<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230742</hangar_id>
 <dok_id>GW02Fö218</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>Fö218</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:Fö218 av Eva Selin Lindgren och Sven Bergström (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>c381</tempbeteckning>
 <organ>FöU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>218</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-09-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-04-01 17:33:32</systemdatum>
 <publicerad>2008-10-01 14:05:57</publicerad>
 <titel>Forskning om svenskt kärnkraftsavfall</titel>
 <subtitel>av Eva Selin Lindgren och Sven Bergström (c)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{1B80355B-5BD4-47E4-9A8B-7D1F2850352E}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02Fö218/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02Fö218</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02Fö218</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:Fö218&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Eva Selin Lindgren och Sven Bergström (c)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Forskning om svenskt kärnkraftsavfall&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;c381&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Forskning om svenskt k&amp;auml;rnkraftsavfall" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="md1115aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 080912 1800 4.95b" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm b-&amp;gt;ny fplogga --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Wed, 01 Apr 2009 17:20:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_F%C3%B6_218.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;ouml;ka s&amp;auml;kerheten kring Sveriges slutf&amp;ouml;rvar av k&amp;auml;rnkraftsavfall genom att inr&amp;auml;tta ett programomr&amp;aring;de inom ett statligt forskningsorgan.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om slutf&amp;ouml;rvaring av k&amp;auml;rnkraftens avfall anses av m&amp;aring;nga bed&amp;ouml;mare vara den viktigaste fr&amp;aring;gan som 2000-talets regering och riksdag har att ta st&amp;auml;llning till. Anledningen till detta &amp;auml;r b&amp;aring;de att avfallet inneh&amp;aring;ller stora m&amp;auml;ngder av radioaktivt material som inte f&amp;aring;r komma ut i naturen och skada m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa eller ekosystemen och att det inneh&amp;aring;ller k&amp;auml;rnvapenmaterial i form av framf&amp;ouml;r allt reaktorplutonium som efter kemisk separation kan anv&amp;auml;ndas i k&amp;auml;rnvapen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rvaringen av k&amp;auml;rnkraftsavfallet kr&amp;auml;ver tider p&amp;aring; 100 000 &amp;aring;r eller mer, l&amp;aring;ngt ut&amp;ouml;ver de 50 till 100 &amp;aring;r som var och en av oss medborgare i dag tror sig kunna &amp;ouml;verblicka. Om 100&amp;nbsp;000 &amp;aring;r har flera istider f&amp;ouml;rflutit, klimatet har troligen &amp;auml;ndrats dramatiskt flera g&amp;aring;nger, och vem vet om m&amp;auml;nniskor eller l&amp;auml;nder som Sverige finns kvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;n och med slutet av 1900-talet har ett antal viktiga principer, m&amp;aring;l och konventioner slagits fast i v&amp;aring;rt land och &amp;auml;ven i EU och FN till skydd f&amp;ouml;r jordens levande varelser och naturresurserna. M&amp;aring;nga m&amp;aring;l och principer har &amp;auml;ven inkluderats i svensk lagstiftning, t.ex. i milj&amp;ouml;balken. Detta inneb&amp;auml;r att den slutf&amp;ouml;rvarsmetod som v&amp;auml;ljs m&amp;aring;ste pr&amp;ouml;vas enligt milj&amp;ouml;balken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men eftersom k&amp;auml;rnkraftsavfallet ocks&amp;aring; inneh&amp;aring;ller reaktorplutonium med ca 70 % av de klyvbara isotoperna plutonium-239 och plutonium-241 kommer k&amp;auml;rnkraftens avfall &amp;auml;ven att vara en s&amp;auml;kerhetsfr&amp;aring;ga under minst 100 000 &amp;aring;r. Det m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r underkastas s&amp;auml;kerhets&amp;aring;tg&amp;auml;rder s&amp;aring; att det inte p&amp;aring; n&amp;aring;gra villkor ska kunna komma p&amp;aring; avv&amp;auml;gar under de 100&amp;nbsp;000 &amp;aring;ren eller d&amp;auml;refter. Det f&amp;aring;r varken stj&amp;auml;las eller l&amp;auml;cka ut i omgivningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hanteringen av k&amp;auml;rnkraftsavfallet &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en &amp;ouml;desfr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskligheten. N&amp;auml;r man p&amp;aring; 1970- och 80-talen diskuterade hur man b&amp;auml;st skulle g&amp;ouml;ra sig av med det farliga avfallet kom ett antal fantasifulla f&amp;ouml;rslag fram: Man kunde t.ex. skicka ut det i v&amp;auml;rldsrymden, begrava det p&amp;aring; botten i oceanernas djupaste omr&amp;aring;den m.m. Men f&amp;ouml;rslagen visade sig vara b&amp;aring;de kostsamma och ogenomf&amp;ouml;rbara. I Sverige tog vi beslutet att det b&amp;auml;sta s&amp;auml;ttet var att ta hand om det i geologiska f&amp;ouml;rvar under egen kontroll. I den s.k. villkorslagen (1977:140) restes krav p&amp;aring; att nya k&amp;auml;rnkraftverk endast fick tillkomma om reaktorinnehavarna kunde visa att man hade en helt s&amp;auml;ker metod f&amp;ouml;r slutlig f&amp;ouml;rvaring och ett tillf&amp;ouml;rlitligt f&amp;ouml;rvar i bra berg. Det visade sig sv&amp;aring;rt att finna l&amp;auml;mpliga berg och befolkningen i m&amp;aring;nga delar av landet v&amp;auml;grade att sl&amp;auml;ppa fram provborrningar till sina berg, bl.a. p&amp;aring; Kynnefj&amp;auml;ll i Bohusl&amp;auml;n. 1984 ersattes villkorslagen av k&amp;auml;rntekniklagen (1983:3) som senare kompletterats vid flera tillf&amp;auml;llen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;1995 etablerades K&amp;auml;rnavfallsfonden f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra finansieringen av de framtida kostnaderna f&amp;ouml;r att hantera och slutf&amp;ouml;rvara k&amp;auml;rnavfall och rivning av k&amp;auml;rnkraftverk. Detta omfattar &amp;auml;ven statens kostnader f&amp;ouml;r att komplettera forsknings- och utvecklingsverksamheten och dess kostnader f&amp;ouml;r &amp;ouml;vervakning och kontroll av slutf&amp;ouml;rvaret. Fonden fylls p&amp;aring; med en avgift per kWh producerad k&amp;auml;rnkraftsel och betalas in av k&amp;auml;rnkraftsindustrin. Detta f&amp;ouml;ljer i stora drag principen om att f&amp;ouml;rorenaren och den som &amp;auml;ger problemen ska betala (PPP-principen).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men att f&amp;ouml;rorenaren betalar ska inte blandas ihop med att f&amp;ouml;rorenaren ska ha mandat att besluta om vilken forskning som beh&amp;ouml;vs och vilka forskare som ska engageras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Forskningen om hantering och f&amp;ouml;rvaring av k&amp;auml;rnavfallet har hittills styrts av k&amp;auml;rnkraftsindustrins avfallsbolag Svensk k&amp;auml;rnbr&amp;auml;nslehantering AB, SKB. De har lanserat en metod f&amp;ouml;r hur det h&amp;ouml;gaktiva avfallet ska slutf&amp;ouml;rvaras, den s.k. KBS-metoden. Den senaste utformningen, KBS-3, presenterades 1983 och har under ett antal decennier byggt p&amp;aring; samma koncept med inneslutning i kopparkapslar, omgivna av bentonitlera och lagring i berg. De b&amp;aring;da k&amp;auml;rnkraftskommunerna &amp;Ouml;sthammar och Oskarshamn har valts ut som l&amp;auml;mpliga lagringsplatser. Detta har i praktiken inneburit att industrin sj&amp;auml;lv v&amp;auml;ljer ut vilken forskning som ska utf&amp;ouml;ras och vilka metoder som ska anv&amp;auml;ndas. Kritiska forskare f&amp;aring;r f&amp;aring; eller inga forskningsanslag, och SKB:s forskare arbetar huvudsakligen inom de etablerade n&amp;auml;tverken av k&amp;auml;rntekniker s&amp;aring;v&amp;auml;l nationellt som internationellt. Detta st&amp;aring;r i strid med hur forskning kring viktiga samh&amp;auml;llsproblem normalt sker, d&amp;auml;r det &amp;auml;r en s&amp;auml;rskild po&amp;auml;ng att oberoende forskare – utan bindningar till verksamheten – utvecklar metoder och kritiskt granskar sina forskarkolleger och deras forskningsresultat. Regeringens forskningsminister har ibland uttalat att han anser att forskningen ska st&amp;aring; fri fr&amp;aring;n politiskt inflytande, vilket &amp;auml;r l&amp;auml;tt att inst&amp;auml;mma i. Men den utformning som k&amp;auml;rnavfallsforskningen f&amp;aring;tt k&amp;auml;nnetecknas inte av frihet fr&amp;aring;n politiskt inflytande. Enligt k&amp;auml;rntekniklagen ska regeringen vart tredje &amp;aring;r godk&amp;auml;nna industrins forskningsprogram f&amp;ouml;r k&amp;auml;rnavfallshantering, vilket kan vara rimligt med tanke p&amp;aring; avfallsfr&amp;aring;gans stora betydelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men industrins k&amp;auml;rnavfallsforskning m&amp;aring;ste kompletteras med m&amp;aring;ngvetenskaplig forskning fr&amp;aring;n oberoende forskare genom st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n statliga forskningsr&amp;aring;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Annan viktig forskning i Sverige inom t.ex. medicin, IT, fordonsteknik, bioteknik, national- och f&amp;ouml;retagsekonomi, infrastruktursystem, historia, naturresurser, milj&amp;ouml;, psykologi, spr&amp;aring;k och pedagogik m.fl. &amp;auml;mnen g&amp;ouml;rs i ett bredare perspektiv som ut&amp;ouml;ver egenintressenternas forskning &amp;auml;ven engagerar universitet och h&amp;ouml;gskolor som sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga myndigheter. Dessutom finns forskningsst&amp;ouml;d hos strategiska forskningsstiftelser och ett antal statligt finansierade forskningsr&amp;aring;d. H&amp;auml;r r&amp;aring;der i allm&amp;auml;nhet en stor konkurrens om forskningsmedlen och en &amp;ouml;ppen dialog. De i forskningsr&amp;aring;dskommitt&amp;eacute;erna ing&amp;aring;ende bed&amp;ouml;marna av forskningsans&amp;ouml;kningar kontrolleras noga med avseende p&amp;aring; j&amp;auml;v och egenintressen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom k&amp;auml;rnavfallsomr&amp;aring;det och relaterade str&amp;aring;ls&amp;auml;kerhetsomr&amp;aring;den har den nya Str&amp;aring;ls&amp;auml;kerhetsmyndigheten (SSM) enligt uppgift ett forskningsanslag p&amp;aring; 40&amp;nbsp;miljoner kronor f&amp;ouml;r tredje och fj&amp;auml;rde kvartalet 2008. Detta anslag kan dock endast t&amp;auml;cka en ringa del av den forskning som k&amp;auml;rnavfallsproblematiken skulle beh&amp;ouml;va eftersom ocks&amp;aring; annan str&amp;aring;ls&amp;auml;kerhetsforskning ska beaktas inom SSM. Forskning kring bergmekanik, geologi, materialteknik, leror, jord, vattenr&amp;ouml;relser i undermarken, korrosion, m&amp;auml;nskligt felhandlande, risk och s&amp;auml;kerhet vid l&amp;aring;ngvarig &amp;ouml;vervakning och samh&amp;auml;llsutveckling under varierande ekonomiska, politiska och naturgivna f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; stimuleras och till&amp;auml;mpas p&amp;aring; k&amp;auml;rnavfallsomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att ett nytt forskningsprogram inom k&amp;auml;rnavfallsomr&amp;aring;det b&amp;ouml;r etableras under n&amp;aring;got av v&amp;aring;ra nationella forskningsr&amp;aring;d, t.ex. Vinnova. Medel b&amp;ouml;r tas ur K&amp;auml;rnavfallsfonden, och forskningen beh&amp;ouml;ver komma till st&amp;aring;nd s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt. Det finns idag ett antal omdebatterade fr&amp;aring;gor inom KBS-3-projektet. Dit h&amp;ouml;r t.ex. fr&amp;aring;gan om v&amp;auml;tef&amp;ouml;rspr&amp;ouml;dning av kopparkapslarna, &lt;br /&gt;bentonitlerans egenskaper, krav p&amp;aring; bergets kvalitet och &amp;auml;ven fr&amp;aring;gan om avfallet b&amp;auml;st f&amp;ouml;rvaras i bergrum p&amp;aring; det djup SKB f&amp;ouml;resl&amp;aring;r eller om de ”djupa borrh&amp;aring;l” som bl.a. milj&amp;ouml;r&amp;ouml;relsen f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar &amp;auml;r l&amp;auml;mpligare med tanke p&amp;aring; det o&amp;ouml;verblickbara tidsperspektivet och de tv&amp;aring; huvudfr&amp;aring;gorna om l&amp;auml;ckage av radioaktivitet till milj&amp;ouml;n samt riskerna f&amp;ouml;r tillgrepp av k&amp;auml;rnvapenmaterial. Enligt v&amp;aring;r mening &amp;auml;r det fr&amp;aring;gor som dessa som m&amp;aring;ste ges en mer fullst&amp;auml;ndig belysning och uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r oberoende forskning innan riksdagen har tillr&amp;auml;ckligt underlag f&amp;ouml;r beslut i fr&amp;aring;gan om hur k&amp;auml;rnavfallet ska f&amp;ouml;rvaras.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 25 september 2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Eva Selin Lindgren (c)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Sven Bergstr&amp;ouml;m (c)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka säkerheten kring Sveriges slutförvar av kärnkraftsavfall genom att inrätta ett programområde inom ett statligt forskningsorgan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:FöU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-10-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2008-10-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0105689536302</intressent_id>
<namn>Eva Selin Lindgren</namn>
<partibet>C</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>058426570914</intressent_id>
<namn>Sven Bergström</namn>
<partibet>C</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:52:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02Fö218</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 14:47:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Försvarsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:52:23</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02Fö218</dok_id>
<subtitel>av Eva Selin Lindgren och Sven Bergström (c)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_fö_218.docx</filnamn>
<filstorlek>44906</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Forskning om svenskt kärnkraftsavfall</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/549D39F9-ADB9-4836-AB62-5852A7FDCE46</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>