<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230701</hangar_id>
 <dok_id>GW02Fi261</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>Fi261</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:Fi261 av Mats Johansson (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>m1749</tempbeteckning>
 <organ>FiU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>261</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-10-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-04-02 15:49:23</systemdatum>
 <publicerad>2008-10-06 14:10:15</publicerad>
 <titel>Hushållens förmögenhetsbildning</titel>
 <subtitel>av Mats Johansson (m)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{0919D38E-7B7D-44C0-B9BA-71FAAA7700CE}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02Fi261/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02Fi261</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02Fi261</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:Fi261&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Mats Johansson (m)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Hushållens förmögenhetsbildning&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;m1749&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Hush&amp;aring;llens f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsbildning" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="cl0918aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 080912 1800 4.95b" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm b-&amp;gt;ny fplogga --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 02 Apr 2009 15:40:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_Fi_261.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av en l&amp;aring;ngsiktig politik f&amp;ouml;r att stimulera hush&amp;aring;llens f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsbildning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett b&amp;auml;rande element i en socialistisk samh&amp;auml;llsmodell &amp;auml;r att kapitalackumulationen sker i kollektiva former, medan en mer liberal ordning bygger p&amp;aring; individuellt sparande. Valet av modell f&amp;aring;r inte bara ekonomiska konsekvenser utan ocks&amp;aring; politisk-psykologiska.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska ATP-reformen i skiftet mellan 1950- och 60-tal avgjorde f&amp;ouml;r l&amp;aring;ng tid fram&amp;aring;t hur f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsuppbyggnaden skulle ske. Ett mindre steg i r&amp;auml;tt riktning togs med pensions&amp;ouml;verenskommelsen om en individuell avs&amp;auml;ttning i PPM-systemet. Men vanliga svenska hush&amp;aring;ll lever fortfarande med sm&amp;aring; marginaler, vilket g&amp;ouml;r m&amp;aring;nga medborgare beroende av politiskt best&amp;auml;mda transfereringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;aring;gra belysande fakta ur SCB:s f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsstatistik:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;30 procent av svenskarna &amp;auml;r skuldsatta eller saknar nettof&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;40 procent av svenskarna har mindre &amp;auml;n 19&amp;nbsp;000 kr i nettof&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;80 procent av svenskarna &amp;auml;r skuldsatta eller saknar nettof&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhet om man bortser fr&amp;aring;n v&amp;auml;rdet av egen bostad.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Halva befolkningen har mindre &amp;auml;n 25&amp;nbsp;000 kr i finansiella tillg&amp;aring;ngar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Endast 8 000 personer, mindre &amp;auml;n en promille, har finansiella tillg&amp;aring;ngar p&amp;aring; mer &amp;auml;n 10 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt AMF Pension saknar fyra av tio LO-medlemmar privat pensionssparande. Tre av tio saknar &amp;ouml;verhuvudtaget ekonomisk buffert. Enligt en unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n L&amp;auml;nsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar klarade under den socialdemokratiska regeringen 43 procent av svenskarna inte att bo kvar om kostnaderna &amp;ouml;kade eller inkomsterna minskade med 2&amp;nbsp;000 kronor per m&amp;aring;nad (2004).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statistiken talar ett tydligt spr&amp;aring;k: I ett av v&amp;auml;rldens rikaste l&amp;auml;nder saknar det stora folkflertalet en egen ekonomisk trygghet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsuppbyggnaden i Sverige har i st&amp;auml;llet skett i kollektiva former:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten har &amp;ouml;ver decennierna byggt upp ett f&amp;ouml;retagsimperium v&amp;auml;rderat till 770 miljarder kronor (v&amp;aring;ren 2008). Staten &amp;auml;r fortfarande Sveriges st&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;retags&amp;auml;gare.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;AP-fonderna v&amp;auml;rderades 2007 till 898 miljarder kronor – n&amp;auml;stan en f&amp;ouml;rdubbling p&amp;aring; fem &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kapital som fonderats f&amp;ouml;r att trygga de kollektivavtalade f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna uppgick 2004 till 1 296 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den senaste tidens h&amp;auml;ndelser p&amp;aring; de internationella finansmarknaderna har illustrerat att uppgifter om tillg&amp;aring;ngars v&amp;auml;rde inte &amp;auml;r best&amp;auml;ndiga. Men relationerna mellan enskild och kollektiv f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsbildning ger en entydig bild av ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r individens trygghet &amp;auml;r beroende av beslut om kollektiva f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genheter. Beslut som den enskilde inte kan p&amp;aring;verka annat &amp;auml;n marginellt genom sitt deltagande i demokratiska processer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse framst&amp;aring;r Sverige som ett extremland. I v&amp;aring;rt &amp;ouml;stra grannland Finland har medianpersonen dubbelt s&amp;aring; stor f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhet som mediansvensken. I Storbritannien &amp;auml;r medianf&amp;ouml;rm&amp;ouml;genheten fyra g&amp;aring;nger s&amp;aring; stor som i Sverige och i Italien &amp;auml;r den &amp;aring;tta g&amp;aring;nger s&amp;aring; stor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kollektivisering av f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsbildningen har gett v&amp;aring;rt land en extremt oj&amp;auml;mn f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsf&amp;ouml;rdelning. M&amp;auml;tt med s.k. ginikoefficient, som tar h&amp;auml;nsyn till hela f&amp;ouml;rdelningen, &amp;auml;r den oj&amp;auml;mnare &amp;auml;n den i t.ex. USA, som f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga framst&amp;aring;r som ett ytterst oj&amp;auml;mlikt samh&amp;auml;lle. I Sverige &amp;auml;r det normala att helt sakna en egen ekonomisk buffert.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det borde vara m&amp;ouml;jligt att bygga upp en f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhet genom vanligt l&amp;ouml;nearbete i Sverige. Det statistiska sambandet mellan f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhet och bruttoinkomst &amp;auml;r ocks&amp;aring; n&amp;auml;st intill obefintligt i v&amp;aring;rt land. Vi har skapat ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r v&amp;auml;gen till f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhet g&amp;aring;r via arv, lotterivinster eller lyckosamma bostadsaff&amp;auml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet har f&amp;aring;tt vittg&amp;aring;ende konsekvenser f&amp;ouml;r v&amp;auml;rderingar och beteenden. F&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor utan egna tillg&amp;aring;ngar blev det under 1900-talet naturligt att i avsaknad av marginaler st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; samh&amp;auml;llet, staten eller kommunen. Den inl&amp;auml;rda och p&amp;aring;tvingade hj&amp;auml;lpl&amp;ouml;sheten skapade under det g&amp;aring;ngna halvseklet en offermentalitet d&amp;auml;r ansvar och initiativ lades p&amp;aring; n&amp;aring;gon annan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En attitydunders&amp;ouml;kning som genomf&amp;ouml;rts av United Minds visar dock att en relativ blygsam f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhet &amp;auml;r tillr&amp;auml;cklig f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka attityderna till mer eget ansvar och mindre f&amp;ouml;rlitan p&amp;aring; staten. En grupp m&amp;auml;nniskor som kan disponera 100&amp;nbsp;000 kr inom ett par dagar visar genomg&amp;aring;ende i ett stort antal attitydfr&amp;aring;gor att de &amp;auml;r mer ben&amp;auml;gna att lita till sin egen kraft j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med en grupp som kan disponera mindre &amp;auml;n 20&amp;nbsp;000 kr.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Unders&amp;ouml;kningen belyser ett moment 22: F&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor ska kunna ta st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r sina liv m&amp;aring;ste de ha b&amp;auml;ttre ekonomiska m&amp;ouml;jligheter att g&amp;ouml;ra detta. Det f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter l&amp;auml;gre skatter och f&amp;ouml;ljaktligen l&amp;auml;gre offentliga utgifter. Men l&amp;auml;gre offentliga utgifter uppfattas som ett hot av m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor som saknar egna ekonomiska resurser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alliansregeringen har genom betoningen av arbetslinjen och tillh&amp;ouml;rande skattel&amp;auml;ttnader v&amp;auml;nt p&amp;aring; begreppen; egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning ska leda till &amp;ouml;kade marginaler. Ett fullf&amp;ouml;ljande av den linjen bygger p&amp;aring; m&amp;ouml;jligheten att med fortsatta skattes&amp;auml;nkningar stimulera till arbete, f&amp;ouml;retagande och utbildning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som komplettering beh&amp;ouml;vs en f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetspolitik som omfattar hela befolkningen. Det anknyter till en id&amp;eacute;tradition inom flera allianspartier, tydligast manifesterad i Jarl Hjalmarsons begrepp &amp;auml;gardemokrati.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En metod &amp;auml;r att ge de enskilda en r&amp;auml;ttsligt bindande &amp;auml;gander&amp;auml;tt till det kapital som garanterar deras pensioner. Detta borde vara en sj&amp;auml;lvklarhet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller PPM-fonderna som de enskilda har ett f&amp;ouml;rvaltningsansvar f&amp;ouml;r. Med en &amp;auml;gander&amp;auml;tt till pensionskapital och framtida pension skulle det bli m&amp;ouml;jligt att pants&amp;auml;tta delar av framtida pensioner och d&amp;auml;rigenom ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor att f&amp;aring; disponera sin andel av det kapital som nu &amp;auml;r kollektivt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat s&amp;auml;tt &amp;auml;r att f&amp;ouml;ra &amp;ouml;ver delar av &amp;auml;gandet av de statliga f&amp;ouml;retagen, eller av det kapital de representerar, till hush&amp;aring;llen i l&amp;auml;mpliga sparformer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;jligheterna att individualisera kollektivt kapital har beskrivits i bl.a. nationalekonomen Dick Klings uppm&amp;auml;rksammade bok ”Radhusprolet&amp;auml;rer och ombudskapitalister”. Fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningen har ocks&amp;aring; allt mer uppm&amp;auml;rksammats i medierna. Det kan f&amp;ouml;rmodas att det i takt med en allt mer f&amp;ouml;rdjupad diskussion p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de kommer att utvecklas fler id&amp;eacute;er om hur den enskilda f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsuppbyggnaden kan underl&amp;auml;ttas. Det viktiga &amp;auml;r inte att nu ta st&amp;auml;llning till de specifika metoderna f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma detta, utan att ge underlag f&amp;ouml;r politiken att inriktas mot m&amp;aring;let att ge hush&amp;aring;llen en st&amp;ouml;rre egen ekonomisk buffert och att kollektiva f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genheter &amp;ouml;verf&amp;ouml;rs till medborgarna i takt d&amp;auml;rmed.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En privatisering av f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsuppbyggnaden &amp;auml;r viktig inte bara f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llen. Den &amp;auml;r ocks&amp;aring; styrande f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivets utveckling. Nyf&amp;ouml;retagandet i Sverige &amp;auml;r l&amp;aring;gt j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra ekonomier p&amp;aring; samma utvecklingsniv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den vanligaste orsaken till att f&amp;ouml;retagsdr&amp;ouml;mmar inte f&amp;ouml;rverkligas &amp;auml;r brist p&amp;aring; kapital. Unga m&amp;auml;nniskor som har en bra aff&amp;auml;rsid&amp;eacute; men inget kapital kan oftast inte v&amp;auml;nda sig till sl&amp;auml;ktingar eller v&amp;auml;nner f&amp;ouml;r att f&amp;aring; hj&amp;auml;lp. Dessa har som regel inga f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genheter och d&amp;auml;rmed inte heller n&amp;aring;gra m&amp;ouml;jligheter att hj&amp;auml;lpa till med startkapital. Deras pengar finns i AP-fonder eller i den statliga f&amp;ouml;retagssf&amp;auml;ren. Och d&amp;auml;r &amp;auml;r de o&amp;aring;tkomliga f&amp;ouml;r unga f&amp;ouml;rhoppningsfulla entrepren&amp;ouml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 1 oktober 2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Mats Johansson (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en långsiktig politik för att stimulera hushållens förmögenhetsbildning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2008-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0444616389415</intressent_id>
<namn>Mats Johansson</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 02:18:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02Fi261</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 14:47:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 02:18:32</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02Fi261</dok_id>
<subtitel>av Mats Johansson (m)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_fi_261.docx</filnamn>
<filstorlek>44782</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Hushållens förmögenhetsbildning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5222701C-F889-40F5-ADFD-DF14A77EFD1F</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02Fi261</dok_id>
<subtitel>av Mats Johansson (m)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_fi_261.pdf</filnamn>
<filstorlek>172144</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200809_fi_261</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B556DA45-E19D-4607-9958-D26711E32B33</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>