparens vid utvinning och handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konflikter, underutveckling och brist p&amp;aring; framtidsm&amp;ouml;jligheter bildar grogrund f&amp;ouml;r s&amp;aring; kallad brain drain. Inom sjukv&amp;aring;rd och andra omr&amp;aring;den lockas v&amp;auml;lutbildad arbetskraft av de m&amp;ouml;jligheter som erbjuds av v&amp;aring;rdj&amp;auml;ttar och andra l&amp;auml;nder i s&amp;aring;v&amp;auml;l den privata som offentliga sjukv&amp;aring;rden i Europa, vilket inneb&amp;auml;r att fattiga l&amp;auml;nder f&amp;ouml;rlorar sin b&amp;auml;st utbildade arbetskraft. Det finns fler sjuksk&amp;ouml;terskor fr&amp;aring;n Malawi i brittiska Manchester &amp;auml;n kvar i hemlandet. Och i Addis Abeba framf&amp;ouml;rs att det finns fler etiopiska l&amp;auml;kare i Washington &amp;auml;n kvar i hemlandet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikapolitiken b&amp;ouml;r ha som m&amp;aring;l att st&amp;ouml;dja en h&amp;aring;llbar och h&amp;ouml;g tillv&amp;auml;xt, full syssels&amp;auml;ttning och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning. Vi b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja afrikanska l&amp;auml;nder att formulera egna m&amp;aring;l som &amp;auml;r inriktade p&amp;aring; att skapa en stabil makroekonomisk situation, med starka offentliga finanser och stabil inflation, samtidigt som de tydligt bidrar till en mer r&amp;auml;ttvis inkomstf&amp;ouml;rdelning och &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r utveckling och tillv&amp;auml;xt, men f&amp;ouml;ljderna av detta ska inte riktas mot den enskilda individen. Strukturomvandling kan bejakas om samh&amp;auml;llet erbjuder trygghet i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen genom utbildningsm&amp;ouml;jligheter och ekonomiska trygghetssystem som &amp;auml;r knutna till individen och inte till arbetstillf&amp;auml;llet eller arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i forum som V&amp;auml;rldsbanken och Internationella valutafonden driva att de i sina landprogram ska inf&amp;ouml;rliva projekt som utvecklar de grundl&amp;auml;ggande trygghetssystemen i afrikanska l&amp;auml;nder och inte som i dag st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; motsatsen. Generella sociala trygghetssystem som &amp;auml;r demokratiskt styrda och solidariskt finansierade via skattesystem bidrar till ekonomisk tillv&amp;auml;xt och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbruket &amp;auml;r den n&amp;auml;ring som syssels&amp;auml;tter flest antal m&amp;auml;nniskor i Afrika och utg&amp;ouml;r den avg&amp;ouml;rande ekonomiska motorn och det f&amp;ouml;r en l&amp;aring;ng rad l&amp;auml;nder. Utvecklingen av jordbruket &amp;auml;r en viktig faktor f&amp;ouml;r de afrikanska l&amp;auml;ndernas utveckling, s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;r lokala marknader och livsmedelstrygghet som f&amp;ouml;r handel och &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt. Den potential f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt som Afrikas export av jordbruksprodukter skulle kunna vara bromsas av handelshinder p&amp;aring; de internationella marknaderna. Sverige m&amp;aring;ste som EU-medlem d&amp;auml;rf&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r en reformering av EU:s jordbruks- och handelspolitik i riktning mot att tullar, handelshinder och jordbruksst&amp;ouml;det avskaffas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; framh&amp;aring;lla vikten av att st&amp;ouml;dja ett h&amp;aring;llbart jordbruk som kan ta sig an b&amp;aring;de milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga utmaningar och livsmedelstrygghet, liksom dess roll f&amp;ouml;r b&amp;aring;de lokala marknader och internationell handelspolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser exempel p&amp;aring; en l&amp;aring;ngsiktig, h&amp;aring;llbar turism v&amp;auml;xa fram. Kontinentens rika historia och kultur, storslagen och omv&amp;auml;xlande natur i kombination med framv&amp;auml;xten av ett modernt, globaliserat Afrika g&amp;ouml;r turism till en n&amp;auml;ring med stor utvecklingspotential.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Globaliseringens baksida &amp;auml;r ingenstans s&amp;aring; tydlig som bland v&amp;auml;rldens fattiga arbetare, kvinnor och barn. Exploatering och maktl&amp;ouml;shet &amp;auml;r verklighet f&amp;ouml;r hundratals miljoner – barnarbete, livsfarliga arbetsmilj&amp;ouml;er, slavliknande arbeten till sv&amp;auml;ltl&amp;ouml;ner, sexuella trakasserier, diskriminering, v&amp;aring;ld och bestraffningar och obefintliga r&amp;auml;ttigheter. Social dumpning, dvs. att dessa brister utnyttjas som konkurrensmedel, m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att majoriteten av v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder st&amp;aring;r bakom s&amp;aring;v&amp;auml;l FN:s konventioner om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter som ILO:s k&amp;auml;rnkonventioner om r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet, kr&amp;auml;nks m&amp;auml;nniskor varje dag. Multinationella f&amp;ouml;retag har ansvaret att f&amp;ouml;lja lagstiftning och konventioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikapolitiken m&amp;aring;ste i alla sammanhang och forum lyfta fram och st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, inklusive dem i arbetslivet, fr&amp;auml;mjas och respekteras. S&amp;auml;rskilda insatser b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller offentliga upphandlingar, uppf&amp;ouml;ljning av handelsavtal och i internationella forum som V&amp;auml;rldsbanken, Internationella valutafonden och FN. Vi vill h&amp;auml;vda arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter i internationella organisationer som Internationella valutafonden (IMF) och V&amp;auml;rldsbanken. Vi vill verka f&amp;ouml;r att arbetet inom Internationella arbetsorganisationen (ILO) f&amp;aring;r &amp;ouml;kad tyngd och f&amp;ouml;r att fler l&amp;auml;nder ratificerar ILO:s k&amp;auml;rnkonventioner, bl.a. konvention 94 om offentlig upphandling och konvention 87 om f&amp;ouml;reningsfrihet och &amp;ouml;kar st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r r&amp;auml;tten att bilda fria fackf&amp;ouml;reningar. Vi tycker att sociala klausuler i internationella handelsavtal kan vara en v&amp;auml;g att g&amp;aring; f&amp;ouml;r att motverka att m&amp;auml;nniskor kr&amp;auml;nks i arbetslivet. De m&amp;aring;ste dock utformas noga s&amp;aring; att de inte resulterar i protektionism.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;WTO b&amp;ouml;r i sin struktur och i sina avtal s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla respekten och efterlevnaden av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet. Vi st&amp;auml;ller ocks&amp;aring; krav p&amp;aring; att WTO ska inr&amp;auml;tta mekanismer f&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;lja utveckling och efterlevnad av f&amp;ouml;retagens och regeringarnas sociala ansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna och de fackliga organisationerna har en l&amp;aring;ng tradition av internationellt arbete och fackligt utvecklingssamarbete, inte minst med systerorganisationer i Afrika. I Sverige finns en stor kompetens om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet och om fackliga organisationers roll i uppbyggnaden av demokratier som b&amp;ouml;r tas till vara i samarbetet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och utveckling i Afrika. I l&amp;auml;nder som har starka, demokratiska och fria fackf&amp;ouml;reningar &amp;auml;r v&amp;auml;lst&amp;aring;nds- och demokratiutvecklingen generellt sett b&amp;auml;ttre &amp;auml;n i l&amp;auml;nder som saknar fria fackf&amp;ouml;reningar. Vi socialdemokrater kommer st&amp;auml;ndigt att reagera och protestera mot kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och aktivt st&amp;ouml;dja fackliga ledare och aktiva som hotas och f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett n&amp;auml;ra partnerskap &amp;auml;r ocks&amp;aring; en viktig k&amp;auml;lla till kunskap och samverkan f&amp;ouml;r oss i Sverige omkring de gemensamma utmaningar som arbetstagare v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r i globaliseringen. De fackliga organisationernas roll p&amp;aring; nationell, regional och global niv&amp;aring; m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas. Parterna p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden m&amp;aring;ste engageras och kan, b&amp;aring;de tillsammans och var f&amp;ouml;r sig, g&amp;ouml;ra v&amp;auml;rdefulla insatser genom exempelvis olika samverkansprojekt p&amp;aring; omr&amp;aring;den som utvecklingen av arbetsmarknadens akt&amp;ouml;rer, deras relationer samt arbetsr&amp;auml;tt och social dialog. De svenska arbetsmarknadsparterna har bedrivit framg&amp;aring;ngsrika utvecklingsprojekt bl.a. genom programmet Labour Market Dialog. Initiativ som detta b&amp;ouml;r st&amp;ouml;djas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svenska konsumenter b&amp;ouml;r uppmuntras att handla R&amp;auml;ttvisem&amp;auml;rkt f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja produktion i Afrika som v&amp;auml;rnar m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml; och f&amp;ouml;ljer beslutade konventioner f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Svenska f&amp;ouml;retag som har relationer med Afrika ska uppmanas att underteckna FN:s uppf&amp;ouml;randekod Global Compact och Globalt Ansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En r&amp;auml;ttvis globalisering kr&amp;auml;ver att kampen mot dumpade arbetsvillkor f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det oacceptabelt att konkurrenskraft skapas genom rovdrift p&amp;aring; m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;n. Tillv&amp;auml;xt utan m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, med &amp;ouml;kande sociala klyftor eller utarmning av v&amp;aring;r milj&amp;ouml; g&amp;ouml;r oss inte rikare. Tv&amp;auml;rtom &amp;auml;r det endast en social och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbar utveckling som kan skapa h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381645" name="_Toc213381645"&gt;&lt;/a&gt;Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och god samh&amp;auml;llsstyrning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikanerna sj&amp;auml;lva g&amp;aring;r nu i t&amp;auml;ten f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka demokratin. Afrikanska unionen, AU, har skapat instrument som ska l&amp;auml;gga grunden f&amp;ouml;r stabila samh&amp;auml;llen som f&amp;ouml;rm&amp;aring;r att utveckla ekonomi, n&amp;auml;ringsliv och handel. Inte minst handlar det om att utveckla och bygga upp institutionell kapacitet b&amp;aring;de inom den offentliga och privata sektorn. African Peer Review Mechanism (APRM) och African Charter on Democracy, Elections and Governance &amp;auml;r tv&amp;aring; reformprogram som &amp;auml;r v&amp;auml;gledande f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rdjupning av demokratin. Tyv&amp;auml;rr har inte dessa instrument &amp;auml;nnu anv&amp;auml;nts i den utstr&amp;auml;ckning som vi hoppats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En integration av Afrika i v&amp;auml;rldsekonomin – handel, investeringar – f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter fungerande samh&amp;auml;llen. Det b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara en prioritet f&amp;ouml;r en svensk Afrikapolitik att st&amp;ouml;dja AU:s initiativ och arbete f&amp;ouml;r demokrati och gott samh&amp;auml;llsskick, samt att underst&amp;ouml;dja denna genom samarbete, st&amp;ouml;d och dialog med nationella afrikanska parter, s&amp;aring;v&amp;auml;l multilateralt som bilateralt och genom det civila samh&amp;auml;llet. En grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning i alla sammanhang ska vara principen om afrikanskt och lokalt &amp;auml;garskap av problemformulering och agenda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;God samh&amp;auml;llsstyrning &amp;auml;r ett begrepp som best&amp;aring;r av ett flertal dimensioner. Det omfattar f&amp;ouml;rvaltningen och uppbyggnaden av en statsapparat som p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er – nationellt, regionalt och lokalt – ska pr&amp;auml;glas av effektivitet, genomskinlighet, f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbarhet, r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet och med insyn och deltagande av samh&amp;auml;llsmedborgarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fria och allm&amp;auml;nna val &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga, men inte tillr&amp;auml;ckliga, f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att skapa ett demokratiskt samh&amp;auml;llsskick. Det kr&amp;auml;vs att hela samh&amp;auml;llets aktiviteter – inte minst regeringens, de politiska partierna och statsf&amp;ouml;rvaltningens dito – pr&amp;auml;glas av respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och f&amp;ouml;r landets lagar och regler och ett effektivt utnyttjande av skattemedel till gagn f&amp;ouml;r medborgarna och hela samh&amp;auml;llets utveckling. St&amp;auml;rkandet av r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten utg&amp;ouml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling av gott styrelseskick.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fria och oberoende medier har en viktig roll som granskare av makthavarna och folkbildare av medborgarna om deras r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andra viktiga institutioner som spelar roll i ett gott styrelseskick &amp;auml;r demokratiska partier, omutbar polisk&amp;aring;r och tullv&amp;auml;sen och inte minst en oberoende valkommission. Demokratiska partier &amp;auml;r grundstenar i en demokrati, och principerna om gott samh&amp;auml;llsskick, t.ex. intern demokrati, respekt f&amp;ouml;r meningsmotst&amp;aring;ndare, genomskinlighet och bek&amp;auml;mpning av korruption, innefattar &amp;auml;ven politiska partier. Utan demokratiska partier, med frivilligt aktivt deltagande av medborgarna och med en fungerande partistruktur och processer som garanterar medlemmarna r&amp;auml;tten till initiativ och beslutande i demokratisk ordning, kan aldrig demokratin bef&amp;auml;stas i samh&amp;auml;llet. Politiska partier &amp;auml;r en del av det civila samh&amp;auml;llet och &amp;auml;r den n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga bro som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att kanalisera medborgarnas krav och &amp;ouml;nskningar till politiska handlingsprogram, d&amp;auml;r ansvar kan utkr&amp;auml;vas av dem som v&amp;auml;ljs att genomf&amp;ouml;ra dessa program. Det civila samh&amp;auml;llet har stora m&amp;ouml;jligheter att utveckla demokrati p&amp;aring; gr&amp;auml;srotsniv&amp;aring;, i vardagen, i f&amp;ouml;reningar och folkr&amp;ouml;relser, d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor kan l&amp;auml;ra sig hur man verkar tillsammans f&amp;ouml;r att n&amp;aring; sina syften p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som &amp;auml;r demokratiskt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikapolitiken b&amp;ouml;r s&amp;auml;rskilt fokusera p&amp;aring; st&amp;ouml;d till utveckling av folkr&amp;ouml;relser och demokratiska politiska partier inom st&amp;ouml;det till det civila samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;r demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och fred.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bek&amp;auml;mpa korruption och ekonomisk brottslighet liksom skatteparadis och skadlig skattekonkurrens mellan l&amp;auml;nder &amp;auml;r viktiga best&amp;aring;ndsdelar i en Afrikapolitik som str&amp;auml;var efter att st&amp;auml;rka de ekonomiska och politiska institutionerna. Korruption &amp;auml;r ett hot mot ekonomi, r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen och demokratisering. Korruption finns i alltf&amp;ouml;r h&amp;ouml;g grad i de flesta afrikanska l&amp;auml;nder, och det &amp;auml;r de fattiga som drabbas h&amp;aring;rdast. St&amp;ouml;d och erfarenhetsutbyte till uppbyggnad av institutioner f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa korruption &amp;auml;r ett viktigt redskap i kampen mot korruption. Rutiner f&amp;ouml;r att minska riskerna m&amp;aring;ste uppdateras regelbundet. En medvetenhet om hur utbredd korruptionen &amp;auml;r och var riskerna &amp;auml;r som st&amp;ouml;rst m&amp;aring;ste uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llas och utvecklas. Goda exempel ska tillvaratas. Vidare ser vi v&amp;auml;rdet i att s&amp;aring;v&amp;auml;l relatera som &amp;aring;terkoppla till internationella regelverk som finns f&amp;ouml;r att minska och f&amp;ouml;rhindra korruption.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;G&amp;auml;llande storskalig korruption vill vi ocks&amp;aring; belysa den rika v&amp;auml;rldens ansvar, eftersom m&amp;aring;nga akt&amp;ouml;rer kommer d&amp;auml;rifr&amp;aring;n, och vi har v&amp;aring;rt ansvar att ”h&amp;aring;lla rent”. Vi vill ocks&amp;aring; framh&amp;aring;lla vikten av Clean Business, som handlar om att ansvaret g&amp;auml;llande korruption ligger hos b&amp;aring;da parter, b&amp;aring;de den potentiella bestickaren och mutmottagaren. I ett system d&amp;auml;r endast den som tar emot en muta blir straffad &amp;auml;r det alltf&amp;ouml;r l&amp;auml;tt f&amp;ouml;r bestickaren att flytta sitt fokus till dennes eftertr&amp;auml;dare, vilket leder till att korruptionen fortg&amp;aring;r p&amp;aring; samma vis. Men det viktigaste &amp;auml;r att skapa ett inre tryck mot korruption genom ett starkt civilt samh&amp;auml;lle, fri och oberoende press och r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen samt ytterst m&amp;ouml;jligheten att i fria val v&amp;auml;lja bort korrumperade politiker.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En debatt men ocks&amp;aring; en r&amp;auml;ttslig process och dess politiska konsekvenser kan f&amp;ouml;ljas i Sydafrika. Sydafrikas president Thabo Mbeki har avg&amp;aring;tt f&amp;ouml;re mandatperiodens utg&amp;aring;ng p&amp;aring; grund av intern maktkamp inom ANC. Valet n&amp;auml;sta &amp;aring;r kommer att ge v&amp;auml;gledning till landets vidare politiska utveckling och samtidigt ocks&amp;aring; p&amp;aring;verka hela regionen. Sydafrika spelar en viktig roll f&amp;ouml;r hela s&amp;ouml;dra Afrika b&amp;aring;de politiskt och ekonomiskt. Sett till BNP per capita &amp;auml;r Sydafrika ett av de rikare l&amp;auml;nderna i Afrika. Sedan ANC kom till regeringsmakten har man satsat p&amp;aring; sociala insatser och den svarta medelklassen v&amp;auml;xer, men stora klyftor &amp;aring;terst&amp;aring;r &amp;auml;nnu efter de m&amp;aring;nga &amp;aring;rens apartheidpolitik. Det finns all anledning att vidare f&amp;ouml;lja utvecklingen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381646" name="_Toc213381646"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;, klimat och energi&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vattenbrist, avfallsdumpning och klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar p&amp;aring;verkar Afrika negativt. Den stigande medeltemperaturen har medf&amp;ouml;rt att en stor del av sn&amp;ouml;n p&amp;aring; Mount Kenya och Kilimanjaro &amp;auml;r borta. Miljoner m&amp;auml;nniskor s&amp;ouml;der om Sahara riskerar ocks&amp;aring; att drabbas sv&amp;aring;rt av sjukdomar kopplade till klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. En politik f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja klimatet och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra milj&amp;ouml;n m&amp;aring;ste vara starkt framtr&amp;auml;dande i svensk politik p&amp;aring; olika omr&amp;aring;den. Den biologiska m&amp;aring;ngfalden i tropikerna uppges h&amp;ouml;ra till det som kommer att p&amp;aring;verkas p&amp;aring;tagligt och en stor del av tropikerna ligger i Afrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tillv&amp;auml;xt och utveckling kan och m&amp;aring;ste g&amp;aring; hand i hand med arbetet f&amp;ouml;r en god milj&amp;ouml;. Att st&amp;auml;lla tillv&amp;auml;xt i motsatsst&amp;auml;llning till milj&amp;ouml; &amp;auml;r detsamma som att f&amp;ouml;rneka de fattiga l&amp;auml;nderna r&amp;auml;tten till utveckling och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Afrika inneb&amp;auml;r detta b&amp;aring;de utmaningar och m&amp;ouml;jligheter. Utveckling inneb&amp;auml;r &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt, b&amp;auml;ttre utbildning, &amp;ouml;kad livsl&amp;auml;ngd, &amp;ouml;kat v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Detta i sin tur &amp;ouml;kar ocks&amp;aring; energikonsumtionen och d&amp;auml;rmed &amp;ouml;kade milj&amp;ouml;farliga utsl&amp;auml;pp som driver p&amp;aring; v&amp;auml;xthuseffekten och klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. Men utvecklingsspiralen &amp;auml;r inte f&amp;ouml;rutbest&amp;auml;md.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kyotoprotokollet uppmuntrar till &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av kunskap och ekonomiska resurser till utvecklingsl&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja deras egen forskning, utveckling och kapacitet att delta i det internationella milj&amp;ouml;konventionsarbetet. Men teknikutveckling och utsl&amp;auml;ppshandel r&amp;auml;cker inte f&amp;ouml;r att samtidigt hantera Afrikas &amp;ouml;kande energianv&amp;auml;ndning och utsl&amp;auml;pp och uppfylla kraven p&amp;aring; minskning av v&amp;auml;rldens totala utsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rst och fr&amp;auml;mst m&amp;aring;ste v&amp;auml;stv&amp;auml;rlden ta itu med sin energi- och milj&amp;ouml;h&amp;aring;llning. Det &amp;auml;r d&amp;auml;r de stora hoten mot milj&amp;ouml;n finns i v&amp;auml;rlden. En Afrikapolitik kan bara bli framg&amp;aring;ngsrik om Sverige och andra v&amp;auml;stl&amp;auml;nder st&amp;auml;ller om livsstil och beteende. Framf&amp;ouml;r allt utg&amp;ouml;r EU en arena d&amp;auml;r Sverige p&amp;aring; ett kraftfullt s&amp;auml;tt kan driva p&amp;aring; f&amp;ouml;r en klimat- och milj&amp;ouml;politik n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller v&amp;aring;r egen politik och livsstil, men ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja en positiv utveckling p&amp;aring; omr&amp;aring;det i samarbetet med Afrika. Det finns inte en l&amp;ouml;sning f&amp;ouml;r Afrika och en l&amp;ouml;sning f&amp;ouml;r den rika v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma en h&amp;aring;llbar utveckling. Vi h&amp;ouml;r ihop.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingsl&amp;auml;nder och kontinenter som Afrika kan och m&amp;aring;ste ta en annan v&amp;auml;g redan fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan. Afrikas chans &amp;auml;r v&amp;auml;rldens chans. Tillv&amp;auml;xt och utveckling st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; &amp;auml;ndliga resurser, men effektivare anv&amp;auml;ndning minskar kraven. Utvecklingen av nya f&amp;ouml;rnybara och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga energislag m&amp;aring;ste komma Afrika till del genom att de g&amp;ouml;rs ekonomiskt f&amp;ouml;rsvarbara. Sverige har m&amp;ouml;jlighet och ansvar att bidra till att skapa en h&amp;aring;llbar utveckling f&amp;ouml;r b&amp;aring;de m&amp;auml;nniskor, djur och milj&amp;ouml; i Afrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r ett av v&amp;auml;rldens mest framst&amp;aring;ende l&amp;auml;nder p&amp;aring; milj&amp;ouml;teknik. Afrikapolitiken b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja forskning och kunskap om, samt tillg&amp;aring;ng till, milj&amp;ouml;teknik. En s&amp;auml;rskild fond f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga investeringar i Afrika b&amp;ouml;r skapas. Arbetet med att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser m&amp;aring;ste vara en prioriterad uppgift i alla politiska forum.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;ndet till fattiga l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste milj&amp;ouml;- och klimats&amp;auml;kras. L&amp;aring;ngsiktig ekonomisk tillv&amp;auml;xt kan inte skapas utan att milj&amp;ouml;n f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och vice versa. Valet mellan att ge bist&amp;aring;nd f&amp;ouml;r fattigdomsarbete eller f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;arbete existerar inte l&amp;auml;ngre – det handlar om b&amp;aring;da delarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Krig och konflikter &amp;auml;r starkt bidragande orsaker till milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring liksom naturkatastrofer som kan vara orsakade av samt bidra till milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring. &amp;Ouml;kande fattigdom f&amp;ouml;ljer i sp&amp;aring;ren av krig, konflikter och naturkatastrofer. De m&amp;auml;nniskor som drabbas har i dag inget skydd och &amp;auml;r mycket utsatta.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381647" name="_Toc213381647"&gt;&lt;/a&gt;Handelspolitik&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om handel med varor och tj&amp;auml;nster &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna har &amp;ouml;kat lavinartat de senaste decennierna skapar den globala produktionen inte v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i alla delar av v&amp;auml;rlden. Det finns ett tydligt samband mellan l&amp;auml;gre handelsbarri&amp;auml;rer och &amp;ouml;kad handel. Alltj&amp;auml;mt &amp;auml;r det dock v&amp;auml;rldens rikaste l&amp;auml;nder som handlar mest med varandra. Och s&amp;aring; l&amp;auml;nge rikare delar av v&amp;auml;rlden omfattas av handelsbarri&amp;auml;rer kommer verkligt fri handel att vara en utopi. S&amp;aring; l&amp;auml;nge kommer ocks&amp;aring; v&amp;auml;lst&amp;aring;ndet att f&amp;ouml;rdelas oj&amp;auml;mnt mellan olika delar av v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelsf&amp;ouml;rbindelser och investeringar ska bygga p&amp;aring; ett reellt partnerskap och st&amp;ouml;dja utvecklingen av en &amp;ouml;ppen och reglerad handel, s&amp;aring;v&amp;auml;l mellan de afrikanska l&amp;auml;nderna sj&amp;auml;lva som mellan Sverige, EU och Afrika. De afrikanska l&amp;auml;ndernas produktionskapacitet och produktivitet m&amp;aring;ste utvecklas f&amp;ouml;r att utg&amp;ouml;ra grunden f&amp;ouml;r en social politik f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. &amp;Ouml;kade exportinkomster och fler arbetstillf&amp;auml;llen bidrar till utveckling. Men handel och investeringar kan ocks&amp;aring; leda till &amp;ouml;kad fattigdom, &amp;ouml;kade klyftor och exploatering av b&amp;aring;de m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att fattiga l&amp;auml;nder f&amp;aring;r reell m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka de handelsavtal som ber&amp;ouml;r dem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att handelspolitiken f&amp;ouml;r Afrika ska verka f&amp;ouml;r reformer inom EU och WTO som st&amp;auml;rker de fattiga l&amp;auml;ndernas kapacitet att delta p&amp;aring; lika villkor i de processer som formar villkoren f&amp;ouml;r handel och investeringar. &amp;Ouml;ppenheten kring handelsf&amp;ouml;rhandlingar m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka s&amp;aring; att medborgare, det civila samh&amp;auml;llet och folkvalda f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att delta i dialog och beslut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel ska styras av gemensamt beslutade regelverk som &amp;auml;r r&amp;auml;ttvisa och g&amp;auml;ller lika f&amp;ouml;r alla. Sverige b&amp;ouml;r inom ramen f&amp;ouml;r EU verka f&amp;ouml;r en handelspolitik som inte diskriminerar de afrikanska l&amp;auml;ndernas produkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad g&amp;auml;ller EPA-avtalen mellan EU och Afrika &amp;auml;r det viktigt att det blir ett l&amp;aring;ngsiktigt och utvecklingsv&amp;auml;nligt handelsavtal. H&amp;ouml;rnstenarna b&amp;ouml;r vara utveckling, partnerskap och regional integration. EU m&amp;aring;ste vara berett att g&amp;ouml;ra fler och mer omfattande &amp;aring;taganden &amp;auml;n AVS. Vad g&amp;auml;ller marknadstilltr&amp;auml;de ska EU genomf&amp;ouml;ra sitt l&amp;ouml;fte vad g&amp;auml;ller att ge tull- och kvotfritt tilltr&amp;auml;de f&amp;ouml;r produkter fr&amp;aring;n AVS-l&amp;auml;nderna. Stegvisa &amp;ouml;verg&amp;aring;ngstider ska endast g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r tv&amp;aring; produkter: socker och ris.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill verka f&amp;ouml;r en verklig frihandel, utan tullmurar och subventioner. Eftersom EU har en gemensam handelspolitik arbetar vi socialdemokrater aktivt med att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka &amp;ouml;vertyga alla andra EU-l&amp;auml;nder om att avskaffa handelshindren. En fri handel och mer r&amp;auml;ttvisa handelsregler kan lyfta miljontals m&amp;auml;nniskor ur fattigdom. Frihandel betyder dock inte en h&amp;auml;mningsl&amp;ouml;s och oreglerad kommers. Marknadsliberaler vill ha fri handel, men s&amp;auml;llan sociala eller fackliga r&amp;auml;ttigheter. Vi socialdemokrater vill ha b&amp;aring;da, och vi f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar en reglerad frihandel inom ramen f&amp;ouml;r internationella &amp;ouml;verenskommelser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelshindren mot fattigare l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste bort. Vi vill ta initiativ mot or&amp;auml;ttvisa handelshinder. Det g&amp;auml;ller inte minst jordbruks- och tekovaror som &amp;auml;r u-l&amp;auml;ndernas viktigaste exportvaror. Inom EU vill vi arbeta f&amp;ouml;r att EU tar bort alla handelshinder f&amp;ouml;r Afrika, Karibien och Sydamerika, och vi ska vara det land som h&amp;aring;rdast driver ett avskaffande av EU:s jordbrukssubventioner. Vi vill att EU inr&amp;auml;ttar en ombudsman till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nder som vill exportera till EU. Handelssystemet m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Utvecklingsl&amp;auml;nderna har ofta mindre m&amp;ouml;jligheter att delta i de l&amp;aring;nga och kostnadskr&amp;auml;vande handelsf&amp;ouml;rhandlingarna &amp;auml;n rikare l&amp;auml;nder. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi &amp;ouml;ka bist&amp;aring;ndet till utvecklingsl&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka deras f&amp;ouml;rhandlingskapacitet i v&amp;auml;rldshandelssystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelspolitiken ska utformas p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att den inte leder till milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring eller socialt f&amp;ouml;rtryck. Den politik f&amp;ouml;r global utveckling, PGU, som beslutats av riksdagen ska st&amp;auml;rkas och vara v&amp;auml;gledande f&amp;ouml;r relationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikapolitiken b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja svenska initiativ som skapar god tillv&amp;auml;xt och h&amp;aring;llbar utveckling. Den afrikanska diasporan spelar en viktig roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av externa resurser f&amp;ouml;r investeringar i Afrika – vilket i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder utg&amp;ouml;r en av de fr&amp;auml;msta k&amp;auml;llorna f&amp;ouml;r infl&amp;ouml;de av valuta och investeringar. Diasporan &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en strategisk akt&amp;ouml;r som kan spela en nyckelroll. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ta till vara de kunskaper och kontakter som den afrikanska diasporan besitter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med tillv&amp;auml;xt f&amp;ouml;ljer ocks&amp;aring; ett &amp;ouml;kande sparande. Men inhemskt sparande placeras ofta p&amp;aring; andra kontinenter &amp;auml;n den afrikanska. En utveckling av finansmarknaden och aktieb&amp;ouml;rser bidrar till att underl&amp;auml;tta investeringar i fler l&amp;auml;nder. Behovet av investeringar i Afrika &amp;auml;r enormt. Infrastruktur och service &amp;auml;r f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och utveckling. Sverige b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; st&amp;ouml;dja utvecklingen av en regional afrikansk b&amp;ouml;rs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; peka p&amp;aring; vikten av svensk n&amp;auml;rvaro i Afrika, s&amp;aring;v&amp;auml;l n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller utvecklingssamarbetet och partnerskapet  som handeln.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har beslutat att l&amp;auml;gga ned ambassaderna i Namibia, Elfenbenskusten, Botswana och Angola. Sverige har en l&amp;aring;ng historia av solidaritet och samarbete med Afrika. Vi var ett av de f&amp;ouml;rsta l&amp;auml;nderna p&amp;aring; plats i Angola efter landets sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet, och vi har sedan l&amp;auml;nge haft ett v&amp;auml;l utvecklat utvecklingssamarbete med landet. Sverige var n&amp;auml;rvarande under alla de sv&amp;aring;ra &amp;aring;ren av inb&amp;ouml;rdeskrig. Men n&amp;auml;r situationen i Angola &amp;auml;ntligen ger hopp om en b&amp;auml;ttre framtid l&amp;auml;ggs ambassaden ned. Angolas reala tillv&amp;auml;xt 2006 har ber&amp;auml;knats till ca 20 procent. Att i detta l&amp;auml;ge sl&amp;aring; igen v&amp;aring;r ambassad &amp;auml;r kortsiktigt. Regeringens krympning av svensk n&amp;auml;rvaro fr&amp;aring;n tillv&amp;auml;xtmarknader som Angola kritiseras ocks&amp;aring; h&amp;aring;rt av f&amp;ouml;retag som Ericsson och ABB, och man fick delvis &amp;aring;terta sitt beslut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r intressant att j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra listan &amp;ouml;ver de tio l&amp;auml;nder i Afrika och Asien med h&amp;ouml;gst tillv&amp;auml;xt med listan &amp;ouml;ver svenska ambassader och konsulat. Sverige har en beskickning p&amp;aring; plats i f&amp;auml;rre &amp;auml;n h&amp;auml;lften av dessa l&amp;auml;nder. Andra l&amp;auml;nder g&amp;ouml;r tv&amp;auml;rtom och etablerar sig i dessa l&amp;auml;nder. Det leder till att svenska f&amp;ouml;retag f&amp;ouml;rlorar aff&amp;auml;rer till andra och att Sverige d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;rlorar jobb och skatteint&amp;auml;kter.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381648" name="_Toc213381648"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lsa och utbildning – grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fler &amp;auml;n 20 miljoner m&amp;auml;nniskor har d&amp;ouml;tt i aids, 75 procent av dessa var afrikaner. I Botswana &amp;auml;r var tredje vuxen smittad och i Lesotho &amp;auml;r &amp;ouml;ver 40 procent av de gravida kvinnorna i st&amp;auml;derna smittade. Skillnader mellan och inom l&amp;auml;nder och mellan k&amp;ouml;nen varierar stort. Aids inneb&amp;auml;r en tragedi f&amp;ouml;r de drabbade och utg&amp;ouml;r ett hinder f&amp;ouml;r utveckling. Barn mister f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och kunskaps&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring mellan generationer f&amp;ouml;rloras. L&amp;auml;rare som ska undervisa kommande generationer d&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rtid. De &amp;auml;ldre blir kvar med tungt v&amp;aring;rdnadsansvar och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsb&amp;ouml;rda f&amp;ouml;r barnbarnen medan de barn som skulle ta ansvar f&amp;ouml;r de &amp;auml;ldres v&amp;aring;rd &amp;auml;r borta. Epidemier l&amp;auml;mnar barn och &amp;auml;ldre ensamma.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En medvetenhet om dessa problem och lidanden f&amp;ouml;r b&amp;aring;de samh&amp;auml;llen och individer, liksom insikten om att en av de viktigaste &amp;aring;tg&amp;auml;rderna f&amp;ouml;r att hindra ytterligare spridning ligger i fr&amp;auml;mjandet av j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och kvinnors r&amp;auml;ttigheter, utbildning samt f&amp;ouml;rebyggande och medicinska &amp;aring;tg&amp;auml;rder, m&amp;aring;ste ligga till grund f&amp;ouml;r svensk politik. Inte s&amp;auml;llan har tystnad fr&amp;aring;n politiska ledare eller kontroversiella uttalanden skapat oklarhet kring orsaker och effekter kring smittospridningen. Tabun kring sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och tillh&amp;ouml;rande r&amp;auml;ttigheter, SRHR, m&amp;aring;ste brytas. Tillg&amp;aring;ng till medicin och forskning f&amp;ouml;r framtagande av vaccin &amp;auml;r livsn&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom den internationella fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen finns en samlad kunskap om hur kampen mot hiv/aids kan f&amp;ouml;ras p&amp;aring; arbetsplatserna. Denna kunskap b&amp;ouml;r tas till vara i relationerna med fackliga organisationer i Afrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt WHO &amp;auml;r m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten den h&amp;auml;lsofaktor som mest skiljer rika och fattiga l&amp;auml;nder &amp;aring;t. En av 16 kvinnor s&amp;ouml;der om Sahara kommer att d&amp;ouml; till f&amp;ouml;ljd av graviditet eller f&amp;ouml;rlossning, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med en kvinna av 29&amp;nbsp;800 i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;pnade konflikter har lett till en &amp;ouml;kad spridning av hiv/aids. Utbredningen av hiv/aids sammanfaller till stor del med utbredningen av malaria och tuberkulos. Afrika &amp;auml;r v&amp;auml;rst drabbat i hela v&amp;auml;rlden av dessa sjukdomar. Kopplingen mellan malaria och aids visar att de kraftigt samverkar, f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrar sjukdomen och f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar behandlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varje &amp;aring;r insjuknar n&amp;auml;rmare 9 miljoner m&amp;auml;nniskor i tbc. Andelen nya sjukdomsfall &amp;ouml;kar mest i Afrika, medan Asien fortfarande har flest antal tbc-sjuka. Hiv och tuberkulos &amp;auml;r en d&amp;ouml;dlig kombination. Tbc &amp;auml;r den fr&amp;auml;msta d&amp;ouml;dsorsaken bland aidssjuka. Trots goda insatser och policyer f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa inte minst hiv/aids kommer de afrikanska l&amp;auml;ndernas regeringar inte att ha resurser att kunna stoppa spridningen av hivviruset, eller ge alla aidssjuka v&amp;aring;rd, p&amp;aring; egen hand. Hiv/aids utg&amp;ouml;r ett hot som inom vissa regioner kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med ett krigstillst&amp;aring;nd och som kr&amp;auml;ver en allm&amp;auml;n och bred mobilisering av alla krafter i samh&amp;auml;llet. M&amp;auml;nniskor som lever tillsammans i byar, stadsdelar och kommuner, n&amp;auml;ringsliv och myndigheter – det civila samh&amp;auml;llet – m&amp;aring;ste organisera sig, samarbeta och hitta l&amp;ouml;sningar tillsammans, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r att ta hand om sjuka och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldral&amp;ouml;sa och f&amp;ouml;r ett omfattande preventivt arbete. Politisk vilja och ledarskap &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;r att kampen mot hiv/aids ska vara m&amp;ouml;jlig att genomf&amp;ouml;ra konsekvent och effektivt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hiv/aids, tbc och malaria utg&amp;ouml;r tre stora utmaningar, ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r det internationella samfundet. Exempelvis omfattar FN:s Global Fund dessa tre sjukdomar, och vi har en EU-myndighet i Sverige, vilket g&amp;ouml;r att vi som v&amp;auml;rdland har en m&amp;ouml;jlighet att utveckla dess verksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En s&amp;auml;rskild dimension av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter som har stor betydelse f&amp;ouml;r kampen mot hiv/aids &amp;auml;r sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och tillh&amp;ouml;rande r&amp;auml;ttigheter (SRHR). Sexuella r&amp;auml;ttigheter inneb&amp;auml;r att alla m&amp;auml;nniskor oberoende av k&amp;ouml;n, &amp;aring;lder, etnisk tillh&amp;ouml;righet, funktionshinder, k&amp;ouml;nsidentitet eller sexuell l&amp;auml;ggning, har r&amp;auml;tt till sin egen kropp och sexualitet. R&amp;auml;tten till SRHR har starkt fokus p&amp;aring; kvinnors r&amp;auml;ttigheter genom kravet p&amp;aring; avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor (Cedaw).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tten till reproduktiv h&amp;auml;lsa inneb&amp;auml;r att m&amp;auml;nniskan har m&amp;ouml;jlighet att ha ett s&amp;auml;kert och frivilligt sexliv och att ha kapacitet att reproducera sig och friheten att besluta om, n&amp;auml;r och hur ofta. Alla kvinnor ska ha r&amp;auml;tt till s&amp;auml;ker och laglig abort oavsett var de bor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett exempel som visar p&amp;aring; allvaret i fr&amp;aring;gan finns i Etiopien d&amp;auml;r endast en av tio kvinnor har tillg&amp;aring;ng till l&amp;auml;kare eller barnmorska vid f&amp;ouml;rlossning och m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten &amp;auml;r uppskattad till 720 per 100&amp;nbsp;000 inv&amp;aring;nare (motsvarande siffra f&amp;ouml;r Sverige &amp;auml;r 3). Fistula, att livmodern spricker pga att flickan inte vuxit f&amp;auml;rdigt eller pga l&amp;aring;ngdragna f&amp;ouml;rlossningar &amp;auml;r vanligast f&amp;ouml;rekommande i utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett omr&amp;aring;de d&amp;auml;r dessa r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nks &amp;auml;r kvinnlig omsk&amp;auml;relse. Sverige m&amp;aring;ste inom alla relevanta forum verka f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rbud mot kvinnlig omsk&amp;auml;relse antas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill att bland andra f&amp;ouml;ljande delar ing&amp;aring;r i Afrikapolitikens &amp;aring;tg&amp;auml;rder mot hiv/aids, malaria och tbc: R&amp;auml;tt till bromsmediciner till &amp;ouml;verkomliga priser, f&amp;ouml;rbud mot diskriminering av aidssjuka samt st&amp;ouml;d till informationskampanjer om hiv/aids, st&amp;auml;rkt st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r kvinnor inom samh&amp;auml;llets alla omr&amp;aring;den och r&amp;auml;tt till sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av de stora utmaningarna f&amp;ouml;r utveckling i Afrika i dag &amp;auml;r att skapa m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r god utbildning p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er. Fler barn g&amp;aring;r i skola &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin, men kolonialism och diskriminering har l&amp;auml;mnat efter sig stora skevheter i de afrikanska samh&amp;auml;llena. Det r&amp;aring;der ingen tvekan om att utbildning i dag &amp;auml;r ett omr&amp;aring;de som utg&amp;ouml;r en flaskhals f&amp;ouml;r Afrikas utveckling. Analfabetismen &amp;auml;r stor, arbetskraften &amp;auml;r i h&amp;ouml;g grad outbildad och arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r h&amp;ouml;g, medan det &amp;auml;r brist p&amp;aring; yrkesutbildade och forskare. S&amp;auml;rskilt viktigt &amp;auml;r fokus p&amp;aring; flickors utbildning och m&amp;ouml;jlighet att g&amp;aring; i skola.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En v&amp;auml;sentlig del av landstrategierna och utvecklingssamarbetet f&amp;ouml;r afrikanska samarbetsl&amp;auml;nder b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara det livsl&amp;aring;nga l&amp;auml;randet. Sverige ska ocks&amp;aring; i samarbetet underst&amp;ouml;dja h&amp;ouml;gre utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381649" name="_Toc213381649"&gt;&lt;/a&gt;Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter har g&amp;aring;tt fr&amp;aring;n att vara en icke-fr&amp;aring;ga till att i dag finnas med p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l den nationella som den internationella agendan, och Afrika kan uppvisa m&amp;aring;nga framsteg: Frene Ginwala blev talman i Sydafrikas parlament, Ellen Johnsson-Sirleaf blev Afrikas f&amp;ouml;rsta folkvalda kvinnliga president, i Liberia. Gertrude Mongella valdes till det panafrikanska parlamentets talman, Asha-Rose Migiro fr&amp;aring;n Tanzania &amp;auml;r utsedd till FN:s vice generalsekreterare. Rwanda har v&amp;auml;rldens h&amp;ouml;gsta andel kvinnliga parlamentariker, Nadine Gordimer &amp;auml;r nobelpristagare i litteratur och Waangari Maathai har tilldelats Nobels fredspris.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor utg&amp;ouml;r h&amp;auml;lften av v&amp;auml;rldens befolkning, men v&amp;auml;rlden styrs fortfarande av m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet har avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r ett samh&amp;auml;lles sociala, ekonomiska och politiska utveckling och fr&amp;aring;gan om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r alltid vara en av grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna n&amp;auml;r vi s&amp;ouml;ker l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; globala problem som fattigdom, milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring, s&amp;auml;kerhet och migration. Inte minst d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r satsningar p&amp;aring; kvinnor s&amp;auml;rskilt viktiga inom bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnorna &amp;auml;r ofta familjef&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjare, och hos kvinnorna ligger en viktig nyckel till utveckling. Samtidigt har kvinnor inte alls samma m&amp;ouml;jligheter som m&amp;auml;n att ta ansvar f&amp;ouml;r sina liv, kunna p&amp;aring;verka samh&amp;auml;llet eller ta del av globaliseringens f&amp;ouml;rdelar. Bist&amp;aring;ndet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rka kvinnors st&amp;auml;llning och r&amp;auml;ttigheter. Satsningar p&amp;aring; kvinnors utbildning f&amp;aring;r direkta effekter p&amp;aring; reproduktionsm&amp;ouml;nstren. Det leder till minskad barnad&amp;ouml;dlighet, &amp;ouml;kad preventivmedelsanv&amp;auml;ndning, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat n&amp;auml;ringsintag, &amp;ouml;kad satsning p&amp;aring; barns skolg&amp;aring;ng etc.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor m&amp;aring;ste ges samma r&amp;auml;ttigheter som m&amp;auml;n inom samh&amp;auml;llets alla omr&amp;aring;den. Inte minst handlar det om att f&amp;ouml;rm&amp;aring; stater som ratificerat kvinnokonventionen, men med ett kulturellt undantag, att fullt ut ratificera och implementera konventionen s&amp;aring; att kvinnor och m&amp;auml;n likst&amp;auml;lls inf&amp;ouml;r lagen &amp;auml;ven vad g&amp;auml;ller exempelvis &amp;auml;gande, arv och v&amp;aring;rdnad av barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill ocks&amp;aring; framh&amp;aring;lla vikten av kvinnor i beslutsfattande positioner. Detta g&amp;ouml;r vi av tv&amp;aring; enkla sk&amp;auml;l. Det f&amp;ouml;rsta och uppenbara &amp;auml;r det demokratiska. Kvinnor utg&amp;ouml;r halva befolkningen och ingen ska p&amp;aring; grund av sitt k&amp;ouml;n utest&amp;auml;ngas fr&amp;aring;n makt. Det andra handlar om politiska prioriteringar. Erfarenhet fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder visar att beslutande f&amp;ouml;rsamlingar som har en h&amp;ouml;g andel kvinnor i h&amp;ouml;gre grad prioriterar h&amp;auml;lsa, utbildning och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i det lilla, vilket i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen &amp;auml;r den b&amp;auml;sta grunden f&amp;ouml;r en positiv utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; framh&amp;aring;lla hur framg&amp;aring;ngsrika s&amp;aring; kallade mikrokrediter &amp;auml;r, framf&amp;ouml;r allt de som &amp;auml;r riktade till kvinnor, n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att bek&amp;auml;mpa fattigdom och fr&amp;auml;mja s&amp;aring;v&amp;auml;l utveckling och tillv&amp;auml;xt som kvinnors st&amp;auml;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill framh&amp;aring;lla FN:s kampanj mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor som ett mycket angel&amp;auml;get arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika &amp;auml;r en kontinent med m&amp;aring;nga framst&amp;aring;ende kvinnor och f&amp;ouml;rebilder. Vissa l&amp;auml;nder som Rwanda och Sydafrika har h&amp;ouml;g representation av kvinnor i sina parlament. Samtidigt &amp;auml;r majoriteten av Afrikas – och v&amp;auml;rldens – fattiga kvinnor och barn. Exploatering och f&amp;ouml;rtryck, prostitution och trafficking drabbar s&amp;auml;rskilt h&amp;aring;rt i krig och konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europar&amp;aring;dets konvention mot trafficking &amp;auml;r &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r undertecknande av l&amp;auml;nder utanf&amp;ouml;r Europa, och Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att l&amp;auml;nder i Afrika undertecknar denna konvention.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet ska vara en m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r samverkan. V&amp;aring;r politik ska verka f&amp;ouml;r r&amp;auml;tten till sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och tillh&amp;ouml;rande r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens skrivelse om Afrika behandlade j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten; f&amp;ouml;r att den ska vara trov&amp;auml;rdig m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; resurserna finnas liksom tydliga instrument f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja exempelvis kvinnors organisering. Ett exempel d&amp;auml;r regeringen m&amp;aring;ste konkretisera sitt arbete g&amp;auml;ller handlingsplanen f&amp;ouml;r FN:s resolution 1325 som g&amp;aring;r ut 2008. En ny handlingsplan m&amp;aring;ste utarbetas innan den nuvarande utg&amp;aring;r och den b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; omfatta resolution 1820.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381650" name="_Toc213381650"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kerhet och konflikter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikas horn, Djibouti, Eritrea, Etiopien, Somalia och Sudan pr&amp;auml;glas av b&amp;aring;de interna och gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande konflikter. Sverige ing&amp;aring;r i kontaktgruppen f&amp;ouml;r Somalia och har byggt upp ett f&amp;ouml;rtroende som st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; ett ansvarsfullt agerande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Viktiga nycklar till en h&amp;aring;llbar l&amp;ouml;sning i dessa omr&amp;aring;den &amp;auml;r att kunna bygga upp en fungerande r&amp;auml;ttsstat med demokratiska institutioner och p&amp;aring; demokratiska grundvalar. V&amp;aring;ra krav p&amp;aring; att politiska f&amp;aring;ngar, s&amp;aring;som Dawit Isaak i Eritrea, omedelbart b&amp;ouml;r frisl&amp;auml;ppas, &amp;auml;r exempel p&amp;aring; detta. S&amp;aring;v&amp;auml;l st&amp;ouml;d till utveckling som deltagande i kris- och konflikthanteringsinsatser b&amp;ouml;r vara delar av Sveriges politik f&amp;ouml;r de v&amp;aring;ldsdrabbade folken och l&amp;auml;nderna i Afrika. F&amp;ouml;rsoningsprocessen i Sydafrika &amp;auml;r ett exempel p&amp;aring; en imponerande vilja och kraft att kunna g&amp;aring; vidare efter konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska h&amp;aring;llningen &amp;auml;r att kampen mot terrorism m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras med respekt f&amp;ouml;r de v&amp;auml;rden den ska f&amp;ouml;rsvara – med respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. &amp;Auml;ven i Afrikapolitiken &amp;auml;r detta aktuellt, d&amp;aring; vi vill framh&amp;aring;lla vikten av att f&amp;ouml;rekomsten av olagliga bortf&amp;ouml;randen, hemliga f&amp;auml;ngelser och tortyr beh&amp;ouml;ver klarl&amp;auml;ggas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den oroande utvecklingen mot &amp;ouml;kade etniska mots&amp;auml;ttningar m&amp;aring;ste motverkas. Politisk exploatering m&amp;aring;ste st&amp;auml;vjas och i kontakter och relationer, inte minst p&amp;aring; politisk niv&amp;aring; med afrikanska ledare, b&amp;ouml;r fr&amp;aring;gor om tolerans och icke-rasism st&amp;aring; h&amp;ouml;gt p&amp;aring; dagordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionala organ f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r omistliga delar av en internationell r&amp;auml;ttsordning, och det internationella samarbetet p&amp;aring; regional niv&amp;aring; b&amp;ouml;r utvecklas. Dessa regionala samarbeten handlar i h&amp;ouml;g grad om ekonomiskt samarbete men ber&amp;ouml;r ocks&amp;aring; m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, s&amp;auml;kerhet och andra fr&amp;aring;gor som m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sas tillsammans. Dessa samarbeten beh&amp;ouml;ver ta ett st&amp;ouml;rre ansvar &amp;auml;n i dag f&amp;ouml;r b&amp;aring;de utvecklings- och s&amp;auml;kerhetsfr&amp;aring;gor. Det b&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rsta hand vara EU som tar ansvar f&amp;ouml;r att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla internationell fred och s&amp;auml;kerhet inom Europa och Afrikanska unionen som tar detta ansvar i Afrika. EU med sina &amp;ouml;verl&amp;auml;gsna resurser b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja andra regioners organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;SADC &amp;auml;r en regional organisation med vilken v&amp;aring;ra relationer kan utvecklas ytterligare. Sveriges ambassad i Gaborone, Botswana, utgjorde en viktig del av den diplomatiska n&amp;auml;rvaron i Afrika. &amp;Auml;nd&amp;aring; beslutade regeringen attt st&amp;auml;nga  ambassaden. Det l&amp;aring;ngsiktiga bist&amp;aring;ndssamarbetet med Botswana &amp;auml;r utfasat, men 60–70 procent av ambassadens verksamhet var relaterad till utvecklingssamarbetet med framf&amp;ouml;r allt SADC. Ambassaden var &amp;auml;ven viktig f&amp;ouml;r samnordiskt agerande. Att st&amp;auml;nga Sveriges ambassad i Gaborone var s&amp;aring;v&amp;auml;l oklokt som kortsiktigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater ser ocks&amp;aring; med oro p&amp;aring; regeringens uppenbara of&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att hantera de sv&amp;aring;ra utmaningar Sverige och det internationella samfundet st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att bidra med milit&amp;auml;ra insatser f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet i Afrikas sv&amp;aring;rt konfliktdrabbade omr&amp;aring;den som exempelvis Darfur och Tchad. Arbetet f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet kr&amp;auml;ver framf&amp;ouml;r allt civila insatser och engagemang, men en milit&amp;auml;r insats kan vara n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att garantera grundl&amp;auml;ggande s&amp;auml;kerhet i vissa situationer, som i Darfur/Tchad-regionerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU-insatsen till Tchad &amp;auml;r ett st&amp;ouml;d till FN:s krishanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och vilar p&amp;aring; ett tydligt folkr&amp;auml;ttsligt mandat. Vi socialdemokrater anser att ett svenskt deltagande i en EU-styrka st&amp;ouml;dd av FN med syfte att bidra till s&amp;auml;kerhet och skydd av civilbefolkning och flyktingar visar p&amp;aring; Sveriges starka st&amp;ouml;d till det multilaterala systemet. Att st&amp;auml;rka EU:s kris- och konflikthanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ocks&amp;aring; utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;nser, samt att den st&amp;auml;lls till FN:s f&amp;ouml;rfogande, &amp;auml;r en utveckling vi socialdemokrater aktivt har drivit p&amp;aring;. Ett av de f&amp;ouml;rsta exemplen p&amp;aring; n&amp;auml;r EU kunde axla ett s&amp;aring;dant ansvar var under v&amp;aring;ren 2003, d&amp;aring; en EU-styrka ledd av Frankrike och med svenskt deltagande kunde bidra till att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en sk&amp;ouml;r fredsprocess i Kongo, ett land h&amp;aring;rt drabbat av krig, v&amp;aring;ld och fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I sammanhanget vill vi betona FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1612. De &amp;auml;r viktiga resolutioner. Krigets p&amp;aring;verkan p&amp;aring; kvinnor och flickor samt kvinnors deltagande i arbetet f&amp;ouml;r konfliktl&amp;ouml;sning och deras viktiga roll f&amp;ouml;r att kunna bygga en h&amp;aring;llbar fred &amp;auml;r tydlig. Vi socialdemokrater vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r understryka att resolution 1325 och 1820 m&amp;aring;ste vara en viktig del av svenska internationella insatser. I konflikterna i denna region &amp;auml;r vikten av detta mycket tydlig eftersom kvinnor b&amp;aring;de &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt utsatta genom det fruktansv&amp;auml;rda v&amp;aring;ld mot kvinnor som anv&amp;auml;nds som ett led i krigf&amp;ouml;ringen och genom den stora roll kvinnorna m&amp;aring;ste spela f&amp;ouml;r att den fred som skapas ska kunna vara h&amp;aring;llbar.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381651" name="_Toc213381651"&gt;&lt;/a&gt;Darfur&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omv&amp;auml;rlden har ett ansvar att skydda m&amp;auml;nniskor n&amp;auml;r deras eget land inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;r eller vill ta det ansvaret. S&amp;aring; &amp;auml;r fallet i folkmordets Darfur. Under den socialdemokratiska regeringen planerades f&amp;ouml;r en internationell insats i Darfur. Tillsammans med Norge f&amp;ouml;rberedde vi f&amp;ouml;r att s&amp;auml;nda ut ett svenskt ingenj&amp;ouml;rskompani, men den insatsen har inte kunnat bli av.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen i Khartoum b&amp;auml;r ansvaret f&amp;ouml;r vad som sker i Darfur, och vi v&amp;auml;lkomnar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r pr&amp;ouml;vningen i den internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen. International Crisis Group har kr&amp;auml;vt att det internationella samfundet agerar h&amp;aring;rdare mot regimen i Sudan, eftersom regimen inte visar n&amp;aring;gon vilja att stoppa folkmordet. Gruppen s&amp;auml;ger ocks&amp;aring; att pengarna fr&amp;aring;n oljeproduktionen i Sudan anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att finansiera v&amp;aring;r tids st&amp;ouml;rsta folkmord. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser ICG att embargo borde inf&amp;ouml;ras mot oljebolag som har aktiviteter i Sudan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omv&amp;auml;rlden har alltf&amp;ouml;r l&amp;auml;nge n&amp;ouml;jt sig med att i deklarationer och tal kritisera Sudans regim. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i EU ta upp fr&amp;aring;gan om att sk&amp;auml;rpa sanktionerna gentemot ledande personer i Sudans regering. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381652" name="_Toc213381652"&gt;&lt;/a&gt;Somalia&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Somalia &amp;auml;r ett av v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder och h&amp;auml;rjat av konflikter sedan l&amp;aring;ng tid tillbaka. Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att det internationella samfundet bidrar till en utveckling som syftar till ett fredligt, j&amp;auml;mlikt och demokratiskt samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna respekteras. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att verka f&amp;ouml;r s&amp;auml;kerhetsfr&amp;auml;mjande insatser genom att direkt st&amp;ouml;dja insatser s&amp;aring;som insamling av vapen, nedrustning, demobilisering och &amp;aring;terintegrering av tidigare soldater och barnsoldater i regioner inom Somalia d&amp;auml;r relativ s&amp;auml;kerhet har etablerats. Presidenten, statsministern och talmannen b&amp;ouml;r uppmuntras att hitta mekanismer f&amp;ouml;r fungerande och effektivt samarbete. F&amp;ouml;rsoning och en fungerande civilsektor &amp;auml;r kanske det viktigaste att st&amp;ouml;dja just nu.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381653" name="_Toc213381653"&gt;&lt;/a&gt;Somaliland&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I norra Somalia ligger Somaliland, en del som utropat sig som sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndig men som ing&amp;aring;r i Somalia. J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med grannl&amp;auml;nder och andra omr&amp;aring;den &amp;auml;r Somaliland fredligt och stabilt. Tre val har h&amp;aring;llits sedan 1991. Men naturligtvis beh&amp;ouml;vs omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att grunda och bygga upp en fortsatt fredlig och demokratisk utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381654" name="_Toc213381654"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;stsahara&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r m&amp;aring;nga i Sverige som sedan l&amp;auml;nge st&amp;ouml;tt kampen f&amp;ouml;r ett fritt och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt V&amp;auml;stsahara. F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart att st&amp;ouml;dja genomf&amp;ouml;randet av den planerade folkomr&amp;ouml;stningen liksom f&amp;ouml;rhandlingar mellan parterna. Vi s&amp;auml;ger att ockupationen m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra, folkomr&amp;ouml;stningen genomf&amp;ouml;ras och de marockanska kr&amp;auml;nkningarna av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i V&amp;auml;stsahara m&amp;aring;ste f&amp;aring; ett slut. Vi vill &amp;ouml;ka det humanit&amp;auml;ra st&amp;ouml;det till de 160 000 flyktingar som sedan mer &amp;auml;n 30 &amp;aring;r lever i &amp;ouml;knen i s&amp;ouml;dra Algeriet. Polisario m&amp;aring;ste fortsatt f&amp;ouml;ra en fredlig kamp och de beh&amp;ouml;ver fortsatt omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d. Vi &amp;ouml;nskar demokrati och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r V&amp;auml;stsaharas folk. F&amp;ouml;rsta steget p&amp;aring; den v&amp;auml;gen m&amp;aring;ste rimligen vara att Marockos or&amp;auml;ttf&amp;auml;rdiga ockupation av V&amp;auml;stsahara upph&amp;ouml;r. I regeringens senaste rapportering om situationen g&amp;auml;llande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i V&amp;auml;stsahara n&amp;auml;mns ingenting om att omr&amp;aring;det &amp;auml;r ockuperat. Vi f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att regeringen inte &amp;auml;ndrat sin syn p&amp;aring; omr&amp;aring;dets status.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige m&amp;aring;ste ut&amp;ouml;ka sina relationer med V&amp;auml;stsahara. Ett viktigt symboliskt steg vore att starta ett ungdomsutbyte mellan Sverige och V&amp;auml;stsahara. Id&amp;eacute;n g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att n&amp;aring;gra svenska ungdomar varje &amp;aring;r reser och bes&amp;ouml;ker V&amp;auml;stsaharas flyktingl&amp;auml;ger, som &amp;auml;r de mest v&amp;auml;lorganiserade flyktingl&amp;auml;gren i v&amp;auml;rlden. Samtidigt b&amp;ouml;r vi varje &amp;aring;r ta emot n&amp;aring;gra v&amp;auml;stsahariska studenter f&amp;ouml;r att studera en tid i Sverige. Detta vore ett symboliskt viktigt samarbete f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra respektive l&amp;auml;nder samtidigt som det varje &amp;aring;r ger ungdomar nya perspektiv och kontaktytor.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381655" name="_Toc213381655"&gt;&lt;/a&gt;Zimbabwe&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 15 september 2008 skrev presidenten och oppositionen under ett avtal om maktdelning i Zimbabwe. Det &amp;auml;r &amp;auml;nnu oklart hur den &amp;ouml;verenskommelsen kommer att fungera i praktiken, men f&amp;ouml;rhoppningsvis &amp;auml;r detta det f&amp;ouml;rsta steget mot en positiv utveckling f&amp;ouml;r det Zimbabwe som lidit h&amp;aring;rt under Mugabes regim.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Situationen i Zimbabwe &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt sv&amp;aring;r oavsett ur vilken synvinkel man tittar p&amp;aring; den – humanit&amp;auml;r, politisk, social eller ekonomisk. Landet &amp;auml;r totalit&amp;auml;rt styrt, med liten eller obefintlig press- och yttrandefrihet, och de grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna respekteras inte. Inflationen uppg&amp;aring;r till ofattbara tal och arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r skyh&amp;ouml;g liksom br&amp;auml;nsle- och varubristen. Aidsepidemin har en f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande inverkan p&amp;aring; hela det zimbabwiska samh&amp;auml;llet. &amp;Ouml;ver en miljon barn &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldral&amp;ouml;sa p&amp;aring; grund av aids. F&amp;ouml;rutom de m&amp;auml;nskliga konsekvenserna har aids ocks&amp;aring; ekonomiska f&amp;ouml;ljder. Sjukv&amp;aring;rdskostnaderna &amp;ouml;kar samtidigt som den yrkesverksamma befolkningen d&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rtid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Demokrati och &amp;aring;teruppbyggandet av ett fungerande land d&amp;auml;r livsmedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen kan ta ny fart br&amp;aring;dskar, liksom ekonomisk utveckling och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. African Development Bank uppger att den inte kan bedriva verksamhet i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oppositionen och det civila samh&amp;auml;llet beh&amp;ouml;ver omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d i sin kamp f&amp;ouml;r ett demokratiskt Zimbabwe. Robert Mugabes regim har lett det land som en g&amp;aring;ng kallades f&amp;ouml;r Afrikas kornbod ned i mis&amp;auml;r, v&amp;aring;ld och hoppl&amp;ouml;shet. Ett Zimbabwe p&amp;aring; v&amp;auml;g mot demokratisk och ekonomisk utveckling och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter kommer att beh&amp;ouml;va omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d. Sverige b&amp;ouml;r kraftfullt samverka f&amp;ouml;r att bidra till en hoppfull utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381656" name="_Toc213381656"&gt;&lt;/a&gt;Eritrea&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eritrea &amp;auml;r ett fattigt land som ocks&amp;aring; h&amp;auml;rjas av brist p&amp;aring; demokrati och &amp;ouml;vergrepp p&amp;aring; de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. &amp;Aring;ratals krig har varit f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande f&amp;ouml;r landets ekonomi och slagit s&amp;ouml;nder infrastrukturen. Det finns inte mycket kvar av de f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och den optimism som efter sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigheten fanns i landet. N&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av landets befolkning saknar tillg&amp;aring;ng till rent vatten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bristen p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r i Sverige kanske fr&amp;auml;mst uppm&amp;auml;rksammad genom det or&amp;auml;ttf&amp;auml;rdiga f&amp;auml;ngslandet av den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak som nu suttit f&amp;auml;ngslad i sex &amp;aring;r. Vi kr&amp;auml;ver att han och andra samvetsf&amp;aring;ngar omedelbart sl&amp;auml;pps fria och att regeringen intensifierar sina anstr&amp;auml;ngningar i det arbetet. Sverige b&amp;ouml;r bland annat &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r en intensiv dialog med Eritreas regering om demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, humanit&amp;auml;ra fr&amp;aring;gor m.m. Planering f&amp;ouml;r samverkan p&amp;aring; bist&amp;aring;ndets omr&amp;aring;de s&amp;aring;v&amp;auml;l nationellt som inom EU b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rankras i riksdagen innan beslut fattas.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381657" name="_Toc213381657"&gt;&lt;/a&gt;En socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r Afrika i utveckling&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att det &amp;auml;r en skyldighet att solidariskt ta oss an de moraliska, humanit&amp;auml;ra och politiska utmaningar som den afrikanska kontinenten st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r. Den utmaning som Afrika st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r har vi sj&amp;auml;lva i Sverige en g&amp;aring;ng upplevt – kampen ut ur fattigdomen. Socialdemokratin satte utbildning och arbete i centrum. En socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r utveckling i Afrika ska vila p&amp;aring; samma ideologiska grund.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det socialdemokratiska partiet och den d&amp;aring;varande socialdemokratiska regeringen kn&amp;ouml;t n&amp;auml;ra band och st&amp;ouml;dde befrielser&amp;ouml;relserna i Afrika under 60-talet och fram&amp;aring;t. Svenskt officiellt bist&amp;aring;nd tillkom under denna tid, bland annat f&amp;ouml;r att ge m&amp;ouml;jlighet till ett solidariskt humanit&amp;auml;rt st&amp;ouml;d till Afrikas folk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;ouml;det till Afrika har alltid haft bred f&amp;ouml;rankring s&amp;aring;v&amp;auml;l i svensk riksdag som i samh&amp;auml;llet i stort med undantag f&amp;ouml;r Moderaterna och delar av n&amp;auml;ringslivet. Svenska folkr&amp;ouml;relsers samarbete med det civila samh&amp;auml;llet &amp;auml;r v&amp;auml;l utvecklat. En socialdemokratisk politik vill s&amp;auml;rskilt uppmuntra detta samarbete och en satsning b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka utbytet mellan svenska och afrikanska ungdomar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikas integration i globaliseringen inneb&amp;auml;r en skyldighet och m&amp;ouml;jlighet att st&amp;ouml;dja processer som leder till utveckling f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttvisa och j&amp;auml;mlikhet. Som socialdemokrater ser vi att detta endast kan ske genom en politik f&amp;ouml;r Afrika som i alla led vilar p&amp;aring; solidaritet, r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning och j&amp;auml;mlikhet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381658" name="_Toc213381658"&gt;&lt;/a&gt;Mellan&amp;ouml;stern&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mellan&amp;ouml;stern &amp;auml;r en m&amp;aring;ngfacetterad region med historia och kulturarv som g&amp;aring;r mycket l&amp;aring;ngt tillbaka. I denna kommitt&amp;eacute;motion v&amp;auml;ljer vi att koncentrera oss p&amp;aring; n&amp;aring;gra f&amp;aring; omr&amp;aring;den, s&amp;aring;v&amp;auml;l geografiskt som tematiskt. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381659" name="_Toc213381659"&gt;&lt;/a&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Mellan&amp;ouml;stern&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater &amp;auml;r djupt oroade &amp;ouml;ver de senaste &amp;aring;rens utveckling i Mellan&amp;ouml;stern och situationen d&amp;auml;r, fr&amp;auml;mst vad g&amp;auml;ller tillst&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r demokratin och de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Det &amp;auml;r oacceptabelt att med religionen som urs&amp;auml;kt ta avsteg fr&amp;aring;n demokrati och de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi som lever i demokrati och frihet har en viktig uppgift i att genom en aktiv utrikespolitik bidra till en demokratisk utveckling och &amp;ouml;kad respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i regionen. Demokrati minskar grogrunden och riskerna f&amp;ouml;r terrorism, krig och v&amp;auml;pnade konflikter och leder d&amp;auml;rmed till &amp;ouml;kad internationell s&amp;auml;kerhet p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt. M&amp;aring;let f&amp;ouml;r Sveriges politik i regionen m&amp;aring;ste vara fria, stabila och demokratiska stater d&amp;auml;r respekten f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter s&amp;auml;tts i fr&amp;auml;msta rummet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Delar av v&amp;auml;st har agerat s&amp;aring; att intrycket av en ”civilisationernas kamp” st&amp;auml;rkts i den muslimska v&amp;auml;rlden. Inte minst g&amp;auml;ller detta det s&amp;auml;tt p&amp;aring; vilket kampen mot terrorismen har f&amp;ouml;rts. Det faktum att denna kamp har beskrivits som ett krig mot terrorismen har sannolikt bidragit till misstro och avst&amp;aring;ndstagande fr&amp;aring;n b&amp;aring;da sidor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom politisk islam finns moderata krafter. Fundamentalism m&amp;aring;ste dock f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mas. V&amp;aring;ld &amp;auml;r inte ett legitimt medel f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; samh&amp;auml;llsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Demokratiska principer och r&amp;auml;ttsstatens principer m&amp;aring;ste respekteras. De m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r universella och avsteg kan inte urs&amp;auml;ktas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det politiska livet i den muslimska v&amp;auml;rlden pr&amp;auml;glas av en auktorit&amp;auml;r politisk kultur och regimerna uppvisar i olika grad brister n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller demokrati och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Det stora flertalet l&amp;auml;nder styrs av mer eller mindre auktorit&amp;auml;ra regimer med en koncentrerad maktelit. Dessa anv&amp;auml;nder ofta polisen och s&amp;auml;kerhetstj&amp;auml;nsterna i repressivt syfte. R&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet &amp;auml;r svagt och ofta kontrollerat av regimen. F&amp;ouml;rvaltningsapparaten &amp;auml;r toppstyrd, &amp;ouml;verdimensionerad och inte s&amp;auml;llan korrupt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det r&amp;auml;cker med en ytlig betraktelse av tillst&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r demokratin i den muslimska v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r att konstatera stora brister. &amp;Auml;ven om de flesta regeringarna har ratificerat de viktigaste konventionerna om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna inf&amp;ouml;rlivas normerna s&amp;auml;llan i vare sig lag eller praxis. Allvarliga kr&amp;auml;nkningar av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;rekommer i flera l&amp;auml;nder i regionen. D&amp;ouml;dsstraff finns och till&amp;auml;mpas av i stort sett alla l&amp;auml;nder i regionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arab Human Development Report (AHDR) sl&amp;aring;r fast att regionen alltj&amp;auml;mt pr&amp;auml;glas av brister i l&amp;auml;ndernas institutionella strukturer. Dessa brister sammanfattas som tre underskott: underskott av politiska r&amp;auml;ttigheter, underskott i kunskap och underskott av kvinnors r&amp;auml;ttigheter. Rapporten beskriver arabv&amp;auml;rlden som den mest ofria regionen i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;AHDR r&amp;auml;knar upp hinder mot friheten, s&amp;aring;som hinder f&amp;ouml;r fri opinionsbildning, inskr&amp;auml;nkningar i organisationsr&amp;auml;tten, bristen p&amp;aring; fria val med flera kandidater och avsaknad av reella val av lagstiftande f&amp;ouml;rsamlingar. Dessutom beg&amp;aring;s &amp;ouml;vergrepp mot den personliga friheten, s&amp;aring;som avlyssning och annan &amp;ouml;vervakning, politiskt motiverade f&amp;auml;ngslanden och &amp;ouml;verv&amp;aring;ld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Extremisters terrord&amp;aring;d och misst&amp;auml;nkta terroristers f&amp;ouml;rsvinnanden i f&amp;auml;ngelser &amp;auml;r ocks&amp;aring; exempel p&amp;aring; &amp;ouml;vergrepp, liksom bristen p&amp;aring; garantier f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttvisa r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngar. Till allt detta kommer ekonomiska och sociala brister som leder till ofrihet som undern&amp;auml;ring och bristep&amp;aring; utbildning. Kvinnor &amp;auml;r som grupp s&amp;auml;rskilt utsatta. Frihet i arabv&amp;auml;rlden hindras av odemokratiska regimer och tradition (stamt&amp;auml;nkande som ibland kl&amp;auml;s i religi&amp;ouml;sa termer). AHDR menar dock att det inte finns n&amp;aring;gra kulturella hinder f&amp;ouml;r frihet i arabv&amp;auml;rlden. De pekar p&amp;aring; att World Values Survey visar att st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r demokrati &amp;auml;r starkt bland befolkningarna i regionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den muslimska v&amp;auml;rlden har ett antal grupperingar och individer, fr&amp;auml;mst i den intellektuella och utbildade eliten, de senaste decennierna allt livligare diskuterat m&amp;ouml;jligheterna till samh&amp;auml;llsreformer. Det handlar f&amp;ouml;retr&amp;auml;desvis om kampen f&amp;ouml;r kvinnans r&amp;auml;ttigheter, kampen f&amp;ouml;r demokrati och kampen f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Gemensamt &amp;auml;r att individens frihet och deklarationen om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna st&amp;aring;r i fokus, vilket &amp;auml;r en brytning mot mer traditionellt kollektiva utg&amp;aring;ngspunkter. Satellitkanalerna haft betydelse f&amp;ouml;r att demokratikravet vuxit sig allt starkare i den muslimska v&amp;auml;rlden. Ett r&amp;auml;ttighetst&amp;auml;nkande p&amp;aring; individniv&amp;aring; har slagit igenom i den offentliga debatten, trots motst&amp;aring;nd. Vi socialdemokrater anser att Sverige fortsatt m&amp;aring;ste st&amp;ouml;dja denna typ av r&amp;ouml;relser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den f&amp;ouml;rsta AHDR fr&amp;aring;n 2002 analyseras den ekonomiska utvecklingen i arabv&amp;auml;rlden. Av rapporten framg&amp;aring;r att &amp;ouml;kningen i inkomsten per capita endast varit 0,5 procent &amp;aring;rligen, en mycket l&amp;aring;ngsam tillv&amp;auml;xt och betydligt l&amp;auml;gre &amp;auml;n i andra regioner i v&amp;auml;rlden under samma period. Arbetskraftens produktivitet &amp;auml;r l&amp;aring;g och sjunkande, vilket i sin tur h&amp;auml;mmar tillv&amp;auml;xten. Den k&amp;ouml;pkraftsjusterade inkomsten sj&amp;ouml;nk mellan 1975 och 1998 till en niv&amp;aring; som motsvarar en sjundedel av genomsnittet f&amp;ouml;r OECD. En av fem araber lever enligt AHDR p&amp;aring; mindre &amp;auml;n 2 dollar per dag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsl&amp;ouml;sheten och den snabba befolkningstillv&amp;auml;xten parat med det faktum att en h&amp;ouml;g andel av befolkningen i arabv&amp;auml;rlden &amp;auml;r under 15 &amp;aring;r skapar ett problem som inte kommer att f&amp;ouml;rsvinna utan &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Ett annat allvarligt problem f&amp;ouml;r utvecklingen i arabv&amp;auml;rlden som AHDR tar fasta p&amp;aring; &amp;auml;r den utbredda korruptionen som har blivit en institutionaliserad del av politiken och n&amp;auml;ringslivet i arabv&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan mitten av 1990-talet har det civila samh&amp;auml;llets betydelse f&amp;ouml;r demokratisk utveckling uppm&amp;auml;rksammats. Det civila samh&amp;auml;llet &amp;auml;r generellt sett svagt i den muslimska v&amp;auml;rlden, b&amp;aring;de till omfattning och m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka. &amp;Auml;nnu s&amp;aring; l&amp;auml;nge g&amp;aring;r det knappast att tala om ett civilt samh&amp;auml;lle eller genuina folkr&amp;ouml;relser i arabv&amp;auml;rlden med undantag av Libanon. Censur och statlig kontroll l&amp;auml;gger hinder i v&amp;auml;gen, &amp;auml;ven f&amp;ouml;r religi&amp;ouml;sa grupper som Muslimska br&amp;ouml;draskapet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r dock det civila samh&amp;auml;llet i stor utstr&amp;auml;ckning kringskuret av statlig lagstiftning, kontroll och &amp;ouml;vervakning. Enligt AHDR &amp;auml;r flera reformer n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka det arabiska civila samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I AHDR fr&amp;aring;n 2004 h&amp;auml;vdas ocks&amp;aring; att det civila samh&amp;auml;llets begr&amp;auml;nsningar &amp;auml;r mycket problematiskt eftersom de leder till att medborgarna i arabv&amp;auml;rlden &amp;auml;r utl&amp;auml;mnade till det traditionella och smalare klansamh&amp;auml;llet, vilket i sin tur st&amp;auml;rker den inverkan klanerna har i de arabiska samh&amp;auml;llena.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter terrorattentaten den 11 september 2001 har det tillkommit nya regelsystem d&amp;auml;r s&amp;auml;kerheten alltmer betonas. Nya NGO:er unders&amp;ouml;ks noggrant, ledare f&amp;ouml;rh&amp;ouml;rs och m&amp;aring;ste i l&amp;auml;nder som Egypten redovisa alla medel de erh&amp;aring;llit fr&amp;aring;n utlandet, fr&amp;aring;n vem de erh&amp;aring;llit medel och till vilket syfte. Bland annat vill man undvika att organisationer f&amp;aring;r st&amp;ouml;d av Israel. Ny lagstiftning har i m&amp;aring;nga arabiska l&amp;auml;nder gjort det sv&amp;aring;rare f&amp;ouml;r nya NGO:er att registrera sig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den muslimska v&amp;auml;rlden har trots sv&amp;aring;righeterna de senaste decennierna ett antal enskilda organisationer bildats som &amp;auml;r inriktade p&amp;aring; social v&amp;auml;lf&amp;auml;rd, milj&amp;ouml; eller m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Fr&amp;aring;n det civila samh&amp;auml;llet har kommit allt starkare p&amp;aring;tryckningar f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad yttrande- och f&amp;ouml;reningsfrihet, &amp;ouml;kad representation och deltagande i samh&amp;auml;llets beslutsfattande och mot diskriminerande behandling av kvinnor i lag och praxis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns dock ocks&amp;aring; sk&amp;auml;l att vara vaksam p&amp;aring; hur det civila samh&amp;auml;llet utvecklas. Flera av de NGO:er som verkar i Mellan&amp;ouml;stern &amp;auml;r islamiska, i vissa fall fundamentalistiska. I Egypten utg&amp;ouml;r Muslimska br&amp;ouml;draskapet en mycket stor del av det civila samh&amp;auml;llet, vilket ocks&amp;aring; g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r Hamas och Hizbollah i Palestina respektive Libanon. Dessa r&amp;ouml;relser vinner st&amp;ouml;d eftersom de driver skolor, sjukv&amp;aring;rd och annan social service i Libanon och p&amp;aring; de palestinska omr&amp;aring;den d&amp;auml;r staten inte klarar detta. En utmaning f&amp;ouml;r oss ligger i att se till att man ger st&amp;ouml;d &amp;aring;t den del av det civila samh&amp;auml;llet som kan bli en konstruktiv kraft f&amp;ouml;r utvecklandet av demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i den muslimska v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381660" name="_Toc213381660"&gt;&lt;/a&gt;Israel och Palestina&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill se ett fredligt, demokratiskt och livskraftigt Palestina sida vid sida med Israel, med s&amp;auml;kra och erk&amp;auml;nda gr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r b&amp;aring;da parter. Idag kan det tyckas mer avl&amp;auml;gset &amp;auml;n tidigare, men d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det ocks&amp;aring; viktigare &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin att s&amp;aring;v&amp;auml;l parterna i konflikten som omv&amp;auml;rlden agerar f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar fred i en av v&amp;auml;rldens sv&amp;aring;raste konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;40 &amp;aring;r av ockupation och krig&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det f&amp;ouml;rsta v&amp;auml;rldskriget innebar att Turkiet f&amp;ouml;rlorade nuvarande Israel, Libanon, Jordanien och delar av Syrien och Irak. Storbritannien fick 1922 i uppdrag av Nationernas f&amp;ouml;rbund att f&amp;ouml;rvalta Palestina som ett brittiskt mandat. I mandattexten ingick den s.k. Balfourdeklarationen som pekade ut Palestina som ett ”nationellt hem” f&amp;ouml;r det judiska folket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under den brittiska mandattiden tog den judiska invandringen till Palestina fart, vilket ledde till konflikter mellan araber och judar. I ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att st&amp;auml;vja oroligheterna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte britterna begr&amp;auml;nsa den judiska invandringen. Situationen blev s&amp;aring; allvarlig att FN ombads att ta &amp;ouml;ver fr&amp;aring;gan. Resolution 181 fr&amp;aring;n 1947 innebar att en judisk stat med 55 procent av Palestinas yta och en arabisk stat p&amp;aring; resterande del skulle bildas. De palestinska araberna och arabstaterna ville dock inte godta delningsresolutionen. Ett inb&amp;ouml;rdeskrig br&amp;ouml;t ut som den judiska sidan gick segrande ur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="letter-spacing: -0.2pt;"&gt;Staten Israel utropades 1948. Israel anf&amp;ouml;lls direkt efter&amp;aring;t av Egypten, Trans&amp;shy;jordanien &lt;/span&gt;Syrien, Irak, Saudiarabien och Jemen. Striderna utf&amp;ouml;ll till Israels f&amp;ouml;rdel och Israel er&amp;ouml;vrade 40 procent av det omr&amp;aring;de som enligt FN:s plan skulle utg&amp;ouml;ra den palestinska staten. Kriget var p&amp;aring; flera s&amp;auml;tt en katastrof f&amp;ouml;r palestinierna och innebar bl.a. att n&amp;auml;rmare tv&amp;aring; tredjedelar, eller 725 000, av de palestinska araberna blev flyktingar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det krig som sedan utbr&amp;ouml;t 1967 var ocks&amp;aring; en milit&amp;auml;r framg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r israelerna. Syriska Golanh&amp;ouml;jderna, Sinaihalv&amp;ouml;n, Gaza, V&amp;auml;stbanken och Jerusalem er&amp;ouml;vrades p&amp;aring; sex dagar. V&amp;auml;stbanken &amp;auml;r alltsedan dess ockuperat. Israels formella ockupation av Gaza upph&amp;ouml;rde 2005, men Israel har de facto kontroll &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nser och luftrum.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="letter-spacing: 0.2pt;"&gt;I december 1987 utbr&amp;ouml;t ett spontant folkligt uppror mot den israeliska ockupations&amp;shy;makten p&amp;aring; Gazaremsan och V&amp;auml;stbanken&lt;/span&gt;. Tiotusentals civila, inklusive kvinnor och barn, deltog i upproret. Intifadan utvecklades s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom fr&amp;aring;n ett icke-v&amp;aring;ldsuppror till ett uppror pr&amp;auml;glat av sj&amp;auml;lvmordsbomber och organiserade attacker. En bidragande orsak till den &amp;ouml;kande sp&amp;auml;nningen i de ockuperade omr&amp;aring;dena var det st&amp;auml;ndigt &amp;ouml;kande antalet judiska bos&amp;auml;ttare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;1991 inleddes en internationell fredskonferens om Mellan&amp;ouml;stern i Madrid. &lt;span style="letter-spacing: 0.2pt;"&gt;Ett genombrott i f&amp;ouml;rhandlingarna kom i Oslo i september 1993. Parterna ac&lt;/span&gt;cepterade i princip en fred baserad p&amp;aring; FN:s resolution 242. Av central vikt var ocks&amp;aring; att palestinierna erk&amp;auml;nde Israels existensber&amp;auml;ttigande och att Israel erk&amp;auml;nde PLO som den legitima representanten f&amp;ouml;r det palestinska folket. Ett palestinskt sj&amp;auml;lvstyre skulle uppr&amp;auml;ttas och Israel f&amp;ouml;rband sig att under en fem&amp;aring;rsperiod genomf&amp;ouml;ra en retr&amp;auml;tt fr&amp;aring;n de ockuperade omr&amp;aring;dena. Sj&amp;auml;lvstyret inleddes 1994 med autonomi f&amp;ouml;r Gaza och f&amp;ouml;r staden Jeriko. PLO-ledaren Yasser Arafat l&amp;auml;t inr&amp;auml;tta en nationell palestinsk myndighet, som f&amp;ouml;rs&amp;aring;gs med en polisstyrka. &amp;Aring;ren 1994–1999 ingicks ytterligare israelisk-palestinska avtal, vilka stegvis ut&amp;ouml;kade det palestinska sj&amp;auml;lvstyret.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fredsprocessen led ett avbr&amp;auml;ck n&amp;auml;r Yitzhak Rabin i november 1995 m&amp;ouml;rdades av en judisk h&amp;ouml;gerextremist. Under Benjamin Netanyahus regeringstid 1996–1999 drevs en mer aggressiv politik och fredsprocessen stagnerade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I slutet av september 2000 bes&amp;ouml;kte Ariel Sharon Tempelberget i Jerusalem. Enligt m&amp;aring;nga var detta den t&amp;auml;ndande gnistan till den andra palestinska intifadan. &amp;Aring;ren 2000–2003 pr&amp;auml;glades av en spiral av &amp;ouml;msesidigt v&amp;aring;ld med palestinska sj&amp;auml;lvmordsattacker och milit&amp;auml;ra angrepp fr&amp;aring;n Israel. De israeliska offensiverna innebar bl.a. att de palestinska st&amp;auml;derna &amp;aring;terockuperades och infrastruktur f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rdes. I juni 2002 p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade Israel bygget av muren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mellan&amp;ouml;sternkvartetten – FN, EU, USA och Ryssland – offentliggjorde i april 2003 den s.k. F&amp;auml;rdplanen f&amp;ouml;r fred. F&amp;auml;rdplanens slutm&amp;aring;l &amp;auml;r en framf&amp;ouml;rhandlad tv&amp;aring;statsl&amp;ouml;sning, d&amp;auml;r en oberoende, livskraftig och demokratisk palestinsk stat ska uppr&amp;auml;ttas och existera sida vid sida, i fred och s&amp;auml;kerhet, med Israel. F&amp;auml;rdplanens m&amp;aring;l ska uppn&amp;aring;s genom att parterna parallellt vidtar en serie &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Israel m&amp;aring;ste t.ex. upph&amp;ouml;ra med all bos&amp;auml;ttningsaktivitet och dra sig tillbaka fr&amp;aring;n palestinska omr&amp;aring;den. Palestinierna m&amp;aring;ste bl.a. verka f&amp;ouml;r ett slut p&amp;aring; terroristd&amp;aring;den och forts&amp;auml;tta det interna reformarbetet. Utvecklingen sedan f&amp;auml;rdplanen presenterades har dock inte lett till n&amp;aring;gra avg&amp;ouml;rande genombrott i fredsf&amp;ouml;rhandlingarna. Bos&amp;auml;ttningarna, sj&amp;auml;lvmordsattentaten och vederg&amp;auml;llningarna har i st&amp;auml;llet fortsatt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I oktober 2003 antog Israel riktlinjer f&amp;ouml;r fortsatt utbyggnad av en ”separationsbarri&amp;auml;r” mot V&amp;auml;stbanken. Det &amp;auml;r inte en mur &amp;ouml;ver hela barri&amp;auml;rens str&amp;auml;ckning, men vi v&amp;auml;ljer att kalla den f&amp;ouml;r mur genomg&amp;aring;ende i texten. Murens str&amp;auml;ckning skulle nu till vissa delar inkludera palestinskt omr&amp;aring;de och delvis p&amp;aring; ockuperad mark. Murens totala str&amp;auml;ckning blir 723 kilometer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I augusti 2005 p&amp;aring;b&amp;ouml;rjades, under Sharons ledning, utrymningar av Gaza och fyra mindre bos&amp;auml;ttningar p&amp;aring; V&amp;auml;stbanken och i september avslutades Israels milit&amp;auml;rstyre i Gaza. Omr&amp;aring;dets folkr&amp;auml;ttsliga status f&amp;ouml;rblev oklar. P&amp;aring; V&amp;auml;stbanken fortsatte den israeliska ockupationen och det begr&amp;auml;nsade palestinska sj&amp;auml;lvstyret.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid ett m&amp;ouml;te i februari 2005 i Sharm el-Sheik i Egypten utlyste Sharon och den palestinske presidenten Abbas, var f&amp;ouml;r sig, ett informellt eldupph&amp;ouml;r mellan israeler och palestinier. Detta till trots fortsatte v&amp;aring;ldet under 2005 med terrord&amp;aring;d fr&amp;aring;n bl.a. Hamas och Islamiska jihad. &amp;Auml;ven Hizbollah har angripit Israel som svarat milit&amp;auml;rt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fredsf&amp;ouml;rhandlingarna har p&amp;aring; senare tid fokuserat p&amp;aring; tre centrala tvistefr&amp;aring;gor: Jerusalems status, flyktingfr&amp;aring;gan och gr&amp;auml;nserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fokus i tvisten om Jerusalems status &amp;auml;r Haram al Sharif f&amp;ouml;r muslimer och Tempelh&amp;ouml;jden f&amp;ouml;r judar. H&amp;auml;r tros ruinerna fr&amp;aring;n judendomens heligaste tempel finnas. Ovanp&amp;aring; dessa st&amp;aring;r i dag islams tredje heligaste byggnad, Klippmosk&amp;eacute;n. Enligt FN:s delningsplan fr&amp;aring;n 1947 ska Jerusalem vara en internationellt administrerad stad, delad mellan Israel och den palestinska staten. Israel annekterade stadens v&amp;auml;stra del 1949 och tog kontroll &amp;ouml;ver &amp;ouml;stra Jerusalem, d&amp;auml;r Klippmosk&amp;eacute;n st&amp;aring;r, under sexdagarskriget 1967.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kriget som f&amp;ouml;ljde p&amp;aring; inr&amp;auml;ttandet av staten Israel 1948 resulterade i att hundratusentals palestinier flydde eller tvingades bort fr&amp;aring;n sina hem i det tidigare mandatomr&amp;aring;det Palestina. Efter krigets slut antogs en FN-resolution som erk&amp;auml;nde palestiniernas r&amp;auml;tt till att &amp;aring;terv&amp;auml;nda till sina hem, men israelisk lag f&amp;ouml;rbjuder dem att g&amp;ouml;ra detta. &amp;Ouml;ver 3,7 miljoner palestinier finns registrerade hos FN:s flyktingorgan UNRWA. Israeliska f&amp;ouml;rhandlare har motsatt sig att palestinska flyktingar ska f&amp;aring; &amp;aring;terv&amp;auml;nda till Israel. De anser att en s&amp;aring;dan omfattande inflyttning av palestinier skulle utg&amp;ouml;ra ett hot mot Israel som judisk stat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Israel anser att dess s&amp;auml;kerhetsbehov kr&amp;auml;ver en n&amp;auml;rvaro i strategiskt viktiga delar av V&amp;auml;stbanken. S&amp;auml;kerhetsaspekten &amp;auml;r ocks&amp;aring; argumentet bakom muren som Israel s&amp;auml;ger sig bygga f&amp;ouml;r att s&amp;ouml;ka skydda sina medborgare mot terroristattacker fr&amp;aring;n palestinskt omr&amp;aring;de. Enligt FN-organet OCHA g&amp;aring;r 80 procent av dragningen innanf&amp;ouml;r den gr&amp;ouml;na linjen. Den socialdemokratiska regeringen har tidigare l&amp;auml;mnat en inlaga till Internationella domstolen om muren. Den nuvarande regeringen b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta att driva fr&amp;aring;gan om att muren p&amp;aring; ockuperad mark strider mot folkr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I slutet av januari 2006 h&amp;ouml;lls val till den palestinska lagstiftande f&amp;ouml;rsamlingen. Hamas vann d&amp;aring; en stor seger och fick egen majoritet i parlamentet med 74 av parlamentets totalt 132 platser. Det finns i de palestinska omr&amp;aring;dena ett stort st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra motst&amp;aring;nd mot den israeliska ockupationen. M&amp;aring;nga palestinier tolkade ocks&amp;aring; Israels utt&amp;aring;g ur Gaza som en framg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r Hamas v&amp;aring;ldsmetoder. Dessutom r&amp;aring;der en utbredd besvikelse &amp;ouml;ver att president Mahmoud Abbas och al-Fatah inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;tt leva upp till f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningarna p&amp;aring; en dr&amp;auml;gligare tillvaro i de palestinska omr&amp;aring;dena. Hamas sociala verksamhet har bidragit till bilden av att organisationen f&amp;ouml;rm&amp;aring;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra vardagen f&amp;ouml;r palestinierna. St&amp;ouml;det f&amp;ouml;r Hamas var ocks&amp;aring; resultatet av missn&amp;ouml;je med den omfattande korruptionen inom al-Fatah och den palestinska myndigheten och med misslyckandet att skapa respekt f&amp;ouml;r lag och ordning i de palestinska omr&amp;aring;dena. Men det &amp;auml;r viktigt att p&amp;aring;peka att det finns stora skillnader mellan dessa organisationer. Hamas l&amp;aring;ngsiktiga m&amp;aring;l &amp;auml;r att utpl&amp;aring;na staten Israel och bilda en islamistisk stat p&amp;aring; V&amp;auml;stbanken och Gaza.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det palestinska parlamentsvalet i januari 2006 gick lugnt till och hade ett h&amp;ouml;gt valdeltagande; kanske var detta det mest demokratiska val som genomf&amp;ouml;rts i arabv&amp;auml;rlden i modern tid. Hamas vann valet och bildade regering. Vi socialdemokrater st&amp;ouml;dde v&amp;aring;r samarbetspartner al-Fatah i valr&amp;ouml;relsen, men respekterade valutg&amp;aring;ngen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hela &amp;aring;ret pr&amp;auml;glades av oroligheter mellan anh&amp;auml;ngare till al-Fatah och Hamas. Omv&amp;auml;rlden, exempelvis EU och USA, reagerade p&amp;aring; Hamas valseger bland annat genom att inf&amp;ouml;ra en frysning av bist&amp;aring;ndet till den palestinska myndigheten till dess att Hamasregeringen uppfyllde tre villkor: att erk&amp;auml;nna staten Israel, upph&amp;ouml;ra med v&amp;aring;ldshandlingar och respektera tidigare ing&amp;aring;ngna avtal med Israel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I b&amp;ouml;rjan av 2007 enades al-Fatah och Hamas om att bilda en samlingsregering, den s&amp;aring; kallade Mecka-&amp;ouml;verenskommelsen, och i mars tilltr&amp;auml;dde en s&amp;aring;dan samlingsregering, men v&amp;aring;ldet och problemen gick inte att &amp;ouml;verbrygga. Vi socialdemokrater kr&amp;auml;vde under v&amp;aring;ren 2007 att omv&amp;auml;rlden skulle avbryta bist&amp;aring;ndsbojkotten och inleda en dialog med samlingsregeringen. De krav som st&amp;auml;lldes p&amp;aring; den palestinska regeringen var inte orimliga p&amp;aring; sikt. Men processen f&amp;ouml;r att n&amp;aring; det m&amp;aring;let skulle ha underl&amp;auml;ttats om steg fram&amp;aring;t hade m&amp;ouml;tts av uppmuntran och st&amp;ouml;d samt om motsvarande krav st&amp;auml;llts ocks&amp;aring; p&amp;aring; israelerna. En palestinsk regering som s&amp;auml;ger sig respektera tidigare ing&amp;aring;ngna avtal med Israel borde ha varit tillr&amp;auml;ckligt f&amp;ouml;r en normalisering av v&amp;aring;ra relationer. Den svenska regeringen borde under v&amp;aring;ren 2007 f&amp;ouml;ljt Norges exempel och samtalat med samlingsregeringen samt uppmanat EU att g&amp;ouml;ra detsamma. Det kravet st&amp;auml;llde vi socialdemokrater och v&amp;aring;r f&amp;ouml;rhoppning var givetvis att man p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt skulle ha underl&amp;auml;ttat f&amp;ouml;r moderata krafter i arbetet f&amp;ouml;r fred och utveckling, men f&amp;ouml;rmodligen st&amp;auml;rktes ist&amp;auml;llet de extremistiska krafternas positioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I juni tog Hamas med v&amp;aring;ld kontrollen &amp;ouml;ver Gaza och kontrollerar fortfarande den delen av de palestinska omr&amp;aring;dena. President Abbas uppl&amp;ouml;ste samlingsregeringen och bildade en krisregering i Ramallah. I september f&amp;ouml;rklarar Israel Gaza som ”fientligt territorium” och anser sig med det ha r&amp;auml;tt att ytterligare st&amp;auml;nga ner vitala delar av infrastrukturen. Det senaste &amp;aring;ret har inneburit en radikal islamisering av Gaza under Hamas &amp;ouml;verinseende. Internetcaf&amp;eacute;er har systematiskt f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rts, kvinnornas r&amp;auml;ttigheter har diskriminerats och en utrensning av olikt&amp;auml;nkande p&amp;aring; officiella poster som inom universitet och media sker.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Parternas ansvar&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Muren p&amp;aring; ockuperat omr&amp;aring;de kan inte accepteras eftersom den strider mot folkr&amp;auml;tten. Ockupationsmakten f&amp;aring;r enligt folkr&amp;auml;tten inte g&amp;ouml;ra &amp;auml;ndringar p&amp;aring; det ockuperade omr&amp;aring;det som inte &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r milit&amp;auml;ra s&amp;auml;kerhetsintressen eller fr&amp;auml;mjar den lokala befolkningens intressen. Murens dragning p&amp;aring; ockuperat territorium kan inte r&amp;auml;ttf&amp;auml;rdigas med h&amp;auml;nvisning till vare sig s&amp;auml;kerhetsl&amp;auml;get eller palestiniernas intressen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inskr&amp;auml;nkningarna i palestiniers tillg&amp;aring;ng till det st&amp;auml;ngda omr&amp;aring;det mellan muren och 1967 &amp;aring;rs gr&amp;auml;ns, den s.k. Gr&amp;ouml;na linjen, och deras begr&amp;auml;nsade m&amp;ouml;jligheter att passera genom barri&amp;auml;ren, strider mot r&amp;auml;tten till fri r&amp;ouml;rlighet i internationella konventionen om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter. Muren f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar palestiniernas tillg&amp;aring;ng till deras jordbruksmark och till h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, i strid med den fj&amp;auml;rde Gen&amp;egrave;vekonventionen. Muren leder ocks&amp;aring; till att flera andra fri- och r&amp;auml;ttigheter inskr&amp;auml;nks.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Muren samt de otaliga s&amp;aring; kallade checkpoints l&amp;auml;ngs v&amp;auml;garna g&amp;ouml;r det ocks&amp;aring; om&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r palestinierna att leva ett vanligt liv. Att driva ett f&amp;ouml;retag eller skicka sina barn till skolan, ta sig till sjukhus eller arbete – allt blir i det n&amp;auml;rmaste om&amp;ouml;jligt genom att restiden blir absurt l&amp;aring;ng, om man ens kommer fram. Israel har ett ansvar f&amp;ouml;r sitt folks s&amp;auml;kerhet, men murens nackdelar st&amp;aring;r inte i proportion till den s&amp;auml;kerhet den eventuellt bidrar till. Muren &amp;auml;r ocks&amp;aring; en stark symbol f&amp;ouml;r en bruten relation och hindrar p&amp;aring; ett mycket konkret och genomgripande s&amp;auml;tt utvecklingen av goda relationer mellan israeler och palestinier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bos&amp;auml;ttningspolitiken g&amp;aring;r &amp;aring;ter i fel riktning. Nya bos&amp;auml;ttningar byggs p&amp;aring; platser som &amp;auml;r tveksamma fr&amp;aring;n s&amp;auml;kerhetssynpunkt. Bos&amp;auml;ttningarna &amp;ouml;kar med 5,5&amp;nbsp;procent per &amp;aring;r. Bos&amp;auml;ttningsaktiviteten kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i sig tolkas som att muren etablerar en ny de facto-gr&amp;auml;ns mellan Israel och de palestinska omr&amp;aring;dena. Regeringen b&amp;ouml;r kr&amp;auml;va att EU i kvartetten kr&amp;auml;ver ett omedelbart moratorium f&amp;ouml;r alla bos&amp;auml;ttningar och en successiv nedmontering av de som redan existerar – om inte annat framf&amp;ouml;rhandlas i ett slutligt fredsavtal –  och ett omedelbart borttagande av merparten av de v&amp;auml;gsp&amp;auml;rrar som menligt inverkar p&amp;aring; palestiniernas m&amp;ouml;jlighet till normalt vardagsliv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Murens dragning och den fortsatta bos&amp;auml;ttningsexpansionen riskerar att sk&amp;auml;ra av de palestinska delarna av Jerusalem fr&amp;aring;n V&amp;auml;stbanken. Israels avsikt f&amp;ouml;refaller vara att st&amp;auml;rka greppet om Jerusalems &amp;ouml;stra delar, vilket g&amp;aring;r stick i st&amp;auml;v med att stadens status och uppdelning ska avg&amp;ouml;ras i slutstatusf&amp;ouml;rhandlingar. Utvecklingen i staden har direkt b&amp;auml;ring p&amp;aring; m&amp;ouml;jligheterna att uppr&amp;auml;tta en fullv&amp;auml;rdig och ekonomiskt h&amp;aring;llbar palestinsk stat och n&amp;aring; en h&amp;aring;llbar och slutgiltig l&amp;ouml;sning p&amp;aring; den israelisk-palestinska konflikten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som den starkare parten i konflikten har Israel ett s&amp;auml;rskilt ansvar f&amp;ouml;r en l&amp;ouml;sning p&amp;aring; konflikten med Palestina. Ytterligare krav vi st&amp;auml;ller p&amp;aring; Israel &amp;auml;r att det genast m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra med att h&amp;aring;lla inne palestinska skattemedel, upph&amp;ouml;ra med utomr&amp;auml;ttsliga avr&amp;auml;ttningar och &amp;ouml;verv&amp;aring;ld. Likas&amp;aring; m&amp;aring;ste palestinierna upph&amp;ouml;ra med s&amp;aring;v&amp;auml;l internt v&amp;aring;ld som sj&amp;auml;lvmordsbombningar och andra terrorhandlingar mot israelerna. Raketbeskjutningen av civila i Sderot &amp;auml;r ett exempel p&amp;aring; det.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Omv&amp;auml;rldens ansvar&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det palestinska parlamentsvalet var i sig en framg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r demokratin. Att palestinierna under s&amp;aring; sv&amp;aring;ra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden kunde h&amp;aring;lla ett demokratiskt och fritt val borde ha uppmuntrats. I st&amp;auml;llet m&amp;ouml;ttes de av sanktioner. Vi socialdemokrater st&amp;ouml;dde Fatah i valr&amp;ouml;relsen. Det h&amp;ouml;r dock till demokratins spelregler att &amp;auml;ven o&amp;ouml;nskade kandidater kan vinna val. Givetvis blir en s&amp;aring;dan valutg&amp;aring;ng sv&amp;aring;rare att hantera, men vi anser inte att det var konstruktivt att kritisera v&amp;auml;ljarna f&amp;ouml;r det val de gjort. Sj&amp;auml;lvklart komplicerades situationen av att en terrorst&amp;auml;mplad och fundamentalistiskt religi&amp;ouml;s organisation fick makten &amp;ouml;ver ett splittrat och djupt sargat samh&amp;auml;lle. Det var en sv&amp;aring;r situation att hantera f&amp;ouml;r omv&amp;auml;rlden, men det fanns mer konstruktiva v&amp;auml;gar att g&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Valresultatet f&amp;ouml;ranledde bland annat en frysning av bist&amp;aring;ndet fr&amp;aring;n EU till den palestinska myndigheten. &amp;Auml;ven om humanit&amp;auml;rt bist&amp;aring;nd kunnat betalas ut st&amp;aring;r det klart att bojkotten inte medf&amp;ouml;rde en positiv utveckling utan snarare bidrog till att f&amp;ouml;rv&amp;auml;rra den humanit&amp;auml;ra situationen och den palestinska myndighetens f&amp;ouml;rfall. V&amp;auml;rldssamfundet m&amp;aring;ste, n&amp;auml;r den tiden kommer, ta ansvar f&amp;ouml;r att bist&amp;aring; palestinierna med &amp;aring;teruppbyggnaden efter inb&amp;ouml;rdeskriget. Internationell n&amp;auml;rvaro beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka s&amp;auml;kerheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har hitintills inte haft n&amp;aring;gra st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att bidra till en l&amp;ouml;sning p&amp;aring; konflikterna i Mellan&amp;ouml;stern. Man b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja initiativ f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rhandlingsl&amp;ouml;sningar. Omv&amp;auml;rlden, inklusive EU, b&amp;ouml;r ge allt st&amp;ouml;d till den process som nu p&amp;aring;g&amp;aring;r under namnet Annapolisprocessen. Trots att det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att tro p&amp;aring; en slutlig positiv l&amp;ouml;sning, m&amp;aring;ste man erk&amp;auml;nna att de talrika m&amp;ouml;ten som h&amp;aring;llits mellan ledande f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r Israel och Palestina kommit fram till fruktbara f&amp;ouml;rslag som kan anv&amp;auml;ndas i ett framtida fredsavtal. Det kr&amp;auml;vs dock starka p&amp;aring;tryckningar f&amp;ouml;r att verkligen komma till ett avslut p&amp;aring; processen, Vi vill ocks&amp;aring; se internationell n&amp;auml;rvaro i omr&amp;aring;det f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka s&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r b&amp;aring;de palestinier och israeler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Levnadsvillkoren f&amp;ouml;r palestinierna &amp;auml;r fruktansv&amp;auml;rda och den humanit&amp;auml;ra situationen f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras st&amp;auml;ndigt liksom den politiska krisen. EU m&amp;aring;ste spela en st&amp;ouml;rre roll i arbetet med att f&amp;ouml;ra Hamas och al-Fatah, Gaza och V&amp;auml;stbanken, samman. S&amp;aring;v&amp;auml;l Sveriges regering, andra l&amp;auml;nders regeringar, EU och FN m&amp;aring;ste tala med alla viktiga parter i konflikten, dvs. b&amp;aring;de al-Fatah och Hamas. En h&amp;aring;llbar l&amp;ouml;sning &amp;auml;r inte m&amp;ouml;jlig utan att alla relevanta parter deltar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;President Abbas och hans regering m&amp;aring;ste ha omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d. P&amp;aring; kort sikt handlar det om att f&amp;aring; ett slut p&amp;aring; v&amp;aring;ldet och delningen av de palestinska omr&amp;aring;dena. P&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt m&amp;aring;ste arbetet handla om att &amp;aring;teruppbygga samh&amp;auml;llsfunktioner, de demokratiska institutionerna som &amp;auml;r basen i ett fungerande och demokratiskt samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett viktigt steg f&amp;ouml;r en fredsprocess mellan Israel och Palestina &amp;auml;r att ocks&amp;aring; v&amp;aring;ldet mellan palestinier f&amp;aring;r ett slut. Grundfr&amp;aring;gan i konflikten – den israeliska ockupationen – har hamnat i bakgrunden. En varaktig fred f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter ett omedelbart slut p&amp;aring; Israels ockupation.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Fred &amp;auml;r enda v&amp;auml;gen&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En fred mellan israeler och palestinier skulle inneb&amp;auml;ra ett annat samarbetsklimat i hela regionen. En l&amp;ouml;sning kan d&amp;auml;rmed f&amp;aring; en avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r en l&amp;aring;ng rad andra problem och konflikter i n&amp;auml;romr&amp;aring;det, s&amp;aring;v&amp;auml;l som inom &amp;ouml;vrig internationell politik. En fredlig, h&amp;aring;llbar och r&amp;auml;ttvis l&amp;ouml;sning av den israelisk-palestinska konflikten skulle underl&amp;auml;tta utvecklingen i riktning mot demokrati, stabilitet och ekonomiskt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i hela Mellan&amp;ouml;sternregionen. F&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; det m&amp;aring;ste v&amp;aring;ldet s&amp;aring;v&amp;auml;l som ockupationen upph&amp;ouml;ra. Dessutom m&amp;aring;ste det ske en politisk l&amp;ouml;sning p&amp;aring; den inompalestinska konflikten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om konflikten inte l&amp;ouml;ses kommer den att h&amp;auml;mma en positiv utveckling i regionen och utg&amp;ouml;ra en grogrund f&amp;ouml;r terrorism. F&amp;ouml;r att en demokratisering av regionen ska vara m&amp;ouml;jlig beh&amp;ouml;vs stabilitet och s&amp;auml;kerhet. Auktorit&amp;auml;ra regimer i Mellan&amp;ouml;stern anv&amp;auml;nder ocks&amp;aring; Israel-Palestinakonflikten som urs&amp;auml;kt f&amp;ouml;r att inte genomf&amp;ouml;ra de reformer som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r demokrati och f&amp;ouml;r att tillgodose de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. En l&amp;ouml;sning av konflikten skulle ber&amp;ouml;va regimerna denna undanflykt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En h&amp;aring;llbar och r&amp;auml;ttvis fred kan bara bygga p&amp;aring; en l&amp;ouml;sning som har f&amp;ouml;rhandlats fram mellan parterna, p&amp;aring; grundval av folkr&amp;auml;tten. Det &amp;auml;r bara en s&amp;aring;dan l&amp;ouml;sning som i l&amp;auml;ngden kan f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ra terrorismens grogrund och skapa en varaktig fred och s&amp;auml;kerhet, trygghet f&amp;ouml;r palestinier och israeler.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381661" name="_Toc213381661"&gt;&lt;/a&gt;Irak&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kriget i Irak &amp;auml;r en av de viktigaste punkterna p&amp;aring; den internationella dagordningen. Vi socialdemokrater anser att anfallskriget mot Irak v&amp;aring;ren 2003 var fel och stred mot folkr&amp;auml;tten. &amp;Ouml;vergreppet blir inte mindre allvarligt av att den avskyv&amp;auml;rde diktatorn Saddam Hussein avl&amp;auml;gsnades fr&amp;aring;n makten vilket sj&amp;auml;lvfallet m&amp;aring;ste betraktas som en stor vinning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kriget var ocks&amp;aring; ett strategiskt misslyckande och har i det n&amp;auml;rmaste utvecklats till ett inb&amp;ouml;rdeskrig med inblandning av fr&amp;auml;mmande makt. Sedan kriget startade har l&amp;aring;ngt &amp;ouml;ver 100 000 irakier f&amp;aring;tt s&amp;auml;tta livet till i v&amp;aring;ldsamheter. Idag &amp;auml;r ungef&amp;auml;r 5 miljoner irakier p&amp;aring; flykt, h&amp;auml;lften av dessa &amp;auml;r internflyktingar och den stora majoriteten av de &amp;ouml;vriga finns i grannl&amp;auml;nderna. Det internationella samfundet m&amp;aring;ste hj&amp;auml;lpa Irak att bryta v&amp;aring;ldsspiralen och f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en positiv utveckling. Det finns ett stort behov av mer civilt st&amp;ouml;d och resurser till &amp;aring;teruppbyggnaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r Irak g&amp;aring;r in i en ny fas kommer kraven p&amp;aring; ett &amp;ouml;kat engagemang att komma. Vi tvekar inte i v&amp;aring;r vilja till internationell solidaritet. Men vi tvekar inte heller n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller under vilket mandat Sverige kan bidra – det ska ske under FN-mandat. Ett misstag fr&amp;aring;n USA legitimerar inte ett nytt: USA m&amp;aring;ste l&amp;auml;mna Irak p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som v&amp;auml;rldssamfundet accepterar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN m&amp;aring;ste f&amp;aring; st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att kunna st&amp;auml;rka Iraks egna s&amp;auml;kerhetsstyrkors f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att garantera s&amp;auml;kerheten i Irak. Vi socialdemokrater anser att det &amp;auml;r riktigt att &amp;aring;ter &amp;ouml;ppna den svenska ambassaden i Bagdad. Antalet svenska medborgare &amp;auml;r stort i landet, fr&amp;auml;mst i irakiska Kurdistan. Sverige borde aktivt utveckla sina naturliga kontakter i regionen. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r ett naturligt steg att i framtiden inr&amp;auml;tta en svensk diplomatisk representation i Erbil.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En vanlig tolkning av h&amp;auml;ndelserna i Irak fr&amp;aring;n muslimsk sida &amp;auml;r att v&amp;auml;stv&amp;auml;rlden vill dominera den muslimska v&amp;auml;rlden, ta kontroll &amp;ouml;ver dess tillg&amp;aring;ngar och att v&amp;auml;st ser islam som sin fiende.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;President Bush forts&amp;auml;tter att ordinera samma medicin men i allt starkare doser trots att alltfler inser att om man vill komma till r&amp;auml;tta med det fruktansv&amp;auml;rda l&amp;auml;get i Irak &amp;auml;r politiska &amp;aring;tg&amp;auml;rder och bist&amp;aring;ndsinsatser viktigare &amp;auml;n en &amp;ouml;kning av de milit&amp;auml;ra styrkorna. Kriget i Irak har enligt amerikanska och andra underr&amp;auml;ttelseorgan inte bidragit till att minska terrorismen. Ist&amp;auml;llet har kriget gjort att fler terrorattentat &amp;auml;n tidigare nu utf&amp;ouml;rs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt har irakierna nu ett historiskt tillf&amp;auml;lle att uppr&amp;auml;tta ett fritt, demokratiskt och sammanh&amp;aring;llet Irak. Det internationella samfundets anstr&amp;auml;ngningar att st&amp;ouml;dja framv&amp;auml;xten av demokratiska strukturer i Irak m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381662" name="_Toc213381662"&gt;&lt;/a&gt;Egypten&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Egypten &amp;auml;r enligt grundlagen en parlamentarisk demokrati med ett oberoende r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen. Undantagslagar, som r&amp;aring;der sedan 1981, &amp;aring;sidos&amp;auml;tter emellertid delar av det grundlagsskydd som finns och ger myndigheterna m&amp;ouml;jlighet att h&amp;auml;nskjuta juridiska &amp;auml;renden till milit&amp;auml;r- och specialdomstolar. Makten &amp;auml;r koncentrerad kring presidenten Hosni Mubarak.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Presidentval h&amp;ouml;lls i september 2005. Enligt det officiella valresultatet fick Mubarak n&amp;auml;stan 89 procent av r&amp;ouml;sterna. Det positiva med valet var dock att kampanjen ledde till en mer &amp;ouml;ppen debatt &amp;auml;n tidigare om flera nationella problem, bl.a. arbetsl&amp;ouml;sheten, korruptionen och den bristf&amp;auml;lliga socialpolitiken. Ett ytterligare steg i demokratisk riktning var de parlamentsval som &amp;auml;gde rum i slutet av 2005. Valen, som bed&amp;ouml;ms vara de mest fria hittills, blev dock ocks&amp;aring; v&amp;aring;ldsamma. Kandidater fr&amp;aring;n det f&amp;ouml;rbjudna Muslimska br&amp;ouml;draskapet &amp;ouml;kade dock sin representation i parlamentet sexfaldigt till 88 platser. NDP beh&amp;aring;ller dock den tv&amp;aring; tredjedelsmajoritet som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra i konstitutionen. F&amp;ouml;r de sekul&amp;auml;ra partierna var valet ett bakslag. Vi socialdemokrater ser med oro p&amp;aring; utvecklingen vad g&amp;auml;ller den demokratiska utvecklingen i Egypten. Det &amp;auml;r om&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;ra ett samtal om r&amp;auml;ttslig utveckling s&amp;aring; l&amp;auml;nge som landet praktiserar undantagslagar. Sverige m&amp;aring;ste verka f&amp;ouml;r att Egypten upph&amp;auml;ver undantagslagarna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381663" name="_Toc213381663"&gt;&lt;/a&gt;Iran&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Iran kallar sig formellt f&amp;ouml;r en religi&amp;ouml;s demokrati. En islamisering av allt samh&amp;auml;llsliv har &amp;auml;gt rum sedan 1979. I islams namn har sv&amp;aring;ra &amp;ouml;vergrepp beg&amp;aring;tts mot olikt&amp;auml;nkande. Iran arbetar ocks&amp;aring; aktivt f&amp;ouml;r att sprida sin syn p&amp;aring; islam och hur samh&amp;auml;llet b&amp;ouml;r organiseras. Vi socialdemokrater ser med oro p&amp;aring; denna mission, samtidigt som vi ser Iran som en viktig akt&amp;ouml;r i utvecklingen i Mellan&amp;ouml;stern. Det &amp;auml;r av yttersta vikt att ocks&amp;aring; Iran omfattas av v&amp;aring;r vilja att utveckla demokrati i Mellan&amp;ouml;stern.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken i Iran har under de senaste &amp;aring;ren uppvisat en maktkamp mellan reformanh&amp;auml;ngare och konservativa. Under n&amp;aring;gra &amp;aring;r fram till 2005 gav v&amp;auml;ljarna sitt st&amp;ouml;d till reformv&amp;auml;nnerna och president Mohammed Khatami. Irans h&amp;ouml;gste religi&amp;ouml;se ledare ayatolla Khamenei st&amp;aring;r oftast p&amp;aring; de konservativas sida, liksom landets r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen och flera politiskt m&amp;auml;ktiga institutioner, som expertr&amp;aring;det och v&amp;auml;ktarr&amp;aring;det. De konservativa makthavarna har p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt hindra reformer. Sedan presidentvalet 2005 dominerar de alla institutioner. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det viktigt att Sverige forts&amp;auml;tter att finna v&amp;auml;gar att st&amp;ouml;dja demokratiska krafter inne i Iran d&amp;aring; vi &amp;auml;r &amp;ouml;vertygade om att stabil demokrati byggs fr&amp;aring;n grunden. Vi ser ocks&amp;aring; med st&amp;ouml;rsta allvar p&amp;aring; de omfattande kr&amp;auml;nkningarna av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter som sker i Iran s&amp;aring;som f&amp;ouml;rtryck av kvinnors r&amp;auml;ttigheter, homosexuella och avr&amp;auml;ttningar av minder&amp;aring;riga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater ser, likt &amp;ouml;vriga v&amp;auml;rlden, med djup oro p&amp;aring; Irans tidigare m&amp;ouml;rkl&amp;auml;ggning som kan vara ett tecken p&amp;aring; att de f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker skaffa sig k&amp;auml;rnvapen. &amp;Auml;ven om tekniken &amp;auml;nnu inte &amp;auml;r fullt utvecklad i landet s&amp;aring; &amp;auml;r ambitionerna i sig ett steg i direkt fel riktning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen i sig &amp;auml;r av ondo och i h&amp;auml;nderna p&amp;aring; en fundamentalistisk diktatur rubbar det balansen i v&amp;auml;rlden till det s&amp;auml;mre och f&amp;ouml;rs&amp;auml;tter oss alla i fara. Sverige m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ra allt det kan f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r FN:s atomenergiorgan (IAEA) att genomf&amp;ouml;ra fria inspektioner i Iran. Iran m&amp;aring;ste tillm&amp;ouml;tesg&amp;aring; kraven fr&amp;aring;n IAEA. Samtidigt m&amp;aring;ste omv&amp;auml;rlden arbeta politiskt f&amp;ouml;r att Iran inte forts&amp;auml;tter med sina ambitioner att bli en k&amp;auml;rnvapenmakt. Vi &amp;auml;r v&amp;auml;l medvetna om att detta f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att de fem erk&amp;auml;nda k&amp;auml;rnvapenmakterna ocks&amp;aring; p&amp;aring;b&amp;ouml;rjar en nedrustning och att omv&amp;auml;rlden st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; inspektion ocks&amp;aring; av Israels arsenal.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381664" name="_Toc213381664"&gt;&lt;/a&gt;Libanon&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Republiken Libanons politiska system baseras p&amp;aring; maktdelning mellan landets olika religi&amp;ouml;sa grupper. I praktiken har Syrien fram till 2005 haft ett avg&amp;ouml;rande inflytande &amp;ouml;ver politiken. FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d antog den 2 september 2004 resolution 1559 som kr&amp;auml;ver att alla utl&amp;auml;ndska milit&amp;auml;ra styrkor ska l&amp;auml;mna Libanon och att fria val ska genomf&amp;ouml;ras. H&amp;auml;ndelseutvecklingen eskalerade n&amp;auml;r premi&amp;auml;rminister Rafiq al-Hariri m&amp;ouml;rdades i februari 2005. I b&amp;ouml;rjan av mars 2005 meddelade Syriens president Bashar al-Asad att syriska trupper skulle dra sig ur Libanon. Detta tillbakadragande var fullbordat i april samma &amp;aring;r. Val till det libanesiska parlamentet avslutades i juni, och i juli tilltr&amp;auml;dde den nya regeringen. Den politiska situationen &amp;auml;r alltj&amp;auml;mt mycket os&amp;auml;ker.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 12 juli 2006 besk&amp;ouml;t Hizbollah norra Israel med granater och Katyusharaketer och d&amp;ouml;dade samtidigt tre israeliska soldater och tillf&amp;aring;ngatog tv&amp;aring; vid en attack mot tv&amp;aring; milit&amp;auml;rfordon som befann sig n&amp;auml;ra gr&amp;auml;nsen mellan Israel och Libanon. Den israeliska arm&amp;eacute;n svarade med luftangrepp mot fr&amp;auml;mst s&amp;ouml;dra Libanon och huvudstaden Beirut och med markoperationer i s&amp;ouml;dra Libanon. Hizbollah angrep norra delen av Israel med raketer. Ungef&amp;auml;r 160 israeler och 1 200 libaneser dog. Ungef&amp;auml;r 300 000 israeler och en miljon libaneser tvingades p&amp;aring; flykt. Ett eldupph&amp;ouml;r intr&amp;auml;dde den 14 augusti men det br&amp;ouml;ts vid n&amp;aring;gra tillf&amp;auml;llen. Fortsatt &amp;auml;r l&amp;auml;get i Libanon kritiskt. Parlamentsledamoten Antoine Ghanim d&amp;ouml;dades i en bombattack i september 2007 som en i raden av attacker mot politiker och journalister som &amp;auml;r kritiska mot Syriens inflytande i Libanon.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Beirut var under l&amp;aring;ng tid navet i en positiv utveckling i Mellan&amp;ouml;stern. Svenskt st&amp;ouml;d till utbyten, n&amp;auml;ringsliv och det civila samh&amp;auml;llet har spelat en viktig roll. Vi vill st&amp;ouml;dja demokratiska krafter och se ett Libanon som st&amp;aring;r sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt och vi f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mer mord och attentat p&amp;aring; politiker och andra. Under det senaste kriget blev vikten av en svensk representation p&amp;aring; plats &amp;auml;nnu tydligare. Vi socialdemokrater ser i framtiden ett stort behov av att Sverige har en ambassad ocks&amp;aring; i Beirut.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381665" name="_Toc213381665"&gt;&lt;/a&gt;Syrien&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt 1973 &amp;aring;rs f&amp;ouml;rfattning &amp;auml;r Syrien en socialistisk folkrepublik med den exekutiva makten hos presidenten, som m&amp;aring;ste vara muslim. Baathpartiet &amp;auml;r enligt konstitutionen garanterat majoritet i parlamentet och andra statliga institutioner. Efter Hafiz al-Asads d&amp;ouml;d i juni 2000 valdes hans son Bashar al-Asad till president i en folkomr&amp;ouml;stning d&amp;auml;r han var enda kandidaten. Det f&amp;ouml;rsta halv&amp;aring;ret av den nye presidentens styre skedde en &amp;ouml;ppning i det offentliga samtalet, och presidenten lovade ett antal reformer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I b&amp;ouml;rjan av 2001 sv&amp;auml;ngde emellertid regimen och &amp;aring;terinf&amp;ouml;rde restriktioner av medborgarnas friheter. Reformr&amp;ouml;relsen hotades och trakasserades, och ledande reformister arresterades och d&amp;ouml;mdes till l&amp;aring;nga f&amp;auml;ngelsestraff. Behandlingen av olikt&amp;auml;nkande pr&amp;auml;glas av godtycklighet. Tortyr och summariska r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngar f&amp;ouml;rekommer liksom trakasserier av journalister och censur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors situation i Syrien &amp;auml;r med regionala m&amp;aring;tt god, men sharialagen diskriminerar kvinnor i bl.a. civilr&amp;auml;ttsliga fr&amp;aring;gor s&amp;aring;som &amp;auml;ktenskap, skilsm&amp;auml;ssa och v&amp;aring;rdnad av barn. Lagen f&amp;ouml;rutser strafflindring vid hedersmord och straffrihet f&amp;ouml;r v&amp;aring;ldt&amp;auml;ktsm&amp;auml;n som gifter sig med sitt offer. Kvinnorepresentationen i parlamentet &amp;auml;r den h&amp;ouml;gsta i regionen. Syrien &amp;auml;r en av de stater som har ett shariarelaterat undantag till FN:s kvinnokonvention, vilket hindrar utvecklingen av kvinnors m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Sverige b&amp;ouml;r aktivt arbeta f&amp;ouml;r att alla dessa undantag fr&amp;aring;n kvinnokonventionen &amp;aring;tertas och att konventionen som helhet undertecknas.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381666" name="_Toc213381666"&gt;&lt;/a&gt;Dialogfr&amp;auml;mjande&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De kanaler f&amp;ouml;r dialog och samarbete som st&amp;aring;r till buds m&amp;aring;ste anv&amp;auml;ndas effektivt. De handlingsplaner som utarbetas i samr&amp;aring;d med partnerl&amp;auml;nderna inom EU:s grannskapspolitik kan bidra till m&amp;aring;let om fria, stabila och demokratiska l&amp;auml;nder i Mellan&amp;ouml;stern. Barcelonaprocessen bidrar till att ge gynnsamma f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r ekonomisk och demokratisk utveckling bland staterna i s&amp;ouml;dra och &amp;ouml;stra Medelhavsomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grunden f&amp;ouml;r partnerskapet &amp;auml;r Barcelonadeklarationen som best&amp;aring;r av tre kapitel. Det f&amp;ouml;rsta omfattar politisk dialog, s&amp;auml;kerhetspolitik, fr&amp;auml;mjande av demokratiska institutioner och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, liksom f&amp;ouml;rtroendeskapande &amp;aring;tg&amp;auml;rder s&amp;aring;som civil r&amp;auml;ddningstj&amp;auml;nst m.m. Det andra kapitlet g&amp;auml;ller ekonomiskt och finansiellt samarbete med och st&amp;ouml;d till partnerl&amp;auml;nderna och syftar bl.a. till att uppr&amp;auml;tta ett frihandelsomr&amp;aring;de i regionen till &amp;aring;r 2010. Det tredje kapitlet omfattar kulturellt och socialt utbyte samt dialogen mellan kulturer och civilisationer. M&amp;aring;let &amp;auml;r att uppr&amp;auml;tta samarbete p&amp;aring; s&amp;aring; m&amp;aring;nga plan som m&amp;ouml;jligt: mellan regeringar, regionala och lokala myndigheter, handelskammare, NGO:er och andra organisationer. Arbetet med att f&amp;ouml;rverkliga processens m&amp;aring;l m&amp;aring;ste dock g&amp;aring; vidare och intensifieras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Insatser f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka demokrati och de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i regionen ska vara prioriterat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att vi i v&amp;aring;r relation till den muslimska v&amp;auml;rlden ska kunna bidra till att dessa v&amp;auml;rden accepteras som universella &amp;auml;r att vi n&amp;auml;rmar oss med respekt och en beredskap att lyssna och l&amp;auml;ra. Vi kan inspirera, informera och st&amp;ouml;dja, men vi kan inte r&amp;auml;kna med framg&amp;aring;ng om vi f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker p&amp;aring;dyvla v&amp;aring;ra v&amp;auml;rderingar med den &amp;ouml;verl&amp;auml;gsnes attityd. En s&amp;aring;dan ansats diskrediterar budskapet. I detta sammanhang &amp;auml;r den interkulturella dialogen av yttersta vikt. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r lyfta fram betydelsen av det arbete som bedrivs av Anna Lindh-stiftelsen, Svenska Institutet i Alexandria och p&amp;aring; sektionen f&amp;ouml;r turkisk-svenskt samarbete p&amp;aring; Svenska generalkonsulatet i Istanbul f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja dialog och f&amp;ouml;rst&amp;aring;else.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I EU:s grannskapspolitik (ENP) som omfattar s&amp;aring;v&amp;auml;l EU:s grannl&amp;auml;nder i &amp;Ouml;steuropa som Barcelonaprocessens partnerl&amp;auml;nder, ska s&amp;auml;rskilda nationella handlingsplaner utarbetas i samr&amp;aring;d med respektive partnerland. S&amp;aring;dana planer har hittills antagits f&amp;ouml;r Tunisien, Israel, Marocko, Jordanien och Palestinska myndigheten och kan s&amp;auml;gas vara en f&amp;ouml;rdjupning av dessa l&amp;auml;nders bilaterala associeringsavtal med EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s Medelhavsbist&amp;aring;nd kanaliseras genom European Neighbourhood Partnership Instrument. Bilateralt bist&amp;aring;nd l&amp;auml;mnas till Algeriet, Egypten, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Tunisien och Palestinska myndigheten. Israel och Turkiet &amp;auml;r alltf&amp;ouml;r ekonomiskt utvecklade f&amp;ouml;r att kvalificera sig f&amp;ouml;r bilateralt bist&amp;aring;nd men kan ing&amp;aring; i regionalt bist&amp;aring;nd till olika projekt. EU:s associeringsavtal med partnerl&amp;auml;nderna &amp;auml;r de grundl&amp;auml;ggande byggstenarna f&amp;ouml;r det frihandelsomr&amp;aring;de runt Medelhavet som planeras vara fullt utbyggt till &amp;aring;r 2010. Ur ett svenskt perspektiv b&amp;ouml;r det vara tydligt fokus p&amp;aring; demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i dessa, samt mekanismer som ger &amp;ouml;kade f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r efterlevnad. Ett framtida EU-medlemskap f&amp;ouml;r det muslimskt pr&amp;auml;glade Turkiet skulle vara ett v&amp;auml;rdefullt bidrag till att utveckla relationen mellan EU och den muslimska v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381667" name="_Toc213381667"&gt;&lt;/a&gt;Asien&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen i Asien det n&amp;auml;rmaste seklet kommer att vara avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r hela den globala utvecklingen. Det som sker d&amp;auml;r ang&amp;aring;r oss alla. I Asien finns b&amp;aring;de ekonomiska under och tigerekonomier. Samtidigt lever h&amp;auml;lften av v&amp;auml;rldens fattiga i Asien. D&amp;auml;r finns demokratier d&amp;auml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter respekteras och d&amp;auml;r finns diktaturer d&amp;auml;r raka motsatsen g&amp;auml;ller. Vi m&amp;aring;ste tydligt h&amp;auml;vda en h&amp;aring;llbar utveckling, demokrati och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har en l&amp;aring;ng tradition i sitt utvecklingssamarbete med Asien. Det &amp;auml;r viktigt att vi utvecklar de goda relationer vi har. Ekonomiskt framh&amp;aring;lls ofta Asien som en framg&amp;aring;ngssaga, och det &amp;auml;r sant i vissa delar – men det &amp;auml;r inte sant f&amp;ouml;r alla l&amp;auml;nder. Kina och Indien &amp;auml;r redan ekonomiska stormakter och v&amp;auml;xer sig &amp;auml;n starkare f&amp;ouml;r varje &amp;aring;r. Kina har sedan m&amp;aring;nga &amp;aring;r en tillv&amp;auml;xt p&amp;aring; &amp;ouml;ver 10 procent per &amp;aring;r. Indien, v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta demokrati, tar varje &amp;aring;r stora kliv, och medelklassen v&amp;auml;xer hastigt. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;s gl&amp;auml;djande och positivt. Varje m&amp;auml;nniska som kan ta sig ur fattigdomens bojor &amp;auml;r en seger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I socialdemokraternas alternativa utrikespolitiska deklaration 2007 uttryckte vi f&amp;ouml;ljande: ”Indien och Kina st&amp;aring;r f&amp;ouml;r den st&amp;ouml;rsta minskningen av antalet fattiga i v&amp;auml;rlden. Deras alltmer konkurrenskraftiga ekonomier har de senaste &amp;aring;ren haft en betydande ekonomisk tillv&amp;auml;xt som lyft miljontals m&amp;auml;nniskor ur fattigdomen. Det r&amp;aring;der ingen tvekan om att Asien i framtiden kommer att spela en &amp;ouml;kande roll i v&amp;auml;rldsekonomin. Ju fler indier och kineser som &amp;ouml;kar sin k&amp;ouml;pkraft, desto b&amp;auml;ttre &amp;auml;r det f&amp;ouml;r svensk ekonomi. M&amp;aring;nga svenska exportf&amp;ouml;retag har redan i dag en stor del av sin f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning p&amp;aring; den asiatiska marknaden. Kinas och Indiens ekonomiska utveckling st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; v&amp;aring;rt eget samh&amp;auml;lles f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsvilja. Indien skiljer sig fr&amp;aring;n Kina genom att landet &amp;auml;r en demokrati. I alla v&amp;aring;ra kontakter med Kina m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kraven p&amp;aring; demokratisering och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter vara tydliga”.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381668" name="_Toc213381668"&gt;&lt;/a&gt;Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll i Asien f&amp;ouml;rv&amp;auml;gras folket sina grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheter. Det &amp;auml;r allt fr&amp;aring;n traffickingoffer p&amp;aring; Filippinerna till tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttade b&amp;ouml;nder i Kina. &amp;Auml;ven om demokratiseringen har kommit en bit p&amp;aring; v&amp;auml;g finns oerh&amp;ouml;rt mycket kvar att g&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Burma ser vi hur milit&amp;auml;rregimen forts&amp;auml;tter att f&amp;ouml;rtrycka sin befolkning, och trots omv&amp;auml;rldens protester efter demonstrationerna 2007 &amp;auml;r nu situationen inte b&amp;auml;ttre. Cyklonen Nargis och dess efterverkningar orsakar fortfarande lidande och situationen &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt mer desperat &amp;auml;n tidigare. Den folkomr&amp;ouml;stning om den nya f&amp;ouml;rfattningen som genomf&amp;ouml;rdes i maj i &amp;aring;r var inte ett tecken p&amp;aring; &amp;ouml;kad demokrati utan bara en skenman&amp;ouml;ver av juntan f&amp;ouml;r att legitimera sitt fortsatta maktinnehav.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mer v&amp;aring;ldet och f&amp;ouml;rtrycket i Burma. Alla politiska f&amp;aring;ngar, inklusive den sedan m&amp;aring;nga &amp;aring;r frihetsber&amp;ouml;vade Aung San Suu Kyi, m&amp;aring;ste friges. Dialog mellan milit&amp;auml;rjuntan, den politiska oppositionen och minoritetsrepresentanter m&amp;aring;ste snarast komma till st&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige m&amp;aring;ste i alla sina kontakter med l&amp;auml;nder i Asien verka f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad demokratisering och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att forts&amp;auml;tta arbeta f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retag tar ett st&amp;ouml;rre socialt ansvar och att fackliga r&amp;auml;ttigheter utvecklas &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en demokratisk samh&amp;auml;llsutveckling och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r, f&amp;ouml;rutom yttrande- och organisationsfrihet, ett fungerande r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det internationella samfundets del ska anstr&amp;auml;ngningarna forts&amp;auml;tta att inriktas p&amp;aring; st&amp;ouml;d till r&amp;auml;ttsutveckling och utbyte av erfarenheter p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de, att st&amp;auml;rka demokratins institutioner och fr&amp;auml;mja framv&amp;auml;xten av en demokratisk kultur, i vilken ocks&amp;aring; oppositionen har en roll och kan verka. Det kan ske genom utbyte och samarbete s&amp;aring;v&amp;auml;l bilateralt och genom EU som med internationella institutioner, till exempel FN-mekanismer och andra internationella organ. &amp;Auml;ven p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetens omr&amp;aring;de b&amp;ouml;r det internationella samfundet &amp;ouml;ka sina anstr&amp;auml;ngningar genom att f&amp;ouml;ra en dialog med Asien, men ocks&amp;aring; genom att integrera ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv i samarbetet med regionen. Sverige har tillsammans med andra internationella akt&amp;ouml;rer ett stort ansvar f&amp;ouml;r att driva dessa fr&amp;aring;gor i hela regionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att ytterligare anstr&amp;auml;ngningar b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att bevaka d&amp;ouml;dsstraffets anv&amp;auml;ndning i Asien med avsikt att p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt verka f&amp;ouml;r dess avskaffande. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;auml;ven i framtiden verka f&amp;ouml;r att l&amp;auml;nder som har d&amp;ouml;dsstraff &amp;ouml;ppet redovisar statistik kring antalet domar och avr&amp;auml;ttningar. Sverige m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta sitt aktiva deltagande i de dialoger om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna som f&amp;ouml;rs med Kina, Vietnam och Laos.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska &amp;auml;ven str&amp;auml;va efter att en dialog om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna initieras med Kambodja, f&amp;ouml;rslagsvis med EU som plattform. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet samt kvinnors och barns villkor b&amp;ouml;r vara centrala omr&amp;aring;den i Sveriges samarbete med Asien. Ut&amp;ouml;ver st&amp;ouml;d till organisationer verksamma p&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den b&amp;ouml;r Sverige f&amp;ouml;ra fram dem i s&amp;aring;v&amp;auml;l multilaterala som bilaterala kontakter med l&amp;auml;nderna i Asien. Med tanke p&amp;aring; den otillfredsst&amp;auml;llande situationen f&amp;ouml;r yttrandefriheten i de flesta syd&amp;ouml;stasiatiska l&amp;auml;nder och den riskfyllda situationen f&amp;ouml;r MR-aktivister p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll anser vi att regeringen s&amp;auml;rskilt b&amp;ouml;r uppm&amp;auml;rksamma dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med att st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llets roll i byggandet av demokrati och god samh&amp;auml;llsstyrning m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta, bland annat genom det utvecklingssamarbete som svenska frivilligorganisationer bedriver med Sidast&amp;ouml;d. I Asien finns ett flertal l&amp;auml;nder med liknande inst&amp;auml;llning till fr&amp;aring;gor r&amp;ouml;rande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati som Sverige, och samarbete med dessa l&amp;auml;nder omkring dessa fr&amp;aring;gor &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt. &amp;Auml;ven det mellanstatliga samarbetet inom organisationer s&amp;aring;som ASEM &amp;auml;r av stort intresse f&amp;ouml;r att lyfta upp fr&amp;aring;gorna om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381669" name="_Toc213381669"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna i Asien&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;- och klimatfr&amp;aring;gan &amp;auml;r v&amp;aring;r tids kanske st&amp;ouml;rsta utmaning. M&amp;auml;nniskans p&amp;aring;verkan p&amp;aring; klimatet eskalerar och vi har ingen tid att spilla. Vi har alla ett ansvar. Exemplets makt &amp;auml;r stort och vi m&amp;aring;ste visa p&amp;aring; att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att ha en tillv&amp;auml;xt kombinerad med h&amp;aring;llbar utveckling. Inte minst i Asien &amp;auml;r milj&amp;ouml;hoten &amp;ouml;verh&amp;auml;ngande. Om ingenting g&amp;ouml;rs kommer vi att se miljontals klimatflyktingar och milj&amp;ouml;katastrofer som vi nu har sv&amp;aring;rt att f&amp;ouml;rest&amp;auml;lla oss.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;politiken f&amp;aring;r inte heller begr&amp;auml;nsas s&amp;aring; att den bara handlar om klimatfr&amp;aring;gan. Vatten och sanitet, farliga utsl&amp;auml;pp och ett h&amp;aring;llbart jordbruk &amp;auml;r milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor som inte heller f&amp;aring;r gl&amp;ouml;mmas bort. Det &amp;auml;r viktigt att svenskt milj&amp;ouml;samarbete med Asien inte uteslutande sker genom utvecklingssamarbetet. Andra politikomr&amp;aring;den &amp;auml;r viktiga och m&amp;aring;ste lyftas fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samarbetet mellan Regeringskansliet, Naturv&amp;aring;rdsverket, Sida, Kemikalieinspektionen, n&amp;auml;ringslivet och andra relevanta akt&amp;ouml;rer i Sverige b&amp;ouml;r ytterligare f&amp;ouml;rdjupas. Milj&amp;ouml;projekt b&amp;ouml;r i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning genomf&amp;ouml;ras i samverkan mellan offentliga myndigheter, den privata sektorn och enskilda organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Viktiga orsaker till milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringen i Asien &amp;auml;r otillr&amp;auml;cklig institutionell kapacitet, bristande milj&amp;ouml;politik och otillr&amp;auml;ckliga investeringar – dessa omr&amp;aring;den b&amp;ouml;r utg&amp;ouml;ra fokus f&amp;ouml;r svenska insatser under de kommande &amp;aring;ren. Klimat, biologisk m&amp;aring;ngfald och kemikalier &amp;auml;r fr&amp;aring;gor som b&amp;ouml;r prioriteras av regeringen i arbetet f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samarbete mellan svenska och asiatiska forskningsinstitutioner har goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att &amp;ouml;ka. Inom forskningsbist&amp;aring;ndet f&amp;ouml;rordar vi &amp;ouml;kade satsningar till Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta att st&amp;ouml;dja utvecklingsl&amp;auml;nder till att leva upp till de krav som f&amp;ouml;ljer av undertecknande och ratificering av internationella milj&amp;ouml;konventioner samtidigt som regeringen bl.a. genom EU har en plattform att arbeta fr&amp;aring;n f&amp;ouml;r att framf&amp;ouml;ra p&amp;aring;tryckningar till de l&amp;auml;nder som inte skrivit under, ratificerat eller lever upp till internationella milj&amp;ouml;konventioner.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381670" name="_Toc213381670"&gt;&lt;/a&gt;Relationer med Asien&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringens Asienstrategi inneh&amp;aring;ller mycket av det som vi anser ska g&amp;auml;lla &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken f&amp;ouml;r global utveckling inneb&amp;auml;r att vi i arbetet med bilaterala och regionala fr&amp;aring;gor i Asien ska identifiera processer och fr&amp;aring;gor d&amp;auml;r vi inom olika politikomr&amp;aring;den kan bidra till m&amp;aring;let om en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling. Insatser inom olika politikomr&amp;aring;den ska komplettera och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka varandra, och anstr&amp;auml;ngning ska g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att undvika att insatser motverkar varandra. Likas&amp;aring; &amp;auml;r samverkan &amp;ouml;ver nationsgr&amp;auml;nser, inte minst inom EU, av vikt f&amp;ouml;r att politiken ska f&amp;aring; ordentligt genomslag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Huvudansvaret f&amp;ouml;r enskilda l&amp;auml;nders utveckling ligger hos respektive lands regering. Samtidigt p&amp;aring;verkas ett lands f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar av andra l&amp;auml;nders agerande inom en m&amp;auml;ngd omr&amp;aring;den. Samst&amp;auml;mmigheten mellan olika politikomr&amp;aring;den ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas i syfte att g&amp;ouml;ra den samlade politiken mer utvecklingsfr&amp;auml;mjande. F&amp;ouml;r att arbetet f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar utveckling ska leda till resultat r&amp;auml;cker det inte att bara Sverige agerar p&amp;aring; ett samst&amp;auml;mmigt s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r att bidra till minskad fattigdom och en h&amp;aring;llbar global utveckling. Politiken f&amp;ouml;r global utveckling &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ocks&amp;aring; viktig i v&amp;aring;ra dialoger och kontakter med de rikare l&amp;auml;nderna i Asien. Genom dialog b&amp;ouml;r vi f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka p&amp;aring;verka deras agerande p&amp;aring; olika politikomr&amp;aring;den och i multilaterala forum och n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller deras finansiella bidrag till utvecklingssamarbetet. Medlemskapet i EU inneb&amp;auml;r dessutom att vi har ytterligare en viktig plattform att utnyttja f&amp;ouml;r att agera p&amp;aring; omr&amp;aring;den som &amp;auml;r prioriterade i v&amp;aring;ra relationer med Asien. Det st&amp;auml;ller samtidigt krav p&amp;aring; att vi verkar f&amp;ouml;r att EU f&amp;ouml;r en politik gentemot Asien f&amp;ouml;r vilken en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling tydligg&amp;ouml;rs som det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldens utveckling under det kommande seklet &amp;auml;r n&amp;auml;ra f&amp;ouml;rbunden med utvecklingen i Asien. De snabba f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som sker i flera av regionens l&amp;auml;nder f&amp;aring;r tydliga globala konsekvenser. F&amp;ouml;r en liten &amp;ouml;ppen ekonomi som den svenska inneb&amp;auml;r det stora m&amp;ouml;jligheter och utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Asien &amp;auml;r en heterogen region. L&amp;auml;nder och territorier uppvisar stora skillnader i bl.a. politiska och ekonomiska system och utvecklingsniv&amp;aring;er. Regionen rymmer s&amp;aring;v&amp;auml;l demokratier som enpartistater – s&amp;aring;v&amp;auml;l v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder som Japan med en h&amp;ouml;gre per capita-inkomst &amp;auml;n Sverige, s&amp;aring;v&amp;auml;l v&amp;auml;rldens mest &amp;ouml;ppna ekonomier som slutna l&amp;auml;nder, etc. Av det faktum att Asien inte &amp;auml;r en enhet i annat &amp;auml;n geografisk mening f&amp;ouml;ljer att f&amp;ouml;rdjupade relationer kr&amp;auml;ver l&amp;aring;ngsiktiga och diversifierade satsningar som omfattar politiska relationer, handels- och investeringsfr&amp;auml;mjande, utvecklingssamarbete, milj&amp;ouml;samarbete, forskningssamarbete och utbildning, folkr&amp;ouml;relsekontakter, kultursamarbete och information och Sverigefr&amp;auml;mjande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett t&amp;auml;tare och bredare bes&amp;ouml;ksutbyte &amp;auml;r ett viktigt led i arbetet med att &amp;ouml;ka f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen f&amp;ouml;r regionen och dess f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar samt att bredda och f&amp;ouml;rdjupa det &amp;ouml;msesidiga samarbetet med Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att EU:s n&amp;auml;rvaro i och relationer med regionen f&amp;ouml;rdjupas och att EU blir en aktiv och engagerad partner. Regeringen b&amp;ouml;r inom EU driva p&amp;aring; f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre samordning och sammanh&amp;aring;llning f&amp;ouml;r att med kraft driva m&amp;aring;len inom demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, handel, milj&amp;ouml;, h&amp;auml;lsa och s&amp;auml;kerhetspolitik gentemot l&amp;auml;nder i Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nedl&amp;auml;ggningen av ambassader i Asien, exempelvis den p&amp;aring; Filippinerna, tillsammans med minskningen av antalet samarbetsl&amp;auml;nder i utvecklingspolitiken g&amp;ouml;r att Sverige f&amp;ouml;rlorar n&amp;auml;rvaro, kontaktytor och inflytande i Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom PGU st&amp;auml;rks f&amp;ouml;rslagen om &amp;ouml;kad samordning och samst&amp;auml;mmighet mellan olika politikomr&amp;aring;den, &amp;ouml;kad givarsamordning och harmonisering och &amp;ouml;kad uppslutning kring l&amp;auml;ndernas egna prioriteringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Asiens betydelse i v&amp;auml;rldsekonomin forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka, vilket understryker vikten av att Sverige och EU verkar f&amp;ouml;r att utveckla de ekonomiska f&amp;ouml;rbindelserna med regionen som helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett behov av att fortsatt st&amp;ouml;dja de asiatiska utvecklingsl&amp;auml;ndernas reformarbete och fortsatta integrering i den globala ekonomin. Att utvecklingsl&amp;auml;nderna kan tillgodog&amp;ouml;ra sig de m&amp;ouml;jligheter v&amp;auml;rldshandeln ger &amp;auml;r ett av de h&amp;ouml;gst prioriterade m&amp;aring;len p&amp;aring; den handelspolitiska dagordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om merparten av l&amp;auml;nderna i Asien ser ut att uppn&amp;aring; det f&amp;ouml;rsta millennieutvecklingsm&amp;aring;let om halverad fattigdom till 2015 lever majoriteten av v&amp;auml;rldens fattiga i Asien, och ett antal l&amp;auml;nder har problem med att klara &amp;ouml;vriga millennieutvecklingsm&amp;aring;l. Sverige m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka sina anstr&amp;auml;ngningar och arbeta f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka det internationella samfundet s&amp;aring; att millennieutvecklingsm&amp;aring;len om fattigdomsbek&amp;auml;mpning &amp;auml;ven uppn&amp;aring;s i Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokratifr&amp;aring;gor syftar till att st&amp;ouml;dja och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka den l&amp;aring;ngsiktiga trend som kan sk&amp;ouml;njas i Asien mot &amp;ouml;kad demokratisering och &amp;ouml;kad respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna kommer att kr&amp;auml;va fortsatt fokus under l&amp;aring;ng tid fram&amp;ouml;ver. Sverige m&amp;aring;ste agera genom alla de kanaler som st&amp;aring;r till v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rfogande. Genomslaget f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;relaterade insatser f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks dessutom om man kan finna en kombination med st&amp;ouml;d p&amp;aring; global, regional och lokal niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom det s&amp;auml;kerhetspolitiska omr&amp;aring;det &amp;auml;r det angel&amp;auml;get att engagera sig – i EU &amp;auml;n starkare – bilateralt liksom genom samarbete inom regionala och internationella organ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige m&amp;aring;ste vi forts&amp;auml;tta att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga hur vi &amp;auml;nnu b&amp;auml;ttre ska tillvarata det mellanfolkliga samarbetet med Asien inom h&amp;ouml;gre utbildning, forskning, folkr&amp;ouml;relser och kultur i en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r den asiatiska kontinenten f&amp;aring;r allt st&amp;ouml;rre betydelse.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381671" name="_Toc213381671"&gt;&lt;/a&gt;Kina&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Kina r&amp;aring;der stor brist p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttningar, f&amp;auml;ngslande av olikt&amp;auml;nkande, stora brister i yttrandefriheten, d&amp;ouml;dsstraff f&amp;ouml;r en m&amp;auml;ngd olika brott och negativ s&amp;auml;rbehandling av minoriteter som ugurier och tibetaner &amp;auml;r alla exempel p&amp;aring; detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kina har sedan de ekonomiska reformerna startade f&amp;ouml;r 30 &amp;aring;r sedan lyckats lyfta hundratals miljoner m&amp;auml;nniskor ur fattigdom. Det &amp;auml;r en bedrift vars like &amp;auml;r sv&amp;aring;r att finna. Den personliga friheten har &amp;ouml;kat f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga inom m&amp;aring;nga omr&amp;aring;den. Samtidigt som vi m&amp;aring;ste bejaka och ber&amp;ouml;mma den utvecklingen s&amp;aring; finns ocks&amp;aring; gigantiska utmaningar som f&amp;ouml;ljer i den ekonomiska utvecklingens sp&amp;aring;r. Rovdriftskapitalism, utnyttjande av arbetskraft under slavliknande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden, milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;relse och korruption &amp;auml;r bara n&amp;aring;gra exempel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;r OS i Peking lovade den kinesiska regimen att man skulle f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra situationen f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. P&amp;aring; n&amp;aring;gra omr&amp;aring;den gjordes framsteg, men i stort &amp;auml;r situationen inte b&amp;auml;ttre &amp;auml;n innan Kina tilldelades OS. Nu n&amp;auml;r OS &amp;auml;r &amp;ouml;ver &amp;auml;r det av st&amp;ouml;rsta vikt att vi i Sverige och omv&amp;auml;rlden forts&amp;auml;tter och intensifierar v&amp;aring;r dialog med Kina om MR-fr&amp;aring;gor p&amp;aring; alla plan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror p&amp;aring; dialog. Vi anser att dialog, kontakter och ekonomisk utveckling kommer att bidra till ett mer demokratiskt Kina som respekterar de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu n&amp;auml;r Kina blir ekonomiskt starkare och d&amp;auml;rmed kommer att spela en st&amp;ouml;rre roll p&amp;aring; den globala scenen &amp;auml;r det viktigt att vi inte bara ser Kina som en gigantisk marknad f&amp;ouml;r svenska produkter. Vi m&amp;aring;ste i alla v&amp;aring;ra kontakter med Kina f&amp;ouml;ra fram v&amp;aring;r st&amp;aring;ndpunkt om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati och forts&amp;auml;tta arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retag tar ett st&amp;ouml;rre socialt ansvar och att fackliga r&amp;auml;ttigheter utvecklas, vilket skulle leda till politiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Vi tror inte p&amp;aring; n&amp;aring;gon begr&amp;auml;nsning i v&amp;aring;rt ekonomiska utbyte med Kina.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;ouml;msesidiga beroendet mellan USA och Kina &amp;ouml;kar. Kina finansierar en v&amp;auml;sentlig del av USA:s handelsbalans- och budgetunderskott. 70 procent av Kinas valutareserv p&amp;aring; omkring 1&amp;nbsp;200 miljarder USD ber&amp;auml;knas vara placerade i amerikanska statsobligationer och dollar. USA &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta oljekonsument och f&amp;ouml;rbrukar 25 procent av v&amp;auml;rldens olja. Kina &amp;auml;r den n&amp;auml;st st&amp;ouml;rsta och f&amp;ouml;rbrukar 9 procent. B&amp;aring;da l&amp;auml;nderna blir alltmer importberoende och planerar att ta en allt st&amp;ouml;rre andel fr&amp;aring;n Afrika. De tv&amp;aring; l&amp;auml;nderna konkurrerar ocks&amp;aring; om m&amp;aring;nga av v&amp;auml;rldens metaller. Under det kalla kriget var Afrika arena f&amp;ouml;r ideologisk och s&amp;auml;kerhetspolitisk konkurrens. I dag handlar kampen om Afrikas energi- och naturtillg&amp;aring;ngar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Asiens v&amp;auml;xande ekonomiska aktivitet leder till &amp;ouml;kad f&amp;ouml;rbrukning av v&amp;auml;rldens r&amp;aring;varutillg&amp;aring;ngar och v&amp;auml;xande milj&amp;ouml;problem. Kina och Indien, vars ekonomier v&amp;auml;xer med 10 respektive 8 procent &amp;aring;rligen, har b&amp;auml;gge i kraft av sin storlek en avsev&amp;auml;rt st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan &amp;auml;n andra l&amp;auml;nder i Asien. Kina st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en allt st&amp;ouml;rre del av v&amp;auml;rldens samlade utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser, fr&amp;auml;mst i form av koldioxid som till st&amp;ouml;rsta del kommer fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning av kol. Snart ber&amp;auml;knas Kina ha g&amp;aring;tt om USA som v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta utsl&amp;auml;ppare av v&amp;auml;xthusgaser. Vattentillg&amp;aring;ngarna i Asien f&amp;ouml;rorenas, och bristen p&amp;aring; rent vatten skapar mellanstatliga mots&amp;auml;ttningar. Luftf&amp;ouml;roreningarna i storst&amp;auml;derna sk&amp;ouml;rdar m&amp;aring;nga liv, och f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nningen av kolv&amp;auml;ten bidrar till v&amp;auml;xthuseffekten. Asiens roll i dessa relaterade processer f&amp;aring;r sociala, milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga och politiska konsekvenser b&amp;aring;de regionalt och globalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De kinesiska myndigheterna l&amp;auml;ttade i viss m&amp;aring;n p&amp;aring; restriktionerna f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndska journalister inf&amp;ouml;r OS. Dessa l&amp;auml;ttnader g&amp;auml;llde dock inte inhemska journalister. Detta innebar att det blev l&amp;auml;ttare att resa runt i landet och st&amp;ouml;rre frihet gavs vad g&amp;auml;ller rapporterandet. &amp;Ouml;ppenheten fr&amp;aring;n den kinesiska regimen i samband med den jordb&amp;auml;vningskatastrof som drabbade v&amp;auml;stra Kina i maj var ocks&amp;aring; ett trendbrott. Dessa exempel &amp;auml;r i och f&amp;ouml;r sig gl&amp;auml;djande, men det &amp;auml;r en l&amp;aring;ng v&amp;auml;g kvar innan press- och yttrandefriheten respekteras i Kina. Dessutom omfattades inte kinesiska journalister av dessa l&amp;auml;ttnader. F&amp;ouml;rtrycket mot olikt&amp;auml;nkande och m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsaktivister forts&amp;auml;tter med of&amp;ouml;rminskad styrka. F&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelsen av uigurer forts&amp;auml;tter. I Tibet f&amp;ouml;rnekas tibetanerna bland annat sina r&amp;auml;ttigheter att ut&amp;ouml;va sin religion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rtrycket mot m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsf&amp;ouml;rsvarare, journalister och olikt&amp;auml;nkande forts&amp;auml;tter, tidningar och webbsidor har st&amp;auml;ngts ned och Internetanv&amp;auml;ndare kontrolleras. Ett stort antal m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsaktivister i Peking sitter fortfarande i ”husarrest” och st&amp;aring;r under h&amp;aring;rd polisbevakning. De f&amp;ouml;rhindras att resa utomlands eller inom landet, och varje steg de tar kontrolleras. Samtidigt blev aktivister i andra delar av landet utsatta f&amp;ouml;r &amp;ouml;kade &amp;ouml;vergrepp och trakasserier n&amp;auml;r omv&amp;auml;rldens fokus riktades mot Peking och OS. &amp;Auml;ven kontrollen &amp;ouml;ver inhemska medier forts&amp;auml;tter att vara h&amp;aring;rdh&amp;auml;nt. Ett flertal tidningar som bevakar samh&amp;auml;llsfr&amp;aring;gor har st&amp;auml;ngts ned. Ett dussintal journalister sitter f&amp;auml;ngslade f&amp;ouml;r att ha rapporterat om fr&amp;aring;gor som anses politiskt k&amp;auml;nsliga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ang&amp;aring;ende d&amp;ouml;dsstraffet har antalet d&amp;ouml;dsdomar och avr&amp;auml;ttningar minskat sedan den 1 januari 2007, d&amp;aring; H&amp;ouml;gsta domstolen &amp;aring;tertog ansvaret f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va &amp;ouml;verklaganden av d&amp;ouml;dsdomar. Det &amp;auml;r positivt i sig. Men Kina b&amp;ouml;r offentligg&amp;ouml;ra alla uppgifter om d&amp;ouml;dsdomar och avr&amp;auml;ttningar i landet s&amp;aring; att det blir m&amp;ouml;jligt att utv&amp;auml;rdera reformen. En &amp;ouml;kad &amp;ouml;ppenhet kring varje enskilt fall &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt f&amp;ouml;r advokater och anh&amp;ouml;riga till d&amp;ouml;dsd&amp;ouml;mda och f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten. D&amp;ouml;dsstraff &amp;auml;r inte v&amp;auml;rdigt n&amp;aring;got samh&amp;auml;lle och ska alltid f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Polisen har befogenheter att skicka personer som beg&amp;aring;tt sm&amp;aring;brott till ”omskolningsl&amp;auml;ger”, utan &amp;aring;tal eller r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng, visar bland annat Amnestys rapporter. &amp;Ouml;ver huvud taget har bruket av godtyckliga frihetsber&amp;ouml;vanden &amp;ouml;kat – detta trots att Kina under l&amp;auml;ngre tid har h&amp;auml;vdat att de arbetat f&amp;ouml;r att avskaffa systemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vergreppen mot inhemska medier och deras ut&amp;ouml;vare forts&amp;auml;tter. Fortfarande &amp;auml;r det f&amp;ouml;rbjudet att tala om demonstrationerna vid Himmelska fridens torg 1989 som slogs ned med v&amp;aring;ld av milit&amp;auml;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381672" name="_Toc213381672"&gt;&lt;/a&gt;Latinamerika&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Latinamerika &amp;auml;r en kontinent d&amp;auml;r omv&amp;auml;lvande f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar skett. Under 1980-talet och 90-talet inleddes demokratiserings- och fredsprocesser &amp;ouml;ver i stort sett hela Latinamerika, som under &amp;aring;rtionden pr&amp;auml;glades av milit&amp;auml;rstyre, inb&amp;ouml;rdeskrig och kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. &amp;Ouml;verg&amp;aring;ngen till demokrati f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rades under 90-talet genom en nyliberal politik i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder, d&amp;auml;r utvecklingen saktades ned genom minimala satsningar p&amp;aring; v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och utveckling. Skuldb&amp;ouml;rdan minskade m&amp;aring;nga l&amp;auml;nders ekonomiska utrymme ytterligare. Resultatet har gjort Latinamerika till en av v&amp;auml;rldens mest oj&amp;auml;mlika kontinenter, d&amp;auml;r skillnaderna mellan fattiga och rika fortfarande &amp;auml;r enorma.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga g&amp;aring;nger g&amp;ouml;r ursprungsbefolkningarna – och f&amp;aring;r – sina r&amp;ouml;ster h&amp;ouml;rda mer &amp;auml;n tidigare. De senaste &amp;aring;ren har stora delar av kontinenten haft en mycket gynnsam ekonomisk utveckling, och flera l&amp;auml;nder har b&amp;ouml;rjat g&amp;ouml;ra stora investeringar f&amp;ouml;r att minska fattigdomen och &amp;ouml;ka tillg&amp;aring;ngen till utbildning och h&amp;auml;lsa. Antalet fattiga p&amp;aring; kontinenten &amp;auml;r nu enligt Sidas ber&amp;auml;kningar f&amp;auml;rre &amp;auml;n 200 miljoner. Enligt FN:s Kommission f&amp;ouml;r Latinamerika och Karibiens (ECLAC) rapport Social Panorama of Latin America 2007 &amp;auml;r Latinamerika p&amp;aring; god v&amp;auml;g att klara millenniem&amp;aring;let om att halvera fattigdomen till &amp;aring;r 2015. N&amp;aring;gra av l&amp;auml;nderna har redan uppn&amp;aring;tt m&amp;aring;let medan bland andra Bolivia, El Salvador, Guatemala, Haiti, Honduras, Nicaragua och Paraguay m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka takten. Samtidigt som n&amp;aring;gra av de senaste valen p&amp;aring; kontinenten, som exempelvis Paraguay och Guatemala, &amp;auml;r tecken p&amp;aring; att demokratiseringsprocessen fortskrider, s&amp;aring; visar situationen i exempelvis Kuba, Nicaragua och Bolivia p&amp;aring; vilka enorma utmaningar som fortfarande finns.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera av de latinamerikanska l&amp;auml;nderna har utvecklats i positiv riktning och &amp;ouml;kar i s&amp;aring;v&amp;auml;l ekonomisk som politisk betydelse. Det b&amp;ouml;r avspeglas b&amp;auml;ttre i &amp;ouml;kade relationer och fler politiska kontakter med exempelvis EU och FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stora problem &amp;aring;terst&amp;aring;r dock. De ekonomiska klyftorna &amp;auml;r fortfarande enorma. Fattigdomen &amp;auml;r stor i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder. De knarkrelaterade konflikterna som r&amp;aring;der i Colombia p&amp;aring;g&amp;aring;r fortfarande, och det knarkrelaterade v&amp;aring;ldet ser dessutom ut att sprida sig till andra l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Latinamerika brottas med flera stora problem som f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras av att klimatet f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras, bland annat skogssk&amp;ouml;vling och jorderosion. Ekologiskt k&amp;auml;nsliga omr&amp;aring;den som regnskog, biologisk m&amp;aring;ngfald etc. skyddas inte tillr&amp;auml;ckligt och utnyttjas inte p&amp;aring; ett h&amp;aring;llbart s&amp;auml;tt. Naturkatastrofer som &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar och jordb&amp;auml;vningar har blivit vanligare. S&amp;auml;rskilt Centralamerika och Karibien drabbas ofta av orkaner.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381673" name="_Toc213381673"&gt;&lt;/a&gt;Colombia&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;nbsp;I Colombia p&amp;aring;g&amp;aring;r sedan mer &amp;auml;n 40 &amp;aring;r en intern v&amp;auml;pnad konflikt med flera akt&amp;ouml;rer, gerillaorganisationerna FARC-EP, ELN samt den paramilit&amp;auml;ra gruppen AUC (Autodefensas Unidas de Colombia), som i huvudsak lagt ner sina vapen. S&amp;aring;v&amp;auml;l FARC-EP som ELN beg&amp;aring;r mycket allvarliga brott mot internationell humanit&amp;auml;r r&amp;auml;tt, exempelvis tv&amp;aring;ngsrekryteringar av barn, urskillningsl&amp;ouml;sa attacker mot civilbefolkningen, tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttningar, kidnappningar, anv&amp;auml;ndning av anti-personella minor, bilbomber samt mord p&amp;aring; och hot mot folkvalda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera tusen m&amp;auml;nniskor har under &amp;aring;rens lopp kidnappats och tvingats leva i f&amp;aring;ngenskap under mycket sv&amp;aring;ra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. F&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande ber&amp;auml;knas Farc-gerillan h&amp;aring;lla drygt 700 f&amp;aring;ngar. N&amp;aring;gra av de mest namnkunniga f&amp;aring;ngarna, som t.ex. den f&amp;ouml;re detta presidentkandidaten Ingrid Betancour, har p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt frigetts eller fritagits tillsammans med ett antal medf&amp;aring;ngar. Detta inger en liten strimma av hopp, men det &amp;auml;r fortfarande en l&amp;aring;ng v&amp;auml;g att vandra innan gerillans f&amp;aring;ngar tillika alla tillf&amp;aring;ngatagna gerillasoldater &amp;aring;terf&amp;aring;tt sin frihet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utanf&amp;ouml;r Afrika och n&amp;auml;st efter Sudan &amp;auml;r Colombia det land som har flest internflyktingar i v&amp;auml;rlden. Enligt Sida &amp;auml;r uppskattningsvis 7 procent av befolkningen p&amp;aring; flykt p&amp;aring; grund av den interna konflikten och det &amp;ouml;kade v&amp;aring;ldet i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett stort problem i vissa delar av Latinamerika &amp;auml;r narkotikahandeln och kokaodlingen och d&amp;aring; s&amp;auml;rskilt i Colombia. I stort sett allt kokain som finns att tillg&amp;aring; i v&amp;auml;rlden framst&amp;auml;lls i den andinska regionen, som f&amp;ouml;rutom Colombia best&amp;aring;r av Bolivia, Peru, Ecuador och Venezuela. Att f&amp;aring; ett stopp p&amp;aring; narkotikahandeln tycks vara n&amp;auml;st intill om&amp;ouml;jligt, bland annat med tanke p&amp;aring; att r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet &amp;auml;r ineffektivt och urholkas av korruption.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gor om demokrati, fred, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och konflikthantering ber&amp;ouml;r alla i Colombia, i alla led ned till det minsta lokalsamh&amp;auml;llet. Paradoxalt nog har Colombia under hela tiden som den v&amp;auml;pnade konflikten i landet p&amp;aring;g&amp;aring;tt varit en politisk demokrati, med demokratiska val, ett starkt civilsamh&amp;auml;lle och ett dynamiskt kulturliv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det st&amp;ouml;rsta hindret f&amp;ouml;r en positiv utveckling i Colombia &amp;auml;r den interna v&amp;auml;pnade konflikten och narkotikakartellernas inblandning i politiken. Narkotikan och narkotikahandeln &amp;auml;r med andra ord s&amp;aring;v&amp;auml;l ett socialt problem som en finansieringsk&amp;auml;lla f&amp;ouml;r de illegala v&amp;auml;pnade grupperna i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Colombia var p&amp;aring; 1950-talet ett av Latinamerikas fattigaste l&amp;auml;nder. En social och ekonomisk modernisering av samh&amp;auml;llet h&amp;ouml;jde levnadsstandarden dramatiskt fram till mitten av 1990-talet. D&amp;auml;refter kom en tillbakag&amp;aring;ng med kraftigt &amp;ouml;kad arbetsl&amp;ouml;shet och stigande fattigdom. &amp;Aring;r 2003 ber&amp;auml;knades ungef&amp;auml;r tv&amp;aring; av tre colombianer vara fattiga och levde p&amp;aring; mindre &amp;auml;n tv&amp;aring; dollar om dagen. D&amp;auml;refter har en ny ekonomisk uppg&amp;aring;ng minskat andelen fattiga inv&amp;aring;nare till omkring h&amp;auml;lften.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rdelningen av inkomster och resurser &amp;auml;r fortfarande mycket oj&amp;auml;mn i Colombia. I h&amp;ouml;glandets st&amp;auml;der har inv&amp;aring;narna det i allm&amp;auml;nhet b&amp;auml;ttre och &amp;auml;r friskare &amp;auml;n m&amp;auml;nniskorna p&amp;aring; landsbygden i norr och i &amp;ouml;ster. Klyftorna &amp;auml;r ocks&amp;aring; tydliga i storst&amp;auml;derna. Enligt Human Development Report fr&amp;aring;n 2007 &amp;auml;r 17 procent av befolkningen fattiga. De rikaste &amp;auml;r n&amp;auml;stan undantagsl&amp;ouml;st vita.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn och ungdomar drabbas h&amp;aring;rt i den colombianska konflikten, trots att de i grundlagen garanteras extra skydd om de till exempel tvingas fly fr&amp;aring;n sina hem. I praktiken kr&amp;auml;nks dock barnens grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de senaste 20 &amp;aring;ren har &amp;ouml;ver 2,3 miljoner barn och ungdomar tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttats, som en konsekvens av konflikten. Totalt utg&amp;ouml;r de ungef&amp;auml;r h&amp;auml;lften av alla tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttade, vilket bland annat inneb&amp;auml;r att l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n alla har kunnat g&amp;aring; i skolan utan avbrott. En stor del av dessa barn och ungdomar har ocks&amp;aring; bevittnat v&amp;aring;ld i n&amp;aring;gon form, men bara ett f&amp;aring;tal av dem f&amp;aring;r professionell hj&amp;auml;lp av staten eller organisationer som L&amp;auml;kare utan gr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r att bearbeta sina upplevelser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den illegala v&amp;auml;rvningen av minder&amp;aring;riga till v&amp;auml;pnad kamp f&amp;ouml;r olika grupper &amp;auml;r ett av de vanligaste sk&amp;auml;len som familjer uppger till att de v&amp;auml;ljer att l&amp;auml;mna sina hem. Enligt en rapport fr&amp;aring;n den colombianska m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsorganisationen Codhes fr&amp;aring;n 2002 uppges att mellan 6000 och 7000 barn och ungdomar mellan 15 och 18 &amp;aring;r v&amp;auml;rvades till olika arm&amp;eacute;er det &amp;aring;ret. Enligt “Misi&amp;oacute;n Diplom&amp;aacute;tica Internacional Humanitaria Ruanda” finns det i dag cirka 14 000 barn som p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt utnyttjas av de illegala akt&amp;ouml;rerna, vilket skulle inneb&amp;auml;ra en &amp;ouml;kning av anv&amp;auml;ndandet av barn- och ungdomar i den p&amp;aring;g&amp;aring;ende konflikten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett stort antal gatubarn &amp;ouml;verlever genom tiggeri, sm&amp;aring;brott och prostitution.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Colombia &amp;auml;r ett av v&amp;auml;rldens mest v&amp;aring;ldsdrabbade l&amp;auml;nder, fr&amp;auml;mst p&amp;aring; grund av inb&amp;ouml;rdeskriget och brottssyndikatens produktion och smuggling av narkotika. Mordfrekvensen i narkotikamaffians huvudorter Medell&amp;iacute;n och Cali &amp;auml;r bland den h&amp;ouml;gsta i v&amp;auml;rlden. N&amp;auml;ringslivet pl&amp;aring;gas av r&amp;aring;n, utpressning och kidnappningar, som oftast utf&amp;ouml;rs av v&amp;auml;nstergerilla eller h&amp;ouml;germilis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ldet och kriminaliteten, s&amp;aring;v&amp;auml;l det organiserade som det spontana p&amp;aring; gator och torg, &amp;auml;r ett annat stort problem som v&amp;auml;ntar p&amp;aring; en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring till det b&amp;auml;ttre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Colombia bryter ocks&amp;aring; mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. P&amp;aring; Colombias universitet p&amp;aring;g&amp;aring;r allvarliga kr&amp;auml;nkningar, studentledare hotas och m&amp;ouml;rdas, och ett stort antal tvingas p&amp;aring; flykt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt uppgifter fr&amp;aring;n Sida m&amp;ouml;rdas 20 m&amp;auml;nniskor om dagen i landet av politiska anledningar, vilket vi socialdemokrater inte kan acceptera och helt f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mer. Colombia har i m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit ett av v&amp;auml;rldens farligaste l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r journalister och fackligt aktiva. H&amp;auml;r b&amp;ouml;r den svenska regeringen st&amp;auml;lla tydliga krav p&amp;aring; Colombias regering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att en f&amp;ouml;rhandlingsl&amp;ouml;sning m&amp;aring;ste till f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; fred mellan de olika grupperingarna i Colombia.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diplomatiska kontakter ska kombineras med ett slagkraftigt utvecklingsarbete. Vi b&amp;ouml;r agera s&amp;aring;v&amp;auml;l bilateralt som tillsammans med de andra medlemsstaterna i EU. H&amp;auml;r kan ocks&amp;aring; FN spela en central roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fredsf&amp;ouml;rhandlingarna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381674" name="_Toc213381674"&gt;&lt;/a&gt;Brasilien&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kontakterna mellan Sverige och Brasilien g&amp;aring;r l&amp;aring;ngt tillbaka till &amp;aring;ren av milit&amp;auml;rdiktatur p&amp;aring; 70-talet och har stor bredd. P&amp;aring; grund av milit&amp;auml;rdiktatur tvingades m&amp;aring;nga brasilianska politiker l&amp;auml;mna landet och g&amp;aring; i exil, en del av dem i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de &amp;aring;r som g&amp;aring;tt sedan dess och fram till valet &amp;aring;r 2002, d&amp;aring; den f&amp;ouml;re detta metallarbetaren Luis Inacio Lula da Silva valdes till landets president, har Brasilien genomg&amp;aring;tt en genomgripande f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Till skillnad fr&amp;aring;n m&amp;aring;nga andra latinamerikanska l&amp;auml;nder finns f&amp;aring; yttre tecken p&amp;aring; rasism i Brasilien. Men i det politiska och ekonomiska livet &amp;auml;r den fattiga delen av befolkningen, framf&amp;ouml;r allt den f&amp;auml;rgade, i praktiken utest&amp;auml;ngd. Klyftan mellan rika och fattiga &amp;auml;r avsev&amp;auml;rd. L&amp;auml;ngst ned st&amp;aring;r f&amp;auml;rgade kvinnor och h&amp;ouml;gst upp vita m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att ekonomin sjuder i industrib&amp;auml;ltet i syd&amp;ouml;stra Brasilien och v&amp;auml;lst&amp;aring;ndet &amp;auml;r utbrett i jordbruksomr&amp;aring;dena i s&amp;ouml;der s&amp;aring; ber&amp;auml;knas cirka 45 miljoner m&amp;auml;nniskor leva under fattigdomsgr&amp;auml;nsen, det vill s&amp;auml;ga p&amp;aring; mindre &amp;auml;n en dollar om dagen. V&amp;auml;rst drabbad &amp;auml;r landsbygdens befolkning. Brasilien &amp;auml;r ett av v&amp;auml;rldens mest oj&amp;auml;mlika l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Uppskattningsvis tio miljoner m&amp;auml;nniskor lever i Brasiliens k&amp;aring;kst&amp;auml;der. Massflytten fr&amp;aring;n landsbygden har skapat enorma slumomr&amp;aring;den, favelas, kring storst&amp;auml;derna, d&amp;auml;r merparten av m&amp;auml;nniskorna &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sa och lever i stor fattigdom och med usla sanit&amp;auml;ra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kriminaliteten &amp;auml;r utbredd. P&amp;aring; vissa h&amp;aring;ll i Rio de Janeiro &amp;auml;r brottsligheten v&amp;auml;rre &amp;auml;n i v&amp;auml;rldens krigszoner. V&amp;aring;ldsbrotten &amp;auml;r ofta knutna till drog- och vapenhandel. Dessutom har polisen sj&amp;auml;lv d&amp;aring;ligt rykte, inte minst i Rio de Janeiro, och anklagas bland annat f&amp;ouml;r mord p&amp;aring; gatubarn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots de problem som landet brottas med &amp;auml;r Brasilien &amp;auml;ndock kontinentens motor s&amp;aring;v&amp;auml;l ekonomiskt som politiskt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lula da Silva rivstartade efter valsegern 2002 med kampanjen Fome Zero – noll sv&amp;auml;lt. De m&amp;aring;nga sv&amp;auml;ltande skulle ha r&amp;auml;tt till tre m&amp;aring;l mat om dagen, och kampanjen fick ett starkt gensvar, inte bara fr&amp;aring;n kyrkor och folkliga organisationer utan ocks&amp;aring; fr&amp;aring;n n&amp;auml;ringslivet. Men Fome Zero handlar inte enbart om att minska fattigdomen. Minst lika viktigt &amp;auml;r att bryta lokala maffiabossars och politiska h&amp;ouml;vdingars makt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Brasilien &amp;auml;r ett federalt land och centralmaktens inflytande &amp;auml;r mycket litet p&amp;aring; lokal niv&amp;aring;, d&amp;auml;r lokala politiker och jord&amp;auml;gare ofta kontrollerar polis och r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen och styr &amp;ouml;ver m&amp;auml;nniskors liv. Under Lula da Silvas f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare Cardoso genomf&amp;ouml;rdes n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga avregleringar, och Brasiliens ekonomi &amp;ouml;ppnades mot omv&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som president har Lula da Silva aktivt verkat f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka Brasiliens roll i v&amp;auml;rlden, b&amp;aring;de politiskt och som exportland. Ett led i detta har varit att etablera nya relationer med Ryssland, Kina, Indien och Sydafrika. Brasilien &amp;auml;r ett dynamiskt land med starka fackliga organisationer och ett aktivt civilt samh&amp;auml;lle, d&amp;auml;r organisationer under flera decennier l&amp;auml;rt sig att t&amp;auml;nka l&amp;aring;ngsiktigt och samverka f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; viktiga politiska m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det civila samh&amp;auml;llet &amp;auml;r betydligt mer utvecklat i st&amp;auml;derna &amp;auml;n p&amp;aring; landsbygden, d&amp;auml;r fattigdomen &amp;auml;r mer utbredd och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter inte lika respekterade. Kvinnorepresentationen i landets politiska f&amp;ouml;rsamlingar &amp;auml;r mycket l&amp;aring;g. Fr&amp;aring;gan om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet har lyfts fram, men &amp;auml;r inte prioriterad av det politiska etablissemanget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att det &amp;auml;r viktigt att tillsammans med brasilianska organisationer arbeta med r&amp;auml;ttighetsfr&amp;aring;gor och kapacitetsutveckling, speciellt p&amp;aring; landsbygden och i landets fattigaste delar.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381675" name="_Toc213381675"&gt;&lt;/a&gt;Chile&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Michelle Bachelet, center-v&amp;auml;nsterkoalitionen Concertaci&amp;oacute;ns kandidat, vann presidentvalet i Chile i januari 2006. Landet fick d&amp;auml;rmed sin f&amp;ouml;rsta kvinnliga president n&amp;aring;gonsin, vilket omedelbart satte sina avtryck i regeringsbildningen. Bachelet uts&amp;aring;g en regering best&amp;aring;ende av lika m&amp;aring;nga kvinnor som m&amp;auml;n. Flera av de tunga ministerposterna gick dessutom till kvinnor, vilket har gjort Chile till en f&amp;ouml;rebild f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga l&amp;auml;nder i Latinamerika n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis st&amp;ouml;dja den positiva demokratiska utvecklingen i Chile &amp;auml;r viktigt. I vissa avseenden finns stora likheter mellan Sverige och Chile. I b&amp;aring;da l&amp;auml;nderna finns viktiga naturresurser inom skogs-, gruv- och jordbruksindustrin och b&amp;aring;da &amp;auml;r beroende av utrikeshandel. Ett utm&amp;auml;rkt exempel p&amp;aring; samarbete &amp;auml;r den gemensamma fond som Sverige och Chile har skapat och som har till syfte att fr&amp;auml;mja samarbete och l&amp;aring;ngsiktiga aff&amp;auml;rsrelationer mellan svenska och chilenska sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag. Grunden f&amp;ouml;r samarbetet &amp;auml;r innovation, kunskaps&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring och kunskapsutbyte av teknologi och metoder.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381676" name="_Toc213381676"&gt;&lt;/a&gt;Kuba&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan revolutionen 1958 har Kuba varit diktatoriskt styrt och demokratiska och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter har st&amp;auml;ndigt kr&amp;auml;nkts. N&amp;aring;gon st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring av den demokratiska situationen har &amp;auml;nnu inte skett genom maktskiftet fr&amp;aring;n Fidel Castro till brodern Ra&amp;uacute;l Castro.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Raul Castro har visserligen sl&amp;auml;ppt ett antal politiska f&amp;aring;ngar, visat sig mer &amp;ouml;ppen att lyssna till oppositionen och skrivit p&amp;aring; FN:s deklaration f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Men Kubas folk lider fortfarande under det politiska f&amp;ouml;rtrycket och av det ekonomiska vanstyret. Regimen f&amp;ouml;rtrycker sina egna medborgare. Lojala partimedlemmar kan avancera i karri&amp;auml;ren, f&amp;aring; bra utbildning och k&amp;ouml;pa varor som vanliga kubaner bara kan dr&amp;ouml;mma om. Regimen sl&amp;aring;r ned p&amp;aring; m&amp;auml;nniskors &amp;aring;siktsyttringar och kartl&amp;auml;gger deras kontakter med ytterv&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tar best&amp;auml;mt avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n USA:s embargo mot Kuba. USA-embargot utg&amp;ouml;r dock ingen urs&amp;auml;kt f&amp;ouml;r att brista i respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kubas folk beh&amp;ouml;ver omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d i sin kamp f&amp;ouml;r demokrati. Castros regim sitter kvar vid makten genom sitt eget taktiska man&amp;ouml;vrerande och en absurd statlig &amp;ouml;vervakning av det kubanska folket. Deras makt &amp;auml;r ocks&amp;aring; beroende av det faktum att m&amp;aring;nga politiker i omv&amp;auml;rlden har en romantiserad syn p&amp;aring; det lilla landet, som st&amp;aring;r upp mot den stora makten USA. Det g&amp;ouml;r dem tyv&amp;auml;rr beredda att se mellan fingrarna n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller det politiska f&amp;ouml;rtrycket i just Kubas fall. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna i Sverige &amp;auml;r redo att f&amp;ouml;ra en dialog med Kubas demokratiska krafter. Precis som vi st&amp;ouml;der demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;ouml;verallt annars g&amp;ouml;r vi det ocks&amp;aring; p&amp;aring; Kuba. Omv&amp;auml;rlden ska inte isolera Kuba – tv&amp;auml;rtom. M&amp;auml;nniskor hungrar efter kontakter och utbyte med omv&amp;auml;rlden. Kontakter folk till folk och mellan organisationer och n&amp;auml;ringsliv &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt viktiga. Den svenska politiken m&amp;aring;ste &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis f&amp;ouml;ras tillsammans med EU utifr&amp;aring;n starka krav p&amp;aring; m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Vi ska bidra med konstruktivt och konkret st&amp;ouml;d till de demokratiska krafterna, och vi ska samtidigt &amp;ouml;ka kontakterna mellan folk och organisationer. De flesta bed&amp;ouml;mare anser att m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsl&amp;auml;get har f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats under de senaste &amp;aring;ren. Antalet politiska f&amp;aring;ngar &amp;auml;r stort och enligt Amnesty International fanns i juli 2007 ett 70-tal samvetsf&amp;aring;ngar i Kubas f&amp;auml;ngelser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges kontakter med den demokratiska oppositionen ska inte avbrytas utan i st&amp;auml;llet breddas och f&amp;ouml;rdjupas. Det &amp;auml;r samtidigt viktigt att en dialog kan f&amp;ouml;ras med hela det kubanska samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har ett starkt engagemang f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna p&amp;aring; Kuba och att bidra till en fredlig &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till ett demokratiskt samh&amp;auml;lle med v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade levnadsvillkor f&amp;ouml;r den kubanska befolkningen. Det kubanska folket ska inte beh&amp;ouml;va v&amp;auml;lja mellan demokrati och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och generell v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Vi vill ge fortsatt st&amp;ouml;d till det civila samh&amp;auml;llet genom att forts&amp;auml;tta utvecklingen av kontakterna med och st&amp;ouml;det till alla de akt&amp;ouml;rer som verkar f&amp;ouml;r en demokratisk utveckling p&amp;aring; Kuba.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381677" name="_Toc213381677"&gt;&lt;/a&gt;Nicaragua&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nicaragua har f&amp;aring;tt st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n Sverige &amp;auml;nda sedan sandinistrevolutionen 1979. Inledningsvis handlade det om katastrofbist&amp;aring;nd f&amp;ouml;r att bygga upp landet efter kampen mot Somozas diktatur. De f&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndspengarna gick bland annat till ett barnsjukhus i huvudstaden Managua och till en stor kampanj f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka l&amp;auml;s- och skrivkunnigheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;aring;gra &amp;aring;r senare, 1982, beslutade den svenska riksdagen att Nicaragua skulle bli ett av Sidas programl&amp;auml;nder. Ett flertal l&amp;aring;ngsiktiga bist&amp;aring;ndsprojekt startades, framf&amp;ouml;r allt inom gruvdrift, skogsbruk och energiomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I b&amp;ouml;rjan av 1990-talet bytte utvecklingssamarbetet fokus. Allt fler hj&amp;auml;lpinsatser kom att handla om demokratist&amp;ouml;d och den offentliga f&amp;ouml;rvaltningen. Sverige har bland annat bidragit till att &amp;ouml;vervaka flera val i Nicaragua och &amp;auml;r en viktig akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r att reformera Nicaraguas polis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nicaragua &amp;auml;r Latinamerikas n&amp;auml;st fattigaste land efter Haiti. Enligt FN:s utvecklingsorgan, UNDP, levde 80 procent av befolkningen i fattigdom och 45&amp;nbsp;procent i extrem fattigdom i b&amp;ouml;rjan av 2000-talet. N&amp;auml;stan var tredje person &amp;auml;r undern&amp;auml;rd, och mer &amp;auml;n var femte person saknar tillg&amp;aring;ng till rent vatten, enligt FN:s barnfond Unicef.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som i s&amp;aring; m&amp;aring;nga andra l&amp;auml;nder &amp;auml;r kvinnor och barn p&amp;aring; landsbygden s&amp;auml;rskilt utsatta. I m&amp;aring;nga hush&amp;aring;ll &amp;auml;r kvinnan ensam ansvarig f&amp;ouml;r familjens f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Tillsammans med Guatemala har Nicaragua Centralamerikas h&amp;ouml;gsta barna- och m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet. H&amp;auml;lsov&amp;aring;rden &amp;auml;r bristf&amp;auml;llig, och p&amp;aring; de statliga sjukhusen r&amp;aring;der brist p&amp;aring; mediciner och utrustning. I m&amp;aring;nga sv&amp;aring;rtillg&amp;auml;ngliga omr&amp;aring;den, s&amp;auml;rskilt vid Atlantkusten, finns &amp;ouml;ver huvud taget ingen v&amp;aring;rd att tillg&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nicaragua &amp;auml;r ett starkt mansdominerat samh&amp;auml;lle. Enligt rapport fr&amp;aring;n Sida &amp;auml;r Nicaragua det land i Latinamerika som har mest kvinnomisshandel, inklusive sexuellt v&amp;aring;ld. En tredjedel av barnen i Nicaragua har sett sina m&amp;ouml;drar misshandlas. Anstr&amp;auml;ngningar g&amp;ouml;rs dock f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med v&amp;aring;ldet i hemmen. Sedan mitten av 1990-talet finns specialutbildade kvinnokommissarier p&amp;aring; flera polisstationer, f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler att v&amp;aring;ga anm&amp;auml;la v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn. Dessutom arbetar en rad organisationer f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kvinnornas villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet har alltid varit en viktig fr&amp;aring;ga i det svenska utvecklingssamarbetet. I Nicaragua, d&amp;auml;r kvinnor diskrimineras p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt, har Sverige bidragit till ett antal st&amp;ouml;rre insatser f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten, men mycket &amp;aring;terst&amp;aring;r att g&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Nicaragua finns v&amp;auml;rldens h&amp;aring;rdaste abortlag, som inf&amp;ouml;rdes 2006 efter en v&amp;auml;lregistrerad propagandakampanj av katolska kyrkan. Redan dessf&amp;ouml;rinnan hade man en mycket h&amp;aring;rd lagstiftning d&amp;auml;r abort endast till&amp;auml;ts d&amp;aring; kvinnans liv var i fara eller om graviditeten var f&amp;ouml;ljden av v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt eller incest. Med den nya och h&amp;aring;rdare lagen som inte ens till&amp;aring;ter abort om kvinnans liv &amp;auml;r i fara eller om unga flickor blivit gravida efter sexuella &amp;ouml;vergrepp riskerar s&amp;aring;v&amp;auml;l kvinnan som l&amp;auml;karen som utf&amp;ouml;r en abort tv&amp;aring; respektive tre &amp;aring;rs f&amp;auml;ngelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med tanke p&amp;aring; den r&amp;aring;dande situationen i Nicaragua anser vi socialdemokrater att det &amp;auml;r viktigt med ett fortsatt engagemang f&amp;ouml;r utvecklingen i landet inte minst g&amp;auml;llande kvinnornas situation.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381678" name="_Toc213381678"&gt;&lt;/a&gt;Centralamerika&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nderna i Centralamerika beh&amp;ouml;ver utveckla demokratin och den ekonomiska utvecklingen m&amp;aring;ste gynna det stora flertalet, med tanke p&amp;aring; att det &amp;auml;r just de sociala or&amp;auml;ttvisorna som i h&amp;ouml;g grad pr&amp;auml;glar Centralamerika. Trots att m&amp;aring;nga av de karibiska l&amp;auml;nderna &amp;auml;r mer stabila demokratier &amp;auml;n de centralamerikanska, &amp;auml;r vissa problem gemensamma. Det g&amp;auml;ller bland annat de brister som finns i r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet i flera av l&amp;auml;nderna, bland annat Jamaica, och en &amp;ouml;kad tendens till kriminalitet och v&amp;aring;ld. Gemensamt f&amp;ouml;r alla insatser inom utvecklingsarbetet &amp;auml;r att de ska uppfylla kraven p&amp;aring; h&amp;aring;llbar utveckling f&amp;ouml;r att minska den ekologiska s&amp;aring;rbarheten.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc213381679" name="_Toc213381679"&gt;&lt;/a&gt;Sveriges representation i v&amp;auml;rlden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill investera i en kompetent utrikesf&amp;ouml;rvaltning. Sveriges representation utomlands &amp;auml;r en vital fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r v&amp;aring;r utrikes-, bist&amp;aring;nds- och n&amp;auml;ringspolitik. Vi m&amp;aring;ste ha en v&amp;auml;l rustad utrikesf&amp;ouml;rvaltning b&amp;aring;de p&amp;aring; Utrikesdepartementet i Stockholm och p&amp;aring; plats ute i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;rst&amp;aring; politiska, ekonomiska och kulturella trender och f&amp;ouml;r att kunna uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla relationer som ligger till grund f&amp;ouml;r samarbete p&amp;aring; en m&amp;auml;ngd viktiga omr&amp;aring;den. Vi vill sl&amp;aring; vakt om UD:s m&amp;ouml;jligheter att s&amp;aring;v&amp;auml;l beh&amp;aring;lla som nyrekrytera kompetent personal. Regeringen saknar en genomt&amp;auml;nkt strategi och vi vill, eftersom detta &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga av nationellt intresse, s&amp;ouml;ka breda l&amp;ouml;sningar och &amp;ouml;verenskommelser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ha en bred, parti&amp;ouml;verskridande, &amp;ouml;versyn g&amp;auml;llande UD:s ekonomiska situation och Sveriges n&amp;auml;rvaro med ambassader och andra beskickningar runtom i v&amp;auml;rlden. I &amp;ouml;versynen b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ing&amp;aring; hur man kan ber&amp;auml;kna s&amp;aring;v&amp;auml;l kostnader som int&amp;auml;kter i ett bredare perspektiv f&amp;ouml;r en ambassad eller ett konsulat samt personalsituationen p&amp;aring; UD och m&amp;ouml;jligheten att i framtiden rekrytera och beh&amp;aring;lla kompetens.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 6 oktober 2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Urban Ahlin (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Carina H&amp;auml;gg (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kent H&amp;auml;rstedt (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kenneth G Forslund (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kerstin Engle (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Carin Runeson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Olle Thorell (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ameer Sachet (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om politiken för global utveckling, PGU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om solidaritetspolitik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fattigdomsbekämpning i centrum.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om klimatsmart bistånd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konflikthantering, medling och förebyggande fredsarbete i utvecklingssamarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvalitetsförstärkning i biståndet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om demokrati och mänskliga rättigheter i utvecklingssamarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förstärkt MR- och demokratibistånd till Ryssland.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jämställdhet i utvecklingssamarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ohälsa som ett hot mot utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU-bistånd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om information, förankring och återkoppling gällande utvecklingssamarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppblåsta skuldavskrivningar från biståndsramen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skuldlättnader för fattiga länder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte föra över medel till utgiftsområde 6.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om globalisering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den svenska välfärdsmodellen i globaliseringen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kamp mot dumpade arbetsvillkor i globaliseringen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rättvisa villkor i globaliseringen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fri, rättvis och hållbar handel i globaliseringen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om finansiella institutioner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa jordbrukssubventionerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om miljösamarbete över gränserna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om företagens ansvar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Sverige i den internationella konkurrensen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tygla spekulationsekonomin.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regelverk kring mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om dödsstraff och tortyr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mänskliga rättigheter i arbetslivet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvinnors rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om handel med människor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:JuU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om situationen för minoriteter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om HBT-personers rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rättssäkerhet i kampen mot terrorism.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:JuU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om enskilda fall och Dawit Isaak.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om FN:s råd för mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Internationella brottmålsdomstolen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skyldigheten att skydda.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om barn i världen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om FN och folkrätten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nya hot och en modern svensk säkerhetspolitik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvinnor i konflikter i avsnittet om säkerhetspolitik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>43</nummer>
<beteckning>43</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om FN och regionala organisationer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>44</nummer>
<beteckning>44</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell strategi för internationella insatser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>45</nummer>
<beteckning>45</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU:s krishantering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>46</nummer>
<beteckning>46</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Sveriges militära alliansfrihet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>47</nummer>
<beteckning>47</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om massförstörelsevapen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>48</nummer>
<beteckning>48</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konventionella vapen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>49</nummer>
<beteckning>49</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krigsmateriel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50</nummer>
<beteckning>50</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om klustervapen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>51</nummer>
<beteckning>51</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett tolvpunktsprogram för nedrustning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>52</nummer>
<beteckning>52</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det nordiska samarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>53</nummer>
<beteckning>53</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den nordliga dimensionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>54</nummer>
<beteckning>54</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det arktiska samarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>55</nummer>
<beteckning>55</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Nordiska rådet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>56</nummer>
<beteckning>56</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om närområdet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>57</nummer>
<beteckning>57</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Barentssamarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>58</nummer>
<beteckning>58</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Östersjön.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>59</nummer>
<beteckning>59</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om grunden för EU-samarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60</nummer>
<beteckning>60</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU:s grannskap.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>61</nummer>
<beteckning>61</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om området öster om EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>62</nummer>
<beteckning>62</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om området söder om EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>63</nummer>
<beteckning>63</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökad öppenhet och insyn inom EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>64</nummer>
<beteckning>64</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU som ett föredöme i det internationella samarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>65</nummer>
<beteckning>65</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU och en bättre värld.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>66</nummer>
<beteckning>66</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Europaparlamentets säte.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>67</nummer>
<beteckning>67</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Sveriges kommande ordförandeskap då vi bör prioritera ett hållbart, tryggt och solidariskt Europa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>68</nummer>
<beteckning>68</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Afrikapolitiken, ett samarbete i förändring.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>69</nummer>
<beteckning>69</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utvecklingssamarbete och partnerskap under Afrikaavsnittet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70</nummer>
<beteckning>70</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arbete, tillväxt och fackliga rättigheter under Afrikaavsnittet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>71</nummer>
<beteckning>71</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om demokrati, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning under Afrikaavsnittet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>72</nummer>
<beteckning>72</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om miljö, klimat och energi under Afrikaavsnittet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>73</nummer>
<beteckning>73</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om handelspolitik under Afrikaavsnittet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>74</nummer>
<beteckning>74</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hälsa och utbildning under Afrikaavsnittet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>75</nummer>
<beteckning>75</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett jämställt samhälle under Afrikaavsnittet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>76</nummer>
<beteckning>76</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om säkerhet och konflikter under Afrikaavsnittet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>77</nummer>
<beteckning>77</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Darfur.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>78</nummer>
<beteckning>78</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Somalia.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>79</nummer>
<beteckning>79</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Somaliland.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80</nummer>
<beteckning>80</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Västsahara.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>81</nummer>
<beteckning>81</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Zimbabwe.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>82</nummer>
<beteckning>82</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Eritrea.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>83</nummer>
<beteckning>83</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om demokrati och mänskliga rättigheter i Mellanöstern.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>84</nummer>
<beteckning>84</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Israel och Palestina.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>85</nummer>
<beteckning>85</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Irak.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>86</nummer>
<beteckning>86</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Egypten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>87</nummer>
<beteckning>87</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Iran.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>88</nummer>
<beteckning>88</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Libanon.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>89</nummer>
<beteckning>89</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Syrien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90</nummer>
<beteckning>90</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om dialogfrämjande i Mellanösternavsnittet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>91</nummer>
<beteckning>91</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet i Asien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>92</nummer>
<beteckning>92</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om miljöfrågorna i Asien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>93</nummer>
<beteckning>93</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om relationer med Asien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>94</nummer>
<beteckning>94</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Kina.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>95</nummer>
<beteckning>95</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Colombia.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>96</nummer>
<beteckning>96</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Brasilien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>97</nummer>
<beteckning>97</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Chile.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>98</nummer>
<beteckning>98</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Kuba.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>99</nummer>
<beteckning>99</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Nicaragua.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100</nummer>
<beteckning>100</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Centralamerika.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>101</nummer>
<beteckning>101</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Sveriges representation i världen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2008-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0891971250317</intressent_id>
<namn>Urban Ahlin</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0600928907216</intressent_id>
<namn>Carina Hägg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0910241260018</intressent_id>
<namn>Kent Härstedt</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0257612529618</intressent_id>
<namn>Kenneth G Forslund</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0251564185908</intressent_id>
<namn>Kerstin Engle</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0502174718806</intressent_id>
<namn>Carin Runeson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0879782396219</intressent_id>
<namn>Olle Thorell</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0577400273410</intressent_id>
<namn>Ameer Sachet</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:56:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02U349</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:35:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:56:28</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02U349</dok_id>
<subtitel>av Urban Ahlin m.fl. (s)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_u_349.docx</filnamn>
<filstorlek>195888</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>En rättvis värld är möjlig</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A54A52E8-949E-4D20-8747-4FA77BEED9D5</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02U349</dok_id>
<subtitel>av Urban Ahlin m.fl. (s)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_u_349.pdf</filnamn>
<filstorlek>1074295</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200809_u_349</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BEEB66F6-C2CE-44AC-A0E7-53E9C9C91D6F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>