<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2221616</hangar_id>
 <dok_id>GW02U321</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>U321</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:U321 av Esabelle Dingizian och Bodil Ceballos (mp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>mp917</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>321</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-10-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-04-02 18:23:44</systemdatum>
 <publicerad>2008-10-08 17:34:48</publicerad>
 <titel>Genusperspektiv på utvecklingsfrågor</titel>
 <subtitel>av Esabelle Dingizian och Bodil Ceballos (mp)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{D2DB8B6D-C86B-4426-B8B9-2AF17F327578}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02U321/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02U321</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02U321</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:U321&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Esabelle Dingizian och Bodil Ceballos (mp)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Genusperspektiv på utvecklingsfrågor&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;mp917&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Genusperspektiv p&amp;aring; utvecklingsfr&amp;aring;gor" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="hn0203aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 080918 0940 4.95c" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm b-&amp;gt;ny fplogga c-&amp;gt;nygamla s-rosen --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 02 Apr 2009 18:13:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_U_321.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att arbetet med den globala fattigdomsbek&amp;auml;mpningen b&amp;ouml;r utg&amp;aring; fr&amp;aring;n ett k&amp;ouml;nsmaktsperspektiv.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att styra bist&amp;aring;nd och st&amp;ouml;dprogram mot specifika satsningar f&amp;ouml;r kvinnor.  &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;Ett genusperspektiv&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle &amp;auml;r precis som i andra delar av v&amp;auml;rlden pr&amp;auml;glat och format av en k&amp;ouml;nsmaktsordning. I denna ordning ses m&amp;auml;n som norm och det &amp;auml;r deras behov och &amp;ouml;nskem&amp;aring;l som traditionellt f&amp;aring;tt styra samh&amp;auml;llen och resurser. Kvinnors och barns behov osynligg&amp;ouml;rs och nedv&amp;auml;rderas i denna ordning och dessa grupper &amp;auml;r allts&amp;aring; oftast de som drabbas h&amp;aring;rdast i fattiga l&amp;auml;nder. I Sverige har vi kommit relativt l&amp;aring;ngt i v&amp;aring;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;else av k&amp;ouml;nsmaktsordningen. &amp;Auml;ven m&amp;auml;n kan f&amp;ouml;rf&amp;ouml;rdelas av denna ordning men d&amp;aring; oftast i den privata sf&amp;auml;ren. Sverige har h&amp;auml;r m&amp;ouml;jlighet att framst&amp;aring; som ett internationellt f&amp;ouml;red&amp;ouml;me i f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen av hur k&amp;ouml;n formar m&amp;auml;nniskors livsvillkor och att allt ekonomiskt bist&amp;aring;nd analyseras ur ett makt- och k&amp;ouml;nsperspektiv f&amp;ouml;r att komma tillr&amp;auml;tta med snedf&amp;ouml;rdelningen av resurser baserad p&amp;aring; k&amp;ouml;n. Kvinnor har som grupp f&amp;auml;rre resurser och m&amp;ouml;jligheter &amp;auml;n m&amp;auml;n som grupp och detta blir &amp;auml;nnu tydligare i de delar av v&amp;auml;rlden som &amp;auml;r drabbade av krig, sv&amp;auml;lt, vattenbrist och sjukdomar. Feminiseringen av fattigdom &amp;auml;r tydlig och kr&amp;auml;ver att resurser, projekt och satsningar riktar sig mot kvinnor som grupp. Vi beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka kvinnors r&amp;auml;tt till sin egen kropp genom att arbeta f&amp;ouml;r fria aborter, h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd, preventivmedel och sexualupplysning. Vi m&amp;aring;ste erbjuda utbildning och tr&amp;auml;ning till kvinnor s&amp;aring; att de kan p&amp;aring;verka politiken p&amp;aring; ett tydligare s&amp;auml;tt och som beslutsfattare styra vad resurser och gemensamma tillg&amp;aring;ngar anv&amp;auml;nds till. Det g&amp;aring;r &amp;auml;ven att visa att ett genusperspektiv &amp;auml;r viktigt n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller klimatfr&amp;aring;gan, d&amp;aring; det &amp;auml;r rika m&amp;auml;n i v&amp;auml;st som har den st&amp;ouml;rsta milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan i och med sin livsstil d&amp;auml;r till exempel h&amp;ouml;g k&amp;ouml;ttkonsumtion, bilresande och dyra konsumtionsvanor t&amp;auml;r alltf&amp;ouml;r mycket p&amp;aring; v&amp;aring;ra gemensamma resurser. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;Feminiseringen av fattigdomen&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett av de st&amp;ouml;rsta hoten f&amp;ouml;r en livskraftig demokrati som innefattar alla &amp;auml;r den &amp;ouml;kande &lt;span style="font-style: italic;"&gt;feminiseringen av fattigdom och arbetsl&amp;ouml;shet &lt;/span&gt;i v&amp;auml;rlden. Enligt FN lever 1,3 miljarder m&amp;auml;nniskor under existensminimum och 70 % av de fattiga &amp;auml;r kvinnor.&lt;span class="Fotnotstecken"&gt; &lt;/span&gt;Det &amp;auml;r kvinnor som utf&amp;ouml;r majoriteten av det obetalda hemarbetet som i m&amp;aring;ngt och mycket skapar en s&amp;aring; kallad dubbel b&amp;ouml;rda f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga kvinnor. Trots kvinnornas f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade roll som yrkesarbetande forts&amp;auml;tter det tyngsta ansvaret f&amp;ouml;r hemarbete att ligga enbart p&amp;aring; kvinnan, mycket pga. av stelnade k&amp;ouml;nsroller.&lt;span class="Fotnotstecken"&gt; &lt;/span&gt;Det finns utbredda uppfattningar att man m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ra ett val mellan att ha ett privat eller ett offentligt liv som kvinna&lt;span class="Fotnotstecken"&gt;. Att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra normer p&amp;aring; arbetsmarknaden s&amp;aring; att &amp;auml;ven kvinnor ses som huvudf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjaren samt att visa p&amp;aring; det obetalda hemarbetets vikt f&amp;ouml;r hela samh&amp;auml;llet &amp;auml;r en viktig del i fattigdomsbek&amp;auml;mpning och f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En kvinna tj&amp;auml;nar i genomsnitt 75 % av en mans genomsnittliga l&amp;ouml;n i utvecklingsl&amp;auml;nderna. Kvinnor &amp;auml;r ocks&amp;aring; i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning utsatta f&amp;ouml;r diskriminering n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller arbetsm&amp;ouml;jligheter, l&amp;ouml;neskillnader och anst&amp;auml;llningstrygghet&lt;span style="font-style: italic;"&gt;. &lt;/span&gt;Alla dessa faktorer g&amp;ouml;r det sv&amp;aring;rare f&amp;ouml;r kvinnor att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till beslutsfattande organ som skulle kunna &amp;auml;ndra p&amp;aring; strukturen och f&amp;aring; kvinnor att i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning kunna best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sina egna liv. Kvinnor har ocks&amp;aring; generellt sv&amp;aring;rare att f&amp;aring; &amp;auml;rva och &amp;auml;ga mark, synen p&amp;aring; arvsr&amp;auml;tt och &amp;auml;gander&amp;auml;tt av jordbruksmark m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras s&amp;aring; att de kvinnor som brukar marken &amp;auml;ven f&amp;aring;r tillg&amp;aring;ng till &amp;auml;gander&amp;auml;tten &amp;ouml;ver den. Att bidra till st&amp;ouml;dprogram f&amp;ouml;r kvinnor i fattiga l&amp;auml;nder &amp;auml;r att arbeta f&amp;ouml;r att de allra fattigaste ska f&amp;aring; &amp;ouml;kad kontroll &amp;ouml;ver sina egna liv. Systemet med att ge mikrokrediter till kvinnliga f&amp;ouml;retagare &amp;auml;r ett s&amp;auml;tt att ge kvinnor m&amp;ouml;jlighet till en egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;H&amp;auml;lsa och genus&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tten till sin kropp &amp;auml;r en av de mest grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheterna en m&amp;auml;nniska har. &amp;Auml;nd&amp;aring; f&amp;ouml;rnekas de flesta kvinnor denna r&amp;auml;tt v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver. Unga flickor gifts bort mot sin vilja och kvinnor s&amp;auml;ljs till prostitution och pornografi. R&amp;auml;tten till abort &amp;auml;r en central fr&amp;aring;ga vad g&amp;auml;ller kvinnors r&amp;auml;tt att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver den egna kroppen. V&amp;aring;ldt&amp;auml;kt anv&amp;auml;nds i konflikter som ett mycket effektivt vapen mot familjer: kvinnor som blir v&amp;aring;ldtagna f&amp;aring;r f&amp;ouml;ljdsjukdomar och blir traumatiserade av h&amp;auml;ndelsen, vilket g&amp;ouml;r att de inte kan ta hand om barnen och hemmet. Eftersom traditionella v&amp;auml;rderingar runt kvinnors sexualitet styr, d&amp;auml;r den ofta kopplas ihop med mannens heder, &amp;auml;r detta ocks&amp;aring; effektivt f&amp;ouml;r att splittra familjer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I bek&amp;auml;mpandet av hiv och aids kr&amp;auml;vs stora insatser f&amp;ouml;r att reformera gamla f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar runt k&amp;ouml;nsroller och att st&amp;auml;rka kvinnorna i r&amp;auml;tten att s&amp;auml;ga nej till sex och r&amp;auml;tten att anv&amp;auml;nda preventivmedel. Kvinnors begr&amp;auml;nsade r&amp;ouml;relsefrihet &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett stort problem i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder. Kvinnor h&amp;aring;lls inst&amp;auml;ngda i hemmet dels f&amp;ouml;r att ”skydda ”dem, dels f&amp;ouml;r att kunna kontrollera dem. Alla m&amp;auml;nniskor ska oavsett k&amp;ouml;n kunna r&amp;ouml;ra sig fritt i samh&amp;auml;llet och ha m&amp;ouml;jlighet att delta i samh&amp;auml;llslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett genusperspektiv inneb&amp;auml;r att man styr pengar, medel och projekt mot specifika satsningar f&amp;ouml;r kvinnor men ocks&amp;aring; till projekt f&amp;ouml;r utbildning och upplysning som bryter f&amp;ouml;rst&amp;auml;llningar runt k&amp;ouml;n. Man m&amp;aring;ste fr&amp;aring;ga sig: Hur p&amp;aring;verkar denna satsning m&amp;auml;n respektive kvinnor och vem f&amp;aring;r tillg&amp;aring;ng till de avsatta resurserna? F&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen kring kvinnors sjukdomar m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka. Kvinnomottagningar d&amp;auml;r kvinnor f&amp;aring;r psykologisk och medicinsk hj&amp;auml;lp och st&amp;ouml;d &amp;auml;r en viktig del i arbetet f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kvinnans r&amp;auml;tt till sin egen kropp. Sexualupplysning kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att upplysa om risker men ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tta k&amp;ouml;nsroller och st&amp;auml;rka kvinnor. En annan viktig &amp;aring;tg&amp;auml;rd &amp;auml;r program d&amp;auml;r kvinnors r&amp;ouml;relsefrihet prioriteras genom t ex speciella insatser f&amp;ouml;r s&amp;auml;kra transporter, till och fr&amp;aring;n arbete, utbildning och h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;Demokrati och inflytande&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en livaktig demokrati med politiska beslut som innefattar hela befolkningen och inte bara en del av den. Ett viktigt s&amp;auml;tt att f&amp;aring; en b&amp;auml;ttre och mer h&amp;aring;llbar utveckling i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder &amp;auml;r att st&amp;ouml;dja kvinnors representation i folkvalda f&amp;ouml;rsamlingar p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er. En mer j&amp;auml;mnt k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdelad politik inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; att andra r&amp;ouml;ster f&amp;aring;r komma till tals vid f&amp;ouml;rhandlingar och d&amp;auml;rmed kan nyansera problembilder och beslut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Den maskulina modellen av politik&lt;/span&gt; &amp;auml;r n&amp;aring;got som debatteras flitigt inom litteraturen runt kvinnlig representation. Med det menas att det &amp;auml;r m&amp;auml;n som traditionellt sett &amp;auml;gnat sig &amp;aring;t politik i den offentliga sf&amp;auml;ren och d&amp;auml;rmed format diskurs, normer och anpassat den efter en ”manlig” livsstil. Detta g&amp;ouml;r att m&amp;aring;nga kvinnor inte vill ge sig i kast med fr&amp;aring;gor som de inte k&amp;auml;nner sig hemtama med och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;ljer att inte delta alls. Kvinnor tenderar att v&amp;auml;rdera fr&amp;aring;gor som g&amp;auml;ller h&amp;auml;lsa, barn och familjepolitik i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n m&amp;auml;n eftersom de ofta spelar en viktig roll i familjen n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller barnuppfostran och hemarbete. Kvinnor upplever ocks&amp;aring; i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n m&amp;auml;n att de &amp;auml;r slitna mellan sina &amp;aring;taganden i hemmet och det politiska livet. Ofta &amp;auml;r inte det politiska arbetet anpassat efter ”denna dubbla b&amp;ouml;rda”.&lt;span class="Fotnotstecken" style="font-family: &amp;quot;Garamond&amp;quot;;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att det finns &lt;span style="font-style: italic;"&gt;organisationer som aktivt jobbar f&amp;ouml;r kvinnors r&amp;auml;ttigheter&lt;/span&gt; och m&amp;ouml;jligheter inom den politiska v&amp;auml;rlden kan man se har haft stor betydelse f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad kvinnlig representation fr&amp;auml;mst inom v&amp;auml;stv&amp;auml;rlden. Om det finns kvinnoorganisationer, och d&amp;aring; fr&amp;auml;mst s&amp;aring;dana som jobbar f&amp;ouml;r j&amp;auml;mlikhetsfr&amp;aring;gor, som kan lobba f&amp;ouml;r kvinnliga politiker b&amp;aring;de inom och utanf&amp;ouml;r partierna s&amp;aring; har det visat sig att andelen kvinnor &amp;ouml;kar d&amp;aring; partierna f&amp;aring;r press p&amp;aring; sig att &amp;ouml;ka den kvinnliga representationen. Ett stort problem i outvecklade demokratier &amp;auml;r just bristen p&amp;aring; inflytelserika sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga organisationer som kan utmana den r&amp;aring;dande politiska makten och s&amp;auml;tta press p&amp;aring; den. M&amp;aring;nga nya demokratier k&amp;auml;nnetecknas just av det svagt utvecklade civila samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Utbildning och tr&amp;auml;ning&lt;/span&gt; &amp;auml;r viktiga instrument f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka utbudet av m&amp;ouml;jliga kvinnliga kandidater som partier kan t&amp;auml;nka sig att v&amp;auml;lja. Kvinnor m&amp;aring;ste ha minst lika bra men oftast b&amp;auml;ttre utbildning &amp;auml;n de manliga kandidaterna f&amp;ouml;r att kunna konkurrera om att bli valda. Kvinnor m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet till att tr&amp;auml;na de f&amp;auml;rdigheter som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r framg&amp;aring;ngsrikt politiskt arbete. En viktig faktor h&amp;auml;r &amp;auml;r landets allm&amp;auml;nna ekonomiska och kulturella utveckling. &amp;Ouml;kad allm&amp;auml;n v&amp;auml;lf&amp;auml;rd f&amp;ouml;rsvagar traditionella v&amp;auml;rderingar om m&amp;auml;ns och kvinnors naturliga platser i samh&amp;auml;llet och &amp;ouml;kar m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r kvinnor att arbeta och utbilda sig. Detta verkar i sig vara medvetandeh&amp;ouml;jande f&amp;ouml;r kvinnor och en push att engagera sig politiskt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att kunna driva en politisk kampanj kr&amp;auml;vs &lt;span style="font-style: italic;"&gt;finansiella resurser&lt;/span&gt;. M&amp;auml;n har i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning tillg&amp;aring;ng till finansiella sponsorer d&amp;aring; de flesta som finns inom den ekonomiska f&amp;ouml;retagssf&amp;auml;ren &amp;auml;r m&amp;auml;n. Ett stort problem f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga kvinnor i utvecklingsl&amp;auml;nder &amp;auml;r att de inte har tillg&amp;aring;ng till en egen ekonomi. Man flyttar direkt fr&amp;aring;n sitt f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrahem till mannens hem och f&amp;aring;r aldrig tillf&amp;auml;lle att t.ex. knyta viktiga kontakter med sponsorer eller utveckla en egen ekonomisk plattform att st&amp;aring; p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;Klimat och genus&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett genusperspektiv p&amp;aring; milj&amp;ouml;problem och bek&amp;auml;mpandet av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar kr&amp;auml;vs s&amp;aring; att l&amp;ouml;sningarna involverar fler m&amp;auml;nniskor. Kvinnor lever mer klimatv&amp;auml;nligt &amp;auml;n m&amp;auml;n eftersom kvinnor oftare har mindre resurser och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;aring;ker lokalt och med kollektivtrafik. En f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring kr&amp;auml;vs av r&amp;aring;dande strukturer s&amp;aring; att inte en liten klick av jordens befolkning (oftast rika, vita m&amp;auml;n) nyttjar en oproportionerligt stor del av jordens tillg&amp;aring;ngar p&amp;aring; bekostnad av majoriteten (fattiga m&amp;auml;n och kvinnor i utvecklingsl&amp;auml;nder). I en globaliserad v&amp;auml;rld exporteras &amp;auml;ven id&amp;eacute;er f&amp;ouml;rutom kapital och varor. En id&amp;eacute; som den v&amp;auml;sterl&amp;auml;ndska v&amp;auml;rlden exporterar till utvecklingsl&amp;auml;nderna &amp;auml;r den vita (oftast manliga) livsstilen. D&amp;auml;r anses konsumtionsvaror och bilresande som efterstr&amp;auml;vansv&amp;auml;rt och n&amp;aring;got som ger h&amp;ouml;g status. Detta &amp;auml;r en livsstil som vi idag kan se t&amp;auml;r om&amp;aring;ttligt p&amp;aring; v&amp;aring;ra gemensamma resurser.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; En l&amp;ouml;sning &amp;auml;r att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra normer d&amp;auml;r vi fokuserar mer p&amp;aring; att bygga ut t.ex. kollektivtrafik och infrastruktur som inkluderar fler och framf&amp;ouml;r allt &amp;ouml;kar mobiliteten f&amp;ouml;r fattiga kvinnor. En annan l&amp;ouml;sning &amp;auml;r att &amp;ouml;ka den kvinnliga representationen i t.ex. stadsplanering, transportplanering och trafiksystem. Detta f&amp;ouml;r att kvinnor och m&amp;auml;n oftast lever diametralt olika liv och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r har olika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r sitt resande och vilka behov de har i det offentliga rummet. F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsarbetet m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; v&amp;aring;ga fokusera p&amp;aring; den sociala biten av h&amp;aring;llbar utveckling som fr&amp;auml;mst innefattar kvinnor och barn d&amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar utveckling, till skillnad mot att endast fokusera p&amp;aring; tekniska l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r producerandet av mer milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga varor.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 6 oktober 2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Esabelle Dingizian (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Bodil Ceballos (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-left: 1.01mm; text-indent: -1.01mm;"&gt;&lt;span class="Fotnotstecken" style="font-size: 9.5pt; vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Latham Johnsson Gerd, En studie i j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet som en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar ut-veckling 2007.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetet med den globala fattigdomsbekämpningen bör utgå från ett könsmaktsperspektiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att styra bistånd och stödprogram mot specifika satsningar för kvinnor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2008-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0182190010218</intressent_id>
<namn>Esabelle Dingizian</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0637028706011</intressent_id>
<namn>Bodil Ceballos</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-20 10:14:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02U321</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:31:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-20 10:14:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02U321</dok_id>
<subtitel>av Esabelle Dingizian och Bodil Ceballos (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_u_321.docx</filnamn>
<filstorlek>46686</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Genusperspektiv på utvecklingsfrågor</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A7AEC141-45A3-475B-AD58-6EFFD5977904</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02U321</dok_id>
<subtitel>av Esabelle Dingizian och Bodil Ceballos (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_u_321.pdf</filnamn>
<filstorlek>200652</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200809_u_321</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CBFEAF2F-01E2-41C6-BDD5-1CD0164A1538</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>