<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2231902</hangar_id>
 <dok_id>GW02U255</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>U255</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:U255 av Lars Ohly m.fl. (v)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>v405</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>255</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-09-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-04-01 19:33:26</systemdatum>
 <publicerad>2008-10-03 10:06:22</publicerad>
 <titel>Millenniemålen</titel>
 <subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{0A039A5A-4093-482C-8B93-148F243C7AA2}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02U255/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02U255</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02U255</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:U255&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Lars Ohly m.fl. (v)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Millenniemålen&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;v405&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Millenniem&amp;aring;len" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Dina Fraggidou" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 080918 0940 4.95c" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm b-&amp;gt;ny fplogga c-&amp;gt;nygamla s-rosen --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Wed, 01 Apr 2009 19:20:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_U_255.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc202873007" name="_Toc202873007"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc202949383" name="_Toc202949383"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203384624" name="_Toc203384624"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203384907" name="_Toc203384907"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210050211" name="_Toc210050211"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc202845980" name="_Toc202845980"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458074"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458075"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Auml;ndam&amp;aring;lsenligt och &amp;ouml;kat bist&amp;aring;nd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458076"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Uppfyll m&amp;aring;let – &amp;ouml;ka bist&amp;aring;ndet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458077"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sverige trixar med bist&amp;aring;ndspengar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458078"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av DAC-regler beh&amp;ouml;vs&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458079"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bist&amp;aring;nd p&amp;aring; mottagarnas villkor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458080"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimat och bist&amp;aring;nd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458081"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttvis handel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458082"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Handel p&amp;aring; fattiga l&amp;auml;nders villkor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458083"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;6.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En handelspolitik f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458084"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;6.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Demokratisera WTO&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458085"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skuldavskrivningar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458086"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kraven som motverkar millenniem&amp;aring;len&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458087"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Illegitima skulder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458088"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 12.7mm;"&gt;7.2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sveriges ansvar som l&amp;aring;ngivare&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458089"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Restriktivare vapenexport&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458090"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Internationella restriktioner f&amp;ouml;r vapenexport&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458091"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;8.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Tydligare regler f&amp;ouml;r svensk vapenexport&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458092"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Tillg&amp;aring;ng till vatten och minskad slum&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458093"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;9.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;xande st&amp;auml;der&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458094"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 12.7mm;"&gt;9.1.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Det urbana utvecklingssamarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458095"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;ka kvinnors makt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458096"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;10.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;tt till abort och minskad m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458097"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;10.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Stoppa m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458098"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;10.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;rk kvinnor&amp;ouml;relserna i syd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215458099"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc215458074" name="_Toc215458074"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 13.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc202873008" name="_Toc202873008"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc202949384" name="_Toc202949384"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203384625" name="_Toc203384625"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203384908" name="_Toc203384908"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige inom EU och andra internationella forum aktivt ska arbeta f&amp;ouml;r att alla givarl&amp;auml;nder ska leva upp till FN:s m&amp;aring;l om att ge 0,7&amp;nbsp;% av sitt lands BNI i bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sveriges skuldavskrivningar och flyktingmottagande alltid ska ske utanf&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndsbudgeten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringens skrivelse om bist&amp;aring;ndets resultat &amp;aring;r 2009 ska omfatta en utv&amp;auml;rdering av hela bist&amp;aring;ndsramen, inklusive avr&amp;auml;kningar f&amp;ouml;r skuldavskrivningar och flyktingmottagande.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige ska &amp;aring;terst&amp;auml;lla sitt bidrag till UNDP.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att de delar av DAC:s regelverk som till&amp;aring;ter att flyktingmottagande och skuldavskrivningar kan anv&amp;auml;ndas som bist&amp;aring;nd stryks.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige ska frikoppla sitt utvecklingssamarbete fr&amp;aring;n makroekonomiska krav.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sveriges &amp;aring;taganden enligt Kyotoprotokollet inte f&amp;aring;r finansieras med bist&amp;aring;ndsmedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige inom OECD/DAC ska arbeta f&amp;ouml;r att &amp;aring;taganden enligt Kyotoprotokollet inte f&amp;aring;r r&amp;auml;knas som utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i EU och WTO b&amp;ouml;r driva krav p&amp;aring; att handelsavtal m&amp;aring;ste utformas och utv&amp;auml;rderas utifr&amp;aring;n millenniem&amp;aring;len om fattigdomsbek&amp;auml;mpning, h&amp;auml;lsa och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att EU tar bort tullmurar mot fattiga l&amp;auml;nder, att importrestriktioner f&amp;ouml;r fattiga l&amp;auml;nder avskaffas och att WTO:s handelsavtal ers&amp;auml;tts av avtal som tar sin utg&amp;aring;ngspunkt i fattigdomsbek&amp;auml;mpning, utveckling och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att alla f&amp;ouml;rhandlingar om nya handelsavtal ska inkludera en analys av hur avtalet f&amp;ouml;rh&amp;aring;ller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att WTO demokratiseras s&amp;aring; att de fattiga l&amp;auml;nderna f&amp;aring;r en reell m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka handelspolitiken.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att de 50 fattigaste l&amp;auml;nderna f&amp;aring;r totala och ovillkorade skuldavskrivningar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige b&amp;ouml;r verka inom IMF och V&amp;auml;rldsbanken f&amp;ouml;r en &amp;ouml;versyn av villkoren f&amp;ouml;r skuldl&amp;auml;ttnader inom HIPC s&amp;aring; att dessa inte motverkar uppfyllandet av millenniem&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att ett internationellt regelverk f&amp;ouml;r vad en illegitim skuld &amp;auml;r ska utformas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en ”skuldtribunal” i FN:s regi tills&amp;auml;tts f&amp;ouml;r att avg&amp;ouml;ra vilka skulder som kan anses vara illegitima, samt inom ramen f&amp;ouml;r n&amp;auml;mnda internationella institutioner verka f&amp;ouml;r att dessa illegitima skulder avskrivs.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige ska f&amp;ouml;lja Norges exempel och erk&amp;auml;nna v&amp;aring;rt medansvar och d&amp;auml;rmed avskriva de illegitima skulder som vi har.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av EU:s uppf&amp;ouml;randekoder f&amp;ouml;rverkligas och att dessa blir mer restriktiva och vapenexporten till diktaturer, krigf&amp;ouml;rande stater och l&amp;auml;nder d&amp;auml;r grova brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna sker upph&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att nya riktlinjer f&amp;ouml;r den svenska krigsmaterielexporten beh&amp;ouml;vs som i&amp;nbsp;st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att utg&amp;aring; fr&amp;aring;n sn&amp;auml;va n&amp;auml;ringspolitiska aspekter p&amp;aring; krigsmaterielexporten betonar vikten av demokrati, MR-perspektiv och internationella s&amp;auml;kerhetspolitiska aspekter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige i alla landstrategier b&amp;ouml;r inkludera strategier f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l landsbygd som urbana omr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att den svenska utvecklingspolitiken b&amp;ouml;r utveckla ett tredje m&amp;aring;l som omfattar ett k&amp;ouml;nsmaktsperspektiv.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;aring;terst&amp;auml;lla anslaget till Unifem.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att 10&amp;nbsp;% av bist&amp;aring;ndsbudgeten ska &amp;ouml;ronm&amp;auml;rkas f&amp;ouml;r sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;aring;terst&amp;auml;lla anslaget till UNFPA.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en del av pengarna som &amp;ouml;ronm&amp;auml;rks f&amp;ouml;r att skapa sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa utan att villkoras b&amp;ouml;r g&amp;aring; till lokala initiativ och verksamheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 9–12 h&amp;auml;nvisade till NU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc215458075" name="_Toc215458075"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rlden &amp;auml;r inte r&amp;auml;ttvis. Klyftorna &amp;auml;r stora mellan l&amp;auml;nder i nord och syd, mellan fattiga och rika, mellan kvinnor och m&amp;auml;n. Var tredje sekund d&amp;ouml;r ett barn av fattigdom. Minst en miljard m&amp;auml;nniskor ber&amp;auml;knas leva i extrem fattigdom och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker &amp;ouml;verleva p&amp;aring; mindre &amp;auml;n en dollar om dagen. 70&amp;nbsp;% av dem &amp;auml;r kvinnor. En stor del av jordens befolkning &amp;auml;r h&amp;auml;nvisade till ett liv i extrem fattigdom, utan makt och m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra sin livssituation, fj&amp;auml;rran fr&amp;aring;n m&amp;auml;nsklig v&amp;auml;rdighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan v&amp;auml;rld &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig. Det finns tillr&amp;auml;ckligt med pengar och resurser i v&amp;auml;rlden som skulle kunna m&amp;auml;tta jordens hungriga, utrota fattigdomen och ge alla m&amp;auml;nniskor ett v&amp;auml;rdigt liv. Men i&amp;nbsp;st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning hamnar det mesta hos den rika delen av v&amp;auml;rlden. &amp;Aring;rhundraden av kolonial plundring har skapat enorma f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genheter i Europa och Nordamerika, men fj&amp;auml;ttrat miljoner m&amp;auml;nniskor i syd i den djupaste fattigdom. I&amp;nbsp;dag har en del av vapenmakten ersatts av regler och kontroller f&amp;ouml;r att beh&amp;aring;lla den fattiga v&amp;auml;rlden p&amp;aring; kn&amp;auml;. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att den rika delen av v&amp;auml;rlden b&amp;ouml;rjar betala tillbaka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2000 samlades v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder och enades, i alla fall p&amp;aring; pappret, om att g&amp;ouml;ra ett gemensamt krafttag f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa fattigdomen. Resultatet blev millenniem&amp;aring;len, som best&amp;aring;r av &amp;aring;tta olika delm&amp;aring;l som ska vara uppfyllda innan &amp;aring;r 2015.  Det handlar bl.a. om att halvera v&amp;auml;rldens fattigdom och hunger, minska m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten, &amp;ouml;ka j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten och skapa ett globalt samarbete d&amp;auml;r l&amp;auml;nder vidtar &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att bidra till uppfyllandet av m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningarna. Skulle millenniem&amp;aring;len uppn&amp;aring;s skulle det inneb&amp;auml;ra att vardagen f&amp;ouml;r 100-tals miljoner m&amp;auml;nniskor i grunden skulle f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;aring;gra av m&amp;aring;len &amp;auml;r p&amp;aring; god v&amp;auml;g att uppfyllas, andra halkar ohj&amp;auml;lpligt efter. Skillnaderna &amp;auml;r stora regionalt, men generellt kan s&amp;auml;gas att det ser dystrast ut f&amp;ouml;r Afrika s&amp;ouml;der om Sahara. I flera afrikanska l&amp;auml;nder riskerar man att inte uppfylla n&amp;aring;got av millenniem&amp;aring;len. Enligt FN skulle det kosta 900 miljarder kronor att uppfylla millenniem&amp;aring;len. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den halvtidsrapport som presenterades f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret (The Millennium Development Goals Report 2007) visar &amp;auml;ven att det &amp;aring;ttonde m&amp;aring;let inte ser ut att vara inom r&amp;auml;ckh&amp;aring;ll. Det g&amp;auml;ller den rika v&amp;auml;rldens &amp;aring;taganden. Framf&amp;ouml;r&amp;nbsp;allt handlar det om att de l&amp;auml;nder som ger bist&amp;aring;nd inte har &amp;ouml;kat m&amp;auml;ngden bist&amp;aring;nd till utlovade niv&amp;aring;er. I Sverige har debatten varit n&amp;auml;stan obefintlig kring hur vi ska jobba f&amp;ouml;r att bidra till millenniem&amp;aring;lens uppfyllande. De &amp;aring;tta millenniem&amp;aring;len riskerar att avf&amp;auml;rdas som m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningar eller riktlinjer, i&amp;nbsp;st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r de m&amp;aring;l som de faktiskt &amp;auml;r. Alla l&amp;auml;nder har f&amp;ouml;rbundit sig att n&amp;aring; m&amp;aring;len till 2015, inte bara att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka. Den svenska regeringen s&amp;auml;ger sig vilja minska fattigdomen, men bidrar samtidigt till att urholka bist&amp;aring;ndet genom att ta pengar fr&amp;aring;n arbetet med att uppfylla millenniem&amp;aring;len till att finansiera flyktingmottagande i Sverige, skuldavskrivningar och &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att stoppa de klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som vi i den rika v&amp;auml;rlden till stora delar skapat. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att utveckling och fattigdomsbek&amp;auml;mpning kr&amp;auml;ver en rad &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; en rad omr&amp;aring;den: skuldavskrivningar, &amp;ouml;kat bist&amp;aring;nd, en klimatpolitik d&amp;auml;r de rika l&amp;auml;nderna och de multinationella f&amp;ouml;retagen tar sitt ansvar, ett st&amp;auml;rkt regelverk f&amp;ouml;r vapenhandel, en reformering av IMF och V&amp;auml;rldsbanken, tydligare globala regler f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndska investeringar och r&amp;auml;ttvisa handelsregler. I grunden kr&amp;auml;vs en ny ekonomisk ordning med en tydlig omf&amp;ouml;rdelning av makt och resurser fr&amp;aring;n nord till syd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbete mot fattigdom &amp;auml;r inte en god gest fr&amp;aring;n de rika l&amp;auml;ndernas sida. Detta b&amp;ouml;r snarare ses som en m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens rika l&amp;auml;nder att betala tillbaka f&amp;ouml;r den or&amp;auml;ttvisa f&amp;ouml;rdelning av v&amp;auml;rldens resurser som man bidragit till att skapa. V&amp;auml;nsterpartiet har i denna motion tagit fram f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur Sverige kan bidra till att uppfylla millenniem&amp;aring;len. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc207719638" name="_Toc207719638"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210050213" name="_Toc210050213"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458076" name="_Toc215458076"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207719646" name="_Toc207719646"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Auml;ndam&amp;aring;lsenligt och &amp;ouml;kat bist&amp;aring;nd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rika l&amp;auml;nder kallar sig g&amp;auml;rna f&amp;ouml;r ”givarl&amp;auml;nder” eftersom det f&amp;aring;r dem att framst&amp;aring; som sn&amp;auml;lla och givmilda, men de rika l&amp;auml;nderna har i sj&amp;auml;lva verket en skuld att betala tillbaka. V&amp;auml;nsterpartiet menar att bist&amp;aring;ndet ska inriktas p&amp;aring; att st&amp;auml;rka kvinnors m&amp;ouml;jlighet och st&amp;auml;llning, att st&amp;auml;rka folkens egna resurser f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa fattigdomen. Framg&amp;aring;ngar i den riktningen &amp;auml;r beroende av och en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r uppbyggandet av demokratiska strukturer underifr&amp;aring;n. Allt utvecklingsbist&amp;aring;nd ska utg&amp;aring; fr&amp;aring;n respektive mottagarlands egna behov. Det ska respektera dess suver&amp;auml;nitet och inte f&amp;ouml;rknippas med politiska eller ekonomiska villkor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att regeringen b&amp;ouml;r verka i internationella forum f&amp;ouml;r att trycka p&amp;aring; l&amp;auml;nder att verkst&amp;auml;lla sina &amp;aring;taganden. F&amp;ouml;r Sveriges del uppfyller vi denna m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning. Men samtidigt anv&amp;auml;nder vi en del av bist&amp;aring;ndspengarna till att skriva av skulder och ta emot flyktingar. V&amp;auml;nsterpartiet mots&amp;auml;tter sig detta och vill i&amp;nbsp;st&amp;auml;llet se en &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenlig bist&amp;aring;ndspolitik d&amp;auml;r pengar g&amp;aring;r till det de ska. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210050214" name="_Toc210050214"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458077" name="_Toc215458077"&gt;&lt;/a&gt;Uppfyll m&amp;aring;let – &amp;ouml;ka bist&amp;aring;ndet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det var inf&amp;ouml;r FN:s v&amp;auml;rldstoppm&amp;ouml;te 2005 som 15 EU-medlemmar lovade att &amp;ouml;ka sitt statliga bist&amp;aring;nd till 0,7&amp;nbsp;% av BNI f&amp;ouml;re 2010, i enligt med m&amp;aring;l &amp;aring;tta. Under G 8-gruppens toppm&amp;ouml;te 2005 lovade dess medlemmar &amp;auml;ven en f&amp;ouml;rdubbling av sitt bist&amp;aring;nd till Afrika f&amp;ouml;re 2015. Men dessa l&amp;ouml;ften &amp;auml;r i dagsl&amp;auml;get l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n uppfyllda. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan millenniem&amp;aring;len antogs har endast Luxemburg anslutit sig till de l&amp;auml;nder som redan tidigare gav de n&amp;auml;mnda 0,7-procenten, dvs. Nederl&amp;auml;nderna, Norge, Danmark och Sverige. Mellan 2000 och 2005 &amp;ouml;kade det statliga bist&amp;aring;ndet fr&amp;aring;n 0,22&amp;nbsp;% av BNI till 0,3&amp;nbsp;%. Men detta berodde fr&amp;auml;mst p&amp;aring; stora skuldavskrivningar till framf&amp;ouml;r&amp;nbsp;allt Irak och Nigeria, samt humanit&amp;auml;rt bist&amp;aring;nd efter tsunamin. F&amp;ouml;r n&amp;auml;stan 60&amp;nbsp;% av v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder antingen minskade bist&amp;aring;ndet eller l&amp;aring;g det p&amp;aring; ungef&amp;auml;r samma niv&amp;aring; mellan 2001 och 2005 (UNDP). Mellan 2005 och 2006 minskade bist&amp;aring;ndet med 5,1&amp;nbsp;%, fr&amp;aring;n 106,8 till 103,9&amp;nbsp;miljarder USD. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt DAC (Development Assistance Committee) forts&amp;auml;tter bist&amp;aring;ndsvolymerna &amp;aring;terigen att minska under 2007. Enligt OECD &amp;auml;r det h&amp;ouml;gst tveksamt om de l&amp;auml;nder som tog p&amp;aring; sig att f&amp;ouml;rdubbla bist&amp;aring;ndet till Afrika samt h&amp;ouml;ja bist&amp;aring;ndet till 0,7&amp;nbsp;% av BNI kommer att infria sina l&amp;ouml;ften till utsatt tid. F&amp;ouml;r att detta ska ske m&amp;aring;ste stora &amp;ouml;kningar g&amp;ouml;ras i reda pengar. Det r&amp;auml;cker inte att n&amp;aring;gra enstaka l&amp;auml;nder g&amp;ouml;r detta. F&amp;ouml;r att det ska bli n&amp;aring;gon effekt kr&amp;auml;vs att alla givarl&amp;auml;nder sluter upp. V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige har en skyldighet att trycka p&amp;aring; de rika l&amp;auml;nder som inte lever upp till de gemensamt satta m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningarna. Inom EU och andra internationella forum b&amp;ouml;r Sverige aktivt arbeta f&amp;ouml;r att s&amp;aring; ska ske. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc207719640" name="_Toc207719640"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210050215" name="_Toc210050215"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458078" name="_Toc215458078"&gt;&lt;/a&gt;Sverige trixar med bist&amp;aring;ndspengar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; pappret uppfyller Sverige i&amp;nbsp;dag enprocentsm&amp;aring;let. Men i sj&amp;auml;lva verket g&amp;aring;r inte alla dessa pengar till fattigdomsbek&amp;auml;mpning. En betydande del av pengarna g&amp;aring;r till att skriva av skulder, en annan del g&amp;aring;r till internt flyktingmottagande samt att &amp;aring;tg&amp;auml;rda klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som den rika v&amp;auml;rlden till stora delar skapat. &amp;Aring;r 2006 skedde det en urholkning av bist&amp;aring;ndsbudgeten med 12&amp;nbsp;% (Diakonia). 2,5&amp;nbsp;miljarder av det som Sverige budgeterat till bist&amp;aring;nd f&amp;ouml;r 2008 g&amp;aring;r till att ta emot flyktingar. 30&amp;nbsp;% av det som EU-l&amp;auml;nderna budgeterar till bist&amp;aring;nd g&amp;aring;r till att skriva av skulder (CONCORD, 2007). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;ouml;kningen av bist&amp;aring;nd som skedde mellan 2001 och 2005 gick i huvudsak just till skuldavskrivningar och till den s.k. kampen mot terrorismen, n&amp;aring;got som inte &amp;auml;r att betrakta som fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Av &amp;ouml;kningen p&amp;aring; 60,2&amp;nbsp;miljarder USD mellan 2001 och 2005, har endast 0,4&amp;nbsp;% g&amp;aring;tt till millenniem&amp;aring;len och andra program f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning (DAC, 2006). V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige b&amp;ouml;r ta kampen mot fattigdom p&amp;aring; allvar. Bist&amp;aring;ndspengar m&amp;aring;ste g&amp;aring; till r&amp;auml;tt &amp;auml;ndam&amp;aring;l, ett trixande med bist&amp;aring;ndspengar drabbar i slut&amp;auml;ndan endast de fattiga och millenniem&amp;aring;lens uppfyllande. Skuldavskrivningar och flyktingmottagande b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes alltid ske utanf&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndsbudgeten. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;aring;gon utv&amp;auml;rdering av hur regeringens skuldavskrivningar och flyktingmottagande har p&amp;aring;verkat millenniem&amp;aring;len har inte gjorts. Detta g&amp;auml;ller &amp;auml;ven p&amp;aring;verkan p&amp;aring; Sveriges politik f&amp;ouml;r global utveckling (PGU), som styr bist&amp;aring;ndspolitik samt f&amp;ouml;r fram tanken att m&amp;aring;let om en h&amp;aring;llbar och r&amp;auml;ttvis utveckling i v&amp;auml;rldens ska genomsyra samtliga politikomr&amp;aring;den. V&amp;auml;nsterpartiet anser att en utv&amp;auml;rdering av hur regeringens skuldavskrivningar och flyktingmottagande som finansierats genom bist&amp;aring;nd har p&amp;aring;verkat millenniem&amp;aring;len och PGU ska genomf&amp;ouml;ras. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r avg&amp;ouml;rande att regeringen, n&amp;auml;r den n&amp;auml;sta &amp;aring;r &amp;aring;terkommer till riksdagen med en skrivelse om bist&amp;aring;ndets resultat, g&amp;ouml;r en utv&amp;auml;rdering av hela bist&amp;aring;ndsramen inklusive avr&amp;auml;kningarna. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen valde tidigare i &amp;aring;r att dra ned anslaget till FN:s utvecklingsprogram UNDP (United Nations Developement Program) med 10&amp;nbsp;%, fr&amp;aring;n 800&amp;nbsp;miljoner till 720&amp;nbsp;miljoner kronor. Detta tycker vi &amp;auml;r ytterst m&amp;auml;rkligt eftersom UNDP &amp;auml;r det organ inom FN som f&amp;aring;tt ansvar f&amp;ouml;r att jobba f&amp;ouml;r att uppfylla millenniem&amp;aring;len och spelar en avg&amp;ouml;rande roll i att i synnerhet m&amp;aring;l ett, om halverad fattigdom, ska genomf&amp;ouml;ras. V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige &amp;aring;tminstone b&amp;ouml;r &amp;aring;terst&amp;auml;lla bidraget till UNDP. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc207719641" name="_Toc207719641"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210050216" name="_Toc210050216"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458079" name="_Toc215458079"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av DAC-regler beh&amp;ouml;vs&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt DAC-reglerna &amp;auml;r det tyv&amp;auml;rr till&amp;aring;tet att anv&amp;auml;nda bist&amp;aring;ndspengar till skuldavskrivningar och flyktingmottagande, n&amp;aring;got som regeringens f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare g&amp;auml;rna l&amp;aring;ter p&amp;aring;minna om. Regeringen har &amp;auml;ven f&amp;aring;tt till st&amp;aring;nd en diskussion inom OECD f&amp;ouml;r att vidga dessa regler, s&amp;aring; att &amp;auml;ven milit&amp;auml;ra utgifter skulle kunna bokf&amp;ouml;ras som bist&amp;aring;nd. Men eftersom detta endast m&amp;ouml;tte geh&amp;ouml;r hos USA och Kanada, blev diskussionen aldrig verklighet. &amp;Ouml;vriga l&amp;auml;nder menade att ett s&amp;aring;dant f&amp;ouml;rslag skulle g&amp;aring; rakt mot m&amp;aring;let att bek&amp;auml;mpa fattigdomen i v&amp;auml;rlden. F&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart att d&amp;aring;liga best&amp;auml;mmelser ska &amp;auml;ndras. Regler &amp;auml;r inte statiska – de b&amp;aring;de kan och b&amp;ouml;r ompr&amp;ouml;vas vid behov. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en motion f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende &amp;aring;r yrkade V&amp;auml;nsterpartiet s&amp;aring;ledes p&amp;aring; att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att styrka skrivningar i DAC:s regelverk som till&amp;aring;ter att bist&amp;aring;ndspengar kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r skuldavskrivningar och flyktingmottagande. Vi upprepar nu dessa krav, eftersom utskottet st&amp;auml;llt i v&amp;aring;ra &amp;ouml;gon mycket otillfredsst&amp;auml;llande krav i bet&amp;auml;nkande 2007/08:UU2. Vad g&amp;auml;ller skuldavskrivningar konstateras endast att budgeten st&amp;aring;r i &amp;ouml;verensst&amp;auml;mmelse med DAC:s riktlinjer och att enligt dessa klassas skuldavskrivningar som bist&amp;aring;nd. Det &amp;auml;r i sj&amp;auml;lva verket detta som V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra. Vad g&amp;auml;ller flyktingmottagande skriver utskottet vidare att &amp;ouml;kningen av bist&amp;aring;ndsbudgeten beror p&amp;aring; &amp;ouml;kade kostnader f&amp;ouml;r asyls&amp;ouml;kande fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder, fr&amp;auml;mst Irak. Vi ser inte svarets samband med det yrkande vi st&amp;auml;llde. Sj&amp;auml;lvklart ska asylr&amp;auml;tten alltid uppfyllas, men det ska inte sammanblandas med bist&amp;aring;ndsbudgetar. V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att de delar av DAC:s regelverk som till&amp;aring;ter att flyktingmottagande och skuldavskrivningar kan anv&amp;auml;ndas inom ramen f&amp;ouml;r bist&amp;aring;nd stryks. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210050217" name="_Toc210050217"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458080" name="_Toc215458080"&gt;&lt;/a&gt;Bist&amp;aring;nd p&amp;aring; mottagarnas villkor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiets utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r den internationella solidariteten. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi att utvecklingssamarbetet ska utg&amp;aring; fr&amp;aring;n mottagarnas prioriteringar, inte fr&amp;aring;n v&amp;aring;ra egenintressen i nord eller som ett maktmedel mot mottagarna. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en framg&amp;aring;ngsrik fattigdomsbek&amp;auml;mpning och d&amp;auml;rigenom att millenniem&amp;aring;len ska uppfyllas &amp;auml;r att det politiska och ekonomiska sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmandet i syd &amp;ouml;kar. Varje land har sin egen historia och sin egen unika situation. Det finns inte en enda v&amp;auml;g till utveckling. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste besluten om landets utveckling tas av inv&amp;aring;narna sj&amp;auml;lva – detta &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r demokrati. Syds befolkning m&amp;aring;ste till&amp;aring;tas att formulera sina egna m&amp;aring;l och visioner och styra sin egen utveckling. Allt utvecklingsbist&amp;aring;nd ska utg&amp;aring; fr&amp;aring;n respektive mottagarlands egna behov. Det ska respektera dess suver&amp;auml;nitet och inte f&amp;ouml;rknippas med politiska eller ekonomiska villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I ett internationellt bist&amp;aring;ndsm&amp;ouml;te i Paris &amp;aring;r 2005 &amp;auml;ndrades riktlinjerna f&amp;ouml;r bist&amp;aring;nd. I den s.k. Parisdeklarationen framg&amp;aring;r det att utvecklingsl&amp;auml;ndernas &amp;auml;gande av utvecklingssamarbetet m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka. Men fortfarande &amp;aring;terst&amp;aring;r mycket arbete innan det g&amp;aring;r att tala om &amp;auml;gandeskap f&amp;ouml;r utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;gandeskap &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga demokrati men ocks&amp;aring; om effektivitet. Ska bist&amp;aring;ndsmedlen leda till l&amp;aring;ngsiktiga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar kr&amp;auml;vs att mottagaren &amp;auml;ger sin egen utveckling. F&amp;ouml;r att framg&amp;aring;ngarna inom ramen f&amp;ouml;r arbetet med millenniem&amp;aring;len ska bli permanenta kr&amp;auml;vs att arbetet f&amp;ouml;r att n&amp;aring; dem genomsyras av ett starkt &amp;auml;gandeskap av arbetet i syd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationella valutafonden och V&amp;auml;rldsbanken st&amp;auml;ller liksom alla banker upp villkor f&amp;ouml;r att ett land ska beviljas l&amp;aring;n eller f&amp;ouml;r att gamla l&amp;aring;n ska avskrivas. Det &amp;auml;r i sig inget anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt att s&amp;auml;tta upp villkor, utan det fr&amp;aring;gan g&amp;auml;ller &amp;auml;r hur kraven ser ut och p&amp;aring; vilka grunder de har tillkommit.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga givare v&amp;auml;ljer i&amp;nbsp;dag att koppla sitt utvecklingssamarbete till IMF:s konditionalitet, vilket s&amp;auml;tter ytterligare press p&amp;aring; mottagarlandet. I realiteten &amp;auml;r det i&amp;nbsp;dag om&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga utvecklingsl&amp;auml;nder att sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt utforma sin ekonomiska politik eftersom det skulle &amp;auml;ventyra b&amp;aring;de l&amp;aring;n, skuldavskrivningar och bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;aring; vissa l&amp;aring;n och skuldavskrivningar har utvecklingsl&amp;auml;nder tvingats genomf&amp;ouml;ra nedsk&amp;auml;rningar i de offentliga utgifterna, &amp;ouml;ka statens int&amp;auml;kter genom h&amp;ouml;gre priser p&amp;aring; vatten och el samt devalvera f&amp;ouml;r att p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt &amp;ouml;ka exporten och begr&amp;auml;nsa importen. F&amp;ouml;r andra l&amp;aring;n har det kr&amp;auml;vts avregleringar, avskaffande av f&amp;ouml;rm&amp;aring;nliga l&amp;aring;n till b&amp;ouml;nder och sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare, privatiseringar av stats&amp;auml;gda f&amp;ouml;retag, f&amp;auml;rre hinder f&amp;ouml;r att flytta kapital &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nser och avskaffa investeringshinder f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndska industrier och banker.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera l&amp;auml;nder har beslutat att inte koppla sitt utvecklingssamarbete till IMF:s makroekonomiska krav, bl.a. Norge och Storbritannien. Sverige b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ra detsamma. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210050218" name="_Toc210050218"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458081" name="_Toc215458081"&gt;&lt;/a&gt;Klimat och bist&amp;aring;nd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna &amp;auml;r ett stort och v&amp;auml;xande hot mot utvecklingsl&amp;auml;nder och ett enormt hinder f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna hotar alla m&amp;aring;lens genomf&amp;ouml;rande. Det sjunde m&amp;aring;let omfattar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r milj&amp;ouml;- och klimatfr&amp;aring;gor. Till &amp;aring;r 2015 ska principerna om h&amp;aring;llbar utveckling ha integrerats i l&amp;auml;nders politik och trenden med minskande naturresurser v&amp;auml;nts. Andelen m&amp;auml;nniskor som saknar tillg&amp;aring;ng till rent dricksvatten och sanitet ska ha halverats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan fattiga l&amp;auml;nder i syd kommer att drabbas v&amp;auml;rst n&amp;auml;r effekterna av klimatp&amp;aring;verkan blir allt tydligare, enligt FN:s klimatpanel. I Afrika riskerar t.ex. produktionen av livsmedel att halveras fram till 2020. N&amp;auml;r den odlingsbara marken och s&amp;ouml;tvattensresurserna minskar kommer detta att skapa flyktingstr&amp;ouml;mmar och &amp;ouml;kad konkurrens, vilket i sin tur &amp;ouml;kar riskerna f&amp;ouml;r konflikter. Om inte nord tar sitt ansvar kommer konsekvenserna f&amp;ouml;r syd att bli enorma. Regeringen har lanserat en satsning p&amp;aring; klimatbist&amp;aring;nd. &amp;Auml;ven V&amp;auml;nsterpartiet vill se ett &amp;ouml;kat fokus p&amp;aring; klimatbist&amp;aring;nd. Men medan regeringen vill att denna ”satsning” sker genom att befintliga bist&amp;aring;ndsmedel omf&amp;ouml;rdelas inom bist&amp;aring;ndsramen vill V&amp;auml;nsterpartiet att satsningar p&amp;aring; klimatbist&amp;aring;nd g&amp;ouml;rs ut&amp;ouml;ver det enprocenstm&amp;aring;l som Sverige redan f&amp;ouml;rbundit sig till. Regeringens f&amp;ouml;rslag inneb&amp;auml;r, till skillnad fr&amp;aring;n V&amp;auml;nsterpartiets, att viktiga resurser kommer att undandras satsningar f&amp;ouml;r att uppfylla de &amp;ouml;vriga millenniem&amp;aring;len. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I V&amp;auml;nsterpartiets budgetf&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att 0,5&amp;nbsp;miljarder avs&amp;auml;tts 2009, ut&amp;ouml;ver den f&amp;ouml;reslagna bist&amp;aring;ndsramen, till f&amp;ouml;rebyggande klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder som motverkar konsekvenserna av de klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar vi redan ser. Vi menar att detta bist&amp;aring;nd till klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder under 2010 b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka till 1&amp;nbsp;miljard f&amp;ouml;r att 2011 uppg&amp;aring; till 1,5&amp;nbsp;miljarder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att satsa p&amp;aring; klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;aring;r dock inte tas som f&amp;ouml;rev&amp;auml;ndning i Nord att finansiera sina egna &amp;aring;taganden enligt Kyotoprotokollet med bist&amp;aring;ndsmedel. Det skulle i s&amp;aring; fall inneb&amp;auml;ra att v&amp;auml;rldens fattiga bestraffades dubbelt, f&amp;ouml;rst genom klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar de inte gett upphov till och sedan genom uteblivet bist&amp;aring;nd. I&amp;nbsp;dag samarbetar Sida med Energimyndigheten om ett tv&amp;aring;&amp;aring;rigt utbildningsprogram inom ramen f&amp;ouml;r Kyotoprotokollet. Projektet avser Uganda, Kenya och Tanzania. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att detta &amp;auml;r en korrekt hantering av klimatinsatser n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller klimatinsatser som omfattas av Kyotoprotokollet. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen inte finansiera v&amp;aring;ra egna &amp;aring;taganden enligt Kyotoprotokollet med bist&amp;aring;ndsmedel. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;OECD:s bist&amp;aring;ndskommitt&amp;eacute;, Development Assistance Committee (DAC), utarbetar riktlinjer f&amp;ouml;r sina medlemsl&amp;auml;nder om vad som r&amp;auml;knas som bist&amp;aring;nd. Bist&amp;aring;nd, Official Development Assistance (ODA), ska enligt reglerna utg&amp;aring; i form av direkta &amp;ouml;verf&amp;ouml;ringar av medel eller genom varor och tj&amp;auml;nster. Enligt OECD r&amp;auml;knas &amp;auml;ven insatser som leder till minskning av v&amp;auml;xthusgaser i atmosf&amp;auml;ren eller anpassningar och f&amp;ouml;rberedelser inf&amp;ouml;r klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som bist&amp;aring;nd enligt dessa regler. Inom ramen f&amp;ouml;r Clean Development Mechanism (CDM), som ger utvecklingsl&amp;auml;nder m&amp;ouml;jlighet till en milj&amp;ouml;anpassad utveckling, kan &amp;auml;ven i vissa fall insatser fr&amp;aring;n givarl&amp;auml;nder r&amp;auml;knas som bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Risken &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att medlemsl&amp;auml;nderna finansierar sina egna &amp;aring;taganden enligt Kyotoprotokollet med bist&amp;aring;ndsmedel och d&amp;auml;rigenom minskar &amp;ouml;vrigt utvecklingssamarbete samtidigt som klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rderna inte &amp;ouml;kar i omfattning. Det skulle vara en ytterst d&amp;aring;lig utveckling av nords utvecklingssamarbete. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inom Organisationen f&amp;ouml;r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess bist&amp;aring;ndskommitt&amp;eacute; (DAC) arbeta f&amp;ouml;r att &amp;aring;taganden enligt Kyotoprotokollet inte f&amp;aring;r r&amp;auml;knas som utvecklingssamarbete. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210050219" name="_Toc210050219"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458082" name="_Toc215458082"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttvis handel&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt som den rika v&amp;auml;rlden p&amp;aring;st&amp;aring;r sig prioritera fattigdomsbek&amp;auml;mpning har den kontroll &amp;ouml;ver viktiga internationella institutioner, s&amp;aring;som V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (WTO), i syfte att beh&amp;aring;lla sina ekonomiska positioner gentemot de fattiga l&amp;auml;nderna. Bara de tullmurar som EU s&amp;auml;tter upp och den dumpning som genomf&amp;ouml;rs kostar utvecklingsl&amp;auml;nderna mer &amp;auml;n vad de f&amp;aring;r i bist&amp;aring;nd. F&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning och d&amp;auml;rigenom genomf&amp;ouml;randet av m&amp;aring;l ett &amp;auml;r en r&amp;auml;ttvis handel viktigare &amp;auml;n bist&amp;aring;nd. F&amp;ouml;r att handel ska kunna ske p&amp;aring; r&amp;auml;ttvisa villkor m&amp;aring;ste de svagare f&amp;aring; f&amp;ouml;rdelar. Utvecklingsl&amp;auml;nder m&amp;aring;ste f&amp;aring; st&amp;ouml;rre handlingsutrymme att sj&amp;auml;lva utforma sin handelspolitik och avg&amp;ouml;ra n&amp;auml;r och i vilken grad n&amp;auml;ringar och marknader ska &amp;ouml;ppnas upp mot de transnationella bolagen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige m&amp;aring;ste driva p&amp;aring; reformeringsarbetet inom EU och WTO s&amp;aring; att fattiga l&amp;auml;nder f&amp;aring;r st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att utforma en handelspolitik som st&amp;ouml;djer landets egen utvecklingsstrategi. Handelspolitiken f&amp;aring;r inte motverka uppfyllandet av millenniem&amp;aring;len. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av avg&amp;ouml;rande betydelse att handelsavtal beaktar hur v&amp;auml;l de n&amp;aring;r FN:s m&amp;aring;l om halvering av fattigdomen till &amp;aring;r 2015. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i EU och WTO driva krav p&amp;aring; att handelsavtal m&amp;aring;ste utformas och utv&amp;auml;rderas utifr&amp;aring;n millenniem&amp;aring;len om fattigdomsbek&amp;auml;mpning, h&amp;auml;lsa och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210050220" name="_Toc210050220"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458083" name="_Toc215458083"&gt;&lt;/a&gt;Handel p&amp;aring; fattiga l&amp;auml;nders villkor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det formella m&amp;aring;let n&amp;auml;r WTO bildades var att f&amp;aring; bort alla handelshinder &amp;ouml;ver landsgr&amp;auml;nserna, men i sj&amp;auml;lva verket har de rika l&amp;auml;nderna beh&amp;aring;llit en stor del av sina handelshinder. Det existerar ingen frihandel i&amp;nbsp;dag. N&amp;auml;r de rika l&amp;auml;nderna utformar regler f&amp;ouml;r internationell handel, ser de till att skydda och prioritera sina egna och storf&amp;ouml;retagens ekonomiska intressen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta blev s&amp;auml;rskilt tydligt n&amp;auml;r WTO:s medlemsl&amp;auml;nder samlades i juli i &amp;aring;r f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhandla fram ett nytt handelsavtal, inom den s.k. Doharundan. De rika l&amp;auml;nderna v&amp;auml;grade g&amp;aring; med p&amp;aring; att till&amp;aring;ta en s&amp;auml;kerhetsmekanism f&amp;ouml;r att utvecklingsl&amp;auml;nderna ska kunna h&amp;ouml;ja tullarna p&amp;aring; import av vissa jordbruksvaror n&amp;auml;r importen hotar fattiga jordbrukares utkomstm&amp;ouml;jligheter. V&amp;auml;nsterpartiet vill att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att EU tar bort tullmurar mot fattiga l&amp;auml;nder, att importrestriktioner f&amp;ouml;r fattiga l&amp;auml;nder avskaffas och att WTO:s handelsavtal ers&amp;auml;tts av avtal som tar sin utg&amp;aring;ngspunkt i fattigdomsbek&amp;auml;mpning, utveckling och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Detta &lt;span class="artbody1"&gt;b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210050221" name="_Toc210050221"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458084" name="_Toc215458084"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207719648" name="_Toc207719648"&gt;&lt;/a&gt;En handelspolitik f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;n och kvinnor p&amp;aring;verkas p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt n&amp;auml;r handelsreglerna f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras, eftersom roller och ansvar i ekonomin generellt ser olika ut f&amp;ouml;r m&amp;auml;n och kvinnor. Det finns flera exempel p&amp;aring; att handelsliberaliseringar har betydligt mer negativa effekter f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag &amp;auml;gda av kvinnor &amp;auml;n f&amp;ouml;retag &amp;auml;gda av m&amp;auml;n, p.g.a. att de kvinnliga f&amp;ouml;retagarna ofta har s&amp;auml;mre tillg&amp;aring;ngar till kapital och krediter. D&amp;auml;rigenom kan &amp;auml;ven handelspolitiken hota genomf&amp;ouml;randet av m&amp;aring;l tre om &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan m&amp;auml;n och kvinnor. Trots detta beskrivs ofta handelspolitik som om den vore k&amp;ouml;nsneutral.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige borde vara ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland med m&amp;aring;let att p&amp;aring;verka f&amp;ouml;rhandlingar och nya handelsavtal internationellt s&amp;aring; att dessa inkluderar en analys av hur avtalen p&amp;aring;verkar kvinnor och de millenniem&amp;aring;l som ber&amp;ouml;r kvinnors situation. Sverige ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r som enskild stat och inom ramen f&amp;ouml;r EU och WTO verka f&amp;ouml;r att alla f&amp;ouml;rhandlingar om nya handelsavtal ska inkludera en analys av hur avtalet f&amp;ouml;rh&amp;aring;ller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc207719649" name="_Toc207719649"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210050222" name="_Toc210050222"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458085" name="_Toc215458085"&gt;&lt;/a&gt;Demokratisera WTO&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring; l&amp;auml;nge WTO styrs av de rika l&amp;auml;nderna kommer reglerna att forts&amp;auml;tta gynna v&amp;auml;sts ekonomiska intressen och motverka de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att millenniem&amp;aring;len ska uppfyllas. Fast&amp;auml;n alla l&amp;auml;nder har varsin r&amp;ouml;st i Allm&amp;auml;nna r&amp;aring;det, &amp;auml;r det bara 25–30 l&amp;auml;nder av sammanlagt 142 medlemsl&amp;auml;nder, som f&amp;aring;r vara med och f&amp;ouml;rbereda ett beslut. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat problem &amp;auml;r att de som fattar besluten inte har blivit folkvalda, och de kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r driva en politik som vanliga m&amp;auml;nniskor inte har n&amp;aring;gon insyn i eller kan p&amp;aring;verka. De kan i m&amp;aring;nga fall varken avs&amp;auml;ttas eller bli omvalda, vilket g&amp;ouml;r att de inte beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;llas till svars f&amp;ouml;r sina handlingar. Om WTO var mer demokratiskt skulle handeln automatiskt bli mer r&amp;auml;ttvis. Vill de rika l&amp;auml;nderna p&amp;aring; riktigt st&amp;ouml;tta de fattiga m&amp;aring;ste de visa en l&amp;aring;ngt st&amp;ouml;rre v&amp;auml;lvilja &amp;auml;n de gjort hittills. V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att WTO demokratiseras s&amp;aring; att de fattiga l&amp;auml;nderna f&amp;aring;r en reell m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka handelspolitiken. Detta &lt;span class="artbody1"&gt;b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc202845981" name="_Toc202845981"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc202873015" name="_Toc202873015"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc202949391" name="_Toc202949391"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203384632" name="_Toc203384632"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203384915" name="_Toc203384915"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207719642" name="_Toc207719642"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210050223" name="_Toc210050223"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458086" name="_Toc215458086"&gt;&lt;/a&gt;Skuldavskrivningar&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De fattiga l&amp;auml;ndernas skulds&amp;auml;ttning &amp;auml;r ett av de st&amp;ouml;rre hindren f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning och d&amp;auml;rigenom f&amp;ouml;r millenniem&amp;aring;lens uppfyllande. M&amp;aring;nga l&amp;auml;nder tvingas spendera mer resurser p&amp;aring; r&amp;auml;ntor och amorteringar &amp;auml;n p&amp;aring; utbildning, sjukv&amp;aring;rd och infrastruktur, vilket i m&amp;aring;nga fall kraftigt begr&amp;auml;nsar m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga utvecklingsl&amp;auml;nder att sj&amp;auml;lva g&amp;ouml;ra satsningar f&amp;ouml;r att n&amp;aring; millenniem&amp;aring;len. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att v&amp;auml;nda denna utveckling &amp;auml;r att genomf&amp;ouml;ra omfattande skuldavskrivningar. Skuldavskrivningar handlar inte om att vara sn&amp;auml;ll mot de fattiga. P&amp;aring; grund av h&amp;ouml;ga r&amp;auml;ntor har utvecklingsl&amp;auml;nderna i m&amp;aring;nga fall betalat tillbaka sina l&amp;aring;n flera g&amp;aring;nger om. I m&amp;aring;nga fall &amp;auml;r skulderna dessutom att betrakta som illegitima. Skuldavskrivning handlar om att bryta &amp;ouml;verf&amp;ouml;ringen av pengar fr&amp;aring;n syd till nord. &lt;a id="_Toc203384633" name="_Toc203384633"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203384916" name="_Toc203384916"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207719644" name="_Toc207719644"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210050224" name="_Toc210050224"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458087" name="_Toc215458087"&gt;&lt;/a&gt;Kraven som motverkar millenniem&amp;aring;len&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="normal1"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;Vid G 8-l&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;te 1999 gjordes ett framsteg i skuldavskrivningsdebatten d&amp;aring; beslut togs att de fattigaste l&amp;auml;ndernas skulder skulle minskas med &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; font-size: 10.0pt;"&gt;100&amp;nbsp;miljarder&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt; dollar. De skrivs nu av inom ramen f&amp;ouml;r det s.k. HIPC II-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries). N&amp;auml;r l&amp;auml;nderna samlades sex &amp;aring;r senare beslutades att initiativet skulle ut&amp;ouml;kas till att g&amp;auml;lla HIPC-l&amp;auml;ndernas totala skulder till IMF och V&amp;auml;rldsbanken. HIPC-initiativet &amp;auml;r ett steg i r&amp;auml;tt riktning, men det &amp;auml;r inte tillr&amp;auml;ckligt. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Sverige och andra rika l&amp;auml;nder b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r mer l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende skuldavskrivningar f&amp;ouml;r fattiga l&amp;auml;nder, baserat p&amp;aring; l&amp;auml;ndernas behov f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning och andra utvecklingsm&amp;aring;l. Den rika v&amp;auml;rlden m&amp;aring;ste ta sin del av ansvaret f&amp;ouml;r uppfyllandet av millenniem&amp;aring;len och alla till buds st&amp;aring;ende medel m&amp;aring;ste anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att n&amp;aring; dit. Till en b&amp;ouml;rjan b&amp;ouml;r &lt;span class="normal1"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;Sverige verka f&amp;ouml;r att de 50 fattigaste l&amp;auml;nderna f&amp;aring;r totala och ovillkorade skuldavskrivningar. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="normal1"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;Skuldavskrivningar till de fattiga l&amp;auml;nderna inom ramen f&amp;ouml;r HIPC &amp;auml;r i&amp;nbsp;dag h&amp;aring;rt villkorade. F&amp;ouml;r att l&amp;auml;nder ska f&amp;aring; minskad skuldb&amp;ouml;rda tvingas de genomf&amp;ouml;ra nyliberala politiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Det inneb&amp;auml;r nedsk&amp;auml;rningar och privatiseringar av den offentliga sektorn. Kritiken mot det h&amp;auml;r har varit omfattande, inte minst fr&amp;aring;n l&amp;auml;nderna i syd, som menar att villkoren i m&amp;aring;nga fall motverkar fattigdomsbek&amp;auml;mpning, utveckling och uppfyllandet av millenniem&amp;aring;len. Detta kan tyckas vara aningen ironiskt, eftersom meningen med att skriva av skulder just &amp;auml;r att motverka fattigdom. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="normal1"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;De makroekonomiska kraven leder till inskr&amp;auml;nkningar i demokratin i syd d&amp;aring; de motverkar ett starkt &amp;auml;gandeskap f&amp;ouml;r utvecklingsarbetet och de avg&amp;ouml;rande ekonomiska besluten flyttas fr&amp;aring;n demokratiska valda parlament i syd till IMF, V&amp;auml;rldsbanken och l&amp;aring;ngivarna i nord. I&amp;nbsp;st&amp;auml;llet gynnar de f&amp;ouml;retag som f&amp;aring;r &amp;auml;nnu fler omr&amp;aring;den att bedriva vinstdrivande verksamhet p&amp;aring;. V&amp;auml;nsterpartiet menar att det &amp;auml;r fel att villkora skuldavskrivningar p&amp;aring; det h&amp;auml;r s&amp;auml;ttet. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="normal&amp;nbsp;Char" style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r arbeta inom ramen f&amp;ouml;r IMF och V&amp;auml;rldsbanken f&amp;ouml;r en &amp;ouml;versyn av kraven inom HIPC s&amp;aring; att de inte motverkar uppfyllandet av millenniem&amp;aring;len. &lt;/span&gt;&lt;span class="normal1" style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210050225" name="_Toc210050225"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458088" name="_Toc215458088"&gt;&lt;/a&gt;Illegitima skulder&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under det senaste decenniet har vi sett hur m&amp;aring;nga l&amp;aring;nga och djupa konflikter har &amp;ouml;verg&amp;aring;tt i ett m&amp;ouml;dosamt freds- och f&amp;ouml;rsoningsarbete. En rad diktaturer har ersatts med demokratier, men i alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder i Afrika, Asien och Latinamerika riskerar g&amp;aring;rdagens skulds&amp;auml;ttning hindra en effektiv fattigdomsbek&amp;auml;mpning och en fortsatt demokratisering. Till exempel har den nya ledningen i Demokratiska Republiken Kongo tvingats betala r&amp;auml;ntor som uppstod under diktatorn Mobutu. Filippinerna var tvungna att betala en tredjedel av sitt BNP till avbetalningar f&amp;ouml;r l&amp;aring;n som togs av diktatorn Ferdinand Marcos.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessa skulder menar vi b&amp;ouml;r betraktas som illegitima och avskrivas. Utrikesutskottet har st&amp;auml;llt sig negativt till alla s&amp;aring;dana f&amp;ouml;rslag. I bet&amp;auml;nkande 2007/08:UU4 framg&amp;aring;r det att sk&amp;auml;let f&amp;ouml;r detta &amp;auml;r att det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att enas om vad en illegitim skuld &amp;auml;r. V&amp;auml;nsterpartiet anser inte att detta &amp;auml;r ett sk&amp;auml;l starkt nog f&amp;ouml;r att avf&amp;ouml;ra diskussionen om illegitima skulder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alexander Nahum Sack arbetade redan p&amp;aring; 1920-talet fram kriterier som i&amp;nbsp;dag kan ligga till grund f&amp;ouml;r vad en illegitim skuld &amp;auml;r. Det handlar om l&amp;aring;n som inte kommit medborgarna till del, l&amp;aring;n d&amp;auml;r medborgarna inte haft m&amp;ouml;jlighet att ge n&amp;aring;got godk&amp;auml;nnande samt l&amp;aring;n d&amp;auml;r l&amp;aring;ngivarna fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan var medvetna om att pengarna inte skulle komma medborgarna till del. V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att ett internationellt regelverk f&amp;ouml;r vad en illegitim skuld &amp;auml;r ska utformas. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare b&amp;ouml;r Sverige verka f&amp;ouml;r att en ”skuldtribunal” i FN:s regi tills&amp;auml;tts f&amp;ouml;r att avg&amp;ouml;ra vilka skulder som kan anses vara illegitima. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;refter, inom ramen f&amp;ouml;r IMF, V&amp;auml;rldsbanken, FN, de regionala utvecklingsbankerna och Parisklubben, verka f&amp;ouml;r att dessa illegitima skulder avskrivs.  Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc202845982" name="_Toc202845982"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc202873016" name="_Toc202873016"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc202949392" name="_Toc202949392"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203384635" name="_Toc203384635"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203384918" name="_Toc203384918"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc207719645" name="_Toc207719645"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210050226" name="_Toc210050226"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458089" name="_Toc215458089"&gt;&lt;/a&gt;Sveriges ansvar som l&amp;aring;ngivare&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr finns det &amp;auml;ven svenska exempel p&amp;aring; mindre hederv&amp;auml;rda utl&amp;aring;ningar. Ett av dem &amp;auml;r Sveriges fordringar p&amp;aring; Liberia, vilka till st&amp;ouml;rre delen bestod av krediter som uppstod 1979 n&amp;auml;r den liberianska regimen inhandlade tre kustbevakningsb&amp;aring;tar fr&amp;aring;n Karlskrona varv. Liberia var d&amp;aring; en korrumperad enpartistat under president William Richard Tolbert Jr:s styre. Vi menar att Sverige i dessa fall b&amp;ouml;r ta ett ansvar som l&amp;aring;ngivare och avskriva dessa skulder utan att det belastar bist&amp;aring;ndsbudgeten. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den norska regeringen beslutade &amp;aring;r 2006 att erk&amp;auml;nna att Norge har ett medansvar f&amp;ouml;r delar av de fordringar man har mot l&amp;auml;nder i syd. F&amp;ouml;ljaktligen menade man att Norge saknade r&amp;auml;tt att inkr&amp;auml;va dessa fordringar, dvs. skulderna var att ses som illegitima. &amp;Aring;ret d&amp;auml;rp&amp;aring; inledde man en villkorsl&amp;ouml;s skuldavskrivning som omfattande 520&amp;nbsp;miljoner norska kronor till Egypten, Ecuador, Jamaica, Sierra Leone och Peru. Avskrivningarna belastade inte den norska bist&amp;aring;ndsbudgeten. V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige ska f&amp;ouml;lja Norges exempel och erk&amp;auml;nna v&amp;aring;rt medansvar och d&amp;auml;rmed avskriva de illegitima skulder som vi har. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc207719650" name="_Toc207719650"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210050227" name="_Toc210050227"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458090" name="_Toc215458090"&gt;&lt;/a&gt;Restriktivare vapenexport&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De &amp;aring;tta millenniem&amp;aring;len &amp;auml;r framtagna utifr&amp;aring;n den millenniedeklaration som antogs av medverkande l&amp;auml;nder &amp;aring;r 2000. I denna deklaration sl&amp;aring;s flera olika v&amp;auml;rden fast, bl.a. fred, s&amp;auml;kerhet och nedrustning. Fred och s&amp;auml;kerhet har en n&amp;auml;ra koppling till fattigdomsbek&amp;auml;mpning, eftersom det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att n&amp;aring; framg&amp;aring;ngar i ett land som drabbats av v&amp;auml;pnad konflikt. I flera av v&amp;auml;rldens krigsh&amp;auml;rjade konflikter &amp;auml;r ocks&amp;aring; millenniem&amp;aring;lens uppfyllande som allra mest avl&amp;auml;gset. M&amp;aring;nga l&amp;auml;nder har intensiva vapensamarbeten med l&amp;auml;nder d&amp;auml;r v&amp;auml;pnad konflikt p&amp;aring;g&amp;aring;r eller d&amp;auml;r stora kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter sker. Vi vill se h&amp;aring;rdare internationella och svenska restriktioner f&amp;ouml;r vapenhandel.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc207719651" name="_Toc207719651"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210050228" name="_Toc210050228"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458091" name="_Toc215458091"&gt;&lt;/a&gt;Internationella restriktioner f&amp;ouml;r vapenexport&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; tio &amp;aring;r har v&amp;auml;rldens milit&amp;auml;rutgifter &amp;ouml;kat med 45&amp;nbsp;% och var 2007 uppe p&amp;aring; cirka 1&amp;nbsp;339 miljarder US dollar. USA svarar ensamt f&amp;ouml;r 45&amp;nbsp;% av dessa utgifter. Detta kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med listans tv&amp;aring;a och trea, Storbritannien och Kina, som ”bara” satsade 60&amp;nbsp;miljarder dollar vardera under 2007. Men upprustningen p&amp;aring;g&amp;aring;r p&amp;aring; flera h&amp;aring;ll i v&amp;auml;rlden, bl.a. Indien, Pakistan, Saudiarabien, Israel och Iran. Enligt Sipri sker den procentuellt st&amp;ouml;rsta &amp;ouml;kningen av milit&amp;auml;rutgifter i hela v&amp;auml;rlden i&amp;nbsp;dag i Kaukasus, d&amp;auml;r b&amp;aring;de USA och Ryssland har ekonomiska intressen att s&amp;auml;kra. Allra st&amp;ouml;rst var den f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret i Georgien. Dessa utgifter kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med v&amp;auml;rldens samlade bist&amp;aring;nd som under 2006 var 103,9&amp;nbsp;miljarder US dollar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse mellan dessa siffror och v&amp;auml;rldens totala satsningar p&amp;aring; milit&amp;auml;ren framg&amp;aring;r det att det satsas 17–24 g&amp;aring;nger mer p&amp;aring; krigsindustrin &amp;auml;n p&amp;aring; bist&amp;aring;nd. I m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder inneb&amp;auml;r det att resurser som skulle beh&amp;ouml;vas i arbetet f&amp;ouml;r att n&amp;aring; millenniem&amp;aring;len ist&amp;auml;llet anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r milit&amp;auml;r upprustning. Pakistan l&amp;auml;gger 47 g&amp;aring;nger mer p&amp;aring; milit&amp;auml;ren &amp;auml;n p&amp;aring; vatten och sanitet, med andra ord delar av uppfyllandet av m&amp;aring;l sju, samtidigt som 118&amp;nbsp;000 pakistanier varje &amp;aring;r d&amp;ouml;r p.g.a. diarr&amp;eacute;. Trots detta har Exportkreditn&amp;auml;mnden beslutat att utf&amp;auml;rda krediter om 17 miljarder f&amp;ouml;r Saabs f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av Erieyerradarenheter, flygburet radarsystem, till Pakistan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga av dessa l&amp;auml;nder som bygger upp stora vapenf&amp;ouml;rr&amp;aring;d medverkar sj&amp;auml;lva vid milit&amp;auml;ra konflikter eller s&amp;auml;ljer vapen till krigf&amp;ouml;rande parter, USA &amp;auml;r ett bra exempel p&amp;aring; det. &amp;Auml;ven EU bidrar till denna verksamhet. Tjeckien och Slovakien exporterade exempelvis under 2005 drygt 7&amp;nbsp;500 pistoler till Colombia och s&amp;aring; m&amp;aring;nga som nio EU-l&amp;auml;nder exporterade under &amp;aring;ren 2002 till 2006 krigsmateriel till Kina. &amp;Auml;nd&amp;aring; antog EU f&amp;ouml;r tio &amp;aring;r sedan en uppf&amp;ouml;randekod (EU Code of Conduct on Arms Exports) som &amp;auml;r v&amp;auml;rldens f&amp;ouml;rsta regionala instrument f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra vapenexport. I denna finns ambitioner att f&amp;ouml;rhindra denna typ av vapenexport, men riktlinjerna &amp;auml;r f&amp;ouml;r lama och efterlevnaden d&amp;aring;lig. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet har liknande m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningar som den internationella fredsr&amp;ouml;relsen. Vi anser att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av EU:s uppf&amp;ouml;randekoder kommer till st&amp;aring;nd och att dessa blir mer restriktiva s&amp;aring; att vapenexporten till diktaturer, krigf&amp;ouml;rande stater och l&amp;auml;nder d&amp;auml;r grova brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna upph&amp;ouml;r. &lt;span class="artbody1"&gt;Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210050229" name="_Toc210050229"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458092" name="_Toc215458092"&gt;&lt;/a&gt;Tydligare regler f&amp;ouml;r svensk vapenexport&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="artbody1"&gt;S&amp;aring;v&amp;auml;l Sveriges riksdag som regering betonar att svensk utrikespolitik ska fr&amp;auml;mja respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. I riktlinjerna f&amp;ouml;r svensk vapenexport anges att ”ett centralt villkor” f&amp;ouml;r att export ska beviljas &amp;auml;r respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Tyv&amp;auml;rr ser verkligheten annorlunda ut. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="artbody1"&gt;Vapenexport fr&amp;aring;n Sverige till&amp;aring;ts i&amp;nbsp;dag till en rad l&amp;auml;nder som bryter mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, bl.a. Indien, Bahrain, Thailand, Malaysia och &lt;/span&gt;Sydafrika&lt;span class="artbody1"&gt;. S&amp;auml;rskilt sl&amp;aring;ende &amp;auml;r dock den svenska vapenexporten till Pakistan – en milit&amp;auml;rdiktatur som har blivit en av Sveriges st&amp;ouml;rsta krigsmaterielkunder. Sverige har ocks&amp;aring; ett vapensamarbete med USA, som har en inblandning i flera milit&amp;auml;ra konflikter. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="artbody1"&gt;Den svenska vapenexporten legitimerar d&amp;auml;rmed en rad tvivelaktiga regeringar och st&amp;auml;rker dessutom deras vapenmakt rent konkret. Det borde vara uppenbart f&amp;ouml;r alla att man inte kan f&amp;ouml;ra en politik som fr&amp;auml;mjar m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter samtidigt som man exporterar krigsmateriel f&amp;ouml;r miljarder till dessa l&amp;auml;nder. Det borde ocks&amp;aring; vara en sj&amp;auml;lvklarhet att Sverige inte ska exportera krigsmateriel till l&amp;auml;nder som systematiskt bryter mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. F&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r det i allra h&amp;ouml;gsta grad uppenbart att dagens riktlinjer f&amp;ouml;r svensk vapenexport inte fungerar. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att nya riktlinjer f&amp;ouml;r den svenska krigsmaterielexporten beh&amp;ouml;vs som i&amp;nbsp;st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att utg&amp;aring; fr&amp;aring;n sn&amp;auml;va n&amp;auml;ringspolitiska aspekter p&amp;aring; krigsmaterielexporten betonar vikten av demokrati, MR-perspektiv och internationella s&amp;auml;kerhetspolitiska aspekter. Detta vill vi att riksdagen ska ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;span class="artbody1"&gt;&lt;a id="_Toc202845992" name="_Toc202845992"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc202873021" name="_Toc202873021"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc202949397" name="_Toc202949397"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203384639" name="_Toc203384639"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203384922" name="_Toc203384922"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210050230" name="_Toc210050230"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458093" name="_Toc215458093"&gt;&lt;/a&gt;Tillg&amp;aring;ng till vatten och minskad slum&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tv&amp;aring; delm&amp;aring;l som ligger under millenniem&amp;aring;l sju &amp;auml;r att halvera antalet m&amp;auml;nniskor som saknar tillg&amp;aring;ng till vatten och sanitet, samt minska antalet m&amp;auml;nniskor som lever i st&amp;auml;dernas slumomr&amp;aring;den med 100&amp;nbsp;miljoner till &amp;aring;r 2020. Gl&amp;auml;djande prognoser visar att m&amp;aring;let om rent vatten kommer att n&amp;aring;s i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder. Men sj&amp;auml;lvklart f&amp;aring;r vi inte gl&amp;ouml;mma att detta fortfarande kommer att inneb&amp;auml;ra att drygt en miljard m&amp;auml;nniskor saknar tillg&amp;aring;ng till rent dricksvatten. Precis som f&amp;ouml;r de &amp;ouml;vriga m&amp;aring;len &amp;auml;r det &amp;auml;ven h&amp;auml;r framf&amp;ouml;r&amp;nbsp;allt Afrika s&amp;ouml;der om Sahara som halkar efter. Sveriges prioriteringar f&amp;ouml;r ett h&amp;aring;llbart samh&amp;auml;llsbyggande ligger v&amp;auml;l i linje med det organ inom FN som har i uppgift att uppfylla m&amp;aring;let om slumomr&amp;aring;den. D&amp;auml;remot &amp;auml;r det mycket olyckligt att den minskningen av bist&amp;aring;ndet till Sida som n&amp;auml;mnts tidigare ocks&amp;aring; kommer att drabba viktiga svenska projekt inom detta omr&amp;aring;de.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc203384648" name="_Toc203384648"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203384931" name="_Toc203384931"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203385003" name="_Toc203385003"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210050231" name="_Toc210050231"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458094" name="_Toc215458094"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;xande st&amp;auml;der&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder har befolkningstillv&amp;auml;xten p&amp;aring; landsbygden helt avstannat medan st&amp;auml;derna v&amp;auml;xer med en svindlande hastighet. Majoriteten av denna tillv&amp;auml;xt sker i tredje v&amp;auml;rlden. Man uppskattar att hela 95&amp;nbsp;% av befolknings&amp;ouml;kningen de n&amp;auml;rmaste 30 &amp;aring;ren kommer att ske just i urbana omr&amp;aring;den i utvecklingsl&amp;auml;nder. Antalet m&amp;auml;nniskor som bor i slum ber&amp;auml;knas &amp;aring;r 2020 uppg&amp;aring; till 1,4 miljarder. Redan i&amp;nbsp;dag bor h&amp;auml;lften av alla m&amp;auml;nniskor i st&amp;auml;der, och de s.k. megast&amp;auml;derna (med fler &amp;auml;n 10&amp;nbsp;miljoner inv&amp;aring;nare) blir alltfler. Om n&amp;aring;gra &amp;aring;r f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas det finnas 20 megast&amp;auml;der, de flesta i utvecklingsl&amp;auml;nderna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Denna stora och exceptionellt snabba omf&amp;ouml;rdelning av befolkningen fr&amp;aring;n landsbygd till st&amp;auml;der i framf&amp;ouml;r&amp;nbsp;allt Afrika, Asien och Latinamerika inneb&amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart en stor omst&amp;auml;llning f&amp;ouml;r de respektive l&amp;auml;nderna och ger effekter p&amp;aring; bl.a. milj&amp;ouml;n, ekonomin och den sociala v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Om urbaniseringens potential tillvaratas kan den inneb&amp;auml;ra f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade m&amp;ouml;jligheter b&amp;aring;de f&amp;ouml;r st&amp;auml;der och f&amp;ouml;r landsbygd. Problem uppst&amp;aring;r n&amp;auml;r st&amp;auml;derna v&amp;auml;xer f&amp;ouml;r fort och viktig infrastruktur inte hinner med. &amp;Auml;n en g&amp;aring;ng &amp;auml;r det den fattigaste delen av befolkningen som drabbas h&amp;aring;rdast n&amp;auml;r vatten och elektricitet uteblir.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc203384649" name="_Toc203384649"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203384932" name="_Toc203384932"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc203385004" name="_Toc203385004"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210050232" name="_Toc210050232"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458095" name="_Toc215458095"&gt;&lt;/a&gt;Det urbana utvecklingssamarbetet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I bist&amp;aring;ndssammanhang &amp;auml;r det viktigaste att vara medveten om att fattigdomen i st&amp;auml;derna ser annorlunda ut &amp;auml;n den p&amp;aring; landsbygden. En avg&amp;ouml;rande skillnad &amp;auml;r att en fattig stadsbo &amp;auml;r helt beroende av pengar f&amp;ouml;r sin &amp;ouml;verlevnad. Andra utm&amp;auml;rkande drag f&amp;ouml;r urban fattigdom &amp;auml;r dyra och l&amp;aring;nga resor samt st&amp;ouml;rre otrygghet. Med s&amp;aring; uppenbara skillnader kan man om&amp;ouml;jligen till&amp;auml;mpa samma strategier f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndsinsatserna i staden som p&amp;aring; landsbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en del l&amp;auml;nder har bl.a. betydande offentliga satsningar p&amp;aring; slumomr&amp;aring;den lett till f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade levnadsvillkor och f&amp;ouml;rhindrat att nya slumomr&amp;aring;dens v&amp;auml;xt fram. I flera andra l&amp;auml;nder &amp;auml;r ansvaret f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i st&amp;auml;derna splittrat p&amp;aring; lokala, regionala och centrala myndigheter, med helt olika l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r fattigdomsminskning, utbildning, h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd etc.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att en h&amp;aring;llbar utveckling, med en i f&amp;ouml;rsta hand minskning av antalet sluminv&amp;aring;nare i v&amp;auml;rlden med 100&amp;nbsp;miljoner, ska kunna komma att n&amp;aring;s &amp;auml;r inf&amp;ouml;randet av integrerade strategier f&amp;ouml;r minskad fattigdom. F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring och f&amp;ouml;rebyggande av slumomr&amp;aring;den m&amp;aring;ste inf&amp;ouml;rlivas i nationella utvecklingsplaner och i bist&amp;aring;ndsstrategier. Sverige b&amp;ouml;r i alla landstrategier inkludera strategier f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l landbygd som urbana omr&amp;aring;den. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc207719653" name="_Toc207719653"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210050233" name="_Toc210050233"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458096" name="_Toc215458096"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;ka kvinnors makt&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi lever inte i en j&amp;auml;mst&amp;auml;lld v&amp;auml;rld. Maktordningen mellan m&amp;auml;n och kvinnor pr&amp;auml;glar politik och samh&amp;auml;llsliv v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver, allt fr&amp;aring;n global ekonomi till de mest intima relationer m&amp;auml;nniskor emellan. Tillg&amp;aring;ngen till och makt &amp;ouml;ver viktiga resurser, s&amp;aring;som kapital, krediter, jord, utbildning och ny teknik, &amp;auml;r or&amp;auml;ttvist f&amp;ouml;rdelad. V&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver har kvinnor betydligt s&amp;auml;mre arbets- och anst&amp;auml;llningsvillkor och l&amp;auml;gre l&amp;ouml;n &amp;auml;n m&amp;auml;n. K&amp;ouml;nsmaktsstrukturerna kr&amp;auml;nker kvinnors r&amp;auml;tt till ett fritt och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt liv &amp;auml;ven p&amp;aring; omr&amp;aring;den som handlar om r&amp;auml;tten till utbildning, sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter, medicinering och sjukv&amp;aring;rd, barnomsorg och att sj&amp;auml;lv v&amp;auml;lja partner samt r&amp;auml;tten till kroppslig integritet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors underordning &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati, men ocks&amp;aring; en fr&amp;aring;ga om utveckling. S&amp;aring; l&amp;auml;nge som kvinnor utest&amp;auml;ngs fr&amp;aring;n de politiska arenorna, har s&amp;auml;mre m&amp;ouml;jligheter till utbildning och f&amp;ouml;rv&amp;auml;gras r&amp;auml;tten att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sina egna kroppar kommer ekonomisk utveckling och millenniem&amp;aring;len inte att uppn&amp;aring;s. Flera av millenniem&amp;aring;len har ocks&amp;aring; tydliga j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv, enligt m&amp;aring;l tv&amp;aring; ska flickor och pojkar f&amp;aring; samma tillg&amp;aring;ng till grundskoleutbildning, enligt m&amp;aring;l tre ska kvinnors st&amp;auml;llning st&amp;auml;rkas och enligt m&amp;aring;l fem ska m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten minskas med tre fj&amp;auml;rdedelar till 2015. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En del framsteg har gjorts. Kvinnors inflytande i politiken har vuxit, deras tilltr&amp;auml;de till den betalda arbetskraften har &amp;ouml;kat och flera l&amp;auml;nder har genom lagstiftning m&amp;ouml;jliggjort f&amp;ouml;r kvinnor att &amp;auml;ga mark samt gett kvinnor arvsr&amp;auml;tt. De framsteg som gjorts &amp;auml;r dock inte tillr&amp;auml;ckliga, utvecklingen g&amp;aring;r f&amp;ouml;r sakta fram&amp;aring;t och &amp;auml;r oj&amp;auml;mn. &lt;a id="_Toc207719654" name="_Toc207719654"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska utvecklingspolitiken utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n tv&amp;aring; perspektiv: fattigdomsbek&amp;auml;mpning och ett r&amp;auml;ttighetsperspektiv. F&amp;ouml;r att framg&amp;aring;ng p&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den ska vara m&amp;ouml;jlig kr&amp;auml;vs att ett tydligt k&amp;ouml;nsperspektiv inkluderas. V&amp;auml;nsterpartiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att den svenska globala utvecklingspolitiken m&amp;aring;ste utveckla ett tredje m&amp;aring;l som omfattar ett k&amp;ouml;nsmaktsperspektiv. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ger regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom FN-systemet arbetar FN:s utvecklingsfond f&amp;ouml;r kvinnor, Unifem, f&amp;ouml;r kvinnors m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, politiska deltagande och f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mlikhet genom att st&amp;auml;lla upp med expertis. Man har en central roll f&amp;ouml;r arbetet med att uppfylla millenniem&amp;aring;len eftersom man &amp;auml;r det enda FN-organ som har en operationell roll n&amp;auml;r det kommer till kvinnors r&amp;auml;ttigheter. Trots det valde regeringen tidigare i &amp;aring;r att dra ned anslaget f&amp;ouml;r Unifem, fr&amp;aring;n 26 till 22&amp;nbsp;miljoner kronor, vilket &amp;auml;r mycket olyckligt. V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige &amp;aring;tminstone b&amp;ouml;r &amp;aring;terst&amp;auml;lla st&amp;ouml;det till Unifem. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210050234" name="_Toc210050234"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458097" name="_Toc215458097"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;tt till abort och minskad m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tten till abort – till sin egen kropp, till sin egen sexualitet – &amp;auml;r en av de absolut viktigaste r&amp;auml;ttvisefr&amp;aring;gorna och en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att m&amp;aring;l fem om minskad m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet ska n&amp;aring;s. Trots detta lever n&amp;auml;stan en fj&amp;auml;rdedel av jordens kvinnor i l&amp;auml;nder d&amp;auml;r abort &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjudet, eller till&amp;aring;tet bara f&amp;ouml;r att r&amp;auml;dda deras liv. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I&amp;nbsp;dag f&amp;aring;r kvinnor och flickor i Nicaragua, El Salvador, Chile, Malta inte g&amp;ouml;ra abort under n&amp;aring;gra omst&amp;auml;ndigheter. I dessa l&amp;auml;nder &amp;auml;r det ov&amp;auml;sentligt om kvinnans eller flickans liv &amp;auml;r i fara eller om graviditeten var en f&amp;ouml;ljd av incest eller v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt – n&amp;aring;got som &amp;auml;r skr&amp;auml;mmande vanligt. I&amp;nbsp;st&amp;auml;llet d&amp;ouml;r flickorna, eller s&amp;aring; uppmanas de att gifta sig med sin v&amp;aring;ldt&amp;auml;ktsman. Denna skamliga oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet sk&amp;ouml;rdar miljontals liv, och det &amp;auml;r naturligtvis de fattiga kvinnorna som offras. Efter abortf&amp;ouml;rbudet som inf&amp;ouml;rdes nu senast i Nicaragua, ber&amp;auml;knas misslyckade aborter redan vara den tredje vanligaste d&amp;ouml;dsorsaken bland kvinnor i fertil &amp;aring;lder. Enligt WHO d&amp;ouml;r runt 70&amp;nbsp;000 kvinnor varje &amp;aring;r p.g.a. slarvigt utf&amp;ouml;rda illegala aborter. Samtidigt har rika kvinnor &amp;ouml;ver hela jorden alltid m&amp;ouml;jlighet att g&amp;ouml;ra s&amp;auml;kra aborter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;ouml;dligheten bland blivande m&amp;ouml;drar har l&amp;auml;nge funnits med p&amp;aring; den internationella agendan. Trots detta har inga st&amp;ouml;rre framsteg gjorts, &amp;aring;tminstone inte i de v&amp;auml;rst drabbade regionerna. Fortfarande d&amp;ouml;r ca 20&amp;nbsp;000 kvinnor och barn varje dag p.g.a. d&amp;aring;lig m&amp;ouml;drah&amp;auml;lsa. Men kunskap om hur detta kan motverkas finns. Bara tillg&amp;aring;ng till preventivmedel kan minska m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten med s&amp;aring; mycket som 25–35&amp;nbsp;%. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt V&amp;auml;rldsbanken kan antalet kvinnor som d&amp;ouml;r i samband graviditet och f&amp;ouml;rlossning minska med 74&amp;nbsp;% genom utbyggd m&amp;ouml;drav&amp;aring;rd och om v&amp;auml;rldens kvinnor fick tillg&amp;aring;ng till akut f&amp;ouml;rlossningsv&amp;aring;rd. Det handlar ocks&amp;aring; om att kvinnors &lt;span class="Strong" style="font-weight: normal;"&gt;st&amp;auml;llning generellt m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas, politiskt, &lt;/span&gt;socialt och ekonomiskt. Bland annat m&amp;aring;ste flickor f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till utbildning och fler kvinnor ges m&amp;ouml;jlighet att &amp;auml;ga mark. Det beh&amp;ouml;vs &amp;auml;ven en &amp;ouml;kad kunskap om reproduktiv h&amp;auml;lsa och familjeplanering, utbildad personal vid f&amp;ouml;rlossningar och b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;drav&amp;aring;rd. Ett flertal l&amp;auml;nder har praktiserat detta recept och lyckats minska m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten med enkla medel, det g&amp;auml;ller bl.a. flera europeiska l&amp;auml;nder och Egypten, Gambia och Bangladesh.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men resurserna &amp;auml;r bristande. Sverige har h&amp;auml;r mycket att tillf&amp;ouml;ra och b&amp;ouml;r ta internationella initiativ f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd lagstiftning och efterlevnad av lagstiftning f&amp;ouml;r s&amp;auml;kra och lagliga aborter och minskad m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet. Sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rbli en av topprioriteterna i v&amp;aring;rt utvecklingssamarbete. V&amp;auml;nsterpartiet anser att 10&amp;nbsp;% av bist&amp;aring;ndsbudgeten ska &amp;ouml;ronm&amp;auml;rkas f&amp;ouml;r sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter. Detta &lt;span class="artbody1"&gt;b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="artbody1"&gt;UNFPA spelar en central roll i arbetet med sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter och f&amp;ouml;r att m&amp;aring;l fem ska uppfyllas. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r oroande att &amp;auml;ven detta FN-organ f&amp;aring;tt sina bidrag minskade av den borgerliga regeringen, fr&amp;aring;n 405 till 400&amp;nbsp;miljoner kronor. &lt;/span&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige &amp;aring;tminstone b&amp;ouml;r &amp;aring;terst&amp;auml;lla st&amp;ouml;det till UNFPA. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210050235" name="_Toc210050235"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458098" name="_Toc215458098"&gt;&lt;/a&gt;Stoppa m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;verallt i v&amp;auml;rlden lever kvinnor under m&amp;auml;ns underordning, &amp;auml;ven i Sverige. M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r en maktdemonstration d&amp;auml;r v&amp;aring;ldet blir ett s&amp;auml;tt att kontrollera kvinnan p&amp;aring;. Det mesta av v&amp;aring;ldet sker hemma av en person som kvinnan har n&amp;aring;gon form av relation till. Mellan 20 och 50&amp;nbsp;% av v&amp;auml;rldens flickor har utsatts f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld fr&amp;aring;n en manlig familjemedlem. En stor del av v&amp;aring;ldet mot kvinnor uppst&amp;aring;r i samband med v&amp;auml;pnade konflikter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;n Demokratiska Republiken Kongo rapporterar L&amp;auml;kare utan gr&amp;auml;nser om hur det sexuella v&amp;aring;ldet mot framf&amp;ouml;r&amp;nbsp;allt sm&amp;aring; flickor &amp;ouml;kar, trots att kriget &amp;auml;r slut. En del av flickorna som kommer in till organisationens kliniker &amp;auml;r inte &amp;auml;ldre &amp;auml;n tv&amp;aring; &amp;aring;r. Den svenska polisen har genom Sida byggt upp ett samarbete kring familjev&amp;aring;ld i Nicaragua, vilket har resulterat i att alltfler kvinnor v&amp;aring;gar anm&amp;auml;la &amp;ouml;vergrepp. Familjev&amp;aring;ldsenheter d&amp;auml;r utsatta kvinnor och barn kan f&amp;aring; professionell hj&amp;auml;lp har uppr&amp;auml;ttats och specialutbildade personal driver r&amp;auml;ttsprocesser mot f&amp;ouml;r&amp;ouml;varna, som ofta &amp;auml;r offrens makar eller sambor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En nyligen gjord utv&amp;auml;rdering visar att verksamheten har resulterat i minskat v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn samt st&amp;ouml;rre tillit till polisv&amp;auml;sendet. &amp;Auml;nd&amp;aring; har regeringen beslutat att upph&amp;ouml;ra med detta st&amp;ouml;d, som en del av regeringens landkoncentration. V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r kritiskt till det beslutet. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc210050236" name="_Toc210050236"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215458099" name="_Toc215458099"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rk kvinnor&amp;ouml;relserna i syd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor blir kontrollerade p&amp;aring; m&amp;aring;nga olika s&amp;auml;tt. Runt 140&amp;nbsp;miljoner flickor och kvinnor i v&amp;auml;rlden tros vara k&amp;ouml;nsstympade. Dessa flickor f&amp;aring;r i resten av sina liv brottas med mer eller mindre allvarliga fysiska och psykiska problem som en direkt p&amp;aring;f&amp;ouml;ljd av den tortyr de blivit utsatta f&amp;ouml;r. Det faktum att flickor har mindre kontroll &amp;ouml;ver sitt sexualliv har bl.a. resulterat i att tv&amp;aring; tredjedelar av alla som drabbas av hiv i Afrika s&amp;ouml;der om Sahara &amp;auml;r flickor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ska millenniem&amp;aring;l sex, om att stoppa spridningen av hiv/aids, kunna n&amp;aring;s m&amp;aring;ste arbetet inkludera ett tydligt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv. H&amp;auml;r har Unifem bedrivit ett viktigt arbete. Vidare lider flickor i fattiga l&amp;auml;nder oftare av undern&amp;auml;ring som ger best&amp;aring;ende men, eftersom pojkar prioriteras n&amp;auml;r maten ska f&amp;ouml;rdelas. Ofta p&amp;aring;b&amp;ouml;rjas diskrimineringen innan flickorna ens &amp;auml;r f&amp;ouml;dda. Tidigare handlade det om mord p&amp;aring; flicksp&amp;auml;dbarn, nu handlar det om modern ultraljudsteknik. I v&amp;auml;rlden totalt sett ber&amp;auml;knas runt 100 miljoner flickor och kvinnor ”saknas” p.g.a. &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att ta bort flickfoster.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan fr&amp;aring;ga &amp;auml;r barn&amp;auml;ktenskap. Bortsett fr&amp;aring;n det mest grundl&amp;auml;ggande, att ett barn ska ha r&amp;auml;tt att vara ett barn, &amp;auml;r dessa &amp;auml;ktenskap dessutom &amp;auml;nnu en faktor som har en skadlig inverkan p&amp;aring; flickors r&amp;auml;tt till utbildning och deras m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rverkliga sig sj&amp;auml;lva. Enligt Unicef fanns det &amp;aring;r 2006 omkring 60&amp;nbsp;miljoner kvinnor mellan 20 och 24 &amp;aring;r i hela v&amp;auml;rlden som hade gift sig f&amp;ouml;re 18-&amp;aring;rs&amp;aring;ldern. Barn&amp;auml;ktenskap &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjudna i de flesta l&amp;auml;nder, men lagarna efterlevs inte alltid. Ett stort problem &amp;auml;r att regeringar i de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r lagarna inte &amp;aring;tf&amp;ouml;ljs alltf&amp;ouml;r ofta &amp;auml;r motvilliga att ta itu med problemet. Resultatet blir en legaliserad pedofili, n&amp;aring;got som Sverige aldrig f&amp;aring;r acceptera eller h&amp;aring;lla tyst om. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diskriminering p.g.a. k&amp;ouml;n &amp;auml;r of&amp;ouml;rsvarbart. Om inte internationella lagar som skyddar flickors r&amp;auml;ttigheter tvingas fram och genomf&amp;ouml;rs av en internationell gemenskap, kommer millenniem&amp;aring;len att f&amp;ouml;rbli ouppn&amp;aring;eliga. Sverige m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; v&amp;aring;ga vara en tydlig r&amp;ouml;st och v&amp;auml;gra acceptera v&amp;aring;ld mot kvinnor och andra former av &amp;ouml;vergrepp. Det finns inga godtagbara urs&amp;auml;kter f&amp;ouml;r detta, var sig det handlar om religion, sedv&amp;auml;njor eller andra reaktion&amp;auml;ra kvinnofientliga v&amp;auml;rderingar. Sveriges utvecklingssamarbete m&amp;aring;ste alltid l&amp;aring;ta oss styras av kampen f&amp;ouml;r kvinnors r&amp;auml;ttigheter. Sverige anses i de flesta m&amp;auml;tningar som g&amp;ouml;rs vara det mest j&amp;auml;mst&amp;auml;llda landet i v&amp;auml;rlden, vi ligger &amp;auml;ven i den absoluta toppen d&amp;aring; det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;rekomsten av m&amp;ouml;dra- och barnad&amp;ouml;dlighet. V&amp;auml;nsterpartiet menar att Sverige h&amp;auml;r uppenbarligen har kompetensomr&amp;aring;den som vi tydligare b&amp;ouml;r utnyttja i v&amp;aring;rt utvecklingsarbete. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normalt&amp;nbsp;indrag1,Normal_indrag1,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag1&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven i de mest reaktion&amp;auml;ra l&amp;auml;nderna finns det en viktig lokal kvinnokampsr&amp;ouml;relse som organiserar sig f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kvinnors position i samh&amp;auml;llet. Dessa grupper k&amp;auml;mpar ofta under ytterst sv&amp;aring;ra omst&amp;auml;ndigheter. Det g&amp;auml;ller s&amp;aring;v&amp;auml;l r&amp;auml;tten till laglig och s&amp;auml;ker abort, minskad m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet, r&amp;auml;tt till utbildning som en kamp mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor. En del av de pengarna som &amp;ouml;ronm&amp;auml;rks f&amp;ouml;r sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes g&amp;aring; till lokala initiativ och verksamheter. Detta st&amp;ouml;d ska inte villkoras. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna&lt;span class="artbody1"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 30 september 2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lars Ohly (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Marianne Berg (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jacob Johnson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Elina Linna (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Gunilla Wahl&amp;eacute;n (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Alice &amp;Aring;str&amp;ouml;m (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Hans Linde (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inom EU och andra internationella forum aktivt ska arbeta för att alla givarländer ska leva upp till FN:s mål om att ge 0,7 % av sitt lands BNI i bistånd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sveriges skuldavskrivningar och flyktingmottagande alltid ska ske utanför biståndsbudgeten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringens skrivelse om biståndets resultat år 2009 ska omfatta en utvärdering av hela biståndsramen, inklusive avräkningar för skuldavskrivningar och flyktingmottagande.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska återställa sitt bidrag till UNDP.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att de delar av DAC:s regelverk som tillåter att flyktingmottagande och skuldavskrivningar kan användas som bistånd stryks.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska frikoppla sitt utvecklingssamarbete från makroekonomiska krav.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sveriges åtaganden enligt Kyotoprotokollet inte får finansieras med biståndsmedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inom OECD/DAC ska arbeta för att åtaganden enligt Kyotoprotokollet inte får räknas som utvecklingssamarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i EU och WTO bör driva krav på att handelsavtal måste utformas och utvärderas utifrån millenniemålen om fattigdomsbekämpning, hälsa och mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU tar bort tullmurar mot fattiga länder, att importrestriktioner för fattiga länder avskaffas och att WTO:s handelsavtal ersätts av avtal som tar sin utgångspunkt i fattigdomsbekämpning, utveckling och jämställdhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla förhandlingar om nya handelsavtal ska inkludera en analys av hur avtalet förhåller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att WTO demokratiseras så att de fattiga länderna får en reell möjlighet att påverka handelspolitiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att de 50 fattigaste länderna får totala och ovillkorade skuldavskrivningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör verka inom IMF och Världsbanken för en översyn av villkoren för skuldlättnader inom HIPC så att dessa inte motverkar uppfyllandet av millenniemålen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att ett internationellt regelverk för vad en illegitim skuld är ska utformas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en "skuldtribunal" i FN:s regi tillsätts för att avgöra vilka skulder som kan anses vara illegitima, samt inom ramen för nämnda internationella institutioner verka för att dessa illegitima skulder avskrivs.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska följa Norges exempel och erkänna vårt medansvar och därmed avskriva de illegitima skulder som vi har.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att en förändring av EU:s uppförandekoder förverkligas och att dessa blir mer restriktiva och vapenexporten till diktaturer, krigförande stater och länder där grova brott mot de mänskliga rättigheterna sker upphör.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att nya riktlinjer för den svenska krigsmaterielexporten behövs som i stället för att utgå från snäva näringspolitiska aspekter på krigsmaterielexporten betonar vikten av demokrati, MR-perspektiv och internationella säkerhetspolitiska aspekter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i alla landstrategier bör inkludera strategier för fattigdomsbekämpning för såväl landsbygd som urbana områden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den svenska utvecklingspolitiken bör utveckla ett tredje mål som omfattar ett könsmaktsperspektiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återställa anslaget till Unifem.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att 10 % av biståndsbudgeten ska öronmärkas för sexuell och reproduktiv hälsa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återställa anslaget till UNFPA.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en del av pengarna som öronmärks för att skapa sexuell och reproduktiv hälsa utan att villkoras bör gå till lokala initiativ och verksamheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2008-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0371688419616</intressent_id>
<namn>Lars Ohly</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0679667648714</intressent_id>
<namn>Marianne Berg</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>039984931601</intressent_id>
<namn>Jacob Johnson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0972254695405</intressent_id>
<namn>Elina Linna</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0814945477312</intressent_id>
<namn>Gunilla Wahlén</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>042839539117</intressent_id>
<namn>Alice Åström</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0901257862125</intressent_id>
<namn>Hans Linde</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:52:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02U255</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:31:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:52:08</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02U255</dok_id>
<subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_u_255.docx</filnamn>
<filstorlek>67035</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Millenniemålen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F9EFA186-237C-4A38-B9B3-CBC91877EF62</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02U255</dok_id>
<subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_u_255.pdf</filnamn>
<filstorlek>317421</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200809_u_255</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/513A6EDB-53E8-4202-BF50-7BD4702AD000</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>