<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2220542</hangar_id>
 <dok_id>GW02MJ456</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>MJ456</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:MJ456 av Ingemar Vänerlöv (kd)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>kd631</tempbeteckning>
 <organ>MJU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>456</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-10-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-04-02 17:22:10</systemdatum>
 <publicerad>2008-10-08 16:44:11</publicerad>
 <titel>Klimatforskning</titel>
 <subtitel>av Ingemar Vänerlöv (kd)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{2ECE4775-3EA9-4DC7-A23A-21A2F0ED253F}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02MJ456/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02MJ456</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02MJ456</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:MJ456&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Ingemar Vänerlöv (kd)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Klimatforskning&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;kd631&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Klimatforskning" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="ja0822aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 080912 1800 4.95b" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm b-&amp;gt;ny fplogga --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 02 Apr 2009 17:10:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_MJ_456.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av en bred klimatforskning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alltsedan den rekordmilda h&amp;ouml;sten 2006 och FN:s klimatpanels rapporter 2007 har klimatfr&amp;aring;gan och befarade klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar varit i fokus p&amp;aring; ett ibland n&amp;auml;stan hysteriskt s&amp;auml;tt b&amp;aring;de bland politiker och andra debatt&amp;ouml;rer. Domedagsprofetior har avl&amp;ouml;st varandra i medier. Aningsl&amp;ouml;sa journalister och politiker p&amp;aring;st&amp;aring;r ej s&amp;auml;llan n&amp;auml;r n&amp;aring;gon spektakul&amp;auml;r v&amp;auml;derh&amp;auml;ndelse &amp;auml;gt rum att vi redan ser resultatet av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna, trots att statistiken visar att likadant v&amp;auml;der har &amp;auml;gt rum f&amp;ouml;rr. Enligt SMHI &amp;auml;r klimat det genomsnittliga v&amp;auml;dret under en 30-&amp;aring;rsperiod. Det dagliga v&amp;auml;dret bevisar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ingenting om eventuella klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. F&amp;ouml;r &amp;ouml;vrigt &amp;auml;r klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i sig inget nytt, eftersom de alltid har &amp;auml;gt rum s&amp;aring; l&amp;auml;nge jorden funnits till. Vad som i det h&amp;auml;r fallet &amp;auml;r intressant &amp;auml;r om vi kan befara en rent antropogen klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring, allts&amp;aring; klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring f&amp;ouml;rorsakad av m&amp;auml;nniskan sj&amp;auml;lv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tvivelsutan har vi haft en global uppv&amp;auml;rmning under senare &amp;aring;rtionden. Den s&amp;aring; gott som allm&amp;auml;nt f&amp;ouml;rh&amp;auml;rskande teorin &amp;auml;r att detta beror p&amp;aring; att v&amp;aring;ra &amp;ouml;kande koldioxidutsl&amp;auml;pp utg&amp;ouml;r en f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt v&amp;auml;xthuseffekt som d&amp;auml;rmed verkar uppv&amp;auml;rmande p&amp;aring; jorden. I debatten h&amp;ouml;rs ofta att koldioxidhalten i atmosf&amp;auml;ren &amp;ouml;kat med 30 procent, vilket givetvis &amp;auml;r ett anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt v&amp;auml;rde. Dock &amp;auml;r andelen koldioxid i atmosf&amp;auml;ren mycket l&amp;aring;g. L&amp;auml;nge har den legat p&amp;aring; 0,3 promille. Nu &amp;auml;r den efter n&amp;auml;mnda &amp;ouml;kning snart uppe i 0,4 promille. Om ett mikroskopiskt litet tal &amp;ouml;kas med 30 procent &amp;auml;r det fortfarande mikroskopiskt litet. Andelen koldioxid i atmosf&amp;auml;ren har allts&amp;aring; g&amp;aring;tt upp en tiondels promille. Det ter sig sv&amp;aring;rf&amp;ouml;rklarligt att denna tiondels promille skulle vara orsak till nutidens alla klimatlarm – tinande tundra, sm&amp;auml;ltande glaci&amp;auml;rer, utrotningshotade isbj&amp;ouml;rnar etc.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att tro att koldioxiden i sig skulle vara speciellt v&amp;auml;rmeh&amp;ouml;jande, s&amp;auml;rskilt om man beaktar det faktum att p&amp;aring; Mars, d&amp;auml;r temperaturen ligger p&amp;aring; 50 minusgrader, &amp;auml;r det 20 g&amp;aring;nger mer koldioxid per kubikmeter &amp;auml;n p&amp;aring; jorden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu har emellertid den globala uppv&amp;auml;rmningen avstannat och sedan 2005 sker en avkylning, vilket det &amp;auml;r s&amp;aring; gott som tyst om i klimatdebatten, eftersom det inte st&amp;auml;mmer med koldioxidteorin. Jordens inv&amp;aring;nare har aldrig sl&amp;auml;ppt ut s&amp;aring; mycket koldioxid som nu och s&amp;aring; blir det pl&amp;ouml;tsligt kallare. Under de senaste tio &amp;aring;ren har den globala medeltemperaturen inte &amp;ouml;kat. Om trenden f&amp;ouml;r &amp;aring;rets f&amp;ouml;rsta m&amp;aring;nader h&amp;aring;ller i sig kommer den globala medeltemperaturen f&amp;ouml;r 2008 att hamna ungef&amp;auml;r 0,2 grader l&amp;auml;gre &amp;auml;n 2007 och bli det kallaste &amp;aring;ret sedan 1996.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av nuvarande avkylning &amp;auml;r det intressant att satellitm&amp;auml;tningar visar att det inte i f&amp;ouml;rsta hand &amp;auml;r en av m&amp;auml;nniskan f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt v&amp;auml;xthuseffekt som &amp;ouml;kat energim&amp;auml;ngden i jordens klimatsystem under de senaste &amp;aring;rtiondena. Det &amp;auml;r ist&amp;auml;llet en kraftig &amp;ouml;kning av solinstr&amp;aring;lning. Det finns redovisat i s&amp;aring;v&amp;auml;l kapitel tre som kapitel nio i FN:s klimatpanels senaste rapport. D&amp;auml;remot n&amp;auml;mns det inte i den sammanfattning som presenterades f&amp;ouml;r beslutsfattare och medier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges Radio behandlade klimatfr&amp;aring;gan i ett av sina vetenskapsprogram i somras och d&amp;auml;r intervjuades bl.a. Joyce Penner, forskare vid University of Michigan och f&amp;ouml;rfattare till kapitel nio i FN:s klimatrapport.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r inte bara v&amp;auml;xthuseffekten som ligger bakom den globala uppv&amp;auml;rmningen sedan slutet av 1980-talet, sa Joyce Penner, utan ocks&amp;aring; &amp;ouml;kad instr&amp;aring;lning och de siffror som redovisas i s&amp;aring;v&amp;auml;l kapitel tre som kapitel nio i FN-rapporten visar att &amp;ouml;kningen har varit s&amp;aring; kraftig att den borde ha haft en p&amp;aring;tagligt v&amp;auml;rmande effekt. Det &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt m&amp;auml;tningar i omr&amp;aring;dena kring ekvatorn som tydligast visar p&amp;aring; &amp;ouml;kad instr&amp;aring;lning; d&amp;auml;r &amp;auml;r jorden som bredast och solen st&amp;aring;r som h&amp;ouml;gst. Det handlar om stora m&amp;auml;ngder energi, s&amp;aring; stora att m&amp;auml;tningarna visar att instr&amp;aring;lningen haft st&amp;ouml;rre global p&amp;aring;verkan p&amp;aring; energibalansen och d&amp;auml;rmed temperaturen &amp;auml;n v&amp;auml;xthusgaserna haft, &amp;aring;tminstone efter 1990.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I kapitel nio (klimatrapporten) n&amp;auml;mns tv&amp;aring; t&amp;auml;nkbara orsaker till att instr&amp;aring;lningen &amp;ouml;kat: minskad molnighet som g&amp;ouml;r att solens str&amp;aring;lar l&amp;auml;ttare tar sig in i klimatsystemet och ner till jordytan och att partiklarna i atmosf&amp;auml;ren minskat. Renare luft g&amp;ouml;r ocks&amp;aring; att solens str&amp;aring;lar l&amp;auml;ttare kan ta sig in och v&amp;auml;rma. Satellitm&amp;auml;tningarna bekr&amp;auml;ftar att under 1990-talet minskade molnigheten och luften blev klarare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den kraftiga &amp;ouml;kningen av instr&amp;aring;lning finns inte med i klimatmodellerna, sa Joyce Penner i radiointervjun. Modellerna s&amp;auml;ger att v&amp;auml;xthusgaserna mer eller mindre ensamma st&amp;aring;tt f&amp;ouml;r temperatur&amp;ouml;kningen n&amp;auml;r gaserna faktiskt f&amp;aring;tt hj&amp;auml;lp av &amp;ouml;kad instr&amp;aring;lning. Koldioxidens temperaturh&amp;ouml;jande effekt &amp;ouml;verv&amp;auml;rderas i klimatmodellerna, vilka har en alltf&amp;ouml;r f&amp;ouml;renklad bild av solen och dess inverkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Joyce Penner fick en intressant fr&amp;aring;ga: Om det nu &amp;auml;r redovisat i den stora rapporten att klimatmodellerna inte st&amp;auml;mmer och att m&amp;auml;tresultaten visar att det &amp;auml;r instr&amp;aring;lning, inte v&amp;auml;xthuseffekt, som kan ha haft st&amp;ouml;rst inverkan p&amp;aring; temperaturen under de senaste &amp;aring;rtiondena, borde det inte ha st&amp;aring;tt i den sammanfattning som presenterades f&amp;ouml;r beslutsfattare och medier?&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nja, sa Joyce Penner, i sammanfattningen b&amp;ouml;r det ju bara st&amp;aring; s&amp;aring;dant som vi kan f&amp;ouml;rst&amp;aring; och f&amp;ouml;rklara och vi vet ju inte varf&amp;ouml;r instr&amp;aring;lningen &amp;ouml;kat, eller hur l&amp;auml;nge &amp;ouml;kningen varar. H&amp;auml;r kan det misst&amp;auml;nkas att FN-rapporten i sin sammanfattning valt att undanh&amp;aring;lla s&amp;aring;dana fakta som inte st&amp;auml;mde &amp;ouml;verens med den allm&amp;auml;nna uppfattningen att uppv&amp;auml;rmningen &amp;auml;r av antropogen natur. Om det skulle vara p&amp;aring; det s&amp;auml;ttet &amp;auml;r det allvarligt ty d&amp;aring; har medier och beslutsfattare inte f&amp;aring;tt hela sanningen klar f&amp;ouml;r sig, vilket kan f&amp;aring; olyckliga f&amp;ouml;ljder eftersom beslut fattade p&amp;aring; icke relevanta grunder kan f&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande konsekvenser f&amp;ouml;r grupper av m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De senaste 25 &amp;aring;ren har koldioxiden varit den f&amp;ouml;rh&amp;auml;rskande teorin f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rklara all klimatvariation. Men historiskt sett r&amp;aring;der det inga tvivel om solens betydelse. Sambandet mellan solaktivitet och klimat &amp;auml;r dokumenterat. N&amp;auml;r solen &amp;auml;r mer aktiv blir det varmare p&amp;aring; jorden och tv&amp;auml;rtom. F&amp;ouml;r mer &amp;auml;n 300 &amp;aring;r sedan t.ex., var solen inte s&amp;aring; aktiv. D&amp;aring; hade vi vad som popul&amp;auml;rt brukar kallas f&amp;ouml;r ”lilla istiden” och det var kallt p&amp;aring; m&amp;aring;nga platser. F&amp;ouml;r 1&amp;nbsp;000 &amp;aring;r sedan d&amp;auml;remot var solen lika aktiv som idag och d&amp;aring; var det varmt. Vikingarna kunde d&amp;aring; kartl&amp;auml;gga Gr&amp;ouml;nland f&amp;ouml;r str&amp;auml;nderna i norr var inte ist&amp;auml;ckta. Solens aktivitet har f&amp;ouml;rdubblats under de senaste 100 &amp;aring;ren och det &amp;auml;r det som i huvudsak har lett till 1900-talets uppv&amp;auml;rmning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den h&amp;auml;r motionen vill bl.a. peka p&amp;aring; alla fr&amp;aring;getecken som finns n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller den allm&amp;auml;nt erk&amp;auml;nda koldioxidteorin som praktiskt taget enda f&amp;ouml;rklaring till den globala uppv&amp;auml;rmningen. Det finns &amp;aring;tskilliga seri&amp;ouml;sa forskare som &amp;auml;r av annan &amp;aring;sikt, men eftersom deras uppfattningar inte &amp;auml;r medialt eller politiskt korrekta har de v&amp;auml;ldigt sv&amp;aring;rt att kunna f&amp;aring; sina forskningsresultat presenterade. Ett exempel &amp;auml;r dansken Henrik Svensmark som i m&amp;aring;nga &amp;aring;r forskat p&amp;aring; vilken betydelse molnen och solens aktivitet i kombination med kosmisk str&amp;aring;lning har f&amp;ouml;r temperaturen p&amp;aring; jorden. I vissa fall &amp;auml;r hans teorier banbrytande f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar &amp;ouml;ver tid. Hans forskning tog m&amp;aring;nga &amp;aring;r l&amp;auml;ngre &amp;auml;n n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt p&amp;aring; grund av brist p&amp;aring; medel. Eftersom han inte bek&amp;auml;nde sig till FN:s koldioxidteori var han inte intressant. Svensmark har f&amp;ouml;r &amp;ouml;vrigt i laboratorief&amp;ouml;rs&amp;ouml;k funnit bevis f&amp;ouml;r det som FN:s klimatrapport n&amp;auml;mnde som t&amp;auml;nkbara orsaker till den &amp;ouml;kade instr&amp;aring;lningen: minskad molnighet och renare luft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motionen vill ocks&amp;aring; peka p&amp;aring; behovet av en bredare klimatforskning, som tar till vara nya infallsvinklar f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rst&amp;aring; och f&amp;ouml;rklara v&amp;aring;rt klimat och dess f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att en forskare ska bek&amp;auml;nna sig till en viss skola f&amp;ouml;r att f&amp;aring; resurser till sin forskning. S&amp;aring;dant f&amp;ouml;r aldrig forskning i vidare bem&amp;auml;rkelse fram&amp;aring;t. Stora och viktiga beslut i klimatfr&amp;aring;gor m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; relevanta fakta. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r beslutsfattare att se till s&amp;aring; att &amp;auml;ven forskare, givetvis seri&amp;ouml;sa, med lite annorlunda teorier f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att bedriva forskning. Det &amp;auml;r att st&amp;ouml;dja en bred klimatforskning.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 6 oktober 2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Ingemar V&amp;auml;nerl&amp;ouml;v (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en bred klimatforskning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2008-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0548843588006</intressent_id>
<namn>Ingemar Vänerlöv</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:12:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02MJ456</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:28:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:12:32</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02MJ456</dok_id>
<subtitel>av Ingemar Vänerlöv (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_mj_456.docx</filnamn>
<filstorlek>44691</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Klimatforskning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5003228E-D580-4C53-85BB-BA1D47055898</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>