2420353GVB389200789sousouStatens offentliga utredningar 2007:89Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar8902008-01-01 00:00:002015-09-08 13:50:232008-01-01 00:00:00Rovdjuren och deras förvaltningtitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GVB389/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GVB389https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GVB389
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Rovdjuren och deras förvaltning</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 266px 0px 147px 147px;padding: 0px;border: none;width: 647px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 647px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 519px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 646px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_3 {border:none;margin: 76px 0px 0px 384px;padding: 0px;border:none;width: 263px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:617px;left:353px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 601px 0px 170px 150px;padding: 0px;border: none;width: 644px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 316px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 357px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 236px;padding: 0px;border: none;width: 1154px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 1088px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:249px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:512px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 236px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 302px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 302px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 302px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_5 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:302px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 236px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 302px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:302px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 398px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 192px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 192px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;margin: 57px 0px 0px 470px;padding: 0px;border:none;width: 88px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 398px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 192px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_3 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:284px;left:0px;z-index:-1;width:80px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:80px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:255px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:85px;z-index:-1;width:218px;height:440px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:218px;height:440px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:68px;z-index:-1;width:344px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:344px;height:2px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:164px;left:67px;z-index:-1;width:338px;height:454px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:338px;height:454px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:120px;left:66px;z-index:-1;width:406px;height:603px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:406px;height:603px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:19px;z-index:-1;width:328px;height:441px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:328px;height:441px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:19px;z-index:-1;width:328px;height:440px;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:328px;height:440px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:424px;left:74px;z-index:-1;width:467px;height:21px;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:467px;height:21px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:95px;left:0px;z-index:-1;width:373px;height:500px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:373px;height:500px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:340px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:130px;left:19px;z-index:-1;width:415px;height:302px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:302px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:255px;left:90px;z-index:-1;width:405px;height:243px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:405px;height:243px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:159px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:347px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:448px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:246px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:540px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:142px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:315px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:39px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:432px;height:39px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:372px;height:659px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:372px;height:659px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:367px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:506px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:202px;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:413px;height:202px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:112px;left:0px;z-index:-1;width:302px;height:371px;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:302px;height:371px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:362px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:540px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:332px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:425px;height:2px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:471px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:419px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:255px;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:413px;height:255px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:159px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:272px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:413px;height:272px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:222px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:57px;z-index:-1;width:443px;height:503px;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:443px;height:503px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:194px;left:28px;z-index:-1;width:362px;height:377px;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:362px;height:377px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:378px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:246px;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:432px;height:246px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:412px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:408px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:76px;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:431px;height:76px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:152px;left:29px;z-index:-1;width:453px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:453px;height:1px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:1px;z-index:-1;width:422px;height:317px;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:422px;height:317px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:420px;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:423px;height:420px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:234px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:461px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:378px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:215px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:212px;z-index:-1;width:238px;height:180px;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:238px;height:180px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:123px;left:0px;z-index:-1;width:436px;height:205px;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:436px;height:205px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:190px;left:58px;z-index:-1;width:434px;height:355px;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:434px;height:355px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:81px;z-index:-1;width:323px;height:145px;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:323px;height:145px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_335 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:341px;}
#page_335 #dimg1 #img1 {width:413px;height:341px;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:416px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:367px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:315px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:246px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_399 #dimg1 {position:absolute;top:122px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_399 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:506px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:98px;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:413px;height:98px;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:436px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:90px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_407 #dimg1 {position:absolute;top:367px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_407 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_411 #dimg1 {position:absolute;top:205px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:445px;}
#page_411 #dimg1 #img1 {width:413px;height:445px;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_427 #dimg1 {position:absolute;top:205px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_427 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_429 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_429 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #dimg1 {position:absolute;top:164px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_430 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}
#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_433 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_433 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}
#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_435 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:333px;}
#page_435 #dimg1 #img1 {width:431px;height:333px;}
#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_440 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}
#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_447 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:376px;}
#page_447 #dimg1 #img1 {width:413px;height:376px;}
#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_453 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_453 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}
#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_455 #dimg1 {position:absolute;top:560px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_455 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}
#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_458 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_458 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_461 #dimg1 {position:absolute;top:642px;left:11px;z-index:-1;width:403px;height:64px;}
#page_461 #dimg1 #img1 {width:403px;height:64px;}
#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_464 #dimg1 {position:absolute;top:419px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_464 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_468 #dimg1 {position:absolute;top:217px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_468 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_469 #dimg1 {position:absolute;top:79px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_469 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_482 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_482 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_484 #dimg1 {position:absolute;top:183px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_484 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_486 #dimg1 {position:absolute;top:235px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:401px;}
#page_486 #dimg1 #img1 {width:430px;height:401px;}
#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_487 #dimg1 {position:absolute;top:148px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_487 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_492 #dimg1 {position:absolute;top:113px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_492 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_493 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_493 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_496 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_496 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_498 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_498 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_508 #dimg1 {position:absolute;top:296px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_508 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}
#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_510 #dimg1 {position:absolute;top:472px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_510 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_511 #dimg1 {position:absolute;top:437px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_511 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}
#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_513 #dimg1 {position:absolute;top:403px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:150px;}
#page_513 #dimg1 #img1 {width:413px;height:150px;}
#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_515 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_515 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_516 #dimg1 {position:absolute;top:195px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:98px;}
#page_516 #dimg1 #img1 {width:413px;height:98px;}
#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_517 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_517 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}
#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_518 #dimg1 {position:absolute;top:264px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_518 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_520 #dimg1 {position:absolute;top:195px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:98px;}
#page_520 #dimg1 #img1 {width:413px;height:98px;}
#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_521 #dimg1 {position:absolute;top:368px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_521 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_533 #dimg1 {position:absolute;top:274px;left:0px;z-index:-1;width:362px;height:332px;}
#page_533 #dimg1 #img1 {width:362px;height:332px;}
#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_545 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:283px;}
#page_545 #dimg1 #img1 {width:416px;height:283px;}
#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_547 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:219px;}
#page_547 #dimg1 #img1 {width:415px;height:219px;}
#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_549 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:261px;}
#page_549 #dimg1 #img1 {width:416px;height:261px;}
#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_551 #dimg1 {position:absolute;top:55px;left:106px;z-index:-1;width:351px;height:507px;}
#page_551 #dimg1 #img1 {width:351px;height:507px;}
#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_558 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_559 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_560 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_561 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_561 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_561 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_561 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_561 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 195px;overflow: hidden;}
#page_561 #id_3 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_562 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_563 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_564 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_565 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_566 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_567 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_568 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_568 #dimg1 {position:absolute;top:180px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:289px;}
#page_568 #dimg1 #img1 {width:413px;height:289px;}
#page_569 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_570 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_571 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_572 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_573 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_574 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_575 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_576 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_577 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_578 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_579 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_580 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_581 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_582 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_582 #dimg1 {position:absolute;top:105px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:186px;}
#page_582 #dimg1 #img1 {width:413px;height:186px;}
#page_583 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_583 #dimg1 {position:absolute;top:112px;left:1px;z-index:-1;width:414px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_583 #dimg1 #img1 {width:414px;height:2px;}
#page_584 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_585 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_585 #dimg1 {position:absolute;top:437px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_585 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_586 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_587 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_588 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_589 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_590 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_591 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_592 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_592 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_592 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}
#page_593 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_593 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_593 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}
#page_594 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_594 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:680px;}
#page_594 #dimg1 #img1 {width:413px;height:680px;}
#page_595 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_596 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_597 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_598 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_599 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_600 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_601 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_602 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_603 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_603 #dimg1 {position:absolute;top:84px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:457px;}
#page_603 #dimg1 #img1 {width:416px;height:457px;}
#page_604 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_604 #dimg1 {position:absolute;top:66px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_604 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;}
#page_605 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_605 #dimg1 {position:absolute;top:79px;left:76px;z-index:-1;width:311px;height:509px;}
#page_605 #dimg1 #img1 {width:311px;height:509px;}
#page_606 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_607 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_608 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_609 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_610 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_611 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_612 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_613 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_614 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_615 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_616 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_617 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_617 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_617 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;}
#page_618 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_619 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_620 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_621 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_622 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_623 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_624 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_625 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_626 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_627 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_628 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_629 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_630 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_631 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_632 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_633 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_634 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_635 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_636 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_637 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_638 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_639 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_640 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_641 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_642 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_643 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_644 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_645 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_646 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_647 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_648 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_649 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_650 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_651 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_651 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:143px;}
#page_651 #dimg1 #img1 {width:432px;height:143px;}
#page_652 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_653 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_654 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_655 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_656 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_657 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_658 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_659 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_660 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_661 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_661 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:347px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_661 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_662 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_663 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_664 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_664 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_664 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_665 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_666 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_667 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 491px;}
#page_668 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 209px 75px;padding: 0px;border: none;width: 473px;height: 483px;}
#page_668 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:483px;}
#page_668 #dimg1 #img1 {width:429px;height:483px;}
#page_669 {position:relative; overflow: hidden;margin: 101px 0px 209px 31px;padding: 0px;border: none;width: 447px;}
#page_670 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_671 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_672 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_673 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_674 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_675 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_676 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_677 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_678 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_679 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_680 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_681 {position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 180px 188px;padding: 0px;border: none;width: 606px;}
#page_681 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_681 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_681 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 235px;overflow: hidden;}
#page_681 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 366px;overflow: hidden;}
#page_681 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_681 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_682 {position:relative; overflow: hidden;margin: 178px 0px 210px 193px;padding: 0px;border: none;width: 601px;}
#page_682 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_682 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 365px;overflow: hidden;}
#page_683 {position:relative; overflow: hidden;margin: 178px 0px 798px 193px;padding: 0px;border: none;width: 601px;}
#page_684 {position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 183px 186px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}
#page_684 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_684 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_684 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_684 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 96px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 371px;overflow: hidden;}
#page_684 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:688px;}
#page_684 #dimg1 #img1 {width:458px;height:688px;}
#page_685 {position:relative; overflow: hidden;margin: 179px 0px 208px 188px;padding: 0px;border: none;width: 606px;}
#page_685 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 235px;overflow: hidden;}
#page_685 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 371px;overflow: hidden;}
#page_685 #dimg1 {position:absolute;top:17px;left:0px;z-index:-1;width:456px;height:524px;}
#page_685 #dimg1 #img1 {width:456px;height:524px;}
#page_686 {position:relative; overflow: hidden;margin: 178px 0px 557px 187px;padding: 0px;border: none;width: 607px;}
#page_686 #dimg1 {position:absolute;top:129px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:216px;}
#page_686 #dimg1 #img1 {width:221px;height:216px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 36px 'Arial';line-height: 41px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft7{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft9{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft11{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft12{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft13{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft14{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft15{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft16{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft17{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft20{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft21{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft22{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft24{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 400px;line-height: 0px;}
.ft26{font: 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft27{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft28{font: 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft29{font: 17px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 19px;}
.ft30{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft31{font: 9px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft32{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft33{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft34{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft35{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft36{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft37{font: 17px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 19px;}
.ft38{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft39{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft40{font: 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft41{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft42{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft43{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft44{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft45{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft46{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft47{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft48{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft49{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft50{font: 9px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft51{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft52{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft53{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft54{font: 9px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft55{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft56{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft57{font: 7px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft58{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft59{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft60{font: 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft61{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;position: relative; bottom: 1px;}
.ft62{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft63{font: 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft64{font: 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft65{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft66{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft67{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft68{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft69{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft70{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft71{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft72{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft73{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft74{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft75{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft76{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft77{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft78{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft79{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft80{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft81{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft82{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft83{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft84{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;position: relative; bottom: 1px;}
.ft85{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft86{font: 11px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft87{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft88{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft89{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft90{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft91{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft92{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft93{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;position: relative; bottom: 1px;}
.ft94{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft95{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft96{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft97{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;}
.ft98{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft99{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft100{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft101{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft102{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft103{font: 14px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 19px;}
.ft104{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft105{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft106{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft107{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft108{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 27px;}
.ft109{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft110{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft111{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 19px;}
.ft112{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft113{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 19px;}
.ft114{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft115{font: 13px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 19px;}
.ft116{font: 8px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft117{font: 12px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft118{font: 12px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft119{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft120{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft121{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft122{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft123{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft124{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft125{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft126{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft127{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft128{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft129{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft130{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft131{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft132{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft133{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft134{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft135{font: 12px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft136{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft137{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft138{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft139{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft140{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft141{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft142{font: 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 19px;}
.ft143{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft144{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft145{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;}
.ft146{font: 24px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft147{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft148{font: 14px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft149{font: 15px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft150{font: 15px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 18px;}
.ft151{font: 13px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft152{font: 14px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft153{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft154{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 18px;}
.ft155{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft156{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft157{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 37px;line-height: 17px;}
.ft158{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft159{font: 25px 'Arial';line-height: 23px;}
.ft160{font: 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft161{font: bold 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft162{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft163{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft164{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft165{font: 25px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft166{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft167{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft168{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft169{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft170{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft171{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft172{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft173{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 529px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 508px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 258px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 258px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 469px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: right;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: right;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 2px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 515px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 308px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 192px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 470px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: right;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p101{text-align: right;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p102{text-align: right;padding-right: 183px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: right;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p113{text-align: right;padding-right: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p114{text-align: right;padding-right: 186px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: right;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p122{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p123{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p124{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p125{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p132{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p133{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p134{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: right;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: right;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 268px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 689px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 212px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: right;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 293px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 472px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 306px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 333px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 348px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p220{text-align: left;padding-right: 338px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 176px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 626px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 369px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 375px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 456px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: center;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p307{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 144px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p338{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p356{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 144px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p371{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 287px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;margin-top: 362px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 373px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 388px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;margin-top: 504px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 144px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 410px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 371px;margin-top: 507px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: right;padding-right: 257px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 284px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 531px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 578px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p446{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 350px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;margin-top: 373px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p463{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p464{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: left;margin-top: 543px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p485{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p510{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p522{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 519px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 308px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 717px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 475px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 702px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p577{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p601{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p607{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 305px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 259px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p637{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p638{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p639{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p640{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p641{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 40px;padding-right: 344px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 39px;padding-right: 447px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p649{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p650{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 80px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 414px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 321px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 307px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p694{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p695{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p704{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p705{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p713{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 139px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: center;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p720{text-align: center;padding-right: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p721{text-align: left;padding-left: 316px;padding-right: 166px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;text-indent: 2px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 471px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 311px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 419px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p733{text-align: justify;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 437px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 108px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p740{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 347px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p749{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p750{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 114px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 191px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 179px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p767{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 131px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p776{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 57px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-right: 322px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-right: 330px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: right;padding-left: 4px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p796{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p798{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 305px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p800{text-align: justify;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p808{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 181px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 181px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 392px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 321px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 321px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 331px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p829{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 344px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 323px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 115px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 145px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 160px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 347px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p846{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p849{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 175px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p857{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 79px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 93px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 311px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-right: 326px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 378px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 343px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 325px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 309px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 311px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 92px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 366px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 154px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;margin-top: 567px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 192px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 266px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p946{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 196px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p954{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 325px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p962{text-align: right;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p963{text-align: right;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: right;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 331px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 73px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 219px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 348px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 410px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p982{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p983{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p984{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p985{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p986{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p990{text-align: center;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p991{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p992{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p993{text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p994{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p995{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p996{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p997{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p998{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1000{text-align: center;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1001{text-align: center;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1002{text-align: right;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1003{text-align: right;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: right;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 312px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 365px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1017{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1018{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: right;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1024{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1025{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 105px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1027{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 80px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 111px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p1041{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 176px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 526px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1051{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1060{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1061{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 303px;margin-top: 356px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 303px;margin-top: 331px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 302px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p1084{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 254px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 302px;margin-top: 309px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 105px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 231px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 303px;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1098{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 5px;}
.p1100{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-right: 379px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1108{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1109{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 352px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1124{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1126{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 318px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 432px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1137{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 299px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 542px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 733px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1146{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1147{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1148{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1149{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1150{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 289px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 564px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1158{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1159{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 328px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1161{text-align: justify;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 337px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1166{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: justify;padding-left: 43px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1168{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1170{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1171{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1172{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1175{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 390px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 374px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1180{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1182{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 367px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 392px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1184{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1189{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1191{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p1192{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 32px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -32px;}
.p1195{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1196{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1198{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1201{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1202{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1203{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 286px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: left;padding-right: 299px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 492px;margin-bottom: 0px;}
.p1209{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1211{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1212{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1215{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1216{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1218{text-align: left;padding-left: 347px;padding-right: 327px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;text-indent: -337px;}
.p1219{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1221{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1225{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1226{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1227{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1229{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1230{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1231{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1232{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1233{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1234{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1235{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1236{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1237{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1238{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1239{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1240{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1241{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1242{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1243{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p1245{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1246{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p1247{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p1248{text-align: left;padding-left: 202px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 563px;margin-bottom: 0px;}
.p1250{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1251{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1252{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1253{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1254{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1255{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px;}
.p1256{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: justify;padding-right: 398px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1258{text-align: left;padding-right: 442px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1260{text-align: left;padding-right: 385px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1261{text-align: left;padding-right: 397px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: left;padding-right: 494px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1263{text-align: left;padding-right: 339px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1264{text-align: left;padding-right: 476px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1265{text-align: left;padding-right: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1266{text-align: left;padding-right: 285px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1267{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1268{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1269{text-align: left;padding-right: 262px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1270{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1271{text-align: left;padding-right: 396px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1272{text-align: left;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1273{text-align: left;padding-right: 221px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1274{text-align: left;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1276{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1277{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1278{text-align: left;padding-right: 491px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1279{text-align: left;padding-right: 463px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1280{text-align: left;padding-right: 532px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1281{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1282{text-align: left;padding-right: 393px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1283{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: left;padding-right: 568px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: left;padding-right: 402px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1286{text-align: left;padding-right: 495px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1287{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p1288{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1289{text-align: right;margin-top: 675px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1291{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1292{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1293{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1294{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1295{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1296{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1297{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1298{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1299{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1300{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1301{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1302{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1303{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1304{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1305{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1306{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1307{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1308{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1309{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1310{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1311{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1312{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1313{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1314{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1315{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1316{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1317{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1318{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1319{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1320{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1321{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 58px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1322{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1323{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1324{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1325{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1326{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1327{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1328{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1329{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1330{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1331{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1332{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1333{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1334{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 171px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1335{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1336{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1337{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1338{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 155px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1339{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1340{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1341{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 183px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1342{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 205px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1343{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 188px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1344{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1345{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1346{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1347{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1348{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1349{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1350{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1351{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1352{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1353{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1354{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1355{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1356{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1357{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1358{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1359{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1360{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1361{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1362{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1363{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1364{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1365{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 149px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1366{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1367{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 174px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1368{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1369{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1370{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1371{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 439px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1372{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 397px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1373{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 394px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1374{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1375{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1376{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1377{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1378{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1379{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1380{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 69px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1381{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1382{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1383{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1384{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1385{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1386{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1387{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1388{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1389{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 88px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1390{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1391{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 197px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1392{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1393{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1394{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1395{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1396{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1397{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1398{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 166px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1399{text-align: left;padding-right: 184px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1400{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1401{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1402{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1403{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1404{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1405{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1406{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1407{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1408{text-align: left;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1409{text-align: left;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1410{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1411{text-align: left;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1412{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1413{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1414{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1415{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1416{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 24px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1417{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1418{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1419{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1420{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1421{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1422{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 159px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1423{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1424{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1425{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1426{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1427{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1428{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1429{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1430{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 154px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1431{text-align: left;padding-right: 200px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1432{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1433{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1434{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1435{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1436{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 404px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1437{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 392px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1438{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 403px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1439{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 395px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1440{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 414px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1441{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 407px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 482px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td325{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 13px;}
.tr1{height: 18px;}
.tr2{height: 28px;}
.tr3{height: 19px;}
.tr4{height: 36px;}
.tr5{height: 29px;}
.tr6{height: 47px;}
.tr7{height: 14px;}
.tr8{height: 21px;}
.tr9{height: 17px;}
.tr10{height: 27px;}
.tr11{height: 37px;}
.tr12{height: 22px;}
.tr13{height: 51px;}
.tr14{height: 26px;}
.tr15{height: 20px;}
.tr16{height: 49px;}
.tr17{height: 53px;}
.tr18{height: 54px;}
.tr19{height: 58px;}
.tr20{height: 56px;}
.tr21{height: 50px;}
.tr22{height: 636px;}
.tr23{height: 0px;}
.tr24{height: 336px;}
.tr25{height: 61px;}
.tr26{height: 52px;}
.tr27{height: 38px;}
.tr28{height: 24px;}
.tr29{height: 16px;}
.tr30{height: 15px;}
.tr31{height: 8px;}
.tr32{height: 7px;}
.tr33{height: 10px;}
.tr34{height: 3px;}
.tr35{height: 524px;}
.tr36{height: 2px;}
.tr37{height: 32px;}
.tr38{height: 11px;}
.tr39{height: 31px;}
.tr40{height: 5px;}
.tr41{height: 6px;}
.tr42{height: 1px;}
.tr43{height: 9px;}
.tr44{height: 12px;}
.tr45{height: 4px;}
.t0{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t1{width: 415px;margin-top: 171px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 381px;margin-left: 34px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t4{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 415px;margin-top: 27px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 416px;margin-top: 27px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 487px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 1088px;font: 15px 'Arial';}
.t17{width: 695px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 27px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t20{width: 321px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 321px;margin-top: 17px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t22{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 13px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t23{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t24{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t25{width: 416px;margin-left: 302px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t26{width: 415px;margin-top: 26px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 415px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t28{width: 201px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t29{width: 312px;margin-left: 75px;margin-top: 13px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t30{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t31{width: 487px;margin-left: 76px;font: 11px 'Arial';}
.t32{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t33{width: 487px;margin-left: 76px;font: 10px 'Arial';}
.t34{width: 346px;margin-left: 67px;margin-top: 24px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t36{width: 469px;margin-left: 73px;font: 11px 'Arial';}
.t37{width: 487px;margin-left: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t38{width: 432px;margin-top: 14px;font: 12px 'Arial';}
.t39{width: 356px;margin-left: 96px;margin-top: 39px;font: 11px 'Arial';}
.t40{width: 487px;margin-left: 9px;font: 10px 'Arial';}
.t41{width: 427px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t42{width: 487px;margin-left: 76px;font: 9px 'Arial';}
.t43{width: 432px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 439px;margin-left: 58px;margin-top: 4px;font: 12px 'Arial';}
.t45{width: 242px;margin-left: 110px;margin-top: 32px;font: 14px 'Arial';}
.t46{width: 368px;margin-left: 28px;margin-top: 23px;font: 14px 'Arial';}
.t47{width: 487px;margin-left: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t48{width: 454px;margin-left: 28px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t49{width: 415px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t50{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t51{width: 424px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 14px;font: 12px 'Arial';}
.t53{width: 341px;margin-left: 166px;margin-top: 49px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t54{width: 487px;margin-left: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t55{width: 430px;margin-left: 2px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t56{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 19px;font: 12px 'Arial';}
.t57{width: 487px;margin-left: 3px;font: 10px 'Arial';}
.t58{width: 466px;font: 9px 'Arial';}
.t59{width: 487px;margin-left: 10px;font: 10px 'Arial';}
.t60{width: 487px;margin-left: 8px;font: 10px 'Arial';}
.t61{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 19px;font: 12px 'Arial';}
.t62{width: 432px;margin-top: 19px;font: 12px 'Arial';}
.t63{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 21px;font: 12px 'Arial';}
.t64{width: 432px;margin-top: 21px;font: 12px 'Arial';}
.t65{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 18px;font: 12px 'Arial';}
.t66{width: 432px;margin-top: 22px;font: 12px 'Arial';}
.t67{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 22px;font: 12px 'Arial';}
.t68{width: 415px;margin-top: 21px;font: 12px 'Arial';}
.t69{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 9px;font: 13px 'Arial';}
.t70{width: 281px;margin-left: 19px;margin-top: 37px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t71{width: 432px;margin-top: 70px;font: 16px 'Arial';}
.t72{width: 429px;font: 6px 'Arial';}
.t73{width: 447px;font: bold 7px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3891x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Rovdjuren och deras förvaltning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Betänkande av Utredningen om de stora rovdjuren</P>
<P class="p1 ft1">Stockholm 2007</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft2">SOU 2007:89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p2 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p3 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90</P>
<P class="p4 ft3"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p5 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p6 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p7 ft3">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P>
<P class="p5 ft4">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p8 ft3">Stockholm 2007</P>
<P class="p5 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-22847-0</NOBR></P>
<P class="p8 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft6">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p8 ft6">Miljödepartementet</P>
<P class="p9 ft7">Genom beslut den 19 januari 2006 bemyndigade regeringen chefen för Miljödepartementet att tillkalla en särskild utredare med upp- drag att utreda frågan om effekterna av rovdjursstammarnas ut- veckling och frågor knutna till att uppfylla målen i en sammanhål- len rovdjurspolitik i fråga om de stora rovdjuren björn, järv, lodjur, varg och kungsörn. Tiden för utredningens genomförande har genom tilläggsdirektiv den 24 augusti 2006 utsträckts till den 1 december 2007. Till utredningen har även överlämnats vissa fram- ställningar till regeringen.</P>
<P class="p10 ft7">Med stöd av bemyndigandet förordnades Åke Pettersson till särskild utredare med början den 1 april 2006.</P>
<P class="p11 ft7">Till sakkunniga utsågs fr.o.m. den 17 augusti 2006 ämnesrådet Bjarne Örnstedt, Jordbruksdepartementet, departementssekreteraren Torolf Lönnerholm, Miljödepartementet och projektkoordinatorn för viltfrågor Lotta Samuelson, Världsnaturfonden WWF. Sakkunnige Torolf Lönnerholm har entledigats från sitt förordnande fr.o.m. den 1 november 2007.</P>
<P class="p12 ft7">Som experter förordnades fr.o.m. den 17 augusti 2006 general- sekreteraren Ann Dahlerus, Svenska Rovdjursföreningen, avdel- ningsdirektören Robert Franzén, Naturvårdsverket, jaktvårdskon- sulenten Gunnar Glöersen, Svenska jägareförbundet, näringshand- läggaren för viltfrågor Ragnhild Svonni, Sametinget, ombudsman- nen Börje Waldebring, Lantbrukarnas riksförbund LRF och verk- samhetschefen Inga Ängsteg, Viltskadecenter.</P>
<P class="p13 ft8">Som experter förordnades fr.o.m. den 12 oktober 2006 förbunds- juristen Malin Brännström, Svenska Samernas Riksförbund SSR och miljöåklagaren Christer Jarlås, åklagarkammaren i Östersund.</P>
<P class="p14 ft8">Kammarrättsassessor Olof Åkerrén har fungerat som huvud- sekreterare i utredningen fr.o.m. den 14 augusti 2006. Som biträdande sekreterare har rovdjurshandläggare Hanna Dittrich Söderman tjänst-</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p15 ft9">Missiv</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p15 ft9">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft7">gjort under tiden den 1 september 2006 t.o.m. den 24 januari 2007 och fil.dr. Eva Hedmark under tiden fr.o.m. den 22 januari 2007.</P>
<P class="p17 ft7">Som resurspersoner med värdefulla underlag till utredningen har bl.a. medverkat professor Jon E Swenson, Universitetet för miljö och biovetenskap, Norge, fil.dr. Camilla Sandström, Umeå univer- sitet, fil.dr. Martin Tjernberg, ArtDatabanken, professor Henrik Andrén, docent Olof Liberg, fil.dr. Håkan Sand och fil.dr. Jens Persson Grimsö forskningsstation, Sveriges Lantbruksuniversitet, fil.dr Jens Karlsson och inventeringsansvarige Åke Aronsson, Vilt- skadecenter samt fältansvarige Sven Brunberg, Noppikoski, Skan- dinaviska björnprojektet.</P>
<P class="p18 ft7">Docent Göran Ericsson, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå samt professor Thomas Heberlein, University of Wisconsin, USA och SLU, Umeå svarade för planeringen av och deltog i utred- ningens studieresa till USA och Kanada som genomfördes av en grupp ur utredningen hösten 2006.</P>
<P class="p17 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningen har tagit namnet </SPAN>Utredningen om de stora rovdju- ren.</P>
<P class="p17 ft7">Sammanlagt sju heldagsseminarier har genomförts för att diskutera och förankra bl.a. artbeskrivningar samt förebyggande och andra åtgärder vid rovdjursskador. Utredningen har haft en egen hemsida, där bl.a. flera av utredningens underlagsstudier redo- visats under en längre tid. En av de särskilda utvärderingarna har remissbehandlats hos berörda myndigheter.</P>
<P class="p19 ft7">Utredningen överlämnar härmed betänkandet (SOU 2007:89) Rovdjuren och deras förvaltning.</P>
<P class="p17 ft7">Särskilda yttranden har avgivits av sakkunniga Lotta Samuelson. Gemensamma särskilda yttranden har lämnats av experterna Malin Brännström och Ragnhild Svonni respektive Gunnar Glöersen och Börje Waldebring. Särskilda yttranden har också lämnats av exper- terna Ann Dahlerus respektive Robert Franzén.</P>
<P class="p20 ft7">Stockholm den 4 december 2007</P>
<P class="p21 ft7">Åke Pettersson</P>
<P class="p22 ft7">Olof Åkerrén/</P>
<P class="p23 ft7">Eva Hedmark</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p0 ft11">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td2"><P class="p15 ft10">Författningsförslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p24 ft10">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft10">1</P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft10">Förslag till lag (2008:XX) om ändring i jaktlagen</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p25 ft2">(1987:259) ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p24 ft10">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft10">2</P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft10">Förslag till lag (2008:XX) om ändring i lagen (2000:592)</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p25 ft2">om viltvårdsområden ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p24 ft10">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft10">3</P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft10">Förslag till förordning (2008:XX) om ändring i</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td4"><P class="p25 ft13">jaktförordningen (1987:905)...................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p24 ft10">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft10">4</P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft10">Förslag till förordning (2008:XX) om ändring i</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p25 ft13">viltskadeförordningen (2001:724) ..........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p24 ft10">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p15 ft10">1</P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p25 ft10">Sammanfattning ........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p24 ft10">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p15 ft13">1.1</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p25 ft2">Inledning...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p24 ft10">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">1.2</P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft2">Kungsörn ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft10">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">1.3</P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft2">Björn .........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft10">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">1.4</P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft2">Järv ............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft10">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">1.5</P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft2">Lodjur .......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft10">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">1.6</P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft2">Varg...........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft10">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">1.7</P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft2">Gynnsam bevarandestatus.......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft10">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">1.8</P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft13">Forskning och forskningsfinansiering....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft10">43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft13">1.9</SPAN><SPAN class="ft14">Bernkonventionen, EU:s Art- och habitatdirektiv och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr1 td5"><P class="p15 ft13">Fågeldirektiv samt nationell lagstiftning ................................</P></TD>
<TD class="tr1 td6"><P class="p24 ft10">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td5"><P class="p15 ft2">1.9.1 Allmänt..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td6"><P class="p24 ft10">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p24 ft15">5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p27 ft10">1.9.2</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p28 ft2">Licensjakt.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p24 ft10">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p27 ft10">1.9.3</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p28 ft13">Skyddsjakt efter myndighets beslut.............................</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p24 ft10">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p27 ft10">1.9.4</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p28 ft2">Enskild skyddsjakt ........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p24 ft10">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p27 ft10">1.9.5</P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p28 ft13">Översyn av jaktlagstiftningen ......................................</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p24 ft10">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td7"><P class="p15 ft13">1.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td10"><P class="p27 ft2">Illegal Jakt .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td3"><P class="p24 ft10">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td10"><P class="p27 ft2">1.10.1 Attityder ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p24 ft10">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p27 ft13">1.10.2 Jaktbrott i samband med enskild skyddsjakt ..............</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p24 ft10">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td10"><P class="p27 ft10">1.10.3 Förenklat regelverk för att bedöma om jaktbrott</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p28 ft13">begåtts i samband med enskild skyddsjakt..................</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p24 ft10">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p27 ft13">1.10.4 Identifiering av snöskoter och förare ..........................</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p24 ft10">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td10"><P class="p27 ft2">1.10.5 Polisen............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p24 ft10">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p27 ft13">1.10.6 Försök och förberedelse till grovt jaktbrott ...............</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p24 ft10">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">1.11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p27 ft13">Legitimitet i rovdjursförvaltningen.........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft10">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">1.12</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p27 ft13">En utvecklad rovdjursförvaltning............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft10">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p27 ft2">1.12.1 Statens har ansvaret.......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p24 ft10">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td10"><P class="p27 ft13">1.12.2 Rovdjursförvaltningen ska vara adaptiv.......................</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p24 ft10">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p27 ft13">1.12.3 Naturvårdsverkets roll..................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p24 ft10">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p27 ft2">1.12.4 Internationellt ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p24 ft10">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td10"><P class="p27 ft10">1.12.5 Naturvårdsverket ska ha den nationella</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p28 ft13">överblicken över rovdjursförvaltningen ......................</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p24 ft10">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p27 ft10">1.12.6 Länsstyrelserna ska ha det operativa ansvaret för</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p28 ft2">rovdjursförvaltningen ...................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p24 ft10">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td7"><P class="p15 ft13">1.13</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td10"><P class="p27 ft10">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet</P></TD>
<TD class="tr10 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><P class="p27 ft2">vid viltskador ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p24 ft10">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td10"><P class="p27 ft10">1.13.1 Förebyggande insatser mot viltskador på andra</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p28 ft2">tamdjur än ren ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p24 ft10">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p27 ft13">1.13.2 Förebyggande insatser mot viltskador på ren .............</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p24 ft10">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td10"><P class="p27 ft13">1.13.3 Ersättning för skada av vilt på annat än renar .............</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p24 ft10">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p27 ft13">1.13.4 Ersättningssystemet i renskötselområdet....................</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p24 ft10">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">1.14</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p27 ft2">Inventering................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft10">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">1.15</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p27 ft2">Information ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft10">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">1.16</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p27 ft13">Jakt som metod för beståndsbeskattning ...............................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft10">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">1.17</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p27 ft2">Rovdjursturism.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft10">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td7"><P class="p15 ft10">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td10"><P class="p27 ft10">Utredningens uppdrag och uppläggning m.m.................</P></TD>
<TD class="tr11 td3"><P class="p24 ft10">61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft15">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p0 ft16">SOU 2007:89 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr12 td3"><P class="p15 ft13">2.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td11"><P class="p25 ft2">Utredningens direktiv..............................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p24 ft10">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td3"><P class="p15 ft13">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td11"><P class="p25 ft2">Överlämnande ärenden............................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p24 ft10">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><P class="p25 ft2">Utredningens uppläggning ......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p24 ft10">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">2.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><P class="p25 ft13">Tidigare utredningar och riksdagsbeslut ................................</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p24 ft10">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p15 ft10">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td11"><P class="p25 ft10">Stora rovdjur och biologisk mångfald ............................</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p24 ft10">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p15 ft13">3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td11"><P class="p25 ft13">Biologisk mångfald, stora rovdjur och svenska miljömål......</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p24 ft10">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><P class="p25 ft13">Konventionen om biologisk mångfald ...................................</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p24 ft10">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><P class="p25 ft13">Det svenska miljö- och naturvårdsarbetet..............................</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p24 ft10">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">3.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><P class="p25 ft2">Rovdjurens roll i ekosystemet.................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p24 ft10">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td11"><P class="p25 ft13">3.4.1 Samspelet mellan olika rovdjursarter...........................</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p24 ft10">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td11"><P class="p25 ft13">3.4.2 Klövdjursstammarna – rovdjurens bytesdjur..............</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p24 ft10">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">3.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><P class="p25 ft13">Predation, jakt och ekologisk funktion ..................................</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p24 ft10">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p15 ft10">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td11"><P class="p25 ft10">Artbeskrivning Kungsörn .............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p24 ft10">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p15 ft13">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td11"><P class="p25 ft13">Kungsörn och havsörn – två skilda arter ................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p24 ft10">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><P class="p25 ft13">Kungsörnens utbredning och antal.........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p24 ft10">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p25 ft10">4.2.1</P></TD>
<TD class="tr1 td14"><P class="p28 ft2">Världen inklusive Europa .............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p24 ft10">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">4.2.2</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p28 ft2">Sverige ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p24 ft10">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><P class="p25 ft13">Den svenska populationens historik och utveckling .............</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p24 ft10">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">4.3.1</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p28 ft2">Historik.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p24 ft10">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td11"><P class="p25 ft13">4.3.2 Populationens utveckling under <NOBR>1996–2005 ...............</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p24 ft10">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td3"><P class="p15 ft13">4.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td11"><P class="p25 ft2">Biologi.......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p24 ft10">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p25 ft10">4.4.1</P></TD>
<TD class="tr1 td14"><P class="p28 ft2">Boplatsval ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p24 ft10">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">4.4.2</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p28 ft2">Populationstäthet .........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p24 ft10">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p25 ft10">4.4.3</P></TD>
<TD class="tr1 td14"><P class="p28 ft2">Reproduktion................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p24 ft10">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">4.4.4</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p28 ft2">Dödlighet ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p24 ft10">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">4.4.5</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p28 ft13">Flyttning och övervintring...........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p24 ft10">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p25 ft10">4.4.6</P></TD>
<TD class="tr1 td14"><P class="p28 ft2">Vinterutfodring.............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p24 ft10">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">4.4.7</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p28 ft2">Föda och bytesval .........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p24 ft10">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">4.4.8</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p28 ft13">Kungsörnens lyftförmåga.............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p24 ft10">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p25 ft10">4.4.9</P></TD>
<TD class="tr1 td14"><P class="p28 ft2">Jaktbeteende och jaktframgång ...................................</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p24 ft10">87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft15">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p15 ft13">4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td16"><P class="p31 ft2">Skador på tamdjur ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p24 ft10">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">4.5.1</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Ren .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft10">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft10">4.5.2</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft2">Får ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft10">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">4.5.3</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Hundar...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft10">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><P class="p15 ft13">4.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td16"><P class="p31 ft2">Hotbild......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p24 ft10">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">4.6.1</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Illegal jakt ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft10">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft10">4.6.2</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft13">Minskad eller upphörd vinterutfodring.......................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft10">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">4.6.3</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Skogsbruk ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft10">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">4.6.4</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Övriga hot mot kungsörnen.........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft10">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><P class="p15 ft13">4.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td16"><P class="p31 ft13">Förväntad populationsutveckling............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p24 ft10">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft10">4.7.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft2">Scenarier med och utan illegal jakt...............................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft10">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">4.7.2</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Bärkraft..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft10">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p15 ft10">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><P class="p31 ft10">Artbeskrivning björn....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p24 ft10">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p15 ft13">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><P class="p31 ft2">Björnens utbredning och antal ................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p24 ft10">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft10">5.1.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft2">Världen inklusive Europa .............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft10">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">5.1.2</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Sverige............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft10">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">5.1.3</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Populationsuppskattning i Sverige...............................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft10">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><P class="p15 ft13">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td16"><P class="p31 ft13">Den svenska populationens historik och utveckling..............</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p24 ft10">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft10">5.2.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft13">Populationens utveckling sedan <NOBR>1800-talet .................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft10">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">5.2.2</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Koloniseringen av Skandinavien ..................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft10">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><P class="p15 ft13">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td16"><P class="p31 ft2">Biologi .......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p24 ft10">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">5.3.1</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Föda ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft10">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft10">5.3.2</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft2">Hemområden ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">5.3.3</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Björnens val av livsmiljö .............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">5.3.4</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Vintersömn..................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft10">5.3.5</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft2">Utvandring ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">5.3.6</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Matriarkat ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">5.3.7</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft13">Parningssystem och reproduktion .............................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft10">5.3.8</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft13">Infanticid (dråp av ungar)...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">5.3.9</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Dödlighet.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">5.3.10</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft13">Jaktens effekt på björnstammen ................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td16"><P class="p31 ft13">5.3.11 Björnar undviker vägar och bebyggelse .....................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td15"><P class="p15 ft13">5.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td16"><P class="p31 ft2">Skador på tamdjur ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p24 ft13">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft10">5.4.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft2">Ren ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft10">5.4.2</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p32 ft2">Får, nötkreatur och häst .............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft10">5.4.3</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft2">Hundar.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td15"><P class="p15 ft15">8</P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p0 ft16">SOU 2007:89 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td20"><P class="p25 ft13">5.4.4 Övriga skador orsakade av björn ...............................</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p24 ft10">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td3"><P class="p15 ft13">5.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td20"><P class="p25 ft2">Björnens inverkan på älgstammen ........................................</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p24 ft10">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">5.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p25 ft2">Är björnen farlig?...................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p24 ft10">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">5.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p25 ft2">Populationens livskraft ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p24 ft10">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">5.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p25 ft13">Förväntad populationsutveckling .........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p24 ft10">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p15 ft10">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td20"><P class="p25 ft10">Artbeskrivning järv....................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p24 ft10">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p15 ft13">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td20"><P class="p25 ft2">Järvens utbredning och antal.................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p24 ft10">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">6.1.1</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Världen inklusive Europa ...........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p25 ft10">6.1.2</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p28 ft2">Sverige .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">6.1.3</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Norge...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p25 ft13">Den svenska populationens historik och utveckling ...........</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p24 ft10">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p25 ft2">Biologi.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p24 ft10">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">6.3.1</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Reproduktion..............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p25 ft10">6.3.2</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p28 ft13">Spridning och utvandring...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">6.3.3</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Dödlighet ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p25 ft13">6.3.4 Populationstillväxt och begränsande faktorer ..........</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p25 ft10">6.3.5</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p28 ft2">Revir och parningssystem ..........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">6.3.6</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Livsmiljö......................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">6.3.7</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Föda.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td20"><P class="p25 ft13">6.3.8 Samspel med andra rovdjur ........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td3"><P class="p15 ft13">6.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td20"><P class="p25 ft2">Genetiska aspekter.................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p24 ft10">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">6.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p25 ft2">Skador på tamdjur ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p24 ft10">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p25 ft10">6.5.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p28 ft2">Ren...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">6.5.2</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Övriga skador..............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">6.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p25 ft2">Hotbild ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p24 ft10">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p15 ft13">6.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p25 ft13">Förväntad populationsutveckling .........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p24 ft10">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p15 ft10">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td20"><P class="p25 ft10">Artbeskrivning lodjur ................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p24 ft10">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p15 ft13">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td20"><P class="p25 ft13">Lodjurets utbredning och antal.............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p24 ft10">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p25 ft10">7.1.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p28 ft2">Världen inklusive Europa ...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p25 ft10">7.1.2</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Sverige .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">130</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft15">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p0 ft16">Innehåll SOU 2007:89</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td15"><P class="p15 ft13">7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td21"><P class="p31 ft10">Den svenska populationens historik och utveckling</P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p24 ft17">............131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td15"><P class="p15 ft13">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td21"><P class="p31 ft2">Biologi .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td22"><P class="p24 ft13">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p31 ft10">7.3.1</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p28 ft2">Föda .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p31 ft10">7.3.2</P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p28 ft13">Livsmiljö och hemområden........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p24 ft13">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p31 ft10">7.3.3</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p28 ft2">Reproduktion ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p31 ft10">7.3.4</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p28 ft2">Spridning......................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p31 ft10">7.3.5</P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p28 ft2">Dödlighet.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p24 ft13">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><P class="p31 ft13">7.3.6 Samspel med andra stora rovdjur ...............................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><P class="p15 ft13">7.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td21"><P class="p31 ft2">Genetiska aspekter .................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p24 ft13">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><P class="p15 ft13">7.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td21"><P class="p31 ft2">Skador på tamdjur ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p24 ft13">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p31 ft10">7.5.1</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p28 ft2">Ren ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p31 ft10">7.5.2</P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p28 ft2">Får och nötkreatur ......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p24 ft13">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p31 ft10">7.5.3</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p28 ft2">Hundar.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><P class="p15 ft13">7.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td21"><P class="p31 ft13">Samspel mellan lodjur, rådjur och småvilt ............................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p24 ft13">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><P class="p15 ft13">7.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td21"><P class="p31 ft13">Förväntad populationsutveckling..........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p24 ft13">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p15 ft10">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td21"><P class="p31 ft10">Artbeskrivning varg ...................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p24 ft13">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p15 ft13">8.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td21"><P class="p31 ft2">Vargens utbredning och antal................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p24 ft13">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p31 ft10">8.1.1</P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p28 ft2">Världen inklusive Europa ...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p24 ft13">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p31 ft10">8.1.2</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p28 ft2">Sverige..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">146</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft10"><SPAN class="ft13">8.2</SPAN><SPAN class="ft18">Den skandinaviska populationens historik och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td21"><P class="p31 ft2">utveckling................................................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td22"><P class="p24 ft13">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td15"><P class="p15 ft13">8.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td21"><P class="p31 ft2">Biologi .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td22"><P class="p24 ft13">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p31 ft10">8.3.1</P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p28 ft2">Föda .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p24 ft13">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p31 ft10">8.3.2</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p28 ft2">Reproduktion ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p31 ft10">8.3.3</P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p28 ft2">Dödlighet.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p24 ft13">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p31 ft10">8.3.4</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p28 ft2">Spridning......................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p31 ft10">8.3.5</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p28 ft2">Social organisation ......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p31 ft10">8.3.6</P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p28 ft2">Revirstorlek .................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p24 ft13">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p31 ft10">8.3.7</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p28 ft2">Aktivitetsmönster .......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><P class="p15 ft13">8.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td21"><P class="p31 ft2">Populationens tillväxt.............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p24 ft13">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><P class="p15 ft13">8.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td21"><P class="p31 ft2">Genetiska aspekter .................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p24 ft13">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p31 ft10">8.5.1</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p28 ft2">Inavel............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><P class="p15 ft13">8.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td21"><P class="p31 ft2">Skador på tamdjur ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p24 ft13">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td15"><P class="p15 ft15">10</P></TD>
<TD class="tr16 td13"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p0 ft16">SOU 2007:89 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p35 ft10">8.6.1</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p28 ft2">Ren...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p36 ft10">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p35 ft10">8.6.2</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Får, nötkreatur och häst.............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p36 ft10">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p35 ft10">8.6.3</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Hundar ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p36 ft10">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p15 ft10">8.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td26"><P class="p35 ft2">Vargens inverkan på älgstammen..........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p36 ft10">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft10">8.7.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p28 ft13">Effekter på nationell, regional och lokal nivå ...........</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p36 ft10">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td24"><P class="p15 ft10">8.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td26"><P class="p35 ft2">Vargens skygghet för människan..........................................</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p36 ft10">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p15 ft10">8.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td26"><P class="p35 ft2">Populationens livskraft ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p36 ft10">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft10">8.9.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p28 ft2">Sårbarhetsanalyser ......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p36 ft10">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p15 ft13">8.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td26"><P class="p35 ft13">Förväntad populationsutveckling .........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p36 ft10">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p15 ft10">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td26"><P class="p35 ft10">Genetiska aspekter ...................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p24 ft10">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft10">9.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p35 ft2">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p36 ft10">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft10">9.1.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p28 ft13">Effektiv populationsstorlek .......................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p36 ft10">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p35 ft10">9.1.2</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft13">Kritisk populationsstorlek .........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p36 ft10">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p15 ft10">9.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td26"><P class="p35 ft13">Genetiska problem i små populationer.................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p36 ft10">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p35 ft10">9.2.1</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Genetisk drift..............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p36 ft10">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft10">9.2.2</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p28 ft2">Inavel ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p36 ft10">172</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p35 ft10">9.2.3</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Genetisk flaskhals.......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p36 ft10">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p35 ft10">9.2.4</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft13">Hur tillförs ny variation? ...........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p36 ft10">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft10">9.2.5</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p28 ft13">Inavel ökar risken för utdöende.................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p36 ft10">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td24"><P class="p15 ft10">9.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td26"><P class="p35 ft2">Rovdjurspopulationerna ........................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p36 ft10">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft10">9.3.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p28 ft2">Kungsörn.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p36 ft10">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p35 ft10">9.3.2</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Lodjur..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p36 ft10">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft10">9.3.3</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p28 ft2">Järv...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p36 ft10">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p35 ft10">9.3.4</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Björn............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p36 ft10">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p35 ft10">9.3.5</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p28 ft2">Varg .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p36 ft10">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p15 ft10">10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td26"><P class="p35 ft10">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td26"><P class="p35 ft10">slutsatser ................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p36 ft10">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft13">10.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p35 ft2">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p36 ft10">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p15 ft13">10.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td26"><P class="p35 ft13">Kungsörnens utveckling och nuvarande status....................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p36 ft10">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td26"><P class="p35 ft2">10.2.1 Behov av boträd ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p36 ft10">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td26"><P class="p35 ft13">10.2.2 Reducera hoten mot kungsörnsstammen..................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p36 ft10">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td26"><P class="p35 ft2">10.2.3 Vinterutfordring .........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p36 ft10">192</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td26"><P class="p35 ft2">10.2.4 Lyftförmåga ................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p36 ft10">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p36 ft15">11</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td27"><P class="p37 ft2">10.2.5 Predation på ren ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p24 ft13">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.2.6 Kungsörnspredation på får .........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.2.7 Kungsörnsangrepp i övrigt .........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td27"><P class="p37 ft2">10.2.8 Förföljelse....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft2">10.2.9 Inventering ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p37 ft10">10.2.10</P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p36 ft2">Beståndsbeskattning .............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td27"><P class="p36 ft13">10.3 Björnens utveckling och nuvarande status ...........................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p24 ft13">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td27"><P class="p37 ft2">10.3.1 Föda .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.3.2 Beteende och fortplantning........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.3.3 Björnstammen sprider sig...........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td27"><P class="p37 ft13">10.3.4 Förhållandet björn – människa ..................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.3.5 Är björnen farlig för människor?...............................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.3.6 Björnreaktion på mänsklig närvaro............................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td27"><P class="p37 ft2">10.3.7 Jakt på björn ................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft2">10.3.8 Illegal jakt på björn .....................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.3.9 Björnars närhet till vägar och bebyggelse ..................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td27"><P class="p37 ft13">10.3.10 Skador på tamdjur och bisamhällen .....................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p37 ft10">10.3.11</P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p36 ft2">Skador på ren.........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.3.12 Björnens inverkan på älgstammen .......................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p37 ft10">10.3.13</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p36 ft13">Framtidsscenario...................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p37 ft10">10.3.14</P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p36 ft2">Toleransnivåer .......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">216</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td27"><P class="p36 ft13">10.4 Järvens utveckling och nuvarande status ..............................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p24 ft13">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.4.1 Orsaker till variationer i beståndet ............................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td27"><P class="p37 ft2">10.4.2 Föda .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft2">10.4.3 Järven och renen..........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft2">10.4.4 Dödlighet.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td27"><P class="p37 ft13">10.4.5 Beståndsbeskattning och jakt.....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft2">10.4.6 Krav på livsmiljö..........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft2">10.4.7 Framtidsscenario.........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td27"><P class="p36 ft13">10.5 Lodjurets utveckling och nuvarande status ..........................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p24 ft13">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td27"><P class="p37 ft13">10.5.1 Orsaker till tillbakagång .............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">230</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.5.2 Lodjur som predator på ren........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.5.3 Lo som predator på rådjur..........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td27"><P class="p37 ft13">10.5.4 Förhållande till andra rovdjur.....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.5.5 Lodjurs predation på andra tamdjur ..........................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.5.6 Inventeringsmetoder...................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td27"><P class="p37 ft13">10.5.7 Beståndsbeskattning och jakt.....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p24 ft13">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft13">10.5.8 Begränsande faktorer för lostammen.........................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p37 ft2">10.5.9 Framtidsscenario.........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft13">240</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td28"><P class="p15 ft15">12</P></TD>
<TD class="tr17 td29"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td17"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p0 ft16">SOU 2007:89 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p15 ft13">10.6</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td26"><P class="p35 ft13">Vargens utveckling och nuvarande status.............................</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p24 ft10">242</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td26"><P class="p35 ft2">10.6.1 Förekomst...................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td26"><P class="p35 ft2">10.6.2 Reproduktion..............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">244</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td26"><P class="p35 ft2">10.6.3 Dödlighet ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td26"><P class="p35 ft2">10.6.4 Populationstillväxt......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">246</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td26"><P class="p35 ft2">10.6.5 Genetik........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td26"><P class="p35 ft13">10.6.6 Vargstammens koncentration och spridning............</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td26"><P class="p35 ft2">10.6.7 Sårbarhetsanalys för varg............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">252</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td26"><P class="p35 ft2">10.6.8 Framtidsscenario.........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td26"><P class="p35 ft2">10.6.9 Effekter på bytesdjuren..............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">256</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td30"><P class="p35 ft10">10.6.10</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p24 ft2">Vargen och renen..................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">258</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td26"><P class="p35 ft13">10.6.11 Vargens predation på tamdjur..............................</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">260</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td30"><P class="p35 ft10">10.6.12</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p24 ft2">Beståndsbeskattning och jakt ..............................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td30"><P class="p35 ft10">10.6.13</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p24 ft2">Vargen och människan .........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p15 ft10">11</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td26"><P class="p35 ft10">Vad innebär gynnsam bevarandestatus? ......................</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p24 ft10">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft13">11.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p35 ft19">Bakgrund ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p24 ft10">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td30"><P class="p35 ft19">IUCN .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">268</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p35 ft10">LCIE</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p36 ft10">268</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p15 ft13">11.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td30"><P class="p35 ft19">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p24 ft10">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td26"><P class="p35 ft10">11.2.1 Definitioner ur Art- och habitatdirektivet och</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td33"><P class="p24 ft2">andra <NOBR>EU-dokument...................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td26"><P class="p35 ft13">11.2.2 IUCN:s klassificeringssystem ...................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">274</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td26"><P class="p35 ft10">11.2.3 LCIE:s förslag till populationer som</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td33"><P class="p24 ft2">förvaltningsenhet........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">278</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td26"><P class="p35 ft2">11.2.4 Vad är en population?.................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td26"><P class="p35 ft10">11.2.5 Valet mellan IUCN:s och LCIE:s</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td33"><P class="p24 ft2">bedömningsgrunder....................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td26"><P class="p35 ft13">11.2.6 Vad är en livskraftig population?...............................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td26"><P class="p35 ft13">11.2.7 Genetisk effektiv population .....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td26"><P class="p35 ft13">11.2.8 När är en population Livskraftig?..............................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">285</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td26"><P class="p35 ft10">11.2.9 När uppnår en population Gynnsam</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td33"><P class="p24 ft2">bevarandestatus...........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td24"><P class="p15 ft13">11.3</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td26"><P class="p35 ft13">Gynnsam bevarandestatus – mål och definitioner ...............</P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p24 ft10">287</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td26"><P class="p35 ft13">11.3.1 Mål för gynnsam utbredning .....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p24 ft10">287</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td26"><P class="p35 ft13">11.3.2 Kriterier för gynnsam population..............................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">288</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td26"><P class="p35 ft10">11.3.3 Gynnsam bevarandestatus – rekommendation</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td33"><P class="p24 ft2">från LCIE ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td26"><P class="p35 ft13">11.3.4 Kommentarer på begrepp och rekommendationer ..</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft10">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td32"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td31"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td7"><P class="p24 ft15">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p15 ft20">Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td35"><P class="p38 ft20">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p15 ft10">11.3.5 Utredningens kommentarer på LCIE:s</P></TD>
<TD class="tr17 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p39 ft10">rekommendation för bedömning av gynnsam</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p39 ft13">bevarandestatus (samma numrering som ovan):.......</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">292</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p15 ft13">11.3.6 Skyddsjakt och gynnsam bevarandestatus.................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p40 ft10">11.4</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p15 ft21">Utredningens syn på bevarandestatus för stora rovdjur i</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p15 ft2">Sverige .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p24 ft10">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p15 ft2">11.4.1 Klassificering av arterna..............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">297</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p15 ft2">11.4.2 Kungsörn .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">297</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p15 ft2">11.4.3 Björn ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">299</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p15 ft2">11.4.4 Järv ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">302</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p15 ft2">11.4.5 Lodjur ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p15 ft2">11.4.6 Varg..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">309</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p15 ft10">11.4.7 Avvägning mellan förvaltningsbehov på kort sikt</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p39 ft2">och bevarande på lång sikt..........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">314</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p40 ft10">12</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p15 ft10">Forskning och forskningsfinansiering ..........................</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p24 ft10">319</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p40 ft10">12.1</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p15 ft2">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p24 ft10">319</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p40 ft10">12.2</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p15 ft2">Finansiering ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">321</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p15 ft10">12.2.1 Naturvårdsverkets finansiering av forskning</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p39 ft2">kring rovdjur ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">321</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p15 ft10">12.2.2 Andra svenska finansiärer av forskning kring</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p39 ft2">stora rovdjur ................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">324</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p15 ft10">12.2.3 Finansiering av rovdjursforskning i Norge och</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p39 ft2">Finland .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">327</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p40 ft10">12.3</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p15 ft13">Koordinering av rovdjursforskning i Fennoskandia ............</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">328</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p40 ft10">12.4</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p15 ft13">Forskningsprojekt kring stora rovdjur .................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">328</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p15 ft2">12.4.1 Större forskningsprojekt ............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">329</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p15 ft13">12.4.2 Andra aktuella forskningsprojekt ..............................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">332</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p15 ft13">12.4.3 Övriga projekt och undersökningar ..........................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">334</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p40 ft10">12.5</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p15 ft13">Utredningens överväganden och förslag ..............................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">335</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p40 ft10">13</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p15 ft10">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv och</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p15 ft10">Fågeldirektiv samt nationell lagstiftning, analys och</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p15 ft10">förslag .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p24 ft10">341</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p40 ft10">13.1</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p15 ft2">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p24 ft10">341</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft15">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><P class="p15 ft20">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p24 ft20">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td39"><P class="p15 ft10">13.2</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p42 ft2">Bernkonventionen..................................................................</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p43 ft13">341</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">13.3</P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p42 ft13">Art- och habitatdirektivet .....................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p43 ft13">343</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">13.4</P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p42 ft2">Fågeldirektivet........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p43 ft13">347</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td37"><P class="p15 ft10">13.5 Habitatkommittén och <NOBR>ORNIS-kommittén .......................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p43 ft13">349</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td37"><P class="p15 ft10">13.6 Kommissionens riktlinjer till art- och habitatdirektivet......</P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p43 ft13">349</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p42 ft13">13.6.1 Det politiska sammanhanget......................................</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p43 ft13">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p42 ft2">13.6.2 Det rättsliga sammanhanget.......................................</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p43 ft13">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p42 ft13">13.6.3 Direktivets primära mål..............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p43 ft13">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p42 ft2">13.6.4 Gynnsam bevarandestatus..........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p43 ft13">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p42 ft13">13.6.5 Verktyg för att bevara hotade arter ...........................</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p43 ft13">351</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p42 ft13">13.6.6 Direktivets bilagor......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p43 ft13">351</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p42 ft13">13.6.7 Övervakning av arternas bevarandestatus .................</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p43 ft13">351</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p42 ft13">13.6.8 Lämpliga och effektiva åtgärder.................................</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p43 ft13">351</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p42 ft10">13.6.9 Allmänt om implementeringen av direktivets</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p44 ft2">artikel 12......................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p43 ft13">352</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p42 ft10">13.6.10 Förbud mot att fånga eller döda strikt</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p44 ft13">skyddade arter (artikel 12 1. a) ..................................</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p43 ft13">353</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p42 ft10">13.6.11 Förbud mot att störa strikt skyddade arter</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p44 ft2">(artikel 12 1. b) ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p43 ft13">353</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p42 ft10">13.6.12 Förbud mot att förstöra eller samla in ägg i</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p44 ft2">naturen (artikel 12 1. c)..............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p43 ft13">353</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p42 ft10">13.6.13 Förbud mot att skada eller förstöra</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p44 ft13">parningsplatser eller rastplatser (artikel 12 1. d).......</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p43 ft13">354</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p42 ft10">13.6.14 Allmänt om implementeringen och</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p44 ft13">tillämpningen av direktivets artikel 16 1. ..................</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p43 ft13">354</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p42 ft10">13.6.15 Undantag för att skydda vilda djur och växter</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p44 ft13">och bevara livsmiljöer (art. 16 1. a)............................</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p43 ft13">355</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p42 ft10">13.6.16 Undantag för att undvika allvarlig skada,</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p44 ft10">särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p44 ft13">andra typer av egendom (art. 16 1. b)........................</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p43 ft13">355</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p42 ft10">13.6.17 Undantag av hänsyn till allmän hälsa och</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p44 ft2">säkerhet m.m., (art. 16 1. c) .......................................</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p43 ft13">356</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p42 ft10">13.6.18 Undantag för forsknings- och</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p44 ft13">utbildningsändamål m.m., (art. 16 1. d) ....................</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p43 ft13">356</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p42 ft10">13.6.19 Undantag för insamling och förvaring under</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p44 ft10">strängt kontrollerade förhållanden i begränsad</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p44 ft2">omfattning, (art. 16 1. e) ............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p43 ft13">357</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p42 ft21">13.6.20 Avsaknad av annan lämplig lösning.....................</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p43 ft13">359</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td40"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p43 ft15">15</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft10"><SPAN class="ft13">13.6.21</SPAN><SPAN class="ft22">Ett undantags inverkan på en arts</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td41"><P class="p36 ft10">bevarandestatus ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p15 ft13">359</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td7"><P class="p15 ft13">13.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td41"><P class="p27 ft10">Implementeringen i svensk lagstiftning av Art- och</P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td41"><P class="p27 ft13">habitatdirektivet och Fågeldirektivet ....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p15 ft13">361</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">13.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td41"><P class="p27 ft10">Art- habitatdirektivets implementering i jaktlagen och</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td41"><P class="p27 ft2">jaktförordningen ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p15 ft13">362</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td27"><P class="p15 ft13">13.9 Licensjakt på vissa rovdjur.....................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p15 ft13">363</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td27"><P class="p15 ft13">13.10Tvångsjakt för att minska alltför stora viltstammar.............</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p15 ft13">364</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td27"><P class="p15 ft10">13.11Skyddsjakt för att förhindra att främmande viltarter</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td41"><P class="p27 ft2">etablerar sig.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p15 ft13">365</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td27"><P class="p15 ft13">13.12Polisens rätt att avliva eller fånga vilt....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p15 ft13">365</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td27"><P class="p15 ft13">13.13Skyddsjakt efter tillstånd av myndighet................................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p15 ft13">365</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td27"><P class="p15 ft13">13.14Skyddsjakt utan särskilt tillstånd av myndighet ...................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p15 ft13">366</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td27"><P class="p15 ft13">13.15Jakt på stora rovdjur i Sverige................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p15 ft13">367</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td27"><P class="p15 ft21"><NOBR>13.16EG-domstolens</NOBR> tolkning av Art- och habitatdirektivet ......</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p15 ft13">368</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td42"><P class="p27 ft10">13.16.1</P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p36 ft13">Kommissionens argument....................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p15 ft13">369</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td42"><P class="p27 ft10">13.16.2</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p36 ft13">Finlands argument ................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p15 ft13">369</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td42"><P class="p27 ft10">13.16.3</P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p36 ft13">Domstolens bedömning .......................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p15 ft13">370</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td42"><P class="p27 ft10">13.16.4</P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p36 ft13">Domstolens domslut ............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p15 ft13">371</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td41"><P class="p27 ft21">13.16.5 Sammanfattning av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom ...........</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p15 ft13">371</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td27"><P class="p15 ft13">13.17Utredningens överväganden och förslag ..............................</P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p15 ft13">372</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td41"><P class="p27 ft10">13.17.1 Direktivens införlivande i jaktlagstiftningen.......</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p15 ft13">372</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td41"><P class="p27 ft10">13.17.2 Har regeringen tillräckligt bemyndigande att</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td41"><P class="p46 ft10">införliva Art- och habitatdirektivets</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td41"><P class="p36 ft10">undantagsregler genom förordning?..........................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p15 ft13">373</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft10"><SPAN class="ft13">13.17.3</SPAN><SPAN class="ft22">Möjligheterna att enligt direktiven förvalta</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td43"><P class="p24 ft10">stora rovdjur genom jakt ............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">374</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p48 ft10">13.17.4</P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p24 ft2">Licensjakt...............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">376</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p48 ft10">13.17.5</P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p24 ft2">Skyddsjakt .............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">377</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td43"><P class="p24 ft10">13.17.6 Enskild skyddsjakt enligt 28 § JF.........................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">378</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td43"><P class="p24 ft10">13.17.7 Jaktlagstiftningen bör ses över.............................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">380</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td43"><P class="p15 ft10">14 Illegal jakt ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p24 ft10">381</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft15">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td43"><P class="p15 ft20">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p24 ft20">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td39"><P class="p15 ft10">14.1</P></TD>
<TD class="tr18 td46"><P class="p42 ft2">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr18 td45"><P class="p43 ft10">381</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">14.2</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p42 ft10">Riksdagens beslut 2001 om en sammanhållen</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft2">rovdjurspolitik m.m. ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">382</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">14.3</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p42 ft2">Problemet illegal jakt .............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">384</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">14.4</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p42 ft10">Brottsförebyggande rådets studie om illegal jakt på</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p42 ft2">rovdjur ....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p43 ft10">385</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">14.5</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p42 ft2">Viltet är fredat ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">389</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">14.6</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p42 ft2">Jaktbrott och jakthäleri m.m.................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">390</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">14.7</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p42 ft13">Försök och förberedelse till jaktbrott m.m..........................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">392</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">14.8</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p42 ft10">Husrannsakan och hemlig teleövervakning i samband</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p42 ft2">med jaktbrott..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p43 ft10">393</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">14.9</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p42 ft10">Viktiga villkor för jaktens bedrivande återfinns bara i</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft2">Naturvårdsverkets beslut.......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">393</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p24 ft13">14.10Jaktbrott i samband med skyddsjakt på enskilds initiativ ...</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">393</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p24 ft13">14.11Straffrihet när rovdjur dödas i en nödsituation....................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">396</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p24 ft13">14.12Skadestånd till staten vid grova jaktbrott .............................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">398</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p24 ft13">14.13Utredningens överväganden..................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">399</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft10">14.13.1 Bedömningen av ansvarsfrågan när rovdjur</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p24 ft10">dödats för att skydda tamdjur kan förenklas ............</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">399</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft10">14.13.2 Attityderna till illegal jakt måste förändras ........</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft10">14.13.3 Jaktbrott där syftet enbart är att döda rovdjur</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p44 ft10">har ett högre straffvärde än överträdelser som</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p24 ft10">sker för att skydda tamdjur........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">402</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft10">14.13.4 Snöskotern är ett viktigt transportmedel men</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p24 ft10">också ett brottshjälpmedel .........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">403</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft10">14.13.5 Polisens organisation för att möta</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p24 ft10">jaktbrottslighet bör effektiviseras..............................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">406</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft10">14.13.6 Försök och förberedelse till grovt jaktbrott</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p24 ft10">bör kriminaliseras .......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">407</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p15 ft10">15</P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p42 ft10">Legitimitet i rovdjursförvaltningen..............................</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p43 ft10">411</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p15 ft10">15.1</P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p42 ft13">Legitimitet i rovdjursförvaltningen ......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p43 ft10">411</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p43 ft15">17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<P class="p0 ft16">Innehåll SOU 2007:89</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr12 td7"><P class="p15 ft13">15.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td40"><P class="p24 ft13">Rovdjur – en konfliktfylld resurs ..........................................</P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p24 ft10">412</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td7"><P class="p15 ft13">15.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td40"><P class="p24 ft2">Legitimitet ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p24 ft10">415</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">15.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p24 ft13">Kan ökad grad av deltagande bidra till lösningen? ...............</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">416</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">15.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p24 ft13">Vad är möjligt att uppnå med ökat deltagande? ...................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">418</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">15.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p24 ft2">Vad avses med begreppet deltagande? ..................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">420</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">15.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p24 ft2">Vad är syftet med deltagande?...............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">421</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">15.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p24 ft2">Vem ska delta?........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">421</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">15.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p24 ft13">I vilken grad ska medborgarna delta?....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">422</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td43"><P class="p24 ft13">15.10Problem och utmaningar med ökat deltagande....................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">423</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td42"><P class="p27 ft10">15.10.1</P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p24 ft13">Heterogenitet........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">424</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td42"><P class="p27 ft10">15.10.2</P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p24 ft13">Förändrade attityder .............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">425</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td42"><P class="p27 ft10">15.10.3</P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p24 ft2">Skala .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">425</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td42"><P class="p27 ft10">15.10.4</P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p24 ft2">Mellanstatliga aspekter .........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">425</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td42"><P class="p27 ft10">15.10.5</P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p24 ft2">Osäkerhet ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">426</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p15 ft10">16</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td40"><P class="p27 ft10">En utvecklad rovdjursförvaltning.................................</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p24 ft10">427</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p15 ft13">16.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td40"><P class="p24 ft2">Det offentliga åtagandet.........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p24 ft10">427</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">16.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p24 ft13">Adaptiv förvaltning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">429</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">16.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p24 ft21">En ny grundläggande struktur för rovdjursförvaltningen ...</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">430</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">16.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p24 ft21">Rovdjursförvaltning i internationell samverkan...................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">433</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">16.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p24 ft10">Ökat regionalt inflytande i rovdjurspolitiken ......................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">435</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td40"><P class="p27 ft10">16.5.1 Toleransnivåer som inslag i regionala</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td40"><P class="p24 ft10">förvaltningsplaner. ......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">438</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td7"><P class="p15 ft13">16.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td40"><P class="p24 ft13">De regionala rovdjursgrupperna............................................</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p24 ft10">440</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">16.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p24 ft2">Länsstyrelserna .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">443</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td40"><P class="p24 ft13">16.7.1 Enkät till länsstyrelserna.............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">445</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td40"><P class="p24 ft13">16.7.2 Utredningens överväganden och förslag ...................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">447</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">16.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p24 ft2">Naturvårdsverket....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">450</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td40"><P class="p24 ft13">16.8.1 Utredningens överväganden och förslag ...................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">453</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td7"><P class="p15 ft13">16.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td40"><P class="p24 ft2">Sametinget...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p24 ft10">455</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td7"><P class="p15 ft15">18</P></TD>
<TD class="tr20 td42"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td43"><P class="p15 ft20">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p24 ft20">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td43"><P class="p15 ft2">16.10Viltskadecenter.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr18 td45"><P class="p43 ft10">456</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p24 ft21">16.10.1 Utredningens överväganden och förslag.............</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">458</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p24 ft2">16.11Sveriges lantbruksuniversitet.................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">460</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p15 ft2">16.12ArtDatabanken.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">460</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p24 ft13">16.13Övriga universitet och högskolor .........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">461</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p24 ft2">16.14Statens jordbruksverk............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">461</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p24 ft13">16.15Djurförsöksetiska nämnderna...............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">461</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p24 ft2">16.16Naturhistoriska riksmuseet...................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">462</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p24 ft2">16.17Statens veterinärmedicinska anstalt ......................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">462</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p15 ft2">16.18Skogsstyrelsen........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">464</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p24 ft2">16.19Statistiska centralbyrån..........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">464</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p15 ft2">16.20Livsmedelsverket....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">465</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p15 ft2">16.21Tullverket ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">465</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p15 ft10">17</P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p42 ft10">Viltskador på tamdjur, bidrags- och</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p42 ft10">ersättningssystemet vid viltskador samt metoder för</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p42 ft10">att förebygga skador .................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p43 ft10">467</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p15 ft10">17.1</P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p24 ft13">Viltskador på andra tamdjur än ren ......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p43 ft10">467</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p24 ft2">17.1.1 Viltskador på hundar ..................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">468</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p24 ft2">17.1.2 Varg och tamdjur ........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">469</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p24 ft13">17.1.3 Lodjur och tamdjur.....................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">470</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p24 ft2">17.1.4 Björn och tamdjur.......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">470</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p24 ft2">17.1.5 Järv och tamdjur .........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">471</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p24 ft13">17.1.6 Kungsörn och tamdjur ...............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">472</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p24 ft13">17.1.7 Indirekta viltskador på tamdjur .................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">472</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">17.2</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p24 ft2">Viltskador på ren....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">472</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">17.3</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p24 ft13">Ersättning för viltskador .......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">474</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p24 ft2">17.3.1 Bakgrund .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">474</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p24 ft2">17.3.2 Sametinget...................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">475</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p24 ft13">17.3.3 Ersättning för rovdjursdödade renar .........................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">476</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft10">17.3.4 Sametinget och Naturvårdsverkets förslag 1995</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p24 ft10">till ersättningssystem för rovdjursrivna renar...........</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">477</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr21 td45"><P class="p43 ft15">19</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td47"><P class="p27 ft10">17.3.5 Tiden mellan Sametinget och Naturvårdsverkets</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td47"><P class="p46 ft10">förslag till ersättningssystem och</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td47"><P class="p46 ft2">förordningsregleringen ...............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">478</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">17.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td47"><P class="p27 ft10">Riksdagens beslut 2001 om ett reformerat bidrags och</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p27 ft2">ersättningssystem ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p24 ft13">479</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p15 ft13">17.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td47"><P class="p27 ft2">Viltskadeersättning.................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p24 ft13">479</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td47"><P class="p27 ft10">17.5.1 Ersättningsbeloppen vid olika typer av</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td47"><P class="p46 ft13">rovdjursförekomst i renskötselområdet ....................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p24 ft13">481</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td7"><P class="p15 ft13">17.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td47"><P class="p27 ft2">Viltskadeanslaget ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td22"><P class="p24 ft13">482</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td47"><P class="p27 ft10">17.6.1 Rovdjursakutgrupper i Värmlands och Dalarnas</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p46 ft10">län</P></TD>
<TD class="tr9 td48"><P class="p24 ft19">.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">484</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td49"><P class="p15 ft10">17.7 Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p27 ft13">rovdjursförekomst i samebyar...............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p24 ft13">485</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td49"><P class="p15 ft10">17.8 Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td47"><P class="p27 ft2">viltskador ......................................................på annat än ren</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p24 ft13">487</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td49"><P class="p15 ft13">17.9 Effekten av ..............förebyggande åtgärder mot viltskador</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p24 ft13">490</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td49"><P class="p15 ft10">17.10Inventering av stora rovdjur, anslaget för biologisk</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p27 ft2">mångfald..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p24 ft13">491</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p24 ft10">17.10.1 ................................................................</P></TD>
<TD class="tr22 td48"><P class="p15 ft23">Inledning</P></TD>
<TD class="tr22 td22"><P class="p24 ft13">491</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td7"><P class="p15 ft24"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td47"><P class="p15 ft23">17.10.2 Inventering av stora rovdjur i</P></TD>
<TD class="tr23 td22"><P class="p15 ft24"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td7"><P class="p15 ft24"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td47"><P class="p15 ft23">renskötselområdet.......................................................</P></TD>
<TD class="tr23 td22"><P class="p24 ft24">492</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td7"><P class="p15 ft24"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td47"><P class="p15 ft23">17.10.3 Inventering av stora rovdjur utanför</P></TD>
<TD class="tr23 td22"><P class="p15 ft24"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td7"><P class="p15 ft24"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td47"><P class="p15 ft23">renskötselområdet.......................................................</P></TD>
<TD class="tr23 td22"><P class="p24 ft24">495</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr23 td49"><P class="p15 ft23">17.11Viltskadecenter ...........................................................(VSC)</P></TD>
<TD class="tr23 td22"><P class="p24 ft24">497</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr23 td49"><P class="p15 ft23">17.12Metoder för att förebygga viltskador på andra tamdjur</P></TD>
<TD class="tr23 td22"><P class="p15 ft24"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td7"><P class="p15 ft24"> </P></TD>
<TD class="tr23 td47"><P class="p15 ft23">än ren.......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p15 ft24"> </P></TD>
<TD class="tr23 td22"><P class="p24 ft24">498</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td7"><P class="p15 ft24"> </P></TD>
<TD class="tr23 td47"><P class="p24 ft24">17.12.1 .............................................</P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p15 ft23">Permanenta åtgärder</P></TD>
<TD class="tr23 td22"><P class="p24 ft24">498</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td7"><P class="p15 ft24"> </P></TD>
<TD class="tr23 td47"><P class="p24 ft24">17.12.2 .......................................................</P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p15 ft23">Akuta åtgärder</P></TD>
<TD class="tr23 td22"><P class="p24 ft24">502</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr23 td49"><P class="p15 ft23">17.13Metoder för ..................att förebygga viltskador på hundar</P></TD>
<TD class="tr23 td22"><P class="p24 ft24">503</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr23 td49"><P class="p15 ft23">17.14Metoder för ........................att förebygga viltskador på ren</P></TD>
<TD class="tr23 td22"><P class="p24 ft24">505</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr23 td49"><P class="p15 ft23">17.15Utredningens ..............................överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr23 td22"><P class="p24 ft24">508</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft23"><SPAN class="ft24">17.15.1</SPAN><SPAN class="ft25">Förebyggande insatser mot viltskador på</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr24 td33"><P class="p15 ft23">andra tamdjur än ren...................................................</P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p24 ft24">508</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p0 ft26">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td43"><P class="p15 ft20">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p24 ft20">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p42 ft21">17.15.2 Förebyggande insatser mot viltskador på ren.....</P></TD>
<TD class="tr17 td45"><P class="p43 ft10">511</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft13">17.15.3 Ersättning för skada av vilt på annat än renar.....</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">513</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft21">17.15.4 Ersättningssystemet i renskötselområdet ...........</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">515</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p15 ft10">18</P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p42 ft10">Inventering av lodjur och varg utanför</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p42 ft10">renskötselområdet ....................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p43 ft10">523</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p15 ft10">18.1</P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p42 ft2">Bakgrund ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p43 ft10">523</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">18.2</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p42 ft13">Nuvarande organisation och målsättning.............................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">525</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">18.3</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p42 ft13">Problem med nuvarande inventeringsverksamhet ...............</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">526</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft13">Speciella problem vid inventering av varg.............................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">526</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft2">Förekomst på läns- och riksgränser......................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">527</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">18.4</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p42 ft10">Utvärdering av rovdjursinventeringarna utanför</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft2">renskötselområdet..................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">528</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft13">Beskrivning av inventeringsmetoderna.................................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">529</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p15 ft10">18.5</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p42 ft13">Sammanfattning av utvärderingen ........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p43 ft10">531</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft2">Inventeringsorganisation.......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">534</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft2">Samarbetet inom länet ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">534</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft2">Samarbete med andra län .......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">535</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft2">Utvärdering fältarbete ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">536</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft21">Utvärdering gentemot Naturvårdsverkets föreskrifter.......</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">539</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft2">Inventeringarnas täckningsgrad ............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">544</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft2">Spårad sträcka – skillnader mellan länen...............................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">545</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft13">Typ av detaljspårning – skillnader mellan länen...................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">546</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft13">Spårad sträcka per person och spårningsdag – skillnader</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p44 ft2">mellan länen ................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">547</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft10">Bedömningsunderlag för familjegrupp av lodjur –</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p44 ft2">skillnader mellan länen ...............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">548</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft13">Inventeringsmetodik för lodjur ............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">549</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft13">Bedömning av inventeringsresultaten 2006/07 ....................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">553</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft13">Utvärderarnas förslag till förändringar.................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">554</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft13">Registrering och dokumentation ..........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">557</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft2">Inventering av lodjur .............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p43 ft10">558</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft2">Inventering av varg.................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">560</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft2">Kompletterande metoder ......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">561</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p42 ft10">Allmänhetens delaktighet och acceptans för</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p44 ft2">inventeringarna ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">562</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p42 ft13">Ändringar av Naturvårdsverkets föreskrifter.......................</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p43 ft10">563</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td46"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td45"><P class="p43 ft15">21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<P class="p0 ft16">Innehåll SOU 2007:89</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p51 ft2">Nationell redovisning.............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p24 ft10">564</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p51 ft2">Remissvar ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">565</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td50"><P class="p15 ft10">18.6</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p51 ft13">Utredningens överväganden och förslag ..............................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">568</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p15 ft10">19</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p51 ft10">Informationsfrågor ....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p24 ft10">573</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p15 ft10">19.1</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p51 ft2">Informationsfrågor.................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p24 ft10">573</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td50"><P class="p15 ft10">19.2</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p51 ft13">Vem svarar för rovdjursinformation? ...................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">574</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td51"><P class="p51 ft2">19.2.1 Myndigheter ................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">574</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p51 ft2">19.2.2 Informationscentrum .................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">577</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p51 ft2">19.2.3 Övriga ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">579</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td50"><P class="p15 ft10">19.3</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p51 ft13">Finansieringen av informationsarbetet .................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">580</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td50"><P class="p15 ft10">19.4</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p51 ft2">Utredningens överväganden ..................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">582</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td51"><P class="p51 ft13">19.4.1 Ansvar för och medverkan i informationsarbetet.....</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">582</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p51 ft13">19.4.2 Framtida finansiering av informationsarbetet...........</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p24 ft10">585</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p15 ft10">20</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p51 ft10">Jakt som metod för beståndsbeskattning.....................</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p24 ft10">587</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p15 ft10">20.1</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p51 ft2">Allmänt ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p24 ft10">587</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td50"><P class="p15 ft10">20.2</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p51 ft2">Framgång för naturvården .....................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">590</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td50"><P class="p15 ft10">20.3</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p51 ft2">Mål behövs för beståndsreglering..........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">591</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td50"><P class="p15 ft10">20.4</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p51 ft2">Jaktens organisation ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">592</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td50"><P class="p15 ft10">20.5</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p51 ft2">Licensjakt................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">593</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td50"><P class="p15 ft10">20.6</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p51 ft2">Skyddsjakt...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">594</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td50"><P class="p15 ft10">20.7</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p51 ft2">Jakt på björn ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">594</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p15 ft10">21</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p51 ft10">Rovdjursturism .........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p24 ft10">597</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p15 ft10">21.1</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p51 ft2">Rovdjursturism.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p24 ft10">597</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p15 ft10">22</P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p51 ft10">Rovdjursförvaltning i Norge och Finland m.m.,</P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td51"><P class="p51 ft10">erfarenheter från USA och Kanada .............................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">601</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td43"><P class="p15 ft2">Norge ...............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p24 ft10">601</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p15 ft13">Det gränsöverskridande renbetet i Sverige och Norge .................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">605</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td50"><P class="p15 ft15">22</P></TD>
<TD class="tr26 td51"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<P class="p0 ft16">SOU 2007:89 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td52"><P class="p15 ft2">Finland .............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p24 ft10">607</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td52"><P class="p15 ft2">Lettland............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p24 ft10">608</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td52"><P class="p15 ft2">USA och Kanada .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">608</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p15 ft10">23</P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p35 ft10">Rovdjurspolitikens intäkter och kostnader ...................</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p24 ft10">611</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft13">23.1</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p35 ft13">Rovdjurspolitikens intäkter och kostnader..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p24 ft10">611</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p15 ft13">23.2</P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p35 ft2">Statens kostnader ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">612</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p15 ft13">23.3</P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p35 ft2">Privatekonomiska kostnader.................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">613</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p15 ft10">24</P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p35 ft10">Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser samt</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p35 ft10">genomförandefrågor..................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p24 ft10">615</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p15 ft2">Organisatoriska konsekvenser .......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p24 ft10">618</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td52"><P class="p15 ft2">Genomförandefrågor ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p24 ft10">619</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p15 ft10">25</P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p35 ft10">Författningskommentar .............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p24 ft10">621</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft13">25.1</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p35 ft13">Förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) ............</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p24 ft10">621</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p15 ft13">25.2</P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p35 ft10">Förslaget till lag (2008:xx) om ändring i lagen</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p35 ft13">(2000:592) om viltvårdsområden ..........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p24 ft10">622</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p15 ft13">25.3</P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p35 ft10">Förslaget till förordning om ändring i jaktförordningen</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p35 ft2">(1987:905) ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p24 ft10">623</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p15 ft13">25.4</P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p35 ft10">Förslaget till förordning (2008:xx) om ändring i</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p35 ft2">viltskadeförordningen............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p24 ft10">625</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p15 ft10">Särskilt yttrande Ann Dahlerus ..........................................</P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p24 ft10">627</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p15 ft21">Särskilt yttrande av Gunnar Glöersen och Börje Waldebring ..</P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p24 ft10">635</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p15 ft10">Särskilt yttrande av Lotta Samuelson .................................</P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p24 ft10">637</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr27 td52"><P class="p15 ft10">Särskilt yttrande av Malin Brännström, SSR, och Ragnhild</P></TD>
<TD class="tr27 td25"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td24"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td40"><P class="p35 ft10">Svonni, Sametinget ..................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td25"><P class="p24 ft10">639</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft15">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft20">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p24 ft20">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td0"><P class="p40 ft2">Särskilt yttrande Robert Franzén ........................................</P></TD>
<TD class="tr17 td1"><P class="p24 ft10">643</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td0"><P class="p40 ft13">Bilaga 1 Kommittédirektiv.................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft10">651</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td0"><P class="p40 ft13">Bilaga 2 Tilläggsdirektiv....................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p24 ft10">661</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr27 td53"><P class="p40 ft10">Bilaga 3 Förteckning över myndigheter, organisationer och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p53 ft10">andra intressenter som Utredningen om de stora</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td53"><P class="p53 ft10">rovdjuren (M2006:1) besökt eller på annat sätt fört</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p53 ft13">dialog med...............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p24 ft10">663</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td53"><P class="p40 ft10">Bilaga 4 Exempel på hur prioriteringar för toleransnivåer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p53 ft2">kan struktureras inom renskötselområdet. ...................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p24 ft10">667</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td0"><P class="p40 ft13">Bilaga 5 Referenser..........................................................</P></TD>
<TD class="tr27 td1"><P class="p24 ft10">671</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft15">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38925x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p15 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft6">Författningsförslag</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft28">1</SPAN><SPAN class="ft29">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p57 ft28">lag (2008:XX) om ändring i jaktlagen (1987:259)</P>
<P class="p58 ft7">Härigenom föreskrivs dels att 44 § jaktlagen (1987:259) ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 44 a § av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr28 td56"><P class="p15 ft7">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p24 ft7">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td56"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p59 ft31">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td56"><P class="p15 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr29 td57"><P class="p60 ft19"><SPAN class="ft33">44 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft7">Om ett jaktbrott är att anse som grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.</P>
<P class="p62 ft7">Vid bedömandet av om brottet är grovt skall särskilt beaktas</P>
<P class="p63 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft34">om det avsåg ett hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt</SPAN></P>
<P class="p64 ft7">vilt,</P>
<P class="p63 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft34">om det har utförts vanemässigt eller i större omfattning,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft35">om det utförts med otillåten hjälp av ett motordrivet fort- skaffningsmedel eller någon annan motordriven anordning,</SPAN></P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft34">om det utförts med en särskilt plågsam jaktmetod.</SPAN></P>
<P class="p67 ft7">Om jaktbrott som avser sådant vilt som sägs i första stycket 1 begås av ägare eller vår- dare av tamdjur i omedelbar anslutning till att tamdjur angrips ska brottet inte anses som grovt. Detsamma gäller om brottet endast innebär överträdelse av villkor för jaktens bedrivande i myndighets beslut.</P>
<P class="p68 ft16"><SPAN class="ft36">1</SPAN><SPAN class="ft19">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2001:163.</P>
<P class="p69 ft15">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38926x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p70 ft7">Vad som sägs i andra stycket gäller inte om brottet utförts under omständigheter som sägs i första stycket <NOBR>2–4.</NOBR></P>
<P class="p71 ft8">Åtal för brott som avses i andra stycket får underlåtas om det före- ligger särskilda skäl.</P>
<P class="p72 ft7">44 a §</P>
<P class="p73 ft7">För försök eller förberedelse till grovt jaktbrott döms till ansvar enligt vad som sägs i 23 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p7 ft19">U</P>
<P class="p74 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.</P>
<P class="p75 ft15">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38927x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p15 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft28"><SPAN class="ft28">2</SPAN><SPAN class="ft37">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p77 ft28">lag (2008:XX) om ändring i lagen (2000:592) om viltvårdsområden</P>
<P class="p78 ft7">Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (2000:592) om viltvårds- områden ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p15 ft7">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr15 td59"><P class="p15 ft38">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft7">23 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p80 ft7">I den utsträckning det är för- enligt med jaktlagstiftningens bestämmelser om jakttider och om tillstånd till jakt får en vilt- vårdsområdesförening, om det behövs med hänsyn tagen till viltvården, besluta att älg, kron- hjort och dovhjort samt rådjur och annat småvilt får jagas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p80 ft7">I den utsträckning det är för- enligt med jaktlagstiftningens bestämmelser om jakttider och om tillstånd till jakt får en vilt- vårdsområdesförening, om det behövs med hänsyn tagen till viltvården, besluta att björn, lodjur, älg, kronhjort och dov- hjort samt rådjur och annat småvilt får jagas</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p81 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft39">inom hela viltvårdsområdet oberoende av fastighetsgränserna (områdesjakt),</SPAN></P>
<P class="p82 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft39">och därvid bara tillsammans med andra jakträttshavare inom området (gemensamhetsjakt).</SPAN></P>
<P class="p81 ft7">Om områdesjakt skall bedrivas får en viltvårdsområdesförening besluta om avskjutningens omfattning och inriktning.</P>
<P class="p83 ft19">U</P>
<P class="p84 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P class="p85 ft15">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38928x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft28"><SPAN class="ft28">3</SPAN><SPAN class="ft40">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p87 ft28">förordning (2008:XX) om ändring i jaktförordningen (1987:905)</P>
<P class="p88 ft7">Härigenom föreskrivs att 6, 9, 15, 15 a, 21, 24,27 och 58 §§ jaktförordningen (1987:905) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p60 ft7">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p89 ft7">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td60"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p89 ft31">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td61"><P class="p90 ft19"><SPAN class="ft41">6 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><P class="p91 ft7">För områden där det finns</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p92 ft7">För områden där det finns</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td60"><P class="p91 ft7">fasta stammar av björn, varg,</P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p89 ft7">björn, varg, järv eller lo, får läns-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><P class="p91 ft7">järv eller lo, får Naturvårdsver-</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p89 ft7">styrelsen ge tillstånd till jakt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><P class="p91 ft7">ket efter samråd med länsstyrel-</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p89 ft7">efter vissa exemplar av sådana</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td60"><P class="p91 ft7">sen genom föreskrifter eller beslut</P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p89 ft7">djur och i ett begränsat antal.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><P class="p91 ft7">i det enskilda fallet ge tillstånd</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td60"><P class="p91 ft7">till jakt efter vissa exemplar av</P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft7">sådana djur och i ett begränsat antal.</P>
<P class="p17 ft7">En förutsättning för att jakt enligt första stycket skall kunna tillåtas är att det inte finns någon annan lämplig lösning och att jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarande- status hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Jakten måste dessutom vara lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning samt ske selektivt och under strängt kontrollerade förhållanden.</P>
<P class="p94 ft19"><SPAN class="ft7">9 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft42">3</SPAN>FPT</P>
<P class="p17 ft7">För jakt med skjutvapen efter älg, björn, varg, järv, lo, hjort, rådjur och mufflonfår gäller följande begränsningar.</P>
<P class="p95 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft35">Älg får jagas bara under tiden fr.o.m. en timme före solens uppgång till solens nedgång.</SPAN></P>
<P class="p17 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft39">Björn får jagas bara under tiden fr.o.m. en timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång.</SPAN></P>
<P class="p17 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft43">Varg, järv, lo, hjort, rådjur och mufflonfår får jagas bara fr.o.m. en timme före solens uppgång t.o.m. en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som vaktjakt eller smygjakt.</SPAN></P>
<P class="p96 ft44"><SPAN class="ft36">2</SPAN><SPAN class="ft19">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2001:451.</P>
<P class="p97 ft16"><SPAN class="ft36">3</SPAN><SPAN class="ft19">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2000:1216.</P>
<P class="p98 ft15">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38929x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft16">SOU 2007:89 Författningsförslag</P>
<P class="p99 ft7">Länsstyrelsen får i det enskilda fallet medge undantag från första stycket. Om flera län är berörda prövas frågan av länsstyrelsen i det län där huvuddelen av marken är belägen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr9 td62"><P class="p36 ft7">Om tillstånd till jakt ges</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p24 ft7">Om tillstånd till jakt ges av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td62"><P class="p36 ft7">enligt 27 § eller 31 § första</P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p24 ft7">Naturvårdsverket enligt 27 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td62"><P class="p36 ft7">stycket prövas dock frågan om</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p24 ft7">eller 31 § första stycket 1 prövas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td62"><P class="p36 ft7">undantag från första stycket av</P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p24 ft7">dock frågan om undantag från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td62"><P class="p100 ft7">Naturvårdsverket.</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p24 ft7">första stycket av Naturvårds-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td62"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p101 ft7">verket.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td62"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr12 td63"><P class="p102 ft31">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td62"><P class="p15 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr30 td63"><P class="p103 ft19"><SPAN class="ft46">15 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p104 ft7">Naturvårdsverket får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om användning av andra jaktmedel än vad som föl- jer av denna förordning.</P>
<P class="p104 ft7">Naturvårdsverket får i före- skrifter eller i beslut i det enskilda fallet medge undantag från kravet i 12 a § att fångat vilt omedelbart skall avlivas eller återges friheten.</P>
<P class="p105 ft7">Naturvårdsverket får i det enskilda fallet medge undantag från</P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft47">förbudet i 10 § andra stycket att använda vissa jakt- medel och metoder,</SPAN></P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft48">kravet i 11 § att fångstred-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p107 ft7">Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta om användning av andra jaktmedel än vad som föl- jer av denna förordning och i beslut i det enskilda fallet medge undantag från kravet i 12 a § att fångat vilt omedelbart skall avli- vas eller återges friheten.</P>
<P class="p65 ft7">Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om användning av andra jaktmedel än vad som föl- jer av denna förordning och i föreskrifter medge undantag från kravet i 12 a § att fångat vilt omedelbart skall avlivas eller återges friheten.</P>
<P class="p108 ft7">När Naturvårdsverket be- slutar om jakt får Naturvårds- verket också i det enskilda fallet fatta beslut som avses i första och andra styckena.</P>
<P class="p109 ft8">Den myndighet som beslutar om jakt får i det enskilda fallet medge undantag från</P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft47">förbudet i 10 § andra stycket att använda vissa jakt- medel och metoder,</SPAN></P>
<P class="p63 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft48">kravet i 11 § att fångstred-</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p110 ft16"><SPAN class="ft36">4</SPAN><SPAN class="ft19">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2002:551.</P>
<P class="p111 ft15">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38930x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p112 ft7">skap skall vara av godkänd typ, 3. förbudet att vid jakt</P>
<P class="p64 ft7">använda belysning utöver vad som är tillåtet enligt 14 §, om det är fråga om jakt som avses i 27 § eller i 31 § första stycket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p112 ft7">skap skall vara av godkänd typ, 3. förbudet att vid jakt</P>
<P class="p64 ft7">använda belysning utöver vad som är tillåtet enligt 14 §, om det är fråga om jakt som avses i 27 § eller i 31 § första stycket.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr31 td64"><P class="p15 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr31 td65"><P class="p15 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr31 td66"><P class="p113 ft50">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td64"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td67"><P class="p114 ft19"><SPAN class="ft41">15 a §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><P class="p115 ft7">Länsstyrelsen får</P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p15 ft7">i det en-</P></TD>
<TD class="tr9 td66"><P class="p24 ft7">Den myndighet som beslutar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p15 ft7">skilda fallet besluta</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p24 ft7">om jakt får i det enskilda fallet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td66"><P class="p116 ft7">besluta</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft51">att ett godkänt bekämpningsmedel som avses i 13 § får användas för att döda fåglar som orsakar allvarliga skador eller olägenheter för människors hälsa,</SPAN></P>
<P class="p117 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft52">om undantag från förbudet att vid jakt använda belysning utöver vad som är tillåtet enligt 14 §, om det är fråga om annan jakt än som avses i 27 § eller 31 § första stycket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p80 ft7">Om flera län är berörda, prö- vas frågan av länsstyrelsen i det län där huvuddelen av marken är belägen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p80 ft7">Om flera län är berörda och frågan om undantag ska prövas av länsstyrelsen, prövas frågan av länsstyrelsen i det län där huvuddelen av marken är belä- gen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr32 td68"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td69"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td22"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td70"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td71"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td72"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td7"><P class="p118 ft54">6</P></TD>
<TD class="tr32 td68"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td68"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td50"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td73"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td73"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td74"><P class="p119 ft19"><SPAN class="ft55">21 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td60"><P class="p91 ft7">Utöver vad som följer av 20 §</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td75"><P class="p24 ft7">Utöver vad som följer av 20 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft7">får</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td76"><P class="p120 ft7">Naturvårdsverket</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p35 ft7">i</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p91 ft7">det</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p89 ft7">får</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td77"><P class="p121 ft7">Naturvårdsverket</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p24 ft7">i det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p15 ft7">enskilda fallet</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td79"><P class="p91 ft7">medge undantag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td69"><P class="p89 ft7">enskilda</P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p122 ft7">fallet</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td79"><P class="p24 ft7">medge undantag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft7">från</P></TD>
<TD class="tr9 td69"><P class="p42 ft7">förbudet</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p123 ft7">i</P></TD>
<TD class="tr9 td70"><P class="p24 ft7">31 §</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p91 ft7">första</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td80"><P class="p89 ft7">från förbudet i</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p124 ft7">31 §</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p24 ft7">första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td81"><P class="p15 ft7">stycket jaktlagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td82"><P class="p91 ft7">(1987:259) i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td69"><P class="p89 ft7">stycket</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td83"><P class="p125 ft7">jaktlagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td84"><P class="p24 ft7">(1987:259) i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td60"><P class="p91 ft7">fråga om jakt efter björn, varg,</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td60"><P class="p89 ft7">fråga om jakt efter utter, valar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td60"><P class="p91 ft7">järv, lo, utter, valar och fladder-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td60"><P class="p89 ft7">och fladdermöss samt när det är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td60"><P class="p91 ft7">möss samt när det är fråga om</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td60"><P class="p89 ft7">fråga om jakt som Naturvårds-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td60"><P class="p91 ft7">jakt som avses i 24 eller 27 §</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td60"><P class="p89 ft7">verket beslutat om med stöd av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td60"><P class="p91 ft7">eller 31 § första stycket 1 denna</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p89 ft7">24</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p42 ft7">eller</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p126 ft7">27 §</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td85"><P class="p126 ft7">eller 31 §</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p24 ft7">första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td60"><P class="p91 ft7">förordning. I övriga fall får</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td60"><P class="p89 ft7">stycket 1 denna förordning. I</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td60"><P class="p91 ft7">länsstyrelsen besluta om sådant</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td69"><P class="p89 ft7">övriga</P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p15 ft7">fall</P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p15 ft7">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td84"><P class="p24 ft7">länsstyrelsen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td60"><P class="p91 ft7">undantag. Om flera län är</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td60"><P class="p89 ft7">besluta om sådant undantag.Om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td86"><P class="p15 ft7">berörda, prövas frågan</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p15 ft7">av</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p91 ft7">läns-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td60"><P class="p89 ft7">flera län är berörda, prövas frå-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft44"><SPAN class="ft36">5</SPAN><SPAN class="ft19">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2001:451.</P>
<P class="p128 ft16"><SPAN class="ft36">6</SPAN><SPAN class="ft19">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2001:451.</P>
<P class="p129 ft15">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<P class="p0 ft16">SOU 2007:89 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr8 td58"><P class="p15 ft7">styrelsen i det län där huvud-</P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p15 ft7">gan av länsstyrelsen i det län där</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p15 ft7">delen av marken är belägen.</P></TD>
<TD class="tr9 td87"><P class="p15 ft7">huvuddelen av marken är belä-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td87"><P class="p15 ft7">gen.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft7">I fråga om vilda fåglar, björn, varg, järv, lo, utter, bäver, mård, iller, skogshare, vikare, valar och fladdermöss samt i fråga om andra vilt levande djurarter som i bilagan till artskyddsförordningen (1998:179) har markerats med N, n eller F får undantag medges endast om</P>
<P class="p130 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft34">det inte finns någon annan lämplig lösning,</SPAN></P>
<P class="p109 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft35">upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde inte försvåras, och</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft48">undantaget behövs för att en sådan begränsad jakt som avses i 6 § skall kunna genomföras eller behövs av något sådant skäl som anges i 23 a § eller 31 § första stycket denna förordning.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td30"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td89"><P class="p131 ft54">7</P></TD>
<TD class="tr32 td90"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td91"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td77"><P class="p132 ft19"><SPAN class="ft55">24 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr7 td90"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><P class="p115 ft7">Beslut</P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p133 ft7">om jakt</P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p124 ft7">enligt 7 §</P></TD>
<TD class="tr9 td89"><P class="p134 ft7">Beslut</P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p133 ft7">om jakt</P></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p24 ft7">enligt 7 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><P class="p15 ft7">jaktlagen</P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p135 ft7">(1987:259)</P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p124 ft7">meddelas</P></TD>
<TD class="tr9 td89"><P class="p28 ft7">jaktlagen</P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p135 ft7">(1987:259)</P></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p24 ft7">meddelas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td92"><P class="p124 ft7">av Naturvårdsverket i fråga om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td93"><P class="p24 ft7">av Naturvårdsverket i fråga om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td92"><P class="p124 ft7">jakt efter björn, varg, järv, lo</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td93"><P class="p24 ft7">jakt efter säl, rovfåglar, utom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td92"><P class="p124 ft7">eller säl samt efter rovfåglar och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td93"><P class="p24 ft7">kungsörn, och ugglor. I andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td92"><P class="p124 ft7">ugglor. I andra fall meddelas</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td93"><P class="p24 ft7">fall meddelas beslutet av läns-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td92"><P class="p15 ft7">beslutet av länsstyrelsen.</P></TD>
<TD class="tr9 td89"><P class="p28 ft7">styrelsen.</P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft7">Om länsstyrelsens beslut rör arter som annars är fredade, är länsstyrelsen skyldig att årligen till Naturvårdsverket lämna de uppgifter om jakten som verket begär.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr32 td92"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr32 td93"><P class="p136 ft54">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p137 ft19"><SPAN class="ft55">27 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td92"><P class="p115 ft7">Om det behövs för att för-</P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p24 ft7">Om det behövs för att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td92"><P class="p15 ft7">hindra att björn, varg, järv, lo,</P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p24 ft7">förhindra att säl orsakar skador</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td92"><P class="p15 ft7">säl eller örn orsakar skador får</P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p24 ft7">får Naturvårdsverket efter ansö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p15 ft7">Naturvårdsverket ge tillstånd till</P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p24 ft7">kan av den som riskerar att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td92"><P class="p15 ft7">jakt. Detsamma gäller om ett</P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p24 ft7">utsättas för skada ge tillstånd till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td92"><P class="p15 ft7">enskilt djur av arterna björn,</P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p24 ft7">jakt. Om det behövs för att för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p15 ft7">varg, järv, lo eller örn orsakar</P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p24 ft7">hindra att björn, varg, järv, lo</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td92"><P class="p15 ft7">allvarliga skador eller olägenhe-</P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p24 ft7">eller örn orsakar skador får läns-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td92"><P class="p15 ft7">ter. Naturvårdsverket får i fall</P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p24 ft7">styrelsen efter ansökan av den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p15 ft7">som avses i andra meningen före-</P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p24 ft7">som riskerar att utsättas för skada</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td92"><P class="p15 ft7">skriva att beslut om jakt på björn</P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p138 ft7">ge tillstånd till jakt.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td94"><P class="p15 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr33 td95"><P class="p15 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td92"><P class="p15 ft57">7</P></TD>
<TD class="tr31 td93"><P class="p15 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td92"><P class="p15 ft58"><SPAN class="ft19">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 1995:443.</P></TD>
<TD class="tr33 td93"><P class="p15 ft56"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p0 ft16"><SPAN class="ft36">8</SPAN><SPAN class="ft19">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2001:451.</P>
<P class="p69 ft15">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38932x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft7">och lo får meddelas av läns- styrelsen. Sådana föreskrifter får dock endast avse län med fasta stammar av björn eller lo.</P>
<P class="p19 ft7">I beslutet om tillstånd skall bestämmas hur det skall förfaras med fångat eller dödat djur.</P>
<P class="p17 ft7">När tillstånd meddelas enligt första stycket får myndigheten medge undantag från 31 § första stycket jaktlagen (1987:259) och också medge att jakten bedrivs på annans jaktområde.</P>
<P class="p140 ft19"><SPAN class="ft7">58 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft42">9</SPAN>FPT</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p80 ft7">I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän för- valtningsdomstol. I fråga om följande beslut enligt denna för- ordning gäller dock</P>
<P class="p141 ft7">1. att beslut enligt 3 § andra stycket 2, 4 §, om beslutet avser annat än registrering av kron- hjortsområde, 6 §, 9 § andra och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR height=0>
<TD width=17px></TD>
<TD width=36px></TD>
<TD width=24px></TD>
<TD width=31px></TD>
<TD width=45px></TD>
<TD width=48px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td96"><P class="p15 ft7">tredje</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><P class="p32 ft7">stycket,</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p142 ft7">11 §</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p24 ft7">fjärde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td96"><P class="p15 ft7">stycket,</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p126 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p42 ft7">a §</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p15 ft7">tredje</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p24 ft7">stycket,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td12"><P class="p15 ft7">14</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td101"><P class="p124 ft7">§ andra</P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p15 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p15 ft7">tredje</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p24 ft7">stycket,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><P class="p15 ft7">15</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td102"><P class="p24 ft7">§, 21 § andra stycket, 29 a §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft7">första stycket, 30 §, 36 § tredje stycket, 38 §, 39 § första stycket, 47 § första stycket och 52 d § samt Naturvårdsverkets beslut i ett överklagat ärende inte får överklagas,</P>
<P class="p141 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft52">att andra beslut av polis- myndighet än sådana beslut som avses under 1 får överklagas hos länsstyrelsen, samt</SPAN></P>
<P class="p80 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft39">att andra beslut av länssty- relsen än sådana beslut som avses under 1 eller som avser avgift enligt 52 b och 52 c §§ får över-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p80 ft7">Länsstyrelsens beslut överkla- gas till allmän förvaltningsdom- stol. I fråga om följande beslut enligt denna förordning gäller dock</P>
<P class="p143 ft7">1. att beslut enligt 3 § andra stycket 2, 4 §, om beslutet avser annat än registrering av kron- hjortsområde, 6 §, 9 § andra och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr3 td96"><P class="p15 ft7">tredje</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><P class="p32 ft7">stycket,</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p142 ft7">11 §</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p24 ft7">fjärde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td96"><P class="p15 ft7">stycket,</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p126 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p42 ft7">a §</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p15 ft7">tredje</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p24 ft7">stycket,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td103"><P class="p15 ft7">14 § andra</P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p15 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p15 ft7">tredje</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p24 ft7">stycket,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft7">15 §, 21 § andra stycket, 29 a § första stycket, 30 §, 36 § tredje stycket, 38 §, 39 § första stycket, 47 § första stycket och <SPAN class="ft59">52 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft59">b-d</SPAN></NOBR><SPAN class="ft59"> §§ </SPAN>samt Naturvårdsver- kets beslut i ett överklagat ärende inte får överklagas samt,</P>
<P class="p80 ft7">2. att andra beslut av polis- myndighet än sådana beslut som avses under 1 får överklagas hos länsstyrelsen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p145 ft16"><SPAN class="ft36">9</SPAN><SPAN class="ft19">TP PT </SPAN>senaste lydelse 1998:1114.</P>
<P class="p129 ft15">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38933x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p15 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft7">klagas hos Naturvårdsverket.</P>
<P class="p5 ft19">U</P>
<P class="p147 ft7">Denna förordning träder i kraft den dag regeringen bestämmer.</P>
<P class="p148 ft15">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft28"><SPAN class="ft28">4</SPAN><SPAN class="ft29">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p149 ft28">förordning (2008:XX) om ändring i viltskadeförordningen (2001:724)</P>
<P class="p88 ft7">Härigenom<SPAN class="ft19">T </SPAN>föreskrivs<SPAN class="ft19">T </SPAN>att 3, 6 och 8 §§ Viltskadeförordningen (2001:724) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr12 td86"><P class="p15 ft7">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr12 td104"><P class="p24 ft7">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td86"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p150 ft7">3 §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft7">Sametinget får till en sameby lämna bidrag till åtgärder för att förebygga att varg, björn, järv, lo eller kungsörn orsakar skador på renar. Bidrag får lämnas endast efter ansökan och för åtgärder som normalt inte ingår i renskötseln.</P>
<P class="p151 ft7">Bidraget skall räknas av från ersättning som lämnas enligt 4 §.</P>
<P class="p152 ft7">6 §</P>
<P class="p153 ft7">Efter förslag av Sametinget beslutar regeringen med vilket belopp ersättning skall lämnas till samebyarna för</P>
<P class="p17 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft39">varje föryngring av varg, järv och lo inom en samebys betes- område och</SPAN></P>
<P class="p17 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft43">regelbunden eller tillfällig förekomst av varg, järv och lo. Efter förslag av Sametinget beslutar regeringen med vilket totalt belopp ersättning skall lämnas för skador som björn och kungsörn orsakar på renar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p80 ft7">Ersättningen enligt andra stycket fördelas mellan de ersättningsberättigade same- byarna i förhållande till betes- områdenas areal.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p80 ft7">Ersättningen enligt andra stycket fördelas mellan de ersättningsberättigade same- byarna med en tredjedel i för- hållande till betesområdenas areal och med två tredjedelar i förhållande till antalet föryng- ringar av björn under en treårs- period och antalet revir av kungsörn där lyckad häckning konstaterats minst ett år under en treårsperiod. Fördelningen av ersättningen mellan same- byarna revideras vart tredje år.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft15">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38935x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p15 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft7">8 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p104 ft7">Länsstyrelsen undersöker efter samråd med berörd same- by varje år hur många föryng- ringar av varg, järv och lo som förekommer inom varje same- bys betesområde eller om arterna förekommer regelbun- det eller tillfälligt inom same- byn. Länsstyrelsen undersöker också efter samråd med berörd sameby om björn eller kungsörn förekommer inom samebyn.</P>
<P class="p155 ft19">U</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p80 ft7">Länsstyrelsen undersöker efter samråd med berörd same- by varje år hur många föryng- ringar av björn, varg, järv, lo och kungsörn som förekommer inom varje samebys betes- område eller om varg, järv och lo förekommer regelbundet eller tillfälligt inom samebyn.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p61 ft7">Denna förordning träder i kraft beträffande 3 och 8 §§ den 1 januari 2009 och i övrigt den 1 januari 2010.</P>
<P class="p156 ft15">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
</DIV>
<DIV id="page_37">
<P class="p0 ft6">1 Sammanfattning</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft28">1.1</SPAN><SPAN class="ft60">Inledning</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">De flesta människor i Sverige känner stolthet över att leva i ett land där det finns stora rovdjur. Stammarna av stora rovdjur har ökat under senare år och har eller har närmat sig gynnsam bevarande- status Rovdjuren förstärker bilden av Sverige som ett land som värnar om biologisk mångfald och med utrymme för skyddsvärd natur och vildmarksområden.</P>
<P class="p13 ft7">Hittillsvarande rovdjurspolitik har inte förmått skapa stabila relationer i förhållandet mellan människa och rovdjur. Konflikterna har fördjupats i de områden där de stora rovdjuren har sin största förekomst. Många människor har negativa attityder till rovdjur. En del känner oro för sig själva och för barn. Det finns konflikter med bl.a. renskötsel och annan tamdjursskötsel liksom med fritidsverk- samhet som ridning och jakt, trots att vissa rovdjursstammar är relativt små. Illegal jakt är ett betydande problem.</P>
<P class="p108 ft7">Rovdjurens existens och överlevnad måste säkras genom att man i rovdjursförvaltningen blir mer aktiv och närvarande än hittills. Det bör innebära att man mer än i dag förebygger rovdjurs- relaterade skador och ytterligare begränsar de faktiska ekonomiska skadeverkningarna genom förfinade kompensationssystem. Inven- tering och övervakning av stammarnas utveckling måste förbättras, särskilt i områden med högre rovdjurstäthet.</P>
<P class="p12 ft7">Hela förvaltningsprocessen måste kännetecknas av öppenhet och dialog med intressenter och övriga medborgare. Sammantaget kan det skapa förutsättningar för en högre acceptans och tolerans för de stora rovdjuren.</P>
<P class="p11 ft7">En långsiktigt gynnsam utveckling för de stora rovdjuren kan endast förverkligas i samspel med människan och mänsklig verk- samhet. Integration, inte segregation, är nyckeln till en framsynt rovdjursförvaltning. För att begränsa antalet konflikter mellan</P>
<P class="p158 ft15">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">människa och rovdjur behöver man arbeta med både miniminivåer och toleransnivåer för de stora rovdjuren.</P>
<P class="p17 ft7">Förvaltningen av de stora rovdjuren kan inte ses isolerad från sitt ekologiska sammanhang. De stora rovdjuren är en del i en sammansatt helhet som består av många andra delar. Här är inte minst relationen till bytesdjuren en del. I ett ekologiskt perspektiv måste man alltid eftersträva att se helheten. Därför måste rovdjurs- stammarnas utveckling följas i ett brett lärande – adaptivt – pers- pektiv.</P>
<P class="p160 ft7">Begreppet livskraftiga populationer innehåller utöver de gene- tiska och demografiska faktorerna ytterligare en viktig komponent; ekologisk livskraft. Ekologisk livskraft relaterar till relationen mel- lan en art och dess omgivning. För stora rovdjur betyder det både den miljö som behövs för att tillgodose artens förmåga att överleva, bytesdjur, skydd, tillgång till hemområden och mötesplatser och den påverkan arten har på sin omgivning. Att uppnå och upprätt- hålla <SPAN class="ft10">gynnsam bevarandestatus </SPAN>kräver en större population än som krävs enbart för att garantera överlevnad för arten. Det innebär också att man accepterar att rovdjuren får ta bytesdjur i sitt ekolo- giska sammanhang.</P>
<P class="p161 ft28"><SPAN class="ft28">1.2</SPAN><SPAN class="ft60">Kungsörn</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Kungsörnen häckar i skog och fjällområden. I Sverige har kungs- örnen ett sammanhängande utbredningsområde i Norrland. Därtill finns mindre, spridda bestånd i Svealand och Götaland, däribland på Gotland. Under år 2007 uppskattas häckfågelbeståndet till 600– 750 par. Det är ett bra häckningsår med ca 300 flygfärdiga ungar som lämnat boet. Vintern 2008 kan den svenska stammen beräknas till drygt 1 800 kungsörnar.</P>
<P class="p18 ft7">Under den senaste <NOBR>15-årsperioden</NOBR> har populationstrenden i landet generellt varit positiv, bl.a. har delar av södra Sverige åter- koloniserats. I stora delar av Norrlands fjällområden finns dock en stor osäkerhet eftersom reproduktionen i fjällen lokalt är svag.</P>
<P class="p17 ft7">Kungsörnen livnär sig som rovdjur och som asätare. Dieten består främst av skogsfågel och ripa, små och medelstora däggdjur samt ren, både som byte och som kadaver. Kungsörnen bygger väl- diga risbon och är beroende av gamla, mycket kraftiga träd eller klippavsatser. Brist på boträd kan vara ett problem, särskilt i Syd- och Mellansverige. Ett örnpar ockuperar vanligen ett revir som är</P>
<P class="p163 ft15">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft7"><NOBR>0,80–2,5</NOBR> mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft61">P </SPAN>I mars lägger honan <NOBR>1–2</NOBR> ägg som ruvas i ca 45 dagar. Är födotillgången dålig blir det vanligen bara en unge, alternativt blir det ingen häckning alls. Hur många av de etablerade paren som står över häckningen varierar avsevärt mellan år och område. Dödligheten är hög bland unga örnar, men normalt låg bland vuxna.</P>
<P class="p165 ft28"><SPAN class="ft28">1.3</SPAN><SPAN class="ft60">Björn</SPAN></P>
<P class="p166 ft7">Björn finns i stora delar av norra och centrala Sverige. Våren 2005 beräknades antalet individer vara 2 <NOBR>350–2</NOBR> 900. Under åren 1998– 2004 var den årliga tillväxten i medeltal 5,5 % efter jakt. I dag är tillväxten förmodligen lägre eftersom avskjutningen ökat.</P>
<P class="p109 ft7">Björnens är en allätare som livnär sig på bär, myror, klövdjur som älg och ren, örter och gräs. Vintern tillbringas i ide och björnen lever då på fettreserver som byggts upp under sommar och höst. Björnen lever i hemområden som ofta överlappar mellan olika individer. En hanes område omfattar vanligen <NOBR>4–8</NOBR> mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P </SPAN>och en honas <NOBR>1–3</NOBR> mil<SPAN class="ft62">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft19">P</SPAN></P>
<P class="p167 ft7">Björnen reproduktionstakt är låg. Honor får normalt inte ungar förrän vid <NOBR>4–5</NOBR> års ålder och reproducerar sig därefter inte varje år. Överlevnaden bland vuxna djur påverkas främst av jakt och födotillgång. Unga individer dödas relativt ofta av andra björnar.</P>
<P class="p109 ft7">Björnen är skygg och i vanliga fall undviker den att komma nära människor. I vissa situationer kan dock björnen vara farlig, främst i samband med skadskjutning. Det gäller även då björnen blir överraskad vid idet eller vid kadaver, eller vid plötsliga möten med hona med ungar. Björnen kan också bli aggressiv vid möte med lös- hund.</P>
<P class="p12 ft7">Utredningen föreslår att beståndsbeskattningen ska ske genom licensjakt. Skyddsjakt ska förbehållas skadegörande individer.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft28">1.4</SPAN><SPAN class="ft60">Järv</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">I Sverige förekommer järv främst inom renskötselområdet. Den svenska populationen omfattar efter 2007 års föryngringar närmare 500 järvar. Under år 2007 registrerades 78 föryngringar, varav 63 bedömts som helt säkra.</P>
<P class="p170 ft15">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Historiskt har järven haft en vidare utbredning, men sannolikt har huvuddelen av populationen sedan länge funnits i områden med förekomst av ren. Då arten år 1969 fredades i Sverige fanns upp- skattningsvis högst 100 järvar kvar i landet. Därefter har stammen långsamt ökat till dagens nivå.</P>
<P class="p19 ft7">Reproduktionstakten är låg och årligen reproducerar sig endast omkring hälften av honorna som är tre år och äldre. I Sverige är sannolikt illegal jakt den vanligaste dödsorsaken bland vuxna järvar. Bland ungar är bl.a. inomartspredation en vanlig dödsorsak. Den låga reproduktionstakten innebär att järvstammen har liten kapa- citet att kompensera för en ökad dödlighet. För tillväxten i popula- tionen har överlevnaden bland vuxna honor stor betydelse.</P>
<P class="p19 ft7">Järven hävdar revir mot artfränder av samma kön. Revirstorle- ken är i genomsnitt 1,5 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P </SPAN>för honor och 6 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P </SPAN>för hanar. Järven är både en asätare och ett rovdjur kapabel att döda större byten som t.ex. ren.</P>
<P class="p172 ft7">Den genetiska variationen bland järvar i Skandinavien är låg och kontakten med den större finsk/ryska järvpopulationen är begränsad.</P>
<P class="p17 ft7">Den illegala jakten på järv är omfattande. Utredningen föreslår ökade möjligheter till skyddsjakt där järven lokalt har en riklig förekomst, för att minska skadorna för rennäringen.</P>
<P class="p173 ft28"><SPAN class="ft28">1.5</SPAN><SPAN class="ft60">Lodjur</SPAN></P>
<P class="p174 ft7">Reproducerande lodjur finns i stort sett i hela Norrland och Svealand, samt lokalt i Götaland. Vid inventeringen vintern 2006/2007 registrerades 246 föryngringar i Sverige, vilket motsvarar ett totalt bestånd på ca 1 <NOBR>300–1</NOBR> 500 lodjur.</P>
<P class="p17 ft7">Lodjurets utbredning och antal har varierat kraftigt sedan 1800- talet och även under de senaste årtiondena har stora fluktuationer förekommit. År 1995 beräknades beståndet till ca 1 000 djur.</P>
<P class="p17 ft7">Lodjur är utpräglade köttätare. I norra Sverige är renen det viktigaste bytesdjuret, längre söderut är rådjuret dominerande byte. Utöver medelstora klövdjur kompletteras dieten med mindre dägg- djur och skogsfågel.</P>
<P class="p175 ft7">En honas hemområde är vanligen <NOBR>3–8</NOBR> mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P </SPAN>beroende på bytes- tillgång. Hanarnas områden är ungefär dubbelt så stora som honornas. Reproduktionstakten påverkas bl.a. av bytestillgången. Exempelvis får honor i områden med hög rådjurstäthet ofta sin första kull tidigare än honor i områden med sämre bytestillgång.</P>
<P class="p176 ft15">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7">Bland vuxna lodjur är legal och illegal jakt de vanligaste döds- orsakerna. Ungarna dör ofta av undernäring och predation och överlevnaden fram till vuxen ålder, dvs. två år, är <NOBR>15–55</NOBR> %.</P>
<P class="p109 ft7">Utredningen föreslår att beståndsbeskattningen ska ske genom licensjakt. Skyddsjakt ska vara förbehållen skadegörande individer.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft28">1.6</SPAN><SPAN class="ft60">Varg</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Merparten av den skandinaviska vargpopulationen finns i Sverige. Utbredningsområdet år 2007 omfattar främst Mellansverige och de flesta vargar lever i Värmlands, Dalarnas, Örebro och Gävleborgs län.</P>
<P class="p167 ft7">Vintern 2006/2007 beräknades den skandinaviska vargstammen bestå av totalt <NOBR>136–170</NOBR> individer. Vid inventeringen samma vinter registrerades sammanlagt 16 föryngringar, varav en helt i Norge.</P>
<P class="p11 ft7">Vargen äter allt från stora klövdjur till mindre däggdjur, fåglar och bär. I Sverige är älg det dominerande bytesdjuret. Vargen är revirhävdande och lever i familjegrupper (flockar) där föräldra- djuren står högst i rang. Normalt föder bara en hona per flock ungar. I Skandinavien varierar revirstorleken från <NOBR>3–20</NOBR> mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>,<SPAN class="ft61">P </SPAN>genomsnittet är <NOBR>9–12</NOBR> mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft61">P </SPAN>Vargar kan vandra mycket långt och i flertalet fall har vandringssträckor på <NOBR>50–110</NOBR> mil, fågelvägen, doku- menterats.</P>
<P class="p167 ft7">Jämfört med övriga stora rovdjursarter i norra Europa är vargens förmåga till reproduktion hög. Vargpopulationer kan potentiellt nå en årlig tillväxt på upp mot 40 %. Den årliga dödligheten bland vargar i Skandinavien är ca 33 %. Bland vuxna är den dominerande dödsorsaken illegal och legal jakt, den senare främst i Norge. Populationens tillväxt begränsas inte av födotillgången, utan av jakt, trafik, sjukdomar och inavel.</P>
<P class="p108 ft7">Hela den nuvarande vargpopulationen härstammar från endast tre individer. Inaveln är kraftig och det finns ett stort behov av att obesläktade vargar ansluter till populationen. Utredningen föreslår åtgärder för att underlätta en naturlig invandring av varg genom norra Sverige. Vargens förekomst i renskötselområdet bör dock begränsas till de områden utanför renskötselns åretruntmarker där den gör minst skada.</P>
<P class="p12 ft7">En stark koncentration av vargstammen ska enligt utredningen motverkas för att begränsa konflikterna. Ett större inslag av</P>
<P class="p178 ft15">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">skyddsjakt i takt med att vargstammen ökar medverkar till att redu- cera konflikter och illegal jakt.</P>
<P class="p17 ft7">Den skandinaviska vargstammen har god sannolikhet att inom kort nå 230 vargar, därav 200 i Sverige. Stammen befinner sig dock relativt nära en gräns för dödlighet som kan leda till en minskning av stammen.</P>
<P class="p179 ft7">När det svenska etappmålet för vargstammen om 20 föryng- ringar är uppnått föreslår utredningen att stammen ska bibehållas på i stort sett oförändrad nivå under tre år. Det ger möjligheter att minska skadeverkningar, reducera den illegala jakten och öka acceptansen för rovdjursförvaltningen genom att förvaltningen kan visa att man har förmåga att kontrollera stammen. Regionala förvaltningsplaner ska i framtiden ge bättre underlag för bedöm- ningen av skadenivå och vargstammens täthet.</P>
<P class="p18 ft7">EU:s Art- och habitatdirektiv medger att det görs undantag från artskyddet under bestämda förutsättningar. För varg är det i första hand fråga om skyddsjakt på individer eller grupper av skade- görande individer.</P>
<P class="p17 ft7">Vargstammen måste liksom järv- och lostammarna inventeras noga och regelbundet och årligen följas upp i en adaptiv förvalt- ning.</P>
<P class="p180 ft28"><SPAN class="ft28">1.7</SPAN><SPAN class="ft60">Gynnsam bevarandestatus</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">EU:s Art- och habitatdirektiv knyter skyddet av hotade arter till begreppet ”gynnsam bevarandestatus” och begreppet definieras i direktivet i allmänna termer. För att begreppet ska kunna användas i rovdjursförvaltningen måste det ges ett tydligare innehåll.</P>
<P class="p17 ft7">World Conservation Union, IUCN, har utvecklat kriterier gäl- lande hotskalan för utrotningshotade växter och djur, populärt kallat rödlistan inom ramen för sin verksamhet att globalt främja arbetet med att bevara och utveckla biologisk mångfald och ekolo- gisk uthållighet. IUCN är ett nätverk bestående av stater, däribland Sverige, myndigheter, naturvårdsorganisationer och forskare. IUCN har ingen formell anknytning till <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR> Large Carnivore Initiative for Europe, LCIE, är formellt en expertgrupp inom ramen för IUCN. LCIE har på uppdrag av <NOBR>EU-kommissio-</NOBR> nen utarbetat ett förslag till kriterier för gynnsam bevarandestatus för tillämpningen av EU:s Art- och habitatdirektiv.</P>
<P class="p182 ft15">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7">Utredningen anser att en bedömning av om björn, järv, lodjur, varg och kungsörn i Sverige har gynnsam bevarandestatus i första hand ska grunda sig på LCIE:s bedömningsgrunder. När popula- tionsstorlek används för att bedöma gynnsam bevarandestatus ska populationen anses uppfylla kraven om den klassas som ”miss- gynnad” eller ”livskraftig” i enlighet med LCIE:s rekommendation. Om istället sårbarhetsanalyser används för bedömningen har en population uppnått gynnsam bevarandestatus när den är <SPAN class="ft10">minst dub- belt så stor </SPAN>som den troligaste skattningen av ”minsta livskraftiga population”, dvs. när utdöenderisken är 5 % under hundra år istället för 10 % under hundra år.</P>
<P class="p183 ft7">När en population uthålligt uppfyller kraven för gynnsam beva- randestatus bör den enligt utredningen kunna undantas från Art- och habitatdirektivets bilaga 4 med strikt skyddade arter eller flyttas till bilaga 5 med arter som kan bli föremål för förvaltnings- åtgärder. Sverige bör aktivt verka för att en <SPAN class="ft10">fungerande </SPAN>mekanism för förfarandet införs.</P>
<P class="p13 ft7">Utredningen konstaterar att EU:s mål för ”gynnsam utbred- ning” är uppfyllt i Sverige för alla fem rovdjursarter och ”gynnsam bevarandestatus” handlar främst om populationernas storlek. <SPAN class="ft10">Kungsörn </SPAN>och <SPAN class="ft10">björn </SPAN>har med god marginal gynnsam bevarande- status. Även <SPAN class="ft10">lodjuret </SPAN>har gynnsam bevarandestatus. <SPAN class="ft10">Järven </SPAN>är på gränsen till gynnsam bevarandestatus. <SPAN class="ft10">Vargen </SPAN>har inte gynnsam bevarandestatus. Om kravet på invandring, och de svenska och norska förvaltningsmålen uppfylls, är vargen nära gränsen för gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p184 ft28"><SPAN class="ft28">1.8</SPAN><SPAN class="ft60">Forskning och forskningsfinansiering</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Inslaget av samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forsk- ning kring rovdjuren ska ges en högre prioritet. Särskilda initiativ- insatser av forskningsfinansiärer ska göras för att stimulera projekt- och programansökningar.</P>
<P class="p12 ft7">De stora forskningsprogrammen för artstudier ska fortsätta. För den fortsatta finansieringen ska förstärkning genom forsknings- medel från EU eftersträvas. Utomnordiska länder bör involveras i programmen. Forskningen kring effektiva inventeringsmetoder ska fördjupas.</P>
<P class="p109 ft7">Ett program för omfattande predationsstudier på ren och andra effekter av rovdjursförekomst på rennäringen ska etableras under</P>
<P class="p185 ft15">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">ledning av Naturvårdsverket. Särskilda medel för programmet ska avsättas under en fyraårsperiod.</P>
<P class="p17 ft7">Formerna och metodiken för sårbarhetsanalyser i rovdjursför- valtningen ska utvecklas ytterligare. Forskningen kring det ömse- sidiga beroendet mellan bytesdjur och rovdjur ska fördjupas ytter- ligare.</P>
<P class="p186 ft28"><SPAN class="ft28">1.9</SPAN><SPAN class="ft60">Bernkonventionen, EU:s Art- och habitatdirektiv och Fågeldirektiv samt nationell lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p187 ft10"><SPAN class="ft10">1.9.1</SPAN><SPAN class="ft63">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet har införlivats i jaktförordningen på ett i viss mån ofullständigt sätt. Jaktförord- ningen är förenlig med EU:s direktiv i den meningen att bestäm- melserna inte går längre än vad som är tillåtet enligt artikel 16 1. respektive artikel 9 1. Utredningen anser att det är lämpligt att den svenska jaktlagstiftningen medger undantag från artskyddet just i den utsträckning som Bernkonventionen och EU:s direktiv medger undantag från artskyddet för de aktuella arterna. Förutsättningarna för undantag enligt artikel 16 1. i Art- och habitatdirektivet och artikel 9 1. i Fågeldirektivet ska därför implementeras fullständigt i jaktlagstiftningen.</P>
<P class="p188 ft10"><SPAN class="ft10">1.9.2</SPAN><SPAN class="ft63">Licensjakt</SPAN></P>
<P class="p189 ft7">Licensjakt är det naturliga sättet att förvalta stora viltpopulationer</P>
<P class="p190 ft7">– det gäller också starka stammar av stora rovdjur som har gynnsam bevarandestatus. Det finns från rovdjursförvaltningens utgångs- punkt starka skäl för att om möjligt undvika att stora rovdjur för- knippas med skador. Jakten på björn och lodjur i och utanför ren- skötselområdet bör utformas som licensjakt. Licensjakt regleras i 29 § 2. jaktlagen (1987:259) och 6 § jaktförordningen (1987:905) och tillåts enligt artikel 16 1. e i Art- och habitatdirektivet utan något annat skäl än att begränsa viltstammarna.</P>
<P class="p18 ft7">Beträffande varg som inte har gynnsam bevarandestatus och järv som befinner sig på gränsen till gynnsam bevarandestatus, bör det vara möjligt med en begränsad licensjakt i områden med mycket rovdjursskador, när de skadegörande individerna inte kan identifie-</P>
<P class="p191 ft15">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">ras, <SPAN class="ft10">under förutsättning </SPAN>att det inte finns någon annan lämplig lös- ning och Naturvårdsverket, eller länsstyrelsen när det föreligger centralt fastställda förvaltningsplaner, bedömer att jakten inte för- värrar arternas bevarandestatus eller förhindrar återställande av en gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">1.9.3</SPAN><SPAN class="ft63">Skyddsjakt efter myndighets beslut</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Skyddsjakt är lämplig på skadegörande individer men licensjakt är den normala förvaltningsstrategin för lodjur och björn; arter som har gynnsam bevarandestatus. Beträffande varg som inte har gynn- sam bevarandestatus och järv som är på gränsen till att ha gynnsam bevarandestatus, bör det vara möjligt med skyddsjakt efter myn- dighets beslut på skadegörande individer eller en grupp skadegö- rande individer när dessa kan identifieras. Det gäller <SPAN class="ft10">under förut- sättning </SPAN>att det är fråga om allvarlig skada, att det inte finns någon annan lämplig lösning och att Naturvårdsverket, eller länsstyrelsen när det föreligger centralt fastställda förvaltningsplaner, bedömer att jakten inte förvärrar arternas bevarandestatus eller förhindrar återställande av en gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p183 ft7">Endast den som riskerar att utsättas för skada ska kunna ansöka hos Naturvårdsverket om skyddsjakt enligt 27 § jaktförordningen (1987:905).</P>
<P class="p195 ft10"><SPAN class="ft10">1.9.4</SPAN><SPAN class="ft63">Enskild skyddsjakt</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Med hänsyn till att enskild skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen (1987:905) förekommer i mycket liten utsträckning och att rätten att skydda tamdjur har en lång tradition och ett starkt stöd i den allmänna opinionen föreslår utredningen inte någon förändring i lagstiftningen.</P>
<P class="p196 ft7">Frågan om enskild skyddsjakt för att skydda tamdjur kan förenas med Art- och habitatdirektivet ska bedömas mot bakgrund av Sveriges samlade åtgärder för att genomföra direktivet och arti- kel 2 i Art- och habitatdirektivet som medger att medlemsstaternas åtgärder får beakta landets ekonomiska, sociala och kulturella behov och nationella särdrag.</P>
<P class="p197 ft15">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">1.9.5</SPAN><SPAN class="ft63">Översyn av jaktlagstiftningen</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905) bör ses över i förenklande syfte samtidigt som ett samlat grepp tas för att införliva de aktuella <NOBR>EU-direktiven.</NOBR> Den osäkerhet som finns i den grundläggande frågan om regeringen har tillräckligt bemyndigande av riksdagen för att införa Art- och habitatdirektivets undantags- regel i art. 16 1. c genom förordning ska värderas i samband med en översyn av jaktlagstiftningen.</P>
<P class="p199 ft28"><SPAN class="ft28">1.10</SPAN><SPAN class="ft64">Illegal Jakt</SPAN></P>
<P class="p34 ft10"><SPAN class="ft10">1.10.1</SPAN><SPAN class="ft14">Attityder</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Utredningen drar slutsatsen att illegal jakt inte kan bekämpas enbart genom hårdare straff och fler poliser. Antalet fällande domar är mycket litet i relation till det antal jaktbrott som begås på stora rovdjur. Den straffskärpning avseende jaktbrott som genomfördes år 2001 har i praktiken inte heller haft någon effekt på domstolarnas straffmätning. En studie från Brottsförebyggande rådet Brå visar att det finns ett indirekt stöd för den illegala jakten eftersom rovdjurspolitiken är ifrågasatt vilket försvårar arbetet för polis och åklagare samtidigt som gärningspersonerna genom detta stöd invaggas i tron att den kriminella verksamheten i själva verket är moraliskt berättigad.</P>
<P class="p201 ft7">För att det ska bli en förändring och fler brottslingar lagförda fordras ett aktivt arbete för att förändra attityderna till dessa brott. Ett viktigt steg är att alla aktörer på området, i synnerhet jägare, renskötare och markägare och deras organisationer, tydligt marke- rar sitt avståndstagande till illegal jakt som sådan och till de indivi- der som ägnar sig åt denna brottslighet. Den allmänna synen på illegal jakt formas också i hög grad av det sätt som media tar upp frågan. Samhällets insatser bör inriktas mot en aktiv attitydpåver- kan för att tydliggöra att det inte är tillåtet att illegalt döda stora rovdjur och att det handlar om grov brottslighet med högt straff- värde.</P>
<P class="p202 ft15">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft10"><SPAN class="ft10">1.10.2</SPAN><SPAN class="ft14">Jaktbrott i samband med enskild skyddsjakt</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Rätten att skydda sina tamdjur har ett stort symbolvärde och omfattas av ett brett stöd i opinionen. Det är inte rimligt att den som går för långt i sådana sammanhang ska straffas för grovt jakt- brott med fängelse i minst 6 månader. Den dolda illegala jakt på rovdjur som har likheter med hatbrott eller som sker för dödandets egen skull har ett väsentligt högre straffvärde i förhållande till jaktbrott där gärningspersonen överskridit befogenheten för <SPAN class="ft10">enskild skyddsjakt i 28 § jaktförordningen (1987:905) </SPAN>eller illegal jakt som innebär överträdelse av <SPAN class="ft10">villkor för jaktens bedrivande </SPAN>i myndig- hetsbeslut. Samhällets resurser måste inriktas mot att främst beivra den förstnämnda typen av brottslighet.</P>
<P class="p183 ft7">Utredningen föreslår en ändring i 44 § jaktlagen (1987:259)som innebär att jaktbrott som avser bl.a. björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och som begås av ägare eller vårdare av tamdjur i omedel- bar anslutning till att tamdjur angrips inte ska bedömas som <SPAN class="ft10">grovt jaktbrott</SPAN>, utan som <SPAN class="ft10">ordinärt jaktbrott</SPAN>. Även jaktbrott som innebär överträdelse av villkor för jaktens bedrivande i myndighetsbeslut ska bedömas som ordinärt jaktbrott. Utredningen föreslår slutligen att åklagare ska kunna <SPAN class="ft10">underlåta åtal </SPAN>om det föreligger <SPAN class="ft10">särskilda skäl </SPAN>när brottet utförts i dessa situationer.</P>
<P class="p108 ft7">Om brottet utförts vanemässigt eller i större omfattning, med otillåten hjälp av ett motordrivet fortskaffningsmedel eller liknande anordning eller med en särskilt plågsam jaktmetod, ska brottet även i fortsättningen bedömas som grovt jaktbrott, även om det utförts i omedelbar anslutning till att tamdjur angrips eller består i att ett villkor för jaktens bedrivande i Naturvårdsverkets eller länsstyrel- sens beslut överträtts.</P>
<P class="p204 ft10"><SPAN class="ft10">1.10.3</SPAN><SPAN class="ft14">Förenklat regelverk för att bedöma om jaktbrott begåtts i samband med enskild skyddsjakt</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Utredningen pekar på att bedömningen av ansvarsfrågan i samband med att rovdjur dödas för att skydda tamdjur förenklas om ansvarsfrågan enbart regleras av bestämmelsen om nöd i 24 kap 4 § brottsbalken.</P>
<P class="p205 ft15">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">1.10.4</SPAN><SPAN class="ft14">Identifiering av snöskoter och förare</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Det är mycket vanligt att snöskoter används som brottsverktyg och som brottshjälpmedel i samband med illegal jakt på rovdjur. Märk- ningen av fordon och/eller förare bör därför bli tydligare och möj- ligheten att identifiera fordon och förare bättre. Det gäller även den tillsynspersonal och andra personer som har rätt att färdas i för- budsområden. Ett berättigat krav är att alla snöskotrar som har dis- pens för att färdas i områden med generella skoterförbud lätt ska kunna identifieras.</P>
<P class="p18 ft7">Eftersom snöskotern så ofta används i samband med jaktbrott är det lämpligt att behålla förbudet mot att medföra skjutvapen vid färd i terräng och att Länsstyrelsen även i fortsättningen kan lämna enskilda dispenser eller medge undantag i föreskrifter om det t.ex. behövs för renskötseln.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">1.10.5</SPAN><SPAN class="ft14">Polisen</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Polismyndigheternas organisation vid jaktbrottslighet bör ses över och förtydligas. Alla polismyndigheter i berörda polisdistrikt bör utse poliser med särskilt ansvar att utreda rovdjursanknuten brottslighet. I respektive polisledning måste det också finnas en ut- sedd person med ansvar också för frågor om illegal jakt på led- ningsnivå. Syftet är bl.a. att underlätta samverkan med länsstyrelsen och andra myndigheter i brottsbekämpningen.</P>
<P class="p19 ft7">Polis, åklagare och länsstyrelser måste på ett kraftfullt sätt för- verkliga ambitionen i beslutet med anledning av propositionen år 2000 om en sammanhållen rovdjurspolitik, om ett fördjupat sam- arbete för insatser riktad mot brottslighet mot stora rovdjur. Polis- flyget med helikopterbevakning är ett effektivt sätt att upptäcka illegal jakt och möjligheterna att utnyttja flyg för att bekämpa denna typ av brottslighet bör användas även i fortsättningen.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">1.10.6</SPAN><SPAN class="ft14">Försök och förberedelse till grovt jaktbrott</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Den grova jaktbrottsligheten med högt straffvärde är omfattande men antalet fall som lagförs är däremot mycket litet. Kriminaliteten försiggår i skogs- och fjällområden, ofta i väglöst land. Brottslig- heten är svår att upptäcka och att utreda. För att lagföra någon för ett fullbordat jaktbrott krävs i realiteten att gärningspersonen tas</P>
<P class="p207 ft15">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">på bar gärning. Risken att bli dömd i domstol är liten. En utökad övervakning för att öka lagföringarna skulle kräva stora insatser från polisens sida.</P>
<P class="p109 ft7">För att polisens arbete med underrättelser och tips ska bli fram- gångsrikt måste man kunna använda tvångsmedel tidigt och ingripa redan innan någon egentlig jakt påbörjats. Att behöva invänta ett fullbordat jaktbrott kan vara både vanskligt och resurskrävande. Genom att kriminalisera <SPAN class="ft10">försök </SPAN>och <SPAN class="ft10">förberedelse </SPAN>till jaktbrott kan illegal verksamhet effektivare beivras och förebyggas.</P>
<P class="p12 ft7">Utredningen föreslår att det i jaktlagen (1987:259) införs en ny paragraf 44 a § och som kriminaliserar <SPAN class="ft10">försök </SPAN>och <SPAN class="ft10">förberedelse </SPAN>till grovt jaktbrott genom en hänvisning till 23 kap. brottsbalken om bl.a. försök och förberedelse till brott.</P>
<P class="p208 ft28"><SPAN class="ft28">1.11</SPAN><SPAN class="ft64">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Utredningen anser att alla vinner på att samarbeta för att nå kompromisser och kreativa lösningar på konflikter mellan männi- skor och rovdjur. Det är inte enbart beslutens innehåll som är avgörande för om de accepteras av allmänheten. Lika viktigt är att beslutsprocessen är rättvis, öppen och att alla behandlas likvärdigt.</P>
<P class="p13 ft7">Utmaningen för rovdjursförvaltningen är att finna effektiva former för dialog med medborgarna. En samförvaltning och dialog där staten och aktörer på lokal eller regional nivå på olika sätt delar på ansvaret för förvaltningen är en förutsättning för att legitimera förvaltningen av den gemensamma naturresurs som de stora rov- djuren utgör. Samförvaltning förutsätter också ett ökat deltagande från medborgare och andra intressenter – om den ska bli lyckad.</P>
<P class="p12 ft7">Ett ökat deltagande av medborgarna i förvaltningen kräver nytänkande och strukturella förändringar som dagens förvaltnings- struktur inte alltid är anpassad för. Förändringar är därför nödvän- diga. Det handlar inte minst om att ge förvaltningen tid och resur- ser och ökad kompetens för att hantera medborgarnas deltagande i beslutsprocessen.</P>
<P class="p209 ft15">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft28"><SPAN class="ft28">1.12</SPAN><SPAN class="ft64">En utvecklad rovdjursförvaltning</SPAN></P>
<P class="p34 ft10"><SPAN class="ft10">1.12.1</SPAN><SPAN class="ft14">Statens har ansvaret</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Ansvaret för förvaltningen av och kostnaderna för stora rovdjur är i allt väsentligt ett ansvar för staten. Kostnadsansvaret omfattar både förvaltning och ersättning för de skador som de stora rovdjuren förorsakar.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">1.12.2</SPAN><SPAN class="ft14">Rovdjursförvaltningen ska vara adaptiv</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Den framtida rovdjursförvaltningen ska vara adaptiv, dvs. lärande, och fortlöpande inhämta ny kunskap om rovdjuren, bytesdjuren och framförallt utvärdera effekterna av genomförda förvaltnings- åtgärder. Erfarenheter och nya kunskaper ska kontinuerligt återfö- ras i förvaltningen. Särskilt viktigt är detta för arter som är känsliga för jakt och där samhällets regelverk och mål sätter gränser.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">1.12.3</SPAN><SPAN class="ft14">Naturvårdsverkets roll</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Naturvårdsverkets nationella roll i rovdjursförvaltningen ska upp- rätthållas och tydliggöras. Naturvårdsverket ska säkerställa natio- nell överblick, analyskapacitet, policy, metodutveckling och fullgö- randet av de internationella åtagandena på rovdjursområdet.</P>
<P class="p210 ft7">Det operativa ansvaret för rovdjursförvaltningen ska vara regionalt och åvila länsstyrelserna. Det regionala ansvaret bör införas så snart regionala förvaltningsplaner är fastställda. Ansvarsfördelningen inom rovdjursförvaltningens olika delar ska tydliggöras i en särskild för- ordning om rovdjursförvaltningen.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">1.12.4</SPAN><SPAN class="ft14">Internationellt</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Ett närmare samarbete bör utvecklas med Norge. Det bör helst innefatta gemensam förvaltningsredovisning eller förvaltnings- planer på populationsnivå för de skandinaviska rovdjursstammarna.</P>
<P class="p17 ft7">Sverige ska ta initiativ till ett närmare samarbete med de med- lemsländer i EU som har stammar av stora rovdjur. Senast under Sveriges ordförandeskap år 2009 bör frågan om en revidering av</P>
<P class="p211 ft15">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft7">Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet tas upp med EU- kommissionen.</P>
<P class="p213 ft10"><SPAN class="ft10">1.12.5</SPAN><SPAN class="ft14">Naturvårdsverket ska ha den nationella överblicken över rovdjursförvaltningen</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Naturvårdsverket är den nationella myndigheten med ansvar för rovdjurspolitikens genomförande. Verket ska arbeta med vägled- ning och samordning av länsstyrelsernas arbete. Naturvårdsverket ska fastställa de regionala förvaltningsplanerna, svara för kontak- terna med andra länders nationella myndigheter och internationella organisationer, finansiering av forskning på rovdjursområdet, rikt- linjer för inventeringar, uppföljning och utvärdering. Naturvårds- verket ska också ansvara för Rovdjursforum, den nationella data- basen. Rovdjursforum ska också ha en offentlig del, tillgänglig för allmänhet och media.</P>
<P class="p214 ft10"><SPAN class="ft10">1.12.6</SPAN><SPAN class="ft14">Länsstyrelserna ska ha det operativa ansvaret för rovdjursförvaltningen</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Det regionala inflytandet i rovdjursförvaltningen ska öka och utgå från regionala förvaltningsplaner som utarbetas av länsstyrelserna. De ska koordineras nationellt av Naturvårdsverket. De regionala rovdjursgrupperna ska ha en framträdande roll vid utarbetandet av förvaltningsplanerna samtidigt som dialogen om innehållet också ska föras med breda medborgargrupper. Förvaltningsplanen ska redovisa miniminivån och etappmål. De regionala förvaltnings- planerna ska arbeta med begreppet toleransnivåer utifrån ett kon- fliktperspektiv. Toleransnivåer bör omfatta i princip alla de faktorer som medverkar till att skapa konflikter. Även toleransnivåer för enskilda rovdjursindivider som grund för beslut om skyddsjakt ska utvcklas efter i förväg bestämda kriterier.</P>
<P class="p183 ft7">Regionala förvaltningsplaner ska enligt utredningen innehålla mål för rovdjursbestånden på kort sikt, <NOBR>1–3</NOBR> år, och på längre sikt, <NOBR>5–10</NOBR> år. De ska också innehålla toleransnivåer för de rovdjursarter som är aktuella och förslag till konkreta förvaltningsåtgärder. Arbetet med förvaltningsplaner ska ske rullande i treårsperioder och utvärderas kontinuerligt i en adaptiv förvaltning.</P>
<P class="p215 ft15">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Länsstyrelser bör tillsammans med den regionala rovdjurs- gruppen upprätta åtgärdsplaner för hur konflikter mellan människa</P>
<P class="p216 ft7">– rovdjur ska hanteras. Viltskadecenter bör ha en konsultativ roll i utvecklingen av toleransnivåer och åtgärdsplaner. Även Sametinget bör ha en konsultativ roll inom renskötselområdet.</P>
<P class="p17 ft7">De regionala rovdjursgruppernas mandat och uppdrag ska tyd- liggöras. Ansvarsfördelningen mellan de regionala rovdjurs- grupperna och viltvårdsnämnderna bör också klaras ut. Arbetsfor- merna ska läggas fast i en arbetsordning. Man bör sträva efter en allsidig representation med ledamöter i en relativt central position i respektive regionala organisation, liksom en jämn könsfördelning. Ordförandeskapet bör tillmätas stor betydelse.</P>
<P class="p19 ft7">Länsstyrelserna ska i dialog med Naturvårdsverket och andra länsstyrelser förvalta länets stammar av stora rovdjur i enlighet med rovdjurspolitikens intentioner och målen i en regional förvalt- ningsplan, som ska utarbetas i samråd med respektive regional rov- djursgrupp.</P>
<P class="p160 ft7">Den operativa rovdjursförvaltningen ska vara regional och för- valtningen ska kunna innefatta beslut om licensjakt och skyddsjakt. Dialogen med medborgarna ska utvecklas. Länsstyrelsernas organi- sation för rovdjursförvaltningen bör ses över för att uppnå en större enhetlighet mellan länen och ett bättre resursutnyttjande i länet. I berörda län ska finnas arbetsordningar och dokumentation över bedömningar och utfört arbete. Värdering av måluppfyllelse ska ske. Utvärderingarna ska ligga till grund för återföring av erfa- renheter i en adaptiv förvaltning.</P>
<P class="p18 ft7">Naturvetenskaplig kompetens i rovdjursförvaltningen ska kom- pletteras med samhälls- eller beteendevetenskaplig kompetens för att bredda och fördjupa dialogen om rovdjurspolitiken i det demo- kratiska samhället. För att lösa de uppgifter som utredningen före- slår bör länsstyrelserna tillföras vissa ytterligare resurser.</P>
<P class="p17 ft7">Viltskadecenter ska ha en myndighetsuppgift under Naturvårds- verkets huvudmannaskap som ska regleras i Naturvårdsverkets instruktion. Verksamheten ska finansieras över eget anslag och regleras i en arbetsordning som beslutas av Naturvårdsverket. Vilt- skadecenter ska ledas av en styrelse som utses av Naturvårdsverket.</P>
<P class="p217 ft15">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft28"><SPAN class="ft28">1.13</SPAN><SPAN class="ft64">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet vid viltskador</SPAN></P>
<P class="p219 ft10"><SPAN class="ft10">1.13.1</SPAN><SPAN class="ft14">Förebyggande insatser mot viltskador på andra tamdjur än ren</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Dagens system med statliga bidrag för att förebygga skador orsa- kade av rovdjur fungerar väl. Det är viktigt att anslagen täcker behoven av bidrag. Länsstyrelsen ska även i fortsättningen vara beslutande myndighet.</P>
<P class="p11 ft7">Viltskadecenter ska fortsättningsvis utveckla skadeförebyggande åtgärder, rekommendera vilka ersättningsnivåer som bör tillämpas och i övrigt ansvara för policyn på området. Det ska finnas tydliga kriterier för när olika former av förebyggande åtgärder, t.ex. bidrag till stängsel eller tillstånd för skyddsjakt kan vara aktuella. Förvalt- ningen ska ha stöd i form av handböcker.</P>
<P class="p12 ft7">Resurserna för förebyggande insatser ska även fortsättningsvis främst användas för att minska risken för angrepp för enskilda bru- kare. Målsättningen med förebyggande åtgärder kan inte vara att eliminera varje angrepp på tamdjur eftersom en nollvision kostar oproportionerligt mycket pengar. Målet med förebyggande åtgär- der ska utformas som toleransnivåer som bestäms i regionala för- valtningsplaner.</P>
<P class="p220 ft10">Bidrag för förebyggande åtgärder och ersättning för skada i bigårdar</P>
<P class="p157 ft7">Biodling har stor samhällsekonomisk betydelse och det är viktigt att verksamheten kan bedrivas utan störningar även i Norrland. Bidrag för att förebygga skador och ersättning för skador av björn i bigårdar enligt 11 § viltskadeförordningen (2001:724) ska lämnas även om verksamheten kan betraktas som skadeexponerad och i många fall inte bedrivs i näringsverksamhet. Förslaget föranleder ändring i viltskadekungörelsen NFS 2002:13.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">1.13.2</SPAN><SPAN class="ft14">Förebyggande insatser mot viltskador på ren</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Viltskadecenters uppdrag ska vidgas till att omfatta insatser i ren- skötselområdet Viltskadecenter ska även efter år 2009 disponera medel för att utveckla förebyggande åtgärder mot rovdjursskador i</P>
<P class="p221 ft15">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">renskötselområdet. Medlen ska användas av Viltskadecenter efter samråd med Sametinget.</P>
<P class="p17 ft7">3 § viltskadeförordningen (2001:724), ändras så att bidrag till samebyarna för att förebygga skada inte räknas av från ersättning till byarna för skada på ren.</P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft10">1.13.3</SPAN><SPAN class="ft14">Ersättning för skada av vilt på annat än renar</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Nuvarande bestämmelser om ersättning för andra viltskador än på ren bör huvudsakligen behållas. Det är angeläget att anslagsnivån täcker behovet.</P>
<P class="p17 ft7">Ersättning för hund som dödats, avlivats eller skadats i samband med angrepp av stora rovdjur har inte följt utvecklingen och mot- svarar inte värdet av en tränad hund. Av det skälet och som ett led i strävan att öka acceptansen för rovdjurspolitiken bör ersättnings- beloppen höjas. Ersättning för hund som dödats eller avlivats efter att ha skadats av varg, björn, järv, lo eller kungsörn ska lämnas med högst 20 000 kr.</P>
<P class="p19 ft7">Ersättning för veterinärvård eller andra styrkta kostnader för en oförsäkrad hund som skadats av ett stort rovdjur ska lämnas med högst 10 000 kr. Förslaget föranleder ändring i viltskadekungörel- sen NFS 2002:13.</P>
<P class="p210 ft8">Länsstyrelsernas tillämpning av viltskadekungörelsen NFS 2002:13 bör bli mer enhetlig bl.a. i de fall ersättning lämnas för egendom som är avsedd att användas i annat än näringsverksamhet.</P>
<P class="p223 ft10"><SPAN class="ft10">1.13.4</SPAN><SPAN class="ft14">Ersättningssystemet i renskötselområdet</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Det saknas en aktuell dokumenterad kunskap, som också är all- mänt accepterad, om hur mycket ren som rovdjuren dödar. Osä- kerheten gäller i synnerhet predationen från lo, järv och björn. Regeringen bör därför initiera studier över rovdjurspredationen och andra skador i renskötselområdet.</P>
<P class="p224 ft7">Studierna ska ledas av Naturvårdsverket i samarbete med Same- tinget och Viltskadecenter, i samverkan med rennäringen och berörda länsstyrelser. I studierna bör såväl rovdjursforskare som rennäringsforskare engageras. Syftet är att få fram bättre kunskap för att bedöma rovdjurspredationen på ren och andra effekter som rov- djuren förorsakar rennäringen, bl.a. som underlag vid utformningen av</P>
<P class="p225 ft15">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">ersättningssystemet. För att ge bästa resultat bör studierna bedrivas i såväl fjäll- som skogssamebyar, med olika profil i rovdjursbestånden.</P>
<P class="p227 ft10">Lodjur och järv</P>
<P class="p157 ft7">Ersättning för lodjur och järv lämnas för närvarande till same- byarna med 200 000 kr för varje föryngring och med 70 000 kr respektive 35 000 kr om arterna förekommer regelbundet respek- tive tillfälligt i byarna. I avvaktan på aktuell dokumenterad kunskap från samlade studier om rovdjurens predation på ren får det ankomma på Sametinget att i anslagsframställningen motivera behovet av eventuella justeringar av ersättningsbeloppen för lo och järv.</P>
<P class="p228 ft10">Varg</P>
<P class="p229 ft7">Varg kan förorsaka betydande skador på ren och renskötsel i ett område. Det motiverar att ersättningen för varg är högre än mot- svarande ersättning för järv och lodjur. För varg betalas för närva- rande 500 000 kr för varje föryngring. Ersättningsbeloppen för regelbunden eller tillfällig förekomst är 80 000 kr respektive 35 000 kr.</P>
<P class="p167 ft7">Ersättningsbeloppen har i huvudsak varit oförändrade sedan år 2002. År 2006 höjdes ersättningen för tillfällig förekomst av varg från 25 000 kr till 35 000 kr. Ersättningen för regelbunden före- komst av varg höjdes samtidigt från 50 000 kr till 80 000 kr. Same- tinget lämnade under år 2006 ingen ersättning för föryngring av varg. En sameby fick ersättning för regelbunden förekomst av varg och 18 samebyar fick ersättning för tillfällig förekomst varav ersätt- ningen till två byar avsåg två vargindivider.</P>
<P class="p108 ft7">För att öka förutsättningarna för att fler vargar med finsk/rysk härkomst ska kunna bidra till att förbättra den svenska vargpopu- lationens genetiska status ska ersättningen till samebyarna, i enlig- het med vad som gäller för järv och lo, lämnas för regelbunden eller tillfällig förekomst av varg i en sameby utan koppling till individ. Ersättningsbeloppen vid vargförekomst bör höjas kraftigt och ersättningen bör inte delas mellan samebyarna.</P>
<P class="p197 ft15">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft10">Björn och kungsörn</P>
<P class="p231 ft7">Ersättning för skador som orsakas av <SPAN class="ft10">björn </SPAN>och <SPAN class="ft10">kungsörn </SPAN>lämnas om arterna <SPAN class="ft10">förekommer </SPAN>inom samebyns område och fördelas mellan de ersättningsberättigade samebyarna i förhållande till <SPAN class="ft10">betes- områdenas areal</SPAN>.</P>
<P class="p19 ft7">Ersättningen för förekomst av björn och kungsörn har varit 1,5 miljoner kronor respektive 1 miljon kronor under åren <NOBR>2002–2005.</NOBR> Ersättningen höjdes år 2006 och lämnas för närvarande med 1 615 000 kronor för björn och med 1 075 000 kronor för kungs- örn. På grund av att björnstammen har ökat snabbare än förväntat med ökande skador som följd bör det årliga ersättningsbeloppet för förekomst av björn inom renbetesområdet höjas .</P>
<P class="p19 ft7">Grundtanken i ersättningssystemet är att ersättningen för rov- djursdödade renar ska bygga på förekomsten av rovdjur i same- byarna. Trots svårigheterna att verifiera förekomst av björn är kun- skapsläget nu sådant att den nuvarande ersättningen för björn och kungsörn som helt baseras på areal successivt bör fasas ut till för- mån för ersättning baserad på föryngring och areal. Målet är att merparten av ersättningen ska vara relaterad till föryngring.</P>
<P class="p19 ft7">Ersättningen för kungsörn ska fördelas mellan samebyarna utifrån antalet revir som varit ockuperade och där lyckad häckning konstaterats minst ett år under den senaste treårsperioden. Ersätt- ningen för björn ska grunda sig på dokumenterad förekomst av björnhonor med ungar inom samebyns åretruntmarker. Ersätt- ningen ska enligt förslaget ligga fast under en treårsperiod för att inte effekterna av naturliga variationer i häckningsresultaten respektive förekomst av björnhonor med ungar ska slå igenom mellan enskilda år. Den arealbaserade ersättningen för både kungs- örn och björn ska utgöra en tredjedel och ersättningen för föryngring två tredjedelar av den totala ersättningen. Systemet ska kunna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2010.</P>
<P class="p232 ft10">Differentierad ersättning i åretruntmarkerna och vinterbetesområdena</P>
<P class="p162 ft7">Principen med en differentierad ersättning i åretruntmarkerna och vinterbetesområdena för rovdjursskador på ren bör övervägas. Frågan bör värderas i samband med de predationsstudier i rensköt- selområdet som regeringen ska initiera. I detta sammanhang ska</P>
<P class="p191 ft15">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">också frågan om ersättningen till samebyarna ska vara högre i nationalparker än i andra områden övervägas.</P>
<P class="p233 ft10">Ersättning för rovdjursrivna renar inom konventionsområden i Norge</P>
<P class="p157 ft7">Frågor om hur inventeringar av rovdjur inom konventionsområdet i Norge ska organiseras och finansieras och vilka ersättningar som skall lämnas till svenska renägare för rovdjur som helt eller delvis uppträder på norsk mark bör regleras i avtal mellan länderna. Avtalet bör också beröra frågan om hur skyddsjakt efter rovdjur ska organiseras i områden där svenska samebyar har betesrätt.</P>
<P class="p208 ft28"><SPAN class="ft28">1.14</SPAN><SPAN class="ft64">Inventering</SPAN></P>
<P class="p166 ft7">Kvalitén i inventeringarna ska förbättras. Ett Råd för lodjurs- och varginventeringar utanför renskötselområdet ska etableras med representanter för Viltskadecenter, Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser. Rådet ska ledas av Viltskadecenter. Strategiska bedömningar och ambitionsnivåer för varje års inventering ska göras med utgångspunkt från föregående års inventeringar.</P>
<P class="p12 ft7">Områdesinventering ska vara huvudmetod vid lodjursinven- teringen och snoking vid varginventeringen. Områdesinventering bidrar till att stärka den lokala delaktigheten och förankringen. Inventering av lodjur bör ske vartannat år, om inte snöbrist för- hindrar spårningen. Mellanliggande år ska förvaltningen kunna använda snokingmetoden eller rullande inventering vid inventering.</P>
<P class="p12 ft7">Anställningsförhållandena för den fältpersonal som sysslar med inventering ska ses över i syfte att minska antalet temporärt anställda till förmån för personal med mer fast anställning. Sam- verkan mellan länsstyrelserna ska förbättras.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft28">1.15</SPAN><SPAN class="ft64">Information</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Landets informationscentra ska ha skolungdom och lärare som främsta målgrupp men även media och den breda allmänheten. De ska fungera som kompetenscentrum för besökare, samt även verka via uppsökande verksamhet och webbaserad information. I dag</P>
<P class="p234 ft15">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<P class="p0 ft16">Sammanfattning SOU 2007:89</P>
<P class="p159 ft7">finns informationscentra för rovdjursinformation i Järvsö och Orsa, i anslutning till respektive djurpark.</P>
<P class="p17 ft7">Ett informationscentrum som fokuserar på rovdjurens roll i nationalparker samt i fjäll- och fjällnära områdena och i renskötsel- området bör inrättas i Jokkmokk. En samlokalisering kan med för- del ske med den befintliga verksamheten vid Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk.</P>
<P class="p17 ft7">Medel på 8 miljoner kronor bör avsättas för grundfinansiering av tre informationscentrum ur anslaget för biologisk mångfald. Anslaget föreslås ersätta de 4 miljoner kronor som under år 2007 anvisats som projektmedel genom anslag från Naturvårdsverket. Fördelningen av medlen bör ske genom beslut av Naturvårds- verket.</P>
<P class="p235 ft28"><SPAN class="ft28">1.16</SPAN><SPAN class="ft64">Jakt som metod för beståndsbeskattning</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Dagens jaktlagsstruktur är inte anpassad till jakt på stora rovdjur. En rovdjursförvaltning som syftar till ett bra urval kräver en god jaktlig organisation. Det behövs inga särskilda beslut från samhäl- lets sida om hur jakten ska organiseras. Markägare och jägare och deras organisationer bör verka för lämpliga samverkansformer.</P>
<P class="p19 ft7">Utredningen föreslår en ändring i lagen om viltvårdsområden för att underlätta en samordnad jakt på björn och lodjur inom vilt- vårdsområden.</P>
<P class="p17 ft7">All jakt på björn bör föregås av övningsskytte. Ingen jägare bör tillåtas delta i jakt på björn utan att ha uppnått ett godkänt provre- sultat och fått kunskap om björnens träffområde och säker jakt på björn. Jägarorganisationerna ska som en del i det allmänna uppdra- get utveckla ett system för övningsskjutning på björn på landets jaktskyttebanor.</P>
<P class="p188 ft28"><SPAN class="ft28">1.17</SPAN><SPAN class="ft64">Rovdjursturism</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Det finns många exempel där vilda djur blivit stora nationella tillgångar genom turism. Intresset för Skandinaviens stora rov- djursarter är stort både i Sverige och internationellt, och under senare år har ett antal svenska företag som bedriver rovdjursturism vuxit fram.</P>
<P class="p236 ft15">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p15 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft7">I Sverige är rovdjurens värde som turistresurs bristfälligt under- sökt, men bl.a. Svenska Ekoturismföreningen och Svenskt Närings- liv har framhållit att vilda vargar tillsammans med älg och björn är en av svensk turisms största outnyttjade resurser.</P>
<P class="p238 ft8">Enligt utredningen bör samlade satsningar på rovdjursturism t.ex. genom avtal mellan stora markägare och entreprenörer, kunna bidra till en vidareutveckling av verksamheten.</P>
<P class="p239 ft15">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
</DIV>
<DIV id="page_61">
<P class="p240 ft6"><SPAN class="ft6">2</SPAN><SPAN class="ft65">Utredningens uppdrag och uppläggning m.m.</SPAN></P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft28">2.1</SPAN><SPAN class="ft60">Utredningens direktiv</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Enligt utredningens direktiv i januari 2006 (dir. 2006:7), bilaga 1, ska utredningen beskriva hur landets stammar av stora rovdjur, björn, järv, lo, varg och kungsörn utvecklats sedan riksdagen år 2001 beslutade om den sammanhållna rovdjurspolitiken. Politikens effekter ska också beskrivas och hur målen uppfyllts. Uppdraget skall genomföras med beaktande av <NOBR>EG-rätten</NOBR> och i dialog med företrädare för myndigheter, organisationer och intressegrupper. Utredningen fick under sensommaren 2006 tilläggsdirektiv (dir. 2006:93) som innebär att uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2007, (bilaga 2).</P>
<P class="p10 ft7">Utredningens redovisning av hur rovdjursstammarna utvecklats skall utgå från de av riksdagen antagna övergripande målen, mini- minivåerna och etappmålen för arterna och principerna för arternas utbredning. Utredningen skall bedöma om det behövs ytterligare åtgärder för att uppnå etappmålen och miniminivåerna.</P>
<P class="p12 ft7">Begränsande faktorer ska beskrivas. Det handlar bl.a. om utby- tet mellan de svenska, norska och finska rovdjurspopulationerna, risken för en genetisk utarmning av vargstammen, spridnings- vägarna och inverkan på arterna av illegal jakt. Utredningen skall bedöma om det behövs åtgärder för att förebygga jaktbrott.</P>
<P class="p13 ft7">Art- och habitatdirektivet syftar till att bibehålla eller återställa en ”gynnsam bevarandestatus” hos arterna. För vart och ett av de aktuella rovdjuren ska utredningen ange innebörden av begreppet ”gynnsam bevarandestatus”.</P>
<P class="p109 ft7">Redovisningen av rovdjurspolitikens effekter ska lyfta fram rov- djursförekomstens mervärde och olägenheter för befolkningen i allmänhet, skogsbruket, rennäringen, tamdjursägare och jägare och</P>
<P class="p241 ft15">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Utredningens uppdrag och uppläggning m.m.</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">beskriva vad som gjorts för att förhindra och förebygga olägenhe- terna samt vad som kan göras för att lösa kvarstående problem.</P>
<P class="p95 ft7">Utredningen skall granska vem som har ansvaret för utbildnings- och informationsfrågor kring rovdjuren och vad som kan göras för framtiden för att öka spridningen av saklig information.</P>
<P class="p17 ft7">Förekomsten av varg skall utvärderas och utredningen skall överväga att införa begreppet ”toleransnivå” i olika delar av landet främst inom renskötselområdet. I sammanhanget skall möjlighe- terna till skyddsjakt på rovdjuren bedömas.</P>
<P class="p19 ft7">Utredningen skall belysa vad ersättningen för skador och bidra- gen till förebyggande åtgärder betytt för rovdjurens bevarande, bl.a. när det gäller acceptansen för rovdjuren.</P>
<P class="p17 ft7">Den nuvarande rovdjursförvaltningens regionala organisation ska slutligen ses över och arbetet i det nationella rådet för rov- djursfrågor och de regionala rovdjursgrupperna ska granskas. Ut- redningen ska överväga möjligheten att förbättra samordningen, vidareutveckla samverkan mellan olika intressenter för att öka det lokala och regionala inflytandet över rovdjursförvaltningen.</P>
<P class="p206 ft28"><SPAN class="ft28">2.2</SPAN><SPAN class="ft60">Överlämnande ärenden</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Regeringen har överlämnat ett antal ärenden till utredningen. Det är ärende:</P>
<P class="p243 ft7">M2002/1990/Na</P>
<P class="p216 ft7">Naturvårdverkets skrivelse den 30 maj 2002 med redovisning av regeringens uppdrag att ta initiativ till att utveckla lämpliga former för samarbete med norska och finska myndigheter och institutio- ner beträffande rovdjursfrågor. Redovisningen är remissbehandlad.</P>
<P class="p243 ft7">M2002/1991/Na</P>
<P class="p216 ft7">Naturvårdsverkets skrivelse till regeringen den 30 maj 2002 med redovisning bl.a. av de åtgärder som har vidtagits eller behöver vidtas för att Viltskadecenter (VSC) skall kunna drivas på ett till- fredsställande sätt med hänsyn till organisation, formell status samt finansiering. Redovisningen är remissbehandlad.</P>
<P class="p244 ft7">M2003/3499/Na</P>
<P class="p190 ft7">Naturvårdsverkets skrivelse den 13 november 2003 med redovis- ning av regeringens uppdrag att i samråd med länsstyrelserna över-</P>
<P class="p245 ft15">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td106"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p15 ft66">Utredningens uppdrag och uppläggning m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">väga hur arbete med att förebygga jaktbrott kan kopplas till inven- teringsverksamheten. Redovisningen är remissbehandlad.</P>
<P class="p247 ft7">M2005/5026/Na</P>
<P class="p248 ft7">Naturvårdsverkets skrivelse den 29 september 2005 med redo- visning av regeringens uppdrag om utvärdering av verksamheten i Rådet för rovdjursfrågor samt inriktningen av den fortsatta verk- samheten. Redovisningen är remissbehandlad.</P>
<P class="p249 ft7">M2006/1014/Na</P>
<P class="p248 ft7">Naturskyddsföreningen i Värmlands skrivelse den 3 mars 2006 med synpunkter beträffande bl.a. regionalt försöksområde för skydds- jakt på varg.</P>
<P class="p247 ft7">Jo2005/1652 (delvis), 1986;2734</P>
<P class="p250 ft7">Framställningar från Sametinget och Naturvårdsverket med begä- ran bl.a. om ändring i 3 § viltskadeförordningen (2001:724). Änd- ringen innebär att bidrag för förebyggande åtgärder inte ska räknas av från viltskadeersättning som lämnas till samebyarna.</P>
<P class="p195 ft28"><SPAN class="ft28">2.3</SPAN><SPAN class="ft60">Utredningens uppläggning</SPAN></P>
<P class="p251 ft7">Utredningens sekretariat har jämte den särskilde utredaren bestått av två sekreterare, en jurist och en biolog. Det mesta av arbetet har utförts på kontoret i Garnisonen på Karlavägen <NOBR>102–108</NOBR> i Stockholm som har varit sekretariatets bas. Utredningen har för- utom sekretariatet bestått av tre sakkunniga och åtta experter. Sammanträden har i princip hållits en gång i månaden, ibland under två dagar och ibland i samband med internat. Däremellan har sek- retariatet regelbundet haft kortare möten med sakkunniggruppen.</P>
<P class="p13 ft7">Expert- och sakkunniggruppen har tjänstvilligt utgjort ett vär- defullt ”bollplank” för sekretariatet. Några i expertgruppen har ak- tivt bidragit med skiftliga underlag för olika promemorior och av- snitt i betänkandet.</P>
<P class="p12 ft7">I ett inledningsskede tog utredningen hjälp av en konsult för att driva utredningen framåt och identifiera vilka frågeställningar som borde tas upp i betänkandet. På sammanträdena har utredningen fått föredragningar av olika ”externa” forskare eller annan expertis som redovisat t.ex. sina forskarrön eller något annat pågående ar-</P>
<P class="p178 ft15">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Utredningens uppdrag och uppläggning m.m.</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">bete av intresse. Mycket värdefulla underlag för utredningen har på vårt uppdrag tagits fram av forskare.</P>
<P class="p95 ft7">Utredningen har drivits med målet att inledningsvis försöka be- skriva verkligheten så exakt som möjligt och med en så stor upp- slutning som möjligt. Beskrivningen har sedan legat till grund för en analys som mynnat ut i utredningens förslag. Verktygen i denna process har varit artbeskrivningar för vart och ett av de stora rov- djuren som de främsta forskarna på området på utredningens upp- drag tagit fram.</P>
<P class="p18 ft7">Artbeskrivningarna har förankrats i en bred diskussion i sam- band med särskilt anordnade seminarier. Deltagarna som valts ut med omsorg har representerat enskilda intressenter, myndigheter, organisationer och forskningen i syfte att under seminariet bidra till utredningens kunnande på området. Under seminarierna har mycket värdefulla insatser gjorts av såväl svenska, norska som finska forskare. Vid samtliga seminarier har representanter med anknytning till den norska rovdjursförvaltningen deltagit.</P>
<P class="p19 ft7">Utredningen har använt seminariemodellen för kunskaps- inhämtning för att belysa även andra väsentliga aspekter i rovdjurs- politiken. Ett seminarium har handlat om skador på tamdjur, skyddsjakt och illegal jakt. Ett annat seminarium i Jokkmokk rörde rovdjur i renbetesområdet.</P>
<P class="p19 ft7">Utredningen har lagt stor vikt vid att vara tillgänglig för externa kontakter. För att synas utåt på webben har vi haft en hemsida där vi lagt ut bl.a. artbeskrivningar och annat material. Vi har haft en mängd kontakter via telefon och via <NOBR>e-post</NOBR> med enskilda männi- skor, organisationer och myndigheter. Utredningen har fått motta en lång rad ”uppvaktningar” på kontoret vilket har gett väsentliga bidragit till utredningens kunnande.</P>
<P class="p19 ft7">Ett aktivt kunskapsinhämtande har skett vid kansliets besök hos olika myndigheter och organisationer runt om i landet. Flertalet länsstyrelser med rovdjursanknytning har besökts. Direktoratet för Naturförvaltning i Trondheim levererade under två dagar en genomgång av den norska rovdjursförvaltningen och den norska forskningen på området. Sametinget i Kiruna har besökts liksom Svenska samernas riksförbund (SSR) i Umeå. I bilaga 3finns en förteckning över utredningens externa kontakter.</P>
<P class="p18 ft7">Delar av kansliet och sakkunniggruppen har gjort en längre ut- landsresa för att i USA studera problematiken där kring åter- invandrande vargstammar och processen kring övergången från fe- deral till delstatlig förvaltning. I Kanada där man av tradition lever</P>
<P class="p207 ft15">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td106"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p15 ft66">Utredningens uppdrag och uppläggning m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft7">med stora rovdjur studerade gruppen en välfungerande rovdjurs- förvaltning.</P>
<P class="p253 ft28"><SPAN class="ft28">2.4</SPAN><SPAN class="ft60">Tidigare utredningar och riksdagsbeslut</SPAN></P>
<P class="p251 ft7">Riksdagen beslutade år 1990 om mål och riktlinjer för naturvårds- arbetet (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338). Enligt beslutet skulle den biologiska mångfalden och den genetiska variationen säkerställas. Växt och djursamhällen skulle bevaras så att i landet naturligt förekommande växt- och djurarter ges förut- sättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Målet innebar att rovdjursstammarna skulle ha en sådan utbredning och numerär, att arternas långsiktiga överlevnad i Sverige kunde säkerställas. Säkerställandet skulles ske genom re- striktivitet i fråga om jakt. Tamdjursskötselns intressen skulle till- godoses genom jaktlagens möjligheter till jakt för att förhindra all- varlig skada på boskap.</P>
<P class="p183 ft7">Riksdagen beslutade i mars 2001 om de övergripande målen för rovdjurspolitiken. Politiken ska säkerställa att de fem rovdjurs- arterna björn, järv, lo, varg och kungsörn långsiktigt finns kvar i den svenska faunan (prop. 2000/01:57, bet. 2000/01:MJU9, rskr 2000/01:174). Propositionen grundade sig bl.a. på Rovdjurs- utredningens (M 1998:03) betänkanden Skyddsjakt på varg (SOU 1999:50) och slutbetänkandet Sammanhållen rovdjurspolitik (SOU 1999:146).</P>
<P class="p10 ft7">Riksdagen fastställde miniminivåer för björn, lo och kungsörn vars populationer bedömdes som åtminstone kortsiktigt livskraf- tiga. Miniminivåerna utgjorde en vägledning för val av förvaltnings- strategi för rovdjursstammen, men ingen målsättning för popula- tionens storlek. Förvaltningen skulle syfta till att arterna ökade i antal utöver respektive miniminivå, till sådana nivåer att de med större säkerhet långsiktigt fanns kavar i den svenska faunan. För varg och järv, fastställdes etappmål i stället för miniminivåer. Innan etappmålen var uppnådda skulle skyddsjakt tillåtas endast i mycket begränsad omfattning. När etappmålet var nått skulle en förnyad bedömning göras av stammens utveckling och den framtida för- valtningen. Nivåerna och målen angavs främst som antalet årliga föryngringar av arten för att på så sätt få ett mått på stammens vi- talitet.</P>
<P class="p254 ft15">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Utredningens uppdrag och uppläggning m.m.</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">Miniminivån för björn angavs till 100 föryngringar per år, mot- svarande 1 000 individer, för lodjur till 300 föryngringar per år, motsvarande 1 500 individer och för kungsörn angavs miniminivån till 600 häckande par. Etappmålet för varg angavs till 20 föryng- ringar per år, motsvarande 200 individer och för järv till 90 föryng- ringar per år, motsvarande 400 individer. Riksdagen angav vidare vissa riktlinjer för förvaltningen för rovdjurens utbredning och spridning i landet.</P>
<P class="p160 ft7">Maximistraffet för jaktbrott och jakthäleri som inte bedöms som grovt höjdes till fängelse i ett år. För grovt jaktbrott och grovt jakthäleri höjdes straffet till fängelse lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om ett jaktbrott var grovt skulle sär- skilt beaktas om brottet avsett ett särskilt skyddsvärt vilt och om det utförts med en särskilt plågsam jaktmetod.</P>
<P class="p19 ft7"><NOBR>Polis-,</NOBR> åklagare och länsstyrelse förutsattes inleda ett fördjupat samarbete för att förebygga jaktbrott på stora rovdjur.</P>
<P class="p17 ft7">I samband med riksdagens beslut gjorde regeringen vissa för- ordningsändringar som bl.a. innebar att enskild skyddsjakt på varg enligt 28 § JF blev tillåten. Ett författningsreglerat ersättnings- system för skador på rennäringen av stora rovdjur infördes som innebar att samebyarna skulle få en viss, fast ersättning per kon- staterad föryngring eller annan förekomst av rovdjur inom respek- tive bys betesområde. Beloppen skulle fastställas årligen av reger- ingen. Resurserna ökade för viltskadeersättning till renskötseln och för åtgärder för att förebygga rovdjurskador och för att ersätta uppkomna skador på annan tamboskap och husdjur. Möjligheten att få statlig ersättning för skador på människa orsakade av björn återinfördes.</P>
<P class="p256 ft7">Inventeringsverksamheten av rovdjuren blev en del av den all- männa miljöövervakningen.</P>
<P class="p17 ft7">Forskning och information beträffande de stora rovdjuren fick slutligen också ökade resurser. Frågan om etableringen av ett eller flera rovdjurscentra skulle hanteras inom ramen för ett uppdrag till Naturvårdsverket om informationsfrågor.</P>
<P class="p17 ft7">Som ett resultat av beslutet om en sammanhållna rovdjurspolitik bildades slutligen ett nationellt rådgivande organ för samråd i rov- djursfrågor, samtidigt som länsstyrelserna i länen med fasta rov- djursstammar bildade regionala rovdjursgrupper.</P>
<P class="p257 ft15">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38967x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft6"><SPAN class="ft6">3</SPAN><SPAN class="ft65">Stora rovdjur och biologisk mångfald</SPAN></P>
<P class="p259 ft28"><SPAN class="ft28">3.1</SPAN><SPAN class="ft60">Biologisk mångfald, stora rovdjur och svenska miljömål</SPAN></P>
<P class="p260 ft7">Utredningen sammanfattar viktiga principer i det svenska miljö- arbetet: I miljökvalitetsmålet för biologisk mångfald uttrycks målet att bevara arter på lång sikt. Därtill uttrycks målet att ekosystemens förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas, ska förverkligas, vilket inkluderar arters förmåga att utvecklas i samspel med förändringar i sin omgivning.</P>
<P class="p261 ft7">Försiktighetsprincipen är vägledande för det svenska arbetet med biologisk mångfald.</P>
<P class="p262 ft7">Rovdjursförvaltningen bör både på central och regional nivå integreras som en del i miljömålsarbetet och miljömålsupp- följningen.</P>
<P class="p263 ft7">Liksom allt annat liv på jorden är de stora rovdjuren, björn, varg, lodjur, järv och kungsörn en del av den biologiska mångfalden. De har genom sin interaktion med omgivningen och övriga arter en betydande funktion i ekosystemet.</P>
<P class="p11 ft7">Ett av de största globala problemen är den ökande förlusten av biologisk mångfald. I <NOBR>FN-projektet</NOBR> Millennium Ecosystem Assessment år 2005 konstateras att människan under de senaste 50 åren har påverkat och förändrat ekosystemen snabbare och mer dramatiskt än under någon annan tidsperiod i mänsklighetens historia. Till följd av mänsklig påverkan sker för närvarande utdöendet av arter med en kraftigt accelererad hastighet, vilket redan resulterat i en omfattande förlust av mångfald av liv på jorden. Exempelvis hotas var fjärde däggdjursart av utrotning.</P>
<P class="p264 ft15">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Stora rovdjur och biologisk mångfald</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft7">Bland däggdjur är bl.a. stora primater och stora rovdjur särskilt hotade. I FN:s Millennium Ecosystem Assessment betonas att lite uppmärksamhet har ägnats åt att arter utrotas lokalt (utrotning av en art från ett lokalt område) eller funktionellt (nedgång i en art så att den inte längre spelar en väsentlig roll i ekosystemets funktion) i jämförelse med global utrotning (förlust av de sista individerna av en art från jorden). Idag är sannolikt lodjur, björn och varg funktionellt utrotade på många håll i Europa (Linnell m.fl. 2005).</P>
<P class="p19 ft7">Även om stora rovdjur fortfarande finns spridda över hela den norra hemisfären har bl.a. vargen på flera håll i världen decimerats kraftigt, vilket också bekräftats genom genetiska analyser av populationer i både Nordamerika och Europa. Under den senaste tiden har dock en viss återhämtning skett i Europa, bl.a. i Italien och Skandinavien. Den Skandinaviska vargpopulationen kan före- falla extrem när det gäller inavelsnivån, men isolering och små populationsstorlekar är dessvärre ett fenomen som återfinns hos många arter av stora rovdjur.</P>
<P class="p199 ft28"><SPAN class="ft28">3.2</SPAN><SPAN class="ft60">Konventionen om biologisk mångfald</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">För att motverka den ökande förlusten av biologisk mångfald utarbetades Konventionen om biologisk mångfald vid FN- konferensen i Rio de Janeiro år 1992. Konventionens övergripande mål är att bevara biologisk mångfald och att dess beståndsdelar nyttjas på ett hållbart sätt. Senare fastställdes även målet att förlusten av biologisk mångfald ska minska signifikant till år 2010. Biologisk mångfald definieras i konventionen som variationsrike- domen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.</P>
<P class="p266 ft7">Konventionen erkänner också det nära och traditionella beroendet av biologiska resurser hos många ursprungliga och lokala samhällen med traditionell livsstil och önskvärdheten av att rättvist fördela nyttan från användning av traditionella kunskaper, innovationer och sedvänjor av relevans för bevarandet av biologisk mångfald och ett hållbart nyttjande av dess beståndsdelar.</P>
<P class="p18 ft7">Begreppet biologisk mångfald har en vid innebörd och omfattar förutom mångfalden av arter även samspelet mellan arter och genetisk variation inom och mellan enskilda bestånd och populationer.</P>
<P class="p245 ft15">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft66">Stora rovdjur och biologisk mångfald</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft7">Den ekosystemansats som fastslogs i Riokonventionen innebär bl.a. att man värderar hur alla arter hänger ihop som en helhet i landskapet istället för att enbart förvalta enskilda arter.</P>
<P class="p193 ft28"><SPAN class="ft28">3.3</SPAN><SPAN class="ft60">Det svenska miljö- och naturvårdsarbetet</SPAN></P>
<P class="p166 ft7">Sverige ratificerade Riokonventionen år 1993, och har införlivat den i det svenska miljöarbetet. Ramarna för Sveriges arbete med konventionen anges i miljöbalken, miljökvalitetsmålen, och i regeringens naturvårdsskrivelse från 2002 (skr. 2001/02:173). Även EU:s Art- och habitatdirektiv (92/43/EEG) om bevarandet av vilda djur, växter och deras livsmiljöer, som införlivats i den svenska lagstiftningen, syftar till att bevara biologisk mångfald.</P>
<P class="p108 ft7">Sedan år 1999 bedrivs naturvårdsarbetet utifrån riksdagens miljökvalitetsmål som från början omfattade 15 olika områden eller miljöer, där bl.a. prioriterade åtgärder och delmål för biologisk mångfald anges i flera av målen. Under år 2005 antog riksdagen ett särskilt miljökvalitetsmål för biologisk mångfald – det 16:e miljö- målet, som ett led i arbetet för att hejda förlusten av biologisk mångfald.</P>
<P class="p268 ft7">Det sextonde miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv”, som definieras i regeringens miljömålsproposition (prop. 2004/05:150), har som målsättning att: Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livs- kraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.</P>
<P class="p12 ft7">Som delmål ska förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad senast år 2010. År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.</P>
<P class="p108 ft7">Vidare anges att miljökvalitetsmålet i ett generationsperspektiv bör innebära bl.a. följande:</P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft68">Det finns tillräckligt med livsmiljöer så att långsiktigt livskraftiga populationer av arter bibehålls (gynnsam bevarandestatus).</SPAN></P>
<P class="p52 ft15">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Stora rovdjur och biologisk mångfald</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft68">Arterna är spridda inom bl.a. sina naturliga utbredningsområden i landet så att genetisk variation inom och mellan populationer är tillräcklig.</SPAN></P>
<P class="p271 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft68">Arter som nyttjas t.ex. genom jakt och fiske förvaltas så att de lång- siktigt kan nyttjas som en förnyelsebar resurs, och så att eko- systemens strukturer och funktioner inte påverkas.</SPAN></P>
<P class="p272 ft7">På ekosystemnivå innebär delmålet att man ska återställa ekosys- temens funktioner och processer, liksom deras förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Vägledande för det svenska arbetet med biologisk mångfald är den s.k. försiktighetsprincipen och begreppet hållbart nyttjande, som innefattar både ett bevarande- perspektiv och ett nyttoperspektiv på naturresurshushållningen.</P>
<P class="p19 ft7">Den svenska rovdjurspolitiken ingår som en del av arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i landet. I propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) anges att det övergripande målet för en sammanhållen rovdjurspolitik är att svenska staten skall ta ansvar för att arterna björn, järv, lo, varg och kungsörn skall finnas i så stora antal att de långsiktigt finns kvar i den svenska faunan och även kan sprida sig till sina naturliga utbredningsområden. I likhet med de nationella miljökvalitets- målen är ambitionen att detta övergripande mål skall nås inom en generation. Vidare är målet för förvaltningen att arterna ökar i antal utöver respektive miniminivå, till sådana nivåer att de med större säkerhet långsiktigt kan bevaras i den svenska faunan.</P>
<P class="p273 ft7">Trots att rovdjurspolitiken berörs av flera miljömål hanteras den ofta som en separat frågeställning vid sidan av andra miljö- och naturvårdsfrågor. Framför allt är det miljökvalitetsmålen Levande skogar, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv som direkt inbegriper förvaltningen av de stora rovdjuren. Järven åter- finns som en indikator för måluppfyllelsen av miljömålet Stor- slagen fjällmiljö. Även om många skäl talar för att rovdjursför- valtningen kräver särskilda resurser och i många fall speciella åtgärder bör den i högre grad än idag integreras i miljömålsarbetet.</P>
<P class="p274 ft15">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38971x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft66">Stora rovdjur och biologisk mångfald</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft28"><SPAN class="ft28">3.4</SPAN><SPAN class="ft60">Rovdjurens roll i ekosystemet</SPAN></P>
<P class="p276 ft7">Utredningens sammanfattande bedömning: Fokus måste ligga både på de ekologiska processer och system som rovdjuren är en naturlig del av och på bevarandet av de enskilda arterna. Klövvilts- och rovdjursförvaltningen bör båda vara naturligt integrerade komponenter i en övergripande viltförvaltning, där markägare och areella näringar införlivas.</P>
<P class="p277 ft7">Eftersom ambitionen att bevara biologisk mångfald allt mer riktas mot att bevara hela ekosystem och processer som upprätthåller systemens funktion är det viktigt att förstå rovdjurens roll i dessa system. Internationellt sett fokuserar forskningen i ökande grad på ekosystem perspektivet kring stora rovdjur. Forskningen i Sverige har hittills främst inriktats på de enskilda arterna och deras omgivande miljö, vilket givit värdefulla kunskaper och varit nöd- vändigt i en period av återvändande rovdjursstammar.</P>
<P class="p278 ft7">Rovdjuren tillhör den svenska faunan. I <NOBR>FN-projektet</NOBR> Millennium Ecosystem Assessment framhålls att förändringar i förhållandena mellan olika arter kan leda till stora, negativa förändringar av eko- systemen, ofta orsakade av att arter tagits bort eller att nya arter introducerats i ekosystem där de tidigare inte funnits.</P>
<P class="p11 ft7">Historiskt har de stora rovdjuren haft en framträdande ekologisk roll, formad av ett långvarigt evolutionärt samspel mellan rovdjur – bytesdjur. Även om toppredatorernas roll kan variera i tid och rum är det ingen tvekan om att de haft en betydande roll i att forma beteendet och ekologin hos många andra arter. De stora rovdjurens roll förändrades emellertid först successivt och sedan alltmer då människan tog plats i det ekologiska systemet som jägare både på rovdjuren och på rovdjurens byten. Där de stora rovdjuren utrotats exponeras bytesdjuren inte längre för rovdjurens selektionstryck, vilket bl.a. kan innebära att bytesdjuren förlorar försvarsmekanis- mer som är nödvändiga då rovdjur finns närvarande.</P>
<P class="p183 ft7">Forskningen är bara i början av att studera de effekter som dagens återetablerade rovdjurspopulationer har i ekosystemen. Rovdjurens effekt i ekosystemen varierar sannolikt stort i olika områden, bl.a. beroende av ekosystemens produktivitet och antalet arter av rovdjur och bytesdjur i systemet (Linnell m.fl. 2005). Många forskare som studerat rovdjurens roll i ekosystemen menar att förlust av stora rovdjur ofta givit upphov till förenklade eko-</P>
<P class="p279 ft15">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Stora rovdjur och biologisk mångfald</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">system, och att det inte är en fråga om de spelar en viktig roll utan hur de spelar sin roll i samverkan med en rad andra faktorer.</P>
<P class="p17 ft7">Det är dock mycket svårt att fastställa exakta orsakssamband mellan olika arter i komplicerade ekosystem. Samspelet mellan olika arter av rovdjur och bytesdjur är komplext och även andra faktorer som klimat, skogsbränder, parasiter och sjukdomar spelar in. Dessutom präglas de flesta ekosystem och landskap av mänsk- liga aktiviteter, t.ex. jordbruk, skogsbruk, jakt och olika viltvårds- insatser. Sammantaget är det därför mycket svårt att renodla och dra säkra slutsatser om rovdjurens roll i ekosystemen.</P>
<P class="p266 ft7">Inom den internationella viltforskningen har forskare allt mer börjat inrikta sig på rovdjurens roll i ekosystemen. I flera studier har det visat sig att stora rovdjur har en nyckelfunktion. Huvuddelen av studierna kommer från Nordamerika där man bl.a. i national- parker och nästan obebodda områden haft möjlighet att studera effekter av frånvaro respektive förekomst av varg, björn och puma.</P>
<P class="p19 ft7">Flera forskare har funnit stöd för att samspelet rovdjur – bytes- djur påverkar en rad processer och andra arter i ekosystemet. Olika rovdjursarter påverkar också varandra. Rovdjurens samspel med omgivningen yttrar sig både genom direkta och indirekta effekter på många arter. Bl.a. har det dokumenterats att:</P>
<P class="p280 ft7"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">Rovdjuren reglerar bytesdjurens populationsstorlekar. I av- saknad av stora rovdjur kan klövviltet öka starkt och medföra en negativ påverkan på vegetationen, vilket i nästa steg påverkar en rad andra däggdjur, insekter och fåglar som är beroende av vegetationen i den aktuella landskapstypen (Hebblewhite m.fl. 2005, Berger 2001, White & Garrott 2005).</SPAN></P>
<P class="p271 ft7"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">Rovdjur ändrar bytesdjurens beteendemönster. Närvaron av stora rovdjur gör bytesdjuren mer försiktiga och de kan t.ex. försöka skydda sig genom att välja andra miljöer och andra födokällor. Det kan påverka vegetationen och de arter som är beroende av denna (Ripple & Beschta 2007, Fortin m.fl. 2005).</SPAN></P>
<P class="p271 ft7"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">Stora rovdjur kan påverka populationsstorlek och beteende hos mindre rovdjursarter. Större rovdjur kan också ha en reglerande effekt på stammar av mindre rovdjur, vilka i avsaknad av stora rovdjur ibland kan öka markant. Detta påverkar de mindre rovdjurens bytesdjur, vilket i sin tur leder till följdeffekter. Mindre rovdjur kan även ändra beteende i närvaro av konkurre- rande rovdjur, vilket också ger följdeffekter i ekosystemet</SPAN></P>
<P class="p281 ft15">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft66">Stora rovdjur och biologisk mångfald</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft7">(Palomares & Caro 1999, Crooks & Soulé 1999, Helldin 2005, Elmhagen m.fl. 2006).</P>
<P class="p283 ft8"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft68">Rovdjur kan också medföra positiva effekter på andra arter genom att tillgängliggöra kadaver från slagna byten (Wilmers m.fl. 2003, Wilmers & Getz 2005, Wilmers & Post 2006).</SPAN></P>
<P class="p195 ft10"><SPAN class="ft10">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft63">Samspelet mellan olika rovdjursarter</SPAN></P>
<P class="p284 ft7">Olika rovdjursarter påverkar varandra både genom konkurrens och genom predation. En art kan begränsa en annan genom predation eller genom att med sin närvaro bidra till att den andra arten undviker att etablera sig i samma område. Att rovdjur konkurrerar med varandra kan ha betydelse för förvaltningen, eftersom det kan ge konsekvenser för stammarnas storlek och utbredning, vilket i sin tur påverkar bytespopulationerna.</P>
<P class="p278 ft7">Att rovdjur dödar andra rovdjur har dokumenterats många gånger. Varg har observerats döda hund, mård, grävling och utter, samt mer sällan även järv och björn. Lodjur har observerats döda hund, tamkatt, utter, mård och rödräv. Järv och björn har observerats döda fjällräv respektive varg (Palomares & Caro 1999). Aggression mellan olika rovdjur sker ofta i anslutning till kadaver. Ibland konsumeras rovdjuret helt eller delvis, ibland inte alls. Konsumtion är dock vanligare i samband med lägre tillgång på bytesdjur (Helldin 2004). Flera studier visar också att graden av dödlig aggressivitet mellan rovdjur är mycket låg i vissa områden, sannolikt beroende på att arterna undviker varandra, t.ex. genom att välja olika områden eller förändra sitt jaktbeteende (Palomares 1999).</P>
<P class="p285 ft7">Elmhagen m.fl. (2007) fann att ökningen av den svenska röd- rävspopulationen i södra Sverige sammanföll med att de stora rov- djuren närapå utrotades. Det tyder på att stammar av mellanstora rovdjur ges utrymme att öka i avsaknad av konkurrens från större rovdjur. Samtidigt missgynnas fjällräven av rödrävens expansion norrut i Skandinavien eftersom rödräv dödar fjällräv och konkurrerar om både föda och lyor.</P>
<P class="p12 ft7">Det finns exempel där förekomst av två rovdjursarter gynnat förekomsten av en gemensam bytesart genom att den ena rovdjurs- arten begränsat den andra. Exempelvis dödar lodjur räv, vilket på sikt kan gynna de gemensamma bytesarterna (Helldin 2005). Samtidigt utnyttjar räv i hög grad kadaver från lodjurens byten.</P>
<P class="p286 ft15">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Stora rovdjur och biologisk mångfald</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft7">Rovdjur kan också gynna andra rovdjursarter genom att efter- lämna kadaver och tillhandahålla en säkrare födoreserv för arter som är mindre effektiva jägare själva. I Sverige är det framförallt två hotade rovdjursarter, järv och fjällräv, som i hög utsträckning är beroende av kadaver för att finna tillräckligt med föda. Båda arterna har problem med begränsad födotillgång vintertid och i fjällrävs- projektets regi stödutfodras fjällräv.</P>
<P class="p188 ft10"><SPAN class="ft10">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft63">Klövdjursstammarna – rovdjurens bytesdjur</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">I takt med att rovdjuren nära på utrotades från Sverige under senare delen av <NOBR>1800-talet</NOBR> och första halvan av <NOBR>1900-talet</NOBR> har jakten ersatt rovdjurens predation på klövdjuren. Utvecklingen av älg- och rådjursstammarna i Sverige har varit dramatisk sedan de extremt låga nivåerna på <NOBR>1830-talet.</NOBR> Orsakerna till klövdjurens kraftiga ökning är framför allt reglerad jakt, olika jakt- och viltvårdsinsatser, samt ändrad inriktning i jord- och skogsbruket i kombination med mycket svaga rovdjursstammar. Idag betas alla svenska skogs- marker av klövdjur. I norr främst av ren, älg och i viss mån rådjur, samt i söder av älg, rådjur och i ökande grad av vildsvin, kronhjort och dovhjort (Bergström 2006).</P>
<P class="p256 ft7">Stora klövdjursstammar kan innebära problem. Flera svenska studier visar att rådjur och älg genom betning påverkar strukturen och dynamiken i växtsamhällen och kan ha stor indirekt påverkan på grundläggande processer i ekosystemen (Bergqvist 1998, Persson 2003, Suominen & Danell 2006). Klövdjursstammarna i Sverige regleras både av jakt och av rovdjurens uttag. Det är viktigt att stammarna av rådjur och älg förvaltas så att utrymme ges för både jakt och rovdjurens bytesbehov för att reducera risken för konflikter mellan jägare och rovdjur.</P>
<P class="p188 ft28"><SPAN class="ft28">3.5</SPAN><SPAN class="ft60">Predation, jakt och ekologisk funktion</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Idag har människan övertagit den roll de stora rovdjuren tidigare spelade för att reglera klövdjursstammarna. En del forskare menar att det är osannolikt att de stora rovdjuren åter kommer att få finnas i så stort antal i ett tättbefolkat Europa att de kan ha någon verklig effekt på ekosystemen (Linnell m.fl. 2005). Andra menar</P>
<P class="p287 ft15">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft66">Stora rovdjur och biologisk mångfald</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft7">att det är av yttersta vikt att människan låter rovdjuren i mesta möjliga mån återfå sin ekologiska roll (Soulé m.fl. 2003, 2005).</P>
<P class="p65 ft7">Jakt kan rent funktionellt ersätta rovdjurens predation som dödsfaktor, men urvalet av bytesdjursindivider och jaktmetoder skiljer sig åt (Sand m.fl. 2006). Det finns stora skillnader i jakt- metoder. Det evolutionära trycket från människans jakt är sanno- likt annorlunda än från rovdjurens jakt (Berger 2005). När människans jakt under lång tid ersatt rovdjurens predation kan det leda till att bytesdjuren beter sig annorlunda än när de jagas av rovdjur. Svenska älgar uppvisar inte samma förmåga till effektivt försvar gentemot varg som älgar i Nordamerika. I motsats till i Sverige har älg, varg, och björn kontinuerligt levt sida vid sida under tusentals år i Kanada och Alaska, med rovdjurspredation som den dominerade dödsorsaken för älg. Älgkor i Nordamerika har behållit strategin att kraftfullt försvara sin avkomma mot pre- datorer.</P>
<P class="p288 ft7">Toppredatorer har betydelse för att ett ekosystem ska kunna fungera optimalt. Hittills har rovdjursförvaltningen mest koncent- rerat sig på att förhindra att rovdjurspopulationer utrotas, men vartefter stammarna ökar blir fokus större på att bevara dem i sitt ekologiska sammanhang, i vilket även människan är en del. Large Carnivore Initative for Europe (LCIE) framhåller begreppet ”ekologisk livskraft” och har som ledord ”att behålla och återställa livskraftiga populationer av stora rovdjur som, i samexistens med människor, lever som en integrerad del av ekosystemen och land- skapen i Europa” (Linnell m.fl. 2005).</P>
<P class="p108 ft7">Eftersom olika arters ömsesidiga samspel och inverkan på ekosystemets funktion är mycket komplex är det nödvändigt att i förvaltningen ta hänsyn till rovdjurens samspel med omgivningen. Stora rovdjur är typiska exempel på arter som samspelar direkt eller indirekt med många andra arter i ekosystemen. Det finns ingen given ekologisk populationstäthet för en art, den varierar beroende på lokala omständigheter och bör kunna beräknas på liknande sätt som görs för livskraftiga populationer i sårbarhetsanalyser.</P>
<P class="p108 ft7">Ekologisk livskraft kan inte uppnås genom att bevara arter i så låga nivåer att de enbart uppfyller begreppet minsta livskraftiga population. Det räcker inte heller att bevara dem i små, fragmente- rade populationer utspridda över stora områden. För att kunna utföra sin ekologiska funktion måste rovdjuren ha en stor geo- grafisk spridning.</P>
<P class="p289 ft15">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Stora rovdjur och biologisk mångfald</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft7">Frågan om vilken funktion stora rovdjur har i ekosystemen är komplex och kontroversiell och kompliceras ytterligare av svårig- heten i att genomföra studier och dra enhetliga slutsatser. Att toppredatorer har en nyckelfunktion ifrågasätts sällan, men det finns olika meningar om betydelsen och i vilken utsträckning det är möjligt att restaurera stora rovdjurspopulationer i Europa så att de kan återfå sin ekologiska roll i ekosystemen (Smith 2003, Linnell m.fl. 2000).</P>
<P class="p160 ft7">Kunskapen om rovdjurens roll i de långsiktiga ekologiska processerna är begränsad och osäkerheten är ett starkt argument för att tillämpa försiktighetsprincipen. Ett ekosystem som har kvar många av sina naturliga funktioner är tilltalande för många männi- skor. Av detta följer att det är viktigt att hitta ett rimligt förhåll- ningssätt mellan mänsklig aktivitet och rovdjur. Det är en utmaning för Sverige att skapa möjligheter för de stora rovdjuren att återta sin historiska roll och samtidigt ge utrymme för normal mänsklig verksamhet och för jakt som en uppskattad fritids- aktivitet.</P>
<P class="p256 ft7">För skandinaviska förhållanden torde detta innebära att man genom en aktiv förvaltning och kontrollerad jakt strävar efter att rovdjursstammarna så långt möjligt tillåts växa och sprida sig samt att skadebilden i form av toleransnivåer ska vara vägledande för hur stammarna tillåts växa eller beskattas.</P>
<P class="p17 ft7">Inom såväl förvaltningen som forskningen är det nödvändigt att eftersträva en helhetssyn på rovdjuren och deras interaktioner med varandra och omgivningen. Inte minst måste klövviltförvaltningen integreras med rovdjursförvaltningen och tydliggöras på ett sådant sätt att konflikterna mellan jakten och rovdjurens predation mini- meras. I definitionen av gynnsam bevarandestatus bör hänsyn tas till ett långsiktigt bevarande av arterna och miniminivåer anpassas så att de ger utrymme för naturliga fluktuationer utan att popula- tionen sjunker under nivån för gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p18 ft7">Förvaltningen av den svenska björnstammen kan tjäna som ett gott exempel på ett hållbart nyttjande med en försiktig och stegvis ökning av jakten allteftersom björnstammen ökat till en långsiktigt livskraftig population i landet.</P>
<P class="p290 ft15">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<P class="p0 ft6">4 Artbeskrivning Kungsörn</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft28">4.1</SPAN><SPAN class="ft60">Kungsörn och havsörn – två skilda arter</SPAN></P>
<P class="p291 ft10">I Sverige häckar både kungsörn, <SPAN class="ft7">Aquila chryseatos chryseatos</SPAN>, och havsörn, <SPAN class="ft7">Haliaeetus albicilla</SPAN>. Arterna har delvis överlappande ut- bredningsområden och de bygger bo på liknande sätt i träd och på klippor. Örnarna är relativt lika till utseendet och kan därför för- växlas av ovana personer. Havsörnen är mer bunden till vatten och fångar företrädesvis fisk och sjöfågel utmed kuster och vid insjöar. Arterna kan likväl konkurrera om kadaver och även ta över och an- vända varandras boplatser. Havsörnen upplevs inte som ett pro- blem inom rennäringen eller bland fårägare. Till skillnad från kungsörnen, finns inga belägg för att havsörn tar levande renkalvar. I Norge förekommer havsörnen frekvent längs kusten i områden med både får och ren utan problem.</P>
<P class="p292 ft28"><SPAN class="ft28">4.2</SPAN><SPAN class="ft60">Kungsörnens utbredning och antal</SPAN></P>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft63">Världen inklusive Europa</SPAN></P>
<P class="p166 ft10">Kungsörnens utbredning globalt omfattar nordvästra Afrika, delar av Europa, stora delar av Asien, Kanada och de västra delarna av USA söderut till Mexiko. Arten är uppdelad i sex underarter, men skillnaderna mellan dem är små. Världens totala kungsörnspopulation uppskattas till 50 000 100 000 par, vilket motsvarar 125 000 250 000 individer. I Europa förekommer två underarter, <SPAN class="ft7">Aquila chryseatos homeyeri </SPAN>på Iberiska halvön, samt <SPAN class="ft7">A. c. chrysaetos </SPAN>i det övriga europeiska utbredningsområdet. Den europeiska populationen om- fattar 6 400 9 000 par, med ytterligare 2 000 3 000 par i Turkiet. Stammen i Norge är stabil och omfattar 1 000 1 200 par. I Finland finns en ökande population som år 2006 beräknades består av ca 450 par.</P>
<P class="p286 ft15">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38978x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft10">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft63">Sverige</SPAN></P>
<P class="p293 ft71">I Sverige har kungsörnen en sammanhängande utbredning från norra Värmland/norra Dalarna och vidare upp genom Norrlands skogsbygder och fjälltrakter till finska gränsen. Området omfattar ungefär 45 % av Sveriges yta. Nittio procent av kungsörnstammen finns inom norrlandslänen. Resterande 10 % består av mindre och spridda delbestånd i Svealand och Götaland (figur 4.1).</P>
<P class="p294 ft2">Figur 4.1. Kungsörnens häckningsområden i Sverige 2005</P>
<P class="p295 ft72">I Sverige känner man till ca 560 kungsörnsrevir som varit besatta minst ett år under perioden 2001 2005 (tabell 4.1). Det finns ett mörkertal, men häckfågelbeståndet kan ändå på goda grunder upp- skattas till mellan 600 och 750 par. Genom återfynd av ringmärkta kungsörnar och jämförelser med återfynd av ringmärkta havsörnar</P>
<P class="p296 ft15">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38979x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft10">beräknades dessutom nyligen att det finns 1,7 gånger fler kungs- örnar än havsörnar, vilket skulle innebära 680 kungsörnspar i Sve- rige (Fransson 2005). Detta motsvarar sannolikt ca 1 700 örnar to- talt i Sverige vintern 2006/2007.</P>
<P class="p298 ft73">Tabell 4.1. Antal kända revir som varit besatta av kungsörn under ett eller flera år under femårsperioderna 1991 1995 respektive <NOBR>2001–2005</NOBR> fördelade på län, samt uppskattat maximalt antal be- satta revir år 2001 2005</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr30 td110"><P class="p299 ft2">Län</P></TD>
<TD class="tr30 td111"><P class="p32 ft2">Antal kända</P></TD>
<TD class="tr30 td112"><P class="p300 ft66">Antal kända</P></TD>
<TD class="tr30 td103"><P class="p301 ft66">Uppskattat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td110"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td111"><P class="p125 ft75">besatta revir</P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p300 ft66">besatta revir</P></TD>
<TD class="tr0 td103"><P class="p302 ft66">maximalt antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td110"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td111"><P class="p303 ft2">1991 1995</P></TD>
<TD class="tr29 td112"><P class="p300 ft66">2001 2005</P></TD>
<TD class="tr29 td103"><P class="p301 ft66">besatta revir</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p301 ft66">2001 2005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td110"><P class="p35 ft2">Norrbotten</P></TD>
<TD class="tr30 td111"><P class="p304 ft2">134</P></TD>
<TD class="tr30 td112"><P class="p305 ft2">176</P></TD>
<TD class="tr30 td103"><P class="p306 ft2">270</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td110"><P class="p35 ft2">Västerbotten</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p304 ft2">80</P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p305 ft2">136</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p306 ft2">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p35 ft2">Jämtland</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p304 ft2">56</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p305 ft2">80</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p306 ft2">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p35 ft2">Västernorrland</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p304 ft2">23</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p305 ft2">53</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p306 ft2">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td110"><P class="p35 ft2">Dalarna</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p304 ft2">24</P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p305 ft2">39</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p306 ft2">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p35 ft2">Gävleborg</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p304 ft2">1</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p305 ft2">13</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p306 ft2">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p35 ft2">Värmland</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p304 ft2">0</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p305 ft2">3</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p306 ft2">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td110"><P class="p35 ft2">Västmanland</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p304 ft2">0</P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p305 ft2">0</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p306 ft2">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p35 ft2">Uppsala</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p304 ft2">0</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p305 ft2">2</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p306 ft2">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p35 ft2">Södermanland</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p304 ft2">0</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p305 ft2">3</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p306 ft2">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td110"><P class="p35 ft2">Närke</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p304 ft2">0</P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p305 ft2">0</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p306 ft2">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p35 ft2">Gotland</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p304 ft2">15</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p305 ft2">40</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p306 ft2">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p35 ft2">Östergötland</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p304 ft2">0</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p305 ft2">2</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p306 ft2">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td110"><P class="p35 ft2">Jönköping</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p304 ft2">0</P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p305 ft2">1</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p306 ft2">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p35 ft2">Kronoberg</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p304 ft2">0</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p305 ft2">0</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p306 ft2">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p35 ft2">Halland</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p304 ft2">0</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p305 ft2">3</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p306 ft2">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td110"><P class="p35 ft2">Skåne</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p304 ft2">4</P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p305 ft2">8</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p306 ft2">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td113"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td110"><P class="p35 ft2">Totalt</P></TD>
<TD class="tr30 td111"><P class="p304 ft2">337</P></TD>
<TD class="tr30 td112"><P class="p305 ft2">559</P></TD>
<TD class="tr30 td103"><P class="p306 ft2">ca 750</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td113"><P class="p15 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr34 td114"><P class="p15 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr34 td115"><P class="p15 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr34 td116"><P class="p15 ft77"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft15">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft28"><SPAN class="ft28">4.3</SPAN><SPAN class="ft60">Den svenska populationens historik och utveckling</SPAN></P>
<P class="p309 ft10"><SPAN class="ft10">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft63">Historik</SPAN></P>
<P class="p310 ft78">Troligtvis var kungsörnens utbredning under <NOBR>1800-talet</NOBR> ganska lik dagens utbredning, men kunskapen om förekomsten före <NOBR>1900-ta-</NOBR> let är begränsad. Det finns inga belägg för att kungsörnen var all- män på fastlandet i Götaland och Svealand under <NOBR>1800-talet,</NOBR> även om tillfälliga häckningar förekom. På fasta Gotland fanns förmod- ligen en stam kvar åtminstone till år 1850, och på Gotska Sandön lär häckande kungsörn funnits fram till år 1920. Från 1930- och <NOBR>1940-talet</NOBR> finns inga dokumenterade uppgifter om häckande kungsörnar på Gotland. År 1952 konstateras dock ett häckande par och därefter har stammen på Gotland ökat.</P>
<P class="p311 ft78">Kungsörnen har länge varit utsatt för mänsklig förföljelse. Un- der <NOBR>1800-talet</NOBR> ökade dock förföljelsen kraftigt när skottpengar in- fördes för dödade örnar. Särskilt påtaglig blev den i södra Sverige där kungsörnen då var en vanligt förekommande flyttfågel. Höga avskjutningssiffror och allt färre observationer av utsträckande kungsörnar i Falsterbo föranledde år 1922 en räkning av boplatser i Norrland och Dalarna. Populationen uppskattades till knappt 40 par och det till synes dystra läget bidrog till att kungsörnen frid- lystes år 1924. Att populationen år 1922 endast omfattade 40 par var dock säkerligen en rejäl underskattning. Fem år senare rapporterades exempelvis mer än 100 par bara i Norrbotten. En heltäckande och mer omfattande inventering av landets kungsörns- bestånd genomfördes år 1941. Då konstaterades 84 säkra häck- ningslokaler. Totalpopulationen uppskattades till ca 100 par, men troligtvis var även detta en underskattning.</P>
<P class="p312 ft10">Under 1960- och <NOBR>1970-talet</NOBR> gynnades förmodligen kungsörnen av storhyggesbruket och stammen ökade lokalt i Norrlands skogs- land. Hyggesbruket medförde öppnare marker med mer lättåtkom- liga bytesdjur. Orre, dalripa och skogshare, som är viktiga bytes- djur för örnen, gynnades också av de stora hyggena. Samtidigt fanns fortfarande goda bestånd av tjäder kvar eftersom gammal skog ännu inte avverkats i dagens omfattning. Antalet örnar ökade även i Dalarna. Omkring år 1980 fanns kännedom om ca 300 kungsörnsrevir i landet. Det totala beståndet bedömdes vara maxi- malt 400 par.</P>
<P class="p313 ft15">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft10">Sedan år 1982 utför lokala ornitologer inventeringar i de flesta län där kungsörn förekommer. Dessa ideella inventeringar är om- fattande och har bidragit till att många nya kungsörnsrevir lokali- serats. I dag är kunskapen om artens status och utbredning god, om än inte heltäckande.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft63">Populationens utveckling under </SPAN><NOBR>1996–2005</NOBR></P>
<P class="p315 ft10">Populationstrenden i Sverige under <NOBR>1996–2005</NOBR> bedöms i sin helhet som svagt positiv. Det finns visserligen stora skillnader mellan olika regioner, med störst osäkerhet i fjällområdena. Positivt är att kungsörnen under perioden fortsatt att etablera sig i Götaland och Svealand.</P>
<P class="p11 ft10">I <SPAN class="ft7">Norrbottens län </SPAN>har utbredningsgränsen förskjutits närmare kusten genom enstaka nyetableringar. I skogslandet är trenden övervägande positiv, men i fjälltrakterna mycket osäker. I fjällen är reproduktionen så liten att stammen inte är självbärande. Stora om- råden är därför beroende av ett inflöde av unga örnar från områden med högre produktion för att beståndet ska bibehållas. Den dåliga föryngringen i fjällen antas bero både på dålig födotillgång och ille- gal jakt.</P>
<P class="p108 ft10">I <SPAN class="ft7">Västerbottens län </SPAN>tycks en viss ökning av beståndet ha skett, men utbredningsområdet har inte vuxit. En relativt hög andel av de etablerade paren är unga fåglar och omsättningen av individer i re- viren är onormalt stort för en så pass långlivad art. I fjällen är för- yngringen klart sämre än i skogslandet. Troligtvis förekommer ille- gal jakt, men inte i samma omfattning som i Norrbotten och Jämtland.</P>
<P class="p316 ft10">I <SPAN class="ft7">Jämtlands län </SPAN>finns ingenting som tyder på att beståndet ökat under perioden 1996 2005. I skogslandet märks ingen förföljelse, men nydragning av skogsbilvägar och ökande skotertrafik utgör ett störningsmoment med oklara effekter. I delar av fjällområdet är den illegala jakten så pass intensiv att flera revir står tomma.</P>
<P class="p12 ft10">I <SPAN class="ft7">Västernorrlands län </SPAN>har heller inte skett någon ökning, varken i antal eller utbredning. Liksom i Västerbotten består många av de etablerade paren av unga fåglar. Orsaken är inte känd och illegal jakt kan inte helt uteslutas, även om inga tydliga tecken på detta observerats vid boplatserna.</P>
<P class="p316 ft71">I <SPAN class="ft79">Gävleborgs län </SPAN>har intensiv inventering resulterat i att antalet kända bosatta revir ökat från ett till 13 den senaste tioårsperioden.</P>
<P class="p185 ft15">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft72">Flera av dessa revir var sannolikt besatta redan vid mitten av 1900- talet, men även ett antal säkra nyetableringar har konstaterats.</P>
<P class="p318 ft78">I <SPAN class="ft80">Dalarnas län </SPAN>har enstaka nyetableringar konstaterats i kanterna av utbredningsområdet. Förföljelsen i norra Dalarna är påtaglig, medan det i övriga länet inte sker någon märkbar illegal jakt.</P>
<P class="p318 ft71">Enstaka besatta revir har lokaliserats i norra delarna av <SPAN class="ft79">Värm- lands län</SPAN>, men förekomsten här hänger samman med den i Norge och i nordvästra Dalarna och har sannolikt funnits under lång tid. I</P>
<P class="p319 ft72"><SPAN class="ft81">Örebro län </SPAN>finns ingen säker förekomst. I <SPAN class="ft81">Västmanland</SPAN>, <SPAN class="ft81">Uppsala, Södermanland, Östergötland </SPAN>och <SPAN class="ft81">Halland </SPAN>finns en handfull revir i respektive län. Merparten av dessa har etablerats efter år 1995. I <SPAN class="ft81">Gotlands län </SPAN>har kungsörnsstammen förtätats och det finns för närvarande 40 kända revir. I <SPAN class="ft81">Skåne län </SPAN>etablerade sig ett kungsörns- par år 1989. Tillväxten var därefter god under <NOBR>1990-talet</NOBR> men tycks ha avstannat något under <NOBR>2000-talet.</NOBR> I dagsläget känner man till åtta revir i Skåne och förmodligen finns ytterligare några.</P>
<P class="p198 ft28"><SPAN class="ft28">4.4</SPAN><SPAN class="ft60">Biologi</SPAN></P>
<P class="p34 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft63">Boplatsval</SPAN></P>
<P class="p310 ft78">Kungsörnen bygger risbon i träd eller i klippstup och har vanligen flera alternativa bon inom reviret. Avståndet mellan ett örnpars olika bon kan vara flera kilometer och ibland längre än till närmaste boplats för ett annat örnpar. Funktionen med alternativa bon är inte känd. En förklaring kan dock vara att örnarna bättre undviker parasitangrepp genom att alternera boplats. Alternativa bon kan också tänkas vara ett skydd mot störning eller ha en revirhävdande funktion. Etablerade örnar är mycket trogna sitt revir och sina bo- platser. Det finns exempel på revir som varit bosatta i hundratals år av olika kungsörnsgenerationer och på att bon i träd använts i upp till 100 år.</P>
<P class="p311 ft72">Bon i träd placeras vanligen på två tredjedels höjd, intill stam- men på grova grenar. Ganska ofta används också klykor av stam- men och grova grenar eller s.k. häxkvastar en bit ut från stammen. Boet är i medeltal 1,4 meter brett och drygt en meter högt och an- tas i genomsnitt väga 700 kg. Det finns dock många exempel på bon som är betydligt större, upp till fem meter höga. Baserat på att en tallgren beräknas kunna bära 12,8 kg per centimeter i diameter,</P>
<P class="p320 ft15">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">krävs exempelvis minst tre grenar med en diameter av 17 cm för att bära ett normalt kungsörnsbo.</P>
<P class="p107 ft82">I Norden är tallen det träd som lämpar sig bäst för bobygge och nästan alla trädhäckningar sker i tall. I enstaka fall bygger örnen bo i björk, gran och asp. I södra Sverige kan bon förekomma även i t.ex. ask och ek. I Norrland föredrar kungsörnen tallar som är minst 225 250 år gamla eftersom tallen först då utvecklar de nöd- vändiga glesa, kraftiga och ofta vridna grenarna. Medelåldern på boträd i Norrland är över 300 år. I detta sammanhang kan påpekas att skogsbruket i Norrland eftersträvar en omloppstid på högst 130 år. För ett mindre antal boträd på Gotland har medelåldern upp- mätts till 155 år. Boträden är nästan utan undantag mycket kraftiga. Häften av uppmätta boträd i Norrland har en brösthöjdsdiameter över 55 cm. Vid <NOBR>1980-talets</NOBR> mitt hade endast 0,06 promille av norrländska tallar, äldre än 140 år, en diameter på mer än 55 cm. Bortåt 55 % av dagens etablerade kungsörnspar är beroende av lämpliga träd för sin häckning eftersom klippor saknas.</P>
<P class="p321 ft10">I fjällvärlden, där 30 40 % av den svenska stammen finns, är bon vanligen placerade på breda klippavsatser, oftast under ett överhäng. Höjden på de klippstup som utnyttjas för bobygge vari- erar avsevärt. Bobranten är ofta belägen högt upp på bergsslutt- ningar, men enstaka kan ligga bara några meter över plan mark.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft63">Populationstäthet</SPAN></P>
<P class="p322 ft10">I ostörda miljöer häckar kungsörnen på relativt bestämda avstånd från varandra. I magra skogstrakter är avståndet mellan reviren i medeltal 17 km. I skog med rikare bytestillgång och i vissa fjälldalar kan avståndet vara mindre, omkring 10 km. Detta motsvarar en täthet på 4 12 par/10 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft61">P </SPAN>Varje örnpar ockuperar då en 0,8 2,5 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>stor<SPAN class="ft61">P </SPAN>yta. Dessa täthetsmått gäller dock i ostörda miljöer med lämpliga boplatser och är därför inte representativa i praktiken, där tätheten är lägre. I extremfall kan avståndet mellan örnpar dock vara kortare än vad som angetts ovan. Vissa öar i Norge har extrema tätheter, t.ex. har Söröja som är drygt 8 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>20<SPAN class="ft61">P </SPAN>kungsörnsrevir, motsvarande en revirstorlek på bara 0,4 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft61">P </SPAN>För- klaringen finns i en exceptionellt god födotillgång, bl.a. ripor, än- der, renkalv, hare och sjöfågelkolonier, få störningsfaktorer och bra klippor för bobygge.</P>
<P class="p323 ft15">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft72">I sammanhanget populationstäthet ska också poängteras att ut- över de etablerade paren finns också ett antal yngre, kringflackande örnar i åldern <NOBR>1–4</NOBR> år, ibland upp till 7 år. Dessa örnar uppehåller sig oftast utanför de äldre örnarnas etablerade revir.</P>
<P class="p325 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft63">Reproduktion</SPAN></P>
<P class="p310 ft10">Vanligen uppehåller sig etablerade par i reviret året runt. I de nord- ligaste delarna av landet lämnar dock örnparen ofta reviret under midvintern för att dra sig söderut. Etablerade örnar uppsöker boet året om, men besöken blir tätare under vårvintern. I mars eller början av april lägger honan <NOBR>1–2</NOBR> ägg. Trekullar förekommer endast i enstaka fall. Födotillgången under vårvintern är avgörande för om honan lägger ägg eller inte. Hanen jagar och uppvaktar med byte vid boet. Är det glest mellan födoleveranserna värper honan bara ett ägg, alternativt står paret över häckningen. Även väderförhål- landena under <NOBR>februari–mars</NOBR> har betydelse för om det blir häckning eller inte. Hur många av de etablerade paren som står över häck- ningen varierar avsevärt mellan olika år och områden, från några tiotals procent till 90 %.</P>
<P class="p326 ft78">Äggen kläcks vanligen under första halvan av maj efter ca 45 dygns ruvning. Ruvningen startas redan då första ägget värpts och medför en tydlig storleksskillnad på ungarna. Om det är brist på föda blir den mindre ungen ofta utkonkurrerad och dödad av sitt syskon. Efter <NOBR>60–80</NOBR> dygn är ungen/ungarna flygfärdiga men fort- farande beroende av föräldrarna i ytterligare ett par månader. Ung- arna anses vara självständiga från september/oktober.</P>
<P class="p19 ft10">Den genomsnittliga reproduktionstakten för etablerade kungs- örnspar har studerats på olika håll i landet. I Norrbottens fjällom- råden har en mycket låg reproduktionstakt påvisats, 0,36 ungar per etablerat par och år. Detta är lägre än vad som krävs för en stabil population. Även i Dalarna/Härjedalen har en låg reproduktions- takt konstaterats. Däremot har en hög ungproduktion påvisats i Ångermanland, Skåne och på Gotland. I Skåne under perioden <NOBR>1989–1998</NOBR> var reproduktionstakten extremt hög med i medeltal 1,31 flygga ungar per par och år.</P>
<P class="p327 ft72">Det är svårt att ange vilken reproduktionstakt som krävs för att populationen ska vara självbärande. Man vet dock att reproduk- tionstakten i Sverige under åren <NOBR>2000–2004</NOBR> var 0,58 ungar/par och år och att stammen under samma period föreföll tillväxa långsamt.</P>
<P class="p245 ft15">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft10">Sannolikt ligger därför brytpunkten för en självbärande population strax över 0,5 ungar/par och år. Detta kan dock ändra sig med ti- den, t.ex. om dödligheten bland vuxna fåglar förändras.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.4</SPAN><SPAN class="ft63">Dödlighet</SPAN></P>
<P class="p329 ft82">Kungsörnar häckar inte förrän de är minst fyra år gamla (i sällsynta fall tre år) och dödligheten fram till dess är ca 64 %. Dödligheten under det första levnadsåret är ungefär 35 %, medan den under det andra och tredje året är 25 % respektive 14 %. Däremot är dödlig- heten hos könsmogna örnar låg. Medellivslängden för örnar som klarat sig så pass långt är förmodligen över 15 år. Det finns exempel på en frilevande svensk kungsörn som blev åtminstone 32 år gam- mal, och på en örn i fångenskap som blev 57 år. De vanligaste dödsorsakerna för örnar i Sverige är svält, illegal jakt, bil- och tåg- olyckor, kollision med kraftledningar, och förgiftning. I sällsynta fall dödas örnar av lodjur, berguv, mård, björn och järv.</P>
<P class="p208 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.5</SPAN><SPAN class="ft63">Flyttning och övervintring</SPAN></P>
<P class="p330 ft71">Jämfört med i dag var kungsörnen en mer utpräglad flyttfågel un- der <NOBR>1800-talet.</NOBR> Numera stannar örnarna i Sverige i högre utsträck- ning och orsaken är förmodligen främst ökad tillgång på fälthare, fasan och kanin. Många örnar som vintertid kommer till södra Sverige kommer från nordligare delar av landet. Nästan lika många kommer dock från Norge och vissa även från Finland. Det är svårt att bedöma antalet örnar som vintertid uppehåller sig i Götaland och Svealand. Troligtvis rör det sig om <NOBR>300–600</NOBR> fåglar.</P>
<P class="p203 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.6</SPAN><SPAN class="ft63">Vinterutfodring</SPAN></P>
<P class="p169 ft10">I syfte att avgifta DDE- och PCB- förgiftade havsörnar startades under <NOBR>1970-talet</NOBR> en organiserad vinterutfodring av örnar. Detta ledde till ökad överlevnad bland unga havsörnar och var avgörande för att det i dag finns ett livskraftigt och växande bestånd av havs- örn.</P>
<P class="p316 ft72">Kungsörnen var genom sitt bytesval inte lika utsatt för miljö- gifter som havsörnen. Likväl har den på samma sätt som havsörnen gynnats av vinterutfodringen. En ökad ungfågelöverlevnad har</P>
<P class="p331 ft15">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">förmodligen delvis kompenserat för den extra dödlighet som orsa- kas av illegal jakt. Sedan 1997 har emellertid antalet utfodringsplat- ser minskat eftersom bestämmelserna för utläggning av åtlar skärpts genom inträdet i EU.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.7</SPAN><SPAN class="ft63">Föda och bytesval</SPAN></P>
<P class="p181 ft10">Kungsörnens genomsnittliga dagsbehov av kött är ungefär <NOBR>200–300</NOBR> gram. Genom att fylla båda magsäck och kräva kan dock en örn äta så mycket som 900 gram kött, men blir då så framtung att den ibland inte kan lyfta. Det årliga födobehovet för ett kungsörnspar har beräknats vara ca 168 kg förutom ben och skinn (Brown & Watson 1964). I Sverige lever kungsörnen främst av medelstora fåglar, däggdjur och kadaver.</P>
<P class="p327 ft82">Kungsörnens födoval under häckningstiden, <NOBR>mars–augusti,</NOBR> har studerats i olika områden genom att analysera bytesrester vid örn- bon. I Norrbotten består dieten andelsmässigt av 66 % fåglar, främst tjäder. Uttryckt i vikt är däggdjur ungefär lika viktiga. Däggdjuren består främst av skogshare och renkalv, men några procent utgörs av rödräv och mård. Födovalet är likartat i fjällnära skog och i övrig norrländsk skog. I fjällområdena är andelen ripa högre, och andelen tjäder och skogshare lägre. Andelen ren är större i fjällen än i skogslanden. I Dalarnas län samt Härjedalen be- står födan antalsmässigt av fler fåglar än däggdjur, men uttryckt i vikt är andelen däggdjur högre, 64 %. På Gotland domineras dieten av däggdjur, både till antal och viktmässigt. De vanligaste bytes- djuren under häckningstid på Gotland är kanin, hare och igelkott.</P>
<P class="p332 ft10">Kungsörnens födoval under vinterhalvåret skiljer sig förmodli- gen inte särskilt mycket från födovalet under häckningsperioden. Antagligen utgör dock kadaver en större andel under vintern. An- talet renar som dödas av kungsörn är också färre under vintern ef- tersom örnen huvudsakligen tar unga renkalvar.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.8</SPAN><SPAN class="ft63">Kungsörnens lyftförmåga</SPAN></P>
<P class="p333 ft82">En vuxen kungsörn väger <NOBR>3,5–6</NOBR> kg. I Norge har experiment med örnar visat att de har problem att lyfta ett kilo från plan mark (Bergo 1990). Detta stämmer väl med de många observationer som gjorts av örnar som inte förstått lyfta med fylld kräva. Under gynn-</P>
<P class="p191 ft15">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p334 ft10">samma vindförhållanden kan troligen stora individer lyfta närmare två kilo. Genom att glidflyga utmed fjällsluttningar i motvind och samtidigt utnyttja fart vid angreppet kan möjligen en stor kungsörn frakta med sig ett byte på tre eller kanske till och med fyra kilo. Tyngre lyft än så är en aerodynamisk omöjlighet för kungsörnen. En frisk, nyfödd renkalv väger <NOBR>4–7,5</NOBR> kg, och en vuxen skogshare 2– 6 kg. Vid undersökta boplatser har man aldrig hittat intakta krop- par av vare sig renkalvar eller vuxna skogsharar, de har alltid trans- porterats till boet i minst två delar.</P>
<P class="p335 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.9</SPAN><SPAN class="ft63">Jaktbeteende och jaktframgång</SPAN></P>
<P class="p336 ft82">Kungsörnen jagar nästan uteslutande på öppen mark. I tät skog kan örnen genom sin storlek inte manövrera. I gles tallskog, fjällbjörk- skog eller gallrad skog kan antagligen jakt ske i viss utsträckning. Kungsörnens jaktmetod kan delas in i tre typer, jakt som initieras sittande i träd eller på annan höjd, jakt som initieras från ”häng- ande” eller kretsande position, och jakt som initieras med flygspa- ning på låg höjd. Att inleda jakten med sittande spaning tycks vara vanligast. Framförallt i fjälltrakterna är dock spaning efter byten och kadaver från en uppvindshängande position också vanligt.</P>
<P class="p337 ft10">Kungsörnen dödar bytet med klorna. Näbben används endast för att öppna ett dödat byte, inte för att t.ex. hacka ut ögonen på bytet som många tidigare trott. När örnen fått grepp på ett bytes- djur, står den stilla och pressar in klorna i bytets vitala organ. Efter någon eller ett par minuter är bytet livlöst. Kungsörnen kan ibland angripa och lyckas döda större bytesdjur, dvs. djur i rådjursklass eller större. I sådana fall har attacken vanligen riktas mot halsen och halspulsådern punkterats.</P>
<P class="p337 ft10">Av 85 örnjakter med dokumenterad utgång under vintertid i södra Sverige lyckades 18 (21 %). Jaktframgången för örnar äldre än 3,5 år var tre gånger större än för yngre örnar. Den avsevärt högre dödligheten bland unga örnar förklaras sannolikt till stor del av deras sämre jaktframgång.</P>
<P class="p338 ft15">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft28"><SPAN class="ft28">4.5</SPAN><SPAN class="ft60">Skador på tamdjur</SPAN></P>
<P class="p34 ft10"><SPAN class="ft10">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft63">Ren</SPAN></P>
<P class="p181 ft10">Kungsörnen orsakar utan tvivel skador inom rennäringen, men omfattningen av förlusten råder det olika uppfattningar om. De huvudsakliga skadorna sker inom rennäringens åretruntmarker där kalvningen sker. Enligt beräkningar utförda av forskare kan om- kring 1 200 kungsörnar befinna sig inom den svenska rennäringens kalvningsland sommartid. Med utgångspunkten att en kungsörn behöver 230 gram kött per dygn (Brown & Watson 1964), blir behovet för dessa under den tid då små renkalvar finns tillgängliga, mitten av maj till mitten av augusti, ca 25 000 kg (1 200×0,23 kg×90 dygn). Tar man sedan hänsyn till andelen renkalv i dieten och att bytesdjurets hela vikt inte kan utnyttjas, blir totalsumman ca 1 500 renkalvar.</P>
<P class="p311 ft78">I en finsk studie konstaterades att 33 % av renkalvar hittade vid örnbon var mycket små och troligen dödfödda (Huhtala & Sulkava 1977). I en norsk studie beräknades genomsnittsvikten för kalvar funna vid örnbon till 2,7 kg, vilket ska jämföras med en ge- nomsnittsvikt på 4,5 kg för en levande nyfödd renkalv i samma studieområde. Många av kalvarna funna vid kungsörnsbon var därför sannolikt dödfödda eller utmärglade (Lunde 1985).</P>
<P class="p18 ft10">I en rapport av Franzén (1996) sammanställs vad som i Sverige är känt om kungsörnens predation på ren. Till exempel vet man att kungsörnen under kalvningstiden uppträder mer provocerande vid renar än under andra tider på året. De kan ofta sitta helt expone- rade intill vajor med nyfödda kalvar. Trots detta har vajor många gånger setts nonchalera örnarna totalt. Vajor är mycket måna om sina kalvar och försvarar dem effektivt mot kungsörn. Under en studie med 1 500 observationstimmar då hundratals spädkalvar och deras mödrar observerades dagligen, gjordes ingen observation där en kungsörn slog klorna i en enda kalv. Däremot gjordes flera iakttagelser av örnar som gjorde skenanfall mot vajor och kalvar, kanske för att kontrollera om det fanns döda eller defekta kalvar i hjorden.</P>
<P class="p311 ft72">I en studie utförd under <NOBR>1982–1986</NOBR> försågs totalt 1 615 renkal- var i två samebyar, Jåkkåkaska i Norrbotten och Umbyn i Väster- botten, med mortalitetssändare vid månadsskiftet juni/juli (Bjärvall m.fl. 1990). Totalt hittades 136 kalvar döda innan de var ett år. En- dast fyra dödades med säkerhet av kungsörn. Två av de örndödade</P>
<P class="p163 ft15">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">kalvarna var nära ett års ålder med en levandevikt på <NOBR>30-40</NOBR> kg. En var angripen av virus och utmärglad och den andra hade en missbil- dad framfot. I studien omnämns dock kungsörn som en av flera möjliga dödsorsaker för ytterligare ett antal kalvar.</P>
<P class="p109 ft10">I en annan studie som sammanställts i rapporten av Franzén (1996) kontrollerades under några år nästan 3 000 rovdjursdödade renar. Renar som anmäldes som örndödade kontrollerades så långt det var möjligt och i de fall kontrollanten delade anmälarens upp- fattning att renen var örndödad skickades kroppen till Statens Venterinärmedicinska Anstalt, SVA för obduktion. För 85 renar angav anmälaren örn som säker eller tänkbar dödsorsak och av dessa sändes 60 till SVA. I endast två fall delade SVA kontrol- lantens uppfattning att renarna dödats av örn. Antalet örndödade renar som obducerats är begränsat, men det står ändå klart att sjuka renar är överrepresenterade bland de som fallit offer för kungs- örnen.</P>
<P class="p339 ft82">I en norsk studie (Kjelvik m.fl. 1998) redovisas dödsorsaker bland 709 renar som försetts med mortalitetssändare. Studien ut- fördes i <NOBR>Västra-Namdal</NOBR> renbetesdistrikt under perioden 15/4 1995– 15/4 1996. Bland de sändarförsedda renarna var 386 vuxna och 323 kalvar. Kalvarna försågs med sändare först den 6 augusti. Samman- lagt påträffades 145 döda djur. Kungsörn konstaterades som döds- orsak för totalt 10 renar, varav 6 kalvar, 3 vuxna och 1 av obestämd ålder. I den här studien dokumenterades att kungsörnen är kapabel att döda även vuxna djur i till synes god kondition.</P>
<P class="p108 ft10">I Finland studerades nästan 3 500 radiomärkta renkalvar mellan år 1997 och år 2004 (Norberg 2005). Antalet örndödade kalvar varierade från <NOBR>0–4,4</NOBR> % mellan olika år och olika områden. Kalvar som dödades av örn var mindre än de som överlevde. Vidare tog kungsörnen fler renkalvar under stränga vintrar och under perioder med starka angrepp av parasiter på renarna. Kalvar dödades av kungsörn under hela perioden <NOBR>maj–oktober.</NOBR></P>
<P class="p108 ft10">Uppfattningen att örnens predation på ren är mer omfattande än vad genomförda studier visar framförs av många renägare. Det är omöjligt att ange en tillförlitlig siffra på antalet örndödade friska renkalvar i Sverige.</P>
<P class="p340 ft15">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft63">Får</SPAN></P>
<P class="p181 ft10">På Gotland finns 24 000 tackor som producerar drygt 35 000 lamm per år. Troligen finns <NOBR>120–150</NOBR> kungsörnar på Gotland, dvs. ganska många för ett litet område. Trots detta sker predation på får i liten omfattning. Under <NOBR>2003–2006</NOBR> angreps sammanlagt 23 får av kungsörn på Gotland. Under samma tidsperiod dödades, skadades eller försvann totalt 54 får, huvudsakligen lamm, i hela Sverige till följd av örnangrepp.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft63">Hundar</SPAN></P>
<P class="p200 ft10">Hundar kan i sällsynta fall attackeras av kungsörn. Under perioden <NOBR>1997–2006</NOBR> har antalet hundar som skadats eller dödats av kungsörn per år varierat från <NOBR>0–6</NOBR> per år.</P>
<P class="p173 ft28"><SPAN class="ft28">4.6</SPAN><SPAN class="ft60">Hotbild</SPAN></P>
<P class="p341 ft72">För närvarande finns tre huvudsakliga hot som på ett mer markant sätt kan påverka kungsörnsstammen. Dessa är mänsklig förföljelse, minskad eller upphörande vinterutfodring och skogsbruk utan hänsyn.</P>
<P class="p223 ft10"><SPAN class="ft10">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft63">Illegal jakt</SPAN></P>
<P class="p310 ft82">Illegal jakt kan ske året om, men förmodligen är omfattningen störst under fåglarnas häckningssäsong. Metoderna varierar mycket och kan bl.a. innebära påskjutning när en örn råkar passera, utlägg- ning av förgiftad åtel, fångst i gillrad sax, avskjutning av ungar vid boet, avskjutning av vuxna fåglar när de ruvar, avsiktlig störning vid/under bo med ägg under kalla vårdagar så att embryona dör, nedrivning av bon och nedsågning av boträd. En konsekvent, årlig förföljelse inom ett större område kan få till följd att beståndet tunnas ut och i värsta fall elimineras. Dödande av vuxna kungsörnar kan snabbt medföra kraftigt minskande populationer eftersom re- produktionstakten är långsam.</P>
<P class="p342 ft10">Kungsörnen har varit förföljd sedan länge, men under slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> och fram till fridlysningen år 1924 var jakten särskilt intensiv, åtminstone i södra Sverige. Fridlysningen minskade för- följelsen, men efter år <NOBR>1950-talet</NOBR> ökade den illegala jakten till följd</P>
<P class="p245 ft15">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">av ett ökat antal skogsbilvägar och användande av snöskoter. Under <NOBR>1975–1980</NOBR> konstaterades att 12 % av alla häckningsförsök i Norrlands skogsland saboterats. Sannolikt var detta en under- skattning och den verkliga omfattningen bedömdes vara minst 20 %. Antalet flygga ungar per etablerat par var vid denna studie 0,60. Utan förföljelse beräknades att samma siffra istället skulle ha varit 0,77 (Tjernberg 1983).</P>
<P class="p316 ft72">Förföljelse pågår fortfarande i Norrlands skogsland men har minskat sedan <NOBR>1980-talet.</NOBR> Eftersom boplatser numera kontrolleras årligen sker jakten med diskretare metoder jämfört med tidigare. I fjällen och de fjällnära områdena förekommer fortfarande illegal jakt som lokalt är av stor omfattning. Den låga reproduktionstakt, 0,36 ungar per etablerat par, som dokumenterats i fjällområden inom Jokkmokk, Gällivare och Kiruna kommuner är förmodligen delvis orsakad av förföljelse. Ett område med starka indikationer på illegal jakt är västra Härjedalen/norra Dalarna. Från området finns flertalet observationer med tydliga tecken på förföljelse. I delar av Jämtland pågår också en relativt omfattande illegal jakt. Även här finns starka indicier på förföljelse, bl.a. fynd av saxar i örnbon och agnade saxar som placerats på ett sådant sätt att de utan tvivel av- setts för kungsörn. Däremot finns inga uppgifter som tyder på att häckande kungsörnar på Gotland och i Skåne utsätts för förföljelse.</P>
<P class="p343 ft10"><SPAN class="ft10">4.6.2</SPAN><SPAN class="ft63">Minskad eller upphörd vinterutfodring</SPAN></P>
<P class="p169 ft10">Vinterutfodring har gynnat kungsörnen genom att öka ungfåglar- nas överlevnad och åtminstone delvis kompenserat för förhöjd dödlighet orsakad av illegal jakt. Sedan 1997 har dock antalet ör- nåtlar minskat betydligt dels på grund av nya bestämmelser i sam- band med <NOBR>EU-inträdet</NOBR> och dels att havsörnsstammen repat sig i landet. Numera måste självdöda djur besiktigas innan de får läggas ut, vilket innebär ökade kostnader för utfodringen som sker på ide- ell basis. Många örnåtlar har främst varit avsedda för att öka havs- örnarnas överlevnad vintertid.</P>
<P class="p344 ft15">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">4.6.3</SPAN><SPAN class="ft63">Skogsbruk</SPAN></P>
<P class="p181 ft10">I framtiden kan kungsörnsstammen påverkas negativt om det upp- står brist på lämpliga boträd. Eventuellt kan också skogsbruk leda till andra förändringar som försämrar för örnen, t.ex. minskad till- gång på tjäder och andra skogshöns. Under <NOBR>1970-talet</NOBR> gynnades visserligen örnen troligen av de öppna ytor som skapades genom storhyggesbruk, men i ett längre tidsperspektiv kan eventuellt omföring av naturskogar till täta skogsmonokulturer få en motsatt effekt.</P>
<P class="p188 ft10"><SPAN class="ft10">4.6.4</SPAN><SPAN class="ft63">Övriga hot mot kungsörnen</SPAN></P>
<P class="p181 ft10">Det finns också ytterligare människorelaterade faktorer som ökar kungsörnens dödlighet, och som i framtiden kan tänkas påverka kungsörnsstammen i större utsträckning.</P>
<P class="p345 ft78">Statistik över dödsorsaker bland kungsörnar visar att kollision med tåg, 39 % av dödsfallen, och kollision eller elchock vid kraft- ledningar, 30 %, är betydande dödlighetsfaktorer bland kungsör- nar. Kollision med tåg och bil orsakas främst av att trafikdödade djur, t.ex. renar, lämnas kvar nära järnvägsspåret eller vägen. Örnar lockas till kadavren och faller lätt offer för passerande trafik.</P>
<P class="p19 ft10">Vindkraft är under utbyggnad i Sverige, även i fjälltrakterna. Stora, segelflygande fåglar, som t.ex. kungs- och havsörn, är arter som mera frekvent kan kollidera med vindkraftverkens rotorblad. Som ett exempel kan nämnas en vindpark i Smøla i Norge där man efter åtta månaders drift hittat nio havsörnar som dödats genom kollision med vindkraftverken.</P>
<P class="p19 ft10">För fjällhäckande kungsörnar kan också ett högt jakttryck på småvilt eventuellt innebära ett hot genom en minskad tillgång på ripor och skogshare, åtminstone lokalt i vissa dalgångar.</P>
<P class="p346 ft15">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Kungsörn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft28"><SPAN class="ft28">4.7</SPAN><SPAN class="ft60">Förväntad populationsutveckling</SPAN></P>
<P class="p347 ft10"><SPAN class="ft10">4.7.1</SPAN><SPAN class="ft63">Scenarier med och utan illegal jakt</SPAN></P>
<P class="p169 ft10">Under den senaste <NOBR>15-årsperioden</NOBR> har stammen visat tecken på att utvidga det norrländska utbredningsområdet söderut, och i viss mån även mot kusten. Nyetablering har dessutom skett på flertalet spridda platser i Svealand och Götaland. Förutsatt att kungsörnen inte utsätts för illegal jakt finns goda förutsättningar för att arten inom en <NOBR>50-årsperiod</NOBR> har ett relativt sammanhängande utbred- ningsområde i Sydsverige och att den svenska totalpopulation över- stiger 1 000 par.</P>
<P class="p108 ft10">Om den illegala jakten istället ökar kan stammen komma att minska. I vissa fjällområden är produktionen för närvarande så låg att de lokala bestånden är beroende av ett inflöde av unga örnar från andra områden för att inte försvinna. Om förföljelsen blir omfattande även i norrländska skogsbygder kommer totalbeståndet att minska successivt. En systematiskt utförd illegal jakt kan säker- ligen kraftigt minska norrlandsstammen.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">4.7.2</SPAN><SPAN class="ft63">Bärkraft</SPAN></P>
<P class="p329 ft10">Den biologiska bärkraften kan definieras som det maximala antal individer ett område långsiktligt förmår underhålla med avseende på bl.a. föda och boplatstillgång. I Norrland antas bärkraften för kungsörn vara ca <NOBR>5–6</NOBR> par/10 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P </SPAN>i ostörd natur. Givet Norrlands yta (ca 2 000 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>)<SPAN class="ft61">P </SPAN>skulle det teoretiskt sett finnas utrymme för 1 000 1 200 örnpar. Med tanke på befintlig och planerad bebyg- gelse, annan exploatering och mänskliga aktiviteter, t.ex. skogs- bruk, utökad vindkraft och friluftsliv tillsammans med en viss ille- gal jakt, är dock ca 3 par/10 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P </SPAN>en mer realistisk siffra.</P>
<P class="p108 ft10">Trots fler störningar i form av bebyggelse, vägar och annan mänsklig aktivitet söderut i landet finns god potential för fortsatt etablering av Svealand och Götaland. Om kungsörnen inte utsätts för illegal jakt kan Sydsverige inom ca 50 år ha ett relativt samman- hängande utbredningsområde och uppemot 300 350 etablerade par.</P>
<P class="p348 ft15">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
</DIV>
<DIV id="page_95">
<P class="p0 ft6">5 Artbeskrivning björn</P>
<P class="p349 ft28"><SPAN class="ft28">5.1</SPAN><SPAN class="ft60">Björnens utbredning och antal</SPAN></P>
<P class="p350 ft10"><SPAN class="ft10">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft63">Världen inklusive Europa</SPAN></P>
<P class="p194 ft10">Brunbjörnen, Ursus arctos, förekommer från Skandinavien och österut genom Finland och Ryssland till Berings sund. Söderut sträcker sig utbredningen till Iran, Mongoliet och norra Kina. I Nordamerika går brunbjörnen under namnet grizzlybjörn och förekommer i merparten av Kanada och i Alaska, och dessutom i Klippiga bergen med omnejd i USA.</P>
<P class="p12 ft10">Björnen hade tidigare en vid och sammanhängande utbredning i Europa, men ökad mänsklig aktivitet och förföljelse under de senaste århundradena har lett till att förekomsten blivit begränsad och fragmenterad. Relativt stora björnstammar finns fortfarande kvar i norra och östra Europa. Flest björnar finns i Ryssland, men det finns också ca 8 000 björnar i Karpaterna, 2 800 på Balkan och 700 i Bulgarien.</P>
<P class="p316 ft71">I centrala och västra Europa förekommer björn endast i ett fåtal mycket små och isolerade bestånd. I Österrike och i Italien finns ett tiotal djur och i Spanien sammanlagt omkring 130 individer.</P>
<P class="p65 ft10">Finland har en population som omfattar ca 1 000 djur och Norge ett litet bestånd med ett hundratal individer.</P>
<P class="p351 ft10"><SPAN class="ft10">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft63">Sverige</SPAN></P>
<P class="p330 ft72">Idag finns björn i stora delar av norra och centrala Sverige. Björnen är vanligare i inlandet och mot fjällområdena än mot östkusten där ganska få observationer gjorts. Inom björnens utbredningsområde urskiljs för närvarande i huvudsak två s.k. kärnområden. Som kärn- områden betecknas områden där flertalet av de reproduktiva honorna lever och är etablerade. Tills nyligen kunde tre sådana</P>
<P class="p352 ft15">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB389/GVB38996x1.jpg" style="width:352px;height:473px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Björn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">områden urskiljas, men dessa har nu expanderat så pass att de två nordligaste i det närmaste vuxit ihop och geografiskt kan betraktas som ett sammanhängande område (figur 5.1).</P>
<P class="p353 ft2">Figur 5.1. Björnens utbredning i Sverige och Norge med kärnområden i mörkare</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr30 td61"><P class="p15 ft2">nyans.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td61"><P class="p15 ft21">Den svenska björnstammen beräknades våren 2005 omfatta totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td61"><P class="p15 ft13">2 <NOBR>350–2</NOBR> 900 individer. Av dessa uppskattades ungefär 550 finnas i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td61"><P class="p15 ft21">Dalarnas och Gävleborgs län, 160 i Västernorrlands län och 270 i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td61"><P class="p15 ft10">Västerbottens län. Antalet björnar i Norrbotten och Jämtland är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td61"><P class="p15 ft10">inte lika väl dokumenterat eftersom det för dessa län än så länge</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td61"><P class="p15 ft10">saknas resultat från <NOBR>DNA-baserad</NOBR> spillningsinventering.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft15">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Björn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p354 ft82">Under <NOBR>1998–2004</NOBR> var björnstammens tillväxttakt i medeltal 5,5 % per år efter jakt, men är förmodligen lägre idag då avskjut- ningen ökat stadigt sedan år 1998. Tillväxttakten varierar avsevärt i olika områden. De senaste åren har Gävleborgs län haft den högsta tillväxten med ca 13 % per år. I andra områden är tillväxten mindre.</P>
<P class="p195 ft10"><SPAN class="ft10">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft63">Populationsuppskattning i Sverige</SPAN></P>
<P class="p194 ft10">Eftersom björnen ligger i ide under vinterhalvåret går det inte att använda konventionella inventeringsmetoder som snöspårning för att beräkna stammens storlek.</P>
<P class="p355 ft82">Under älgjaktens första vecka har älgar under lång tid observe- rats systematiskt i den s.k. älgobsen. Från år 1998 samlas även upp- gifter om rovdjur in i samband med älgjakten. För björn är rov- djursobsen en bra metod med avseende på utbredning, popula- tionstrend och i viss mån även täthet, vilket också bekräftats vid jämförelse mot resultat från <NOBR>DNA-baserad</NOBR> spillningsinventering.</P>
<P class="p316 ft82">Genom åren har beståndsberäkningar för björn utförts på flera sätt, bl.a. genom observationer från jägare, allmänhet och från heli- kopter. Vid helikopteranvändning i det Skandinaviska björnpro- jektet har en s.k. <NOBR>”fångst-återfångst”</NOBR> metod använts där sändarför- sedda hanar observerats under brunsten för att beräkna andelen av de honor de gick tillsammans med som bar sändare. Helikopter- användning ger en god uppskattning men är kostsamt.</P>
<P class="p356 ft78">Jämförelser mellan faktisk populationsutveckling och jägarnas rapporter över beståndets upp- eller nedgång, visar att jägarna upp- fattar svängningar i populationen väl, men med en fördröjning på upp emot åtta år jämfört med det faktiska mönstret.</P>
<P class="p109 ft10">För beståndsberäkningen år 2006 användes <NOBR>DNA-baserad</NOBR> spill- ningsinventering i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län, samt jägarobservationer i hela landet. Också i Jämtlands län har en spillningsinventering påbörjats och resultaten beräknas bli färdiga under år 2008. Spillningsinventering ger säkrare resultat än tidigare använda metoder som tenderat att underskatta antalet björnar. Utvecklingen av <NOBR>DNA-tekniken</NOBR> har gjorts inom björnprojektet.</P>
<P class="p357 ft15">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Björn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p358 ft28"><SPAN class="ft28">5.2</SPAN><SPAN class="ft60">Den svenska populationens historik och utveckling</SPAN></P>
<P class="p359 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft63">Populationens utveckling sedan </SPAN><NOBR>1800-talet</NOBR></P>
<P class="p333 ft10">Sedan <NOBR>1800-talet</NOBR> har björnstammen genomgått en kraftig minsk- ning, men också en stark återhämtning i Sverige. Fram till mitten av <NOBR>1800-talet</NOBR> fanns björn i hela Sverige och Norge med undantag av sydligaste Sverige där björnen varit utrotad sedan <NOBR>1700-talet.</NOBR> Omkring år 1850 uppskattades det skandinaviska beståndet om- fatta ca 4 800 individer, varav 65 % i Norge. Vid denna tidpunkt drevs en utrotningskampanj mot stora rovdjur och statliga skott- pengar betalades ut för dödade björnar. Intensiv förföljelse ledde till att björnen gradvis försvann från söder till norr. Slutligen före- kom björn endast i avlägsna områden i norr och i fjällen.</P>
<P class="p327 ft78">I Sverige vidtogs vid slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> vissa åtgärder för att förhindra att björnen utrotades. Statliga skottpengar avskaffades år 1893 på Svenska jägareförbundets initiativ och det beslutades även att dödade björnar skulle tillfalla staten. Trots detta fortsatte stammen att minska fram till år 1912 då björnen först fredades på kronomark och år 1927 då björnen fridlystes i hela landet. Förvalt- ningsåtgärderna som vidtogs i Sverige ledde sannolikt till att björn- stammen överlevde och kunde återhämta sig. I Norge utrotades björnstammen helt, antagligen till följd av att skottpengar betalades ut fram till år 1930 och att fridlysning inte skedde förrän år 1972.</P>
<P class="p332 ft10">Omkring år 1930 fanns i Sverige uppskattningsvis åtminstone 130 björnar fördelade i fyra områden. Knappt 15 år senare upp- skattades populationen till nästan 300 och en begränsad jakt tilläts. Björnstammen ökade sedan med ca 1,5 % årligen fram till 1990- talet. Vid slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> noterades en hög tillväxt, bl.a. 16 % i det södra kärnområdet, vilket är den högsta tillväxttakt som doku- menterats bland brunbjörnar i världen.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft63">Koloniseringen av Skandinavien</SPAN></P>
<P class="p333 ft10">Björnen i Skandinavien tillhör samma art som övriga europeiska björnar. Den europeiska brunbjörnen har dock två genetiska ur- sprungslinjer, en östlig (Ryssland) och en västlig (övriga Europa). Den västliga linjen har dessutom två undergrupper med ursprung i det Iberiska området respektive i Balkanområdet. I Sverige finns</P>
<P class="p191 ft15">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Björn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft78">båda ursprungslinjerna representerade. Björnarna i det nordliga kärnområdet tillhör den östliga linjen, och björnarna i det södra kärnområdet tillhör den västliga, iberiska linjen. Vilken ursprungs- linje en björn tillhör kan identifieras med genetisk analys och forskare har konstaterat att det finns en tydlig geografisk kontakt- zon mellan björnar av respektive ursprung. Kontaktzonen löper diagonalt från norra Jämtlands län till norra Gävleborgs län. Få björnar har hittills rört sig över denna zon som år 2007 är ca 14 mil bred. En liknande kontaktzon, med individer från olika genetiska linjer på var sida, hittas även hos vanlig näbbmus, åkersork och skogssork. Mönstret är troligen ett resultat av att arterna kolo- niserat Skandinavien både från nordöst och från söder.</P>
<P class="p208 ft28"><SPAN class="ft28">5.3</SPAN><SPAN class="ft60">Biologi</SPAN></P>
<P class="p315 ft10">I Skandinavien kan brunbjörnen knappast förväxlas med något annat djur under gynnsamma observationsbetingelser. För en ovan betraktare finns dock risker att björn förväxlas med vildsvin i takt med att vildsvinsstammen sprider sig norrut. Kroppen är <NOBR>130–250</NOBR> cm lång, grovt byggd och med en puckel över skuldrorna. Huvudet är brett, med små, tätt sittande ögon. Vuxna honor väger <NOBR>60–200</NOBR> kg och hanar <NOBR>100–315</NOBR> kg. Variation i storlek inom och mellan könen gör det ofta omöjligt att skilja en hane från en hona, om inte honan följs av ungar.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft63">Föda</SPAN></P>
<P class="p194 ft10">Brunbjörnen är en allätare. Den livnär sig främst på bär, myror och klövdjur, men också på örter och gräs. Energimässigt är bär den viktigaste födan för svenska björnar, men dieten är säsongsbetonad och varierar beroende på tillgänglighet. Björnen tillbringar en stor del av året i vintersömn och lever då på fettreserver som byggts upp under sensommar och höst.</P>
<P class="p316 ft71">Under vår och sommar bygger björnen upp strukturell kropps- storlek och proteinrik föda är särskilt eftertraktad. Dieten utgörs då till stor del av myror, vilket är typiskt för björnar i Europa. Björnens användning av myror som föda har undersökts i flera stu- dier. Under tidig vår konsumeras främst stackbildande myror. Vanligtvis föredrar björnen myror som bygger stora stackar. Senare</P>
<P class="p185 ft15">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Björn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft10">under våren och sommaren dominerar istället hästmyror. Häst- myror är 70 % rikare på fett och innehåller mindre fiber än stack- myror. Därtill innehåller de mindre myrsyra, vilket kan göra dem mer aptitliga. Hästmyrorna är också mindre aggressiva och tar längre tid på sig för att evakuera ägg från kolonin. Däremot är de mer svårtillgängliga eftersom de lever inuti död ved, dvs. i gamla stockar och stubbar. Deras kolonier är mindre än stackmyrornas och tillgängligheten är också generellt lägre. Totalt sett utgör myror ungefär 20 % av björnens årliga energiintag.</P>
<P class="p18 ft10">Under våren utgör även unga älg- och renkalvar viktig föda för björnen. Älgkalv är viktigt framförallt i det södra kärnområdet. Enligt en studie från år 1998 tar björnen ca 25 % av älgkalvarna i det södra kärnområdet. Nästan alla björndödade älgkalvar är yngre än fem veckor. Björnen är en mera ineffektiv jägare på större kalvar och vuxna älgar, men äter gärna djur som dött eller försvagats under vintern. Vuxna klövdjur är en viktigare födokälla i norr än i söder, vilket eventuellt beror på att fler klövdjur försvagas eller dör under långa vintrar. Totalt utgör älg uppskattningsvis <NOBR>15–30</NOBR> % av björnens årliga energiintag.</P>
<P class="p18 ft10">När bären mognar börjar björnen bygga upp fettreserver inför vintern. Energiintaget ökas och i Sverige utgör bär så mycket som 45 % av björnens årliga intag. Björnen föredrar blåbär och kråkbär, men äter också lingon och andra bär. I Norge utgör bär bara 6– 17 % av det totala födointaget, istället livnär sig björnen ofta på frigående får som är lättfångade byten. Detta illustrerar hur födo- valet till stor del styrs av vad som finns tillgängligt.</P>
<P class="p19 ft10">Mot slutet av hösten, före idesgången, utökar björnen sitt ener- giintag ytterligare till ett stadium som kallas hyperfagi. I studier av brunbjörn i Nordamerika har det dagliga kaloriintaget under hyper- fagi beräknats vara ungefär 20 000 kilokalorier per björn. Under detta stadium kan en björn äta upp till en tredjedel av sin egen vikt under ett dygn.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft63">Hemområden</SPAN></P>
<P class="p333 ft10">Björnen lever inte i revir som den aktivt försvarar, utan inom hem- områden. Ett hemområde är det område ett djur lever inom, dvs. där den tillgodogör sig resurser, reproducerar sig m.m. Björnars hemområden överlappar ofta med varandra. Hemområden för hanar omfattar vanligen <NOBR>4–8</NOBR> mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>,<SPAN class="ft61">P </SPAN>men kan vara både större och</P>
<P class="p362 ft15">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Björn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft78">mindre. Honor har vanligen ett hemområde som är <NOBR>1–3</NOBR> mil<SPAN class="ft83">2</SPAN><SPAN class="ft77">P </SPAN>.<SPAN class="ft84">P </SPAN>Gene- rellt minskar hemområdenas storlek när björntätheten ökar.</P>
<P class="p107 ft72">Hanarnas större hemområden beror sannolikt på brunbjörnens parningssystem som är promiskuöst och innebär att både hanar och honor parar sig med flera partners. Björnhanar kan öka sin repro- duktionsframgång genom att para sig med flera honor och försöker därför inkludera så många honor som möjligt i sitt hemområde.</P>
<P class="p76 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft63">Björnens val av livsmiljö</SPAN></P>
<P class="p330 ft82">I Sverige finns björn framförallt i barrskogsmiljö. Ett mindre antal finns också i örtrika fjälldalar. I den övergripande barrskogsmiljön finns naturligtvis skillnader och björnars val bland dessa mindre miljötyper varierar beroende på årstid, sysselsättning och tid på dygnet. Under parningssäsongen föredrar björnen kalhyggen, ung- skog, blandskog, låg barrskog och myrmark. Under bärsäsongen föredras ungskog, låg barrskog och blandskog, men däremot und- viks kalhyggen och myrar. Vilande björnar väljer gärna täta partier med låg synlighet. Honor med ungar väljer oftare än andra björnar områden med god sikt och höga glesa tallar. Detta kan förklaras av att ungar har störst möjlighet att undkomma angripande hanbjör- nar genom att klättra upp i höga träd. Generellt föredrar dock både honor och hanar oländig, kuperad terräng framför flacka landskap.</P>
<P class="p208 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft63">Vintersömn</SPAN></P>
<P class="p330 ft82">Under vintern då det är ont om föda ligger björnen i ide. Vinter- sömnen kan pågå i <NOBR>6–7</NOBR> månader och björnen varken äter eller dricker. Fettreserven som byggts upp under sensommar och höst svarar för hela energibehovet. Kroppens metaboliska aktivitet sänks med 70 %. Hjärtfrekvensen sjunker och kroppstemperaturen går ned till <NOBR>33–35</NOBR> grader. Uppskattningsvis tappar honor 40 % och hanar 22 % av sin kroppsvikt under idevistelsen. Björnen har speci- ella fysiologiska anpassningar för att inte förgiftas av de restpro- dukter som bildas i kroppen och för att undvika benskörhet.</P>
<P class="p356 ft82">I stort sett går björnar i samma område i ide vid samma tidpunkt på hösten, med undantag för dräktiga honor som börjar vinter- sömnen något tidigare. Exakt vad som avgör tidpunkten för ides- gång är inte känt, men i Sverige tycks första snöfallet ha betydelse.</P>
<P class="p363 ft15">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Björn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">Generellt går björnar i norra Sverige i ide tidigare och lämnar det senare än björnar längre söderut.</P>
<P class="p95 ft10">Björnen besöker platsen där den slutligen gräver sitt ide flera gånger under sommaren, vilket tyder på att idesplatsen bestäms långt i förväg. Platsen ligger ofta centralt i hemområdet och van- ligen grävs idet i en gammal överväxt myrstack. Iden i klippskrevor och under stenblock förekommer också. I sällsynta fall används öppna så kallade korgiden, där grenar och mossa samlats ihop till vad som ser ut som ett stort fågelbo. Oavsett typ av ide så gör björnen en bädd av kvistar, ris och mossa.</P>
<P class="p18 ft10">Idevistelsen är en påfrestande period och det är mycket kost- samt för björnen att bli störd och tvingas lämna idet för att ställa i ordning ett nytt. Under tioårsperioden <NOBR>1986/87–1995/96</NOBR> övergav 9 % av björnarna i södra kärnområdet sina iden. Minst 2/3 övergav idet på grund av mänskliga aktiviteter så som jakt, skogsbruks- inspektion, skidåkning och närvaro av hund eller människa vid idet. Sextiosex procent av dräktiga honor som tvingas överge idet för- lorar ungarna, vilket ska jämföras med 6 % bland honor som inte störts. Störningar har alltså en stark negativ effekt och vanligtvis väljer björnar idesplatser minst två kilometer från vägar, skjutba- nor, bebyggelse etc.</P>
<P class="p188 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft63">Utvandring</SPAN></P>
<P class="p333 ft10">Bland djur är det vanligt att unga individer utvandrar från området där de fötts. Ofta utvandrar hanar längre än honor. I Skandinavien utvandrar björnhanar i genomsnitt 120 km från födelseområdet. Björnhonor stannar ofta kvar inom eller nära moderns hemområde. Detta stämmer visserligen bara delvis i Sverige eftersom hälften av honorna i söder, och en tredjedel av honorna i norr, utvandrar till nya områden. Graden av utvandring bland honor minskar när björntätheten ökar. Detta är tvärt emot vad som observerats hos många andra däggdjursarter. Orsaken kan vara att obesläktade, redan etablerade björnhonor utgör en slags social barriär som hindrar unga honors utvandring.</P>
<P class="p327 ft78">Även om björnen oftast lever ensam kan de vid god födotillgång leva förhållandevis tätt inpå varandra. I sådana fall skapas en hierarki med äldre individer i toppen. En tät population medför sannolikt att det blir svårare för en ung hona att etablera sig i ett</P>
<P class="p182 ft15">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Björn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft10">eget område utanför moderns. Att unga honor i Sverige ofta ut- vandrar tyder därmed på att området ännu inte är mättat.</P>
<P class="p365 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.6</SPAN><SPAN class="ft63">Matriarkat</SPAN></P>
<P class="p366 ft10">Hög populationstäthet och låg utvandring bland honor kan med- föra att flera systrar, både kullsystrar och systrar från olika års- kullar, stannar kvar inom eller nära moderns hemområde. Flera generationer av besläktade honor kan därmed etablera sig i samma område, i ett s.k. matriarkat. Området försvaras gemensamt mot andra, obesläktade honor.</P>
<P class="p367 ft10">Att stanna inom moderns och äldre systrars hemområde innebär inte bara fördelar. Jämfört med systrar som utvandrar, börjar honor som stannar i ett matriarkat att reproducera sig i genomsnitt ett år senare. Unga honor som stannar tycks alltså i gengäld för ökad säkerhet och gemensamt områdesförsvar få avstå reproduktions- tillfällen.</P>
<P class="p368 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.7</SPAN><SPAN class="ft63">Parningssystem och reproduktion</SPAN></P>
<P class="p369 ft82">Björnens parningssystem innebär att en hane parar sig med flera honor och en hona med flera hanar. Björnhanar ökar sin reproduk- tionsframgång genom att para sig och få ungar med flera honor. Att honor parar sig med flera hanar kan ha uppkommit som en motreaktion på fenomenet infanticid (dråp av ungar) som är vanligt bland björnar. Infanticid är välkänt hos många djurgrupper och innebär att vuxna hanar dödar obesläktade ungar för att honan ska gå i brunst tidigare och para sig med förövaren, som då ökar sin egen reproduktiva framgång. Björnhanar kan förmodligen inte känna igen sin egen avkomma, men däremot eventuellt komma ihåg vilka honor de parat sig med. Honor kan därför para sig med flera av hanarna i området för att minska risken att någon av dem dödar hennes ungar. Parningssäsongen äger rum i <NOBR>maj–juli</NOBR> och både hanar och honor kan vandra långt för att hitta partners.</P>
<P class="p370 ft82">Efter att ett ägg befruktats kan honan fortsätta brunsten och para sig med andra hanar. Fler ägg kan då befruktas och kullsyskon därmed ha olika fäder. Hos björnar fäster inte befraktade ägg vid livmoderväggen förrän vid idesgången. Den faktiska dräktigheten</P>
<P class="p371 ft15">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Björn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">varar inte längre än från slutet av oktober till december/januari, trots att parning sker under perioden <NOBR>maj–juli.</NOBR></P>
<P class="p318 ft82">Under december eller januari föder honan <NOBR>1–4</NOBR> små och out- vecklade ungar i idet. Födelsevikten är endast <NOBR>250–600</NOBR> g. Ungarna har normal fysisk aktivitet och diar medan modern sover. Ungarna diar hela första året, men äter redan från midsommar även annan föda. Första hösten går ungarna i ide tillsammans med modern.</P>
<P class="p19 ft10">I norr stannar hälften av ungarna hos modern tills de är 2,5 år gamla, i vissa fall även ytterligare ett år. I det södra kärnområdet separerar honan i 85 % av fallen från ungarna då de är 1,5 år gamla. Antalet fall där separationen fördröjs ökar dock och situationen i söder tycks därför närma sig situationen i norr. Orsaken till förändringen är inte känd, men eftersom intervallet mellan kullar har betydelse för stammens tillväxttakt är det viktigt att studera vilka faktorer som påverkar.</P>
<P class="p18 ft10">Separationen sker nästan alltid under parningssäsongen. Honan uppnår maximalt antal kullar genom att separera från ungarna efter 1,5 år och föda en ny kull vartannat år. Att låta fjolårsungar stanna innebär att honan måste stå över ett reproduktionstillfälle. Fjolårs- ungens kroppsvikt är det som har störst inverkan på moderns beslut. Ungar som stannar med modern i ytterligare ett år är van- ligen mindre än jämnåriga ungar som lämnar modern vid 1,5 års ålder.</P>
<P class="p19 ft10">Generellt föder en björnhona sin första kull när hon är <NOBR>4–5</NOBR> år gammal. Unga förstföderskor får mindre kullar med högre dödlig- het än äldre förstföderskor. Björnhonors produktivitet är störst mellan 9 och 20 års ålder. När honan närmar sig 30 år upphör den reproduktiva kapaciteten.</P>
<P class="p19 ft10">När björntätheten är hög stiger åldern för första reproduktion. Hög täthet innebär även att ungar stannar längre med modern och att infanticid sker oftare. Tillsammans bidrar dessa faktorer till att tillväxttakten i täta björnbestånd sjunker.</P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.8</SPAN><SPAN class="ft63">Infanticid (dråp av ungar)</SPAN></P>
<P class="p333 ft71">Infanticid är när en vuxen individ dödar en unge som är beroende av modern. Bland björnar sker infanticid då etablerade hanar av någon anledning försvinner från hemområdet och nya hanar kom- mer in. En nytillkommen hane som inte parat sig med honorna i området kan då döda de ungar som finns under brunsttiden. Detta</P>
<P class="p372 ft15">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Björn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft82">ökar hanens möjlighet att få para sig och få egna avkommor nästa år. I det södra kärnområdet har infanticid varit särskilt märkbart då etablerade hanar försvunnit under höstens jakt. Effekten visar sig ett eller två år senare då dödligheten bland ungarna är förhöjd. För- lust av etablerade hanar kan därmed resultera i minskad tillväxttakt.</P>
<P class="p195 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.9</SPAN><SPAN class="ft63">Dödlighet</SPAN></P>
<P class="p194 ft10">Björnar kan bli över 30 år i det fria och över 40 år i fångenskap. I populationer under jakttryck är det dock ytterst ovanligt att björ- nar uppnår riktigt hög ålder.</P>
<P class="p355 ft78">Björnars överlevnad påverkas främst av jakt, födotillgång och sociala faktorer. Till sociala faktorer hör inomartspredation, dvs. att en björn dödar en annan björn. Vuxna björnar dödar sällan var- andra, men bland björnar under två år är inomartspredation en ganska vanlig dödsorsak. Av de 180 sändarförsedda björnar som dött mellan 1990 och 2005, dog 140 till följd av mänsklig påverkan. Merparten björnar (130) dog genom legal jakt, tre dog i trafiken och sju genom bekräftad illegal jakt. Under samma period regi- strerades dessutom 78 märkta individer som saknade. Några kan förklaras av tappad eller trasig sändare, men ett stort mörkertal tyder på en mer omfattande illegal jakt är de sju fallen bekräftar.</P>
<P class="p183 ft10">Dokumenterad och misstänkt illegal jakt utgör tillsammans den absolut största delen av dödligheten bland svenska björnar, åtmin- stone i delar av norra Sverige (figur 5.2). Den illegala jaktens totala omfattning är inte känd.</P>
<P class="p373 ft15">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB389/GVB389106x1.jpg" style="width:422px;height:628px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Björn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p374 ft73">Figur 5.2. Saknade och döda sändarförsedda björnar äldre än 1,5 år i ett studie- område i Norrbotten (a) respektive i det södra kärnområdet (b) under <NOBR>1990–2005.</NOBR> Diagrammen omfattar 85 björnar i norr och 172 i söder</P>
<P class="p375 ft2">a)</P>
<P class="p376 ft2">b)</P>
<P class="p377 ft15">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Björn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.10</SPAN><SPAN class="ft14">Jaktens effekt på björnstammen</SPAN></P>
<P class="p194 ft10">Jakt på björn har varit tillåtet sedan år 1943. Uttaget har begränsats av jaktkvoter och björnstammen har kunnat återhämta sig till god nivå.</P>
<P class="p355 ft10">I dagsläget utgör inte jakten ett hot mot björnstammen. Jakt- uttaget bör dock alltid beräknas utifrån aktuella uppgifter om indi- vidantal och tillväxt eftersom stammen är känslig för förändringar i dödlighet. Jaktkvoterna har ökat stadigt under flera års tid och motsvarar för närvarande ungefär 5 % av det totala beståndet år- ligen. Tilldelningen år 2007 omfattar totalt 184 björnar.</P>
<P class="p316 ft72">Forskning runt om i världen tyder på att jakt ökar björnens skygghet för människan. Om mat i form av t.ex. dåligt förvarade sopor finns nära bebyggelse får dock jakt en begränsad effekt på björnars skygghet. Att skandinaviska björnar är skyggare än brun- björnar på många andra platser i världen kan eventuellt förklaras av en kombination av jakt och få födokällor kopplade till människan.</P>
<P class="p378 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.11</SPAN><SPAN class="ft14">Björnar undviker vägar och bebyggelse</SPAN></P>
<P class="p315 ft10">Björnar kräver stora områden för sina levnadsbehov. Förlust av lämpliga miljöer sker fortlöpande till följd av nya bostäder, turist- anläggningar och infrastruktur. Björnar kan leva i många typer av miljöer och de enda områden de i Sverige tycks undvika är impedi- ment, jordbrukslandskap och områden med konstant snötäcke. Graden av mänsklig närvaro påverkar dock tydligt i vilken utsträck- ning björnar utnyttjar olika områden.</P>
<P class="p12 ft10">Forskningsresultat från det Skandinaviska björnprojektet visar att björnar undviker alla typer av vägar. Stora vägar undviks i högre grad. Detta betyder inte att björnar aldrig korsar eller följer en väg, men de uppehåller sig mer sällan vid vägar än om de använt områ- det slumpmässigt. Undantag förekommer dock om det t.ex. finns bär eller trafikdödat vilt intill vägen.</P>
<P class="p316 ft82">Björnprojektets forskning visar också att björnar undviker mänsklig bebyggelse. Björnar av olika ålder och kön undviker vägar och bebyggelse i samma utsträckning. När det gäller idets placering tenderar dock vuxna hanar att välja en plats längre från bebyggelse än andra björnar. Positionsdata från sändarförsedda björnar visar också att stora turistanläggningar medför en motsvarande störning för björnen som samhällen med några tusen invånare.</P>
<P class="p379 ft15">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Björn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft28"><SPAN class="ft28">5.4</SPAN><SPAN class="ft60">Skador på tamdjur</SPAN></P>
<P class="p187 ft10"><SPAN class="ft10">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft63">Ren</SPAN></P>
<P class="p333 ft78">Till stor del saknas dokumenterad kunskap om björnens inverkan på rennäringen. Under åren <NOBR>1971–1986</NOBR> utfördes dock ett antal stu- dier om rennäringens förluster till följd av stora rovdjur. Bl.a. ut- fördes en omfattande studie där förlusten av renkalvar undersöktes i två fjällsamebyar (Bjärvall m.fl. 1990). Det som framkom var att björnen orsakade små förluster jämfört med övriga stora rovdjur i de aktuella studieområdena. Efter detta har inga ytterligare studier av björnens predation på ren utförts i Sverige.</P>
<P class="p18 ft10">I Finland pågår sedan år 1997 en studie av dödsorsaker hos sändarförsedda renkalvar. Preliminära resultat tyder på att björnens predationen på renkalv är betydande i vissa områden och under vissa år. Björnens inverkan på rennäringen tycks variera avsevärt både mellan år och mellan olika studieområden.</P>
<P class="p17 ft10">Aktuell information för Sverige gäller i stort sett bara tillfällen då björn dödat fler än 10 renar inom ett begränsat område, s.k. massdöd. Massdöd har oftast skett i maj och främst drabbat ren- kalvar. Detta indikerar att renen liksom älgen är mest utsatt under de första levnadsveckorna.</P>
<P class="p19 ft10">Björnen är framförallt ett problem för rennäringen inom kalv- ningsområdena, då predationen på renkalv kan vara betydande i vissa områden. Koncentrationen av björn i vissa områden som är viktiga för renarna kan också innebära att rennäringen inte kan använda markerna på ett beteseffektivt sätt.</P>
<P class="p380 ft78">För närvarande ersätts samebyarna för björnförekomst i förhål- lande till samebyns areal. Därtill utgår ersättning vid massdöd.</P>
<P class="p381 ft10"><SPAN class="ft10">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft63">Får, nötkreatur och häst</SPAN></P>
<P class="p200 ft10">För björnen går huvuddelen av tiden utanför idet åt till att söka föda. Föda är en stark drivkraft för björnen som nästan ständigt måste bygga upp sig, antingen inför idevistelse eller efter ide- vistelsen. Björnen strävar efter att maximera energiintaget och lätt- illgänglig föda är eftertraktad.</P>
<P class="p380 ft78">Tamdjur har under lång tid beskyddats av människor och därför ofta förlorat viktiga försvars- och skyddsmekanismer som finns hos vilda djur. Detta gör dem till lättfångade byten och skapar pro- blem, t.ex. i Norge där fårskötsel med lösgående får är mycket</P>
<P class="p21 ft15">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Björn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft82">utbrett. Trots att Sverige har ett många gånger större björnbestånd än Norge tar björnen betydligt färre får här. Förklaringen ligger främst i att får i Sverige vanligen hålls i hägn nära bebyggelse.</P>
<P class="p355 ft10">Under <NOBR>2003–2006</NOBR> har sammanlagt 252 får och nötdjur angripits av björn i Sverige. Merparten av angreppen var riktade mot får, men i enstaka fall drabbades också nötdjur. Häst har bara attackerats i något enstaka fall. Björnen angriper ofta flera får vid samma till- fälle. Vuxna får och lamm drabbas i ungefär samma omfattning. Under <NOBR>1997–2006</NOBR> har antalet björnangrepp på tamdjur långsamt ökat. Ofta står enskilda björnindivider för oproportionerligt många angrepp, vilket kan resultera i höga siffror vissa år, t.ex. 2år 003 då 162 tamdjur angreps. Mellan år 1997 och år 2005 skedde igenom- snitt 40 % av de årliga tamdjursangreppen mot djur i fäbodar, dvs. djurbesättning med frigående djur. Fäbodar utgör endast en liten del av alla djurbesättningar inom björnens utbredningsområde och är därmed kraftigt överrepresenterade vad gäller angrepp från björn.</P>
<P class="p382 ft10">Elstängsel är en effektiv förebyggande åtgärd för att hindra björnangrepp. Det krävs dock att spänningen i stängslet är tillräck- ligt hög. För rovdjursstängsel rekommenderar Viltskadecenter en hög spänning.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft63">Hundar</SPAN></P>
<P class="p330 ft10">Sammandrabbning mellan hund och björn sker sällan, jakthundar undantagna. Hundar som hamnar i konflikt med björn är i regel jakthundar som släppts lösa i skogen och uppvisat jaktbeteende mot björnen. Vid konflikter mellan hund och björn är det vanligare att hunden skadas än att den dödas. Under <NOBR>1997–2006</NOBR> angreps totalt 11 hundar av björn i Sverige, alla under höstjakten.</P>
<P class="p316 ft10">Incidenter mellan hund och björn kan leda till tillfällen då björ- nen utgör en uppenbar fara för människor. Flera av de tillfällen då en björn attackerat en människa har uppstått efter att en skrämd jakthund kommit springande till jägaren med björnen efter sig.</P>
<P class="p383 ft15">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Björn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft63">Övriga skador orsakade av björn</SPAN></P>
<P class="p200 ft10">Biodlingar utgör en stor lockelse för björnar. En björn som upp- täckt att bikupor innehåller larver och honung kan bli en enträgen gäst. Biodlingar kan emellertid effektivt skyddas med elstängsel.</P>
<P class="p17 ft10">Under <NOBR>1997–2005</NOBR> rapporterades 49 tillfällen då björn orsakat skador på annan egendom än tamdjur och biodlingar. Huvuddelen gällde sönderrivna ensilagebalar.</P>
<P class="p222 ft28"><SPAN class="ft28">5.5</SPAN><SPAN class="ft60">Björnens inverkan på älgstammen</SPAN></P>
<P class="p384 ft10">I Sverige har älgjakten en omfattning som knappast hittas någon annanstans i världen. Jaktens väldiga popularitet skapar konkurrens mellan jägare och rovdjur.</P>
<P class="p17 ft10">Det Skandinaviska björnprojektet har i det södra kärnområdet studerat björnens påverkan på älgstammen. Studien pågick under flera år och baserades på sändarförsedda älgkor och deras kalvar. Totalt dödades 26 % av älgkalvarna av björn. Resultaten visar också att främst kalvar yngre än fem veckor drabbas. Ingen kalv äldre än 13 veckor dog av björnangrepp. Vuxna älgar tas sällan, uppskatt- ningsvis står björn endast för <NOBR>0,5–1,5</NOBR> % av den årliga vuxendödlig- heten.</P>
<P class="p19 ft10">Älgkor som förlorar sin kalv föder oftare tvillingar nästa år. Detta förklaras av att älgkor utan kalv har större möjlighet att bygga upp sin egen konditionen och därmed öka reproduktions- kapaciteten nästa år. Förlust av en kalv kompenseras alltså i viss mån under nästa säsong. När detta tas i beräkning minskar effekten av björnens predation på kalv från 26 % till 22 %.</P>
<P class="p380 ft82">I Nordamerika har studier visat att björnens inverkan på älg- stammens storlek är näst intill obefintlig. Emellertid kunde älg- stammens tillväxttakt påverkas, och det till synes oberoende av älg- och björntäthet. Enligt det Skandinaviska björnprojektets under- sökningar har tätheten av älg respektive björn stor betydelse för björnens påverkan på älgstammen. I områden med många älgar per björn är påverkan på älgpopulationens storlek och tillväxt liten, medan den i områden med lägre älgtäthet är större. När tätheten på älg går under 50 älgar per björn, får björnen en tydlig effekt både på älgstammens storlek och på tillväxttakten.</P>
<P class="p311 ft82">Björnens predation på älg påverkar framför allt överlevnaden bland kalvar. För älgjägare i björnområden innebär det i första hand</P>
<P class="p385 ft15">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Björn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">att kalvjakten kan påverkas. I områden där björnstammen tål ett jaktuttag visar beräkningar att för var tionde till tjugonde kalv som jägarna tappar möjligheten att skjuta, ges istället möjligheten att fälla en björn.</P>
<P class="p195 ft28"><SPAN class="ft28">5.6</SPAN><SPAN class="ft60">Är björnen farlig?</SPAN></P>
<P class="p251 ft10">Den skandinaviska brunbjörnen är skygg för människor och upp- visar en mycket låg grad av aggressivitet. Trots detta finns vissa tillfällen då björnen kan vara farlig för människor och i Sverige finns ett antal incidenter dokumenterade.</P>
<P class="p355 ft78">I avsikt att öka kunskapen om den skandinaviska björnens bete- ende vid möten med människor på nära håll har fakta från över hundra dylika tillfällen sammanställts. I 80 % av mötena uppvisade björnen inte någon aggressivitet alls, medan den i övriga fall ansågs uppträda hotande. Närkontakt mellan björn och människa skedde inte i något fall, men vid några få tillfällen gjorde björnen sken- anfall. I de flesta tillfällen då björnen uppträdde hotfullt rörde det sig om en hona med ungar, en björn vid ett kadaver, björn vid ide- gång eller en situation då hund fanns närvarande. Många av mötena var mellan sändarförsedda björnar och forskare med kunskap och utrustning för att komma närmare björnen än vad allmänheten normalt gör. I studien fanns därför ett överraskningsmoment in- kluderat. Resultaten är sannolikt mer representativa för möten mellan björn och jägare än möten mellan björn och personer som inte aktivt försöker komma nära vilda djur.</P>
<P class="p386 ft10">Under år 2007 pågår en studie där björnens reaktion på mänsk- lig närvaro undersöks under mer normala förhållanden. Upplägget är sådant att två personer till fots passerar en sändarförsedd björn på 50 meters avstånd medan de talar i normal samtalston. De första resultaten visar att björnen oftast ligger kvar tills personerna passerat och att den därefter lämnar området. I en del fall lämnar björnen området direkt.</P>
<P class="p316 ft71">I Sverige sker i genomsnitt ungefär en björnattack per år som resulterar i mänsklig skada. Sedan år 1900 har totalt fem personer i Norden dött till följd av björnangrepp. Tre av dödsfallen skedde i Sverige, ett i Jämtland år 1902, ett i Norrbotten år 2004 och ett i Jämtland 2007. Vid två tillfällen var det en skadskjuten björn som dödade en jägare. De två andra dödsfallen inträffade i Norge år</P>
<P class="p387 ft15">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Björn</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft82">1906 då en vallpojke stött på en björn vid ett kadaver, respektive i Finland år 1998 då en joggare dödades av en björnhona med unge.</P>
<P class="p95 ft10">Under perioden <NOBR>1976–2007</NOBR> har närmare 20 personer skadats och två personer dödats av björn i Sverige. Majoriteten av incidenterna skedde under jakt. Vid flera av olyckstillfällena avlossades skott mot björnen och i mer än hälften av fallen fanns hund närvarande. Tre av de skadade var personer som råkat överraska en hona med ungar.</P>
<P class="p19 ft10">Farliga situationer uppstår framförallt vid möten med skad- skjutna björnar. Andra situationer som kan vara farliga är att över- raska en hona med ungar, att överraska en björn vid idet eller vid kadaver, och att överraska en björn med lös hund.</P>
<P class="p206 ft28"><SPAN class="ft28">5.7</SPAN><SPAN class="ft60">Populationens livskraft</SPAN></P>
<P class="p333 ft78">När det finns goda kunskaper om en population och dess biologi kan livskraftighetsanalys användas för att bedöma populationens utsikter att fortleva. Ett ofta använt kriterium för att definiera en population som livskraftig är att populationen har minst 90 % sannolikhet att överleva i 100 år. För den svenska björnstammen utfördes år 1998 en livskraftighetsanalys med avseende på demo- grafiska faktorer, dvs. sådant som antal födslar och dödsfall, köns- fördelning och in- och utvandring. I analysen utgick forskarna från den då extremt höga tillväxttakten på <NOBR>14–16</NOBR> % och den dödlighet som uppskattats under <NOBR>1984–1995.</NOBR> Den övergripande slutsatsen av analysen blev att björnbeståndet var livskraftigt.</P>
<P class="p311 ft10">En population som är demografiskt livskraftig kan likväl ha en starkt reducerad genetisk livskraft, särskilt om populationen är eller har varit liten. Detta gäller inte det svenska björnbeståndet. Den genetiska variationen bland skandinaviska björnar är förhållandevis hög och i det närmaste jämförbar med vad som dokumenterats hos stora populationer i Nordamerika. Detta förvånar något givet stammens tidigare låga individantal och det begränsade inflödet av individer från andra populationer. Den relativt höga nivån av gene- tisk variation kan bl.a. förklaras av att populationen överlevde i fyra geografiskt skilda delpopulationer, vilket ibland kan medföra att mindre variation förloras totalt sett.</P>
<P class="p388 ft15">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Björn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft28"><SPAN class="ft28">5.8</SPAN><SPAN class="ft60">Förväntad populationsutveckling</SPAN></P>
<P class="p251 ft10">Sverige har en livskraftig och växande björnstam. Stora delar av landets yta består av lämpliga livsmiljöer för björn, detta till trots att björnen i hög grad undviker bebyggelse, vägar och andra mänskliga aktiviteter. Hittills har någon mättnad med avseende på björntäthet i kärnområdena inte kunnat märkas. Utvandringstakten bland honor är fortsatt hög, vilket indikerar att stammen ännu inte nått den biologiska bärkraften. Sett ur ett ekologiskt och geogra- fiskt perspektiv finns alltså gott om utrymme för fler björnar i lan- det.</P>
<P class="p356 ft78">Tillväxten varierar rejält i olika områden, men beräknades under <NOBR>1998–2004</NOBR> vara 5,5 % per år i genomsnitt. Oavsett hur tillväxten blir framöver, kan innebörden av en tillväxt på t.ex. 5,5 % illustre- ras med ett räkneexempel. Med en stam bestående av 2 <NOBR>350–2</NOBR> 900 individer, dvs. antalet björnar i Sverige år 2006, och en konstant årlig tillväxt på 5 % skulle antalet djur öka till 4 <NOBR>010–4</NOBR> 950 under tio år, alltså en ökning med 1 <NOBR>660–2</NOBR> 050 djur. Sannolikt är dock till- växttakten i dag lägre än 5,5 % eftersom jaktkvoten ökats. Till- växten antas dessutom minska i takt med att populationen tätnar eftersom björnhonors reproduktionsintervall och ålder för första reproduktion ökar med populationstätheten.</P>
<P class="p389 ft15">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
</DIV>
<DIV id="page_115">
<P class="p0 ft6">6 Artbeskrivning järv</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft28">6.1</SPAN><SPAN class="ft60">Järvens utbredning och antal</SPAN></P>
<P class="p347 ft10"><SPAN class="ft10">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft63">Världen inklusive Europa</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Järvens utbredning är cirkumpolär på norra halvklotet och omfattar nordliga barrskogs- och tundraområden. Antalet järvar i världen kan bara bedömas grovt. I Nordamerika uppskattas individantalet till 15 000 19 000 i Kanada, ett par tusen i Alaska, och <NOBR>250–500</NOBR> i övriga USA. I Ryssland finns grovt uppskattat 20 000 djur. Sam- mantaget med de begränsade populationerna i Sverige, Norge, Fin- land, Mongoliet och Kina är det möjligt att världspopulationen omfattar omkring 50 000 järvar.</P>
<P class="p108 ft7">Järvens utbredning i Eurasien sträcker sig från södra Norge i väst till Berings sund i öst. Utbredningsområdet innefattar alpina delar av Skandinavien, delar av Finland, nordliga delar av europeiska Ryssland och Sibirien, norra Mongoliet, samt nordöstra och troli- gen även nordvästra Kina.</P>
<P class="p109 ft7">I Finland finns omkring 130 järvar. Dessa förekommer i tre områden: nordligaste Lappland, ca 70 individer, östra delarna av mellersta Finland, ca 45 individer, och västra delarna av mellersta Finland, <NOBR>10–15</NOBR> individer. Den västliga delpopulationen är ett resultat av flyttning av järvar från renskötselområdet.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft63">Sverige</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">I Sverige förekommer järv huvudsakligen inom renskötselområdet i fjällen och de fjällnära skogarna, från Treriksröset till nordvästra Dalarna (figur 6.1). Tätheten varierar lokalt inom länen, men gene- rellt blir populationen glesare från norr till söder. Få föryngringar i centrala och norra Jämtland skapar ett visst glapp i en annars rela- tivt sammanhängande utbredning.</P>
<P class="p390 ft15">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Järv</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">Stora delar av järvbeståndet finns i Norrbotten och antalet järvföryngringar i Sverige är starkt påverkat av utvecklingen där. Sedan 1996 har <NOBR>53–76</NOBR> % av de årliga föryngringarna registrerats i Norrbotten.</P>
<P class="p17 ft7">I Sverige registrerades under <NOBR>2004–2006</NOBR> i medeltal 65 föryng- ringar per år, motsvarande en total population på ca 420 individer. Inom det svenska järvprojektet multipliceras vanligen antalet för- yngringar med 6,4 för att uppskatta hela beståndets storlek. Vid inventeringen 2007 har 78 föryngringar registrerats, varav 63 be- dömts som helt säkra.</P>
<P class="p19 ft7">Utanför renskötselområdet förekommer järv knappast alls. Ett undantag utgörs dock av ett litet bestånd i skogslandet på gränsen mellan Gävleborgs och Västernorrlands län, <NOBR>10–15</NOBR> mil från när- maste järvföryngringar i fjällkedjan. Förekomst av järv dokumen- terades här redan 1982, och åtminstone från början av <NOBR>1990-talet</NOBR> finns ett litet fast bestånd. Genom <NOBR>DNA-analys</NOBR> från spillning vet man beståndet omfattat ca tio individer årligen från <NOBR>2001–2007.</NOBR> Föryngring har dokumenteras 1999, 2000, 2002 och 2006. Sedan mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> förekommer dessutom järv mer eller mindre varaktigt i ytterligare ett eller ett par skogsområden i Västernorr- lands län, dock huvudsakligen inom renskötselområdet.</P>
<P class="p391 ft15">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB389/GVB389117x1.jpg" style="width:341px;height:459px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Järv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft2">Figur 6.1 Järvens utbredning i Sverige och Norge</P>
<P class="p392 ft10"><SPAN class="ft10">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft63">Norge</SPAN></P>
<P class="p315 ft7">I Norge förekommer järv i fjällkedjan från Finnmark till Nord- Trøndelag och utbredningen här hänger samman med järvens huvudsakliga utbredning i Sverige. Därtill finns i sydvästra Norge ett delbestånd med omkring 100 individer år 2006. Baserat på inventeringar <NOBR>2004–2006</NOBR> uppskattas det totala antalet järvar i Norge till ca 350. Norges nationella mål för järvstammen är 39 för- yngringar per år, motsvarande ca 250 individer. Under 2007 regi- strerades 51 föryngringar, varav en del har eliminerats legalt genom</P>
<P class="p393 ft15">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Järv</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft7">att lyor grävts ut och honor och ungar avlivats, i syfte att nå det nationella målet på 39 årliga föryngringar.</P>
<P class="p395 ft28"><SPAN class="ft28">6.2</SPAN><SPAN class="ft60">Den svenska populationens historik och utveckling</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Före <NOBR>1800-talet</NOBR> finns få uppgifter om järvens utbredning. Under <NOBR>1800-talet</NOBR> hade järven förmodligen en liknande utbredning som i dag, dvs. främst i renskötselområdets fjäll- och skogstrakter. Från slutet av <NOBR>1700-talet</NOBR> finns uppgifter om begränsad förekomst av järv i Mälardalen (Fischerström 1785). I Norrbotten förekom järv ända ner mot kusten, även om de flesta järvarna även då levde i fjäll och fjällnära skog. Enligt fångststatistik från <NOBR>1827–1934</NOBR> förekom små järvbestånd i Värmlands och Dalarnas skogstrakter. Situationen i nuvarande Gävleborgs län är oklar, men antagligen var förekomsten sporadisk också under <NOBR>1800-talet.</NOBR> Enstaka järvar fångades till och med i Skåne, Blekinge och Småland, men troligtvis var Värmland det sydligaste landskapet med en fast järvstam. Järvstammen påver- kades sannolikt starkt av mänsklig förföljelse redan under tidigt <NOBR>1800-tal</NOBR> så det är möjligt att järvens forna utbredningsområde underskattats.</P>
<P class="p396 ft7">Från mitten av <NOBR>1800-talet</NOBR> finns inga uppgifter om järvförekomst i Värmland och Dalarna, och från början av <NOBR>1900-talet</NOBR> inte heller från det område som nu utgör Västernorrlands län. Järvstammen fortsatte att minska ända fram till att arten fredades år 1969. Under <NOBR>1960-talet</NOBR> uppskattades antalet järvar i Sverige till 100 eller färre, även om det finns en relativt stor osäkerhet om antalet.</P>
<P class="p188 ft28"><SPAN class="ft28">6.3</SPAN><SPAN class="ft60">Biologi</SPAN></P>
<P class="p397 ft7">Järven är ett mårddjur liksom exempelvis utter, grävling och her- melin. Honor väger vanligen <NOBR>8–12</NOBR> kg och hanar <NOBR>14–18</NOBR> kg.</P>
<P class="p381 ft10"><SPAN class="ft10">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft63">Reproduktion</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Järvens parningstid sträcker sig från april till augusti. Järven har fördröjd fosterutveckling, vilket innebär att det befruktade ägget inte fäster i livmoderväggen och börjar utvecklas förrän i mitten av</P>
<P class="p398 ft15">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Järv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft7">januari, dvs. <NOBR>5–9</NOBR> månader efter parningen. Dräktigheten varar i 40– 50 dagar, vanligen föds ungarna i månadsskiftet februari/mars. Lyan där ungarna föds har ofta grävts ut i snön intill en klippbrant eller stensamling. Ungarna stannar i lyan till slutet av april/början av maj. Därefter uppehåller sig ungarna ofta på speciella samlings- platser medan honan söker föda. Nyttjandet av dessa samlingsplat- ser minskar successivt, och ungarna följer honan på hennes vand- ringar ungefär från månadsskiftet juni/juli. Ungarna blir självstän- diga i <NOBR>augusti-september.</NOBR></P>
<P class="p108 ft7">Järvhonor blir könsmogna vid 15 månaders ålder och kan fysi- ologiskt sett föda ungar när de är två år gamla. I allmänhet sker dock inte den första reproduktionen förrän vid <NOBR>3–4</NOBR> års ålder. Kun- skapen om hur länge vilda järvhonor reproducerar sig är begränsad, men i Sverige har dokumenterats ett fall med en hona som födde ungar då hon var minst 13 år gammal. Jämfört med andra stora rovdjur är järvhonors reproduktionstakt låg och varierar dessutom avsevärt mellan olika år. Baserat på forskningsresultat från Norr- bottensfjällen reproducerar sig årligen omkring 55 % av honorna som är tre år och äldre. Av dessa förlorar 30 % ungarna redan före juni.</P>
<P class="p10 ft7">Forskning i Norrbottensfjällen har även visat att järvhonor som inte födde ungar under föregående år i genomsnitt får fler ungar året därpå, än honor som födde ungar året innan. För honor inne- bär alltså reproduktion en ansträngning som påverkar reproduk- tionskapaciteten nästföljande år. Ansträngningen kan dock antag- ligen kompenseras om födotillgången under vintern är god. Honor som inom forskningsprojektet tillfördes extra föda under mid- vintern fick större reproduktionsframgång än övriga honor, även om de reproducerat sig föregående år. Att en ökad födotillgång ger ökad reproduktion tyder på att reproduktionen hos järvar i studie- området är beroende av födotillgången.</P>
<P class="p183 ft7">För järvar i de flesta områden är antagligen födotillgången vari- erande och oförutsägbar. Genom att järven är revirhävdande och naturligt förekommer i låga tätheter kan denna variation få stor betydelse för rekryteringen i populationen. Följaktligen har järv- populationer troligen en låg kapacitet att kompensera ökad dödlig- het med ökad reproduktion.</P>
<P class="p400 ft15">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Järv</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft63">Spridning och utvandring</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Unga järvar lämnar vanligtvis moderns hemområde permanent vid ca 12 månaders ålder. Alla unga hanar utvandrar. Järvars parnings- system innebär hård konkurrens mellan hanar. Unga hanar har svårt att konkurrera med vuxna och etablerade hanar. Bland unga honor utvandrar ungefär 2/3, åtminstone i studieområdet i Norr- botten. Honors utvandring styrs av konkurrens om revir. Om honor får möjlighet att ta över moderns revir, t.ex. om modern dör eller byter område, stannar de kvar, annars utvandrar de. Över- levnaden hos vuxna honor påverkar därmed spridningen av unga honor. Detta har betydelse både för spridning till nya områden och för sannolikheten att delpopulationer får tillskott av nya individer.</P>
<P class="p332 ft7">Utvandringsavstånd har bl.a. mätts via <NOBR>DNA-identifiering</NOBR> av järvindivider i Norge. I genomsnitt utvandrade hanar 164 km och honor 78 km. De längsta utvandringsavstånd som dokumenterats är 500 km för en hane i södra Norge och nästan 490 km för en hona i den svensk/norska fjällkedjan.</P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft10">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft63">Dödlighet</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Baserat på uppgifter från 98 sändarförsedda järvungar i Norrbotten så är dödligheten från <NOBR>3–12</NOBR> månaders ålder ca 17 %. Dödligheten under de tre första månaderna är inte dokumenterad, men är san- nolikt högre. Det har bl.a. konstaterats att 30 % av honorna för- lorar hela kullen före juni.</P>
<P class="p19 ft7">Angrepp från andra järvar är den vanligaste dödsorsaken bland årsungar och står för 60 % av dödligheten. Järvungar riskerar främst att bli ihjälbitna av artfränder under två tidsperioder. Den första perioden är i <NOBR>maj–juli.</NOBR> Det finns två huvudsakliga hypoteser om vilka järvar som dödar ungar vid denna tidpunkt: 1) hanar som dödar obesläktade ungar för att öka sin egen reproduktions- framgång nästföljande år, och 2) honor som dödar andra honors ungar för att minska konkurrensen om t.ex. föda för sig själv och sina ungar. Den andra perioden inträffar under hösten då ungarna nyligen lämnat modern. Vid denna tidpunkt dödas unga järvar san- nolikt av vuxna obesläktade honor som försvarar sitt revir.</P>
<P class="p332 ft7">För <NOBR>1–2</NOBR> år gamla järvar saknas närmare kunskap om dödlighet och dödsorsaker. De dödsorsaker som dokumenterats i Sverige är illegal jakt och strid med andra järvar. Forskning på andra rovdjurs-</P>
<P class="p401 ft15">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Järv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">arter har emellertid visat att denna ålderskategori generellt har högre dödlighet än vuxna djur. Detta antas bero på att unga utvandrare är oerfarna och rör sig över stora områden med okänd terräng där de har svårare att finna föda och löper större risk att möta andra rovdjur, fientliga artfränder, människor och fordon.</P>
<P class="p109 ft7">Bland vuxna sändarförsedda järvar i Norrbotten är den van- ligaste dödsorsaken illegal jakt. Bekräftad illegal jakt står för ca 40 % av vuxendödligheten i studieområdet. Om även sannolika fall av illegal jakt räknas in utgörs ca 60 % av vuxendödligheten av ille- gal jakt. Andra kända dödsorsaker är bl.a. sjukdom, strid med andra järvar och skyddsjakt.</P>
<P class="p12 ft7">Den årliga överlevnaden hos vuxna järvar i studieområdet i Norrbotten uppskattas till mellan 82 % och 89 %, beroende på om sannolika fall av illegal jakt inkluderas eller inte. Om man antar att de individer som dödats illegalt, i bekräftade och sannolika fall, skulle ha överlevt blir överlevnaden istället 93 %. Överlevnaden bland vuxna järvar är betydligt lägre under snöperioden än under barmarksperioden, vilket kan förklaras av att illegal jakt nästan uteslutande förekommer då det finns snö. Legal jakt på järv förekommer i så liten omfattning i Sverige att den svenska jakten inte påverkar stammens utveckling. Sedan år 1999 har fyra honor dödats legalt och deras sex ungar placerats i djurparker.</P>
<P class="p382 ft7">I sammanhanget kan en jämförelse mellan svensk och norsk järvförvaltning vara intressant. Under perioden <NOBR>1999–2006</NOBR> regi- strerades i genomsnitt 46 föryngringar årligen i Norge och 61 i Sve- rige samtidigt som stammarnas utveckling var likartad i båda län- derna. Under perioden <NOBR>1999–2005</NOBR> dödades 258 järvar legalt i Norge medan tio järvar tagits bort legalt i Sverige under samma period. Efter denna period registrerades år 2006 för första gången fler föryngringar i Norge än i Sverige, en paradox som kan ha flera för- klaringar. En hypotes är att den omfattande legala jakten i Norge bidrar till mindre illegal jakt än i Sverige. En annan förklaring kan vara att antalet registrerade föryngringar i Norge ökat på grund av att inventeringsinsatserna ökat de sista åren. Antalet föryngringar kan alltså ha underskattats i början av perioden. Ytterligare en för- klaring kan vara att det genom en högre dödlighet i Norge sker mer spridning av järvar från Sverige till Norge än vice versa. Mest sannolikt förklarar flera faktorer tillsammans det observerade mönstret.</P>
<P class="p386 ft7">Nordamerikanska studier har visat att dödligheten till följd av naturliga orsaker ligger på samma nivå både i jagade och i fredade populationer. Detta innebär att dödligheten till följd av jakt är ad-</P>
<P class="p402 ft15">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Järv</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">ditiv till den naturliga dödligheten. Vidare konstaterades att till- växten i undersökta områden med jakt var negativ, <NOBR>-12</NOBR> % per år, och att tillväxten i områden där järven var fredad var positiv, 6,4 % per år.</P>
<P class="p403 ft10"><SPAN class="ft10">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft63">Populationstillväxt och begränsande faktorer</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Överlevnaden bland vuxna honor är hos järv den parameter som har absolut störst inverkan på populationstillväxten. Födotill- gångens inverkan på reproduktionen och andelen överlevande ungar påverkar också, men inte i samma utsträckning. Baserat på sändarförsedda järvars reproduktion och överlevnad under 1993– 2006 har populationstillväxten i studieområdet i Norrbotten upp- skattats till mellan 2,5 % och 12 %. Skillnaden förklaras främst av olikheter i vuxenöverlevnad. I beräkningarna angavs vuxenöver- levnaden som 82 % respektive 93 %, dvs. vuxenöverlevnad med eller utan illegal jakt enligt ovanstående. Även om beräkningen är ganska osäker framgår betydelsen av vuxenöverlevnad för popula- tionens tillväxt tydligt. Detta belyser också vilken innebörd illegal jakt kan ha.</P>
<P class="p256 ft7">Järvens låga reproduktionstakt medför en låg kapacitet att kom- pensera för ökad dödlighet. Som jämförelse kan nämnas att det år- liga jaktuttag som krävs för att stoppa tillväxten i en järvpopulation troligtvis är <NOBR>6–12</NOBR> %, medan motsvarande siffra för en vargpopula- tion kan vara över 30 %.</P>
<P class="p19 ft7">Den legala jakten på järv är avsevärt mycket högre i Norge än i Sverige. Det norska jaktuttaget kan potentiellt bidra till att begränsa den svenska järvstammen om den innebär att det sker större spridning av järvar från Sverige till Norge än vice versa.</P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft10">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft63">Revir och parningssystem</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Järven hävdar revir mot artfränder av samma kön. Reviren upprätt- hålls med doftmarkeringar och direkta aggressioner. Generellt an- tas att fördelningen av honors revir styrs av födotillgången, medan hanars revirfördelning styrs av fördelningen av honor. Revirens storlek varierar mellan individer och kön, och beroende på om- rådets karaktär. I studieområdet i Norrbotten är revirstorleken i genomsnitt 1,5 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P </SPAN>för honor och 6 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>för<SPAN class="ft61">P </SPAN>hanar. Att hanar har</P>
<P class="p225 ft15">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Järv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft7">flera gånger större revir än honor överensstämmer med järvens parningssystem som innebär att en hane parar sig med flera honor.</P>
<P class="p253 ft10"><SPAN class="ft10">6.3.6</SPAN><SPAN class="ft63">Livsmiljö</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Järvens krav på livsmiljö är inte känt i detalj, men sannolikt är till- gång till klövvilt en förutsättning i de flesta områden. Järven är an- passad till snö, både till kroppsform och levnadssätt. Exempelvis har järven stora fötter i förhållande till sin vikt, vilket gör att den rör sig relativt lätt i djup snö. Under vissa snöförhållanden ger det järven en fördel vid jakt, exempelvis då skaren bär en järv men inte en ren. Snö möjliggör också lagring av föda som är en viktig stra- tegi för järven för att kunna nyttja ett kadaver länge. Snön skyddar också lyan mot kyla och rovdjur.</P>
<P class="p108 ft7">Järven uppehåller sig gärna i gränslandet mellan fjäll och skog. Den tycks föredra beskogad och brant terräng framför öppna och plana områden. Reproducerande honor tenderar att använda högre altituder och brantare terräng än hanar och honor utan ungar. Jär- ven undviker områden med bebyggelse och infrastruktur, vilket kan inverka på artens utbredning.</P>
<P class="p12 ft7">För järven är också förekomst av andra stora rovdjur av bety- delse eftersom det kan medföra en ökad födotillgång i form av kadaver.</P>
<P class="p404 ft10"><SPAN class="ft10">6.3.7</SPAN><SPAN class="ft63">Föda</SPAN></P>
<P class="p315 ft7">Järven är både rovdjur och asätare. Järvar är kapabla att själva döda större klövvilt men i stor utsträckning utgörs klövvilt i dieten av kadaver. Mindre djur som t.ex. hare, skogsfågel och smågnagare är troligen av betydelse främst vid begränsad tillgång på klövvilt och/eller kadaver, samt under sommarhalvåret.</P>
<P class="p12 ft7">En helt dominerande del av järvens utbredning i Sverige är inom renskötselområdet. Ren är en viktig del av järvens diet, framförallt under vintern. En relativt stor, men okänd, andel av renarna blir tillgängliga som kadaver efter att de förolyckats eller dödats av andra rovdjur, främst lodjur. Järven har i förhållande till sin storlek mycket starka käkar, och kan dela djurkroppar och använda fruset kött på ett effektivare sätt än t.ex. lodjuret.</P>
<P class="p405 ft15">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Järv</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">Under en omfattande spårningsstudie på <NOBR>1960-talet</NOBR> dokumen- terades ingen lyckad jakt av järv på annat än ren och enstaka små- gnagare. Järvar besökte dock kadaver av både ren, älg, björn, hare, räv och skogsfågel. I ett område utan tamren i södra Norge påträf- fades vildren i 86 %, smågnagare i 34 % och hare i 24 % av spill- ningar insamlade vid lyor.</P>
<P class="p19 ft7">Snöspårning av järvar i skogslandet utanför renskötselområdet visar att älg i form av slaktrester från jakt och övriga kadaver utgör huvuddelen av födan från november till april. Det har därtill doku- menterats att järvarna tagit bäver, tjäder och orre.</P>
<P class="p406 ft7">Faktorer som påverkar födotillgången</P>
<P class="p162 ft7">Järvens reproduktionstakt begränsas av födotillgången. Inom ren- skötselområdet påverkas födotillgången bl.a. av: 1) det totala anta- let renar inom järvens utbredningsområde, 2) antalet renar som blir kvar i fjäll och fjällnära skogar under vintern, 3) tätheten av andra stora rovdjur och tillgången på kadaver, 4) väder- och snöför- hållanden, vilket påverkar järvens jaktframgång, renarnas kondition och renskötarnas strategi för t.ex. samling och flytt, och 5) före- komsten av lämmelår.</P>
<P class="p18 ft7">I skogslandet utanför renskötselområdet påverkas födotill- gången främst av tillgången på slaktrester från höstens älgjakt och av antalet kadaver som lämnas av andra rovdjur.</P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft10">6.3.8</SPAN><SPAN class="ft63">Samspel med andra rovdjur</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Eftersom järven till stor del utnyttjar kadaver har andra stora rov- djur betydelse för järvens födotillgång. Lodjursförekomst påverkar sannolikt järven huvudsakligen positivt. Det är känt att järvar utnyttjar lodjursdödade renar, men inte i vilken omfattning. Mot bakgrund av att järvars reproduktion påverkas av födotillgången under vintern, är det troligt att kadaver som lodjur lämnar efter sig är viktiga för järven.</P>
<P class="p160 ft7">Hur vargförekomst påverkar en järvstam är bristfälligt doku- menterat. För järven kan vargen dels utgöra en fara och dels med- föra en ökad födotillgång i form av kadaver som vargen lämnar ef- ter sig. Att järvar kan dödas av vargar har dokumenterats i Nord- amerika. Även i Norge har en järvhona med unge som sannolikt</P>
<P class="p191 ft15">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Järv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">dödats av varg hittats. I vilken grad järven gynnas eller missgynnas av vargförekomst hänger sannolikt ihop med situationen i det aktu- ella området, men om detta är kunskapen liten.</P>
<P class="p11 ft7">Interaktioner med björn har antagligen en begränsad betydelse för järven. Förmodligen sker interaktioner främst i anslutning till kadaver då björnen nyligen lämnat idet. I Nordamerika finns ex- empel på att järvar dödats av björn vid kadaver under våren.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft28">6.4</SPAN><SPAN class="ft60">Genetiska aspekter</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Den genetiska variationen bland järvar i Skandinavien är betydligt lägre än bland järvar i Ryssland och Nordamerika. Den begränsade genetiska variationen i Skandinavien är sannolikt ett resultat av perioder med liten populationsstorlek och begränsat genetiskt utbyte med populationen i Finland/Ryssland.</P>
<P class="p109 ft7">I dagsläget finns inget som tyder på att den skandinaviska järv- stammen påverkas av genetiska problem, även om detta inte stude- rats specifikt. På sikt är det likväl viktigt att ett genetiskt utbyte med populationen i öst kan ske kontinuerligt.</P>
<P class="p12 ft7">I nordligaste Sverige och Norge har den skandinaviska järv- populationen geografisk kontakt med järvens utbredningområde i Finland. Trots genetiska analyser av ett stort antal järvar under senare år i bl.a. Norrbotten har dock fram till 2007 ingen järv med ett genetiskt ursprung i den större finsk/ryska populationen dokumenterats. Utbytet med genetiskt annorlunda individer från den finsk/ryska populationen tycks därför vara starkt begränsat (Flagstad m.fl. 2007). Preliminära resultat från <NOBR>DNA-analyser</NOBR> av järvar i Finnmark i Norge visar att detsamma gäller även i nord- ligaste Norge.</P>
<P class="p10 ft7">Genetiska analyser har visat att nästan alla järvar i det lilla beståndet på gränsen mellan Gävleborgs och Västernorrlands län är nära besläktade med varandra. Beståndet grundades av ett fåtal individer från huvudpopulationen i fjällkedjan, sannolikt i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Efter det har inget eller bara litet genetiskt utbyte skett med huvudpopulationen. Nytillkomna individer härrör främst från lokal reproduktion, delvis genom inavel. Beståndets låga individ- antal och smala genetiska bas betyder att invandrande järvar är vik- tiga för en positiv beståndsutveckling. Det korta avståndet, <NOBR>10–15</NOBR> mil, till huvudpopulationen och dokumenterad förekomst av strö-</P>
<P class="p407 ft15">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Järv</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft7">järvar i både Gävleborgs och Västernorrlands län gör att det borde finnas goda utsikter för att nya individer ansluter till populationen.</P>
<P class="p206 ft28"><SPAN class="ft28">6.5</SPAN><SPAN class="ft60">Skador på tamdjur</SPAN></P>
<P class="p34 ft10"><SPAN class="ft10">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft63">Ren</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Renen utgör järvens huvudsakliga föda, men det är inte bara preda- tionen som är ett problem för rennäringen. I vissa lägen gör järvens närvaro att renhjordar lämnar de områden som är bäst ur betes- synpunkt. Detta kan leda till merarbete för rennäringen i form av extra bevakning och samling av renar som spridits av järvar.</P>
<P class="p19 ft7">Järvens predationstakt på ren varierar sannolikt beroende på antalet renar i området, tillgången på annan föda t.ex. kadaver, rådande snöförhållanden och individuella skillnader mellan järvar. Flertalet järvar lever antagligen långa perioder då de endast tar enstaka renar. Samtidigt kan järven vid särskilda förhållanden döda många renar under kort tid. Järvens predation på ren är störst då det är djup snö med skare som bär järven men inte renen. Även under renarnas kalvningstid är järvens predation mer omfattande.</P>
<P class="p18 ft7">I dagsläget finns bristfällig kunskap om hur mycket ren som dödas av järvar. Det är inte känt hur många renar en järv i genom- snitt dödar under ett år och inte heller hur predationen fördelar sig på olika kategorier av renar, dvs. sarvar, vajor och kalvar.</P>
<P class="p17 ft7">Under <NOBR>1980-talet</NOBR> utfördes studier av rovdjurens predation på ren i Jåkkåkaska och Umbyns samebyar (Bjärvall m.fl. 1990). I de två samebyarna fann man att den totala dödligheten bland kalvar från kalvmärkning fram till ett års ålder varierade från <NOBR>11–14</NOBR> %. Av denna kalvdödlighet svarade järven för <NOBR>31–38</NOBR> %. I studien upp- skattades även att den totala årliga dödligheten bland vuxna vajor var omkring 2,8 % och att rovdjuren stod för merparten av denna dödlighet, ca 70 %. Rovdjurstätheten vid studiens utförande var dock inte väl dokumenterad, men sannolikt är antalet rovdjur fler i dag.</P>
<P class="p201 ft7">I Norge har dödligheten hos renkalv studerats under 2000– 2004. Fler än 800 kalvar i fem olika renhjordar försågs med en typ av sändare som registrerar om djuret dör. Kalvarna försågs med sändare i kalvningshägn vid <NOBR>1–2</NOBR> veckors ålder. Därefter släpptes renarna på fritt bete och pejlades dagligen under <NOBR>1–3</NOBR> månader för att fastslå kalvdödlighet och dödsorsaker. Dödligheten bland de</P>
<P class="p408 ft15">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Järv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">märkta kalvarna under dessa första månader var låg, endast 3 % i genomsnitt för olika år och hjordar. Av denna dödlighet stod jär- ven för ungefär en fjärdedel.</P>
<P class="p195 ft10"><SPAN class="ft10">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft63">Övriga skador</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">I Sverige, under de senaste 100 åren, har järv inte orsakat skador på andra tamdjur än ren. I Norge däremot dödas ett stort antal får av järv årligen. Under <NOBR>2003–2005</NOBR> dokumenterades <NOBR>800–900</NOBR> järv- dödade får varje år. Samma period utgick ersättning för ca 14 000 får per år som dokumenterats eller antagits ha blivit dödade av järv.</P>
<P class="p109 ft7">Skillnaden mellan Sverige och Norge förklaras av olikheter i omfattning och typ av djurhållning. I Norge finns frigående får i stora delar av järvens utbredningsområde. Antalet fritt betande får är också mycket stort, ca två miljoner i hela Norge. I Sverige är förhållandena annorlunda, får hålls vanligen i hägn och fårskötsel förekommer huvudsakligen utanför järvens utbredningsområde. Om däremot järven i framtiden etablerar sig i områden där fäbodar bedrivs kan en viss predation på får komma att ske även i Sverige.</P>
<P class="p184 ft28"><SPAN class="ft28">6.6</SPAN><SPAN class="ft60">Hotbild</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Det finns i dag inga uppenbara hot som kan tänkas minska järvens livsmiljö. Vissa områden kan komma att påverkas av t.ex. skid- anläggningar, skoterkörning och skogsbruk, med sannolikt kom- mer detta att ha en marginell betydelse i ett nationellt perspektiv.</P>
<P class="p109 ft7">På kort sikt tycks det inte föreligga något demografiskt hot mot den svenska järvstammens överlevnad, givet nuvarande popula- tionsstatus och rådande förvaltning. Den illegala jakten utgör dock ett hot och bidrar sannolikt till att järvstammen i fjällkedjan är fragmenterad. För en långsiktig bedömning måste även genetiska aspekter beaktas. I dag finns visserligen inget som tyder på att stammen påverkas negativt av genetiska effekter, men det är viktigt att utreda möjligheten till genetiskt utbyte med den större finsk/ ryska populationen. Att ett genetiskt utbyte etableras och upp- rätthålls är nödvändigt för att bevara genetisk variation långsiktigt.</P>
<P class="p409 ft15">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Järv</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft28"><SPAN class="ft28">6.7</SPAN><SPAN class="ft60">Förväntad populationsutveckling</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Järvpopulationens utveckling är svår att förutse och det finns ingen tydlig trend i de senaste årens inventeringsresultat. Tre faktorer som sannolikt kan påverka stammens utveckling i Sverige de när- mast kommande åren är omfattningen av illegal jakt, födotillgången och utvecklingen i skogslandet.</P>
<P class="p17 ft7">Vad som påverkar omfattningen av illegal jakt är svårt att fast- ställa, men väl fungerande ersättningssystem och berörda gruppers förtroende för rovdjurspolitiken kan vara viktiga faktorer.</P>
<P class="p17 ft7">Hur födotillgången blir påverkas bl.a. av tätheten av lodjur inom renskötselområdet, renstammens utveckling och samebyarnas prio- riteringar vad gäller t.ex. samling och flytt av renar. De senare fak- torerna påverkas i sin tur åtminstone delvis av väder- och betesför- hållanden. I någon mån kan järvstammens utveckling påverkas av lämmelår.</P>
<P class="p19 ft7">Etablering av järv i skogslandskap, främst utanför renskötsel- området, kan få stor betydelse för järvstammen i framtiden. Del- beståndet i Gävleborgs och Västernorrlands län är dock litet och i högsta grad känsligt för demografiska slumpfaktorer. Dessutom förekommer inavel. Invandring av järvar till området är därför önskvärt för att öka antalet järvar och även hindra genetisk utarm- ning. För ytterligare etablering av järv i skogslandskap är det också av intresse i vilken utsträckning vargförekomst kan bidra till en ökad födotillgång för järven.</P>
<P class="p18 ft7">Även inom renskötselområdet är det eftersträvansvärt att järven i högre utsträckning etablerar sig i skogslandskap, eftersom det i framtiden potentiellt kan bidra till en jämnare geografisk fördel- ning av järvbeståndet.</P>
<P class="p19 ft7">På senare år har det registrerats flera föryngringar av järv i skogsområden i Hedmark i Norge varifrån invandring kan komma att ske till skogsområden i Dalarna. Hedmark är dock ett förvalt- ningsområde med ett fastlagt mål på 5 årliga föryngringar. Under <NOBR>2004–2006</NOBR> har det i genomsnitt registrerats 7,7 föryngringar i Hedmark.</P>
<P class="p410 ft15">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<P class="p0 ft6">7 Artbeskrivning lodjur</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft28">7.1</SPAN><SPAN class="ft60">Lodjurets utbredning och antal</SPAN></P>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft63">Världen inklusive Europa</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Det euroasiatiska lodjuret, Lynx lynx, har en vid utbredning i norra Eurasien, från Skandinavien och österut till Berings hav och Japanska sjön. Antalet euroasiatiska lodjur i världen är inte känt, men förmodligen finns åtminstone 30 000 djur. I Europa förutom Ryssland finns antagligen 7 000 9 000 lodjur.</P>
<P class="p12 ft7">I Europa har lodjursstammarna minskat sedan flera hundra år tillbaka. Den lägsta nivån nåddes under <NOBR>1960-talet.</NOBR> Vid denna tid- punkt fanns lodjur endast kvar i Finland, Sovjetunionen, Karpa- terna, på södra Balkan och i ett litet isolerat bestånd i Skandinavien. Sedan dess har trenden vänt och lodjur har åter etablerat sig i vissa delar av det forna utbredningsområdet. Detta har skett genom naturlig spridning och utomlands även genom utplantering. Exem- pelvis har det i Tyskland gjorts flera försök med utplantering av lodjur sedan år 1990.</P>
<P class="p10 ft7">Idag omfattar lodjurets utbredningsområde stora delar av Skan- dinavien och Finland, de baltiska staterna, norra delen av Ryssland, Ukraina, Vitryssland, östra och södra Polen, delar av Tjeckien, Slo- vakien och Ungern, samt stora delar av Balkan. Till följd av utplantering finns också små bestånd i bl.a. Slovenien, Schweiz och Frankrike.</P>
<P class="p12 ft7">I Finland finns en fast lodjursstam i större delen av landet söder om renskötselområdet. I renskötselområdet är förekomsten mer sporadisk. Den finska stammen har i stort sett ökat kontinuerligt sedan <NOBR>1960-talet</NOBR> och år 2007 finns troligen 1 300 1 500 djur. I Norge finns lodjur i låga tätheter i större delen av landet, med undantag av Väst- och Sörlandet där politiska beslut anger att lodjur inte ska tillåtas etablera sig. Under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> minskade stammen, men har därefter ökat, bl.a. i de nordligaste</P>
<P class="p411 ft15">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">fylkena. Beståndets storlek år 2006 motsvarade i stort Norges nationella mål på 65 föryngringar, motsvarande totalt <NOBR>325–390</NOBR> djur. År 2007 registrerades 74 föryngringar, vilket total innebär ca 440 lodjur.</P>
<P class="p180 ft10"><SPAN class="ft10">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft63">Sverige</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">I dagsläget finns reproducerande lodjur över i stort sett hela Norr- land och Svealand, samt lokalt i Götaland (figur 7.1). Luckor finns dock i östra Norrbottens skogsland och i högfjällsområdena. De senaste åren har det även uppstått luckor i södra Norrlands inland och i delar av norra Svealand.</P>
<P class="p19 ft7">Vid inventeringen vintern 2005/2006 registrerades totalt 254 föryngringar i Sverige, vilket motsvarade en population på 1 300– 1 500 djur. Vid den senaste inventeringen, vintern 2006/2007, regi- strerades minst 246 föryngringar. Det totala antalet individer i populationen i Sverige uppskattas genom att multiplicera antalet föryngringar med 5,5. Omräkningsfaktorn kan dock variera från 5– 6,5 mellan olika år och områden.</P>
<P class="p412 ft15">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB389/GVB389131x1.jpg" style="width:341px;height:459px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft2">Figur 7.1 Lodjurets utbredning i Sverige och Norge.</P>
<P class="p413 ft28"><SPAN class="ft28">7.2</SPAN><SPAN class="ft60">Den svenska populationens historik och utveckling</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Lodjurets utbredning och antal har varierat kraftigt sedan 1800- talet. Detta gäller i hög grad fortfarande med stora svängningar, även de senaste årtiondena. Under början av <NOBR>1800-talet</NOBR> förekom lodjur relativt allmänt i stora delar av Sverige, antagligen talrikast i Svealand och delar av södra Norrland. Vid denna tidpunkt fanns inte lodjur i fjällområdet och i de nordligaste delarna av Skandi- navien och Finland. Under <NOBR>1800-talet</NOBR> minskade den skandinaviska lodjursstammen snabbt till följd av jakt.</P>
<P class="p414 ft15">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Omkring år 1860 var lodjuret borta från Götaland och ett tjugotal år senare även från merparten av Svealand. Omkring år 1920 fanns endast en mycket begränsad stam kvar i Jämtland/ Västernorrland, samt eventuellt något enstaka djur i Norge.</P>
<P class="p17 ft7">I Sverige fredades lodjuret år 1928 och stammen började åter- hämta sig. Allmän jakt tilläts igen från och med år 1943, men stammen fortsatte att öka. Under 1950- och <NOBR>1960-talet</NOBR> spred sig lodjuret även upp i fjälldalar, där de tidigare knappast förekommit alls.</P>
<P class="p160 ft7">Under senare delen av <NOBR>1960-talet</NOBR> började stammen att minska igen. Efter år 1980 försvann lodjuren snabbt från nästan hela Göta- land och södra Svealand. Detta ledde till att arten fredades på nytt, år 1986 utanför renskötselområdet och år 1991 i hela landet. Vid denna tidpunkt uppskattade Naturvårdsverket att stammen kunde vara så liten som ett par hundra individer.</P>
<P class="p19 ft7">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade emellertid lodjursstammen och år 2000 beräknades den bestå av nästan 2 000 djur. Sedan dess har stammen åter minskat både i och utanför renskötselområdet.</P>
<P class="p17 ft7">I renskötselområdet minskades stammen avsiktligt genom höga jaktkvoter åren <NOBR>1997–2003</NOBR> för att komma närmare det mål på 400 djur som fastlades för området i en Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57, sidan 38). Lodjursstammen nära nog halverades mellan 1998 och 2004. Den största minskningen skedde i Jämtlands län. För rennäringen har minskningen främst medfört lokala effekter, och i vissa områden har inte någon effekt märkts. Efter år 2003 har jakten varit restriktiv och ingen ytterligare nedgång har märkts i renskötselområdet under <NOBR>2003–2007.</NOBR> Under vintrarna 2005/2006 och 2006/2007 registrerades 105 respektive 97 föryng- ringar inom renskötselområdet, vilket kan jämföras med 167 vin- tern 1997/1998.</P>
<P class="p256 ft7">I Mellansverige finns en neråtgående trend i lodjursstammen sedan vintern 1999/2000, även om minskningen tycks ha avstannat under de tre senaste åren. En minskad tillgång på rådjur är en viktig orsak i flera områden, men även legal- och illegal jakt, samt trafik och skabb är faktorer som påverkar lodjursstammen. I Götaland och sydligaste Svealand där rådjuren är talrikare, är lodjursstammen fortfarande i ökning.</P>
<P class="p19 ft7">Under de senaste åren pågår en långsam kolonisation söderut i Götaland. Under 2005/2006 registrerades totalt åtta föryngringar söder om lodjurets sammanhängande utbredningsområde, varav två i södra Västergötland, tre i Hallands län, en i Jönköpings län, en i</P>
<P class="p372 ft15">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">Kalmar län och en i Blekinge län. Under 2006/2007 registrerades nio föryngringar, varav fem i södra Västergötland, en i Hallands län, en i Kalmar län och två i Blekinge län.</P>
<P class="p109 ft7">Lodjurets många och ofta snabba nedgångar under de senaste århundradena har huvudsakligen orsakats av jakt, även om andra orsaker kan ha bidragit i vissa fall. De åtskilliga fluktuationerna och deras samband med jaktens omfattning talar starkt för att lodjurs- stammen är lätt att decimera med jakt. Noggrann inventering och omsorgsfull avpassning av jakten är därför en förutsättning för framgångsrik förvaltning av stammen. Mot bakgrund av att stam- men varierat kraftigt både tidsmässigt och inom olika regioner bör också regionala förvaltningsplaner utgöra viktiga delar i förvalt- ningen.</P>
<P class="p228 ft7">Populationens storlek år 1995</P>
<P class="p284 ft7">Enligt EU:s Art- och habitatdirektiv (92/43/EEG) ska popula- tionsstorleken vara minst lika stor som då direktivet började gälla, vilket för Sveriges del var år 1995. Populationens storlek vid denna tidpunkt är därför av politisk betydelse och bör beskrivas. Utanför renskötselområdet registrerades under vintrarna 1994/1995 och 1995/1996 132 respektive 159 föryngringar av lodjur. Dessa inven- teringar utfördes i Svenska jägareförbundets regi och omfattade delar av det utbredningsområdet. Utanför renskötselområdet bör därmed funnits ca <NOBR>700–900</NOBR> individer år 1995. För renskötselområ- det finns endast grova uppskattningar eftersom täckande inven- teringsuppgifter i stort sett saknas, med undantag för Norrbottens län. Enligt bedömningar av Naturvårdsverket och samebyarna omfattade stammen år 1995 omkring <NOBR>350–400</NOBR> individer, varav ungefär hälften i Jämtlands län. Baserat på ovanstående kan den svenska lodjursstammen ha omfattat omkring 1 <NOBR>050–1</NOBR> 300 indi- vider år 1995. Artdatabankens officiella siffra för år 1995 var 700 lodjur i hela Sverige.</P>
<P class="p415 ft28"><SPAN class="ft28">7.3</SPAN><SPAN class="ft60">Biologi</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Ett lodjur är ungefär lika stort som en stövare. Medelvikten för hanar är <NOBR>20–25</NOBR> kg och för honor <NOBR>16–20</NOBR> kg. Lodjuret är långbent och har tydliga svarta tofsar på öronen. Svansen är kort och tvärt</P>
<P class="p416 ft15">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">avhuggen. Tassarna är runda och stora. Som hos alla kattdjur, för- utom gepard, kan klorna dras in. Årsungarna har redan i december så stora tassar att de inte genom spåren kan skiljas från vuxna djur. Pälsens färg och fläckighet varierar mycket mellan olika individer.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft63">Föda</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Lodjur är utpräglade köttätare. I norra Sverige är renen ett viktigt bytesdjur, längre söderut är rådjuret viktigast. Där dovhjort före- kommer kan även dessa tas, men då företrädesvis kalvar och i viss mån hindar. Från Polen finns uppgifter om att lodjur kan ta kron- hjort och i vissa fall även vildsvin (Okarma m.fl. 1997). Detta har hittills inte dokumenterats i Sverige. Utöver medelstora klövdjur kompletteras lodjurets diet med småvilt, framförallt hare, ripa och andra skogsfåglar. Lodjur tar även mindre rovdjur som räv, mård och hermelin. I östra Finland och stora delar av Ryssland där rådjur och andra medelstora klövdjur saknas, är skogshare lodjurets vikti- gaste byte.</P>
<P class="p256 ft7">Vid jakt smyger sig lodjuret på bytet och gör sedan en snabb attack från nära håll. Vanligen ges jakten upp redan efter <NOBR>50–60</NOBR> meter om inte bytet hunnits ikapp. Stora bytesdjur dödas med strupbett och kvävning. Mindre bytesdjur dödas genom ett bett över nacke eller rygg.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft63">Livsmiljö och hemområden</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Lodjur kan leva i mycket skiftande omgivningar. Finns det bara tillräckligt med bytesdjur och skyddade platser för ungarna så läm- par sig de flesta miljöer. När den skandinaviska stammen var som minst fanns lodjur endast i de mest svåråtkomliga, kraftigt kupe- rade och glest befolkade områdena. Efter hand som stammen ökat har lodjur även etablerat sig i randområden till jordbruksbygder. Idag finns t.ex. ett av de tätaste bestånden i delar av Uppsala län.</P>
<P class="p19 ft7">Ett hemområde är det område inom vilket ett djur lever, dvs. där djuret tillgodogör sig resurser och reproducerar sig. Lodjur använ- der stora hemområden, även jämfört med stora kattdjur som tiger och puma. Sannolikt är de stora hemområdena en anpassning till ett liv i nordliga skogar med jämförelsevis gles bytesförekomst. Detta stämmer väl överens med skandinaviska forskningsresultat som</P>
<P class="p225 ft15">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">visar att storleken på honors hemområden påverkas av bytestill- gången. I Hedmark i Norge där bytestillgången är liten använder honor områden som i genomsnitt är 8 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft61">P </SPAN>I Bergslagen däremot, där bytestillgången är bättre, används betydligt mindre områden, omkring 3 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft61">P </SPAN>I Sarekområdet där tillgången på ren varierar under året använder honor i genomsnitt 4 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft61">P</SPAN></P>
<P class="p12 ft7">Lodjurshanarnas hemområden är ungefär dubbelt så stora som honornas. Detta beror inte på att hanar har ett mycket större födo- behov, utan på att de konkurrerar om honor. Ett stort område medför ökad möjlighet att reproducera sig med flera honor.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft63">Reproduktion</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Lodjurets brunsttid inträffar i mars och dräktighen varar i ungefär 70 dagar. Ungarna föds i månadsskiftet maj/juni och kullstorleken varierar från <NOBR>1–4.</NOBR> Ungarna föds på en skyddad plats, ofta i svår- framkomlig terräng, gärna under en tät gran eller i en klippskreva. Honan tar ensam hand om ungarna som lämnas ensamma då honan jagar. Efter <NOBR>7–8</NOBR> veckor lämnar de födelseplatsen och ungarna följer gradvis alltmer med modern i hennes förflyttningar. Digivningen upphör i november, men ungarna fortsätter att följa modern fram tills de är <NOBR>9–11</NOBR> månader.</P>
<P class="p10 ft7">Hos långlivade arter som stora rovdjur leder minskade födo- resurser ofta till minskad reproduktion. För lodjurshonor i Skandi- navien har detta dokumenterats genom studier i områden med olika födotillgång. I Bergslagen där rådjurstätheten är hög reprodu- cerar sig de flesta honor redan vid två års ålder. I områden där födotillgången är sämre föds vanligen den första kullen senare. Även andelen äldre honor som reproducerar sig påverkas av födo- tillgången. I studieområdet i Bergslagen föder i genomsnitt 90 % av honorna som är tre år eller äldre ungar ett givet år, medan andelen i Hedmark, som har låg rådjurstäthet, är 72 %. Likaså blir kullstor- leken mindre när födotillgången är sämre. I Bergslagen är den genomsnittliga kullstorleken i juni 2,4 ungar, medan den i Hed- mark är två ungar. Om man bortser från övriga parametrar medför dessa olikheter en teoretisk skillnad i tillväxttakt motsvarande <NOBR>7–8</NOBR> procentenheter mellan Bergslagen och Hedmark. Det är givetvis möjligt att även överlevnaden bland vuxna djur påverkas av resurs- tillgången, men en sådan skillnad har inte dokumenteras mellan Bergslagen och Hedmark.</P>
<P class="p417 ft15">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p418 ft10"><SPAN class="ft10">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft63">Spridning</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Efter separationen från modern söker ungarna upp egna hemområ- den. Unga honor slår sig ofta ned nära moderns område, men kan i undantagsfall vandra långt. Unga hanar vandrar som regel längre än honor. Det genomsnittliga spridningsavståndet i Bergslagen är 38 km för honor och 180 km för hanar. De längsta spridningsavstån- den som uppmätts i Sverige är för honor 140 km, och för hanar 450 km.</P>
<P class="p201 ft7">De unga djurens utvandring påverkas sannolikt av rådande för- hållanden i den lokala populationen. Exempelvis tyder forsknings- resultat på att lodjurshonor i Bergslagen har en så kallad mättnads- spridning, dvs. att unga honor sprider sig till första lediga hem- område. Först när en region är ”mättad” sprider sig de unga honorna längre sträckor. Om resurstillgången minskar ökar stor- leken på lodjurens hemområden (Herfindal m.fl. 2005). Detta innebär att en population fortfarande kan vara mättad trots att tät- heten av lodjur minskar.</P>
<P class="p419 ft10"><SPAN class="ft10">7.3.5</SPAN><SPAN class="ft63">Dödlighet</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Dödligheten under lodjurets första levnadsår är <NOBR>30–70</NOBR> %. Många ungar dör tidigt, förmodligen av undernäring, sjukdom och preda- tion. Hos ettåringar är dödligheten <NOBR>20–50</NOBR> %, och för vuxna djur <NOBR>10–20</NOBR> % årligen. Sammantaget innebär detta att <NOBR>15–55</NOBR> % av de ungar som föds överlever fram till vuxen ålder, dvs. två år. Bland vuxna lodjur är legal och illegal jakt de största dödsfaktorerna, till- sammans utgör de <NOBR>50–90</NOBR> % av dödligheten.</P>
<P class="p19 ft7">Den genomsnittliga potentiella årliga tillväxttakten utan vare sig legal- eller illegal jakt, skulle uppskattningsvis vara ca 20 % i Sarek, 30 % i Bergslagen och 20 % i Hedmark. Den verkliga tillväxten idag, inklusive både legal och illegal jakt, är lägre och ligger istället på omkring 7 %, 19 % och 1 % i respektive område (Andrén m.fl. 2006).</P>
<P class="p160 ft7">Inom renskötselområdet har jaktuttaget på lodjur varierat mel- lan någon enstaka procent till ca 12 % under <NOBR>1996–2005.</NOBR> Då jakt- trycket varit högt har lodjurspopulationen minskat till nästa år. Utifrån analyser av jakttryck och förändring i lodjurspopulationen från ett år till nästa har det visat sig att ett jakttryck på ca 6 % balanserar lodjurspopulationen. Är jakttrycket högre så minskar</P>
<P class="p225 ft15">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft7">populationen, och är jakttrycket lägre så växer populationen. Base- rat på överlevnad och reproduktion bland sändarförsedda lodjur i Norrbottensfjällen så är den faktiska årliga tillväxten ungefär 7 % före legal jakt (Andrén m.fl. 2006). Den legala jakten har därmed varit högre än tillväxten vissa år.</P>
<P class="p367 ft7">Utanför renskötselområdet har den legala jakten under 1995– 2005 varierat från 0 % i flera regioner till 10 % i vissa regioner under enstaka år. Här har inte någon effekt på stammens tillväxt påvisats från ett år till nästa. Exempelvis har det i vissa regioner förekommit att antal lodjur ökat trots ett högt jakttryck, och att antal lodjur minskat trots att ingen legal jakt förekommit. Baserat på överlevnad och reproduktion bland sändarförsedda lodjur i Bergslagen och Hedmark är den årliga tillväxttakten ca 22 % respektive 9 % före legal jakt (Andrén m.fl. 2006). Ett jakttryck på 10 % av populationen motsvarar sannolikt mellan halva och hela tillväxten, delvis beroende av bytestillgången i aktuell region. Jakt- kvoter och antalet legalt fällda lodjur under <NOBR>1994–2007</NOBR> framgår av tabell 7.1.</P>
<P class="p421 ft2">Tabell 7.1. Jaktkvoter meddelade av Naturvårdsverket och antal fällda lodjur inom respektive utanför renskötselområdet <NOBR>1994/1995–2006/2007.</NOBR></P>
<P class="p422 ft16">94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr0 td120"><P class="p123 ft20">Renskötsel</P></TD>
<TD class="tr0 td7"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr0 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr0 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr0 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr0 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr0 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr0 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr0 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td120"><P class="p123 ft20">området</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td120"><P class="p123 ft44">tilldelning</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p24 ft44">6</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft44">35</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft44">125</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p24 ft44">125</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft44">125</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft44">93</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p24 ft44">69</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft44">69</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft44">64</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p24 ft44">33</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft44">16</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p24 ft44">27</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p423 ft44">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td120"><P class="p123 ft85">fällda</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft85">4</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">12</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">80</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p24 ft85">56</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">42</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">75</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p24 ft85">56</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">51</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">26</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p24 ft85">27</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">8</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p24 ft85">20</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p423 ft85">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td120"><P class="p123 ft20">Utanför renskötsel</P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td120"><P class="p123 ft86">området</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td120"><P class="p123 ft85">tilldelning</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p24 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft85">22</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p24 ft85">43</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft85">43</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft85">90</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p24 ft85">58</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft85">45</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft85">45</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p24 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p24 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p24 ft85">24</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p423 ft85">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td120"><P class="p123 ft85">fällda</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">17</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p24 ft85">40</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">49</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">90</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p24 ft85">60</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">46</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">44</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p24 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p24 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p24 ft85">34</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p423 ft85">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td122"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr34 td123"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p15 ft87"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p424 ft7">Den illegala jaktens omfattning går av naturliga skäl inte att ange exakt. De uppskattningar som gjorts baseras främst på uppgifter från sändarförsedda lodjur där signalerna oförklarligt upphör. Under perioden <NOBR>1995–2002</NOBR> följdes sammanlagt 245 sändarförsedda lodjur i Sverige och Norge (Andrén m.fl. 2006). Av dessa sköts med säkerhet 10 lodjur illegalt. Radiokontakten bröts med ytterli- gare 71 lodjur, bland dem bedömdes att 24 kunde ha skjutits ille-</P>
<P class="p425 ft15">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">galt. För resterande 47 lodjur som försvann finns inga indikationer på varför radiokontakten bröts. Förutsatt att de sändarförsedda lodjuren är representativa för alla lodjur i Sverige så dödas upp- skattningsvis <NOBR>100–150</NOBR> lodjur illegalt i Sverige varje år, dvs. ungefär 10 % av stammen. Ett faktum som ytterligare styrker farhågorna om en omfattande illegal jakt är att lodjur som märkts inom ren- skötselområdet huvudsakligen försvinner under vintern, medan lodjur som märkts utanför renskötselområdet huvudsakligen för- svinner under hösten.</P>
<P class="p18 ft7">Ett betydande antal lodjur dödas dessutom av väg- och tågtrafik. Ett trettiotal trafikdödade lodjur rapporteras årligen. Även räv- skabb utgör en väsentlig dödsorsak bland lodjur, med ett antal dokumenterade fall varje år.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">7.3.6</SPAN><SPAN class="ft63">Samspel med andra stora rovdjur</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Lodjurets förhållande till andra stora rovdjur är dåligt belagt. För järven har lodjuret betydelse eftersom den utnyttjar kadaver som lon lämnat. Mellan varg och lodjur råder en viss konkurrens om mindre klövvilt. Det kan också finnas en mer direkt påverkan om varg och lodjur angriper varandra. Forskare har sett en viss tendens till färre ynglande lodjurshonor i vargrevir än förväntat.</P>
<P class="p199 ft28"><SPAN class="ft28">7.4</SPAN><SPAN class="ft60">Genetiska aspekter</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Genetiska analyser har visat att skandinaviska lodjur har lägre genetisk variation än lodjur i bl.a. Finland (Hellborg m.fl. 2002). I Skandinavien saknas flera genetiska varianter som förekommer i Finland. I Finland däremot finns nästan alla varianter som före- kommer i Skandinavien. Detta är ett mönster som kan uppstå då en delpopulation varit isolerad från huvudpopulationen. Historiska data tyder på att det genetiska utbytet mellan Skandinavien och Finland/Ryssland har varit avbrutet i uppemot 100 år. Även innan dess har sannolikt utbytet mellan populationerna varit begränsad eftersom lodjur tidigare inte haft någon vid utbredning i norra Skandinavien och norra Finland. Under senare år har emellertid populationerna i dessa regioner expanderat och närmat sig varandra geografiskt. Ett visst genetiskt utbyte har dokumenteras genom <NOBR>DNA-analys</NOBR> av lodjursspillning som samlats in i Tornedalen</P>
<P class="p281 ft15">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">(Flagstad m.fl. 2007). Mellan år 2002 och år 2007 har 6 lodjur med finsk härkomst kunnat konstateras. Därtill har 4 lodjur med en sannolikt mixad svensk/finsk härkomst registrerats.</P>
<P class="p109 ft7">Det finns hittills inget som tyder på att den skandinaviska lodjursstammen har genetiska problem. Sådana problem är heller knappast att förvänta så länge inte stammen minskar avsevärt och genetiskt utbyte med den finsk/ryska populationen upphör.</P>
<P class="p208 ft28"><SPAN class="ft28">7.5</SPAN><SPAN class="ft60">Skador på tamdjur</SPAN></P>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft63">Ren</SPAN></P>
<P class="p284 ft7">I renskötselområdet är renen lodjurets viktigaste byte. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> utfördes studier av rovdjurens predation på ren i Jåkkå- kaska och Umbyns samebyar (Bjärvall m.fl. 1990). I studien fann man att dödligheten bland kalvar, från kalvmärkning till ett års ålder, varierade mellan 11 och 14 % i båda samebyarna. Av denna dödlighet svarade lodjur för <NOBR>24–33%.</NOBR> Antalet stora rovdjur i de aktuella områdena var inte väl dokumenterat vid studiens utförande. Lodjurets predation på ren har även studerats genom att följa ett antal sändarförsedda lodjurshonor med ungar under vin- tern i Norrbottensfjällen (Pedersen m.fl. 1999). Datamängden i studien är relativt begränsad, men resultatet indikerar att en hona med ungar i medeltal kan ta sex renar per månad under vintern. Det finns också preliminära forskningsresultat som indikerar att en hane i genomsnitt tar 3,9 renar per månad under vintern.</P>
<P class="p386 ft7">Grova uppskattningar av lodjurets uttag ur renstammen kan göras, men endast baserat på relativt osäkra uppgifter och antagan- den. Exempelvis har ovanstående uppgifter om predationstakt använts tillsammans med antagandena att sommarpredationen är lika stor som vinterpredationen och att ensamma lodjurshonor tar hälften så mycket som honor med ungar. Om därtill lodjursstam- men består av 47 % hanar, 31 % honor utan ungar och 22 % honor med ungar, dvs. vinterbeståndets sammansättning i studieområdet i Norrbotten, så dödar en stam på 600 lodjur (nuvarande numerär i renskötselområdet) uppskattningsvis 23 000 renar per år. En lodjursstam på 600 djur motsvarar ca 100 familjegrupper. Om sommarpredationen istället är hälften så stor som vinterpredatio- nen, blir uttaget 17 000 renar.</P>
<P class="p426 ft15">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Uppskattningar kan också baseras på lodjurets födobehov (ca 1,5 kg kött per dygn), andelen ren i lodjurens föda <NOBR>(70–90</NOBR> %), mängden tillgängligt kött på en ren <NOBR>(15–25</NOBR> kg) samt andelen av köttet som utnyttjas <NOBR>(70–90</NOBR> %). Enligt en sådan beräkning skulle en lodjursstam på 600 individer uppskattningsvis döda 10 000– 28 000 renar per år. Det väldiga intervallet kommer sig av att varje parameter i sig har stor variation, och åskådliggör tydligt beräk- ningens osäkerhet.</P>
<P class="p419 ft10"><SPAN class="ft10">7.5.2</SPAN><SPAN class="ft63">Får och nötkreatur</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Bland tamdjur utanför renskötselområdet är det huvudsakligen får som angrips av lodjur. Under <NOBR>1997–2005</NOBR> registrerades 269 angrepp på får. I medeltal angreps två får per tillfälle. I 60 % av fallen döda- des ett får, men som mest dödades 14 får vid samma tillfälle. Vuxna får tas i nästan samma utsträckning som lamm. En viss ökning av antalet angrepp har skett under senare år då lodjur börjat etablerat sig i mer fårtäta områden i södra Sverige. Enskilda lodjursindivider står ofta för oproportionerligt många angrepp. Exempelvis kan nämnas ett lodjur i östra Värmland som under 2003 stod för en tredjedel av alla angrepp i landet.</P>
<P class="p18 ft7">Lodjur ger sig bara i enstaka fall på nötkreatur, och då främst på kalvar. Antalet lodjursangrepp på kalv varierade mellan 0 och 4 per år under <NOBR>1997–2006.</NOBR></P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">7.5.3</SPAN><SPAN class="ft63">Hundar</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Under perioden <NOBR>1997–2006</NOBR> skadades totalt 70 hundar av lodjur. De flesta hundar är jakthundar som ställt lodjur under pågående jakt, där lodjuret försvarat sig. Incidenterna har ofta skett då en hund jagat och kommit ikapp lodjuret, eller när en hund intresserat sig för ett lodjursslaget byte.</P>
<P class="p188 ft28"><SPAN class="ft28">7.6</SPAN><SPAN class="ft60">Samspel mellan lodjur, rådjur och småvilt</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Söder om renskötselområdet är rådjur det dominerande bytesdju- ret. För närvarande pågår forskning om lodjurets predationstakt på rådjur i Bergslagen, där tätheten av både lodjur, 0,67 lodjur/ mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>,<SPAN class="ft61">P </SPAN>och rådjur, 370 rådjur/ mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>,<SPAN class="ft61">P </SPAN>är relativt hög. Preliminära resultat</P>
<P class="p427 ft15">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">visar att den genomsnittliga predationstakten för alla lodjurkate- gorier, dvs. sammantaget för familjegrupper, hanar och ensamma honor, under <NOBR>1996–1999</NOBR> var ca 5,1 rådjur/månad, eller 61 rådjur/år.</P>
<P class="p109 ft7">I Norge studeras också lodjurets predationstakt på rådjur, men vid betydligt lägre rådjurstätheter. Här saknas absoluta data på rådjurstätheten och istället används avskjutningsstatistik som ett täthetsindex. Indexet varierar mellan 0,01 och 2,0 skjutna rådjur/km<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft61">P </SPAN>Preliminära uppgifter pekar på att lodjurets preda- tionstakt inom det intervallet är ungefär 50 rådjur/år för familje- grupper och 31 rådjur/år för ensamma lodjur. Forskarna har också funnit en minskning i predationstakten vid mycket låga rådjurs- tätheter, närmare bestämt 36 rådjur/år för familjegrupper och 18 rådjur/år för ensamma lodjur då det skjuts färre än 0,1 rådjur/km<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft61">P</SPAN></P>
<P class="p108 ft7">Från Sverige finns också uppgifter som tyder på att lodjurets predationstakt på rådjur minskar då rådjurstätheten går ned. Vid inventeringarna 1996, 1998 och 2000 noterades alla lodjursslagna byten vid spårningarna (Liberg och Glöersen 2000). År 1996 och 1998 utgjorde rådjur ca 80 % av samtliga slagna byten inom hela inventeringsområdet. Men vid inventeringen 2000 hade andelen minskat till ca 60 % i norra Värmland och norra Dalarna där rådjursstammen minskat under <NOBR>1996–2000.</NOBR></P>
<P class="p108 ft7">Lodjurets predationstakt på klövvilt har även studerats i andra länder, bl.a. på rådjur och gems i Schweiz och på rådjur och kron- hjort i Polen. Predationstakten i dessa studier ligger i nivå med predationstakten i Bergslagen, men något högre jämfört med stu- dien i Norge.</P>
<P class="p12 ft7">Under <NOBR>1980-talet</NOBR> ökade rådjurspopulationen kraftigt i Sverige. Ökningen berodde förmodligen främst på att rävstammen slagits ut av rävskabb. Milda vintrar, vinterutfodring och få lodjur gynnade sannolikt också rådjuren under denna tid. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade lodjuren i södra Norrlands kustland och i Bergslagen, antagligen som en respons på den ökade tillgången på rådjur och fredning i kombination med återhållsam skyddsjakt.</P>
<P class="p12 ft7">Efter <NOBR>1980-talets</NOBR> kraftiga ökning har rådjursstammen åter mins- kat i hela landet. Orsaken är inte helt klarlagd, men det har skett samtidigt som rävstammen återhämtat sig efter skabbepidemin. I stora områden har förmodligen även en större lodjursstam och/ eller hårda vintrar bidragit till nedgången.</P>
<P class="p13 ft7">Lodjurens inverkan på småviltstammarna är dåligt utforskad och förhållandet kompliceras av att lodjuret regelbundet dödar räv.</P>
<P class="p428 ft15">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft7">Exempelvis så kan antalet harar öka när lodjur koloniserar nya områden och rävstammen minskar (Helldin 2004).</P>
<P class="p173 ft28"><SPAN class="ft28">7.7</SPAN><SPAN class="ft60">Förväntad populationsutveckling</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Lodjursstammen i Sverige begränsas av både biologiska och poli- tiska faktorer. Vilken faktor som styr varierar i olika delar av lan- det.</P>
<P class="p179 ft7">Med hänsyn till rennäringens intressen beslutades i en Samman- hållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) att lodjursstammen i ren- skötselområdet skulle begränsas till ca 400 individer. Detta är långt under den populationsnivå då lodjursstammen blir begränsad av biologiska orsaker, t.ex. födobrist. Därmed är det politiska beslut och inte biologiska faktorer som avgör lodjursstammens storlek i renskötselområdet.</P>
<P class="p18 ft7">Utanför renskötselområdet förefaller det enligt både forskare och Naturvårdsverket istället vara biologiska faktorer som avgör stammens storlek. Eftersom rådjur är den huvudsakliga födan är det rådjursstammens storlek som ytterst begränsar hur många lodjur som kan försörjas, även om lodjuret också tar andra byten.</P>
<P class="p17 ft7">Forskare inom det Skandinaviska lodjursprojektet har beräknat en teoretiskt maximal biologisk bärkraft för lodjur utanför ren- skötselområdet, baserat på den maximala rådjursstam miljön kan tänkas bära. Inom den nuvarande utbredningen där rådjur är den huvudsakliga födan, dvs. från renskötselområdet och söderut till Mälardalen och Vänerbygderna, resulterade beräkningen i en bär- kraft på knappt 200 familjegrupper. I realiteten är dock den bio- logiska bärkraften för lodjur i denna del av landet sannolikt lägre eftersom rådjursstammen inte befinner sig på maximinivån, och knappast heller kan förväntas göra det framöver. Utredningen delar lodjursprojektets bedömning att det baserat på denna beräkning, med begränsningen av antalet lodjur i renskötselområdet, är tvek- samt om det nationella målet på 300 familjegrupper kan uppnås inom lodjurets befintliga utbredningsområde.</P>
<P class="p312 ft7">Närmast renskötselområdet förefaller rådjursstam och lodjurs- stam ha stabiliserats på nivåer som förmodligen är en bra bit under vad miljön teoretiskt skulle kunna tillåta. Längre söderut däremot minskar både rådjursstam och lodjursstam. I nuläget kommer skydd av lodjur i denna del av landet förmodligen inte att medföra</P>
<P class="p430 ft15">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft27">Artbeskrivning Lodjur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">att stammen ökar. Tvärtom kan en fortsatt minskning förväntas på grund av den sviktande rådjursstammen.</P>
<P class="p109 ft7">Prognosen för lodjurens utbredning, populationsstorlek och livsmiljöer är likväl god i Sverige. Nya områden i Götaland kan antagligen komma att koloniseras, vilket bör ge möjlighet för lodjursstammen att öka. Det finns inte något hot mot lodjurets livsmiljö, delvis på grund av artens förmåga att leva i skiftande miljöer.</P>
<P class="p167 ft7">Rådjurstillgången söder om Mälardalen och Vänern är hög och skulle enligt beräkningar teoretiskt kunna försörja över 300 famil- jegrupper av lodjur (Liberg & Andrén 2006). Den goda bytestill- gången har emellertid inte medfört någon positiv respons hos lodjursstammen hittills, vilket talar för att det finns andra begrän- sande faktorer. Tänkbara begränsningar är rävskabb, brist på skydd, mänskliga störningar, trafik och illegal jakt. Det har dessutom visat sig att lodjur, åtminstone honor, inte gärna passerar de stora slät- terna i Väster- och Östergötland, vilket naturligtvis också påverkar lodjurets etablering i Sydsverige.</P>
<P class="p278 ft7">Även om lodjurens spridning söderut går trögt så har antalet lodjursföryngringar i södra Götaland ökat från en till nio under <NOBR>1999–2007.</NOBR> Baserat på demografiska data för lodjur i Bergslagen har forskare inom det Skandinaviska lodjursprojektet försökt för- utse beståndets utvecklingen de kommande tio åren. Preliminära resultat indikerar att risken för att beståndet i södra Götaland ska dö ut inom tio år är liten, även utan ett tillskott av honor norrifrån. Baserat på analysen är antalet familjegrupper att förvänta i södra Götaland om tio år svårt att förutsäga, men <NOBR>10–25</NOBR> är inte osanno- likt.</P>
<P class="p431 ft15">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
</DIV>
<DIV id="page_145">
<P class="p0 ft6">8 Artbeskrivning varg</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft28">8.1</SPAN><SPAN class="ft60">Vargens utbredning och antal</SPAN></P>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft63">Världen inklusive Europa</SPAN></P>
<P class="p157 ft10">Vargen, <SPAN class="ft7">Canis lupus</SPAN>, förekom tidigare i de flesta miljöer över större delen av norra halvklotet. Långvarig mänsklig förföljelse har dock lett till att vargen utrotats i stora delar av sitt tidigare utbrednings- område.</P>
<P class="p432 ft78">I Nordamerika finns uppskattningsvis <NOBR>50–60</NOBR> 000 vargar. I Asien finns sammanhängande stammar i Ryssland, Mongoliet, Tibet och Kina, samt begränsade och isolerade bestånd i Indien och Mellan- östern. Antalet vargar i Asien är förmodligen omkring <NOBR>75–85</NOBR> 000.</P>
<P class="p355 ft78">Fortfarande in på <NOBR>1700-talet</NOBR> fanns varg i nästan hela Europa, men sedan <NOBR>1900-talets</NOBR> början har vargen varit utrotad i stora delar. Idag förekommer varg främst i östra Europa, bl.a. i Ryssland, de baltiska staterna, Vitryssland, sydöstra Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien och på Balkan. I Spanien och Portu- gal finns ett isolerat bestånd med drygt 2 000 individer. Italien har ca 500 vargar. Små och isolerade bestånd finns dessutom i Skandi- navien, Frankrike och Tyskland.</P>
<P class="p108 ft10">I Finland finns år 2007 ca 300 vargar med huvudsaklig utbred- ning söder om renskötselområdet längs ryska gränsen. I Norge fanns under år 2006 omkring 20 vargar. Norges nationella mål för vargstammens storlek är tre föryngringar årligen, dvs. ca 30 djur. Sammantaget finns antagligen drygt 30 000 vargar i Europa, varav ca 20 000 i Ryssland.</P>
<P class="p316 ft71">Den varg som förekommer i Skandinavien, <SPAN class="ft79">Canis lupus</SPAN>, är samma art som finns i övriga Europa, Ryssland, Fjärran Östern och i Nordamerika. I Nordamerika förekommer även prärievarg, <SPAN class="ft79">Canis latrans</SPAN>, och rödvarg, <SPAN class="ft79">Canis rufus</SPAN>. Tamhunden härstammar direkt från vargen och betraktas fortfarande som samma art, även om den fått en egen latinsk benämning, <SPAN class="ft79">Canis lupus familiaris</SPAN>.</P>
<P class="p433 ft15">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Varg</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p418 ft10"><SPAN class="ft10">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft63">Sverige</SPAN></P>
<P class="p162 ft10">Den svenska vargstammen ingår i en gemensam <NOBR>svensk-norsk</NOBR> population. Merparten av populationen finns dock i Sverige. Utbredningsområdet år 2007 omfattar främst Mellansverige (figur 8.1). De flesta vargar lever i Värmland, Dalarna, Örebro och Gävle- borgs län.</P>
<P class="p380 ft10">Under vintern 2005/2006 dokumenterades totalt 13 föryng- ringar i Sverige inklusive gränstrakterna till Norge. En vargföryng- ring kan sägas motsvarar ungefär tio djur totalt i populationen, då inkluderas samtliga vargar, dvs. även strövande och ensamma indi- vider. Under vintern 2006/2007 dokumenterades 15 föryngringar i Sverige, varav två i gränstrakten med Norge.</P>
<P class="p434 ft15">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB389/GVB389147x1.jpg" style="width:389px;height:521px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td127"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p15 ft66">Artbeskrivning Varg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft2">Figur 8.1 Familjegrupper av varg och revirmarkerande par i Sverige och Norge vin- tern 2006/2007</P>
<P class="p436 ft28"><SPAN class="ft28">8.2</SPAN><SPAN class="ft60">Den skandinaviska populationens historik och utveckling</SPAN></P>
<P class="p169 ft88">Vargen fredades i Sverige år 1966 och i Norge år 1972 efter att stammen minskat stadigt sedan mitten av <NOBR>1800-talet.</NOBR> Vid fred- ningen i Sverige fanns sannolikt färre än 10 djur kvar. Ingen för-</P>
<P class="p437 ft15">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Varg</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">yngring registrerades under en period av 14 år och den ursprungliga skandinaviska vargstammen var utdöd.</P>
<P class="p345 ft82">Vintern år 1978 registrerades en föryngring i norra Sverige. Två vargar sköts efter tillstånd från länsstyrelsen, och resterande djur försvann redan året därpå. Vändpunkten kom istället år 1983, då två vargar med östligt ursprung fick en valpkull nära Nyskoga i norra Värmland (Wabakken m.fl. 2001). Med undantag av år 1986 föddes sedan valpar varje år från <NOBR>1983–1993</NOBR> i detta område. Trots fredning och god tillgång på föda skedde dock ingen egentlig populations- ökning. Dödligheten var lika stor som reproduktionen och antalet vargar i vinterstam översteg inte tio under hela <NOBR>1980-talet.</NOBR> Under <NOBR>1980-talet</NOBR> och början av <NOBR>1990-talet</NOBR> hindrades sannolikt stammens tillväxt av svårigheten att finna lämpliga partners. För de unga var- garna fanns endast familjemedlemmar som potentiella partners.</P>
<P class="p311 ft78">Stammen började dock att växa efter år 1991 då en ny flock bildades inom renskötselområdet i Gillhov i södra Jämtland. Lik- som honan och hanen i Nyskoga hade hanen i Gillhov ett östligt ursprung. Tillskottet av den tredje östliga invandrarvargen var sannolikt anledningen till att stammen började växa. Från och med år 1993 bildades det nya vargpar och familjegrupper varje år.</P>
<P class="p19 ft10">Vintern 2006/2007 registrerades totalt 16 vargföryngringar i Skandinavien. Av dessa var 13 helt i Sverige, 2 i gränsområden mel- lan Sverige och Norge och 1 helt i Norge.</P>
<P class="p173 ft28"><SPAN class="ft28">8.3</SPAN><SPAN class="ft60">Biologi</SPAN></P>
<P class="p309 ft10"><SPAN class="ft10">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft63">Föda</SPAN></P>
<P class="p310 ft10">Vargen kan äta allt från stora klövdjur till mindre däggdjur, fåglar och bär. Bytesvalet bestäms av vad som finns tillgängligt. I Skandinavien utgör de vilda bytesdjuren mer än 99 % av vargens föda. Älg är det primära bytet över stora delar av vargens utbred- ningsområde, så även i Sverige. Analys av spillning från svenska och norska vargrevir visar att mer än 95 % av köttet som vargen äter är älg (Müller 2006, Knappworst 2006). Rådjur är det näst viktigaste bytesdjuret. Ren, kronhjort, dovhjort, och vildsvin kan också vara viktiga byten, även om vargens nuvarande utbredning i Skandi- navien i stort sett inte överlappar med dessa arter.</P>
<P class="p438 ft15">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td127"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p15 ft66">Artbeskrivning Varg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p378 ft10"><SPAN class="ft10">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft63">Reproduktion</SPAN></P>
<P class="p157 ft10">Vargens reproduktionspotential är hög jämfört med de andra rov- djursarterna. Livstidsreproduktionen för <NOBR>björn-,</NOBR> järv- eller lodjurs- honor uppgår maximalt till ca <NOBR>15–20</NOBR> ungar. En vargtik kan produ- cera <NOBR>40–60</NOBR> valpar under en livstid (Mech & Boitani 2003). Detta medför att vargpopulationer potentiellt kan ha en tillväxt på upp till 40%. De andra arternas potentiella tillväxttakt ligger under 25%.</P>
<P class="p356 ft78">Valparna föds vanligtvis i månadsskiftet april/maj. Dräktighets- tiden är ca 63 dagar. Parningen sker oftast i månadsskiftet februari/mars, även om honan ofta börjar att löpa redan i slutet av november. Om det finns ett revirmarkerande par vid månadsskiftet februari/mars är det troligt att det föds valpar under våren. Vanligt- vis får omkring 70 % av de revirhävdande vargparen valpar.</P>
<P class="p316 ft78">Vargen bli könsmogen under sitt andra levnadsår. Honor kan få valpar fram till ca 11 års ålder. Den äldsta kända reproducerande honan i Skandinavien födde sin sista kull då hon var 11 år. Kull- storleken är vanligen <NOBR>3–8,</NOBR> men upp till 11 valpar kan förekomma. I Skandinavien har som mest 8 kullsyskon observerats.</P>
<P class="p355 ft78">Normalt är det bara en hona per flock som föder ungar. Vid rik- lig tillgång på bytesdjur eller då ett tidigare reproducerande djur förlorats från flocken förekommer det att <NOBR>2–3</NOBR> honor reproducerar sig. I glesa populationer finns dock sällan mer än en vuxen hona per flock, eftersom ungarna i regel lämnar föräldraflocken innan de blir könsmogna. I Sverige och Norge finns inga kända fall där flera valpkullar fötts i samma vargflock under samma säsong.</P>
<P class="p278 ft10">Kullstorleken varierar mellan olika vargpopulationer och är positivt kopplad till födotillgången. I återkoloniserande vargpopu- lationer och i populationer där födotillgången är god är kullstorle- ken när valparna är <NOBR>6–8</NOBR> månader i genomsnitt <NOBR>4,0–4,5.</NOBR> Förhållan- dena i återkoloniserande vargpopulationer och i populationer med god födotillgång stämmer in på Skandinavien. Kullstorleken under vintern för förstagångsreproducerade par i Skandinavien har under <NOBR>2003–2005</NOBR> varit 3,5 valpar. Detta är mindre än under <NOBR>1983–2002</NOBR> då kullstorleken var <NOBR>3,9–4,0,</NOBR> men på samma nivå som valpkullarna i Finland.</P>
<P class="p439 ft15">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Varg</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p418 ft10"><SPAN class="ft10">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft63">Dödlighet</SPAN></P>
<P class="p162 ft10">Den dominerande dödsorsaken bland vuxna skandinaviska vargar är jakt, både illegal och legal. Dessutom dödas årligen ett antal vargar av trafik. Vargar kan också dödas av sina bytesdjur och av artfrän- der. Dödsfall genom drunkning och andra olyckshändelser före- kommer likaså. Generellt bland vargar i världen kan sjukdomar utgöra en viktig dödsfaktor under vissa tidsperioder och i vissa områden.</P>
<P class="p327 ft10">För att ta reda på hur stor dödligheten är i en vargpopulation finns två metoder. Den ena bygger på beståndsinventeringar och kännedom om invandring, utvandring och genomsnittlig rekryte- ring i populationen. Förändringar i individantal mellan år kan då användas för att uppskatta dödligheten. Den andra metoden bygger på sändarförsedda individer och är mer exakt, förutsatt att de sändarförsedda individerna är representativa för populationen.</P>
<P class="p380 ft82">Inom det skandinaviska vargforskningsprojektet Skandulv har 76 vargar försetts med sändare under <NOBR>1998–2006.</NOBR> Baserat på dessa var den genomsnittliga årliga dödligheten 33 % mellan 1999 och 2006. Bland de utvandrande vargarna var den årliga dödligheten så hög som 78 %. De flesta vargar befinner sig dock i denna riskfyllda fas under en betydligt kortare tid än ett år. Revirhävdande djur hade en årlig dödlighet på 28 %. Dödligheten bland <NOBR>8–12</NOBR> månader gamla valpar var endast 4 %. Sannolikt är dödligheten högre de för- sta levnadsmånaderna, men här saknas uppgifter eftersom valpar inte försågs med sändare förrän de var ca åtta månader.</P>
<P class="p18 ft10">Illegal jakt är en betydande dödsorsak, men omfattningen är självklart svår att fastställa. I de flesta fall när en sändarförsedd varg dödas illegalt förstörs sannolikt sändaren omedelbart. Ofta noteras bara att kontakten med en varg plötsligt brutits. Inom det skandi- naviska vargforskningsprojektet, Skandulv, används kriterier för när en förlorad radiokontakt ska bedömas som sändarehaveri, san- nolik illegal jakt, möjlig illegal jakt eller annan orsak, t.ex. utvand- ring. Men trots det är givetvis osäkerheten större än om vargkrop- pen hittas.</P>
<P class="p440 ft15">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td127"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p15 ft66">Artbeskrivning Varg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p441 ft10">Dokumenterade dödsorsaker</P>
<P class="p442 ft10">Under <NOBR>1999–2006</NOBR> rapporterades totalt 69 döda ej sändarförsedda vargar i Sverige och Norge. Av dessa dog 42 % av legal jakt (i huvudsak i Norge), 32 % av trafik och 9 % av illegal jakt. Detta står i skarp kontrast till fördelningen bland de 42 sändarförsedda vargar där dödsorsaken är känd. Bland dessa dog sannolikt hälften av ille- gal jakt (tabell 8.1). Sändarförsedda vargar ger troligen en bättre bild av den sanna fördelningen av dödsorsaker, eftersom dödsfall bland omärkta vargar har olika sannolikhet att upptäckas. Bland omärkta djur överrepresenteras dödsorsaker som regelmässigt rap- porteras, dvs. trafikolyckor och legal jakt. Samtidigt underrepre- senteras dödsorsaker där kropparna sällan återfinns, t.ex. vid illegal jakt.</P>
<P class="p443 ft2">Tabell 8.1 Dokumenterade dödsorsaker bland sändarförsedda vargar perioden <NOBR>1998–2006,</NOBR> respektive bland omärkta vargar <NOBR>1999–2006</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr30 td128"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td129"><P class="p444 ft75">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p115 ft75">Legal jakt</P></TD>
<TD class="tr30 td131"><P class="p445 ft75">Trafik</P></TD>
<TD class="tr30 td132"><P class="p134 ft75">Naturlig död</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td133"><P class="p35 ft9">Sändarförsedda n=42</P></TD>
<TD class="tr30 td134"><P class="p444 ft75"><NOBR>21–24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr30 td135"><P class="p115 ft75">7</P></TD>
<TD class="tr30 td1"><P class="p445 ft75">5</P></TD>
<TD class="tr30 td136"><P class="p134 ft75">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td133"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td134"><P class="p444 ft89"><NOBR>(50–57</NOBR> %)</P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p115 ft89">(17%)</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p445 ft89">(12%)</P></TD>
<TD class="tr9 td136"><P class="p134 ft89">(14%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td133"><P class="p35 ft75">Omärkta n=69</P></TD>
<TD class="tr1 td134"><P class="p444 ft75">6</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p115 ft75">29</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p445 ft75">22</P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p134 ft75">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td133"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td134"><P class="p444 ft75">(9%)</P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p115 ft75">(42%)</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p445 ft75">(32%)</P></TD>
<TD class="tr9 td136"><P class="p134 ft75">(17%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td128"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td129"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td130"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td131"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td132"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft10">Sändarförsedda vargar är sannolikt representativa</P>
<P class="p447 ft10">Baserat på beståndsuppskattning och rekrytering i den skandina- viska populationen under <NOBR>1999–2006</NOBR> har den genomsnittliga årliga dödligheten för samtliga vargar uppskattats till 31 %. Detta överensstämmer väl med en årlig dödlighet på 33 % för sändarför- sedda vargar där både säker, sannolik och möjlig illegal jakt inklu- derats.</P>
<P class="p448 ft82">Alla legalt skjutna vargar i Norge och Sverige rapporteras. Så även de flesta som dödas i trafiken. Utifrån dessa uppgifter och aktuell populationsstorlek kan andelen djur som dör av dessa orsa- ker beräknas. Detta har jämförts med motsvarande bland sändar- försedda djur och samstämmigheten för perioden <NOBR>1999–2006</NOBR> är stor. Den genomsnittliga årliga dödligheten orsakad av legal jakt var 5,5 % bland sändarförsedda djur, och 4,7 % i hela populationen. Av de sändarförsedda individerna dog i genomsnitt 3,9 % av trafik varje år. Motsvarande siffra i den totala populationen var 3,3 %.</P>
<P class="p449 ft15">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Varg</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft10">Överensstämmelse mellan uppgifter från sändarförsedda djur och andra metoder talar för att de sändarförsedda vargarna är representativa för hela populationen. Precisionen i beräkningar av dödlighet och omfattning av illegal jakt baserat på sändarförsedda djur är därmed troligen hög.</P>
<P class="p207 ft10">Sjukdomar</P>
<P class="p450 ft82">Vargar kan drabbas av många sjukdomar och parasiter. Rabies, par- vovirus och rävskabb är exempel på åkommor som märkbart kan påverkar en vargpopulation. Även dvärgbandmasken är av särskilt intresse eftersom den liksom rabies kan vara farlig för människor.</P>
<P class="p345 ft82">Rabies är en virussjukdom som främst sprids genom bett. De viktigaste smittspridarna är tamhundar och rävar (Kreeger 2003). Skandinavien är sedan länge fritt från rabies. I Centraleuropa har man lyckats tränga undan sjukdomen genom att lägga ut vaccin åt rävar (Woodroffe m.fl. 2004). I en avsevärd andel av de kända fall i världen då vargar angripit människor har det varit frågan om rabies- smittade vargar (Linnell & Bjerke 2002). Människor som smittas kan som regel behandlas effektivt, men om sjukdomsförloppet hunnit gå för långt innan behandling leder sjukdomen till döden.</P>
<P class="p327 ft10">Parvo, canine parvovirus, är en virussjukdom som upptäcktes bland tamhundar på <NOBR>1970-talet.</NOBR> Sjukdomen orsakar kräkningar och diarré. Smittspridning sker bl.a. via spillning. Det finns exempel på omfattande angrepp av parvovirus, bl.a. i Minnesota i USA under början av <NOBR>2000-talet.</NOBR> Antikroppar mot viruset har konstaterats hos vargar i Italien och i delar av Nordamerika, men har hittills inte påträffats hos skandinaviska vargar. Tamhundar i Sverige vaccineras regelmässigt mot parvo.</P>
<P class="p18 ft10">Rävskabb orsakas av ett kvalster, <SPAN class="ft7">Sarcoptes scabiei, </SPAN>och ger kraf- tig klåda, håravfall och hudförändringar. Förutom rävar angrips även hundar, vargar och lodjur. Vargars känslighet för skabb varie- rar mellan individer och mellan populationer. I Sverige finns exem- pel både på vargar som dött av skabb och på vargar där sjukdomen läkt ut. Antikroppar mot skabb har konstaterats hos vargar i flera skandinaviska vargrevir.</P>
<P class="p380 ft71">Dvärgbandmasken, Echinococcus, förekommer i såväl Nord- amerika som Eurasien med två arter som kan infektera vargar. Arterna kallas rävens dvärgbandmask, som har smågnagare som mellanvärd, respektive hundens dvärgbandmask, som har bl.a. får</P>
<P class="p245 ft15">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td127"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p15 ft66">Artbeskrivning Varg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft82">och ren som mellanvärd. Hundens dvärgbandmask är mycket ovanlig bland svenska hundar. Rävens dvärgbandmask förekommer inte här, men kan komma till landet genom att människor smugglar in hundar och katter som inte avmaskats med rätt preparat. Rävens dvärgbandmask kan ge allvarliga och svårbehandlade sjukdomstill- stånd hos människor. Äggen sprids via djurens avföring och ham- nar t.ex. på bär och svamp. Dvärgbandmask har hittills inte påträf- fats hos skandinaviska vargar.</P>
<P class="p10 ft10">I Skandinavien utgör även sjukdomar orsakade av inavel ett potentiellt hot mot vargstammen.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">8.3.4</SPAN><SPAN class="ft63">Spridning</SPAN></P>
<P class="p291 ft82">De flesta vargar lämnar sitt uppväxtrevir under sitt andra levnadsår. Vissa stannar ytterligare en tid och andra utvandrar redan under sin första vinter. Hanar och honor har ett likartat spridningsmönster. Baserat på sändarförsedda vargar i Skandinavien är den genom- snittliga åldern för utvandring 1,3 år för honor och 1,1 år för hanar. Detta är betydligt lägre jämfört med <NOBR>2,5–3</NOBR> år som dokumenterats för utvandrande vargar i återkoloniserande respektive mer mättade vargpopulationer i Nordamerika (Mech & Boitani 2003).</P>
<P class="p356 ft71">I Skandinavien etablerar sig honor i genomsnitt ca 130 km från födelsereviret. Motsvarande för hanar är ca 170 km. Variation mel- lan individer är betydligt större än variationen mellan könen.</P>
<P class="p65 ft10">Forskning i Nordamerika har visat att många vargar utvandrar långt. Spridningsavstånd på <NOBR>300–500</NOBR> km fågelvägen från födelse- revir till etablering är inte ovanligt.</P>
<P class="p14 ft10">Långa vandringar utförs oftast av ensamma vargar. Honor kan vandra lika långt som hanar, även om 3/4 av de vargar som doku- menteras utvandra mer än 300 km varit hanar. Dokumenterade utvandringsavstånd för varg i Skandinavien varierar från <NOBR>80–1</NOBR> 100 km.</P>
<P class="p109 ft10">Genom <NOBR>DNA-analys</NOBR> har man kunnat konstatera att minst 10 vargar från den finsk/ryska populationen vandrat in till den skandi- naviska halvön sedan år 2000 (figur 8.2). För de flesta innebär det vandringssträckor på mer än 500 km. Vargen har förmåga att vandra mycket långt och kan på egna ben ta sig från det finsk/ryska beståndet till Skandinavien.</P>
<P class="p451 ft15">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Varg</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft10">Dokumenterade långvandringar</P>
<P class="p452 ft72">Tack vare <NOBR>GPS-teknik</NOBR> finns många dokumenterade fall av vargar som vandrat långt. Våren 2004 vandrade t.ex. en <NOBR>gps-märkt</NOBR> vargtik mer än 700 km fågelvägen från sitt födelserevir i finska Karelen till området kring Vasa på finska västkusten. Hela vandringen skedde under loppet av en månad. En motsvarande vandring gjordes av en varg från Gråfjellsreviret i Norge under sommaren 2004. Denna varg utvandrade i nordlig riktning och tillryggalade 500 km fågel- vägen under några få veckor, motsvarande ca 20 km per dygn. En ännu mer extrem utvandring gjordes av en vargtik som föddes i Gråfjellsreviret sommaren 2002. Vid 13 månaders ålder utvandrade hon norrut. Tjugo månader senare sköts samma varg i nordöstra Finland, ca 8 km från gränsen till Ryssland. Avståndet från födelse- revir till platsen där vargen avlivades var 1 100 km.</P>
<P class="p453 ft72">Under 2007 har det också för första gången sedan 1990 bekräf- tats att en varg med finsk/rysk härkomst tagit sig ner till utbred- ningsområdet för de skandinaviska vargarna. Vargen registrerades första gången i december 2006 genom <NOBR>DNA-analys</NOBR> av en vargspill- ning som insamlats i nordöstra Norrbotten. Därefter har samma varg konstaterats på ytterligare tre platser i Sverige, senast öster om Rättvik i Dalarna i juli 2007. Vargen har därmed vandrat ca 800 km sedan den först registrerades (figur 8.2).</P>
<P class="p454 ft15">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB389/GVB389155x1.jpg" style="width:432px;height:314px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td127"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p15 ft66">Artbeskrivning Varg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft90">Figur 8.2 Kända invandringar av varg från den finsk/ryska populationen till Skandi- navien under <NOBR>1977–2007.</NOBR> Resultaten baseras på <NOBR>DNA-analys</NOBR> av döda vargar eller av insamlad vargspillning. Pilen sammanbinder de lokaler där vargen som under 2007 vandrat till Dalarna dokumenterats</P>
<P class="p455 ft10"><SPAN class="ft10">8.3.5</SPAN><SPAN class="ft63">Social organisation</SPAN></P>
<P class="p7 ft10">Flockbildning</P>
<P class="p456 ft82">Vargen är revirhävdande och lever i familjegrupper där föräldrarna står högst i rang. Flockens ledare, dvs. de båda föräldradjuren, kal- las ofta för alfadjur. När ett revir etableras är det oftast en utvand- rande hona som väljer att slå sig ner i ett område i väntan på en hane. Vissa vargar förblir ensamma i ett område under flera år utan att bilda par. När ett par bildats markerar båda vargarna revir genom att urinera med lyft ben och genom krafsmarkeringar i mar- ken. Detta signalerar till andra vargar att område är upptaget.</P>
<P class="p356 ft72">Vargflockar kallas ofta för familjegrupper och bildas alltid som ett resultat av en föryngring. Om föräldraparet överlever och får valpar under flera år kommer flocken normalt att bestå av föräldra- paret, årsvalpar och syskon från tidigare kullar. Vanligast är flockar</P>
<P class="p402 ft15">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Varg</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">med <NOBR>4–8</NOBR> vargar. I Skandinavien består en genomsnittlig flock av ca 6 vargar, men flockar med <NOBR>3–11</NOBR> vargar har noterats.</P>
<P class="p406 ft10">Förlust av föräldradjur</P>
<P class="p162 ft10">Vad som sker i en vargflock då ett eller båda föräldradjuren för- svinner från flocken har studerats i Nordamerika, Skandinavien och Grekland (Brainerd m.fl. 2003). I flertalet fall då ett föräldradjur försvann från flocken överlevde åtminstone en valp. Huruvida det var honan eller hanen som försvann påverkade inte valparnas utsikter att överleva. Däremot hade flockens storlek betydelse. Fler valpar överlevde i stora flockar.</P>
<P class="p19 ft10">I hälften av flockarna där ett föräldradjur försvunnit skedde föryngring redan följande år. Då båda föräldrarna försvunnit skedde sällan föryngring i området under nästföljande år. Generellt ersätts ett förlorat alfadjur snabbare i större populationer. I stora bestånd sker också återetableringen av områden där en hel flock försvunnit fortare.</P>
<P class="p207 ft10">Vargrevir kan ibland splittras upp</P>
<P class="p162 ft10">I vissa fall händer det att vargrevir splittras upp. Det kan t.ex. inträffar om en ung varg finner en partner när den fortfarande är kvar i föräldrareviret, eller när större flockar förlorar en föräldra- individ. Ett exempel på det senare inträffade i den s.k. Kongs- <NOBR>vinger-Årjängflocken</NOBR> i samband med att den reproducerande hanen dödades illegalt. Det ursprungliga reviret delades då upp i tre revir. Den gamla reproducerande tiken behöll en del av det gamla reviret, medan två av hennes döttrar bildade egna flockar i varsin del av resten. Förlust av en föräldravarg kan således i vissa fall leda till ökad lokal vargtäthet.</P>
<P class="p199 ft10"><SPAN class="ft10">8.3.6</SPAN><SPAN class="ft63">Revirstorlek</SPAN></P>
<P class="p450 ft71">Storleken på vargars revir varierar avsevärt både inom och mellan olika populationer. I Skandinavien varierar revirstorleken från <NOBR>3–20</NOBR> mil<SPAN class="ft91">2</SPAN><SPAN class="ft92">P </SPAN>.<SPAN class="ft93">P </SPAN>Genomsnittet är <NOBR>9–12</NOBR> mil<SPAN class="ft91">2</SPAN><SPAN class="ft92">P </SPAN>.<SPAN class="ft93">P </SPAN>I Skandinavien finns inte något starkt samband mellan den lokala tätheten av älg och rådjur och revirstorleken. Även inom vargens nuvarande utbredningsområde</P>
<P class="p457 ft15">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td127"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p15 ft66">Artbeskrivning Varg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">finns ur biologisk utgångspunkt gott om plats för ytterligare varg- revir, både genom etablering i lediga områden och genom att befintliga revir minskar i storlek.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">8.3.7</SPAN><SPAN class="ft63">Aktivitetsmönster</SPAN></P>
<P class="p291 ft72">Varg i Skandinavien uppvisar ett tydligt aktivitetsmönster med högst aktivitet under kväll och morgon och lägst aktivitet under dagen (Eriksson 2003, Palmqvist 2003). Aktivitetsmönstret kan variera i olika revir och påverkas troligen av graden av mänsklig aktivitet. Att vargar är nattaktiva för att undgå mänsklig aktivitet är också känt från andra delar av Europa (Vilá m.fl. 2005). I Skandina- vien rör sig vargarna i medeltal <NOBR>20–25</NOBR> km per dygn, men det varie- rar från några få kilometer till över 50 km (Palmqvist 2003).</P>
<P class="p76 ft28"><SPAN class="ft28">8.4</SPAN><SPAN class="ft60">Populationens tillväxt</SPAN></P>
<P class="p157 ft10">Vargpopulationer som har god födotillgång och inte jagas kan under korta perioder uppnå en årlig tillväxttakt på omkring 50 % (Fuller m.fl. 2003). Exempel på detta finns i USA, dels från natur- ligt återkoloniserade vargpopulationer i Wisconsin och Michigan, och dels från Yellowstone och Idaho där vargar återintroducerats (Bangs m.fl. 1998).</P>
<P class="p13 ft88">Den skandinaviska populationens tillväxt begränsas inte av födotillgången. Däremot begränsas tillväxten av legal och illegal jakt, trafik, sjukdomar och inavel.</P>
<P class="p458 ft10">Små populationer som den skandinaviska vargstammen utsätts för slumpmässig påverkan på reproduktion och dödlighet. Denna slumpmässighet medför att populationen utvecklas ojämnt mellan olika år. Vid beräkning av populationstillväxt är det därför lämpligt att utgå från medelvärden för några år. Då minskas betydelsen av slumpeffekter för enskilda år. Beräkningar baserade på medelvärden för treårsperioder visar att tillväxten varierat mellan ca 5 % och 35 % under <NOBR>1992–2006</NOBR> (figur 8.3). Under <NOBR>1990-talet</NOBR> uppvisade till- växten stora variationer, men var generellt högre än under 2000- talet.</P>
<P class="p316 ft72">Baserat på femårsperioder har den årliga tillväxten i medeltal varit 8 %, 28 % respektive 11 % under <NOBR>1992–1996,</NOBR> <NOBR>1997–2001</NOBR> och <NOBR>2002–2006.</NOBR> Den högre tillväxten under mittenperioden förklaras</P>
<P class="p459 ft15">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Varg</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">sannolikt av att en tredje invandrande varg anslöt till populationen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> (Vilá m.fl. 2002).</P>
<P class="p17 ft10">Generellt har vargstammens tillväxt under <NOBR>2000-talet</NOBR> varit lägre än under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Under åttaårsperioden <NOBR>1999–2006</NOBR> har popula- tionens årliga dödlighet varit ca 10 procentenheter högre, och till- växten ca 11 procentenheter lägre, jämfört med perioden innan, <NOBR>1991–1998.</NOBR></P>
<P class="p460 ft73">Figur 8.3 Årlig tillväxt i den Skandinaviska vargpopulationen för kategorierna: antal individer (blå), antal flockar och par (röd), samt antal flockar (svart), mätt som medelvärden över <NOBR>3-årsperioder</NOBR> under <NOBR>1991/1992–2006/2007</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr30 td89"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td135"><P class="p91 ft16">N Individer</P></TD>
<TD class="tr30 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td135"><P class="p142 ft16">N flockar+par</P></TD>
<TD class="tr30 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td137"><P class="p461 ft16">N flockar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td89"><P class="p462 ft16">1.60</P></TD>
<TD class="tr1 td138"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td141"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td89"><P class="p462 ft16">1.40</P></TD>
<TD class="tr37 td138"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td139"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td141"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td68"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td89"><P class="p306 ft16">Tillväxt</P></TD>
<TD class="tr28 td138"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td141"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td68"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td89"><P class="p462 ft85">1.20</P></TD>
<TD class="tr38 td138"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr38 td139"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr38 td50"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr38 td140"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr38 td140"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr38 td50"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr38 td141"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr38 td68"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p462 ft16">1.00</P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td68"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td89"><P class="p462 ft16">0.80</P></TD>
<TD class="tr37 td138"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td139"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td141"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td68"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td89"><P class="p462 ft16">0.60</P></TD>
<TD class="tr39 td138"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td139"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td141"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td68"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td89"><P class="p24 ft16">1992</P></TD>
<TD class="tr9 td138"><P class="p24 ft16">1994</P></TD>
<TD class="tr9 td139"><P class="p142 ft16">1996</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p24 ft16">1998</P></TD>
<TD class="tr9 td140"><P class="p135 ft16">2000</P></TD>
<TD class="tr9 td140"><P class="p463 ft16">2002</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p24 ft16">2004</P></TD>
<TD class="tr9 td141"><P class="p24 ft16">2006</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p24 ft16">2008</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td89"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td138"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p464 ft27">År</P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td141"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p465 ft28"><SPAN class="ft28">8.5</SPAN><SPAN class="ft60">Genetiska aspekter</SPAN></P>
<P class="p181 ft10">Den skandinaviska vargstammen är liten och isolerad från andra populationer. Små populationer löper en ökad risk att dö ut på grund av genetiska problem. Problemen blir större ju färre indivi- der populationen består av, ju mer isolerad populationen är och ju smalare den genetiska basen är, dvs. ju färre individer populationen grundats av. Med avseende på alla dessa faktorer har den skandina- viska vargpopulationen dåliga förutsättningar.</P>
<P class="p380 ft72">Hela den nuvarande populationen härstammar från tre individer som vandrat in österifrån. Dels en hona och en hane som etablerade sig i Nyskoga i Värmland, och dels en hane som etablerade sig i</P>
<P class="p408 ft15">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td127"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p15 ft66">Artbeskrivning Varg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">Gillhov i Jämtland. Genetiska analyser visar att samtliga tre vargar som grundade den skandinaviska stammen härstammar från den finsk/ryska vargpopulationen. Paret i Nyskoga fick sin första kull år 1983, och hanen i Gillhov år 1991.</P>
<P class="p109 ft10">Hos flera av de vargar som föddes mellan år 1991 och år 1995 påträffades gener som inte fanns hos det ursprungliga paret i Nyskoga (Sundqvist m.fl. 2001, Vilá m.fl. 2002). Därmed kunde slutsatsen dras att åtminstone ytterligare en varg deltog i reproduktionen. De första vargarna med de nya generna var födda år 1991, dvs. samma år som det för första gången föddes valpar i Gillhov. Genetiska analyser bekräftade att det var hanen i Gillhov som bidragit med de nya generna. Honan härstammade från Nyskoga i Värmland.</P>
<P class="p108 ft10">Omfattande insamling av <NOBR>DNA-prover</NOBR> i kombination med spårningar i fält har möjliggjort att ett näst intill komplett stamträd kunnat tas fram för den skandinaviska vargstammen, alltsedan ursprunget år 1983 (Liberg m.fl. 2005).</P>
<P class="p12 ft10">Genetiska analyser har visat att avkommor till syskon från den första flocken i Nyskoga bidragit till vargstammens överlevnad. Sannolikt har samma hona under en följd av år, <NOBR>1987–1993,</NOBR> fått av- kommor tillsammans med två olika helbröder och slutligen med en son från sin första kull.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">8.5.1</SPAN><SPAN class="ft63">Inavel</SPAN></P>
<P class="p291 ft10">Ett sätt att undersöka effekter av inavel är att titta på sambandet mellan reproduktionsframgång eller överlevnad och graden av inavel hos individerna. Graden av inavel hos enskilda individer kan anges med en s.k. inavelskoefficient. Detta kräver att man vet hur individerna är släkt med varandra. Stamtavlor upprättas lätt för djur i fångenskap, men för vilda djur är det extremt svårt. I detta avse- ende är den skandinaviska vargpopulationen i det närmaste unik eftersom stamträdet nästan är fullständigt klarlagt.</P>
<P class="p356 ft71">Hos varje individ finns generna i dubbel uppsättning, en som ärvts från modern och en som ärvts från fadern. Inavelskoefficien- ten anger den andel av en individs gener där samma uppsättning nedärvts från båda föräldrarna på grund av att dessa är släkt. Det första vargparet i Nyskogareviret var obesläktade. Deras avkom- morna var inte inavlade och hade inavelskoefficienten 0. Därefter parade sig två syskon, detta medför avkommor med inavelskoeffi-</P>
<P class="p402 ft15">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Varg</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">cienter på 0,25. En inavelskoefficient på 0,25 betyder att 25 % av genparen är identiska genom arv, dvs. på grund av att föräldrarna är släkt. Inavelskoefficienterna stiger i takt med ökad inavel. I den skandinaviska vargpopulation bröts dock trenden tillfälligt av den obesläktade hanvarg som vandrade in till Gillhov och började reproducera sig år 1991.</P>
<P class="p380 ft82">Därefter har inaveln åter ökat och inavelskoefficienterna stigit på nytt. Den genomsnittliga inavelskoefficienten bland valpar födda år 2005 var så hög som 0,29. Vargarna är alltså i genomsnitt mer inavlade än avkommor från två helsyskon. Graden av inavel fortsätter alltjämt att stiga så länge populationen är isolerad.</P>
<P class="p380 ft78">I och med att olika individers grad av inavel är känt har forskare kunnat dokumentera negativa effekter av inaveln, s.k. inavels- depression. Kullstorleken hos honor som får valpar för första gången är tydligt korrelerad till inavelsgraden (Liberg m.fl. 2005). Antalet valpar per kull blir mindre ju närmare släkt de båda föräld- rarna är. Kullar med den högsta graden av inavel har i genomsnitt tre valpar färre under vintern än kullar med låg grad av inavel.</P>
<P class="p380 ft10">Ytterligare en stark indikation på en pågående inavelsdepression kan vara att missbildningar registrerats bland vargarna i den nuva- rande populationen. Fem (10,2 %) av 49 undersökta vargskelett från populationen hade allvarligare defekter på kotorna. Detta kan jämföras med ett fall (1,3 %) bland 74 undersökta finska vargar, och inget fall i ett provmaterial bestående av 25 djur från Skandina- viens före detta vargpopulation (Räikkönen m.fl. 2006). Dessutom har även andra defekter noterats hos vargar i den nuvarande skan- dinaviska populationen, t.ex. missbildningar i hjärt- och kärlsyste- met och ärftliga fel på testiklarna. Det är också möjligt att inaveln för med sig ytterligare negativa effekter som hittills inte doku- menterats.</P>
<P class="p311 ft10">Det har också gjorts en analys som tyder på att förlusten av genetisk variation i vargstammen i viss mån bromsas av en motver- kande selektion (Bensch m.fl. 2006). För varje inavelsnivå förefaller det som om det är de vargar med störst kvarvarande genetisk varia- tion som reproducerar sig. Detta kan minska hastigheten med vil- ken genetisk variation förloras, trots en alltjämt ökande inavelsnivå. Även om förlusten av variation sker något långsammare så kvarstår dock problemet med genetisk utarmning så länge populationen är liten och isolerad.</P>
<P class="p466 ft15">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td127"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p15 ft66">Artbeskrivning Varg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft28"><SPAN class="ft28">8.6</SPAN><SPAN class="ft60">Skador på tamdjur</SPAN></P>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">8.6.1</SPAN><SPAN class="ft63">Ren</SPAN></P>
<P class="p157 ft10">Vargen är det rovdjur som kan orsaka mest skada för rennäringen. Utöver att vargen tar renar skapar den betydande merarbete efter- som renhjordar många gånger splittras vid vargens jakt. Vargens närvaro gör att renarna stressas och renhjordarna blir svåra att hantera. Det kan medföra att renarna får sämre betesro vilket i sin tur leder till sämre kondition.</P>
<P class="p316 ft82">I propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) angavs att målet för vargstammens utbredning ska vara att den på naturlig väg sprider sig över landet, men att förekomsten i renskötselområdet i huvudsak begränsas till områdena utanför renskötselns åretruntmarker. Vidare anges att huvuddelen av varg- stammen måste finnas utanför renskötselområdet. Regeringen gjorde bedömningen att regelbunden vargföryngring inom stora delar av renskötselområdet sannolikt inte är förenligt med modern renskötsel. Däremot bedömdes det inom renskötselområdet vara rimligt med enstaka föryngringar utanför åretruntmarkerna.</P>
<P class="p467 ft10">Senast en vargföryngring registrerades inom renskötselområdets åretruntmarker var år 1978 öster om Kiruna. Därefter har ingen föryngring ägt rum. Däremot dokumenteras numera enstaka en- samma vargar nästan varje vinter. De flesta har befunnit sig på vandring, men vid några tillfällen har en varg stannat i ett område under en längre period. Genom <NOBR>DNA-analys</NOBR> har man sedan år 2000 konstaterat att åtminstone 10 av de vargar som rört sig inom ren- skötselområdet varit av östligt ursprung. Under år 2007 har en av dessa vandrat söderut till Dalarna och en annan uppehållit sig i Norrbotten i flera månader.</P>
<P class="p184 ft10"><SPAN class="ft10">8.6.2</SPAN><SPAN class="ft63">Får, nötkreatur och häst</SPAN></P>
<P class="p157 ft10">Under <NOBR>1997–2005</NOBR> inträffade 136 vargangrepp på tamdjur. Av dessa var 121 riktade mot får, 14 mot nötkreatur och ett mot häst (Shetlandsponny). I genomsnitt angreps 5,5 får per tillfälle. Som mest dödades 28 får och lamm vid samma tillfälle. Vargen tar vuxna får lika gärna som lamm. Vid angrepp på nötkreatur har som mest 2 djur dödats vid samma tillfälle. De nötkreatur som angrips är näs- tan uteslutande årskalvar.</P>
<P class="p387 ft15">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Varg</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft10">Antalet vargangrepp på tamdjur visar en ökande trend, men varierar kraftigt mellan åren. Den stora variationen beror på att enstaka vargindivider vissa år står för en mycket stor del av angrep- pen. Ökningen i antalet angrepp hänger främst samman med varg- populationens expansion söderut och österut till områden med fler får.</P>
<P class="p19 ft10">Av vargangreppen under <NOBR>1997–2005</NOBR> var ungefär två per år rik- tade mot djur i fäbodbesättningar. Detta motsvarar omkring 20 % av alla angrepp. Fäbodarna utgör mindre än 1 % av djurbesätt- ningarna inom vargreviren och är således överrespresenterade bland de som haft angrepp av varg.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">8.6.3</SPAN><SPAN class="ft63">Hundar</SPAN></P>
<P class="p310 ft82">Vargangrepp på hund förekommer överallt där vargens utbredning överlappar områden med hundar. På de flesta håll angrips fler jakt- hundar än sällskapshundar. Detta gäller i hög grad i Sverige efter- som jakt ofta bedrivs med lös hund och jakthunden då utsätts för större risk. I övriga delar av världen utom Norden är jakt med lös hund ovanligt. Antalet angrepp på hund beror framför allt på anta- let jaktdagar med hund i vargreviret och antalet vargar i reviret.</P>
<P class="p380 ft78">Varg och hund tillhör samma art och mycket tyder på att vargar behandlar hundar på samma sätt som de behandlar obesläktade var- gar. Den vanligaste anledningen till angrepp är antagligen att vargen ser hunden som en potentiell konkurrent. Det finns dock exempel på fall där hunden setts som ett byte. Möten mellan varg och hund kan antingen ske av slump eller genom att hunden eller vargen aktivt söker upp den andra. Hur situationen vid mötet utvecklas varierar. Ibland ignorerar de varandra eller flyr. Det kan också hända att de uppvaktar varandra.</P>
<P class="p327 ft72">Under tioårsperioden <NOBR>1997–2006</NOBR> skadades eller dödades totalt 192 hundar av varg i Sverige. 2006 angreps 25 hundar, varav 16 dödades och nio skadades. Antalet angrepp har ökat mellan år 1997 och år 2006, främst beroende på att vargens antal och utbredning ökat. De flesta incidenterna har inträffat under höst och vinter och ca 80 % har inträffat under jakt. Under <NOBR>1997–2005</NOBR> angreps 22 hundar då de inte deltog i jakt. Av dessa var 8 lösa i skogen, 7 lösa på gården och 3 bundna på gården. I 4 fall saknas närmare uppgifter.</P>
<P class="p468 ft15">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td127"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p15 ft66">Artbeskrivning Varg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft28"><SPAN class="ft28">8.7</SPAN><SPAN class="ft60">Vargens inverkan på älgstammen</SPAN></P>
<P class="p157 ft10">Inom forskningsprojektet Skandulv har vargens predation på älg studerats genom att följa sändarförsedda vargar. Detta har bl.a. bidragit med uppgifter om predationstakt och vilka kategorier av älgar som dödas.</P>
<P class="p469 ft10">Skandulv har uppgifter från över 350 älgar i Sverige och Norge som bedömts dödats av varg under vintertid. För 209 älgar har kön och ålder kunnat fastställas. Av dessa var 134 kalvar och 33 ett- åringar, dvs. 80 %. Endast 19 älgar var i åldersgruppen <NOBR>2–10</NOBR> år. Gamla älgar var däremot överrepresenterade, totalt var 23 äldre än 10 år. Detta motsvarar 11 % och är mycket i förhållande till hur pass få älgar som finns i denna åldersklass. För sommarperioden finns uppgifter från 148 vargdödade älgar. Bland dessa var 133 års- kalvar och resten ettåringar.</P>
<P class="p108 ft10">Andelen kalv bland de älgar som dödas under vintern varierar mellan olika revir. Exempelvis var andelen kalv i Bograngenreviret i norra Värmland hela 93 %, medan de endast utgjorde 39 % i reviret direkt söder om det förra. Oavsett orsak så påverkar det vilken inverkan vargen får på älgstammen i olika vargrevir. Generellt blir inverkan mindre om andelen kalv är hög.</P>
<P class="p12 ft88">Vidare har analyser visat att vargdödade älgar i Skandinavien sällan är undernärda och i dålig kondition. De flesta älgar som tas av varg är likvärdiga med de som skjuts under jakten.</P>
<P class="p107 ft82">Baserat på Skandulvs studier varierar antalet dagar mellan slagna älgar från <NOBR>2,5–6,2</NOBR> för flockar med <NOBR>2–6</NOBR> vargar under vintertid. Medelintervallet mellan slagna älgar var 3,9 dagar då säkert och sannolikt vargdödade älgar inkluderades. Medelintervallet baserat endast på säkert vargdödade älgar var 4,6 dagar. Under sommartid är medelintervallet mellan slagna älgar kortare, ungefär 2,4 dagar i medeltal, troligen beroende på att kalvarna då är mindre. Intervallet var kortare i början av sommaren, men ökade successivt fram till september/oktober då kalvarna uppnått sin maximala vikt inför vintern. Utifrån ovanstående uppskattar Skandulv att vargens årliga predationen är omkring <NOBR>100–130</NOBR> älgar per vargrevir.</P>
<P class="p12 ft10">Vargens predation på älg har även studerats genom att doku- mentera dödsorsaken hos sändarförsedda älgar i två vargrevir i Norge (Solberg m.fl. 2003, Pedersen m.fl. 2005). Resultaten visade att 23 % respektive 29 % av de älgkalvar som återstod efter älgjak- ten blev dödade av varg.</P>
<P class="p393 ft15">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Varg</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p418 ft10"><SPAN class="ft10">8.7.1</SPAN><SPAN class="ft63">Effekter på nationell, regional och lokal nivå</SPAN></P>
<P class="p162 ft10">I områden utan stora rovdjur och stabila älgstammar tas normalt hela den årliga tillväxten ut under jakten. I områden med stora rov- djur måste det jaktliga uttaget reduceras om man vill undvika att den befintliga tätheten av älg minskar. Detta gäller dock i liten grad på nationell och regional nivå eftersom antalet vargar per älg är litet.</P>
<P class="p380 ft10">Vargens uttag inom ett revir påverkas bl.a. av vargens preda- tionstakt, revirets storlek, älgstammens täthet och älgstammens produktion. Forskare inom Skandulv har genom en modell försökt beskriva effekterna av vargens predation på lokal nivå vid olika för- hållanden. I modellen varierades tätheten av älg från <NOBR>5–15</NOBR> älgar/1 000 ha. I ett beräkningsexempel (A) redovisas en genom- snittlig situationen inom ett vargrevir. I två ytterligare beräknings- exempel (B) och (C), representeras scenarier då förhållandena minimerar respektive maximerar vargens inverkan.</P>
<P class="p470 ft10">Vargrevirens storlek omfattar vanligtvis 100 000 ha, dvs.10 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P </SPAN>men kan variera från 30 <NOBR>000–200</NOBR> 000 ha. Skillnaden får stor effekt, t.ex. blir predationstrycket per ytenhet tre gånger så högt i ett 50 000 ha stort vargrevir jämfört med ett på 150 000 ha. I modellen användes tre revirstorlekar; A=100 000 ha, B=150 000 ha och C=50 000 ha.</P>
<P class="p17 ft10">En annan viktig faktor är den lokala älgstammens utveckling. I Sverige varierar den naturliga tillväxten vanligen mellan 30 % och 50 %. I modellen användes 40 % för genomsnittsexemplet A, 35 % för exempel B och 45 % exempel C. Vargens årliga uttag sattes till 115 älgar per år och flock i samtliga tre exempel.</P>
<P class="p380 ft82">Beräkningarna visar att vid en älgtäthet på omkring 15 älgar per 1 000 ha kan älgstammen beskattas med <NOBR>2,2–5,2</NOBR> älgar per 1 000 ha beroende på vilket scenario man utgår från. Vid tätheter på omkring 10 älgar per 1 000 ha minskar det möjliga jaktuttaget till ca 2,3 älgar per 1 000 ha i det genomsnittliga scenariot. I scenarierna B och C minskar det till ca 3,2 respektive 0,7 älgar per 1 000 ha. Vid en älgtäthet på ca 5 per 1 000 ha minskar utrymmet för jakt ytterli- gare till 0,6 älgar per 1 000 ha i A och 1,2 älgar per 1 000 ha i B. I alternativ C finns inget utrymme för jakt vid denna älgtäthet.</P>
<P class="p327 ft71">Av beräkningarna drar utredningen liksom Skandulv slutsatsen att förekomst av varg kan utöva en stor inverkan på möjligheten till jakt på den lokala älgstammen. Den viktigaste faktorn är älgstam- mens täthet. En täthet kring 10 älgar per 1 000 ha innebär att eta-</P>
<P class="p245 ft15">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td127"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p15 ft66">Artbeskrivning Varg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">blering av ett vargrevir får en måttlig inverkan och jakten kan bedrivas i reducerad omfattning som tidigare. När älgtätheten är 5 älgar per 1 000 ha eller lägre, blir utrymmet för jakt mycket starkt begränsat.</P>
<P class="p208 ft28"><SPAN class="ft28">8.8</SPAN><SPAN class="ft60">Vargens skygghet för människan</SPAN></P>
<P class="p291 ft10">Genom historisk dokumentation och uppgifter från andra delar av världen vet man att varg kan angripa, skada och döda människor (Linnell & Bjerke 2002). Med tanke på antalet vargar i världen är dock incidenterna få. Vid de sällsynta tillfällen då angrepp skett har det varit i någon av följande situationer: 1) rabiessmittad varg, 2) varg som vants vid och matats av människor, 3) försvar från varg som provocerats, eller 4) extremt socioekonomiskt tillstånd med stor fattigdom parallellt med brist på naturliga bytesdjur som tvingat vargen att leva av boskap och mänskligt avfall. I Skandina- vien föreligger ingen av dessa situationer.</P>
<P class="p108 ft10">I Skandinavien har vilda vargars skygghet studerats då en männi- ska nalkar sig dem i deras egen miljö (Wam 2003, Karlsson m.fl. 2004). Totalt gjordes 160 försök med en annalkande människa. Vargarna gick undan i samtliga fall utom två. I båda dessa fall rörde det sig om honor som stannade kvar då personen närmade sig hen- nes valpar. Inte i något fall uppvisade vargarna aggression. I några fall gick personen mot vargar vid slaget byte, men detta medförde inte annat resultat.</P>
<P class="p278 ft10">Vindstyrka och vindriktning var de mest avgörande faktorerna för hur långt vargarna gick undan. Vargarna gick undan kortare sträckor vid stark vind. Medvind från den annalkande personen resulterade i dubbelt så långa flyktsträckor som vid motvind.</P>
<P class="p208 ft28"><SPAN class="ft28">8.9</SPAN><SPAN class="ft60">Populationens livskraft</SPAN></P>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">8.9.1</SPAN><SPAN class="ft63">Sårbarhetsanalyser</SPAN></P>
<P class="p291 ft71">Sårbarhetsanalys är en sammanfattande benämning för analyser som undersöker en populations risk att dö ut och/eller hur snabbt den förlorar genetisk variation. För varg har ett flertal analyser utförts, både för populationer i allmänhet och specifikt för Skandi- navien. Analyserna har belyst olika frågeställningar och infalls-</P>
<P class="p471 ft15">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Varg</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft10">vinklar. Generellt uppvisar resultaten en stor variation beroende av vilka faktorer som beaktats. Tillsammans har de bidragit till en ökad förståelse för hur vargpopulationers storlek hänger samman med utdöenderisk och förlust av genetisk variation. Ingen analys har beaktat alla relevanta faktorer samtidigt. Effekten av mer eller mindre frekvent invandring i förhållande till populationens storlek och livskraft har inte belysts i någon analys.</P>
<P class="p380 ft10">Hur många vargar som enligt sårbarhetsanalyserna krävs för att en population sannolikt ska undgå utdöende varierar avsevärt. Variationen beror till stor del på vilka kriterier som använts för att populationen ska anses vara livskraftig och på vilka faktorer som inkluderats i analysen. I analyser där huvudsakligen demografiska faktorer beaktats varierar bedömningen av antalet djur som krävs för att sannolikt undgå utdöende under en hundraårsperiod mellan 50 och 200 (Johnsson & Ebenhard 1996). Då därtill genetisk varia- tion beaktats har populationen bedömts behöva bestå av åtmin- stone 500 vargar för att undvika att mer än 5 % av populationens genetiska variation går förlorad under 100 år. I en analys där säll- synta katastrofår och inavel beaktades under en tusenårsperiod bedömdes populationen, beroende på vald försiktighetsnivå, behöva bestå av 400, 1 300 eller 3 000 individer för att anses livs- kraftig (Nilsson 2004).</P>
<P class="p326 ft78">Det finns även ett behov av prognoser för hur Skandinaviens vargpopulation kan komma att tillväxa. För detta har en särskild beräkningsmodell utvecklats av Pär Forslund, Sveriges lantbruks- universitet. Modellen inkluderar demografi, social organisation, släktskap mellan individer, inavelseffekter, invandring och för- valtningsåtgärder. Variationer i miljön inkluderas dock inte. Modellen har använts för att studera en tidsperiod på 50 år, med början år 2005 och en startpopulation likvärdig vargstammen vintern 2004/2005. I analysen inkluderades befintlig kunskap om demografi och genetik, t.ex. inavelns negativa inverkan på kull- storleken. Effekten av förvaltningsåtgärder i form av ett årligt jaktuttag på 0, 1, 5, 10 och 15 % av populationen storlek utvär- derades. Jaktnivån 5 % motsvarar ungefär det uttag som hittills förekommit i populationen. Beräkningar gjordes dels för en population med 230 individer, dvs. Sveriges etappmål plus 30 djur i Norge, och dels för en populationen som inte nått denna nivå. Erfarenheter från USA visar att det också finns behov av alternativa prognoser, eftersom det förekommit att vargpopulationer utveck- lats på ett helt annat sätt än beräknat.</P>
<P class="p362 ft15">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td127"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p15 ft66">Artbeskrivning Varg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p472 ft10">Baserat på modellberäkningen har vargpopulationen en god demografisk potential att nå 230 djur, dvs. det svenska etappmålet + 30 djur i Norge, inom några år, även med <NOBR>1–5</NOBR> % årlig avskjut- ning. Detta gäller förutsatt att populationens övriga dödlighet inte ökar. Vid 15 % avskjutning vänder den positiva tillväxten och blir negativ. Forskarna tolkar detta som att populationen har god demografisk tillväxtpotential, men att dödligheten i populationen befinner sig relativt nära den kritiska gräns då tillväxten vänder och blir negativ. Vidare anger modellen att populationen, när den nått 230 individer, kan komma att producera ca <NOBR>40–50</NOBR> individer utöver denna nivå varje år.</P>
<P class="p183 ft10">Analysen visar även att invandring av obesläktade individer har en mycket stor betydelse för beståndets överlevnad. Utan invand- ring förväntas visserligen populationen tillväxa och nå 230 indivi- der, men samtidigt ökar inavelsnivån kraftigt. På sikt är det osäkert om beståndet kommer att kunna upprätthålla sin storlek på grund av inavelsdepression.</P>
<P class="p316 ft71">Det finns också en ökad risk för ytterligare, ännu ej observerade inavelseffekter. Med invandring ser situationen annorlunda ut. Med en reproducerande invandrare per femårsperiod, dvs. en per gene- ration, hålls inaveln kvar på nuvarande nivå. Med två reproduce- rande invandrare per femårsperiod förväntas inavelsnivån minska, men bara långsamt.</P>
<P class="p275 ft28"><SPAN class="ft28">8.10</SPAN><SPAN class="ft64">Förväntad populationsutveckling</SPAN></P>
<P class="p473 ft10">Vargen kan anpassa sig till och leva under varierande omständig- heter. Den biologiskt viktigaste förutsättningen för etablering är tillgång till föda. Enligt avskjutningsstatistik för älg och rådjur finns tillräckligt med vilda bytesdjur för att försörja vargar över hela Skandinavien om revirstorleken är 10 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P </SPAN>i genomsnitt. För att försöka förutsäga vilka delar som har störst sannolikhet för nyetablering har områden med vargrevir jämförts med omkring- liggande områden utan revir (Karlsson m.fl. 2004). Jämförelsen inkluderade inte renskötselområdet. Enligt detta väljer inte vargen områden beroende av tätheten av älg och rådjur. Att samband saknas beror sannolikt på att födotillgången är tillräcklig även vid de lägre tätheterna av klövdjur. Vidare undviker vargarna att etablera sig i områden med högre täthet av större vägar, stora öppna ytor och bebyggelse.</P>
<P class="p471 ft15">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Artbeskrivning Varg</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p474 ft10">Utifrån naturliga förutsättningar och infrastruktur uppskattas 80 % av Sverige yta utanför renskötselområdet ha en hög potential för vargetablering. Detta innebär att det söder om renskötselområ- det teoretiskt skulle kunna finnas plats för ca 200 vargrevir, mot- svarande ungefär 1 200 stationära vargar.</P>
<P class="p475 ft10">För ytterligare etablering av varg finns gott om utrymme både inom och utanför dagens utbredningsområde. Om nya revir bildas utan aktiva förvaltningsåtgärder kan man i första hand förvänta sig att populationens kärnområde förtätas, samt att områden i utkan- ten av nuvarande utbredning etableras. Men det är också fullt möj- ligt att vargar etablerar sig på platser helt utanför dagens utbred- ningsområde.</P>
<P class="p476 ft15">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<P class="p0 ft6">9 Genetiska aspekter</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft28">9.1</SPAN><SPAN class="ft60">Inledning</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Genetisk variation är den genetiska skillnad som finns mellan olika individer och mellan populationer. Den genetiska informationen, arvsanlagen, lagras i <NOBR>DNA-molekyler</NOBR> och variationen utgörs av olikheter i <NOBR>DNA-sekvensen.</NOBR></P>
<P class="p109 ft8">Merparten av arvsanlagen består av <NOBR>kärn-DNA.</NOBR> Detta nedärvs från båda föräldrarna och finns i cellens kärna. Utöver <NOBR>kärn-DNA</NOBR> finns mitokondriellt DNA, vilket endast nedärvs från modern.</P>
<P class="p65 ft7">De flesta djurarter har kärnans genetiska material i dubbel upp- sättning, en upplaga från var förälder. Detta innebär att varje indi- vid har två upplagor av en och samma gen. Generna kan antingen bestå av två likadana varianter eller av två olika, beroende på om föräldrarna nedärvt samma genvariant eller inte. För varje gen kan en individ därför antingen vara homozygot (likadana varianter) eller heterozygot (olika varianter).</P>
<P class="p109 ft7">Genetisk variation är en förutsättning för all biologisk evolution och utgör grunden för arters och populationers förmåga att anpassa sig till nya omständigheter, såsom förändringar i miljön.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft63">Effektiv populationsstorlek</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Ett centralt begrepp inom populationsgenetik är effektiv popula- tionsstorlek, vilket kan sägas vara en teoretisk standardisering som anger populationens storleken utifrån ett strikt genetiskt perspek- tiv.</P>
<P class="p196 ft7">Både inom och mellan arter skiljer sig populationer väsentligt åt. Exempelvis har vissa populationer ofta fluktuerande individantal medan andra är mer stabila. Vissa arter har en förhållandevis jämn reproduktionsfördelning mellan individer, medan andra kan ha t.ex. haremsystem där bara någon enstaka hane ger upphov till alla</P>
<P class="p477 ft15">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Genetiska aspekter</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">avkommor i en generation. Arters och populationers skiftande lev- nadsstrategier och även enskilda individers varierande reproduk- tionsframgång medför olika genetiska konsekvenser. Detta betyder att populationer inte kan jämföras genetiskt enbart utifrån antalet individer.</P>
<P class="p160 ft7">För att kringgå dilemmat jämförs istället populationer med en fiktiv ideal population som definierats utifrån en rad kriterier som inte tas upp här. En populations effektiva storlek är detsamma som storleken på en ideal population som förlorar genetisk variation, eller blir inavlad, med samma hastighet som den verkliga populationen.</P>
<P class="p216 ft7">(För en utförligare beskrivning av effektiv populationsstorlek se t.ex. till Andersson m.fl. 2007.)</P>
<P class="p17 ft7">Insikt om den effektiva populationsstorleken gör att genetiska konsekvenser för skilda populationer kan jämföras. Många popula- tionsgenetiska teorier utgår från modeller med ideala populationer. Översättning från verklig till ideal population, dvs. fastställande av effektiv populationsstorlek, är därför en nyckel för att i praktiken kunna nyttja teorierna för genetiska prognoser.</P>
<P class="p19 ft7">Den effektiva populationsstorleken är oftast betydligt mindre än den verkliga populationsstorleken. Baserat på en mängd olika organismer utgör den i medeltal bara 1/10 av populationens verk- liga storlek (Frankham m.fl. 2005). En populations effektiva popu- lationsstorlek kan antingen uppskattas utifrån genetiska data över olika generationer, eller genom ingående kunskap om bl.a. köns- fördelning, populationsstorlek, och individuella skillnader i repro- duktionsframgång.</P>
<P class="p199 ft10"><SPAN class="ft10">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft63">Kritisk populationsstorlek</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">En riktlinje som ibland använts inom bevarandebiologin är att det krävs en effektiv populationsstorlek på minst 50 för att motverka allvarliga inavelseffekter på kort sikt. För att i ett längre tids- perspektiv (>100 år) bibehålla en populations evolutionära anpass- ningsförmåga krävs betydligt fler individer. En effektiv popula- tionsstorlek på åtminstone 500 har ofta använts som riktlinje, även om det finns en del indikationer på att inte ens denna nivå är till- räcklig.</P>
<P class="p160 ft8">Vid en effektiv populationsstorlek på 50 förloras enligt teorin 1 % av den genetiska variationen vid varje generationsväxling. Med en effektiv populationsstorlek på 500 är motsvarande förlust bara</P>
<P class="p176 ft15">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p15 ft27">Genetiska aspekter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">0,1 %, vilket också eventuellt kan kompenseras genom att ny varia- tion skapas av mutationer.</P>
<P class="p109 ft7">Nära kopplat till ovanstående är den ”tumregel” som kallats <NOBR>50/500-principen.</NOBR> Denna säger att den effektiva populationsstorle- ken behöver vara minst 50 för att undvika allvarliga genetiska pro- blem på kort sikt (<100 år), respektive minst 500 för att bevara evolutionär potential. Att den första nivån (50) inte bör underskri- das har en robust empirisk grund både från forskning och från kun- skap om tamdjur och djurparkspopulationer.</P>
<P class="p13 ft7">Det finns dock en mycket stor osäkerhet kring hur stor en population måste vara för att inte drabbas av genetiska problem. Populationer är olika och det går inte att förutse vilka problem som kan uppstå. Det finns exempel där inavelsproblem uppstått vid en effektiv populationsstorlek över 50. Likaså finns exempel på popu- lationer som av allt att döma klarar sig bra med låg genetisk varia- tion. Ett sådant exempel är bävern i Sverige. Bävern utrotades under <NOBR>1800-talet,</NOBR> men återinfördes genom utplantering av bävrar från Norge omkring 1930. Utplanteringen lyckades för ca 45 djur. Därefter har individantalet vuxit till minst 100 000 bävrar. Den enorma ökningen har skett trots mycket låg genetisk variation både hos bävrarna i Sverige och i den ursprungliga norska populationen.</P>
<P class="p292 ft28"><SPAN class="ft28">9.2</SPAN><SPAN class="ft60">Genetiska problem i små populationer</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Små populationer löper en ökad risk att dö ut på grund av genetiska problem. Ju färre individer populationen består av och ju mer isole- rad populationen är desto större är risken för genetiska problem. Det finns två huvudsakliga faktorer som bidrar till att skapa gene- tiska problem i små populationer. Dessa är genetisk drift och inavel.</P>
<P class="p478 ft10"><SPAN class="ft10">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft63">Genetisk drift</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Genetisk drift är en slumpmässig process som i små populationer leder till att genetisk variation förloras vid varje generationsväxling. Detta kommer sig av att det är få individer som fortplantar sig och att bara delar av individers genetiska anlag förs vidare till nästa generation. Vilka anlag som förs vidare i en liten population styrs</P>
<P class="p479 ft15">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Genetiska aspekter</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">därmed av slumpen. Den naturliga selektionen sätts till stor del ur spel och fördelaktiga genvarianter förloras lika väl som skadliga.</P>
<P class="p17 ft7">Ju mindre en population är desto mer påverkas den av genetisk drift. Följden blir att variationen minskar och andelen homozygota gener ökar, både hos individer och i populationen som helhet. Med tiden kan processen bli ödesdiger eftersom populationen blir allt sämre rustad att motstå sjukdomar och förändringar i miljön, t.ex. ett förändrat klimat och nya virus. Populationer med låg genetisk variation har sämre förutsättningar att klara katastrofhändelser som t.ex. utbrott av virus.</P>
<P class="p19 ft7">I stora populationer är effekten av genetisk drift liten. När många individer reproducerar sig får slumpen inget genomslag. I och med att de olika genetiska anlagen finns hos många olika indi- vider kommer det allra mesta av populationens totala genetiska variation att föras vidare till nästkommande generation.</P>
<P class="p19 ft7">Vid påverkan av genetisk drift sker en slumpartad förändring av genvarianternas frekvens i populationen. En mindre population som blivit isolerad från ett större bestånd får därför snart en annorlunda genetisk sammansättning. Detta gör att populationerna blir genetiskt differentierade, dvs. genetiskt skilda från varandra. Då populationer är genetiskt differentierade kan <NOBR>DNA-analyser</NOBR> användas för att avgöra från vilket bestånd en viss individ härstam- mar. Att populationer är genetiskt skilda behöver inte betyda att populationerna är särskilt olika vad gäller t.ex. individernas utse- ende och levnadssätt, även om isolering i förlängningen kan leda till betydande skillnader.</P>
<P class="p480 ft10"><SPAN class="ft10">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft63">Inavel</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">I små och isolerade populationer är inavel oundvikligt. När inga individer tillkommer utifrån blir snart alla individer besläktade med varandra och populationen inavlad. Exempelvis kommer en isolerad population som under 57 generationer består av 100 individer i genomsnitt att uppnå en inavelsgrad motsvarande den efter syskon- parning.</P>
<P class="p19 ft7">Inavel leder till försämrad reproduktion och överlevnad. Detta kallas inavelsdepression och ökar risken för att populationen ska dö ut. Inavelsdepression orsakas främst av att skadliga genetiska varianter kommer till uttryck då de nedärvts i dubbel uppsättning, dvs. samma skadliga variant nedärvs från båda föräldrar. Sannolik-</P>
<P class="p362 ft15">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p15 ft27">Genetiska aspekter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">heten att detta ska ske är avsevärt mycket högre vid inavel eftersom föräldrarna är besläktade och delvis bär på samma anlag.</P>
<P class="p109 ft7">Genetiskt utarmade populationer kan ha en sämre reproduk- tions- och överlevnadsförmåga både till följd av inavel och av att värdefulla genetiska varianter förlorats. Inavel har ofta en mer omedelbar effekt, även om genetisk drift med tiden leder till samma resultat, dvs. homozygota individer.</P>
<P class="p109 ft7">Ett tillskott av några få individer från en annan population kan vara tillräckligt för att momentant motverka negativa effekter av inavel. Effekten på populationens långsiktiga anpassningsförmåga är mer komplicerad. Framtiden är okänd och det går inte att förutse vilka anlag som kommer att behövas. Generellt gäller att ju mer genetisk variation som finns, desto större är chansen att en art eller population kan anpassa sig till framtidens förändringar.</P>
<P class="p184 ft10"><SPAN class="ft10">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft63">Genetisk flaskhals</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Populationer förlorar också genetisk variation om de genomgår en så kallad flaskhals, dvs. minskar i storlek under en viss tidsperiod. Ju fler generationer som hinner passera innan populationen återtar sin forna storlek, desto mer variation kommer att gå förlorad genom genetisk drift. En stor population som minskar till en effektiv populationsstorlek på exempelvis 20, förväntas förlora ungefär 12 % av den ursprungliga variationen på fem generationer.</P>
<P class="p12 ft7">En extrem typ av flaskhals sker då en helt ny population grun- das av några få individer. En sådan population får automatiskt en smal genetisk bas och begränsade genetiska förutsättningar.</P>
<P class="p208 ft10"><SPAN class="ft10">9.2.4</SPAN><SPAN class="ft63">Hur tillförs ny variation?</SPAN></P>
<P class="p229 ft7">Ny genetisk variation skapas genom mutationer. Mutationsproces- sen är dock mycket långsam och inte till hjälp för små populationer som snabbt förlorar genetisk variation.</P>
<P class="p11 ft7">För mindre populationer är inflöde av gener via individer från andra populationer det enda sättet att få tillskott av genetisk varia- tion.</P>
<P class="p196 ft7">Ett regelbundet genetiskt utbyte med individer med en annor- lunda genetisk sammansättning är nödvändigt för att små popula- tioner ska undgå genetisk utarmning. Enligt flera studier behövs</P>
<P class="p363 ft15">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Genetiska aspekter</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">dock inte särskilt mycket utbyte för att upprätthålla den befintliga variationsnivån. En eller några invandrande individer per generation kan vara tillräckligt, dock förutsatt att dessa fortplantar sig i popu- lationen.</P>
<P class="p188 ft10"><SPAN class="ft10">9.2.5</SPAN><SPAN class="ft63">Inavel ökar risken för utdöende</SPAN></P>
<P class="p231 ft7">Genom försök med avsiktligt inavlade djur och växter vet man sedan länge att inavlade populationer löper en ökad risk att dö ut. Exempelvis dör majoriteten av försökspopulationer ut efter mindre än tio generationer av stark inavel (Frankel & Soulé 1981).</P>
<P class="p19 ft7">Inavelsdepression har dokumenteras i flera vilda populationer, både hos djur och växter. Bland däggdjur kan t.ex. nämnas popula- tioner av lejonapa, panter, lejon, mus, näbbmus och varg.</P>
<P class="p173 ft28"><SPAN class="ft28">9.3</SPAN><SPAN class="ft60">Rovdjurspopulationerna</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Sedan <NOBR>1800-talet</NOBR> har alla fem stora rovdjursarter i Skandinavien genomgått kraftiga populationsminskningar. Den dåvarande varg- stammen utplånades helt och hållet. De senaste decennierna har dock stammarna åter vuxit och en ny skandinavisk vargpopulation har grundats genom enstaka vargar som vandrat in från Finland/ Ryssland. Gemensamt för populationerna är att de genomgått en så kallad flaskhals och att de genom liten populationsstorlek utsatts för genetisk drift. Vargstammen är dessutom kraftigt inavlad.</P>
<P class="p161 ft10"><SPAN class="ft10">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft63">Kungsörn</SPAN></P>
<P class="p231 ft7">Den genetiska statusen för kungsörnen i Skandinavien är inte känd eftersom ingen populationsgenetisk studie genomförts. Baserat på befintlig ekologisk kunskap finns inget som tyder på att kungsör- nar i Skandinavien har genetiska problem.</P>
<P class="p188 ft10"><SPAN class="ft10">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft63">Lodjur</SPAN></P>
<P class="p231 ft8">Arvsmassan utgörs till största delen av <NOBR>kärn-DNA</NOBR> som ärvs i lika delar från båda föräldrar. En mindre del utgörs av mitokondriellt DNA som bara ärvs från modern. Skandinaviska lodjur har lägre</P>
<P class="p406 ft15">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p15 ft27">Genetiska aspekter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">genetisk variation jämfört med lodjur från Finland, Estland och Lettland, både med avseende på mitokondriellt DNA och kärn- DNA (Hellborg m.fl. 2002).</P>
<P class="p109 ft7">Analyser av mitokondriellt DNA visar att skandinaviska lodjur bara har en mitokondriell haplotyp, dvs. bara en variant av den mitokondriella <NOBR>DNA-sekvens</NOBR> som analyserats. Bland finska lodjur har däremot tre varianter konstaterats, den vanligaste är samma variant som finns i Skandinavien. Hos baltiska lodjur har även en fjärde variant konstaterats. Även analyser av <NOBR>kärn-DNA</NOBR> visar att det finns färre genetiska varianter hos skandinaviska lodjur jämfört med hos finska och baltiska. I Skandinavien saknas flera varianter som dokumenterats i Finland, men i Finland finns nästan alla som dokumenterats i Skandinavien.</P>
<P class="p108 ft7">Lodjur har tidigare inte haft någon egentlig utbredning i norra Fennoskandia och det genetiska utbytet mellan den skandinaviska och den finsk/ryska populationen har sannolikt varit begränsat under lång tid. Under senare år har det emellertid skett en sprid- ning norrut och populationerna har närmat sig varandra geogra- fiskt. Genom genetiska analyser som utförts de senaste åren har ett antal lodjur med östlig härkomst påvisats i det svenska beståndet nära finska gränsen. Vid ett par tillfällen har även ungar med en sannolikt blandad <NOBR>svensk-östlig</NOBR> härkomst dokumenterats (Flagstad m.fl. 2007). Detta visar att det i dagsläget sker ett visst genetiskt utbyte med den finska populationen.</P>
<P class="p183 ft7">Även inom Skandinavien finns vissa genetiska skillnader bland lodjuren, företrädesvis enligt en <NOBR>nord-sydlig</NOBR> gradient. Den gene- tiska sammansättningen är alltså något annorlunda beroende på om lodjuret härstammar från norr eller söder. Detta kan indikera att genflödet inom Skandinavien är begränsat. Nyligen utförda analy- ser har dessutom dokumenterat att det lokalt i Tornedalen och södra Jämtland finns ovanligt närbesläktade lodjur och att inavel sannolikt förekommit (Flagstad m.fl. 2007).</P>
<P class="p108 ft7">Fastän skandinaviska lodjur har lägre genetisk variation jämfört med östligare lodjur, är variationen inte alarmerande låg. Baserat på en omfattande ekologisk forskning kring lodjur de senaste 10 åren finns inget som tyder på att stammen påverkas av genetiska pro- blem. Likväl, för att på lång sikt bevara en sund population, är det viktigt att lodjur från den finsk/ryska populationen vandrar in och reproducerar sig i det skandinaviska beståndet. Det är önskvärt med fortsatta studier av hur stort det genetiska utbytet med popu- lationen i öster egentligen är.</P>
<P class="p411 ft15">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Genetiska aspekter</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft10"><SPAN class="ft10">9.3.3</SPAN><SPAN class="ft63">Järv</SPAN></P>
<P class="p231 ft8">Den genetiska variationen bland skandinaviska järvar är betydligt lägre än bland järvar i Nordamerika och Ryssland, både med avseende på mitokondriellt DNA och <NOBR>kärn-DNA.</NOBR></P>
<P class="p95 ft7">Enligt en analys av skandinaviska järvprover från perioden 1922– 1969 var den genetiska variationen i stammen begränsad redan då (Walker m.fl. 2001). Den låga variationen bedömdes därför inte enbart vara ett resultat av <NOBR>1900-talets</NOBR> flaskhals utan även resultatet av tidigare händelser, t.ex. att Skandinavien koloniserats av förhål- landevis få järvar.</P>
<P class="p95 ft7">I nordligaste Sverige och Norge har den skandinaviska järvpo- pulationen geografisk kontakt med järvens utbredningsområde i Finland. Sannolikt sker här ett utbyte av individer, men hittills har det inte dokumenterats med genetiska analyser</P>
<P class="p19 ft7">Tyvärr finns ingen studie där den genetiska statusen bland järvar i Skandinavien värderas i förhållande till järvar i de mest närlig- gande områdena, dvs. i norra Finland och i nordvästligaste Ryssland. Antalet järvar i dessa områden är relativt begräsat och huruvida de har högre genetisk variation än järvarna i Skandinavien är inte känt. Likaså saknas kunskap om omfattningen av individut- bytet mellan Skandinavien och dessa områden.</P>
<P class="p19 ft7">Genetiska analyser har emellertid genomförts för ett antal järvar i sydöstra Finland. Dessa skiljer sig genetiskt från den skandina- viska populationen och bland dem förekommer genetiska varianter som saknas i Skandinavien. Trots <NOBR>DNA-analyser</NOBR> av hundratals järvar i norra Skandinavien under senare år har ingen järv med ett finsk/ryskt ursprung dokumenterats. Det tyder på att det genetiska utbytet med den större finsk/ryska järvpopulationen är mycket begränsat (Flagstad m.fl. 2007).</P>
<P class="p18 ft7">I dagsläget finns inget som tyder på att järvstammen påverkas negativt av dess begränsade genetiska variation eller av inavel, även om detta inte studerats specifikt. För att undvika genetisk utarm- ning i ett längre tidsperspektiv är det dock viktigt att ett genetisk utbyte med den större finsk/ryska populationen sker regelbundet.</P>
<P class="p481 ft15">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p15 ft27">Genetiska aspekter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10"><SPAN class="ft10">9.3.4</SPAN><SPAN class="ft63">Björn</SPAN></P>
<P class="p482 ft7">Som beskrivs i kapitlet om björnen finns två genetiska linjer bland de svenska björnarna. Inom varje linje finns endast en mito- kondriell haplotyp, dvs. endast en variant av den mitokondriella <NOBR>DNA-sekvens</NOBR> som analyserats. Mitokondriellt DNA utgör en mindre del av den totala arvsmassan och nedärvs endast från modern. Att det totalt i björnstammen bara finns två varianter kan tyda på begränsad genetisk variation. Det är möjligt att fler varianter förekom innan flaskhalsen kring förra sekelskiftet.</P>
<P class="p108 ft7">Till skillnad från analyser av mitokondriellt DNA visar analyser av kärn- DNA (huvuddelen av arvsmassan) en relativt hög genetisk variation. Nivån i den svenska populationen är jämförbar med vad som dokumenterats för Nordamerikanska björnpopulationer som inte genomgått flaskhalsar. Trots att björnstammens nedgång under arton- och nittonhundratalet var lika drastisk som järvens och lodjurets har den nuvarande stammen alltså en relativt hög genetisk variation. Björnens långa livslängd och generationstid kan ha bidragit eftersom detta gör genetisk drift mindre effektiv i för- hållande till tid. Stammens två separata ursprungslinjer kan också redan från början ha bidragit till högre variation jämfört med de andra arterna. Ytterligare en förklaring kan också vara att björn- stammen under flaskhalsen var uppdelad i fyra olika områden. Genetisk drift, som är en slumpmässig process, kan då ha medfört att olika genvarianter blev kvar i olika områden, med följen att den totala förlusten av genetiska variation inte blev så stor.</P>
<P class="p483 ft7">Inom björnbeståndet finns i dag vissa genetiska skillnader mel- lan kärnområdena. Spridning av individer över den kontaktzon som löper diagonalt från norra Jämtlands län till norra Gävleborgs län har hittills begränsats till enstaka hanbjörnar. Hanar utvandrar längre än honor och de har därmed en viktig roll för genflödet också inom Skandinavien.</P>
<P class="p12 ft7">Sammantaget är det genetiska läget i dagens björnstam positivt. I ett långt tidsperspektiv (>100 år) kan dock även björnstammen behöva tillskott från andra populationer för att kunna upprätthålla den befintliga variationsnivån. Även med en egentlig populations- storlek på uppemot 3 000 djur är det osäkert om den effektiva populationsstorleken är tillräcklig för att bibehålla evolutionär kapacitet över mycket långa tidsperioder.</P>
<P class="p108 ft7">I en genetisk studie av björnarna i det södra kärnområdet beräk- nades den effektiva populationsstorleken utgöra <NOBR>6–14</NOBR> % av det</P>
<P class="p459 ft15">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Genetiska aspekter</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">totala individantalet i området (Tallmon m.fl. 2004). Om detta gäller för hela populationen kan den effektiva populationsstorleken år 2006 ha varit i storleksordningen <NOBR>140–400,</NOBR> givet en verklig popu- lationsstorlek på 2 <NOBR>350–2</NOBR> 900.</P>
<P class="p188 ft10"><SPAN class="ft10">9.3.5</SPAN><SPAN class="ft63">Varg</SPAN></P>
<P class="p231 ft7">Den skandinaviska vargstammen är liten och isolerad från andra vargpopulationer. Alla individer härstammar från tre individer och populationen är allvarligt inavlad. Sammantaget innebär detta att stammen har en mycket begränsad genetisk variation och dåliga förutsättningar ur ett genetiskt perspektiv.</P>
<P class="p19 ft7">Även om de skandinaviska vargarna härstammar från finsk/ ryska vargar är populationerna genetiskt differentierade (skilda). Orsaken till detta är få grundande individer, isolering och genetisk drift. Den genetiska differentieringen gör att det med <NOBR>DNA-analys</NOBR> kan avgöras från vilken population individer härstammar.</P>
<P class="p19 ft7">Ett nästan komplett stamträd har upprättats för vargstammen med hjälp av <NOBR>DNA-analyser</NOBR> och spårningar i fält (Liberg m.fl. 2005). I och med att stamträdet är känt har graden av inavel hos enskilda individer kunnat beräknas. Inavelsgraden uttrycks med inavelskoefficienter. Inavelskoefficienten kan variera från 0 till 1 och anger andelen av en individs genpar som är lika genom arv, dvs. har sitt ursprung från samma anfader. Exempelvis får avkommor till helsyskon en inavelskoefficient på 0,25 eftersom 25 % av gen- paren i en sådan korsning blir lika genom arv.</P>
<P class="p18 ft7">Endast tre individer har gett upphov till dagens vargstam. Inaveln är kraftig och jämförbar med nivåer som orsakat betydande inavelsproblem hos vargar i fångenskap. Den genomsnittliga in- avelskoefficienten bland de valpar som föddes år 2005 var så hög som 0,29, vilket betyder att de i medeltal är närmare släkt än avkommor till helsyskon.</P>
<P class="p19 ft7">Avkommor till besläktade individer har ofta försämrad repro- duktion och överlevnad, vilket kan leda till att populationen drab- bas av inavelsdepression. Att den skandinaviska vargstammen lider av inavelsdepression står klart i och med att antalet valpar i en kull blir färre ju närmare släkt föräldrarna är (Liberg m.fl. 2005). Kullar med den högsta graden av inavel har i genomsnitt tre valpar färre under vintern än kullar med låg grad av inavel.</P>
<P class="p211 ft15">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p15 ft27">Genetiska aspekter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7">Ytterligare en stark indikation på inavelsdepression är att vargar med missbildade ryggkotor är vanligare i Skandinavien än i Finland (Räikkönen m.fl. 2006). Missbildningarna är också vanligare idag jämfört med i den tidigare, numera utdöda vargstammen. Utöver fel på skelettet har även andra defekter noterats bland de skandina- viska vargarna, t.ex. missbildningar i hjärt- och kärlsystemet och ärftliga fel på testiklarna. Det är dessutom möjligt att inaveln fört med sig ytterligare negativa effekter som hittills inte dokumente- rats.</P>
<P class="p484 ft7">Renrasiga hundar drabbas ofta av sjukdomar till följd av inavel och begränsad genetisk variation, bl.a. höftledsproblem, artros och ögonsjukdomar. Hundraser som är kända för att ha relativt omfat- tande ärftliga problem har vanligtvis låga nivåer av genetisk varia- tion (Sundgren 2002). Vidare visar undersökningar att den effek- tiva populationsstorleken i de flesta hundraser är mindre än 100, trots att det faktiska individantalet kan vara flera tusen.</P>
<P class="p12 ft7">Svenska Kennelklubben rekommenderar uppfödare att undvika parningar som ger valpar med inavelskoefficienter över 0,0625. Statistik förs också över hundrasernas genomsnittliga inavelsgrad, dock bara baserat på de fem senaste generationerna. Enligt detta ligger år 2007 exempelvis den genomsnittliga inavelskoefficienten hos svenska boxrar på 0,012. Motsvarande för ytterligare några hundraser är 0,010, 0,008 respektive 0,023 för Golden retriever, Border collie och Drever.</P>
<P class="p10 ft7">Ett sätt att lindra genetiska förluster vid en flaskhals är att snabbt låta populationen öka i storlek och därmed minska effekten av genetisk drift. Ju kortare flaskhalsen är desto mindre variation hinner gå förlorad. För att bevara befintlig variation är det alltså bra med hög reproduktion och låg dödlighet. Om populationen där- emot redan drabbats av inavelsdepression kan det vara för sent att vända en negativ trend genom att låta populationen öka. Det som återstår då är att tillföra obesläktade individer med ”friskt blod”. Det mest angelägna för vargstammens genetiska situation är därför att den får tillskott från den finsk/ryska populationen, även om individantalet också har betydelse för hur situationen utvecklas i framtiden.</P>
<P class="p485 ft7">Ett tillskott på någon eller ett par individer från en större popu- lation varje generation kan vara tillräckligt för att förhindra inavels- problem i små populationer. Den skandinaviska vargpopulationen är emellertid redan så allvarligt inavlad att den i ett inledningsskede skulle behöva ett större tillskott av obesläktade individer. Även om</P>
<P class="p477 ft15">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Genetiska aspekter</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">två finsk/ryska vargar tillkommer till populationen varje generation (dvs. vart femte år) förväntas inte den genomsnittliga inavels- koefficienten sjunka mer än till omkring 0,25 på ca 50 år. Detta (0,25) motsvarar nivån hos en avkomma till helsyskon, dvs. fortfarande en hög inavelsgrad. Sammanfattningsvis kan sägas att ju fler finsk/ryska vargar som ansluter till populationen, och ju snabbare det går, desto bättre.</P>
<P class="p19 ft7">Med anledning av främst den genetiska problematiken kring Skandinaviens isolerade vargstam anordnades 2002 ett seminarium där bl.a. internationella experter inom genetik och ekologi deltog. De sammanfattande slutsatserna från seminariet var följande:</P>
<P class="p486 ft7"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft95">Den skandinaviska halvön är sannolikt för liten för att ensam kunna hålla en livskraftig vargstam på längre sikt (>100 år). Åtgärder för att främja invandring från den finsk/ryska popu- lationen är därför av högsta prioritet. Den smala genetiska basen, endast tre individer, gör rekommendationen än mer vik- tig.</SPAN></P>
<P class="p487 ft7"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft95">En eller två invandrande vargar per generation (ca 5 år) skulle ge tillräckligt tillskott av genetisk variation för långsiktig över- levnad.</SPAN></P>
<P class="p488 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft96">Kvoten mellan effektiv och total populationsstorlek ligger mel- lan 0,25 och 0,33.</SPAN></P>
<P class="p489 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft96">Även om en tillfredställande invandringsfrekvens uppnås bör den effektiva populationsstorleken inte underskrida 50.</SPAN></P>
<P class="p490 ft7"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft95">Om man inte lyckas åstadkomma tillskott av genetisk variation till vargstammen, bör man försöka bevara åtminstone 95 % av den återstående variationen de närmaste 100 åren. Detta kräver en effektiv populationsstorlek på 200, vilket enligt ovanstående kvot skulle motsvara en total population på </SPAN><NOBR>600–800</NOBR> djur.</P>
<P class="p491 ft7"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft95">För den då aktuella nivån på vargstammen, dvs. ca 100 individer år 2002, bedömdes att skyddsjakt på upp till fem individer årli- gen inte skulle medför något allvarligt hot mot den fortsatta livskraften. Detta förutsatt att inte någon av dessa individer besitter speciellt högt genetiskt värde. Om ett större uttag anses nödvändigt bör det föregås av en sårbarhetsanalys.</SPAN></P>
<P class="p492 ft7">Kopplat till risken att eliminera genetisk variation genom skydds- jakt, framkom under seminariet ytterligare ett par punkter. Det konstaterades att ju lägre släktskap en individ har i förhållande till</P>
<P class="p398 ft15">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p15 ft27">Genetiska aspekter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">beståndet i sin helhet, desto större är dess genetiska värde. Vidare framfördes att det sämsta som kan göras ur ett genetiskt perspektiv är att eliminera en hel flock.</P>
<P class="p11 ft7">Sammanfattningsvis befinner sig den skandinaviska vargpopula- tionen i en allvarlig genetisk situation. Den genetiska variationen är låg och populationen är isolerad. Graden av inavel är mycket hög och påverkar beståndet negativt genom s.k. inavelsdepression. Till- skott av obesläktade vargar är en förutsättning för att öka stam- mens livskraft.</P>
<P class="p493 ft15">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
</DIV>
<DIV id="page_183">
<P class="p64 ft6"><SPAN class="ft6">10</SPAN><SPAN class="ft97">Rovdjursstammarnas utveckling</SPAN></P>
<P class="p494 ft6">– effekter, analys och slutsatser</P>
<P class="p495 ft28"><SPAN class="ft28">10.1</SPAN><SPAN class="ft64">Inledning</SPAN></P>
<P class="p229 ft10">När utredningen analyserar rovdjursstammarnas utveckling och vilka effekter det har haft på biologiska och samhälleliga system är det angeläget att se till respektive populations utbredning. För de svenska rovdjursstammarna innebär det att man bör beakta att de är en del i en skandinavisk population som Sverige delar med Norge. Så är fallet med björn, järv, lo, varg och kungsörn. För lo, varg och kungsörn förekommer även ett visst utbyte med finsk- ryska populationer.</P>
<P class="p108 ft10">För den stora svenska björnstammen har i dag den begränsade norska björnstammen liten relativ betydelse även om båda ingår i en skandinavisk population.</P>
<P class="p109 ft10">Vargstammen är begränsad både i Sverige och än mer i Norge vilket ger starka skäl för att betrakta vargstammen som en skandi- navisk population, även fast förvaltningsprinciperna skiljer sig avse- värt åt.</P>
<P class="p109 ft88">I det skandinaviska perspektivet har samtliga arter av de stora rovdjuren ett biologiskt gynnsamt möjligt utbredningsområde i större delen av såväl Sverige som Norge.</P>
<P class="p65 ft10">Trots att de skandinaviska länderna har stor yta och låg befolk- ningstäthet uppstår intressekonflikter i mötet med rovdjur, männi- skor och mänskliga aktiviteter, boskapsskötsel, infrastruktur och ekonomisk verksamhet.</P>
<P class="p458 ft71">Hittillsvarande rovdjurspolitik har inte förmått skapa stabila relationer i förhållandet mellan människa och rovdjur. Konflikterna har fördjupats. Många människor har negativa attityder till rovdjur. En del känner oro för sig själva och för barn. Det finns konflikter med bl.a. renskötsel och annan tamdjursskötsel liksom med fritids- verksamhet som skogspromenader, bär- och svampplockning, rid-</P>
<P class="p433 ft15">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">ning och jakt, trots att vissa rovdjursstammar är relativt små. Illegal jakt är ett betydande problem.</P>
<P class="p345 ft82">Rovdjurens existens och överlevnad måste därför säkras genom att man i rovdjursförvaltningen blir mer aktiv och närvarande än i dag. Det kan till exempel innebära att man än mer än i dag före- bygger rovdjursrelaterade skador, ytterligare begränsar de faktiska ekonomiska skadeverkningarna genom förfinade kompensations- system och genom förbättrad övervakning av stammarnas utveck- ling, särskilt i områden med högre rovdjurstäthet. Det förutsätter en god kännedom om populationernas antal och utbredning och en utveckling av systemet med förvaltningsplaner. Hela förvaltnings- processen måste kännetecknas av öppenhet och dialog med intres- senter och övriga medborgare. Sammantaget kan det skapa förut- sättningar för en högre acceptans och tolerans för de stora rov- djuren.</P>
<P class="p256 ft10">Samtidigt som det finns utbredd kritik såväl mot förekomsten av de stora rovdjuren som mot rovdjursförvaltningen är de flesta medborgare stolta över att leva i ett land där de stora rovdjuren exi- sterar. Rovdjuren förstärker bilden av Sverige som ett land som värnar om biologisk mångfald och med utrymme för skyddsvärd natur och vildmarksområden.</P>
<P class="p19 ft10">En långsiktigt gynnsam utveckling för de stora rovdjuren kan endast förverkligas om de kan integreras med mänsklig närvaro och mänsklig verksamhet. Integration, inte segregation, är nyckeln till en framsynt rovdjursförvaltning. För att begränsa antalet konflikter mellan människa och rovdjur behöver man i flertalet fall bedöma både miniminivåer och så kallade toleransnivåer för de stora rov- djuren.</P>
<P class="p19 ft88">Detta kräver i sin tur att man bedriver en omfattande och kon- tinuerlig inventering av bestånden inom respektive art för att man skall kunna hålla populationerna på önskvärd nivå.</P>
<P class="p318 ft78">Stora rovdjur väcker uppmärksamhet hos både allmänhet och de som direkt arbetar med rovdjursförvaltning. Förvaltningen av de stora rovdjuren kan inte ses isolerad från sitt ekologiska samman- hang. De stora rovdjuren är en del i en sammansatt helhet som består av många andra delar. Här är inte minst relationen till bytes- djuren en del. I ett ekologiskt perspektiv måste man alltid efter- sträva att se helheten. Därför behöver rovdjursstammarnas utveck- ling följas i ett brett lärande – adaptivt – perspektiv.</P>
<P class="p17 ft10">Rovdjursforskningen har under den senaste tioårsperioden erhållit ökade resurser. Forskningen har ofta bedrivits som ett</P>
<P class="p207 ft15">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">skandinaviskt samarbete, mellan Sverige och Norge, eller fenno- skandiskt, mellan Sverige, Norge och Finland, vilket i sig varit vär- defullt eftersom rovdjurspopulationerna till stor del är gemen- samma.</P>
<P class="p355 ft78">Forskningsresultaten har medfört att vi i dag vet betydligt mera än tidigare om de stora rovdjurens biologi, dvs. deras livsförutsätt- ningar och populationsutveckling. Biologisk kunskapsinhämtning har dominerat. Sociologisk forskning om hur samexistens mellan människor och rovdjur fungerar samt samhällsvetenskaplig om för- valtningssystemen är fortfarande i sin linda.</P>
<P class="p12 ft10">I begreppet livskraftiga populationer diskuteras utöver de gene- tiska och demografiska faktorerna ytterligare en viktig komponent; ekologisk livskraft. Ekologisk livskraft relaterar till relationen mel- lan en art och dess omgivning. För stora rovdjur betyder det både den miljö som behövs för att tillgodose artens förmåga att överleva, bytesdjur, skydd, tillgång till hemområden och mötesplatser och den påverkan arten har på sin omgivning. Att uppnå och upprätt- hålla gynnsam bevarandestatus kräver större population än som krävs enbart för att garantera överlevnad för arten. Det innebär också att man accepterar att rovdjuren får ta bytesdjur i ett ekolo- giskt sammanhang.</P>
<P class="p183 ft10">Från dessa utgångspunkter har utredningen valt att relativt utförligt beskriva de stora rovdjuren som arter, deras ekologi, populationernas status, hot som kan förekomma samt intresse- konflikter med mänsklig närvaro och verksamhet.</P>
<P class="p184 ft28"><SPAN class="ft28">10.2</SPAN><SPAN class="ft64">Kungsörnens utveckling och nuvarande status</SPAN></P>
<P class="p229 ft10">Omfattande inventeringsinsatser för att lokalisera häckningar av kungsörn har genomförts i Sverige under de senaste 25 åren. Kun- skapen om artens status och utbredning får betecknas som god, även om den inte är heltäckande. Det finns fortfarande ett mör- kertal men man kan enligt inventeringsresultat och forskningens bedömning uppskatta häckfågelbeståndet till mellan 600 och 750 par.</P>
<P class="p432 ft72">Den av riksdagen år 2001 fastställda miniminivån för kungsörn är 600 häckande par. Dagens kungsörnsstam uppfyller därför den nationella miniminivån. Stammen som helhet har haft en positiv utveckling under den senaste tioårsperioden. Med utgångspunkt från flera forskningsresultat och erfarenheter från andra länder kan</P>
<P class="p414 ft15">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">den totala populationen vintern 2006 uppskattas till 1 700 indi- vider.</P>
<P class="p345 ft10">Häckfågelbeståndet är inte detsamma som antalet häckningar eller föryngringar varje enskilt år. Dessa utgör är ett väsentligt lägre antal. För år 2007, som var ett gynnsamt år för häckning, finns pre- liminärt registrerade <NOBR>210–220</NOBR> lyckade föryngringar med minst en utflugen unge. 44 häckningar är avbrutna eller misslyckade. Sam- manlagt bedöms knappt 300 ungar blivit flygga, dvs. utflugna ur boet. Det innebär att kungsörnsbeståndet vintern 2008 kan för- väntas vara drygt 1 800 individer.</P>
<P class="p19 ft10">Antalet kända häckningsplatser uppgår till 800 varav nära 600 haft häckning under något av den senaste fem åren.</P>
<P class="p345 ft78">Jämfört med det uppskattade häckfågelbeståndet tio år tidigare, 1996, är det en ökning med 200 par. Det kan tyda på en kraftig ökning. Så är dock inte fallet. Det är en ökning men huvuddelen av de tillkommande häckande paren kan förklaras med förbättrad inventering, dvs. tidigare okända revir har lokaliserats.</P>
<P class="p19 ft10">Norge har en stabil stam med 1 <NOBR>000–1</NOBR> 200 häckande par och en totalpopulation på minst 3 000 individer. Finlands stam är ökande och i Baltikum finns en relativt gles stam om några hundra häck- ande par.</P>
<P class="p17 ft10">I Sverige föreligger betydande regionala skillnader i utveck- lingen, vilket framgår av kapitlet om kungsörnens artbeskrivning. I fjälltrakterna är populationstrenden mycket osäker. Antalet besatta revir är möjligen stabilt, men dålig reproduktion har medfört att denna population inte varit självbärande. Stora delar av fjällbestån- det är därför beroende av tillflöde av yngre örnar från skogsområ- det och andra områden. Mest positivt är att arten har en fortsatt utbredning närmare Norrlandskusten samt i Svealand och lokalt i flera län i Götaland.</P>
<P class="p327 ft10">Kungsörnsreviren täcker, om än inte sammanhängande, en betydande del av landets yta. Det nordsvenska beståndets utbred- ningsareal är ca 2 000 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>,<SPAN class="ft61">P </SPAN>vilket utgör ca 45 procent av Sveriges yta. Härtill kommer häckningarna i Svealand och Götaland. Större delen av Sverige är ett lämpligt biologiskt habitat för kungsörnen. En fortsatt utbredning kan därför förväntas om stammen är fort- satt frisk och inte utsätts för förföljelse.</P>
<P class="p380 ft72">Jaktområdet för ett kungsörnspar måste innehålla bytesdjur i en sådan mängd att det kan försörja både hanen, honan och ungarna, samt <NOBR>icke-häckande</NOBR> kringströvande fåglar i åldern <NOBR>1–4</NOBR> år. Skotska studier har visat på att födobehovet i ett sådant område kan beräk-</P>
<P class="p427 ft15">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">nas till drygt 300 kg/år. Tillgång till viltföda, tillsammans med eventuella kadaver, är inte en begränsande faktor, med tanke på kungsörnarnas relativt stora jaktområden.</P>
<P class="p355 ft10">I ett ostört naturtillstånd är det rimligt att arten i dess nuva- rande norra utbredningsområde skulle kunna förekomma med en genomsnittlig täthet av <NOBR>5–6</NOBR> etablerade par per 10 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft61">P </SPAN>Det skulle motsvara 1 <NOBR>000–1</NOBR> 200 par. I nuvarande läge är, från denna utgångs- punkt, således dagens norrländska utbredningsområde ”uppfyllt” till drygt 50 %. Överfört till den faktiska verkligheten med bosättningar, näringsverksamhet, kommunikationsleder, rekrea- tionsområden m.m. är det därför svårt att se att det inom detta utbredningsområde skulle bli så avsevärt mycket tätare med örn- revir än vad som är fallet i dag med drygt 3 par per 10 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft61">P</SPAN></P>
<P class="p278 ft10">Stammen i norra Sverige bör kunna fortsätta att öka i viss utsträckning men befintlig och planerad bebyggelse och annan exploatering, aktivt skogsbruk, begränsad tillgång till boträd, ökad störningsfrekvens från skidanläggningar och annat friluftsliv, före- komst av kraftledningar och vindkraftverk begränsar tillväxt- möjligheterna. Potentialen för en kraftig populationstillväxt i Norrland får därför anses som begränsad. Ett realistiskt möjligt tal för den norrländska populationen kan utifrån dessa förutsättningar vara ca 650 par.</P>
<P class="p108 ft10">De nyetableringar som skett på spridda ställen i Svealand och Götaland visar istället på en betydande potential för ökning av kungsörnsstammen i Syd- och Mellansverige. Om arten inte utsätts för förföljelse finns förutsättningar för ett mer eller mindre sam- manhängande utbredningsområde inom femtio år med en svensk totalpopulation som överstiger 1 000 par.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft14">Behov av boträd</SPAN></P>
<P class="p496 ft71"><SPAN class="ft79">Utredningens förslag: </SPAN>Möjligheten att långsiktigt skydda gamla furor långt innan de kan bli aktuella som boträd i ett kungsörns- revir ska tillvaratas. I första hand kan det ske inom national- parker och naturreservat som redan är skyddade och i tillkom- mande avsättningar för naturreservat enligt Natura 2000.</P>
<P class="p497 ft71">Etablerade kungsörnspar är mycket trogna sitt revir och sina bo- platser. Det finns många säkra rapporter om att revir varit besatta</P>
<P class="p498 ft15">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">av kungsörnar i hundratals år. I Sverige finns boträd som varit i bruk i <NOBR>50–100</NOBR> år.</P>
<P class="p345 ft82">Medelstorleken på bon i Norrland är ca 1,4 meter i diameter och drygt en meter i höjd. Riktigt stora trädbon kan bli fem meter höga. Vikten på ett kungsörnsbo antas i genomsnitt vara ända upp till ca 700 kg, vilket kräver minst tre grenar med åtminstone 17 cm diameter för att bära upp boet. Det innebär att tillgång till gamla boträd är en begränsande faktor, där inte klipphyllor finns att tillgå som plats för boet. I Sverige beräknas ca 55 procent av örnbestån- det vara beroende av boträd, i avsaknad av lämpliga klippavsatser.</P>
<P class="p19 ft10">Som framgått av artbeskrivningen är tallen det lämpligaste träd- slaget för kungsörnsbon i Norden. Nästan samtliga trädhäckningar sker i gamla tallar. I norra Sverige är dessa normalt äldre än 225– 250 år. Medelåldern för 97 norrländska boträd med frisk kärna var ca 310 år och för 62 träd med röta i kärnan var ca 390 år. För 14 boträd på Gotland var medelåldern 155 år. Omloppstiden för tall i skogsbruket är normalt <NOBR>80–130</NOBR> år. Enligt data från riksskogs- taxeringen finns ca 200 000 tallar med en brösthöjdsdiameter på 55 cm eller mera.</P>
<P class="p18 ft10">Det finns också exempel på plattformar som byggts på hög höjd för att kunna användas vid häckning för kungsörn eller havsörn, som också accepterats och i dag fungerar som häckningsplatser. Det är dock enligt utredningen en fördel om häckningarna kan ske i en helt naturlig miljö.</P>
<P class="p380 ft82">Befintlig lagstiftning kan endast i begränsad form ge skydd för utveckling av framtida boträd av den storlek som ett kungsörnsbo kräver. I 30 § skogsvårdslagen (1979:429) SVL, bemyndigas reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer, dvs. Skogs- styrelsen enligt skogsvårdsförordningen (1993:1096) att meddela föreskrifter om den hänsyn som skall tas till bl.a. naturvårdens intressen vid skötseln av skog, t.ex. när det gäller kvarlämnande av träd och trädsamlingar. Föreskrifterna utfärdas efter samråd med bl.a. Naturvårdsverket och i frågor av särskild vikt för lokala för- hållanden även med berörda kommuner. Förelägganden och förbud enligt 30 § SVL används dock sällan vad gäller enstaka boträd.</P>
<P class="p311 ft71">I Skogsvårdsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till skogsvårdslagen uttalas att vid all avverkning skall av hänsyn bl.a. till växt- och djurlivet buskar och enstaka träd eller trädsamlingar lämnas kvar. När det finns grova lövträd, ovanliga trädslag, träd av mycket hög ålder, döende och döda träd, hålträd,</P>
<P class="p499 ft15">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">boträd och träd som kan utvecklas till boträd skall i första hand sådana träd lämnas kvar.</P>
<P class="p355 ft82">Enligt 18 § SVL finns möjligheten att hindra avverkning i fjäll- nära skog. Tillstånd måste sökas innan avverkning får ske. En lik- nande bestämmelse avseende boträd skulle kunna öka skyddet. Den bör i så fall kombineras med en regel om ersättning till markägaren.</P>
<P class="p355 ft82">Bristen på verkligt gamla furor, dvs. potentiella boträd för kungsörn, är sannolikt större i Götaland och Svealand än i Norr- land. Om ökningen av kungsörnsstammen i första hand kommer att ske i dessa delar av landet, bör möjligheterna tillvaratas att lång- siktigt skydda vissa träd långt innan de kan bli aktuella som boträd i ett kungsörnsrevir. Det bör i första hand ske i naturreservat och nationalparker som redan är skyddade och i de tillkommande avsättningar för naturreservat som bl.a. tillhör genomförandet av Natura 2000. Det bör också kunna ske genom långsiktiga avtal med enskilda markägare. I mera kustnära områden skulle en sådan åt- gärd också få betydelse för havsörnsstammen.</P>
<P class="p485 ft10">Med tanke på att även täta kungsörnsrevir ofta har ett avstånd mellan revircentra på mellan 10 och 20 km så är behovet av <SPAN class="ft7">antal </SPAN>boträd relativt begränsat. Det är åldern och grovleken på boträden som är den egentliga begränsande faktorn tillsammans med behovet av ostörda lägen.</P>
<P class="p109 ft10">Mindre områden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växt- arter eller som annars är särskilt skyddsvärda kan förklaras som biotopskyddsområde. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Be- stämmelser om biotopskydd finns i 7 kap. 11 § miljöbalken. Skogs- styrelsen beslutar om biotopskydd på mark som omfattas av SVL, dvs. skogsmark. För andra områden är länsstyrelserna ansvariga myndigheter.</P>
<P class="p108 ft10">Biotopskyddet omfattar för skogsmark 19 definierade skogs- biotoper. Förnärvarande finns dryg 1 100 områden avsatta med biotopskydd. Medelarealen för beslutade skyddsområden är knappt 3 ha.</P>
<P class="p500 ft15">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p501 ft7">Naturvårdsavtal</P>
<P class="p502 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag</SPAN>: En variant av naturvårdsavtal ska utvecklas av Skogsstyrelsen i samråd med företrädare för skogsnäringen för att gynna en långsiktig framväxt av större boträd för kungs- örn och andra större rovfåglar.</P>
<P class="p503 ft78">Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan staten genom Skogsstyrelsen och en markägare i syfte att bevara och utveckla ett områdes naturvärden. Avtal används i regel på andra typer av områden än vad som kan komma ifråga för biotopskydd. Avtalen tecknas vanligen för en period på 50 år. Naturvårdsavtalen vänder sig främst till markägare som förutom att äga skogsmark med höga naturvärden också är intresserade av att bevara dessa vär- den. Det förutsätter oftast att markägaren avstår från viss avverk- ning. Den ekonomiska ersättningen för naturområden ses f.n. mera som stimulansbidrag än som ersättning för förlorade virkesvärden. Ersättningen motsvarar inte markägarens intäktsbortfall eller kost- nad.</P>
<P class="p332 ft10">Naturvårdsavtal kan lämpa sig för områden eller biotoper som har förutsättningar att utveckla särskilda naturvärden. Nuvarande områden har en medelareal på ca 6 ha. Det finns f.n. ca 3 000 om- råden med naturvårdsavtal.</P>
<P class="p345 ft78">Det bör vara möjligt att även gynna en långsiktig framväxt av större boträd med naturvårdsavtal som bas. Avtalen är frivilliga mellan två jämbördiga parter. Äganderätten till marken påverkas inte, inte heller jakträtten. Utveckling av potentiella boträd bör kunna ske parallellt med normalt skogsbruk utan att hela områden reserveras i ett avtal. Syftet är att inom respektive område av något eller flera hektar långsiktigt skydda ett antal grova träd, varav någon eller några efter mycket lång tid kan komma att utvecklas till boträd för större rovfåglar, däribland kungsörn.</P>
<P class="p18 ft10">Eftersom avtal inte kan tecknas för längre tid än 50 år ska avta- len innehålla en option (avsiktsförklaring) på förlängning samt att markägaren förbinder sig att visa aktsamhet och avstå från framtida avverkning av träden under respektive avtalsperiod. Avtalen bör också kunna innehålla villkor om att inte bedriva bullrande eller på annat sätt störande verksamhet kring träden före och under häck- ningstid.</P>
<P class="p504 ft15">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft10">Utredningen föreslår att en sådan variant av naturvårdsavtal utveckas av Skogsstyrelsen i samråd med företrädare för skogs- näringen.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft14">Reducera hoten mot kungsörnsstammen</SPAN></P>
<P class="p260 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag: </SPAN>Banverket och Vägverket ska åläggas att i sin löpande tillsyn av banor och vägar svara för att trafikdödat vilt som återfinns intill trafikerade sträckor omhändertas eller flyttas från berörda trafikleder.</P>
<P class="p505 ft78">Kungsörn tillhör de fåglar som har längst livslängd, om de väl upp- når vuxen ålder. Resultat från svenska studier sammanfaller med internationella erfarenheter. De visar på en dödlighet fram till fyra års ålder på ca 64 procent. Mortaliteten hos könsmogna örnar är däremot låg vilket ligger i artens reproduktionsstrategi – lång livs- längd men låg reproduktion per år.</P>
<P class="p12 ft10">Medellivslängden hos örnar som uppnått könsmogen ålder över- stiger sannolikt 15 år. Dödsorsakerna är främst svält hos unga örnar, förföljelse, bil- och tågdöd samt kraftledningsdöd. De två vanligaste dödsorsakerna för de 242 kungsörnar som inkom till Naturhistoriska Riksmuseet var kollision med tåg samt kollision och elchocker vid kraftledningar och transformatorer. Det är dock inte självklart att denna iakttagelse rätt speglar olika dödsorsaker, där avlidna örnar ej upphittas.</P>
<P class="p12 ft10">Kollision med tåg, men även med lastbil och andra fordon kan begränsas. Den höga frekvensen är i varje fall delvis en följd en tidigare tolkning av <NOBR>EU-regler</NOBR> om att kadaver inte får flyttas utan besiktning. Trafikdödade djur har därför ofta fått ligga kvar intill järnvägar och vägar istället för att flyttas några tiotal eller hundratal meter. När tåg eller annat fordon närmat sig i hög fart, har kungs- örnar som ätit av kadavret lyft snett upp mot det fria luftutrymmet som ofta varit över banan eller vägen och då träffats av framrusande fordon.</P>
<P class="p356 ft71">Från och med den 1 januari 2007 finns ett tillägg i Statens jord- bruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) som tydliggör möjlig- heterna att flytta trafikdödat vilt utan besiktning. I 21 § anges nu att ”hela kroppar eller delar från vilda djur får användas till utford- ring av rovdjur inom den kommun där materialet har uppkommit</P>
<P class="p471 ft15">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">eller påträffats. Utfodringen av dessa djur får även ske inom de närmast angränsande kommunerna.” Därmed torde det stå helt klart att kadaver efter trafikskadat vilt kan flyttas utan besiktning och lokalt även användas för utfodring av rovdjur.</P>
<P class="p17 ft10">Utredningen föreslår mot bakgrund av tillägget i föreskrifterna från Statens jordbruksverk att Banverket och Vägverket åläggs att i sin löpande tillsyn av banor och vägar svara för att trafikdödat vilt som återfinns intill trafikerade sträckor snarast omhändertas eller flyttas till platser med rimligt säkerhetsavstånd från berörda trafik- leder.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft14">Vinterutfordring</SPAN></P>
<P class="p310 ft78">Från och med <NOBR>1970-talets</NOBR> inledning har man på olika håll ordnat organiserad utspisning av örn vintertid i form av utlagda djur- kroppar, mestadels självdöda grisar. Denna åtling hade som främsta syfte att avgifta DDE- och <NOBR>PCB-kontaminerade</NOBR> havsörnar, men även att öka vinteröverlevnaden för de unga havsörnarna. Med tiden visade det sig att det sistnämnda, ökad vinteröverlevnad för ungfågel, var det som avgjorde att havsörnen som art återhämtade sig och nu har ett livskraftigt och ökande bestånd.</P>
<P class="p18 ft10">Under <NOBR>1980-talet</NOBR> var drygt 150 örnåtlar kända, både längs kus- terna och i inlandet. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> sjönk antalet till drygt 100. Utfodringen uppgick till ca 180 ton per vinter. Cirka 500 personer var engagerade. Örnutfodringen har alltid skett ideellt.</P>
<P class="p17 ft10">I och med Sveriges inträde i EU har bestämmelserna om åtel- utläggning skärpts betydligt. Detta i kombination med ett minskat antal slakterier har medfört att antalet örnåtlar vintern 2005/06 hade minskat till 70.</P>
<P class="p19 ft10">Vinterutfodringen har fått samma positiva effekt för kungsörns- stammen, dvs. främst en väsentligt ökad vinteröverlevnad för de yngsta fåglarna. Det är positivt om den kan fortsätta på starkt ideell basis.</P>
<P class="p506 ft15">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft10"><SPAN class="ft10">10.2.4</SPAN><SPAN class="ft14">Lyftförmåga</SPAN></P>
<P class="p329 ft71">En vuxen kungsörn väger mellan 3,5 och 6 kg beroende på kön. Honor är tyngst. Det finns ibland uppfattningar om att kungsörnar lyfter och flyger iväg med harar, månadsgamla renkalvar och även större renar. Detta är en aerodynamisk omöjlighet för kungsörnen.</P>
<P class="p65 ft10">Vid boplatser i Norrland har forskarna inte påträffat intakta kroppar av renkalv eller vuxna skogsharar. En frisk, nyfödd renkalv väger <NOBR>4–7</NOBR> kg, en vuxen skogshare närmare sex kg. Örnen styckar sitt byte med näbben innan den lyfter.</P>
<P class="p253 ft10"><SPAN class="ft10">10.2.5</SPAN><SPAN class="ft14">Predation på ren</SPAN></P>
<P class="p329 ft82">Kungsörnen orsakar skador, i första hand för rennäringen. Utgå- ende från de inventeringar som årligen genomförs över kungsörns- revir kan antas att högst 900 kungsörnar, inkl. ungar, sommartid befinner sig inom rennäringens åretruntmarker, där kalvningslan- den finns. Härtill kommer att flera samebyar i Norrbotten har kalvnings- och betesmark på norskt territorium. Även här finns häckande örnar, ungar i bon, kringströvande yngre örnar, vilket medför förluster för rennäringen. Det är okänt hur många örnar som uppehåller sig i dessa marker, uppskattningsvis högst några hundra. Sommartid kan därför inemot 1 200 kungsörnar befinna sig inom den svenska rennäringens kalvningsområden.</P>
<P class="p285 ft10">En kungsörn kräver ca 230 gram kött varje dag, ungarna kräver mindre som nyfödda men mera senare. Det innebär att örnarna inom åretruntmarkerna under tremånadersperioden mitten av maj – mitten av augusti, den tid då små renkalvar finns tillgängliga i ren- skötselområdet, behöver ca 1 200 x 0,23 kg x 90 dygn = 25 000 kg föda.</P>
<P class="p316 ft82">Under åren <NOBR>1975–79</NOBR> insamlades 2 803 bytesdjur från 162 kungs- örnsbon i Norrbotten under häckningsperioden <NOBR>mars–augusti</NOBR> (Tjernberg 1981). Fågel utgjorde 66 procent av födan. Skogshöns, främst tjäder dominerade stort. Bland däggdjuren dominerade antalsmässigt skogshare och renkalv. Bytesrester efter ren påträffa- des i 65 % av kungsörnsbona. Utryckt i biomassa utgjorde skogs- hönsen 45 %, hare 30 % och renkalv 18 %, vilka tillsammans ut- gjorde 91 % av den totala biomassan.</P>
<P class="p316 ft71">Om örnarna i exemplet livnär sig till knappt 20 procent på ren- kalv, kan man konstatera, med hänsyn tagen till att <NOBR>20–50</NOBR> procent</P>
<P class="p498 ft15">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">av slagna bytesdjur beroende på viktklass inte kan utnyttjas av örnarna (Brown & Watson 1964), att totalsumman blir ca 1 500 renkalvar.</P>
<P class="p345 ft72">I en finsk studie (Huhtala och Sulkava 1977) var endast 3 % av hittade renkalvar vid örnbon äldre än en månad. Örnpredationen på ren under höst och vinter är därför troligen av mycket liten omfattning. Vidare visade det sig genom mätning av lårbenslängd att en tredjedel av renkalvarna som hittades vid finska kungsörns- bon var mycket små och troligen dödfödda. Eftersom de finska örnarnas födoval är mycket likartat det som konstaterats i Norr- land (Sulkava m. fl. 1984) kan man på rimligt goda grunder anta att förhållandet är likartat i Sverige. I Norge har likaledes konstaterats att genomsnittsvikten på renkalvar funna vid örnbon var 2,7 kg. Den genomsnittliga vikten hos en levande nyfödd renkalv i samma undersökningsområde var 4,5 kg och många av kalvarna måste därför ha varit dödfödda eller utmärglade (Lunde 1985).</P>
<P class="p507 ft78">Med ett avdrag av 33 procent renkalvar, som var dödfödda eller så svaga att de inte skulle klara sig, skulle enligt ovanstående exem- pel ca 1 000 renkalvar årligen dödas av kungsörn i Sverige under perioden mitten av maj till mitten av augusti. Förmodligen är emellertid en stor del av dessa tagna som kadaver. Vissa år och/eller i vissa områden är dödligheten bland renkalvarna hög beroende på dåliga väderförhållanden under kalvningsperioden i maj. Kalvför- lusterna till rovdjur kan också bli större under år då andra för- hållanden är svåra. Kalvarna är då svagare och klarar sämre att und- komma rovdjursangrepp.</P>
<P class="p311 ft78">I flera områden i Finland radiomärktes 3 430 renkalvar mellan <NOBR>1997–2004.</NOBR> Det var stora skillnader i hur många kalvar som blev dödade av kungsörnar mellan olika områden och olika år (0– 4,4 %), men i snitt var det 2,2 %. De kalvar som blev tagna av kungsörn var av mindre storlek än de som överlevde. Efter stränga vintrar togs fler renkalvar. Under perioder med starka angrepp av parasiterande och blodsugande insekter på renarna blev flera ren- kalvar dödade av kungsörn. Kungsörnen tog mera renkalv i norra Finland där det fanns färre olika byten att leva på (Norberg 2005). Noterbart i sammanhanget är att det i renskötselområdet i Finland i det närmaste saknas stora rovdjur, dvs. kadaverförekomsten (föda för örnarna) är lägre än i det svenska renskötselområdet.</P>
<P class="p311 ft72">En säker siffra på antalet i Sverige örndödade friska renkalvar är omöjlig att ange. Med ledning av ovan angivna uppgifter och tidi- gare studier torde predationen befinna sig i spannet mellan <NOBR>1–2</NOBR> %,</P>
<P class="p427 ft15">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft10">enligt svenska förhållanden och undersökningar närmare den undre gränsen. Antalet födda renkalvar beräknades år 2001 till mellan 89 000 och 104 000 per år, dvs. mellan 890 och 2 080 renkalvar dödas <NOBR>(A-M</NOBR> Karlsson 2003).</P>
<P class="p82 ft10">Det finns ett stort behov av nya fördjupade studier för att belysa omfattningen av kungsörnens predation på renkalv. Studierna från Finland och Norge ger en viss vägledning, men bör kompletteras med studier också inom det svenska renskötselområdet. Utred- ningens förslag i detta avseende redovisas i kapitel 17 om vilt- skador.</P>
<P class="p508 ft7">Åtgärder för att minska kungsörnspredation på ren</P>
<P class="p369 ft72">De skador kungsörnen orsakar rennäringen är begränsade jämfört med den predation som lo och järv orsakar. Det sker dock förluster orsakade av kungsörn, främst på kalv. Ersättningen från staten för kungsörnspredation på ren var en miljon kronor år 2006.</P>
<P class="p509 ft10">Det är inte alldeles lätt att begränsa kungsörnens predation på ren. Tänkbara åtgärder är främst ökad tillsyn med dygnetrunt- bevakning av kalvningslanden. Inhägnad av vajorna och kalvarna under första tiden av kalvningsperioden i kombination med ökad tillsyn kan vara möjliga vid starkt begränsat antal renar. Båda åtgär- derna är kostsamma och svåra att i praktiken genomföra, även om det finns exempel från Finland och Sverige. Det är därför svårt att motivera statligt stöd härför.</P>
<P class="p509 ft82">Kungsörnspredationen på ren bör i första hand hanteras genom ersättningssystemet inom de områden som har föryngring i kungs- örnsrevir och i områden med ungörnar. Ersättningssystemet i dag har närmast karaktären av areal till de samebyar som har någon förekomst av kungsörn, vilket är flertalet byar.</P>
<P class="p367 ft10">Utredningen<SPAN class="ft19">T </SPAN>föreslår att ersättningssystemet ges en högre träff- säkerhet i ersättningen till de samebyar som verkligen har kungs- örnsföryngring eller frekvent närvaro av yngre örnar. Detta ut- vecklas närmare i avsnittet om ersättning för rovdjursrivna renar i kapitlet om viltskador.<SPAN class="ft19">T</SPAN></P>
<P class="p510 ft15">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">10.2.6</SPAN><SPAN class="ft14">Kungsörnspredation på får</SPAN></P>
<P class="p310 ft78">Kungsörnen angriper undantagsvis även andra djur, främst får och hundar. Under 2006 ersattes 27 av kungsörn angripna får, därav 12 i Gotlands, ett i Västra Götalands och 14 i Norrbottens län. Av dessa var 18 dödade, 2 skadade och 7 saknade. Antalet angrepp på får är begränsat men har successivt ökat under <NOBR>2000-talet.</NOBR></P>
<P class="p380 ft72">På Gotland drivs en intensiv fåravel och antalet djur är stort sett i svenskt perspektiv. Vinterstammen uppgår till 20 000 vuxna får som producerar drygt 35 000 lamm per år. Antalet kungsörnar är likaså stort för ett så pass litet landområde som Gotland – stammen beräknas till <NOBR>120–150</NOBR> individer. Trots detta sker örnpredation på lamm i begränsad omfattning. De angrepp som förekommer sker främst på nyfödda lamm. En förebyggande åtgärd är att låta de nyfödda lammen vistas inomhus under en kort tid.</P>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">10.2.7</SPAN><SPAN class="ft14">Kungsörnsangrepp i övrigt</SPAN></P>
<P class="p333 ft10">Vid sällsynta tillfällen attackeras och rivs jakthundar av kungsörn, oftast små hundraser på drev vid jakt. Under 2006 ersattes tre hun- dar som sannolikt angripits av kungsörn, varav en dödades, en ska- dades och en är saknad, men antas vara död. Antalet hundar som varje år skadats eller dödats av kungsörn har varierat mellan noll och sex under de senaste tio åren. De kungsörnar som attackerar hundar är sannolikt ungörnar med dålig jakterfarenhet. Kungsörn har också dödat katter.</P>
<P class="p19 ft10">Det finns sällsynta exempel på att kungsörn kan angripa männi- skor. De fåtal fall som inträffat har främst skett i anslutning till boet eller till byte. Normalt finns inte anledning för människor att oroa sig för angrepp från kungsörn.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">10.2.8</SPAN><SPAN class="ft14">Förföljelse</SPAN></P>
<P class="p333 ft71">Kungsörnen är utsatt för förföljelse från personer som av olika anledningar ägnar sig åt illegal jakt. I och med utbyggnaden av skogsbilvägnätet samt en alltmer allmän användning av snöskoter i norra Sverige har förföljelse underlättats. Det är lätt att finna exempel på boplundring, nedsågade boträd, skjutna örnar m.m. Förföljelsen har minskat under <NOBR>2000-talet,</NOBR> men finns dock kvar.</P>
<P class="p191 ft15">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft10">I ett försök att få en bättre bild av vinteruppehållsplatser för kungsörn från Nordnorge försågs år 2005 flera örnar med gps- sändare av norska forskare. Sju av örnarna flög söderut genom Sve- rige. Tre av sändarna hittades våren 2006 i Norrbottens län med avskurna remmar, ett tydligt uttryck för illegal jakt. Detta är endast ett av många exempel på en existerande illegal jakt riktad mot kungsörn.</P>
<P class="p316 ft72">Förföljelsen sker i dag genom mera diskreta åtgärder än tidigare, t.ex. att örnar skjuts vid kadaver vintertid eller genom otillåten användning av fällor. På Gotland och i Sydsverige finns inte upp- gifter om att de häckande kungsörnarna skulle vara förföljda.</P>
<P class="p65 ft10">Utredningens förslag till åtgärder för att begränsa förföljelsen av kungsörn utvecklas i avsnittet om illegal jakt.</P>
<P class="p351 ft10"><SPAN class="ft10">10.2.9</SPAN><SPAN class="ft14">Inventering</SPAN></P>
<P class="p329 ft78">Från mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> genomförde Martin Tjernberg som fors- kare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i samråd med skogs- vårdsstyrelser, skogsbolag, domänverksrevir, länsstyrelser och orni- tologer en omfattande inventering av tänkbara och kända boplatser för kungsörn i norra Sverige. Arbetet pågick till 1982 och gav kun- skap om ca 300 kända kungsörnsrevir.</P>
<P class="p12 ft10">Efter 1982 har fortsatta inventeringar i län med kungsörn genomförts av lokala grupper ornitologer. Syftet har varit att finna och skydda så många boplatser som möjligt, men även att motverka förföljelse. Den omfattande inventeringsverksamheten har medfört att ett stort antal kungsörnsrevir har lokaliserats. Kunskapen om artens status och utbredning är för närvarande god, dock fort- farande inte heltäckande. Fram till 2001 genomfördes inventering- arna nästan helt på ideell bas.</P>
<P class="p511 ft71">Från 2002 har medel anvisats från Naturvårdsverket (500 000 kr./år) till berörda länsstyrelser för fortsatt kunskapsutbyggnad. Det är angeläget att medel också i fortsättningen avsätts för stöd till inventeringsverksamheten. En förutsättning bör vara att insam- lade uppgifter redovisas till länsstyrelserna. Det ideella inslaget i inventeringarna är välkommet och utgör också ett visst skydd mot boplundring och annan förföljelse av kungsörnsstammen.</P>
<P class="p512 ft15">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft10">10.2.10 Beståndsbeskattning</P>
<P class="p181 ft10">Både stammens nuvarande begränsade omfattning och regelverket från EU:s fågeldirektiv förhindrar allmän jakt. Stammen kan fort- sätta att öka, sannolikt långsamt i Norrland och snabbare i Svealand och Götaland. Beståndsbeskattning för att hålla tillbaka stammen är därigenom inte aktuell.</P>
<P class="p19 ft10">Skyddsjakt på kungsörn som vållat och fortsätter vålla skada på renkalv, tamdjur och sällskapsdjur får för närvarande endast ske efter beslut av Naturvårdsverket. Jaktförordningens 28 § eller den tillfälliga förordningen (2007:127) med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp är ej tillämplig på kungsörn. För utredningens överväganden i denna del hänvisas till kapitel 14 om illegal jakt.</P>
<P class="p161 ft28"><SPAN class="ft28">10.3</SPAN><SPAN class="ft64">Björnens utveckling och nuvarande status</SPAN></P>
<P class="p513 ft72"><SPAN class="ft81">Utredningens förslag: </SPAN>Den svenska björnstammen har gynnsam bevarandestatus och ska förvaltas på regional nivå av respektive länsstyrelse. En regional förvaltning av björnstammen förut- sätter centralt fastställda regionala förvaltningsplaner. Spill- ningsinventering för <NOBR>DNA-analys</NOBR> ska genomföras även i Norr- bottens län. Spillningsinventeringar bör genomföras vart femte år i ett roterande schema i berörda län.</P>
<P class="p514 ft82">Den svenska björnstammen har tre stora kärnområden, som i takt med den ökande björnstammen håller på att smälta samman till två. Inom dessa områden finns ca 95 % av alla honor. Björnarna i det nordliga området har östeuropeiskt ursprung. De finns från norra Jämtland till norra delen av Gävleborgs län och innefattar hela norra Sverige. Kontaktzonen följer till viss del Indalsälven. Det sydliga utbredningsområdet har björnar av främst sydeuropeiskt, iberiskt, ursprung. Det sträcker sig söderut från södra Jämtland och norra delen av Gävleborgs län och omfattar mellersta Sverige. Det finns vissa genetiska skillnader på grund av de olika ur- sprungen men björnar ur de båda grupperna kan leva i samma områden och para sig. Det har länge funnits osäkerhet över björn- stammens storlek. Björnen kan på grund av idesgången inte inven- teras på vintern. Observationer under barmarksperioden blir av naturliga skäl mera osäkra. Björnobservationer i samband med älg-</P>
<P class="p207 ft15">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">jakten har gett en viss vägledning för att bedöma björnstammens utveckling. De ger en relativt säker bild av björnstammens utbred- ning men har stora begränsningar när det gäller att uppskatta anta- let.</P>
<P class="p11 ft10">Senare års <NOBR>DNA-analys</NOBR> från insamlad björnspillning har givit en säkrare grund för bedömning av stammens storlek. För närvarande är med undantag för Norrbottens län, större delen av björnens utbredningsområde spillningsinventerat. För Jämtlands län beräk- nas dock inte resultatet från <NOBR>DNA-analyserna</NOBR> vara klara förrän under 2008. Det är enligt utredningen nödvändigt att genomföra insamling av björnspillning för <NOBR>DNA-analys</NOBR> även från Norrbottens län. Med tanke på länets storlek och av kostnadsskäl finns anled- ning att dela upp en kommande spillningsinventering i Norr- bottens län i två eller tre etapper.</P>
<P class="p183 ft10">Utredningens bedömning är att spillningsinventering av björn bör genomföras i berörda län i roterande form ungefär vart femte år för att ge ett tillräckligt säkert underlag för beståndsbedöm- ningen och den aktiva björnförvaltningen.</P>
<P class="p11 ft10">Den senaste populationsberäkningen är utförd av det Skandi- naviska björnprojektet. Den publicerades i juni 2006 och bygger på spillningsinventeringar med individidentifiering via <NOBR>DNA-analys</NOBR> som genomförts i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands och Väs- terbottens län. Härtill kommer björnobservationer i hela landet. Björnstammen uppskattades våren 2005 bestå av 2 550 björnar, inom ett intervall av 2 <NOBR>350–2</NOBR> 900.</P>
<P class="p432 ft10">Stammen ökar snabbare än någon annan känd brunbjörnstam. Det beror dels på att Sverige utgör ett gynnsamt område för björ- nen, dels att björnarna är friska, såväl genetiskt som i andra avseen- den. Före jakt kan ökningen beräknas till närmare 15 procent per år, efter nuvarande avskjutning till knappt hälften härav. Medel- tillväxten för stammen i hela Sverige under perioden <NOBR>1998–2004</NOBR> uppskattades till 5,5 % per år.</P>
<P class="p356 ft71">Den svenska björnstammen är större än på flera hundra år. Den kan nu betraktas som en livskraftig stam med gynnsam bevarande- status. Det möjliggör att förvaltningen av björnstammen kan ske på regional nivå. Länsstyrelserna i berörda län har redan delegerad fullmakt att fatta beslut om skyddsjakt för enskilda individer. En regional förvaltning av björnstammen bör dock förutsätta nog- granna regionala inventeringar och centralt fastställda regionala för- valtningsplaner.</P>
<P class="p363 ft15">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft10">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft14">Föda</SPAN></P>
<P class="p515 ft10">Som framgått av artbeskrivningen har björnen huvuddelen av sitt födointag från myror och bär. Myrorna utgör uppskattningsvis 20 % av björnens årliga energiintag, medan bären kan utgöra en så stor andel som 45 %.</P>
<P class="p516 ft10">Björnen tar även byte av älg och ren. Totalt utgör älg uppskatt- ningsvis <NOBR>15–30</NOBR> % av björnens årliga energiintag. Tidigare lokala studier om björnpredation på ren har visat på en begränsad omfattning. Variationerna kan dock vara stora beroende på den lokala björnstammens storlek. Det finns behov av ytterligare stu- dier för att kartlägga björnpredationen på ren, främst renkalv.</P>
<P class="p475 ft10">Från mitten av maj till slutet av juni är älgkalv en viktig födo- tillgång för björnen. Björnen är oftast en ineffektiv predator på vuxna djur, den tar förutom kalvar älgar som försvagats under vin- tern, liksom den äter kadaver.</P>
<P class="p517 ft10">I det södra kärnområdet har det beräknats att varje björn, äldre än två år, konsumerade ungefär 6,5 älgkalvar under kalvarnas fyra första levnadsveckor. Totalt beräknas björnarna inom sina hem- områden ta ca 25 % av älgkalvarna.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft14">Beteende och fortplantning</SPAN></P>
<P class="p518 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag</SPAN>: Effekterna av sexuellt selekterad infanticid ska beaktas i förvaltningen av björnstammen.</P>
<P class="p519 ft10">Björnen lever inte i revir utan i hemområden. Hanarnas är större 4– 8 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft61">P </SPAN>Honornas är mindre, oftast <NOBR>1–3</NOBR> mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>.<SPAN class="ft61">P </SPAN>Både han- och hon- björnar har ett promiskuöst beteende och parar sig med många partner. Björnhanar har ett beteende som skiljer dem från många andra arter. De dödar de ungar som de tror att de inte är fäder till, s.k. sexuellt selekterad infanticid – SSI. Effekten är sannolikt att honan snabbare blir parningsvillig och att hanens möjligheter att säkra sin egen avkomma ökar.</P>
<P class="p520 ft10">Honorna har sitt eget motbeteende. Genom att para sig med flera hanar kan de få flera hanbjörnar att tro att de är fäder till ung- arna. På detta sätt kan honorna säkra en bättre överlevnadschans för sina ungar.</P>
<P class="p521 ft72">Detta beteende gör det svårare att bestämma stammens utveck- ling om man inte har en regelbunden inventering. Många ungar dör</P>
<P class="p522 ft15">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft78">genom att de dödas av en vuxen hane. SSI kan också medföra att en dödad hanbjörn i besatta hemområden ger upphov till en större minskning av stammen än enbart det dödade djuret, om en annan hanbjörn tar över dominansen i området och dödar befintliga ungar. I ett av honor obesatt hemområde får en dödad hanbjörn däremot ingen större effekt än en minskning med ett djur.</P>
<P class="p12 ft10">Effekterna av infanticid måste vägas in i förvaltningen av björn- stammen.</P>
<P class="p195 ft10"><SPAN class="ft10">10.3.3</SPAN><SPAN class="ft14">Björnstammen sprider sig</SPAN></P>
<P class="p523 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag</SPAN>: Vid högre björntäthet minskar antalet ungar en hona producerar under livet. Dödligheten hos unga björnar är hög medan dödlighet hos vuxna djur är låg. Det ska vägas in i björnförvaltningen.</P>
<P class="p262 ft10">I norra Sverige stannar björnungarna hos honan längre tid än i de södra delarna av landet. Skillnaden i beteende mellan norr och söder ska beaktas i björnförvaltningen.</P>
<P class="p524 ft82">Björnen sprider sig geografiskt och ökar sin utbredning från kärn- områdena söderut och mot Norrlandskusten. Det sker både genom stammens ökning och genom utvandring från födelseområdet. I de studier som gjorts har hanar i genomsnitt utvandrat 12 mil från födelseområdet. Många unga björnhonor stannar dock gärna nära moderns hemområde. Beteendet hos honor tycks paradoxalt nog vara att ju tätare björnstam desto färre unga honor utvandrar.</P>
<P class="p356 ft82">Många honor föder sin första kull först vid fyra till fem års ålder i södra området och oftast vid fem års ålder i norra utbrednings- området. Dödligheten i den första kullen är stor och den första lyckade reproduktionen sker ofta inte förrän vid nästa kull. Det gäller i synnerhet i södra området där SSI är vanligast. En del honor är ännu äldre vid första födsel. Det är ett mönster som upptäckts i områden med högre björntäthet. Vid högre täthet höjs åldern för första reproduktion och ungarna stannar längre hos modern. Antalet ungar en hona producerar under livet blir härigenom lägre, vilket är en företeelse som bör vägas in i björnförvaltningen.</P>
<P class="p356 ft71">Björnar följer det mönster som är vanligt för många djur i top- pen på näringskedjan med hög dödlighet i unga år men mycket låg</P>
<P class="p479 ft15">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">dödlighet som vuxna. Hälften av ungarna dör första levnadsåret. Även detta är ett förhållande som måste beaktas i förvaltningen.</P>
<P class="p345 ft71">I norr stannar cirka hälften av ungarna hos sin mor tills de är 2,5 år gamla. I södra Sverige är det vanligast att honan separerar från sina ungar under parningssäsongen året efter födelsetillfället, då ungarna är 1,5 år. Så sker i ca 85 % av fallen. Denna skillnad i beteende mellan norr och söder bör vägas in i förvaltningen.</P>
<P class="p86 ft10"><SPAN class="ft10">10.3.4</SPAN><SPAN class="ft14">Förhållandet björn – människa</SPAN></P>
<P class="p310 ft78">Konflikterna mellan björn och människa är med tanke på det stora antalet björnar relativt få. Björnen kan utgöra en fara för männi- skor, den är på korta sträckor snabb och har stor styrka. Aggres- sionsnivån är dock låg. I normalfallet är en björn mycket observant om det kommer en människa i närheten och går sedan undan. Därför är det en fördel att höras när man vistas i björnmarker. De flesta incidenter mellan människa och björn inträffar i samband med olika former av jakt. En sårad björn är mycket farlig.</P>
<P class="p18 ft10">Undantag från att björnar inte är aggressiva kan vara om man överraskar en björn vid idet, vid ett byte eller ett kadaver, en hona med ungar eller om man är tillsammans med hund som attackeras av björnen.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">10.3.5</SPAN><SPAN class="ft14">Är björnen farlig för människor?</SPAN></P>
<P class="p181 ft10">Denna fråga är central för många människor i alla åldrar som rör sig i skog och mark, vare sig det gäller vandrare, bär- och svamp- plockare, ryttare, skogsarbetare eller jägare. Frågan är inte alldeles enkel att besvara. Man måste alltid ha respekt för björnen. Med sin storlek, styrka och snabbhet, åtminstone på korta sträckor, är den ett respektingivande djur. Det kan ge obehagskänslor bland de som vistas i områden med björn.</P>
<P class="p18 ft10">Björnen kan vara farlig för människor. Den skandinaviska björ- nen är dock i allmänhet skygg för människor och har en låg aggres- sivitet, den lägsta kända bland brunbjörn i världen. Under histori- ens gång har det också skett relativt få incidenter som har invol- verat människa – björn.</P>
<P class="p345 ft10">Intervjuer med björnforskare har genomförts i Skandinavien inom ramen för björnforskningsprojektet, eftersom de är en grupp</P>
<P class="p191 ft15">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft10">människor som har störst sannolikhet att stöta på björn. Totalt intervjuades 27 personer, som sammanlagt hade mött björn 114 gånger (inga sövningstillfällen). Vid 80 % av mötena hade björnen inte uppvisat aggressivt beteende. I fler än hälften av fallen lämnade björnen platsen utan någon handling från forskarens sida, vilket tyder på att björnen aktivt undvek vidare interaktion på eget initia- tiv.</P>
<P class="p316 ft10">I 24 av de 114 mötena, motsvarande drygt 20 %, ansågs björnen av forskarna ha uppvisat ett aggressivt beteende och uppträtt på ett hotfullt sätt gentemot forskaren. Det fanns dock inte något fall av fysisk kontakt mellan människa och björn, däremot gjorde björnen skenutfall i 5 av de 24 mötena. I 20 av de 24 fallen var det en hona med ungar, en björn som låg vid ett kadaver, eller fanns det en hund med i närheten. Om dessa fall tas ur beräkningen uppvisade björnen hotfullt beteende i 9 möten. Det är ett lågt antal, men till- räckligt för att understryka vikten av att ha stor respekt för björ- nen. Flera av mötena var mellan sändarförsedda björnar och personal, vilka har kunskap och pejlutrustning som gör det möjligt att ta sig ovanligt nära björnen.</P>
<P class="p183 ft10">Generellt när människor är ute och vandrar i marker är man ofta flera än en, talar med varandra och går inte särskilt tyst. Då minskar riskerna för att man oavsiktligt ska komma mycket nära och över- raska en björn eller en björnhona med ungar. Vill man undvika möten med björn bör man därför tala, sjunga eller ge andra ljud från sig.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">10.3.6</SPAN><SPAN class="ft14">Björnreaktion på mänsklig närvaro</SPAN></P>
<P class="p525 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag</SPAN>: Eftersök efter skadad björn bör utföras av eftersöksekipage med särskild träning för uppgiften.</P>
<P class="p524 ft71">Ytterligare studier inom ramen för Skandinaviska björnprojektet har inletts för att se hur björnen reagerar på mänsklig närvaro, där man använder en kombination av <NOBR>GPS-teknologi</NOBR> och pejling (radiotelemetri). Ett av försöken innebär att två personer söker passera en björn på 50 m avstånd medan de konverserar i normal samtalston. Försöket är upplagt så att personerna börjar gå ca 500 m från björnen och fortsätter 500 m efter kontakten med björnen. De passerar björnen på den sida där människovittring når</P>
<P class="p459 ft15">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">björnen. Försöket är därmed upplagt på sådant sätt att björnen både med hörsel och luktsinne ska ha tid och möjlighet att uppfatta människans närvaro.</P>
<P class="p345 ft78">Syftet är att se hur björnen reagerar under relativt normala för- hållanden. De första resultaten indikerar att björnen i de flesta fall ligger kvar tills personerna har passerat och därefter lämnar områ- det. Vid några tillfällen har björnen lämnat området direkt, särskilt när den befann sig i öppen terräng. Personerna som deltagit har sett björnen i endast tio procent av dessa experimentella möten.</P>
<P class="p380 ft78">Även utredningen har genom särskilde utredaren och huvud- sekreteraren deltagit i ett sådant experimentellt möte i norra Dalarna, med en fyraårig björnhona utan ungar, intill ca 30 meters avstånd från björnen. Vid detta tillfälle exponerade sig björnen tydligt, sannolikt för att hon inte helt kunde lokalisera de mötande. Hon avlägsnade sig utan att visa någon aggressivitet till en ås ca 100 meter från platsen för mötet, där hon avvaktade några minuter innan hon helt lämnade området med de mötande personerna.</P>
<P class="p18 ft10">Om en björn lämnar området vid fyra av fem möten, vad är det då som kan göra att mötet resulterar i ett hotfullt beteende från björnens sida? Dokumenterade attacker av björn som har resulterat i att en människa dödats har studerats för tiden <NOBR>1750–1962</NOBR> (Nina: Oppdragsmeldning 404) för att få en uppfattning om när farliga situationer kan uppstå. Totalt fanns rapporter om 48 fall där män- niskor har skadats och 27 dödats till följd av björnmöten inom hela Skandinavien.</P>
<P class="p19 ft10">De flesta tillfällen som resulterade i skador var möten mellan jägare och björn under jakt, medan de som dödats var de som hade vallat får eller plockat bär eller näver. En skadad björn, eller björn som vaktade ett byte var den viktigaste faktorn vid skador. I 7 % av fallen blev människan dödad eller skadad efter att ha slagit björnen med en påk eller liknande tillhygge efter att han/hon upptäckt att björnen dödat boskap. Fem av dödsfallen orsakades av angrepp från två björnindivider vid skilda tillfällen, vilket motsvarar 30 % av dödsfallen och tyder på ett abnormt beteende hos dessa två björ- nar.</P>
<P class="p311 ft72">Under <NOBR>1976–1995</NOBR> har 7 människor skadats av björn i Sverige, varav sex var jägare och en skogsarbetare. Hundar var närvarande i två av fallen, i ett av dem fanns ingen annan faktor med. I fem av fallen där jägare var involverade förekom skottlossning mot björ- nen. Den sjätte jägaren hade två hundar med sig och den attack-</P>
<P class="p499 ft15">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">erande björnen var en hona med ungar. Skogsarbetaren överraskade en hona med ungar.</P>
<P class="p355 ft10">Mellan 1996 och 2004 har 15 personer skadats och en dödats (2004) till följd av björnattacker i Sverige. Det gav ett genomsnitt av mellan en och två attacker per år som resulterar i mänsklig skada. Av dessa var tretton jägare. Flertalet fall inträffade under en aktiv jaktsituation. Övriga tre var personer som råkat överraska en hona med ungar. Vid åtta av fallen var hund närvarande. Vid tio av olyckstillfällena förekom skottlossning.</P>
<P class="p316 ft10">Under år 2007 har 2 allvarliga händelser inträffat med björnar inblandade. I oktober dödades en man och hans hund av en björn utanför stugan där de övernattade i Valsjöbyn i norra Jämtland. Det var inte någon jaktsituation och händelsen är en av de allvarligaste som inträffat i modern tid där björn är inblandad. Björnen, som var mager, sköts något dygn senare vid en plats med slaktavfall 900 meter från den tragiska händelsen.</P>
<P class="p12 ft10">Senare under samma månad angreps och skadades två jägare norr om Lillhärdal i södra Jämtland av en björn vid idet. Hunden skällde och de var inställda på att det gällde älg. Jägarna fick skador i nacke, respektive huvud och händer.</P>
<P class="p12 ft10">Det finns alltså exempel på allvarliga incidenter och dödsfall vid möte mellan människa och björn. Angreppen har ökat men inte i takt med den kraftiga tillväxten i björnstammen. Det kan bero på att flera undviker områden där man antar att det kan finnas björn. Å andra sidan rör sig bl.a. vandrare, bärplockare, skogsfolk och jägare kontinuerligt över stora arealer. Utrymmet för incidenter vid möten med björn torde därför inte ha minskat, när björnstammen ökat.</P>
<P class="p432 ft10">Utredningen konstaterar att man måste ha stor respekt för björn vid möten människa – björn. Att antalet allvarliga incidenter trots allt inte ökat i takt med björnstammens ökning, kan ses som en bekräftelse på att björnen generellt har en låg aggressionsnivå. Ändå måste björnbeståndet värderas noga i björnförvaltningen och jaktkvoterna anpassas, bl.a. för att minska riskerna för skador vid möte mellan björn och människa. En säkrare bild av björn- stammens numerär i Jämtlands län kommer att föreligga när resul- tatet av <NOBR>DNA-proverna</NOBR> från länets spillningsinventering redovisas under år 2008. Senare under 2008 kommer det Skandinaviska björnprojektet att presentera en ny nationell beståndsuppskattning för björnstammen.</P>
<P class="p393 ft15">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft10">I Norge som har få björnar har ingen människa dödats på de senaste hundra åren. I Finland har ett dödsfall inträffat under samma period. Det var en kvinna som på joggingtur dödades av en björnhona med unge år 1998.</P>
<P class="p17 ft10">I intervjuerna med forskare i studien om björnmöten var det samma faktorer, närvaro av björnungar, kadaver eller hund, som fanns med i alla de möten där björnen uppfattats som hotfull. Dessa faktorer ledde dock inte alltid till aggressivt beteende. Björ- nen uppfattades som hotfull i 44 % av mötena med björnhona med ungar, 27 % av mötena där hundar var med och 27 % av möten i närheten av kadaver.</P>
<P class="p327 ft10">Enligt det Skandinaviska björnprojektets forskning och erfaren- het finns det enbart en situation när björnen är riktigt farlig. Det är när björnen är skadad/skadskjuten. En skadad björn går undan och lägger sig i en s.k. sårlega, där den är mycket farlig för efterföljande personer. Eftersöksekipage, dvs. jägare med hund, bör därför ha särskild träning för dylika uppdrag.</P>
<P class="p19 ft10">Mellan 1996 och 2006 har 42 påskjutna björnar blivit avräknade från jaktkvoten, motsvarande i genomsnitt 5 % av antalet skjutna björnar per år. I tillägg har ett antal rapporterat påskjutna björnar återfunnits och skjutits, vilka ingår i den vanliga avskjutningsstati- stiken. Dessutom har ett antal björnar bedömts som icke skadade eller lindrigt skadade och har därför ej avräknats från avskjutnings- kvoten. Behovet av särskilt skjutprov inför björnjakt behandlas i utredningens kapitel om jakt.</P>
<P class="p380 ft71">Farliga situationer uppstår som redovisats även vid möten med honor med ungar, samt vid möten intill björniden. Hundars när- varo leder ibland till att björnar uppvisar aggressivt beteende. Upp- märksamheten fokuseras oftare på hunden än på människan.</P>
<P class="p318 ft72">Vid möte mellan människa och björn kan riskerna oftast begränsas och förebyggas från att eskalera genom att man först och främst försöker behålla lugnet och avlägsnar sig från situationen. Den bästa förebyggande åtgärden är som tidigare redovisats att undvika att överraska björnen genom att uppmärksamma björnen på att man finns i närheten, genom att t.ex. tala eller sjunga.</P>
<P class="p526 ft15">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389207x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p527 ft10"><SPAN class="ft10">10.3.7</SPAN><SPAN class="ft14">Jakt på björn</SPAN></P>
<P class="p528 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag</SPAN>: Björnstammen har gynnsam bevarande- status och den normala jaktformen ska därför vara licensjakt som ett led i en adaptiv förvaltning. Därutöver ska skyddsjakt på björn vara förbehållen skadegörande individer.</P>
<P class="p529 ft10">Kunskapen om björnhonors sociala organisering och dess påverkan på artens utvandring och geografiska spridning i Sverige ska användas i björnförvaltningen.</P>
<P class="p530 ft10">Jaktuttagets storlek ska beräknas med säkerhetsmarginal som också inkluderar effekterna av illegal jakt.</P>
<P class="p531 ft10">Jakt på björn kan ha en viss effekt för att framkalla skygghet hos björnarna eller att hålla björnarna borta från bebyggelse. Det gäller dock inte om det finns en människorelaterad födokälla med i bil- den. Björnar är starkt motiverade av mat. När födokällor finns att tillgå i närheten av mänsklig bebyggelse i form av t.ex. soptippar, slaktrester, eller dåligt förvarade sopor, har jakttryck mycket begränsad effekt på björnar. Det betyder också att åtling kan få till effekt en ökad tillvänjning av björn till människa. Om sådana födo- källor saknas förefaller jakttryck dock ha en viss betydelse för att öka skyggheten hos björnar.</P>
<P class="p532 ft82">Jakt på björn har varit tillåten sedan år 1943. Länge gällde allmän jakt under begränsad tid. Det har sedan 1981 funnits en jaktkvot som har begränsat uttaget. I övrigt har det varit en stor variation i jakttider, vilka områden kvoten har gällt i, tillåtna jaktformer, samt olika krav på märkning och besiktning av skjutna björnar. Under detta jaktuttag har björnstammen återhämtat sig till en god popu- lationsnivå. Från och med 2001 har jakt med åtel varit förbjuden.</P>
<P class="p367 ft10">Björnjakten i sin nuvarande form är ett förvaltningsverktyg som föreslås användas i allt större utsträckning i framtiden för att begränsa den svenska björnpopulationens tillväxt eftersom den politiska bärkraften sannolikt kommer att uppnås före den bio- logiska bärkraften. Med politisk bärkraft avses här den nivå när störningar och konflikter mellan björn och människa och mänsk- liga aktiviteter eller näringsverksamhet leder till att man fattar för- valtningsbeslut om begränsningar för arten.</P>
<P class="p337 ft10">Eftersom björnstammen är känslig för förändringar i dödlighet eller tillväxttakt är det viktigt att jaktuttaget beräknas med bästa tillgängliga data om populationens storlek och tillväxttakt. En</P>
<P class="p533 ft15">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">adaptiv förvaltning, där uppföljning och utvärdering av tagna beslut om jaktuttag ligger till grund för nya anpassade beslut om jaktut- tag, är av stor betydelse.</P>
<P class="p17 ft10">Kunskapen om honors sociala organisering ger utrymme för jakten som förvaltningsverktyg. Förståelse för matriarkatens funk- tion, struktur och hur detta påverkar utvandring och geografisk spridning av björnen i Sverige kan användas för att begränsa den geografiska spridningen eller för att strypa populationstillväxten utan att begränsa spridningen. Om man vill stimulera en geografisk spridning utan att för den skull höja populationsnivån, bör ett jaktuttag fokuseras centralt inom björntäta områden. Vill man hålla populationen på en konstant nivå och även begränsa den geo- grafiska spridningen bör jaktuttaget istället riktas till björnområ- dets periferi.</P>
<P class="p332 ft10">Den legala jakten på björn i sin nuvarande form har ingen nega- tiv effekt på björnens långsiktiga överlevande, så länge hänsyn tas till bl.a. honors sociala organisering, infanticid och svårförutsägbara naturliga förändringar som säkerhetsmarginal när jaktuttaget ska beräknas. I denna osäkerhet måste också effekterna av illegal jakt inkluderas, då den ännu så länge utgör en del av dödligheten hos den svenska björnpopulationen.</P>
<P class="p19 ft10">Jakten på björn är starkt begränsad och noga kontrollerad. Naturvårdsverkets beslut är f.n. rubricerat som skyddsjakt. Mot bakgrund av att björnstammen enligt utredningen uppvisar stor livskraft och har gynnsam bevarandestatus, föreslår utredningen att skyddsjakt på björn i framtiden ska vara förbehållen skadegörande individer. Den normala beskattnings- eller jaktformen bör därför vara noga reglerad och kontrollerad licensjakt, som ett led i en adaptiv förvaltning.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">10.3.8</SPAN><SPAN class="ft14">Illegal jakt på björn</SPAN></P>
<P class="p333 ft78">Den illegala jaktens omfattning på björn är ett mörkertal. I en stu- die från 1999 baserad på de radiomärkta björnar som hade noterats som saknade, utgjorde den illegala jakten en lika stor del som den legala jakten. Sedan dess har de legala jaktkvoterna höjts högst avsevärt. Det är inte sannolikt att den illegala jakten ökat, samtidigt som utrymmet avsevärt ökat för legal jakt på björn.</P>
<P class="p19 ft10">I det södra studieområdet som omfattar norra Dalarna, västra Gävleborgs län, och södra Jämtlands län har under den senaste</P>
<P class="p534 ft15">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">femårsperioden sannolikt ingen av Skandinaviska Björnprojektets 80 radiomärkta björnar dödats illegalt. Dessa radiomärkta björnar har sammanlagt övervakats motsvarande 400 björnår, dvs. i genom- snitt fem år per björn.</P>
<P class="p109 ft10">Den relativa omfattningen av illegal jakt på björn varierar geo- grafiskt. På senare år har den utökade jaktkvoten i söder gjort att den illegala jaktens betydelse har minskat. Detta verkar dock inte ha varit fallet i norra området, där sändarförsedda björnar fort- farande försvinner i relativt stor utsträckning, med många av fallen klassade som misstänkt illegal jakt.</P>
<P class="p12 ft10">Utredningens syn på förföljelse av björn utvecklas under av- snittet om illegal jakt.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">10.3.9</SPAN><SPAN class="ft14">Björnars närhet till vägar och bebyggelse</SPAN></P>
<P class="p169 ft10">Björnar undviker generellt vägar, även mindre grusvägar, men gra- den av undvikande kan bero på vägens storlek och trafikering. Enstaka studier har visat på att björnar i genomsnitt håller sig minst ca 600 m från en större väg (E 45), minst ca 400 m från en mindre asfalterad väg, minst ca 200 m från grusvägar av god kvalitet och minst ca 100 m från övriga mindre vägar. Björnar korsar natur- ligtvis också vägar men undviker att alltför mycket uppehålla sig i närheten av vägarna.</P>
<P class="p356 ft78">Studier visar också att björnar undviker permanentbebyggelse, där de hållit sig minst ca 700 m från byar och minst ca 300 m från enstaka hus. Det finns säkert undantag från detta beteende, men det tyder på att det inte är bebyggelsen i sig som björnen undviker utan graden av mänsklig aktivitet. Ingen skillnad mellan ålder och kön har kunnat konstateras härvidlag.</P>
<P class="p13 ft10">I en undersökning i björnens södra utbredningsområde, som inkluderade två turistanläggningar och sex samhällen med 3 000– 1 1000 invånare, visade positionsdata att fyra av fem björnar befann sig mer än 10 km från dessa områden. Bilden var densamma för skidanläggningarna som för samhällena, vilket tyder på att båda formerna för mänsklig vistelse och aktivitet utgjorde en likvärdig störning för björnen. Här var mönstret tydligare för honor. Hanar uppvisade i sina vandringar en större acceptans för mänsklig akti- vitet.</P>
<P class="p356 ft72">Resultaten från dessa studier visar att björnars geografiska utbredning och användning av hemområden och habitat påverkas i</P>
<P class="p535 ft15">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">stor utsträckning av mänsklig aktivitet, bebyggelse och infrastruk- tur och att de i de flesta fall undviker dessa områden.</P>
<P class="p427 ft10">10.3.10 Skador på tamdjur och bisamhällen</P>
<P class="p536 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag: </SPAN>Den årliga viltskadestatistiken ska särredo- visa tamdjursskador i fäbodmiljö.</P>
<P class="p537 ft10">Det finns undantag från att björnar undviker mänskliga boningar. Det gäller i synnerhet då det finns lättillgänglig föda. Tamdjur och bin kan ibland bli lättillgänglig föda, även om de normalt inte utgör bytesdjur för björn. Under år 2006 lämnades ersättning för 68 angripna tamdjur, orsakade av björn. Inklusive saknade djur gällde 53 av angreppen får, 10 nöt, 4 getter och ett angrepp häst. Under 2007 har till slutet av oktober 24 bigårdar förstörts av björn. Ersättning för skador i biodling utgår f.n. endast i vissa fall. Även hundar kan skadas eller dödas av björn, då oftast i samband med jakt.</P>
<P class="p327 ft10">Förebyggande åtgärder som att sätta upp rovdjursavvisande elstängsel, är ett effektivt sätt att minska risken för rovdjurs- angrepp. Bidrag till rovdjursstängel kan lämnas av länsstyrelserna. Eftersom björnar är stora med mycket tjock päls krävs en hög spänning för att ge en god avskräckande effekt.</P>
<P class="p19 ft10">Under perioden <NOBR>1997–2005</NOBR> inträffade 114 björnangrepp på tam- djur utanför renskötselområdet. Andelen björnangrepp på fäbod- djur härav var alltså betydande. Hela 40 % (ca 45 st.) av björn- angreppen på tamdjur utanför renskötselområdet gällde djur i skogsbete.</P>
<P class="p345 ft82">Sammanlagda antalet fäbodar är 200 i Sverige. De är dock inte någonstans i närheten av att utgöra 40 % av tamdjursbesättningarna i en björns hemområde. Fäbodar löper därför en betydligt högre risk för björnangrepp på tamdjuren än besättningar med stängsel i samma områden. Fäbodbruket bygger i stor utsträckning på fri- betande djur. Möjligheter för fäbodbruket att få stöd till före- byggande åtgärder finns, bl.a. till elstängsel för nattfållor.</P>
<P class="p18 ft10">I den årliga viltskadestatistiken bör enligt utredningen en sär- redovisning införas för tamdjursskador i fäbodmiljö och av vilka rovdjur som förorsakat skadorna.</P>
<P class="p538 ft15">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft10">Bin, särskilt larverna, men även honung är attraktivt för björn. Elstängsel kan även här vara en verkningsfull förebyggande åtgärd. Frågan om stöd till elstängsel för att skydda bigårdar från björn- angrepp behandlas i kapitel 17 om viltskador.</P>
<P class="p539 ft10">10.3.11 Skador på ren</P>
<P class="p329 ft10">Björn kan, särskilt i kalvningstider och under kalvarnas första månad, vara en stor predator på ren. En koncentration av björnar till ett område av betydelse för rennäringen riskerar medföra att vissa betesområden helt måste undvikas. Det råder dock en stor osäkerhet om björnens inverkan på rennäringen. Någon tillförlitlig statistik över omfattningen finns inte. Ersättningssystemet för björnpredation i renskötselområdet har närmast karaktär av areal- ersättning. Samebyarna ersätts för björnförekomst med en schablonersättning i förhållande till samebyns areal, när förekomst av minst en björn är konstaterad.</P>
<P class="p183 ft10">Det är inget optimalt system, utredningen redovisar i kapitel 17 om viltskador förslag till förändring.</P>
<P class="p65 ft10">Förutom detta reguljära ersättningssystem kan samebyarna få ersättning för s.k. massdöd, där rovdjur tagit fler än 10 renar inom ett begränsat område. Bidrag kan även utgå till förebyggande insat- ser.</P>
<P class="p316 ft78">Renförluststudier genomfördes av Sveriges Lantbruksuniversi- tet, SLU, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, och Natur- vårdsverket mellan 1971 och 1986. Inom ramen för dessa utfördes även en omfattande studie i två fjällsamebyar under åren <NOBR>1982–86</NOBR> där rovdjursorsakade förluster på ren – särskilt renkalvar – under- söktes. Sedan dess har inga svenska studier om björnens inverkan på rennäringen genomförts, vilket är anmärkningsvärt.</P>
<P class="p12 ft10">Det som framkom i dessa studier var att björn i de studerade områdena orsakade marginella förluster i förhållande till andra rov- djur, som lo och järv. Hur detta förhåller sig nu och om det skiljer sig mellan fjäll- och skogssamebyar är okänt. Den information som finns tillgänglig gäller ”massdöd”, vilket sammanfattas i Same- tingets årliga rapport till regeringen och kadaverregistrering hos länsstyrelsen.</P>
<P class="p316 ft72">Genomgång av samtliga rapporter från 1996 och framåt visar att björnorsakad massdöd sker i huvudsak i maj och övervägande gäller renkalvar, totalt två vajor och 145 kalvar under år 1996, 1998, 2002</P>
<P class="p535 ft15">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">och 2003, vilket visar att ren liksom älg är mest utsatt för björn under kalvningsperioden och kalvens första levnadsveckor.</P>
<P class="p345 ft10">Liksom för övriga stora rovdjur, där möjligheterna att upptäcka skadade eller dödade djur är begränsade, finns ett stort behov av fördjupade studier över konsekvenserna för rennäringen av björ- nens predation på ren, främst renkalv. Utredningen redovisar för- slagen i denna del under kapitel 17 om viltskador m.m.</P>
<P class="p345 ft71">Dagens ersättningssystem för björn i renskötselområdet har lik- som för kungsörn karaktär av arealersättning och utbetalas i förhål- lande till respektive samebys yta, när björnförekomst konstateras. Utredningen föreslår i kapitlet om viltskador att ersättningen till större delen anknyts till förekomst av föryngringar.</P>
<P class="p540 ft10">10.3.12 Björnens inverkan på älgstammen</P>
<P class="p541 ft71"><SPAN class="ft79">Utredningens förslag</SPAN>: Björnens predation på älg måste vägas in som en faktor i björnförvaltningen i de områden där björn förekommer</P>
<P class="p542 ft78">Som redovisats i artbeskrivningen har inom ramen för det Skandi- naviska björnprojektet en omfattande studie genomförts om björ- nens påverkan på den svenska älgstammen och hur detta i sin tur påverkar älgjakten. För vuxna älgar bekräftades björnens blandade framgång som predator på vuxna älgar, då endast 2 av 14 jaktförsök som dokumenterades under 666 km spårning lyckades. Detta kom- binerat med en tidigare spårningsstudie visar på en jaktframgång för björnen i knappt tio procent av försöken. Den årliga dödlig- heten bland vuxna älgar som björn svarade för under <NOBR>1994–1998</NOBR> kan uppskattas till <NOBR>0,5–1,5</NOBR> %.</P>
<P class="p327 ft82">Sändarmärkta älgkor och deras kalvar, varav en andel var märkta med mortalitetssändare, följdes under sammanlagt 6 år, 1988 och <NOBR>1994–1998.</NOBR> Det skedde i södra björnområdet, med relativt hög björntäthet, för att utvärdera den björnrelaterade predationen på älgkalv. I genomsnitt dog totalt 35 % av kalvarna per år och 26 % av kalvarna dog till följd av björnpredation. Av dessa dog den stora majoriteten under de fyra första veckorna av sin levnadstid. Ingen av de björndödade kalvarna var äldre än 13 veckor.</P>
<P class="p327 ft72">26 % av kalvarna som björnpredation är en hög siffra. De älgkor som förlorat sin kalv genom tidig björnpredation visade en ökad tendens att få tvillingkalvar påföljande år. Det senare beror säkert på att kon lättare kan bygga upp sin kondition inför nästa år när</P>
<P class="p543 ft15">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">hon är utan kalv och inte behöver producera mjölk åt kalven. Skillnaden var så stor som 1,5 kalvar i genomsnitt om kon förlorat kalven jämfört med 1,1 kalvar om kon fått behålla sin kalv utan predation. Det minskar effekten av björnpredationen från 26 till 22 %, vilket fortfarande är en hög siffra.</P>
<P class="p12 ft10">En studie från 1997 visar att dödligheten hos vuxna älgar som orsakas av björn är större i de kantzoner där björnen just breder ut sig, än vad den är inom björntätare områden. Det tyder på att älgarna i för björnen nya utbredningsområden har levt så länge utan rovdjur att deras naturliga försvarsmekanismer har försvagats, de är s.k. <NOBR>predator-naiva.</NOBR> Efter en tid med björn uppvisar dock älgen starkare försvarsmekanismer. Det gäller särskilt älgkor som fått kalvar björndödade.</P>
<P class="p12 ft10">Nordamerikanska studier har visat att björnens inverkan på älg- stammens faktiska storlek var näst intill obefintlig, men att den på grund av sin effektivitet som predator på älgkalvar kunde påverka älgstammens tillväxt i stor utsträckning och att detta var oberoende av den relativa tätheten av älg och björn. Resultatet från den svenska studien står i stark kontrast mot detta, då relativa tätheter av björn och älg i högsta grad påverkade hur stor björnens effekt på älgstammen var.</P>
<P class="p356 ft10">I områden där det finns ett högt antal älgar per björn är effekten på älgpopulationens storlek och tillväxt mycket låg, men effekten blir större ju lägre älgtätheten är i förhållande till björntätheten. När den relativa tätheten går under 50 älgar per björn, får björnen en tydlig effekt både på älgstammens storlek och tillväxttakt. Det innebär att när älgstammen minskas i ett område, t.ex. genom avskjutning för att minska skogsskador, blir också den relativa älg- kalvspredationen högre och påverkan på älgstammen större. Detta bör beaktas i såväl björn- som i älgförvaltningen. Björnens preda- tion på älg måste vägas in som en faktor i älgförvaltningen i de områden där björn förekommer.</P>
<P class="p544 ft10">10.3.13 Framtidsscenario</P>
<P class="p194 ft10">Sverige har en frisk och livskraftig växande björnstam med gynn- sam bevarandestatus. Hittills har den uppvisat en mycket hög till- växt med hög grad av utvandring av honor jämfört med nordameri- kanska björnpopulationer. Hög andel utvandrade honor förefaller karakteristisk för växande björnstammar.</P>
<P class="p390 ft15">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft10">En av de faktorer som påverkar björnens tillväxt är jakten på björn. Jakten utgör den främsta dödsorsaken bland vuxna björnar i Sverige. Hur, var och i vilken utsträckning denna jakt bedrivs kan användas för att påverka stammens tillväxt, samt uppmuntra eller begränsa honors spridning ut ur kärnområden, vilket kan under- lätta att uppnå de mål som sätts för björnens utbredning.</P>
<P class="p380 ft72">Björnens geografiska spridning påverkas också av mänsklig akti- vitet. Björnen undviker gärna bebyggelse, vägnätverk och turist- anläggningar, åtminstone så länge de inte förknippas med föda. Vad som definieras som gott och lämpligt habitat utifrån björnens per- spektiv är baserat på ett flertal habitatsvalstudier och de geografiska positionerna av skjutna björnar. De bekräftar att de flesta björnar i Sverige i dagens läge befinner sig inom s.k. gott habitat.</P>
<P class="p545 ft15">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB389/GVB389215x1.jpg" style="width:388px;height:686px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p546 ft2">Figur 10.1Karta över fördelningen av mindre lämpligt, lämpligt och gott björn- habitat Sverige (Katajisto 2006)</P>
<P class="p547 ft15">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft10">En teoretisk beräkning som gjorts för utredningens räkning inom ramen för det Skandinaviska björnprojektet, baserad på dagens till- gängliga habitat och relativa björntäthet i kärnområdena, kan ge en uppskattning om hur många björnar som kan rymmas inom för björnen lämpligt habitat. I dagens läge beräknas finnas ca 1 330 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN>lämpligt<SPAN class="ft61">P </SPAN>habitat och 1 900 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P </SPAN>lämpligt habitat av lägre kvalitet – dvs. mindre lämpligt habitat. Om man inte räknar med Sydsvenska höglandet finns det ca 1 150 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P </SPAN>lämpligt habitat och 1 550 mil<SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P </SPAN>mindre lämpligt habitat.</P>
<P class="p327 ft78">Den nuvarande björntätheten i lämpligt habitat varierar mellan <NOBR>15–35</NOBR> björnar per 10 mil<SPAN class="ft83">2</SPAN><SPAN class="ft77">P </SPAN><SPAN class="ft84">P </SPAN>och motsvarande siffra för mindre lämpligt habitat är <NOBR>10–20</NOBR> björnar. Om allt lämpligt och mindre lämpligt habitat, sett från björnens perspektiv, skulle fyllas av björ- nar i motsvarande tätheter, så finns det plats för 3 <NOBR>300–8</NOBR> 800 björ- nar i Sverige. Om man utesluter Sydsvenska höglandet så blir mot- svarande siffra 3 <NOBR>300–7</NOBR> 200 björnar. Dessa siffror gäller habitat- tillgänglighet, inga sociala eller politiska begränsningar ingår</P>
<P class="p18 ft10">Genom att använda den genomsnittliga tillväxttakten efter jaktuttag på 5,5 % som uppskattades mellan <NOBR>1998–2004</NOBR> och det genomsnittliga björnbeståndet 2005 (2 550 björnar) kan man göra en prognos på stammens utveckling år 2010 och 2015. Det förvän- tade beståndet kan då uppgå till 3 300 respektive 4 300 björnar. En sådan beräkning kan dock ge en för hög beståndsprognos, då den förutsätter en stabil förvaltning under hela perioden i form av pro- centuellt jaktuttag och även konstant tillväxt. Antalet björnar som fälls under jakt ökar relativt snabbt, från 46 år 1998 till 129 år 2006 och drygt 180 år 2007. Nettotillväxten i björnstammen är därmed förmodligen något lägre än tidigare. Om den årliga medeltillväxten istället antas vara 4 % kan björnbeståndet år 2010 vara 3 100 respektive 3 800 individer år 2015. Med 2 % tillväxt skulle be- ståndet bli 2 800 respektive 3 100 björnar år 2010 respektive år 2015.</P>
<P class="p372 ft10">10.3.14 Toleransnivåer</P>
<P class="p333 ft82">Sverige har i dag en historiskt sett hög björnstam. Den är med stor sannolikhet högre än vid något tillfälle under flera hundra tidigare år. Dagens verklighet visar också att Sverige kan ha en relativt stor population. För björnstammen finns dock anledning att värdera</P>
<P class="p182 ft15">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">frågan om det bör finnas en övre gräns för populationen, sett i ett långsiktigt perspektiv.</P>
<P class="p355 ft78">Med tanke på såväl Sveriges gynnsamma habitat för björn som de konflikter som kan skapas i relationen människa – björn kom- mer de sociala eller politiska gränserna för björnpopulationen rim- ligen att nås långt innan de biologiska gränserna uppnås.</P>
<P class="p109 ft10">Miniminivån för björn har av riksdagen i det senaste beslutet om rovdjurspolitiken angetts till 100 föryngringar per år motsvarande totalt 1 000 björnar. Den är nu kraftigt överträffad. I direktiven anges att utredningen även bör överväga frågan om toleransnivåer för rovdjur, särskilt inom renskötselområdet.</P>
<P class="p12 ft10">Toleransnivåer skulle teoretiskt kunna utformas som maximi- antal föryngringar eller individer. Mot bakgrund av den relativt låga konfliktnivån i relationen människa – björn kan dock ifrågasättas om just ett maximiantal i populationen skulle vara ett konstruktivt instrument i björnförvaltningen. Målet för björnförvaltningen bör utöver att lägga grunden för en livskraftig population främst vara att minimera antalet konflikter.</P>
<P class="p12 ft10">Björnen är också en jaktlig resurs. Erfarenheterna av att bedriva jakt under uppbyggnadstiden för björnstammen är goda. Björn- jakten ersätter till viss del jakten på de bytesdjur som björnen är predator för. Det gäller främst älg. Med hänsyn tagen till björnens predation på älg, kan man konstatera att en jaktbar björn motsvarar ca tio till tjugo jaktbara älgkalvar.</P>
<P class="p13 ft10">Genom att tillämpa toleransnivåer skapas ett instrument för en bättre måluppfyllelse i strävan att minska konflikter än enbart genom maximiantal i populationen. Toleransnivåer bör i så fall innefatta i princip alla de faktorer som medverkar till att skapa konflikter. Det kan gälla sociala faktorer som människors oro för sig själva och för barn som kan komma i kontakt med björn liksom skador som björnen kan orsaka på renar och andra tamdjur, säll- skapsdjur och bin inom och utom renskötselområdet. De bör också innefatta hänsyn till bytesdjurens populationer och utrymmet för jakt.</P>
<P class="p356 ft71">Genom att utveckla kriterier för vilken typ av konflikt, hur många tillfällen av störningar eller hur många tamdjursangrepp som får förekomma, kan man skapa ett instrument för att bedöma kon- fliktgraden och därigenom ange toleransnivåer för björnpopula- tionen i de regionala förvaltningsplanerna. Även om arbetet med förvaltningsplaner i första hand bör ske på regional nivå och i viss mån på nationell nivå, bör det vara möjligt att också bryta ner ett</P>
<P class="p433 ft15">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft10">regionalt mål på t.ex. samebyområden eller på andra avgränsade områden där det förekommer konflikter. Även toleransnivåer för enskilda rovdjursindivider som grund för beslut om skyddsjakt på björn och andra stora rovdjur med olämpligt beteende bör kunna utvecklas på liknande sätt, efter i förväg definierade kriterier. I det enskilda fallet bör självfallet även en individuell värdering göras före ett eventuellt beslut om skyddsjakt. Toleransnivåer bör inte begränsas till björnförvaltningen utan användas i rovdjursförvalt- ningen av alla de stora rovdjuren.</P>
<P class="p18 ft10">Utredningen föreslår att toleransnivåer ska utvecklas i den regi- onala björnförvaltningen, utgående ifrån dels målet om en livskraf- tig population dels utifrån ambitionen att förebygga och reducera konfliktnivåerna i relationen människa – stora rovdjur. Viltskade- center bör ha en konsultativ roll i detta arbete. Enhetliga kriterier bör eftersträvas. Toleransnivåerna bör ha stor betydelse vid beslut om beståndsbeskattning. Förslaget om toleransnivåer redovisas i kapitel 16 om rovdjursförvaltning.</P>
<P class="p161 ft28"><SPAN class="ft28">10.4</SPAN><SPAN class="ft64">Järvens utveckling och nuvarande status</SPAN></P>
<P class="p452 ft82">Järven är tillsammans med kungsörnen den minst kända arten bland de stora rovdjuren i landet. Den har sin huvudsakliga utbred- ning längs fjällkedjan och i de fjällnära skogarna inom renskötsel- området, men något tiotal individer lever i skogslandet utanför ren- skötselområdet. Järvstammen inventeras genom snöspårning och registrering av lyor, samma år som föryngring har skett.</P>
<P class="p19 ft10">Järven var lovligt byte tills den helt fredades 1969. I början av <NOBR>1970-talet</NOBR> bedömdes beståndet på delvis osäkra grunder till ett 80- tal individer. Efter fredningen har en relativt långsam ökning skett av järvstammen. Vid <NOBR>EU-inträdet</NOBR> 1995 beräknades stammen till 260 järvar och antalet föryngringar till 40. Det registrerade antalet för- yngringar åren <NOBR>2004–2007</NOBR> var i genomsnitt 71. Under 2007 har 78 föryngringar registrerats och hela järvstammen uppgår till närmare 500 järvar.</P>
<P class="p18 ft10">De senaste fem åren har den ordinarie järvinventeringen kom- pletterats med insamling av spillnings- och hårprover från järv som <NOBR>DNA-testats.</NOBR> Det har bl.a. medfört ett något ökat antal registre- rade föryngringar under 2007.</P>
<P class="p345 ft10">Vid 2001 års riksdagsbeslut om rovdjurspolitiken fastställdes som etappmål 90 föryngringar. Det innebar en ändring av den då-</P>
<P class="p176 ft15">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">varande rovdjursutredningens förslag. Utredningen hade föreslagit en miniminivå på 300 järvar för Sveriges järvstam.</P>
<P class="p109 ft10">Järvstammen utgör tillsammans med den norska stammen en gemensam skandinavisk population. Utredningen anser därför att den svenska järvstammen också bör bedömas tillsammans med den norska som en skandinavisk population. Det totala järvbeståndet i Skandinavien uppskattas vintern 2007 bestå av minst 750 järvar. Det sker liksom för lo ett frekvent utbyte av järv mellan Sverige och Norge, för järv från norr och söderut längs hela fjällkedjan. I Norge finns en delpopulation av järv i de centrala delarna av södra Norge.</P>
<P class="p108 ft10">Antalet järvar i Norge under åren <NOBR>2004–06</NOBR> har som framgår av artbeskrivningen uppskattats till närmare 350 individer. Norges nationella mål för järvstammen är 39 föryngringar, motsvarande ca 250 individer. Under 2007 har en reduktion av den norska järv- stammen skett genom ökad legal jakt.</P>
<P class="p109 ft10">Utredningens syn på bevarandestatus för järv redovisas i det sär- skilda kapitlet om gynnsam bevarandestatus. Utredningens slutsats är att den svenska och den skandinaviska järvstammen är på gränsen till gynnsam bevarandestatus</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">10.4.1</SPAN><SPAN class="ft14">Orsaker till variationer i beståndet</SPAN></P>
<P class="p549 ft10">Norrbotten har den största andelen av den totala järvpopulationen. Sedan 1996 har årligen mellan hälften och tre fjärdedelar av föryng- ringarna registrerats i Norrbotten. Det är svårt att tolka kortsiktiga populationstrender utifrån inventering av lyor eftersom föränd- ringar mellan enstaka år avspeglar variation i reproduktionsfram- gång och inventeringseffektivitet, snarare än verkliga förändringar i populationsstorlek. Däremot avspeglas de långsiktiga förändring- arna bättre i inventeringarna.</P>
<P class="p316 ft78">Järvhonor blir könsmogna vid 15 månaders ålder och kan få sin första kull vid två års ålder. De flesta honor reproducerar sig fram- gångsrikt först vid <NOBR>3–4</NOBR> års ålder. Järvhonor har en låg reproduk- tionstakt som varierar från år till år. I genomsnitt reproducerar sig årligen omkring 55 % av de honor som är äldre än tre år.</P>
<P class="p316 ft10">I det svenska järvprojektet har dokumenterats att järvhonor som inte födde ungar det föregående året sammantaget fick igenomsnitt drygt tre gånger så många ungar som de honor som också födde ungar året innan. Det visar att föregående års repro-</P>
<P class="p390 ft15">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">duktion påverkar honornas kondition och därmed även reproduk- tionen.</P>
<P class="p17 ft10">En studie visar att honor som fick extra föda under midvintern hade större reproduktionsframgång än övriga honor, trots att de hade reproducerat sig föregående år. Det visar att en god födo- tillgång under vintern kan kompensera den ansträngning som det innebär att föda ungar. Att en ökad födotillgång hade effekt tyder på att reproduktionen är födobegränsad. Studierna gjordes i Jokk- mokksfjällen som har den högsta järvtätheten i landet. Eventuellt har födotillgången mindre betydelse i områden vid glesare järvtät- het och mindre konkurrens om födan.</P>
<P class="p18 ft10">Reproduktionen låg emellertid på samma nivå i ett likartat om- råde i Nordnorge med lägre täthet av järv. Järvar i andra delar av världen har en lika låg eller lägre reproduktionstakt. Det talar för att reproduktionstakten i Jokkmokksfjällen ändå är ganska repre- sentativ för järvstammen.</P>
<P class="p345 ft72">Förmodligen är järvars födotillgång oförutsägbar och varierande i de flesta områden. Eftersom järven är revirhävdande och före- kommer i låga tätheter kan denna oförutsägbarhet och variation ha större betydelse för förändringar i reproduktionen än populations- tätheten. Det innebär att järvpopulationer har en låg kapacitet att kompensera en ökad dödlighet med ökad reproduktion.</P>
<P class="p86 ft10"><SPAN class="ft10">10.4.2</SPAN><SPAN class="ft14">Föda</SPAN></P>
<P class="p181 ft10">Tillgången till föda är sannolikt den viktigaste faktorn för repro- duktionen. Renen är det dominerande bytesdjuret för järven. Fak- torer som är viktiga för födotillgången för järv är bl.a. det totala antalet renar inom järvens utbredningsområde, antalet renar som blir kvar på fjället och i fjällnära skogar under vintern, täthet av andra rovdjur som påverkar tillgången på kadaver, <NOBR>snö-,</NOBR> väder- och betesförhållanden eller störningar som påverkar renarnas kondi- tion, överlevnad och rörelsemönster och som därigenom kan påverka tillgängligheten till renar som byten och förekomsten av kadaver.</P>
<P class="p332 ft10">För skogsjärvar utanför renskötselområdet påverkas födotill- gången främst av tillgången till slaktrester och till kadaver, trafik- dödade eller dödade av andra rovdjur samt bäver. De järvar som lever i skogslandet förekommer i områden där älg är vanligt före- kommande klövvilt.</P>
<P class="p362 ft15">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft10">Smågnagare har i de flesta områden en begränsad betydelse för järven. I de svenska fjällen är smågnagare sannolikt av betydelse endast under toppår då tillgången på gnagare är mycket god. En studie i södra Norge fann inget samband mellan tillgång på små- gnagare och antalet reproducerande järvhonor, men indikerade att det kunde ha betydelse för antalet ungar som lämnar lyan. En annan norsk studie fann ett positivt samband mellan kullstorlek och smågnagartillgång.</P>
<P class="p356 ft78">Järven kan även ta hare och skogsfågel. Det finns inga doku- menterade skador av järv på andra tamdjur än ren i Sverige under de senaste 100 åren. I Norge däremot med sina stora bestånd av frigå- ende får, utgör dessa en betydande del av järvens föda.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">10.4.3</SPAN><SPAN class="ft14">Järven och renen</SPAN></P>
<P class="p169 ft10">Järvens predation av ren medför betydande förluster för rennär- ingen, som bl.a. yttrar sig i minskat slaktuttag. Samtidigt förorsakar det merarbete för rennäringen i form av extra bevakning och sam- ling av renar som spridits av järvar.</P>
<P class="p109 ft10">Renen utgör järvens huvudsakliga föda. Sannolikt varierar jär- vens predationstakt mycket beroende på tillgången till ren och al- ternativ föda, t.ex. kadaver, snöförhållanden samt beroende på indi- viduella skillnader mellan järvar. Många järvar lever perioder utan att döda fler än enstaka renar. De kan dock på kort tid, under för- hållanden med djup snö och skare som bär järven men inte renen, döda många renar. Även under kalvningstiden är järvens predation mera omfattande.</P>
<P class="p108 ft10">En tidigare omfattande studie av renar och rovdjur utfördes av Naturvårdsverket, Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, under <NOBR>1980-talet</NOBR> i Jåkkåkaska och Umbyns samebyar. I denna studie fann man att den totala kalvdödligheten, efter kalvmärkningen i juli, totalt var mellan 11 och 14 % av kalvbeståndet i båda samebyarna. Slutsatsen var att järvar svarade för en kalvdödlighet på ca 4 % från födsel till ett års ålder. Predationen är givetvis relaterad till den faktiska förekoms- ten av järv. Vid högre järvnärvaro eller flera föryngringar av järv stiger predationen.</P>
<P class="p356 ft72">Antalet rovdjur har också förändrats sedan undersökningen och i dag finns enligt utredningen en bristfällig kunskap om hur stor järvpredationen av ren egentligen är. Det finns ett uppenbart behov</P>
<P class="p535 ft15">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">av fördjupade sådana kunskaper, inte minst som underlag för utformningen av ersättningssystemet. I första hand finns behov av att känna till hur många renar en järv dödar under ett år men också järvstammens totala predation på varg, helst med en uppdelning på sarvar, vajor och kalvar. Det kräver resurskrävande fältstudier av sändarförsedda järvar och renar.</P>
<P class="p380 ft78">Bristen på aktuella data över den samlade rovdjurspredationen på ren är, som utredningen tidigare redovisat, otillfredsställande. Osäkerheten gäller i synnerhet predationen från lo, järv och björn. Utredningen föreslår därför att en omfattande studieverksamhet genomförs under en fyraårsperiod för att bedöma den samlade pre- dationsförlusten som stora rovdjur orsakar för rennäringen. För att ge bästa resultat bör studierna bedrivas i såväl fjäll- som skogs- samebyområden, med olika profil i rovdjursbestånden. Utredning- ens förslag redovisas i kapitel 17 om viltskador.</P>
<P class="p188 ft10"><SPAN class="ft10">10.4.4</SPAN><SPAN class="ft14">Dödlighet</SPAN></P>
<P class="p550 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag</SPAN>: Överlevnaden hos vuxna honor är den faktor som har störst betydelse för järven ur förvaltnings- synpunkt eftersom man har större möjligheter att påverka vux- enöverlevnaden än reproduktionen och överlevnaden hos järv- ungar. Den illegala jakten är en starkt begränsande faktor för den svenska järvstammen. Dessa förhållanden ska beaktas i järv- förvaltningen</P>
<P class="p551 ft82">I Jokkmokksstudien förlorade 30 % av järvhonorna ungar före tre månaders ålder. Därefter var överlevnaden första året drygt 80 %. Inomartspredation, dvs. artfränder som dödar ungar, var den vanli- gaste dödsorsaken, och stod för 60 % av dödsorsakerna. Järvungar dödades av andra järvar främst under två perioder, dels under maj – juli, då ungarna är beroende av modern, dels under augusti – sep- tember. Vid det senare tillfället var det unga honor som dödades, sannolikt av andra honor. Under den första perioden är det okänt vilka som dödar ungar. Det kan vara både hanar och honor.</P>
<P class="p18 ft10">Dokumentation om överlevnad hos subadulta järvar, <NOBR>1–2</NOBR> års ålder, är bristfällig, då man ofta tappar kontakt med djuren under denna period.</P>
<P class="p538 ft15">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389223x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p552 ft10">Vuxenöverlevnaden i Jokkmokksstudien var <NOBR>82–93</NOBR> % per år. Den viktigaste dödsorsaken bland vuxna järvar konstaterades i stu- dien vara illegal jakt. Bekräftad illegal jakt stod för ca 40 % av död- ligheten. Om man även räknar in sannolika fall av illegal jakt när- mar sig siffran 60 %. Andra dödsorsaker är olyckor, sjukdom, inomartsstrid, laviner och legal skyddsjakt. Den legala jakten har hittills varit så begränsad att den inte påverkat stammens utveck- ling. Legal och illegal jakt adderas till övrig dödlighet, den ersätter inte naturlig dödlighet.</P>
<P class="p337 ft10">Överlevnaden hos vuxna honor är den faktor som har störst betydelse för populationstillväxten. Vuxenöverlevnaden kan värde- ras nästan fem gånger högre i betydelse än värdet av reproduktio- nen. Detta är viktigt ur ett förvaltningsperspektiv, eftersom man har större möjligheter att påverka vuxenöverlevnaden (genom jakt) än reproduktion (födotillgång) och ungöverlevnad (inomartspreda- tion). Ungöverlevnaden och reproduktionen saknar dock inte betydelse.</P>
<P class="p337 ft10">Illegal jakt är en starkt begränsande faktor för populationstill- växten hos den svenska järvstammen. Det gäller inte minst mot bakgrund av att reproduktionen är låg och delvis födobegränsad. Det årliga jaktuttag som krävs för att stoppa tillväxten i en järv- population ligger sannolikt mellan <NOBR>6–12</NOBR> % medan den exempelvis för varg vanligen är över 30 %.</P>
<P class="p368 ft10"><SPAN class="ft10">10.4.5</SPAN><SPAN class="ft14">Beståndsbeskattning och jakt</SPAN></P>
<P class="p553 ft82"><SPAN class="ft98">Utredningens förslag: </SPAN>Den svenska järvstammen är på gränsen till gynnsam bevarandestatus och jakt ska förekomma endast i begränsad omfattning. Under de förutsättningar som Bern- konventionen och Art- och habitatdirektivet uppställer är det möjligt med skyddsjakt efter myndighets beslut på skade- görande individer eller en grupp skadegörande individer när dessa kan identifieras eller en begränsad licensjakt i områden med mycket rovdjursskador, när de skadegörande individerna inte kan identifieras. När järven uthålligt nått gynnsam bevaran- destatus ska beståndet regleras främst genom licensjakt. Jaktut- taget ska bestämmas med hänsyn bl.a. till den illegala jakten.</P>
<P class="p554 ft15">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">Svensk och norsk järvförvaltning skiljer sig starkt åt. I Sverige meddelas skyddsjakt endast i undantagsfall, medan Norge har en reglerad jakt på järv. Mellan <NOBR>1999–2005</NOBR> dödades 258 järvar legalt i Norge och tio i Sverige. Trots den ganska omfattande legala jakten på järv i Norge har artens utveckling under perioden varit likartad i de båda länderna.</P>
<P class="p19 ft10">Med stor sannolikhet bidrar den omfattande legala jakten i Norge till en mera begränsad illegal jakt än i Sverige. Andra för- klaringar kan vara att antalet registrerade föryngringar i Norge ökat på grund av ökade inventeringsinsatser de senaste åren och att det genom den högre dödligheten i Norge sker en större spridning av järv från Sverige än vice versa.</P>
<P class="p19 ft10">Utredningen konstaterar att järven i Sverige är på gränsen till att nå gynnsam bevarandestatus, vilket redovisas i kapitlet om gynn- sam bevarandestatus. Viss återhållsamhet bör därför prägla beskatt- ningen av beståndet.</P>
<P class="p345 ft80"><SPAN class="ft78">Jakt på en art som </SPAN>inte har gynnsam bevarandestatus <SPAN class="ft78">kan vara förenligt med Art- och habitatdirektivet om medlemsstatens åtgär- der övergripande syftar till att arten ska nå sådan status och om jakten inte äventyrar målet. Ju ogynnsammare bevarandestatus en art har eller ju ogynnsammare den utvecklas, desto mindre troligt är det att ett undantag kan förenas med direktivet. Myndigheterna får inte medge ett undantag om det </SPAN>försämrar <SPAN class="ft78">artens bevarande- status. Slutresultatet måste vara neutralt eller positivt för arten.</SPAN></P>
<P class="p18 ft10">Bestämmelsen i Art- och habitatdirektivets artikel 16 1.b tar upp undantag från skyddsreglerna för att undvika allvarlig skada, sär- skilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egen- dom. Skadan behöver inte ha inträffat utan det räcker med att ska- dan sannolikt kommer att uppstå. Störningar i renskötsel till följd av järvens predation på ren bör enligt utredningen kunna bedömas med stöd av artikeln om skadorna är eller förväntas vara av viss omfattning.</P>
<P class="p327 ft78">Utgångspunkten är att ett undantag ska vara sista utvägen. Det gäller även undantag i form av skyddsjakt. Bedömningen av om en lösning är tillfredsställande eller inte ska grundas på objektivt veri- fierbara faktorer. Om ett undantag medges ska det begränsas till vad som är nödvändigt för att lösa det specifika problemet.</P>
<P class="p345 ft10">Förvaltningsplaner för rovdjuren är det bästa sättet att uppfylla Art- och habitatdirektivets stränga krav. Planerna kan reglera i vil- ken mån jakt är tillåten utan att det påverkar artens bevarande- status. Förvaltningsplaner är inte obligatoriska enligt Art- och</P>
<P class="p372 ft15">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">habitatdirektivet men rekommenderas som ett verktyg för att visa att de undantag från artskyddet som vidtas beträffande en viss art är förenliga med direktivet.</P>
<P class="p355 ft82">Beträffande järv är det möjligt med skyddsjakt efter myndighets beslut på skadegörande individer eller en grupp skadegörande indi- vider när dessa kan identifieras eller en begränsad licensjakt i områ- den med mycket rovdjursskador, när de skadegörande individerna inte kan identifieras. Allt <SPAN class="ft98">under förutsättning </SPAN>att det inte finns någon annan lämplig lösning och jakten inte förvärrar artens beva- randestatus eller förhindrar återställande av en gynnsam bevarande- status. Licensernas storlek bör bestämmas med hänsyn tagen bl.a. till hur stor den illegala jakten är på den aktuella arten.</P>
<P class="p108 ft10">När järven i Sverige uthålligt nått gynnsam bevarandestatus bör beståndet regleras främst genom licensjakt. En noga reglerad och kontrollerad licensjakt är det naturliga sättet att förvalta stora vilt- populationer – det gäller också starka stammar av stora rovdjur som har gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">10.4.6</SPAN><SPAN class="ft14">Krav på livsmiljö</SPAN></P>
<P class="p330 ft82">Järvens krav på livsmiljö är inte helt känt i detalj. Inom vissa grän- ser är den anpassningsbar. Historiska belägg visar att järvar funnits frekvent längre söderut än dagens utbredningsområde. Uppgifter finns om regelbunden historisk förekomst i bl.a. Värmland och Dalarna. Även från Mälardalsområdet finns rapporter om historisk förekomst av järv (Fischerström 1785). Enstaka historisk järvföre- komst har även rapporterats från Skåne, Blekinge och Småland.</P>
<P class="p316 ft72">Det begränsade skogsjärvsbeståndet inom delar av Gävleborgs och Västernorrlands län lever i en annan livsmiljö än vad huvud- delen av järvstammen i övrigt gör, utan tillgång till ren som föda.</P>
<P class="p14 ft10">Tillgång till klövviltstammar, åtminstone under större delen av året, är dock sannolikt en förutsättning för järvförekomst. Järven är också anpassad till snö, både för en framgångsrik jakt och för lyan som i allmänhet byggs i snö och ger skydd mot både kyla och andra rovdjur. Snön ger också goda möjligheter att lagra föda. För järven är det en viktig strategi att kunna utnyttja kadaver under en längre tid.</P>
<P class="p107 ft72">Jokkmokksstudierna har visat på att järven föredrar beskogad terräng och branta områden, medan <NOBR>icke-beskogade</NOBR> och plana områden undviks. Även en norsk studie har visat att järven föredrar</P>
<P class="p535 ft15">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">skogsterräng framför öppna områden, när den kan välja. Det note- rades också att järvarna föredrar att röra sig längs smala öppna områden där de både snabbt kan finna skydd och upptäcka bytes- djur eller fiender. Flera studier har visat att vuxna honor tenderar att använda högre nivåer och brantare terräng än hanar och icke- reproduktiva honor.</P>
<P class="p19 ft10">I en studie av möjlig livsmiljö för järv och andra stora rovdjur har bedömningen gjorts att ca 50 % av den skandinaviska halvön utgörs av lämplig järvmiljö (figur 10.2). Bedömningen repre- senterar antagligen en underskattning eftersom järvens krav på livsmiljö i analysen baserats på uppgifter om nuvarande utbredning, dvs. främst i fjällområden. Troligtvis utgör även skogslandskap i Norrland och norra Svealand lämpliga livsmiljöer för järv. Att det saknas järv i stora områden som av allt att döma är lämpliga, tyder på att järvpopulationen befinner sig långt under den biologiska bär- kraften.</P>
<P class="p555 ft15">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft2">Figur 10.2 Områden med lämpliga livsmiljöer för järv indikeras med rött, ljusrött och ljusblått i fallande grad. Mörkblått och mellanblått representerar olämpliga miljöer. Källa: Lande m.fl. 2003</P>
<P class="p556 ft15">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft10">10.4.7</SPAN><SPAN class="ft14">Framtidsscenario</SPAN></P>
<P class="p557 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens bedömning: </SPAN>Införande av toleransnivåer för järv, möjligheter till skyddsjakt och även licensjakt kommer att öka acceptansen för förvaltningen och leda till minskad illegal jakt. Järvbeståndet måste inventeras noga som ett led i en adaptiv förvaltning.</P>
<P class="p558 ft10">Som framgår av artbeskrivningen är järvpopulationens utveckling svår att förutse. Det finns ingen entydig trend även om järvstam- men har ökat sedan mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Faktorer som påverkar stammens utveckling är den illegala jaktens omfattning, födo- tillgången och utvecklingen i skogslandet.</P>
<P class="p475 ft10">Födotillgången påverkas bl.a. av renskötselns omfattning och inriktning liksom av tätheten av lodjur som påverkar antalet kada- ver.</P>
<P class="p521 ft10">Reproduktionstakten är relativt långsam. Återhållsamhet bör därför prägla all form av beskattning av beståndet. Etableringen av skogsjärv utanför renskötselområdet har dessutom hittills gått mycket långsamt. Det finns få tecken på en mera omfattande spridning av järvstammen utanför renskötselområdet. Det finns dock inte några tecken på nya hot mot järvpopulationen. Sannolikt kommer järvstammen att fortsätta öka i långsam takt.</P>
<P class="p475 ft10">Den illegala jakten på järv har under lång tid varit omfattande. Förtroendet för rovdjurspolitiken och ersättningssystemet har här stor betydelse. Utredningens bedömning är att införande av tole- ransnivåer med möjligheter till skyddsjakt, där järven lokalt har en riklig förekomst och hög predation på ren, och på sikt även infö- rande av begränsad och noga kontrollerad licensjakt kommer att medföra en högre acceptans för förvaltningen och leda till en mins- kad illegal jakt. Erfarenheterna från den norska järvförvaltningen understryker detta.</P>
<P class="p520 ft10">Järvbeståndet måste inventeras noga som ett inslag i en adaptiv förvaltning.</P>
<P class="p559 ft15">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft28"><SPAN class="ft28">10.5</SPAN><SPAN class="ft64">Lodjurets utveckling och nuvarande status</SPAN></P>
<P class="p560 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag</SPAN>: Antalet registrerade föryngringar av lodjur ska ses som ett minimiantal. Lodjursstammen ska redovisas och bedömas tillsammans med den norska populationen i en skandi- navisk population eftersom det sker ett frekvent utbyte av lo- djur mellan Sverige och Norge.</P>
<P class="p561 ft10">Vid slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> bedömdes på ett relativt begränsat underlag att det fanns ca 700 lodjur i landet. Därefter var bedömningen att stammen minskade. Klart är att lon i stort sett försvann från Göta- land och södra Svealand. En fridlysning infördes 1986 utanför ren- skötselområdet. Den utsträcktes till att gälla hela landet år 1991. Från 1994 återupptogs lojakten med början i Jämtlands län. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> skedde samtidigt en stark rådjursexpansion som ett re- sultat av milda vintrar och att rävskabben mycket kraftigt deci- merade rävstammen. Rådjur började nu uppträda även långt norrut i Norrland.</P>
<P class="p108 ft88">Lodjursstammen expanderade, dels som ett resultat av fridlys- ningen, dels som ett resultat av att tillgången till föda ökade genom den kraftiga tillväxten i rådjursstammen.</P>
<P class="p107 ft10">Från början av <NOBR>1990-talet</NOBR> finns tillgång till bättre inventerings- data på lodjur och säkrare uppskattningar av stammen kunde göras. År 1995 beräknades beståndet till ca 1 000 lodjur i landet. Expan- sionen i lostammen fortsatte till år 2000 då en topp nåddes med 336 familjegrupper, motsvarande nästan 1 900 djur.</P>
<P class="p107 ft82">Vid 2001 års riksdagsbeslut om rovdjurspolitiken fastställde som minimimålsättning 300 föryngringar per år, som då beräknades motsvara ca 1 500 djur. Det innebar en förändring jämfört med den dåvarande Rovdjursutredningens förslag på 1 000 lodjur, som då beräknades motsvara ca 200 föryngringar. Miniminivån i proposi- tionen sattes med utgångspunkt från den lostam man beräknade fanns just då. Sedan dess har stammen reducerats inom renskötsel- området. Licensjakt på lo i form av kvoterad jakt har bedrivits årli- gen. Åren 2004 och 2005 begränsades jakten till enbart renskötsel- området, efter invändningar från <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR></P>
<P class="p278 ft88">År 2006 konstaterades 254 föryngringar i Sverige, motsvarande ca 1 400 djur. I 2007 års inventering har preliminärt registrerats 246 föryngringar.</P>
<P class="p562 ft15">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft10">Utöver det registrerade antalet föryngringar finns ett mörkertal för föryngringar i områden som ej inventerats, på grund av bristande tid eller snötillgång. Det kan gälla alla de stora rovdjurs- arterna, men främst lo. Utredningen har dock valt att genomgående utgå ifrån de registrerade föryngringarna i sin redovisning och överväganden, eftersom osäkerheten i bedömningarna annars skulle öka. Med stor sannolikhet finns dock årligen loföryngringar som ej registrerats, varför antalet registrerade föryngringar för lodjur bör ses som ett minimiantal.</P>
<P class="p327 ft71">Enligt utredningen bör den svenska lostammens numerär redo- visas och bedömas tillsammans med den norska populationen i en skandinavisk population. Det är en gemensam population och det sker ett frekvent utbyte av lodjur mellan Sverige och Norge.</P>
<P class="p95 ft10">Den norska lostammen hade en topp år 1997 med ca 80 familje- grupper, vilket i Norge uppskattas till 480 individer. Genom främst ökade jaktkvoter halverades den norska stammen till ca 40 föryng- ringar, dvs. ca 240 individer, år 2004. Därefter har stammen åter ökat. År 2007 konstaterades minst 74 familjegrupper av lodjur, dvs. drygt 440 individer. Ökningen, jämfört med 2004 har varit störst i de tre nordligaste fylkena. Det norska nationella målet för loför- yngringar per år är 65, dvs. knappt 400 individer, vilket uppnåddes år 2006.</P>
<P class="p318 ft71">I Finland har skett en ökning av lostammen med smärre avbrott sedan lon började återinvandra från Ryssland på <NOBR>1960-talet.</NOBR> År 2007 uppskattas beståndet till ca 1 300 individer. Det sker ett visst ut- byte av lodjur mellan Sverige och Finland via Tornedalen.</P>
<P class="p325 ft10"><SPAN class="ft10">10.5.1</SPAN><SPAN class="ft14">Orsaker till tillbakagång</SPAN></P>
<P class="p200 ft10">Lodjursstammen ökade efter fredningen. Den legala jakten i dag är starkt begränsad. Den illegala jakten är däremot troligen den enskilt största dödsorsaken hos vuxna lodjur i Sverige. Den reduk- tion av lostammen som skett inom renskötselområdet, främst Jämtlands län, beror på avsiktlig förvaltning och har verkställts genom ökade jaktkvoter.</P>
<P class="p19 ft10">Sedan år 2000 har lostammen även minskat i den norra delen av ”rådjursområdet”, dvs. sydöstra Norrland och norra Svealand. Denna nedgång har sannolikt primärt orsakats av en mycket kraftig nedgång i rådjursstammen, även om illegal jakt kan ha påskyndat utvecklingen (Liberg & Andrén 2005).</P>
<P class="p362 ft15">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p563 ft78">Det finns som framgår av artbeskrivningen i dagsläget inga misstankar om genetiska problem i den skandinaviska lostammen. Genetiska problem är heller knappast att förvänta i framtiden, för- utsatt att stammen inte minskar avsevärt och att genetiskt utbyte fortsätter med den finsk/ryska populationen. <NOBR>DNA-analyser</NOBR> från Norrbottens län visar att det sker ett visst genetiskt utbyte mellan Sverige och Finland. Sannolikt sker ett motsvarande utbyte i Nord- norge med den finsk/ryska lopopulationen.</P>
<P class="p356 ft82">Den totala dödligheten hos ungarna under det första levnadsåret är hög, <NOBR>30–70</NOBR> %. Många ungar dör tidigt, orsakerna innefattar sannolikt undernäring, sjukdomar och predation. Hos ettåringar är dödligheten <NOBR>20–50</NOBR> % medan den hos vuxna djur ligger mellan 10– 20 %. I de två senare grupperna uppskattas jakt och illegal jakt svara för mellan <NOBR>50–90</NOBR> % av dödsorsakerna. Det följer det vanliga mönstret för djur i toppen på näringskedjan med hög dödlighet i unga år men låg naturlig dödlighet för vuxna individer.</P>
<P class="p316 ft10">Lostammen kan relativt snabbt reduceras genom jakt. Baserat på data från sammanlagt 245 sändarförsedda lodjur i Sverige och Norge under åren <NOBR>1995–2002,</NOBR> ökade den genomsnittliga årliga död- ligheten bland vuxna lodjur från 2 % till 17 % då jakt och illegal jakt inkluderades. Detta påverkade i sin tur den årliga populations- tillväxten som sjönk från drygt 20 % till <NOBR>2–4</NOBR> %. Bekräftad och san- nolik illegal jakt utgjorde tillsammans 46 % av dödligheten bland vuxna djur (Andrén m.fl. 2006).</P>
<P class="p108 ft10">Den legala jakten är starkt begränsad. Omfattningen av illegal jakt är av naturliga skäl svår att bedöma. Studier av radiomärkta lodjur som försvunnit kan ge viss vägledning. Risken för att ett radiomärkt lodjur skall skjutas illegalt varierade på basis av resul- taten mellan 6 och 14 % för de olika studieområdena. Vid ett anta- gande att de radiomärkta lodjuren är representativa för alla lodjur i Sverige så skulle mellan <NOBR>100–150</NOBR> lodjur dödas illegalt varje år. Detta är allvarligt och utgör ett hinder för såväl förvaltningen som för den legala jakten på lodjur.</P>
<P class="p208 ft10"><SPAN class="ft10">10.5.2</SPAN><SPAN class="ft14">Lodjur som predator på ren</SPAN></P>
<P class="p329 ft71">I renskötselområdet är renen det i särklass viktigaste bytet för lodjur, renen utgör ca <NOBR>70–90</NOBR> % av födan. En studie visar på att en lohona med ungar tar i genomsnitt 6 renar per månad under vin- tern, men det är mycket stor variation mellan individer och perio-</P>
<P class="p411 ft15">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">der. Preliminära studier tyder på att en hane tar i genomsnitt knappt 4 renar per månad. Det är inte osannolikt att dagens lostam tar mellan 15 <NOBR>000–25</NOBR> 000 renar per år.</P>
<P class="p17 ft10">Om man använder siffrorna på predationstakt (antal renar dödade per lodjursindivid och månad) och antar att sommarpreda- tionen är lika stor som vinterpredationen, samt att ensamma honor har hälften så stor predationstakt som honor med ungar (vilket är fallet vid lopredation på rådjur). Om man dessutom antar att lo- stammens sammansättning under vintern är 47 % hanar, 31 % honor utan ungar och 22 % honor med ungar, i enlighet med data på dödlighet och reproduktion från Norrbotten, så dödar en lostam på 600 individer, dvs. drygt 100 familjegrupper, ungefär 23 000 renar per år.</P>
<P class="p327 ft10">Om sommarpredationen är hälften så stor som vinterpredatio- nen så blir samma lostams uttag ungefär 17 000 renar.</P>
<P class="p17 ft10">Det går också att göra en beräkning som bygger på lodjurets födobehov, ca 1,5 kg per dygn, andel ren i lodjurens föda, <NOBR>70–90</NOBR> %, mängd tillgängligt kött på ren, <NOBR>15–25</NOBR> kg, samt hur stor andel av det tillgängliga köttet som lodjuret utnyttjar, <NOBR>70–90</NOBR> %. Vid en sådan beräkning behöver en lostam på 600 individer, dvs. drygt 100 familjegrupper, döda mellan 10 000 och 28 000 renar per år.</P>
<P class="p380 ft78">Dessa beräkningar är givetvis grova skattningar. Det behövs ett väsentligt bättre underlag än som finns tillgängligt i dag för att bedöma lodjurens samlade predation på ren, där man även söker väga in predationen på olika renindivider, sarvar, vajor och kalvar. Ett alternativt tillvägagångssätt är att studera hur slaktuttaget varie- rar mellan år för olika samebyar och relatera detta till bl.a. föränd- ringar i rovdjursstammarna av framförallt lodjur och järv.</P>
<P class="p19 ft10">Lodjuren inom renskötselområdet medför en mycket kännbar förlust för renstammen och rennäringen, men den är inte avgö- rande för renstammens storlek vid dagens nivå. Lodjursstammen inom renskötselområdet begränsas i dag av legal och illegal jakt, inte av tillgången på föda. Det förekommer dock stora lokala varia- tioner i täthet inom renskötselområdet. I vissa områden är troligen effekterna av lodjur mycket stora för rennäringen. Dessutom måste effekterna av lodjur vägas samman med effekterna av andra rovdjur i samma områden.</P>
<P class="p18 ft10">Tillgänglig föda i form av renar i studieområdet mellan Stora och Lilla Luleälv är ungefär lika stor som tillgänglig föda för lodjuren i form av rådjur i Bergslagen. Tätheten av lodjur är dock betydligt lägre, mellan hälften och en tredjedel, i norr än i söder.</P>
<P class="p372 ft15">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">Renarna är migrerande (flyttande) medan rådjuren är stationära. Ojämnheten i födotillgång kan bidra till att förklara att lodjurs- reproduktionen är lägre i norr än i söder.</P>
<P class="p469 ft78">Bristen på aktuella data över den samlade rovdjurspredationen på ren är otillfredsställande. Det innebär också att det finns en osäkerhet om ersättningssystemet för rovdjurspredation på ren verkligen vilar på ett acceptabelt underlag. Osäkerheten gäller i synnerhet predationen från lo, järv och björn. Utredningen föreslår därför att omfattande studier genomförs under en fyraårsperiod för att bedöma den samlade predationsförlusten som de stora rov- djuren förorsakar rennäringen.</P>
<P class="p356 ft10">Studierna bör enligt utredningen ledas av Naturvårdsverket i samarbete med Sametinget och Viltskadecenter, i samverkan med rennäringen och berörda länsstyrelser. I arbetet bör såväl rovdjurs- forskare som rennäringsforskare engageras. Syftet är att få fram ett bättre underlag för att bedöma rovdjurspredationen på ren, bl.a. i utformningen av ersättningssystemet. För att ge bästa resultat bör studierna bedrivas i såväl fjäll- som skogssamebyområden, med olika profil i rovdjursbestånden.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">10.5.3</SPAN><SPAN class="ft14">Lo som predator på rådjur</SPAN></P>
<P class="p564 ft82">I hela landet söder om renskötselområdet är rådjuret det domine- rande bytesdjuret för lodjuren. Andelen rådjur av födan har beräk- nats till <NOBR>80–90</NOBR> %. Relationen mellan lodjur och rådjur förefaller vara den typiska för en bytesspecialist och dess byte, dvs. de påver- kar varandra ömsesidigt. Många rådjur är gynnsamt för lodjuren, medan många lodjur har motsatt effekt för rådjursstammen.</P>
<P class="p339 ft82">En lohona med ungar tar i genomsnitt mellan 5 6 rådjur per månad i studieområdet i södra Bergslagen med relativt god rådjurs- stam. Kvoten kan vara lägre i områden med svagare rådjursstam, vilket preliminära norska studier tyder på. Ensamma honor tar 2,5– 3 rådjur per månad. Hanar tar <NOBR>3,5–4</NOBR> rådjur per månad.</P>
<P class="p432 ft72">I den lokala rådjurspopulationen runt Grimsö forskningsstation i Bergslagen med en täthet av drygt en lo per mil<SPAN class="ft99">2</SPAN><SPAN class="ft92">P </SPAN><SPAN class="ft93">P </SPAN>åren <NOBR>1999–2001</NOBR> medförde lokoloniseringen att lodjurens årliga uttag av rådjur låg på <NOBR>3,3–4,1</NOBR> rådjur per 1 000 ha, dvs. <NOBR>33–41</NOBR> rådjur per mil<SPAN class="ft99">2</SPAN><SPAN class="ft92">P </SPAN>.<SPAN class="ft93">P </SPAN>För området är det över den brytpunkt då lodjuren tar mer rådjur än den naturliga tillväxten på ca 25 % per år. Denna brytpunkt varierar både geografiskt och tidsmässigt. Rådjursstammen har normalt</P>
<P class="p402 ft15">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">betydande variationer mellan olika år eller perioder. En stor lostam i förhållande till rådjursstammen, vars predation adderar till övrig dödlighet för rådjuren, kan leda till en mycket kraftig minskning av rådjursstammen.</P>
<P class="p17 ft10">Efter 1996 då lodjurens kolonisation av Grimsö forsknings- område påbörjades minskade rådjursstammen med ungefär 11 % per år, vilket motsvarade lodjurens predation. Det tyder på att lo- djurens predation adderar till annan dödlighet.</P>
<P class="p19 ft10">Den kraftiga ökning av lodjursstammen i södra Norrlands kust- land och i Bergslagen som skedde under <NOBR>1990-talet</NOBR> var sannolikt en respons på den kraftiga ökningen i rådjursstammen efter 1980- talets milda vintrar och omfattande rävdöd till följd av skabban- grepp.</P>
<P class="p17 ft10">Sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har emellertid rådjursstammen mins- kat efter det att rävstammen börjat återhämta sig efter skabbpan- demin. Den växande lostammen har även bidragit till en minskning av rådjuren. Detta styrks av att nedgången varit starkast i de områ- den där det funnits många lodjur.</P>
<P class="p19 ft10">Efterhand som rådjursstammen minskat, har även lodjurs- utvecklingen vänt nedåt. Det är en process som började i södra Norrland och nordligaste Svealand och som sedan fortsatt söderut i Svealand. Samtidigt pågår en spridning av lostammen söderut. I Götaland och södra Svealand, där det fortfarande är gott om rådjur, ökar lostammen.</P>
<P class="p380 ft78">Delvis kan således förändringarna i lostammen förklaras med tillgången på rådjur per lodjur. En ökning av hjortstammarna och vildsvinsstammarna kan möjligen förändra bilden något. Lopreda- tionen kommer i ett sådant läge sannolikt att öka på dovhjortskalv, men erfarenheter från andra länder, bl.a. Polen, tyder på att lons predation på vildsvin och kronhjort kommer att vara begränsad.</P>
<P class="p19 ft10">Lodjur är utpräglade rovdjur som nästan uteslutande lever av kött. De är specialiserade i sitt födosök och tar inom renskötsel- området främst ren och i övriga landet främst rådjur. Lodjuren tar även småvilt som hare och skogsfågel.</P>
<P class="p17 ft88">Lodjurens inverkan på småviltstammarna är dåligt utforskad. Lons förhållande till småviltets populationsdynamik kompliceras också av dess predation på räv.</P>
<P class="p318 ft72">I östra Finland och stora delar av Ryssland där rådjur och andra medelstora klövdjur saknas, är skogshare lodjurets viktigaste byte. I delar av Finland har dock lodjur i stor utsträckning övergått från</P>
<P class="p499 ft15">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">hardiet till att specialisera sig på hjortdjur, i takt med att stammarna av rådjur och vitsvanshjort ökat.</P>
<P class="p469 ft82">Den nordamerikanska lon, som är mindre än den europeiska, är också starkt specialiserad i sitt bytesval, på snöskohare. Trots att alternativa byten kan finnas föredrar den, när tillgången på hare minskar, att göra långa vandringar eller byte av uppehållsområde, istället för att anpassa sig till en annan bytesart (Ward and Krebs, Kanada 1985). Endast riklig tillgång till snöskohare förmådde till- godose en större lostam (Brand and Keith, Kanada 1979).</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">10.5.4</SPAN><SPAN class="ft14">Förhållande till andra rovdjur</SPAN></P>
<P class="p329 ft78">Lodjurets förhållande till andra stora rovdjur är dåligt belagt. För järven har den, som redovisas i artbeskrivningen, sannolikt bety- delse genom att järven kan utnyttja kadaver av ren som lon lämnar efter sig. Med vargen föreligger viss konkurrens om klövvilt. Även vargen tar rådjur. Det är en konkurrens som kan vara besvärande för lon, eftersom vargen inte är beroende av rådjur och skulle genom att hålla nere rådjursstammen kunna försvåra bytestill- gången för lodjuren. Det finns också en viss tendens till lägre före- komst av ynglande lohonor i vargrevir, men relationen är inte sta- tistiskt säkerställd (Karlsson & Andrén 2004).</P>
<P class="p356 ft78">Lodjuret är predator på mindre rovdjur, däribland rödräv och om tillfälle ges sannolikt även på fjällräv. Lodjurens predation på räv skulle teoretiskt kunna medföra att rävens predation på rådjurs- kid reduceras. Dock tar även lodjuren rådjurskid, varför effekten kan diskuteras. Det har också visat sig att rävens predation på rådjurskid i skogsdominerade områden där lodjuren uppehåller sig, inte alls är så hög som inom jordbruksdominerande landskap. Dessutom kan harstammen öka då lodjur koloniserar nya områden och rävstammen härigenom minskar (Helldin 2004).</P>
<P class="p108 ft88">Lodjur har också betydelse för alla arter som gynnas av före- komst av kadaver. Dit hör järv, örn och andra rovfåglar, men även rödräv och fjällräv.</P>
<P class="p565 ft15">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">10.5.5</SPAN><SPAN class="ft14">Lodjurs predation på andra tamdjur</SPAN></P>
<P class="p181 ft10">Utanför renskötselområdet är det får som dominerar lodjurens angrepp på tamdjur. Lodjuren har angripit mellan 63 får (1999) och 222 får (2002) per år. Under 2006 ersattes angrepp på 149 får, 3 nöt och 132 andra djur, främst fjäderfä. Det finns en stor mellanårs- variation, som ofta orsakas av enstaka loindivider.</P>
<P class="p19 ft10">I nationellt perspektiv, utifrån de totala tamdjursstammarna och i relation till antalet lodjur är viltskadorna på tamdjur begränsade. För enskilda fårägare kan ändå skadorna vara kännbara. Lodjurens predation på tamdjur kommenteras ytterligare i betänkandets kapitel om viltskador.</P>
<P class="p19 ft10">Lodjur kan även skada hundar. Under 2006 ersattes 12 loan- grepp på hundar, en dödad och elva skadade. Även skadorna på hund kommenteras i avsnittet om viltskador.</P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft10">10.5.6</SPAN><SPAN class="ft14">Inventeringsmetoder</SPAN></P>
<P class="p502 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag: </SPAN>Länsstyrelsen ska genomföra områdes- inventeringar av lodjur med regelbundenhet särskilt i områden med tätare lodjurspopulationer. Inventeringarna ska göras i samarbete med markägare, jägare och naturintresserade. Mellan områdesinventeringarna ska länsstyrelsen genomföra andra in- venteringar.</P>
<P class="p566 ft10">Inventering av rovdjursstammarna är en viktig del av rovdjurens förvaltning. Lodjursförvaltningen måste bygga på så säkra be- ståndsupskattningar som möjligt inom rimliga kostnadsnivåer. Lodjur inventeras utanför renskötselområdet med framförallt två metoder, områdesinventeringar och snokingmetoden. Båda bygger på snöspårning och genomförs i princip under januari februari. Inventeringsmetoderna behöver utvecklas och förfinas ytterligare. Bristande snötillgång är ofta ett problem. Osäkerheten om snö- förhållanden försvårar också planeringen av inventeringarna, sär- skilt områdesinventeringarna.</P>
<P class="p18 ft10">Inom renskötselområdet sker länsstyrelsens inventeringar till- sammans med representanter för samebyarna.</P>
<P class="p345 ft10">Svårigheter i inventeringsarbetet gäller främst särskiljning av närliggande grupper. I en mättad lodjursstam gränsar de flesta lohonors hemområden till andra honors. I många fall förekommer</P>
<P class="p406 ft15">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">även överlappningar mellan hemområden. Särskiljningar måste då ske inte bara mellan två familjegrupper utan i hela kluster av grup- per, där varje grupp kan ha både tre och fyra grannar. Särskiljning i sådana kluster av familjegrupper är mycket svår, om man endast har några få observationer av varje grupp, vilka dessutom kan vara skilda i tiden.</P>
<P class="p316 ft10">Ett brett deltagande från markägare, jägare och naturintresse- rade i områdesinventeringarna bör därför eftersträvas, särskilt i områden med tätare lopopulationer. Det ger också förankring och en god acceptans för beståndsuppskattningarna. Denna typ av breda områdesinventeringar bör genomföras med viss regelbun- denhet, helst vartannat eller vart tredje år. Länsstyrelsernas rov- djursansvariga och naturbevakare svarar i allmänhet för kvalitets- säkringen vid områdesinventeringar, genom bakspårning för att kunna särskilja olika familjegrupper och loindivider från varandra. Utredningen har genomfört en särskild utvärdering av lodjurs- och varginventeringen utanför renskötselområdet. Utvärderingen och utredningens slutsatser redovisas i kapitel 18 om beståndsinventer- ingar.</P>
<P class="p382 ft10">I det särskilda kapitlet konstateras också att det finns betydande variationer i spårningsmetodik mellan länen. Ibland finns även brister i bedömningsunderlaget. Lodjur har också en hög ung- dödlighet som innebär att många honor förlorat sina ungar vid inventeringstillfället. Det medför en osäkerhet i bedömningen av antalet loföryngringar per säsong.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">10.5.7</SPAN><SPAN class="ft14">Beståndsbeskattning och jakt</SPAN></P>
<P class="p260 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag</SPAN>: Den svenska lodjursstammen har gynnsam bevarandestatus. Förvaltning ska ske i form av licensjakt i de län som har stabila lodjursstammar. Skyddsjakt ska vara förbehållen skadegörande individer.</P>
<P class="p567 ft72">Lostammen i Sverige har en kontinuerlig utbredning både inom landet och med Norge. Biologiskt bör man alltså regelbundet bedöma situationen för lostammen i Sverige och Norge tillsam- mans. Sedan 1995 har lodjurets utbredningsområde ökat i Sverige då nya områden i södra Svealand och Götaland har återkoloniserats.</P>
<P class="p568 ft15">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">I Norge har under senare år skett en något ökad utbredning och viss ökning av lostammen, främst i Nordnorge.</P>
<P class="p17 ft10">Prognoser för utbredning, populationsstorlek och livsmiljöer för lodjur i Sverige och Norge är gynnsamma. Nya områden kolo- niseras och då kommer lostammen att öka. Det finns inte något hot mot lodjurets livsmiljöer, framförallt beroende på att lodjuret inte har specifika habitatkrav utan kan leva i mycket skiftande mil- jöer om bara födotillgången är tillräcklig.</P>
<P class="p380 ft82">Vid inventeringstillfällena under <NOBR>januari–februari</NOBR> månad, består den svenska lostammmen av ca 1 000 djur som är två år eller äldre, dvs. åtminstone potentiellt könsmogna. Än viktigare är att se den skandinaviska lopopulationen som en sammanhängande population med 1 <NOBR>800–2</NOBR> 000 individer. Sett ur detta perspektiv borde både den svenska och den skandinaviska lostammen klassas i den lägsta hot- klassen Missgynnad (nära hotad). Hittills har lodjuret redovisats i den högre hotklassen Sårbar enligt den svenska rödlistan.</P>
<P class="p19 ft10">Genetiska data tyder på en viss begränsning av genflödet mellan de norra och södra delarna, men med beaktande av tillgängliga data finns inget som motsäger att genflödet är tillräckligt för att be- trakta såväl den svenska som hela den skandinaviska lostammen som Missgynnad enligt klassificeringssystemet. Ett visst genetiskt utbyte sker dessutom mellan de svenska och finska lopopula- tionerna.</P>
<P class="p18 ft10">Utredningens syn på bevarandestatus för lodjur redovisas i kapitel 11 om gynnsam bevarandestatus. Utredningens slutsats är att den svenska lostammen har gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p345 ft72">Jakten på lodjur är starkt begränsad och noga kontrollerad. Den är f.n. uppdelad i kvoterad skyddsjakt inom renskötselområdet och licensjakt i län med stabila lostammar utanför renskötselområdet.</P>
<P class="p318 ft78">Mot bakgrund av att lostammen enligt utredningen har gynn- sam bevarandestatus, föreslår utredningen att skyddsjakt på lodjur i framtiden skall vara förbehållen skadegörande individer. Den nor- mala beskattnings- eller jaktformen bör därför vara noga reglerad och kontrollerad licensjakt i de län som har stabila lodjursstammar, dvs. även inom renskötselområdet. Även loförvaltningen ska bedri- vas som adaptiv förvaltning, med bl.a. årlig utvärdering.</P>
<P class="p569 ft15">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft10"><SPAN class="ft10">10.5.8</SPAN><SPAN class="ft14">Begränsande faktorer för lostammen</SPAN></P>
<P class="p260 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag</SPAN>: Utanför renskötselområdet är det främst biologiska faktorer som tillgång till föda som styr lodjurs- stammens storlek. Rådjur är här den helt dominerande födan och det är rådjursstammens storlek som främst begränsar hur många lodjur som kan försörjas. I lodjursförvaltningen ska hän- syn tas både till sambandet mellan lodjur och rådjur och till om- fattningen av illegal jakt vid licenstilldelning.</P>
<P class="p570 ft10">Även om den svenska lodjursstammen inte är akut hotad, finns det faktorer som lägger begränsningar för dess storlek. För ett stort rovdjur som lon med stor anpassningsförmåga är den viktigaste biologiskt begränsande faktorn bytestillgången. En djurart kan även begränsas av politiska skäl, om den skapar ekonomiska eller sociala konflikter. Lodjuret begränsas av både biologiska och poli- tiska faktorer.</P>
<P class="p316 ft78">Liberg & Andrén (2006) har försökt att beräkna den maximala bärkraften för lodjur i landets olika delar. Inom renskötselområdet är renen det viktigaste bytet för lo. För att skydda rennäringen föreslogs i propositionen om en Sammanhållen rovdjurspolitik år 2001 en minskning av lostammen i renskötselområdet till 400 djur, då motsvarande ca 80 familjegrupper. För närvarande finns inom renskötselområdet ca 100 familjegrupper. I renskötselområdet är det alltså politiska beslut och inte biologin som avgör lostammens storlek. Lostammen varierar dock mycket mellan olika delar av ren- skötselområdet och lobestånden kan som redovisats ha stora effek- ter på rennäringen.</P>
<P class="p183 ft10">Naturvårdsverkets tilldelning av jaktkvoter inom renskötselom- rådet har en klar relation till antalet lodjur. Efterhand som antalet familjegrupper minskat har också jakten minskat. Resultatet är också tydligt för lodjuren i Jämtlands län och Västerbottens län, där förändringen i lodjursstammen visar på en god relation med jakttrycket.</P>
<P class="p12 ft10">Utanför renskötselområdet är det främst biologiska faktorer som tillgång till föda som styr lodjursstammens storlek. Eftersom rådjur här är den helt dominerande födobasen i dag, är det rådjurs- stammens storlek som främst begränsar hur många lodjur som kan försörjas.</P>
<P class="p405 ft15">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">10.5.9</SPAN><SPAN class="ft14">Framtidsscenario</SPAN></P>
<P class="p571 ft78"><SPAN class="ft80">Utredningens förslag</SPAN>: Det är tveksamt om det inom det befint- liga utbredningsområdet för lodjur går att uppfylla det natio- nella målet på 300 familjegrupper. Det skulle innebära att möj- ligheterna till rådjursjakt i princip elimineras. Bristen på rådjur kan medför att lodjursstammen i stora delar av Svealand inte ökar utan minskar till följd av en minskande rådjursstam. Jakt på lodjur är därför långsiktigt positiv för stammen i denna region.</P>
<P class="p572 ft10">Söder om Mälardalen/Vänerområdet ökar lodjursstammen och teoretiskt kan rådjuren här föda ca 300 familjegrupper av lodjur. Även här ska möjligheterna till jakt på rådjur beaktas när man bedömer lodjursstammens potential.</P>
<P class="p537 ft10">I en utredning för Naturvårdsverket har Liberg & Andrén beräknat den långsiktiga maximala bärkraften för lodjur utanför renskötsel- området, baserat på den maximala rådjursstam miljön förväntas bära långsiktigt. För den del av landet där det en längre tid funnits fasta lostammar som huvudsakligen baserar sin försörjning på rådjur, dvs. från renskötselområdet söderut till Mälardalen och Vänerområdet är den teoretiska bärkraften knappt 200 familje- grupper.</P>
<P class="p18 ft10">Tillsammans med det tak som är satt för renskötselområdet, medför det att det inom det befintliga utbredningsområdet för lodjur är tveksamt om det går att uppfylla det nuvarande nationella målet på 300 familjegrupper någon längre tid. Den beräknade bär- kraften för lodjur i rådjursområdet förutsätter dessutom att lodju- ren får tillgång till hela produktionen av rådjur, vilket skulle elimi- nera möjligheterna till rådjursjakt.</P>
<P class="p19 ft10">Vill man värna om viss rådjursjakt blir utrymmet för lodjur än mera begränsat. Studien visar att om man vill att jägare och lodjur skall dela ungefär lika på rådjursproduktionen, blir det totala utrymmet för lodjur mellan Mälardalen/Vänerområdet och ren- skötselområdet endast ca <NOBR>160–170</NOBR> familjegrupper.</P>
<P class="p19 ft10">Denna teoretiskt långsiktiga bärkraft för lodjur är inte baserad på dagens rådjursstam, som i denna del av landet sannolikt är avse- värt lägre än den teoretiskt långsiktiga. Det är sällan den aktuella nivån för en djurpopulation ligger exakt på den medelnivå som vi kan kalla den långsiktigt hållbara.</P>
<P class="p281 ft15">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft10">Rådjursstammen har stora naturliga variationer. Viktigast av de faktorer som påverkar rådjursstammen är vintrarnas hårdhet, de olika rovdjursstammarnas tryck och jakttrycket. Under senaste åren har rådjursstammen i sydöstra Norrland och Norra Svealand legat under sin långsiktigt hållbara medelnivå. Det innebär att för att uppnå den bärkraft för lodjur som refererats ovan måste rådjursstammen återhämta sig.</P>
<P class="p12 ft10">Närmast renskötselområdet förefaller både rådjursstam och lostam ha stabiliserat sig, men på låga nivåer. Längre söderut i Svealand fortsätter rådjursstammen att minska, liksom lostammen främst som en konsekvens härav.</P>
<P class="p12 ft10">Om bilden stämmer med verkligheten innebär det att skydd av lodjur i stora delar av Svealand f.n. inte kommer att medföra att lostammen ökar. Tvärtom kan man förvänta sig en fortsatt minsk- ning av lodjursbeståndet, till följd av den minskade rådjurs- stammen. Eftersom det är lodjuren själva som reducerar rådjurs- stammen, kan lojakt vara långsiktigt positiv för lostammen i denna region genom att det underlättar för rådjursstammen att återhämta sig.</P>
<P class="p12 ft10">Med smärre lokala undantag är det endast söder om Mälar- dalen/Vänerområdet som lostammen fortfarande ökar. Här utgör rådjursstammen en riklig födobas för lodjuren. Bärkraften i denna del av landet är hög, om endast rådjuren är den begränsande fak- torn. Teoretiskt skulle rådjurstillgången i området söder om Mälar- dalen/Vänerområdet kunna föda ca 300 familjegrupper av lo (Liberg & Andrén 2006). Även här måste dock möjligheterna till jaktuttag ur rådjursstammen tillmätas betydelse när man bedömer lostammens potential.</P>
<P class="p356 ft78">Eftersom lodjuren svarat mycket svagt på den rikliga bytes- tillgången i södra Sverige kan det finnas andra begränsande faktorer i denna del av landet. Bidragande faktorer skulle kunna vara räv- skabb som även angriper lo, brist på sammanhängande skyddande områden och illegal jakt. Under senare år har dock en kolonisering av lodjur påbörjats även i Götaland. År 2006 registrerades 8 famil- jegrupper (föryngringar) i Götaland söder om slätterna i Öster- götland och västra Götaland. År 2007 registrerades 9 familje- grupper i samma område.</P>
<P class="p356 ft71">Alternativa beräkningar över hur snabbt lostammen skulle kunna växa i Götaland med utgångspunkt från de åtta föryngring- arna som rapporterades 2006 ger som resultat om man utgår från 8 könsmogna honor och inget tillskott utifrån så bör det finnas 11</P>
<P class="p437 ft15">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">familjegrupper inom 5 år och ungefär 16 familjegrupper inom tio år. Ingen jakt eller annan dödlighet ingår. Tillväxttakten blir ca 10 % per år. Om dödligheten är högre så att tillväxttakten halveras till ungefär 5 %, är risken för utdöende av denna sydsvenska stam ca 1 % på 10 år.</P>
<P class="p19 ft10">Om denna tillväxttakt på 5 % gäller den stationära logruppen och om ytterligare en hona koloniserar området norrifrån vartannat år försvinner risken för utdöende av denna population helt och stammen växer fortare. Efter 5 år bör det då finnas drygt 10 famil- jegrupper och efter 10 år åtminstone 17 grupper.</P>
<P class="p17 ft10">Med samma förutsättningar i övrigt men med en ny koloni- serande hona per år ökar stammen ytterligare och kan förväntas leda till minst 11 familjegrupper efter 5 år och ca 25 grupper efter tio år. Mot denna bakgrund är det sannolikt att lodjuren kommit för att stanna även i södra Sverige.</P>
<P class="p199 ft28"><SPAN class="ft28">10.6</SPAN><SPAN class="ft64">Vargens utveckling och nuvarande status</SPAN></P>
<P class="p450 ft82">Den svenska vargstammen är nu större än på 100 år. Vargen frid- lystes i Sverige år 1966 och i Norge år 1972. För ca trettio år sedan dog den ursprungliga vilda skandinaviska vargstammen ut. Därefter har fram till 2007 sammanlagt tre invandrade vargar med finsk/ ryskt ursprung givit upphov till dagens skandinaviska vargstam.</P>
<P class="p17 ft10">Från en ny föryngring 1983 har vargstammen utvecklats till 16 föryngringar i det skandinaviska vargbeståndet år 2006. Därav var 13 registrerade helt i Sverige, två i gränsrevir mellan Sverige och Norge och som helnorsk föryngring. Redovisningen av den skandi- naviska vargstammen sker i samarbete mellan Sverige och Norge. Totalt beräknades vintern 2006/07 den skandinaviska vargstammen till <NOBR>136–170</NOBR> individer.</P>
<P class="p18 ft10">Det svenska etappmålet för varg är 20 föryngringar, inklusive gränsvargar, vilket motsvarar ca 200 vargar i vinterstam. Det norska beståndsmålet är tre föryngringar, exklusive gränsrevir, som inne- bär en övre gräns på ca 30 vargar.</P>
<P class="p17 ft10">Gränsreviren räknas officiellt i Norge och Sverige till den svenska vargstammen, som alltså hade 15 föryngringar år 2006. Utöver dessa 15 familjegrupper fanns i Sverige vintern 2006/07 ytterligare <NOBR>11–12</NOBR> revirmarkerande par utan valpar.</P>
<P class="p345 ft71">Den svenska vargstammen, inklusive gränsvargarna, har under en längre period varit drygt 85 % av den totala skandinaviska. Den</P>
<P class="p372 ft15">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft78">svenska andelen av stammen kan ha ökat något under senaste åren. De svenska vargarna, inklusive gränsreviren, kan mot denna bak- grund vintern 2006/2007 ha varit <NOBR>120–150</NOBR> individer. Det finns en osäkerhet i denna bedömning. Osäkerheten ligger främst i antalet ensamma kringströvande vargar. I Sverige inventeras dessa inte. Istället görs en omräkning av den svenska vargstammen med utgångspunkt från norska inventeringsresultat.</P>
<P class="p12 ft88">För många människor innebär vargförekomst något positivt och viktigt som inslag i den svenska faunan. Vargarna utgör en del av Sveriges biologiska mångfald.</P>
<P class="p65 ft10">Ur bevarandebiologiskt perspektiv är vargen en ursprunglig art som nu är tillbaka i den svenska naturen och med den även de ekologiska processer som är förknippade med denna art. När varg- stammen ökar leder det ofta till konflikter mellan människa och varg. I synnerhet gäller detta områden där vargen under en tid varit helt borta för att sedan återkolonisera dessa.</P>
<P class="p107 ft78">Minst fyra problemområden kan identifieras mellan människa och varg. Vargförekomst får många människor att känna rädsla och osäkerhet inför främst sin egen och anhörigas säkerhet. Vargen dödar tamboskap som får, nötdjur samt tamren. Vargen skadar och dödar också hundar, ofta i samband med jakt. Vargen konkurrerar med människan om det jaktbara viltet, främst älg.</P>
<P class="p573 ft10">De flesta människor kommer aldrig i kontakt med vargarna.</P>
<P class="p195 ft10"><SPAN class="ft10">10.6.1</SPAN><SPAN class="ft14">Förekomst</SPAN></P>
<P class="p194 ft10">Vargen tillhör familjen hunddjur, där den utgör den största arten. Den är uthållig och kan utan svårighet förflytta sig flera mil på några timmar. Vargen har en utbredning längs i stort sett hela norra halvklotet. I Europa finns den i många länder, också i Medelhavs- området som i Italien och Spanien.</P>
<P class="p355 ft10">I Sverige föddes efter föryngringen 1983 nya valpar varje år, utom 1986, fram till 1990. Trots fridlysning och god tillgång till föda blev stammen under <NOBR>1980-talet</NOBR> ändå inte större än tio indivi- der i vinterstam. Efter att ytterligare en varg invandrat och en ny flock bildats i södra Jämtland gick utvecklingen snabbare. Som framgått av artbeskrivningen bildades under åren <NOBR>1993–95</NOBR> en ny vargflock varje år, och från och med 1997 bildas flera nya flockar varje år. Parbildning utgör därigenom inte längre någon begrän- sande faktor. Däremot ökar inavelsgraden kraftigt eftersom</P>
<P class="p416 ft15">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">ursprunget till 2007 års vargstam endast är tre individer utan tidi- gare släktskap med varandra.</P>
<P class="p345 ft10">Först år 2007 har dokumenterats att en fjärde varg, med finsk/ ryskt ursprung, invandrat och nått de områden i Mellansverige där vargreviren i huvudsak finns. Någon föryngring där den nyin- vandrade ingår som förälder, finns inte under 2007. Det är dock inte osannolikt att så kan bli fallet under kommande år om denna fjärde invandrade varg överlever i sin nya miljö.</P>
<P class="p380 ft10">Ytterligare en invandrad varg med finsk/ryskt ursprung har under år 2007 etablerat sig, i östra Norrbotten. Om den i framtiden kan spela en genetisk roll för den svenska vargstammen är mera ovisst. I stort sett varje år brukar enstaka östinvandrade vargar temporärt besöka norra Sverige. Åtminstone tio av de vargar som rört sig inom renskötselområdet sedan år 2000 har haft östligt ursprung. Ingen av dem har deltagit i reproduktionen. Sannolikt har flertalet återvänt österut.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">10.6.2</SPAN><SPAN class="ft14">Reproduktion</SPAN></P>
<P class="p181 ft10">Fruktsamheten hos varg är hög i jämförelse med andra stora rov- djur i Skandinavien. I Skandinavien är kullar upp till 8 valpar obser- verade vid några tillfällen. Kullstorleken i medeltal varierar mellan olika vargpopulationer och är positivt kopplade till födotillgången, främst tillgången på klövdjur.</P>
<P class="p380 ft78">I Skandinavien har kullstorleken under hela etableringsperioden <NOBR>1983–2005</NOBR> uppgått till 3,7 mätt som antalet valpar i förstagångs- reproducerande flockar under första vintern. För perioden 1983– 1999 uppgick kullstorleken i medeltal till 3,9 medan siffran för perioden <NOBR>2000–02</NOBR> och <NOBR>2003–05</NOBR> var 4,0 respektive 3,5 valpar. I Finland uppgick kullstorleken i medeltal till 3,5 för perioden 1999– 2004 för förstagångsreproducerande flockar (Kojola).</P>
<P class="p19 ft88">Den svenska kullstorleken för förstagångsfödande vargtikar är dock korrelerad till inavelsgraden, dvs. antalet valpar blir färre ju närmare släkt de båda föräldrarna är (Liberg m.fl. 2005).</P>
<P class="p318 ft72">Sammanfattningsvis kan konstateras (Skandulv) att kullstor- leken i Skandinavien inte uppvisar någon stark negativ trend med tiden. Den är inte avsevärt lägre jämfört med ett antal populationer i Nordamerika. Den skandinaviska kullstorleken är vidare lika stor som den som uppmätts i den finska populationen under de senaste åren. Finländska vargar har inte de skandinaviska inavelsproblemen</P>
<P class="p406 ft15">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft10">eftersom det finns ett utbyte av vargar mellan Finland och den stora ryska vargstammen.</P>
<P class="p195 ft10"><SPAN class="ft10">10.6.3</SPAN><SPAN class="ft14">Dödlighet</SPAN></P>
<P class="p315 ft10">Vargen har få fiender förutom människan. Vargar dödas dock av artfränder vid revirstrider och ibland av bytesdjur vid angrepp på dessa. Sjukdomar är relativt ovanliga i Skandinavien men kan potentiellt vara en viktig dödsfaktor. I t.ex. vargstammen i del- staten Minnesota, USA, med tät vargförekomst är sjukdoms- frekvensen tidvis ganska hög. Trafikdödade vargar är ej ovanliga i Skandinavien, liksom dödsfall till följd av drunkning eller fall. Den dominerande dödsorsaken bland vuxna vargar är dock illegal och legal jakt.</P>
<P class="p511 ft78">Totalt har 76 vargar försetts med radiosändare under <NOBR>1996–2006</NOBR> i den skandinaviska vargstammen inom ramen för det skandi- naviska vargforskningsprojektet Skandulv. Den genomsnittliga årliga dödligheten för alla vargar under perioden, beräknat med hjälp av radiosändare, är 33 %. Högst var den för utvandringsdjur, som när de lämnar den välkända hemmiljön utsätter sig för en mängd okända faror. Hos denna kategori var den årliga dödligheten så hög som 78 %. De flesta vargar befinner sig dock i denna fas kortare tid än ett år. Det innebär att en varg som lämnar sitt hem- revir i maj och slår sig ner i sitt eget revir i november, ett halvt år senare, har en dödsrisk på 39 %.</P>
<P class="p108 ft10">Som framgått av artbeskrivningen rapporterades under perioden <NOBR>1999–2006</NOBR> sammanlagt 69 döda, <NOBR><SPAN class="ft7">icke-sändarförsedda</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> </SPAN>vargar i Sverige och Norge. Av dödsorsakerna dominerade legal jakt (42 %, främst i Norge) och trafik (32 %), medan andelen illegalt dödade är liten (9 %).</P>
<P class="p12 ft10">Detta står i en skarp kontrast till fördelningen bland de 42 <SPAN class="ft7">sändarförsedda </SPAN>vargarna med känt öde, där den illegala jakten domi- nerar helt <NOBR>(50–57</NOBR> %). På goda grunder kan bedömas att de radio- märkta vargarna ger en säkrare bild av den sanna fördelningen av dödsorsakerna. Dödsorsaker där de flesta fall upptäcks eller rap- porteras som just legal jakt och trafikolyckor blir överrepresen- terade i förhållande till dödsorsaker där de döda kropparna sällan återfinns, såsom illegalt dödade vargar och vargar som i ganska stor utsträckning dör ute i terrängen.</P>
<P class="p574 ft15">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft10">Vid en jämförande beräkning av dödsorsaker för fallvilt samt data över populationsutvecklingen för varg med beräknade döds- orsaker för de radiomärkta vargarna för perioden <NOBR>1999–2006</NOBR> var samstämmigheten påfallande stor. Dödligheten av legal jakt per år var i genomsnitt 5,5 %, beräknat på enbart de radiomärkta djuren och 4,7 % beräknat på samtliga vargar som skjuts legalt. För trafik- dödade radiomärkta vargar var det årliga genomsnittet 3,9 % och beräknat på samtliga vargar som rapporterats trafikdödade var det årliga genomsnittet 3,3 %.</P>
<P class="p18 ft10">Det tyder på att dödligheten för de radiomärkta vargarna ger en representativ bild av fördelningen av den totala dödligheten i varg- stammen. Det innebär också att illegal jakt står för en betydande andel av dödorsakerna för vuxna vargar.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">10.6.4</SPAN><SPAN class="ft14">Populationstillväxt</SPAN></P>
<P class="p550 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag: </SPAN>Vargstammen ska även fortsättningsvis inventeras noggrant främst vad gäller föryngringar och revir- hävdande par. Det ska finnas alternativa prognoser för utveck- lingen av vargstammen att tillämpa i förvaltningen eftersom till- växten kan variera kraftigt.</P>
<P class="p503 ft78">Vargpopulationer i världen som inte är begränsade av födotillgång, är friska och inte utsatta för jakt, har hög reproduktion och låg dödlighet. Normalt är det bara det vuxna ledarparet som reprodu- cerar sig i en vargflock. Därmed begränsas antalet föryngringar till antalet revirhävdande par och flockar.</P>
<P class="p19 ft10">Beräkningar av födotillgången i den nuvarande skandinaviska vargstammens utbredningsområde visar att vargarna inte är födo- begränsade. Det betyder att den biologiska potentialen för tillväxt är mycket god i Skandinavien och begränsas av andra faktorer som dödlighet relaterad till människan, sjukdomar, olyckor samt nega- tiva effekter av inavel.</P>
<P class="p19 ft10">I medeltal för femårsperioder har den årliga nettotillväxten i vargstammen varit 8 %, 28 % respektive 11 % för perioderna 1992– 1996, <NOBR>1997–2001</NOBR> och <NOBR>2002–2006.</NOBR> Antalet individer ökar alltjämt, men tillväxttakten har avtagit och har generellt varit lägre under <NOBR>2000-talet</NOBR> än under <NOBR>1900-talet.</NOBR></P>
<P class="p281 ft15">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p575 ft16">Tabell 10.1 Antal vargar i Skandinavien uppdelat på minimiantal, maximiantal och medelvärde för respektive år. Längst till höger anges populationens medel- tillväxt under femårsperioder baserat på antal individer i flockar och par</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr30 td117"><P class="p35 ft100">Säsong</P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p15 ft100">Antal</P></TD>
<TD class="tr30 td112"><P class="p91 ft100">vargar Antal</P></TD>
<TD class="tr30 td144"><P class="p461 ft100">vargar</P></TD>
<TD class="tr30 td145"><P class="p15 ft100">Antal</P></TD>
<TD class="tr30 td146"><P class="p461 ft100">vargar</P></TD>
<TD class="tr30 td135"><P class="p15 ft27">Tillväxt för <NOBR>5-års</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td117"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td39"><P class="p15 ft75">(min)</P></TD>
<TD class="tr29 td112"><P class="p463 ft75">(max)</P></TD>
<TD class="tr29 td144"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td145"><P class="p15 ft66">(medel)</P></TD>
<TD class="tr29 td146"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td135"><P class="p15 ft75">perioder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td147"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td125"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td115"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td148"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td149"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td150"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td151"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td117"><P class="p35 ft100">1991/92</P></TD>
<TD class="tr29 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td112"><P class="p576 ft100">16</P></TD>
<TD class="tr29 td144"><P class="p304 ft100">18</P></TD>
<TD class="tr29 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td146"><P class="p304 ft100">17</P></TD>
<TD class="tr29 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p35 ft75">1992/93</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p576 ft75">19</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p304 ft75">22</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td146"><P class="p304 ft75">20</P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td117"><P class="p35 ft100">1993/94</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p576 ft100">26</P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p304 ft100">30</P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p304 ft100">28</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p35 ft100">1994/95</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p576 ft100">29</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p304 ft100">39</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td146"><P class="p304 ft100">34</P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p35 ft75">1995/96</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p576 ft75">34</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p304 ft75">45</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td146"><P class="p304 ft75">39</P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p577 ft75">1,08</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td117"><P class="p35 ft100">1996/97</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p576 ft100">41</P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p304 ft100">57</P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p304 ft100">49</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p35 ft100">1997/98</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p576 ft100">50</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p304 ft100">72</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td146"><P class="p304 ft100">61</P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p35 ft75">1998/99</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p576 ft75">62</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p304 ft75">78</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td146"><P class="p304 ft75">70</P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td117"><P class="p35 ft100">1999/00</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p576 ft100">67</P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p304 ft100">81</P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p304 ft100">74</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p35 ft100">2000/01</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p576 ft100">87</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p304 ft100">97</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td146"><P class="p304 ft100">92</P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p577 ft100">1,28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p35 ft75">2001/02</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p576 ft75">100</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p304 ft75">114</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td146"><P class="p304 ft9">107</P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td117"><P class="p35 ft100">2002/03</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p576 ft100">83</P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p304 ft100">100</P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p304 ft100">91</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p35 ft100">2003/04</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p576 ft100">101</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p304 ft100">120</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td146"><P class="p304 ft16">111</P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p35 ft75">2004/05</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p576 ft75">135</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p304 ft75">152</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td146"><P class="p304 ft9">144</P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td117"><P class="p35 ft100">2005/06</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p576 ft100">141</P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p304 ft100">160</P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p304 ft16">151</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p577 ft100">1,11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td147"><P class="p35 ft100">2006/07</P></TD>
<TD class="tr3 td125"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p576 ft100">136</P></TD>
<TD class="tr3 td148"><P class="p304 ft100">170</P></TD>
<TD class="tr3 td149"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p304 ft16">154</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft10">Små populationer som den skandinaviska vargstammen är ofta utsatta för slumpmässig påverkan på reproduktion och dödlighet. Det medför att populationen utvecklas något ryckigt mellan olika år.</P>
<P class="p579 ft10">I förvaltningen av vargstammen måste därför även fortsätt- ningsvis stor vikt läggas vid inventeringen av främst familjegrupper och revirhävdande par. Det bör också finnas alternativa prognoser för utvecklingen av vargstammen färdiga att tillämpa i förvalt- ningen, eftersom tillväxten före skyddsjakt och eventuell annan legal jakt kan variera så kraftigt. Detta behov var också en av erfa- renheterna från utredningens besök i fyra delstater med varg- bestånd i USA.</P>
<P class="p580 ft15">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">10.6.5</SPAN><SPAN class="ft14">Genetik</SPAN></P>
<P class="p181 ft10">Vargstammen i Sverige och Norge har inget genetiskt släktskap med den tidigare, utdöda skandinaviska vargstammen. Däremot visar jämförelser av deras <NOBR>DNA-profiler</NOBR> med DNA från finska och ryska vargar på en mycket god överensstämmelse. Det tyder på att de kommit till Skandinavien genom en naturlig invandring öster- ifrån. Långa vandringar är inte ovanliga bland vargar. Det finns flera exempel på sådana vandringar från såväl den skandinaviska varg- stammen som t.ex. från den finsk/ryska och från den italienska vargstammen. En vargtik utvandrade t.ex. från Hedmark i sydöstra Norge år 2003 till nordöstra Finland, där den sköts nära den ryska gränsen. Avståndet från födelsereviret till platsen där den sköts var 110 mil.</P>
<P class="p332 ft10">Det är främst två typer av genetisk risk en liten population löper. Båda innebär att populationen blir sämre rustad att anpassa sig till framtida problem, t.ex. nya sjukdomar eller förändrad miljö. Den ena är långsiktig och består av att små populationer genom en helt slumpmässig process, s.k. genetisk drift, hela tiden tappar genetisk variation. Eftersom det genetiska problemet är långsiktigt finns det viss tid att möta detta genom olika förvaltningsåtgärder, t.ex. befrämja invandring.</P>
<P class="p327 ft82">Det andra problemet, risk för inavelsdepression, är mera akut genom att det kan slå igenom inom en relativt kort tidsperiod. Att inavel kan ge problem har att göra med att de allra flesta genetiska anlag för skadliga egenskaper, t.ex. olika former av missbildningar eller nedsatt fruktsamhet, är s.k. dolda anlag som slår igenom först när man ärver dem från båda föräldrarna. Risken att två djur som bär samma dåliga anlag, ska träffas och para sig är liten när popula- tionen är stor och den genomsnittliga släktskapsgraden låg. I små populationer där alla är släkt är den betydligt större.</P>
<P class="p327 ft10">Den skandinaviska vargstammen är noga kartlagd genom inven- teringsåtgärder och <NOBR>DNA-analys.</NOBR> Från och med 1998 finns tillgång till prover från bägge föräldradjuren i de flesta flockar som bildats. <NOBR>DNA-analyser</NOBR> av löpblod, pälshår och spillningar har kompletterat detta material så att ett nästan komplett stamträd nu finns för den skandinaviska vargens ursprung sedan 1983.</P>
<P class="p380 ft72">För att ange graden av inavel används begreppet inavelskoeffi- cient. Inavelskoefficienten anger inavelsgraden hos en individ och uttrycker andelen arvsmassa som ärvts i identisk upplaga från båda</P>
<P class="p320 ft15">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft10">föräldrarna när dessa genom släktskap bär på genetiskt material med samma ursprung.</P>
<P class="p581 ft10">Tack vare att inavelskoefficienterna för de flesta vargar som ynglat kunnat kartläggas, går det också att undersöka om den höga graden av inavel har lett till negativa effekter för vargstammen. Det visar sig då att antalet valpar per kull är mindre ju mera släkt föräld- rarna är. En studie visar att kullstorleken minskar med 1,2 valpar för varje tiondel som inavelskoefficienten ökar (Liberg m.fl.). Det innebär att kullarna med den högsta graden av inavel i genomsnitt har tre valpar färre än kullar med låg grad av inavel. Det finns dock endast ett mycket svagt samband mellan denna effekt på kullstorle- kar och genomsnittet valpar varje år, eftersom flera kullar med låg grad av inavel och relativt stor kullstorlek fötts under de senaste åren.</P>
<P class="p582 ft78">Trenden mot genetisk utarmning bromsas i viss mån av ett mot- verkande urval. För varje inavelsnivå förefaller det som om det främst är de vargar med störst kvarvarande genetisk variation som fortplantar sig, vilket innebär att den genetiska utarmningen inte fortsätter lika snabbt som inavelsnivån (Bensch m.fl. 2007).</P>
<P class="p82 ft10">Genetiska frågor om bl.a. inaveln i den skandinaviska varg- stammen behandlas i ett särskilt kapitel i utredningen.</P>
<P class="p368 ft10"><SPAN class="ft10">10.6.6</SPAN><SPAN class="ft14">Vargstammens koncentration och spridning</SPAN></P>
<P class="p528 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag: </SPAN>En stark koncentration av vargstammen ska motverkas för att begränsa konflikterna. Förvaltningsstrate- gier ska formuleras med stöd av tillgänglig kunskap om invand- ring, utvandring, reproduktion och dödlighet hos populationen. Därutöver ska problemet med inavel beaktas bl.a. genom åtgär- der som kan underlätta invandring. En ökad sändarmärkning av varg bör eftersträvas.</P>
<P class="p529 ft10">Ett större inslag av skyddsjakt i takt med att vargstammen ökar medverkar till att reducera konflikter och illegal jakt. För- valtningsåtgärder ska följas upp och utvärderas. En adaptiv för- valtning ska skapa förutsättningar för att människa och varg kan leva tillsammans.</P>
<P class="p583 ft71">Det som avgör om och när en varg skall utvandra från sitt uppväxt- revir är både förhållandet i det egna reviret och i den omgivande</P>
<P class="p584 ft15">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft10">miljön. Unga vargar gör ofta kortare eller längre utflykter där de orienterar sig om förhållandena utanför uppväxtreviret och värde- rar sina chanser att lyckas på egen hand. För en utvandrande varg skall två förutsättningar uppfyllas för att vandringen skall vara lyckad, den ska finna ett eget revir att leva i och en partner med möjlighet till reproduktion. Det medför att vargar kan vandra långt ibland. De flesta utvandringar sker i tvåårsåldern.</P>
<P class="p380 ft10">De studier som gjorts under perioden <NOBR>1991–2005</NOBR> inom ramen för Skandulv har visat att det genomsnittliga avståndet för utvand- ringen till ett eget revir var 12,5 mil för tikar och ca 17 mil för hanar. Tikar etablerar sig oftare nära födelsereviret. Skillnader i beteende var dock vanligare bland individer än bland kön.</P>
<P class="p19 ft10">För Sveriges del innebär etableringsmönstret att vargstammen i huvudsak utvecklas som ringar på vattnet. Ett revir läggs till ett annat, ibland sprängs ett nytt revir in mellan tidigare, gränserna förändras. Effekten blir dock att trots att landet har ett begränsat antal vargar blir koncentrationen av vargrevir till ett fåtal län högst påtaglig.</P>
<P class="p380 ft71">De allra flesta svenska vargreviren finns i dag i Dalarna, Gävle- borgs, Värmlands och Örebro län. Där uppstår också de flesta konflikterna med tamdjursskötseln och med andra intressen.</P>
<P class="p95 ft10">Det ligger enligt utredningen inget egenvärde i en stark kon- centration av vargstammen. Tvärtom är det angeläget att hålla till- baka tendenser till en alltför stark koncentration av stammen, för att begränsa antalet konflikter mellan varg och människa. Det kan inte heller anses rimligt att några få områden i Sverige i praktiken skall innefatta huvuddelen av landets vargstam. Det kan enligt utredningen inte heller anses rimligt med föryngringar av varg inom renskötselns åretruntmarker. I vargförvaltningen bör därför särskild uppmärksamhet fästas vid detta, såväl när det gäller före- byggande åtgärder som t.ex. när det gäller att bevilja skyddsjakt på vargindivider som uppvisar beteenden som medför rädsla eller konflikter. Det understryker samtidigt behovet av noggrann och regelbunden inventering av vargbeståndet.</P>
<P class="p585 ft72">Åtgärder bör samtidigt vidtas som kan underlätta för invand- rade vargar att etablera sig och medverka i reproduktionen. Det bör ske på naturens egna villkor. Genom att acceptera en viss före- komst av strövargar i norra Sverige underlättas för långväga invand- rade att möta partners ur den svenska vargstammen, medverka i reproduktionen och därigenom bidra till att begränsa inaveln i framtida föryngringar. Förvaltningsmärkning av varg med sändare</P>
<P class="p457 ft15">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">underlättar möjligheterna att följa och övervaka sådana vargar. Sän- darmärkning av varg kan även i övrigt vara ett tillskott i möjlig- heterna att övervaka vargstammen och medverka till att begränsa eventuella skadeverkningar.</P>
<P class="p355 ft10">Utredningen förordar inte inplantering av varg. Vargen är en av de vilda arterna i naturen och bör leva på de villkor som gäller för vilda djur. En utplantering av varg skulle riskera att försvaga legiti- miteten, dvs. acceptansen för den svenska vargförvaltningen, och istället riskera tas som förevändning för en ökad illegal jakt.</P>
<P class="p13 ft10">Hittillsvarande internationella studier har inte kunnat påvisa att tidpunkten under året för jakt på varg har någon betydelse för valpöverlevnad, ersättning av föräldravargar eller sannolikheten för en ny valpkull nästa säsong. Ändå är det en fråga som man bör ta hänsyn till i förvaltningen av vargbeståndet. Det är oetiskt att ta bort föräldrarna om det innebär att valparna ej överlever. Studier har visat att vargvalpar kan överleva på egen hand från december, eller möjligen tidigare, om tillgången på föda är god (Brainerd m.fl. 2003).</P>
<P class="p511 ft10">Strategier för skyddsjakt eller annat jaktuttag bör därför for- muleras mot bakgrund av de kunskaper om invandring, utvandring, reproduktion och dödlighet som finns tillgängliga för popula- tionen. Skyddsjakt bör beviljas för vargar som vållar stora problem, när andra åtgärder inte ger eller kan förväntas ge avsett resultat. En förvaltningsstrategi med ökat inslag av skyddsjakt och som i takt med en ökad vargstam tillåter licensjakt på varg i begränsad om- fattning kommer enligt utredningen att medverka till reducerade konflikter och en minskad omfattning av den illegala jakten. Såväl skyddsjakt som framtida licensjakt måste ske under noga reglerade och kontrollerade former.</P>
<P class="p183 ft10">Alla förvaltningsåtgärder bör följas upp med beståndsinven- teringar och registrering av övrig dödlighet, främst illegal jakt, så att effekterna analyseras och utvärderas. Genom att återföra erfa- renheterna från utvärderingar i en lärande form, s.k. adaptiv för- valtning, skapas bästa förutsättningar att utveckla förvaltningen med hänsyn både till vargstammens behov och behovet att reducera konflikterna människa – varg. Det är vidare angeläget att noga utvärdera vad som händer med attityder, omfattning av den illegala jakten och vargstammens utbredning när olika former av jakt till- låts.</P>
<P class="p586 ft15">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">10.6.7</SPAN><SPAN class="ft14">Sårbarhetsanalys för varg</SPAN></P>
<P class="p310 ft10">Flera sårbarhetsanalyser för varg har publicerats de senaste åren. Johnsson & Ebenhart (1996) analyserade nio olika scenarier, fem representerade vargpopulationer i allmänhet och fyra den skan- dinaviska vargpopulationen. Som kriterium för livskraftig popula- tion användes dels högst 5 % utdöenderisk inom 100 år, dels för- lust av högst 5 % av populationens heterozygoti (ett av de gene- tiska mått som används för att mäta inavelsgraden) på 100 år. I analyserna beaktades demografisk slump, normala årsvariationer i miljön och inavel under 100 år. Däremot beaktades inte sällsynta katastrofår, effekter av inavel under längre tid eller vargarnas soci- ala struktur.</P>
<P class="p332 ft10">Enligt kriteriet om utdöenderisk behövde en livskraftig popula- tion omfatta <NOBR>50–200</NOBR> djur, beroende på tillväxtkapacitet. Enligt kriteriet om förlust av genetisk variation behövde en livskraftig population omfatta 500 djur, resultatet var inte så beroende av populationens tillväxttakt.</P>
<P class="p19 ft10">Ebenhard kompletterade senare studien genom alternativa sätt att simulera effekter av inavel, samt genom att inkludera en något högre inavelskänslighet. En vargpopulation med en tillväxtkapacitet (före inavelseffekt) liknande den skandinaviska populationens till- växt uppfyllde då kriteriet för låg utdöenderisk om populationen omfattade 100 djur.</P>
<P class="p380 ft82">Chapron m.fl. (2003) analyserade effekter av populationsstorlek och jaktuttag på utdöenderisk för varg under fem olika scenarier. I analyserna beaktades demografisk slump samt vargarnas sociala struktur. Däremot beaktades inte normala årsvariationer i miljön, sällsynta katastrofår eller effekter av inavel. Resultaten varierade mycket kraftigt mellan olika scenarier. Författarna drog bl.a. slut- satsen att i de mer optimistiska scenarierna skulle ett jaktuttag på 10 % av populationen de år då populationen ökade mer än 5 % inte medföra någon påtaglig utdöenderisk, förutsatt att ingen jakt skedde om populationstillväxten understeg 5 %.</P>
<P class="p327 ft72">Nilsson (2004) analyserade utdöenderisk i tre olika scenarier i ett hundraårsperspektiv. I korthet kan slutsatserna från det mest sannolika scenariot vad gäller jaktuttag beskrivas så att 5 % årligt uttag är möjligt om populationen överstiger 100 djur eller 20 % årligt uttag när populationen överskrider 150 djur, medan resultatet av de båda scenarierna med extra försiktighetsmarginaler indikerade</P>
<P class="p587 ft15">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">att populationen borde uppgå till 200 eller 250 djur innan något jaktuttag tillåts.</P>
<P class="p355 ft10">Gemensamt för alla studier är att det inte råder något tvivel om att ett tillräckligt inflöde av nya gener från obesläktade individer har större betydelse för populationernas genetiska variation, och för de effekter som denna har på utdöenderisken, än den storlek som den redan genetiskt utarmade populationen tillåts växa till. Tillskott till vargstammen i form av invandrade individer är alltså viktigare än antalet individer i den skandinaviska vargstammen. Därmed inte sagt att antalet individer saknar betydelse. Ju mindre en populationen är desto snabbare förloras genetisk variation, och för den Skandinaviska stammen innebär ytterligare förluster att genpoolen utarmas än mer.</P>
<P class="p356 ft10">Under år 2002 samlades inom ramen för Skandulv ett stort antal ledande internationella experter för att diskutera den skandinaviska vargstammens genetiska status och livskraftighet. Mötet kallas ”Färnamötet” och utmynnade i ett antal slutsatser. Dessa refereras i utredningen i det särskilda kapitlet om genetik.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">10.6.8</SPAN><SPAN class="ft14">Framtidsscenario</SPAN></P>
<P class="p260 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag</SPAN>: Den skandinaviska vargstammen har god sannolikhet att inom kort nå 230 vargar, därav 200 i Sverige. Stammen befinner sig dock relativt nära en kritisk gräns för mortalitet som kan leda till minskning av stammen.</P>
<P class="p262 ft10">När vargstammen i Skandinavien har nått upp till 230 indi- vider har den potential att öka med <NOBR>40–50</NOBR> individer varje år. En årlig beskattning i första hand som skyddsjakt är då nödvändig om populationen ska begränsas till 230 individer.</P>
<P class="p588 ft10">Invandring av obesläktade vargar har mycket stor betydelse för vargstammens överlevnad i Sverige. Utan invandring kom- mer stammen visserligen att växa men på sikt kommer den att riskera att förlora förmågan att upprätthålla sin storlek på grund av ökande inavelsdepression eller andra ännu inte kända inavels- effekter.</P>
<P class="p567 ft72">En populationsmodell för att skapa mera precisa prognoser för den skandinaviska vargstammen har utvecklats av docent Pär Forslund, Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU i samarbete med Skand-</P>
<P class="p416 ft15">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">ulv. Modellen skiljer sig från tidigare sårbarhetsanalyser genom att den samtidigt inkluderar relevanta faktorer som demografi, slump- mässighet, social organisation, släktskap med individer, inavels- depression, invandring och förvaltningsåtgärder. Dessutom an- vänds i modellen de nyaste resultaten från undersökningarna om vargpopulationen vilket avsevärt ökar relevansen i resultaten. Modellen inkluderar ej miljömässig variation, dvs. stark mellan- årsvariation.</P>
<P class="p589 ft10">De frågor som varit i fokus vid analys med modellen har varit:</P>
<P class="p590 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Hur populationen utvecklas under nuvarande förhållanden, dvs. nuvarande mortalitet och ingen invandring</SPAN></P>
<P class="p591 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft102">Hur olika nivåer av årlig beskattning påverkar populationens utveckling</SPAN></P>
<P class="p592 ft104"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft103">Hur invandring av obesläktade individer påverkar popula- tionens utveckling och de förvaltningsåtgärder man kan utföra.</SPAN></P>
<P class="p541 ft82">Modellen är en så kallad individbaserad modell. Den studerade tids- perioden har varit 50 år med början 2005, där startpopulationen var likvärdig med den verkliga, inventerade, populationen för vintern 2004/05. Även en prognos på 50 år kan tyckas lång, men är nöd- vändig ur genetisk synvinkel för att kunna bedöma de genetiska effekterna på demografin på något längre sikt.</P>
<P class="p19 ft10">En mycket viktig beståndsdel i modellen är att den knyter sam- man kunskapen om just vår vargpopulations demografi med kun- skapen om dess genetik, i detta sammanhang inavelsnivå, och inavelns negativa effekt på kullstorlek.</P>
<P class="p19 ft10">De förvaltningsåtgärder som studerats är dels antagen maximal populationsstorlek på 230 individer, dvs. svenska etappmålet och norska populationstaket. Det motsvarar ca 23 föryngringar per år. Förvaltningsåtgärderna är vidare dels en beskattning av popula- tionen även innan den nått 230 individer. Denna beskattning har antagits vara 0, 1, 5, 10 eller 15 % av populationen, utöver övrig dödlighet, per år.</P>
<P class="p19 ft10">Nivån 5 % motsvarar ungefär den beskattning som hittills har förekommit i populationen. En nivå på 15 % är mycket hög, men kan i detta sammanhang även ses som en modell av en situation med en lägre beskattning men där annan mortalitet ökat t.ex. tra- fikdöd, illegal verksamhet eller sjukdomar.</P>
<P class="p281 ft15">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft10">Tre viktiga slutsatser kan dras från analysen med hjälp av modellen. För det första har populationen för närvarande god demografisk potential att nå 230 vargar, därav 200 i Sverige, inom några år. Det gäller även med viss, <NOBR>1–5</NOBR> %, avskjutning. Med en beskattningsnivå på 10 % fördröjs detta med i runda tal <NOBR>2–3</NOBR> år. Vid 15 % årlig beskattning eller mer förbyts däremot den positiva tillväxten till negativ och populationen reduceras för att slutligen dö ut om samma beskattning fortsätter.</P>
<P class="p278 ft10">Detta kan tolkas så att vargstammen visserligen har en god demografisk tillväxtpotential, men att den befinner sig relativt nära en kritisk gräns för mortalitet som leder till minskning av stam- men. Denna tolkning stämmer väl överens med den generella ana- lysen av vargpopulationers livskraft, som pekar på att dessa kan tåla upp till <NOBR>30–40</NOBR> % dödlighet.</P>
<P class="p13 ft10">Den andra slutsatsen är att när populationen har nått upp till 230 individer, så kommer vargstammen att producera ett överskott om <NOBR>40–50</NOBR> individer varje år, dvs. upp till 20 % årlig beskattning kommer att vara nödvändig om man önskar begränsa populationen till ett populationstak på 230 individer. Det innebär samtidigt att utrymmet för skyddsjakt på olämpliga vargindivider ökar i betydande grad.</P>
<P class="p12 ft10">Den tredje slutsatsen är att invandring av obesläktade individer till populationen har mycket stor betydelse för dess framtida över- levnad. Utan invandring kommer populationen visserligen att till- växa och nå 230 individer relativt snart, men samtidigt kommer inavelsnivån att öka kraftigt och nå nivåer som är än mer alar- merande än dagens redan höga nivå. Det betyder att populationen på sikt kommer att förlora den demografiska potentialen att upp- rätthålla sin storlek på grund av den ökande inavelsdepressionen. Det finns också en ökad risk för ytterligare, ännu ej observerade inavelseffekter.</P>
<P class="p356 ft72">Med invandring ser situationen annorlunda ut. Med en invand- rare per femårsperiod, dvs. en per generation, hålls inaveln kvar på nuvarande nivå och man undviker att populationskurvan vänder neråt med tiden, vilket är helt enligt förväntningarna från genetisk teori. Med två invandrare per femårsperiod förväntas inavelsnivån sjunka, dock relativt långsamt. En ytterligare effekt av invandring är att populationen kan förväntas tåla beskattning i större utsträck- ning, eftersom minskad inavelsnivå leder till bättre tillväxtförmåga.</P>
<P class="p405 ft15">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">10.6.9</SPAN><SPAN class="ft14">Effekter på bytesdjuren</SPAN></P>
<P class="p550 ft88"><SPAN class="ft8">Utredningens förslag</SPAN>: Vargens förekomst i renskötselområdet ska även i fortsättningen begränsas till de områden utanför ren- skötselns åretruntmarker där den gör minst skada.</P>
<P class="p593 ft10">Älg är det primära bytesdjuret för varg över stora delar av utbred- ningsområdet i världen, både i Europa/Asien och i Nordamerika. Så är också fallet i Skandinavien. Analyser av spillning ur svenska och norska vargrevir visar att mer än 95 % av allt kött som vargen äter utgörs av älg (Müller 2006, Knappworst 2006).</P>
<P class="p17 ft10">Andra arter av klövdjur som kronhjort, dovhjort och vildsvin kan också utgöra en del av födobasen men hittills har vargens utbredning ej sammanfallit med dessa arter i Skandinavien. I takt med att dessa arter, liksom vargstammen, sprider sig kommer var- gens utnyttjande av dessa sannolikt att öka, även om älg förblir den dominerande källan till föda. Rådjur har, utanför renskötsel- området, visat sig vara det näst vanligaste bytesdjuret efter älgen. I de sydligaste reviren kan t.o.m. rådjuren dominera över älg som födokälla.</P>
<P class="p18 ft10">Inom renskötselområdet, främst åretruntmarkerna, skulle renen snabbt kunna bli den vanligaste födan för varg, om vargstammen skulle ha sin utbredning där. Utredningen finner inte anledning ändra på tidigare bedömningar i prop. 2000/01:57 om en samman- hållen rovdjurspolitik att vargens förekomst i renskötselområdet i huvudsak ska begränsas till de områden utanför renskötselns åre- truntmarker där den gör minst skada.</P>
<P class="p18 ft10">I andra områden i världen med få naturliga bytesdjur kan tam- boskap utgöra en stor del av dieten. I Skandinavien utgör dock de naturliga bytesdjuren mer än 99 % av vargens föda.</P>
<P class="p345 ft78">Sändarförsedda vargars rörelser har intensivstuderats. Genom <NOBR>GPS-positionering</NOBR> har relativt exakta data erhållits över hur många älgar som dödas under en tidsperiod liksom vilka kategorier som dödas (Sand m.fl. 2005). Av 209 vargdödade älgar <SPAN class="ft80">vintertid </SPAN>som kunnat identifieras till kön och ålder var hela 64 % kalvar och 16 % ettåringar. Av de kvarvarande älgarna var 9 % mellan <NOBR>2–10</NOBR> år medan 11 % var 11 år och äldre. Hela 80 % av de vargdödade älgarna var alltså under två år gamla, flertalet kalvar. I den högsta åldersklassen var flertalet kor. Här kan även det begränsade antalet tjurar i samma ålderskategori ha betydelse för resultatet.</P>
<P class="p499 ft15">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p563 ft72">För <SPAN class="ft81">sommarperioden </SPAN><NOBR>juni–september</NOBR> finns uppgifter om 148 vargdödade älgar. Av dessa var 133 (90 %) kalvar, resten ettåringar.</P>
<P class="p65 ft10">Studierna gjordes i flera olika vargrevir. Resultaten visar att andelen kalv vintertid varierar mellan olika revir. I ett revir var andelen kalv 93 %, i ett annat intilliggande revir endast 39 %. Inget tyder på att kalvandelen varierade mellan de båda reviren. Olika vargflockar utvecklar sannolikt olika jaktstrategier.</P>
<P class="p65 ft10">Den höga kalvandelen i vargarnas predation medför att påverkan på älgstammens utveckling blir mindre, jämfört med om andelen vuxna älgar i vargarnas föda varit större. Insamling av käkar och rörben från vargslagna älgar i andra vargrevir har visat att kondi- tionen hos de dödade älgarna är likvärdiga med de älgar som skjuts under älgjakten. En bidragande förklaring kan vara att det är relativt ovanligt med utmärglade eller konditionsnedsatta älgar i Sverige.</P>
<P class="p108 ft10">Studier över vargarnas predationstakt på älg under <NOBR>2000-talet</NOBR> har visat att vargflockar i genomsnitt tar en älg på mellan 2,5 och 6,2 dagar (medeltal 3,9 dagar). Predationstakten på antalet älgar är högre under sommarhalvåret, sannolikt främst beroende på att kal- varna då är mindre, medeltalet är då 2,4 dagar mellan varje preda- tion.</P>
<P class="p12 ft10">Den totala predationen av älg på årsbasis beräknas uppgå till <NOBR>100–130</NOBR> per vargrevir. Vargreviren i Sverige varierar i storlek från <NOBR>3–20</NOBR> mil². För ett genomsnittligt vargrevir på 10 mil² innebär detta <NOBR>1–1,3</NOBR> älgar per 1 000 hektar.</P>
<P class="p11 ft10">Studier från två vargrevir i Norge (Solberg m.fl. 2003, Pedersen 2005) visade att 23 %, resp. 29 % av de älgkalvar som var kvar efter älgjakten togs av vargarna. Detta stämmer väl med de svenska stu- diernas resultat om en predation på <NOBR>100–130</NOBR> älgar per vargflock och år.</P>
<P class="p12 ft10">Sett på nationell nivå för älgstammen är naturligtvis den nuva- rande vargpredationen närmast försumbar (< 3 % av totala antalet dödade älgar). På regional nivå blir effekten större i de län som har flera vargrevir. Det är dock först på lokal nivå i ett vargrevir som effekterna av vargens predation på älg får större konsekvenser. Vid en vinterstam på älg med 15 älgar per 1 000 ha, vilket är relativt ovanligt, finns fortfarande gott utrymme för älgjakt, vargens påverkan är marginell.</P>
<P class="p356 ft10">Om älgstammen vintertid är 10 älgar/1 000 ha blir vargens påverkan däremot reell. Produktionsförmågan i den svenska älg- stammen varierar normalt mellan <NOBR>30–50</NOBR> % per år. I genomsnitts-</P>
<P class="p402 ft15">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">exemplet med vargrevir på 10 mil² begränsas då det möjliga jaktut- taget med en tredjedel till drygt 2 älgar/1 000 ha.</P>
<P class="p345 ft82">Vid en vinterstam på älg med 5 älgar/1 000 ha, vilket inte är ovanligt, begränsas i ett vargrevir på 10 mil² det långsiktigt möjliga jaktuttaget till 0,6 älgar per 1 000 ha. Vargreviret svarar då för ca 2/3 av uttaget av älg. Här blir vargrevirets effekt på älgstammen mycket stor. I ett till ytan mindre vargrevir ökar vargrevirets effekt på älgstammen ytterligare, utrymmet för uthållig älgjakt kan upp- höra helt. Härtill kommer att inom områden med samtidig före- komst av björn tar björnen normalt ca 25 % av älgkalvarna varje år.</P>
<P class="p19 ft10">Älgstammen förorsakar skador på den växande skogen, främst tallbeståndet. Från flera håll har framförts förslag om att reducera älgstammen till <NOBR>5–6</NOBR> älgar per 1 000 ha eller färre, vilket för varg- reviren innebär att vargen tar huvuddelen av älgproduktionen. Hänsyn till vargarnas predation måste därför vägas in även i den framtida älgförvaltningen.</P>
<P class="p406 ft10">10.6.10 Vargen och renen</P>
<P class="p181 ft10">För att kompensera renskötseln för de skador som vargar inom renskötselområdet förorsakar ska ersättningen för regelbunden fö- rekomst och för tillfällig förekomst av varg inom samebyarnas betesmarker höjas. Utredningens förslag redovisas i kapitlet om viltskador.</P>
<P class="p380 ft10">Inom renskötselområdet är renen ett lättfångat byte för varg, även om varg även här tar älg och andra byten. Utöver att vargen tar ren medverkar den också till att skingra renhjordar genom sin närvaro. De direkta och indirekta skadorna för rennäringen är där- igenom större vid närvaro av varg än av någon av de övriga arterna av stora rovdjur. De skador som en omfattande närvaro av varg med regelbundna föryngringar inom renskötselområdet skulle åstadkomma är enligt utredningen oacceptabla.</P>
<P class="p18 ft10">Rovdjursutredningen år 1999 tog fasta på detta förhållande och uttalade att det inte bör finnas någon fast stam i renskötsel- området. Däremot borde enskilda individer kunna tillåtas inom renskötselområdet för att göra det möjligt för vargar ur den finsk/ ryska populationen att komma i kontakt med huvuddelen av den skandinaviska stammen.</P>
<P class="p380 ft71">I prop. 2000/01:57 angavs som princip för utbredningen av rov- djur att rovdjursstammarnas utveckling bör styras så att ordnad</P>
<P class="p176 ft15">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">renskötsel inte omöjliggörs eller allvarligt försvåras i någon same- by. För vargens utbredning angavs att dess förekomst inom ren- skötselområdet i huvudsak skulle begränsas till de områden utanför renskötselns åretruntmarker där den gör minst skada. Regeringens bedömning i propositionen var att regelbundna föryngringar i stora delar av renskötselområdet inte torde vara möjligt att förena med modern renskötsel. Däremot borde det även inom renskötsel- området vara möjligt med enstaka föryngringar utanför åretrunt- markerna.</P>
<P class="p356 ft78">Utredningen anser denna bedömning vara rimlig även i dag. För att kompensera för den olägenhet för renskötseln som även före- komst av enstaka vargar inom renskötselområdet förorsakar, för- ordar utredningen en relativt kraftig höjning av ersättningen för regelbunden förekomst och för tillfällig förekomst av varg inom samebyarnas betesmarker. Förslaget sammanfaller med ett tidigare förslag från Sametinget och Naturvårdsverket från 2005. Förslaget redovisas i kapitlet om ersättningar för rovdjursskador.</P>
<P class="p356 ft78">För att erhålla en bättre överblick över vargnärvaro inom ren- skötselområdet och underlätta en begränsning av skadeverkningar föreslår utredningen även en mera frekvent användning av förvalt- ningsmärkning av varg med gps/telesändare, som ett inslag i rov- djursförvaltningen. Det underlättar att bedöma var predation före- kommer, predationens omfattning och gör det möjligt att upplysa om var varg eventuellt finns inom renskötselområdet. Under 2007 har redan tre sådana förvaltningsmärkta strövargar vistats inom renbetesområdet, varav en invandrad österifrån. En ökad använd- ning av förvaltningsmärkning av varg på detta sätt bör enligt utred- ningen kunna medverka till en större tolerans för varg i norra Sve- rige.</P>
<P class="p467 ft71">Samtidigt har ytterligare en varg av finsk/rysk härkomst tagit sig hela vägen från nordöstra Norrbottens län genom renskötselområ- det till Dalarna, vilket visar att invandring av varg inte är en utopi.</P>
<P class="p107 ft10">Utredningen konstaterar att den genetiska variationen hos varg- stammen försvagas och inavelsproblemen riskerar öka ytterligare om inte den befintliga vargstammen får regelbundet tillskott av varg som saknar inavelsproblem. För att i ökad utsträckning möj- liggöra för invandrade vargar att ansluta till den svenska vargstam- men är det önskvärt med närvaro av enstaka vargar i området mel- lan nuvarande utbredningsområde och det finsk/ryska utbrednings- området för varg. Närvaron av varg i detta område bör kontrolleras genom noggrann övervakning.</P>
<P class="p402 ft15">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft10">10.6.11 Vargens predation på tamdjur</P>
<P class="p310 ft82">Trots en mycket god tillgång till bytesdjur i Skandinavien dödar vargen årligen tamdjur och hundar. I takt med att vargstammen ökar i antal och utbredning så ökar även antalet dödade tamboskap och hundar. Det är en starkt bidragande orsak till konflikten mel- lan människa och varg. Av tamdjuren, förutom ren, är det oftast får som dödas. Enstaka angrepp på nöt förekommer. I länder med större vargstammar är angrepp på nötboskap ej ovanliga.</P>
<P class="p18 ft10">Under 2006 angreps totalt 183 tamboskap (ej ren) av varg, därav 179 får och 4 nöt. Av de 183 återfanns 140 döda, resten var skadade eller försvunna. Den sammanlagda kompensationen uppgick till 317 000 kr.</P>
<P class="p345 ft82">En ökad förekomst av rovdjursanpassade stängsel kan ha bidra- git till att hålla tillbaka ökningen av rovdjursangrepp i takt med att varg- och andra rovdjursstammar ökat. Särskilt statligt stöd kan utgå härför. År 2005 beviljade länsstyrelserna 293 ansökningar om bidrag som syftade till att förebygga skador av rovdjur. Huvud- delen av dessa gällde uppsättande av rovdjursstängsel. Den bevil- jade summan uppgick till nära 10 milj. kr.</P>
<P class="p19 ft10">Hundar dödas av vargar. Särskilt jakthundar är utsatta eftersom det är en stark tradition i Skandinavien att jaga med löshund. Detta är relativt ovanligt i andra delar av världen. Även sällskapshundar kan dock angripas och dödas. Vargen kan uppfatta hunden både som rival, partner och byte.</P>
<P class="p19 ft10">Under perioden <NOBR>1997–2005</NOBR> har antalet av varg angripna hundar varierat från 0 (1997) till 29 (2005). Den totala ersättningen har varierat mellan 0 och 208 000 kr (år 2005).</P>
<P class="p17 ft10">Under år 2006 angreps 25 hundar av varg, varav 16 dödades. Ersättningen för skador förorsakade av varg uppgick till samman- lagt 201 000 kr. Under 2007 har fram till början av november 19 hundar dödats och 12 skadats av varg.</P>
<P class="p17 ft10">Utredning och utbetalning av ersättning för tamdjursskador, ej ren, hanteras i allmänhet snabbt och utbetalning av ersättningen sker också normalt inom en månad efter ett konstaterat angrepp. Ersättningsnivåerna upplevs i allmänhet som rimliga. Hänsyn tas ofta till djurens livvärde, inte enbart till slaktvärde.</P>
<P class="p380 ft71">Utredning och utbetalning av ersättningar för rovdjursangripna hundar och för veterinärkostnader i förekommande fall sker oftast också snabbt och med skyndsam utbetalning. Till utredningen har flera synpunkter framförts om ersättningsbeloppens maximinivåer</P>
<P class="p245 ft15">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft10">för rovdjursdödade och skadade hundar, med önskemål om en höj- ning. Utredningen behandlar dessa frågor i kapitel 17 om vilt- skador.</P>
<P class="p508 ft10">10.6.12 Beståndsbeskattning och jakt</P>
<P class="p528 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag: </SPAN>Vargstammens utbredning i Sverige ska inte begränsas alltför starkt, förutom i renskötselområdet. Det finns skäl att motverka tendenser till en stark koncentration av vargstammen till några få län.</P>
<P class="p530 ft88">När det svenska etappmålet för vargstammen om 20 föryng- ringar är uppnått ska stammen bibehållas på i stort sett oföränd- rad nivå under tre år.</P>
<P class="p594 ft10">Art- och habitatdirektivet medger att det görs undantag från artskyddet under bestämda förutsättningar. Det är i första hand fråga om skyddsjakt på individer eller grupper av vargar som orsakar skada eller licensjakt.</P>
<P class="p595 ft10">Vid bedömning av behovet av skyddsjakt eller licensjakt ska bl.a. skadenivån och vargstammens täthet i området beaktas.</P>
<P class="p594 ft10">Regionala förvaltningsplanerna ska i framtiden ge ett bättre underlag för bedömningen.</P>
<P class="p531 ft10">Vargen i den skandinaviska populationen har ännu inte gynnsam bevarandestatus. I det särskilda kapitlet om bevarandestatus redo- visar utredningen underlaget för bedömningen och konstaterar att om kravet på invandring och på de svenska och norska förvalt- ningsmålen uppfylls är vargen nära gränsen för gynnsam bevaran- destatus.</P>
<P class="p596 ft78">Vargstammen har stora förutsättningar att uppnå det av riksda- gen angivna etappmålet på tvåhundra vargar inom kort. Som redo- visas under avsnittet om järv i detta kapitel och i det särskilda kapitlet om EU:s regelverk finns möjligheter till undantag under bestämda förutsättningar från Art- och habitatdirektivet. För varg torde det i första hand gälla skyddsjakt eller starkt begränsad licensjakt på individer eller grupper av vargar som orsakat skada eller av andra skäl bör tas bort ur stammen.</P>
<P class="p532 ft72">I takt med att vargstammens numerär ökar kan denna möjlighet utnyttjas i högre grad än tidigare, utan att stammens överlevnad äventyras. Vid bedömning av behovet av skyddsjakt eller begränsad</P>
<P class="p597 ft15">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">licensjakt bör enligt utredningen, utöver den aktuella skadenivån, även hänsyn tas till vargstammens täthet i aktuellt område. De regionala förvaltningsplanerna bör i framtiden ge ett avsevärt för- bättrat underlag för bedömningen.</P>
<P class="p345 ft78">Det finns inte anledning att alltför starkt begränsa varg- stammens utbredning i Sverige. Däremot finns goda skäl att söka motverka tendenserna till en stark koncentration av vargstammen till några få län i landet. Det kan underlätta att minska antalet all- varliga konflikter mellan människa och varg. Det kommer enligt utredningen sannolikt även att minska förekomsten av illegal jakt genom en högre acceptans för rovdjursförvaltningen.</P>
<P class="p18 ft10">I en adaptiv förvaltning av varg är inventeringen av bestånden av stor vikt. En vargstam har potentiell förmåga att tillväxa mycket snabbt med <NOBR>30–40</NOBR> % per år, i extremfall uppemot 50 %. Tillväxten kan av olika skäl också ske mycket långsammare, så som skett i Sverige under början av <NOBR>2000-talet</NOBR> med en tillväxt på drygt 10 % per år. Det innebär att rovdjursförvaltningen måste arbeta med alternativa scenarier när det gäller varg.</P>
<P class="p380 ft82">Mot denna bakgrund förordar utredningen att, senast när det svenska etappmålet om 20 föryngringar är uppnått, vargstammen hålls på i stort sett oförändrad nivå under tre år. Etappmålet kan beräknas uppnås inom kort. Det ger möjligheter att minska skade- verkningar och öka acceptansen för rovdjursförvaltningen, genom att förvaltningen kan visa att man har förmåga att kontrollera varg- stammen. Det underlättar också att relativt sett minska koncentra- tionen av vargstammen till några få län, så som fallet är i dag. Detta kan ske samtidigt som det av utredningen föreslagna systemet med nationellt fastställda regionala förvaltningsplaner för rovdjurs- förvaltningen genomförs fullt ut och därigenom skapar bättre och mera förankrade instrument för den svenska rovdjursförvaltningen.</P>
<P class="p598 ft15">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft10">10.6.13 Vargen och människan</P>
<P class="p260 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag: </SPAN>Vargen skygghet för människan ska bibe- hållas genom att människor aktivt undviker att vänja varg vid kontakt med människa, slaktavfall, sopor eller annat som kan tjäna som tillvänjning samt genom en välreglerad jakt.</P>
<P class="p588 ft10">Förvaltningen av hjortviltsbestånden ska bidra till att till- gången på bytesdjur för vargen är god. Vargens predation på hjortviltet ska inkorporeras i förvaltningsplanerna och måste beaktas i älgförvaltningen.</P>
<P class="p600 ft72">Myndigheterna i rovdjursförvaltningen ska, för att skapa större förutsägbarhet i förvaltningen, ta fram kriterier och åtgärdsplaner som kan tillämpas, när en varg mister sin naturliga skygghet och uppträder provocerande eller aggressivt.</P>
<P class="p601 ft82">Vargen är inte beroende av vildmark för sin existens. Den är gene- ralist och kan leva under mycket varierande förutsättningar. Den anpassar sig lätt till nya förhållanden, även till områden med relativt tät bosättning, vilket Hasselforsreviret i Örebro län är ett exempel på. Vargen rör sig dessutom, främst sena kvällar och tidiga mornar över stora ytor. I genomsnitt förflyttar sig en varg <NOBR>2–2,5</NOBR> mil per dygn, men kan utan besvär förflytta sig drygt 5 mil på ett dygn.</P>
<P class="p12 ft10">I såväl Nordamerika som i Europa finns gott om exempel på att vargar lever nära stora städer. Det finns tillräckligt med vilda bytesdjur för att försörja vargar över hela Skandinavien. Eftersom tillgången till vilt är så god, väljer inte vargarna uppehållsplats med hänsyn till detta. Vargen undviker dock i viss utsträckning större vägar, stora öppna ytor samt ansamlingar av större hus (Karlsson m.fl. 2004). Skogsvägar däremot utnyttjas i stor utsträckning vid förflyttning. Huvuddelen av Sveriges yta skulle kunna fungera som ett biologiskt lämpligt område för vargstammen. Det innebär att det teoretiskt skulle finnas plats för ca 200 vargrevir, utanför ren- skötselns åretruntmarker..</P>
<P class="p183 ft10">Vargstammens utbredning och storlek över en viss nivå begrän- sas inte av biologiska faktorer. Den blir därför en fråga för politiska bedömningar och förvaltningsbeslut.</P>
<P class="p355 ft82">Risken för angrepp på människor är starkt begränsad, även om den finns historiska belägg för sådana i Sverige och Europa, liksom senare erfarenheter på vargangrepp på människor bl. a. i Asien. I Kanada har under senare år en människa dödats av varg och under</P>
<P class="p363 ft15">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft10">2007 har en tältande kanotist överfallits och skadats av en äldre varg i dålig kondition. Man bör alltid ha respekt för varg både när den är ensam och i flock. De angrepp som har förekommit har främst skett av rabiessmittade vargar, habituerade vargar som blivit vana vid och mist sin respekt för människor samt försvarsangrepp, där vargen varit utsatt för angrepp eller provokation från människa. Vargar har också angripit och dödat barn i områden med extrema socioekonomiska situationer med hög fattigdom, där exponering av barn skett samtidigt med brist på naturliga bytesdjur (Linnell & Bjerke 2003).</P>
<P class="p18 ft10">Förhindrande av vargars tillvänjning till människan är nödvändig i förvaltningen av varg. Habituerade individer är en potentiell fara för människor. En metod att studera vargpopulationers skygghet för människor är experiment, där man utsätter vargar för mänsklig provokation genom att närma sig dem i deras egen miljö och nog- grant registrera reaktionen. Hittillsvarande resultat refereras i art- beskrivningen för varg.</P>
<P class="p18 ft10">Försöken har visat att en människa som närmar sig vargar inte utgör någon stark störning för vargarna. Det går dock inte av dessa studier att avgöra skyggheten hos en varg som själv väljer att närma sig en människa eller mänsklig bosättning. Vargens skygghet för människor är ett resultat av att den uppfattar människa som en fara. Om vargar en längre tid exponeras för människor utan att detta resulterar i fysiskt obehag kan de mista sin naturliga skygghet för människor.</P>
<P class="p19 ft10">Få av de faktorer som förknippas med vargangrepp historiskt eller från andra delar av världen, föreligger i Skandinavien. Ett antal rekommendationer har sammanfattats av Linnell & Bjerke (2002) för att minimera riskerna för incidenter mellan människa och varg. Utredningen ansluter sig till slutsatserna i denna del:</P>
<P class="p602 ft10"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft105">Se till att vargen bibehåller sin naturliga skygghet för männi- skan. Den varg som mister sin skygghet för människan eller på annat sätt uppträder aggressivt bör tas bort från beståndet. En välreglerad jakt kan vara ett sätt att upprätthålla vargens skygg- het för människan.</SPAN></P>
<P class="p271 ft10"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft105">Tillgången på naturliga (vilda) bytesdjur för vargen är mycket god i Skandinavien. Det är viktigt att förvaltningen av hjort- viltsbestånden bidrar till att denna situation upprätthålls, vilket innebär att vargens predation på hjortviltet bör inkorporeras i förvaltningsplanerna.</SPAN></P>
<P class="p401 ft15">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td142"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p15 ft27">Rovdjursstammarnas utveckling – effekter, analys och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p603 ft10"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft106">Förekomst av åtel och slaktavfall bör undvikas eftersom vargar kan lära sig att utnyttja denna födokälla och förknippa den med människan.</SPAN></P>
<P class="p604 ft10"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft106">Förvaltningsmyndigheter bör etablera åtgärdsplaner som kan verkställas när en varg mister sin skygghet för människan eller uppträder aggressivt. Dessa planer bör koordineras med de åtgärder som gäller för andra stora rovdjur.</SPAN></P>
<P class="p605 ft15">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
</DIV>
<DIV id="page_267">
<P class="p606 ft109"><SPAN class="ft107">11</SPAN><SPAN class="ft108">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</SPAN></P>
<P class="p607 ft28"><SPAN class="ft28">11.1</SPAN><SPAN class="ft64">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p608 ft71">Enligt utredningsdirektiven ska utredningen ange innebörden av gynnsam bevarandestatus för respektive art. ”För var och en av de nu ifrågavarande rovdjursarterna ska utredaren ange innebörden av en gynnsam bevarandestatus utifrån de kunskaper som numera finns om arternas antal, utbredning, täthet och förökningstakt samt riskerna för genetisk utarmning och isolering.”</P>
<P class="p65 ft88">EU:s Art- och habitatdirektiv är centralt för naturvårdsarbetet inom EU. Begreppet gynnsam bevarandestatus i direktivet har betydelse för att bedöma om det går att göra undantag från direk- tivets artskydd, t.ex. i form av olika förvaltningsåtgärder, inklusive skyddsjakt och licensjakt.</P>
<P class="p107 ft71">Direktivet ger inga kvantitativa mål för vad en gynnsam beva- randestatus innebär, utan beskriver bara begreppet i allmänna termer. Syftet med detta avsnitt är att värdera om dagens stammar i Sverige och Skandinavien av björn, järv, lodjur, varg och kungsörn uppfyller kraven på gynnsam bevarandestatus. I begreppet gynn- sam bevarandestatus ingår att en arts population ska förbli livs- kraftig och att artens utbredningsområde ska förbli tillräckligt stort för att kunna hysa en livskraftig population.</P>
<P class="p11 ft88">Studier av de stora rovdjurens tänkbara livsmiljöer i Skandi- navien visar att det inte finns någon brist på lämpliga livsmiljöer, samt att det inte heller finns några tecken på att dessa livsmiljöer avsevärt skulle minska inom en överskådlig framtid. Därför kommer kraven på gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur i Sverige främst att handla om populationsstorlekar.</P>
<P class="p65 ft88">EU:s Habitatdirektiv beskriver alltså begreppet gynnsam be- varandestatus endast i allmänna termer.</P>
<P class="p437 ft15">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft10">IUCN</P>
<P class="p162 ft10">World Conservation Union, IUCN, har utvecklat kriterier gällande hotskalan för utrotningshotade växter och djur, populärt kallad rödlistan. Detta har gjorts inom ramen för IUCN:s verksamhet för att på global nivå främja arbetet med att bevara och utveckla biologisk mångfald och ekologisk uthållighet. IUCN är ett nätverk med 83 stater, däribland Sverige, dryga hundratalet myndigheter samt ca 800 naturvårdsorganisationer och ca 10 000 forskare som deltagare. Huvudkontoret finns i Schweiz men IUCN har också kontor i ett fyrtiotal länder. IUCN har ingen formell anknytning till <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR></P>
<P class="p332 ft88">Inom ramen för IUCN:s verksamhet har kriterierna för hot- skalan för utrotningshotade växter och djur, populärt kallad röd- listan, utarbetats.</P>
<P class="p543 ft10">LCIE</P>
<P class="p162 ft10">Large Carnivore Initiative for Europe, LCIE, är formellt en expertgrupp inom ramen för IUCN. LCIE har på uppdrag av EU- kommissionen utarbetat ett förslag till kriterier för gynnsam beva- randestatus inom ramen för tillämpningen av EU:s habitatdirektiv. I expertgruppen ingår bl.a. prof. John Linnell, Norge och prof. Henrik Andrén, Sverige.</P>
<P class="p19 ft88">Henrik Andrén har tillsammans med John Linnell, prof. Jon E Swenson, Norge och de svenska forskarna Olof Liberg, Jens Persson och Håkan Sand, på utredningens uppdrag, utarbetat ett underlag om gynnsam bevarandestatus i Skandinavien. Avsnittet om gynnsam bevarandestatus bygger till stor del på deras för utredningen värdefulla underlag.</P>
<P class="p95 ft88">LCIE:s arbete med rapporten har finansierats av <NOBR>EU-kommis-</NOBR> sionen och rapporten är provisoriskt godkänd av <NOBR>EU-kommissio-</NOBR> nen. Under år 2007 och år 2008 ska rapporten diskuteras av EU:s medlemsstater för att slutligen kunna revideras och godkännas vid ett möte i Slovenien juni 2008. Då kommer förhoppningsvis LCIE- rapporten att utgöra ett stöddokument till Art- och habitat- direktivet.</P>
<P class="p345 ft71">Ett begrepp som används i samband med hotklassningen enligt rödlistan är livskraftig population. LCIE föreslår i sin rapport till <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> att man utnyttjar IUCN:s kriterier för vad som</P>
<P class="p21 ft15">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft88">är en livskraftig population. LCIE anser att IUCN:s kriterium om populationsstorlek, kallat kriterium D, kommer ha störst använd- ning vid hotklassificering av stora rovdjur, men att IUCN:s kriterium sårbarhetsanalyser, kallat kriterium E, bör användas de gånger det är möjligt.</P>
<P class="p65 ft88">Enligt IUCN:s Kriterium D, populationsstorlek, är en djurpo- pulation som är helt isolerad, livskraftig om det finns minst 1 000 könsmogna individer. Om det sker ett utbyte med närliggande populationer som ökar livskraften hos populationen behövs det minst 250 könsmogna individer för att populationen ska klassi- ficeras som livskraftig.</P>
<P class="p109 ft88">Om man använder Kriterium E, sårbarhetsanalyser, rekommen- derar LCIE att populationsstorleken för gynnsam bevarandestatus ska vara betydligt större än minsta livskraftiga population skattad enligt en sårbarhetsanalys.</P>
<P class="p65 ft88">Innebörden av gynnsam bevarandestatus analyseras och värderas i detta kapitel av utredningen liksom slutsatserna för de stora rov- djuren i Sverige och i Skandinavien, i detta fall Norge och Sverige, eftersom rovdjurspopulationerna är gemensamma.</P>
<P class="p107 ft88">Utredningens slutsatser som motiveras i det följande innebär att de svenska stammarna av björn, lodjur och kungsörn uppfyller kraven för gynnsam bevarandestatus. De borde därmed egentligen också kunna strykas ur Art- och habitatdirektivets respektive Fågeldirektivets bilagor. Detta medger ej den nuvarande utform- ningen av Art- och habitatdirektivet, varför slutsatsen blir att de bör flyttas till bilaga 5, där arter förtecknas som kan bli föremål för förvaltningsåtgärder.</P>
<P class="p355 ft71">Björnpopulationen uppfyller med god marginal kraven på gynn- sam bevarandestatus, med sina minst 1 300 könsmogna individer. Dessutom ingår ytterligare <NOBR>10–30</NOBR> könsmogna björnar i Norge i den skandinaviska populationen. Lopopulationen med en svensk stam på ca 1 000 könsmogna individer och den skandinavisk stammen på ca 1 300 könsmogna individeruppfyller likaså kravet på gynnsam bevarandestatus. Kungsörnen uppfyller med god marginal kravet på gynnsam bevarandestatus med minst 1 <NOBR>200–1</NOBR> 500 könsmogna indi- vider i Sverige och ca 2 <NOBR>900–3</NOBR> 900 könsmogna individer totalt i den skandinaviska populationen.</P>
<P class="p107 ft104">Utredningens slutsats för järv är att den är på gränsen till att uppfylla gynnsam bevarandestatus. Järven har ca 250 könsmogna</P>
<P class="p610 ft15">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft72">individer i Sverige och ca 200 könsmogna individer i Norge, dvs. ca 450 könsmogna individer. Vargen har ännu inte gynnsam be- varandestatus. Vargstammen som ökar successivt, har enligt vinterinventeringen år 2007 mellan 65 och 75 könsmogna individer i den skandinaviska stammen, varav <NOBR>56–64</NOBR> i den svenska stammen. Om behovet av invandring och de svenska och norska förvaltnings- målen uppfylls, dvs. <NOBR>90–105</NOBR> könsmogna individer, är den skandi- naviska vargstammen nära gränsen för gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p17 ft88">I proposition 2000/01:57 Sammanhållen rovdjurspolitik angavs att regeringen skulle verka för att förvaltningen av björn och lo skulle få tillämpas enligt bilaga 5 i habitatdirektivet, istället för som då liksom nu enligt de bilagor som ger ett starkare skydd för de båda arterna. Det fanns enligt propositionen inte skäl för ett så starkt skydd för björn som både Bernkonventionen och habitat- direktivet anger och för lo som habitatdirektivet anger. Någon för- ändring har dock inte skett.</P>
<P class="p318 ft110">Starka skäl talar enligt utredningen för att man bör kombinera IUCN:s hotklassifieringssystem och LCIE:s alternativa modeller för att beräkna effekterna av olika förvaltningsåtgärder och därmed öka flexibiliteten i förvaltningen av de stora rovdjuren. Utred- ningen redovisar med stöd härav tre alternativa metoder för att beräkna gynnsam bevarandestatus, IUCN:s, ena respektive LCIE:s båda alternativ. Om man använder det ena av LCIE:s alternativ, det alternativ som utgår ifrån en gemensam skandinavisk population bör den enligt LCIE:s uppfattning innefatta att Norge och Sverige utvecklar gemensamma förvaltningsredovisningar eller förvalt- ningsplaner. Det kan man göra trots att länderna har skilda förvalt- ningsprinciper. Idag finns dock inga gemensamma förvaltnings- planer mellan länderna, men redovisningen av vargbeståndet sker i en gemensam redovisning. Frågan om gemensam förvaltnings- redovisning och gemensamma förvaltningsplaner kommenteras av utredningen i kapitlet om rovdjursförvaltningen.</P>
<P class="p311 ft88">Den förbättrade flexibilitet, som de tre alternativen skapar, innebär att man kan ta större hänsyn till de faktiska förhållandena i det enskilda fallet än om man enbart använder IUCN:s relativt enkla regler, som är anpassade för alla typer av arter. Det gör det möjligt att på ett trovärdigt sätt kombinera förvaltningsåtgärder med långsiktiga mål om gynnsam bevarandestatus. Ett sådant förvaltningssystem bör innehålla alla steg i en adaptiv förvaltning,</P>
<P class="p362 ft15">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft88">Mål – Åtgärder – Observationer – Utvärdering, vilket på sikt minskar riskerna för oönskade effekter av olika förvaltnings- åtgärder.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft28">11.2</SPAN><SPAN class="ft64">Inledning</SPAN></P>
<P class="p291 ft88">EU:s Art- och habitatdirektiv (92/43/EEC) är liksom Fågel- direktivet (79/409/EEG) bland de viktigaste dokumenten kring naturvårdslagstiftning inom EU. Begreppet ”gynnsam bevarande- status” (”Favourable Conservation Status”) är centralt i Art- och Habitatdirektivet och för praktiskt naturvårdsarbete inom EU (Halahan & May 2003). Möjligheterna till undantag från art- skyddet, t.ex. i form av jakt avgörs av om åtgärden försvårar upp- rätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos arter. Ett över- gripande mål för både Fågeldirektivet och Art- och habitat- direktivet är att arter som finns listade i bilagorna till dessa direktiv ska nå och bibehålla gynnsam bevarandestatus, dvs. de ska inte längre vara hotade vare sig på kort eller lång sikt.</P>
<P class="p355 ft88">I detta kapitel analyseras om dagens stammar i Sverige och Skandinavien av björn, järv, lodjur, varg och kungsörn uppfyller kraven på gynnsam bevarandestatus. Dessutom värderar utred- ningen om de svenska miniminivåerna för björn, lodjur och kungs- örn, de svenska etappmålen för järv och varg samt de norska be- ståndsmålen för björn, järv, lodjur, varg och kungsörn tillsammans uppfyller kraven på gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p458 ft71">För att göra dessa bedömningar använder utredningen sig av IUCN:s hotklassificeringssystem (Gärdenfors 2000), samt förslaget från Large Carnivore Initiative for Europe, LCIE, som bygger på att man först definierar en population (oberoende av nations- gränser) och sedan använder IUCN:s hotklassificeringssystem.</P>
<P class="p107 ft71">Inom LCIE har man gjort en rad rekommendationer om vad som bör vara uppfyllt för att en art ska ha gynnsam bevarande- status (LCIE 2007). Eftersom de stora rovdjuren rör sig över stora ytor och ofta finns i gränsområden mellan länder har LCIE också arbetat med hur man bör definiera populationer (oberoende av nationsgränser) som underlag för bedömningar och förvaltnings- planer. Detta innebär en förändring av EU:s naturvårdsarbete där</P>
<P class="p611 ft15">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft88">varje enskild nation hittills ansvarat för bevarande av arter inom sina gränser.</P>
<P class="p95 ft88">LCIE:s förslag om populationer av stora rovdjur som förvalt- ningsenheter försvåras något när populationer delas mellan EU- nationer och nationer som inte är medlemmar i EU. Det innebär dock inget hinder för att två länder utvecklar gemensam förvalt- ningsredovisning och gemensamma förvaltningsplaner även om det ena landet inte skulle vara medlem av EU. Det gäller även om länderna med gemensamma populationer har olika förvaltnings- principer. I det skandinaviska fallet har dessutom både Sverige och Norge undertecknat den internationellt gällande Bernkonven- tionen.</P>
<P class="p17 ft88">Detta avsnitt om gynnsam bevarandestatus och populationer som förvaltningsenheter bygger till stora delar på arbetet inom LCIE. För att försäkra sig om samstämmighet med annat pågående naturvårdsarbete inom Art- och habitatdirektivet har LCIE utnytt- jat de senaste tolkningarna och definitionerna inom EU i följande dokument:</P>
<P class="p612 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Assessment, monitoring and reporting of conservation status – preparing the </SPAN><NOBR>2001–2007</NOBR> report under article 17 of the habitat directive <NOBR>(DocHab-04-03/03</NOBR> rev. 3).</P>
<P class="p613 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Guidance document on the strict protection of animal species of community interest provided by the Habitats Directive 92/43/EEC (Draft version April 2006).</SPAN></P>
<P class="p614 ft112"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft111">Contribution to the interpretation of the strict protection of species – Habitats Directive article 12 (Draft version April 2005)</SPAN></P>
<P class="p489 ft112"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft111">Assessment, monitoring and reporting under article 17 of the Habitats Directive: explanatory notes and guidelines (Draft version September 2006).</SPAN></P>
<P class="p615 ft88">Eftersom kungsörn också ingår i utredningens uppdrag behandlas också regler inom Fågeldirektivet (79/409/EEG) som gäller för kungsörn. I kapitlet används genomgående kursiv text vid citat eller översättning av texter från olika dokument, för att tydligt markera skillnaderna mellan fastställda formuleringar och utred- ningens bedömningar.</P>
<P class="p616 ft15">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p617 ft10"><SPAN class="ft10">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft14">Definitioner ur Art- och habitatdirektivet och andra EU- dokument</SPAN></P>
<P class="p618 ft10">Syftet med direktivet definieras i Artikel 2:</P>
<P class="p619 ft114"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft113">Syftet med detta direktiv är att bidra till att säkerställa den biolo- giska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.</SPAN></P>
<P class="p620 ft114"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft113">Åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv skall syfta till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos livs- miljöer samt arter av vilda djur och växter av gemenskapsintresse.</SPAN></P>
<P class="p620 ft8"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft96">Åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv skall ta hänsyn till ekonomiska, sociala och kulturella behov och till regionala och lokala särdrag.</SPAN></P>
<P class="p621 ft88">I Art- och habitatdirektivet definieras i Artikel 1 vad som menas med gynnsam bevarandestatus:</P>
<P class="p622 ft110">En arts bevarandestatus är summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer inom det terri- torium som anges i artikel 2.Bevarandestatusen anses gynnsam när:</P>
<P class="p623 ft114"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft113">uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livs- miljö</SPAN></P>
<P class="p620 ft8"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft96">artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sanno- likt kommer att minska inom en överskådlig framtid</SPAN></P>
<P class="p624 ft114"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft113">det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en till- räckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt</SPAN></P>
<P class="p625 ft71">Vid utvärdering av en arts bevarandestatus är ”gynnsamma refe- rensvärden” (<SPAN class="ft79">”Favourable Reference Values, FRV”</SPAN>) nyckelbegrepp i</P>
<P class="p626 ft88"><SPAN class="ft8">Assessment documents</SPAN>. Med detta menas att man ska identifiera nödvändig utbredningsareal och populationsstorlek för långsiktig fortlevnad.</P>
<P class="p509 ft72">I artbevarande sammanhang delas ”gynnsamma referensvärden” i två delar; ”gynnsam referensutbredning” (”<SPAN class="ft81">Favourable Reference</SPAN></P>
<P class="p533 ft15">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft88"><SPAN class="ft8">Range, FRR</SPAN>”) och ”gynnsam referenspopulation (”<SPAN class="ft8">Favourable Reference Population, FRP</SPAN>”).</P>
<P class="p95 ft8">Med en gynnsam utbredning menas utbredning inom vilken en arts ekologiska behov är uppfyllda och som är tillräckligt stort för att upp- rätthålla långsiktig överlevnad för arten. Om utbredningsområdet inte är tillräckligt stort för att kunna upprätthålla en långsiktig överlevnad för arten ska man vidta åtgärder för att utöka utbredningsområdet. En gynnsam utbredning är inte detsamma som den potentiella utbred- ningen, även om kunskap om den potentiella utbredningen är viktigt för att kunna bedöma vad som är en gynnsam utbredning. För vissa arter med mycket stor potentiell utbredning, t.ex. stora rovdjur, behöver inte hela det historiska utbredningsområdet vara återkoloni- serat för att man ska uppfylla kravet på gynnsam utbredning, om kravet på att upprätthålla livskraftiga populationer på lång sikt är uppfyllt inom ett mindre utbredningsområde. Slutligen ska utbred- ningsområdet vara minst lika stort som då direktivet fick laga kraft.</P>
<P class="p627 ft10">(Översättningar av delar i Guideance & Assessment documents).</P>
<P class="p17 ft8">Med en gynnsam population menas en population som är tillräck- ligt stor för att långsiktigt överleva. Beräkningar av minsta livskraftiga population (”Minimum Viable Population, MVP”) kan ligga till grund för vad som är en lägsta tänkbar populationsstorlek, men i praktiken är en minsta livskraftig population mindre än en population med gynnsam bevarandestatus, eftersom Art- och habitatdirektivet har högre ambitioner än att förhindra utdöende. Slutligen ska popula- tionsstorleken vara minst lika stor som då direktivet fick laga kraft.</P>
<P class="p628 ft10">(Översättningar av delar i Guidance & Assessment documents).</P>
<P class="p188 ft10"><SPAN class="ft10">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft14">IUCN:s klassificeringssystem</SPAN></P>
<P class="p162 ft88">IUCN:s hotkategorier Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU) har under lång tid använts vid rödlistning av arter. Till att börja med var det endast subjektiva bedömningar utan några kvantitativa gränser mellan de olika hotkategorierna.</P>
<P class="p95 ft88">Mace och Lande (1991) föreslog ett kvantitativt klassificerings- system som byggde på utdöenderisker. Detta förslag blev grunden till det klassificeringssystem som IUCN använder idag (tabell 11.1 & 11.2). Syftet med systemet var bl.a. att det skall (från Gärdenfors 2000):</P>
<P class="p49 ft15">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389275x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p629 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft102">kunna tillämpas på samma sätt av olika personer</SPAN></P>
<P class="p630 ft110"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft115">öka objektiviteten genom att ge klara regler för hur olika faktorer som påverkar populationers utdöenderisk skall bedömas</SPAN></P>
<P class="p631 ft112"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft111">underlätta jämförelsen av utdöenderisken för arter i olika organismgrupper</SPAN></P>
<P class="p632 ft112"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft111">öka möjligheten för utomstående att förstå hur enskilda arter har bedömts</SPAN></P>
<P class="p633 ft2">Tabell 11.1 IUCN:s hotkategorier</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr30 td154"><P class="p35 ft100">Försvunnen (RE, Regionally Extinct):</P></TD>
<TD class="tr30 td155"><P class="p15 ft16">En art är Försvunnen när det är ställt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft66">utom rimligt tvivel att den sista individen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft16">som potentiellt kapabel till reproduktion</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft16">inom landet (regionen) har dött eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft100">försvunnit från landet (regionen).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p35 ft100">Akut hotad (CR, Critically Endangered):</P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft27">En art som löper en extremt stor risk att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft66">dö ut i vilt tillstånd inom en mycket nära</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft100">framtid.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td154"><P class="p35 ft75">Starkt hotad (EN, Endangered):</P></TD>
<TD class="tr0 td155"><P class="p15 ft66">En art som löper mycket stor risk att dö ut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft9">i vilt tillstånd inom en nära framtid.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p35 ft75">Sårbar (VU, Vulnerable):</P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft9">En art som löper stor risk att dö ut i vilt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft75">tillstånd inom en nära framtid.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p35 ft75">Missgynnad (NT, Near Threatened):</P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft9">En art tillhör kategorin Missgynnad om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft27">den är nära att uppfylla något av kriteri-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft75">erna för Sårbar.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p35 ft75">Livskraftig (LC, Least Concern):</P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft66">En art tillhör kategorin Livskraftig om den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft9">vid utvärdering inte visat sig uppfylla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p15 ft66">något av kriterierna för Sårbar eller Miss-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td156"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td157"><P class="p15 ft75">gynnad.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p634 ft100">Hotade arter tillhör kategorierna: Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU). Rödlistade arter tillhör kategorierna: Försvunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU) och Missgynnad (NT).</P>
<P class="p635 ft15">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft2">Tabell 11.2 Sammanfattande översikt av kriterier för IUCN:s hotkategorier. Minst ett av kriterierna <NOBR>A-E</NOBR> skall vara uppfyllt för att en art skall placeras i respektive hotkategori. Efter Gärdenfors (2000)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr30 td158"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td159"><P class="p89 ft100">Akut hotad – CR</P></TD>
<TD class="tr30 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td158"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p89 ft75">(Critically</P></TD>
<TD class="tr0 td119"><P class="p303 ft75">Starkt hotad – EN</P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p27 ft75">Sårbar – VU</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td160"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p89 ft75">endangered)</P></TD>
<TD class="tr30 td162"><P class="p303 ft75">(Endangered)</P></TD>
<TD class="tr30 td163"><P class="p27 ft75">(Vulnerable)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td158"><P class="p27 ft9">A – Populationsminskning</P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td119"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td158"><P class="p27 ft16">Observerad, uppskattad,</P></TD>
<TD class="tr30 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft16">beräknad eller förmodad</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p89 ft16">80 % på 10 år eller</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p303 ft16">50 % på 10 år eller</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p27 ft16">20 % på 10 år eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td160"><P class="p27 ft100">populationsminskning</P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p89 ft100">3 generationer</P></TD>
<TD class="tr30 td162"><P class="p303 ft100">3 generationer</P></TD>
<TD class="tr30 td163"><P class="p27 ft100">3 generationer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td164"><P class="p27 ft66">B – Liten utbredning och minskning eller fluktuationer</P></TD>
<TD class="tr0 td119"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr30 td158"><P class="p27 ft100">Utbredningsområdet</P></TD>
<TD class="tr40 td159"><P class="p44 ft116">2</P></TD>
<TD class="tr40 td119"><P class="p46 ft116">2</P></TD>
<TD class="tr40 td120"><P class="p636 ft116">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td159"><P class="p89 ft117"><100 km<SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P</SPAN></P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p303 ft117"><5 000 km<SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P</SPAN></P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p27 ft117"><20 000 km<SPAN class="ft19">P </SPAN><SPAN class="ft61">P</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr30 td158"><P class="p27 ft100">eller förekomsten</P></TD>
<TD class="tr41 td159"><P class="p637 ft116">2</P></TD>
<TD class="tr41 td119"><P class="p39 ft116">2</P></TD>
<TD class="tr41 td120"><P class="p638 ft116">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td159"><P class="p639 ft24">P</P></TD>
<TD class="tr42 td119"><P class="p640 ft24">P</P></TD>
<TD class="tr42 td120"><P class="p641 ft24">P</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td159"><P class="p89 ft118"><10 km<SPAN class="ft19">P</SPAN></P></TD>
<TD class="tr31 td119"><P class="p303 ft118"><500 km<SPAN class="ft19">P</SPAN></P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p27 ft118"><2 000 km<SPAN class="ft19">P</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td158"><P class="p27 ft9">samt minst 2 av följande</P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td119"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft100">kriterier</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft16">1. Arten uppvisar kraftigt</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft16">fragmenterad utbredning</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft16">eller är endast känd från:</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p89 ft100">1 lokal</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p303 ft75">≤ 5 lokaler</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p27 ft75">≤ 10 lokaler</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft16">2. fortgående minskning</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p27 ft100">3. extrema fluktuation</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td164"><P class="p27 ft16">C – Liten populationsstorlek och minskning</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft75">Antalet könsmogna</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft75">individer</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p89 ft75"><250</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p303 ft100"><2 500</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p27 ft100"><10 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft9">samt minst ett av följande</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft75">kriterier</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft75">1. snabb minskning</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p89 ft9">≥20 % på 3 år eller</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p303 ft9">≥20 % på 5 år eller</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p27 ft75">≥10 % på 10 år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td158"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td159"><P class="p89 ft100">1 generation</P></TD>
<TD class="tr30 td119"><P class="p303 ft100">2 generationer</P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p27 ft16">eller 3 generationer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft16">2. fortgående minskning</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft100">samt endera</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft100">a. populationen</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft100">fragmenterad, ingen</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft66">delpopulation med mer än:</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p89 ft100">50 individer</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p303 ft100">250 individer</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p27 ft100">1 000 individer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft16">b. alla individer finns i en</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td160"><P class="p27 ft100">enda delpopulation</P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td162"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td163"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td164"><P class="p27 ft9">D – Mycket små eller begränsade populationer</P></TD>
<TD class="tr0 td119"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td158"><P class="p27 ft100">Antalet könsmogna</P></TD>
<TD class="tr30 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p27 ft100">individer</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p89 ft100">< 50</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p303 ft100">< 250</P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p27 ft100">< 1 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft100">E – Kvantitativ analys</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p27 ft66">Sannolikheten för utdöende</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p89 ft100">50 % inom 10 år</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p303 ft100">20 % inom 20 år</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td160"><P class="p27 ft75">i vilt tillstånd är minst</P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p89 ft9">eller 3 generationer</P></TD>
<TD class="tr30 td162"><P class="p303 ft9">eller 5 generationer</P></TD>
<TD class="tr30 td163"><P class="p27 ft16">10 % inom 100 år</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p642 ft88">Systemet utvecklades för att klassificera utdöenderisken för en art i sin helhet, alltså på global nivå. IUCN var tidigt medveten om att systemet inte fungerar för delpopulationer som delas upp av biologiska artificiella gränser som t.ex. nationsgränser. Systemet kan dock användas på vilken geografisk nivå som helst så länge</P>
<P class="p163 ft15">276</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft88">populationen man ska bedöma är helt isolerad från andra popula- tioner. Men då en population delas mellan länder anser IUCN att det är rimligt att man först bedömer den nationella populationen enligt den generella globala manualen. Därefter undersöks om när- liggande populationer kan påverka utdöenderisken</P>
<P class="p643 ft2">Figur 11.1 Schema över arbetsgången vid rödlistningsbedömning av en art på nationell/regional nivå. Efter Gärdenfors (2000)</P>
<P class="p644 ft21">Bedöm kategori enligt (globala) <NOBR>IUCN-manualen</NOBR></P>
<P class="p645 ft78">Är det troligt att individer från grannländerna tar sig hit (immigrerar) och också överlever här?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr29 td165"><P class="p15 ft21">JA</P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p15 ft21">NEJ</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p646 ft21">Är det risk att denna immigration är på väg att upphöra?</P>
<P class="p647 ft21">JA</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td166"><P class="p37 ft21">NEJ</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td167"><P class="p35 ft21">Får den svenska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td168"><P class="p303 ft21">populationen</P></TD>
<TD class="tr12 td169"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td59"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td170"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td171"><P class="p35 ft21">tillskott utifrån?</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td169"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td59"><P class="p15 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr43 td170"><P class="p15 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td173"><P class="p15 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr31 td161"><P class="p15 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr31 td174"><P class="p15 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr31 td175"><P class="p15 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr43 td169"><P class="p15 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td59"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td159"><P class="p648 ft21">JA</P></TD>
<TD class="tr12 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td78"><P class="p444 ft21">NEJ</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td176"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td71"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td71"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td161"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td177"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td178"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td179"><P class="p118 ft21">Nedgradera</P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td170"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td180"><P class="p35 ft21">Uppgradera</P></TD>
<TD class="tr12 td181"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td182"><P class="p649 ft21">Ingen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td179"><P class="p118 ft21">kategorin</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td170"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p35 ft21">kategorin</P></TD>
<TD class="tr9 td181"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td182"><P class="p649 ft21">förändring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td183"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td170"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td181"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft88">Om individer från grannpopulationen immigrerar hit och överlever samt att denna immigration inte är på väg att upphöra ska hotkategorin nedgraderas ett steg. Arbetsgången vid en nationell bedömning är inte kvantitativ, utan bygger enbart på om det finns immigration eller ej och att den inte riskerar att upphöra. Denna</P>
<P class="p390 ft15">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft88">bedömning av immigration ställer till problem, eftersom en liten population i en nation som har immigration från en annan liten population i en annan nation ska nedgraderas efter IUCN:s be- dömningsgrunder, trots att nationernas totala populationer kan vara väldigt små (se nedan klassificering av järv och varg).</P>
<P class="p318 ft72">Att bedöma bevarandestatus för en population inom en nations gränser kan leda till artificiella uppdelningar, dels att en och samma population delas mellan flera olika länder och dels att det kan finnas två eller flera olika populationer inom ett och samma land.</P>
<P class="p345 ft71">Om man kommer fram till olika hotklassificering för olika kriterier <NOBR>(A-E;</NOBR> tabell 11.1) ska populationen klassas efter det krite- rium som ger den högsta hotklassen, t.ex. om en population enligt kriterium E klassas som Missgynnad (NT) men enligt kriterium D klassas som Sårbar (VU) blir den slutliga klassificeringen Sårbar (VU) eftersom det är den högsta hotklassen.</P>
<P class="p95 ft88">I IUCN:s system har man inriktat sig på klassificeringen av hotade arter (Akut hotad, Starkt hotad och Sårbar). Därför finns det ingen skarp kvantitativ gräns mellan Missgynnad och Livs- kraftig, utan här handlar det om tolkningar.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">11.2.3</SPAN><SPAN class="ft14">LCIE:s förslag till populationer som förvaltningsenhet</SPAN></P>
<P class="p162 ft88">I Europa finns stora rovdjur ofta i gränsområden mellan olika länder, d.v.s. många populationer av stora rovdjur kommer att arti- ficiellt delas upp mellan olika länder. LCIE har i detta perspektiv, på uppdrag av <NOBR>EU-kommissionen,</NOBR> utformat förslaget om förvalt- ning av stora rovdjur på populationsnivå. Enligt LCIE:s förslag ska man först definiera populationen och därefter bedöma dess be- varandestatus.</P>
<P class="p345 ft72">Ett krav från LCIE för att göra bedömningar av populationer oberoende av nationsgränser är att det finns gemensamma förvalt- ningsplaner mellan länderna. De olika länderna behöver inte ha samma förvaltningsmål, men i den gemensamma förvaltningsplanen ska det framgå att förvaltningsåtgärder i ett land kan påverka situa- tionen i grannlandet och deras möjligheter till förvaltningsåtgärder.</P>
<P class="p650 ft15">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10"><SPAN class="ft10">11.2.4</SPAN><SPAN class="ft14">Vad är en population?</SPAN></P>
<P class="p157 ft88">Begreppet population är centralt inom ekologi. En population definieras ofta som en grupp individer av samma art som finns inom ett område och som utväxlar genetiskt material. Men i reali- teten är det ofta svårt att definiera en population och gränserna mot närliggande populationer. En lösning på problemet är att ha ett hierarkiskt synsätt på en population där populationsprocesser skiljer sig i både ett tidsperspektiv och ett områdesvis (rumsligt) utbredningsperspektiv (Schaefer 2006).</P>
<P class="p65 ft88">I bevarandesammanhang måste man ta hänsyn till två processer; genetik och demografi. Genetiska processer sker på en betydligt större rumslig och tidsmässig skala än demografiska processer. Några få immigranter per generation kan vara tillräckligt för att upprätthålla genetisk variation inom en population, men otillräck- ligt för att påverka de demografiska processerna i samma popula- tion.</P>
<P class="p109 ft88">Långsiktigt bevarande av genetisk variation kräver betydligt fler individer än att förhindra utdöende orsakat av demografisk varia- tion eller miljövariation.</P>
<P class="p107 ft88">Den högsta nivån i ett hierarkiskt synsätt av begreppet popula- tion beskriver en population ur evolutionär synpunkt. Den rums- liga skalan handlar då om en arts hela utbredningsområde och tids- skalan blir evolutionär tid, dvs. 100 år eller längre.</P>
<P class="p65 ft88">Nästa nivå handlar om bevarande av genetisk variation och migrationen av individer mellan delpopulationer. Delpopulatio- nerna kan vara separerade men de ska vara tillräcklig samman- bundna för ett genflöde mellan dem. Ur bevarandesynpunkt be- höver man på den här nivån säkerställa ett genflöde mellan del- populationer med några individer per generation.</P>
<P class="p65 ft88">Den tredje nivån, inom delpopulationerna, består av en grupp individer med en mer eller mindre sammanhängande utbredning där dynamiken i huvudsak styrs av reproduktion och dödlighet inom gruppen och i mindre utsträckning av immigration av indivi- der utifrån. Detta är den allmänt vedertagna definitionen av en population och den som LCIE använder för att definiera popula- tioner som förvaltningsenheter.</P>
<P class="p109 ft10">Denna tredje nivå är också den som stämmer överens med populationsbegreppet i Art- och habitatdirektivet.</P>
<P class="p651 ft15">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389280x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft10"><SPAN class="ft10">11.2.5</SPAN><SPAN class="ft14">Valet mellan IUCN:s och LCIE:s bedömningsgrunder</SPAN></P>
<P class="p652 ft88"><SPAN class="ft8">Utredningens förslag: </SPAN>Vid en bedömning av gynnsam bevarande- status för stora rovdjur bör i första hand LCIE:s bedömnings- grunder användas.</P>
<P class="p537 ft10">Ur ett biologiskt perspektiv är det rimligare att först beskriva vad som utgör en population och sedan beskriva populationens be- varandestatus, i enlighet med LCIE:s förslag. Många problem kvar- står dock. Ett stort problem är att definiera vad som utgör en population (se ovan).</P>
<P class="p19 ft88">Utredningen anser att LCIE:s synsätt har betydligt större biologisk relevans för bedömningen av bevarandestatus för de stora rovdjuren i Europa än IUCN:s bedömningsmallar. Om man kom- mer fram till olika klassificeringar enligt IUCN:s bedömnings- grunder och LCIE:s rekommendationer finns skäl att följa LCIE:s rekommendation.</P>
<P class="p318 ft72">LCIE öppnar också för en flexiblare tolkning vid hotklassifice- ring eftersom man <SPAN class="ft81">antingen </SPAN>kan använda Kriterium D, populations- storlek, eller Kriterium E, sårbarhetsanalyser, dvs. analys av utdö- enderisken. Detta skiljer sig från IUCN där hotklassificeringen ska bygga på det kriterium som ger den högsta hotklassen. En pröv- ning enligt alternativ D, populationsstorlek kommer, när förslaget träder i kraft, sannolikt att kräva en gemensam förvaltningsredo- visning eller gemensam förvaltningsplan mellan Sverige och Norge.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">11.2.6</SPAN><SPAN class="ft14">Vad är en livskraftig population?</SPAN></P>
<P class="p450 ft72">Även om det inte direkt anges hur, så finns det stora likheter mellan begreppen gynnsam bevarandestatus och livskraftig popula- tion. Målet för båda begreppen är att en art inte längre ska vara hotad och att artens långsiktiga överlevnad ska vara säkrad.</P>
<P class="p95 ft88">Art- och habitatdirektivet ger inga kvantitativa mål för vad en gynnsam bevarandestatus innebär. Men målet är att arter ska ha goda förutsättningar för att överleva på lång sikt. Bara för att en art inte är hotad innebär det inte nödvändigtvis att den har en gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p504 ft15">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft88">Åtagande enligt Art- och habitatdirektivet är mer än att för- hindra utdöende. En bedömning av bevarandestatus är därför inte bara att beskriva det nuvarande läget utan också att göra en prognos för överskådlig framtid.</P>
<P class="p65 ft8"><SPAN class="ft88">Sårbarhetsanalyser (</SPAN>Population Viability Analyses, PVA<SPAN class="ft88">) är ett viktigt verktyg inom naturvårdsarbetet. Det pågår en hel del forsk- ning kring vad som påverkar en populations livskraft och hur man kan använda sårbarhetsanalyser inom naturvårdsarbetet (t.ex. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft88">Sjögren-Gulve</SPAN></NOBR><SPAN class="ft88"> & Ebenhard 2000).</SPAN></P>
<P class="p355 ft88">Vid en typ av sårbarhetsanalys försöker man beräkna en arts utdöenderisk inom ett givet tidsperspektiv (ofta 100 år). Utdöen- derisken beror bl.a. på populationsstorlek, tillväxttakt, demogra- fiska skillnader mellan individer, mellanårsvariation i tillväxttakt och förekomst av katastrofer. Utdöenderisken minskar med ökad populationsstorlek och ökad tillväxttakt. Med stora demografiska skillnader mellan individer, demografisk variation över längre tid, stor mellanårsvariation i tillväxttakt (miljövariation) och förekomst av katastrofer ökar utdöenderisken (Shaffer 1987, Lande 1993).</P>
<P class="p14 ft88">Om en art framförallt påverkas av demografiska skillnader mellan individer och i betydligt mindre utsträckning av mellanårs- variation i tillväxt och det inte förkommer några katastrofer, så finns det tröskelvärden i populationsstorlek då utdöenderisken drastiskt minskar till att bli i stort sett obefintlig (Shaffer 1987, Lande 1993). Då är det relativt enkelt att definiera minsta livskraf- tiga population (Minimum Viable Population, MVP).</P>
<P class="p65 ft88">Om populationen också utsätts för mellanårsvariation i tillväxt (miljövariation) blir det svårare att definiera minsta livskraftiga population, ju större miljövariationen är desto svårare blir det att definiera minsta livskraftiga population.</P>
<P class="p109 ft88">Om miljövariationen är riktigt stor, som vid katastrofer, kan det vara så att man inte kan definiera minsta livskraftiga population. För stora däggdjur med relativt låg vuxen dödlighet och lång livs- längd är mellanårsvariation i tillväxttakt betydligt mindre än hos t.ex. smågnagare och insekter. Därför har stora däggdjur betydligt lägre utdöenderisk vid samma populationsstorlek än t.ex. små- gnagare.</P>
<P class="p107 ft104">IUCN:s hotklassificeringssystem har ett kvantitativt Kriterium E, som bygger på sårbarhetsanalyser (tabell 11.2). Enligt detta kri- terium är en population livskraftig om utdöenderisken är mindre än</P>
<P class="p535 ft15">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft88">10 % inom 100 år. Många anser att man istället bör använda 5 % utdöenderisk inom 100 år och denna nivå är också vanligt före- kommande (Soulé 2002).</P>
<P class="p95 ft88">Att man sätter tidsperspektivet till utdöenderisk inom 100 år betyder egentligen inte att man måste ha 100 års tidsperspektiv. Det går att ange samma utdöenderisk men för olika tidsperspektiv, t.ex. 10 % utdöenderisk inom 100 år är det samma som 1 % inom 10 år <NOBR>[=(1–0.1)(10/100)];</NOBR> 2 % inom 20 år; 5 % inom 50 år eller 19 % inom 200 år. En utdöenderisk på 5 % inom 100 år är det samma som 0.5 % inom 10 år; 1 % inom 20 år; 2.5 % inom 50 år eller 10 % inom 200 år.</P>
<P class="p17 ft10">Det är dock en fördel att ange utdöenderisken inom 100 år eftersom det förenklar jämförelser mellan studier.</P>
<P class="p19 ft88">Det finns sårbarhetsanalyser för varg, lo, järv och björn som visar på vissa generella mönster. Varg har den högsta potentiella tillväxttakten, <NOBR>30–40</NOBR> % per år under gynnsamma förhållanden, där- efter kommer lodjur, <NOBR>20–30</NOBR> % per år under gynnsamma förhål- landen, sedan järv, <NOBR>14–17</NOBR> % per år under gynnsamma förhållanden, och björn, <NOBR>14–16</NOBR> % per år under gynnsamma förhållanden. Björn har den lägsta tillväxten, trots att den skandinaviska björnpopula- tionen har den högst uppmätta tillväxttakten för brunbjörn i världen.</P>
<P class="p318 ft72">För björn har man visat på en mycket liten mellanårsvariation i dödlighet och reproduktion (Sæther et al. 1998), medan mellanårs- variationen var betydligt större för järv (Sæther et al. 2005). Järvens reproduktion påverkas av tillgången på kadaver under vintern (Persson 2005), vars tillgång antagligen varierar mycket mellan år.</P>
<P class="p17 ft88">Det finns inte några motsvarande beräkningar för lodjur och varg, men man kan anta att mellanårsvariationen i dödlighet och reproduktion för varg bör vara mindre än för järv, eftersom vargen har ett betydligt bredare födospektrum än järv. Miljövariationen för lodjur bör ligga mellan järv och varg. Lodjuret är mer födo- specialist än varg, men födotillgången varierar troligen mindre än tillgången på kadaver för järv.</P>
<P class="p95 ft88">Detta stämmer väl med generella mönster att arter med stor kroppsstorlek fluktuerar mindre i antal mellan år och har en lägre tillväxttakt än arter med liten kroppsstorlek (Lawton 1995). Hur detta i sin tur påverkar livskraften i en population är dock kom- plext (Lawton 1995). Lägre fluktuationer leder till högre livskraft,</P>
<P class="p362 ft15">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft88">medan lägre tillväxt leder till lägre livskraft. De sårbarhetsanalyser som är genomförda på de stora rovdjuren tyder på att minsta livskraftiga population (<10 % utdöenderisk inom 100 år) är minst för björn (Sæther et al. 1998), följt av varg (Ebenhard 2000) och därefter lodjur (Andrén och Liberg 1999) och järv (Sæther et al. 2005).</P>
<P class="p65 ft88">Dessa sårbarhetsanalyser beaktade inte genetiska effekter utan bara demografisk och miljövariation. För de skandinaviska stora rovdjuren tycks det alltså som om ökad kroppsstorlek ökar livs- kraften i en population. Skillnaderna i mellanårsvariation i dödlig- het och reproduktion verkar därmed ha en större effekt än skillna- derna i tillväxttakt mellan de stora rovdjuren.</P>
<P class="p109 ft88">Även om dessa uppskattningar av minsta livskraftiga population inte ska tas som exakta beräkningar ger de en uppfattning om hur livskraften i en population varierar mellan de stora rovdjuren, alltså den relativa skillnaden.</P>
<P class="p65 ft88">Idag ser dock många naturvårdsbiologer sårbarhetsanalyser främst som ett verktyg att utvärdera den relativa effekten av olika förvaltningsåtgärder på t.ex. populationstillväxt och inte som en möjlighet att fastställa absoluta nivåer för långsiktig överlevnad (Coulson et al. 2001).</P>
<P class="p65 ft88">Begreppet minsta livskraftiga population (MVP) förekommer därför mer sällan i dagens vetenskapliga litteratur. Däremot ökar användandet av olika typer av sårbarhetsanalyser (och popula- tionsmodelleringar) för att beskriva den relativa effekten av olika förvaltningsåtgärder, ofta under <NOBR>1–10</NOBR> år.</P>
<P class="p355 ft72">En väsentlig skillnad mellan att beräkna en minsta livskraftig population och att jämföra den relativa effekten av olika förvalt- ningsåtgärder är att tidsperspektiven är helt olika. Vid beräkningar av minsta livskraftiga population vill man definiera den absoluta utdöenderisken inom givet tidsintervall, ofta 100 år. Osäkerheten i data (t.ex. överlevnad och reproduktion samt variationen mellan individer och variationen mellan år) har stor påverkan på resultatet.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">11.2.7</SPAN><SPAN class="ft14">Genetisk effektiv population</SPAN></P>
<P class="p291 ft88">I genetiska sammanhang och i bevarandeperspektiv används be- greppet <SPAN class="ft8">effektiv populationsstorlek</SPAN>. Det är en teoretisk standardi- sering som anger populationsstorlek utifrån ett strikt genetiskt</P>
<P class="p653 ft15">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft104">perspektiv. En populations effektiva storlek är detsamma som stor- leken på en ideal population som förändrar sin genetiska variation med samma hastighet som den verkliga populationen hos en art.</P>
<P class="p95 ft88">Den effektiva populationen är oftast betydligt mindre än den totala populationen, bl.a. eftersom vissa individer inte hinner repro- ducera sig innan de dör och individer som reproducerar sig får olika antal avkommor.</P>
<P class="p318 ft72">Många anser att man inte bör underskrida en effektiv population på 50 individer för att förhindra inavelseffekter, även om man har en tillräckligt stor invandring. Detta bygger bl.a. på studier inom tamdjursavel och inom avel av djur i djurparker (Franklin 1986).</P>
<P class="p95 ft88">Den effektiva populationens andel av den totala populationen beror bl.a. på parningssystemet. Hos polygyna arter (en hane parar sig med flera honor) som björn, järv och lodjur utgör den effektiva populationen en lägre andel av den totala populationen än hos monogama arter (en hona och en hane bildar ett par) som varg och kungsörn. För varg kan man inte säga att alla könsmogna individer har sannolikhet att reproducera sig, på grund av artens sociala orga- nisation.</P>
<P class="p95 ft88">Även ålder för första reproduktion påverkar den effektiva popu- lationen. Hög ålder för första reproduktion sänker andelen av den totala populationen som utgör den effektiva populationen. Hos de stora rovdjuren har björn den högsta åldern för första reproduktion <NOBR>(4–5</NOBR> år), följt av kungsörn <NOBR>(3–5</NOBR> år), järv <NOBR>(3–4</NOBR> år), varg <NOBR>(2–4</NOBR> år) och lodjur <NOBR>(2–3</NOBR> år).</P>
<P class="p95 ft88">Man kan beräkna den effektiva populationens andel av den totala populationen genom att följa hur stor andel av en årsklass som överlever och reproducerar sig samt hur många avkommor de får. Detta kräver detaljerade kunskaper om olika individers livs- historia (Bensch et al. 2006).</P>
<P class="p318 ft72">Ett alternativt sätt att beräkna den effektiva populationens andel av den totala populationen är att mäta förlusten av genetisk varia- tion i en population vid två olika tillfällen samt att ha ett mått på immigrationen från närliggande populationer (Tallmon et al. 2004).</P>
<P class="p318 ft110">Ytterligare ett sätt att beräkna den effektiva populationens andel av den totala populationen är att utnyttja individbaserade simule- ringsprogram (Ebenhard 2000, Andrén 2006). I dessa simulerings- program följer man olika individer och deras överlevnad och repro- duktion och kan därmed beräkna hur stor andel av individerna som</P>
<P class="p207 ft15">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft88">bidrar med genetiskt material till kommande generationer. Resul- taten beror givetvis på de antaganden man ställer upp om över- levnad, reproduktion och parningssystem, men simuleringspro- grammen kan ge en viss uppfattning om den effektiva popula- tionens andel av den totala populationen.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">11.2.8</SPAN><SPAN class="ft14">När är en population Livskraftig?</SPAN></P>
<P class="p169 ft10">Enligt IUCN:s kriterier är en population livskraftig då ”den vid en utvärdering inte visat sig uppfylla något av kriterierna för Sårbar eller Missgynnad” (tabell 11.1). IUCN har inte satt upp något kvantitativt mål för var denna gräns går.</P>
<P class="p11 ft88">Ett förslag är att populationen ska bestå av betydligt fler än 1 000 könsmogna individer eller att utdöenderisken ska vara betydligt lägre än 10 % inom 100 år (gränsen för Missgynnad, NT, tabell 11.2). För att bedöma om en population är Livskraftig kan man väga samman dessa två kriterier.</P>
<P class="p65 ft88">Först bedömer man i så fall om de kvantitativa kraven för att klassas som Missgynnad enligt IUCN är uppfyllda eller inte.</P>
<P class="p65 ft88">Sedan bedömer man kvantitativt med hjälp av sårbarhetsanalys om utdöenderisken är betydligt lägre än 10 % inom 100 år, alterna- tivt om populationen är betydligt större än det som beskrivs som minsta livskraftiga population.</P>
<P class="p355 ft71">För att sårbarhetsanalyserna ska anses tillförlitliga och kunna användas i dessa sammanhang krävs att den bygger på data av hög kvalitet på dödlighet och reproduktion, samt på variationen mellan individer och mellan år. Datainsamlingen ska vara relevant för den population som ska bedömas, dvs. för den skandinaviska popula- tionen ska data vara insamlade i Skandinavien eller från områden som liknar situationen i Skandinavien.</P>
<P class="p65 ft88">För att skapa en betryggande säkerhet anser utredningen att, i de fall man använder sårbarhetsanalyser, om populationen har en beräknad utdöenderisk på högst 5 %, så ska den klassas som Livs- kraftig. Beräkningarna av utdöenderisken ska bygga på de mest troliga data på överlevnad och reproduktion samt variationen mellan individer och mellan år.</P>
<P class="p107 ft104">Man bör beräkna utdöenderisken för flera olika scenarier för att få förståelse av vad som påverkar utdöenderisken (t.ex. Ebenhard 2000, Chapron et al. 2003). Genetiska effekter är svåra att ta med</P>
<P class="p653 ft15">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389286x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft72">vid beräkningarna av utdöenderisker. Man kan avstå från att ta med de genetiska effekterna i beräkningarna om man istället ser till att de genetiska kraven på en effektiv population på minst 50 individer är uppfyllt och att immigrationen till populationen i Skandinavien är minst 2 individer per generation som deltar i reproduktionen.</P>
<P class="p318 ft88">Det finns ett behov av aktuella och mer kompletta sårbarhets- analyser. Nya sårbarhetsanalyser bör utföras då ytterligare forsk- ningsresultat och kunskap tillkommit samt i de fall förutsätt- ningarna inom en population förändrats. Sårbarhetsanalysernas till- förlitlighet kommer att förbättras när de blir mer heltäckande, både vad gäller genetiska och demografiska aspekter.</P>
<P class="p17 ft88">Både IUCN och LCIE har fokuserat på när arter/populationer ska klassas som hotade, dvs. gränsen mellan Sårbar och Miss- gynnad. Därför har gränsen mellan Missgynnad och Livskraftig inte kvantifierats.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">11.2.9</SPAN><SPAN class="ft14">När uppnår en population Gynnsam bevarandestatus</SPAN></P>
<P class="p200 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag: </SPAN>När populationsstorlek används för att bedöma gynnsam bevarandestatus uppfyller populationen kraven om den kan klassas som missgynnad eller livskraftig i enlighet med IUCN:s eller LCIE:s rekommendationer.</P>
<P class="p17 ft10">Om istället sårbarhetsanalyser används för bedömningen har en population uppnått gynnsam bevarandestatus då den är minst dubbelt så stor som den troligaste skattningen av minsta livs- kraftiga population, dvs. när utdöenderisken är 5 % under hundra år istället för 10 % under hundra år.</P>
<P class="p380 ft72">Om en population uthålligt uppfyller kraven för gynnsam bevarandestatus borde den egentligen också kunna strykas ur bilaga 4 i Art- och habitatdirektivet. Alternativt ska populationen flyttas till bilaga 5 med arter som kan vara föremål för förvaltnings- åtgärder. Sverige bör aktivt verka för att en sådan mekanism införs.</P>
<P class="p272 ft10">Utredningen anser att om en rovdjurspopulation uppfyller kraven på gynnsam bevarandestatus ska det vara ett argument för att denna art tas ifrån berörda bilagor i Art- och habitatdirektivet. Det behövs system, för att kunna ta bort arter/populationer från olika ”rödlistor”. Inom den egentliga rödlistan sker detta i Sverige efter</P>
<P class="p287 ft15">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft10">individuell bedömning vart femte år. Inom EU:s habitatdirektiv saknas denna process eller mekanism i praktiken helt.</P>
<P class="p469 ft72">Inför en kommande revision av Art- och habitatdirektivet lik- som av fågeldirektivet bör Sverige aktivt verka för att en mekanism införs som gör det möjligt för EU att ta bort arter eller popula- tioner av arter ur skyddslistorna, när man kunnat styrka att dessa arter inom ett land <SPAN class="ft81">uthålligt </SPAN>uppfyller kraven på gynnsam be- varandestatus, dvs. så att arterna kan förvaltas på nationell nivå eller vid gemensamma populationer mellan flera länder i samverkan.</P>
<P class="p14 ft88">Ett alternativ skulle kunna vara att arter som uthålligt uppfyller kraven på gynnsam bevarandestatus flyttas till bilaga 5 till Art- och habitatdirektivet, där arter förtecknas som kan bli föremål för förvaltningsåtgärder.</P>
<P class="p65 ft88">En förändring är angelägen eftersom trovärdigheten för skydds- listningen sjunker om ett lyckat naturvårdsarbete, som ett land genomför, inte uppmärksammas på <NOBR>EU-nivå,</NOBR> dvs. att man helt har lyckats med de krav som ställs för att en art ska klassas som att ha gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p355 ft88">Om populationer som uppfyller kraven för gynnsam bevarande- status (populationsstorlek och utbredning) i praktiken inte kan tas bort ur Art- och habitatdirektivets bilagor med högsta skyddskrav, kan den märkliga situationen uppstå att det, trots att man kan ha goda anledningar till att minska en population, är detta inte möjligt enligt Art- och habitatdirektivet. Det problemet skulle kunna uppstå t.ex. för björn i Sverige. En parallell utanför rovdjurens område är det svenska skarvbeståndet som var starkt begränsat då EU:s Fågeldirektiv fastställdes, men där stammen både i antal och utbredningsområde har haft en extrem ökning i Sverige och inte längre kan anses hotad.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft28">11.3</SPAN><SPAN class="ft64">Gynnsam bevarandestatus – mål och definitioner</SPAN></P>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft14">Mål för gynnsam utbredning</SPAN></P>
<P class="p169 ft88">En arts utbredningsområde ska enligt Art- och habitatdirektivet vara tillräckligt stor för att hysa en population som kan bibehållas på lång sikt. LCIE föreslår dock att en gynnsam utbredning bör vara betydligt större än den yta som behövs för att hysa en gynn- sam population.</P>
<P class="p477 ft15">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft88">LCIE menar att man inte i sig ska ha som mål att maximera tätheten av en art inom utbredningsområdet för att på så sätt minimera utbredningsområdet. Detta gäller speciellt för stora rovdjur, då höga tätheter ofta leder till konflikter med människor. Ett stort utbredningsområde leder i sin tur till att möjligheterna för utbyte mellan närliggande rovdjurspopulationer ökar.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft14">Kriterier för gynnsam population</SPAN></P>
<P class="p162 ft88">LCIE föreslår att man använder IUCN:s hotklassificering (tabell 11.1, 11.2) för att avgöra om en population är tillräckligt stor för att långsiktigt överleva. LCIE ser ingen anledning att avstå från att använda IUCN:s internationellt accepterade hotklassificerings- system.</P>
<P class="p95 ft88">IUCN:s hotklassificeringssystem ska fungera under väldigt många olika förhållanden. Det är därför uppbyggt med relativt enkla regler (tabell 11.2).</P>
<P class="p95 ft88">LCIE rekommenderar att en population endast kan anses ha gynnsam bevarandestatus om den klassificeras som Missgynnad eller Livskraftig.</P>
<P class="p318 ft88">När dessa kriterier ska användas på regional/nationell nivå ska man ta hänsyn till utbytet med närliggande populationer (figur 11.1). Om närliggande populationer inte har något utbyte med varandra ska klassificeringen stå kvar. Om däremot utbytet leder till att livskraften ökar (individer från grannpopulationen immi- grerar hit och överlever), samt att denna immigration inte är på väg att upphöra ska man sänka hotklassen med ett steg (figur 11.1). Antalet immigranter till populationen är då så stort att det har en demografisk effekt, dvs. immigrationen påverkar antalet individer i populationen och därmed populationens överlevnad.</P>
<P class="p345 ft72">Kvantitativa analyser av en arts livskraft är ofta ett önskemål i naturvårdsarbetet. Men det är troligen inte möjligt att för varje art och delpopulation kunna genomföra väl genomarbetade sårbarhets- analyser. Dessa analyser kräver mycket data av hög kvalitet om t.ex. överlevnad och reproduktion samt variationen i dessa.</P>
<P class="p318 ft110">Tidigare sårbarhetsanalyser av de stora rovdjuren visar att över- levnaden hos vuxna djur har mycket stor påverkan på resultatet (Sæther et al. 1998, Andrén & Liberg 1999, Ebenhard 2000, Sæther et al. 2005). Vuxenöverlevnaden hos stora rovdjur påverkas i sin tur</P>
<P class="p609 ft15">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft88">av omfattningen på illegal jakt, som ofta är mycket svår att skatta (Andrén et al. 2006).</P>
<P class="p107 ft71">LCIE bedömer att IUCN:s Kriterium D, populationsstorlek, kommer ha störst användning vid hotklassificeringen av de stora rovdjuren i Europa, eftersom man ofta saknar data av hög kvalitet på dödlighet och reproduktion, medan man oftast har data på populationsstorlek och utbredning. Kriterium E, sårbarhetsanalys, kan användas de gånger det finns tillräckligt med data på dödlighet och reproduktion, samt variationen i dessa (mellan individer och mellan år), för en robust sårbarhetsanalys. Man måste vara med- veten om de höga krav på data som krävs.</P>
<P class="p227 ft7">Kriterium D, populationsstorlek</P>
<P class="p157 ft88">Om kriterium D, populationsstorlek, används enligt IUCN:s regel- verk gäller för en helt isolerad population att om det finns minst 1 000 könsmogna individer ska den klassas som Missgynnad (tabell 11.2). Det finns inget krav på immigration från närliggande populationer.</P>
<P class="p109 ft88">IUCN:s regelverk utvecklades för att klassificera arter på global nivå, dvs. om en art bara finns kvar i en enda sammanhängande population i hela världen och populationen består av mer än 1 000 könsmogna individer ska den enligt IUCN:s bedömning klassifi- ceras som Missgynnad.</P>
<P class="p14 ft88">Om det däremot finns immigration från närliggande populatio- ner som ökar livskraften (individer från grannpopulationen immi- grerar hit och överlever samt att denna immigration inte är på väg att upphöra) så behöver det finnas minst 250 könsmogna individer för att populationen ska kunna klassas som Missgynnad (tabell 11.2 och figur 11.1).</P>
<P class="p107 ft71">Om en rovdjursstam i Sverige är helt isolerad från andra popu- lationer av samma art, behövs det alltså minst 1 000 könsmogna individer inom Sverige för att populationen ska kunna klassas som Missgynnad. Om det däremot förekommer immigration från när- liggande populationer i t.ex. Norge eller Finland till den svenska populationen och immigrationen ökar livskraften, så behöver det finnas minst 250 könsmogna individer inom Sverige för att arten ska kunna klassas som Missgynnad (tabell 11.2 och figur 11.1).</P>
<P class="p651 ft15">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft88">IUCN kvantifierar inte hur stor immigrationen ska vara för att den ska öka livskraften.</P>
<P class="p318 ft88">LCIE:s förslag bygger på att man först definierar vad som är en population oberoende av nationsgränser och sedan utnyttjar IUCN:s expertsystem för att klassificera populationen. En popula- tion behöver då bestå av minst 1 000 könsmogna individer för att kunna klassas som Missgynnad. För en population med fler än 1 000 könsmogna individer i Skandinavien behöver det alltså inte finnas någon immigration från en population i Finland/Ryssland.</P>
<P class="p406 ft7">Kriterium E, kvantitativ sårbarhetsanalys</P>
<P class="p162 ft88">Om man använder Kriterium E, kvantitativ sårbarhetsanalys, för att bedöma hotklassificering rekommenderar LCIE att populations- storleken för gynnsam bevarandestatus ska vara betydligt större än den som definieras som minsta livskraftiga population enligt en sår- barhetsanalys.</P>
<P class="p345 ft88">LCIE gör denna rekommendation, dels därför att sårbarhets- analyser har sina begränsningar, dels därför att gynnsam bevarande- status innebär en högre ambitionsnivå än att säkra den miniminivå av antal rovdjur som krävs för att de ska överleva på lång sikt. då sårbarhetsanalyser har sina begränsningar. Livsbetingelserna kan förändras i framtiden jämfört med perioden då data på dödlighet och reproduktion samlades in. Dessutom tar ofta sårbarhets- analyser inte hänsyn till katastrofer som t.ex. utbrott av sjukdomar (rabies, parvovirus).</P>
<P class="p95 ft88">LCIE rekommenderar att sårbarhetsanalyser ska göras på popu- lationsnivå oberoende av nationsgränser. Enligt IUCN:s klassifice- ring är en population livskraftig om utdöenderisken är mindre än 10 % inom 100 år. Många anser dock att man bör använda 5 % utdöenderisk inom 100 år (Soulé 2002).</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">11.3.3</SPAN><SPAN class="ft14">Gynnsam bevarandestatus – rekommendation från LCIE</SPAN></P>
<P class="p181 ft88">Utifrån det som beskrivits ovan om gynnsam utbredning och gynnsam population har LCIE föreslagit att samtliga följande kriterier ska vara uppfyllda för att en population ska ha gynnsam bevarandestatus:</P>
<P class="p176 ft15">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p654 ft88"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft121">stabil eller positiv populationsutveckling (</SPAN><SPAN class="ft8">från Art- och habitat- direktivet</SPAN>). I vissa fall kan även en svag minskning av popu- lationen tillåtas, om den är ett resultat av förändrad tillgång på bytesdjur eller habitatkvalitet som inte är orsakade av männi- skan (<SPAN class="ft8">rekommendation från LCIE</SPAN>)</P>
<P class="p655 ft88"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft121">populationens utbredning är stabil eller positiv (</SPAN><SPAN class="ft8">från Art- och habitatdirektivet</SPAN>)</P>
<P class="p656 ft88"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft121">livsmiljöerna har tillräckligt hög kvalitet och är tillräckligt sammanhängande för att upprätthålla en population på längre sikt, samt att mängden livsmiljö inte minskar (</SPAN><SPAN class="ft8">från Art- och habitatdirektivet</SPAN>)</P>
<P class="p655 ft88"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft121">populationsstorleken och populationens utbredning är minst lika stor som då Art- och habitatdirektivet fick laga kraft (</SPAN><SPAN class="ft8">från Guidance document</SPAN>)</P>
<P class="p657 ft88"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft121">populationen är, enligt IUCN:s hotkategorier, klassad som Missgynnad (NT) eller Livskraftig (LC) utifrån kriterierna D (mycket små populationer) eller E (kvantitativ sårbarhets- analys) (</SPAN><SPAN class="ft8">rekommendation från LCIE</SPAN>)</P>
<P class="p655 ft88"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft121">kravet för gynnsam utbredning är uppfyllt (</SPAN><SPAN class="ft8">från Guidance document</SPAN>)</P>
<P class="p655 ft88"><SPAN class="ft13">7.</SPAN><SPAN class="ft121">utbytet med andra närliggande populationer av samma art vid- makthålls (</SPAN><SPAN class="ft8">rekommendation från LCIE</SPAN>)</P>
<P class="p655 ft88"><SPAN class="ft13">8.</SPAN><SPAN class="ft121">utvärderingarna av populationen bygger på ett robust inventer- ingssystem (</SPAN><SPAN class="ft8">från Art- och habitatdirektivet</SPAN>)</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">11.3.4</SPAN><SPAN class="ft14">Kommentarer på begrepp och rekommendationer</SPAN></P>
<P class="p169 ft88">Om populationen har en utdöenderisk på högst 5 % på 100 år anser utredningen att man uppfyller kraven för gynnsam bevarande- status.</P>
<P class="p65 ft88">Inom Art- och habitatdirektivet, IUCN:s bedömningsgrunder och LCIE rekommendation om bedömning av gynnsam bevaran- destatus finns några begrepp som är mycket betydelsefulla men som inte definieras.</P>
<P class="p107 ft110">I Art- och habitatdirektivet skriver man att en art har gynnsam bevarandestatus om populationens utveckling visar på en långsiktig överlevnad. Man har dock inte definierat tidshorisonten. Utred-</P>
<P class="p477 ft15">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft88">ningen använder sig av samma tidshorisont som IUCN, nämligen 100 år, för att uppskatta överlevnadschanserna för en population.</P>
<P class="p95 ft88">LCIE rekommenderar att populationsstorleken för gynnsam bevarandestatus ska vara betydligt större än den som definieras som minsta livskraftiga population enligt en sårbarhetsanalys. Det är oklart vad man menar med betydligt större. För att kunna bedöma detta anser utredningen att man ska göra sårbarhets- analyser med flera olika scenarier och beskriva hur de olika scenari- erna påverkar minsta livskraftiga population.</P>
<P class="p658 ft10"><SPAN class="ft10">11.3.5</SPAN><SPAN class="ft14">Utredningens kommentarer på LCIE:s rekommendation för bedömning av gynnsam bevarandestatus (samma numrering som ovan):</SPAN></P>
<P class="p659 ft72"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft122">Utgångspunkten är att en population enbart kan öka eller vara stabil. Det är bra att LCIE har lagt till att minskningar av popu- lationer kan tillåtas under vissa förutsättningar. Alla popula- tioner varierar över tiden och kan minska av naturliga skäl, t.ex. minskad tillgång på bytesdjur. Då en population nått gynnsam bevarandestatus bör det finnas ett system för att arten stryks ur Art- och habitatdirektivets bilagor, annars kommer detta krav på ökande eller stabila populationer att kunna ställa till problem för framtida förvaltning av populationer som uppnått och förväntas bibehålla gynnsam bevarandestatus.</SPAN></P>
<P class="p660 ft10"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft123">Det är helt rimligt att utbredningen ska vara stabil eller positiv.</SPAN></P>
<P class="p613 ft88"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft124">En tillräckligt stor livsmiljö för att upprätthålla en population på längre sikt är avgörande för bevarandet av populationen.</SPAN></P>
<P class="p614 ft88"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft124">Detta krav utgår från att en population i ett land inte uppfyller kravet för gynnsam bevarandestatus då landet blir medlem i EU. Men om populationen i ett land uppfyllde kraven på gynn- sam bevarandestatus då Art- och habitatdirektivet vann laga kraft och populationen sedan minskar i antal eller utbredning uppfyller man automatiskt inte kraven oberoende hur stor populationen verkligen är. Detta krav är artificiellt och behövs egentligen inte. Det är tillräckligt om kraven 3 (livsmiljö) och 5 (populationsstorlek) är uppfyllda.</SPAN></P>
<P class="p661 ft71"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft125">En tillräckligt stor population för att långsiktigt överleva är det viktigaste kravet och samtidigt det svåraste att uppskatta. LCIE</SPAN></P>
<P class="p543 ft15">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft88">rekommenderar att man ska använda IUCN:s bedömnings- grunder. Det är viktigt att LCIE har lagt till att man kan använda kriterium D eller kriterium E.</P>
<P class="p624 ft88"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft121">Detta krav behövs egentligen inte. Det är tillräckligt om kraven 3 (livsmiljö) och 5 (populationsstorlek) är uppfyllda.</SPAN></P>
<P class="p624 ft88"><SPAN class="ft13">7.</SPAN><SPAN class="ft121">För ett långsiktigt bevarande av en population behövs ett gene- tiskt utbyte mellan olika populationer. Varje population kan troligen inte isolerat klara av de genetiska kraven att långsiktigt bevara den genetiska variationen. Därför är denna rekommen- dation högst rimlig.</SPAN></P>
<P class="p663 ft10"><SPAN class="ft13">8.</SPAN><SPAN class="ft126">Det är nödvändigt att man har ett robust inventeringssystem som kan upptäcka oönskade förändringar.</SPAN></P>
<P class="p664 ft88">Sammanfattningsvis kan man konstatera att de avgörande kraven för om en population ska lyckas överleva på lång sikt är att punkterna 3 (livsmiljö) och 5 (populationsstorlek) är uppfyllda. Punkter 7 (genetiskt utbyte) och 8 (inventeringar) är också viktiga punkter. Övriga punkter är snarare ett steg på vägen för att punk- terna 3 och 5 ska kunna uppfyllas och är därmed av underordnad betydelse.</P>
<P class="p368 ft10"><SPAN class="ft10">11.3.6</SPAN><SPAN class="ft14">Skyddsjakt och gynnsam bevarandestatus</SPAN></P>
<P class="p665 ft88">Möjligheterna till skyddsjakt är beroende av om åtgärden påverkar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p82 ft88">Bilaga 2 i EU:s Art- och habitatdirektiv listar arter som kräver särskilda bevarandeområden, björn, järv, lodjur och varg finns med i denna bilaga och björn, järv och varg är prioriterade.</P>
<P class="p81 ft88">Arter som finns med i bilaga 4 får endast jagas med stöd av de undantag som finns förtecknade i direktivets artikel 16 (björn, lodjur och varg finns med i denna bilaga).</P>
<P class="p81 ft8">Förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevaran- destatus hos bestånden av de berörda arterna i deras naturliga utbred- ningsområde får medlemsstaterna göra undantag från bestämmelserna av följande anledningar:</P>
<P class="p666 ft7">1. för att skydda vilda djur och växter eller bevara livsmiljöer</P>
<P class="p667 ft15">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p668 ft8"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft127">för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom</SPAN></P>
<P class="p614 ft8"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft127">av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön</SPAN></P>
<P class="p614 ft8"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft127">för forsknings- och utbildningsändamål, för återinplantering och återinförsel av dessa arter och för den uppfödning som krävs för detta, inbegripet artificiell förökning av växter</SPAN></P>
<P class="p614 ft8"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft127">för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 i en begrän- sad mängd som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna.</SPAN></P>
<P class="p669 ft88">I EU:s Fågeldirektiv finns motsvarande regelverk för fåglar. Kungs- örn ingår i Bilaga 1, som tar upp arter där medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att bevarande av deras livsmiljöer för att säker- ställa deras överlevnad och reproduktion.</P>
<P class="p670 ft15">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft8">Medlemsstaterna får, om det inte finns någon annan lämplig lösning, medge undantag från bestämmelserna i artiklarna 5, 6, 7 och 8 av följande anledningar:</P>
<P class="p671 ft7"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft95">hänsyn till människors hälsa och säkerhet</SPAN></P>
<P class="p672 ft7"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft95">hänsyn till flygsäkerhet</SPAN></P>
<P class="p656 ft114"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft113">för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske och vatten</SPAN></P>
<P class="p673 ft7"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft95">för att skydda flora och fauna</SPAN></P>
<P class="p674 ft8"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft96">för forsknings- och utbildningsändamål, för återinplantering och återinförsel och för den uppfödning som krävs för detta</SPAN></P>
<P class="p656 ft8"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft96">för att under strängt kontrollerade förhållanden och på selektiv grund tillåta fångst, hållande i fångenskap eller annan förnuftig användning av vissa fåglar i litet antal</SPAN></P>
<P class="p675 ft28"><SPAN class="ft28">11.4</SPAN><SPAN class="ft64">Utredningens syn på bevarandestatus för stora rovdjur i Sverige</SPAN></P>
<P class="p260 ft88"><SPAN class="ft8">Utredningens förslag: </SPAN>EU:s mål för ”gynnsam utbredning” är uppfyllt för alla fem arter. Gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur i Sverige handlar därmed främst om populationernas storlek.</P>
<P class="p263 ft88">Läget för de stora rovdjuren är förhållandevis positivt i Sverige, då både stammarnas storlek och utbredningen ökar för alla arter utom järv. Björn, lo och kungsörn har relativt stora stammar.</P>
<P class="p14 ft88">Mängden tänkbar livsmiljö i Skandinavien är också relativt stor. Inför norska regeringens Stortingsmelding om rovdjursförvaltning gjordes analyser av tänkbara livsmiljöer för björn, järv, lodjur och varg i Skandinavien (Lande et al. 2003). Detta var ett samarbete mellan de gemensamma rovdjursprojekten i Skandinavien. Man utnyttjade data på sammansättningen av habitaten inom radio- märkta individers hemområden för att beskriva hur mycket lämp- liga livsmiljöer som kan tänkas finnas i Skandinavien för respektive art.</P>
<P class="p562 ft15">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft88">Analyserna visade att mer än 90 % av Skandinavien kan beskri- vas som tänkbara livsmiljöer för björn, lodjur och varg, medan nästan 50 % utgjorde tänkbara livsmiljöer för järv. En slutsats från studien var att det inte råder någon brist på lämpliga livsmiljöer i Skandinavien för de stora rovdjuren. Dessutom finns det inga tecken på att dessa livsmiljöer avsevärt skulle minska. Som framgått av artbeskrivningen har kungsörnen därtill ett utbredningsområde som omfattar större delen av Skandinavien.</P>
<P class="p17 ft88">Utredningen anser att EU:s mål för gynnsam utbredning är uppfyllt för alla fem arter. Hela det historiska utbredningsområdet behöver inte vara återkoloniserat för att man ska uppfylla kravet på gynnsam utbredning, om kravet på att upprätthålla livskraftiga populationer på lång sikt är uppfyllt inom ett mindre utbrednings- område.</P>
<P class="p318 ft72">De stora rovdjuren finns och kommer att finnas i vårt ”vardags- landskap”. Deras framtida bevarandestatus kommer inte att bero på om man lyckas skapa stora skyddade områden, utan hur man lyckas få acceptans för dem. De stora rovdjuren har så stora hemområden att inte ens de allra största områden med huvuddelen skyddad areal i Sverige (Laponia 94 mil<SPAN class="ft128">² </SPAN>och Vindelfjällens naturreservat 56 mil<SPAN class="ft128">²</SPAN>) kan hysa mer än ett fåtal individer (Linnell et al. 2001).</P>
<P class="p95 ft88">De stora rovdjuren har relativt låga habitatkrav, något som syns tydligt i analyserna av tänkbara livsmiljöer för de stora rovdjuren i Skandinavien (Lande et al. 2003). Det finns alltså ur bevarandesyn- punkt ingen anledning att de stora rovdjuren finns med i Bilaga 2 till Art- och habitatdirektivet om arter som kräver särskilda beva- randeområden. Alla fyra arterna finns idag med i listan och björn, järv och varg är prioriterade.</P>
<P class="p345 ft71">Detta leder till att bedömningarna av gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur i Sverige främst handlar om populationsstorlek.</P>
<P class="p95 ft88">I både Sverige och Norge inventerar man kontinuerligt rov- djurspopulationerna med i ett internationellt perspektiv mycket hög noggrannhet (Lundvall et al. 2005). Om dessa inventeringar fortsätter och kvaliteten i inventeringarna bibehålls anser utred- ningen att EU:s krav på ett robust inventeringssystem för att följa populationernas utveckling är uppfyllt.</P>
<P class="p676 ft15">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389297x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p677 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.1</SPAN><SPAN class="ft14">Klassificering av arterna</SPAN></P>
<P class="p678 ft88">Utifrån de kunskaper som finns om de stora rovdjuren i Sverige, Norge och Finland (antal, utbredning, spridning mellan länderna och mellan populationer samt en genomgång av sårbarhetsanalyser för de olika arterna) följer här en genomgång av hur arterna klassi- ficeras enligt 1. IUCN:s expertsystem, 2. LCIE:s förslag kring populationer som förvaltningsenheter och 3. LCIE:s förslag om genomförda sårbarhetsanalyser.</P>
<P class="p679 ft88">Utredningen gör en klassificering av både dagsläget och av ”för- valtningsmålen” (miniminivåer för björn, lodjur och kungsörn och etappmål för varg och järv i Sverige, samt beståndsmål för samtliga arter i Norge).</P>
<P class="p679 ft88">Dessa ”förvaltningsmål” är definierade som antal årliga föryng- ringar och måste därför omvandlas till antal könsmogna individer eller total populationsstorlek för att kunna utvärderas i relation till IUCN:s klassificeringssystem.</P>
<P class="p680 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.2</SPAN><SPAN class="ft14">Kungsörn</SPAN></P>
<P class="p681 ft104"><SPAN class="ft129">Utredningens förslag: </SPAN>Den svenska kungsörnsstammen har med god marginal gynnsam bevarandestatus. Den av riksdagen beslutade miniminivån sammanfaller med dagens population och har därigenom även med god marginal gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p682 ft10">Populationstrenden för kungsörn i Sverige har under de senaste 10 åren varit svagt positiv. Idag skattas populationen till mellan 600 och 750 häckande par (Tjernberg 2006), dvs. det finns minst 1 200– 1 500 könsmogna individer i Sverige (tabell 11.4). I Norge beräknar man att populationen är mellan 1 000 och 1 200 häckande par. Kungsörnen har en kontinuerlig utbredning mellan Sverige och Norge.</P>
<P class="p683 ft104">Ur bevarandesynpunkt kan man betrakta kungsörnspopulatio- nen i Sverige och Norge som gemensam. ”Förvaltningsmålen” för kungsörn i Sverige och Norge ligger i nivå med dagen population.</P>
<P class="p684 ft104">Det finns ingen publicerad sårbarhetsanalys med utgångspunkt från förhållandena för kungsörn i Sverige och Norge. Däremot finns en analys av den skotska kungsörnspopulationen (Whitfield et al. 2006). De drog slutsatsen att kungsörnpopulationen har en</P>
<P class="p685 ft15">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389298x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft88">gynnsam bevarandestatus om man har mer än <NOBR>450–500</NOBR> häckande par och att häckningsframgången i genomsnitt är större än 0,5 flygga ungar per häckning.</P>
<P class="p686 ft2">Tabell 11.4 Populationsstatus Nuläge (2006) och Förvaltningsmål för kungsörn i Sverige (miniminivå) och Norge (beståndsmål).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr30 td186"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td187"><P class="p687 ft66">Nuläge</P></TD>
<TD class="tr30 td188"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td189"><P class="p641 ft75">Förvaltningsmål</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td18"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p15 ft75">Populationsstorlek</P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p125 ft9">Antal könsmogna</P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p15 ft75">Populations-</P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p89 ft75">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p125 ft100">individer</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p15 ft100">storlek</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p89 ft100">könsmogna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p89 ft100">individer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p27 ft100">Sverige</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p15 ft16"><NOBR>600–750</NOBR> häckande par</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p125 ft75">minst 1 200–</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p15 ft100">600 häckande par</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p89 ft75">minst 1 200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td18"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p125 ft75">1 500</P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td18"><P class="p27 ft100">Norge</P></TD>
<TD class="tr30 td79"><P class="p15 ft9"><NOBR>850–1</NOBR> 200 häckande</P></TD>
<TD class="tr30 td78"><P class="p125 ft75">minst 1 700–</P></TD>
<TD class="tr30 td59"><P class="p15 ft9"><NOBR>850–1</NOBR> 200 häckande</P></TD>
<TD class="tr30 td112"><P class="p89 ft75">minst 1 700–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p15 ft100">par</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p125 ft75">2 400</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p15 ft100">par</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p89 ft75">2 400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p27 ft100">Totalt</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p15 ft9">1 <NOBR>450–1</NOBR> 950 häckande</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p125 ft75">minst 2 900–</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p15 ft66">1 <NOBR>450–1</NOBR> 800 häckande</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p89 ft75">minst 2 900–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td186"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td187"><P class="p15 ft100">par</P></TD>
<TD class="tr7 td188"><P class="p125 ft75">3 900</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p15 ft100">par</P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p89 ft75">3 600</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p543 ft7"><NOBR>1–2.</NOBR> IUCN och LCIE</P>
<P class="p181 ft88">Dagens svenska kungsörnspopulation är i sig så pass stor att den klassas som Missgynnad (Gärdenfors 2005). Antalet könsmogna individer är mer än 1 000 i Sverige, dessutom finns en spridning mellan Sverige och Norge. Även ”förvaltningsmålen” för Sverige och Norge ligger på nivåer som överskrider IUCN:s kriterier för en livskraftig population.</P>
<P class="p543 ft7">Utredningens slutsats</P>
<P class="p310 ft71">Utredningens slutsats är att kungsörn med god marginal uppfyller kraven på gynnsam bevarandestatus (tabell 11.9 & 11.10). Utred- ningen anser också att kungörnspopulationen uppfyller IUCN:s kriterier för att klassas som Livskraftig, då den skandinaviska populationen är <NOBR>3–4</NOBR> gånger större än gränsen för att klassas som Missgynnad. Man måste dock fortsätta med inventeringarna för att följa utvecklingen och kunna upptäckta oönskade minskningar. Första tecken skulle kunna vara en sjunkande reproduktion och om (det skotska) målet på i genomsnitt mer är 0,5 flygga ungar per häckning inte uppfylls. Detta senare skulle kunna vara ett riktmål.</P>
<P class="p236 ft15">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389299x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p688 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.3</SPAN><SPAN class="ft14">Björn</SPAN></P>
<P class="p689 ft88"><SPAN class="ft8">Utredningens förslag</SPAN>: Den svenska björnstammen har med god marginal gynnsam bevarandestatus. Riksdagens antagna minimi- nivå uppfyller också gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p690 ft82">Björnstammen i Sverige har ökat i stort sett sedan <NOBR>1940-talet</NOBR> och 2005 uppskattades populationen till mellan 2 350 och 2 900 indi- vider, vilket motsvarar ungefär drygt 200 årliga föryngringar eller ungefär 1 300 könsmogna individer (Sahlén et al. 2006; tabell 11.5).</P>
<P class="p691 ft88">I Norge finns enstaka björnar nära den <NOBR>svensk-norska</NOBR> gränsen och allra längst i norr (Pasvik) på gränsen mellan Norge och Ryss- land. Den norska björnpopulationen år 2007 uppskattas till <NOBR>3–6</NOBR> föryngringar eller närmare 100 individer, vilket motsvarar <NOBR>10–30</NOBR> könsmogna individer. Populationen i Norge domineras av unga hanbjörnar som vandrat in från Sverige.</P>
<P class="p692 ft2">Tabell 11.5 Populationsstatus Nuläge (2006) och Förvaltningsmål för björn i Sverige (miniminivå) och Norge (beståndsmål).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr30 td191"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td192"><P class="p693 ft75">Nuläge</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td193"><P class="p694 ft75">Förvaltningsmål</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td194"><P class="p15 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td38"><P class="p15 ft89">Populations-</P></TD>
<TD class="tr44 td112"><P class="p15 ft89">Antal</P></TD>
<TD class="tr44 td117"><P class="p15 ft89">Populations-</P></TD>
<TD class="tr44 td135"><P class="p15 ft89">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft75">storlek</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft75">könsmogna</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft75">storlek</P></TD>
<TD class="tr7 td135"><P class="p15 ft75">könsmogna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td191"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td195"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td190"><P class="p15 ft75">individer</P></TD>
<TD class="tr30 td196"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p15 ft75">individer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td194"><P class="p35 ft75">Sverige</P></TD>
<TD class="tr0 td38"><P class="p15 ft75">drygt 200</P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p15 ft75">ca 1 300</P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p15 ft75">100 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr0 td135"><P class="p15 ft75">ca 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft75">föryngringar</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft100"><NOBR>2350–2</NOBR> 900</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft75">individer</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p35 ft75">Norge</P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft75"><NOBR>3–6</NOBR> föryngringar</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft75"><NOBR>10–30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft75">15 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr7 td135"><P class="p15 ft75">ca 90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft75">ca 100 individer</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p35 ft75">Totalt</P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft75">drygt 200</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft100">ca 1 300</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft75">115 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr7 td135"><P class="p15 ft75">ca 690</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft75">föryngringar</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft100">2 <NOBR>400–2</NOBR> 900</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td135"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td191"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td195"><P class="p15 ft75">individer</P></TD>
<TD class="tr30 td190"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td196"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p695 ft7">Alternativ 1. IUCN – Kriterium D</P>
<P class="p696 ft88">Enligt IUCN:s kriterier uppfyller den svenska björnpopulationen kravet på 1 000 könsmogna individer och ska därför klassas som Missgynnad. Den svenska nationella miniminivån på 100 årliga föryngringar (ca 600 könsmogna individer) är Sårbar enligt IUCN:s kriterium D (mellan 250 och 1 000 könsmogna individer).</P>
<P class="p697 ft15">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft88">Vid klassificeringen har inte tagits hänsyn till någon immigration från Norge då det snarare är så att den norska björnpopulationen är beroende av den svenska.</P>
<P class="p406 ft7">Alternativ 2. LCIE – Kriterium D</P>
<P class="p162 ft88">Enligt LCIE rekommendation uppfyller den skandinaviska björn- populationen kravet på 1 000 könsmogna individer och ska därför klassas som Missgynnad. Den svenska nationella miniminivån på 100 årliga föryngringar (ca 600 könsmogna individer) tillsammans med det norska beståndsmålet på 15 årliga föryngringar (ca 90 könsmogna individer) är Sårbar enligt IUCN:s kriterium D (mellan 250 och 1 000 könsmogna individer).</P>
<P class="p406 ft7">Alternativ 3. LCIE – Kriterium E</P>
<P class="p162 ft88">Man har gjort sårbarhetsanalyser för björn i Skandinavien som baseras på en omfattande individbaserad datamängd på överlevnad och reproduktion (Sæther et al. 1998). Man kunde påvisa en årlig tillväxttakt på 14 % i norra Sverige och 16 % i mellersta Sverige, vilket är de högsta tillväxttakter man påvisat för brunbjörnspopu- lationer i världen.</P>
<P class="p318 ft71">För att uppfylla IUCN:s kvantitativa krav på utdöenderisk på mindre än 10 % inom 100 år, Kriterium E, behövdes enligt dessa simuleringar relativt få honor, färre än 50, som är ett år eller äldre. Att det behövs så få individer för att klassas som en livskraftig population beror på flera faktorer. De främsta skälen var en mycket liten mellanårsvariation i dödlighet och reproduktion och en rela- tivt hög tillväxttakt. Dessutom har björnar låg dödlighet. Detta är faktorer som har mycket stor betydelse för livskraften hos en population eftersom hög tillväxt med liten mellanårsvariation minskar utdöenderisken. Idag är, efter jakt, den årliga tillväxten knappt 5,5 % för den svenska björnpopulationen.</P>
<P class="p698 ft15">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft7">Genetik</P>
<P class="p291 ft88">Den skandinaviska björnpopulationen härstammar från två gene- tiska linjer. Inom varje genetisk linje fanns dock enbart en s.k. mitokondriehaplotyp (nedärvd från modern), vilket kan tyda på en låg genetisk variation. I kontrast till <NOBR>mitokondrie-DNA,</NOBR> visade <NOBR>kärn-DNA</NOBR> (nedärvd från båda föräldrarna) däremot på en relativt hög genetisk variation. Nivån av genetisk variation i den svenska björnpopulationen är likvärdig med den som dokumenterats i några andra björnpopulationer som inte har genomgått samma kraftiga minskning som den svenska gjorde under slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> och början av <NOBR>1900-talet</NOBR> (Sahlén et al. 2006).</P>
<P class="p109 ft88">För björn har man beräknat att den genetiska effektiva popula- tionen utgjorde ungefär <NOBR>0,06–0,14</NOBR> av den totala populationen (Tallmon et al. 2004).</P>
<P class="p539 ft7">Utredningens slutsats</P>
<P class="p169 ft88">Utredningens slutsats är att dagens björnpopulation i Skandinavien med god marginal uppfyller kraven på gynnsam bevarandestatus, med sina minst 1 300 könsmogna individer.</P>
<P class="p14 ft88">Den av riksdagen fastställda svenska nationella miniminivån på 100 årliga föryngringar är Sårbar enligt IUCN:s kriterium D (mellan 250 och 1 000 könsmogna individer), men miniminivån ligger betydligt högre än den uppskattade nivån för minsta livs- kraftiga population enligt sårbarhetsanalyser (Sæther et al. 1998, Tufto et al. 1999).</P>
<P class="p65 ft88">Eftersom skattningen av minsta livskraftiga population enligt sårbarhetsanalyser bygger på en mycket omfattande datamängd och miniminivån ligger på en mycket högre nivå än minsta livskraftiga population enligt sårbarhetsanalyser, uppfyller även miniminivån kraven på gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p65 ft88">Björnpopulationen uppfyller även IUCN:s kriterier för att klassas som Livskraftig, då björnpopulationen är <NOBR>20–50</NOBR> gånger större än vad som klassas som livskraftig i sårbarhetsanalyser (Sæther et al. 1998, Tufto et al. 1999). Ett krav är dock att inven- teringsverksamheten fortsätter och att kvaliteten i inventeringarna bibehålls.</P>
<P class="p700 ft15">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389302x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.4</SPAN><SPAN class="ft14">Järv</SPAN></P>
<P class="p701 ft110"><SPAN class="ft131">Utredningens förslag: </SPAN>Den svenska järvstammen är på gränsen till gynnsam bevarandestatus. Detsamma gäller för förvaltningsmålen.</P>
<P class="p702 ft10">Sedan 1996 har antalet registrerade föryngringar (inkluderar både säkra och sannolika föryngringar) i Sverige varierat mellan 40 och 78 utan någon tydlig trend (Persson 2006). Mellan åren 2004 och 2007 registrerades i genomsnitt 71 föryngringar årligen, vilket mot- svarar <NOBR>390–510</NOBR> individer, eller ca 250 könsmogna individer (tabell 11.6).</P>
<P class="p19 ft88">Under 2007 har 77 föryngringar registrerats, vilket motsvarar ca 270 könsmogna individer.</P>
<P class="p318 ft72">I Norge har man i genomsnitt mellan åren 2004 och 2006 regi- strerat 55 föryngringar, vilket motsvarar <NOBR>310–400</NOBR> individer eller ca 200 könsmogna individer. För år 2007 har 51 föryngringar registre- rats. Järvpopulationen har en mer eller mindre sammanhängande utbredning i Sverige och Norge, med några isolerade föryngringar. Det svenska nationella etappmålet är 90 årliga föryngringar, vilket motsvarar ca 320 könsmogna individer, medan det norska be- ståndsmålet är 39 föryngringar eller ca 140 könsmogna individer.</P>
<P class="p686 ft2">Tabell 11.6 Populationsstatus Nuläge (genomsnitt <NOBR>2004–2007</NOBR> Sverige och 2004– 2006 Norge) samt Förvaltningsmål för järv i Sverige (etappmål) och Norge (beståndsmål)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr30 td191"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td197"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td198"><P class="p15 ft75">Läge</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td199"><P class="p703 ft75">”Förvaltningsmål”</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td194"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td137"><P class="p15 ft75">Populations-</P></TD>
<TD class="tr0 td200"><P class="p704 ft9">Antal könsmogna</P></TD>
<TD class="tr0 td38"><P class="p15 ft75">Populations-</P></TD>
<TD class="tr0 td201"><P class="p15 ft9">Antal könsmogna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td191"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td197"><P class="p15 ft100">storlek</P></TD>
<TD class="tr30 td198"><P class="p704 ft100">individer</P></TD>
<TD class="tr30 td195"><P class="p15 ft100">storlek</P></TD>
<TD class="tr30 td202"><P class="p15 ft100">individer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td194"><P class="p27 ft75">Sverige</P></TD>
<TD class="tr0 td137"><P class="p15 ft27">71 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr0 td200"><P class="p704 ft75">ca 250</P></TD>
<TD class="tr0 td38"><P class="p15 ft75">90 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr0 td201"><P class="p15 ft75">ca 320</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p15 ft100"><NOBR>390–510</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p15 ft100">individer</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p27 ft100">Norge</P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p15 ft27">55 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p704 ft100">ca 200</P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft100">39 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft100">ca 140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p15 ft100"><NOBR>310–400</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p15 ft100">individer</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p27 ft100">Totalt</P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p15 ft66">126 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p704 ft100">ca 450</P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft100">129 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft100">ca 460</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p15 ft100"><NOBR>700–910</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p15 ft16"><NOBR>730–920</NOBR> individer</P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td191"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td197"><P class="p15 ft100">individer</P></TD>
<TD class="tr30 td198"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td195"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td202"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft15">302</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft7">1. IUCN – Kriterium D</P>
<P class="p473 ft71">Enligt IUCN:s klassificering ska dagens svenska järvpopulation först klassas som Sårbar. Den svenska järvpopulationen uppfyller nätt och jämt > 250 könsmogna individer, som ett genomsnitt för åren <NOBR>2004–06,</NOBR> men hotkategorin ska nedgraderas ett steg till Miss- gynnad eftersom det finns immigration från den norska järvpo- pulationen som inte riskerar att upphöra. För enbart år 2007 över- stiger antalet svenska könsmogna järvar 250 individer.</P>
<P class="p109 ft88">Det av riksdagen fastställda svenska nationella etappmålet för järv är 90 årliga föryngringar, eller ca 320 könsmogna individer. För Norge är beståndsmålet 39 årliga föryngringar eller ca 140 köns- mogna individer. Enligt IUCN:s bedömning ska etappmålet för järv i Sverige klassas som Missgynnad. Etappmålet för järv uppfyl- ler kravet för Sårbar (>250 könsmogna individer) och det finns immigration från den norska järvpopulationen som inte riskerar att upphöra. Därför ska hotkategorin nedgraderas ett steg till Miss- gynnad.</P>
<P class="p539 ft7">2. LCIE – Kriterium D</P>
<P class="p329 ft72">Om man istället använder LCIE:s rekommendation om att först definiera en population oberoende av nationsgränser, så ändras inte klassificeringen för dagens population. I Sverige och Norge till- sammans har man i genomsnitt registrerat 126 föryngringar årligen under de senaste åren. Detta motsvarar <NOBR>700–875</NOBR> individer eller ca 450 könsmogna individer, dvs. Sårbar enligt IUCN. De samman- lagt 128 registrerade föryngringarna under år 2007 ger samma bild.</P>
<P class="p14 ft88">Vid ovanstående resonemang antar man att immigrationen från den finsk/ryska populationen är så pass liten att det inte ökar livskraften i den skandinaviska järvpopulationen. Sannolikt går den skandinaviska järvstammen en bit in i Finland. Det finns för närvarande inget konstaterat genetiskt utbyte mellan den skandi- naviska och finsk/ryska järvstammen i Sverige eller Norge. Det kan finnas ett visst utbyte mellan den skandinaviska och de finsk/ryska järvpopulationerna, men detta utbyte sker i så fall sannolikt öster om Skandinavien.</P>
<P class="p355 ft72">Det svenska etappmålet tillsammans med det norska bestånds- målet innebär en järvpopulation på 129 årliga föryngringar, eller ca</P>
<P class="p477 ft15">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft88">460 könsmogna individer år 2007, vilket leder till att klassifice- ringen blir Sårbar. Vid bedömningen av ”förvaltningsmålen” uppstår det alltså en skillnad på hotkategorin om man använder IUCN:s bedömningsgrunder eller LCIE:s rekommendation (tabell 11.10).</P>
<P class="p95 ft88">Utredningen anser att LCIE:s rekommendation är rimligare ur biologisk synpunkt, eftersom nedgraderingen av hotkategorin enligt IUCN enbart bygger på om immigration förekommer eller ej, inte hur omfattande den är, medan klassningen enligt LCIE bygger på populationens storlek.</P>
<P class="p406 ft7">3. LCIE – Kriterium E</P>
<P class="p450 ft72">Det finns en publicerad sårbarhetsanalys för järv i världen och den bygger på demografiska data från det svenska järvprojektet (Sæther et al. 2003; Sæther et al. 2005). Enligt denna sårbarhetsanalys krävs det minst 22 honor i reproduktiv ålder (≥ 3 år) för att utdöende- risken ska vara mindre än 10 % inom 100 år. Analysen byggde delvis på optimistiska antaganden, t.ex. att reproduktionstakten och den tidiga ungöverlevnaden är högre än vad som observerats.</P>
<P class="p17 ft88">Sannolikt är detta en överskattning av populationstillväxten vilket innebär att man underskattat risken för utdöende. Samtidigt använde man dock en hög nivå på miljövariation (pessimistiskt antagande). Om denna i verkligen är lägre överskattas istället ut- döenderisken.</P>
<P class="p95 ft88">LCIE rekommenderar att sårbarhetsanalyserna ska göras för populationer som man identifierar oberoende av nationsgränser. Dagens järvpopulation i Sverige och Norge tillsammans är betyd- ligt större (ca 220 honor) än minsta livskraftiga population enligt sårbarhetsanalysen (22 honor; Sæther et al. 2005). Även det svenska etappmålet tillsammans med det norska beståndsmålet (ca 230 honor) är betydligt högre än den minsta livskraftiga populatio- nen enligt sårbarhetsanalysen.</P>
<P class="p705 ft15">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft7">Genetik</P>
<P class="p229 ft10">Skandinaviska järvar har betydligt lägre genetisk variation än järvar i Ryssland och Nordamerika. Den låga variationen är sannolikt ett resultat av perioder med liten populationsstorlek och ett begränsat utbyte med den större östliga populationen.</P>
<P class="p316 ft71">Huruvida den begränsade variationen har någon negativ effekt på stammen har inte studerats, men med utgångspunkt i befintliga demografiska data finns i dagsläget inget som tyder på det.</P>
<P class="p65 ft10">I nordligaste Norge och Sverige finns geografisk kontakt med järvar i norra Finland och sannolikt sker här ett utbyte av individer. <NOBR>DNA-analyser</NOBR> har genomförts för hundratals järvar i norra Skandinavien, men trots det har fram till år 2007 ingen järv med avvikande genetisk profil påträffats. Samtliga individer har haft ett sannolikt skandinaviskt ursprung. Eftersom det troligtvis sker ett utbyte i norra Fennoskandia antyder analyserna att järvar i norra Finland har en liknande genetisk sammansättning som järvarna i Skandinavien. ”Gränslinjen” mellan den skandinaviska och den egentliga östliga populationen finns därför troligen närmare den större ryska populationen. Analyser av ett antal järvar från sydöstra Finland har visat att dessa har en avvikande genetisk profil jämfört med skandinaviska järvar.</P>
<P class="p316 ft10">En viktig slutsats är att utbytet med den större östliga popu- lationen med högre genetisk variation är starkt begränsad eller till och med obefintlig. Ett sammanhängande utbredningsområde för järv från norra Skandinavien och ner genom Finland och västra Ryssland är sannolikt nödvändigt för att möjliggöra genflöde från den större östliga populationen till Skandinavien.</P>
<P class="p544 ft7">Slutsats</P>
<P class="p329 ft88">Utredningens slutsats är att både dagens svenska järvpopulation och förvaltningsmålen för den skandinaviska järvpopulationen är på gränsen till att uppfylla kraven för gynnsam bevarandestatus (tabell 11.10). Järvpopulationen uppfyller inte kravet enligt kriterium D, men järvpopulationen är betydligt större än minsta livskraftiga population baserat på en sårbarhetsanalys.</P>
<P class="p107 ft110">Även om sårbarhetsanalysen underskattat utdöenderisken (på grund av en överskattning av populationstillväxten vid låga tät- heter) är dagens populationsnivå så mycket över den angivna (ca 10</P>
<P class="p402 ft15">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389306x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft88">gånger större än minsta livskraftiga population enligt sårbarhets- analysen; Sæther et al. 2003; Sæther et al. 2005) att utredningen anser att populationen från denna utgångspunkt är livskraftig.</P>
<P class="p95 ft88">Det finns dock behov av en ny sårbarhetsanalys med nya demo- grafiska data från det pågående järvprojektet. Ett krav är att inven- teringsverksamheten fortsätter och att kvaliteten i inventeringarna bibehålls.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.5</SPAN><SPAN class="ft14">Lodjur</SPAN></P>
<P class="p513 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag</SPAN>: Den svenska lodjursstammen har gynnsam bevarandestatus. De svenska och norska förvaltningsmålen som är något högre än dagens population uppfyller därmed också kraven för gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p706 ft10">Lodjurspopulationen i Sverige ökade relativt kraftigt från mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> till slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Därefter har det skett en viss minskning, men på senare år har lodjurspopulationen åter ökat. Den senaste populationsuppskattningen var 245 familjegrupper av lodjur 2007 (tabell 11.7). Detta motsvarar en population på mellan 1 300 och 1 500 individer.</P>
<P class="p19 ft88">Vid inventeringarna under vintern består en lodjurspopulation av ungefär <NOBR>25–30</NOBR> % årsungar, <NOBR>15–20</NOBR> % tvååringar och <NOBR>50–60</NOBR> % tre- åringar och äldre (Andrén et al. 2002). 245 familjegrupper motsva- rar alltså ungefär <NOBR>340–440</NOBR> årsungar och de resterande <NOBR>900–1</NOBR> 100 individerna är knappt två år eller äldre och därmed potentiellt köns- mogna.</P>
<P class="p17 ft88">I Norge har lodjurspopulationen minskat under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> för att sedan öka under senare år. Den senaste uppskatt- ningen var 74 familjegrupper år 2007, vilket motsvarar 440 individer eller <NOBR>250–300</NOBR> individer knappt två år eller äldre.</P>
<P class="p707 ft15">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389307x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p708 ft16">SOU 2007:89 Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P>
<P class="p709 ft2">Tabell 11.7 Populationsstatus Nuläge (2007) och Förvaltningsmål för lodjur i Sverige (miniminivå) och Norge (beståndsmål)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr30 td203"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p15 ft100">Nuläge</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td193"><P class="p703 ft100">Förvaltningsmål</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td206"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p445 ft9">Populations-</P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p445 ft9">Antal könsmogna</P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p15 ft75">Populations-</P></TD>
<TD class="tr0 td201"><P class="p15 ft9">Antal könsmogna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td203"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p445 ft75">storlek</P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p445 ft75">individer</P></TD>
<TD class="tr30 td190"><P class="p15 ft75">storlek</P></TD>
<TD class="tr30 td202"><P class="p15 ft75">individer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td206"><P class="p35 ft75">Sverige</P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p445 ft75">245</P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p445 ft75"><NOBR>900–1</NOBR> 100</P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p15 ft9">300 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr0 td201"><P class="p15 ft75">1 <NOBR>100–1</NOBR> 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p445 ft66">familjegrupper</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p445 ft16">1 <NOBR>350–1</NOBR> 500</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p445 ft100">individer</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p35 ft100">Norge</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p445 ft100">74</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p445 ft100"><NOBR>230–290</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft100">65 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft100"><NOBR>230–290</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p445 ft66">familjegrupper</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p445 ft100"><NOBR>450–500</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p445 ft100">individer</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p35 ft100">Totalt</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p445 ft100">ca 320</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p445 ft100">1 <NOBR>150–1450</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft16">365 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft100">1 <NOBR>300–1</NOBR> 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p445 ft66">familjegrupper</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p445 ft16">1 <NOBR>800–2</NOBR> 000</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td201"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td203"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p445 ft100">individer</P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td190"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td202"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p695 ft7">1. IUCN – Kriterium D</P>
<P class="p442 ft71">Den svenska lodjurspopulationen ska klassas som Missgynnad enligt IUCN. Antalet könsmogna individer i Sverige ligger på gränsen för vad som krävs enligt IUCN:s kriterium D (minst 1 000 könsmogna), men lodjurspopulationen i Sverige och Norge hänger samman och det förekommer ett stort utbyte mellan populatio- nerna. Enligt IUCN:s bedömning ska man nedgradera hotkatego- rin ett steg då det förekommer immigration från ett grannland (figur 11.1). Viss immigration förekommer dessutom från Finland.</P>
<P class="p691 ft88">Den av riksdagen fastställda miniminivån för lodjur i Sverige, som är något högre än dagens population, uppfyller därmed också IUCN:s krav för Missgynnad enligt Kriterium D.</P>
<P class="p695 ft7">2. LCIE – Kriterium D</P>
<P class="p696 ft88">Detta alternativ innebär att man använder LCIE:s förslag att först definiera en population oberoende av nationsgränser och sedan använda IUCN:s kriterier. Då ska man alltså slå ihop svenska och norska lodjurspopulationerna. Vid inventeringarna 2007 fanns ca 320 lodjursfamiljegrupper, vilket motsvarar 1 <NOBR>800–2</NOBR> 000 individer eller 1 <NOBR>150–1</NOBR> 450 individer knappt två år eller äldre.</P>
<P class="p710 ft15">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft88">IUCN:s kriterium D1 för Missgynnad (minst 1000 könsmogna) är alltså uppfyllt. ”Förvaltningsmålen” för lodjur i Sverige och Norge, som är något högre än dagens population, uppfyller därmed också kraven för Missgynnad.</P>
<P class="p406 ft7">3. LCIE – Kriterium E</P>
<P class="p450 ft71">LCIE rekommenderar att sårbarhetsanalyser ska göras för popula- tioner som man identifierar oberoende av nationsgränser. Andrén och Liberg (1999) har gjort en sårbarhetsanalys som baseras på data från de svenska och norska lodjursprojekten. Denna analys, som inte beaktade genetiska aspekter, visade att utdöenderisken var mindre än 3 % på 100 år för en lodjurspopulation på 500 individer. Den <NOBR>svensk-norska</NOBR> lodjurspopulationen på mellan 1 <NOBR>800–2</NOBR> 000 individer är alltså betydligt större än vad som skulle kunna be- skrivas som minsta livskraftiga population.</P>
<P class="p406 ft7">Genetik</P>
<P class="p162 ft88">Även om den skandinaviska lodjurspopulationen är genetisk skild från den finsk/ryska populationen, så förekommer ett utbyte (Rueness et al. 2003, Flagstad m.fl. 2007). Dessutom expanderar lodjuren i både svenska Norrbotten och finska Lappland och populationerna närmar sig varandra.</P>
<P class="p345 ft72">I studien om genetisk variation i Skandinavien (Rueness et al. 2003) fann man tre individer i det skandinaviska materialet som uppenbarligen var immigranter från den <NOBR>finsk-ryska</NOBR> populationen. År 2007 har konstateras i de svenska <NOBR>DNA-analyserna</NOBR> att minst sex individer med finsk/ryskt ursprung immigrerat till Sverige sedan 2002 (Flagstad). Med tanke på att datamängden i den första studien bestod av 303 individer (Rueness et al. 2003), och att en generation av lodjur i dagens svenska population på ca 1 400 individer förmod- ligen utgör ca. 300 individer, konstaterar utredningen att det vedertagna kravet på minst <NOBR>1–2</NOBR> immigranter per generation för att bevara den befintliga genetiska variationen (Lacy 1987) är uppfyllt.</P>
<P class="p318 ft104">Kravet på immigranter från en närliggande population behövs egentligen inte om kravet på 1 000 könsmogna individer är uppfyllt för att en art ska bedömas som livskraftig enligt IUCN:s kriterium</P>
<P class="p207 ft15">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389309x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft88">D. Den svenska lodjurspopulationen uppfyller alltså både IUCN:s krav på antal könsmogna individer för att klassas som Missgynnad och det allmänt vedertagna kravet på genetiskt utbyte för att bevara den genetiska variationen.</P>
<P class="p227 ft7">Utredningens slutsats</P>
<P class="p157 ft88">Utredningens slutsats är att dagens lodjurspopulation i Sverige uppfyller kraven för gynnsam bevarandestatus (tabell 11.10). ”För- valtningsmålen” för lodjur i Sverige och Norge, som är något högre än dagens population, uppfyller därmed också kraven för gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p107 ft71">Utredningen anser också att lodjurspopulationen uppfyller IUCN:s kriterier för att klassas som Livskraftig, då den skandina- viska populationen är ungefär 4 gånger större än vad som klassas som livskraftig i en konservativ sårbarhetsanalys och att det finns immigration från den finsk/ryska populationen till den svensk/ norska populationen. Ett krav är dock att inventeringsverksam- heten fortsätter och att kvaliteten i inventeringarna bibehålls.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.6</SPAN><SPAN class="ft14">Varg</SPAN></P>
<P class="p276 ft88"><SPAN class="ft8">Utredningens förslag: </SPAN>Den svenska vargstammen har inte gynn- sam bevarandestatus. Om kravet på invandring, och de svenska och norska förvaltningsmålen uppfylls, är vargen nära gränsen för gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p711 ft10">Dagens skandinaviska vargpopulation etablerades 1983 då en varg- kull föddes i norra Värmland. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> och i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> fanns det bara en vargflock. Sedan ytterligare en varg- flock bildades år 1991 har utvecklingen gått snabbare. Den årliga tillväxten har varit 28 % för perioden <NOBR>1996–2001</NOBR> och 11 % för perioden <NOBR>2001–2006.</NOBR> Vintern 2006/2007 registrerade man 16 varg- föryngringar i Skandinavien, varav 15 var i Sverige och på gränsen mellan Sverige och Norge, samt en var helt i Norge. Detta mot- svarade vintern 2007 ungefär <NOBR>135–170</NOBR> individer eller <NOBR>65–75</NOBR> köns- mogna individer i Skandinavien, varav ungefär <NOBR>56–64</NOBR> i Sverige (tabell 11.8).</P>
<P class="p610 ft15">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389310x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft88">Beräkningen av antalet könsmogna individer bygger på att det i Skandinavien under vintern 2006/2007 fanns 16 föryngringar och ytterligare <NOBR>11–12</NOBR> revirmarkerande par. Till detta kommer <NOBR>10–15</NOBR> ensamma stationära individer, varav åtminstone hälften bör vara könsmogna. Sedan finns det troligen ytterligare några enstaka könsmogna individer som stannat kvar i vargflockar. Under vintern 2005/2006 fanns ungefär 85 % av den Skandinaviska vargpopula- tionen i Sverige och resten i Norge. Den svenska andelen har sannolikt inte minskat sedan dess.</P>
<P class="p17 ft88">Det svenska etappmålet är 20 årliga föryngringar i Sverige, inklusive de som finns på gränsen mellan Sverige och Norge. Det norska beståndsmålet är 3 årliga föryngringar inom den norska vargzonen och vargreviren ska helt ligga i Norge. Detta motsvarar ungefär <NOBR>90–105</NOBR> könsmogna individer i Skandinavien, varav ungefär <NOBR>80–90</NOBR> könsmogna individer i Sverige.</P>
<P class="p686 ft2">Tabell 11.8 Populationsstatus Nuläge (2006/07) och Förvaltningsmål för varg i Sverige (etappmål) och Norge (beståndsmål)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr30 td197"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td209"><P class="p712 ft100">Nuläge</P></TD>
<TD class="tr30 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td211"><P class="p713 ft100">Förvaltningsmål</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td137"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td212"><P class="p15 ft75">Populationsstorlek</P></TD>
<TD class="tr0 td83"><P class="p15 ft75">Antal</P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p15 ft75">Populations-</P></TD>
<TD class="tr0 td213"><P class="p15 ft75">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td137"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p15 ft9">könsmogna</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p15 ft75">storlek</P></TD>
<TD class="tr7 td213"><P class="p15 ft9">könsmogna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td137"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p15 ft75">individer</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td213"><P class="p15 ft75">individer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td197"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr38 td209"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr38 td210"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr38 td214"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr38 td215"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td137"><P class="p27 ft75">Sverige</P></TD>
<TD class="tr0 td212"><P class="p15 ft75">15 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr0 td83"><P class="p15 ft75"><NOBR>56–64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p15 ft75">20 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr0 td213"><P class="p15 ft75"><NOBR>80–90</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td137"><P class="p27 ft100">Norge</P></TD>
<TD class="tr2 td212"><P class="p15 ft100">1 föryngring</P></TD>
<TD class="tr2 td83"><P class="p15 ft100"><NOBR>9–11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p15 ft100">3 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr2 td213"><P class="p15 ft100"><NOBR>12–14</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td197"><P class="p27 ft100">Totalt</P></TD>
<TD class="tr2 td209"><P class="p15 ft16">16 föryngringar ca 155 individer</P></TD>
<TD class="tr2 td210"><P class="p15 ft100"><NOBR>65–75</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td214"><P class="p15 ft100">23 föryngringar</P></TD>
<TD class="tr2 td215"><P class="p15 ft100"><NOBR>90–105</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p406 ft7">1. IUCN – Kriterium D</P>
<P class="p162 ft88">Enligt IUCN:s bedömningsgrunder ska dagens svenska vargpopu- lation klassas som Sårbar då det finns fler än 50 men färre än 250 könsmogna individer i Sverige och att det finns immigration från Norge. Det kan diskuteras hur mycket immigrationen från Norge påverkar livskraften i populationen.</P>
<P class="p345 ft71">IUCN ger ingen kvantitativ beskrivning av hur stor immigra- tionen ska vara för att den ska öka livskraften i en population, men i en så pass liten population som den är för varg ökar livskraften väsentligt med varje ny föryngring. Utan immigration blir klassifi-</P>
<P class="p398 ft15">310</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft88">ceringen Starkt hotad (EN) då det finns fler än 50 men färre än 250 könsmogna individer i Sverige.</P>
<P class="p65 ft88">Enligt IUCN:s klassificering innebär ”förvaltningsmålet” att varg ska klassas som Sårbar, då det finns immigration från Norge. Utan immigration blir klassningen Starkt hotad.</P>
<P class="p227 ft7">2. LCIE – Kriterium D</P>
<P class="p291 ft88">Enligt LCIE:s rekommendation, att definiera en population obero- ende av nationsgränser, blir klassningen Starkt hotad, då den skan- dinaviska vargpopulationen har fler än 50 men färre än 250 köns- mogna individer. Enligt LCIE:s rekommendation innebär ”förvalt- ningsmålen” att varg ska klassas som Starkt hotad.</P>
<P class="p14 ft88">Här uppstår det alltså en skillnad på hotkategorin om man använder IUCN:s bedömningsgrunder eller LCIE:s rekommenda- tion. Utredningen anser att LCIE:s rekommendation är rimligare ur biologisk synpunkt, eftersom det handlar om en gemensam vargpopulation, där individer fritt rör sig över gränsen mellan Sverige och Norge.</P>
<P class="p227 ft7">3. LCIE – Kriterium E</P>
<P class="p291 ft71">Det finns flera publicerade sårbarhetsanalyser för varg. Ebenhard (2000) simulerade risken för utdöende för en vargpopulation i Skandinavien, under 7 olika scenarier (olika tillväxttakt och olika inavelseffekter). Utdöenderisken var mindre än 10 % på 100 år för alla scenarier då populationen var större än 200 individer.</P>
<P class="p109 ft88">När man bortser från inavelsproblem (t.ex. om man har en eller två invandrade vargar per <NOBR>5-årsperiod)</NOBR> var alla scenarier livskraftiga om populationen var större än 100 individer. Om den årliga till- växttakten var högre än 10 % och om man bortser från inavels- problem var alla scenarier livskraftiga om populationen var större än 50 individer. Fritts & Carbyn (1995) uppskattade att det behövs minst 100 vargar för ett långsiktigt bevarande av vargstammen och Vucetich et al. (1997) beräknade, med utgångspunkt från situatio- nen på Isle Royale, att 50 vargar är för lite för ett långsiktigt be- varande.</P>
<P class="p393 ft15">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft71">Chapron et al. (2003) fann att en vargpopulation på mer än 10 flockar (ca 100 individer) var livskraftig. Nilsson (2003) simulerade effekterna av en katastrof (t.ex. skabb, rabies eller parvovirus) som kraftigt sänker både överlevnad och reproduktion. Då katastrofen inträffade reducerades populationen med ungefär 86 % och kata- strofen inträffade efter 10 år under en 100 års period. Beroende på den ursprungliga överlevnaden och reproduktionen måste popula- tionen uppgå till 400 individer (20 % årlig tillväxt) eller 1 300 individer (15 % årlig tillväxt) för att kunna klassas som livskraftig om den utsätts för en kraftig katastrof.</P>
<P class="p406 ft7">Genetik</P>
<P class="p450 ft72">Den skandinaviska vargpopulationen är starkt inavlad. Den genom- snittliga inavelskoefficienten hos de valpar som föddes 2005 var 0,29, vilket innebär att de i genomsnitt var mer besläktade med var- andra än individer efter helsyskonparning. Man har också funnit minskade vargkullar vid högre inavel (Liberg et al. 2005).</P>
<P class="p17 ft88">För att häva inavelsdepressionen måste det tillkomma nya indi- vider till den skandinaviska vargpopulationen. Även om vargpopu- lationen blir så stor att den t.ex. kunde klassas som livskraftig enligt IUCN:s bedömningsgrunder (minst 1 000 könsmogna indi- vider), så skulle den ändå vara genetiskt utarmad om det inte sker ny invandring (Liberg 2006).</P>
<P class="p318 ft88">För en långsiktig överlevnad av den skandinaviska vargpopula- tionen behövs troligen en eller två invandrande vargar per <NOBR>5-års-</NOBR> period (en generation) som deltar i reproduktionen.</P>
<P class="p95 ft88">För vargpopulationen, som är relativt liten i jämförelse med populationerna för de andra stora rovdjuren, är det nödvändigt att uppskatta den effektiva populationens andel av den totala popula- tionen. Johnsson & Ebenhard (1996) och Andrén (2006) beräk- nade med hjälp av simuleringar hur stor andel den effektiva popu- lationen av den totala populationen kan tänkas vara för varg. Resultatet låg på mellan 0,25 och 0,35, dvs. om man ska ha en effektiv population på 50 måste man ha en total population på mellan 140 och 200 individer.</P>
<P class="p345 ft72">Analyser av den skandinaviska vargpopulationen, baserad på släktskap och förändringar i allelfrekvenser mellan årsklasser, visar</P>
<P class="p499 ft15">312</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft88">på samma relation mellan effektiv population och total population, <NOBR>0,30–0,33</NOBR> (Bensch et al. 2006).</P>
<P class="p65 ft88">Under de senaste 25 åren har man registrerat 15 invandrare från Finland i Sverige/Norge, varav tre gett upphov till vargpopulatio- nen. Under <NOBR>2000-talet</NOBR> har man registrerat 10 invandrare från Finland i norra delarna av Sverige och Norge, men till och med år 2007 har ingen kommit in i reproduktionen.</P>
<P class="p227 ft7">Utredningens slutsats</P>
<P class="p291 ft72">Utredningens slutsats är att det viktigaste för vargpopulationens långsiktiga överlevnad i Skandinavien är en viss immigration av varg som kan medverka i reproduktionen, öka den genetiska variationen och begränsa inaveln samt häva tendensen till inavelsdepression. Det har en större betydelse än populationens storlek.</P>
<P class="p65 ft88">Varken dagens populationsstorlek eller ”förvaltningsmålen” för Sverige och Norge tillsammans når upp till nivån för gynnsam bevarandestatus om man använder Kriterium D (mycket små popu- lationer).</P>
<P class="p355 ft71">Om man istället använder sårbarhetsanalyser (Kriterium E), en möjlighet enligt LCIE:s rekommendationer, så ligger dagens popu- lationsstorlek (ca 155 individer) ungefär på vad som uppfyller kraven på en utdöenderisk som är <10 % på 100 år, men ej 5 %.</P>
<P class="p65 ft88">Dagens population uppfyller inte kraven för gynnsam bevaran- destatus, eftersom LCIE rekommenderar att populationen ska vara betydligt större än vad som kan beskrivas som minsta livskraftiga population. Dessutom finns det stora problem med inavel i dagens vargpopulation.</P>
<P class="p107 ft71">Om kravet på invandring (minst <NOBR>1–2</NOBR> invandrade vargar per 5- årsperiod) uppfylls och man når de gemensamma svenska och norska ”förvaltningsmålen” på 23 årliga föryngringar ligger man på gränsen för vad som skulle kunna krävas för gynnsam bevarande- status (efter LCIE:s rekommendation och Kriterium E). Popula- tionsstorleken <NOBR>(200–250</NOBR> individer) är större än <NOBR>(2–4</NOBR> gånger) vad som kan beskrivas som minsta livskraftiga population enligt rimliga (årlig tillväxt >10 %) sårbarhetsanalyser och man uppfyller också ett krav på att en population inte ska underskrida en genetiskt effektiv population på 50 (tabell 11.9 & 11.10).</P>
<P class="p651 ft15">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389314x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft88">När man balanserar på nivån för gynnsam bevarandestatus krävs inventeringar av mycket hög kvalitet. Man ska kunna upptäcka oönskade förändringar mycket snabbt. För vargens del är det också mycket viktigt att tidigt upptäcka eventuella invandrare och fast- ställa om de medverkar i reproduktionen.</P>
<P class="p714 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.7</SPAN><SPAN class="ft14">Avvägning mellan förvaltningsbehov på kort sikt och bevarande på lång sikt</SPAN></P>
<P class="p550 ft88"><SPAN class="ft8">Utredningens förslag: </SPAN>Förvaltninen för stora rovdjur bör inne- hålla alla steg i en adaptiv förvaltning. Fövaltningsåtgärderna baseras på kunskaper om rovdjuren och den målsättning man har med förvaltningen. Åtgärderna utvärderas systematiskt och jämförs med gjorda antaganden.</P>
<P class="p566 ft10">LCIE föreslår att man utnyttjar IUCN:s kriterier för vad som är en livskraftig population (se ovan). Detta expertsystem är enkelt och internationellt accepterat. Men det har brister och det kan givetvis inte täcka in alla tänkbara situationer för alla arter (Mace & Lande 1991). Framförallt utnyttjar man inte all aktuell kunskap för att utvärdera hur olika förvaltningsåtgärder påverkar en populations livskraft (Chapron & Arlettaz 2006).</P>
<P class="p19 ft88">Utredningen anser att viltförvaltningsbeslut bör vara kunskaps- baserade. Man bör utnyttja olika former av populationsmodellering för att beräkna effekterna av olika förvaltningsåtgärder på en arts bevarandestatus.</P>
<P class="p318 ft71">Det finns mycket kunskap om de stora rovdjurens demografi i Skandinavien, eftersom forskningsfinansiärerna har satsat på indi- vidbaserade långtidsstudier samtidigt som inventeringssystemet är mycket bra i ett internationellt perspektiv. Om man någonstans ska utnyttja kunskapsbaserad populationsmodellering vid förvaltnings- beslut kring stora rovdjur så borde det vara i Skandinavien.</P>
<P class="p17 ft88">Om IUCN:s kriterium D för hotkategori Missgynnad är upp- fyllt (minst 1 000 könsmogna individer) bör kravet för gynnsam bevarandestatus vara uppfyllt, i enlighet med LCIE:s rekommen- dation, vilket gäller för björn, lodjur och kungsörn i Sverige. Detta öppnar för olika förvaltningsalternativ som t.ex. skyddsjakt. Även</P>
<P class="p313 ft15">314</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft110">om arterna har en gynnsam bevarandestatus bör förvaltningsåtgär- derna utvärderas vetenskapligt för att öka kunskaperna.</P>
<P class="p14 ft88">Om däremot IUCN:s kriterium D för hotkategori Missgynnad inte är uppfyllt (färre än 1 000 könsmogna individer) bör man göra noga avvägningar av olika förvaltningsåtgärder, vilket gäller för järv och varg. Dessa avvägningar bör bl.a. innehålla sårbarhetsanalyser för att beskriva populationseffekterna av olika förvaltningsalterna- tiv, så att man inte långsiktigt äventyrar målet att uppnå en gynn- sam bevarandestatus.</P>
<P class="p65 ft88">Att inte strikt följa IUCN:s expertsystem utan att utnyttja sårbarhetsanalyser medför en flexiblare förvaltning av de stora rov- djuren, även om det övergripande målet om populationer med gynnsam bevarandestatus på lång sikt fortfarande gäller (Chapron & Arlettaz 2006).</P>
<P class="p14 ft88">Ett förvaltningssystem av stora rovdjur bör innehålla alla steg i en adaptiv förvaltning (figur 11.2; Walters & Hilborn 1978), dvs. man baserar sina förvaltningsåtgärder på kunskaper om systemet och vilka målsättningar man har. Efter att åtgärderna genomförts samlar man systematiskt in observationer så att man kan utvärdera åtgärderna och hur resultaten stämde överens med de förutsägelser man gjorde.</P>
<P class="p107 ft88">Inventeringar av de stora rovdjuren ingår som en naturlig och nödvändig del i en adaptiv förvaltning. Förvaltning av stora rovdjur har redan idag delar som kan beskrivas som adaptiva, men man bör förstärka den systematiska insamlingen av observationer vid för- valtningsåtgärder samt förstärka utvärderingen.</P>
<P class="p65 ft88">Utvärderingen av åtgärder blir betydligt starkare om man före åtgärderna gör förutsägelser. Genom att använda adaptiv förvalt- ning ökar man kunskaperna om systemet och på sikt minskar man därmed riskerna för oönskade effekter av olika förvaltningsåtgär- der.</P>
<P class="p715 ft15">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389316x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus? SOU 2007:89</P>
<P class="p609 ft2">Figur 11.2 Adaptiv förvaltning</P>
<P class="p716 ft132">Kunskaper</P>
<P class="p717 ft133">om systemet</P>
<P class="p718 ft132">Mål</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr15 td48"></TD>
<TD class="tr15 td31"><P class="p719 ft132">Utvärdering</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td216"><P class="p15 ft132">Åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td48"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td31"><P class="p720 ft132">av åtgärderna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td48"></TD>
<TD class="tr41 td216"><P class="p15 ft134"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p721 ft131">Systematiska observationer</P>
<P class="p722 ft15">316</P>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389317x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p15 ft66">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p723 ft100">Tabell 11.9 Immigration till Sverige från Norge respektive till Sverige/Norge från Finland/Ryssland för de stora rovdjuren. Med demografisk immigration menas att antalet immigranter är så pass stort att det påverkar populationsdynamiken och med genetisk immigration menas <NOBR>1–2</NOBR> immigranter per generation som kommer in i reproduktionen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr30 td198"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td217"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td218"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td214"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td219"><P class="p15 ft75">Immigration</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td214"><P class="p27 ft75">Demografisk</P></TD>
<TD class="tr0 td220"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td198"><P class="p89 ft75">Genetisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p27 ft27">Norge → Sverige</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p27 ft100">JA</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p89 ft100">JA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p27 ft100">Björn</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p27 ft27">Finland/Ryssland</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p15 ft135">→</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p27 ft100">NEJ</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p89 ft100">JA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p27 ft100">Sverige/Norge</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p27 ft27">Norge → Sverige</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p27 ft75">JA</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p89 ft75">JA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p27 ft100">Järv</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p27 ft27">Finland/Ryssland</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p15 ft117">→</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p27 ft75">NEJ</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p89 ft75">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p27 ft75">Sverige/Norge</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td82"><P class="p27 ft27">Norge → Sverige</P></TD>
<TD class="tr30 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td84"><P class="p27 ft100">JA</P></TD>
<TD class="tr30 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td200"><P class="p89 ft100">JA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p27 ft100">Lodjur</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p27 ft27">Finland/Ryssland</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p15 ft117">→</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p27 ft75">NEJ</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p89 ft75">JA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p27 ft75">Sverige/Norge</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td82"><P class="p27 ft27">Norge → Sverige</P></TD>
<TD class="tr30 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td84"><P class="p27 ft75">JA</P></TD>
<TD class="tr30 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td200"><P class="p89 ft75">JA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td200"><P class="p27 ft75">Varg</P></TD>
<TD class="tr30 td82"><P class="p27 ft27">Finland/Ryssland</P></TD>
<TD class="tr30 td15"><P class="p15 ft135">→</P></TD>
<TD class="tr30 td84"><P class="p27 ft100">NEJ</P></TD>
<TD class="tr30 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td200"><P class="p89 ft100">NEJ</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p27 ft100">Sverige/Norge</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p27 ft27">Norge → Sverige</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p27 ft75">JA</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p89 ft75">JA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p27 ft75">Kungsörn</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p27 ft27">Finland/Ryssland</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p15 ft117">→</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p27 ft75">JA</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p89 ft75">JA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td198"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td217"><P class="p27 ft75">Sverige/Norge</P></TD>
<TD class="tr30 td218"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td214"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td220"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td198"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p724 ft100">a – Det förekommer immigration av björnar till Sverige från Norge, eftersom björnpopulationen är väldigt mycket större i Sverige än i Norge är det snarare björnpopulationen i Norge som påverkas av björnpopulationen i Sverige.</P>
<P class="p725 ft100">b – Det förekommer en immigration av björnar till Sverige/Norge från Finland/Ryssland, men det är oklart hur stor den är.</P>
<P class="p726 ft100">c – Det förekommer sannolikt ett visst utbyte av individer mellan norra Sverige/Norge och norra Finland/Ryssland, men immigranter med en genetiskt annorlunda sammansättning har inte dokumenterats.</P>
<P class="p727 ft15">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389318x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Vad innebär gynnsam bevarandestatus?</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p728 ft16">Tabell 11.10 Klassificering av de stora rovdjuren och kungsörn i Sverige och Skandinavien enligt IUCN:s bedömning av en art på nationell nivå, LCIE:s rekommendation för populationer oberoende av nationsgränser. Klassificeringen enligt LCIE:s rekommendation bygger både på en bedömning enligt IUCN:s kriterium D (mycket liten population) och kriterium E (kvantitativ analys). För att gynnsam bevarandestatus ska vara uppnått rekommenderar LCIE att arten bedöms som Missgynnad (NT) eller Livskraftig (LC). Om man använder kriterium E rekommenderar LCIE att populationen ska vara betydligt större än den som definieras som minsta livskraftiga population enligt en sårbarhetsanalys.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr30 td221"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p15 ft100">IUCN</P></TD>
<TD class="tr30 td222"><P class="p15 ft100">(kriterium</P></TD>
<TD class="tr30 td99"><P class="p15 ft100">D)</P></TD>
<TD class="tr30 td109"><P class="p15 ft100">LCIE (kriterium D)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td112"><P class="p15 ft16">LCIE (kriterium E)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td221"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td171"><P class="p15 ft9">nationell population med</P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p15 ft9">population oberoende</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td112"><P class="p15 ft9">sårbarhetsanalys</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td221"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td45"><P class="p15 ft75">grannländer</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft75">av nationsgränser</P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p15 ft75">population</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td221"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td222"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p15 ft75">oberoende</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p15 ft75">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td223"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td225"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td226"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td227"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td228"><P class="p15 ft27">nationsgränser</P></TD>
<TD class="tr30 td229"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td221"><P class="p729 ft75">Läge</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td45"><P class="p15 ft75">Missgynnad (NT)</P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p15 ft75">Missgynnad (NT)</P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p15 ft27">Livskraftig (LC)</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td221"><P class="p89 ft100">Björn</P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td222"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td221"><P class="p729 ft75">”Mål”</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td45"><P class="p15 ft75">Sårbar (VU)</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft75">Sårbar (VU)</P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p15 ft27">Livskraftig (LC)</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td221"><P class="p729 ft100">Läge</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td45"><P class="p15 ft100">Sårbar (VU)</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p15 ft100">Sårbar (VU)</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p15 ft27">Livskraftig (LC)</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td221"><P class="p89 ft100">Järv</P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td222"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td221"><P class="p729 ft100">”Mål”</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td45"><P class="p15 ft100">Missgynnad (NT)</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft100">Sårbar (VU)</P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p15 ft27">Livskraftig (LC)</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td221"><P class="p729 ft100">Läge</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td45"><P class="p15 ft100">Missgynnad (NT)</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p15 ft100">Missgynnad (NT)</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p15 ft27">Livskraftig (LC)</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td221"><P class="p89 ft75">Lodjur</P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td222"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p15 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td221"><P class="p729 ft100">”Mål”</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td45"><P class="p15 ft100">Missgynnad (NT)</P></TD>
<TD class="tr30 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td109"><P class="p15 ft100">Missgynnad (NT)</P></TD>
<TD class="tr30 td89"><P class="p15 ft27">Livskraftig (LC)</P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td221"><P class="p729 ft75">Läge</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td171"><P class="p15 ft9">Starkt hotad (EN)/ Sårbar</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p15 ft75">Starkt hotad (EN)</P></TD>
<TD class="tr2 td89"><P class="p15 ft9">Sårbar (VU)b</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td221"><P class="p89 ft100">Varg</P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p15 ft75">(VU)a</P></TD>
<TD class="tr7 td222"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td221"><P class="p729 ft75">”Mål”</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td171"><P class="p15 ft9">Starkt hotad (EN)/ Sårbar</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft75">Starkt hotad (EN)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td112"><P class="p15 ft27">Missgynnad (NT)b</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td221"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p15 ft75">(VU)a</P></TD>
<TD class="tr7 td222"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td221"><P class="p729 ft100">Läge</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td45"><P class="p15 ft100">Livskraftig (LC)</P></TD>
<TD class="tr30 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td109"><P class="p15 ft100">Livskraftig (LC)</P></TD>
<TD class="tr30 td89"><P class="p15 ft27">Livskraftig (LC)</P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td221"><P class="p89 ft100">Kungsörn</P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td222"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td221"><P class="p729 ft2">”Mål”</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td45"><P class="p15 ft2">Livskraftig (LC)</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft2">Livskraftig (LC)</P></TD>
<TD class="tr9 td89"><P class="p15 ft27">Livskraftig (LC)</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p384 ft100">a – Klassificeringen beror på hur man ser på immigrationen från Norge, om den påverkar livskraften för varg i Sverige.</P>
<P class="p730 ft2">b – Klassificeringen bygger på att antagandet om minst <NOBR>1–2</NOBR> immigranter per generation (för varg per <NOBR>5-årsperiod)</NOBR> från den finsk/ryska vargpopulationen för att bevara den befintliga genetiska variationen är uppfyllt.</P>
<P class="p731 ft15">318</P>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<P class="p732 ft109"><SPAN class="ft107">12</SPAN><SPAN class="ft108">Forskning och forskningsfinansiering</SPAN></P>
<P class="p733 ft28"><SPAN class="ft28">12.1</SPAN><SPAN class="ft64">Inledning</SPAN></P>
<P class="p291 ft82">Under de senaste ca 10 åren har en omfattande forskning kring de stora rovdjuren bedrivits i Skandinavien. Forskningen har väsent- ligt ökat kunskapen om arterna och deras levnadssätt. Tack vare betydande forskningsinsatser under senare år har utredningen haft möjlighet att redovisa omfattande beskrivningar av respektive art.</P>
<P class="p13 ft10">Hittills har forskningen kring rovdjuren främst haft en natur- vetenskaplig inriktning med betydande satsningar för att öka kun- skapen om björn, varg, lodjur och järv. Vad gäller kungsörn har, utöver Martin Tjernbergs doktorsavhandling år 1983 om kungsörnens reproduktionsekologi, de svenska forskningsinsatserna varit ytterst begränsade. Kunskap om arterna är en förutsättning för en fram- gångsrik förvaltning.</P>
<P class="p12 ft10">I takt med att rovdjursstammarna ökat har också behovet av en mera samhällsvetenskapligt inriktad forskning ökat. Det finns för närvarande viktiga områden kring stora rovdjur där kunskapen är bristfällig. Det gäller t.ex. kunskap om hur samhällets dialog kring de stora rovdjuren förs och om hur förankringen av rovdjurspoliti- ken kan stärkas.</P>
<P class="p316 ft78">Under <NOBR>1970-talet</NOBR> initierades de första större forsknings- och förvaltningsnära undersökningarna kring stora rovdjur. Det genomfördes då bl.a. fleråriga studier för att kartlägga renförluster till följd av rovdjur. Renförluststudierna bedrevs av Naturvårds- verket, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Sveriges lant- bruksuniversitet, SLU, i nära samarbete med samebyar och ut- gjorde ett viktigt underlag för det nya ersättningssystem som trädde i kraft år 1996. Studierna relaterade dock inte predationen till antalet rovdjur i området. Antalet rovdjur i renskötselområdet har förändrats sedan dessa studier gjordes.</P>
<P class="p411 ft15">319</P>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p734 ft78">Under <NOBR>1970-talet</NOBR> påbörjades också i Norrbottens fjällvärld de första standardiserade spårinventeringarna av stora rovdjur. Inven- teringarna utfördes av länsstyrelsen och även detta arbete var vik- tigt för tillkomsten av det nya ersättningssystemet år 1996.</P>
<P class="p17 ft10">På 1980- och <NOBR>1990-talet</NOBR> startades också större biologiska forsk- ningsprojekt kring björn, järv, varg, och lodjur. Projekten bidrar fortlöpande med nya kunskaper kring arterna, bl.a. genom lång- variga studier av sändarförsedda djur.</P>
<P class="p17 ft10">Under år 2006 avsattes ca 16,2 miljoner kronor till forskning kring stora rovdjur i Sverige (figur 12.1). Forskningsprojekten be- drivs ofta gemensamt med Norge. Det är också vanligt att olika finansiärer, både svenska och norska, tillsammans stöttar forsk- ningsprojekt och forskningsprogram kring stora rovdjur. Bland de svenska finansiärerna är Naturvårdsverket störst. Under år 2006 stod Naturvårdsverket för nära hälften av de ca 16 miljoner kronor som avsattes, främst genom anslag ur Viltvårdsfonden.</P>
<P class="p18 ft10">I avsnittet redovisas rovdjursforskningens främsta finansiärer och huvudsakliga inriktning fram till år 2007.</P>
<P class="p735 ft15">320</P>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389321x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft27">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p736 ft2">Figur 12.1. Olika finansiärers andel av totalt ca 16,2 miljoner kronor som satsades på rov- djursforskning i Sverige under 2006.</P>
<P class="p737 ft136">MISTRA</P>
<P class="p738 ft66">Formas</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr33 td230"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td231"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td232"><P class="p15 ft137">Naturvårdsverket/Viltvårdsfonden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td230"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td232"><P class="p15 ft138">Naturvårdsverket/Miljöforskningsanslaget</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td230"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td231"><P class="p640 ft66">NV/Viltvårdsfonden</P></TD>
<TD class="tr30 td232"><P class="p15 ft66">Naturvårdsverket/Biologisk mångfald</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td230"><P class="p15 ft119"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td232"><P class="p125 ft136">Svenska Jägareförbundet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td230"><P class="p15 ft137">Direktoratet, Norge</P></TD>
<TD class="tr40 td231"><P class="p15 ft139"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td231"><P class="p15 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr40 td232"><P class="p15 ft139"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td230"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td231"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td232"><P class="p303 ft137">WWF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td230"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td232"><P class="p15 ft136">Direktoratet for naturforvaltning, Norge</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td230"><P class="p739 ft137">WWF</P></TD>
<TD class="tr33 td231"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td232"><P class="p15 ft136">Formas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td230"><P class="p15 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td231"><P class="p15 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td230"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td231"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td232"><P class="p15 ft66">MISTRA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td230"><P class="p740 ft136">SvJF</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td231"><P class="p15 ft136">NV/Miljöforskningsanslaget</P></TD>
<TD class="tr38 td232"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td230"><P class="p15 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr40 td232"><P class="p15 ft139"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td230"><P class="p31 ft66">NV/Biologisk mångfald</P></TD>
<TD class="tr12 td231"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td232"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p741 ft28"><SPAN class="ft28">12.2</SPAN><SPAN class="ft64">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p742 ft10"><SPAN class="ft10">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft14">Naturvårdsverkets finansiering av forskning kring rovdjur</SPAN></P>
<P class="p743 ft10">Naturvårdsverket är Sveriges centrala förvaltningsmyndighet på miljöområdet. Naturvårdsverket ska vara pådrivande och samlande i miljöarbetet med syftet att främja en ekologiskt hållbar utveck- ling. De av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen är vägledande i detta arbete.</P>
<P class="p744 ft10">Naturvårdsverket ska även finansiera forskning och för detta har verket två forskningsanslag till förfogande. Dessa är regeringens beslut om bidrag ur Viltvårdsfonden samt Miljöforskningsanslaget. Anslagens storlek och principiella användning bestäms av regering- ens årliga regleringsbrev.</P>
<P class="p745 ft10">Via Naturvårdsverket har också anslag för biologisk mångfald från Miljödepartementet använts för forskning kring stora rovdjur, främst för de mest förvaltningsnära bitarna.</P>
<P class="p746 ft82">Naturvårdsverkets totala forskningsbudget för år 2007 är ca 104 miljoner kronor. Detta är en liten del av Sveriges sammanlagda miljöforskning som årligen omfattar minst 2 miljarder kronor, varav ca 1/3 utgörs av direktanslag till fakulteterna. Resterande 2/3 är medel från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och sam- hällsbyggande, Mistra, <NOBR>EU-kommissionen,</NOBR> Vetenskapsrådet och ett antal sektorsforskningsråd, däribland Naturvårdsverket.</P>
<P class="p747 ft15">321</P>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft10">Forskning med stöd av Miljöforskningsanslaget initieras och bedöms utifrån Naturvårdsverkets kortsiktiga och långsiktiga kun- skapsbehov. Identifiering av forskningsbehov och värdering av praktisk relevans m.m. sker genom Naturvårdsverkets Forsknings- och Utvecklingsorganisation. Dessutom finns en rådgivande Mil- jöforskningsnämnd som syftar till att stödja verkets arbete med att främja en hållbar ekologisk utveckling.</P>
<P class="p19 ft10">För Naturvårdsverkets medel ur Viltvårdsfonden utgör den Vetenskapliga kommittén för viltforskning beredande instans. Kommitténs övergripande roll är att se till att forskningsmedlen används i linje med Viltvårdsfondens ändamål och att satsningarna håller hög vetenskaplig kvalité.</P>
<P class="p19 ft10">Via Miljöforskningsanslaget finansieras främst forskning i form av program, dvs. ett flertal samordnade forskningsprojekt med en övergripande ledning. Via Viltvårdsfonden kan både enskilda forsk- ningsprojekt och program få finansiering.</P>
<P class="p748 ft82">Ett forskningsprogram omfattar normalt <NOBR>4–6</NOBR> miljoner kronor per år och pågår i <NOBR>4–6</NOBR> år. Under år 2007 pågår 13 forskningsprogram med stöd av Miljöforskningsanslaget, bl.a. Adaptiv förvaltning av vilt- och fiskpopulationer som inkluderar viss forskning kring stora rovdjur. Programmet Adaptiv förvaltning av vilt- och fiskpopulationer har finansiering både via Miljöforskningsanslaget och Viltvårdsfonden.</P>
<P class="p19 ft10">För att möjliggöra forskning på aktuella frågor är det viktigt att det finns olika finansieringsformer, dvs. finansiering både för större program och för enskilda projekt. Projektforskningen är viktig bl.a. för att fånga upp enskilda forskares idéer.</P>
<P class="p427 ft7">Viltvårdsfonden</P>
<P class="p200 ft10">Naturvårdsverket är via medel ur Viltvårdsfonden den enskilt största finansiären av forskning kring hållbar förvaltning av stora rovdjur.</P>
<P class="p17 ft10">Viltvårdsfonden, tidigare Jaktvårdsfonden, inrättades år 1938. Fonden byggs upp av den statliga viltvårdsavgift som alla som jagar årligen betalar samt en del av den fällavgift som utgår för varje vuxen älg som skjuts. Det årliga överskott som kan utbetalas beror på antalet jägare, viltvårdsavgiftens storlek, antalet vuxna älgar som skjuts och kapitalförvaltningen. Hur medlen i fonden ska användas bestäms av staten.</P>
<P class="p211 ft15">322</P>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft27">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p749 ft82">Av viltvårdsfondens medel går merparten till viltförvaltande uppgifter, bl.a. till Svenska Jägareförbundet för att leda den prak- tiska viltvården i landet, det s.k. Allmänna uppdraget, och till Sta- tens Veterinärmedicinska Anstalt för undersökningar av hälsoläget bland vilda djur. En mindre del av fonden används för att finansiera forskning. Naturvårdsverket anhåller årligen till Jordbruks- departementet om forskningsmedel från Viltvårdsfonden.</P>
<P class="p316 ft10">För genomförandet av rovdjurspolitiken har kunskapsbehoven ökat, och en inte obetydlig del av forskningsanslaget ur Viltvårds- fonden används till forskning kring stora rovdjur. Under den se- naste femårsperioden har ca 36 miljoner kronor ur Viltvårdsfonden använts till kunskapsuppbyggnad om rovdjuren och om männi- skans relation till rovdjuren.</P>
<P class="p12 ft10">Syftet med den forskning som finansieras via Viltvårdsfonden är att utveckla vetenskapligt baserad kunskap för hållbar förvaltning av vilt som naturresurs.</P>
<P class="p109 ft10">Hållbar viltförvaltning bygger på kunskap om biologiska, soci- ala, kulturella och ekonomiska aspekter på främst bevarande, nytt- jande, restaurering eller begränsning av viltpopulationer. För att uppnå syftet finansieras via fonden främst tillämpade och behovs- inriktade projekt. Forskningen som finansieras kan vara natur- vetenskaplig, samhällsvetenskaplig eller humanistisk. Ur Viltvårds- fonden finansieras både enskilda forskningsprojekt och forsknings- program. Under <NOBR>2003–2007</NOBR> har följande forskningsområden priori- terats:</P>
<P class="p750 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft102">Adaptiv förvaltning</SPAN></P>
<P class="p751 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft102">Den mänskliga dimensionen i förvaltningen av viltet</SPAN></P>
<P class="p752 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft102">De stora rovdjuren, bytesdjuren och människan</SPAN></P>
<P class="p752 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft102">Jaktens effekter – beskattning, störning, etik</SPAN></P>
<P class="p751 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft102">Föränderliga viltpopulationer</SPAN></P>
<P class="p753 ft82">Jämfört med tidigare har prioriteringsområdena breddats från i hu- vudsak viltbiologisk forskning till forskning för hållbar förvaltning av vilt. Inom de prioriterade forskningsområdena <NOBR>2003–2007</NOBR> har funnits ett tydligare behov av mång- och tvärvetenskap och därmed ett ökat anspråk på samarbete över disciplingränser. Ovanstående prioriteringsområden har också inneburit ett mer integrerat samar- bete mellan forskning och förvaltning jämfört med tidigare.</P>
<P class="p611 ft15">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p754 ft10"><SPAN class="ft10">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft14">Andra svenska finansiärer av forskning kring stora rovdjur</SPAN></P>
<P class="p755 ft7">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas</P>
<P class="p384 ft10">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, är en forskningsfinansiär med brett ansvar för miljö- forskning i Sverige. Formas stödjer både grundforskning och be- hovsstyrd forskning och ska främja forskning för hållbar utveck- ling.</P>
<P class="p19 ft10">Finansieringen avser naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig och i viss utsträckning humanistisk forskning. Formas forsknings- finansiering år 2006 var ca 574 miljoner kronor. Grundläggande och långsiktig forskning kring vilt ingår som ett av många andra an- svarsområden för Formas.</P>
<P class="p17 ft10">Under <NOBR>2002–2006</NOBR> har Formas berett ca 25 ansökningar som helt eller delvis inriktades på frågeställningar kring stora rovdjur. De flesta har haft en naturvetenskaplig inriktning, men en handfull har varit inriktade på humaniora eller samhällsvetenskap. Av dessa an- sökningar har tiotalet beviljats, varav tre med samhällsvetenskaplig inriktning.</P>
<P class="p19 ft10">Under 2006 pågick fem projekt med medel från Formas som helt eller delvis inriktades mot stora rovdjur. Flera av dessa hade också finansiering från Naturvårdsverket och andra finansiärer. Under <NOBR>2002–2006</NOBR> har Formas i genomsnitt beviljat ca 2 miljoner kronor per år för forskning relaterad till stora rovdjur. Formas an- del av den samlade finansieringen av rovdjursforskning var 15 % under år 2006.</P>
<P class="p543 ft7">Svenska Jägareförbundet</P>
<P class="p541 ft82">Svenska jägareförbundets har sedan lång tid tillbaka fördelat medel till viltforskning. Tjugo kronor av medlemsavgiften avsätts för forskningsändamål, bl. a. för forskning kring stora rovdjur. Under den senaste femårsperioden <NOBR>2002–2006</NOBR> har förbundet i genomsnitt lagt ca 350 000 kr per år på forskning kring stora rovdjur.</P>
<P class="p345 ft78">De projekt som finansierats har i huvudsak varit naturveten- skapliga. Finansieringen har ofta gällt specifika frågeställningar inom ramen för större samfinansierade projekt. Under de senaste åren har medlen främst avsett forskning om vargens ekologi och</P>
<P class="p406 ft15">324</P>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft27">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">genetik samt åteljakt på björn. Ett projekt har avsett människors attityder till björn. Jägareförbundet stödjer i huvudsak projekt kring jaktbart vilt eller andra projekt av stor betydelse för för- bundets verksamhet och medlemmar.</P>
<P class="p109 ft10">Jägareförbundets andel av den samlade finansieringen för rov- djursforskning år 2006 var ca 2 %.</P>
<P class="p756 ft7">Världsnaturfonden WWF</P>
<P class="p251 ft10">Världsnaturfonden WWF har sedan länge finansierat forskning kring stora rovdjur. Under den senaste femårsperioden har WWF i genomsnitt avsatt 800 000 kr per år till forskning kring stora rov- djur. Under år 2006 var beviljningen 600 000 kr.</P>
<P class="p11 ft10">Världsnaturfonden WWF:s finansiering av rovdjursforskning har till övervägande del gällt naturvetenskaplig forskning kring björn, järv, varg och lodjur inom ramen för projekt som också får medel från andra finansiärer. Stöd har också givits till forskning om illegal jakt, för att stimulera dialog, kunskapsspridning och kun- skapsutbyte liksom till verksamhet med syfte till ökad förståelse mellan olika aktörer.</P>
<P class="p12 ft10">Världsnaturfondens andel av den samlade finansieringen av rov- djursforskningen år 2006 var ca 3,5 %.</P>
<P class="p522 ft7">Stiftelsens för miljöstrategisk forskning, Mistra</P>
<P class="p330 ft78">Den miljöstrategiska stiftelsen Mistra stödjer forskning av strate- gisk betydelse för en god livsmiljö. Forskningen ska ha betydelse för att lösa miljöproblem och för en miljöanpassad samhällsutveck- ling. Man satsar huvudsakligen på åtgärdsinriktade långsiktiga breda tvär- och mångvetenskapliga forskningsprogram. Betoningen på humanvetenskaplig miljöforskning har ökat under de senaste åren. Mistra finansierar flertalet forskningsprogram inom olika miljöforskningsområden. Hittills har bara ett av forsknings- programmen, FjällMistra, berört stora rovdjur. FjällMistra pågick under <NOBR>2003–2006</NOBR> och hade en delinriktning på forskning kring för- utsättningar för en decentraliserad förvaltning av rovdjur i fjällen. Under år 2006 var FjällMistras budget för rovdjursforskning ca 500 000 kr. Det motsvarade 3 % av de samlade resurserna till rov- djursforskning år 2006.</P>
<P class="p651 ft15">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft7">Vetenskapsrådet</P>
<P class="p200 ft10">Vetenskapsrådet finansierar grundforskning inom många områden och är Sveriges största statliga forskningsfinansiär. Vetenskapsrådet har stor betydelse för kunskapsuppbyggnad inom bl.a. miljö och hållbar utveckling. Mot bakgrund av att forskning kring stora rov- djur ofta är tillämpad är det få projekt med rovdjursinriktning som sökt medel från Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet har hittills inte finansierat något projekt inriktat på stora rovdjur. Varg har funnits med på marginalen i genetiskt inriktade projekt om hundens ur- sprung.</P>
<P class="p406 ft7">Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond</P>
<P class="p333 ft78">Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond främjar forskning inom hu- maniora, teologi, samhällsvetenskap och juridik. Fonden är jämte Vetenskapsrådet den största finansiären av samhällsvetenskaplig- och humanistisk miljöforskning. Samhällsvetenskaplig och huma- nistisk forskning kring människan och hennes relation till de stora rovdjuren kan i princip finansieras via stiftelsen, men under 2002– 2006 har endast tre ansökningar med denna inriktning inkommit. Ingen av dessa har tillstyrkts.</P>
<P class="p543 ft7">Vägverket och Banverket</P>
<P class="p384 ft10">Vägverket är central förvaltningsmyndighet med ansvar för väg- transportsystemet inklusive forskning och utveckling inom områ- det. Banverket har motsvarande sektorsansvar för forskning och utveckling inom järnvägsområdet. När vägar eller järnvägar anläggs finns risk för barriäreffekter som kan påverka vilda djur. Viltet ut- gör också en olycksrisk i trafiken. Exempel på forsknings- och ut- vecklingsverksamhet rörande vilt som har betydelse för Vägverket och Banverket inkluderar t.ex. effekter av viltstängsel och viltets nyttjande av vilttunnlar. Under <NOBR>2000–2003</NOBR> har Vägverket och Ban- verket gemensamt finansierat ett projekt kring barriäreffekter och rovdjur (lodjur och varg). Projektets sammanlagda budget var 2,2 miljoner kronor.</P>
<P class="p757 ft15">326</P>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft27">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p758 ft7">Övriga finansiärer av forskning kring rovdjur</P>
<P class="p759 ft10">Utöver ovan nämnda forskningsfinansiärer finns även andra myn- digheter, organisationer och stiftelser som periodvis finansierar forskning eller utvecklingsverksamhet kring stora rovdjur, ofta som specifika delar inom redan pågående projekt. Det inkluderar bland annat länsstyrelser, skogsbolag och privata stiftelser.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">12.2.3</SPAN><SPAN class="ft63">Finansiering av rovdjursforskning i Norge och Finland</SPAN></P>
<P class="p760 ft7">Norge</P>
<P class="p761 ft10">Norges viktigaste finansiärer av rovdjursforskning är Direktoratet for naturforvaltning, Norges forskningsråd och Norskt institutt for naturforskning.</P>
<P class="p762 ft78">Direktoratet for naturforvaltning är via Norges motsvarighet till Viltvårdsfonden den största finansiären av forskning kring stora rovdjur. Under år 2006 har forskning kring flera natur- och human- vetenskapliga projekt kring björn, järv, lodjur och varg finansierats. Flera av projekten finansieras tillsammans med bl.a. Naturvårds- verket, t.ex. Skandulv och det Skandinaviska björnprojektet.</P>
<P class="p763 ft10">Under år 2006 fördelade Direktoratet motsvarande ca 11 mil- joner kronor på forskning och utvecklingsverksamhet kring stora rovdjur. Bidraget till rovdjursforskning som i huvudsak bedrivs på svensk mark var ca 2,5 miljoner kronor. Det motsvarar ungefär 16 % av de samlade medlen för forskning kring stora rovdjur i Sverige år 2006.</P>
<P class="p763 ft10">Norges forskningsråd finansierade under år 2006 två projekt med huvudsaklig inriktning mot stora rovdjur, Rovdjur och sam- fund II, och järvprojektet Wolverine in a changing world.</P>
<P class="p764 ft10">Norskt institutt for naturforskning, NINA, är Norges ledande institution för långsiktigt strategisk och tillämpad forskning inom naturområdet. Institutet utför forskning, övervakning, och konse- kvensutredningar, och är landets mest betydande kunskapsleve- rantör inom området för naturförvaltning och naturnyttjande. Institutet är främst en utförare av forskning, men är samtidigt också en finansiär via egna strategiska medel. Under år 2006 lade NINA ca 1 miljon kronor av de egna medlen på forskning kring stora rovdjur.</P>
<P class="p765 ft15">327</P>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft7">Finland</P>
<P class="p200 ft10">Den dominerande finansiären av forskning kring stora rovdjur i Finland är Skogs- och jordbruksministeriet i Helsingfors. Ministe- riet finansierar både forskning, övervakning och försöks- och ut- vecklingsverksamhet med relevans för rovdjursförvaltningen i Finland. Under år 2006 fördelade ministeriet motsvarande ca 7 mil- joner kronor på forskning och utvecklingsverksamhet kring stora rovdjur, främst för forskning kring varg.</P>
<P class="p766 ft28"><SPAN class="ft28">12.3</SPAN><SPAN class="ft64">Koordinering av rovdjursforskning i Fennoskandia</SPAN></P>
<P class="p310 ft78">För att samordna forskningsresurser kring stora rovdjur i bildades år 1996 Koordineringsgruppen för rovdjursforskningen i Fenno- skandia. Gruppen samarbetar kring forskningsfrågor rörande för- valtning av björn, järv, lodjur och varg. I gruppen ingår Natur- vårdsverket, Direktoratet for Naturforvaltning, Svenska Jägare- förbundet, Världsnaturfonden WWF, Norskt institutt för Natur- forskning och Skogs- och Jordbruksministeriet i Finland.</P>
<P class="p380 ft78">Koordineringsgruppen verkar för en gemensam linje i forsk- ningsfrågor, för kostnadseffektivitet och tryggad forsknings- ekonomi. Vidare arbetar gruppen för hög kvalitet och relevans och för ömsesidigt nyttjande av data och databaser, samt för att stimu- lera kunskapsöverföringen mellan forskning och förvaltning.</P>
<P class="p19 ft10">Gruppen uttalar gemensamma rekommendationer som vägled- ning för de beslut som respektive myndigheter och organisation ansvarar för. Koordineringsgruppen förfogar inte över egna finan- siella medel och har inte mandat att ta för finansiärerna bindande beslut.</P>
<P class="p19 ft10">Exempel på initiativ från gruppen är bildandet av Skandulv och samordningen av forskning om lodjur inom Skandlynx.</P>
<P class="p173 ft28"><SPAN class="ft28">12.4</SPAN><SPAN class="ft64">Forskningsprojekt kring stora rovdjur</SPAN></P>
<P class="p450 ft82">Under år 2006 pågick ca 12 forskningsprojekt i Sverige med huvud- saklig inriktning mot stora rovdjur. Nio av dessa hade en över- vägande naturvetenskaplig inriktning, medan tre hade en human- vetenskaplig inriktning. Sammantaget omsatte projekten ca 16,2</P>
<P class="p398 ft15">328</P>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft27">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">miljoner kronor under år 2006. Det inkluderar då även norsk finansiering av gemensamma projekt som främst bedrivs på svensk mark. De naturvetenskapliga projekten hade över 90 % av de samlade resurserna. Nedan ges en kort beskrivning av projekten och hur de finansieras.</P>
<P class="p522 ft10">12.4.1 Större forskningsprojekt</P>
<P class="p767 ft7">Det Skandinaviska björnprojektet</P>
<P class="p768 ft78">Det Skandinaviska björnprojektet startade år 1984. Projektet är gemensamt för Sverige och Norge och ett av världens mest omfat- tande forskningsprojekt om björn. Målet är ta fram vetenskaplig kunskap för långsiktig förvaltning av brunbjörn. Fältverksamheten bedrivs huvudsakligen i Sverige. Projektledaren finns i Norge vid Universitetet för miljö- och biovetenskap.</P>
<P class="p13 ft10">Björnprojektet hade under år 2006 finansiering främst från Natur- vårdsverket via Viltvårdsfonden och anslaget för biologisk mångfald, Direktoratet for Naturforvaltning i Norge, Länsstyrelsen i Dalarna, Världsnaturfonden WWF, Svenska Jägareförbundet och Norges forskningsråd. Sammantaget hade projektet en budget på ca 3,2 miljoner kronor under år 2006.</P>
<P class="p522 ft7">Det Skandinaviska vargforskningsprojektet Skandulv</P>
<P class="p251 ft10">Det Skandinaviska vargforskningsprojektet, Skandulv, startade år 1998. Skandulv innefattade år 2006 medverkan från tolv olika vetenskapliga institutioner i Norge och Sverige och en i Finland. Projektledaren för den svenska delen samt Skandulvs koordinator, som är gemensam för Sverige och Norge, finns båda vid Grimsö forskningsstation, SLU.</P>
<P class="p432 ft82">Den svenska delen av Skandulv hade under år 2006 finansiering främst från Naturvårdsverket via Viltvårdsfonden, Formas, Svenska Jägareförbundet, Världsnaturfonden WWF och Direktoratet for Naturforvaltning i Norge. I princip finansierar Naturvårdsverket projektets basverksamhet medan övriga finansiärer ger tilläggs- finansiering för specifika delar. Sammantaget hade vargforskningen en budget på ca 3,6 miljoner kronor under år 2006.</P>
<P class="p769 ft15">329</P>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft7">Det svenska järvprojektet – ekologi och bevarande</P>
<P class="p200 ft10">Det svenska järvprojektet – ekologi och bevarande startade år 1993. Det övergripande målet för forskningsprojektet är att ta fram bio- logisk kunskap som krävs för långsiktig förvaltning av järv i Sverige. Projektledaren finns vid Grimsö forskningsstation, SLU. Inom projektet sker bl.a. ett nära samarbete med järvforskningen i Norge.</P>
<P class="p19 ft10">Under år 2006 finansierades projektet av Naturvårdsverket via Viltvårdsfonden och anslaget för biologisk mångfald, Direktoratet for Naturforvaltning i Norge, Formas, och Världsnaturfonden WWF. Liksom för vargforskningen finansieras projektets basverk- samhet av Naturvårdsverket medan övriga finansiärer främst står för specifika delar. Sammantaget hade projektet en budget år 2006 på ca 2,4 miljoner kronor.</P>
<P class="p543 ft7">Det Skandinaviska lodjursprojektet, Skandlynx</P>
<P class="p200 ft10">Sedan år 1995 har svensk och norsk lodjurforskning samverkat, men först år 2005 organiserades samarbetet mer formellt inom Skandlynx. Skandlynx har inte någon övergripande ledare utan leds av en koordineringsgrupp. I Sverige och Norge finns egna projekt- ledare för respektive studieområde.</P>
<P class="p770 ft10">I Sverige pågick under år 2006 två huvudsakliga forskningsprojekt kring lodjur, Lodjur i renskötselområdet som startade år 1994, och Lodjurets kolonisation av Götaland – förutsättningar och problem, som startade år 2006. Projekten har en gemensam projektledare vid Grimsö forskningsstation, SLU.</P>
<P class="p19 ft10">Målsättningen för det första projektet är att ge underlag för en långsiktig bevarandestrategi för lodjur inom renskötselområdet, bl.a. med avseende på ersättningssystemet för rovdjursförekomst. Inom det andra projektet studeras lodjurets populationsdynamik, predation på rådjur, kolonisation av Götaland och inventerings- metoder.</P>
<P class="p19 ft10">Forskningen finansieras genom Naturvårdsverket via Viltvårds- fonden och anslaget för biologisk mångfald, Formas och Världs- naturfonden WWF. Den sammanlagda budgeten för år 2006 var ca 3 miljoner kronor.</P>
<P class="p438 ft15">330</P>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft27">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p771 ft7">Forskningsprogrammet Adaptiv förvaltning av vilt och fiskpopulationer</P>
<P class="p772 ft10">Via Naturvårdsverket finansieras också samlade forskningspro- gram. Miljöforskningsnämnden beslutade år 2004 om medel till forskningsprogrammet Adaptiv förvaltning av vilt- och fiskpopu- lationer. Programmets är Naturvårdsverkets enskilt största forsk- ningssatsning hittills, med en budget på 40 miljoner kronor förde- lat på åren <NOBR>2005–2009.</NOBR></P>
<P class="p773 ft72">Programmet finansieras både via Viltvårdsfonden och Miljö- forskningsanslaget och medger en ämnesmässigt bredare satsning jämfört med om finansiering endast sker genom Viltvårdsfonden.</P>
<P class="p774 ft10">Syftet med forskningsprogrammet är att utveckla kunskap och verktyg för en långsiktigt hållbar förvaltning av vilt och fisk. Pro- grammet har ett mång- och tvärvetenskapligt angreppssätt och ska ge underlag för utveckling av ett adaptivt förvaltningssystem.</P>
<P class="p775 ft10">I programledningen ingår förutom forskare även Naturvårds- verket, Fiskeriverket, Svenska Jägareförbundet, Länsstyrelsen i Västerbotten och Centrum för vilt- och fiskforskning i Umeå. Ledningens organisatoriska struktur förväntas ge en fördjupad di- alog mellan forskning och förvaltning, samt underlätta en kontinu- erlig överföring från vetenskap till praktisk tillämpning.</P>
<P class="p773 ft78">Inom programmet finns tio samordnade delprojekt. Dessa handlar bl.a. om förvaltningens förutsättningar, resursernas värde, beskattning av vilt, klövviltets påverkan på skogslandskapet, vilt- inventeringar och störningars effekter på vilt. Viss forskning kring stora rovdjur finns inkluderat, t.ex. frågor rörande kostnadseffektiv rovdjursövervakning samt effekter av mänsklig störning på björn.</P>
<P class="p773 ft82">Delprojektet Påverkan av mänsklig störning på björn, en expe- rimentell ansats startade år 2006. Forskningen syftar till att ta reda på effekten av mänsklig aktivitet och infrastruktur på brunbjörnens beteende och nyttjande av områden. Projektledaren finns på insti- tutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå. Arbetet bedrivs i nära samarbete med det Skandinaviska björnprojektet. Sammanta- get var budgeten för detta delprojekt ca 730 000 kr under år 2006.</P>
<P class="p776 ft15">331</P>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p777 ft10"><SPAN class="ft10">12.4.2</SPAN><SPAN class="ft63">Andra aktuella forskningsprojekt</SPAN></P>
<P class="p778 ft7">Fysiologiska effekter av fångst och sövning hos brunbjörn och varg</P>
<P class="p361 ft78">Projekt Fysiologiska effekter av fångst och sövning hos brunbjörn och varg är ett <NOBR>svensk-norskt</NOBR> forskningssamarbete som startade år 2005. I studien utvärderas fysiologisk stress vid fångst, sövning och märkning av björn och varg. Projektet finansieras tillsammans av Naturvårdsverket via Viltvårdsfonden och Direktoratet for Na- turforvaltning i Norge. Budgeten var 850 000 kr år 2006.</P>
<P class="p779 ft7">Hot eller hotad? Kontroverser kring vargens utbredning och lokalisering</P>
<P class="p541 ft78">Projekt Hot eller hotad? Kontroverser kring vargens utbredning och lokalisering startade år 2004 och bedrivs vid Centrum för forskning om offentlig sektor, CEFOS, vid Göteborgs universitet. I projektet undersöks bl.a. berörda invånares och regionala och na- tionella rovdjursförvaltares uppfattningar om varg, förvaltning och rovdjurspolitik. Projektet har under 2006 finansiering från Natur- vårdsverket via Viltvårdsfonden. Budgeten år 2006 var 750 000 kr.</P>
<P class="p780 ft7">Kromosommarkörer, systematik och populationsgenetik hos Canidae</P>
<P class="p541 ft82">Projekt <NOBR>Y-kromosommarkörer,</NOBR> systematik och populationsgenetik hos Canidae startade år 2002 och bedrivs vid Uppsala universitet. Projektet innebär grundforskning om hunddjurens genetik och ex- empelvis har frågor om hybridisering mellan hund och varg studerats. Finansiär är Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande, Formas. Under år 2006 var budgeten ca 640 000 kr.</P>
<P class="p781 ft7">Förutsättningar för en decentraliserad förvaltning av stora rovdjur i fjällen</P>
<P class="p384 ft10">Förutsättningar för en decentraliserad förvaltning av stora rovdjur i fjällen utgjorde ett av flera områden inom forskningsprogrammet FjällMistra som pågick under <NOBR>2003–2006.</NOBR></P>
<P class="p408 ft15">332</P>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft27">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft10">I projektet studerades människors inställning till stora rovdjur och uppfattning av kostnader som följer av stora rovdjur, med syf- tet att undersöka förutsättningar för en regional eller lokal rov- djursförvaltning.</P>
<P class="p109 ft10">Projektet finansierades huvudsakligen av MISTRA. Under år 2006 var budgeten 500 000 kr.</P>
<P class="p782 ft7">Beskattningsstrategier för vilt – effektivt uttag, utdöenderisker och osäkra populationsstorlekar</P>
<P class="p783 ft10">Projekt Beskattningsstrategier för vilt startade år 2004 och använder bl.a. populationsmodeller för att försöka förutsäga hur viltpopula- tioner påverkas av jakt. Varg, mink och simänder ingår som studie- objekt. Studierna bedrivs vid Uppsala universitet men delarna som gäller varg görs i samarbete med Skandulv. Projektet hade under år 2006 finansiering från Naturvårdsverket via Viltvårdsfonden. Bud- geten var 500 000 kr under år 2006, varav två tredjedelar användes för varg.</P>
<P class="p784 ft7">Integrering av biologi och sociologi för att förutsäga lämpliga områden för återkolonisation</P>
<P class="p251 ft10">Projekt Integrering av biologi och sociologi för att förutsäga lämp- liga områden för återkolonisation startade år 2002 och bedrivs vid SLU i Umeå. Inom projektet integreras ekologisk och sociologisk metodik bl.a. för att identifiera lämpliga områden, tänkbara reservat ock konfliktområden. Syftet är att utveckla ett angreppssätt som minimerar konflikter då stora rovdjur återkoloniserar ett område. Projektet har finansiering från Formas. Under år 2006 var budgeten 310 000 kr.</P>
<P class="p785 ft7">Omstridda arter, Konflikter, tillit och adaptiv förvaltning av djurarter i Sverige</P>
<P class="p786 ft10">I takt med framväxten av en mer ambitiös naturvårdspolitik har konflikter mellan naturvårdande myndigheter och lokala brukare blivit vanligare. Konflikterna har många gånger uppvisat inslag av sabotage, politiskt våld och lagtrots, vilket gör att detta måste be- traktas som en av de mer intensiva politiska konflikterna i dagens</P>
<P class="p414 ft15">333</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft82">Sverige. Huvudsyftet med det här forskningsprojektet är att för- söka förstå varför konflikter uppstår och hur de kan lösas och fö- rebyggas. Projektet består av en kartläggning av konflikter sedan år 1980 samt av <NOBR>8–10</NOBR> fallstudier. Projektet sammanför teorier om in- stitutionell tillit, konflikthantering och adaptiv förvaltning och be- drivs under <NOBR>2006–2008</NOBR> vid Stockholms Universitet. Projektet har finansiering från Formas, budgeten under år 2006 var ca 540 000 kr.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">12.4.3</SPAN><SPAN class="ft14">Övriga projekt och undersökningar</SPAN></P>
<P class="p787 ft10">Ytterligare ett antal ämnesområden finns där forskning eller för- valtningsnära undersökningar kring rovdjur utförts, exempelvis:</P>
<P class="p590 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Studier av renförluster i Jämtlands, Västerbottens och Norr- bottens län under 1970- och </SPAN><NOBR>1980-talet</NOBR></P>
<P class="p788 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft102">Utveckling av inventeringsmetoder</SPAN></P>
<P class="p789 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft102">Undersökning av cesiumhalten hos lodjur</SPAN></P>
<P class="p614 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Metodutveckling för </SPAN><NOBR>DNA-analyser,</NOBR> bl.a. för att fastställa genetiska skillnader mellan varg och hund, och för genetisk analys från spillningsprover av stora rovdjur</P>
<P class="p790 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft102">Populationsgenetiska studier om varg, järv, lodjur och björn</SPAN></P>
<P class="p613 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Spårning och genetisk analys av järvar i skogsområden i Gävle- borgs och Västernorrlands län</SPAN></P>
<P class="p489 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Spillningsinventeringar av björn i Västernorrlands, Västerbot- tens och Jämtlands län på initiativ av länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p490 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Utveckling av teknik för radiosändare på vargar och andra vilda djur</SPAN></P>
<P class="p490 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Jämförelse av inventeringsresultat för lodjur inom renskötsel- området mot ”facit” från sändarförsedda lodjur</SPAN></P>
<P class="p489 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Jämförelse av olika inventeringsmetoder för lodjur utanför ren- skötselområdet</SPAN></P>
<P class="p788 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft102">Anatomiska undersökningar av vargskelett</SPAN></P>
<P class="p791 ft15">334</P>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389335x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft27">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft28"><SPAN class="ft28">12.5</SPAN><SPAN class="ft64">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p792 ft78"><SPAN class="ft80">Utredningens förslag</SPAN>: Inslaget av samhällsvetenskaplig och bete- endevetenskaplig forskning kring rovdjuren ska ges en högre prioritet. Särskilda initiativinsatser av forskningsfinansiärer ska göras för att stimulera projekt- och programansökningar.</P>
<P class="p262 ft10">De stora forskningsprogrammen för artstudier ska fortsätta. För den fortsatta finansieringen ska förstärkning genom forsk- ningsmedel från EU eftersträvas. Något eller flera utomnordiska länder bör involveras i programmen.</P>
<P class="p793 ft78">Forskningen kring effektiva inventeringsmetoder ska fördjupas. Ett program för predationsstudier på ren och andra effekter av rovdjursförekomst på rennäringen ska etableras under led- ning av Naturvårdsverket. Särskilda medel för programmet ska</P>
<P class="p794 ft10">avsättas under en fyraårsperiod.</P>
<P class="p795 ft10">Formerna och metodiken för sårbarhetsanalyser i rovdjurs- förvaltningen ska utvecklas ytterligare.</P>
<P class="p262 ft10">Forskningen kring det ömsesidiga beroendet mellan bytes- djur och rovdjur ska fördjupas ytterligare.</P>
<P class="p795 ft10">Koordineringsgruppen för rovdjursforskning i Fennoskandia ska fortsätta sitt arbete.</P>
<P class="p263 ft10">Grundforskning för att möjliggöra detaljerad kunskap om rovdju- ren är viktig för en framgångsrik och adaptiv förvaltning av rov- djursstammarna. De stora programmen för artstudier har tillfört värdefulla grundläggande kunskaper. Det är angeläget att de kan fortsätta och tillföra långsiktiga perspektiv och andra nya resultat. De kan också tillföra nya kunskaper om interaktionen människa – rovdjur.</P>
<P class="p278 ft10">Dessa program bidrar även med betydelsefull kunskap i ett eu- ropeiskt perspektiv som underlag i den europeiska tillämpningen av t.ex. Art- och habitatdirektivet. En fortsatt finansiering av forsk- ningsprogrammen bör därför enligt utredningen ske med förstärk- ning av forskningsmedel från EU. För att underlätta möjligheterna till kompletterande forskningsfinansiering från EU kan det finnas skäl att involvera något eller flera utomnordiska länder i artpro- grammen.</P>
<P class="p12 ft10">En möjlig finansiär av forskning kring rovdjuren är också EU:s forskningsfond och det nya finansieringsprogrammet för miljö- projekt, Life+. Life+ har två huvudområden, Natur och biologisk</P>
<P class="p416 ft15">335</P>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft78">mångfald samt Miljöpolitik och miljöförvaltning/styrning, och en totalbudget på ca 20 miljarder kronor under budgetperioden 2007– 2013. Syftet är att bidra till genomförande och utveckling av EU:s miljöpolitik via stöd till miljöprojekt. Svenska och skandinaviska forskningsprojekt och program kring rovdjuren är av sådan kvalitet att det bör finnas goda möjligheter att erhålla medel genom Life+. Life+ är i första hand riktat mot stora projekt och kan även förut- sätta ett utökat samarbete mellan flera länder.</P>
<P class="p380 ft10">Som framgått av redovisningen över hittillsvarande forsknings- program och projekt har inslaget av samhällsvetenskaplig och bete- endevetenskaplig forskning kring rovdjuren i Sverige hittills varit begränsad. Utredningen anser att denna forskningsinriktning bör ges en betydligt högre prioritet än hittills. Eftersom området är så relativt outvecklat kan det krävas särskilda initiativinsatser av forskningsfinansiärer som Naturvårdsverket för att stimulera pro- jekt- och programansökningar.</P>
<P class="p327 ft78">Så länge rovdjursstammarna varit begränsade har det varit na- turligt att fokusera på den naturvetenskapligt inriktade forsk- ningen. När stammarna vuxit och konflikterna mellan människa och rovdjur istället tenderar att öka, måste en ökad prioritet ges åt den samhällsinriktade forskningen. Det gäller såväl för att utveckla goda metoder för krishantering före, under och efter akuta situa- tioner och att utveckla metoder för att i ett demokratiskt samhälle stimulera deltagandet i och dialogen kring rovdjurspolitiken och förvaltningen. Det behövs också forskning kring ersättnings- systemens utformning och deras roll för acceptansen i rovdjurs- förvaltningen. De resultat som redan finns i detta avseende är vär- defulla men pekar samtidigt på behovet av mera omfattande sam- hällsforskning inom flera områden.</P>
<P class="p311 ft82">Det är väsentligt att fördjupa forskningen kring effektiva in- venteringsmetoder. <NOBR>DNA-teknik</NOBR> i samband med inventering av stora rovdjur har redan gett värdefulla tillskott av kunskaper, men ännu så länge till relativt höga kostnader. Sannolikt kommer an- vändningen av <NOBR>DNA-teknik</NOBR> att bli ett allt vanligare, säkrare och mera kostnadseffektivt instrument i den nödvändiga inventeringen av de stora rovdjuren. Forskningen kan påskynda den utvecklingen. Tills vidare är det därför angeläget att <NOBR>DNA-analys</NOBR> som ett inven- teringsredskap fortsatt har en nära koppling till forskningsmiljöer.</P>
<P class="p327 ft71">Ett centralt område där kunskaperna är otillfredsställande gäller de stora rovdjurens samlade predation på ren och andra effekter på rennäringen. Utredningen föreslår att ett mera omfattande pro-</P>
<P class="p427 ft15">336</P>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft27">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p796 ft10">gram för predationsstudier på ren etableras under ledning av Na- turvårdsverket, med medverkan från såväl rovdjursforskningen, rennäringsforskningen, rennäringen, Sametinget, Viltskadecenter och berörda länsstyrelser. Det krävs omfattande och relativt kost- samma studier för att åstadkomma en samlad och relevant bild av rovdjurens uttag ur renstammen. Det har stor betydelse för ren- näringen och för ersättningssystemets utformning.</P>
<P class="p316 ft71">Ett program för studier av totalpredation på ren kan komma att förutsätta användning av mortalitetssändare på ren och sändar- utrustning på rovdjur i större skala. För att bli relevant krävs att forskningen bedrivs i flera områden, bl.a. kalvningsland i såväl fjäll- som skogsmiljö. Parallella referensstudier bör eftersträvas i sam- verkan med finsk och norsk rovdjurs- och rennäringsforskning. Resultaten bör kunna medverka till att utveckla ersättningssystem med högre måluppfyllelse. Utredningen föreslår att särskilda medel avsätts under en fyraårsperiod med totalt 10 miljoner kronor för hela tidsperioden, främst finansierat genom anslaget för biologisk mångfald. Ett sådant projekt bör också ha goda förutsättningar att få medfinansiering genom Life+, eftersom det har omedelbar rele- vans för rovdjursförvaltningen i Sapmi som är gränsöverskridande. Även samefonden, vars medel ska användas för att främja ren- näring, samisk kultur och samiska organisationer, är en möjlig fi- nansieringskälla.</P>
<P class="p355 ft82">Som ett led i bedömningen av gynnsam bevarandestatus hos de stora rovdjuren kan sårbarhetsanalyser förväntas få en allt större betydelse. Det finns redan nu sårbarhetsanalyser som är värdefulla i rovdjursförvaltningen. Formerna och metodiken behöver dock ut- vecklas ytterligare, bl.a. genom en ökad kombination av demogra- fisk och genetisk analys. Forskning kring sårbarhetsanalysernas metodik behöver utvecklas. Själva utförandet av sårbarhetsanalyser är samtidigt en angelägen forskaruppgift.</P>
<P class="p108 ft10">Det ömsesidiga beroendet mellan bytesdjur och rovdjur har betydelse bl.a. för en art som lodjur. Hittillsvarande lodjursforsk- ning har redan tillfört värdefulla kunskaper som behöver fördjupas ytterligare.</P>
<P class="p109 ft10">Vidare är det av etiska skäl viktigt att ytterligare studera fysiolo- giska effekter av stress osv. hos djur som sövs och förses med sän- dare.</P>
<P class="p109 ft10">Utvecklingen av <NOBR>DNA-tekniken</NOBR> har närmast revolutionerat möjligheterna till genetiska studier av vilda djur. För den begrän-</P>
<P class="p459 ft15">337</P>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">sade skandinaviska vargpopulationen har härigenom ett i det när- maste komplett stamträd kunnat skapas. För att bedöma genetisk variation, inavelsproblem och långsiktiga effekter av isolering och perioder med liten populationsstorlek, s.k. flaskhalsar, är den ge- netiska forskningen synnerligen värdefull. Det gäller också i demo- grafiska jämförelser.</P>
<P class="p380 ft10">Inom Fennoskandia finns ett väl utvecklat samarbete inom den naturvetenskapliga forskningen om rovdjur. De hittillsvarande er- farenheterna är goda. Koordineringsgruppen för rovdjursforskning i Fennoskandia bör även framledes ha en viktig funktion i detta av- seende. Det finns stora fördelar med en gemensam forsknings- koordinering inom Sverige, Norge och Finland genom att stam- marna tillhör samma populationer eller utgör delpopulationer med mer eller mindre frekvent utbyte av individer. En utökad samver- kan med Finland kring omfattningen och effekten av det genetiska utbytet mellan skandinaviska och finsk/ryska rovdjurspopulationer är önskvärt. Det utesluter inte ett ökat samarbete med rovdjurs- forskningen i andra <NOBR>EU-länder</NOBR> och med Ryssland, vars rovdjurs- stammar har såväl historisk som aktuell beröring med de finska och skandinaviska populationerna.</P>
<P class="p332 ft10">Även inom den samhälls- och beteendevetenskapligt inriktade forskningen kring rovdjuren bör en samverkan inom Fennoskandia vara lönande eftersom villkoren för samexistens mellan människor och rovdjur är liknande på flera sätt.</P>
<P class="p380 ft10">Den svenska rovdjursforskningen med de större artprogrammen bedrivs i första hand inom ramen för SLU:s forskning i Grimsö, Uppsala och Umeå. Mera omfattande fältverksamhet finns bl.a. i Noppikoski och Jokkmokk. Det skapar kluster av forskarkompe- tens som ger betydande fördelar.</P>
<P class="p17 ft10">Samtidigt är det, både i den samhällsvetenskapligt och natur- vetenskapligt inriktade forskningen, angeläget att ge utrymme för och stimulera till rovdjursinriktad forskning vid flera universitet och högskolor. Forskning kan gärna bedrivas i stora och lång- siktliga program med mång- och tvärvetenskaplighet där delaktig- het från flera olika parter ingår. Det kan förutsätta ett mera omfat- tande nätverksamarbete än som fallet är i dag. Forskningsfinansi- ärer som bl.a. Naturvårdsverket har här en uppgift att underlätta bildandet av nätverk och forum där forskare ur olika miljöer kan mötas och få inspiration i sitt arbete. Flera forskningsmiljöer bör ges möjlighet att bredda forskningen kring rovdjursrelaterade frågor.</P>
<P class="p176 ft15">338</P>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p15 ft27">Forskning och forskningsfinansiering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft10">Det är angeläget att det finns former för att fortlöpande sprida information om forskningsresultat till förvaltning och andra intres- senter. Exempelvis skulle Naturvårdsverket kunna anordna några seminarier per år i detta syfte.</P>
<P class="p798 ft15">339</P>
</DIV>
<DIV id="page_340">
</DIV>
<DIV id="page_341">
<P class="p799 ft6"><SPAN class="ft6">13</SPAN><SPAN class="ft97">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv och Fågeldirektiv samt nationell lagstiftning, analys och förslag</SPAN></P>
<P class="p800 ft28"><SPAN class="ft28">13.1</SPAN><SPAN class="ft64">Inledning</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Det råder en viss osäkerhet om i vilken utsträckning Sveriges inter- nationella åtaganden medger att de svenska stammarna av stora rovdjur förvaltas, t.ex. genom jakt. En viss tveksamhet råder i sammanhanget till den möjlighet till enskild skyddsjakt som finns i jaktlagstiftningen. Huvudregeln i såväl Bernkonventionen, Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet är att björn, lo, järv ,varg och kungsörn är fredade och att fångst och dödande bara får ske med stöd av föreskrivna undantagsregler. Konventionen och direk- tiven anger flera likartade, men inte likalydande skäl som grund för att göra undantag från fredningen.</P>
<P class="p292 ft28"><SPAN class="ft28">13.2</SPAN><SPAN class="ft64">Bernkonventionen</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Enligt Bernkonventionen åtnjuter <SPAN class="ft10">björn, järv </SPAN>och varg ett <SPAN class="ft10">strängt skydd</SPAN>, medan <SPAN class="ft10">lodjur </SPAN>och <SPAN class="ft10">kungsörn </SPAN>är <SPAN class="ft10">skyddade </SPAN>arter och omfattas av ett mindre strängt skydd som medger att arterna får nyttjas, förut- satt att det sker på ett reglerat sätt för att hålla populationerna utom all fara. Det är tillåtet att göra <SPAN class="ft10">undantag </SPAN>från det skydd som alla fem nu aktuella arter ska åtnjuta under förutsättning att det <SPAN class="ft10">inte finns någon annan tillfredsställande lösning </SPAN>samt att den berörda <SPAN class="ft10">populationens fortbestånd inte påverkas på ett ogynnsamt sätt</SPAN>. Kon- ventionen anger härutöver fem skäl som vart och ett kan motivera att man gör undantag från skyddet av arterna:</P>
<P class="p801 ft15">341</P>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p802 ft7"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft95">för att skydda vilda djur och växter,</SPAN></P>
<P class="p614 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft96">för att hindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske, vat- ten samt annan egendom,</SPAN></P>
<P class="p490 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft96">med hänsyn till allmänhetens hälsa och säkerhet, luftsäkerheten eller andra övergripande allmänna intressen,</SPAN></P>
<P class="p490 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft96">för forskning och utbildning, återinplantering, återinförande samt nödvändig uppfödning,</SPAN></P>
<P class="p489 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft96">för att under sträng övervakning och med urskiljning i begrän- sad utsträckning tillåta fångst, kvarhållande i fångenskap eller annat varsamt utnyttjande av ett mindre antal djur.</SPAN></P>
<P class="p803 ft7">Utredningen tolkar begreppet <SPAN class="ft10">utnyttja</SPAN>, i den femte punkten, så att det även innefattar <SPAN class="ft10">jakt </SPAN>på de aktuella arterna. Konventionen med- ger alltså, <SPAN class="ft10">om en eller flera av förutsättningarna i punkterna ovan är för handen</SPAN>, att alla de fem aktuella rovdjursarterna förvaltas genom jakt. Dessutom skall de generella förutsättningarna vara uppfyllda nämligen att det problem som ska lösas genom jakten <SPAN class="ft10">inte tillfreds- ställande kan lösas på annat sätt </SPAN>och att den berörda <SPAN class="ft10">populationens fortbestånd inte får påverkas på ett ogynnsamt sätt</SPAN>. Bedömningen ska göras av den beslutande myndigheten i varje enskilt fall, dvs. av Naturvårdsverket eller länsstyrelsen.</P>
<P class="p332 ft7">När det gäller <SPAN class="ft10">hur många </SPAN>djur som får jagas ges i de fyra första punkterna inga uttryckliga begränsningar. Frågan ska bedömas av den beslutande myndigheten med utgångspunkt från att jakten inte får påverka artens fortbestånd på ett ogynnsamt sätt. I den femte undantagspunkten som enligt sin lydelse möjliggör jakt utan när- mare angivna orsaker talas om ”varsamt utnyttjandet av ett mindre antal djur”. Vad detta innebär finns inget entydigt svar på. Hur många djur som kan ”utnyttjas” beror f.n. på Naturvårdsverkets bedömning av artens status i landet bl.a. populationens storlek och den allmänna förutsättningen att artens fortbestånd inte får påver- kas på ett ogynnsamt sätt till följd av ett beviljat undantag.</P>
<P class="p804 ft15">342</P>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft28"><SPAN class="ft28">13.3</SPAN><SPAN class="ft64">Art- och habitatdirektivet</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Art- och habitatdirektivets syfte är att säkerställa den biologiska mångfalden genom att bidra till att <SPAN class="ft10">vilda djur och växter </SPAN>och deras <SPAN class="ft10">livsmiljöer </SPAN>bevaras i medlemsstaterna. Åtgärder som staterna vidtar ska syfta till att bibehålla eller återställa en <SPAN class="ft10">gynnsam bevarandestatus </SPAN>hos arterna och deras livsmiljöer. Staterna får därvid ta hänsyn till ekonomiska, sociala och kulturella behov och till regionala och lo- kala särdrag (artikel 2).</P>
<P class="p573 ft7">Bevarandestatusen anses ”gynnsam” när:</P>
<P class="p805 ft8"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft96">uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och</SPAN></P>
<P class="p806 ft8"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft96">artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och</SPAN></P>
<P class="p807 ft8"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft96">det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en till- räckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt, (artikel 1 i).</SPAN></P>
<P class="p808 ft7">I direktivets <SPAN class="ft10">bilaga 1 </SPAN>anges de typer av livsmiljöer som kräver sär- skilda bevarandeområden. I <SPAN class="ft10">bilaga 2 </SPAN>anges de djur och växtarter som kräver att särskilda bevarandeområden utses. Här återfinns <SPAN class="ft10">varg, järv och lodjur</SPAN>. Den svenska <SPAN class="ft10">björnpopulationen </SPAN>är undantagen. I <SPAN class="ft10">bilaga 3 </SPAN>anges kriterier för val av områden av gemenskapsintresse och till särskilda bevarandeområden.</P>
<P class="p12 ft7">I direktivets <SPAN class="ft10">bilaga 4 </SPAN>anges de djur – och växtarter som kräver strikt skydd och i <SPAN class="ft10">bilaga 5 </SPAN>de djur och växtarter ”för vilka insamling i naturen” och exploatering kan bli föremål för förvaltnings- åtgärder. Sveriges populationer av <SPAN class="ft10">björn, lo </SPAN>och <SPAN class="ft10">varg </SPAN>omfattas av bilaga 4 och åtnjuter därmed ett <SPAN class="ft10">strikt skydd</SPAN>. Inför medlemskapet i EU begärde Sverige undantag för den svenska björnpopulationen, vilket dock nekades.</P>
<P class="p108 ft7">Finlands populationer av varg inom renskötselområdet och lo har enligt <SPAN class="ft10">bilaga 4 </SPAN>undantag från det strikta skyddet och vargpopu- lationen i renskötselområdet tas även upp i <SPAN class="ft10">bilaga 5</SPAN>. Finlands un- dantag för varg i renskötselområdet tillkom i samband landets för- handlingar om medlemskap i EU och godtogs eftersom Finland hade motsvarande undantag i Bernkonventionen.</P>
<P class="p12 ft7">I <SPAN class="ft10">bilaga 6 </SPAN>slutligen anges förbjudna medel och metoder för fångst och dödande samt förbjudna transportmedel.</P>
<P class="p459 ft15">343</P>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Medlemsstaterna ska övervaka bevarandestatusen hos de livs- miljöer och arter som direktivet tar sikte på, särskilt de prioriterade livsmiljöerna och arterna (artikel 11). Medlemsstaterna ska inrätta ett nät av områden som ska bevaras, <SPAN class="ft10">Natura 2000 </SPAN>(artikel 3). När ett område blivit en del av Natura 2000 kan staten inte ensidigt undanta området därifrån.</P>
<P class="p19 ft7">Konkret innebär direktivet för Sveriges del att <SPAN class="ft10">habitaten </SPAN>för <SPAN class="ft10">järv</SPAN>, <SPAN class="ft10">lo </SPAN>och <SPAN class="ft10">varg </SPAN>ska skyddas genom att det inrättas särskilda <SPAN class="ft10">bevarande- områden </SPAN>inom ramen för Natura 2000. Kungsörnens häcknings- platser ska i enlighet med fågeldirektivet också skyddas genom skyddsområden, som ska ingå i Natura 2000. Björnens <SPAN class="ft10">habitat </SPAN>ska också skyddas men Sverige har undantag i det avseendet. Finland har undantag när det gäller skyddet av habitaten för björn, lo och varg.</P>
<P class="p201 ft7">Enligt utredningens bedömning tar direktivet, som tillkom före Sveriges och Finlands medlemskap, sikte på att skydda habitat i de mera tättbefolkade delarna av Europa. Med tanke på att varg och lo och i viss mån järv rör sig över stora områden och en stor del av landets yta är lämpliga habitat är enligt utredningens mening reg- lerna som ska skydda rovdjurens habitat av mindre praktisk bety- delse för de aktuella arterna i Sverige.</P>
<P class="p19 ft7">Utredningen återkommer på annan plats i betänkandet till skyddet av kungsörnens boträd och häckningsplatser.</P>
<P class="p17 ft7">Av direkt praktisk betydelse för Sveriges möjligheter att ut- forma rovdjurspolitiken är artiklarna <NOBR>12–16</NOBR> om <SPAN class="ft10">artskydd</SPAN>. Enligt artikel 12 1. i direktivet får de strikt skyddade arterna inte <SPAN class="ft10">avsiktligt fångas eller dödas</SPAN>. De får heller <SPAN class="ft10">inte avsiktligt störas</SPAN>, särskilt under <NOBR>parnings-,</NOBR> uppfödnings, övervintrings- och flyttningsperioder. De- ras <SPAN class="ft10">parningsplatser eller rastplatser </SPAN>får slutligen <SPAN class="ft10">inte skadas eller för- störas </SPAN>(artikel 12 1. <NOBR>a–d).</NOBR></P>
<P class="p19 ft7">Enligt artikel 12 i direktivet ska vidare handeln med de strikt skyddade arterna försvåras och det ska bl.a. vara förbjudet att för- vara, transportera och försälja exemplar av djur som samlats in i naturen (artikel 12 2.). Förbudet gäller dock inte för djur som samlats in på ett lagligt sätt före genomförandet av direktivet. Arti- kel 12 föreskriver vidare att medlemsstaterna ska införa ett <SPAN class="ft10">system för övervakning </SPAN>av oavsiktlig fångst och oavsiktligt dödande av strikt skyddade arter. Mot bakgrund av den insamlade informatio- nen ska medlemsstaterna vidta de forsknings- och bevarande- åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att oavsiktlig fångst</P>
<P class="p320 ft15">344</P>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">eller oavsiktligt dödande inte får betydande negativa följder för de berörda arterna (artikel 12 4.).</P>
<P class="p109 ft7">Liksom Bernkonventionen medger Art- och habitatdirektivet att man gör undantag från skyddet, även beträffande strikt skyd- dade arter. Enligt artikel 16 1. är de övergripande förutsättningarna för detta att det <SPAN class="ft10">inte finns någon annan lämplig lösning </SPAN>och att upp- rätthållandet av en <SPAN class="ft10">gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i dess naturliga utbredningsområde inte försvåras</SPAN>. Bestämmelsen anger vidare fem skäl <NOBR>a)-e)</NOBR> som vart och ett kan ut- göra anledning att göra undantag från skyddet av arterna. Undantag kan göras:</P>
<P class="p347 ft7"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft140">för att skydda djur och växter och bevara livsmiljöer,</SPAN></P>
<P class="p809 ft7"><SPAN class="ft7">b)</SPAN><SPAN class="ft140">för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten, och andra typer av egendom,</SPAN></P>
<P class="p810 ft7"><SPAN class="ft7">c)</SPAN><SPAN class="ft70">av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegri- pet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelse- fulla positiva konsekvenser för miljön,</SPAN></P>
<P class="p810 ft7"><SPAN class="ft7">d)</SPAN><SPAN class="ft140">för forsknings- och utbildningsändamål samt återinplantering m.m.,</SPAN></P>
<P class="p811 ft7"><SPAN class="ft7">e)</SPAN><SPAN class="ft70">för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de förtecknade arterna i en begränsad mängd som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna (artikel 16 1.).</SPAN></P>
<P class="p812 ft7">Begreppet ”insamling” i den svenska lydelsen av artikel 16 1. e), motsvaras av ordet ”taking” i den engelska texten, och bör i ett sammanhang som gäller stora däggdjur, även betyda att fånga eller fälla vilt, dvs. att jaga. Ordet insamling i svenskt språkbruk för tan- ken till vetenskaplig insamling av prover eller exemplar, ett undan- tag som regleras i artikel 16 1. d). Ordet ”undvika” i den svenska lydelsen av artikel 16 1. b) motsvaras av ordet ”prevent” i den eng- elska lydelsen respektive ordet verhütung i den tyska lydelsen, är språkligt mångtydigt och borde egentligen ha översatts med ”för- hindra” eller ”förebygga”.</P>
<P class="p485 ft7">Möjligheterna att förvalta björn, lo, järv och varg enligt Art- och habitatdirektivet överensstämmer i stort sett vad som gäller enligt Bernkonventionen. Vissa skillnader finns i skyddet för olika arter.</P>
<P class="p379 ft15">345</P>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">Lodjuret har ett starkare skydd i Art- och habitatdirektivet än i Bernkonventionen. Järven är strängt skyddad enligt Bernkonven- tionen men finns i Art- och habitatdirektivet inte med bland de arter som omfattas av strikt skydd. Å andra sidan är järven en art vars bevarande enligt Art- och habitatdirektivet kräver att särskilt bevarandeområde utses.</P>
<P class="p19 ft7">Enligt Bernkonventionen är det inte är något som hindrar att en art ges ett starkare skydd än det konventionen föreskriver. Lodju- ret i Sverige bör därför omfattas av det skydd som direktivet före- skriver. Inte heller Art- och habitatdirektivet hindrar att en art omfattas av ett starkare skydd än det direktivet föreskriver. Järven bör därför omfattas av det artskydd som sägs i konventionen.</P>
<P class="p19 ft7">Art- och habitatdirektivet medger enligt artikel 16 1., under de förutsättningar som sägs i punkterna <NOBR>a)–e),</NOBR> att björn, lo, järv och varg förvaltas genom jakt. Jakt är inte tillåten om det finns en an- nan lämplig lösning eller om upprätthållandet av en gynnsam beva- randestatus hos arten försvåras. Bedömningen ska göras av den beslutande myndigheten i varje enskilt fall, dvs. Naturvårdsverket eller länsstyrelsen.</P>
<P class="p19 ft7">När det gäller <SPAN class="ft10">hur många </SPAN>djur som får jagas anges i punkterna <NOBR>a)–d)</NOBR> inga uttryckliga begränsningar. Frågan ska bedömas av den beslutande myndigheten med utgångspunkt i direktivets nyss an- givna generella krav. I undantagspunkten e) som enligt sin lydelse möjliggör en ren förvaltningsjakt talas om en insamling i begränsad omfattning. Vad det innebär finns inget entydigt svar på utan frå- gan ska f.n. bedömas av Naturvårdsverket inför varje beslut på grundval av bästa tänkbara information om artens status i landet. Det ligger i sakens natur att det i fråga om arter som har en stor population och som uppnått gynnsam bevarandestatus rör sig om fler djur än annars.</P>
<P class="p256 ft7"><NOBR>EG-domstolens</NOBR> bedömning i målet <NOBR>C-342/05,</NOBR> som gäller den finländska vargjakten utanför renskötselområdet, och kommissio- nens riktlinjer för tolkningen av Art- och habitatdirektivet, ger vid handen att det är möjligt att förena jakt även på arter som har en <SPAN class="ft10">ogynnsam bevarandestatus</SPAN>. Förutsättningen är att medlemsstatens tillämpning av direktivet övergripande syftar till att arten ska uppnå gynnsam bevarandestatus och att detta mål inte äventyras genom jakten på något sätt. Allmänt sett gäller att jakt inte kan beviljas om den försämrar artens bevarandestatus eller möjligheten att uppnå gynnsam bevarandestatus. Slutresultatet av ett undantag måste vara neutralt eller positivt för arten.</P>
<P class="p176 ft15">346</P>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7">Förvaltningsplaner för var och en av de stora rovdjursarterna är enligt kommissionens riktlinjer för tolkningen av Art- och habitat- direktivet det bästa verktyget för att hantera de stränga villkor som uppställs i artikel 16 1. Planen ska syfta till ett långsiktigt bevarande av arten och bl.a. innehålla en bedömning av populationens livs- kraft och dess naturliga utbredning och habitat. I förvaltnings- planer ska också möjligheterna till jakt kunna regleras med ut- gångspunkten att jakten inte påverkar artens bevarandestatus nega- tivt.</P>
<P class="p10 ft7">Medlemsstaterna är enligt artikel 16 2. i Art- och habitatdirekti- vet skyldiga att vartannat år till <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> sända en rap- port om de undantag som gjorts från skyddsbestämmelserna i arti- kel 16 1. Kommissionen ska yttra sig över undantagen inom ett år efter det man fått rapporten. Den svenska rapporten sammanställs på Naturvårdsverket. Den senaste rapporten lämnades den 21 maj 2007 och avser åren <NOBR>2001–2002,</NOBR> <NOBR>2003–2004</NOBR> och <NOBR>2005–2006.</NOBR></P>
<P class="p12 ft7">Medlemsstaterna ska vidare enligt artikel 17 i direktivet vart sjätte år till kommissionen rapportera om genomförandet av de åt- gärder som vidtagits till följd av direktivet. Sveriges senaste natio- nella rapport lämnades i juni 2007.</P>
<P class="p12 ft7">Art- och habitatdirektivet innehåller ett avsnitt om förfarandet för att ändra direktivets bilagor. Här sägs att beslut om nödvändiga ändringar för att anpassa bilagorna <NOBR>1–3,</NOBR> 5 och 6 till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen fattas av rådet med <SPAN class="ft10">kvalificerad majoritet</SPAN>. Beslut om ändringar av bilaga 4 som är nödvändiga för att anpassa den till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen fattas <SPAN class="ft10">enhälligt </SPAN>av rådet på förslag av kommissionen.</P>
<P class="p208 ft28"><SPAN class="ft28">13.4</SPAN><SPAN class="ft64">Fågeldirektivet</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Fågeldirektivet (79/409/EEG) skyddar kungsörnen, dess ägg, bon och livsmiljö. Kungsörnen tas upp i direktivets <SPAN class="ft10">bilaga 1 </SPAN>tillsammans med andra arter vars livsmiljö ska bevaras genom att särskilda åt- gärder vidtas för att säkerställa artens överlevnad och fortplantning inom det område där de förekommer. Enligt direktivet måste Sverige för att bevara örnens livsmiljö bl.a. avsätta <SPAN class="ft10">särskilda skydds- områden </SPAN>inom ramen för Natura 2000.</P>
<P class="p13 ft7">Direktivet tillkom före Sveriges och Finlands medlemskap och tar sikte på att skydda habitat i de mera tättbefolkade delarna av Europa. Med tanke på kungsörnens behov av gamla boträd och be-</P>
<P class="p535 ft15">347</P>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">hov av skyddade miljöer har reglerna om särskilda skyddsområden betydelse för arten även i Sverige.</P>
<P class="p17 ft7">Enligt direktivet måste Sverige förbjuda att kungsörnen avsikt- ligt dödas eller fångas, att örnarnas bon och ägg avsiktligt förstörs eller skadas eller att bon bortförs. Sverige måste också förbjuda att ägg samlas in eller att fåglar avsiktligt störs särskilt under häck- nings- och uppfödningsperioder eller att fåglar som inte får jagas eller fångas hålls i fångenskap. Sverige måste slutligen förbjuda handel och förfaranden som anknyter till handel med örn.</P>
<P class="p19 ft7">Enligt direktivets artikel 7, som hänvisar till <SPAN class="ft10">bilaga 2</SPAN>, får de arter som finns i bilagan jagas enligt nationell lagstiftning med hänsyn tagen till deras populationsnivå, geografiska spridning och repro- duktion inom gemenskapen. Medlemsstaterna ska säkerställa att jakten inte äventyrar ansträngningarna att bevara arterna i deras utbredningsområde. Kungsörn finns <SPAN class="ft10">inte </SPAN>uppräknad i bilaga 2. En- ligt artikel 9 får medlemsstaterna å andra sidan under vissa förut- sättningar medge undantag bl.a. från artikel 7, vilket innebär att jakt under vissa förutsättningar <SPAN class="ft10">kan tillåtas </SPAN>även på de arter som förekommer i bilaga 1.</P>
<P class="p18 ft7">Fågeldirektivet anger tre skäl <NOBR>a-c</NOBR> som förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning, kan utgöra anledning att göra un- dantag från skyddet av kungsörnen, vilket innebär att jakt skulle kunna tillåtas. Således medger direktivet att det görs undantag från skyddet för kungsörn av följande anledningar:</P>
<P class="p813 ft7">a)</P>
<P class="p814 ft7">hänsyn till människors hälsa och säkerhet.</P>
<P class="p815 ft7">hänsyn till flygsäkerheten.</P>
<P class="p816 ft7">för att förhindra allvarlig skada på gröda, bo- skap, skog, fiske och vatten,</P>
<P class="p815 ft7">för att skydda flora och fauna.</P>
<P class="p817 ft7"><SPAN class="ft7">b)</SPAN><SPAN class="ft141">För forsknings- och utbildningsändamål, för återinplanter- ing och återinförsel och för den uppfödning som krävs för detta.</SPAN></P>
<P class="p818 ft7"><SPAN class="ft7">c)</SPAN><SPAN class="ft140">För att under strängt kontrollerade förhållanden och på selektiv grund tillåta fångst, hållande i fångenskap eller an- nan förnuftig användning av vissa fåglar i litet antal.</SPAN></P>
<P class="p819 ft7">Utredningen anser mot bakgrund av avgörande från <NOBR>EG-domstolen</NOBR> att begreppet ”<SPAN class="ft10">annan förnuftig användning av vissa fåglar</SPAN>” i punkt c även inbegriper jakt. Direktivet begränsar inte under punkterna a</P>
<P class="p176 ft15">348</P>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">och b antalet djur som kan dödas, vilket däremot sker under punkt c. Utredningen anser att det knappast är aktuellt med jakt på kungsörn i landet annat än i undantagsfall.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft28">13.5</SPAN><SPAN class="ft64">Habitatkommittén och </SPAN><NOBR>ORNIS-kommittén</NOBR></P>
<P class="p169 ft7">Enligt artikel 20 i Art- och habitatdirektivet ska kommissionen vid tillämpningen av direktivet biträdas av en kommitté. Kommittén benämns vanligen Habitatkommittén. Aktuella frågor för kom- mittén är t.ex. finansiering av det europeiska nätet av skyddade naturområden – Natura 2000, att tolka art. 12 om artskyddet, Life- fonden och uppföljning och rapportering enligt art. 17. Andra vik- tiga frågor är anslag för skötsel och restaurering, fortsatt skydd av natur och att samla in kunskap om hotade arter. EU:s <NOBR>Life-fond</NOBR> syftar till att genomföra och utveckla EU:s miljöpolitik. Stöd- reglerna varierar, via Life Naturvård finansieras projekt som bidrar till att genomföra fågel- och habitatdirektiven.</P>
<P class="p108 ft7">I artikel 17 i Fågeldirektivet sägs att kommissionen ska biträdas av en kommitté – Kommittén för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen – allmänt benämnd <NOBR>ORNIS-kommit-</NOBR> tén. Huvudsyftet med kommitténs verksamhet är följa upp med- lemsländernas tillämpning av direktivet. Aktuella frågor är att öka samarbetet mellan medlemsländerna när det gäller vissa hotade få- gelarter, t.ex. genom att integrera de nya medlemsländerna och att bilda tillräckligt många områden för fåglarna. Kommittén behand- lar också <NOBR>jakt-,</NOBR> <NOBR>jordbruks-,</NOBR> fiske- och skogsbruksfrågor.</P>
<P class="p108 ft7">Både Habitat- och <NOBR>ORNIS-kommittén</NOBR> arbetar med under- kommittéer eller arbetsgrupper</P>
<P class="p820 ft28"><SPAN class="ft28">13.6</SPAN><SPAN class="ft64">Kommissionens riktlinjer till art- och habitatdirektivet</SPAN></P>
<P class="p315 ft7">Kommissionens miljödirektorat har utfärdat riktlinjer för tolk- ningen av Art- och habitatdirektivet. I en slutlig version i februari 2007, som bygger bl.a. på relevanta domstolsavgöranden, utlåtan- den från kommissionens rättsenhet och synpunkter från en arbets- grupp som sysslat med direktivets artikel 12, redovisar kommissio- nen sin syn på hur Art- och habitatdirektivet ska tolkas. Riktlin- jerna är inte bindande för medlemsstaterna men de är givetvis vik-</P>
<P class="p610 ft15">349</P>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft7">tiga att känna till. Nedan följer i avsnitten <NOBR>13.6.1–13.6.21</NOBR> utred- ningens översättning av några valda utdrag.</P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.1</SPAN><SPAN class="ft14">Det politiska sammanhanget</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Inom EU finns en rad politiska åtaganden som syftar till att bevara naturen och den biologiska mångfalden. Ett fullständig genomfö- rande av Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet utgör ett test på i vilken utsträckning EU:s bevarandepolicy verkligen är ef- fektiv för att klara målet att till år 2010 hejda nedgången i biologisk mångfald.</P>
<P class="p821 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.2</SPAN><SPAN class="ft14">Det rättsliga sammanhanget</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Direktivets bestämmelser måste tolkas i ljuset av internationella konventioner och andra rättsliga <NOBR>EU-dokument,</NOBR> främst Bernkon- ventionen och Fågeldirektivet.</P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.3</SPAN><SPAN class="ft14">Direktivets primära mål</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Det strikta skydd för arterna som medlemsstaterna måste genom- föra enligt artikel 12, ska tolkas mot bakgrund av direktivets över- gripande syften enligt artikel 2. Därvid gäller att artikel 2 p 3, ”Åt- gärder som vidtas i enlighet med detta direktiv ska ta hänsyn till ekonomiska, sociala och kulturella behov och till regionala och lo- kala särdrag”, inte utgör en självständig avvikelse från direktivets allmänna krav.</P>
<P class="p180 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.4</SPAN><SPAN class="ft14">Gynnsam bevarandestatus</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">De viktigaste faktorerna för att definiera begreppet gynnsam beva- randestatus finns i artikel 1. Förenklat kan man säga att en art har en gynnsam bevarandestatus när arten har det bra och framtids- utsikterna ter sig gynnsamma. Medlemsstaterna har kommit över- ens om ett gemensamt regelverk för att utvärdera arternas bevaran- destatus genom den rapporteringsskyldighet som föreskrivs i di- rektivets artikel 17.</P>
<P class="p182 ft15">350</P>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.5</SPAN><SPAN class="ft14">Verktyg för att bevara hotade arter</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Direktivets syften ska förverkligas huvudsakligen med hjälp av två verktyg. Det är nätverket av skyddade områden, <SPAN class="ft10">Natura 2000</SPAN>, och reglerna om <SPAN class="ft10">artskydd</SPAN>. Båda dessa verktyg medger undantag under speciella omständigheter. Systemen kompletterar varandra och ska säkerställa en gynnsam bevarandestatus för alla arter av intresse i EU.</P>
<P class="p165 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.6</SPAN><SPAN class="ft14">Direktivets bilagor</SPAN></P>
<P class="p166 ft7">Direktivets bilagor styr vilka verktyg som finns att tillgå för re- spektive art. De flesta arterna omfattas av mer än en bilaga och på- verkas följaktligen av en kombination av åtgärder. Hur verktygen slutligen utformas i medlemsstaterna måste avgöras från art till art.</P>
<P class="p13 ft7">Arter som listas både i bilaga 2 och 4 har ett dubbelt skydd inom Natura 2000 områden. Det finns också vissa överlappningar i habi- tatskyddet genom att hela habitatet är skyddat inom Natura 2000- områden och genom att parnings- och rastplatser är skyddade en- ligt artikel 12.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.7</SPAN><SPAN class="ft14">Övervakning av arternas bevarandestatus</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Goda kunskaper om en art och kontinuerlig övervakning av dess bevarandestatus enligt artikel 11 är en förutsättning för en me- ningsfull bevarandestrategi. Vissa arter förutsätter samarbete på <NOBR>EU-nivå</NOBR> och annat gränsöverskridande samarbete.</P>
<P class="p12 ft7">Medlemsstaterna accepterade i april 2005 Habitatkommitténs förslag om ett gemensamt system för att bedöma, övervaka och redovisa bevarandestatus. Det är ett trafikljussystem där <SPAN class="ft10">grönt </SPAN>be- tyder gynnsam, <SPAN class="ft10">gult </SPAN>betyder ogynnsam/ofullständig och <SPAN class="ft10">rött </SPAN>slutli- gen betyder ogynnsam/dålig.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.8</SPAN><SPAN class="ft14">Lämpliga och effektiva åtgärder</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Eftersom direktivet inte i detalj anger vilka konkreta åtgärder en medlemsstat måste vidta för att uppfylla direktivets krav finns en viss flexibilitet därvidlag. Medlemsstatens åtgärder på fältet måste emellertid vara tillräckliga och lämpliga för att säkerställa målet att</P>
<P class="p459 ft15">351</P>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft80">upprätthålla eller återupprätta gynnsam bevarandestatus. Det förut- sätter en god vetenskaplig kunskap och övervakning av varje speci- fik art. Direktivet ska tolkas i enlighet med principerna i <NOBR>EG-för-</NOBR> dragets artikel 10: ”<SPAN class="ft78">Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter full- görs som följer av detta fördrag eller av åtgärder som vidtagits av ge- menskapens institutioner. Medlemsstaterna ska underlätta att gemen- skapens uppgifter fullgörs. De ska avstå från varje åtgärd som kan äventyra att fördragets mål uppnås</SPAN>”.</P>
<P class="p18 ft7">I de fall lämpliga åtgärder enligt direktivet inte är obligatoriska kan frivilliga åtgärder eller en anpassning av direktivet komma i fråga.</P>
<P class="p821 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.9</SPAN><SPAN class="ft14">Allmänt om implementeringen av direktivets artikel 12</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Enligt artikel 12 1. i direktivet får de strikt skyddade arterna <SPAN class="ft10">inte avsiktligt </SPAN>fångas eller dödas. De får heller <SPAN class="ft10">inte avsiktligt störas</SPAN>, sär- skilt under <NOBR>parnings-,</NOBR> uppfödnings, övervintrings- och flyttnings- perioder. Deras <SPAN class="ft10">parningsplatser eller rastplatser </SPAN>får slutligen <SPAN class="ft10">inte ska- das eller förstöras </SPAN>(artikel 12 1. a – d).</P>
<P class="p19 ft7">Bestämmelserna i artikel 12 1. måste enligt riktlinjerna införas heltäckande, klart och precist i den nationella lagstiftningen. Det förutsätter i praktiken å ena sidan ändamålsenliga och samordnade åtgärder i den nationella lagstiftningen, å andra sidan ändamålsenlig och samordnad tillämpning. Genomförandet måste bidra till att uppfylla huvudsyftet nämligen att vidmakthålla eller återupprätta en gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p19 ft7">De erforderliga åtgärderna begränsas visserligen till innehållet i förbuden och åtagandena, men eftersom den nationella lagstift- ningen ska garantera en effektiv tillämpning av artikel 12 1., räcker det inte alltid med att enbart överföra förbuden enligt sin lydelse. Medlemsstaterna är skyldiga att identifiera <SPAN class="ft10">vilka konkreta åtgärder som behövs </SPAN>för att tillförsäkra arterna ett strikt skydd. Vissa arter eller situationer kräver <SPAN class="ft10">förebyggande </SPAN>åtgärder som eliminerar even- tuella hot och risker som en art kan stå inför, vilket är särskilt vik- tigt beträffande arternas parnings- eller häckningsområden eller viloplatser.</P>
<P class="p201 ft8">Konflikter med traditionella aktiviteter som jord- och skogs- bruk bör lösas med lämpliga åtgärder som tillgodoser direktivets föreskrifter om artskydd. Det kan vara tillräckligt med planering,</P>
<P class="p176 ft15">352</P>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">uppförandekoder, handfast information och vägledning för att både tillgodose bevarandebehoven och de sociala och kulturella kraven. Ytterst måste det emellertid finnas ett regelverk som tillgodoser ett strikt artskydd och tillförsäkrar myndigheterna tillräckliga befo- genheter.</P>
<P class="p822 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.10</SPAN><SPAN class="ft106">Förbud mot att fånga eller döda strikt skyddade arter (artikel 12 1. a)</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Artikel 12 1. a förbjuder alla former av <SPAN class="ft10">avsiktligt </SPAN>fångande eller dö- dande i naturen av de djur som finns förtecknade i direktivets bi- laga 4. Begreppet ”avsiktligt” går längre än att ha ”direkt avsikt” att döda eller fånga. Det omfattar också den som, utan att ha direkt avsikt, förstår att hans handlande sannolikt kommer att leda till ett brott mot djuret och ändå medvetet genomför åtgärden eller i vart fall accepterar konsekvensen av sitt handlande.</P>
<P class="p823 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.11</SPAN><SPAN class="ft106">Förbud mot att störa strikt skyddade arter (artikel 12 1. b)</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Det är enligt artikel 12 1. b förbjudet att avsiktligt störa de strikt skyddade arterna, särskilt under deras parnings- <NOBR>uppfödnings-,</NOBR> övervintrings- och flyttningsperioder.</P>
<P class="p109 ft7">Begreppet störning är inte definierat. Den måste vara avsiktlig. En störning behöver inte påverka djuret direkt fysiskt men ändå ha en negativ påverkan. En störning kan vara skadlig genom en mins- kad överlevnad, fortplantning eller fruktsamhet. Tiden i samband med parning, familjebildning, övervintring och flyttning är särskilt känslig för störningar. Bedömningen måste vara artspecifik efter- som olika arter reagerar olika på störningar.</P>
<P class="p824 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.12</SPAN><SPAN class="ft106">Förbud mot att förstöra eller samla in ägg i naturen (artikel 12 1. c)</SPAN></P>
<P class="p169 ft8">Artikel 12 1. c förbjuder avsiktlig förstöring eller insamling av ägg i naturen. Förbudet utgör ett långsiktigt skydd för en population och dess livskraft.</P>
<P class="p825 ft15">353</P>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p826 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.13</SPAN><SPAN class="ft106">Förbud mot att skada eller förstöra parningsplatser eller rastplatser (artikel 12 1. d)</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Artikel 12 1. d förbjuder att parnings- och häckningsplatser eller rastplatser skadas eller förstörs. Dessa platser är avgörande för ar- tens livscykel och utgör viktiga delar av artens hela habitat. Syftet är därför att trygga platsernas ekologiska funktionalitet så att de kan tillgodose artens alla behov av vila och en framgångsrik fort- plantning. Till skillnad från de övriga förbuden <NOBR>a)–c)</NOBR> är alla hand- lingar förbjudna, avsiktliga som oavsiktliga. Det understryker be- hovet av förebyggande åtgärder för att undvika skador förorsakade av mänsklig aktivitet.</P>
<P class="p18 ft7">Förstöring eller skada som har naturliga orsaker eller som orsa- kas av oförutsebara händelser faller däremot utanför artikelns till- lämpningsområde. Begreppet ”skada” syftar på en fysisk försäm- ring som påverkar artens parnings- eller viloplats. I motsats till ”förstöring” kan en sådan försämring komma smygande och grad- vis försämra platsens användbarhet för arten. En förutsättning för att artikelns tillämplighet är att det kan fastställas ett klart orsaks- samband mellan en eller flera mänskliga aktiviteter och skadan på parnings- eller rastplatsen.</P>
<P class="p18 ft7">Vid projekt eller annan mänsklig aktivitet ska åtgärder för att tillförsäkra parnings- och rastplatser fortsatt ekologisk funktiona- litet syfta till att minimera den negativa inverkan. Syftet kan också vara att förbättra eller förvalta platserna så att de inte ens temporärt mister sin ekologiska funktion.</P>
<P class="p827 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.14</SPAN><SPAN class="ft106">Allmänt om implementeringen och tillämpningen av direktivets artikel 16 1.</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Bestämmelsen i artikel 16 1. <NOBR>a–e</NOBR> anger under vilka förutsättningar undantag från artskyddet får göras. Bestämmelsen måste enligt riktlinjerna införas fullständigt och bindande i den nationella lag- stiftningen. Undantagen ska tolkas restriktivt. Det åvilar den behö- riga nationella myndigheten att se till att medlemsstatens undantag sammantaget inte motverkar direktivets syfte. Proportionalitets- principen tar inte över eller försvagar något av undantagen i arti- keln, men kan medföra att tillämpningen anpassas i enlighet med direktivets syfte. Som en allmän regel gäller att tillämpningen av ett undantag skärps i motsvarande grad som konsekvenserna av un-</P>
<P class="p499 ft15">354</P>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft7">dantaget ökar för berörd art. Tre förutsättningar måste vara upp- fyllda innan ett undantag beviljas:</P>
<P class="p828 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft70">förekomst av ett eller flera av de skäl som räknas upp i punk- terna </SPAN><NOBR>a–e.</NOBR></P>
<P class="p752 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft70">avsaknad av en annan lämplig lösning.</SPAN></P>
<P class="p656 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft70">undantag får inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos populationen.</SPAN></P>
<P class="p829 ft7">Den nationella myndigheten måste motivera de omständigheter som motiverar valet av undantag enligt artikeln.</P>
<P class="p830 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.15</SPAN><SPAN class="ft106">Undantag för att skydda vilda djur och växter och bevara livsmiljöer (art. 16 1. a)</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Bestämmelsen i artikel 16 1. a om undantag för att skydda vilda djur och växter och för att bevara livsmiljöer, anger inte uttryckli- gen vilka vilda djur och växter eller livsmiljöer eller vilka hot som åsyftas. Man kan anta att sårbara, hotade, sällsynta främst inhemska arter och livsmiljöer t.ex. sådana som anges i direktivets bilagor, i första hand berörs av undantaget. Man kan dock inte helt utesluta andra arter eller livsmiljöer från tillämpningen.</P>
<P class="p831 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.16</SPAN><SPAN class="ft106">Undantag för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom (art. 16 1. b)</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Bestämmelsen i artikel 16 1. b tar upp undantag för att undvika all- varlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom. Målet är att förebygga skada. Skadan behöver inte ha inträffat utan det räcker att skadan sannolikt kommer att uppstå. Uppräkningen är inte uttömmande utan andra tänkbara skador än de uppräknade kan komma i fråga.</P>
<P class="p12 ft8">Bestämmelsen täcker också skyddet av ”andra typer av egen- dom” vilket är en skillnad i förhållande till fågeldirektivets motsva- rande bestämmelse i artikel 9.</P>
<P class="p14 ft7"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har vid bedömningen av artikel 9 i Fågeldirekti- vet ansett att bestämmelsen inte syftar till att undvika smärre ska- dor. Ett undantag förutsätter alltså skada av en viss betydelse, vil- ket kan anses svara mot det skydd för arterna som eftersträvas.</P>
<P class="p433 ft15">355</P>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">Obetydliga störningar eller normala affärsrisker ska således inte föranleda undantag. Domstolens uttalande får anses giltigt även vid tolkningen av artikel 16 1. b i Art- och habitatdirektivet.</P>
<P class="p832 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.17</SPAN><SPAN class="ft106">Undantag av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet m.m., (art. 16 1. c)</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Enligt artikel 16 1. c får undantag göras av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra tvingande orsaker som har ett allt över- skuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekono- misk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön.</P>
<P class="p19 ft7">Begreppet ”andra tvingande orsaker som har ett allt över- skuggande allmänintresse” är inte definierat. På andra områden, t.ex. när det gäller fri rörlighet för varor har domstolen godkänt nationella inskränkningar som har samband med allmän hälsa, mil- jöskydd och för att uppnå legitima mål på det sociala eller ekono- miska området. Begreppet förekommer också i artikel 6 i direkti- vet. Kommissionens tolkning i anslutning till den artikeln innebär att det bara är offentliga intressen företrädda antingen av offentliga eller privata organ som kan utgöra grund för undantag från beva- randemålen. I allmänhet kan därför inte ändamål som enbart rör företagsintressen eller privatpersoner komma ifråga.</P>
<P class="p833 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.18</SPAN><SPAN class="ft106">Undantag för forsknings- och utbildningsändamål m.m., (art. 16 1. d)</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Enligt art 16 1. d får undantag göras ”för forsknings- och utbild- ningsändamål, för återinplantering och återinförsel av dessa arter och för den uppfödning som krävs för detta, inbegripet artificiell förökning av växter”. Undantag kan t.ex. gälla märkning av vissa individer för forskningsändamål med GPS- eller radiosändare i syfte att öka kunskapen om artens beteende, eller i ett bevarande- projekt som syftar till att återinplantera arten. Även i ett forsk- ningsprojekt måste man överväga om det finns alternativa lösningar om man kan förvänta sig att projektet har en negativ påverkan på den aktuella arten.</P>
<P class="p834 ft15">356</P>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p835 ft10"><SPAN class="ft10">13.6.19</SPAN><SPAN class="ft106">Undantag för insamling och förvaring under strängt kontrollerade förhållanden i begränsad omfattning, (art. 16 1. e)</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Artikel 16 1. e medger undantag för att ”under strängt kontrolle- rade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta in- samling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns för- tecknade i bilaga 4 i en begränsad mängd som fastställs av de behö- riga nationella myndigheterna”.</P>
<P class="p12 ft7">Begreppet ”<SPAN class="ft10">begränsad omfattning</SPAN>” motsvaras inte av ett absolut tal utan måste ställas i relation till populationens storlek och be- greppet är direkt kopplat till artens bevarandestatus. När ett un- dantag medges är det viktigt att det högsta antal individer som un- dantaget avser fastställs, vilket ska ske med beaktande av direktivets bevarandesyfte och behovet av att upprätthålla ett strikt skydd för den aktuella arten.</P>
<P class="p13 ft7">Undantag får inte beviljas om det finns en risk för att popula- tionens sammansättning påverkas negativt vad gäller antal eller kvalitet. I ett fall som avsåg undantag enligt artikel 9 i Fågeldirekti- vet har <NOBR>EG-domstolen</NOBR> anfört att kravet på ett litet antal inte kan anses uppfyllt om ett undantag för jakt inte innebär att den aktuella arten bibehålls på en tillfredställande nivå. I ett annat mål som gällde fågeljakt i Finland tillämpade domstolen ORNIS kommit- téns kriterier (1 % av artens årliga dödlighet) för att bedöma huru- vida kravet på ett begränsat antal var uppfyllt. Kommitténs uppgift är att följa upp medlemsstaternas tillämpning av Fågeldirektivet.</P>
<P class="p108 ft7">Om det klart framgår att ett undantag gynnar artens bevarande- status eller population finns det inget som hindrar att ett undantag beviljas. En ändamålsenlig bevarandeplan som syftar till att bibe- hålla eller återställa gynnsam bevarandestatus, är det bästa sättet att uppfylla det aktuella kriteriet.</P>
<P class="p12 ft10"><SPAN class="ft7">Begreppet ”</SPAN>under strikt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning<SPAN class="ft7">” tydliggör att EG:s lagstiftare avsett en bety- dande återhållsamhet. Formuleringen tyder på att ett myndighets- beslut måste föregå varje undantag. Beslutet ska gälla särskilda in- divider eller ett särskilt antal individer och ange område, tid och antal. Orden ”begränsad omfattning” stödjer en sådan tolkning. Orden antyder också att det behövs en effektiv förvaltning för att se till att beslutet genomförs korrekt. Ordet ”</SPAN>selektivt<SPAN class="ft7">” antyder att undantaget t.ex. jakt måste vara specifikt riktat mot en art. Begrep- pet anger också att själva jaktmetoden tekniskt ska vara selektiv.</SPAN></P>
<P class="p416 ft15">357</P>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Genomförandet av artikel 16 1. kan alltså innefatta en förvalt- ning av de skyddade arterna. Förvaltningsplaner är det bästa verk- tyget för att hantera de stränga villkor som uppställs i artikel 16. Planen ska syfta till ett långsiktigt bevarande av arten och bl.a. in- nehålla en bedömning av populationens livskraft och dess naturliga utbredning och habitat. Som ett led i förvaltningen av en art ska planen kunna föreskriva när undantag från artskyddet är möjligt utan att det påverkar en gynnsamma bevarandestatus.</P>
<P class="p18 ft7">Lettlands förvaltningsplan för lodjur är enligt kommissionens riktlinjer ett exempel på en plan som uppfyller direktivets artikel 16 1. Planen utarbetades av nationella experter och antogs av landets miljöminister år 2002. Landets lagstiftning har anpassats till för- valtningsplanen. Den innehåller en långsiktigt strategi för beva- rande och förvaltning av den lettiska lodjursstammen inbegripet en strikt reglerad beskattning av stammen genom jakt. Förvaltningen styrs av landets skogsmyndighet. Lodjuret i Lettland har den bästa spridningen på 150 år och bedöms ha gynnsam bevarandestatus. Begränsad och hårt reglerad jakt bedöms ha en positiv inverkan på stammen liksom på acceptansen hos allmänheten. Förvaltningspla- nen innehåller en rad förutsättningar för att förhindra att jakten påverkar lodjurets gynnsamma bevarandestatus negativt:</P>
<P class="p836 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft96">Målet är inte bara att bevara populationens storlek och utbred- ning utan också att bibehålla artens miljömässiga och ekolo- giska möjligheter. För detta krävs att forskningen tillhanda- håller viktiga underlag.</SPAN></P>
<P class="p837 ft7"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft95">Jaktsäsongen på lo anpassas till artens biologi.</SPAN></P>
<P class="p613 ft7"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft95">Prover ska tas från fällda djur för att kontrollera köns- respek- tive åldersfördelningen, reproduktionsförmågan, födointaget samt hälsotillståndet i syfte att undvika negativ påverkan på populationens sammansättning.</SPAN></P>
<P class="p613 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft96">Årliga uppskattningar av populationen och spridningen ska gö- ras fortlöpande.</SPAN></P>
<P class="p490 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft96">De årliga jaktkvoterna ska fastställas med beaktande av insam- lade data.</SPAN></P>
<P class="p489 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft96">Allmänhetens kunskaper och engagemang ska uppmuntras. Jä- gare ska engageras i insamlingen av prover och de ska informe- ras om resultaten.</SPAN></P>
<P class="p838 ft15">358</P>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft10">13.6.20 Avsaknad av annan lämplig lösning</P>
<P class="p169 ft7">Enligt artikel 16 1. i direktivet förutsätter ett undantag från art- skyddet att det <SPAN class="ft10">inte finns någon annan lämplig lösning</SPAN>. Det är de nationella myndigheterna som ska göra nödvändiga jämförelser och värdera alternativen. <NOBR>EG-domstolens</NOBR> anvisar tre steg i bedöm- ningen. Vilket är problemet eller den specifika situation som måste lösas? Finns det en annan lösning? Om så är fallet kan det problem eller den situation för vilken undantag från artskyddet begärts lösas på det alternativa sättet? Alternativen ska värderas med beaktande av förbudslistan i artikel 12 och utgångspunkten är att ett undantag ska vara <SPAN class="ft10">sista </SPAN>utvägen.</P>
<P class="p285 ft7">Bedömningen av om en lösning är ”tillfredsställande” eller inte ska grundas på objektiva verifierbara faktorer. Härutöver ska den lösning som slutligen väljs, även om den innefattar undantag från artskyddet, begränsas till <SPAN class="ft10">vad som är nödvändigt </SPAN>för att lösa det specifika problemet.</P>
<P class="p11 ft7">Kravet på myndigheterna att överväga andra alternativ är mycket betydelsefullt. När det finns andra lösningar måste ett på- stående om att lösningen inte är lämplig vara övertygande. En al- ternativ lösning kan inte förkastas bara för att den förorsakar större besvär för eller tvingar den som skulle dra nytta av ett undantag att ändra beteende.</P>
<P class="p839 ft10">13.6.21 Ett undantags inverkan på en arts bevarandestatus</P>
<P class="p169 ft7">Enligt artikel 16 1. får ett undantag ”inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden hos de berörda ar- terna i deras naturliga utbredningsområde”. Bestämmelsen förut- sätter en bedömning i två steg. För det första måste bevarandesta- tusen hos den aktuella arten i dess naturliga utbredning i medlems- staten bestämmas. Eventuellt även utanför nationsgränsen om po- pulationen delas med grannländer. För det andra måste undantagets inverkan på den aktuella populationen bedömas. Bedömningen görs alltså på två nivåer – nivån ”naturlig utbredning” respektive nivån ”population”. En population definieras här som en grupp individer av samma art som finns samtidigt i ett område och som fortplantar sig med varandra (potentiellt) dvs. har ett genetiskt utbyte med varandra.</P>
<P class="p840 ft15">359</P>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Frågan är på vilken nivå man bäst bedömer om ett undantag för- svårar, är neutralt eller t.o.m. är positivt för en arts bevarandesta- tus? Enligt riktlinjerna ska en arts bevarandestatus ytterst bedömas över hela dess naturliga utbredningsområde.</P>
<P class="p17 ft7">Efter diskussion med Habitatkommittén har man i EU kommit överens om att medlemsstaternas rapportering enligt artikel 17 om arternas bevarandestatus ska göras på ”biogeografisk nivå” i varje medlemsstat. Det torde betyda att rapporteringen av arternas beva- randestatus ska avse förhållandena i hela utbredningsområdet i medlemsstaten. Informationen kan därmed i slutändan läggas samman till kompletta biogeografiska regioner tvärs över EU.</P>
<P class="p18 ft7">En meningsfull bedömning av vilken påverkan en visst undantag har måste för det mesta göras på en lägre nivå än den regionala ”biogeografiska nivån”. Det handlar då om områdes- eller popula- tionsnivå. Uppgifter om en arts bevarandestatus i en medlemssta- ten utgör det viktigaste underlaget för att bedöma om undantag ska medges.</P>
<P class="p19 ft7">Även om varken undantag från artskyddet för arter som har en <SPAN class="ft10">ogynnsam bevarandestatus </SPAN>eller användningen av <SPAN class="ft10">kompensatoriska åtgärder </SPAN>uttryckligen föreskrivs i direktivet kan båda dessa företeel- ser vara förenliga med direktivet om medlemsstatens åtgärder över- gripande syftar till att arten ska uppnå gynnsam bevarandestatus och att detta mål inte äventyras på något sätt. Ju ogynnsammare bevarandestatus en art har eller ju ogynnsammare den utvecklas desto mindre troligt är det att ett undantag kan förenas med direk- tivet.</P>
<P class="p18 ft7">Man bör skilja på två förhållanden när man bedömer ett undan- tags inverkan på en arts bevarandestatus.</P>
<P class="p612 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft47">Vilken aktuell bevarandestatus har arten på ”biogeografisk nivå” respektive (lokal) populationsnivå?</SPAN></P>
<P class="p660 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft47">Vilken inverkan har undantaget som sådant?</SPAN></P>
<P class="p272 ft7">När det gäller den <SPAN class="ft10">första </SPAN>frågan är det klart att bevarandestatusen i en viss population i ett visst område kan skilja sig från det som gäller för arten i den biogeografiska regionen i medlemsstaten eller i hela utbredningsområdet. Båda förhållandena ska vägas in i be- dömningen.</P>
<P class="p160 ft7">Beträffande den <SPAN class="ft10">andra </SPAN>frågan gäller allmänt sett att ett undantag inte får beviljas om det försämrar artens bevarandestatus eller möj-</P>
<P class="p211 ft15">360</P>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">ligheten att uppnå gynnsam bevarandestatus på någon nivå. Slutre- sultatet av ett undantag måste vara neutralt eller positivt för arten.</P>
<P class="p109 ft7">Kompensatoriska åtgärder kan under vissa förhållanden använ- das för att neutralisera negativ inverkan av ett undantag när det gäller skyddet av en arts parnings- eller häckningsplatser eller dess rastplatser, utan att för den skull ersätta eller minska betydelsen av den erforderliga trestegsbedömningen enligt artikeln.</P>
<P class="p11 ft7">Förvaltningsplaner är inte obligatoriska enligt direktivet men rekommenderas som ett verktyg för att visa att de undantag från artskyddet som vidtas beträffande en viss art är förenliga med di- rektivet.</P>
<P class="p12 ft7">Den behöriga myndigheten ska inte bara garantera att alla förut- sättningar enligt artikeln är uppfyllda innan man medger ett un- dantag från artskyddet utan också övervaka följderna av beviljade undantag och effekten av kompensatoriska åtgärder.</P>
<P class="p831 ft28"><SPAN class="ft28">13.7</SPAN><SPAN class="ft64">Implementeringen i svensk lagstiftning av Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet</SPAN></P>
<P class="p194 ft7"><NOBR>EG-direktiv</NOBR> är inte direkt tillämpliga i Sverige och bestämmelserna i Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet måste därför inför- livas i den svenska lagstiftningen. Det har skett i olika författ- ningar.</P>
<P class="p196 ft7">Art- och habitatdirektivet genomförs beträffande de stora rov- djuren förutom genom jaktlagen <SPAN class="ft10">(1987:259) </SPAN>(JL) och jaktförord- ningen <SPAN class="ft10">(1987:905) </SPAN>(JF) främst genom miljöbalken, kapitel 7 och 8, med bestämmelser om bevarandeområden, särskilda skyddsområ- den och om artskydd samt olika sanktionsregler på området. Bal- ken kompletteras av förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m<SPAN class="ft10">. </SPAN>Regeringens förordning kompletteras i sin tur av Naturvårdsverkets förteckning över naturaområden, NFS 2004:8 och Naturvårdsverkets allmänna råd om Natura 2000, NFS 2003:17.</P>
<P class="p10 ft7">Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet genomförs vidare genom artskyddsförordningen (1998:179). Här regleras handel med döda djur och hållande av djur i fångenskap. Enligt förord- ningen är alla stora rovdjur fridlysta. Det är förbjudet att avsiktligt fånga, döda, störa, förstöra eller samla in ägg, skada eller förstöra fortplantningsplatserna eller djurens viloplatser.</P>
<P class="p841 ft15">361</P>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Fridlysningen gäller inte i samband med jakt efter fåglar och däggdjur utan artskyddsförordningen hänvisar till att det för jakt finns bestämmelser med motsvarande innebörd i jaktlagstiftningen. Det är i JL och JF som direktivens artskydd genomförs och som reglerar när man kan jaga stora rovdjur.</P>
<P class="p842 ft28"><SPAN class="ft28">13.8</SPAN><SPAN class="ft64">Art- habitatdirektivets implementering i jaktlagen och jaktförordningen</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Enligt Art- och habitatdirektivet får medlemsstaterna enligt artikel 16 1. göra undantag från artskyddet t.ex. genom jakt. Den svenska jaktlagstiftningen är förenlig med direktivet i den mån bestämmel- serna <SPAN class="ft10">inte går längre </SPAN>än vad som sägs i artikel 16 1. Det finns inget som hindrar att medlemsstaterna helt förbjuder undantag från fredningen eller har strängare undantag än direktivet föreskriver. Det finns därför ingen <SPAN class="ft10">skyldighet </SPAN>att införa undantagsbestämmel- serna i artikel 16 1. <SPAN class="ft10">ordagrant </SPAN>i den nationella lagstiftningen.</P>
<P class="p18 ft7">Utredningen konstaterar att bestämmelserna i artikel 16 1. inte har införts i JL men väl delvis i JF. Enligt JL får vilt jagas om det följer av lagen eller föreskrift eller beslut som meddelats med stöd av lagen. I 7, 8, 9, 23 och 29 <NOBR>1–3</NOBR> §§ JL finns bestämmelser som medger att vilt får dödas i samband med jakt och att regeringen el- ler den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela före- skrifter om jakten. De flesta av bestämmelserna, 7, 8, 9, 23 och 29 3 §§ JL tar sikte på jakt för att <SPAN class="ft10">förhindra skador av vilt</SPAN>. I 29 § 1JL handlar det om <SPAN class="ft10">allmän jakttid </SPAN>och i 29 § 2 JL är det fråga om <SPAN class="ft10">li- censjakt</SPAN>, dvs. tillstånd att under en särskild jakttid fälla eller fånga ett visst bestämt antal djur.</P>
<P class="p256 ft7">Riksdagens har alltså bemyndigat regeringen att besluta om <SPAN class="ft10">jakt </SPAN>i olika former; <SPAN class="ft10">allmän jakt, licensjakt </SPAN>och <SPAN class="ft10">jakt för att förhindra skador av vilt</SPAN>. Begreppet ”skyddsjakt” finns inte i JL utan bara i JF. För enkelhetens skull används i fortsättningen dock begreppet ”skyddsjakt” när det är fråga om jakt för att förhindra skador av vilt.</P>
<P class="p160 ft7"><SPAN class="ft10">Allmän jakt </SPAN>på stora rovdjur är inte tillåten och kan därför i detta sammanhang lämnas därhän.</P>
<P class="p95 ft8">I 6 § JF finns föreskrifterna om <SPAN class="ft88">licensjakt </SPAN>som införlivar Art- och habitatdirektivets motsvarande undantagsbestämmelse i artikel 16 1. e).</P>
<P class="p843 ft15">362</P>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7">I 23 a § JF anges de allmänna förutsättningarna för <SPAN class="ft10">skyddsjakt </SPAN>som syftar till att införa artikel 16 1. <NOBR>a-d</NOBR> i Art- och habitatdirekti- vet och artikel 9 1. <NOBR>a–c</NOBR> i Fågeldirektivet. JF:s bestämmelse tillåter skyddsjakt förutom för att förhindra skador också ”<SPAN class="ft10">av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse</SPAN>”. Den korresponderande undan- tagsregeln i artikel 16 1. c) i Art- och habitatdirektivet är något mer utförlig och talar om ”<SPAN class="ft10">andra tvingande orsaker som har ett allt över- skuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön</SPAN>”. Dessa skäl av allmänintresse för skyddsjakt saknas i JL:s bemyndigande till regeringen.</P>
<P class="p183 ft7">Föreskriften i 23 a § JF omfattar <SPAN class="ft10">inte alla </SPAN>de fall då skyddsjakt medges i JF, utan uttryckligen bara de fall som tas upp i 24, 25, 27 och 29 §§ JF, men inte t.ex. skyddsjakt enligt 26 och 28 §§ i för- ordningen. De båda sistnämnda bestämmelserna möjliggör för en- skilda att utan något särskilt myndighetsbeslut på eget initiativ idka skyddsjakt. 26 § JF omfattar inte stora rovdjur vilket emellertid 28 § JF gör.</P>
<P class="p12 ft7">Art- och habitatdirektivet förutsätter att de skyddade arterna står under myndighetskontroll och att varje undantag från artskyd- det föregås av ett myndighetsbeslut. JF innehåller en föreskrift om att Naturvårdsverket <SPAN class="ft10">i efterhand </SPAN>fortlöpande ska bedöma om möj- ligheten att döda rovdjur enligt bestämmelsen i 28 § JF försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos arten. Mot- svarande bedömning föreskrivs i den nya förordningen (2007:127) med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursan- grepp.</P>
<P class="p10 ft7">Utredningen övergår till en närmare genomgång av jaktlagstift- ningens bestämmelser då vilt får jagas.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft28">13.9</SPAN><SPAN class="ft64">Licensjakt på vissa rovdjur</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Regeringen bemyndigas i 29 § 2 JL att meddela föreskrifter om <SPAN class="ft10">li- censjakt</SPAN>, dvs. jakt under en särskild jakttid på ett bestämt antal in- divider. Enligt 6 § JF kan Naturvårdsverket i områden där det finns fasta stammar av björn, varg, järv eller lo, efter samråd med länssty- relsen, ge tillstånd till <SPAN class="ft10">licensjakt efter vissa exemplar </SPAN>av dessa rovdjur <SPAN class="ft10">i ett begränsat antal</SPAN>. Tillståndet kan lämnas i generella föreskrifter eller genom ett beslut i ett enskilt fall.</P>
<P class="p610 ft15">363</P>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">En förutsättning för tillstånd, enligt bestämmelsen, är att det inte finns någon <SPAN class="ft10">annan lämplig lösning </SPAN>och att jakten inte försvårar upprätthållandet av en <SPAN class="ft10">gynnsam bevarandestatus </SPAN>hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Jakten måste dessutom vara <SPAN class="ft10">lämplig </SPAN>med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning samt ske <SPAN class="ft10">selektivt </SPAN>och under strängt kontrollerade förhållanden.</P>
<P class="p380 ft79">Lydelsen i 6 § JF anknyter väl till artikel 16 1. e) i Art- och habitatdirektivet: <SPAN class="ft71">för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de förtecknade arterna i en begränsad mängd som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna</SPAN>”. Begreppet ”be- gränsad mängd” ska tolkas restriktivt och ska sättas i relation till artens population och dess bevarandestatus.</P>
<P class="p844 ft28"><SPAN class="ft28">13.10</SPAN><SPAN class="ft142">Tvångsjakt för att minska alltför stora viltstammar</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">I 7 § JL, avsnittet om viltvård, sägs att den myndighet som reger- ingen bestämmer får besluta om skyddsjakt på vilt, oavsett vad jakträttshavaren anser, om det på grund av <SPAN class="ft10">viltbeståndets storlek </SPAN>finns påtagliga risker för <SPAN class="ft10">trafikolyckor </SPAN>eller <SPAN class="ft10">allvarliga skador</SPAN>.</P>
<P class="p17 ft8">Enligt 24 § JF är det länsstyrelsen som får besluta om jakten. När det är fråga om jakt efter <SPAN class="ft88">björn, varg, järv, lo och kungsörn </SPAN>är det Naturvårdsverket som är beslutsmyndighet.</P>
<P class="p95 ft7">Av lagens förarbeten (prop. 1986/87:58 s. 30ff) framgår att det ska vara fråga om en särskilt <SPAN class="ft10">kvalificerad skaderisk </SPAN>och att det av omständigheterna ska framgå att risken för skada är <SPAN class="ft10">överhängande </SPAN>och att den skada som riskeras är <SPAN class="ft10">allvarlig</SPAN>. Lagstiftaren förutsåg att det skulle kunna uppkomma besvärliga avvägningsproblem särskilt när rovdjur lokalt vuxit till i antal och därmed utgjorde ett hot mot tamdjursskötseln i samma område. Det var också skälet till att Naturvårdsverket blev beslutsmyndighet när det gäller rovdjur.</P>
<P class="p17 ft7">Bestämmelsen i 24 § JF motsvaras av undantagsbestämmelserna främst i artikel 16 1. b) och c) i Art- och habitatdirektivet. Direkti- vet har införts i JF genom i 23 a <NOBR>1–3</NOBR> § JF.</P>
<P class="p290 ft15">364</P>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p845 ft28"><SPAN class="ft28">13.11</SPAN><SPAN class="ft142">Skyddsjakt för att förhindra att främmande viltarter etablerar sig</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">I 8 § JL, avsnittet om viltvård, sägs att den myndighet som reger- ingen bestämmer får tvångsavskjuta vilt, dvs. oavsett vad jakträtts- havaren anser, om förekomsten av en viss viltart innebär betydande skaderisker. Bestämmelsen syftar till att förhindra att vissa främ- mande arter etablerar sig i landet. Enligt 25 § JF är det Naturvårds- verket som beslutar om jakten. Bestämmelsen i JF motsvaras när- mast av undantagsbestämmelsen i artikel 16 1. a) i Art- och habi- tatdirektivet. Art- och habitatdirektivet har beaktats genom den implementering som skett i 23 a 4 § JF.</P>
<P class="p846 ft28">13.12 Polisens rätt att avliva eller fånga vilt</P>
<P class="p169 ft7">Polisen får enligt 9 § JL avliva ett vilt djur som orsakar avsevärda skador eller utgör ett hot mot människors säkerhet. Bestämmelsen tar sikte på akuta situationer då polisen kan tvingas döda ett rov- djur. Art- och habitatdirektivets undantagsbestämmelser har som tidigare framhållits inte införts i JL. En viss anpassning har dock skett genom ett tillägg i 9 § JL som innebär att polismyndighetens befogenheter får utövas ”om det inte finns någon annan tillfreds- ställande lösning”. Att direktivets förutsättningar inte införts full- ständigt är formellt sett en brist som dock måste vägas mot be- stämmelsens extraordinära karaktär och att den tillämpas av en myndighet. Enligt Naturvårdsverkets rapportering enligt artikel 16 2. i Art- och habitatdirektivet förekom det bara vid ett tillfälle un- der <NOBR>2005–2006</NOBR> att polisen avlivade ett rovdjur.</P>
<P class="p847 ft28">13.13 Skyddsjakt efter tillstånd av myndighet</P>
<P class="p169 ft7">Regeringen har med stöd av 29 § 3 JL i 27 § JF bemyndigat Natur- vårdsverket att ge tillstånd till skyddsjakt efter ansökan av enskilda personer eller t.ex. en sammanslutning av personer i två situationer. Det är för det första för att förhindra att <SPAN class="ft10">björn, varg, järv, lo eller kungsörn </SPAN>orsakar skador. Bestämmelsen tar sikte på <SPAN class="ft10">ett antal djur </SPAN>av de aktuella arterna.</P>
<P class="p12 ft7">Naturvårdsverket kan vidare ge tillstånd till skyddsjakt om <SPAN class="ft10">ett enskilt djur av björn, varg, järv, lo eller kungsörn </SPAN>orsakar allvarliga</P>
<P class="p459 ft15">365</P>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">skador eller olägenheter. Det är här fråga om jakt på en enskild skadegörare. Naturvårdsverket kan i sitt tillståndsbeslut medge att jakten får bedrivas på annans jaktområde.</P>
<P class="p17 ft7">Beträffande <SPAN class="ft10">björn och lo </SPAN>får Naturvårdsverket för närvarande delegera beslutanderätten till länsstyrelsen i län där det finns fasta stammar av dessa arter. Genom en sådan delegering i Naturvårds- verkets föreskrifter och allmänna råd NFS 2002:19 kan länsstyrel- serna i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas, Värmlands, och Gävleborgs län efter ansökan av enskild besluta om skyddsjakt på enskilda individer av björn och lodjur. Samma rätt tillkommer ifråga om lodjur även länsstyrelserna i Västra Götalands, Örebro, Västmanlands och Uppsala län.</P>
<P class="p18 ft7">27 § JF motsvaras närmast av artikel 16 1. b) och c) i Art- och habitatdirektivet. Direktivet har införts i JF genom 23 a <NOBR>1–3</NOBR> § JF.</P>
<P class="p406 ft28">13.14 Skyddsjakt utan särskilt tillstånd av myndighet</P>
<P class="p162 ft7">Regeringen får enligt 23 § JL, under avsnittet ”<SPAN class="ft10">rätt till jakt efter vissa djur</SPAN>”, föreskriva att den som bor på en gård eller har trädgård eller har handelsträdgård eller anläggning för yrkesmässig fruktodling eller plantskola eller innehar mark men saknar jakträtt under när- mare angivna tider får bedriva skyddsjakt efter vissa djur. Regering- ens föreskrifter finns i 26 § JF och dess bilaga 4. Bilagan innehåller tider för olika slags skyddsjakt som får bedrivas av en jakträttsha- vare eller den som saknar jakträtt utan att det behövs särskilt till- stånd av en myndighet. Regleringen gäller numera inte stora rov- djur.</P>
<P class="p256 ft7">Den aktuella bestämmelsen i JL innehåller dock ett bemyndi- gande i andra stycket för regeringen att medge att jakt efter björn, varg, järv, lo och säl får bedrivas på <SPAN class="ft10">annans jaktområde</SPAN>.</P>
<P class="p17 ft7">Eftersom den aktuella regleringen i JL och JF således inte i vi- dare mån berör stora rovdjur kan den i det här sammanhanget läm- nas därhän.</P>
<P class="p17 ft7">Regeringen har med stöd av 29 § 3 JL i 28 § JF meddelat före- skrifter om enskild skyddsjakt på björn, varg, järv eller lo. Bestäm- melsen har fr.o.m. den 1 mars 2006 följande innebörd. Om något av de nämnda rovdjuren angriper tamdjur eller om det finns skälig anledning att befara ett angrepp får åtgärder vidtas för att skrämma bort rovdjuret. Tamdjurets ägare eller vårdare får döda rovdjuret för att skydda ett tamdjur:</P>
<P class="p163 ft15">366</P>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p848 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft70">om det finns skälig anledning att befara ett angrepp på tamdju- ret och dödandet sker </SPAN><SPAN class="ft10">i omedelbar anslutning till att rovdjuret angripit och skadat eller dödat tamdjur </SPAN>och det inte går att av- värja det befarade angreppet genom att t.ex. skrämma bort rov- djuret.</P>
<P class="p674 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft70">om rovdjuret finns i ett </SPAN><SPAN class="ft10">inhägnat område </SPAN>för tamdjur och det finns <SPAN class="ft10">skälig anledning att befara att rovdjuret där angriper tam- djuret </SPAN>och det inte går att avvärja det befarade angreppet genom att t.ex. skrämma bort rovdjuret.</P>
<P class="p849 ft7">Enligt 28 § tredje stycket JF ska Naturvårdsverket fortlöpande be- döma om möjligheten att döda rovdjur med stöd av bestämmelsen försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos ar- tens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.</P>
<P class="p109 ft7">Enligt förordningen (2007:127) med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp, som ska gälla vid sidan om 28 § andra stycket 1 JF under tiden 1 maj 2007 – 1 maj 2009, får rovdjuret också dödas <SPAN class="ft10">om det är uppenbart att ett angrepp är omedel- bart förestående</SPAN>.</P>
<P class="p12 ft7">28 § JF motsvaras närmast av undantagsbestämmelsen i artikel 16 1. b i Art- och habitatdirektivet som medger undantag från art- skyddet bl.a. för att <SPAN class="ft10">undvika allvarlig skada särskilt på boskap och andra typer av egendom</SPAN>. Art- och habitatdirektivet har inte införli- vats i 28 § JF och den implementering av direktivet som skett i 23 a § JF gäller enligt sin lydelse inte enskild skyddsjakt med stöd av 28 § JF.</P>
<P class="p228 ft28">13.15 Jakt på stora rovdjur i Sverige</P>
<P class="p157 ft7">Jakt på stora rovdjur har under senare år tillåtits i Sverige främst som <SPAN class="ft10">skyddsjakt </SPAN>efter beslut av Naturvårdsverket. Det är fråga om jakt på <SPAN class="ft10">lodjur </SPAN>inom renskötselområdet och på <SPAN class="ft10">björn </SPAN>och sker med stöd av 23 a och 24 §§ JF. Bestämmelsen i 24 § JF avser som fram- gått ovan att reglera den tvångsavskjutning av vilt som föreskrivs i 7 § JL för att förebygga eller minska riskerna för trafikolyckor eller allvarliga skador av vilt.</P>
<P class="p12 ft7">Naturvårdsverkets beslut för 2007 omfattade 29 lodjur i ren- skötselområdet. Tillståndet motiverades med att en begränsad skyddsjakt är rimlig då lodjuret orsakar allvarliga konflikter med rennäringen och eftersom jakten harmoniserar med det regionala</P>
<P class="p477 ft15">367</P>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">målet för renskötselområdet (400 individer) utan att försvåra upp- rätthållandet av en gynnsam bevarandestatus i landet som helhet. Beslutet om skyddsjakt på björn omfattade högst 184 björnar för- delade på sju län och grundar sig bl.a. på bedömningen från björn- forskningen att det i Sverige år 2005 fanns ca 2 550 björnar, med ett spann på 2 <NOBR>350–2</NOBR> 900 björnar.</P>
<P class="p19 ft7">Naturvårdsverket har vidare tillåtit <SPAN class="ft10">licensjakt </SPAN>enligt 6 § JF på <SPAN class="ft10">lo- djur </SPAN>utanför renskötselområdet. Beslutet omfattade för 2007 totalt 46 lodjur fördelade på sju län. Tillståndet grundade sig bl.a. på att det registrerats totalt 261 lodjursföryngringar i landet vintern 2005/2006, varav 108 föryngringar inom renskötselområdet, vilket motsvarar totalt ca 1 400 lodjur. De registrerade föryngringarna relaterades till den beslutade miniminivån på 300 föryngringar mot- svarande ca 1 500 individer. Tillståndet grundade sig vidare på att forskare bedömt lodjurets bevarandestatus i Sverige som gynnsam.</P>
<P class="p18 ft7">Härutöver förekommer varje år skyddsjakt på ett antal skadegö- rande rovdjursindivider på såväl Naturvårdsverkets och länsstyrel- sens initiativ som på enskilds initiativ. Den enskilda skyddsjakten på stora rovdjur med stöd av 28 § JF har en mycket liten omfatt- ning. Under <NOBR>2005–2006</NOBR> förekom enligt Naturvårdsverkets redovis- ning enligt artikel 16 2. i Art- och habitatdirektivet enskild skydds- jakt vid totalt sex tillfällen och avsåg fyra vargar och två björnar.</P>
<P class="p850 ft28"><SPAN class="ft28">13.16</SPAN><NOBR><SPAN class="ft142">EG-domstolens</SPAN></NOBR> tolkning av Art- och habitatdirektivet</P>
<P class="p181 ft7">Det har länge saknats vägledande avgörande från <NOBR>EG-domstolen</NOBR> om hur Art- och habitatdirektivets artikel 16 1. ska tillämpas. Domstolen har nyligen avgjort mål <NOBR>C-342/05</NOBR> Europeiska gemen- skapernas kommission mot Finland som gäller den finländska vargjakten utanför renskötselområdet år 2002. Kommissionen har inte ifrågasatt de nationella bestämmelsernas förenlighet med ge- menskapsrätten, däremot Finlands <SPAN class="ft10">förvaltningspraxis </SPAN>att varje år tillåta vargjakt utanför renskötselområdet av preventiva skäl dvs. för att förebygga skador. Kommissionen har yrkat att domstolen ska fastställa att Finland underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 12 1. och 16 1. i Art- och habitatdirektivet.</P>
<P class="p332 ft7">Generaladvokaten lämnande i november 2006 ett förslag till av- görande som innebar att kommissionens talan skulle bifallas.</P>
<P class="p851 ft15">368</P>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7"><NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom i målet den 14 juni 2007 innebar att både kommissionen och Finland delvis fick rätt.</P>
<P class="p522 ft10">13.16.1 Kommissionens argument</P>
<P class="p315 ft7">Finlands vargstam är hotad och arten hade år 2002 inte gynnsam be- varandestatus. Finlands praxis att bevilja licens för jakt i preventivt syfte strider mot artikel 16 1. i Art- och habitatdirektivet eftersom skador i regel undvikas på annat sätt än genom jakt. Det är heller inte troligt att de vargar som skjuts är just de som orsakar skada. Ministeriets i förväg fastställda årliga regionala kvoter, som gäller för viss tid, är inte i enlighet med direktivet eftersom undantagen från det strikta skyddssystemet ska bedömas oberoende av den aktuella tidsperioden och beviljas särskilt för varje licens. Dess- utom får varg jagas trots att de fastställda kvoterna överskridits.</P>
<P class="p544 ft10">13.16.2 Finlands argument</P>
<P class="p166 ft7">Jakten på varg förutsätter en licens som söks hos det regionala jaktvårdsdistriktet. Jaktvårdsdistriktet undersöker om jakten inver- kar menligt på möjligheterna att upprätthålla en gynnsam skydds- nivå, om det finns någon annan lämplig lösning, och om förutsätt- ningarna för undantag i artikel 16 1. i direktivet är uppfyllda. Be- slutet om licens fattas med hänsyn till en regional kvot som fast- ställs av ministeriet mot bakgrund av det antal individer som biolo- giskt kan undvaras utan att populationen äventyras. Förvaltningen utgör inget hinder för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus hos arten, vilket visas av att populationen ökat avsevärt de senaste åren liksom populationens geografiska spridning. I görligaste mån tillämpas andra lämpliga lösningar än jakt för att undvika eller minska den skada som vargarna orsakar. Eftersom vargen är ett flockdjur kan licenserna inte alltid identifiera den eller de individer som orsakar skadorna. Tillstånden anger dock exakt vilka geogra- fiska områden som avses och var de skadegörande vargarna finns.</P>
<P class="p852 ft15">369</P>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft10">13.16.3 Domstolens bedömning</P>
<P class="p181 ft7">Kommissionen har bevisbördan för att de finländska myndigheter- nas förvaltningspraxis strider mot villkoren i artikel 16 1. i Art- och habitatdirektivet och påverkar det strikta skyddet för vargen. Un- dantagsbestämmelsen i artikel 16 1. ska tolkas restriktivt och den beslutande myndigheten ska visa att det finns förutsättningar för varje undantag. Det åligger medlemsstaterna att säkerställa att myndigheternas beslut är noggrant och tillräckligt motiverade och hänvisar till de skäl, villkor och krav som anges i direktivet.</P>
<P class="p18 ft7">Finlands miljöministerium klassade vargen som hotad i en rap- port år 2001. Det fanns färre än 50 förökningsdugliga individer vil- ket var under gränsen för hot om utrotning. Enligt ministeriets förvaltningsplan år 2005 behövdes 20 förökningsdugliga vargpar för att på lång sikt hålla vargpopulationen livskraftig. Åren <NOBR>2001–2004</NOBR> uppskattades antalet vargpar till 11, 12, 13 resp. 16. Vargen hade inte en gynnsam bevarandestatus vid utgången av den frist som an- gavs i kommissionens motiverade yttrandet, vilket enligt direktivet är en förutsättning för att undantag från artskyddet ska få beviljas. Enligt kommissionen riktlinjer till Art- och habitatdirektivet (feb- ruari 2007) är det likväl möjligt att bevilja undantag från artskyddet i särskilda fall när dödande av ett begränsat antal individer inte på- verkar det eftersträvade syftet i artikel 16 1. i direktivet. Det gäller när det kan konstaterats att undantaget från artskyddet inte förvär- rar en ogynnsam bevarandestatus hos populationen eller förhindrar återställande av en gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p312 ft7">En förvaltningspraxis som strider mot gemenskapsrätten kan utgöra ett fördragsbrott om den har en tillräcklig varaktighet och allmän karaktär. Kommissionen har inte lämnat in några av be- sluten om jaktlicens på varg med stöd av vilka domstolen hade kunnat bedöma om de anförda anmärkningarna är grundade. Dess- utom visar ökningen av antalet förökningsdugliga vargpar åren <NOBR>2001–2004</NOBR> och det totala antalet vargar, utan att det i sig är av- görande, att artens bevarandestatus trots den undantagsvis tillåtna jakten konstant har förbättrats. Kommissionen har inte visat att det finns en förvaltningspraxis hos myndigheterna att utfärda licenser på varg utan att först bedöma artens bevarandestatus eller utan att noggrant och tillräckligt motivera avsaknaden av andra lämpliga lösningar.</P>
<P class="p396 ft7">Det krävs inte att skada ska ha inträffat innan en undantagsåt- gärd kan vidtas. Enligt den finländska förvaltningsplanen framgår</P>
<P class="p534 ft15">370</P>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">att vissa anser att jakten håller vargen skygg och därigenom före- bygger vargrelaterade skador, medan andra anser att jakt på flock- djur leder till ökade skador, och att rönen från den biologiska forskningen på denna punkt är knapphändig. Även om det inte kan uteslutas att utfärdande av jaktlicenser för att skjuta en eller flera individer i en vargflock, i vilken vissa medlemmar orsakar eller skulle kunna orsaka skada, kan medföra att denna skada undviks, undanröjs eller minskas, ger uppgifterna i målet inte stöd för att så blivit fallet. Kommissionens talan mot att jaktlicenser utfärdas i preventivt syfte ska därför bifallas. Att jaktlicenserna begränsas genom en regional kvot för varje jaktvårdsdistrikt är inte oförenligt med artikel 16 1. eftersom kvoten endast utgör en ram inom vilken distrikten kan utfärdas licenser när dessutom villkoren i artikel 16 är uppfyllda. Att kvoten under säsongen <NOBR>2003–2004</NOBR> överträddes är i sig heller inte tillräckligt för att bevisa att de finländska myndig- heterna beviljat jaktlicenser på ett sådant sätt att det skulle kunna försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos varg- populationen.</P>
<P class="p853 ft10">13.16.4 Domstolens domslut</P>
<P class="p169 ft7"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> konstaterar att Finland har åsidosatt sina skyldig- heter enligt artiklarna 121. och 161. b i Art- och habitatdirektivet genom att tillåta skyddsjakt på varg utan att det visats att denna skyddsjakt förhindrar sådana allvarliga skador som avses i artikel 16 1. b i direktivet.</P>
<P class="p854 ft7">Domstolen ogillar kommissionens talan i övriga delar. Domstolen förordnar om att Kommissionen och Finland ska</P>
<P class="p0 ft7">bära sina respektive rättegångskostnader.</P>
<P class="p522 ft10">13.16.5 Sammanfattning av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom</P>
<P class="p194 ft7">Domstolen <SPAN class="ft10">friar </SPAN>Finland från påståenden om brister i sin förvalt- ningspraxis bestående i att jakt beviljas på en art som inte uppnått gynnsam bevarandestatus. Domstolen pekar på att det enligt kom- missionens egna riktlinjer är möjligt att bevilja undantag från art- skyddet även i ett sådant fall, om undantaget inte förvärrar en ogynnsam bevarandestatus hos populationen eller förhindrar åter- ställande av en gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p379 ft15">371</P>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389372x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Domstolen <SPAN class="ft10">friar </SPAN>vidare Finland från påståenden om brister i sin förvaltningspraxis bestående i att de regionala jaktvårdsdistrikten inte bedömer vargens bevarandestatus och inte redovisar bedöm- ningen i besluten eller inte tillräckligt motiverar avsaknaden av andra lämpliga lösningar i besluten. Domstolens har här inte gjort en saklig bedömning utan beslutet grundar sig på att kommissionen (som har bevisbördan) helt enkelt inte försett domstolen med några exempel på hur besluten är utformade. Domstolen pekar vi- dare på att vargstammens bevarandestatus dessutom faktiskt har förbättrats under aktuell tid.</P>
<P class="p201 ft7">Domstolens <SPAN class="ft10">fäller </SPAN>slutligen Finland för brister i sin förvalt- ningspraxis genom att skyddsjakt beviljas på ett antal vargar för att förebygga allvarliga skador, utan att det kunnat påvisas att sådan jakt leder till minskade skador. Domstolen pekar på att det i den finländska förvaltningsplanen redovisats olika uppfattningar om jakten gör vargen mer skygg eller om jakten leder till ökade skador.</P>
<P class="p372 ft28">13.17 Utredningens överväganden och förslag</P>
<P class="p855 ft10">13.17.1 Direktivens införlivande i jaktlagstiftningen</P>
<P class="p550 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Den svenska jaktlagstiftningen ska medge jakt på stora rovdjur i samma utsträckning som direktiven med- ger undantag från artskyddet för de aktuella arterna. Förutsätt- ningarna för undantag enligt artikel 161. i Art- och habitatdi- rektivet och artikel 9 1. i Fågeldirektivet ska därför implemente- ras fullständigt i lagstiftningen.</P>
<P class="p706 ft7">Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet har införlivats på skilda håll i jaktförordningen, ibland ofullständigt. Eftersom infö- randet skett i ett befintligt regelverk med en klar systematik har slutresultatet blivit ganska svåröverskådligt vilket vållar medbor- gare och tillämpare stora bekymmer.</P>
<P class="p17 ft7">EU förutsätter i allmänhet att direktiv ska införlivas mer eller mindre ordagrant. Artikel 16 1. i Art- och habitatdirektivet erbju- der medlemsstaterna en möjlighet att göra undantag från artskyd- det. Detsamma gäller enligt artikel 9 1. i Fågeldirektivet. Erbjudan- det är inte tvingande utan medlemsstaterna är oförhindrade att helt förbjuda undantag eller att införa strängare undantagsregler än vad direktiven föreskriver. Som en konsekvens av detta finns det inte</P>
<P class="p543 ft15">372</P>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389373x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">någon skyldighet att ordagrant överföra artikel 16 1. och 9 1. till den nationella lagstiftningen.</P>
<P class="p109 ft13"><SPAN class="ft7">Utredningen anser att jaktlagstiftningen är förenlig med direkti- vet i den meningen att bestämmelserna, med en viss reservation för den enskilda skyddsjakten enligt § 28 JF och enligt den tidsbegrän- sade förordningen </SPAN>(2007:127) med särskilda bestämmelser om skydds- åtgärder vid rovdjursangrepp<SPAN class="ft7">, </SPAN><SPAN class="ft10">inte går längre </SPAN><SPAN class="ft7">än vad som sägs i artikel 16 1. och 9 1. Utredningen anser att det är lämpligt att den svenska jaktlagstiftningen medger undantag från artskyddet just i den ut- sträckning som direktivet medger. Det är därför naturligt och förenklande om införandet är fullständigt. Utredningen utvecklar i avsnitt 13.17.6 sin syn på hur den enskilda skyddsjakten kan förenas med Art- och habitatdirektivet.</SPAN></P>
<P class="p856 ft10"><SPAN class="ft10">13.17.2</SPAN><SPAN class="ft106">Har regeringen tillräckligt bemyndigande att införliva Art- och habitatdirektivets undantagsregler genom förordning?</SPAN></P>
<P class="p523 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Den osäkerhet som finns i den grund- läggande frågan om regeringen har tillräckligt bemyndigande för att införa Art- och habitatdirektivets undantagsregel i art. 16 1. c genom förordning ska värderas i samband med en översyn av jaktlagstiftningen.</P>
<P class="p857 ft7">Av 8 kap. regeringsformen framgår att föreskrifter om jakt medde- las av riksdagen i lag eller av regeringen efter riksdagens bemyndi- gande i lag.</P>
<P class="p109 ft7">I regeringens proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen sägs att om det inte finns bestämmelser som uppfyller direktivets krav ska direktivet vanligen omarbetas eller tranformeras till svenska föreskrifter. Bestämmelser som fordrar lagform tas in i redan befintlig lagstiftning eller i ny lag under det att andra bestämmelser kan införas genom föreskrifter meddelade av regeringen eller myndighet.</P>
<P class="p13 ft7">Man kan å ena sidan hävda att riksdagen i 29 § JL generellt be- myndigat regeringen att meddela föreskrifter om jakt och att be- myndigandet inte är begränsat till att vissa skäl behöver vara upp- fyllda för att jakt ska få ske. Med den tolkningen behöver reger- ingen inget ytterligare bemyndigande från riksdagen för införliva</P>
<P class="p379 ft15">373</P>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">Art- och habitatdirektivets undantagsregler i JF eller någon annan föreskrift.</P>
<P class="p17 ft7">Man kan å andra sidan hävda att JL i 29 § JL 3 faktiskt infört en begränsning när det gäller skyddsjakt och att regeringens före- skrifter om tillstånd till jakt ska avse att ”<SPAN class="ft10">förhindra skador av vilt</SPAN>”.</P>
<P class="p17 ft7">Regeringens föreskrifter i 23 a § JF med allmänna förutsätt- ningar för skyddsjakt medger skyddsjakt <SPAN class="ft10">förutom vid skador </SPAN>också om det finns ”<SPAN class="ft10">andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse</SPAN>”. Den korresponderande undantagsregeln i artikel 16 1. c) i Art- och habitatdirektivet är något utförligare och talar om ”<SPAN class="ft10">andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänin- tresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och bety- delsefulla positiva konsekvenser för miljön</SPAN>”.</P>
<P class="p19 ft8">Med den senare tolkningen ger JL inte täckning för de möjlig- heter till skyddsjakt av andra tvingande skäl av allmänintresse som införts i 23 a § JF för att införliva direktivets artikel 16 1. c.</P>
<P class="p95 ft7">Justitieombudsmannen (JO) förefaller närmast att ha anslutit sig till den senare tolkningen. JO har i ärendet 2004/2005 s. 329 ansett att det krävs att förutsättningarna i JL är uppfyllda för att ett tillstånd för skyddsjakt enligt JF ska kunna lämnas. JO:s prövning avser visserligen 7 § JL och 23 a § JF men av resonemanget att döma är det inte uteslutet att utgången hade blivit densamma vid en prövning enligt 29 § 3 JL och 23 a § JF.</P>
<P class="p17 ft7">Utredningen anser att det är otillfredsställande att det råder osäkerhet i den grundläggande frågan om regeringen har tillräckliga bemyndiganden för att införa direktivets undantagsbestämmelser genom förordning. Saken bör värderas t.ex. i samband med den översyn som utredningen förordar nedan.</P>
<P class="p858 ft10"><SPAN class="ft10">13.17.3</SPAN><SPAN class="ft106">Möjligheterna att enligt direktiven förvalta stora rovdjur genom jakt</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Art- och habitatdirektivet föreskriver att tre förutsättningar måste vara uppfyllda innan ett undantag från det strikta artskyddet bevil- jas. För det första måste ett eller flera av skäl som räknas upp i arti- kel 16 1. <NOBR>a–e</NOBR> föreligga. För det andra ska det inte finnas någon an- nan lämplig lösning, och för det tredje får undantaget inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos populationen. Den ansvariga myndigheten dvs. Naturvårdsverket eller länsstyrel- sen måste i varje enskilt fall motivera sin bedömning med avseende</P>
<P class="p385 ft15">374</P>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">på alla tre aspekterna. Utredningen anser att Naturvårdsverkets och länsstyrelsens tillämpning av regelverket i samband med jakt på stora rovdjur i allt väsentligt är tillfredsställande.</P>
<P class="p11 ft7">Enligt utredningens bedömning är det möjligt att förena jakt även på arter som har en <SPAN class="ft10">ogynnsam bevarandestatus</SPAN>. Förutsätt- ningen är att medlemsstatens tillämpning av direktivet över- gripande syftar till att arten ska uppnå gynnsam bevarandestatus och att detta mål inte äventyras genom jakten på något sätt. All- mänt sett gäller att jakt inte kan beviljas om den försämrar artens bevarandestatus eller möjligheten att uppnå gynnsam bevarande- status. Slutresultatet av ett undantag måste vara neutralt eller posi- tivt för arten.</P>
<P class="p484 ft7">Utredningen anser att landets stammar av björn och lodjur har uppnått en gynnsam bevarandestatus. Licensjakt under strängt kontrollerade former i förvaltande syfte bör därför vara möjlig un- der de förutsättningar som i övrigt gäller enligt Art- och habitatdi- rektivet. Härutöver kan skyddsjakt på skadegörande individer vara aktuell</P>
<P class="p167 ft7">Med de populationer Sverige har av järv och varg bör myndig- heterna kunna besluta om skyddsjakt på enstaka individer av dessa arter eller en <SPAN class="ft10">mycket </SPAN>begränsad licensjakt i förvaltande syfte i områ- den med högt rovdjurstryck om man på grundval av bästa möjliga underlag kan bedöma att jakten inte <SPAN class="ft10">försämrar </SPAN>arternas bevarande- status och det inte finns någon annan lämplig lösning.</P>
<P class="p12 ft7">Förvaltningsplaner för de stora rovdjuren är enligt kommissio- nens riktlinjer det bästa verktyget för att hantera de stränga villkor som uppställs i artikel 16 1. Syftet ska vara ett långsiktigt bevarande av artens och bl.a. innehålla en bedömning av populationens livs- kraft och dess naturliga utbredning och habitat. Planen ska också kunna reglera förvaltningen och föreskriva i vilken utsträckning undantag från artskyddet är möjligt utan att det påverkar artens bevarandestatus negativt.</P>
<P class="p278 ft7">Enligt utredningens mening ger <NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom i ”fin- ländska vargmålet” stöd för en modell för förvaltning av stora rov- djur som innebär regional förvaltning av rovdjuren baserad på cent- ralt fastställda regionala förvaltningsplaner. Domen understryker betydelsen av att myndigheterna i varje enskilt fall då jakt medges bedömer artens bevarandestatus och noggrant motiverar varför man inte tillgriper andra lösningar än jakt.</P>
<P class="p859 ft15">375</P>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389376x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft10">13.17.4 Licensjakt</P>
<P class="p550 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag</SPAN>: Jakten på björn och lo i och utanför ren- skötselområdet ska som huvudregel utformas som licensjakt. Licenserna storlek bör bestämmas bl.a. med hänsyn tagen till hur stor den illegala jakten är. Beträffande varg och järv ska det vara möjligt med en begränsad licensjakt i områden med mycket rovdjursskador, när de skadegörande individerna inte kan iden- tifieras, under de förutsättningar som gäller i övrigt enligt Art- och habitatdirektivet.</P>
<P class="p706 ft7">När allmän jakt inte är aktuell anser utredningen att en noga regle- rad licensjakt är det naturliga sättet att förvalta stora viltpopulatio- ner – det gäller också starka stammar av stora rovdjur som har gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p19 ft7">Utredningen anser att konsekvensen av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom i det ”finländska vargmålet” för svenskt vidkommande bör bli att den årliga jakten på björn och lodjur i och utanför renskötselområ- det utformas som licensjakt. Licensjakten regleras i 29 § 2. JL och 6 § JF och tillåts enligt artikel 16 1. e i Art- och habitatdirektivet utan något annat skäl än att man vill begränsa stammarna.</P>
<P class="p19 ft7">Beträffande varg som inte har gynnsam bevarandestatus och järv som befinner sig på gränsen till gynnsam bevarandestatus, bör det vara möjligt med en begränsad licensjakt i områden med mycket rovdjursskador, när de skadegörande individerna inte kan identifie- ras, <SPAN class="ft10">under förutsättning </SPAN>att det inte finns någon annan lämplig lös- ning och Naturvårdsverket eller länsstyrelsen när det föreligger centralt fastställda förvaltningsplaner, bedömer att jakten inte för- värrar arternas bevarandestatus eller förhindrar återställande av en gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p18 ft7">Licenserna storlek bör bestämmas bl.a. med hänsyn tagen till hur stor den illegala jakten är på den aktuella arten.</P>
<P class="p860 ft15">376</P>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389377x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft10">13.17.5 Skyddsjakt</P>
<P class="p260 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Skyddsjakt efter myndighets beslut ska som regel förbehållas skadegörande individer så länge man inte kan visa att generell jakt på ett antal rovdjur leder till minskade skador. Endast den som riskerar att utsättas för skada ska kunna ansöka om skyddsjakt enligt 27 § jaktförordningen hos Natur- vårdsverket eller länsstyrelsen.</P>
<P class="p570 ft7">I Sverige tillåter Naturvårdsverket skyddsjakt på lodjur inom ren- skötselområdet och på björn. Väljer man skyddsjakt som förvalt- ningsmetod är 29 § 3 JL ingången i JL för skyddsjakten och inte bestämmelsen i 7 § JL. 7 § JL tar sikte på tvångsavskjutning av vilt i speciella situationer då det finns risk för <SPAN class="ft10">trafikolyckor </SPAN>eller en <SPAN class="ft10">över- hängande risk </SPAN>för andra <SPAN class="ft10">allvarliga skador</SPAN>. När Naturvårdsverket fattar sina årliga beslut om jakt på lo och björn finns det regelmäs- sigt ansökningar om jakt på rovdjuren och 27 § JF och inte 24 § JF är det naturliga förordningsstödet för verkets beslut.</P>
<P class="p278 ft7">Utredningen anser att skyddsjakt kan vara lämpligt på skadegö- rande individer men att licensjakt är den normala förvaltningsstra- tegin för vilt som lodjur och björn; arter som förekommer i starka stammar och som har gynnsam bevarandestatus. Det finns från rovdjursförvaltningens utgångspunkt starka skäl för att om möjligt undvika att stora rovdjur förknippas med skador.</P>
<P class="p12 ft7">Beträffande varg som inte har gynnsam bevarandestatus och järv som är på gränsen till att ha gynnsam bevarandestatus, bör det vara möjligt med skyddsjakt efter myndighets beslut på skadegörande individer eller en grupp skadegörande individer när dessa kan iden- tifieras, <SPAN class="ft10">under förutsättning </SPAN>att det är fråga om allvarlig skada, att det inte finns någon annan lämplig lösning och Naturvårdsverket eller länsstyrelsen när det föreligger centralt fastställda förvalt- ningsplaner, bedömer att jakten inte förvärrar arternas bevarande- status eller förhindrar återställande av en gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p108 ft7">Enligt <NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom i ”finländska vargmålet” är en ska- depreventiv <NOBR>icke-individspecifik</NOBR> avskjutning av stora rovdjur pro- blematisk i förhållande till Art- och habitatdirektivet. Problemet består främst i att det knappast kan visas att en generell jakt på dju- ren leder till minskade skador samtidigt som mindre ingripande metoder skulle kunna vara minst lika verksamma.</P>
<P class="p405 ft15">377</P>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389378x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Så länge det inte går att påvisa att man genom generell jakt kan förhindra eller förebygga uppkomsten av skador bör för svenskt vidkommande konsekvensen av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom bli att skyddsjakt efter myndighets beslut som regel bör förbehållas ska- degörande individer eller en grupp individer som jagar tillsammans.</P>
<P class="p19 ft7">Skyddsjakt enligt 27 § JF beviljas av Naturvårdsverket efter an- sökan. Bestämmelsen anger inte närmare vem som är behörig sö- kande, annat än att det i rubriken till bestämmelsen talas om ”en- skilds initiativ”. Utredningen anser att ett klargörande behövs och att det är naturligt att det bara är den som riskerar att utsättas för skada som ska kunna ansöka om jakt hos Naturvårdsverket. Frågan kan lösas genom ett tillägg till 27 § första stycket JF.</P>
<P class="p406 ft10">13.17.6 Enskild skyddsjakt enligt 28 § JF</P>
<P class="p550 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Sveriges samlade åtgärder för att genom- föra Art- och habitatdirektivet, där ekonomiska, sociala och kulturella behov i landet och nationella särdrag beaktas, ska vara utgångspunkten i Sverige för om enskild skyddsjakt kan förenas med Art- och habitatdirektivet.</P>
<P class="p566 ft7">Enligt artikel 12 i Art- och habitatdirektivet måste Sverige förbjuda alla former av avsiktligt fångande eller dödande i naturen av de strikt skyddade arterna. Bestämmelsen i 28 § JF, som inte knutits till 23 a § JF vari artikel 16 1. i direktivet införts, får anses utgöra ett avsteg från artikel 12.</P>
<P class="p19 ft7">JF är långtgående i och med att bestämmelsen i 28 § medger att rovdjur dödas vid angrepp även på mindre värdefulla tamdjur och i regioner där rovdjursstammarna är svaga. 28 § JF specificerar inte de tamdjur som ger rätt till skyddsjakt. Även angripna fjäderfän ger för närvarande rätt att omedelbart skjuta t.ex. en varg, oavsett om det rör sig om ett alfadjur eller det enda djuret i regionen.</P>
<P class="p19 ft7">Det kan ifrågasättas om möjligheten till enskild skyddsjakt kan förenas med Art- och habitatdirektivet och den i EU tillämpade proportionalitetsprincipen. Utredningen anser att det vore lämpligt att begränsa möjligheten till enskild skyddsjakt på stora rovdjur enligt 28 § JF till att endast omfatta skyddet av mer värdefulla tam- djur, t.ex. ren, nötkreatur, häst, get, får och hund.</P>
<P class="p281 ft15">378</P>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td233"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p15 ft27">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7">Direktivet förutsätter vidare att varje undantag från artskyddet <SPAN class="ft10">föregås </SPAN>av ett myndighetsbeslut där alternativa lämpliga lösningar övervägs och där artens status bedöms. Enligt 28 § tredje stycket JF ska Naturvårdsverket i <SPAN class="ft10">efterhand </SPAN>fortlöpande bedöma om möjlig- heten att döda rovdjur enligt bestämmelsen i 28 § JF försvårar upp- rätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos arten.</P>
<P class="p12 ft7">Naturvårdsverket redovisar omfattningen av den enskilda skyddsjakten i den regelbundna rapporteringen till <NOBR>EG-kommis-</NOBR> sionen enligt artikel 16 2. i Art- och habitatdirektivet. Såvitt utred- ningen känner till har rapporterna på den här punkten inte föranlett någon kritik.</P>
<P class="p13 ft7">Ett undantag från artskyddet förutsätter enligt artikel 16 1. b) vidare skador av en viss omfattning vilket kan vara svårt att förena med JF:s möjlighet till enskild skyddsjakt vid rovdjursangrepp på <SPAN class="ft10">enstaka tamdjur</SPAN>.</P>
<P class="p109 ft10"><SPAN class="ft7">Direktivets krav på att det </SPAN>inte ska finnas någon annan lämplig lösning <SPAN class="ft7">tillgodoses i 28 § JF i så måtto att ett rovdjur får dödas först sedan man försökt avvärja det befarade angreppet genom att t.ex. skrämma bort rovdjuret. Det finns dock flera andra alternativ, t.ex. att man i områden där man kan befara rovdjursangrepp försöker skydda sina djur och i förebyggande syfte ökar användningen av stängsel.</SPAN></P>
<P class="p167 ft7">Den enskildes rätt att skydda tamdjur från rovdjursangrepp ge- nom enskild skyddsjakt har en lång tradition i Sverige och rätten omfattas av en bred opinion. Bruket att hålla djur på fritt bete, fä- bodbruk, har också en mycket lång tradition i landet, och bland brukarna betonas naturligt nog behovet av att kunna skydda sina djur. Till bilden hör att det i fäbodbruket hålls flera utrotningsho- tade raser t.ex. fjällkor, rödkullor och äldre lantraser av får och getter, vilka precis som rovdjuren har ett skyddsanspråk.</P>
<P class="p278 ft7">Med hänsyn dels till att enskild skyddsjakt förekommer i mycket liten utsträckning, dels till att rätten att skydda tamdjur har en lång tradition och ett starkt stöd i den allmänna opinionen, ser utredningen inte anledning att föreslå någon förändring i lagstift- ningen.</P>
<P class="p167 ft7">Enligt artikel 2 i Art- och habitatdirektivet ska åtgärder som vidtas i enlighet med direktivet ”ta hänsyn till ekonomiska, sociala och kulturella behov och till regionala och sociala särdrag”. Enligt kommissionens riktlinjer ska bestämmelsen dock inte betraktas som en självständig avvikelse från direktivets allmänna krav. Enligt utredningens mening bör frågan om enskild skyddsjakt för att</P>
<P class="p477 ft15">379</P>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389380x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">skydda tamdjur, som tillåts i Sveriges enligt 28 § JF, kan förenas med Art- och habitatdirektivet bedömas mot bakgrund av Sveriges samlade åtgärder för att genomföra direktivet och där landets eko- nomiska, sociala och kulturella behov och nationella särdrag beaktas.</P>
<P class="p17 ft7">I kapitel 14 om illegal jakt anvisar utredningen ett möjligt alter- nativ till dagens reglering med två nödbestämmelser, 28 § JF och 24 kap 4 § brottsbalken, när det gäller frågan om ansvarsfrihet i sam- band med att rovdjurs dödas för att skydda tamdjur.</P>
<P class="p543 ft10">13.17.7 Jaktlagstiftningen bör ses över</P>
<P class="p502 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905) ska ses över i förenklande syfte samtidigt som ett samlat grepp tas på införandet av de aktuella <NOBR>EG-direktiven.</NOBR></P>
<P class="p537 ft7">Den brist på acceptans för rovdjursförvaltningen som utredningen kunnat konstatera beror i hög grad på att styrmedlen inte är till- räckligt tydliga och att möjligheten till överblick är begränsad. Jaktlagstiftningen är otillgänglig. <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> har inneburit att en ytterligare regelnivå tillkommit som gör det svårt att tränga in i systemet och förstå vad som gäller.</P>
<P class="p19 ft7">Jaktlagstiftningen är 20 år gammal och jaktformerna har delvis ändrats. Den nuvarande lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1988. När Sverige blev medlemmar i EU år 1995 var lagstiftningen fortfarande ganska ny och det gjordes därför ingen total översyn i samband med medlemskapet. Art- och habitatdirektivet och Fågel- direktivet infördes i den befintlig lagstiftningen på ett ganska svårtillgängligt sätt samtidigt som den ursprungliga systematiken bröts upp. Det har resulterat i en resurskrävande och ineffektiv lag- stiftning.</P>
<P class="p201 ft7">Utredningen föreslår att JL och JF ses över i förenklande syfte varvid ett samlat grepp bör tas för att införliva de aktuella direk- tiven.</P>
<P class="p861 ft15">380</P>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<P class="p0 ft6">14 Illegal jakt</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft28">14.1</SPAN><SPAN class="ft64">Inledning</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">De forskarrapporter som ligger till grund för betänkandets inle- dande artbeskrivningar innehåller uppgifter om populationsstor- lekar samt dödsorsaker hos märkta och omärkta djurindivider. Med stöd av dessa uppgifter kan man dra slutsatser om omfattningen av den illegala rovdjursjakten i landet.</P>
<P class="p12 ft7">Under 2005/2006 beräknas mellan 40 och 50 vargar ha dött och mellan 20 och 25 av dessa i samband med illegal jakt. Det kan be- tyda att varannan varg som dör, dör till följd av illegal jakt.</P>
<P class="p109 ft7">Kvoten illegalt döda järvar beräknas vara ännu högre än för varg. Två tredjedelar av vuxna järvar som dör, dör sannolikt av illegal jakt. Det innebär att av 75 järvar som årligen dör dödas ca 50 stycken i samband med illegal jakt.</P>
<P class="p11 ft7">Dödligheten för ettåriga lodjur beräknas till mellan 20 och 50 % och vuxendödligheten till ca <NOBR>10–20</NOBR> % per år. Den årliga risken för ett radiomärkt lodjur att dödas illegalt varierar beroende på studieområde mellan 6 % i Bergslagen och 14 % i Norrbotten. Forskarna bedömer att mellan <NOBR>100–150</NOBR> lodjur i landet skjuts illegalt varje år.</P>
<P class="p12 ft7">Forskarna har tidigare beräknat att den illegala jakten på björn är lika stor som den legala jakten. I takt med att jaktkvoterna under senare år höjts kraftigt är det troligt att den illegala jakten numera är väsentligt lägre än den legala jakten. I det södra studieområdet bedöms det legala jaktuttaget ha en begränsande effekt på den ille- gala jakten medan så inte anses vara fallet i det norra studieom- rådet. I det södra studieområdet som omfattar norra Dalarna, västra Gävleborgs län, och södra Jämtlands län har under den se- naste femårsperioden sannolikt ingen av Skandinaviska Björnpro- jektets 80 radiomärkta björnar dödats illegalt. Dessa radiomärkta björnar har sammanlagt övervakats motsvarande 400 björnår, dvs. i genomsnitt fem år per björn.</P>
<P class="p862 ft15">381</P>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Förföljelse av kungsörn förekommer främst i fjällen och i fjäll- nära områden. I en studie från <NOBR>1975–1980</NOBR> uppskattades att 20 % av de kontrollerade häckningsförsöken utsatts för förföljelse. Genom att kungsörnar inte radiomärks kan man inte beräkna dödligheten på samma sätt som för övriga arter. Forskarna uppskattar att den illegala jakten på kungsörn i det norrländska skogslandet minskat i omfattning under de tre senaste decennierna.</P>
<P class="p863 ft28"><SPAN class="ft28">14.2</SPAN><SPAN class="ft64">Riksdagens beslut 2001 om en sammanhållen rovdjurspolitik m.m.</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Med riksdagens beslut om en sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57, bet. 2000/01:MJU9) genomfördes vissa straffskärp- ningar i syfte att förebygga jaktbrott. Ändringarna innebar att straffet för jaktbrott och jakthäleri höjdes från fängelse i högst sex månader till fängelse i högst ett år. För grovt jaktbrott och grovt jakthäleri höjdes straffet från fängelse i högst två år till fängelse lägst sex månader och högst fyra år. Ändringen innebar vidare att vid bedömningen av om ett jaktbrott var grovt särskilt skulle be- aktas om brottet avsett ett särskilt skyddsvärt vilt och om det ut- förts med en särskilt plågsam jaktmetod.</P>
<P class="p201 ft7">Regeringen ställde sig i proposition 2000/01:57 positiv till Riks- åklagarens förslag, i remissyttrandet över Rovdjursutredningens (M1998:02) slutbetänkande (SOU 1999:146) Sammanhållen rov- djurspolitik, att försök och förberedelse till jaktbrott skulle krimi- naliseras. Regeringen aviserade i propositionen sin avsikt att åter- komma till riksdagen i frågan vid ett senare tillfälle – något som ännu inte skett.</P>
<P class="p18 ft7">I propositionen till riksdagen aviserade regeringen vidare att po- lis, åklagare och länsstyrelser i ett fördjupat samarbete gemensamt skulle planera insatser för att förebygga jaktbrott avseende björn, järv, lo, varg och kungsörn. Särskilda medel tillfördes länsstyrel- serna för ökade insatser mot jaktbrott i form av bevakning i områ- den där risken för jaktbrott bedömdes som stor. Även polisväsen- det fick särskilda resurser för ökade utredningsinsatser beträffande grova jaktbrott som avsåg stora rovdjur.</P>
<P class="p19 ft7">Från år 2000 har åklagarväsendet en ny organisation med miljö- åklagare för handläggning av miljöbrott. Miljöbrott definieras som brott mot miljöbalkens bestämmelser. Sedan halvårsskiftet år 2000 handlägger miljöåklagarna även jaktbrott avseende stora rovdjur.</P>
<P class="p372 ft15">382</P>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">Miljöåklagare finns f.n. på ca en tredjedel av landets 41 åklagar- kammare. Överåklagaren för miljöbrott finns på åklagarmyndig- hetens utvecklingscentrum i Malmö. Åklagarmyndighetens fyra utvecklingscentrum, i Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö, har till uppgift är att bedriva metod- och rättsutveckling inom olika brottsområden samt rättslig uppföljning och tillsyn.</P>
<P class="p13 ft7">Polisen består av 21 polismyndigheter – en i varje län. Rikspolis- styrelsen, RPS utövar tillsyn över polisverksamheten och verkar för planmässighet, samordning och rationalisering. Inom RPS pågår ett projekt för att ta fram en polishandledning rörande viltförvaltning och särskilt rovdjursförvaltning. Arbetet beräknas vara klart år 2008.</P>
<P class="p167 ft7">Rikskriminalpolisen, RKP, ansvarar för den operativa polisverk- samheten på central nivå och som inte ankommer på SÄPO. Riks- kriminalpolisen samordnar arbetet mot organiserad brottslighet på nationell och internationell nivå.</P>
<P class="p109 ft7">Polisens uppdrag framgår av polislagen (1984:387). I rovdjurs- sammanhang är jaktlagstiftningen och vapenlagstiftningen med till- hörande föreskrifter centrala författningar. Polismyndigheterna har ett självständigt ansvar för brottsbekämpningen i respektive län. Polismyndigheterna anpassar sina organisation, och insatser efter de egna behoven. Polisen samverkar regelmässigt med åklagar- myndigheten i samband med förundersökningar. I samband med jaktbrottslighet förekommer även samverkan med andra polis- myndigheter och andra myndigheter t.ex. länsstyrelsen, Natur- vårdsverket, SVA och SKL. De medel som anvisades RPS i budget- propositionen för år 2002 för att förebygga jaktbrott användes främst för att finansiera <NOBR>DNA-analyser</NOBR> vid SKL i utredningar om jaktbrott på rovdjur.</P>
<P class="p386 ft7">RPS har på utredningens uppdrag med hjälp av en enkät till po- lismyndigheterna kartlagt hur organisationen ser ut och vilka resur- ser som används för att förebygga och utreda jaktbrott. Polismyn- digheternas organisation vid jaktbrottslighet skiljer sig åt. Hos de flesta polismyndigheterna har ledningen ett generellt ansvar för all brottslighet. I något fall förekommer det att man i polisledningen har ett utpekat ansvar eller en samordnare just för jaktbrott. I yt- terligare andra fall är ansvaret delegerat till miljöbrottsutredare dvs. poliser som är särskilt utbildade för att utreda miljöbrott och grova jaktbrott. I något län slutligen har en befattningshavare vid polis- myndighetens rättsenhet ansvar för bl.a. jaktfrågor. Ett tiotal po- lismyndigheter har miljöbrottsutredare knutna till respektive läns-</P>
<P class="p535 ft15">383</P>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">kriminalorganisation med ansvar för att utreda grova jaktbrott. Ett antal myndigheter har särskilt utpekade utredare för denna brotts- lighet på andra håll i organisationen, t.ex. i närpolisverksamheten. Landets polismyndigheter använder sammanlagt ca tolv årsarbets- krafter för frågor om illegal jakt. Här inräknas även arbetet på cen- tral nivå vid RPS och RKP.</P>
<P class="p19 ft7">RPS leder polisflyget. Det är baserat i Boden, Östersund, Stockholm, Göteborg och Malmö. Polismyndigheterna i berörda län har enligt utredningens nämnda enkät mycket goda erfarenhe- ter av att samverka med polisflyget för att förebygga illegal jakt och vid utredningar och brottsplatsundersökningar i samband med grova jaktbrott. De stora avstånden och förhållandet att brottsplat- serna ofta ligger i väglöst land gör flyget ovärderligt.</P>
<P class="p199 ft28"><SPAN class="ft28">14.3</SPAN><SPAN class="ft64">Problemet illegal jakt</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Den illegala jakten på rovdjur är av den omfattningen att den all- varligt hotar fullföljandet av riksdagens beslut om målen för för- valtningen av björn, järv, kungsörn, lo och framför allt varg. Krimi- naliteten utgör ett dubbelt dilemma. Illegal jakt är ibland ett ut- tryck för ett missnöje med den förda rovdjurspolitiken. Samtidigt medför samhällets oförmåga att upprätthålla respekten för lagstift- ningen att människors tilltro till statens förmåga att bedriva en ordnad rovdjursförvaltning undergrävs.</P>
<P class="p201 ft7">Uppmärksamheten kring den illegala jakten på stora rovdjur har i media tyvärr kommit att kretsa kring överträdelser av rätten till skyddsjakt. Debatten har främst rört tamdjursägare som har för- svarat sina djur mot rovdjursangrepp, och som i de flesta fall själva anmält saken till polisen. Frågan har fått stort symbolvärde. I verk- ligheten är det mycket ovanligt att tamdjursägare misstänks för jaktbrott. Lagstiftningen om enskilds skyddsjakt på stora rovdjur och överträdelser av den rätten är inte tillfredsställande och så svåröverskådlig att den enskilde knappast vet vad som gäller. Det skulle vara önskvärt med en enklare reglering. Det skulle kunna bidra till att öka förståelsen och förutsebarheten av och därmed acceptansen för systemet.</P>
<P class="p332 ft7">Det stora problemet för rovdjursförvaltningen är brottslighet av en annan karaktär. Det handlar om ett illegalt dödande av rovdjur med skiftande motiv, ibland för dödandets egen skull, som inte utförs i en nödsituation. Det är en brottslighet som sällan eller ald-</P>
<P class="p176 ft15">384</P>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">rig klaras upp, om den ens kommer till myndigheternas kännedom. Enligt utredningens erfarenheter från USA kan man grovt dela in de som illegalt jagar varg i tre grupper: de som hatar varg, de som skyddar sin boskap, och de som jagar annat, och ”tar chansen” när de får se en varg.</P>
<P class="p864 ft28"><SPAN class="ft28">14.4</SPAN><SPAN class="ft64">Brottsförebyggande rådets studie om illegal jakt på rovdjur</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i rapporten 2007:22 Illegal jakt på stora rovdjur, Konflikt i laglöst land? redovisat en studie om illegal jakt på rovdjur, som bygger på ett omfattande empiriskt material. Syftet är att skapa förutsättningar för att formulera effek- tiva brottsförebyggande och brottsbekämpande strategier. Utred- ningen har haft underhandskontakt med den arbetsgrupp inom BRÅ som genomfört studien.</P>
<P class="p108 ft7">BRÅ:s rapport är ur utredningens synvinkel så unik och viktig att det finns anledning att här återge de sammanfattande slutsat- serna och de brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder som föreslås i rapporten.</P>
<P class="p865 ft132">Konflikten om rovdjuren uttrycks i ett starkt missnöje med rov- djurspolitiken samt förvaltande myndigheter</P>
<P class="p866 ft143">Intervjuer med jägare, renskötare och lantbrukare ger bilden av tre konfliktteman kring frågan om rovdjurens återutbredning: rovdjuren som hot mot en livsstil, främst som konkurrenter om jaktbart vilt men också på grund av rädsla för personlig säkerhet; rovdjuren som hot mot en näring, och då främst rennäringen men också yrkesjakten; rov- djuren som symbol för konflikten mellan styrande och styrda, där frå- gan om på vilken nivå beslut om skyddsjakt och rovdjurspopulationer- nas storlek i närmiljön ska fattas.</P>
<P class="p294 ft132">Misstroendet mot myndigheter varierar</P>
<P class="p867 ft143">Enkätresultat från en undersökning av jägares attityder till rovdjur, rovdjurspolitik och <NOBR>-förvaltning</NOBR> i Norrbotten, Gävleborg, Dalarna och Östergötland visar på regionala skillnader. Jägarna i Norrbotten är mer positivt inställda än jägarna i de övriga länen, medan jägarna i Gävle- borg och Dalarna är mer negativa än de övriga två. Många jägare ställer sig bakom uppfattningen om att myndigheterna har försökt dölja varg- inplantering i landet.</P>
<P class="p868 ft15">385</P>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p869 ft132">Få döms för illegal jakt</P>
<P class="p870 ft143">Av 344 anmälningar av misstänkt illegal jakt respektive jakthäleri på stora rovdjur under åren <NOBR>1995–2005,</NOBR> en tidsperiod om 11 år, fälldes 21personer till ansvar i sammanlagt 19 fall av konstaterade brott. Den zooekologiska forskningen har till den pågående rovdjursutredningen presenterat beräkningar av omfattningen av konstaterad respektive sannolik illegal jakt på de fem stora rovdjuren. Enligt beräkningarna dödades omkring <NOBR>170–225</NOBR> vargar, lodjur och järvar illegalt under se- naste inventeringsåret (uppgifter saknas om björn och kungsörn). Med andra ord uppgår antalet fällande domar under 11 år till bara några få procent av det antal brott som beräknas ha begåtts endast under det senaste året. Jämfört med hur många rovdjur som dödas illegalt kan antalet dömda gärningspersoner räknas i promillen.</P>
<P class="p871 ft132">Straffet blir det lägsta i straffskalan</P>
<P class="p872 ft143">De som dömts för grovt jaktbrott på stora rovdjur efter att straffen skärptes år 2001, döms till det lägsta straffet i straffskalan, 6 månaders fängelse. Det beror på att domstolarna endast i tre fall har bedömt att de som dömts för illegal rovdjursjakt har dödat rovdjur uppsåtligen. Två av fallen handlade om otillåten skyddsjakt, det vill säga tam- djursägare som dödat rovdjur för att skydda sina inhägnade djur, och i ett fall har domstolen beaktat att gärningspersonen haft svårt att be- sinna sig. I ingen av de 11 fällande domarna efter straffskärpningen har gärningspersoner dömts till ansvar för att uppsåtligen ha sökt upp rov- djur i avsikt att döda.</P>
<P class="p873 ft132">Tamdjursägare ovanliga i utredningsmaterialet</P>
<P class="p874 ft143">I endast åtta fall av misstänkt illegal jakt på rovdjur under åren 1995– 2005 förekommer att tamdjursägare har dödat rovdjur för att skydda tamdjur (hund, får) utanför en direkt jaktsituation. Det är ett lägre antal än förväntat, med tanke på det symbolvärde denna situation ofta har, vilket också vårt intervjumaterial och vår enkätundersökning visar.</P>
<P class="p875 ft132">Inga gärningspersoner fälls trots grymma metoder</P>
<P class="p876 ft143">I 65 anmälningar, eller nästan var femte anmälan, har snöskoter an- vänts för att jaga rovdjur. Vi har inte kunnat fastställa hur många för- sök till förgiftning som gjorts, men ingen har fällts till ansvar för sådan handling såvitt har kunnat utrönas i denna utredning. Det innebär att den straffskärpning som gjordes år 2001 för att komma åt särskilt grova jaktbrott inte har kommit till användning.</P>
<P class="p871 ft132">De som fälls har ofta anmält sig själva</P>
<P class="p877 ft13">De fall av illegal jakt respektive jakthäleri som klaras upp är relativt ofta anmälda av gärningspersonen själv eller av till exempel någon i samma jaktlag. Detta är fallet i tio av 19 fällande domar i brottsutred- ningarna.</P>
<P class="p501 ft15">386</P>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft132">Kontrollsituationen är svår för utredande myndigheter</P>
<P class="p878 ft143">Flera myndighetspersoner som vi har intervjuat uppger att det är svårt att få personer med information om illegal jakt att berätta vad de vet. Dessutom förekommer i flera regioner hot och trakasserier mot myn- dighetspersoner från individer som inte vill att den illegala jakten på rovdjur ska utredas. Rovdjurskonflikten sätter också sina spår inom myndigheterna. I vissa fall har det till och med inom polisen före- kommit lojalitetskonflikter, som kan antas ha försvårat arbetsförhål- landena för utredande poliser. I ytterligare vissa fall fungerar samar- betet mellan utredande myndigheter inte tillfredsställande på grund av ömsesidigt misstroende. Dessa omständigheter bidrar sammantaget till en mycket svår situation för myndigheter som utreder illegal rov- djursjakt.</P>
<P class="p155 ft132">Medierapporteringen om rovdjur är övervägande negativ</P>
<P class="p250 ft143">Analysen av innehållet i artiklar som handlar om rovdjur i jakttid- skrifter och den lokala och regionala dagspressen visar att medierna ofta porträtterar rovdjuren på ett negativt sätt. Citat från källor som är mycket kritiska till rovdjur och <NOBR>rovdjursförvaltningen/-politiken</NOBR> fö- rekommer ofta. Mest kritisk är man mot varg, som framträder som en symbol för rovdjuren och ofta får representera rovdjuren på bild. En utbredd misstro mot myndigheterna skapar också ett påtagligt kon- fliktperspektiv och ett ”vi och dom” motsatsförhållande.</P>
<P class="p879 ft132">Medierna innehåller argument som kan neutralisera den illegala jakten</P>
<P class="p880 ft143">I både dagspress och tidskrifter förekommer neutraliserande argu- ment. Dessa kan dels påverka mottagliga personers attityder till rov- djur, dels användas för att legitimera eller bortförklara den illegala jakten. Exempel på detta är påståenden om att vargen inte skulle vara utrotningshotad, att många inte vill ha vargen i Sverige samt att björ- nen får skylla sig själv för att ha blivit impopulär. Studien visar att me- dier kan spela en viktig roll för inställningen till rovdjur och illegal jakt.</P>
<P class="p881 ft132">Brott med politiska förtecken måste motverkas även med politiska medel</P>
<P class="p882 ft2">Den illegala jakten äger rum i en stämning av misstro mot myndighe- ter och oförsonlig kritik mot rovdjurspolitiken, och få personer träder fram och anmäler brott eller vittnar i domstol. Den illegala jakten är omfattande samtidigt som försvinnande få gärningspersoner hamnar inför domstol. I fråga om illegal jakt kan det närmast uppfattas som att vi lever i ett laglöst land. Eftersom rovdjurspolitiken är ifrågasatt finns det ett indirekt stöd för den illegala jakten. Det är en unik situation eftersom det handlar om grova brott där minimistraffet är sex måna- ders fängelse. Det framstår därför som orealistiskt att kunna minska</P>
<P class="p883 ft15">387</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p884 ft143">den illegala jakten enbart med traditionella metoder som ökad över- vakning, hårdare straff och fler poliser. För att den illegala jakten ska minska krävs en dialog om förändringar av rovdjurspolitiken i syfte att få fler människor att sluta upp bakom politik och rovdjursförvaltning. Innehållet i denna politik har Brå varken kompetens eller mandat att utveckla närmare.</P>
<P class="p871 ft132">Frågan om inplantering</P>
<P class="p885 ft143">Mer än hälften av jägarkåren i områden med vargrevir tror enligt Brå:s enkät att rovdjur har inplanterats utan att myndigheterna har erkänt detta. Denna uppfattning underlättar den illegala jakten för gärnings- personer som kan motivera och neutralisera sina brott genom att rov- djuren följaktligen inte hör hemma i vår natur. Samtidigt får den ille- gala jakten ett folkligt stöd. För att minska den illegala jakten och vända misstänksamhet till förtroende bör påståendena om inplantering utredas. Hur detta ska gå till och på vilket sätt frågan om inplantering kan läggas bakom oss är en fråga som statsmakterna bör diskutera med de organisationer som företräder jägare, renskötare och markägare. Ett sätt kan vara att sammanställa och bedöma det material som finns och som pekar i den ena eller andra riktningen.</P>
<P class="p871 ft132">Ett ansvar för jägare, renskötare och markägare</P>
<P class="p886 ft143">I de domar som meddelats är gärningspersonerna jägare, markägare eller renskötare. De genomgångna förundersökningarna, som uppgår till 344 stycken, motsäger inte denna bild. Den illegala jakten är därför en fråga och ett ansvar för jägarna, renskötarna och markägarna som kollektiv, inte minst för deras organisationer, som också tar avstånd från den illegala jakten. Ska vi minska den illegala jakten och ska dis- kussionsklimatet sansas, måste de etablerade jägarna, renskötarna och markägarna ta sin del av ansvaret och både centralt och lokalt isolera dem som begår brott. Med en förändrad rovdjurspolitik där stats- makterna går dessa grupper till mötes bör det vara fullt möjligt att få organisationerna att bli aktiva brottsförebyggare. Hur jägarorganisa- tionerna väljer att skildra rovdjursfrågan har också betydelse för den illegala jakten.</P>
<P class="p887 ft132">Trakasserierna måste ta slut</P>
<P class="p888 ft2">Det är inte ovanligt att tjänstemän inom länsstyrelsen, poliser och åklagare som arbetar mot den illegala jakten utsätts för trakasserier och ibland även hot och skadegörelse. Utredande poliser möter en tystnad, och få vittnen träder fram. Denna otillåtna påverkan är ytterligare en bekräftelse på den oförsonlighet som finns kring rovdjurspolitiken och där anställda på myndigheterna görs till måltavlor för den frustration som finns. Om en dialog kommer till stånd om rovdjurspolitiken och de olika parternas intressen och ansvar i rovdjursfrågan blir resultatet rimligtvis att den otillåtna påverkan minskar, även om det alltid kom- mer att finnas personer som fanatiskt driver sin fråga med vilka medel</P>
<P class="p230 ft15">388</P>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p889 ft13">som helst. Dessa personer, liksom de som kommer att fortsätta den illegala jakten trots breda uppgörelser, måste bekämpas med kraftfulla polisiära metoder.</P>
<P class="p375 ft132">Polisens arbete</P>
<P class="p890 ft2">Den bristande folkliga förankringen för rovdjurspolitiken skymtar också fram inom polisen, där det förekommer lojalitetskonflikter. Det är angeläget för poliskåren att verka för att lagstiftningen genomdrivs och att inte några ovidkommande hänsyn tas. Även om en bättre dia- log kommer till stånd om rovdjurspolitikens innehåll och former kommer det att finnas en mycket liten grupp personer som tar lagen i egna händer. Ett sätt att identifiera dessa personer är genom polisens underrättelsearbete och genom att långsiktigt arbeta med informatörer och tips. Med tanke på de politiska inslag som finns i brottsligheten är det troligt att Säkerhetspolisens särskilda kompetens kan kopplas in.</P>
<P class="p891 ft132">Förberedelse och försök till brott</P>
<P class="p892 ft143">Polisens och åklagarnas arbete med att bekämpa den illegala jakten bör underlättas genom att kriminalisera förberedelse respektive försök till illegal jakt. En kriminalisering av förberedelse respektive försök till il- legal jakt förmodas öka riskerna med exempelvis användningen av otillåtna fällor och gift, vilket vore en positiv utveckling eftersom ris- kerna med att använda sådana redskap i dag är mycket små.</P>
<P class="p893 ft132">Otillåten skyddsjakt</P>
<P class="p894 ft2">Brå gör en uppdelning av de grova jaktbrotten i ”otillåten skyddsjakt” och ”regelrätt illegal jakt”. Med otillåten skyddsjakt avses fall där ty- piskt sett småbrukare försvarar sina djur från rovdjursangrepp, men där förhållandena är sådana att kriterierna för skyddsjakt inte uppnås. Dessa fall av otillåten skyddsjakt skiljer sig väsentligt från den regel- rätta illegala jakten där syftet enbart är att döda rovdjur. I den all- männa debatten har Brå:s klassificering av de grova jaktbrotten blivit allmänt accepterad. Vad som bör övervägas är att införa ett särskilt stadgande för otillåten skyddsjakt med en lindrigare straffskala än för den regelrätta illegala jakten. Detta skulle öka acceptansen för lagstift- ningen. De kännbara straffen riktas sedan mot ”rätt” gärningspersoner.</P>
<P class="p275 ft28"><SPAN class="ft28">14.5</SPAN><SPAN class="ft64">Viltet är fredat</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Enligt 3 § jaktlagen (1987:259) JL är vilt <SPAN class="ft10">fredat</SPAN>. Fredningen av viltet upphör när jakt är tillåten enligt JL eller föreskrifter som utfärdats med stöd av JL. Jakt är inte bara att fånga och döda vilt utan också att i sådant syfte söka efter, spåra eller förfölja vilt samt att göra ingrepp i bon och att ta eller förstöra ägg.</P>
<P class="p390 ft15">389</P>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft10"><SPAN class="ft7">JL tillåter jakt under </SPAN>allmän jakttid<SPAN class="ft7">, </SPAN>licensjakt <SPAN class="ft7">och </SPAN>skyddsjakt<SPAN class="ft7">. Allmän jakt på björn, järv, lo, varg och kungsörn är inte tillåten. Bestämmelser om skyddsjakt finns i 7 9 §§ JL. Regeringen bemyn- digas i 29 § p 2 och 3 JL att meddela föreskrifter om licensjakt re- spektive skyddsjakt.</SPAN></P>
<P class="p19 ft7">Regeringens föreskrifter om licensjakt finns i 6 § jaktförord- ningen (1987:905) JF och föreskrifterna om skyddsjakt finns i 23 a § och <NOBR>24–28</NOBR> §§ JF.</P>
<P class="p17 ft7">Licensjakt på stora rovdjur är tillåten efter beslut av Natur- vårdsverket. Skyddsjakt på rovdjur är tillåten dels efter beslut av Naturvårdsverket och i vissa fall efter beslut av länsstyrelsen, dels på initiativ av en enskild utan föregående prövning av någon myn- dighet.</P>
<P class="p419 ft28"><SPAN class="ft28">14.6</SPAN><SPAN class="ft64">Jaktbrott och jakthäleri m.m.</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet dödar fredat vilt döms för <SPAN class="ft10">jaktbrott </SPAN>enligt 43 § 2. JL. Jaktbrott kan också bestå i olovlig jakt på annans jaktområde, brott mot reglerna om statens vilt, otillåten användning av motordrivna fortskaffningsmedel, användning av otillåtna vapen och jaktmedel. I de två förstnämnda fallen krävs uppsåt eller grov oaktsamhet för att man ska kunna dömas för brott. För att dömas för jaktbrott som avser otillåten användning av motordrivna fortskaffningsmedel respektive användning av otil- låtna vapen och jaktmedel räcker det, liksom vid brott mot fred- ningsbestämmelserna, med uppsåt eller oaktsamhet. Straffet för jaktbrott är böter eller fängelse i högst ett år.</P>
<P class="p332 ft7">Om jaktbrottet är <SPAN class="ft10">grovt </SPAN>är straffet fängelse lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt är det av betydelse om brottet avsåg <SPAN class="ft10">hotat</SPAN>, <SPAN class="ft10">sällsynt </SPAN>eller <SPAN class="ft10">annars särskilt skyddsvärt vilt</SPAN>, om det utförts <SPAN class="ft10">vanemässigt </SPAN>eller i större omfattning, om det utförts med otillåten hjälp av <SPAN class="ft10">motordrivet fordon </SPAN>eller om det utförts med en <SPAN class="ft10">särskilt plågsam jaktmetod</SPAN>. Jaktbrott som avser björn, järv, lo, varg och kungsörn är i dag alltid att anse som grovt brott.</P>
<P class="p160 ft7"><SPAN class="ft10">Jakthäleri </SPAN>är ett brott som består i att man obehörigen tar be- fattning med vilt som man vet eller har skälig anledning anta har dödats eller åtkommits genom jaktbrott. Straffskalan är densamma som för jaktbrott. Vid bedömningen av om jakthäleriet är grovt ska man särskilt beakta om brottet avsåg hotat, sällsynt eller särskilt</P>
<P class="p163 ft15">390</P>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">skyddsvärt vilt eller om det utförts vanemässigt eller i större om- fattning. Om gärningen är belagd med straff enligt miljöbalken ska ansvar inte utkrävas enligt jaktlagens bestämmelse utan enligt mil- jöbalkens sanktionssystem.</P>
<P class="p109 ft7">Vid sidan av ansvar för jaktbrott och jakthäleri kan man straffas med böter enligt JL även för några <SPAN class="ft10">andra överträdelser </SPAN>av lagens bestämmelser. I samtliga fall förutsätts uppsåt eller grov oakt- samhet. Här kan nämnas jaktlagens bestämmelser om att viltet inte får <SPAN class="ft10">ofredas eller förföljas </SPAN>annat än vid jakt och att <SPAN class="ft10">hundar </SPAN>under vissa tider ska hindras från att <SPAN class="ft10">löpa lösa </SPAN>i marker där det finns vilt. Det är vidare straffbart enligt JL att bedriva jakt på sådant sätt att viltet utsätts för <SPAN class="ft10">onödigt lidande </SPAN>eller så att människor och egendom <SPAN class="ft10">utsätts för fara</SPAN>, om man inte istället straffas enligt brottsbalken. Slutligen sanktioneras med böter en föreskrift i JL om att jakt med skjutvapen bara får ske under <SPAN class="ft10">vissa tider på dygnet </SPAN>och en föreskrift som förbjuder eller ställer upp villkor för att medföra skjutvapen vid färd med <SPAN class="ft10">motordrivna fortskaffningsmedel</SPAN>.</P>
<P class="p386 ft7">Den som lägger ut gift för att t.ex. döda rovdjur gör sig skyldig till brottet <SPAN class="ft10">förgöring </SPAN>vilket enligt 13 kap. 8 § brottsbalken kan straffas med böter eller fängelse i högst två år, eller om brottet är grovt, fängelse lägst sex månader och högst sex år. Om brottet be- gås av oaktsamhet kallas det <SPAN class="ft10">vårdslöshet med gift eller smittämne </SPAN>och straffet är böter eller fängelse i högst två år.</P>
<P class="p13 ft7">Miljöbalken straffbelägger i 29 kap. sedan den 1 januari 2007 <SPAN class="ft10">artskyddsbrott </SPAN>och <SPAN class="ft10">grovt artskyddsbrott</SPAN>. Straffskalan är densamma som för jaktbrott och grovt jaktbrott. Artskyddsbrott är bl.a. att döda, skada, fånga, eller störa djur, ta bort eller skada ägg eller bon, skada eller förstöra djurs fortplantningsområde eller viloplats <SPAN class="ft10">i strid med ett förbud som regeringen meddelats med stöd av 8 kap. 1 § i miljöbalken. </SPAN>Den senare bestämmelsen hänvisar till att jaktlag- stiftningen innehåller föreskrifter om att döda eller fånga vilt levande djur av viss art när åtgärden är att hänföra till jakt. Ett art- skyddsbrott ska bedömas som grovt särskilt om det avsett en sär- skilt hotad, sällsynt eller annars skyddsvärd art eller om det utgjort led i en brottslighet som utförts systematiskt och under lång tid, i stor omfattning eller i vinstsyfte.</P>
<P class="p183 ft7">När någon ertappas på bar gärning i samband med jaktbrott får vilt, jaktredskap, fortskaffningsmedel, annan egendom som använts som hjälpmedel vid jaktbrott eller jakthäleri <SPAN class="ft10">tas i beslag</SPAN>. Beslaget kan utföras av polis, jakträttshavare, förordnad jakttillsynsman och</P>
<P class="p895 ft15">391</P>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">behöriga tjänstemän vid kustbevakningen eller tullverkets gräns- bevakning.</P>
<P class="p17 ft7">När egendom tagits i beslag ska en anmälan skyndsamt göras till polis- och åklagarmyndigheten som får vända sig till domstol som beslutar om egendomen ska <SPAN class="ft10">förverkas</SPAN>. Förverkande helt eller delvis av vilt eller dess värde eller annat utbyte av brottet ska ske om det inte är oskäligt. Jaktredskap, fortskaffningsmedel och liknande som används som hjälpmedel vid brottet ska förverkas om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl.</P>
<P class="p19 ft7">Förverkat vilt tillfaller jakträttshavaren om jakten har skett med tillåtna jaktmedel och under tid då jakt var tillåten. I annat fall får Naturvårdsverket besluta att viltet ska överlämnas till Natur- historiska riksmuseet eller någon annan mottagare. Rovdjur är sta- tens vilt och tillfaller staten utan särskilt beslut om beslag och för- verkande.</P>
<P class="p419 ft28"><SPAN class="ft28">14.7</SPAN><SPAN class="ft64">Försök och förberedelse till jaktbrott m.m.</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Enligt brottsbalkens 23 kap. är <SPAN class="ft10">försök </SPAN>till brott att påbörja utföran- det av brottet utan att det fullbordats. Dessutom ska det finnas en fara för att brottet fullbordas eller att bara tillfälliga omständigheter utesluter en sådan fara. <SPAN class="ft10">Förberedelse </SPAN>till brott är att ha för avsikt att utföra eller främja brott och, såvitt nu är aktuellt i samband med illegal jakt, skaffar, tillverkar, lämnar, tar emot, förvarar, transpor- terar, sammanställer eller tar liknande befattning med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott.</P>
<P class="p19 ft7">Försök eller förberedelse till jaktbrott är i dag inte kriminalise- rat. Detta förhållande är otillfredsställande. Det innebär att den som anträffas med ett redskap som uppenbart är avsett för att otil- låtet jaga rovdjur med och som kanske t.o.m. är i färd med att sätta ut otillåtna fällor inte kan straffas vare sig för försök eller förbere- delse till jaktbrott eller grovt jaktbrott. Inte heller är försök och förberedelse till jakthäleri kriminaliserat. Däremot är försök, förbe- redelse och stämpling till förgöring kriminaliserat.</P>
<P class="p18 ft7">Utredningen återkommer till frågan om att straffsanktionera försök och förberedelse till grovt jaktbrott.</P>
<P class="p896 ft15">392</P>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p897 ft28"><SPAN class="ft28">14.8</SPAN><SPAN class="ft64">Husrannsakan och hemlig teleövervakning i samband med jaktbrott</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Husrannsakan enligt rättegångsbalkens regler i 28 kap. kan tillgri- pas när det finns misstanke om brott som har fängelse i straff- skalan. Så länge försök och förberedelse till jaktbrott inte är krimi- naliserat kan polisen bara kontrollera t.ex. lastutrymmet på en skoter eller skoterns släp vid misstanke om ett <SPAN class="ft10">fullbordat </SPAN>jaktbrott.</P>
<P class="p12 ft7">Polis och åklagare kan i dag vidare tillgripa bestämmelserna i 27 kap. rättegångsbalken om hemlig teleövervakning endast för att kontrollera mobiltelefontrafiken vid förundersökning om <SPAN class="ft10">fullbor- dat grovt jaktbrott</SPAN>, men inte på försök eller förberedelsestadiet.</P>
<P class="p898 ft28"><SPAN class="ft28">14.9</SPAN><SPAN class="ft64">Viktiga villkor för jaktens bedrivande återfinns bara i Naturvårdsverkets beslut</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">I Naturvårdsverkets årliga beslut om jakt på lo och björn förenas beslutet med en rad olika villkor för jaktens bedrivande. Villkoren handlar t.ex. om honor med ungar eller ungar upp till en viss ålder ska vara undantagna jakt och om jakt vid åtel ska vara tillåten. Det innebär enligt beslutens lydelse att den som under jakten inte följer villkoren i besluten, gör sig skyldig till jaktbrott. Frågan är inte okontroversiell och för närvarande föremål för prövning i Högsta Domstolen i ett mål där åtel på otillåtet sätt använts vid björnjakt. Målet gäller bl.a. om den som under tillåten jakt bryter mot något av villkoren för jaktens bedrivande, kan dömas för grovt jaktbrott.</P>
<P class="p899 ft7">Det är enligt utredningen angeläget att rättsläget klargörs.</P>
<P class="p900 ft28"><SPAN class="ft28">14.10</SPAN><SPAN class="ft142">Jaktbrott i samband med skyddsjakt på enskilds initiativ</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">I de fall av illegal jakt som klaras upp är det ofta gärningspersonen själv eller någon i hans omgivning som anmält brottet. Så är ofta fallet beträffande de överträdelser som sker i samband med angrepp på tamdjur, då JF:s bestämmelser om skyddsjakt på eget initiativ aktualiseras. Tamdjursägaren brukar vanligen själv anmäla händel- sen till polisen.</P>
<P class="p12 ft7">Den enskilde får således enligt 28 § JF trots att viltet är fredat i vissa situationer skrämma och i vissa fall döda björn, varg, järv eller</P>
<P class="p402 ft15">393</P>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">lo men inte kungsörn när det finns <SPAN class="ft10">skälig anledning att befara ett angrepp på tamdjur</SPAN>. Den som får utöva skyddsjakten är den som äger eller vårdar tamdjuret. Skyddsjakt på kungsörn är endast tillå- tet efter beslut av Naturvårdsverket.</P>
<P class="p17 ft7">Bestämmelsen i 28 § JF har sitt ursprung i 1938 års jaktstadga där det år 1943 infördes en bestämmelse om rätt för ägare till eller vårdare av tamdjur att förfölja och döda björn eller lodjur som an- gripit och dödat eller skadat ett tamdjur. Bestämmelsen motivera- des i prop. 1943 nr 93 s. 33 med att det fanns behov av en viss komplettering av den rätt som följde av allmänna rättsgrundsatser om nöd. Dessa innebar enligt propositionen att ägaren eller vårda- ren av ett tamdjur fick döda ett vilt djur om det skedde till avvär- jande av ett påbörjat eller omedelbart förestående angrepp på tam- djuret <SPAN class="ft10">medan någon sådan rätt däremot inte förelåg när angreppet var avslutat</SPAN>. Rätten att i sådana fall förfölja och döda det angripande djuret infördes främst för att tillgodose samernas intresse av att skydda sina <SPAN class="ft10">renhjordar </SPAN>från björnar men den kom även att omfatta andra djurägare. Varg och järv omfattades ursprungligen inte av bestämmelsen utan dessa arter var föremål för allmän jakträtt enligt 1938 års jaktlag. I samband med ändringar av jaktlagstiftningen år 1967 utsträcktes bestämmelsen att omfatta varg och järv. Samtidigt begränsades förföljelserätten på det sättet att förföljandet måste påbörjas i omedelbar anslutning till rovdjurets angrepp (prop. 1967:136).</P>
<P class="p901 ft7">År 1990 togs varg bort från bestämmelsen i 28 § JF med hänsyn till den då svaga vargstammen, men arten återfördes år 2001 i sam- band med riksdagens beslut om en sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57, bet. 2000/01:MJU9). År 1994 slopades förföl- jelserätten i avsikt att stärka skyddet av de arter som omfattades av bestämmelsen. I stället måste man omedelbart kunna döda det an- gripande djuret (SFS 1994:108; jfr också SOU 1999:50 s. 23f). Ändringar i 28 § JF har därefter gjorts år 1998 och år 2001.</P>
<P class="p18 ft7">Den nu gällande lydelsen av 28 § JF infördes den 1 mars 2006. För rätt till skyddsjakt enligt 28 § andra stycket 1JF krävs att tam- djurets ägare eller vårdare dödar rovdjuret <SPAN class="ft10">i omedelbar anslutning till det angrepp där tamdjur skadats eller dödats</SPAN>.</P>
<P class="p345 ft7">Regeringen beslöt i mars 2007 att införa en särskild tidsbegrän- sad förordning (2007:127) med särskilda bestämmelser om skydds- åtgärder vid rovdjursangrepp, <SPAN class="ft10">som ska gälla vid sidan om 28 § andra stycket 1JF </SPAN>under tiden 1 maj <NOBR>2007–1</NOBR> maj 2009. Enligt den tidsbe- gränsade förordningen får ett rovdjur dödas av ett tamdjurs ägare</P>
<P class="p372 ft15">394</P>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">eller vårdare också, när rovdjuret angriper och skadar tamdjuret <SPAN class="ft10">eller om det är uppenbart att ett angrepp är omedelbart förestående</SPAN>.</P>
<P class="p109 ft7">Enligt 28 § andra stycket 2 JF får vidare ett tamdjurs ägare eller vårdare döda ett rovdjur som befinner sig <SPAN class="ft10">inom inhägnat område </SPAN>avsett för skötsel av tamdjuret, om det finns <SPAN class="ft10">skälig anledning att befara att rovdjuret angriper tamdjuret</SPAN>.</P>
<P class="p109 ft7">En förutsättning för att rovdjuret ska få dödas i alla de situatio- ner som omfattas av 28 § JF eller den nya förordningen (SFS 2007:127) är att <SPAN class="ft10">det inte går att avvärja rovdjursangreppet genom skrämselåtgärder eller på annat lämpligt sätt</SPAN>.</P>
<P class="p109 ft7">Bestämmelsen i 28 § JF är alltså en i förhållande till den all- männa nödrätten kompletterande reglering som ursprungligen till- kom i syfte att möjliggöra att ett angripande rovdjur dödas <SPAN class="ft10">i an- slutning till ett avslutat angrepp</SPAN>. De ändringar som sedermera gjorts i 28 § JF innebär att bestämmelsen alltmer kommit att omfatta samma akuta nödsituation som brottsbalkens nödbestämmelse tar sikte på.</P>
<P class="p10 ft7">Den som misstänks för brott mot skyddsjaktsbestämmelserna åberopar regelmässigt även brottsbalkens nödbestämmelser för att undgå ansvar, vilket gör att två regelverk aktualiseras samtidigt. Regelverken är redan var för sig komplicerade och sammantagna bereder det polis- och åklagare men även allmänheten betydande svårigheter. Utredningen redogör för nödrätten i nästa avsnitt.</P>
<P class="p13 ft7">Den tidsbegränsade förordningen(2007:127) med särskilda be- stämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp ska enligt re- geringens beslut noga följas och utvärderas av Naturvårdsverket i samråd med Rikspolisstyrelsen RPS och Åklagarmyndigheten. I uppdraget ingår att värdera om bestämmelsen används i andra syf- ten än att skydda tamdjur.</P>
<P class="p12 ft7">Skulle det visa sig att bestämmelsen fungerar väl är det enligt utredningen naturligt att den inarbetas i 28 § JF. Om så inte blir fallet bör frågan om ett alternativ till skyddsjaktsbestämmelsen prövas. I det följande redovisar därför utredningen ett alternativ till skyddsjaktsregeln när tamdjur i nöd skyddas från rovdjursangrepp som är möjligt att använda om det i utvärderingen av det tids- begränsade förordningen skulle fungera mindre väl. Förslaget bygger på att frågan om frihet från straffansvar inte bedöms enligt 28 § JF utan enligt brottsbalkens nödbestämmelse.</P>
<P class="p902 ft15">395</P>
</DIV>
<DIV id="page_396">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft28">14.11 Straffrihet när rovdjur dödas i en nödsituation</P>
<P class="p162 ft7">Det är jaktbrott att döda ett rovdjur då det inte är tillåtet enligt jaktlagen och jaktförordningen. En nödsituation är när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Ett rovdjursangrepp på människa eller ett tamdjur är att betrakta som en nödsituation. Om rovdjur dödas i en nödsi- tuation är handlingen enligt bestämmelser i brottsbalkens 24 kap. under vissa omständigheter straffri. Det är en undantagsregel som ska tillämpas restriktivt. En tillämpning av bestämmelsen om nöd förutsätter en <SPAN class="ft10">akut </SPAN>nödsituation. När en skada väl skett ger nöd- rätten inte någon möjlighet att ingripa för att förebygga framtida angrepp.</P>
<P class="p342 ft81">Enligt 24 kap. 4 § brottsbalken (Brb) utgör en gärning som nå- gon begår i nöd brott endast om den ”<SPAN class="ft72">med hänsyn till farans beskaf- fenhet, den skada som åsamkats annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig</SPAN>”. Nöd föreligger ”<SPAN class="ft72">när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse</SPAN>”.</P>
<P class="p95 ft7">Det straffria området utsträcks vidare genom en regel i 24 kap. 6 § Brb som innebär att den som i en nödsituation gjort mer än vad som är tillåtet (s.k. nödexcess) ändå ska vara fri från straffansvar om omständigheterna var sådana att han ”<SPAN class="ft10">svårligen kunde besinna si</SPAN>g”.</P>
<P class="p903 ft7">Det behöver inte vara fråga om ett brottsligt angrepp eller över huvud taget en mänsklig handling, för att man enligt brottsbalkens regler ska vara i nöd. Nöd kan till skillnad mot JF:s skyddsjakts- bestämmelse åberopas vid angrepp på människa och oavsett vilken djurart det är som angriper eller utgör fara. Brottsbalkens bestäm- melse omfattar alltså även angrepp av kungsörn. Skyddsjakts- bestämmelsen däremot gäller enbart angrepp av björn, varg, järv eller lo.</P>
<P class="p18 ft7">I förhållande till 28 § andra stycket 1JF innebär nödbestämmel- sen en utvidgning såtillvida att rovdjuret kan dödas <SPAN class="ft10">innan </SPAN>det åsamkat någon skada. I förhållande till 28 § andra stycket 2 JF och i förhållande till den tidsbegränsade förordningen (2007:127) inne- bär nödbestämmelsen ingen utvidgning i det avseendet.</P>
<P class="p17 ft7">Den nuvarande definitionen i brottsbalken av vad som avses med nöd infördes år 1994 (SFS 1994:458) i syfte bl.a. att utvidga utrymmet att handla i nöd för att rädda egendom (prop. 1993/94:130 s. 34, bet. 1993/94:JuU27). I den äldre lydelsen angavs som exempel på nödsituation att gärningen skedde för att ”<SPAN class="ft10">rädda</SPAN></P>
<P class="p163 ft15">396</P>
</DIV>
<DIV id="page_397">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7"><SPAN class="ft10">värdefull egendom</SPAN>”. I den nu gällande lydelsen anges, som framgått ovan, att nöd föreligger bl.a. när fara hotar ”<SPAN class="ft10">egendom</SPAN>”. Den tidigare lydelsen ansågs ge uttryck för en alltför restriktiv inställning och begreppet utvidgades därför till i princip alla situationer när fara hotade egendom.</P>
<P class="p12 ft7">Bestämmelsen om nöd begränsas av kravet på att handlandet inte får vara <SPAN class="ft10">oförsvarligt</SPAN>. Någon motsvarighet finns inte i fråga om skyddsjakt enligt 28 § JF. Konkret får en tamdjursägare inte skjuta ett rovdjur som hotar hans tamdjur om åtgärden är oförsvarlig. Vid bedömningen görs en intresseavvägning för att utröna om följden står i proportion till den hotande faran eller skadan, eller om den som åberopar nöd hade möjlighet att undvika faran eller skadan på ett annat sätt än genom en straffbar handling.</P>
<P class="p12 ft7">För att slutligen avgöra om den som i en nödsituation handlat oförsvarligt <SPAN class="ft10">ändå </SPAN>ska vara straffri därför att han svårligen kunnat besinna sig, ska hänsyn tas till farans art, hur lång tid som funnits för överväganden och den handlandes personliga egenskaper.</P>
<P class="p12 ft7">Utöver en intresseavvägning ligger i oförsvarlighetsrekvisitet även att gärningen måste varit <SPAN class="ft10">behövlig </SPAN>för att avvärja angreppet.</P>
<P class="p65 ft7">Högsta domstolen har senast i rättsfallet NJA 2004 s 786, som gäller dödande av varg för att skydda tamdjur, dömt för grovt jakt- brott till villkorlig dom med samhällstjänst 120 timmar. Om fäng- else i stället hade valts som påföljd skulle straffets längd ha be- stämts till fyra månader. Högsta domstolen anförde bl.a. följande angående straffrihet med anledning av nöd.</P>
<P class="p904 ft2">För att H.M. ska vara fri från ansvar på grund av nöd krävs emellertid att hans åtgärd att döda vargen med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt inte var oförsvarlig .…. I kravet att nödhandlingen inte ska vara oförsvarlig lig- ger att den ska vara påkallad av ett intresse av betydligt större vikt än det som offras genom handlingen. Det ligger i sakens natur att be- dömningen av olika intressen kan växla över tiden. Som framgått ovan utgick man, när föregångaren till 28 § jaktförordningen infördes år 1943, från att nödrätten i princip alltid medgav rätt att döda vilt djur som angrep tamdjur. Det torde också vara förklaringen till att det i be- stämmelsen inte infördes något försvarlighetskrav eller annan liknande begränsning. Uppenbart är att detta är ett synsätt som inte längre kan anses ha giltighet. Det kan här anmärkas att medlemsstaternas möjlig- het enligt art- och habitatdirektivet att göra undantag från förbudet att döda varg för att undvika allvarlig skada på boskap inte tar sikte på en- staka angrepp utan på risk för mer omfattande skador (jfr 27 § jaktför- ordningen). Den vikt som det allmänna numera fäster vid skydd av bl.a. varg har också kommit till uttryck i jaktlagens bestämmelser om</P>
<P class="p414 ft15">397</P>
</DIV>
<DIV id="page_398">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p905 ft144">jaktbrott enligt vilka det vid bedömningen av om ett jaktbrott är grovt särskilt ska beaktas om det avsett ett hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt vilt. Mot denna bakgrund får det antas att utrymmet för att med stöd av nödreglerna döda en varg som angriper ett tamdjur nu- mera är förhållandevis begränsat. Vad H.M. anfört om att vargen skulle sakna ekonomiskt värde förändrar inte den bedömningen och inte heller de skyldigheter han har som djurhållare enligt djurskydds- lagen.</P>
<P class="p906 ft144">Även om det hotade intresset skulle anses vara av betydligt större vikt än det som offras krävs dessutom att nödhandlingen varit behöv- lig för att avvärja det förestående angreppet för att den inte ska anses ha varit oförsvarlig. H.M. har uppgett att han iakttog vargen när den närmade sig hagen men att han inte gjorde något försök att, på annat sätt än att döda vargen, avvärja angreppet. I den uppkomna situationen kunde det krävas av honom att han först försökte göra detta, t.ex. ge- nom att skjuta ett varningsskott. H.M. har förklarat att han inte över- vägde någon sådan åtgärd, då han med hänsyn till vargars beteende befarade att vargen skulle komma tillbaka. Nödbestämmelsen förut- sätter emellertid en akut nödsituation och kan inte åberopas för att av- värja framtida angrepp.</P>
<P class="p907 ft143">På grund av det anförda får H.M:s handlande anses oförsvarligt. H.M. har uppgett att han – under de cirka tio minuter som det tog</P>
<P class="p908 ft143">från det att hans granne informerat om att vargen var på väg mot hans fastighet till det att han såg vargen närma sig – inväntade vargen, för- beredd på att skjuta den. Omständigheterna har därför inte varit sådana att H.M. svårligen kunde besinna sig. Han kan således inte heller på grund av nödexcess gå fri från ansvar.</P>
<P class="p427 ft28">14.12 Skadestånd till staten vid grova jaktbrott</P>
<P class="p181 ft7">Högsta domstolen har bl.a. i målet NJA 1995 s 249 slagit fast att staten är berättigad till skadestånd av den som olagligen dödar stora rovdjur. I målet dömdes en person för grov olovlig jakt och grov olaga jakt till fängelse i ett år och att utge skadestånd till staten med 40 000 kr för att ha dödat en järv.</P>
<P class="p17 ft8">I ett rättsfall från hovrätterna, RH 2000: 94, dömdes en person för grovt jaktbrott till ett års fängelse och 40 000 kr i skadestånd till staten för att på skoter ha förföljt och skjutit en varg.</P>
<P class="p95 ft7">I senare rättsfall t.ex. det ovan refererade målet NJA 2004 s 786 begärde staten inte något skadestånd.</P>
<P class="p95 ft7">Enligt vad utredningen erfarit är det Naturvårdsverkets policy numera att inte yrka skadestånd för statens räkning i samband med åtal för jaktbrott på stora rovdjur.</P>
<P class="p616 ft15">398</P>
</DIV>
<DIV id="page_399">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389399x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft28">14.13 Utredningens överväganden</P>
<P class="p909 ft10"><SPAN class="ft10">14.13.1</SPAN><SPAN class="ft106">Bedömningen av ansvarsfrågan när rovdjur dödats för att skydda tamdjur kan förenklas</SPAN></P>
<P class="p260 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens bedömning: </SPAN>Lagstiftningen i samband med att rovdjur dödas för att skydda tamdjur förenklas om ansvarsfrågan regleras enbart av brottsbalkens nödbestämmelse.</P>
<P class="p263 ft7">Utredningen har i avsnitt 14.10 väckt frågan om ett alternativ till bestämmelsen om enskild skyddsjakt, om en utvärdering visar att den tidsbegränsade förordningen (2007:127) med särskilda bestäm- melser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp fungerar mindre väl. Alternativet är enligt utredningen att ansvarsfrågan enbart regleras av brottsbalkens nödbestämmelse. En sådan lösning inne- bär att regelverket och bedömningen av ansvarsfrågan när rovdjur dödats för att skydda tamdjur förenklas.</P>
<P class="p278 ft7">Lagstiftningen om jaktbrott i samband med enskilds skyddsjakt på stora rovdjur är inte helt tillfredsställande. I dag regleras ansvarsfrågan i två nödbestämmelser, brottsbalkens allmänna nödbestämmelse res- pektive jaktförordningens skyddsjaktsbestämmelse i 28 §. Ambitionen har varit att 28 § JF ska komplettera den allmänna nödrätten.</P>
<P class="p109 ft7">Bestämmelsen i 28 § JF är långtgående i och med att bestämmel- sen medger att rovdjur dödas vid angrepp även på mindre värdefulla tamdjur och i regioner där rovdjursstammarna är svaga. 28 § JF specificerar inte de tamdjur som ger rätt till skyddsjakt. Även an- gripna fjäderfän ger rätt att omedelbart skjuta t.ex. en varg, oavsett om det rör sig om ett alfadjur eller det enda djuret i regionen. Till- lämpningen av 28 § är så till vida begränsad att enskild skyddsjakt på kungsörn inte är tillåten.</P>
<P class="p108 ft7">Regleringen om skyddsjakt på enskilds initiativ, dvs. i dag 28 § JF, har funnits i över sextio år och är föremål för ständigt debatt och konflikt. Bestämmelsen har ändrats flera fem gånger de senaste tio åren, vilket gått ut över bestämmelsens stabilitet och förutse- barhet, något som är betänkligt ur rättssäkerhetssynpunkt.</P>
<P class="p12 ft7">I författningshänseende ägs frågan helt av regeringen som kan göra nödvändiga förändringar i jaktförordningen. Brottsbalkens nödbestämmelse är tillämplig på specialstraffrättens område även utan särskild föreskrift om detta. Det behövs därför ingen ändring i jaktlagen.</P>
<P class="p651 ft15">399</P>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389400x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">I brottsbalkens krav på att handlingen inte får vara oförsvarlig ligger bl.a. att det som skyddas ska vara av betydligt större vikt än det som offras. I praxis, bl.a. det ovan refererade rättsfallet NJA 2004 s 786 har jämförelsen utfallit till rovdjurets fördel. I några fall har domstolarna grundat ansvarsfrihet på brottsbalkens bestäm- melse om excess och tagit fasta på den korta tid jägaren haft på sig för att fatta ett beslut. Om frågan om straffrihet för jaktbrott som sker i nöd bara ska regleras av brottsbalkens bestämmelse bör ut- rymmet för att bedöma en handling som icke oförsvarlig vidgas. Högsta domstolen har i det ovan refererade rättsfallet NJA 2004 s. 786 ansett att utrymmet för att med stöd av nödreglerna straffritt döda en varg som förhållandevis begränsat. Domstolen hänvisar till den vikt som det allmänna fäster vid skyddet av rovdjuren, vilket bl.a. kommit till uttryck i bestämmelserna om jaktbrott. Om jakt- brott som sker i samband med att tamdjur skyddas inte betraktas som grovt jaktbrott utan som ordinärt jaktbrott vidgas enligt ut- redningen möjligheterna för domstolarna att vid tillämpningen av brottsbalkens nödbestämmelse anse en handling som icke oför- svarlig, dvs. straffri.</P>
<P class="p910 ft7">Enligt utredningens mening bör under alla förhållanden jakt- lagen ändras så att jaktbrott som sker i samband med att tamdjur skyddas inte betraktas som grovt brott utan som ordinärt brott. Utredningen återkommer till frågan nedan.</P>
<P class="p406 ft10">14.13.2 Attityderna till illegal jakt måste förändras</P>
<P class="p550 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag</SPAN>: Illegal jakt kan inte bekämpas med hårdare straffsatser. Samhällets insatser ska främst inriktas mot en aktiv attitydpåverkan för att tydliggöra att det inte är tillåtet att döda rovdjur och att det handlar om grov brottslighet med högt straffvärde.</P>
<P class="p566 ft7">Det är orealistiskt att tro att man kan minska den illegala jakten enbart genom hårdare straff och fler poliser. BRÅ:s studie visar att det finns ett indirekt stöd för den illegala jakten eftersom rovdjurs- politiken är ifrågasatt. Det försvårar arbetet för polis och åklagare samtidigt som gärningspersonerna genom detta stöd invaggas i tron att den kriminella verksamheten i själva verket är moraliskt berätti- gad.</P>
<P class="p281 ft15">400</P>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7">Antalet fällande domar är mycket litet i relation till det antal jaktbrott som begås på stora rovdjur. Ett stort problem är att all- mänheten inte är polisen lika behjälplig med tips och iakttagelser när det gäller illegal jakt på rovdjur som när det gäller annan illegal jakt. För att det ska bli en förändring och fler brottslingar lagförda fordras ett aktivt arbete för att förändra allmänhetens attityd till dessa brott. Ett viktigt steg är att alla aktörer på området, i synner- het jägare, renskötare och markägare och deras organisationer, tyd- ligt markerar sitt avståndstagande till illegal jakt som sådan och till de individer som ägnar sig åt denna brottslighet. Den allmänna synen på illegal jakt formas också i hög grad av det sätt som media tar upp frågan. BRÅ:s refererade studie bör i det avseendet inbjuda till eftertanke och självrannsakan.</P>
<P class="p382 ft7">Den straffskärpning avseende jaktbrott som genomfördes år 2001 har i praktiken inte påverkat domstolarnas straffmätning i höjande riktning. Det hårdaste straff som dömts ut för ett grovt jaktbrott är alltjämt ett års fängelse i ett mål från Hovrätten för Nedre Norrland (RH 2000 s 281). Domen grundades på de straff- bestämmelser som gällde före straffskärpningen år 2001. Mot den bakgrunden finns det ingen anledning att överväga förändringar i höjande riktning av straffskalorna för att komma åt kriminaliteten på området.</P>
<P class="p10 ft7">Samhällets insatser bör främst inriktas mot en aktiv attityd- påverkan för att tydliggöra att det inte är tillåtet att döda stora rov- djur och att det handlar om grov brottslighet med högt straffvärde. Det är nödvändigt att fler vågar berätta och vittna och att upp- täcktsrisken och antalet lagföringar ökar.</P>
<P class="p12 ft7">Politiker och andra representanter för det demokratiska syste- met, måste stå upp och försvara lagstiftningen, även om man inte gillar innehållet. Det är avgörande för rovdjurspolitikens trovärdig- het att ansvariga politiker som står bakom ett beslut också försva- rar beslutet. Samhällets signaler blir härigenom tydligare och ger stöd till de motkrafter som inte accepterar den illegala verksam- heten, men som i dag inte vågar ge uttryck för sina åsikter. Dess- utom får de som utför det praktiska arbetet nationellt, regionalt och lokalt det stöd som krävs för att rovdjurspolitiken ska kunna förverkligas.</P>
<P class="p10 ft8">I jägarutbildningen slutligen bör frågor om illegal jakt särskilt uppmärksammas och betonas betydelsen av att var och en tar av- stånd från brottsligheten och dess utövare.</P>
<P class="p387 ft15">401</P>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389402x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p911 ft10"><SPAN class="ft10">14.13.3</SPAN><SPAN class="ft106">Jaktbrott där syftet enbart är att döda rovdjur har ett högre straffvärde än överträdelser som sker för att skydda tamdjur</SPAN></P>
<P class="p550 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Jaktbrott som avser stora rovdjur och som begås av ägare eller vårdare av tamdjur i omedelbar anslutning till att tamdjur angrips, ska inte bedömas som grovt jaktbrott, utan som ordinärt jaktbrott. Även överträdelse av villkor för jaktens bedrivande i myndighetsbeslut ska bedömas som ordi- närt jaktbrott. Åtal ska kunna underlåtas i dessa situationer om det föreligger särskilda skäl. Förslaget föranleder ändring i 44 § jaktlagen (1987:259).</P>
<P class="p706 ft7">Som en följd av den år 2001 ändrade lagstiftningen prövas även den som dödat rovdjur under åberopande av skyddsjakt eller nöd för grovt jaktbrott. Det är inte tillfredsställande och strider enligt ut- redningens mening mot den allmänna rättsuppfattningen.</P>
<P class="p17 ft7">Rätten att skydda sina tamdjur har ett stort symbolvärde och omfattas av ett brett stöd i opinionen. Det anses allmänt inte rim- ligt att den som går för långt i sådana sammanhang ska straffas för grovt jaktbrott med fängelse i minst 6 månader. I samband med debatten kring utformningen av den enskilda skyddsjakten i § 28 i JF har detta blivit en symbolfråga som skjutits i förgrunden och utnyttjats av intressen som främst varit ute efter att undergräva tilltron till hela den förda rovdjurspolitiken.</P>
<P class="p18 ft7">Utredningen anser i likhet med BRÅ att den dolda illegala jakt på rovdjur som har likheter med hatbrott eller som sker för dödan- dets egen skull har ett väsentligt högre straffvärde i förhållande till illegal jakt där gärningspersonen överskridit bestämmelsen om en- skild skyddsjakt i 28 § JF eller illegal jakt som innebär överträdelse av villkor i myndighetsbeslut. Samhällets resurser måste inriktas mot att främst beivra den förstnämnda typen av brottslighet. Denna brottslighet bör också förenas med strängare straff än brott som innebär överträdelse av skyddsjaktsbestämmelserna eller över- trädelser av villkor för jaktens bedrivande.</P>
<P class="p18 ft7">Utredningen föreslår en ändring i 44 § JL som innebär att jakt- brott som avser hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt vilt och som begås av ägare eller vårdare av tamdjur i omedelbar anslut- ning till att tamdjur angrips, inte ska bedömas som grovt jaktbrott, utan som ordinärt jaktbrott. Bestämmelsen ska även omfatta den</P>
<P class="p225 ft15">402</P>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389403x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">som på ägarens eller vårdarens uppdrag skyddar tamdjuret. Även jaktbrott som innebär överträdelse av villkor för jaktens bedrivande i myndighetsbeslut ska bedömas som ordinärt jaktbrott.</P>
<P class="p11 ft7">Jaktbrott som utförts vanemässigt eller i större omfattning, med otillåten hjälp av ett motordrivet fortskaffningsmedel eller någon annan motordriven anordning eller som utförts med en särskilt plågsam jaktmetod, ska utgöra grovt jaktbrott även om det utförts av ägare eller vårdare av tamdjur i omedelbar anslutning till att tamdjur angrips eller endast består i att ett villkor för jaktens bedrivande i Naturvårdsverkets eller länsstyrelsens beslut överträtts.</P>
<P class="p12 ft7">Utredningen föreslår vidare att åtal ska kunna underlåtas om det föreligger <SPAN class="ft10">särskilda </SPAN>skäl när brottet utförts i omedelbar anslutning till att tamdjur angrips eller i samband med överträdelse av villkor för jaktens bedrivande i myndighetsbeslut.</P>
<P class="p12 ft7">Även i fortsättningen gäller vid enskild skyddsjakt att ett dödat djur inte får flyttas utan medgivande från polisen och att polisen ska utreda om dödandet är straffritt eller ej. Frågan avgörs även i fortsättningen av åklagare.</P>
<P class="p912 ft10"><SPAN class="ft10">14.13.4</SPAN><SPAN class="ft106">Snöskotern är ett viktigt transportmedel men också ett brottshjälpmedel</SPAN></P>
<P class="p276 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Märkningen av skotrar, andra terräng- motorfordon och/eller förare bör bli tydligare och möjlighe- terna att identifiera fordon och förare förbättras. Förbudet mot att medföra skjutvapen vid färd med motordrivet fordon i ter- räng ska behållas. Länsstyrelsen ska även i fortsättningen kunna lämna enskilda dispenser eller medge undantag i föreskrifter.</P>
<P class="p570 ft7">Snöskotern definieras som ett terrängmotorfordon med en tjänste- vikt av högst 400 kg. Snöskotern är inte fordonsskattepliktigt men väl registreringspliktigt och för att framföras fordras traktorkort eller körkort utfärdat före den 1 januari 2000 eller förarbevis utfär- dat från och med nämnda datum. Det finns ett berättigat behov av att använda snöskoter i fjällen inte minst för det rörliga friluftslivet och för renskötseln.</P>
<P class="p12 ft7">I samband med illegal jakt på rovdjur är det mycket vanligt att snöskoter används som brottsverktyg och som brottshjälpmedel. Det är ett av de mest frekventa brottsverktyget i samband med ille-</P>
<P class="p363 ft15">403</P>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">gal jakt på rovdjur. Man kan säga att skotern utgör en nödvändig förutsättning för den illegala verksamheten. Snöskotern används för att transportera förövaren och vapen. Det är heller inte ovanligt att själva fordonet används för att döda rovdjuret.</P>
<P class="p17 ft7">Statsrådet Ulrica Messing har i november 2005 som svar på en fråga i riksdagen förklarat sig inte vara beredd att på nytt se över frågan om märkning av skotermattor. Statsrådet anförde bl.a. föl- jande.</P>
<P class="p913 ft100">Frågan om obligatorisk prägling av registreringsnummer på snöskot- rarnas drivband har tidigare behandlats genom bland annat ett reger- ingsuppdrag till Statens naturvårdsverk 1982. Därefter har frågan förts fram i snöskoterutredningen 1993. På senare tid har frågan behandlats i miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2000/01:MJU3. Vid samt- liga utredningar har frågan avstyrkts men med olika motiveringar, bland annat personlig integritet, tekniska problem med mera. Närings- departementet har nyligen remitterat ett liknande förslag från en pri- vatperson till Vägverket för förnyad bedömning. Vägverket har in- hämtat synpunkter från Naturvårdsverket, Sveriges Snöfordonleveran- törer (Snöfo) och Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (Snofed). Samtliga tillfrågade intressenter utom Naturvårdsverket avstyrker för- slaget. Naturvårdsverket anser dock att realistiska test borde utföras innan frågan slutligen avgörs. Vägverket avstyrker i första hand för- slaget med hänvisning till att de positiva effekterna som eventuellt kan uppnås inte bedöms stå i proportion till kostnaderna för åtgärden. Även integritetsaspekten anges ha betydelse för Vägverkets bedöm- ning. Dessutom framhålls att åtgärden kan utgöra ett hinder mot EG- rättens krav på fri varurörlighet.</P>
<P class="p159 ft7">En förbättrad märkning av snöskotrar och andra terrängmotorfor- don eller föraren så att de kan identifieras i naturen är enligt utred- ningen ett intressant uppslag för att öka upptäcktsrisken i samband med grova jaktbrott. Det är enligt utredningen önskvärt att märk- ningen av fordon och/eller förare blir tydligare och att möjlighe- terna att identifiera fordon och förare förbättras. Det gäller även tillsynspersonal och personer med rätt att färdas i förbudsområden. I dag är både skotern och föraren i overall och stor hjälm anonyma och svåra att identifiera ens på nära håll. Ett berättigat krav är att alla snöskotrar som har dispens för att färdas i områden med gene- rella skoterförbud lätt ska kunna identifieras.</P>
<P class="p332 ft7">I 31 § JL bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter som förbjuder eller ställer upp särskilda villkor för att medföra skjut- vapen vid färd med motordrivna fordon t.ex. snöskotrar. Enligt 22 § JF får skjutvapen som huvudregel <SPAN class="ft10">inte </SPAN>medföras vid färd med</P>
<P class="p401 ft15">404</P>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">motordrivet fordon i terräng. Undantag gäller för bevaknings- personal, militär eller polis i tjänsten eller när jakt från motordrivet fortskaffningsmedel är tillåtet eller när Naturvårdsverket i ett be- slut om skyddsjakt medger undantag från bestämmelserna om an- vändning av motordrivna fordon. Länsstyrelsen kan i ett enskilt fall eller genom föreskrifter medge undantag om det behövs för ren- skötseln eller om det annars finns särskilda skäl.</P>
<P class="p12 ft7">I renskötseln är snöskotern nödvändig och från renskötarhåll är det ett önskemål om att vapen ska få föras med för att t.ex. avliva skadade renar. Möjligheterna för renskötarna att idka enskild skyddsjakt enligt 28 § JF eller den tidsbegränsade förordningen (2007:12) med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rov- djursangrepp begränsas av förbudet att transportera vapen på snö- skoter i terrängen. För att bestämmelserna ska få praktisk betydelse inom renskötselområdet behöver renskötarna få dispens från för- budet.</P>
<P class="p278 ft7">Länsstyrelsen i Norrbottens län lämnar inte någon generell dispens för renskötande samer från förbudet att medföra skjut- vapen på motordrivna fordon vid färd i terräng. En föreskrift om undantag gäller vid vissa förhållanden för vapen klass 3 och 4. Med stor restriktivitet kan i ett enskilt fall dispens under vissa för- hållanden lämnas för vapen klass 1 och klass 2. Länsstyrelsen i Västerbottens län tillämpar bestämmelserna i princip på samma sätt. Länsstyrelsen i Västerbottens län lämnar inga individuella dispenser till renskötare för att medföra skjutvapen vid färd med motordrivet fordon i terräng så länge den numera nerlagda Djur- skyddsmyndigheten beslut att inte tillåta distansavlivning av tam- djur gäller. Länsstyrelsen i Jämtlands län har för vissa fall och under särskilda förutsättningar beslutat om generellt tillstånd att i sam- band med jakt inom länet medföra vapen vid färd med motordrivet fordon i terräng. Ett generellt undantag har också lämnats för eftersök och avlivning av skadade eller sjuka djur efter medgivande av polismyndigheten. Enskilda dispenser har slutligen lämnats för medlemmar i en viss sameby vid transport i samband med älgjakt.</P>
<P class="p914 ft7">Eftersom snöskotern så ofta används i samband med illegal jakt är det enligt utredningen lämpligt att behålla förbudet mot att medföra skjutvapen vid färd med motordrivet fordon i terräng och att Länsstyrelsen även fortsättningsvis kan lämna enskilda dispen- ser eller medge undantag i föreskrifter om det t.ex. behövs för ren- skötseln. När det är fråga om eftersök efter skadsjutet vilt behövs ingen dispens.</P>
<P class="p411 ft15">405</P>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389406x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft10"><SPAN class="ft10">14.13.5</SPAN><SPAN class="ft106">Polisens organisation för att möta jaktbrottslighet bör effektiviseras</SPAN></P>
<P class="p550 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Polisens organisation för att bekämpa jaktbrott bör ses över. Polismyndigheterna i berörda polis- distrikt ska utse poliser med särskilt ansvar att utreda grova jaktbrott. I respektive polisledning ska det också finnas en ut- sedd person med ansvar för frågor om illegal jakt. Polis, åklagare och länsstyrelser bör fördjupa samarbetet för insatser riktad mot denna brottslighet.</P>
<P class="p916 ft7">Riksdagens beslut om en sammanhållen rovdjurspolitik har lett till den positiva utvecklingen att brott som gäller illegal jakt på rovdjur nu över hela landet lottas på miljöåklagare. Däremot utreds inte brotten överallt av miljöpoliser och inte ens av poliser med särskilt utbildning på området.</P>
<P class="p19 ft7">Polismyndigheternas organisation vid jaktbrottslighet skiljer sig åt. Hos de flesta polismyndigheterna har ledningen ett generellt ansvar för all brottslighet. I något fall förekommer det att man i polisledningen har ett utpekat ansvar eller samordnare just för jaktbrott. I ytterligare andra fall är ansvaret delegerat till miljö- brottsutredare dvs. poliser som är särskilt utbildade för att utreda miljöbrott och grova jaktbrott. I något län slutligen har en befatt- ningshavare vid polismyndighetens rättsenhet ansvar för bl.a. jakt- frågor. Ett tiotal polismyndigheter har miljöbrottsutredare knutna till respektive länskriminalorganisation med ansvar för att utreda grova jaktbrott. Ett antal myndigheter har särskilt utpekade utre- dare för denna brottslighet på andra håll i organisationen, t.ex. i närpolisverksamheten</P>
<P class="p256 ft7">Utredningen anser att förhållandena inte är tillfredsställande och att polisens organisation på det här området bör ses över och förtydligas. Regeringen bör se till att alla polismyndigheter i be- rörda polisdistrikt utser poliser med särskilt ansvar att utreda rov- djursanknuten brottslighet. Dessa ansvariga bör sprida kunskap om förutsättningarna för att utreda den aktuella brottsligheten i sina organisationer. Polisverksamheten i Jämtlands och Gävleborgs län kan därvid tjäna som förebild. I respektive polisledning måste det också finnas en utsedd person med ansvar också för frågor om ille- gal jakt på ledningsnivå. Syftet är inte minst att underlätta samver-</P>
<P class="p917 ft15">406</P>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389407x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft16">SOU 2007:89 Illegal jakt</P>
<P class="p192 ft7">kan med länsstyrelsen och andra myndigheter i brottsbekämp- ningen.</P>
<P class="p196 ft7">Regeringen bör vidare snarast se till att polis, åklagare och läns- styrelser på ett kraftfullt sätt förverkligar ambitionen i beslutet med anledning av propositionen om en sammanhållen rovdjurs- politik, om ett fördjupat samarbete för insatser riktad mot brotts- lighet mot stora rovdjur. Regelbundna och gemensamma utbild- ningar och möten bör vara en viktig del av samarbetet.</P>
<P class="p12 ft7">Polisflyget med helikopterbevakning är i dag ett effektivt sätt att upptäcka illegal jakt. Möjligheterna att utnyttja flyg för att be- kämpa denna typ av brottslighet är synnerligen värdefull och bör användas även i fortsättningen.</P>
<P class="p109 ft7">Länsstyrelsens naturbevakare och poliser med uppgifter avse- ende illegal jakt bör också kunna arbeta länsöverskridande.</P>
<P class="p918 ft10"><SPAN class="ft10">14.13.6</SPAN><SPAN class="ft106">Försök och förberedelse till grovt jaktbrott bör kriminaliseras</SPAN></P>
<P class="p260 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Försök och förberedelse till grovt jaktbrott kriminaliseras. I jaktlagen (1987:259) införs en ny 44 a § som kriminaliserar försök och förberedelse till grovt jaktbrott genom en hänvisning till brottsbalkens 23 kap.</P>
<P class="p857 ft7">Jakt är som redan nämnts att fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka, spåra eller förfölja vilt. Jakt är också att göra ingrepp i bon och att ta eller förstöra fåglars ägg. <SPAN class="ft10">Jaktbrott </SPAN>är att döda fredat vilt när detta inte är tillåtet. Ett jaktbrott kan också bestå i att olov- ligen jaga på annans jaktområde, att bryta mot reglerna om statens vilt, att använda motordrivna fortskaffningsmedel på ett otillåtet sätt vid jakten och slutligen att använda otillåtna vapen och jakt- medel.</P>
<P class="p167 ft7">Enligt brottsbalkens 23 kap. är <SPAN class="ft10">försök </SPAN>till brott att påbörja utfö- randet av brottet utan att det fullbordats. Dessutom ska det finnas en fara för att brottet fullbordas eller att bara tillfälliga omständig- heter utesluter en sådan fara. <SPAN class="ft10">Förberedelse </SPAN>till brott är att ha för av- sikt att utföra eller främja brott och, såvitt nu är aktuellt i samband med illegal jakt, skaffar, tillverkar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar, sammanställer eller tar liknande befattning med nå- got som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott.</P>
<P class="p919 ft15">407</P>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Den grova jaktbrottsligheten med högt straffvärde, dvs. främst den brottslighet som inte innebär överträdelse av skyddsjakts- bestämmelserna, är omfattande. Antalet fall som lagförs är däremot mycket litet. Brottsligheten är svår att upptäcka och att utreda. Be- vissvårigheterna är mycket stora. Kriminaliteten försiggår i skogs- och fjällområden, ofta i väglöst land. Det är enorma arealer som ska övervakas. Man kan anta att förövare av den aktuella typen av brott kalkylerar riskerna noga och att en kriminalisering av försök och förberedelsestadiet skulle kunna störa gärningspersonerna och ha en avhållande effekt</P>
<P class="p18 ft7">För att lagföra någon för ett fullbordat jaktbrott krävs i dag i realiteten att gärningspersonen tas på bar gärning. Det är uppenbart att risken för att bli dömd i domstol därmed i dag är försvinnande liten. Samtidigt skulle en utökad övervakning för att öka lagföring- arna kräva oproportionerligt stora insatser från polisens sida.</P>
<P class="p19 ft7">En framkomlig väg kan vara att polisen förutom övervakning satsar mer på underrättelsearbete, informatörer och tips. För att polisens arbete med underrättelser och tips ska bli framgångsrikt måste man kunna använda tvångsmedel tidigt och ingripa redan innan någon egentlig jakt påbörjats. Att behöva invänta ett fullbor- dat jaktbrott kan vara både vanskligt och resurskrävande. Genom att kriminalisera <SPAN class="ft10">försök </SPAN>och <SPAN class="ft10">förberedelse </SPAN>till jaktbrott kan illegal verksamhet effektivare beivras och förebyggas.</P>
<P class="p18 ft7">Att medföra vapen i terrängen på motordrivet fordon utan dispens, när det inte föreligger allmän jakttid eller att medföra vapen som inte är avsett för den typ av jakt som för tillfället är tillåten eller otillåtna fällor, är enligt utredningen i sig ett starkt indicium på att jaktbrott planeras. Indiciet kan stärkas av olika beteenden och rörelsemönster i terrängen. Att importera otillåtna fällor är också ett starkt indicium på att en illegal verksamhet förbereds. Det är i dag inte förbjudet att importera eller inneha fällor eller att anskaffa gift som inte kan användas till något annat än rovdjursjakt. Polis och åklagare kan därför inte ingripa så länge fällorna eller giftet inte placerats ut i markerna. Även tullen är i dag förhindrad att ingripa när man i det gränsöverskridande varuflödet hittar trampsaxar och fångstsnaror, som är olagliga att använda.</P>
<P class="p256 ft7">Många av de grova jaktbrotten på rovdjur sker med hjälp av snö- skoter där vapen och fällor m.m. transporteras dolt på skotern eller på ett släp. Överträdelse av förbudet att transportera vapen på motordrivna fordon utgör i sig inte jaktbrott utan endast en förse- else som kan ge böter. Husrannsakan enligt rättegångsbalkens reg-</P>
<P class="p372 ft15">408</P>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p15 ft16">Illegal jakt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">ler kan tillgripas när det finns misstanke om brott som har fängelse i straffskalan. Så länge försök och förberedelse till jaktbrott inte är kriminaliserat kan polisen bara kontrollera t.ex. jaktstugor, förva- ringsställen, bilar, lastutrymmet på en skoter eller skoterns släp vid misstanke om ett <SPAN class="ft10">fullbordat </SPAN>jaktbrott. Polis och åklagare kan i dag vidare tillgripa hemlig teleövervakning endast för att kontrollera teletrafiken vid förundersökning om <SPAN class="ft10">fullbordat grovt jaktbrott</SPAN>, men inte på försök- eller förberedelsestadiet, t.ex. när man fått känne- dom om grupperingar som planerar olaglig jakt på rovdjur.</P>
<P class="p108 ft7">Utredningen föreslår att det i jaktlagen införs en ny paragraf 44 a § och som kriminaliserar <SPAN class="ft10">försök och förberedelse </SPAN>till grovt jakt- brott genom en hänvisning till brottsbalkens 23 kap. om bl.a. för- sök och förberedelse till brott.</P>
<P class="p109 ft7">Straffet för försök till grovt jaktbrott motsvarar enligt brotts- balken <SPAN class="ft10">högst </SPAN>straffet för fullbordat brott, dvs. fyra års fängelse. Lindrigare straff än fängelse kan komma i fråga. Domstolarna ten- derar i påföljdshänseende när det gäller jaktbrott att hamna i den nedre delen av straffskalan, varför påföljden för försök kan för- väntas bli betydligt lindrigare än maximistraffet – sannolikt ofta villkorlig dom, eventuellt i förening med dagsböter respektive sam- hällstjänst, eller skyddstillsyn.</P>
<P class="p10 ft7">Straffet för förberedelse ska enligt brottsbalken bestämmas <SPAN class="ft10">un- der </SPAN>den högsta och får sättas <SPAN class="ft10">under </SPAN>den lägsta gräns som gäller för fullbordat brott.</P>
<P class="p920 ft15">409</P>
</DIV>
<DIV id="page_410">
</DIV>
<DIV id="page_411">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389411x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft6">15 Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft28">15.1</SPAN><SPAN class="ft64">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</SPAN></P>
<P class="p921 ft82">Utredningens sammanfattande bedömning: Alla skulle vinna på att samarbeta för att nå kompromisser och kreativa lösningar på kon- flikter mellan människor och rovdjur. Det är inte enbart vilka be- slut som fattas som är avgörande för att besluten skall uppfattas som legitima. Det är också nödvändigt att procedurerna är rättvisa, öppna och att alla behandlas likvärdigt. Utmaningen är att finna de effektiva formerna för samtalet mellan medborgare och förvaltning.</P>
<P class="p795 ft7">Olika typer av samförvaltning och dialog där staten och ak- törer på lokal eller regional nivå på olika sätt delar på ansvaret för förvaltningen är en viktig förutsättning för att legitimera förvaltningen av gemensamma naturresurser som stora rovdjur. Ett ökat deltagande från medborgare och intressenter kan bidra till att legitimera rovdjurspolitik och förvaltning.</P>
<P class="p262 ft7">Utredningen understryker behovet av en fortsatt utveckling från en situation där förvaltningen endast informerar medbor- garna om fattade beslut till en situation där förvaltning och medborgare aktivt delar ansvaret i olika former av samförvalt- ning.</P>
<P class="p922 ft7">Ett ökat deltagande av medborgarna i naturresursförvalt- ningen kräver nytänkande och strukturella förändringar. För- valtningens strukturer är inte alltid anpassade till ett ökat del- tagande, varför omstruktureringar kan bli nödvändiga. Brist på tid och resurser, men även brist på kompetens att hantera med- borgare och deltagandeprocesser är ytterligare faktorer som kan försvåra samverkan.</P>
<P class="p570 ft7">Miljöpolitiken skall präglas av ambitionen att öka medborgarnas deltagande i besluts- och förvaltningsprocesser. Eftersom traditio- nellt centraliserade myndighetsstrukturer inte anses fungera till-</P>
<P class="p402 ft15">411</P>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">fredsställande finns en förhoppning om att ett ökat medborgerligt deltagande i såväl politik som förvaltning ska bidra till att nå fast- ställda miljömål. Ambitionerna kan spåras tillbaka till det interna- tionella Agenda <NOBR>21-arbetet</NOBR> men även flera internationella konven- tioner som Sverige ratificerat, t.ex. konventionen om biologisk mångfald och Århuskonventionen.</P>
<P class="p19 ft7">I de internationella konventionerna tillskrivs ofta lokalsamhället en särskilt viktig roll i naturresursförvaltningen eftersom miljö- problem och konflikter till stor del härrör från verksamheter på lokal nivå och föreställningen därför är att lösningarna bör utfor- mas så nära problemet som möjligt. Av Agenda 21 framgår exem- pelvis att ”Det övergripande målet är att förbättra eller omstruktu- rera beslutsprocessen … så att en bredare delaktighet från allmän- heten garanteras” (Agenda 21 8.3). Det ska bland annat ske genom förbättrade planerings- och ledningssystem samt beslutsprocesser som garanterar att allmänheten får tillgång till relevant information och att effektiv delaktighet möjliggörs (Agenda 21 8.3 f).</P>
<P class="p332 ft7">De officiella ambitionerna till trots är det medborgerliga delta- gandet i besluts- och förvaltningsprocesserna rörande miljö, men kanske främst naturresursfrågor fortfarande relativt begränsat, åt- minstone i den statliga verksamheten. Det finns flera skäl till varför förändringen från en expertorienterad till en mera inkluderande och regionalt delaktig politik och förvaltning går relativt långsamt. Det krävs inte enbart en ny typ av kompetens och nya resurser för att förvaltningen ska kunna hantera den omställning det innebär att gå från en typ av förvaltning till en annan. Det krävs också att såväl politisk nivå som förvaltning förmår göra en rad viktiga avväg- ningar som rör demokrati, representativitet, makt och ansvarsut- krävande. Det finns för utredningen anledning att värdera vilka dessa avvägningar är samt vilka förutsättningar och problem som finns med ett ökat medborgerligt deltagande med särskilt fokus på rovdjursförvaltning.</P>
<P class="p923 ft28"><SPAN class="ft28">15.2</SPAN><SPAN class="ft64">Rovdjur – en konfliktfylld resurs</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Stora rovdjur är omgärdade av motstridiga intressen. De är svåra att skydda och övervaka och därmed möjliga att utrota. Det ställer förvaltningen inför stora utmaningar jämfört med förvaltning av många andra naturresurser. Det faktum att många människor på olika sätt berörs av de stora rovdjuren, direkt eller indirekt, men få</P>
<P class="p163 ft15">412</P>
</DIV>
<DIV id="page_413">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td237"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p15 ft66">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">känner ett direkt ansvar för att bevara dem, kan leda till ett tillstånd som medför att de successivt utarmas och i värsta fall utplånas. Denna problematik som ger rovdjursförvaltningen dess specifika karaktär beror på att rovdjursfrågan inte enbart är en biologisk fråga utan i hög grad också berör relationen och interaktionen mellan människa och rovdjur.</P>
<P class="p12 ft7">Ur ett biologiskt perspektiv är, som framgår av utredningens artbeskrivningar, rovdjursförvaltningen framgångsrik. I enlighet med de fastställda målen är flera av rovdjursstammarna successivt på väg att återta tidigare utbredningsområden. När det gäller sociala eller socioekonomiska aspekter visar däremot genomförda attityd- undersökningar, men även existerande faunakriminalitet, att för- valtningen inte kan bedömas lika framgångsrik (Ericsson & Sandström, 2005).</P>
<P class="p108 ft7">Attitydundersökningar har visat att det finns en omfattande kritik mot riksdagens antalsmål bland de boende i rovdjurstäta om- råden (Ericsson & Sandström 2005). Även om det sällan rör sig om en majoritet av befolkningen i de kommuner som undersökts, ut- gör kritikerna en så pass stor minoritet att de inte kan negligeras. Det finns också exempel på kommuner där kritikerna åtminstone i vissa avseenden är i klar majoritet.</P>
<P class="p13 ft7">I anslutning till de allmänna valen 2006 hölls folkomröstning, utlyst av fyra av de norra kommunerna i Dalarna, Mora, Orsa, Rättvik och Älvdalen, om inställningen till rovdjursförvaltningen. Rovdjursfrågan hade under en tid diskuterats med stor intensitet inom dessa kommuner. Frågan formulerades: ”ska kommunen verka för att det ska bli möjligt att freda tamdjur och hundar vid ett direkt rovdjursangrepp även utanför hägn”. Frågan fick stöd med Ja av en klar majoritet av befolkningen i samtliga fyra kommuner, 71 % av avgivna röster.</P>
<P class="p108 ft7">Folkomröstningar av detta slag är inte en kommunal angelägen- het, men resultatet bör ändå noteras som en opinionsyttring. En varierande minoritet i de berörda kommunerna röstade emot en förändring. Det fanns således även här olika uppfattningar men den opinion som var kritisk mot den förda rovdjursförvaltningen i detta avseende var i klar majoritet.</P>
<P class="p12 ft7">Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar i rapport (2007:22) Illegal jakt på stora rovdjur att det finns en utbredd misstro mot rovdjurspolitiken inom vissa intressegrupper. Dessa grupper, lik- som lantbrukare i rovdjurstäta områden, drabbas av skador som rovdjuren orsakar, och det finns en klar uppfattning att stats-</P>
<P class="p477 ft15">413</P>
</DIV>
<DIV id="page_414">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">makterna inte tar ett tillräckligt ansvar för politikens negativa sidor. Enligt Brå tas besluten långt ifrån de platser där problemen uppstår och rovdjurskonflikten är därför en politisk fråga.</P>
<P class="p17 ft7">Brå:s intervjuer med jägare, renskötare och lantbrukare ger bil- den av tre konfliktteman kring frågan om rovdjurens återutbred- ning: rovdjuren som hot mot en livsstil, främst som konkurrenter om jaktbart vilt men också på grund av rädsla för personlig säker- het; rovdjuren som hot mot en näring och då främst rennäringen men också yrkesjakten; rovdjuren som symbol för konflikten mel- lan styrande och styrda, där frågan om på vilken nivå beslut om skyddsjakt och rovdjurspopulationernas storlek i närmiljön ska fattas.</P>
<P class="p201 ft7">Mycket talar enligt utredningen för att erfarenheterna av rov- djur i kombination med begränsat inflytande över frågan är viktiga faktorer som kan förklara människors negativa attityder till rov- djurspolitik och förvaltning. Många upplever en osäkerhet över hur rovdjursstammarnas utveckling ska påverka lokalsamhället och den egna miljön. Om man upplever att möjligheterna till påverkan av rovdjurspolitiken saknas, i öppen dialog eller på annat sätt, är ris- ken överhängande att en minoritet kritiker övergår till att utgöra en majoritet av befolkningen. Det gäller särskilt vid situationer där människor upplever sig hotade av rovdjur, eller där rovdjur begrän- sar människors handlingsutrymme.</P>
<P class="p332 ft7">I takt med att rovdjuren breder ut sig kommer flera människor att skaffa sig personliga erfarenheter av rovdjur på olika sätt. I vissa sammanhang, t.ex. vid rovdjursangrepp på tamdjur, riskerar det att påverka attityderna till rovdjur negativt. I takt med att rovdjurspo- pulationerna ökar i antal och utbredning beräknas mängden rov- djursskadade/dödade tamdjur öka. Den ur biologisk synpunkt re- lativt framgångsrika rovdjursförvaltningen riskerar härmed att falla offer för sin egen framgång om man inte samtidigt förmår hantera de konflikter och det missnöje som kan omgärda rovdjuren.</P>
<P class="p18 ft7">En förutsättning för en väl fungerande rovdjurspolitik och för- valtning är därför att den förmår ta hänsyn till såväl de biologiska som sociala och ekonomiska förutsättningar som omgärdar rov- djuren.</P>
<P class="p705 ft15">414</P>
</DIV>
<DIV id="page_415">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td237"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p15 ft66">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft28"><SPAN class="ft28">15.3</SPAN><SPAN class="ft64">Legitimitet</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Trots att rovdjuren omgärdas av motstridiga intressen finns det mycket som talar för att alla skulle vinna på att samarbeta för att nå kompromisser och kreativa lösningar på konflikter mellan männi- skor och rovdjur. De motstridiga intressen som omgärdar rov- djurspolitik och <NOBR>-förvaltning</NOBR> riskerar att skapa en situation som i samhällsvetenskaplig forskning kallas för ”den sociala fällan” (Rothstein 2003). Den sociala fällan är ett samlingsbegrepp för att antal situationer som aktörer kan befinna sig i och där deras bete- ende bestäms av bedömningar av andras förmodade beteende.</P>
<P class="p108 ft7">Även om alla i längden förmodligen skulle vinna på att samar- beta, så väljer man att inte samarbeta om man inte litar på att andra vill eller tänker samarbeta. Det kan gälla enskilda individer och or- ganiserade grupper men också myndigheter. Om rovdjursförvalt- ningen å ena sidan inte litar på att medborgarna är beredda att sam- arbeta för att uppnå gemensamma mål så kanske den väljer att inte involvera medborgarna i arbetet. Om medborgarna å andra sidan upplever att förvaltningen inte lyssnar eller att de möten som an- ordnas inte är meningsfulla, är risken stor att man struntar i att delta. Den sociala fällan slår då igen och såväl förvaltning som medborgare hamnar i en situation där förutsättningarna att nå ge- mensamma mål försvåras avsevärt (Decker et al 2001, Rothstein 2003, Eksvärd et al 2006).</P>
<P class="p485 ft7">En förklaring till varför sociala fällor uppstår kan vara avsaknad av regler och arbetsformer som möjliggör att tillit och förtroende kan etableras i organisationer och samhällen. Etablerade regler och vedertagna principer sätter ofta gränser för vad som är möjligt att göra och inte göra. Här ingår såväl formella regler och informella regelsystem, sociala normer och kulturella traditioner.</P>
<P class="p12 ft7">Om samhällets regler är någorlunda tydliga kan vi på goda grunder förutse vad andra kommer att göra, vi kan planera, inve- stera etc. Ofta förstärker de formella och de informella reglerna varandra. Ibland verkar de dock i motsatt riktning med varandra. När straffen för grova jaktbrott höjts i avskräckande syfte före- kommer ändå grova jaktbrott, därför att det enligt vissa sociala normer och kulturella traditioner finns en accepterande attityd till detta. Härtill kommer att risken för upptäckt är eller har varit be- gränsad (Sandström & Ericsson 2006).</P>
<P class="p108 ft7">För att rovdjurspolitik och rovdjursförvaltning ska kunna legi- timeras är det nödvändigt att skapa tydliga och överskådliga</P>
<P class="p535 ft15">415</P>
</DIV>
<DIV id="page_416">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">formella regler och en kultur som i sin tur bidrar till att påverka sociala normer och kulturella traditioner. Även om det är kompli- cerat att åstadkomma detta visar forskningen att det går att upp- rätta det sociala kapital eller det förtroende som är nödvändigt för att etablera ett socialt samarbete och förhindra sociala konflikter (Rothstein 2003, Ostrom 1990, 2005).</P>
<P class="p19 ft7">Det är alltså möjligt att gå från en situation med bristande tillit till en med hög tillit om de offentliga myndigheterna uppfattas som legitima. Det innebär också att det inte enbart är vilka beslut som fattas som är avgörande för att beslutet skall uppfattas som legi- timt. Det är också nödvändigt att procedurerna är rättvisa, öppna och att alla behandlas likvärdigt (Decker et al 2001). Ett mått på framgångsrik förvaltning kring gemensamma resurser är emellertid att aktörerna förmår att nå en för alla parter tillfredsställande kom- promiss, eller en överenskommelse som ingen är helt nöjd med men som alla kan leva med. För att det ska vara möjligt är det nöd- vändigt att människor känner tillit, dvs. att parterna litar på att andra, är lika intresserade av att nå en kompromiss och inte vid för- sta bästa tillfälle frångår den kompromiss som man kommit fram till.</P>
<P class="p924 ft28"><SPAN class="ft28">15.4</SPAN><SPAN class="ft64">Kan ökad grad av deltagande bidra till lösningen?</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Den samhällsvetenskapliga forskningen har visat att det är möjligt att skapa regelverk och kultur som förhindrar individer och grup- per eller samhället att falla i den sociala fällan. Genom ett omfat- tande empiriskt arbete har t ex. prof. Elinor Ostrom, University of Indiana, USA, analyserat fall där man lyckats ta sig ur fällan eller förhindrat att falla i den (2005). Avgörande för framgång är att be- rörda aktörer är villiga att engagera sig, vilket i sin tur förutsätter att de uppfattar att andra aktörer också är villiga att engagera sig. Det krävs alltså en stark tillit till andra och till systemet i sig.</P>
<P class="p18 ft7">Enligt Ostrom är det möjligt att återupprätta tillit till ett för- valtningssystem men det förutsätter att de som brukar resursen har möjlighet att påverka reglerna för resursuttag och skötsel. Det krä- ver också ett fungerande övervakningssystem av naturresursen och nyttjandegraden av den, samt ett sanktionssystem mot dem som missbrukar uppsatta regler. Helst ska de som övervakar brukarna själva vara brukare eller ha sitt uppdrag från brukarna.</P>
<P class="p245 ft15">416</P>
</DIV>
<DIV id="page_417">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td237"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p15 ft66">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7">Det är också avgörande att processen vid upprättande av regel- verken är god, dvs. att det finns demokratiska beslutsordningar och att aktörerna ges tillgång till relevant kunskap om den naturresurs som ska förvaltas samt tillgång till lokala mötesplatser där man kan lösa konflikter och gemensamma problem.</P>
<P class="p12 ft7">Dessutom måste förvaltningen vara beredd på förändringar och oväntad respons på förvaltningsåtgärderna. Ny kunskap om den aktuella naturresursen, klimatförändring, sjukdomar etc. kan för- anleda omvärderingar av de möjligheter och begränsningar som lig- ger till grund för förvaltningen eller att ändrade regler är nödvän- diga. Ostrom förordar därför en s.k. adaptiv förvaltning.</P>
<P class="p12 ft7">Enligt Ostrom, men även andra forskare, måste politiska instan- ser på central och regional nivå tillåta nyttjarna att påverka förvalt- ningen och de regler som omgärdar den naturresurs som förvaltas. Det har också visat sig att i de fall där dessa förutsättningar funge- rar, påverkas och till och med omvandlas individernas syn på vad som ligger i deras egenintresse. Kombinationen tillit och demo- krati, dvs. en situation där vi i samtal med varandra är beredda att lyssna till och ta till oss synpunkter från andra med motstridiga ar- gument och intressen, ökar förutsättningarna för att nå gemen- samma lösningar. Enligt Ostrom är konflikthantering en viktig komponent i robusta förvaltningssystem.</P>
<P class="p108 ft7">Mot bakgrund av de uttalade ambitionerna från riksdag och re- gering att öka det medborgerliga deltagandet är utmaningen således att finna de effektiva formerna för samtalet mellan medborgare och förvaltning.</P>
<P class="p12 ft7">När ökad grad av deltagande i miljöförvaltning diskuteras är det lätt att få uppfattningen att det förutsätter att vi går från en extrem till en annan, dvs. från statlig till lokal förvaltning. Renodlad statlig eller lokal förvaltning av gemensamma resurser skiljer sig inte en- bart till sin form utan ofta även till sitt innehåll. Enligt prof. Fikret Berkes, University of Manitoba, Kanada, baseras statlig förvaltning i hög utsträckning på vetenskapliga kunskaper som sällan tar speci- fika hänsyn till lokala förhållanden. Den kultur som råder inom statlig förvaltning har ofta en stark tro på generaliserbarhet. Styr- ningen upprätthålls av nationella lagar och regler och efterhålls ge- nom myndighetsutövning.</P>
<P class="p108 ft8">I motsats till statlig förvaltning är ofta lokal förvaltning infor- mell. Även kunskapsbasen är annorlunda, med fokus på traditionell och lokal kunskap om närområdet. Beslut fattas ofta genom kon-</P>
<P class="p387 ft15">417</P>
</DIV>
<DIV id="page_418">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">sensus. Brott mot reglerna leder till samhällsbaserade sociala sank- tioner inom lokalsamhället (Berkes 1994).</P>
<P class="p17 ft7">Båda förvaltningsformerna kan förknippas med såväl för- som nackdelar. Medan statlig förvaltning idealt har en bättre överblick jämfört med lokal förvaltning är risken stor att statlig förvaltning har dålig kunskap om lokala förhållanden. Det riskerar i sin tur att medföra att de beslut som fattas inte är lokalt förankrade eller ens anpassade till en lokal miljö. I ett renodlat lokalt förvaltnings- system är det ofta möjligt att finna lokalt anpassade lösningar. En risk är emellertid att den lokalt baserade förvaltningen inte tar hän- syn till helheten utan enbart det lokala och dess förutsättningar utan att ta med i beräkningen vad de lokala förändringarna för med sig i ett större perspektiv (Berkes 1994).</P>
<P class="p18 ft7">Det ideala är därför att försöka kombinera fördelarna med de två systemen och det är också just detta som forskningen kring förvaltning av gemensamma naturresurser i allt högre utsträckning koncentrerar sig på. Olika typer av samförvaltning där staten och aktörer på lokal eller regional nivå på olika sätt delar på ansvaret för förvaltningen lyfts i dag fram som en viktig förutsättning för att legitimera förvaltning av gemensamma naturresurser som t ex. rov- djur (Carlsson & Berkes 2005, Jonsson 2004, Piritz 2005).</P>
<P class="p199 ft28"><SPAN class="ft28">15.5</SPAN><SPAN class="ft64">Vad är möjligt att uppnå med ökat deltagande?</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Prof. Lars Carlsson, Luleå Tekniska Universitet och Fikret Berkes har sammanfattat de fördelar som kan uppnås med hjälp av ökat deltagande i olika typer av samförvaltningsformer (2005). Fors- karna menar att i ett samförvaltningssystem kan förvaltningsupp- gifter fördelas till lämplig nivå, där vissa uppgifter är mera lämpade att utföra på lokal nivå, medan andra uppgifter kräver mera av över- blick och samordning och därmed är mer lämpade för en central nivå. I ett samförvaltningssystem är det också möjligt att se till att förvaltningsuppgifterna kompletterar istället för att motverka varandra. Ett samförvaltningssystem skulle därmed kunna vara be- tydligt mera effektivt och flexibelt, jämfört med renodlad central statlig förvaltning.</P>
<P class="p256 ft7">Om man översätter detta i termer av rovdjursförvaltning skulle det till exempel kunna innebära att vissa av rovdjuren kan förvaltas på regional nivå, medan andra djur möjligen kräver en mera sam- ordnad förvaltning som sträcker sig över flera län.</P>
<P class="p176 ft15">418</P>
</DIV>
<DIV id="page_419">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td237"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p15 ft66">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7">Genom att fördela uppgifter mellan nivåerna skulle man kunna skapa en effektivare förvaltning. Att hantera s k problemdjur skulle också kunna vara en fråga som helt och hållet delegeras till regional nivå, eftersom man på regional nivå har större kunskap om lokala förutsättningar.</P>
<P class="p12 ft7">Samförvaltning kan också enligt Carlsson/Berkes bidra till ett utbyte av resurser. Den lokala nivån kan ha kunskap om natur- resursen som sådan, som den centrala nivån behöver för att kunna fatta adekvata beslut medan den centrala nivån kan ha andra typer av tillgångar, som till exempel teknik, vetenskaplig kunskap och annat som den lokala nivån saknar. Ett utbyte av dessa kunskaper och tillgångar skapar bättre förutsättningar att förvalta resurser.</P>
<P class="p12 ft7">En utmaning för rovdjursförvaltningen är att överbrygga klyftan mellan olika kunskapssyner, främst vetenskapligt baserad kunskap och lokal kunskap.</P>
<P class="p109 ft7">De båda forskarna menar också, i likhet med Elinor Ostrom att samförvaltning länkar samman aktörer och organisationer på olika nivåer i ett horisontellt nätverk istället för i vertikala hierarkier. På så sätt koordineras aktiviteter i relation till en särskild naturresurs på ett mer effektivt sätt än annars skulle vara fallet. De över- lappande förvaltningsstrukturerna ökar till exempel förutsättning- arna att sprida information om framgångsrika metoder att förvalta rovdjur.</P>
<P class="p10 ft7">Dessutom leder samförvaltning, enligt forskarna, till att kostna- derna reduceras. Genom att regler rörande tillgång till och över- vakning av naturresursen klargörs är det möjligt att reducera kon- flikter mellan nivåerna och mellan aktörerna, vilket innebär att an- vändarna inte behöver använda sig av tid och resurser för att lösa dessa konflikter. Det torde vara särskilt relevant när det gäller för- valtningen av rovdjur eftersom t ex. valet av inventeringsmetoder ofta utgjort en källa till konflikt mellan aktörerna. Om man kan nå konsensus kring dessa metoder skulle man också kunna ägna tid och kraft åt andra förvaltningsuppgifter.</P>
<P class="p108 ft7">Carlsson/Berkes menar liksom Ostrom att etablering av sam- förvaltning kan bidra till att lösa konflikter mellan lokal och central nivå. Att med framgång lösa konflikter utgör enligt forskarna en förutsättning för en långsiktigt hållbar förvaltningslösning.</P>
<P class="p109 ft8">Berkes har också tillsammans med andra forskare lyft fram ökad regelefterlevnad som ytterligare en fördel med samförvaltning, ef- tersom förvaltningsformen ger större förståelse för de regler som</P>
<P class="p387 ft15">419</P>
</DIV>
<DIV id="page_420">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">skapats, plus att tillgången till resurser i förvaltningen i större ut- sträckning utgår ifrån lokalsamhällets perspektiv och behov.</P>
<P class="p17 ft7">Samförvaltning, i den meningen att makten mellan de olika ni- våerna och mellan aktörer kan fördelas olika, kan ta sig många olika uttryck. Det beror på vad som avses med deltagande, vad som är syftet med deltagande och i vilken grad medborgare eller organise- rade grupper ska delta i förvaltningen.</P>
<P class="p188 ft28"><SPAN class="ft28">15.6</SPAN><SPAN class="ft64">Vad avses med begreppet deltagande?</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">I svensk miljöpolitik eftersträvas ett ökat deltagande. Det är emel- lertid ofta oklart vad som avses med deltagande. Vilket syfte som finns med deltagande och om det är möjligt mot bakgrund av till- gängliga resurser att etablera olika former av deltagande, samt vil- ken typ av deltagande som är lämpligt med tanke på uppgiften.</P>
<P class="p19 ft7">Själva begreppet deltagande syftar på att individer som vanligtvis befinner sig utanför den formella statliga eller kommunala besluts- apparaten involveras i den offentliga politiken. Till skillnad från den representativa demokratin, där medborgarna väljer represen- tanter att representera sig och sina åsikter förväntas var och en själv delta i skapandet av politik, förvaltningsplaner och åtgärder. Det medborgerliga deltagandet förväntas dock sällan ersätta den repre- sentativa demokratin helt och hållet, utan bidrar ofta till att komplettera politiskt fattade beslut. Det innebär också att delta- gandet är starkt inriktat på relationer till förvaltningen.</P>
<P class="p18 ft7">Deltagandet kan ske på olika sätt. Förenklat är förvaltningens tre uppgifter mot bakgrund av fattade beslut att 1. Fastställa målen för förvaltningen, 2. Fastställa vilka kunskaper som skall ligga till grund för förvaltningen, 3. Implementera, dvs. förverkliga de fast- ställda målen. Traditionellt är det staten som varit ansvarig för samtliga uppgifter. En ökad grad av deltagande finns när det gäller planering och implementering. Vid samförvaltning är det emellertid att föredra att även lokal eller traditionell kunskap tas tillvara, dvs. att deltagande inkluderas i alla tre faserna.</P>
<P class="p925 ft15">420</P>
</DIV>
<DIV id="page_421">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td237"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p15 ft66">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft28"><SPAN class="ft28">15.7</SPAN><SPAN class="ft64">Vad är syftet med deltagande?</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Precis som begreppet deltagande ofta används på ett diffust sätt är skälen till varför medborgerligt deltagande bör öka också ofta oklara. Det räcker inte med att etablera till exempel regionala rov- djursgrupper om man inte vet vilka problem de ska bidra till att lösa eller vilka mål som ska uppnås med hjälp av grupperna. Avsak- nad av klara direktiv riskerar också att skapa onödiga förväntningar och konflikter om vad som egentligen är målsättningen med delta- gandet. Det är därför nödvändigt att fastställa vad det är man vill uppnå med en ökad grad av deltagande.</P>
<P class="p108 ft7">Är syftet ett mål i sig, dvs. att demokratisera förvaltningen eller är deltagandet ett medel som syftar till att informera och utbilda medborgare, att inkorporera medborgarna och deras erfarenheter, kunskaper och värderingar i förvaltningen, att legitimera förvalt- ningsåtgärderna, att få hjälp med implementering av olika åtgärder eller att reducera olika konflikter (Lauber & Knuth 2000, Priscoli 1998, Jonsson 2004). Samtliga syften är relevanta och behöver inte utesluta varandra utan kan snarare komplettera varandra. Det krävs emellertid olika medel men också att man riktar sig till olika mål- grupper för att t.ex. demokratisera förvaltningen eller att få hjälp med implementeringen av ett nytt inventeringssystem av rovdjur. Det är inte bara nödvändigt att fastställa vad som är syftet med deltagande för att skapa klara direktiv för såväl förvaltning som medborgare utan också för att kunna tillämpa adekvata åtgärder.</P>
<P class="p926 ft28"><SPAN class="ft28">15.8</SPAN><SPAN class="ft64">Vem ska delta?</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">När syftet med ökat deltagande fastställs är det också nödvändigt att definiera vilken målgruppen är för det ökande deltagandet. Be- roende på vilket syftet är med deltagandet riktar man sig också till olika målgrupper. Är det medborgare i allmänhet som ska fås att delta mera aktivt eller är det organiserade grupper eller lokalsam- hällen som ska engageras? Är syftet att demokratisera använd- ningen av en gemensam naturresurs är det rimligt att rikta sig till medborgare i allmänhet. Är syftet istället att legitimera rovdjurs- politik och förvaltning kan organiserade grupper spela en viktig roll. Om det handlar om att skapa acceptans för ett vargrevir är det snarare det omgivande lokalsamhället som måste involveras i för-</P>
<P class="p479 ft15">421</P>
</DIV>
<DIV id="page_422">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">valtningen. Det är sällan som dessa grupper helt och hållet utesluter varandra. De kan spela olika roller i en beslutsprocess olika faser.</P>
<P class="p17 ft7">Om man väljer att i huvudsak fokusera på en av dessa målgrup- per som när det gäller rovdjursgrupperna, där främst organiserade intressen är företrädda, måste man se till att det inte får negativa konsekvenser för de andra kategorierna. En fråga är hur långt det direkta deltagandet av individer eller organisationer kan sträcka sig utan att särskilda intressen vinner fördelar på svagare eller oorgani- serade intressens bekostnad (Jonsson 2004). Vem som ska delta är ytterst en fråga om representativitet och förutsättningar för an- svarsutkrävande, dvs. demokratins två grundstenar. Förutsättning- arna att legitimera förvaltningen av till exempel rovdjur tycks öka om alla berörda intressen finns representerade. Ett problem är dock att alla grupper inte är organiserade. Det gäller att finna en balans mellan indirekt och direkt representation.</P>
<P class="p161 ft28"><SPAN class="ft28">15.9</SPAN><SPAN class="ft64">I vilken grad ska medborgarna delta?</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Om deltagande individer eller grupper som vanligtvis befinner sig utanför den formella statliga eller kommunala beslutsapparaten ska involveras i förvaltningen uppstår genast frågan i vilken utsträck- ning de ska delta. I vilken utsträckning ska till exempel rovdjurs- grupper få påverka regionala och nationella förvaltningsplaner. Är det möjligt att överföra beslutsrätt eller ska inflytandet främst be- stå i utbyte av kunskap och information.</P>
<P class="p19 ft7">Det är inte säkert att utbyte av kunskap och information är till- räckligt för att på ett framgångsrikt sätt hantera konflikter mellan rovdjur och människor. För att nå framgång måste ytterligare nå- gon form av involvering av medborgarna ske i beslutsprocessen. Forskningen om förvaltningen av vilt och då inte enbart rovvilt vi- sar också att det skett en radikal förändring av viltförvaltningen när det gäller beslutsprocessen under de senaste tio åren vad gäller gra- den av deltagande. Ett stort antal skalor har presenterats för ända- målet. Gemensamt för skalorna eller inflytandetrapporna är att de visar en utveckling från en situation där förvaltningen endast in- formerar medborgarna om fattade beslut till en situation där för- valtning och medborgare aktivt delar ansvaret i någon form av samförvaltning (Arnstein 1969, Berkes 1994, Pinkerton 1989, Decker et al. 2001, Campbell 1996, m.fl.). Genom stegen är det möjligt att skilja på olika grader av deltagande från medverkan, via</P>
<P class="p385 ft15">422</P>
</DIV>
<DIV id="page_423">
<P class="p0 ft16">SOU 2007:89 Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P>
<P class="p192 ft7">medinflytande och medansvar till medbestämmande (Jonsson 2004).</P>
<P class="p196 ft7">Viltförvaltningen har under lång tid i huvudsak präglats av pas- siv medverkan, dvs. en situation där medborgarna egentligen inte har något inflytande, och där den expertroll som förvaltningen har medger att beslut kan fattas utan att medborgarnas åsikter behöver övervägas (Jonsson 2004, Decker et al. 2001). Under de senaste åren har förvaltningen i allt högre utsträckning rört sig i riktning mot medinflytande och medansvar, dvs. där myndigheter arbetar aktivt med att förmedla information och beaktar medborgarnas synpunkter, innan beslut fattas. Så fungerar t.ex. i dag det centrala Rådet för rovdjursfrågor. Det förekommer attitydundersökningar där medborgares åsikter samlas in på ett systematiskt sätt (Jonsson 2004, Decker et al. 2001). I flera fall visar forskningen att man tagit ytterligare steg mot en ökad grad av deltagande och involverat medborgarna i förvaltningsprocessen. Det gäller såväl den initiala planeringsfasen, kunskapsuppbyggnadsfasen och implementerings- fasen.</P>
<P class="p853 ft28">15.10 Problem och utmaningar med ökat deltagande</P>
<P class="p169 ft7">Den samhällsvetenskapliga forskningen om gemensamma naturre- surser som t ex. rovdjur visar att en ökad grad av deltagande kan bidra till att legitimera politik och förvaltning. Ökat deltagande leder emellertid inte per automatik till att bättre beslut fattas eller att förvaltningen inte drabbas av motgångar. En rad viktiga avväg- ningar måste göras mellan biologiska och sociala aspekter, repre- sentativ och deltagande demokrati och maktdelning mellan olika nivåer.</P>
<P class="p167 ft7">Till detta kommer att det finns andra svårigheter eller utma- ningar som också måste hanteras för att vinna de fördelar som en ökad grad av deltagande kan ge. Det är inte helt ovanligt att det finns ett internt motstånd inom naturresursförvaltningen och hos vissa intressegrupper till att medborgare skall involveras i förvalt- ningsprocessen. Förvaltningens strukturer är inte alltid anpassade till ett ökat deltagande, varför omstruktureringar kan bli nödvän- diga. Brist på tid och resurser, men även brist på kompetens att hantera medborgare och deltagandeprocesser är ytterligare faktorer som kan bidra till att förstärka motståndet inom förvaltningen (Decker et al. 2001).</P>
<P class="p562 ft15">423</P>
</DIV>
<DIV id="page_424">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Det är ofta också komplicerat att nå ut till medborgarna. Det kanske inte finns ett tillräckligt stort intresse för den aktuella frå- gan bland medborgarna eller organiserade intressen. Medborgarna kan också vara utspridda över stora geografiska områden och svåra att nå av detta skäl. När synpunkter kring politik och förvaltning kommer in kan dessa vara svåra att väga mot varandra. Relationen mellan medborgare och förvaltning eller myndighet kan också lida brist på tillit så att det är svårt att etablera någon form av delta- gande (Decker et al. 2001).</P>
<P class="p245 ft10">15.10.1 Heterogenitet</P>
<P class="p231 ft7">Om det råder stora skillnader i t ex. attityder till rovdjur, förmåga att hantera de konsekvenser som fler rovdjur medför eller att kost- naderna för en växande rovdjursstam fördelas ojämnt mellan olika nivåer eller regioner är det betydligt svårare att etablera legitimitet för förvaltningen än i en mer homogen situation (Ostrom 2005).</P>
<P class="p19 ft7">När det gäller attityder kommer det sannolikt alltid att finnas relativt extrema åsikter antingen för eller emot rovdjur. De grupper som representerar dessa åsikter vill sällan vara med i olika samför- valtningsarrangemang eftersom de inte vill kompromissa om sina åsikter. Dessa grupper är ofta små och har sällan möjligheter att underminera rådande politik och förvaltning. Ofta kan olika aktio- ner som vidtas av dessa grupper ha direkt motsatt effekt än vad som var avsett.</P>
<P class="p19 ft8">En stor spännvidd i attityder är ändå problematisk och utgör en utmaning eftersom det kan vara svårare att nå långsiktigt hållbara kompromisser.</P>
<P class="p95 ft7">Om grupper av medborgare upplever att de får bära en större börda för rovdjurspolitiken, jämfört med andra, kan det också skapa problem och kräver åtgärder i form av ekonomisk ersättning eller annan typ av kompensation för att skapa acceptans för en ökande rovdjursstam.</P>
<P class="p927 ft15">424</P>
</DIV>
<DIV id="page_425">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td237"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p15 ft66">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft10">15.10.2 Förändrade attityder</P>
<P class="p482 ft7">Attityderna till rovdjur har successivt förändrats över tid. Från en situation där rovdjurens värde bedömdes som relativt ringa eller enbart negativt till en situation där många anser att rovdjuren har ett värde i sig och att de fyller en viktig funktion i bevarandet av biologisk mångfald.</P>
<P class="p846 ft10">15.10.3 Skala</P>
<P class="p229 ft7">Ytterligare en utmaning för förvaltningen av rovdjur är att förvalt- ningen omfattar en lämplig skala för att den skall kunna fatta lång- siktiga beslut. Mycket talar för att rovdjursarterna under vissa för- utsättningar kan förvaltas på regional nivå. Det gäller björn, järv, kungsörn, lo och varg. För varg krävs regelmässigt, liksom ibland för de övriga arterna, samverkan över länsgränserna för att välgrun- dade beslut ska kunna fattas. Det krävs också en nationell överblick över rovdjursutvecklingen och förvaltningen som motiverar ett växelspel mellan regional förvaltning, samverkan mellan län och med den nationella nivån. Förvaltningsuppgifterna kompletterar varandra.</P>
<P class="p928 ft10">15.10.4 Mellanstatliga aspekter</P>
<P class="p157 ft7">Sverige delar rovdjursstammar i skandinaviska populationer med Norge. Visst utbyte sker också med Finland och ibland via Finland och Norge med Ryssland. Även här är det nödvändigt att etablera ett närmare samarbete över gränserna för att långsiktigt hållbara beslut ska kunna fattas. Mellanstatligt samarbete förutsätter ett mera omfattande samarbete på politisk nivå, eftersom det inte en- bart handlar om att jämka samman regionala målsättningar inom ramen för en nationell politik utan i viss mån också om att jämka samman olika nationers politik.</P>
<P class="p108 ft7">Europeiska unionen spelar därtill en viktig roll genom bl.a. Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet som till viss del fastställer spelplanen för den svenska rovdjurspolitiken. Konsekvenserna ut- vecklas i ett särskilt kapitel.</P>
<P class="p929 ft15">425</P>
</DIV>
<DIV id="page_426">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Legitimitet i rovdjursförvaltningen</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft10">15.10.5 Osäkerhet</P>
<P class="p930 ft7">En rad oförutsedda händelser kan inträffa som påverkar förutsätt- ningarna att nå fastställda mål, som t ex sjukdomar bland rovdjur eller bytesdjur, effekter av klimatförändringar, men också teknolo- giska förändringar, möjligheter för människor att spåra och döda sändarförsedda eller andra rovdjur, eller ekonomiska förändringar som kan leda till en lägre acceptans för de som på olika sätt drabbas av rovdjursangrepp. Förvaltningen måste därför vara tillräckligt flexibel eller adaptiv för att kunna hantera dessa typer av osäkerhet. Här krävs en avvägning mellan stabilitet och flexibilitet.</P>
<P class="p931 ft15">426</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_427">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389427x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft6">16 En utvecklad rovdjursförvaltning</P>
<P class="p349 ft28"><SPAN class="ft28">16.1</SPAN><SPAN class="ft64">Det offentliga åtagandet</SPAN></P>
<P class="p523 ft7">Utredningens förslag: Ansvaret för förvaltningen av och kostna- derna för stora rovdjur är i allt väsentligt ett ansvar för staten. Kostnadsansvaret omfattar både förvaltning och ersättning för de skador som de stora rovdjuren förorsakar.</P>
<P class="p857 ft7">Konventionen om biologisk mångfald var ett resultat från FN- toppmötet om miljö och hållbar utveckling i Rio de Janeiro, Brasilien 1992. I konventionen förbinder sig de länder som ratifice- rat den, däribland Sverige, att solidariskt med andra länder samar- beta för att säkra variationsrikedomen hos livet på jorden. Den bä- rande tanken är att främja viljan att bevara biologisk mångfald, ge- nom att ta tillvara och utveckla metoder för att nyttja naturen på ett hållbart sätt, samtidigt som nyttan fördelas rättvist. Utöver Rio- konventionen finns en rad överenskommelser som genom stats- rättsliga avtal reglerar hur vi ska bevara och nyttja biologisk mång- fald. Medlemskapet i Europeiska unionen innebär också förpliktel- ser för Sverige som nation att tillämpa bl.a. Art- och habitatdirekti- vet och Fågeldirektivet.</P>
<P class="p485 ft7">De stora rovdjuren befinner sig i toppen på näringspyramiden. Deras situation återspeglar på många sätt tillståndet i den omgi- vande miljön. De utgör en viktig del av den biologiska mångfalden. De fascinerar många människor genom sina livsmönster. Samtidigt uppstår konflikter mellan strävan att behålla de stora rovdjuren i faunan och människor som känner oro och osäkerhet för sig själva och för barn, konflikter med näringsverksamhet som renskötsel, lantbruk och annan djurhållning, jakt samt andra konflikter med enskilda människors intressen. Rovdjursförvaltningen berör i hög grad relationen och interaktionen mellan människa och rovdjur. Det kräver en framsynt, förekommande och aktiv förvaltning.</P>
<P class="p535 ft15">427</P>
</DIV>
<DIV id="page_428">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">De stora rovdjuren måste, bl.a. genom de internationella över- enskommelser Sverige ingått samt till följd av EU:s regelverk, anses som en del i Sveriges offentliga åtagande. Om det offentliga inte engagerar sig inom området stora rovdjur och biologisk mångfald kan man dessutom befara att satsningarna blir otillräckliga. Det betyder att ansvaret för förvaltningen av de stora rovdjuren och de kostnader det medför i allt väsentligt ska ses som ett offentligt an- svar. Av detta bör också i princip följa kostnadsansvar såväl för för- valtning som visst kostnadsansvar för ersättning för de skador som de stora rovdjuren förorsakar.</P>
<P class="p18 ft7">Avgränsningen mot vad som kan anses som statligt ansvar och normalt skydd för boskap och annan djurhållning är dock inte självklar. Störst är oklarheterna när det gäller avgränsningar gent- emot skador eller kostnader som normalt brukaren bär eller som ersätts genom försäkringstekniska lösningar. Det gäller särskilt an- svaret för förebyggande skyddsåtgärder. Utredningen har här valt att följa hittillsvarande regelverk med få utvidgningar. Ersättnings- nivåer och regelverk vid rovdjursskador på tamdjur behandlas i ett särskilt kapitel i utredningen.</P>
<P class="p18 ft8">Hittills har det offentliga ansvaret för de stora rovdjuren utövats av staten, inte av kommuner och landsting. Utredningen finner inte anledning att föreslå någon ändring.</P>
<P class="p95 ft7">De generella motiv som har uppställts för offentliga åtaganden inom olika områden har i regel sitt ursprung i ekonomiska teorier om statens roll i samhällsekonomin. Det är dock i många fall möj- ligt att tillämpa de resonemang som förs i sådana sammanhang också på <NOBR>icke-ekonomiska</NOBR> frågeställningar (Ds 1994:53). Härut- över finns givetvis också politiska doktriner om omfattningen och inriktningen av det offentliga åtagandet. Utredningen går dock inte in på den politiska debatten på detta område. Däremot finns anled- ning erinra om att de generella kommittédirektiven ålägger statliga utredningar att pröva om en befintlig eller föreslagen uppgift ska vara ett offentligt åtagande.</P>
<P class="p932 ft15">428</P>
</DIV>
<DIV id="page_429">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389429x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft28"><SPAN class="ft28">16.2</SPAN><SPAN class="ft64">Adaptiv förvaltning</SPAN></P>
<P class="p523 ft7">Utredningens förslag: Den framtida rovdjursförvaltningen ska vara adaptiv, dvs. lärande, och fortlöpande inhämta ny kunskap om rovdjuren, bytesdjuren och framförallt utvärdera effekterna av genomförda förvaltningsåtgärder. Erfarenheter och nya kun- skaper ska kontinuerligt återföras in i förvaltningen. Särskilt viktigt är detta för arter som är känsliga för jakt och där sam- hällets regelverk och mål sätter gränser.</P>
<P class="p570 ft7">Förvaltning av de stora rovdjuren ställer nya krav på viltförvalt- ningen. Rovdjursförvaltningen kan inte isoleras från annan viltför- valtning eftersom relationen mellan rovdjur och bytesdjur är starkt sammanlänkade. Kunskaperna om viltstammarnas utveckling och effekterna av jakt måste fördjupas. Den utformning av rovdjurs- förvaltningen utredningen förordar kommer att ställa krav på upp- följning av jaktens effekter. Samtidigt kan inget förvaltningssystem vara så precist att det i detalj kan förutse en viltstams utveckling.</P>
<P class="p12 ft7">Det krävs därför en adaptiv förvaltning, en lärande förvaltning, som hela tiden inhämtar ny kunskap om rovdjuren, bytesdjuren och framförallt kontinuerligt utvärderar effekterna av genomförda förvaltningsåtgärder samt återför vunna erfarenheter in i den fram- tida förvaltningen. Särskilt viktigt är detta för arter som är känsliga för jakt och där samhällets regelverk och mål sätter gränserna.</P>
<P class="p12 ft7">Den hittillsvarande rovdjurspolitiken saknar prognoser och långsiktiga mål för stammarnas utveckling både nationellt och regi- onalt. En sådan rovdjurspolitik är svår att kommunicera med med- borgarna. Det är bättre med mål som i efterhand kan revideras än inga mål alls.</P>
<P class="p12 ft7">De flesta länsstyrelser har, på uppdrag av Naturvårdsverket, till- sammans med de regionala rovdjursgrupperna utarbetat regionala rovdjursplaner, vars avsikt är att bygga på de biologiska och sociala förutsättningar som råder i det enskilda länet. Det är en bra början som utredningen föreslår ska utvecklas till det instrument som ut- gör grunden för den operativa rovdjursförvaltningen, vilken enligt utredningen helt bör bedrivas på den regionala nivån.</P>
<P class="p12 ft7">Den nödvändiga processen att utarbeta regionala förvaltnings- planer måste utvecklas i en dialog om nationella mål så att de kan bringas i överensstämmelse med varandra. I denna uppgift måste ingå att värdera såväl minimimål och etappmål som toleransnivåer.</P>
<P class="p498 ft15">429</P>
</DIV>
<DIV id="page_430">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389430x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft7">Härigenom kan det regionala ansvaret för den operativa rovdjurs- förvaltningen bedrivas inom ramen för ett nationellt ansvar.</P>
<P class="p933 ft28"><SPAN class="ft28">16.3</SPAN><SPAN class="ft64">En ny grundläggande struktur för rovdjursförvaltningen</SPAN></P>
<P class="p934 ft7">Utredningens förslag: Naturvårdsverkets nationella roll i rov- djursförvaltningen ska upprätthållas och tydliggöras. Natur- vårdsverket ska säkerställa nationell överblick, analyskapacitet, policy, metodutveckling och fullgörandet av de internationella åtagandena på rovdjursområdet.</P>
<P class="p935 ft7">Det operativa ansvaret för rovdjursförvaltningen ska vara re- gionalt och åvila länsstyrelserna. Det regionala ansvaret bör in- föras så snart regionala förvaltningsplaner är fastställda. An- svarsfördelningen inom rovdjursförvaltningens olika delar ska tydliggöras i en särskild förordning om rovdjursförvaltningen. Förordningen bör behandlas i anslutning till den översyn av jaktlagstiftningen utredningen föreslår.</P>
<P class="p706 ft7">För att rovdjurspolitiken ska kunna genomföras krävs en funge- rande rovdjursförvaltning. Denna är ett system med olika aktörer med skilda uppdrag och ansvar. Rovdjursförvaltningen utgör, till- sammans med den forskning som bedrivs om de stora rovdjuren samt insatser för uppföljning och utvärdering, den grund som verk- ställandet av rovdjurspolitiken står på.</P>
<P class="p19 ft7">Som framhållits i tidigare avsnitt ska rovdjursförvaltningen präglas av ambitionen att öka medborgarnas deltagande i besluts- och förvaltningsprocesser. Den kultur som råder inom statlig för- valtning har ofta en stark tro på generaliserbarhet. Styrningen upp- rätthålls genom nationella lagar och regler och efterhålls genom myndighetsutövning. Lokal förvaltning är mera informell, med fo- kus på erfarenheter samt traditionell och lokal kunskap.</P>
<P class="p19 ft7">Medan statlig förvaltning ofta har en bättre överblick än lokal förvaltning finns risken att den har dålig kunskap om lokala för- hållanden, vilket riskerar medföra att de beslut som fattas inte är lokalt förankrade eller ens anpassade till en lokal miljö. Risken med lokalt baserad förvaltning är att den inte tar hänsyn till helheten utan enbart det lokala. Det ideala blir att försöka kombinera förde- larna med de två alternativen i en ökad grad av samförvaltning.</P>
<P class="p385 ft15">430</P>
</DIV>
<DIV id="page_431">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7">Det förutsätter att alltmer av det operativa ansvaret för förvalt- ningen sker på regional nivå, där den statliga förvaltningen genom länsstyrelsen bör få utvidgade möjligheter både att föra dialogen med medborgarna i de forum och former som är nödvändiga och att inventera, planera, förbereda, fatta och verkställa beslut.</P>
<P class="p12 ft7">Den nationella överblicken och policyskapandet ska upprätt- hållas och tydliggöras. Centrala myndigheter som Naturvårds- verket måste också i framtiden ha viktiga uppgifter för att säker- ställa överblick, analyskapacitet, policy, metodutveckling och Sve- riges ansvar enligt internationella åtaganden samt att tillvarata andra länders erfarenheter. Roller och ansvarsfördelning mellan olika aktörer i rovdjursförvaltningen bör klargöras och renodlas. I dag råder oklarheter om roll- och ansvarsfördelning. För medbor- garna är det svårt att veta vem som ansvarar för vad. Ansvars- fördelningen mellan parter och nivåer i rovdjursförvaltningen ska enligt utredningen tydliggöras i en särskild förordning om rov- djursförvaltning. Förordningen bör behandlas senast i anslutning till den översyn av jaktlagen och jaktförordningen som utredningen föreslår i kapitel 12.</P>
<P class="p485 ft7">Inventering av rovdjursstammarna är en metod som är nödvän- dig för att bedöma beståndens utveckling, även för att värdera gynnsam bevarandestatus. Ambitionsnivån bör fortsatt vara hög, vilket kräver resurser. Samverkan i inventeringsarbetet med same- byar inom renskötselområdet samt med företrädare för skogsbru- ket, jägare och andra naturintresserade ska förstärkas. Förberedel- serna inför och genomförandet av inventeringar kan dessutom skapa viktiga mötesplatser för kommunikation och samverkan. Ut- redningens förslag beträffande inventeringsverksamheten redovisas i ett särskilt kapitel.</P>
<P class="p183 ft7">Samverkansmöjligheterna med företrädare för olika organisatio- ner främst i de regionala rovdjursgrupperna kan tillvaratas ytterli- gare. Denna form kallas ofta medverkande förvaltning. En fördju- pad bedömning av rovdjursstammarnas utveckling i ett längre tids- perspektiv och behovet av förvaltningsåtgärder genom ett system med regionala förvaltningsplaner, som i viss mån redan har prövats, ska vara en del i denna samverkan.</P>
<P class="p12 ft7">För att skapa en helhet i förvaltningen av rovdjursstammarna ska regionala förvaltningsplaner samordnas på nationell nivå och bli föremål för nationellt fastställande. De regionala förvaltnings- planerna bör helst fastställas för alla arter vid samma tidpunkt.</P>
<P class="p895 ft15">431</P>
</DIV>
<DIV id="page_432">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Det operativa ansvaret för rovdjursförvaltningen ska vara regi- onalt. Ett regionalt operativt ansvar för rovdjursförvaltningen bör införas så snart regionala förvaltningsplaner är fastställda. Det gäller även ansvaret för skyddsjakt och, i förekommande fall, li- censjakt. Av bl.a. rättssäkerhetsskäl är det nödvändigt att kunna utkräva ansvar för fattade beslut, särskilt i den operativa förvalt- ningen. Ytterst ska därför, efter dialog och samråd, länsstyrelserna fatta de slutliga besluten.</P>
<P class="p18 ft7">En regional rovdjursförvaltning kan bättre än en nationell ope- rativ förvaltning anpassas till lokala förutsättningar. Förvaltningen måste vara kompetent, konsekvent, uthållig och förståelig för de som berörs av den. Samverkan över länsgränserna bör utvecklas. Själva myndighetsutövningen ska utvecklas, arbetsprocesser och kriterier för hur myndigheter agerar bör vara kända och dokumen- teras så att de kan granskas i efterhand.</P>
<P class="p19 ft7">Det är naturligt att det i förvaltningen finns ett hänsynstagande till regionala skillnader som finns mellan länen. Det är dock nöd- vändigt att själva myndighetsutövningen sker efter samma policy, normering och principer, oavsett län. En identisk situation i två län bör av rättssäkerhetsskäl behandlas så långt som möjligt på lik- värdigt sätt. Det ger viktiga uppgifter till nationella organ, som Naturvårdsverket och Viltskadecenter, att utveckla gemensamma ramverk, policy och metoder, samt att bidra till kompetensut- veckling.</P>
<P class="p201 ft7">Även formerna för statistik och redovisning av rovdjursföre- komst, föryngringar, skador och inventeringsresultat ska förstärkas på nationell nivå. Informationen behövs bl.a. som underlag för den operativa rovdjursförvaltningen på regional nivå. Allmänhet och media ska ha tillgång till en öppnare rovdjursinformation än hittills.</P>
<P class="p19 ft7">De stora rovdjuren rör sig över stora arealer, ofta över länsgrän- serna. Länen kan ibland vara små som enheter för förvaltningen. Utredningen har dock valt att avstå från att föreslå någon föränd- rad regional struktur. Diskussionen om en framtida regionreform kan komma att leda till förändringar i läns- eller regionindelningen av Sverige genom införande av större regioner. Utredningen önskar inte heller föreslå någon ny särskild myndighet för den regionala förvaltningen vid sidan av länsstyrelserna. Det skulle bryta mot nu- varande principer för den regionala statliga förvaltningen. Viktigast för utredningens slutsats är dock att länen och länsstyrelserna är etablerade forum för medborgarna för bl.a. dialog, uppvaktningar och för ansvarsutkrävande. Utredningen avser inte ersätta läns-</P>
<P class="p176 ft15">432</P>
</DIV>
<DIV id="page_433">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389433x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">styrelserna som regionalt ansvariga för rovdjursförvaltningen med organ som skulle riskera få en mera anonym karaktär än länsstyrel- serna.</P>
<P class="p193 ft28"><SPAN class="ft28">16.4</SPAN><SPAN class="ft64">Rovdjursförvaltning i internationell samverkan</SPAN></P>
<P class="p260 ft7">Utredningens förslag: Ett närmare samarbete bör utvecklas med Norge. Det bör helst innefatta gemensam förvaltningsredovis- ning eller förvaltningsplaner på populationsnivå för de skandi- naviska rovdjursstammarna.</P>
<P class="p588 ft7">Sverige ska ta initiativ till ett närmare samarbete med de medlemsländer i EU som har stammar av stora rovdjur.</P>
<P class="p262 ft7">Senast under Sveriges ordförandeskap 2009 bör frågan om en revidering av Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet tas upp med <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR></P>
<P class="p263 ft7">De svenska stammarna av stora rovdjur är utan undantag del i en skandinavisk population. Visst utbyte sker dessutom för flertalet arter med Finland och i förekommande fall med Ryssland. Ett nära samarbete med främst Norge föreligger redan i de stora gemen- samma forskningsprojekten för olika rovdjursarter. Samarbetet måste enligt utredningen utvidgas och fördjupas med främst Norge. I ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> bör rovdjursstammarna betraktas som skandinaviska populationer. Det gäller också vid bedömningen av om olika arter har gynnsam bevarandestatus. Att Norge inte är medlem i EU är härvidlag inget hinder.</P>
<P class="p108 ft7">Ett närmare samarbete bör därför utvecklas med främst Norge, innefattande helst också gemensam förvaltningsredovisning eller förvaltningsplaner på populationsnivå för de skandinaviska rov- djursstammarna. Detta kan, som framgår av betänkandet, ske enligt <NOBR>EU-reglerna,</NOBR> trots att Sverige och Norge ofta har olika förvalt- ningsstrategier samt att Norge ej är medlem i EU. Intresse för ett närmare samarbete har framförts till utredningen från norsk sida och genom norska regeringsuttalanden.</P>
<P class="p108 ft7">Specifika områden som behöver gemensam rovdjursförvaltning mellan Sverige och Norge är de områden i respektive länder som omfattas av konventionsbete, där samer har rätt att ha renar betande i det motsatta landet.</P>
<P class="p479 ft15">433</P>
</DIV>
<DIV id="page_434">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Även mellanstatligt samarbete med Finland och i förekom- mande fall med Ryssland bör utvecklas. De skandinaviska popula- tionerna är i vissa avseenden utkantspopulationer till de större ryska rovdjursstammarna.</P>
<P class="p17 ft7">Utredningen föreslår att ett närmare samarbete mellan Sverige och de medlemsländer inom EU som själva har stammar av större rovdjur ska etableras och utvecklas. Att utbyta erfarenheter om rovdjursförvaltningen med dessa länder har ett värde i sig. Inför en förestående översyn av EU:s Art- och habitatdirektiv och Fågeldi- rektiv liksom inför ställningstaganden till riktlinjer och tolknings- dokument till dessa finns därutöver starka skäl att särskilt samar- beta mellan de medlemsländer som har egna erfarenheter av de stora rovdjuren. Sverige ska ta initiativ till ett sådant samarbete.</P>
<P class="p18 ft7">Senast under Sveriges kommande ordförandeskap för EU 2009 bör frågan om en revidering av Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet aktualiseras med <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR> Båda direk- tiven har tillkommit i en tid då EU dominerades av medlemsländer som saknar eller har starkt begränsade stammar av de stora rov- djuren. De medlemsstater som tillkommit sedan mitten av 1990- talet har medfört ett stort tillskott av naturområden med tillgång till stora rovdjur och många andra arter som listas i direktivens bilagor.</P>
<P class="p201 ft7">Det är hög tid att en revidering aktualiseras för att undvika att direktiven blir överspelade och förfelar sitt syfte. Samtidigt som bevarandekraven är fortsatt starka för många arter, bör mekanismer införas i de framtida direktiven för skydd av habitat och arter som möjliggör att populationer som uthålligt har eller uppnår gynnsam bevarandestatus kan förvaltas på populationsnivå eller nationellt.</P>
<P class="p936 ft15">434</P>
</DIV>
<DIV id="page_435">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389435x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p937 ft28"><SPAN class="ft28">16.5</SPAN><SPAN class="ft64">Ökat regionalt inflytande i rovdjurspolitiken</SPAN></P>
<P class="p938 ft7">Utredningens förslag: Det regionala inflytandet i rovdjursförvalt- ningen ska öka och utgå från regionala förvaltningsplaner som ut- arbetas av länsstyrelserna. De ska koordineras nationellt av Natur- vårdsverket. De regionala rovdjursgrupperna ska ha en framträ- dande roll vid utarbetandet av förvaltningsplanerna samtidigt som dialogen om innehållet också ska föras med breda medborgargrup- per. De regionala förvaltningsplanerna ska arbeta med begreppet toleransnivåer utifrån ett konfliktperspektiv.</P>
<P class="p939 ft7">Regionala förvaltningsplaner ska enligt utredningen innehålla mål för rovdjursbestånden på kort sikt, <NOBR>1–3</NOBR> år, och på längre sikt, <NOBR>5–10</NOBR> år. De ska också innehålla toleransnivåer för de rovdjursarter som är aktuella och förslag till konkreta förvaltningsåtgärder.</P>
<P class="p940 ft7">Arbetet med förvaltningsplaner ska ske rullande i treårsperioder och utvärderas kontinuerligt i en adaptiv förvaltning.</P>
<P class="p940 ft7">Länsstyrelser bör tillsammans med den regionala rovdjursgrup- pen upprätta åtgärdsplaner för hur konflikter mellan människa – rovdjur ska hanteras. Viltskadecenter bör ha en konsultativ roll i utvecklingen av toleransnivåer och åtgärdsplaner. Även Sametinget bör ha en konsultativ roll inom renskötselområdet.</P>
<P class="p941 ft7">Art- och habitatdirektivet förknippar förvaltningsplaner uttryckli- gen främst med det nät av särskilda bevarandeområden, Natura 2000, som medlemsstaterna skall bidra till att inrätta. För de sär- skilda bevarandeområdena skall medlemsstaterna, enligt artikel 6 i direktivet, vidta nödvändiga åtgärder för bevarande, vilket om så krävs innefattar utarbetande av lämpliga skötsel- och förvaltnings- planer.</P>
<P class="p942 ft7">Art- och habitatdirektivet föreskriver också att medlemsstaterna skall övervaka bevarandestatus inte bara hos de skyddade livsmiljö- erna utan även hos de skyddade arterna, särskilt de prioriterade ar- terna. Hit hör björn, lo och varg. Medlemsstaterna ska införa ett strikt skyddssystem för dessa arter och ett system för övervakning av oavsiktlig fångst och oavsiktligt dödande av djurarterna.</P>
<P class="p943 ft7">EU:s direktiv är förpliktande för medlemsstaterna. Behovet av och innehållet i regionala förvaltningsplaner ska därför stå under nationell tillsyn.</P>
<P class="p940 ft7">Behovet av förvaltningsplaner framgår tydligt även när det gäller kungsörn. Fågeldirektivet anger uttryckligen att direktivet omfattar skydd, skötsel, förvaltning och kontroll av de skyddade arterna</P>
<P class="p944 ft15">435</P>
</DIV>
<DIV id="page_436">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">samt regler för exploatering av dessa arter. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla populationen av de skyddade arterna på en nivå som svarar särskilt mot ekolo- giska, vetenskapliga och kulturella behov.</P>
<P class="p17 ft7">Det är enligt utredningens mening nödvändigt att öka det regi- onala ansvaret i rovdjursförvaltningen. Det sker bäst med en ut- veckling av regionala förvaltningsplaner. Dessa regionala förvalt- ningsplaner ska utvecklas av respektive länsstyrelse i samråd med de regionala rovdjursgrupperna och godkännas av länsstyrelsens ledning. De ska koordineras och slutligt fastställas av Naturvårds- verket efter samråd med berörda län.</P>
<P class="p18 ft7">Naturvårdsverket fastställde år 2000 åtgärdsprogram för beva- rande av arterna björn, järv, lodjur och varg som en del i verkets arbete med att ta fram åtgärdsprogram för hotade arter och miljöer. Åtgärdsprogram kan ge faktabakgrund och policy som kan vara till stöd i arbetet med de regionala förvaltningsplanerna.</P>
<P class="p17 ft7">I samband med att riksdagen år 2001 antog den sammanhållna rovdjurspolitiken (prop. 2000/01:57, bet 2000/01:MJU9) framhölls i propositionen att även regionala miniminivåer borde anges, ut- tryckta som regionala delnivåer av de nationella miniminivåerna. Härigenom kunde en större del av besluten gällande förvaltning av rovdjuren ske på den regionala nivån utan att de nationellt satta nivåerna riskerade att underskridas.</P>
<P class="p18 ft7">Enligt propositionen borde de regionala miniminivåerna fast- ställas av Naturvårdsverket efter samråd med respektive länssty- relse. När det gällde järv och varg, för vilka nationella etappmål fastställts, var det vid tidpunkten för propositionen, inte aktuellt att ange några regionala mål. Antalet individer av dessa arter be- dömdes vara så litet att jakt på myndigheters initiativ måste ske i ett nationellt perspektiv.</P>
<P class="p160 ft7">Efter riksdagens beslut år 2001 har länsstyrelserna fått ett ökat regionalt ansvar för en större del av rovdjurspolitiken, inklusive vissa operativa delar. Ansvaret omfattar inventering av rovdjur, be- siktning av skador samt beslut om bidrag och ersättningar för vilt- skador enligt viltskadeförordningen (2001:724), besiktning av fällda rovdjur samt arbete med att förebygga jaktbrott. Regionala rovdjursgrupper har bildats. Länsstyrelserna i renskötselområdet ansvarar för de rovdjursinventeringar som utgör fördelningsgrun- den för ersättningen till samebyarna för rovdjursförekomst. Jakt- förordningen har ändrats och Naturvårdsverket har delegerat till</P>
<P class="p320 ft15">436</P>
</DIV>
<DIV id="page_437">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">länsstyrelserna att besluta om skyddsjakt på enskilda individer av björn och lo.</P>
<P class="p109 ft7">Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för bevarande av arterna björn, järv, lodjur och varg reviderades senast i november 2003. Här sägs bl.a. att de nationella målen för björn, järv, lodjur och varg bör omsättas i regionala delmål. Det skall ske genom att berörda länsstyrelser i samråd tar fram förslag till delmål för de områden som arterna har eller kommer att etablera. Delmålen bör ange vilka miniminivåer i termer av antal årliga föryngringar som skall finnas inom respektive län. Län med varg och järv bör ange hur stor andel av etappmålets föryngringar som kan härbärgeras. De regionala målen bör diskuteras och förankras i de regionala rovdjursgrup- perna.</P>
<P class="p10 ft7">Enligt Naturvårdsverkets åtgärdsprogram skall länsstyrelserna vidare ta fram regionala förvaltningsplaner i enlighet med länssty- relsernas ansvar enligt 3 § i Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd, NFS 2002:13, att kartlägga förekomsten av fredade, skadegörande viltarter i länet med avseende på beståndsstorlek och geografisk utbredning. Arbetet med förvaltningsplanerna bör enligt åtgärdsprogrammet enligt föreskrifterna samordnas i regioner som kan omfatta flera län.</P>
<P class="p899 ft7">Förvaltningsplanerna bör innehålla:</P>
<P class="p945 ft8"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft96">Nuvarande och historisk utbredning av björn, järv, lo, varg och kungsörn, dvs. var i länet det finns biologiska och ekologiska förutsättningar för rovdjursarten.</SPAN></P>
<P class="p807 ft7"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft95">Vilka konflikter som finns. Särskilt bör konflikter med ren- och fårnäringen beaktas, då dessa tamdjur intar en särställning i skadebilden. Planerna skall beskriva var det bedrivs ren- re- spektive fårnäring och hur utvecklingen bedöms för näringen i framtiden.</SPAN></P>
<P class="p674 ft8"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft96">En utvärdering av effekterna av tidigare utbetalda bidrag och ersättningar efter 1996.</SPAN></P>
<P class="p946 ft7">Samtliga länsstyrelser, med något undantag, har i dag tagit fram regionala förvaltningsplaner för rovdjursarbetet.</P>
<P class="p65 ft7">Utredningen anser att de regionala rovdjursgruppernas roll i ut- arbetandet av regionala förvaltningsplaner ska stärkas ytterligare. Samtidigt bör dialogen om förvaltningsplanernas innehåll och rov- djurssituationen föras även i andra forum med deltagande från bre- dare medborgargrupper.</P>
<P class="p610 ft15">437</P>
</DIV>
<DIV id="page_438">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Regionala förvaltningsplaner ska enligt utredningen innehålla mål för rovdjursbestånden på kort sikt, <NOBR>1–3</NOBR> år, och på längre sikt, <NOBR>5–10</NOBR> år. De ska också innehålla toleransnivåer för de rovdjursarter som är aktuella och förslag till konkreta förvaltningsåtgärder.</P>
<P class="p17 ft7">Arbetet med förvaltningsplaner ska ske rullande i treårsperioder och utvärderas kontinuerligt i en adaptiv förvaltning.</P>
<P class="p947 ft10"><SPAN class="ft10">16.5.1</SPAN><SPAN class="ft14">Toleransnivåer som inslag i regionala förvaltningsplaner.</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Toleransnivåer för de stora rovdjuren ska anges i de regionala för- valtningsplanerna. De bör utgå ifrån ett konfliktperspektiv som grund för övre beståndsmål snarare än att enbart ange maximiantal individer för en art. Idealt är att definiera toleransnivåer i utifrån skadenivåer och riskerna för störningar, konflikter eller problem- djur.</P>
<P class="p160 ft7">Toleransnivåer bör innefatta i princip alla de faktorer som med- verkar till att skapa konflikter. Det kan gälla sociala faktorer som människors oro för sig själva och för barn som kan komma i kon- takt med stora rovdjur liksom skador på renar och andra tamdjur samt sällskapsdjur. Det kan också gälla de stora rovdjurens närhet till bebyggelse. Toleransnivåerna bör också innefatta hänsyn till bytesdjurens populationer och jaktutövningen.</P>
<P class="p18 ft7">Genom att utveckla kriterier för vilka typer av konflikter, hur många tillfällen av störningar eller hur många tamdjursangrepp som får förekomma, kan instrument skapas för att bedöma konfliktgra- der och därigenom lägga grunden för toleransnivåer i de regionala förvaltningsplanerna. Även toleransnivåer för enskilda rovdjursin- divider som grund för beslut om skyddsjakt kan utvecklas på lik- nande sätt, genom i förväg definierade kriterier.</P>
<P class="p19 ft7">Inom renskötselområdet där konflikterna i första hand gäller störningar eller skador i rennäringen bör toleransnivåerna kunna etableras med utgångspunkt främst från hänsyn till rennäringen i respektive sameby. I utarbetandet av förvaltningsplaner i län med rennäring ska dock även övriga faktorer som hör till toleransnivå- erna vägas in.</P>
<P class="p19 ft7">Länsstyrelserna bör tillsammans med de regionala rovdjurs- grupperna eftersträva en samsyn på strategier och lämpliga åtgärder om toleransnivån överskrids.</P>
<P class="p182 ft15">438</P>
</DIV>
<DIV id="page_439">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7">Slutsatser i form av skadenivåer eller övre beståndsmål bör ges en utformning som går att bryta ner till en mera lokal nivå, till sa- mebynivå inom renskötselområdet eller andra avgränsade områden i övrigt, t.ex. med riklig förekomst av stora rovdjur.</P>
<P class="p11 ft7">I överenskommelsen mellan Sametinget och Naturvårdsverket 1995 inför utformningen av ersättningssystemet för rovdjursrivna renar angavs exempel på toleransnivåer. I arbetsgruppens rapport inför det då blivande ersättningssystemet sades bl.a. att toleransni- vån för rovdjurens beskattning av renarna inte bör överstiga en tredjedel av det normala slaktuttaget, vilket översattes till 10 % av det totala renantalet som med dåtida renantal blev ca 28 000 renar.</P>
<P class="p108 ft7">När detta operationaliserades blev slutsatsen att som princip borde gälla att fler än fyra föryngringar av järv eller lodjur inte bör tolereras inom en sameby och inte heller fler än sex föryngringar totalt av dessa arter. Även fyra föryngringar ansågs vara för mycket för en liten sameby medan en stor by kanske skulle kunna klara flera föryngringar. Där byar av annan anledning drabbas av omfat- tande rendöd till följd av till exempel beteskris kunde det också bli aktuellt att sänka toleransnivån.</P>
<P class="p12 ft7">På liknande sätt kan planeringen genomföras för toleransnivåer utanför renskötselområdet. Begreppet problemdjur bör definieras i den regionala förvaltningen. Ett rovdjur som angripit en människa bör självfallet alltid avlivas. Rovdjur som ett visst antal gånger besökt bosättningar eller byar kan definieras som problemdjur, olika beroende på vilka skador eller vilken oro de åstadkommit. Ett lodjur som angripit får innanför fungerande rovdjursstängsel eller som ett par gånger under samma betessäsong angripit tamdjur kan behöva tas bort. Det är andra exempel som kan tjäna som utgångspunkt för att värdera både en definition av begreppet problemdjur och för att kunna ange det maximala antal störningar som kan accepteras innan mera långtgående åtgärder för att begränsa skadeverkningar ska tillgripas. Även riskerna för indirekta skador bör värderas.</P>
<P class="p288 ft7">Toleransnivåer bör anges för flertalet arter, om det är motiverat. Hänsyn måste dock tas till rovdjursarternas numerär både regionalt och nationellt. I bl.a. björnförvaltningen bör toleransnivåerna tjäna som instrument för att bedöma behovet av beståndsbeskattning både på kortare och på längre sikt.</P>
<P class="p12 ft7">Syftet med toleransnivåer är att skapa en större förutsägbarhet i förvaltningen. För att skapa förutsägbarhet bör man helst också följa en i förväg utvecklad arbetsordning i förvaltningen när akuta</P>
<P class="p402 ft15">439</P>
</DIV>
<DIV id="page_440">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389440x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">konflikter uppstår och åtgärder måste vidtas. Det blir samtidigt ett instrument för att förebygga konflikter mellan rovdjur och männi- skor eller tamdjur.</P>
<P class="p17 ft7">Viltskadecenter bör enligt utredningen ha en konsultativ roll i utvecklingen av toleransnivåer som instrument i rovdjursförvalt- ningen. Även Sametinget bör ha en konsultativ roll inom rensköt- selområdet när det gäller rovdjuren och rennäringen.</P>
<P class="p206 ft28"><SPAN class="ft28">16.6</SPAN><SPAN class="ft64">De regionala rovdjursgrupperna</SPAN></P>
<P class="p502 ft7">Utredningens förslag: De regionala rovdjursgruppernas mandat och uppdrag ska tydliggöras. Ansvarsfördelningen mellan de re- gionala rovdjursgrupperna och viltvårdsnämnderna bör också klaras ut. Arbetsformerna ska läggas fast i en arbetsordning. Man bör sträva efter en allsidig representation med ledamöter i en relativt central position i respektive regionala organisation, liksom en jämn könsfördelning. Ordförandeskapet bör tillmätas stor betydelse.</P>
<P class="p948 ft7">De regionala rovdjursgrupperna ska utgöra en värdefull informa- tionskanal mellan respektive länsstyrelse och de organisationer som ledamöterna företräder.</P>
<P class="p17 ft7">I grupperna kan dialogen etableras mellan olika intressen och aktörer. De ska fungera som värdefulla samrådsorgan med länssty- relsen och vara rådgivningsorgan i rovdjursfrågor. En långsiktig effekt bör bli en ökad ömsesidig acceptans, främst för deltagarnas olika uppfattningar men också för de stora rovdjuren och om hur konflikter bör hanteras.</P>
<P class="p19 ft7">Ledamöterna, som utses av länsstyrelserna, nomineras i allmän- het som företrädare för olika organisationer. Någon instruktion eller några klara riktlinjer för urvalsprinciper eller sammansättning finns för närvarande inte. I allmänhet ingår dock företrädare för areella näringar som Lantbrukarnas riksförbund, LRF, naturvårds- organisationer som Svenska naturskyddsföreningen, SNF, och Rovdjursföreningen, jägarorganisationer som Svenska Jägareför- bundet och Jägarnas Riksförbund. Inom renskötselområdet utgörs tyngdpunkten i råden av representanter för rennäringen. I berörda län ingår också representanter för fäbodbruket. Oftast finns repre- sentation från polismyndigheten. Därutöver varierar sammansätt-</P>
<P class="p191 ft15">440</P>
</DIV>
<DIV id="page_441">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">ningen. Det finns bl.a. exempel på ledamöter från enskilda kom- muner (med tätare rovdjursstammar), kommunförbund på länsnivå m.fl. En del ledamöter kommer från andra län än som utgör rovdjursgruppens ansvarsområde.</P>
<P class="p11 ft7">Länsstyrelsernas representation varierar från länsråd i något fall till enskilda handläggare. Ansvarig rovdjurshandläggare deltar praktiskt taget alltid. Vanligast är att länsstyrelsen har ordföran- deskapet i rovdjursgruppen och sekreterare för gruppen (alltid). Då är ofta ordföranden även föredragande av ärenden som länsstyrel- sen initierar eller talesperson för länsstyrelsen i andra frågor. Det finns exempel på att länsstyrelsen utöver ordförande och sekrete- rare har en föredragande tjänsteman närvarande. I något fall är ordförande, föredragande och sekreterare samma person.</P>
<P class="p108 ft7">Det finns också exempel på att länsstyrelser utsett ordförande med särskild erfarenhet att vara mötesledare och som inte alls har anknytning till länsstyrelsen utan till LRF eller någon annan orga- nisation. Variationen är stor i såväl sammansättning som i arbets- former. Generellt kan konstateras att de regionala rovdjurs- grupperna i avsaknad av instruktion eller närmare arbetsordning har en relativt informell karaktär.</P>
<P class="p108 ft7">Antalet möten varierar från två, tre gånger per år till ganska många sammanträden i samband med utarbetande av regionala för- valtningsplaner. Även formerna för ersättning varierar.</P>
<P class="p11 ft7">Enligt direktiven skall utredaren värdera arbetet i de regionala rovdjursgrupperna. I detta syfte har utredaren träffat och deltagit i ett antal möten med regionala rovdjursgrupper. Utredaren har också haft heldagsöverläggningar med flertalet berörda länsstyrel- ser.</P>
<P class="p196 ft7">Forskaren Serena Cinque, Cefos, Göteborgs Universitet, har i sitt avhandlingsarbete följt ett antal regionala rovdjursgrupper och bl.a. deltagit som observatör i ordinarie möten i olika län i Mellan- sverige. Serena Cinque har deltagit vid ett av utredningens sam- manträden och informerat om sina resultat. Bilden är ganska enty- dig såväl från hennes redovisning som från utredningens möten med olika regionala rovdjursgrupper och med länsstyrelser.</P>
<P class="p108 ft7">Gruppernas arbetsformer varierar mycket, i avsaknad av gemen- samma riktlinjer för arbetet. Ledamöterna anser med undantag för något län att informationsöverföringen från och till länsstyrelsen fungerar bra. Man anser också att informationsöverföringen till andra ledamöter fungerar bra.</P>
<P class="p895 ft15">441</P>
</DIV>
<DIV id="page_442">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">Diskussionsklimatet i respektive rovdjursgrupp anser de flesta har förbättrats. Man förstår och respekterar varandras åsikter bättre än när grupperna startade. ”I gruppen möter vi varandra och får en chans att förklara oss. Den sociala funktionen av gruppen ska inte underskattas” (Cinque).</P>
<P class="p19 ft7">Däremot anser praktiskt taget alla tillfrågade att den regionala rovdjursgruppen är anonym eller osynlig både för sin respektive organisations medlemmar och för en bredare allmänhet. Man har också en svag informationsöverföring till egna medlemmar. Någon gång ibland redovisar man arbetet i rovdjursgruppen för sin egen organisations styrelse eller medlemmar.</P>
<P class="p19 ft7">En del är kritiska mot länsstyrelsen. Dessa upplever att man får information och att länsstyrelsen lyssnar, men inte alltid att man har ett samråd. Många upplever ett underläge mot länsstyrelsen i sättet som dialogen förs och att länsstyrelsen har sista ordet. Flera framhåller att besluten dessutom fattas på högre nivå än länsstyrel- sen. Många är dock medvetna om sin roll för att öka acceptansen för de egna synpunkterna utanför den egna gruppen. ”Det som kan öka acceptans för rovdjuren är en acceptans för politiken.” ”Föra politiken närmare de berörda och delegera beslut till regional nivå” (Citat från ledamöter som Cinque samtalat med).</P>
<P class="p18 ft7">Vad gäller konflikthantering konstaterar många ledamöter att konflikten eller åsiktsmotsättningarna minskat mellan ledamöterna i rovdjursgruppen men att det inte påverkat de konflikter eller åsiktsmotsättningar som finns mellan ledamöternas organisationer, åtminstone inte ännu.</P>
<P class="p19 ft7">Utredningen konstaterar att den informella karaktären och av- saknaden av klar uppdragsbeskrivning skapar en onödig osäkerhet i de regionala rovdjursgrupperna. Mandat och uppdrag ska tydliggö- ras, enhetligt för varje regional rovdjursgrupp. Där bör också framgå gruppens roll och ansvar i arbetet med regionala förvalt- ningsplaner och i andra frågor. Även länsstyrelserepresentanternas roller bör tydliggöras. Dialogen vid sammanträden bör syfta till slutsatser eller till praktiska åtgärder. Ledamöterna bör få återrap- portering över hur gruppens slutsatser behandlats eller kommit till användning i förvaltningen.</P>
<P class="p18 ft7">Ansvarsfördelningen mellan de regionala rovdjursgrupperna och de likaledes regionala viltvårdsnämnderna ska enligt utredningen också tydliggöras för att undvika dubbelarbete. Uppdraget och ar- betsformerna ska fastställas i en arbetsordning och ersättning alltid utgå vid organiserade sammanträden för att underlätta för ledamö-</P>
<P class="p372 ft15">442</P>
</DIV>
<DIV id="page_443">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">terna att frekvent medverka i gruppernas arbete. Ledamöterna bör få del av fortbildning och kompetensutveckling, t.ex. om <NOBR>EG-rätt</NOBR> och skadeförebyggande åtgärder. Vidare bör övervägas om inte ledamöterna bör vara fast bosatta eller åtminstone vara verksamma i det län, respektive rovdjursgrupp tillhör.</P>
<P class="p12 ft7">För att öka ledamöternas möjligheter att föra upp rovdjurs- frågorna i sin egen organisations dagordningar bör eftersträvas ledamöter med en relativt central regional roll ifrån respektive organisation. Det är angeläget att olika åsikter och intressen finns representerade i de regionala rovdjursgrupperna. En jämn köns- fördelning i de regionala rovdjursgrupperna är angelägen för att bredda representationen, nuvarande sammansättning är ojämnt för- delad.</P>
<P class="p167 ft7">Ordförandeskapet i grupperna ska tillmätas stor betydelse. Ord- föranden har en central roll för att skapa förtroende, för att stimulera dialogen och välkomna att olika synpunkter framförs, liksom för hur man kommer till slutsatser och summerar diskus- sionerna.</P>
<P class="p165 ft28"><SPAN class="ft28">16.7</SPAN><SPAN class="ft64">Länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p315 ft7">Landets samtliga 21 länsstyrelser är direkt berörda av rovdjurs- politiken. I förordningen (2002:864) med länsstyrelseinstruktion tangeras rovdjurspolitiken i de övergripande formuleringarna. Un- der senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> fick länsstyrelserna tillsynsansvar enligt artskyddsförordningen (1998:179).</P>
<P class="p11 ft7">I samband med att riksdagen år 2001 antog den sammanhållna rovdjurspolitiken har samtliga länsstyrelserna fått det regionala ansvaret för merparten av rovdjurspolitiken, inklusive vissa opera- tiva delar. Ansvaret omfattar inventering av rovdjur, besiktning av skador samt beslut om bidrag och ersättningar för viltskador enligt viltskadeförordningen (2001:724), beslut om viss skyddsjakt, be- siktning av fällda rovdjur samt arbete med att förebygga jaktbrott.</P>
<P class="p108 ft7">Länsstyrelserna i renskötselområdet ansvarar för de rovdjurs- inventeringar som utgör fördelningsgrunden för ersättningen till samebyarna för rovdjursförekomst. Länsstyrelserna har bildat regi- onala rovdjursgrupper och utarbetat regionala förvaltningsplaner för rovdjursarbetet där information, kommunikation och dialog anges som viktiga komponenter.</P>
<P class="p393 ft15">443</P>
</DIV>
<DIV id="page_444">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft7">De regionala förvaltningsplanerna, som i flertalet län beslutas av länsstyrelsens styrelse eller av landshövdingen, är policydokument som är vägledande i det regionala arbetet med rovdjursförvalt- ningen. För närvarande har samtliga länsstyrelser med något un- dantag utarbetat regionala förvaltningsplaner.</P>
<P class="p19 ft7">Med stöd av bemyndigande i jaktförordningen (1987:905) kan länsstyrelsen förordna jakttillsynsmän på ansökan t.ex. av länsjakt- vårdsförening, jaktsammanslutning eller motsvarande. Länsstyrel- sen kan förordna naturvårdsvakter för tillsynen av efterlevnaden av föreskrifter för områden, naturföremål och djur- och växtarter som omfattas av förordnanden enligt bl.a. kap. 7 och 8 i miljöbalken. Rikspolisstyrelsen, RPS, har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om förordnande och utbildning av jakttillsynsmän (RPSFS 2000:28) och naturvårdsvakter (RPSFS 2000:29).</P>
<P class="p18 ft7">Genom budgetpropositionen för budgetåret 2002 anvisades två miljoner kronor för att förebygga jaktbrott att fördelas mellan länsstyrelserna och Rikspolisstyrelsen. Medlen till länsstyrelserna kanaliserades 2002 och 2003 via Naturvårdsverket som fördelade dem till de mest utsatta länen. Därefter fördelades medlen direkt till länsstyrelserna genom respektive anslag. Det är i dagsläget oklart hur dessa medel använts i vissa län.</P>
<P class="p19 ft7">De medel som tillfördes RPS kom att användas för <NOBR>DNA-analy-</NOBR> ser vid Statens kriminaltekniska laboratorium och inte i det direkta operativa arbetet med att förebygga jaktbrott på stora rovdjur.</P>
<P class="p17 ft7">För 2007 har Naturvårdsverket över utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald, fördelat 1,3 miljarder kronor till länsstyrelserna för skydd av vär- defull natur och särskilda naturvårdsinsatser. Av dessa skall bl.a. 22 miljoner kronor användas för rovdjursinventeringar, 87 miljoner kronor för arbete med olika åtgärdsprogram och 257 miljoner kro- nor för arbete med skötsel av skyddade områden.</P>
<P class="p19 ft7">Medlen hanteras som regel av naturvårdsenheterna på länssty- relserna, där en betydande del av personalen numera finansieras med externa medel och inte över länsstyrelsens eget anslag. På några länsstyrelser är rovdjursförvaltningen organiserad på rättsen- heterna som inte har externa medel och inte personal som arbetar med fältverksamhet.</P>
<P class="p19 ft7">Rovdjursförvaltningen har under en lång följd av år ej berörts i regeringens regleringsbrev. Den är inte heller berörd i länsstyrel- sernas instruktion. I regleringsbrevet till länsstyrelserna för bud- getåret 2007 berörs inte heller rovdjursförvaltningen direkt men</P>
<P class="p372 ft15">444</P>
</DIV>
<DIV id="page_445">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">det finns vissa beröringspunkter i och med det återrapporterings- krav som innebär att länsstyrelserna skall redovisa viktiga insatser i vägledande syfte och effekter av tillsynen som rör natur- och kul- turmiljön. Länen skall vidare senast den 2 mars 2008 till Natur- vårdsverket redovisa hur tillsynen över den s.k. <NOBR>CITES-lagstift-</NOBR> ningen bedrivs, dvs. regleringen av handeln med utrotningshotade djur och växter.</P>
<P class="p12 ft7">Den medelsförstärkning på 11 miljoner kronor för rovdjursför- valtning som genom budgetpropositionen för 2007 tillförts länen har fördelats enligt bilaga 7 i länsstyrelsernas regleringsbrev på lika många län. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Jämt- lands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas, Örebro och Värm- lands län har fått vardera 1 075 000 kronor och länsstyrelserna i Västmanlands, Västra Götalands och Uppsala län vardera 800 000 kronor. Det anges dock inte hur medlen skall användas.</P>
<P class="p108 ft7">Länsstyrelserna i fjällregionen har sedan länge egen fältpersonal som arbetar med inventeringar, provtagning för miljöövervakning, tillsyn av skyddade områden, led- och jakttillsyn m.m. Denna fält- personal utgör som regel också stommen i den operativa rovdjurs- förvaltningen. Under senare år har även länen i Mellansverige för- sökt organisera en fältorganisation med fast anställd personal, där rovdjursarbetet kombineras med andra arbetsuppgifter under året.</P>
<P class="p208 ft10"><SPAN class="ft10">16.7.1</SPAN><SPAN class="ft14">Enkät till länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Genom en enkät riktad till länsstyrelsernas rovdjursansvariga har utredningen, utöver att besöka flertalet berörda länsstyrelser, sökt skapa sig en bild av hur länsstyrelserna arbetar med rovdjur och artskydd.</P>
<P class="p12 ft7">Den bild som framträder är att länsstyrelserna arbetar mycket olika. Arbetet med rovdjursförvaltning och artskydd är splittrad på många avdelningar, sektioner, enheter eller funktioner på samtliga länsstyrelser utom två – länsstyrelserna i Östergötlands och Got- lands län. Enkäten redovisar 54 olika benämningar på de olika funktionerna. Som mest är verksamheten splittrad på åtta funktio- ner.</P>
<P class="p167 ft7">Länsstyrelserna använder ca 60 personår på rovdjursförvaltning med tillhörande artskyddsarbete. Inventeringsverksamheten drar 37 personår, medan arbetet med viltskador, att förebygga jaktbrott</P>
<P class="p562 ft15">445</P>
</DIV>
<DIV id="page_446">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">och att informera om rovdjursförvaltning kräver vardera ca fem personår.</P>
<P class="p17 ft7">Länsstyrelsen i Norrbottens län använder ca 12 personår på rov- djursförvaltning. Andra län som avsätter betydande personalresur- ser är länsstyrelserna i Dalarnas, Västerbottens, Värmlands, Örebro och Jämtlands län. I samtliga län finns utsedd rovdjursansvarig.</P>
<P class="p17 ft7">Länsstyrelserna har 171 personer involverade i kvalitetssäk- ringen av rovdjursobservationer, varav 62 är fast anställda. Man anlitar 104 personer som besiktningsmän av viltskador, varav 74 för skador på tamdjur. Nästan lika många – 63 personer – anlitas för att kontrollera fällda rovdjur. I arbetet med att bekämpa illegal jakt är 99 personer anlitade, varav 75 är fast anställda på heltid eller kortare tid.</P>
<P class="p160 ft7">Artskyddsarbetet omfattar 54 personer och 116 personer är involverade i informationsarbetet. Som regel är samma personer anlitade för flera av länsstyrelsens arbetsuppgifter. Antalet personer som är engagerade i rovdjursförvaltningen på länen uppgår sanno- likt till ca 300 personer. Den nationella databasen Rovdjursforum har i dag har ca 340 användare – vilket knappt skulle kunna mot- svara det antal personer på länsstyrelserna som sysslar med rov- djursförvaltning.</P>
<P class="p201 ft7">Många länsstyrelser uppger att man samarbetar med andra läns- styrelser, andra myndigheter och organisationer. I enkäten redovi- sas 34 olika samarbetspartner, varav Svenska Jägareförbundet (15), Viltskadecenter (12), Rovdjursföreningen (12), Naturvårdsverket</P>
<P class="p627 ft7">(9) och Polisen (7) förekommer mest frekvent.</P>
<P class="p17 ft7">På frågan vilka de två viktigaste samarbetsparterna är utanför länsstyrelsen i rovdjursförvaltningen anges Svenska jägareförbun- det och Viltskadecenter av åtta länsstyrelser följt av Naturvårds- verket (4) och samebyarna (3). Samebyarna nämns av de tre ren- skötsellänen. Därutöver nämns 14 andra samarbetsparter.</P>
<P class="p17 ft7">Av enkätsvaren framgår att det är betydande skillnader i hur rovdjursarbetet är organiserat på länsstyrelserna. Det kan till en del förklaras med att förhållandena på rovdjursområdet varierar mellan regionerna. Flera länsstyrelser beskriver arbetet med rovdjursför- valtning i sina årsredovisningar relativt detaljerat och arbetet om- nämns i många fall även i den del som landshövdingarna särskilt kommenterar.</P>
<P class="p949 ft15">446</P>
</DIV>
<DIV id="page_447">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389447x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p378 ft10"><SPAN class="ft10">16.7.2</SPAN><SPAN class="ft14">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p276 ft7">Utredningens förslag: Länsstyrelserna ska i dialog med Natur- vårdsverket och andra länsstyrelser förvalta länets stammar av stora rovdjur i enlighet med rovdjurspolitikens intentioner och målen i en regional förvaltningsplan, som utarbetas i samråd med resp. regional rovdjursgrupp. Den operativa rovdjursför- valtningen ska vara regional och förvaltningen ska kunna inne- fatta beslut om licensjakt och skyddsjakt.</P>
<P class="p950 ft7">Dialogen med medborgarna ska utvecklas.</P>
<P class="p795 ft7">Länsstyrelsernas organisation för rovdjursförvaltningen bör ses över för att uppnå en större enhetlighet mellan länen och ett bättre resursutnyttjande i länet.</P>
<P class="p262 ft7">I berörda län ska finnas arbetsordningar och dokumentation över bedömningar och utfört arbete. Värdering av måluppfyl- lelse ska ske. Utvärderingarna ska ligga till grund för återföring av erfarenheter i en adaptiv förvaltning.</P>
<P class="p262 ft7">Naturvetenskaplig kompetens i rovdjursförvaltningen ska kompletteras med samhälls- eller beteendevetenskaplig kompe- tens för att bredda och fördjupa dialogen om rovdjurspolitiken i det demokratiska samhället.</P>
<P class="p588 ft7">För att lösa de uppgifter som utredningen föreslår bör läns- styrelserna tillföras vissa ytterligare resurser.</P>
<P class="p263 ft7">Utredningen konstaterar att alla berörda länsstyrelser lägger ner ett omfattande arbete på rovdjursförvaltningen. Inte sällan är förvalt- ningen starkt utsatt från allmänhet och från media med frågor vid alla tänkbara tidpunkter, krav och ibland också kritik.</P>
<P class="p109 ft7">Det är angeläget att de som arbetar med rovdjursförvaltningen känner ett starkt stöd från myndighetens ledning. Utredningens slutsats är att så också är fallet. Frågorna tillmäts på regional nivå stor vikt och omnämns ofta i länsstyrelsernas årsredovisningar.</P>
<P class="p109 ft7">Länsstyrelserna har under den senaste tioårsperioden också fått tillskott av budgetmedel, i några fall betydande tillskott, för rov- djursförvaltningen. Avsaknaden av generella riktlinjer i samband härmed har dock medfört att, förvaltningen som framgått av enkät- svaren, är organiserad med mycket stor variation från län till län. Även arbetsformerna varierar.</P>
<P class="p12 ft7">Rennäringens särskilda behov för att uthålligt kunna bedriva renskötsel, skillnaderna i förekomst av rovdjur och skillnaderna i</P>
<P class="p363 ft15">447</P>
</DIV>
<DIV id="page_448">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">resurser motiverar i sig att rovdjursförvaltningen kan organiseras olika, men skillnaderna i organisation är ändå så stora att det måste ifrågasättas om inte en större enhetlighet är nödvändig.</P>
<P class="p17 ft7">Alla berörda länsstyrelser ska arbeta med att aktivt förvalta rov- djursstammarna efter rovdjurspolitikens intentioner med hjälp av de styrmedel som står till förfogande, juridiska, ekonomiska och informativa, för att uppnå de regionala målen för rovdjursstammar- nas storlek och utbredning, förändra de negativa attityderna till rovdjuren och öka samverkan mellan olika parter för att uppnå en större respekt för olika uppfattningar.</P>
<P class="p19 ft7">I åtgärderna ingår målformulering, aktiva förvaltningsåtgärder som förebyggande tillsyn och andra förebyggande åtgärder samt reaktiva åtgärder. Samarbete måste utvecklas med näringar och andra intressenter, ideella organisationer, myndigheter och i före- kommande fall med forskningen.</P>
<P class="p19 ft7">Om rovdjursstammarna lokalt eller regionalt blir så stora att omfattande störningar och skador kan dokumenteras ska den regi- onala rovdjursförvaltningen kunna medverka i att genom beslut om licensjakt i förekommande fall, skyddsjakt eller på annat sätt deci- mera stammen eller ta bort djur med olämpligt uppträdande.</P>
<P class="p19 ft7">Samtidigt ska den regionala rovdjursförvaltningen i samarbete med polis och åklagare visa nolltolerans mot illegal jakt.</P>
<P class="p95 ft7">Det måste i alla berörda län finnas utvecklade rutiner inför ar- betsuppgifterna och dokumentation över bedömningar och utfört arbete. Det måste ske värdering av måluppfyllelse samt andra ut- värderingar och återföring av erfarenheter i en lärande, adaptiv för- valtning. Kommunikationen med de människor som berörs av rov- djuren måste vara konsekvent. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det angeläget att myndighetsutövningen sker likvärdigt i länen. Utred- ningen föreslår att en översyn av länsstyrelsernas organisation av rovdjursförvaltningen sker i syfte att uppnå en större grad av en- hetlighet, även om olikheterna i förutsättningar motiverar vissa skillnader. En särskild förordning för rovdjursförvaltningen kan bidra till att länsstyrelsernas resurser för rovdjursförvaltning orga- niseras på ett mera enhetligt sätt.</P>
<P class="p312 ft7">Flertalet av de verksamma i den regionala rovdjursförvaltningen har rekryterats utifrån kompetens i biologiskt avseende, utbildning och erfarenheter i artskydd och naturvård. Det är viktiga egenska- per som också i framtiden måste tillgodoses i förvaltningen. I takt med ökade resurser bör dock även samhällsvetenskaplig och bete-</P>
<P class="p587 ft15">448</P>
</DIV>
<DIV id="page_449">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">endevetenskaplig kompetens tillföras rovdjursförvaltningens orga- nisation.</P>
<P class="p11 ft7">Förvaltningens ansvar att arbeta med samspelet människa – rov- djur, formerna för dialogen med medborgarna, respekt för olika uppfattningar, samt konflikthanteringen i akuta situationer skulle vinna på att den ofta goda naturvetenskapliga kompetensen och lokalkännedomen kompletteras med samhällsvetenskaplig eller beteendevetenskaplig kompetens för att utveckla metoder och former för dialogen i dessa frågor i det demokratiska samhället.</P>
<P class="p12 ft7">Utredningens syn på verksamheten med rovdjursinventeringar redovisas i ett särskilt kapitel. Där berörs också frågan om inven- teringsverksamhetens organisation. Rovdjursinventeringarna kan vara gynnsamma tillfällen att utveckla dialogen och kommunika- tionen med många som är personligt engagerade i rovdjursfrågorna.</P>
<P class="p12 ft7">Länsstyrelsernas samverkan med andra myndigheter i rovdjurs- förvaltningen, bl.a. med polisen skulle underlättas om polismyn- digheten hade en tydligare ansvarsfördelning. Förslag härom redo- visas i kapitlet om illegal jakt.</P>
<P class="p109 ft7">Samverkan över länsgränserna fungerar relativt väl. I takt med ökade rovdjursstammar som ofta rör sig över länsgränserna bör samverkansförmågan utvecklas ytterligare, bl.a. i inventeringarna. Arbetet med regionala förvaltningsplaner ska ske i kontakt med omgivande län för att få största möjliga samordning till stånd.</P>
<P class="p13 ft7">Utredningen har särskilt studerat länsstyrelsernas arbete vid rovdjursskador på tamdjur och sällskapsdjur, däribland hundar. Ut- redningen finner att denna verksamhet generellt sett fungerar väl. Vid skada är ofta besiktningspersonal på plats inom kort, utbetal- ning av ersättningar sker oftast föredömligt snabbt, vilket också har positiv betydelse för inställningen till rovdjursförvaltningen hos de som drabbas av rovdjursskador. För renskötseln finns ett särskilt ersättningssystem som kommenteras i annat kapitel.</P>
<P class="p12 ft7">Variationen är större i arbetet med förebyggande åtgärder. Vissa länsstyrelser är snabbt på plats med rovdjursstängsel, diskussion om förebyggande åtgärder och information i samband med nya rovdjursangrepp. I andra län kan dessa insatser dröja, ibland med osäkerhet och misstro som följd.</P>
<P class="p12 ft7">Den uppgift som framförallt måste utvecklas är dialogen med medborgarna, olika medborgargrupper och organisationer samt med lokalsamhället vid skador, störningar eller konflikter i relatio- nen människa – rovdjur. Det är en svår uppgift, ofta med starka känslor inblandade. Öppenhet i informationen, upprepade kon-</P>
<P class="p477 ft15">449</P>
</DIV>
<DIV id="page_450">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">takter och samtal, lokala arbetsgrupper är några av de instrument som måste användas i detta arbete. Oftast är samverkan i arbetet med flera organisationer eller med kommuner att föredra framför att länsstyrelsen som myndighet ensam inbjuder till dialog. Utred- ningens syn på de regionala rovdjursgruppernas roll har tidigare utvecklats.</P>
<P class="p160 ft7">Ett regionalt ansvar för licensjakt och skyddsjakt, inom angivna förutsättningar, ökar enligt utredningens uppfattning den regionala rovdjursförvaltningens möjligheter att föra en reell dialog med medborgarna.</P>
<P class="p17 ft7">Som tidigare konstaterats har den regionala rovdjursförvalt- ningen tillförts resurser under den senaste tioårsperioden. Genom en förändrad organisation bör dessa resurser kunna tillvaratas på ett effektivare sätt. Utredningen föreslår därutöver, mot bakgrund av vad som redovisats, att länsstyrelserna tillförs ytterligare resurser i form av medel ur Utgiftsområde 20 Allmän naturvård, anslaget</P>
<P class="p951 ft7">34:3 Åtgärder för biologisk mångfald med sammanlagt 8 miljoner kronor fördelade med 1,5 miljoner kronor till länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län, med 4 miljoner kronor till länsstyrelserna i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Värm- lands, Västernorrlands, Västra Götalands, Västmanlands och Örebro län samt med 2,5 miljoner kronor att fördelas bland övriga län.</P>
<P class="p201 ft7">Medlen avser i huvudsak åtgärder för att i enlighet med syftet i konventionen om biologisk mångfald förstärka den samhälls- och beteendevetenskapliga kompetensen hos länsstyrelserna i arbetet med att fördjupa dialogen i det demokratiska samhället om rov- djurspolitiken med såväl medborgare i allmänhet, intressegrupper som med direkt berörda av rovdjurens närvaro.</P>
<P class="p206 ft28"><SPAN class="ft28">16.8</SPAN><SPAN class="ft64">Naturvårdsverket</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Naturvårdsverket bildades 1967 som central förvaltningsmyndighet på miljöområdet. Verksamheten skall främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i riksdagens miljökvalitetsmål och strategier. Verket har samordnande och vägledande ansvar för viltförvalt- ningen i landet. Rovdjurspolitiken är en del av viltförvaltningen och genomförs förutom av Naturvårdsverket även av andra centrala och regionala myndigheter, organisationer och andra aktörer. Natur- vårdsverket har ca 550 anställda varav två – tre handläggare är helt</P>
<P class="p534 ft15">450</P>
</DIV>
<DIV id="page_451">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">engagerade i rovdjursförvaltningen. Rovdjursförvaltningen sorterar på verket under naturresursavdelningens viltförvaltningsenhet. Miljörättsavdelningen bistår med juridisk kompetens.</P>
<P class="p109 ft7">För viltförvaltningen är miljöbalken och jaktlagen med under- liggande förordningar de viktigaste författningarna. Naturvårds- verket har utfärdat flera föreskrifter och allmänna råd som direkt berör förvaltningen av rovdjur.</P>
<P class="p109 ft7">Naturvårdsverket fördelar merparten av anslagen inom området. Det är medel för inventering, viltskador, forskning, information. Naturvårdsverket utfärdar föreskrifter om inventering av rovdjur, jakt, artskydd och viltskador. Verket beslutar vidare f.n. om skyddsjakt efter varg, järv och kungsörn och om länsöverskridande jakt efter björn och lodjur. Verket sköter också Rovdjursforum, den nationella rovdjursdatabasen, ett verksamhetsstöd f.n. främst för länsstyrelserna.</P>
<P class="p10 ft7">Det finns vidare fleråriga avtal med universitetsinstitutioner som utför <NOBR>DNA-analyser</NOBR> av prover av betydelse för förvaltningen. Viltskadecenter utför viktiga arbetsuppgifter på uppdrag av verket. Naturvårdsverket samverkar slutligen med andra myndigheter i arbetet med att förebygga jaktbrott och samarbetar med de nor- diska förvaltningsmyndigheterna beträffande rovdjursförvaltning, särskilt beträffande inventering av och forskning om stora rovdjur.</P>
<P class="p12 ft7">Förordningen (2001:1096) med instruktion för Naturvårds- verket innehåller övergripande formuleringar där bl.a. ett rikt djur- liv nämns under miljökvalitetsmålen. I instruktionen sägs även att verket ska svara för frågor om jakt och vilt enligt jaktlagstiftningen och för Rådet för rovdjursfrågor, ett rådgivande samrådsorgan som bistår Naturvårdsverket i genomförandet av rovdjurspolitiken.</P>
<P class="p12 ft7">Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 avseende utgifts- område 20 Allmän miljö- och naturvård, anslaget 34:1 Naturvårds- verket får myndigheten använda 10 miljoner kronor som bidrag till av andra organiserat bedrivet utvecklingsarbete som främjar de verksamheter som verket ansvarar för. 5 miljoner kronor ska för- delas till insatser för information om rovdjur och för att utvärdera informationssatsningen, varav högst 4 miljoner kronor ska tilldelas centra för information om rovdjur efter ansökan.</P>
<P class="p108 ft7">Enligt regleringsbrevet avseende utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald, som omfattar totalt 1 733 miljoner kronor, får anslaget även dispo- neras för upprättande och genomförande av åtgärdsprogram, vilt- förvaltning samt inventeringar m.m. för arter och livsmiljöer. Från</P>
<P class="p477 ft15">451</P>
</DIV>
<DIV id="page_452">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">anslaget har under de tre senaste åren betydande belopp tillförts rovdjursförvaltningen.</P>
<P class="p17 ft7">För år 2007 har Naturvårdsverket som bidrag till länsstyrelser- nas arbete med rovdjursinventeringar från anslaget fördelat totalt 22 miljoner kronor varav drygt 14 miljoner kronor till län som omfattas av renskötsel.</P>
<P class="p17 ft7">Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 för Sametinget av- seende utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslut- ande näringar, anslaget 42:5 Ersättningar för viltskador m.m. dispo- nerar Naturvårdsverket 41,8 miljoner kronor och Sametinget 49,2 miljoner kronor av anslaget. Sametinget använder drygt 3,2 miljo- ner kronor för samebyarnas inventeringar av rovdjur. Naturvårds- verket fördelar 37,8 miljoner kronor som bidrag till länsstyrelserna för deras arbete med skadeförebyggande åtgärder samt ersättningar för inträffade skador av stora rovdjur och andra arter. Resterande 4 miljoner kronor fördelas till länsstyrelserna i Värmlands och Dalarnas län för arbetet med att utveckla rovdjursakutgrupper.</P>
<P class="p332 ft7">Naturvårdsverket disponerar således inga egna medel från vilt- skadeanslaget.</P>
<P class="p95 ft7">Naturvårdsverket administrerar genom sitt viltforskningssekre- tariat de medel regeringen anvisar ur viltvårdsfonden till viltforsk- ning. Sekretariatet tar hjälp av en vetenskaplig viltforsknings- kommitté för att avgöra vilka projekt som ska få bidrag. Kommit- tén vägleds i sina beslut av ett forskningsprogram för åren 2003– 2007, ”Forskning för hållbar förvaltning av vilt”, som anger perio- dens mest angelägna forskningsområden.</P>
<P class="p18 ft7">Naturvårdsverkets jaktregister i Kiruna, som innehåller uppgif- ter om de som betalat viltvårdsavgift och de som avlagt jägarexa- men, finansieras också ur viltvårdsfonden.</P>
<P class="p95 ft7">Stiftelsen Alvins fond administreras av Naturvårdsverket. Fonden har sitt ursprung i en donation på <NOBR>1930-talet.</NOBR> Svenska Natur- skyddsföreningen, SNF, och Sveriges Ornitologiska Förening, SOF, är representerade i stiftelsens styrelse. Fonden disponerar under 2007 drygt 1 miljon kronor, som fördelas till många olika projekt som drivs av forskningsinstitutioner, föreningar och en- skilda. Fonden har under lång tid stött inventeringsarbetet av kungsörn och också initierat bildandet av Kungsörngrupperna i Norrland och finansieringen av det årliga Kungsörnsymposiet.</P>
<P class="p952 ft15">452</P>
</DIV>
<DIV id="page_453">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389453x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p378 ft10"><SPAN class="ft10">16.8.1</SPAN><SPAN class="ft14">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p276 ft7">Utredningens förslag: Naturvårdsverket är den nationella myn- digheten med ansvar för rovdjurspolitikens genomförande. Ver- ket ska arbeta med vägledning och samordning av länsstyrelser- nas arbete. Naturvårdsverket ska fastställa de regionala förvalt- ningsplanerna, svara för kontakterna med andra länders natio- nella myndigheter och internationella organisationer, finansie- ring av forskning på rovdjursområdet, riktlinjer för inventer- ingar, uppföljning och utvärdering. Naturvårdsverket ska också ansvara för Rovdjursforum, den nationella rovdjursdatabasen.</P>
<P class="p953 ft8">Rovdjursforum ska ha en offentlig del, tillgänglig för all- mänhet och media. 3 miljoner kronor ska anvisas för en om- görning av databasen.</P>
<P class="p954 ft7">Naturvårdsverket har centrala uppgifter i rovdjurspolitikens ge- nomförande. Myndigheten ska också i framtiden ha den ledande rollen för att säkerställa överblick, analyskapacitet, policy, metod- utveckling och Sveriges ansvar enligt internationella åtaganden. På myndighetsnivå bör främst Naturvårdsverket vara den myndighet som svarar för Sveriges kontakter och samarbete med EU, andra internationella organ och ett närmare samarbete med bl.a. Norge och Finland. Naturvårdsverket har att under regeringen och Reger- ingskansliet tillse att roller och ansvarsfördelning mellan myndig- heter är klara och fungerar väl.</P>
<P class="p278 ft7">Naturvårdsverket ska också fortsättningsvis ha ansvar för den centrala planeringsprocessen och delvis finansiera forskning inom rovdjursområdet och i interaktionen mellan bl.a. rovdjur, männi- skor och näringsverksamhet. Tillsammans med Viltskadecenter ska myndigheten utveckla strategi och metodik för rovdjursinventer- ingarna och tillse att Sverige har det underlag genom inventering- arna som är nödvändigt för att kunna bedöma populationernas storlek och frågor om gynnsam bevarandestatus.</P>
<P class="p108 ft7">Naturvårdsverket ska också tillsammans med Viltskadecenter ha en central roll i kompetensutveckling för verksamma inom rov- djursförvaltningen och tillse att metodutveckling och forskningsre- sultat kommer bl.a. den regionala rovdjursförvaltningen till del. Naturvårdsverket bör ha uppgiften att också fortsättningsvis svara för Sveriges rapportering bl.a. till EU om rovdjursstammarna, rov- djurspolitiken och rovdjursförvaltningens inriktning. Verket ska</P>
<P class="p379 ft15">453</P>
</DIV>
<DIV id="page_454">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">också svara för att en kontinuerlig återföring av information från <NOBR>EU-nivån</NOBR> sker till bl.a. den regionala nivån.</P>
<P class="p17 ft7">Utredningen föreslår att Naturvårdsverket ska fastställa de regi- onala förvaltningsplanerna. Det innebär också att verket bör ta del av arbetet under planeringsprocessen och underlätta samordning på nationell nivå. Ansvaret för beslut och genomförande av skyddsjakt enligt de regionala förvaltningsplanerna ska enligt utredningens förslag åvila den regionala rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverket ska dock ha ansvar för att på nationell nivå utvärdera och följa upp verksamheten i en adaptiv förvaltning.</P>
<P class="p19 ft7">Utredningen har tagit del av den utvärdering som tidigare gjorts av verksamheten i Rådet för rovdjursfrågor. Utredaren har även deltagit vid sammanträde med rådet och följt verksamheten under den tid utredningen bedrivits. Den bild som förmedlas av såväl le- damöter som Naturvårdsverket är att rådet i dag fungerar väl som ett samrådsorgan på central nivå mellan myndigheten och ledamö- terna som är företrädare för ideella och intresseorganisationer, med engagemang i rovdjurspolitiken.</P>
<P class="p18 ft7">Myndigheten använder ofta rådet för samråd före beslut, vilket upplevs meningsfullt av ledamöterna. Rådet ska enligt utredningen fortsätta sitt arbete som under senaste åren. Något formaliserat samarbete mellan det centrala rådet och de regionala rovdjurs- grupperna anses inte nödvändigt.</P>
<P class="p19 ft7">Den nationella databasen Rovdjursforum är ett operativt in- strument i rovdjursförvaltningen. Där registreras resultat av för- yngringar, rovdjursobservationer, viltskador m.m. I utvecklad form kan den vara ett mycket värdefullt instrument för förvaltningen såväl regionalt som nationellt och som tillgänglig faktabas för be- rörda forskare.</P>
<P class="p19 ft7">Norge har numera en motsvarighet, Rovbasen, som ingår i en större portal, Rovviltportalen. Rovviltportalen är i princip öppen för allmänhet och media. Den är mycket användarvänlig och ger den som söker omedelbar tillgång till upplysningar bl.a. om rov- djursbestånd, antal föryngringar, områden för föryngringar samt fällning av rovdjur. Den ger direkt och konkret svar på många av de frågor som ställs av människor som är engagerade i rovdjurs- frågorna.</P>
<P class="p160 ft7">Den norska Rovviltportalen har även en nyhetsförmedling, som baseras på mediareferat om händelser i Norge, men ganska heltäck- ande även för Sverige och dessutom med internationella media- uppgifter tillgängliga. Portalen är i många avseenden föredömlig.</P>
<P class="p372 ft15">454</P>
</DIV>
<DIV id="page_455">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389455x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7">Det svenska Rovdjursforum behöver utvecklas ytterligare i an- vändarvänlighet och överskådlighet, såväl för de som lägger in upp- gifter och registreringar som för de som söker tillgång till exakta lokala uppgifter eller aggregerad information över populationernas utveckling. Det gäller t.ex. kartunderlag, möjligheter att snabbt kunna zooma in och ut från olika områden. Kartmaterialet måste uppdateras med samiska namn. Samebygränserna måste vara kor- rekta, särskilt vid rovdjursspårning över gränserna för att kartlägga föryngringar. Tidigare rovdjursobservationer ska kunna ses utan särskild sökning.</P>
<P class="p10 ft7">Rovdjursforum ska enligt utredningen även ha en publik del som liksom den norska Rovviltportalen kan bidra till att ge kon- kret, saklig och lättillgänglig information till allmänhet och media. Utredningen föreslår att ett engångsanslag beviljas för en större omgörning av Rovdjursforum i detta syfte. Utredningen föreslår att 3 miljoner kronor anvisas som ett engångsbelopp ur anslaget för biologisk mångfald i detta syfte.</P>
<P class="p108 ft7">Naturvårdsverkets uppgifter och organisation är f.n. föremål för översyn i en särskild utredning. Utredningen om de stora rovdju- ren avstår mot bakgrund av detta från att ha synpunkter på Natur- vårdsverkets organisation. Det är självfallet nödvändigt att det centrala ansvar som Naturvårdsverket har för genomförande av rovdjurspolitiken motiverar personella och andra resurser härför, såväl förvaltningsmässigt som juridiskt, samhällsvetenskapligt och som bas för att stimulera forskning och utvecklingsarbete inom rovdjursområdet.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft28">16.9</SPAN><SPAN class="ft64">Sametinget</SPAN></P>
<P class="p523 ft7">Utredningen föreslår att Sametinget i samråd med övriga berörda myndigheter och företrädare för rennäringen, får i uppdrag att genomföra en nationell utvärdering av ersättningssystemets effekter för rennäringen.</P>
<P class="p857 ft7">Sametinget inrättades 1993 efter beslut av riksdagen som ett folk- valt organ och en central förvaltningsmyndighet under regeringen. Tinget har för år 2007 drygt 30 anställda och sammanlagt 25,8 mil- joner kronor i förvaltningsanslag. Ytterligare medel är aviserade för</P>
<P class="p479 ft15">455</P>
</DIV>
<DIV id="page_456">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">2007 och för 2008. Sametinget har huvudkontor i Kiruna och lokalkontor i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund.</P>
<P class="p17 ft7">Uppgiften är främst att bevaka frågor som rör den samiska kul- turen. Verksamhet regleras i sametingslagen (1992:1433) och i för- ordning (1993:327) med instruktion för Sametinget.</P>
<P class="p17 ft7">Sametinget administrerar bidrag för förebyggande åtgärder och ersättningar för rovdjursdödade renar enligt viltskadeförordningen (2001:724). Fr.o.m. 1 januari 2007 har Sametinget övertagit Natur- vårdsverkets föreskriftsrätt när det gäller bidrag och ersättningar vid rovdjursförekomst. Arbete med rovdjursförvaltning har f.n. en handläggare. Myndigheten förordnar samebyarnas inventerings- samordnare. För inventeringssäsongen 2006/2007 rörde det sig om 59 personer. Sametinget är remissinstans avseende beslut om skyddsjakt inom renskötselområdet gentemot Naturvårdsverket och länsstyrelserna.</P>
<P class="p18 ft7">I regleringsbrevet för Sametinget regleras användningen av vilt- skadeanslaget. Här anges ersättningsnivåerna för skador på ren för olika förekomster av rovdjur i renskötselområdet. Sammanlagt för- delar Sametinget för 2007 ca 46 miljoner kronor i viltskadeersätt- ning till landets 51 samebyar och ca 3,2 miljoner kronor för deras medverkan i inventeringsarbetet.</P>
<P class="p19 ft7">Sedan nuvarande rovdjursersättningssystem infördes i rensköt- selområdet 1996, har ingen samlad utvärdering av ersättnings- systemets effekter och påverkan på rennäringen genomförts. Ut- redningen föreslår att Sametinget, i samråd med övriga berörda myndigheter och företrädare för rennäringen, får i uppdrag att genomföra en nationell utvärdering av ersättningssystemets effek- ter för rennäringen.</P>
<P class="p19 ft7">I informationsavsnittet föreslås även Sametinget få ett ökat an- svar att informera om rovdjurens påverkan på rennäringen.</P>
<P class="p543 ft28">16.10 Viltskadecenter</P>
<P class="p200 ft7">Viltskadecenter VSC bildades år 1996 på Naturvårdsverkets initia- tiv i samband med att handläggningen av viltskadeärenden decen- traliserades från Naturvårdsverket till länsstyrelserna, främst för att ansvara för utbildningen av länsstyrelsernas nya viltskadehandläg- gare. Eftersom ersättning och bidrag inte skulle betalas för skador orsakade av jaktbara arter, och ambitionen var att skador så långt</P>
<P class="p430 ft15">456</P>
</DIV>
<DIV id="page_457">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">möjligt skulle förebyggas, fanns det också ett behov av att utveckla skadeförebyggande åtgärder.</P>
<P class="p109 ft7">Viltskadecenter har sedan 1999 en interimistisk styrelse bestå- ende av tre länsstyrelserepresentanter, tre näringsföreträdare och en från Naturvårdsverket. Verksamheten sysselsätter ca sju årsar- betskrafter.</P>
<P class="p109 ft7">Verksamheten omfattar i dag utbildning av olika aktörer i rov- djursförvaltningen. Ett omfattande arbete görs för att utveckla olika förebyggande åtgärder för att förhindra rovdjursskador.</P>
<P class="p109 ft7">Viltskadecenter har på Naturvårdsverkets uppdrag koordine- ringsansvar för inventering av varg och gör fr.o.m. 2003 samman- ställningar över rovdjursförekomsten på nationell nivå. VSC koor- dinerar och prioriterar även prover för <NOBR>DNA-analys</NOBR> från varg, samt har även supportansvar och svarar för projektledning för vidareut- veckling av Rovdjursforum.</P>
<P class="p12 ft7">VSC får årligen medel från Naturvårdsverkets anslag 34:3 Åtgär- der för biologisk mångfald. Under år 2007 får VSC också medel från SLU:s anslag 25:1 anslagspost 1, Sveriges lantbruksuniversitet. Av anslagsposten skall en del användas för utveckling av och informa- tion om förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp på jakthund samt rovdjursangrepp på fäboddjur på fritt skogsbete. Viltskade- center disponerar under 2007 medel ur SLU:s anslag 25:1, anslags- post 2, Förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp. Medlen kommer att användas till förebyggande insatser inom renskötselområdet.</P>
<P class="p278 ft7">För år 2007 är VSC:s budget från Naturvårdsverket 7,1 miljoner kronor. Direktoratet for Naturforvaltning i Norge och Svenska Jägareförbundet har också bidragit med finansiering av särskilda projekt som genomförts i VSC:s regi.</P>
<P class="p109 ft7">VSC:s verksamhet, organisatoriska tillhörighet och finansiering behandlades av Rovdjursutredningen (M 1998:03) och sedermera av Naturvårdsverket som ett särskilt regeringsuppdrag, vilket redo- visades till regeringen 2002.</P>
<P class="p955 ft15">457</P>
</DIV>
<DIV id="page_458">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389458x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft10">16.10.1 Utredningens överväganden och förslag</P>
<P class="p652 ft7">Utredningens förslag: Viltskadecenter ska ha en myndighetsupp- gift under Naturvårdsverkets huvudmannaskap som ska regleras i Naturvårdsverkets instruktion. Verksamheten ska finansieras över eget anslag och regleras i en arbetsordning som beslutas av Naturvårdsverket. Viltskadecenter ska ledas av en styrelse som utses av Naturvårdsverket.</P>
<P class="p706 ft7">Regeringen uppdrog i juni 2001 åt Naturvårdsverket att bland annat redovisa de åtgärder som har vidtagits eller behöver vidtas för att Viltskadecenter ska kunna drivas på ett tillfredsställande sätt med hänsyn till organisation, formell status samt finansiering. Naturvårdsverket redovisade uppdraget i skrivelse till regeringen i maj 2002. Redovisningen remissbehandlades varefter ärendet av regeringen överlämnandes till utredningen i mars 2007.</P>
<P class="p19 ft7">Naturvårdsverkets förslag innebär i korthet att verket genom en ändring i instruktionen blir huvudman för VSC och att verket dis- ponerar en del av viltskadeanslaget för verksamheten. Förslaget innebär vidare att Naturvårdsverket utser VSC:s styrelse och att man besätter ordförandeposten i styrelsen samt att verket träffar avtal med Sveriges Lantbruksuniversitet om genomförande av verk- samheten vid Grimsö Forskningsstation.</P>
<P class="p19 ft7">Remissutfallet har huvudsakligen varit positivt. Den tyngsta kritiken mot NV:s förslag har framförts av Riksrevisionsverket som avstyrker att det inrättas en styrelse för VSC. Enligt Riksrevisions- verket ska ledningen för den verksamhet som bedrivs av en myn- dighet regleras i dess instruktion med där angiven tillämpning av verksförordningen. Myndighetschefen och i vissa fall myndighe- tens styrelse ansvarar för att verksamheten bedrivs författningsen- ligt och effektivt. Statskontoret anser att VSC: s formella status med NV:s förslag förblir oklar. Det är oklart om VSC är en enhet inom NV eller ett självständigt organ som kan fatta egna beslut.</P>
<P class="p332 ft7">Utredningen anser att Viltskadecenter har visat sig tillgodose viktiga funktioner i rovdjursförvaltningen. Det gäller främst i poli- cyarbetet och metodutvecklingen kring förebyggande insatser för att begränsa viltskador, samt genom medverkan i kompetensut- veckling av anställda i berörda myndigheter. Viltskadecenter har som redovisats vidare uppgifter som koordineringsansvarig för vargnventeringarna och uppgifter som gäller statistikföring och</P>
<P class="p225 ft15">458</P>
</DIV>
<DIV id="page_459">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">information i rovdjursfrågor. Verksamheten ska som föreslås i avsnittet om förebyggande insatser mot viltskador på ren enligt utredningen vidgas till att omfatta även förebyggande insatser i ren- skötselområdet.</P>
<P class="p11 ft7">Det finns mot denna bakgrund enligt utredningen starka skäl att verksamheten nu får en fastare organisatorisk form. Utredningen har förståelse för dåvarande Riksrevisionsverkets principiella syn- sätt men anser att i Viltskadecenters fall finns starka motiv för att skapa en stabilare grund. Viltskadecenter handlägger uppgifter som inte självklart kan hanteras av Naturvårdsverket i dess nuvarande struktur.</P>
<P class="p10 ft7">Verksamheten bedrivs i nära kontakt med länsstyrelser och andra myndigheter, med näringar som är starkt berörda av rov- djursförvaltningen och har dessutom behov av närhet till den forsknings- och utvecklingsmiljö som Grimsö kan erbjuda. Nöd- vändigheten av en funktion med Viltskadecenters uppgifter torde dessutom knappast ifrågasättas. Viltskadecenter bör efter den tid då man etablerat verksamheten få en mera permanent organisa- tionsform. Alternativet att ombilda VSC till en egen liten myndig- het med egen instruktion kan utredningen inte förorda.</P>
<P class="p278 ft7">Utredningen föreslår därför att Viltskadecenter ska ha en myn- dighetsuppgift under Naturvårdsverkets huvudmannaskap som re- gleras i NV:s instruktion. Verksamheten bör finansieras över eget anslag. Viltskadecenter ska enligt utredningen finansieras med me- del anslaget för miljöövervakning för att finansiera sådana delar som kan hänföras till allmän miljöövervakning. Anslaget för biologisk mångfald bör användas när centret svarar för verksamhet som hör hit. VSC bör också själv ha möjlighet att bidra till finansieringen.</P>
<P class="p12 ft7">Utredningen föreslår vidare att verksamheten vid Viltskadecen- ter ska regleras i en arbetsordning som beslutas av Naturvårdsver- ket. Även om det är ovanligt finns det andra exempel i statsförvalt- ningen på att myndighetsuppgifter leds av en särskild styrelse och utredningen anser att det i detta fall, för att få största möjliga för- ankring bland berörda, är ett lämpligt sätt att leda verksamheten vid VSC. Utredningen föreslår därför att Viltskadecenter ska ledas av en styrelse som utses av Naturvårdsverket.</P>
<P class="p956 ft15">459</P>
</DIV>
<DIV id="page_460">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft28">16.11 Sveriges lantbruksuniversitet</P>
<P class="p200 ft7">Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, bedriver merparten av vilt- forskningen i landet. Forskningen om de stora rovdjuren är knuten till Grimsö forskningsstation i Bergslagen och till Institutionen för skoglig zooekologi i Umeå.</P>
<P class="p17 ft7">Även Viltskadecenter tillhör SLU liksom ArtDatabanken och Centrum för Biologisk Mångfald, CBM.</P>
<P class="p17 ft7">SLU disponerar under anslag 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet totalt drygt 1,4 miljarder kronor. Enligt SLU:s regleringsbrev för budgetåret 2007 ska 77 miljoner kronor användas för ArtDataban- kens verksamhet, 2 miljoner kronor ska användas för utveckling av och information om förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp på jakthund samt rovdjursangrepp på fäboddjur på fritt skogsbete. Efter beslut av regeringen i oktober 2007 har medel anvisats för innevarande år för förebyggande insatser inom renskötselområdet. Avsikten är att SLU under en treårsperiod ska kunna använda ca 3 miljoner kronor årligen för förebyggande insatser inom ren- näringen. Medlen disponeras av Viltskadecenter.</P>
<P class="p207 ft28">16.12 ArtDatabanken</P>
<P class="p200 ft7">ArtDatabanken är Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer. Verksamheten startade 1984 på Naturvårdsverkets ini- tiativ och har sedan 1993 egen finansiering efter beslut av riksda- gen. ArtDatabanken är en för Naturvårdsverket och Sveriges lant- bruksuniversitet gemensam arbetsenhet med egen styrelse och pla- cering vid SLU i Uppsala, fakulteten för naturresurser och lant- bruksvetenskap.</P>
<P class="p18 ft7">Verksamheten omfattar drygt 60 anställda. Flera hundra perso- ner är engagerade i expertkommittéer och artprojekt. Verksamhe- ten omsätter ca 100 miljoner kronor per år. ArtDatabanken sam- manställer rödlistor som beskriver hotsituationen för landets samt- liga djur, växter och svampar. Listorna blir officiella dokument se- dan de fastställts av Naturvårdsverket, som ansvarig myndighet. ArtDatabanken driver Artportalen som är ett webbaserat rapport- system som fritt kan användas av envar.</P>
<P class="p957 ft15">460</P>
</DIV>
<DIV id="page_461">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389461x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft28">16.13 Övriga universitet och högskolor</P>
<P class="p194 ft7">Uppsala universitet och fr.o.m. år 2007 även Lunds universitet har flerårsavtal med Naturvårdsverket för att utföra <NOBR>DNA-analyser</NOBR> av prover från stora rovdjur från Sverige. Uppsala universitet har även avtal med Norge om motsvarande prover på varg och lo. Arbetet utförs i nära samarbete med forskningsmiljöer som ligger i fronten beträffande metod- och teknikutveckling inom området.</P>
<P class="p12 ft7">Det finns också exempel på samhällsvetenskaplig forskning kring rovdjursförvaltning, bl.a. vid Umeå Universitet, Luleå Tek- niska universitet och vid Centrum för forskning om offentlig sek- tor, Cefos, Göteborgs universitet. Den samhällsvetenskapliga forskningen, bl.a. i statsvetenskap och sociologi, är dock starkt be- gränsad i jämförelse med den naturvetenskapliga inom området rovdjursforskning.</P>
<P class="p839 ft28">16.14 Statens jordbruksverk</P>
<P class="p194 ft7">Statens jordbruksverk är expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat ansvar för jordbruk och trädgård. Myndigheten har drygt 1 100 anställda, varav 6 per- soner arbetar med <NOBR>CITES-ärenden</NOBR> och några personer med ärenden kopplade till djurparker och vilthägn.</P>
<P class="p12 ft7">Arbete inom området biologisk mångfald innefattar bl.a. att be- vara och sköta ängs- och betesmarker och även småskalig djurhåll- ning i glesbygd och på fäbodar, vilka också är av betydelse för såväl kulturmiljön som turismen. Jordbruksverkets sektorsansvar för rennäringen har 2007 överförts till Sametinget.</P>
<P class="p109 ft7">Jordbruksverkets regleringsbrev för 2007 innehåller ett krav på återrapportering av artskyddsarbetet inom CITES</P>
<P class="p539 ft28">16.15 Djurförsöksetiska nämnderna</P>
<P class="p958 ft8">Utredningen föreslår: En av de djurförsöksetiska nämnderna ska ha ansvaret för att bedöma samtliga ansökningar om forskning på vilt inklusive rovdjur.</P>
<P class="p512 ft15">461</P>
</DIV>
<DIV id="page_462">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">Det finns sju djurförsöksetiska nämnder i landet, två i Stockholm, en i Uppsala, Linköping, Malmö/Lund, Göteborg och Umeå. An- talet ansökningar till nämnderna om forskning på vilt inklusive rovdjur är mycket litet. Utredningen föreslår mot bakgrund härav att en av nämnderna får ansvaret för att bedöma samtliga ansök- ningar om forskning på vilt inklusive rovdjur.</P>
<P class="p406 ft28">16.16 Naturhistoriska riksmuseet</P>
<P class="p200 ft7">Naturhistoriska riksmuseet, NRM, är ett kunskapscentrum och en mötesplats för allmänheten och experter byggd kring samlingar, kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning. Museet har ca 250 anställda, varav två personer arbetar med rovdjursrelaterade frågor på forskningsavdelningen.</P>
<P class="p17 ft7">Verksamheten regleras i förordningen (2005:736) med instruk- tion för Naturhistoriska riksmuseet. NRM är mottagare av statens vilt, vilket inkluderar de stora rovdjuren och ett <NOBR>50-tal</NOBR> andra vilda däggdjurs- och fågelarter i landet. Naturvårdsverket fördelar 100 000 kr från anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald, under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, för att NRM rutin- mässigt skall röntga inkomna döda örnar.</P>
<P class="p18 ft7">NRM yttrar sig regelmässigt beträffande ansökningar hos Na- turvårdsverket från myndigheter, företag eller andra som vill dispo- nera statens vilt i samband med att rovdjur fällts t.ex. vid skydds- jakt.</P>
<P class="p843 ft28">16.17 Statens veterinärmedicinska anstalt</P>
<P class="p200 ft7">Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är bl.a. veterinärmedi- cinskt expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda. Djur eller djurdelar tillhörande björn, järv, lodjur och varg sänds till SVA för undersökning. SVA gör numera rutinmässigt åldersbestäm- ningar och i många fall röntgenundersökningar för att upptäcka äldre skottskador eller andra skador. SVA tar prover för egna ana- lyser och förmedlar prover till rovdjursprojekten och för DNA- analyser. Arbetet med stora rovdjur har ökat i omfattning under senare år i takt med ökade rovdjursstammar.</P>
<P class="p18 ft7">I SVA:s regleringsbrev för 2007 sägs att SVA ska ha en effektiv och förebyggande sjukdomsövervakning bl.a. av vilda djurpopula-</P>
<P class="p534 ft15">462</P>
</DIV>
<DIV id="page_463">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">tioner och man ska driva en grupp för samråd i frågan med Natur- vårdsverket.</P>
<P class="p109 ft7">De stora rovdjuren är en viktig faktor i övervakningen av sjukdomar hos vilda djur. De dödar ofta sjuka djur som utgör ett lättare byte. Försvinner rovdjuren ändras sjukdomspanoramat. Frånvaro av rovdjur innebär att djur som drabbas av en smittsam sjukdom oftast lever längre och har större möjligheter att sprida smittan vidare. I områden i världen där rovdjur saknas utgör infek- tionssjukdomar och parasiter ofta de vanligaste dödsorsakerna. I vissa fall är sjukdomar och dödsfall orsakade av människan, exempelvis av miljögifter. I andra fall kan vilda djurs sjukdomar smitta till tamdjur eller till människa.</P>
<P class="p484 ft7">SVA har ca 400 anställda, varav sju personer arbetar med upp- gifter relaterade till rovdjursförvaltningen. För viltverksamheten får SVA 3,05 miljoner kronor ur viltvårdsfonden. Naturvårdsverkets fördelar vidare från anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald, under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, 1 miljon kro- nor för det utökade arbetet med rovdjur och 3 miljoner kronor för sjukdomsövervakning av vilda djur.</P>
<P class="p12 ft7">Polisen ska överlämna omhändertagen varg, björn, järv och lo till SVA. Örnar ska överlämnas om det behövs för att utreda brott eller misstanke om sjukdom. Enligt utredningen finns anledning att överväga om inte även kungsörnen ska ingå som en av de arter som rutinmässigt ska skickas till SVA för undersökning innan slutförva- ring på Naturhistoriska riksmuseet. Det skulle ge en mera kom- plett bild av de sjukdomar och dödsorsaker som drabbar arten.</P>
<P class="p108 ft7">Det saknas i dag resurser för att på plats på SVA, rutinmässigt kunna helkroppsröntga alla stora rovdjur. Vid misstanke om grova jaktbrott fraktas kropparna f.n. till Sveriges Lantbruksuniversitet, som visserligen finns i närheten, men som föranleder merarbete som kräver tid, personal och kostnader. För att få en säkrare och snabbare bild av omfattningen av skottskador bör enligt utred- ningen röntgenutrustning i anslutning till obduktionsverksamheten prioriteras. Det bör kunna finansieras genom en engångssumma inom det ramanslag som tilldelas SVA.</P>
<P class="p108 ft7">Obduktionsverksamheten har också, trots utbyggnad, begrän- sad tillgång till frysutrymmen, beroende på att utredningar om misstänkt jaktbrott ökat och ofta drar ut på tiden, innan beslagen kan hävas.</P>
<P class="p512 ft15">463</P>
</DIV>
<DIV id="page_464">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389464x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft28">16.18 Skogsstyrelsen</P>
<P class="p200 ft7">Skogsstyrelsen är central myndighet för skogsbruket och arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen långsik- tigt ger en god avkastning samtidigt som biologisk mångfald beva- ras. I ansvaret ingår också att lyfta fram skogens värden för rekrea- tion och friluftsliv. Skogsstyrelsen har huvudkontor i Jönköping och lokalkontor över hela landet. Skogsvårdslagen (1979:429) och skogsvårdsförordningen (1993:1096) med tillhörande föreskrifter och allmänna råd har betydelse i verksamheten.</P>
<P class="p18 ft7">Konflikten skogsskador och klövvilt och skyddet av boträd har stor betydelse för rovdjursförvaltningen. Med stöd av bemyndi- gande i skogsvårdslagen och skogsvårdsförordningen har Skogs- styrelsen utfärdat föreskrifter (SKSFS 1993:2) om den hänsyn som ska tas till bl.a. naturvårdens intressen vid skötseln av skog, t.ex. när det gäller boträd och träd som kan utvecklas till boträd. Utred- ningen behandlar dessa frågor under kapitlet om rovdjursstammar- nas utveckling.</P>
<P class="p959 ft28">16.19 Statistiska centralbyrån</P>
<P class="p502 ft7">Utredningen föreslår: För att öka tillgängligheten till officiella uppgifter ska Statistiska centralbyrån publicera årlig statistik över rovdjursstammarnas antal och fördelning över landet.</P>
<P class="p537 ft7">Statistiska Centralbyrån SCB är central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken och för annan statlig statistik. Enligt Lagen (2001:99) om den officiella statistiken ska statistik finnas för all- män information, utredningsverksamhet och forskning. Statistik- ansvariga myndigheter är bl.a. Naturvårdsverket, Statens jord- bruksverk, Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet. I SCB:s senaste årsbok finns inga uppgifter om rovdjur. Av statisti- ken från rättsväsendet över anmälda brott kan man inte urskilja vilka jaktbrott som avser rovdjur.</P>
<P class="p18 ft8">Nordisk statistisk årsbok ges årligen ut av Nordiska minister- rådet. Den innehåller bl.a. uppgifter om jakt och avskjutningsstati- stik över fällda rovdjur i Norden inklusive Grönland.</P>
<P class="p95 ft7">Avskjutningsstatistik av officiell karaktär finns från 1815 till 1983. I Domänstyrelsens årsböcker redovisades statistiken årligen</P>
<P class="p408 ft15">464</P>
</DIV>
<DIV id="page_465">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td238"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p15 ft27">En utvecklad rovdjursförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft7">från 1911 till 1967 i tabeller med samma tabellnummer (där redovi- sas även skador av vilt). Efter Naturvårdsverkets tillkomst övertogs redovisningen av verket. Den återfanns i verkets årsböcker fram till 1983, då den helt upphörde. Därefter har vissa uppgifter redovisats, men de är inte längre jämförbara över tiden. I dag saknas även många uppgifter.</P>
<P class="p13 ft7">Viltskadecenter redovisar på Naturvårdsverkets uppdrag viss viltskadestatistik fr.o.m. 2003. För att öka tillgängligheten till offi- ciella uppgifter om de stora rovdjurens förekomst föreslår utred- ningen att SCB ska publicera årlig statistik över rovdjursstammar- nas antal och fördelning över landet.</P>
<P class="p539 ft28">16.20 Livsmedelsverket</P>
<P class="p194 ft8">Livsmedelsverket har ett överordnat ansvar för livsmedelskontrol- len. Verket tillämpar livsmedelslagen (1971:511) och livsmedels- förordningen (2006:813).</P>
<P class="p65 ft7">Sedan den 1 januari 2006 gäller nya regler för kontroll av slakt av vilt och hägnat vilt. För vildsvin, björn och andra köttätande djur samt för dov- och kronhjort gäller alltid krav på köttbesiktning. Således får kött från fällda björnar endast hanteras av godkända vilthanteringsanläggningar.</P>
<P class="p522 ft28">16.21 Tullverket</P>
<P class="p194 ft7">Tullverket arbetar i två huvudprocesser, effektiv handel och Brotts- bekämpning. Handeln med utrotningshotade djur och växter och skinn och troféer av t.ex. stora rovdjur ingår bland Tullverkets arbetsuppgifter.</P>
<P class="p960 ft15">465</P>
</DIV>
<DIV id="page_466">
</DIV>
<DIV id="page_467">
<P class="p961 ft146"><SPAN class="ft6">17</SPAN><SPAN class="ft145">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet vid viltskador samt metoder för att förebygga skador</SPAN></P>
<P class="p733 ft28"><SPAN class="ft28">17.1</SPAN><SPAN class="ft64">Viltskador på andra tamdjur än ren</SPAN></P>
<P class="p284 ft7">Rovdjurens predation på tamdjur är en viktig orsak till konflikter mellan stora rovdjur och människor. Angreppens omfattning varie- rar beroende på rovdjursförekomst, täthet av tamdjur, tillgång på naturliga bytesdjur och vilka förebyggande åtgärder som vidtagits. Skillnader i tamdjurshållning och förebyggande åtgärder är den viktigaste faktorn för att förklara skillnaden i predationsnivåer mellan länder och regioner i Europa.</P>
<P class="p12 ft8">Lodjur angriper främst får och getter och nötkreatur endast i sällsynta fall. Lodjur orsakar ofta färre angrepp på tamdjur jämfört med varg och björn.</P>
<P class="p65 ft7">I Sverige finns drygt 500 000 får och årligen angrips <NOBR>300–500</NOBR> får av stora rovdjur. I Sverige går vanligen fåren inom någon form av stängsel och i områden med mest fårskötsel är rovdjurstätheten inte särskilt hög.</P>
<P class="p65 ft7">I Norge finns 2,5 miljoner får och det är mycket vanligt med fritt bete i skog och fjäll och här ersätts ca 30 000 får varje år. I Norge står järven för de flesta angreppen på får medan i järven i Sverige förekommer i mycket liten omfattning i områden med får- skötsel. Predationens omfattning i Norge är mer ett resultat av tamdjurshållningens karaktär snarare än av antalet järvar, lodjur och vargar.</P>
<P class="p12 ft7">Antalet rovdjursangrepp på tamdjur i Sverige har ökat mellan åren 1997 och 2005. Under perioden dokumenterades i Sverige totalt 554 angrepp av varg, lodjur, björn eller kungsörn. Lodjuren</P>
<P class="p363 ft15">467</P>
</DIV>
<DIV id="page_468">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389468x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">svarar för de flesta angreppen. Vargarna står för fler angripna tam- djur, medan antalet angrepp är färre. Idag känner de flesta tam- djursägare till att de kan få ersättning för viltskador och mörker- talet för rovdjursrivna tamdjur får antas vara avsevärt lägre idag än före 1999, då ersättningssystemet var nytt. Angreppen under den aktuella perioden fördelar sig på respektive rovdjursart enligt följande tabell.</P>
<P class="p207 ft2">Tabell 7.1 Antalet rovdjursangrepp på tamdjur i Sverige 1997 2005</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr9 td239"><P class="p27 ft2">Rovdjursart</P></TD>
<TD class="tr9 td240"><P class="p962 ft2">Antal angreppstillfällen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td241"><P class="p27 ft2">Lodjur</P></TD>
<TD class="tr30 td242"><P class="p963 ft2">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td241"><P class="p27 ft2">Varg</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p963 ft2">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td241"><P class="p27 ft2">Björn</P></TD>
<TD class="tr9 td242"><P class="p963 ft2">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td241"><P class="p27 ft2">Kungsörn</P></TD>
<TD class="tr9 td242"><P class="p963 ft2">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td239"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td240"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p964 ft7">År 2006 dödades, skadades eller saknades enligt statistik från Vilt- skadecenter (VSC) totalt 562 tamdjur efter angrepp av rovdjur. Det var en ökning med 35 % jämfört med 2005. Under åren <NOBR>1997–2006</NOBR> har antalet dödade, skadade eller saknade angripna tamdjur varierat mellan 226 (1999) och 581(2002).</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">17.1.1</SPAN><SPAN class="ft14">Viltskador på hundar</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Det är ovanligt med ersättningssystem för hundar och det finns ganska lite dokumentation om rovdjursangrepp på hundar från andra delar av världen. Den dokumentation som finns rör främst angrepp av varg, och sådana angrepp förekommer överallt i områ- den där varg och hund finns samtidigt. Hundar under jakt löper större risk att bli angripna av varg. I Finland däremot angrips hälf- ten av alla drabbade hundar på gårdsplanen. Hur vargangrepp på hund hanteras har en avgörande betydelse för möjligheten att få acceptans för varg i Sverige och därmed möjligheterna att uppnå och upprätthålla etappmålet för arten. Antalet hundar som angrips av stora rovdjur i Sverige per år är inte stort men risken för att en hund ska bli angripen av en varg adderar till alla andra risker som hundar utsätts för. Under perioden <NOBR>1997–2005</NOBR> har 185 hundar angripits av stora rovdjur i Sverige. Fördelningen mellan de olika rovdjursarterna framgår av följande tabell.</P>
<P class="p211 ft15">468</P>
</DIV>
<DIV id="page_469">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389469x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p708 ft16">SOU 2007:89 Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P>
<P class="p965 ft2">Tabell 7.2 Antalet rovdjursangrepp på hundar i Sverige 1997 2005</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr9 td239"><P class="p35 ft2">Rovdjursart</P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p966 ft2">Antal angreppstillfällen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td241"><P class="p35 ft2">Varg</P></TD>
<TD class="tr29 td244"><P class="p963 ft2">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td241"><P class="p35 ft2">Lodjur</P></TD>
<TD class="tr9 td244"><P class="p963 ft2">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td241"><P class="p35 ft2">Örn</P></TD>
<TD class="tr9 td244"><P class="p963 ft2">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td239"><P class="p35 ft2">Björn</P></TD>
<TD class="tr15 td243"><P class="p963 ft2">10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p967 ft7">Under år 2006 lämnades ersättning för sammanlagt 41 hundar som angripits av rovdjur. Härav dödades 18 medan 22 hundar blev ska- dade. En hund saknas, men antas vara död.</P>
<P class="p968 ft10"><SPAN class="ft10">17.1.2</SPAN><SPAN class="ft14">Varg och tamdjur</SPAN></P>
<P class="p447 ft7">I Sverige inträffade under perioden <NOBR>1997–2005</NOBR> sammanlagt 136 vargangrepp på tamdjur. Av dessa var 121 angrepp på får, 14 angrepp på nöt och ett på häst. Antalet angrepp av varg visar en ökande trend, men varierar kraftigt mellan åren. Ökningen av antalet angrepp beror på att vargarna blir fler men kanske i högre grad på utbredningen söderut och österut till områden med högre fårtätheter. Angreppen sammanfaller väl med betessäsongen och de flesta sker under perioden <NOBR>maj–oktober.</NOBR> Angrepp på nöt sker mest under tidig sommar och drabbar oftast kalvar.</P>
<P class="p969 ft7">Det finns ett samband mellan antalet fårbesättningar i ett varg- revir och antalet vargangrepp på tamdjur. Landets ca 200 aktiva fäbodar är också överrepresenterade bland de besättningar som haft angrepp av varg.</P>
<P class="p691 ft7">Antalet angrepp på hundar har ökat mellan åren 1997 och 2005 vilket främst beror på att vargarnas antal och utbredning har ökat. Variationen i angrepp mellan åren beror av flera faktorer. Det finns inget som visar att angrepp under ett år regelmässigt följs av angrepp under påföljande år.</P>
<P class="p970 ft7">Av 151 hundar som angreps av varg i Skandinavien <NOBR>1997–2005</NOBR> blev 30 % skadade och 70 % dödade. De flesta angreppen sker under höst och vinter och de allra flesta inträffar under jakt. Risken för angrepp beror på antalet jaktdagar med hund i reviret, antalet vargar i reviret och de enskilda vargarnas ”benägenhet” att angripa hundar.</P>
<P class="p971 ft15">469</P>
</DIV>
<DIV id="page_470">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">Vargar lockas ibland att röra sig i närheten av bebyggelse av hundar eller föda. Det kan leda till en gradvis tillvänjning som gör vargen mindre benägen att vika undan för människor. I en förläng- ning kan vargen hamna i en trängd situation och bli aggressiv. En tillvänjning av varg måste förebyggas i ett tidigt skede.</P>
<P class="p19 ft7">I Sverige görs det årligen en eller två insatser med anledning av ett rapporterat närgånget beteende hos varg. Under de senaste tio åren har det gjorts fyra aktiva försök att skrämma vargar (Tärnsjö 1999, <NOBR>Dals-Ed</NOBR> 2001, Ringvattnet 2004, Bjursås 2006). Skrämsel- försöken har utförts av Viltskadecenter i samarbete med respektive länsstyrelse.</P>
<P class="p180 ft10"><SPAN class="ft10">17.1.3</SPAN><SPAN class="ft14">Lodjur och tamdjur</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Mellan 1997 och 2005 registrerades i Sverige 280 lodjursangrepp på tamdjur, varav 269 på får och 11 på nöt. Lamm drabbas oftare än vuxna får. Inga vuxna nötkreatur bedöms ha angripits. Angreppen visar en ökande trend beroende på att lodjur etablerar sig i mer fårtäta områden i södra Sverige. Angreppen är flest under sommar- halvåret och varierar mellan åren. Under perioden inträffade i snitt ett lodjursangrepp på fäbodar varje år, vilket motsvarar ungefär 2 % av alla angrepp. Om lodjur koloniserar Götaland kan angreppen på tamdjur bli fler.</P>
<P class="p18 ft7">Lodjursangreppen på hund ökade mellan åren 1997 och 2005 vilket sannolikt beror på en ökad benägenhet att rapportera misstänkta angrepp och en förskjutning av lodjursstammen till områden med fler jakthundar. De flesta angreppen sker under höst och vinter och de flesta hundar som drabbas är jakthundar som angrips i samband med att hunden jagar lodjuret eller att hunden intresserar sig för lodjurets byte. Angrepp på hundar kan sannolikt bli vanligare i takt med att lodjursstammen sprider sig söderut i landet.</P>
<P class="p419 ft10"><SPAN class="ft10">17.1.4</SPAN><SPAN class="ft14">Björn och tamdjur</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Björn angrep under åren <NOBR>1997–2005</NOBR> tamdjur vid 114 tillfällen. Det var 95 angrepp på får, 16 på nöt och tre på häst. De flesta angreppen sker under sommarhalvåret och trenden har under perioden varit ökande. Varje år förekommer i genomsnitt fyra till</P>
<P class="p191 ft15">470</P>
</DIV>
<DIV id="page_471">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">fem angrepp på fäbodar. Får på skogsbete löper större risk att drabbas av angrepp av björn än får innanför stängsel i samma område. Under perioden dokumenterades skador på annan egen- dom än tamdjur vid 49 olika tillfällen. Det rör sig för det mesta om skador på ensilagebalar, bin, bikupor och äppelträd. Vid några till- fällen har det varit fråga om trampskador i vall och havreåkrar som ersatts. Om björnen fortsätter att sprida sig söder- och österut kommer angreppen troligen bli fler.</P>
<P class="p10 ft7">Angreppen på hundar ökade under åren <NOBR>1997–2005.</NOBR> Det kan till viss del förklaras av att björnarna blivit fler och att stammen brett ut sig. Angreppen har utan undantag skett under höstjakten och de flesta hundarna har angripits under pågående jakt.</P>
<P class="p109 ft7">Platser med kadaver, slaktrester och trädgårdsavfall kan locka björnar onödigt nära bebyggelse och människor. Det görs årligen ett tiotal insatser i landet med anledning av ett rapporterat när- gånget beteende. Antalet björnar som välter soptunnor varierar mellan noll och fem per år. Ungefär vartannat år görs det också försök att skrämma eller avliva björnar som uppträder närgånget.</P>
<P class="p12 ft7">En samlad redovisning av insatserna vid björnproblem har tidi- gare saknats. Viltskadecenter gjorde 2002 en sammanställning av polisens insatser och fr.o.m. år 2007 kommer länsstyrelserna att lägga in observationer i samband med björnproblem i Rovdjurs- forum. Dessa kommer sedan årligen att sammanställas och publi- ceras i en rapport på Viltskadecenters hemsida. Utförda skrämsel- åtgärder lagras i en databas på Viltskadecenter.</P>
<P class="p208 ft10"><SPAN class="ft10">17.1.5</SPAN><SPAN class="ft14">Järv och tamdjur</SPAN></P>
<P class="p284 ft7">Det har inte rapporterats angrepp av järv på andra tamdjur än ren under åren <NOBR>1997–2005.</NOBR> Järvens utbredningsområde sammanfaller inte med de områden i landet där det finns fårbesättningar. Om fler järvar etablerar sig i skogslandet kan man möjligen förvänta sig angrepp på tamdjur.</P>
<P class="p12 ft7">Det har heller inte rapporterats några järvangrepp på hundar under den aktuella perioden. En etablering i skogslandet av järv kan innebära att det uppstår situationer då hundar skadas eller till och med dödas av järv.</P>
<P class="p972 ft15">471</P>
</DIV>
<DIV id="page_472">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft10"><SPAN class="ft10">17.1.6</SPAN><SPAN class="ft14">Kungsörn och tamdjur</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Kungsörn angrep under åren <NOBR>1997–2005</NOBR> tamdjur vid 24 tillfällen, vanligtvis under vårmånaderna. Det rör sig uteslutande om får och för det mesta om lamm. Det är en ökning till en relativt låg nivå. Många av angreppen inträffade på Gotland. Trenden är ökande.</P>
<P class="p19 ft7">Få hundar har de aktuella åren angripits av kungsörn. Det rör sig om totalt 21 angrepp under vinterhalvåret som drabbat jakthundar. Angreppen av örn kommer sannolikt även i fortsättningen att variera på en relativt låg nivå.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">17.1.7</SPAN><SPAN class="ft14">Indirekta viltskador på tamdjur</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Kunskapen om i vilken utsträckning rovdjur förorsakar indirekta skador på tamdjur är bristfällig. Rapporterade indirekta skador som kan vara orsakade av rovdjur är dels skador som uppstått i samband med ett angrepp eller ett angreppsförsök, dels skador av stress som en effekt av långvarig exponering för rovdjur eller rovdjursdoft. Exempel på den första kategorin är merkostnader för att samla in djur, för skador på tamdjuret i samband med att de sprungit genom stängsel och för skador på själva stängslet. Att långvarig stress kan påverka immunförsvaret hos djur och orsaka t.ex. sjukdomar är belagt. Att slå fast att det är just rovdjur som varit orsaken till den långvariga stressen är dock näst intill omöjligt. En arbetsgrupp inom Viltskadecenter arbetar med förslag till dokumentation och ersättningsnivåer för indirekta skador som ska vara klart under år 2007. Länsstyrelserna ersätter som en indirekt skada vid angrepp på hägnade tamdjur t.ex. det merarbete som orsakats av angreppet, i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:13). Efter ett dokumenterat angrepp på tamdjur på ”<SPAN class="ft10">fäbodbete</SPAN>” lämnas också ersättning för merarbete.</P>
<P class="p465 ft28"><SPAN class="ft28">17.2</SPAN><SPAN class="ft64">Viltskador på ren</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Renskötsel har förekommit under mycket lång tid men det var på <NOBR>1700-talet</NOBR> som en storskalig renskötsel växte fram i Skandinavien. Idag är renskötseln utbredd från norra Fennoskandia, över norra delen av Ryssland till Berings sund. Renskötsel bedrivs även i mindre områden i Alaska och norra delarna av Kanada. I Sverige finns ca 260 000 renar och renskötselområdet omfattar ca 40 % av</P>
<P class="p427 ft15">472</P>
</DIV>
<DIV id="page_473">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">Sveriges yta och är uppdelat på ca 900 renskötselföretag (4 700 renägare) i 51 samebyar.</P>
<P class="p11 ft7">Renen är ett hjortdjur som är anpassat till en miljö med sträng kyla och stora variationer i näringstillgång. Den har breda klövar för att inte sjunka så djupt i snön samtidigt som den med klövarna kan gräva sig ner till markvegetation. Fullvuxna sarvar väger 100– 180 kg medan en vaja väger <NOBR>60–90</NOBR> kg. Renen är det enda hjortdjur där båda könen bär horn. Vajorna kalvar under maj månad och kalven följer henne under sitt första år. En nyfödd kalv väger <NOBR>4–6</NOBR> kg, men redan under hösten kan de väga upp till 50 kg.</P>
<P class="p12 ft7">Renskötseln styrs av renens krav på stora betesområden och förflyttning mellan sommar- och vinterbetesmarker. Förr bedrevs inom många områden en renskötsel med mycket bevakning och närvaro dygnet runt. Idag varierar omfattningen av bevakningen och närvaron mellan områden och mellan olika delar av året. Gene- rellt är driften mer extensiv idag än tidigare. Inom samebyn strövar och flyttas renarna mellan olika betesmarker beroende på årstid och betesförhållanden. I fjällsamebyarna flyttas renarna i <NOBR>sydost-nord-</NOBR> västlig riktning mellan sommarbete i fjällen och vinterbete i skogs- landet. I skogssamebyarna sker förflyttningen i samma riktning men inte lika långa sträckor. Förflyttningar sker vanligtvis längs särskilda vandrings- och flyttleder.</P>
<P class="p183 ft7">Det har alltid pågått förebyggande åtgärder i områden med rov- djur och renskötarna besitter en stor kunskap på området. Meto- derna är kostsamma och samebyarna har brist på resurser. Rensköt- sel innebär djur på fritt bete året runt i fjäll och skog vilket gör det svårt att effektivt skydda sig mot rovdjursskador. Det går därför troligen bara att minska rovdjursangreppen i begränsad omfattning med förebyggande åtgärder.</P>
<P class="p108 ft7">I Norden är renen utsatt för predation från björn, varg, lodjur, järv, kungsörn. Det är svårt att dokumentera förluster av renar på fritt bete på fjället. Det finns därför inte någon pålitlig beräkning av förlusternas omfattning. Den totala predationen varierar sannolikt mycket mellan olika områden och år. Lodjur och järv står för den största delen av förlusterna och förlusterna till björn kan lokalt vara stora. Även kungsörnen kan orsaka kännbara förluster av renkalv.</P>
<P class="p12 ft7">Lodjuret är en skicklig smygjägare som efter en explosiv attack från kort håll dödar med strupbett. I renskötselområdet är renen det huvudsakliga bytesdjuret för lodjur. En studie visar att under vinterhalvåret dödar en lodjurshona med ungar ungefär sex renar i månaden (Pedersen <SPAN class="ft10">m.fl</SPAN>. 1999).</P>
<P class="p477 ft15">473</P>
</DIV>
<DIV id="page_474">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">Järvens utbredningsområde sammanfaller med renskötseln. Jär- ven är en opportunistisk jägare och asätare som utnyttjar kadaver som andra rovdjur lämnar efter sig. Järven är envis och uthållig men normalt inte en effektiv renjägare. Under fördelaktiga snöförhål- landen, när skaren inte bär upp renen men järven, kan den dock vara en mycket effektiv jägare och orsaka massdöd bland renarna.</P>
<P class="p19 ft7">Björnen ligger i ide från oktober till april men på våren då vajorna kalvar kan björnen vara en effektiv jägare, speciellt under kalvarnas första veckor.</P>
<P class="p17 ft7">Vargen anses av många renägare vara den värsta skadegöraren eftersom den ibland dödar många renar på en gång och ofta sking- rar renhjorden över stora områden. För närvarande förekommer endast enstaka vargar inom renskötselområdet.</P>
<P class="p17 ft7">Kungsörnar dödar renkalvar under vår och försommar, men kan även döda vuxna renar. Kungsörn dödar vanligen renar i öppen terräng. Kungsörnen är kapabel att döda vuxna renar upp till åtmin- stone <NOBR>60–70</NOBR> kg (Nybakk <SPAN class="ft10">m.fl</SPAN>. 1999), även om det sker sällan.</P>
<P class="p188 ft28"><SPAN class="ft28">17.3</SPAN><SPAN class="ft64">Ersättning för viltskador</SPAN></P>
<P class="p309 ft10"><SPAN class="ft10">17.3.1</SPAN><SPAN class="ft14">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Fram till år 1995 reglerades rätten till ersättning för <SPAN class="ft10">skada av annat vilt än rovdjur </SPAN>i förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador m.m. Riksdagen godkände i november 1991 (prop. 1991/92:9, bet. 1991/92:JoU5) att möjligheten att få bidrag till förebyggande åtgärder mot skada av jaktbart vilt eller ersättning för skada av sådant vilt i princip skulle upphöra den 1 januari 1995. Riksdagen ställde sig bakom regeringens uppfattning att var och en var skyldig att tåla ett visst mått av intrång och olägenhet till följd av förekomsten av vilt.</P>
<P class="p332 ft7">Respekten för naturen och dess givna regler skulle prägla synen på konflikter mellan olika mänskliga aktiviteter och viltet. Detta innebar att viltskador inte helt kunde undvikas även om en allt för hög grad av tålighet enligt regeringen inte kunde krävas av dem som drabbades av skador. Principen var att viltskador i första hand skulle förebyggas. En tillräckligt stor avskjutning av de jaktbara stammarna under den normala jakttiden var det viktigaste medlet för att förebygga viltskador. Möjligheten att få ersättning för skada av vilt borde, när det gällde andra skador än de rovdjur orsakar på</P>
<P class="p401 ft15">474</P>
</DIV>
<DIV id="page_475">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">tamdjur, endast finnas kvar när det gällde arter som på grund av beståndens ringa storlek inte kunde jagas.</P>
<P class="p109 ft7">Den 1 januari 1995 ersattes förordningen (1980:400) om ersätt- ning vid vissa viltskador m.m. av en reglering i 29 a § jaktförord- ningen. Enligt den lydelse bestämmelsen fick den 1 juli 1995 kunde länsstyrelsen i mån av medel lämna bidrag för att förebygga skador av vilt och lämna ersättning för skador om det rörde sig om vilt som inte fick jagas och det var uppenbart oskäligt att den skade- lidande själv skulle svara för kostnaderna.</P>
<P class="p12 ft7">Frågor om ersättning för tamdjur som skadats eller dödats av <SPAN class="ft10">björn, varg, järv, lo eller örn </SPAN>reglerades fram till år 1996 i förord- ningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur. Enligt 1976 års förordning kunde länsstyrelsen lämna ersättning av stats- medel för tamdjur som skadats eller dödats av rovdjur eller bidrag för att förebygga sådana skador. Ersättning lämnades endast om djuret återfunnits. Beträffande ren utgick ersättning med ett belopp dels till ägaren, dels med ett belopp till samebyn som ersättning för olägenheten för renskötseln.</P>
<P class="p108 ft7">Naturvårdsverket bestämde ersättningsbeloppens storlek med hänsyn till prisutvecklingen för ett år i sänder. Olika belopp gällde för olika djur. Till renägaren utgick det högsta beloppet för hon- renar och det lägsta beloppet för kalvar. Ersättningen till samebyn motsvarade ett beräknat värde för en genomsnittlig ren. Länsstyrel- sens beslut om ersättning fick inte överklagas.</P>
<P class="p12 ft7">I samband med att ett nytt ersättningssystem för rennäringen infördes den 1 januari 1996 upphävdes förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur. Rovdjursskador utanför ren- skötselområdet skulle i fortsättningen täckas av regleringen i jakt- förordningen. Bestämmelsen kompletterades samtidigt med en reglering om att bestämmelsen inte gällde i fråga om skador på ren och att bidrag och ersättning när det gällde <SPAN class="ft10">ren </SPAN>lämnades i annan ordning.</P>
<P class="p478 ft10"><SPAN class="ft10">17.3.2</SPAN><SPAN class="ft14">Sametinget</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Sametinget inrättades 1993 efter beslut av riksdagen och verksam- heten regleras i sametingslagen (1992:1433). Sametinget är både ett folkvalt organ och en central förvaltningsmyndighet under regeringen med uppgift främst att bevaka frågor som rör den samiska kulturen. När det gäller rovdjursförvaltningen administre-</P>
<P class="p390 ft15">475</P>
</DIV>
<DIV id="page_476">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">rar Sametinget bidrag för förebyggande åtgärder och ersättningar för rovdjursdödade renar. Verksamheten regleras i dag i viltskade- förordningen (2001:724) och Naturvårdsverkets föreskrifter. Sametinget har sedan den 1 januari 2007 föreskriftsrätt vad gäller bidrag och ersättningar avseende ren inom renskötselområdet.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft10">17.3.3</SPAN><SPAN class="ft14">Ersättning för rovdjursdödade renar</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Mot bakgrund av undersökningar som visade att endast en mindre del av alla rovdjursdödade renar hittades utarbetade Naturvårds- verket i april 1991 ett förslag till ett nytt ersättningssystem för rov- djursdödade renar där ersättningen baserades på rovdjursförekomst (Naturvårdsverkets rapport 3899).</P>
<P class="p17 ft7">Riksdagen godkände i december 1992 regeringens förslag om principerna för ett nytt ersättningssystem för rennäringen som skulle börja gälla den 1 juli 1995 (prop. 1992/93:32, bet. 1992/93:BoU8). Propositionen innehöll inte något förslag till för- fattningsreglering. Enligt det nya systemet skulle rennäringen årli- gen få disponera ett belopp som motsvarade det skäliga värdet av de renar som rivits av rovdjur. Fördelningen av ersättningen skulle baseras på rovdjursförekomst.</P>
<P class="p18 ft7">Sametinget skulle svara för administrationen och fördelningen i samverkan med Naturvårdsverket. Det totala ersättningsbeloppet för de renar som rivs av rovdjur skulle inledningsvis baseras på de förlustsiffror som Naturvårdsverket beräknat, dvs. 20 000 renar varav 16 000 kalvar. Därefter skulle den samlade ersättningen till rennäringen justeras efter Naturvårdsverkets årliga bedömningar av rovdjursstammarnas storlek.</P>
<P class="p19 ft7">Regeringen gav i november 1993 Naturvårdsverket och Same- tinget i uppdrag att i samråd utarbeta närmare riktlinjer till det nya ersättningssystemet. De båda myndigheternas gemensamma förslag överlämnades till regeringen i februari 1995, (Rapport <NOBR>1995-02-07).</NOBR> Myndigheternas förslag föranledde dock ingen författningsregle- ring eller annan åtgärd från regeringens sida.</P>
<P class="p19 ft7">Handläggningen avslutades med ett uttalande om att Same- tinget, efter samråd med Naturvårdsverket och berörda myndig- heter, skulle avgöra lämplig metod för insamling, bearbetning och redovisning av rapporterade rovdjursförekomster.</P>
<P class="p19 ft7">Efter förslag i budgetpropositionen för år 1996 bestämde riks- dagen med ändring av vad den tidigare beslutat att det nya systemet</P>
<P class="p534 ft15">476</P>
</DIV>
<DIV id="page_477">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft7">för ersättning av rovdjursrivna renar skulle tillämpas från den 1 januari 1996.</P>
<P class="p973 ft10"><SPAN class="ft10">17.3.4</SPAN><SPAN class="ft14">Sametinget och Naturvårdsverkets förslag 1995 till ersättningssystem för rovdjursrivna renar</SPAN></P>
<P class="p166 ft7">Sametinget och Naturvårdsverkets förslag till utformning av det nya ersättningssystemet för rovdjursrivna renar, Rapport <NOBR>1995-02-</NOBR> 07 innebar beräkningar att mellan 25 000 och 35 000 renar skulle ersättas årligen. Det totala antalet renar beräknades då till 280 000. Ersättningen skulle täcka verkliga förluster men också merarbete och rovdjursarternas naturvårdsvärde. För järv, lo och varg skulle ersättningen beräknas med utgångspunkt i hur många föryngringar av varje art som man vid en inventering kunde fastställa att det förekom inom en sameby. Hänsyn kunde också tas till om en art förekom regelbundet eller tillfälligt inom en sameby.</P>
<P class="p108 ft7">För björn och kungsörn skulle ersättningen grundas på same- byarnas barmarksareal i avsaknad av dokumenterad kunskap om förlusternas storlek orsakad av dessa arter och att lämpliga inven- teringsmetoder då saknades. Varje föryngring av järv och lo skulle ersättas med värdet av 200 renar och regelbunden förekomst med värdet av 50 renar per art. Skedde en föryngring av både lo och järv i samma sameby reducerades ersättningen till värdet av 150 renar. En vargföryngring ersattes med värdet av 500 renar och regelbun- den förekomst av varg med värdet av 50 renar per individ.</P>
<P class="p108 ft7">Tillfällig förekomst av järv, lo och varg skulle ersättas genom en arealbaserad ersättningsnorm. Även förekomst av björn och kungsörn ersattes enligt en arealbaserad ersättning. Den uppgick för hela renskötselområdet till värdet av 2 000 renar vardera för björn och kungsörn. En särskild ersättning skulle lämnas vid extrema situationer som massdödande och skingring av renar i vinterhjordar.</P>
<P class="p10 ft7">Rovdjursstammarnas storlek skulle fastställas årligen av läns- styrelserna. De renskötande samernas erfarenheter skulle tas till vara genom att inventeringsverksamheten skulle utföras av ”inven- teringspatruller”, bestående av inventerare från länsstyrelsen och den aktuella samebyn.</P>
<P class="p109 ft8">Länsstyrelserna och samebyarna förutsattes utse rovdjursansva- riga personer för samarbetet. Samebyarnas medverkan i inven- teringarna beräknades kosta ca 2,7 miljoner kronor. Sametinget</P>
<P class="p535 ft15">477</P>
</DIV>
<DIV id="page_478">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">skulle fördela det totala ersättningsbeloppet mellan samebyarna utifrån förekomsten av rovdjur inom respektive samebys område och samebyarna själva skulle bestämma hur medlen skulle fördelas inom samebyn.</P>
<P class="p17 ft7">I överenskommelsen fanns även ett förslag hur toleransnivåer skulle kunna användas i rovdjursförvaltningen i renskötselområdet. Enligt förslaget ska inte bara rovdjursstammarnas storlek beaktas utan även de beräknade skadorna i förhållande till samebyarnas ren- antal och slaktuttag.</P>
<P class="p974 ft21"><SPAN class="ft21">17.3.5</SPAN><SPAN class="ft148">Tiden mellan Sametinget och Naturvårdsverkets förslag till ersättningssystem och förordningsregleringen</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">När det nya ersättningssystemet introducerades 1996 saknades en författning som reglerade hur inventeringarna skulle genomföras och hur ersättningen skulle fördelas till samebyarna. I de årliga regleringsbreven till Sametinget angavs ett fast tak, dvs. hur mycket av anslagsposten som högst fick disponeras för bidrag och ersätt- ningar till samebyarna. Det angavs däremot inte med vilka belopp en järv eller lodjursföryngring skulle ersättas och inte heller med vilka belopp en tillfällig eller fast förekomst skulle ersättas. Det innebar att om antalet rovdjur ökade så minskade ersättningen för varje rovdjur.</P>
<P class="p975 ft7">Under åren <NOBR>1996–2001</NOBR> utbetalades drygt 180 miljoner kronor till samebyarna. Sametinget, Naturvårdsverket och länsstyrelserna i de fem renskötsellänen tillämpade i inventeringsarbetet Nordkalott- kommitténs miljöråds rekommendationer till inventeringsmetodik och kriterier vid föryngringar. I fältarbetet användes standardiserade blanketter. Årliga stormöten hölls i Storuman där såväl invente- ringsmetodik som kriterier diskuterades i detalj.</P>
<P class="p976 ft15">478</P>
</DIV>
<DIV id="page_479">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p977 ft28"><SPAN class="ft28">17.4</SPAN><SPAN class="ft64">Riksdagens beslut 2001 om ett reformerat bidrags och ersättningssystem</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Riksdagen (bet. 2000/01:MjU9, rskr 2000/01:174) godtog i huvud- sak de förslag regeringens lade fram i proposition 2000/01:57 om en sammanhållen rovdjurspolitik när det gällde förändringar av ersättnings- och bidragssystemet. Bidrag för att förebygga skador orsakade av vilt och för att ersätta inträffade skador skulle liksom tidigare under vissa förutsättningar kunna lämnas av statsmedel. Rätten till bidrag och ersättning skulle regleras i en särskild förord- ning som även skulle omfatta de skador som förorsakades ren- näringen av rovdjur. Den nya förordningen skulle ersätta regle- ringen i 29 a § jaktförordningen (1987:905).</P>
<P class="p108 ft7">Ersättningssystemet för rennäringen innebar i huvudsak att samebyarna skulle få en viss, fast ersättning per konstaterad föryngring eller annan förekomst av rovdjur inom respektive bys betesområde. Beloppen skulle fastställas årligen av regeringen. Ersättning skulle lämnas även för rovdjursförekomst i de betes- områden i Norge som disponerades för svensk renskötsel med stöd av 1972 års konvention mellan Sverige och Norge om renbetning. Resurserna för skadeersättning respektive bidragen för förebyg- gande åtgärder skulle öka. Enligt riksdagen var det av stor betydelse att det även inom rennäringen i görligaste mån bedrevs ett arbete med att förebygga skador.</P>
<P class="p382 ft7">Inventeringen av rovdjuren skulle bli en del av den allmänna miljöövervakningen. Riksdagen ansåg att de ideella organisatio- nerna hade sin givna plats i inventeringsarbetet.</P>
<P class="p109 ft7">Med anledning av motioner (s, m, v, kd, c, mp) beslutade riks- dagen att den i propositionen förordade differentieringen av ersätt- ningen för rovdjursskador i vissa delar av renskötselområdet tills vidare inte skulle genomföras och att den tidigare möjligheten till ersättning för skador på människa orsakade av björn snarast skulle återinföras.</P>
<P class="p478 ft28"><SPAN class="ft28">17.5</SPAN><SPAN class="ft64">Viltskadeersättning</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Viltskadeförordningen (2001:724) trädde i kraft den 1 januari 2002. Staten lämnar i mån av pengar bidrag för att förebygga skador av vilt och som ersättning för skador av vilt bl.a. av varg, björn, järv, lo eller kungsörn. Bestämmelserna gäller såväl skador på ren som</P>
<P class="p535 ft15">479</P>
</DIV>
<DIV id="page_480">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">andra tamdjur än ren. I renskötselområdet tillämpas bestämmel- serna beträffande ren av <SPAN class="ft10">Sametinget</SPAN>. Beträffande andra tamdjur än ren i renskötselområdet och i områden utanför renskötselområdet tillämpas bestämmelserna av <SPAN class="ft10">länsstyrelsen</SPAN>.</P>
<P class="p17 ft8">Viltskadeförordningen kompletteras av Naturvårdsverkets före- skrifter och allmänna råd (NFS 2002:13, NFS 2004:17 och NFS 2004:18). Nya föreskrifter kommer att införas den 1 januari 2008.</P>
<P class="p95 ft7">Länsstyrelsen lämnar efter ansökan bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för skador av vilt <SPAN class="ft10">på annat än ren </SPAN>samt vid <SPAN class="ft10">personskador </SPAN>eller <SPAN class="ft10">dödsfall </SPAN>orsakade av björn. Ersättning får lämnas om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv ska svara för kostnaderna.</P>
<P class="p95 ft7">Länsstyrelsen ska särskilt beakta om viltet får jagas, skadans omfattning samt möjligheterna att genomföra en effektiv skydds- jakt eller andra skadeförebyggande åtgärder. Viltskador ska som regel alltid besiktigas av en av länsstyrelsen utsedd besiktningsman. Länsstyrelsens beslut om ersättning får inte överklagas utom när det gäller beslut som rör ersättning när en person dödats eller ska- dats av björn.</P>
<P class="p19 ft7">Sametinget beslutar om ersättning till berörd sameby för skador på ren inom samebyns betesområde i Sverige och inom de områden i Norge som disponeras med stöd av 1972 års renbeteskonvention. Ersättningen ska kompensera samebyarna för de skador som rov- djuren antas åsamka renarna. Ersättning lämnas utan ansökan.</P>
<P class="p19 ft7">För skador av <SPAN class="ft10">varg, järv och lo </SPAN>på ren grundar sig ersättningen på antalet <SPAN class="ft10">föryngringar </SPAN>eller regelbunden eller tillfällig <SPAN class="ft10">förekomst </SPAN>av respektive art inom samebyns betesområde. Ersättning för skador som orsakas av <SPAN class="ft10">björn </SPAN>och <SPAN class="ft10">kungsörn </SPAN>lämnas om arterna förekommer inom området. Sametingets beslut enligt förordningen får överkla- gas enligt bestämmelser i förvaltningslagen.</P>
<P class="p19 ft7">Länsstyrelsen ska efter samråd med berörd sameby varje år undersöka dvs. inventera antalet föryngringar respektive förekomst av varg, järv och lo samt om det förekommer björn eller kungsörn inom samebyn. Sametinget beslut om ersättning ska grunda sig på denna undersökning.</P>
<P class="p17 ft7">Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om <SPAN class="ft10">inven- teringen</SPAN>. Om föreskrifterna rör rennäringen ska verket samråda med Sametinget. Sametinget har föreskriftsrätt vad gäller <SPAN class="ft10">bidrag </SPAN>och <SPAN class="ft10">ersättningar </SPAN>inom renskötselområdet.</P>
<P class="p19 ft7">Om ett eller flera rovdjur av samma art under en begränsad tid och inom begränsat område dödar eller skadar ett stort antal renar</P>
<P class="p207 ft15">480</P>
</DIV>
<DIV id="page_481">
<P class="p0 ft16">SOU 2007:89 Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P>
<P class="p252 ft7">s.k. <SPAN class="ft10">massdödande</SPAN>, betalar Sametinget ersättning efter ansökan under vissa förutsättningar.</P>
<P class="p978 ft21"><SPAN class="ft21">17.5.1</SPAN><SPAN class="ft148">Ersättningsbeloppen vid olika typer av rovdjursförekomst i renskötselområdet</SPAN></P>
<P class="p251 ft7">Regeringen beslutar på förslag av Sametinget i <SPAN class="ft10">regleringsbrev </SPAN>med vilket belopp ersättningen ska lämnas för varje <SPAN class="ft10">föryngring </SPAN>eller regelbunden respektive tillfällig <SPAN class="ft10">förekomst </SPAN>av varg, järv och lo samt med vilket totalt belopp ersättning ska lämnas för skador av björn och kungsörn på ren. Ersättningen för <SPAN class="ft10">förekomst </SPAN>av björn och kungsörn fördelas mellan ersättningsberättigade samebyar i förhål- lande till betesområdenas areal.</P>
<P class="p13 ft7">Den ersättningsgrundande arealen för förekomst av björn och kungsörn är inte reglerad i Viltskadeförordningen eller i föreskrif- ter. Sametinget som är ansvarig myndighet fördelar ersättnings- medlen utifrån olika kriterier för fjäll- och skogssamebyar respek- tive koncessionssamebyar. Den ersättningsgrundande arealen för fjäll- och skogssamebyar beräknas utifrån samebyns åretruntmarker reducerad med eventuella fjällimpediment, dvs. de mest alpina hög- fjällsområdena. Arealen för koncessionssamebyar beräknades tidigare utifrån samebyns halva betesareal. Numera beräknas area- len utifrån hela betesarealen.</P>
<P class="p183 ft7">Ersättningsbeloppen för skador orsakade av varg, järv och lo samt det totala ersättningsbeloppet för skador orsakade av björn och kungsörn på ren ska beräknas med ledning av medelslaktvärdet på en ren med tillägg för honrenarnas produktionsvärde, uppskatt- ningar av hur många renar som dödas av respektive art, uppskatt- ningar av fördelningen mellan dödade kalvar respektive vuxna djur för respektive art samt merarbetet som angrepp av respektive art orsakar.</P>
<P class="p167 ft7">Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2007 beslutat om följande ersättningsbelopp:</P>
<P class="p979 ft15">481</P>
</DIV>
<DIV id="page_482">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389482x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p980 ft2">Tabell 7.3 Ersättningsbelopp 2007 för föryngring, regelbunden respektive tillfällig förekomst av järv, lo och varg (kr)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr1 td112"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr1 td246"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p981 ft16">Regelbunden före-</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr30 td246"><P class="p638 ft2">Föryngring</P></TD>
<TD class="tr30 td133"><P class="p982 ft2">komst</P></TD>
<TD class="tr30 td45"><P class="p983 ft66">Tillfällig förekomst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td190"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td219"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td128"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td247"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"><P class="p27 ft2">Järv</P></TD>
<TD class="tr30 td246"><P class="p984 ft2">200 000</P></TD>
<TD class="tr30 td133"><P class="p985 ft2">70 000</P></TD>
<TD class="tr30 td45"><P class="p986 ft2">35 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td112"><P class="p27 ft2">Lo</P></TD>
<TD class="tr1 td246"><P class="p984 ft2">200 000</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p985 ft2">70 000</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p986 ft2">35 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td112"><P class="p27 ft2">Varg</P></TD>
<TD class="tr9 td246"><P class="p984 ft2">500 000</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p985 ft2">80 000</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p986 ft2">35 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td190"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td219"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td128"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td247"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p987 ft7">Ersättningsbeloppen för regelbunden eller tillfällig förekomst avser när det gäller <SPAN class="ft10">varg </SPAN>varje individ och i övriga fall förekomst inom samebyn. Ersättningsbeloppen för föryngring avser varje föryng- ring.</P>
<P class="p160 ft7">Ersättningsbeloppen har i huvudsak varit desamma sedan år 2002. Ersättningen höjdes år 2006 för tillfällig förekomst av varg från 25 000 kr till 35 000 kr. Ersättningen för regelbunden förekomst av varg höjdes samtidigt från 50 000 kr till 80 000 kr.</P>
<P class="p17 ft7">Ersättningen för förekomst av björn och kungsörn var 1,5 mil- joner kronor respektive 1 miljon kronor under åren <NOBR>2002–2005.</NOBR> Ersättningen höjdes år 2006 med 115 000 kr respektive 75 000 kr för att kompensera samebyarna sedan Sametinget efter en dom i Kammarrätten fördelat ersättningen på en större areal än tidigare. Förekomst av björn ersätts under år 2007 således med 1 615 000 kronor och förekomst av örn med 1 075 000 kronor.</P>
<P class="p199 ft28"><SPAN class="ft28">17.6</SPAN><SPAN class="ft64">Viltskadeanslaget</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Riksdagen anvisar medel för att förebygga skada av vilt och ersätt- ning för sådan skada under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, <SPAN class="ft10">anslag 42:5 Ersättning för viltskador m.m. </SPAN>Anslagets beteckning har varierat något under åren. Rätten till ersättning regleras i viltskadeförordningen (2001:724).</P>
<P class="p19 ft7">Viltskadeanslaget uppgår för år 2007 till närmare 91 miljoner kronor (prop. 2006/07:1, uo 23, bet. 2006/07:MjU2). För åren 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.</P>
<P class="p17 ft7">Naturvårdsverket fördelar den del av anslaget, knappt 38 miljo- ner kr, som disponeras av verket och som ska användas för viltska- dor, som bidrag till länsstyrelserna. Fördelningen grundar sig på skadekostnaderna i respektive län det föregående året. Länsstyrel-</P>
<P class="p207 ft15">482</P>
</DIV>
<DIV id="page_483">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">serna får endast använda medlen inom länet för bidrag till den som utför skadeförebyggande åtgärder eller ersättning till den som drabbats av skada av vilt på annat än ren eller som ersättning när någon skadats eller dödats av björn.</P>
<P class="p109 ft7">Sametinget ska använda de delar av anslaget som man dispone- rar, drygt 49 miljoner, för bidrag för att förebygga att björn, järv, lo, varg eller örn orsakar skador på renar och för att lämna ersätt- ning för skador på renar som orsakas av dessa rovdjur och i sam- band med massdödande av renar. Sametinget ska vidare använda anslaget för kostnader för samebyarnas inventeringar.</P>
<P class="p13 ft7">För år 2006 anvisade riksdagen under anslaget för viltskador sammanlagt 86,97 miljoner kronor (Prop. 2005/06:1, uo23, bet. 2005/06:MjU2). Anslaget minskade med drygt en halv miljon kro- nor till följd av en generell reduktion med 0,6 % av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.</P>
<P class="p12 ft7">Enligt propositionen hade inventeringarna av järv, lo och varg visat att antalet ökat och utvecklingen för åtminstone vargstammen förväntades fortsätta kommande år. Även fortsättningsvis var det viktigt med en metodisk satsning för att introducera rovdjursstäng- sel i rovdjurens naturliga utbredningsområde.</P>
<P class="p13 ft7">Insatser skulle göras för att så långt som möjligt undvika den konflikt som annars kunde uppstå mellan rovdjursetablering och betesdrift. En fortsatt omfördelning skulle ske inom ramen för anslaget för att stärka insatserna utanför renbetesområdet för att förebygga skador på tamdjur.</P>
<P class="p109 ft7">I samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100, bet. 2005/06:FiU21) anvisade riksdagen på tilläggs- budget för 2006 ytterligare 4 miljoner kronor under anslaget för viltskador. Rovdjursstammarna i Värmlands och Dalarnas län hade ökat, i enlighet med riksdagens beslut om den sammanhållna rov- djurspolitiken, vilket enligt propositionen hade skapat en viss oro bland tamdjursägare. Regeringen avsåg att fr.o.m. den 1 juli 2006 påbörja en försöksverksamhet i dessa län med rovdjursakutgrupper knutna till länsstyrelsen med syfte att förbättra formerna för sam- verkan och därigenom öka det lokala och regionala inflytandet.</P>
<P class="p565 ft15">483</P>
</DIV>
<DIV id="page_484">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389484x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">Den del av viltskadeanslaget som disponeras av Naturvårds- verket används främst för att ersätta eller förebygga skador orsa- kade av säl, tranor och gäss men även för rovdjursrelaterade ersätt- ningar.</P>
<P class="p988 ft2">Tabell 7.4 Utvecklingen av anslaget 42:5 (eller äldre beteckningar) Ersättning för viltskador m.m. <NOBR>2002–2007</NOBR> (miljoner kronor):</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr9 td112"><P class="p989 ft2">År</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p981 ft2">Anslag, totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td248"><P class="p990 ft138">NV, bidrag för</P></TD>
<TD class="tr9 td201"><P class="p991 ft66">Sametinget,</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p121 ft66">Sametinget,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td112"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td45"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p990 ft138">att förebygga</P></TD>
<TD class="tr29 td201"><P class="p991 ft138">förebyggande</P></TD>
<TD class="tr29 td85"><P class="p461 ft66">kostnader för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td112"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td248"><P class="p990 ft66">skada på annat</P></TD>
<TD class="tr9 td201"><P class="p991 ft66">bidrag och</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p461 ft138">samebyarnas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td112"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td248"><P class="p990 ft138">än ren och för</P></TD>
<TD class="tr9 td201"><P class="p991 ft66">ersättning för</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p461 ft66">inventeringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td112"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr1 td248"><P class="p992 ft66">att ersätta</P></TD>
<TD class="tr1 td201"><P class="p991 ft66">rovdjursrivna</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td112"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr9 td248"><P class="p992 ft66">inträffad skada</P></TD>
<TD class="tr9 td201"><P class="p993 ft66">renar</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p15 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td190"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td247"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td202"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td250"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"><P class="p994 ft2">2002</P></TD>
<TD class="tr30 td45"><P class="p995 ft2">84</P></TD>
<TD class="tr30 td248"><P class="p996 ft2">36</P></TD>
<TD class="tr30 td201"><P class="p997 ft2">44</P></TD>
<TD class="tr30 td85"><P class="p981 ft2">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td112"><P class="p994 ft2">2003</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p995 ft2">87,5</P></TD>
<TD class="tr1 td248"><P class="p996 ft2">36</P></TD>
<TD class="tr1 td201"><P class="p997 ft2">47,5</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p981 ft2">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td112"><P class="p994 ft2">2004</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p995 ft2">87,5</P></TD>
<TD class="tr9 td248"><P class="p996 ft2">36</P></TD>
<TD class="tr9 td201"><P class="p997 ft2">48,5</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p981 ft2">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td112"><P class="p994 ft2">2005</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p995 ft2">87,5</P></TD>
<TD class="tr9 td248"><P class="p996 ft2">36,78</P></TD>
<TD class="tr9 td201"><P class="p997 ft2">47,21</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p981 ft2">2,98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td112"><P class="p994 ft2">2006</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p995 ft2">90,975</P></TD>
<TD class="tr1 td248"><P class="p996 ft2">37,78</P></TD>
<TD class="tr1 td201"><P class="p997 ft2">45,99</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p981 ft2">3,21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td112"><P class="p994 ft2">2007</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p995 ft2">90,975</P></TD>
<TD class="tr9 td248"><P class="p996 ft2">37,78</P></TD>
<TD class="tr9 td201"><P class="p997 ft2">45,99</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p981 ft2">3,21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td190"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td247"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td202"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td250"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft10">17.6.1</SPAN><SPAN class="ft14">Rovdjursakutgrupper i Värmlands och Dalarnas län</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Från och med den 1 juli 2006 har rovdjursakutgrupper bildats på försök i Dalarnas samt Värmlands län. Verksamheten kommer att utvärderas i särskild ordning.</P>
<P class="p17 ft7">Rovdjursakutgrupperna får arbeta även i angränsande län och ska ledas av en rovdjurskunnig tjänsteman på länsstyrelsen. Upp- giften är att omgående vidta åtgärder för att minimera skadeverk- ningar i samband med förekomsten av stora rovdjur. Grupperna ska vidare upprätta effektiva kontaktvägar till Naturvårdsverket och verkställa beslut om skyddsjakt eller bortdrivande av stora rov- djur. Grupperna ska slutligen tillhandahålla information om ersätt- ningar vid skador orsakade av rovdjuren och informera om länssty- relsernas arbete med frågan på lokal nivå.</P>
<P class="p998 ft15">484</P>
</DIV>
<DIV id="page_485">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p999 ft28"><SPAN class="ft28">17.7</SPAN><SPAN class="ft64">Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Viltskadeanslaget uppgår för år 2007 till närmare 91 miljoner kro- nor. Av dessa pengar disponerar Sametinget 46 miljoner kr som fördelas till samebyarna för bidrag till åtgärder som <SPAN class="ft10">förebygger </SPAN>ska- dor på ren, <SPAN class="ft10">ersättning </SPAN>för uppkomna skador, samt ytterligare drygt tre miljoner kr för samebyarnas <SPAN class="ft10">rovdjursinventering</SPAN>.</P>
<P class="p13 ft7">Användningen av viltskadeanslaget i samebyarna regleras i vilt- skadeförordningen (2001:724) och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering samt bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar (NFS 2004:17).</P>
<P class="p11 ft7">Sametinget övertog den 1 januari 2007 Naturvårdsverkets före- skriftsrätt vad gäller <SPAN class="ft10">bidrag </SPAN>och <SPAN class="ft10">ersättningar </SPAN>avseende ren i rensköt- selområdet. Sametinget avser att introducera nya föreskrifter den 1 januari 2008 om bidrag och ersättning avseende ren. Samtidigt kommer Naturvårdsverket att införa nya generella inventerings- föreskrifter för björn, varg, järv, lodjur och kungsörn som ska gälla i hela landet.</P>
<P class="p268 ft10"><SPAN class="ft7">Enligt Sametingets </SPAN>riktlinjer för bidrag till skadeförebyggande åtgärder i samband med rovdjursförekomst inom samebyarna <SPAN class="ft7">får bidrag för förebyggande åtgärder ges för åtgärder som normalt inte ingår i renskötseln. Det rör sig t.ex. om extrainsatser vid ihop- samling av renar eller flyttning till mindre rovdjursutsatta områden. Bidragen syftar till att förebygga skador inom renskötseln och till att nya metoder prövas och utvecklas vilket på lång sikt kan leda till minskade skador. Projekt och åtgärder som är långsiktiga eller som utvecklar nya metoder ska prioriteras. Effekterna av de åtgärder som finansieras med bidrag skall återrapporteras till Sametinget.</SPAN></P>
<P class="p183 ft7">Enligt viltskadeförordningen (2001:724) ska utbetalning av <SPAN class="ft10">bidrag till förebyggande åtgärder </SPAN>dras av från den totala ersättningen för rovdjursförekomst inom samebyn. I praktiken betalas bidragen ut löpande under året till de enskilda samebyarna och dras sedan av från hela samebyns gemensamma rovdjursersättning. Det kan teo- retiskt innebära att bidragen till förebyggande åtgärder överstiger ersättningen. Sametinget lät under åren <NOBR>2002–2004</NOBR> ersättningarna vara oberoende av om bidrag för förebyggande åtgärder betalts ut. Rutinerna ändrades år 2005 efter kritik från Riksrevisionen. Det har lett till att samebyarna inte längre söker bidrag för förebyg- gande åtgärder.</P>
<P class="p700 ft15">485</P>
</DIV>
<DIV id="page_486">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389486x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">En sameby som har behov av att vidta skadeförebyggande åtgär- der som kan vara bidragsberättigade ska kontakta Sametinget och senast inom tre månader från det att åtgärderna vidtagits inkomma med en skriftlig ansökan. Sametinget beslutar om bidrag ska lämnas men ska informera länsstyrelsen som har att yttra sig i varje enskilt fall.</P>
<P class="p19 ft7">Sametinget har sedan år 2002 lämnat bidrag till skadeföre- byggande åtgärder med följande belopp:</P>
<P class="p589 ft2">Tabell 7.5 Bidag till förebyggande åtgärder 2002 2006 (kr)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p24 ft2">2002</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p1000 ft66">710 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td50"><P class="p24 ft2">2003</P></TD>
<TD class="tr29 td54"><P class="p1001 ft66">1 200 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p24 ft2">2004</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p1000 ft66">190 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p24 ft2">2005</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p1000 ft66">815 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td174"><P class="p24 ft2">2006</P></TD>
<TD class="tr15 td251"><P class="p1002 ft2">0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p987 ft7">Sametinget fördelar viltskadeersättning till samebyarna baserad på den rovdjursförekomst som inventeringsresultatet utvisar utan ansökningsförfarande. Medlen ska kompensera samebyarna och enskilda renägare för förluster, skador och andra olägenheter som rovdjuren åstadkommer. Medlen till samebyarna fördelas inom byn på det sätt byn bestämmer. En sameby ska i fall av massdödande av renar snarast anmäla detta till Sametinget och inom tre månader göra en skriftlig skadeanmälan. Länsstyrelsen ska i varje enskilt fall styrka uppgifterna och göra en registrering i rovdjursdatabasen Rovdjursforum.</P>
<P class="p18 ft7">Följande ersättningar har utbetalats sedan år 2002 med anled- ning av massdödade renar:</P>
<P class="p460 ft2">Tabell 7.6 Viltskadeersättning med anledning av massdödade renar 2002 2006 (kr)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p24 ft2">2002</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p1003 ft2">170 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td50"><P class="p24 ft2">2003</P></TD>
<TD class="tr30 td54"><P class="p1003 ft2">290 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td50"><P class="p24 ft2">2004</P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p1003 ft2">513 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p24 ft2">2005</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p1003 ft2">435 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p24 ft2">2006</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p1003 ft2">745 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td174"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td251"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p504 ft15">486</P>
</DIV>
<DIV id="page_487">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389487x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1004 ft7">Följande ersättningsbelopp har sedan år 2002 utbetalats med anled- ning av rovdjursförekomst i Norge:</P>
<P class="p692 ft2">Tabell 7.7 Viltskadeersättning med anledning av rovdjursförekomst i Norge 2002 2006 (kr)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr1 td50"><P class="p24 ft2">2002</P></TD>
<TD class="tr1 td252"><P class="p1005 ft2">3 400 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td50"><P class="p24 ft2">2003</P></TD>
<TD class="tr30 td252"><P class="p1005 ft2">2 300 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p24 ft2">2004</P></TD>
<TD class="tr9 td252"><P class="p1005 ft2">1 732 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td50"><P class="p24 ft2">2005</P></TD>
<TD class="tr1 td252"><P class="p1005 ft2">2 900 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p24 ft2">2006</P></TD>
<TD class="tr9 td252"><P class="p1005 ft2">2 075 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td174"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td253"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p967 ft8">Senast den 1 mars ska Sametinget lämna en sammanställning till regeringen över hur <NOBR>inventerings-,</NOBR> bidrags- och ersättningsmedlen fördelats under föregående kalenderår.</P>
<P class="p1006 ft28"><SPAN class="ft28">17.8</SPAN><SPAN class="ft64">Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för viltskador på annat än ren</SPAN></P>
<P class="p1007 ft7">Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska viltskademedlen utanför renskötselområdet i första hand användas för bidrag till förebyg- gande åtgärder, information och utbildning om sådana åtgärder och utvärdering av dessa åtgärder och insatser. Som grund för plane- ringen av medelsanvändningen ska länsstyrelsen kartlägga före- komsten av fredade, skadegörande viltarter i länet. Länsstyrelsen ska också kartlägga effekterna av de skadeförebyggande åtgärder som bidrag lämnats till och de skador som de fredade viltarterna orsakar.</P>
<P class="p1008 ft7">Ersättning får enligt regelverket endast lämnas om skadeföre- byggande åtgärder vidtagits innan skadan uppstod. Eftersom det i allmänhet är omöjligt att förutse en skada så har bestämmelsen inte tillämpats i praktiken. För vissa skador lämnas inte ersättning. Ersättning får t.ex. inte lämnas för skada på egendom som genom sin koncentrerade och övriga karaktär är särskilt skadeexponerad och därför kräver att skadeförebyggande åtgärder alltid genomförs.</P>
<P class="p970 ft8">Ersättning lämnas som regel inte för hund som skadats eller dödats vid jakt, jaktträning, jaktprov eller motsvarande <SPAN class="ft88">som avser </SPAN>varg, björn, järv eller lo. Jaktträning eller jaktprov med hund på</P>
<P class="p1009 ft15">487</P>
</DIV>
<DIV id="page_488">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">varg och järv torde vara en sällsynt företeelse i den mån den över- huvudtaget förekommer.</P>
<P class="p17 ft7">För hundar som skadas eller dödas t.ex. under annan jakt eller jaktträning lämnas däremot ersättning. I övrigt lämnas ersättning bara om det rör sig om egendom som är avsedd att användas i näringsverksamhet. Inskränkningen gäller dock inte häst, hund eller utrotningshotade lantrasdjur som skadats eller dödats av varg, björn, järv, lo eller kungsörn.</P>
<P class="p17 ft7">Ersättning för hund som <SPAN class="ft10">skadas </SPAN>av varg, björn, järv, lo eller kungsörn lämnas med 2 000 kr. Därutöver får ersättning lämnas med högst 5 000 kr för självrisk i försäkring eller, om hunden är oförsäkrad, för veterinärvård eller andra styrkta kostnader som skadan föranlett. Ersättning för hund som <SPAN class="ft10">dödats eller avlivats efter att ha skadats </SPAN>av varg, björn, järv, lo eller kungsörn lämnas med 10 000 kr.</P>
<P class="p201 ft7">Totalt beviljades 8,7 miljoner kronor år 2006 enligt 273 ansök- ningar om <SPAN class="ft10">bidrag för att förebygga skador </SPAN>orsakade av rovdjur på tamdjur. Flest bidrag beviljades av länsstyrelserna i Dalarnas, Örebro och Gävleborgs län. Huvuddelen av bidragen gick till tam- djursägare i mellersta Sverige.</P>
<P class="p19 ft7">Åren <NOBR>1997–2005</NOBR> har utbetalningarna varierat mellan 360 000 kr och 9,8 miljoner kronor och antalet bidrag har ökat väsentligt. Storleken på de enskilda bidragen har ökat till i genomsnitt 33 000 kr vilket till en del förklaras av att bidrag lämnas både för material- kostnaden och i viss mån för att kompensera för arbetsinsatsen.</P>
<P class="p17 ft7">Bidrag till åtgärder som ska förebygga skador av rovdjur har hittills betalats ut i sexton av landets län. I dessa län finns totalt ca 5 600 företag med får och ca 19 000 nötbesättningar. Totalt har 816 bidrag betalats ut under perioden <NOBR>1997–2005.</NOBR></P>
<P class="p17 ft7">Den sammanlagda <SPAN class="ft10">ersättningen </SPAN>för skador på tamdjur orsakade av rovdjur år 2006 uppgick till 739 000 kr. Under perioden 1997– 2006 varierade ersättningen från 280 000 kronor (år 1997) till 1,2 miljoner kronor (år 2002). Av den totala ersättningen år 2006 avsåg 43 % skador orsakade av varg, 33 % skador av lodjur, 22 % skador av björn och 3 % skador av kungsörn.</P>
<P class="p18 ft7">Av de angripna tamdjuren var 347 stycken (73 %) får och 15 stycken (3 %) nötdjur. Övriga angrepp 116 stycken (24 %) skedde på andra djur, framförallt fjäderfä och hägnad hjort. Ersättningen för uppkomna skador orsakade av rovdjur ökade med 14 % jämfört med år 2005.</P>
<P class="p587 ft15">488</P>
</DIV>
<DIV id="page_489">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft7">Under år 2006 lämnades ersättning för sammanlagt 41 <SPAN class="ft10">hundar </SPAN>som angripits av rovdjur med sammanlagt 268 000 kr. Av beloppet avsåg 75 % ersättning på grund av vargangrepp. Lodjur stod för 15 %, kungsörn för 8 % och björn för 2 % av ersättningsbeloppet. Under perioden <NOBR>1997–2006</NOBR> varierade den totala ersättningen från 0 kr (år 1997) till knappt 319 000 kr (år 2005).</P>
<P class="p12 ft7">Viltskadecenter har på Naturvårdsverkets uppdrag lämnat rekommendationer om vilka ersättningsbelopp som ska utbetalas som ersättning för rovdjursangripna tamdjur. Ersättning för <SPAN class="ft10">får och lamm </SPAN>lämnas med 2 200 kr för tacka, 1 200 kr för lamm och 2 500 kr för avelsbagge. Vid angrepp på dräktiga tackor eller vid angrepp på tackor viss tid efter lamning lämnas vissa tilläggsbelopp. Tilläggsbelopp kan vidare lämnas för t.ex. ekologiskt uppfödda djur och för speciellt värdefulla avelsdjur.</P>
<P class="p108 ft7">Vid omfattande skador på fårbesättningar kan en kompensation lämnas för uteblivna <NOBR>EU-stöd.</NOBR> Ersättningsbeloppen ska i normal- fallet när det gäller angrepp på enstaka djur i hägn täcka ersättning för merarbete. Vid större angrepp kan ytterligare ersättning för merarbete lämna med 200 kr/timme. Vid angrepp på djur som går på fritt skogsbete lämnas regelmässigt ersättning för merarbete med 200 kr/timme.</P>
<P class="p12 ft7">Ersättning för <SPAN class="ft10">nötkreatur </SPAN>lämnas med belopp efter en värdering i det enskilda fallet. Ersättning kan också för merarbete och andra kostnader i samband med skadan.</P>
<P class="p109 ft7">Viltskadecenter rekommenderar vidare att för skadade djur ersättning ska lämnas för veterinärvård och medicin. Slutligen föreslås att kadaverhantering ska ersättas med belopp som beror på var i landet skadan skett.</P>
<P class="p109 ft7">En ansökan om <SPAN class="ft10">ersättning </SPAN>för viltskada ska göras hos länsstyrel- sen inom tre månader efter inträffad skada. Skador ska som regel alltid besiktigas av en av länsstyrelsen utsedd besiktningsman. Länsstyrelsen beslutar om ersättning ska lämnas och om ersätt- ningens storlek. Ersättningen ska reduceras med ett skäligt belopp om besiktningen inte entydigt visar att skadan orsakats av fredat vilt. I praktiken tillämpas bestämmelsen så att full ersättning beta- las i de fall besiktningsmannen bedömer att skadan med minst 50 % sannolikhet orsakats av ett stort rovdjur. Någon reducering av ersättningsbeloppet har i praktiken aldrig förekommit.</P>
<P class="p108 ft8">Den som vill <SPAN class="ft88">förebygga </SPAN>viltskador kan ansöka om <SPAN class="ft88">bidrag </SPAN>hos länsstyrelsen i det län i vilket åtgärderna ska genomföras. Läns- styrelsen beslutar om bidrag ska lämnas och om bidragets storlek.</P>
<P class="p1010 ft15">489</P>
</DIV>
<DIV id="page_490">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft79">Bidrag kan lämnas för åtgärder som ska ha <SPAN class="ft71">dokumenterad skadeföre- byggande effekt eller för utveckling av åtgärder som sannolika kan komma att ge tillräckliga skadeförebyggande effekter.</SPAN></P>
<P class="p95 ft7">Däremot omfattas inte åtgärder som avser att skydda egendom som är särskilt skadeexponerad och där förebyggande åtgärder all- tid måste vidtas för att förhindra viltskador. Bidrag lämnas som regel bara för åtgärder som ska skydda egendom som används i näringsverksamhet. Länsstyrelsen kan slutligen på <SPAN class="ft10">eget initiativ </SPAN>besluta om bidrag för att genomföra eller utveckla åtgärder för att förebygga viltskador. Bidragstagaren ska regelmässigt redovisa hur bidraget använts och vilka resultat som erhållits.</P>
<P class="p173 ft28"><SPAN class="ft28">17.9</SPAN><SPAN class="ft64">Effekten av förebyggande åtgärder mot viltskador</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Bidrag för att förebygga viltskador har hittills nästan uteslutande gått till <SPAN class="ft10">elstängsel </SPAN>för att skydda främst får. Det rör sig om perma- nenta stängsel som normalt har minst fem strömförande <NOBR>el-trådar</NOBR> med hög spänning eller stängsel kompletterade med eltrådar längst upp och längst ned. Det har också rört sig om flyttbara elstängsel i situationer då ett bättre skydd för tamdjuren snabbt måste komma på plats. Bidragen har också gått till <SPAN class="ft10">andra skadeförebyggande åtgär- der</SPAN>, t.ex. radiosändare för tamdjur på fritt skogsbete och för boskapsvaktande hundar. Länsstyrelsernas praxis varierar när det gäller hur stor del av den totala kostnaden för en förebyggande åtgärd som bidraget täcker liksom kriterierna för vilka besättningar som får bidrag.</P>
<P class="p332 ft7">Rätt underhållna är livslängden på rovdjursstängsel minst <NOBR>10–15</NOBR> år. Andelen besättningar som fått rovdjursstängsel har ökat sedan 1997. Samtidigt visar antalet angrepp på tamdjur av björn, lodjur och varg mellan åren 1997 och 2004 ingen neråtgående trend utan skadorna varierar kraftigt mellan åren. Med stöd av den nationella skadestatistiken går det inte att säga om de skadeförebyggande åtgärderna har minskat antalet angrepp på tamdjur, förhindrat en ökning av angreppen eller om åtgärderna överhuvudtaget haft någon effekt.</P>
<P class="p18 ft7">Om rovdjursstängslen utgör ett skydd mot rovdjursskador borde mängden skador vara mindre i områden med stor andel stängsel. Det finns även andra faktorer som kan tänkas påverka antalet angrepp t.ex. antalet rovdjur, förekomsten av vilda bytes- djur och hur ”utsatta” besättningarna är i landskapet (närhet till</P>
<P class="p163 ft15">490</P>
</DIV>
<DIV id="page_491">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">skog, byggnader, vägar). En studie gjord av Viltskadecenter under åren <NOBR>1997–2003</NOBR> påvisade inte någon effekt av rovdjursstängsel på antalet lo- och vargangrepp på får.</P>
<P class="p109 ft7">Viltskadecenter och länsstyrelserna i Värmlands och Dalarnas län har inventerat tamdjursbesättningar i 30 olika vargrevir för att ta reda på om de femtrådiga elstängslen är mer effektiva än andra stängsel när det gäller att förebygga vargangrepp på tamdjur. Resultatet visade att det i besättningar med eltråd fanns en tendens till färre angrepp. Besättningar bakom stängsel med fyra och fem eltrådar hade oproportionerligt få vargangrepp. Slutsatsen är att bidrag till rovdjursstängsel reducerar risken för vargangrepp för den enskilde brukaren.</P>
<P class="p108 ft7">Viltskadecenter har studerat användningen av radiosändare på tamdjur på fritt skogsbete. Även om metoden inte är direkt skade- förebyggande minskar tiden som boskapen exponeras för rovdjur. Man hittar lättare skrämda djur och kan härigenom undvika indirekta skador t.ex. juverinflammationer på mjölkande djur. Metoden bör snarast ses som ett sätt att underlätta för tamdjurs- ägare med djur på fritt skogsbete i områden med rovdjur.</P>
<P class="p12 ft7">Antalet hundar som används för att vakta boskap mot rovdjur i Sverige är begränsat och verksamheten har inte pågått tillräckligt länge för att kunna utvärderas. För majoriteten av djurhållarna som skaffat boskapsvaktande hund har erfarenheterna hittills varit posi- tiva.</P>
<P class="p1011 ft28"><SPAN class="ft28">17.10</SPAN><SPAN class="ft142">Inventering av stora rovdjur, anslaget för biologisk mångfald</SPAN></P>
<P class="p5 ft10">17.10.1 Inledning</P>
<P class="p157 ft7">Riksdagen anvisar under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, <SPAN class="ft10">anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald</SPAN>, medel till Naturvårdsverket som bl.a. ska användas som bidrag till länsstyrel- sernas kostnader för rovdjursinventeringar. Naturvårdsverkets bidrag för inventeringsverksamhet uppgår år 2007 till totalt 22 miljoner kronor. Från anslaget finansierar Naturvårdsverket också verksamheten vid Viltskadecenter.</P>
<P class="p1012 ft15">491</P>
</DIV>
<DIV id="page_492">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389492x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p980 ft90">Tabell 7.8 Utvecklingen av anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald såvitt gäller länsstyrelsernas kostnader för rovdjursinventeringar <NOBR>1996–2007</NOBR> (miljoner kronor)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr9 td254"><P class="p27 ft2">År</P></TD>
<TD class="tr9 td255"><P class="p1013 ft2">Länsstyrelsernas inventeringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td256"><P class="p27 ft2">1996</P></TD>
<TD class="tr30 td257"><P class="p1013 ft2">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td256"><P class="p27 ft2">1997</P></TD>
<TD class="tr1 td257"><P class="p1013 ft2">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td256"><P class="p27 ft2">1998</P></TD>
<TD class="tr9 td257"><P class="p1013 ft2">4,46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td256"><P class="p27 ft2">1999</P></TD>
<TD class="tr9 td257"><P class="p1013 ft2">3,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td256"><P class="p27 ft2">2000</P></TD>
<TD class="tr1 td257"><P class="p1013 ft2">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td256"><P class="p27 ft2">2001</P></TD>
<TD class="tr9 td257"><P class="p1013 ft2">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td256"><P class="p27 ft2">2002</P></TD>
<TD class="tr9 td257"><P class="p1013 ft2">13,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td256"><P class="p27 ft2">2003</P></TD>
<TD class="tr1 td257"><P class="p1013 ft2">14,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td256"><P class="p27 ft2">2004</P></TD>
<TD class="tr9 td257"><P class="p1013 ft2">18,45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td256"><P class="p27 ft2">2005</P></TD>
<TD class="tr9 td257"><P class="p1013 ft2">20,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td256"><P class="p27 ft2">2006</P></TD>
<TD class="tr1 td257"><P class="p1013 ft2">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td256"><P class="p27 ft2">2007</P></TD>
<TD class="tr9 td257"><P class="p1013 ft2">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td254"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td255"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p427 ft10">17.10.2 Inventering av stora rovdjur i renskötselområdet</P>
<P class="p181 ft7">Länsstyrelsen har haft ansvaret för inventeringen av stora rovdjur i renskötselområdet sedan det nya ersättningssystem för rovdjurs- dödade renar introducerades 1996.</P>
<P class="p17 ft7">Naturvårdsverket fördelar senast den 1 februari medel för inventeringsverksamheten som bidrag till länsstyrelserna i Norr- bottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Dalarnas län. För år 2007 disponerar länsstyrelserna i dessa län drygt 14,4 miljoner kronor. Särskilda medel anvisas för inventering av kungs- örn.</P>
<P class="p1014 ft15">492</P>
</DIV>
<DIV id="page_493">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389493x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1015 ft2">Tabell 7.9 Naturvårdsverkets bidrag till länsstyrelsernas inventeringsverksamhet i renskötselområdet 2007 (kr)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr9 td258"><P class="p35 ft2">Län</P></TD>
<TD class="tr9 td259"><P class="p986 ft2">Bidrag 2007</P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p1016 ft2">varav till kungsörn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td230"><P class="p35 ft2">Norrbotten</P></TD>
<TD class="tr30 td77"><P class="p1017 ft2">5 220 000</P></TD>
<TD class="tr30 td261"><P class="p1018 ft2">150 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p35 ft2">Västerbotten</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p1017 ft2">3 200 000</P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p1018 ft2">150 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td230"><P class="p35 ft2">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p1017 ft2">3 280 000</P></TD>
<TD class="tr1 td261"><P class="p1018 ft2">150 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p35 ft2">Västernorrlands län</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p1017 ft2">1 250 000</P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p1018 ft2">70 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p35 ft2">Dalarnas län</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p1017 ft2">1 500 000</P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p1018 ft2">50 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td258"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td259"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td260"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1019 ft7">Sametinget fördelar medel till respektive sameby för samebyarnas medverkan i inventeringen. För år 2007 disponerade Sametinget drygt 3,2 miljoner kronor för verksamheten.</P>
<P class="p691 ft7">Inventering av rovdjur är en del av länsstyrelsens regionala för- valtningsansvar. Verksamheten ska bedrivas i samarbete med same- byarna och beträffande varg också i samråd med Naturvårdsverket. Inventeringen är också en del i arbetet med att förhindra faunakriminalitet.</P>
<P class="p691 ft7">Länsstyrelsens inventeringsansvar omfattar bl.a. planering, genomförande, kvalitetssäkring, dokumentation, inklusive registre- ring i den nationella rovdjursdatabasen Rovdjursforum. Dessutom sammanställning, utvärdering och rapportering av inventerings- resultaten samt arkivering. Planeringen av inventeringsarbetet ska ske i samråd mellan länsstyrelsens personal och samebyns och de ideella organisationernas inventeringssamordnare.</P>
<P class="p969 ft7">Inventeringen utgör underlag för uppföljning av mål för rov- djursstammarnas status och utveckling. Inventeringen utgör också underlag för Sametinget vid beslut om fördelning av ersättning för rovdjursförekomst i samebyarna och vid beslut om eventuella bidrag till förebyggande åtgärder för att förhindra skador av rov- djur på ren.</P>
<P class="p1020 ft7">Inventeringen ska slutligen vara underlag vid uppföljning av effekterna av vidtagna skadeförebyggande åtgärder och vid plane- ring av framtida skadeförebyggande åtgärder samt vid naturvårds- verkets och länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt efter rovdjur.</P>
<P class="p691 ft7">Länsstyrelsen ska utse en rovdjursansvarig för länet och den fältpersonal på myndigheten som är ansvarig gentemot de same- byar som har betesområden i länet. Efter förslag från samebyn ska Sametinget förordna inventeringssamordnare för samebyn.</P>
<P class="p1021 ft15">493</P>
</DIV>
<DIV id="page_494">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">De ideella organisationer som medverkar i inventeringsarbetet får var och en utse en inventeringssamordnare för organisationen i länet. Länsstyrelsen ansvarar för att informationsutbyte sker under inventeringsarbetet om mål, metoder, organisation, resultat och utvärdering med deltagande samebyar och organisationer.</P>
<P class="p19 ft7">Inventeringsresultaten ska vara direkt jämförbara mellan åren och mellan län/områden med renskötsel. För björn, varg, järv, lodjur och kungsörn ska årligen för varje sameby fastställas antal föryngringar eller om föryngringar inte förekommer, om arterna uppträder regelbundet eller tillfälligt eller om inga observationer har gjorts. När det gäller varg ska i förekommande fall antalet familjegrupper, revirmarkerande par och övriga stationära individer i samebyn fastställas. För föryngringar och familjegrupper ska antalet individer bestämmas.</P>
<P class="p18 ft7">Naturvårdsverket ansvarar för utbildning av länsstyrelsernas rovdjursansvariga och de personer som har rätt att kvalitetssäkra observationer. Verket ansvarar beträffande varg för samordning av länsstyrelsernas inventeringsarbete och utvärderar och samman- ställer inventeringsresultaten. Verket ska tillhandahålla länsstyrel- serna utrustning för insamling av vargprover av betydelse för för- valtningen. Verket ansvarar för att <NOBR>DNA-analyser</NOBR> av spillning, blod etc. av betydelse för förvaltningen utförs och verket ansvarar slutli- gen för utbildning, utveckling, drift och förvaltning av den natio- nella rovdjursdatabasen Rovdjursforum. Mycket av den operativa verksamheten har Naturvårdsverket gett Viltskadecenter i uppdrag att tillhandahålla.</P>
<P class="p332 ft7">Inventeringar ska utföras årligen i varje samebys betesområden om inte Naturvårdsverket beslutar annat. Om vädret omöjliggjort inventeringsarbetet i en sameby ska länsstyrelsen redovisa ett genomsnittligt inventeringsresultat för arten baserat på de föregå- ende tre årens inventeringar. Inventeringsområdet omfattar de svenska samebyarnas totala betesområden i Sverige och Norge.</P>
<P class="p19 ft7">För järvföryngringar ska en zon på 5 km läggas till betesområ- dets yttre gräns och för varg 10 km. Länsstyrelsen ska från norska myndigheter inhämta information motsvarande den i Sverige för samebyns betesområden i Norge. Relevant information ska också inhämtas från finska myndigheter. Om inventeringsverksamhet ska utföras av länsstyrelsen eller sameby i Norge ska Statens naturopp- syn meddelas innan arbetet påbörjas.</P>
<P class="p19 ft7">Inventeringsmetoderna indelas i <SPAN class="ft10">aktiva </SPAN>och <SPAN class="ft10">passiva</SPAN>. De aktiva är de som kräver fältarbete. De passiva metoderna utgör ett komple-</P>
<P class="p207 ft15">494</P>
</DIV>
<DIV id="page_495">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft7">ment. Föreskrifter ges för vart och ett av arterna björn, varg, järv lo och kungsörn. Aktiva metoder är: snoking, boplatsbesök, områdes- inventering, rullande inventering, spillningsinventering. Till de passiva metoderna hör rovdjursobservationer av allmänheten, upp- gifter om fällda rovdjur under jakt, uppgifter om fallvilt samt information om bytesdjur som dödats av rovdjur.</P>
<P class="p12 ft7">Länsstyrelsen ansvarar för kvalitetssäkring av observationer av rovdjur. Fältpersonal ska i fält kvalitetssäkra observationer som ingår i inventeringsresultatet och som kan komma att bli ersätt- ningsgrundande. Föryngringar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn ska anges utifrån fastställda kriterier. Även antal föryng- ringar i länet och deras geografiska fördelning på samebyarna ska bedömas utifrån fastställda kriterier.</P>
<P class="p12 ft7">Länsstyrelsens fältpersonal och samebyarnas inventeringssam- ordnare ska dokumentera rovdjursobservationerna i rovdjursdata- basen Rovdjursforum eller dessförinnan i fält på blanketter/kartor. Länsstyrelsen ska ombesörja att observationer i Norge och Finland dokumenteras på samma sätt som observationer gjorda i Sverige, om de kan påverka ersättningsnivåerna.</P>
<P class="p12 ft7">Senast den 1 juni ska länsstyrelsen lämna en preliminär rapport till Sametinget om inventeringsresultatet och en slutrapport senast den 1 november över det samlade resultatet från samebyarnas totala betesområden.</P>
<P class="p227 ft10">17.10.3 Inventering av stora rovdjur utanför renskötselområdet</P>
<P class="p169 ft7">Länsstyrelsen har ansvarat för inventeringen av stora rovdjur utanför renskötselområdet sedan år 2002. För år 2007 disponerar de län som inte omfattas av renskötsel totalt drygt 7,5 miljoner kronor för verksamheten. De största bidragen fördelas till Gävle- borgs- och Värmlands län.</P>
<P class="p1022 ft15">495</P>
</DIV>
<DIV id="page_496">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389496x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p980 ft2">Tabell 7.10 Naturvårdsverkets bidrag till länsstyrelsernas inventeringsverksamhet utanför renskötselområdet 2007</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr9 td262"><P class="p27 ft2">Län</P></TD>
<TD class="tr9 td263"><P class="p1023 ft2">Bidrag 2007</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td56"><P class="p27 ft2">Gävleborg</P></TD>
<TD class="tr30 td264"><P class="p1024 ft2">1 350 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p27 ft2">Värmland</P></TD>
<TD class="tr9 td264"><P class="p1024 ft2">1 500 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td56"><P class="p27 ft2">Örebro</P></TD>
<TD class="tr1 td264"><P class="p1024 ft2">920 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p27 ft2">Västmanland</P></TD>
<TD class="tr9 td264"><P class="p1024 ft2">540 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p27 ft2">Västra Götaland</P></TD>
<TD class="tr9 td264"><P class="p1024 ft2">860 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td56"><P class="p27 ft2">Uppsala</P></TD>
<TD class="tr1 td264"><P class="p1024 ft2">540 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p27 ft2">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr9 td264"><P class="p1024 ft2">160 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p27 ft2">Södermanland</P></TD>
<TD class="tr9 td264"><P class="p1024 ft2">290 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td56"><P class="p27 ft2">Östergötland</P></TD>
<TD class="tr1 td264"><P class="p1024 ft2">300 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p27 ft2">Jönköping</P></TD>
<TD class="tr9 td264"><P class="p1024 ft2">200 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p27 ft2">Kronoberg</P></TD>
<TD class="tr9 td264"><P class="p1024 ft2">120 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td56"><P class="p27 ft2">Kalmar</P></TD>
<TD class="tr1 td264"><P class="p1024 ft2">230 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p27 ft2">Gotland</P></TD>
<TD class="tr9 td264"><P class="p1024 ft2">110 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p27 ft2">Blekinge</P></TD>
<TD class="tr9 td264"><P class="p1024 ft2">110 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td56"><P class="p27 ft2">Halland</P></TD>
<TD class="tr1 td264"><P class="p1024 ft2">220 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p27 ft2">Skåne</P></TD>
<TD class="tr9 td264"><P class="p1024 ft2">100 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td262"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr36 td263"><P class="p15 ft147"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p987 ft7">Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:13) innehåller detaljerade anvisningar om möjligheten att enligt 11 och 12 §§ viltskadeförordningen lämna <SPAN class="ft10">bidrag </SPAN>till åtgärder för att före- bygga skador av vilt på annat än ren och <SPAN class="ft10">ersättning </SPAN>för skador samt ersättning för personskador och dödsfall orsakade av björn.</P>
<P class="p19 ft7">Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2004:18) innehåller föreskrifter om <SPAN class="ft10">inventering </SPAN>av rovdjursförekomst utan- för samebyar. Föreskriften överensstämmer i långa stycken med vad som gäller för inventeringen i samebyarna.</P>
<P class="p17 ft7">Inventeringsverksamheten ska bedrivas i samarbete med de ide- ella organisationerna och när det gäller varg i samråd med Natur- vårdsverket. Om antalet föryngringar av en art stadigvarande ligger över fastställd miniminivå för landet eller ett län kan Naturvårds- verket i samråd med länsstyrelsen besluta att områdesinventeringar ska göras vartannat år.</P>
<P class="p650 ft15">496</P>
</DIV>
<DIV id="page_497">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft28">17.11 Viltskadecenter (VSC)</P>
<P class="p157 ft7">1991 års jaktpolitiska beslut (prop. 1991/92:9, bet. 1991/92:JoU5) innebar ett nytt system för ersättning av viltskador där skador i första hand ska förebyggas, främst genom jakt. Bidrag och ersätt- ning ska lämnas endast om skadorna orsakats av icke jaktbart vilt. Det jaktpolitiska beslutet medförde krav på kunskaper om viltska- dor och hur viltskador kan förebyggas. Naturvårdsverket tog där- för 1996 initiativ till att Viltskadecenter bildades.</P>
<P class="p13 ft7">Viltskadecenter fungerar som ett servicecenter för myndigheter, organisationer, enskilda företag och allmänheten. Man samlar in kunskap om viltskador och förmedlar den genom information och utbildning, bl.a. lämnas kostnadsfri rådgivning om viltskador och om hur skador kan förebyggas. Centret har utbildning om vilt- skadesystemet. Ett omfattande arbete görs för att utveckla olika förebyggande åtgärder för att förhindra rovdjursskador. Viltskade- center arbetar också med att förebygga skador av övrigt fredat vilt som gör skada på gröda däribland tranor, sångsvan och vissa gås- arter.</P>
<P class="p485 ft7">Man sammanställer årligen nationell statistik över de fredade arternas skador på bl.a. tamdjur och hundar. Här redovisas läns- styrelsens användning av viltskademedlen. Viltskadecenter ska slutligen ge länsstyrelserna utbildning och support på databasen Rovdjursforum och man ska granska användarnas önskemål.</P>
<P class="p109 ft7">Viltskadecenter har en samordnande funktion för läns- styrelsernas insatser inom viltskadeområdet och utbildar läns- styrelsens fältpersonal som ska arbeta med inventering av stora rovdjur. Man har också koordineringsansvar för inventeringen av varg i hela landet. Man ska i samarbete med länsstyrelserna utvärdera förekomsten av varg och hålla länsstyrelserna med utrustning för insamling av vargprover och i förekommande fall prover från andra arter samt prioritera, förvara och förmedla insamlade prover av betydelse för förvaltningen.</P>
<P class="p1025 ft79">Viltskadecenter har normalt inte haft uppdrag i <SPAN class="ft71">renskötsel- området</SPAN>. Enligt budgetpropositionen för år 2007 kommer man, efter beslut av regeringen, att disponera medel från Sveriges lantbruksuniversitets SLU:s <SPAN class="ft71">anslag 25:1, anslagspost 2, Förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp</SPAN>. Medlen ska användas till före- byggande insatser inom renskötselområdet. Viltskadecenter till- sammans med Sametinget och Svenska Samernas Riksförbund (SSR) har utarbetat en ansökan till regeringen om att få disponera</P>
<P class="p437 ft15">497</P>
</DIV>
<DIV id="page_498">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p374 ft7">de aktuella medlen. Efter beslut av regeringen i oktober 2007 har medel anvisats för innevarande år för förebyggande insatser inom renskötselområdet. Avsikten är att Sveriges lantbruksuniversitet under en treårsperiod ska kunna använda ca 3 miljoner kronor årligen för förebyggande insatser inom renskötselområdet. Medlen kan komma att disponeras av Viltskadecenter.</P>
<P class="p1026 ft28"><SPAN class="ft28">17.12</SPAN><SPAN class="ft142">Metoder för att förebygga viltskador på andra tamdjur än ren</SPAN></P>
<P class="p1027 ft7">Elstängsel förebygger rovdjursangrepp effektivt och kan användas i de flesta tamdjursbesättningar i Sverige, eftersom vi har relativt små besättningar som oftast redan går bakom någon form av inhägnad. Elstängsel passar emellertid inte överallt – det finns för övrigt ingen förebyggande åtgärd som är effektiv i alla situationer. Att en åtgärd inte fungerar mot en viss typ av rovdjur eller i ett visst område är inte ett argument för att åtgärden bör slopas, utan endast en anled- ning att inte använda just den åtgärden för att förebygga angrepp i just det området. Det krävs en hel uppsättning med förebyggande åtgärder för att i så många olika situationer som möjligt kunna erbjuda en brukare åtminstone någon användbar metod.</P>
<P class="p846 ft10">17.12.1 Permanenta åtgärder</P>
<P class="p1028 ft7">Stängsel</P>
<P class="p1027 ft7">Stängsel är ett av de effektivaste men också dyraste sättet att skydda tamdjur. Femtrådiga elstängsel fungerar bra mot vargan- grepp och erfarenheten visar att de stängsel som fungerar mot varg oftast fungerar lika bra mot björn. Mot angrepp från lodjur funge- rar vanliga fårnät kompletterat med två eltrådar. Det fungerar bra även mot varg och björn.</P>
<P class="p539 ft7">Sändare på tamdjur</P>
<P class="p1027 ft7">Radioutrustning kan bl.a. minska tiden som boskap på fäbodbete exponeras för rovdjur. Metoden har inte någon påvisbar effekt på risken för angrepp men kan ses som en metod att underlätta bruket av fritt skogsbete i områden med stora rovdjur.</P>
<P class="p227 ft15">498</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_499">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1029 ft7">Skyddshalsband på tamdjur</P>
<P class="p166 ft7">Skyddshalsband på enskilda djur kan ge ett visst skydd mot lodjursangrepp. Halsbandet är gjort i kraftigt läder eller plast och försvårar bett i nacke och hals. Metoden kan användas för att skydda vissa särskilt värdefulla avelsdjur. Metoden är billig och enkel vilket gör den användbar trots att effektiviteten varierar kraftigt.</P>
<P class="p839 ft7">Förvaltningsmärkning av rovdjur</P>
<P class="p169 ft7">Sändare på rovdjur kan användas för att lokalisera rovdjur i förhål- lande till tamdjur. Åtgärden anses som dyr och ineffektiv och kan möjligen vara motiverad för att skydda mot vargangrepp på fäbodar och i renskötselområdet.</P>
<P class="p539 ft7">Nattintag</P>
<P class="p194 ft7">En stor del av rovdjursangreppen inträffar sent på kvällen, under natten eller tidig morgon. Om tamdjur tas in på natten i fålla eller fähus minskar risken för rovdjursangrepp. Åtgärden kan vara ett alternativ för fäbodbrukare. Metoden kan ha nackdelar och ge ökade kostnader för foder och tillsyn.</P>
<P class="p539 ft7">Sambete med nöt</P>
<P class="p169 ft7">Får och nötdjur som sambetar är en relativt effektiv och billig metod om bägge djurslagen redan finns på gården eller på grann- gården. I Nordamerika har metoden testats med bra resultat. I Sverige har metoden begränsad tradition.</P>
<P class="p539 ft7">Boskapsvaktande hundar</P>
<P class="p194 ft7">Hundar som tidigt präglas på tamdjur för att vakta boskap kan vara ett alternativ där rovdjursavvisande stängsel inte kan användas. Metoden är mer beroende av brukningsförfarandet på gården än övriga skadeförebyggande åtgärder. Den fordrar också engagemang och tid av brukaren.</P>
<P class="p1030 ft15">499</P>
</DIV>
<DIV id="page_500">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft7">Andra vaktdjur</P>
<P class="p181 ft7">Lamadjur och åsnor ger upphov bl.a. till stort oväsen vid ett rov- djursangrepp. Att använda lamadjur och åsnor för att skydda tam- djur kan eventuellt vara ett alternativ i besättningar där ingen annan förebyggande åtgärd av olika anledningar är möjlig.</P>
<P class="p543 ft7">Kadaverhantering</P>
<P class="p200 ft7">Att ta bort slaktrester och annat avfall är en effektiv åtgärd för att reducera risken för angrepp av framförallt varg och björn</P>
<P class="p427 ft7">Utfodring av rovdjur</P>
<P class="p181 ft7">Utfordring kan i renskötselområdet på vissa platser vara effektiv för att t.ex. hålla björn från kalvningsland eller styra vissa järvindi- vider från bra vinterbeten för ren. Metoden har problem relaterade till regelverket kring hantering av kadaver. Utfodringen kan också påverka rovdjurens beteende på ett oönskat sätt.</P>
<P class="p543 ft7">Ökad tillsyn</P>
<P class="p200 ft7">Mänsklig närvaro är sannolikt en av de mest effektiva förebyggande åtgärderna som finns – dessvärre en av de dyraste. I Sverige före- kommer inte rovdjursangrepp på tamdjur i sådan omfattning att det lönar sig ekonomiskt med till exempel herdar.</P>
<P class="p543 ft7">Illasmakande ämnen på tamdjuren</P>
<P class="p181 ft8">Metoden att smörja in tamdjur med mycket illasmakande ämnen har provats på många olika håll, oftast med dåligt resultat. Det finns knappast något behov av åtgärden i Sverige.</P>
<P class="p457 ft7">Lamning inomhus/senare betessläpp</P>
<P class="p181 ft8">Att inte exponera lamm för rovdjur förrän de är lite större är mycket effektivt för att hindra angrepp av kungsörn. Metoden ökar kostnaderna för framförallt foder. Senare betessläpp är inte lika</P>
<P class="p457 ft15">500</P>
</DIV>
<DIV id="page_501">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">effektivt eftersom angrepp även kan ske då lammen går utomhus i en fålla nära bostadshus.</P>
<P class="p522 ft7">Flytt av rovdjur</P>
<P class="p194 ft7">Att förflyttade rovdjur är kostsamt och arbetsintensivt och djuren återvänder ofta till den plats där de fångades. En flyttning av rov- djur riskerar att skapa nya konflikter. Åtgärden kan möjligen användas för att förflytta vargar som orsakar problem för rensköt- seln.</P>
<P class="p1031 ft7">Områdesriktad jakt (zonering)</P>
<P class="p169 ft7">Rovdjursstammarna kan hållas vid lägre tätheter i områden eller regioner som förutses bli hårdare drabbade av rovdjur än andra områden. Ett exempel är riksdagens beslut att huvudsakligen begränsa vargens förekomst i renskötselområdet till de områden utanför åretruntmarkerna där den gör minst skada. Metoden kan vara effektiv om syftet är att på ett nationellt plan minska antalet rovdjursangrepp och om området med lägre rovdjurstäthet är till- räckligt stort. Risken är att zonering leder till missnöje och minskad acceptans för rovdjur utanför zonen.</P>
<P class="p544 ft7">Individriktad jakt</P>
<P class="p169 ft7">Individinriktad jakt på rovdjur är mycket effektivt när det finns problemindivider. Angrepp på tamdjur beror ibland mer på situa- tionen i området än att rovdjuret är mer benäget att angripa tam- djur än andra individer.</P>
<P class="p539 ft7">Biodling i hägn</P>
<P class="p194 ft7">Under år 2007, t.o.m. september månad, förstördes 49 bisamhällen av björn. Med hjälp av elstängsel kan man förebygga skador av björn på biodling.</P>
<P class="p1032 ft15">501</P>
</DIV>
<DIV id="page_502">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft10">17.12.2 Akuta åtgärder</P>
<P class="p162 ft8">Akutåtgärder handlar om att med kort varsel och helst i anslutning till ett rovdjursangrepp vidta provisoriska åtgärder i avvaktan på att permanenta åtgärder.</P>
<P class="p457 ft7">Skrämsel</P>
<P class="p181 ft7">Skrämsel, t.ex. med rop, skrik, stenkastning, knallskott eller lik- nande är en åtgärd som kan vara verksam i ett akut skede. Det går däremot inte att genom skrämsel hålla rovdjur från tamdjur under längre tid.</P>
<P class="p843 ft7">Lapptyg</P>
<P class="p200 ft7">Tyglappar som sätts upp på en lång lina runt tamdjuren, på utsidan av det ordinarie stängslet, skyddar under en begränsad tid. Det är en enkel, effektiv och billig åtgärd. Undersökningar visar att vargar passerar lapptyget i genomsnitt först efter sex veckor, men skillna- den är stor mellan olika vargindivider.</P>
<P class="p543 ft7">Stängsel</P>
<P class="p181 ft8">Stängsel antingen i form av elnät eller som provisoriskt elstängsel med tråd är en enkel, effektiv och billig åtgärd som kan användas temporärt.</P>
<P class="p457 ft7">Ljud- och ljusskrämmor</P>
<P class="p181 ft7">Ljud- och ljusskrämmor finns i många olika utföranden, från vanlig radio med timer till solcellsladdade ljus med rörelsesensor. De drivs av nätström eller batterier och alstrar ljud eller ljus regelbundet, oregelbundet eller då ett djur närmar sig. Det är en enkel och rela- tivt billig åtgärd med ganska bra effekt under någon eller några veckor.</P>
<P class="p1033 ft15">502</P>
</DIV>
<DIV id="page_503">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft28">17.13 Metoder för att förebygga viltskador på hundar</P>
<P class="p157 ft7">Hundägare kan och bör vidta åtgärder för att förebygga angrepp av rovdjur. Den mest effektiva åtgärden är att träna hunden att inte jaga rovdjur. Angrepp av varg utgör det största hotet mot hundar. Här följer några tänkbara åtgärder för att förebygga vargangrepp.</P>
<P class="p539 ft7">Vargtelefon (sändarförsedda vargar)</P>
<P class="p169 ft7">Genom att rapportera sändarförsedda vargars position kan man undvika att släppa jakthundar i områden där vargen just befinner sig. Metodens svagheter är att vargarna rör sig långa sträckor på kort tid. I de flesta revir är heller inte alla vargar sändarförsedda.</P>
<P class="p12 ft7">Metoden är troligen inte så effektiv men den är uppskattad där den prövats och kan ha en konfliktdämpande effekt.</P>
<P class="p522 ft7">Vargtelefon (varggrupp)</P>
<P class="p169 ft7">Metoden går ut på att rapportera vargarnas <NOBR>rendez-vous</NOBR> plats (samlingsplats) och fungerar således bara för familjegrupper med årsvalpar. En ”varggrupp” bildas i respektive vargrevir för att samla in erforderliga fakta. I gruppen ingår representanter från länsstyrel- sen, berörda jaktvårdskretsar och andra intresseorganisationer i området. Åtgärden är behäftad med samma nackdelar som varg- telefonen, men har andra fördelar som ökad kommunikation mel- lan myndigheter och boende i området.</P>
<P class="p227 ft7">Avspårning innan jakt</P>
<P class="p194 ft7">Vargangrepp i samban med jakt kan förebyggas genom att vägar som omsluter jaktområdet spåras av med bil. Åtgärdens effektivitet beror till stor del på snöförhållandena i området och hur noga spårningen görs. Effektiviteten ökar om åtgärden kompletteras med en varggrupp där både allmänhetens och länsstyrelsens obser- vationer kan göras tillgängliga.</P>
<P class="p1034 ft15">503</P>
</DIV>
<DIV id="page_504">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft7">Hundpejl</P>
<P class="p181 ft7">Genom att förse en hund med sändare kan man undvika att hunden i onödan exponeras för varg. Åtgärdens effektivitet varierar och har störst effekt på hundar som är dåligt inkallningstränade eller av andra anledningar är svåra att kalla in då jakten ska avslutas.</P>
<P class="p543 ft7">Pingla på hunden</P>
<P class="p200 ft7">En pingla på hunden antas göra att vargen förknippar ljudet med människor alternativt att det uppfattas som helt nytt för platsen och situationen. Åtgärden är billig och enkel. Ungefär tre tusen jägare med jakthundar i svenska vargrevir använder pinglor på sina hundar. I oktober 2007 angreps och skadades den första hunden som bar pingla av varg.</P>
<P class="p543 ft7">Hund ointresserad av att följa vargspår</P>
<P class="p200 ft7">Varje år angrips några hundar sedan de själva sökt upp varg. Om hunden görs ointresserad av att följa vargspår kan dessa angrepp i viss mån förebyggas. Metoden har potential men kräver att hundfö- raren är intresserad av hunddressyr och beredd att lägga ned den tid det tar.</P>
<P class="p843 ft7">Hundgård</P>
<P class="p181 ft8">I Sverige är det ovanligt att hundar angrips av rovdjur då de är lösa eller bundna på gården, men det har inträffat. En vanlig hundgård med nätstängsel utgör ett mycket gott skydd mot rovdjursangrepp.</P>
<P class="p457 ft7">Elväst på hund</P>
<P class="p181 ft7">En elväst ska skydda de kroppsdelar där varg oftast biter utan att hindra hundens rörelseförmåga. Viltskadecenter kommer under 2007 att testa ett antal västar i Sverige för att därefter hjälpa de hundägare som är intresserade med beställningar till dess att det finns en svensk återförsäljare.</P>
<P class="p538 ft15">504</P>
</DIV>
<DIV id="page_505">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft28">17.14 Metoder för att förebygga viltskador på ren</P>
<P class="p1028 ft7">Intensiv bevakning utanför kalvningstid</P>
<P class="p169 ft7">Intensiv bevakning förekommer periodvis som en del i renskötseln. Den kan ske både i samband med att renarna hålls samman och utan att hjorden är samlad genom att renskötare rör sig i det om- råde där renarna befinner sig. Sommartid är bevakning svårare eftersom renarna rör sig mer och snöskoter inte kan användas. Projekt där intensiv renskötsel utförts har resulterat i minskade förluster utan att det gått att bedöma om vinsten i kalvöverlevnad motsvarat den extra kostnaden. När intensiv bevakning har skett som en akut åtgärd efter rovdjursangrepp är erfarenheterna blan- dade, men en viss positiv effekt har rapporterats. Att hålla renhjor- den samlad kan innebära en ökad risk för sjukdomar och rovdjurs- angrepp.</P>
<P class="p228 ft7">Intensiv bevakning under kalvningsperioden</P>
<P class="p169 ft7">Intensiv bevakning under kalvningsperioden kan vara en användbar metod inom vissa områden, beroende på naturens förutsättningar. Bevakning är arbetskrävande men anses vara en effektiv åtgärd för att minska rovdjursangrepp på kalvar. Metoden förutsätter försik- tighet för att inte störa vajorna. Många renskötare vaktar idag ren- hjorden intensivt under själva kalvningen och en månad framöver men insatsen varierar av olika skäl mellan samebyarna.</P>
<P class="p227 ft7">Kalvning i hägn</P>
<P class="p194 ft7">Genom kalvning i hägn kan rovdjuren stängas ute under den tid då renhjorden är som mest känslig för predation. Åtgärden förutsätter stödutfodring eller helutfodring vilket är mycket kostsamt. De höga kostnaderna begränsar metodens användbarhet. Kalvning i hägn används periodvis som en del i den befintliga renskötseln i Norden.</P>
<P class="p1035 ft15">505</P>
</DIV>
<DIV id="page_506">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft7">Utfodring</P>
<P class="p181 ft7">Hypotesen är att renar i bättre kondition har större chans att över- leva jämfört med renar i sämre kondition. Renskötseln är beroende av fritt bete där renen har betesro. Naturbete är därför det bästa. Tanken är stödutfodring när det behövs ska kunna öka renarnas vikt och härigenom minska risken för predation och andra dödsor- saker. Det saknas dokumentation som visar att utfodring minskar risken för predation hos vuxna individer. Däremot är det belagt att kalvar till vajor i god kondition har en högre vikt och att kalvöver- levnaden är relaterad till kalvens vikt. Utfodring ställer krav på god infrastruktur i form av krubbor och vattenhoar etc. Utfodring kan öka risken för sjukdomar hos renarna.</P>
<P class="p207 ft7">Flytt av renar</P>
<P class="p200 ft7">De bidrag som Sametinget lämnat för förebyggande åtgärder har främst använts för flyttning av renar och ersättning för kostnader i samband med samling inför flytt. En flytt av renar förutsätter att det finns tillgång till alternativa vinterbetesmarker med lägre täthet av rovdjur. Metoden begränsas av att många samebyar av olika anledningar inte har tillgång till alternativa marker.</P>
<P class="p543 ft7">Skyddshalsband på ren</P>
<P class="p200 ft7">Skyddshalsband har tidigare inte testats på ren men försök på lamm visar på en minskad predationen. Halsbanden försvårar bett i nacke och hals och förmodas därför vara mest verksamma på angrepp av lodjur, men antas ha liten eller ingen effekt mot angrepp av varg, björn och järv. Halsband kan användas för att skydda särskilt vär- defulla djur. Metoden testas för närvarande inom en sameby. En bedömning är att metoden innebär en risk för att renarna skadar sig eller att de fastnar med halsbandet.</P>
<P class="p406 ft7">Sändare på ren</P>
<P class="p200 ft7">Sändare på ren bidrar inte direkt till minskad predation men kan indirekt fungera förebyggande. Sändarna underlättar för renägarna att snabbare återfinna och samla renarna. Åtgärden ger också ökad</P>
<P class="p163 ft15">506</P>
</DIV>
<DIV id="page_507">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">kunskap om renens vanor och om dödsorsaker. Kostnaden och arbetsinsatsen varierar kraftigt beroende på vilken typ av sändare som används</P>
<P class="p522 ft7">Sändare på rovdjur (förvaltningsmärkning)</P>
<P class="p194 ft7">Sändare på rovdjur förebygger inte direkt skador på ren men åtgär- den kan underlätta övriga skadeförebyggande åtgärder. En bättre kontroll över rovdjuret gör det enklare att skilja renarna från rov- djur. Sändarmärkning av varg i renskötselområdet har genomförts bl.a. i Norrbotten och Västerbotten. Utredningen anser att för- valtningsmärkning med sändare på varg bör kunna användas frekvent inom renskötselområdet.</P>
<P class="p227 ft7">Utfodring av rovdjur</P>
<P class="p166 ft7">Genom att utfodra rovdjur med kadaver eller slaktrester går det att styra rovdjuren bort från specifika områden under perioder då renen är som mest utsatt. Åtgärden kan vara effektiv under en begränsad tid, exempelvis under kalvningstiden. Det finns dock en viss risk att rovdjurens beteende påverkas på ett oönskat sätt.</P>
<P class="p539 ft7">Flytt av rovdjur</P>
<P class="p194 ft7">Flyttning av rovdjur bygger på antagandet att det är ett fåtal rov- djursindivider som orsakar förluster av ren och att dessa kan flyttas till områden där problemen är mindre. Åtgärden har förmodligen liten effekt i områden med täta rovdjurspopulationer eftersom tomrummen snabbt fylls av nya individer. Det krävs också områ- den som kan hysa nya rovdjur.</P>
<P class="p539 ft7">Selektiv och regioninriktad jakt</P>
<P class="p194 ft7">Ren är ett naturligt och viktigt byte för de stora rovdjuren och alla individer är i allmänhet lika benägna att angripa ren. Inom ren- näringen menar man dock att det tydligt går att identifiera pro- blemdjur och att jakten bör fokusera på dessa individer. Selektiv jakt innebär främst att man identifierar de begränsade geografiska</P>
<P class="p459 ft15">507</P>
</DIV>
<DIV id="page_508">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389508x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">områden där rovdjuren orsakar mer problem och att jakten inriktas mot dessa områden.</P>
<P class="p17 ft7">Regioninriktad jakt som minskar rovdjurstätheten inom ett större område kan vara effektiv om jakten verkligen minskar rov- djurspopulationen och att predationen adderar till annan dödlighet i renpopulationen. Jakt för att åstadkomma en generell sänkning av rovdjurstätheten över relativt stora områden förutsätter att det finns väl utarbetade förvaltningsplaner för rovdjuren.</P>
<P class="p207 ft28">17.15 Utredningens överväganden och förslag</P>
<P class="p1036 ft10"><SPAN class="ft10">17.15.1</SPAN><SPAN class="ft106">Förebyggande insatser mot viltskador på andra tamdjur än ren</SPAN></P>
<P class="p550 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Det ska finnas tydliga kriterier för när olika former av förebyggande åtgärder, t ex bidrag till stängsel eller tillstånd för skyddsjakt kan vara aktuella. Förvaltningen ska ha stöd i form av handböcker.</P>
<P class="p1037 ft8">Resurserna för förebyggande insatser ska även i fortsätt- ningen främst användas för att minska risken för angrepp för enskilda brukare.</P>
<P class="p1038 ft7">Målet med förebyggande åtgärder kan utformas som tole- ransnivåer som bestäms i regionala förvaltningsplaner.</P>
<P class="p702 ft7">Utredningen anser att dagens system med statliga bidrag för att förebygga skador orsakade av rovdjur fungerar väl. Det har under utredningens gång inte framkommit brister som bör föranleda förändringar av systemet. Det är viktigt att anslaget täcker behoven av bidrag. Länsstyrelsen bör även i fortsättningen vara beslutande myndighet. Viltskadecenter bör fortsättningsvis utveckla skade- förebyggande åtgärder, rekommendera vilka ersättningsnivåer som bör tillämpas och i övrigt ansvara för policyn på området.</P>
<P class="p18 ft7">Eftersom länsstyrelsernas medel för att förebygga angrepp av rovdjur är begränsade är det viktigt att en åtgärd används vid rätt tillfälle för att inte äventyra förtroendet för åtgärden och därmed förtroendet för rovdjursförvaltningen. Stängsling bör även i fort- sättningen vara den vanligaste förebyggande åtgärden. Bidragen bör i första hand lämnas till de mest utsatta djurbesättningarna, d v s besättningar i vargrevir eller tamdjursbesättningar som haft tidigare angrepp av rovdjur. Tamdjur på fritt skogs- eller fjällbete löper</P>
<P class="p543 ft15">508</P>
</DIV>
<DIV id="page_509">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">avsevärt större risk för angrepp än stängslade djur. Bidrag till ska- deförebyggande åtgärder bör därför lämnas till sådana besättningar även utanför vargrevir utan att någon skada behöver ha uppkom- mit.</P>
<P class="p196 ft7">Vid ett angrepp av varg, lo och björn bör akuta åtgärder vidtas snabbt, helst inom 12 timmar. Det kan handla om att ta bort kada- ver och ge djuren bättre skydd. Ibland kan det räcka med att för- stärka befintliga stängsel. Ofta krävs andra temporära lösningar som t.ex. uppsättning av lapptyg, flyttbart elnät eller att djuren flyttas. Om risken för angrepp kvarstår fordras därefter perma- nenta lösningar, t. ex. rovdjursstängsel. Det är viktigt att länsstyrel- sen även i fortsättningen noggrant inventerar rovdjurens antal och utbredning i synnerhet i vargrevir. Det möjliggör riktade åtgärder där beslut fattas och verkställ snabbt. Det kan vara bra med en arbetsordning för åtgärder som ska vidtas i samband med rovdjurs- angrepp på tamdjur.</P>
<P class="p485 ft7">Med det relativt låga antal angrepp av rovdjur som varje år inträffar i Sverige så är bidrag till förebyggande åtgärder inte eko- nomiskt lönsamt för staten. För detta skulle krävas att rovdjurs- angreppen mångdubblas. Staten skulle tjäna ekonomiskt på att inte lämna bidrag för förebyggande åtgärder utan enbart betala ersätt- ning för uppkomna skador. Systemet kan emellertid motiveras av andra skäl än rent ekonomiska. Det viktigaste är att bidragen ökar acceptansen för rovdjuren och för riksdagens mål för de stora rov- djuren. Enligt en nyligen genomförd studie ökade acceptansen för varg bland fårägare som fått bidrag till förebyggande åtgärder.</P>
<P class="p183 ft7">Förtroende för rovdjurspolitiken kan inte bara byggas med pengar och ersättning. En förutsägbar förvaltning som utvecklas i dialog med berörda och konkret redovisar vilka åtgärder som kan eller kommer att vidtas i olika situationer är det allra viktigaste. Om problem i samband med rovdjur hanteras professionellt, enligt tydliga och förutsägbara spelregler, skapas ökat förtroende för myndigheterna samtidigt som konflikten reduceras så långt det är möjligt. Det bör finnas tydliga kriterier för när olika former av förebyggande åtgärder, t.ex. bidrag till stängsel eller tillstånd för skyddsjakt kan vara aktuella. Förvaltningen bör som stöd ha en eller flera handböcker med arbetsordningar i form av rekommen- dationer.</P>
<P class="p10 ft8">Det fordras klart definierade <SPAN class="ft88">syften </SPAN>för att lyckas med förebyg- gande arbete. Enligt det rådande systemet betalas bidrag till tam- djursägare för att t.ex. sätta upp stängsel för att skydda den</P>
<P class="p1010 ft15">509</P>
</DIV>
<DIV id="page_510">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389510x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">enskilda djurbesättningen, vilket har stor betydelse för den enskilde brukaren. Om man istället skulle vilja hålla nere det totala antalet rovdjursangrepp på tamdjur nationellt finns det andra effektivare metod. Rovdjursangreppen i Sverige är relativt få och utgör inte ett mer betydande problem på nationell eller regional nivå. Av den anledningen bör enligt utredningens mening resurserna även fort- sättningsvis främst användas för att minska risken för angrepp för den enskilde brukaren. Med den inriktningen minskar individernas konflikter med rovdjuren vilket i förlängningen bör kunna med- verka till att öka acceptansen för rovdjurspolitiken och rovdjurs- förvaltningen.</P>
<P class="p201 ft7">Förebyggande arbete fordrar också en tydlig <SPAN class="ft10">målsättning</SPAN>. Utan tydliga mål finns det en risk att människor med andra förvänt- ningar blir besvikna och att resurserna används felaktigt. Målsätt- ningen med förebyggande åtgärder kan enligt utredningens upp- fattning inte vara att försöka eliminera alla angrepp på tamdjur. En nollvision kostar oproportionerligt mycket pengar. Målet kan med fördel utformas som toleransnivåer där man bestämmer vilken konfliktnivå som kan tolereras regionalt eller lokalt. Nivåerna bör bestämmas i de regionala förvaltningsplanerna.</P>
<P class="p1039 ft7">Bidrag för förebyggande åtgärder och ersättning för skada i bigårdar</P>
<P class="p502 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Bidrag för att förebygga skada och ersätt- ning för skada av björn i bigårdar ska kunna lämnas även om verksamheten kan betraktas som skadeexponerad och inte utgör näringsverksamhet.</P>
<P class="p566 ft7">Biodlingen i Sverige producerar bl.a. honung och vax till ett stor ekonomisk värde. Av än större betydelse ur nationalekonomisk synvinkel är den pollinering bina utför i den odlade och vild- växande floran. God pollinering måste ske över hela landet. En rikstäckande myndighet, bitillsynsmän, verkställer kraven enligt lagstiftningen på området. Biodlingen är ofta småskalig, framförallt i skogslänen.</P>
<P class="p160 ft7">Björnar förstör varje år ett ökande antal bisamhällen och föror- sakar därmed betydande avbräck för näringen. Med hjälp av el- stängsel kan man förebygga skadorna.</P>
<P class="p191 ft15">510</P>
</DIV>
<DIV id="page_511">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389511x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft7">Naturvårdsverkets viltskadekungörelse (NFS 2002:13) medger som regel inte att ersättning lämnas för skador på egendom som är särskilt skadeexponerad. Ersättning lämnas heller inte för skador på egendom som är avsedd för annan användning än i näringsverk- samhet – även om det görs undantag, t.ex. för hund och häst som skadas eller dödas av ett stort rovdjur.</P>
<P class="p12 ft7">Av landets 10 000 biodlare driver 20 % biodlingen som närings- verksamhet. Biodling betraktas som särskilt skadeexponerad verk- samhet och bidrag för förebyggande åtgärder eller ersättning för viltskador lämnas som regel inte – även om länsstyrelsernas praxis skiftar.</P>
<P class="p12 ft7">Utredningen anser att biodling är av stor samhällsekonomisk betydelse och att det är viktigt att verksamheten kan bedrivas utan störningar även i Norrland. Utredningen föreslår därför att bidrag för att förebygga skador och ersättning för skador av björn i bigår- dar enligt 11 § viltskadeförordningen (2001:724) ska lämnas även om verksamheten kan betraktas som skadeexponerad och i många fall inte bedrivs i näringsverksamhet. Förslaget föranleder ändring i viltskadekungörelsen.</P>
<P class="p544 ft10">17.15.2 Förebyggande insatser mot viltskador på ren</P>
<P class="p276 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Viltskadecenters uppdrag ska vidgas till att omfatta insatser i renskötselområdet.</P>
<P class="p262 ft7">Viltskadecenters ska även efter år 2009 disponera medel för att utveckla förebyggande åtgärder mot rovdjursskador i ren- skötselområdet. Medlen ska användas av Viltskadecenter efter samråd med Sametinget.</P>
<P class="p1040 ft7">§ 3 viltskadeförordningen (2001:724) ändras så att bidrag för att förebygga skada inte räknas av från ersättning för skada på ren.</P>
<P class="p1041 ft7">Renen är det viktigaste bytet för stora rovdjur i renskötselområdet och därmed är det inte möjligt att förebygga <SPAN class="ft10">all </SPAN>predation. Målsätt- ningen bör vara att minska förlusterna under de perioder eller i de områden där skadorna är som mest omfattande. Inom national- parkerna är behovet av att förebygga rovdjursskador på ren särskilt påtagligt.</P>
<P class="p426 ft15">511</P>
</DIV>
<DIV id="page_512">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">Ersättningssystemet inom renskötselområdet är konstruerat för att främja skadeförebyggande åtgärder. Samma ersättning utbetalas oavsett om renar rovdjursdödas eller inte. Vikten av att förebyg- gande åtgärder vidtas även av rennäringen betonades i propositio- nen om en sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57 s. 68). Med dagens regelverk med bidrag för förebyggande åtgärder som <SPAN class="ft10">räknas av </SPAN>från den ersättning som lämnas för rovdjursskador, mot- verkas dessa intentioner.</P>
<P class="p18 ft7">Under senare år har ansökningarna till Sametinget om bidrag till förebyggande åtgärder helt upphört.</P>
<P class="p95 ft7">Naturvårdsverket och Sametinget har i en gemensam skrivelse till regeringen som överlämnats till utredningen (Jo2005/1652 (del- vis), 1986, 2734), begärt att viltskadeförordningen ska ändras i det aktuella avseendet. Förhållandena i renskötselområdet varierar starkt varför det säkert är omöjligt att förebygga skador på samma sätt överallt. Metoderna måste vara flexibla och kunna variera från område till område. Det är förmodligen bara ett fåtal förebyggande åtgärder som är kostnadseffektiva. Enligt utredningen är det viktigt att det finns en viss öppenhet att tillgripa förebyggande åtgärder även om man på förhand inte vet att åtgärden har den tilltänkta effekten.</P>
<P class="p256 ft7">Utredningen delar Naturvårdsverket och Sametingets uppfatt- ning att bidrag för förebyggande åtgärder inte ska räknas av från den ersättning som lämnas för rovdjursskador. Dagens ordning med avräkning uppfattas av renskötarna som om man bekostar de förebyggande åtgärderna själva. Effekterna av förebyggande åtgär- der i renskötselområdet kan vara svårbedömda och återspeglar sig inte alltid och i vart fall inte omedelbart i ökade slaktintäkter. Utredningen anser därför att reglerna ska ändras.</P>
<P class="p19 ft7">Det finns ett behov av <SPAN class="ft10">dokumenterad </SPAN>kunskap om förebyggande åtgärder i renskötselområdet. Inom renskötseln finns en stor erfa- renhet av de tillgängliga förebyggande metoderna men erfarenhe- terna är inte dokumenterade. Forskningen saknar också dokumen- terad kunskap om effekterna av åtgärder för att minska rovdjurs- skador på renar. Det är därmed svårt att jämföra och rangordna åtgärderna efter effektivitet, särskilt vad gäller kostnadseffektivite- ten. Det är svårt att särskilja vad som ingår i det normala arbetet med renar och vad som är extra förebyggande arbete. Bara ett fåtal av de åtgärder som används har utvärderats och informationen om effektiviteten bygger oftast på antaganden och observationer från enskilda individer.</P>
<P class="p163 ft15">512</P>
</DIV>
<DIV id="page_513">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389513x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft7">För att kunna utvärdera förebyggande åtgärder fordras kunskap om förlusterna av ren före och efter åtgärden genomförs. Utvärde- ringen måste ske under flera år eftersom variationen i väder och betesförhållande kan spela större en roll än predationen i sig.</P>
<P class="p11 ft7">Utredningen anser att Viltskadecenters uppdrag bör vidgas till att även omfatta insatser i renskötselområdet. Efter beslut av regeringen i oktober 2007 har medel anvisats för innevarande år för förebyggande insatser inom renskötselområdet. Avsikten är att Sveriges lantbruksuniversitet under en treårsperiod ska kunna använda ca 3 miljoner kronor årligen för förebyggande insatser inom renskötselområdet. Medlen kan komma att disponeras av Viltskadecenter.</P>
<P class="p108 ft7">Enligt utredningen bör Viltskadecenter även efter år 2009 disponera medel för att utveckla förebyggande åtgärder mot rov- djursskador i renskötselområdet. Pengarna skall användas av Vilt- skadecenter i samråd med Sametinget och övriga i regeringsbeslutet aktuella intressenter.</P>
<P class="p227 ft10">17.15.3 Ersättning för skada av vilt på annat än renar</P>
<P class="p276 ft8"><SPAN class="ft88">Utredningens förslag: </SPAN>Nuvarande bestämmelser om ersättning för andra viltskador än på ren ska i huvudsak behållas.</P>
<P class="p795 ft7">Ersättning för hund som dödats eller avlivats efter att ha ska- dats av varg, björn, järv, lo eller kungsörn ska lämnas med högst 20 000 kr. Ersättning för veterinärvård eller andra styrkta kost- nader för en oförsäkrad hund som skadats av ett stort rovdjur ska lämnas med högst 10 000 kr. Länsstyrelsernas tillämpning av viltskadekungörelsen bör bli mer enhetlig.</P>
<P class="p857 ft7">Länsstyrelsen får enligt viltskadeförordningen (2001:724) i mån av medel betala ersättning för skada av vilt på <SPAN class="ft10">annat än ren </SPAN>och vid <SPAN class="ft10">personskador </SPAN>eller <SPAN class="ft10">dödsfall </SPAN>orsakade av björn om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv ska svara för kostnaderna. Vid skada på tamdjur beaktas om viltet får jagas, skadans omfattning samt möjligheten att genomföra en effektiv skyddsjakt eller andra skadeförebyggande åtgärder. Länsstyrelsens beslut får inte överkla- gas utom när det gäller beslut som rör ersättning när en person dödats eller skadats av björn.</P>
<P class="p611 ft15">513</P>
</DIV>
<DIV id="page_514">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">Ersättning lämnas enligt Naturvårdsverkets viltskadekungörelse inte för skada på egendom som är särskilt skadeexponerad. I övrigt ska ersättning enligt föreskriften bara lämnas om det rör sig om egendom som är avsedd att användas i näringsverksamhet. Om det föreligger synnerliga skäl kan länsstyrelsen ändå besluta om ersätt- ning. Inskränkningen gäller dock inte häst, hund eller utrotnings- hotade lantrasdjur som skadats eller dödats av varg, björn, järv, lo eller kungsörn. Hundar ersätts därvid enligt schablon.</P>
<P class="p19 ft7">Hund som <SPAN class="ft10">skadas </SPAN>av något av de fem stora rovdjuren ersätts med 2 000 kr. Därutöver får ersättning lämnas med högst 5 000 kr för självrisk i försäkring eller, om hunden är oförsäkrad, för veterinärvård eller andra styrkta kostnader som skadan föranlett. Hund som <SPAN class="ft10">dödats eller avlivats efter att ha skadats </SPAN>av ett stort rov- djur ersätts med 10 000 kr.</P>
<P class="p18 ft7">Utredningen anser att nuvarande bestämmelser om ersättning för andra viltskador än på ren huvudsakligen bör bibehållas. Ersätt- ningen för hundar som dödats, avlivats eller skadats i samband med angrepp av stora rovdjur har inte följt utvecklingen och motsvarar inte värdet av en tränad hund. Tränade hundar representerar idag ett betydande värde. Hundar har också som sällskapsdjur ett värde och rovdjursangrepp innebär för det mesta en stor känslomässig påfrestning.</P>
<P class="p19 ft7">Av dessa skäl och som ett led i strävan att öka acceptansen för rovdjurspolitiken anser utredningen att det finns anledning att höja ersättningsbeloppen. Utredningen föreslår att ersättning för hun- dar som dödats eller avlivats efter att ha skadats av varg, björn, järv, lo eller kungsörn ska lämnas med högst 20 000 kr. Ersättning för veterinärvård eller andra styrkta kostnader för en oförsäkrad hund som skadats av ett stort rovdjur ska lämnas med högst 10 000 kr. Förslaget föranleder ändring i viltskadekungörelsen.</P>
<P class="p18 ft7">Utredningen har erfarit att länsstyrelsernas tillämpning av vilt- skadekungörelsen inte är enhetlig bl.a. när det gäller kravet på att ersättning som regel endast lämnas för egendom som är avsedd att användas i näringsverksamhet. Utredningen anser att tillämpningen mellan länsstyrelserna bör bli mer enhetlig.</P>
<P class="p1042 ft15">514</P>
</DIV>
<DIV id="page_515">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389515x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft10">17.15.4 Ersättningssystemet i renskötselområdet</P>
<P class="p276 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>En omfattande studie ska under en fyra- årsperiod genomföras för att bedöma den samlade rovdjurspre- dationen och andra effekter som de stora rovdjuren förorsakar rennäringen. För att ge bästa resultat bör studierna bedrivas i såväl fjäll- som skogssamebyområden, med olika profil i rov- djursbestånden.</P>
<P class="p570 ft7">Sametinget beslutar utan ansökan årligen om utbetalning av ersätt- ning för skador på ren till berörd sameby. Utbetalningen grundar sig på en undersökning av länsstyrelsen i samråd med berörd sameby av antalet föryngringar respektive förekomst av varg, järv och lo i samebyn samt om det förekommer björn eller kungsörn inom samebyn.</P>
<P class="p167 ft7">Att staten lämnar ersättning för skador orsakade av stora rov- djur är ett utflöde av det offentliga åtagandet på området. Ett av syftena med det nuvarande systemet som infördes år 1996 var att öka acceptansen för de stora rovdjuren. Det finns enligt utred- ningen ingen anledning att betvivla att det nuvarande ersättnings- systemet fyllt sitt syfte och ökat toleransen för rovdjuren och härigenom bidragit till en relativt positiv utveckling av stammarna under senare år.</P>
<P class="p268 ft7">Utredningen har funnit att det saknas en aktuell dokumenterad kunskap, som också är allmänt accepterad, om hur mycket ren som rovdjuren dödar. Osäkerheten gäller i synnerhet predationen från lo, järv och björn. Utredningen har gjort en ansats att låta forskare med hjälp av slaktstatistik beräkna predationen. På den tid som stått till förfogande har det dock inte gått få fram ett användbart underlag.</P>
<P class="p484 ft7">Utredningen föreslår därför att regeringen initierar studier över rovdjurspredationen och andra skador i renskötselområdet. Studie- arbetet bör enligt utredningen ledas av Naturvårdsverket i samar- bete med Sametinget och Viltskadecenter, i samverkan med ren- näringen och berörda länsstyrelser. I studiearbetet bör såväl rov- djursforskare som rennäringsforskare engageras. Syftet är att få fram bättre kunskap för att bedöma rovdjurspredationen på ren, och andra effekter som rovdjuren förorsakar rennäringen, bl.a. som underlag vid utformningen av ersättningssystemet.</P>
<P class="p611 ft15">515</P>
</DIV>
<DIV id="page_516">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389516x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">För att ge bästa resultat bör studierna bedrivas i såväl fjäll- som skogssamebyar, med olika profil i rovdjursbestånden. Det är också önskvärt om parallellstudier kunde genomföras med samma inrikt- ning i Norge och Finland som ett led i det Fennoskandiska samar- betet inom rovdjursområdet.</P>
<P class="p543 ft7">Lodjur och järv</P>
<P class="p550 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>I avvaktan på aktuell dokumenterad kun- skap från samlade studier om rovdjurens predation på ren får det ankomma på Sametinget att i budgetberedningen motivera behovet av eventuella justeringar av ersättningsbeloppen för lo och järv.</P>
<P class="p916 ft7">Utredningen anser att ersättningssystemet för <SPAN class="ft10">lo och järv </SPAN>baserat på föryngring, regelbunden och tillfällig förekomst huvudsakligen fungerar väl. Ersättning för lodjur och järv lämnas för närvarande med 200 000 kr för varje föryngring och med 70 000 kr respektive 35 000 kr om arterna förekommer regelbundet respektive tillfälligt i samebyarna.</P>
<P class="p201 ft7">Sametinget lämnande under 2006 ersättning för sammanlagt 62 säkra och sannolika <SPAN class="ft10">föryngringar </SPAN>av järv samt 114,5 föryngringar av lodjur. Ersättning för <SPAN class="ft10">regelbunden förekomst </SPAN>av järv och lodjur har utbetalats till tio respektive fem samebyar. Ersättning för <SPAN class="ft10">tillfällig förekomst </SPAN>har betalats till fyra respektive fem samebyar.</P>
<P class="p17 ft7">Utredningen noterar att prisindex på renkött (2000=100) under åren <NOBR>2003–2006</NOBR> varit 90,3, 68,3, 68,1 respektive 81,9. Utredningen kan härutöver konstatera att det saknas aktuell dokumenterad kunskap om rovdjurens predationen på ren. Det innebär att utredningen inte har något underlag för att bedöma rimligheten av de ersättningsnivåer som tillämpas i dag för lo och järv.</P>
<P class="p19 ft7">Regeringen beslutar för närvarande på förslag av Sametinget i regleringsbrev om ersättningsbeloppens storlek. Det framgår av 6 § viltskadeförordningen (2002:724). Tills vidare, i avvaktan på aktuell och säkrare kunskap om predationen, anser utredningen att det även fortsättningsvis får ankomma på Sametinget att i budget- beredningen påtala och motivera behovet av eventuella justeringar av ersättningsbeloppen för lo och järv.</P>
<P class="p504 ft15">516</P>
</DIV>
<DIV id="page_517">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389517x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1029 ft7">Varg</P>
<P class="p260 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Ersättningen för regelbunden eller tillfällig förekomst av varg i en sameby ska inte längre avse varje individ. Ersättningsbeloppen ska höjas och ersättningen ska inte delas mellan samebyarna.</P>
<P class="p857 ft7">Varg kan otvivelaktigt förorsaka betydande skador på ren och ren- skötsel i ett område. Vid beräkningen av ersättningens storlek ska kostnaderna för det merarbete ett rovdjur orsakar vara utgångs- punkten. Det motiverar att ersättningen för varg är högre än mot- svarande ersättning för järv och lodjur.</P>
<P class="p12 ft7">För varg betalas för närvarande 500 000 kr för varje föryngring av varg. Ersättningsbeloppen för regelbunden eller tillfällig före- komst är 80 000 kr respektive 35 000 kr. Dessa belopp avser när det gäller <SPAN class="ft10">varg</SPAN>, till skillnad från vad som gäller beträffande lo och järv, varje individ.</P>
<P class="p109 ft7">Att ersättningen ska lämnas för varje vargindivid skiljer sig såle- des från vad som gäller för järv och lodjur och har sin grund i över- vägandena i Sametingets och Naturvårdsverkets gemensamma för- slag 1995 till utformning av det nya ersättningssystemet.</P>
<P class="p13 ft7">Ersättningsbeloppen har i huvudsak varit desamma sedan år 2002. År 2006 höjdes ersättningen för tillfällig förekomst av varg från 25 000 kr till 35 000 kr. Ersättningen för regelbunden före- komst av varg höjdes samtidigt från 50 000 kr till 80 000 kr.</P>
<P class="p109 ft7">Sametinget lämnade under år 2006 ingen ersättning för för- yngring av varg. En sameby fick ersättning för regelbunden före- komst av varg och 18 samebyar fick ersättning för tillfällig före- komst varav ersättningen till två byar avsåg två vargindivider.</P>
<P class="p109 ft7">Den svenska vargstammens bevarandestatus är beroende av att fler vargindivider från Finland/Ryssland kan förena sig med popu- lationen i Mellansverige och där lyckas fortplanta sig. Det förut- sätter att fler vargar än idag tillåts befinna sig utanför renskötselns åretruntmarker. Fler vargar i renskötselområdet innebär att det, även om man så långt möjligt sändarmärker djuren, kan vara svårt att identifiera varje individ.</P>
<P class="p108 ft7">För att öka förutsättningarna för att fler vargar med finsk/rysk härkomst ska kunna bidra till att förbättra den svenska vargpopu- lationens genetiska status bör ersättningen till samebyarna, i enlig-</P>
<P class="p417 ft15">517</P>
</DIV>
<DIV id="page_518">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389518x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">het med vad som gäller för järv och lo, lämnas för regelbunden eller tillfällig förekomst av varg i en sameby utan koppling till individ.</P>
<P class="p17 ft7">Utredningen delar också Naturvårdsverkets och Sametingets bedömning i myndigheternas gemensamma hemställan den 24 november 2005 till regeringen, dnr <NOBR>100-6141-05</NOBR> respektive 271/05, att ersättningsbeloppen vid vargförekomst bör höjas kraftigt och att ersättningen inte ska delas mellan samebyarna. Det bör an- komma på Sametinget att i anslagsframställningen redovisa förslag till höjning av ersättningsbeloppen.</P>
<P class="p543 ft7">Björn och kungsörn</P>
<P class="p502 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag</SPAN>: Ersättningen för björn och kungsörn ska till 2/3 grundas på arternas föryngring i en sameby under tre år och till 1/3 på samebyns areal. Målet är att merparten av ersätt- ningen ska vara relaterad till föryngring. Fördelningen av den arealbaserade ersättningen mellan samebyarna ska ske enligt samma norm som tillämpas i dag.</P>
<P class="p1043 ft7">Den samlade ersättningen för björn ska höjas.</P>
<P class="p1044 ft7">Ersättning för skador som orsakas av <SPAN class="ft10">björn </SPAN>och <SPAN class="ft10">kungsörn </SPAN>lämnas om arterna <SPAN class="ft10">förekommer </SPAN>inom samebyns område och fördelas mellan de ersättningsberättigade samebyarna i förhållande till <SPAN class="ft10">betesområ- denas areal</SPAN>.</P>
<P class="p19 ft7">Ersättningen för förekomst av björn och kungsörn har varit 1,5 miljoner kronor respektive 1 miljon kronor under åren <NOBR>2002–2005.</NOBR> Ersättningen höjdes år 2006 och lämnas för närvarande med 1 615 000 kronor för björn med 1 075 000 kronor för kungsörn. På grund av att björnstammen har ökat snabbare än förväntat med ökande skador som följd föreslår utredningen att det årliga ersätt- ningsbeloppet för förekomst av björn inom renbetesområdet höjs.</P>
<P class="p19 ft7">Den schablonmässiga arealbaserade ersättning till samebyarna som för närvarande tillämpas är ett resultat av övervägandena i Sametingets och Naturvårdsverkets gemensamma rapport år 1995. Myndigheterna ansåg vid det tillfället att det inte fanns tillräcklig kunskap för att införa en differentierad ersättning baserad på för- yngringar. Man var dock ense om att målsättningen var att under den följande treårsperioden få den kunskap som behövdes för att</P>
<P class="p504 ft15">518</P>
</DIV>
<DIV id="page_519">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">ett differentierat system baserat på föryngring även för björn och kungsörn.</P>
<P class="p11 ft7">Naturvårdsverket har i redovisning av regeringsuppdrag den 18 december 2003 (dnr: <NOBR>410-3669-01</NOBR> Nf) föreslagit att ersättningen för björn och kungsörn ska ändras från nuvarande arealbaserade ersättning till en ersättning som grundas, dels på arternas repro- duktionsförmåga i en sameby under tre år, dels på samebyns areal.</P>
<P class="p109 ft7">Naturvårdsverket och sametinget har därefter i en gemensam skrivelse till regeringen den 24 november 2005 (dnr: <NOBR>100.6141-05</NOBR> Nf resp. Dnr 271/05) hemställt om förändringar bl.a. beträffande ersättningssystemet för björn och kungsörn. De föreslagna föränd- ringarna innebär en successiv övergång till ersättning baserad på areal- och föryngring.</P>
<P class="p12 ft7">Enligt Naturvårdsverkets uppfattning är kunskapsläget nu sådant att ersättningen för kungsörn bör övergå från en helt areal- baserad ersättning till en ersättning som också relaterar till föryng- ring. Trots svårigheterna att verifiera förekomst av björn är det också möjligt att för björn införa en ersättning som relaterar till föryngring.</P>
<P class="p167 ft7">Ersättningen för kungsörn ska enligt Naturvårdsverkets förslag fördelas mellan samebyarna utifrån antalet revir som varit ockupe- rade och där lyckad häckning konstaterats minst ett år under den senaste treårsperioden. Ersättningen för björn ska grunda sig på dokumenterad förekomst av björnhonor med ungar inom same- byns åretruntmarker. Ersättningen ska enligt förslaget ligga fast under en treårsperiod för att inte effekterna av naturliga variationer i häckningsresultaten respektive förekomst av björnhonor med ungar ska slå igenom mellan enskilda år.</P>
<P class="p108 ft7">Den arealbaserade ersättningen för både kungsörn och björn ska enligt Naturvårdsverket förslag utgöra en tredjedel och ersätt- ningen för föryngring ska utgöra två tredjedelar av den totala ersättningen. Sametinget ansåg att endast en mindre del av ersätt- ningen ska vara relaterad till föryngring. Fördelningen av den areal- baserade ersättningen mellan samebyarna föreslås ske enligt samma norm som Sametinget använder i dag.</P>
<P class="p278 ft7">Grundtanken i 1996 års ersättningssystem var att ersättningen för rovdjursdödade renar skulle bygga på förekomsten av rovdjur i samebyarna. Utredningen bedömer att det nu är möjligt successivt fasa ut den nuvarande ersättningen för björn och kungsörn som helt baseras på areal till förmån för ersättning baserad på föryng- ring och areal. Utredningen ansluter sig till det förslag som Natur-</P>
<P class="p477 ft15">519</P>
</DIV>
<DIV id="page_520">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389520x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft7">vårdsverket förordat. Systemet bör kunna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2010.</P>
<P class="p1045 ft7">Det bör ankomma på Sametinget att i anslagsframställningen redovisa förslag till höjning av ersättningsbeloppen.</P>
<P class="p1046 ft7">Differentierad ersättning i åretruntmarkerna och vinterbetesområdena</P>
<P class="p550 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Principen med en differentierad ersättning i åretruntmarkerna och vinterbetesområdena för rovdjursskador på ren bör övervägas. Frågan bör värderas i samband med de predationsstudier i renskötselområdet som utredningen föresla- git.</P>
<P class="p948 ft7">I propositionen om en sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) ansåg regeringen att ersättningen för rovdjursrivna renar borde vara 25 % lägre inom vinterbetesområdet och inom konventionsbetesområden i Norge än inom övriga områden. Moti- veringen var att renskötsel var tillåten inom vinterbetesmarkerna under en begränsade tid av året och att rovdjurens skador för ren- skötseln var mindre där än inom andra delar av renskötselområdet</P>
<P class="p19 ft7">Riksdagen ansåg i ett tillkännagivande till regeringen (bet. 2000/01:MJU19) att underlaget i propositionen inte var tillräckligt och att den förordade differentieringen tills vidare inte borde genomföras. Enligt riksdagen varierade i stort förutsättningarna för rennäringen inom renskötselområdet, och förhållandena i Jämt- lands- och Dalarnas län och i åretruntmarkerna längre norrut var i flera avseenden annorlunda jämfört med vinterbetesområdena. Det fanns en risk för att systemet i vissa områden kunde få oönskade och orättvisa konsekvenser.</P>
<P class="p18 ft7">Naturvårdsverket har i redovisning av regeringsuppdrag den 18 december 2003 (dnr: <NOBR>410-3669-01</NOBR> Nf) föreslagit att ersättningen för föryngring och förekomst differentieras mellan åretrunt- markerna och vinterbetesområdena. Förslaget går ut på att odlings- gränsen i de nordligaste fjällänen ska utgör gränsen för den diffe- rentierade ersättningen och att riksväg 45 ska utgöra motsvarande gräns i den södra delen av renskötselområdet. I Härjedalen ska en alternativ gränsdragning kunna övervägas. Full ersättning ska enligt förslaget inte lämnas för järv, lo och varg i ett område under den tid</P>
<P class="p499 ft15">520</P>
</DIV>
<DIV id="page_521">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389521x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p15 ft27">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">när renar inte har rätt att beta i området. Reduktionen ska också omfatta konventionsområdena i Norge när de pågående förhand- lingarna avslutats. Frågan måste regleras mellan länderna.</P>
<P class="p109 ft7">Sametinget har avvisat förslaget om en differentiering mellan åretruntmarkerna och vinterbetesområdena. Sametinget anser att man som villkor för ersättning ska kunna kräva att samebyn bekräftar att betning skett inom område med rovdjursföryngring.</P>
<P class="p109 ft7">Utredningen anser att principen med en differentierad ersätt- ning i åretruntmarkerna och vinterbetesområdena för rovdjursska- dor på ren förtjänar att diskuteras. Frågan bör värderas i samband med de predationsstudier i renskötselområdet som utredningen föreslagit. I det sammanhanget kan också frågan om ersättningen till samebyarna ska vara högre i nationalparker än i andra områden övervägas.</P>
<P class="p1047 ft7">Ersättning för rovdjursrivna renar inom konventionsområden i Norge</P>
<P class="p1048 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Frågor om hur inventeringar av rovdjur inom konventionsområdet i Norge ska organiseras och finansie- ras och vilka ersättningar som skall lämnas till svenska renägare för rovdjur som helt eller delvis uppträder på norsk mark bör regleras i avtal mellan länderna. Avtalet bör också beröra frågan om hur skyddsjakt efter rovdjur ska organiseras i områden där svenska samebyar har betesrätt.</P>
<P class="p277 ft7">Sedan år 1883 har det gränsöverskridande renbetet reglerats genom överenskommelser mellan Sverige och Norge, varigenom Lapp- kodicillen varit ”suspenderad” under konventionernas giltighetstid. Den senaste överenskommelsen är konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning (SÖ 1972:15).</P>
<P class="p109 ft7">Ersättning för rovdjursrivna renar lämnas enligt Viltskade- förordningen (2001:724) även för skador inom de områden i Norge som disponeras med stöd av 1972 års renbeteskonvention. Ren- beteskonventionen, upphörde att gälla fr.o.m. den 1 maj 2005. För- handlingar pågår sedan år 2003 mellan de båda länderna om en ny konvention.</P>
<P class="p12 ft7">I en skrivelse (skr. 2004/05:79) till riksdagen anförde den förra regeringen att det gränsöverskridande renbetet i Sverige och Norge</P>
<P class="p363 ft15">521</P>
</DIV>
<DIV id="page_522">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Viltskador på tamdjur, bidrags- och ersättningssystemet…</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">skulle kunna fortsätta utan några väsentliga olägenheter för ren- skötseln i respektive land med stöd av den alltjämt gällande Lapp- kodicillen. I budgetpropositionen för år 2008 anförde den nu- varande regeringen att man delade den förra regeringens stånd- punkt i frågan och att förhandlingar med syfte att få till stånd en ny konvention pågår mellan länderna.</P>
<P class="p19 ft7">Utredningen anser att frågor om hur inventeringar av rovdjur inom det blivande konventionsområdet i Norge ska organiseras och finansieras och vilka ersättningar som skall lämnas till svenska renägare för rovdjur som helt eller delvis uppträder på norsk mark bör regleras i avtal mellan länderna. Avtalet bör också beröra frågan om hur skyddsjakt efter rovdjur ska organiseras i områden där svenska samebyar har betesrätt.</P>
<P class="p1049 ft15">522</P>
</DIV>
<DIV id="page_523">
<P class="p1050 ft109"><SPAN class="ft109">18</SPAN><SPAN class="ft108">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</SPAN></P>
<P class="p733 ft28"><SPAN class="ft28">18.1</SPAN><SPAN class="ft64">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p291 ft72">Redan år 1974 startades försök med standardiserad spårinventering av stora rovdjur i Norrbottens fjällvärld. Inventeringsarbetet ut- fördes av länsstyrelsens då nyetablerade naturbevakare och pågick till långt in på <NOBR>1980-talet.</NOBR> år 1991 bildades Nordkalottens Miljöråd, en arbetsgrupp med deltagare från Finland, Norge och Sverige. Arbetsgruppen utarbetade utifrån situationen på <NOBR>Nord-kalotten</NOBR> år 1992 gemensamma rekommendationer för inventering, exempelvis vilka kriterier för föryngring som borde användas. Delar av gruppens arbete har varit vägledande även för dagens inventerings- arbete i Sverige och Norge. Ytterligare fältstudier i under <NOBR>1990-talet</NOBR> ledde fram till den inventeringsmetodik som nu tillämpas, nämligen att först och främst fastställa antalet föryngringar.</P>
<P class="p1051 ft82">Varg har inventerats i Sverige sedan <NOBR>1970-talet.</NOBR> Ursprungligen organiserades verksamheten av Naturvårdsverket men under större delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> blev ideella krafter i större grad involverade i beståndsövervakningen av varg. Resultaten redovisades i Svenska Rovdjursföreningens tidskrift Våra Rovdjur fram till slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Från och med 1998 tog Viltskadecenter och vargforsk- ningsprojektet Skandulv initiativet till att samordna dessa, på ideell basis utförda, inventeringar och ge ut en årlig rapport om resultaten (Aronson m.fl. 1999, Wabakken m.fl. 2006).</P>
<P class="p108 ft10">Från och med säsongen 2002/03 fick länsstyrelserna det for- mella ansvaret för varginventeringen, genom riksdagsbeslutet om Sammanhållen rovdjurspolitik. Naturvårdsverket uppdrog åt Vilt- skadecenter att samordna och utvärdera länens varginventeringar och sammanställa resultaten på nationell nivå.</P>
<P class="p316 ft71">Före 1990 förekom inga systematiska fältinventeringar av lodjur i Sverige. Åren <NOBR>1991–1995</NOBR> genomförde Svenska Naturskyddsföre-</P>
<P class="p1010 ft15">523</P>
</DIV>
<DIV id="page_524">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">ningen ett antal till ytan begränsade inventeringar av lo i fjällområ- dena, främst i Jämtland (SNF 1996). År 1993 startade Svenska Jägareförbundet söder om renskötselområdet, en serie yttäckande inventeringar av i första hand lodjur, men som även gav informa- tion om varg. De utfördes sedan med olika täckning de flesta av åren fram till 2002.</P>
<P class="p380 ft82">Från och med vintern 1995/1996 har länsstyrelserna tillsammans med representanter för samebyarna regeringens uppdrag att genomföra årliga inventeringar av stora rovdjur i renskötselområ- det. Genom riksdagens beslut 2001 om en samlad rovdjurspolitik fick länsstyrelserna ansvar för beståndsövervakningen av de stora rovdjuren i samtliga län i landet där arterna förekommer.</P>
<P class="p380 ft82">Länsstyrelsernas inventeringar i renskötselområdet utvärderades 1997 (Aronson & Liberg 1997). Utredningen föreslår i kapitlet om viltskador m.m. att ersättningssystemet för rovdjursskador inom renskötselområdet bör utvärderas på uppdrag av Sametinget i sam- råd med andra berörda myndigheter och rennäringen. I samband härmed bör enligt utredningen även länsstyrelsernas rovdjursinven- teringar inom renskötselområdet som främst berör samebyarna och länsstyrelserna i Jämtlands, Norbottens och Västerbottens län be- dömas.</P>
<P class="p201 ft10">Utredningen har i sin genomgång av rovdjursförvaltningen fun- nit motiv att närmare granska inventeringarna av rovdjur, främst lodjur och varg, utanför renskötselområdet. Detta är första gången en utvärdering gjorts av rovdjursinventeringarna utanför rensköt- selområdet.</P>
<P class="p380 ft82">Syftet med utvärderingen som gjorts på utredningens uppdrag har varit att ”belysa tillämpningen av systemet för beståndsinven- tering” av varg och lo söder om renskötselområdet, och att föreslå förbättringar av verksamheten om utvärderarna så finner påkallat. En sådan granskning innebär oundvikligen en koncentration till det som fungerat mindre bra, medan ”hälsan tiger still”, det vill säga sådant som fungerar väl lyfts inte fram. Under intervjuerna med länsstyrelserna och vid den övriga granskningen av verksamheten och dess resultat har utvärderarna funnit att mycket fungerar väl och inte behöver förändras. Att inventera stora rovdjur som före- kommer i låga tätheter är en synnerligen svår och krävande uppgift, och länsstyrelserna har gjort och gör goda insatser för att lösa denna uppgift. I internationellt perspektiv håller också de svenska, liksom de norska inventeringarna mycket hög kvalitet. Utred-</P>
<P class="p1052 ft15">524</P>
</DIV>
<DIV id="page_525">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft10">ningen vill betona detta när det också pekas på brister och för- hållanden som bör förbättras.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft28">18.2</SPAN><SPAN class="ft64">Nuvarande organisation och målsättning</SPAN></P>
<P class="p157 ft10">Den nuvarande organisationen för inventering av rovdjur har varit i bruk under fyra säsonger, från och med vintern 2002/03. Ansvaret för inventeringarna innehas av länsstyrelsen i respektive län som en del av det regionala förvaltningsansvaret.</P>
<P class="p12 ft10">Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om inventering av rovdjur (NFS 2004:17 & 2004:18) skall inventeringarna:</P>
<P class="p1053 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">präglas av objektivitet, trovärdighet och hög precision</SPAN></P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">genomföras med samma metodik i hela landet</SPAN></P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">vara direkt jämförbara mellan åren och mellan länen.</SPAN></P>
<P class="p1054 ft10">Den primära målsättningen med inventeringarna av stora rovdjur är att fastställa antalet årliga föryngringar i landet för respektive art. För varg tillkommer dessutom antal årliga familjegrupper (flockar), antal årliga revirmarkerande par (stationära parbildningar) samt antal årliga övriga stationära vargar (oftast ensamma revirhävdande vargar), med andra ord årliga inventeringar av alla stationära vargar i landet.</P>
<P class="p573 ft10">Viltskadecenter har på uppdrag av Naturvårdsverket ansvar för:</P>
<P class="p1055 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft150">att samordna och utvärdera länsstyrelsernas inventeringsarbete beträffande varg</SPAN></P>
<P class="p1056 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">att prioritera, förvara och förmedla insamlade </SPAN><NOBR>DNA-prov</NOBR> från varg</P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">att sammanställa inventeringsresultaten för alla arterna</SPAN></P>
<P class="p1056 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">att genomföra grundutbildning och vidareutbildning av läns- styrelsens inventeringspersonal</SPAN></P>
<P class="p849 ft10">Inventering av varg är en mer eller mindre kontinuerlig process under perioden <NOBR>oktober–mars.</NOBR> Inventeringen speglar således inte en ögonblicksbild utan är det samlade resultatet under vinterperio- den.</P>
<P class="p1057 ft15">525</P>
</DIV>
<DIV id="page_526">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft28"><SPAN class="ft28">18.3</SPAN><SPAN class="ft64">Problem med nuvarande inventeringsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p341 ft82">Inventeringarna sker främst med hjälp av spårning på snö. Konsten att spåra är svårare än man kan föreställa sig. Ett problem i sig är att få utomstående att förstå hur svårt det egentligen är. Svårigheterna återfinns på flera nivåer: att korrekt artbestämma spår, att avgöra antal djur i sällskap (parbildning, familjegrupp etc.) samt att sär- skilja olika revir/familjegrupper/par från varandra. En grundregel är att man alltid måste ta tillfällena i akt närhelst de dyker upp. Arbe- tet styrs i grunden av vädret men även av färska rapporter från all- mänheten. Rapporterna måste i möjligaste mån omgående kvalitets- säkras på plats, innan väder och vind förstör spåren.</P>
<P class="p207 ft10">Speciella problem vid inventering av varg</P>
<P class="p310 ft78">Svårigheterna vid inventering gäller generellt men är mest uttalade när det gäller varg. Artbestämning utifrån synobservationer, hör- observationer och spårningar blir mer komplicerad eftersom varg och hund egentligen är samma djurart. Spårstämplar av varg är identiska med stora hundspår. Flera hundraser har ett utseende och en färgteckning som överensstämmer med vargens och likaså kan många hundraser yla som vargar. För att utifrån spår säkert fast- ställa vargförekomst fordras långa spårningar av de aktuella spår- löporna där beteende (gångarter, steglängd, val av färdväg, jakt- strategier m.m.) studeras.</P>
<P class="p332 ft10">Även föryngring är svårare att fastställa för varg. Till skillnad från exempelvis lodjur räcker det inte med att bara konstatera en familjegrupp för att bekräfta föryngring av varg. I en familjegrupp av varg förekommer det regelmässigt att flocken även innehåller något eller några djur från en tidigare kull (förutom föräldradjur och valpar från senaste kullen). Om föryngring uteblir ett år kan flocken således bestå enbart av föräldrar och äldre avkommor. Flera dylika fall har registrerats i Skandinavien under senare år.</P>
<P class="p19 ft10">Ett annat problem med varginventering är att familjegruppen långt ifrån alltid går i en samlad flock. Det är snarare regel än undantag att flocken delar upp sig i mindre grupperingar av varie- rande sammansättning. Det är heller inte ovanligt att föräldraparet periodvis går tillsammans på egen hand i reviret medan valparna uppehåller sig på annat håll.</P>
<P class="p1058 ft15">526</P>
</DIV>
<DIV id="page_527">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft10">Ett genomsnittligt vargrevir är ungefär 10 mil², dvs. mycket större än motsvarande områden för lodjur och järv. När en och samma vargflock lever innanför sådana stora områden och dess- utom regelmässigt delar upp sig i mindre grupper, är det inte kons- tigt att ortsbefolkningen många gånger är övertygad om att det egentligen finns fler flockar och fler vargar än vad som egentligen är fallet.</P>
<P class="p12 ft10">Över stora delar av vargens kärnområde ligger vargreviren i princip ”vägg i vägg”. I täta populationer blir särskiljningar av olika grupper/revir betydligt svårare att genomföra jämfört med i glesa populationer. Särskiljningar och kartläggning av reviren är i dags- läget ett av de viktigaste momenten vid varginventeringarna och kommer sannolikt att bli ännu viktigare i framtiden i takt med att vargstammen ökar.</P>
<P class="p227 ft10">Förekomst på läns- och riksgränser</P>
<P class="p330 ft10">Vargrevir är inte helt statiska från år till år. Sändarförsedda vargar har visat att revirgränser kan ändras från ett år till ett annat, ibland kan förändringarna vara omfattande. I täta populationer är det ofta nödvändigt att veta ungefär var de olika reviren börjar och slutar för att kunna särskilja olika revir från varandra. Revirens utsträck- ning ger också värdefull information om var det kan bli aktuellt med skadeförebyggande åtgärder eller satsningar på information till berörda människor. Vid skyddsjaktsärenden behövs också god kunskap om vilka vargar som har gjort vad.</P>
<P class="p356 ft82">Under de senaste fyra säsongerna har över hälften av vargreviren i Sverige, med familjegrupper eller revirmarkerande par, varit belägna över länsgränser, dvs. vargarna i dessa revir har regelbundet uppehållit sig i mer än ett län. Ibland har endast något litet hörn av ett revir varit beläget i ett angränsande län eller så har det visat sig att vargarna förlagt sin största aktivitet i det län som har den minsta andelen av reviret. Här uppstår problem hur de enskilda länen skall tillgodoräkna sig dylika förekomster. Den gällande principen har varit att så fort vargarna satt en spårstämpel i ett angränsande län har reviret räknats som ett gränsrevir med följden att båda länen har tillgodoräknat sig denna vargförekomst i den egna statistiken.</P>
<P class="p356 ft72">Länen är därför inte helt lämpliga geografiska enheter för inven- tering av varg. En effektiv inventeringsverksamhet måste kunna</P>
<P class="p393 ft15">527</P>
</DIV>
<DIV id="page_528">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">operera fritt och oberoende av administrativa hinder som läns- gränser.</P>
<P class="p345 ft78">Problematiken kring länsgränserna är givetvis densamma även för riksgränsen mellan Sverige och Norge. Enligt Naturvårdverket skall vargrevir som ligger tvärs över gränsen mellan Sverige och Norge räknas in i de svenska siffrorna, oavsett hur liten andel av reviret som är registrerat på svenskt territorium. Under senare år har det funnits flera exempel på vargrevir i gränsområdet mellan Sverige och Norge som nätt och jämt registrerats på den svenska sidan. En del revir har pendlat mellan att ena året registreras som ett gränsöverskridande revir för att året därpå inte vara detta. En uppenbar risk finns att antalet svenska revir mer styrs av hur stor arbetsinsats inventeringspersonalen lägger ned på att kartlägga revirgränserna än den faktiska storleken på vargstammen. De senaste fyra säsongerna har föryngring konstaterats i mellan två och tre revir belägna på tvärs av riksgränsen. När det gäller familje- grupper och par har antalet gränsrevir varierat mellan fem och sex under samma period. Det är således fråga om en icke obetydlig del av den svenska vargstammen som lever i gränsområdet mellan Sverige och Norge.</P>
<P class="p1059 ft28"><SPAN class="ft28">18.4</SPAN><SPAN class="ft64">Utvärdering av rovdjursinventeringarna utanför renskötselområdet</SPAN></P>
<P class="p310 ft82">Utredningen om de stora rovdjuren har enligt sina direktiv att utvärdera rovdjursförvaltningen och beakta ansvarsfördelning, organisation och resursanvändning samt analysera behovet av förändringar med inriktning mot ett ökat regionalt och lokalt inflytande, med utgångspunkt från att de nationella målen skall nås.</P>
<P class="p380 ft10">Beståndsinventeringen och formerna för denna spelar en central roll i förvaltningen och i förankringen bland medborgarna av rov- djurspolitiken. Den framtida rovdjursförvaltningen kommer därför att ställa höga kvalitetskrav på beståndsövervakningen. Utred- ningens arbete har tydliggjort behovet av att utifrån befintliga före- skrifter se hur dessa tolkas och upplevs i olika län. Utredningen önskade därför en belysning av inventeringsverksamheten i flera län med geografisk spridning för att klarlägga eventuella skillnader i kvalitet och arbetssätt.</P>
<P class="p466 ft15">528</P>
</DIV>
<DIV id="page_529">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1060 ft10">Främst följande frågeställningar borde uppmärksammas i utvär- deringen:</P>
<P class="p1061 ft10">Befintliga föreskrifters efterlevnad</P>
<P class="p1062 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">Inventeringens täckningsgrad i tid och rum</SPAN></P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">Särskiljningar – vilka metoder, kriterier används</SPAN></P>
<P class="p144 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">Felkällor</SPAN></P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">Eventuella brister i den nationella redovisningen</SPAN></P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">Variationer mellan olika län hur data samlas in och behandlas</SPAN></P>
<P class="p247 ft10">Fältorganisation</P>
<P class="p1062 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">Samarbete inom och mellan län</SPAN></P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">Kompetens, utbildning</SPAN></P>
<P class="p144 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">Samordning mellan arter</SPAN></P>
<P class="p1063 ft10">Utvärderingen skulle även kunna innehålla förslag till förbättringar och förändringar i föreskrifterna som kan bidra till att höja kvali- teten på inventeringsresultaten, dvs. ge säkrare uppskattningar. Kvalitetsbegreppet innefattar inte enbart det faktiska resultatet uttryckt i antalet djur utan även hur medborgarna förhåller sig till resultaten. Lokal delaktighet är i detta sammanhang viktig för rov- djurspolitikens trovärdighet. Av denna anledning var det angeläget att även frågan om enskildas delaktighet belystes.</P>
<P class="p227 ft10">Beskrivning av inventeringsmetoderna</P>
<P class="p194 ft10">Metoderna för inventering av stora rovdjur utanför renskötsel- området finns beskrivna i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:18). Här anges att ( 7 §) ”inventeringar av rovdjur skall ut- föras årligen i varje län, om så är möjligt, om inte annat beslutats av Naturvårdsverket”, i föreskrifterna är ”rovdjur” definierat som arterna björn, varg, järv, lodjur och kungsörn. I föreskrifterna anges aktiva och passiva inventeringsmetoder.</P>
<P class="p12 ft10">Passiva metoder innefattar registrering av allmänhetens rappor- ter om observationer av rovdjur eller om rovdjursdödade bytesdjur, samt fällda rovdjur och fallvilt. Dessa metoder kan egentligen användas endast till att fastställa förekomst av en viss rovdjursart i ett område eller som komplement till de aktiva metoderna, och beaktas inte vidare här.</P>
<P class="p700 ft15">529</P>
</DIV>
<DIV id="page_530">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft10">Till de aktiva metoderna räknas tre metoder som grundar sig på snöspårningar, nämligen ”snoking”, ”områdesinventering” och ”rullande inventering”. De beskrivs nedan.</P>
<P class="p406 ft10">Snoking</P>
<P class="p162 ft10">Metoden går i korthet ut på att information om förekomster och föryngringar av stora rovdjur samlas in under hela säsongen för snöspårning. Auktoriserad fältpersonal söker aktivt själva efter rovdjursspår i markerna eller kontrollerar rapporter om rovdjurs- förekomst från allmänheten, vanligen genom att rapporterna följs upp i fält. Enligt instruktionerna bör en spårning vara minst 3 km lång för att fastställa antalet djur som åstadkommit löpan.</P>
<P class="p380 ft10">För att särskilja olika förekomster skall närliggande spår isär- eller ihopspåras. Alternativt kan speciella lokala insatser göras, som påminner om ”områdesmetoden” fast i liten skala (se nedan). Som en sista utväg och då det inte varit möjligt att genomföra andra sär- skiljningsåtgärder, kan olika familjegrupper av lodjur särskiljas genom att tillämpa ett s.k. avståndskriterium, vilket innebär att om två spårlöpor av familjegrupper ligger inom 25 km ska de betraktas som tillhörande samma grupp.</P>
<P class="p372 ft10">Områdesinventering</P>
<P class="p162 ft10">Detta är den metod som använts vid de av Svenska Jägareförbundet organiserade inventeringarna söder om renskötselområdet 1993– 2002. Den finns utförligt beskriven bl.a. i Liberg och Glöersen 1995. Metoden har mest använts för lodjur, men fungerar samtidigt även för andra arter.</P>
<P class="p19 ft10">Kort sammanfattat går metoden ut på att vid ett givet tillfälle på nysnö (högst två dygn gammal) avspåras ett tätt nät av inven- teringslinjer baserat på skogsbilvägnätet över hela inventerings- området samtidigt. Samtliga påträffade korsande rovdjurslöpor av det eftersökta slaget, som gjorts efter senaste snöfallet, bakspåras därefter till dess att löpan ifråga befinnes översnöad av det senaste snöfallet. På så sätt sammanbinds de påträffade spårkorsningar som kommer från samma djur, medan de som gjorts av olika djur sär- spåras.</P>
<P class="p504 ft15">530</P>
</DIV>
<DIV id="page_531">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft10">Rullande inventering</P>
<P class="p456 ft82">Denna metod är mest att likna vid en mix av de båda ovanstående metoderna. Principen är att spår av rovdjur söks över större arealer där arbetsinsatsen successivt förflyttas över området i en bestämd riktning under en längre period (dagar, veckor). Arbetssättet kan antingen påminna om små områdesinventeringar eller vara ett mer snokingbetonat arbete (eller en kombination av de båda) som suc- cessivt betar av markerna systematiskt. Enligt instruktionerna skall inventerade områden inte återbesökas under samma inventering.</P>
<P class="p108 ft10">Särskiljning sker efterhand som spårlöpor påträffas och meto- derna för detta är samtliga de som nämns ovan under både sno- kingmetoden och områdesinventering, allt beroende på omständig- heterna.</P>
<P class="p208 ft28"><SPAN class="ft28">18.5</SPAN><SPAN class="ft64">Sammanfattning av utvärderingen</SPAN></P>
<P class="p157 ft10">Uppdraget att utföra utvärderingen har lämnats till Olof Liberg, Grimsö forskningsstation och Åke Aronsson, Viltskadecenter.</P>
<P class="p355 ft78">Utvärderarna har besökt åtta länsstyrelser i Mellansverige och intervjuat rovdjursansvariga och en del av fältpersonalen. Baserat på dessa intervjuer och på olika uppgifter som de hämtat ur databasen Rovdjursforum har de sedan gjort en kritisk granskning av inven- teringsverksamheten. Mycket i verksamheten har fungerat väl, men de har även funnit ett antal brister som de funnit menligt påverkat inventeringarnas kvalitet och effektivitet.</P>
<P class="p13 ft10">Den löpande operativa styrningen av fältarbete under inven- teringssäsongerna har i många fall varit för svag vilket lett till att personalen inte använts effektivt. Olikheter har funnits i insatserna både inom länen och mellan länen. Personalens, såväl ledningen och fältpersonalen, efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter för inventeringsverksamheten har också på flera punkter varit brist- fällig.</P>
<P class="p316 ft71">Vidare konstateras i utvärderingen att det i flera län finns en överdimensionerad fältpersonal, vilket inneburit att en ansenlig andel av denna bidrar med endast lite fältverksamhet. De fann också vissa problem med samarbetet inom länen, men framförallt mellan länen, vilket bland annat lett till att vissa förekomster av lodjur och varg på länsgränserna blir sämre dokumenterade. De fann också brister i delar av fältarbetet, t.ex. i förhållandet mellan</P>
<P class="p535 ft15">531</P>
</DIV>
<DIV id="page_532">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">s.k. grovspårning och detaljspårning, där den senare i alltför hög grad nedprioriterats.</P>
<P class="p17 ft10">Särskiljningarna av lodjursfamiljer anser utvärderarna varit så bristfälliga att de betraktar resultaten från denna inventering senaste året som opålitlig. Detta är dock mera en konsekvens av metodiken (snoking), som de finner oanvändbar i täta lopopulatio- ner, än av brister hos personalen.</P>
<P class="p345 ft78">För att åtgärda dessa brister föreslår de vissa ändringar i organi- sationen och i utförandet av inventeringsverksamheten. De föreslår att den operativa ledningen av inventeringsarbetet utanför ren- skötselområdet centraliseras, så att den sköts från ett håll, istället för att som nu vara uppdelat på de olika länsstyrelserna. Vidare föreslår de att man helt överger snoking som metod för att inven- tera lodjur i stora delar av Mellansverige, där lostammen är så tät att de olika lohonornas hemområden gränsar mot varandra.</P>
<P class="p18 ft10">I stället förordar de s.k. områdesinventeringar. Metodiken för dessa bör dock stramas upp. I utvärderingen föreslås också att lodjursinventeringarna görs endast vartannat år i stället för som nu varje år. Genom att överge snokingen av lodjur i större delen av regionen frigörs enligt utvärderingen personal för att intensivare arbeta med varginventeringen, som fortsatt bör använda snoking som metod.</P>
<P class="p380 ft82">I utvärderingen föreslås vidare att fältpersonalen, som har tem- porära uppdrag, reduceras kraftigt i antal, till i storleksordningen 40 personer i Mellan- och Sydsverige, mot i dag 145 personer med s.k. behörighet att kvalitetssäkra. Så många som möjligt av dessa bör säsongsanställas eller få heltidsanställning. I utvärderingen för- ordas att denna personal även fortsättningsvis anställs av länsstyrel- serna. Vidareutbildningen av denna personal bör stärkas.</P>
<P class="p18 ft10">Den lokala delaktigheten i inventeringsverksamheten bör enligt utvärderingen också stärkas. Till en del kommer detta att ske genom områdesinventeringar som kräver deltagande av ett stort antal frivilliga personer från lokalsamhället, men det föreslås också andra förstärkningar av delaktigheten, t.ex. upprättandet av lokala rovdjursgrupper för utbyte av information, diskussion och kanali- sering av kritik.</P>
<P class="p380 ft71">Berörda länsstyrelser har beretts tillfälle att yttra sig över utvär- deringen. Ett referat av remissvaren redovisas längre fram i detta kapitel. Sammanfattningsvis kan nämnas att länsstyrelserna in- stämmer i huvudsak i kritiken men anser att utvärderingen går för långt bl.a. i sitt förslag till minskning av antalet timanställda som</P>
<P class="p21 ft15">532</P>
</DIV>
<DIV id="page_533">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389533x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">deltar i verksamheten. Samtliga länsstyrelser avvisar tanken på en fristående centraliserad operativ ledning av beståndsinventering- arna.</P>
<P class="p109 ft10">De i utvärderingen granskade länen är: Västernorrlands, Gävle- borgs, Dalarnas, Värmlands, Örebros, Västmanlands, Uppsala och Västra Götalands län (figur 1). I det praktiska inventeringsarbetet fungerar Uppsala och Västmanlands län samordnat som ett län. De sydligaste länen är inte utvärderade. Rovdjursförekomsten är inte lika stor i dessa län som längre norrut. Besöken på länsstyrelserna gjordes under maj 2007.</P>
<P class="p1 ft2">Figur 18.1 I utvärderingen granskade län</P>
<P class="p1064 ft2">Figur 18.1. De 8 län som omfattas av denna utvärdering, och deras bokstavs- beteckningar. Y = Västernorrland, X = Gävleborg, W = Dalarna, S = Värmland, T = Örebro län, U = Västmanland, C = Uppsala län och O = Västra Götaland</P>
<P class="p1065 ft15">533</P>
</DIV>
<DIV id="page_534">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft10">Inventeringsorganisation</P>
<P class="p310 ft82">Samtliga länsstyrelser har en fast anställd tjänsteman med uppdrag som den centralt ansvarige för länsstyrelsens rovdjursinventeringar. I något fall delas detta ansvar mellan två personer, och i något län har tjänstemannen stöd av en viltförvaltningsgrupp. Den rov- djursansvarige har i samtliga fall det övergripande ansvaret för inventeringsverksamheten och den fältpersonal som är involverad i denna verksamhet. Med något undantag har samma person även ett löpande operativt ansvar för inventeringsverksamheten under säsongen. I Dalarna ligger ansvaret hos områdesansvariga, vilket innebär att det saknas en person som har kontroll över hela länet under pågående inventeringssäsong.</P>
<P class="p342 ft71">I vissa länsstyrelser var den centrala operativa ledningen relativt svag. Mycket av ansvaret överläts åt fältpersonalen. Å andra sidan har några län en relativt stark central ledning, där den rovdjurs- ansvarige även mycket aktivt deltar i inventeringarna.</P>
<P class="p318 ft71">Den övriga fältpersonalen med behörighet att kvalitetssäkra observationer är i samtliga län timanställd. Antalet personer varie- rar kraftigt, liksom även deras aktivitet. I de flesta län finns en kärngrupp av inventerare som står för det mesta av arbetet. I län med områdesansvariga står dessa för det allra mesta fältarbetet. Ett par län har personer som kvalitetssäkrare, trots att de saknar den utbildning som krävs enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Ett län har utsett officiella rapportörer spridda över länet, och ett par län uppger att de har ett informellt nät av rapportörer.</P>
<P class="p1066 ft10">Samarbetet inom länet</P>
<P class="p310 ft10">Personalen kan arbeta över hela länen utan begränsningar av områ- desindelningar. Samtliga län anger att sammandragningar av hela eller delar av personalen kan göras vid behov, men endast hälften av länen utnyttjar denna möjlighet frekvent.</P>
<P class="p380 ft78">På frågan om man upplever att det kan bli konflikter mellan olika arbetsuppgifter svarar samtliga län att man inte upplever detta. Många av länen anser att man löser detta genom att sätta in mer folk. De flesta uppger att klagomål från allmänheten och kon- flikter människa – rovdjur alltid har högsta prioritet. På specifik fråga om det fanns konflikt mellan inventeringsverksamhet och bevakning uppgav alla att sådan konflikt ej fanns. Den viktigaste</P>
<P class="p225 ft15">534</P>
</DIV>
<DIV id="page_535">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">bevakningen sker andra årstider än under inventeringssäsongen. I utvärderingen fanns dock tecken på att det inte alltid stämmer. Exempelvis uppgavs som viktigaste skäl till en alldeles opropor- tionerlig spårinsats i ett visst vargrevir att det fanns tecken på ille- gal verksamhet där.</P>
<P class="p316 ft82">Enligt NV:s föreskrifter (5 §) ska samarbete ske med ideella organisationer. Samtliga län anger också att sådant samarbete före- kommer, men i varierande omfattning. Många av kontakterna sker via de regionala rovdjursgrupperna, där de ideella föreningar som är aktiva inom rovdjursfrågan i länet finns representerade. Vad gäller själva inventeringsarbetet är det mesta av samarbetet riktat mot Svenska Jägareförbundet, främst vad gäller inventeringen av lodjur. I några län är även Svenska Rovdjursföreningen direkt involverad i inventeringsarbetet, men i betydligt mindre omfattning.</P>
<P class="p356 ft78">Naturskyddsföreningen uppges av flera ha ett svagare intresse, men i Västernorrlands län har de ett visst ansvar för inventeringen av skogsjärvar. Sveriges Ornitologiska Förening är involverad i kungsörnsinventeringarna, men inte vad gäller däggdjursarterna. Den främsta rollen för de ideella föreningarna tycks vara som pot- entiella rapportörer, Svenska Jägareförbundet undantaget genom sin medverkan vid de stora områdesinventeringarna.</P>
<P class="p227 ft10">Samarbete med andra län</P>
<P class="p329 ft82">En stor del av rovdjursbestånden överskrider länsgränserna och berör således flera län. Det finns anledning att ha ett nära sam- arbete mellan länen. I förhållande till detta behov tycks dock sam- arbetet vara begränsat. Endast ett län rapporterar att det varje år har planeringsmöten med några av grannlänen (dock ej med alla) inför inventeringssäsongen. Västmanlands och Uppsala län har samma operativa ledning, där är givetvis samarbetet väl fungerande. I övrigt saknas i allmänhet rutiner för samarbete över länsgränserna.</P>
<P class="p356 ft82">De kontakter som tas är ofta spontana. Ibland misslyckas man med samordnade insatser. Flera län efterlyser också en bättre sam- ordning med grannlänen. Inte minst saknar man en sådan samord- ning vid den slutliga grupperingen av lodjursfamiljer. Flera län skulle vilja ha gemensam utvärdering av årets inventeringsresultat. Värmlands och Västra Götalands län anser också att kontakterna över riksgränsen till Norge skulle behöva förbättras.</P>
<P class="p568 ft15">535</P>
</DIV>
<DIV id="page_536">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft10">Kontakter med Viltskadecenter och Naturvårdsverket</P>
<P class="p162 ft10">Enligt föreskrifterna (5 §) skall inventeringen av varg ske i samråd med Naturvårdsverket, i praktiken med Viltskadecenter. Inget av länen tar kontakt med Viltskadecenter före säsongens start, men de flesta uppger att man har sådana kontakter under inventerings- arbetets gång. Kontakterna är spontana och varierar mycket mellan länen, några rutiner finns inte i något län. Ett par län har dock ofta kontakter med Viltskadecenter. På frågan om sådana rutiner behövs varierar också svaren, men de flesta anser inte att sådana rutiner behövs.</P>
<P class="p327 ft10">De flesta länen lägger ut resultaten av årets inventeringar på sin hemsida. Ett län inväntar istället de nationella rapporterna från Viltskadecenter, för att ej riskera att gå ut med uppgifter som senare kan visa sig felaktiga och då kan vara svåra att återkalla.</P>
<P class="p19 ft10">För varg uppger de flesta län att man redovisar vilka revir som är delade och vilka som ligger helt inom länet. För lodjur anger en del att man ger ett spann där gränsförekomsterna ingår i maximisiffran, medan andra låter det avgöras av i vilket län förekomsten blir grupperad.</P>
<P class="p17 ft10">Samtliga län anser att det finns behov av vidareutbildning. Sär- skilt efterfrågades träning i gemensamma spårningar och andra demonstrationer i fält, helst genom att personal från Viltskadecen- ter kommer ut till länen och deltar i deras ordinarie spårningar. I viss utsträckning har sådana övningar genomförts, men alla län önskar mera.</P>
<P class="p19 ft10">Mer grundläggande kunskap om hur lohonor med ungar rör sig under vintern, efterlystes från flera håll, liksom hur långa sträckor de går per dygn och hur de rör sig i terrängen. Detta kan ha stort värde att känna till framförallt vid särskiljningarna mellan olika grupper.</P>
<P class="p406 ft10">Utvärdering fältarbete</P>
<P class="p1067 ft10">Huvudmetod</P>
<P class="p450 ft72">Sex av de åtta länen använder aktiv snoking som huvudmetod medan två har olika varianter av rullande inventering. En stor del av verksamheten består i att kontrollera och kvalitetssäkra spårlöpor som inrapporterats från allmänhet och organisationer. Två län, Västernorrlands och Örebro län, gör mer systematiska insatser för</P>
<P class="p457 ft15">536</P>
</DIV>
<DIV id="page_537">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">loinventering än övriga län. Där kör man med skoter inventerings- linjer, ca <NOBR>4–5</NOBR> mil² per dag. Man hinner dock adrig inventera om- rådet helt färdigt. I Örebro län används ”bilbesättningar” som komplement som kan köra upp till 20 mil inventeringslinjer per dag efter snöfall.</P>
<P class="p316 ft10">I utvärderingen ombads länen att nämna för- och nackdelar för inventering av lodjur med de två metoderna snoking och områdes- inventering. Fyra län angav högre kompetens som fördel vid snoking. Andra fördelar med snoking angavs bl.a. vara fler besök per familjegrupp, flexibilitet, man kan söka i dåligt täckta områden, man kan kontrollera enskilda rapporter ordentligt och anpassa sig efter vädret. Nackdelar med snoking angavs vara att man inte hinner allt, särskilt under dåliga snövintrar, svårigheter att få in rapporter och dyrt i förhållande till resultatet.</P>
<P class="p108 ft10">Fem län angav låg kompetens som nackdel med områdesinven- tering medan sex län angav säkrare särskiljning som en fördel. Ett län ansåg områdesinventering som helt nödvändig för att särskilja lofamiljer. Andra fördelar med områdesinventering var ökad delak- tighet, samt att det frigör personal för andra uppgifter som t.ex. vargspårning. Nackdelar som angavs för områdesinventering var dåliga bakspårningar och svårigheter att förstå instruktionerna samt risk för fusk.</P>
<P class="p13 ft10">Snokingmetoden bygger till stor del på att granska spårlöpor man fått kännedom om från utomståendes rapporter. Några for- mella rutiner för hur man agerade i förhållande till olika rapporter fanns inte. Det är den enskilde tjänstemannen som får rapporten som avgör om den ska kontrolleras eller inte.</P>
<P class="p544 ft10">Full täckning</P>
<P class="p157 ft10">Alla län har ambitionen att hela länet, med undantag för rena slättområden, ska sökas av under inventeringssäsongen. Tydliga rutiner för detta saknas. Bäst kontroll har de län som arbetar med rullande områdesinventeringar, men även dessa uppger att de inte hinner allt. Täckningen av respektive län i inventeringarna ska redovisas i databasen Rovdjursforum. Detta görs dock inte alltid konsekvent. En slinga som är registrerad en gång för säsongen i Rovdjursforum, redovisas inte alltid på nytt om den inventeras flera gånger.</P>
<P class="p574 ft15">537</P>
</DIV>
<DIV id="page_538">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p734 ft82">Vid en genomgång av spårningsinsatserna i olika vargrevir fram- står skevheter, där man lagt ner upp till 50 gånger mer arbete i de bäst täckta reviren, jämfört med de sämst täckta. Det ger intryck av att planering saknas för en rimligt jämn fördelning av insatserna. Behoven kan visserligen variera, men knappast i den omfattning de förekommer. På frågan om hur skevheterna uppstått, har enligt utvärderingen, hänvisats till särskilda bevakningsbehov, ojämn för- delning av fältarbetarnas bostadsorter eller att det varit svårt att styra. Vissa revir på gränsen mellan olika län har ibland ”fallit mel- lan stolarna” därför att inget län tagit fullt ansvar för dem eller att man har dålig information om grannlänets insats. Detta gäller även gränsreviren mot Norge.</P>
<P class="p41 ft10">Kvalitetssäkring</P>
<P class="p162 ft10">I utvärderingen frågades i vilken utsträckning länen gör undantag från kravet att en spårning ska vara minst 3 km lång för att kunna kvalitetssäkras fullt ut. Tre län medgav att sådana undantag görs. För lodjur angavs att man ibland använder andra kriterier för att säkra att det är fråga om en familjegrupp, t.ex. spår som tyder på lek eller tidigare kännedom om gruppen.</P>
<P class="p19 ft10">Särskiljningar av näraliggande familjegrupper är svår. Den vikti- gaste metoden som anges i föreskrifterna, sär- eller ihopspårning, används endast i liten omfattning. Vanligast är att man använder avståndskriterier för att särskilja grupper. Även ringning förekom- mer i undantagsfall.</P>
<P class="p19 ft10">Skälen till detta eller vilka kriterier som används dokumenteras endast i ringa omfattning. Flera hänvisar till att det saknas enkla möjligheter i Rovdjursforum, vilket gör det alldeles för tungarbetat att lägga in kommentarer.</P>
<P class="p17 ft10">För registrering av observationer i Rovdjursforum krävs utbild- ning och en särskild behörighet. Flertalet kvalitetssäkrare har denna rätt, men inte alla. Rutinerna för vad som registreras varierar mellan länen. De flesta anger att alla kvalitetssäkrade observationer av grupper av varg och lo läggs in. Några län anger att man gör ett visst urval.</P>
<P class="p380 ft10">De flesta län lägger in icke kvalitetssäkrade rapporter från all- mänheten i en särskild mapp i Rovdjursforum. Det sker dock inte konsekvent. Ibland står en utomstående person som rapporterat</P>
<P class="p182 ft15">538</P>
</DIV>
<DIV id="page_539">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft71">som observatör, även om rapporten kvalitetssäkrats. Det kan leda till att rapporter som kvalitetssäkrats framstår som icke säkrade.</P>
<P class="p55 ft10">Utvärdering gentemot Naturvårdsverkets föreskrifter</P>
<P class="p330 ft10">Länsstyrelsernas inventering av stora rovdjur finns reglerade i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:18). I utvärderingen har studerats hur väl länsstyrelserna följt delar av dessa föreskrifter. Fokus har varit på ett urval speciellt viktiga föreskrifter, som har en avgörande inverkan på inventeringarnas resultat.</P>
<P class="p544 ft10">Utbildning och personal</P>
<P class="p1068 ft98">Länsstyrelsens personal, organisationernas inventeringssamordnare samt personer som kvalitetssäkrar skall inneha relevanta kunskaper. Natur- vårdsverket ansvarar för grundutbildning och vidareutbildning av läns- styrelsens rovdjursansvariga och de personer som kan ges rätt att kvali- tetssäkra observationer. (5 §)</P>
<P class="p1069 ft98">Personer som ges i uppdrag att kvalitetssäkra observationer eller fastställa antal föryngringar skall ha genomgått relevant utbildning enligt 5 § fjärde stycket, med godkänt resultat. (9 §)</P>
<P class="p1069 ft132">Viltskadecenter tillhandahåller på Naturvårdsverkets uppdrag grundut- bildning beträffande inventeringsverksamheten och ansvarar även för kunskapsproven. (Allmänna råd, sid. 20)</P>
<P class="p1070 ft132">För att förbättra samtliga aktörers kompetens krävs fortlöpande utbild- ning. Viltskadecenter tillhandhåller på Naturvårdsverkets uppdrag, i mån av efterfrågan, även vidareutbildning. (Allmänna råd, sid. 20)</P>
<P class="p1054 ft10">Nästan samtliga av de 115 kvalitetssäkrarna i de berörda länen har genomgått grundutbildningen med godkänt resultat. Det fanns fyra personer som länsstyrelsen menade var behöriga att kvalitetssäkra, men som inte genomgått grundutbildningen eller inte klarat god- känd nivå på kunskapsprovet. Tre av dessa personer är invente- ringssamordnare för samebyar och en fjärde är kvalitetssäkrare vid en länsstyrelse.</P>
<P class="p316 ft71">Därutöver har vid granskningen av loinventeringen 2006/07 funnits drygt 30 personer som i Rovdjursforum är registrerade som</P>
<P class="p471 ft15">539</P>
</DIV>
<DIV id="page_540">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">enda observatör för grupperade loföryngringar, trots att de inte gått utbildning och trots att de inte är kvalitetssäkrare enligt läns- styrelserna. Här hävdar dock de berörda länen att orsaken är felak- tig registrering i Rovdjursforum.</P>
<P class="p345 ft71">Viltskadecenter har årligen erbjudit både repetition av grundut- bildning samt vidareutbildning i fält. Vidareutbildningarna i fält har varit upplagda så att länen skall höra av sig till Viltskadecenter när de har intressanta problem av något slag. Med mycket kort varsel är det tänkt att fältövningar genomförs på plats i länet ifråga. Med detta förfarande inverkar inte vidareutbildningarna i det dagliga inventeringsarbetet utan de blir en del i länens inventeringsarbete. Under de fyra säsonger som dessa fältutbildningar har erbjudits har dock endast några enstaka förfrågningar inkommit.</P>
<P class="p1071 ft98">Antalet kvalitetssäkrare skall begränsas med hänsyn till rovdjursförekomst och möjlighet att vidmakthålla kontinuitet och upprätthålla personernas kompetens. (6 §)</P>
<P class="p1072 ft82">Antalet kvalitetssäkrare varierar stort mellan länen. Flest kvalitets- säkrare har ett län med 34 personer medan ett annat med ungefär samma rovdjurstäthet endast har 7 personer. I förhållande till länens areal blir skillnaderna mellan de olika länens personal dock mindre. I ett län är 4 kvalitetssäkrare heltidsanställda, en av dem är rovdjursansvarig under vinterperioden för inventering. Två län har gemensamt en person heltidsanställd, med halva tjänstgöringen i vardera länet. Övriga kvalitetssäkrare är timanställda.</P>
<P class="p327 ft82">En betydande del av de totalt 115 kvalitetssäkrarna i de berörda länen spårar så begränsat varje år att de inte får den träning och de erfarenheter som är nödvändigt för att bygga upp och vidmakthålla erforderlig kompetens. Om man ser till varginventeringen, som kräver den största kompetensen och erfarenheten, så hade endast 77 av dessa 115 personer spårat varg överhuvudtaget den senaste säsongen. Variationen i spårningsinsats mellan de som ändå hade spårat varg var dock enorm, från över 90 mil till några få meter. Av de 77 som hade spårat någonting var det endast 42 personer som hade spårat mer än 20 km varg under hela vintern 2006/07. Detta visar att det endast är ett fåtal av länsstyrelsens personal som står för huvuddelen av det kvalificerade inventeringsarbetet, i varje fall när det gäller varg.</P>
<P class="p256 ft10">De nuvarande förhållandena svarar inte upp mot föreskrifterna i detta avseende.</P>
<P class="p176 ft15">540</P>
</DIV>
<DIV id="page_541">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft10">Spårningar</P>
<P class="p1068 ft98">Ett centralt kriterium i föreskrifterna för att fastställa en föryngring/ familjegrupp av lodjur är att djuren har spårats spårstämpel för spår- stämpel på lämpligt sätt i minst 3 kilometer och att spåren är av samma ålder och djuren har gått i samma riktning och följs åt (Bilaga sid. 16). Samma kriterium finns även för varg när det gäller att bedöma antal djur utifrån spårning (Bilaga sid. 10)</P>
<P class="p1063 ft10">Kriteriet finns för att minska vanliga felkällor som t.ex. att ett djur har gått en slinga och återkommit i sitt eget spår eller att två olika djur gått vid skilda tidpunkter eller också för att upptäcka om det faktiskt kan vara flera djur som trampat i samma spårlöpa, trots att det till en början bara synts ett spår. En dylik längre spårning klar- gör även frågan om spårlöpans arttillhörighet, och för varg dess- utom djurens sociala status, revirmarkeringar m.m.</P>
<P class="p316 ft82">I Rovdjursforum skall den spårade sträckan redovisas både som ”total spårad sträcka” och som ”detaljspårad sträcka”. Samtliga län tolkar föreskrifternas term ”spårstämpel för spårstämpel” liktydigt med Rovdjursforums term ”detaljspårad sträcka”. I utvärderingen har undersökts i vilken mån länen har spårat minst 3 km detaljspår- ning, som underlag för konstaterad familjegrupp av lodjur, under säsongen 2006/07. Endast grupperingar som bygger på spårningar har medtagits, således inte grupperingar som grundar sig på syn- observationer eller döda djur.</P>
<P class="p108 ft10">Endast två län uppfyllde detta kriterium, dvs. samtliga gruppe- rade föryngringar av lodjur hyste minst en detaljspårning längre än 3 km. I ett län saknade 3 av 27 familjegrupper någon spårning längre än 3 km. I ett län var det 7 av 20 familjegrupper som inte uppfyllde föreskrifterna i detta avseende och i ytterligare ett län var andelen så hög som 21 av 25 familjegrupper som inte hyste någon spårning längre än 3 km.</P>
<P class="p278 ft10">Ett par län anger som förklaring till den bristfälliga spårningsin- satsen att deras personal har registrerat fel i Rovdjursforum och att spårningarna i själva verket var utförda i enlighet med föreskrif- terna.</P>
<P class="p1073 ft15">541</P>
</DIV>
<DIV id="page_542">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft10">Särskiljningar</P>
<P class="p1074 ft98">Kriterier för att fastställa antal föryngringar för både lodjur och varg: Då två eller flera spårobservationer på snö förekommer relativt nära varandra skall spårlöporna spåras ihop alternativt isär genom samman- hängande detaljspårningar. (Bilaga sid. 11 och 16)</P>
<P class="p272 ft10">Detta handlar om ett av de viktigaste momenten i inventerings- arbetet, nämligen att fastställa hur många olika föryngringar som finns inom ett givet område. När det gäller lodjursinventeringen har utvärderingen konstaterat allvarliga brister i just detta avseende. Det i föreskrifterna angivna kriteriet att spåra ihop alternativt isär används endast i undantagsfall.</P>
<P class="p380 ft71">Värt att notera i sammanhanget är att olika särskiljningsmetoder och deras tillförlitlighet är ett ämne som avhandlas grundligt under den obligatoriska utbildningen. I det skriftliga examensprovet finns också en fråga om vilken särskiljningsmetod som i första hans skall användas. Här har så gott som samtliga kursdeltagare svarat rätt, nämligen ”att spåra ihop/isär”.</P>
<P class="p1075 ft98">I absoluta undantagsfall och då det inte varit möjligt att genomföra andra särskiljningsåtgärder, får antalet lodjursföryngringar bedömas utifrån ett avståndskriterium av 25 km. (Bilaga sid. 16)</P>
<P class="p1072 ft71">Trots föreskrifternas uppmaning att använda det s.k. avståndskrite- riet restriktivt är detta det mest använda kriteriet för särskiljningar av familjegrupper av lo i samtliga undersökta län.</P>
<P class="p21 ft10">Registrering i Rovdjursforum</P>
<P class="p1076 ft132">Registrering i Rovdjursforum skall ske utan dröjsmål, gäller både observa- tioner och slingor. (12 §)</P>
<P class="p669 ft72">Det har varit svårt för utvärderarna att få någon preciserad uppfatt- ning om detta eftersom det inte finns något datum för när registre- ringen har gjorts i Rovdjursforum. Det är dock känt genom Vilt- skadecenters arbete med att samordna länens varginventeringar att många vargobservationer registreras med stor eftersläpning. Den senaste säsongen har emellertid erhållits ett grovt mått på tiden mellan observation och registrering. Under perioden 12 februari till</P>
<P class="p49 ft15">542</P>
</DIV>
<DIV id="page_543">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">2 april 2007 gjordes en gång per vecka ett datauttag ur Rovdjurs- forum av registrerade vargobservationer.</P>
<P class="p109 ft10">Observationsdatum för de registrerade vargobservationerna kunde då jämföras med vilken vecka datauttaget gjordes. Härvid framkom att av de totalt 427 registrerade vargobservationerna var endast hälften (50 %) av observationerna registrerade under samma vecka som uttaget hade gjorts. 14 % eftersläpade mer än <NOBR>3–4</NOBR> veckor.</P>
<P class="p316 ft71">För den personal som leder det operativa inventeringsarbetet, liksom för Viltskadecenters samordning av varginventeringarna, är det viktigt att registreringarna sker utan dröjsmål. Viltskadecenter har under de årliga mötena med länens rovdjursansvariga, påtalat problemet med efter släpande registrering i Rovdjursforum.</P>
<P class="p1077 ft132">Samtliga observationer av lodjur och varg skall registreras i Rovdjurs- forum. (Bilaga, s.10 och 15)</P>
<P class="p753 ft78">Vid utvärderingen framkom att alla observationer av varg inte alltid registreras, inte heller alla observationer som görs av kvalitets- säkringspersonalen. Det är svårt att få en uppfattning om hur stort detta problem är. Det finns dock flera konkreta fall i två län att alla vargobservationer som kvalitetssäkringspersonalen gör inte regi- streras i Rovdjursforum.</P>
<P class="p12 ft10">Det framkom också att flera av länens kvalitetssäkrare inte har getts behörighet att registrera i Rovdjursforum. Orsaken angavs bl.a. vara ekonomiska skäl. Det anses bli för dyrt att skicka många på utbildning i Rovdjursforum. Man anser också att systemet i sig inte håller tillräckligt hög säkerhet, att det går att komma åt infor- mation som man egentligen inte har behörighet till. Det är framför allt två län som har fältpersonal utan behörighet att registrera i Rovdjursforum.</P>
<P class="p1078 ft132">Alla observationer av varg och lodjur samt tillhörande inventeringsslingor skall vara registrerade i Rovdjursforum före den 1 april. (12 §)</P>
<P class="p1079 ft10">Detta är också svårt att utvärdera eftersom det inte finns någon uppgift i Rovdjursforum över när en registrering är gjord. Detta har dock inte påverkat inventeringsresultatet för varg när det gäller antalet föryngringar och familjegrupper.</P>
<P class="p1080 ft15">543</P>
</DIV>
<DIV id="page_544">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft10">Det går enligt utvärderingen att med relativt enkla medel åtgärda dessa problem och få en tillräckligt god kvalitet på både lodjurs- och varginventeringarna.</P>
<P class="p543 ft10">Inventeringarnas täckningsgrad</P>
<P class="p181 ft10">I utvärderingen konstateras att större delen av undersöknings- området åtminstone någon gång under respektive vinter har besökts i inventeringssyfte. Om vi ser till alla de undersökta länen tillsammans minskade täckningsgraden från ca 80 % vintern 2005/06 till ca 66 % vintern därpå (figur 2). Emellertid är nästan hela denna skillnad att tillskriva Västra Götalands län, som minskade från 88 % till 19 % på grund av snöförhållanden. I sydliga län har säkerligen den dåliga snövintern 2006/07 slagit extra hårt. Räknas Västra Götalands län bort är täckningsgraden för de båda säsongerna densamma, 77,5 % respektive 77 %.</P>
<P class="p327 ft78">Säsongen 2005/06 varierade den ej inventerade andelen av länens areal mellan 6 % och 35 %. Säsongen 2006/07 varierade den ej inventerade andelen av länens areal mellan 14 % och 81 %. Den näst lägsta täckningsgraden uppvisade 45 % ej inventerad länsareal. Två län har lyckats med en hög täckningsgrad båda säsongerna, med minst 84 % av arealen besökt.</P>
<P class="p380 ft72">Således finns en hel del ”vita fläckar”, som alltså inte besökts någon gång under inventeringssäsongen. Det innebär att rovdjurs- förekomster mycket väl kan ha missats, men det är omöjligt att göra någon beräkning av hur stor denna felkälla kan vara.</P>
<P class="p95 ft10">Den samlade bilden av länens varg- och lodjursinventeringar visar att det i många viktiga avseenden förekommer stora variatio- ner i länens val av metoder och arbetssätt. Slutsatsen blir enligt utredningen att detta kan har påverkat resultaten när det gäller lodjursinventeringarna. Även varginventeringarna kan ha påverkas negativt, men inte i samma utsträckning som när det gäller lodjur. Val av metoder och fördelning av arbetsinsatser mellan arter, län och revir måste styras upp bättre i framtiden.</P>
<P class="p925 ft15">544</P>
</DIV>
<DIV id="page_545">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB389/GVB389545x1.jpg" style="width:433px;height:295px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1081 ft2">Figur 2. Inventeringarnas täckning av terrängen vintrarna 2005/06 respektive 2006/07 enligt i Rovdjursforum registrerade slingor och spårningar.</P>
<P class="p853 ft10">Spårad sträcka – skillnader mellan länen</P>
<P class="p329 ft82">Ett mått på arbetsinsats och inventeringarnas jämförbarhet och kvalitet är hur mycket spårningsarbete som läggs ned. Om man tittar närmare på inventeringarna av lodjur kan konstateras att den genomsnittliga detaljspårade sträckan lodjursspår per familjegrupp varierar stort mellan länen. Denna variation återfinns båda de undersökta säsongerna 2005/06 och 2006/07. Det är vidare samma län som spårat minst respektive mest båda åren. Det län som spårat mest (Örebro) har presterat ungefär 16 gånger så lång sträcka som det län som spårat minst och det gäller både 2005/06 och 2006/07.</P>
<P class="p108 ft10">En likartad jämförelse som den ovan beskrivna har även gjorts beträffande varg. Dels har den totala spårningsinsatsen jämförts, dels den detaljspårade sträckan till fots eller med skidor. Denna spårningsinsats har relaterats till respektive läns vargförekomst. Som mått på vargförekomst i länen har använts antalet revir med familjegrupper och par. Gränsöverskridande revir har delats lika mellan berörda län. Även då finns en anmärkningsvärt stor varia- tion mellan länen, både vad gäller den totala spårade sträckan och den detaljspårade sträckan.</P>
<P class="p402 ft15">545</P>
</DIV>
<DIV id="page_546">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft10">Typ av detaljspårning – skillnader mellan länen</P>
<P class="p181 ft10">I utvärderingen har också granskats hur detaljspårningarna har gått till vad beträffar varginventeringarna. I Rovdjursforum skall det registreras hur stor andel av varje spårningsinsats som är att klassa som detaljspårning samt vilket färdsätt som använts vid spårningen. Detaljspårningar skall, som namnet anger, vara noggranna och man skall bland annat ha ögonkontakt hela tiden med spårlöpan. Detalj- spårningar skall i första hand utföras till fots/med skidor. Under vissa speciella omständigheter kan detaljspårningar ske från bil, t.ex. om det är nysnö och djuret har gått på vägen och ingen annan bil har kört innan.</P>
<P class="p311 ft10">I jämförelsen mellan länen framkommer stora skillnader i hur detaljspårningarna utförts (figur 3). I utvärderingen har fokuserats på hur stor andel av detaljspårningarna som utförts med bil, dvs. den minst lämpliga formen av detaljspårning. Ett län redovisade inte en enda detaljspåning med bil under säsongen 2006/07 medan ett annat redovisade att 56 % av detaljspårningarna skedde med bil. Även i ytterligare ett län var det en stor andel av detaljspårningarna som hade utförts med bil (43 %).</P>
<P class="p380 ft72">Detta indikerar att länens arbetssätt varierar på väsentliga punkter. Det är svårt att exakt peka på vad detta har fått för konse- kvenser på inventeringsresultaten generellt, men en stor del av varginventeringen bygger på observerade detaljer i spårlöporna, såsom typ och frekvens av markeringar, löpblod och inte minst antalet spårlöpor i lag vid olika tillfällen. I de län som har en stor andel av detaljspårningarna utförda med bil finns en ökad risk för att feltolkningar har smugit sig in. Resultaten blir helt enkelt osäk- rare. I det preliminära resultatet från varginventeringen 2006/07 återfinns fler osäkra parbildningar än under tidigare säsonger.</P>
<P class="p1082 ft15">546</P>
</DIV>
<DIV id="page_547">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389547x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1083 ft2">Figur 3. Jämförelse mellan länens varginventeringar 2006/07 med avseende på typ av detaljspåning (med bil, med skoter eller till fots/med ski- dor).</P>
<P class="p1084 ft10">Spårad sträcka per person och spårningsdag – skillnader mellan länen</P>
<P class="p330 ft10">I ett försök att få en mer konkret uppfattning över hur personalens arbetsdagar i fält ser ut och hur mycket kvalificerat spårningsarbete som de egentligen lägger ned, har utvärderingen granskat hur många dagar under vintersäsongen <NOBR>(okt.–mars)</NOBR> som personalen varit ute i fält och detaljspårat (till fots/med skidor eller med skoter). Den totala detaljspårade sträckan varg- och lospår under dessa dagar har summerats, för att ge ett mått på den genom- snittliga spårade sträckans längd per dag. Hänsyn har även tagits till hur många personer som deltagit i dessa spårningar för att se hur lång sträcka länens fältpersonal i genomsnitt spårar under en spår- ningsdag.</P>
<P class="p108 ft10">Det mest slående med denna analys är den korta sträcka som personalen i samtliga län har lagt ned på detaljspårningar under en genomsnittlig spårningsdag. Detta gäller för båda de undersökta säsongerna 2005/06 och 2006/07.</P>
<P class="p316 ft72">Även om den spårade sträckan är kort för i stort sett alla län är det stora skillnader mellan länen. Under säsongen 2005/06 detalj- spårade fältpersonalen i ett län genomsnitt 460 m varg- och lospår under en genomsnittlig spårningsdag, medan motsvarande sträcka för ett anat län var 1 830 m. Säsongen 2006/07 var det samma län</P>
<P class="p416 ft15">547</P>
</DIV>
<DIV id="page_548">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">som spårade kortast sträcka (359 m) medan ett annat län spårade längst (950 m).</P>
<P class="p1085 ft10">Bedömningsunderlag för familjegrupp av lodjur – skillnader mellan länen</P>
<P class="p333 ft78">I föreskrifterna framgår att observationer skall kvalitetssäkras av behörig personal och att spårlöpor skall följas i minst tre kilometer för att det skall vara rimligt att avgöra antal djur i sällskap utifrån spårning, t.ex. om det är fråga om en familjegrupp. Vid genomgång av länens lodjursinventeringar vintern 2006/07 framkom att dessa föreskrifter långt ifrån alltid följs. Variationen mellan länen var härvidlag stor (figur 4). I det län som sämst uppfyllde dessa regler var det endast 4 av 25 föryngringar som uppfyllde dessa två regler i föreskrifterna. För ett annat län var det 10 av 21 föryngringar som fick godkänt på denna punkt. I ytterligare andra län var motsva- rande siffror 14 av 22 föryngringar, samt 12 av 18 respektive 27 av 30 föryngringar som kan klassas som godkända. Örebro och Västernorrlands uppfyllde i samtliga fall föreskrifterna i detta avse- ende.</P>
<P class="p312 ft10">Flera län uppger att dessa brister beror på att deras personal har registrerat fel i Rovdjursforum.</P>
<P class="p318 ft10">Det i flera län bristfälliga bedömningsunderlaget när det gäller att konstatera att det är fråga om en familjegrupp är inte accepta- belt och skapar en osäkerhet även när det gäller antalet lodjurs- föryngringar. Därtill kommer särskiljningarna, dvs. att reda ut hur många olika föryngringar det är fråga om. Problematiken kring sär- skiljningarna behandlas i följande avsnitt.</P>
<P class="p1086 ft15">548</P>
</DIV>
<DIV id="page_549">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389549x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1087 ft2">Figur 4. Jämförelse mellan länens inventeringar av lodjur 2006/07 med avse- ende på bedömningsunderlagt för föryngringar av lodjur. Två centrala kvalitetskrav i föreskrifterna har undersökts; detaljspårad sträcka längre än 3 km och behörig kvalitetssäkringspersonal.</P>
<P class="p847 ft10">Inventeringsmetodik för lodjur</P>
<P class="p5 ft10">Täckning</P>
<P class="p229 ft10">Sex av de åtta länen har angivit att de använder aktiv snoking som huvudmetod eller i kombination med begränsade områdesinven- teringar (2 län). Snokingen som metod har två problem. Det ena är att säkerställa att hela länet täcks eller skannas av någorlunda lik- formigt och effektivt så att man inte missar förekomster, det andra är särskiljningar av närliggande grupper. Det senare problemet är givetvis särskilt påträngande i täta populationer. I utvärderingen konstateras att länen endast delvis lyckats lösa det första proble- met, och inte alls det andra.</P>
<P class="p356 ft72">Inget av de län som enbart förlitat sig på snoking har haft en fast och kontrollerbar plan för hur länet ska täckas av så att man inte får luckor. Dock har flera län lyckats väl med täckningen via åtmin- stone ett besök i större delen av länet. Tyvärr kan man inte i Rov- djursforum se hur många gånger en slinga inventerats, så det är inte möjligt att få kännedom om hur stor del av länen som besökts mer än en gång. Vid snoking är det inte troligt att ett enda besök på en</P>
<P class="p1088 ft15">549</P>
</DIV>
<DIV id="page_550">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft78">viss slinga räcker för att med säkerhet hitta alla lodjursgrupper, men det går alltså inte analysera i hur stor utsträckning detta skett. Men även om länen skulle haft ambitionen att besöka samma område flera gånger per säsong, är det osannolikt att man har tid och resurser tillräckligt för detta. Särskilt inte om man dessutom har ett antal vargrevir som kräver stora spårningsinsatser.</P>
<P class="p19 ft10">De flesta grupperade lodjursföryngringar bygger på endast en spårobservation under hela vintern. För säsongerna 2005/06 och 2006/07 är 54 % respektive 58 % av loföryngringarna baserade på endast en spårning och 24 % respektive 26 % grundar sig på 2 observationer (figur 5). Med så få observationer per familjegrupp är det svårt att få någon uppfattning om hemområdenas geografiska utsträckning, speciellt när de enskilda spårningarna generellt är korta.</P>
<P class="p18 ft10">Utvärderingens slutsats av denna aspekt är att länen haft begränsade möjligheter att avgöra hur väl täckt respektive län varit, och helt saknat kvantitativ metod att beräkna hur stor andel av befintliga grupper som missats.</P>
<P class="p1089 ft15">550</P>
</DIV>
<DIV id="page_551">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389551x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1090 ft10">2005/06</P>
<P class="p1091 ft10">2006/07</P>
<P class="p1092 ft2">Figur 5. Antalet observationer per lodjursföryngring vid Länsstyrelsernas inven- teringar 2005/06 respektive 2006/07.</P>
<P class="p1093 ft10">Särskiljningar</P>
<P class="p665 ft10">Det största problemet med snoking i täta lodjurspopulationer är särskiljningen av närliggande grupper. I en mättad lodjursstam, som det är fråga om över en stor del av det aktuella området, gränsar de flesta lohonors hemområden till andra honors, och i</P>
<P class="p1094 ft15">551</P>
</DIV>
<DIV id="page_552">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft10">många fall förekommer överlappning mellan hemområdena. Sär- skiljningar måste alltså ske inte bara mellan två olika grupper utan i hela kluster av grupper, där varje grupp kan ha både tre och fyra grannar. Särskiljning i sådana kluster, när de enda data man har är en eller ett par observationer av varje grupp som kan ligga vitt skilda i tiden, och där man inte vet om man missat några, är en synnerligen vansklig, för att inte säga omöjlig uppgift.</P>
<P class="p380 ft10">Föreskrifterna anger att man ska använda sär- respektive ihopspårning när man har närliggande grupper. Denna metod har använts i ytterst liten omfattning. Sär- och hopspårning lämpar sig bäst när man har relativt ny snö, och flera observationer som ligger nära i tiden, helst samtidigt. De flesta observationer man har att arbeta med vid snoking uppfyller inte dessa krav.</P>
<P class="p19 ft10">Det är därför enligt utvärderingen förvånande att man i stället främst har använt den metod som enligt föreskrifterna ska användas som sista åtgärd, nämligen det s.k. avståndskriteriet. Denna metod är dock främst avsedd för områden där lohonorna förekommer vitt åtskilda och endast undantagsvis gränsar intill varandra. Att använda avståndskriteriet i en mättad population är egentligen inte så mycket bättre än att lägga ut ett mönster med cirklar bestämda av avståndskriteriet över hela området och räkna hur många cirklar som får rum.</P>
<P class="p18 ft88">I viss utsträckning har man också använt sig av ringningsmeto- den, en metod som anses så otillförlitlig att den togs bort ur före- skrifterna i den senaste versionen.</P>
<P class="p318 ft10">Inget län har, annat än i undantagsfall, redovisat särskiljnings- åtgärderna vare sig i Rovdjursforum, på blanketter eller kartor. Inget län sade sig ens känns till kravet härom i föreskrifterna. Ibland kan det dock förekomma en anteckning i kommentarsfältet på sidan ”översikt observation” i Rovdjursforum. Det saknas möj- ligheter för en systematisk och detaljerad, men ändå enkel redovis- ning för särskiljningsåtgärder i Rovdjursforum.</P>
<P class="p17 ft10">Ett par län har utvecklat olika sätt att kombinera snoking och områdesinventering. Västernorrlands län använder en metod som stämmer överens med den metod som kallas ”Rullande inven- tering” i föreskrifterna och som är en förbättring jämfört med ren snoking. Man anger dock att metoden är tidsödande och det är mycket svårt att hinna med allt. Dessutom anser man att den egentligen är alltför dyr i förhållande till resultatet, och förordar själva i stället områdesinventering.</P>
<P class="p41 ft15">552</P>
</DIV>
<DIV id="page_553">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft10">Utvärderingens slutomdöme av snokingmetoden är att metoden inte bör användas i täta lodjurspopulationer. Istället förordas en kraftigt reformerad områdesinventering. De flesta län har själva pekat på att snokingens största problem är särskiljningar, medan detta är områdesinventeringarnas styrka.</P>
<P class="p316 ft82">Man har dock pekat på problem med de nuvarande områdes- inventeringarna. Dessa måste åtgärdas. Den stora skillnaden mellan de två metoderna, enligt utvärderiningen, är att snokingmetodens problem är så grundläggande att metoden inte kan reformeras till ett dugligt verktyg i täta lopopulationer, medan områdesinvente- ringen, med svagheter, dock är möjlig att reformera och utveckla.</P>
<P class="p12 ft10">Många län har ansett att det bästa är en kombination av det två metoderna. Detta kan vara en möjlighet, t.ex. att använda snoking för att förbereda områdesinventeringen, och fylla i eventuella luckor efteråt. En nackdel om man kombinerar områdesinven- teringen med snoking under hela resten av säsongen är att man missar den viktiga möjligheten att frigöra resurser för den arbets- krävande varginventeringen. I utvärderingen konstateras dock att snokingen bör ha en fortsatt roll i områden med god snötillgång och med gles loförekomst.</P>
<P class="p227 ft10">Bedömning av inventeringsresultaten 2006/07</P>
<P class="p5 ft10">Lodjursinventeringen</P>
<P class="p284 ft10">Inventeringarna av lodjur i de undersökta länen säsongen 2006/07 uppvisar brister framför allt vad gäller särskiljningar av olika familjegrupper. Huruvida detta resulterat i en över- eller under- skattning är svårt att bedöma. Variationen i arbetsinsats har varit stor mellan länen. Det har även funnit stora brister i det grund- läggande spårningsarbetet med för kort spårad sträcka och/eller obehörig kvalitetssäkringspersonal i många fall. Slutsatsen i utvär- deringen är att lodjursinventeringen 2006/07 ger en mycket osäker bild av det verkliga antalet föryngringar av lodjur i de undersökta länen.</P>
<P class="p1095 ft15">553</P>
</DIV>
<DIV id="page_554">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p540 ft10">Varginventeringen</P>
<P class="p452 ft82">Varginventeringarna har enligt utvärderingen generellt varit mycket mer pålitliga än inventeringarna av lodjur. Det har t.ex. inte funnits samma genomgående brister i särskiljningsarbetet som för lodjur, även om exempel på brister också finns i varginventeringarna. Dessutom finns det genomgående mycket mer spårningsdata som grund för vargresultaten. Det föreligger samtidigt en stor snedför- delning i inventeringsinsatserna mellan olika områden. Denna variation ger en osäkerhet i vissa områden medan andra områden känns mycket väl inventerade. I utvärderingen konstateras att osäkerheten i resultaten under senare år generellt har ökat.</P>
<P class="p332 ft10">För den senaste säsongen (2006/07) görs bedömningen att i stort sett alla familjegrupper/föryngringar av varg har hittats och att de allra flesta revirmarkerande paren också registrerats. Det går dock inte att utesluta att någon familjegrupp/föryngring kan ha missats. Vad gäller de revirmarkerande paren är osäkerheten något större. Störst brister finns när det gäller antalet ensamma stationära vargar, där inventeringsresultatet sannolikt är en underskattning av det verkliga antalet. En ensam stationär varg kan dessutom vid parbildning fort bli ett revirmarkerande par. Om parbildningen sker sent på vintern kan den lätt förbises om inte regelbunden spårning sker i området under hela säsongen.</P>
<P class="p207 ft10">Utvärderarnas förslag till förändringar</P>
<P class="p1096 ft10">Inledning</P>
<P class="p162 ft10">Kvaliteten på inventeringarna i de undersökta länen måste enligt utvärderarna Åke Aronsson och Olof Liberg förbättras. Framför allt gäller detta inventering av lodjur, men även varginventeringen bör skärpas upp.</P>
<P class="p17 ft10">Deras förslag till förbättring av varg- och lodjursinventering omfattar inte renskötselområdet. Huvudsakligen berör förslaget de delar av landet som ligger söder om renskötselområdet men norr om de stora sjöarna Vänern – Vättern – Hjälmaren – Mälaren. Detta område hyser generellt sett förhållandevis täta lodjurs- stammar och utgör vargens kärnområde med samtliga hittills registrerade föryngringar av varg förutom en, vilket ställer specifika krav på inventeringsarbetet.</P>
<P class="p587 ft15">554</P>
</DIV>
<DIV id="page_555">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft10">I sydligaste Sverige kan det förmodas att lodjuren kommer att etablera sig mer och mer de närmaste åren. Antalet vargar kommer sannolikt också att bli fler i dessa trakter. Inventeringarna måste således ha en beredskap även för detta under den närmaste framti- den, varför de i viss mån föreslår åtgärder även för denna del av landet.</P>
<P class="p544 ft10">Organisation</P>
<P class="p767 ft10">Operativ ledning</P>
<P class="p157 ft10">Den viktigaste åtgärden till förbättrad inventeringsmodell enligt Aronsson/Liberg är att en central operativ ledning av fältarbetet ersätter dagens situation där detta ansvar ligger uppsplittrat på de enskilda länsstyrelserna. De anser att ett effektivt utnyttjande av personalen och ett enhetligt utförande förutsätter att ledning av inventeringsverksamheten i fält sköts från ett håll. Detsamma gäller sammanställning av data, utvärdering av dessa och avrapportering. Detta gäller för inventering av både lodjur och varg. En sådan ope- rativ ledning måste inneha de specifika kvalifikationer som arbets- uppgiften kräver. Utbildning även för detta måste kunna tillhanda- hållas.</P>
<P class="p467 ft72">Fältpersonalen bör dock fortsatt vara anställd av länsstyrelserna. Många av dem har en mängd andra uppgifter såsom besiktningar och förebyggande verksamhet som ligger kvar hos länsstyrelserna. Det är endast den operativa arbetsledningen under själva inven- teringsssäsongen som utvärderarna anser behöver centraliseras.</P>
<P class="p55 ft10">Fältpersonal</P>
<P class="p291 ft82">Inventering av rovdjur är ett kvalificerat arbete som kräver special- utbildad personal. Det är viktigt att komma ihåg att en stor del av länsstyrelsernas befintliga kvalitetssäkringspersonal är de bäst utbildade och erfarna personer vi har i landet för detta ändamål, varför dessa även i framtiden bör utgöra kvalitetssäkringspersonal. Aronsson/Liberg anser dock att fältpersonalstyrkan kraftigt bör minskas. Antalet kvalitetssäkrare i dag (utanför Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län) är 145 personer.</P>
<P class="p316 ft71">Under förutsättning att deras förslag accepteras att loinven- teringen huvudsakligen sker genom områdesinventering, vilket fri-</P>
<P class="p437 ft15">555</P>
</DIV>
<DIV id="page_556">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">gör fältpersonalen för varginventering, föreslår de att denna styrka bantas till i storleksordningen 40 personer och att så många som möjligt i området med regelbunden och fast vargförekomst anställs på heltid under inventeringssäsongen. Med fast säsongsanställning är förutsättningarna för att behålla personalen bättre och därmed skapas möjligheter att bygga upp den erforderliga erfarenheten och kompetensen.</P>
<P class="p380 ft78">Inventering av varg och lodjur som bygger på snöspårning är ett arbete som kräver en utpräglad jourverksamhet under säsongen. Arbetsdagarna är ofta långa och utryckning måste kunna ske även under helger. Personalen måste helt enkelt kunna rycka ut när till- fället uppstår, oftast styrt av vädret (å andra sidan sätter vädret då och då också stopp för allt fältarbete). Den pågående klimatföränd- ringen mot allt färre snödagar accentuerar detta behov. Personalen bör dessutom ha god geografisk spridning samt möjlighet att arbeta oberoende av länsgränser.</P>
<P class="p18 ft10">Förutom att fältpersonalen måste ha de rätta kvalifikationerna, bör de också ha en god lokal förankring, representera olika intres- segrupper samt ha förmågan att kommunicera med berörda männi- skor. Aronsson/Libergs förslag till ny arbetsledning kommer att innebära att arbetet ibland kommer att bedrivas i områden långt från den egna hembygden. I dessa situationer är social kompetens extra viktig. Principen att vara öppen, prestigefri och informativ är ovärderlig.</P>
<P class="p18 ft10">Liksom i dag, bör dessa kvalitetssäkrare även vara besiktnings- män, dvs. besiktiga skador på tamdjur, hantera stängslingsfrågor, sköta rådgivning m.m. Inventering och besiktning kompletterar varandra säsongsmässigt och ökar möjligheten att heltidsanställa personalen.</P>
<P class="p207 ft10">Rapportörer</P>
<P class="p162 ft10">Utöver denna grundstruktur, med en central operativ ledning och en till stor del heltidsanställd fältpersonal, bör det enligt utvärde- ringen finnas en väl fungerande rapporteringsorganisation som kanaliserar rapporter om rovdjursförekomst till fältpersonalen för kvalitetssäkring. Rapporteringen måste fungera snabbt, enkelt och effektivt. En dylik rapporteringsorganisation kan med fördel byggas på befintliga strukturer, exempelvis jaktvårdskretsar, där</P>
<P class="p211 ft15">556</P>
</DIV>
<DIV id="page_557">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">några kretsar gemensamt utser en rapportmottagare som vidare- förmedlar rapporter till fältpersonalen för kvalitetssäkring.</P>
<P class="p109 ft10">Det är viktigt att skapa en rapportering som upplevs som meningsfull av allmänheten. Då kommer fler att rapportera sina iakttagelser. Eftersom erfarenheten har visat att det ofta före- kommer felrapporter, såväl fel art som fel antal djur, är en kvalitets- säkring av inkomna rapporter oundviklig. Här är det dock viktigt att den medborgare som så önskar bereds möjlighet att delta i fält vid kvalitetssäkringen. En god princip är att den person som sett ett spår och rapporterar detta också följer med ut i fält vid kvalitetssäkringen. Det är självfallet en stor fördel att man kan diskutera eventuella avvikande meningar på plats och gemensamt försöka reda ut problemen och komma överens.</P>
<P class="p847 ft10">Utbildning</P>
<P class="p229 ft10">Fältpersonalens kompetens bör höjas ytterligare, framför allt när det gäller kännedom om lagstiftning och gällande föreskrifter. Det bör fortsatt vara obligatorisk grundutbildning med tillhörande kunskapsprov. I utvärderingen konstateras också att det är nöd- vändigt att införa krav på vidareutbildning. Det måste dessutom finnas en relevant utbildning för den/de personer som skall leda det operativa arbetet.</P>
<P class="p227 ft10">Registrering och dokumentation</P>
<P class="p549 ft78">Att allt fältarbetet, inklusive alla observationer, skall dokumenteras på ett konsekvent sätt är en viktig princip, som fortsatt måste gälla. Bland annat är detta en fråga om trovärdighet. Det skall alltid vara möjligt att gå tillbaka och undersöka vad som legat till grund för de olika resultat som framkommit. Ny kunskap måste också kunna användas för att göra förnyade tolkningar på basis av tidigare insamlade grunddata.</P>
<P class="p316 ft71">Sedan ett par år tillbaka skall allt inventeringsarbete registreras och dokumenteras i Rovdjursforum. Rovdjursforum kan förbätt- ras. Framför allt är Rovdjursforum i sin nuvarande utformning inte funktionell nog för att löpande följa pågående fältarbete och inte heller för sammanställningar och utvärderingar av resultat. Sedan</P>
<P class="p568 ft15">557</P>
</DIV>
<DIV id="page_558">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">en tid tillbaka pågår emellertid ett fortlöpande arbete med att för- bättra Rovdjursforum.</P>
<P class="p427 ft10">Inventering av lodjur</P>
<P class="p333 ft78">I större delen av landet mellan renskötselområdet och de stora mellansvenska sjöarna förordas i utvärderingen att man helt över- ger snokingen och enbart förlitar sig på storskaliga områdesinven- teringar för inventering av lodjur. Det viktigaste skälet för detta är att lodjursstammen i denna del av landet är så tät att särskiljningar vid snoking är i det närmaste omöjliga, och arbetet med att försöka särskilja medför ett meningslöst slöseri med resurser. Denna svag- het hos snokingen var en punkt som de flesta länen pekade på vid intervjuerna, liksom att områdesinventeringens största styrka just är särskiljningarna. Områdesinventering har dessutom fördelen att lösa behovet av överblick av länet på ett systematiskt sätt. Skulle luckor uppstå kan dessa lätt identifieras.</P>
<P class="p311 ft82">Inga detaljerade anvisningar lämnas för hur dessa stora områ- desinventeringar ska genomföras. Helt klart är att metoden måste skärpas och finslipas. Kvalitetssäkringarna måste göras av auktori- serad personal. Bakspårningarna, dvs. särskiljningarna, är ett sär- skilt problem eftersom de är mycket krävande, och det är inte san- nolikt att kvalitetssäkringspersonalen kommer att räcka till för att samtidigt klara av så många bakspårningar som det kan bli fråga om på kort tid. Enligt de erfarenheter som gjordes vid en test- inventering i södra Bergslagen 2006 hinner en bakspårare i snitt med högst en familjegrupp per dag. Om hela Mellansverige inven- teras samtidigt kan det bli fråga om 150 eller fler familjegrupper. Även om man får så mycket som tre dagar på sig för dessa bakspår- ningar, så kommer det att behövas extrapersonal, men hur dessa ska utbildas och behålla sin kompetens är ett stort problem.</P>
<P class="p342 ft72">I utvärderingen förslås att man snarast anordnar ett arbetsmöte med erfaret folk från länstyrelserna, jägarsidan, den ideella natur- vården och forskningen, där man tar fram en för alla parter godtag- bar modell för dessa inventeringar. Flera län har redan visat en kre- ativ förmåga i den här riktningen, vars erfarenheter också måste tas tillvara. Det avtal som just träffats mellan Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet om Jägareförbundets medverkan i inven- teringsarbetet passar väl in i denna modell.</P>
<P class="p851 ft15">558</P>
</DIV>
<DIV id="page_559">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p749 ft72">Utvärderingen förordar alltså områdesinventeringar i områden med tät lostam. Där lodjuren förekommer så glest att honornas hemområden endast undantagsvis gränsar mot varandra kan man fortsatt använda snoking. I den mellansvenska regionen gäller detta förmodligen nordligaste Värmland, norra och nordöstra Dalarna samt de nordvästra delarna av Gävleborgs och Västernorrlands län. Man bör dock inleda med en områdesinventering även över dessa områden för att få en säker och enhetlig bild av lostammens täthet över hela regionen, som sedan kan ligga till grund för bedömningen av var man kan undvara områdesinventering i fortsättningen. Med jämna mellanrum, förslagsvis vart tionde år, kan man sedan åter genomföra en sådan heltäckande områdesinventering för att upp- datera bilden av lostammens fördelning.</P>
<P class="p1097 ft78">Storskaliga områdesinventeringar kräver en mycket omfattande organisation med ett massivt deltagande av allmänheten. Att dra igång denna stora apparat varje år anses inte motiverat mot bak- grund av lodjurets nuvarande status i landet. För landet söder om renskötselområdet bör det därför räcka med lodjursinventering vartannat år. Mellanliggande år behövs inte heller, enligt utvärde- ringen, någon snoking. Förvaltningen kan klara sig med bestånds- uppskattningar vart annat år.</P>
<P class="p108 ft10">Detta kräver dock att Naturvårdsverkets föreskrifter ändras. Sannolikt kommer inte hela detta omfattnade område som Norr- bottens län att kunna inventeras samtidigt, och vissa år kanske inte ens under en och samma vinter. Det finns alltså risk att vissa år kommer inte hela landet att bli inventerat. Strävan då måste vara att luckorna fylls med inventering nästföljande år. Detta kan innebära att ett visst område efter två års uppehåll blir inventerat två år i följd.</P>
<P class="p108 ft10">I den sydligaste delen av Sverige, där förekomsten av ynglande lohonor fortfarande är fragmentarisk kan snoking räcka till som basmetod, trots att man endast har ett fåtal snödagar till förfo- gande. Efterhand som tätheten av lodjur ökar i vissa områden, t.ex. i gränsområdet Västra Götalands, Hallands, Jönköpings och Kronobergs län bör man enligt Aronsson och Liberg även gå över till områdesinventeringar.</P>
<P class="p316 ft71">Oavsett om man använder snoking eller områdesinventeringar är det i denna del av landet extra viktigt att ha en mycket hög beredskap, inte minst inför tidiga oväntade snöfall, som ofta ger goda, men mycket kortvariga, spårningsförhållanden.</P>
<P class="p651 ft15">559</P>
</DIV>
<DIV id="page_560">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft10">Trots att utvärderingen rekommenderar att man avstår från snoking även under åren mellan områdesinventeringarna, främst för att frigöra resurser till varginventeringen, är det värdefullt att registrera lospår av familjegrupper som hittas under arbetet med varginventeringen. Kännedom om dessa spår är till nytta för loin- venteringarna.</P>
<P class="p406 ft10">Inventering av varg</P>
<P class="p181 ft10">Varginventering kräver mer eller mindre kontinuerlig verksamhet under hela vintern och för varg rekommenderas fortsatt den s.k. snokingmetoden som basmetod.</P>
<P class="p17 ft10">För varg är det av flera skäl mer motiverat att lägga ned det om- fattande spårningsarbete som krävs för att särskilja olika revir vid snoking. Jämfört med lodjur är antalet vargrevir en bråkdel av antalet hemområden för lofamiljer.</P>
<P class="p17 ft10">För varg är det vidare många faktorer, förutom antal föryng- ringar, som skall klarläggas genom inventeringarna; vargarnas revirmarkeringsbeteende för att skilja stationära från <NOBR>icke-statio-</NOBR> nära vargar, antal vargar i familjegrupperna (”flockstorleken”), antal olika parbildningar och vilka par som är intakta under brunst- perioden samt antal övriga stationära vargar. Detta i kombination med att berörd allmänhet både vill och bör få möjlighet till mer eller mindre kontinuerligt information, gör det lämpligt att använda snoking som basmetod.</P>
<P class="p18 ft10">Viktiga förbättringar för att denna metodik skall fungera är, enligt utvärderingen, att personalen i vargtäta områden heltids- anställs och minskas till antalet samt att en centraliserad operativ ledning införs. Verksamheten måste också kunna bedrivas obero- ende av länsgränser. Viktigt är också att det finns en effektiv och enkel rapporteringsorganisation med lokal förankring. Speciellt för varg är det vidare av stor betydelse med en generellt sett stor öppenhet gentemot allmänheten med möjlighet till insyn i inven- teringsverksamheten.</P>
<P class="p327 ft71">När lodjur inte behöver inventeras genom snoking frigörs resurser för bättre och säkrare varginventering, och konkurrens mellan inventeringar av de båda arterna minskas radikalt. För varg behövs inventeringar varje år. Skillnaden mot lo är att den senare inte alls har samma hotstatus och inte heller är en lika kontro- versiell art som varg. Det bör även påpekas att under de stora</P>
<P class="p372 ft15">560</P>
</DIV>
<DIV id="page_561">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1098 ft71">områdesinventeringar som föreslås tering kommer även vargspår att områdesinventeringar blir således vargsnokingen.</P>
<P class="p296 ft10">Kompletterande metoder</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1099 ft10">utgöra basmetod för loinven- hittas och följas upp. Dessa ett värdefullt komplement till</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p1100 ft10"><NOBR>DNA-analys</NOBR> av i fält insamlade prover (främst spillning men även hår och blod) bör, enligt utvärderingen, fortsatt användas och om det visar sig behövas kan en ökad användning av metoden komma ifråga i framtiden. I praktiken är detta en metod som lämpar sig bäst för varg. Befintliga genetiska bakgrundsdata är avsevärt sämre för lodjur och vid snöspårningar hittas bara en bråkdel så mycket spillning efter lo som efter varg.</P>
<P class="p278 ft10">Därför kommer metoden förmodligen aldrig att bli så betydel- sefull för lo som för varg, men i södra Sverige där snötillgången är osäker kan <NOBR>DNA-analyser</NOBR> vara ett komplement som står till buds även för lodjur då provmaterial finns tillgängligt.</P>
<P class="p109 ft10">I takt med en allt tätare vargstam, med allt fler revir som gränsar till varandra och i kombination med den stora omsättning av indi- vider som råder i vargstammen, bör betydelsen av <NOBR>DNA-analyser</NOBR> i varginventeringen öka framöver. Det bör beredas möjligheter till ännu snabbare löpande analyser under själva inventeringsperioden, till nytta för inriktningen av det fortsatt spårningsarbetet inom samma säsong.</P>
<P class="p316 ft71">Dessutom kan de allt mildare vintrarna som förutspås framgent innebära att möjligheterna för snöspårning blir alltmer begränsade och följaktligen kan man komma att tvingas förlita sig på DNA- analyser i stigande utsträckning. De år snövintrar mer eller mindre uteblir även i vargens kärnområde bör beredskap och resurser såle- des finnas för kraftigt ökad insamling och analys av vargspillningar. På detta sätt kan det ändå bli möjligt att få någorlunda god upp- fattning om vargstammens storlek och utveckling även under snö- fattiga vintrar.</P>
<P class="p1101 ft15">561</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_562">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft10">Allmänhetens delaktighet och acceptans för inventeringarna</P>
<P class="p181 ft10">Kvaliteten på inventeringarna måste säkras så långt det är möjligt, utifrån den detaljnivå på resultaten som samhället bestämmer. Utan tillförlitliga uppgifter om rovdjursstammarnas storlek, utbredning och trender saknas förutsättningar för en effektiv och ändamålsen- lig förvaltning och för att kunna leva upp till EU:s krav. Medbor- garnas acceptans för inventeringarna är likaså en mycket viktig faktor. Tillförlitliga resultat måste vara det överordnade syftet med inventeringarna.</P>
<P class="p327 ft82">Utvärderarna anser att det finns flera sätt att uppnå både en inventering av hög kvalitet och en allmän acceptans för densamma. En viktig grundprincip för detta är att det finns ett brett utrymme för medborgarnas insyn och delaktighet. Därutöver kan allmänhe- tens acceptans för inventeringarna ökas genom flera åtgärder. Den anställda personalen bör ha lokal förankring och representera olika intressegrupper samt ha förmågan att kunna kommunicera med berörda människor. I arbetet med rovdjur är lyhördhet och social kompetens hos personalen en stor tillgång. Prestige och bristande öppenhet måste vara bannlysta i detta arbete.</P>
<P class="p327 ft10">Svenska Jägarförbundet har genom avtal med Naturvårdsverket fått en central roll med att arrangera områdesinventeringar. Detta faller väl in under behovet av större delaktighet från allmänhetens sida. Eftersom områdesinventering ofta kräver flera hundra invol- verade personer i själva fältarbetet ges naturliga förutsättningar för att engagera en intresserad allmänhet och öka den lokala acceptan- sen för inventeringarna.</P>
<P class="p18 ft10">För att ytterligare möta efterfrågan på information, kommuni- kation och lokalt inflytande anser Aronsson/Liberg att det inte är tillräckligt med enbart de formella regionala rovdjursgrupper som i dag finns i länen. Som komplement bör det bildas mer informella och lokalt präglade grupper, som kan träffas betydligt oftare. I dessa lokala grupper bör representanter från olika intressegrupper ges möjlighet att utbyta erfarenheter och aktuell information, diskutera rovdjur och inventering på ett mer lättsmält och infor- mellt vis.</P>
<P class="p327 ft72">Därigenom ges möjligheter att detaljerat följa inventerings- arbetet. De som så önskar skall även ges möjlighet att när som helst också följa med i fält under spårningar. Sådana grupper kan bestå av representant för det formella inventeringsarbetet, eventuellt också någon från rovdjursforskningen samt representanter för olika</P>
<P class="p372 ft15">562</P>
</DIV>
<DIV id="page_563">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1102 ft10">intressegrupper, den lokala rapportmottagaren och kanske även någon representant för berörda kommuner.</P>
<P class="p1103 ft10">Sammanfattning av åtgärder för att stärka den lokala delaktigheten</P>
<P class="p1104 ft10">Sammanfattningsvis föreslår Aronsson/Liberg följande åtgärder för att stärka den lokala delaktigheten:</P>
<P class="p750 ft10"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft102">Lokala rapportmottagare som åtnjuter allmänhetens förtroende</SPAN></P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft102">Möjlighet för allmänheten att delta i fält, uppmuntra delaktighet</SPAN></P>
<P class="p1056 ft10"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft102">Lokalt förankrad inventeringspersonal representerande olika intressegrupper</SPAN></P>
<P class="p1105 ft10"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft102">Generell öppenhet och löpande information om invente- ringarna</SPAN></P>
<P class="p1105 ft10"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft102">Informella, lokala rovdjursgrupper, med bl.a. de lokala rapport- mottagarna, intresseorganisationer, kvalitetssäkrare som träffas flera gånger per säsong</SPAN></P>
<P class="p1105 ft10"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft102">Utnyttja Svenska Jägareförbundets centrala roll i stora om- rådesinventeringar</SPAN></P>
<P class="p522 ft10">Ändringar av Naturvårdsverkets föreskrifter</P>
<P class="p608 ft10">I utvärderingen konstateras att Naturvårdsverkets befintliga inven- teringsföreskrifter (NFS 2004:18) generellt sett är bra. Endast begränsade ändringar behöver göras. Det största problemet med de nuvarande föreskrifterna har varit att de i så begränsad utsträckning används och efterlevs av den nuvarande inventeringsorganisationen. Det generella intrycket är att detta är fallet för såväl rovdjursansva- riga som fältpersonal, även om undantag finns. Kraven på efterlev- nad måste skärpas.</P>
<P class="p356 ft72">Den nuvarande detaljnivån för inventeringarna av både lo och varg är lämplig även för de närmaste åren framöver. Med tanke på att vargstammen sannolikt kommer att förbli relativt begränsad och med största sannolikhet även starkt kontroversiell under de kom- mande åren, bör den nuvarande ambitionsnivån och detaljerings- graden för varginventeringarna fortsätta att gälla. Varg bör således fortsatt inventeras med avseende på föryngringar, familjegrupper, parbildningar samt ensamma stationära vargar. Lodjur bör fortsatt</P>
<P class="p651 ft15">563</P>
</DIV>
<DIV id="page_564">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft10">inventeras med avseende på främst föryngringar (familjegrupper) samt regelbunden och tillfällig förekomst.</P>
<P class="p1106 ft10">Vidare är det angeläget att de grundläggande mål som finns beskrivna i de befintliga föreskrifterna fortsatt får gälla. Dessa är:</P>
<P class="p1107 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Inventeringsresultaten skall vara direkt jämförbara mellan åren och mellan länen</SPAN></P>
<P class="p591 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft102">Arbetet skall så långt möjligt genomföras med samma metodik i hela landet och präglas av objektivitet, trovärdighet och hög precision.</SPAN></P>
<P class="p819 ft10">Om man accepterar förslag i utvärderingen till ändringar av den framtida inventeringsverksamheten bör motsvarande ändringar göras även i föreskrifterna. Detta gäller t.ex. ansvaret för inven- teringarna, tidsintervall mellan inventeringar av lodjur och avväg- ningen mellan insatserna för inventering och bevakning.</P>
<P class="p543 ft10">Nationell redovisning</P>
<P class="p333 ft82">I dag redovisas inventeringsresultaten på nationell nivå i enskilda artrapporter på Viltskadecenters hemsida. Denna årliga redovisning av inventeringsresultat behövs fortsatt på nationell nivå. Den enda uppdelning av landet utvärderingen anser behövlig är innanför, respektive utanför renskötselområdet. Man vill undvika en redovis- ning på länsnivå då en sådan riskerar att bli alltför nyckfull och missvisande. En stor del av hemområdena för lodjur liksom reviren för varg är belägna tvärsöver länsgränserna och berör i varierande grad olika län. Ibland delas ett revir/hemområde lika mellan två län, men å andra sidan är den länsvisa fördelningen ibland mycket skev, t.ex. 5 % i ett län och 95 % i det andra länet. Revirens/hemområdenas kända geografiska utbredning är därtill helt beroende av hur stor inventeringsinsats som nedlagts i de olika områdena.</P>
<P class="p332 ft10">I den nationella redovisningen finns dock inget som hindrar att den geografiska fördelningen av de funna förekomsterna tydligt framgår, både i kartform och i text, med uppgifter om i vilka län som de olika förekomsterna faktiskt är registrerade. Det är främst en summering av rovdjursstammarnas storlek på länsnivå som Aronsson/Liberg anser löper stor risk att bli både missvisande och irrelevant.</P>
<P class="p380 ft10">Den nationella redovisningen bör vidare innehålla viktigare fel- källor liksom en bedömning av inventeringsresultatens kvalité. Ett</P>
<P class="p406 ft15">564</P>
</DIV>
<DIV id="page_565">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p796 ft71">viktigt underlag för detta är att redovisa inventeringarnas täck- ningsgrad. Enklast görs detta, som i dagsläget, genom att på en karta ange den rumsliga täckningen. Det bör dock eftersträvas att hitta ett bra sätt att registrera och redovisa även täckningsgraden i tid, dvs. hur många gånger ett område har besökts. En samlad be- dömning bör göras över hur väl resultaten antas överensstämma med den verkliga populationens storlek.</P>
<P class="p1029 ft10">Remissvar</P>
<P class="p5 ft10">Synpunkter på utvärderingen</P>
<P class="p157 ft10">De i utvärderingen berörda länsstyrelserna har alla beretts tillfälle att yttra sig över utvärderingen. Samtliga har lämnat remissvar. I delar är dessa likalydande eller i stort sett likalydande. Bland annat framhålls följande punkter:</P>
<P class="p1108 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft101">Nationella styrningen och samordningen via Naturvårdsverket i syfte att likrikta rovdjursinventeringar behöver stärkas.</SPAN></P>
<P class="p1109 ft72"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft151">Det behövs tydligare styrning från regeringen till länsstyrel- serna om inventeringsorganisationens utseende kopplat till krav på redovisning av hur rammedel använts under föregående år.</SPAN></P>
<P class="p1110 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft101">Utvärderingen har rätt i att samarbetet mellan län behöver för- bättras, men detta bör ske genom ytterligare kommunikation mellan länen.</SPAN></P>
<P class="p1110 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft101">Anställningsförhållanden för fältpersonal bör ses över med målet att långsiktigt knyta personalen till varje länsstyrelse</SPAN></P>
<P class="p655 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft101">Antalet fältpersonal behöver minskas, men inte lika mycket som utvärderingen föreslår.</SPAN></P>
<P class="p655 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna avstyrker förslaget om en extern arbetsledning av fältpersonalen, som istället ska vara kvar på länsstyrelserna. Inventeringsansvarig tjänsteman på länsstyrelsen ska utgöra den operativa ledningen.</SPAN></P>
<P class="p1111 ft71"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft152">Inventeringsföreskrifterna är bra, men behöver tydligare visa på en tolerans vad gäller skillnader i naturgivna förutsättningar i olika län som påverkar inventeringsverksamheten.</SPAN></P>
<P class="p1110 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft101">Viltskadecenters roll som koordinator och samordnare natio- nellt behöver stärkas och tillräckliga resurser behövs för att</SPAN></P>
<P class="p411 ft15">565</P>
</DIV>
<DIV id="page_566">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1112 ft10">kunna hålla en hög servicenivå när det gäller stöd och utbild- ning åt länsstyrelserna.</P>
<P class="p613 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Områdesinventeringar vart annat år och kontinuerligt rappor- teringssystem för rovdjur ska genomföras enligt gällande avtal </SPAN><NOBR>(233-0360-07</NOBR> NV) mellan Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet.</P>
<P class="p490 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Snoking ska vara kvar som en viktig del av rovdjursförvalt- ningen och ska inte uteslutande betraktas som en inven- teringsmetod.</SPAN></P>
<P class="p490 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">Nuvarande detaljrikedom i populationsövervakningen är oftast fullt tillräcklig för olika ställningstaganden och beslut inom förvaltningen.</SPAN></P>
<P class="p1113 ft82">Länsstyrelserna svarar att styrningen av inventeringsverksamheten har varit svag med ”spretig” organisation. Man efterlyser ett utökat samarbete mellan länsstyrelserna, Viltskadecenter och Naturvårds- verket med bättre samordning och bättre kvalitet i framtiden. För vargarnas gränsrevir påpekas att om jakt blir aktuell i den regionala förvaltningen bör formerna för beslut regleras i förväg.</P>
<P class="p19 ft10">En länsstyrelse framhåller att inventeringsarbetet bör samordnas med andra förvaltningsuppgifter som besiktning, rådgivning till djurhållare och information. Man efterlyser också ett större utbud av fortbildning från Viltskadecenter.</P>
<P class="p345 ft82">Utvärderingens kritik av Rovdjursforums funktion får stöd i remissvaren från länsstyrelserna. Extra resurser bör enligt länssty- relserna sättas in för att avhjälpa de brister i bl.a. användarvänlighet som fortfarande finns i databasen. En rejäl systemutveckling skulle underlätta länens administration, dokumentation och inte minst uppföljning av inventeringsresultat och gjorda fältinsatser.</P>
<P class="p19 ft10">Länsstyrelserna instämmer i att områdesinventeringar bör genomföras vartannat år, om inte snötillgången omöjliggör detta. Däremot anser flera länsstyrelser att kritiken mot snoking som metod i loinventeringen är överdriven. Snoking och rullande inventeringar behövs där områdesinventeringar inte genomförs. I annat fall blir man hänvisade till en översiktsbild från områdes- inventeringarna vart annat år. Snokingen bör dessutom vara en del i öppenheten i inventeringsarbetet som också innebär att den konti- nuerliga kontakten med djurhållare, jägare, friluftsmänniskor och rovdjursrapportörer uppehålls.</P>
<P class="p182 ft15">566</P>
</DIV>
<DIV id="page_567">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft10">Länsstyrelserna instämmer i att snoking fortsatt bör vara inven- teringsmetoden för varg och för lodjur i områden med glesa lodjursstammar samt järv i förekommande fall. Redovisning av inventeringsresultaten bör ske både nationellt och regionalt på länsnivå.</P>
<P class="p12 ft10">Länsstyrelsen i Örebro län anser att regeringen ska tydliggöra hur inventeringarna ska genomföras och att detta kopplas till ett redovisningskrav för länsstyrelsernas användning av givna ram- medel. I dagens system kan givna medel fritt användas av den enskilda länsstyrelsen utan särskilda villkor eller krav på hur orga- nisationen ska se ut och hur medlen ska användas. Hur öronmärkta förstärkningar på rammedel använts bör redovisas särskilt efter varje budgetår. Det räcker i detta avseende inte med föreskrifter och rekommendationer från Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har anledning agera för att reducera omotiverat stora skillnader mellan länen.</P>
<P class="p356 ft78">Länsstyrelsen i Gävleborgs län konstaterar i likhet med övriga länsstyrelser att någon central operativ ledning av länens inven- teringsarbete inte är lämplig. Länsstyrelserna är ansvariga för den regionala förvaltningen av rovdjur. Att en utomstående aktör skulle ha den operativa ledningen över personal som är anställd vid en myndighet ter sig olämpligt. Att detaljstyra inventeringsarbetet från ett mer centraliserat håll är inte bara svårt utan också ett steg i fel riktning i förhållande till utvecklingen mot en mer regional och lokal delaktighet i rovdjursfrågor, anser Gävleborgs länsstyrelse. Man betonar istället önskvärdheten av en mera kontinuerlig utvär- dering av länsstyrelsernas inventeringsarbete och resultatens till- förlitlighet från Viltskadecenter eller någon utomstående aktör.</P>
<P class="p382 ft10">Länsstyrelsen i Uppsala län föreslår bl.a. att en särskild grupp bildas av representanter för Viltskadecenter, Länsstyrelserna och Naturvårdsverket för att löpande analysera och studera inven- teringsarbetet i de olika länen och föreslå förändringar i arbetssätt m.m.</P>
<P class="p12 ft10">Länsstyrelsen i Dalarnas län anser det viktigt att Naturvårds- verkets myndighetsroll är tydlig och att Viltskadecenters roll ej sammanblandas med denna. Man finner också att lodjursinven- tering genom snoking bör fortsätta. Snokingen kan kompletteras med områdesinventeringar. Man pekar också på brister som funnits i tidigare områdesinventeringar, samt att den omfattande snoking- inventering som genomförs för varg i Dalarnas län medför att stora delar av länet samtidigt genomsöks efter lodjur.</P>
<P class="p411 ft15">567</P>
</DIV>
<DIV id="page_568">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389568x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft10">Genomgående anser alla länsstyrelser att kvaliteten på inven- teringarna kan förbättras, genom bl.a. bättre utbildningar, tydligare rollbeskrivningar, förbättrat rapporteringssystem och kontinuerlig utvärdering.</P>
<P class="p188 ft28"><SPAN class="ft28">18.6</SPAN><SPAN class="ft64">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p1114 ft82">Utredningens förslag: Kvaliteten i inventeringarna ska förbättras. Ett Råd för lodjurs- och varginventeringarna utanför rensköt- selområdet ska etableras med representanter för Viltskadecen- ter, Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser. Rådet ska ledas av Viltskadecenter. Strategiska bedömningar och ambitions- nivåer för varje års inventering bör anges i adaptiv form med utgångspunkt från föregående års inventeringar.</P>
<P class="p935 ft10">Områdesinventering ska vara huvudmetod för lodjursinven- teringen och snoking för varginventeringen. Områdesinven- teringar för lodjur bör genomföras vartannat år om inte snöbrist förhindrar. Snoking eller rullande inventering kan användas i förvaltningen under mellanvarande år. Anställningsförhållanden för fältpersonal ska ses över med målet att minska antalet temporärt anställda till förmån för färre personer med mer om- fattande anställning. Samverkan mellan länsstyrelser ska för- bättras.</P>
<P class="p1115 ft78">Utvärderingens slutsatser berör främst området söder om rensköt- selområdet men norr om de stora sjöarna Vänern – Vättern – Hjälmaren – Mälaren. Här finns i dag de tätaste lodjursstammarna och vargstammens kärnområde. I flera avseenden har dock utvärde- ringens slutsatser generell karaktär.</P>
<P class="p345 ft82">Utredningen delar utvärderarnas uppfattning att områdesin- ventering bör vara huvudmetoden för lodjursinventeringarna. Om- rådesinventering kan dock inte bedrivas varje år utan bör genomföras vartannat år, om inte snötillgången förhindrar detta. I sådana fall ska områdesinventering genomföras nästföljande år med snötillgång. Under mellanår kan snoking, gärna i form av mera systemetisk rullande inventering bedrivas. I områden med vargbe- stånd kan den till viss del också samordnas med varginventeringen. Härigenom lämnas också utrymme för län med vargstam att arbeta intensivare med varginventeringen. Varginventeringen måste</P>
<P class="p191 ft15">568</P>
</DIV>
<DIV id="page_569">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">genomföras varje år. Förändringar i en vargstam kan som framgår i övrigt i betänkandet ske snabbt på kort tid.</P>
<P class="p355 ft78">Även för områdena i södra Svealand och Götaland är det önsk- värt med områdesinventeringar. Variationen i snötillgång är här större och beroendet av snoking, helst i form av rullande inven- tering, blir större. I områden med gles lodjursförekomst fungerar även snokingmetoden väl, problem uppstår som framgått av utvär- deringen främst vid särskiljning mellan gränsande familjegrupper.</P>
<P class="p12 ft10">Som påpekats i remissvar från länsstyrelserna kan snoking också vara en del i länsstyrelsernas övriga förvaltningsuppgifter, genom bl.a. rådgivning och möjlighet till dialog med uppgiftslämnare, lokalbefolkning m.m.</P>
<P class="p109 ft10">Tyngdpunkten i loinventeringarna förskjuts genom utred- ningens förslag från snoking till områdesinventering, där många frivilliga deltar i såväl förberedelsearbete som i genomförande. Härigenom ökar också den lokala delaktigheten genom direktkon- takt med länsstyrelsernas rovdjursförvaltning och förbättrade möj- ligheter till ömsesidig information och dialog.</P>
<P class="p316 ft78">Formerna för områdesinvetering är numera reglerade i avtal mellan Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet. Områdes- inventeringar bidrar till att stärka den lokala delaktigheten och förankringen. De kräver deltagande av många frivilliga från lokal- samhället. Alla intresserade ska kunna medverka i områdesinven- teringarna, jägare, markägare, brukare, naturengagerade m.fl.</P>
<P class="p316 ft82">I utvärderingen föreslås också att den lokala delaktigheten bör stärkas genom upprättande av lokala rovdjursgrupper för utbyte av information, diskussion och kanalisering av kritik. För närvarande finns sådana lokala grupper i ett län. Det bör enligt utredningen ankomma på respektive länsstyrelse att bedöma behovet.</P>
<P class="p12 ft10">I utvärderingen föreslås också att fältpersonal som har tempo- rära uppgifter reduceras kraftigt i antal till i storleksordningen 40 personer mot för närvarande 145 med behörighet att kvalitetssäkra och att många av dem istället säsongsanställs eller får heltids- tjänster. Utredningen biträder en sådan förändring. Även läns- styrelserna tillstyrker en sådan utveckling, flera har redan genom- fört liknande förändringar.</P>
<P class="p432 ft72">Samtidigt ifrågasätts lämpligheten av en så kraftig reduktion av antalet personer som föreslagits. Länsstyrelserna är alltså positiva till inriktningen. Det får enligt utredningen ankomma på läns- styrelserna att själva genomföra reduktionen av antalet personer till förmån för färre men fastare anställda. Färre personer med ökad</P>
<P class="p653 ft15">569</P>
</DIV>
<DIV id="page_570">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">tjänstgöringstid kommer som framgått av utvärderingen att öka kompetensen eftersom detta medför att den spårade sträckan per person kommer att öka. En av de mest kritiska punkterna i utvär- deringen är just bristerna i detaljspårningen.</P>
<P class="p17 ft10">Färre personer underlättar också att genomföra fortbildning och annan kompetensutveckling, liksom att förankra nya strategier och ambitioner i inventeringarna som ingår som viktiga delar i en adap- tiv förvaltning.</P>
<P class="p380 ft10">Särskiljningarna av lodjursfamiljer anser utvärderarna som så otillförlitliga att resultatet från det senaste årets lodjursinventering är opålitligt. Länsstyrelsen i Örebro län anser att regeringen bör tydliggöra hur inventeringarna ska genomföras och att detta kopp- las till redovisningskrav för länsstyrelsens användning av rammedel. Utredningen finner detta motiverat. Det bör kunna hanteras inom ramen för de årliga regleringsbreven. Samtidigt har Naturvårds- verket att tillse att gällande föreskrifter efterlevs och vid behov förändra föreskrifterna.</P>
<P class="p327 ft78">Utvärderarna föreslår att den operativa ledningen av länens inventeringsarbete centraliseras, så att den sköts från ett håll, istäl- let för att ledas av respektive länsstyrelse. Samtliga länsstyrelser har i remissvaren avvisat förslaget. Att detaljstyra inventeringsarbetet från ett mera centraliserat håll anses inte bara svårt utan skulle också vara ett steg i fel riktning i förhållande till utvecklingen mot en mera regional och lokal delaktighet i rovdjursfrågor. Inven- teringsansvarig tjänsteman på länsstyrelsen ska istället utgöra den operativa ledningen, enligt länsstyrelserna.</P>
<P class="p18 ft10">Det efterlyses dock ett utökat samarbete mellan länsstyrelserna, Viltskadecenter och Naturvårdsverket med bättre samordning och bättre kontroll i framtiden.</P>
<P class="p345 ft10">Utvärderingen har visat att kvaliteten i inventeringarna måste förbättras. Utredningen föreslår därför att ett Råd för lodjurs- och varginventeringarna utanför renskötselområdet ska bildas med representanter för Viltskadecenter, Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser. Rådet ska ledas av Viltskadecenter. Strategiska be- dömningar och ambitionsnivåer för varje års inventering bör anges i adaptiv form med utgångspunkt i erfarenheterna från föregående års inventeringar. Även hypoteser kring förväntat resultat från kommande års inventeringar bör värderas av Rådet. Rådet bör enligt utredningen kunna medverka i en koordinering av inven- teringsinsatserna innefattande även ett bättre samarbete över läns- gränserna.</P>
<P class="p176 ft15">570</P>
</DIV>
<DIV id="page_571">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p15 ft66">Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p749 ft78">Utvärderingen ifrågasätter den årliga länsvisa redovisningen av inventeringsresultaten. Motivet är främst svårigheterna att rätt redovisa de många gränsöverskridande reviren och hemområdena för varg och lodjur. Länsstyrelserna har invänt mot en sådan för- ändring, bl.a. genom att det allvarligt skulle försvåra informationen till länsinnevånarna om rovdjurstillgången. Utredningen delar denna uppfattning. I det operativa ansvar för den regionala rov- djursförvaltning som utredningen föreslår är det dessutom helt nödvändigt att en redovisning av rovdjursstammarna görs på samma regionala nivå som har förvaltningsansvaret.</P>
<P class="p108 ft10">I utvärderingen konstateras att Rovdjursforum i nuvarande utformning inte fyller sin roll som databas och instrument i rov- djursinventeringen. Såväl användarvänlighet som användbarhet måste förändras för att den rätt ska kunna komma till användning. Länsstyrelserna instämmer i utvärderingens kritik. Det ger också motiv för den omfattande omgörning av Rovdjursforum som utredningen föreslår i kapitlet om rovdjursförvaltningen. Utred- ningen redovisar där också förslag till engångsbidrag för en utveckling av Rovdjursforum.</P>
<P class="p108 ft10">I utvärderingen aktualiseras många andra värdefulla principiella och praktiska frågeställningar som det bör ankomma på respektive länsstyrelse att värdera i den fortlöpande utvecklingen av lodjurs- och varginventeringarna.</P>
<P class="p1116 ft15">571</P>
</DIV>
<DIV id="page_572">
</DIV>
<DIV id="page_573">
<P class="p0 ft6">19 Informationsfrågor</P>
<P class="p495 ft28"><SPAN class="ft28">19.1</SPAN><SPAN class="ft64">Informationsfrågor</SPAN></P>
<P class="p157 ft10">De ökande stammarna av stora rovdjur i den svenska faunan med- för ett stort behov av saklig och allsidig information om de stora rovdjuren. Fakta om rovdjuren och deras roll i den omgivande miljön måste vara trovärdiga, lättillgängliga och pedagogiskt ut- formade. Det är nödvändigt för rovdjurspolitikens förankring att rovdjursfrågorna kommuniceras genom kunskapsöverföring och en bred dialog.</P>
<P class="p12 ft10">Enbart genom information går det inte att hitta lösningar till de motsättningar, intressekonflikter och skilda värderingar som finns i inställningen till rovdjur. Däremot är tillgång till aktuella fakta och saklig, oberoende information nödvändigt i rovdjursförvaltningen för en saklig debatt.</P>
<P class="p316 ft71">Att förmedla information om rovdjuren handlar om att samla in, sammanställa och sprida information och kunskap, både till direkt berörda, till lärare och elever i skolsystemet och till en bre- dare allmänhet. Det finns ett flertal aktörer i Sverige som arbetar med att informera om och kommunicera kring rovdjursfrågor, bl.a. myndigheter, informationscentra, forskare och organisationer.</P>
<P class="p1117 ft15">573</P>
</DIV>
<DIV id="page_574">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Informationsfrågor</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft28"><SPAN class="ft28">19.2</SPAN><SPAN class="ft64">Vem svarar för rovdjursinformation?</SPAN></P>
<P class="p34 ft10"><SPAN class="ft10">19.2.1</SPAN><SPAN class="ft14">Myndigheter</SPAN></P>
<P class="p181 ft10">Alla myndigheter har ett generellt ansvar att informera om sin verksamhet och myndighetsutövning.</P>
<P class="p406 ft10">Naturvårdsverket</P>
<P class="p162 ft10">Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för naturvården i landet vilket medför ett omfattande informationsansvar på ett stort antal områden. Det handlar t.ex. om Sveriges åtaganden inom EU beträffande bevarandearbetet och om tillhörande regelverk. Natur- vårdsverkets informationsansvar omfattar såväl media, allmänhet, organisationer och andra myndigheter.</P>
<P class="p380 ft10">Naturvårdsverket ska genomföra miljöbalkens och jaktlagstift- ningens intentioner vilket bl.a. förutsätter basinformation om rov- djursstammarnas storlek, geografiska utbredning och om rovdjurs- politiken i allmänhet. Rovdjurspolitikens förankring förutsätter också en ömsesidig kommunikation vilket tar sig uttryck bl.a. i nationella möten där rovdjurspolitiken diskuteras och genom sam- råd med det nationella Rådet för rovdjursfrågor.</P>
<P class="p372 ft10">Sametinget</P>
<P class="p452 ft71">Sametinget är ett folkvalt samiskt parlament och en statlig myndig- het, med ansvar för att informera om sin myndighetsutövning. Hit hör t.ex. Sametingets roll inom rovdjursförvaltningen i renskötsel- området och som central förvaltningsmyndighet för rennäringen.</P>
<P class="p1118 ft71">Sametinget har på regeringens uppdrag byggt upp ett nationellt Samiskt informationscentrum, SIC. SIC bevakar samiska frågor och tillhandahåller information bl.a. genom seminarier, utställningar, arrangemang, informationsmaterial och webbplatsen www.samer.se. På webbplatsen finns viss information kring rovdjur.</P>
<P class="p1119 ft15">574</P>
</DIV>
<DIV id="page_575">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td252"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft27">Informationsfrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft10">Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA</P>
<P class="p229 ft88">Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska SVA ta hand om och undersöka döda exemplar av björn, järv, varg och lo. Vid misstanke om brott gäller det även kungsörn.</P>
<P class="p65 ft10">SVA ska liksom andra myndigheter informera om sin verksam- het. Målgruppen för information när det gäller rovdjur är främst Naturvårdsverket, länsstyrelser och de rättsvårdande myndighe- terna. Även allmänhet och media har intresse av att rovdjurens dödsorsaker utreds och redovisas.</P>
<P class="p539 ft10">Viltskadecenter, VSC</P>
<P class="p157 ft10">Viltskadecenter är ett servicecenter för myndigheter, organisatio- ner, enskilda företag och allmänheten. VSC samlar in kunskap om viltskador och fredade viltstammar och förmedlar den genom information och utbildning. En av huvuduppgifterna är att utveckla och informera om förebyggande åtgärder för att minimera skador på tamdjur orsakade av rovdjur.</P>
<P class="p12 ft10">Viltskadecenter sammanställer och rapporterar inventerings- resultat för stora rovdjur. Resultaten redovisas på centrets webb- sida. Man sammanställer årligen nationell statistik över de fredade arternas skador på bl.a. tamdjur och hundar, samt redovisar läns- styrelsens användning av viltskademedlen. VSC medverkar i läns- styrelserna fortbildning och ger support till databasen Rovdjurs- forum.</P>
<P class="p13 ft10">Viltskadecenters fortbildningar syftar till att öka kompetensen i rovdjursfrågor hos personal vid olika myndigheter med ansvar på rovdjursområdet. VSC deltar i mån av tid i informationsmöten och konferenser där skador på tamdjur orsakade av rovdjur diskuteras. Tamdjursägare och myndigheter är viktiga målgrupper för infor- mations- och kommunikationsarbetet.</P>
<P class="p846 ft10">Länsstyrelserna</P>
<P class="p229 ft10">Länsstyrelserna ska generellt informera om sin verksamhet och myndighetsutövning. Liksom Naturvårdsverket har man ansvar för att genomföra miljöbalkens och jaktlagstiftningens syften, bl.a. genom information och samråd.</P>
<P class="p428 ft15">575</P>
</DIV>
<DIV id="page_576">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Informationsfrågor</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1120 ft10">Länsstyrelsernas informationsansvar på rovdjursområdet omfattar media, allmänhet och andra myndigheter och rör bl.a. rovdjurs- inventeringar, skador orsakade av rovdjur, ärenden om skyddsjakt och om jaktbrott. Mottagare av informationen är också alla som berörs av rovdjursförvaltningen t.ex. lantbruk, samebyar, jägare och olika intres- segrupper.</P>
<P class="p19 ft10">Kommunikationsinsatserna ska omfatta alla länsinnevånare som är engagerade i eller berörs av rovdjurspolitiken, intresserade med- borgare samt bl.a. tamdjursägare, renägare och representanterna i de regionala rovdjursgrupperna och medlemmar av deras organisa- tioner.</P>
<P class="p19 ft10">Länsstyrelsernas områdesinventeringar med många deltagare från intresseorganisationerna är viktiga för myndigheternas kom- munikation kring rovdjur och för förankring av beståndsuppskatt- ningarna.</P>
<P class="p406 ft10">Naturhistoriska riksmuseet</P>
<P class="p162 ft10">Naturhistoriska riksmuseet ska främja intresset för och kunskapen och forskningen om universums och jordens uppbyggnad och utveckling, växt- och djurvärlden samt människans biologi och naturmiljö. En av museets forskningsenheter ansvarar för frågor rörande statens vilt.</P>
<P class="p224 ft10">Naturhistoriska riksmuseet har ett informationsansvar gentemot allmänheten men också mot myndigheter med ansvar kring rovdjur. Man ska informera om sin myndighetsutövning rörande besluten om statens vilt. Museet har en informationstjänst kallad jour- havande biolog som alla kan vända sig till när det gäller frågor om t.ex. rovdjur.</P>
<P class="p207 ft10">Universitet och högskolor</P>
<P class="p162 ft10">Universitet och högskolor ska förutom att bedriva utbildning och forskning samverka med övriga samhället. Målgruppen för forsk- ningens informations- och kommunikationsinsatser är mycket bred och omfattar den intresserade allmänheten, myndigheter, intresse- organisationer och media.</P>
<P class="p345 ft71">Om forskningsrön ska förstås av en bred allmänhet är det vik- tigt att de kan presenteras i populär form. Utredningen anser att så</P>
<P class="p408 ft15">576</P>
</DIV>
<DIV id="page_577">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td252"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft27">Informationsfrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">ofta är fallet beträffande nya rön på rovdjursområdet. Presentatio- nen sker bl.a. i tidskriftsartiklar och i samband med debatter, informationsmöten och andra arrangemang där rovdjursfrågor diskuteras. På rovdjursområdet finns ett väl etablerat samarbete mellan forskning och förvaltning och väl upparbetade kanaler för information och kommunikation.</P>
<P class="p544 ft10">Kommunerna</P>
<P class="p157 ft10">Kommunerna har inget formellt ansvar för vare sig information eller kommunikation om de stora rovdjuren. Det finns dock flera exempel på att rovdjursfrågor, framför allt relaterade till varg, varit mycket omdiskuterade på kommunal nivå och där kommunerna tagit ansvar för att informations- och dialogmöten anordnats bl.a. tillsammans med berörd länsstyrelse.</P>
<P class="p168 ft10"><SPAN class="ft10">19.2.2</SPAN><SPAN class="ft14">Informationscentrum</SPAN></P>
<P class="p329 ft10">För dialogen kring rovdjur är kunskap en nyckelfråga. Allmänhet, myndigheter och media måste ha tillgång till en lättillgänglig, men korrekt och saklig information om rovdjur. Det behövs vidare mötesplatser där människor med olika åsikter om rovdjur kan träffas och resonera. Behovet av lättillgänglig och saklig informa- tion för barn och ungdomar inom skolsystemet är särskilt påtagligt. Här har särskilda informationscentra för stora rovdjur en viktig roll att fylla. Sådana centra finns i f.n. Järvsö och i Orsa.</P>
<P class="p846 ft10">Rovdjurscentret De 5 Stora, Järvsö</P>
<P class="p291 ft82">Rovdjurscentret De 5 Stora arbetar med information och kommu- nikation om de stora rovdjuren varg, björn, lodjur, järv och ”män- niska”. Man vänder sig till alla som intresserar sig för information om rovdjuren. Målsättningen är att vara ett oberoende kunskaps- och informationscenter, samt ett forum för diskussion och erfa- renhetsutbyte mellan människor med olika uppfattningar om rov- djur. Centret har ett nybyggt besökscenter i anslutning till djur- parken Järvzoo i Järvsö och ordnar utställningar, föredrag, semina- rier, trycksaker, kurser, rovdjursskola för barn m.m. Järvzoo är en</P>
<P class="p895 ft15">577</P>
</DIV>
<DIV id="page_578">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Informationsfrågor</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft72">välbesökt anläggning som innehåller alla rovdjursarter och ett stort antal andra däggdjursarter samt större fåglar ur den svenska faunan.</P>
<P class="p318 ft78">Informationscentret drivs av en stiftelse och till styrelsen har ett råd knutits med företrädare för Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Jägareförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Djurparksföreningen, Världsnaturfonden WWF, Fäbodbruket, Jägarnas Riksförbund, Svenska Samernas Riksförbund, Svenska Ekoturismföreningen och Rovdjursföreningen.</P>
<P class="p345 ft82">Rovdjurscentret De 5 Stora driver i förhållande till resurserna en omfattande verksamhet. Man har en hemsida som under 2007 haft fler än 2000 besökare per dag. Hemsidan används av skolelever, lärare, intresserad allmänhet, media och myndigheter som en källa för oberoende, saklig och populär information om rovdjur.</P>
<P class="p345 ft72">Under 2006/2007 har centret genomfört tre större projekt som finansierats av Naturvårdsverket. I ett projekt, Möta björn med bössa i hand, utbildades i samverkan med Svenska Jägareförbundet ca 230 jägare om risker och svårigheter med björnjakt.</P>
<P class="p318 ft78">Två projekt har genomförts i samarbete med Världsnaturfonden WWF. De har gällt utbildning av lärare respektive utveckling av en webbaserad rovdjursskola. Rovdjurskolan på webben är avsedd för skolelever, studieförbund, intresseorganisationer och andra som vill arbeta med rovdjursrelaterade frågor.</P>
<P class="p95 ft88">Diskussioner förs f.n. med norska myndigheter om att även till- handahålla basinformation för norska ungdomars behov av fakta kring de stora rovdjuren.</P>
<P class="p21 ft10">Rovdjurscentrum Grönklitt, Orsa</P>
<P class="p452 ft10">Rovdjurscentrum och Designtorg Trä i Grönklitt, Orsa färdigställ- des 2007. Anläggningen utgör en del av entrén till Orsa Björnpark och inrymmer både ett informationscentrum för stora rovdjur och utställningslokaler för trädesign samt konferenslokaler.</P>
<P class="p19 ft10">Centret och designtorget drivs av en stiftelse som bildas av bl.a. Orsa Grönklitt AB och Orsa kommun under 2007. I den nya anläggningen finns en utställning kring stora rovdjur, som även fortsätter ute i själva björnparken. Björnparken med rovdjurs- centrum är en stor besöksanläggning som under 2007 hade fler än 110 000 besökare.</P>
<P class="p380 ft10">Rovdjurscentrum i Grönklitt har som målsättning att vara en opartisk informatör i rovdjursfrågor och tillhandahåller också plats</P>
<P class="p534 ft15">578</P>
</DIV>
<DIV id="page_579">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td252"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft27">Informationsfrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">för utställningar, seminarier, möten etc. Centret har ett nära sam- arbete med björnparken och samverkar med bl.a. intresseorganisa- tioner och forskare. Verksamheten vänder sig både till vuxna och barn.</P>
<P class="p355 ft71">Rovdjurscentrum anordnar aktiviteter för barn både i skolor och vid anläggningen i Grönklitt. I samarbete med Skogsstyrelsen har man under hösten 2007 genomfört utbildningsdagar för lärare. Rovdjurscentrum har även planer på att tillsammans med polisen och jägarorganisationerna etablera ett utbildningscentrum för björnförvaltning i en separat anläggning utanför björnparken. Av- sikten är bl.a. att kunna mentalitetstesta hundar inför möten med björn samt genomföra björnjakts- och björneftersöksutbildning.</P>
<P class="p378 ft10"><SPAN class="ft10">19.2.3</SPAN><SPAN class="ft14">Övriga</SPAN></P>
<P class="p169 ft10">Vid sidan av myndigheter och informationscentra finns andra betydelsefulla informatörer och kommunikatörer kring rovdjur. Det är landets djurparker, studieförbund och museer, samt givetvis de ideella organisationer och intresseorganisationerna med inrikt- ning på naturvård, jakt och areella näringar som är engagerade i rovdjursfrågorna.</P>
<P class="p316 ft10">I Sverige finns ett <NOBR>15-tal</NOBR> större djurparker, varav de flesta visar något eller flera av de inhemska rovdjuren. För att förevisa vilda djur krävs tillstånd från länsstyrelsen. Enligt artskyddsförord- ningen (1998:179) kan myndigheterna kräva att djurparkparker ger betydligt mer information än att t.ex. bara redovisa artens veten- skapliga namn, levnadssätt och utbredningsområde.</P>
<P class="p12 ft10">Flera intresseorganisationer berörs av rovdjursfrågor. Vissa representerar näringar medan andra är ideella organisationer. Intresseorganisationerna spelar en viktig roll i kommunikationen och debatten i rovdjursfrågor och de är ofta representerade i olika forum, t.ex. i de regionala rovdjursgrupperna.</P>
<P class="p12 ft10">Organisationerna informerar i många fall aktivt om rovdjur, bl.a. via hemsidor, informationsmaterial, debattartiklar eller i samband med olika evenemang. De egna medlemmarna, allmänheten och samhällets beslutsfattare på olika nivåer är viktiga målgrupper för informationsarbetet.</P>
<P class="p109 ft88">Sedan ett antal år anordnas årligen ett Vargsymposium i Vålådalen på enskilt initiativ, och ett Kungsörnssymposium med landets ideella kungsörnsgrupper. Det senare alternerar på olika</P>
<P class="p535 ft15">579</P>
</DIV>
<DIV id="page_580">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Informationsfrågor</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">platser i Sverige. Arrangemangen genomförs med stöd av Natur- vårdsverket och samlar årligen många aktiva deltagare.</P>
<P class="p17 ft10">Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan har aktivi- teter med direkt anknytning till rovdjuren. Studiefrämjandet har exempelvis under flera år drivit ett omfattande rovdjursprojekt med syftet att sprida kunskap och förståelse kring de stora rovdjuren och de känslor de väcker.</P>
<P class="p188 ft28"><SPAN class="ft28">19.3</SPAN><SPAN class="ft64">Finansieringen av informationsarbetet</SPAN></P>
<P class="p189 ft10">Myndigheter</P>
<P class="p162 ft10">Naturvårdsverket, Sametinget, SVA och länsstyrelserna m.fl. myn- digheter får huvuddelen av sina medel som ramanslag via statsbud- geten. Utöver anslagen finns en rad möjligheter för framför allt länsstyrelserna att söka medel för olika insatser och projekt av mera kortvarig eller tillfällig natur, t.ex. för informationsinsatser om rovdjur.</P>
<P class="p380 ft72">Länsstyrelserna får årligen medel från Naturvårdsverket för arbetet med förebyggande åtgärder, ersättning för viltskador, infor- mation och inventeringar. Under senare år har länsstyrelserna även kunnat söka om medel för särskilda informationsinsatser.</P>
<P class="p95 ft10">De senaste åren har regeringen skjutit till resurser för rov- djursinformation via anslaget för biologisk mångfald. Dessa medel har fördelats till vissa län direkt (Dalarna och Värmland) för så kallade akutgrupper, som ska förbättra beredskapen och kommuni- kationen kring rovdjursfrågor i de aktuella länen. Medlen har också via Naturvårdsverket fördelats till intresseorganisationer och myn- digheter för informationsarbete om rovdjur. Syftet har varit att öka kunskapen om stora rovdjur och härigenom bidra till att genom- föra rovdjurspolitiken.</P>
<P class="p17 ft10">Länsstyrelserna får också medel från Naturvårdsverket för att ta fram förvaltningsplaner för rovdjuren. Län som hyser exempelvis lodjur, kan därför använda delar av medlen till att informera kring förvaltningsplanen för lodjur i länet.</P>
<P class="p17 ft10">Viltskadecenter finansieras bl.a. över anslaget för biologisk mångfald. Fördelningen av anslaget anges i statsbudgeten och be- slutas av Naturvårdsverket.</P>
<P class="p1121 ft15">580</P>
</DIV>
<DIV id="page_581">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td252"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft27">Informationsfrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft10">Informationscentrum</P>
<P class="p564 ft78">Rovdjurscentrum i Järvsö har hittills finansierats av <NOBR>EU-medel</NOBR> (mål 1), Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Landstinget i Gävleborgs län, Ljusdals kommun och Sparbanksstiftelsen. Den framtida finansieringen är oviss. Centret har också intäkter från besökare. Entrén till centret är gemensam med djurparken Järvzoo och det finns en överenskommelse med djurparken om en gemen- sam entréavgift, där 20 % av entréavgiften tillfaller rovdjurscentret. Dessutom har man vissa intäkter från rovdjursskolan och andra arrangemang.</P>
<P class="p108 ft10">Rovdjurscentrum i Orsa har under de senaste året haft finansie- ring från olika källor. Man har bland annat erhållit projektmedel från Naturvårdsverket och man har ett nära samarbete med djur- parken.</P>
<P class="p544 ft10">Djurparker och museer</P>
<P class="p291 ft10">Djurparker och museer finansieras i första hand genom intäkter från besökare, men även i varierande grad genom sponsring och gåvor. Museer har också statliga bidrag i varierande omfattning.</P>
<P class="p227 ft10">Studieförbund</P>
<P class="p157 ft10">Riksdagen anvisar varje år medel för folkbildning. Härtill kommer i flertalet fall landstings- och kommunala bidrag av varierande stor- lek. Studieförbunden har även intäkter via avgifter som tas ut av deltagare i studiecirklar och övriga evenemang.</P>
<P class="p227 ft10">Intresseorganisationer</P>
<P class="p157 ft10">Intresseorganisationerna finansieras i första hand av medlems- avgifter, gåvor och liknande. Många organisationer har de senaste åren varit aktiva sökande av de informationsmedel som administre- rats av Naturvårdsverket.</P>
<P class="p1122 ft15">581</P>
</DIV>
<DIV id="page_582">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389582x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Informationsfrågor</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft28"><SPAN class="ft28">19.4</SPAN><SPAN class="ft64">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p34 ft10"><SPAN class="ft10">19.4.1</SPAN><SPAN class="ft14">Ansvar för och medverkan i informationsarbetet</SPAN></P>
<P class="p571 ft78"><SPAN class="ft80">Utredningens förslag: </SPAN>Informationscentrum ska ha skolungdom och lärare som främsta målgrupp, men ska som målgrupp också ha media och en bred allmänhet. Informationscentrum ska fun- gera som kompetenscentrum för besökare, samt även verka via uppsökande verksamhet och webbaserad information.</P>
<P class="p1123 ft71">Ett informationscentrum som fokuserar på rovdjurens roll i nationalparker samt i fjäll- och fjällnära områdena och i rensköt- selområdet bör inrättas i Jokkmokk. En samlokalisering kan med fördel ske med den befintliga verksamheten vid Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk.</P>
<P class="p1124 ft10">Enligt utredningen bör arbetet med att utveckla informationsmate- rial för myndigheternas behov kunna samordnas mellan myndig- heterna på ett effektivare sätt. Ibland kan grundläggande informa- tionsmaterial tas fram med möjlighet att anpassa materialet efter regionala behov. Myndigheternas olika ansvar för informations- och kommunikationsarbetet bör struktureras och ansvarsfördel- ningen tydliggöras.</P>
<P class="p19 ft10">Information och kommunikation kring rovdjuren och relaterade frågor handlar om:</P>
<P class="p1125 ft10"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft105">Att skapa information, dvs. att ta fram och sammanställa fakta och producera informationsmaterial</SPAN></P>
<P class="p837 ft10"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft105">Att informera</SPAN></P>
<P class="p1126 ft10"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft105">Att kommunicera, dvs. att aktivt skapa och föra en dialog kring rovdjursfrågor</SPAN></P>
<P class="p1127 ft15">582</P>
</DIV>
<DIV id="page_583">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389583x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr7 td252"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft27">Informationsfrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1128 ft10">Nedan ges förslag till inom vilka av dessa tre arbetsområden myn- digheter och andra aktörer bör delta.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr30 td230"><P class="p35 ft75">Aktör</P></TD>
<TD class="tr30 td80"><P class="p89 ft75">Huvudsakliga</P></TD>
<TD class="tr30 td267"><P class="p15 ft75">Viktiga målgrupper</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p89 ft75">arbetsområden</P></TD>
<TD class="tr9 td267"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td268"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td269"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td270"><P class="p15 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td230"><P class="p35 ft75">Naturvårdsverket</P></TD>
<TD class="tr30 td80"><P class="p89 ft75">1, 2</P></TD>
<TD class="tr30 td267"><P class="p15 ft75">Myndigheter och berörda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td230"><P class="p35 ft100">Sametinget</P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p89 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr1 td267"><P class="p15 ft100">Berörda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p35 ft27">Statens Veterinärmedicinska</P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p89 ft75">2</P></TD>
<TD class="tr9 td267"><P class="p15 ft75">Myndigheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p35 ft75">Anstalt</P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td267"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td230"><P class="p35 ft100">Viltskadecenter</P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p89 ft100">1, 2</P></TD>
<TD class="tr1 td267"><P class="p15 ft100">Myndigheter och berörda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p35 ft75">Länsstyrelserna</P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p89 ft75">2, 3</P></TD>
<TD class="tr9 td267"><P class="p15 ft75">Berörda och allmänheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p35 ft9">Naturhistoriska riksmuseet</P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p89 ft75">1, 2, 3</P></TD>
<TD class="tr9 td267"><P class="p15 ft9">Allmänheten och myndigheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td230"><P class="p35 ft16">Universitet och högskolor</P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p89 ft100">1, 2</P></TD>
<TD class="tr1 td267"><P class="p15 ft16">Allmänheten och myndigheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p35 ft75">Rovdjurscentret i Järvsö</P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p89 ft75">1, 2, 3</P></TD>
<TD class="tr9 td267"><P class="p15 ft66">Allmänheten, berörda och myn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td267"><P class="p15 ft75">digheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td230"><P class="p35 ft100">Rovdjurscentret i Orsa</P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p89 ft100">1, 2, 3</P></TD>
<TD class="tr1 td267"><P class="p15 ft66">Allmänheten, berörda och myn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td267"><P class="p15 ft75">digheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p35 ft75">Nytt rovdjurscenter</P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p89 ft75">1, 2, 3</P></TD>
<TD class="tr9 td267"><P class="p15 ft66">Allmänheten, berörda och myn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td230"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td267"><P class="p15 ft100">digheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p35 ft75">Museer</P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p89 ft75">2</P></TD>
<TD class="tr9 td267"><P class="p15 ft75">Allmänheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p35 ft75">Djurparker</P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p89 ft75">2, 3</P></TD>
<TD class="tr9 td267"><P class="p15 ft75">Allmänheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td230"><P class="p35 ft100">Intresseorganisationer</P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p89 ft100">2, 3</P></TD>
<TD class="tr1 td267"><P class="p15 ft66">Allmänheten och beslutsfattare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p35 ft75">Studieförbund</P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p89 ft75">2, 3</P></TD>
<TD class="tr9 td267"><P class="p15 ft75">Allmänheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td268"><P class="p15 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr34 td269"><P class="p15 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr34 td270"><P class="p15 ft77"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1129 ft2">1=att skapa information, 2= att informera, 3=att kommunicera och skapa dialog</P>
<P class="p1130 ft10">Som framgår av kapitlet om rovdjursförvaltningen ska länsstyrel- serna enligt utredningen ha huvudansvaret för att föra dialogen om rovdjursförvaltningen med medborgare i det demokratiska sam- hället som är intresserade av rovdjursfrågorna, med företrädare för intressegrupper, bl.a. genom nära samråd med de regionala rov- djursgrupperna och dessutom med det lokalsamhällets invånare när det föreligger akuta situationer med störningar eller skador där rovdjur är inblandade.</P>
<P class="p969 ft10">Utredningen föreslår att de regionala rovdjursgruppernas roll stärks, vilket utvecklas i kapitlet om rovdjursförvaltningen. Leda- möternas ansvar för informationsspridning inom respektive organi- sation bör bli tydligare. Det är också angeläget att informations- spridningen från de regionala rovdjursgruppernas verksamhet ut- vecklas gentemot en bredare allmänhet.</P>
<P class="p1021 ft15">583</P>
</DIV>
<DIV id="page_584">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Informationsfrågor</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p734 ft10">Viltskadecenter bör även i framtiden ha en nyckelroll när det gäller underlag och information om bl.a. fakta från rovdjursinven- teringarna, skadebild där rovdjur är inblandade och förebyggande åtgärder samt för kunskapsspridning och utbildning riktad till myndigheter och tamdjursägare. Viltskadecenters uppdrag bör vid- gas till att omfatta även renskötselområdet.</P>
<P class="p19 ft10">Sametinget bör ges ett utökat ansvar för informationsspridning. Arbetet bör utföras i samarbete med Viltskadecenter. Samiskt informationscentrum, SIC, har sannolikt en viktig roll i detta sam- manhang.</P>
<P class="p345 ft10">Utredningen föreslår att landets informationscentrum för rov- djur genom uppdrag bör svara för att ta fram lättillgänglig, fantasi- eggande och samtidigt saklig information för barn och ungdomar i olika skolstadier. För att långsiktigt få acceptans för rovdjuren och rovdjurspolitiken är det viktigt att nå barn och ungdomar med information och stimulera till självständiga elevarbeten kring de stora rovdjuren. Informationen från informationscentrum ska vara allsidig och formellt oberoende från myndigheter.</P>
<P class="p327 ft82">Behovet av informationscentrum är sannolikt störst i områden med fasta rovdjursstammar. Idag finns rovdjurscentrum i Järvsö och i Orsa. Liknande anläggningar saknas helt i norra Sverige. Enligt utredningens är det önskvärt med ett informationscentrum som fokuserar på rovdjuren i de stora nationalparkerna, i fjäll och de fjällnära områdena och renskötselområdet. Utredningen föreslår därför att ett informationscentrum inrättas i Jokkmokk. En sam- lokalisering skulle med fördel kunna ske med den befintliga verk- samheten vid Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk.</P>
<P class="p327 ft78">Resursskäl talar för en arbetsfördelning och samverkan mellan olika informationscentrum för att t.ex. undvika dubbelarbete i pro- duktion av grundläggande information. Utveckling av informa- tionsmaterial kan med fördel samordnas eller vara gemensam, lik- som webbsidor och pedagogisk inriktning. När det gäller webb- produktion bör informationscentret i Järvsö enligt utredningen ha en ledande roll. Centret är starkt engagerat inom området och har dokumenterat gott resultat med bred förankring hos andra organi- sationer som är engagerade och verksamma inom rovdjursområdet. Rovdjurscentrum i Järvsö utgör därför också ett potentiellt nav i en sådan samverkan.</P>
<P class="p311 ft71">Det är viktigt att informationscentrum har en allsidig och opar- tisk hållning i rovdjursfrågorna och att informationen alltid grun- das på fakta och vetenskaplig korrekthet. Det var en viktig erfaren-</P>
<P class="p427 ft15">584</P>
</DIV>
<DIV id="page_585">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389585x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td252"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft27">Informationsfrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">het från utredningens besök vid Informationscentrum för varg i Ely, Minnesota.</P>
<P class="p355 ft78">För att information ska uppfattas som trovärdig är det lämpligt att olika intressegrupper finns knutna till verksamheten och används som referensgrupper till verksamheten. Rovdjurscentrum i Järvsö har ett rådgivande organ med representanter från flera ide- ella och intresseorganisationer knutet till ledningen.</P>
<P class="p109 ft10">Naturvårdsverkets nationella databas Rovdjursforum, som i dag är ett operativt instrument i rovdjursförvaltningen, bör utvecklas med en publik del som är öppen för allmänhet och media. Utred- ningen redovisar förslag till utveckling av Rovdjursforum i kapitlet om en framtida rovdjursförvaltning.</P>
<P class="p316 ft71">Den publika delen av Rovdjursforum ska tillgodose behovet av detaljerade fakta och upplysningar om rovdjursbestånd, antal för- yngringar, områden för föryngringar samt t.ex. fällda rovdjur. Den publika delen av databasen ska efter förebild från den norska Rov- viltportalen kunna ge konkreta svar på många av de detaljerade faktauppgifter som efterfrågas av de många människor som är engagerade i och berörda av rovdjursfrågorna.</P>
<P class="p378 ft10"><SPAN class="ft10">19.4.2</SPAN><SPAN class="ft14">Framtida finansiering av informationsarbetet</SPAN></P>
<P class="p260 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningens förslag: </SPAN>Ett årligt utrymme på 8 milj. kr bör avsät- tas för grundfinansiering av tre informationscentrum ur anslaget för biologisk mångfald. Anslaget föreslås ersätta de 4 milj. kr som under 2007 anvisats som projektmedel genom anslag från Naturvårdsverket. Fördelningen av medlen bör ske genom be- slut av Naturvårdsverket.</P>
<P class="p1131 ft78">Utredningen konstaterar att informationscentrum har en viktig framtida roll att fylla. En allsidig, saklig och stimulerande informa- tion om rovdjuren och rovdjurspolitiken utgör ett centralt inslag i förankringen av rovdjurspolitiken. Det kan också bidra till att skapa en bättre förståelse för de stora rovdjuren och även medverka till att i framtiden reducera omfattningen av illegal verksamhet inom rovdjursområdet. Behovet av resurser för informations- och kommunikationsarbetet är därför av flera skäl betydande.</P>
<P class="p432 ft71">Resurser som finns avsatta för informationsinsatser tenderar ibland att användas för andra behov. De informationsinsatser som</P>
<P class="p498 ft15">585</P>
</DIV>
<DIV id="page_586">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Informationsfrågor</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">finansierats av medel för biologisk mångfald tenderar att kosta mycket i administration och arbetsinsatser vid ansökan etc. i för- hållande till de medel som senare eventuellt betalas ut.</P>
<P class="p345 ft82">Utredningen anser det därför angeläget att de tre informations- centrum som utredningen beskriver, tillförsäkras vissa basresurser för att skapa en säkrare grund för verksamheten. Genom att ta vara på synergieffekter med samlokaliserad verksamhet som djurparker och t.ex. Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, kan både admi- nistrativa kostnader och lokalkostnader begränsas. Ett grundstöd till tre handläggande tjänster vid varje informationscentrum skulle möjliggöra en säkrare grund för verksamheten och ge basförut- sättningar för att varje centrum också kan söka och få del av pro- jektmedel för information inom rovdjursområdet. Dessa kan finnas tillgängliga såväl nationellt som bl.a. på det europeiska nivån.</P>
<P class="p332 ft10">Den roll för informationscentrum som utredningen beskriver är en angelägenhet för det offentliga, dvs. staten, att stödja ekono- miskt även om samfinansiering med användare och sponsorer bör välkomnas, så länge respektive informationscenters oberoende upprätthålls.</P>
<P class="p17 ft10">Utredningen föreslår att ett årligt anslag på 8 miljoner kronor anvisas för grundfinansiering av tre informationscentra ur anslaget för biologisk mångfald. Anslaget föreslås ersätta de 4 miljoner kro- nor som under 2007 anvisats som projektmedel genom anslag från Naturvårdsverket. Fördelningen av medlen bör ske genom beslut av Naturvårdsverket.</P>
<P class="p1132 ft15">586</P>
</DIV>
<DIV id="page_587">
<P class="p1133 ft109"><SPAN class="ft109">20</SPAN><SPAN class="ft108">Jakt som metod för beståndsbeskattning</SPAN></P>
<P class="p733 ft28"><SPAN class="ft28">20.1</SPAN><SPAN class="ft64">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p166 ft7">Jakt har sedan urminnes tider varit en del av människors vardag. Ursprungligen var jakt en förutsättning för överlevnad, den avkas- tade kött och inälvsmat, hudar, horn m.m. Människorna konkurre- rade med de stora rovdjuren om bytesdjuren. Utvecklingen av bl.a. nya vapen och fångstmetoder ledde så småningom till att rovdjuren begränsades starkt för att förbättra säkerheten för bl.a. tamboskap och för att underlätta den egna jakten.</P>
<P class="p12 ft7">Staten uppmuntrade detta synsätt långt in på förra århundradet. Statliga skottpengar på varg betalades t.ex. ut så sent som på 1960- talet. Förföljelsen ledde till att de stora rovdjuren var nära utrot- ning.</P>
<P class="p167 ft7">I dag är förutsättningarna annorlunda. Människan är inte bero- ende av de vilda bytesdjuren för sin överlevnad. Fortfarande utgör dock viltkött ett viktigt inslag i många familjers kosthållning. Jak- ten som en gång i tiden var grunden för människans kolonisation av Sverige har övergått till att vara en fritidssysselsättning. Jakt präglar dock fortfarande stora delar av landsbygden genom att många är direkt eller indirekt involverade i jakt. Idag finns även en framväxande näringsverksamhet med jakt som bas.</P>
<P class="p12 ft7">Jakten är ett sätt att förvalta viltbestånden. De stora rovdjuren är fredade men licensjakt kan för rovdjur med gynnsam bevarande- status som björn vara en nödvändig metod för att förvalta rovdjurs- stammen. Rätt balanserad kan den bidra till legitimitet hos allmän- heten såväl för rovdjuren som för rovdjursförvaltningen.</P>
<P class="p12 ft7">Den jakt som bedrivs i Sverige i dag är strikt reglerad på natio- nell nivå. Grunden för svensk jaktlagstiftning är att allt vilt är fre- dat. Den jakt som är tillåten är alltså undantag från grundregeln. Jakten kan delas in i tre grupper, skyddsjakt, licensjakt och allmän</P>
<P class="p402 ft15">587</P>
</DIV>
<DIV id="page_588">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Jakt som metod för beståndsbeskattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft7">jakt. Eventuella problem och skador som jaktbart vilt förorsakar skall i första hand regleras genom jakt. Av den anledningen betalas endast ersättning ut från det allmänna för skador som orsakas av fredat vilt, dvs. arter som ej har allmän jakttid.</P>
<P class="p17 ft7"><SPAN class="ft10">Skyddsjakt </SPAN>innebär att djur som på ett eller annat sätt orsakar skada eller problem får fällas antingen via generella skyddsjakts- bestämmelser i lagstiftningen eller genom särskilda beslut från myndighet.</P>
<P class="p17 ft7"><SPAN class="ft10">Licensjakt </SPAN>innebär en särskild tilldelning för jakt under en fast- ställd tid. Rättigheterna är oftast fördelade på geografiska områden. Den som har jakträtt inom det avgränsade området kan jaga och fälla det antal djur som tilldelningen medger. När tilldelningen är förbrukad eller tiden är utgången upphör jakten.</P>
<P class="p19 ft7"><SPAN class="ft10">Allmän jakt </SPAN>innebär att alla som har jakträtt får jaga på den mark jakträtten avser under den avsatta tiden.</P>
<P class="p17 ft7">Jakt kan hålla rovdjursstammarna på nivåer som inte leder till oacceptabel påverkan på bytesdjur eller på tamdjur eller i övrigt oacceptabla förhållanden i relationen människa rovdjur. Det finns ett samband mellan antalet stora rovdjur och de skador de kan förorsaka. Detta samband är dock inte linjärt. Den svenska björn- stammen har ökat under lång tid utan att skadefrekvensen ökat i motsvarande grad. Om de naturliga bytesdjuren minskar kan ska- debilden för tamdjur öka utan att rovdjuren ökar och tvärtom. Reglerande jakt minskar också påverkan på bytesdjuren, vilket har betydelse för jakten bl.a. på rådjur och älg.</P>
<P class="p18 ft7">De skador som rovdjur kan förorsaka människor på olika håll i världen kan ofta kopplas till rabies eller oskygga individer. Stora rovdjur kan utgöra en risk inte bara för tamdjur utan även för människor. De flesta dödsfall till följd av rovdjursangrepp rappor- teras från delar av världen med stor befolkning och där människor och rovdjur delar på livsutrymme. I många sådana fall är dessutom de naturliga bytesdjuren starkt decimerade.</P>
<P class="p19 ft7">Rovdjur som förlorar sin skygghet för människor är potentiellt farligare än de som undviker kontakt med människor. Välreglerad jakt kan vara ett sätt att upprätthålla rovdjurs skygghet för männi- skor (Linnell & Bjerke 2002). Rovdjur som har benägenhet att söka upp områden med mänskligt boende blir dessutom, om jaktmöjlig- heter finns, lättare föremål för jakt och avskjutning från populatio- nen.</P>
<P class="p201 ft7">Jakt bidrar till att människor själva lokalt kan påverka sin situa- tion i områden, där man delar livsutrymme med de stora rovdjuren.</P>
<P class="p406 ft15">588</P>
</DIV>
<DIV id="page_589">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td271"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td272"><P class="p15 ft27">Jakt som metod för beståndsbeskattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft7">Det ökar acceptansen för rovdjursförvaltningen. Människor som känner att man har få möjligheter att påverka sin egen lokala miljö tenderar att bli mera negativa till nya företeelser än människor som ges större påverkansmöjlighet. Rovdjurens återetablering och rådande rovdjurspolitik har hittills gett alltför begränsat utrymme åt regional förvaltning och lokal påverkan. En större delaktighet i rovdjursförvaltningen, inklusive medverkan i inventeringar och möjligheter att delta i jakt på populationer med gynnsam bevaran- destatus bidrar enligt utredningen till att öka toleransen.</P>
<P class="p278 ft7">Bred enighet råder om ambitionen att bevara traditionella kul- turyttringar även i områden med stora rovdjur. För många männi- skor är jakt en fråga om livskvalitet, viktig i valet mellan att leva i glesbygd eller i en urban miljö. Det gäller inte specifikt jakten på rovdjur utan framförallt på djur som även är rovdjurens bytesdjur som rådjur, älg m.fl. arter. Eftersom jaktintresse också finns i urbana miljöer, bidrar jakten även till att öka och upprätthålla kontakter mellan urbana miljöer och landsbygdsmiljön.</P>
<P class="p12 ft7">Jakt som ett inslag i beståndsförvaltningen av de stora rovdjuren kan påverka det hot som rovdjuren kan utgöra mot en traditionell livsstil och därigenom påverka landsbygdens utveckling i stort. Renskötsel och fäbodbruk är exempel på näringsverksamhet med långa kulturtraditioner som samhället samtidigt satsar resurser på att bevara. En målsättning måste vara att begränsa den konflikt som kan finnas mellan de stora rovdjurens och människors livsmiljöer.</P>
<P class="p108 ft7">Toleransen bland markägare, renskötare och jägare ökar om rovdjuren kan ses som jaktbara arter eller om de kan ge inkomst- möjligheter. Rovdjursjakt är för många något nytt och exklusivt. Jakten på björn är ett exempel på en jaktform som bidragit till att öka toleransen och acceptansen för en relativt stor björnstam.</P>
<P class="p109 ft7">En alltför stark rovdjurskoncentration kan i princip endast minskas genom jakt. Lokalt kan det samlade rovdjurstrycket bli oacceptabelt högt. Jakt bidrar till att förvalta en rovdjursart till förmån för att öka utrymmet för övriga rovdjur och bytesdjur, lik- som för att minska risken för skador på tamdjur.</P>
<P class="p13 ft7">Rovdjurens etablering i nya områden kan underlättas genom jakt samtidigt som denna kan bidra till att reducera rovdjursstam- marnas tillväxt i kärnområden. Det gäller t.ex. för björn där jakt i kärnområden kan medföra en ökad spridning, medan jakt i ytter- områden i viss utsträckning kan begränsa spridningen av stammen. När större rovdjur etablerar sig i nya områden uppstår ofta kon- flikter med andra intressen. En långsam tillvänjning till ökande</P>
<P class="p477 ft15">589</P>
</DIV>
<DIV id="page_590">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Jakt som metod för beståndsbeskattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft7">lokala bestånd är att föredra före snabb tillväxt till höga tätheter. Jakt kan vara ett medel för att bromsa tillväxttakten samtidigt som den redan från början bidrar till att ge lokalsamhället delaktighet i den praktiska förvaltningen. Så har uppbyggnaden av den svenska björnstammen gått till sedan början av <NOBR>1940-talet</NOBR> med förhållande- vis få konflikter.</P>
<P class="p19 ft7">Jakt som bedrivs legalt kan bidra till att minska den illegala jak- ten. Den ökade tilldelningen av jaktkvoter för björn har medverkat till att den illegala jakten har minskat betydligt, särskilt markant i björnens södra utbredningsområde. Liknande erfarenheter har man i Norge av legal jakt på järv. Norska myndigheter anger att den illegala jakten på järv är försumbar i dag. Samtidigt gör utredningen bedömningen att ungefär lika många järvar skjuts illegalt i Sverige varje år som legalt fälls i Norge.</P>
<P class="p188 ft28"><SPAN class="ft28">20.2</SPAN><SPAN class="ft64">Framgång för naturvården</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">De stora rovdjuren är ofta symbolarter för naturvården. När rov- djursstammarna når en numerär som gör att de behöver en årlig beskattning, kan det initialt vara svårt att förklara att de åter kan jagas. Att stammarna nått tillräckligt stora bestånd för att medge reglerad jakt bör dock ses som en framgång för naturvården, efter- som jakten förutsätter att bestånden nått nivåer som garanterar deras långsiktiga överlevnad.</P>
<P class="p19 ft7">Jakt kan underlätta arbetet med att bevara biologisk mångfald. De stora rovdjuren har en viktig roll i ekosystemet. De är en del av den biologiska mångfalden. Rovdjurspolitiken kan dock inte isole- ras från annan viktig naturvård. Rovdjursetablering kan ibland motverka bevarandet av andra arter som har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Det gäller bl.a. i fäbodbruket. Rovdjurens närvaro kan försvåra arbetet med att hålla liv i utrotningshotade tamdjursraser liksom av sällsynta växtarter på betesängar som hålls öppna genom fäbodbruket. En stor del av det vi vill bevara genom naturvården är kulturmarker med höga biologiska värden. Natur- vården måste kunna se och värdera helheten och undvika att isolera olika naturvårdsprojekt från varandra.</P>
<P class="p1134 ft15">590</P>
</DIV>
<DIV id="page_591">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td271"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td272"><P class="p15 ft27">Jakt som metod för beståndsbeskattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft28"><SPAN class="ft28">20.3</SPAN><SPAN class="ft64">Mål behövs för beståndsreglering</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Jakt som syftar till att reglera viltstammar förutsätter tydliga mål. Nuvarande mål för de stora rovdjuren anger endast minimi- respek- tive etappmål. Rovdjurspolitiken anger inga toleransnivåer, slutmål eller tak för stammarnas utveckling. Dagens målformuleringar kräver mindre kunskap om rovdjursstammarnas sammansättning och storlek, eftersom de tillstånd att fälla rovdjur som antals- mässigt medges endast behöver sättas så lågt att stammarna inte minskar till följd av jakten. Obegränsat ökande rovdjursstammar är med dagens rovdjurspolitik inget formellt problem. Denna ambi- tionsnivå har kunnat accepteras i en tid av uppbyggnad av rov- djursstammarna.</P>
<P class="p10 ft7">När nu rovdjursstammarna behöver förvaltas på en alltmera permanent nivå ställs större krav på precision i förvaltningen, där både miniminivåer, etappmål och toleransnivåer blir centrala inslag i de regionala förvaltningsplanerna.</P>
<P class="p13 ft7">En rovdjursförvaltning vars syfte är att balansera stammarna på en förutbestämd nivå eller inom ett intervall kräver goda grunddata. Tillförlitliga inventeringar av rovdjursstammarna är grunden för all förvaltning. Vidare krävs goda kunskaper om stammarnas tillväxt- takt samt kunskaper om de olika arternas sociala organisation och effekter av olika förvaltningsmodeller. Någon enhetlig förvalt- ningsmodell som gäller för samtliga rovdjursarter finns ej. Alla rov- djur måste förvaltas utifrån sina biologiska förutsättningar, även om beståndssbeskattning genom jakt kan vara ett nödvändigt inslag.</P>
<P class="p10 ft7">Jakt på en av de stora rovdjursarterna kan påverka förutsätt- ningar för en eller flera av de övriga stora rovdjursarterna. En ökande vargstam kan påverka förekomsten av bytesdjur för lo, medan förekomst av lo i ett annat sammanhang kan öka tillgången på kadaver som t.ex. järven utnyttjar. Den framtida rovdjursför- valtningen kommer därför att ställa större krav på inventering och på samförvaltning av flera arter.</P>
<P class="p1135 ft15">591</P>
</DIV>
<DIV id="page_592">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389592x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Jakt som metod för beståndsbeskattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft28"><SPAN class="ft28">20.4</SPAN><SPAN class="ft64">Jaktens organisation</SPAN></P>
<P class="p550 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Dagens jaktlagsstruktur är inte anpassad till jakt på stora rovdjur. En rovdjursförvaltning som syftar till ett bra urval kräver en god jaktlig organisation. Det behövs inga särskilda beslut från samhällets sida om hur jakten ska organise- ras.</P>
<P class="p1136 ft7">Markägare och jägare och deras organisationer bör verka för lämpliga samverkansformer. En ändring i lagen om viltvårdsom- råden föreslås för att underlätta samordnad jakt på björn och lodjur inom viltvårdsområden. Härigenom underlättas indirekt också samverkan mellan viltvårdsområden i samma syfte.</P>
<P class="p566 ft7">I Sverige äger markägaren jakträtten. I de delar av landet där ren- skötsel bedrivs har också en medlem i en sameby jakträtt inom de delar av byns betesområde som hör till renbetesfjällen eller lapp- marker där renskötsel är tillåten. Detta gäller både på statlig och privat mark. Jakten kan upplåtas till fysisk eller juridisk person genom avtal. Samebyar eller medlemmarna i en sameby får dock inte upplåta sin jakträtt.</P>
<P class="p18 ft7">Dagens jaktlagsstruktur är inte anpassad till jakt på stora rov- djur. Det finns dock, enligt vad utredningen erfarit, ett stort intresse i de län som i dag har stora rovdjur att samverka i rov- djursjakt. Mellansverige och norra Sverige har dessutom en större tradition av att samarbeta i större jaktliga enheter, medan samma tradition är mera begränsad i södra Sverige.</P>
<P class="p19 ft7">En rovdjursförvaltning som syftar till ett bra urval kräver en god jaktlig organisation. Redan i dag utvecklas nya samarbetsformer vid rovdjursjakt. Några särskilda beslut om hur den ska organiseras behöver inte krävas från samhällets sida. Det bör vara upp till markägare och jägare och deras organisationer att verka för lämp- liga samverkansformer. Lagstiftningen om viltvårdsområden behö- ver dock justeras för att underlätta samordnad jakt inom viltvårds- områden och därigenom också underlätta samordning mellan vilvårdsområden i samma syfte.</P>
<P class="p18 ft7">Jakten på storvilt har en hög organisationsgrad, vilket innebär att många markägare/jakträttsinnehavare har sammanslutit sina marker i större jaktliga enheter. Av dessa är viltvårdsområdena reglerade i särskild lagstiftning. Övriga samverkansformer är i</P>
<P class="p313 ft15">592</P>
</DIV>
<DIV id="page_593">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389593x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td271"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td272"><P class="p15 ft27">Jakt som metod för beståndsbeskattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1137 ft7">huvudsak frivilliga och regleras i civilrättsliga avtal eller överens- kommelser.</P>
<P class="p81 ft7">Jakt på övrigt vilt kräver i de flesta fall ingen särskild registre- ring. Det är i dag vanligt att samverkan endast gäller vid älgjakt och att övrigt vilt enbart jagas på den egna ägda eller arrenderade mar- ken. Samordning av jakt i viltvårdssområden innebär ibland att man även jagar övrigt vilt över hela det registrerade området. I § 24 lagen (2000:592) om viltvårdsområden öppnas vissa möjligheter för gemensamhetsjakt även på stora rovdjur. <SPAN class="ft10">Möjligheten </SPAN>att organisera jakt på stora rovdjur i samordnad form behöver dock vidgas.</P>
<P class="p337 ft7">Utredningen förslår ett tillägg i 23 § lagen om viltvårdsområden som ökar möjligheterna att i stadgarna för viltvårdsområden kunna besluta om samordnad jakt på björn och lodjur, om viltvårds- områdets stadgar så medger.</P>
<P class="p82 ft7">Rovdjuren befinner sig högst upp i näringskedjan och utnyttjar stora arealer, vilket innebär att de aldrig kan förekomma i så täta bestånd som de bytesdjur de lever av. Även om de större rovdjurs- arterna kan ha höga tätheter kommer det alltid att vara glest mellan rovdjuren. Det ställer särskilda krav på förvaltningen och den jakt- liga organisationen.</P>
<P class="p1138 ft28"><SPAN class="ft28">20.5</SPAN><SPAN class="ft64">Licensjakt</SPAN></P>
<P class="p1139 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag: </SPAN>Länsstyrelsen fattar beslut om licensjakt inom de förutsättningar som i övrigt gäller.</P>
<P class="p531 ft7">I dag medges skyddsjakt på björn och såväl skyddsjakt och licens- jakt för lodjur. Licensjakt bör i framtiden vara den dominerande förvaltningsformen för att beskatta bestånden. Skyddsjakt på skadevållande djur bör vara ett komplement. Allmän jakt på stora rovdjur är inte lämplig, då den saknar antalsbegränsning. Stora rov- djur är känsligare för okontrollerad jakt än andra arter, därför att de förekommer i lägre numerär. En allmän jakt är inte heller förenlig med bestämmelserna i EU:s Art- och habitatdirektiv. För björn och lodjur som enligt utredningen har gynnsam bevarandestatus föreslås att licensjakt i geografiskt avgränsade områden ska vara den dominerande jaktformen. Med utredningens förslag blir det respektive länsstyrelse som fattar besluten om licensjakt i framti- den inom de förutsättningar som i övrigt gäller.</P>
<P class="p533 ft15">593</P>
</DIV>
<DIV id="page_594">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389594x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Jakt som metod för beståndsbeskattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft28"><SPAN class="ft28">20.6</SPAN><SPAN class="ft64">Skyddsjakt</SPAN></P>
<P class="p550 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag</SPAN>: Skyddsjakt på stora rovdjur ska medges med stöd av tydliga kriterier, som bör framgå av de regionala förvaltningsplanerna. Det bör uppdras åt Naturvårdsverket och Viltskadecenter att ta fram riktlinjer för kriterierna. Beslut om skyddsjakt i det enskilda fallet fattas av länsstyrelsen.</P>
<P class="p566 ft7">I rovdjursförvaltningen är det angeläget med en snabb respons när allvarliga problem uppstår. I ett läge där rovdjursstammar med gynnsam bevarandestatus är föremål för skyddsjakt bör eventuella skyddsjaktsbeslut expedieras relativt snabbt. Effekterna av skydds- jakten bör bedömas inför följande års rovdjursförvaltning och eventuell licenstilldelning i en adaptiv förvaltning.</P>
<P class="p19 ft7">I syfte att underlätta handläggningen och förutsägbarheten i rovdjursförvaltningen bör tydliga kriterier finnas när skyddsjakt ska medges. Dessa bör ingå i de framtida regionala förvaltnings- planerna. Naturvårdsverket och Viltskadecenter bör få i uppdrag att ta fram riktlinjer för skyddsjaktsbeslut.</P>
<P class="p17 ft7">Rätten att bedriva skyddsjakt bör tillhöra jakträttsinnehavaren, som ofta är den som är berörd, och den eller de som innehavaren av jakträtten vill sätta i sitt ställe. Ibland kan eller vill drabbade inte själva genomföra skyddsjakten. På jakträttsinnehavarens begäran bör det ankomma på respektive länsstyrelse att svara för skydds- jakten efter samråd med berörda. Länsstyrelserna bör i förekom- mande fall kunna organisera och genomföra skyddsjakten, t.ex. i samarbete med jägarorganisationerna.</P>
<P class="p199 ft28"><SPAN class="ft28">20.7</SPAN><SPAN class="ft64">Jakt på björn</SPAN></P>
<P class="p550 ft7"><SPAN class="ft10">Utredningens förslag</SPAN>: All jakt på björn bör föregås av övnings- skytte på björn med jägarmässigt stöd. Ingen jägare bör tillåtas delta i jakt på björn utan att först ha övningsskjutit med god- känt resultat och därmed också inhämtat tillräcklig kunskap om björnens förhållandevis begränsade träffområde. Jägarorganisa- tionerna bör som en del i det allmänna uppdraget utveckla ett system för övningsskjutning för björn med minimikrav för del- tagande i björnjakt som ska kunna tillämpas på landets jakt- skyttebanor.</P>
<P class="p182 ft15">594</P>
</DIV>
<DIV id="page_595">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td271"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td272"><P class="p15 ft27">Jakt som metod för beståndsbeskattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft7">Björnen har lång livslängd och låg naturlig dödlighet när den upp- når vuxen ålder. Hanbjörnar har tydligt avgränsade hemområden som de försvarar mot andra hanbjörnar. De dödar också ungar av den egna arten. Det är förutsättningar som måste beaktas i björn- förvaltningen.</P>
<P class="p196 ft7">Jakt efter åtel har varit föremål för diskussion. Det främsta motivet mot åteljakt är risken att björnar vänjer sig vid vittring av människor som lägger ut och ser till åteln (habituering) och där- igenom kan bli problembjörnar. Ett motiv för åteljakt skulle kunna vara att jakten kan gå lugnt tillväga och att detta minskar risken för skadskjutning, samt att det kan ge vissa möjligheter till urval.</P>
<P class="p12 ft7">Risken med tillvänjning till vittring av människa i samband med åteljakt bör dock inte underskattas. Det kan leda till en ökat intresse från björnarna att söka sig till områden eller bebyggelse med vittring av människa i hopp om att enkelt finna föda. Det riskerar etablera ett vanebeteende som kan vara mycket svårt att komma bort ifrån.</P>
<P class="p268 ft7">I takt med den ökade kvoten för jakt på björn har tyvärr även de dåliga skotten tenderat att öka. Antalet skadeskjutningar vid 2007 års björnjakt i främst två av länen har väckt berättigad uppmärk- samhet. Orsaken till skadeskjutningar är av flera slag. En viktig faktor är att björnen har ett betydligt mindre träffområde för dödande skott än t.ex. älg.</P>
<P class="p12 ft7">Övningsskjutning på älgfigur inför älgjakten med krav på god- känt resultat är i dag standard i de flesta älgjaktslag i Sverige. Sär- skilda övningsbanor för detta finns sedan många år i hela Sverige. För björnjakt saknas denna övningstradition ännu.</P>
<P class="p12 ft7">För den som övningsskjutit på älgfigurer och ställs inför en jaktbar björn finns härigenom en risk för att björnens träffområde för dödande skott blir överskattat. Resultatet kan bli en allvarligt skadeskjutning med onödigt lidande för björnen och ett för alla inblandade mycket farligt eftersök. Skottskadade björnar som överlever kan dessutom utveckla beteenden som gör dem till pro- blembjörnar, vilket t o m kan hota människor om de på grund av skada tvingas söka sig in i bebyggelse i sitt sökande efter föda.</P>
<P class="p12 ft7">Andra orsaker till misslyckade skott kan vara rädsla för björnen i skottögonblicket, oerfarenhet vid jakt hos jägare som främst ser björnjakten som troféjakt eller att man i sin iver att skjuta en björn skjuter i dåliga lägen när björnen är i stark rörelse eller på för långt håll. I Jämtlands län har t.ex. hösten 2007 inte mindre än 13 björnar beskjutits utan att återfinnas, trots eftersök. Den totala jaktkvoten</P>
<P class="p477 ft15">595</P>
</DIV>
<DIV id="page_596">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Jakt som metod för beståndsbeskattning</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft7">var 40 björnar. Det är en oacceptabel frekvens dåliga eller t.o.m. slarviga skott.</P>
<P class="p95 ft7">Utredningen föreslår mot denna allvarliga bakgrund att ett system för övningsskjutning på björn införs i Sverige. Jägar- organisationerna bör som en del i sitt allmänna uppdrag få ansvar för att utveckla systemet som i framtiden ska kunna användas vid i princip alla jaktskyttebanor. Skillnaden mot övningsskjutning på älg bör självfallet vara att man skjuter på en björnfigur med korrekt träffområde och att fokus i övningsskyttet bör ligga på skott med jägarmässigt stöd på lämpligt håll i syfte att understryka vikten av att det första skottet måste vara direkt dödande.</P>
<P class="p18 ft7">I dag finns även elektroniska alternativ för övningsskjutning. De är mera kostsamma men effektiva och fyller samma funktion under förutsättning att övningsskjutningen startar med kravet på stor säkerhet när första skottet avlossas.</P>
<P class="p19 ft7">Ett system för övningsskjutning på björn bör enligt utredningen bygga på frivilligt engagemang och positivt kamrattryck. Även för tillfälliga gästjägare bör samma skjutprov vara en självklarhet. Jakt- lagen bör, liksom vid älgjakten, ställa kraven på godkänd övnings- skjutning. Ett i lag obligatoriskt system för årlig övningsskjutning, skulle vara kostsamt att administrera och sannolikt ändå kunna kringgås av den som inte accepterar regelverket.</P>
<P class="p19 ft7">De etiska principerna vid jakt måste alltid understrykas. De ingår som centrala delar i jägarexamen. Särskilt jaktledare och jägar- organisationer och deras tidskrifter har ett ansvar för att dessa frågor alltid hålls levande i jägarmiljön.</P>
<P class="p1140 ft15">596</P>
</DIV>
<DIV id="page_597">
<P class="p0 ft6">21 Rovdjursturism</P>
<P class="p495 ft28"><SPAN class="ft28">21.1</SPAN><SPAN class="ft64">Rovdjursturism</SPAN></P>
<P class="p229 ft10">Naturområden med stora rovdjur är exotiskt för många människor. Rovdjuren bidrar till att förstärka bilden av vildmark och utgör ett dragplåster vid marknadsföringen av olika typer av naturupplevel- ser. Intresse för naturturism är stort i Europa och bara vetskapen om att det finns vilda stora rovdjur kan räcka för att locka turister till Sverige.</P>
<P class="p316 ft10">Det finns många exempel där vilda djur blivit stora nationella tillgångar genom turismen. Lejon, gorillor, isbjörnar, valrossar, elefanter, kängurur och valar är bara några exempel. Attraktions- kraften hos varg och björn är av samma klass och det finns åtskil- liga människor som är beredda att betala för att få se, höra och spåra vilda rovdjur. Många människor lockas dessutom av att bara få vistas i naturmiljöer där man vet att stora rovdjur lever.</P>
<P class="p316 ft71">Intresset för rovdjuren är stort både i Sverige och internationellt och rovdjursturism har stor potential. Under senare år har ett antal svenska företag som bedriver rovdjursturism vuxit fram.</P>
<P class="p107 ft82">Även om rovdjursturismen fortfarande är en ganska ovanlig i Sverige så är det fullt möjlighet att t.ex. boka en björnsafari med goda chanser att se björn på nära håll. Det finns också verksamhet där turister kan få följa forskare som pejlar sändarförsedda björnar, liksom guidade turer med visningar av björniden och andra spår av rovdjur. Turer inriktade på varg kan innebära spårning i ett känt revir i kombination med kvällsturer för höra vargflocken yla. Även kurser i spårning är en del av förekommande rovdjursturism.</P>
<P class="p109 ft10">Natur- och ekoturismen växer väldigt snabbt i världen och årli- gen reser tiotals miljoner turister internationellt i huvudsyfte att uppleva natur och vilda djur. Därtill finns en mycket stor grupp andra resenärer där naturupplevelser ingår som en viktig del av semestern.</P>
<P class="p919 ft15">597</P>
</DIV>
<DIV id="page_598">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursturism</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft10">I Sverige är rovdjurens värde som turistresurs bristfälligt undersökt. Olika grupper bl.a. Svenska Ekoturismföreningen och Svenskt Näringsliv har dock framhållit att vilda vargar tillsammans med älg och björn är en av svensk turisms allra största oanvända tillgångar, värda miljontals kronor.</P>
<P class="p380 ft78">I Finland är rovdjursturismen mer utvecklad än i Sverige och flera företag arrangerar björnskådning vid åtel. Finland har allt mer etablerat sig som ett av Europas främsta länder för björnskådning, med många besökare från bl.a. Centraleuropa och England.</P>
<P class="p345 ft82">Åtling anses av många personer verksamma inom rovdjurs- turism vara en förutsättning för större intäkter. För varg och järv krävs åtling med kött, fisk eller kadaver av döda djur, medan det för björn även kan fungera med åtlar bestående av t.ex. melass, äpplen och havre, åtminstone under vissa perioder av året. Åtling är dock problematiskt eftersom det kan medföra en risk att t.ex. björnar lär sig att förknippa vittringen av människor med tillgång till föda. I Sverige bedrivs björnturism även utan användning av åtel, t.ex. i form av vistelser i björnmarker med visning av iden och björnspår.</P>
<P class="p18 ft10">Rovdjursturismens utveckling bromsas i viss mån av bristande kunskaper kring verksamhetens möjligheter, både hos myndigheter och i allmänhet.</P>
<P class="p17 ft10">Även de lokala attityderna till rovdjur är betydelsefulla. Det kan vara svårt att framgångsrikt utveckla rovdjursturismen om det finns ett tydligt rovdjursmotstånd hos delar av lokalbefolkningen (Ednarsson 2005). Det finns ett starkt samband mellan åsikterna om rovdjuren och åsikten om rovdjursturism. Även företagare som själva är positiva till rovdjur kan låta bli att föra fram rovdjuren som en tillgång eftersom man inte vill provocera dem som är negativa (Ednarsson 2005).</P>
<P class="p18 ft10">Det finns exempel där lokalt motstånd utgjort så allvarliga stör- ningar att entreprenören valt att avveckla sin verksamhet med rov- djursturism. Negativa ståndpunkter kan tänkas minska i takt med att turism kring stora rovdjur ökar och allt fler kan se de positiva effekterna härav.</P>
<P class="p17 ft10">Ibland kan eventuellt också skogsbruk utgöra ett visst hinder eftersom det kan vara svårt att starta en långsiktig verksamhet i en vacker miljö där skogen riskerar att avverkas. Rovdjursturism kan i vissa fall vara särskilt lämpad inom skyddade områden, förutsatt att verksamheten inte hindrar skyddets syfte.</P>
<P class="p380 ft71">I Sverige förekommer numera en relativt omfattande jaktturism när det gäller klövvilt och småvilt. Även jakt på stora rovdjur kan</P>
<P class="p543 ft15">598</P>
</DIV>
<DIV id="page_599">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td273"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td274"><P class="p15 ft27">Rovdjursturism</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft78">vara en inkomstbringande verksamhet i de fall lagstiftningen med- ger detta och stammarna är tillräckligt stora. Enligt utredningen måste dock stora krav på dokumenterad skjutförmåga och på led- sagare ställas i sådana fall. Jakten måste alltid bedrivas enligt etiska principer så att riskan för skadeskjutningar och lidande för djuren minimeras. Jakt på stora rovdjur betingar höga priser på flera håll i världen. Till Canada, Ryssland och Alaska kommer exempelvis jägare från hela världen för att jaga björn och varg.</P>
<P class="p108 ft10">Samlade satsningar på rovdjursturism genom exempelvis avtal mellan stora markägare och entreprenörer kan bidra till vidareut- veckling av verksamheten. Enligt utredningen finns en positiv inställning till rovdjursturism bl.a. hos flera skogsbolag.</P>
<P class="p1141 ft15">599</P>
</DIV>
<DIV id="page_600">
</DIV>
<DIV id="page_601">
<P class="p1142 ft109"><SPAN class="ft6">22</SPAN><SPAN class="ft108">Rovdjursförvaltning i Norge och Finland m.m., erfarenheter från USA och Kanada</SPAN></P>
<P class="p559 ft28">Norge</P>
<P class="p157 ft7">Den gällande norska rovdjurspolitiken lades fast i proposition nr. 15 <NOBR>(2003–2004)</NOBR> Rovdjur i norsk natur och i betänkande nr 174 av Energi- och miljökommittén. Målet är bl.a. att säkra bärkraftiga rovdjursstammar och en fortsatt aktivt och allsidigt bruk av ”utmarksresurserna” och ett levande lokalsamhälle. Det fastslås nationella beståndsmål för rovdjuren:</P>
<P class="p750 ft7"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft153">65 årliga föryngringar av lodjur</SPAN></P>
<P class="p64 ft7"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft153">39 årliga föryngringar av järv</SPAN></P>
<P class="p64 ft7"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft153">15 årliga föryngringar av björn</SPAN></P>
<P class="p1105 ft8"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft154">3 årliga föryngringar av varg i förvaltningsområdet för varg- föryngring</SPAN></P>
<P class="p64 ft7"><SPAN class="ft67">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft153">850–1</SPAN></NOBR> 200 häckande par av kungsörn</P>
<P class="p946 ft7">Norge indelas i åtta förvaltningsregioner till vilka kopplats politiskt sammansatta regionala rovdjursnämnder med ansvar för förvalt- ningen av björn, järv, lo och varg. Syftet är att förankra förvalt- ningen regionalt och lokalt. I varje region fastställs beståndsmål för en eller flera av de stora rovdjursarterna.</P>
<P class="p109 ft7">Stor vikt läggs på att öka förvaltningens förutsägbarhet för de berörda, att öka den lokala acceptansen, att minska förlusterna av tamdjur och ren och slutligen att öka deltagandet i förvaltningen genom att möjliggöra jakt på rovdjur när bestånden så tillåter.</P>
<P class="p12 ft7">Miljövärndepartementet är högsta myndighet for all viltförvalt- ning i Norge, och styr miljöförvaltningen genom anslag, föreskrif- ter och regleringsbrev. Departementet genomför regeringens poli- tik och följer upp de aktuella prioriteringarna i rovdjurspolitiken</P>
<P class="p414 ft15">601</P>
</DIV>
<DIV id="page_602">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursförvaltning i Norge och Finland m.m., erfarenheter från USA och Kanada</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">och regeringens satsningar. Departementet utser rovdjursnämn- dernas medlemmar och är överklagningsinstans för nämndernas beslut.</P>
<P class="p179 ft7">Direktoratet för naturförvaltning (DN) är den nationella myn- digheten för viltförvaltning och underställd miljövärndeparte- mentet. DN ansvarar for övervakningsprogrammet, beslut enligt viltloven, inhämtning av kunskap genom finansiering av forsk- ningsprojekt och förmedling av kunskap och information. Direkto- ratet är slutligen rådgivande organ för departementet.</P>
<P class="p19 ft7">Statens naturoppsyn (SNO) är en del av Direktoratet för natur- förvaltning. SNO är det operativa organet på fältet och har lokal- kontor över hela landet. Rovdjurssektionen arbetar bl.a. med att hjälpa djurägare att dokumentera viltskador, fältarbete i samband med övervakning av rovdjur, bekämpande av miljöbrott riktade mot stora rovdjur och jakt efter beslut av central viltmyndighet. SNO har lokala rovdjursrepresentanter över hela landet.</P>
<P class="p19 ft7">Rovviltnämnderna är politisk sammansatta och finns i varje för- valtningsregion. Nämnderna har det övergripande ansvaret för rov- djursförvaltningen i regionen, och ska bl.a. utforma och genomföra en regional förvaltningsplan for rovdjur. Nämnderna beslutar också normalt om kvoterna vid skyddsjakt, licensjakt och kvotjakt på de olika arterna.</P>
<P class="p19 ft7">Fylkesmannen, som närmast motsvarar länsstyreslen, ansvarar bl.a. för förvaltningen av kungsörn och skyddsjakt på de andre arterna inom ramen för rovdjursnämndernas eller direktoratets beslut. Fylkesmannen har också en rådgivande funktion i förhål- lande till rovviltnämnderna.</P>
<P class="p1143 ft15">602</P>
</DIV>
<DIV id="page_603">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389603x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td275"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td276"><P class="p15 ft66">Rovdjursförvaltning i Norge och Finland m.m., erfarenheter från USA och Kanada</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1029 ft2">Figur 22.1 Karta över Norges förvaltningsregioner</P>
<P class="p1144 ft15">603</P>
</DIV>
<DIV id="page_604">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389604x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft16">Rovdjursförvaltning i Norge och Finland m.m., erfarenheter från USA och Kanada SOU 2007:89</P>
<P class="p609 ft2">Tabell 22.1 Översikt över Norges beståndsmål per förvaltningsregion</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td277"><P class="p27 ft13">Rovdjursregion</P></TD>
<TD class="tr9 td278"><P class="p1145 ft13">Björn</P></TD>
<TD class="tr9 td279"><P class="p1146 ft13">Lodjur</P></TD>
<TD class="tr9 td280"><P class="p306 ft13">Järv</P></TD>
<TD class="tr9 td281"><P class="p1147 ft13">Varg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><P class="p27 ft13">Region 1</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p15 ft13"><NOBR>Väst-Norge</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p462 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p1148 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p1149 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p1145 ft13">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><P class="p27 ft13">Region 2</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p15 ft13"><NOBR>Sör-Norge</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p462 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p1148 ft13">12</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p1149 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p1145 ft13">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td282"><P class="p27 ft13">Region 3 Oppland</P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p462 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p1148 ft13">5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p1149 ft13">4</P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p1145 ft13">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td42"><P class="p27 ft13">Region 4</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td90"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td282"><P class="p27 ft13">Oslo/Akershus/Östfold</P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p462 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p1148 ft13">6</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p1149 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p1145 ft13">3*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td282"><P class="p27 ft13">Region 5 Hedmark</P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p462 ft13">3</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p1148 ft13">10</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p1149 ft13">5</P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p1145 ft13">3*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td282"><P class="p27 ft13">Region 6 <NOBR>Mitt-Norge</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p462 ft13">4</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p1148 ft13">12</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p1149 ft13">10</P></TD>
<TD class="tr1 td90"><P class="p1145 ft13">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td282"><P class="p27 ft13">Region 7 Nordland</P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p462 ft13">2</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p1148 ft13">10</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p1149 ft13">10</P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p1145 ft13">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td282"><P class="p27 ft13">Region 8 Troms och</P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td277"><P class="p27 ft13">Finnmark</P></TD>
<TD class="tr1 td278"><P class="p462 ft13">6</P></TD>
<TD class="tr1 td279"><P class="p1148 ft13">10**</P></TD>
<TD class="tr1 td280"><P class="p1149 ft13">10***</P></TD>
<TD class="tr1 td281"><P class="p1145 ft13">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td283"><P class="p27 ft13">Totalt</P></TD>
<TD class="tr1 td284"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td278"><P class="p462 ft13">15</P></TD>
<TD class="tr1 td279"><P class="p1148 ft13">65</P></TD>
<TD class="tr1 td280"><P class="p1149 ft13">39</P></TD>
<TD class="tr1 td281"><P class="p1145 ft13">3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p790 ft13"><SPAN class="ft13">*</SPAN><SPAN class="ft155">Region 4 och 5 har gemensamma mål for antal föryngringar av varg</SPAN></P>
<P class="p790 ft13"><SPAN class="ft13">**</SPAN><SPAN class="ft155">Varav 4 föryngringar i Finnmark</SPAN></P>
<P class="p837 ft13"><SPAN class="ft13">***</SPAN><SPAN class="ft156">Varav 3 föryngringar i Finnmark</SPAN></P>
<P class="p216 ft13">För kungsörn er målet för alla regioner att upprätthålla dagens häcknings bestånd <NOBR>(850–1</NOBR> 200 häckande par).</P>
<P class="p1150 ft7">Vintern <NOBR>2006–2007</NOBR> <NOBR>(oktober–februari)</NOBR> registrerades totalt 17 familjegrupper av varg i Sverige och Norge. Två av grupperna uppehöll sig bara i Norge (Julussa och Kynna), två hade revir på tvärs över riksgränsen (Gräsmark, Dals Ed – Halden) och 13 hade revir endast i Sverige. Vargarna i gränsreviren räknas enligt överens- kommelse till den svenska vargstammen.</P>
<P class="p1151 ft15">604</P>
</DIV>
<DIV id="page_605">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB389/GVB389605x1.jpg" style="width:324px;height:530px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr7 td275"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td276"><P class="p15 ft66">Rovdjursförvaltning i Norge och Finland m.m., erfarenheter från USA och Kanada</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1152 ft2">Figur 22.2 Karta över vargförekomst i Norge och gränsregionen mot Sverige</P>
<P class="p1153 ft28">Det gränsöverskridande renbetet i Sverige och Norge</P>
<P class="p665 ft7">Det gränsöverskridande renbetet har förekommit under mycket lång tid och har stöd i gammal sedvänja. Rättigheterna erkänns av både Sverige och Norge och har fått sitt starkaste uttryck i den s.k. Lappkodicillen som fogades till den år 1751 mellan Sverige och <NOBR>Danmark-Norge</NOBR> ingångna gränstraktaten, varigenom gränsen</P>
<P class="p1154 ft15">605</P>
</DIV>
<DIV id="page_606">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursförvaltning i Norge och Finland m.m., erfarenheter från USA och Kanada</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">mellan de båda länderna drogs upp. Lappkodicillen kodifierar att samerna har en rätt att bedriva renskötsel över landsgränsen.</P>
<P class="p17 ft7">Sedan år 1883 har det gränsöverskridande renbetet reglerats genom överenskommelser mellan Sverige och Norge, varigenom Lappkodicillen varit ”suspenderad” under konventionernas giltig- hetstid. Den senaste överenskommelsen, konventionen den 9 feb- ruari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning (SÖ 1972:15), Renbeteskonventionen, upphörde att gälla fr.o.m. den 1 maj 2005.</P>
<P class="p19 ft7">I en skrivelse (skr. 2004/05:79) till riksdagen anförde den förra regeringen att det gränsöverskridande renbetet i Sverige och Norge skulle kunna fortsätta utan några väsentliga olägenheter för ren- skötseln i respektive land med stöd av den alltjämt gällande Lapp- kodicillen. Riksdagen, 2004/05:MJU12, hade inget att invända mot regeringens bedömning. I budgetpropositionen för 2008 anförde den nuvarande regeringen att man delade den förra regeringens ståndpunkt i frågan och att förhandlingar med syfte att få till stånd en ny konvention pågår mellan länderna.</P>
<P class="p18 ft7">Lappkodicillen medger att samernas etablerade rättigheter skall fortsätta men inför vissa begränsningar och preciseringar i utöv- ningen av rättigheterna. En av kärnpunkterna i kodicillen är att samerna skall kunna företa sina säsongsförflyttningar med renarna trots att det tillkommit en statsgräns mellan betesområdena.</P>
<P class="p17 ft7">Det andra huvudelementet i kodicillen är av offentligrättslig art, nämligen regler om var den enskilde samen skall vara medborgare och vem som skall utöva världslig och andlig jurisdiktion över territoriet. Kodicillen innehåller detaljerade regler om medborgar- skap, rätt till land och vatten, neutralitet i krig, intern förvaltning och om domsrätt.</P>
<P class="p160 ft7">När det gäller samers rättigheter i grannlandet är främst kodi- cillens 10 § av intresse för utredningen. I bestämmelsen motiveras gränsbetestrafiken dels med samernas behov, dels med att flytt- ningarna sker enligt gammal sedvana. Vidare framgår att huvud- regeln är att de inflyttade samerna har samma rättigheter som lan- det egna samer när det gäller nyttjande av land och vatten. Det innebär att nationella regler gäller för det andra landet samer vid uppehåll i det andra landet.</P>
<P class="p1155 ft15">606</P>
</DIV>
<DIV id="page_607">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td275"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td276"><P class="p15 ft66">Rovdjursförvaltning i Norge och Finland m.m., erfarenheter från USA och Kanada</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft28">Finland</P>
<P class="p229 ft7">Enligt Art- och habitatdirektivet, bilaga 4, har Finlands population av varg inom renskötselområdet undantag från det strikta artskyd- det och populationen tas även upp i direktivets bilaga 5 med arter som får förvaltas. Finland har motsvarande undantag i Bernkon- ventionen.</P>
<P class="p268 ft7">Huvudansvaret för förvaltningen av stora rovdjur vilar på jord- och skogsbruksministeriet. Rovdjursbestånden omfattas av förvalt- ningsplaner som beslutas av ministeriet där rovdjurens, medbor- garnas och människornas behov beaktas. Ministeriet svarar bl.a. för jaktlagstiftningen, anvisningar och föreskrifter och man beslutar om övre gränsen för antalet rovdjur som får fällas med jaktlicens.</P>
<P class="p12 ft7">Ärenden som gäller jakt och viltvård sköts förutom av statliga myndigheter också av den s.k. lagstadgade jägarorganisationen dvs. Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårds- föreningarna. Jägarorganisationens uppgift anges i jaktlagen.</P>
<P class="p109 ft7">Renskötselområdet upptar drygt 36 % av Finlands yta. Det omfattar nästan hela Lapplands län och en stor del av Uleåborgs län. I Lapplands län är det bara städerna Kemi och Torneå samt Keminmaa kommun som inte ingår i renskötselområdet. Av Uleåborgs län ingår i området länets nordligaste och västligaste delar.</P>
<P class="p167 ft7">För att möta konflikterna som följer med ett ökande antalet rovdjur har det inrättats regionala rovdjursnämnder i Kainuu, Norra Karelen och Norra Savo sammansatta av olika intresse- grupper som ett forum för information och dialog. I förvaltnings- planerna, särskilt den som gäller varg, sägs att regionala nämnder ska kunna upprättas i områden där det finns ett behov. Initiativet ligger därvid på jaktvårdsdistrikten som ska se till att representa- tionen blir god.</P>
<P class="p484 ft7">Förvaltningsplanen för vargstammen är tvådelad. Den första delen presenterar bakgrunden till vargpolitiken. Den beskriver vargens biologi och vargstammens tillstånd samt jämför situationen i Finlands med internationella forskningsresultat. Den första delen handlat också om nationell lagstiftning, internationella förpliktelser och samarbetsformer, ekonomiska skador orsakade av vargar, vargens och människans gemensamma historia, tidigare mål för vården av vargstammen och den genomförda vården av stammen. Vidare innehåller den första delen forskningsmaterial som baserar sig på samrådsförfarande och som hör nära ihop med planens</P>
<P class="p459 ft15">607</P>
</DIV>
<DIV id="page_608">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjursförvaltning i Norge och Finland m.m., erfarenheter från USA och Kanada</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">åtgärdsdel, dvs. den egentliga förvaltningsplanen. Åtgärdsdelen tar upp grundläggande riktlinjer baserade sig på vargens biologi och andra faktorer som anses vara socioekonomiskt viktiga.</P>
<P class="p17 ft7">Björnstammen har utvecklats gynnsamt. Huvudmålet är att hålla björnstammen livskraftig men skygg mot människor, att minimera de olägenheter björnarna orsakar och att öka medborgarnas kun- skap om björnen. För förvaltningen av björnstammen indelas lan- det i fyra regioner; renskötselområdet, ett område för etablerad stam, ett utbredningsområde och ett område för stam under utveckling. I renskötselområdet och i området för en etablerad stam ska björnstammen hållas på dagens nivå. I utbredningsområ- det låter man antalet björnar öka måttligt. På det här sättet säker- ställer man att björnarna sprids till området för stam under utveck- ling. I den sistnämnda regionen låter man antalet björnar öka inom de gränser befolkningstätheten och näringsstrukturen tillåter.</P>
<P class="p332 ft7">Lodjursstammen har också utvecklats gynnsamt. När det gäller förvaltningen av lo delas Finland i två stora regioner; renskötsel- området och övriga Finland. I renskötselområdet ska stammen inte öka, men man strävar efter att säkerställa att lon kan röra sig mellan Skandinavien och Ryssland. Jaktlicenser ges särskilt för individer som skadar renar. I övriga Finland är målet en etablerad lodjurs- stam som möjliggör en naturlig utbredning. Söder om renskötsel- området styrs utvecklingen av stammen med hjälp av förvaltande jakt.</P>
<P class="p41 ft28">Lettland</P>
<P class="p162 ft7">Ett kortfattat avsnitt som rör Lettlands rovdjursförvaltning finns i kapitlet om Bernkonventionen, EG:s Art- och habitatdirektiv samt Fågeldirektiv, i avsnittet om kommissionens riktlinjer för tolk- ningen av Art- och habitatdirektivet.</P>
<P class="p207 ft28">USA och Kanada</P>
<P class="p162 ft7">Under hösten 2006 företog utredningen en studieresa i USA och Kanada för att ta del av erfarenheterna i dessa länder av rovdjurs- förvaltning och deras forskningsresultat.</P>
<P class="p17 ft7">Under resan genomfördes ett <NOBR>25-tal</NOBR> längre möten förutom med ansvariga departement i Washington och Ottawa, med federala och</P>
<P class="p534 ft15">608</P>
</DIV>
<DIV id="page_609">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr7 td275"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td276"><P class="p15 ft66">Rovdjursförvaltning i Norge och Finland m.m., erfarenheter från USA och Kanada</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1156 ft7">delstatliga förvaltare, rovdjursforskare, ranchägare, boskapsupp- födare, miljögrupper och björnjägare i delstaterna Minnesota, Wisconsin, Wyoming och Montana i USA och i provinsen Alberta i Kanada.</P>
<P class="p238 ft7">I USA studerades bl.a. problematiken med återinvandrande vargstammar och de intressekonflikter som uppstår i det samman- hanget. Vargens återkomst i USA är en parallell till den svenska situationen fast i en större skala. Vargen betraktas i USA som en hotad art och har fram till nyligen förvaltats av federala myndighe- ter. Ambitionen från den federala myndigheten är att ”avlista” vargen och överföra förvaltningen till delstaterna, så snart arten uppnått en gynnsam bevarandestatus. Erfarenheterna från USA präglar utredningens syn bl.a. på vargens förmåga att överleva och reproducera sig samt behovet av att utforma en rovdjursförvaltning i dialog med medborgarna.</P>
<P class="p1157 ft7">I Kanada har man en mycket lång tradition och erfarenhet av att leva med stora rovdjurspopulationer på nära håll. Det finns en stor acceptans bland befolkningen för rovdjuren vilket troligen har sin grund i den kanadensiska rovdjursförvaltningen, som förutom att vara starkt regionaliserad, är mycket väl utvecklad, sofistikerad och förutsägbar. Utredningens förslag när det gäller en regional rov- djursförvaltning i Sverige bottnar bl.a. i erfarenheterna från Kanada.</P>
<P class="p1158 ft7">Utredningens reseberättelse har fogats som bilaga till betänkan- det.</P>
<P class="p1159 ft15">609</P>
</DIV>
<DIV id="page_610">
</DIV>
<DIV id="page_611">
<P class="p1160 ft6"><SPAN class="ft6">23</SPAN><SPAN class="ft97">Rovdjurspolitikens intäkter och kostnader</SPAN></P>
<P class="p1161 ft28"><SPAN class="ft28">23.1</SPAN><SPAN class="ft64">Rovdjurspolitikens intäkter och kostnader</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">När man beskriver vad rovdjurspolitiken kostar staten ställs man inför det faktum att det också finns en intäktssida som till en del är av ideell natur och därmed närmast omöjlig att ange i ekonomiska termer. Hit hör t.ex. värdet av att landet har stora områden med orörd natur som hyser en mångfald av djur- och växtarter.</P>
<P class="p13 ft7">För många människor är tillgången till naturen för friluftsliv, rekreation, sport, kunskapsinhämtande eller andra aktiviteter något mycket betydelsefullt. Även från ett nationellt perspektiv är vid- sträckta naturområden med stora rovdjur en stor tillgång. Utom- lands ger det en positiv bild av Sverige. Det finns studier bland utländska researrangörer som visar att blotta vetskapen om att det finns stora rovdjur i Sverige utgör en betydande faktor för att göra Sverige intressant som turistland.</P>
<P class="p12 ft7">En mängd olika ekonomiska aktiviteter genereras av att männi- skor lockas till Sverige och till de områden i landet där det finns möjlighet att uppleva sådana naturvärden. Det skapar intäkter både för enskilda, företag och för staten.</P>
<P class="p12 ft7">Utredningen är inte beredd att försöka närmare ange vilket värde som intäktssidan skulle kunna tas upp till. Det är däremot klart att de stora rovdjuren har en betydande potential att skapa mervärden nationellt och lokalt. I ett särskilt avsnitt beskrivs rov- djursturism och dess möjligheter i Sverige.</P>
<P class="p1162 ft15">611</P>
</DIV>
<DIV id="page_612">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Rovdjurspolitikens intäkter och kostnader</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft28"><SPAN class="ft28">23.2</SPAN><SPAN class="ft64">Statens kostnader</SPAN></P>
<P class="p162 ft7">Kostnadssidan av rovdjurspolitiken är inte heller helt enkel att be- skriva i ekonomiska termer. Utredningen uppskattar att de offent- ligfinansiella kostnaderna för den sammanhållna rovdjurspolitiken kan beräknas till 155 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p17 ft7">Huvudposterna i summan utgörs av ersättningen till ren- näringen på 46 miljoner kronor, kostnaderna för samebyarnas in- venteringsverksamhet i renskötselområdet på ca 3 miljoner kronor, kostnaderna för länsstyrelsernas inventeringsverksamhet på 22 miljoner kronor, bidragen till förebyggande åtgärder och ersättning för rovdjursskador utanför renskötselområdet på ca 11 miljoner kronor, kostnaden för rovdjursforskningen på ca 16 miljoner kro- nor, kostnaden för informationsverksamhet på ca 5 miljoner kro- nor, kostnaden för analys av dödsorsaker för rovdjur vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, på en miljon kronor.</P>
<P class="p18 ft7">Till detta skall läggas länsstyrelsernas, centrala myndigheters, andra myndigheters och offentligfinansierade organs förvaltnings- kostnader. De viktigaste är Naturvårdsverket och Viltskadecenter, Miljödepartementet, Jordbruksdepartementet, Polis- och åklagar- väsendet, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) med Grimsö forsk- ningsstation samt Naturhistoriska riksmuseet.</P>
<P class="p19 ft7">Naturvårdsverket har 2,5 handläggartjänster för rovdjursför- valtningen samt kostnader bl.a. för Rovdjursforum och för DNA- analyser om tillsammans 9 miljoner kronor. En enkätundersökning bland landets länsstyrelser visar att enbart länsstyrelsernas arbete med rovdjursförvaltningen kan uppskattas till ca 64 årsarbeten – en kostnad som motsvarar ca 30 miljoner kronor.</P>
<P class="p19 ft7">Enligt en enkät som utredningen gjort använder landets polis- myndigheter sammanlagt ca tolv årsarbetskrafter för frågor om illegal jakt, inklusive personal för den del av helikopterverksam- heten som gäller illegal jakt. Här inräknas även arbetet på central nivå vid Rikspolisstyrelsen RPS och Rikskriminalpolisen RKP. Driftkostnaden för helikopterverksamheten i samband med över- vakning och insatser vid jaktbrott kan beräknas till en miljon kro- nor per år. Polisens totala kostnader motsvarar ca 7 miljoner kro- nor per år.</P>
<P class="p998 ft15">612</P>
</DIV>
<DIV id="page_613">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td285"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td286"><P class="p15 ft27">Rovdjurspolitikens intäkter och kostnader</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1163 ft28"><SPAN class="ft28">23.3</SPAN><SPAN class="ft64">Privatekonomiska kostnader</SPAN></P>
<P class="p665 ft7">Rovdjurspolitiken föranleder även privatekonomiska kostnader. Trots att ersättningssystemet kompenserar rennäringen och andra näringsidkare för viltskador föranleder rovdjurspolitiken extra- kostnader och merarbete för enskilda som inte täcks av någon ersättning.</P>
<P class="p82 ft7">Mycket arbete utförs dessutom ideellt inte minst i inventerings- sammanhang.</P>
<P class="p82 ft7">Jakträtten är knuten till ägandet av mark. Enskilda markägare gör ekonomiska förluster om de jaktbara viltstammarna minskar till följd av att rovdjuren blir fler i området. Desamma gäller om mar- ken blir mindre attraktiv på grund av risken för rovdjursangrepp på hundar. Jakten representerar idag stora värden. En enda jaktdag på bra marker kan i extrema fall ge markägaren tiotusentals kronor i inkomst. Mera normalt är jaktarrenden från 25 till drygt 100 kro- nor/hektar och år. Det representerar intäkter som minskar i takt med att det jaktbara viltet minskar.</P>
<P class="p337 ft7">Rovdjursförekomsten begränsar intäkterna från jakttarrenden. Som exempel kan nämnas att jaktarrendena på Sveaskogs marker i Bergslagen och Hälsingland har sänkts med totalt 2 miljoner kro- nor per år till följd av rovdjursförekomsten motsvarande en sänk- ning med upp till 25 %. Andra större markägare anger liknande effekter av rovdjurens närvaro för arrendepriserna.</P>
<P class="p1164 ft15">613</P>
</DIV>
<DIV id="page_614">
</DIV>
<DIV id="page_615">
<P class="p1165 ft6"><SPAN class="ft6">24</SPAN><SPAN class="ft97">Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser samt genomförandefrågor</SPAN></P>
<P class="p1166 ft7">Utredningen har enligt direktiven sin tyngdpunkt i en omfattande beskrivning av rovdjursstammarna och effekterna av deras utveck- ling samt i att genom förslagen till ett ökat regionalt och lokalt in- flytande åstadkomma en förbättrad legitimitet i rovdjursförvalt- ningen. Utredningen har dessutom haft att definiera gynnsam be- varandestatus, värdera <NOBR>EU-direktiv</NOBR> och lagstiftningsfrågor, samt insatser mot illegal verksamhet. Värderingen av ersättningssyste- met för rovdjursskador i renskötselområdet måste bedömas genom samlade predationsstudier innan mera säkra slutsatser kan dras i en utvärdering, även om utredningen redan i betänkandet föreslår vissa förändringar.</P>
<P class="p10 ft7">Utredningen har inte i första hand haft att värdera resursfrågor. Som framgår av redovisningen i betänkandet finansierar staten re- dan betydande insatser i rovdjursförvaltningen. Utredningen har mot bakgrund av detta begränsat sig till att föreslå några föränd- ringar som medför nya kostnader, varav en är av engångskaraktär.</P>
<P class="p1167 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft47">Den regionala rovdjursförvaltningen har tillförts resurser under den senaste tioårsperioden. Genom en förändrad or- ganisation, bl.a. för inventering av stora rovdjur, bör dessa resurser kunna tillvaratas på ett effektivare sätt när länssty- relserna enligt utredningens förslag får vidgade uppgifter och övertar hela den operativa rovdjursförvaltningen. Ut- redningen föreslår därutöver, mot bakgrund av vad som re- dovisats, att länsstyrelserna tillförs vissa ytterligare resurser i form av medel ur utgiftsområde 20 Allmän naturvård, ansla- get 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald med sammanlagt 8 miljoner kronor årligen, fördelade med 1,5 miljoner kronor</SPAN></P>
<P class="p387 ft15">615</P>
</DIV>
<DIV id="page_616">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser samt genomförandefrågor</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1168 ft7">till länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbot- tens län, med 4 miljoner kronor till länsstyrelserna i Dalar- nas, Gävleborgs, Uppsala, Värmlands, Västernorrlands, Västra Götalands, Västmanlands och Örebro län samt med 2,5 miljoner att fördelas bland övriga län. Medlen avser i hu- vudsak insatser för att i enlighet med konventionen om bi- ologisk mångfald förstärka den samhälls- och beteendeve- tenskapliga kompetensen hos länsstyrelserna i arbetet med att fördjupa dialogen i det demokratiska samhället om rov- djurspolitiken med såväl medborgare i allmänhet och intres- segrupper som med medborgare som är direkt berörda av rovdjurens närvaro.</P>
<P class="p1169 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft47">Den svenska databasen Rovdjursforum som Naturvårdsver- ket ansvarar för och som utgör ett nödvändigt instrument i rovdjursförvaltningen behöver utvecklas ytterligare i använ- darvänlighet och överskådlighet, vilket bl.a. understrukits i utvärderingen av rovdjursinventeringarna utanför rensköt- selområdet. Samma behov finns inom renskötselområdet. Rovdjursforum ska enligt utredningen även ha en publik del som kan bidra till att ge konkret saklig och lättillgänglig in- formation till allmänhet och media. Utredningen föreslår att 3 miljoner kronor anvisas som ett engångsbelopp ur anslaget för biologisk mångfald för en omgörning av Rovdjursforum.</SPAN></P>
<P class="p1170 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft47">Behovet av saklig och lättillgänglig information utvecklas i ett särskilt kapitel. De rovdjurscentrum som utredningen föreslår ska erhålla grundstöd har skolungdom och lärare som främsta målgrupp, men ska som målgrupp även ha en bred allmänhet och media. Informationscentrum ska fun- gera som kompetenscentrum för besökare, samt även arbeta via uppsökande verksamhet och webbaserad information. I dag finns informationscentrum i Järvsö och Orsa. Ett nytt informationscentrum ska enligt utredningens förslag in- rättas som fokuserar på rovdjurens roll i nationalparker samt i fjäll- och fjällnära områden och i renskötselområdet. En samlokalisering kan med fördel ske med den befintliga verksamheten vid Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk.</SPAN></P>
<P class="p1171 ft8">Utredningen föreslår att 8 miljoner kronor årligen anvisas för grundfinansiering av tre informationscentrum ur anslaget för biologisk mångfald. Anslaget föreslås ersätta de 4 miljoner</P>
<P class="p406 ft15">616</P>
</DIV>
<DIV id="page_617">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td287"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td288"><P class="p15 ft27">Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser samt genomförandefrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1172 ft7">kronor som under 2007 anvisats som projektmedel genom särskilt anslag från Naturvårdsverket. Nettoeffekten i för- hållande till 2007 är alltså 4 miljoner kronor. Fördelningen av medel bör ske genom beslut av Naturvårdsverket.</P>
<P class="p828 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft70">I kapitel 17 om viltskador och kapitel 11 om forskning redo- visar utredningen ett förslag om ett forskningsprogram för predationsstudier på ren och andra effekter av rovdjurs- förekomst för rennäringen som ska etableras under ledning av Naturvårdsverket. Särskilda medel ska avsättas under en fyraårsperiod.</SPAN></P>
<P class="p1173 ft7">För att bli relevant krävs att forskningen bedrivs i flera olika typer av renskötselområden, bl.a kalvningsland i såväl fjäll- som skogsmiljö. Parallella referensstudier bör efter- strävas i samverkan med finsk och norsk rovdjurs- och ren- näringsforskning. Resultaten skall ligga till grund för analys och en utveckling av ersättningssystemen för rovdjursskador i renskötselområdet med högre måluppfyllelse än dagens system. Utredningen föreslår att särskilda medel avsätts som ram under en fyraårsperiod med 10 miljoner kronor för hela perioden, dvs. i genomsnitt 2, 5 miljoner kronor per år. Kostnaden första året torde röra sig om en begränsad andel.</P>
<P class="p1174 ft7">Utredningens bedömning är att predationsstudierna till stor del bör kunna finansieras med <NOBR>EU-medel</NOBR> genom EU:s forsk- ningsfond och främst genom det nya finansieringsprogrammet för miljöprojekt Life+. En svensk medfinansiering kan komma att bli aktuell och bör enligt utredningen främst finansieras ur anslaget för biologisk mångfald.</P>
<P class="p1173 ft7">Utredningen föreslår vidare vissa höjningar av ersätt- ningsbeloppen för rovdjursskador för tillfällig och per- manent förekomst av varg, samt för föryngring och före- komst av björn. Utredningen avstår här från att framlägga konkreta förslag om anslag. Det bör ankomma på Sametinget att i sin anslagsframställning redovisa konkreta förslag till höjningar av ersättningsnivåerna, vilket kommer att medföra vissa kostnadsökningar för viltskadeersättningarna.</P>
<P class="p1175 ft7">Utredningen föreslår i kapitel 15 om en utvecklad rov- djursförvaltning en förstärkning av de regionala rovdjurs- gruppernas ställning. Förslaget får vissa kostnadseffekter för ersättningar till ledamöterna samt kostnader bl.a. för utbild- ning och kompetensutveckling. Kostnadseffekten är dock be-</P>
<P class="p1176 ft15">617</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_618">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser samt genomförandefrågor</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1168 ft7">gränsad och bör enligt utredningen bedömas i anslutning till länsstyrelsernas ordinarie anslagsframställningar.</P>
<P class="p1177 ft7">Även i övrigt finns vissa indirekta kostnader av de förslag utredningen framlägger. Dessa bör bedömas i anslutning till ordinarie budgetprocess.</P>
<P class="p819 ft7">Utredningen har i kapitlet om rovdjursförvaltning redovisat sin syn på det offentliga åtagandet vad gäller rovdjurspolitiken. Denna är i allt väsentligt ett statligt åtagande. Nuvarande insats- och am- bitionsnivå från staten behövs enligt utredningen även i fortsätt- ningen för att säkra kvaliteten och förbättra legitimiteten i rov- djursförvaltningen i en utveckling med ökande rovdjursstammar. Utredningen ser därför inte möjligheter att genom t.ex. omfördel- ning eller avgiftsuttag finansiera förslagen. Utredningen föreslår att den begränsade utgiftsökningen finansieras ur anslaget för biolo- gisk mångfald. Som understryks i utredningen är de stora rovdjuren centrala inslag i statens åtagande för biologisk mångfald.</P>
<P class="p245 ft28">Organisatoriska konsekvenser</P>
<P class="p162 ft7">Utredningen föreslår att den operativa rovdjursförvaltningen ska fullgöras av länsstyrelserna i nära samverkan med de lokala rov- djursgrupperna. Ett förstärkt instrument i förvaltningen ska utgö- ras av de regionala förvaltningsplanerna som ska utarbetas i sam- verkan mellan länsstyrelser och regionala rovdjursgrupper, god- kännas av länsstyrelsens ledning och fastställas av Naturvårdsver- ket. De regionala förvaltningsplanerna ska förnyas i en adaptiv för- valtning vart tredje år.</P>
<P class="p18 ft7">Förslaget tillsammans med andra förslag från utredningen kommer att innebära en fortsatt decentralisering av rovdjursför- valtningen som väl står i överensstämmelse med EU:s direktiv.</P>
<P class="p17 ft7">För Viltskadecenter innebär utredningens förslag en stabilare grund för den framtida verksamheten. Viltskadecenter ska enligt utredningen även leda det nyinrättade Rådet för rovdjursinventer- ingar utanför renskötselområdet. Även i övrigt föreslår utred- ningen vissa förändringar som bör få organisatoriska konsekvenser, bl.a. i polisorganisationen. Dessa bör tillsammans kunna genomfö- ras utan större kostnadskonsekvenser.</P>
<P class="p19 ft7">Utredningen föreslår att en förordning om rovdjursförvalt- ningen ska utformas senast i samband med den översyn av jaktlag-</P>
<P class="p163 ft15">618</P>
</DIV>
<DIV id="page_619">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td287"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td288"><P class="p15 ft27">Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser samt genomförandefrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft7">stiftningen som utredningen föreslagit. Förordningen ska beskriva de uppgifter som rovdjursförvaltningen har att utföra samt tydlig- göra ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter och aktörer.</P>
<P class="p227 ft28">Genomförandefrågor</P>
<P class="p166 ft7">Den förändring av struktur i rovdjursförvaltningen utredningen föreslår med bl.a. en regionalisering av den operativa förvaltningen kommer tillsammans med andra åtgärder som föreslås för en för- bättrad kvalitet i rovdjursförvaltningen att kräva insatser för ut- bildning och kompetensutveckling i såväl myndigheter som i de regionala rovdjursgrupperna. Här bör även Naturvårdsverket och Viltskadecenter liksom Sametinget ha en aktiv roll.</P>
<P class="p13 ft7">Kompetensutvecklingen kan ske samtidigt med att en ny struktur i rovdjursförvaltningen utvecklas. Åtgärderna bör kunna genomföras som ett led i ordinarie verksamhet. Utredningen före- slår därför ingen samlad organisation för förändringsarbetet. Där- emot bör regeringens regleringsbrev fungera som vägledande styr- instrument i förändringsprocessen. I dessa kan även krav på återre- dovisning av genomförda åtgärder anges.</P>
<P class="p1178 ft15">619</P>
</DIV>
<DIV id="page_620">
</DIV>
<DIV id="page_621">
<P class="p0 ft6">25 Författningskommentar</P>
<P class="p1179 ft28"><SPAN class="ft28">25.1</SPAN><SPAN class="ft64">Förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)</SPAN></P>
<P class="p7 ft10">44 §</P>
<P class="p248 ft7">Jaktbrott som avser hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt vilt, t.ex. stora rovdjur, ska inte längre utgöra grovt brott om det utförs av ägare eller vårdare av tamdjur i omedelbar anslutning till att tamdjur angrips. Ändringen tar sikte på sådana jaktbrott som innebär överträdelse av rätten till enskild skyddsjakt enligt 28 § JF och den tidsbegränsade förordningen (2007:127) med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp och där handlingen inte är straffri enligt de allmänna bestämmelserna om nöd. Begreppet ”tamdjur” är inte entydigt men får anses ha samma innebörd som i JF. Det innebär att alla tamdjursraser omfattas. Tamdjur inbegriper ren, nötdjur, häst, får och hund och andra tama djur som normalt hålls inomhus eller inom inhägnad. Djur som hålls inom s.k. vilthägn, t.ex. hjort eller vildsvin, hör dock inte hit.</P>
<P class="p108 ft7">Jaktbrott som avser hotat, sällsynt eller annars särskilt skydds- värt vilt, t.ex. stora rovdjur, ska heller inte utgöra grovt brott om brottet endast består i att ett villkor för jaktens bedrivande i Naturvårdsverkets eller länsstyrelsens beslut överträtts. Villkoret kan avse t.ex. när på dygnet jakten får bedrivas eller vilken jakt- metod som får användas. Däremot bör en överträdelse av en före- skrift om det antal djur som högst får fällas normalt inte föranleda en mildare brottsrubricering.</P>
<P class="p108 ft7">Jaktbrott som utförts vanemässigt eller i större omfattning, med otillåten hjälp av ett motordrivet fortskaffningsmedel eller någon annan motordriven anordning eller som utförts med en särskilt plågsam jaktmetod, ska utgöra grovt jaktbrott även om det utförts av ägare eller vårdare av tamdjur i omedelbar anslutning till att</P>
<P class="p1180 ft15">621</P>
</DIV>
<DIV id="page_622">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">tamdjur angrips eller endast består i att ett villkor för jaktens bedri- vande i Naturvårdsverkets eller länsstyrelsens beslut överträtts.</P>
<P class="p95 ft7">En åtalsprövningsregel införs som innebär att åklagare om det föreligger särskilda skäl, kan underlåta åtal om brottet utförts av ägare eller vårdare av tamdjur i omedelbar anslutning till att tam- djur angrips eller endast består i att ett villkor för jaktens bedri- vande i Naturvårdsverkets eller länsstyrelsens beslut överträtts.</P>
<P class="p353 ft10">44 a §</P>
<P class="p190 ft7">Ny paragraf. Försök och förberedelse till grovt jaktbrott kriminali- seras genom hänvisning till bestämmelserna i 23 kap. brottsbalken (avsnitt 13.14.5).</P>
<P class="p1181 ft28"><SPAN class="ft28">25.2</SPAN><SPAN class="ft64">Förslaget till lag (2008:xx) om ändring i lagen (2000:592) om viltvårdsområden</SPAN></P>
<P class="p1096 ft10">23 §</P>
<P class="p190 ft7">Om det är förenligt med jaktlagstiftningen ska en viltvårds- områdesförening om det behövs för viltvården kunna besluta om områdesjakt och gemensamhetsjakt på björn och lodjur. Ändringen får betydelse om björn och lodjursstammarna förvaltas genom licensjakt.</P>
<P class="p1182 ft15">622</P>
</DIV>
<DIV id="page_623">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft27">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1183 ft28"><SPAN class="ft28">25.3</SPAN><SPAN class="ft64">Förslaget till förordning om ändring i jaktförordningen (1987:905)</SPAN></P>
<P class="p7 ft10">6 §</P>
<P class="p1184 ft7">I den regionala förvaltning av stora rovdjur som utredningen före- slår, ska länsstyrelsen i områden där det finns björn, varg, järv eller lodjur, inom ramen för en regional förvaltningsplan fastställd av Naturvårdsverket, kunna besluta om licensjakt på arterna.</P>
<P class="p249 ft10">9 §</P>
<P class="p248 ft7">Länsstyrelsen får i ett enskilt fall medge undantag från bestämmel- sen om när på dygnet jakt på t.ex. björn, varg, järv och lodjur får bedrivas. I de fall Naturvårdsverket meddelar beslut om skyddsjakt på säl enligt 27 § eller beslut om jakt för t.ex. forsknings- och utbildningsändamål enligt 31 § första stycket 1 är det Naturvårds- verket som får medge undantag från bestämmelsen när på dygnet jakten får bedrivas.</P>
<P class="p539 ft10">15 §</P>
<P class="p248 ft7">Länsstyrelsen får i ett enskilt fall besluta om användningen av andra jaktmedel än vad som följer av JF och i det enskilda fallet medge undantag från kravet att fångat vilt omedelbart ska avlivas eller återges friheten. Naturvårdsverket ska även i fortsättningen kunna meddela föreskrifter i dessa frågor. Naturvårdsverket ska vidare i de fall verket fattar beslut om jakt kunna besluta om jaktmedel och undantag från kravet när det gäller fångat vilt. Den myndighet som beslutar om jakt dvs. oftast Länsstyrelsen och Naturvårdverket ska vidare i ett enskilt fall kunna besluta om undantag när det gäller jaktmedel, kravet att fångstredskap skall vara godkända och från förbudet att använda belysning vid jakt, utöver vad som är tillåtet enligt 14 §, när det är fråga om skyddsjakt enligt 27 § eller beslut om jakt för t.ex. forsknings- och utbildningsändamål enligt 31 § första stycket.</P>
<P class="p846 ft10">15 a §</P>
<P class="p248 ft7">Den myndighet som beslutar om jakt får i det enskilda fallet besluta om användningen av ett godkänt bekämpningsmedel för att döda fåglar som orsakar allvarliga skador eller olägenheter och besluta om undantag från förbudet att använda belysning vid jakt, utöver vad som är tillåtet enligt 14 §, vid all jakt utom skyddsjakt enligt 27 § eller jakt för t.ex. forsknings- och utbildningsändamål</P>
<P class="p414 ft15">623</P>
</DIV>
<DIV id="page_624">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7">enligt 31 § första stycket. Om flera län är berörda av beslutet och frågan om undantag ska prövas av länsstyrelsen, prövas frågan av länsstyrelsen i det län där huvuddelen av marken är belägen.</P>
<P class="p589 ft10">21 §</P>
<P class="p190 ft7">Naturvårdsverket får i det enskilda fallet medge undantag från jaktlagens förbud mot att bedriva jakt från motordrivna fortskaff- ningsmedel när det är fråga om jakt efter utter, valar och fladder- möss eller skyddsjakt enligt 7 § jaktlagen (1987:259) efter säl, rov- fåglar, utom kungsörn, och ugglor för att förhindra allvarliga ska- dor eller sådan jakt som sker för t.ex. forsknings- och utbildnings- ändamål enligt 31 § första stycket 1. I övriga fall får länsstyrelsen i det enskilda fallet medge undantag från jaktlagens förbud mot att bedriva jakt från motordrivna fortskaffningsmedel. Länsstyrelsen får således medge sådant undantag vid jakt efter stora rovdjur.</P>
<P class="p353 ft10">24 §</P>
<P class="p190 ft7">I den regionala förvaltning av stora rovdjur som utredningen före- slår, ska länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt enligt 7 § jaktla- gen (1987:259), dvs. sådan skyddsjakt som sker för att förhindra att viltbeståndet blir så stort att det finns risk för trafikolyckor eller allvarliga skador, i alla fall utom i fråga om säl, rovfåglar, utom kungsörn, och ugglor. I dessa fall är det Naturvårdsverket som fattar beslut.</P>
<P class="p589 ft10">27 §</P>
<P class="p190 ft7">I den regionala förvaltning av stora rovdjur som utredningen före- slår får Naturvårdsverket ge tillstånd till skyddsjakt på säl på en- skilds initiativ, medan länsstyrelsen får ge sådant tillstånd i fråga om björn, varg, järv, lo och örn.</P>
<P class="p95 ft7">Bestämmelsen förtydligas på så sätt att det är den som riskerar att utsättas för skada som är behöriga att ansöka om skyddsjakt hos Naturvårdsverket respektive länsstyrelsen. Konsekvensen av änd- ringen blir att det är den behöriga sökanden och ingen annan som kan få beslutet prövat i sak efter ett överklagande. Behörig att överklaga är nämligen den som beslutet angår, om det gått honom emot och beslutet är överklagbart.</P>
<P class="p1185 ft15">624</P>
</DIV>
<DIV id="page_625">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p15 ft27">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1029 ft10">58 §</P>
<P class="p1184 ft7">Länsstyrelsens beslut ska överklagas till allmän förvaltningsdomstol istället för till Naturvårdsverket. Alltjämt gäller att de beslut som räknas upp i andra punkten inte får överklagas. Som följd av att punkt 3 slopas fogas till uppräkningen över beslut som inte får överklagas i punkt 2 också beslut om fällavgift och särskild fäll- avgift för älg som ska betalas enligt 52 b och 52 c §§.</P>
<P class="p227 ft10">Ikraftträdandebestämmelsen</P>
<P class="p157 ft7">Förordningen ska träda i kraft när samtliga berörda länsstyrelser antagit förvaltningsplaner för de stora rovdjuren som fastställts av Naturvårdsverket.</P>
<P class="p912 ft28"><SPAN class="ft28">25.4</SPAN><SPAN class="ft64">Förslaget till förordning (2008:XX) om ändring i viltskadeförordningen (2001:724)</SPAN></P>
<P class="p7 ft10">3 §</P>
<P class="p248 ft7">Bidrag för förebyggande åtgärder i samebyarna ska inte räknas av från samebyns viltskadeersättning.</P>
<P class="p249 ft10">6 §</P>
<P class="p248 ft7">Ersättningssystemet för björn och kungsörn läggs om från en arealbaserad ersättning till ersättning som baserar sig dels på same- byns betesareal, dels på föryngring.</P>
<P class="p247 ft10">9 §</P>
<P class="p248 ft7">Som följd av att ersättningen för björn och kungsörn också ska baseras på föryngring ska länsstyrelserna efter samråd med same- byarna varje år inventera antalet föryngringar av dessa arter på samma sätt som redan gäller beträffande lodjur, varg och järv.</P>
<P class="p1186 ft15">625</P>
</DIV>
<DIV id="page_626">
</DIV>
<DIV id="page_627">
<P class="p0 ft6">Särskilt yttrande Ann Dahlerus</P>
<P class="p1187 ft7">Det har varit en värdefull erfarenhet att beredas tillfälle att delta i utredningen och följa arbetet fram till betänkandet. Några svårig- heter har dock varit att det inte funnits utrymme för mer principi- ella diskussioner om innebörd och konsekvenser av utredningens förslag, samt att de konkreta förvaltningsförslagen presenterades sent i processen. Sammantaget har detta gjort att det varit svårt att få en bra överblick över förslagen och de sammanvägda konsekven- serna av dessa.</P>
<P class="p108 ft7">Mitt övergripande intryck är att utredningen genomgående överskattar de problem rovdjuren orsakar, liksom jägaropinionens betydelse – medan den allmänna opinionens positiva inställning till rovdjur och naturvårdshänsynen kommer i skymundan. Samtidigt präglas utredningen av en övertro på ökad legal jakt som botemedel mot illegal jakt och mot den brist på acceptans för rovdjur som finns hos vissa grupper.</P>
<P class="p12 ft7">Mot denna bakgrund vill jag framhålla några särskilda problem i utredningen som jag finner oroande:</P>
<P class="p1188 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft157">att utredningen gjort alltför optimistiska bedömningar av de olika rovdjursarternas bevarandestatus utifrån ett un- derlag som har betydande brister</SPAN></P>
<P class="p1188 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft157">att utredningens förslag beträffande den skandinaviska vargstammens allvarliga genetiska situation är långt ifrån tillräckliga</SPAN></P>
<P class="p1188 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft157">att utredningens förslag om vargförvaltning leder till en omfattande jakt på varg utan hänsyn till att vargstammens allvarliga genetiska situation ännu är olöst</SPAN></P>
<P class="p1188 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft157">att utredningens förslag om att införa regionalt beslutsfat- tande om jakt på varg och järv är alltför riskabelt, samtidigt</SPAN></P>
<P class="p1180 ft15">627</P>
</DIV>
<DIV id="page_628">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Särskilt yttrande</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1189 ft7">som regionala förvaltningsmål är olämpliga för mycket små populationer</P>
<P class="p1190 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft157">att utredningen tolkat EU:s Art- och habitatdirektiv på ett sätt som urholkar skyddet för arter som ska vara strikt skyddade</SPAN></P>
<P class="p987 ft7">I anslutning till nedanstående beskrivningar av problemen ges också några rekommendationer.</P>
<P class="p427 ft28">1) Rovdjurens bevarandestatus</P>
<P class="p200 ft7">Avsnittet om Gynnsam bevarandestatus i betänkandet är grund- läggande eftersom det syftar till att definiera såväl innebörden av begreppet gynnsam bevarandestatus som den aktuella bevarande- statusen för respektive rovdjursart. I detta har utredningen, enligt min mening, vinnlagt sig om att arternas bevarandestatus ska fram- stå som så gynnsam som möjligt, och i denna ambition gjort avkall på en del grundläggande bevarandebiologiska och populations- genetiska aspekter som påverkar resultaten i hög grad.</P>
<P class="p18 ft7">Det finns ett antal problem i utredningens analys som påverkar de slutliga bedömningarna av rovdjurens bevarandestatus på ett oroväckande sätt.</P>
<P class="p1191 ft7"><SPAN class="ft7">-</SPAN><SPAN class="ft158">Utredningens förslag till definition av begreppet gynnsam bevarandestatus har en låg ambitionsnivå eftersom den endast beaktar bevarande på kort sikt (upp till 100 år) och inte tar hänsyn till att arterna även ska vara långsiktigt genetiskt livs- kraftiga.</SPAN></P>
<P class="p1192 ft7"><SPAN class="ft7">-</SPAN><SPAN class="ft158">I bedömningarna av bevarandestatusen har stor tyngd givits åt sårbarhetsanalyser som inte har beaktat viktiga faktorer som påverkar utdöenderisken.</SPAN></P>
<P class="p1191 ft7"><SPAN class="ft7">-</SPAN><SPAN class="ft158">Om IUCN:s krav på antal könsmogna individer inte är upp- fyllt kan, enligt IUCN:s principer, denna brist inte täckas upp med resultatet från en sårbarhetsanalys som antyder att det behövs betydligt färre individer.</SPAN></P>
<P class="p1191 ft7"><SPAN class="ft7">-</SPAN><SPAN class="ft158">En Missgynnad art (NT enligt Artdatabankens och IUCN:s hotklassificering) betraktas inte som livskraftig, och kan där- med inte heller ha gynnsam bevarandestatus. Utredningen har räknat IUCN:s hotkategori Missgynnad som livskraftig och</SPAN></P>
<P class="p427 ft15">628</P>
</DIV>
<DIV id="page_629">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td289"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p15 ft27">Särskilt yttrande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1193 ft7">föreslår att missgynnade arter ska ha gynnsam bevarande- status.</P>
<P class="p1194 ft7"><SPAN class="ft7">-</SPAN><SPAN class="ft158">Utöver artens livsmiljö, måste även den faktiska utbredningen av arten vara gynnsam enligt Art- och habitatdirektivet. Ut- redningen har bedömt vargstammens utbredning som gynn- sam (trots att varg knappast tillåts i de 40% av landet som ut- gör renskötselområdet, vilket allvarligt försvårar den så nöd- vändiga kontakten med finska vargar) och förväxlat begreppet med artens potentiella livsmiljö.</SPAN></P>
<P class="p1079 ft7">Utredningen föreslår också att Sverige bör utveckla gemensamma förvaltningsplaner med Norge, vilket ter sig både svårgenomförbart och riskabelt eftersom Norge har väsentligt lägre ambitionsnivåer med sina rovdjursstammar än Sverige.</P>
<P class="p12 ft7">Det skulle föra alltför långt att här gå in i detalj på varje arts be- varandestatus. Min allvarligaste invändning mot utredningens be- dömning gäller dock vargstammen.</P>
<P class="p109 ft7"><SPAN class="ft10">Vargens bevarandestatus </SPAN>är helt avhängig av att den genetiska problematiken får en stabil lösning, och innan dess kan svårligen någon adekvat bedömning göras. Utredningen föreslår att 230 var- gar skulle vara på gränsen till gynnsam bevarandestatus, förutsatt att det förekommer en kontinuerlig invandring om <NOBR>1–2</NOBR> individer per varggeneration (5år). En sådan invandring kan vara tillräcklig, men endast om inavelsnivån <SPAN class="ft10">dessförinnan </SPAN>sjunkit till en acceptabel nivå som är väsentligt mycket lägre än i dag, annars får invand- ringen liten effekt. Först när bägge dessa krav – en acceptabel in- avelsnivå och en kontinuerlig invandring – är uppfyllda kan en me- ningsfull prövning göras av hur många vargar det behövs i Sverige och/eller Skandinavien för att uppfylla kraven för gynnsam beva- randestatus på kort och på lång sikt. Det är viktigt att uppmärk- samma att det är långt till dess att dessa två viktiga förutsättningar för att vargstammen ska uppnå gynnsam bevarandestatus är upp- fyllda.</P>
<P class="p288 ft7"><SPAN class="ft10">Rekommendation</SPAN>: Innan en proposition utarbetas är det vik- tigt att regeringen ger expertis inom populationsgenetik, utdöende- riskanalys, och hotklassificering i uppdrag att göra erforderliga kompletteringar till kunskapsunderlaget, som även bör förankras i bredare vetenskapliga kretsar innan det antas.</P>
<P class="p1195 ft15">629</P>
</DIV>
<DIV id="page_630">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Särskilt yttrande</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft28">2) Vargstammens allvarliga genetiska situation</P>
<P class="p200 ft7">Enligt regeringens direktiv skulle utredaren ”analysera behovet av ökad genetisk variation i den <NOBR>mellan-skandinaviska</NOBR> vargpopulatio- nen och överväga åtgärder för detta”. Enligt min mening har detta inte gjorts i den utsträckning som är nödvändig. Vargstammen är extremt inavlad och inaveln förvärras med varje ny generation. En väsentlig del av den ursprungliga variationen i de genetiska anlagen har också försvunnit och fortsätter att försvinna. Utredningens be- skrivning att problemet är långsiktigt är felaktig. Den genetiska utarmningen innebär en påtaglig risk att vargstammen inte klarar t.ex. utbrott av nya sjukdomar, som kan dyka upp när som helst. Den genetiska situationen måste förbättras snarast, innan ett all- varligt sjukdomsutbrott kommer, innan kullstorlekarna minskar ytterligare och innan fler djur drabbas av allvarliga missbildningar.</P>
<P class="p312 ft7">De åtgärder som föreslås om förvaltningsmärkning och höjda ersättningar i renskötselområdet, liksom identifiering av skotrar är bra, men långt ifrån tillräckliga. Utredningen pekar på att det finns ett stort behov av invandring, men för inte något fördjupat reso- nemang om hur denna invandring ska uppnås. Att vargens före- komst i renskötselområdet fortsatt begränsas till enstaka föryng- ringar utanför åretruntmarkerna rimmar illa med behovet av denna kontinuerliga invandring.</P>
<P class="p1196 ft7">I utredningen saknas en analys av:</P>
<P class="p613 ft7"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft95">vad som krävs (inom de närmsta </SPAN><NOBR>2–3</NOBR> åren) för att snabbt få ner inavelsnivån i vargstammen till en acceptabel nivå, samt vad som krävs för att säkra minimikravet på antalet invandrade var- gar per generation för att upprätthålla den acceptabla inavels- nivån efter det att den uppnåtts.</P>
<P class="p1197 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft96">möjliga alternativa åtgärder för att tillföra nya gener ifall huvudstrategin, att möjliggöra kontinuerlig naturlig invandring, inte lyckas tillräckligt snabbt.</SPAN></P>
<P class="p491 ft8"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft96">hur stor den skandinaviska vargstammen skulle behöva bli för att vara långsiktigt genetiskt livskraftig, om vi varken lyckas få tillräcklig naturlig invandring eller vidtar andra åtgärder för att tillföra nya gener (worst case scenario).</SPAN></P>
<P class="p819 ft7">En sådan analys skulle sedan kunna ligga till grund för riksdagen att fatta beslut om genetiska mål och riktlinjer för vargstammen. Att vargstammen befinner sig i denna genetiska belägenhet är en av</P>
<P class="p457 ft15">630</P>
</DIV>
<DIV id="page_631">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td289"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p15 ft27">Särskilt yttrande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft7">människan orsakad situation, varför det även är ett moraliskt pro- blem som bör lösas snarast.</P>
<P class="p109 ft7"><SPAN class="ft10">Rekommendation</SPAN>: Ett rimligt sätt att hantera denna brist är att regeringen så snart som möjligt ger en särskild expertgrupp med relevant populationsgenetisk expertis i uppdrag att enbart utreda den svenska vargstammens genetiska dilemma med ovanstående frågeställningar som utgångspunkt.</P>
<P class="p1198 ft28">3) Jakt på varg och genetiska effekter</P>
<P class="p251 ft7">I utredningen finns förslag som leder till en betydande ökning av jakt på varg redan innan den allvarliga genetiska situationen kom- mit närmare sin lösning. Så länge som de två kraven – en acceptabel inavelsnivå och en kontinuerlig invandring – inte är uppfyllda, måste yttersta återhållsamhet iakttas beträffande jakt på varg. Varg- stammens genetiska hälsa ”tål” inte mer jakt utöver den mycket höga dödlighet på 33% som redan finns i stammen. All jakt förvär- rar de genetiska problemen. I detta perspektiv är det orimligt att redan när det svenska etappmålet uppnås sätta in en så omfattande jakt att vargstammens tillväxt stoppas. Etappmålet i sig är inte nå- got bevarandegenetiskt adekvat mål som innebär att vargstammen då uppnått sådan stabilitet att den skulle tåla omfattande jakt. Det är heller inte rimligt att bevilja jakt på varg i större omfattning i syfte att minska koncentrationen, eller att utöka jakten på annat sätt – innan den genetiska situationen är under kontroll.</P>
<P class="p386 ft7">Det saknas belägg för att mer legal jakt på varg stävjar den om- fattande illegala jakten eller förbättrar acceptansen hos de grupper som inte accepterar varg i dag. Under de senaste åren har möjlig- heterna till skyddsjakt på varg utökats i flera steg, samtidigt som skyddsjakt av enskilda personer underlättats genom förändringar i och tillägg till § 28 JF. Detta har inte lett till bättre acceptans – trots att just acceptansen varit ett huvudargument varje gång som skyddet för vargen har försvagats – och trots att varg nu kan skjutas praktiskt taget riskfritt i samband med förmodade attacker på tamdjur, inklusive hundar. Bara i år har <NOBR>5–6</NOBR> vargar skjutits med åberopande av § 28 eller dess motsvarighet i förordning (2007:127).</P>
<P class="p108 ft7"><SPAN class="ft10">Rekommendationer: </SPAN>Regering och riksdag bör slå fast att etappmålen för varg och järv fortfarande är just etappmål på väg mot en gynnsam bevarandestatus. Det bör även slås fast att varg- stammen inte ska decimeras på annat sätt än genom skyddsjakt på</P>
<P class="p379 ft15">631</P>
</DIV>
<DIV id="page_632">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Särskilt yttrande</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft7">enstaka skadegörande individer förrän stammens allvarliga gene- tiska situation är löst.</P>
<P class="p1199 ft28">4) Regional förvaltning</P>
<P class="p384 ft7">Utredningen föreslår att beslut om skyddsjakt och licensjakt ska fattas av var och en av landets länsstyrelser utan krav på att det finns fasta stammar i länet. Regionalt beslutsfattande om jakt på en så kontroversiell art som varg är direkt olämpligt, särskilt för en liten och sårbar population som brottas med stora biologiska pro- blem. Det är även olämpligt för den sårbara järvstammen. Det finns en uppenbar risk att starka lokala intressen försöker påverka läns- styrelserna, och det finns dokumenterade trakasserier av persona- len i form av ”otillåten påverkan” (Brå Rapport 2007:22), vilket kan påverka besluten i en, för svaga rovdjursstammar, ogynnsam rikt- ning. Det blir också svårare att överblicka konsekvenserna av skyddsjaktsbeslut som ges av flera länsstyrelser än om besluten tas av en central myndighet. Tvåhundra vargar är dessutom fortfarande en mycket liten djurpopulation som svårligen kan fördelas över landet med ett par föryngringar i varje län med mindre än att en omfattande jakt kontinuerligt måste styra och motverka djurens naturliga etableringsmönster. Regionala förvaltningsmål är endast relevanta om, och när, Sverige får en större vargstam.</P>
<P class="p1200 ft7">Det finns få exempel på regional förvaltning av rovdjur i värl- den. Norge och USA är två exempel. Federal förvaltning av varg i USA har nyligen införts i vissa delstater, men dessa är så stora att de i ett svenskt perspektiv närmast är att jämföra med nationell förvaltning. Decentraliseringen av rovdjursförvaltningen i Norge har inte visat på några entydiga konfliktdämpande effekter, samti- digt som kritik framförts för att ingen utvärdering gjorts av effek- terna på rovdjuren, trots höga jaktkvoter (FjällMistra 2004).</P>
<P class="p18 ft7">Utredningens resonemang om toleransnivåer som centrala in- slag i de regionala förvaltningsplanerna är både oklart och oroande. Det är tveksamt om det finns behov av toleransnivåer utanför ren- skötselområdet eftersom skadorna på tamdjur är så pass begränsade och heller inte ökar i proportion till rovdjurstammarnas ökning. Toleransnivåer förefaller också i praktiken kunna innebära maximi- nivåer för rovdjursstammarna, vilket står i klar motsättning till de uttalade ambitionerna med miniminivåer och etappmål i den svenska rovdjurspolitiken.</P>
<P class="p499 ft15">632</P>
</DIV>
<DIV id="page_633">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td289"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p15 ft27">Särskilt yttrande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1201 ft7"><SPAN class="ft10">Rekommendation</SPAN>: Det fulla operativa ansvaret för regional förvaltning (inklusive beslutsfattande om jakt) bör föras in succes- sivt med en art i taget, vartefter arterna uppnår uthållig gynnsam bevarandestatus och vartefter länsstyrelserna får mer erfarenhet av att hantera jaktbeslut. Det är lämpligt att börja med björnen, som har bäst bevarandestatus. Naturvårdsverket bör bemyndigas att överpröva beslut av länsstyrelsen. De ändringar som föreslås i Jaktförordningen, som bemyndigar länsstyrelserna att besluta om jakt på rovdjur ska inte gälla varg och järv. Det är viktigt att skriv- ningarna ”i län med fasta stammar” kvarstår.</P>
<P class="p1202 ft28">5) Tolkningen av Art- och habitatdirektivet</P>
<P class="p251 ft7">För att medge licensjakt på björn och lodjur i Sverige krävs att de svenska populationerna flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i EU:s art- och habitatdirektiv. I riksdagens rovdjurspolitiska beslut 2001 in- gick att Sverige skulle begära en sådan ändring för lodjur, men EU har ännu inte agerat på den punkten. För att ändå möjliggöra licensjakt föreslår Utredningen en mycket vidsträckt tolkning av en av de undantagsregler i Art- och habitatdirektivet – direktivets arti- kel 16.1.e – som medger undantag för strikt skyddade arter i bilaga 4 under speciella förutsättningar.</P>
<P class="p108 ft7">Den allvarligaste konsekvensen av en sådan tolkning av artikel 16.1.e är att den urholkar det skydd som direktivet är avsett att ge även för de arter som ska vara strikt skyddade och verkligen behö- ver vara så, som till exempel järv och varg (men även många andra arter). Utredningens tolkning – att 16.1.e skulle kunna åberopas för att tillåta jakt med populationsbegränsning som syfte – öppnar för jakt på både varg och järv i en utsträckning som vore olycklig för de bägge arternas utsikter att uppnå gynnsam bevarandestatus. Dessutom är utredningens tolkning en uppenbar förvrängning av det som lagstiftarna ursprungligen avsåg med undantagsregel 16.1.e, vilket sannolikt handlar om att fånga in/samla in vilda djur för förvaring i djurparker och för avelsändamål.</P>
<P class="p183 ft7"><SPAN class="ft10">Rekommendation</SPAN>: Regering och riksdag bör slå fast att Sverige ska tillämpa EU;s art- och habitatdirektiv på ett strikt och korrekt sätt, även vad gäller tolkningen av undantagsmöjligheten enligt ar- tikel 16.1.e. Samtidigt kan Sverige, som utredningen också föreslår, verka för att en fungerande mekanism införs i direktivet, som med- ger att arter med relativt god bevarandestatus kan flyttas till bilaga 5.</P>
<P class="p379 ft15">633</P>
</DIV>
<DIV id="page_634">
</DIV>
<DIV id="page_635">
<P class="p1203 ft6">Särskilt yttrande av Gunnar Glöersen och Börje Waldebring</P>
<P class="p1166 ft7">Utredarens övergripande skrivningar och förslag om större hänsyn till de människor och intressen som idag påverkas negativt av rov- djuren är mycket bra. Förslagen om ett utökat regionalt inflytande och toleransnivåer som översätts i övre beståndsmål på länsnivå välkomnas. Det är helt i linje med de önskemål som stora delar av landsbygdsbefolkningen har och de intressen som vi företräder. En tydlig och kommunicerbar rovdjurspolitik är en förutsättning för att den skall bli långsiktigt framgångsrik.</P>
<P class="p12 ft7">Mot den bakgrunden är det olyckligt att såväl den förra som den nu sittande regeringen inte gett utredaren direktiv att se över de nationella målen. Utredarens goda förslag och intensioner riskerar uppenbart att försvåras av överambitiösa nationella mål. Målen ska- par en ”inlåsningseffekt”, som innebär att man regionalt inte fullt ut kan hantera stora koncentrationer av rovdjur om de nationella målen inte nåtts. Främst gäller detta miniminivån för lodjur och etappmålet för varg.</P>
<P class="p108 ft7">En förutsättning för att förhindra inlåsningseffekt är att det fastställs nya nationella mål i nivå med vad den förra rovdjurs- utredningen föreslog. Det innebär maximalt 200 familjegrupper av lodjur i Sverige och maximalt 20 föryngringar av varg i Skandina- vien. Eftersom utredningsdirektiven förhindrat utredningen att föreslå nya nationella mål, måste regering och riksdag på eget initi- ativ se till att de nationella målen blir realistiska.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr9 td290"><P class="p15 ft7">Gunnar Glöersen</P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p15 ft7">Börje Waldebring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1204 ft15">635</P>
</DIV>
<DIV id="page_636">
</DIV>
<DIV id="page_637">
<P class="p0 ft6">Särskilt yttrande av Lotta Samuelson</P>
<P class="p1187 ft7">Utredningen lägger fram förslag till en utvecklad rovdjursförvalt- ning som i större omfattning än i dag söker dialog och delaktighet med människor som berörs av rovdjuren och som eftersträvar större förutsägbarhet och tydlighet. Därmed kan förhoppningsvis rovdjuren och den politik som avser att bevara rovdjuren accepteras av bredare befolkningsgrupper än i dag och illegal jakt på rovdjur motverkas och minskas. Jag ansluter mig till helheten i utred- ningen, men har avvikande mening i följande frågor:</P>
<P class="p227 ft10">Revision av Art och Habitatdirektivet</P>
<P class="p315 ft7">Jag anser till skillnad från utredningens förslag att man inte bör re- videra Art- och habitatdirektivet eller Fågeldirektivet innan inten- tionerna i direktiven är implementerade. Föreslagna Natura 2000 områden måste etableras och åtgärdsplaner för listade arter utfor- mas innan en revision startas. Annars riskeras att syftet med direk- tivet som helhet inte uppnås. Däremot anser jag i linje med utred- ningen att det är befogat att Sverige under ordförandeskapet i EU 2009 tar upp behovet av att införa en mekanism i direktiven som gör det möjligt att flytta arter eller populationer av arter som upp- nått gynnsam bevarandestatus från bilaga 4 till bilaga 5.</P>
<P class="p227 ft10">Toleransnivåer – övre beståndsmål</P>
<P class="p194 ft7">Utredningen lägger fram ett förslag om toleransnivåer. Begreppet toleransnivåer är bra eftersom det kan hjälpa till att skapa en tyd- lighet i rovdjursförvaltningen gentemot människor som bor och vistas i områden med rovdjur. Toleransnivåer bör utgå ifrån kon- fliktnivåer och till skillnad från utredningens förslag anser jag att</P>
<P class="p841 ft15">637</P>
</DIV>
<DIV id="page_638">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Särskilt yttrande</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft7">bör man undvika att sätta toleransnivåer i form av övre bestånds- mål.</P>
<P class="p179 ft7">Olika rovdjursindivider av samma art orsakar olika omfattning av konflikter. Om man sätter övre beståndsmål baserat på upp- skattningar av hur mycket tamdjursattacker och andra konflikt- områden en individ av en viss rovdjursart orsakar, riskerar man att i onödan skjuta bort skygga rovdjur som inte eller i liten omfattning skulle ha orsakat konflikter, och i värsta fall etablerar sig istället mer riskbenägna rovdjurindivider.</P>
<P class="p19 ft7">Hellre än att sätta ett övre beståndsmål bör man sätta en övre gräns för mängden konflikter, t.ex. antal tamdjursattacker och be- sök nära bebyggelse som kan accepteras. De regionala rovdjurs- grupperna bör utarbeta en handlingsplan för åtgärder om tolerans- nivån för konflikter överskrids. Den handlingsplanen bör vara så konkret och tydlig och allmänt kommunicerad att alla berörda vet vad som gäller. Dessutom bör beredskapen hos berörd myndighet vara så hög att åtgärden kan omsättas snabbt och effektivt om tole- ransnivån överskrids.</P>
<P class="p406 ft10">Effekter av jakt på rovdjur</P>
<P class="p200 ft7">Utredningen betonar vikten av jakt som metod för bestånds- övervakning, men gör ingen analys av jaktens effekter på små po- pulationer, trots att Sveriges bestånd av järv och varg fortfarande är begränsade och i vargens fall även gravt inavlad. En sådan analys bör ingå i en framtida adaptiv förvaltning.</P>
<P class="p1205 ft15">638</P>
</DIV>
<DIV id="page_639">
<P class="p1206 ft107">Särskilt yttrande av Malin Brännström, SSR, och Ragnhild Svonni, Sametinget</P>
<P class="p1207 ft7">För att uppnå livskraftiga rovdjursstammar i Skandinavien är det avgörande att det finns en acceptans för rovdjursförvaltningen inom renskötselområdet. I en ny studie om renskötarhushållens livskvalitet, som genomförts av Södra Lapplands forskningsenhet, beskrivs att ett av de två hot som upplevs som störst mot rensköt- seln är rovdjuren. Inom rennäringen finns i dag en stor frustration över rovdjurspolitiken och förvaltningen av rovdjuren, även om det finns goda exempel regionalt. Rovdjurens effekter på rennäringen och för de enskilda renägarna är mycket mer än bara förluster av djur och rätten till en korrekt ersättning. För att rovdjuren inte ska upplevas som ett hot, krävs en insyn i förvaltningen av rovdjuren, en känsla av att kunna påverka sin egen situation och en ökad sam- syn när det gäller målen samt vilka förvaltningsmässiga och eko- nomiska medel som ska användas. En regional förvaltning som utgår från det lokala perspektivet och beaktar de konflikter som finns är en nödvändighet.</P>
<P class="p288 ft7">Vi upplever att de förslag som finns i utredningen är ett steg i rätt riktning för att förbättra rovdjurssituationen och förtroendet för rovdjursförvaltningen inom renskötselområdet. Men vi anser inte att utredaren har ägnat tillräcklig uppmärksamhet och tid åt att analysera förhållandena inom renskötselområdet. Enligt direktiven till utredningen skulle utredaren bl.a. redovisa effekterna för ren- näringen av rovdjursstammarnas utveckling, genomföra en förnyad prövning av begreppet toleransnivåer inom renskötselområdet, analysera nuvarande ersättningsnivåer och regelverk för ersättning för rovdjursförekomst i renskötselområdet samt utvärdera effek- terna av det nya ersättningssystemet. Utredningen har ägnat dessa frågor mycket begränsad uppmärksamhet. Denna otillräckliga ana- lys medför att förslagen inte är så konkreta som vi hade önskat.</P>
<P class="p801 ft15">639</P>
</DIV>
<DIV id="page_640">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Särskilt yttrande</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft7">SSR och Sametinget har alltsedan 1996 framhållit vikten av att införa toleransnivåer för varje sameby som ett effektivt verktyg inom rovdjursförvaltningen. Utredarens förslag är i rätt riktning, men vi hade önskat att utredningen hade presentera en konkretare modell för hur toleransnivåerna ska arbetas fram inom renskötsel- området, på samebynivå. Detta för att undvika en för stor regional skillnad i utformningen av toleransnivåerna.</P>
<P class="p18 ft7">Kravet på genomskinlighet och förståelse gäller självklart även den ekonomiska ersättningen till samebyarna för rovdjursföre- komst och för samebyarnas medverkan i inventeringen. Som en utgångspunkt är utredningens förslag i denna del bra, men utreda- ren har i sitt arbete fokuserat för mycket på avsaknaden av preda- tionsstudier för att kunna presentera rovdjurens effekter på ren- näringen. Vi menar att acceptansen för dagens ersättningssystem och eventuella förändringar hade kunnat analyseras trots avsakna- den av aktuella predationssiffror. En annan brist är att utredaren i samband med att ersättningssystemet för björn och örn föreslås förändras, inte redovisar hur inventeringen av dessa arter ska gå till och vilka konsekvenser förslaget får.</P>
<P class="p332 ft7">Inom renskötselområdet finns ett behov av en utvärdering av både metoder och organisation av inventeringsarbetet. Inven- teringen inom renskötselområdet har nästan helt utelämnats i utredningen, vilket är en påtaglig brist. Detta arbete överlämnas nu i stället till Sametinget att genomföra, vilket riskerar att leda till att nödvändiga förändringar skjuts på framtiden. Sametinget har under många år pekat på att anslaget till samebyarnas medverkan i inven- teringsarbetet inte har höjts sedan 1995. Detta innebär att same- byarna i dag lägger ner väldigt stora resurser själva, både ekono- miskt och personellt. Detta måste beaktas i det fortsatta arbetet med en utvecklad rovdjursförvaltning, inte minst när nya arter nu ska inventeras.</P>
<P class="p256 ft7">Vi efterfrågar en fortsatt utveckling av rovdjursförvaltningen inom renskötselområdet där arbetet måste komma igång redan innan de föreslagna predationsstudierna genomförts. Arbetet med toleransnivåer på samebynivå måste påbörjas omedelbart.</P>
<P class="p17 ft7">Den förra rovdjursutredningen (SOU 1999:146) föreslog att det inte skulle finnas någon fast vargstam i renskötselområdet. Denna bedömning stöddes av SSR och Sametinget. Att nu vidhålla den linje regeringen fastslog i prop. 2000/01:57 att vargföryngringar ska tillåtas inom renskötselområdet utanför åretruntmarkerna menar vi inte är acceptabelt. Samarbetet mellan samebyarna och länsstyrel-</P>
<P class="p406 ft15">640</P>
</DIV>
<DIV id="page_641">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td289"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p15 ft27">Särskilt yttrande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft7">serna utvecklas sakta och arbetet med t.ex. toleransnivåer och andra förvaltningsverktyg har ännu inte kommit igång. Att hitta en gemensam förvaltningsgrund för de rovdjursstammar av lo, järv, björn och örn som i dag finns i renskötselområdet kommer att kräva hårt arbete och ett förtroende mellan olika intressenter i systemet. Att tillåta vargföryngringar inom renskötselområdet tror vi kommer att försvåra arbetet avsevärt. För stora delar av ren- skötselområdet är tillgången på vinterbete den stora begränsande faktorn för samebyarna. Vi ställer oss därför starkt frågande till vilka vinterbetesområden som kan rymma föryngringar av varg utan att detta får stora konsekvenser för rennäringen. En av de vik- tigaste faktorerna för att Sveriges vargstam ska kunna överleva är att invandrande vargindivider österifrån har möjlighet att nå den skandinaviska vargpopulationen. Vi anser därför att förvaltningen i stället ska inriktas på att låta enstaka vargindivider passera rensköt- selområdet.</P>
<P class="p1208 ft15">641</P>
</DIV>
<DIV id="page_642">
</DIV>
<DIV id="page_643">
<P class="p0 ft6">Särskilt yttrande Robert Franzén</P>
<P class="p1209 ft28">Framgångsrik förvaltning</P>
<P class="p169 ft10">Då jag började på Naturvårdsverket 1974 ansågs det finnas 1 varg, 100 järvar, 600 björnar och 700 lodjur i landet – inalles ca 1 400 stora rovdjur. Under den tid som förflutit har stammarna av egen kraft vuxit till omkring 4 500, dvs. mer än en tredubbling på drygt 30 år. Det är i ett internationellt perspektiv unikt.</P>
<P class="p355 ft10">De konflikter som finns har hanterats främst genom förbättrade ersättningar i kombination med ökad information till drabbade djurägare. Även arbetet med förebyggande åtgärder har varit fram- gångsrikt. Skadorna av stora rovdjur har inte ökat i förhållande till rovdjursstammarnas ökning och samhällets totala kostnader per år för skador på tamdjur – renar undantaget – uppgår till blott dryga miljonen motsvarande <NOBR>2–3</NOBR> nya Volvobilar.</P>
<P class="p356 ft78">Rovdjursförvaltningen har varit framgångsrik med undantag för den fortfarande alltför omfattande illegala jakten. Efter det att rov- djurspolitiken antogs 2001 har även betydande resurser tillförts. Utredningens beskrivning av dagens situation känns främmande för mig och sannolikt även för många andra som arbetar i rov- djursförvaltningen. Det är en brist att det i utredningens expert- grupp inte funnits några representanter från den regionala förvalt- ningen, dvs. länsstyrelserna, eftersom de redan i dag, har ett bety- dande ansvar för den operativa rovdjursförvaltningen, som enligt utredningens förslag skall vidgas ytterligare.</P>
<P class="p846 ft28">Analys saknas</P>
<P class="p169 ft10">Utredningen har tolkat sitt uppdrag mycket vidlyftigt. Effekterna av den förda rovdjurspolitiken skulle enligt direktiven utvärderas. Den nuvarande sammanhållna rovdjurspolitiken tydliggörs inte i utredningen annat än i undantagsfall.</P>
<P class="p437 ft15">643</P>
</DIV>
<DIV id="page_644">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Särskilt yttrande</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p734 ft82">Enligt min bedömning så har utredningen fokuserat på fel saker. I utredningens expertgrupp ifrågasattes utredarens upplägg att fo- kusera på artbeskrivningarna i stället för på effekterna av den förda rovdjurspolitiken av flera deltagare redan vid det första mötet i au- gusti 2006. Under det första året diskuterades främst arternas bio- logi, deras historiska och nuvarande utbredning samt hur de in- venterats i Mellansverige och vilka bytesdjur de tar. Förhållandena i renskötselområdet uppmärksammades endast marginellt och jägar- nas svårigheter har framhållits på rennäringens bekostnad. De ne- gativa sidorna av rovdjuren beskrivs ensidigt och inte på ett balan- serat sätt. Skildringen är genomgående mycket dyster. Utredning- ens beskrivande delar är dessutom onödigt omfångsrika.</P>
<P class="p332 ft10">Utredningens analys av den förda politikens konsekvenser sak- nas i väsentliga delar och då främst beträffande förvaltningen av rovdjur. Exempelvis beskrivs och analyseras inte effekterna av den i vissa delar omfattande jakt efter rovdjur som redan genomförts, Det har under perioden <NOBR>2001–2007</NOBR> fällts ca 460 lodjur och närmare 750 björnar lagligt i Sverige. Vissa beslut om jakt efter dessa rov- djur har också decentraliserats till länsstyrelserna som ett resultat av den förda politiken.</P>
<P class="p19 ft10">Det som i vårt land, enligt min bedömning, är svårt att förena med växande rovdjursstammar är rovdjur i renskötselområdet och jakt med löshund i vargområden. Rennäringens företrädare uppvi- sar en ökad vilja att finna konstruktiva lösningar i renskötselområ- det, medan de som i debatten hörs företräda jägarna ofta intar en oförsonlig hållning, som jägarorganisationerna inte heller mäktar med att ta avstånd från.</P>
<P class="p207 ft28">Jakten granskas inte</P>
<P class="p310 ft82">Jakttider och jaktmetoder beskrivs och analyseras överhuvudtaget inte. Exempel på det är: att lodjursjakten sker under artens par- ningstid, att lodjur går i fällor avsedda för andra djur, att järvjakt bedrivs vid lyor på honor med ungar, att alltfler björnar numera fälls efter det att de jagats av ett koppel av hundar, att krav rests att jakt efter björn åter skall tillåtas vid åtel. Dessa och även andra frå- gor beträffande jakt och jaktetik borde ha lyfts fram och diskute- rats i utredningen. Likaså hade det varit värdefullt att mer i detalj belysa hur selektiv jakt på ”problemdjur” skall genomföras – skall</P>
<P class="p616 ft15">644</P>
</DIV>
<DIV id="page_645">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td289"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p15 ft27">Särskilt yttrande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">hänsyn tas till jaktetiska regler eller skall alla jakt- och fångsmeto- der tillåtas och vilket utrymme ger lagstiftningen?</P>
<P class="p65 ft10">Att Sverige år 2003 fick ett s.k. motiverat yttrande från EU- kommissionen nämns i förbigående som ”invändningar från kom- missionen” i utredningen. Ett motiverat yttrande kan jämställas med en stämningsansökan. Enligt kommissionens bedömning tillät Naturvårdsverket en alltför omfattande lodjursjakt i Mellansverige, dvs. i områden utan renskötsel. I motsats till detta återges EG- domstolens beslut avseende den finska vargjakten i detalj och do- men används även för att legitimera en utvidgad rovdjursjakt även i Sverige.</P>
<P class="p511 ft82">Svenska Jägareförbundets unika roll med det så kallade allmänna uppdraget omnämns inte i beskrivningen av rovdjursförvaltningen. Under 2007 fick förbundet 43,43 miljoner från regeringen för att ”leda delar av jakten och viltvården i Sverige”. Av dessa medel ut- gick 11,5 miljoner för information. I regeringens uppdragsbeskriv- ningen står bl.a.: ”Informationen skall vara objektiv. Uppdraget omfattar dock inte något informationsansvar i fråga om de stora rovdjuren.” Det allmänna uppdraget är inte reglerat i någon för- ordning. Jägareförbundets allmänna uppdrag och att förbundet där- utöver företräder ett särintresse innebär att förbundet har en sär- ställning i jämförelse med andra intresseorganisationer.</P>
<P class="p183 ft10">Det bör också uppmärksammas att jaktintressena är opropor- tionerligt väl företrädda i de hittillsvarande regionala rovdjursgrup- perna inte bara genom jägarorganisationerna utan ofta även genom företrädare för andra intressen som markägare, skogsnäring och tamdjursägare.</P>
<P class="p12 ft10">Utredningen uppmärksammar inte heller att skogsnäringen inom sitt sektorsansvar rimligen också måste ta hänsyn till såväl rovdjuren som rovdjurspolitiken. Skogsstyrelsen, skogsnäringen och de stora skogsbolagen har genomgående ”passat” i rovdjurs- frågan och näst intill unisont hävdat att klövviltstammarna skall hållas på låga nivåer för att minska skogsskadorna. Att ett sådant ställningstagande kommer i konflikt med möjligheten att hålla rov- djur (främst varg, men i viss mån även björn) och samtidigt ge ut- rymme för jakt på klövvilt på markerna behandlas inte av utred- ningen.</P>
<P class="p356 ft82">Utredningen tassar således på tårna då det gäller jaktens eventu- ella negativa effekter på rovdjursstammarna trots att jakten får ett eget kapitel i utredningen – kapitel 19. Markägarnas och skogs- näringens ansvar framhålls genomgående i positiva ordalag som</P>
<P class="p402 ft15">645</P>
</DIV>
<DIV id="page_646">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Särskilt yttrande</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">t.ex. då det gäller möjligheten att framgent öka antalet potentiella boträd för kungsörn.</P>
<P class="p543 ft28">Förvaltning i bakvattnet</P>
<P class="p310 ft82">De omtvistade förvaltningsfrågorna har diskuterats under utred- ningens ordinarie möten först under hösten 2007 och många skarpa förslag har presenterats först efter det att de ordinarie månads- mötena avslutats och dessa har därmed inte diskuterats i expert- gruppen. Utredningens förslag beträffande den framtida rovdjurs- förvaltningen synes dock vara rimliga, vid en hastig betraktelse, men många av förslagen saknar stringens och tydlighet. Det kom- mer att ge utrymme för vida tolkningar av aktörer med diametralt olika uppfattningar som, enligt utredningens förslag, skall forma den framtida rovdjurspolitiken regionalt.</P>
<P class="p1210 ft78">Toleransnivåer preciserar inte och inte heller exemplifierar ut- redningen vilka kriterier och andra bedömningar som skall vara vägledande. Begreppet toleransnivåer definieras inte på annat sätt än att alla faktorer som medverkar till att skapa konflikter skall in- nefattas. Hur toleransnivåerna skall vägas mot uppställda mål och andra motstående intressen i rovdjursförvaltningen görs inte. Läns- styrelserna och de regionala rovdjursgrupperna skall enligt utred- ningens förslag i denna del ha en avgörande roll.</P>
<P class="p327 ft82">Redan har 20 länsstyrelser utarbetat regionala förvaltningsplaner för rovdjur som diskuterats och förankrats i de regionala grup- perna. Någon närmare analys av hittillsvarande arbete i dessa grup- per och de svårigheter de brottats med görs inte av utredningen. Länsstyrelserna skulle enligt den nuvarande politiken ta fram regi- onala delmål för lodjur och björn som skulle fastställas av Natur- vårdsverket. De av länsstyrelserna presenterade förslagen når inte upp till det nationella målet för lodjur.</P>
<P class="p18 ft10">Framtagandet av förvaltningsplaner med förankring i de regio- nala rovdjursgrupperna presenteras nu av utredningen som om det vore något helt nytt och saliggörande för såväl människor som rov- djur.</P>
<P class="p1155 ft15">646</P>
</DIV>
<DIV id="page_647">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td289"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p15 ft27">Särskilt yttrande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft28">De nationella målen åsidosätts</P>
<P class="p329 ft78">Utredningen skall enligt direktiven inte ompröva de etappmål och miniminivåer som riksdagen antagit. Däremot skall utredningen bl.a. ”analysera behovet av ytterligare åtgärder för att nå etappmål och miniminivåer” och ”ange innebörden av en gynnsam bevaran- destatus för respektive art”. Utredningen har tagit fasta på den se- nare punkten och utifrån egna tolkningar av vetenskapliga och in- ternationella dokument kommit fram till att björn, lodjur och kungsörn har gynnsam bevarandestatus i landet och att järven har ”på gränsen till” gynnsam bevarandestatus. Endast vargen har ”ännu inte” uppnått en sådan bevarandestatus.</P>
<P class="p356 ft78">En faktor som enligt min uppfattning måste vägas in i sådana bedömningar är att rovdjursstammarna även framöver snabbt kan påverkas främst genom jakt, men också av andra orsaker. Sådana erfarenheter finns i närtid. Exempelvis har lodjursstammen genom jakt reducerats kraftigt i delar av renskötselområdet, medan mot- svarande förväntade ökning i södra Sverige har uteblivit.</P>
<P class="p316 ft78">För att förstärka intrycket av arternas gynnsamma bevarande- status tar utredningen hjälp av Norge. Utredningen menar att rov- djursstammarna i Sverige och Norge skall betraktas som gemen- samma. Jag delar bedömningen att ländernas båda rovdjursstammar ur ett biologiskt perspektiv skall betraktas som en och samma po- pulation. Eftersom den politiska viljan att bevara rovdjuren och förvaltningen skiljer sig väsentligt och har gjort så under lång tid trots betydande ansträngningar att få ett närmande, så kan en sådan tolkning ur ett förvaltningsperspektiv, resultera i oproportionella negativa konsekvenser för de svenska rovdjuren. Norge däremot kan fortsätta på sin inslagna linje med hänvisning till att de har ge- mensamma rovdjursstammar med Sverige.</P>
<P class="p847 ft28">Utrymmet för jakt undanröjs</P>
<P class="p329 ft82">Genom att framhäva att rovdjursstammarna i Sverige har gynnsam bevarandestatus så är en av de två viktigaste förutsättningarna för att överhuvudtaget tillåta jakt enligt jaktlagstiftning undanröjd (6 och 23a §§ i jaktförordningen). Utredningen menar att även li- censjakt kan komma ifråga för varg och järv och att besluten skall flyttas till regional nivå – dvs. länsstyrelserna. Därmed negligeras de fastställda nationella målen på ett försåtligt sett. Få riksdagspoliti-</P>
<P class="p390 ft15">647</P>
</DIV>
<DIV id="page_648">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Särskilt yttrande</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">ker med självaktning kan uttrycka tvivel att beslut skall fattas regi- onalt med lokalt inflytande. Därmed har förvaltningen av våra rov- djursstammar återbördats till den ordning som gällde fram till slu- tet av <NOBR>1970-talet.</NOBR></P>
<P class="p406 ft28">Ett lyckat exempel</P>
<P class="p310 ft82">Jag vill understryka att den förda svenska rovdjurspolitiken är in- ternationellt uppmärksammad och utgör ett bra exempel på att människor och rovdjur kan leva sida vid sida och att också kon- flikterna kan hanterats på ett i huvudsak positivt sätt. Självfallet kan och skall förvaltningsåtgärderna utvecklas och förbättras inom fast- ställda regelverk. För att lyfta fram ett bra exempel vill jag fram- hålla den svenska förvaltningen av björn. En djurart som var allvar- ligt hotad i början av förra seklet och där den allmänna jakten av- skaffades så sent som 1980 och ersattes 1981 med licensjakt på in- alles 17 björnar. Därefter har björnstammen vuxit och återkoloni- serat betydande delar av sitt forna utbredningsområde. I år var det tillåtet att fälla 184 björnar. Björnförvaltningen är det goda exemp- let på att det inte behöver föreligga en konflikt mellan bevarande av en djurart och jakt, under förutsättning att jaktkvoterna efterlevs och att illegal jakt inte förekommer.</P>
<P class="p1211 ft82">Jag menar därför att överflyttningen av beslut om jakt till regio- nal nivå bör ske först då en art uppnått uppsatt miniminivå och har gynnsam bevarandestatus i vårt land och att regionala delmål som harmoniserar med de nationella målen är fastställda centralt. Av den anledningen menar jag att jakt efter björn redan bör kunna ske på re- gional nivå. Det är en art som tvivelsutan ligger både över den na- tionella miniminivån och för närvarande också har en gynnsam be- varandestatus samtidigt som jag noterat att de av länsstyrelserna redan föreslagna regionala delmålen är förenliga med den nationella miniminivån. Då sätts den regionala rovdjursförvaltningen och även jägarorganisationerna och jägarna på prov. Omfattningen av tilldelade jaktkvoter, jaktområden, jakttider och jaktformer kan följas och granskas samtidigt som jägarkåren i handling måste ta krafttag mot den ökande andelen skadskjutna björnar och därut- över isolera de personer som ägnar sig åt illegal jakt.</P>
<P class="p1212 ft15">648</P>
</DIV>
<DIV id="page_649">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td289"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p15 ft27">Särskilt yttrande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft28">Rovdjursstammarna kan haverera</P>
<P class="p169 ft10">Det är mödosamt och tar lång tid att bygga upp rovdjursstammar, men det går att rasera dem mycket snabbt.</P>
<P class="p107 ft82">I dag har alltfler människor fått upplevelser för livet bara av att se spår av de stora rovdjuren. – Några har också fått chansen att se dem i vilt tillstånd i skogarna och på fjället. Även många jägare ut- trycker detta, enär de flesta jägare också har ett genuint naturintresse.</P>
<P class="p316 ft10">Jag bedömer att om delar av den av utredningens föreslagna framtida rovdjursförvaltningen vinner gehör – bl.a. att alla jaktbe- slut snarast skall flyttas till regional nivå med ökat lokalt inflytande</P>
<P class="p250 ft10">– så medför det att rovdjuren blir de stora förlorarna. Någon vin- nare kommer inte att finnas, eftersom även jägarna blir förlorare, då jakten och den starka jaktlobbyn alltmer kommer att ifråga- sättas. Jag befarar att en ökad polarisering i samhället mellan jakt och bevarandeförespråkare kommer att bli följden.</P>
<P class="p1213 ft10">Jag delar flera av utredningens förslag som t.ex.</P>
<P class="p1214 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft150">att ersättningssystemet för björn och kungsörn i renskötselland skall vara främst förekomstrelaterat,</SPAN></P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">att satsningar görs på nya studier i Sapmi,</SPAN></P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">att utredningen avvisar införsel och inplantering av varg,</SPAN></P>
<P class="p1215 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">att förslag återigen väcks att förberedelse till jaktbrott skall kri- minaliseras,</SPAN></P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">att jaktlagstiftningen måste ses över.</SPAN></P>
<P class="p247 ft10">Jag delar däremot inte utredningens förslag</P>
<P class="p1214 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft150">i alla delar beträffande tolkningen av gynnsam bevarandestatus och art- och habitatdirektivet,</SPAN></P>
<P class="p1056 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">att vargstammen skall hållas på oförändrad nivå då etappmålet är uppnått,</SPAN></P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">att licensjakt kan tillåtas efter järv och varg,</SPAN></P>
<P class="p1056 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">att beslut om jakt efter samtliga rovdjursarter överförs till samt- liga länsstyrelser,</SPAN></P>
<P class="p1056 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft150">att strafflindring skall gälla även för brott mot överträdelse av villkor vid myndighetsbeslut om jakt.</SPAN></P>
<P class="p1216 ft15">649</P>
</DIV>
<DIV id="page_650">
</DIV>
<DIV id="page_651">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389651x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p1217 ft159">Kommittédirektiv</P>
<P class="p1218 ft59">Effekterna av rovdjursstammarnas utveckling Dir. 2006:7</P>
<P class="p1219 ft10">Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2006</P>
<P class="p1220 ft10">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p1221 ft10">En särskild utredare skall utreda frågan om effekterna av rovdjurs- stammarnas utveckling och frågor knutna till att uppfylla målen i en sammanhållen rovdjurspolitik i fråga om de stora rovdjuren björn, järv, lo, varg och kungsörn.</P>
<P class="p1222 ft10">Utredaren skall</P>
<P class="p1223 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">redovisa och analysera utvecklingen av rovdjursstammarna,</SPAN></P>
<P class="p1224 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft101">redovisa hur problem och konflikter innefattande bl.a. sociala och ekonomiska aspekter hanteras och hur de förändrats, bl.a. mot bakgrund av utvärdering av skadeförebyggande insatser för tamdjur,</SPAN></P>
<P class="p1225 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft101">vidareutveckla formerna för samverkan mellan olika intressen- ter och utökat regionalt och lokalt inflytande beträffande rov- djursfrågor,</SPAN></P>
<P class="p1226 ft10"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft149">se över rovdjursförvaltningens organisation,</SPAN></P>
<P class="p1224 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft101">analysera behovet av ytterligare åtgärder för att nå etappmål och miniminivåer, bl.a. intensifierat arbete med att förebygga jaktbrott,</SPAN></P>
<P class="p1225 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft101">analysera behovet av ökad genetisk variation i den mellan- skandinaviska vargpopulationen och överväga åtgärder för detta,</SPAN></P>
<P class="p1225 ft88"><SPAN class="ft67">•</SPAN><SPAN class="ft101">analysera ersättningsnivåer och regelverk för ersättning för rov- djursförekomst inom renskötselområdet,</SPAN></P>
<P class="p1227 ft15">651</P>
</DIV>
<DIV id="page_652">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p668 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">analysera behovet av eventuella förvaltningsområden utanför renskötselområdet för de olika rovdjursarterna,</SPAN></P>
<P class="p590 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">ange innebörden av en gynnsam bevarandestatus för respektive art,</SPAN></P>
<P class="p590 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">redovisa för Sverige intressanta erfarenheter av förvaltningen av stora rovdjur i andra länder,</SPAN></P>
<P class="p491 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">beakta relevant </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR> vid utförande av uppdraget och i för- slag till åtgärder,</P>
<P class="p590 ft88"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft101">under uppdragets utförande samråda med företrädare för berörda myndigheter, organisationer och aktuella intresse- grupper i syfte att presentera förslag som vuxit fram i dialog med berörda intressenter.</SPAN></P>
<P class="p427 ft10">Mål och riktlinjer för rovdjurspolitiken</P>
<P class="p231 ft10">Riksdagen beslutade våren 2001 om en sammanhållen rovdjurs- politik (prop. 2000/01:57, bet. 2000/01:MJU9, rskr. 2000/01:174). Riksdagen fastställde de mål som skulle gälla för rovdjurspolitiken. Det övergripande målet för en sammanhållen rovdjurspolitik är att staten skall ta ansvar för att arterna björn, järv, lo, varg och kungs- örn finns i så stora antal att de långsiktigt kommer att finnas kvar i den svenska faunan och kan sprida sig till sina naturliga utbred- ningsområden. I likhet med de 15 nationella miljökvalitetsmålen är ambitionen att detta övergripande mål skall nås inom en genera- tion.</P>
<P class="p1228 ft10">För varg och järv fastställdes etappmål och för björn, lo och kungsörn fastställdes miniminivåer. För varje art är ett mål angivet i antal föryngringar kompletterat med en uppgift om hur många individer detta kan beräknas motsvara för hela stammen. För varg är etappmålet 20 föryngringar per år motsvarande totalt ca 200 individer. För järv är etappmålet 90 föryngringar per år, vilket numera anses motsvara totalt ca 450 individer. Miniminivån för lodjur är 300 föryngringar per år, vilket motsvarar totalt ca 1 500 individer. Miniminivån för björn är 100 föryngringar per år, vilket motsvarar totalt ca 1 000 individer. Miniminivån för kungsörn är 600 årliga häckningar. Mål har också angetts för de olika arternas utbredning i landet.</P>
<P class="p1058 ft15">652</P>
</DIV>
<DIV id="page_653">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td291"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p15 ft16">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1229 ft88">När etappmålet för varg är nått skall det göras en grundlig utvär- dering av vargförekomstens effekter. En utvärdering skall också göras beträffande järv när etappmålet för järv är nått.</P>
<P class="p522 ft10">Bakgrund</P>
<P class="p229 ft10">Genom mer enhetliga inventeringar och ett systematiskt forsk- ningsarbete finns nu betydligt bättre och säkrare uppgifter om de stora rovdjurens föryngringar och förflyttningsmönster samt om förändringar i stammarna, genetisk variation och släktskap inom respektive art.</P>
<P class="p1230 ft10">Vargstammen har sett från <NOBR>1990-talets</NOBR> början ökat, om än i varierande grad. Enstaka år har ökningen uteblivit och mycket tyder på att illegal jakt varit orsaken i vissa områden. År 2004 kunde 11 föryngringar konstateras i Sverige. Med en likartad ut- veckling under de kommande åren kan etappmålet om 20 föryng- ringar vara nått inom några år.</P>
<P class="p1231 ft82">Björnstammen är mer svårinventerad än de andra rovdjurs- arterna. Stammens storlek, som numera uppskattas till mellan 1 600 och 2 800 djur, har av allt att döma tidigare underskattats. Nya tillförlitligare inventeringsmetoder, där DNA från spillning har analyserats, visar att björnstammen är större än vad som har fram- gått av tidigare beräkningar, som främst utgått från studier från forskningsområdena och fällda björnar. Antalet björnar överstiger miniminivån. Spridningen av honor förefaller dock ske förhållande- vis långsamt. Björnens reproduktionsområden har inte blivit större.</P>
<P class="p1232 ft78">Lodjursstammen uppvisar de största förändringarna även under de senaste åren. Stammen inom renskötselområdet har genom legal jakt reducerats avsevärt. Någon motsvarande ökning har inte skett utanför renskötselområdet varför stammen i landet uppgår till 248 verifierade föryngringar 2004. Det verkliga antalet är sannolikt något högre men understiger miniminivån. Spridningen till de södra delarna av landet – som från födoämnessynpunkt förefaller att ha de gynnsammaste förutsättningarna – går långsamt.</P>
<P class="p1233 ft72">Järvstammen, som nästan uteslutande finns i renskötselområdet, visade under senare hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> en vikande utveckling, men den trenden har brutits under <NOBR>2000-talet.</NOBR> Resultaten från den senaste inventeringen anger att det skedde 81 föryngringar i landet 2005. Spridningen till nya områden sker långsamt och utanför ren-</P>
<P class="p428 ft15">653</P>
</DIV>
<DIV id="page_654">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft10">skötselområdet är dokumenterade föryngringar fortfarande ytterst sällsynta.</P>
<P class="p1234 ft10">Noggrannare inventeringar av häckningar av kungsörn visar att antalet är lägre än vad som uppskattades vid tiden för rovdjurs- propositionen. I landet fanns 427 kända kungsörnspar 2004. Där- utöver bedöms antalet okända par till högst 300. Antalet lyckade häckningar varierar kraftigt mellan åren.</P>
<P class="p1235 ft10">Endast tre vargar utgör grunden för den mellanskandinaviska vargpopulationen och graden av inavel ökar, såvida inte nya vargar ges möjlighet att invandra från Finland eller Ryssland. En viktig fråga för den skandinaviska vargstammens fortlevnad är möjlighe- ten till genetisk förnyelse genom att sådana vargar ges passage och möjlighet att reproducera sig.</P>
<P class="p1236 ft78">Genetisk forskning visar att den skandinaviska lodjursstammen är genetiskt skild från den i Finland och Baltikum. Rovdjurs- stammarna i de västliga provinserna i Ryssland förefaller att minska, varför våra populationer av järv och björn på sikt också kan bli isolerade från de euroasiatiska populationerna.</P>
<P class="p1237 ft78">Ett allvarligt problem i förvaltningen av rovdjuren är illegal jakt. Den illegala jakten bedöms vara den främsta orsaken till att rov- djursstammarna inte svarar som förväntat på förvaltningsåtgärder som fredning och strikt kontrollerad skyddsjakt. Jaktbrott är svåra att utreda och få fall har hitintills lett till åtal och fällande domar. Ett utvidgat samarbete håller på att utvecklas mellan olika myndig- heter för att komma till rätta med den illegala jakten.</P>
<P class="p1238 ft78">Ekonomisk ersättning för skador orsakade av rovdjur ges i dag till tamdjursägare som drabbats. Ersättning för rovdjursförekomst i renskötselområdet har ökat väsentligt sedan ersättningssystemet ändrades 1996. Beträffande skador på andra tamdjur är renar skall dessa i möjligaste mån undvikas genom förebyggande åtgärder. Medel kan utgå för sådana förebyggande åtgärder. En förstärkning av dessa medel har också successivt skett.</P>
<P class="p1236 ft82">Länsstyrelserna har genom rovdjurspolitiken fått en rad nya arbetsuppgifter och ansvarsområden. Mer omfattande är ansvaret för rovdjursinventeringar samt bidrag och ersättningar för rov- djursskador. Även vissa beslut om skyddsjakt kan fattas av läns- styrelserna, som också följer upp skyddsjaktsbeslut som meddelats av Naturvårdsverket. Många länsstyrelser har arbetat med länsvisa förvaltningsplaner för hur rovdjurspolitiken skall genomföras regionalt. I det arbetet ingår också att utarbeta förslag till regionala delmål för främst lodjur och björn. I förlängningen av det arbetet</P>
<P class="p372 ft15">654</P>
</DIV>
<DIV id="page_655">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td291"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p15 ft16">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft88">ligger också ett ytterligare utökat regionalt förvaltningsansvar. Informationsarbetet om länsstyrelsens ansvarsområden och andra aktörers roller är omfattande och nödvändigt.</P>
<P class="p1239 ft10">Omfattande intervju- och attitydundersökningar har genomförts för att ta reda på befolkningens inställning till de stora rovdjuren och för att bedöma på vilken nivå myndighetsbeslut bör tas. Inställningen till rovdjuren förändras på olika sätt beroende på erfarenheter av rovdjuren. De mest negativa reaktionerna är främst kopplade till förekomst av varg. Förståelsen för såväl Naturvårds- verkets som länsstyrelsernas arbete med rovdjursförvaltningen är stor.</P>
<P class="p1240 ft10">Regionala rovdjursgrupper har inrättats i samtliga län där det finns fasta stammar. I den utvärdering som nyligen har redovisats beträffande arbetet i det nationella rådet för rovdjursfrågor föreslås att även de regionala rovdjursgrupperna utvärderas. I redovisningen har det även föreslagits en utveckling av samarbetet mellan de regionala grupperna och rådet.</P>
<P class="p1230 ft10">Åtagandet att bevara biologisk mångfald på jorden är en gemen- sam sak för alla länder. Det är viktigt att förvaltningen av de stora rovdjuren i Sverige kan ses i en internationell jämförelse. För Sverige intressanta erfarenheter av förvaltningen av stora rovdjur i andra länder bör tas till vara för att bl.a. utveckla vår egen förvalt- ning.</P>
<P class="p1241 ft10">Som medlem i Europeiska unionen har Sverige åtaganden enligt gällande <NOBR>EG-rätt</NOBR> när det gäller bevarandet av vilda djur och fåglar, inklusive rovdjur. I framför allt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) och rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) finns utförliga bestämmelser som reglerar medlemsstaternas skyldigheter på området. Det är således nödvändigt att beakta <NOBR>EG-rätten</NOBR> och dess tillämpning i rättspraxis i utredningen av effekterna av rov- djursstammarnas utveckling och frågorna kring uppfyllandet av målen i en sammanhållen rovdjurspolitik.</P>
<P class="p847 ft10">Uppdraget</P>
<P class="p291 ft10">Det finns skäl att genomföra en utvärdering av vargförekomstens effekter redan i dag – även om etappmålet för varg ännu inte har nåtts. Det finns också skäl att även för de andra stora rovdjuren</P>
<P class="p610 ft15">655</P>
</DIV>
<DIV id="page_656">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft88">göra en utvärdering av effekterna av stammarnas utveckling, främst efter sekelskiftet, dvs. under den tid då den senast beslutade rov- djurspolitiken varit gällande.</P>
<P class="p1242 ft82">Utgångspunkten för utredarens arbete är de av riksdagen fast- ställda målen för en sammanhållen rovdjurspolitik. Med denna utgångspunkt skall utredaren beskriva den situation som i dag råder och den utveckling som kan förväntas beträffande rovdjursstam- marna. Utredaren skall beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att förhindra och förebygga olägenheter samt föreslå hur kvarstå- ende problem kan åtgärdas. Möjligheten att delegera ytterligare an- svar regionalt avseende rovdjursförvaltningen bör analyseras. Likaså bör rovdjursförvaltningens nuvarande regionala organisation på myndighetssidan ses över. Skillnaderna i organisation och ansvar är påtagliga mellan länen varför behovet av ökad samordning och effekten av insatta åtgärder och resurser för tillsyn, inventering, förebyggande åtgärder etc. bör analyseras.</P>
<P class="p372 ft7">Utvecklingen av rovdjursstammarna</P>
<P class="p450 ft78">Utredaren skall utifrån en analys av rovdjursstammarna redovisa utvecklingen och beskriva väsentliga reglerande faktorer när det gäller biologiska förhållanden och olika mänskliga verksamheter. I redovisningen bör utvecklingen i landet som helhet och i relevanta delområden beskrivas. Betydelsen av relevanta populationer i angränsande länder bör ingå i beskrivningen. Utvecklingen skall beskrivas i förhållande till uppsatta etappmål och miniminivåer.</P>
<P class="p207 ft7">Effekterna av rovdjursstammarnas utveckling</P>
<P class="p450 ft82">Utredaren skall redovisa de effekter som utvecklingen av rovdjurs- stammarna har haft när det gäller bevarande, näringar, jakt, och de bofastas levnadsbetingelser. Utredaren skall särskilt redovisa effekterna för rennäringen och den indirekta verkan i fråga om betningsskador i skogsbruket och i fråga om trafiksäkerheten. I sammanhanget bör det samlade rovdjurstrycket i olika delar av lan- det belysas och en förnyad prövning av begreppet toleransnivåer övervägas främst inom renskötselområdet. Utredaren bör efter- sträva att i redovisningen kvantifiera effekterna i såväl ekonomiska som andra relevanta mått. Utredaren skall utvärdera användningen</P>
<P class="p225 ft15">656</P>
</DIV>
<DIV id="page_657">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td291"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p15 ft16">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft10">av viltskadeanslaget och andra statliga medel för förebyggande arbete respektive ersättningar för uppkomna skador av rovdjur samt andra åtgärder. I utvärderingen bör utredaren belysa vad åtgärderna betytt för rovdjurens bevarande, för näringar och för acceptansen för rovdjur.</P>
<P class="p1243 ft10">I dag betalas ersättning av viltskademedel även för rovdjursföre- komst i de delar av Norge där samer i Sverige har betesrätt för sina renar. Förhandlingar pågår mellan Sverige och Norge om en ny renbeteskonvention. Utredaren skall analysera frågan om ersätt- ning av rovdjursskador på svenska renar i de områden som kan komma att omfattas av en ny konvention.</P>
<P class="p1230 ft10">Även verksamheter som är kopplade till rovdjursförekomsten och genererar sysselsättning i glesbygd skall belysas. Exempel på sådana är rovdjursinventeringar, forskning, besiktningar av skador och fällt vilt, tillsyn och olika former av turism och lokalt företa- gande.</P>
<P class="p544 ft7">Utvecklingen av intressekonflikter</P>
<P class="p284 ft10">Utredaren skall beskriva utvecklingen av intressekonflikter med hänsyn till konflikternas omfattning utifrån ett enskilt och ett all- mänt perspektiv. Utredaren skall också analysera behovet av åtgär- der lokalt och regionalt för att ytterligare begränsa konflikterna. Utredaren skall ange hur länsstyrelser, intresseorganisationer och andra aktörer kan bidra till att skapa en mer nyanserad och allsidig bild. Utredaren skall föreslå hur saklig och aktuell information kan hållas tillgänglig.</P>
<P class="p846 ft7">Vidareutveckla formerna för samverkan</P>
<P class="p456 ft72">Utredaren skall föreslå utvecklade former för samverkan mellan företrädare för myndigheter, bevarandeintressen, näringar, jägare och bofasta som berörs av rovdjursförekomsten samt besökare och upplevelseturismen i dessa områden. Utredaren bör i samband med det också utvärdera arbetet i de regionala rovdjursgrupperna.</P>
<P class="p1244 ft15">657</P>
</DIV>
<DIV id="page_658">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p540 ft7">Förvaltningens organisation</P>
<P class="p162 ft10">Utredaren skall utvärdera rovdjursförvaltningen och beakta an- svarsfördelning, organisation och resursanvändning. Utredaren skall vidare analysera behovet av förändringar när det gäller an- svarsfördelning, organisation och resurser för en rovdjursförvalt- ning med inriktning mot ett ökat regionalt och lokalt inflytande och med utgångspunkten att de nationella målen skall nås.</P>
<P class="p207 ft7">Ytterligare åtgärder för att uppnå etappmålen och iniminivåerna</P>
<P class="p450 ft82">Utredaren skall analysera behovet av andra åtgärder än de som redan är vidtagna för att nå de uppsatta etappmålen och minimini- våerna. Behovet av ökad genetisk variation i den mellansvenska vargpopulationen skall analyseras och åtgärder föreslås vid behov. I detta ingår att analysera vikten av nödvändiga spridningsvägar mel- lan den <NOBR>finsk-ryska</NOBR> och den mellanskandinaviska vargpopulationen samt att vid behov föreslå åtgärder för att säkra spridningsvägarna. Utredaren skall också överväga om frågan om illegal jakt behöver prioriteras ytterligare av berörda myndigheter. Vidare bör undan- tagsreglerna för att medföra vapen på terrängfordon ses över.</P>
<P class="p372 ft7">Ersättningsnivåer för rovdjursförekomst</P>
<P class="p450 ft10">Utredaren skall analysera nuvarande ersättningsnivåer och regel- verk för ersättning för rovdjursförekomst i renskötselområdet, bl.a. med hänsyn tagen till rovdjursstammarnas nuvarande storlek re- spektive stammarnas storlek enligt de uppsatta etappmålen och mi- niminivåerna. Om det behövs, skall utredaren föreslå ändrade er- sättningsnivåer eller andra ändringar i regelverket för ersättning. Utredaren skall också överväga om ersättning för förekomst av björn och kungsörn bör fastställas som i dag eller om en ersättning helt eller delvis bör byggas på inventeringsresultat, eller föreslå en annan metod.</P>
<P class="p1245 ft88">Ett av syftena med det ersättningssystem som infördes 1996 var att få en större acceptans för de stora rovdjuren. Utredaren skall därför utvärdera effekterna av det ersättningssystemet.</P>
<P class="p1246 ft15">658</P>
</DIV>
<DIV id="page_659">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td291"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p15 ft16">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft7">Lämplig omfattning av förvaltningsområden</P>
<P class="p157 ft10">I rovdjurspolitiken intar renskötselområdet en särställning som påverkar rovdjursarternas utbredning, numerär och spridning. Utredaren skall analysera behovet av indelning av olika förvalt- ningsområden för de olika rovdjursarterna utanför renskötsel- området.</P>
<P class="p544 ft7">Innebörden av gynnsam bevarandestatus</P>
<P class="p229 ft10">För var och en av de nu ifrågavarande rovdjursarterna skall utreda- ren ange innebörden av en gynnsam bevarandestatus utifrån de kunskaper som numera finns om arternas antal, utbredning, täthet och förökningstakt samt om riskerna för genetisk utarmning och isolering.</P>
<P class="p544 ft7">Erfarenheter i andra länder av rovdjursförvaltning</P>
<P class="p157 ft10">Utredaren skall redovisa erfarenheter från förvaltningen av stora rovdjur i andra länder och som kan vara av betydelse för den svenska rovdjursförvaltningen.</P>
<P class="p227 ft7">Betydelsen av gällandet <NOBR>EG-rätt</NOBR></P>
<P class="p157 ft10">I sina analyser och vid utformningen av förslag och rekommende- rade åtgärder skall utredaren beakta relevant <NOBR>EG-rätt</NOBR> och dess tillämpning i rättspraxis.</P>
<P class="p227 ft7">Uppdragets utförande</P>
<P class="p284 ft10">Utredaren skall samråda med företrädare för berörda myndigheter, organisationer samt aktuella intressegrupper i syfte att presentera förslag som har vuxit fram i dialog med de berörda intressenterna och som ger förutsättningar för samexistens mellan olika intres- senter och rovdjur.</P>
<P class="p1247 ft15">659</P>
</DIV>
<DIV id="page_660">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p540 ft10">Redovisning av uppdraget</P>
<P class="p162 ft10">Utredaren skall redovisa regionalpolitiska konsekvenser, pröva offentliga åtaganden samt redovisa konsekvenserna för brottslig- heten och det brottsförebyggande arbetet. Utredaren skall redovisa de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag och föreslå hur de skall finansieras.</P>
<P class="p1234 ft10">Utredaren skall redovisa uppdraget till regeringen senast den 1 juni 2007.</P>
<P class="p1248 ft10">(Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet)</P>
<P class="p1249 ft15">660</P>
</DIV>
<DIV id="page_661">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389661x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p1217 ft159">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr1 td238"><P class="p35 ft59">Tilläggsdirektiv till Utredningen om effekterna</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p35 ft59">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td238"><P class="p35 ft160">av rovdjursstammarnas utveckling (M</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p35 ft160">2006:93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td292"><P class="p35 ft160">2006:01)</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1250 ft10">Beslut vid regeringssammanträde den 24 augusti 2006</P>
<P class="p1251 ft7">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p1252 ft10">Med stöd av regeringens bemyndigande den 19 januari 2006 gav statsrådet Sommestad en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan om rovdjursstammarnas utveckling och frågor knutna till att uppfylla målen i en sammanhållen rovdjurspolitik.(dir. 2006:7). Utredaren skall enligt direktiven redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juni 2007.</P>
<P class="p1253 ft10">Utredningstiden förlängs. Utredaren skall slutredovisa uppdra- get senast den 1 december 2007.</P>
<P class="p1254 ft10">(Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet)</P>
<P class="p1255 ft15">661</P>
</DIV>
<DIV id="page_662">
</DIV>
<DIV id="page_663">
<P class="p1256 ft146">Förteckning över myndigheter, organisationer och andra intressenter som Utredningen om de stora rovdjuren (M2006:1) besökt eller på annat sätt fört dialog med</P>
<P class="p1257 ft8">Alberta Sustainable Resource Development, Kanada Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Arvika kommun</P>
<P class="p1258 ft7">Canadian Wildlife Service, Ottawa, Kanada Cefos, Göteborgs universitet, Göteborg CITES Scientific Authority, Ottawa, Kanada</P>
<P class="p1259 ft7">Centrum för biologisk mångfald, CBM, Sveriges lantbruks- universitet, SLU</P>
<P class="p0 ft7">Dalarnas fäbodbrukarförening</P>
<P class="p1260 ft7">Direktoratet for Naturforvaltning, Trondheim, Norge Djurens rätt, Orsa</P>
<P class="p8 ft7">Eda kommun</P>
<P class="p1261 ft8">Ely International Wolf Center, Minnesota, USA Environment Canada, Ottawa (miljödepartementet) <NOBR>EU-kommissionen,</NOBR> Bryssel</P>
<P class="p1262 ft7">Fjällbevakningen, Rikspolisstyrelsen FjällMistra, Umeå/Vilhelmina Forshaga Naturbruksgymnasium</P>
<P class="p1263 ft7">Greater Yellowstone Coalition, Bozeman, Montana, USA Grimsö Forskningscenter, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Indian and Northern Affairs, Canada, Ottawa (departement) Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p1264 ft7">Rovdjurscentret De 5 Stora, Järvsö Kanadas ambassad, Sverige Kommunledningarna i Norrbottens län</P>
<P class="p653 ft15">663</P>
</DIV>
<DIV id="page_664">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1265 ft7">Kontaktutvalget for rovviltforvaltning, Norge Koordineringsgruppen för rovdjursforskning i Fennoskandia Kungsörnssymposiet 2007, Holmhällar</P>
<P class="p1266 ft7">Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Länsstyrelsen i Dalarna Länsstyrelsen i Gävleborg Länsstyrelsen i Jämtland Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmland Länsstyrelsen i Västerbotten Länsstyrelsen i Västernorrland Länsstyrelsen i Västmanland Länsstyrelsen i Örebro län Miljödepartementet Miljöverndepartementet i Norge</P>
<P class="p1267 ft7">Minnesota Department of National Resources, USA Montana Stockgrowers Association, USA</P>
<P class="p1268 ft7">Mora kommun Nationella Rovdjursrådet</P>
<P class="p1269 ft7">Naturhistoriska museet - Riksmuseet Naturvårdsverket, NV</P>
<P class="p1270 ft7">Norsk institutt for naturforskning, NINA, Trondheim, Norge Norma projektilfabrik, Åmotfors</P>
<P class="p1271 ft7">Orsa björnpark Orsa kommun</P>
<P class="p8 ft7">Jägarnas Riksförbund – Riksjägarna</P>
<P class="p1272 ft7">Regionala Rovdjursråden i Dalarna, Gävleborg och Värmland Regionala Rovdjursrådet i Uppsala län</P>
<P class="p1273 ft7">Regionala Rovdjursrådet i Västmanlands län Regionala Rovdjursrådet i Örebro län</P>
<P class="p1274 ft7">Rennäringsforskningen, Sveriges lantbruksuniversitetet, SLU Renägarförbundet</P>
<P class="p1275 ft7">Rättvik, Bleckets by Samebyarna i Norrbottens län Sametinget</P>
<P class="p1276 ft7">Samverkansgruppen mot illegal jakt Skogsindustrierna</P>
<P class="p1277 ft7">Svenska Samernas Riksförbund, SSR Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA</P>
<P class="p0 ft7">Stormöte med samebyar och länsstyrelser, Storuman</P>
<P class="p544 ft15">664</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_665">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td291"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p15 ft16">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft7">Studiefrämjandet</P>
<P class="p1278 ft7">Sweet Grass County, Montana, USA Svenska Jägareförbundet</P>
<P class="p1279 ft7">Svenska Jägarförbundet, Dalarnas distrikt Svenska Naturskyddsföreningen, SNF Svenska Rovdjursföreningen</P>
<P class="p8 ft7">Sveriges Biodlares Riksförbund</P>
<P class="p1280 ft7">Sveriges Fäbodbrukarförening Sveriges Jordägarförbund</P>
<P class="p8 ft7">Sveriges Ornitologiska Förening, SOF</P>
<P class="p0 ft7">The Humaine Society of the United States, USA</P>
<P class="p1281 ft7">Zetterberg Andreas, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Stockholm Wennerberg Ulf</P>
<P class="p1282 ft7">Universitetet för Miljö och Biovetenskap, Ås, Norge Universitetet i Luleå</P>
<P class="p1283 ft7">Universitetet i Lund, Ekologiska Institutionen, Avdelningen för zooekologi</P>
<P class="p8 ft7">Universitetet i Stockholm</P>
<P class="p1259 ft7">Universitetet i Uppsala, Institutionen för evolution, genomik och systematik</P>
<P class="p8 ft7">US Fish and Wildlife Service, Washington, USA</P>
<P class="p1259 ft7">US Fish and Wildlife Service, Regional office, Fort Snelling, Minnesota, USA</P>
<P class="p1283 ft7">USDA, United States Department of Agriculture, Grand Rapids, Minnesota</P>
<P class="p1259 ft7">US Department of the Interior, Washington, USA (inrikes- departementet)</P>
<P class="p1284 ft7">Viltförvaltningsrådet Viltskadecenter, Grimsö</P>
<P class="p1285 ft7">Wisconsin Department of Natural Resources, USA Världsnaturfonden WWF</P>
<P class="p1286 ft7">Yellowstone Park Foundation, USA Åklagarkammaren Östersund Årjängs kommun Älgförvaltningsutredningen Älvdalens kommun</P>
<P class="p1287 ft15">665</P>
</DIV>
<DIV id="page_666">
</DIV>
<DIV id="page_667">
<P class="p1288 ft6">Exempel på hur prioriteringar för toleransnivåer kan struktureras inom renskötselområdet.</P>
<P class="p1289 ft15">667</P>
</DIV>
<DIV id="page_668">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389668x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1290 ft161">Skyddsrangordning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td69"><P class="p32 ft162">Sameby</P></TD>
<TD class="tr44 td140"><P class="p32 ft162">Högsta</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td68"><P class="p15 ft162">Aktuellt</P></TD>
<TD class="tr44 td83"><P class="p15 ft162">Toleransnivå</P></TD>
<TD class="tr44 td140"><P class="p15 ft162">Etappmål</P></TD>
<TD class="tr44 td293"><P class="p15 ft162">Etappmål</P></TD>
<TD class="tr44 td139"><P class="p15 ft162">Tolerans-</P></TD>
<TD class="tr44 td13"><P class="p15 ft162">Tolerans-</P></TD>
<TD class="tr44 td13"><P class="p15 ft162">Tolerans-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td140"><P class="p32 ft162">tillåtna</P></TD>
<TD class="tr33 td83"><P class="p15 ft162">rovdjursdödade</P></TD>
<TD class="tr33 td140"><P class="p15 ft162">järv,</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p15 ft162">kungsörn,</P></TD>
<TD class="tr33 td139"><P class="p15 ft162">nivå, max</P></TD>
<TD class="tr33 td13"><P class="p15 ft162">nivå, max</P></TD>
<TD class="tr33 td13"><P class="p15 ft162">nivå, max</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td294"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td224"><P class="p32 ft162">renantal</P></TD>
<TD class="tr31 td295"><P class="p15 ft162">renantal</P></TD>
<TD class="tr31 td210"><P class="p15 ft162">renar</P></TD>
<TD class="tr31 td224"><P class="p15 ft162">skador</P></TD>
<TD class="tr31 td296"><P class="p15 ft162">skador</P></TD>
<TD class="tr31 td297"><P class="p15 ft162">loskador</P></TD>
<TD class="tr31 td298"><P class="p15 ft162">björnskador</P></TD>
<TD class="tr31 td298"><P class="p15 ft162">vargskador</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td294"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p125 ft163">värden</P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Könkämä</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Lainiovuoma</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Saarivoma</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Talma</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Gabna</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Leavas</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Girjas</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Baste</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Sörkaitum</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Sirkas</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Jåkkåkaska</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Tuorpon</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163"><NOBR>Luokta-Mávas</NOBR></P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163"><NOBR>Semisjaur-Njarg</NOBR></P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Svaipa</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td294"><P class="p32 ft161">Norrbotten fjäll</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Vittangi</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Gällivare</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Serri</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Udtja</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Ståkke</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Maskaure</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Östra Kikkejaure</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Västra Kikkejaure</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Mausjaur</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td294"><P class="p32 ft161">Norrbotten skog</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Gran</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Ran</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Ubmeje</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Vapsten</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Vilhelmina N:a</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Vilhelmina S:a</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Malå</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td294"><P class="p32 ft161">Västerbotten</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Frostviken N:a</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Ohredahke</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Rattevare</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Jinjievaerie</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Jovnevaerie</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Njaarke</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Kall</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Tåssåsen</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Handölsdalen</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Mittådalen</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Ruvteje Sijte</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Idre</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td294"><P class="p32 ft161">Jämtland</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Muonio</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Sattajärvi</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Tärendö</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Pirttijärvi</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Ängeså</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><P class="p32 ft163">Korju</P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Kalix</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p32 ft163">Liehittäjä</P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td295"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td296"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td297"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td298"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td69"><P class="p32 ft161">Koncession</P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td68"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td83"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td293"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td139"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td13"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td13"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1290 ft161">Sápmi, antal renar</P>
<P class="p1291 ft161">Sápmi, milj. kronor</P>
</DIV>
<DIV id="page_669">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr31 td299"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td300"><P class="p1292 ft161">1</P></TD>
<TD class="tr31 td301"><P class="p1293 ft161">2</P></TD>
<TD class="tr31 td302"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td303"><P class="p423 ft161">3</P></TD>
<TD class="tr31 td304"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td305"><P class="p1294 ft161">4</P></TD>
<TD class="tr31 td306"><P class="p1145 ft161">5</P></TD>
<TD class="tr31 td307"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td308"><P class="p125 ft162">Etappmål järv-</P></TD>
<TD class="tr3 td309"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td310"><P class="p15 ft162">Aktuella järv-</P></TD>
<TD class="tr3 td172"><P class="p125 ft162">Etappmål</P></TD>
<TD class="tr3 td236"><P class="p15 ft162">Toleransnivå</P></TD>
<TD class="tr3 td311"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td312"><P class="p15 ft162">Aktuella lo-</P></TD>
<TD class="tr3 td313"><P class="p125 ft162">Toleransnivå</P></TD>
<TD class="tr3 td314"><P class="p15 ft162">Toleransnivå</P></TD>
<TD class="tr3 td315"><P class="p125 ft162">Förvaltnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td316"><P class="p32 ft162">föryngringar</P></TD>
<TD class="tr31 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td318"><P class="p15 ft162">föryngringar</P></TD>
<TD class="tr31 td175"><P class="p125 ft162">kungsörnsbon</P></TD>
<TD class="tr31 td319"><P class="p15 ft162">loföringringar</P></TD>
<TD class="tr31 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td321"><P class="p15 ft162">föryngringar</P></TD>
<TD class="tr31 td322"><P class="p125 ft162">björnförekomst</P></TD>
<TD class="tr31 td323"><P class="p15 ft162">vargförekomst</P></TD>
<TD class="tr31 td324"><P class="p125 ft162">konsekvens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td316"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td321"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td324"><P class="p15 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td316"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td317"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td318"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td175"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td319"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td320"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td321"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td322"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td323"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr41 td324"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_670">
</DIV>
<DIV id="page_671">
<P class="p0 ft165">Referenser</P>
<P class="p1295 ft10">Andersson <NOBR>A-C,</NOBR> Andersson S, Lönn M (2007) Genetisk variation hos vilda växter och djur i Sverige. Naturvårdsverket, Rapport 5712.</P>
<P class="p1296 ft10">Andrén H, Liberg O (1999) Demografi och minsta livskraftiga po- pulation hos lodjur. CBM:s Skriftserie 1: <NOBR>119-123.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Andrén H, Linnell J, Liberg O m.fl. (2002) Estimating total lynx (Lynx lynx) population size from censuses of family groups. Wildlife Biology 8: <NOBR>299-306.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Andrén H, Linnell J, Liberg O m.fl. (2006) Survival rates and cau- ses of mortality in Eurasian lynx (Lynx lynx) in <NOBR>multi-use</NOBR> lands- capes. Biological Conservation 131: <NOBR>23-32.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Arnstein SR (1969) A ladder of citisens participation. American Institute of Planners Journal 35: <NOBR>216-224.</NOBR></P>
<P class="p1297 ft10">Aronson Å, Liberg O (1997). Utvärdering av lodjursinventering i renskötselområdet 1997.</P>
<P class="p1296 ft10">Aronson Å, Wabakken P, Sand H m.fl. (1999) Varg i Skandinavien: statusrapport för vintern <NOBR>1998-99.</NOBR> Høgskolen i Hedmark, Rap- port 18.</P>
<P class="p1296 ft10">Bangs E, Fritts S, Fontaine J m.fl. (1998) Status of gray wolf rest- oration in Montana, Idaho, and Wyoming. Wildl. Soc. Bull. 26: <NOBR>785–798.</NOBR></P>
<P class="p1298 ft71">Bensch S. Andrén H, Pedersen H, m.fl. (2006) Selection for Hete- rozygosity Gives Hope to a Wild Population of Inbred Wolves. PLoS ONE 1(1): e72. doi:10.1371/journal.pone.0000072.</P>
<P class="p1297 ft10">Berger J (2005) Hunting by carnivores and humans: does functio- nal redundancy occur and does it matter? In Large carnivores and the conservation of biodiversity (ed. J. Ray J m.fl.), s. 315– 341. Washington, DC: Island Press.</P>
<P class="p1299 ft71">Berger J, Stacey PB, Bellis L m.fl. (2001) A Mammalian Predator- Prey Imbalance: Grizzly Bear and Wolf Extinction Affect Avian Neotropical Migrants , Ecological Applications, 11: <NOBR>947-960.</NOBR></P>
<P class="p390 ft15">671</P>
</DIV>
<DIV id="page_672">
<P class="p0 ft16">Bilaga 5 Referenser SOU 2007:89</P>
<P class="p1300 ft10">Bergo, G (1990) Ørneskador på småfe og hjortedjur. NINA Forskningsrapport 009: <NOBR>1-37.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Bergqvist J (1998) Bete av Rådjur och älg – mer gran och mindre blåbär i skogen. Fakta Skog, nr 12, Sveriges Lantbruksuniversi- tet Alnarp.</P>
<P class="p1301 ft10">Bergström R (2006) Herbivori i skogslandskapet – påverkan på strukturer och processer, Skogforsk, Uppsala.</P>
<P class="p1302 ft10">Berkes F (1994) Common Property Resources: Bridging the two solitudes. Northern Perspectives 22 <NOBR>(2-3):</NOBR> <NOBR>17-21.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Bjärvall, A, Franzén R, Nordkvist M, Åhman G (1990) Renar och rovdjur.</P>
<P class="p1301 ft10">Brainerd S, Liberg O, Pedersen H m.fl. (2003) Del III. Förlust av alfaindivider i en vargflock – effekter på <NOBR>flock-dynamik</NOBR> och re- produktion i rapporten Varg – Beståndsdynamik, livskraft och effekter av uttag. NINA Fagrapport 61.</P>
<P class="p1301 ft10">Brand C, Keith L (1979) Lynx demography during a snowshoe hare decline in Albeta. J. Wildl. Manage 43: <NOBR>827-849.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Brown LH, Watson A (1964) The Golden Eagle in relation to its food supply. Ibis <NOBR>106:78-100.</NOBR></P>
<P class="p1302 ft10">Campell T (1996) <NOBR>Co-Management</NOBR> of Aboriginal Resources. In- formation North 22 (1).</P>
<P class="p1301 ft10">Carlsson L, Berkes F (2005) <NOBR>Co-management:</NOBR> concepts and methodological implications. Journal of Environmental Mana- gement 27: <NOBR>65-76.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Chapron G, Legendre S, Ferrière R m.fl. (2003) Conservation and control strategies for wolf (Canis lupus) in western Europe ba- sed on demographic models. Comptes Rendus Biologies <NOBR>326:575-587.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Chapron, G, Arlettaz R (2006) Using models to manage carnivo- res. Science 314: <NOBR>1682-1683.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Coulson T, Mace GM, Hudson E, Possingham H (2001) The use and abuse of population viability analysis. Trends in Ecology and Evolution 16: <NOBR>219-221.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Decker m.fl. (2001) Human Dimensions of Wildlife management in North Ameroca, Maryland: The Wildlife Society.</P>
<P class="p1301 ft10">Ebenhard T (2000) Population viability analyses in endangered species management: the wolf, otter and peregrine falcon in Sweden. Ecological Bulletins 48: <NOBR>143-163.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Ednarsson M (2005) Platser för rovdjursturism?: Vargar, männi- skor och utveckling i Norra Värmland. Doktorsavhandling.</P>
<P class="p851 ft15">672</P>
</DIV>
<DIV id="page_673">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td325"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p15 ft66">Bilaga 5 Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1303 ft10">Eksvärd m.fl. (2006) Gå en mil i mina skor – på väg mot samför- valtning. Uppsala, SLU, Institutionen för stad och land.</P>
<P class="p1296 ft10">Elmhagen B, Rushton SP (2007) Trophic control of mesopredators in terrestrial ecosystems: <NOBR>top-down</NOBR> or <NOBR>bottom-up?</NOBR> Ecology Letters 10: <NOBR>197-206.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Eriksson G, Sandström C (2003) Delrapport om svenskars inställ- ning till rovdjurspolitik- och förvaltning. FjällMistra Rapport nr 10.</P>
<P class="p1296 ft10">Eriksson T (2003) Winter activity patterns and behaviour during handling time in the <NOBR>re-establishing</NOBR> wolf population on the Scandinavian peninsula. Examensarbete, Sveriges Landbruks- universitetet.</P>
<P class="p1296 ft10">Flagstad Ø, May R, Wärdig C m.fl. (2007) Familjegrupper i den svenska gaupebestanden vinteren 2006/2007 belyst fra genetisk analyse av ekskrementer og hår. NINA Rapport 285.</P>
<P class="p1296 ft10">Flagstad Ø, May R, Wärdig C m.fl. (2007) Hiovervåkning ved hjelp av <NOBR>DNA-analyse</NOBR> fra jervekskrementer. NINA Rapport 2006, Miniapport 185.</P>
<P class="p1296 ft10">Fortin D, Hawthorne, Beyer L m.fl. (2005) Wolves Influence Elk Movements: Behavior Shapes A Trophic Cascade In Yellow- stone National Park. Ecology 86, <NOBR>1320–1330.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Frankel O, and Soulé M (1981) Conservation and evolution. Cambridge University Press, Cambridge, UK.</P>
<P class="p1296 ft10">Frankham R, Ballou JD, Briscoe DA (2005) Introduction to Con- servation Genetics. Cambridge University Press, Cambridge.</P>
<P class="p1297 ft10">Franzén, R (1996) Kungsörnen som predator på ren. Kungsörnen 1996, sid. <NOBR>2-11.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Fritts S, and Carbyn L (1995) Population viability, <NOBR>nature-reserves</NOBR> and the outlook for gray wolf conservation in <NOBR>north-America.</NOBR> Restoration Ecology 3: <NOBR>26-38.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Fuller T, Mech L, Cochrane J (2003) Wolf population dynamics. Sid. <NOBR>161-191</NOBR> i Mech L, Boitani L (Eds.) Wolves – behaviour, ecology, and conservation. University of Chicago Press. Chi- cago & London.</P>
<P class="p1296 ft10">Gärdenfors U (2000) Hur rödlistas arter? Manual och riktlinjer. Artdatabanken, SLU, Uppsala.</P>
<P class="p1296 ft10">Gärdenfors U (2005) Rödlistade arter i Sverige 2005. Artdataban- ken, SLU, Uppsala.</P>
<P class="p1296 ft10">Halahan R, May R (2003) Favourable conservation status – to the heart of EU wildlife legislation. Report WWF.</P>
<P class="p428 ft15">673</P>
</DIV>
<DIV id="page_674">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bilaga 5 Referenser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1300 ft10">Hebblewhite M, White C, Nietvelt C, m.fl. (2005) Human Acti- vity Mediates A Trophic Cascade Caused By Wolves. Ecology Article 86: <NOBR>2135–2144.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Hellborg L m.fl. (2002) Differentiation and levels of genetic varia- tion in north European lynx (Lynx lynx) populations revealed by microsatellites and mitochondrial DNA analysis. Conserva- tion Genetics 3: <NOBR>97-111.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft88">Helldin, JO 2004. Lodjurspredation på räv – och dess sekundära effekter på bytespopulationerna. Slutrapport, Grimsö forsk- ningsstation, SLU.</P>
<P class="p1302 ft10">Herfindal I, Linnell J, Odden J, m.fl. (2005) Prey density, envi- ronmental productivity, and home range size in the Eurasian lynx (Lynx lynx). Journal of Zoology, London 265: <NOBR>63-71.</NOBR></P>
<P class="p1302 ft88">Huhtala K, Sulkava S (1977) Kungsörnens näringsval i Finland <NOBR>1958-75.</NOBR> Summary of papers from the Golden Eagle Conference in Uppsala, Sweden <NOBR>18-19</NOBR> April 1977.</P>
<P class="p1302 ft10">Johnsson M, Ebenhard T (1996) Den skandinaviska vargpopulatio- nen: en sårbarhetsanalys. Rapport från Världsnaturfonden WWF, Rapportserie 1996:1.</P>
<P class="p1302 ft10">Jonsson A (2004) Metoder för ökat deltagande. I Lundqvist m.fl. Hållbar vattenförvaltning, organisering, deltagande, inflytande, ekonomi. Vastra Rapport 5.</P>
<P class="p1302 ft10">Karlsson <NOBR>A-M</NOBR> (2003) Renägare och renskötselföretag, rennäring- ens struktur <NOBR>1994-2001.</NOBR> Jordbruksverket.</P>
<P class="p1304 ft10">Karlsson J, Andrén H (2004) Vargar och lodjur – hur går de ihop? I: Jansson G, m.fl. (redaktion) 2004. Skogsvilt III. Vilt och landskap i förändring. Spår av 30 års verksamhet vid Grimsö forskningsstation. SLU, Grimsö forskningsstation. Sid. <NOBR>89–91.</NOBR></P>
<P class="p1305 ft10">Karlsson J, Brøseth H, Sand H, Andrén H (und tryckn.) Predicting suitable wolf habitat in Scandinavia. J. Zoology, London.</P>
<P class="p1301 ft10">Katajisto J (2006) Habitat use and population dynamics of brown bears (Ursus arctos) in Scandinavia. Doktorsavhandling.</P>
<P class="p1301 ft10">Kjelvik O, Kvam T, Nybakk K (1998) Dødlighet hos tamrein i et rovdyrområde. Reindriftsnytt, nr 2: <NOBR>35-42.</NOBR></P>
<P class="p1302 ft88">Knappworst U (2006) Territorial variation in the wolves’ diet? – A comparison of 11 territories in Sweden. Diplomarbete. Sveriges Lantbruksuniversitet.</P>
<P class="p1302 ft10">Kreeger TJ (2003) The internal wolf: Physiology, Pathology and Pharmacology. Sid. <NOBR>192-217</NOBR> i Mech L, Boitani L (Eds.) Wolves – behaviour, ecology, and conservation. University of Chicago Press. Chicago & London.</P>
<P class="p406 ft15">674</P>
</DIV>
<DIV id="page_675">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td325"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p15 ft66">Bilaga 5 Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1306 ft10">Lacy RC (1987) Loss of genetic diversity from managed popula- tions: interacting effects of drift, mutation, immigration, selec- tion, and population subdivision. Conservation Biology 1:143- 158.</P>
<P class="p1296 ft88">Lande R (1993) Risks of population extinction from demographic and environmental stochasticity and random catastrophes. American Naturalist 142: <NOBR>911-927.</NOBR></P>
<P class="p1307 ft10">Lande US, Linnell J, Hefindal I m.fl. (2003) Utredninger i forbin- delse med ny rovviltmeldning. Potensielle leveområder for store rovdyr i Skandinavia: <NOBR>GIS-analyser</NOBR> på et økoregionalt nivå. NINA Fagrapport 64.</P>
<P class="p1297 ft10">Lauber TB, Knuth BA (2000) Citizen Participation in Natural Re- source management, A synthesis of HDRU Research. Ithaca NY, Cornell University, Human Dimensions research Unit. HDRU Series NO <NOBR>00-7.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Lawton JH (1995) Population dynamic principles. I Lawton JH, May RM (eds.) Extinction rates. Sid. <NOBR>147-163.</NOBR> Oxford Univer- sity Press.</P>
<P class="p1296 ft10">LCIE (2007) Guidelines for population level management plans for large carnivores in Europe. Draft 20th January 2007.</P>
<P class="p1296 ft10">Liberg O (2006) Genetic aspects of viability in small wolf popula- tions – with special emphasis on the Scandinavian wolf popula- tion. Naturvårdsverket, Rapport 5436.</P>
<P class="p1298 ft71">Liberg O, Andrén H (2006) Lodjursstammen i Sverige <NOBR>1994-2004.</NOBR> En utvärdering av inventeringsresultat och metoder. Rapport, Viltskadecenter/Grimsö forskningsstation, SLU.</P>
<P class="p1297 ft10">Liberg O, Andrén H, Pedersen <NOBR>H-C</NOBR> m.fl. (2005) Severe inbreeding depression in a wild wolf (Canis lupus) population. Biol. Lett. doi:10.1098/rsbl.2004.0266.</P>
<P class="p1297 ft10">Liberg O, Glöersen G (1995) Lodjurs- och varginventeringar 1993- 1995. Viltforum 1995:1. Svenska Jägareförbundets Forskn. avd., Uppsala.</P>
<P class="p1297 ft10">Linnell J, Andersen R, Kvam T m.fl. (2001) Home range size and choice of management strategy for lynx in Scandinavia. Envi- ronmental Management 27: <NOBR>869-879.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Linnell J, Bjerke T (red.) (2002) Frykten for ulven. En tverrfaglig utredning. NINA Oppdragsmelding 722: <NOBR>1–110.</NOBR></P>
<P class="p1299 ft88">Linnell J, Promberger C, Boitani L m.fl. (2005) The Linkage bet- ween Conservation Strategies for Large Carnivores and Biodi- versity: The View From the <NOBR>“Half-Full”</NOBR> Forests of Europe. I</P>
<P class="p387 ft15">675</P>
</DIV>
<DIV id="page_676">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bilaga 5 Referenser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1308 ft10">Large Carnivores and the Conservation of Biodiversity (ed. Ray J m.fl.), sid. <NOBR>381–399.</NOBR> Washington, DC: Island Press.</P>
<P class="p1301 ft10">Linnell J, Swenson J, Andersen R (2000) Conservation of biodiver- sity in Scandinavian boreal forests: large carnivores as flagships, umbrellas, indicators or keystones? Biodiversity and Conserva- tion <NOBR>9:857-868.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Lunde Ø (1985) Næringsøkologi hos kongeørn Aquila chrysaetos i <NOBR>Nord-Østerdalen,</NOBR> <NOBR>Sør-Norge.</NOBR> Hoveduppgave i spesiell zoologi till <NOBR>matematisk-naturvitenskapelig</NOBR> embedseksamen, Universi- tetet i Oslo.</P>
<P class="p1301 ft88">Lundvall A, Andrén H, Lindén H m.fl. (2005) Utvärdering av Norges nationella övervakningsprogram för stora rovdjur. Di- rektoratet for naturförvaltning, Utredning <NOBR>2005-7.</NOBR></P>
<P class="p1302 ft10">Mace GM, LandeR (1991) Assessing extinction threats: toward a reevaluation of IUCN threatened species categories. Conserva- tion Biology 5: <NOBR>148-157.</NOBR></P>
<P class="p1302 ft88">Mace, G.M. and Lande, R. 1991. Assessing extinction threats: to- ward a reevaluation of IUCN threatened species categories. – Conservation Biology 5: <NOBR>148-157.</NOBR></P>
<P class="p1304 ft78">Mech LD, Boitani L (2003) Wolf social ecology. Sid. <NOBR>1-34</NOBR> i Mech LD, Boitani L (Eds.) Wolves – behaviour, ecology, and conser- vation. University of Chicago Press. Chicago & London.</P>
<P class="p1302 ft10">Müller S (2006) Diet composition of wolves (Canis lupus) on the Scandinavian peninsula determined by scat analyses. Diplomar- bete. Sveriges Landbruksuniversitetet.</P>
<P class="p1302 ft10">Naturvårdsverket. Förslag till nytt ersättningssystem för rovdjurs- dödade renar. Rapport 3899.</P>
<P class="p1302 ft10">Nilsson T (2004) Integrating effects of hunting policy, cata- strophic events and inbreeding depression, in PVA simulations: the Scandinavian wolf population as an example. Biological Conservation 115: <NOBR>227-239.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Norberg H (2005) <NOBR>Cause-specific</NOBR> mortality of <NOBR>radio-collared</NOBR> rein- deer calves: a summary report of calf mortality studies in the Finnish reindeer herding area from <NOBR>1997-2004.</NOBR> Finnish Game and Fisheries Research Institute.</P>
<P class="p1309 ft71">Nybakk K, Kjelvik O Kvam T (1999) Golden eagle predation on semidomestic reindeer- Wildlife society Bulletin <NOBR>27:1038-1042.</NOBR></P>
<P class="p1302 ft88">Okarma H, Jedrzejewski m.fl. (1997) Predation of Eurasian lynx on roe deer and red deer in Białowie a Primeval Forest, Poland. Acta Theriologica 42: <NOBR>203-224.</NOBR></P>
<P class="p499 ft15">676</P>
</DIV>
<DIV id="page_677">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td325"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p15 ft66">Bilaga 5 Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1306 ft10">Ostrom E (1990) Governing the commons. New York, Cambridge University Press.</P>
<P class="p1296 ft10">Ostrom E (2005) Understanding Institutional Diversity. Princeton och Oxford, Princeton University Press.</P>
<P class="p1299 ft71">Palmqvist S (2003) Territory size, activity and distance travelled by reproducing and <NOBR>non-reproducing</NOBR> wolves during summer in Scandinavia. Examensarbete. Sveriges Landbruksuniversitetet.</P>
<P class="p1297 ft10">Palomares F, Caro TM (1999) Interspecific killing among mam- malian carnivores. American Naturalist 153: <NOBR>492-508.</NOBR></P>
<P class="p1297 ft10">Pedersen HC, Wabakken P, Arnemo JM m.fl. (2005) Rovvilt og Samfunn (RoSa). Det skandinaviske ulveprosjektet Skandulv. Oversikt over gjennomførte aktiviteter i <NOBR>2000-2004.</NOBR> NINA Rapport 117.</P>
<P class="p1297 ft88">Pedersen V, Linnell J, Andersen R m.fl. (1999) Winter lynx Lynx lynx predation on <NOBR>semi-domestic</NOBR> reindeer Rangifer tarandus in northern Sweden. Wildlife Biology 5: <NOBR>203-211.</NOBR></P>
<P class="p1297 ft10">Persson <NOBR>I-L</NOBR> (2003) Moose population density and habitat produc- tivity as drivers of ecosystem processes in northern boreal fo- rests. Doktorsavhandling.</P>
<P class="p1297 ft88">Persson J (2005) Wolverine female reproduction: reproductive costs and winter food availability. Canadian Journal of Zoology 83: <NOBR>1453-1459.</NOBR></P>
<P class="p1297 ft10">Persson J (2006) Järvens status och ekologi i Sverige. Rapport till Utredningen om de stora rovdjuren.</P>
<P class="p1297 ft10">Prinkerton E (1989) <NOBR>Co-operative</NOBR> management of local fisheries. Vancouver: University of British Colombia Press.</P>
<P class="p1297 ft10">Priscoli JD (1998) Public involvement, conflict management, and dispute resolution in water resource and environmental decision making. I Chreighton JL m.fl. Public involvement and dispute resolution. A reader on the second decade of experience at the Institute for Water Resources, U.S Corps Engineers, Alexan- dria. IWR Report <NOBR>82-R-5.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Räikkönen J, Bignert A, Mortensen P, Fernholm B (2006) Conge- nital defects in a highly inbred wild wolf population (Canis lu- pus). Mammalian Biology <NOBR>71:65-73.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Ripple WJ, Beschta RL (2007). Hardwood tree decline following large carnivore loss on the Great Plains, USA. The Ecological Society of America 5(5): <NOBR>241-246.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Rothstein B (2003) Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm, SNS Förlag.</P>
<P class="p428 ft15">677</P>
</DIV>
<DIV id="page_678">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bilaga 5 Referenser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1300 ft10">Rueness E Jorde P, Hellborg L m.fl. (2003) Cryptic population structure in a large, mobile mammalian predator: the Scandina- vian lynx. Molecular Ecology <NOBR>12:2623-2633.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Sæther BE, Engen S, Persson J, m.fl. (2005) Management strategies for the wolverine in Scandinavia. Journal of Wildlife Manage- ment 69: <NOBR>1001-1014.</NOBR></P>
<P class="p1305 ft72">Sæther BE, Engen S, Swenson J m.fl. (1998) Assessing the viability of Scandinavian brown bear, Ursus arctos, populations: the ef- fects of uncertain parameter estimates. Oikos 83: <NOBR>403-416.</NOBR></P>
<P class="p1302 ft10">Sahlén V, Swenson J, Brunberg S, Kindberg J (2006) Björnen i Sverige. En rapport från skandinaviska björnprojektet till den svenska rovdjursutredningen. Rapport till Utredningen om de stora rovdjuren.</P>
<P class="p1302 ft10">Sand H, Wikenros C, Wabakken P, Liberg O (2006) Cross conti- nental differences in patterns of predation: Will naïve moose in Scandinavia ever learn? Proceedings B, The Royal Society of London, doi:10.1098/rspb2005.3447.</P>
<P class="p1305 ft10">Sand H, Wikenros C, Wabakken P, Liberg O (2006) <NOBR>Cross-conti-</NOBR> nental differences in patterns of predation: will naive moose in Scandinavia ever learn? Proc. R. Soc. B 273, <NOBR>1421–1427.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Sand H, Zimmermann B, Wabakken P , m.fl. (2005) Using GPS- technology and <NOBR>GIS-cluster</NOBR> analyses to estimate kill rates in <NOBR>wolf-ungulate</NOBR> ecosystems. Wildl. Soc. Bull. <NOBR>33:914-925.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Sandström C, Eriksson G (2006) Rovdjursfrågan ingen traditionell <NOBR>höger-vänsterfråga</NOBR> – partier går i otakt med sina anhängare. FjällMistra Rapport nr 24.</P>
<P class="p1301 ft10">Schaefer JA (2006) Towards a maturation of the population con- cept. Oikos 112(1): <NOBR>236-240.</NOBR></P>
<P class="p1302 ft88">Shaffer M (1987) Minimum viable population: coping with uncer- tainty. I Soulé M (editor). Viable population for conservation. Cambridge University Press. Sid. <NOBR>69-86.</NOBR></P>
<P class="p1302 ft10"><NOBR>Sjögren-Gulve</NOBR> P, Ebenhard T (eds) (2000). The use of population viability analyses in conservation planning. Ecological Bulletins 48.</P>
<P class="p1302 ft10">Smith D, Peterson R, Houston D (2003) Yellowstone after Wol- ves. BioScience 53: <NOBR>330–340.</NOBR></P>
<P class="p1304 ft10">Solberg E, Sand H, Linnell J m.fl. (2003) Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Store rovdyrs innvirkning på hjorteviltet i Norge: Økologiske prosesser og konsekvenser for jaktuttak og jaktutøvelse. NINA Fagrapport 63.</P>
<P class="p587 ft15">678</P>
</DIV>
<DIV id="page_679">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td325"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p15 ft66">Bilaga 5 Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1306 ft10">Soulé M (2002) Foreword: raising the bar. In Beissinger S, McCullough DR (Eds.)Population viability analysis: <NOBR>ix-xi,</NOBR> Lon- don: University of Chicago Press.</P>
<P class="p1310 ft10">Soulé M, Estes J, Berger J m.fl. (2003) Ecological Effectiveness: Conservation Goals for Interactive Species. Conservation Bio- logy 17: <NOBR>1238-1250.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Soulé M, Estes J, Miller B m.fl. (2005) Strongly Interacting Species: Conservation Policy, Management, and Ethics. BioScience 55: <NOBR>168–176.</NOBR></P>
<P class="p1298 ft72">Sulkava S, Huhtala K, Rajala P (1984) Diet and breeding success of the Golden Eagle in Finland. Ann. Zool. Fennici 21: <NOBR>283–286.</NOBR></P>
<P class="p1297 ft10">Sundgren PE (2002) Genförluster hos sällskapsdjur – ett hälsopro- blem? http://www.genetica.se</P>
<P class="p1299 ft71">Sundqvist AK, Ellegren H, Olivier M, Vilà C (2001) Y chromo- some haplotyping in Scandinavian wolves (Canis lupus) based on microsatellite markers. Molecular Ecology 10: <NOBR>1959–1966.</NOBR></P>
<P class="p1297 ft10">Suominen O, Danell K (2006) Effects of large herbivores on other fauna. I Danell K, Bergström R, Duncan P, Pastor J (eds) Large Herbivore Ecology, Ecosystem Dynamics and Conservation. Sid. <NOBR>383-407,</NOBR> Cambridge University Press.</P>
<P class="p1307 ft10">Tallmon D, Bellemain E, Swenson J, Taberlet P (2004) Genetic monitoring of Scandinavian brown bear effective population size and immigration. Journal of Wildlife Management 68 <NOBR>(4):960-965.</NOBR></P>
<P class="p1299 ft71">Tjernberg M (1981) Diet of the golden eagle Aquila chrysaetos du- ring the breeding season in Sweden. Holarct. Ecol. 4: <NOBR>12–19.</NOBR></P>
<P class="p1297 ft10">Tjernberg M (1983) Habitat and nest site features of golden eagle Aquila chrysaetos (L.), in Sweden. Viltrevy <NOBR>12:131–163.</NOBR></P>
<P class="p1297 ft10">Tjernberg M (1983). Breeding ecology of the Golden Eagle, Aquila chrysaetos (L.), in Sweden. Doktorsavhandling.</P>
<P class="p1297 ft10">Tjernberg M (2006) Kungsörnens status och utbredning i Sverige 2006, samt tänkbara prognoser för artens utveckling. Rapport till Rovdjursutredningen.</P>
<P class="p1296 ft10">Tufto J, Sæther BE, Engen S m.fl. (1999) Harvesting strategies for conserving minimum viable populations based on World Con- servation Union criteria: brown bear in Norway. Proc. R. Soc. London B 266: <NOBR>961-967.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft10">Vilá C, Sundqvist <NOBR>A-K,</NOBR> Flagstad Ø m.fl. (2002) Rescue of a seve- rely bottlenecked wolf (Canis lupus) population by a single immigrant. Proceedings of the Royal Society of London Series B <NOBR>270:91-98.</NOBR></P>
<P class="p477 ft15">679</P>
</DIV>
<DIV id="page_680">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p15 ft16">Bilaga 5 Referenser</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p15 ft16">SOU 2007:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1300 ft10">Vucetich J, Peterson RO, Waite TA (1997) Effects of social struc- ture and prey dynamics on extinction risk in gray wolves. Con- servation Biology 11: <NOBR>957-965.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TK m.fl. (2006) Ulv i Skandi- navia. Statusrapport for vinteren <NOBR>2005-2006.</NOBR> Høgskolen i Hed- mark Oppdragsrapport 2.</P>
<P class="p1301 ft10">Wabakken P, Sand H, Liberg O, Bjärvall A (2001) The recovery, distribution, and population dynamics of wolves on the Scandi- navian peninsula, <NOBR>1978–1998.</NOBR> Canadian Journal of Zoology 79: <NOBR>710–725.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft88">Walker C, Vila C, Landa M m.fl. (2001) Genetic variation and po- pulation structure in Scandinavian wolverine (Gulo gulo) popu- lations. Molecular Ecology 10: <NOBR>53-63.</NOBR></P>
<P class="p1302 ft10">Walters CJ, Hilborn R (1978) Ecological optimization and adaptive management. Annual Review of Ecology and Systematics 9: <NOBR>157-188.</NOBR></P>
<P class="p1302 ft10">Wam HK (2003) Ulv og menneske - utfallet av 125 framprovoserte møter. Hovedfagsoppgave, UMB.</P>
<P class="p1304 ft72">Ward R, Krebs C (1985) Behavioural responses of lynx to declining snowshoe hare abundance. Can. J. Zool. 63: <NOBR>2817-2824</NOBR></P>
<P class="p628 ft10">White PJ, Garrott RA (2005) Yellowstone’s ungulates after wolves</P>
<P class="p1311 ft10">– expectations, realizations, and predictions. Biological Conser- vation, 125: <NOBR>141-152.</NOBR></P>
<P class="p1302 ft10">Whitfield D, Fielding A, McLeod m.fl. (2006) A conservation fra- mework for the golden eagle in Scotland: Refining condition targets and assessment of constraint influences. Biological Con- servation 130: <NOBR>465-480.</NOBR></P>
<P class="p1301 ft10">Wilmers C, Crabtree R, Smith D m.fl. (2003) Trophic facilitation by introduced top predators: grey wolf subsidies to scavengers in Yellowstone National Park. Journal of Animal Ecology 72: <NOBR>909–916.</NOBR></P>
<P class="p1305 ft88">Wilmers C, Post E (2006) Predicting the influence of <NOBR>wolf-provi-</NOBR> ded carrion on scavenger community dynamics under climate change scenarios. Global Change Biology 12 (2): <NOBR>403–409.</NOBR></P>
<P class="p1302 ft10">Wilmers CC, Getz WM (2005) Gray wolves as climate change buffers in Yellowstone PLoS Biol 3(4):92.</P>
<P class="p1304 ft10">Woodroffe R, Cleaveland S, Courtenay O m.fl. (2004) Infectious disease. I Macdonald D, <NOBR>Sillero-Zubiri</NOBR> C (eds.) The biology and conservation of canids. Sid <NOBR>123-142.</NOBR> Oxford University Press.</P>
<P class="p468 ft15">680</P>
</DIV>
<DIV id="page_681">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389681x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft6">Statens offentliga utredningar 2007</P>
<P class="p1312 ft5">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1313 ft168"><SPAN class="ft166">1.</SPAN><SPAN class="ft167">Telefonförsäljning. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1314 ft168"><SPAN class="ft166">2.</SPAN><SPAN class="ft167">Från socialbidrag till arbete.</SPAN></P>
<P class="p1315 ft168"><SPAN class="ft168">+</SPAN><SPAN class="ft169">Bilaga. Fördjupningsstudier.</SPAN></P>
<P class="p1316 ft168"><SPAN class="ft168">+</SPAN><SPAN class="ft169">Lättläst. Sammanfattning. S.</SPAN></P>
<P class="p1317 ft168"><SPAN class="ft166">3.</SPAN><SPAN class="ft167">Föräldraskap vid assisterad befrukt- ning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1314 ft168"><SPAN class="ft166">4.</SPAN><SPAN class="ft167">Trafikinspektionen</SPAN></P>
<P class="p1318 ft168">– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet. N.</P>
<P class="p1319 ft168"><SPAN class="ft166">5.</SPAN><SPAN class="ft167">Summa summarum – en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare? Ju.</SPAN></P>
<P class="p1314 ft168"><SPAN class="ft166">6.</SPAN><SPAN class="ft167">Målsägandebiträdet.</SPAN></P>
<P class="p1316 ft168">Ett aktivt stöd i rättsprocessen. Ju.</P>
<P class="p1314 ft168"><SPAN class="ft166">7.</SPAN><SPAN class="ft167">Den nya inskrivningsmyndigheten. M.</SPAN></P>
<P class="p1320 ft168"><SPAN class="ft166">8.</SPAN><SPAN class="ft167">Nya förutsättningar för ekobrotts- bekämpning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1314 ft168"><SPAN class="ft166">9.</SPAN><SPAN class="ft167">Svenskan i världen. UD.</SPAN></P>
<P class="p1321 ft168"><SPAN class="ft166">10.</SPAN><SPAN class="ft170">Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1322 ft168"><SPAN class="ft166">11.</SPAN><SPAN class="ft170">Regional utveckling och regional samhällsorganisation. Fi</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">12.</SPAN><SPAN class="ft170">Hälso- och sjukvården. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1324 ft168"><SPAN class="ft166">13.</SPAN><SPAN class="ft170">Staten och kommunerna – uppgifter, struktur och relation. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1325 ft168"><SPAN class="ft166">14.</SPAN><SPAN class="ft170">Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en egen bostad. Rapport nr 1:</SPAN></P>
<P class="p1326 ft168">Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det.</P>
<P class="p1327 ft168">Rapport nr 2: Måste man ha tur?</P>
<P class="p1328 ft168">Studier av yngre på bostadsmarknaden i svenska städer.</P>
<P class="p1329 ft168">Rapport nr 3:</P>
<P class="p1330 ft168">Effektiv bostadsservice och förmedling av bostäder – ur ett dubbelt användar- perspektiv.</P>
<P class="p1329 ft168">Rapport nr 4:</P>
<P class="p1329 ft168">Unga vuxna på bolånemarknaden. M.</P>
<P class="p1331 ft168"><SPAN class="ft166">15.</SPAN><SPAN class="ft170">Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämställdhetsintegrering.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1329 ft168">Idébok:</P>
<P class="p1332 ft168">Jämställd medborgarservice. Goda råd om jämställdhetsintegreringen. En idébok för chefer och strateger.</P>
<P class="p1333 ft168">Metodbok:</P>
<P class="p1334 ft168">JämStöd Praktika. Metodbok för jäm- ställdhetsintegrering. IJ.</P>
<P class="p1335 ft168"><SPAN class="ft166">16.</SPAN><SPAN class="ft170">Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag. S.</SPAN></P>
<P class="p1336 ft168"><SPAN class="ft166">17.</SPAN><SPAN class="ft170">Äktenskap för par med samma kön. Vigselfrågor. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1337 ft172"><SPAN class="ft166">18.</SPAN><SPAN class="ft171">Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. N.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">19.</SPAN><SPAN class="ft170">Friskare tänder – till rimliga kostnader. S.</SPAN></P>
<P class="p1337 ft168"><SPAN class="ft166">20.</SPAN><SPAN class="ft170">Administrativa sanktioner på yrkesfiskets område. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1338 ft172"><SPAN class="ft166">21.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft171">GMO-skador</SPAN></NOBR> i naturen och Miljöbalkens försäkringar. M.</P>
<P class="p1335 ft168"><SPAN class="ft166">22.</SPAN><SPAN class="ft170">Skyddet för den personliga integriteten. Kartläggning och analys. Del 1+2. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1339 ft172"><SPAN class="ft166">23.</SPAN><SPAN class="ft171">Genomförande av tredje penningtvätts- direktivet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">24.</SPAN><SPAN class="ft170">Veterinär fältverksamhet i nya former. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">25.</SPAN><SPAN class="ft170">Plats för tillväxt? Fi.</SPAN></P>
<P class="p144 ft168"><SPAN class="ft166">26.</SPAN><SPAN class="ft170">Alternativ tvistlösning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">27.</SPAN><SPAN class="ft170">Auktorisation av patentombud. N.</SPAN></P>
<P class="p1340 ft168"><SPAN class="ft166">28.</SPAN><SPAN class="ft170">Tydliga mål och kunskapskrav i grund- skolan. Förslag till nytt mål- och uppfölj- ningssystem. U.</SPAN></P>
<P class="p1341 ft168"><SPAN class="ft166">29.</SPAN><SPAN class="ft170">Hur tillämpas expropriationslagens ersättningsbestämmelser? Ju.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft172"><SPAN class="ft166">30.</SPAN><SPAN class="ft171">Två nya statliga specialskolor. + Lättläst+ Daisy. U.</SPAN></P>
<P class="p1343 ft168"><SPAN class="ft166">31.</SPAN><SPAN class="ft170">Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">32.</SPAN><SPAN class="ft170">Tillväxt genom turistnäringen. N.</SPAN></P>
<P class="p144 ft168"><SPAN class="ft166">33.</SPAN><SPAN class="ft170">Släpvagnskörning med </SPAN><NOBR>B-körkort</NOBR></P>
<P class="p1344 ft168">– när kan de nya <NOBR>EU-reglerna</NOBR> börja tillämpas? N.</P>
<P class="p1335 ft168"><SPAN class="ft166">34.</SPAN><SPAN class="ft170">Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_682">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p64 ft168"><SPAN class="ft166">35.</SPAN><SPAN class="ft170">Flyttning och pendling i Sverige. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1345 ft172"><SPAN class="ft166">36.</SPAN><SPAN class="ft171">Bioenergi från jordbruket – en växande resurs. + Bilagedel. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1346 ft168"><SPAN class="ft166">37.</SPAN><SPAN class="ft170">Vård med omsorg – möjligheter och hinder. S.</SPAN></P>
<P class="p1347 ft168"><SPAN class="ft166">38.</SPAN><SPAN class="ft170">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2007. Nu levandes ansvar, framtida generationers frihet. M.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">39.</SPAN><SPAN class="ft170">Framtidens polis. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1345 ft168"><SPAN class="ft166">40.</SPAN><SPAN class="ft170">Valsystem och representationseffekter. En jämförande studie av 25 länder. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1348 ft168"><SPAN class="ft166">41.</SPAN><SPAN class="ft170">Misstroendeförklaring och regerings- bildning </SPAN><NOBR>1994–2006.</NOBR> Regeltillämpning och författnings- politiska alternativ. Ju.</P>
<P class="p1349 ft168"><SPAN class="ft166">42.</SPAN><SPAN class="ft170">Från statsminister till president? Sveriges regeringschef i ett jämförande perspektiv. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1350 ft168"><SPAN class="ft166">43.</SPAN><SPAN class="ft170">Bättre arbetsmiljöregler II. Skyddsombud, beställaransvar, byggarbetsplatser m.m. A.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">44.</SPAN><SPAN class="ft170">Tsunamibanden. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1351 ft168"><SPAN class="ft166">45.</SPAN><SPAN class="ft170">Utökat elektroniskt informationsutbyte. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1352 ft168"><SPAN class="ft166">46.</SPAN><SPAN class="ft170">Ansvarsfrågan vid odling av genmodifiera- de grödor. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">47.</SPAN><SPAN class="ft170">Den osynliga infrastrukturen</SPAN></P>
<P class="p1353 ft168"><SPAN class="ft166">–</SPAN><SPAN class="ft170">om förbättrad samordning av offentlig </SPAN><NOBR>IT-standardisering.</NOBR> N.</P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">48.</SPAN><SPAN class="ft170">Patientdata och läkemedel m.m. S.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">49.</SPAN><SPAN class="ft170">Organisationsform för VTI och SIKA. N.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">50.</SPAN><SPAN class="ft170">Mångfald är framtiden. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">51.</SPAN><SPAN class="ft170">Riksbankens finansiella oberoende. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1354 ft168"><SPAN class="ft166">52.</SPAN><SPAN class="ft170">Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">53.</SPAN><SPAN class="ft170">Sjukhusens läkemedelsförsörjning. S.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">54.</SPAN><SPAN class="ft170">Barnet i fokus</SPAN></P>
<P class="p1355 ft168">En skärpt lagstiftning mot barnporno- grafi. Ju.</P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">55.</SPAN><SPAN class="ft170">Betalningstider i näringslivet. N.</SPAN></P>
<P class="p1356 ft168"><SPAN class="ft166">56.</SPAN><SPAN class="ft170">Revisionsutskott m.m.; Genomförande av 2006 års revisorsdirektiv. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">57.</SPAN><SPAN class="ft170">Etiskt godkännande av djurförsök</SPAN></P>
<P class="p1316 ft168"><SPAN class="ft166">–</SPAN><SPAN class="ft170">nya former för överprövning. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1357 ft168"><SPAN class="ft166">58.</SPAN><SPAN class="ft170">Hamnstrategi – strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet. N.</SPAN></P>
<P class="p1358 ft168"><SPAN class="ft166">59.</SPAN><SPAN class="ft170">Strategiska godsnoder i det svenska transportsystemet – ett framtids- perspektiv. N.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1359 ft168"><SPAN class="ft166">60.</SPAN><SPAN class="ft170">Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. DVD medföljer. M.</SPAN></P>
<P class="p1360 ft168"><SPAN class="ft166">61.</SPAN><SPAN class="ft170">Deluppföljning 2 av den kommunal- ekonomiska utjämningen – med förslag till förändringar i kostnadsutjämningen. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1339 ft168"><SPAN class="ft166">62.</SPAN><SPAN class="ft170">Utjämning av kommunernas </SPAN><NOBR>LSS-kost-</NOBR> nader – översyn och förslag. Fi.</P>
<P class="p1361 ft168"><SPAN class="ft166">63.</SPAN><SPAN class="ft170">En bättre viltförvaltning med inriktning på älg. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">64.</SPAN><SPAN class="ft170">Studiestödsdatalag. U.</SPAN></P>
<P class="p1362 ft168"><SPAN class="ft166">65.</SPAN><SPAN class="ft170">Domstolarnas handläggning av ärenden. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">66.</SPAN><SPAN class="ft170">Rörelser i tiden. IJ.</SPAN></P>
<P class="p1335 ft168"><SPAN class="ft166">67.</SPAN><SPAN class="ft170">Regeringsformen ur ett könsperspektiv. En övergripande genomgång. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft168"><SPAN class="ft166">68.</SPAN><SPAN class="ft170">Ett decennium med personval. Erfarenheter och utfall. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">69.</SPAN><SPAN class="ft170">Bestämmelser om domstolarna</SPAN></P>
<P class="p1363 ft168">i regeringsformen. Expertgruppsrapport. Ju.</P>
<P class="p1364 ft168"><SPAN class="ft166">70.</SPAN><SPAN class="ft170">Framtidens flygplatser – utveckling av det svenska flygplatssystemet. N.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">71.</SPAN><SPAN class="ft170">En starkare företagsinteckning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">72.</SPAN><SPAN class="ft170">Kommunal kompetens i utveckling. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1365 ft168"><SPAN class="ft166">73.</SPAN><SPAN class="ft170">Kostnader för personlig assistans. Skärpta regler för utbetalning, användning och återbetalning av assistansersättning. S.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">74.</SPAN><SPAN class="ft170">Upplåtelse av den egna bostaden. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1366 ft168"><SPAN class="ft166">75.</SPAN><SPAN class="ft170">Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1367 ft168"><SPAN class="ft166">76.</SPAN><SPAN class="ft170">Lagring av trafikuppgifter för brotts- bekämpning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1368 ft168"><SPAN class="ft166">77.</SPAN><SPAN class="ft170">En svensk veteranpolitik, del 1. Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1369 ft168"><SPAN class="ft166">78.</SPAN><SPAN class="ft170">Bolagisering för ökad konkurrens och effektivitet – förslag om att bolagisera vissa konsult- och entreprenadverksam- heter i Banverket och Vägverket. N.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">79.</SPAN><SPAN class="ft170">Tre nya skolmyndigheter. U.</SPAN></P>
<P class="p144 ft168"><SPAN class="ft166">80.</SPAN><SPAN class="ft170">Reach – genomförande och sanktioner. M.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">81.</SPAN><SPAN class="ft170">Resurser för kvalitet. U.</SPAN></P>
<P class="p1370 ft168"><SPAN class="ft166">82.</SPAN><SPAN class="ft170">Samordnad och tydlig tillsyn av social- tjänsten. + Lättläst + daisy. S.</SPAN></P>
<P class="p1340 ft168"><SPAN class="ft166">83.</SPAN><SPAN class="ft170">Standarder och tillväxt: en kommenterad forskningsöversikt. Standards and growth: a research review. N.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">84.</SPAN><SPAN class="ft170">Värdet av valdeltagande. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_683">
<P class="p1371 ft168"><SPAN class="ft166">85.</SPAN><SPAN class="ft170">Olika former av normkontroll. Expertgruppsrapport. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">86.</SPAN><SPAN class="ft170">Bättre djurskydd – mindre krångel. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1372 ft168"><SPAN class="ft166">87.</SPAN><SPAN class="ft170">Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder. +Lättläst. + Daisy. U.</SPAN></P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">88.</SPAN><SPAN class="ft170">Att lära nära.</SPAN></P>
<P class="p1373 ft168">Stöd till kommuner för verksamhetsnära kompetensutveckling inom omsorg och vård av äldre. S.</P>
<P class="p1323 ft168"><SPAN class="ft166">89.</SPAN><SPAN class="ft170">Rovdjuren och deras förvaltning. M.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_684">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389684x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft6">Statens offentliga utredningar 2007</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft5">Systematisk förteckning</P>
<P class="p1374 ft173">Justitiedepartementet</P>
<P class="p1375 ft168">Föräldraskap vid assisterad befruktning. [3]</P>
<P class="p1376 ft168">Summa summarum – en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare? [5]</P>
<P class="p1377 ft168">Målsägandebiträdet.</P>
<P class="p1378 ft168">Ett aktivt stöd i rättsprocessen. [6]</P>
<P class="p1379 ft168">Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpning. [8]</P>
<P class="p1380 ft168">Äktenskap för par med samma kön. Vigselfrågor. [17]</P>
<P class="p1381 ft168">Skyddet för den personliga integriteten. Kartläggning och analys. Del 1+2. [22]</P>
<P class="p1375 ft168">Alternativ tvistlösning. [26]</P>
<P class="p1381 ft168">Hur tillämpas expropriationslagens ersätt- ningsbestämmelser? [29]</P>
<P class="p1382 ft168">Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas. [34]</P>
<P class="p1377 ft168">Framtidens polis. [39]</P>
<P class="p1381 ft168">Valsystem och representationseffekter. En jämförande studie av 25 länder. [40]</P>
<P class="p1383 ft168">Misstroendeförklaring och regeringsbildning <NOBR>1994–2006.</NOBR></P>
<P class="p1384 ft168">Regeltillämpning och författningspolitiska alternativ. [41]</P>
<P class="p1385 ft168">Från statsminister till president? Sveriges regeringschef i ett jämförande perspektiv. [42]</P>
<P class="p1386 ft168">Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. [52]</P>
<P class="p1377 ft168">Barnet i fokus</P>
<P class="p1387 ft168">En skärpt lagstiftning mot barnporno- grafi. [54]</P>
<P class="p1388 ft168">Revisionsutskott m.m.; Genomförande av 2006 års revisorsdirektiv. [56]</P>
<P class="p1377 ft168">Domstolarnas handläggning av ärenden. [65]</P>
<P class="p1382 ft168">Regeringsformen ur ett könsperspektiv. En övergripande genomgång. [67]</P>
<P class="p1389 ft168">Ett decennium med personval. Erfarenheter och utfall. [68]</P>
<P class="p1390 ft168">Bestämmelser om domstolarna i regerings- formen. Expertgruppsrapport. [69]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft168">En starkare företagsinteckning. [71]</P>
<P class="p1391 ft168">Lagring av trafikuppgifter för brotts- bekämpning. [76]</P>
<P class="p1392 ft168">Värdet av valdeltagande. [84]</P>
<P class="p1393 ft168">Olika former av normkontroll. Expertgruppsrapport. [85]</P>
<P class="p5 ft173">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p1392 ft168">Svenskan i världen. [9]</P>
<P class="p5 ft173">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p1394 ft168">Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. [31]</P>
<P class="p1392 ft168">En svensk veteranpolitik, del 1.</P>
<P class="p1395 ft168">Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. [77]</P>
<P class="p5 ft173">Socialdepartementet</P>
<P class="p8 ft168">Från socialbidrag till arbete.</P>
<P class="p1396 ft168"><SPAN class="ft168">+</SPAN><SPAN class="ft169">Bilaga. Fördjupningsstudier.</SPAN></P>
<P class="p1396 ft168"><SPAN class="ft168">+</SPAN><SPAN class="ft169">Lättläst. Sammanfattning. [2]</SPAN></P>
<P class="p1397 ft168">Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag. [16)</P>
<P class="p1392 ft168">Friskare tänder – till rimliga kostnader. [19]</P>
<P class="p1398 ft168">Vård med omsorg – möjligheter och hinder. [37]</P>
<P class="p1399 ft172">Patientdata och läkemedel m.m. [48] Sjukhusens läkemedelsförsörjning. [53]</P>
<P class="p1392 ft168">Kostnader för personlig assistans.</P>
<P class="p1400 ft168">Skärpta regler för utbetalning, användning och återbetalning av assistansersättning. [73]</P>
<P class="p1401 ft168">Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten. + Lättläst + daisy. [82]</P>
<P class="p8 ft168">Att lära nära.</P>
<P class="p1402 ft168">Stöd till kommuner för verksamhetsnära kompetensutveckling inom omsorg och vård av äldre. [88]</P>
<P class="p1403 ft173">Finansdepartementet</P>
<P class="p1404 ft168">Hållbar samhällsorganisation med utvecklings- kraft. [10]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_685">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389685x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1405 ft168">Regional utveckling och regional samhälls- organisation. [11]</P>
<P class="p1392 ft168">Hälso- och sjukvården. [12]</P>
<P class="p1406 ft168">Staten och kommunerna – uppgifter, struktur och relationer. [13]</P>
<P class="p1407 ft168">Genomförande av tredje penningtvätts- direktivet. [23]</P>
<P class="p8 ft168">Plats för tillväxt? [25]</P>
<P class="p1408 ft172">Flyttning och pendling i Sverige. [35] Tsunamibanden. [44]</P>
<P class="p1409 ft172">Utökat elektroniskt informationsutbyte. [45] Riksbankens finansiella oberoende. [51]</P>
<P class="p1410 ft168">Deluppföljning 2 av den kommunal- ekonomiska utjämningen – med förslag till förändringar i kostnadsutjämningen. [61]</P>
<P class="p1392 ft168">Utjämning av kommunernas <NOBR>LSS-kostnader</NOBR></P>
<P class="p1411 ft172">– översyn och förslag. [62] Kommunal kompetens i utveckling. [72] Upplåtelse av den egna bostaden. [74]</P>
<P class="p1412 ft168">Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning. [75]</P>
<P class="p1403 ft173">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p1413 ft168">Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Förslag till nytt mål- och uppföljnings- system. [28]</P>
<P class="p1414 ft168">Två nya statliga specialskolor. + Lättläst+ Daisy. [30]</P>
<P class="p1392 ft168">Studiestödsdatalag. [64]</P>
<P class="p1415 ft168">Tre nya skolmyndigheter. [79] Resurser för kvalitet. [81]</P>
<P class="p1416 ft168">Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder. +Lättläst. + Daisy. [87]</P>
<P class="p1403 ft173">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p8 ft168">Telefonförsäljning. [1]</P>
<P class="p1417 ft168">Administrativa sanktioner på yrkesfiskets område. [20]</P>
<P class="p1392 ft168">Veterinär fältverksamhet i nya former. [24]</P>
<P class="p1418 ft168">Bioenergi från jordbruket – en växande resurs. + Bilagedel. [36]</P>
<P class="p1419 ft168">Ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade grödor. [46]</P>
<P class="p1392 ft168">Etiskt godkännande av djurförsök</P>
<P class="p1420 ft168">– nya former för överprövning. [57]</P>
<P class="p1421 ft168">En bättre viltförvaltning med inriktning på älg. [63]</P>
<P class="p1392 ft168">Bättre djurskydd – mindre krångel. [86]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft173">Miljödepartementet</P>
<P class="p1392 ft168">Den nya inskrivningsmyndigheten. [7]</P>
<P class="p1422 ft168">Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en egen bostad. Rapport nr 1:</P>
<P class="p1423 ft168">Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det. Rapport nr 2:</P>
<P class="p1420 ft168">Måste man ha tur?</P>
<P class="p1424 ft168">Studier av yngre på bostadsmarknaden <SPAN class="ft4">i svenska städer.</SPAN></P>
<P class="p1420 ft4">Rapport nr 3:</P>
<P class="p1425 ft4">Effektiv bostadsservice och förmedling av bostäder – ur ett dubbelt användar- perspektiv.</P>
<P class="p1420 ft4">Rapport nr 4:</P>
<P class="p1420 ft3">Unga vuxna på bolånemarknaden. [14]</P>
<P class="p1426 ft168"><NOBR>GMO-skador</NOBR> i naturen och Miljöbalkens försäkringar. [21]</P>
<P class="p1401 ft168">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2007. Nu levandes ansvar, framtida generationers frihet. [38]</P>
<P class="p1427 ft168">Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. DVD medföljer. [60]</P>
<P class="p1428 ft172">Reach – genomförande och sanktioner. [80] Rovdjuren och deras förvaltning. [89]</P>
<P class="p5 ft173">Näringsdepartementet</P>
<P class="p8 ft168">Trafikinspektionen</P>
<P class="p1429 ft168">– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet. [4]</P>
<P class="p1430 ft172">Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. [18]</P>
<P class="p1431 ft168">Auktorisation av patentombud. [27] Tillväxt genom turistnäringen. [32]</P>
<P class="p1432 ft168">Släpvagnskörning med <NOBR>B-körkort</NOBR></P>
<P class="p1433 ft168">– när kan de nya <NOBR>EU-reglerna</NOBR> börja tillämpas? [33]</P>
<P class="p1392 ft168">Den osynliga infrastrukturen</P>
<P class="p1425 ft168">– om förbättrad samordning av offentlig <NOBR>IT-standardisering.</NOBR> [47]</P>
<P class="p1434 ft172">Organisationsform för VTI och SIKA. [49] Betalningstider i näringslivet. [55]</P>
<P class="p1392 ft168">Hamnstrategi – strategiska hamnnoder</P>
<P class="p1420 ft168">i det svenska godstransportsystemet. [58]</P>
<P class="p1401 ft168">Strategiska godsnoder i det svenska transport- systemet – ett framtidsperspektiv. [59]</P>
<P class="p1435 ft168">Framtidens flygplatser – utveckling av det svenska flygplatssystemet. [70]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_686">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB389686x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1436 ft168">Bolagisering för ökad konkurrens och effektivitet – förslag om att bolagisera vissa konsult- och entreprenadverksam- heter i Banverket och Vägverket. [78]</P>
<P class="p1437 ft168">Standarder och tillväxt: en kommenterad forskningsöversikt. Standards and growth: a research review. [83]</P>
<P class="p1403 ft173">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P>
<P class="p1438 ft168">Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämställdhetsintegrering.</P>
<P class="p1420 ft168">Idébok:</P>
<P class="p1439 ft168">Jämställd medborgarservice. Goda råd om jämställdhetsintegreringen. En idébokför chefer och strateger.</P>
<P class="p1420 ft168">Metodbok:</P>
<P class="p1440 ft168">JämStöd Praktika. Metodbok för jäm- ställdhetsintegrering. [15]</P>
<P class="p1392 ft168">Rörelser i tiden. [66]</P>
<P class="p5 ft173">Kulturdepartementet</P>
<P class="p1392 ft168">Mångfald är framtiden. [50]</P>
<P class="p5 ft173">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p1441 ft168">Bättre arbetsmiljöregler II. Skyddsombud, beställaransvar, byggarbetsplatser m.m. [43]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GVB389SOU_2007__89.pdf6205575pdfRovdjuren och deras förvaltninghttps://data.riksdagen.se/fil/85E7860B-2A8C-4277-8F09-E4136F285437