2231168 GW02MJ229 2008/09 MJ229 mot Enskild motion mot Motion 2008/09:MJ229 av Tina Ehn (mp) Motion Motion mp512 MJU 229 0 2008-10-07 00:00:00 2009-04-02 20:03:45 2008-10-07 18:36:51 Grodans år 2008 av Tina Ehn (mp) Ank T {B5E578C6-3163-4980-8301-642770E85872} https://data.riksdagen.se/dokument/GW02MJ229/text https://data.riksdagen.se/dokument/GW02MJ229 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02MJ229 <div class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">2008/09:MJ229</div> <div class="MotionarLista">av Tina Ehn (mp)</div> <h1>Grodans år 2008</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"> <head> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /> <meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /> <meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /> <title>mp512</title> <meta name="Description" content="Grodans år 2008" /> <meta name="Author" content="Magnus Lindgren" /> <meta name="Keywords" content="Motion2000 080918 0940 4.95c" />   <meta name="lastChanged" content="Thu, 02 Apr 2009 19:52:00 CEST" />  <link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_MJ_229.motion.visual.css" /> </head> <body> <h1 class="Hemstl_rubrik">Förslag till riksdagsbeslut</h1> <ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om grodors och paddors utsatthet i den ständigt förändrade miljön.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stödet till kantzoner i jordbrukslandskapet.</p> </li> </ol> <h1 class="heading 1">Inledning</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Det finns nästan 4000 grod- och paddarter i världen. De har funnits på jorden i mer an 300 miljoner år, men nu är många arter akut hotade till sin existens. Skälet är människan och mänsklig aktivitet.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">I Sverige finns 13 arter grodor, paddor och salamandrar. Av dessa finns 7 på Artdatabankens hotlista (2005). Det handlar om grönfläckig padda, gölgroda, klockgroda, långbensgroda, lökgroda, strandpadda och större vattensalamander. I Sverige utgör groddjuren de proportionellt sett mest hotade bland ryggradsdjuren.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Flera av de rödlistade arterna är också medtagna i Bernkonventionens appendix. Sveriges ratificering av konventionen innebär att vi förbundit oss att skydda både de medtagna arterna och deras livsmiljöer.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Den totala artutrotningen under de senaste två decennierna är globalt sett troligen den högsta i jordens historia. Bevarandet av den biologiska mångfalden har, vid FN:s Riokonferens 1992, definierats som en av de viktigaste uppgifterna för mänskligheten. Det av riksdagen antagna 16:e miljömålet anger att den biologiska mångfalden ska bevaras. För groddjuren är den ambitionen för låg – här handlar det om att återskapa populationerna, annars riskerar många arter att försvinna. För många arter är antalet individer mycket lågt.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">I Dagens Nyheter den 18 april i år kunde man läsa följande:</p> <p class="Citat" style="word-break-inside: hyphenate;">Grodans liv blir allt tuffare på jorden. Så tufft att en tredjedel tros försvinna inom den närmaste framtiden. Därför har 2008 utsetts till grodans år. </p> <p class="Citat_indrag,Packad" style="word-break-inside: hyphenate;">Universeum i Göteborg, där Göran Nilsson är verksam, ingår tillsammans med en rad djurparker och naturvårdare i en gemensam satsning för att slå ett internationellt slag för att rädda grodorna. </p> <p class="Citat_indrag,Packad" style="word-break-inside: hyphenate;">– Situationen är oerhört allvarlig och det tragiska är att det är vi människor som är orsak till den, säger han.</p> <h1 class="heading 1">Vilka är hoten?</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Den främsta anledningen till att groddjuren minskat kraftigt i antal det senaste seklet är den totala omdaningen av jordbrukslandskapet. På 150 år har ca 90 procent av södra Sveriges våtmarker dikats ut eller fyllts igen. Samtidigt har stenrösen, åkerholmar, smådiken och andra ”odlingshinder” tagits bort. Det intensiva jordbruket med bekämpningsmedel, där många har giftverkan för vattenlevande organismer, har drabbat groddjuren hårt. En global minskning, även i avlägsna och orörda områden, har gjort att man även diskuterat den ökade UV-strålningen p.g.a. tunt ozonskikt som en möjlig orsak. Stora problem lokalt är den ökade biltrafiken med överkörning vid groddjurens vårvandring till leklokalen, liksom fisk- och kräftutplanteringar, som på några få år kan slå ut en groddjurspopulation.</p> <h1 class="heading 1">Groddjur drabbas extra hårt</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">På grund av groddjurens livscykel, med behov av både en bra vattenmiljö och bra landmiljöer med övervintringsplats och goda ”jaktmarker” har de drabbats extra hårt av landskapsförändringarna. Deras tunna och känsliga hud gör dem dessutom extra känsliga för kemiska ämnen och försurning. Många gifter som används i jordbruket och på golfbanor är giftiga för vattenlevande organismer, läs groddjur.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">När arterna har minskat till den nivå som de flesta svenska groddjursarterna har idag kommer nästa problem: isolering. Om det är kilometer eller mil mellan lokalerna så isoleras de. Populationen drabbas av inavel och kan då lätt slås ut av rena slumpskäl även om miljön är bra. Bristen på dammar och avstånden emellan dem är ett mycket stort hot och nya småvatten behöver skapas.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Groddjur har visat sig vara lämpliga indikatorarter för biologisk mångfald knuten till fuktiga landmiljöer och vatten. Genom att tillgodose deras miljökrav gynnas många andra arter också.</p> <h1 class="heading 1">Vad kan man göra?</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Mycket görs och småvatten återskapas på många håll. Tunnlar byggs för att groddjuren ska kunna passera vägar på ett tryggt sätt. Tyvärr är inte dessa insatser tillräckliga och fortfarande tas beslut som minskar grodors, paddors och salamandrars möjlighet att överleva. Ett exempel på detta är minskningen av stöd inom jordbruket till bevarande av kantzoner utmed sjöar och vattendrag. Dessa kantzoner, utan spridning av gödsel och bekämpningsmedel, hindrar inte bara gifter att nå vattendragen, de ger också livsutrymme för groddjur. Det finns därför anledning att ompröva det beslutet. Stödet till kantzoner är en del av miljöstöden.</p> <h1 class="heading 1">Vatten i landskapet</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Småvatten är livsviktiga också för många andra organismgrupper, t ex trollsländor, många mollusker och vattenväxter, men också för fåglar och däggdjur. Våtmarker och småvatten försvinner inte bara i jordbrukslandskapet. Detsamma sker i skogen. Arter, som behöver våtmarker av olika slag är hotade, det gäller inte bara grodor. Förekomsten av småvatten har alltså stor inverkan på den biologiska mångfalden.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det är dags att börja återskapa diken och skapa meandrande bäckar med möjlighet till översilningsmarker under våren. Raka djupa diken skapar problem med läckage till sjöar. Flera miljömål påverkas positivt med ett annat sätt att tänka – ett modernt sätt som sätter den biologiska mångfalden i fokus.</p> <table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"> <colgroup><col width="203"/><col width="203"/></colgroup> <tbody> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;">Stockholm den 7 oktober 2008</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Tina Ehn (mp)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> </tbody> </table> 1 1 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om grodors och paddors utsatthet i den ständigt förändrade miljön. Avslag Avslag 2008/09:MJU13 ? Acklamation 2 2 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stödet till kantzoner i jordbrukslandskapet. Avslag Avslag 2008/09:MJU18 ? Acklamation INL Inlämning 2008-10-07 00:00:00 inträffat 13 hantering NUM Numrering 2008-10-09 00:00:00 inträffat 7 hantering 0154189076919 Tina Ehn MP 1 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion 2014-11-23 10:35:18 statustext statustext Ärendet är avslutat GW02MJ229 2019-05-23 15:28:02 tilldelat Tilldelat Miljö- och jordbruksutskottet 2014-11-23 10:35:18 GW02MJ229 av Tina Ehn (mp) mot_200809_mj_229.docx 44299 docx Grodans år 2008 https://data.riksdagen.se/fil/B40C468A-C167-4503-A961-0C01902521C4 GW02MJ229 av Tina Ehn (mp) mot_200809_mj_229.pdf 161373 pdf Bilaga: mot_200809_mj_229 https://data.riksdagen.se/fil/E9922AC2-1C85-4C70-9D30-65DE96C95559