<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2219665</hangar_id>
 <dok_id>GW02A402</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>A402</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2008/09:A402 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>mp601</tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>402</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-04-02 20:33:12</systemdatum>
 <publicerad>2008-10-07 20:51:26</publicerad>
 <titel>En grön politik för lika rättigheter</titel>
 <subtitel>av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{7D17AF50-5742-44D4-AC46-97B37AB77A36}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02A402/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW02A402</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW02A402</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2008/09:A402&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;En grön politik för lika rättigheter&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;mp601&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="En gr&amp;ouml;n politik f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Magnus Lindgren" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 080918 0940 4.95c" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm b-&amp;gt;ny fplogga c-&amp;gt;nygamla s-rosen --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 02 Apr 2009 20:21:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200809_A_402.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc83705547" name="_Toc83705547"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83706742" name="_Toc83706742"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83713688" name="_Toc83713688"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600229" name="_Toc212600229"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600229"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600230"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600231"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett samh&amp;auml;lle f&amp;ouml;r alla – p&amp;aring; riktigt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600232"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En politik f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600233"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Aring;tg&amp;auml;rder mot diskriminering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600234"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600235"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bristande tillg&amp;auml;nglighet b&amp;ouml;r utg&amp;ouml;ra diskriminering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600236"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skapa reella m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r enskilda akt&amp;ouml;rer att driva diskrimineringsm&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600237"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En fond med processmedel b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600238"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndra reglerna f&amp;ouml;r r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600239"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ny hetslagstiftning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600240"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En &amp;ouml;versyn av hetslagstiftningen kr&amp;auml;vs&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600241"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inr&amp;auml;tta en myndighet f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600242"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Transpersoner b&amp;ouml;r omfattas av hatbrotts- och hetslagstiftningen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600243"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-right: 7.48mm;"&gt;4.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Auml;ven strukturell diskriminering b&amp;ouml;r kunna processas i domstol&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600244"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;kra diskrimineringskompetens i Arbetsdomstolen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600245"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Statistik fr&amp;aring;n Antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600246"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r ”situation testing”&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600247"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; afrosvenskar, romer och muslimer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600248"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;kra st&amp;ouml;det till f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r de olika diskriminerings&amp;shy;grunderna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600249"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska vara skyldiga att vidta aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r alla diskrimineringsgrunder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600250"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En generell politik f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600251"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Granskning av den generella politiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600252"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utbildningssystemet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600253"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En ny syn p&amp;aring; modersm&amp;aring;l i skolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600254"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rst&amp;auml;rk r&amp;auml;tten till sfi&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600255"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Generell kunskapsh&amp;ouml;jning om pedagogik r&amp;ouml;rande utsatta grupper&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600256"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Folkbokf&amp;ouml;ring m.m.&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600257"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;ppna m&amp;ouml;jligheten att folkbokf&amp;ouml;ra intersexuella barn &amp;auml;ven utan att k&amp;ouml;n fastst&amp;auml;llts&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600258"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rnamn ska f&amp;aring; v&amp;auml;ljas fritt, oavsett traditionell k&amp;ouml;nsassociation&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600259"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbetsmarknad&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600260"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-right: 4.99mm;"&gt;5.4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Etnisk positiv s&amp;auml;rbehandling b&amp;ouml;r vara till&amp;aring;tet i arbetslivet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600261"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Offentlig upphandling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600262"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Antidiskrimineringsklausuler b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras vid all statlig upphandling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600263"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.5.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Tillg&amp;auml;ngligg&amp;ouml;r upphandlingen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600264"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bostadspolitiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600265"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Krav p&amp;aring; efterlevnad av tillg&amp;auml;nglighetskrav vid nybyggnation&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600266"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Flyktingmottagande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600267"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;rna EBO-principen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600268"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600269"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Reformera reglerna f&amp;ouml;r k&amp;ouml;nskorrigering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600270"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.8.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Satsning p&amp;aring; likar&amp;auml;ttskompetens i v&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600271"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.8.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ensamst&amp;aring;ende kvinnor b&amp;ouml;r kunna f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till insemination inom v&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600272"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utred surrogatm&amp;ouml;draskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600273"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Infrastruktur och kollektivtrafik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600274"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skapa incitament f&amp;ouml;r bilpooler med bilar anpassade f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600275"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;kerst&amp;auml;ll tillg&amp;auml;ngligheten i kollektivtrafiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600276"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;N&amp;auml;ringspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600277"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.11.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Startkapital till sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare med invandrarbakgrund&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600278"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Avskaffa omotiverade &amp;aring;ldersgr&amp;auml;nser&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600279"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Idrottspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600280"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.13.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Koppla krav p&amp;aring; aktivt arbete mot sexism, rasism och homofobi till bidragsgivningen till idrottsr&amp;ouml;relsen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600281"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.14&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Familjepolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600282"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.14.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndra reglerna f&amp;ouml;r faderskapspresumtion&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600283"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.14.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Verka f&amp;ouml;r att internationell adoption m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600284"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.15&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600285"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.15.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inf&amp;ouml;r en samtyckesbaserad v&amp;aring;ldt&amp;auml;ktslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600286"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.15.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor b&amp;ouml;r utg&amp;aring; fr&amp;aring;n en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600287"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.15.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Operation HBT-frid&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600288"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.15.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Aring;terinf&amp;ouml;r hatbrott som prioritering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600289"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.16&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Konstitutionella fr&amp;aring;gor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600290"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.16.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;ouml;str&amp;auml;tt vid 16 &amp;aring;r&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600291"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Minoritetspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600292"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inr&amp;auml;tta en bred minoritetspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600293"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;lj upp Europar&amp;aring;dets rapport om de nationella minoriteternas situation&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600294"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;rk finansieringen till de etniska minoritetsorganisationerna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600295"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;kerst&amp;auml;ll tillg&amp;aring;ngen till h&amp;ouml;gskoleutbildning i minoritetsspr&amp;aring;ken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600296"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;verv&amp;auml;g f&amp;ouml;rdelningsprinciperna f&amp;ouml;r bidragen till trossamfunden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600297"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Aring;terinf&amp;ouml;r st&amp;ouml;det till Centrum mot rasism&amp;#9;&lt;a href="#_Toc212600298"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc212600230" name="_Toc212600230"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring av diskriminerings&amp;shy;lagstiftningen s&amp;aring; att bristande tillg&amp;auml;nglighet f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning utg&amp;ouml;r diskrimineringsgrund.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en fond b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas, ur vilken man ska kunna s&amp;ouml;ka pengar f&amp;ouml;r att t&amp;auml;cka r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader i diskrimineringstvister.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att reglerna f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rdelning av r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader vid diskrimineringstvister b&amp;ouml;r reformeras.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tills&amp;auml;tta en utredning i syfte att se &amp;ouml;ver hetslagstiftningen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en s&amp;auml;rskild myndighet f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att transpersoner b&amp;ouml;r omfattas av hatbrotts- och hetslagstiftningen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att talan om strukturell diskriminering b&amp;ouml;r kunna f&amp;ouml;ras i domstol.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;auml;ndra Arbetsdomstolens sammans&amp;auml;ttning i diskrimineringstvister.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av kvalitativ statistik av anm&amp;auml;ld diskriminering fr&amp;aring;n antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att diskrimineringsombudsm&amp;auml;nnen b&amp;ouml;r ges m&amp;ouml;jlighet i lag att genomf&amp;ouml;ra s.k. situation testing.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av en s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; att motverka diskriminering av afrosvenskar, romer och muslimer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;ouml;det b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas till organisationer som f&amp;ouml;retr&amp;auml;der de grupper som skyddas av diskrimineringslagstiftningen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att arbetsgivare och utbildningsanordnare b&amp;ouml;r vara skyldiga att vidta aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att motverka diskriminering p&amp;aring; samtliga diskrimineringsgrunder.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ett antal utredningar b&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r att granska varje relevant politikomr&amp;aring;de ur ett likar&amp;auml;ttsperspektiv.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att betyg i modersm&amp;aring;l ska vara meriterande vid antagning till h&amp;ouml;gskolan p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som betyg i moderna spr&amp;aring;k.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utreda r&amp;auml;tten till modersm&amp;aring;lsst&amp;ouml;d i f&amp;ouml;rskolan.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att g&amp;ouml;ra en effektutv&amp;auml;rdering av sfi.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av ett kompetensutvecklingsprogram som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llda i offentlig sektor att l&amp;auml;sa svenska f&amp;ouml;r invandrare.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av en generell kunskapsh&amp;ouml;jning bland skolpersonal om HBT- och genuspedagogik, om rasism och diskriminering samt pedagogik kring funktions&amp;shy;neds&amp;auml;ttning.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att barn b&amp;ouml;r kunna folkbokf&amp;ouml;ras utan fastst&amp;auml;llt k&amp;ouml;n i v&amp;auml;ntan p&amp;aring; att detta skett.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att namnlagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att personer som &amp;auml;r myndiga kan v&amp;auml;lja f&amp;ouml;rnamn fritt, oavsett vilket k&amp;ouml;n namnet oftast associeras med.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att etnisk positiv s&amp;auml;rbehandling b&amp;ouml;r vara till&amp;aring;tet p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att antidiskrimineringsklausuler b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras i samtliga statliga upphandlingar.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regler och f&amp;ouml;rfaringss&amp;auml;tt f&amp;ouml;r offentlig upphandling b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras i syfte att g&amp;ouml;ra den mer tillg&amp;auml;nglig.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra &amp;aring;tg&amp;auml;rder s&amp;aring; att plan- och bygglagens intention om tillg&amp;auml;nglig nybyggnation f&amp;ouml;ljs.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att v&amp;auml;rna EBO-principen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att reglerna f&amp;ouml;r k&amp;ouml;nskorrigering b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Socialstyrelsen b&amp;ouml;r ges ett s&amp;auml;rskilt uppdrag att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla likar&amp;auml;ttskompetensen inom v&amp;aring;rden.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ensamst&amp;aring;ende kvinnor ska kunna f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till insemination inom v&amp;aring;rden.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tills&amp;auml;tta en utredning om surrogatmoderskap.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att incitament b&amp;ouml;r skapas f&amp;ouml;r bilpooler med bilar som &amp;auml;r anpassade f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillg&amp;auml;ngligheten i kollektivtrafiken f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en granskning b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras av eventuell strukturell diskriminering bland banker och l&amp;aring;neinstitut.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten b&amp;ouml;r utveckla formerna f&amp;ouml;r att ge mikrol&amp;aring;n till sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att omotiverade &amp;aring;ldersgr&amp;auml;nser ska f&amp;ouml;rbjudas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att krav p&amp;aring; arbete mot rasism och homofobi b&amp;ouml;r kopplas till bidragsgivningen till idrottsr&amp;ouml;relsen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att reglerna f&amp;ouml;r faderspresumtion b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att internationell adoption m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor b&amp;ouml;r utg&amp;aring; fr&amp;aring;n en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av ett HBT-fridsprogram.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att hatbrott &amp;aring;ter b&amp;ouml;r bli ett prioriterat omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r Rikspolisstyrelsen och &amp;Aring;klagarmyndigheten.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att r&amp;ouml;str&amp;auml;tts&amp;aring;ldern b&amp;ouml;r s&amp;auml;nkas till 16 &amp;aring;r.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en minoritetspolitik inf&amp;ouml;rs som omfattar alla etniska minoriteter.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om vikten av att f&amp;ouml;lja upp Europar&amp;aring;dets rapport om skyddet f&amp;ouml;r de nationella minoriteterna.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att finansieringen till de etniska minoritetsorganisationerna b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillg&amp;aring;ng till h&amp;ouml;gskolekurser i de tio st&amp;ouml;rsta minoritetsspr&amp;aring;ken b&amp;ouml;r s&amp;auml;kras.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en &amp;ouml;versyn b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras av f&amp;ouml;rdelningsprinciperna f&amp;ouml;r bidragen till trossamfunden.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;ouml;det till Centrum mot rasism b&amp;ouml;r &amp;aring;terinf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 4, 6 och 39–41 h&amp;auml;nvisade till JuU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkandena 15–19 och 46 h&amp;auml;nvisade till UbU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkande 20 h&amp;auml;nvisat till SkU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt; Yrkandena 21, 25 och 37 h&amp;auml;nvisade till CU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt; Yrkandena 23, 24 och 33 h&amp;auml;nvisade till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;6&lt;/span&gt; Yrkande 26 h&amp;auml;nvisat till SfU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;7&lt;/span&gt; Yrkandena 27–30 och 38 h&amp;auml;nvisade till SoU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;8&lt;/span&gt; Yrkandena 31 och 32 h&amp;auml;nvisade till TU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;9&lt;/span&gt; Yrkande 34 h&amp;auml;nvisat till NU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;10&lt;/span&gt; Yrkandena 36 och 47 h&amp;auml;nvisade till KrU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;11&lt;/span&gt; Yrkandena 42–44 h&amp;auml;nvisade till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682919" name="_Toc80682919"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600231" name="_Toc212600231"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600232" name="_Toc212600232"&gt;&lt;/a&gt;Ett samh&amp;auml;lle f&amp;ouml;r alla – p&amp;aring; riktigt&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet de Gr&amp;ouml;na r&amp;aring;der det ingen tvekan om att alla ska ha samma r&amp;auml;ttigheter och m&amp;ouml;jligheter att verka i v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle. I statistiska granskningar av arbetsmarknaden, den politiska arenan och brottsutsattheten framtr&amp;auml;der uppenbara olikheter mellan olika grupper. &amp;Auml;n tydligare blir skillnaderna i m&amp;auml;nniskors egen upplevelse av samh&amp;auml;llet. Om man tar sig tid att lyssna p&amp;aring; m&amp;auml;nniskors ber&amp;auml;ttelser – om fruktl&amp;ouml;s jakt p&amp;aring; arbete, om sexistiska kr&amp;auml;nkningar i form av ord, tafs och v&amp;aring;ld, om timsl&amp;aring;ngt s&amp;ouml;kande efter ett kaf&amp;eacute; d&amp;auml;r rullstolen kommer in – s&amp;aring; kan man om&amp;ouml;jligt h&amp;auml;vda att Sverige &amp;auml;r ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt eller j&amp;auml;mlikt land att leva i.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har i &amp;aring;rhundraden pr&amp;auml;glats av att vita, heterosexuella medel&amp;aring;lders m&amp;auml;n utan funktionsneds&amp;auml;ttning haft makt och tolkningsf&amp;ouml;retr&amp;auml;de inom de flesta omr&amp;aring;den. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r har vi idag en infrastruktur som gynnar m&amp;auml;ns resande, en boendepolitik anpassad efter k&amp;auml;rnfamiljen och en skola d&amp;auml;r svensk bakgrund premieras. Vi som ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tter s&amp;aring;dana normer p&amp;aring;st&amp;aring;s vilja ha ”s&amp;auml;rl&amp;ouml;sningar”. I sj&amp;auml;lva verket vill vi ha ett samh&amp;auml;lle som passar oss alla.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad vi ser &amp;auml;r hur flera olika maktstrukturer samverkar och ocks&amp;aring; m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rklaras p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt. Vissa av strukturerna, exempelvis rasistiska s&amp;aring;dana, kan i vart fall delvis f&amp;ouml;rklaras med att de utsatta grupperna utg&amp;ouml;r minoriteter i samh&amp;auml;llet. Diskriminering och utsatthet hos kvinnor, som i praktiken utg&amp;ouml;r en majoritet av befolkningen, m&amp;aring;ste ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;rst&amp;aring;s utifr&amp;aring;n en k&amp;ouml;nsmaktsordning. Milj&amp;ouml;partiets syn p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik utvecklas ing&amp;aring;ende i v&amp;aring;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsmotion, 2007/08:A402.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskor som p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt avviker fr&amp;aring;n normen straffas f&amp;ouml;r det. Straffet ser olika ut, ofta beroende p&amp;aring; hur mycket man kan och vill tona ner sin s&amp;auml;rart och anpassa sig till majoritetssamh&amp;auml;llet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den kan komma relativt lindrigt undan som kan t&amp;auml;nka sig att ta av sig sin sl&amp;ouml;ja, l&amp;aring;ta bli att h&amp;aring;lla sin partner i handen p&amp;aring; gatan, anl&amp;auml;gga en behagande kvinnlighet eller ta ett arbete l&amp;aring;ngt under sina kvalifikationer. Men ett annat val inneb&amp;auml;r ett h&amp;ouml;gre pris – ett pris som den f&amp;aring;r betala som ser vad det kostar f&amp;ouml;r sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nslan och handlingsfriheten att kompromissa med den egna identiteten, som insisterar p&amp;aring; att g&amp;aring; sj&amp;auml;lv hem fr&amp;aring;n bussen trots r&amp;auml;dslan att bli &amp;ouml;verfallen eller som v&amp;auml;grar att byta till ett svenskklingande namn. Detsamma g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r dem vars normbrott inte l&amp;aring;ter sig tonas ned. Hudf&amp;auml;rg g&amp;aring;r inte att tv&amp;auml;tta bort. En synskada &amp;auml;r vad den &amp;auml;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad statistik, forskning och m&amp;auml;nniskors erfarenheter ber&amp;auml;ttar &amp;auml;r att priset dessa m&amp;auml;nniskor betalar &amp;auml;r s&amp;auml;mre ekonomi, begr&amp;auml;nsad tillg&amp;aring;ng till arbetsmarknaden och samh&amp;auml;llsliv samt kr&amp;auml;nkningar och v&amp;aring;ldsutsatthet. F&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r det uppenbart att detta &amp;auml;r politiska fr&amp;aring;gor som kr&amp;auml;ver politiska insatser. Normerna och priset f&amp;ouml;r att bryta dem uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lls till stor del genom politiska beslut och kan ocks&amp;aring; motverkas genom s&amp;aring;dana.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Denna klarsyn, hur samh&amp;auml;llets normer begr&amp;auml;nsar och straffar m&amp;auml;nniskor, tillsammans med &amp;ouml;vertygelsen om att var och en har r&amp;auml;tt att vara sig sj&amp;auml;lv men &amp;auml;nd&amp;aring; ha samma m&amp;ouml;jligheter att verka i samh&amp;auml;llet, bildar grunden f&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiets normkritik och f&amp;ouml;r v&amp;aring;r politik f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682921" name="_Toc80682921"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600233" name="_Toc212600233"&gt;&lt;/a&gt;En politik f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet ligger bakom stora delar av den antidiskrimineringspolitik som f&amp;ouml;rts i Sverige. &amp;Ouml;ver 20 antidiskrimineringsbyr&amp;aring;er har nu en kontinuerlig finansiering. V&amp;aring;ra ombudsm&amp;auml;n mot diskriminering har breda uppdrag och gott anseende. Kunskapsniv&amp;aring;n om diskriminering inom offentlig f&amp;ouml;rvaltning har h&amp;ouml;jts och arbetet med antidiskrimineringsklausuler vid offentlig upphandling har p&amp;aring;b&amp;ouml;rjats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken mot diskriminering beh&amp;ouml;ver ytterligare sk&amp;auml;rpas och utvecklas. Framf&amp;ouml;r allt m&amp;aring;ste vi s&amp;auml;kra att m&amp;auml;nniskor som diskriminerats har en reell m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; kompensation och uppr&amp;auml;ttelse. Antidiskrimineringspolitiken &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r den f&amp;ouml;rsta delen av v&amp;aring;r politik f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter och utg&amp;ouml;r avsnitt fyra i denna motion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar dock att det nu &amp;auml;r tid att g&amp;aring; vidare och utveckla en politik som inte begr&amp;auml;nsas till ett strikt antidiskrimineringsperspektiv. V&amp;aring;r politik f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter bygger p&amp;aring; insikten om att formell likabehandling inte r&amp;auml;cker. M&amp;ouml;tet mellan m&amp;auml;nniskors olika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och samh&amp;auml;llets normer inneb&amp;auml;r att varje sammanhang m&amp;aring;ste granskas ur de utsatta gruppernas perspektiv. &amp;Auml;ven om en ytterd&amp;ouml;rr &amp;auml;r lika bred f&amp;ouml;r alla – ingen uppenbar diskriminering – s&amp;aring; f&amp;ouml;religger inte lika r&amp;auml;ttigheter om den &amp;auml;r f&amp;ouml;r smal f&amp;ouml;r att en rullstol ska kunna komma igenom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta inneb&amp;auml;r att hela den generella politiken m&amp;aring;ste genomlysas med ett likar&amp;auml;ttsperspektiv. Detta m&amp;aring;ste vara en fortg&amp;aring;ende process, men vi vill att den inleds genom att ett antal utredningar tills&amp;auml;tts som granskar alla politikomr&amp;aring;den. F&amp;ouml;r att visa p&amp;aring; vilken typ av &amp;aring;tg&amp;auml;rder en s&amp;aring;dan granskning kan leda fram till har vi, efter samtal med ett trettiotal organisationer som f&amp;ouml;retr&amp;auml;der olika minoriteter och andra normbrytande grupper, politikomr&amp;aring;de f&amp;ouml;r politikomr&amp;aring;de arbetat fram 42 konkreta f&amp;ouml;rslag. Dessa utg&amp;ouml;r kapitel tv&amp;aring; i denna motion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r ett samh&amp;auml;lleligt likar&amp;auml;ttsperspektiv &amp;auml;r att former och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar finns f&amp;ouml;r de normbrytande grupperna sj&amp;auml;lva att organisera sig, formulera sitt perspektiv och driva sina krav. Vi menar att Sverige b&amp;ouml;r utveckla en minoritetspolitik som syftar till att skapa s&amp;aring;dana f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r alla minoriteter. &amp;Auml;ven om de nationella minoriteterna intar en s&amp;auml;rst&amp;auml;llning &amp;auml;r det av vikt att alla minoriteter, vars medlemmar vill det, kan formulera sitt perspektiv, agitera f&amp;ouml;r sina krav och fr&amp;auml;mja den egna gruppens identitet, kultur och spr&amp;aring;k. Detta utg&amp;ouml;r den tredje delen av v&amp;aring;r politik f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter och utvecklas i avsnitt sex i denna motion.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682922" name="_Toc80682922"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600234" name="_Toc212600234"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Aring;tg&amp;auml;rder mot diskriminering&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682923" name="_Toc80682923"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600235" name="_Toc212600235"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att skyddas mot diskriminering &amp;auml;r en m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet. Sverige m&amp;aring;ste s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att vi har ett r&amp;auml;ttsskydd som inte bara &amp;auml;r en papperskonstruktion utan i praktiken erbjuder ett effektivt r&amp;auml;ttsmedel f&amp;ouml;r den som drabbas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att synligg&amp;ouml;ra att ett effektivt diskrimineringsskydd inte bara syftar till att kompensera och ge uppr&amp;auml;ttelse till den som drabbas. Den fyller i allra h&amp;ouml;gsta grad en handlingsdirigerande funktion. Den arbetsgivare, restaurang&amp;auml;gare eller skolledare som vet att avsiktlig eller oavsiktlig diskriminering riskerar att kosta henne hundratusentals kronor kommer att noggrant se till att s&amp;aring; inte sker.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600236" name="_Toc212600236"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc80682924" name="_Toc80682924"&gt;&lt;/a&gt;Bristande tillg&amp;auml;nglighet b&amp;ouml;r utg&amp;ouml;ra diskriminering &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handikappombudsmannen har konstaterat att bristande tillg&amp;auml;nglighet &amp;auml;r en av de st&amp;ouml;rsta orsakerna till att funktionshindrade diskrimineras. Sveriges samlade handikappr&amp;ouml;relse har i &amp;aring;ratal p&amp;aring;talat behovet av en diskrimineringslag som inkluderar bristande tillg&amp;auml;nglighet. De l&amp;auml;mnas nu besvikna n&amp;auml;r propositionen presenteras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet delar Diskrimineringskommitt&amp;eacute;ns bed&amp;ouml;mning att arbetsgivare och andra som omfattas av lagens f&amp;ouml;rbud mot diskriminering inte ska f&amp;aring; missgynna en person med funktionshinder genom att underl&amp;aring;ta att vidta sk&amp;auml;liga &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r tillg&amp;auml;nglighet. Att g&amp;ouml;ra detta ska klassas som diskriminering. I en verksamhet d&amp;auml;r man yrkesm&amp;auml;ssigt v&amp;auml;nder sig till allm&amp;auml;nheten b&amp;ouml;r det kunna kr&amp;auml;vas att det i m&amp;ouml;jligaste m&amp;aring;n skapas f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att funktionshindrade ska kunna ta del av verksamheten. Ett exempel &amp;auml;r att kunna ta sig in i en butik och ta del av de varor som erbjuds d&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen anser nu att fr&amp;aring;gan om tillg&amp;auml;nglighet b&amp;ouml;r utredas ytterligare. Men i Diskrimineringskommitt&amp;eacute;ns bet&amp;auml;nkande &amp;auml;r fr&amp;aring;gan grundligt utredd. Det finns ingen anledning att v&amp;auml;nta l&amp;auml;ngre. Riksdagen b&amp;ouml;r beg&amp;auml;ra att regeringen omg&amp;aring;ende &amp;aring;terkommer med ett nytt lagstiftningsf&amp;ouml;rslag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring av diskriminerings&amp;shy;lagstiftningen s&amp;aring; att bristande tillg&amp;auml;nglighet f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning utg&amp;ouml;r diskriminering. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600237" name="_Toc212600237"&gt;&lt;/a&gt;Skapa reella m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r enskilda akt&amp;ouml;rer att driva diskrimineringsm&amp;aring;l&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den som anser sig diskriminerad, men inte vill ha eller av andra anledningar inte f&amp;aring;r st&amp;ouml;d av n&amp;aring;gon av ombudsm&amp;auml;nnen mot diskriminering, har idag i praktiken mycket sm&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring; egen hand driva sin fr&amp;aring;ga i domstol. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt har landets drygt tjugo ideella antidiskrimineringsbyr&amp;aring;er sm&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter i praktiken att ta en tvist till domstol. Vid en f&amp;ouml;rlust l&amp;ouml;per man risken att f&amp;aring; st&amp;aring; f&amp;ouml;r motpartens r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader. Dessa uppg&amp;aring;r idag till mellan 70&amp;nbsp;000 och 120&amp;nbsp;000 kronor efter ett instansf&amp;ouml;rfarande i Arbetsdomstolen. Den risken ska v&amp;auml;gas mot att ”utdelningen” i form av utd&amp;ouml;mt skadest&amp;aring;nd vid vinst i AD har varit mellan 40&amp;nbsp;000 och 80&amp;nbsp;000 kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Till detta kommer att utsikterna att vinna &amp;auml;n s&amp;aring; l&amp;auml;nge synes sm&amp;aring;: av de 20 diskrimineringstvister i AD som r&amp;ouml;rt etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell l&amp;auml;ggning eller funktionsneds&amp;auml;ttning har den som ansett sig diskriminerad haft framg&amp;aring;ng endast i tre fall. Tvister som r&amp;ouml;r sexuella trakasserier och trakasserier p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n, oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner och diskriminering p&amp;aring; grund av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet eller k&amp;ouml;ns&amp;shy;diskriminering f&amp;ouml;rekommer i mycket st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n som vad som syns i AD.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I praktiken har allts&amp;aring; de statliga ombudsm&amp;auml;nnen, och till viss del fackf&amp;ouml;rbunden, monopol p&amp;aring; att driva diskrimineringsprocesser. Visserligen &amp;auml;r det svenska ombudsmannasystemet ett kraftfullt vapen mot diskriminering, men det finns &amp;auml;nd&amp;aring; flera sk&amp;auml;l till att skapa reella m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r privata akt&amp;ouml;rer att processa i diskrimineringsm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rst och fr&amp;auml;mst &amp;auml;r ombudsm&amp;auml;nnens resurser begr&amp;auml;nsade. Det &amp;auml;r inte rimligt att en diskriminerad persons m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; r&amp;auml;tt i domstol &amp;auml;r avh&amp;auml;ngigt av att ombuds&amp;shy;m&amp;auml;nnens tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n har tid att ta sig an &amp;auml;rendet. Redan idag finns exempel p&amp;aring; hur anm&amp;auml;lningar har hunnit bli preskriberade innan ombudsmannen f&amp;ouml;r etnisk diskriminering har hunnit ta sig an dem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att en person som blivit diskriminerad av n&amp;aring;gon anledning inte vill v&amp;auml;nda sig till en diskrimineringsombudsman. Anledningen kan vara d&amp;aring;liga erfarenheter eller d&amp;aring;ligt bem&amp;ouml;tande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slutligen finns det ett egenv&amp;auml;rde i att fler akt&amp;ouml;rer processar i diskrimineringsm&amp;aring;l. Den dynamik, i form av sund konkurrens och samverkan, som kan f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas uppst&amp;aring; mellan diskrimineringsombudsm&amp;auml;nnen, diskrimineringsbyr&amp;aring;er och andra akt&amp;ouml;rer kommer att driva fram en skarpare processf&amp;ouml;ring och b&amp;auml;ttre prejudikat. Milj&amp;ouml;partiets grundsyn &amp;auml;r att det finns ett egenv&amp;auml;rde i att medborgarna inte alltid v&amp;auml;nder sig till staten n&amp;auml;r n&amp;aring;got &amp;auml;r fel, utan att det finns verktyg i samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att ta sig an problem p&amp;aring; egen hand.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600238" name="_Toc212600238"&gt;&lt;/a&gt;En fond med processmedel b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att staten inr&amp;auml;ttar en fond ur vilken diskrimineringsbyr&amp;aring;er och andra privata akt&amp;ouml;rer kan s&amp;ouml;ka pengar f&amp;ouml;r att kunna processa diskrimineringsm&amp;aring;l, liknande det f&amp;ouml;rslag som lagts fram i den offentliga utredningen Det bl&amp;aring;gula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige (SOU 2005:56). Fonden b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rvaltas av f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r det civila samh&amp;auml;llet, exempelvis diskrimineringsbyr&amp;aring;erna, Advokatsamfundet och Internationella juristkommissionen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en fond b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas, ur vilken man ska kunna s&amp;ouml;ka pengar f&amp;ouml;r att t&amp;auml;cka r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader i diskrimineringstvister.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600239" name="_Toc212600239"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndra reglerna f&amp;ouml;r r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r ta intryck av den modell f&amp;ouml;r diskrimineringstvister som finns i USA. Om den som st&amp;auml;mmer ett f&amp;ouml;retag har framg&amp;aring;ng med sin talan d&amp;ouml;ms f&amp;ouml;retaget att st&amp;aring; f&amp;ouml;r den diskriminerades r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader. Om utg&amp;aring;ngen &amp;auml;r den motsatta st&amp;aring;r parterna d&amp;auml;remot f&amp;ouml;r sina respektive kostnader. Den som anser sig diskriminerad riskerar s&amp;aring;ledes inte att f&amp;aring; betala motpartens r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader. I Sverige b&amp;auml;r den f&amp;ouml;rlorande parten alltid vinnarens r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader, oavsett om f&amp;ouml;rloraren &amp;auml;r en enskild privatperson eller ett stort f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Denna modell har visat sig vara framg&amp;aring;ngsrik i att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra att de som diskrimineras kan s&amp;ouml;ka uppr&amp;auml;ttelse genom domstolssystemet. Uppenbart ogrundade st&amp;auml;mningar undviks genom regler som bland annat inneb&amp;auml;r att domstolen vid s&amp;aring;dana fall kan &amp;aring;l&amp;auml;gga den anklagande parten att betala delar av eller hela det anklagade f&amp;ouml;retagets r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngs&amp;shy;kostnader. Exakt vilket motsvarande skydd som vi i Sverige b&amp;ouml;r ha mot uppenbart ogrundade st&amp;auml;mningar &amp;aring;terst&amp;aring;r att ta st&amp;auml;llning till.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc80682925" name="_Toc80682925"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att reglerna f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rdelning av r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader vid diskrimineringstvister b&amp;ouml;r reformeras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600240" name="_Toc212600240"&gt;&lt;/a&gt;Ny hetslagstiftning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige kriminaliserades hets mot folkgrupp f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen 1948. Genom &amp;aring;ren har lagstiftningen &amp;auml;ndrats flera g&amp;aring;nger, senast &amp;aring;r 2003, d&amp;aring; lagen kom att omfatta hot och missaktning mot homo- och bisexuella.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom &amp;aring;ren har domstolarna haft uppgiften att hantera den sv&amp;aring;ra avv&amp;auml;gningen mellan m&amp;auml;nniskors r&amp;auml;tt till skydd mot hot och v&amp;aring;ld p&amp;aring; grund av sitt ursprung och den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Praxis har varit f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis tydlig och polis och &amp;aring;klagare har haft hyfsade riktlinjer att g&amp;aring; efter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan &amp;aring;r 2005 har dock en oroande utveckling skett. H&amp;ouml;gsta domstolen har genom fyra avg&amp;ouml;randen skapat en situation d&amp;auml;r det r&amp;aring;der stor os&amp;auml;kerhet om vad som &amp;auml;r straffbart eller inte. I tre av dessa fall har domstolen funnit att dagens hetslagstiftning strider mot den i Europakonventionens artikel 10 skyddade r&amp;auml;tten till yttrandefrihet. Det r&amp;aring;der nu en os&amp;auml;kerhet i hela r&amp;auml;ttskedjan om vad som g&amp;auml;ller.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;Illa underbyggd praxis har urholkat hetslagstiftningen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I r&amp;auml;ttsfallet NJA 2005 s. 805 friades pingstpastorn &amp;Aring;ke Green i &amp;aring;talet om hets mot folkgrupp. Green hade i sin predikan, som han bland annat skickade som referat till lokalpressen efter gudstj&amp;auml;nsten, anf&amp;ouml;rt att homosexualitet var en sexuell abnormitet och att s&amp;aring;dana var som cancersvulster p&amp;aring; m&amp;auml;nniskokroppen. HD menade att Greens uttalanden visserligen utgjorde hets mot folkgrupp enligt svensk r&amp;auml;tt men inte kunde anses vara ett s.k. ”hate speech&lt;span style="font-style: italic;"&gt;”&lt;/span&gt; i den mening som Europadomstolen har utvecklat begreppet i sin praxis. Enligt Europadomstolen &amp;auml;r det endast ”hate speech” som f&amp;aring;r f&amp;ouml;rbjudas. En f&amp;auml;llande dom skulle d&amp;auml;rf&amp;ouml;r strida mot Europakonventionens skydd f&amp;ouml;r religions- och yttrandefriheten (art. 9 och 10).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan Green-domen har tv&amp;aring; ytterligare r&amp;auml;ttsfall utvecklat HD:s tolkning av Europakonventionen i relation till den svenska hetslagstiftningen. I r&amp;auml;ttsfallet NJA 2007 s. 805 I &amp;aring;talades den ansvarige f&amp;ouml;r en internetsajt f&amp;ouml;r att inte ha tagit bort inl&amp;auml;gg i vilka det bland annat anf&amp;ouml;rts att de m&amp;auml;n som inte kan avst&amp;aring; fr&amp;aring;n homosexuellt umg&amp;auml;nge b&amp;ouml;r straffas med d&amp;ouml;den genom att h&amp;auml;ngas p&amp;aring; p&amp;aring;lar p&amp;aring; stadens torg. H&amp;ouml;gsta domstolen friade den tilltalade, dock med minsta m&amp;ouml;jliga majoritet, dvs. tre mot tv&amp;aring; ledam&amp;ouml;ter. HD menade att han varken gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp, medhj&amp;auml;lp till hets mot folkgrupp eller brott enligt den s&amp;auml;rskilda lag som reglerar ansvar f&amp;ouml;r elektroniska anslagstavlor (1998:112).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I NJA 2007 s. 805 II var den ansvarige utgivaren f&amp;ouml;r Nationalsocialistisk fronts webbsida &amp;aring;talad. En artikel om romer p&amp;aring; sidan avslutades med f&amp;ouml;ljande l&amp;ouml;sryckta utdrag ur Bonniers konversationslexikon: ”Z. visar en utpr&amp;auml;glad parasitkarakt&amp;auml;r och en naturlig oben&amp;auml;genhet f&amp;ouml;r h&amp;aring;rt eller regelbundet arbete” och ”Z:s fr&amp;auml;msta f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsgrenar &amp;auml;ro st&amp;ouml;ld, tiggeri samt sp&amp;aring;doms- och trolldomskonster”. Den tilltalade friades av tre av domstolens ledam&amp;ouml;ter; tv&amp;aring; ville f&amp;auml;lla.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;”Hate speech” har ersatt ”missaktning”&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad vi ser &amp;auml;r allts&amp;aring; att domstolarna sedan 2005 har h&amp;ouml;jt ribban betydligt f&amp;ouml;r vad som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att d&amp;ouml;ma n&amp;aring;gon till hets mot folkgrupp. Religi&amp;ouml;sa sammanhang har blivit en fristad i vilken n&amp;auml;stan vad som helst f&amp;aring;r s&amp;auml;gas med h&amp;auml;nvisning till religionsfriheten. Samtidigt har lagens krav p&amp;aring; ”missaktning” ersatts av en helsvensk tolkning av Europadomstolens begrepp ”hate speech”. Problemet &amp;auml;r att det har ifr&amp;aring;gasatts huruvida H&amp;ouml;gsta domstolen har gjort en riktig bed&amp;ouml;mning av vad som avses med ”hate speech”. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europeiska domstolens praxis &amp;auml;r omfattande och inte helt konsekvent. Europadomstolen har ocks&amp;aring; uttalat sig om vad ”hate speech” &amp;auml;r i det i Green-domen endast i f&amp;ouml;rbig&amp;aring;ende omn&amp;auml;mnda m&amp;aring;let G&amp;uuml;nd&amp;uuml;z mot TR (appl. 35071/97). H&amp;auml;r understryker Europadomstolen att det till och med kan vara n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att bestraffa alla uttryck som ”sprider, hetsar till, fr&amp;auml;mjar eller r&amp;auml;ttf&amp;auml;rdigar hat som baseras p&amp;aring; intolerans (ocks&amp;aring; religi&amp;ouml;s intolerans)”, inte minst av h&amp;auml;nsyn till – och detta understryker domstolen s&amp;auml;rskilt – att tolerans och respekt f&amp;ouml;r alla m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde[ighet] (’respect for the equal dignity of all human beings’) utg&amp;ouml;r grundvalen f&amp;ouml;r ett demokratiskt och pluralistiskt samh&amp;auml;lle. Europadomstolen h&amp;auml;nvisar d&amp;auml;rvidlag (p. 40 som i sin tur h&amp;auml;nvisar vidare till p. 22–24) till att h&amp;auml;nsyn ska tas till en rad internationella instrument, bland annat en allm&amp;auml;n rekommendation (nr 7) fr&amp;aring;n Europar&amp;aring;dets kommission mot rasism, fr&amp;auml;mlings&amp;shy;fientlighet och intolerans (ECRI). I den rekommendationen anges att med rasism ska f&amp;ouml;rst&amp;aring;s bl.a. ”en uppfattning, grundad p&amp;aring; ras, hudf&amp;auml;rg, spr&amp;aring;k, religion, nationalitet eller nationellt eller etniskt ursprung, som r&amp;auml;ttf&amp;auml;rdigar f&amp;ouml;rakt f&amp;ouml;r en person eller en grupp av personer”. Varf&amp;ouml;r dessa Europadomstolens v&amp;auml;gledande kommentarer inte skulle kunna till&amp;auml;mpas p&amp;aring; motsvarande s&amp;auml;tt n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;rakt f&amp;ouml;r homosexuella som grupp, s&amp;auml;rskilt mot bakgrund av Europadomstolens r&amp;auml;ttspraxis n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller homosexuellas r&amp;auml;ttigheter enligt konventionen, &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att f&amp;ouml;rst&amp;aring;. HD n&amp;auml;mner emellertid i sin dom i Green-m&amp;aring;let inte G&amp;uuml;nd&amp;uuml;z i dessa delar. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;aring;r vi inte heller n&amp;aring;got svar p&amp;aring; den fr&amp;aring;gan. Det har anf&amp;ouml;rts att om uttalandena i det ovanst&amp;aring;ende r&amp;auml;ttsfallet var ”hate speech”, kan man d&amp;aring; verkligen mena att de svenska uttalandena inte var det? Om detta har Ombudsmannen f&amp;ouml;r diskriminering p&amp;aring; grund av sexuell l&amp;auml;ggning skrivit en omfattande artikel (http://www.homo.se/o.o.i.s/2361).&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600241" name="_Toc212600241"&gt;&lt;/a&gt;En &amp;ouml;versyn av hetslagstiftningen kr&amp;auml;vs&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet menar att hetslagstiftningen &amp;auml;r en central del i r&amp;auml;ttssamh&amp;auml;llet. Det g&amp;aring;r inte att bortse fr&amp;aring;n sambandet mellan hets och v&amp;aring;ld. Genom att till&amp;aring;ta att etniska minoriteter och homosexuella utm&amp;aring;las i offentligheten som hotfulla och mindre v&amp;auml;rda skapas ett samh&amp;auml;llsklimat i vilket vissa upplever det som riktigt och rimligt att g&amp;aring; fr&amp;aring;n ord till handling. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En effektiv hetslagstiftning handlar inte om att inskr&amp;auml;nka m&amp;auml;nniskors &amp;aring;siktsfrihet. Det ska st&amp;aring; var och en fritt att ha vilka tankar man vill om vem man vill. Vad hetslagstiftningen ska uppn&amp;aring; &amp;auml;r att s&amp;aring;dana tankar inte agiteras f&amp;ouml;r p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som &amp;ouml;kar risken f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld mot utsatta grupper.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hets handlar i sj&amp;auml;lva verket ytterst om att avhumanisera en folkgrupp. Den som hetsar vill minska m&amp;auml;nniskov&amp;auml;rdet hos dem man hetsar mot, antingen i samh&amp;auml;llets eller bara i den egna gruppens &amp;ouml;gon. Det uttryckliga eller implicita syftet &amp;auml;r ytterst att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra v&amp;aring;ldsut&amp;ouml;vning mot den utsatta gruppen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den juridiska r&amp;ouml;ra som uppst&amp;aring;tt m&amp;aring;ste redas ordning i. I dagsl&amp;auml;get &amp;auml;r det h&amp;ouml;gst oklart i vilken utstr&amp;auml;ckning v&amp;aring;r hetslagstiftning &amp;ouml;ver huvud taget g&amp;auml;ller rent juridiskt – lagen s&amp;auml;ger en sak medan H&amp;ouml;gsta domstolen s&amp;auml;ger en annan. Detta f&amp;aring;r konkreta verkningar n&amp;auml;r polis och &amp;aring;klagare ska fatta beslut om ingripanden. Framf&amp;ouml;r allt skyddet f&amp;ouml;r homosexuella har tvekl&amp;ouml;st urholkats. Det m&amp;aring;ste i detta l&amp;auml;ge vara v&amp;aring;r uppgift som lagstiftare att se till att Sverige har en fungerande hetslagstiftning som n&amp;aring;r upp till medborgarnas ber&amp;auml;ttigade krav p&amp;aring; f&amp;ouml;rutsebarhet, effektivitet och r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att en &amp;ouml;versyn omedelbart inleds. Uppgiften ska vara att noggrant granska Europakonventionen och Europadomstolens praxis och d&amp;auml;refter f&amp;ouml;resl&amp;aring; en reviderad hetslagstiftning som uppr&amp;auml;tth&amp;aring;ller utsatta gruppers skydd. I f&amp;ouml;rarbetena till den nya lagen m&amp;aring;ste vi som lagstiftare tydligt ange hur vi f&amp;ouml;rst&amp;aring;r Europadomstolens praxis och hur lagen relaterar till begreppet ”hate speech” och till konventionens skydd av yttrandefriheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alternativet – att passivt se p&amp;aring; hur m&amp;auml;nniskor uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r oprovocerat v&amp;aring;ld – &amp;auml;r att blunda b&amp;aring;de f&amp;ouml;r sambandet mellan hets och v&amp;aring;ld och f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt ansvar som lagstiftare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tills&amp;auml;tta en utredning i syfte att se &amp;ouml;ver hetslagstiftningen. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682926" name="_Toc80682926"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600242" name="_Toc212600242"&gt;&lt;/a&gt;Inr&amp;auml;tta en myndighet f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med att skapa ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r alla i realiteten ges lika r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;ver, som vi visar i denna motion, insatser p&amp;aring; m&amp;aring;nga omr&amp;aring;den. F&amp;ouml;r att samordna dessa insatser och f&amp;ouml;r att samla den kunskap p&amp;aring; omr&amp;aring;det som beh&amp;ouml;vs b&amp;ouml;r en s&amp;auml;rskild myndighet f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter inr&amp;auml;ttas. Myndigheten b&amp;ouml;r dels tillf&amp;ouml;ras nya uppgifter, dels &amp;ouml;verta ett antal uppgifter som idag ligger p&amp;aring; Ungdomsstyrelsen, Brottsf&amp;ouml;rebyggande r&amp;aring;det, Forum f&amp;ouml;r levande historia och Diskrimineringsombudsm&amp;auml;nnen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Myndigheten f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r ha ett brett mandat att arbeta med strategiska fr&amp;aring;gor som information, utbildning, metodutveckling, omv&amp;auml;rldsbevakning och opinionsbildning. Myndigheten b&amp;ouml;r bland annat f&amp;aring; f&amp;ouml;ljande uppgifter.&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utveckla och sprida metoder f&amp;ouml;r m&amp;aring;ngfaldsarbete p&amp;aring; arbetsplatser, skolor, utbildningsanordnare och n&amp;auml;ringslivet,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bidragsf&amp;ouml;rdelning till frivilligorganisationer inom antidiskriminerings-, antirasism- och integrationsomr&amp;aring;det, &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett helhetsansvar f&amp;ouml;r statens del i arbetet med att motverka rasism, exempelvis att producera material om hur skolor b&amp;auml;st hanterar fr&amp;auml;mlingsfientliga krafter,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Verkst&amp;auml;llande av minoritetspolitiken, bland annat f&amp;ouml;rmedlingen av bidrag till minoritetsorganisationerna. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Myndigheten b&amp;ouml;r vidare &amp;ouml;verta de uppgifter som inte avser tillsyn eller att f&amp;ouml;retr&amp;auml;da enskilda fr&amp;aring;n Diskrimineringsombudsm&amp;auml;nnen. Ombudsm&amp;auml;nnen b&amp;ouml;r inte, som i dag, vara splittrade mellan tillsyn, utbildning, metodutveckling, omv&amp;auml;rldsbevakning, kunskapsspridande och opinionsbildning. Det leder till f&amp;ouml;rvirring och oklarheter om en ombuds&amp;shy;man ska ut&amp;ouml;va tillsyn &amp;ouml;ver en lagstiftning som han eller hon tidigare informerat om och utbildat i. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Aktuell och genomarbetad statistik &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r ett effektivt arbete mot rasism och diskriminering. Myndigheten b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ges uppdraget att sammanst&amp;auml;lla och, om det beh&amp;ouml;vs, ta fram statistik och annan forskning om exempelvis hatbrott och diskriminering p&amp;aring; arbetsmarknaden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom detta helhetsgrepp f&amp;aring;r Sverige ett medel f&amp;ouml;r att verkningsfullt f&amp;aring; genomslag f&amp;ouml;r sin politik f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter och samtidigt effektivt st&amp;ouml;dja olika offentliga akt&amp;ouml;rer (statliga myndigheter, kommuner och landsting), liksom enskilda s&amp;aring;dana (bland annat lokala antidiskrimineringsbyr&amp;aring;er), i deras arbete mot diskriminering och rasism. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhets&amp;shy;r&amp;aring;det (se motion 2007/08:A402 Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle) kommer att ha motsvarande uppgifter inom j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en s&amp;auml;rskild myndighet f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682927" name="_Toc80682927"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600243" name="_Toc212600243"&gt;&lt;/a&gt;Transpersoner b&amp;ouml;r omfattas av hatbrotts- och hetslagstiftningen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Transpersoner &amp;auml;r en grupp som idag &amp;auml;r utsatt f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;rdomar och missaktning som hat och hets. Trots detta utg&amp;ouml;r inte en g&amp;auml;rningsmans syfte att kr&amp;auml;nka brottsoffret p&amp;aring; grund av hans eller hennes k&amp;ouml;nsidentitet eller k&amp;ouml;nsuttryck en grund f&amp;ouml;r att betrakta brottet som hatbrott. En s&amp;aring;dan klassificering av brottet m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r en straffsk&amp;auml;rpning. Milj&amp;ouml;partiet menar att k&amp;ouml;nsidentitet b&amp;ouml;r f&amp;ouml;ras till den uppr&amp;auml;kning i 29 kap. 2 &amp;sect; brottsbalken som idag inneh&amp;aring;ller ras, hudf&amp;auml;rg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbek&amp;auml;nnelse, och sexuell l&amp;auml;ggning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av samma sk&amp;auml;l b&amp;ouml;r brottet hets mot folkgrupp utvidgas till att &amp;auml;ven omfatta hot och missaktning mot gruppen transpersoner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att transpersoner b&amp;ouml;r omfattas av hatbrotts- och hetslagstiftningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682928" name="_Toc80682928"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600244" name="_Toc212600244"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Auml;ven strukturell diskriminering b&amp;ouml;r kunna processas i domstol&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens regler inneb&amp;auml;r att man bara kan v&amp;auml;cka talan om diskriminering om &lt;span style="font-style: italic;"&gt;en viss person &lt;/span&gt;&amp;auml;r diskriminerad och dessutom villig att st&amp;aring; bakom anm&amp;auml;lan. Detta &amp;auml;r problematiskt, dels eftersom m&amp;aring;nga som diskrimineras inte v&amp;aring;gar st&amp;aring; bakom en anm&amp;auml;lan, dels eftersom en stor del av den strukturella diskrimineringen p&amp;aring; det viset inte inneb&amp;auml;r att en viss person har diskriminerats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diskrimineringsombudsm&amp;auml;nnens m&amp;ouml;jlighet till tillsyn &amp;auml;r inte ett tillr&amp;auml;ckligt vapen mot strukturell diskriminering. Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att m&amp;aring;nga akt&amp;ouml;rer kan agera kraftfullt. Ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;mligt exempel &amp;auml;r r&amp;auml;ttsfallet EEOC v. Abercrombie &amp;amp; Fitch Stores, d&amp;auml;r en butikskedja som systematiskt undvikit att anst&amp;auml;lla etniska minoriteter och kvinnor d&amp;ouml;mdes att genomf&amp;ouml;ra ett omfattande &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om en motsvarande m&amp;ouml;jlighet i Sverige skulle vara ett ovanligt inslag i det svenska r&amp;auml;ttssystemet s&amp;aring; &amp;auml;r det en angel&amp;auml;gen reform som b&amp;ouml;r utredas vidare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att talan om strukturell diskriminering b&amp;ouml;r kunna f&amp;ouml;ras i domstol.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682929" name="_Toc80682929"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600245" name="_Toc212600245"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kra diskrimineringskompetens i Arbetsdomstolen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsdomstolen best&amp;aring;r i full sittning av tv&amp;aring; ledam&amp;ouml;ter fr&amp;aring;n vardera arbetstagar- och arbetsgivarsidan och tre &amp;auml;mbetsmannaledam&amp;ouml;ter (tv&amp;aring; jurister och en sakkunnig med s&amp;auml;rskild erfarenhet fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena p&amp;aring; arbetsmarknaden). Vi menar att det i diskrimineringsm&amp;aring;l b&amp;ouml;r s&amp;auml;kerst&amp;auml;llas att domstolen innehar kompetens om diskriminering. I s&amp;aring;dana tvister b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en s&amp;auml;rskild &amp;auml;mbetsmannaledamot tillf&amp;ouml;ras med erfarenhet av diskrimineringsfr&amp;aring;gor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Domstolens exakta sammans&amp;auml;ttning i &amp;ouml;vrigt vid diskrimineringsm&amp;aring;l &amp;aring;terst&amp;aring;r att ta st&amp;auml;llning till.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;auml;ndra Arbetsdomstolens sammans&amp;auml;ttning i diskrimineringstvister.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682930" name="_Toc80682930"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600246" name="_Toc212600246"&gt;&lt;/a&gt;Statistik fr&amp;aring;n Antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Resurser b&amp;ouml;r tillf&amp;ouml;ras antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna f&amp;ouml;r att de ska kunna f&amp;ouml;ra statistik som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser &amp;ouml;ver tid och mellan olika delar av landet. V&amp;aring;r f&amp;ouml;reslagna myndighet f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r ges i uppdrag att samordna och sammanst&amp;auml;lla statistiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av kvalitativ statistik av anm&amp;auml;ld diskriminering fr&amp;aring;n antidiskriminerings&amp;shy;byr&amp;aring;erna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682931" name="_Toc80682931"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600247" name="_Toc212600247"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r ”situation testing”&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Myndigheten f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r ges i uppdrag att utveckla s.k. situation testing som metod i sitt arbete. Situation testing inneb&amp;auml;r att myndigheten utf&amp;ouml;r kontrollerade tester av exempelvis arbetsgivare genom att s&amp;auml;nda in fingerade ans&amp;ouml;kningar i olika namn, svenskklingande och icke svenskklingande, men med lika meriter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Erfarenheter fr&amp;aring;n bland annat Storbritannien visar att metoden &amp;auml;r effektiv i arbetet med tillsyn och att f&amp;aring; fram st&amp;ouml;dbevisning till andra diskrimineringstvister (se vidare SOU 2005:56, Det bl&amp;aring;gula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige 13.7.1). I enlighet med den utredning som DO redovisade &amp;aring;r 2005 (dnr. 419-2005 ab. 13) b&amp;ouml;r myndighetens ramar och m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra s.k. situation testing regleras s&amp;auml;rskilt i lag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att diskrimineringsombudsm&amp;auml;nnen b&amp;ouml;r ges m&amp;ouml;jlighet i lag att genomf&amp;ouml;ra s.k. situation testing.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682932" name="_Toc80682932"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600248" name="_Toc212600248"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; afrosvenskar, romer och muslimer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den nyinr&amp;auml;ttade myndigheten f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r ges i uppdrag att g&amp;ouml;ra en s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; att motarbeta diskriminering av afrosvenskar, romer och muslimer. Dessa grupper &amp;auml;r de som enligt SCB:s och det numera nerlagda Integrationsverkets statistik st&amp;aring;r l&amp;auml;ngst ifr&amp;aring;n arbetsmarknaden och som upplever st&amp;ouml;rst diskriminering i vardagen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av en s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; att motverka diskriminering av afrosvenskar, romer och muslimer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682933" name="_Toc80682933"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600249" name="_Toc212600249"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kra st&amp;ouml;det till f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r de olika diskrimineringsgrunderna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig del av ett samh&amp;auml;lle som str&amp;auml;var efter lika r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r att utsatta grupper har f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att sj&amp;auml;lva formulera sitt perspektiv och att aktivt p&amp;aring;verka samh&amp;auml;llet. Endast de som sj&amp;auml;lva drabbas av samh&amp;auml;llets normer kan beskriva vad det inneb&amp;auml;r och vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som beh&amp;ouml;ver vidtas. Staten b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r s&amp;auml;kra ett l&amp;aring;ngsiktigt st&amp;ouml;d till f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r handikapporganisationerna, RFSL och andra f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r HBT-personer samt kvinnors organisering. Detsamma g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r de etniska minoriteterna, men dessa &amp;aring;terkommer vi till som en del av minoritetspolitiken till i avsnitt sex. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;ouml;det b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas till organisationer som f&amp;ouml;retr&amp;auml;der de grupper som skyddas av diskrimineringslagstiftningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682934" name="_Toc80682934"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600250" name="_Toc212600250"&gt;&lt;/a&gt;Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska vara skyldiga att vidta aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r alla diskrimineringsgrunder&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt dagens regler har arbetsgivaren skyldighet att vidta aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder vad g&amp;auml;ller diskrimineringsgrunderna k&amp;ouml;n, etnisk tillh&amp;ouml;righet och religion eller annan trosuppfattning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rderna inneb&amp;auml;r att arbeta m&amp;aring;linriktat och i samverkan med arbetstagarorganisationerna med att genomf&amp;ouml;ra rimliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att arbets&amp;shy;f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena l&amp;auml;mpar sig f&amp;ouml;r alla arbetstagare. Vidare ska arbetsgivaren verka f&amp;ouml;r att alla ges m&amp;ouml;jlighet att s&amp;ouml;ka lediga tj&amp;auml;nster. Milj&amp;ouml;partiet menar att dessa aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder, i enlighet med Diskriminerings&amp;shy;kommitt&amp;eacute;ns f&amp;ouml;rslag, ska omfatta samtliga diskriminerings&amp;shy;grunder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r utbildningsanordnare &amp;auml;r kraven p&amp;aring; aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder att uppr&amp;auml;tta likabehandlings&amp;shy;planer och att aktivt f&amp;ouml;rhindra och f&amp;ouml;rebygga trakasserier. &amp;Auml;ven f&amp;ouml;r dessa b&amp;ouml;r kravet p&amp;aring; aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder omfatta samtliga sju diskrimineringsgrunder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att arbetsgivare och utbildningsanordnare b&amp;ouml;r vara skyldiga att vidta aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att motverka diskriminering p&amp;aring; samtliga diskrimineringsgrunder.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682935" name="_Toc80682935"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600251" name="_Toc212600251"&gt;&lt;/a&gt;En generell politik f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682936" name="_Toc80682936"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600252" name="_Toc212600252"&gt;&lt;/a&gt;Granskning av den generella politiken &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som beskrevs inledningsvis kr&amp;auml;ver en politik f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter att varje politikomr&amp;aring;de genomlyses ur ett likar&amp;auml;ttsperspektiv. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att detta g&amp;ouml;rs fortl&amp;ouml;pande och systematiskt men att processen inleds genom att ett antal utredningar granskar politiken, omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r omr&amp;aring;de.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utg&amp;aring;ngspunkten f&amp;ouml;r s&amp;aring;dana granskningar b&amp;ouml;r vara att unders&amp;ouml;ka politikens konkreta utfall f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llets olika grupper. Granskningarna b&amp;ouml;r grundas p&amp;aring; f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen om hur strukturell diskriminering fungerar, allts&amp;aring; att v&amp;aring;ra regler, normer, rutiner, vedertagna f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt och beteenden &amp;auml;r utvecklade i ett majoritetssamh&amp;auml;lle, att de ofta missgynnar olika minoriteter samt att f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r majoritetssamh&amp;auml;llet i regel &amp;auml;r blinda f&amp;ouml;r detta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att exemplifiera vilken typ av &amp;aring;tg&amp;auml;rder vi menar kan utkristalliseras vid en s&amp;aring;dan granskning har Milj&amp;ouml;partiet, i samtal med ett trettiotal intresseorganisationer f&amp;ouml;r olika minoriteter, sammanst&amp;auml;llt 42 konkreta f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur den generella politiken b&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras, omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r omr&amp;aring;de.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ett antal utredningar b&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r att granska varje relevant politikomr&amp;aring;de ur ett likar&amp;auml;ttsperspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682937" name="_Toc80682937"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600253" name="_Toc212600253"&gt;&lt;/a&gt;Utbildningssystemet&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600254" name="_Toc212600254"&gt;&lt;/a&gt;En ny syn p&amp;aring; modersm&amp;aring;l i skolan&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det faktum att m&amp;aring;nga elever i dagens skola inte har en helt svensk spr&amp;aring;kbakgrund inneb&amp;auml;r att skolan m&amp;aring;ste anpassas f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla alla elevers lika r&amp;auml;tt till kunskap. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns brister i skolans f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt till spr&amp;aring;kutveckling i dag. Modersm&amp;aring;ls&amp;shy;undervisningen beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas, dels f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja flerspr&amp;aring;kigheten och dra nytta av den kunskapspotential som finns, dels eftersom f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r att eleverna ska l&amp;auml;ra sig bra svenska f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks av goda modersm&amp;aring;lskunskaper. Skolan beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; erbjuda &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l till elever som &amp;auml;nnu inte beh&amp;auml;rskar svenska tillr&amp;auml;ckligt bra f&amp;ouml;r att tillgodog&amp;ouml;ra sig &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; svenska spr&amp;aring;ket. Det borde vara sj&amp;auml;lvklart att undervisa p&amp;aring; ett spr&amp;aring;k som eleverna f&amp;ouml;rst&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Se ocks&amp;aring; v&amp;aring;r partimotion En grundskola med kvalitet och m&amp;aring;ngfald, 2008/09:Ub526, d&amp;auml;r fler f&amp;ouml;rslagspunkter finns. &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;rkt modersm&amp;aring;lsundervisning&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn har r&amp;auml;tt till goda kunskaper s&amp;aring;v&amp;auml;l i svenska spr&amp;aring;ket som i sitt modersm&amp;aring;l, i de fall det inte &amp;auml;r svenska. Goda kunskaper i modersm&amp;aring;let ger dessutom b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att l&amp;auml;ra sig ett andra spr&amp;aring;k bra. Att skolan erbjuder en bra modersm&amp;aring;lsundervisning &amp;auml;r s&amp;aring;ledes b&amp;aring;de en fr&amp;aring;ga om att barn ska ha r&amp;auml;tt till sin kultur och att skapa goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att alla elever ska utveckla goda kunskaper i svenska spr&amp;aring;ket, vilket &amp;auml;r ett av skolans viktigaste &amp;auml;mnen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att modersm&amp;aring;lsundervisningen m&amp;aring;ste prioriteras och i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning erbjudas under ordinarie skoltid. &amp;Aring;r 2007 var det 56 procent av de ber&amp;auml;ttigade barnen i grundskolan som fick modersm&amp;aring;lsundervisning. Det &amp;auml;r viktigt att eleven inte k&amp;auml;nner att de missar f&amp;ouml;r mycket av annan undervisning genom att delta i modersm&amp;aring;lsundervisningen. En l&amp;ouml;sning kan vara att l&amp;auml;gga undervisningen vid tillf&amp;auml;llen d&amp;aring; alla elever f&amp;aring;r v&amp;auml;lja vad de vill studera.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I grundskolef&amp;ouml;rordningen finns ocks&amp;aring; en begr&amp;auml;nsning som s&amp;auml;ger att elever har r&amp;auml;tt till modersm&amp;aring;lsundervisning i som mest sju &amp;aring;r. Det &amp;auml;r en begr&amp;auml;nsning som Milj&amp;ouml;partiet vill ta bort, vilket &amp;auml;ven Skolverket rekommenderat. F&amp;ouml;rdjupade spr&amp;aring;kkunskaper anses i andra fall vara en tillg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet, vilket till och med f&amp;ouml;ranlett reformer av antagningssystemet till h&amp;ouml;gskolan. Sj&amp;auml;lvklart ska elever som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar kunna f&amp;ouml;rdjupa sina kunskaper i modersm&amp;aring;let &amp;auml;ven efter att ha studerat det i sju &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;stan all undervisning i skolorna bedrivs p&amp;aring; svenska, n&amp;aring;got som g&amp;ouml;r det sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r barn som &amp;auml;nnu inte beh&amp;auml;rskar svenskan obehindrat att tillgodog&amp;ouml;ra sig annan undervisning, till exempel matematik. Det g&amp;auml;ller framf&amp;ouml;r allt elever som nyligen anl&amp;auml;nt till Sverige och som inte har hunnit l&amp;auml;ra sig svenska spr&amp;aring;ket tillr&amp;auml;ckligt bra f&amp;ouml;r att h&amp;auml;nga med i undervisningen. En elev har r&amp;auml;tt att f&amp;aring; bra undervisning i matematik &amp;auml;ven om eleven inte &amp;auml;r duktig i svenska. Att undervisningen blir mer effektiv om l&amp;auml;rarna talar ett spr&amp;aring;k som eleverna f&amp;ouml;rst&amp;aring;r s&amp;auml;ger sig sj&amp;auml;lv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att &amp;auml;mnesundervisning i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning b&amp;ouml;r ges p&amp;aring; elevernas modersm&amp;aring;l. I dag sker detta i mycket liten omfattning, p&amp;aring; de flesta h&amp;aring;ll inte alls. Nyanl&amp;auml;nda elever som har en god skolbakgrund upplever ofta att deras &amp;auml;mneskunskaper f&amp;aring;r ligga i tr&amp;auml;da medan de enbart &amp;auml;gnar sig &amp;aring;t att l&amp;auml;ra sig svenska. Detta &amp;auml;r inte acceptabelt och det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att skolan, samtidigt som man satsar p&amp;aring; undervisning i s&amp;aring;v&amp;auml;l modersm&amp;aring;l som svenska spr&amp;aring;ket, ocks&amp;aring; erbjuder &amp;auml;mnesunder&amp;shy;visning p&amp;aring; modersm&amp;aring;len. De &amp;auml;mnen som framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r aktuella &amp;auml;r matematik och engelska. Dessutom b&amp;ouml;r studiehandledning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l erbjudas f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r eleverna i samtliga &amp;auml;mnen. Det &amp;auml;r allra viktigast att elever som anl&amp;auml;nt till Sverige under skoltiden f&amp;aring;r ta del av s&amp;aring;dan undervisning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag &amp;auml;r det m&amp;aring;nga flerspr&amp;aring;kiga elever som inte n&amp;aring;r kunskapsm&amp;aring;len i olika &amp;auml;mnen. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga av dessa skulle m&amp;ouml;jligheterna att n&amp;aring; m&amp;aring;len &amp;ouml;ka v&amp;auml;sentligt om de fick &amp;auml;mnes&amp;shy;undervisning och studiehandledning p&amp;aring; modersm&amp;aring;let till dess att eleven kan svenska tillr&amp;auml;ckligt bra f&amp;ouml;r att f&amp;aring; all undervisning p&amp;aring; svenska.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.1.3&amp;#9;&lt;/span&gt;Fler tillvalsspr&amp;aring;k&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolorna b&amp;ouml;r erbjuda ett st&amp;ouml;rre utbud av spr&amp;aring;k som eleverna kan v&amp;auml;lja. Ofta erbjuds enbart de traditionella spr&amp;aring;ken tyska, franska och spanska. I dagens internationaliserade v&amp;auml;rld &amp;auml;r m&amp;aring;nga andra spr&amp;aring;k minst lika relevanta. Stora spr&amp;aring;k som ryska och mandarin blir till exempel allt popul&amp;auml;rare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att skolorna i &amp;ouml;kad utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;ven b&amp;ouml;r erbjuda undervisning i spr&amp;aring;k som talas i det m&amp;aring;ngkulturella Sverige. Det kan vara betydligt mer relevant f&amp;ouml;r en elev att l&amp;auml;ra sig kurdiska, finska eller arabiska &amp;auml;n till exempel tyska. F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna att bli riktigt duktig kan ocks&amp;aring; vara betydligt b&amp;auml;ttre om man har skolkamrater och v&amp;auml;nner att tala med som har spr&amp;aring;ket som modersm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grundskolor f&amp;aring;r enligt dagens reglering erbjuda spr&amp;aring;k som det finns rimlig chans att tro att eleverna kan forts&amp;auml;tta studera vid gymnasiet. P&amp;aring; gymnasieniv&amp;aring; f&amp;aring;r nya spr&amp;aring;k erbjudas och ska anordnas om antalet som &amp;ouml;nskar l&amp;auml;sa spr&amp;aring;ket uppg&amp;aring;r till minst fem. Milj&amp;ouml;partiet anser att kommuner och andra huvudm&amp;auml;n b&amp;ouml;r arbeta aktivt f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja intresset bland elever f&amp;ouml;r att l&amp;auml;sa andra spr&amp;aring;k och informera om de m&amp;ouml;jligheter som finns. Grundskolor och gymnasieskolor b&amp;ouml;r samarbeta f&amp;ouml;r att erbjuda fler spr&amp;aring;k som &amp;auml;r levande och talas i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.1.4&amp;#9;&lt;/span&gt;Modersm&amp;aring;l meriterande till h&amp;ouml;gskolan&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nyligen reformerades reglerna f&amp;ouml;r antagning till h&amp;ouml;gskolan s&amp;aring; att vissa &amp;auml;mnen v&amp;auml;ger tyngre &amp;auml;n andra vid urval. S&amp;aring;dana kurser &amp;auml;r bland annat f&amp;ouml;rdjupningskurser i matematik och kurser i moderna spr&amp;aring;k. Syftet &amp;auml;r att f&amp;aring; fler att l&amp;auml;sa spr&amp;aring;k p&amp;aring; gymnasiet. Alla spr&amp;aring;k som l&amp;auml;ses enligt kursplanen f&amp;ouml;r moderna spr&amp;aring;k &amp;auml;r meriterande. Modersm&amp;aring;lsunder&amp;shy;visningen har dock en egen kursplan och r&amp;auml;knas d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte som ett extra meriterande &amp;auml;mne. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill att s&amp;aring; l&amp;auml;nge spr&amp;aring;kstudier &amp;auml;r extra meriterande vid antagning till h&amp;ouml;gskolan s&amp;aring; ska detta g&amp;auml;lla &amp;auml;ven studier i modersm&amp;aring;let. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fler elever b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ges m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; betyg i sitt modersm&amp;aring;l genom pr&amp;ouml;vning. Elever ska ha r&amp;auml;tt att f&amp;aring; kunskaper i alla spr&amp;aring;k pr&amp;ouml;vade oavsett om dessa erbjuds i kommunen eller inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att betyg i modersm&amp;aring;l ska vara meriterande vid antagning till h&amp;ouml;gskolan p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som betyg i moderna spr&amp;aring;k.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.1.5&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;tt till modersm&amp;aring;l i f&amp;ouml;rskolan&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r i f&amp;ouml;rskole&amp;aring;ldern som spr&amp;aring;kutvecklingen &amp;auml;r som mest intensiv. Det &amp;auml;r dessutom s&amp;aring; att barn som har goda kunskaper i sitt modersm&amp;aring;l har b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att l&amp;auml;ra sig ytterligare ett spr&amp;aring;k. P&amp;aring; s&amp;aring; vis gynnas &amp;auml;ven kunskapsutvecklingen i svenska spr&amp;aring;ket av en satsning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;stan alla kommuner har barn med ett annat modersm&amp;aring;l &amp;auml;n svenska i f&amp;ouml;rskolan. Trots detta ges st&amp;ouml;d i modersm&amp;aring;let endast i ett &amp;aring;ttiotal av Sveriges 290 kommuner. &amp;Aring;r 2006 fick endast 15 procent av barnen som har ett annat modersm&amp;aring;l &amp;auml;n svenska modersm&amp;aring;lsst&amp;ouml;d. Under 1980-talet fick d&amp;auml;remot omkring 60 procent av de aktuella barnen motsvarande st&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga kommuner hade 2002 avvecklat modersm&amp;aring;lsst&amp;ouml;det helt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Modersm&amp;aring;lsst&amp;ouml;det &amp;auml;r i dag reglerat i l&amp;auml;roplanen, d&amp;auml;r det st&amp;aring;r att ”f&amp;ouml;rskolan ska str&amp;auml;va efter att varje barn som har ett annat modersm&amp;aring;l &amp;auml;n svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att kommunicera s&amp;aring;v&amp;auml;l p&amp;aring; svenska som p&amp;aring; sitt modersm&amp;aring;l”. Men denna skrivning r&amp;auml;cker uppenbarligen inte till f&amp;ouml;r att garantera att barnen f&amp;aring;r den hj&amp;auml;lp som de borde f&amp;aring;. Skolverket har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vid flera tillf&amp;auml;llen rekommenderat regeringen att f&amp;ouml;rtydliga kravet p&amp;aring; kommunerna att anordna modersm&amp;aring;lsst&amp;ouml;d i f&amp;ouml;rskolan f&amp;ouml;r barn med annat modersm&amp;aring;l &amp;auml;n svenska. Milj&amp;ouml;partiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det beh&amp;ouml;ver utredas hur r&amp;auml;tten till modersm&amp;aring;lsst&amp;ouml;det kan regleras i lag och sk&amp;auml;rpas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utreda att r&amp;auml;tten till modersm&amp;aring;lsst&amp;ouml;d i f&amp;ouml;rskolan.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600255" name="_Toc212600255"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rst&amp;auml;rk r&amp;auml;tten till sfi&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kunskaper i svenska &amp;auml;r m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r arbete. De medf&amp;ouml;r att individens m&amp;ouml;jligheter till egenmakt och sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rverkligande &amp;ouml;kar. En person utan tillg&amp;aring;ng till varken det talade eller det skrivna spr&amp;aring;ket i det land d&amp;auml;r han eller hon bor riskerar att bli marginaliserad och f&amp;aring; sv&amp;aring;rt att ut&amp;ouml;va och tillvarata sina r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att alla personer som invandrar till Sverige och som inte har till&amp;shy;r&amp;auml;ckliga kunskaper i svenska spr&amp;aring;ket ska erbjudas utbildning i svenska. Vi vill att detta ska vara en oavvislig r&amp;auml;tt. Utbildningen ska anpassas till den enskildes behov och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksrevisionen granskade nyligen sfi och menar att det &amp;auml;r ok&amp;auml;nt om sfi leder till grundl&amp;auml;ggande kunskaper i svenska och d&amp;auml;rigenom bland annat st&amp;auml;rker deltagarnas st&amp;auml;llning p&amp;aring; arbetsmarknaden. Riksrevisionens granskning visar att regeringen aldrig tagit initiativ till n&amp;aring;gon effektutv&amp;auml;rdering av sfi, detta trots att skolformen funnits i &amp;ouml;ver 40 &amp;aring;r och att verksamheten f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas bidra till anst&amp;auml;llning och egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning f&amp;ouml;r deltagarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att g&amp;ouml;ra en effektutv&amp;auml;rdering av sfi.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;Sfi som kompetensutveckling f&amp;ouml;r offentliganst&amp;auml;llda&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag finns det anst&amp;auml;llda inom offentlig sektor med mycket begr&amp;auml;nsade kunskaper i svenska. De &amp;aring;terfinns i yrkesgrupper som lokalv&amp;aring;rdare och skolbespisningspersonal. Inom statlig f&amp;ouml;rvaltning b&amp;ouml;r ett kompetensutvecklingsprogram initieras f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra att anst&amp;auml;llda inom ramen f&amp;ouml;r sin anst&amp;auml;llning l&amp;auml;ser sfi. Det b&amp;ouml;r utredas om incitament kan skapas f&amp;ouml;r att motivera kommuner att g&amp;ouml;ra motsvarande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av ett kompetensutvecklingsprogram som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llda i offentlig sektor att l&amp;auml;sa svenska f&amp;ouml;r invandrare.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600256" name="_Toc212600256"&gt;&lt;/a&gt;Generell kunskapsh&amp;ouml;jning om pedagogik r&amp;ouml;rande utsatta grupper&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r f&amp;ouml;reslagna myndighet f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r ges i uppdrag att utveckla kompetens&amp;shy;h&amp;ouml;jande &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r skolpersonal vad g&amp;auml;ller HBT- och genuspedagogik, rasism och diskriminering samt pedagogik kring funktionsneds&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av en generell kunskapsh&amp;ouml;jning bland skolpersonal om HBT- och genus&amp;shy;pedagogik, om rasism och diskriminering samt pedagogik kring funktionsneds&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682940" name="_Toc80682940"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600257" name="_Toc212600257"&gt;&lt;/a&gt;Folkbokf&amp;ouml;ring m.m.&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600258" name="_Toc212600258"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;ppna m&amp;ouml;jligheten att folkbokf&amp;ouml;ra intersexuella barn &amp;auml;ven utan att k&amp;ouml;n fastst&amp;auml;llts&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag kan ett nyf&amp;ouml;tt barn inte folkbokf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;rr&amp;auml;n det har f&amp;aring;tt ett fastst&amp;auml;llt k&amp;ouml;n. Detta trots att 5–10 barn &amp;aring;rligen f&amp;ouml;ds med oklar k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righet. Denna lagstiftning f&amp;ouml;rst&amp;auml;rker f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningen om att ett k&amp;ouml;nsfastst&amp;auml;llande b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras omedelbart. Vi menar att folkbokf&amp;ouml;ringslagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att en k&amp;ouml;nl&amp;ouml;s folkbokf&amp;ouml;ring ska kunna g&amp;ouml;ras i v&amp;auml;ntan p&amp;aring; att ett k&amp;ouml;n fastst&amp;auml;llts.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att barn b&amp;ouml;r kunna folkbokf&amp;ouml;ras utan fastst&amp;auml;llt k&amp;ouml;n i v&amp;auml;ntan p&amp;aring; att detta skett.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600259" name="_Toc212600259"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rnamn ska f&amp;aring; v&amp;auml;ljas fritt, oavsett traditionell k&amp;ouml;nsassociation&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Patent- och registreringsverkets praxis kr&amp;auml;vs intyg om att utredning om diagnostiserad transsexualism f&amp;ouml;r att ett byte av f&amp;ouml;rnamn till ett namn som normalt sett anknyts till det motsatta k&amp;ouml;net ska accepteras (SOU 2007:16). En m&amp;auml;nniskas identitet &amp;auml;r n&amp;auml;ra knuten till hennes f&amp;ouml;rnamn. Milj&amp;ouml;partiets utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r att det &amp;auml;r upp till var och en att f&amp;ouml;rfoga &amp;ouml;ver sin identitet. Namnlagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att den som &amp;auml;r myndig ska vara fri att v&amp;auml;lja det f&amp;ouml;rnamn som hon eller han vill ha, oavsett vilket k&amp;ouml;n vi normalt sett associerar till det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterligare ett problem med dagens utformning av regelverket &amp;auml;r att de som korrigerar sitt k&amp;ouml;n inte kan byta namn f&amp;ouml;rr&amp;auml;n de f&amp;aring;tt ett nytt personnummer, det vill s&amp;auml;ga mycket sent i processen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att namnlagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att personer som &amp;auml;r myndiga kan v&amp;auml;lja f&amp;ouml;rnamn fritt, oavsett vilket k&amp;ouml;n namnet oftast associeras med.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682941" name="_Toc80682941"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600260" name="_Toc212600260"&gt;&lt;/a&gt;Arbetsmarknad&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600261" name="_Toc212600261"&gt;&lt;/a&gt;Etnisk positiv s&amp;auml;rbehandling b&amp;ouml;r vara till&amp;aring;tet i arbetslivet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att positiv s&amp;auml;rbehandling p&amp;aring; etnisk grund visserligen inneb&amp;auml;r ett avsteg fr&amp;aring;n likabehandlingsprincipen men &amp;auml;nd&amp;aring; b&amp;ouml;r vara till&amp;aring;ten under vissa omst&amp;auml;ndigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den arbetsgivare eller utbildningsanordnare som efter en grundlig analys vill anv&amp;auml;nda sig av positiv s&amp;auml;rbehandling som en av flera &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r f&amp;aring; bukt med en snedf&amp;ouml;rdelning p&amp;aring; arbetsplatsen b&amp;ouml;r inte vara f&amp;ouml;rhindrad att g&amp;ouml;ra det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det r&amp;aring;der ingen tvekan om att en l&amp;aring;ng tids diskriminering i samh&amp;auml;llet har snedvridit sammans&amp;auml;ttningen p&amp;aring; m&amp;aring;nga arbetsplatser och inom m&amp;aring;nga utbildningar. I samh&amp;auml;llet sker just nu en process d&amp;auml;r m&amp;aring;nga akt&amp;ouml;rer s&amp;ouml;ker v&amp;auml;gar att motverka diskriminering och hitta kompensatoriska &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r en historisk obalans. I ett s&amp;aring;dant arbete kan positiv s&amp;auml;rbehandling vara en anv&amp;auml;ndbar &amp;aring;tg&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det b&amp;ouml;r dock klarg&amp;ouml;ras att det &amp;auml;r en oinskr&amp;auml;nkt likabehandlingsprincip som b&amp;ouml;r g&amp;auml;lla p&amp;aring; sikt. &amp;Ouml;ppningen f&amp;ouml;r positiv s&amp;auml;rbehandling b&amp;ouml;r ompr&amp;ouml;vas l&amp;ouml;pande och avskaffas n&amp;auml;r dagens stora samh&amp;auml;llsskillnader har b&amp;ouml;rjat g&amp;aring; tillbaka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att etnisk positiv s&amp;auml;rbehandling b&amp;ouml;r vara till&amp;aring;tet p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682942" name="_Toc80682942"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600262" name="_Toc212600262"&gt;&lt;/a&gt;Offentlig upphandling&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600263" name="_Toc212600263"&gt;&lt;/a&gt;Antidiskrimineringsklausuler b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras vid all statlig upphandling &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Erfarenheter fr&amp;aring;n bland annat USA visar att antidiskrimineringsklausuler &amp;auml;r ett kraftfullt verktyg f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i arbetslivet. I enlighet med f&amp;ouml;rslaget i Det bl&amp;aring;gula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige (SOU 2005:56) b&amp;ouml;r regeringen anta en f&amp;ouml;rordning som inneb&amp;auml;r att en s&amp;aring;dan ska till&amp;auml;mpas i alla statliga upphandlingar. Regeringen b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att klausulerna f&amp;ouml;ljs upp s&amp;aring; att en reell press s&amp;auml;tts p&amp;aring; de upphandlande f&amp;ouml;retagen. En funktion f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;tta myndigheterna i arbetet b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas i Finansdepartementet. Den f&amp;ouml;reslagna myndigheten f&amp;ouml;r lika r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r ges motsvarande uppdrag f&amp;ouml;r kommunernas upphandling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att antidiskrimineringsklausuler b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras i samtliga statliga upphandlingar.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600264" name="_Toc212600264"&gt;&lt;/a&gt;Tillg&amp;auml;ngligg&amp;ouml;r upphandlingen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Insamlingsstiftelsen IFS R&amp;aring;dgivningscentrum var bara 51 av 203&amp;nbsp;000 leverant&amp;ouml;rer till statliga verk och kommuner invandrar&amp;auml;gda f&amp;ouml;retag (knappt en halv promille). IFS menar att det i stor utstr&amp;auml;ckning beror p&amp;aring; att nio av tio upphandlingar sker som s.k. direktupphandlingar, d&amp;auml;r det upphandlade f&amp;ouml;retaget &amp;auml;r k&amp;auml;nt av upphandlaren sedan tidigare. D&amp;auml;rmed st&amp;aring;r sig sm&amp;aring; och nystartade f&amp;ouml;retag ofta sl&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Upphandlingsf&amp;ouml;rfarandet &amp;auml;r ocks&amp;aring; ofta on&amp;ouml;digt kr&amp;aring;ngligt och sv&amp;aring;rbegripligt, vilket missgynnar personer som inte har svenska som modersm&amp;aring;l. Bland annat Landstinget i Dalarna framh&amp;aring;lls av IFS som ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r hur en offentlig akt&amp;ouml;r kan g&amp;ouml;ra sitt f&amp;ouml;rfarande mer l&amp;auml;ttillg&amp;auml;ngligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet menar att ett utvecklingsarbete m&amp;aring;ste initieras inom offentlig f&amp;ouml;rvaltning f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra upphandlingsf&amp;ouml;rfarandet mer tillg&amp;auml;ngligt f&amp;ouml;r alla f&amp;ouml;retagare.&lt;a id="_Toc80682943" name="_Toc80682943"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regler och f&amp;ouml;rfaringss&amp;auml;tt f&amp;ouml;r offentlig upphandling b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras i syfte att g&amp;ouml;ra den mer tillg&amp;auml;nglig.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600265" name="_Toc212600265"&gt;&lt;/a&gt;Bostadspolitiken&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600266" name="_Toc212600266"&gt;&lt;/a&gt;Krav p&amp;aring; efterlevnad av tillg&amp;auml;nglighetskrav vid nybyggnation&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag finns i plan- och bygglagen (3 kap. 3 &amp;sect;) krav p&amp;aring; att all nyproduktion ska byggas tillg&amp;auml;ngligt. Tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r efterlevnaden bristf&amp;auml;llig, vilket inneb&amp;auml;r att otillg&amp;auml;ngliga byggnader fortfarande produceras. Detta &amp;auml;r otillfredsst&amp;auml;llande och m&amp;aring;ste &amp;aring;tg&amp;auml;rdas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra &amp;aring;tg&amp;auml;rder s&amp;aring; att plan- och bygglagens intention om tillg&amp;auml;nglig nybyggnation f&amp;ouml;ljs.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682944" name="_Toc80682944"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600267" name="_Toc212600267"&gt;&lt;/a&gt;Flyktingmottagande&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600268" name="_Toc212600268"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;rna EBO-principen &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rslag har framf&amp;ouml;rts om att inskr&amp;auml;nka flyktingars r&amp;auml;tt att bo var de vill under sitt f&amp;ouml;rsta &amp;aring;r med uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd. Syftet &amp;auml;r att flyktingmottagandet ska f&amp;ouml;rdelas j&amp;auml;mnare mellan landets kommuner och kravet ska kopplas till introduktionsers&amp;auml;ttningen. Man vill allts&amp;aring; med ekonomiska sanktioner tvinga m&amp;auml;nniskor att under sitt f&amp;ouml;rsta &amp;aring;r bo kvar i vissa kommuner, oavsett om de trivs d&amp;auml;r eller inte. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r oacceptabelt att m&amp;auml;nniskor i Sverige inte sj&amp;auml;lva ska f&amp;aring; v&amp;auml;lja bostadsort. Har man f&amp;aring;tt uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd i Sverige s&amp;aring; har man. Om vi skulle till&amp;aring;ta s&amp;auml;rskilda regler f&amp;ouml;r “den andre” s&amp;aring; hotas sj&amp;auml;lva demokratin. En av grundpelarna f&amp;ouml;r det demokratiska samh&amp;auml;llet &amp;auml;r att samma regler ska g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r alla. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet tycker att det vore bra om fler kommuner &amp;auml;n idag var positiva till invandring. Det &amp;auml;r idag alldeles f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga kommuner som inte ser m&amp;ouml;jligheterna som invandring skapar. Det m&amp;aring;ngkulturella samh&amp;auml;llet &amp;auml;r en resurs f&amp;ouml;r varje kommun att ta vara p&amp;aring;. Idag tvekar kommunerna f&amp;ouml;r att de &amp;auml;r r&amp;auml;dda f&amp;ouml;r segregation och fr&amp;auml;mlings&amp;shy;fientlighet. Men att s&amp;auml;tta vissa m&amp;auml;nniskor i kommunarrest, beroende p&amp;aring; vilket f&amp;ouml;delse&amp;shy;land de har, kommer aldrig att l&amp;ouml;sa n&amp;aring;gra segregationsproblem. Vi anser att alla kommuner i Sverige ska vara f&amp;ouml;rpliktade att ta emot asyls&amp;ouml;kande samt att Migrationsverket m&amp;aring;ste &amp;aring;l&amp;auml;ggas att samarbeta med asyls&amp;ouml;kandes och flyktingars vistelsekommuner i syfte att underl&amp;auml;tta deras start i Sverige. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiker fr&amp;aring;n alla partier pratar ofta om att Sverige inte ska vara ett samh&amp;auml;lle med ett “vi och dom”-t&amp;auml;nkande. Men d&amp;aring; f&amp;aring;r man ocks&amp;aring; driva politik utifr&amp;aring;n den devisen. Hur kan man d&amp;aring; motivera att “vi” som &amp;auml;r f&amp;ouml;dda i landet ska f&amp;aring; bos&amp;auml;tta oss var vi vill, men “dom” som &amp;auml;r f&amp;ouml;dda i ett annat land ska bli kvotplacerade? Vi vill ist&amp;auml;llet ge alla m&amp;auml;nniskor st&amp;ouml;rre frihet &amp;ouml;ver deras liv, oavsett om man &amp;auml;r f&amp;ouml;dd i landet eller inte. Idag har en asyls&amp;ouml;kande en m&amp;aring;nads &amp;aring;ngerr&amp;auml;tt om han eller hon &amp;aring;ngrar sitt val av bostadsort. Vi vill ut&amp;ouml;ka den h&amp;auml;r tiden till minst ett halv&amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att v&amp;auml;rna EBO-principen. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682945" name="_Toc80682945"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600269" name="_Toc212600269"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600270" name="_Toc212600270"&gt;&lt;/a&gt;Reformera reglerna f&amp;ouml;r k&amp;ouml;nskorrigering&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Transsexuella som vill genomg&amp;aring; en k&amp;ouml;nskorrigering och byta juridiskt k&amp;ouml;n m&amp;ouml;ter &amp;aring;tskilliga problem. Bland annat st&amp;auml;lls krav p&amp;aring; sterilisering och att personen &amp;auml;r ogift och svensk medborgare. Detta &amp;auml;r otidsenligt och orimligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet menar att reglerna f&amp;ouml;r k&amp;ouml;nsbyte m&amp;aring;ste revideras helt enligt f&amp;ouml;ljande principer.&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens &amp;aring;ldersgr&amp;auml;ns p&amp;aring; 18 &amp;aring;r ska tas bort. En individuell bed&amp;ouml;mning ska g&amp;ouml;ras &amp;auml;ven f&amp;ouml;r minder&amp;aring;riga.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kravet p&amp;aring; sterilisering b&amp;ouml;r avskaffas. Det f&amp;ouml;reslagna kravet p&amp;aring; avl&amp;auml;gsnande av k&amp;ouml;nsk&amp;ouml;rtlar (SOU 2007:16) ska inte inf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kravet p&amp;aring; att personen i fr&amp;aring;ga ska vara ogift tas bort.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;ouml;nsbyte ska inte enbart vara f&amp;ouml;rbeh&amp;aring;llet svenska medborgare.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att reglerna f&amp;ouml;r k&amp;ouml;nskorrigering b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600271" name="_Toc212600271"&gt;&lt;/a&gt;Satsning p&amp;aring; likar&amp;auml;ttskompetens i v&amp;aring;rden&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som v&amp;aring;rdtagare &amp;auml;r man i regel i en utsatt position. Det r&amp;aring;der ingen tvekan om att bem&amp;ouml;tandet fr&amp;aring;n v&amp;aring;rdpersonalen spelar stor roll f&amp;ouml;r behandlingsresultatet. Om inte v&amp;aring;rdapparaten f&amp;ouml;rm&amp;aring;r att m&amp;ouml;ta alla p&amp;aring; ett korrekt och inkluderande s&amp;auml;tt, inneb&amp;auml;r det att en stor del av befolkningen i praktiken har s&amp;auml;mre r&amp;auml;tt till sjukv&amp;aring;rd &amp;auml;n majoriteten. Det g&amp;auml;ller inte minst p&amp;aring; exempelvis ungdoms- och m&amp;ouml;drav&amp;aring;rdsmottagningar, d&amp;auml;r kunskapen om situationen f&amp;ouml;r till exempel hbt-personer eller personer med utl&amp;auml;ndsk bakgrund kan vara bristf&amp;auml;llig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialstyrelsen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ges ett s&amp;auml;rskilt uppdrag att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla likar&amp;auml;ttskompetensen inom v&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Socialstyrelsen b&amp;ouml;r ges ett s&amp;auml;rskilt uppdrag att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla likar&amp;auml;tts&amp;shy;kompetensen inom v&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600272" name="_Toc212600272"&gt;&lt;/a&gt;Ensamst&amp;aring;ende kvinnor b&amp;ouml;r kunna f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till insemination inom v&amp;aring;rden&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;auml;lvklart &amp;auml;r det inte en m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet att f&amp;aring; barn. D&amp;auml;remot &amp;auml;r det en m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet att inte diskrimineras p&amp;aring; grund av sitt civilst&amp;aring;nd n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller r&amp;auml;tten till hj&amp;auml;lp med att bli gravid. Ensam&amp;shy;st&amp;aring;ende kvinnor b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ges samma m&amp;ouml;jligheter till hj&amp;auml;lp som heterosexuella och lesbiska par har. Det &amp;auml;r inte f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarnas antal, lika lite som deras k&amp;ouml;n, som avg&amp;ouml;r huruvida ett barn f&amp;aring;r en god uppv&amp;auml;xt. K&amp;auml;rlek, &amp;auml;rlighet, respekt, omtanke och trygga och stabila uppv&amp;auml;xtvillkor &amp;auml;r grundstenarna i barns behov. Allt detta kan ocks&amp;aring; ensamst&amp;aring;ende erbjuda sina barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ensamst&amp;aring;ende kvinnor ska kunna f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till insemination inom v&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600273" name="_Toc212600273"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc80682946" name="_Toc80682946"&gt;&lt;/a&gt;Utred surrogatm&amp;ouml;draskap&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Surrogatm&amp;ouml;draskap inneb&amp;auml;r att en kvinna b&amp;auml;r ett barn som den biologiska mamman av n&amp;aring;gon anledning inte sj&amp;auml;lv kan b&amp;auml;ra i sin egen livmoder. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga kvinnor och samk&amp;ouml;nade par kan det vara den enda m&amp;ouml;jligheten att bli biologiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar. Surrogatm&amp;ouml;drar och -barn finns f&amp;ouml;rst&amp;aring;s redan i Sverige, bland annat f&amp;ouml;r att det redan idag &amp;auml;r till&amp;aring;tet i m&amp;aring;nga andra l&amp;auml;nder. Men eftersom Sverige inte har reglerat surrogatm&amp;ouml;draskap s&amp;aring; faller barnen ibland in i ett juridiskt vakuum, med oklarheter om vilka som &amp;auml;r v&amp;aring;rdnadshavare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill att surrogatm&amp;ouml;draskap ska utredas. Det finns viktiga etiska fr&amp;aring;gor som m&amp;aring;ste &amp;ouml;verv&amp;auml;gas, men utg&amp;aring;ngspunkten m&amp;aring;ste vara att det &amp;auml;r positivt med fler v&amp;auml;lkomna barn. I ett s&amp;aring;dant utredningsarbete b&amp;ouml;r vi g&amp;aring; igenom de lagstiftningar och erfarenheter som finns i de olika l&amp;auml;nder som idag till&amp;aring;ter surrogatm&amp;ouml;draskap.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tills&amp;auml;tta en utredning om surrogatm&amp;ouml;draskap. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600274" name="_Toc212600274"&gt;&lt;/a&gt;Infrastruktur och kollektivtrafik&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600275" name="_Toc212600275"&gt;&lt;/a&gt;Skapa incitament f&amp;ouml;r bilpooler med bilar anpassade f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll i landet utvecklas idag bilpooler. Det &amp;auml;r ett kostnadseffektivt och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligt alternativ f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga, inte minst storstadsbor. Poolerna bildas b&amp;aring;de av privatpersoner i samverkan, biluthyrningsf&amp;ouml;retag och offentliga akt&amp;ouml;rer, exempelvis kommuner som tillg&amp;auml;ngligg&amp;ouml;r sina bilar under kv&amp;auml;llar och helger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning att delta i bilpooler b&amp;ouml;r incitament, i form av bidrag eller skattel&amp;auml;ttnader, instiftas f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en del av bilbest&amp;aring;ndet i poolerna anpassade f&amp;ouml;r de mest f&amp;ouml;rekommande funktionsneds&amp;auml;ttningarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att incitament b&amp;ouml;r skapas f&amp;ouml;r bilpooler med bilar som &amp;auml;r anpassade f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600276" name="_Toc212600276"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kerst&amp;auml;ll tillg&amp;auml;ngligheten i kollektivtrafiken&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik f&amp;ouml;reskrivs att kollektivtrafiken ska handikappanpassas i den takt och den omfattning som &lt;span class="Emphasis"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;bed&amp;ouml;ms&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: normal;"&gt;sk&amp;auml;lig med h&amp;auml;nsyn till syftet och till de tekniska och ekonomiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna hos dem som ut&amp;ouml;var trafiken.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="Emphasis"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;Trots ett flertal riksdagsbeslut under de 29 &amp;aring;r som g&amp;aring;tt sedan lagen stiftades &amp;auml;r tillg&amp;auml;ngligheten fortfarande bristf&amp;auml;llig i kollektivtrafiken. F&amp;ouml;r personer med funktions&amp;shy;neds&amp;auml;ttning i m&amp;aring;nga l&amp;auml;n g&amp;aring;r det fortfarande inte att &amp;aring;ka med kollektiva f&amp;auml;rdmedel p&amp;aring; samma villkor som andra. Det &amp;auml;r en oacceptabelt l&amp;aring;g utvecklingstakt.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillg&amp;auml;ngligheten i kollektivtrafiken f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682947" name="_Toc80682947"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600277" name="_Toc212600277"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;auml;ringspolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.11.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600278" name="_Toc212600278"&gt;&lt;/a&gt;Startkapital till sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare med invandrarbakgrund&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Stiftelsen IFS R&amp;aring;dgivningscentrum har f&amp;ouml;retagare med invandrarbakgrund betydligt sv&amp;aring;rare med kapitalanskaffning &amp;auml;n andra f&amp;ouml;retagare. I en enk&amp;auml;tunders&amp;ouml;kning bland f&amp;ouml;retagare med invandrarbakgrund uppgav samtliga respondenter att de nekats l&amp;aring;n p&amp;aring; bank eller annat l&amp;aring;neinstitut. Samtidigt var &amp;ouml;verlevnadsgraden f&amp;ouml;r dessa f&amp;ouml;retag efter n&amp;aring;gra &amp;aring;r lika h&amp;ouml;g som andra f&amp;ouml;retag, vilket antyder att l&amp;aring;ngivarna till&amp;auml;mpar kriterier som i praktiken &amp;auml;r diskriminerande och inte korrekt bed&amp;ouml;mer f&amp;ouml;retagets b&amp;auml;rkraftighet.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.11.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;Granskning av strukturell diskriminering bland banker och l&amp;aring;neinstitut&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En s&amp;auml;rskild granskning av eventuell strukturell diskriminering bland banker och l&amp;aring;neinstitut b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en granskning b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras av eventuell strukturell diskriminering bland banker och l&amp;aring;neinstitut.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.11.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;Utveckla former f&amp;ouml;r statliga mikrol&amp;aring;n&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;jligheten att f&amp;aring; tag i startkapital m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag som drivs av personer med invandrarbakgrund. Idag finns en m&amp;ouml;jlighet att s&amp;ouml;ka s.k. mikrol&amp;aring;n genom Almi F&amp;ouml;retagspartner, men l&amp;aring;net &amp;auml;r endast upp till 100&amp;nbsp;000 kronor. Det statliga systemet f&amp;ouml;r utgivning av mikrol&amp;aring;n till den som vill utveckla sin f&amp;ouml;retagsid&amp;eacute; beh&amp;ouml;ver ut&amp;ouml;kas. Som ett led i en s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; utsatta grupper b&amp;ouml;r staten &amp;auml;ven &amp;ouml;ka sina medel till de redan befintliga systemen f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rmedling av riskkapital.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten b&amp;ouml;r utveckla formerna f&amp;ouml;r att ge mikrol&amp;aring;n till sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600279" name="_Toc212600279"&gt;&lt;/a&gt;Avskaffa omotiverade &amp;aring;ldersgr&amp;auml;nser&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ingen n&amp;auml;ringsidkare f&amp;aring;r neka en person intr&amp;auml;de eller tilltr&amp;auml;de till en aktivitet p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n, funktionshinder, etnicitet eller sexuell l&amp;auml;ggning. D&amp;auml;remot f&amp;ouml;rekommer diskriminering p&amp;aring; grund av &amp;aring;lder flitigt i samh&amp;auml;llet, med hj&amp;auml;lp av omotiverade &amp;aring;lders&amp;shy;gr&amp;auml;nser. Det kan g&amp;auml;lla n&amp;ouml;jeslivet eller idrottsanl&amp;auml;ggningar, d&amp;auml;r man f&amp;ouml;rdomsfullt utest&amp;auml;nger alla ungdomar f&amp;ouml;r att de anses ”st&amp;ouml;kiga”. Precis som all annan diskriminering drabbar detta den stora majoriteten som endast vill &amp;auml;gna sig &amp;aring;t n&amp;ouml;jesliv eller idrottsaktivitet. Naturligtvis finns &amp;aring;ldersgr&amp;auml;nser som &amp;auml;r motiverade, till exempel vid k&amp;ouml;p av alkohol. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att omotiverade &amp;aring;ldersgr&amp;auml;nser ska f&amp;ouml;rbjudas. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600280" name="_Toc212600280"&gt;&lt;/a&gt;Idrottspolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.13.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600281" name="_Toc212600281"&gt;&lt;/a&gt;Koppla krav p&amp;aring; aktivt arbete mot sexism, rasism och homofobi till bidragsgivningen till idrottsr&amp;ouml;relsen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om idrottsr&amp;ouml;relsen har tagit vissa steg &amp;auml;r en sexistisk, homofob och rasistisk jargong en del av kulturen inom vissa delar av idrottsr&amp;ouml;relsen. Jesper Fundbergs forskning vid Malm&amp;ouml; h&amp;ouml;gskola &amp;auml;r ett exempel som har visat hur hoten om att vara ”k&amp;auml;rringar” eller ”b&amp;ouml;gar” anv&amp;auml;nds vid fostran av pojkar inom fotbollen. F&amp;ouml;rdelningen av tr&amp;auml;ningstider och resurser mellan pojkars och flickors idrottande &amp;auml;r en annan problematik som beh&amp;ouml;ver ett aktivt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r inte rimligt att staten finansiellt st&amp;ouml;der verksamheter som tydligt exkluderar stora delar av befolkningen. Ett krav p&amp;aring; aktivt arbete mot sexism, homofobi och rasism b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kopplas till bidragsgivningen till idrottsr&amp;ouml;relsen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att krav p&amp;aring; arbete mot rasism och homofobi b&amp;ouml;r kopplas till bidragsgivningen till idrottsr&amp;ouml;relsen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682948" name="_Toc80682948"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600282" name="_Toc212600282"&gt;&lt;/a&gt;Familjepolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.14.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600283" name="_Toc212600283"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndra reglerna f&amp;ouml;r faderskapspresumtion&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om modern till ett nyf&amp;ouml;tt barn &amp;auml;r gift antas hennes make, enligt dagens regler, vara far till barnet. Om modern inte &amp;auml;r gift vidtar d&amp;auml;remot en omfattande apparat: Mannen m&amp;aring;ste skriftligen bekr&amp;auml;fta faderskapet till sitt barn. Bekr&amp;auml;ftelsen ska bevittnas av tv&amp;aring; personer och skriftligen godk&amp;auml;nnas av modern samt socialn&amp;auml;mnden. Socialn&amp;auml;mnden &amp;auml;r idag formellt sett skyldig att genomf&amp;ouml;ra en utredning, men det skiljer sig mellan olika kommuner vilken omfattning utredningen har. I vissa kommuner &amp;auml;r utredningen bara en formsak s&amp;aring; l&amp;auml;nge inga konstigheter uppt&amp;auml;cks. I andra kommuner genomf&amp;ouml;rs alltid intervjuer med pappan. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta &amp;auml;r en orimlig och otidsenlig skillnad i regelverket mellan gifta och ogifta par. Att beh&amp;ouml;va uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r en utredning hos socialn&amp;auml;mnden trots att man kanske &amp;auml;r sambo med barnets mor sedan m&amp;aring;nga &amp;aring;r och har barn ihop sedan tidigare upplevs av m&amp;aring;nga som kr&amp;auml;nkande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regelverket b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras p&amp;aring; s&amp;aring; vis att om modern och den p&amp;aring;st&amp;aring;dda fadern b&amp;aring;da skriftligen intygar att han &amp;auml;r far till barnet s&amp;aring; presumeras s&amp;aring; vara fallet. N&amp;aring;gon vidare utredning vidtas bara om det finns s&amp;auml;rskild anledning till det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att reglerna f&amp;ouml;r faderspresumtion b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.14.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600284" name="_Toc212600284"&gt;&lt;/a&gt;Verka f&amp;ouml;r att internationell adoption m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges regler f&amp;ouml;r pr&amp;ouml;vningen som adoptivf&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar utesluter inte i sig personer med funktionsneds&amp;auml;ttning. Det g&amp;ouml;r d&amp;auml;remot reglerna i, i princip, samtliga relevanta l&amp;auml;nder fr&amp;aring;n vilka adoption &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt. Regeringen b&amp;ouml;r arbeta aktivt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rm&amp;aring; dessa l&amp;auml;nder att ompr&amp;ouml;va sin reglering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att internationell adoption m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r personer med funktions&amp;shy;neds&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.15&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682949" name="_Toc80682949"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600285" name="_Toc212600285"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttspolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.15.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600286" name="_Toc212600286"&gt;&lt;/a&gt;Inf&amp;ouml;r en samtyckesbaserad v&amp;aring;ldt&amp;auml;ktslag&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mer &amp;auml;n 99 procent av alla sexualbrott riktas mot kvinnor. R&amp;auml;tten till sin egen kropp &amp;auml;r med andra ord en r&amp;auml;tt som inte p&amp;aring; n&amp;aring;got vis &amp;auml;r lika f&amp;ouml;r m&amp;auml;n och kvinnor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet menar att dagens lagstiftning &amp;auml;r felaktigt konstruerad. Dagens krav p&amp;aring; v&amp;aring;ld, hot eller att brottsoffret varit i ett hj&amp;auml;lpl&amp;ouml;st tillst&amp;aring;nd bygger p&amp;aring; en gammal f&amp;ouml;rest&amp;auml;llning om att kvinnan st&amp;auml;ndigt &amp;auml;r sexuellt tillg&amp;auml;nglig, s&amp;aring; l&amp;auml;nge hon inte fysiskt g&amp;ouml;r motst&amp;aring;nd. Vi menar att lagstiftningen ist&amp;auml;llet ska bygga p&amp;aring; normen om sexuellt sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande. Dagens lagstiftning b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ers&amp;auml;ttas av en best&amp;auml;mmelse som g&amp;ouml;r det straffbart att utf&amp;ouml;ra en sexuell handling mot n&amp;aring;gon mot dennes samtycke.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En s&amp;aring;dan lagstiftning skulle ocks&amp;aring; t&amp;auml;cka vissa situationer som idag faller utanf&amp;ouml;r lagen. Str&amp;aring;lkastarljuset skulle vidare riktas inte bara mot brottsoffrets trov&amp;auml;rdighet utan ocks&amp;aring; p&amp;aring; hur den tilltalade gjort f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rs&amp;auml;kra sig om att samtycke f&amp;ouml;rel&amp;aring;g. P&amp;aring;st&amp;aring;endet ”Jag trodde hon var med p&amp;aring; det!” ska f&amp;ouml;ljas av den befogade fr&amp;aring;gan ”Vad fick dig att tro det?”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den nya konstruktionen m&amp;aring;ste dock uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla dagens r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhetsprinciper. Det &amp;auml;r inte fr&amp;aring;ga om att delar av bevisb&amp;ouml;rdan ska f&amp;ouml;ras &amp;ouml;ver p&amp;aring; den tilltalade. Det &amp;auml;r fortfarande &amp;aring;klagaren som helt och h&amp;aring;llet har att bevisa att samlaget inte var frivilligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt lagf&amp;ouml;rslag utvecklas i partimotion Inf&amp;ouml;rande av samtyckeskravet 2008/09:Ju426.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.15.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600287" name="_Toc212600287"&gt;&lt;/a&gt;Arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor b&amp;ouml;r utg&amp;aring; fr&amp;aring;n en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else. Denna f&amp;ouml;rst&amp;aring;else, som presenterades i utredningen Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansv&amp;aring;ld och makt (SOU 2004:121), st&amp;auml;ller fr&amp;aring;gor om v&amp;aring;ldets avsikter och ser sambandet mellan fysisk och sexuell v&amp;aring;ldsut&amp;ouml;vning och andra former av kontrollerande beteenden samt v&amp;aring;ldsut&amp;ouml;vning och k&amp;ouml;ns&amp;shy;relaterade kr&amp;auml;nkningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r myndigheter att inte bara s&amp;ouml;ka individuella avvikelsef&amp;ouml;rklaringar till varf&amp;ouml;r vissa m&amp;auml;n sl&amp;aring;r, till exempel sociala eller kulturella avvikelser. M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst&amp;aring;s och ses som ett samh&amp;auml;llsproblem som ber&amp;ouml;r oss alla. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor b&amp;ouml;r utg&amp;aring; fr&amp;aring;n en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.15.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600288" name="_Toc212600288"&gt;&lt;/a&gt;Operation HBT-frid&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En s&amp;auml;rskilt v&amp;aring;ldsutsatt grupp &amp;auml;r HBT-personer. 2007 anm&amp;auml;ldes &amp;ouml;ver 700 homofoba brott, var drygt 180 var v&amp;aring;ldsbrott. Politiskt ansvar i en demokrati inneb&amp;auml;r att det finns kunskap om det allvarliga med hatbrott i samh&amp;auml;llet. Kunskapen om hatbrott &amp;auml;r l&amp;aring;g, inte bara hos polis och allm&amp;auml;nhet utan ocks&amp;aring; hos de utsatta sj&amp;auml;lva. M&amp;aring;nga homo- och bisexuella och transpersoner har inte tillr&amp;auml;cklig kunskap f&amp;ouml;r att avg&amp;ouml;ra om de utsatts f&amp;ouml;r ett hatbrott eller v&amp;aring;gar inte anm&amp;auml;la. Det beh&amp;ouml;vs en kampanj f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad medvetenhet – en ”Operation HBT-frid” som syftar till att f&amp;aring; fler homo-, bisexuella och transpersoner att anm&amp;auml;la hatbrott och samtidigt &amp;ouml;ka kunskapen hos allm&amp;auml;nhet och myndigheter. Ett liknande projekt, ”Operation Kvinnofrid”, som syftar till att f&amp;aring; kvinnor att anm&amp;auml;la kvinnofridsbrott, har genomf&amp;ouml;rts med prelimin&amp;auml;rt gott resultat och kan tj&amp;auml;na som f&amp;ouml;rebild. Milj&amp;ouml;partiet anser att en s&amp;aring;dan kampanj borde genomf&amp;ouml;ras inom ramen f&amp;ouml;r den nya myndigheten som ska arbeta med lika r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av ett HBT-fridsprogram.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.15.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600289" name="_Toc212600289"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Aring;terinf&amp;ouml;r hatbrott som prioritering&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I 2008 &amp;aring;rs regleringsbrev tog regeringen bort hatbrott som ett s&amp;auml;rskilt prioriterat omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r Rikspolisstyrelsen och &amp;Aring;klagarmyndigheten. Med tanke p&amp;aring; att det &amp;aring;r 2007 polis&amp;shy;anm&amp;auml;ldes 3 500 hatbrott, en &amp;ouml;kning med 500 brott sedan &amp;aring;r 2004, &amp;auml;r detta obegripligt. Hatbrotten inneb&amp;auml;r en s&amp;auml;rskild otrygghet f&amp;ouml;r alla i de utsatta grupperna och drabbar s&amp;aring;ledes indirekt m&amp;aring;nga fler &amp;auml;n de direkta brottsoffren. I 2009 &amp;aring;rs regleringsbrev b&amp;ouml;r prioriteringen vara &amp;aring;terinf&amp;ouml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att hatbrott &amp;aring;ter b&amp;ouml;r bli ett prioriterat omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r Rikspolisstyrelsen och &amp;Aring;klagar&amp;shy;myndigheten.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.16&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682950" name="_Toc80682950"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600290" name="_Toc212600290"&gt;&lt;/a&gt;Konstitutionella fr&amp;aring;gor&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.16.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600291" name="_Toc212600291"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;ouml;str&amp;auml;tt vid 16 &amp;aring;r &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att r&amp;ouml;str&amp;auml;tts&amp;aring;ldern b&amp;ouml;r s&amp;auml;nkas till 16 &amp;aring;r i samtliga val samt i folk&amp;shy;omr&amp;ouml;stningar. Ungdomar &amp;auml;r medborgare, likav&amp;auml;l som vuxna, &amp;auml;ven om de inte &amp;auml;r myndiga. Det finns inget egentligt sk&amp;auml;l att koppla r&amp;ouml;str&amp;auml;tten just till myndighets&amp;aring;ldern. Ungdomar har ju exempelvis ett straffsanktionerat ansvar att f&amp;ouml;lja lagarna &amp;auml;ven om de inte fyllt 18 &amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att r&amp;ouml;str&amp;auml;tts&amp;aring;ldern b&amp;ouml;r s&amp;auml;nkas till 16 &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682951" name="_Toc80682951"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600292" name="_Toc212600292"&gt;&lt;/a&gt;Minoritetspolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Majoritetsbefolkningen har gratis tillg&amp;aring;ng till sin kultur och sitt spr&amp;aring;k. F&amp;ouml;r minoriteterna &amp;auml;r det ett st&amp;auml;ndigt p&amp;aring;g&amp;aring;ende arbete att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla de egna traditionerna och den egna identiteten. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statens fr&amp;auml;msta ansvar &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att ingen inskr&amp;auml;nkning sker i minoriteternas frihet att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla sin identitet och sitt kulturliv. Men Milj&amp;ouml;partiet menar att staten ocks&amp;aring; har ett ansvar att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r minoriteterna att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla sin kultur och identitet. Samh&amp;auml;llet b&amp;ouml;r str&amp;auml;va mot att de som vill h&amp;aring;lla fast vid den egna gruppens identitet, s&amp;aring; l&amp;aring;ngt det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt, ska ha samma f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att g&amp;ouml;ra det som medlemmarna i majoritetskulturen har. Minoriteternas r&amp;auml;tt till identitet och kulturliv f&amp;aring;r emellertid inte g&amp;aring; emot de m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682952" name="_Toc80682952"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600293" name="_Toc212600293"&gt;&lt;/a&gt;Inr&amp;auml;tta en bred minoritetspolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens minoritetspolitik r&amp;ouml;r fr&amp;auml;mst de fem nationella minoriteterna romer, judar, sverigefinnar, tornedalingar och samer. Den &amp;auml;r n&amp;auml;ra kopplad till Europar&amp;aring;dets tv&amp;aring; konventioner &lt;span style="font-style: italic;"&gt;ramkonventionen om skydd f&amp;ouml;r de nationella minoriteterna&lt;/span&gt; och &lt;span style="font-style: italic;"&gt;europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspr&amp;aring;k (minoritetsspr&amp;aring;kskonventionen). &lt;/span&gt;Politiken &amp;auml;r angel&amp;auml;gen och de nationella minoriteterna intar i kraft av sin plats i svensk historia och sin del i v&amp;aring;rt kulturarv tvekl&amp;ouml;st en s&amp;auml;rst&amp;auml;llning bland minoriteterna. Det &amp;auml;r dock s&amp;aring; att m&amp;aring;nga av de sk&amp;auml;l som finns f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra de nationella minoriteternas r&amp;auml;tt till identitet, spr&amp;aring;k och kultur ocks&amp;aring; g&amp;ouml;r sig g&amp;auml;llande f&amp;ouml;r andra minoriteter. Utan att r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r eller h&amp;auml;nsynen till de nationella minoriteterna minskas b&amp;ouml;r minoritets&amp;shy;politiken d&amp;auml;rf&amp;ouml;r breddas till att omfatta samtliga etniska minoriteter. L&amp;auml;gg till att vi vill st&amp;auml;rka de nationella minoriteterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en minoritetspolitik inf&amp;ouml;rs som omfattar alla etniska minoriteter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682953" name="_Toc80682953"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600294" name="_Toc212600294"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;lj upp Europar&amp;aring;dets rapport om de nationella minoriteternas situation&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Europar&amp;aring;dets rapport om skyddet f&amp;ouml;r nationella minoriteter i Sverige fr&amp;aring;n november 2007 f&amp;ouml;rs ett antal kritiska synpunkter fram. Synpunkterna r&amp;ouml;r bland annat den l&amp;aring;ngsamma takten i implementeringen av lagstadgad r&amp;auml;tt att anv&amp;auml;nda de nationella minoritetsspr&amp;aring;ken och att det politiska f&amp;ouml;rvaltningsm&amp;auml;ssiga ansvaret f&amp;ouml;r de minoriteterna varit otydligt. Milj&amp;ouml;partiet menar att Europar&amp;aring;dets rapport b&amp;ouml;r tas p&amp;aring; st&amp;ouml;rsta allvar och att &amp;aring;tg&amp;auml;rder b&amp;ouml;r vidtas f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att kritiken f&amp;ouml;ljs upp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om vikten att f&amp;ouml;lja upp Europar&amp;aring;dets rapport om skyddet f&amp;ouml;r de nationella minoriteterna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682954" name="_Toc80682954"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600295" name="_Toc212600295"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rk finansieringen till de etniska minoritetsorganisationerna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som ber&amp;ouml;rdes inledningsvis i motionen &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r ett samh&amp;auml;lle som str&amp;auml;var efter lika r&amp;auml;ttigheter att de som anser sig tillh&amp;ouml;ra etniska minoriteter kan formulera sitt perspektiv och artikulera sina krav. Den naturliga formen f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra detta &amp;auml;r genom olika minoritetsorganisationer. Organisationerna fyller dessutom en viktig roll vad g&amp;auml;ller fr&amp;auml;mjandet av den egna kulturen och det egna spr&amp;aring;ket. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av dessa sk&amp;auml;l b&amp;ouml;r staten bidra till de etniska minoritetsorganisationernas grund&amp;shy;l&amp;auml;ggande finansiering. Det g&amp;auml;ller inte minst de minoriteter som av olika anledningar, bland annat diskriminering p&amp;aring; arbetsmarknaden, har s&amp;auml;mre ekonomiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar &amp;auml;n majoritetsbefolkningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2008 delade 53 etniska minoritetsorganisationer p&amp;aring; 9,8 miljoner kronor, allts&amp;aring; drygt 185&amp;nbsp;000 kronor i genomsnitt. Det r&amp;auml;cker inte p&amp;aring; l&amp;aring;nga v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r det breda uppdrag organisationerna har. Anslaget kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med att 91 ungdomsorganisationer samma &amp;aring;r delade p&amp;aring; 200 miljoner kronor, det vill s&amp;auml;ga drygt 10 g&amp;aring;nger mer per organisation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I vissa avseenden &amp;auml;r det s&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get att finansiering till de etniska intresse&amp;shy;organisationerna kan s&amp;auml;kras inom Sverige. F&amp;ouml;r somliga organisationer finns det penningstarka krafter i utlandet som g&amp;auml;rna st&amp;auml;rker sitt inflytande bland grupperingar i Sverige. Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att v&amp;auml;rna minoritetsgruppernas sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande i detta avseende.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att minoritetsorganisationerna st&amp;aring;r fria i relation till staten. Denna b&amp;ouml;r st&amp;auml;lla vissa grundl&amp;auml;ggande krav p&amp;aring; demokratisk styrning och demokratiska grundv&amp;auml;rderingar. St&amp;ouml;det ska f&amp;aring; anv&amp;auml;ndas till att st&amp;auml;rka gruppens identitet, kultur och spr&amp;aring;k, att st&amp;auml;rka gruppens inflytande i samh&amp;auml;llet, att motverka diskriminering och liknande verksamhet. Ut&amp;ouml;ver dessa krav ska organisationerna uppmuntras till att ta egna initiativ i utvecklandet av sin verksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att finansieringen till de etniska minoritetsorganisationerna b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682955" name="_Toc80682955"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600296" name="_Toc212600296"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kerst&amp;auml;ll tillg&amp;aring;ngen till h&amp;ouml;gskoleutbildning i minoritetsspr&amp;aring;ken&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som s&amp;auml;rskilda uppdrag getts vissa h&amp;ouml;gskolor att erbjuda kurser i de nationella minoritetsspr&amp;aring;ken b&amp;ouml;r regeringen s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att de tio st&amp;ouml;rsta minoritets&amp;shy;spr&amp;aring;ken g&amp;aring;r att l&amp;auml;sa p&amp;aring; svensk h&amp;ouml;gskola. Dessa spr&amp;aring;k &amp;auml;r i h&amp;ouml;gsta grad en del av v&amp;aring;rt nutida svenska samh&amp;auml;lle. Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att de g&amp;aring;r att tillgodog&amp;ouml;ra sig p&amp;aring; h&amp;ouml;gskole&amp;shy;niv&amp;aring;, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor i och utanf&amp;ouml;r minoritetsgrupperna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillg&amp;aring;ng till h&amp;ouml;gskolekurser i de tio st&amp;ouml;rsta minoritetsspr&amp;aring;ken b&amp;ouml;r s&amp;auml;kras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682956" name="_Toc80682956"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600297" name="_Toc212600297"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;verv&amp;auml;g f&amp;ouml;rdelningsprinciperna f&amp;ouml;r bidragen till trossamfunden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens f&amp;ouml;rdelningssystem f&amp;ouml;r bidragen till trossamfunden baseras p&amp;aring; trossamfundens egeninsats, antal betj&amp;auml;nade per pr&amp;auml;st/rabbin/imam och tidigare &amp;aring;rs bidrag. Ingen h&amp;auml;nsyn tas till den ekonomiska situation samfunden respektive deras medlemmar har. M&amp;aring;nga samfund har funnits i landet under l&amp;aring;ng tid och har byggt upp ansenliga tillg&amp;aring;ngar, medan andra bygger fr&amp;aring;n noll. Vissa samfund har dessutom en medlemsbas med en svag ekonomi (vilket, som n&amp;auml;mndes ovan, till inte oansenlig grad beror p&amp;aring; diskriminering p&amp;aring; arbetsmarknaden), vilket p&amp;aring;verkar b&amp;aring;de samfundens f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att uppb&amp;aring;da egeninsats och att t&amp;auml;cka kostnader ut&amp;ouml;ver statsbidraget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet menar att det finns anledning att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga en reformering av f&amp;ouml;rdelningsprinciperna till trossamfunden – detta inte minst eftersom risken &amp;auml;r stor att vissa samfund i brist p&amp;aring; inhemsk finansiering tvingas v&amp;auml;nda sig till ekonomiskt starka grupper i utlandet, vilket inte alltid &amp;auml;r helt bra. Det finns goda sk&amp;auml;l att s&amp;aring; l&amp;aring;ngt m&amp;ouml;jligt verka f&amp;ouml;r ekonomiskt sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande f&amp;ouml;r trossamfunden i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en &amp;ouml;versyn b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras av f&amp;ouml;rdelningsprinciperna f&amp;ouml;r bidragen till trossamfunden.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc80682957" name="_Toc80682957"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212600298" name="_Toc212600298"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Aring;terinf&amp;ouml;r st&amp;ouml;det till Centrum mot rasism&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tanken med Centrum mot rasism &amp;auml;r att centret som paraplyorganisation ska samla de etniska minoritetsorganisationerna och andra frivilligorganisationer som arbetar mot rasism och fr&amp;auml;mlingsfientlighet. Funktionen &amp;auml;r betydelsefull, s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;r landets organisationer som f&amp;ouml;r staten. Motsvarande konstruktion finns f&amp;ouml;r exempelvis ungdomsorganisationer, handikapporganisationer och inom idrottsr&amp;ouml;relsen. &amp;Auml;ven om Centrum mot rasism dragits med sv&amp;aring;righeter har det en oumb&amp;auml;rlig roll att spela och har alla f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att, med en s&amp;auml;krad stabil och l&amp;aring;ngsiktig finansiering, fylla den funktionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;ouml;det till Centrum mot rasism b&amp;ouml;r &amp;aring;terinf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 7 oktober 2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Maria Wetterstrand (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter Eriksson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mehmet Kaplan (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Max Andersson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Bodil Ceballos (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Esabelle Dingizian (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Tina Ehn (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Gunvor G Ericson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ulf Holm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mikael Johansson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Helena Leander (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jan Lindholm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Thomas Nihl&amp;eacute;n (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mats Pertoft (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lage Rahm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter R&amp;aring;dberg (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Karin Svensson Smith (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mikaela Valtersson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Christopher &amp;Ouml;dmann (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av diskrimineringslagstiftningen så att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning utgör diskrimineringsgrund.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en fond bör inrättas, ur vilken man ska kunna söka pengar för att täcka rättegångskostnader i diskrimineringstvister.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reglerna för fördelning av rättegångskostnader vid diskrimineringstvister bör reformeras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att se över hetslagstiftningen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:JuU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en särskild myndighet för lika rättigheter bör inrättas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att transpersoner bör omfattas av hatbrotts- och hetslagstiftningen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:JuU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att talan om strukturell diskriminering bör kunna föras i domstol.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ändra Arbetsdomstolens sammansättning i diskrimineringstvister.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:AU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av kvalitativ statistik av anmäld diskriminering från antidiskrimineringsbyråerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att diskrimineringsombudsmännen bör ges möjlighet i lag att genomföra s.k. situation testing.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en särskild satsning på att motverka diskriminering av afrosvenskar, romer och muslimer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stödet bör stärkas till organisationer som företräder de grupper som skyddas av diskrimineringslagstiftningen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetsgivare och utbildningsanordnare bör vara skyldiga att vidta aktiva åtgärder för att motverka diskriminering på samtliga diskrimineringsgrunder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett antal utredningar bör tillsättas för att granska varje relevant politikområde ur ett likarättsperspektiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att betyg i modersmål ska vara meriterande vid antagning till högskolan på samma sätt som betyg i moderna språk.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda rätten till modersmålsstöd i förskolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en effektutvärdering av sfi.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett kompetensutvecklingsprogram som möjliggör för anställda i offentlig sektor att läsa svenska för invandrare.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en generell kunskapshöjning bland skolpersonal om HBT- och genuspedagogik, om rasism och diskriminering samt pedagogik kring funktionsnedsättning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att barn bör kunna folkbokföras utan fastställt kön i väntan på att detta skett.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SkU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att namnlagen bör ändras så att personer som är myndiga kan välja förnamn fritt, oavsett vilket kön namnet oftast associeras med.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:CU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att etnisk positiv särbehandling bör vara tillåtet på arbetsmarknaden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att antidiskrimineringsklausuler bör införas i samtliga statliga upphandlingar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regler och förfaringssätt för offentlig upphandling bör ändras i syfte att göra den mer tillgänglig.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa åtgärder så att plan- och bygglagens intention om tillgänglig nybyggnation följs.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:CU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värna EBO-principen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reglerna för könskorrigering bör ändras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Socialstyrelsen bör ges ett särskilt uppdrag att säkerställa likarättskompetensen inom vården.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ensamstående kvinnor ska kunna få tillgång till insemination inom vården.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om surrogatmoderskap.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att incitament bör skapas för bilpooler med bilar som är anpassade för personer med funktionsnedsättning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:TU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillgängligheten i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning behöver förbättras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:TU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en granskning bör genomföras av eventuell strukturell diskriminering bland banker och låneinstitut.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:FiU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör utveckla formerna för att ge mikrolån till småföretagare.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:NU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att omotiverade åldersgränser ska förbjudas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att krav på arbete mot rasism och homofobi bör kopplas till bidragsgivningen till idrottsrörelsen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:KrU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reglerna för faderspresumtion bör ändras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:CU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att internationell adoption möjliggörs för personer med funktionsnedsättning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetet mot mäns våld mot kvinnor bör utgå från en könsmaktsförståelse.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:JuU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett HBT-fridsprogram.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:JuU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hatbrott åter bör bli ett prioriterat område för Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att rösträttsåldern bör sänkas till 16 år.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:KU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>43</nummer>
<beteckning>43</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en minoritetspolitik införs som omfattar alla etniska minoriteter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:KU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>44</nummer>
<beteckning>44</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att följa upp Europarådets rapport om skyddet för de nationella minoriteterna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:KU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>45</nummer>
<beteckning>45</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att finansieringen till de etniska minoritetsorganisationerna bör stärkas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>46</nummer>
<beteckning>46</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillgång till högskolekurser i de tio största minoritetsspråken bör säkras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>47</nummer>
<beteckning>47</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en översyn bör göras av fördelningsprinciperna för bidragen till trossamfunden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:KrU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>48</nummer>
<beteckning>48</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stödet till Centrum mot rasism bör återinföras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2008-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>031414803913</intressent_id>
<namn>Maria Wetterstrand</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0447198048312</intressent_id>
<namn>Peter Eriksson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0116084827614</intressent_id>
<namn>Mehmet Kaplan</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0262455192724</intressent_id>
<namn>Max Andersson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0637028706011</intressent_id>
<namn>Bodil Ceballos</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0182190010218</intressent_id>
<namn>Esabelle Dingizian</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0154189076919</intressent_id>
<namn>Tina Ehn</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0640669898710</intressent_id>
<namn>Gunvor G Ericson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0584183916016</intressent_id>
<namn>Ulf Holm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0517869568019</intressent_id>
<namn>Mikael Johansson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0872978640827</intressent_id>
<namn>Helena Leander</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0641486384014</intressent_id>
<namn>Jan Lindholm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0247856302113</intressent_id>
<namn>Thomas Nihlén</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0488357052317</intressent_id>
<namn>Mats Pertoft</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0970607693429</intressent_id>
<namn>Lage Rahm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0781648625615</intressent_id>
<namn>Peter Rådberg</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0457308547314</intressent_id>
<namn>Karin Svensson Smith</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>17</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0880452278816</intressent_id>
<namn>Mikaela Valtersson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>18</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0214849275619</intressent_id>
<namn>Christopher Ödmann</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>19</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:49:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW02A402</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:27:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:49:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW02A402</dok_id>
<subtitel>av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200809_a_402.docx</filnamn>
<filstorlek>82014</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>En grön politik för lika rättigheter</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FCE1EB7E-2F42-46F1-9D0D-2A15BF2088A6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>