<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2231831</hangar_id>
 <dok_id>GW02U1</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>U1</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:U1 av Mona Sahlin m.fl. (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>s61021</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-09-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-03-17 23:01:00</systemdatum>
 <publicerad>2008-10-14 11:18:28</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 2007/08:168 Lissabonfördraget</titel>
 <subtitel>av Mona Sahlin m.fl. (s)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{2924E604-4FE9-4992-994C-E86D8B100C36}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02U1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02U1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02U1</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:U1&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Mona Sahlin m.fl. (s)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;med anledning av prop. 2007/08:168 Lissabonfördraget&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;s61021&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="med anledning av prop. 2007/08:168 Lissabonf&amp;ouml;rdraget" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="me0209aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 080912 1800 4.95b" /&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Tue, 17 Mar 2009 12:14:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_U_1.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc210370710" name="_Toc210370710"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc210370724" name="_Toc210370724"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om vad som b&amp;ouml;r beaktas p&amp;aring; vissa f&amp;ouml;rdragsomr&amp;aring;den sedan Lissabonf&amp;ouml;rdraget tr&amp;auml;tt i kraft.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att Sverige ska ratificera Lissabonf&amp;ouml;rdraget. EU:s arbetsformer, enligt de f&amp;ouml;rdrag som g&amp;auml;ller i dag, &amp;auml;r inte anpassade f&amp;ouml;r det utvidgade EU som nu best&amp;aring;r av 27 medlemsstater. Med Lissabonf&amp;ouml;rdraget blir det l&amp;auml;ttare att fatta politiska beslut och vi menar att det ger EU b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att arbeta med utvidgningen, kunna samla sig kring en klimatuppg&amp;ouml;relse, stimulera tillv&amp;auml;xt och jobb samt bygga ett socialt r&amp;auml;ttvist Europa. Det nya Lissabonf&amp;ouml;rdraget &amp;auml;r b&amp;auml;ttre &amp;auml;n det nuvarande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att utveckla EU och bygga ett socialt Europa kr&amp;auml;vs arbetsformer som &amp;auml;r anpassade efter unionens storlek. P&amp;aring; en rad viktiga omr&amp;aring;den har det nya reformf&amp;ouml;rdraget f&amp;ouml;rdelar j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med det nu g&amp;auml;llande. Det st&amp;auml;rker EU p&amp;aring; viktiga omr&amp;aring;den som energi/klimat, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och i kampen mot den grova gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande brottsligheten. Det st&amp;auml;rker &amp;ouml;ppenheten, inte minst i ministerr&amp;aring;det, och demokratin i hela EU, det m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r en fortsatt utvidgning av EU, st&amp;auml;rker de nationella parlamentens inflytande och f&amp;ouml;rtydligar den nationella suver&amp;auml;niteten, s&amp;auml;rskilt vad g&amp;auml;ller v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att Lissabonf&amp;ouml;rdraget &amp;auml;r ett viktigt steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen till ett effektivare beslutsfattande inom EU. Med anledning av den senaste utvecklingen i EU vill vi understryka vikten av att den juridiska maktut&amp;ouml;vningen kan st&amp;aring; i samklang med den demokratiska maktut&amp;ouml;vningen. Juristernas frihet m&amp;aring;ste minskas genom att det politiska inflytandet inom EU blir effektivare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi v&amp;auml;lkomnar att Europeiska unionens stadga om de grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheterna blir en del av f&amp;ouml;rdraget. Stadgan inneh&amp;aring;ller viktiga sociala r&amp;auml;ttigheter, inklusive fackliga r&amp;auml;ttigheter, vilka d&amp;auml;rigenom st&amp;auml;rks inom EU och blir mer synliga. De grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r bl.a. f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tten och r&amp;auml;tten till kollektiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder, r&amp;auml;tten till information och samr&amp;aring;d inom f&amp;ouml;retaget och r&amp;auml;tten till skydd mot upps&amp;auml;gning utan saklig grund. EU har allts&amp;aring; en katalog av grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter som blir en del av det nya f&amp;ouml;rdraget. Det betyder att den kommer att bli r&amp;auml;ttsligt bindande f&amp;ouml;r EU, dess institutioner, byr&amp;aring;er och organ, men &amp;auml;ven f&amp;ouml;r medlemsstaterna n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller genomf&amp;ouml;randet av Europeiska unionens lagstiftning. Ett tungt v&amp;auml;gande sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r oss socialdemokrater att ratificera Lissabonf&amp;ouml;rdraget &amp;auml;r att LO st&amp;ouml;djer ratificeringen av Lissabonf&amp;ouml;rdraget i sitt remissyttrande &amp;ouml;ver DS 2007:48. EU, i form av ministerr&amp;aring;det och Europaparlamentet, m&amp;aring;ste bli mer beslutskapabelt f&amp;ouml;r att inte fler beslut ska fattas av jurister som inte tar intryck av folkviljan och politiska beslut i Europa. Med det nya f&amp;ouml;rdraget f&amp;aring;r vi en r&amp;auml;ttighetsstadga som blir juridiskt bindande och d&amp;auml;r det framg&amp;aring;r att konfliktr&amp;auml;tten faller under nationell praxis. Med det nya f&amp;ouml;rdraget p&amp;aring; plats &amp;ouml;kar s&amp;aring;ledes m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r att EG-domstolen v&amp;auml;ger in de nya starkare skrivningarna i sina framtida beslut. Men alldeles oavsett Lissabonf&amp;ouml;rdraget m&amp;aring;ste regeringen driva de fr&amp;aring;gor som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka l&amp;ouml;ntagarnas r&amp;auml;ttigheter i Sverige och i Europa. Vi socialdemokrater anser till skillnad fr&amp;aring;n den borgerliga regeringen att det &amp;auml;r en bra ordning att r&amp;aring;det f&amp;aring;r en ordf&amp;ouml;rande som v&amp;auml;ljs med kvalificerad majoritet f&amp;ouml;r en &lt;span style="letter-spacing: -0.2pt;"&gt;mandatperiod av tv&amp;aring; och ett halvt &amp;aring;r. Det ger b&amp;auml;ttre l&amp;aring;ngsiktighet i r&amp;aring;dets arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Arbetsmarknad &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater v&amp;auml;lkomnar att det nya f&amp;ouml;rdraget erk&amp;auml;nner rollen f&amp;ouml;r den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter, vilket bl.a. inneb&amp;auml;r att de fackliga r&amp;auml;ttigheterna st&amp;auml;rks. EU:s stadga f&amp;ouml;r grundl&amp;auml;ggande medborgerliga r&amp;auml;ttigheter blir r&amp;auml;ttsligt bindande. Detta &amp;auml;r en avg&amp;ouml;rande fr&amp;aring;ga, som bl.a. inneb&amp;auml;r ett tydligare skydd f&amp;ouml;r fackens r&amp;auml;tt att vidta strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder enligt nationella regler f&amp;ouml;r att t.ex. h&amp;auml;vda nationella kollektivavtal (artikel 27 och 28). En ny &amp;ouml;vergripande ”social” klausul inf&amp;ouml;rs som ser till att EU i samband med utformandet och genomf&amp;ouml;randet av dess politik m&amp;aring;ste beakta krav som fr&amp;auml;mjandet av en ”h&amp;ouml;g syssels&amp;auml;ttning”, ”ett fullgott socialt skydd”, ”kampen mot social utest&amp;auml;ngning” samt ”en h&amp;ouml;g utbildningsniv&amp;aring;” och ”en h&amp;ouml;g h&amp;auml;lsoskyddsniv&amp;aring; f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor”. Sammantaget f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar f&amp;ouml;rdraget balansen mellan den inre marknaden och den sociala dimensionen av EU-samarbetet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I artikel 38 finns sedan tidigare: ”Kommissionen ska ha till uppgift att fr&amp;auml;mja samr&amp;aring;d mellan arbetsmarknadens parter p&amp;aring; gemenskapsniv&amp;aring; och ska vidta alla &amp;aring;tg&amp;auml;rder som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta dialogen mellan dem genom att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla ett avv&amp;auml;gt st&amp;ouml;d till b&amp;aring;da parter.” Detta kommer att st&amp;aring; kvar. Fr&amp;aring;n konventet har det f&amp;ouml;rts in ytterligare text om att visa respekt f&amp;ouml;r parternas sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet och ta h&amp;auml;nsyn till skillnaderna i nationella system, vilket &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt viktigt f&amp;ouml;r l&amp;auml;nder vars arbetsmarknadsmodell bygger p&amp;aring; kollektivavtal: ”Unionen skall erk&amp;auml;nna och fr&amp;auml;mja arbetsmarknadsparternas betydelse p&amp;aring; unionsniv&amp;aring; och d&amp;auml;rvid ta h&amp;auml;nsyn till skillnaderna i de nationella systemen. Den skall underl&amp;auml;tta dialogen mellan arbetsmarknadens parter med respekt f&amp;ouml;r deras sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den artikel i f&amp;ouml;rdraget som anger att man kan inf&amp;ouml;rliva EU-regler med kollektivavtal h&amp;auml;nvisar i dag enbart till regler som &amp;auml;r beslutade enligt det ordinarie beslutsfattandet. F&amp;ouml;r de regler som har sitt ursprung i avtal mellan parterna finns underligt nog inte den m&amp;ouml;jligheten enligt en strikt tolkning. Detta fel r&amp;auml;ttas till i Lissabonf&amp;ouml;rdraget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterligare en brist r&amp;auml;ttas till. Europaparlamentet har enligt nuvarande f&amp;ouml;rdrag inte ens m&amp;ouml;jlighet att bli informerat om att avtal har tr&amp;auml;ffats mellan parterna och kommer att bli EU-regler. Nu inf&amp;ouml;rs att parlamentet ska informeras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r EG-domstolen finns redan nu en m&amp;ouml;jlighet att inr&amp;auml;tta specialdomstolar. Europafacket har kr&amp;auml;vt att det ska utnyttjas f&amp;ouml;r att inr&amp;auml;tta en s&amp;auml;rskild avdelning f&amp;ouml;r arbetsmarknadsfr&amp;aring;gor och arbetsr&amp;auml;tt. Det skulle kunna ske redan nu men med det nya f&amp;ouml;rdraget &amp;auml;ndras beslutsformen fr&amp;aring;n enh&amp;auml;llighet till kvalificerad majoritet och med medbeslutande f&amp;ouml;r parlamentet. Vi socialdemokrater anser att denna m&amp;ouml;jlighet b&amp;ouml;r tas upp s&amp;aring; snart det nya f&amp;ouml;rdraget &amp;auml;r i kraft. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att EG-domstolen f&amp;aring;r tillr&amp;auml;ckliga kunskaper om arbetsr&amp;auml;tt. Detta &amp;auml;r ocks&amp;aring; oumb&amp;auml;rligt f&amp;ouml;r att undvika ingrepp i de nationella systemen. EG-domstolens uppgift &amp;auml;r inte att tolka nationell r&amp;auml;tt, bara att se p&amp;aring; de konflikter som kan uppst&amp;aring; n&amp;auml;r olika system m&amp;ouml;ts p&amp;aring; den inre marknaden. F&amp;ouml;r att garantera att de n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga kunskaperna finns, &amp;auml;r det d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att utnyttja m&amp;ouml;jligheten att ha en s&amp;auml;rskild sammans&amp;auml;ttning av EG-domstolen f&amp;ouml;r arbetsmarknadsfr&amp;aring;gor. Betr&amp;auml;ffande EG-domstolen inf&amp;ouml;rs &amp;auml;ven en annan ny regel, artikel 224a, som f&amp;aring;tt liten uppm&amp;auml;rksamhet. F&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande v&amp;auml;ljer medlemsstaterna vem som de vill s&amp;auml;tta in som domare i EG-domstolen. Enligt det nya f&amp;ouml;rdraget ska det ske en granskning av de f&amp;ouml;reslagna personerna i en s&amp;auml;rskild kommitt&amp;eacute;. Den ska best&amp;aring; av sju personer, framst&amp;aring;ende jurister och en representant f&amp;ouml;r Europaparlamentet. Denna f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r, &amp;auml;ven om den inte har uppm&amp;auml;rksammats, en v&amp;auml;sentlig f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu finns ocks&amp;aring; fr&amp;aring;gan om full syssels&amp;auml;ttning med som m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r den Europeiska unionen. M&amp;aring;ls&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r syssels&amp;auml;ttningssamarbetet st&amp;auml;rks i och med att full syssels&amp;auml;ttning ing&amp;aring;r som ett av Europeiska unionens &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r dagens m&amp;aring;l om h&amp;ouml;g syssels&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Unionens yttre &amp;aring;tg&amp;auml;rder &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har p&amp;aring; kort tid &amp;aring;stadkommit en fredlig och ekonomisk utveckling som f&amp;ouml;r bara en generation sedan tedde sig som en ouppn&amp;aring;elig dr&amp;ouml;m. En kontinent som tidigare varit s&amp;aring; sargad av konflikter och krig har nu ett samarbete som inneb&amp;auml;r att vi delar varandras problem och framg&amp;aring;ngar. Fortfarande finns det dock klyftor, i b&amp;aring;de ekonomiskt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och demokratisk utveckling, som delar Europa. Utvidgningen m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har under de senaste &amp;aring;ren genomf&amp;ouml;rt flera utvidgningar och fler l&amp;auml;nder, inte minst Turkiet och l&amp;auml;nder p&amp;aring; Balkan, st&amp;aring;r p&amp;aring; tur. B&amp;aring;de f&amp;ouml;r att den utvidgning som redan skett ska lyckas fullt ut och f&amp;ouml;r att kommande utvidgningar ska kunna fungera &amp;auml;r Lissabonf&amp;ouml;rdraget viktigt. 27 medlemsl&amp;auml;nder kan inte arbeta effektivt i ett regelverk som huvudsakligen h&amp;auml;rstammar fr&amp;aring;n den tid d&amp;aring; EU bestod av 6 l&amp;auml;nder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s stora utrikespolitiska styrka &amp;auml;r unionens bredd av verktyg f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring: Det handlar om handel, bist&amp;aring;nd, diplomati, krishanteringsresurser m.m. En &amp;ouml;kad samordning av alla dessa verktyg st&amp;auml;rker EU:s utrikespolitik. Det &amp;auml;r viktigt att EU kan agera gemensamt p&amp;aring; utrikes- och s&amp;auml;kerhetspolitikens omr&amp;aring;de. V&amp;aring;r r&amp;ouml;st i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks och ett samlat EU &amp;auml;r en viktig akt&amp;ouml;r. N&amp;auml;r EU agerar enigt och starkt har det visat sig att EU ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rm&amp;aring;r g&amp;ouml;ra skillnad, som n&amp;auml;r man lyckades hindra ett inb&amp;ouml;rdeskrig att bryta ut i Makedonien 2001. Lissabonf&amp;ouml;rdraget st&amp;auml;rker den gemensamma utrikes- och s&amp;auml;kerhetspolitiken genom tydligare struktur och organisation. Bland annat kommer man att inr&amp;auml;tta en post som h&amp;ouml;g representant f&amp;ouml;r utrikes fr&amp;aring;gor och s&amp;auml;kerhetspolitik. Denna person kommer att vara ordf&amp;ouml;rande i r&amp;aring;det f&amp;ouml;r utrikes fr&amp;aring;gor men ocks&amp;aring; vara vice ordf&amp;ouml;rande i kommissionen med ansvar f&amp;ouml;r de yttre f&amp;ouml;rbindelserna. Enh&amp;auml;llighet kommer att utg&amp;ouml;ra huvudregel f&amp;ouml;r beslutsfattande om unionens utrikes- och s&amp;auml;kerhetspolitik men i vissa fall kommer ocks&amp;aring; kvalificerad majoritet att kunna till&amp;auml;mpas, dock aldrig i fr&amp;aring;gor med milit&amp;auml;ra eller f&amp;ouml;rsvarsm&amp;auml;ssiga konsekvenser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit en h&amp;ouml;rnsten i socialdemokratisk utrikespolitik att det internationella samfundet har ett huvudansvar f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. I FN-stadgans 8:e kapitel, artikel 52, ges direkt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r regionala avtal eller att en regional organisation som EU ska behandla angel&amp;auml;genheter r&amp;ouml;rande uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llandet av internationell fred och s&amp;auml;kerhet. EU har utvecklats till en stor global akt&amp;ouml;r och b&amp;ouml;r samarbeta och st&amp;ouml;dja FN. Att st&amp;auml;rka EU:s kris- och konflikthanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ocks&amp;aring; utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;nser, samt att den st&amp;auml;lls till FN:s f&amp;ouml;rfogande, &amp;auml;r en utveckling vi socialdemokrater aktivt har drivit p&amp;aring;. Ett av de f&amp;ouml;rsta exemplen p&amp;aring; n&amp;auml;r EU kunde axla ett s&amp;aring;dant ansvar var under v&amp;aring;ren 2003 d&amp;aring; en EU-styrka, ledd av Frankrike och med svenskt deltagande, kunde bidra till att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en sk&amp;ouml;r fredsprocess i Kongo, ett land h&amp;aring;rt drabbat av krig, v&amp;aring;ld och fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;aring;varande utrikesminister Anna Lindh sade i sitt tal i Almedalen i juli 2003: ”F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen den h&amp;auml;r v&amp;aring;ren har EU blivit s&amp;aring; starkt i den gemensamma utrikespolitiken att n&amp;auml;r FN bad EU st&amp;auml;lla upp s&amp;aring; kunde EU skicka trupper till Kongo f&amp;ouml;r att bevara freden i Kongo. Och det &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett viktigt exempel p&amp;aring; vad EU kan betyda utanf&amp;ouml;r Europas gr&amp;auml;nser.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rdraget betonar solidariteten mellan medlemsstaterna och att dessa ska st&amp;ouml;dja varandra med alla till buds st&amp;aring;ende medel vid naturkatastrofer, terrord&amp;aring;d och v&amp;auml;pnade angrepp. F&amp;ouml;rdraget betonar emellertid samtidigt ocks&amp;aring; att den gemensamma s&amp;auml;kerhets- och f&amp;ouml;rsvarspolitiken inte ska p&amp;aring;verka den ”s&amp;auml;rskilda karakt&amp;auml;ren” hos de alliansfria staternas s&amp;auml;kerhets- och f&amp;ouml;rsvarspolitik. Sverige ska f&amp;ouml;rbli milit&amp;auml;rt alliansfritt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom Lissabonf&amp;ouml;rdraget st&amp;auml;rker EU sin f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga till att, med medlemsstaternas resurser, bidra till att bevara fred, f&amp;ouml;rebygga konflikter och st&amp;auml;rka internationell s&amp;auml;kerhet genom civila och milit&amp;auml;ra insatser. Kraven p&amp;aring; enh&amp;auml;llighet i r&amp;aring;dets beslutsfattande beh&amp;aring;lls f&amp;ouml;r dessa fr&amp;aring;gor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En europeisk byr&amp;aring; f&amp;ouml;r utveckling av f&amp;ouml;rsvarskapacitet och f&amp;ouml;r forskning, anskaffning och f&amp;ouml;rsvarsmateriel (Europeiska f&amp;ouml;rsvarsbyr&amp;aring;n) inr&amp;auml;ttas genom f&amp;ouml;rdraget. Denna kommer att samordna och effektivisera s&amp;aring;v&amp;auml;l behovsanalys som utveckling och anskaffning av de nationella krishanteringsresurserna. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Milj&amp;ouml; &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml; finns redan som politikomr&amp;aring;de i nu g&amp;auml;llande EG-f&amp;ouml;rdrag. Lissabonf&amp;ouml;rdraget har ett i stort sett of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat inneh&amp;aring;ll inom klimat- och milj&amp;ouml;politiken. Men till&amp;auml;mpningen av principerna om subsidiaritet (garanti f&amp;ouml;r att EU:s beslut fattas s&amp;aring; n&amp;auml;ra medborgarna som m&amp;ouml;jligt och endast om de &amp;auml;r mer effektiva &amp;auml;n beslut p&amp;aring; nationell, regional och lokal niv&amp;aring;) och proportionalitet (garanti f&amp;ouml;r att EU:s &amp;aring;tg&amp;auml;rder st&amp;aring;r i proportion till m&amp;aring;len) p&amp;aring; milj&amp;ouml;omr&amp;aring;det st&amp;auml;rks och f&amp;ouml;rtydligas i det nya f&amp;ouml;rdraget. En s&amp;auml;rskild best&amp;auml;mmelse inf&amp;ouml;rs om att unionens &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; internationell niv&amp;aring; s&amp;auml;rskilt ska avse att bek&amp;auml;mpa klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen (s. 29 i prop. 2007/08:168). Inom ramen f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling skrivs en h&amp;ouml;g milj&amp;ouml;skyddsniv&amp;aring; och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml; in bland unionens m&amp;aring;l (artikel 2 i det &amp;auml;ndrade EU-f&amp;ouml;rdraget). Principen om att milj&amp;ouml;skyddskraven ska integreras i utformningen och genomf&amp;ouml;randet av unionens politik motsvarar den princip som redan finns i g&amp;auml;llande f&amp;ouml;rdrag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det ligger i allas intresse att klimat- och milj&amp;ouml;politiken genomsyrar det nya f&amp;ouml;rdraget. Vi &amp;auml;r dessutom positiva till en &amp;ouml;kad tydlighet i subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att &amp;auml;ven f&amp;ouml;rsiktighetsprincipen f&amp;aring;r en liknande status. Den internationellt vedertagna f&amp;ouml;rsiktighetsprincipen till&amp;auml;mpas oftast i milj&amp;ouml;- och h&amp;auml;lsosammanhang, men kan ocks&amp;aring; anv&amp;auml;ndas i ekonomiska situationer. Den inneb&amp;auml;r att f&amp;ouml;rsiktighetsm&amp;aring;tt ska vidtas s&amp;aring; snart det finns sk&amp;auml;l att anta att en &amp;aring;tg&amp;auml;rd kan skada m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa eller milj&amp;ouml;. Verksamhetsut&amp;ouml;vare kan inte urs&amp;auml;kta sig med att det saknas full vetenskaplig visshet om &amp;aring;tg&amp;auml;rdens skadlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;R&amp;auml;ttsfr&amp;aring;gor och inrikes fr&amp;aring;gor &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lissabonf&amp;ouml;rdraget inneb&amp;auml;r stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar f&amp;ouml;r omr&amp;aring;det frihet, s&amp;auml;kerhet och r&amp;auml;ttvisa. Straffr&amp;auml;ttsliga fr&amp;aring;gor blir &amp;ouml;verstatliga i och med det nya reformf&amp;ouml;rdraget. Det inneb&amp;auml;r att medlemsl&amp;auml;nderna f&amp;ouml;rlorar sitt veto mot nya lagar p&amp;aring; omr&amp;aring;det, och ramlagsf&amp;ouml;rfarandet f&amp;ouml;rsvinner. I st&amp;auml;llet ska ministerr&amp;aring;det som huvudregel fatta beslut med kvalificerad majoritet (det ordinarie lagstiftningsf&amp;ouml;rfarandet), och Europaparlamentet blir medbeslutande. Samma lag&amp;shy;stift&amp;shy;nings&amp;shy;in&amp;shy;stru&amp;shy;ment som anv&amp;auml;nds inom f&amp;ouml;rsta pelaren i dag kommer att g&amp;auml;lla, dvs. direktiv och beslut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater menar att Lissabonf&amp;ouml;rdraget inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;rdelar med st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jlighet till harmonisering av straffr&amp;auml;ttslig lagstiftning. Det nuvarande mellanstatliga arbetet med krav p&amp;aring; enh&amp;auml;llighet har brister som n&amp;auml;mns i propositionen, som l&amp;aring;ngdragna f&amp;ouml;rhandlingar och urvattnade f&amp;ouml;rhandlingsresultat. Inom ett antal n&amp;auml;mnda definierade omr&amp;aring;den kan Europaparlamentet och r&amp;aring;det genom det nya f&amp;ouml;rdraget fatta beslut om direktiv om minimiregler. I vilken utstr&amp;auml;ckning lagstiftningsinitiativ p&amp;aring; straffr&amp;auml;ttens omr&amp;aring;de kan antas utanf&amp;ouml;r detta omr&amp;aring;de &amp;auml;r dock inte alldeles tydligt. &amp;Auml;ven p&amp;aring; straffprocessr&amp;auml;ttens omr&amp;aring;de kan harmonisering ske genom direktiv om minimiregler. Det ska s&amp;auml;gas att det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att se in i framtiden och peka p&amp;aring; vilken utveckling arbetet inom det straffr&amp;auml;ttsliga omr&amp;aring;det kommer att ta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vissa s&amp;auml;rbest&amp;auml;mmelser kommer dock att till&amp;auml;mpas som inneb&amp;auml;r att medlemsl&amp;auml;nder kan s&amp;auml;tta stopp f&amp;ouml;r viss lagstiftning. Medlemsl&amp;auml;nderna kan beg&amp;auml;ra att lagf&amp;ouml;rslag ska godk&amp;auml;nnas enh&amp;auml;lligt av EU:s stats- och regeringschefer (Europeiska r&amp;aring;det) om de tycker att det p&amp;aring;verkar deras r&amp;auml;ttssystem f&amp;ouml;r mycket. Denna m&amp;ouml;jlighet har kallats f&amp;ouml;r ”n&amp;ouml;dbromsen”. N&amp;ouml;dbromsen &amp;auml;r bra och n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig, inte minst f&amp;ouml;r att systemet ska f&amp;aring; ett medborgerligt f&amp;ouml;rtroende. Vissa fr&amp;aring;gor &amp;auml;r f&amp;ouml;r s&amp;auml;rskilt viktigt att v&amp;auml;rna, som den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. Det blir emellertid m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r vissa medlemsstater att g&amp;aring; vidare och anta &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; omr&amp;aring;det medan andra l&amp;auml;nder st&amp;aring;r utanf&amp;ouml;r. Men m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r vissa l&amp;auml;nder att g&amp;aring; vidare kan ocks&amp;aring; inneb&amp;auml;ra ett problem med fragmentisering och splittring. Ett s&amp;aring;dant f&amp;ouml;rdjupat samarbete &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt l&amp;auml;tt p&amp;aring; straffr&amp;auml;ttens omr&amp;aring;de. Det kan inneb&amp;auml;ra att det &amp;ouml;msesidiga erk&amp;auml;nnandets princip inte f&amp;aring;r den verkan som avsetts.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rdraget ger m&amp;ouml;jligheter till ett f&amp;ouml;rdjupat &amp;aring;klagar- och polissamarbete. Eurojust f&amp;aring;r med f&amp;ouml;rdraget ut&amp;ouml;kade befogenheter. Det &amp;auml;r inte helt klarlagt hur l&amp;aring;ngt dessa str&amp;auml;cker sig. Vi delar dock regeringens bild av att Eurojusts befogenhet att inleda brottsutredningar och f&amp;ouml;resl&amp;aring; lagf&amp;ouml;ringsf&amp;ouml;rfarande inte inneb&amp;auml;r skyldighet f&amp;ouml;r nationella beh&amp;ouml;riga myndigheter att utan egen pr&amp;ouml;vning och st&amp;auml;llningstagande inledande s&amp;aring;dana f&amp;ouml;rfaranden. Det l&amp;auml;ggs en grund f&amp;ouml;r att i framtiden inr&amp;auml;tta en europeisk &amp;aring;klagarmyndighet som kan utreda och lagf&amp;ouml;ra g&amp;auml;rningsm&amp;auml;n fr&amp;auml;mst f&amp;ouml;r brott som skadar unionens ekonomiska intresse. Men i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen kan beslut fattas om att befogenheten &amp;auml;ven g&amp;auml;ller grov brottslighet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven polissamarbetet f&amp;ouml;rdjupas. S&amp;aring;v&amp;auml;l n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller operativt samarbete som t.ex. insamling, analys, behandling och utbyte av information. Det po&amp;auml;ngteras dock att tv&amp;aring;ngs&amp;aring;tg&amp;auml;rder endast kan genomf&amp;ouml;ras av ber&amp;ouml;rda nationella myndigheter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater st&amp;ouml;der det f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka samarbetet i Europa mellan polis och &amp;aring;klagare. P&amp;aring; vilket s&amp;auml;tt samarbetet kommer att f&amp;ouml;rdjupas &amp;auml;r i dag inte m&amp;ouml;jligt att s&amp;auml;ga. Vi vill dock peka p&amp;aring; vikten av att ha en djup f&amp;ouml;rankring hos varje medlemsstat innan nya &amp;ouml;verstatliga institutioner skapas p&amp;aring; &amp;aring;klagarsidan. Det &amp;auml;r &amp;auml;ven n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att det finns ett starkt skydd f&amp;ouml;r information om enskilda som insamlas och lagras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flyktingpolitiken kommer med det nya Lissabonf&amp;ouml;rdraget att bli ett &amp;ouml;verstatligt samarbete. Vi socialdemokrater tycker det &amp;auml;r bra med en gemensam flyktingpolitik inom Europeiska unionen, men vi anser att utvecklingen b&amp;ouml;r f&amp;ouml;ljas s&amp;aring; att inte asylr&amp;auml;tten hotas. Det &amp;auml;r av stor vikt att Sverige &amp;auml;r drivande f&amp;ouml;r att EU:s flyktingpolitik ska bli ett r&amp;auml;ttss&amp;auml;kert system som v&amp;auml;rnar asylr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Tj&amp;auml;nster &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r tj&amp;auml;nstedirektivet beslutades utesl&amp;ouml;ts tj&amp;auml;nster av allm&amp;auml;nt intresse. Sedan dess har det f&amp;ouml;rts en diskussion om hur dessa tj&amp;auml;nster ska definieras och vilket ansvar medlemsstaterna respektive EU ska ha f&amp;ouml;r dessa fr&amp;aring;gor. F&amp;ouml;r att klarg&amp;ouml;ra detta har ett protokoll om tj&amp;auml;nster av allm&amp;auml;nt intresse bifogats till Lissabonf&amp;ouml;rdraget. I detta protokoll skiljer man p&amp;aring; ekonomiska och icke-ekonomiska tj&amp;auml;nster av allm&amp;auml;nt intresse. Protokollet sl&amp;aring;r fast nationella, regionala och lokala myndigheters avg&amp;ouml;rande roll och stora handlingsutrymme n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att tillhandah&amp;aring;lla, best&amp;auml;lla och organisera tj&amp;auml;nster av allm&amp;auml;nt ekonomiskt intresse s&amp;aring; n&amp;auml;ra anv&amp;auml;ndarnas behov som m&amp;ouml;jligt. Medlemsstaterna ska ocks&amp;aring; str&amp;auml;va efter en h&amp;ouml;g niv&amp;aring; av kvalitet, s&amp;auml;kerhet och &amp;ouml;verkomlighet, likabehandling samt fr&amp;auml;mjande av allm&amp;auml;n tillg&amp;aring;ng och anv&amp;auml;ndarnas r&amp;auml;ttigheter. Detta r&amp;ouml;r tj&amp;auml;nster som el, post och telefoni. I artikel 2 beskrivs det tydligt att best&amp;auml;mmelserna i f&amp;ouml;rdragen inte p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt ska p&amp;aring;verka medlemsstaternas beh&amp;ouml;righet att tillhandah&amp;aring;lla, best&amp;auml;lla och organisera tj&amp;auml;nster av allm&amp;auml;nt intresse som inte &amp;auml;r av ekonomisk art. Exempel p&amp;aring; s&amp;aring;dana tj&amp;auml;nster &amp;auml;r barnomsorg, h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd, skola och andra offentliga tj&amp;auml;nster. Lissabonf&amp;ouml;rdraget inneb&amp;auml;r p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt att medlemsstaternas ansvar f&amp;ouml;r att best&amp;auml;lla, organisera och finansiera dessa tj&amp;auml;nster tydligg&amp;ouml;rs. Detta st&amp;auml;rker medlemsstaternas r&amp;auml;tt att definiera vad som &amp;auml;r icke-ekonomiska tj&amp;auml;nster av allm&amp;auml;nt intresse och som s&amp;aring;ledes ska h&amp;aring;llas utanf&amp;ouml;r den inre marknaden och EU:s beslutsmakt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kulturpolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;len f&amp;ouml;r EU:s kultursamarbete &amp;auml;r att bidra till kulturens utveckling i medlemsl&amp;auml;nderna. EU ska b&amp;aring;de v&amp;auml;rna Europas kulturella m&amp;aring;ngfald och framh&amp;auml;va det gemensamma kulturarvet. M&amp;aring;len ska uppn&amp;aring;s genom att EU fr&amp;auml;mjar samarbete mellan medlemsl&amp;auml;nderna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU f&amp;aring;r inte stifta lagar p&amp;aring; kulturomr&amp;aring;det. EU har bara r&amp;auml;tt att besluta om stimulans&amp;aring;tg&amp;auml;rder och anta rekommendationer. Sedan EU-f&amp;ouml;rdraget 1993 har EU m&amp;ouml;jlighet att agera p&amp;aring; kulturomr&amp;aring;det, n&amp;aring;got man g&amp;ouml;r exempelvis genom evenemanget ”Europeiska kulturhuvudstaden”. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har ett samlat program f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja kultursamarbete &amp;ouml;ver nationsgr&amp;auml;nserna. Kulturakt&amp;ouml;rer kan s&amp;ouml;ka st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r projekt inom bild- och scenkonst, kulturarv, litteratur och design. EU:s politik p&amp;aring; det audiovisuella omr&amp;aring;det syftar till att skapa en gemensam, konkurrenskraftig marknad f&amp;ouml;r television och film och st&amp;auml;rka den audiovisuella industrin. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi v&amp;auml;lkomnar att Lissabonf&amp;ouml;rdraget p&amp;aring; kulturomr&amp;aring;det sl&amp;aring;r fast att unionens m&amp;ouml;jligheter att agera p&amp;aring; kulturomr&amp;aring;det blir begr&amp;auml;nsade och att &amp;aring;tg&amp;auml;rder inte f&amp;aring;r omfatta harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Det &amp;auml;r snarare s&amp;aring; att det &amp;auml;r m&amp;aring;ngfalden som ska ges utrymme och d&amp;aring; med utg&amp;aring;ngspunkt i medlemsl&amp;auml;ndernas historiska bakgrund. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Finanspolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med EU:s budget ska pr&amp;auml;glas av stabilitet och l&amp;aring;ngsiktighet. I och med det nya f&amp;ouml;rdraget tas det ytterligare steg mot detta. Vi anser att Sverige ska verka f&amp;ouml;r en restriktiv och &amp;aring;terh&amp;aring;llsam budgetpolitik inom unionen och en kostnadseffektiv anv&amp;auml;ndning av EU:s budgetmedel. Det &amp;auml;r positivt att det nya f&amp;ouml;rdraget &amp;auml;ven betonar detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med den f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av budgetramen som f&amp;ouml;rdraget inneb&amp;auml;r blir det m&amp;ouml;jligt att fastst&amp;auml;lla en budgetram p&amp;aring; fem &amp;aring;r eller mer. Vi ser positivt p&amp;aring; denna f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring d&amp;aring; det inneb&amp;auml;r en st&amp;ouml;rre flexibilitet inom systemet. Det &amp;auml;r dock viktigt att betona att en f&amp;ouml;rkortning av budgetramen snarare kan bidra till att skapa mindre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbarhet och stabilitet inom systemet. Det kan dessutom resultera i att det tunga budgetarbetet m&amp;aring;ste repeteras alltf&amp;ouml;r ofta, vilket kan komma att sluka resurser och pengar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slutligen ser vi socialdemokrater positivt p&amp;aring; den nya ordningen med det &amp;aring;rliga budgetarbetet. Dagens tv&amp;aring; l&amp;auml;sningar &amp;auml;ndras s&amp;aring; att r&amp;aring;det och Europaparlamentet enbart g&amp;ouml;r var sin l&amp;auml;sning, vilket vi tror kommer att leda till en snabbare och mindre resurskr&amp;auml;vande budgetprocess.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Skatter &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utformningen av regler och niv&amp;aring;er p&amp;aring; skatter och avgifter &amp;auml;r nationella angel&amp;auml;genheter som inte ska delas med eller &amp;ouml;verl&amp;auml;mnas till Europeiska unionen. Enh&amp;auml;llighet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller beslut om skatter &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r centralt. Europeiska unionen ska inte heller tilldelas n&amp;aring;gon egen, sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndig beskattningsr&amp;auml;tt. Dessa principer om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r inte f&amp;ouml;r EU att spela en roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att driva p&amp;aring; utvecklingen. Vi vill vi ha en h&amp;ouml;jd miniminiv&amp;aring; p&amp;aring; alkoholskatterna samt ser positivt p&amp;aring; om EU kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra milj&amp;ouml;beskattningen t.ex. genom att enas om skatt p&amp;aring; flyget. Skatteparadisen kr&amp;auml;ver ocks&amp;aring; samordning och gemensamma &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lissabonf&amp;ouml;rdraget ber&amp;ouml;r skatter i tredje delen – Unionens politik och inre &amp;aring;tg&amp;auml;rder avdelning VII kapitel 2 Best&amp;auml;mmelser om skatter och avgifter, artiklarna 110–113. Vi ser inget i dessa artiklar som rubbar ovanst&amp;aring;ende principer. I fr&amp;aring;ga om artikel 113 vill vi dock understryka att en harmonisering inte &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;aring;det ska i enlighet med ett s&amp;auml;rskilt lagstiftningsf&amp;ouml;rfarande enh&amp;auml;lligt och efter att ha h&amp;ouml;rt Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommitt&amp;eacute;n anta best&amp;auml;mmelser om harmonisering av lagstiftningen om oms&amp;auml;ttningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter, i den m&amp;aring;n en s&amp;aring;dan harmonisering &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att den inre marknaden uppr&amp;auml;ttas och fungerar och f&amp;ouml;r att undvika snedvridning av konkurrensen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Konsumentr&amp;auml;tt&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen avskaffade i budgetproposition 2007/08 de konsumentpolitiska m&amp;aring;len ”Trygga konsumenter som handlar h&amp;aring;llbart” och dess delm&amp;aring;l med fokus p&amp;aring; hush&amp;aring;llning av egna och gemensamma resurser till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r ett enkelt konstaterande: ”Konsumenterna har makt och m&amp;ouml;jlighet att g&amp;ouml;ra aktiva val.” Samtidigt &amp;ouml;kar r&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; konsumentvarumarknaden i Europa, och d&amp;auml;r har EU en viktig funktion att fylla.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lissabonf&amp;ouml;rdraget inneb&amp;auml;r att konsumentperspektivet kan tydligg&amp;ouml;ras. Konsumentskydd finns redan som politikomr&amp;aring;de i nu g&amp;auml;llande EG-f&amp;ouml;rdrag och regleras i artikel 153 i EG-f&amp;ouml;rdraget. F&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja konsumenternas intressen och s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla en h&amp;ouml;g konsumentskyddsniv&amp;aring; ska gemenskapen bidra till att skydda konsumenternas h&amp;auml;lsa, s&amp;auml;kerhet och ekonomiska intressen samt till att fr&amp;auml;mja deras r&amp;auml;tt till information och utbildning och deras r&amp;auml;tt att organisera sig f&amp;ouml;r att tillvarata sina intressen. Alla dessa m&amp;aring;l &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla konsumenternas r&amp;auml;ttigheter i Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;len p&amp;aring; konsumentomr&amp;aring;det ska bl.a. uppn&amp;aring;s genom &amp;aring;tg&amp;auml;rder som beslutas inom ramen f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rverkligandet av den inre marknaden i enlighet med artikel 95 i EG-f&amp;ouml;rdraget. Med den artikeln som grund har &amp;aring;tg&amp;auml;rder kunnat vidtas f&amp;ouml;r att harmonisera lagstiftning d&amp;auml;r s&amp;aring; &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt och l&amp;auml;mpligt. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver kan m&amp;aring;len uppn&amp;aring;s genom best&amp;auml;mmelser som underst&amp;ouml;djer, kompletterar och &amp;ouml;vervakar medlemsstaternas politik. Dessa &amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;r av minimikarakt&amp;auml;r och m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r allts&amp;aring; f&amp;ouml;r medlemsstaterna att nationellt inf&amp;ouml;ra str&amp;auml;ngare skyddsbest&amp;auml;mmelser. Det kan ses som positivt att dessa regler &amp;auml;r av denna karakt&amp;auml;r d&amp;aring; Sverige har h&amp;ouml;ga ambitioner med konsumentpolitiken. Samtliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; konsumentomr&amp;aring;det beslutar r&amp;aring;det tillsammans med Europaparlamentet enligt det s.k. medbeslutandef&amp;ouml;rfarandet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lissabonf&amp;ouml;rdraget inneb&amp;auml;r inga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar inneh&amp;aring;llsm&amp;auml;ssigt f&amp;ouml;r politikomr&amp;aring;det. Konsumentskyddet h&amp;ouml;r till omr&amp;aring;den med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna (artikel 2c EUF-f&amp;ouml;rdraget). Principen om att konsumentskyddskraven ska beaktas n&amp;auml;r unionens &amp;ouml;vriga politik och verksamhet utformas och genomf&amp;ouml;rs finns angiven i nuvarande artikel 153.2 i EG-f&amp;ouml;rdraget. Genom Lissabonf&amp;ouml;rdraget blir principen mer synlig genom att den flyttas till artikel 6a i EUF-f&amp;ouml;rdraget. Konsumentfr&amp;aring;gorna lyfts fram i Lissabonf&amp;ouml;rdraget, vilket b&amp;ouml;r inneb&amp;auml;ra att det blir st&amp;ouml;rre fokus p&amp;aring; konsumentfr&amp;aring;gorna i Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 30 september 2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mona Sahlin (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Sven-Erik &amp;Ouml;sterberg (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Leif Jakobsson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kristina Zakrisson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Tone Tingsg&amp;aring;rd (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Berit Andnor (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Thomas &amp;Ouml;stros (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lars Johansson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Thomas Bodstr&amp;ouml;m (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Carina Moberg (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Urban Ahlin (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Anders Karlsson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Veronica Palm (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ylva Johansson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Margareta Israelsson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Marie Granlund (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ibrahim Baylan (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Anders Ygeman (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Tomas Eneroth (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Berit H&amp;ouml;gman (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Susanne Eberstein (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vad som bör beaktas på vissa fördragsområden sedan Lissabonfördraget trätt i kraft.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2008-10-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2008-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0806338394516</intressent_id>
<namn>Mona Sahlin</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0714307225418</intressent_id>
<namn>Sven-Erik Österberg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0482927154110</intressent_id>
<namn>Leif Jakobsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0798417016112</intressent_id>
<namn>Kristina Zakrisson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0996403729104</intressent_id>
<namn>Tone Tingsgård</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0332067570917</intressent_id>
<namn>Berit Andnor</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0977281927618</intressent_id>
<namn>Thomas Östros</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0288805051019</intressent_id>
<namn>Lars Johansson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0581480697617</intressent_id>
<namn>Thomas Bodström</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0824721092613</intressent_id>
<namn>Carina Moberg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0891971250317</intressent_id>
<namn>Urban Ahlin</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>087735695612</intressent_id>
<namn>Anders Karlsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0548314774911</intressent_id>
<namn>Veronica Palm</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>011731125914</intressent_id>
<namn>Ylva Johansson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0634917636517</intressent_id>
<namn>Margareta Israelsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0136310791918</intressent_id>
<namn>Marie Granlund</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0973474532717</intressent_id>
<namn>Ibrahim Baylan</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>17</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0744993950910</intressent_id>
<namn>Anders Ygeman</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>18</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0284192765516</intressent_id>
<namn>Tomas Eneroth</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>19</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0552248175312</intressent_id>
<namn>Berit Högman</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>20</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0235974887200</intressent_id>
<namn>Susanne Eberstein</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>21</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 2007/08:168</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:08:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Följdmotion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:08:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02U1</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:31:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:08:42</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02U1</dok_id>
<subtitel>av Mona Sahlin m.fl. (s)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_u_1.docx</filnamn>
<filstorlek>53776</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 2007/08:168 Lissabonfördraget</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B498377A-C3DA-4C96-AAA4-40021FACC717</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>