<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2221032</hangar_id>
 <dok_id>GW02Sk501</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>Sk501</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:Sk501 av Lars Johansson m.fl. (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>s33101</tempbeteckning>
 <organ>SkU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>501</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-04-02 11:37:50</systemdatum>
 <publicerad>2008-10-09 16:36:51</publicerad>
 <titel>Skatterna och välfärden</titel>
 <subtitel>av Lars Johansson m.fl. (s)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{197B20BF-0215-45F2-942A-CAF1828567D6}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02Sk501/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02Sk501</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02Sk501</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:Sk501&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Lars Johansson m.fl. (s)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Skatterna och välfärden&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;s33101&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Skatterna och v&amp;auml;lf&amp;auml;rden" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Kata Hansson" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 080912 1800 4.95b" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm b-&amp;gt;ny fplogga --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 02 Apr 2009 11:30:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_Sk_501.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc215301041" name="_Toc215301041"&gt;&lt;/a&gt;Sammanfattning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattesystemets huvudfunktioner &amp;auml;r att trygga finansieringen av den offentliga v&amp;auml;lf&amp;auml;rden samt att verka utj&amp;auml;mnande mellan grupper och &amp;ouml;ver tid. Detta f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att skatter tas ut p&amp;aring; ett r&amp;auml;ttvist och effektivt s&amp;auml;tt. Ett r&amp;auml;ttvist skattesystem k&amp;auml;nnetecknas av att skatten tas ut likformigt och efter b&amp;auml;rkraft. Ett effektivt skattesystem talar f&amp;ouml;r en str&amp;auml;van mot breda skattebaser och l&amp;aring;ga skattesatser inom ramen f&amp;ouml;r bibeh&amp;aring;llna skatteint&amp;auml;kter. Skattesystemet b&amp;ouml;r &amp;auml;ven vara enkelt och &amp;ouml;versk&amp;aring;dligt samt vara utformat s&amp;aring; att det f&amp;ouml;rhindrar skattefusk och skatteplanering. Skatterna har ocks&amp;aring; en roll i omst&amp;auml;llningen till det gr&amp;ouml;na folkhemmet samt f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsan. Skattesystemet m&amp;aring;ste slutligen vara f&amp;ouml;renligt med krav fr&amp;aring;n EG-r&amp;auml;tten samtidigt som Sverige m&amp;aring;ste p&amp;aring;verka EG-r&amp;auml;tten i de delar vi anser den svenska lagstiftningen vara b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n, l&amp;ouml;ntagare, konsumenter och medborgare. Skattesystemet b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes pr&amp;auml;glas av f&amp;ouml;ljande principer:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatt efter b&amp;auml;rkraft.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;auml;mja arbete och tillv&amp;auml;xt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Likformighet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Breda skattebaser och l&amp;aring;ga skattesatser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stabila skattebaser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;versk&amp;aring;dlighet och enkelhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;auml;mja god milj&amp;ouml; och l&amp;aring;ngsiktig h&amp;aring;llbarhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Minimera m&amp;ouml;jligheter till skattefusk, skatteplanering och skatteundandragande.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater f&amp;ouml;rsvarar den gemensamma v&amp;auml;lf&amp;auml;rden som finansieras solidariskt och kommer alla till del samt avvisar den nuvarande regeringens or&amp;auml;ttvisa skattes&amp;auml;nkningspolitik som kommer att underminera v&amp;auml;lf&amp;auml;rdens finansieringsm&amp;ouml;jligheter.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Sammanfattning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301041"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301042"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Ett skattesystem f&amp;ouml;r framtidens v&amp;auml;lf&amp;auml;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301043"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Den borgerliga regeringens skattepolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301044"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;V&amp;auml;lf&amp;auml;rd med h&amp;aring;llbar utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301045"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;R&amp;auml;ttvisa och j&amp;auml;mlikhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301046"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Gr&amp;ouml;nare beskattning f&amp;ouml;r klimatet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301047"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Likformig beskattning f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt, effektivitet och regional balans&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301048"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Produktivitet – en fr&amp;aring;ga om investering i humankapital&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301049"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Syssels&amp;auml;ttningen och arbetskraftsutbudet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301050"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Global konkurrenskraft och inhemsk konkurrensneutralitet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301051"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Underl&amp;auml;tta entrepren&amp;ouml;rskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301052"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Pension&amp;auml;rerna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301053"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Hela landet ska leva&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301054"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Punktskatter f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301055"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Motverka skattefusk, skatteplanering och skatteflykt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc215301056"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc215301042" name="_Toc215301042"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om utmaningar och utvecklingsdrag som kommer att ha konsekvenser f&amp;ouml;r framtidens v&amp;auml;lf&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om r&amp;auml;ttvisa och j&amp;auml;mlikhet ur ett skatteperspektiv.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en gr&amp;ouml;nare beskattning f&amp;ouml;r klimatet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om likformig beskattning f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt, effektivitet och regional balans.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om punktskatter f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att motverka skattefusk, skatteplanering och skatteflykt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254163" name="_Toc179254163"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215301043" name="_Toc215301043"&gt;&lt;/a&gt;Ett skattesystem f&amp;ouml;r framtidens v&amp;auml;lf&amp;auml;rd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Socialdemokraternas samh&amp;auml;lle finansieras v&amp;auml;lf&amp;auml;rden solidariskt genom att skatt betalas efter b&amp;auml;rkraft och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd f&amp;ouml;rdelas efter behov. Den som har h&amp;ouml;gre inkomster ska bidra med mer &amp;auml;n den som har l&amp;auml;gre inkomster, men alla ska ha r&amp;auml;tt till samma v&amp;auml;lf&amp;auml;rd oavsett inkomst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En h&amp;ouml;g syssels&amp;auml;ttningsgrad &amp;auml;r v&amp;auml;sentlig f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rdelningspolitiken. Att se till att minimera arbetsl&amp;ouml;shet &amp;auml;r en av de viktigaste f&amp;ouml;rdelningspolitiska insatserna som samh&amp;auml;llet kan g&amp;ouml;ra. Fler i arbete skapar mer resurser att f&amp;ouml;rdela, inte minst till dem som av &amp;aring;lder, funktionshinder eller sjukdom inte kan arbetar eller arbeta fullt ut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattesystemet bidrar tillsammans med v&amp;auml;lf&amp;auml;rden och socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna till att skapa en r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning av samh&amp;auml;llets resurser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En v&amp;auml;l utbyggd v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsstat &amp;auml;r modernt, att sk&amp;auml;ra ned och krympa den &amp;auml;r omodernt. I globaliseringens tidevarv beh&amp;ouml;vs trygghet i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen. Skattesystemet och v&amp;auml;lf&amp;auml;rden &amp;auml;r tv&amp;aring; sidor av samma mynt. Skattesystemets syfte &amp;auml;r att finansiera den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rden, och den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rden kan inte existera utan en l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar finansiering. Skattesystemet m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; upplevas som legitimt av medborgarna, och det g&amp;ouml;r det s&amp;aring; l&amp;auml;nge den offentliga v&amp;auml;lf&amp;auml;rden kommer alla till del och h&amp;aring;ller en god kvalitet. V&amp;auml;lf&amp;auml;rden &amp;auml;r inte gratis utan finansieras av dem som arbetar, investerar, uppfinner och betalar skatt i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn och ungdomar &amp;auml;r morgondagens medborgare och arbetande skattebetalare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;lf&amp;auml;rden har ocks&amp;aring; byggts upp genom tidigare generationers arbetsinsatser. V&amp;auml;lf&amp;auml;rdsstaten har inte minst d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett s&amp;auml;rskilt ansvar gentemot dessa tv&amp;aring; grupper och gentemot dem som p&amp;aring; grund av funktionshinder eller sjukdom inte kan arbeta eller arbeta fullt ut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattereformen 1990/91 byggde p&amp;aring; en block&amp;ouml;verskridande &amp;ouml;verenskommelse som gav stabila spelregler. Utg&amp;aring;ngspunkten var att skattesystemet skulle bygga p&amp;aring; breda skattebaser och l&amp;aring;ga skattesatser samt p&amp;aring; enkla och tydliga regler. Den borgerliga regeringens politik har g&amp;aring;tt i rakt motsatt riktning. Kortsiktighet har g&amp;aring;tt f&amp;ouml;re l&amp;aring;ngsiktighet. S&amp;auml;rreglerna blir alltfler och kr&amp;aring;nglet &amp;ouml;kar d&amp;auml;rmed. Gr&amp;auml;nsdragningsproblem byggs in i skatte- och avdragssystemen. Mot den bakgrunden ser vi i dag inga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en block&amp;ouml;verskridande skattereform under mandatperioden, och d&amp;auml;rmed finns inte heller n&amp;aring;gra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en brett sammansatt parlamentarisk &amp;ouml;versyn av hela skattesystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oavsett detta har en m&amp;auml;ngd f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar skett b&amp;aring;de i samh&amp;auml;llet i stort och i skattepolitiken. Sverige har blivit medlem i Europeiska unionen. Ett antal undantag har gjorts fr&amp;aring;n 1990/91 &amp;aring;rs skattereform. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver st&amp;aring;r Sverige inf&amp;ouml;r stora framtida utmaningar: klimatet, befolkningens &amp;aring;lderssammans&amp;auml;ttning och v&amp;auml;xande global konkurrens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;rskilt viktigt f&amp;ouml;r oss socialdemokrater i sammanhanget &amp;auml;r att fr&amp;auml;mja l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbara v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att finansiera den gemensamma v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. I framtiden kommer allt f&amp;auml;rre att beh&amp;ouml;va f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja alltfler och behoven av v&amp;aring;rd och omsorg kommer att &amp;ouml;ka. Produktion av v&amp;auml;lf&amp;auml;rd blir dyrare relativt produktion av varor p&amp;aring; grund av att m&amp;ouml;jligheterna till effektiviseringar oftast &amp;auml;r mindre inom produktionen av tj&amp;auml;nster som mycket av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden bygger p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den fortg&amp;aring;ende globaliseringen &amp;ouml;kar ocks&amp;aring; konkurrensen om arbetstillf&amp;auml;llen och investeringar. Behovet av stabila skattebaser som s&amp;auml;krar v&amp;aring;ra svenska skatteint&amp;auml;kter blir starkare. Ett flertal l&amp;auml;nder har genomf&amp;ouml;rt skattereformer under de senaste 15 &amp;aring;ren, vilket sk&amp;auml;rpt kraven p&amp;aring; konkurrenskraften i de svenska skatte- och v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystemen. Till detta kommer att befrielsen av &amp;Ouml;st- och Centraleuropa och integrationen av dessa stater i EU har lett till &amp;ouml;kad konkurrens fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder med ett allm&amp;auml;nt l&amp;auml;gre kostnadsl&amp;auml;ge. &amp;Auml;ven konkurrensen fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nderna med Kina och Indien i tillv&amp;auml;xtens spets har sk&amp;auml;rpts.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har blivit l&amp;auml;ttare att flytta kapital mellan l&amp;auml;nder. Skatter &amp;auml;r givetvis en faktor som p&amp;aring;verkar vart flytten g&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den juridiska utvecklingen, och framf&amp;ouml;r allt EG-r&amp;auml;tten, har kraftigt p&amp;aring;verkat hur svensk n&amp;auml;ringsverksamhet kan beskattas. Kraven p&amp;aring; en gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;s inre marknad g&amp;ouml;r det sv&amp;aring;rare att bibeh&amp;aring;lla r&amp;ouml;rliga nationella skattebaser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det internationella och europeiska samarbetet p&amp;aring; skatteomr&amp;aring;det beh&amp;ouml;ver utv&amp;auml;rderas och utvecklas samtidigt som skattepolitiken och finansieringen av v&amp;aring;ra v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystem ska f&amp;ouml;rbli en nationell angel&amp;auml;genhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De &amp;ouml;kade skatteinkomster som tillv&amp;auml;xten ger beh&amp;ouml;ver l&amp;auml;ggas p&amp;aring; investeringar i infrastruktur, forskning och utbildning samt p&amp;aring; kvalitet i olika v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nster.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254164" name="_Toc179254164"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215301044" name="_Toc215301044"&gt;&lt;/a&gt;Den borgerliga regeringens skattepolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringens skattepolitik har inneburit en utveckling i riktning mot f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena f&amp;ouml;re skatteuppg&amp;ouml;relsen 1990/91. Regeringens skattepolitik &amp;auml;r b&amp;aring;de or&amp;auml;ttvis och omodern. Genom nya subventioner, nya undantag, nytt kr&amp;aring;ngel och of&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att v&amp;aring;rda stabila skattebaser hotas v&amp;auml;lf&amp;auml;rdens finansiering. Olika ”skatteproblem” l&amp;ouml;ses helst av regeringen med att skatter s&amp;auml;nks eller avvecklas. Den borgerliga regeringens samlade skattef&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar har inneburit en omfattande och tydlig inkomst&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring till h&amp;ouml;gre inkomsttagare. Det &amp;auml;r en skattepolitik som dessutom har haft en skev regional f&amp;ouml;rdelning samt gynnat m&amp;auml;n framf&amp;ouml;r kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den likformighetsprincip som var den b&amp;auml;rande principen vid 1990/91 &amp;aring;rs skattereform v&amp;auml;gleder inte den borgerliga regeringen i dess utformning av skattereglerna. I st&amp;auml;llet g&amp;aring;r utvecklingen mot att utforma skatterna selektivt i betydligt st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n tidigare. Selektiva regelverk inneb&amp;auml;r omfattande avgr&amp;auml;nsningsproblem (dvs. vilka och vad som ska omfattas av en viss regel) och sv&amp;aring;r&amp;ouml;versk&amp;aring;dliga skatteregler. Detta medf&amp;ouml;r i sin tur &amp;ouml;kade kostnader f&amp;ouml;r skatteadministrationen. Dessa kostnader har regeringen bortsett ifr&amp;aring;n i sina anslag till Skatteverket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen satsade vid sitt tilltr&amp;auml;de h&amp;ouml;sten 2006 p&amp;aring; att snabbt genomf&amp;ouml;ra skattes&amp;auml;nkningar. M&amp;aring;nga av de stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna sj&amp;ouml;sattes med ett minimum av beredning. Det s.k. jobbskatteavdraget blev en viktig del av skattepolitiken 2007, men regeringen genomf&amp;ouml;rde &amp;auml;ven stora &amp;auml;ndringar i boendebeskattningen, slopade f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsskatten, slopade avdragsr&amp;auml;tten f&amp;ouml;r fack- och a-kasseavgifter samt inf&amp;ouml;rde en skattereduktion f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under 2008 fortsatte regeringen att genomf&amp;ouml;ra olika f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar p&amp;aring; skatteomr&amp;aring;det. Regeringen har allts&amp;aring; inte f&amp;ouml;r avsikt att sl&amp;aring; av p&amp;aring; takten i fr&amp;aring;ga om skattes&amp;auml;nkningar, &amp;auml;ven om f&amp;ouml;rslagen inte omfattar lika stora kostnader f&amp;ouml;r staten som f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende &amp;aring;r. Bland n&amp;aring;gra av de st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna f&amp;ouml;r 2008 kan n&amp;auml;mnas en ut&amp;ouml;kning av jobbskatteavdraget, en omfattande oml&amp;auml;ggning av fastighetsbeskattningen samt ett f&amp;ouml;rslag till inf&amp;ouml;rande av skattel&amp;auml;ttnader f&amp;ouml;r vissa delar av tj&amp;auml;nstesektorn (ett f&amp;ouml;rslag som dock &amp;ouml;vergavs d&amp;aring; det st&amp;ouml;tte p&amp;aring; patrull fr&amp;aring;n EU-kommissionen).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med ovan n&amp;auml;mnda f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks ocks&amp;aring; bilden av att regeringen n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller skatteuttaget inte st&amp;auml;ller sig bakom principer som enkelhet, r&amp;auml;ttvisa och likformighet. Som n&amp;auml;mnts tidigare inneb&amp;auml;r jobbskatteavdraget att lika inkomster beskattas olika beroende p&amp;aring; utbetalare. En f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning av detta inneb&amp;auml;r allts&amp;aring; en f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning av den effekten. Regelverket &amp;auml;r dessutom mycket komplicerat, och det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r den enskilde individen att skapa sig&lt;span style="font-weight: bold; font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;en &amp;ouml;verblick &amp;ouml;ver de nya skattereglerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatterna har f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats kraftigt sedan den borgerliga regeringens politik b&amp;ouml;rjade verka fr&amp;aring;n den 1 januari 2007. P&amp;aring; tv&amp;aring; &amp;aring;r har regeringen hunnit med att genomf&amp;ouml;ra &amp;ouml;ver 70 regelf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i skattesystemet, s&amp;aring;v&amp;auml;l stora som sm&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I budgeten f&amp;ouml;r 2009 f&amp;ouml;resl&amp;aring;s nu ytterligare skattes&amp;auml;nkningar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagen (s&amp;auml;nkt bolagsskatt och s&amp;auml;nkta socialavgifter), s&amp;auml;nkt skatt f&amp;ouml;r l&amp;ouml;ntagare (tredje steget i jobbskatteavdraget och h&amp;ouml;jd skiktgr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r statlig skatt) samt s&amp;auml;nkt skatt f&amp;ouml;r fr&amp;auml;mst garantipension&amp;auml;rer (genom h&amp;ouml;jt grundavdrag). Netto har ”de nya Moderaterna” i regeringen s&amp;auml;nkt skatterna med 80 miljarder kronor j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2006 och n&amp;auml;rmar sig nu de 130 miljarder som ”de gamla Moderaterna” under Bo Lundgren utlovade i valr&amp;ouml;relsen 2002.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagens utredningstj&amp;auml;nst (RUT) har studerat konsekvenserna av den f&amp;ouml;rda politiken. Resultatet &amp;auml;r sl&amp;aring;ende ur klass-, genus- och &amp;aring;ldersperspektiv. Den rikaste tiondelen har f&amp;aring;tt allra mest – mer &amp;auml;n en fj&amp;auml;rdedel av de samlade inkomstf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkningarna. Den halva av befolkningen som &amp;auml;r kvinnor har endast f&amp;aring;tt 42,5 procent av inkomstf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkningarna. Pension&amp;auml;rerna, som utg&amp;ouml;r 24 procent av befolkningen, har endast f&amp;aring;tt 11 procent av inkomstf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkningarna. Klyftorna v&amp;auml;xer och Sverige faller is&amp;auml;r, &amp;auml;ven regionalt.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254165" name="_Toc179254165"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215301045" name="_Toc215301045"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;lf&amp;auml;rd med h&amp;aring;llbar utveckling&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;ga eller l&amp;aring;ga skatter &amp;auml;r inga m&amp;aring;l i sig sj&amp;auml;lva. Skattekvoten m&amp;aring;ste betraktas utifr&amp;aring;n v&amp;aring;ra gemensamma behov av v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nster och omsorgen om dem som p&amp;aring; grund av &amp;aring;lder, funktionshinder eller sjukdom i ringa eller l&amp;auml;gre utstr&amp;auml;ckning kan bidra till de gemensamma resurserna. Skattesystemets fr&amp;auml;msta uppgift &amp;auml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla finansieringen av v&amp;aring;ra gemensamma utgifter. Ytterst best&amp;auml;ms niv&amp;aring;erna p&amp;aring; skatteuttaget av v&amp;aring;ra investeringsbehov inf&amp;ouml;r framtiden och av ambitionerna f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden, skolan och omsorgen samt v&amp;aring;ra gemensamma trygghetssystem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stora ofinansierade skattes&amp;auml;nkningar kan inte accepteras. Inget land kan i l&amp;auml;ngden ha h&amp;ouml;gre utgifter &amp;auml;n vad inkomsterna medger. En s&amp;aring;dan politik flyttar bara skatteb&amp;ouml;rdan till framtida generationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r stora utmaningar i framtiden. Det kommer att bli en viktig uppgift att st&amp;auml;rka den gemensamma v&amp;auml;lf&amp;auml;rden i framtiden och att f&amp;ouml;rsvara den mot dem som vill montera ned den och ers&amp;auml;tta den med privata alternativ. Vi vill peka p&amp;aring; fyra utmaningar och utvecklingsdrag som kommer att ha konsekvenser f&amp;ouml;r beskattningen och v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta &amp;ouml;kar antalet &amp;auml;ldre samtidigt som antalet i arbetsf&amp;ouml;r &amp;aring;lder minskar. Det betyder att allt f&amp;auml;rre kommer att beh&amp;ouml;va f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja allt fler. Dessutom kommer de alltfler &amp;auml;ldre att medf&amp;ouml;ra &amp;ouml;kade behov av v&amp;aring;rd och omsorg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det andra m&amp;aring;ste vi genom investeringar i infrastruktur, forskning, utbildning och annan kvalificering av arbetskraften f&amp;ouml;rsvara v&amp;aring;r position i den globala konkurrensen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det tredje st&amp;auml;ller vi allt h&amp;ouml;gre krav och lever allt l&amp;auml;ngre. Detta inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad inriktning av v&amp;aring;r konsumtion. Vi kommer att l&amp;auml;gga allt st&amp;ouml;rre delar av inkomst&amp;ouml;kningarna p&amp;aring; olika former av tj&amp;auml;nster. Vi kommer d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att kr&amp;auml;va mer och b&amp;auml;ttre v&amp;auml;lf&amp;auml;rd – skola, v&amp;aring;rd och omsorg.&lt;span style="font-weight: bold; font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;Produktion av v&amp;auml;lf&amp;auml;rd blir sannolikt successivt dyrare j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med produktion av varor. Detta beror p&amp;aring; att m&amp;ouml;jligheterna till produktivitets&amp;ouml;kningar och effektiviseringar oftast &amp;auml;r st&amp;ouml;rre inom produktionen av varor, d&amp;auml;r man kan automatisera m&amp;aring;nga processer, &amp;auml;n inom produktionen av v&amp;auml;lf&amp;auml;rd, d&amp;auml;r det ofta &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande med m&amp;auml;nsklig kontakt som inte kan rationaliseras bort. Det sker dock en effektivisering &amp;auml;ven inom exempelvis sjukv&amp;aring;rden genom medicinska framsteg. Ny personal m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; kunna rekryteras till v&amp;aring;rd och omsorg. &amp;Auml;ven personalrekryteringen kommer sannolikt att kr&amp;auml;va &amp;ouml;kade resurser eftersom vi vill kunna erbjuda de anst&amp;auml;llda inom v&amp;auml;lf&amp;auml;rden goda arbets- och l&amp;ouml;nevillkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det fj&amp;auml;rde m&amp;aring;ste tillv&amp;auml;xten kombineras med ett milj&amp;ouml;- och klimatansvar. Vi beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ra stora klimat- och milj&amp;ouml;investeringar vilka kommer att konkurrera om resurser med privat konsumtion och gemensam v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. I f&amp;ouml;rsta hand vill vi &amp;ouml;ka resurserna till v&amp;auml;lf&amp;auml;rden genom att &amp;ouml;ka syssels&amp;auml;ttningen och &amp;ouml;ka produktiviteten i offentlig sektor. Det g&amp;auml;ller att prioritera bland angel&amp;auml;gna &amp;ouml;nskem&amp;aring;l f&amp;ouml;r att klara v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsstaten och r&amp;auml;ttvisan samtidigt som vi m&amp;aring;ste ha en h&amp;aring;llbar utveckling i fr&amp;aring;ga om milj&amp;ouml; och klimat.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254166" name="_Toc179254166"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215301046" name="_Toc215301046"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttvisa och j&amp;auml;mlikhet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att skatt ska betalas efter b&amp;auml;rkraft och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd f&amp;ouml;rdelas efter behov. Den som har h&amp;ouml;gre inkomster ska solidariskt bidra med mer &amp;auml;n den som har l&amp;auml;gre inkomster, men alla skall f&amp;aring; del av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden oavsett inkomst. Detta skapar p&amp;aring; en g&amp;aring;ng b&amp;aring;de omf&amp;ouml;rdelning och trygghet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom den gemensamma sektorns verksamhet och socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna sker den huvudsakliga omf&amp;ouml;rdelningen i Sverige. Att bevara och utveckla den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen och legitimiteten f&amp;ouml;r denna &amp;auml;r d&amp;auml;rigenom den viktigaste insatsen f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning, l&amp;aring;ngt viktigare &amp;auml;n enskilda niv&amp;aring;er i skatter och utgifter. Breda och stabila skattebaser skapar m&amp;ouml;jligheter till en l&amp;aring;ngsiktigt mer uth&amp;aring;llig och ambiti&amp;ouml;s f&amp;ouml;rdelningspolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omf&amp;ouml;rdelningen mellan personer med olika inkomster sker i dagens skattesystem huvudsakligen genom den statliga inkomstskatten samt delar av arbetsgivaravgifterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig aspekt av f&amp;ouml;rdelningspolitiken &amp;auml;r r&amp;auml;ttvisa mellan generationerna. Vi avvisar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ofinansierade skattes&amp;auml;nkningar som ger upphov till skulder som kommande generationer m&amp;aring;ste betala.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av omf&amp;ouml;rdelningen sker f&amp;ouml;r samma individ mellan olika tidpunkter i livet. Under v&amp;aring;rt yrkesverksamma liv betalar vi skatt f&amp;ouml;r att finansiera den v&amp;auml;lf&amp;auml;rd som vi huvudsakligen konsumerar som unga och som gamla. Att skatter och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt fungerar som en sorts f&amp;ouml;rs&amp;auml;kring bidrar till ett brett st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;n en socialdemokratisk utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r j&amp;auml;mlikhet i utfall en viktig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttvisa. Vanligen tolkar vi detta i termer av inkomst- och f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsf&amp;ouml;rdelningen. Skillnader utifr&amp;aring;n livsval och arbetsinsatser &amp;auml;r oundvikliga men ska inte till&amp;aring;tas bli hur stora som helst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mlikhet i utfall &amp;auml;r inte den enda best&amp;aring;ndsdelen i v&amp;aring;r syn p&amp;aring; r&amp;auml;ttvisa. J&amp;auml;mlikhet i m&amp;ouml;jligheter &amp;auml;r en annan viktig del. Nya m&amp;ouml;jligheter &amp;ouml;ppnas genom yrkesbyte, yrkeskarri&amp;auml;r, studier eller annan kompetensutveckling. Dessa nya m&amp;ouml;jligheter m&amp;aring;ste finnas under hela v&amp;aring;rt yrkesverksamma liv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r j&amp;auml;mlikhet i m&amp;ouml;jligheter spelar den gemensamma sektorn, inte minst tillg&amp;aring;ngen till barnomsorg och utbildning, en stor roll.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254167" name="_Toc179254167"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215301047" name="_Toc215301047"&gt;&lt;/a&gt;Gr&amp;ouml;nare beskattning f&amp;ouml;r klimatet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det globala klimathotet &amp;auml;r v&amp;aring;r tids stora &amp;ouml;desfr&amp;aring;ga som ocks&amp;aring; &amp;auml;r f&amp;ouml;renat med ett antal andra milj&amp;ouml;hot som d&amp;ouml;ende hav och stigande havsniv&amp;aring;er eller torka och v&amp;auml;xande &amp;ouml;knar. De s&amp;auml;tt p&amp;aring; vilka vi bedriver tillverkning, jord- och skogsbruk p&amp;aring;verkar givetvis liksom v&amp;aring;ra val av transport- och energisystem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattesystemet kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att styra investeringar, produktion och konsumtion i en mer milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig riktning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Olika instrument kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;styrning och har varierande effektivitet i skilda fall. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningsl&amp;ouml;s pr&amp;ouml;vning m&amp;aring;ste ske fr&amp;aring;n fall till fall. Ibland &amp;auml;r det effektivast med bidrag f&amp;ouml;r best&amp;auml;mda &amp;aring;tg&amp;auml;rder, i andra fall &amp;auml;r det effektivast med &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; skatteomr&amp;aring;det. Det kan handla om reducerade skatter f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig verksamhet eller h&amp;ouml;jda skatter f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;skadlig verksamhet. De skatter som ligger n&amp;auml;rmast till hands att anv&amp;auml;nda f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;styrningen &amp;auml;r punktskatterna. Alla styrmedel b&amp;ouml;r dock anv&amp;auml;ndas s&amp;aring; att den samlade effekten blir den avsedda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;ga skatter p&amp;aring; energi, drivmedel och transporter p&amp;aring;verkar f&amp;ouml;retagande och konkurrens. Ibland kan h&amp;ouml;ga milj&amp;ouml;skatter bli kontraproduktiva ur milj&amp;ouml;h&amp;auml;nseende om de leder till att produktion f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggs till l&amp;auml;nder d&amp;auml;r mindre milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig produktion till&amp;aring;ts. Det &amp;auml;r viktigt att utveckla det internationella skattesamarbetet och beakta konsekvenserna av punktskatter och tullsatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r de skattef&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar p&amp;aring; milj&amp;ouml;omr&amp;aring;det som m&amp;aring;ste genomf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; det svenska klimatm&amp;aring;let till 2020 &amp;auml;r att vi vill g&amp;ouml;ra det mer l&amp;ouml;nsamt att g&amp;ouml;ra r&amp;auml;tt klimat- och milj&amp;ouml;val. Med &amp;ouml;kad r&amp;ouml;rlighet av varor och m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;ljer mer av transporter, vilka inneb&amp;auml;r br&amp;auml;nslef&amp;ouml;rbrukning och utsl&amp;auml;pp. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; stora investeringar i fr&amp;auml;mst sp&amp;aring;rbunden trafik men ocks&amp;aring; i v&amp;auml;gar. Vi m&amp;aring;ste s&amp;auml;rskilt beakta glesbygdens villkor med f&amp;auml;rre m&amp;auml;nniskor och l&amp;auml;ngre transportstr&amp;auml;ckor. Reseavdraget m&amp;aring;ste ses &amp;ouml;ver.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en milj&amp;ouml;skatt fr&amp;aring;n och med 2010 p&amp;aring; fluorerande gaser som anv&amp;auml;nds i stora kyl- och frysanl&amp;auml;ggningar och luftkonditioneringsanl&amp;auml;ggningars k&amp;ouml;ldmedium. Inf&amp;ouml;randet av en kilometerskatt b&amp;ouml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;gas.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254168" name="_Toc179254168"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215301048" name="_Toc215301048"&gt;&lt;/a&gt;Likformig beskattning f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt, effektivitet och regional balans&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En framtida reformering av skattesystemet m&amp;aring;ste str&amp;auml;va efter likformighet. Det ska inte spela n&amp;aring;gon roll ifall inkomsten kommer fr&amp;aring;n n&amp;auml;ringsverksamhet, arbetsl&amp;ouml;n, ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemet eller i form av l&amp;ouml;nef&amp;ouml;rm&amp;aring;ner. Det finns &amp;auml;ven andra makroekonomiska sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r en likformig beskattning. Olikformighet bidrar till snedvridningar i ekonomin n&amp;auml;r skilda villkor ska g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r olika branscher eller inom samma bransch.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att kunna finansiera en stor och personalintensiv gemensam sektor &amp;auml;r det viktigt att skatterna tas ut p&amp;aring; ett rationellt s&amp;auml;tt. Skatterna ska i s&amp;aring; liten utstr&amp;auml;ckning som m&amp;ouml;jligt snedvrida investeringar, produktion och konsumtion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det r&amp;aring;der inget tydligt samband mellan tillv&amp;auml;xt och skattekvot. Hur skatteint&amp;auml;kterna anv&amp;auml;nds &amp;auml;r helt avg&amp;ouml;rande. V&amp;auml;lf&amp;auml;rdens och skatternas utformning m&amp;aring;ste tillsammans gynna b&amp;aring;de tillv&amp;auml;xten och en l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar utveckling. Skatterna p&amp;aring;verkar utbudet av alla produktionsfaktorer – arbete, kapital och humankapital – samt hur vi brukar naturresurserna, &amp;auml;ndliga s&amp;aring;v&amp;auml;l som f&amp;ouml;rnybara.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254169" name="_Toc179254169"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215301049" name="_Toc215301049"&gt;&lt;/a&gt;Produktivitet – en fr&amp;aring;ga om investering i humankapital&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llets resurser best&amp;auml;ms av hur m&amp;aring;nga timmar vi arbetar och hur mycket v&amp;auml;rde vi skapar per timma, dvs. produktiviteten. P&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt v&amp;auml;xer ekonomin f&amp;ouml;r att produktiviteten &amp;ouml;kar. Produktiviteten best&amp;auml;ms av hur mycket fysiskt kapital, dvs. maskiner m.m., och humankapital, dvs. utbildning, forskning m.m., som vi har att arbeta med. En st&amp;ouml;rre m&amp;auml;ngd fysiskt kapital och humankapital h&amp;ouml;jer produktiviteten i v&amp;aring;rt arbete. Detta leder i sin tur till &amp;ouml;kade reall&amp;ouml;ner. S&amp;aring;v&amp;auml;l antalet arbetade timmar som investeringarna i fysiskt kapital och humankapital p&amp;aring;verkas av skattessystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254170" name="_Toc179254170"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215301050" name="_Toc215301050"&gt;&lt;/a&gt;Syssels&amp;auml;ttningen och arbetskraftsutbudet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att trygga finansieringen av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden &amp;auml;r det viktigt att &amp;ouml;ka syssels&amp;auml;ttningen. F&amp;ouml;r den l&amp;aring;ngsiktiga arbetskraftsefterfr&amp;aring;gan &amp;auml;r skatter som p&amp;aring;verkar f&amp;ouml;retagens investerings- och etableringsbeslut betydelsefulla. F&amp;ouml;r arbetskraftsutbudet och m&amp;auml;ngden arbetade timmar har kombinationen av skatter, avgifter och socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarnas utformning betydelse. Skatter finansierar exempelvis barnomsorg, som har positiva effekter p&amp;aring; arbetskraftsutbudet. Utformningen av socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna ger ocks&amp;aring; drivkrafter till ett h&amp;ouml;gt arbetskraftsutbud eftersom de ger ers&amp;auml;ttning efter arbetsinkomst – arbetslinjen. Vidare bidrar socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna till att &amp;ouml;ka tryggheten, vilket i sig &amp;auml;r en viktig drivkraft f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och syssels&amp;auml;ttning i tider av st&amp;auml;ndig strukturomvandling. Dessutom hj&amp;auml;lper en god sjukv&amp;aring;rd och rehabilitering m&amp;auml;nniskor att komma tillbaka till arbete efter sjukdom eller skada.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254171" name="_Toc179254171"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215301051" name="_Toc215301051"&gt;&lt;/a&gt;Global konkurrenskraft och inhemsk konkurrensneutralitet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En ytterligare aspekt att ta h&amp;auml;nsyn till inf&amp;ouml;r en kommande skatte&amp;ouml;versyn &amp;auml;r skatternas globala konkurrenskraft. Vi vill inte medverka till en kappl&amp;ouml;pning mot botten, d&amp;auml;r l&amp;auml;nder konkurrerar med varandra genom att successivt s&amp;auml;nka skatter. Men vi m&amp;aring;ste ta h&amp;auml;nsyn till att vissa skattebaser – framf&amp;ouml;rallt kapital – &amp;auml;r r&amp;ouml;rligare &amp;auml;n andra och att vi vill att Sverige ska vara ett attraktivt land att investera i. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det rimligt att bolagsskatten h&amp;aring;lls p&amp;aring; samma niv&amp;aring; som genomsnittet i EU&lt;span style="font-weight: bold; font-style: italic;"&gt;. &lt;/span&gt;Vi vill ocks&amp;aring; ta h&amp;auml;nsyn s&amp;aring; att skatterna i s&amp;aring; l&amp;aring;g utstr&amp;auml;ckning som m&amp;ouml;jligt snedvrider konkurrensen mellan utl&amp;auml;ndska och inhemska f&amp;ouml;retag och arbetstagare.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254172" name="_Toc179254172"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215301052" name="_Toc215301052"&gt;&lt;/a&gt;Underl&amp;auml;tta entrepren&amp;ouml;rskap&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattesystemet m&amp;aring;ste medverka till ett gott klimat f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag och f&amp;ouml;retagande. Det &amp;auml;r viktigt att regler och rutiner utformas s&amp;aring; att f&amp;ouml;retagens administrativa kostnader f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;lja reglerna &amp;auml;r s&amp;aring; sm&amp;aring; som m&amp;ouml;jligt. Enkla regler fr&amp;auml;mjar start och tillv&amp;auml;xt av f&amp;ouml;retag. Sm&amp;aring; f&amp;ouml;retag kan beh&amp;ouml;va olika former av st&amp;ouml;d vid starten och i den inledande tillv&amp;auml;xtfasen. Det &amp;auml;r viktigt att neutralitet i beskattningen uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lls mellan olika f&amp;ouml;retagsformer. Val av f&amp;ouml;retagsform ska inte best&amp;auml;mmas av skatteregler utan av vad som &amp;auml;r mest praktiskt. F&amp;ouml;retagande och investeringar gynnas av f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbara regler. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt med stabila skatteregler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatterna b&amp;ouml;r i s&amp;aring; liten utstr&amp;auml;ckning som m&amp;ouml;jligt inneb&amp;auml;ra att en viss produktion, f&amp;ouml;retagsform eller anst&amp;auml;llningsform blir mer l&amp;ouml;nsam &amp;auml;n n&amp;aring;gon annan. Det ska inte vara skattem&amp;auml;ssigt gynnat att arbeta som egen f&amp;ouml;retagare i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r som anst&amp;auml;lld. Vi har inget emot att fler f&amp;aring;r F-skattsedel men det &amp;auml;r fel om lagstiftningen &amp;auml;ndras s&amp;aring; att skiljelinjen mellan f&amp;ouml;retagare och arbetstagare blir diffus. Anst&amp;auml;llda ska inte kunna tvingas eller f&amp;ouml;rm&amp;aring;s till att bli f&amp;ouml;retagare f&amp;ouml;r att kringg&amp;aring; arbetsr&amp;auml;ttslagstiftningen. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; en vandelspr&amp;ouml;vning av dem som ans&amp;ouml;ker om F-skattsedel och av personer som redan innehar en s&amp;aring;dan. Ingen tj&amp;auml;nar p&amp;aring; att personer som sysslar eller sysslat med ekonomiska oegentligheter har F-skatt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc215301053" name="_Toc215301053"&gt;&lt;/a&gt;Pension&amp;auml;rerna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten har ocks&amp;aring; beslutat att lika inkomster ska beskattas olika beroende p&amp;aring; f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsk&amp;auml;llan och beroende p&amp;aring; inkomsttagarens &amp;aring;lder. Som tidigare har n&amp;auml;mnts har pension&amp;auml;rerna, som utg&amp;ouml;r 24 procent av befolkningen, endast f&amp;aring;tt 11 procent av inkomstf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkningarna. N&amp;auml;r olika hush&amp;aring;llstyper j&amp;auml;mf&amp;ouml;rs ”t&amp;auml;vlar” ocks&amp;aring; ensamst&amp;aring;ende kvinnor som &amp;auml;r pension&amp;auml;rer med ensamst&amp;aring;ende kvinnor med barn om att ha l&amp;auml;gst ekonomisk standard (se budgetens f&amp;ouml;rdelningspolitiska redog&amp;ouml;relse). Pension&amp;auml;rer betalar i dag mer skatt &amp;auml;n personer som arbetar, vid lika h&amp;ouml;ga inkomster. Att skatten h&amp;ouml;js vid pensionen &amp;auml;r ytterst mots&amp;auml;gelsefullt d&amp;aring; individens inkomster samtidigt minskar genom sj&amp;auml;lva pensioneringen. I den socialdemokratiska budgetmotionen f&amp;ouml;r 2009 f&amp;ouml;resl&amp;aring;s ett steg f&amp;ouml;r minskad klyfta mellan beskattning av pension och l&amp;ouml;n genom att alla pension&amp;auml;rer ges minst 2&amp;nbsp;700 kronor om &amp;aring;ret i s&amp;auml;nkt skatt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254173" name="_Toc179254173"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215301054" name="_Toc215301054"&gt;&lt;/a&gt;Hela landet ska leva&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige pr&amp;auml;glas av olikheter. Storstadsregionerna har bostadsbrist, brist p&amp;aring; barnomsorg och trafikproblem samtidigt som glesbygdsomr&amp;aring;dena har problem med en minskande och &amp;aring;ldrande befolkning. N&amp;auml;r andelen av befolkningen som f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbetar minskar blir det allt viktigare att matchningen p&amp;aring; arbetsmarknaden fungerar s&amp;aring; att arbetss&amp;ouml;kande och arbetsgivare s&amp;aring; snabbt som m&amp;ouml;jlig kan f&amp;aring; en anst&amp;auml;llning till st&amp;aring;nd. Ett bra v&amp;auml;gn&amp;auml;t, god kollektivtrafik och bra digitala kommunikationer liksom andra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r arbetspendling beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns flera skatteregler som kan p&amp;aring;verka r&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; arbetsmarknaden. F&amp;ouml;r att hela Sverige ska kunna utvecklas efter sina egna f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar &amp;auml;r det d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att skattesystemet inte motverkar geografisk r&amp;ouml;rlighet. Den borgerliga bostadspolitiken som dr&amp;auml;nerar landet p&amp;aring; hyresr&amp;auml;tter och den nya, borgerliga fastighetsskatten har s&amp;aring;dana inslag.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254174" name="_Toc179254174"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215301055" name="_Toc215301055"&gt;&lt;/a&gt;Punktskatter f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsa&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Punktskatter tas ut p&amp;aring; s&amp;auml;rskilt utvalda varor och tj&amp;auml;nster. Inom folkh&amp;auml;lsoomr&amp;aring;det anser vi att det &amp;auml;r motiverat med punktskatter f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa de av v&amp;aring;ra beteenden som riskerar att skada oss sj&amp;auml;lva och v&amp;aring;ra n&amp;auml;rmaste. Detta har varit motivet f&amp;ouml;r skatter p&amp;aring; alkohol och tobak samt i viss m&amp;aring;n spel. Folkh&amp;auml;lsosk&amp;auml;l, och i alkoholens fall &amp;auml;ven brottsbek&amp;auml;mpning, talar f&amp;ouml;r ett vidmakth&amp;aring;llande av svenska alkohol- och tobaksskatter samt f&amp;ouml;r att vi genom EU m&amp;aring;ste &amp;aring;stadkomma h&amp;ouml;jda minimiskatter p&amp;aring; dessa produkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen h&amp;ouml;jde alkohol- och tobaksskatterna fr&amp;aring;n den 1 januari 2008. Vi socialdemokrater har gett v&amp;aring;rt st&amp;ouml;d till dessa h&amp;ouml;jningar. Skatteh&amp;ouml;jningarna &amp;auml;r v&amp;auml;l motiverade ur ett folkh&amp;auml;lsoperspektiv menade vi, medan regeringen enbart angav budgetm&amp;auml;ssiga sk&amp;auml;l. Europas kvinnor och barn &amp;auml;r de som fr&amp;auml;mst betalar priset f&amp;ouml;r en sl&amp;auml;pph&amp;auml;nt alkoholpolitik. Privatimporten av alkohol m&amp;aring;ste kontrolleras skattem&amp;auml;ssigt – bristande tillsyn och skattebetalning riskerar att &amp;ouml;ka alkoholinfl&amp;ouml;det i landet den v&amp;auml;gen.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254175" name="_Toc179254175"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc215301056" name="_Toc215301056"&gt;&lt;/a&gt;Motverka skattefusk, skatteplanering och skatteflykt&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En v&amp;auml;lf&amp;auml;rd som i h&amp;ouml;g grad finansieras med hj&amp;auml;lp av skatter bygger p&amp;aring; att medborgare och f&amp;ouml;retag uppfyller sina skyldigheter och redovisar och betalar skatt p&amp;aring; ett korrekt s&amp;auml;tt. Skattefusk skapar or&amp;auml;ttvisa, snedvrider konkurrensen och leder till att skattesystemets och v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsstatens legitimitet f&amp;ouml;rsvagas. Att vissa undviker att betala in skatt inneb&amp;auml;r att skatteb&amp;ouml;rdan &amp;ouml;kar f&amp;ouml;r andra. Om medborgarna misst&amp;auml;nker att inte alla solidariskt bidrar till finansieringen av den offentliga sektorn urholkas tilltron till v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsstaten och skattesystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att skattemoralen ska vara h&amp;ouml;g kr&amp;auml;vs att skattebetalarna litar p&amp;aring; att alla bidrar solidariskt och att de upplever att de verksamheter som finansieras med skatter bedrivs p&amp;aring; ett rationellt och effektivt s&amp;auml;tt. Det m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; finnas en beredskap att justera skattereglerna om det uppkommer h&amp;ouml;ga marginaleffekter eller andra o&amp;ouml;nskade effekter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattesystemet m&amp;aring;ste vara enkelt att f&amp;ouml;rst&amp;aring;, och det m&amp;aring;ste vara enkelt att redovisa och betala skatt p&amp;aring; ett korrekt s&amp;auml;tt. M&amp;ouml;jligheterna till skatteplanering b&amp;ouml;r vara sm&amp;aring;. Skatterna b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara s&amp;aring; likformiga som m&amp;ouml;jligt med f&amp;aring; undantag och s&amp;auml;rregler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reglerna b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; medverka till att det &amp;auml;r attraktivt att redovisa och betala skatt p&amp;aring; ett korrekt s&amp;auml;tt, till exempel genom sambandet mellan taxerad inkomst och ers&amp;auml;ttning i socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att skattemyndigheter, tull och r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sende har resurser och m&amp;ouml;jligheter att kontrollera att reglerna f&amp;ouml;ljs. Detta kan l&amp;ouml;na sig direkt genom att leda till minskat skattebortfall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den globala skatteflykten, f&amp;ouml;retags och rika enskildas flykt undan beskattning till olika skatteparadis, ofta &amp;ouml;ar med bakgrund i det brittiska kolonialv&amp;auml;ldet, &amp;auml;r ett internationellt problem. Olika brevl&amp;aring;def&amp;ouml;retag eller finansiella offshore-f&amp;ouml;retag (OFC) organiserar en skatteflykt som dr&amp;auml;nerar stater med en utbyggd v&amp;auml;lf&amp;auml;rd p&amp;aring; skatteinkomster fr&amp;aring;n f&amp;ouml;retag och rika personer. Det &amp;auml;r pengar som inte heller kommer fattiga inv&amp;aring;nare i skatteparadisen till del. Det finns ber&amp;auml;kningar p&amp;aring; att ofattbara 11&amp;nbsp;300 miljarder dollar &amp;auml;r placerade i skatteparadisen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven stater i Europa som deltar i att g&amp;ouml;mma undan pengar fr&amp;aring;n beskattning b&amp;ouml;r s&amp;auml;ttas under press. Skatteparadisen i Europa och v&amp;auml;rlden bidrar ocks&amp;aring; till att olika brottsorganisationer l&amp;auml;tt kan g&amp;ouml;mma pengar och d&amp;auml;rmed finansiera sitt v&amp;aring;ldsut&amp;ouml;vande och annan kriminell verksamhet. Inom EU och OECD m&amp;aring;ste kraftfulla initiativ tas f&amp;ouml;r att denna skatteflykt ska upph&amp;ouml;ra. Nordiska r&amp;aring;det bedriver ett intressant projekt f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd skatteavtal med flera skatteparadis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatteverket har uppskattat att givet de skatter vi har i Sverige betalas det varje &amp;aring;r in ungef&amp;auml;r 133 miljarder kronor f&amp;ouml;r lite. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har konstaterat att kopplingen mellan den organiserade brottsligheten och allvarlig ekonomisk brottslighet v&amp;auml;xer. Den svarta sektorn har tydliga inslag av organiserad brottslighet. Flera kriminella sammanslutningar &amp;auml;gnar sig &amp;aring;t att f&amp;ouml;rmedla och s&amp;auml;lja svart arbetskraft bland annat inom bygg-, st&amp;auml;d-, transport- och tv&amp;auml;tteribranscherna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens direktiv till utredningar s&amp;aring;som de om F-skatt och avskaffad revisionsplikt har genererat utredningsf&amp;ouml;rslag som om de genomf&amp;ouml;rs fullt ut riskerar att &amp;ouml;ppna d&amp;ouml;rrarna f&amp;ouml;r b&amp;aring;de osund konkurrens och mer av ekonomisk brottslighet. En rad myndigheter har varnat f&amp;ouml;r detta, och Skatteverket menar att stora resurser i s&amp;aring; fall beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att hitta nya kontrollformer. Vi menar att regeringen &amp;auml;r passiv i fr&amp;aring;gor om skattefusk och allvarlig ekonomisk brottslighet. Ett flertal &amp;aring;tg&amp;auml;rder beh&amp;ouml;ver genomf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med skattebortfallet:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 3.49mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: -3.49mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r nu sent omsider att Skatteverket ska tillf&amp;ouml;ras 60 miljoner kronor f&amp;ouml;r att bl.a. bek&amp;auml;mpa internationellt skattefusk. Detta &amp;auml;r otillr&amp;auml;ckligt. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att Skatteverket i st&amp;auml;llet ska tillf&amp;ouml;ras 120 miljoner kronor. Resurserna b&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka arbetet mot den organiserade brottsligheten och det internationella skatteundandragandet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 3.49mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: -3.49mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. &amp;Auml;ven andra myndigheter har en viktig roll i arbetet mot skattefusk och allvarlig ekonomisk brottslighet. I denna motion f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att Finanspolisen (Fipo) ska tillf&amp;ouml;ras ytterligare resurser. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r &amp;auml;ven att Finansinspektionen (FI) tillf&amp;ouml;rs ytterligare resurser som b&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att Finansinspektionen under de kommande &amp;aring;ren kan genomf&amp;ouml;ra sitt grundl&amp;auml;ggande uppdrag som omfattar tillsyn, reglering och tillst&amp;aring;ndsgivning inom den finansiella sektorn. Det &amp;auml;r ett uppdrag som &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get mot bakgrund av den p&amp;aring;g&amp;aring;ende finanskrisen. I detta uppdrag ligger ocks&amp;aring; att Finansinspektionen samordnar penningtv&amp;auml;ttsbek&amp;auml;mpningen och f&amp;ouml;ljer genomf&amp;ouml;randet av EU:s tredje penningtv&amp;auml;ttsdirektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 3.49mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: -3.49mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. G&amp;ouml;r ekobrott och skattefusk till en viktig punkt p&amp;aring; agendan under Sveriges &amp;aring;r som ordf&amp;ouml;rande i EU. Hantera gemensamma problem som skatteparadis, uppgiftsutl&amp;auml;mning fr&amp;aring;n enskilda stater och andra internationella skattefr&amp;aring;gor. I dag ber&amp;auml;knas 11 300 miljarder dollar vara placerade i skatteparadis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 3.49mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: -3.49mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;4. Ta initiativ f&amp;ouml;r att samtliga stater inom EU ska omfattas av sparandedirektivets informationsplikt samt att direktivet &amp;auml;ven ska g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r juridiska personer. Sparandedirektivet inneb&amp;auml;r att privatpersoners r&amp;auml;nteinkomster ska beskattas i de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r personen &amp;auml;r bosatt och inte d&amp;auml;r pengarna &amp;auml;r placerade. I dag omfattas dock inte alla l&amp;auml;nder i EU av informationsutbytet och inte heller alla juridiska personer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 3.49mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: -3.49mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;5. Se till att kassaregister omcertifieras vid &amp;auml;garbyte f&amp;ouml;r att p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt klarg&amp;ouml;ra ansvarsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden vid eventuella felaktigheter. Detta ska ske f&amp;ouml;r att skydda k&amp;ouml;paren vid &amp;auml;garbytet och &amp;ouml;ka tillf&amp;ouml;rlitligheten i kontrollen. &amp;Auml;ven kortl&amp;auml;sare ska integreras i kassaregistren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 3.49mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: -3.49mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. Alla relevanta branscher och f&amp;ouml;retag b&amp;ouml;r omfattas av kravet p&amp;aring; personalliggare och dessutom bli tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r oannonserade bes&amp;ouml;k fr&amp;aring;n Skatteverket efter m&amp;ouml;nster fr&amp;aring;n vad som i dag g&amp;auml;ller inom fris&amp;ouml;rs- och restaurangbranscherna. Vi vill i f&amp;ouml;rsta hand g&amp;aring; vidare med bygg, taxi och tv&amp;auml;tteribranscherna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 3.49mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: -3.49mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;7. L&amp;aring;t arbetsgivare varje m&amp;aring;nad redovisa den skatt de betalar in f&amp;ouml;r sina anst&amp;auml;llda per individ i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r i en klumpsumma. Det skulle underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r Skatteverket att uppt&amp;auml;cka om arbetsgivaren betalar in f&amp;ouml;r lite i skatt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 3.49mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: -3.49mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;8. Vi vill pr&amp;ouml;va m&amp;ouml;jligheten att l&amp;aring;ta huvudentrepren&amp;ouml;ren g&amp;ouml;ras ytterst ansvarig f&amp;ouml;r underentrepren&amp;ouml;rernas skatte- och arbetsgivaravgiftsinbetalning dvs. blir betalningsskyldig om skatt och arbetsgivaravgifter ej erlagts av dessa.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 7 oktober 2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lars Johansson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Laila Bjurling (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Raimo P&amp;auml;rssinen (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Christin Hagberg (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Fredrik Olovsson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Britta R&amp;aring;dstr&amp;ouml;m (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Hans Olsson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Birgitta Eriksson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utmaningar och utvecklingsdrag som kommer att ha konsekvenser för framtidens välfärd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SkU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rättvisa och jämlikhet ur ett skatteperspektiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SkU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en grönare beskattning för klimatet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SkU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om likformig beskattning för tillväxt, effektivitet och regional balans.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SkU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om punktskatter för folkhälsa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SkU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att motverka skattefusk, skatteplanering och skatteflykt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SkU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2008-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0288805051019</intressent_id>
<namn>Lars Johansson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0340854285007</intressent_id>
<namn>Laila Bjurling</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0113077554312</intressent_id>
<namn>Raimo Pärssinen</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0761548559113</intressent_id>
<namn>Christin Hagberg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0653904370212</intressent_id>
<namn>Fredrik Olovsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0741187745315</intressent_id>
<namn>Britta Rådström</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0456305921813</intressent_id>
<namn>Hans Olsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0362924695201</intressent_id>
<namn>Birgitta Eriksson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:16:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02Sk501</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:29:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:16:33</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02Sk501</dok_id>
<subtitel>av Lars Johansson m.fl. (s)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_sk_501.docx</filnamn>
<filstorlek>58005</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Skatterna och välfärden</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/126E44D6-3560-4BC6-B560-164F197429C7</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02Sk501</dok_id>
<subtitel>av Lars Johansson m.fl. (s)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_sk_501.pdf</filnamn>
<filstorlek>275212</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200809_sk_501</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BF311E7B-AF2F-4239-9809-39D295838DD4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>