<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2231202</hangar_id>
 <dok_id>GW02MJ262</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>MJ262</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:MJ262 av Tina Ehn och Thomas Nihlén (mp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>mp510</tempbeteckning>
 <organ>MJU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>262</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-10-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-04-01 17:52:41</systemdatum>
 <publicerad>2008-10-06 16:31:02</publicerad>
 <titel>En plan för fågelfaunan</titel>
 <subtitel>av Tina Ehn och Thomas Nihlén (mp)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{B94529F2-9076-49B8-9A91-28E4CCE01751}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02MJ262/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02MJ262</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02MJ262</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:MJ262&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Tina Ehn och Thomas Nihlén (mp)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;En plan för fågelfaunan&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;mp510&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="En plan f&amp;ouml;r f&amp;aring;gelfaunan" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Magnus Lindgren" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 080912 1800 4.95b" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm b-&amp;gt;ny fplogga --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Wed, 01 Apr 2009 17:41:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_MJ_262.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utarbeta en plan f&amp;ouml;r f&amp;aring;gelfaunan.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="RubrikSammanf"&gt;Sammanfattning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att det &amp;auml;r dags att ta fram politik f&amp;ouml;r hur trenden ska kunna brytas f&amp;ouml;r f&amp;aring;gelfaunan med klara riktlinjer f&amp;ouml;r jordbruk, skogsbruk, hantering av v&amp;aring;tmarker m.m.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;Det g&amp;aring;r utf&amp;ouml;r f&amp;ouml;r f&amp;aring;glarna&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de senaste &amp;aring;rtiondena har det g&amp;aring;ng p&amp;aring; g&amp;aring;ng kommit rapporter om att antalet f&amp;aring;gelindivider inom m&amp;aring;nga arter minskar. Den senaste, som gjorts av Birdlife International, &amp;auml;r en mycket dyster l&amp;auml;sning. Av jordens ca 10 000 f&amp;aring;gelarter &amp;auml;r 12 procent, n&amp;auml;rmare best&amp;auml;mt 1 226 arter, uppsatta p&amp;aring; den globala hotlistan. Ytterligare 835 arter befinner sig p&amp;aring; gr&amp;auml;nsen till att bli listade. I Europa &amp;auml;r ca 45 procent av de talrikaste arterna p&amp;aring; nedg&amp;aring;ng. Av de 119 f&amp;aring;gelarter, som flyttar till Europa fr&amp;aring;n Afrika, har 48 minskat i antal. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detsamma g&amp;auml;ller USA och Kanada. Som exempel kan n&amp;auml;mnas att den vitstrupiga vakteln, en stapelart f&amp;ouml;r de kanadensiska j&amp;auml;garna, har minskat med &amp;ouml;ver 80 procent under de senaste fyra decennierna. Av 62 arter, som flyttar fr&amp;aring;n s&amp;ouml;dra till norra Amerika, har 44 minskat i individantal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid FN:s milj&amp;ouml;m&amp;ouml;te i Sydafrika &amp;aring;r 2002 togs ett beslut att stoppa utarmningen av fauna och flora till &amp;aring;r 2010. F&amp;ouml;r f&amp;aring;gelfaunan kommer detta inte att uppn&amp;aring;s.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;En tyst v&amp;aring;r – verklighet inom kort?&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 1963 kom Rachel Carsons bok Tyst v&amp;aring;r. Den f&amp;ouml;rutsp&amp;aring;dde n&amp;aring;got ingen ville tro p&amp;aring;. Rachel Carson ans&amp;aring;gs m&amp;aring;la upp en svart framtid helt i on&amp;ouml;dan. D&amp;aring; handlade det om giftanv&amp;auml;ndning, fr&amp;auml;mst kvicksilverbetning av uts&amp;auml;de. Den giftskandalen hejdades, nu &amp;auml;r bilden mer komplex. Att det moderna jord- och skogsbruket sl&amp;aring;r h&amp;aring;rt mot f&amp;aring;gelfaunan &amp;auml;r fullt klarlagt. Till allt detta kommer nu klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarnas hot mot andra f&amp;aring;gelarter. &amp;Auml;r den tysta v&amp;aring;ren snart en verklighet? Att det blivit betydligt tystare inom en mans&amp;shy;&amp;aring;lder &amp;auml;r helt klart och m&amp;aring;nga ornitologer som f&amp;ouml;rf&amp;auml;ras och s&amp;ouml;rjer. En drillande l&amp;auml;rka &amp;ouml;ver v&amp;aring;rf&amp;auml;lt, en l&amp;ouml;vs&amp;aring;ngare i bj&amp;ouml;rken en tidig majmorgon och en svartvit flugsnappare i holken &amp;auml;r livskvalitet. Att f&amp;ouml;rlora biologisk m&amp;aring;ngfald &amp;auml;r ett m&amp;auml;nskligt misslyckande. Det ser allts&amp;aring; lika negativt ut f&amp;ouml;r f&amp;aring;gelfaunan v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;Varf&amp;ouml;r?&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns flera sk&amp;auml;l till att det ser s&amp;aring; illa ut. Den st&amp;ouml;rsta hotfaktorn &amp;auml;r dagens intensiva jordbruk. Detta har Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na lyft i tidigare motioner till riksdagen. F&amp;ouml;r de f&amp;aring;gelarter, som &amp;auml;r knutna till jordbrukslandskapet, har best&amp;aring;nden minskat med omkring 40 procent de sista 30 &amp;aring;ren i Europa. F&amp;ouml;r s&amp;aring;ngl&amp;auml;rkan &amp;auml;r minskningen &amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre – endast en tredjedel finns kvar. Numer tas f&amp;ouml;rsta vallsk&amp;ouml;rden d&amp;aring; f&amp;aring;glarna har &amp;auml;gg och ungar. I en s&amp;auml;des&amp;aring;ker, som f&amp;ouml;rr l&amp;auml;mnades or&amp;ouml;rd till sk&amp;ouml;rd, k&amp;ouml;rs numer med sprutan ett par g&amp;aring;nger – just under den tid d&amp;aring; h&amp;auml;ckningen sker. Naturv&amp;aring;rdare brukar s&amp;auml;ga att dagens &amp;aring;krar med sina monokulturer &amp;auml;r lika artfattiga som en asfalterad parkeringsplats. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga arter var de av EU p&amp;aring;bjudna tr&amp;auml;dorna refuger, men inte heller dessa finns l&amp;auml;ngre kvar. H&amp;auml;r har dock studier i Storbritannien visat att relativt sm&amp;aring; insatser kan &amp;aring;terskapa goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r arter som s&amp;aring;ngl&amp;auml;rka, tofsvipa och stare. Om de g&amp;ouml;rs. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men &amp;auml;ven den allt st&amp;ouml;rre odlingsarealen i omr&amp;aring;den, som tidigare var urskog i Sydamerika p&amp;aring;verkar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven det allt intensivare skogsbruket g&amp;ouml;r att biotoper f&amp;ouml;rsvinner. Det g&amp;auml;ller vid skogssk&amp;ouml;vlingar i s&amp;ouml;dra Asien, men &amp;auml;ven metoderna i det svenska skogsbruket utarmar f&amp;aring;gelfaunan. F&amp;ouml;r arter som tj&amp;auml;der, orre, tofsmes och svartmes med flera &amp;auml;r trenden negativ. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fiskeindustrin v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver anv&amp;auml;nder redskap, som f&amp;aring;glar fastnar i och drunknar. Faktum &amp;auml;r att de genuina havsf&amp;aring;glarna, som albatrosser, liror, pingviner, labbar, alkor och sulor, &amp;auml;r de mest utsatta f&amp;aring;gelgrupperna i v&amp;auml;rlden. Om inget g&amp;ouml;rs &amp;auml;r risken &amp;ouml;verh&amp;auml;ngande att 20 procent av dessa arter utrotas inom en snar framtid. Det h&amp;auml;r r&amp;ouml;r sig om arter som tills helt nyligen tillh&amp;ouml;rt de arter, som varit individrikast p&amp;aring; jorden. M&amp;aring;nga av dessa redskap kan enkelt konstrueras om f&amp;ouml;r att skydda f&amp;aring;glarna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu kommer ett nytt hot – klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen. Som exempel kan n&amp;auml;mnas f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under &amp;aring;r 2007 gjorde man i Falsterbo en ber&amp;auml;kning av de flyttf&amp;aring;glar, som anl&amp;auml;nder fr&amp;aring;n tropikerna. Sk&amp;auml;let var att man sett en minskning i antal under hela 90-talet, vilket man ville f&amp;ouml;lja upp. R&amp;auml;kningar av antalet h&amp;auml;ckande par har visat samma ned&amp;aring;tg&amp;aring;ende trend. Det g&amp;auml;ller vanliga f&amp;aring;glar som l&amp;ouml;vs&amp;aring;ngare, svartvit flugsnappare och n&amp;auml;ktergal – f&amp;aring;glar som m&amp;aring;nga k&amp;auml;nner igen och gl&amp;auml;ds &amp;aring;t d&amp;aring; de &amp;aring;terkommer. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I unders&amp;ouml;kningen redovisas 24 arter och f&amp;ouml;r 13 av dem kan en nedg&amp;aring;ng ses. Sk&amp;auml;let tros vara torka i &amp;ouml;vervintringsomr&amp;aring;dena, en torka som blivit allt allvarligare p&amp;aring; grund av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. Det h&amp;auml;r g&amp;auml;ller allts&amp;aring; de l&amp;aring;ngflyttare, som korsar Sahara. F&amp;ouml;rlorarna &amp;auml;r arter som ladusvala, n&amp;auml;ktergal, stenskv&amp;auml;tta, tr&amp;auml;dg&amp;aring;rdss&amp;aring;ngare, l&amp;ouml;vs&amp;aring;ngare och svartvit flugsnappare. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r arter, som varit mycket individrika f&amp;ouml;rr och f&amp;aring;gelsk&amp;aring;dare med n&amp;aring;gra &amp;aring;rtiondens perspektiv minns med saknad denna starka k&amp;ouml;r av f&amp;aring;glar p&amp;aring; v&amp;aring;ren. Skillnaden mot v&amp;aring;rarna nu &amp;auml;r dramatiska. L&amp;ouml;vs&amp;aring;ngaren, tidigare Sveriges vanligaste f&amp;aring;gel, har passerats i statistiken av bofinken, som inte flyttar s&amp;aring; l&amp;aring;ngt. Antalet l&amp;ouml;vs&amp;aring;ngare &amp;auml;r nu ca en tredjedel av 80-talets populationer. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det &amp;auml;r inte bara genom torkan p&amp;aring; &amp;ouml;vervintringsplatserna, som f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar skett. Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna har ocks&amp;aring; medf&amp;ouml;rt att den mest insektsintensiva tiden i Sverige f&amp;ouml;rskjutits. Den s&amp;aring; kallade ”larvtoppen” kommer allt tidigare och en art som svartvit flugsnappare hinner inte med. Den kommer f&amp;ouml;r sent. N&amp;auml;r ungarna &amp;auml;r kl&amp;auml;ckta &amp;auml;r ”larvtoppen” redan &amp;ouml;ver. Man kan visa att flyttf&amp;aring;glarna kommer allt tidigare, men klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarnas p&amp;aring;verkan &amp;auml;r f&amp;ouml;r snabb. Evolutionen hinner inte med. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;Kan n&amp;aring;got g&amp;ouml;ras?&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga av dessa fr&amp;aring;gor m&amp;aring;ste naturligtvis l&amp;ouml;sas globalt, men &amp;auml;ven om s&amp;aring; &amp;auml;r fallet &amp;auml;r initiativ inom EU och i varje land n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att bryta den negativa trenden, &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bevara biologisk m&amp;aring;ngfald &amp;auml;r ett av riksdagens milj&amp;ouml;m&amp;aring;l. Betydligt fler insatser &amp;auml;n vad som g&amp;ouml;rs idag m&amp;aring;ste till. M&amp;aring;nga insatser kan g&amp;ouml;ras inom jordbruket, som gynnar f&amp;aring;gelfaunan och de milj&amp;ouml;st&amp;ouml;d, som ges, kan p&amp;aring; ett betydligt b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt &amp;auml;n idag ha detta f&amp;ouml;r &amp;ouml;gonen. Likas&amp;aring; m&amp;aring;ste en del beslut, som redan tagits, analyseras utifr&amp;aring;n ett f&amp;aring;gel&amp;shy;perspektiv. Var beslutet att inte ge st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r bevarade kantzoner m&amp;ouml;jligen ett beslut som missgynnade vissa f&amp;aring;gelarter? Beh&amp;ouml;ver jaktreglerna f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras betr&amp;auml;ffande vilka arter, som f&amp;aring;r jagas? Ett moratorium kanske? &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;Utarbeta en plan f&amp;ouml;r f&amp;aring;gelfaunan&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r dags att inte bara konstatera att trenden f&amp;ouml;r f&amp;aring;gelfaunan &amp;auml;r negativ. Det &amp;auml;r dags att ta fram politik f&amp;ouml;r hur trenden ska kunna brytas med klara riktlinjer f&amp;ouml;r jordbruk, skogsbruk, hantering av v&amp;aring;tmarker m.m. utifr&amp;aring;n perspektivet f&amp;aring;gelfaunan. Om regeringen ger i uppdrag till befintlig myndighet eller tills&amp;auml;tter en utredning &amp;auml;r f&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na egalt – bara det h&amp;auml;nder n&amp;aring;got.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ska vi l&amp;auml;mna efter oss en allt tystare v&amp;aring;r?&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 1 oktober 2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Tina Ehn (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Thomas Nihl&amp;eacute;n (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utarbeta en plan för fågelfaunan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-10-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2008-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0154189076919</intressent_id>
<namn>Tina Ehn</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0247856302113</intressent_id>
<namn>Thomas Nihlén</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:49:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02MJ262</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:28:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:49:59</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02MJ262</dok_id>
<subtitel>av Tina Ehn och Thomas Nihlén (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_mj_262.docx</filnamn>
<filstorlek>44481</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>En plan för fågelfaunan</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3B985304-F797-4332-A0D5-EBE1175AFD6F</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02MJ262</dok_id>
<subtitel>av Tina Ehn och Thomas Nihlén (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_mj_262.pdf</filnamn>
<filstorlek>148592</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200809_mj_262</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D02EC549-E91D-4B9A-A5CD-0D40F0E63703</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>