<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2220377</hangar_id>
 <dok_id>GW02MJ19</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>MJ19</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:MJ19 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>mp43</tempbeteckning>
 <organ>MJU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>19</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2009-04-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-05-22 18:14:50</systemdatum>
 <publicerad>2009-04-01 17:08:32</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat</titel>
 <subtitel>av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{000A72DE-ED0E-4749-85E1-16D640D8F14C}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02MJ19/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02MJ19</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02MJ19</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:MJ19&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;med anledning av prop. 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;mp043&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="med anledning av prop. 2008/09:162 En sammanh&amp;aring;llen klimat- och energipolitik – Klimat" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Magnus Lindgren" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 090324 1100 4.96c" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm b-&amp;gt;ny fplogga c-&amp;gt;nygamla s-rosen xmltv&amp;auml;tten, xmldelete f&amp;ouml;r parti, headerctrl, chksum med datumtid, &amp;ouml;verf&amp;ouml;r utan highlight, yrkxmlfixen f&amp;ouml;r tryckeriet c-&amp;gt;nya sloggan --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Fri, 22 May 2009 18:10:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_MJ_19.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357958" name="_Toc226357958"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955158" name="_Toc226955158"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 2.21mm;"&gt;1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955158"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955159"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955160"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Tiden &amp;auml;r nu&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955161"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Gr&amp;ouml;n offensiv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955162"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Regeringens gr&amp;aring;a defensiv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955163"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;L&amp;aring;ga m&amp;aring;l men kreativ matematik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955164"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 8.47mm;"&gt;6.1.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;let&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955165"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 8.47mm;"&gt;6.1.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l till 2020&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955166"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 8.47mm;"&gt;6.1.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l 1: 40&amp;nbsp;% minskning av utsl&amp;auml;ppen till 2020&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955167"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 8.47mm;"&gt;6.1.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l 2: 50&amp;nbsp;% f&amp;ouml;rnybar energi 2020&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955168"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 8.47mm;"&gt;6.1.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l 3: 20&amp;nbsp;% effektivare energianv&amp;auml;ndning 2020&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955169"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 8.47mm;"&gt;6.1.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l 4: 10&amp;nbsp;% f&amp;ouml;rnybar energi i transportsektorn 2020&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955170"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;6.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;vriga m&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955171"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;6.2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l 5: Fossiloberoende bilflotta 2030&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955172"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 8.47mm;"&gt;6.2.2&amp;#9;M&amp;aring;l 6: &amp;Aring;r 2050 ska Sveriges nettoutsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser vara noll&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955173"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;6.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Vilseledande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955174"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Gr&amp;ouml;nt globalt ansvar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955175"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&amp;#9;Transporter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955176"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Gr&amp;ouml;na investeringar som styr mot klimatm&amp;aring;len&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955177"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.1.1&amp;#9;J&amp;auml;rnv&amp;auml;g&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955178"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.1.2&amp;#9;Sp&amp;aring;rv&amp;auml;gar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955179"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.1.3&amp;#9;Tr&amp;aring;dbuss och Bus Rapid Transport (BRT)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955180"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.1.4&amp;#9;Offensiv satsning p&amp;aring; biogasfordon&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955181"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;8.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inte en krona till i klimatf&amp;ouml;rst&amp;ouml;rande investeringar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955182"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.2.1&amp;#9;Moratorium f&amp;ouml;r nya motorv&amp;auml;gar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955183"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.2.2&amp;#9;V&amp;auml;rna boenden&amp;auml;ra handel i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r fler externa k&amp;ouml;pcentrum&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955184"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;8.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Styr mot klimatm&amp;aring;len&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955185"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.3.1&amp;#9;Koldioxidskatt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955186"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.3.2&amp;#9;Kilometerskatt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955187"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.3.3&amp;#9;Tr&amp;auml;ngselavgifter och andra bilavgifter f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml; och &amp;ouml;kad kollektivtrafik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955188"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;8.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Slopa felstyrande subventioner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955189"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.4.1&amp;#9;Skattebefrielse f&amp;ouml;r flyget&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955190"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.4.2&amp;#9;Flyget in i Kyotoavtalet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955191"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.4.3&amp;#9;Skatt p&amp;aring; flygbr&amp;auml;nsle – internationellt, bilateralt och nationellt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955192"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.4.4&amp;#9;Slopa st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r flygplatser och flygtrafik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955193"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.4.5&amp;#9;G&amp;ouml;r reseavdrag avst&amp;aring;ndsberoende – inte bilberoende&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955194"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.4.6&amp;#9;Avsl&amp;aring; regeringens f&amp;ouml;rslag om s&amp;auml;nkt fordonsskatt p&amp;aring; tunga lastbilar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955195"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 8.47mm;"&gt;8.4.7&amp;#9;Sj&amp;ouml;fart&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955196"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Energi och industri&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955197"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;9.1&amp;#9;F&amp;ouml;rnybara energik&amp;auml;llor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955198"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;9.2&amp;#9;Vattenkraft&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955199"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;9.3&amp;#9;K&amp;auml;rnkraft&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955200"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;9.4&amp;#9;Torv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955201"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;9.5&amp;#9;Vattenfall&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955202"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bost&amp;auml;der&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955203"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;10.1&amp;#9;Ett nytt energim&amp;aring;l f&amp;ouml;r bost&amp;auml;der&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955204"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;10.2&amp;#9;Ny politik f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let om halverad energianv&amp;auml;ndning i bostadssektorn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955205"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;10.2.1&amp;#9;Ett nytt investeringsst&amp;ouml;d f&amp;ouml;r energieffektiviseringar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955206"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;10.2.2&amp;#9;Nytt krav p&amp;aring; energihush&amp;aring;llning vid renovering och nybyggnation&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955207"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 8.47mm;"&gt;10.2.3&amp;#9;Krav p&amp;aring; individuell m&amp;auml;tning och debitering av varmvatten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955208"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 8.47mm;"&gt;10.2.4&amp;#9;Fr&amp;auml;mjande av f&amp;ouml;rnybara energik&amp;auml;llor i bost&amp;auml;der – solv&amp;auml;rmeutbyggnad&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955209"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Jordbruk&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955210"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12&amp;#9;S&amp;aring;rbarhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955211"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;12.1&amp;#9;Ansvar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955212"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;12.2&amp;#9;Investeringsanslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955213"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;12.3&amp;#9;Klimat- och s&amp;aring;rbarhetsplaner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955214"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;12.4&amp;#9;Vattendomar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc226955215"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc226955159" name="_Toc226955159"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Greenhouse Development Rights b&amp;ouml;r utg&amp;ouml;ra en utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r den svenska klimatpolitiken.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att den internationella klimatpolitiken kompletteras med ett moratorium f&amp;ouml;r prospektering efter oexploaterade olje-, kol- och naturgask&amp;auml;llor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att skydda Arktis mot utvinning av fossila br&amp;auml;nslen och mineraler under minst 100 &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att CDM-projekt ska uppfylla de allra h&amp;ouml;gsta kraven – s.k. Gold Standard.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;ouml;d till utsl&amp;auml;ppsminskningar och anpassning i utvecklingsl&amp;auml;nder inte ska tas fr&amp;aring;n det ordinarie bist&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om hur klimatst&amp;ouml;det till utvecklingsl&amp;auml;nder ska kanaliseras.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att fokusera en klimatsmart transportpolitik p&amp;aring; att &amp;ouml;ka andelen kollektivtrafik och godstransporter p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om h&amp;ouml;ghastighetsj&amp;auml;rnv&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att kollektivtrafikvolymen f&amp;ouml;rdubblas till 2020.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om satsningar p&amp;aring; sp&amp;aring;rvagnstrafik i &amp;aring;tta till tio svenska kommuner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om minst en biogasmack i varje kommun senast 2020.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om biogasproduktion fr&amp;aring;n g&amp;ouml;dsel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kilometerskatt f&amp;ouml;r lastbilar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att koldioxidskatt p&amp;aring; fossil energi b&amp;ouml;r &amp;ouml;kas i den takt som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att n&amp;aring; klimatm&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att statens vinstutdelningskrav p&amp;aring; SJ ers&amp;auml;tts med ett trafikpolitiskt uppdrag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett moratorium f&amp;ouml;r nya motorv&amp;auml;gar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om m&amp;ouml;jligheten att inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselavgifter i st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om beskattning av flyget internationellt, bilateralt och nationellt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att subventioner till flygplatser och flygtrafik fasas ut p&amp;aring; de orter d&amp;auml;r t&amp;aring;get &amp;auml;r ett rimligt alternativ.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om stopp f&amp;ouml;r nyetablering av externa k&amp;ouml;pcentrum.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett avst&amp;aring;ndsbaserat reseavdrag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att avsl&amp;aring; f&amp;ouml;rslaget om att s&amp;auml;nka fordonsskatten f&amp;ouml;r tunga lastbilar till EU:s minimiskatteniv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en klimatfaktor som villkor f&amp;ouml;r sj&amp;ouml;fartsst&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att de stora insatserna av fossil energi i jordbruket b&amp;ouml;r fasas ut s&amp;aring; att jordbruket p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt blir sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjande p&amp;aring; energi.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om forskning kring jordbrukets klimatp&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att samtliga jordbruksst&amp;ouml;d beh&amp;ouml;ver granskas ur klimatsynpunkt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av att sl&amp;aring; vakt om och &amp;aring;teruppr&amp;auml;tta ekosystemens resiliens.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att den nyinr&amp;auml;ttade Myndigheten f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llsskydd och beredskap f&amp;aring;r ett utpekat huvudansvar f&amp;ouml;r klimatanpassnings&amp;aring;tg&amp;auml;rderna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett anslag f&amp;ouml;r klimat och s&amp;aring;rbarhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en samlad utredning f&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheter till avledning av vatten fr&amp;aring;n V&amp;auml;nern.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Naturv&amp;aring;rdsverket &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis b&amp;ouml;r ha huvudansvaret f&amp;ouml;r att ta in den kompetens som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att tillhandah&amp;aring;lla sakligt underlag f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;analys.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett obligatorium f&amp;ouml;r kommunerna att uppr&amp;auml;tta klimat- och s&amp;aring;rbarhetsplaner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;auml;rka l&amp;auml;nsstyrelsernas r&amp;auml;tt att upph&amp;auml;va planer som strider mot strandskyddet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om lag&amp;auml;ndringar som g&amp;ouml;r att det blir l&amp;auml;ttare att ompr&amp;ouml;va vattendomar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357960" name="_Toc226357960"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955160" name="_Toc226955160"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna, V&amp;auml;nsterpartiet och Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na presenterar v&amp;aring;rt samlade alternativ till regeringens klimat- och energipolitik i en gemensam motion: En r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;n klimat- och energipolitik. I den gemensamma motionen redog&amp;ouml;r vi f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra f&amp;ouml;rslag till m&amp;aring;l, strategier och inriktning f&amp;ouml;r klimatpolitiken samt l&amp;auml;gger ett antal gemensamma f&amp;ouml;rslag till &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r en mer ambiti&amp;ouml;s politik. I separata motioner redovisar v&amp;aring;ra partier ytterligare f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r att n&amp;aring; v&amp;aring;ra gemensamma m&amp;aring;l. Inf&amp;ouml;r valet 2010 kommer vi att m&amp;ouml;ta v&amp;auml;ljarna med ett samlat alternativ till regeringens politik.&lt;span style="font-family: &amp;quot;Tms Rmn&amp;quot;;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na h&amp;auml;nvisar till den gemensamma motionen f&amp;ouml;r att ge en &amp;ouml;vergripande bild av v&amp;aring;r syn p&amp;aring; klimatpolitiken och dess olika delar. I denna motion lyfter vi fram n&amp;aring;gra egna f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; klimatomr&amp;aring;det.&lt;span style="font-family: &amp;quot;Tms Rmn&amp;quot;;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357961" name="_Toc226357961"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955161" name="_Toc226955161"&gt;&lt;/a&gt;Tiden &amp;auml;r nu&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om den m&amp;auml;nskliga civilisationen ska klara den globala klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen m&amp;aring;ste politiken genomg&amp;aring; en fullst&amp;auml;ndig revolution i sitt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt till problemet. Det duger inte att f&amp;ouml;resl&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av marginell karakt&amp;auml;r eller att skjuta upp besluten l&amp;auml;ngre. Den omst&amp;auml;llning som kr&amp;auml;vs &amp;auml;r den st&amp;ouml;rsta i m&amp;auml;nsklighetens historia, och tiden &amp;auml;r knapp. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r Rajendra Pachauri, Nobelpristagare och ordf&amp;ouml;rande i FN:s klimatpanel IPCC, presenterade panelens fj&amp;auml;rde rapport 2007 deklarerade han att &lt;span class="Citat&amp;nbsp;Char"&gt;”vad vi g&amp;ouml;r inom de n&amp;auml;rmaste tv&amp;aring; tre &amp;aring;ren kommer att avg&amp;ouml;ra v&amp;aring;r framtid”&lt;/span&gt;. Den forskarkonferens som nyligen &amp;auml;gde rum i K&amp;ouml;penhamn f&amp;ouml;r att sammanst&amp;auml;lla en uppdaterad bild av l&amp;auml;get visade att utvecklingen &amp;auml;r &amp;auml;nnu mer oroande &amp;auml;n IPCC:s v&amp;auml;rsta scenarier. Tiden h&amp;aring;ller p&amp;aring; att rinna ut. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU b&amp;ouml;r ha en central roll i det globala klimatarbetet, och Sverige &amp;auml;r ett av ett f&amp;aring;tal l&amp;auml;nder som hittills har drivit EU fram&amp;aring;t. B&amp;aring;de Sverige och EU m&amp;aring;ste kraftigt intensifiera kampen mot klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring, h&amp;ouml;ja ambitionsniv&amp;aring;n och agera snabbt och kraftfullt p&amp;aring; tre fronter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den f&amp;ouml;rsta fronten &amp;auml;r p&amp;aring; det nationella planet. Det &amp;auml;r av oerh&amp;ouml;rd vikt att f&amp;ouml;rplikta sig till stora och verkliga utsl&amp;auml;ppsreduktioner inom gr&amp;auml;nserna och b&amp;ouml;rja genomf&amp;ouml;ra dem. De n&amp;auml;rmaste tio &amp;aring;ren m&amp;aring;ste utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser i Sverige minska med minst 40&amp;nbsp;%, alla sektorer inr&amp;auml;knade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta skulle skapa stora positiva effekter, inte bara f&amp;ouml;r klimatet utan &amp;auml;ven f&amp;ouml;r att f&amp;aring; i g&amp;aring;ng ekonomin och skapa arbetstillf&amp;auml;llen. Lika viktigt &amp;auml;r att det skulle &amp;aring;teruppr&amp;auml;tta f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r en progressiv politik i en tid n&amp;auml;r EU:s ledarskap vacklar och g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt att driva den andra fronten: att inspirera andra stora ekonomier – s&amp;aring;som USA och Kina – att minska sina utsl&amp;auml;pp. Dessa tv&amp;aring; l&amp;auml;nder st&amp;aring;r f&amp;ouml;r 40&amp;nbsp;% av m&amp;auml;nsklighetens samlade utsl&amp;auml;pp, och inget klimatavtal kan anses framg&amp;aring;ngsrikt om de st&amp;auml;ller sig utanf&amp;ouml;r. Endast den akt&amp;ouml;r som visar att hon eller han sj&amp;auml;lv tar fr&amp;aring;gan p&amp;aring; allvar och &amp;auml;r beredd att &amp;auml;ndra sig, beredd att g&amp;aring; f&amp;ouml;re p&amp;aring; riktigt, tas p&amp;aring; allvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slutligen &amp;auml;r det h&amp;ouml;g tid f&amp;ouml;r EU:s l&amp;auml;nder att f&amp;ouml;rbereda f&amp;ouml;r de globala effekterna av den klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring som &amp;auml;r oundviklig. Stigande havsniv&amp;aring;er, brist p&amp;aring; f&amp;auml;rskvatten, torka och flyktingstr&amp;ouml;mmar kommer att medf&amp;ouml;ra stora problem och drabba de fattiga i syd mest.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r onekligen en stor uppgift, men Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att Sverige har en unik position som g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att p&amp;aring; ett konstruktivt s&amp;auml;tt visa v&amp;auml;gen fram&amp;aring;t. I hj&amp;auml;rtat av denna satsning finns en klimat- och energipolitik med h&amp;ouml;ga ambitioner, en gr&amp;ouml;n offensiv som kickstartar den avstannande ekonomin och ger fart in i &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen till en klimatv&amp;auml;nlig och h&amp;aring;llbar ekonomi. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357962" name="_Toc226357962"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955162" name="_Toc226955162"&gt;&lt;/a&gt;Gr&amp;ouml;n offensiv&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kampen mot klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar &amp;auml;r en s.k. win-win-situation, ett tillf&amp;auml;lle som skapar vinster p&amp;aring; flera plan. Valet vi st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r &amp;auml;r att skapa en klimatv&amp;auml;nlig gr&amp;ouml;n ekonomi som ger nya jobb, driver utvecklingen och g&amp;ouml;r oss v&amp;auml;rldsledande, eller att huka f&amp;ouml;r klimathotet och hoppas att ett stagnerande n&amp;auml;ringsliv &amp;ouml;verlever. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na vet att det land eller den region som &amp;auml;r ledande inom klimat- och energifr&amp;aring;gor ocks&amp;aring; kommer att leda v&amp;auml;rlden in i framtiden. En satsning p&amp;aring; morgondagens teknik ger morgondagens arbetstillf&amp;auml;llen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vet vi ocks&amp;aring; att en politik som kraftfullt minskar utsl&amp;auml;ppen av koldioxid skapar nya jobb och f&amp;ouml;retag som g&amp;ouml;r Sverige och Europa till en vinnare n&amp;auml;r konjunkturen v&amp;auml;nder. En gr&amp;ouml;n modernisering av industrier och ekonomin s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller v&amp;aring;r framtida konkurrenskraft och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. En stark klimatpolitik &amp;auml;r den motor som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att skapa nya jobb och milj&amp;ouml;driven n&amp;auml;ringslivsutveckling i hela Europa. Ambiti&amp;ouml;sa program f&amp;ouml;r energieffektivisering kan tillsammans med investeringar i infrastruktur och industri skapa miljontals arbeten samtidigt som det ger minskade utsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En studie fr&amp;aring;n World Resources Institute visar att investeringar i f&amp;ouml;rnybar energi ger h&amp;ouml;g utv&amp;auml;xling b&amp;aring;de vad g&amp;auml;ller arbetstillf&amp;auml;llen och utsl&amp;auml;ppsminskningar. Dessutom minskar utgifterna f&amp;ouml;r energi f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag, medborgare och myndigheter. Varje miljard US-dollar som satsas i gr&amp;ouml;n energi skapar i genomsnitt 30&amp;nbsp;100 arbetstillf&amp;auml;llen, 5&amp;nbsp;000 fler jobb &amp;auml;n vad investeringar i traditionell infrastruktur ger. Utsl&amp;auml;ppen minskar med &amp;ouml;ver en halv miljon ton koldioxid per &amp;aring;r. Dessutom minskar samh&amp;auml;llets energikostnader med 450 miljoner US-dollar per &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tekniken f&amp;ouml;r att leva ett h&amp;aring;llbart liv finns redan, och den utvecklas snabbt. Hela energimarknaden &amp;auml;r inne i en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring som &amp;auml;r den st&amp;ouml;rsta tekniska omst&amp;auml;llningen i m&amp;auml;nsklighetens historia. F&amp;ouml;rnybar energi st&amp;aring;r i dag f&amp;ouml;r 57&amp;nbsp;% av energiinvesteringarna inom EU; i USA &amp;auml;r motsvarande siffra 40&amp;nbsp;%. Den globala marknaden f&amp;ouml;r vindkraft &amp;auml;r i dag v&amp;auml;rd 36,5 miljarder euro per &amp;aring;r; solceller omsatte 24 miljarder. En prognos f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rnybara energik&amp;auml;llor uppskattar det &amp;aring;rliga v&amp;auml;rdet av marknaden f&amp;ouml;r biobr&amp;auml;nslen, vindkraft och solenergi till 175 miljarder euro om &amp;aring;tta &amp;aring;r.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 10.5pt;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en studie fr&amp;aring;n Svensk vindenergi framg&amp;aring;r att tillverkning och montering av vindkraftverk globalt syssels&amp;auml;tter 330&amp;nbsp;000 personer, varav 154&amp;nbsp;000 i Europa. Enligt prognoser fr&amp;aring;n European Wind Energy Association (EWEA) kommer antalet sysselsatta i Europa att mer &amp;auml;n f&amp;ouml;rdubblas fram till 2020.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men detta &amp;auml;r bara b&amp;ouml;rjan. Tillv&amp;auml;xten f&amp;ouml;r b&amp;aring;de vindkraft och solenergi &amp;auml;r f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande &amp;ouml;ver 30&amp;nbsp;% per &amp;aring;r. I takt med att alltfler b&amp;ouml;rjar prioritera f&amp;ouml;rnybar energi v&amp;auml;xer marknaden snabbt och tar en allt st&amp;ouml;rre andel av den globala marknaden f&amp;ouml;r investeringar i energi, som kommer att uppg&amp;aring; till 16&amp;nbsp;000 miljarder euro mellan 2006 och 2030. &amp;Aring;r 2050, d&amp;aring; de globala utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser ska ha minskat med &amp;ouml;ver 50&amp;nbsp;% – &amp;auml;ven enligt f&amp;ouml;rsiktiga bed&amp;ouml;mningar – kommer f&amp;ouml;rnybar energi med all s&amp;auml;kerhet att vara v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta marknad. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Sverige och Europa ligger det inom r&amp;auml;ckh&amp;aring;ll att ta ledningen, driva utvecklingen och forma en framtid f&amp;ouml;r ett nytt n&amp;auml;ringsliv och en konkurrenskraftig gr&amp;ouml;n industri. Genom att st&amp;ouml;dja utvecklingen av teknik f&amp;ouml;r effektivisering och f&amp;ouml;rnybar energi och genom att leda den traditionella industrin till att utveckla gr&amp;ouml;nare produkter som kommer att efterfr&amp;aring;gas globalt kan Sverige ta en t&amp;auml;tplats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kommer inte att bli l&amp;auml;tt, och det kommer inte att bli billigt. Men det arbete och de pengar Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na vill investera &amp;auml;r en investering i framtiden som ger m&amp;aring;ngdubbelt tillbaka i form av arbetstillf&amp;auml;llen och om&amp;auml;tbara vinster i form av ett klimat som m&amp;auml;nskligheten och ekosystemen kan &amp;ouml;verleva i – en v&amp;auml;rld v&amp;auml;rd att leva i.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357963" name="_Toc226357963"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955163" name="_Toc226955163"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens gr&amp;aring;a defensiv&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 17 mars presenterade regeringen sitt f&amp;ouml;rslag till &lt;span class="Citat&amp;nbsp;Char"&gt;en ”sammanh&amp;aring;llen energi- och klimatpolitik”. &lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslagen beskrevs av regeringen sj&amp;auml;lv som l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende – ja, rentav som den kanske mest radikala klimat- och energipolitiken i v&amp;auml;rlden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Faktum &amp;auml;r dock att regeringen har avf&amp;auml;rdat st&amp;ouml;rre delen av de f&amp;ouml;rslag som dess egen Klimatberedning presenterade i sin slutrapport. I st&amp;auml;llet drar regeringen stora v&amp;auml;xlar p&amp;aring; det som redan har skett och beslut som andra redan har tagit. N&amp;auml;r de nya f&amp;ouml;rslagen granskas n&amp;auml;rmare syns inget av denna storslagenhet i verkliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Propositionerna k&amp;auml;nnetecknas av en h&amp;auml;pnadsv&amp;auml;ckande passivitet och r&amp;auml;ddh&amp;aring;gsenhet; med stora ord serveras en defensiv politik som hukar f&amp;ouml;r den utmaning man ser framf&amp;ouml;r sig. Uppenbarligen ser regeringen inga m&amp;ouml;jligheter i situationen, bara sv&amp;aring;righeter som man forts&amp;auml;tter att knuffa framf&amp;ouml;r sig. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen leder en s&amp;aring;dan attityd till att Sverige missar chansen att driva den globala utvecklingen fram&amp;aring;t och reduceras till en icke-akt&amp;ouml;r p&amp;aring; klimatomr&amp;aring;det. Det inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; att Sveriges framtid som ledande nation inom energiteknik g&amp;aring;r om intet. I borgarnas Sverige hukar man sig och hoppas bara p&amp;aring; att &amp;ouml;verleva den omstrukturering som &amp;auml;r ofr&amp;aring;nkomlig.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357964" name="_Toc226357964"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955164" name="_Toc226955164"&gt;&lt;/a&gt;L&amp;aring;ga m&amp;aring;l men kreativ matematik&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357965" name="_Toc226357965"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955165" name="_Toc226955165"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;let&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige, EU och m&amp;aring;nga andra akt&amp;ouml;rer anser att m&amp;aring;let f&amp;ouml;r klimatpolitiken &amp;auml;r att begr&amp;auml;nsa den globala uppv&amp;auml;rmningen till h&amp;ouml;gst tv&amp;aring; grader Celsius under detta &amp;aring;rhundrade j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med f&amp;ouml;rindustriella niv&amp;aring;er. Den nuvarande utvecklingen pekar p&amp;aring; en temperatur&amp;ouml;kning med cirka fem grader, vilket skulle kunna f&amp;aring; katastrofala effekter p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l m&amp;auml;nsklighetens civilisation som ekosystem. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den helt avg&amp;ouml;rande fr&amp;aring;gan i den vetenskapliga debatten &amp;auml;r hur mycket v&amp;auml;xthusgaser vi kan sl&amp;auml;ppa ut innan denna gr&amp;auml;ns &amp;ouml;verskrids. Eller med andra ord: hur stor koncentration av koldioxid och andra v&amp;auml;xthusgaser kan atmosf&amp;auml;ren inneh&amp;aring;lla?&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Baserat p&amp;aring; ett flertal vetenskapliga underlag har regeringen f&amp;ouml;reslagit att denna gr&amp;auml;ns ska s&amp;auml;ttas vid 400 miljondelar (ppmv). M&amp;aring;nga forskare och experter h&amp;auml;vdar i dag att denna gr&amp;auml;ns &amp;auml;r f&amp;ouml;r h&amp;ouml;g och att den niv&amp;aring;n skulle medf&amp;ouml;ra temperatur&amp;ouml;kningar som &amp;ouml;verstiger tv&amp;aring; grader. I st&amp;auml;llet pekar alltmer forskning mot att 350 ppmv &amp;auml;r den koncentration som kan till&amp;aring;tas. I dag &amp;auml;r koncentrationen drygt 380.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na accepterar regeringens beskrivning, men vill p&amp;aring;peka att mycket tyder p&amp;aring; att niv&amp;aring;n m&amp;aring;ste s&amp;auml;nkas och att det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att f&amp;ouml;lja forskningen och vara beredd p&amp;aring; s&amp;auml;nkta m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357966" name="_Toc226357966"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955166" name="_Toc226955166"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l till 2020&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har ofta anklagats f&amp;ouml;r att skjuta upp de n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga besluten och f&amp;ouml;r att v&amp;auml;nta p&amp;aring; att n&amp;aring;gon annan ska g&amp;ouml;ra n&amp;aring;got, n&amp;aring;gon annanstans, n&amp;aring;gon &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;annan g&amp;aring;ng. Genom propositionerna g&amp;ouml;r man tyv&amp;auml;rr dessa anklagelser r&amp;auml;ttvisa. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;ljdriktigt h&amp;aring;ller sig ambitionerna p&amp;aring; en l&amp;aring;g niv&amp;aring;. M&amp;aring;len f&amp;ouml;r regeringens klimat- och energipolitik fram till 2020 &amp;auml;r l&amp;aring;ga, i stort sett s&amp;aring; l&amp;aring;ga de kan bli utan att bryta mot EU-beslut. &amp;Aring;tg&amp;auml;rderna &amp;auml;r f&amp;aring;, sm&amp;aring; och avl&amp;auml;gsna. N&amp;auml;stan ingenting g&amp;ouml;rs i n&amp;auml;rtid; det mesta skjuts upp till framtiden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tv&amp;aring; av de fyra m&amp;aring;l som regeringen s&amp;auml;tter upp till 2020 n&amp;aring;r med ett n&amp;ouml;drop upp till EU:s beslut och krav p&amp;aring; Sverige. Exempelvis regeringens m&amp;aring;l f&amp;ouml;r andelen f&amp;ouml;rnybar energi &amp;auml;r 50&amp;nbsp;% 2020 – EU kr&amp;auml;ver 49. Dagens niv&amp;aring; &amp;auml;r 44&amp;nbsp;%, och &amp;ouml;kningen i regeringens f&amp;ouml;rslag blir s&amp;aring;ledes sex procentenheter. Det &amp;auml;r mindre &amp;auml;n genomsnittet i EU, som ska &amp;ouml;ka &amp;aring;tta och en halv procentenheter. P&amp;aring;st&amp;aring;endet att regeringens politik skulle vara mest ambiti&amp;ouml;s &amp;auml;r allts&amp;aring; inte sant. Regeringen anger att 10&amp;nbsp;% av energin i transportsektorn ska vara f&amp;ouml;rnybar samma &amp;aring;r – EU kr&amp;auml;ver 10&amp;nbsp;%. I ett tredje fall n&amp;aring;r regeringen inte ens EU:s m&amp;aring;l: man anger att energin ska anv&amp;auml;ndas 20&amp;nbsp;% mer effektivt – vilket EU ocks&amp;aring; kr&amp;auml;ver – men fuskar med siffrorna. Regeringen r&amp;auml;knar p&amp;aring; ett annat s&amp;auml;tt &amp;auml;n EU, och resultatet blir ett betydligt l&amp;auml;gre m&amp;aring;l. I sj&amp;auml;lva verket &amp;ouml;verensst&amp;auml;mmer regeringens m&amp;aring;l helt med den ber&amp;auml;knade spontana effektiviseringstakten i den prognos som Energimyndigheten presenterat nyligen och som bygger p&amp;aring; de politiska styrmedel som fanns beslutade i mitten av 2008. Regeringen har helt enkelt plankat Energimyndighetens business-as-usual-scenario och gjort om det till sitt eget m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;Den p&amp;aring;st&amp;aring;tt mest ambiti&amp;ouml;sa politiken i Europa l&amp;auml;gger sig under EU-genomsnittet i &amp;ouml;kningstakten av f&amp;ouml;rnybar energi. Den l&amp;auml;gger sig exakt p&amp;aring; EU-m&amp;aring;let n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller milj&amp;ouml;br&amp;auml;nslen, trots att Sverige i dag ligger bland de fr&amp;auml;msta i Europa. Den l&amp;auml;gger sig under EU-m&amp;aring;let n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller effektivisering. Och &amp;aring;tg&amp;auml;rderna skjuts i huvudsak upp till n&amp;auml;sta mandatperiod.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357967" name="_Toc226357967"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955167" name="_Toc226955167"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 1: 40&amp;nbsp;% minskning av utsl&amp;auml;ppen till 2020&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen anger att Sveriges utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser ska minska med 40&amp;nbsp;% till 2020 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 1990 &amp;aring;rs niv&amp;aring;er. M&amp;aring;let uttrycks &amp;auml;ven som att utsl&amp;auml;ppen ska minska med 20 miljoner ton inom samma tidsramar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utsl&amp;auml;ppen i Sverige kommer till f&amp;ouml;ljd av tidigare beslut, s&amp;aring;v&amp;auml;l svenska beslut som direktiv fr&amp;aring;n EU, att minska med elva miljoner ton fr&amp;aring;n 1990 till 2020, i runda tal 15&amp;nbsp;%. Detta &amp;auml;r l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n tillr&amp;auml;ckligt f&amp;ouml;r att motsvara den svenska andelen av den globala utsl&amp;auml;ppsminskning som kr&amp;auml;vs. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; otillr&amp;auml;ckligt som incitament f&amp;ouml;r medborgare, n&amp;auml;ringsliv och industri att investera i framtidens teknologi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ber&amp;auml;kningar fr&amp;aring;n FN:s klimatpanel IPCC visar att industrialiserade l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste minska sina utsl&amp;auml;pp med &amp;aring;tminstone 25–40&amp;nbsp;% fram till 2020. I rika l&amp;auml;nder med stor potential, s&amp;aring;som Sverige, b&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsminskningen ligga i den &amp;ouml;vre delen av det intervallet. Sedan dessa siffror presenterades tyder mycket p&amp;aring; att minskningen kanske m&amp;aring;ste vara &amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre. F&amp;ouml;r Sveriges del skulle ett s&amp;aring;dant m&amp;aring;l betyda minskningar i storleksordningen 18–29 miljoner ton per &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att h&amp;ouml;ja ribban f&amp;ouml;r att n&amp;aring; detta m&amp;aring;l och p&amp;aring;skynda utvecklingen n&amp;ouml;jer sig regeringen med att f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder som ska minska de svenska utsl&amp;auml;ppen ytterligare med ynka 2,5 miljoner ton per &amp;aring;r. Sammantaget ger detta en minskning med 13 miljoner ton mellan 1990 och 2020, eller 18&amp;nbsp;%. &lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; margin-left: -2.5mm; margin-right: auto; table-layout: auto; width: 110.02mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="350"/&gt;&lt;col width="66"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="2" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 2.5mm; padding-right: 2.5mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 110.02mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Tabell 1: Ber&amp;auml;knad minskning av utsl&amp;auml;pp 1990–2020 i Sverige (icke handlande sektor), miljoner ton&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 2.5mm; padding-right: 2.5mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 92.61mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Redan uppn&amp;aring;dda minskningar mellan 1990 och 2020&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 2.5mm; padding-right: 2.5mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 17.41mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 4.0mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 2.5mm; padding-right: 2.5mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 92.61mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Minskningar fram till 2020 p&amp;aring; grund av tidigare beslut&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 2.5mm; padding-right: 2.5mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 17.41mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 4.0mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 2.5mm; padding-right: 2.5mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 92.61mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Genomf&amp;ouml;rande av EU:s klimat- och energipaket&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 2.5mm; padding-right: 2.5mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 17.41mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 4.0mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 2.5mm; padding-right: 2.5mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 92.61mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Nya &amp;aring;tg&amp;auml;rder i Sverige (skatter och andra ekonomiska styrmedel)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 2.5mm; padding-right: 2.5mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 17.41mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 4.0mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 2.5mm; padding-right: 2.5mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 92.61mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&amp;Ouml;vriga &amp;aring;tg&amp;auml;rder&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 2.5mm; padding-right: 2.5mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 17.41mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 4.0mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 2.5mm; padding-right: 2.5mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 92.61mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Totalt&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 2.5mm; padding-right: 2.5mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 17.41mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 4.0mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;13,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta &amp;auml;r inte en ansvarsfull politik. Faktum &amp;auml;r att den &amp;auml;r direkt oansvarig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den blir inte b&amp;auml;ttre av att regeringen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker blanda bort korten. Genom kreativ r&amp;auml;kning f&amp;aring;r man dessa 18&amp;nbsp;% att se ut som 40. Hela den s.k. handlande sektorn, i huvudsak stora industrier och energianl&amp;auml;ggningar, har r&amp;auml;knats bort, trots att den st&amp;aring;r f&amp;ouml;r ca 30&amp;nbsp;% av utsl&amp;auml;ppen och &amp;ouml;kar. Vidare tillgodor&amp;auml;knar man sig minskningar genom investeringar i andra l&amp;auml;nder, bl.a. genom projekt i andra EU-l&amp;auml;nder och tveksamma CDM-projekt i utvecklingsl&amp;auml;nder. Man flaggar ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att man kan komma att r&amp;auml;kna in s.k. s&amp;auml;nkor i framtiden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Denna r&amp;auml;knemetod, d&amp;auml;r alla kryph&amp;aring;l utnyttjas, resulterar i att Sverige synbarligen inte beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ra s&amp;auml;rskilt mycket &amp;aring;t utsl&amp;auml;ppen, trots att v&amp;aring;r klimatp&amp;aring;verkan per person &amp;auml;r tre g&amp;aring;nger h&amp;ouml;gre &amp;auml;n EU:s m&amp;aring;l och sex g&amp;aring;nger h&amp;ouml;gre &amp;auml;n vad som anses h&amp;aring;llbart. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av klimatfr&amp;aring;gans allvar &amp;auml;r det mycket angel&amp;auml;get att Sverige tar sitt fulla ansvar som h&amp;ouml;gt utvecklat industriland f&amp;ouml;r att g&amp;aring; f&amp;ouml;re i klimatarbetet. Sverige m&amp;aring;ste ha h&amp;ouml;gre ambitioner f&amp;ouml;r arbetet p&amp;aring; hemmaplan &amp;auml;n vad regeringen f&amp;ouml;reslagit och dessutom h&amp;ouml;ga ambitioner i det internationella klimatarbetet. Detta b&amp;ouml;r uttryckas genom separata m&amp;aring;l f&amp;ouml;r nationellt och internationellt klimatarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det nationella m&amp;aring;let utg&amp;aring;r vi fr&amp;aring;n samma ambitioner som de r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na partierna uttryckte i v&amp;aring;r gemensamma reservation i klimatberedningen, n&amp;auml;mligen att de totala utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser i Sverige b&amp;ouml;r minska med 40&amp;nbsp;% fr&amp;aring;n 1990 till 2020. Sammanlagt inneb&amp;auml;r detta en minskning med 28,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi noterar att regeringen i propositionen har valt en annan teknik att formulera m&amp;aring;let &amp;auml;n vad som f&amp;ouml;reslogs av Klimatberedningen och som Sverige hittills till&amp;auml;mpat. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r ett m&amp;aring;l f&amp;ouml;r de totala utsl&amp;auml;ppen i landet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r regeringen att m&amp;aring;let ska relateras till utsl&amp;auml;ppen i de verksamheter som inte omfattas av systemet f&amp;ouml;r handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter. En viktig bakgrund till detta &amp;auml;r att EU:s utsl&amp;auml;ppshandel fr.o.m. 2013 inte l&amp;auml;ngre kommer att arbeta med separata nationella tak f&amp;ouml;r tilldelning av utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter utan i st&amp;auml;llet ha ett gemensamt tak f&amp;ouml;r hela EU. Det blir d&amp;aring; sv&amp;aring;rt att l&amp;auml;ngre arbeta med och f&amp;ouml;lja upp ett nationellt m&amp;aring;l f&amp;ouml;r de totala utsl&amp;auml;ppen i Sverige. Mot denna bakgrund inst&amp;auml;mmer vi i regeringens bed&amp;ouml;mning att det &amp;auml;r mer l&amp;auml;mpligt att uttrycka det nationella m&amp;aring;let som en procentsats av utsl&amp;auml;ppen i den icke handlande sektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att EU, efter en internationell &amp;ouml;verenskommelse i K&amp;ouml;penhamn i december 2009, l&amp;auml;gger ut 30&amp;nbsp;% utsl&amp;auml;ppsminskning i den handlande sektorn, vilket i Sverige skulle motsvara 6,6 miljoner ton. &amp;Aring;terst&amp;aring;ende utsl&amp;auml;ppsreducering, 22,2 miljoner ton, b&amp;ouml;r d&amp;aring; uppn&amp;aring;s i den icke handlande sektorn, vilket motsvarar en utsl&amp;auml;ppsreducering med ca 45&amp;nbsp;%. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r mot denna bakgrund att det nationella m&amp;aring;let fastst&amp;auml;lls till 45&amp;nbsp;% utsl&amp;auml;ppsminskning i den icke handlande sektorn mellan 1990 och 2020. Upptag och utsl&amp;auml;pp till och fr&amp;aring;n skogsbruk och annan markanv&amp;auml;ndning b&amp;ouml;r inte inkluderas i det nationella m&amp;aring;let f&amp;ouml;r 2020. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige och andra industrialiserade l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste ta ansvar och bidra till finansieringen av utsl&amp;auml;ppsminskningar i andra l&amp;auml;nder. Till skillnad fr&amp;aring;n regeringen ser vi dock inte detta som ett s&amp;auml;tt att minska v&amp;aring;rt ansvar f&amp;ouml;r att g&amp;aring; f&amp;ouml;re och uppn&amp;aring; kraftiga utsl&amp;auml;ppsreduceringar i Sverige. Sverige m&amp;aring;ste klara av b&amp;aring;dadera, och det b&amp;ouml;r uttryckas genom separata ambiti&amp;ouml;sa m&amp;aring;l f&amp;ouml;r klimatarbetet i Sverige och utomlands.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens klimatm&amp;aring;l f&amp;ouml;r 2020 inneb&amp;auml;r att h&amp;ouml;gst en tredjedel av den f&amp;ouml;reslagna utsl&amp;auml;ppsreduceringen p&amp;aring; 40&amp;nbsp;% i den icke handlande sektorn ska kunna uppn&amp;aring;s genom utsl&amp;auml;ppsreduktioner i andra l&amp;auml;nder. Detta motsvarar 6,7&amp;nbsp;mil-joner ton koldioxidekvivalenter. Vi anser att m&amp;aring;let f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsreduktioner i andra l&amp;auml;nder b&amp;ouml;r vara av minst denna storleksordning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera olika instrument och metoder finns tillg&amp;auml;ngliga eller diskuteras, genom vilka industril&amp;auml;nder kan st&amp;ouml;dja klimatarbetet i utvecklingsl&amp;auml;nder. Hit h&amp;ouml;r bl.a. mekanismen f&amp;ouml;r ren utveckling, CDM, som f&amp;aring;tt utst&amp;aring; mycket kritik under senare tid bl.a. f&amp;ouml;r os&amp;auml;ker pr&amp;ouml;vning och i flera fall tvivel om det r&amp;ouml;r sig om projekt som inte skulle ha genomf&amp;ouml;rts &amp;auml;nd&amp;aring;. Till klimatm&amp;ouml;tet i K&amp;ouml;penhamn finns ett antal nya f&amp;ouml;rslag till finansiering av klimatinsatser och anpassning i utvecklingsl&amp;auml;nder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na partiernas inriktning &amp;auml;r att Sveriges internationella insatser p&amp;aring; klimatomr&amp;aring;det fr&amp;auml;mst ska rikta sig till utvecklingsl&amp;auml;nder. Vi vill n&amp;auml;rmare utv&amp;auml;rdera existerande instrument och metoder och avvakta kommande internationella &amp;ouml;verenskommelser om nya slag och st&amp;ouml;dformer f&amp;ouml;r klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder i andra l&amp;auml;nder och utifr&amp;aring;n dessa erfarenheter &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag om hur ett m&amp;aring;l f&amp;ouml;r Sveriges klimatinsatser i andra l&amp;auml;nder b&amp;ouml;r utformas.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357968" name="_Toc226357968"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955168" name="_Toc226955168"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 2: 50&amp;nbsp;% f&amp;ouml;rnybar energi 2020&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let &amp;auml;r att h&amp;auml;lften av Sveriges energi ska komma fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rnybara energik&amp;auml;llor. I dag &amp;auml;r andelen drygt 40&amp;nbsp;%, fr&amp;auml;mst fr&amp;aring;n vattenkraft och bioenergi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let ska ses mot bakgrund av att EU kr&amp;auml;ver att Sveriges andel ska vara minst 49&amp;nbsp;% och att prognoser visar att andelen kommer att uppg&amp;aring; till 48&amp;nbsp;% genom politiska beslut som redan har tagits. Om oljepriset stiger &amp;ouml;ver 120&amp;nbsp;US-dollar per fat kommer andelen att &amp;ouml;ka till 50&amp;nbsp;% eller mer utan fler politiska &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en utbyggnad av vindkraften med 25 terawattimmar (TWh) till 2020 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2002 &amp;aring;rs niv&amp;aring;. Inga fler konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;resl&amp;aring;s, men man n&amp;auml;mner att biogas b&amp;ouml;r f&amp;aring; en viktig roll, att Landsbygdsprogrammet b&amp;ouml;r utnyttjas och att jord- och skogsbruk &amp;auml;r viktiga n&amp;auml;ringar f&amp;ouml;r produktion av f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att potentialen f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rnybar energi &amp;auml;r betydligt st&amp;ouml;rre &amp;auml;n det m&amp;aring;l som EU och regeringen har satt f&amp;ouml;r Sverige. Andelen f&amp;ouml;rnybar energi b&amp;ouml;r vara minst 53&amp;nbsp;% &amp;aring;r 2020. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357969" name="_Toc226357969"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955169" name="_Toc226955169"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 3: 20&amp;nbsp;% effektivare energianv&amp;auml;ndning 2020&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let &amp;auml;r att anv&amp;auml;ndningen av energi ska effektiviseras med 20&amp;nbsp;% till 2020 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2008. Enligt regeringens f&amp;ouml;rslag ska detta tolkas som att anv&amp;auml;ndningen av energi per BNP-enhet ska minska. Allts&amp;aring;: den energi som g&amp;aring;r &amp;aring;t f&amp;ouml;r att producera en krona i BNP ska vara 20&amp;nbsp;% l&amp;auml;gre 2020 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med i dag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I verkligheten &amp;auml;r detta l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n radikalt. Utvecklingen visar att det redan p&amp;aring;g&amp;aring;r en s&amp;aring;dan effektivisering genom spontan teknikutveckling. Varje &amp;aring;r minskar den m&amp;auml;ngd energi som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att skapa en krona BNP i Sverige med mellan 1,5 och 2&amp;nbsp;%. Mellan 2008 och 2020 blir allts&amp;aring; den spontana effektiviseringen ca 20&amp;nbsp;% redan med de styrmedel som finns.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I EU:s klimat- och energipaket finns ett liknande m&amp;aring;l: energianv&amp;auml;ndningen ska effektiviseras med 20&amp;nbsp;% fram till 2020. Men EU utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n en prognos som redan inneh&amp;aring;ller den naturliga effektiviseringen. EU:s m&amp;aring;l &amp;auml;r allts&amp;aring; mer l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende &amp;auml;n Sveriges eftersom det anger en effektivisering med 20&amp;nbsp;% ut&amp;ouml;ver den spontana.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att det viktiga &amp;auml;r att fokusera p&amp;aring; en minskning av energianv&amp;auml;ndningen, inte bara att den ska bli mer effektiv. Ett led i detta &amp;auml;r dock att effektivisera, och de r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na anser att energianv&amp;auml;ndningen b&amp;ouml;r effektiviseras med 25&amp;nbsp;% med regeringens r&amp;auml;knes&amp;auml;tt. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357970" name="_Toc226357970"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955170" name="_Toc226955170"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 4: 10&amp;nbsp;% f&amp;ouml;rnybar energi i transportsektorn 2020&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen anser att 10&amp;nbsp;% av energin som anv&amp;auml;nds till transporter ska komma fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rnybar energi. M&amp;aring;let g&amp;auml;ller endast inrikes resor. M&amp;aring;let &amp;auml;r detsamma som EU:s beslut i Klimat- och energipaketet. Enligt Energimyndighetens senaste l&amp;aring;ngsiktsprognos kommer andelen f&amp;ouml;rnybar energi i transportsektorn att uppg&amp;aring; till 11,2&amp;nbsp;% 2020 till f&amp;ouml;ljd av tidigare politiska beslut. Med ett h&amp;ouml;gre oljepris kommer andelen att &amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Viktigast f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let &amp;auml;r EU:s klimat- och energipaket som st&amp;auml;ller &amp;ouml;kade krav p&amp;aring; bilarnas utsl&amp;auml;pp och ger m&amp;ouml;jlighet till &amp;ouml;kad inblandning av f&amp;ouml;rnybara drivmedel i bensin och diesel. Ut&amp;ouml;ver EU-besluten f&amp;ouml;resl&amp;aring;s en rad ospecificerade &amp;aring;tg&amp;auml;rder: regeringen vill ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;analysera m&amp;ouml;jligheten&lt;/span&gt;” att inf&amp;ouml;ra en kvotplikt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen, ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;satsa p&amp;aring; biogas&lt;/span&gt;” och andra generationens f&amp;ouml;rnybara drivmedel, ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;ta fram ett kunskapsunderlag&lt;/span&gt;” om marknaden f&amp;ouml;r elbilar och laddhybrider samt ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;verka f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad konsumentinformation&lt;/span&gt;” inom EU. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att m&amp;aring;let b&amp;ouml;r h&amp;ouml;jas till 30&amp;nbsp;% f&amp;ouml;rnybar energi i transportsektorn i Sverige. M&amp;aring;let b&amp;ouml;r kompletteras med omfattande satsningar p&amp;aring; en omst&amp;auml;llning till ett mer energieffektivt och klimatsn&amp;aring;lt transportsystem, i huvudsak genom satsningar p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g, sj&amp;ouml;fart, lokal och regional kollektivtrafik och smartare samh&amp;auml;llsplanering. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357971" name="_Toc226357971"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955171" name="_Toc226955171"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;vriga m&amp;aring;l&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357972" name="_Toc226357972"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955172" name="_Toc226955172"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 5: Fossiloberoende bilflotta 2030&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett delm&amp;aring;l under det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let ”10&amp;nbsp;% f&amp;ouml;rnybar energi i transportsektorn” &amp;auml;r att den svenska bilflottan ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;b&amp;ouml;r&lt;/span&gt;” vara ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;oberoende av fossila br&amp;auml;nslen&lt;/span&gt;”&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;2030. Hur ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;oberoende&lt;/span&gt;” ska tolkas &amp;auml;r oklart. En tolkning &amp;auml;r att inga bilar d&amp;aring; ska vara helt beroende av fossila br&amp;auml;nslen. I princip &amp;auml;r detta redan uppfyllt eftersom all bensin redan inneh&amp;aring;ller en mindre del etanol, och dieselbilar kan k&amp;ouml;ras p&amp;aring; biodrivmedel. Andelen elbilar och fossildrivna bilar som f&amp;aring;r en del av sin energi fr&amp;aring;n elmotorer, laddhybrider, &amp;ouml;kar ocks&amp;aring; snabbt. &amp;Auml;ven om regeringen menar att alla bilar ska kunna k&amp;ouml;ras p&amp;aring; f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen betyder det inte att de kommer att g&amp;ouml;ra det. M&amp;aring;nga av de bilar som tillverkas kan redan i dag k&amp;ouml;ras p&amp;aring; b&amp;aring;de fossila och f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen, exempelvis kan alla dieselbilar k&amp;ouml;ras p&amp;aring; raps (Fame).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att m&amp;aring;let b&amp;ouml;r vara skarpare. &amp;Aring;r 2015 vill vi att alla nya bilar ska kunna k&amp;ouml;ras p&amp;aring; annat &amp;auml;n fossila drivmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357973" name="_Toc226357973"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955173" name="_Toc226955173"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 6: &amp;Aring;r 2050 ska Sveriges nettoutsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser vara noll&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Klimatberedningen var alla &amp;ouml;verens om att Sverige b&amp;ouml;r ta sin del av det globala ansvaret f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa &amp;ouml;kningen av den globala medeltemperaturen till h&amp;ouml;gst tv&amp;aring; grader Celsius j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med den f&amp;ouml;rindustriella niv&amp;aring;n samt om inriktningen att utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser i Sverige b&amp;ouml;r vara minst 75–90&amp;nbsp;% l&amp;auml;gre 2050 &amp;auml;n 1990. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen v&amp;auml;ljer att formulera sin vision f&amp;ouml;r 2050 p&amp;aring; ett annorlunda s&amp;auml;tt. Visionen &amp;auml;r att Sverige 2050 inte ska ha n&amp;aring;gra nettoutsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser i atmosf&amp;auml;ren. Vi anser att detta uttryckss&amp;auml;tt &amp;ouml;ppnar f&amp;ouml;r betydande oklarheter. Hur ser regeringens tolkning av begreppet ”nettoutsl&amp;auml;pp” ut? I propositionstexten antyds bl.a. att kols&amp;auml;nkor i skog och mark ska r&amp;auml;knas in. H&amp;aring;ller regeringen &amp;ouml;ppet f&amp;ouml;r att &amp;auml;ven insatser i andra l&amp;auml;nder ska kunna r&amp;auml;knas in vid ber&amp;auml;kningen av visionen? En vidlyftig tolkning av begreppet nettoutsl&amp;auml;pp skulle kunna inneb&amp;auml;ra en &amp;ouml;ppning f&amp;ouml;r stora v&amp;auml;xthusgasutsl&amp;auml;pp i Sverige &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen, som inte ens skulle n&amp;aring; upp till den undre gr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsreduktion i Klimatberedningens intervall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att m&amp;aring;let f&amp;ouml;r 2050 ska formuleras med den metod som Klimatberedningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r och ligga p&amp;aring; den h&amp;ouml;gre gr&amp;auml;nsen i beredningens f&amp;ouml;reslagna intervall, dvs. en utsl&amp;auml;ppsreduktion med 90&amp;nbsp;% i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till 1990 &amp;aring;rs niv&amp;aring;. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357974" name="_Toc226357974"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955174" name="_Toc226955174"&gt;&lt;/a&gt;Vilseledande &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att Sverige inte lever upp till de m&amp;aring;l som beh&amp;ouml;vs till 2020 f&amp;ouml;r att klara v&amp;aring;r del av den globala utsl&amp;auml;ppsreduktionen &amp;auml;r omoraliskt. Men det finns &amp;auml;ven andra dimensioner av detta. F&amp;ouml;rslaget att investera i projekt i andra EU-l&amp;auml;nder skulle inneb&amp;auml;ra att vi anv&amp;auml;nde skattepengar till att utveckla framtidens teknologi i andra l&amp;auml;nder i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r i Sverige. Att investera i utsl&amp;auml;ppsminskningar i exempelvis Storbritannien leder till utveckling d&amp;auml;r, samtidigt som den svenska industrin och n&amp;auml;ringslivet akterseglas. &amp;Auml;r det verkligen en klok n&amp;auml;ringspolitik?&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Investeringarna i utsl&amp;auml;ppsreduktioner i utvecklingsl&amp;auml;nder i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r i Sverige &amp;auml;r ocks&amp;aring; problematiska. En stor del av CDM-projekten, enligt flera uppskattningar en s&amp;aring; stor andel som h&amp;auml;lften, leder i sj&amp;auml;lva verket inte till minskade utsl&amp;auml;pp. D&amp;auml;rmed &amp;auml;r den del som dras av kanske dubbelt s&amp;aring; stor som reduktionen, vilket inneb&amp;auml;r st&amp;ouml;rre globala utsl&amp;auml;pp &amp;auml;n om &amp;aring;tg&amp;auml;rder hade vidtagits p&amp;aring; hemmaplan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att investera i utsl&amp;auml;ppsreduktioner utomlands &amp;auml;r naturligtvis inte fel – alla medel m&amp;aring;ste anv&amp;auml;ndas. Felet &amp;auml;r att man vidtar dessa &amp;aring;tg&amp;auml;rder &lt;span style="font-style: italic;"&gt;i st&amp;auml;llet&lt;/span&gt; f&amp;ouml;r att vidta riktiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder h&amp;auml;r hemma som skapar incitament f&amp;ouml;r utveckling i v&amp;aring;r egen ekonomi och ger tillf&amp;ouml;rlitliga minskningar.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357975" name="_Toc226357975"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955175" name="_Toc226955175"&gt;&lt;/a&gt;Gr&amp;ouml;nt globalt ansvar&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na &amp;auml;r klimatfr&amp;aring;gan en global &amp;ouml;desfr&amp;aring;ga som h&amp;auml;nger intimt samman med utveckling och r&amp;auml;ttvisa. Klimatkatastrofen &amp;auml;r global, samtidigt som alla utsl&amp;auml;pp sker lokalt. Effekterna av ett f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat klimat &amp;auml;r redan synliga och skr&amp;auml;mmande. I dag tyder det mesta p&amp;aring; att de globala utsl&amp;auml;ppen beh&amp;ouml;ver minska med 80&amp;nbsp;% till 2050, men vetenskapen &amp;auml;r os&amp;auml;ker och alltfler menar att det kan beh&amp;ouml;vas &amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre minskningar. F&amp;ouml;r att klara detta, och samtidigt ge utvecklingsl&amp;auml;nderna m&amp;ouml;jlighet att &amp;ouml;ka sina utsl&amp;auml;pp f&amp;ouml;r att deras ekonomier ska kunna v&amp;auml;xa, kr&amp;auml;vs st&amp;ouml;rre minskningar i m&amp;aring;nga utvecklade l&amp;auml;nder, bl.a. i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag sl&amp;auml;pper svenskar ut stora m&amp;auml;ngder v&amp;auml;xthusgaser per person, betydligt mer &amp;auml;n vad som sl&amp;auml;pps ut av en genomsnittlig inv&amp;aring;nare p&amp;aring; jorden och sex g&amp;aring;nger mer &amp;auml;n vad som anses h&amp;aring;llbart. N&amp;auml;r de globala utsl&amp;auml;ppen m&amp;aring;ste minska &amp;auml;r det orimligt att de som sl&amp;auml;pper ut lite per capita ska minska sina utsl&amp;auml;pp lika mycket som vi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges ansvar &amp;ouml;kar ocks&amp;aring; genom att vi i h&amp;ouml;g grad har skapat v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och relativa rikedom genom att anv&amp;auml;nda fossila br&amp;auml;nslen. En annan faktor som talar f&amp;ouml;r att Sverige ska ta p&amp;aring; sig en st&amp;ouml;rre b&amp;ouml;rda &amp;auml;n t.ex. utvecklingsl&amp;auml;nderna &amp;auml;r den stora potential f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rnybara energislag som finns i v&amp;aring;rt land. Vi har mycket goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar – bland de b&amp;auml;sta i v&amp;auml;rlden – att bygga ut bioenergi, vindkraft och andra f&amp;ouml;rnybara och h&amp;aring;llbara energislag. Vi har ocks&amp;aring; mycket goda m&amp;ouml;jligheter att effektivisera v&amp;aring;r energi&amp;shy;anv&amp;auml;ndning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett minst lika viktigt sk&amp;auml;l till att minska de svenska utsl&amp;auml;ppen &amp;auml;r den politiska effekt detta kan f&amp;aring; p&amp;aring; andra l&amp;auml;nder, som ofta har s&amp;auml;mre utg&amp;aring;ngsl&amp;auml;gen. N&amp;auml;r Sverige visar att utsl&amp;auml;ppen kan minska samtidigt som arbetstillf&amp;auml;llen skapas &amp;auml;r det en inspiration f&amp;ouml;r andra, och det skapar incitament f&amp;ouml;r att utveckla ny teknik i Sverige som beh&amp;ouml;vs &amp;ouml;ver hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men Sveriges ansvar och m&amp;ouml;jligheter stannar inte vid v&amp;aring;ra egna utsl&amp;auml;ppsniv&amp;aring;er. Liksom andra rika l&amp;auml;nder har vi ett ansvar f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa u-l&amp;auml;nder att utveckla sin ekonomi utan att anv&amp;auml;nda fossila br&amp;auml;nslen. Det &amp;auml;r vi som har resurserna f&amp;ouml;r teknikutveckling. Detta skapar ocks&amp;aring; stora m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r export av tj&amp;auml;nster och produkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att Sveriges och EU:s ansvar i det internationella sammanhanget b&amp;ouml;r ber&amp;auml;knas enligt en modell som kallas Greenhouse Development Rights och har utvecklats av bl.a. Stockholm Environment Institute. Enligt denna modell &amp;auml;r det de rika l&amp;auml;ndernas uppgift att ta p&amp;aring; sig en del av ansvaret f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen &amp;auml;ven i utvecklingsl&amp;auml;nder. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag om hur GDR kan utg&amp;ouml;ra en utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r den svenska klimatpolitiken. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det globala klimatarbetet m&amp;aring;ste bygga vidare p&amp;aring; befintliga internationella instrument s&amp;aring;som klimatkonventionen, Kyotoprotokollet och EU:s utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;ttshandel samtidigt som nya instrument utvecklas. Ett exempel &amp;auml;r sektoriella &amp;ouml;verenskommelser inom industrin. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att utveckla utsl&amp;auml;ppshandeln &amp;auml;r viktigt, men det g&amp;aring;r sakta och fr&amp;aring;gan &amp;auml;r om man kommer att n&amp;aring; fram i tid. Ett annat problem &amp;auml;r tillf&amp;ouml;rlitligheten hos ett s&amp;aring;dant handels&amp;shy;system n&amp;auml;r fler l&amp;auml;nder – ofta med tveksamma och ineffektiva myndighetsstrukturer eller till och med korrumperade regeringar – g&amp;aring;r med i handeln.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att klimatpolitikens befintliga instrument och &amp;aring;taganden b&amp;ouml;r kompletteras med ett moratorium f&amp;ouml;r prospektering efter oexploaterade olje-, kol- och naturgask&amp;auml;llor. Det &amp;auml;r trots allt detta det handlar om. En sak vet vi med s&amp;auml;kerhet – all olja, kol och gas som tas upp ur jordskorpan kommer att anv&amp;auml;ndas.&lt;span style="font-family: &amp;quot;DIN-Light&amp;quot;; font-size: 10.5pt;"&gt; &lt;/span&gt;Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r verka internationellt f&amp;ouml;r att initiera en process som leder fram till en s&amp;aring;dan mekanism. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det sammanhanget b&amp;ouml;r Sverige &amp;auml;ven ta initiativ till&lt;span style="font-family: &amp;quot;DIN-Light&amp;quot;; font-size: 10.5pt;"&gt; &lt;/span&gt;att det internationella samfundet snarast utvecklar och antar en konvention eller annat instrument som ger Arktis skydd mot utvinning av fossila br&amp;auml;nslen och mineraler under minst 100 &amp;aring;r. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na avvisar k&amp;auml;rnkraften som svar p&amp;aring; klimathotet. Det &amp;auml;r ett farligt, ol&amp;auml;mpligt och ineffektivt medel f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser. Likas&amp;aring; avvisar vi offentligt st&amp;ouml;d till koldioxidlagring – s.k. CCS – d&amp;aring; det hittills mest anv&amp;auml;nts som ett s&amp;auml;tt att motivera fortsatt anv&amp;auml;ndning av kolkraft inklusive byggnation av nya kolkraftverk. Att satsa offentliga medel p&amp;aring; CCS, som enligt de mest optimistiska prognoserna kan b&amp;ouml;rja fungera tidigast om 15 &amp;aring;r, medf&amp;ouml;r att forskningsresurser tas fr&amp;aring;n andra omr&amp;aring;den som ger snabba effekter. Regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att offentliga medel inte heller anv&amp;auml;nds till utveckling av CCS inom EU. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De rika l&amp;auml;ndernas insatser f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;pp i utvecklingsl&amp;auml;nderna beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras radikalt. Den enda mekanism som finns under klimatkonventionen i dag &amp;auml;r Clean Development Mechanism (CDM). Detta &amp;auml;r en mycket tveksam metod som &amp;auml;r fylld av os&amp;auml;kerheter. CDM beh&amp;ouml;ver revideras i grunden, och tills detta har skett b&amp;ouml;r den endast anv&amp;auml;ndas med m&amp;aring;tta och d&amp;aring; under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att de allra h&amp;ouml;gsta kraven – s.k. Gold Standard – uppfylls samt att de minskningar av utsl&amp;auml;ppen som projekten anses bidra till inte r&amp;auml;knas av mot det nationella m&amp;aring;let. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Behovet av bist&amp;aring;nd till klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder i syd &amp;auml;r enormt, och m&amp;aring;nga talar i dag om att det &amp;auml;r lika stort som det globala utvecklingssamarbetet, det s.k. bist&amp;aring;ndet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det orimligt att klimatbist&amp;aring;nd tas fr&amp;aring;n den ordinarie bist&amp;aring;ndsramen, vilket regeringen g&amp;ouml;r. Det ordinarie bist&amp;aring;ndet b&amp;ouml;r &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen g&amp;aring; till fattigdomsbek&amp;auml;mpning; ut&amp;ouml;ver det kr&amp;auml;vs &amp;auml;ven klimatbist&amp;aring;nd. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges och EU:s st&amp;ouml;d ska kanaliseras genom organisationer som har ett brett f&amp;ouml;rtroende och stor acceptans i utvecklingsl&amp;auml;nderna och som utvecklingsl&amp;auml;nderna har insyn i och deltar i som fullv&amp;auml;rdig part. I dagsl&amp;auml;get &amp;auml;r det endast FN och Global Environment Facility som kan erbjuda detta. Vi avvisar regeringens satsningar genom V&amp;auml;rldsbanken, t.ex. den beryktade Clean Technology Fund. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357976" name="_Toc226357976"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955176" name="_Toc226955176"&gt;&lt;/a&gt;Transporter&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Transporter &amp;auml;r en central del av samh&amp;auml;llet, men i sin nuvarande utformning &amp;auml;r transportsektorn ocks&amp;aring; den st&amp;ouml;rsta och mest problematiska sektorn ur klimatsynpunkt. &amp;Aring;r 2005 stod transporterna f&amp;ouml;r &amp;ouml;ver 40&amp;nbsp;% av utsl&amp;auml;ppen av klimatp&amp;aring;verkande gaser i Sverige, inklusive utrikes flyg och sj&amp;ouml;fart. N&amp;auml;r de utrikes transporterna och sj&amp;ouml;farten undantas – vilket klimatkonventionen och Kyotoprotokollet alltj&amp;auml;mt g&amp;ouml;r – stod transporterna f&amp;ouml;r ca 30&amp;nbsp;%. Ut&amp;ouml;ver det faktum att transporter st&amp;aring;r f&amp;ouml;r den st&amp;ouml;rsta andelen utsl&amp;auml;pp finns ett antal andra faktorer som talar f&amp;ouml;r att vi b&amp;ouml;r fokusera p&amp;aring; trafikens klimatp&amp;aring;verkan. &lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Extremt oljeberoende&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Transporterna &amp;auml;r extremt beroende av fossila br&amp;auml;nslen; andelen ligger p&amp;aring; 96&amp;nbsp;%. Samtidigt &amp;auml;r det rent tekniskt sv&amp;aring;rare att ers&amp;auml;tta oljan i transportsektorn &amp;auml;n i andra sektorer. El &amp;auml;r i dagsl&amp;auml;get inte en realistisk energib&amp;auml;rare f&amp;ouml;r de flesta v&amp;auml;gfordon; elbilen har fortfarande begr&amp;auml;nsningar i r&amp;auml;ckvidd, och en eldriven lastbil &amp;auml;r l&amp;aring;ngt fr&amp;aring;n verkligheten. F&amp;ouml;r flyget finns eldrift inte ens p&amp;aring; ritbordet. &lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trenden g&amp;aring;r &amp;aring;t fel h&amp;aring;ll&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n transporterna forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka, till skillnad fr&amp;aring;n t.ex. bostadssektorn d&amp;auml;r Sverige har n&amp;aring;tt stora framg&amp;aring;ngar genom &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme och biobr&amp;auml;nslen, &amp;auml;ven om det finns mycket kvar att g&amp;ouml;ra. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan 1990 har utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n v&amp;auml;gtransporterna &amp;ouml;kat med 12&amp;nbsp;%. I huvudsak &amp;auml;r det lastbilar och flyg som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r hela &amp;ouml;kningen. Under andra kvartalet 2008 var det uppm&amp;auml;tta inrikes transportarbetet med lastbil det h&amp;ouml;gsta n&amp;aring;gonsin. Under 2007 &amp;ouml;kade utsl&amp;auml;ppen med n&amp;auml;stan 2&amp;nbsp;%. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svenskarnas flygresande st&amp;aring;r i dag f&amp;ouml;r mellan 10 och 20&amp;nbsp;% av de totala klimat&amp;shy;p&amp;aring;verkande utsl&amp;auml;pp som kan relateras till den svenska befolkningen. Os&amp;auml;kerheten &amp;auml;r stor eftersom flygets utsl&amp;auml;pp av vatten&amp;aring;nga och kv&amp;auml;veoxider bidrar till klimat&amp;shy;p&amp;aring;verkan. Den totala klimatp&amp;aring;verkan fr&amp;aring;n flygets utsl&amp;auml;pp uppskattas vara mellan 1,9 och fem g&amp;aring;nger h&amp;ouml;gre &amp;auml;n den som orsakas av enbart koldioxiden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ser man enbart p&amp;aring; koldioxiden s&amp;aring; &amp;ouml;kade de totala utsl&amp;auml;ppen av koldioxid f&amp;ouml;r den sammanlagda inrikes- och utrikestrafiken med 6,5&amp;nbsp;% &amp;aring;r 2007 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2006. Inrikestrafikens koldioxidutsl&amp;auml;pp minskade med ca 3&amp;nbsp;% j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2006 medan utrikestrafikens utsl&amp;auml;pp &amp;ouml;kade med drygt 9&amp;nbsp;%.&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times-Roman&amp;quot;; font-size: 10.5pt;"&gt; &lt;/span&gt;Det &amp;auml;r mycket positivt att inrikesflyget minskar och att alltfler tar t&amp;aring;get inom landet. &lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga synergieffekter med andra milj&amp;ouml;m&amp;aring;l&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av de stora f&amp;ouml;rdelarna med att minska klimatp&amp;aring;verkan fr&amp;aring;n trafiken &amp;auml;r att ett minskat oljeberoende l&amp;ouml;ser flera andra milj&amp;ouml;problem samtidigt. V&amp;auml;gtransporterna p&amp;aring;verkar m&amp;ouml;jligheten att uppfylla merparten av de nationella milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;len och ett femtiotal av de drygt 70 delm&amp;aring;len. Det handlar t.ex. om att en minskad biltrafik ger b&amp;auml;ttre luft, i synnerhet i t&amp;auml;torter. Dessutom blir stadsmilj&amp;ouml;n mer attraktiv, och fler k&amp;auml;nner sig lockade av att cykla eller g&amp;aring; n&amp;auml;r bullret och avgaserna minskar. Det bildas en positiv spiral d&amp;auml;r h&amp;auml;lsa och milj&amp;ouml; g&amp;aring;r hand i hand. &amp;Ouml;verg&amp;ouml;dning och f&amp;ouml;rsurning minskar ocks&amp;aring; i och med l&amp;auml;gre utsl&amp;auml;pp av kv&amp;auml;ve. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357977" name="_Toc226357977"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955177" name="_Toc226955177"&gt;&lt;/a&gt;Gr&amp;ouml;na investeringar som styr mot klimatm&amp;aring;len&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Investeringar i infrastruktur och byggnader som g&amp;ouml;rs i&amp;nbsp;dag p&amp;aring;verkar inte bara utvecklingen h&amp;auml;r och nu. De skapar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r hur samh&amp;auml;llet och utsl&amp;auml;ppen utvecklas i &amp;aring;rtionden fram&amp;ouml;ver. Inte s&amp;auml;llan handlar det om 50, kanske 100 &amp;aring;r eller mer. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad vi g&amp;ouml;r nu har allts&amp;aring; betydelse p&amp;aring; b&amp;aring;de kort och l&amp;aring;ng sikt. Om vi bygger motorv&amp;auml;gar inneb&amp;auml;r det en satsning p&amp;aring; lastbilar och bilism, &amp;auml;ven f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra barn och barnbarn. De kommer inte att ha n&amp;aring;gon realistisk m&amp;ouml;jlighet att g&amp;ouml;ra ett annat val om de &amp;auml;rver en klimatf&amp;ouml;rst&amp;ouml;rande infrastruktur av oss. N&amp;auml;r en v&amp;auml;g &amp;auml;r byggd s&amp;aring; ligger den d&amp;auml;r. N&amp;auml;r man v&amp;auml;l byggt en stad f&amp;ouml;r biltrafik &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att i efterhand f&amp;ouml;rse den med en attraktiv kollektivtrafik. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande att inte l&amp;auml;gga en enda krona till p&amp;aring; klimatf&amp;ouml;rst&amp;ouml;rande investeringar. Det har redan gjorts tillr&amp;auml;ckligt m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger d&amp;aring; vi byggt in oss i fossilberoende energisystem och transporter.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357978" name="_Toc226357978"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955178" name="_Toc226955178"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;g&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na vill p&amp;aring; sikt f&amp;ouml;rdubbla kapaciteten p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen och i ett f&amp;ouml;rsta steg &amp;ouml;ka den med 50&amp;nbsp;% till 2020. Det &amp;auml;r en viktig del av att flytta &amp;ouml;ver mer gods- och persontrafik fr&amp;aring;n bil och lastbil till den klimatsmarta j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na ber&amp;auml;knar att planeringsramen f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga sp&amp;aring;rinvesteringar under perioden 2010–2021 b&amp;ouml;r uppg&amp;aring; till totalt 188 miljarder kronor, vilket efter en upptrappning 2010 och 2011 inneb&amp;auml;r en investeringstakt 2012–2021 p&amp;aring; 16 miljarder kronor per &amp;aring;r. Av planeringsramen avs&amp;auml;tts 20 miljarder kronor f&amp;ouml;r statsbidrag till investeringar i byggande av sp&amp;aring;rv&amp;auml;gar i st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der samt 8 miljarder kronor f&amp;ouml;r statsbidrag till rullande materiel, dvs. t&amp;aring;gvagnar.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en utbyggnad av h&amp;ouml;ghastighetsbanor i Sverige f&amp;ouml;r att successivt kunna g&amp;ouml;ra inrikesflyget on&amp;ouml;digt i s&amp;ouml;dra Sverige. Utbyggnaden g&amp;ouml;rs i kombination med en offensiv upprustning av det befintliga j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet, b&amp;aring;de genom b&amp;auml;ttre underh&amp;aring;ll och genom utbyggnad. Europakorridoren &amp;auml;r samlingsnamnet p&amp;aring; de f&amp;ouml;reslagna h&amp;ouml;ghastighetsbanorna i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att det skulle ha stor strategisk betydelse av flera sk&amp;auml;l om man byggde Europakorridoren. De nuvarande j&amp;auml;rnv&amp;auml;garna fr&amp;aring;n Stockholm till v&amp;auml;stra och s&amp;ouml;dra Sverige, V&amp;auml;stra och S&amp;ouml;dra stambanorna, &amp;auml;r i dag n&amp;auml;stan fullbelagda av dagens j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafik. Det finns som det &amp;auml;r sm&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att l&amp;auml;gga in fler persont&amp;aring;g under dagtid p&amp;aring; banorna, och &amp;auml;ven kapaciteten f&amp;ouml;r ytterligare godst&amp;aring;g &amp;auml;r starkt begr&amp;auml;nsad. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett viktigt syfte &amp;auml;r att j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen ska kunna konkurrera ut flyget p&amp;aring; ber&amp;ouml;rda str&amp;auml;ckor. De nya h&amp;ouml;ghastighetsbanorna ska ocks&amp;aring; via Danmark kopplas ihop med det europeiska h&amp;ouml;ghastighetsn&amp;auml;tet f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka j&amp;auml;rnv&amp;auml;gens konkurrenskraft &amp;auml;ven f&amp;ouml;r gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande resor. Byggandet av Europakorridoren b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt och finansieras genom l&amp;aring;n i Riksg&amp;auml;lden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;SJ:s enda uppgift &amp;auml;r att vara f&amp;ouml;retagsekonomiskt l&amp;ouml;nsamt och leverera ekonomiskt &amp;ouml;verskott till statskassan. Detta g&amp;aring;r stick i st&amp;auml;v med de transportpolitiska m&amp;aring;len och missgynnar s&amp;auml;rskilt kvinnors transportbehov. Regeringen b&amp;ouml;r omformulera sitt krav p&amp;aring; SJ s&amp;aring; att det ing&amp;aring;r i bolagets uppdrag att verka f&amp;ouml;r att de transportpolitiska m&amp;aring;len och klimatm&amp;aring;len n&amp;aring;s samt att t&amp;aring;gtrafiken uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lls och utvecklas.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357979" name="_Toc226357979"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955179" name="_Toc226955179"&gt;&lt;/a&gt;Sp&amp;aring;rv&amp;auml;gar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sp&amp;aring;rv&amp;auml;gen har stora f&amp;ouml;rdelar genom l&amp;aring;g energif&amp;ouml;rbrukning, stor kapacitet och h&amp;ouml;g attraktivitet i stadsmilj&amp;ouml;n. I dag finns ca 350 sp&amp;aring;rv&amp;auml;gssystem i v&amp;auml;rlden. Inte minst har sp&amp;aring;rv&amp;auml;gen f&amp;aring;tt en f&amp;ouml;rnyad ren&amp;auml;ssans i Europa. Frankrike har satsat stort p&amp;aring; en utbyggnad av sp&amp;aring;rv&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att minska problemen med tr&amp;auml;ngsel och milj&amp;ouml; i st&amp;auml;derna; 17 nya sp&amp;aring;rv&amp;auml;gar har byggts i Frankrike under perioden 1985–2007. Resultatet av utbyggnaden &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt positivt. Kollektivtrafikresandet har &amp;ouml;kat, liksom attraktiviteten i stadsmilj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;aring;r att agera snabbt om den politiska viljan finns. I Lyon i Frankrike, som har mer &amp;auml;n en miljon inv&amp;aring;nare, klarade man processen fr&amp;aring;n beslut till f&amp;auml;rdigbyggt sp&amp;aring;r, p&amp;aring; mindre &amp;auml;n fyra &amp;aring;r. I Malm&amp;ouml; byggdes fyra sp&amp;aring;rvagnslinjer p&amp;aring; ett och ett halvt &amp;aring;r i b&amp;ouml;rjan av 1900-talet. Vi borde inte vara s&amp;auml;mre nu. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en stor satsning p&amp;aring; utbyggnad av lokal sp&amp;aring;rtrafik i st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der den n&amp;auml;rmaste 15-&amp;aring;rsperioden. Satsningen omfattar f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett nytt statsbidrag till byggande av sp&amp;aring;rv&amp;auml;gar inf&amp;ouml;rs med totalt 24 miljarder kronor under 15 &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En ny ansvarsf&amp;ouml;rdelning d&amp;auml;r staten genom Banverket tar ett delansvar f&amp;ouml;r stimulans till och finansiering av sp&amp;aring;rtrafik i st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Banverket ska f&amp;aring; i uppdrag att vara ett nationellt kompetenscenter som aktivt inspirerar st&amp;auml;der att anl&amp;auml;gga lokal sp&amp;aring;rtrafik samt f&amp;ouml;rdelar statsbidrag till utbyggnaden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bidragen till t&amp;aring;g och sp&amp;aring;rvagn, s.k. rullande materiel, h&amp;ouml;js kraftigt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom satsningen ber&amp;auml;knas 25–30 sp&amp;aring;rv&amp;auml;gsprojekt i cirka tio st&amp;auml;der till en total kostnad av 50–60 miljarder kronor kunna genomf&amp;ouml;ras de n&amp;auml;rmaste 15 &amp;aring;ren. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Satsningen b&amp;ouml;r resultera i att man anl&amp;auml;gger sp&amp;aring;rv&amp;auml;gar i &amp;aring;tta till tio st&amp;ouml;rre svenska st&amp;auml;der. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357980" name="_Toc226357980"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955180" name="_Toc226955180"&gt;&lt;/a&gt;Tr&amp;aring;dbuss och Bus Rapid Transport (BRT)&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tr&amp;aring;dbuss &amp;auml;r ett bra s&amp;auml;tt att &amp;ouml;ka kollektivtrafikens attraktivitet i mellanstora st&amp;auml;der, d&amp;auml;r passagerarunderlaget och de ekonomiska resurserna f&amp;ouml;r sp&amp;aring;rv&amp;auml;g &amp;auml;r f&amp;ouml;r sm&amp;aring;, eller som komplement till sp&amp;aring;rv&amp;auml;gen i st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;nnu en form av en relativt billig och effektiv investering f&amp;ouml;r att h&amp;ouml;ja kapaciteten i kollektivtrafiken &amp;auml;r Bus Rapid Transport (BRT). BRT kan beskrivas som ett metrosystem i markniv&amp;aring; best&amp;aring;ende av bussgator. Kapaciteten &amp;auml;r h&amp;ouml;g, och kollektivtrafiken blir mer strukturerad &amp;auml;n med vanlig busstrafik. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att investeringar f&amp;ouml;r BRT b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras p&amp;aring; l&amp;auml;mpliga orter i Sverige. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser vidare att det b&amp;ouml;r avs&amp;auml;ttas tolv miljarder kronor i V&amp;auml;gverkets budget under planeringsperioden 2010–2021 till &amp;aring;tg&amp;auml;rder som &amp;ouml;kar kollektivtrafikens andel av persontransporterna. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening. En del av dessa medel b&amp;ouml;r g&amp;aring; till investeringar i tr&amp;aring;dbuss och BRT. V&amp;auml;gverket b&amp;ouml;r vara drivande n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att unders&amp;ouml;ka f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r detta, samt i genomf&amp;ouml;randet, i samarbete med ber&amp;ouml;rda kommuner och trafikhuvudm&amp;auml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357981" name="_Toc226357981"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955181" name="_Toc226955181"&gt;&lt;/a&gt;Offensiv satsning p&amp;aring; biogasfordon &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Biogas fr&amp;aring;n g&amp;ouml;dsel ger en minskning med s&amp;aring; mycket som 180&amp;nbsp;%. F&amp;ouml;rklaringen &amp;auml;r att man minskar utsl&amp;auml;ppen av metan och dikv&amp;auml;veoxid genom att anv&amp;auml;nda g&amp;ouml;dseln till biogas. Om fem av elva TWh djurg&amp;ouml;dsel r&amp;ouml;tas till biogas f&amp;ouml;r att ers&amp;auml;tta bensin skulle, enligt denna ber&amp;auml;kning, Sverige kunna minska v&amp;auml;xthusgasutsl&amp;auml;ppen med motsvarande 2,5 miljoner ton koldioxid. Det motsvarar cirka en femtedel av utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n svenska personbilar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att man b&amp;ouml;r s&amp;auml;tta upp ett nationellt m&amp;aring;l om att minst tio TWh biogas ska produceras per &amp;aring;r f&amp;ouml;re 2015 samt att minst en biogasmack ska finnas i varje kommun senast 2020. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening. F&amp;ouml;r att m&amp;aring;len ska n&amp;aring;s beh&amp;ouml;ver ett nationellt biogasprogram tas fram av regeringen. Som en del av programmet b&amp;ouml;r alla kommuner ta fram en biogasplan f&amp;ouml;r att driva p&amp;aring; utbyggnaden av biogasproduktion och distribution i den egna kommunen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen b&amp;ouml;r skriva in i Jordbruksverkets regleringsbrev att de ska &amp;auml;ndra sina f&amp;ouml;reskrifter s&amp;aring; att biogasproduktion fr&amp;aring;n g&amp;ouml;dsel tydligt gynnas framf&amp;ouml;r andra anv&amp;auml;ndningsomr&amp;aring;den. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en riktigt kraftig &amp;ouml;kning av m&amp;auml;ngden biogas som produceras i Sverige beh&amp;ouml;vs en samordning av alla akt&amp;ouml;rer. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att ett biogassekretariat ska inr&amp;auml;ttas med syfte att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd minst 100 storskaliga biogasfabriker i Sverige senast 2015. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett exempel p&amp;aring; arbetsuppgifter som sekretariatet b&amp;ouml;r hantera &amp;auml;r att inventera landets livsmedelsindustrier f&amp;ouml;r att finna l&amp;auml;mpliga biogask&amp;auml;llor samt inventera m&amp;ouml;jligheterna att &amp;ouml;ka biogasproduktionen och dess anv&amp;auml;ndning f&amp;ouml;r drivmedel vid reningsverk. F&amp;ouml;r att l&amp;aring;ngsiktigt gynna biogas b&amp;ouml;r skatten p&amp;aring; bensin och diesel h&amp;ouml;jas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige m&amp;aring;ste &amp;auml;ven arbeta aktivt i internationella sammanhang f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;ra ut resultaten av biogassatsningen till framf&amp;ouml;r allt andra &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;l&amp;auml;nder som ett s&amp;auml;tt att minska &amp;ouml;verg&amp;ouml;dningen fr&amp;aring;n jordbruk och reningsverk. Detta kr&amp;auml;ver bl.a. resurser f&amp;ouml;r information och marknadsf&amp;ouml;ring. Internationella &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta biogasproduktion b&amp;ouml;r &amp;auml;ven innefatta att omvandla EU:s jordbrukssubventioner s&amp;aring; att de inriktas mer p&amp;aring; biogasproduktion.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357982" name="_Toc226357982"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955182" name="_Toc226955182"&gt;&lt;/a&gt;Inte en krona till i klimatf&amp;ouml;rst&amp;ouml;rande investeringar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det r&amp;auml;cker inte att enbart satsa p&amp;aring; det som &amp;auml;r klimatsmart, som kollektivtrafik, j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar och biogasfordon. F&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma en verklig f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring kr&amp;auml;vs att vi slutar investera i det som leder till &amp;ouml;kade utsl&amp;auml;pp, som flygplatser och nya motorv&amp;auml;gar. Annars kommer de klimatsmarta investeringarna inte till sin r&amp;auml;tt, och den totala klimatp&amp;aring;verkan forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett aktuellt exempel &amp;auml;r den konflikt som just nu p&amp;aring;g&amp;aring;r kring utbyggnaden av en tredje landningsbana p&amp;aring; Heathrow i London. Heathrow r&amp;auml;knas som v&amp;auml;rldens tredje mest trafikerade flygplats. Staden har redan fem stora flygplatser och att ut&amp;ouml;ka kapaciteten ytterligare f&amp;ouml;r flyget kommer att ge &amp;ouml;kade klimatp&amp;aring;verkande utsl&amp;auml;pp. Greenpeace har kontrat med att k&amp;ouml;pa in en del av marken som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r landningsbanan, till flygbolagens stora f&amp;ouml;rtret. Motsvarande konflikter finns p&amp;aring; m&amp;aring;nga platser i Sverige. Det g&amp;auml;ller allt fr&amp;aring;n etableringen av externa k&amp;ouml;pcentrum och parkeringsplatser, som prioriteras framf&amp;ouml;r bussar och cyklister, till storskaliga investeringar som motorv&amp;auml;gar och flygplatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357983" name="_Toc226357983"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955183" name="_Toc226955183"&gt;&lt;/a&gt;Moratorium f&amp;ouml;r nya motorv&amp;auml;gar &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ett erk&amp;auml;nt faktum att nya motorv&amp;auml;gar inneb&amp;auml;r att &amp;ouml;ka kapaciteten f&amp;ouml;r v&amp;auml;gtrafiken, vilket i sin tur ger &amp;ouml;kade trafikfl&amp;ouml;den och st&amp;ouml;rre klimatp&amp;aring;verkan. Infrastrukturinvesteringar har en l&amp;aring;ngsiktighet som &amp;ouml;verskrider mycket annat i politiken. Det som vi best&amp;auml;mmer oss f&amp;ouml;r att bygga nu kommer med st&amp;ouml;rsta s&amp;auml;kerhet att finnas i m&amp;aring;nga decennier fram&amp;ouml;ver. Nya motorv&amp;auml;gar &amp;auml;r ett effektivt s&amp;auml;tt att satsa mer p&amp;aring; ett par av de transportslag som har st&amp;ouml;rst klimatp&amp;aring;verkan – bilen och lastbilen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med den moderatledda regeringen satsas ungef&amp;auml;r dubbelt s&amp;aring; mycket pengar p&amp;aring; v&amp;auml;gar som j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar. Regeringen har allts&amp;aring; v&amp;auml;nt p&amp;aring; den f&amp;ouml;rdelningsprincip som anv&amp;auml;ndes under f&amp;ouml;rra mandatperioden som innebar att dubbelt s&amp;aring; mycket pengar skulle g&amp;aring; till j&amp;auml;rnv&amp;auml;g som till v&amp;auml;gar, 2–1-principen. &amp;Ouml;ver 71 j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsstr&amp;auml;ckningar har lagts p&amp;aring; is i brist p&amp;aring; anslag. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den moderatledda regeringens prioritering av v&amp;auml;g framf&amp;ouml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;g &amp;auml;ger rum under t&amp;auml;ckmanteln att v&amp;auml;gar ger en st&amp;ouml;rre ”samh&amp;auml;llsekonomisk vinst” &amp;auml;n j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar. Ber&amp;auml;kningarna har m&amp;aring;nga svagheter, och det &amp;auml;r tveksamt om samh&amp;auml;llsekonomiska kalkyler f&amp;ouml;r v&amp;auml;g respektive j&amp;auml;rnv&amp;auml;g &amp;ouml;ver huvud taget g&amp;aring;r att j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra d&amp;aring; de delvis bygger p&amp;aring; olika typer av metodik och underlag. Ut&amp;ouml;ver det underskattar man behovet av att h&amp;ouml;ja priset p&amp;aring; koldioxid i framtiden. Kalkylerna bygger p&amp;aring; prognoser om &amp;ouml;kad trafik p&amp;aring; v&amp;auml;garna, vilket resulterar i sj&amp;auml;lvuppfyllande profetior med &amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre satsningar p&amp;aring; nya motorv&amp;auml;gar som resultat. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att regeringen inte b&amp;ouml;r investera mer i nya motorv&amp;auml;gar som &amp;ouml;kar kapaciteten f&amp;ouml;r v&amp;auml;gtrafiken och d&amp;auml;rmed leder till &amp;ouml;kad klimatp&amp;aring;verkan. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357984" name="_Toc226357984"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955184" name="_Toc226955184"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;rna boenden&amp;auml;ra handel i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r fler externa k&amp;ouml;pcentrum&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Etableringen av externa k&amp;ouml;pcentrum leder till ett &amp;ouml;kat transportbehov, vilket i sin tur orsakar &amp;ouml;kad klimatp&amp;aring;verkan och sl&amp;aring;r h&amp;aring;rt mot b&amp;aring;de boenden&amp;auml;ra service och lanthandeln. En studie i Link&amp;ouml;ping pekar p&amp;aring; att trafikarbetet med bil f&amp;ouml;r dagligvaruink&amp;ouml;p kan &amp;ouml;ka med 50&amp;nbsp;% i samband med att externhandel byggs ut. Mellan &amp;aring;ren 1980 och 2000 mer &amp;auml;n f&amp;ouml;rdubblades antalet externa etableringar. &amp;Aring;r 2004 planerade drygt var tredje kommun en expansion av externhandeln. Denna utveckling motverkar visionen om att minska de tvungna resorna. Korta avst&amp;aring;nd till service &amp;ouml;kar m&amp;ouml;jligheterna att g&amp;aring; och cykla, d&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;ver nyetableringen av externa k&amp;ouml;pcentrum avstanna. I b&amp;aring;de Danmark och Norge finns en restriktiv lagstiftning mot nyetablering av externa k&amp;ouml;pcentrum. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att ett moratorium f&amp;ouml;r etablering av nya externa k&amp;ouml;pcentrum b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357985" name="_Toc226357985"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955185" name="_Toc226955185"&gt;&lt;/a&gt;Styr mot klimatm&amp;aring;len&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357986" name="_Toc226357986"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955186" name="_Toc226955186"&gt;&lt;/a&gt;Koldioxidskatt&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I januari 1991 inf&amp;ouml;rdes koldioxidskatt p&amp;aring; bensin i Sverige. Skattesatsen var 58&amp;nbsp;&amp;ouml;re per liter. Tillsammans med bensinskatten (som sedermera d&amp;ouml;ptes om till energiskatt) innebar detta att tv&amp;aring; tredjedelar av det priset vid bensinpumpen utgjordes av skatt. Under andra halvan av 1990-talet &amp;ouml;kade skatteandelen till n&amp;auml;ra fyra femtedelar. Sedan dess har andelen sjunkit och utgjorde 2006 omkring 60&amp;nbsp;% av priset. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bensinskatten &amp;auml;r det hittills enskilt viktigaste styrmedlet f&amp;ouml;r att minska klimatp&amp;aring;verkan. Enligt professor Thomas Sterner &amp;auml;r v&amp;auml;rldens utsl&amp;auml;pp av koldioxid fem procent l&amp;auml;gre tack vare Europas bensinskatter. Italien, med en av de h&amp;ouml;gsta bensinskatterna i Europa, har en l&amp;aring;g f&amp;ouml;rbrukning av bensin per person i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med andra l&amp;auml;nder. F&amp;ouml;r USA g&amp;auml;ller det motsatta sambandet; l&amp;aring;ga bensinpriser leder till stor bensinkonsumtion per person. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en f&amp;ouml;rest&amp;auml;llning om att en h&amp;ouml;jd koldioxidskatt, med h&amp;ouml;jda bensinpriser, skulle sl&amp;aring; ut v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Men redan nu har Europa mycket h&amp;ouml;gre br&amp;auml;nslepriser &amp;auml;n USA, och vi har minst lika god v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Snarare &amp;auml;r det s&amp;aring; att vi i dagsl&amp;auml;get gynnas av att ha en industri och ett samh&amp;auml;lle som anpassat sig efter en mer effektiv anv&amp;auml;ndning av energin &amp;auml;n den amerikanska, tack vare energi- och koldioxidskatter. USA:s v&amp;auml;g till h&amp;aring;llbarhet &amp;auml;r &amp;auml;nnu l&amp;auml;ngre och krokigare &amp;auml;n den europeiska. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det b&amp;auml;sta s&amp;auml;ttet att &amp;ouml;ka resandet med kollektivtrafik &amp;auml;r att g&amp;ouml;ra det dyrare att &amp;aring;ka bil. Om det inte &amp;auml;r tillr&amp;auml;ckligt dyrt att &amp;aring;ka bil och om inte stora satsningar g&amp;ouml;rs p&amp;aring; kollektivtrafiken riskerar man ett politiskt misslyckande, eftersom tillr&amp;auml;ckligt m&amp;aring;nga bilister inte lockas &amp;ouml;ver till kollektivtrafiken. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs ett h&amp;ouml;gt och st&amp;auml;ndigt stigande pris p&amp;aring; koldioxidutsl&amp;auml;pp. F&amp;ouml;r att h&amp;aring;lla omvandlingstrycket uppe i samh&amp;auml;llet och f&amp;ouml;r att ge tydliga signaler om att en fortsatt klimatomst&amp;auml;llning &amp;auml;r prioriterad, f&amp;ouml;reslog Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na i den senaste budgetmotionen att koldioxidskatten h&amp;ouml;js med 15 &amp;ouml;re 2009, 30&amp;nbsp;&amp;ouml;re 2010 och 15 &amp;ouml;re 2011. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De myndigheter som ska &amp;ouml;vervaka klimatm&amp;aring;len b&amp;ouml;r f&amp;aring; uppdraget att l&amp;ouml;pande och &amp;aring;rligen inkomma med underlag som utv&amp;auml;rderar de ekonomiska styrmedel som syftar till att n&amp;aring; klimatm&amp;aring;len och f&amp;ouml;resl&amp;aring; l&amp;auml;mpliga justeringar och eventuellt nya &amp;aring;tg&amp;auml;rder om m&amp;aring;len inte ser ut att n&amp;aring;s. N&amp;auml;r skatteniv&amp;aring;er f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras m&amp;aring;ste andra h&amp;auml;nsyn ocks&amp;aring; tas, men en uppf&amp;ouml;ljning enligt ovan utg&amp;ouml;r ett bra beslutsunderlag f&amp;ouml;r riksdagen och m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre m&amp;aring;luppfyllelse. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357987" name="_Toc226357987"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955187" name="_Toc226955187"&gt;&lt;/a&gt;Kilometerskatt&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett effektivt s&amp;auml;tt att minska klimatp&amp;aring;verkan fr&amp;aring;n godstransporter &amp;auml;r att inf&amp;ouml;ra kilometerskatt f&amp;ouml;r tung trafik s&amp;aring;som den f&amp;ouml;rra regeringen aviserade i 2005 &amp;aring;rs transportpolitiska proposition. &amp;Auml;ven EU har f&amp;ouml;reslagit att lastbilstransporternas priss&amp;auml;ttning i h&amp;ouml;gre grad ska spegla deras kostnader och att detta kan g&amp;ouml;ras genom exempelvis s.k. kilometerskatt. Ett flertal l&amp;auml;nder inom EU har inf&amp;ouml;rt eller beslutat att inf&amp;ouml;ra s&amp;aring;dana system. Bland dessa finns Tyskland, Schweiz, Tjeckien, &amp;Ouml;sterrike, Nederl&amp;auml;nderna, Frankrike och Storbritannien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att inf&amp;ouml;ra kilometerskatten i Sverige har blivit aktuellt sedan EU har klargjort att alla medlemsl&amp;auml;nder har m&amp;ouml;jlighet att inf&amp;ouml;ra s&amp;aring;dana system. Fr&amp;aring;gan har utretts av ett flertal myndigheter, och systemet anses kunna vara ett effektivt s&amp;auml;tt att &amp;ouml;ka internaliseringen av lastbilstrafikens samh&amp;auml;llsekonomiska kostnader. Hur stor effekt en s&amp;aring;dan &amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;aring;r beror p&amp;aring; skattens utformning och vilka undantag som ges. Sika anser emellertid att en skatt i storleksordningen en krona per kilometer (genomsnitt) skulle leda till tio procents minskning av trafikarbetet med lastbil och att utsl&amp;auml;ppen av koldioxid skulle minska i motsvarande grad, 400&amp;nbsp;000 ton p&amp;aring; &amp;aring;rsbasis. Effekten p&amp;aring; transportarbetet skulle bli betydligt mindre eftersom sektorn skulle effektiviseras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den f&amp;ouml;rra regeringen aviserade att en s&amp;aring;dan skatt skulle komma till 2010, men den nuvarande regeringen verkar passa i fr&amp;aring;gan. I Klimatberedningen var samtliga politiska partier &amp;ouml;verens om ett inf&amp;ouml;rande av kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga lastbilar senast 2011. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att en kilometerskatt b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras p&amp;aring; tunga lastbilstransporter med en geografisk differentiering. Skatten b&amp;ouml;r uppg&amp;aring; till tv&amp;aring; kronor per kilometer och inf&amp;ouml;ras s&amp;aring; snart ett system kan komma p&amp;aring; plats.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357988" name="_Toc226357988"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955188" name="_Toc226955188"&gt;&lt;/a&gt;Tr&amp;auml;ngselavgifter och andra bilavgifter f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml; och &amp;ouml;kad kollektivtrafik &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomiska styrmedel &amp;auml;r bland de mest effektiva s&amp;auml;tten att minska klimatp&amp;aring;verkan. Koldioxidskatten &amp;auml;r i detta sammanhang det grundl&amp;auml;ggande redskapet. Ut&amp;ouml;ver den beh&amp;ouml;vs det en regional differentiering av styrmedlen s&amp;aring; att de starkaste incitamenten f&amp;ouml;r att &amp;aring;ka mer kollektivt och st&amp;auml;lla bilen hemma finns i st&amp;auml;der och t&amp;auml;torter med tillg&amp;aring;ng till bra kollektivtrafik. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tr&amp;auml;ngselavgifter &amp;auml;r ett exempel p&amp;aring; styrmedel, ett effektivt verktyg som b&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndas i alla de st&amp;ouml;rre st&amp;auml;derna. Int&amp;auml;kterna kan i sin tur anv&amp;auml;ndas till satsningar p&amp;aring; kollektivtrafiken. Att som med tr&amp;auml;ngselavgifterna i Stockholm l&amp;auml;gga pengarna p&amp;aring; nya motorv&amp;auml;gar &amp;auml;r en katastrof ur klimatsynpunkt. Sj&amp;auml;lva syftet att minska den totala milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan f&amp;ouml;rfelas, och st&amp;auml;derna forts&amp;auml;tter att bygga in oss i klimatf&amp;ouml;rst&amp;ouml;rande strukturer f&amp;ouml;r 50, kanske 100 &amp;aring;r fram&amp;ouml;ver. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs en lag&amp;auml;ndring s&amp;aring; att tr&amp;auml;ngselavgifterna f&amp;ouml;rvaltas regionalt. Beslut om anv&amp;auml;ndningen av int&amp;auml;kterna ska inte beh&amp;ouml;va g&amp;aring; via riksdagen. Den formella kontrollen &amp;ouml;ver systemet och int&amp;auml;kterna m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;ras ned till regional niv&amp;aring;. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I ett flertal andra l&amp;auml;nder finns exempel p&amp;aring; hur avgifter anv&amp;auml;nds som finansiering till kollektivtrafiksatsningar. Den stora expansionen av sp&amp;aring;rvagnar i Frankrike har t.ex. finansierats via s&amp;auml;rskilda arbetsgivaravgifter som ska g&amp;aring; till investeringar i kollektivtrafik. I Norge kombineras en statlig satsning p&amp;aring; kollektivtrafik med att man villkorar statligt investeringsst&amp;ouml;d med att tr&amp;auml;ngselavgifter f&amp;ouml;r v&amp;auml;gtrafiken inf&amp;ouml;rs. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt blir utdelningen i form av minskad milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan och tr&amp;auml;ngsel betydligt st&amp;ouml;rre. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att V&amp;auml;gverket b&amp;ouml;r ha en st&amp;ouml;djande roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselavgifter i st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der, som en del i ett uppdrag att &amp;ouml;ka kollektivtrafikens andel i transportsystemet p&amp;aring; bilens bekostnad. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357989" name="_Toc226357989"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955189" name="_Toc226955189"&gt;&lt;/a&gt;Slopa felstyrande subventioner&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357990" name="_Toc226357990"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955190" name="_Toc226955190"&gt;&lt;/a&gt;Skattebefrielse f&amp;ouml;r flyget&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dagsl&amp;auml;get &amp;auml;r flygbr&amp;auml;nslet helt befriat fr&amp;aring;n koldioxidskatt och energiskatt. Det &amp;auml;r orimligt med tanke p&amp;aring; att flyget &amp;auml;r mycket energikr&amp;auml;vande och dessutom har en dubbel klimatp&amp;aring;verkan genom att utsl&amp;auml;ppen sker p&amp;aring; h&amp;ouml;g h&amp;ouml;jd. Bara i Sverige uppg&amp;aring;r denna skattebefrielse f&amp;ouml;r flyget till en subvention av ca 5 mil-jarder kronor per &amp;aring;r. Skattebefrielsen g&amp;ouml;r flygtrafiken till en g&amp;ouml;kunge som f&amp;aring;r v&amp;auml;xa utan begr&amp;auml;nsningar och slipper m&amp;ouml;ta samma priser som andra branscher.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En beskattning av flygbr&amp;auml;nslet &amp;auml;r betydligt mer effektivt f&amp;ouml;r att minska flygets klimatp&amp;aring;verkan &amp;auml;n en inkludering i EU:s handelssystem med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter, p&amp;aring; grund av det l&amp;aring;ga priset p&amp;aring; dessa. Handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter kan dessutom tidigast vara p&amp;aring; plats 2012–2013. Enligt FN:s klimatpanel m&amp;aring;ste trenden av &amp;ouml;kade v&amp;auml;xthusgaser hejdas inom h&amp;ouml;gst &amp;aring;tta till tio &amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att flyget ska inkluderas i EU:s system med handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter. Det blir verkningsl&amp;ouml;st f&amp;ouml;r klimatet och riskerar att hota industrin. Den tunga industrin och flyget kommer enligt Moderaternas f&amp;ouml;rslag att ligga i samma kategori trots att dessa har helt olika konkurrenssituation och prisk&amp;auml;nslighet. Stora delar av industrin konkurrerar med l&amp;auml;nder som har bristf&amp;auml;lliga klimatstyrmedel, medan transportsektorn inte konkurrerar med andra l&amp;auml;nder alls – en resa fr&amp;aring;n Stockholm till Bryssel kan inte g&amp;auml;rna ers&amp;auml;ttas med en resa fr&amp;aring;n Peking till Tokyo, om det skulle visa sig vara billigare. Det inneb&amp;auml;r att transportsektorn i motsats till den energiintensiva industrin har goda m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;ra &amp;ouml;ver kostnads&amp;ouml;kningar till konsumenterna, som hittills visat en h&amp;ouml;g betalningsvilja f&amp;ouml;r flygtransporter. Detta medf&amp;ouml;r att utsl&amp;auml;ppshandeln med dagens priser skulle ha h&amp;ouml;gst begr&amp;auml;nsad effekt p&amp;aring; flygets utsl&amp;auml;pp, men d&amp;auml;remot ta utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter fr&amp;aring;n den konkurrensutsatta industrin.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens f&amp;ouml;rslag kommer antingen att hota industrin eller vara helt tandl&amp;ouml;st n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att minska klimatp&amp;aring;verkan fr&amp;aring;n flyget. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;nas m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning &amp;auml;r att successivt g&amp;ouml;ra inrikesflyget on&amp;ouml;digt s&amp;ouml;der om Sundsvall fr&amp;aring;nsett Gotland senast 2020 genom en kraftig utbyggnad av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen. F&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let kr&amp;auml;vs b&amp;aring;de en beskattning av flygbr&amp;auml;nsle och en utbyggnad av h&amp;ouml;ghastighetst&amp;aring;g. Samtidigt beh&amp;ouml;vs &amp;auml;ven internationella &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska flygets klimatp&amp;aring;verkan. Sverige b&amp;ouml;r vara p&amp;aring;drivande i EU, FN:s klimatf&amp;ouml;rhandlingar och andra internationella forum f&amp;ouml;r att flyget ska f&amp;ouml;ras in i Kyotoavtalet och f&amp;ouml;r att en internationell beskattning av flyget ska inf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357991" name="_Toc226357991"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955191" name="_Toc226955191"&gt;&lt;/a&gt;Flyget in i Kyotoavtalet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I de internationella klimatf&amp;ouml;rhandlingarna ing&amp;aring;r inte internationella bunkeroljor som utg&amp;ouml;r br&amp;auml;nsle f&amp;ouml;r b&amp;aring;de flyg och sj&amp;ouml;fart. Det &amp;auml;r katastrofalt att flyget, som &amp;auml;r ett av de transportmedel som har st&amp;ouml;rst klimatp&amp;aring;verkan och som dessutom &amp;ouml;kar mest, helt saknar &amp;aring;taganden genom Kyotoavtalet. Sverige ska vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att flyget f&amp;ouml;rs in i de kommande &amp;aring;tagandeperioderna av Kyotoavtalet senast i K&amp;ouml;penhamn 2009. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357992" name="_Toc226357992"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955192" name="_Toc226955192"&gt;&lt;/a&gt;Skatt p&amp;aring; flygbr&amp;auml;nsle – internationellt, bilateralt och nationellt&lt;/h3&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 0.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.25em; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 10.0pt;"&gt;Internationellt&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r en beskattning av flygbr&amp;auml;nsle internationellt, b&amp;aring;de i FN:s klimatf&amp;ouml;rhandlingar och i andra relevanta sammanhang. Det kr&amp;auml;ver att ICAO (International Civil Aviation Organization) omf&amp;ouml;rhandlar den konvention som kr&amp;auml;ver att de avtalsslutande parterna levererar skattebefriat br&amp;auml;nsle. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bilateralt&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 18 maj 2005 bes&amp;ouml;kte Environmental Audit Committee fr&amp;aring;n det brittiska parlamentet trafikutskottet och f&amp;ouml;reslog ett bilateralt avtal f&amp;ouml;r en beskattning av flygbr&amp;auml;nslet mellan Sverige och Storbritannien. Det finns allts&amp;aring; andra l&amp;auml;nder som vill g&amp;aring; f&amp;ouml;re f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa flygets klimatp&amp;aring;verkan.&lt;span style="color: #ff0000;"&gt; &lt;/span&gt;Den svenska regeringen b&amp;ouml;r snarast kontakta Storbritannien i syfte att uppr&amp;auml;tta ett bilateralt avtal f&amp;ouml;r en beskattning av flygbr&amp;auml;nsle. Ytterligare bilaterala avtal med andra l&amp;auml;nder b&amp;ouml;r successivt utformas, samtidigt som Sverige verkar f&amp;ouml;r en beskattning av flygbr&amp;auml;nsle p&amp;aring; EU-niv&amp;aring;. Det vore ocks&amp;aring; ett s&amp;auml;tt att vara ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me och driva p&amp;aring; i EU. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nationellt&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na drev under f&amp;ouml;rra mandatperioden igenom en skatt p&amp;aring; flygresor. M&amp;aring;let var att utforma skatten som en koldioxidskatt p&amp;aring; flygbr&amp;auml;nsle. Av praktiska och juridiska sk&amp;auml;l var detta inte m&amp;ouml;jligt att genomf&amp;ouml;ra d&amp;aring;. I st&amp;auml;llet utformades en tillf&amp;auml;llig skatt per passagerare om 100 kr f&amp;ouml;r en enkel resa inom Europa och 200 kr f&amp;ouml;r resor utanf&amp;ouml;r Europa. Denna skatt ber&amp;auml;knades av Sika minska utsl&amp;auml;ppen med 100 000 ton koldioxid per &amp;aring;r. Skatten avskaffades av den borgerliga riksdagsmajoriteten i budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2007.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Passagerarskatten var inte optimalt utformad. Detta var Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na v&amp;auml;l medvetna om. Den var emellertid mycket b&amp;auml;ttre &amp;auml;n ingen skatt alls. Fortfarandet &amp;aring;terst&amp;aring;r problem f&amp;ouml;r att kunna inf&amp;ouml;ra en skatt p&amp;aring; flygbr&amp;auml;nsle. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att fr&amp;aring;gan forts&amp;auml;tter att utredas s&amp;aring; att en klimatskatt baserad p&amp;aring; flygets milj&amp;ouml;- och klimatp&amp;aring;verkan kan inf&amp;ouml;ras snarast. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357993" name="_Toc226357993"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955193" name="_Toc226955193"&gt;&lt;/a&gt;Slopa st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r flygplatser och flygtrafik&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver skattebefrielsen f&amp;ouml;r flygbr&amp;auml;nsle subventioneras flyget genom driftsbidrag till flygplatser och genom Rikstrafikens upphandling av flygresor. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att b&amp;aring;da dessa subventioner ska minskas successivt, parallellt med en offensiv satsning p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r minska anslaget f&amp;ouml;r driftsbidrag till icke statliga flygplatser. Orter med t&amp;aring;g- eller bussf&amp;ouml;rbindelse till Stockholms Central p&amp;aring; tre timmar eller kortare ska inte f&amp;aring; bidrag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dagsl&amp;auml;get &amp;auml;r det statliga st&amp;ouml;det till m&amp;auml;ns flygresor 18 g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre &amp;auml;n till kvinnors resor med kollektivtrafiken. Rikstrafikens kostnader f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;rd resa p&amp;aring; t&amp;aring;g &amp;auml;r 25 kr f&amp;ouml;r 2007, att j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra med 444 kr f&amp;ouml;r Rikstrafikens st&amp;ouml;d per flygresa. 55&amp;nbsp;% av resen&amp;auml;rerna p&amp;aring; t&amp;aring;get &amp;auml;r kvinnor, och 63&amp;nbsp;% av resen&amp;auml;rerna i flygtrafiken &amp;auml;r m&amp;auml;n. Tydligt &amp;auml;r att regeringen ger avsev&amp;auml;rt st&amp;ouml;rre bidrag till m&amp;auml;ns klimatf&amp;ouml;rst&amp;ouml;rande resor &amp;auml;n till kvinnors klimatsmarta resor.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357994" name="_Toc226357994"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955194" name="_Toc226955194"&gt;&lt;/a&gt;G&amp;ouml;r reseavdrag avst&amp;aring;ndsberoende – inte bilberoende&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens reseavdrag gynnar arbetsresor med bil. Den del av avdraget som g&amp;aring;r till bilresor uppg&amp;aring;r &amp;aring;rligen till ca 5 miljarder kronor och anv&amp;auml;nds huvudsakligen av resen&amp;auml;rer i och kring storst&amp;auml;der, d&amp;auml;r tillg&amp;aring;ngen till kollektivtrafik i de flesta fall &amp;auml;r god. Avdrag kan i dag g&amp;ouml;ras p&amp;aring; kostnader &amp;ouml;ver 8&amp;nbsp;000 kr. Avdraget anv&amp;auml;nds framf&amp;ouml;r allt av bilresen&amp;auml;rer i storst&amp;auml;der, d&amp;auml;r det finns god tillg&amp;aring;ng till kollektivtrafik. Till skillnad fr&amp;aring;n bilresor, d&amp;auml;r avdraget baseras p&amp;aring; avst&amp;aring;ndet, baseras avdraget f&amp;ouml;r kollektivtrafik p&amp;aring; faktisk kostnad. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett avdrag f&amp;ouml;r resor stimulerar generellt sett resande och d&amp;auml;rmed indirekt stadsutglesning. Dagens system &amp;auml;r dessutom sv&amp;aring;rt att kontrollera, och fusket &amp;auml;r utbrett. Granskningar har visat att &amp;ouml;ver h&amp;auml;lften av reseavdragen varit felaktiga. Skattefelet p&amp;aring; grund av felaktiga deklarationer uppskattas uppg&amp;aring; till &amp;ouml;ver 3 miljarder kronor &amp;aring;rligen och de f&amp;ouml;rlorade skatteint&amp;auml;kterna till ca 1,4 miljarder kronor &amp;aring;rligen. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att reseavdraget blir avst&amp;aring;ndsbaserat och oberoende av f&amp;auml;rdmedel. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag om att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra regelverket f&amp;ouml;r reseavdraget s&amp;aring; att det blir avst&amp;aring;ndsbaserat och oberoende av f&amp;auml;rdmedel. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357995" name="_Toc226357995"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955195" name="_Toc226955195"&gt;&lt;/a&gt;Avsl&amp;aring; regeringens f&amp;ouml;rslag om s&amp;auml;nkt fordonsskatt p&amp;aring; tunga lastbilar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att fordonsskatten f&amp;ouml;r tunga lastbilar och tunga bussar s&amp;auml;nks till EU:s minimiskatteniv&amp;aring;er fr.o.m. 1 januari 2011. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na ser ingen som helst anledning att ta bort fordonsskatten f&amp;ouml;r tunga lastbilar, vilka &amp;auml;r den fr&amp;auml;msta orsaken till att klimatp&amp;aring;verkan fr&amp;aring;n trafiken i Sverige forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka. Riksdagen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r avsl&amp;aring; f&amp;ouml;rslaget om att s&amp;auml;nka fordonsskatten f&amp;ouml;r tunga lastbilar till EU:s minimiskatteniv&amp;aring;. I dag subventioneras lastbilstransporter genom fri tillg&amp;aring;ng till v&amp;auml;gn&amp;auml;tet, till skillnad fr&amp;aring;n j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstransporter som har banavgifter, och genom att lastbilstrafiken f&amp;aring;r forts&amp;auml;tta att v&amp;auml;xa p&amp;aring; klimatets bekostnad genom avsaknad av kilometerskatt. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357996" name="_Toc226357996"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955196" name="_Toc226955196"&gt;&lt;/a&gt;Sj&amp;ouml;fart&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatberedningen har f&amp;ouml;reslagit att ett krav p&amp;aring; b&amp;auml;sta m&amp;ouml;jliga teknik som en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att bevilja sj&amp;ouml;fartsst&amp;ouml;d ska utredas. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att en klimatfaktor ska finnas med som ett grundl&amp;auml;ggande villkor f&amp;ouml;r att kunna f&amp;aring; sj&amp;ouml;fartsst&amp;ouml;d. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag om detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357997" name="_Toc226357997"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955197" name="_Toc226955197"&gt;&lt;/a&gt;Energi och industri&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357998" name="_Toc226357998"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955198" name="_Toc226955198"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rnybara energik&amp;auml;llor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na vill g&amp;ouml;ra det l&amp;auml;tt och billigt f&amp;ouml;r sm&amp;aring; elleverant&amp;ouml;rer att ansluta sig till eln&amp;auml;tet och erbjuda producenter ett l&amp;aring;ngsiktigt och p&amp;aring;litligt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rnybar elproduktion. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att staten ska erbjuda nya leverant&amp;ouml;rer av el fr&amp;aring;n exempelvis sol, vind, sm&amp;aring;skaliga kraftv&amp;auml;rmeverk eller v&amp;aring;genergi ett fast pris under de f&amp;ouml;rsta 15 &amp;aring;ren de producerar el. Det fasta priset b&amp;ouml;r fastst&amp;auml;llas &amp;aring;rsvis och g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r de anl&amp;auml;ggningar som f&amp;auml;rdigst&amp;auml;lls under respektive &amp;aring;r f&amp;ouml;r de kommande 15 &amp;aring;ren. Detta g&amp;ouml;r att vi gynnar vind, sol och v&amp;aring;genergi samtidigt som de f&amp;aring;r stabila villkor under en uppbyggnadsfas. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt blir det enklare f&amp;ouml;r producenterna att r&amp;auml;kna hem investeringarna i den f&amp;ouml;rnybara elproduktionen. Vattenkraft b&amp;ouml;r inte vara st&amp;ouml;dber&amp;auml;ttigat d&amp;aring; effekterna p&amp;aring; naturv&amp;aring;rden ofta &amp;auml;r orimligt stora f&amp;ouml;r s&amp;aring;dana anl&amp;auml;ggningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vindkraft &amp;auml;r en av framtidens energik&amp;auml;llor i Sverige, och vindkraftskooperativ erbjuder vanliga m&amp;auml;nniskor en enkel och l&amp;auml;ttillg&amp;auml;nglig m&amp;ouml;jlighet att investera i vindkraft f&amp;ouml;r eget behov och samtidigt f&amp;ouml;rs&amp;auml;kra sig om milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig el till en stabil kostnad i framtiden. Utvecklingen av vindkraftskooperativ har varit positiv b&amp;aring;de f&amp;ouml;r &amp;ouml;kningen av vindkraftsproduktionen i Sverige och f&amp;ouml;r acceptansen f&amp;ouml;r vindkraft som energik&amp;auml;lla. I dag till&amp;auml;mpas en uttagsbeskattning av del&amp;auml;gare i vindkraftskooperativ av Skatteverket som allvarligt f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar m&amp;ouml;jligheterna att driva vindkraftskooperativ i Sverige. Skatten ska betalas p&amp;aring; mellanskillnaden mellan kooperativets egna elpris och marknadspriset. Eftersom uttagsskatten minskar de ekonomiska f&amp;ouml;rdelarna av att delta i ett vindkraftskooperativ riskerar f&amp;ouml;rdelarna att bli f&amp;ouml;r sm&amp;aring; f&amp;ouml;r att investeringen ska vara intressant. Detta vill Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226357999" name="_Toc226357999"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955199" name="_Toc226955199"&gt;&lt;/a&gt;Vattenkraft&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige tillh&amp;ouml;r de l&amp;auml;nder i v&amp;auml;rlden som mest genomgripande har byggt ut vattenkraft i sina vattendrag. De sista kvarvarande str&amp;ouml;mmande vattendragen och deras unika milj&amp;ouml; m&amp;aring;ste nu skyddas f&amp;ouml;r att undvika att milj&amp;ouml;er utarmas, arter sl&amp;aring;s ut och den biologiska m&amp;aring;ngfalden i Sverige begr&amp;auml;nsas. F&amp;ouml;r att skydda vattenmilj&amp;ouml;n b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vattenkraft tas bort ur elcertifikatssystemet och ska inte kunna tilldelas nya elcertifikat. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358000" name="_Toc226358000"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955200" name="_Toc226955200"&gt;&lt;/a&gt;K&amp;auml;rnkraft&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;auml;rnkraften &amp;auml;r en oh&amp;aring;llbar energik&amp;auml;lla som har inbyggda problem i alla steg. F&amp;ouml;r att kunna driva ett k&amp;auml;rnkraftsverk kr&amp;auml;vs uran. Uranbrytning &amp;auml;r i allra h&amp;ouml;gsta grad en milj&amp;ouml;skadlig verksamhet. Uranhalterna &amp;auml;r ofta mindre &amp;auml;n ett kilo per ton i sj&amp;auml;lva malmen, och man beh&amp;ouml;ver spr&amp;auml;nga bort mycket gr&amp;aring;berg f&amp;ouml;r att komma &amp;aring;t den. Restprodukterna &amp;auml;r radioaktiva och inneh&amp;aring;ller f&amp;ouml;rutom radium och radon ofta giftiga tungmetaller. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag satsar gruvf&amp;ouml;retag stora pengar p&amp;aring; prospektering efter uran i Sverige. De g&amp;ouml;r det i &amp;ouml;vertygelsen om att de kommer att hitta uran i m&amp;auml;ngder som g&amp;aring;r att utvinna kommersiellt, och att de d&amp;aring; kan f&amp;aring; tillst&amp;aring;nd till uranbrytning. Det b&amp;auml;sta s&amp;auml;ttet att hindra uranbrytning i Sverige &amp;auml;r att fasa ut k&amp;auml;rnkraften och minska beroendet av uran. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kopplingen mellan k&amp;auml;rnkraft och k&amp;auml;rnvapen &amp;auml;r stark. I princip alla l&amp;auml;nder som har k&amp;auml;rnvapen har ocks&amp;aring; civil k&amp;auml;rnkraft. Indiens och Pakistans k&amp;auml;rnvapenutveckling b&amp;ouml;rjade genom att de fick st&amp;ouml;d att utveckla egen k&amp;auml;rnkraft. Sverige ska inte legitimera en fortsatt spridning av k&amp;auml;rnteknik &amp;ouml;ver v&amp;auml;rlden, som kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r milit&amp;auml;ra &amp;auml;ndam&amp;aring;l, genom att forts&amp;auml;tta v&amp;aring;rt k&amp;auml;rnkraftsberoende.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven risken f&amp;ouml;r terrorhandlingar g&amp;ouml;r k&amp;auml;rnkraften s&amp;aring;rbar. Det anv&amp;auml;nda k&amp;auml;rnbr&amp;auml;nslet &amp;auml;r bland de farligaste &amp;auml;mnen m&amp;auml;nskligheten k&amp;auml;nner till och m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rvaras avskilt fr&amp;aring;n allt liv i hundratusentals &amp;aring;r. Hur detta ska g&amp;ouml;ras &amp;auml;r ett problem som inte &amp;auml;r l&amp;ouml;st n&amp;aring;gonstans i v&amp;auml;rlden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi i Sverige, som har mest k&amp;auml;rnkraft per capita i hela v&amp;auml;rlden, tar p&amp;aring; oss ett tungt ansvar om vi som land forts&amp;auml;tter att bygga ut och legitimera denna energik&amp;auml;lla. Om k&amp;auml;rnkraften expanderar kraftigt kommer upparbetning, bridreaktorer och en omfattande hantering av plutonium &amp;aring;ter att aktualiseras. Dagens reaktorer anv&amp;auml;nder uran s&amp;aring; ineffektivt att uranresurserna inte r&amp;auml;cker f&amp;ouml;r en kraftig expansion. Bridreaktorer kan anv&amp;auml;nda uranet 60–80 g&amp;aring;nger mer effektivt men &amp;auml;r farligare och dyrare &amp;auml;n konventionell k&amp;auml;rnkraft. De kr&amp;auml;ver ocks&amp;aring; att plutoniet skiljs ut fr&amp;aring;n det anv&amp;auml;nda br&amp;auml;nslet, en mycket farlig process, och att det transporteras till andra reaktorer. Sex kilo plutonium r&amp;auml;ckte f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rinta Nagasaki 1945, och det g&amp;aring;r att bygga en bomb med mindre plutonium &amp;auml;n s&amp;aring;, kanske s&amp;aring; liten som en tennisboll. F&amp;ouml;r att hindra att radioaktivt material sprids och kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r terrorhandlingar m&amp;aring;ste k&amp;auml;rnkraften minska globalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na vill avveckla k&amp;auml;rnkraften s&amp;aring; fort som m&amp;ouml;jligt och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra s&amp;auml;kerheten under den tid reaktorerna &amp;auml;r i drift. Vi anser, tillsammans med Socialdemokraterna och V&amp;auml;nsterpartiet, att k&amp;auml;rnkraften successivt ska fasas ut med h&amp;auml;nsyn till syssels&amp;auml;ttning och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och i den takt k&amp;auml;rnkraftselen kan ers&amp;auml;ttas med el fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rnybara k&amp;auml;llor samt energieffektivisering. En pr&amp;ouml;vning m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras varje mandatperiod. Vi &amp;auml;r ocks&amp;aring; &amp;ouml;verens om att i regeringsst&amp;auml;llning inte medverka till att uranbrytning startas i Sverige. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358001" name="_Toc226358001"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955201" name="_Toc226955201"&gt;&lt;/a&gt;Torv&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Torv &amp;auml;r att betrakta som ett fossilt br&amp;auml;nsle och b&amp;ouml;r inte anv&amp;auml;ndas i det svenska energisystemet. &amp;Auml;ven torven b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tas bort ur certifikatssystemet. Regeringen vill att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att IPCC och EU &amp;auml;ndrar sina regelverk f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r torvanv&amp;auml;ndning. Vi anser inte att det finns n&amp;aring;gon anledning att sl&amp;ouml;sa bort Sveriges f&amp;ouml;rhandlingsresurser p&amp;aring; klimatomr&amp;aring;det f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka torvanv&amp;auml;ndningen. Alla resurser beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rbereda f&amp;ouml;r ett bra internationellt klimatavtal i klimatf&amp;ouml;rhandlingarna i K&amp;ouml;penhamn. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att torven &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis b&amp;ouml;r betraktas som en fossil energik&amp;auml;lla. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358002" name="_Toc226358002"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955202" name="_Toc226955202"&gt;&lt;/a&gt;Vattenfall&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vattenfall tilldelades i 1997 &amp;aring;rs energipolitiska beslut en strategisk roll f&amp;ouml;r omst&amp;auml;llningen av det svenska energisystemet. Detta har inte styrt Vattenfall alls, utan tv&amp;auml;rtom har Vattenfall hundrafaldigat sina koldioxidutsl&amp;auml;pp och &amp;auml;ven &amp;ouml;kat sitt k&amp;auml;rnkraftsinnehav i Tyskland. Genom program f&amp;ouml;r livstidsf&amp;ouml;rl&amp;auml;ngning och effekth&amp;ouml;jning har bolaget klart markerat att man inte vill avveckla k&amp;auml;rnkraften. Tv&amp;auml;rtom har man deklarerat att man vill bygga nya k&amp;auml;rnkraftverk i Sverige och andra l&amp;auml;nder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen och Riksrevisionen har vid flera tillf&amp;auml;llen kritiserat regeringen f&amp;ouml;r bristande styrning av Vattenfall. Vi anser att regeringens &amp;auml;gardirektiv till Vattenfall tydligt ska klarg&amp;ouml;ra att bolaget i alla sina verksamheter och dotterbolag ska minska sina utsl&amp;auml;pp kontinuerligt, ta fram en plan f&amp;ouml;r att avveckla kolkraften och rikta sina investeringar helt mot f&amp;ouml;rnybar energi. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358003" name="_Toc226358003"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955203" name="_Toc226955203"&gt;&lt;/a&gt;Bost&amp;auml;der &amp;#9;&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358004" name="_Toc226358004"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955204" name="_Toc226955204"&gt;&lt;/a&gt;Ett nytt energim&amp;aring;l f&amp;ouml;r bost&amp;auml;der&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En &amp;ouml;kad energieffektivisering i bost&amp;auml;der &amp;auml;r ett viktigt omr&amp;aring;de i Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;nas klimatpolitik. Bostadssektorn st&amp;aring;r i dag f&amp;ouml;r en dryg tredjedel av Sveriges energianv&amp;auml;ndning. F&amp;ouml;r att minska bost&amp;auml;dernas energianv&amp;auml;ndning rej&amp;auml;lt m&amp;aring;ste b&amp;aring;de nybyggda och befintliga bost&amp;auml;der bli avsev&amp;auml;rt mer energieffektiva. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;ver stora energibesparande &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtas i hela bostadsbest&amp;aring;ndet under de kommande &amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera &amp;aring;tg&amp;auml;rder har hittills bidragit till att minska energianv&amp;auml;ndningen, men utvecklingen g&amp;aring;r f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsamt och det &amp;auml;r os&amp;auml;kert om energim&amp;aring;len hinner uppfyllas i tid. Trots att det har skett en energieffektivisering under de senaste 30&amp;nbsp;&amp;aring;ren har den totala energianv&amp;auml;ndningen i bostadssektorn legat p&amp;aring; en i stort sett of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oberoende bed&amp;ouml;mningar visar att det g&amp;aring;r att spara runt 40 TWh energi i bostadssektorn, vilket motsvarar n&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av den energi som anv&amp;auml;nds till uppv&amp;auml;rmning och varmvatten i bost&amp;auml;der och lokaler. Flera lyckade renoveringsprojekt har visat att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att uppn&amp;aring; en halvering eller mer av energianv&amp;auml;ndningen genom enkla tekniska &amp;aring;tg&amp;auml;rder, och det finns en stor potential att &amp;aring;stadkomma betydande energibesparingar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framf&amp;ouml;r allt de bost&amp;auml;der som byggdes inom miljonprogrammet st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r omfattande renoveringar. M&amp;aring;nga av husen har d&amp;aring;lig energiprestanda, och h&amp;auml;r finns en unik chans att n&amp;aring; en snabb och kostnadseffektiv minskning av energianv&amp;auml;ndningen. Vi m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; se till att samtidigt stimulera en &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av f&amp;ouml;rnybar energi fr&amp;aring;n solf&amp;aring;ngare, solceller och vindkraft. Men om inget g&amp;ouml;rs nu kommer det snart att vara f&amp;ouml;r sent. F&amp;ouml;r att drastiskt minska bostadssektorns energianv&amp;auml;ndning beh&amp;ouml;vs en tydligare politisk riktning och effektiva styrmedel, men den borgerliga regeringen har inte visat n&amp;aring;gon handlingskraft i fr&amp;aring;gan. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att ett nytt m&amp;aring;l om energieffektivisering i bostadssektorn formuleras. M&amp;aring;let ska utg&amp;aring; fr&amp;aring;n den totala energianv&amp;auml;ndningen f&amp;ouml;r uppv&amp;auml;rmning av varmvatten och kylbehov och inte som i dag vara relaterat till uppv&amp;auml;rmd yta. M&amp;aring;let utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n maximal bed&amp;ouml;md ekonomisk potential (ca 40 TWh minskning) och inneb&amp;auml;r en halvering av energianv&amp;auml;ndningen inom sektorn till 2050. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358005" name="_Toc226358005"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955205" name="_Toc226955205"&gt;&lt;/a&gt;Ny politik f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let om halverad energianv&amp;auml;ndning i bostadssektorn&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nya styrmedel beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att v&amp;auml;ssa politiken och skapa m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r att n&amp;aring; den fulla potentialen n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att spara energi i bostadssektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358006" name="_Toc226358006"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955206" name="_Toc226955206"&gt;&lt;/a&gt;Ett nytt investeringsst&amp;ouml;d f&amp;ouml;r energieffektiviseringar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett nytt investeringsst&amp;ouml;d f&amp;ouml;r energieffektiviserings&amp;aring;tg&amp;auml;rder i bost&amp;auml;der inf&amp;ouml;rs. Syftet med st&amp;ouml;det &amp;auml;r att uppmuntra till l&amp;ouml;nsamma &amp;aring;tg&amp;auml;rder samt att ers&amp;auml;tta merkostnader i samband med renovering. Det &amp;auml;r utformat s&amp;aring; att stora besparingar ger h&amp;ouml;gre investeringsst&amp;ouml;d. St&amp;ouml;det har lika villkor f&amp;ouml;r b&amp;aring;de sm&amp;aring;hus och flerbostadshus och &amp;auml;r neutralt i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som genomf&amp;ouml;rs. Det utdelas med 2,5 kr per sparad kilowattimme.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;ouml;det &amp;auml;r dimensionerat f&amp;ouml;r att r&amp;auml;cka till ungef&amp;auml;r 50 000 l&amp;auml;genheter per &amp;aring;r och omfattar en ram om 1 miljard kronor per &amp;aring;r. Ramen om 1 miljard kronor pr&amp;ouml;vas &amp;aring;rligen. Om det visar sig att behoven &amp;auml;r st&amp;ouml;rre och renoveringstakten kan h&amp;aring;llas h&amp;ouml;gre kan ramen ut&amp;ouml;kas. St&amp;ouml;det l&amp;ouml;per &amp;ouml;ver tio &amp;aring;r i ett f&amp;ouml;rsta steg, och en utv&amp;auml;rdering sker efter fem &amp;aring;r. Det s&amp;ouml;ks fr&amp;aring;n Boverket. F&amp;ouml;r att f&amp;aring; st&amp;ouml;det m&amp;aring;ste fastigheten vara energideklarerad. Det kan kombineras med det f&amp;ouml;reslagna nya st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rdjupad utv&amp;auml;rdering och milj&amp;ouml;utredning som beskrivs nedan, men d&amp;auml;remot inte kombineras med andra investeringsst&amp;ouml;d som syftar till energieffektivisering. Det kan maximalt utg&amp;ouml;ra 50&amp;nbsp;% av kostnaden f&amp;ouml;r de &amp;aring;tg&amp;auml;rder som vidtas. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358007" name="_Toc226358007"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955207" name="_Toc226955207"&gt;&lt;/a&gt;Nytt krav p&amp;aring; energihush&amp;aring;llning vid renovering och nybyggnation&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett nytt krav om energihush&amp;aring;llning i samband med ombyggnation och &amp;auml;ndrings&amp;aring;tg&amp;auml;rder (omfattande renovering) inf&amp;ouml;rs. Kravet inneb&amp;auml;r att energieffektiviserings&amp;aring;tg&amp;auml;rder m&amp;aring;ste genomf&amp;ouml;ras s&amp;aring; att byggnaden efter ombyggnation n&amp;aring;r ned till 110 kilowattimmar per kvadratmeter (kWh/kvm) eller minst 40&amp;nbsp;% l&amp;auml;gre energif&amp;ouml;rbrukning. Kravet utv&amp;auml;rderas efter fem &amp;aring;r och s&amp;auml;nks d&amp;auml;refter grundat p&amp;aring; de resultat som uppn&amp;aring;tts i samband med de renoveringar som genomf&amp;ouml;rts. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en sk&amp;auml;rpning av nybyggnadsnormen. Fr&amp;aring;n och med 2007 g&amp;auml;ller 110 kWh/kvm som maximal gr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r energif&amp;ouml;rbrukning f&amp;ouml;r v&amp;auml;rme, fastig-hetsel och varmvatten i nybyggda bost&amp;auml;der. Redan i dag finns dock teknik och kunskap f&amp;ouml;r att bygga betydligt mer energisn&amp;aring;lt. Fr&amp;aring;n och med 2009 s&amp;auml;nks d&amp;auml;rf&amp;ouml;r nybyggnadsnormen till 90 kWh/kvm f&amp;ouml;r nybyggnation, och en ytterligare s&amp;auml;nkning till 70 kWh/kvm genomf&amp;ouml;rs fr.o.m. 2012. Parallellt med detta genomf&amp;ouml;rs en &amp;ouml;versyn av kraven med utg&amp;aring;ngspunkt i att dessa ska omformuleras till att g&amp;auml;lla tillf&amp;ouml;rd prim&amp;auml;renergi i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r som i dag f&amp;ouml;r k&amp;ouml;pt energi. &amp;Auml;ven kraven som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r eluppv&amp;auml;rmda hus sk&amp;auml;rps p&amp;aring; motsvarande s&amp;auml;tt. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358008" name="_Toc226358008"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955208" name="_Toc226955208"&gt;&lt;/a&gt;Krav p&amp;aring; individuell m&amp;auml;tning och debitering av varmvatten&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omkring 1&amp;nbsp;% av l&amp;auml;genheterna i Sverige har i dag individuell m&amp;auml;tning av varmvatten. Utvecklingen de senaste &amp;aring;ren har dock varit snabb, och antalet l&amp;auml;genheter med individuell m&amp;auml;tning &amp;ouml;kar. Den snabba &amp;ouml;kningstakten beror bl.a. p&amp;aring; utvecklingen av enklare metoder f&amp;ouml;r m&amp;auml;tning och &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av data.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungef&amp;auml;r 27 TWh energi anv&amp;auml;nds i dag f&amp;ouml;r v&amp;auml;rme och varmvatten i flerbostadshus. Av dessa g&amp;aring;r ungef&amp;auml;r 30&amp;nbsp;% till uppv&amp;auml;rmning av varmvatten. De uppskattningar som finns pekar p&amp;aring; att individuell m&amp;auml;tning av varmvatten minskar varmvattensf&amp;ouml;rbrukningen med 15–30&amp;nbsp;%, vilket g&amp;ouml;r att ungef&amp;auml;r 1–2 TWh &amp;auml;r en rimlig uppskattning p&amp;aring; energibesparingen till f&amp;ouml;ljd av individuell m&amp;auml;tning och debitering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;aring; det i dag finns teknik som &amp;auml;r enkel och l&amp;auml;ttillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att ett nytt krav p&amp;aring; individuell m&amp;auml;tning och debitering av varmvatten inf&amp;ouml;rs. Kravet ska g&amp;auml;lla b&amp;aring;de vid ombyggnation och i samband med nybyggnation. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358009" name="_Toc226358009"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955209" name="_Toc226955209"&gt;&lt;/a&gt;Fr&amp;auml;mjande av f&amp;ouml;rnybara energik&amp;auml;llor i bost&amp;auml;der – solv&amp;auml;rmeutbyggnad&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja f&amp;ouml;rnybara energik&amp;auml;llor i bost&amp;auml;der f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi ett fortsatt och &lt;span style="letter-spacing: -0.2pt;"&gt;ut&amp;ouml;kat st&amp;ouml;d till installation av solv&amp;auml;rme i bost&amp;auml;der. Det finns i dag 200 000 kvm glasade&lt;/span&gt; solf&amp;aring;ngare i Sverige, varav ca 25 000 kvm installerades 2006. Installationerna ers&amp;auml;tter 60–80 GWh/&amp;aring;r. Fr&amp;aring;n 2000 finns ett statligt bidrag till installation av solv&amp;auml;rme i sm&amp;aring;hus, flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler. Bidrag ges till installation av solv&amp;auml;rme f&amp;ouml;r tappvatten och/eller uppv&amp;auml;rmning och f&amp;ouml;r installation av solv&amp;auml;rme vid konvertering fr&amp;aring;n olja till el. St&amp;ouml;det &amp;auml;r rambegr&amp;auml;nsat, och bidragets storlek best&amp;auml;ms utifr&amp;aring;n solf&amp;aring;ngarens ber&amp;auml;knade energiproduktion med ett belopp av 2,50 kr/kWh och &amp;aring;r. Bidraget f&amp;aring;r vara h&amp;ouml;gst 25&amp;nbsp;% av installationskostnaderna och uppg&amp;aring; till maximalt 5&amp;nbsp;000 kr per l&amp;auml;genhet i flerbostadshus och 7&amp;nbsp;500 kr per l&amp;auml;genhet i sm&amp;aring;hus. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hittills har totalt 76 miljoner kronor beviljats. Drygt 90&amp;nbsp;% av det utbetalade beloppet har g&amp;aring;tt till sm&amp;aring;hus. Enligt en utv&amp;auml;rdering fr&amp;aring;n Energimyndigheten (2006) leder bidragets utformning till en begr&amp;auml;nsning av solf&amp;aring;ngarens area, vilket i praktiken g&amp;ouml;r att st&amp;ouml;det mest utnyttjats av sm&amp;aring;hus&amp;auml;gare, medan f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen av st&amp;ouml;rre solf&amp;aring;ngarsystem har minskat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att st&amp;ouml;det finns kvar och att ramen ut&amp;ouml;kas samt att st&amp;ouml;det samtidigt utvidgas till att ocks&amp;aring; g&amp;auml;lla storskaliga anl&amp;auml;ggningar och anl&amp;auml;ggningar som inte byggs p&amp;aring; tak. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358010" name="_Toc226358010"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955210" name="_Toc226955210"&gt;&lt;/a&gt;Jordbruk &lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na vill att Sveriges jordbruk ska vara l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbart. Detta &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r att hejda klimat&amp;shy;f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen och f&amp;ouml;r att r&amp;auml;dda &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Jordbruket &amp;auml;r en stor k&amp;auml;lla till klimatst&amp;ouml;rande gaser. De huvudsakliga utsl&amp;auml;ppen &amp;auml;r&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 5.01mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;lustgas (N&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;O), fr&amp;aring;n brukande av &amp;aring;kermark och g&amp;ouml;dselhantering&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;metan (CH&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;4&lt;/span&gt;), fr&amp;aring;n husdjurens (fr&amp;auml;mst idisslarnas) foderspj&amp;auml;lkning och g&amp;ouml;dselhantering&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;koldioxid (CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;), fr&amp;aring;n insatser av fossil energi och bortodling av organogena jordar (jordar med h&amp;ouml;g halt organiskt mullmaterial).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utsl&amp;auml;ppen av lustgas och metan fr&amp;aring;n jordbruket f&amp;ouml;ljer delvis komplexa biologisk-kemiska processer som kr&amp;auml;ver ytterligare forskning f&amp;ouml;r att klarl&amp;auml;ggas. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att detta b&amp;ouml;r vara ett prioriterat &amp;auml;mne f&amp;ouml;r klimatforskningen. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tills&amp;auml;tta en utredning som klarg&amp;ouml;r jordbrukets p&amp;aring;verkan p&amp;aring; klimatet. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Minskad k&amp;ouml;ttkonsumtion &amp;auml;r ett annat viktigt s&amp;auml;tt att minska milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan fr&amp;aring;n jordbruket. En mer vegetabilisk f&amp;ouml;da &amp;auml;r mer energieffektiv (l&amp;auml;ngre ned i n&amp;auml;ringskedjan) och bidrar inte med metangasutsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n djurens foderspj&amp;auml;lkning. Dessutom g&amp;aring;r det &amp;aring;t mycket mer mark f&amp;ouml;r att producera k&amp;ouml;ttprotein &amp;auml;n motsvarande m&amp;auml;ngd vegetabiliskt protein. Att djurh&amp;aring;llningen och d&amp;auml;rmed k&amp;ouml;ttproduktionen minskar &amp;auml;r i linje med den globala n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigheten att minska k&amp;ouml;ttproduktionen och &amp;ouml;ka vegetabilieproduktionen f&amp;ouml;r att klara livsmedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens v&amp;auml;xande befolkning. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att produktionen av k&amp;ouml;tt b&amp;ouml;r minska. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt som det allts&amp;aring; finns v&amp;auml;xthusgasreducerande &amp;aring;tg&amp;auml;rder att s&amp;auml;tta in &amp;auml;r det ocks&amp;aring; viktigt att inse att sj&amp;auml;lva jordbruket i sig alltid kommer att inneb&amp;auml;ra p&amp;aring;frestningar p&amp;aring; ekosystemen och att det i flera av &amp;aring;tg&amp;auml;rderna inryms m&amp;aring;lkonflikter. Till exempel kan mindre svensk k&amp;ouml;ttproduktion inneb&amp;auml;ra f&amp;auml;rre naturbetesmarker.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;ouml;d inom jordbruket har haft och har fortfarande olika fokus genom &amp;aring;ren: produktionsst&amp;ouml;d, tr&amp;auml;desst&amp;ouml;d, interventionsst&amp;ouml;d och milj&amp;ouml;st&amp;ouml;d. Merparten av dem har tillkommit i en tid n&amp;auml;r klimatfr&amp;aring;gan inte fanns p&amp;aring; dagordningen, eller i alla fall inte hade samma akuta karakt&amp;auml;r som i dag. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r har de ibland negativa klimateffekter och beh&amp;ouml;ver granskas. Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att alla st&amp;ouml;d som finns inom jordbruksproduktionen b&amp;ouml;r granskas ur ett klimatp&amp;aring;verkande perspektiv. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbearbetning, sk&amp;ouml;rd, torkning m.m. kr&amp;auml;ver dock insatser av energi &amp;auml;ven i det ekologiska jordbruket. Mot denna bakgrund &amp;auml;r det viktigt att st&amp;ouml;dja en utveckling d&amp;auml;r jordbruket kan producera klimatneutral energi f&amp;ouml;r sitt eget energibehov och till anv&amp;auml;ndning i transportsektorn. Etanolproduktion och olika typer av rapsbaserade br&amp;auml;nslen tj&amp;auml;nar som viktiga steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Biogasen &amp;auml;r dock i dagsl&amp;auml;get allra mest intressant, och under trafikavsnittet i denna motion f&amp;ouml;resl&amp;aring;r Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na en offensiv satsning p&amp;aring; utbyggnad av biogasen i Sverige. I det sammanhanget &amp;auml;r det av stor vikt att g&amp;aring;rdsproduktionen av biogas fr&amp;auml;mjas. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358011" name="_Toc226358011"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955211" name="_Toc226955211"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;aring;rbarhet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna har redan b&amp;ouml;rjat, och hur drastiskt vi &amp;auml;n minskar utsl&amp;auml;ppen kommer en viss temperatur&amp;ouml;kning att &amp;auml;ga rum. Det kommer att f&amp;aring; konsekvenser i form av &amp;ouml;kad s&amp;aring;rbarhet f&amp;ouml;r &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar, ras, skred och stormar. Ett exempel &amp;auml;r &amp;ouml;versv&amp;auml;mningen &lt;span style="font-family: &amp;quot;TimesNewRomanPSMT&amp;quot;;"&gt;2000 i Arvika. Samh&amp;auml;llet beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rbereda sig f&amp;ouml;r dessa f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar parallellt med ett offensivt arbete f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;ouml;kade &amp;ouml;versv&amp;auml;mningsrisken drabbar framf&amp;ouml;r allt bebyggelse, v&amp;auml;gar och j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar. Dricksvattenf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen riskerar att sl&amp;aring;s ut. Uppskattningsvis &amp;ouml;ver 200 000 byggnader ligger i omr&amp;aring;den d&amp;auml;r ras- och skredrisken &amp;ouml;kar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarnas effekter f&amp;ouml;r den enskilde &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r hela samh&amp;auml;llet. Inte minst eftersom f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsbolagen successivt kommer att minska sitt ansvar i takt med att effekterna blir alltmer f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbara. D&amp;auml;rmed &amp;ouml;kar kraven p&amp;aring; att det offentliga ska ta ett st&amp;ouml;rre ansvar. Om inte samh&amp;auml;llet axlar detta ansvar finns det risk f&amp;ouml;r att enskilda medborgare kommer att r&amp;aring;ka illa ut, b&amp;aring;de genom skador p&amp;aring; egendom och i v&amp;auml;rsta fall olyckor, t.ex. genom ras och skred.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dagsl&amp;auml;get &amp;auml;r fr&amp;aring;gan om att s&amp;auml;kra Sverige gentemot kommande klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar en Svarte Petter. M&amp;aring;nga vet om problemet, men ingen tar det &amp;ouml;vergripande ansvaret. V&amp;aring;r avsikt &amp;auml;r att f&amp;ouml;rdela ansvaret, i f&amp;ouml;rsta hand mellan kommun och stat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna g&amp;ouml;r att stressen f&amp;ouml;r redan h&amp;aring;rt p&amp;aring;frestade ekosystem &amp;ouml;kar. De ekosystem som i dag &amp;auml;r svaga eller p&amp;aring; v&amp;auml;g att rubbas p&amp;aring; grund av h&amp;ouml;g exploatering kommer att drabbas &amp;auml;nnu h&amp;aring;rdare vid kommande klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Arter som har det sv&amp;aring;rt redan i dag p&amp;aring; grund av att deras livsmilj&amp;ouml;er blir alltmer s&amp;auml;llsynta kommer att f&amp;aring; det &amp;auml;nnu sv&amp;aring;rare att klara sig i ett f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat klimat. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av anledningarna till att samh&amp;auml;llet drabbas h&amp;aring;rt vid &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar och stormar &amp;auml;r att naturens egen f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att hantera kriser minskat successivt. V&amp;aring;tmarker har dikats ut och skogar kalhuggits och ersatts med tr&amp;auml;d av samma art och i samma &amp;aring;lder. N&amp;auml;r stormen Gudrun drog fram drabbades framf&amp;ouml;r allt de planterade granskogarna, medan skadorna i naturreservat blev mycket mindre. En blandad och olik&amp;aring;ldrig skog har st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att hantera kriser, s.k. resiliens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En avg&amp;ouml;rande faktor vid &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar &amp;auml;r markens f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att infiltrera vatten. Ju mer asfalterade ytor och ju f&amp;auml;rre v&amp;aring;tmarker, desto s&amp;auml;mre blir denna f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. Vattnet rinner vidare och ansamlas, i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att infiltreras i marken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;aring;r att st&amp;auml;rka naturens f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att hantera kriser genom aktivt arbete, vilket i sin tur ger minskad s&amp;aring;rbarhet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga samh&amp;auml;llen. Genom restaurering av v&amp;aring;tmarker kan vattenfl&amp;ouml;den g&amp;ouml;ras j&amp;auml;mnare. Genom skogsbruk som premierar olik&amp;aring;ldrig och artrik skog kan skador fr&amp;aring;n stormar minska. Den biologiska m&amp;aring;ngfalden p&amp;aring;verkas av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna, och klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarnas konsekvenser p&amp;aring;verkas av den biologiska m&amp;aring;ngfalden. En aktiv politik f&amp;ouml;r att minska s&amp;aring;rbarheten inneb&amp;auml;r att arbeta enligt ovanst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r att sl&amp;aring; vakt om och &amp;aring;teruppr&amp;auml;tta ekosystemens resiliens, deras naturliga f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att hantera f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358012" name="_Toc226358012"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955212" name="_Toc226955212"&gt;&lt;/a&gt;Ansvar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtliga ber&amp;ouml;rda sektorsmyndigheter b&amp;ouml;r f&amp;aring; ett tydligt ansvar f&amp;ouml;r anpassningen till ett &amp;auml;ndrat klimat inom sitt eget ansvarsomr&amp;aring;de. Ansvaret omfattar b&amp;aring;de risken f&amp;ouml;r extremh&amp;auml;ndelser och kontinuerliga klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. I instruktionen f&amp;ouml;r respektive myndighet b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras att myndigheten ska initiera, st&amp;ouml;dja och f&amp;ouml;lja upp arbetet med anpassning till klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar inom sitt verksamhetsomr&amp;aring;de. Myndigheten f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llsskydd och beredskap b&amp;ouml;r f&amp;aring; ett utpekat huvudansvar f&amp;ouml;r klimatanpassnings&amp;shy;&amp;aring;tg&amp;auml;rder i Sverige. SMHI, Naturv&amp;aring;rdsverket, SGI och Boverket b&amp;ouml;r dessutom f&amp;aring; ett uttalat ansvar att bist&amp;aring; l&amp;auml;nsstyrelserna i deras arbete med klimatanpassning. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ska f&amp;aring; ansvaret f&amp;ouml;r att mot bakgrund av ett f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat klimat m&amp;ouml;ta framtida krav p&amp;aring; insamling, analys och tillhandah&amp;aring;llande av milj&amp;ouml;data. Ansvaret f&amp;ouml;r insamling av milj&amp;ouml;data har hitintills legat p&amp;aring; Naturv&amp;aring;rdsverket (SNV). SNV har sedan i m&amp;aring;n av behov lagt ut f&amp;ouml;rfr&amp;aring;gningar om kunskap som olika l&amp;auml;ros&amp;auml;ten f&amp;aring;tt m&amp;ouml;jlighet att tillgodose. Varf&amp;ouml;r ansvaret ska flyttas fr&amp;aring;n SNV framg&amp;aring;r inte. Det framg&amp;aring;r inte heller varf&amp;ouml;r SLU skulle vara l&amp;auml;mpligare &amp;auml;n andra l&amp;auml;ros&amp;auml;ten att ta huvudansvar f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;analys. Rimligen kan de olika l&amp;auml;ros&amp;auml;tenas respektive kompetenser b&amp;auml;st tas till vara om SNV &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis har huvudansvaret f&amp;ouml;r att ta in den kompetens som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att tillhandah&amp;aring;lla sakligt underlag f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;analys. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358013" name="_Toc226358013"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955213" name="_Toc226955213"&gt;&lt;/a&gt;Investeringsanslag&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett anslag p&amp;aring; 500 miljoner kronor 2009–2011 till investeringar f&amp;ouml;r skydd mot naturolyckor med syfte att minska s&amp;aring;rbarheten f&amp;ouml;r extrema v&amp;auml;derh&amp;auml;ndelser och l&amp;aring;ngsiktiga klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Anslaget ligger p&amp;aring; F&amp;ouml;rsvarsdepartementets budget och kommer att handhas av Myndigheten f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llsskydd och beredskap. Anslaget &amp;auml;r f&amp;ouml;rdelat med 100&amp;nbsp;miljoner kronor under 2009 och 200 miljoner kronor under 2010 respektive 2011. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De &amp;aring;tg&amp;auml;rder som skulle finansieras med det nya investeringsanslaget &amp;auml;r f&amp;ouml;rst och fr&amp;auml;mst &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra &amp;ouml;versv&amp;auml;mning av V&amp;auml;nern och M&amp;auml;laren. L&amp;auml;nsstyrelserna b&amp;ouml;r fungera som uppsamlande instanser f&amp;ouml;r eventuella projekt och f&amp;ouml;rmedlare av f&amp;ouml;rslag till Myndigheten f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llsskydd och beredskap. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att kunna bed&amp;ouml;ma kostnaderna f&amp;ouml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder i V&amp;auml;nern kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;rdjupade unders&amp;ouml;kningar, som i sig ber&amp;auml;knas kosta 100 miljoner kronor. F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka avtappningen av M&amp;auml;laren beh&amp;ouml;vs &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka utskovet genom S&amp;ouml;dert&amp;auml;lje sluss samt slussen vid S&amp;ouml;derstr&amp;ouml;m i Stockholm. Klimat- och s&amp;aring;rbarhetsutredningen bed&amp;ouml;mer att kostnaderna kommer att uppg&amp;aring; till sammanlagt ca 650 miljoner kronor, varav 150 miljoner kronor f&amp;ouml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder vid S&amp;ouml;dert&amp;auml;lje sluss. &amp;Aring;tg&amp;auml;rderna vid S&amp;ouml;dert&amp;auml;lje, som kan genomf&amp;ouml;ras relativt snart, b&amp;ouml;r prioriteras f&amp;ouml;r att inte riskera en &amp;ouml;versv&amp;auml;mning med stora konsekvenser i Stockholm. Dessa beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rf&amp;ouml;r finansieras under de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358014" name="_Toc226358014"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955214" name="_Toc226955214"&gt;&lt;/a&gt;Klimat- och s&amp;aring;rbarhetsplaner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots &amp;ouml;kad s&amp;aring;rbarhet forts&amp;auml;tter m&amp;aring;nga kommuner att bevilja bygglov p&amp;aring; tomter som riskerar att &amp;ouml;versv&amp;auml;mmas. Kommunerna m&amp;aring;ste b&amp;ouml;rja planera utifr&amp;aring;n de kommande klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna samtidigt som de arbetar f&amp;ouml;r att minska klimatp&amp;aring;verkande utsl&amp;auml;pp i kommunen. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att plan- och bygglagen sk&amp;auml;rps med krav p&amp;aring; att kommunerna ska uppr&amp;auml;tta klimat- och s&amp;aring;rbarhetsplaner. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommunala klimat- och s&amp;aring;rbarhetsplaner ska ta ett helhetsgrepp p&amp;aring; klimatfr&amp;aring;gan, b&amp;aring;de genom att titta p&amp;aring; f&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska riskerna vid kommande klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och genom att minska sin egen klimatp&amp;aring;verkan. Att kombinera dessa tv&amp;aring; aspekter l&amp;auml;mpar sig v&amp;auml;l eftersom det till stor del handlar om samh&amp;auml;llsplanering, d&amp;auml;r man t.ex. i nybyggnation av bost&amp;auml;der b&amp;aring;de kan planera f&amp;ouml;r minskad klimatp&amp;aring;verkan och minskad s&amp;aring;rbarhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett av klimat- och s&amp;aring;rbarhetsutredningens tyngsta f&amp;ouml;rslag &amp;auml;r att f&amp;ouml;rdubbla preskriptionstiden f&amp;ouml;r n&amp;auml;r kommuner ska ta ansvar f&amp;ouml;r skador till f&amp;ouml;ljd av att kommunen inte tillr&amp;auml;ckligt beaktat riskerna f&amp;ouml;r &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar, ras, skred och erosion. Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ingen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. De r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na partierna st&amp;ouml;der utredningens f&amp;ouml;rslag s&amp;aring; att kommunens ansvar f&amp;ouml;r detaljplaner och bygglov ut&amp;ouml;kas till 20 &amp;aring;r vad g&amp;auml;ller skadest&amp;aring;ndsansvar f&amp;ouml;r &amp;ouml;versv&amp;auml;mning, ras, skred och erosion gentemot enskilda och f&amp;ouml;retag. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc226358015" name="_Toc226358015"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc226955215" name="_Toc226955215"&gt;&lt;/a&gt;Vattendomar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utredning b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att analysera behovet av ompr&amp;ouml;vningar av vattendomar med tanke p&amp;aring; klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin mening. Utredningen b&amp;ouml;r se &amp;ouml;ver lagstiftningen kring vattenverksamhet i sin helhet och s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;resl&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som underl&amp;auml;ttar ompr&amp;ouml;vningar med h&amp;auml;nsyn till &amp;ouml;versv&amp;auml;mningsrisker och markavvattning. Utredningen b&amp;ouml;r &amp;auml;ven behandla tillst&amp;aring;nds- och &amp;auml;garl&amp;ouml;sa dammar.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 1 april 2009&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Maria Wetterstrand (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter Eriksson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Per Bolund (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Karin Svensson Smith (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Max Andersson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Bodil Ceballos (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Esabelle Dingizian (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Tina Ehn (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Gunvor G Ericson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ulf Holm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mikael Johansson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mehmet Kaplan (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Helena Leander (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jan Lindholm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Thomas Nihl&amp;eacute;n (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mats Pertoft (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lage Rahm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter R&amp;aring;dberg (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mikaela Valtersson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Greenhouse Development Rights bör utgöra en utgångspunkt för den svenska klimatpolitiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att den internationella klimatpolitiken kompletteras med ett moratorium för prospektering efter oexploaterade olje-, kol- och naturgaskällor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skydda Arktis mot utvinning av fossila bränslen och mineraler under minst 100 år.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att CDM-projekt ska uppfylla de allra högsta kraven - s.k. Gold Standard.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stöd till utsläppsminskningar och anpassning i utvecklingsländer inte ska tas från det ordinarie biståndet för fattigdomsbekämpning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hur klimatstödet till utvecklingsländer ska kanaliseras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fokusera en klimatsmart transportpolitik på att öka andelen kollektivtrafik och godstransporter på järnväg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höghastighetsjärnväg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kollektivtrafikvolymen fördubblas till 2020.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på spårvagnstrafik i åtta till tio svenska kommuner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om minst en biogasmack i varje kommun senast 2020.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om biogasproduktion från gödsel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kilometerskatt för lastbilar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att koldioxidskatt på fossil energi bör ökas i den takt som behövs för att nå klimatmålen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statens vinstutdelningskrav på SJ ersätts med ett trafikpolitiskt uppdrag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett moratorium för nya motorvägar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att införa trängselavgifter i större städer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om beskattning av flyget internationellt, bilateralt och nationellt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att subventioner till flygplatser och flygtrafik fasas ut på de orter där tåget är ett rimligt alternativ.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stopp för nyetablering av externa köpcentrum.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett avståndsbaserat reseavdrag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avslå förslaget om att sänka fordonsskatten för tunga lastbilar till EU:s minimiskattenivå.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en klimatfaktor som villkor för sjöfartsstöd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de stora insatserna av fossil energi i jordbruket bör fasas ut så att jordbruket på lång sikt blir självförsörjande på energi.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om forskning kring jordbrukets klimatpåverkan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samtliga jordbruksstöd behöver granskas ur klimatsynpunkt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att slå vakt om och återupprätta ekosystemens resiliens.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den nyinrättade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ett utpekat huvudansvar för klimatanpassningsåtgärderna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett anslag för klimat och sårbarhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en samlad utredning för möjligheter till avledning av vatten från Vänern.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Naturvårdsverket även fortsättningsvis bör ha huvudansvaret för att ta in den kompetens som behövs för att tillhandahålla sakligt underlag för miljöanalys.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett obligatorium för kommunerna att upprätta klimat- och sårbarhetsplaner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka länsstyrelsernas rätt att upphäva planer som strider mot strandskyddet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lagändringar som gör att det blir lättare att ompröva vattendomar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2009-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2009-04-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2009-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>031414803913</intressent_id>
<namn>Maria Wetterstrand</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0447198048312</intressent_id>
<namn>Peter Eriksson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0956444284814</intressent_id>
<namn>Per Bolund</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0457308547314</intressent_id>
<namn>Karin Svensson Smith</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0262455192724</intressent_id>
<namn>Max Andersson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0637028706011</intressent_id>
<namn>Bodil Ceballos</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0182190010218</intressent_id>
<namn>Esabelle Dingizian</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0154189076919</intressent_id>
<namn>Tina Ehn</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0640669898710</intressent_id>
<namn>Gunvor G Ericson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0584183916016</intressent_id>
<namn>Ulf Holm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0517869568019</intressent_id>
<namn>Mikael Johansson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0116084827614</intressent_id>
<namn>Mehmet Kaplan</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0872978640827</intressent_id>
<namn>Helena Leander</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0641486384014</intressent_id>
<namn>Jan Lindholm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0247856302113</intressent_id>
<namn>Thomas Nihlén</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0488357052317</intressent_id>
<namn>Mats Pertoft</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0970607693429</intressent_id>
<namn>Lage Rahm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>17</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0781648625615</intressent_id>
<namn>Peter Rådberg</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>18</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0880452278816</intressent_id>
<namn>Mikaela Valtersson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>19</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 2008/09:162</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:52:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Följdmotion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:52:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02MJ19</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:27:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:52:18</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02MJ19</dok_id>
<subtitel>av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_mj_19.docx</filnamn>
<filstorlek>110534</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/77390721-F4AD-4C46-BDFD-D2C9B9439E61</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02MJ19</dok_id>
<subtitel>av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_mj_19.pdf</filnamn>
<filstorlek>519256</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200809_mj_19</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/199902CE-ED20-4FA4-B146-FE3F7979D41C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>